Statsutskottets utlåtande nr 221.

3

Nr 221.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ytterligare
åtgärder för att i fall av behov bispringa befolkningen
i landets glest bebodda nordliga trakter.

(3:e avd.)

I Ivå likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Svedberg m. fl. (I: 44) och den andra inom andra kammaren av herr Åkerström
m. fl. (11:80), har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj :t anhålla om ytterligare åtgärder för att i fall av behov verksamt
bispringa befolkningen i landets glest bebodda nordliga trakter, särskilt under
svårartade snövintrar, att därvid särskilt frågan om användning av helikopterflyg
vid undsättning av orter och människor, som kunna vara i behov
därav, beaktas samt att — i den mån detta anses erforderligt — för riksdagen
snarast möjligt måtte framläggas förslag i ärendet.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, hänvisas
till motionen I: 44.

Över motionerna ha, efter hemställan från utskottet, yttranden avgivits
av medicinalstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt länsstyrelserna
i Västerbottens och Norrbottens län.

Medicinalstyrelsen har särskilt framhållit det trängande behovet av åtgärder
för att kunna bispringa avlägset och isolerat boende människor vid behov
av sjukvård och transport till sjukhus. F. n. finnas två ambulansflygplan
stationerade i Norrland, i Boden och i Östersund. Dessa kunna dock icke
användas under alla väderleks- och snöförhållanden. Även andra möjligheter
än sådana, som beröra flygtransporter, böra enligt styrelsen kunna ifrågakomma
för bispringande av människor, isolerade i ödemarksområden.
Styrelsen tillstyrker, att eu utredning kommer till stånd rörande de av
motionärerna påtalade förhållandena.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har erinrat om de svårigheter, som föreligga
att utbygga vägförbindelserna i ödebygdsområdena i erforderlig omfattning.
Även vid ett förhållandevis väl utbyggt vägnät måste man räkna
med att vägförbindelserna avbrytas på grund av svåra snö- och väderleksförhållanden.
Frågan om att komplettera vägförbindelserna med annat kommunikationsmedel
är därför enligt styrelsen förtjänt av beaktande.

Behovet av åtgärder för att vid behov kunna bispringa befolkningen i avlägset
belägna bygder vitsordas även av länsstyrelsen i Västerbottens län.

4

Statsutskottets utlåtande nr 221.

Länsstyrelsen anser det angeläget, att medel stå till länsstyrelsens omedelbara
förfogande, när ett snabbt ingripande påkallas. Det skulle härvid vara
till synnerligt gagn att äga tillgång till helikopter.

Från länsstyrelsen i Norrbottens län betonas särskilt behovet av åtgärder
på vägväsendets område, såsom för vinterväghållning, s. k. bultning, byggande
av nya vägar in. m. Vidare har länsstyrelsen tillstyrkt, att frågan om
snö- och amfibiebilarnas registrering, beskattning in. m. blir föremål för omprövning,
samt hemställt, att medel måtte tilldelas för täckande av extra
kostnader för undsättningsexpeditioner till väglösa byar. Slutligen framhålles
önskvärdheten av att undersökningar vidtagas för att utröna möjligheterna
och kostnaderna för att placera helikopterflyg inom länet. Till länsstyrelsens
yttrande har fogats en närmare redogörelse av landsfiskalen i
Jokkmokks distrikt rörande den vid senaste årsskiftet företagna hjälpexpeditionen
till Kvikkjokk.

Utskottet. De svårigheter, som särskilt under den sistförflutna vintern
uppstått inom vissa delar av Norrlands ödebygder, ha utan tvekan givit belägg
för angelägenheten av att statsmakterna vid behov måste kunna snabbt
och effektivt undsätta avlägset och isolerat boende människor. Vad härutinnan
anförts i förevarande motioner är sålunda enligt utskottets mening
värt allt beaktande. Att beredskap på detta område upprätthålles synes motiverat
ej enbart av hänsyn till intresset att bibehålla en viss befolkning i dessa
trakter utan även ur rent humanitära synpunkter. Utskottet ställer sig
sålunda, i likhet med de myndigheter, som yttrat sig över motionerna, i princip
välvilligt till motionärernas syften.

Vad beträffar de olika möjligheter, som kunna föreligga att förbättra de
nu rådande förhållandena, vill utskottet till en början framhålla, att det
även vid ett väsentligt utbyggt vägväsende i ödebygderna torde vara ofrånkomligt,
atl även andra kommunikationsmedel kunna nyttjas i svåra situationer.
Motionärerna ha här särskilt pekat på användningen av helikopterflyg.
Utskottet hyser för egen del den uppfattningen, att tillgång till helikoptrar
skulle avsevärt förbättra möjligheterna att snabbt undsätta isolerade
trakter med bl. a. livsmedel, läkemedel, sjuktransporter o. d. Denna
fråga bör enligt utskottets mening göras till föremål för närmare utredning,
varvid särskilt möjligheterna till samordning med den militära organisationen
böra beaktas. Från länsstyrelsen i Norrbottens län har vidare framhållits,
att frågan om snö- och amfibiebilarnas registrering, beskattning m. m.
bör omprövas. Utskottet vill i anslutning härtill erinra om att innevarande
års riksdag i anledning av väckt motion i skrivelse till Kungl. Maj :t anhållit
om utredning i syfte att snöbilar, som i ödebygder användas för annan trafik
än å allmän väg, undantagas från bensinskatt och fordonsskatt (skr. nr
130).

Med hänsyn såväl till vad ovan anförts som till vad i övriga hänseenden
framhållits i motionerna och remissyttrandena har utskottet kommit till
den uppfattningen, att en närmare utredning beträffande de av motionärer -

Statsutskottets utlåtande nr 221.

5

na berörda spörsmålen snarast bör komma till stånd. Utskottet hemställer

därför,

att riksdagen må i anledning av motionerna 1: 44 och II:
SO i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t när-mare överväger, vilka åtgärder som kunna vara ägnade att
förbättra möjligheterna att vid behov bispringa befolkningen
i landets glest bebodda nordliga trakter, samt för riksdagen
framlägger därav föranledda förslag.

Stockholm den 30 november 1950.

På statsutskottets vägnar
MARTIN SKOGLUND.

Närvarande: se under utlåtandet nr 220.