Bankoutskottets utlåtande nr 29.
13
Nr 29.
Utlåtande i anledning av väckt motion angående dels åtgärder
för konstnärlig utsmyckning av första kammarens
plenisal, dels ock en översyn av belysningsanordningarna
därstädes.
I en inom första kammaren under nr 401 väckt motion, som hänvisats
till bankoutskottets förberedande handläggning, hemställde herr Lindström
jämte tio av kammarens övriga ledamöter, »att första kammaren måtte
besluta, att åtgärder för kammarens konstnärliga utsmyckning vidtagas
och att belysningsanordningarna i första kammarens plenisal bli föremål
för översyn samt att nödiga förbättringar avseende dessa anordningar bil
verkställda».
Med bifall till utskottets hemställan i utlåtande nr 19 har riksdagen till
innevarande höstsession uppskjutit behandlingen av förevarande motion.
Till stöd för ifrågavarande förslag anföres i motionen följande:
Riksdagens kamrar äro i fråga om den konstnärliga utsmyckningen av
deras plenisalar icke lika lottade. Här gäller icke den likställdhet, som i
Övriga stycken noga iakttages. Andra kammarens plenisal ar smyckad med
Axel Törnemans väggmålningar i de välvda fälten ovanför läktarna. Motsvarande
ytor i första kammarens plenisal ha icke försetts med liknande
konstverk, ehuru skisser till sådana sedan många år finnas.
\r 1930 ordnades en allmän tävlan om prydande av första kammaren
med väggmålningar. Några av de inlämnade förslagen förordades av bedömningskommittén.
På grund av det då rådande statsfinansiella laget fick
frågan om utförandet förfalla. Frånvaron av utsmyckning faller bade
kammarledamöterna och de besökande i ögonen, och allmänna omdömet
har blivit att första kammarens plenisal i jämförelse med andra kammarens
företer en tråkig anblick.
Motionärerna anse, att frågan om första kammarens utsmyckning icke
bör för all framtid förfalla. Visserligen äro även i nuvarande stund de
statsfinansiella möjligheterna kringskurna. När andra angelagna uppgifter
få stå tillbaka på grund av det ekonomiskt ansträngda laget, vore det icke
välbetänkt att forcera fram frågan. Trots detta förefaller det önskvärt,
att så snart som möjligt åtgärder vidtoges, så att utsmyckningen av fors a
kammarens plenisal snabbt kunde komma till stånd, då det statsfinansiella
läget lättar. En ny översyn av förslagen från 1930 är att rekommendera.
Skulle dessa förslag efter 20 år icke anses användbara, borde möjligheter
finnas att i tid få fram nya och mera lämpliga förslag.
14
Bankoutskottets utlåtande nr 29.
Utan tvi\ el skulle det bidraga till lyftning och trevnad i första kammaren,
om den gamla planen om konstnärlig utsmyckning bleve utförd. I
varje fall bör den icke försvinna i glömska för de uppgifter, som undan
för undan tränga på i riksdagens arbete.
.4ven. * fråga om belysningsförhållandena är första kammaren vanlottad
i jämförelse med andra kammaren. Vid kvälls- och nattplenum vållar den
föråldrade och dåliga belysningen kammarens ledamöter och betjäningsvårigheter.
Även härvidlag är en översyn behövlig, och det är önskvärt,
att den följes av åtgärder i förbättrande riktning.
Över motionen har utskottet inhämtat yttrande från fullmäktige i riksgäldskontoret,
vilka anfört:
I skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret den 4 innevarande april
hai riksdagens bankoutskott anhållit, att fullmäktige ville avgiva och till
utskottet inkomma med utlåtande över en inom riksdagens första kammare
av herr Rickard Lindström in. fl. väckt och till bankoutskottets förberedande
handläggning hänvisad motion, 1:401, om åtgärder för konstnärlig
utsmyckning av första kammarens plenisal samt angående en översyn av
belysningsanordningarna därstädes.
Med anledning härav vilja fullmäktige till en början något beröra den
av motionärerna omnämnda pristävlingen i början av 1930-talet avseende
första kammarens dekorering. Denna tävling, som, efter det uppdrag lämnats
fullmäktige av riksdagen att utreda frågan, anordnades av en av fullmäktige
för ändamalet tillsatt kommitté, stod öppen för svenska konstnärer
(målare, arkitekter, skulptörer). Professorn Olle Hjortzberg skulle
särskilt inbjudas att deltaga. Tävlingen var en idétävlan och avsedd att få
fram ett förslag till en sådan konstnärlig behandling av salen, att en god
och vacker helhetsverkan av rummet ernåddes. I denna konstnärliga behandling
kunde tänkas ingå såväl ornamental som figural dekoration i färg
och relief. De tävlande ägde jämväl föreslå förändringar med avseende å
förefintliga detaljer i salen eller färgbehandling å snickerier in. m. De inkomna
förslagen skulle bedömas av en särskild prisnämnd.
Vid tävlingstidens utgång hade ej mindre än 49 tävlingsförslag inkommit.
Av dessa belönades tre med pris. Ett första pris å 5 000 kronor tillerkändes
numera överintendenten och chefen för nationalmuseum Otte
Sköld, medan två andra pris, vartdera å 3 500 kronor, tilldelades professor
Hjortzberg och konstnären Marc Hentzel. Härjämte inköptes fem tävlingsförslag
för en summa av inalles 4 000 kronor. Sedan de tre pristagarna
på anmodan av kommittén kompletterat sina förslag, avgav kommittén
sitt utlåtande över de prisbelönta förslagen i skrivelse till riksgäldsfullmäktige
den 18 mars 1931. Kommittén förordade härvid, att professor Hjortzbergs
förslag borde läggas till grund för en eventuell dekorering av plenisalen.
Kommittén ansåg emellertid icke förslaget i sitt dåvarande skick,
vare sig såsom helhet eller med avseende å dess detaljer, vara sådant att
detsamma utan vidare — och antagligen icke utan avsevärda omarbetningar
— kunde föreslås till utförande.
Kommitténs utredning överlämnades av fullmäktige utan eget yttrande
till bankoutskottet. Utskottet fann vid sin behandling av ärendet önskvärt,
att före ett ställningstagande i frågan de av pristagarna uppgjorda perspektivritningarna
och skisserna bleve offentligen utställda och approximativt
kostnadsberäknade.
Bankoutskottets utlåtande nr 29.
15
I anledning härav ägde offentlig utställning av de prisbelönta ävensom
av de inköpta tävlingsbidragen rum i konstakademien under tiden 17—31
januari 1932. .
I skrivelse till bankoutskottet den 2a februari 1932 meddelade fullmäktige
därefter, att fullmäktige med hänsyn till det synnerligen ansträngda statsfinansiella
läget icke för det dåvarande kunde tillstyrka en utgift av den
beskaffenhet och storlek, som ett utförande av här ifrågavarande arbeten
skulle medföra. I anledning härav hade fullmäktige ej heller ansett påkallat
att låta verkställa av utskottet begärda kostnadsberäkningar.
Fullmäktiges skrivelse lades av utskottet till handlingarna, varmed den
vid 1930 års riksdag väckta frågan om dekorering av första kammarens
plenisal sålunda förfallit.
Vad härefter beträffar den vid årets riksdag i ämnet väckta motionen,
1:401, få fullmäktige framhålla, att en dekorering av första kammarens
plenisal i likhet med den som kommit till utförande i andra kammaren
enligt fullmäktiges mening framstår såsom ett önskemål, vilket bör tillgodoses
så snart förhållandena det medge. Med hänsyn till det anstiängda
ekonomiska läget ifrågasätta motionärerna nu endast vidtagande så snart
som möjligt av sådana åtgärder, att utsmyckningen av första kammarens
plenisal snabbt skulle kunna komma till stand, da det statsfinansiella läget
lättar. Motionärerna rekommendera i sådant syfte en ny översyn av förslagen
från år 1930; om dessa förslag nu icke längre kunde anses användbara,
borde enligt motionärerna möjligheter finnas att i tid få fram nya
''ch mera lämpliga förslag.
Fullmäktige ha med anledning av motionärernas nämnda uttalanden
ånyo granskat de tre pristagarnas tävlingsförslag till dekorering av väggfälten
ovanför första kammarens läktare. Ehuru fullmäktige icke kunna
avgiva något omdöme rörande det konstnärliga värdet av ifrågavarande
förslag, har likväl den företagna granskningen övertygat fullmäktige om
att förslagen nu måste anses föråldrade och icke längre lämpade att läggas
till grund för en dekorering av första kammarens plenisal. För att få fram
helt nya förslag skulle man därför nödgas att antingen utlysa en ny allmän
pristävlan eller också inbjuda ett antal konstnärer att inkomma med förslag.
I båda fallen skulle kostnaderna bli höga. Den år 1930 anordnade
pristävlingen drog i allt en kostnad av över 20 000 kronor; nu finge man
sannolikt räkna med inemot dubbla kostnaden. Fullmäktige anse icke tillrådligt
att i nuvarande statsfinansiella läge belasta budgeten med kostnader
av denna storleksordning för rent förberedande åtgärder för det
ifrågavarande ändamålet. Härtill kommer emellertid risken, att även de
nya förslag, som man avsåge att få fram för den angivna kostnaden, kunna
befinnas inaktuella, då frågan om dekoreringen av första kammarens pleni
-
sal på nytt upptages till prövning.
Med hänsyn till det anförda anse sig
bifall till motionen 1:401 i vad avser åtgärder
fullmäktige
för
icke kunna förorda
konstnärlig utsmyck
-
av första kammarens plenisal. Fullmäktige ämna emellertid följa
ning ......................... , - .......
frågan med uppmärksamhet och komma att taga de initiativ, som
påkallas av omständigheterna.
Vad härefter angår den av motionärerna ifrågasatta översynen av
ningsförhållandena i första kammarens plenisal anse fullmäktige eu
nu böra komma
i denna plenisa
kunna
belyssådan
till
stånd, då det torde vara otvivelaktigt, all belysningen
icke motsvarar moderna krav. hullmäktige vilja härvid
16
Bankoutskottets utlåtande nr 29.
erinra om att den för några år sedan genomförda omläggningen av belysningsanordningarna
i andra kammarens plenisal givit ett gott resultat.
Fullmäktige ha sålunda för avsikt att snarast verkställa en översyn av
belysningsförhållandena även i första kammarens plenisal och vidtaga därav
påkallade åtgärder.
Utskottet. Beträffande den konstnärliga utsmyckningen av första kammarens
plenisal föreslå motionärerna, att förberedande åtgärder så snart
som möjligt vidtagas så att utsmyckningen snabbt kunde komma till stånd,
då det ekonomiska läget medgiver detta. Som sådana åtgärder rekommendera
de en översyn av de år 1930 prisbelönta förslagen eller, om dessa icke
nu anses användbara, att möjligheter skapades för att i tid få fram nya
och mera lämpliga förslag.
Fullmäktige i riksgäldskontoret anse, att en konstnärlig utsmyckning av
första kammarens plenisal är ett önskemål, vilket bör tillgodoses, så snart
förhållandena det medge. De vilja emellertid icke tillråda att i rådande
ekonomiska läge belasta budgeten med de icke obetydliga kostnaderna för
de rent förberedande åtgärder motionärerna föreslå och avstyrka därför
bifall till motionen i vad den avser dekoreringen av första kammarens
plenisal.
Utskottet delar fullmäktiges mening. Utskottet har därvid tagit fasta på
fullmäktiges uttalande att de, när ändrade ekonomiska förhållanden inträda,
komma att taga erforderliga initiativ i frågan.
Beträffande den av motionärerna ifrågasatta översynen av belysningsförhållandena
i första kammarens plenisal hava fullmäktige i sitt yttrande
uttalat att de hava för avsikt att snarast verkställa översynen. Under hand
har utskottet inhämtat, att vissa förberedande arbeten redan vidtagits.
Motionens syfte i detta avseende får alltså anses tillgodosett.
Med hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,
att förevarande motion 1:401 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 30 november 1950.
På bankoutskottets vägnar:
K. G. EWERLÖF.
Närvarande: se under utlåtandet nr 28.