Statsutskottets utlåtande nr 216.
1
Nr 216.
Utlåtande i anledning av väckt motion om verkställande av en
analys av riksstaten för budgetåret 1938/39 jämförd
med statförslaget för budgetåret 1950/51 i syfte att
klarlägga förvaltningskostnadernas ökning m. m.
(4:e avd.)
I en inom andra kammaren av herrar Ståhl och Kollberg väckt motion
(II: 157) har hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla om
en snabbutredning genom organ, som Kungl. Maj :t kan för ändamålet finna
lämpligt, för att verkställa en analys av riksstaten för budgetåret 1938/39
jämförd med statförslaget för budgetåret 1950/51, i syfte att klarlägga dels
förvaltningskostnadernas ökning under perioden, dels dessas nuvarande omfattning
och fördelning och dels deras nuvarande inverkan på de automatiska
utgiftsökningarna.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får
utskottet hänvisa till motionen.
Över motionen ha, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,
yttranden avgivits av statskontoret, riksräkenslcapsverket och 1948 års
budgetutredning.
Efter att ha erinrat om den ringa effekten av den under åren 1941 43
verksamma besparingsberedningens arbete har statskontoret anfört följande.
Det synes föga sannolikt, att någon mera inträngande analys av utgifternas
fördelning i årets statförslag jämförd med motsvarande fördelning
i den sista fredsbudgeten skall vara erforderlig för att »vinna en forsta överblick
över tendenserna i den statliga verksamhetens utveckling», vilka aven
utan en dylik tids- och kostnadskrävande undersökning torde vara val kanda.
Ej heller kan det vara ägnat att överraska, att den fortgående utvidgningen
av området för statens verksamhet medför automatiska kostnadsökningar
av betydande storleksordning. I och för sig kan det givetvis vara av intresse
att få denna utveckling siffermässigt belyst, men meningarna komma
säkerligen alt —- alltefter politisk grundåskådning — bryta sig i fråga om
tolkningen av siffrorna och vilka slutsatser, som ur dem kunna dragas.
En snabbutredning sådan som den av motionärerna åsyftade — vilken val
närmast finge ankomma på riksräkenskapsverket — erbjuder for övrigt
åtskilliga svårigheter, särskilt i vad angår den önskade analysen av sak
1_Bihang
till riksdagens protokoll 1950. 6 sand. Nr 216.
2 Statsutskottets utlåtande nr 216.
anslagen, vilken med nuvarande redovisningssystem måste bli ganska tidskrävande.
Ehuru statskontoret funnit motionens syfte i hög grad beaktansvärt, har
likväl ämbetsverket, som funnit tveksamt huruvida den praktiska nyttan
av den begärda budgetanalysen komme att motsvara därmed följande
arbete och kostnader, ansett sig böra föreslå, att motionen icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Riksräkenskapsverket har inledningsvis framhållit, att en analys av statens
utgifter under ett visst budgetår måste bygga på räkenskaperna. En
sådan analys, avseende budgetåret 1949/50, kan följaktligen påbörjas först
under hösten innevarande år och en analys, avseende det därpå följande
budgetåret, vid motsvarande tid nästkommande år.
1 anslutning härtill har ämbetsverket anfört bland annat följande.
Statistik över statens utgifter utarbetas av riksräkenskapsverket på
grundval av budgetredovisningen och de särskilda myndigheternas räkenskaper
enligt av 1940 års finansstatistiksakkunniga utformade grunder.
Enligt dessa verkställes fördelning av statsutgifterna dels efter art och dels
efter ändamål. Fördelningen efter art innebär i fråga om de egentliga statsutgifterna
en uppdelning i utgifter i statens verksamhet och bidrag till icke
statlig verksamhet eller understöd åt enskilda. Det förra slaget av utgifter
uppdelas i personalkostnader och sakliga kostnader. Under personalkostnader
inbegripas avlöningar och pensionskostnader, under sakliga kostnader
alla slag av omkostnader ävensom lokalkostnader. Statistiken över
de olika huvudändamålen för statsutgifterna belyser statsverksamhetens
inriktning på olika områden och innebär en gruppering av utgifterna på
nitton olika ändamålsgrupper. Inom varje sådan grupp utskiljas avlöningar,
omkostnader samt bidrag till icke statlig verksamhet eller understöd åt
enskilda.
En redogörelse för statsutgifterna under budgetåret 1949/50 kommer att
framläggas i den årsbok, som riksräkenskapsverket avser att utgiva under
år 1951. Denna redogörelse kan utformas så, att jämförelse genomgående
sker med budgetåret 1938/39, varigenom de i motionen framförda önskemålen
om redovisning av förvaltningskostnadernas nuvarande omfattning
och fördelning samt ökning sedan sistnämnda budgetår skulle bli tillgodosedda.
Denna analys av statens förvaltningskostnader kan även innefatta
en undersökning av förvaltningskostnadernas inverkan på de automatiska
utgiftsökningarna. Med hänsyn till de särskilda svårigheter som här möta
att fastställa vilka utgiftsstegringar, som äro att betrakta såsom automatiska,
kan riksräkenskapsverket emellertid icke nu göra något bestämt
uttaiande om i vad mån det kan bli möjligt att i årsboken redovisa resultatet
av en sådan undersökning.
1948 års budgetutrednings yttrande torde såsom bilaga få fogas vid detta
utlåtande. (Bilaga.)
Statsutskottets utlåtande nr 21(i.
3
Utskottet. Det senaste årtiondets utveckling i vårt land har i hög grad
kännetecknats av att statsverksamheten utsträckts till allt flera områden
av samhällslivet, vilket bl. a. lett till att den statliga förvaltningsapparaten
undergått en kraftig ansvällning. Då det gäller att få ett svar på frågan,
huru administrationskostnaderna i detalj utvecklat sig, möta emelleitid
stora svårigheter, framför allt beroende på det statistiska materialets ofullständighet.
Någon möjlighet föreligger sålunda icke att ur allmänt tillgängliga
sifferuppgifter direkt utläsa, i vad mån de ökade kostnaderna äro
att hänföra till automatiska utgiftsstegringar eller sammanhänga med tillkomsten
av nya arbetsuppgifter. Ej heller kunna dessa uppgifter lämpligen
användas som utgångspunkt för en jämförande kostnadsundersökning
olika förvaltningsgrenar emellan. Visserligen publiceras i riksräkenskapsverkets
årsbok regelbundet viss finansstatistik, men en olägenhet i nu berörda
avseende är, att denna utformas efter delvis andra principer än dem
som ligga till grund för riksstatens uppställning. Icke minst för riksdagens
vidkommande skulle det emellertid vara av stort värde, om härutöier en
mera överskådlig bild av kostnadsutvecklingen på förevarande område
kunde erhållas, ägnad att jämväl tjäna till ledning för det administrativa
rationaliserings- och besparingsarbete som även framdeles lärer bliva erforderligt.
Enligt utskottets mening förefinnes därför otvivelaktigt ett både
teoretiskt och praktiskt behov av en sådan analys som motionärerna åsyfta.
I viss utsträckning torde de av motionärerna framförda önskemålen få
anses ha tillgodosetts genom den i olika avseenden mycket förtjänstfulla
undersökning som 1948 års budgetutredning i förevarande sammanhang
verkställt. Därigenom ha sålunda orsakerna till de viktigaste förändringarna
i budgeten sedan tiden omedelbart före det senaste världskrigets utbrott
i stora drag klarlagts. Denna undersökning innebär emellertid icke
någon närmare analys av själva förvaltningskostnadernas utveckling. Det
är vidare uppenbart att en sådan analys, därest den skall erhålla avsedd
betydelse, måste successivt kompletteras med nya sifferuppgifter allteftersom
avslutade räkenskaper för respektive budgetar föreligga, så att en jämförelse
blir möjlig dels med visst basår och dels med närmast föregående
budgetår. Av riksräkenskapsverkets remissyttrande framgår att eu redogörelse
av bär åsyftat slag kan utarbetas av ämbetsverket. Med hänsyn
härtill synes lämpligen kunna övervägas, huruvida icke åt detta verk bör
uppdragas att fortlöpande framlägga en sådan statistik, försedd med de förklarande
kommentarer som må befinnas erforderliga. De närmare formerna
härför torde få anses ankomma på Ivungl. Maj:t att fastställa. Enligt
utskottets mening skulle det emellertid vara ur flera synpunkter önskvärt,
om eu sammanfattning av undersökningsresultatet kunde årligen
lämnas i statsverkspropositionen och därvid eu summarisk jämförelse göras
med det föreliggande riksstatsförslagets siffror. Utskottet förutsätter
4 Statsutskottets utlåtande nr 216.
vidare att ifrågavarande arbetsuppgift skall kunna fullgöras utan särskild
personalförstärkning.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, i anledning av motionen II: 157, i skrivelse
till Kungl. Maj :t giva tillkänna vad utskottet anfört.
Stockholm den 23 november 1950.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Sven Larsson, Karl Andersson, Mannerskantz,
Gustaf Karlsson, Heiding, fröken Andersson, herrar Sundelin,
Leander, Gillström, Johan Eric Ericson, Näsström, Hesselbom, Edin, Ivar
Persson och Alfred Nilsson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg
i Skövde, Svensson i Grönvik, Andersson i Malmö, Boman i Kieryd,
Mårtensson i Uddevalla, Wallentheim, Lindholm, Rubbestad, Eriksson i
Sandby, Ståhl, Bergstrand, Åkerström och Birke.
Till riksdagens statsutskott.
Genom remiss den 14 februari 1950 har Kungl. Maj:t anbefallt 1948 års
budgetuti edning att till riksdagens statsutskott avgiva yttrande över en
inom riksdagen väckt motion II: 157 med förslag om verkställande av en
analys av riksstatsförslaget för budgetåret 1950/51 jämfört med riksstaten
för budgetåret 1938/39 i syfte att klarlägga förvaltningskostnadernas ökning
m. m.
Med den nämnda motionen torde åsyftas dels en undersökning av möjligheterna
att astadkomma mera inträngande budgetanalyser, avsedda att
möjliggöra en förbättrad överblick över förvaltningskostnadernas förändring,
dels ock en snabbutredning, ägnad att åstadkomma en bild av de förändringar,
som inträffat sedan budgetåret 1938/39, i den mån de komma till
uttryck i riksstatsförslaget för budgetåret 1950/51.
1 motionen framballes, att de sammanställningar, som gjorts i riksräkenskapsverlcets
senast publicerade årsbok (årsboken för år 1948), icke äro
tillräckligt belysande i de hänseenden motionärerna avse. Detta uttalande
är i vad avser huvudparten av utgifterna riktigt såtillvida, att orsakerna till
de utgiftsstegringar som inträffat mellan budgetåren 1938/39—1946/47 icke
direkt komma till synes i årsboken. Den i årsboken intagna utgiftsstatistiken
avser nämligen endast att ange, hur vissa slag av utgifter totalt förändrats
under den angivna tidsperioden. De i årsboken angivna utgiftsgrupperingarna
avvika från riksstatens uppställning och grundas därför
på tidsödande och i efterhand gjorda undersökningar av avslutade räken
-
Statsutskottets utlåtande nr 216.
5
skaper. Sådana sammanställningar kunna icke läggas till grund för en jämförelse
med riksstatsförslaget, i vilket utgifterna grupperats enligt andra
principer. Därtill kommer att en sådan personalstatistik, som den i årsboken
intagna, icke finnes utarbetad för tidigare år än 1944. Personalstatistiken
för år 1944 påverkades av beredskapsförhållandena och är därför
icke direkt jämförbar med statistiken för år 1948. Det må vidare nämnas
att 1940 års finansstatistiksakkunniga i sitt betänkande angående finansstatistikens
effektivisering (SOU 1942:48) framlade en statistisk undersökning
rörande statens löpande utgifter under budgetåret 1939/40. Icke
heller denna torde emellertid kunna tjäna till ledning vid den i motionen
avsedda jämförelsen.
En direkt jämförelse mellan riksstaten för budgetåret 1938/39 (från tillläggsstaten
1938/39 kan därvid bortses) och det nu framlagda riksstatsförslaget
kan emellertid lätt åstadkommas genom en snabbanalys av orsakerna
till de viktigaste förändringarna i budgeten. Därvid kan bortses från den
uppdelning av utgifterna i avlöningar och omkostnader för statlig verksamhet
och bidrag till icke statlig verksamhet, som redan blivit belyst i riksräkenskapsverkets
årsbok.
Utgifterna i driftbudgeten beräknades i riksstaten 1938/39 till 1 295 milj.
kr. I statsverkspropositionen beräknades motsvarande utgifter för budgetåret
1950/51 till 4 667 milj. kr. Den ökning som skulle behöva förklaras
uppgår till 3 372 milj. kr.
Vid en analysering av denna utgiftsökning böra i första hand klarläggas
de förhållanden, som i stort påverkat utgiftsutvecklingen. Dessa förhållanden
kunna hänföras till tre faktorer, nämligen 1) åtgärder som statsmakterna
på grund av utrikespolitiska och handelspolitiska förhållanden icke
kunnat undandraga sig, 2) åtgärder som av statsmakterna genomförts i
syfte att höja den sociala standarden inom landet och 3) förändringar i
penningvärdet, vilka senare i och för sig föranleda en formell men icke reell
utgiftsökning.
De två förstnämnda faktorerna leda till direkta utgiftsökningar inom
olika delar av statsförvaltningen, och dessa utgiftsökningar föranleda i sin
tur successivt vissa utgifter för administration och kontroll av de beslutade
åtgärderna. De senare sekundära utgiftsökningarna kunna hänföras till
automatiska utgiftsökningar. Även de förstnämnda utgiftsökningarna kunna
resultera i fortsatta automatiska utgiftsökningar, föranledda av exempelvis
förändringar i befolkningens storlek och sammansättning. Sålunda medför
en ökning av befolkningen i åldersklasserna under 16 och över 67 år eu
automatisk ökning av kostnaderna för barnbidrag, undervisning och folkpensioner.
Denna automatiska utgiftsökning framkommer vid en jämförelse
mellan utgifterna för två nära varandra liggande budgetår. Vid en
jämförelse mellan förkrigsårens och nuvarande utgiftsstandard framträda
emellertid de nu mest aktuella utgiftsökningarna icke såsom automatiska,
eftersom utgifterna till väsentlig del kunna hänföras till beslut som fattats
och reformer som genomförts efter utgången av budgetåret 1938/39.
Vid eu analys av förändringarna i statsutgifterna mellan förkrigstiden
och nu måste även tagas hänsyn till att försvaret blivit omorganiserat samt
erhållit helt ny beväpning, alt materielkostnaderna för försvaret numera
ha en annan storleksordning i förhållande till personalkostnaderna än de
tidigare haft och att förändringarna i försvarets storlek sammanhänga med
ändringar i det utrikespolitiska läget. Förändringarna i försvarskostnaderna
6
Statsutskottets utlåtande nr 216.
påverkas sålunda av helt andra förhållanden än dem som påverka budgetens
utformning i övrigt och torde därför i detta sammanhang icke böra
särskilt analyseras. Av samma skäl bör man här bortse från den ökning
av förräntningen på statsskulden, som föranletts av beredskapen under
krigsåren. I övrigt motsvaras statsskuldens förändring av ökade intäkter
från statens kapitalfonder och kan därför knappast anses såsom en reell
utgiftsökning. Liknande förhållanden ha medfört ökning av kostnaderna
för utrikesrepresentationen och anslutningen till FN. Denna kostnadsökning,
som påverkat hela tredje huvudtiteln, har i väsentlig grad föranletts
av valutaåtgärder och av handelsförhandlingar med främmande makter.
Samtliga nu nämnda kostnader, utom räntor på statsskulden, bestå till
huvudsaklig del av administrationskostnader och av materielkostnader hänförliga
till försvarsberedskapen. De kostnader, som i enlighet med vad nu
sagts icke medtagas i efterföljande utgiftsanalys, uppgå till följande belopp
(milj. kr.):
Utgifter under IV. huvudtiteln ..... |
1938/39 258 |
1950/51 839 |
Ökning 581 |
Utgifter för försvarets fonder (avskrivningar) |
_ |
17 |
17 |
Riksnämnden och krisförvaltningen |
_ |
15 |
15 |
Utgifter för civilförsvaret ..... |
2 |
16 |
14 |
Utgifter under III. huvudtiteln |
7 |
32 |
25 |
Räntor på statsskulden ...................... |
91 |
315 |
224 |
Summa |
358 |
1 234 |
876 |
Sålunda återstå att analysera ................ |
937 |
3 433 |
2 496 |
Totala utgifter på driftbudgeten.............. |
1 295 |
4 667 |
3 372 |
Den salunda kvarstående utgiftsökningen på 2 496 milj. kr. reduceras
emellertid genom att de på inkomstsidan till berörda utgifter hänförliga
uppbördsmedlen samtidigt stiga med 23 milj. kr., till 2 473 milj. kr. Denna
ökning har i första hand föranletts av kostnaderna för vissa av statsmakterna
under de mellanliggande åren beslutade åtgärder. De mest framträdande
av de hithörande kostnadsökningarna äro följande (milj. kr.):
Mödrahjälp och social hemhjälp....... |
1938/39 2 |
1950/51 15 |
Ökning 13 |
Fattigvård och barnavård............ |
9 |
26 |
17 |
Barnbidrag ....... |
16 |
454 |
438 |
Hyresrabatter och bostadsbidrag........ |
4 |
35 |
31 |
Folkpensioner . |
164 |
832 |
668 |
Skolmåltider och fria läroböcker |
_ |
23 |
23 |
Kostnader för jordbruket för prisreglerande åt-gärder, producent- och kontantbidrag, kostna-der för Spannmålsbolaget, statlig lagerhållning |
20 |
234 |
214 |
Skogsvård in. m.................... |
2 |
15 |
13 |
Bidrag till teknisk och vetenskaplig forskning |
13 |
13 |
|
Sinnessjukvården (netto)............ |
21 |
78 |
57 |
Universitetssjukhus (netto) ............... |
3 |
13 |
10 |
Bidrag för hälsovård i allmänhet: avlöningar till |
3 |
12 |
9 |
1 750 1 506
Summa 244
Statsutskottets utlåtande nr 216.
7
Förutom dessa kostnader, vilka till väsentlig del äro föranledda av en
ny inriktning av den statliga verksamheten, finnes en annan grupp av
utgifter, som representerar de delar av statsförvaltningen som påverkats av
särskilda reformer, vilka medfört en höjning av utgifterna för respektive
förvaltningsområden utöver den utgiftsstegring som är en följd av ändrat
penningvärde. De viktigaste av dessa äro reformer inom rättsväsendet och
undervisningsväsendet. Vad särskilt kostnaderna för undervisningsväsendet
beträffar ha dessa påverkats av en rad olika faktorer, såsom åtgärder för
förbättrad undervisning, kostnadsökningar föranledda av ökat antal barn i
skolplikt^ ålder, åtgärder för den högre undervisningen (dessa ha även
karaktär av understöd till vetenskaplig verksamhet) samt löneregleringar
och andra utgiftsstegringar, som äro föranledda av förändringar i penningvärdet.
Det må tilläggas, att kostnaderna för nu berörda utgiftsgrupper
huvudsakligen hänföra sig till administrationen i vidsträckt bemärkelse.
Kostnadsökningarna inom de nu nämnda förvaltningsområdena framgå av
följande sammanställning:
1938/39 1950/51 ökning
Kostnader för rättegångsväsendet:
Domstolarna ............................
Fångvården ..............................
Undervisningsväsendet:
Universiteten ............................
Tekniska högskolor ......................
Allmänna läroverk ......................
Åtgärder för lärarutbildning................
Folkskoleväsendet ........................
Undervisningen i övrigt....................
Dyrtidstillägg och provisoriskt lönetillägg för
det statsunderstödda skolväsendet ........
Undervisningsanstalter för jordbruk m. m.
Summa 198 558 360
6 |
19 |
13 |
4 |
13 |
9 |
7 |
31 |
24 |
2 |
11 |
9 |
28 |
99 |
71 |
3 |
15 |
12 |
104 |
307 |
203 |
19 |
47 |
28 |
21 |
1 |
— 20 |
4 |
15 |
11 |
Vägväsendets kostnader ha påverkats bland annat genom vägväsendets
förstatligande. Den hithörande kostnadsgruppen har undergått följande förändringar:
-
Administrationskostnader för väg
byggnadsverket
..............
Vägunderhåll och vägbyggnader
Vatten- och avloppsledningar
1938/39 |
1950/51 |
ökning |
|
och vatten- |
1 |
19 |
18 |
115 |
283 |
168 |
|
— |
12 |
12 |
|
Summa |
116 |
314 |
198 |
Av den sålunda lämnade redogörelsen framgår att av den sedan 1938/39
konstaterade utgiftsökningen 2 940 milj. kr. kunna förklaras genom hänvisning
till vissa lätt identifierbara poster. De sammanlagda kostnaderna
för återstående utgiftsändamål uppgingo efter avdrag för uppbördsmedel
1938/39 till 323 milj. kr. och beräknas 1950/51 till 732 milj. kr. ökningen
skulle sålunda uppgå till 409 milj. kr. Den sistnämnda kostnadsökningen
torde i huvudsak bero dels på förändringar i penningvärdet och löneregleringar,
dels ock på den stegring av kostnaderna för den statliga förvalt
-
8
Statsutskottets utlåtande nr 216.
ningsapparaten, som föranletts av de olika utgiftskrävande reformer för
höjning av den sociala standarden m. in., som genomförts under den ifrågavarande
tidsperioden. I vad mån denna utgiftsökning kan hänföras till de
olika nu nämnda faktorerna är svårt att bedöma, bland annat på grund
av att en tillfredsställande personalstatistik för budgetåret 1938/39 icke
föreligger. Icke heller finnes något för en sådan beräkning lämpat index.
Utgiftsökningen torde vidare bland annat bero på att nyanställd personal
numera torde placeras i högre lönegrad samt befordras snabbare än fallet
var 1938/39. I stort sett torde man dock vid denna snabbanalys kunna våga
antagandet att myndigheternas kostnader vid oförändrad organisation skulle
ha ökats med 70 å 80 procent mellan åren 1938/39 och 1950/51. Avlöningar
och omkostnader för de ämbetsverk och myndigheter, som ingå i den nyssnämnda
kostnaden på 732 milj. kr., ha för de båda här nämnda budgetåren
beräknats till följande belopp:
Kungl. Majrts kansli utom försvars- och utrikes-departementen . |
1938/39 |
1950/51 |
Ökning |
2,5 |
6,4 |
3,9 |
|
Socialstyrelsen, arbetsdomstolen, förlikningsmän |
1,1 |
2,7 |
1,6 |
Arbetsmarknadsstyrelsen, arbetsrådet |
0,1 |
4,3 |
4,2 |
Arbetsförmedlingen ................ |
1,2 |
18,9 |
17,7 |
Bostadsstyrelsen, länsbostadsnämnder |
4,8 |
4,8 |
|
Försäkringsrådet, riksförsäkringsanstalten, yrkes-inspektionen in. fl....... |
3,1 |
9,4 |
6,3 |
Pensionsstyrelsen |
1,9 |
5,4 |
3,5 |
Meteorolog. och hydrolog. institutet ............ |
0,8 |
3,9 |
3,1 |
Byggnadsstyrelsen, länsarkitektorganisationen ... |
1,2 |
4,2 |
3,0 |
Väginstitutet, geotekniska institutet, elektriska in-spektionen, djurgårdsnämnden ............. |
0,1 |
1,5 |
1,4 |
Kammarkollegiet, statskontoret, kammarrätten, |
2,8 |
7,6 |
4,8 |
Folkbokföringen ........................... |
— |
1,2 |
1,2 |
Konjunkturinstitutet, sakrevisionen, organisations-nämnden, valutakontoret .......... |
0,1 |
2,6 |
2,5 |
Tullverket................. |
17,5 |
38,1 |
20,6 |
Övriga skatte- och kontrollkostnader ........ |
5,4 |
18,5 |
13,1 |
Arkiv, bibliotek, museer.......... |
2,2 |
4,4 |
2,2 |
Skolöverstyrelsen ........ |
0,7 |
2,4 |
1,7 |
Gymnastiska centralinstitutet ........... |
0,2 |
0,4 |
0,2 |
Kyrkliga ändamål ................. |
5,8 |
6,2 |
0,4 |
Akademier ......... |
1,1 |
2,8 |
1,7 |
Lantbruksstyrelsen m. fl......... |
1,3 |
10,3 |
9,0 |
Lantbruksakademien ............... |
0,5 |
0,8 |
0,3 |
Veterinärväsendet ............. |
5,2 |
10,7 |
5,5 |
Fiskeristyrelsen m. fl.................... |
0,1 |
1,1 |
1,0 |
Skogsstyrelsen in. fl........................... |
0,7 |
2,0 |
1,3 |
Lantmäteristyrelsen m. fl..................... |
4,6 |
16,8 |
12,2 |
Rikets allmänna kartverk ...................... |
1,4 |
4,1 |
2,7 |
Kommerskollegium ............. |
1,6 |
3,4 |
1,8 |
Geologiska undersökningen, provningsanstalten, |
0,9 |
5,1 |
4,2 |
Statsutskottets utlåtande nr 216.
9
Lotsverket .......................
Patent- och registreringsverket
Medicinalstyrelsen med stater
Institutet för folkhälsan ...........
Överståthållarämbetet och landsstaten
Polisväsendet .....................
Lönenämnder m. fl................
Nettokostnad för luftfarten .........
Ersättningar till postverket
Pensioner .........................
Kostnader för fastigheterna
Avskrivningar .....................
Härifrån avgår motsvarande uppbördsmedel
Nettokostnad ...........................
1938/39 |
1950/51 |
Ökning |
..... 6,9 |
12,9 |
6,0 |
1,5 |
4,9 |
3,4 |
..... 4,7 |
13,6 |
8,9 |
..... 0,3 |
2,2 |
1,9 |
..... 11,7 |
56,3 |
44,6 |
5,9 |
17,1 |
11,2 |
— |
0,7 |
0,7 |
..... 1,8 |
6,3 |
5,0 |
..... 5,6 |
21,7 |
16,1 |
... 52,7 |
170,8 |
118,1 |
13,6 |
28,9 |
15,3 |
..... 28,9 |
37,6 |
8,7 |
Säger 197,1 |
573,0 |
375,9 |
... 14,6 |
21,7 |
7,1 |
..... 182,5 |
552,3 |
368,8 |
Vid bedömningen av dessa siffror måste emellertid hänsyn tagas till de
dyrtidstillägg och provisoriska lönetillägg, som i riksstaten för budgetåret
1938/39 redovisades på gemensamhetsanslag och som i denna snabbundersökning
icke kunnat fördelas på de olika ämbetsverken. Kostnaderna för
dessa uppgingo för budgetåret 1938/39 till 23 milj. kr. T denna summa ingå
även dyrtidstillägg till befattningshavare, som icke redovisas på de nu
nämnda anslagen, bland annat till statsanställda lärare in. fl. Huvuddelen
av denna kostnad torde emellertid avse de utgifter, varom här varit fråga.
Sammanlagda nettokostnaden för de berörda ämbetsverken och för pensioner
in. in. kan alltså för de båda jämförda budgetåren beräknas till cirka
200 respektive 550 milj. kr., och utgiftsökningen skulle följaktligen uppgå
till ungefär 350 milj. kr.
Om man utgår från nyssnämnda antagande angående prisstegringens
inverkan samt därjämte tar hänsyn till att pensionskostnaderna mer än
fördubblats, skulle för nu nämnda administrativa utgifter en utgiftsökning,
som ligger i närheten av 250 milj. kr., därmed kunna förklaras. Den ansvällning
av statsapparaten, som blivit en följd av de åtgärder, som genomförts
under den behandlade tidsperioden, skulle alltså om dessa antaganden
äro riktiga kunna uppskattas till något mer än 100 milj. kr. Denna
utgiftsstegring inrymmer de ofrånkomliga kostnader, som blivit en följd
av att administrativ personal erfordras för handhavandet av de uppgifter
staten åtagit sig för utbetalning av folkpensioner och barnbidrag, för sociala
förmåner, för jordbrukets rationalisering, för förbättringen av undervisning,
för vetenskaplig forskning, för genomförande av uppbördsreformer
m. in. De kostnader, som skulle återstå att analysera och som avse statsbidrag
av olika slag, samt ett antal statliga stödåtgärder in. in. skulle alltså
uppgå till cirka 130 milj. kr. för budgetåret 1938/39 och 180 milj. kr. för
budgetåret 1950/51. Dessa återstående utgifter skulle alltså ha stigit med
allenast cirka 50 milj. kr.
Motionärerna ha antytt att enligt deras uppfattning utgifter för förvaltningsverksainhet
i många fall inrymmas under poster, som nominellt angivas
såsom sakanslag. De undersökningar, som lagts till grund för den
bär gjorda utgifIsanalysen kunna icke beriktiga detta påstående i vad avser
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1950. (i sand. Nr 216.
10
Statsutskottets utlåtande nr 216.
de väsentliga posterna för höjning av den sociala standarden i riket. Att
avlöningar och omkostnader dock måste inrymmas inom sakanslag är ostridigt,
men detta kommer mest till uttryck inom sådana områden som försvaret,
väg- och vattenbyggnadsväsendet, byggnadsväsendet och liknande
förvaltningsområden, där det är ofrånkomligt att en sakkostnad inrymmer
sådana personalkostnader för tekniska uppdrag, som skola bortfalla när
sakanslaget upphör. Det är likaså ostridigt att flera av de socialt betydelsefullaste
utgiftskategorierna till huvudsaklig del avse personalkostnader och
även böra avse sådana kostnader, exempelvis kostnaderna för undervisning,
sjukvård och dylikt.
Den snabbanalys, som här gjorts, inrymmer givetvis flera osäkerhetsmoment
men den torde dock vara till fyllest för en förklaring i stort av de
förändringar i den statliga utgiftsstandarden, som motionärerna önskat få
närmare belysta. För en mera inträngande budgetanalys erfordras arbetskrävande
detaljundersökningar av samma art som de, vilka intagits i riksräkenskapsverkets
senaste årsbok. Det finnes anledning antaga, att riksräkenskapsverket
kommer att fullfölja de av verket påbörjade undersökningarna.
Därmed undanröjes dock icke den svårighet som ligger däri, att
riksstaten är uppställd efter ett annat system än det, som lagts till grund
för riksräkenskapsverkets utgiftsundersökningar. Motionärerna ha in
denna synpunkt ifrågasatt, huruvida icke ett annat system för uppställ
ningen av riksstaten och budgetredovisningen än det nuvarande är påkallat.
Såsom motionärerna även framhållit är detta ett arbete på lång sikt. Utredningen
vill i anledning härav erinra, att även konjunkturinstitutet framlagt
förslag rörande en ny uppställning av den statliga finansstatistiken, vilka
förslag kunna ge anledning till ändringar i budgetens uppställning. Dessa
spörsmål torde bli föremål för fortsatta utredningar i samband med eller
med anledning av de undersökningar, med vilka 1948 års budgetutredning
nu är sysselsatt. Utredningen, som också för sin del har den uppfattningen,
att vissa förändringar i här angivna hänseenden kunna vara påkallade,
anser sig i detta sammanhang endast böra uttala, att utredningen senare
torde få tillfälle återkomma till detta spörsmål.
Stockholm den 14 mars 1950.
CARL MURRAY. GÖSTA RENLUND.
/ Carl Olov Sommar.
Iduns tryckeri. Esselte AB. Stockholm 1950
016977