Bevillningsutskottets betänkande nr 62.
1
Nr 62.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning angående ändring
i förordningen den 21 juni 1927 (nr 321) om
skatt vid utskiftning av aktiebolags och solidariska
bankbolags tillgångar, m. m., jämte i ämnet väckta
motioner.
I en den 31 mars 1950 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 240, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till
1) förordning angående ändring i förordningen den 27 juni 1927 (nr 321)
om skatt vid utskiftning av aktiebolags och solidariska bankbolags tillgångar;
2)
lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr
370);
3) förordning angående ändrad lydelse av 2 § och 4 § 1 mom. förordningen
den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt; samt
4) förordning angående ändrad lydelse av 11 och 15 §§ förordningen den
2 maj 1947 (nr 174) om investeringsfonder.
Propositionen innebär i huvudsak följande.
I propositionen föreslås en höjning av utskiftningsskatteprocenten från
30 till 40 procent.
Vidare föreslås bestämmelser avsedda att förhindra att vinstmedel skattefritt
överföras från ett aktiebolag till dess delägare genom inlösning av fondaktier
(gratisaktier).
Då aktiebolags vinstmedel kunna skattefritt tillföras bolagets delägare
genom att bolaget förvärvar egna aktier, föreslås vissa bestämmelser till
förhindrande härav.
För underlättande av fusion mellan moderbolag och helägl dotterbolag
föreslås vissa lättnader i den utskiftningsbeskattning, som skulle föranledas
av fusionen. De förordade bestämmelserna innebära, att befrielse från utskiftningsskatt
skall omedelbart medgivas i de fall, där moderbolaget ägt aktierna
i dotterbolaget alltsedan den 1 januari 1940 eller —- då konccrnförhållandet
uppstått senare — alltsedan dotterbolaget började bedriva verksam
1
Bihang till riksdagens protokoll 1950. 7 samt. Nr 62.
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 62.
het. I övriga fall föreslås ett dispensförfarande enligt vilket uppskov med
skattens erläggande skall kunna på så sätt medgivas att moderbolaget får
övertaga dotterbolagets utskiftningsskatteskuld. Förutsättningarna för meddelande
av dispens föreslås skola vara att fusionen utgör ett led i strävanden
att uppnå större organisatorisk ändamålsenlighet, att erläggandet av utskiftningsskatten
med hänsyn till dennas storlek utgör ett väsentligt hinder för
fusionens genomförande, samt att fusionen icke kan antagas vara ett led i
åtgöranden, syftande till att uppnå opåkallade skattelättnader.
Dispensförfarandet föreslås skola handhavas av riksskattenämnden, därest
en sådan nämnd inrättas, och i annat fall av en särskild för ändamålet
inrättad nämnd.
De förordade lättnaderna i utskiftningsbeskattningen vid fusion ha föranlett
förslag om vissa ändringar i inkomstskattelagstiftningen.
De i propositionen föreslagna bestämmelserna avses skola i huvudsak
träda i kraft, då författningsändringarna utkomma från trycket i Svensk
författningssamling. Höjningen av utskiftningsskatten och de nya reglerna
om utskiftningsskatt vid inlösen av fondaktier skola dock icke tillämpas i
de fall, där beslut om nedsättning av aktiekapital eller om aktiebolags trädande
i likvidation anmälts för registrering före den 1 januari 1950. Bestämmelserna
angående nyssnämnda dispensförfarande föreslås — i avvaktan
på att ställning tages till frågan om inrättandet av en riksskattenämnd
— skola träda i kraft först å dag, som Kungl. Maj :t bestämmer.
Ovannämnda vid propositionen fogade författningsförslag äro av följande
lydelse.
Bevillningsutskottets betänkande nr 62.
3
1) Förslag
till
förordning angående ändring i förordningen den 27 juni 1927 (nr
321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags
och solidariska bankbolags tillgångar.
Härigenom förordnas dels att rubriken till förordningen den 27 juni 1927
om skatt vid utskiftning av aktiebolags och solidariska bankbolags tillgångar
skall lyda som nedan sägs, dels ock att 1—6 samt 8 och 9 §§ nämnda förordning
ävensom anvisningarna till densamma skola erhålla följande änd
-
rade lydelse.
Nuvarande lydelse:
Kungl. Maj:ts förordning om skatt
vid utskiftning av aktiebolags och
solidariska bankbolags tillgångar.
1 §•
Svenskt aktiebolag eller svenskt solidariskt
bankbolag, som i samband
med nedsättning av aktie- eller lottkapital
eller vid bolagets upplösning
utskiftar tillgångar, skall, på sätt i
denna förordning stadgas, till staten
erlägga skatt (utskiftningsskatt)
å därvid utskiftat belopp, i
den mån detta icke är att anse såsom
återbäring av tillskjutet belopp.
Å sålunda bestämt beskattningsbart
belopp skall utskiftningsskatt utgå
med tolv kronor1 för varje fullt hundratal
kronor därav.
Föreslagen lydelse:
Kungl. Maj:ts förordning om skatt
vid utskiftning av aktiebolags tillgångar.
1 §•
1 mom. Svenskt aktiebolag, som utskiftar
tillgångar, skall, på sätt i denna
förordning stadgas, till staten
erlägga skatt (utskiftningsskatt)
å därvid utskiftat belopp, i
den mån detta icke är att anse såsom
återbäring av tillskjutet belopp.
Å sålunda bestämt beskattningsbart
belopp skall utskiftningsskatt utgå
med fyrtio kronor för varje fullt
hundratal kronor därav.
2 mom. Utskiftningsskatt skall icke
erläggas, då aktiebolag genom fusion
enligt tik § 7 mom. lagen den 74 september
19H om aktiebolag upplöses
och uppgår i annat bolag, under förutsättning
att moderbolaget alltsedan
den 7 januari 1940 eller, om koncernförhållandet
uppstått senare, alltsedan
den dag, då dotterbolaget började
bedriva verksamhet av något slag, vid
varje tillfälle ägt aktier motsvarande
mer än nio tiondelar av aktiekapitalet.
1 Jfr förordningen den 21 juni 1940 (nr 545).
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 62.
Nuvarande hjdelse:
2 §.
Med utskiftat belopp förstås vad
bolaget utgiver i penningar eller annat
till delägare i förhållande till hans
andel eller efter annan i bolagsordningen
bestämd grund och som icke
enligt förordningen om statlig inkomst-
och förmögenhetsskatt är att
hänföra till utdelning från bolaget;
dock skall i utskiftat belopp jämväl
inräknas det belopp, bolaget har att i
utskiftningsskatt utgöra.
Föreslagen lydelse:
Uppgår aktiebolag, i annat fall än
i föregående stycke sägs, i annat bolag
genom fusion enligt 174 § 1 mom.
lagen om aktiebolag, må myndighet,
som Konungen bestämmer, under nedan
angivna förutsättningar medgiva
att utskiftningsskatteskulden övertages
av moderbolaget efter vad i 3 §
4 mom. stadgas. Dylikt medgivande
må lämnas under följande förutsättningar,
nämligen att med fusionen
åsyftas att vinna en mera ändamålsenlig
organisation, att erläggandet av
utskiftningsskatten med hänsyn till
dennas storlek kan anses utgöra ett
väsentligt hinder för fusionen samt
att fusionen icke kan antagas vara ett
led i åtgöranden, syftande till att erhålla
obehörig förmån i beskattningsavseende
för ettdera bolaget eller för
någon, med vilken ettdera bolaget är
i intressegemenskap.
Vad i detta moment är stadgat skall
icke äga tillämpning, då moder- eller
dotterbolaget driver penningrörelse
eller yrkesmässig handel med fastigheter.
2 §•
Med utskiftat belopp förstås vad
bolaget i samband med nedsättning
av aktiekapital eller vid bolagets upplösning
utgiver i penningar eller annat
till delägare i förhållande till hans
andel eller efter annan i bolagsordningen
bestämd grund, i den mån
vad sålunda utgivits icke enligt förordningen
om statlig inkomstskatt är
att hänföra till utdelning från bolaget.
Om bolag mot vederlag förvärvat
egen aktie annorledes än i samband
med nedsättning av aktiekapitalet
eller vid inrop å auktion av för
bolagets fordran utmätt aktie eller
om dotterbolag annorledes än vid inrop,
som nyss sagts, mot vederlag för
-
5
Bevillningsutskottets betänkande nr 62.
Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:
värvat aktie i moderbolaget, skall sådant
vederlag, i den mån det icke hänföres
till utdelning, likaledes anses
såsom utskiftat belopp.
I utskiftat belopp skall inräknas
jämväl det belopp bolaget har att i
utskiftningsskatt utgöra.
3 §. 3 §.
1 mom. Med tillskjutet belopp för- 1 mom. Med tillskjutet belopp för
stås
bolags ingångsvärde, beräknat stås bolags ingångsvärde, beräknat
på sätt i 2 mom. här nedan sägs, på sätt i 2 mom. här nedan sägs, med
med tillägg av vad som efter den tid- tillägg av vad som efter den tidpunkt,
punkt, till vilken ingångsvärdet hän- till vilken ingångsvärdet hänför sig,
för sig, av delägare tillskjutits i pen- av delägare tillskjutits i penningar
ningar eller annat men med avdrag eller annat men med avdrag av vad
av vad som efter nämnda tidpunkt som efter nämnda tidpunkt dels utdels
utskiftats till delägare, i den mån skiftats till delägare, i den mån detdetta,
enligt vad i 4 § a) och b) här ta, enligt vad i 4 § a) och b) här nenedan
sägs, är att anse såsom åter- dan sägs, är att anse såsom återbäbäring
av tillskjutet belopp, dels ock ring av tillskjutet belopp, dels ock ututdelats
till delägare och för vilket delats till delägare och för vilket rerestitution
av inkomst- och förmö- stitution av inkomst- och förmögengenhetsskatt
(B-skatt) ägt rum. hetsskatt (B-skatt) ägt rum. Vid be
räkning
av tillskjutet belopp i fall,
som i 3 och 4 mom. avses, skall iakttagas
jämväl vad i nämnda moment
är stadgat.
2 mom. Bolags ingångsvärde-----ny räkning.
3 mom. Har aktiebolag nedsatt aktiekapital
medelst indragning av egen
aktie, som bolaget eller ett dess dotterbolag
förvärvat mot vederlag, och
har indragningen ägt rum under räkenskapsår,
som gått till ända efter
den 28 februari 1925, eller innehar
bolaget vid sin upplösning egen mot
vederlag förvärvad aktie, skall vid
den i 1 mom. angivna beräkningen
av tillskjutet belopp avdrag göras
jämväl för belopp motsvarande detta
vederlag, såvitt detsamma icke hänförts
till utdelning eller jämlikt bestämmelserna
i 2 § utgjort utskiftat
belopp.
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 62.
Nuvarande lydelse:
4 §•
Med återbäring av tillskjutet belopp
förstås:
a) vad som i samband med inlösen
av aktier enligt i fastställd bolagsordning
gällande grunder eller vid huvudlottägares
utträde ur solidariskt
bankbolag utskiftas, i den mån det sålunda
utskiftade beloppet icke överstiger
i bolaget befintligt tillskjutet
belopp;
b) vad som i samband med nedsättning
av aktiekapital i annan ordning
än i a) sägs utskiftas, i den mån
bolagets egna fonder därigenom nedbringas
under tillskjutet belopp; och
c) vad som---tillskjutet be
Föreslagen lydelse:
4 mom. Har enligt vad i 1 § 2 mom.
andra stycket stadgats medgivande
lämnats till att utskiftningsskatteskulden
må av moderbolaget övertagas,
skall sistnämnda bolags tillskjutna
belopp minskas med det belopp,
som motsvarar skillnaden mellan dotterbolagets
till utskiftningsskatt beskattningsbara
belopp och den skatt,
som vid fusionen skulle hava erlagts
därest medgivande som nyss sagts
icke lämnats.
4 §•
Med återbäring av tillskjutet belopp
förstås:
a) vad som i samband med inlösen
av aktier enligt i fastställd bolagsordning
gällande grunder utskiftas,
i den mån det sålunda utskiftade beloppet
icke överstiger vare sig vad
till bolaget för dessa aktier inbetalats
eller vad som utgör i bolaget befintligt
tillskjutet belopp;
b) vad som eljest utskiftas i samband
med nedsättning av aktiekapital
eller vid sådant förvärv av aktie
som i 2 § sägs, i den mån bolagets
egna fonder därigenom nedbringas
under tillskjutet belopp; och
5 §•
Nedsättning av aktiekapital eller
utträde av huvudlottägare, som avses
i denna förordning, anses hava skett,
när de utskiftade medlen blivit för
delägarna tillgängliga för lyftning.
När aktiebolag eller solidariskt
bankbolag skall anses upplöst, därom
är i allmän lag stadgat.
6 §.
Taxering till utskiftningsskatt skall
äga rum året efter det, då nedsätt
-
5 §•
Nedsättning av aktiekapital, som
avses i denna förordning, anses hava
skett, när de utskiftade medlen blivit
för delägarna tillgängliga för lyftning.
När aktiebolag skall anses upplöst,
därom är i allmän lag stadgat.
6 §•
Taxering till utskiftningsskatt skall
äga rum året efter det då nedsättning
Bevillningsutskottets betänkande nr 62.
Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:
ning av aktiekapital, huvudlottäga- av aktiekapital, förvärv av aktie som
res utträde eller upplösning skett. i 2 § avses eller upplösning skett.
Har beslut —---—----anses upplöst.
8 §. » §.
Taxering till utskiftningsskatt skall Taxering till utskiftningsskatt skall
ske i den kommun, där bolaget skall ske i den kommun, där bolaget skall
taxeras till statlig inkomst- och för- taxeras till statlig inkomstskatt,
mögenhetsskatt.
9 §. 9 §•
Uppgift till---därifrån utskiftats.
Deklaration för---anmaningen angives.
Deklaration för taxering till utskiftningsskatt
i andra fall än i andra
stycket sagts skall inom den tid och
i den ordning, som för bolags deklaration
för statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
finnes stadgad, utan
anmaning avlämnas under det år, då
taxeringen skall äga rum. I
I övrigt skola de uti gällande taxeringsförordning
rörande taxering till
statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
givna bestämmelser i tillämpliga
delar lända till efterrättelse även
med avseende å taxering till utskiftningsskatt.
Deklaration för taxering till utskiftningsskatt
i andra fall än i andra
stycket sagts skall inom den tid
och i den ordning, som för bolags
deklaration för statlig inkomstskatt
finnes stadgad, utan anmaning avlämnas
under det år, då taxeringen
skall äga rum.
Har vid fusion medgivits, att utskiftningsskatteskulden
må av moderbolaget
övertagas, skall deklaration
avgivas av dotterbolaget inom
den tid och i den ordning, som i föregående
stycke sagts, för beräkning
av det belopp varmed moderbolagets
tillskjutna belopp skall minskas.
I övrigt skola de uti gällande taxeringsförordning
rörande taxering till
statlig inkomstskatt givna bestämmelser
i tillämpliga delar lända till
efterrättelse även med avseende å
taxering till utskiftningsskatt.
Anvisningar.
Såsom tillskjutet belopp räknas i
allmänhet tillskott av delägarna, vare
sig det tillförts aktie-ffuff-Jkapitalet
eller ej. Belopp, som inbetalts å aktie,
för vilken aktierätt förverkats,
ävensom tillskott enligt 92 och 209 §§
Anvisningar.
Såsom tillskjutet belopp räknas i
allmänhet tillskott av delägarna, vare
sig det tillförts aktiekapitalet eller ej.
Belopp, som inbetalts å aktie, för vilken
aktierätt förverkats, ävensom tillskott
enligt 92 och 209 §§ i lagen den
8
Bevillningsutskottets betänkande nr 62.
Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:
i lagen den 22 juni 1911 om bankrö- 22 juni 1911 om bankrörelse räknas
relse räknas ej såsom tillskjutet be- ej såsom tillskjutet belopp,
lopp.
Med bolags--—---må avdragas.
Vid beräknande---—--för inkomst.
Har delägare------verkliga värde.
Utskiftas tillgångar i samband med Utskiftas tillgångar i fall som i 4 §
nedsättning av aktiekapital i annan b) sägs, måste en värdering göras av
ordning än i 49 § aktiebolagslagen
sägs, måste en värdering göras av bolagets
tillgångar vid tiden för utskiftningen.
Till grund för detta värdes
beräknande bör läggas den av bolaget
senast före utskiftningen upprättade
balansräkningen. Vid bestämmandet
av vilka å balansräkningen
upptagna tillgångar skola medräknas
i värdet, skola givetvis samma grunder
gälla som i fråga om beräknande
av storleken utav bolags ingångsvärde.
Därest aktiebolag eller solidariskt
bankbolag till delägare utskiftar annat
än penningar, skall värdet av det
sålunda utskiftade upptagas till belopp,
som motsvarar saluvärdet vid
tiden för utskiftningen.
Vid tillämpning---blivit realiserade.
bolagets tillgångar vid tiden för utskiftningen.
Till grund för detta värdes
beräknande bör läggas den av bolaget
senast före utskiftningen upprättade
balansräkningen. Vid bestämmandet
av vilka å balansräkningen
upptagna tillgångar skola medräknas
i värdet, skola givetvis samma grunder
gälla, som i fråga om beräknande
av storleken av bolags ingångsvärde.
Därest aktiebolag till delägare utskiftar
annat än penningar, skall
värdet av det sålunda utskiftade
upptagas till belopp, som motsvarar
saluvärdet vid tiden för utskiftningen.
Har vid fusion medgivits, att utskiftningsskatteskulden
må övertagas
av moderbolaget, skall dotterbolagets
till utskiftningsskatt beskattningsbara
belopp utgöra skillnaden
mellan, å ena sidan, summan av dotterbolagets
aktiekapital, reservfond
och skuldregleringsfond och, å andra
sidan, dotterbolagets tillskjutna belopp.
Aktiekapital, reservfond och
skuldregleringsfond skola vid denna
beräkning upptagas till de belopp, vilka
angivits i den fastställda balansräkningen
för det räkenskapsår, som
gått till ända närmast före fusionstillfället.
9
Bevillningsutskottets betänkande nr 62.
Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:
Där vid tillämpning av bestämmelsen
i 3 § 4 mom. det belopp, varmed
moderbolagets tillskjutna belopp skall
minskas, är större än sistnämnda belopp,
skall skillnadsbeloppet läggas
till moderbolagets egna fonder, då
fråga är om nedsättning av aktiekapitalet
eller om förvärv av aktie som
i 2 § avses, och till det utskiftade beloppet,
då fråga är om upplösning av
moderbolaget.
Skall utskiftningsskatt erläggas vid
fusion enligt 17i § 1 mom. lagen om
aktiebolag mellan sådana bolag, som
i 1 § 2 mom. avses, skall dotterbolagets
till utskiftningsskatt beskattningsbara
belopp beräknas enligt de
värden å tillgångar och skulder, som
upptagits i balansräkning avseende
bolagets ställning vid fusionstillfället.
Denna förordning skall, såvitt här nedan icke annorledes sägs, träda i
kraft dagen efter den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift utkommit
från trycket i Svensk författningssamling. Därvid skall dock iakttagas,
att de nya bestämmelserna i 1 § 1 mom. andra stycket och 4 § icke
skola äga tillämpning, då beslut om nedsättning av aktiekapital eller om
aktiebolags trädande i likvidation eller bolagsstämmas beslut om tillåtelse
till fusionsavtal anmälts för registrering före den 1 januari 1950. Vidare
skall iakttagas, att bestämmelserna i 2 § i dess ändrade lydelse, i vad bestämmelserna
avse förvärv av egen aktie, icke skola tillämpas då förvärvet
skett före den 1 januari 1950.
Bestämmelserna i 1 § 2 mom. andra stycket ävensom de därmed sammanhängande
bestämmelserna i 3 § 1 och 4 mom., 9 § fjärde stycket samt åttonde
och nionde styckena av anvisningarna skola träda i kraft den dag Konungen
förordnar.
Har bolag åsatts taxering med stöd av bestämmelsen i 6 § andra stycket,
skall — utan avseende å vad som finnes stadgat i övergångsbestämmelserna
till förordningarna den 17 juni 1938, nr 373, och den 21 juni 1940, nr
545, samt i första stycket av dessa övergångsbestämmelser — vid taxering
till utskiftningsskatt, som efter förenämnda taxering kan komma att åsättas
bolaget, utskiftningsskatt utgå efter vad i 1 § 1 mom. andra stycket denna
förordning sägs.
10
Bevillningsutskottets betänkande nr 62.
2) Förslag
till
lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928
(nr 370).
Härigenom förordnas, dels att till 28 § kommunalskattelagen den 28 september
1928 skola fogas tva nya moment, betecknade 3 mom. respektive 4
mom., av nedan angiven lydelse, dels att 29 § 1 mom. samt punkt 4 av anvisningarna
till 22 § och punkt 3 av anvisningarna till 29 § samma lag skola
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels ock att till anvisningarna
till 35 § kommunalskattelagen1 skall fogas en ny anvisningspunkt, betecknad
punkt 5, av den lydelse nedan angives.
Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:
28 §. 28 §.
3 mom. Har bolag (dotterbolag),
som icke driver penningrörelse eller
yrkesmässig handel med fastigheter,
genom fusion enligt 17i § 1 mom. lagen
den 74 september 19i4 om aktiebolag
uppgått i annat sådant bolag
(moderbolag) och har moderbolaget
genom fusionen övertagit fordringar
i rörelse, skall såsom intäkt i moderbolagets
rörelse räknas belopp,
varmed dessa fordringar i moderbolagets
räkenskaper vid fusions tillfället
upptagits över de hos dotterbolaget
i beskattningsavseende gällande
värdena vid samma tillfälle.
4 mom. Därest moderbolag genom
sådan fusion, som i 3 mom. avses,
övertagit betalningsansvaret för framtida
kostnader, för vilka avsättning
gjorts i dotterbolagets räkenskaper
med obeskattade vinstmedel, skall belopp
motsvarande denna avsättning
räknas såsom intäkt för moderbola
1
Senaste lydelse se beträffande 28 § och 29 § 1 mom. 1938: 368 samt beträffande punkt 3
av anvisningarna till 29 § 1947:575.
Bevillningsutskottets betänkande nr 62.
11
Nuvarande lydelse:
29 §.
1 mom. Från bruttointäkten--
— bland annat:
hyra för---i rörelsen;
kostnad för anskaffning av råämnen
och varor till förädling, förbrukning
eller försäljning i rörelsen;
skolande, där vad sålunda förädlats
eller eljest kommit till användning
utgjorts av produkter eller råämnen
från fastighet, som av den
skattskyldige ägts eller brukats, eller
från annan av honom idkad rörelse,
som är att anse som särskild förvärvskälla,
värdet av samma produkter
eller råämnen upptagas till
det belopp, varmed de redovisas såsom
intäkt av fastigheten eller av
den särskilda förvärvskällan;
avlöningar, pensioner, — — — i
rörelsen;
kostnad för---och dylikt;
värdeminskning genom — — —
av tillgången;
Föreslagen lydelse:
get, därest icke utredning företes som
visar dels att moderbolaget efter fusionen
vidkänts eller kommer att få
vidkännas dessa kostnader — varvid
i sistnämnda fall en häremot svarande
avsättning skall hava verkställts
i moderbolagets räkenskaper
— dels ock att moderbolaget icke tillgodofört
sig avdrag för dessa kostnader
eller denna avsättning.
29 §.
1 mom. Från bruttointäkten--
— bland annat:
hyra för---i rörelsen;
kostnad för anskaffning av råämnen
och varor till förädling, förbrukning
eller försäljning i rörelsen; skolande
— där vad sålunda förädlats
eller eljest kommit till användning
utgjorts av produkter eller råämnen
från fastighet, som av den skattskyldige
ägts eller brukats, eller från annan
av honom idkad rörelse, som är
att anse som särskild förvärvskälla
— värdet av samma produkter eller
råämnen upptagas till det belopp, varmed
de redovisas såsom intäkt av
fastigheten eller av den särskilda
förvärvskällan, samt — där moderbolag
övertagit dessa råämnen eller
varor från dotterbolag vid sådan fusion,
som i 28 § 3 mom. avses — värdet
av samma råämnen eller varor
upptagas till belopp, motsvarande det
hos dotterbolaget i beskattningsavseende
gällande värdet å dessa tillgångar
vid fusionstillfället;
avlöningar, pensioner, — — — i
rörelsen;
kostnad för---och dylikt;
värdeminskning genom---av
tillgången;
12
Bevillningsutskottets betänkande nr 62.
Nuvarande lydelse:
värdeminskning å — — —• liknande
rättighet;
värdeminskning genom — — -—
är underkastad;
värdeminskning å ----deras
tillgodogörande;
ränta å —- — — för rörelsen;
kostnad för — — -— jämförlig
verksamhet;
speciella för -— --det allmän
na;
förlust,
som — —- — till kapitalförlust.
Anvisningar
till 22 §.
4. Har skog — ---gällande in
gångsvärde.
Med skogs —---sålunda mins
kats.
Med ingående--- — av ingångs
värdet.
Vare sig--- — ursprungliga in
gångsvärdet.
Är det---samma tid.
Om avdrag---av skogen.
Exempel å —- --ingående vir
kesförråd:
A.
försäljer---erlagda köpe
skillingen.
Det för —-- 10 200 kronor.
Exempel å--— i ingångsvär
de:
B.
försäljer--— 10 000 kro
nor.
Ingångsvärdet har--- — det ur
sprungliga.
Föreslagen lydelse:
värdeminskning å---liknan
de
rättighet;
värdeminskning genom — —- —
är underkastad;
värdeminskning å —--- deras
tillgodogörande;
ränta å--- ■— för rörelsen;
kostnad för — — — jämförlig
verksamhet;
speciella för — -—- — det allmänna;
förlust,
som---- till kapital
förlust.
Anvisningar
till 22 §.
4. Har skog — -— — gällande ingångsvärde.
Med skogs — •—- ■— sålunda minskats.
Med ingående — — — av ingångsvärdet.
Vare sig--- ■— ursprungliga in
gångsvärdet.
Är det -—• ■— — samma tid.
Om avdrag —----av skogen.
Om moderbolag genom sådan fusion,
som i 28 § 3 mom. avses, övertager
skog från dotterbolag, skall det
för dotterbolaget vid fusionstillfället
gällande ingångsvärdet och ingående
virkesförrådet anses som ingångsvärde
och ingående virkesförråd för moderbolaget.
Exempel å----—- ingående vir
kesförråd:
A.
försäljer---erlagda köpe
skillingen.
Det för--- 10 200 kronor.
Exempel å---i ingångsvär
de:
B.
försäljer —- — — 10 000 kronor.
Ingångsvärdet har---det ur
sprungliga.
13
Bevillningsutskottets
Nuvarande lydelse:
till 29 §.
3. a. Kostnaden för---dess
anskaffande.
b. Genom värdeminskningsavdrag
---finnes lämpligt.
Värdeminskningsavdrag må,--
— är behörigt.
Vid bestämmande---blir ut
sliten.
Såsom tillgångs anskaffningsvärde
skall anses, då tillgången förvärvats
genom köp eller byte eller därmed
jämförligt fång, den verkliga kostnaden
för dess anskaffande och, då tillgången
annorledes övergått till rörelsen,
dess allmänna saluvärde vid
tiden för övergången. Dock skall iakttagas
följande. Har tillgång i samband
med förvärv av den rörelse, vari
den nyttjas, erhållits annorledes än
genom köp eller byte eller därmed
jämförligt fång, skall, där ej särskilda
omständigheter till annat föranleda,
såsom anskaffningsvärde för
tillgången anses det belopp som kvarstår
i beskattningsavseende oavskrivet
för överlåtaren, försåvitt ej vid
förvärv av rörelsen på grund av arv
eller testamente stämpelplikt beräknats
efter lägre belopp, i vilket fall
det belopp efter vilket stämpelplikt
sålunda beräknats skall anses såsom
anskaffningsvärde. Skulle det i något
fall befinnas, att den skattskyldige
eller någon, som står honom nära,
vidtagit åtgärd för att den skattskyldige
skall kunna tillgodoräkna sig
ett högre anskaffningsvärde än som
synes rimligt, och kan det antagas
att detta skett för att åt någon av
dom bereda obehörig förmån i beskattningsavseende,
skall anskaffningsvärdet
i skälig mån jämkas.
betänkande nr 62.
Föreslagen lydelse:
till 29 §.
3. a. Kostnaden för---dess
anskaffande.
b.-Genom värdeminskningsavdrag
— ----finnes lämpligt.
Värdeminskningsavdrag må,--
—- är behörigt.
Vid bestämmande ----— blir ut
sliten.
Såsom tillgångs anskaffningsvärde
skall anses, då tillgången förvärvats
genom köp eller byte eller därmed
jämförligt fång, den verkliga kostnaden
för dess anskaffande och, då tillgången
annorledes övergått till rörelsen,
dess allmänna saluvärde vid tiden
för övergången. Dock skall iakttagas
följande. Har tillgång i samband
med förvärv av den rörelse,
vari den nyttjas, erhållits annorledes
än genom köp eller byte eller
därmed jämförligt fång, skall, där
ej särskilda omständigheter till annat
föranleda, såsom anskaffningsvärde
för tillgången anses det belopp
som kvarstår i beskattningsavseende
oavskrivet för överlåtaren, försåvitt
ej vid förvärv av rörelsen på grund
av arv eller testamente stämpelplikt
beräknats efter lägre belopp, i vilket
fall det belopp efter vilket stämpelplikt
sålunda beräknats skall anses
såsom anskaffningsvärde. Skulle det
i något fall befinnas, att den skattskyldige
eller någon, som står honom
nära, vidtagit åtgärd för att den
skattskyldige skall kunna tillgodoräkna
sig ett högre anskaffningsvärde
än som synes rimligt, och kan
det antagas att detta skett för att åt
någon av dem bereda obehörig förmån
i beskattningsavseende, skall
anskaffningsvärdet i skälig mån jäm
-
14
Bevillningsutskottets betänkande nr 62.
Nuvarande lydelse:
c. Värdeminskningsavdrag med —
--särskilda bestämmelser.
Jämkning av---i räkenska
perna.
Har skattskyldigs---följan
de
år.
Ådagalägger skattskyldig,---
bokförda värdet.
Har ett---återstående be
loppet.
d. Då tillgång,---till 28 §.
till 35 §.
Föreslagen lydelse:
kas. Såsom anskaffningsvärde för
tillgång, som moderbolag övertager
från dotterbolag vid sådan fusion,
som i 28 § 3 mom. avses, skall anses
det belopp, som vid fusionstillfället
kvarstår i beskattningsavseende oavskrivet
hos dotterbolaget.
c. Värdeminskningsavdrag med —
— särskilda bestämmelser.
Jämkning av---i räkenska
perna.
Har skattskyldigs---följan
de
år.
Ådagalägger skattskyldig,---
bokförda värdet.
Har ett---återstående belop
pet.
d. Då tillgång,---till 28 §.
till 35 §.
5. Skattepliktig realisationsvinst
eller avdragsgill realisationsförlust
skall i intet fall anses uppkomma,
då aktiebolag övertager tillgångar genom
fusion, som i 28 § 3 mom. avses.
Har moderbolag avyttrat egendom,
som bolaget genom sådan fusion övertagit
från dotterbolag, skall vid bedömandet
av frågan om skattepliktig
realisationsvinst eller avdragsgill
realisationsförlust uppkommit så anses,
som om moder- och dotterbolag
utgjort en skattskyldig.
Denna lag träder 1 kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Bevillningsutskottets betänkande nr 62.
15
3) Förslag
till
förordning angående ändrad lydelse av 2 § och 4 § 1 mom. förordningen
den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt.
Härigenom förordnas, att 2 § och
1947 om statlig inkomstskatt1 skola
angives.
Nuvarande lydelse:
2 §•
Om vad--— beräknade netto
intäkten.
4 §•
1 mom. Från sammanlagda--—
kommunal samfällighet.
Skattskyldig, som — — — kommunalskattelagen
sägs.
4 § 1 mom. förordningen den 26 juli
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
Föreslagen lydelse:
2 §•
Om vad —- — — beräknade nettointäkten.
Har sådan fusion mellan moderoch
dotterbolag ägt rum, som i 28 §
3 mom. kommunalskattelagen avses,
skall restituerad, avkortad eller avskriven
skatt, som enligt vad ovan
sagts skulle hava utgjort skattepliktig
intäkt för dotterbolaget, utgöra skattepliktig
intäkt för moderbolaget.
4 §•
1 mom. Från sammanlagda — —
— kommunal samfällighet.
Skattskyldig, som — —- — kommunalskattelagen
sägs.
Har sådan fusion mellan moderoch
dotterbolag ägt rum, som i 28 §
3 mom kommunalskattelagen avses,
är moderbolaget berättigat till avdrag
för sådan dotterbolagets skatt, vilken
enligt första stycket skulle hava varit
avdragsgill för dotterbolaget.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,
Senaste lydelse av 4 § 1 mom. se 1948:764.
16
Bevillningsutskottets betänkande nr 62.
4) Förslag
till
förordning angående ändrad lydelse av 11 och 15 §§ förordningen
den 2 maj 1947 (nr 174) om investeringsfonder.
Härigenom förordnas, att 11 och 15 §§ förordningen den 2 maj 1947 om
investeringsfonder skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:
11 §• 11 §.
Hava till---två procent.
Har skattskyldig----angivna
grunder.
Kungl. Maj :t---fem år.
Det åligger---stycket sägs.
15 §.
Skattskyldig, som gjort avsättning
till investeringsfond enligt denna förordning,
är pliktig att vid självdekla
-
Hava till----två procent.
Har skattskyldig---angivna
grunder.
Har aktiebolag genom fusion uppgått
i annat aktiebolag, skall investeringsfond
hos det förra bolaget, därest
den icke enligt fjärde stycket
övertagits av det senare bolaget, återföras
till beskattning för det beskattningsår,
varunder rättens tillstånd
till fusionen registrerats. Till beloppet
skall därvid läggas ränta efter två
procent om året enligt i 10 § angivna
grunder.
Vid sådan fusion, som i 28 §
3 mom. kommunalskattelagen avses,
må moderbolaget i beskattningsavseende
övertaga investeringsfond,
därest förutsättning därför enligt 1 §
andra stycket föreligger. Därvid skall
så anses som om fonden avsatts hos
moderbolaget under det beskattningsår,
då avsättningen skett hos dotterbolaget.
Kungl. Maj :t---fem år.
Det åligger---stycket sägs.
15 §.
Skattskyldig, som gjort avsättning
till investeringsfond enligt denna förordning
eller som jämlikt 11 § fjärde
17
Bevillningsutskottets
Nuvarande lydelse:
ration för det beskattningsår, då avsättningen
ägt rum, ävensom för varje
påföljande beskattningsår, intill
dess de avsatta medlen avförts ur
fonden, foga uppgift enligt formulär,
som fastställes av Kungl. Maj :t, rörande
avsättning av medel till fonden
samt fondens användning och avveckling.
Vid allmän självdeklaration
skall sådan uppgift fogas i tre exemplar.
Skattskyldig, som avsatt medel till
investeringsfond, är skyldig att på
anfordran till arbetsmarknadskommissionen
lämna de uppgifter i fråga
om fonden, som kommissionen anser
erforderliga ur arbetsmarknadssynpunkt.
betänkande nr 62.
Föreslagen lydelse:
stycket övertagit sådan fond, är pliktig
att vid självdeklaration för det
beskattningsår, då avsättningen eller
övertagandet ägt rum, ävensom för
varje påföljande beskattningsår, intill
dess de avsatta eller övertagna medlen
avförts ur fonden, foga uppgift
enligt formulär, som fastställes av
Kungl. Maj :t, rörande avsättning av
medel till fonden samt fondens användning
och avveckling. Vid allmän
självdeklaration skall sådan uppgift
fogas i tre exemplar.
Skattskyldig, som avsatt medel till
investeringsfond eller jämlikt 11 §
fjärde stycket övertagit sådan fond,
är skyldig att på anfordran till arbetsmarknadskommissionen
lämna de
uppgifter i fråga om fonden, som
kommissionen anser erforderliga ur
arbetsmarknadssynpunkt.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Till utskottets behandling ha överlämnats de i anledning av propositionen
väckta, likalydande motionerna I: 485 av herr Mannerskantz och II: 578 av
herr Edström, vari hemställts, »att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts proposition
nr 240 i vad den innefattar förslag om höjning av skattesatsen för
utskiftningsskatten från 30 % till 40 %».
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framställda
yrkandet, får utskottet, i den män redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionen II: 578.
I enlighet med av utskottet i memorial nr 60 gjord hemställan har riksdagen
beslutat att till innevarande års höstsession uppskjuta behandlingen
av nu förevarande proposition och förenämnda i anledning av propositionen
väckta motioner.
tf
Bihang till riksdagens protokoll 1950. 7 samt. Nr 62.
18
Bevillningsutskottets betänkande nr 62.
Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bl. a. följande:
När ett företag bedrives i aktiebolagets form, utgör den skatt, som aktieägarna
ha att erlägga lör utdelning från bolaget, den ur systematisk synpunkt
primära skatten, genom vilken hänsyn tages till aktieägarnas skatteförmåga.
Den inkomstskatt, som uttages hos aktiebolagen, avser i första
hand att åstadkomma merbeskattning av inkomster förvärvade genom bolagen.
Den omständigheten, att de vid ett bolags upplösning till aktieägarna
utskiftade medlen icke bli till någon del beskattade såsom utdelning, betecknar
alltså i och för sig en lucka i systemet. Denna lucka är
avsedd att utfyllas genom bestämmelserna om utskiftningsskatt. Enligt förordningen
den 27 juni 1927, nr 321, skall nämligen utskiftningsskatt erläggas
till staten av svenskt aktiebolag, som i samband med bolagets upplösning
utskiltar tillgångar. Skatten träffar därvid det utskiftade beloppet i den
mån detta icke är att anse som återbäring av belopp, som tillskjutits av
aktieägarna. Då utskiftning av tillgångar kan äga rum jämväl i samband
med nedsättning av aktiekapitalet, har skyldighet att erlägga utskiftningsskatt
föreskrivits jämväl för sådant fall.
Ltskiftningsskatten är alltså en skatt på besparade vinstmedel, vilka ej i
vanlig ordning utdelas och därför icke bliva föremål för inkomstbeskattning
hos aktieägarna. Skattens karaktär framstår särskilt tydligt, om man
jämför med förhållandet i fråga om ekonomiska föreningar. Beträffande
dessa förefinnes nämligen icke någon sådan lucka som beträffande aktiebolagen,
då enligt 38 § 1 mom. kommunalskattelagen såsom utdelning från
svensk ekonomisk förening skall anses vad som vid föreningens upplösning
utskiftas till medlem utöver inbetald insats. Utskiftningsskatten är således
icke i egentlig mening en skatt å aktiebolagen. Dess utformning bör
därför bestämmas med hänsyn till de regler, som gälla för beskattning av
aktieägarna.
Utskiftningsskatt uttages för närvarande med 30 procent av det till sådan
skatt beskattningsbara beloppet. Denna skattesats fastställdes vid 1940
års riksdag. Då inkomstskattesatserna gjordes till föremål för översyn i
samband med 1947 års skattereform prövades icke frågan huruvida utskiftningsskatteprocenten
kunde anses riktigt avvägd med hänsyn till de då
beslutade ändringarna i den statliga beskattningen.
Genom ett av regeringsrätten den 10 juni 1948 avgjort mål, vilket tilldragit
sig betydande intresse inom berörda kretsar, fastslogs att nu gällande
bestämmelser i utskiftningsskatteförordningen icke medförde skatteplikt i
det fall att ett aktiebolag först utgåve fondaktier (gratisaktier) och därefter
inlöste dessa. Vinstmedel till betydande belopp kunna således genom
ett dylikt förfaringssätt överföras till aktieägarna utan att vinstmedlen beskattas
i samband med överföringen. Detta förhållande har gjort frågan om
en revision av utskiftningsskattelagstiftningen aktuell.
Här må vidare erinras om att medan äldre aktiebolagslagstiftning icke
upptog några regler angående fusion av aktiebolag ha i lagen den 14 sep
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 62.
19
tember 1944 (nr 705) om aktiebolag meddelats bestämmelser till underlättande
av sammanslagning av bolag. I några av de yttranden, som på sin tid
avgåvos över det av lagberedningen den 28 februari 1941 avlämnade förslaget
till ny lag om aktiebolag, framhölls önskvärdheten av att bestämmelserna
i utskittningsskatteförordningen gjordes till föremål för översvn;
det kunde annars befaras att de fusionsbefrämjande föreskrifterna i den
nya aktiebolagslagen gjordes genom skattelagstiftningen praktiskt otillämpliga.
I en till Kungl. Maj :t ställd skrivelse av den 25 juni 1948 har Sveriges
industriförbund anfört liknande synpunkter och hemställt att det hinder
för fusion mellan moderbolag och helägt dotterbolag, som den nuvarande utskiftningsskatten
utgjorde, måtte undanröjas.
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1948 tillkallade
dåvarande chefen för finansdepartementet särskilda sakkunniga — nämligen
nedre justitierevisionens ordförande, revisionssekreteraren C. M. E.
Wijnbladh, tillika ordförande, föredraganden i regeringsrätten, taxeringsintendenten
J. Fröberg och jur. dr B. af Klercker — med uppdrag att verkställa
en allmän översyn av bestämmelserna om utskiftningskatt. Nyssnämnda
framställning från industriförbundet överlämnades till de sakkunniga
för att tagas i övervägande vid fullgörandet av det åt dem lämnade uppdraget.
De sakkunniga, vilka antagit benämningen 1949 års utskiftningsskattesakkunniga,
ha den 30 november 1949 avgivit betänkande med förslag till
förordning om ändring i vissa delar av förordningen om skatt vid utskiftning
av aktiebolags och solidariska bankbolags tillgångar in. m. Ett vid betänkandet
fogat förslag till författningsändringar har såsom Bihang fogats
vid propositionen.
Över betänkandet ha, efter remiss, yttranden avgivits av kammarrätten,
bank- och fondinspektionen (med överlämnande av yttrande från Svenska
bankföreningen), kommerskollegium (med överlämnande av yttranden från
Sveriges industriförbund, handelskamrarna i Stockholm, Göteborg och Gävle,
Skånes handelskammare samt Östergötlands och Södermanlands handelskammare
ävensom Sveriges redareförening), försäkringsinspektionen,
överståthållarämbetet (med biläggande av ett av förste taxeringsintendenten
S. Holdo avgivet yttrande), länsstyrelserna i samtliga län, mellankommunala
prövningsnämnden och Sveriges advokatsamfund.
Beträffande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen tilllåter
sig utskottet hänvisa till propositionen. Redogörelse härutinnan återfinnes
å nedan angivna sidor i propositionen, nämligen:
Utskiftningsskatteprocenten, s. 20—37.
Utskiftningsskatt vid inlösen av fondaktier, s. 38—47.
Aktiebolags förvärv och innehav av egen aktie, s. 47—50.
Utskiftningsskatt vid fusion, s. 50—78.
Ändringar i kommunalskattelagen in. in., s. 78—92.
övergångsbestämmelser, s. 92—96.
20 Bevillningsutskottets betänkande nr 62.
I de likalydande motionerna 1:485 och 11:578 ha motionärerna anfört
bl. a. följande. Eftersom den primära utgångspunkten för de sakkunnigas
beräkningar angående skattesatsens storlek vore den sammanlagda skattebelastning,
som skulle ha drabbat det utskiftade beloppet, därest detta
i stället tillförts aktieägarna i form av utdelning, syntes hänsyn böra tagas
till att ett stort antal aktier ägdes av sådana svenska aktiebolag och ekonomiska
föreningar, vilka voro undantagna från kedjebeskattning och
som sålunda icke skulle ha varit skattskyldiga, om utbetalningen skett i
form av utdelning. Även om man räknade med att allenast 1/3 av utdelningarna
tillfölle sådana juridiska personer måste man för att få fram den sammanlagda
skattebörda, som skulle ha drabbat det utskiftade beloppet, om utbetalningen
i stället skett i form av utdelning, reducera den framräknade
procentsatsen med 1/3 till 28 %. Om en dylik reduktion underlätes, komme
det allmänna att uttaga högre belopp än vad som skulle hava utgått, om
medlen i stället utdelats till aktieägarna. Departementschefen syntes ej heller
bestrida riktigheten av dessa synpunkter men har invänt, att även om
det allmänna skulle komma att tillföras högre intäkter av utskiftningsskatten
än som ur vissa synpunkter kunde finnas skäligt, det för den skull icke
lörelåge anledning att uttaga en för låg utskiftningsskatt å den större delen
av de utskiftade tillgångarna, nämligen den del som tillfördes fysiska personer.
Icke minst på grund av att underlaget för utskiftningsskatten i betydande
utsträckning inkluderade mer eller mindre fiktiva värdestegringsvinster,
funne motionärerna denna invändning föga övertygande.
I sin motivering hade de sakkunniga anfört, att skattesatsen för utskiftningsskatten
borde vara lika med den skatteprocent, som i genomsnitt skulle
ha erlagts av aktieägarna, därest de besparade vinstmedlen under bolagets
bestånd utdelats i den mån de intjänats. I samband därmed hade de framhållit,
att utskiftade belopp utgjorde ackumulerad utdelningsinkomst. Det
borde på grund därav enligt motionärernas mening vid fastställande av skattesatsen
beaktas, att de skattesatser, som varit gällande, om vinstmedlen i
vanlig ordning utdelats året efter det de av bolaget intjänats, genomgående
varit lägre än de nuvarande, vilka låge till grund för de sakkunnigas, av
departementschefen godtagna beräkningar av skattesatsen. Mot detta hade
emellertid invänts, att utdelning beskattades efter den aktuella skattesatsen,
oavsett tidpunkten för bolagets förvärv av den inkomst, som utnyttjats för
utdelningen, och departementschefen hade framhållit att beskattningen hos
aktieägarna av utdelningen och utskiftningsbeskattningen hos bolagen i nu
förevarande hänseende vore principiellt lika uppbyggda. Även om departementschefens
uttalande i detta hänseende otvivelaktigt vore riktigt, ledde
emellertid den av honom intagna ståndpunkten vid den praktiska tillämpningen
till i hög grad obilliga resultat. Det måste nämligen beaktas att medel,
som bleve föremål för utskiftning, regelmässigt varit innestående hos
bolagen under väsentligt längre tid än de vinster, som i vanlig ordning utdelats,
och således merendels förvärvats under tider med lägre skattetryck,
vilket däremot i regel icke vore fallet beträffande vinster som utdelades.
Bevillningsutskottets betänkande nr 62. 21
De i motionerna anförda synpunkter, som talade mot en höjning av utskiftningsskattesatsen,
måste var för sig anses så sakligt välgrundade, att
de icke kunde avfärdas med mer eller mindre teoretiska konstruktioner.
Departementschefen hade också, tydligen under intryck därav, understrukit
att utskiftningsskattens prohibitiva karaktär påkallade en höjning av
skattesatsen. Enligt vad de utskiftningsskattesakkunniga anfört borde nämligen
denna sättas så hög, att det icke skattemässigt lönade sig för en person
i högt inkomstläge att placera sitt innehav av svenska aktier och andelar
i ekonomiska föreningar i ett förvaltningsbolag och taga ut vinstmedlen i
form av utskiftning. Om emellertid 1944 års allmänna skattekommitté komme
att framlägga förslag till skatteskärpande bestämmelser i syfte att förhindra
icke avsedd skattelindring genom användande av bolagsformen, vore
det icke uteslutet, att riksdagen finge taga ståndpunkt till denna fråga redan
nästkommande år. För den händelse dylika bestämmelser bleve beslutade,
förfölle det enda skäl, som möjligen kunde anses tala för en höjning
av utskiftningsskattesatsen.
Utskottets yttrande.
I propositionen nr 240 har på grundval av ett av 1949 års utskiftningsskattesakkunniga
avgivet betänkande framlagts förslag till vissa ändringar
i utskiftningsbeskattningen. Sålunda föreslås en höjning av utskiftningsskatteprocenten
från 30 till 40 procent. Vidare föreslås bestämmelser avsedda
att förhindra att vinstmedel skattefritt överföras från ett aktiebolag
till dess delägare genom inlösning av fondaktier (gratisaktier) eller genom
att bolaget förvärvar egna aktier. Slutligen innehåller propositionen förslag
om vissa lättnader i utskiftningsbeskattningen vid fusion mellan moderbolag
och helägt dotterbolag. De i sistnämnda hänseende förordade uppmjukningarna
i utskiftningsbeskattningen ha föranlett förslag om vissa ändringar
i inkomstskattelagstiftningen.
Vad först angår frågan om höjning av utskiftningsskatteprocenten må erinras
om att utskiftningsskatten är en skatt på besparade vinstmedel, vilka
ej i vanlig ordning utdelas och därför icke bliva föremål för inkomstbeskattning
hos aktieägarna. Utskiftningsskatten är sålunda avsedd att utgöra
ett komplement till aktieägarnas inkomstbeskattning och härigenom
utfylla en eljest uppkommande lucka i systemet med dubbelbeskattning av
aktiebolags vinstmedel. Härmed är också utgångspunkten given för bestämmandet
av utskiftningsskattens storlek. Principiellt skall, såsom de sakkunniga
framhållit, utskiftningsskatten motsvara summan av de ytterligare
skattebelopp aktieägarna skulle haft att erlägga därest del utskiftade beloppet
i stället hade utdelats och beskattats hos aktieägarna såsom utdelning.
Utskiftningsskatten uttogs ursprungligen med fem procent av det beskattningsbara
beloppet. Enligt beslut vid 1938 och 1940 års riksdagar har skat
-
22 Bevillningsutskottets betänkande nr 62.
tesatsen sedermera höjts till 12 respektive 30 procent. De vidtagna höjningarna
ha ansetts nödvändiga för vinnande av bättre överensstämmelse mellan
utskiftningsbeskattningen och den avsevärt skärpta direkta beskattningen
av fysiska personer.
I direktiven för de sakkunniga. har bland annat uttalats, att det borde
övervägas, huruvida procenten för utskiftningsskatten kunde anses lämpligt
avvägd med hänsyn till de förändringar i fråga om den statliga beskattningen,
som beslutades av 1947 års riksdag. De sakkunnigas överväganden
i detta hänseende ha föranlett de sakkunniga att förorda en höjning av
utskiftningsskatteprocenten från 30 till 40 procent.
Även enligt departementschefens mening vore en höjning av utskiftningsskatten
nu erforderlig. Med beaktande av den år 1947 beslutade ändringen
i statsbeskattningen borde skattesatsen icke sättas lägre än till 40 procent.
Med hänsyn till att i åtskilliga remissyttranden påpekats, att denna procentsats
vore otillräcklig för att förhindra personer i högre inkomstlägen
att på ett icke avsett sätt utnyttja utskiftningsförfarandet till att erhålla
lindring i beskattningen, har departementschefen framhållit, att även enligt
hans mening en till 40 procent förhöjd utskiftningsskatt ur nu berörda
synpunkt vore otillräcklig. Då emellertid en höjning av utskiftningsskatten
utöver vad de sakkunniga föreslagit skulle innebära risk icke blott för en
i vissa fall för hård beskattning utan även för att i och för sig önskvärda
bolagsupplösningar icke komme till stånd, har departementschefen likväl
icke ansett sig nu böra förorda en höjning av skattesatsen utöver vad de
sakkunniga föreslagit. I enlighet härmed har i propositionen förordats, att
utskiftningsskatteprocenten höjes från 30 till 40 procent.
I de i anledning av propositionen väckta likalydande motionerna 1:485
och II: 578 har hemställts om avslag på propositionen i nu förevarande del.
I motionerna har bland annat framhållits, att 1944 års allmänna skattekommitté
till behandling upptagit frågan rörande skattefriheten för vissa
aktiebolag för utdelningar från andra svenska bolag och svenska ekonomiska
föreningar. Om kommitténs överväganden resulterade i förslag till
skatteskärpande bestämmelser i syfte att förhindra icke avsedd skattelindring
genom användande av bolagsformen, vore det icke uteslutet, att
riksdagen finge taga ståndpunkt till denna fråga redan nästkommande år.
För den händelse dylika bestämmelser bleve beslutade förfölle det enda
skäl, som möjligen kunde anses tala för en höjning av utskiftningsskattesatsen.
Med hänsyn härtill borde enligt motionärernas mening frågan om
höjning av skattesatsen anstå i avbidan på utgången av berörda, av 1944 års
allmänna skattekommitté till behandling upptagna lagstiftningsärende.
För egen del vill utskottet uttala, att utskottet finner en höjning av utskiftningsskatten
från 30 till 40 procent innebära en anpassning av beskattningen
av utskiftade medel efter den inkomstbeskattning, som drabbar till
aktieägare utdelade vinstmedel. Då en till 40 procent förhöjd utskiftningsskatt
är avsedd att motsvara den genomsnittliga marginalskatteprocenten
hos aktieägare, vilka äro fysiska personer, ligger det i öppen dag, att denna
23
Bevillningsutskottets betänkande nr 62.
procentsats icke är tillräcklig för att förhindra personer i högre inkomstlägen
att utnyttja utskiftningsförfarandet till att erhålla lindring i beskattningen.
Såsom de sakkunniga framhållit, måste utskiftningsskatten sättas
mycket hög, därest det icke skattemässigt skall löna sig för en person med
stor inkomst att — så länge förvaltningsaktiebolagen äro fritagna från skattskyldighet
för utdelningar å aktier i andra svenska aktiebolag och andelar
i svenska ekonomiska föreningar — placera sitt innehav av svenska
aktier och andelar i ett förvaltningsbolag och taga ut vinstmedlen i form
av utskiftning. Om emellertid utskiftningsskatteprocenten höjes utöver vad
som är erforderligt för en riktig beskattning i normalfallen kan som resultat
härav förutses att bolagsupplösningar, som äro förestavade av andra skäl
än erhållande av skattelättnad, icke komma till stånd. Med hänsyn till att
den i propositionen föreslagna procentsatsen sålunda blivit avvägd efter vad
som genomsnittligen kan anses erforderligt, följer härav att någon anledning
att — på sätt i motionerna föreslagits — uppskjuta frågan om höjning
av skattesatsen till den framtida tidpunkt, då ställning kan komma
att tagas till de av 1944 års allmänna skattekommitté framlagda förslagen
rörande inkomstbeskattningen av de s. k. familj ebolagen, icke föreligger.
På grund av vad sålunda anförts tillstyrker utskottet den i propositionen
föreslagna höjningen av utskiftningsskatteprocenten från 30 till 40 procent.
Utskottet avstyrker alltså motionerna I: 485 och II: 578.
Vid behandlingen inom utskottet av frågan om utskiftningsskatteprocentens
storlek har ifrågasatts, huruvida icke vid utskiftning av vinstmedel, för
vilka ersättningsskatt tidigare erlagts, utskiftningsskatten borde uttagas
efter en lägre skattesats än den eljest gällande. I anledning härav får utskottet
erinra om att ett aktiebolag, som före augusti månads utgång året
efter det, då ersättningsskatt påförts bolaget, till delägarna utdelar sålunda
beskattat belopp, jämlikt 7 § ersättningsskatteförordningen är berättigat till
restitution av å utdelningen belöpande ersättningsskatt. Någon anledning att
vid framtida utskiftning från ett bolag, som icke begagnat sig av denna
möjlighet att erhålla återbetalning av ersättningsskatten genom omedelbar
efterföljande utdelning, taga hänsyn till den tidigare erlagda ersättningsskatten,
torde icke föreligga. Det måste nämligen tillses, alt vinstmedlen hos ett
dylikt bolag icke bliva olika beskattade allteftersom bolaget framdeles väljer
utdelningsvägen eller föredrar att tillföra aktieägarna tillgångarna genom
utskiftning. Det kan även påpekas, att ett hänsynstagande till cn tidigare erlagd
ersättningsskatt vid utskiftningsskattens bestämmande skulle medföra
den konsekvensen, att aktieägare bleve gynnsammare ställda än medlemmar
i ekonomiska föreningar i nu förevarande hänseende.
Det torde i detta sammanhang böra beaktas att vid tillkomsten av förordningen
om ersättningsskatt framhållits, alt ersättningsskatten cj i första
hand avsåge att göra dubbelbeskattningen av aktiebolagsvinster effektiv
utan att syftet i stället vore att förhindra att beskattningen bleve lindrigare
än om delägarna bedrivit verksamheten i eget namn utan anlitande av ett
aktiebolag såsom mellanhand-, Av de till förordningen fogade anvisningarna
24
Bevillningsutskottets betänkande nr 62.
framgår, att en förutsättning för tillämpning av förordningen merendels
torde vara, att större aelen av bolagets aktiekapital äges av en person eller
att företagets delägare eller flertalet av dem äro inbördes förbundna genom
nära släktskap eller andra personliga band eller gemensamma intressen.
\ ad man velat atkomma med denna lagstiftning är sålunda anordningar för
åstadkommande av skattelindring, som förutsätta enmans- eller familjebolag
eller liknande bolag. Såsom ovan nämnts har frågan om familj ebolagens
inkomstbeskattning behandlats av 1944 års allmänna skattekommitté.
I ett den 23 juni 1950 avgivet betänkande har kommittén framlagt förslag
till ändringar i denna beskattning, vilket förslag för närvarande är föremål
för Kungl. Maj :ts prövning. Det torde kunna antagas, att i samband med ett
ställningstagande till frågan om familjebolagens inkomstbeskattning jämväl
frågan om ersättningsskattens framtida utformning upptages till bedömande.
Propositionsförslaget att genom ändring i utskiftningsskatteförordningen
förhindra att vinstmedel genom fondemission överföras till aktiekapitalet
för att därefter, i samband med inlösen av fondaktier enligt i bolagsordningen
angivna grunder, skattefritt utskiftas till delägarna har icke givit
utskottet anledning till erinran.
Utskottet biträder jämväl departementschefens förslag om införandet i
utskiftningsskatteförordningen av särskilda bestämmelser om aktiebolags
förvärv och innehav av egen aktie.
Såsom ovan framhållits ha i propositionen föreslagits vissa lättnader i
utskiftningsbeskattningen vid fusion mellan moderbolag och helägt dotterbolag.
De förordade bestämmelserna innebära, att befrielse från ntskiftningsskatt
skall omedelbart medgivas i de fall, där moderbolaget ägt aktierna
i dotterbolaget alltsedan den 1 januari 1940 eller — då koncernförhållandet
uppstått senare alltsedan dotterbolaget började bedriva verksamhet.
I övriga fall föreslås ett dispensförfarande enligt vilket uppskov med skattens
erläggande skall kunna på så sätt medgivas att moderbolaget får övertaga
dotterbolagets utskiftningsskatteskuld. Dispensförfarandet föreslås
skola handhavas av riksskattenämnden, därest en sådan nämnd inrättas,
och i annat fall av en särskild för ändamålet inrättad nämnd.
Utskiftningsskattebestämmelsernas fusionshindrande karaktär uppmärksammades
redan vid utskiftningsskatteförordningens tillkomst. Med hänsyn
till att skattesatsen ursprungligen endast var fem procent ansågs dock
olägenheterna i nu berörda hänseende icke vara särskilt betydande. Allteftersom
beskattningen sedermera skärpts, har emellertid frågan fått ökad
aktualitet. Särskilt framträdande ha olägenheterna blivit efter tillkomsten
av bestämmelserna om fusion i nya aktiebolagslagen. På grund av utskiftningsbeskattningens
utformning ha nämligen fusionsreglerna, vilka avse att
underlätta en koncentration av ekonomiska företag i större enheter, icke i
praktiken erhållit avsett utnyttjande.
Bevillningsutskottets betänkande nr 62.
25
Det kan i detta sammanhang erinras om att 1948 års bevillningsutskott
i sitt betänkande nr 46 i anledning av proposition nr 197 med förslag till
förordning angående frihet från utskiftningsskatt vid upplösning av Bergslagernas
järnvägsaktiebolag m. fl. bolag bland annat framhållit önskvärdheten
av att vid översynen av utskiftningsskatteförordningen särskilt borde
utredas, huruvida den utveckling, som föranlett tillskapandet av de nya
reglerna om fusion i aktiebolagslagen, borde medföra en uppmjukning av
bestämmelserna om utskiftningsskatt i sådana fall där det icke vore fråga
om utskiftning i egentlig mening.
För ett visst slag av bolag, försäkringsaktiebolagen, har riksdagen redan
tidigare haft att taga ställning till frågan om lättnad i utskiftningsbeskattning
vid fusion. För dessa bolag löstes därvid frågan på så sätt, att Kungl.
Maj :t erhöll bemyndigande av riksdagen att under vissa förutsättningar
efterskänka utskiftningsskatt vid fusion mellan försäkringsaktiebolag.
Såvitt utskottet kunnat finna äro de i proposition nr 240 föreslagna ändringarna
i utskiftningsskatteförordningen ägnade att på ett tillfredsställande
sätt tillgodose kraven på lättnader i utskiftningsbeskattningen vid fusion.
Under remissbehandlingen av de sakkunnigas förslag yppades vissa principiella
betänkligheter mot de förordade bestämmelserna om dispens. Även
departementschefen har förklarat, att han vore väl medveten om de invändningar
av principiell art, som kunde riktas mot införandet av bestämmelser
av föreslagen art i en permanent lagstiftning. Då man emellertid med all
sannolikhet hade att räkna med åtskilliga fall av ur företagsekonomisk och
allmän synpunkt önskvärda fusioner, där en lättnad i avseende å utskiftningsskattens
erläggande kunde framstå som en nödvändig och befogad
förutsättning för en fusion, men vilka fall icke skulle gå in under förordningens
bestämmelser om omedelbar skattefrihet, ansåg sig departementschefen
likväl böra förorda införandet av dispensinstitutet.
I vad departementschefen sålunda anfört kan utskottet instämma. Utskottet
vill härjämte tillägga, att de invändningar av principiell art, som under
remissbehandlingen framkommit mot det av de sakkunniga förordade
dispensförfarandet, icke i samma grad äro tillämpliga beträffande propositionsförslaget.
I samband med att en icke obetydlig utvidgning av de i förordningen
upptagna skattebefrielsefallen ägt rum, har nämligen departementschefen
föreslagit, att dispensförfarandet, som enligt de sakkunnigas
förslag skulle kunna avse såväl hel skatteeftergift som uppskov med skattens
erläggande, skall begränsas till att avse allenast uppskov med erläggandet
av skatten.
De sakkunniga hade förordat, att meddelandet av dispens från bestämmelserna
om utskiftningsskatt skulle handhavas av Kungl. Maj :t i statsrådet.
I åtskilliga remissyttranden hade häremot invänts, att därest den av
1947 års taxeringssakkunniga föreslagna riksskattenämnden skulle inrättas,
det syntes lämpligare att anförtro handhavandet av dispensförfarandet åt
denna nämnd. I propositionen förordas, afl dispensförfarandet anförtros åt
riksskattenämnden, därest eu sådan kommer att inrättas, och i annat fall
åt eu för ändamålet särskilt inrättad nämnd.
26
Bevillningsutskottets betänkande itr 62.
Då med ikraftträdandet av de förordade bestämmelserna om uppskov
med erläggande av utskiftningsskatt vid fusion icke lämpligen bör anstå
längre än till den i propositionen angivna dagen eller den 1 juli 1951, vill
utskottet uttala den förhoppningen, att det skall visa sig möjligt att redan
för nästkommande års riksdag framlägga förslag om inrättandet av en riksskattenämnd.
De ifrågasatta ändringarna i inkomstskattelagstiftningen ha icke givit utskottet
anledning till erinran.
I fråga om författningstexten föreslår utskottet viss omredigering av 9 §
fjärde stycket förordningen om utskiftningsskatt. Ändringen innebär i huvudsak,
att i nämnda författningsrum intages en uttrycklig föreskrift om
att vid fusion deklarationsskyldigheten åligger det bolag, som genom fusionen
upplöses.
Genom att den här förevarande propositionen uppskjutits till höstsessionen
torde vissa ändringar i övergångsbestämmelserna bliva erforderliga. I
detta hänseende föreslås att dagen för ikraftträdandet, som i propositionen
angivits till dagen efter den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift
utkommit från trycket i Svensk författningssamling, i stället bestämmes
till den 1 januari 1951. Detta innebär, att de nya bestämmelserna skola —
med de undantag som angivas i ikraftträdandebestämmelserna till utskiftningsskatteförordningen
— första gången tillämpas vid 1951 års taxering.
Höjningen av utskiftningsskatten och de nya reglerna om utskiftningsskatt
vid inlösen av fondaktier skola dock icke tillämpas i de fall, där beslut om
nedsättning av aktiekapital eller om aktiebolags trädande i likvidation eller
bolagsstämmas beslut om tillåtelse till fusionsavtal anmälts för registrering
före den 1 januari 1950. Någon anledning till ändring av sistnämnda
dag har icke ansetts föreligga.
Utskottets hemställan.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj :ts
förevarande proposition nr 240 icke kunnat av riksdagen
oförändrad bifallas samt med avslag å de likalydande motionerna
I: 485 av herr Mannerskantz och II: 578 av herr Edström,
1) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning
angående ändring i förordningen den 27 juni 1927
(nr 321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags och solidariska
bankbolags tillgångar med den ändring, att 9 § och
bestämmelserna om ikraftträdandet erhålla följande såsom
utskottets förslag betecknade lydelse:
Bevillningsutskottets betänkande nr 62.
27
Kungl. Maj:ts förslag:
9 §•
Uppgift till---därifrån utskiftats.
Utskottets förslag:
9 §.
Deklaration för ----anmaningen angives.
Deklaration för taxering till utskiftningsskatt i andra fall än i andra
stycket sagts skall inom den tid och i den ordning, som för bolags deklaration
för statlig inkomstskatt finnes stadgad, utan anmaning avlämnas under
det år, då taxeringen skall äga rum.
Har vid fusion medgivits, att utskiftningsskatteskulden
må av moderbolaget
övertagas, skall deklaration
avgivas av dotterbolaget inom den tid
och i den ordning, som i föregående
stgcke sagts, för beräkning av det belopp
varmed moderbolagets tillskjutna
belopp skall minskas.
Vid upplösning av bolag genom fusion
skall deklaration avgivas av del
bolag, som genom fusionen upplöses.
Har vid fusion medgivits, att utskiftningsskatteskulden
må av moderbolaget
övertagas, skall deklarationen innehålla
uppgifter för beräkning av det
belopp varmed moderbolagets till
-
skjutna belopp skall minskas.
I övrigt skola de uti gällande taxeringsförordning rörande taxering till
statlig inkomstskatt givna bestämmelser i tillämpliga delar lända till efterrättelse
även med avseende å taxering till utskiftningsskatt.
Denna förordning skall, såvitt här
nedan icke annorledes sägs, träda i
kraft dagen efter den, då förordningen
enligt därå meddelad uppgift
utkommit från trgcket i Svensk författningssamling.
Därvid skall dock
iakttagas, att de nya bestämmelserna
i 1 § 1 mom. andra stycket och 4 §
icke skola äga tillämpning, då beslut
om nedsättning av aktiekapital eller
om aktiebolags trädande i likvidation
eller bolagsstämmas beslut om tillåtelse
till fusionsavtal anmälts för registrering
före den 1 januari 1950.
Vidare skall iakttagas, att bestämmelserna
i 2 § i dess ändrade lydelse, i
vad bestämmelserna avse förvärv av
egen aktie, icke skola tillämpas då
förvärvet skett före den t januari
W50.
Denna förordning skall, såvitt här
nedan icke annorledes sägs, träda i
kraft den t januari 1951. Därvid skall
dock iakttagas, att de nya bestämmelserna
i 1 § 1 mom. andra stycket och
4 § icke skola äga tillämpning, då beslut
om nedsättning av aktiekapital
eller om aktiebolags trädande i likvidation
eller bolagsstämmas beslut om
tillåtelse till fusionsavtal anmälts för
registrering före den 1 januari 1950.
Bestämmelserna i 2 § i dess ändrade
lydelse, i vad bestämmelserna
avse förvärv av egen aktie, skola icke
tillämpas då förvärvet skett före den
1 januari 1950.
stycket ävensom de därmed samman -
Bestämmelserna i 1 § 2 mom. andra
hängande bestämmelserna i 3 § 1 och 4 inom., 9 § fjärde stycket samt åttonde
och nionde styckena av anvisningarna skola träda i kraft den dag Konungen
förordnar.
28
Bevillningsutskottets betänkande rtr 62.
Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:
Har bolag åsatts taxering med stöd av bestämmelsen i 6 § andra stycket,,
skall — utan avseende å vad som finnes stadgat i övergångsbestämmelserna till
förordningarna den 17 juni 1938, nr 373, och den 21 juni 1940, nr 545, samt
i första stycket av dessa övergångsbestämmelser — vid taxering till utskiftningsskatt,
som efter förenämnda taxering kan komma att åsättas bolaget,
utskiftningsskatt utgå efter vad i 1 § 1 mom. andra stycket denna förordning
sägs.
2) för sin del antaga det vid propositionen fogade förslaget
till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370) med den ändringen, att dagen för
ikraftträdandet fastställes till den 1 januari 1951 i stället
för dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift
utkommit från trycket i Svensk författningssamling;
3) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning
angående ändrad lydelse av 2 § och 4 § 1 mom.
förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt
med den ändringen, att dagen för ikraftträdandet
fastställes till den 1 januari 1951 i stället för dagen efter
den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift utkommit
från trycket i Svensk författningssamling; samt
4) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning
angående ändrad lydelse av 11 och 15 §§ förordningen
den 2 maj 1947 (nr 174) om investeringsfonder
med den ändringen, att dagen för ikraftträdandet fastställes
till den 1 januari 1951 i stället för dagen efter den, då
förordningen enligt därå meddelad uppgift utkommit från
trycket i Svensk författningssamling.
Stockholm den 7 november 1950.
På bevillningsutskottets vägnar:
ADOLV OLSSON.
Bevillningsutskottets betänkande nr 62.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sjödahl, Gustaf Elofsson, Velander,
Heuman, Franzon, Niklasson, Wehtje, Falk, Ramberg och Petrén samt
från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Björklund, Sandberg,^
Kristensson i Osby, Sundström,* Nilsson i Kristinehamn,* Vigelsbo, Bladh,
Gunnarsson och Edström.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
Reservation
av herrar Veländer, Wehtje och Edström.