Bankoutskottets utlåtande nr 49.
1
Nr 49.
Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksbanken förslag om
fortsatt giltighet under år 1950 av gällande övergångsplan
för riksbanken m. m.
Genom beslut av 1946 års riksdag (bankoutsk. uti. nr 76) fastställdes en
ram för tjänstetillsättningar inom riksbanken (den s. k. Övergångsplan 11),
avsedd att tillämpas tills vidare t. o. m. den 31 december 1949. Denna plan
— vilken undergått formella jämkningar i anslutning till den av 1947 års
riksdag beslutade löneregleringen för tjänstemän vid riksdagens verk —
ersatte en av 1943 års riksdag godkänd övergångsplan, vilken gällde under
tiden 1 januari 1944—31 december 1946.
I sitt förenämnda av riksdagen godkända utlåtande nr 76/1946 hade
bankoutskottet förutsatt, att fullmäktige i riksbanken skulle i sinom tid
inkomma med förslag beträffande riksbankens personalorganisation efter
utgången av innevarande år. Med anledning härav hava fullmäktige i riksbanken
med skrivelse till utskottet den 19 maj 1949 framlagt förslag i ärendet.
Med bifall till utskottets hemställan i utlåtande nr 47 har riksdagen till
innevarande höstsession uppskjutit behandlingen av förenämnda förslag.
Fullmäktige hava i sin förevarande skrivelse framhållit, att fullmäktige
vid förslagets utarbetande haft att taga hänsyn till att Kungl. Maj :t genom
proposition nr 151 till 1949 års riksdag framlagt förslag angående allmänna
riktlinjer för inrättande av en statlig affärsbank. Enligt dessa allmänna
riktlinjer skulle en dylik affärsbank inrättas, bestående utav Jordbrukarbanken,
vissa övriga affärsbankskontor samt — eventuellt med vissa undantag
— riksbankens avdelningskontor. I propositionen hade förutsatts,
att de utredningar, som berörde överförandet till den statliga affärsbanken
av den del av riksbankens rörelse, som ej vore av centralbankskaraktär,
och därmed sammanhängande problem skulle verkställas gemensamt
av riksbanken och Jordbrukarbanken.
I skrivelsen anföra fullmäktige vidare följande.
Med hänsyn till förenämnda proposition har riksbankens direktion låtit
genom chefen för sektion 111 upprätta en vid skrivelsen såsom bilaga A fogad
promemoria angående riksbankens personalorganisation efter utgången
av år 1949, innefattande förslag om förlängning av gällande övergångsplan
för en tid av ett år, d. v. s. till utgången av år 1950.
Sedan fullmäktige den 28 april 1949 preliminärt godkänt vad i promemorian
anförts och föreslagits, hava fullmäktige jämlikt bestämmelserna angående
förhandlingsrätt för tjänstemän vid riksdagens verk berett de personalorganisationer
inom riksbanken, som beröras av förslagen, nämligen
1 Bihang till riksdagens protokoll 19>t9. 8 samt. Nr 49.
2
Bankoutskottets utlåtande nr 49.
Riksbankstjänstemännens förening, föreningen Kvinnor i statens tjänst och
Civilförvaltningens personalförbund, tillfälle att taga del av förslagen.
Med anledning av därom inkomna framställningar hava sedermera muntliga
förhandlingar ägl rum med Riksbankstjänstemännens förening och föreningen
Kvinnor i statens tjänst på sätt närmare framgår av härvid fogade
förhandlingsprotokoll (bilagorna B—ZJJ.1 Vidare hava före promemorians
upprättande förhandlingar ägt rum med Sveriges juristförbund angående
löneställningen för ombudsmanstjänsten vid huvudkontoret, över vilka förhandlingar
upprättats härvid såsom bilaga F1 fogade protokoll. Representant
för Juristförbundet har därefter deltagit i de med Riksbankstjänstemännens
förening förda förhandlingarna (jfr bilaga R). — Civilförvaltningens personalförbund
har under hand meddelat, atl förbundet icke hade något att
anföra i ärendet.
Sedan riksdagen numera godkänt vad i förenämnda proposition nr 151
angående inrättande av en statlig affärsbank in. in. föreslagits, hava fullmäktige
tagit under övervägande de framställningar, som avgivits av personalorganisationerna
och Sveriges juristförbund, och få i anslutning därtill
anföra följande.
Såsom i den av fullmäktige preliminärt godkända promemorian framhållits
och även understrukits av riksbankens representanter vid de förda förhandlingarna,
synes det icke möjligt att nu framlägga förslag till inrättande
av nya eller höjning av redan förefintliga ordinarie tjänster i avvaktan
på den utredning, som förutsatts skola äga rum angående riksbankens organisation
efter tillkomsten av en statlig affärsbank. Därvid bortses från
de nya kontorsbiträdestjänster i lönegraden Ca 8, som kunna erfordras på
grund av att bestämmelserna om reglerad befordringsgång äga tillämpning
även vid riksbanken. Fullmäktige kunna följaktligen icke biträda de förslag
i sådant hänseende, vilka framförts av personalorganisationerna. Hade
utgångspunkten varit en annan, nämligen att riksbanken skulle bibehållas
vid hittillsvarande uppgifter, kunde skäl ha förelegat till en omvärdering
av vissa tjänster.
Däremot avse fullmäktige att, såsom vid förhandlingarna ställts i utsikt,
inrätta vissa extra ordinarie tjänster i högst lönegraden Ce 23 vid de avdelningskontor,
som fått särskilt stor ökning av arbetsbelastningen till följd
av riksbankens övertagande av egnahemslån, beviljade före den 1 juli
1948. För huvudkontorets vidkommande hava fullmäktige funnit det av befordringsskäl
motiverat atl inrätta ett mindre antal tjänster såsom extra
ordinarie kameralbiträden i lönegraden Ce 11 och möjligen någon tjänst
såsom extra ordinarie kontorist i lönegraden Ce 13. Även i övrigt kan det
bliva nödvändigt att med hänsyn till föreliggande arbetsuppgifter tillskapa
någon enstaka extra ordinarie tjänst utöver vad som kan följa av den för
bankens icke-ordinarie personal tillämpade befordringsgången. Från personalorganisationernas
sida har framhållits, att någon invändning icke kommer
att resas mot att de som erhålla extra ordinarie tjänster uppsägas från
desamma, om riksbankens verksamhet efter en blivande omorganisation
skulle motivera detta.
I övrigt anse fullmäktige det vara lämpligast att nu under den tid, övergångsplanen
enligt förslaget skulle erhålla fortsatt giltighet, tillgodose förefintliga
eller uppkommande behov av personalförstärkning, i den mån det
rör tjänster i 22:a eller högre lönegrad, genom meddelande av vikariatsförordnanden.
Utöver vad sålunda anförts hava fullmäktige icke funnit anledning till
1 Här uteslutna.
Bankoutskottets utlåtande nr 49.
3
några särskilda uttalanden eller förslag i anledning av de framställningar,
som gjorts av personalorganisationerna, däri inberäknat Sveriges juristförbund.
Dessa framställningar böra enligt fullmäktiges mening i nuvarande
läge icke föranleda någon åtgärd.
Fullmäktige vilja slutligen anmäla en fråga, som icke omnämnts i promemorian.
Sekr eter art jänsten å direktionsexpeditionen är i gällande övergångsplan
uppförd i lönegraden Ca 25. Tjänsten tillhörde samma lönegrad
även före omorganisationens genomförande. Innehavaren av tjänsten, sekreteraren
Jacob Hagströmer, har sedan industristyrelsens tillkomst i april
1944 med tjänsten förenat uppdrag att vara sekreterare även hos industristyrelsen
och han har härför åtnjutit ett särskilt arvode av 600 kronor för
år. Fullmäktige hava för avsikt att — om riksdagen icke har något att
erinra häremot — bereda Hagströmer extra ordinarie tjänst i lönegraden
Ce 27. Därvid förutsättes, att han även i fortsättningen skall fullgöra sekreterarsysslan
hos industristyrelsen, men utan att särskilt arvode härför
utgår. Det må i detta sammanhang nämnas, att uppdraget såsom sekreterare
hos industristyrelsen är krävande och förenat med relativt mycket arbete
samt att hänsyn icke togs till detta arbete, när sekreterareänsten å direktionsexpeditionen
erhöll sin nuvarande lönegradsplacering.
Under hänvisning till vad sålunda samt i den av fullmäktige preliminärt
godkända promemorian anförts ha fullmäktige hemställt, att bankoutskottet
ville föreslå riksdagen att, med godkännande av vad fullmäktige i ärendet
föreslagit, besluta dels att den för riksbanken gällande ramen för tjänstetillsättningar
(övergångsplan II) skall erhålla fortsatt giltighet till och
med den 31 december 1950, dels att fullmäktige i riksbanken måtte bemyndigas
att, i den mån detta föranledes av bestämmelserna angående reglerad
befordringsgång för icke-ordinarie biträdespersonal, tillsätta tjänster såsom
kontorsbiträde i lönegraden Ca 8 utan hinder av förenämnda övergångsplan,
dels ock att delegerade för riksdagens verk måtte bemyndigas att i fall, där
innehavare av tjänst tillsatt medelst konstitutorial förordnas att med vikariatslön
uppehålla vakant befattning med lönegradsbeteckningen Cp, medgiva
att förstnämnda tjänst föres över stat och att den på stat befintliga
tjänsten må återbesättas.
I samband med fullmäktiges skrivelse har utskottet förehaft två till utskottet
från Riksbankstjänstemännens förening överlämnade framställningar
i fråga om inrättande av nya ordinarie tjänster i riksbanken in. in.
Utskottet. Det föreliggande förslaget innebär, att senast fastställda ram
för tjänstetillsättningar inom riksbanken, den s. k. övergångsplan II, vars
giltighet utgår vid slutet av år 1949, skall tillämpas jämväl under år 1950.
Även under år 1950 skulle alltså riksbankens personalorganisation bibehållas
vid oförändrad omfattning, oaktat såsom utredningen ger vid banden
riksbankens arbetsuppgifter icke oväsentligt ökats under de senaste
åren dels genom övertagande av förvaltningen av lån, som beviljats av
egnahemsnämnder och hushållningssällskap — detta gäller främst vissa
avdelningskontor — och dels genom en ansvällning av den vid huvudkontoret
bedrivna utrikesrörelsen. Att fullmäktige ansett sig icke böra nu fram
-
4
Bankoutskottets utlåtande nr 49.
lägga förslag om inrättande av nya eller uppflyttning av redan befintliga
tjänster, vilka åtgärder i och för sig kunde vara motiverade, sammanhänger
med att innevarande riksdag beslutat inrätta en statlig affärsbank, till
vilken viss del av riksbankens rörelse skall överflyttas, och att frågan om
en ny omorganisation av riksbanken därigenom blivit aktuell och avses
komma att underställas nästa års riksdag.
I likhet med fullmäktige finner utskottet lämpligt, att i avvaktan på den
förestående omorganisationen någon förändring av antalet ordinarie tjänster
i riksbanken icke vidtages under år 1950, bortsett från de nya kontorsbiträdestjänster
i lönegraden Ca 8 som kunna erfordras på grund av bestämmelserna
om reglerad bcfordringsgång. Utskottet får därför tillstyrka
bifall till fullmäktiges förslag om förlängd giltighet av övergångsplan II
samt om bemyndigande att tillsätta vissa kontorsbiträdesbefattningar.
För att i någon mån provisoriskt förbättra löneställningen och befordringsgången
under den fortsatta giltighetstiden för övergångsplan II ha
fullmäktige ställt i utsikt att inrätta dels vissa extra ordinarie tjänster i
högst lönegraden Ce 23 vid avdelningskontor, där ökningen av arbetsbördan
varit särskilt framträdande, dels ock ett mindre antal tjänster såsom
extra ordinarie kameralbiträden i lönegraden Ce It och möjligen någon
tjänst såsom extra ordinarie kontorist i lönegraden Ce 13. Det har därvid
förutsatts, att de som erhålla extra ordinarie tjänster kunna uppsägas från
desamma, om riksbankens verksamhet efter en blivande omorganisation
skulle motivera detta. I övrigt skulle behovet av personalförstärkning i vad
rör tjänster i 22 eller högre lönegrad tillgodoses genom meddelande av vikariatsförordnanden.
Vad fullmäktige sålunda anfört föranleder från utskottets sida endast
det uttalandet, att de tilltänkta åtgärderna i förevarande läge synas innebära
en godtagbar lösning av personalens kompensationsfråga under den
återstående tiden för nuvarande riksbanksorganisation. Enligt gällande avlöningsreglemente
ankommer på fullmäktige att bestämma antalet extra
ordinarie tjänster i högst 30 lönegraden. Med hänsyn härtill äro fullmäktige
oförhindrade att inrätta ett större antal sådana tjänster än som redovisats
i deras skrivelse, därest och i den mån enligt fullmäktiges uppfattning
behov därav skulle göra sig gällande under nämnda tid.
Fullmäktige ha slutligen framlagt förslag om bemyndigande för delegerade
för riksdagens verk att i fall, där innehavare av tjänst tillsatt med
konstitutorial förordnas att med vikariatslön uppehålla vakant befattning
med lönegradsbeteckning Cp, medgiva att förstnämnda tjänst föres över
stat och att den på stat befintliga tjänsten må återbesättas. Mot detta förslag
har utskottet icke något att erinra.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksbanken
förevarande framställning, må
1) besluta, att den för riksbanken gällande ramen för
tjänstetillsättningar (övergångsplan II) skall erhålla fortsatt
giltighet till och med den 31 december 1950;
Bankoutskottets utlåtande nr 49.
5
2) bemyndiga fullmäktige i riksbanken att, i den mån detta
föranledes av bestämmelserna angående reglerad befordringsgång
för icke-ordinarie biträdespersonal, tillsätta tjänster
såsom kontorsbiträde i lönegraden Ca 8 utan hinder av
förenämnda övergångsplan; samt
3) bemyndiga delegerade för riksdagens verk att i fall,
där innehavare av tjänst tillsatt medelst konstitutorial förordnas
att med vikariatslön uppehålla vakant befattning
med lönegradsbeteckningen Cp, medgiva att förstnämnda
tjänst föres över stat och att den på stat befintliga tjänsten
må återbesättas.
Stockholm den 17 november 1949.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Åkerberg, Sundvik, Leander, Lundqvist,
Näsgård*, Petersson i Karlskrona och Mogård;
från andra kammaren: herrar Fröderberg, Eriksson i Sandby, Persson
i Norrby, Sköldin, Johansson i Kalmar, Hallberg, Gustafson i Göteborg och
Stattin.
Ej närvarande vid justeringen.
6
Bankoutskottets utlåtande nr 49.
Bilaga A.
PM
angående riksbankens personalorganisation efter utgången
av år 1949.
Vid 1943 års riksdag framlade fullmäktige i riksbanken förslag till personalplan
för riksbanken, avsedd att träda i tillämpning sedan riksbankens
samtidigt beslutade omorganisation genomförts. Detta förslag blev i
princip av riksdagen godkänt med vissa av bankoutskottet föreslagna ändringar.
För att bereda personalen i riksbanken bättre befordringsmöjligheter
än som skulle ha blivit möjligt vid tillämpning av personalplanen godkände
emellertid riksdagen, i huvudsaklig överensstämmelse med av fullmäktige
framlagt förslag, en ram för tjänstetillsättningar —• en s. k. övergångsplan
— avsedd att tillämpas från och med den 1 januari 1944 tills vidare
till och med den 31 december 1946 (se BU:s uti. 1943 nr 76).
På förslag av fullmäktige beslöt sedermera 1946 års riksdag (se BU:s
uti. 1946 nr 76) att godkänna ny ram för tjänstetillsättningar inom riksbanken,
betecknad såsom övergångsplan II, att tillämpas till och med den
31 december 1949. Därvid förutsatte riksdagen, att fullmäktige i sinom tid
skulle inkomma med förslag beträffande personalorganisationen efter utgången
av den nya treårsperioden.
Med stöd av bemyndigande av 1947 års riksdag (se BU:s uti. nr 58) hava
delegerade för riksdagens verk den 14 juli 1947 vidtagit de ändringar i
sistnämnda övergångsplan för riksbanken, vilka erfordrades i samband med
den av samma riksdag beslutade löneregleringen för tjänstemän vid riksdagens
verk. Enligt beslut av 1948 års riksdag (se BU:s uti. nr 55) har antalet
bankdirektörstjänster ökats från två till tre.
Med hänsyn till att giltighetstiden för övergångsplanen utlöper med utgången
av innevarande år bör frågan om bankens personalorganisation för
tiden därefter upptagas till bedömande. Därvid torde följande synpunkter
böra beaktas.
Den av 1943 års riksdag beslutade omorganisationen av riksbanken kan
numera sägas vara genomförd, i den mån det ansetts möjligt och lämpligt
att fullfölja densamma. I organisationsplanen, sådan den redovisats på s. 2
och 3 i bankoutskottets förenämnda utlåtande 1946 nr 76, har endast skett
den ändringen att under kontorscentralen tillkommit en särskild arbetsgrupp,
benämnd fondexpeditionen, för handhavande av ärenden angående
riksbankens köp och försäljning av stats- och statsgaranterade obligationer
m. m.
Biksbankens arbetsuppgifter hava emellertid under giltighetstiden för nuvarande
övergångsplan II högst betydligt ökats. Detta gäller särskilt för avdelningskontoren.
Genom att riksbanken från och med den 1 juli 1948 övertagit
förvaltningen av lån, som beviljats av egnahemsnämnder och hushållningssällskap,
har nämligen antalet av avdelningskontoren förvaltade lån
mer än fördubblats. (Jfr fullmäktiges berättelse till innevarande års riksdag,
intagen i bankoutskottets memorial 1949 nr 1.) Detta har nödvändiggjort
en ökning av den icke-ordinarie personalen vid kontoren. Det kunde
Bankoutskottets utlåtande nr AO.
7
emellertid vara motiverat att även den ordinarie personalen vid åtminstone
några av kontoren ökades. Skäl kunde jämväl tala för en nagot ändrad avvägning
av de tjänster, som övergångsplanen upptager för avdelningskontoren.
Det förhåller sig nämligen så, att de ökade arbetsuppgifterna fördela
sig mycket olika mellan kontoren. Även vid huvudkontoret kunde anledning
föreligga till jämkningar i gällande personalorganisation. Att någon
närmare undersökning icke nu synes böra ske beträffande de ändringar i
nuvarande övergångsplan för riksbanken, som i och för sig kunde vara motiverade,
föraniedes därav att bankens blivande arbetsuppgifter nu icke
kunna överblickas. Genom proposition nr 151 till innevarande års riksdag
har Kungl. Maj :t framlagt förslag angående allmänna riktlinjer för inrättandet
av en statlig affärsbank. Enligt dessa allmänna riktlinjer skulle en
dylik affärsbank inrättas, bestående av Jordbrukarbanken, vissa övriga affärsbankskontor
samt — eventuellt med vissa undantag — riksbankens avdelningskontor.
De utredningar, som beröra överförandet till den statliga
affärsbanken av den del av riksbankens rörelse, som ej är av centralbankskaraktär,
och därmed sammanhängande problem borde verkställas gemensamt
av riksbanken och Jordbrukarbanken. Det har i propositionen förutsatts
att förhandlingar därvid skulle äga rum med de berörda personalorganisationerna.
Sedan ifrågavarande och vissa andra i propositionen omförmälda
utredningar verkställts, borde — enligt vad i propositionen vidare
fr am hålles — förslag i ämnet föreläggas nästa års riksdag.
Vid sådant förhållande synes det lämpligaste vara att förlänga den nu
gällande övergångsplanen för en tid av ett år, d. v. s. till utgången av år
1950. Om, såsom i förenämnda proposition förutsatts, nästa års riksdag
kommer att få taga ställning till de frågor, som sammanhänga med det inbördes
förhållandet mellan riksbanken och den blivande statliga affärsbanken,
måste det nämligen te sig naturligt att riksbankens egen personalfråga
efter förhandlingar med de berörda personalorganisationerna underställes
samma års riksdag.
Vid bifall till vad sålunda föreslagits bör med det slutliga avgörandet av
samtliga frågor, som sammanhänga med lönegradsplaceringen av olika
tjänster i riksbanken, anstå till dess alt nyssnämnda utredningar avslutats.
Härav följer att saklig ståndpunkt för närvarande icke bör tagas till den
framställning om höjd lönegradsplacering av tjänsten såsom bankombudsman
(vid huvudkontoret), som framförts av Sveriges juristförbund.
Fullmäktige torde emellertid böra utverka bemyndigande att, i den mån
det å övergångsplanen upptagna antalet kontorsbiträdestjänster i lönegraden
Ca 8 skulle visa sig otillräckligt för befordran i enlighet med grunderna
för reglerad befordringsgång för icke-ordinarie biträdespersonal, tillsätta
det ytterligare antal ordinarie tjänster i sagda lönegrad som betingas av
nämnda befordringsgång. Huruvida ell sådant bemyndigande behöver tagas
i anspråk kan nu icke med säkerhet bedömas.
Den omständigheten att gällande övergångsplan utgör en ram för tjänstetillsättningar
innebär att fullmäktige i varje särskilt fall hava alt pröva, huruvida
ledigbliven tjänst bör återbesättas. Fullmäktige framhöllo också i sill
skrivelse den 14 november 1946 med förslag till nämnda övergångsplan, att
fullmäktige borde äga viss frihet att bestämma om ledigbliven tjänst borde
återbesättas även om fullmäktige därvid — liksom dittills — givetvis i
möjligaste mån kom me att beakta de berättigade önskemål från personalens
sida, som kunde göras gällande. Bankoulskottet uttalade i frågan i sitt
förenämnda av riksdagen godkända utlåtande nr 76/1946 att det skulle
åligga fullmäktige att vid uppkommande vakanser pröva frågan, huruvida
ledigbliven tjänst borde återbesättas.
8
Bankoutskottets utlåtande nr 49.
Det kunde visserligen ligga nära till hands att med hänsyn till de i ovan
omförmälda proposition nr 151 framlagda förslagen undvika att i fortsättningen
tillsätta ordinarie tjänster, till dess att frågan om riksbankens framtida
organisation lösts. En sådan åtgärd måste emellertid te sig såsom synnerligen
obillig ur personalens synpunkt, detta särskilt med tanke på den
minskning av antalet ordinarie tjänster, som blivit en följd av riksbankens
omorganisation. Hittills tillämpat system, enligt vilket ledigblivna ordinarie
tjänster regelmässigt ledigförklarats, torde sålunda böra tillämpas jämväl
under det år, varmed övergångsplanen enligt förslaget skulle förlängas.
Från denna regel bör emellertid avsteg ske beträffande tjänster, vilka
tillsättas medelst förordnande på viss tid. Orsaken härtill är, att tjänstemän
förordnande på viss tid icke äro förflyttningsskyldiga (jfr 13 § avlöningsreglementet
för riksdagens verk) och att de, om deras förordnanden icke
förlängas, omedelbart bliva berättigade att uppbära tjänstepension. Dylika
tjänster torde i stället böra tillsättas genom förordnande med vikariatslön,
i den mån förutsättningarna härför föreligga. För närvarande uppehälles
en tjänst såsom bankokommissarie i lönegraden Cp 10 efter dylikt
förordnande och man torde hava att räkna med att detsamma kommer
att bliva fallet även beträffande två direktörstjänster i lönegraden Cp 9 vid
avdelningskontor. För att personalens befordringsmöjligheter i övrigt icke
härigenom skola minskas, torde framställning böra göras till bankoutskottet
om bemyndigande för delegerade för riksdagens verk att — i likhet med
vad som gäller beträffande ordinarie tjänster tillsatta medelst förordnande
tills vidare — medgiva att den konstitutorialtjänst, vilken innehaves av den
som erhållit dylikt vikariatslöneförordnande, må sättas över stat och ledigförklaras.
Vid bifall till vad sålunda föreslagits torde skrivelse böra avlåtas till bankoutskottet
med hemställan dels att den för riksbanken gällande ramen för
tjänstetillsättningar (övergångsplan II) skall erhålla fortsatt giltighet
t. o. in. den 31 december 1950, dels att fullmäktige i riksbanken måtte bemyndigas
att, i den mån detta föranledes av bestämmelserna angående reglerad
befordringsgång för icke-ordinarie biträdespersonal, tillsätta tjänster
såsom kontorsbiträde i lönegraden Ca 8 utan hinder av förenämnda övergångsplan,
dels ock att delegerade för riksdagens verk måtte bemyndigas
att i fall, där innehavare av tjänst tillsatt medelst konstitutorial förordnas
att med vikariatslön uppehålla vakant befattning med lönegradsbeteckningen
Cp, medgiva att förstnämnda tjänst föres över stat och att den på stat
befintliga tjänsten må återbesättas.
Stockholm den 27 april 1949.
Hjalmar Ekengren.
498095. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1949.