BERÄTTELSE

till 1948 års lagtima riksdag om vad i rikets styrelse

sig tilldragit;

given Stockholms slott den 3 januari 19h8.

Justitiedepartementet.

Förberedelserna för nya rättegångsbalkens ikraftträdande ha fortsatt och
avslutats.

Rådhusrätterna i Vaxholm, Norrtälje, Sigtuna, Mariefred, Trosa, Vadstena,
Vimmerby, Ängelholm, Laholm, Ulricehamn, Åmål, Askersund och
Lindesberg ha upphört med 1947 års utgång och städerna i judiciellt avseende
förenats med domsaga.

Omorganisationen av fångvårdens anstaltsväsende har fortsatt. Under år
1947 ha inrättats två nya kolonier, därav en av provisorisk art. En äldre
anstalt har stängts.

Utrikesdepartementet.

Kungl. Maj :t utsåg den 18 april 1947 ombud till Förenta Nationernas
generalförsamlings extra möte för behandling av Palestinafrågan,
vilket öppnades i New York den 28 april och avslutades den 15 maj
1947.

Kungl. Maj :t utsåg den 30 maj 1947 ombud till Förenta Nationernas generalförsamlings
andra möte, vilket öppnades i New York den 16 september
och avslutades den 29 november 1947.

En redogörelse för förhandlingarna vid Förenta Nationernas generalförsamlings
första ordinarie mötes andra del i New York 1946 har utgivits
av trycket genom utrikesdepartementets försorg. En motsvarande redogörelse
för förhandlingarna under år 1947 kommer likaledes att utgivas genom
departementets försorg.

Den 17 januari 1947 beslöt Kungl. Maj :t ratificera den ändring av artiklarna
2, 3, 4 och 10 i konventionen angående internationella utställningar,
som antagits vid internationella utställningsbyråns plenarmöte
i Paris den 11 juni 1946.

Den 25 januari 1947 växlades ministeriella noter med F r a n k r i k e angående
vissa betalningsför hållan den.

1 Biluing till riksdagens protokoll 1948. 1 samt.

Itiksdagsberättelsen.

Riksdcigsberättelsen.

Den 7 februari 1947 växlades ministeriella noter med Frankrike rörande
upphävande av passviseringstvånget mellan Sverige
och Frankrike.

Den 24 februari 1947 undertecknades en överenskommelse med Finland
angående varuutbytet under tiden den 1 februari 1947—den 31
januari 1948.

Den 28 februari 1947 undertecknades ett protokoll med Polen angående
svenska fysiska och juridiska personers intressen i
Polen.

Den 28 februari 1947 undertecknades en överenskommelse med Danmark
angående varuutbytet under tiden den 1 februari 1947—den
31 januari 1948.

Den 6 mars 1947 undertecknades en överenskommelse med Portugal
rörande luftfartsförbindelserna.

Den 10 mars 1947 undertecknades en överenskommelse med Danmark
angående betalningarna.

Den 10 och den 15 mars 1947 växlades ministeriella noter med Tjeckoslovakien
angående varuutbytet.

Den 17 mars 1947 växlades ministeriella noter med Schweiz rörande
upphävande av passviseringstvånget mellan Sverige och
Schweiz samt Liechtenstein.

Den 18 mars 1947 undertecknades ett avtal med Polen angående reglering
av varuutbytet, ävensom överenskommelser i anslutning
därtill.

Den 19 mars 1947 växlades ministeriella noter med Frankrike angående
luftfartsförbindelserna.

Den 20 mars 1947 växlades ministeriella noter med Belgien rörande
upphävande av passviseringstvånget mellan Sverige och
Belgien.

Den 20 mars 1947 växlades ministeriella noter med Nederländerna
rörande upphävande av passviseringstvånget mellan Sverige
och Nederländerna.

Den 20 mars 1947 växlades ministeriella noter med Storbritannien
och Nordirland rörande upphävande av passviseringstvånget
mellan Sverige och Storbritannien och Nordirland.

Den 25 mars 1947 undertecknades ett protokoll över överläggningar inom
den blandade svensk-belgiska kommissionen angående varuutbytet
med den Belgisk-Luxe mb urgiska ekonomiska unionen.

Den 3 april 1947 växlades ministeriella noter med Nederländerna
angående handelsförbindelserna.

Den 5 april 1947 avgav Sveriges ständiga ombud vid Förenta Nationerna
förklaring i enlighet med bestämmelserna i artikel 36, moment 2, i stadgan
för den Internationella domstolen.

Den 8 april 1947 undertecknades en överenskommelse med Grekland
angående luftfartsförbindelserna.

Utrikesdepartementet.

Den 12 april 1947 undertecknades en överenskommelse med Jugoslavien
angående handelsförbindelserna ävensom överenskommelser
i anslutning därtill.

Den 15 april 1947 undertecknades memorandum rörande handelsförbindelserna
mellan Sverige och de sammanslagna amerikanska
och brittiska ockupationszonerna i Tyskland.

Den 21 maj 1947 växlades ministeriella noter med den BelgiskLuxemburgiska
ekonomiska unionen angående handelsförbindelserna.

Den 21 maj 1947 undertecknades ett protokoll angående handelsförbindelserna
mellan Sverige och den sovjetiska ockupationszonen
i Tyskland.

Den 9 maj 1947 beslöt Kungl. Maj :t att ratificera akt om ändringar
i Internationella arbetsorganisationens stadga m. in.

Den 19 juni 1947 undertecknades ett protokoll med Island angående
varuutbytet.

Den 20 juni 1947 beslöt Kungl. Maj :t om Sveriges anslutning till världshälsoorganisationen.

Den 20 juni beslöt Kungl. Maj :t att för Sveriges del ratificera en internationell
överenskommelse rörande bibehållande och
återställande av rättigheter på den industriella äganderättens
område, vilka berörts av det andra världskriget,
jämte slutprotokoll.

Den 21 juni 1947 undertecknades ett avtal med Norge för undvikande
av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst
och förmögenhet.

Den 24 juni 1947 växlades memoranda och brev med Amerikas Förenta
Stater rörande tillämpningen av handelsöverenskommelsen
den 25 maj 1935.

Den 27 juni 1947 undertecknades en överenskommelse med C an ad a rörande
luf tf artsförbindelserna.

Den 30 juni 1947 undertecknades en överenskommelse med Frankrike
angående varuutbyte.

Den 14 juli undertecknades ett tilläggsavtal till betalningsa
vtalet den 6 mars 1945 med Storbritannien och Nordirland.

Den 17 juli 1947 växlades ministeriella noter med Spanien angående
handelsförbindelserna under tiden den 1 mars 1947—den 29 februari
1948.

Den 5 augusti 1947 växlades ministeriella noter med Norge angående
fastställande av vissa varukontingenter.

Den 30 augusti 1947 undertecknades protokoll nr 2 angående genomförandet
av k r e d i t a v t a 1 e t den 7 oktober 1940 med De S o c i a 1 i s t is k a
Rådsrepublikernas Union.

Den 30 augusti 1947 undertecknades protokoll nr 2 angående genomförandet
av överenskommelsen med De Socialistiska R å d s r e p u -

4: Riksdagsberättelsen.

blikernas Union angående varuutbyte och betalningar
den 7 september 1940.

Den 19 september 1947 beslöt Kungl. Maj :t ratificera vid internationella arbetsorganisationens
sjätte sjöfartskonferens träffad konvention (nr 75) angående
besättningens bostäder å fartyg.

Den 22 september 1947 undertecknades en överenskommelse med Bulgarien
rörande handelsförbindelserna.

Den 22 september 1947 utväxlades skrivelser mellan ordförandena i den
svensk-belgiska regeringskommissionen för handels- och betalningsfrågor
angående tillämpningen av h a n d e 1 s ö ve r e n s k o m in e 1 s e n
med den Belgisk-Luxemburg^ k a ekonomiska unionen
den 30 december 1946.

Den 22 september 1947 undertecknades för Sveriges del den europeiska
ekonomi sk a sa marbetsko in mittens skrivelse till
Amerikas Förenta Staters utrikesminister.

Den 3 oktober 1947 undertecknades ett protokoll över den blandade
svensk-j ugoslaviska regeringskommissionens överläggningar angående
tillämpningen av handelsöverenskommelsen den 12

april 1947.

Den 5 oktober 1947 undertecknades ett betalningsavtal med de
sammanslagna amerikanska och brittiska ockupationszonerna
i Tyskland.

Den 15 oktober 1947 undertecknades en överenskommelse med Tjeckoslovakien
angående luftfartsförbindelserna.

Den 17 oktober 1947 undertecknades för Sverges del ett den 11 december
1946 undertecknat protokoll rörande ändring av gällande internationella
överenskommelser beträffande narkotikakontrollen.

Den 30 oktober 1947 undertecknades ett protokoll med Tjeckoslovakien
angående handelsförbindelserna mellan Sverige och
Tjeckoslovakien ävensom överenskommelser i anslutning därtill.

Den 31 oktober 1947 undertecknades ett protokoll med Frankrike
rörande varuutbytet ävensom överenskommelser i anslutning därtill.

Den 14 november 1947 undertecknades ett protokoll över överläggningar
inom den blandade svensk-polska kommissionen angående handelsförbindelserna
mellan Sverige och Polen.

Den 14 november 1947 växlades ministeriella noter med Luxemburg
angående upphävande av passvise ringstvånget mellan Sverige
och Luxemburg.

Den 14 november 1947 undertecknades en överenskommelse med Brasilien
angående luftfartsförbindelserna.

Den 24 november 1947 undertecknades ett tillägggsavtal till betalningsavtalet
den 6 mars 1945 med Storbritannien och
Nordirland.

Den 28 november 1947 undertecknades ett protokoll med Unge rn angående
förlängning av handelsavtalet den 26 juli 1946.

Socialdepartementet.

Försvarsdepartementet.

Bland större byggnadsföretag, som under året fullbordats i sådan utsträckning,
att etablissement eller byggnader kunnat tagas i bruk, må nämnas
för arméns del Skånska pansarregementets etablissement i Hässleholm,
för marinens del Stockholms kustartilleriförsvars tygverkstäder
å Rindön samt kontors- och verkstadsbyggnad vid Göteborgs örlogsvarv
samt för flygvapnets del Södertörns flygflottiljs förläggning vid
Tullinge.

Under året ha följande större örlogsfartyg levererats, nämligen kryssarna
Tre Kronor och Göta Lejon, jagaren Öland samt övningsskonerterna Gladan
och Falken.

Flygvapnets materiel har under året planenligt kompletterats med moderna
flygplan, därav åtskilliga reaktionsdrivna.

Arbetet med avveckling av den förstärkta försvarsberedskapen har fortsatt
under år 1947 och är numera i stort sett slutfört.

Socialdepartementet.

Arbetsmarknaden har under de tre första kvartalen av år 1947
kännetecknats av fortsatt hög sysselsättningsnivå samt framträdande brist
på arbetskraft inom flertalet näringsgrenar, varjämte rörligheten mellan
olika arbetsplatser och yrken varit onormalt stor. Under fjärde kvartalet
ha tendenser till minskad omsättning på arbetsmarknaden i någon mån spårats,
närmast betingade av elransoneringen, beslutet om nedskärning av investeringsverksamheten
samt importrestriktionerna. Under år 1947 intill
utgången av oktober månad ha vid samtliga offentliga arbetsförmedlingar
anmälts 1 175 821 lediga platser samt förmedlats 987 202 arbetsanställningar.
Arbetslösheten har i jämförelse med motsvarande månader 1946 fortsatt
att sjunka och enligt tillgängliga siffror från fackförbunden varit mindre
än något år tidigare. Vidare har antalet hos de kommunala arbetslöshetsnämnderna
anmälda hjälpsökande arbetslösa varit väsentligt lägre än under
år 1946.

Inom jordbruket har bristen på fast anställd personal liksom tidigare varit
mycket kännbar. Behovet av tillfällig arbetskraft har varit något mindre
än år 1946, dels på grund av det goda skördevädret och dels på grund av
de mindre skördarna. Svårigheterna att rekrytera erforderligt antal betarbetare
för sommarskötseln har även i år varit stora, under det att arbetskraft
för höstens betupptagning utan större besvärligheter kunnat anskaffas.

Vid skogsbruket har sysselsättningen fortsatt att sjunka. Stora svårigheter
ha förelegat att tillgodose behovet av arbetskraft till brännvedsavverkningarna,
trots att statliga arbetspremier under år 1947 ha utbetalats t. o. m.
september månad och med en räckvidd större än föregående år.

Arbetstillgången inom industrigrupperna har genomgående varit god och
bristen på kompetenta yrkesarbetare starkt markerad, medan behovet av

Riksdagsberättelsen.

mindre kvalificerad arbetskraft, åtminstone under de sista månaderna, i det
närmaste blivit tillgodosett. Arbetskraftsbristen har varit särskilt framträdande
vid järnverk och mekaniska verkstäder samt inom textil- och beklädnadsindustrierna.

I fråga om byggnadsverksamheten har under år 1947 en kraftig restriktivitet
måst tillämpas vid beviljandet av byggnadstillstånd bland annat på
grund av svårigheten med materielförsörjningen. Sysselsättningen har emellertid
i det stora hela varit god för samtliga arbetarkategorier.

Antalet erkända arbetslöshetskassor har under året ökat med en
till 36. Medlemmarnas antal har stigit från omkring 856 000 till omkring
937 000.

Verksamheten i fråga om barnavården har utvidgats. Under året
ha ungefär 750 kolonier mottagit barn för sommarvistelse. Av dessa ha
drygt 500 ansökt om statligt driftbidrag. Därjämte har cirka 40 feriebarnsorganisationer
med sammanlagt cirka 380 000 vårddagar erhållit statligt
driftbidrag.

Inom den halvöppna barnavården ha under året 540 permanenta institutioner
— 153 daghem, 235 barnträdgårdar, 26 eftermiddagshem, 52 kombinerade
daghem och barnträdgårdar, 18 kombinerade daghem och eftermiddagshem,
28 kombinerade barnträdgårdar och eftermiddagshem samt
28 kombinerade daghem, barnträdgårdar och eftermiddagshem — varit i
verksamhet. Förutom dessa permanenta inrättningar ha jordbruksdaghem
varit anordnade på 77 platser. Sammanlagt 269 daghem, barnträdgårdar
och eftermiddagshem ävensom samtliga jordbruksdaghem ha erhållit driftbidrag.

I samband med den av 1947 års riksdag beslutade omorganisationen av
verksamheten vid ungdomsvårdsskolorna ha fem skolor nedlagt
sin verksamhet.

Under året har i samråd med I. O. G.T. det första inackorderingshemmet
för villkorligt utskrivna ungdomsvårdsskoleelever m. fl. öppnats i Malmö.

Vad angår den sociala hem hjälpsverk sa in heten har under
år 1947 statsbidrag beviljats för avlönande av 2 051 hemvårdarinnor
(år 1946 1 542), därav 1 922 heltidsanställda och 129 deltidsanställda. Vid
särskilda av socialstyrelsen anordnade prov- och kompletteringskurser för
hemvårdarinnor ha 281 elever erhållit utbildning för hemvårdarinneyrket.

Ökningen i verksamheten för statens åtgärder för beredande av vila
och rekreation åt mödrar och barn beräknas av socialstyrelsen
till 25—30 %. Ungefär 100 semesterhem med sammanlagt cirka
182 000 gästdagar ha erhållit driftbidrag.

Kommunikationsdepartementet.

De fasta postanstalterna ha under år 1947 ökat i antal med
32 till 4 369. — Antalet postgirokonton har under året ökat från 215 497
till omkring 232 600.

Kommunikationsdepartementet.

Postbefordran flygledes från Sverige har under året ägt rum till de flesta
länderna på jorden. Befordringen av post med andra lägenheter har väsentligt
förbättrats under året.

Vid den världspostkongress, som under tiden den 7 maj—den 5 juli
1947 sammanträdde i Paris, har Sverige varit representerat.

Läggning av följande rikskablar har fullbordats under 1947: Stockholm—
Nynäshamn, Stockholm—Norrköping (koaxialkabel), Kalmar—Karlskrona,
Kristianstad—Malmö, Skövde—Gudhem—Trollhättan—Grebbestad och Väsvik—Visby
(koaxialkabel). — Antalet telefonstationer, central-,
växel- och fristående samtalsstationer, har under år 1947 ökats från 7 576
till omkring 7 600. — Antalet telefonapparater har under år 1947 ökats
från 1314 117 till omkring 1 430 000 eller med omkring 116 000. — Telefonförbindelser
ha upprättats med Irland, Italien, Jugoslavien, Polen, Rumänien,
Tjeckoslovakien, Tyskland (amerikanska, brittiska och franska
zonerna), Ungern, Vatikanstaten och Österrike samt med Alaska, Argentina,
Bahamaöarna, Barbados, Bermudasöarna, Brasilien, Chile, Costa Rica,
Cuba, Curacjao, Dominikanska republiken, Guatemala, Haiti, Havajiöarna,
Honduras, Jamaica, Mexico, Nicaragua, Panama, Paraguay, Peru, Puerto
Rico, Salvador, Uruguay och Trinidad. — Direkt radiotelegrafförbindelse
har under år 1947 öppnats med Polen. — Antalet radiolicenser har under
år 1947 ökats från 1 895 349 till omkring 1 960 000.

Enligt statsmakternas beslut har staten förvärvat dels aktiemajoriteten
i de järnvägsbolag, som ingå i trafikförvaltningen Göteborg—Dalarne—
Gävle, omfattande ett järnvägsnät av 1 336 kilometers längd, ävensom aktiemajoriteten
i Gotlands järnvägsaktiebolag, dels ock Halmstad—Bolmens och
Ölands järnvägar samt de gotländska järnvägarna Klintehamn—Roma och
Slite—Roma, av vilka de båda förstnämnda införlivats med statens järnvägar
och de båda sistnämnda utarrenderats till Gotlands järnvägsaktiebolag.

— Linjerna Kungsängen—Västerås och Västerås—Köping ha öppnats för
elektrisk tågdrift respektive den 15 januari och den 7 juni 1947.

— Dubbelspårsanläggningen Gårdsjö—Älgarås har öppnats för dubbelspårstrafik
från och med den 9 juni 1947. — Provisorisk tågfär jetrafik
Trelleborg—Warnemunde igångsattes för godstrafik i början av
juni månad och för persontrafik i slutet av september månad 1947.

Byggnadsarbetena för kraftstationerna vid Nämforsen och Forsmo
i Ångermanälven, Hölleforsen i Indalsälven och Harsprånget i Stora
Lule älv ha under året fortsatt. Vid Nämforsen, som invigdes den 17 september
1947, har det andra maskinaggregatet tagits i drift under senare
hälften av juli 1947. Vid Forsmo har dammbyggnaden samt tunnel och kanal
för avlopp fullbordats. Vid Harsprånget har förbiledningstunnel för
torrläggning av älvbottnen under byggnadstiden tagits i användning. Vid
Porjus kraftstation i Stora Lule älv har påbyggnad av dammen slutförts,
och tredje tilloppstunneln har färdigställts och tagits i bruk. För ny kraft -

Riksdag sberättelsen.

station vid Kilforsen i Fjällsjöälven ha förberedande arbeten igångsatts. —
Arbetena vid Storsjouten och Flåsjön för reglering av vatten!’öringen i Ångermanälven
ha i huvudsak fullbordats, och regleringsmagasinen ha tagits
i bruk. Vid Tåsjön har utskovspartiet av dammbyggnaden i det närmaste
färdigställts, under det att utgrävningen av sänkningskanal alltjämt pågår.
Arbeten för reglering av Voj msjön ha påbörjats. — Distributionsanläggningarna
vid statens kraftverk ha ytterligare utbyggts och förstärkts. Sålunda
ha stakningsarbetena och markundersökningen för kraftledningen
Harsprånget—Midskog—Hallsberg för 380 kV avslutats under det att arbetena
med tillfarts- och transportvägar pågå. Av ledningar för 200 kV har
Stadsforsen—Untra färdigbyggts; Stadsforsen—Hjälta, Hallsberg—Nässjö
och Håsta—Överby äro under arbete; för Ånge—Finnslätten äro stakningsarbetena
avslutade och markundersökning pågår; nuvarande 130 kV ledning
Hallsberg—Trollhättan ombygges till 200 kV.

Kraftförbrukningen ökade under första halvåret 1947 i den omfattning,
som varit normal under de senare åren. Vattenkrafttillgången har under
året varit otillräcklig i förhållande till behovet dels på grund av förseningar
vid nybyggnaderna, dels på grund av ovanligt ringa nederbörd. För alstring
av tillskottskraft medelst bränsle ha såväl större som mindre värmekraftverk
fått utnyttjas i tidigare osedd grad. Detta har emellertid icke varit
tillräckligt utan i mitten av september 1947 måste genom statens bränslekommissions
försorg kraftransonering och andra åtgärder för begränsning
av förbrukningen igångsättas. Restriktionerna drabbade i första hand industrien
men ha sedermera utsträckts även till kommunikationer och borgerlig
förbrukning.

Samarbetet mellan de statliga, kommunala och enskilda kraftföretagen
för rationellt utnyttjande av landets krafttillgångar har fortsatt efter sannna
riktlinjer som tidigare och har visat sig vara av stor betydelse i den nuvarande
kraft situationen.

Av vägförvaltningarna under 1947 utförda nyanlagda vägar
uppgå till en sammanlagd längd av 190 km. Dessutom ha 271 km vägar
försetts med beläggning av asfalt eller tjära och 4 km med beläggning av
smågatsten. Dessutom ha färdigställts 50 st. broar med en spännvidd av
minst 3 in, bland annat bro över Ume älv vid Stensele, 208 in. — Vidare ha
nybyggts fem fiskehamnar, en fiskehamn i Karlshamn och en hamn för marinens
räkning vid Älvsnabben. — Utbyggnadsarbeten ha under året bedrivits
vid bland annat Stockholm—Bromma samt Norrköping—Kungsängens
flygplatser. Anläggandet av storflygplatsen vid Halmsjön har påbörjats.

Bland större byggnadsarbeten, som fullbordats under år 1947,
må nämnas: om- och tillbyggnad för patent- och registreringsverket, ombyggnadsarbeten
inom vindsvåningen i kvarteret Grönlandet, ombyggnadsarbeten
för pensionsstyrelsen, nybyggnad för krigsarkivet, kontorsbyggnader
vid Bolindersplan för Stockholms stads gatukontor, vid Rålambsvägen
för bränslekommissionen, i kvarteret Kasernberget för priskontrollnämn -

Ecklesiastikdepartementet.

den och i kvarteret Vega för veterinärstyrelsen, tullbyggnad vid Bromma
flygplats, nybyggnader för anatomiska och biologiska institutionerna m.
in. vid Karolinska institutet, post- och telegrafhus i Enskede, ombyggnadsarbeten
för hovrättens arkiv i Jönköping, posthus i Växjö och Kalmar, ombyggnadsarbeten
för växtskyddsanstaltens filial i Alnarp, tillbyggnad av
landsstatshusen i Malmö och Göteborg samt byggnad för vägförvaltningen
in. m. i Karlstad, telefonstation i Hallstahammar och posthus i Storuman.

Regelbunden flygtrafik har under 1947 upprätthållits med ett flertal
länder såväl i Europa som i främmande världsdelar.

År 1947 har varit ett i meteorologiskt avseende märkligt år med
rekordvärden både i fråga om temperatur och nederbörd.

Finansdepartementet.

En redogörelse för de förhållanden, som sammanhänga med den ekonomiska
utvecklingen, har lämnats vid anmälan av finansplanen i 1948 års
statsverksproposition, till vilken redogörelse torde få hänvisas.

Åt konjunkturinstitutet har uppdragits att i samråd med vederbörande
statistiska verk utarbeta och till Kungl. Maj :t ingiva i detalj utformade förslag
till de åtgärder, som befunnes nödvändiga och lämpliga för genomförande
av viss utbyggnad av den ekonomiska statistiken.

Under år 1947 har inrättats en särskild nämnd, statens befordringsnämnd,
med uppgift att avgiva yttranden i ärenden rörande reglerad befordringsgång
för viss icke-ordinarie personal i statens tjänst.

Antalet i verksamhet varande bankaktiebolag utgjorde 22 vid utgången
av år 1947.

Ecklesiastikdepartementet.

Löneregleringar ha under år 1947 fastställts för prästerskapet i omkring
20 pastorat.

Överstyrelsen för de tekniska högskolorna har trätt i verksamhet den
1 juli 1947, i samband varmed de tekniska högskolornas organisation i vissa
avseenden förändrats.

Kungl. Maj :t har medgivit, att sainrealskolorna i Avesta, Filipstad, Hedemora,
Köping och Malmberget må förenas med kommunala gymnasier.

Högre folkskolorna i Edsbyn, Smålandsstenar, Stora Kil och Vindeln ha
erkänts som kommunala mellanskolor.

Högre folkskolorna i Kalmar ha anordnats såsom praktisk mellanskola
med en teknisk linje, en handelslinje och en hushållslinje.

En latingymnasielinje har inrättats vid kommunala gymnasiet i Karlshamn
och en realskollinje vid övningsskolan vid folkskoleseminariet för
kvinnliga elever i Stockholm.

Riksdagsberättelsen.

Handelslinjer ha anordnats vid samrealskolorna i Finspång och Molkom,
varjämte en kemislc-teknisk linje inrättats vid Stockholms stads tekniska
mellanskola.

Högre folkskolor ha erkänts i Arjeplog, Backe, Bureå, Dals-Ed, Hallstahammar,
Kumla, Robertsfors och Storuinan.

Med hänsyn till den brist på lärare inom folkskoleväsendet, som alltjämt
gör sig gällande, ha provisoriska folkskoleseminarier upprättats i Göteborg,
Jönköping, Kristianstad och Växjö.

Kungl. Maj :t har beviljat statsbidrag till skolmåltider för elever vid tre
enskilda realskolor, anordnade av Hermods korrespondensinstitut och belägna
i respektive Branäs, Korpilombolo och Transtrand.

Jordbruksdepartementet.

Årets skörderesultat synes kunna betecknas såsom synnerligen ogynnsamt
för såväl höstvete som höstråg. Samtliga vårsädesslag lämnade likaledes
en skörd, som låg under — i åtskilliga fall avsevärt under — medelskörd.
För potatis blev skördeutfallet betydligt under medelmåttigt och detsamma
var förhållandet beträffande sockerbetor och foderrotfrukter. Höskörden
blev i allmänhet ringa. Beträffande köksväxterna ha såväl grönsaker
som trädgårdsrotfrukter trots torkan lämnat tillfredsställande skörd.
Fruktskörden torde i allmänhet kunna betecknas såsom något sämre än
normalt.

Den animaliska produktionen har liksom under år 1946 ökat i omfattning
och är nu av ungefär samma storlek som under tiden närmast före
det andra världskriget.

Knapphet på vissa slag av fiskredskap vållar alltjämt ej obetydlig olägenhet
för fiskerinäringen. Det för ett par år sedan påbörjade sillfisket vid Fladenground
i nordvästra Nordsjön har under år 1947 givit tämligen gott
utbyte. Laxfisket i Östersjön har lämnat rika fångster. Strömmingsfisket
har däremot i allmänhet givit dåligt fångstutbyte. I övrigt synes havsfisket
ha givit något under medelgott resultat. Priserna på saltvattensfisk, vilka
med undantag av strömmingspriset icke varit statligt reglerade, ha varit någorlunda
tillfredsställande. Vad angår sötvattensfisket har utbytet varit något
under medelmåttan.

Kapitalskulden till egnahemslånefonden och till arbetarsmåbrukslånefonden
utgjorde den 1 juli 1947 omkring 252,5 respektive 38,2 miljoner
kronor. Arbetarsmåbruksstatslån ha under år 1947 beviljats 21 kommuner.
Under budgetåret 1946/47 ha beviljats bostadsförbättringsbidrag med omkring
18,7, nybyggnadslån med omkring 14,o och förbättringslån med omkring
6,3 miljoner kronor.

Drivningssäsongen budgetåret 1946/47 dominerades av gagnvirkesavverkningarna.
Vedavverkningarna ha lidit av bristen på arbetskraft, men de i
vedavverkningsprogrammet fastställda kvantiteterna ha dock i det när -

Handelsdepartementet.

maste uppnåtts. Flottningarna ha försvårats genom den rådande vattenbristen.
Avsevärda virkesmängder ha dock kunnat utsorteras, beroende på
ovanligt stor virkestillsläppning.

Sedan berättelsen till 1947 års riksdag avgavs, har för bildande av nya
eller utvidgande av redan befintliga kronoparker eller för annat ändamål
inköp avslutats beträffande 25 692 hektar mark för en köpeskilling av
14 296 582 kronor.

Ny indelning av riket i lantmäteridistrikt, gällande från och med den 1
januari 1948, har fastställts genom kungörelsen den 30 juni 1947 (SFS
nr 535).

Lantmäteristyrelsen kommer att inom kort framlägga förslag till provisorisk
lantmäteritaxa.

Från och med den 1 juli 1947 har medicinalstyrelsens befattning med
veterinärärenden upphört och handläggningen av desamma tillagts en för
ändamålet inrättad veterinärstyrelse. Instruktion har fastställts
den 30 juni 1947 (SFS nr 496).

Handelsdepartementet.

Kungl. Maj :t har den 26 september 1947 uppdragit åt kommersko 1-1 e g i u in att verkställa en statistisk undersökning rörande industriens kapitalinvesteringar
i egna anläggningar under år 1947 och planerade dylika
investeringar under år 1948. -— Monopolutredningsbyrån har registrerat omkring
200 kartellavtal och andra liknande konkurrensbegränsande överenskommelser.

Sveriges geologiska undersökning har för det geologiska
kartverket över södra och mellersta Sverige på kartbladen Untra, Säter,
Halmstad och Leve ne rekognoscerat sammanlagt 825 kvadratmeter. Jordartskarteringen
inom Norrbottens län har planenligt fortgått, varvid 5 314
kvadratmeter kartlagts. — Malmletningsarbeten ha pågått inom Norrbottens
och Västerbottens län, varvid bland annat påbörjats en grundlig inventering
av Remdalens och Daningens statsgruvefält inom sistnämnda län. Förberedande
gruvarbeten ha bedrivits å kisfyndigheten Rudtjebäcken i Malå socken
av Västerbottens län. — Vad angår undersökningarna efter salt och olja
i Skåne avslutades djupborrhålet Höllviken nr 2 i april 1947 vid 1 923 meters
djup. Arbetena ha fortsatt med provpumpningar samt förberedande geofysiska
mätningar och borrningar i Trelleborgstrakten.

Av de under år 1947 utförda fyrarbetena må nämnas uppförande
av nytt fyrtorn för fyren Skanör samt nio nya agafyrar, därav en i Stockholms
norra skärgård, två i Mälaren, en i Vättern och fem i småländska
skärgården. Fyrarna Spårö, Utlängan och Utklippan ha elektrifierats. Cirkulära
radiofyrar ha anordnats vid Utklippans och Nidingens fyrplatser. Tjugunio
fiskefyrar ha överförts till lotsstyrelsens vård och förvaltning. Vid
Ralans lotsplats samt vid lotsuppassningsställena Stugsund under Lilljung -

Riksdcigsberåttelsen.

fruns lotsplats och Bönan under Gävle lotsplats ha uppförts nya lotsuppassningshus.
Restaurering och modernisering av bostadsbeståndet har ägt rum
bland annat vid Understens, Fårö och Vinga fyrplatser. Å norrlandskusten
ha tio livräddningsstationer, utrustade med raketapparater, anlagts.

Patent- och registreringsverket har under tiden den 1 januari—den
31 oktober 1947 beviljat 2 365 patent ävensom registrerat 1 247 varumärken,
88 mönster och modeller samt 1 924 aktiebolag med ett sammanlagt
tecknat aktiekapital av 102 miljoner kronor.

I en vid denna berättelse som Bil. A fogad sammanställning ha upptagits
de bidrag av lotteri medel, som beviljats under år 1947.

Inrikesdepartementet.

Inrikesdepartementet har börjat sin verksamhet den 1 juli 1947.

Inom medicinalväsendets område har personalorganisationen
ytterligare utökats. Under år 1947 ha inrättats 37 ordinarie provinsialläkardistrikt.
Antalet distrikt uppgår nu till 439. Vidare har medgivits inrättande
av två överläkartjänster och 19 lasarettsläkartjänster.

Antalet tandpolikliniker har under året ökat från 236 med 55 till 291. I
december 1947 funnos omkring 540 tjänstgörande distriktstandläkare.

Apoteksväsendet har tillförts två självständiga apotek, sex filialapotek och
tolv läkemedelsförråd. Ett självständigt apotek har förändrats till filialapotek.
Ny upplaga av svenska farmakopén har trätt i kraft den 1 juli 1947.

Under år 1947 har den organiserade nykterhetsvården utökats
med ett av Göteborgs stads nykterhetsnämnd anordnat inackorderingshem
för omhändertagande av alkoholister under fritiden. Antalet å alkoholistanstalter
intagna har visat en mindre ökning från 2 029 den 1 november
1946 till 2 052 vid motsvarande tidpunkt år 1947. Hela antalet vårdplatser
uppgick sistnämnda dag till 1 112 mot 1 099 vid årets början. För behandling,
särskilt av frågor rörande förebyggande vårdarbete och eftervård, ha
anordnats ett flertal konferenser och instruktionskurser för nykterhetsnämndernas
ledamöter och övriga funktionärer.

De för stad gällande särskilda föreskrifterna rörande ordning,
brandskydd m. m. ha genom särskilda beslut helt eller delvis förklarats
skola gälla inom åtta köpingar och inom vissa delar av sex andra
kommuner.

Antalet utlänningar med vistelsetillstånd i Sverige utgjorde i mitten
av november 1947 omkring 112 000 (år 1946 vid motsvarande tid 111 400),
varav omkring 70 000 arbetsanställda. Utöver dessa vistades här omkring
32 000 personer från stater, för vilkas medborgare visering numera icke
erfordras vid uppehåll kortare tid än tre månader. Av de ursprungligen omkring
30 000 personer, som genom Röda korsets och UNRRA:s försorg under
år 1945 överfördes till Sverige, voro i november 1947 omkring 9 000 kvar i
riket. Antalet balter vid samma tid uppskattades till omkring 27 000. Omkring
13 300 finska barn finnas i riket.

Folkliushållningsdepartementet.

Försörj ningsläget har under år 1947 försämrats. De väsentliga orsakerna
härtill äro dels att landets import från hårdvalutaländer måst inskränkas
och dels att den under sommaren och hösten i stora delar av landet
rådande torkan åstadkommit dålig skörd samt brist på elektrisk kraft.
Krisförvaltningen har under året måst bibehållas och dess omfattning
har ökat.

Bestämmelser om införselreglering beträffande ett stort antal
varuslag ha meddelats genom kungörelse den 14 mars 1947 (SFS nr 82)
angående allmänt importförbud. Genom ändringar i nämnda kungörelse
(SFS nr 489 och 662) har regleringen sedermera utvidgats till ytterligare
andra varuslag.

Utfärdade bestämmelser om beslag eller handelsreglering ha upphävts
beträffande bland annat risgryn, till människoföda tjänliga ärter och bönor
samt fodercellulosa.

I flera avseenden ha skärpta restriktioner blivit nödvändiga.
Bestämmelser om beslag och handelsreglering ha åter införts beträffande
bland annat kaffe, te och kakaobönor m. in. (SFS nr 81) samt tran (SFS
nr 834). Förslag om lättnader i regleringen av handeln med köttvaror har
icke av Ivungl. Maj :t bifallits. Tvärtom har genom Kungl. Maj :ts beslut
den 31 oktober 1947 statens livsmedelskommission bemyndigats att meddela
skärpta bestämmelser rörande kontrollen över produktionen och handeln
med köttvaror. Beslag har lagts å papp och papper samt vissa därav
tillverkade varor (SFS nr 119) ävensom å garn av papper m. fl. liknande
varor (SFS nr 820). Även genom frivillig medverkan av vederbörande organisationer
har förbrukningen av papp och papper inskränkts i syfte att öka
landets möjligheter att exportera dylika varor.

I syfte att minska importbehovet i fråga om bilar och bensin har den
19 mars 1947 utfärdats förbud mot framförande av personbil utan att särskilt
tillstånd (körtillstånd) därtill erhållits av statens trafikkommission
eller vederbörande länsstyrelse (SFS nr 87). Genom kungörelser den 31
oktober 1947 (SFS nr 804 och 805) skärptes restriktionerna ytterligare, i
det att rätten att framföra bil eller motorcykel under tiden från klockan
18 dag före sön- eller helgdag till klockan 5 dagen efter samma sön- eller
helgdag gjordes beroende av särskilt tillstånd. Samtidigt meddelades förhud
mot att utan tillstånd av Kungl. Maj :t anordna tävlingar med motorfordon
eller motordrivna luftfartyg, flyguppvisningar och s. k. rundflygningar
(SFS nr 806). I samarbete med organisationer på motorfordonstrafikens
område har en propagandakampanj igångsatts för att nedbringa bensinförbrukningen.

I fråga om bränsleförsörjningen har ökning av kolimporten medfört en
viss lättnad. Även tillgången på eldningsolja har under större delen av året
varit god, men sedan importen av olja från Amerikas Förenta stater inskränkts
under sista kvartalet, har minskad tillgång varit att emotse. Till

Riksdagsberättelsen.

följd därav har utfärdats förbud mot att tillhandahålla varmvatten från
centralanläggning i oljeeldade hus. Vad angår behovet av ved ha vissa svårigheter
mött att fylla detta behov.

Ökad efterfrågan på elektrisk kraft samt den av torkan föranledda minskade
tillgången på vattenkraft ha framtvungit reglering av förbrukningen
av elektrisk kraft, varom kungörelse utfärdats den 29
augusti 1947 (SFS nr 612).

Åtgärder ha vidtagits i syfte att skärpa pris kontrollen. Ny prisregleringslag,
innehållande vissa skärpta bestämmelser, har utfärdats (SFS nr
303). Det allmänna prisstoppet har fortsatt att gälla. I samband med att
den allmänna omsättningsskatten upphävts med utgången av år 1946, ha
statens priskontrollnämnd och livsmedelskommission generellt bemyndigats
att förordna om härav betingade sänkningar av stopp- och normalpriser.
Viss höjning av normalpriserna å sågade och hyvlade trävaror har medgivits.
Normalpriser ha fastställts för bland annat textilvaror och tvätttjänster.
Normalpriser på ägg ha återinförts. En clearingkassa har inrättats
för reglering av marknadspriserna å smidda rör av järn eller stål.

Bemyndigandet för Kungl. Maj :t att i prisstabiliserande syfte uttaga
prisut jämningsavgifter vid export av varor, vilket bemyndigande
av 1947 års riksdag förlängts till utgången av juni månad 1948, har liksom
förut tillämpats i fråga om vissa slag av trävaror. Nya bestämmelser i ämnet
ha utfärdats genom kungörelse den 9 maj 1947 (SFS nr 184), ändrad den
19 september 1947 (SFS nr 705). Exportörer, tillhörande svenska trävaruexportföreningen,
ha befriats från skyldighet att erlägga prisutjämningsavgift
i fråga om flertalet trävaror. I stället åligger det, enligt en mellan statens
bränslekommission och föreningen träffad överenskommelse, vilken godkänts
av Kungl. Maj :t den 9 maj 1947, föreningens medlemmar att vid export
av trävaror inbetala belopp motsvarande prisutjämningsavgiften till en
särskild stiftelse, kallad stiftelsen trävaruindustriens konjunkturutjämningsfond.
Sålunda inbetalade medel komma i allmänhet senare att enligt
vissa grunder fördelas mellan dem som inbetalat medlen. Även träexportör,
som ej är medlem av föreningen, befrias från skyldighet att erlägga prisutjämningsavgift,
om han biträder nyssnämnda överenskommelse. Vidare ha
överenskommelser om avsättning till konjunkturutjämningsfonden vid export
av pappersmassa och slipmassa träffats med svenska cellulosaföreningen
och svenska trämasseföreningen.

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

1 Ju: *

Kommittéer och sakkunniga samt centrala

krisorgan.

I. Kommittéer och sakkunniga.

Justitiedepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sill verksamhet under 1947.

1. 1944 års irijckfrilietssakkunniga (1945: I 28; 1946: I 25; 1947: I 27).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1944 för att
verkställa en allsidig utredning angående revision av tryckfrihetslagstiftningen
och därmed sammanhängande ämnen (se Post- och Inrikes tidn.
den 15 juli 1944):

Gärde, J. N., f. d. justitieråd, f. d. riksdagsman, ordförande;

Brusewitz, A. K. A., professor;

Edberg, R. F„ redaktör, f. d. riksdagsman;

Engzell, G., envoyé;

Hagberg, E. R., chefredaktör, led. av II kamm.;

Petersson, K. Z., fil. d:r, redaktör, f. d. riksdagsman;

Rising, P. G. A., rådman;

Sundeil, O. E., överste;

Werner, O. E., hemmansägare, led. av II kamm.;

Wiklund, H. O. E., advokat.

Sekreterare:

Kjellin, R. T. M., hovrättsråd.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1945: I Ju 28.

Under år 1947 ha 5 sammanträden hållits.

De sakkunniga ha den 30 oktober avlämnat betänkande med förslag till
tryckfrihetsförordning in. m. (SOU 1947:60).

Uppdraget är därmed slutfört.

2. Utredning angående utformningen av administrativa föreskrifter rörande
förundersökningsförfarandet i brottmål enligt nya rättegångsbalken m. m.

(1946: I 37; 1947: I 33).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 december 1945:
Persson, K. G., landsfogde;

Wadenius, S. R., landsfiskal;

Fahlander, N. L., kriminalöverkonstapel.

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

[ Ju: 2 Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: I Ju 37.

De sakkunnigas arbete har letts av hovrättsassessorn B. Lassen.
Promemoria med utkast till förundersökningskungörelse in. m. har upprättats
i mars 1947.

De sakkunnigas arbete är därmed avslutat.

3. Utredning angående omorganisation av nedre justitierevisionen i anled ning

av processreformen (1947: I 35).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 februari 1946 (se
Post- och Inrikes tidn. den 6 mars 1946):

Forssman, P. H., justitieråd, ordförande;

Wijnbladh, C. M. E., revisionssekreterare, nedre justitierevisionens ordförande; Söderlund,

E. G., hovrättsråd.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1947: I Ju 35.

Under tiden den 1 december 1946—den 28 februari 1947 ha hållits 25
sammanträden.

De sakkunniga ha den 28 februari 1947 avlämnat betänkande med förslag
till arbetsordning för nedre justitierevisionen (stencilerat).

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Delegerade för planläggning av fortsatt nordiskt samarbete på lagstift ningens

område (1947: I 36).

Förordnade av Kungl. Maj :t den 1 mars 1946 för att biträda vid planläggning
av fortsatt nordiskt samarbete på lagstiftningens område och deltaga
i de överläggningar med representanter för övriga nordiska länder
som därav föranledas:

Ekeberg, L. B., riksmarskalk;

Walin, A. G., justitieråd.

Sedan de delegerade slutfört sitt arbete, har Kungl. Maj :t den 26 september
1947 förordnat delegerade med uppdrag att i samråd med delegerade
för de övriga nordiska länderna verka för främjande av samarbete mellan
länderna på lagstiftningens område (se I Ju 32).

5. Utredning rörande revision av riksdagens arbetsformer (1947: I 41).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 oktober 1946 för att
utreda frågan om revision av riksdagens arbetsformer och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 26 oktober 1946):
Bergquist, Th. E. N., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande;

Hallén, H. M., prost, led. av II kamm.;

Håstad, E. W., docent, led. av II kamm.;

Nilsson, G. V., stadsbibliotekarie, led. av II kamm.;

Persson, I., agronom, led. av I kamm.;

Senander, K. E. W., tullöveruppsyningsman, led. av II kamm.

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 17

Sekreterare:

Andrén, N. B. E., docent;

Bendz, E., hovrättsassessor (fr. o. in. den 1 november 1947).

Beträffande direktiven för utredningen, se 1947: I Ju 41.

Utredningen har under år 1947 intill den 1 december hållit 31 sammanträden,
varav ett i Oslo den 28 juni för överläggningar med representanter
för det norska stortinget och ett i Köpenhamn den 30 juni för överläggningar
med representanter för den danska riksdagen.

Utredningen har den 20 december 1947 avlämnat betänkande (SOU 1947:
79).

6. Utredning om inrättande av en statlig rättshjälpsanstalt i Haparanda

(1947: I 43).

Tillkallade med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 december
1946

dels såsom utredningsman:

Henkow, K. H., hovrättsråd;

dels ock för att på kallelse deltaga i överläggningar med utredningsmannen: Haara,

W., häradsdomare;

Haapaniemi, O., kyrkoherde;

Jansson, B. I., folkskollärare, led. av II kamm.;

Janzon, S., advokat.

Beträffande direktiven, se 1947: I Ju 43.

Sammanträde med de i utredningen deltagande har hållits den 31 januari
1947. Utredningsmannen har därefter, den 5 februari 1947, avlämnat
en promemoria, innefattande utredning med förslag angående inrättande av
en rättshjälpsanstalt i Haparanda.

Uppdraget är därmed slutfört.

7. 1947 års kommitté för åtgärder mot spekulation i vattenkraft m. m.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 april 1947 (se
Post- och Inrikes tidn. den 8 maj 1947):

Lövgren, O. W., landshövding, led. av II kamm., ordförande;

Braunstein, Å. G. V., häradshövding;

Jacobsson, E. E., hemmansägare, led. av II kamm.;

Larsson, N. A., folkskollärare, led. av II kamm.;

Pettersson, A. P., lantbrukare, led. av II kamm.;

Rusck, J. Å., generaldirektör;

Upmark, E„ civilingenjör.

Sekreterare:

Fredrikson, G. R., hovrättsassessor.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Depar 2

Bihang till riksdagens protokoll 19i8. i saml.

Riksdagsberttttelsen.

Riksdag sberättelsen.

I Ju: 1 tementschefen erinrade därvid om 1945 års ändringar i vattenlagen, genom
vilka expropriation av strömfall möjliggjorts under förutsättning att det
från allmän synpunkt för planmässigt utnyttjande av tillgänglig vattenkraft
funnes erforderligt, att fallet tillgodogjordes, och att det ej kunde
antagas, att den som rådde över vattenkraften i fallet själv komme att
utan avsevärt dröjsmål utnyttja det på ändamålsenligt sätt. Vidare erinrades
om den år 1946 antagna lagen med bestämmelser om kontroll å priser
vid mera betydande överlåtelser av vattenkraft, vilken lag gäller intill den
1 juli 1948. Departementschefen framhöll, att nämnda båda lagstiftningsåtgärder
icke innebure en bestående lösning av frågan rörande förhindrande
av spekulation i vattenkraft och att en utredning i syfte att uppnå en sådan
lösning nu borde komma till stånd.

Härefter anfördes bland annat.

Såsom jag antydde vid framläggande av förslaget till priskontroll å vattenkraft
är spörsmålet, hur man skall hindra spekulationsvinster i samband
med överlåtelse av vattenkraft, icke lätt att lösa på ett effektivt och
samtidigt invändningsfritt sätt. En möjlig utväg är att införa en bestående
priskontroll å vattenkraftsöverlåtelser. En sådan lösning skulle innebära,
att 1946 års provisoriska lagstiftning — efter de ändringar däri som vid
närmare övervägande kunde visa sig påkallade — skulle få giltighet för
framtiden. Onekligen äro emellertid vissa olägenheter förbundna med en
dylik lagstiftning. Kontrollen medför en administrativ procedur som kan
bli betungande. De principer efter vilka priserna skola prövas måste vidare
med nödvändighet bli ganska svårbestämbara. Även i övrigt kunna besvärande
verkningar tänkas inträda. Man torde därför böra undersöka även
andra alternativ.

Anledningen till att den år 1945 införda expropriationsrätten icke inneburit
ett mera effektivt hinder mot oskälig prissättning än som visat sig vara
förhållandet torde närmast vara, att vattenkraftproducenter ansett det med
sina intressen förenligt att i god tid förvärva vattenkraft på lång sikt för att
möjliggöra en ökad produktion framdeles. I en sådan situation finnes icke
någon rätt till tvångsförvärv utan denna gäller endast då utbyggnad är
aktuell. Med denna begränsning för ögonen ledes man in på tanken, om icke
förutsättningarna för expropriationsrätten kunde vidgas. En sådan utvidgning
skulle i första hand taga sikte på att öppna möjlighet till tvångsförvärv
på ett tidigare stadium, när fråga är om vattenkraft, som icke finnes på
fasta händer. Framkomligheten och lämpligheten av en lösning efter denna
linje torde böra ingående prövas.

1945 års lagändring avsåg även att tillgodose den synpunkten, att ett rationellt
utnyttjande av våra återstående vattenkraft tillgångar icke får försvåras
genom spekulation. Det kan emellertid ifrågasättas, om de nuvarande
lagbestämmelserna äro tillfyllest för detta ändamål. Skäl kunna därför
anföras för att staten bör erhålla ökade möjligheter att ingripa på kraftproduktionens
område. Även från den nu angivna utgångspunkten bör frågan
om utvidgad expropriationsrätt upptagas till bedömande.---

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 19

Därest en vidgad expropriationsrätt anses böra genomföras, torde särskild \ Ju; g
uppmärksamhet böra ägnas frågan, efter vilka grunder ersättningen bör bestämmas.
Det måste härvid beaktas, att i marknadsprisbildningen på vattenkraft
förekommer ett inslag av mer eller mindre utpräglat monopolistisk
natur, varför särskilda regler kunna visa sig påkallade till förhindrande av
obehöriga vinster.--- — Det synes lämpligt, att vid behandlingen av hit hörande

spörsmål inom den nu ifrågasatta utredningen samråd i erforderlig
omfattning äger rum med den år 1946 tillsatta markutredningen.

Förutom de utvägar, som jag nu antytt, torde även andra möjligheter böra
övervägas. Måhända kan det visa sig, att flera samverkande åtgärder böra
vidtagas för att komma till rätta med problemen. De sakkunniga, som år
1943 avgåvo förslag om lagstiftning mot spekulation i vattenkraft, övervägde
bland annat möjligheten att skärpa reglerna om beskattning av realisationsvinst
vid försäljning av vattenkraft. — ---De sakkunnigas förslag

i denna riktning, vilket ej har framlagts för riksdagen, torde böra uppmärksammas.
Vid utredningen bör även närmare belysas den nu föreliggande
möjligheten att motverka prisuppdrivande köp av råkraft genom vägran att
transitera kraften på statens stamlinjenät.

Vid sammanträde den 3 juni 1947 upplades den allmänna planen för kommitténs
arbete. Därefter ha sammanträden hållits den 1 juli, den 16 och
den 17 september, den 17 och den 18 oktober samt den 11, den 26 och den
27 november.

Kommittén har den 20 december 1947 avgivit betänkande angående åtgärder
mot spekulation i vattenkraft m. m. (SOU 1947: 81).

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1948.

8. Straffråttskommittén (1945: I 10; 1946: I 9; 1947: I 18).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 18 juni 1937, den
11 oktober 1940 och den 8 juni 1945 (se Post- och Inrikes tidn. den 3 juli
1937, den 11 oktober 1940 och den 13 juli 1945):

Ekeberg, L. B., riksmarkskalk, ordförande;

Wetter, F., professor;

Bergendal, B., professor;

Beckman, N. A. T., justitieråd, tillika sekreterare.

Biträdande sekreterare:

Petrén, B. A. S., hovrättsassessor.

Lokal: östra riddarhusflygeln; tel. 10 54 85.

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1946: I Ju 9.

Kommitténs arbete under år 1947 har huvudsakligen bestått i uppgörande
och behandling av preliminära lagutkast rörande brotten mot person.

Kommittén har under året avgivit infordrade yttranden över två inom
riksdagen väckta motioner, den ena angående ändring i 18 kap. 2 § straff -

Riksdagsberättelsen.

I Ju: 8 lagen och den andra angående ändring i 14 kap. 15 § samt 15 kap. 23 och
24 §§ strafflagen.

9. Straf[lagberedningen (1945: I 12; 1946: I 11; 1947: I 19).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 6 oktober 1938, den
31 december 1942 och den 15 december 1944 (se Post- och Inrikes tidn. den
21 oktober 1938, den 12 januari 1943 och den 3 januari 1945):

Schlyter, K. J. D„ president, led. av I kamm., ordförande;

Bergendal, R., professor;

Göransson, H., överdirektör, led av I kamm.;

Eriksson, G. A., häradshövding;

Heuman, M., riksåklagare;

Strahl, I., jur. d:r, revisionssekreterare.

Sakkunniga, utsedda att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar
med beredningen:

Lindberg, H., advokat;

Jonsson, B., leg. läkare;

Kjellegård, S. A., direktör (t. o. m. den 13 juli 1947);

Lindberg, T., förste byråsekreterare;

Nordlund, Elsa-Brita, leg. läkare;

Lundqvist, M., förste stadsfiskal;

Gripmark, W., hovrättsråd;

Thurén, G. C. O., direktör (fr. o. m. den 14 juli 1947);

Eriksson, G. T., byråchef (fr. o. m. den 21 juli 1947);

Larsson, B., överkonstapel (fr. o. m. den 21 juli 1947).

Sekreterare:

Arvidsson, A., hovrättsfiskal (t. o. m. den 31 januari 1947);

Asp, K. Å., t. f. assessor (fr. o. m. den 1 februari 1947).

Lokal: Östra riddarhusflygeln; tel. 10 16 58 (ordföranden) och 10 54 23
(sekreteraren).

Beredningen har under år 1947 intill den 1 september biträtts av den
svensk-amerikanske kriminalsociologen, professorn vid universitet i Philadelphia
Thorsten Sellin, som bland annat medverkat vid utarbetandet av
redogörelser för främmande rätt.

Beträffande beredningens uppdrag, se 1939: Ju 25, 1943: I Ju 9 och
1945: I Ju 12.

Under år 1947 ha hållits 3 plenarsammanträden, den 7—15 mars och den
19—21 maj i Stockholm samt den 1—12 augusti i Lysekil, det sistnämnda
med samtliga sakkunniga.

Beredningen har den 27 januari 1947 avgivit förslag till lag om upphävande
av lagen den 13 mars 1937 om tvångsuppfostran samt i övrigt under
året väsentligen ägnat sig dels åt fortsatt arbete å lagtext till »skyddsbalk»,
dels åt utarbetande av redogörelser för gällande rätt.

Beredningen har under år 1947 avgivit infordrade yttranden i vissa frågor
rörande strafflagstiftning, fångvård m. m.

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

På anmodan av chefen för justitiedepartementet har beredningen under J Ju; jo
hösten till närmare utredning upptagit frågan om nordiskt samarbete på
beredningens arbetsområde.

Beredningens ledamot doktor Strahl har på Kungl. Maj :ts uppdrag deltagit
i en internationell kongress »di difessa sociale» i San Remo den 8—10
november 1947.

10. Auktorråttskommittén (1945: I 13; 1946: I 12; 1947: I 20).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 oktober 1938 (se
Post- och Inrikes tidn. den 12 november 1938)
dels såsom sakkunniga:

Ekeberg, L. B., riksmarskalk, ordförande;

Eberstein, G., professor;

dels ock såsom representanter för olika intressen, som beröras av utredningen
:

Hemming-SjÖberg, A., advokat, förutvarande ordförande i Sveriges författareförening
och i filmförfattareföreningen för Sverige;

Atterberg, K., sekreterare i musikaliska akademien, vice ordförande i föreningen
svenska tonsättares internationella musikbyrå, Stim, u. p. a.;

Dehlgren, S. F., f. d. chefredaktör (avliden den 21 november 1947);

Ahlberg, A., fil. d:r, rektor för Brunnsviks folkhögskola;

Grape, A., fil. d:r, f. d. överbibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek;

Flodin, H„ advokat, juridisk rådgivare åt skandinaviska grammophonaktiebolaget
m. fl. företag;

Hugo, Y„ fil. kand., verkst. direktör i aktiebolaget radiotjänst;

Lindberg, E., vice-professor, sekreterare i akademien för de fria konsterna;
Nordenfalk, J., f. d. revisionssekreterare, verkst. direktör i aktiebolaget P.

A. Norstedt & Söner, vice ordförande i svenska bokförläggarföreningen;
Siljeström, G., häradshövding, ordförande i styrelsen för aktiebolaget svensk
filmindustri;

von Konow, U., advokat, ombudsman och sekreterare i Sveriges författareförening
och i föreningen svenska tonsättares internationella musikbyrå,

Stim, u. p. a.

Sekreterare:

Hedfeldt, N. E„ t. f. lagbyråchef.

Lokal: Justitiedepartementet; tel. Kanslihuset.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1939: Ju 26.

Under år 1947 ha intresserepresentanterna avgivit yttranden över det av
kommittén upprättade utkastet till lag om upphovsmannarätt till litterära
och konstnärliga verk, varjämte särskilda överläggningar hållits med flera
av dem. På grundval av detta material har kommittén förberett det fortsatta
samarbetet med de övriga nordiska länderna, vilket kommer att fullföljas
och om möjligt slutföras vid en konferens i Oslo i februari 1948.

22 Riksdagsberättelsen.

I Jli: 11 11- 19^3 års sekretessutredning (1945: I 14; 1946: I 13; 1927: I 21).

Tillkallade den 3 december 1943 enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den
24 mars 1939 (se Post- och Inrikes tidn. den 27 mars 1939):

Gärde, J. N., f. d. justitieråd, f. d. riksdagsman, ordförande;

Beckman, K. E., redaktionschef;

Casparsson, K. R., pressombudsman;

Hagström, B. K. G., borgmästare;

Håstad, E. W., docent, led. av II kamm.

Sekreterare:

Kjellin, B. T. M„ hovrättsråd.

Lokal: Rosenbad 2; tel. 11 53 28 (ordföranden) och 11 53 30 (sekreteraren).

Beträffande direktiven för utredningen, se 1940: Ju 25.

Under år 1947 ha två sammanträden hållits. Utredningsarbetet har i huvudsak
vilat i avbidan på det förslag till bestämmelser i tryckfrihetsförordningen
om allmänna handlingars offentlighet, vilket utarbetats av 1944 års
tryckfrihetssakkunniga.

Utlåtande över 1946 års lönestatistiksakkunnigas betänkande med förslag
angående den offentliga lönestatistiken (SOU 1946: 90) har avgivits
den 25 februari 1947.

12. Ungdomsvårdskommittén (1945:1 16; 1946:1 15; 1947:1 22).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 9 juni 1939, den 12
december 1941 och den 19 juni 1942 för att dels verkställa utredning rörande
åtgärder för bekämpande av ungdomsbrottsligheten och till utredning
jämväl upptaga frågan om de missförhållanden som förefinnas inom det
offentliga nöjeslivet och om botemedlen däremot, dels ock utreda frågan
om åtgärder för en förbättrad ungdomsvård i enlighet med vad riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t den 10 juni 1942, nr 327, hemställt (se Postoch
Inrikes tidn. den 8 augusti 1939 och den 3 juli 1942):

Wangson, O. R., fattigvårdsdirektör, ordförande;

Hässelberg, A., folkskolinspektör;

Ronner, G., redaktör;

Råberg, E., major, direktör i svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas
riksförbund;

Dahnberg, E., redaktör;

Elfving, G., chefredaktör;

Berggren, A., byråchef.

Jämlikt bemyndiganden den 12 december 1941, den 19 juni 1942 och den
8 september 1944 utsedda att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningarna
med kommittén:

Alm, Ulla G., led av I kamm.;

Rosén, Göta, byråchef;

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

Eriksson, G. T., byråchef; I JllS 13

Sehlstedt, O., chefredaktör;

Hartmann, L., fil. lic.;

Holmstedt, I., direktörsassistent;

Eliasson, L., ombudsman;

Jonsson, G., leg. läkare;

Inghe, G., socialläkare vid Stockholms stads fattigvård;

Kälvesten, Anna-Lisa, fil. kand., folkhögskollärarinna;

Sundström, E., sekreterare i svenska missionsförbundets ungdom;

Jansson, A., ordförande i kommunistiska ungdomsförbundet.

Sekreterare:

von Hofsten, Birgitta, fru, D. S. I.

Fröken Kälvesten har jämväl under år 1947 biträtt med sekreterargöromål
i kommittén.

Lokal: östra riddarhusflygeln; tel. 20 71 14.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1940: Ju 27 och 1943: I Ju 13.
Kommittén har under år 1947 intill den 1 december hållit 10 plenisammanträden.
Därjämte ha särskilda delegationer hållit omkring 25 sammanträden.

Kommittén har under år 1947 avgivit två betänkanden, nämligen angående
ungdomens fritidsverksamhet (SOU 1947: 12) samt angående stöd
åt utvecklingshämmad ungdom (SOU 1947: 17). För det förstnämnda betänkandet
fungerade fru von Hofsten såsom sekreterare, medan fröken
Kälvesten var sekreterare för det sistnämnda betänkandet.

Kommitténs sjätte betänkande, som behandlar frågan om ungdomen och
arbetslivet, kommer att avlämnas i januari 1948. Beträffande detta betänkande
fungerar fröken Kälvesten såsom sekreterare.

Vad angår kommitténs slutbetänkande äro de flesta avsnitten därav utarbetade.
Det återstående arbetet med detta betänkande har någon tid legat
nere men beräknas kunna återupptagas och slutföras under år 1948.

13. Fastighetsbildningssakkunniga (1945: I 17; 1946: I 16; 1947: I 23).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 juni 1939 (se
Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1939):

Malmberg, H., generaldirektör, ordförande;

Andersson, J. A., bankofullmäktig, led. av II kamm.;

Berg, N. R„ godsägare, ryttmästare;

Jonsson, C. A. D., lantbrukare, led. av II kamm.;

Näslund, P. J„ hemmansägare, led. av I kamm.;

Odencrants, J. O., häradshövding;

Palm, G., byråchef (t. o. in. den 16 januari 1947);

Nordfelt, Hj. K. A., revisionssekreterare, tillika sekreterare (fr. o. m. den
23 maj 1947);

Wetterhall, D. C. B., bitr. överlantmätare (fr. o. m. den 23 maj 1947).

^ Riksdagsberättelsen.

I Ju: 13 Den 25 maj 1946 med stöd av ovannämnda bemyndigande utsedda att
på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar med de sakkunniga:
Hagberg, A. E., civiljägmästare;

Myrbeck, K. D., professor;

Nanneson, P. L., professor emeritus;

Wennerberg, S. G., byråchef;

Örborn, A., agronom.

Biträde med vissa sekreterargöromål m. m.:

Magnusson, E., e. lantmätare.

Att biträda de sakkunniga har den 23 maj 1947 förordnats hovrättsassessorn
F. R. Å. von Schultz.

Lokal: Lantmäteristyrelsen; tel. 10 09 03.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1940: Ju 29.

De sakkunniga ha hållit sammanträden den 13 och 14 november 1947.
Därjämte har ett arbetsutskott, bestående av ordföranden, Nordfelt och
von Schultz haft flera sammanträden.

Enär ledamoten Nordfelt, som tillika är de sakkunnigas sekreterare,
samt von Schultz tagits i anspråk för andra uppgifter, ha de sakkunnigas
verksamhet i huvudsak måst ligga nere under större delen av år 1947.

Den inom fastighetsbildningssakkunniga tillsatta värderingskommittén
har under mars månad 1947 färdigställt en preliminär promemoria (stencilerad)
angående värderingsprinciper vid fastighetsreglering å landet.

De sakkunniga ha avgivit infordrat utlåtande över ett av fiskerättskommittén
avlämnat förslag till fiskelag jämte därmed sammanhängande författningar.

De sakkunnigas närmaste arbetsuppgifter äro att utarbeta förslag till reformer
på fastighetsbildningslagstiftningens område, ägnade att komplettera
de åtgärder för jordbrukets yttre rationalisering, varom beslut fattats
vid 1947 års riksdag.

14. Sakkunniga för kodifiering av ärvdabalken (1945: I 20; 1946: I 19;

1947: I 24).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 oktober 1941 för
att biträda med arbetet på sammanförande till en eller flera större enheter
av det flertal lagar, som bruka sammanföras under beteckningen nya
ärvdabalken (se Post- och Inrikes tidn. den 8 november 1941):

Ekeberg, L. B., riksmarskalk, ordförande;

Walin, A. G., justitieråd;

Edling, S. Å., byråchef för lagärenden.

Lokal: Justitiedepartementet; tel. Kanslihuset.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1942: I Ju 20.

Under år 1947 har arbetet å utkast till ärvdabalk fortsatt.
Utredningsuppdraget beräknas bliva slutfört under år 1948.

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 25

15. Dissenterlagskommittén (1945: I 24; 1946: I 22; 1947: I 25).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 oktober 1943 för
att verkställa utredning rörande ny dissenterlagstiftning och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 3 november 1943):
Nordenskjöld, H. J., friherre, ordförande;

Hedlund, V. V., fattigvårdskonsulent, led. av II kamm.;

Ljunggren, G., biskop;

Mosesson, G. A., f. d. rektor, led. av II kamm.;

Westin, G., professor;

Bärg, A. J., led. av I kamm. (för skattefrågor; avliden den 29 november
1947);

Bodin, N. A., kammarrättsråd (för skattefrågor; fr. o. m. den 11 december
1947).

Expert:

Josefson, P. L. R„ docent.

Sekreterare:

Eliaeson, Å. T., assessor.

Ledamoten Bodin tjänstgör tillika såsom sekreterare för skattefrågor.
Lokal: Biblioteksgatan 3; tel. 21 54 94.

Beträffande direktiven för kommittén, se 1944: I Ju 26.

Chefen för justitiedepartementet har den 12 maj 1947 till kommittén
överlämnat 1946 års kyrkomötes skrivelse, nr 18, till Kungl. Maj :t i anledning
av väckt motion om hänskjutande till dissenterlagskommittén av
frågan om prästs skyldighet att viga frånskild.

Under tiden den 1 december 1946—den 30 november 1947 ha hållits 10
sammanträden, omfattande tillhopa 55 dagar.

En representant för de katolska församlingarna har hörts av kommittén.
I de flesta av de frågor, som falla inom kommitténs arbetsuppgifter, föreligga
förslag till motiv och lagtext.

Utredningsuppdraget beräknas bliva slutfört under år 1948.

16. Utredning rörande revision av varumärkes- och firmalagstiftningen
(1945: I 26; 1946: I 24; 1947: I 26).

Tillkallad av Kungl. Maj :t den 3 september 1943 för att inom departementet
biträda med en förberedande utredning rörande revision av varumärkes-
och firmalagstiftningen samt därmed sammanhängande spörsmål:
von Zweigbergk, Å. C., byråchef.

Utredningsuppdraget beräknas komma att fullföljas i samband med upptagande
av nordiskt samarbete för gemensam lagstiftning i ämnet.

17. Tredjemansskadesakkunniga (1946: I 27; 1947: I 28).

Förordnade av Kungl. Maj :t den 5 oktober 1945 att fullfölja utredningsarbete
rörande de nya privaträttsliga bestämmelser på lufträttens område,

I Ju: 17

Riksdagsberättelsen.

I Ju: 17 vilka kunna erfordras för anslutning till den i Rom den 29 maj 1933 avslutade
internationella konventionen rörande fastställande av vissa gemensamma
bestämmelser i fråga om skador, som genom luftfartyg tillskyndats
tredje man på jordytan, jämte tilläggsprotokoll till samma konvention:
Ekeberg, L. B., riksmarskalk, ordförande;

Wikander, H. Chr., f. d. hovrättsråd och divisionsordförande;

Folkard von Scherling, F. A. J„ häradshövding.

Förordnad att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar med de
sakkunniga:

Hall, M„ försäkringsdirektör.

Sekreterare:

Björklund, G. A., hovrättsassessor (fr. o. m. den 11 april 1947).

Sedan ett förslag till lag om trafikförsäkring å luftfartyg av de sakkunniga
för yttrande remitterats till ett antal myndigheter och flygbolag m. fl. och
svar därå inkommit under loppet av hösten 1946, ha svaren bearbetats och
sammanställts.

En nordisk lufträttskonferens har hållits i Köpenhamn i april 1947.

Under konferensen, i vilken från svensk sida deltogo Ekeberg, Wikander
och Björklund, dryftades konventionen med dess tilläggsprotokoll samt
de i 1946 års berättelse omförmälda förberedande förslagen till lagar om
ansvarighet för skada i följd av luftfart och om trafikförsäkring å luftfartyg.
I samband därmed utarbetades dels ett memorandum rörande vissa
önskvärda ändringar i konventionen med dess tilläggsprotokoll, dels ock ett
utkast till en särskild nordisk lagstiftning i ämnet, tänkt närmast såsom
ett provisorium i avbidan på internationell reglering och innefattande bestämmelser
om såväl ansvarighet för skada å tredje man på jordytan som
försäkring mot sådan skada.

Detta utkast har därefter remitterats till luftfartsstyrelsen, vissa bolag
som driva luftfart och Nordiska poolen för luftfärdsförsäkring.

Inom den år 1944 bildade, till Montreal förlagda nya internationella luftfartsorganisationen
(International Civil Aviation Organization, förkortat
ICAO) har upprättats en juridisk kommitté. Vid denna kommittés första
konferens i Bryssel i september 1947, vilken bevistades av Björklund, upprättades
ett program för kommitténs blivande arbete. Frågan om revision
av Romkonventionen med dess tilläggsprotokoll erhöll en framskjuten plats.
På dagordningen för nästa sammanträde (i maj 1948) med kommittén har
upptagits behandlingen av en rapport från en särskild underkommitté, tillsatt
för studium av bland annat berörda fråga.

Under år 1948 beräkna de sakkunniga fullfölja arbetet med en provisorisk
lagstiftning i ämnet.

18. Utredning rörande rationalisering av det frivilliga skydds- och hjålparbetet
bland villkorligt dömda m. fl. (1946: I 28; 1947: I 29).

Sedan strafflagberedningen i sitt den 14 november 1944 avgivna betänkande
angående verkställigheten av frihetsstraff in. in. framhållit såsom

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

önskvärt, att frågan om en rationalisering av de enskilda skyddsföreningar- I Jj|; 19
nas organisation gjordes till föremål för utredning, uppdrog Kungl. Maj :t
genom beslut den 2 februari 1945 åt fångvårdsstyrelsen att verkställa utredning
angående en rationalisering av det frivilliga skydds- och hjälparbetet
beträffande villkorligt dömda samt från fångvårdsanstalt frigivna eller utskrivna
ävensom med dem jämställda hjälpbehövande samt bemyndigade
därjämte chefen för justitiedepartementet att tillkalla särskilda, med skyddsarbete
och annan social verksamhet förtrogna sakkunniga ävensom annan
expertis, som kunde finnas behövlig för utredningens verkställande.

Tillkallade med stöd av förenämnda bemyndigande för att såsom särskilda
sakkunniga biträda fångvårdsstyrelsen:

Eriksson, E. G. E., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Hedlund, V. V., fattigvårdskonsulent, led. av II kamm.;

Johnsson, J. W., pastor, led. av II kamm.

På grundval av tidigare överläggningar med de sakkunniga har utarbetats
ett fullständigt förslag med motiv till förstärkning av skyddsarbetets
organisation, bland annat ökning av antalet skyddskonsulenter och skyddsassistenter,
ävensom till ett flertal andra åtgärder, som ha till syfte att
främja de villkorligt dömdas samt de frigivnas och utskrivnas resocialisering.
Detta förslag skall härefter genomgås med de sakkunniga.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1948.

19. Utredning för översyn av lagstiftningen om ekonomiska föreningar

(1946:I 30; 1947:I 30).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 maj 1945 (se Postoch
Inrikes tidn. den 29 maj 1945)
dels såsom utredningsman:

Hagbergh, C. E., revisionssekreterare;

dels ock att, på kallelse av utredningsmannen, deltaga i överläggningar
med honom:

Johansson, K. A. A., direktör;

Kilbom, K., redaktör, f. d. riksdagsman;

Nisell, S., ombudsman;

von Plomgren, C. P. G., advokat;

Stensgård, A. A. H., direktör;

Wijnbladh, C. M. E., revisionssekreterare.

Sekreterare:

Linden, G., jur. kand. (fr. o. m. den 27 augusti 1947).

Lokal: östra Riddarhusflygeln; tel. 20 64 44.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: I Ju 30.

Utredningsarbetet har under år 1947 fortsatts med bearbetande av tidigare
upprättade lagutkast. Viss utländsk föreningslagstiftning har genomgåtts.

Samråd har förekommit med utredningsmannen för utredning rörande

Riksdagsberåttelsen.

I Ju: 19 lagstiftning om föreningar för gemensamt ägande och gemensam drift av
jordbruk.

Utredningsuppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1948.

20. Utredning rörande offentliggörande av hemligstämplade protokoll och

handlingar i mål rörande spioneri m. m. (1946: I 32; 1947: I 31).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 oktober 1945:
Alexanderson, K. E., revisionssekreterare, t. f. byråchef;

Bergström, K. A. E., chefredaktör, led. av II kamm.

Lokal: Birger Jarls torg 2; tel. 22 12 00.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: I Ju 32.
Utredningsarbetet har under år 1947 legat nere på grund av andra, mera
trängande arbetsuppgifter. Arbetet beräknas kunna slutföras under år 1948.

21. Utredning rörande vissa ändringar i vattenlagen (1945: I 35; 1946: I 35;

1947:1 32).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 november 1945
(se Post- och Inrikes tidn. den 15 december 1945):

Walin, A. G., justitieråd, ordförande;

Andersson, K. J. B., svarvare, led. av II kamm.;

Berggren, N. C. W., advokat;

Jönsson, N. O., hemmansägare, led. av II kamm.;

Kleman, C. F„ direktör;

Riben, K. O., hovrättsråd, tillika sekreterare;

Rusck, J. Å., generaldirektör;

Skoglund, G. T., folkskollärare, led. av II kamm.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1945:1 Ju 35.

Under år 1947 ha hållits 7 sammanträden.

De sakkunniga ha den 12 september 1947 avlämnat en promemoria med
förslag till lag om ändring i vattenlagen (stencilerad). Därmed ha de sakkunniga
slutfört den uppgift, som ingick i deras ursprungliga uppdrag. Till
de sakkunniga ha emellertid överlämnats vissa framställningar rörande
andra frågor på vattenrättens område, vilka återstå att behandla.

22. Processnämnden (1947:1 34).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 februari 1946 för
att leda den i anledning av rättegångsreformen erforderliga upplysnings- och
instruktionsverksamheten samt inom departementet tjänstgöra såsom rådgivande
organ vid det fortsatta arbetet med reformens genomförande (se
Post- och Inrikes tidn. den 16 februari 1946):

Gärde, J. N., f. d. justitieråd, f. d. riksdagsman, ordförande;
Hemming-Sjöberg, A., advokat;

Laurin, J., borgmästare;

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

Leche, E. H., häradshövding; J Ju; 23

Löthner, O. A., lagman, led. av I kamm.;

Persson, K. G., landsfogde;

Wildund, H. O. E., advokat, sekreterare i Sveriges advokatsamfund;

Wilhelmsson, E. A., rådman.

Sekreterare:

Rappe, N. J., assessor.

Lokal: Rosenbad 2; tel. 11 53 28 (ordföranden); Rådhuset, Hälsingborg,
tel.: 20 510 (sekreteraren).

Beträffande direktiven för nämndens verksamhet, se 1947: I Ju 34.

Nämnden har under 1947 intill den 1 december hållit sju sammanträden
om sammanlagt tretton sammanträdesdagar.

Upplysnings- och instruktionsverksamheten inför nya rättegångsbalkens
ikraftträdande har av nämnden bedrivits dels genom utgivande av tryckta
handledningar och dels genom anordnande av kurser i olika delar av landet.

Nämnden har sålunda utgivit en handbok angående underrättsförfarandet.

Vidare har nämnden utgivit en formulärsamling för underrätterna. Ett meddelande
om tillämpningen vid underrätt av övergångsbestämmelserna till nya
rättegångsbalken är under utarbetande. Beträffande hovrätterna har nämnden
utsänt ett meddelande om anpassningen av rättegången därstädes efter
principerna i nya rättegångsbalken. En formulärsamling för hovrätterna är
under utarbetande. De av nämnden anordnade kurserna, som i regel pågått
under tre dagar, ha närmast varit avsedda för domare, åklagare och
advokater. Nämnden har anordnat sammanlagt 46 kurser på 30 olika platser
i landet. Antalet deltagare har uppgått till sammanlagt 3 892 personer.

23. Bedömning snämnden (1947: I 37).

Tillsatt av Ivungl. Maj :t den 3 maj 1946 för att biträda med bedömning
av uppkommande frågor rörande tjänstemän, som befaras brista i lojalitet
mot samhället (se Post- och Inrikes tidn. den 10 maj 1946).

Ledamöter:

Lindhagen, A., president, ordförande;

Ahlmann, H. W:son, professor;

Andrén, G., professor, led. av I kamm.;

Nerman, T., redaktör, led. av 1 kamm.;

Segerstedt, T., professor.

Förordnad att biträda med sekreterarargöromål:

Larson, B. G., e. o. förste kanslisekreterare.

Lokal: Justitiedepartementet; tel. Kanslihuset (sekreteraren).

Beträffande nämndens uppdrag, se 1947: I Ju 37.

Nämnden har under år 1947 hållit 3 sammanträden samt avgivit utlåtande
i 10 ärenden.

I framställning till Kungl. Maj :t den 7 januari 1947 har bedömningsnämnden
redogjort för vissa erfarenheter från sin verksamhet. På grund av dessa

Riksdagsberättelsen.

I Ju: 03 erfarenheter — därvid bevissvårigheterna särskilt framträtt — hade nämnden
funnit det utomordentligt svårt att utan våld på rättssäkerhetens krav
fälla ett omdöme, huruvida en person, som icke gjort sig skyldig till lagstridig
handling, skulle i en tänkt tillspetsad situation ha visat eller komme att
visa nationell opålitlighet. På grund härav hemställde nämnden till Kungl.
Maj :t att taga under övervägande att låta nämndens verksamhet antingen
helt upphöra eller ock begränsas. Vad angår det sistnämnda alternativet har
nämnden framhållit såsom en möjlighet att kontrollen inskränkes till de
fall, där det gäller befattningshavare på poster av särskild betydelse för
samhället eller där man har rätt att ställa särskilt höga krav på innehavarens
omdöme och pålitlighet. Såsom en annan möjlighet beträffande
detta senare alternativ har nämnden förordat sådana förenklade former för
kontrollen, att nämnden icke skulle behöva taga befattning med andra fall
än sådana, där alldeles särskild tvekan kunde ifrågakomma.

Frågan om nämndens fortsatta verksamhet har ännu icke avgjorts av
Kungl. Maj :t. Då några nya ärenden icke remitterats till nämnden, har denna
huvudsakligen haft att slutföra arbetet på tidigare inkomna ärenden.

24. Markutredningen (1947: I 38).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 juni 1946 för att
inom departementet verkställa utredning av frågan om utformningen av en
rationell markpolitik, såvitt angår jordens användning för annat ändamål än
jordbruk eller skogsbruk (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli 1946):
Jacobsson, M. F., landshövding, ordförande;

Lindström, S., arkitekt;

Nordenstam. B. A., byråchef;

Palander, T. F„ professor;

Åhrcn, U., professor.

För att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar med utredningsmännen
ha utsetts:

Ahlmark, S., advokat;

Bengtsson, O., ombudsman;

Beskow, G., avdelningschef;

Horney, N„ redaktör;

Kaijser, F., sekreterare;

Larsson, O., borgarråd;

Meidner, R., socialekonom;

Rodhe, S. O., sekreterare;

Sundahl, P. E., professor;

Sundström, E. V., byråchef;
von Sydow, Chr., disponent;

Wetterhall, H. C. B., bitr. överlantmätare;

Wetterling, G. M., stadsarkitekt.

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

Förordnad av Kungl. Maj :t att biträda utredningen i vissa expropriations- I Ju: 26
lagstiftningsfrågor:

Matz, K. S., kommerseråd.

Biträdande sekreterare:

Leffler, S. B., andre kanslisekreterare.

Lokal: Biblioteksgatan 3; tel. 21 54 94.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1947: I Ju 38.

Under år 1947 intill den 1 december ha 23 sammanträden hållits.

Utredningen, som till en början inriktat sig på en omarbetning av expropriationslagstiftningen,
kommer under början av år 1948 att avgiva betänkande
med förslag till vissa ändringar i expropriationslagstiftningen.

25. 1946 års f lottning sutredning (1947:1 39).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 juni 1946 (se Postoch
Inrikes tidn. den 1 juli 1946)
dels såsom utredningsman:

Schirén, G. U., revisionssekreterare;

dels ock att, på kallelse av utredningsmannen, deltaga i överläggningar
med honom:

Boberg, S., försäljningschef;

Englund, A., förtroendeman;

Hallenberg, E., auditör, ombudsman;

Hartzell, H., vattenrättsingenjör;

Hedlund, G., jur. d:r, led. av II kamm.;

Holmström, A., flottningschef;

Lunell, F., disponent;

Wärn, G., disponent.

Lokal: Skogsstyrelsen, Vasagatan 36; tel. 23 36 60.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1947: I Ju 39.

Under år 1947 ha intill den 1 december hållits 2 sammanträden med de
sakkunniga, därvid preliminära utkast i fråga om flottningsväsendets organisation
behandlats. I samband med en studieresa till skiljeställen utefter
Norrlandskusten ha på ett flertal platser hållits överläggningar med
flottningsintresserade. Arbetet har under en del av året legat nere på grund
av att utredningsmannen anlitats för annat utredningsuppdrag.
Utredningen beräknas bli slutförd under år 1948.

26. Sakkunniga för nordiskt samarbete på mcdborgarskapsrättcns område

(1947:I 40).

Tillkallade av Kungl. Maj :t den 23 augusti 1946 för att såsom sakkunniga
deltaga i överläggningar med representanter för övriga nordiska länder
angående lagstiftningsfrågor på medborgarskapsrättens område och in -

32 Riksdagsberättelsen.

I Ju: 26 om justitiedepartementet biträda med utarbetande av de förslag som därav
föranledas:

Laurin, J., borgmästare, ordförande;

Edberg, R. F., chefredaktör;

Kihlgren, R. W. W:son, kansliråd.

För att tagas i beaktande vid fullgörande av de sakkunnigas uppdrag har
till de sakkunniga överlämnats riksdagens skrivelse den 26 mars 1947, nr
90, med hemställan, att Kungl. Maj :t ville föranstalta om en allsidig och
förutsättningslös utredning av frågan om gift kvinnas medborgarrättsliga
ställning.

Efter de överläggningar, som ägde rum i Köpenhamn den 27—den 29
november 1946 och vid vilka även sistnämnda fråga preliminärt behandlades,
ha vissa från dansk sida igångsatta utredningar avvaktats.

27. 1946 års lufträttssakkunnige (1947: I Ju 42).

Förordnad av Kungl. Maj :t den 22 november 1946 att verkställa en förberedande
utredning rörande de nya privaträttsliga bestämmelser på lufträttens
område, som — vid sidan av de utav tredjemansskadekonventionen
påkallade, jfr I Ju 17 — må vara erforderliga:

Wikander, H. Chr., f. d. hovrättsråd och divisionsordförande.

Förordnad av Kungl. Maj :t den 11 april 1947 att biträda den sakkunnige:
Björklund, G. A., hovrättsassessor.

Den sakkunnige har under tiden januari—maj samt under juli månad
1947 varit sysselsatt huvudsakligen med bearbetning av föreliggande förslag
till konvention om inskrivning av äganderätt till och panträtt i luftfartyg.

Utgångspunkten för utredningen har härvid varit ett av den år 1944 bildade,
till Montreal förlagda nya luftfartsorganisationen, International Civil
Aviation Organization (ICAO, tidigare benämnd PICAO) utarbetat förslag
till internationell konvention i ämnet, vilket för yttrande underställts
de olika regeringarna.

Detta förslag har under år 1947 varit föremål för ytterligare behandling
dels vid internationella möten i Paris februari 1947, i Montreal maj 1947
och i Bryssel september 1947, av vilka möten det sistnämnda bevistades av
Björklund, dels ock vid ett nordiskt lufträttsmöte i Köpenhamn i april 1947,
i vilket å svensk sida deltogo riksmarskalken B. Ekeberg samt Wikander
och Björklund.

I anslutning till det pågående internationella arbetet har — i viss utsträckning
under samarbete med Ekeberg — utarbetats bland annat ett
antal memoranda, avsedda att belysa förslagets närmare innebörd och förenlighet
med svensk rätt samt, ur svensk synpunkt, önskvärda modifikationer
i detsamma.

Förslaget i den avfattning, som det erhöll vid nämnda möte i Bryssel
september 1947, är avsett att slutbehandlas vid ett möte maj 1948, då man

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

hoppas att en konvention i ämnet skall kunna undertecknas. Svenskt ytt- I J Ut 28
rande rörande förslaget har av ICAO begärts före slutet av år 1947.

Vid sidan av det utav omförmälda konventionsförslag föranledda arbetet
har av den sakkunnige påbörjats en motsvarande utredning rörande
fartygsbefälhavarens rättsställning. Härutinnan föreligger en av ICAO utarbetad
»Draft convention on the legal status of the aircraft commander»,
vartill de olika länderna hava att taga ståndpunkt.

På grund av det nära sambandet med det internationella, för närvarande
synnerligen livliga lagstiftningsarbetet på lufträttens område torde ytterligare
delar av lufträtten inom en snar framtid kräva bearbetning. På dagordningen
stående frågor äro, förutom revision av 1933 års Romkonvention
om skador som genom luftfartyg tillfogats tredje man på jordytan, bland
annat revision av 1929 års Warschaukonvention om luftbefordran, reglering
av de spörsmål, som uppkomma i följd av luftfartygs sammanstötning
samt uppställande av bestämmelser om begränsning av fartygsinnehavarens
ansvarighet. Tidpunkten för arbetets slutförande kan därför för närvarande
ej angivas.

28. Sakkunniga för ng lagstiftning om avbetalningsköp.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 januari 1947
för att verkställa utredning om ny lagstiftning rörande avbetalningsköp
och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 1
mars 1947).

Ledamöter:

Eklund, C. A. R., f. d. justitieråd, ordförande;

Schmidt, F. F., professor.

För att, på kallelse av ordföranden, deltaga i överläggningar med utredningsmännen
ha utsetts:

Hindemark, G., sekreterare;

Ivestedt, R., sekreterare;

Lindblom, H., ombudsman;

Mellström, H., förste stadsfogde;

Sahlin, G., direktör;

Stolpe, H., studierektor;

Winroth, C., sekreterare.

Sekreterare:

von Sydow, G., hovrättsassessor.

Lokal: Justitiedepartementet; tel. Kanslihuset.

Direktiven för de sakkunniga framgå av departementschefens anförande
till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande.
Departementschefen erinrade därvid om vissa förberedande utredningar,
som tidigare verkställts, samt anförde vidare bland annat.

De förberedande undersökningarna ha riktat uppmärksamheten på åtskilliga
problem som möta vid en revision av lagstiftningen om avbetal 3

B i halm till riksdagens protokoll 1948. 1 samt.

Riksdagsberiittelsen.

Riksdagsberättelsen.

I Ju: 28 ningsköp, varjämte ett omfattande material samlats som är ägnat att belysa
de olika frågorna och underlätta deras lösning. Det främsta syftet
med utredningen bör vara att skapa sådana rättsregler som lämna köparen
erforderligt skydd mot obilliga kontraktsvillkor och även i övrigt motverka
de ekonomiska och sociala olägenheter som visat sig vara förbundna
med avbetalningssystemet. För att nå detta syfte torde det bli erforderligt
att samordna olika medel. Det bör ankomma på utredningen att pröva
både de utvägar som tidigare anvisats och andra som kunna visa sig framkomliga.

Förutom den nu angivna huvuduppgiften för utredningen bör det undersökas,
i vad mån ändringar eller tillägg eljest böra vidtagas i de nu gällande
rättsreglerna för avbetalningshandeln. I samband med frågan om äganderättsförbehåll
vid avbetalningsköp kan det visa sig lämpligt att överväga,
vilken verkan som bör tillerkännas dylika förbehåll i allmänhet.

Vid utredningsarbetet bör även beaktas ett av kommissionen för ekonomisk
efterkrigsplanering i dess betänkande den 2 mars 1945 (SOU 1945:
11) framfört förslag om vissa åtgärder för åstadkommande av konjunkturbetingade
variationer i avbetalningshandelns omfattning. Det är otvivelaktigt
angeläget, att avbetalningshandeln i varje fall icke medverkar till
att skärpa konjunkturväxlingarna och att avbetalningskrediterna i stället
i möjligaste mån utvidgas under lågkonjunkturer och minskas under inflationsartade
högkonjunkturer. Även om det skulle visa sig, att sådana behov
lämpligen kunna tillgodoses på andra vägar än genom lagstiftning,
kan det dock befinnas önskvärt att överväga möjligheten att tillgodose dessa
behov vid utformandet av nya lagbestämmelser.

Den nuvarande lagen om avbetalningsköp har tillkommit efter nordiskt
samarbete och det bör eftersträvas, att även en ny lagstiftning i detta
ämne blir i möjligaste mån gemensam för de nordiska länderna. Överläggningar
ha också ägt rum om samverkan i detta syfte. Mellan de utredningsmän
som tillkallas från svensk sida och de sakkunniga, som torde
komma att utses i andra nordiska länder för motsvarande uppgift, bör
ett nära samarbete äga rum.

Under år 1947 ha förberedande överläggningar hållits mellan de sakkunniga,
varjämte visst förut befintligt utredningsmaterial överlämnats till
dem, som i övriga länder utsetts att deltaga i samarbetet beträffande lagstiftningen.

29. Utredning rörande äganderättsförhållandena inom vissa fiskelägen i

Bohuslän.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 april 1947 för att
verkställa utredning rörande äganderättsförhållandena inom de fiskelägen i
Bohuslän, där oklarhet i nämnda avseende förelåge, jämte därmed förknippade
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 17 april 1947):

Kock, C. A. B., häradshövding.

Kommittéer och sakkunnigra: Justitiedepartementet. 35

Utsedda att på kallelse av utredningsmannen deltaga i överläggningar £ Jjj
med honom:

Ahlberg, E. G. F., överlantmätare;

Hasslöf, O. P. H., intendent vid statens sjöhistoriska museum;

Johansson, C. E„ lantbrukare, led. av II kamm.;

Ågren, E. O. T., byråchef.

Lokal: Domsagokansliet, Stenungsund; tel. Stenungsund 167.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen
erinrade därvid om att Kungl. Maj :t den 1 november 1946
med anledning av riksdagens skrivelse den 20 juni 1946, nr 397, uppdragit
byggnadsstyrelsen att utarbeta allmänna anvisningar för behandlingen
av de bohuslänska fiskelägenas stadsplane- och byggnadsplaneproblem. I
de i nämnda ärende avgivna utlåtandena av första kammarens andra tillfälliga
utskott och andra kammarens tredje tillfälliga utskott, vilka godkänts
av riksdagen, hade utskotten även berört frågan om äganderättsförhållandena
i en del av Bohusläns fiskelägen. Efter att ha redogjort för vad
utskotten därom anfört, yttrade departementschefen bland annat.

Såsom utskotten påpekat är i flera av Bohusläns fiskelägen, särskilt i
Mollösund, frågan om äganderätten till den bebyggda marken mycket oklar.

Detta torde ha sin grund i de speciella förhållanden, under vilka bebyggelsen
tillkommit. Självfallet är denna oklarhet ägnad att medföra åtskilliga olägenheter.
Även om härav icke föranledas tvister om äganderätten till fastigheterna,
uppkommer dock ofta svårighet att erhålla lagfart och därmed
att använda fastigheten som underlag för kredit. Inom vissa områden torde
det t. o. in. yara regel att husägarna icke ha lagfart å sina fastigheter.

För att i görligaste mån bringa ordning i äganderättsförhållandena synes
en särskild utredning böra komma till stånd. Dess uppgift bör i enlighet
med det anförda i första hand vara att genom undersökningar i de särskilda
fallen söka åstadkomma sådan klarläggning av rättsförhållandena
att lagfart kan meddelas. I den mån så icke låter sig göra, böra andra vägar
prövas i syfte att bereda möjlighet för husägarna att erhålla tryggad rätt
till sina tomter och möjlighet att använda dem som kreditunderlag.

Utredningen bör verkställas i nära kontakt med den undersökning, som
enligt Kungl. Maj :ts beslut den 1 november 1946 anförtrotts åt byggnadsstyrelsen,
ävensom i samråd med markutredningen.

Utredningen har börjat med Mollösunds fiskeläge.

Besök ha avlagts i Mollösund den 6 maj 1947 av Ivoch samt den 19 maj
1947 av Kocli, Ahlberg, Johansson och Ågren.

Byggnadsstyrelsen och dess sakkunniga för utarbetandet av allmänna anvisningar
för behandlingen av de bohuslänska fiskelägenas stadsplane- och
byggnad sproblem företogo den 8—den 13 september 1947 en studieresa till
åtskilliga av fiskelägena. I samband därmed liöllos i Mollösund den 11 september
överläggningar mellan byggnadsstyrelsens representanter samt Koch
och de övriga sakkunniga, med vilka denne äger samråda.

Riksdagsberättelsen.

I Ju: 29 Under förutsättning att de anvisningar för behandlingen av de bohuslänska
fiskelägenas stadsplane- och byggnadsproblem, som ankomma på
den av byggnadsstyrelsen handhavda utredningen, föreligga färdiga före
den 1 juli 1948, torde förslag i anledning av här ifrågavarande utredningsuppdrag
kunna avgivas före utgången av år 1948.

30. Decentraliseringsutredningen.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 juni 1947 av statsrådet
Danielson för att utreda möjligheterna av en ytterligare decentralisering
inom statsförvaltningen jämte därmed sammanhängande frågor (se
Post- och Inrikes tidn. den 26 juni 1947):

Bergquist, Th. E. N., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande;

Herlitz, N., professor, led. av I kamm.;

Johnsson, B. £., statskommissarie;

Larsson, S., direktör i landskommunernas förbund;

Lindell, I. A., statssekreterare;

Nilson, Hj. R., hemmansägare, led. av II kamm.;

Åkesson, N. O., landssekreterare;

Åman, V., direktör i tjänstemännens centralorganisation, led. av I kamm.
Sekreterare:

Lindencrona, G., byråchef;

Syhvan, Å., t. f. kanslichef, länsassessor.

Lokal: Försvarsdepartementet; tel. Kanslihuset 533.

Direktiven för utredningen framgå av statsrådet Danielsons anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Efter
att ha erinrat om att 1947 års riksdag i anledning av likalydande motioner
nr 45 i första kammaren och nr 26 i andra kammaren anhållit om utredning
rörande en decentralisering av statsförvaltningen på de områden, där detta
med fördel läte sig genomföra, yttrade statsrådet i nämnda anförande bland
annat.

Det är självfallet av stor vikt, att vår förvaltning arbetar under så effektiva
former som möjligt. Frågan om fördelningen av arbetsuppgifterna
mellan centrala och lokala myndigheter är ett ganska komplicerat avvägningsproblem.
Fördelar och nackdelar av den ena eller andra ordningen
måste noga vägas mot varandra, och avgörandet får bliva beroende av omständigheterna
i det särskilda fallet.

På åtskilliga områden inom vår förvaltning torde ökad effektivitet och
större snabbhet i förfarandet stå att vinna genom en decentralisering av
uppgifterna, utan att några olägenheter ur säkerhetssynpunkt behöva uppstå.
Dessa frågor ha under den senaste tiden i olika sammanhang varit föremål
för uppmärksamhet.---

I likhet med riksdagen anser jag, att en mera omfattande utredning rörande
decentralisering inom förvaltningen nu bör komma till stånd. Utredningsarbetet
bör få karaktären av en allmän översyn och bör avse hela den

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

statliga administrationen med undantag av den militära förvaltningen, vars f Ju; 31
problem böra prövas i annan ordning.

Utredningen har intill den 1 december 1947 hållit 7 sammanträden.

Utredningen har den 29 november 1947 avlämnat dels en redogörelse för
allmänna synpunkter å frågan om ökad decentralisering inom statsförvaltningen,
vilken redogörelse tillika innehåller utredningens arbetsprogram,
dels ock förslag rörande följande speciella frågor.

1. Dispens från vissa hinder mot äktenskap;

2. Dispens från vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom;

3. Medgivande till inskränkning av medlems rätt att utträda ur ekonomisk
förening;

4. Förordnande av ordförande och ledamöter i anstaltsnämnd;

5. Förordnande av revisionssekreterare m. in.;

6. övervakningsbok för villkorligt dömda och tillsynsbok för villkorligt
frigivna;

7. Ersättning för resekostnad åt vissa dömda personer för inställelse vid
f ångvårdsanstalt;

8. Utredningsförfarande i naturalisationsärenden;

9. Försäljning av statlig eller kyrklig jord.

Utredningsuppdraget beräknas bliva slutfört under år 1948.

31. Utredning om ökad insyn i enskilda företags ekonomiska förhållanden

(1947 års insynskommitté).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 juni 1947 för att
verkställa utredning, huru en ur samhällelig synpunkt önskvärd förbättrad
insyn i företagens ekonomiska förhållanden må kunna vinnas (se Postoch
Inrikes tidn. den 26 juni 1947):

Nial, S. H., professor, ordförande;

Andersson, G. L., pappersarbetare, led. av II kamm.;

Kellgren, N., fil. kand.;

Näsgård, B., lantbrukare, led. av I kamm.;

Odholm, A., direktör;

Pettersson, K. Göran, metallarbetare, led. av II kamm.;

Wistrand, K., direktör, led. av I kamm.;
östlund, J., sekreterare.

Expert:

Karleby, O., sekreterare.

Sekreterare:

Hessler, S. H., e. hovrättsfiskal (fr. o. in. den 1 september 1947).

Lokal: Justitiedepartementet; tel. Kanslihuset.

Riksdagsberättelsen.

I Jli: 31 ning en ur samhällelig synpunkt önskvärd förbättrad kunskap om företagens
ekonomiska förhållanden kunde vinnas utan åsidosättande av näringslivets
berättigade intressen. Professorn H. Nial och sekreteraren O.
Karleby såsom särskilt tillkallade sakkunniga hade därefter verkställt en
förberedande utredning i ämnet samt den 28 maj 1946 avgivit en promemoria
angående de spörsmål, som borde upptagas vid en slutlig utredning
rörande insynsfrågorna (se 1946: I 38 och 1947: I 16). Efter att ha återgivit
huvudpunkterna i promemorian anförde departementschefen.

Under senare tid har den åskådningen alltmer trängt igenom, att aktiebolag
och andra företag icke i första hand ha till uppgift att tjäna privatekonomiska
intressen utan att fullgöra viktiga funktioner i hela näringslivets
och folkförsörjningens tjänst. En naturlig följd av detta betraktelsesätt
är att onödigt hemlighetsmakeri beträffande företagens affärsmässiga
ställning icke längre bör medgivas utan att i stället fri insyn i största möjliga
mån bör öppnas i deras ekonomiska förhållanden. De sakkunniga som
verkställt en förberedande undersökning av problemet ha övervägt vilka
allmänna och enskilda intressen som påkalla ökad inblick i företagen. Sådana
intressen representeras enligt de sakkunniga närmast av statsmakterna
och arbetstagarorganisationerna samt de anställda i förhållande till
de företag vari de arbeta. Därutöver vill jag även peka på det betydande
intresse som härvidlag föreligger från konsumenternas sida.

Departementschefen upptog härefter först frågorna om en utvidgning
av aktiebolagens redovisningsskyldighet samt om införande av publik redovisningsskyldighet
för andra företagsformer än aktiebolag. Härutinnan anfördes
bland annat.

Det måste därvid särskilt undersökas om ej för aktiebolagen bör införas
krav på bruttoredovisning samt om icke plikten att redovisa s. k. dolda reserver
bör skärpas. Vid utredningen måste givetvis tillses att icke en så
utförlig redovisning påfordras, att legitima affärshemligheter blottställas i
förhållande till konkurrerande inländska och utländska företag. För att
förhindra olägenheter av nämnda slag vore den utvägen tänkbar att ett företag,
som påvisade att det skulle lida allvarligt men om det publicerade vissa
omständigheter, skulle äga möjlighet att erhålla befrielse från redovisningsskyldigheten
i motsvarande mån. Jag syftar härvid särskilt på sådana nystartade
mindre företag som ännu icke fått tillräcklig ekonomisk motståndskraft.

Bland annat med hänsyn till att en skärpt offentlig redovisningsskyldighet
för aktiebolagen icke bör medföra diskriminerande verkningar för dem
i förhållande till företag, som drivas i annan form, bör undersökas i vad
mån en dylik redovisningsplikt bör åläggas även de sistnämnda. Vad beträffar
ekonomiska föreningar bör kommittén härvid söka kontakt med
den sakkunnige, som för närvarande är sysselsatt med en översyn av
föreningslagstiftningen. För sådana föreningar liksom för handelsbolag
m. fl. torde av praktiska skäl publik redovisningsskyldighet endast kunna

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 39

ifrågakomma, där företaget är av viss storleksordning. Motsvarande bör £ Ju; 31
även gälla i fråga om företag som drivas av enskilda näringsidkare.

Departementschefen anförde vidare.

Såsom de sakkunniga vid den förberedande utredningen funnit, torde insynsintressena
böra tillgodoses jämväl på annat sätt än genom publik redovisning.
Av framträdande betydelse är härvid frågan om det lämpligaste
anordnandet av den offentliga statistiken på förevarande område. En utvidgad
och fördjupad statistik skulle nämligen kunna medföra en förbättrad
insyn i företagen, som vore av stort värde icke minst för arbetstagarparten
då det gäller att i fråga om effektivitetsspridningen och i övrigt belysa
en viss bransch som är föremål för kollektivavtalsförhandlingar. 1
detta sammanhang bör erinras om att innevarande års riksdag med bifall
till propositionen nr 225 bemyndigat Ivungl. Maj :t att vidtaga förberedande
åtgärder för en förbättring av den officiella lönestatistiken. Härmed avses
bland annat att tillgodose insynsintresset. Vidare bör upmärksammas att
Kungl. Maj :t den 31 mars 1947 uppdragit åt konjunkturinstitutet att i
samråd med vederbörande statistiska verk utarbeta förslag till de åtgärder,
som må befinnas nödvändiga och lämpliga för genomförande av vissa utbyggnader
av den ekonomiska statistiken, närmast i syfte att möjliggöra
en tillfredsställande nationalinkomstberäkning. Den av mig förordade kommittén
bör, i den mån den icke anser sig böra själv framlägga förslag om
förbättring av den offentliga statistiken, söka genom samråd med de instanser,
som sålunda ha att överväga en reformering av statistiken, ernå
en sådan utformning av denna, att även insynsintressena i tillbörlig grad
tillgodoses.---

Departementschefen upptog slutligen frågan om arbetares och tjänstemäns
möjlighet till inblick i det särskilda företag, där de äro anställda
— den s. k. interna företagsinformationen. Departementschefen erinrade
därvid om att ett viktigt steg till lösning av denna fråga genom frivillig
överenskommelse tagits, i det den 30 augusti 1946 avtal träffats mellan
dels svenska arbetsgivarföreningen och landsorganisationen i Sverige, dels
ock förstnämnda förening och tjänstemännens centralorganisation angående
inrättande av företagsnämnder med representanter för arbetsgivaren,
tjänstemännen och arbetarna; sådana företagsnämnder skulle enligt avtalen
finnas vid företag av viss storlek, medan vid mindre företag skulle
kunna utses företagsombud för arbetarna. I avvaktan på den utveckling
på frivillighetens grund som sålunda för närvarande försigginge syntes
emellertid nämnda fråga tills vidare böra komma i andra hand i nu ifrågavarande
sammanhang.

Intill den 1 december 1947 har kommittén hållit ett sammanträde.

Kommittén har avgivit infordrat yttrande över en framställning från
hyresgästernas riksförbund angående lagstiftning om skyldighet för fastighetsägare
att föra böcker.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1948.

Riksdagsberättelsen.

I Ju: 30 32. Delegerade för främjande av nordiskt samarbete på lagstiftningens

område.

Förordnade av Kungl. Maj:t den 26 september 1947 för att i samråd med
delegerade för de övriga nordiska länderna verka för främjande av samarbete
mellan länderna på lagstiftningens område (se Post- och Inrikes
tidn. den 23 oktober 1947):

Ekeberg, L. B., riksmarskalk;

Walin, A. G., justitieråd.

Vid meddelandet av förenämnda förordnande anförde departementschefen
till statsrådsprotokollet bland annat, att de danska, norska och svenska
justitieministrarna vid en konferens i Oslo i november 1946 uttalat sig för
en fastare organisation av det nordiska samarbetet på lagstiftningens område.
Vid konferensen hade man enats om att i varje land borde utses en
kommitté med två eller tre medlemmar, som bland annat skulle ha till uppgift
att följa den nordiska lagstiftningen i de delar som vore av intresse
för samarbetet, att lämna och mottaga underrättelser angående tilltänkt revision
av gemensamma nordiska lagar eller annat lagstiftningsarbete av gemensamt
intresse samt att föreslå inledande av samarbete. Tillika hade uttalats,
att kommittéerna borde hålla fortlöpande förbindelse med varandra
genom korrespondens och möten. I departementschefens anförande framhölls,
att den allmänna karaktären av de uppgifter, som borde ankomma på
de delegerade vilka utsåges från svensk sida, angivits genom vad sålunda
överenskommits vid konferensen. Att närmare bestämma formerna för de
delegerades verksamhet syntes åtminstone till en början icke erforderligt.
Det förutsattes, att de svenska delegerade efter samråd med de övriga ländernas
representanter borde göra de framställningar till Kungl. Maj :t, som
kunde befinnas påkallade.

Vid konferensen i Oslo beslöts att inbjuda Finland och Island att ansluta
sig till det planerade samarbetet. Sedan framställningar gjorts i detta syfte,
ha nämnda båda länder anslutit sig till samarbetet.

33. Sakkunniga för lagstiftning rörande artificiell insemination.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 december 1947 för
att verkställa utredning rörande de rättsliga och medicinska frågor som ha
samband med artificiell insemination (se Post- och Inrikes tidn. den 13 december
1947):

Edling, S. Å., lagbyråchef, ordförande;

Beckman, Sigrid, advokat;

Hellsten, S. E., komminister;

Nordlander, E. O. W., leg. läkare;

Rosén, Göta M., byråchef.

Sekreterare:

Larson, B. G., e. o. förste kanslisekreterare.

Lokal: Justitiedepartementet; tel. Kanslihuset.

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

Direktiven för sakkunnigutredningen framgå av departementschefens an- 1 Ju; 33
förande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande.
Departementschefen framhöll därvid inledningsvis, att det numera
såväl i vårt land som utomlands förekomme, att artificiell insemination
eller befruktning på konstlad väg utfördes även på människor. I gällande
rätt funnes icke några lagbestämmelser, vilka reglerade de olika spörsmål
som kunde uppkomma i samband med artificiell insemination. Efter att ha
redogjort för vad ärvdabalkssakkunniga i sitt betänkande med förslag till
föräldrabalk (SOU 1946:49) anfört rörande nämnda spörsmål ävensom
innehållet i en skrivelse från medicinalstyrelsen den 30 september 1947
med hemställan, att Kungl. Maj :t ville låta utarbeta förslag till rättslig
reglering av inseminationen, yttrade departementschefen bland annat.

Såsom medicinalstyrelsen framhållit uppstå i samband med artificiell insemination
ett flertal spörsmål av såväl rättslig som medicinsk art. I första
hand möter frågan, under vilka förutsättningar insemination må äga rum
samt av vem åtgärden må utföras, jämte andra likartade problem. Ett annat
huvudspörsmål gäller, vilken familjerättslig ställning som skall tillkomma
det barn som blir frukten av inseminationen. Helt naturligt äro de till den
förra gruppen hörande frågorna av särskilt intresse för dem som ha att utföra
ingreppet i fråga. Det är också i första hand från läkarhåll som önskemål
nu framkommit om en rättslig reglering av de med inseminationen
sammanhängande spörsmålen.

Huruvida artificiell insemination kan tänkas i framtiden komma att äga
rum i mera betydande omfattning, är en fråga som undandrager sig ett säkert
bedömande. Hittills vunna erfarenheter från utlandet kunna emellertid
tyda på att metoden framdeles kan komma att tillgripas jämförelsevis ofta
för att åstadkomma befruktning i fall, då sådan eljest icke skulle kommit
till stånd. Det kan naturligtvis ifrågasättas, om metoden för närvarande
tillämpas i sådan utsträckning, att en rättslig reglering av de spörsmål som
uppkomma i anslutning därtill nu är påkallad. Såsom ärvdabalkssakkunniga
påpekat lärer hittills artificiell insemination i vårt land som regel ha skett
å gift kvinna med samtycke från äkta mannen, vid vilket förhållande tvist
om faderskapet icke uppstått utan barnet betraktats som barn i äktenskapet.
Man torde emellertid icke kunna bortse från att det lätt kan uppslå fall,
där i avsaknad av lagregler skilda meningar kunna göras gällande i fråga
om den familjerättsliga ställningen för barn som tillkommit genom insemination.
På sätt förut antytts uppstå i samband med artificiell insemination
även åtskilliga spörsmål, vilka icke direkt avse den familjerättsliga frågan
om barnets börd utan närmast angår förutsättningarna för att insemination
överhuvud må äga rum. Insemination som leder till havandeskap är självfallet
en åtgärd av djupt ingripande betydelse. Det torde vara att lägga ett
tungt ansvar på den enskilde läkaren att utan ledning av några lagregler avgöra,
om insemination bör komma till stånd och vilka åtgärder som därvid
böra vidtagas för att säkerställa de berörda parternas intressen.---

Riksdag sberättelsen.

I Jill 33 Med hänsyn till det anförda finner jag det befogat att verkställa en närmare
utredning angående de olika spörsmål som uppstå i samband med artificiell
insemination.

Vid prövning av hithörande frågor möter i första hand en rent medicinsk
synpunkt. Såsom medicinalstyrelsen framhållit äro med det ingrepp som
inseminationen förutsätter vissa risker för infektion eller annan komplikation
förenade. Metoden bör därför självfallet äga rum först efter sakkunnig
prövning och under betryggande former. Med hänsyn härtill bör undersökas,
om särskilda kompetenskrav böra uppställas för rätt att utföra artificiell
insemination. Vidare bör utredas, om åtgärden skall få utföras endast å lasarett
eller därmed jämförlig allmän anstalt.

Dessa medicinska krav äga naturligtvis samma giltighet oavsett fråga är
om homolog eller heterolog insemination. Bortsett härifrån torde de med
artificiell insemination sammanhängande spörsmålen ställa sig väsentligt
olika i de båda fallen. Vid homolog insemination eller befruktning av gift
kvinna med sperma från den äkta mannen synes den rättsliga situationen
vara jämförelsevis enkel. Det är sålunda tydligt, att mannen bör betraktas
som fader även i rättslig mening till det barn som blivit följden av inseminationen.

I fråga om heterolog insemination, varvid insemination sker med sperma
från annan man än make, uppstå däremot mera svårlösta problem. Till en
början torde vara tydligt, att den man som tillhandahåller sperman (donator)
icke bör stå i närmare släktskapsförhållande till kvinnan i fråga. Insemination
med sperma från släkting i rätt upp- eller nedstigande led eller
från syskon bör självfallet vara otillåten. Men även i övrigt kunna här eugeniska
synpunkter göra sig gällande. Donator bör tydligen icke vara sådan,
att han på avkomlingar överför svårare kroppslig eller själslig sjukdom, eller
eljest vara arvshygieniskt mindervärdig. Enligt den praxis som tillämpas av
läkarna i Amerikas förenta stater får kvinnan icke reda på vem som är donator.
Denne brukar också hållas i okunnighet om recipienten av hans
sperma. Huruvida tillräckliga skäl finnas för införande av liknande regler
om anonymitet torde böra undersökas.

De problem som i övrigt möta vid heterolog insemination äro självfallet
delvis olika beroende på om fråga är om insemination å gift eller ogift kvinna.
Är kvinnan gift synes som villkor för inseminationen böra uppställas, att
äkta mannen samtyckt till åtgärden. Även för honom är ju åtgärden av
djupt ingripande betydelse. Har samtycke lämnats, synes å andra sidan skäl
tala för att barnet betraktas som barn i äktenskapet med därav följande
rättigheter och skyldigheter för mannen. En sådan regel synes förutsätta viss
ändring i gällande rätt, enligt vilken presumtionen om att barn som födes i
äktenskapet har äktenskaplig börd kan angripas av såväl mannen som barnet.
Därest talerätten vore utesluten, om mannen samtyckt till inseminationen,
skulle självfallet en ökad fasthet i förhållandena uppstå.

Vid insemination på ogift kvinna möta särskilda frågor beroende på att
för det barn som blir frukten av insemination något faderskap i rättslig

Kommittéer och sakkunniga: Utrikesdepartementet.

mening endast i undantagsfall torde kunna konstitueras. Det lärer nämligen J |J; j
vara tydligt, att den man som möjliggjort befruktningen icke enbart på grund
härav bör anses som fader i juridisk bemärkelse med därav följande förpliktelser.
Endast under särskilda förhållanden synes ett faderskap i rättslig
mening böra uppstå. Så kan tänkas böra vara fallet, om donator avsett
att påtaga sig en faders skyldigheter.

Nu berörda och därmed sammanhängande frågor torde böra närmare utredas.
Vid utredningen bör beaktas, att man här rör sig på ett för lagstiftning
nytt område, som först på senare tid väckt mera allmänt intresse. Det
synes därför föreligga anledning till att framgå med försiktighet och icke
göra den rättsliga regleringen av hithörande frågor mer omfattande än det
praktiska behovet kräver. Det kan tänkas, att de spörsmål som sammanhänga
med den artificiella inseminationen framdeles måste upptagas till
förnyad prövning i belysning av nya erfarenheter.

Inom betydelsefulla delar av familjerätten har lagstiftningen tillkommit
efter samverkan mellan de nordiska länderna. Huruvida i de övriga länderna
finnes intresse för ett samarbete även beträffande den nu föreliggande lagstiftningsfrågan,
synes böra undersökas av de å svensk sida utsedda delegerade
för det nordiska lagsamarbetet. Därest så är fallet torde de för frågan
om inseminationen tillkallade sakkunniga böra lösa den åt dem anförtrodda
uppgiften i samråd med dem, som erhållit motsvarande uppdrag i de andra
nordiska länderna.

De sakkunniga ha påbörjat sitt arbete.

Utrikesdepartementet.

A. Kommitté som avslutat sin verksamhet under 1947.

1. Sakkunniga för upplysningsverksamheten i utlandet (1947: I 6).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 oktober 1946:
Ewerlöf, K. G., direktör, led. av I kamm., ordförande;

Björnberg, B. A., fil. d:r;

Dahlman, S. V., byråchef;

Topelius, G. Z., kansliråd.

Sekreterare:

Bjurström, O. G., attaché (t. o. in. den 10 mars 1947);

Lindström, J.-G., direktör (fr. o. in. den 11 mars 1947).

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1947: I U 6.

De sakkunniga, som under år 1947 hållit 23 sammanträden, ha dels efter
remiss avgivit utlåtanden den 20 februari 1947 över framställning av Svenska
turisttrafikförbundet om statsanslag för upprättande av en mottagningscentral
för utländska resande och den 16 april 1947 över framställningar från
Svenska institutet, Svenska turisttrafikförbundet och Sveriges allmänna ex -

Riksdagsberättelsen.

I U: 1 portförening angående anvisande för budgetåret 1947/48 av medel till vissa
informationsorgans verksamhet, dels ock den 29 november 1947 överlämnat
betänkande med förslag rörande riktlinjerna för samverkan mellan organen
för upplysningsverksamhet i utlandet.

Uppdraget där därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1948.

2. Under stödsnämnden för rysslandssvenskar (1945: I 1; 1946: I 1;

1947:I 4).

Tillsatt genom Kungl. Maj :ts beslut den 30 juni 1934.

Ledamöter:

Engzell, G., envoyé, ordförande;

Corin, G. E. M., kansliråd, tillika sekreterare;

Johnsson, B. E., statskommissarie;

Carlsund, A., ingenjör.

Beträffande nämndens uppdrag, se 1936: U 1.

Nämnden har under år 1947 intill den 1 december hållit 69 sammanträden.

3. Redaktionsnämnden för utgivandet av en framställning över Sveriges
utrikespolitik under det andra världskriget (1946:1 4; 1947:1 5).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 augusti 1945:
Sjöborg, A. E. M., f. d. envoyé;

Bolin, A. S. R., professor.

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 september 1946:

Gihl, K. S. T. N„ kansliråd.

Lokal: Utrikesdepartementet.

Beträffande nämndens uppdrag, se 1946:1 U 4.

Under år 1947 ha tre aktsamlingar utkommit av trycket, nämligen i
februari Transiteringsfrågor och därmed sammanhängande spörsmål april
—juni 1940 och Transiteringsfrågan juni—december 1940 samt i september
Förspelet till det tyska angreppet på Danmark och Norge den 9 april
1940. En fjärde aktsamling, belysande dels norska myndigheters uppehåll
å svenskt territorium i april 1940, dels förhandlingar i Oslo juni—september
1940 om ändringar i Norges styrelseform, dels Sveriges och Norges ömsesidiga
diplomatiska representation under åren 1940—1943, beräknas utkomma
på nyåret 1948.

4. Tyskmedelskommittén.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemydigande den 10 januari 1947 för
att utreda och framlägga förslag i frågan om den slutliga dispositionen av
de tyska tillgodohavanden, som finnas spärrade hos clearingnämnden eller
som kunna uppstå genom likvidation av här befintliga tillgångar:
Holmbäck, Å. E. V., professor, led. av I kamm., ordförande;

Kommittéer och sakkunniga: Utrikesdepartementet.

Holmgren, H. K. H., hovrättsråd, t. f. expeditionschef;

Lindahl, C. A. R., bankdirektör.

Sekreterare:

Skogman, H., hovrättsassessor.

Lokal: Utrikesdepartementet, Hovslagargatan 2; tel. 21 56 17.

Vid meddelande av förenämnda bemyndigande erinrade departementschefen
om att Kungl. Maj :t, sedan det svensk-tyska clearingavtalet i samband
med det tyska sammanbrottet upphört att tillämpas, genom kungörelse
den 6 april 1945 förordnat, att alla fordringar, som tillkomme någon
i Tyska riket, skulle inbetalas till clearingnämnden och där vara spärrade.
Härefter anfördes, att genom en i Washington den 18 juli 1946 verkställd
och den 17 december samma år av riksdagen godkänd skriftväxling mellan
representanter för svenska regeringen, å ena sidan, samt Storbritanniens
och Norra Irlands, Frankrikes och Förenta Staternas regeringar, å den
andra sidan, uppgörelse sedermera träffats rörande bland annat likvidation
av tyska tillgångar i Sverige, med undantag för egendom tillhörig här
bosatta tyska medborgare, vilka icke skulle repatrieras. Enligt nämnda uppgörelse
skulle behållningen av likvidationen av de tyska tillgångarna disponeras
dels för betalning av svenska fordringar gentemot Tyskland och
dels — med ett i uppgörelsen fixerat belopp av 150 miljoner kronor — för
finansiering av inköp av för det tyska folkhushållet viktiga varor, varom
närmare överenskommelse skulle träffas mellan svenska regeringen och
de i uppgörelsen deltagande allierade regeringarna.

Det belopp, som sålunda stode till förfogande för betalning av svenska
fordringar på Tyskland, vore icke i uppgörelsen närmare angivet, lika
litet som omfattningen eller arten av de fordringar, som därur kunde åtnjuta
betalning.

Departementschefen erinrade vidare om vad han anfört till statsrådsprotokollet
den 1 november 1946 vid avlåtande av proposition till riksdagen
rörande godkännande av Washingtonöverenskommelsen. Den clearing av
svenska fordringsanspråk mot tyska tillgångar i Sverige, som jämväl förutsattes
enligt uppgörelsen, borde, såsom nyss antytts, äga rum med stöd av
gällande clearinglagstiftning. Bland de fordringar, som skulle utfå betalning
genom detta förfarande, borde medräknas statsverkets oguldna fordringar
på Tyskland, inklusive den fordran, som uppkomme genom utlämnande
av det s. k. rövade guldet, vilket mottagits såsom fullgod likvid i
betalningssammanhang, som eljest skulle ha reglerats över clearingen och
mot uttrycklig försäkran att guldet ej skulle härstamma från ockuperat
land. Därjämte borde övervägas,huruvida och i vilken utsträckning utdelning
skulle ifrågakomma för kapitalbelopp — bland annat å de tyska rikslånen
— även i de fall, då dessa enligt kontraktsbestämmelserna ännu icke
vore förfallna. Vidare kunde ifrågasättas, huruvida viss begränsad del av
de inflytande medlen borde användas till en fond för tillgodoseende av de
särskilda anspråk på ersättning utanför den normala clearingens ram, som
kunde befinnas skäliga.

I U: 4

4b Riksdagsberättelsen.

I XJ: 4 Enligt clearinglagstiftningen tillkomme det Kungl. Maj:t att giva närmare
föreskrifter i samband med clearingen. I den mån den fortsatta utredningen
av frågan om fördelningen av influtna medel gåve vid handen,
att dessa borde tagas i anspråk för ändamål, som fölle utanför den normala
clearingens ram, torde frågan härom böra underställas riksdagen.

Slutligen borde övervägas, huruvida, i samband med att föreskrift meddelades
om betalning av fordringar ur clearingmedel, jämväl borde stadgas,
att vissa fordringar borde utgå med förmånsrätt och övriga erhålla utdelning
blott i den mån återstående tillgångar kunde förslå.

Kommittén har den 10 juli 1947 till departementschefen avgivit yttrande
över tre framställningar från Utlandssvenskarnas förening om åtgärder,
bland annat, för att åt de tysklandssvenskar, som återvänt till Sverige, bereda
ersättning för den förlust av egendom, som åsamkats dem genom
krigsförhållandena.

Vidare har kommittén den 25 november 1947 för departementschefen
framlagt förslag om utfärdande av kungörelse om anmälning av fordringar
på Tyskland.

Kommittén har intill den 1 december 1947 hållit 33 sammanträden.

Försvarsdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1947.

1. 19H års militärsjukvårdskommitté (1945:1 24; 1946:1 13; 1947:1 11).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 december 1943 för
att verkställa utredning rörande militärsjukvårdens organisation och därmed
sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 17 januari
1944):

Bredberg, A., generalmajor, ordförande;

Asplund, E. G., överläkare;

Byttner, J. T., medicinalråd;

Fast, J. E. G., led. av II kamm.;

Strömberg, O. A. E., fältläkare;

Westring, L., förste flygläkare.

Sekreterare:

Eriksson, K., byråsekreterare.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1945: I Fö 24 och 1946: I Fö 13.
Kommittén har den 22 december 1944 avgivit betänkande, del I, med förslag
angående den militära sjukvårdens ledning, utbildningsfrågor samt
personalorganisation (SOU 1944: 66) samt den 15 januari 1947 betänkande,
del II, angående dels organisationen av försvarets sjukvårdsstyrelse, dels
behovet av läkare, övrig sjukvårdspersonal, förvaltnings- och expeditionspersonal
vid försvarsväsendets lägre förband, i samband varmed behandlats

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

vissa särskilda spörsmål, dels ock frågor rörande kompetenskrav för mili- J |?(jj
tärläkare, rörande militärläkares åligganden beträffande läkarundersökning
och intygsgivning samt militärsjukvårdens behov av specialister (SOU
1947: 5).

Kommittén har därjämte med särskild skrivelse den 28 februari 1947
framlagt förslag till erforderliga nya instruktionsföreskrifter.

Uppdraget är därmed slutfört.

2. 1945 års för svar skommitté (1946:1 20; 1947:1 15).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1945 för att
avgiva förslag rörande försvarsorganisationens gestaltning efter budgetåret
1946/47 (se Post- och Inrikes tidn. den 14 juli 1945):

Levinson, K. S., landshövding, ordförande;

Andersson, J. E., chefredaktör, led. av I kamm.;

Andersson, S., partisekreterare;

Bjelle, E., direktör;

Ewerlöf, K. G., direktör, led. av I kamm.;

Geijer, A., förbundssekreterare;

Hagberg, K. H., redaktör, led. av II kamm.;

Hall, D. E„ bankofullmäktig, led. av II kamm.;
von Heland, K. E. H., godsägare, led. av I kamm.;

Törnkvist, A. Å:son, chefredaktör, led. av II kamm.;

Wallenberg, J., bankdirektör.

Sakkunniga:

Backlund, G. I., generalmajor;

Bonde, T. C., greve, överste (fr. o. in. den 1 april 1947);

Ehrensvärd, C. A., greve, generalmajor (t. o. m. den 31 mars 1947);

Ericson, S. H:son, konteramiral;

Lundberg, E. F., professor;

Malcolm, R. A., direktör;

Silfverberg, K. J. A., överste;

Ström, E. T. H., krigsråd.

Experter:

Ahlgren, N., major;

Löfgren, S. A. L., kapten;

Wildund, T. K. E., överstelöjtnant (fr. o. in. den 8 april 1947);

Holmin, G. H., major;

Blomquist, S. K:son, major;

Berg, B. G. A., kapten;

Söderbom, Å. H„ kapten;

Emanuelsson, C. G., kapten (fr. o. in. den 1 februari 1947);

Berthelson, A. E. B., kommendörkapten av 1. graden;

Henning, C. H. H., kommendörkapten av 2. graden (fr. o. in. den 4 juni
1947);

Riksdagsberättelsen.

Fö: 2 Bohm, E. S., kommendörkapten av 2. graden;

Eklind, U. C., kapten;

Larsson, B. G. A., major;

Segrell, K. G., kommendörkapten av 1. graden;

Möller, N. K. S. major;

Hansson, N. O., kapten;

Berglund, K. G. H., flygdirektör av 2. graden;
von Porat, S. A., byrådirektör;

Gustafsson, I. A. S., musikdirektör av 1. graden (fr. o. m. den 8 mars 1947).

Generalsekreterare:

Lundberg, N. R. W., statssekreterare.

Biträdande sekreterare:

Söderberg, G., förste byråsekreterare.

Beträffande direktiven för kommittén, se 1946:1 Fö 20.

Kommittén har sedan den 1 december 1946 hållit 74 sammanträden samt
avgivit utlåtanden i anledning av 12 remisser.

Kommittén har den 25 november 1947 avgivit betänkande med försläg
angående försvarets organisation (SOU 1947: 72 och 73).

Uppdraget är därmed slutfört.

3. 1946 års militära domänutredning (1947:1 17).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 mars 1946 för att
verkställa utredning rörande förvaltningen i vissa fall av försvarets domäner
(se Post- och Inrikes tidn. den 6 april 1946):

Wikander, N., f. d. överste.

Sekreterare:

Berglund, S. F., e. o. andre kanslisekreterare.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1947:1 Fö 17.

Utredningen, som under år 1947 hållit 11 sammanträden, har den 26
mars 1947 avgivit betänkande med förslag angående överförande mellan
försvaret och domänverket av vissa markområden m. in. (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1948.

4. Försvarsdepartementets granskningsnämnd för byggnadsarbeten
(1945:1 21; 1946:1 11; 1947:1 10).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 april 1943 med
uppdrag att, på sätt i statsverkspropositionen till 1943 års riksdag förutsatts,
inom försvarsdepartementet biträda vid prövning av skäligheten av
från myndigheterna inkommande framställningar rörande anvisande av
tilläggsanslag för mötande av prisstegring å byggnadsföretag eller markförvärv
inom försvaret samt öva tillsyn över byggnadsföretagens överensstämmelse
med fastställda ritningar och byggnadsnormer:

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

Wittrock, K. J. P., överingenjör, ordförande;

Cederwall, G. F. E., fil. lic.;

Suwe, E. G., byråingenjör, tillika sekreterare.

Nämnden har sedan den 1 december 1946 hållit 4 sammanträden och besvarat
4 remisser angående framställningar från myndigheter rörande anvisande
av tilläggsanslag för mötande av prisstegring å byggnadsföretag
eller markförvärv för försvaret samt utfört för besvarandet erforderliga utredningar.

Nämndens uppdrag beräknas komma att kvarstå under den tid, som åtgår
för utförandet av de i 1942 års försvarsbeslut förutsedda byggnadsarbetena.

5. Utredning rörande Sveriges försvarsberedskap (1945:1 26; 1946:1 14;

1947:1 12).

Tillkallad av Kungl. Maj :t den 14 april 1944 för att biträda med utarbetande
av historik rörande de åtgärder som vidtagits för stärkande av Sveriges
försvarsberedskap under det då pågående kriget och rörande därunder
ur militär synpunkt gjorda iakttagelser och erfarenheter:

Thörnell, O. G., general.

Officer till förfogande:

Schildt, G., major.

Beträffande planen för arbetet, se 1945:1 Fö 26, 1946:1 Fö 14 och
1947:I Fö 12.

Arbetet med den översiktliga kronologiska sammanfattningen av händelseförloppet
— huvudredogörelsen — har fortsatt. En komplett framställning
av verksamheten inom alla tre försvarsgrenarna föreligger för tiden
intill februari 1942.

Under år 1947 ha redogörelser färdigställts för vissa tidsavsnitt, som
tidigare behandlats ofullständigt. Vidare har en sammanfattning av den
operativa planläggningen före och under beredskapstiden färdigställts. En
sammanställning av signal- och kryptotjänstens utveckling är under utarbetande.
Under aret ha slutligen färdigställts sammandrag av vissa av de
i föregående års arbetsberättelse omförmälda specialredogörelserna.

6. Fortsatt utredning rörande sjukhusfrågornas lösande vid vissa trupp förband

(1945:1 27; 1946:1 15; 1947:1 13).

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 maj 1944 för att
inom försvarsdepartementet biträda med fortsatt utredning rörande de sjukhusfrågor
vid arméns truppförband, som finnas vara av sådan angelägenhetsgrad,
att de böra nu upptagas till prövning:

Fast, J. E. G., led. av II kamm.

Experter:

Axen, T. R„ arkitekt;

Clason, P., arkitekt;

4 Biliang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt.

Hiksdagsberättelsen.

Riksdag sberättelsen.

I FÖI 6 Groth, C. E. L., förste byråläkare;

Löfström, F., arkitekt;

Molin, F., arkitekt;

Stade, K. Y., överstelöjtnant.

Sekreterare:

Melén, O. F. R., e. o. förste kanslisekreterare.

Beträffande omfattningen av utredningens uppdrag, se 1945: I Fö 27 och
1946: I Fö 15.

Den 29 mars 1946 uppdrog Kungl. Maj :t åt utredningen jämväl att i samråd
med försvarets sjukvårdsförvaltning upptaga förhandlingar med vederbörande
landsting (kommuner) om beredande av sjukhusvård (A-sjukvård)
för den militära personal tillhörande garnisonerna i Sollefteå, Linköping
och Skövde, som bör genom kronans försorg'' erhålla sådan vård,
samt om överförande av garnisonssjukhusen i Linköping och Skövde till
landstingen i Östergötlands respektive Skaraborgs län, ävensom avgiva förslag
angående ändring av garnisonssjukhuset i Sollefteå till truppförbandssjukhus
för Västernorrlands regemente m. m.

Utredningen har under år 1947 hållit omkring 10 sammanträden.

Med skrivelse den 14 januari 1947 har utredningen, med hemställan om
godkännande, överlämnat tvenne vid skrivelsen .fogade, mellan utredningsmannen
å Kungl. Maj :ts och kronans vägnar, å ena, samt Östergötlands
läns landstings förvaltningsutskott, å andra sidan, villkorligt träffade avtal
angående dels överlåtelse från kronan till landstinget av garnisonssjukhuset
i Linköping med tillhörande tomtmark, dels ock vård av vissa patienter
å samma garnisonssjukhus och lasarettet i Linköping. Under förutsättning
av Kungl. Maj :ts och Västernorrlands läns landstings godkännande
har vidare avtal träffats mellan utredningsmannen och sistnämnda landstings
förvaltningsutskott i fråga om vård av vissa patienter å garnisonssjukhuset
och lasarettet i Sollefteå. Slutligen har utredningen den 17 juni 1947
avlåtit skrivelse med förslag till dels nybyggnad av sjukhus vid Norrbottens
regemente och Bodens ingenjörkår, dels ock om- och tillbyggnad av
sammanlagt aderton sjukhus vid förband, tillhörande armén, marinen eller
flygvapnet.

Vissa förslag beträffande nyanläggningar av truppförbandssjukhus ha,
där medel anvisats på hemställan av militär myndighet, av utredningen efter
därom framställd begäran granskats.

Utredningen beräknar kunna slutföra sitt uppdrag under år 1948.

7. 7945 års elektronrörsutredning (1946:1 19; 1947:1 14).

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 maj 1945 för att
inom departementet biträda med utredning rörande tillverkning inom landet
av elektronrör samt därmed sammanhängande frågor:

Ödeen, S. A. E., generaldirektör.

Experter:

Crafoord, C. G., överste;

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

Magnusson, E. D. E., överingenjör; J Fq; g

Schleimann-Jenssen, C. A., direktör.

Sekreterare:

Yngström, N. G., förste byråsekreterare.

Lokal: Mästersainuelsgatan 6; tel. 23 65 60.

Under år 1947 ha flera konferenser ägt rum med representanter för av
utredningen berörda industriföretag.

Utredningen, som avsett att slutföra sitt arbete under år 1947, har med
hänsyn såväl till de internationella förhållandena på ifrågavarande område
som till pågående utveckling inom den svenska elektronrörsindustrien ansett
sig tills vidare böra intaga en avvaktande hållning.

Utredningen beräknas bliva slutförd under år 1948.

8. Biltraktorutredningen (1946:1 25; 1947:1 16),

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 december 1945
för att verkställa utredning rörande konstruktion av ett drag-, last- och
släpmotorfordon av beskaffenhet att kunna utgöra standardmotorfordon
inom försvaret som hästersättande fordon inom det svenska jordbruket samt
rörande i samband därmed uppkommande spörsmål av ekonomisk, teknisk
och administrativ natur (se Post- och Inrikes tidn. den 15 december 1945):

Ödeen, S. A. E., generaldirektör, ordförande;

Berggren, S. N. W., överstelöjtnant;

Hackelius, A., godsägare;

Moberg, H. A:son, agronom.

Experter:

Norin, P., civilingenjör;

Jureen, T., byråchef;

Nordenskjöld, D., kapten;

Torell, H. O., kapten;

Hjelm, L., agr. lic.

Tekniskt biträde:

Hessner, H. O., civilingenjör.

Sekreterare:

Palme E. R. C., byråchef.

Lokal: Mästersainuelsgatan 6; tel. 23 65 60.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: I Fö 25.

Utredningen har under år 1947 sammanträtt 7 dagar.

Utredningen har med biträde av särskilt tillkallade experter och personal
å krigsmateriel verkets tekniska byrå fortsatt de under år 1946 påbörjade
konstruktionsundersökningarna. Med anlitande av experter ha igångsatts
en statistisk undersökning angående antalet och storleken av de jordbruk,
som kunna komma i fråga som avnämare av det med utredningen avsedda
fordonet, en driftekonomisk undersökning angående fordonets användning
i ifrågavarande jordbruk och en undersökning angående fordonets
användning inom försvaret.

Riksdagsberättelsen.

I Fö: 8

Utredningen avser att under första hälften av år 1948 framlägga resultaten
av utredningsarbetets första etapp.

9. 1946 års militära fastighet sutredning (1947: I 18).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 maj 1946 för att
inom departementet biträda med utredning angående redovisning å försvarets
fastighetsfond och beräkning av underhållskostnader för sådana militära
anläggningar, som böra underhållas enligt andra normer än de för
byggnader gällande:

Murray, C. A., byråchef.

Experter:

von Bergen, J. A., byrådirektör;

Jondal, B. E., civilingenjör;

Hasselvall, K. M., ingenjör.

Sekreterare:

von Horn, R. C. F. B., andre kanslisekreterare.

Lokal: Riksräkenskapsverket; tel. 10 43 29.

Utredningsarbetet har slutförts såvitt rör de genom utredningens experter
företagna undersökningarna rörande underhållskostnader för i berg
insprängda anläggningar samt för de militära övningsfälten. Resultatet av
utredningen kan emellertid icke redovisas förrän vissa inom försvarsgrensförvaltningarna
pågående undersökningar rörande i försvarets fastighetsfond
icke redovisade anläggningar avslutats.

Utredningsuppdraget beräknas kunna slutföras under år 1948.

10. Försvarets arkivkommitté (1947:1 19).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 maj 1946 för att
verkställa utredning rörande gallring av försvarets arkivalier:

Wadén, I. P. J., förste arkivarie, ordförande;

Andrae, S. K., kapten;

Insulander, E. I., kapten;

Swedberg, B. B. H., kamrerare.

Expert:

Åberg, A. R. E., förste amanuens.

Sekreterare:

Broomé, J. R. B., förste amanuens.

Lokal: Krigsarkivet, Stockholm 80; tel. 67 08 05.

Beträffande direktiven för kommitténs arbete, se 1947: I Fö 19.
Kommittén har under år 1947 hållit omkring 30 sammanträden och avlagt
studiebesök hos olika militära myndigheter. Undersökningarna av de
arkiv, som bildas vid arméns truppförband och försvarsområdesstaber, vid
marindistrikt, örlogsstationer, kustartilleriförsvar och kustartilleriförband
samt flygflottiljer, ha avslutats.

Kommittén beräknar kunna slutföra sitt uppdrag under första halvåret
1948.

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

11. 1946 års militära förvaltningsutredning (1947: I 20). J J7(j; \2

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 oktober 1946 för att
inom departementet biträda med översyn av försvarets centrala förvaltningsmyndigheters
organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 10 oktober 1946):

Stridsberg, E. R., f. d. generaldirektör, ordförande;

Bergh, N. A. G., överstelöjtnant, tillika generalsekreterare;

Hagberg, K. H., redaktör, led. av II kamm.;
von Heland, K. E. H., godsägare, led. av I kamm.;

Hesselbom, K. E., driftsingenjör, led. av I kamm.;

Sällfors, C. T., generaldirektör.

Biträdande sekreterare:

Höijer, G., t. f. förste byråsekreterare.

Ledare av organisationsundersökningar:

Olsson, E., civilingenjör.

Lokal: Försvarsstaben, östermalmsgatan 87; tel. Militärstaberna.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1947: I Fö 20.

Utredningen har under tiden den 1 december 1946—den 30 november 1947
hållit 19 sammanträden.

Utredningens arbete har främst varit inriktat på organisationen av försvarets
fortifikations- och byggnadsförvaltning. Beträffande den centrala
förvaltningen inom detta område har utredningen framlagt förslag under
år 1947. Arbetet pågår med den regionala och lokala förvaltningen.

Inom försvarets civilförvaltning, krigsmaterielverket, arméförvaltningen,
marinförvaltningen och flygförvaltningen pågå jämlikt Kungl. Maj :ts beslut
den 30 maj 1947 organisationsundersökningar med personal, som ställts
till förfogande genom statens organisationsnämnd. På organisationsundersökningarna
grundade förslag beräknas av utredningen kunna framläggas
under år 1949.

Utredningen har i anledning av remisser avgivit utlåtanden över framställning
angående fortifikationskårens lönestat, 1944 års militärsjukvårdskommittés
betänkande del II samt förslag angående ordnandet av den ekonomiska
försvarsberedskapen m. m.

12. Översgn av gällande bestämmelser om arbetstid m. m. för försvarets
civila icke-ordinarie personal (1947: I 21).

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 november 1946 för
att inom departementet biträda med översyn av gällande bestämmelser om
arbetstid m. in. för försvarets civila icke-ordinarie personal samt til) departementschefen
avgiva förslag till enhetliga bestämmelser i ämnet:

Nordin, J. V., generaldirektör.

Expert:

Rune, I. F., ledamot av arbetsrådet.

Sekreterare:

Hallin, G.E., förste byråsekreterare.

Lokal: Arbetsrådet; tel. 10 29 33.

Riksdagsberättelsen.

I Fö: 12 Utredningen har under år 1947 sammanträtt 10 gånger. I ett flertal sammanträden
ha representanter för vederbörliga personalorganisationer deltagit Under

året har utkast till arbetstidsbestämmelser för försvarets icke-ordinarie
personal utarbetats och tillställts berörda myndigheter samt personalorganisationer.
På grundval av inkomna yttranden över utkastet pågår överarbetning
av förslaget.

Utredningen beräknas bliva slutförd under första kvartalet 1948.

13. 1947 års pansarhinderutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1946 för
att verkställa utredning av frågan vilka åtgärder som böra vidtagas med
avseende å befintliga pansarhinder på vägar:

Mannerskantz, A. F., godsägare, led. av I kamm., ordförande;

Jansson, B. I., folkskollärare, led. av II kamm.;

Murray, C. G. U. M., överstelöjtnant.

Utredningen har under år 1947 företagit 2 studieresor. I samband med
dessa har kommittén hållit överläggningar.

Utredningsarbetet har under år 1947 omfattat principiell utredning rörande
de faktorer, som borde beaktas vid bedömning av pansar hindren, konferenser
med trafiktekniskt sakkunnig personal samt besiktning av huvuddelen
av kvarvarande pansarhinder på vägar inom Stockholmsområdet och Norrbottens
län.

Utredningen har den 7 maj 1947 avgivit förslag till åtgärder för Stockholmsområdet
och Norrbottens län.

Utredningsuppdraget beräknas bliva slutfört under år 1948.

14. Försvarets tjänsteförteckningsutredning.

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 januari 1947 för att
inom försvarsdepartementet biträda med utredning rörande inplacering i
lönegrad m. m. av civil och civilmilitär personal inom försvaret:

Norberg, R. E., statskommissarie.

Sekreterare:

Cars, G. F. O., t. f. andre kanslisekreterare.

Lokal och tel.: Statskontoret.

Utredningsuppdraget avser ett fullföljande av vissa på försvarets tjänsteförteckningssakunniga
tidigare ankommande arbetsuppgifter (se I Fi 4).
För uppdragets fullgörande gälla de riktlinjer för tjänsteförteckningsrevisionen
för försvarsväsendet, som godkänts av 1947 års riksdag (se proposition
nr 246 och riksdagens skrivelse nr 411).

Utredningen har under år 1947 till chefen för försvarsdepartementet ingivit
ett antal promemorior med förslag till lönegradsplacering m. m. av
olika befattningshavargrupper inom försvaret, i första hand de inom för -

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

svarsförvaltningen mot kontrakt eller individuellt bestämda arvoden anställ- J 15
da tjänstemännen.

Utredningsuppdraget beräknas vara slutfört under första halvåret 1948.

15. Försvarets skolutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 maj 1947 för att
biträda med översyn av läroplanerna vid försvarets läroverk m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 23 juni 1947):

Jansson, B. I., folkskollärare, led. av II kamm., ordförande;

Bergdahl, C. E., ombudsman;

Göthberg, K. I., överste;

Källquist, E., undervisningsråd;

Byd, S. H., redaktör.

Experter:

Terner, J. E., rektor;

Bjelfvenstam, N. E., studierektor, armén;

Pettersson, S. B. A., studierektor, marinen;

Leander, S., studierektor, försvarsstaben;

Hultqvist, A. A., kapten.

Sekreterare:

Andersson, A. E., studierektor, flygvapnet.

Lokal: Flygvapnets ämbetshus; tel. Namnanrop: »Flygvapnet».

De för utredningen meddelade direktiven framgå av departementschefens
anförande till statsrådsprotokollet den 30 maj 1947 vid meddelandet av ovannämnda
bemyndigande. Departementschefen anförde inledningsvis, att genom
1942 års försvarsbeslut skapats en för hela försvaret gemensam läroanstalt
för allmänbildande undervisning, försvarets läroverk. Härigenom
bereddes såväl fast anställt manskap inom samtliga försvarsgrenar som armén
tilldelade värnpliktiga möjlighet att avlägga begränsad studentexamen
och sedermera få anställning som officer på aktiv stat. Undervisningen i
allmänbildande ämnen för det fast anställda manskapet vid manskapsskolorna
utgjorde underlaget för den fortsatta utbildningen vid försvarets läroverk.
Såsom komplettering till undervisningen i manskapsskolorna och som
förberedelse till studierna vid försvarets läroverk utnyttjades frivillig fritidsundervisning,
vilken stode öppen även för de värnpliktiga.

Efter en redogörelse för olika förslag, som framkommit på förevarande
område sedan 1942 års försvarsbeslut, anförde departementschefen vidare i
huvudsak följande. Starka skäl talade för att den allmänbildande undervisningen
inom försvaret nu gjordes till föremål för översyn på sätt i olika
sammanhang ifrågasatts.

Såvitt gällde försvarets läroverk syntes behov föreligga av en översyn av
ämnesvalet, kunskapsfordringarna och läroplanerna med ledning av de erfarenheter
som vunnits under den tid undervisningen vid läroverket pågått.

Det borde närmare prövas i vad mån en flyttning av läroverkets tekniska
linje till annan läroanstalt vore att förorda. Möjligheterna att förbättra be -

öb Riksdagsberättelsen.

I Fö: 15 tingelserna för undervisningen och studierna vid läroverket borde likaledes
beaktas.

Med hänsyn till sambandet mellan undervisningen vid försvarets läroverk
och vid manskapsskolorna vore det nära nog ofrånkomligt, att en översyn av
undervisningen vid läroverket utsträcktes till att omfatta även manskapsskolorna.
Det vore med hänsyn till att målet för studierna vid läroverket
vore i princip detsamma för alla elever oberoende av vilken försvarsgren de
tillhörde naturligt, att den undervisning som föreginge inträdet vid läroverket
bedreves såvitt möjligt efter enhetliga linjer. Vid målsättningen för
undervisningen vid manskapsskolorna borde även beaktas betydelsen av
allmänbildning för trupputbildare över huvud. Ingående syntes böra prövas,
om någon inskränkning i kraven på allmänbildning borde ske såvitt gällde
den personal, som icke önskade vinna befordran på den militära banan eller
som icke skulle avändas som trupputbildare. Härvid borde hänsyn tagas till
manskapsundervisningens indirekta syfte att underlätta övergången till civilanställning
och de fördelar i form av likvärdiga betyg från manskapsskolorna
som enhetlig undervisning vid dessa skulle innebära. Organisationen
av manskapsundervisningen syntes även böra ägnas uppmärksamhet. Det
borde sålunda övervägas i vad mån fördelar stode att vinna genom en allmän
övergång till det inom flottan tillämpade systemet med undervisningens
förläggande till gemensam läroanstalt. Härigenom skulle en enhetlig betygssättning
underlättas, kompetenta civila lärare lättare kunna anskaffas och
undervisningen möjligen kunna förbilligas. Vid utredningen borde även övervägas
i vad mån det kunde vara behövligt att anskaffa särskilda läroböcker
för den allmänbildande undervisningen.

Bedömandet av de förslag, som i olika sammanhang framförts angående
central ledning av den allmänbildande undervisningen vid.manskapsskolorna,
måste i hög grad påverkas av de slutsatser som utredningen komme att utmynna
i beträffande möjligheterna att samordna denna undervisning. Att
ställa undervisningen under skolöverstyrelsens ledning syntes icke vara erforderligt
eller lämpligt. Däremot borde undersökas huruvida på andra vägar
fördelar kunde uppnås vid en dylik centralisering utan att därigenom försvarsgrenschefernas
möjligheter att öva erforderligt inflytande på utbildningen
beskures. Tanken att inrätta ett manskapsskolornas utbildningsråd
såsom ett rådgivande organ för försvarsgrenscheferna borde beaktas.

I fråga om den frivilliga fritidsundervisningen måste beaktas, att den intensifiering
av värnpliktsutbildningen, som man i fortsättningen hade att
räkna med, kunde medföra svårigheter för såväl fast anställda som värnpliktiga
att utnyttja denna undervisning. Särskilt för de värnpliktigas del kunde
detta bli förhållandet, därest en begränsning av utbildningstidens längd genomfördes.
I senare fallet syntes ytterligare skäl föreligga till försök att
differentiera undervisningen för fast anställda och värnpliktiga i enlighet
med vad i det föregående antytts. Vad anginge formen för den frivilliga fritidsundervisningens
bedrivande syntes önskvärt, att möjligheterna att i ökad
utsträckning anlita korrespondensundervisning uppmärksammades.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

De förslag, som komme att framläggas av de sakkunniga, borde vara åt- J J§; 1
följda av kostnadsberäkningar.

Utredningen har intill den 30 november 1947 hållit 39 sammanträden samt
företagit studieresor till ett antal militära skolor.

Arbetet har hittills omfattat insamlandet och bearbetandet av material
rörande den obligatoriska undervisningen i allmänbildande ämnen vid försvarets
manskapsskolor, den s. k. frivilliga fritidsundervisningen, viss undervisning
i militärtekniska ämnen, arbetsformer och kursplaner m. m. från
försvarets läroverk.

Utredningsuppdraget beräknas vara slutfört under år 1948.

16. Utredning rörande översyn av krigsavlöningsreglementet.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 september 1947
med uppgift att inom departementet biträda med översyn av krigsavlöningsreglementet
med anledning av den från och med den 1 juli 1947 genomförda
löneregleringen för statens tjänstemän ävensom avgiva de förslag, vilka
av utredningen kunna föranledas:

Ericson, F. C. W., kansliråd;

Almroos, A., förvaltare.

Lokal och tel.: Kanslihuset.

De sakkunniga beräkna kunna avgiva förslag i ämnet i början av år 1948.

Socialdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1947.

1. Bostadssociala utredningen (1945:1 8; 1946:1 14; 1947:1 13).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 oktober 1933 för att
biträda med utredning rörande omfattningen och beskaffenheten av städers
och stadsliknande samhällens slumbostadsbestånd ävensom rörande åtgärder
ägnade att undanröja missförhållanden i sådant hänseende:

Nyström, B. A. E., byråchef, ordförande;

Engkvist, O., byggmästare;

Wallander, S„ arkitekt;

Westholm, S., f. d. stadsarkitekt;

Åhrén, U. E., arkitekt.

Sekreterare:

Johansson, A. H., byråchef, ordförande i statens byggnadslånebyrå.

Biträdande sekreterare:

Holm, P., pol. mag.

Utredningen, som under år 1947 sammanträtt 5 gånger, har den 28 april
1947 avgivit slutbetänkande del IT, behandlande saneringen av stadssamhäl -

Riksdagsberättelsen.

I St 1 lenas bebyggelse och organisationen av låne- och bidragsverksamheten för
bostadsändamål (SOU 1947:26).

Uppdraget är därmed slutfört.

2. 1944 års kommitté för kommunal samverkan (1945: I 12; 1946: I 18;

1947: I 16).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 11 november 1938, den 3 mars
1944 och den 22 februari 1946 (se Post- och Inrikes tidn. den 18 november
1938):

Löwbeer, N. T., generaldirektör, ordförande;

Anderson, C. A., direktör, ordförande i Stockholms stadsfullmäktige;
Brännberg, C. M., sjukkassedirektör, ordförande i Göteborgs och Bohus läns
landsting;

Ekemar, K. E., kanslidirektör;

Fagerberg, J. A., förrådsföreståndare;

Larsson, Y. G. R„ f. d. borgarråd, led. av II kamm.;

Thun, F. W., poststationsföreståndare, ordförande i Stockholms läns landsting,
led. av I kamm.;

Wallentheim, A. V., sekreterare, led. av II kamm.;

Wigert, A. G. A., landskamrerare;

Åhrén, U. E., arkitekt.

Expert för viss fråga:

Waller, S., kanslidirektör.

Sekreterare:

Törngren, C. E. G., direktör i svenska stadsförbundet.

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1939: S 22 och 1945:1 S 12.
Kommittén har under år 1947 hållit 2 sammanträden in pleno, varjämte
ett arbetsutskott inom kommittén sammanträtt 16 gånger. Kommittén har
den 30 april 1947 avgivit betänkande med förslag till lag om regionkommuner
in. in. (SOU 1947: 30).

Uppdraget är därmed slutfört.

3. 1941 års befolkning sutredning (1945:1 19; 1946:1 23; 1947:1 19).

Utredningen tillkallades enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 september
1941 för att inom departementet verkställa utredningar rörande vissa
befolkningspolitiska spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 12 september
1941).

Den 5 oktober 1946 avgav utredningen betänkande med förslag att underlätta
hushållens tvättarbete (SOU 1947:1).

Utredningens delegation för hem- och familjefrågor ombildades genom
beslut av Kungl. Maj :t den 12 januari 1947 till en självständig kommitté,
utredningen för hem- och familj efrågor, med uppdrag att fullfölja inom befolkningsutredningen
påbörjat utredningsarbete (se I S 11).
Befolkningsutredningens uppdrag är därmed slutfört.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

4. Sakkunniga för utredning beträffande erforderliga åtgärder vid över- J ]§; 6
flgttning från socialstyrelsen till statens arbetsmarknadskommission av
ärenden rörande arbetslöshetsförsäkring (1946:1 34; 1947:1 27).

Tillkallade av Kungl. Maj :t den 26 januari 1945 med uppdrag att inom
departementet biträda med utredning rörande vilka åtgärder, som behöva
vidtagas vid en överflyttning från socialstyrelsen till statens arbetsmarknadskommission
av ärenden rörande arbetslöshetsförsäkring:

Thomson, A. N„ landshövding, ordförande;

Jerneman, T. G., byråchef.

Sekreterare:

Ringenson, C. T. S., byrådirektör.

De sakkunniga ha den 15 februari 1947 till statsrådet Mossberg överlämnat
en promemoria angående vissa frågor i samband med förläggning till en
nyinrättad arbetsmarknadsstyrelse av socialstyrelsens arbetsmarknadsbyrå.
Uppdraget är därmed slutfört.

5. 1945 års civilförsvarsutredning (1946:1 39; 1947:1 30).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 oktober 1945 för
att verkställa översyn av gällande anordningar för civilförsvaret (se Postoch
Inrikes tidn. den 13 oktober 1945):

Bergquist, Th. E. N., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande;

Håstad, E. W., docent, led. av II kamm.;

Lemmel, C. F. R., överstelöjtnant;

Linderot, S. H., redaktör, led. av I kamm.;

Lundquist, S. V., direktör;

Svenson, Gärda, fru, led. av I kamm.;

Thapper, G. F., metallarbetare, led. av II kamm.;

Öberg, Märta, kassörska, led. av II kamm.

Sekreterare:

Widmark, G. F. S., assessor.

Biträdande sekreterare:

Fernqvist, L. G., förste byråsekreterare.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: I S 39.

Utredningen har den 10 januari 1947 avgivit betänkande med förslag rörande
civilförsvarets organisation in. in. (SOU 1947: 10).

Uppdraget är därmed slutfört.

6. Sakkunniga för utredning rörande personalorganisationen vid statens
skolor tillhörande barna- och ungdomsvården (1947: I 35).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 mars 1946 för att
inom socialdepartementet verkställa utredning angående personalorganisationen
vid dåvarande statens skyddshem (nu statens skolor tillhörande barna-
och ungdomsvården):

Riksdagsberättelsen.

I Si 6 Norberg, R. E., statskommissarie;

Eriksson, G. T., byråchef.

Sekreterare:

Örtengren, S. O., andre kanslisekreterare.

De sakkunniga hava den 5 mars 1947 avgivit betänkande och förslag rörande
löneställningen för personalen vid de statliga ungdomsvårdsskolorna
(stencilerat).

Uppdraget är därmed slutfört.

7. Utredningen rörande ett centralt arbetsmarknadsorgan (1947:1 36).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 8 mars 1946 för att verkställa
utredning rörande ett centralt organ inom statsförvaltningen för handhavande
av arbetsmarknadsfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 11 mars
1946):

Thomson, A. N., landshövding, ordförande;

Bergquist, Th. E. N., landshövding, f. d. riksdagsman;

Fagerholm, P. H., ombudsman, led. av II kamm.;

Gillström, A. K., redaktör, led. av I kamm.;

Grahn, E. G., ombudsman;

Kugelberg, W. B., direktör i svenska arbetsgivareföreningen;

Svensson, G. Hj., lantbrukare, led. av II kamm.

Expert:

Hedfeldt, N. E., t. f. lagbyråchef.

Sekreterare:

Hultström, L. A. I., byråchef.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1947: I S 36.

Genom beslut den 15 november 1946 har Kungl. Maj :t anbefallt utredningen
att i samband med fullgörandet av utredningens uppdrag taga i
övervägande de spörsmål om formerna för revision av arbetsmarknadskommissionens
medelsförvaltning m. m., vilka behandlats under punkten
7:°) i riksdagens skrivelse den 11 juni 1946, nr 212, i anledning av riksdagens
år 1945 församlade revisorers berättelse.

Utredningen har i december 1946 avgivit ett betänkande rörande ett centralt
arbetsmarknadsorgan (SOU 1947:24).

Uppdraget är därmed slutfört.

8. Polisinstruktionsntredningen (1947:1 41).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 juni 1946 med uppdrag
att verkställa revision av gällande föreskrifter om polisens allmänna
tjänstefunktioner och sättet för deras fullgörande, främst i vad avser
polisens förhållande till allmänheten (se Post- och Inrikes tidn. den 20
juni 1946):

Lindell, I. A., statssekreterare, ordförande;

Andersson, E. R., poliskonstapel;

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

Fontell, E., polismästare; I £>; 10

Olofsson, Å. W., redaktör, led. av II kamm.;

Thulin, G. Å. L., statspolisintendent.

Expert och sekreterare:

Sjöholm, B. E., landsfogde.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1947: I S 41.

Utredningen har den 27 maj 1947 avgivit betänkande med förslag till
tjänstereglemente för polisväsendet (SOU 1947:45).

Uppdraget är därmed slutfört.

9. Sakkunnig för utredning rörande en central polisinspektion och därmed

sammanhängande frågor (1947:1 52).

Tillkallad av Kungl. Maj :t den 25 oktober 1946 för att såsom sakkunnig
inom departementet biträda med verkställande av utredning rörande en
central polisinspektion och härmed sammanhängande frågor:

Enhörning, H. A., landsfogde.

Den sakkunnige har med skrivelse den 26 juni 1947 överlämnat en promemoria
angående en central polisinspektion (stencilerad).

Uppdraget är därmed slutfört.

10. Sakkunnig för översyn av statens utlänningskommissions och statens

flyktingsnämnds verksamhet och organisation m. m. (1947:1 53).

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 november 1946 för
att verkställa översyn av statens utlänningskommissions och statens flyktingsnämnds
verksamhet och organisation, vilken översyn skall syfta till
att skapa en efter fredsmässiga förhållanden anpassad ordning för handläggningen
av de frågor, som hittills ankommit på nämnda organ; skolande
den sakkunnige äga att successivt inkomma med resultaten av berörda
översyn:

Hagelin, N. P., e. o. byråchef, ordförande i statens utlänningskommission
och i statens flyktingsnämnd.

Experter:

Wahlberg, E. C. A., direktör i svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet
(fr. o. m. den 29 november 1946);

Norberg, K. E., statskommissarie (fr. o. m. den 2 januari 1947);

Haage, E. H., folkskolinspektör (fr. o. m. den 7 januari 1947).

Sekreterare:

Lindencrona, G., byråchef;

Wahlström, K.-O., e. o. förste byråsekreterare (fr. o. m. den 7 januari 1947).

Den sakkunnige har under år 1947 avgivit tre promemorior (stencilerade),
nämligen den 31 januari promemoria med förslag om inrättande av en utlänningsstyrelse
samt den 11 februari dels en promemoria med förslag till
omedelbar avveckling av statens utlänningskommissions sociala verksamhet
och successiv reducering av statens flyktingsnämnds uppgifter, dels ock en

Riksdagsberättelsen.

I S: 10 promemoria med förslag angående upphävande av bestämmelserna i 61 §
2 mom. fattigvårdslagen om utlännings hemsändande.

Vid utarbetandet av promemorian rörande frågan om utlännings hemsändande
har förste kanslisekreteraren L. W. Vogel biträtt med sekreterargöromål.

Uppdraget är därmed slutfört.

11. Utredningen för hem- och familjefrågor.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 januari 1947 för
att inom departementet fullfölja inom 1941 års befolkningsutredning påbörjat
utredningsarbete angående hem- och familjefrågor:

Höjer, T. Signe E„ fru, ordförande;

Collin, Karin, fröken;

Osvald, Ingrid M., byråchef, led. av I kamm.;

Rydh, Hanna, fil. d:r;

Wallentheim, Annie, fru;

Wiklund, Gertrud K., fru.

Sekreterare:

Åkennan-Johansson, Brita, fil. lic., fru.

Utredningen, som under år 1947 hållit 6 sammanträden, har den 25
augusti 1947 avgivit betänkande angående familjeliv och hemarbete (SOU
1947: 46).

Uppdraget är därmed slutfört.

12. 1947 års butikstängningssakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 februari 1947 för
att biträda med utredning rörande revision av butikstängningslagstiftningen
(se Post- och Inrikes tidn. den 7 mars 1947):

Alexanderson, K. E., revisionssekreterare, t. f. byråchef, ordförande;
Borgström, N. O. G. J., verkst. direktör i Sveriges köpmannaförbund;
Ekendahl, Sigrid H. E., ombudsman, led. av II kamm.;

Johansson, S. A., förbundsordförande i svenska handelsarbetareförbundet;
Julin, Gertrud, personalkonsulent;

Landström, H., revisor;

Osvald, Ingrid M., byråchef, led. av I kamm.

Expert:

Backe, O. T., advokat (fr. o. m. den 30 september 1947).

Sekreterare:

Vogel, L. W., förste kanslisekreterare.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Departementschefen erinrade
därvid om att det stundom gjorts gällande, att något behov av en
butikstängningslag icke förelåge, eftersom en särskild arbetstidslag numera
reglerade arbetstiden för personal i detaljhandelsföretagen, även

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

de minsta. Enligt departementschefens åsikt läte det sig emellertid icke I 13
göra att avskaffa lagen. Departementschefen framhöll sålunda, att även
om arbetstiden för de anställda numera vore reglerad i annan ordning, så
krävde dock andra viktiga sociala önskemål liksom också näringspolitiska
intressen att lagen bibehölles. Särskilt vore det angeläget att trygga skälig
fritid åt butiksinnehavarna själva och att åstadkomma i stort sett likartade
konkurrensförhållanden mellan de olika företagen. Vissa jämkningar kunde
emellertid företagas i lagen i syfte att tillgodose allmänhetens intresse av
en förbättrad varudistribution. De gällande bestämmelserna medförde i regel
svårigheter för yrkesarbetande personer att göra inköp i butik, understundom
betydande sådana. Särskild uppmärksamhet påkallade härvid de
förvärvsarbetande husmödrarnas problem. Den rådande bristen på arbetskraft
gjorde det även önskvärt att icke några onödiga hinder restes mot
de gifta kvinnornas yrkesarbete. Frågan vilka ändringar som kunde företagas
i nyssnämnda riktning borde utredas i kontakt med de olika av
spörsmålet berörda grupperna, och man borde söka nå fram till en lösning
som tillgodosåge såväl konsumenternas krav som köpmännens och de anställdas
berättigade intressen.

Även i övrigt borde butikstängningslagen'', med beaktande av vunna erfarenheter,
göras till föremål för översyn, därvid möjligheter till ändringar,
som kunde bidraga till en smidigare tillämpning, borde särskilt beaktas. Ett
av de områden, som härvid särskilt gjorde sig påminda, vore regleringen av
kioskhandeln, även om denna verksamhet delvis komme i ett nytt läge i
samma mån som de tidigare diskuterade möjligheterna att ordna kvällshandel
för butiker i allmänhet realiserades.

De sakkunniga, som intill den 1 december 1947 hållit 11 sammanträden,
ha i december 1947 avgivit betänkande med förslag till ändrad butikstängningslagstiftning.

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1948.

13. Socialvårdskommittén (1945:1 10; 1946:1 16; 1947:1 14).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 december 1937 (se
Post- och Inrikes tidn. den 4 januari 1938):

Eriksson, J. B., f. d. landshövding, ordförande;

Bexelius, E. G., t. f. generaldirektör;

Hagård, S. A. A., lasarettssyssloman, led. av II kamm.;

Hartmann, L., fil. lic., redaktör;

Höjer, K. J., generaldirektör;

Nordgren, Olivia L., fru, led. av II kamm.;

Persson, F. J. H., ombudsman, led. av II kamm.;

Skoglund, .1. M., hemmansägare, led. av II kamm.;

Wallén, O. A., lantbrukare;

Wangson, O. R., fattigvårdsdirektör.

Riksdagsberättelsen.

I S: 13 Sakkunniga vid verkställande av en kommittén anförtrodd utredning rörande
arbetslöshetsförsäkring och kontantunderstödsverksamhet för arbetslösa,
tillkallade av departementschefen den 18 mars och den 7 april 1941:
Jerneman, T. G., byråchef;

Larsson, I., ordförande i svenska beklädnadsarbetareförbundet;

Sten, H., redaktör, led. av I kamm.;

Brodén, E. H., direktör i svenska arbetsgivareföreningen;

Sölvén, K. O. A., advokat (t. o. m. den 30 november 1947).

Såsom sakkunniga att biträda kommittén vid översyn av 1916 års lag om
försäkring för olycksfall i arbete har departementschefen den 21 maj 1947
tillkallat:

Berg, O., kassör i svenska gjutareförbundet;

Broberg, R., byråchef;

Hedenström, C. H., direktör i svenska lantbrukarnes olycksfallsförsäkringsbolag; Hultman,

P. G., verkst. direktör i pappersmasseförbundet;

Löfmark, E. B., försäkringsråd;

Palmer, I., överläkare;

Sölvén, K. O. A., advokat;

Tegendal, O. E., byråchef;

Östrand, D. O., generaldirektör.

Såsom sakkunniga att biträda kommittén vid utredning av frågan om
kompensation åt folkpensionärer för stegrade levnadskostnader har departementschefen
den 18 augusti 1947 tillkallat:
östlind, A. J., byråchef;
von Hofsten, E. A. G., byråchef;

Berglund, K. G., aktuarie.

Den 1 augusti 1945 har departementschefen åt ledamoten K. J. Höjer uppdragit
att såsom sakkunnig beträffande de frågor, som stå i samband med
en omarbetning av 1918 års fattigvårdslag, för kommitténs räkning verkställa
utredning rörande nämnda frågor.

Sekreterare:

Svensson, S. O., hovrättsassessor (t. o. m. den 31 augusti 1947);

Hessler, J. T. H., förste byråsekreterare (arbetslöshetsförsäkringsfrågor);
Engström, E. M., e. o. förste byråsekreterare (frågor rörande den sociala
olycksfallsförsäkringen).

Lokal: Torsgatan 4; tel.: 10 83 22.

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1939: S 19.

Kommittén har under år 1947 intill den 1 december hållit 17 plenisammanträden,
varjämte särskilda delegationer hållit 41 sammanträden.

Den i 1946 års berättelse omförmälda utredningen om ändrade grunder
för barnbidrag till invaliders och änkors barn samt om änkeunderstöd och
i samband därmed frågan om revision av bidragsförskottslagen har avslutats
och förslag i ämnet har avlämnats under mars månad (SOU 1947: 21).
Förslaget lades till grund för Kungl. Maj :ts proposition till 1947 års riksdag,
nr 288, vilken bifallits av riksdagen.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

(35

Arbetet med revision av fattigvårdslagstiftningen bär fortsatt under år J pj.
1947. Förslag i ämnet beräknas kunna avlämnas före 1948 års utgång.

Utredningsarbetet på den sociala olycksfallsförsäkringens område har
fortsatt under år 1947. På grund av ax-betets omfattning kan fullständigt
förslag i frågan icke avlämnas förrän under 1948. Separat förslag om förhöjning
av sjukpenning och livräntor kommer dock att avlämnas vid årsskiftet.
Förslag till vissa ändringar i 1927 års inilitärersättningsförordning
beräknas kunna avlämnas under våren 1948.

Vid ställningstagande inom kommittén till utarbetat förslag angående
införande av obligatorisk arbetslöshetsförsäkring har befunnits nödvändigt
att även utarbeta ett alternativt förslag i ämnet. Avlämnande av betänkande
har därigenom blivit fördröjt men beräknas kunna ske under våren 1948.

Utredningen angående frågan om kompensation åt folkpensionärer för
stegrade levnadskostnader har slutförts och betänkande därom avgivits den
26 november 1947 (stencilerat).

Under år 1947 har kommittén avgivit yttranden i skilda sociala spörsmål.

14. 1938 ärs arbetarskyddskommitté (1945:1 11; 1946:1 17; 1947:1 15).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1938 (se Postoch
Inrikes tidn. den 9 juli 1938):

Nordin, J. V., generaldirektör, chef för arbetsrådet, ordförande;

Andersson, G. L., pappersarbetare, led. av II kamm.;

Fischer, Ida A. E., yrkesinspektris;

Söderbäck, C. F., verkst. direktör i svenska arbetsgivareföreningen (t. o. m.
den 3 december 1946);

Odholm, G. G. A., direktör i svenska arbetsgivareföreningen (fr. o. m. den
4 december 1946);

Hultman, P. G., verkst. direktör i pappersmasseförbundet;

Löfvander, A., lantbrukare, led. av I kamm.;

Yllner, C. A. T., förste provinsialläkare;

Olovson, O. E., redaktör, led. av II kamm.;

Vahlberg, G. E., andre ordförande i landsorganisationen.

Experter:

Alling, K. G., f. d. provinsialläkare;

André, L. B. H., yrkesinspektör;

Bergwall, G., bergmästare;

Blomqvist, G. G. T., e. o. försäkringsråd;

Christenson, A. K., e. o. förste byråsekreterare;

Fahlman, T., bergsingenjör;

Gabrielson, E. V., byråchef;

Hansen, F. H. R., major i väg- och vattenbyggnadskåren;

Karlsson, K. V., gruvarbetare, led. av II kamm.;

Kvist, S., gruvarbetare;

Saemund, A. G., verkst. direktör i svenska lantarbetsgivareföreningen;

5 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt.

Riksdagsberättclscn.

Riksdagsberättelsen.

I S: 14 Welin-Berger, J. A. E., yrkesinspektör;

Östergren, T. R. S., krigsråd.

Såsom experter att biträda kommittén vid utredning av frågan om arbetarskyddet
ombord å fartyg har departementschefen den 13 juni 1947 tillkallat
:

Sjöholm, K. Hj., kommerseråd;

Öbrink, J. H., byrådirektör;

Forssblad, D., sjökapten, ordförande i Sveriges redareförening;

Lindberg, C. A. E., ombudsman hos svenska sjöfolksförbundets stockholmsavdelning,
led. av II kamm.

Såsom expert att biträda kommittén vid utarbetandet av för byggnadsindustrien
erforderliga särskilda arbetarskyddsföreskrifter har departementschefen
den 5 december 1947 tillkallat:

Lindqvist, R. H., byggnadschef, tekn. d:r.

Teknisk sekreterare, tillika föredragande:

Starland, K. A. H., yrkesinspektör.

Biträdande sekreterare:

Kock, C. O., förste byråsekreterare (fr. o. m. den 8 juli 1947).

Lokal: Arbetsrådet, Kungsgatan 2; tel.: 10 29 34 (ordföranden) och
11 29 33 (sekreteraren).

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1939: S 20.

Kommittén har under år 1947 hållit endast expertsammanträden, vilka
intill den 1 december omfattat sammanlagt 41 dagar.

Inom kommittén har under året verkställts överarbetning och slutjustering
av förslag till vissa specialförfattningar på arbetarskyddets område,
överläggningar ha härvid ägt rum med bland annat representanter för vissa
av förslagen berörda fackorganisationer. Utredningen av frågan om arbetarskyddet
ombord å fartyg har påbörjats inom en särskild expertkommitté.
Dess arbete har under året i huvudsak omfattat genomgång och granskning
av gällande arbetarskyddsbestämmelser för sjöfolket samt förslag till ändring
i dessa bestämmelser.

Ovannämnda arbetsuppgifter ävensom utredning av frågan att överflytta
handläggningen av ärenden rörande arbetarskyddet ombord å fartyg från
kommerskollegium till yrkesinspektionen beräknas kunna slutföras under
år 1948.

15. Kommittén för estlandssvenskarna (1945:1 16; 1946: I 22; 1947: I 18).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 september 1940:
Sandström, A. E. F., f. d. justitieråd, ordförande;

Curman, J. E., f. d. riksantikvarie, ledamot av överstyrelsen för riksföreningen
för svenskhetens bevarande i utlandet, vice ordförande;

Forslund, J. A., led. av I kamm.;

Hellstedt, E. S., legationsråd;

Kuylenstierna, G. W. G., f. d. generaldirektör;

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet. 67

Lindeberg, E. F. L., generaldirektör; J jg

Skogh, S. A., byråchef; „s

Ytterborn, G. R., överdirektör;

Svedelius, E., f. d. direktör i utlandssvenskarnas förening;

Hafström, A. G. G:son, fil. lic. och jur. kand.;

Östberg, L. F. P., advokat;

Bexelius, E. G., t. f. generaldirektör.

Genom beslut den 24 januari 1947 har Kungl. Maj :t, på därom av kommittén
gjord hemställan, entledigat ledamöterna Sandström, Forslund, Hellstedt,
Kuylenstierna, Lindeberg, Skogh, Ytterborn, Svedelius och Bexelius
samt uppdragit åt ledamöterna Curman, Hafström och Östberg att slutföra
kommitténs arbete. Kungl. Maj :t har tillika uppdragit åt Curman att vara
ordförande i kommittén i denna sammansättning.

Expert för fiskerifrågor:

Hessle, Chr. W., byrådirektör.

Expert för mottagande och inkvartering:

Cronwall, M., assistent vid vårdhemmet Högalid.

Expert för befolkningsstatistiska utredningar:

Hyrenius, H., fil. d:r.

Sekreterare:

Ohlson, S., jur. kand.

Lokal: Tunnelgatan 23; tel.: 11 35 00, 11 57 21, 11 57 22.

Angående kommitténs uppdrag, se 1941:1 S 26.

Kommittén har under tiden den 1 januari—den 1 december 1947 hållit
33 sammanträden.

I kommitténs förteckning över estlandssvenskar i Sverige finnas upptagna
cirka 7 500 personer (år 1946 cirka 7 300). Beträffande de åldringar,
som äro utplacerade å ålderdomshem, har kommittén sökt medverka till
att, där så varit möjligt, deras anhöriga skulle taga vård om dem.

Kommitténs huvudsakliga arbete har varit inriktat på att hjälpa estlandssvenskarna
att bliva svenska medborgare. Under året ha sålunda 1 341 personer
erhållit svenskt medborgarskap.

Den av Rågöstiftelsen år 1940 påbörjade kolonisationsverksamheten har
fortsatt i intimt samarbete med kommittén. Utbetalandet av redan beviljade
studielån för att möjliggöra fullbordandet av påbörjade studier har ägt
rum. Nya studielån ha under året icke tillkommit. Indrivningen av de kontanta
lån, som estlandssvenskarna vid sin ankomst till Sverige erhållit genom
kommittén för inköp av nödvändiga kläder och bohagsutrustning, har
fortsatts. Vidare har påbörjats indrivning av estlandssvenskarnas skulder
för in natura erhållen bohagsutrustning.

Kommitténs arbete beräknas kunna slutföras omkring den 1 juli 1948.

16. Statens flyktingsnämnd (1945:1 20; 1946:1 24; 1947:1 20).

Enligt kungörelse den 12 september 1941 (SFS nr 753) om statlig och
statsunderstödd flyktingshjälp skall från och med den 1 oktober 1941 en

Riksdagsberättelsen.

Il S: 16 särskild nämnd, kallad statens flyktingsnämnd, finnas för handläggning avärenden
om bidrag av statsmedel till flyktingskommittéer samt om direkt
understöd av statsmedel åt utlänning, som icke erhåller hjälp genom flyktingskommitté.
Instruktion för nämnden fastställdes den 26 september 1941.

Ny kungörelse om statlig och statsunderstödd flyktingshjälp utfärdades
den 30 juni 1947 (SFS nr 550). Enligt denna skall nämnden handlägga
ärenden om bidrag av statsmedel till flyktingskommittéer samt sådana ärenden
angående bistånd i övrigt åt flyktingar, vilka icke ankomma på annan
myndighet.

Ledamöter:

Hagelin, N. P., e. o. byråchef, ordförande och chef för statens utlänningskommission,
ordförande;

Andersson, Ebon M. I., bibliotekarie, led. av I kamm.;

Lindström, H., tryckerimästare (fr. o. m. den 1 juli 1947);

Skogh, S. A., byråchef;

Wahlberg, E. C. A., direktör i svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet.
Ersättare:

Perslow, M. S., byråchef (t. o. m. den 30 juni 1947);

Birke, G. E., grosshandlare, led. av II kamm.;

Wallentheim, A. V., sekreterare, led. av II kamm.;

Granath, A., sekreterare (t. o. in. den 30 juni 1947);

Wahlström, K.-O., e. o. förste byråsekreterare (fr. o. in. den 1 juli 1947);
Hagård, S. A. A., lasarettssyssloman, led. av II kamm.

Lokal: Statens flyktingsnämnd, Brunkebergstorg 14; tel.: 23 52 80 (växel).
Som nämndens kansli har fr. o. m. den 1 januari 1947 t. o. m. den 30
juni 1947 tjänstgjort statens utlänningskommissions sociala byrå samt
fr. o. in. den 1 juli 1947 arbetsförmedlingens utlänningssektion vid statens
arbetsmarknadskommission.

Nämnden har under år 1947 sammanträtt 19 gånger.

Under tiden den 1 januari—den 30 september 1947 har genom nämnden
utbetalats understöd med tillhopa 2 635 111 kronor 80 öre. Därav har
463 525 kronor 48 öre beviljats som bidrag åt flyktingskommittéerna och
2 171 586 kronor 32 öre utgått som bidrag till enskilda flyktingar.

17. Jordbrukets byggnadsstudiekommitté (1945:1 31; 1946:1 30;

1947:1 23).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 oktober 1943
med uppdrag att anordna arbetsstudier beträffande byggnadsarbete för
jordbrukets behov (se Post- och Inrikes tidn. den 15 oktober 1943):
Lindeberg, E. F. L., generaldirektör, ordförande;
von Bergen, J. A., byrådirektör;

Björkman, V., ordförande i svenska murareförbundet;

Eriksson, G., kassör i landsorganisationen;

Grewin, J., ordförande i svenska byggnadsträarbetareförbundet;

Nilson, Hj. R., hemmansägare, led. av II kamm.;

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

Saemund, A. G., verkst. direktör i svenska lantarbetsgivareföreningen; J ,18

Sjögren, K. E., direktör i Sveriges lantbruksförbund;

Strandberg, E., ombudsman i svenska grov- och fabriksarbetareförbundet;
örborn, K. A., agronom.

Utredningsavdelning:

Wale, H., civilingenjör (avdelningens chef);

Boman, K. J., civilingenjör;

Forsgren, K.-G., ingenjör (t. o. in. den 15 november 1947);

Bengtsson, K., ingenjör (assistent);

Brinkmar, A., ingenjör (assistent t. o. m. den 31 mars 1947);

Bryntse, I., (assistent);

Carlsson, A. C., ingenjör (assistent fr. o. m. den 1 augusti 1947);

Fasth, E. L., (assistent);

Hermansson, T., ingenjör (assistent);

Johansson, H., (assistent);

Lindgren, B. E., ingenjör (assistent);

Lööf, E., ingenjör (assistent);

Marmstål, F., (assistent).

Sekreterare:

Junaeus, H. A. G., byrådirektör.

Lokal: Torstenssonsgatan 12; tel.: 62 43 40, 62 43 50.

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1944:1 S 40.

Under år 1947 intill den 1 december ha 7 sammanträden hållits med
kommittén. Dessutom ha flera mindre sammanträden och konferenser ägt
rum.

Mera omfattande arbetsstudier ha under år 1947 bedrivits vid sex olika
arbetsplatser. Fyra av dem ha gällt ekonomibyggnader och de övriga bostadshus.
Det erhållna materialet är under bearbetning. Dessutom ha beträffande
enstaka byggnadsdelar gjorts försöksmässiga studier för utrönande
av olika arbetsmetoders lämplighet. De metoder, vilka funnits vara
lämpligast, ha sedan tillämpats vid olika byggen i syfte att få tidsåtgången
för olika arbetsoperationer belyst under skilda förhållanden.

Omprövningen av gängse byggnadskonstruktioner i syfte att förbilliga
dessa har fortsatt. I fråga om takstolar, väggar och andra bärande konstruktioner
äro vissa resultat färdiga att publiceras. Undersökningar pågå
beträffande grunder och inredningar.

Kostnadsanalyser avsedda att giva ledning vid rationaliseringsverksamheten
på ifrågavarande byggnadsområde ha utförts.

Kontakt har uppehållits med befintliga organ för forskning, planläggning
och standardisering på byggnadsområdet.

Utredningens arbete beräknas bliva slutfört under år 1948.

18. Kommittén för partiellt arbetsföra (1945:1 32; 1946:131; 1947:1 24).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 oktober 1943 med
uppdrag att verkställa utredning av de partiellt arbetsföras problem (se
Post- och Inrikes tidn. den 25 oktober 1943):

Riksdagsberättelsen.

[ Si 18 Kjellman, G. H., landshövding, ordförande;

Cederström, Hj., ingenjör;

Hammarberg, S., ombudsman i de lungsjukas riksförbund (fr. o. m. den 5
september 1947);

Hedkvist, C., sekreterare i de blindas förening;

Larsson, K., sekreterare i svenska träindustriarbetareförbundet;

Larsson, M., direktör i svenska arbetsgivareföreningen;

Myrdal, Alva, studierektor, fru (t. o. m. den 4 september 1947);

Rehn, L. G., sekreterare i landsorganisationen;

Riilcker, A., stadsdistriktsläkare;

Thorelli, H., överingenjör.

Experter:

Bergh, A., förste byråinspektör;

Ericson, F. C. W., kansliråd;

Montell, J. E. O., expeditionschef;

Söderqvist, C., byrådirektör.

Sekreterare:

Ström, N., förste byråinspektör.

Biträdande sekreterare:

Johnson, A., aktuarie;

Rehnberg, B., inspektör (t. o. in. den 15 december 1946);

Sandrén, J., redaktör.

Lokal: Roslagsgatan 14; tel. 31 70 74.

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1944: IS 42.

Under tiden den 1 december 1946—den 30 november 1947 har kommittén
hållit 29 plenisammanträden, varjämte särskilda delegationer hållit ett
antal sammanträden.

Kommittén har den 21 februari 1947 avlämnat sitt betänkande II med
förslag angående yrkesvägledning och yrkesutbildning för partiellt arbetsföra
m. m. (SOU 1947: 18) samt den 3 juli 1947 betänkande III med utredningar
och förslag angående sysselsättnings- och arbetsterapi vid vissa sjukhus
och vårdanstalter m. in. (SOU 1947:44). Det sistnämnda betänkandet
har utarbetats gemensamt med statens sjukhusutredning av år 1943. Kommittén
har därjämte i skrivelser och yttranden till chefen för socialdepartementet
gjort framställningar om vissa åtgärder för de partiellt arbetsföra.

Betänkande om de partiellt arbetsföras anställning i allmän tjänst beräknas
kunna framläggas i början av år 1948.

Under hösten 1947 ha ordföranden, sekreteraren och en expert företagit
en resa till England och Schweiz för att studera de åtgärder, som därstädes
vidtagits för de partiellt arbetsföra.

19. 1945 års skogshårbärgesntredning (1946:1 33; 1947:126).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 januari 1945 med
uppgift att inom departementet biträda med utredning angående förbätt -

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

rande av skogsarbetarnas och dem närstående arbetargruppers bostadsför- [ ^: 20
hållanden på arbetsplatserna (se Post- och Inrikes tidn. den 31 januari

1945):

Wallner, K. O. G., skogs- och flottledsinspektör, ordförande;

Sten, H., redaktör, led. av I kamm.;

Sahlin, O., disponent.

Sekreterare:

Broström, S., forstmästare;

Ahlbom, S. V., förste byråsekreterare.

Lokal: Kungsgatan 55; tel.: 11 78 30.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: IS 33.

Under år 1947 har utredningen hållit 2 sammanträden.

Utredningen har den 22 februari 1947 avgivit betänkande, del I, rörande
bostads- och levnadsförhållandena på hemmansskogarna med förslag till
åtgärder för bostadsbeståndets komplettering och förbättrande (SOU 1947:

37). Första delen av utredningens uppdrag är därmed slutfört.

Arbetet med anbefalld översyn av skogs- och flottledshärbärgeslagarna
har under år 1947 påbörjats. I samband härmed ha utredningens ledamöter
företagit två studieresor till Norrland, Dalarna och Värmland, varjämte
utredningens ordförande företagit kortare studieresor i Norge och Finland.

Under året införskaffade uppgifter angående arbetarantal, bostadsförhållanden
m. m. ha bearbetats.

Utredningens uppdrag beräknas bliva slutfört under första hälften av år
1948.

20. Byggnadssäsongutredningen (1946:1 38; 1947:1 29).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 augusti 1945 för
utredning angående överföring av viss del av den nuvarande byggnadsregleringen
att gälla även under normala tider (se Post- och Inrikes tidn. den
21 september 1945):

Thomson, A. N„ landshövding, ordförande;

Björkman, V., ordförande i svenska murareförbundet;

Gustafson, D., byggmästare;

Holmén, F. H., direktör i svenska byggnadsindustriförbundet;

Johansson, A. H., byråchef, ordförande i statens byggnadslånebyrå;

Olsson, I. S., sekreterare i svenska byggnadsträarbetareförbundet.

Sekreterare:

Lindblad, C. W., e. o. byråsekreterare.

Lokal och tel.: Arbetsmarknadsstyrelsen.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: IS 38.

Med hänsyn till inflationsriskerna in. in. samt den alltjämt betydande
bristen på arbetskraft och byggnadsmaterial har det varit nödvändigt att
tills vidare bibehålla och jämväl skärpa regleringen av byggnadsverksamheten.
Utredningen, som funnit det önskvärt att i möjligaste mån anknyta
sitt förslag till den vid regleringens upphörande rådande arbetskraftssitualionen,
har icke sammanträtt sedan i juni 1946.

Riksdagsberättelsen.

1 S: 21 21. Sakkunniga angående vissa egnahems- och arbetsmarknadsfrågor

(1946:140; 1947: 131).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 december 1945 för
att inom departementet verkställa utredning rörande vissa frågor angående
försäljning av egnahem och bostadsrättslägenheter i samband med innehavarens
avflyttning till annan ort i arbetsmarknadsreglerande syfte ävensom
angående betalning av förfallande annuiteter och räntor å bostadslån vid inkomstbortfall
till följd av arbetslöshet och arbetskonflikt (se Post- och Inrikes
tidn. den 11 december 1945):

Lindeberg, E. F. L., generaldirektör, ordförande;

Tunhammar, E., direktör i Sveriges industriförbund;

Gonäs, E., ombudsman i svenska gruvindustriarbetareförbundet;

Persson, F. J. H., ombudsman, led. av II kamm.

Expert:

Södermark, S., advokat.

Sekreterare:

Ekdahl, O. G., t. f. kansliråd.

Lokal och tel.: Statens byggnadslånebyrå.

Under år 1947 ha de sakkunniga hållit 10 sammanträden.

De sakkunniga ha under året utfört vissa undersökningar rörande lämpligheten
av att genom åtgärder av moratorieliknande karaktär bereda egnahemsägare
och bostadsrättshavare ekonomiskt skydd i en allmän arbetslöshetskris.

De sakkunniga ha avgivit utlåtande över Norrlandskommitténs betänkande
angående åtgärder vid industrinedläggelse eller driftsinskränkningar,
som föranleda lokalt arbetskraftsöverskott.

Under senare halvåret 1947, då sekreteraren tagits i anspråk för andra
uppgifter, har utredningens verksamhet måst begränsas.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1948.

22. Synkravskommittén (1947: I 33).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 februari 1946 med
uppdrag att inom departementet verkställa utredning rörande behovet av
särskilda fordringar på synförmågan för anställda inom vissa yrken i allmän
och enskild tjänst jämte därmed sammanhängande frågor (se Postoch
Inrikes tidn. den 12 februari 1946):

Ploman, K. G., professor, ordförande;

Larsson, S. W., professor;

Lingman, J., generaldirektör;

Pelow, M. E., byrådirektör;

Strömberg, A. E., rektor;

Strömberg, O. A. E., fältläkare;

Svahn, O. E., t. f. professor.

Sekreterare:

Ström, G. T. W., förste byråsekreterare.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

Lokal och tel.: Riksförsäkringsanstalten (sekreteraren). 1 23

Beträffande direktiven för kommittén, se 1947: I S 33.

Kommittén har under tiden den 1 december 1946 -— den 30 november
1947 sammanträtt 31 dagar. Därjämte ha kommitténs ledamöter och sekreteraren
företagit studiebesök vid vissa anläggningar tillhörande statens
järnvägar och telegrafverket samt vid industrier i Stockholm och Göteborg
med flera orter, överläggningar med representanter för 1944 års
trafikförfattningssakkunniga och 1945 års trafiksäkerhet skommitté ävensom
med representanter för olika yrkesgrupper ha ägt rum.

Kommittén beräknar att slutföra sitt uppdrag under senare delen av år
1948.

23. 1946 års kommitté för den halvöppna barnavården (1947: I 34).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 februari 1946 med
uppdrag att inom departementet verkställa utredning rörande den halvöppna
barnavården och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes
tidn. den 1 mars 1946):

Elmgren, B. F., överlärare, led. av I kamm., ordförande;

Ahnsjö, S., docent;

Alvén, Hildur M., fru, led. av II kamm.;

Höjer, T. Signe E., fru;

Lindblom, Helena, t. f. barnstuguinspektris;

Myrdal, Alva, studierektor, fru;

Nordenfelt, P., leg. läkare.

Experter:

Alvrå, Y., arkitekt;

Englund, Å., amanuens;

Grym, J. F., kronojägare, led. av I kamm.;

Gustafsson, Gunvor, amanuens;

Montgomery, Maja, arkitekt;

Olsson, Gertrud, konsulent;

Pettersson, A. P., lantbrukare, led. av II kamm.;

Romberg, W., aktuarie;

Svenson, Gärda, fru, led. av I kamm.;
östman, F. O., taxeringsrevisor.

Sekreterare:

Tegner, G., pol. mag.

Lokal: Socialdepartementet; tel.: 21 69 47 och 21 69 46.

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1947:1 S 34.

Kommittén har under tiden den 1 december 1946—den 30 november 1947
hållit 24 sammanträden.

Representanter för kommittén ha under år 1947 besökt Göteborg, Landskrona,
Luleå, Lund och Malmö för överläggningar med myndigheterna därstädes.
Vidare ha förskoleseminarierna i Göteborg, Norrköping, Stockholm,

Uppsala och Örebro besökts, varvid seminariernas framtida ställning och

Riksdag sberättelsen.

03 behov av statsunderstöd diskuterats. Vissa jordbruksdaghem ha därjämte
studerats.

Den på kommitténs initiativ igångsatta forskningsverksamheten angående
infektionsriskerna på daghemmen har givit sådana rön, att kommittén
i framställning den 28 februari 1947 hos Kungl. Maj :t anhållit, att verksamheten
måtte få fortsätta och utvidgas till flera daghem under hösten 1947
och våren 1948.

Kommitténs arbetsuppgifter beräknas vara slutförda i början av år 1948.

24. Kommittén för social upplysning (1947: I 46).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1946 med uppdrag
att verkställa utredning om dels inrättande av ett socialmuseum och
dels statsmakternas medverkan i syfte att främja tillkomsten av upplysningsfilmer
i sociala ämnen (se Post- och Inrikes tidn. den 13 juli 1946):
Myrdal, Alva, studierektor, fru, ordförande;

Johansson, G., redaktör;

Åkerman-Johansson, Brita, fil. lic., fru;

Lundberg, J. I., ombudsman, led. av II kamm.;

Munthe, G. L., direktör;

Skjöld, H„ direktör;

Thedin, N., redaktör;

Thörnberg, E., kanslichef.

Sekreterare:

Skoglund, E., förste kanslisekreterare.

Biträdande sekreterare:

Ekström, T., fil. kand. (fr. o. in. den 15 april 1947).

Lokal: Drottninggatan 89, 1 tr.; tel. 30 79 56.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1947: I S 46.

Kommittén har under tiden den 1 december 1946—den 30 november 1947
sammanträtt under tillhopa 35 dagar, varjämte överläggningar hållits med
experter och representanter för skilda intresseområden.

I skrivelse den 4 januari 1947 har kommittén framlagt förslag (stencilerat)
till provisoriska åtgärder för statligt stöd åt produktionen av upplysningsfilmer
i sociala ämnen.

Den provisoriska filmverksamhet, som blivit kommittén anförtrodd, har
pågått under sommaren och hösten 1947. Kommitténs produktionsplan har
kommit att omfatta fyra filmer. Av dessa ha två filmer färdigställts, den
ena om mödravården och den andra om de partiellt arbetsföra. Den tredje
filmen med motiv från bostadspolitikens område har påbörjats i oktober
1947 och väntas föreligga klar till hösten 1948. Den fjärde filmen — om
bosättning och heminredning — bearbetas i manuskript. Även ett femte
filmprojekt har varit föremål för preliminära diskussioner inom kommittén.
Förslag om den provisoriska filmverksamhetens fortsatta bedrivande
har avgivits den 25 november 1947.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

Jämsides med filmverksamheten har det allmänna utredningsarbetet fort- J Jjjj;
löpande bedrivits. Kommitténs slutbetänkande beräknas kunna framläggas
under andra kvartalet 1948.

Kommittén har avgivit utlåtanden i tre till densamma remitterade ärenden.

25. Barackförsäljningsnämnden (1947: I 47).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1946 med
uppgift att med ledning av avgivna anbud besluta till vilken anbudsgivare
staten tillhöriga övertaliga baracker må försäljas:

Sundström, N. W., folkskollärare, led. av II kamm., ordförande;

Larsson, A. O. G., t. f. förste byråsekreterare;

Åsbrink, P. V., byråchef.

Sekreterare:

Widström, C. F., tjänsteman.

Nämnden har under år 1947 hållit 30 sammanträden.

Den under år 1946 påbörjade försäljningen av tillhopa 1 200 baracker
har under året slutförts. Därjämte har nämnden försålt cirka 250 stycken
civilförsvarsstyrelsen tillhöriga baracker.

26. Beredningen för utländsk arbetskraft (1947: I 48).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 juli 1946 med uppdrag
att biträda vid handläggningen av frågor som avse sysselsättande av
utländsk arbetskraft (se Post- och Inrikes tidn. den 12 augusti 1946):

Thunborg, T. F„ statssekreterare, ordförande;

Kugelberg, W. B., direktör i svenska arbetsgivareföreningen;

Olsson, K. J., landshövding, led. av I kamm.;

Vahlberg, G. E., andre ordförande i landsorganisationen;

Åselius, K. Hj., verkst. direktör i Fagersta bruks aktiebolag.

Sekreterare:

Wahlström, K.-O., e. o. förste byråsekreterare.

Lokal och tel.: Kanslihuset (ordföranden) och arbetsmarknadsstyrelsen
(sekreteraren).

Beträffande direktiven för beredningen, se 1947: I S 48.

Den 29 januari 1947 överlämnade beredningen till statsrådet Mossberg en
promemoria med förslag att till Sverige överföra ett begränsat antal italienska
yrkesarbetare. Den 19 april 1947 undertecknade beredningens ordförande
i Rom ett preliminärt avtal rörande överföring till Sverige av högst 500
italienska, allsidigt utbildade yrkesarbetare och kvalificerade tempoarbetare
inom verkstadsindustrien. Kungl. Maj :t bemyndigade sedermera arbetsmarknadskommissionen
att godkänna avtalet. Under hand har avtalet utökats
att omfatta jämväl porslins- och textilindustriarbetare samt järnbruksarbetare
till det antal, som parterna kunna finna gott att närmare
fixera.

Beredningen har fortsatt att undersöka möjligheterna att från utlandet

Riksdagsberättelsen.

I Si 26 er6ålla yrkesvan arbetskraft, därvid förhandlingar förts med myndigheter
i vissa främmande länder samt dessa länders beskickningar i Sverige.

Tå förslag av beredningen har Kungl. Maj :t bemyndigat arbetsmarknadskommissionen
att med vederbörande ungerska myndigheter träffa avtal att
till Sverige överföra högst 600 ungerska arbetare för anställning såsom
djurskötare samt skogs-, järnbruks- och gruvarbetare. Sådant avtal undertecknades
i Stockholm den 17 juli 1947.

Beredningens ordförande har vidare tillsammans med arbetsmarknadskommissionens
ordförande, med Kungl. Maj :ts bemyndigande, den 3 oktober
1947 träffat avtal med vederbörande amerikanska och brittiska myndigheter
i Österrike rörande överföring till Sverige av sudettysk arbetskraft
från respektive zoner i Österrike. Denna överföring torde kunna påbörjas
under januari 1948.

Intill den 1 december 1947 ha 679 italienska arbetare enligt avtalet anlänt
till Sverige, överföringen av de ungerska arbetarna har till samma dag
omfattat 316 arbetare jämte 224 arbetsplacerade anhöriga.

27. Arbetstidsutredningen.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 februari 1947 för
att verkställa utredning rörande en allmän översyn av arbetstidslagstiftningen
(se Post- och Inrikes tidn. den 17 mars 1947):

Hesselgren, O. G. G., häradshövding, ordförande;

Johansson, Elsa A., fru, led. av II kamm.;

Nilsson, C. O., trafikförman, led. av II kamm.;

Rudenstam, G. N., direktör i järnbruksförbundet;

Vilhelmsson, E. E., ombudsman i svenska metallindustriarbetareförbundet.

Sekreterare:

Conradi, E. G. F., hovrättsassessor.

Lokal: Stockholms läns västra domsagas kansli, Kungsgatan 35; tel.:
11 61 05.

Direktiven för utredningen framgå av statsrådet Mossbergs anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Efter en
redogörelse för gällande lagstiftning, framförda reformkrav samt de undersökningar,
som utförts av 1942 års semesterkommitté och 1938 års arbetarskyddskommitté,
yttrade statsrådet bland annat.

En utredning av den betydelsefulla frågan rörande skiftarbetarnas arbetstids-
och semesterförhållanden är alltjämt påkallad. Jag vill i detta
sammanhang nämna, att 1946 års riksdag på min hemställan (proposition
nr 228) anvisat medel till statens institut för folkhälsan för en undersökning
rörande skiftarbetets inverkan på hälsotillståndet.

Frågan om skiftarbetarnas ställning i arbetstidshänseende är emellertid
endast ett av de problem rörande arbetstidslagstiftningen, som påkalla
en lösning. Till en början är det självfallet att vid en inskränkning
av normalarbetstiden för skiftarbetare motsvarande spörsmål måste upptagas
till övervägande beträffande vissa andra grupper av arbetare med sär -

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet. 77

skilt påfrestande arbete. Jag finner det vidare angeläget att den utredning J §
i fråga om övertidsarbetets förekomst och om behovet av ändrade regler om
uttagande av övertidsarbete, som före kriget påbörjades i anledning av
1938 års riksdags hemställan, nu återupptages. Det synes så mycket mera
önskvärt att på denna punkt undersöka verkningarna av den nuvarande
lagstiftningen, som det under krigsåren förekommit och alltjämt torde förekomma
övertidsarbete i större utsträckning än tidigare.

Till här anförda skäl för ytterligare begränsning av normalarbetstiden
inom vissa yrken kommer ytterligare en annan, icke oväsentlig synpunkt.

I tider av allmän brist på arbetskraft föreligger en latent risk för att arbetskraften
söker sig bort från tunga och med hänsyn till arbetsmiljön eller
arbetstidsförläggningen mindre attraktiva yrken. Detta förhållande har
under den senaste tiden gjort sig kännbart vid bland annat gruvor och
järnbruk. Det bör i detta sammanhang erinras därom att under jordsarbetare
inom gruvindustrien före den stora arbetstidsreformen hade en kortare
arbetstid än övriga yrkesgrupper, ett förhållande som upphörde att
gälla i och med åttatimmarsdagens genomförande. För arbetare under jord
har genom kollektivavtal dock fastställts kortare arbetstid vid skiftarbete.

Jag finner sålunda, att utredningen i detta sammanhang jämväl till prövning
bör upptaga frågan, huruvida icke en förkortning av arbetstiden inom
vissa tunga yrken skulle kunna vara ägnad att underlätta rekryteringen av
arbetskraft till dessa.

En översyn av allmänna arbetstidslagen i de hänseenden jag nu nämnt
berör centrala bestämmelser i lagstiftningen. I enlighet med vad andra lagutskottet
anfört vid 1945 års riksdag torde fördenskull en allmän översyn
av lagstiftningen böra ske. Därvid bör jämväl undersökas, huruvida det kan
anses lämpligt, att i den allmänna arbetstidslagen inrymma en reglering av
arbetstiden på de områden, där för närvarande speciallagstiftning gäller.
Otvivelaktigt är det önskvärt att på detta område möjligast enhetliga bestämmelser
gälla. Från denna synpunkt bör också undersökas förutsättningarna
att slopa eller begränsa nu gällande undantag från lagstiftningens
tillämpningsområde. Särskilt bör härvid beaktas spörsmålen om en arbetstidsreglering
för arbete som utföres av staten, inom sjukvårdsväsendet och
den yrkesmässiga trafiken ävensom frågan om småföretagens inbegripande
under arbetstidslagstiftningen. Jämväl i övrigt böra stadgandena i arbetstidslagstiftningen
bli föremål för förnyade överväganden, varvid även frågan
huruvida den svenska arbetstidslagstiftningens utformning bör anpassas
till den internationella konventionen på förevarande område må upptagas
till prövning.----

Då utredningen — som framgår av vad jag anfört — kommer att beröra
många olika områden, torde arbetet lämpligen kunna uppdelas på olika
delegationer, varvid de sakkunniga skola äga att i erforderlig utsträckning
med sig adjungera särskilda experter. Jag vill förorda, att de sakkunniga,
därest de så finna lämpligt, till särskild behandling upptaga spörsmål,
som kunna lösas fristående, och avlämna förslag härutinnan utan att

Riksdagsberättelsen.

I St 27 avvakta utredningens slutförande i dess helhet. Jag vill i detta sammanhang
särskilt framhålla frågan om skiftarbetarnas ställning i arbetstids- och
semesterhänseende.

Kungl. Maj :t har vidare till utredningen överlämnat riksdagens skrivelse
den 19 april 1947, nr 107, vari riksdagen anhållit, att Kungl. Maj:t ville
låta verkställa en utredning av frågan om laglig reglering av arbetstiden vid
lottning samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen
kunde föranleda. Skrivelsen skulle tagas under övervägande vid fullgörandet
av utredningens uppdrag.

Utredningen har intill den 1 december 1947 sammanträtt 17 dagar samt
företagit studieresor till gruvor och ett stenbrott.

Den 1 december 1947 har utredningen framlagt betänkande med förslag
till förkortad arbetstid för arbetare under jord i gruva och stenbrott (SOU
1947:65).

Spörsmålen om förkortad arbetstid för skiftarbetare samt om flottningsarbetets
införande under arbetstidslagstiftningen komma härefter att i
första hand upptagas till behandling.

28. 19i7 års byggnadsmaterialutredning.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 maj 1947 för att
inom departementet verkställa utredning i frågan om prissättning på och
distribution av byggnadsmaterial och framlägga de förslag till åtgärder i
syfte att möjliggöra en sänkning av byggnadsmaterialkostnaderna, vartill
denna utredning kan giva anledning (se Post- och Inrikes tidn. den 9 juni
1947):

Olsson, G. A., redaktör, led. av II kamm., ordförande;

Franzon, F. L., köpman, led. av I kamm.;

Olson, Hj„ disponent vid Gustavsbergs fabriker aktiebolag;

Olsson, I. S., sekreterare i svenska byggnadsträarbetareförbundet;

Persson, S. E., borgarråd;

Wihlborg, E., byggmästare;

Åkerman, B. W., stadsbyggmästare.

Sekreterare:

Gustavsson, J. W., aktuarie (fr. o. m. den 15 augusti 1947).

Lokal och tel.: Statens byggnadslånebyrå.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Departementschefen
anförde bland annat.

De med distributionen av byggnadsmaterial förbundna problemen —
såväl de som för närvarande äro aktuella som de som kunna komma att
uppstå under de närmaste åren — böra bedömas med utgångspunkt från
det program för den framtida bostadspolitiken, som närmare utvecklades i
proposition nr 279 till 1946 års riksdag angående vissa åtgärder till främjande
av bostadsförsörjningen och till vars huvuddrag riksdagen anslöt

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet. 79

sig. Denna målsättning innebär bland annat, alt en stabilisering av bostads- J 28
produktionen bör eftersträvas i betydelsen av såväl bibehållandet under en
längre följd av år av en jämförelsevis hög produktionsnivå som en jämn
fördelning över året av produktionen. För den förbättring av bostadsförhållandena,
som ur bostadssociala synpunkter framstår såsom önskvärd,
kräves nämligen en årlig bostadsproduktion under de närmaste 10 ä 15
åren av ungefär samma storleksordning som för närvarande. Villkoret för
att en bostadsproduktion av dylik omfattning skall kunna vinna avsättning
är emellertid, att bostadskostnaderna i erforderlig grad nedbringas i förhållande
till inkomsterna. Detta innebär för närvarande bland annat, såsom
närmare utvecklas i proposition nr 235 till innevarande års riksdag
angående vissa åtgärder till främjande av bostadsförsörjningen, att staten
måste lämna bostadssubventioner i icke obetydlig omfattning.

Den eftersträvade stabiliseringen av bostadsproduktionen bör kunna skapa
avsevärt gynnsammare förutsättningar än hittills för såväl produktion
som distribution av byggnadsmaterial. Å andra sidan framstår det som
angeläget, att de för bostadskostnadernas nedbringande nödvändiga statliga
subventionerna erhålla en så begränsad omfattning som möjligt. Frågan om
utnyttjandet av den bostadspolitiskt betingade förbättringen av byggnadsämnesindustriernas
avsättningsförhållanden bör därför göras till föremål
för närmare utredning av för ändamålet tillkallade sakkunniga i syfte att
klargöra förutsättningarna för en sänkning av byggnadskostnaderna med
särskild hänsyn till prissättningen på byggnadsmaterial.

Bland annat i motion till 1944 års riksdag av herr Nilsson i Stockholm
m. fl. ha anförts uppgifter till stöd för den uppfattningen, att prissättningen
på byggnadsmaterial i betydande omfattning har monopolistisk karaktär.

Även om man icke kan utgå från såsom säkert, att förekomsten av monopolistisk
prissättning alltid behöver medföra oskäligt höga priser, synes det
dock sannolikt, att ur samhällets synpunkt skadliga monopoltendenser göra
sig gällande på byggnadsmaterialmarknaden. Men oberoende av hur härmed
förhåller sig kunna byggnadsmaterialpriserna vara oskäligt höga, om nämligen
tillgången på material är begränsad i förhållande till efterfrågan. Höga
byggnadsmaterialpriser kunna jämväl bero på höga transportkostnader till
följd av olämplig lokalisering av en byggnadsämnesindustri eller på icke
tillräckligt ändamålsenliga distributionsmetoder.

För att kunna bedöma riskerna för att förbättringen av byggnadsämnesindustriernas
avsättningsförhållanden genom en stabilisering av bostadsproduktionen
skall medföra oskäliga vinster vid framställningen och distributionen
av byggnadsmaterial ävensom framlägga förslag till lämpliga åtgärder
i syfte alt möjliggöra en sänkning av byggnadsmaterialkostnaderna
bör den av mig förordade utredningen närmare undersöka nyss anförda
med prissättningen på byggnadsmaterial sammanhängande förhållanden.

Denna undersökning bör utföras i samråd med såväl monopolutredningsbyrån
som nyetableringssakkunniga. För den händelse att det för utredningen
skulle komma alt framstå såsom önskvärt, att mera ingående un -

Riksdagsberättelsen.

[ S: 28 dersökningar än som synas falla inom ramen för utredningens arbetsuppgifter
utföras rörande vissa grenar av byggnadsmaterialproduktionen eller
installationsverksamheten, bör utredningen härom göra anmälan hos Kungl.
Maj :t.

Vad angår de åtgärder, som skulle kunna vidtagas i syfte att möjliggöra
en sänkning av byggnadsmaterialkostnaderna, bör utredningen särskilt inrikta
uppmärksamheten på frågan, hur efterfrågan på byggnadsmaterial
skall kunna organiseras på ett ur samhällets synpunkt ändamålsenligare sätt
än som för närvarande är fallet. Härvid bör beaktas, dels att i enlighet med
det bostadspolitiska programmet efterfrågan på byggnadsmaterial för bostadsändamål
kan förutsättas komma att i stort sett förbli oförändrad under
en följd av år i en omfattning, som kan tämligen noggrant beräknas,
dels att kommunerna och allmännyttiga bostadsföretag under den närmaste
framtiden torde komma att få ett allt större inflytande på bostadsförsörjningen.
Med hänsyn till anförda omständigheter bör utredningen särskilt
undersöka möjligheterna att samordna efterfrågan på olika slag av byggnadsmaterial
från byggnadsföretagare inom en eller flera kommuner på ett
sådant sätt, att därigenom förutsättningar skapas för i prishänseende förmånliga
avtal om leveranser av byggnadsmaterial. Tänkbart är, att det beträffande
vissa byggnadsmaterial kominer att framstå som motiverat att
överväga särskilda åtgärder för att främja produktion av dessa material till
godtagbara priser. Utredningen bör i så fall undersöka, huruvida staten eller
kommunerna i ändamålsenliga former kunna medverka till att sådan
produktion kommer till stånd.

Den av mig förordade utredningen torde komma att bli jämförelsevis
tidskrävande. Med hänsyn till nu rådande förhållanden på byggnadsmaterialmarknaden
är det emellertid angeläget, att åtgärder, som kunna leda till
en sänkning av byggnadsmaterialkostnaderna, såvitt möjligt skyndsamt vidtagas.
För den skull bör utredningen utan att avvakta resultaten av sin
allmännna undersökning framlägga förslag till åtgärder, som den finner
särskilt påkallade i den rådande situationen.

Utredningen har intill den 1 december 1947 hållit 2 sammanträden under
3 dagar för principdiskussioner samt beslut om riktlinjer för utredningsarbetet.

29. Sakkunniga för utredning rörande folkpensionärernas bostadsförhållanden.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 juli 1947 för att
verkställa utredning rörande folkpensionärernas bostadsförhållanden och
bostadskostnader:

von Hofsten, E. A. G., byråchef, ordförande;

Jonsson, E. W., fabriksarbetare, led. av II kannn.;

Pettersson, K., ordförande i Sveriges folkpensionärers riksorganisation.

Sekreterare:

Wiberg, H. Elisabeth, amanuens.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

Lokal: Socialstyrelsen, Folkungagatan 43; tel. 44 80 63 och 23 40 70 j £j. jjq
(sekreteraren).

Enligt direktiven för de sakkunniga bör material framskaffas, som kan
läggas till grund för en revision av den bostadskostnadsgruppering för
fölkpensionärer, som gäller för åren 1948—1949.

De sakkunniga ha intill den 1 december hållit 2 sammanträden. En statistisk
undersökning angående folkpensionärernas bostadsförhållanden inom
65 mindre tätorter och tätbefolkade landskommuner är under arbete och
väntas bli färdig i början av år 1948. Därjämte har en sammanställning påbörjats
av redan befintligt material för belysande av samma fråga inom
övriga delar av riket.

Uppdraget beräknas vara slutfört under våren 1948.

30. Sakkunniga angående bostadspolitikens organisation.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 juli 1947 för att
inom departementet biträda med utredning rörande den allmänna bostadspolitikens
organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 26 augusti 1947):

Andersson, M., kommunaldirektör, ordförande;

Montell, J. E. O., expeditionschef;

Nilsson, Hj. R., hemmansägare, led. av II kamm.;

Törngren, C. E., direktör i svenska stadsförbundet.

Sekreterare:

Ekdahl, O. G., t. f. kansliråd;

Gustavsson, J. W., aktuarie.

Lokal: Stallgatan 3, 4 tr.; tel.: Statens byggnadslånebyrå (sekreterarna).

Direktiven för utredningen framgå av statsrådet Kocks anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Statsrådet
anförde härvid bland annat.

I propositionen nr 75 till 1947 års riksdag angående riktlinjerna för den
framtida jordbrukspolitiken m. in. har framlagts förslag om att egnahemsorganisationen
ersättes med andra organ. I anslutning härtill har chefen för
socialdepartementet i propositionen nr 235 angående vissa åtgärder till främjande
av bostadsförsörjningen anfört, att därest detta förslag vinner riksdagens
bifall, samtliga arbetsuppgifter i fråga om bostadsförsörjningen, som
för närvarande ankomma på egnahemsorganisationen — alltså även i vad
de avse bostäder på jordbruksfastighet —■ från och med den 1 juli 1948
överflyttas till den bostadspolitiska organisationen.

Härvid anfördes vidare beträffande utbyggandet av denna organisation,
att det förelåg ett oomtvistligt behov av ett fristående bostadspolitiskt centralorgan.
Detta borde givas formen av ett permanent statligt verk och skapas
genom en omorganisation av statens byggnadslånebyrå. Vidare underströks
behovet av organ för bostadsförsörjningen inom kommunerna samt
betydelsen av att kommunernas ansvar för bostadsförsörjning kom alt åvila
ett enda organ. Socialministern förklarade även i delta sammanhang, att

(i Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt.

Hiksdagsbérättelsen.

Riksdagsberättelsen.

I Si 30 han kunde ansluta sig till det av bostadssociala utredningen framförda förslaget
om inrättande av bostadspolitiska länsorgan. — Det förutsattes vidare
i propositionen nr 235, att förslag till den allmänna bostadspolitikens
organisation skulle framläggas i början av 1948 års riksdag.

I ett antal motioner i anledning av ifrågavarande propositioner har yrkats,
att ärenden beträffande lån och bidrag till jordbrukets bostäder skola
handläggas inom de länsorgan, som komma att leda jordbrukets rationalisering.
Riksdagen har funnit, att vid förberedandet av detaljerade förslag
rörande såväl den bostadspolitiska som den jordbrukspolitiska organisationen
frågan synes böra ytterligare övervägas. Riksdagen har i samband härmed
uttalat, att, oavsett hur frågan kommer att lösas, behovet av och möjligheterna
till effektivt samarbete mellan de blivande lantbruksnämnderna
och länsbostadsnämnderna bör beaktas.

I sitt den 28 april 1947 överlämnade slutbetänkande, del II, har bostadssociala
utredningen framlagt förslag rörande organisationen av låne- och
bidragsverksamheten för bostadsändamål. Utredningen har härvid i huvudsak
begränsat sig till att föreslå allmänna riktlinjer för utbyggandet av den
bostadspolitiska organisationen. Med hänsyn härtill och då, såsom av det
anförda framgår, förslag i ämnet bör underställas riksdagen redan i början
av år 1948, föreligger behov av att frågan om den konkreta utformningen
av nämnda organisation göres till föremål för skyndsam utredning
av särskilda sakkunniga.

Härvid bör förslag utarbetas beträffande organisationen av det permanenta
statliga centralorganet. Vidare bör särskild uppmärksamhet ägnas de
bostadspolitiska länsorganens ställning, arbetsuppgifter och organisation.
Vad slutligen angår förslaget, att ansvaret för bostadsförsörjningen inom
en kommun skall åvila ett enda organ — vare sig förut befintligt eller för
ändamålet nyinrättat — bör bland annat klarhet skapas rörande detta organs
förhållande till övriga kommunala myndigheter, som handlägga ärenden
av betydelse för bostadsförsörjningen, såsom byggnadsnämnden och
hälsovårdsnämnden.

De sakkunniga böra bedriva sitt utredningsarbete i samråd med i första
hand byggnadslånebyrån, egnahemsstyrelsen och 1947 års centrala lantbrukskommitté
men jämväl, i den mån så befinnes erforderligt, andra statliga
myndigheter, verk och utredningskommittéer.

De sakkunniga ha intill den 1 december 1947 hållit 17 sammanträden in
pleno jämte ett flertal delegationssammanträden.

Uppdraget beräknas kunna slutföras i januari 1948.

31. 1947 års utredning för byggnadsfrågor.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 oktober 1947
med uppdrag att förbereda en samordning av den tekniska och ekonomiska
byggnadsforskningsverksamheten (se Post- och Inrikes tidn. den 5 november
1947):

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet. 83

Johansson, A. H., byråchef, ordförande i statens byggnadslånebyrå, ordfö- I St 31

rande;

Bergvall, L., arkitekt;

Eriksson, J. A., tekn. d:r;

Nessen, N., direktör;

Olsson, I. S., sekreterare i svenska byggnadsträarbetareförbundet;

Wallander, S., arkitekt;

Örborn, K. A., agronom.

Sekreterare (fr. o. m. den 12 november 1947):

Källenius, S., sekreterare;

Tengvik, N., sekreterare, civilingenjör.

De för utredningen gällande direktiven framgå av departementschefens
anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande.
I anförandet framhölls bland annat.

Med stöd av Kungl. Maj :ts den 29 juni 1946 givna bemyndigande tillkallade
jag samma dag sakkunniga att verkställa utredning av frågan om
inrättandet av ett centralt organ för samordning av den tekniska och ekonomiska
forskningsverksamheten på husbyggandets område med särskilt avseende
på bostadsbyggandet ävensom i samband härmed stående spörsmål.

Till fullgörande av sitt uppdrag framlade de sakkunniga, som antagit
benämningen 1946 års utredning för byggnadsfrågor, den 19 december 1946
betänkande med förslag om inrättande av ett centralt utredningsorgan för
husbyggnadsfrågor. Betänkandet blev omedelbart föremål för remissbehandling.
—--

Det kan icke råda något tvivel om värdet av ytterligare forsknings- och
utredningsarbeten på husbyggnadsområdet. — — — Såsom utredningen
påvisat — och som även vitsordats av flertalet remissinstanser — är emellertid
den nuvarande organisationen av ifrågavarande utredningsarbeten
icke tillfredsställande. Med hänsyn härtill och då jag anser, att statens
hittillsvarande insatser för att stödja sådan utredningsverksamhet icke svara
mot vare sig statens stora, alltjämt växande engagemang i husbyggandet
eller det utbyte som bör kunna erhållas vid en intensifierad verksamhet
av dylikt slag, hyser jag, i likhet med utredningen samt flertalet av de hörda
myndigheterna och organisationerna, den meningen, att en samordning av
de arbeten som utföras av de hittillsvarande spridda organen och en komplettering
av dessa med sådana arbeten som te sig särskilt angelägna med hänsyn
till möjligheterna att reducera bostadskostnaderna blir nödvändig. I
princip delar jag sålunda utredningens mening rörande behovet av ett centralt
utredningsorgan för husbyggnadsfrågor.--— Med hänsyn till vad

som framkommit vid remissbehandlingen av betänkandet anser jag emellertid,
att vissa av utredningens detalj förslag böra bli föremål för fortsatt
diskussion. De skäl som föranlett mig att tills vidare avstå från att föreslå
Kungl. Maj :t alt realisera utredningens förslag i föreliggande skick ligga
emellertid på ett annat plan.--—

Jag bar icke ansett det lämpligt att föreslå att institutet konstitueras och

Riksdagsberättelsen.

I S; 31 dess lokalfråga löses innan mera detaljerade förslag föreligga i avseende
å dess arbetsuppgifter och organisation. Härför erforderliga utredningar
torde böra anförtros särskilda utredningsmän, som böra verkställa en inventering
av de praktiska arbetsuppgifter, som föreligga, och den verksamhet
i förevarande syfte, som på skilda områden bedrives. Då det torde få
anses uteslutet att utredningsmännen själva skola kunna representera all
erforderlig detaljkunskap, synes det angeläget att de dels utnyttja den expertis
som finnes inom de nu existerande forsknings- och utredningsorganen
på husbyggnadsområdet dels därutöver erhålla bemyndigande att tillkalla
särskilda experter. Den tanke som ligger bakom den tidigare utredningens
förslag om att utrusta det föreslagna organet med en rådgivande
institution, sammansatt av ett antal företrädare för byggnadsvärlden, finner
jag beaktansvärd. Enligt min mening bör det jämväl för de utredningsmän,
varom jag nyss talat, vara av stort värde att vid sitt arbete upprätthålla
en nära kontakt med olika intressenter på området; detta torde kunna
ske på så sätt att utredningsmännen söka samarbete med samarbetskommittén
för byggnadsfrågor.

Därest det fortsatta utredningsarbetet bedrives enligt de av mig här uppdragna
riktlinjerna, torde det kunna tagas för givet att utredningsmännen
skola finna uppgifter för det blivande organet, vilka icke med fördel kunna
bearbetas av något nu existerande utredningsorgan men vilkas lösning icke
bör uppskjutas. Under sådana omständigheter anser jag det naturligt och
lämpligt att utredningsmännen själva taga initiativ till erforderliga undersökningar;
härvid förutsätter jag, att utredningsmännen i vederbörlig ordning
redovisa sina förslag för Kungl. Maj :t. Såsom ett exempel på i nuvarande
läge angelägna arbetsuppgifter vill jag särskilt framhålla undersökningar
och experiment i syfte att inom byggnadsverksamheten införa sådana
konstruktioner och metoder som innebära ekonomisering med virke och
andra byggnadsmaterial på vilka brist råder. Då samma problem, och i allmänhet
med än större intensitet, är aktuellt i andra länder, synes det lämpligt,
att kommittén söker samla och systematiskt bearbeta de erfarenheter,
som vunnits, och de metoder, som tillämpats, beträffande besparingar i materialanvändningen
vid byggnadsverksamheten i skilda länder.

Huvuduppgiften för den nya kommittén torde, såsom framgår av det anförda,
bli att på basis av föreliggande utredningsmaterial — betänkandet
jämte remissyttrandena över detsamma — förbereda skapandet av en enhetlig
organisation för utredningar inom husbyggnadsområdet. Tydligt är
emellertid att detta arbete måste bedrivas så att de nuvarande organen
successivt och utan hinder för sina pågående arbeten kunna växa in i den
nya organisationen. Detta ställer bland annat krav på att kommittén i detalj
sätter sig in i dessa organs arbetsuppgifter och planer och att programmet
för det blivande organet anpassas härefter. För att övergångstiden ej
skall bli alltför lång förutsätter jag emellertid, att kommittén skall kunna
framlägga sina förslag i så god tid, att desamma kunna bli föremål för behandling
vid 1949 års riksdag.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

32. Sakkunniga för utredning rörande nga grunder för lån och bidrag till J £[• 33

mindre genomgripande bostadsförbättringsarbeten.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 november 1947
för att inom departementet biträda med utredning rörande nya grunder för
lån och bidrag till mindre genomgripande bostadsförbättringsarbeten (se
Post- och Inrikes tidn. den 2 december 1947):

Ytterborn, G. R., överdirektör, ordförande;

Niklasson, O. S., lantbrukare;

Persson, F. J. H., ombudsman, led av II kamm.

De för de sakkunniga meddelade direktiven framgå av departementschefens
anförande vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Departementschefen
yttrade bland annat följande.

De sakkunniga böra vid sin utredning eftersträva en klar avgränsning av
de fall av bostadsförbättring, som böra stödjas genom särskilda lån och
bidrag. Huvudsynpunkten bör härvid vara, att de bostäder, vilka skola
kunna ifrågakomma för dessa former av statligt stöd till förbättringsåtgärder,
å ena sidan skola i sitt nuvarande skick framstå såsom i hög grad
otillfredsställande men å andra sidan med hänsyn till belägenhet eller allmän
byggnadsteknisk standard eller båda delarna icke rimligen böra bli föremål
för en mera genomgripande och varaktig förbättring.

Ett av de förbättringsarbeten, till vilka särskilda lån och bidrag för närvarande
kunna utlämnas, är anordnande av ledningar för vatten och avlopp
eller förbättring av vattentäkt. Dylika anordningar kunna icke sägas
ha den karaktär av tillfällig förbättring av bostaden, som jag nyss förutsatte
skulle utgöra villkor för de särskilda lån och bidrag till bostadsförbättring,
vilka jämte lån och bidrag till ny- och genomgripande ombyggnad
av enfamiljshus borde kunna utgå från och med den 1 juli 1948. Emellertid
synas mig de sakkunniga böra upptaga till övervägande, huruvida icke
särskilda lån och bidrag alltjämt böra kunna utgå till anordnande av ledningar
för vatten och avlopp eller förbättring av vattentäkt.

De sakkunniga böra bedriva sitt utredningsarbete i samråd med i första
hand egnahemsstyrelsen men jämväl, i den mån så befinnes erforderligt,
andra statliga myndigheter, verk och utredningskommittéer.

33. Sakkunniga för översyn av tillämpade regler för anordnande av bered skapsarbeten

m. m.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 november 1947 för
att verkställa översyn av tillämpade regler för anordnande av beredskapsarbeten
m. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 23 december 1947):

Thomson, A. N., landshövding, ordförande;

Larsson, M., direktör i svenska arbetsgivareföreningen;

Nyström, E., ombudsman i svenska sågverksindustriarbetareförbundet.

Direktiven för de sakkunnga framgå av departementschefens anförande
till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Departementschefen
yttrade därvid bland annat.

Riksdagsberättelsen.

L S: 33 Trots att det rått brist på arbetskraft inom vissa delar av näringslivet under
senare år ha likväl kostnaderna för arbetslöshetsbekämpande åtgärder
varit påfallande höga. Under föregående budgetår noterades de lägsta arbetslöshetssiffrorna
hittills; dock uppgingo ifrågavarande kostnader till cirka
20 miljoner kronor, oberäknat utgifterna för statens steninköp, som belöpte
sig på 2,6 miljoner kronor. De hjälpåtgärder, som vidtagits, ha huvudsakligen
gällt tvenne kategorier arbetslösa. I de största städerna har flertalet av
de hjälpsökande utgjorts av personer tillhörande yrkesgrupperna handel,
förvaltning, arbetsledning och fria yrken, vilka ha beretts hjälp genom hänvisning
till arkivarbete och musikerhjälp. Arbetslösheten i övrigt har huvudsakligen
varit begränsad till 1930-talets restarbetslöshetsområden. Det har
här gällt åldrig och fysiskt belastad arbetskraft, som i viss utsträckning kunnat
beredas tillfälligt arbete i hemorten under sommartiden, men som ej
kunnat förflyttas till de mera avlägsna orter, där deras arbetskraft möjligen
kunnat utnyttjas. De former, under vilka hjälpverksamheten bedrivits,
ha emellertid varit avsedda för arbetslöshet av annan storleksordning och
ha blivit ekonomisk betungande, när det gällt bekämpande av en numeriskt
obetydlig arbetslöshet.

För de närmaste åren torde man ej böra räkna med större förändringar
på arbetsmarknaden. Möjligheten kan dock ej uteslutas att lokal arbetslöshet
kan uppstå på grund av de kända speciella svårigheter, som för närvarande
föreligga. Det synes emellertid befogat att nu verkställa en översyn
av de riktlinjer, enligt vilka hjälpverksamheten vid arbetslöshet bedrives.
Bland annat bör härvid undersökas möjligheten att koncentrera de statliga
beredskapsarbetena till större enheter och att ersätta dem med statskommunala
beredskapsarbeten i de fall, där en sådan koncentration icke är möjlig
på grund av arbetslöshetens ringa omfattning och de hjälpsökandes svårflyttbarhet.
Det bör även övervägas i vilken utsträckning lokal arbetslöshet,
som bedömes vara av relativt snabbt övergående karaktär, bör föranleda
igångsättande av arbetsföretag eller om den hjälp, som kan lämnas genom
arbetslöshetskassor och arbetslöshetsnäinnder i form av daghjälp, dagunderstöd
och hyresbidrag i sådana fall bör anlitas för tillgodoseende av hjälpbehovet.

Även om utvägar skulle kunna finnas att minska statsverkets kostnader
för arbetslöshetens bekämpande måste alltid vissa fasta kostnader, nödvändiga
för att vid en kris snabbt kunna igångsätta arbetsförstag, komma
att kvarstå. Dessa kunna betecknas som beredskapskosfnader och bestå av
utgifter för anskaffning och lagerhållning av maskiner och arbetsredskap,
avlöning till viss ledningspersonal in. in. Dessa kostnader belasta nu anslaget
för arbetsmarknadens reglering och komma därigenom att framstå såsom
utgifter för den arbetslöshet, som för tillfället föreligger. Med hänsyn härtill
bör lämpligheten övervägas att uppdela det nuvarande anslaget för arbetsmarknadens
reglering på två anslag, av vilka det ena kunde benämnas anslag
för arbetsmarknadsberedskapen och det andra anslag för arbetslöshetens
bekämpande.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

I detta sammanhang bör upptagas till övervägande frågan om storleken J JS}; 34
av den beredskapslagring, som bör hållas för att möta den ökade efterfrågan,
som kan befaras vid en arbetsmarknadskris. I sitt betänkande rörande
personal- och materielresurser in. in. (SOU 1946: 13) har investeringsutredningen
stannat för att en komplettering av maskinförråden hos arbetsmarknadskommissionen
och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bör givas en
sådan omfattning, att dessa förråd tillhopa bliva tillräckliga för en ökning
av arbetsstyrkan med 15 000 man. De senaste årens utveckling ger anledning
att till prövning upptaga frågan om beredskapslagringens omfattning.

Utredningen torde böra anförtros åt särskilda sakkunniga,

34. Sakkunniga med uppdrag att verkställa översyn av statsbidragsgrun derna

för pensionärshem.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 december 1947
med uppdrag att verkställa översyn av statsbidragsgrunderna för pensionärshem
(se Post- och Inrikes tidn. den 11 december 1947):

Gillström, A. K., redaktör, led. av I kamm., ordförande;

Andersson, L. E., hemmansägare, led. av I kamm.;

Hagård, S. A. A., lasarettssyssloman, led. av II kamm.;

Persson, F. J. H., ombudsman, led. av II kamm.;

Wahlbärj, J. S., borgarråd.

Direktiven för de sakkunniga framgå av departementschefens anförande
till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande.
Departementschefen yttrade därvid bland annat.

Enligt den nya folkpensioneringslagen skall landet uppdelas i fem bostadskostnadsgrupper.
En naturlig konsekvens härav torde vara, att maximihyrorna
i pensionärshemmen i framtiden anpassas efter bostadskostnadsgrupperingen.
Frågan om maximihyrornas framtida belopp berördes i
viss mån vid behandlingen av förslaget till ny folkpensioneringslag. I anslutning
till av mig gjorda uttalanden framhöll därvid riksdagen, att vid
en omprövning av hyrorna i pensionärshemmen särskild hänsyn borde tagas
till att det ur bostadspolitisk synpunkt torde vara önskvärt att hyrorna
i pensionärshemmen låge under hyrorna för motsvarande lägenheter
i den öppna hyresmarknaden. I enlighet härmed synes den ram inom vilken
hyressättningen för närvarande är reglerad böra i huvudsak bibehållas.

En anpassning av hyressättningen i pensionärshemmen efter den nya bostadskostnadsgrupperingen
kommer emellertid att på åtskilliga orter medföra
ändrade maxiinihyror. Därigenom uppkomma åtskilliga problem att
lösa. Sålunda kan det ifrågasättas om de nya maximihyrorna skola gälla
även för pensionärer, som redan hyra lägenhet i pensionärshem, eller om
den förändrade hyressättningen eventuellt icke skall äga tillämpning å redan
uppförda pensionärshem överhuvud taget. Även andra liknande frågor
måste avgöras. En ändrad hyressättning innebär vidare en rubbning

Riksdagsberättelsen.

I St 34av de ekonomiska kalkyler på vilka pensionärshemmets uppförande och
drift baserats. En undersökning av vilka olägenheter eller fördelar för en
kommun detta kan medföra synes böra göras för att man skall kunna
rätt bedöma frågan om ändring av hyressättningen.

I samband med en utredning av nu antydda frågor torde det vara påkallat
att en översyn göres av nu gällande grunder för statsbidragsverksamheten
i fråga om pensionärshem. Jag vill erinra om att socialvårdskommittén
i anslutning till sitt av statsmakterna sedermera i princip godkända
förslag om statsbidrag till uppförande av åldersdomshem uttalat sig
för en sådan översyn. För egen del har jag i förenämnda proposition anfört
att en justering av nu gällande maximihyror i pensionärshemmen borde
föregås av en undersökning av effekten av de gällande statsbidragsbestämmelserna.
Härvid bör en jämförelse göras mellan kommunernas kostnader
för pensionärshemmen och deras kostnader för pensionärer, som hyra
bostad i den öppna marknaden. Det synes icke osannolikt att en sådan
undersökning kommer att leda till att statsbidragsgrunderna böra ändras.

De nu berörda problemen äro av den omfattning, att en utredning genom
särskilda sakkunniga synes påkallad.

35. Sakkunnig för översyn av personalorganisationen vid centraldepån för
blindas arbeten och dess filialdepå.

Tillkallad med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 december
1947 för att såsom sakkunnig verkställa översyn av personalorganisationen
vid centraldepån för blindas arbeten och dess filialdepå:

Britth, L. G., förste byråsekreterare.

Kommunikationsdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1947.

1. 1944 års fiskehamnsutredning (1945:1 12; 1946:1 13; 1947:1 18).

Tillkallade med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 december 1943
för att verkställa utredning rörande planläggning av statliga och statsunderstödda
fiskehamnsbyggnader (se Post- och Inrikes tidn. den 30 december
1943):

Hansén, D., f. d. landshövding, ordförande;

Hessle, Chr. W., byrådirektör;

Hällgren, E. W., möbelsnickare, led. av II kamm.;

Stenberg, S. J., f. d. byråchef;

Utbult, B., affärsföreståndare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Hall, G. V., byråchef.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1944: IK 13.

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

Utredningen har den 1 november 1947 avgivit dels betänkande med för- J
slag till byggande av fiskehamnar (SOU 1947:63), dels ock utlåtande angående
inrättande av särskilda vinterhamnar för västkustfisket.

Uppdraget är därmed slutfört.

2. 1946 års klassificeringskommitté (1947:1 29).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 maj 1946 (se Postoch
Inrikes tidn. den 23 maj 1946):

Berger, O. A., kansliråd, ordförande;

Hultman, G. A., byråchef;

Oredsson, H. E., överinspektör;

Wold, S. G., byråchef.

Sekreterare:

Ulf, B. L., e. o. förste byråsekreterare.

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1947: I K 29. Utredningen har i december
1947 avgivit betänkande (SOU 1947: 78).

Uppdraget är därmed slutfört.

3. 1947 års luf tf artsutredning.

Av Kungl. Maj:t den 30 juni 1947 förordnad ordförande (se Post- och
Inrikes tidn. den 9 juli 1947):

Nothin, T. K. V., överståthållare.

Tillkallade med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande nämnda dag:
Andersson, O., ombudsman, led. av II kamm.;

Dickson, J. I. A., kammarherre, led. av II kamm.;

Gränebo, C. P. V., l:e vice talman, led. av av I kamm.;

Malmborg, O. J. N., folkskollärare, led. av II kamm.;

Nilsson, G. V., stadsbibliotekarie, led. av II kamm.

Sekreterare:

Widmark, G. F. S., assessor.

Biträdande sekreterare:

Karlson, S. G. L., e. o. andre kanslisekreterare (fr. o. m. den 22 augusti
1947).

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet den 30 juni 1947. Efter att ha redogjort för organisationen
och finansieringen av aktiebolaget Aerotransport (ABA) samt Svensk
interkontinental lufttrafik aktiebolag (SILA) erinrade departementschefen
bland annat om att 1945 års riksdag förklarat sig ifrågasätta ändamålsenligheten
av att ledningen av den kommersiella svenska lufttrafiken handhades
av nämnda två företag, av vilka det ena till större delen vore statsägt
och det andra hade uteslutande privata intressenter. Härefter anfördes
bland annat.

Av de uttalanden, som gjorts från enskilda håll, synes framgå, att enhällighet
föreligger därom, att ur rationaliseringssynpunkt åtskilligt skulle

Riksdagsberättelsen.

I K: 3 vara att vinna genom en sammanslagning av ABA och SILA. Tidigare överläggningar
i denna fråga ha strandat praktiskt taget blott på olika meningar
om, huruvida det avgörande inflytandet i det sammanslagna företagets
ledning borde tillkomma staten eller de enskilda intressenterna. Enligt
min mening bör enskilt kapital kunna placeras och enskilda beredas medbestämmanderätt
i ett sammanslaget företag men övervägande skäl tala för
att staten förbehåller sig det avgörande inflytandet. Vid organiserandet av
flygtrafiken bör nämligen hänsyn tagas ej enbart till rent merkantila synpunkter.
Det kan sålunda ur allmänna synpunkter vara önskvärt att upprätthålla
trafik även å linjer, vilka tagna för sig icke äro ekonomiskt motiverade.
En statlig ledning torde ha lättare att skänka beaktande åt sådana
önskemål än en enskild. Beaktas bör även att, så länge flygplatstaxorna av
internationella och andra skäl ej kunna hållas så höga att full kostnadstäckning
erhålles för flygets markorganisation, de vinster som uppkomma
hos bolagen delvis motsvaras av underskott å luftfartsfonden, vilka skola
täckas av skattemedel. Uppmärksamhet bör även ägnas de särskilda krav
som kunna uppkomma på grund av Sveriges deltagande i det skandinaviska
samarbetet på luftfartens område. Frågan om en sammanslagning av företagen
eller den av dem bedrivna verksamheten samt de spörsmål som röra
finansieringen av den reguljära svenska luftfarten synes därför böra närmare
utredas och förhandlingar i erforderlig utsträckning upptagas.

Utredningen har den 28 november 1947 framlagt betänkande med förslag
rörande organisation och finansiering av svensk reguljär luftfart (stencilerat).

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1948.

4. Nämnden för behandling av vid statsinlösen av enskild järnväg uppkommande
tvistefrågor om järnvägsegendomens värde m. m.

(1945: I 5; 1946: I 7; 1947: I 14).

Tillsatt av Kungl. Maj :t den 4 augusti 1939.

Ledamöter:

Leo, H. V., generaldirektör, ordförande;

Bolinder, N. L., generaldirektör;

Westman, K.-A., lantbrukare.

Sekreterare:

Gemzell, Chr., häradshövding.

Beträffande nämndens uppdrag, se 1940: K 16.

Med två särskilda skrivelser, dagtecknade den 5 och den 10 mars 1947,
har nämnden med tillstyrkan underställt Kungl. Maj :ts prövning fyra överenskommelser
om förvärv för svenska statens räkning av aktiemajoriteterna
i Bergslagernas, Gävle—Dala, Södra Dalarnes samt Kil—Fryksdalens
järnvägsaktiebolag, vilka överenskommelser träffats inför nämnden mel -

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

lan å ena sidan förstatligandeberedningen i järnvägsstyrelsen samt å andra 1 Ki t>
sidan dels Göteborgs stad, dels Gävle stad, dels Hedemora och Leksands
socknar ävensom Hedemora och Säters städer, dels ock Fryksände med
flera kommuner.

Genom beslut den 25 april 1947 uppdrog chefen för kommunikationsdepartementet
åt nämnden att träda i förhandlingar med järnvägsstyrelsen
och Göteborgs stad i syfte att uppnå en slutlig reglering av de avtal sfrågor,
som uppkommit sedan nyssnämnda överenskommelse med Göteborgs stad
träffats. Vid sammanträde i Göteborg den 12 maj 1947 uppnåddes åsyftad
reglering.

5. 19b2 års jårnvägskostnadsutredning (1945: 1 7; 1946:18; 1947:1 15).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 januari 1942 för
verkställande av utredning om principerna för statens järnvägars självkostnadsberäkningar
i syfte att erhålla möjligast tillförlitliga grunder för de
kostnadskalkyler, på vilka taxesättningen bygger (se Post- och Inrikes tidn.
den 26 januari 1942):

Ohlin, B. G., professor, led. av II kamm., ordförande;

Lundvik, V. G., landshövding;

Malmkvist, E. V., byråchef;

Rapp, Y., civilingenjör;

Sjöberg, E. A., förste byråsekreterare, tillika sekreterare;

Sällfors, C. T., generaldirektör.

Lokal: Järnvägsstyrelsen; tel. Järnvägen 1342.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1943:1 K 8.

Utredningen har under 1947 intill den 1 december sammanträtt 8 dagar.
Utredningen beräknar att avsluta sitt uppdrag under första halvåret 1948.

6. Elkraftutredningen av år 19b3 (1945: I H 12; 1946 I H 11; 1947: I H 17).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 december 1942 för
att verkställa utredning rörande möjligheterna att genom statens medverkan
mera planmässigt än hittills trygga landets och särskilt den svenska
landsbygdens försörjning med elektrisk kraft (se Post- och Inrikes tidn.
den 25 januari 1943):

Lindeberg, E. F. L., generaldirektör, ordförande;

Malm, N. P., f. d. kommerseråd;

Persson, P. H. Y., civilingenjör, belysningschef i Örebro;

Svensson, D., lantbrukare;

Sylwan, N. E., f. d. överdirektör;

Upmark, E. G. J„ civilingenjör, sekreterare i svenska vattenkraftföreningen;
Zickerman, S. O. G., vattenrättsingenjör.

Kanslichef:

Rusck, Å., generaldirektör.

Biträdande kanslichef:

Nilsson, G., överdirektör.

Riksdagsberättelsen.

[ Kl 6 Sekreterare:

Carle, B., e. o. länsnotarie.

Särskilda biträden:

Meiton, S., civilingenjör;

Hedefalk, B., ingenjör;

Lindqvist, J„ ingenjör;

Törnqvist, G. B., ingenjör.

Lokal: Vattenfallsstyrelsen; tel. Vattenfall.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1944: I H 13.

Utredningen har under 1947 sammanträtt 8 gånger.

Undersökningen angående detalj distributionen av elektrisk kraft, särskilt
distributionsföretagens organisation och prisförhållanden, har under året
slutförts.

En förkortad redogörelse för detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnader
och priser vid distribution av elektrisk kraft håller på att utarbetas
för offentliggörande i tryck. Under 1947 ha såsom statens offentliga
utredningar publicerats dels en inledande översikt (SOU 1947: 3), dels särskilda
redogörelser för Älvsborgs, Malmöhus, Kristianstads, Kalmar, Gotlands,
Blekinge, Norrbottens, Hallands samt Göteborgs och Bohus län (SOU
1947: 20, 35, 40, 48, 54 och 57). Även redogörelserna för Jönköpings och
Kronobergs län samt Skaraborgs län beräknas föreligga i tryck under den
närmaste tiden.

Ett betydelsefullt avsnitt av utredningsuppdraget har i början av år 1947
slutförts genom framläggande av särskilt betänkande med förslag till
standardtariffer för detalj distribution av elektrisk kraft (SOU 1947: 4).
Landsbygdselektrifieringens system- och standardiseringsfrågor äro föremål
för fortsatt bearbetning inom samarbetskommittén för landsbygdsnätens
standardisering. — Frågan om bygdekraftinstitutet, dess betydelse för kraftförsörjningen
och dess framtida utformning har behandlats av utredningen.

De centrala utredningsfrågorna, vilka angå omfånget av och formerna för
de åtgärder som påkallas för åstadkommande av större planmässighet i elkraftförsörjningen,
beräknas kunna slutbehandlas inom sådan tid, att utredningens
huvudbetänkande kan avgivas före 1949 års riksdag.

7. 1943 års järnväg skommitté (1945: I 9; 1946: I 10; 1947: I 16).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 september 1943 (se
Post- och Inrikes tidn. den 28 september 1943):

Forslund, J. A., led. av I kamm., ordförande;

Johnsson, P. A., lantbrukare, led. av II kamm.;

Malmkvist, E. V., byråchef;

Palander, T. F., professor;

Sandström, K. H., överingenjör;

Sundberg, C. G., disponent, led. av I kamm.;

Söderling, E. G., direktör.

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts beslut den 6 april 1945: I Kl 9

Blomberg, A. M. R., distriktschef.

Huvudsekreterare:

Gemzell, Chr., häradshövding.

Biträdande sekreterare:

Svensson, J. S., byråsekreterare.

Lokal: Järnvägsstyrelsen; tel. Järnvägen 13 39.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1944: I K 9 och 1946: I K 10.

Kommittén har under år 1947 slutfört sina undersökningar rörande de
smalspåriga järnvägarna i Småland och Östergötland, vilka undersökningar
utmynnat i förslag till ombyggnader eller andra förbättringar av vissa bandelar.
Redogörelse för utredningarna och förslagen ha i december 1947 avlämnats
för tryckning.

8. Utredning rörande revision av gällande regler om järnvägs ansvar för
skada å gods m. m. (1945: I 10; 1946: I 11; 1947: I 17).

Tillkallad med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 december 1943
(se Post- och Inrikes tidn. samma dag):

Bagge, A. J. F., f. d. justitieråd.

Tillkallad med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 december
1946:

Unger, B. B., hovrättsråd (t. o. m. den 27 november 1947).

Angående direktiven för utredningsarbetet, se 1944: I K 11.

Utredningsmännen ha den 2 juni 1947 framlagt ett delbetänkande (stencilerat).

Utredningsarbetet pågår.

9. Kraftledningsskadeersättningssakkunniga (1945: I 13; 1946: I 14;

1947: I 19).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 januari 1944 (se
Post- och Inrikes tidn. den 27 januari 1944):

Quennerstedt, N. H., f. d. vattenrättsdomare, ordförande;

Edén, J. A., jägmästare;

Hagberg, A. E., bitr. jägmästare;

Hagberth, N. E., domänintendent;

Herlitz, N. A., direktör; •

Pontén, S., lantbruksskoleföreståndare;

Streyffert, K. T., professor.

Lokal: Vattenfallsstyrelsen; tel. Vattenfall 352.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1945: I K 13.

De åkernormssakkunniga, som under 1947 sammanträtt 6 gånger, ha avgivit
ett den 27 juni 1947 dagtecknat betänkande med förslag till åkernormer
(stencilerat). Uppdraget är därmed fullgjort i denna del.

De skogsnormssakkunniga, som hållit 3 sammanträden under 1947, beräkna
kunna slutföra sitt arbete under år 1948.

94 Riksdagsberåttelsen.

I Kl 10 10. 7944 års hamnutredning (1945: I 15; 1946: I 15; 1947: I 20).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 mars 1944 för att,
i enlighet med i riksdagens skrivelse den 21 juni 1943, nr 375, gjord hemställan,
utreda frågan om större planmässighet i den svenska hamnbyggnadspolitiken
(se Post- och Inrikes tidn. den 17 mars 1944):
von Sneidern, A., f. d. landshövding, ordförande;

Berger, T., byråchef;

Dieden, G., f. d. hamndirektör, överstelöjtnant;

Eneborg, H., förste aktuarie, tillika sekreterare;

Enström, A., direktör;

Flink, A., kassör;

Sandström, B., direktör;

Sundin, T. W., tullpackhusförman;

Syhvan, E. C., fil. lic., sekreterare.

Biträdande sekreterare:

Edgren, A., civilingenjör.

Lokal: Linnégatan 87; tel. 67 92 60.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1945: I K 15.

Utredningen har år 1947 sammanträtt under 4 dagar samt företagit vissa
studieresor.

Utredningsuppdraget beräknas bli slutfört under första hälften av 1948.

11. 7944 års trafikutredning (1945: I 15; 1946: I 15; 1947: I 21).

Tillkallade med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 april 1944
(se Post- och Inrikes tidn. den 17 april 1944):

Rausing, A. R., direktör, ordförande;

Grill, C. L. C. C., konsul, verkst. direktör;

Huss, E., verkst. direktör;

Olsson, O. L., ombudsman;

Palander, T. F., professor;

Simonsson, Y. A., verkst. direktör;

Syhvan, E. C., fil. lic., sekreterare.

Experter:

Bager, J. H., byrådirektör;

Forsblom, E., åkeriägare;

Kållberg, H., åkeriägare;

Ljunggren, Th„ ingenjör;
von Matern, N., överingenjör;

Sjöberg, E. A., förste byråsekreterare;

Svennberg, T., civilingenjör.

Sekreterare:

Lindahl, B. G., sekreterare.

Lokal: V. Trädgårdsgatan 9; tel. 23 13 10.

Utredningen har under 1947 intill den 1 december hållit sammanträden

Kommittéer och sakkurmiffa: Kommunikationsdepartementet.

under 19 dagar, varjämte utredningen företagit en studieresa till övre Norr- J 13
land.

Utredningen har under året fortsatt behandlingen av frågor rörande lagstiftningen
om yrkesmässig biltrafik och därmed sammanhängande spörsmål
om samverkan mellan biltrafik och järnvägstrafik. Därjämte har utredningen
behandlat olika frågor om investeringar i vägväsendet och formerna
för dessas finansiering. Dessutom ha olika järnvägsfrågor upptagits
till behandling, såsom angående järnvägselektrifieringarnas ekonomi, de
trafiksvaga bandelarnas vid statens järnvägar ekonomi m. fl. frågor.

Utredningen beräknas vara slutförd i början av år 1948.

12. 1944 års trafikförfattningssakkunniga (1945: I 19; 1946: I 18;

1947: I 22).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 september 1944
(se Post- och Inrikes tidn. samma dag):

Löfgren, T. E., landshövding, ordförande;

Christensson, J„ ombudsman;

Elliot, C. W., överstelöjtnant;

Forsselius, E. J. E., trafikpolisintendent;

Hagardt, S. A. O., generalsekreterare;

Rapp, F., droskägare;

Rimby, Hj., folkskollärare.

Sekreterare:

Beskow, B. G., hovrättsassessor.

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. Kanslihuset.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1945: I K 19.

Under tiden från och med den 1 december 1946 till och med den 30 november
1947 ha de sakkunniga sammanträtt 61 dagar. Mellan de sakkunnigas
sammanträden ha utredningsarbeten utförts, förutom av sekreteraren,
av vissa ledamöter. Nära samarbete har under året ägt rum med 1945
års trafiksäkerhetskommitté.

De sakkunniga ämna under närmaste tiden till trycket avlämna huvudförfattning
jämte motiv, omfattande de ämnen, som avhandlas i motorfordonsförordningen
och vägtrafikstadgan.

13. 1945 års markkommission (1946:1 20; 1947:1 23).

Av Kungl. Maj:t den 26 januari 1945 förordnad ordförande (se Post- och
Inrikes tidn. den 9 februari 1945):

Nothin, T. K. V., överståthållare.

Tillkallade med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande nämnda dag såsom
statens representanter:

Heiding, G. A., godsägare, led. av I kamm.;

Leo, H. V., generaldirektör;

Malmberg, O. H., generaldirektör;

Riksdagsberåttelsen.

IK: 13 Ward, K. S. V., redaktör, led. av II kamm.

Utsedda av Stockholms stadskollegium såsom
representanter för Stockholms stad:

Berglund, H. J., borgarråd;

Göranson, K. H., borgarråd;

Höglund, C. Z. K., borgarråd;

Larsson, Y. G. R., f. d. borgarråd, led. av II kamm.;

Persson, S. E., borgarråd.

Sekreterare:

Joachimsson, N., revisionssekreterare.

Lokal: överståthållarämbetet.

Beträffande kommissionens arbetsuppgifter, se 1946:1 K 20.

Med skrivelse den 17 juni 1947 har kommissionen överlämnat ett förslag
till avtal mellan staten och Stockholms stad angående mark inom Kaknäsområdet
och å Långholmen i Stockholm.

Vidare har kommissionen med skrivelse den 31 juli 1947 överlämnat ett
förslag till avtal mellan kronan och staden angående vissa för järnvägsändamål
avsedda fastigheter i Stockholm.

Kommissionens arbete med övriga föreliggande markfrågor har under
året fortgått. Verkställda utredningar ha givit till resultat, att åtskilliga
frågor fått avföras från vidare förhandlingar.

Kommissionen beräknar att kunna avsluta sin verksamhet under april
1948.

14. Vägmarksersättningssakkunniga (1946:1 21; 1947:1 24).

Tillkallade med stöd av Ivungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1945
(se Post- och Inrikes tidn. den 17 juli 1945):

Quennerstedt, N. H., f. d. vattenrättsdomare, ordförande;

Bexelius, T. A., lagman;

Hedlund, G., jur. d:r, led. av II kamm.;

Håårdh, K. H., överinspektör;

Hagberth, N. E., domänintendent, för utarbetande av åkernormerna;
Pontén, S., lantbruksskoleföreståndare, för utarbetande av åkernormerna;
Herlitz, N. A., direktör, för utarbetande av skogsnormerna;

Streyffert, K. T., professor, för utarbetande av skogsnormerna.

Expert:

Nanneson, L., f. d. professor.

Sekreterare:

önnesjö, K.-E. A., revisor.

Lokal: Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1946:1 K 21.

De sakkunniga ha under 1947 haft sammanlagt 15 sammanträden.
Utredningsarbetet har huvudsakligen inriktats på att åstadkomma grunder
för bestämmande av ersättning för åker och därmed jämbördig mark
samt för intrång av olika slag. De sakkunniga räkna med att beträffande

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

dessa frågor kunna avge betänkande och förslag i början av år 1948. Be- J X: 16
träffande övriga frågor torde betänkande och förslag komma att avgivas
under år 1948.

15. 1945 års skärgårdsutredning (1946: I 22; 1947: I 25).

Tillkallade på grund av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1945
(se Post- och Inrikes tidn. den 20 juli 1945):

Nyländer, O. E., landshövding, ordförande;

Böös, C. C., marindirektör;

Engelstedt, E. C. L., statssekreterare;

Lindencrona, A., direktör;

Martin, K. A. M. J., disponent;

Södergren, J. R. A., vägdirektör;

Thorburn, B., direktör.

Sekreterare:

Winberg, A. H., e. o. förste kanslisekreterare.

Biträdande sekreterare:

Karlson, S. G. L., e. o. andre kanslisekreterare.

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. Kanslihuset 233.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: I K 22.

Utredningen, som år 1947 hållit sammanträden under sammanlagt 33 dagar,
beräknas vara slutförd i början av 1948.

16. 1945 års trafiksäkerhetskommitté (1946: I 23; 1947: I 26).

Tillkallade med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1945
(se Post- och Inrikes tidn. den 19 juli 1945):

Ekblom, O., landshövding, ordförande;

Bennich, L., försäkringsdirektör;

Bång, O. G. M., rådman;

Ekberg, K. G., vägtrafikinspektör;

Hagardt, S. A. O., generalsekreterare;

Helgesson, H. I. R„ förbundsordförande;

Holmstedt, E. W. A., rektor;

Håstad, E. W., docent, led. av II kamm.;

Nilsson, C. O., trafikförman, led. av II kamm.;

Rimby, Hj„ folkskollärare;

Wallenberg, G. O., direktör;

Ygberg, N. H., leg. läkare.

Experter:

Bergquist, J. A., civilingenjör;

Cassler, A. L., kapten;

Fellenius, V., fil. lic.;

Hansson, H. O. G., föredragande i regeringsrätten;

7 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt.

Riksdags!) (■rättelsen.

Riksdcigsberättelsen.

I K: 16 Insulander, H., direktör;

Kugelberg, I. F. R., docent;

Lundberg, T., förste byråingenjör;

Möllerström, J., docent;

Norström, K., ombudsman;

Nyström, E. V., förste flygläkare;

Rylander, C. G., docent;

Wassén, K. E„ docent;

Wold, H. O. A., professor.

Sekreterare:

Cassel, L. D., jur. kand.

Biträdande sekreterare;

Petri, E. Hj., advokat.

Lokal: Riksdagshuset; tel. Riksdagen.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1946:1 K 23.

Kommittén har under 1947 haft 32 plenarsammanträden. Därjämte ha
olika delegationer inom kommittén haft 35 sammanträden. Ledamoten Hagardt
och sekreteraren ha företagit en studieresa till England.

Kommittén beräknar att kunna slutföra sitt uppdrag i januari 1948.

17. 1946 års SJ-bostadsutredning (1946: I 28; 1947: I 27).

Tillkallade av järnvägsstyrelsen den 16 november 1945 med stöd av
Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1945 (se Post- och Inrikes tidn.
den 12 juli 1945):

Gärde, A. B., f. d. landshövding, ordförande;

Johansson, K. A., trafikbiträde;

Jonson B., arkitekt;

Poring, A. A., f. d. förste baningenjör;

Strokirk, E., civilingenjör.

Sekreterare:

Genborg, H. I., e. o. byråassistent.

Lokal: Järnvägsstyrelsen; tel. Järnvägen 1019 el. 1279.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: I K 28.

Utredningen har under tiden den 1 december 1946—den 30 november 1947
sammanträtt under tillhopa 54 dagar. Utredningen har därjämte företagit
ett antal resor å olika statsbanelinjer i syfte att vinna erforderlig kännedom
om bostadsbeståndets beskaffenhet och behövliga förbättringsåtgärder.

Bearbetningen av de från linjemyndigheterna införskaffade detaljerade
uppgifterna rörande samtliga statens järnvägar tillhöriga bostadslägenheter
har under året pågått utan avbrott. Med hänsyn bland annat till den
på grund av statsförvärv av vissa enskilda järnvägar den 1 juli 1947 inträdda
utökningen av bostadsbeståndet har nyssnämnda arbete blivit mera
tidskrävande än vad som tidigare förutsetts, i följd varav utredningsuppdraget
icke beräknas kunna slutföras förrän under första delen av år 1948.

Kommittéer och sakkunniffa: Kommunikationsdepartementet.

18. 1945 års Gotlandskommitté (1946: I 31; 1947: I 28). J K: 20

Tillkallade med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 september

1945 (se Post- och Inrikes tidn. den 3 oktober 1945):

Malmkvist, E., byråchef, ordförande;

Pettersson, G., socialvårdsassistent;

Svennberg, T., civilingenjör;

Wahlgren, Å., direktör.

Sekreterare:

Leijon, T., bitr. direktör.

Lokal: S:t Eriksgatan 113; tel. Restaurangbolaget.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: I K 31.

Kommittén, som under 1947 hållit 6 sammanträden, har inlett visst samarbete
med 1944 års hamnutredning.

Uppdraget beräknas bli slutfört under senare hälften av år 1948.

19. 1946 års vatten- och avloppssakkunniga (1947: I 30).

Tillkallade med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 november

1946 med uppdrag att verkställa utredning rörande anläggnings- och bidragsverksamheten
i fråga om vattenförsörjning och avlopp (se Post- och
Inrikes tidn. den 8 november 1946):

Lindeberg, E. F. L., generaldirektör, ordförande;

Andersson, J. A., bankofullmäktig, led. av II kamm.;

Bexelius, T. A., lagman;

Petrelius, B., byråchef;

Sundström, E. V., byråchef.

Sekreterare:

Smedman, G., förste byråsekreterare.

Expert:

Åberg, H., byråingenjör.

Lokal: Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen; tel. 67 92 60.

Beträffande direktiven för de sakkunniga, se 1947: I K 30.

De sakkunniga ha intill den 1 december 1947 sammanträtt 39 dagar
samt företagit resor, under vilka överläggningar ägt rum med ett tiotal
länsstyrelser samt representanter för ett femtiotal städer, landskommuner,
köpingar och municipalsamhällen.

20. Sakkunniga för de bohuslänska fiskelägenas stadsplane- och byggnads
plane problem.

Sedan Kungl. Maj :t den 1 november 1946 i anledning av riksdagens
skrivelse den 20 juni 1946, nr 397, uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utarbeta
allmänna anvisningar för behandlingen av de bohuslänska fiskelägenas
stadsplane- och byggnadsplaneproblem samt medgivit, alt byggnadsstyrelsen
finge vid anvisningarnas utarbetande anlita biträde av särskilda
sakkunniga, ha den 23 april 1947 såsom sakkunniga tillkallats:

100

Riksdag sberättelsen.

I Kl 20 Ahlberg, C.-F., stadsplanearkitekt;

Bjuke, C., kapten, chef för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnbyggnadsavdelning
i Göteborg;

Hasslöf, O., intendent;

Utbult, B., affärsföreståndare, led. av II kamm.;

Ågren, T., byråchef.

Med de sakkunniga ha intill den 1 december 1947 hållits 5 sammanträden
och företagits en studieresa under 6 dagar till vissa bohuslänska fiskelägen.

Uppdraget beräknas vara slutfört under år 1948.

21. Förberedande utredning rörande nya offentligrättsliga bestämmelser

för luftfarten.

Förordnad av Kungl. Maj:t den 29 november 1946:

Wikander, H. Chr., f. d. hovrättsråd och divisionsordförande.

Sekreterare:

Nylén, T., amanuens i luftfartsstyrelsen (fr. o. m. den 9 juni 1947).

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande
till statsrådsprotokollet den 29 november 1946. Departementschefen anförde
därvid.

Luftfartsstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1946 hemställt, att särskilda
sakkunniga måtte tillkallas för utarbetande av förslag till nya offentligrättsliga
bestämmelser om luftfart. Att icke redan tidigare framställning
gjorts om överarbetning av hela luftfartslagstiftningen sammanhängde
med de genomgripande förändringarna beträffande den internationella
luftfartens reglering efter kriget. Amerikas förenta stater hade
redan 1944 tagit initiativ till sammankallande av en luftf artskonferens,
den s. k. Chicagokonferensen, i vilken även Sverige deltagit. Som ett resultat
av denna konferens hade tillkommit den provisoriska internationella
civila luftfartsorganisationen (PICAO) med uppgift, bland annat, att utarbeta
internationella trafikbestämmelser samt tekniska normer rörande
civil luftfart. Den på Chicagokonferensen antagna nya konventionen angående
internationell civil luftfart, vilken innehölle bestämmelser som jämväl
inverkade på svensk lagstiftning, hade numera blivit från svensk sida
ratificerad, och den s. k. Pariskonventionen, på vilken gällande svensk
luftfartslagstiftning vore uppbyggd, torde inom en nära framtid bliva satt
ur kraft. Nya internationella bestämmelser, vilka helt eller delvis borde
inflyta i svensk lagstiftning, fastställdes efter hand av PICAO. Behov funnes
emellertid även av nya eller reviderade bestämmelser rörande rent
svenska förhållanden. Härmed åsyftade luftfartsstyrelsen, bland annat, reviderade
bestämmelser för svenska civila flygplatser, för erhållande av
luftfartscertifilcat, angående tillverkning av civil flygmateriel, för utövandet
av yrkesmässig luftfart in. m. De arbetsuppgifter, som redan nu förelåge,
vore så omfattande och författningarna så otidsenliga, att med deras

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 101

omarbetande icke längre torde böra anstå. Enär den nu gällande luftfarts- I X: 22
lagstiftningen på sin tid tillkommit under intim samverkan mellan Sverige,

Danmark, Finland och Norge, syntes det önskvärt, att även den nu föreslagna
omarbetningen komme till stånd i samverkan med övriga nordiska
länder.

Jag delar luftfartsstyrelsens uppfattning, att en överarbetning av den
svenska offentligrättsliga luf tf artslagstiftningen nu bör ske, såvitt möjligt
i samverkan med övriga nordiska länder. Såsom en förberedelse härför
från svensk sida synes det böra uppdragas åt en i lagstiftningsarbete erfaren
utredningsman att — med sekreterarbiträde och möjlighet att rådgöra
med experter inom luftfartsväsendet -— utarbeta utkast till författningstexter,
att läggas till grund för eventuella kommande internordiska
överläggningar i ämnet eller vidare utredningar från enbart svensk sida.

Den sakkunnige — som under år 1947 haft att fullgöra utredningsuppdrag
jämväl rörande den privata lufträtten — har under juni samt
augusti—november varit huvudsakligen sysselsatt med nu ifrågavarande
utredning. Därvid har i samarbete med sekreteraren upprättats ett antal
promemorior till ledning vid det fortsatta arbetet samt i övrigt gjorts sammanställningar
av ämnet rörande litteratur, konventioner och författningstexter
från in- och utlandet.

Då utredningen i väsentliga delar sammanhänger med lagstiftningsarbetet
på den privata lufträttens område, kan tiden för arbetets slutförande
för närvarande ej närmare beräknas.

22. 1947 års tågfärjekommitté.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 november 1946 för
att verkställa utredning av frågan om en permanent tågfärjetrafik mellan
Sverige och Polen (se Post- och Inrikes tidn. den 8 november 1946):

Westling, E. A., landshövding, ordförande;

Böös, G. M. E., kommerseråd;

Berger, T., byråchef;

Malmkvist, E. V., byråchef;

Schiitz, E., distriktschef.

Sekreterare:

Öster, M. N., e. o. aktuarie.

Lokal: Järnvägsstyrelsen; tel. Järnvägen 1338.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Efter
att ha erinrat om den mellan järnvägsstyrelsen och vederbörande polska
myndigheter träffade överenskommelsen om och sedermera även igångsatta
provisoriska tågfärjetrafiken mellan Trelleborg och Gdynia, anförde departementschefen
bland annat följande.

I skrivelse den 29 maj 1946 bär järnvägsstyrelsen erinrat om, alt valet
av Trelleborg som utgångshamn från svensk sida bland annat föranleddes

102

Riksdagsberättelsen

K: I 22 av att Trelleborgs hamn redan hade för tågfärjedrift erforderliga anordningar,
till följd varav sådan drift mellan Sverige och Polen utan större tidsutdräkt
kunde igångsättas. Även annan svensk hamn än Trelleborg kunde
emellertid tänkas som utgångspunkt för en eventuell permanent tågfärjeled
till Polen, närmast för ernående av kortare gångtid och lägre driftkostnader.
Under förhandlingarna med de polska myndigheterna hade dessa
också uttalat önskemål om, att frågan om lämpligaste utgångshamn på
svensk sida gjordes till föremål för särskild undersökning av en för ändamålet
tillsatt kommitté, i vilken olika intressenter kunde insättas.---

Även enligt min mening bör en sådan utredning av denna fråga nu komma
till stånd. Såsom av järnvägsstyrelsens framställning kan utläsas torde
emellertid problemet rörande en permanent tågfärjeled Sverige—Polen gälla
ej endast den lämpligaste utgångshamnen på svensk sida utan även, och i
första hand, huruvida godtagbara betingelser finnas för ett fortsättande av
den provisoriska färjetrafiken mellan de båda länderna eller om personoch
godstrafiken dem emellan hellre bör ombesörjas med andra trafikmedel
än färjor. Den av mig förordade utredningen bör således avse frågan om
en permanent tågfärjetrafik Sverige—Polen i hela dess vidd.--- ■—

Kommittén har intill den 1 december 1947 hållit 2 sammanträden samt
företagit en studieresa till vissa städer på svenska sydkusten för att taga
närmare del av föreliggande utbyggnadsprojekt. Mellan sammanträdena ha
vissa preliminära utredningar utförts av kommitténs sekreterare.

Uppdraget beräknas pågå även under år 1948.

23. Kommittén för stadsplaneväsendets omorganisation.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 februari 1947 för
att biträda med utredning rörande det statliga stadsplaneväsendets arbetsuppgifter
och organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 7 mars 1947):
Mårtensson, J. W., överrevisor, led. av II kamm., ordförande;

Aurén, N. E. J., kansliråd;

Johansson, A. H., e. o. byråchef, ordförande och chef för statens byggnadslånebyrå; Quiding,

H. A:son, hyggnadsråd;

Åhrén, U. E., professor.

Sekreterare:

Tegner, G., pol. mag.;

Ämark, S. O. F., andre kanslisekreterare.

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. Kanslihuset 253 och 21 69 47.
Direktiven för kommittén framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Efter
att ha erinrat om vad stadsplaneutredningen 1942 föreslagit i sitt slutbetänkande
(SOU 1945: 15) rörande byggnadsstyrelsens och länsarkitektorganisationens
organisation ävensom de yttranden myndigheter och institutio -

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikaiionsdepartementet.

103

ner avgivit i anledning härav, framhöll departementschefen, att spörsmålet J 23
om det statliga stadsplaneväsendets arbetsuppgifter och organisation nu
syntes böra upptagas till utredning. Departementschefen anförde vidare
bland annat följande.

De sakkunniga böra först söka närmare bestämma det statliga stadsplaneväsendets
arbetsuppgifter i det nya läge, som uppkommer, därest en på nu
föreliggande förslag grundad byggnadslagstiftning snart genomföres. Dessa
uppgifter torde i korthet kunna angivas vara att bidraga till förverkligandet
av bästa möjliga bebyggelseplanering i nationell, regional och lokal
skala.

Beträffande den nationella planeringen torde den centrala staasplanemyndigheten
böra få till uppgift bland annat att företaga och samordna ur
stadsplanesynpunkt erforderliga undersökningar, att göra kunskaper inom
andra samhällsområden fruktbärande för stadsplaneringen samt att göra de
stadsplanemässiga synpunkterna tillgängliga för myndigheter, som verka
inom dessa andra områden.

I fråga om den stadsplanemässiga regionplaneringen kan det ifrågasättas
om icke det statliga stadsplaneväsendet bör förfoga över personal, väl skickad
att utföra för planeringen erforderliga utredningar. Självfallet bör den
centrala stadsplanemyndigheten vara så utrustad, att den kan lämna erforderliga
upplysningar rörande nationella förhållanden samt råd och vägledning
för det regionala planarbetet. Även länsarkitektsorganisationens
möjligheter att medverka i detta arbete böra ökas.

De sakkunniga böra även undersöka, vilka uppgifter som böra tillkomma
det statliga stadsplaneväsendet beträffande vägledningen av den lokala planeringen,
främst med avseende å upprättande av general-, stads- och byggnadsplaner,
rådgivning i övrigt till lokala planmyndigheter samt granskning
av uppgjorda planer.

Den centrala stadsplanemyndigheten bör vidare äga möjlighet att leda eller
bedriva en icke blott inom förvaltningen utövad utan även och icke minst
till allmänheten och dess valda förtroendemän riktad upplysningsverksamhet
rörande stadsplanearbetets mål och medel.

En andra huvuduppgift för de sakkunniga torde vara att utreda frågan
om det statliga stadsplaneväsendets organisation. De uppgifter för den centrala
stadsplanemyndigheten, som förut skisserats, ankomma för närvarande
delvis på byggnadsstyrelsen men äro delvis av sådan natur, att de icke
kunde förutses vid organiserandet av nämnda ämbetsverk. Då härtill kommer,
att byggnadsstyrelsens stadsplaneringspersonal på grund av arbetsbördans
tillväxt kommit att bli knapp redan för de plangranskande uppgifterna,
torde en nyorientering av arbetet med tyngdpunkten lagd på vägledning
för planers upprättande och annan upplysning uppenbarligen medföra
krav på personalökning.

Motsvarande gäller länsarkitektsorganisationen, där för närvarande en
betydande balans av ärenden föreligger. De sakkunniga böra överväga, huruvida
eu förstärkning av länsarkitektsorganisationen bör företagas i syfte

104

Riksdagsberättelsen.

I K: 23 att genom decentralisering förebygga en eljest antaglig alltför stor ökning
av arbetsbördan hos den centrala stadsplanemyndigheten.

En ökning av arbetskrafterna på länsarkitektkontoren torde därjämte bli
nödvändig genom den nya byggnadslagstiftningen i och för sig. De sakkunniga
böra utreda, huru länsarkitektkontoren skola organiseras för att kunna
fullgöra sina sålunda utökade uppgifter. Härvid bör tillses att det nödvändiga
samarbetet mellan länsarkitektkontoren och övriga av planfrågorna
berörda myndigheter ordnas på ett så smidigt och praktiskt sätt som möjligt
samt att även i övrigt åtgärder vidtagas för att rationalisera och förenkla
arbetet på länsarkitektkontoren.

En utveckling av stadsplaneväsendet i enlighet med det anförda kommer
att medföra icke obetydliga kostnader, vilka synas böra vägas mot de allmänna
fördelarna av god bebyggelseplanering. I synnerhet böra beaktas
möjligheterna att genom en samordning av planeringsverksamheten hos
olika statliga, kommunala och enskilda organ uppnå besparingar inom de
verksamhetsområden, som beröras av bebyggelseplaneringen.

De sakkunniga böra föreslå en organisation, som äger förmåga att ge
arbetet med de nya uppgifternas lösande en god inriktning och som sedermera
kan utvecklas i mån av nya erfarenheter. De sakkunniga böra också
meddela, vilka riktlinjer för rekryteringspolitiken som från deras utgångspunkter
anses erforderliga.

De sakkunniga synas böra i första hand ange, vilka det statliga stadsplaneväsendets
uppgifter böra vara och vilka personal- och andra resurser,
som böra stå till förfogande. I andra hand bör den centrala stadsplanemyndighetens
organisatoriska anknytning till den ena eller andra myndigheten
eller dess friställande såsom självständigt verk diskuteras. Skulle de sakkunniga
komma till den slutsatsen, att stadsplaneverksamheten bör utbrytas
ur byggnadsstyrelsen, bör verkan härav på länsarkitektsorganisationen
övervägas.

Kommittén har intill november månads utgång hållit 28 sammanträden
samt företagit vissa studieresor.

Kommitténs arbete har under 1947 huvudsakligen ägnats frågan om den
framtida organisationen av planväsendet i länen. Mot slutet av året har
även frågan om den centrala organisationen av stadsplaneväsendet upptagits
till behandling.

Kommittén har på särskilt uppdrag avgivit förslag angående statsbidrag
till vissa plankostnader m. in. i vad avser byggnads- och generalplaner. Kommittén
har vidare avgivit vissa remissutlåtanden.

Kommittén beräknar kunna avsluta sitt arbete under 1948.

24. 1947 års utredning rörande decentralisering inom väg- och vattenbyggnadsverket.

Tillkallade med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 februari 1947
(se Post- och Inrikes tidn. den 26 februari 1947):

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

105

Jansson, B. I., folkskollärare, led. av II kamm., ordförande; I K: 24

Grahn, E., ombudsman;

Hall, G. V., byråchef;

Hjort, K.-G. M., överdirektör;

Mannerfelt, A. T. W. A., vägdirektör;

Mattsson, V. J., hemmansägare, led. av II kamm.

Expert:

Olsson, E. H., vägkamrerare.

Sekreterare:

Tånneryd, S. A. S., byrådirektör.

Lokal: Arbetsmarknadsstyrelsen; tel.: 23 70 40 för lokalsamtal och

23 70 60 för rikssamtal.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Departementschefen
anförde därvid bland annat.

Vid riksdagsbehandlingen av Kungl. Maj :ts proposition nr 286 till 1946
års riksdag angående anslag till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt vägförvaltningarna,
vilken proposition inrymde förslag till omorganisation i
vissa delar av väg- och vattenbyggnadsverket, uttalade sig riksdagen (skrivelsen
nr 368) för en ökad decentralisering av verksamheten inom verket
och anförde därvid bland annat, att riksdagen vore av den meningen att
de lokala myndigheterna borde tilltros att i större utsträckning än dittills

under eget ansvar driva verksamheten inom sitt område. ----

I sin berättelse över gjorda iakttagelser under budgetåret 1945/46 ha överrevisorerna
för väg- och vattenbyggnadsväsendet berört dessa frågor och
därvid till en början erinrat om, att vägväsendets förstatligande i och för
sig inneburit övergång från en starkt decentraliserad till en starkt centraliserad
förvaltning samt utvecklat, vilka olägenheter som vore förenade med

en centralisering av förvaltningen.---•

Även riksdagens revisorer ha senast i sin berättelse till 1947 års riksdag
förordat åtgärder för viss decentralisering av administrationen av det allmänna
vägväsendet samt därvid framhållit bland annat, att det vore ställt
utom tvivel, att den i samband med förstatligandet av den allmänna väghållningen
genomförda centraliseringen av vägadministrationen medfört en
väsentlig ökning av expeditionsarbetet för personalen, vilken trots en betydande
förstärkning i allt för stor utsträckning toges i anspråk för skriftväxling
till men för de huvudsakliga uppgifterna.---

Väg- och vattenbyggnadsverket befinner sig för närvarande i ett skede
av omorganisation. Arbetet härmed är av stor betydelse för den framtida
verksamheten och innefattar bland annat eu prövning av förhållandet mellan
styrelsens och de lokala organens arbetsuppgifter. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
har ägnat uppmärksamheten häråt och vidtagit vissa åtgärder
i syfte att öka de lokala förvaltningarnas befogenheter. Innan omorganisationen
slutföres synas ytterligare överväganden rörandes dessa frågor böra
ske snarast möjligt. Detta synes så mycket mera angeläget som mycket

J-)l Riksdagsberättelsen.

I K: 24 omfattande arbetsuppgifter på väg- och vattenbyggnadsväsendets område
föreligga och en kraftig ökning av dessa uppgifter är att emotse så snart
nuvarande krisförhållanden upphöra. Jag vill därför tillstyrka att en särskild
utredning verkställes beträffande de i det föregående berörda decentraliseringsspörsmålen.

Kungl. Maj :t har genom beslut den 2 maj 1947, för att tagas i övervägande
vid fullgörandet av utredningens uppdrag, till utredningen överlämnat
riksdagens skrivelse den 26 april 1947, nr 152, i anledning av väckta
motioner om inrättande av vägombudsstämma inom varje vägnämndsområde.

Sedan riksdagen i skrivelse den 6 maj 1947, nr 6, under punkt 7 hemställt
att vid utredningen måtte beaktas jämväl frågan om beredande för
vägnämnderna och länsvägnämnderna av ökade möjligheter att taga aktiv
del i vägfrågorna inom länen, har Kungl. Maj :t vidare genom beslut den 30
juni 1947 uppdragit åt utredningen att till behandling upptaga nämnda
fråga.

Utredningen har intill den 1 december 1947 sammanträtt under tillhopa
21 dagar. Vid en del sammanträden ha befattningshavare inom väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen redogjort för verksamheten inom olika delar av
verket. Därjämte ha sammanträden hållits vid åtta vägförvaltningar, varvid
sammanträdet i regel kombinerats med resor för besök vid garageplatser
och arbetsplatser.

Utredningen beräknar att inom den närmaste tiden kunna framlägga utlåtande
rörande frågan om beredande för vägnämnderna och länsvägnämnderna
av ökade möjligheter att taga aktiv del i vägfrågorna inom länen
samt att under första hälften av år 1948 kunna slutföra sitt uppdrag.

25. Utredning angående utbyggnad av kommunikationsnätet i norra

Värmland.

Tillkallade med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 februari
1947 (se Post- och Inrikes t.idn. den 19 februari 1947):

Börjeson, B. B., överingenjör, ordförande;

Norling, H., landstingsdirektör;

Thorsell, K. A„ t. f. byråchef.

Sekreterare:

Åhsberg, G. B. V., byrådirektör.

Lokal: Generalpoststyrelsen; tel. Posten 135.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande. På
grund av vad 1946 års riksdag i skrivelse nr 344 anfört i anledning av en
i andra kammaren väckt motion, över vilken yttranden avgivits av länsstyrelsen
i Värmlands län, järnvägsstyrelsen samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
hemställde departementschefen i nämnda anförande om utred -

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet 107

ning angående behovet av och sättet för en utbyggnad av kommunikations- X Kl 27
nätet i norra Värmland.

Utredningen har under år 1947 hållit 4 sammanträden samt företagit en
studieresa.

Utredningsuppdraget beräknas bli slutfört under första halvåret 1948.

26. Utredning för behandling av vissa frågor rörande den enskilda

väghållningen m. m.

Förordnad av Kungl. Maj :t den 23 maj 1947:

Sundström, E. V., byråchef.

Sekreterare:

Canarp, C., t. f. byrådirektör.

Lokal: överstyrelsen för yrkesutbildning; tel. 67 93 00.

Genom beslut den 11 maj 1945 uppdrog Kungl. Maj :t åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och skogsstyrelsen gemensamt att — i samråd med egnahemsstyrelsen
och norrlandskommittén samt under beaktande av vad till
statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 4 januari 1945
(sjätte huvudtiteln, punkten 26) ävensom under förevarande punkt av riksdagens
skrivelse anförts — skyndsamt verkställa och till Kungl. Maj :t inkomma
med utredning rörande möjligheterna att under ekonomiskt rimliga
former förbättra vägförbindelserna genom landets mera avlägsna skogsområden
ävensom andra i samfärdselhänseende missgynnade bygder samt med
förslag till de bestämmelser rörande bidrag till byggande av enskilda vägar
och i övrigt, som på grundval av utredningen funnes erforderliga.

Den 10 maj 1946 meddelade Kungl. Maj :t vissa direktiv för det fortsatta
utredningsarbetet. Bland annat anbefalldes väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och skogsstyrelsen, i vad avsåge utarbetande av bestämmelser rörande
statsbidrag till enskild väghållning, jämväl pröva frågan om behovet av och
formerna för en ändring i statsbidragsgrunderna. Utredningsmannen har
av Kungl. Maj :t tillkallats för att biträda väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
med ifrågavarande utredning.

Utredningsmannen har hållit överläggningar med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
skogsstyrelsen och egnahemsstyrelsen ävensom 1947 års centrala
lantbrukskommitté. Härjämte har företagits en inventering av vägföretag,
till vilkas byggande statsbidrag beviljats under budgetåren 1942/
43—1946/47.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under början av år 1948.

27. 7,947 års järnvägsutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 juni 1947 (se Postoch
Inrikes tidn. den 27 juni 1947):

Wijnbladh, T. O. R., generaldirektör, ordförande;

Berger, O. A„ kansliråd;

de Geer, J. G. G., friherre, bruksdisponent;

108

Riksdagsberättelsen.

I K: 27 Hesselbom, K. E., driftsingenjör, led. av I kamm.;

Lindahl, L. H., reparatör, led. av II kamm.;

Lundqvist, R., byråchef, led. av I kamm.

Sekreterare:

Ulf, B. L., e. o. förste byråsekreterare.

Lokal: Järnvägsstyrelsen; tel. Järnvägen.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Departementschefen
anförde därvid bland annat.

Frågan om statens järnvägars organisation har vid olika tillfällen varit
föremål för uppmärksamhet. Jag nöjer mig här med att erinra om 1944
års trafikutrednings framställning i ämnet den 15 juni 1946 och om vid
1947 års riksdag väckta motioner. 1947 års riksdag har i skrivelse den
17 maj 1947, nr 204, under åberopande av första kammarens andra tillfälliga
utskotts utlåtande nr 4 och andra kammarens tredje tillfälliga utskotts
utlåtande nr 7, hemställt om utredning av frågan om inrättande av
j ärnvägsnämnder.

Innan jag ingår på vissa speciella med utredningen sammanhängande problem,
anser jag mig böra något beröra frågan om förhållandet mellan statsmakterna
och statens järnvägar såsom affärsföretag. Som bekant är företagets
handlingsfrihet i vissa hänseenden bunden. Detta gäller exempelvis
beträffande investeringar, taxefrågor, personaluppsättning och anslagsdisposition.
Förslag om ökad rörelsefrihet för företaget ha i olika sammanhang
framförts. De ha dock icke lett till någon förändring av den sedan gammalt
bestående gränsdragningen. Enligt min mening är frågan av den vikt, att
den icke bör förbigås vid den blivande utredningen. Däremot anser jag icke,
att en definitiv lösning av spörsmålet bör utgöra en förutsättning för ett
slutligt ställningstagande till organisationsfrågan.

Då jag i det följande uppehåller mig vid vissa speciella problem får detta
icke fattas så, att icke andra problem skulle finnas, som böra uppmärksammas
vid utredningen. Att jag likväl anser mig böra framhålla vissa
spörsmål beror uteslutande på att dessa i den tidigare diskussionen ägnats
större uppmärksamhet.

Hit hör frågan om styrelseformen. Skäl ha anförts såväl för som emot en
övergång till en kollegialt organiserad styrelse. Frågan bör vid den blivande
utredningen upptagas till förnyat övervägande. I samband därmed bör spörsmålet
om bibehållande och organisation av järnvägsfullmäktige och järnvägsrådet
ägnas uppmärksamhet.

Vid utredningen bör vidare undersökas vad som organisatoriskt sett kan
göras för att skapa förutsättningar för att statens järnvägar skola kunna
hävda sig i konkurrensen med övriga trafikmedel. Olika utvägar till frågans
lösning böra därvid prövas. För min del vill jag endast peka på behovet av
en slagkraftig försäljningsorganisation, en effektiv kundtjänst, snabba avgöranden
av taxenedsättningsfrågor, lämpliga trafikplaner och ordnad spedition.

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 109

Med vad jag sist anfört sammanhänger nära frågan om vidgad beslutan- J 28
derätt för distrikts- och sektionsinstanserna. Under den tid, statens järnvägars
nuvarande organisation gällt, kan en påtaglig strävan till ökad decentralisering
konstateras. Vid utredningen bör undersökas, huruvida icke
ytterligare åtgärder i denna riktning äro påkallade. Jag tänker härvid bland
annat på ökade befogenheter för lokalförvaltningarna beträffande taxe- och
personalfrågor.

År 1942 inrättades en särskild organisationsavdelning inom drifttjänstbyrån.
Avdelningen har att ägna sig åt arbetsstudier, omfattande drifttjänstens
alla grenar och förrådsväsendet. Erfarenheterna inom såväl statens
järnvägar som andra områden av statlig verksamhet torde ge vid handen,
att behov av en instans för här antydda arbetsuppgifter förefinnes. Vid utredningen
bör undersökas, huruvida avdelningens arbetsuppgifter böra utvidgas
i ena eller andra hänseendet. Ifrågasättas kan sålunda att åt avdelningen
eller eventuellt annat organ uppdraga teknisk forskning beträffande
järnvägstjänsten samt teknisk underrättelseverksamhet inom områden, som
falla utanför byråindelningen. I anslutning härtill bör även undersökas, om
avdelningens organisation bör effektiviseras exempelvis genom frikoppling
från byråindelningen eller på annat sätt.

Utredningen bör vidare ägna uppmärksamhet åt frågan om särskilt organ
för ekonomisk planering och forskning.---

Vid utredningen bör beaktas 1944 års trafikutrednings framställning den
15 juni 1946 samt vad i yttrandena däröver uttalats liksom också vad som
anförts i de vid 1947 års riksdag i ämnet väckta motionerna samt i nämnda
riksdags skrivelse nr 204. Utredningen bör också i den mån så befinnes
lämpligt söka kontakt med inom eller utom statens järnvägar befintliga
kommittéer, vilkas verksamhet kan beröra organisationen av statens järnvägar.

Kommittén har intill den 1 december 1947 sammanträtt 11 gånger. Mellan
sammanträdena har utredningsarbete utförts dels inom ett särskilt arbetsutskott,
dels genom tillkallade experter och dels inom sekretariatet.

Kommittén beräknar att i början av år 1948 avlämna del I av sitt betänkande,
berörande den högsta ledningen av statens järnvägar.

28. 1947 års byggnadsstijrelseutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1947 (se Postoch
Inrikes tidn. den 11 juli 1947):

Lindberg, E. H., landshövding, ordförande;

Gicrtz, L. M., arkitekt (fr. o. in. den 17 oktober 1947);

Ljungberg, H. S., civilingenjör, led. av II kamm.;

Persson, F. J. H., ombudsman, led. av II kamm.;

Wirseen, Å„ kansliråd;

Zetterberg, G. L., civilingenjör.

Riksdagsberättelsen.

I Kz 28 Sekreterare:

Henriksson, E. V., förste byråsekreterare.

Lokal: Byggnadsstyrelsen.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen
anförde därvid bland annat följande.

Byggnadsstyrelsen tillkom den 1 januari 1918 i samband med omorganisation
av det dåvarande överintendentsämbetet. Enligt den för byggnadsstyrelsen
gällande instruktionen är styrelsen den centrala statsmyndigheten
på husbyggnadsväsendets område, däri inbegripet stadsplaneväsendet. I denna
egenskap har styrelsen till främsta uppgift att verka för en sund utveckling
av husbyggnadsväsendet, att öva högsta inseende över det offentliga
husbyggnadsväsendet i riket samt uppföra eller granska förslag och i övrigt
handlägga ärenden, som därmed äga sammanhang.

Med hänsyn till den förändring av de statliga uppgifterna på stadsplaneväsendets
område, som beräknats komma att föranledas av den nya byggnadslagstiftningen,
hava den 14 februari 1947 tillkallats fem sakkunniga
iör att inom kommunikationsdepartementet biträda med utredning rörande
det statliga stadsplaneväsendets arbetsuppgifter och organisation. I samband
med denna utredning kommer frågan om organisation och personalbehov
för byggnadsstyrelsens stadsplanebyrå samt länsarkitektsorganisationen
att närmare prövas.

I skrivelse den 12 april 1947 har byggnadsstyrelsen hemställt, att genom
särskilda sakkunniga en utredning måtte företagas även rörande styrelsens
organisation och arbetsuppgifter i övrigt. I sin skrivelse påpekade
styrelsen särskilt, att den uppgift, som tillkomme styrelsen i egenskap av
central statsmyndighet på husbyggnadsväsendets område, nämligen att
vara ett enande och sammanhållande band mellan statens husbyggande
organ samt att genom olika initiativ intaga en ledande ställning på förevarande
område, icke kunnat tillgodoses i den utsträckning som torde hava
förutsatts vid styrelsens tillkomst. Den huvudsakliga anledningen härtill
torde vara, att styrelsens personalorganisation icke i alla avseenden kommit
att avpassas efter arten och omfattningen av de styrelsen åvilande,
snabbt växande uppgifterna. Även om en förbättring successivt torde kunna
åstadkommas genom partiella reformer i samband med behandlingen av
styrelsens anslagsäskanden, synes dock frågan vara av den storleksordning
och kräva sådana mera omfattande undersökningar och överväganden,
att en särskild utredning i ämnet bör företagas.

Härtill kommer, att vissa nu aktuella frågor rörande omfattningen av
styrelsens arbetsuppgifter påkalla uppmärksamhet i organisatoriskt hänseende.

Oavsett om utredningen rörande det statliga stadsplaneväsendets organisation
skulle ge till resultat att stadsplaneverksamheten bör utbrytas från
byggnadsstyrelsen eller bibehållas hos densamma, torde de åtgärder, som
i detta sammanhang kunna komma att vidtagas, få vissa återverkningar

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 111

även beträffande byggnadsstyrelsens organisation i övrigt. Hithörande J ]£; 28
spörsmål torde böra upptagas till behandling.

Vidare bör undersökas om och i vad mån byggnadsstyrelsens organisation
kan komma att påverkas vid genomförandet av det förslag om inrättande
av ett statens byggnadsinstitut, som den 19 december 1946 framlagts
av inom socialdepartementet tillkallade sakkunniga.

I 1947 års statsverksproposition, sjätte huvudtiteln, anfördes att frågan
om personalorganisationen för styrelsens byggnadsbyrå framdeles torde
böra upptagas till övervägande i ett vidare sammanhang, varvid den då
öppna frågan om samordning med försvarsväsendets byggnadsorganisation
syntes böra avgöras. I proposition nr 142 till 1947 års riksdag har sedermera
förslag framlagts om ordnande av de militära byggnadsfrågor^,
och härvid har förordats en organisationsform, som innebär, att det militära
byggnadsväsendet åtminstone under tiden för genomförandet av det
föreliggande militära nybyggnadsprogrammet fortfarande skulle hållas skilt
från det civila. Man torde dock fortfarande böra räkna med möjligheten
av en framtida samordning av den militära byggnadsverksamheten med den
civila. Härtill kommer, att denna fråga kan tänkas få ökad aktualitet för del
fall, att stadsplaneväsendets organisatoriska anknytning till byggnadsstyrelsen
skulle upplösas och styrelsen sålunda skulle bliva ett huvudsakligen
byggande och fastighetsförvaltande ämbetsverk. På grund härav bör utredningens
uppmärksamhet ägnas även åt detta spörsmål, varvid i första hand
bör eftersträvas att styrelsens organisation — utan att därför överdimensioneras
— anpassas så, att en eventuell framtida samordning med den militära
byggnadsorganisationen icke försvåras.

Byggnadsstyrelsen har i sin skrivelse ifrågasatt, huruvida icke den verksamhet,
som omfattar byggande och förvaltning av statens övriga byggnader,
skulle, genom att i större utsträckning än vad som för närvarande
vore fallet, koncentreras till byggnadsstyrelsen, vinna avsevärt i effektivitet
och kunna ombesörjas med lägre kostnader. Även i vad avsåge granskningen
av statsbidragsberättigade husbyggnadsföretag för offentliga ändamål,
vilken granskning för närvarande vore splittrad på åtskilliga myndigheter,
syntes genom en viss koncentrering av arbetet till en myndighet
fördelar — icke minst för allmänheten — kunna vinnas. Den av byggnadsstyrelsen
sålunda berörda frågan synes böra upptagas till närmare övervägande.

Uppmärksamhet bör också ägnas åt frågan huruvida genom decentralisering
av beslutanderätten ändamålsenliga förenklingar i förvaltningsarbetet
inom styrelsens ämbetsområde kunnat åstadkommas.

En mycket stor del av byggnadsbyråns personal utgöres av arvodesavlönade
befattningshavare av vilka åtskilliga varit i styrelsens tjänst under
avsevärd tid. Såväl från byggnadsstyrelsens sida som från personalhåll ha
önskemål framförts om tryggare anställningsförhållanden för denna personalgrupp.
Anledning synes föreligga att ägna uppmärksamhet åt frågan.

Byggnadsbyråns icke-ordinarie personal avlönas för närvarande av bygg -

112

Riksdagsberättelsen.

I Kt 28 nadsmedel i enlighet med av Kungl. Maj :t för varje budgetår fastställd avlöningsstat.
Enligt numera tillämpade budgetprinciper torde ifrågavarande
lönekostnader, åtminstone i vad avser personal med mera stadigvarande anställning,
rätteligen böra bestridas från vederbörligt å riksstaten uppfört
avlöningsanslag. Även denna fråga bör upptagas till behandling.

I fråga om statliga byggnadsföretag utföres i regel den förberedande utredningen
av utredningsbyråns personal, i samband varmed även de första
ritningsskisserna uppgöras. För det fortsatta ritningsarbetet anlitas däremot
enligt hittills gängse kutym utanför styrelsen stående, privatpraktiserande
arkitekter. Då detta arbete sannolikt skulle kunna ur skilda synpunkter
med fördel utföras i styrelsens egen regi, synes nu böra övervägas, huruvida
icke utredningsbyråns verksamhet bör utvidgas att åtminstone i viss
utsträckning omfatta även upprättande av fullständiga ritningsförslag.
Denna fråga torde få bedömas bland annat med utgångspunkt från de möjligheter
som kunna beräknas föreligga att i nuvarande läge tillföra byrån
för ändamålet erforderlig personalförstärkning.

Vad angår administrativa byrån synes skäl tala för att till denna byrå
överflytta den särskilda räkenskapsavdelning, som nu finnes inrättad inom
byggnadsbyrån. De organisatoriska åtgärder, som i detta sammanhang påkallas,
torde böra närmare utredas. Slutligen kan också ifrågasättas huruvida
icke den till intendentsbyrån förlagda hyresavdelningens uppgifter,
vilka äro av huvudsakligen administrativ natur, helt eller delvis böra överföras
till administrativa byrån.

Utredningen har intill den 1 december 1947 hållit 5 sammanträden.

Utredningsarbetet beräknas bliva slutfört under år 1948.

29. Biltrafiknämndsutredningen.

Tillkallade med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1947
(se Post- och Inrikes tidn. den 9 juli 1947):

Forsselius, E. J. E., trafikpolisintendent, ordförande;

Berglund, H., kansliråd;

Heiding, G. A., godsägare, led. av I kamm.;

Rylander, A. O. E., borgmästare, led. av II kamm.;

Åkerström, E. O., trämassearbetare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Salomonson, C. S. R., t. f. andre kanslisekreterare.

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. Kanslihuset.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Departementschefen
anförde därvid bland annat.

Min företrädare i ämbetet uttalade i sitt år 1940 avgivna förslag om inrättande
av biltrafiknämnden, att sedan några års erfarenhet av myndighetens
verksamhet vunnits, torde man äga goda hållpunkter för bedömande
av frågan, huruvida myndigheten borde bestå såsom särskild nämnd eller

113

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

ombildas till ett ämbetsverk eller ingå i ett redan befintligt sådant. Jag J ]£
finner nu tidpunkten vara inne att en undersökning angående den framtida
organisationen av nämnden verkställes och förordar därför, att en utredning
för ändamålet igångsättes. Utredningen bör bedrivas med sådan
skyndsamhet, att förslag rörande myndighetens organisation skall kunna
föreläggas 1948 års riksdag.

Vid utredningen böra förutsättningslöst övervägas de av min företrädare
i ämbetet berörda alternativa lösningarna av myndighetens framtida organisation.
Därest utredningen finner en utvidgning av nämndens personal
oundgängligen nödvändig bör förslag härom framläggas. Jag vill dock framhålla
vikten av att iakttaga sparsamhet vid avgivande av förslag, som kunna
medföra ökade krav på statsverkets utgifter för ifrågavarande ändamål.

Utredningsmännen böra samarbeta med myndigheter och sammanslutningar,
som syssla med frågor av betydelse för biltrafiknämndens verksamhet,
samt med de pågående utredningar, vilkas arbetsresultat kunna
komma att påverka organisationen av nämnden.

Utredningen, som intill den 15 december 1947 sammanträtt 7 dagar, räknar
med att kunna slutföra sitt arbete i början av januari 1948.

30. Sakkunnig för utarbetande av allmänna föreskrifter om garage.

Sedan Kungl. Maj:t den 20 juni 1947 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att
utarbeta och till Kungl. Maj :t inkomma med förslag till allmänna föreskrifter
om garage samt medgivit, att styrelsen vid föreskrifternas utarbetande
finge anlita biträde av särskilt sakkunnig, har såsom sakkunnig tillkallats: Josephson,

T., bitr. länsarkitekt.

Uppdraget beräknas vara slutfört under år 1948.

31. Sakkunniga för utarbetande av nya normalförslag till byggnadsordningar.

Genom beslut den 29 augusti 1947 bemyndigade Kungl. Maj :t byggnadsstyrelsen
att för biträde vid utarbetandet av nya normalförslag till byggnadsordningar
tillkalla en representant från var och en av byggnadsnämnderna
i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå.

Tillkallade med stöd av nämnda bemyndigande:

Holm, J., överförmyndare;

Stoltz, C.-A., stadsarkitekt;

Wetterling, G., stadsarkitekt;

Wretling, K., stadsarkitekt.

Sekreterare:

Lang, S., förste byråsekreterare.

Med de sakkunniga ha intill den 1 december 1947 hållits 7 sammanträden.

Uppdraget beräknas vara slutfört i början av år 1948.

8 Biliang till riksdagens protokoll 19A8. 1 samt.

Riksdnggberättelsen.

114

Riksdagsberättelsen.

I K: 32 32. Utredningen rörande tjänstgöringstiden för personalen å statens järnvägars
tågfärjor och hjälpf artyg.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 september 1947:
Johnsson, B. E., statskommissarie, ordförande;

Christiansson, S., ombudsman;

Påhlsson, A. W., överinspektör.

Sekreterare:

Hallgren, R. E., förste trafikinspektör.

Lokal: Mästersamuelsgatan 70; tel. Järnvägen.

Utredningen har hittills hållit tre sammanträden.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1948.

33. Djurgårdskommissionen.

De ursprungliga uppgifterna för djurgårdskommissionen voro fastställda
i instruktionen den 12 juni 1931 (SFS nr 236), enligt vilken det ålåg kommissionen
att handhava statens exploateringsverksamhet å Norra Djurgården
i Stockholm samt att fullgöra de uppgifter i Övrigt, som Kungl. Maj :t
kunde komma att uppdraga åt kommissionen. Sedermera utvidgades kommissionens
uppgifter, enligt ny instruktion av den 10 december 1937 (SFS
nr 962), till att omfatta statens exploateringsverksamhet inom Stockholm.

Den 5 december 1947 har Kungl. Maj :t fastställt instruktion för djurgårdsnåmnden
(SFS nr 889), varigenom förordnats, att de uppdrag, som
av Kungl. Maj :t meddelats djurgårdskommissionen angående vård och inseende
över statens mark inom Stockholm eller i andra avseenden, skola,
i den mån de ej slutförts före den 1 juli 1947, från och med denna dag
anses övertagna av djurgårdsnämnden. I sådana den 1 juli 1947 bestående
avtalsförhållanden, där Kungl. Maj :t och kronan företrätts av djurgårdskommissionen,
skall hädanefter djurgårdsnämnden anses hava inträtt i
kommissionens ställe.

Finansdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1947.

1. Arbetstidskommittén för kust- och gränsbevakningen (1945: I 15;

1946:I 16; 1947:I 20).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 juni 1939:
Wistrand, A. D. H., byråchef, ordförande;

Lindberg, P. H., byråchef;

Mårtensson, C., tullkontorist.

Sekreterare:

Rune, I. F., förste byråsekreterare.

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

115

Fr. o. m. den 25 juni 1947 har kustdistriktschefen T. O. Monthan funge- J pjj 3
rat såsom sekreterare, enligt departementschefens förordnande den 20 juni
1947.

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1940: Fi 26.

Kommittén, som under år 1947 hållit 12 sammanträden och företagit resor
till vissa kustposteringar, har den 19 juli 1947 avgivit ett betänkande
angående arbetstiden vid tullverkets kust- och gränsbevakning (stencilerat).

Uppdraget är därmed slutfört.

2. 1943 års järnvägs

Sedan 1943 års järnvägspensionsutredning den 13 september 1945 avgivit
förslag angående reglering av tjänste- och familj epensioneringen för
personal vid Halmstad—Nässjö och Nässjö—Oskarshamns järnvägar i anslutning
till dessa järnvägars förstatligande och deras uppdrag därmed slutförts
(se 1946:IFilO), uppdrog Kungl. Maj:t den 3 maj 1946 åt de sakkunniga
i nämnda utredning att jämväl verkställa utredning och inkomma
med förslag angående reglering av tjänste- och familjepensioneringen för
personal vid Bergslagernas och därmed samförvaltade järnvägar i anslutning
till järnvägarnas förstatligande.

Tillkallade såsom sakkunniga i 1943 års järnvägspensionsutredning:
Lindstedt, S., f. d. direktör i statens pensionsanstalt, ordförande;

Gemzell, Chr., häradshövding;

Ruist, G. F., byråchef.

De sakkunniga, som under år 1947 hållit omkring 10 sammanträden, ha
den 9 december 1947 lämnat förslag angående reglering av tjänste- och
familjepensioneringen beträffande ifrågavarande personal (stencilerat).

Uppdraget är därmed slutfört.

3. Tullverkets redovisningskommission (1945:1 23; 1946:122; 1947:1 24).

Tillkallade genom Kungl. Maj :ts beslut den 5 november 1943:

Johnsson, B. E., statskommissarie, ordförande;

Dahlberg, G. W., kanslichef;

Dahlstedt, R. G. A., tullförvaltare.

Expert:

Tammelin, P. A. V., e. o. förste byråingenjör.

Sekreterare:

Bergström, S., e. o. förste byråsekreterare.

Angående kommissionens uppdrag, se 1945: I Fi 23.

Kommissionen har under år 1947 hållit 3 sammanträden.

Kommissionen har den 22 augusti 1947 till generaltullstyrelsen avgivit
yttrande och förslag i anledning av vad som framkommit vid utförda prov
med vissa ändrade arbetsmetoder vid tulltaxering.

Uppdraget är därmed slutfört.

116

Riksdagsberåttelsen.

I Fi: 4 4. Försvarets tjänsteförteckningssakkunniga (1945:1 33; 1946:1 30;

1947:I 30).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 juni 1944 för att
inom finansdepartementet biträda med viss omprövning av lönegradsplacering
in. in. för befattningshavare inom försvarsväsendet (se Post- och Inrikes
tidn. den 22 september 1944):

Ödeen, S. A. E., generaldirektör, ordförande;

Carlsson, A., kansliråd;

Dahl, C. E. H., ingenjör;

Helidén, B. E., förbundsordförande;

Norberg, R. E., statskommissarie;

Ström, E. T. H., krigsråd.

Sekreterare:

Edsberg, P. H. G. L., assessor.

Biträdande sekreterare:

Cars, G. F. O., t. f. andre kanslisekreterare.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1945:IFi33 och 1946:IFi30.
De sakkunniga avgåvo den 31 december 1946 betänkande med förslag till
lönegradsplaceringar, tjänstebenämningar in. in. (SOU 1946: 94), upplagande
de lönegrader och tjänstebenämningar, som för de olika berörda befattningarna
inom försvaret skulle tillämpas vid i princip definierad art
och omfattning av arbetsuppgifter samt däremot svarande teoretisk och
praktisk minimikompetens. Första etappen av utredningsuppdraget var
därmed slutförd.

Sedan den för översyn av det statliga kommittéväsendet tillkallade utredningsmannen
förordat, att det borde tagas i övervägande, i vilken omfattning
och i vilka former de sakkunnigas återstående arbetsuppgifter
borde lösas, har Kungl. Maj :t genom beslut den 31 januari 1947 dels förklarat
att de sakkunnigas verksamhet skulle upphöra, dels ock bemyndigat
chefen för försvarsdepartementet att tillkalla en utredningsman för att
inom departementet biträda med utredning rörande inplacering i lönegrad
in. in. av civil och civilmilitär personal inom försvaret i enlighet med de
grunder, som kunde varda fastställda i anledning av tjänsteförteckningssakkunnigas
betänkande (jfr I Fö 14).

5. Sakkiinniqa för utredning anqående riksräkenskapsverkets organisation

(1946: 139; 1947: 136).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 december 1945 (se
Post- och Inrikes tidn. den 4 januari 1946:

Linnér, S. N., f. d. landshövding, ordförande;

Runemark, P. S., generaldirektör;

Dahlberg, G. W., kanslichef.

Sekreterare:

Ehnbom, E. B. A., byråchef.

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

117

Angående direktiven för utredningen, se 1946: I Fi 39. I Fi: 7

De sakkunniga, som under år 1947 hållit 9 sammanträden, ha den 12
februari 1947 avgivit betänkande med utredning rörande riksräkenskapsverkets
organisation (SOU 1947:13).

Uppdraget är därmed slutfört.

6. Sakkunniga för utredning av frågan om rätt för stadshypoteks- och bostadskreditföreningar
att utlämna lån mot säkerhet av inteckning i

tomträtt (1947:138).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 maj 1946 (se Postoch
Inrikes tidn. den 11 juli 1946):

Nordenfalk, J., f. d. revisionssekreterare, ordförande;

Eriksson, K., försäkringsdirektör.

Sekreterare:

Hagström, S., direktör.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1947: I Fi 38.

Till de sakkunniga har överlämnats, för att tagas i övervägande i samband
med utredningsuppdragets fullgörande, en av styrelsen för Svenska
bostadskreditkassan den 4 december 1946 dagtecknad framställning till
Kungl. Maj :t, vari styrelsen hemställt, att bostadskreditföreningarna måtte
erhålla rätt att även belåna affärsbyggnader.

De sakkunniga, som under december 1946 och januari 1947 hållit 6 sammanträden,
ha den 20 januari 1947 avlämnat betänkande med förslag angående
frågan om rätt för stadshypoteks- och bostadskreditföreningar att
utlämna lån mot säkerhet av inteckning i tomträtt samt om rätt för bostadskreditföreningar
att belåna affärsbyggnader (stencilerat).

Uppdraget är därmed slutfört.

7. Varubeskattningskommittén (1946: I 41).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 september 1946
(se Post- och Inrikes tidn. den 22 oktober 1946):

Sjödahl, H. L. E., lektor, led. av I kamm., ordförande;

Sundén, O. R., direktör;

Sundström, N. W., folkskollärare, led. av II kamm.;

Thulin, E. E:son, e. o. byråchef;

Åkesson, A. O., centralkonsulent.

Sekreterare:

Granlund, S. Ä., assesor.

Beträffande utredningsuppdraget, se 1947: I Fi 41.

Kommittén, som under år 1947 hållit 26 sammanträden, har den 29 mars
1947 avgivit betänkande med förslag till slutlig avveckling av den allmänna
omsättningsskatten samt till omläggning av varubeskattningen.

Uppdraget är därmed slutfört.

118 Riksdag sberättelsen.

I Fi: 8 8. Timlärarlönesakkunniga (1947:1 42).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 november 1946 för
att inom finansdepartementet biträda med utredning rörande avlöningsförmåner
till timlärare vid det civila undervisningsväsendet och inom försvaret:
Lindbergson, K. A., statskommissarie;

Swedenborg, G. B. V. E., överstelöjtnant.

Sekreterare:

Ulne, J. O., byråchef.

De sakkunniga, som hållit 37 sammanträden, ha den 21 april 1947 framlagt
förslag angående vissa med en lönereglering för timlärare sammanhängande
frågor och den 21 juni 1947 utredning och förslag till arvodesreglering
för vissa timlärare vid civila och militära skolor.

Uppdraget är därmed slutfört.

9. 1947 års riksdagsarvodessakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 3 och den 17 januari
1947 med uppdrag att verkställa en översyn av bestämmelserna angående
riksdagsmannaarvoden och beskattningen därav (se Post- och Inrikes tidn.
den 9 januari 1947):

örne, A. E., f. d. generaldirektör, ordförande;

Adolfsson, G., redaktör, led. av II kamm.;

Bodin, N. A., kammarrättsråd;

Bärg, A. J„ f. d. förrådsförman, led. av I kamm. (avliden den 29 november
1947);

Hallén, H. M., prost, led. av II kamm.;

Lindqvist, A. A., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Pettersson, A. P., lantbrukare, led. av II kamm.;

Bylander, A. O. E„ borgmästare, led. av II kamm.;

Velander, C. G., f. d. rådman, led. av I kamm.

Sekreterare:

Bergman, E. A„ revisor.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av förenämnda bemyndigande. Därvid erinrades inledningsvis,
att enligt 1941 års stadga om ersättning för riksdagsmannauppdragets fullgörande
ett arvode med 750 kronor för månad utgår, om riksdagsmannen
är bosatt å ort där riksdag hålles, samt eljest med 1 000 kronor för månad.
I skattehänseende gäller enligt 33 § sista stycket kommunalskattelagen, att den
som åtnjuter arvode för deltagande i riksdag, statsrevision eller kyrkomöte
å annan ort än där han varit bosatt, äger såsom omkostnad för uppdragets
fullgörande avdraga två tredjedelar av det belopp, varmed nämnda arvode
utgått.

Beträffande tolkningen av uttrycket »bosatt» i arvodesstadgan erinrades
i direktiven vidare, att med bosättningsort avses mantalsskrivningsorten,
men att skilda synpunkter gjorts gällande i fråga om tolkningen av samma

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

119

uttryck i kommunalskattelagen. Vidare framhölls, att förevarande spörs- J; Fj n
mål också berör frågan om avdragsrätt för en riksdagsman, som visserligen
är bosatt utom Stockholm men så nära staden att riksdagsmannauppdraget
praktiskt taget icke medför några ökade levnadskostnader.

Härefter anförde departementschefen i huvudsak följande.

Utredningen bör omfatta såväl frågan om de grunder, som böra vara avgörande
för om en riksdagsman skall tillerkännas det högre eller det lägre
arvodet, som ock frågan i vilka fall och i vilken utsträckning avdragsrätt
bör föreligga. Vid utredningen bör eftersträvas en sådan utformning av hithörande
regler, att rätten till det högre arvodet liksom rätten till avdrag
med viss del av arvodesbeloppet skall tillkomma allenast den riksdagsman,
som på grund av sina bosättningsförhållanden måste vidkännas särskilda
kostnader för riksdagsmannauppdragets fullgörande.

Vid utredningen bör jämväl prövas huruvida en tillfredsställande lösning
av hithörande frågor kan vinnas genom en omläggning av nuvarande regler
angående riksdagsarvoden på så sätt, att ersättningen uppdelas i en arvodesdel
och en traktamentsdel.

De sakkunniga, som hållit 14 sammanträden, ha den 26 mars 1947 överlämnat
betänkande med förslag till vissa ändringar i stadgan den 21 februari
1941 om ersättning för riksdagsmannauppdragets tullgörande, m. m.
(stencilerat).

Uppdraget är därmed slutfört.

10. Sakkunniga för utredning av frågan om tillvaratagande såsom pappersavfall
av äldre deklarationsmaterial.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 januari 1947:

Norgren, C. A., assessor;

Lewenhaupt, G. C. C., greve, advokat.

Uppdraget omfattade dels undersökning angående möjligheten att upphäva
gällande förbud mot att förstöra 1937 eller senare års deklarationer
och dels, därest detta befunnes möjligt, prövning av de förutsättningar, under
vilka det äldre deklarationsmaterialet kunde såsom pappersavfall tillvaratagas
genom förmalning.

De sakkunniga ha den 15 oktober 1947 avlämnat en promemoria med förslag
i ämnet.

Uppdraget är därmed slutfört.

11. Utredning angående pensionsrått för riksdagens ledamöter.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 februari 1947 (se
Post- och Inrikes tidn. den 26 februari 1947):

Nevrell, B., avdelningschef i finansdepartementet, ordförande;

Björn, E., statskommissarie;

Persson, N., lantbrukare, led. av II kamm.;

Persson, O. F., flottningsarbetare, led. av II kamm.;

Riksdagsberättelsen.

1 Fi: ll Rubbestad, A. L., lantbrukare, led. av II kamm.;

Thapper, G. F., metallarbetare, led. av II kamm.;

\ eländer, C. G., f. d. rådman, led. av I kamm.

Sekreterare:

Edsberg, H., assessor.

Direktiven för utredningen framgå av chefens för finansdepartementet
anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande.
Sedan departementschefen på närmare angivna skäl förordat utredning
om införande av pensionsrätt för riksdagsmän, framhöll han, att en
sådan rätt borde avse pension endast åt riksdagsmannen själv och att någon
tamiljepensionsrätt således icke syntes böra ifrågakomma. Vidare anfördes
bland annat.

I första hand torde få övervägas frågan om förutsättningarna för åtnjutande
av pension. Det töretaller därvid rimligt att kräva, att uppdraget innehafts
icke alltför kort tid. Skäl synas tala för att pensionens storlek bestämmes
efter antalet år, varunder uppdraget innehafts.

Ett annat spörsmål som bör undersökas är, huruvida pensionen skall börja
utgå omedelbart efter uppdragets upphörande eller först efter uppnåendet
av en viss levnadsålder. Ytterligare torde få övervägas frågor om pensionsbelopp,
pensionsavdrag, sammanträffande med andra pensioner in. m. Även
de formella förutsättningarna för pensionsrättens införande böra närmare
utredas, varjämte erforderliga författningsförslag böra framläggas. Vid bestämmelsernas
utarbetande synes böra eftersträvas en mera summarisk utiormning
än som är möjlig vid tjänstemannapensioneringen.

Utredningens arbete fortgick under tiden den 11 mars—den 23 april 1947,
varvid sammanlagt 11 sammanträden höllos. Sistnämnda dag avlämnade
utredningen utlåtande med förslag i fråga om pensionsrätt för riksdagens
ledamöter (stencilerat).

Uppdraget är därmed slutfört.

12. Sakkunnig angående räntan å lån från statens utlåningsfonder.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 maj 1947 (se Postoch
Inrikes tidn. den 10 juni 1947):

Widlund, S. O., riksgäldskommissarie.

Sekreterare:

Rickander, T. K., revisor.

Direktiven framgå av departementschefens anförande till statsrådsprotokollet
vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen
erinrade därvid först om de nu gällande grunderna för räntan å lån från statens
utlåningsfonder samt anförde därefter bland annat följande.

Den år 1945 inträdda sänkningen av den allmänna räntenivån torde väl
icke i och för sig med nödvändighet föranleda en omprövning av normalräntan
och dess beräknande. Normalräntan konstruerades nämligen avsiktligt
på det sättet, att den icke skulle komma att variera i samma utsträck -

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet. 121

ning som den aktuella marknadsräntan. I tider av relativt hög ränta skulle ] J1]
sålunda räntan för statens utlåningsfonder kunna vara lägre än marknadsräntan,
medan under andra förhållanden med gynnsamma lånevillkor på den
allmänna marknaden en tillämpning från statens sida av något högre ränta
än marknadsräntan med därav följande nedgång i den statliga utlåningsverksamheten
kunde vara lämplig. Delvis samma förhållande gällde utlåningsfonderna
med fast ränta som icke anknöts till normalräntebegreppet,
exempelvis egnahemslånefonden. Icke desto mindre synes det med hänsyn
till den allmänna utvecklingen lämpligt, att frågan om räntan å lån från
statens utlåningsfonder blir föremål för förnyad utredning, översynen av
bestämmelserna synes lämpligen kunna bedrivas med utgångspunkt från
de erfarenheter som vunnits av nuvarande stadganden. Det synes lämpligt
att i detta sammanhang pröva räntesatserna för samtliga statens utlåningsfonder
ävensom det i jordbruksutskottets utlåtande nr 54 vid 1946 års riksdag
berörda spörsmålet om rörlig ränta å egnahemslån.

Jag vill i detta sammanhang framhålla, att om i konjunkturlägen som det
nuvarande en viss begränsning av den statliga utlåningsverksamheten kan
vara befogad, det likväl är angeläget att i de fall där staten bedriver en
utlåningsverksamhet av social karaktär, statslånen icke komma att löpa
med en alltför hög ränta. Den begränsning av långivningen, som ur konjunkturpolitiska
synpunkter kan synas befogad, torde sålunda snarast böra
avse själva tillhandahållandet av statslån och icke ske på det sätt att statslånen
göras mindre eftersökta genom en i förhållande till den allmänna
räntenivån hög ränta. De nya bestämmelserna synas böra utformas även
med hänsynstagande till detta förhållande.

Utredning i ämnet har avlämnats den 17 december 1947 (stencilerad).

Uppdraget är därmed slutfört.

13. Kommittén för tillämpningsföreskrifter till förordningen om

kvarlåtenskapsskatt.

Tillkallade enligt Ivungl. Maj :ts bemyndigande den 3 oktober 1947 för att
biträda med utredning av frågan om erforderliga tillämpningsföreskrifter
till förordningen om kvarlåtenskapsskatt (se Post- och Inrikes tidn. den
15 oktober 1947):

Sjödahl, H. L. E., led. av I kamm., ordförande;

Hanström, T. V., förste byråinspektör;

Sundström, C.-E., assessor, tillika sekreterare.

Biträdande sekreterare:

Lönnqvist, S. E. V., förste kammarskrivare.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Departementschefen anförde
därvid bland annat följande.

Förordningen om kvarlåtenskapsskatt, som antogs av 1947 års riksdag
och utfärdades den 26 juli 1947, träder i kraft den 1 januari 1948. Enligt

122

Riksdagsberättelsen.

I Fi: 13 vad av förordningen framgår ankommer det på Kungl. Maj :t att utfärda erforderliga
tillämpningsföreskrifter till densamma. I detta hänseende torde
särskilt böra erinras om att vid erläggandet av kvarlåtenskapsskatt må enligt
32 § såsom betalningsmedel i viss utsträckning användas aktier, som
ingå bland dödsboets tillgångar, eller skuldebrev, för vilket lämnas säkerhet
i aktier, allt i enlighet med de föreskrifter Kungl. Maj :t meddelar. Bland
de frågor, som sålunda förutsatts skola närmare regleras i administrativ
ordning, må nämnas spörsmålet i vilken omfattning icke börsnoterade aktier
skola godkännas som betalningsmedel samt frågan om den kurs, efter
vilken aktiers värde skall beräknas vid betalning av kvarlåtenskapsskatt.
Jämväl frågan om återköpsrätt för arvtagarna beträffande såsom betalningsmedel
använda aktier förutsättes skola närmare regleras i administrativ
ordning.

Kommittén har under tiden den 9 oktober—den 30 november sammanträtt
20 gånger samt under december 2 gånger.

Förslag till tillämpningsföreskrifter har avgivits den 3 december 1947.
Uppdraget är därmed slutfört.

14. Utredning om ny lagstiftning om dispositionen över aktiebolagens

vinstmedel.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 oktober 1947 med
uppdrag att verkställa utredning i fråga om ny lagstiftning om dispositionen
över aktiebolagens vinstmedel (se Post- och Inrikes tidn. den 1 november
1947):

Lindell, I. A., statssekreterare, ordförande;

Forslund, J. A., led. av I kamm.;

Hansson, N. G., lantbrukare, led. av II kam.;

Hermansson, C.-H., redaktör;

Meidner, R., fil. kand.;

Schmidt, F., professor;

Thapper, G. F., metallarbetare, led. av II kamm.;

Waldenström, M. E., direktör;

Wedén, S., disponent;

Wiberg, J. Å. T., direktör, led. av II kamm.

Sekreterare:

Björklund, G. A., hovrättsassessor.

I sitt anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda
bemyndigande anförde departementschefen bland annat.

Efterkrigsåren ha kännetecknats av en kraftig stegring av företagens
vinster. Främst gäller detta aktiebolagen. Även om den vinstökning, som enligt
taxeringsresultatet förelåg under år 1946, får bedömas med hänsyn till
vissa speciella omständigheter, såsom arbetskonflikten inom metallindustrien
1945, det ökade antalet bolag samt förhållanden i samband med avvecklingen
av krigskonjunkturskatten och källskattereformens genomförande, mås -

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet. 123

te man dock räkna med att en avsevärd, icke förutsedd vinstökning före- \ 14

legat i förhållande till tidigare år. I nuvarande ekonomiska läge, som ställer
krav på återhållsamhet från alla samhällsgruppers sida för att hindra ytterligare
prisstegringar, måste ökad uppmärksamhet ägnas också frågan om
företagens ökade vinster. Dessa medföra nämligen ett ökat tryck på prisnivån,
vare sig de få tjäna som underlag för löneökningar eller de stanna
hos företagen för att användas till nya investeringar eller till höjda utdelningar
åt aktieägarna.

Under de senaste åren ha olika åtgärder vidtagits i syfte att hindra företagen
att dela ut alltför stora vinster eller för att förmå företagen att reservera
viss del av vinsten för framtida behov. Främst märkas de bestämmelser,
som infördes 1943 om begränsning av aktiebolagens vinstutdelning
och som nu finnas i 1946 års lag med särskilda bestämmelser om begränsning
av vinstutdelning från aktiebolag. Denna lagstiftning kan dock icke
anses tillräcklig i nuvarande situation. Frånsett att viss ökning av vinstutdelningen
varit möjlig inom lagens ram, hindrar vinstbegränsningen icke
bolagen att använda sina överskott till investeringar.

Till utredning bör omedelbart upptagas frågan om en ny lagstiftning om
disposition över aktiebolagens vinstmedel, som bygger på andra grunder än
den nuvarande lagstiftningen. Den nya lag, som sålunda kan komma att
avlösa 1946 års lag, bör avse, att en viss del av bolagens vinster skall tillfälligt
steriliseras. Den närmast till hands liggande metoden att åstadkomma
detta synes vara att göra bolagets rätt att lämna utdelning till aktieägarna
beroende av att medel insättas å spärrkonto. Man kan tänka sig, att utdelning
överhuvud icke får ske utan samtidig avsättning till spärrkonto,
eller att utdelningen är fri rörande ett visst minimibelopp, motsvarande en
skälig kapitalränta, men att ytterligare utdelning medgives först under villkor
om avsättning till spärrkonto. Avsättningens storlek kan tänkas stå i
proportion till utdelningen eller till årsvinsten. Utredningen bör emellertid
vara obunden att pröva även andra lösningar.

I likhet med vad som gäller avsättningar enligt 1947 års förordning om
investeringsfonder böra medel, som avsättas till spärrkonto, vara avdragsgilla
vid beräkning av nettointäkt av rörelse enligt kommunalskattelagen
och förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt. Vid ett återförande
till bolaget skola medlen upptagas som intäkt av rörelse för det
beskattningsår, medlen kommit bolaget till godo.

För spärrkontomedel torde böra utgå skälig ränta.

Utredningens syfte är icke att söka nå fram till någon lagstiftning om andel
i vinst för de anställda i företagen. Frågan om fördelningen av produktionens
avkastning mellan företagare och anställda bör liksom hittills lösas
genom förhandlingar mellan parterna på arbetsmarknaden. Avgörande ur
allmän synpunkt med hänsyn till den rådande ekonomiska situationen är
att medlen under viss tid förbli spärrade i riksbanken och icke under denna
lid ge upphov till ökad efterfrågan på varor och tjänster.

Vid sidan av föreskrifter om spärrkontoavsättning torde bestämmelser

124

Riksdag sberättelsen.

I Fi:i4 erfordras om absolut maximering av vinstutdelning i förhållande till tidigare
år.

Departementschefen framhöll vidare, att utredningen borde kunna behandla
frågan om de s. k. skattereservernas ställning samt berörde några detaljproblem,
till vilka utredningen komine att få taga ställning men rörande vilka
några särskilda direktiv icke ansågos erforderliga.

Departementschefen fortsatte därefter. Den blivande lagstiftningen om
disposition av aktiebolagens vinstmedel bör vara provisorisk och icke gälla
för längre tid än två år. Frågan, om spärren å insatta medel alltjämt
skall bestå, bör underkastas prövning senast vid 1950 års riksdag.

Plenarsammanträden med utredningsmännen ha hållits sammanlagt 9
dagar.

Utredningsmännen ha den 23 december 1947 avlämnat betänkande med
förslag om utdelningsstopp och spärrkontoavsättning för aktiebolagen
(SOU 1947:84).

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1948.

15. Sakkunnig för utredning av frågan om den rättsliga vården och förvaltningen
av kronans fasta egendom (1945: I 11; 1946: I 12; 1947: I 19).

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 februari 1935:
Berglöf, L., f. d. generaldirektör.

Utredningsmannen, som på grund av andra brådskande uppdrag varit
förhindrad att tidigare avsluta sitt arbete, har under år 1947 utarbetat förslag,
upptagande de olika avdelningar, vilka äro avsedda att ingå under det
blivande betänkandet. Återstående arbete beräknas kunna slutföras under
de två första månaderna av år 1948.

16. 1941 års lärarlönesakkunniga (1945: I 16; 1946: I 17; 1947: I 21).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 juni 1941 (se Postoch
Inrikes tidn. den 9 juli 1941):

Andersson, D. E., undervisningsråd, ordförande;

Arvidsson, K. A. V., byråchef;

Källquist, K. G. E., undervisningsråd;

Swartling, A. E. V., generaldirektör;

Tamm, K. G. L. H., jägmästare.

Sekreterare:

Ulne, J. O., byråchef.

Biträdande sekreterare:
öhman, B., förste kanslisekreterare.

Lokal och tel.: Skolöverstyrelsen.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1942: I Fi 25.

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

125

Under tiden den 1 december 1946—den 30 november 1947 ha de sakkun- I Fi: 18
niga hållit 40 sammanträden.

De sakkunniga ha med skrivelse den 23 januari 1947 avgivit betänkande
med förslag till lönereglering för övningslärare (SOU 1947: 15).

Vidare ha de sakkunniga avgivit följande utlåtanden i anledning av remisser: den

10 april 1947 med förslag till omarbetning av vissa delar av förslaget
till kyrkomusikerstadga m. m.;

den 19 maj 1947 med förslag till nya hyresavdrag för folk- och småskollärarnas
tjänstebostäder; samt

den 20 maj 1947 med förslag till ändrade grunder för statsbidrag till
avlöning av lärare vid folk- och småskolor.

De sakkunniga räkna med att under år 1948 framlägga förslag till reglering
av anställnings- och avlöningsförhållanden

dels för vissa lärare vid statsunderstödda sinnesslöskolor och fristående
arbetshem samt statsbidrag till avlöning åt sådana lärare,

dels ock för lärarpersonalen vid de statsunderstödda folkhögskolorna och
lantbruksundervisningsanstalterna, vilket uppdrag de sakkunniga erhållit
genom beslut den 14 februari 1947.

17. Sakkunnig angående hgressåttningen i staten tillhöriga fastigheter
(1945: I 18; 1946: I 18; 1947: I 22).

Tillkallad av'' besparingsberedningen den 8 oktober 1941 med stöd av
Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 november 1940:

Löhr, B. A. H., kamrer.

Enligt departementschefens beslut har verksamheten sedan april månad
1943 tills vidare varit inställd men återupptagits hösten 1946.

Den pågående undersökningen avser omprövning av gällande hyresbelopp
för tjänstebostäder hos de militära och civila myndigheterna, inklusive
de affärsdrivande verken och riksbanken.

Arbetet är beträffande de civila myndigheterna avslutat och för de militära
myndigheterna återstår endast upprättandet av nya grundpristabeller
för de orter, där tjänstebostäder förekomma. Därefter skall en redogörelse
innehållande tabeller med beräknade hyror upprättas.

Uppdraget beräknas kunna slutföras i början av år 1948.

18. Sakkunnig för fortsatt utredning angående rationalisering av den statliga
statistiken (1945: I 25; 1946: I 24; 1947: I 25).

Tillkallad genom Kungl. Maj :ts beslut den 17 december 1943:

Höijer, E. J., överdirektör.

Angående den sakkunniges uppdrag, se 1945: I Fi 25.

Utredningsarbetet har under år 1947 kunnat bedrivas endast i mindre omfattning.

126

Riksdag sberättelsen.

I Fi: 19 19. 1944 års skattesakkunniga (1945: I 26; 1946: I 25; 1947: I 26).

Tillkallade av chefen för finansdepartementet den 23 december 1943 och
den 12 september 1947:

Bärg, A. J., led. av I kamm. (avliden den 29 november 1947);

Bergstedt, C. J., landskamrerare, tillika sekreterare (t. o. m. den 31 augusti
1947);

Östman, O., taxeringsrevisor, tillika sekreterare (fr. o. m. den 1 september
1947).

östman var intill den 1 september 1947 statistiker hos de sakkunniga.
Lokal: Munkbron 7; tel.: 10 74 33 och 11 23 36.

Angående de sakkunnigas uppdrag, se 1944: I Fi 37.

De sakkunniga ha under år 1947 hållit 32 sammanträden.

De sakkunniga ha under år 1947 verkställt utredningar rörande olika beskattningsspörsmål,
såsom frågan om beskattning av stipendier och pupillpensioner,
frågan om skattskyldigheten för icke erkända arbetslöshetskassor
samt frågan om avdrag för flyttningskostnader. De sakkunniga avse
att under 1948 avsluta sitt arbete genom att avgiva betänkande med förslag
i dessa frågor.

20. Svenska kommittén för internationell hjälpverksamhet
(1945: I Fo 2; 1946: I Fo 3; 1947: I Fo 2).

Tillsatt av Kungl. Maj :t den 10 mars 1944 med uppgift att leda och samordna
samt, i mån av behov, stödja sådana humanitära åtgärder till hjälp
åt av kriget berörda länder, som vidtagas av olika på området verksamma
sammanslutningar eller eljest på enskilt initiativ, ävensom att i övrigt verka
för tillgodoseendet av utom landet föreliggande behov av stöd i humanitärt
avseende.

Ledamöter, utsedda av Kungl. Maj:t:

Ekeberg, L. B., riksmarskalk, ordförande;

Bernadotte af Wisborg, F., greve;

Bjelle, E. A. direktör;

Cedergren, Elsa, fru;

Goude, S. N„ ombudsman;

Holmgren, F. J. D., kyrkoherde;
von Horn, K. R. L. R., kansliråd;

Levinson, Margit, fru;

Myrdal, Alva, fru;

Nyström, E. G., professor;

Steenberg, K. J. E., folkskolinspektör;

Waldenström, M. E., direktör.

Sekreterare:

Beer, H., fil. kand. (t. o. m. den 31 mars 1947);

Virgin, E., attaché (fr. o. m. den 1 april 1947).

Lokal: Hovslagargatan 2; tel.: 20 85 17. (Polenhjälpen 20 92 37).
Kommittén har under år 1947 sammanträtt in pleno tretton gånger.

127

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

över 50 hjälporganisationer äro registrerade hos kommittén. Kommittén! Fit 21
har liksom tidigare år vidtagit åtgärder för åstadkommande av samarbete
mellan dessa beträffande verksamheten såväl inom som utom Sverige. Intimt
samarbete har upprätthållits med Svenska Europahjälpen, Svenska
Röda korset och Föreningen Rädda Barnen. Kommitténs arbete har det sistlidna
året framförallt inriktats på startande och genomförande av kulturell
hjälpverksamhet, som utgått efter huvudsakligen tre linjer: studentbespisningar,
hjälp i form av studiematerial och instrument samt inbjudningar
av utländska vetenskapsmän och ungdomsledare från krigshärjade länder.

Intill utgången av oktober månad 1947 har av anslaget till Bidrag till internationellt
återuppbyggnadsarbete disponerats sammanlagt omkring 135
miljoner kronor. Därav utgjordes omkring 120 miljoner kronor av före
årets början disponerade medel. Under året har sålunda disponerats i runt
tal 15 miljoner kronor.

Statliga hjälpsändningar av livsmedel, läkemedel, klädespersedlar, återuppbyggnadsmateriel
m. m. ha under året översänts till Italien, Polen, Sovjetunionen,
Tyskland och Ungern.

Svenska barnsjukhuset i Otwock, Polen, som under ett år drivits i
svensk regi med svensk personal, har överlämnats till de polska hälsovårdsmyndigheterna.

Barnbespisningar under ledning av svensk personal äga för närvarande
rum i Tyskland, Ungern och Österrike.

Kommittén har upprätthållit kontakt med andra internationella hjälporganisationer
samt med representanter för främmande makters beskickningar
i Stockholm.

Slutförandet av kommitténs arbete blir beroende av hur länge svensk
statlig internationell hjälpverksamhet eller åtgärder för samordnande och
stöd åt enskild sådan verksamhet anses påkallade.

21. 19H års personalutredning (1945: I 29; 1946: I 26; 1947: I 27).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 mars 1944 för att
inom departementet biträda med utredning rörande anställningsförhållandena
för viss icke-ordinarie personal i statens tjänst (se Post- och Inrikes
tidn. den 15 april 1944):

Westling, E. A., landshövding, ordförande;

Broström, Jane, kontor sskrivare;

Carlsson, A., f. d. kansliråd;

Ekelöf, P. O., professor;

Eriksson, E. G. E„ riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Höijer, E. J., överdirektör;

Johansson, Helga, förbundskasssör;

Styrud, S. G., byrådirektör;

Woxén, R., professor.

Sekreterare:

af Malmborg, N. M., kansliråd.

128

Riksdagsberättelsen.

I Fi: 21 Biträdande sekreterare:

Åmark, S. O. F., e. o. andre kanslisekreterare (t. o. m. september 1947).

Statistisk medhjälpare:

Agnell, Anna Lisa, aktuarie.

Lokal: Finansdepartementet; tel. Kanslihuset (sekreteraren).

Angående utredningens uppdrag, se 1945: I Fi 29.

Utredningen har under tiden den 1 december 1946—den 30 november
1947 sammanträtt in pleno 28 gånger, varjämte en för behandling av befordringsförhållandena
för ingenjörspersonal in. fl. tillsatt sektion inom utredningen
haft särskilda sammanträden.

Den 22 februari 1947 har utredningen, i anledning av remiss, avgivit yttrande
över 1945 års lantmäteriutrednings betänkande, såvitt avsåg provisoriska
befordringsregler för teknisk personal.

Den 24 oktober 1947 har utredningen avgivit betänkande angående reglering
av anställningsförhållandena för viss civil personal inom statsförvaltningen:
Del II. Personal med teknisk utbildning m. fl. (SOU 1947: 58).

Den 29 november 1947 har utredningen avgivit utlåtande angående befordringsgången
för viss personal i hovrätterna och kammarrätten.

På grund av Kungl. Maj :ts den 31 oktober 1947 till utredningen meddelade
uppdrag återstår härefter behandlingen av frågan om befordringsgången
för rekryteringspersonal med högre skoglig utbildning.

Utredningens arbete kan beräknas vara avslutat i början av år 1948.

22. 1944 års allmänna skattekommitté (1945: I 30; 1946: I 27; 1947: I 28).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 maj 1944 (se Postoch
Inrikes tidn. den 30 maj 1944):

Sandström, K. G. A., f. d. skattedirektör;

Browaldh, K. E., bankdirektör;

Lindahl, E., professor;

Lundblad, N. W., direktör (avliden den 25 september 1947);

Strand, A. W., kassör, led. av I kamm.;

Werner, O. E., hemmansägare, led. av II kamm.

Experter:

Lindgren, G., fil. lic.;

Prawitz, H. A., byråchef.

Sekreterare:

Lindquist, N. G., assessor.

Direktören, f. d. revisionssekreteraren G. W. Hemberg, har genom beslut
den 14 maj 1947 förordnats att vara ledamot i kommittén med uppgift att
deltaga i behandlingen av frågor angående beskattningen av försäkringsanstalter
och försäkringstagare.

Lokal: Storkyrkobrinken 4111; tel. Kanslihuset 535.

Angående kommitténs direktiv, se 1945:1 Fi 30.

Kommittén har under år 1947 intill den 1 december sammanträtt tre gång -

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

129

er, varjämte inom kommittén för speciella utredningar tillsatta utskott sam- £ £?£; 23
manträtt trettiosju gånger.

Under året ha utredningar pågått, därvid i första hand behandlats försäkringsfrågor
samt frågor rörande realisationsvinstbeskattningen och beskattningsperioden.

Kommittén har den 19 november 1947 avgivit infordrat yttrande över en
av assessorn C. A. Norgren och advokaten greve G. C. C. Lewenhaupt upprättad
promemoria med utredning och förslag rörande tillvaratagande såsom
pappersavfall av äldre deklarationsmaterial.

Under år 1948 kommer kommittén att till behandling närmast upptaga
frågan om ändrade bestämmelser rörande beskattning av inkomst av rörelse
samt beskattning av realisationsvinst.

23. 19A4- års pensionsutredning (1945: I 31; 1946: I 28; 1947: I 29).

Tillkallade med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 maj 1944
(se Post- och Inrikes tidn. den 19 juni 1944):

Sverne, E. V., generaldirektör, ordförande;

Andersson, Ebon M. I., bibliotekarie, led. av I kamm.;

Björn, E. O. F., statskommissarie;

Dahlgren, I., sekreterare i svenska landstingsförbundet;

Lindstedt, S., f. d. direktör i statens pensionsanstalt.

Expert:

Kjellén, T. B., direktör i statens pensionsanstalt.

Sekreterare:

Isoz, N. P. E., förste byråsekreterare.

Biträdande sekreterare:

Sollander, E. R., e. o. fiskal.

Lokal: Kammarkollegiet; tel. 23 45 60.

Beträffande utredningsuppdraget, se 1945: I Fi 31.

Utredningen har under år 1947 haft 22 sammanträden. Dessutom ha ett
flertal sammanträden hållits med inom utredningen tillsatta arbetsutskott.

Därvid ha behandlats dels vissa principfrågor, som tidigare befunnits böra
anstå i avvaktan på tillkomsten av nya pensionsreglementen för statens
tjänstemän (1947 års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen)
och dels övriga återstående frågor rörande den del av utredningsuppdraget,
som avser den av statens pensionsanstalt handhavda pensioneringen av ickestatliga
befattningshavare. Ett delbetänkande med förslag rörande de hittills
behandlade frågorna är under utarbetande och beräknas kunna avgivas
under januari månad år 1948.

Den därefter återstående delen av utredningens uppdrag, som avser en
översyn av det statliga pensionsväsendets organisation, beräknas kunna avslutas
tidigast i slutet av år 1948.

Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt.

Riksdagsbcrfittelsen.

130

Riksdagsberättelsen.

I Fi: 24 24. 1944 års nykterhetskommitté (1945: I 39; 1946: I 32; 1947: I 31).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 november 1944 såsom
sakkunniga för utredning rörande nykterhetslagstiftningens framtida
innehåll och utformning (se Post- och Inrikes tidn. den 23 november 1944):
Danielson, B. G. E., statsråd, ordförande;

Bergvall, J. H., direktör, led. av I kamm.;

Englund, E. V., aktuarie, led. av I kamm.;

Furuskog, K. J., rektor;

Hagberg, E. R., bankofullmäktig, led. av II kamm.;

Ingvar, S. I., professor (avliden den 21 april 1947);

Larsson, Karin, fru;

Onsjö, J., lantbrukare, led. av II kamm.;

Sefve, S. I., rektor, led. av II kamm.;

Svensson, Valborg, redaktör;

Svensson, W., agronom, led. av II kamm.;

Åkerberg, O. H., redaktör, led. av I kamm.;

Öberg, Märta, kassörska, led. av II kamm.

Experter:

Dahlberg, G., professor;

Klackenberg, O. H., expeditionschef;

Segerstedt, T., professor.

Sekreterare:

Elmer, Å. B. A., fil. mag.

Förordnade att biträda inom sekretariatet:

Björk, Marja, tjänsteman;

Friberg, K. E., pol. mag.;

Nelker, H. G., t. f. aktuarie;

Ström, K. W., t. f. assessor.

Lokal: Storkyrkobrinken 2; tel. Kanslihuset 388; Sturegatan 58 B; tel.
61 22 51.

Beträffande direktiven för kommitténs utredningsuppdrag, se 1945: I
Fi 39.

Kommittén har under år 1947 hållit 8 plenarsammanträden, omfattande
13 dagar, varjämte ett inom kommittén utsett arbetsutskott, bestående av
ordföranden samt herrar Bergvall, Furuskog, Hagberg och Olsson, sammanträtt
11 dagar. Dessutom har kommittén anordnat en tvådagars konferens
med representanter för motsvarande utredningskommittéer i Danmark och
Norge. Det därmed inledda nordiska samarbetet ämnar kommittén fortsätta
även under år 1948.

Kommittén har under året till departementschefen överlämnat förslag
till ändrad lagstiftning angående tillfällig utskänkning av rusdrycker till
slutna sällskap. Vidare har kommittén till statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet
avgivit infordrat yttrande angående en promemoria
med förslag till åtgärder mot rattfylleri.

Kommittén har i övrigt huvudsakligen behandlat maltdryckslagstiftning -

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet. 131

en samt frågorna om undervisning och upplysning i alkoholfrågan, däri J fj. g6
inbegripet statens stöd åt det frivilliga nykterhetsarbetet m. in. Dessutom
ha riktlinjerna för den blivande rusdryckslagstiftningen diskuterats vid ett
flertal sammanträden. Ett 20-tal promemorior i olika ämnen ha utarbetats.

Undersökningen angående alkoholmissbrukets nuvarande omfattning och
restriktionssystemets verkningar, som kommittén i anslutning till utredningsdirektiven
företagit och till vilken 1947 års riksdag beviljat särskilt anslag,
har fortskridit så långt att materialet insamlats och bearbetningen påbörjats.
Undersökningen väntas bli färdig under sommaren 1948. Andra
undersökningar rörande olika frågor ha under året verkställts eller påbörjats,
bland annat en undersökning rörande alkoholkonsumtion, fylleriförseelser
m. m. i olika länder.

25. Sakkunniga för undersökning rörande taxering av jordbruksfastighet
vid 1945 års allmänna fastighetstaxering (1946: I 9; 1947: I 32).

Tillkallade genom Kungl. Maj :ts beslut den 30 december 1944 och den 12
april 1945:

Lindeberg, E. F. L., generaldirektör;

Höijer, E. J., överdirektör.

Uppdraget innebär verkställande av sådan undersökning med avseende
å 1945 års allmänna fastighetstaxering, som avses i 71 § taxeringsförordningen,
för utrönande huruvida vid taxeringen av jordbruksfastighet å
landsbygden jämnhet och likformighet de olika länen emellan blivit uppnådd.

Sedan en första, preliminär redogörelse avlämnats den 23 maj 1945, fullföljes
utredningen på grundval av fastighetsprövningsnämndernas protokoll
samt fastighetstaxeringslängderna m. m.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1948.

26. 1945 års bankkommitté (1946: 1 34; 1947: I 33).

Tillkallade genom Kungl. Maj :ts beslut den 23 mars 1945 (se Post- och
Inrikes tidn. den 3 april 1945):

Jonsson, P. C., landshövding, ordförande;

Anderson, I., fil. d:r, chefredaktör, led. av I kamin.;

Andersson, O., ombudsman, led. av II kamm.;

Browaldh, E., bankdirektör;

De Geer, J. G. G., friherre, disponent;

Elof sson, G., lantbrukare, led. av I kamm.;

Fredriksson, K., redaktör;

Hall, I)., bankofullmäktig, led. av II kamm.;

Hallnäs, S., ombudsman;

Lindahl, C., bankdirektör;

Rooth, I., riksbankschef;

132

Riksdagsberättelsen.

I Fi: gg Severin, F., chefredaktör, led. av II kamm.;

Wulff, K., byråchef, tillika sekreterare;

Wärn, T., f. d. statssekreterare.

Biträdande sekreterare:

Gabrielson, L., byråchef (t. o. in. den 28 februari 1947);

Westerlind, E., sekreterare (fr. o. m. den 1 mars 1947).

Lokal: Bank- och fondinspektionen, Sturegatan 16; tel. 62 43 18.

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1946: I Fi 34.

Följande personer ha, jämlikt beslut av departementschefen, såsom experter
biträtt kommittén vid utredning av frågor rörande fastighetskreditgivningens
organisation, nämligen kanslichefen i statens byggnadslånebyrå
S. A. Algott samt verkställande direktörerna i Konungariket Sveriges allmänna
hypoteksbank L. B. Allstrin, i Svenska jordbrukskreditkassan professor
Th. V. E. Björkman, i Svenska sparbanksföreningen O. E. Sahlin och
i Konungariket Sveriges stadshypotekskassa J. A. Zotterman. Vidare har
ombudsmannen i hypoteksbanken S. T. Stjernberg biträtt med sekreteraruppgifter.

Kommittén bar in pleno sammanträtt 8 dagar. Därjämte har en delegation
bestående av två av kommitténs ledamöter samt förenämnda experter
sammanträtt 15 dagar.

Under år 1947 har kommittén fortsatt utredningarna rörande inrättandet
av en statlig affärsbank samt bostadskreditgivningens rationalisering. I samband
med sistnämnda fråga, som förberetts av nyssnämnda delegation, ha
till behandling upptagits vissa spörsmål rörande kreditgivningen för jordbruksändamål.
Ett betänkande med förslag till bostads- och jordbrukskreditgivningens
rationalisering genom införande av ett system med statliga
kreditgarantier har avlämnats den 31 december 1947.

Kommittén, som kommer att närmast upptaga frågan om en statlig affärsbank
till behandling, beräknar kunna slutföra sitt uppdrag under år 1948.

27. 7945 års lönekommitté (1946: I 35; 1947: I 34).

Tillkallade genom Kungl. Maj :ts beslut den 29 juni 1945 med uppdrag
att verkställa revision av gällande avlöningsbestämmelser för befattningshavare
vid den civila och militära statsförvaltningen och det statsunderstödda
kommunala skolväsendet (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juli
1945):

Westling, P. W. N., landshövding, ordförande;

Birke, G. E„ grosshandlare, led. av II kamm.;

Jonsson, C. A. D., lantbrukare, led. av II kamm.;

Lindblom, E. A., direktör, led. av I kamm.;

Mårtensson, J. W., f. d. tändsticksarbetare, led. av II kamm.;

Nilsson, G. V., stadsbibliotekarie, led. av II kamm.;

Persson, S. E., borgarråd, f. d. riksdagsman;

Swartling, A. E. V., generaldirektör.

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

133

Experter: j pj. ^

Alinroos, A., förvaltare;
af Malmborg, N. M., kansliråd.

Huvudsekreterare:

Ericson, F. C. W., kansliråd.

Att biträda med inom kommitténs sekretariat förekommande arbetsuPP§ifter
har chefen för finansdepartementet förordnat amanuensen hos
statens arbetsmarknadskommission C. H. H. Edgardh och extra förste byråsekreteraren
hos statens lönenämnd N. V. Simonsson (t. o. m. den 31
mars 1947).

Kommittén har vidare för utredning av särskilda frågor åtnjutit biträde
av ett flertal experter.

Lokal: Storkyrkobrinken 2; tel.: Kanslihuset 373 (sekreteraren) och 661
(kansliet).

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1946:1 Fi 35.

Under tiden den 1 december 1946—den 30 november 1947 ha, förutom
sammanträden med en inom kommittén tillsatt särskild delegation för frågornas
förberedande handläggning, plenisammanträden hållits sammanlagt
16 dagar.

Kommitténs verksamhet inriktades efter överlämnandet av dess betänkande
med förslag till statliga löneplaner in. m. (SOU 1946:48) på kvarstående
frågor rörande olika anställningsförmåner m. m. samt på utarbetandet
av förslag till nya avlöningsförfattningar. De hösten 1946 inledda
förhandlingarna i dessa ämnen med vederbörande tjänstemannaorganisationer
slutfördes i början av år 1947, då överenskommelse träffades. Förhandlingsresultatet
och det till grund därför liggande utredningsarbetet ha
av kommittén redovisats i betänkande med förslag till statens allmänna
avlöningsreglemente in. in. (SOU 1947: 23) samt i förslag den 14 april 1947
till avlöningsreglemente för de statsunderstödda skolorna för bildbara sinnesslöa
m. fl. och förslag den 15 april 1947 till avlöningsreglemente för
militära beställningshavare in. m. (sistnämnda båda förslag stencilerade).

I sitt betänkande med förslag till statens allmänna avlöningsreglemente
(s. 134) förordade lönekommittén en allmän översyn av till tjänstemännen
utgående tilläggsförmåner. Uppdraget att verkställa nämnda översyn har
uppdragits åt lönekommittén, som därvid i första hand upptagit frågan om
sjötillägg.

Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under år 1948.

28. Kust- och gränsbevakningsutredningen (1946: I 37; 1947: I 35).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 november 1945 för
att verkställa utredning angående arbetsuppgifterna för tullverkets kustoch
gränsbevakning jämte därmed sammanhängande frågor (se Post- och
Inrikes tidn. den 22 december 1945) :

Linnér, S. N., f. d. landshövding, ordförande;

Andersson, H. B. W., ombudsman;

134

Riksdagsberättelsen.

I Fi: 28 Beskow, C. A., kommendörkapten;

Lindberg, P. H., byråchef.

Sekreterare:

Malmberg, S. L., kammarskrivare.

Lokal: Generaltullstyrelsen; tel.: 21 50 73.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1946: I Fi 37.

Utredningen, som under år 1947 intill den 1 december sammanträtt 10
gånger och därvid preliminärt behandlat större delen av de i direktiven
avsedda frågorna, beräknar kunna avsluta sitt uppdrag under början av
år 1948.

29. Sakkunniga för folkbokföringen i Stockholm och Göteborg (1947: I 37).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 februari 1946 med
uppdrag att inom finansdepartementet biträda med utredning av frågan
om folkbokföringens ordnande i Stockholm och Göteborg (se Post- och Inrikes
tidn. den 14 februari 1946):

Höijer, E. J., överdirektör, ordförande;

Elsin, P.-E., vice stadsjurist;

Jungen, E. B., överlärare, ordförande i Göteborgs stadsfullmäktige;
Kollberg, G. N„ direktör, f. d. mantalsintendent;

Meijer, P. O. B., kronokamrerare;

Mogård, J. A. B., kyrkoherde;

Rylander, A. O. E., borgmästare, led. av II kamin.

Sekreterare:

Bergqvist, J. E. A., mantalskommissarie.

Experter:

för biträde åt de sakkunniga:

Cullberg, C. O. D., prost, kyrkoherde;

för utarbetande av författningstext:

Larsson, K. L., hovrättsassessor (beträffande Stockholm);

Linnander, K. G., assessor (beträffande Göteborg).

Lokal: Statistiska centralbyrån; tel.: Ordföranden 10 83 68; sekreteraren
20 47 65.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1947: I Fi 37.

De sakkunniga ha under år 1947 intill den 1 december hållit 12 sammanträden,
å vilka förslagen till författningar rörande folkbokföringen i Stockholm
och Göteborg behandlats ävensom frågan om utväxling av uppgifter
mellan mantalskontoret i Stockholm och länsbyråerna vid flyttningar till
och från sistnämnda stad.

Mellan vissa sammanträden ha de sakkunniga inom sig utsett särskilda
delegerade för beredning av vissa till behandling upptagna frågor.

Den 10 december 1946 överlämnade de sakkunniga ett den 26 november
1946 dagtecknat förslag till kungörelse med vissa provisoriska bestämmelser
angående kyrkobokföringen i Göteborg.

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

135

Den 5 november 1947 överlämnade de sakkunniga ett den 25 oktober 1947 £ JFJ; 31
dagtecknat förslag till kungörelse angående folkbokföringen i Stockholm.

Uppdraget torde komma att slutföras i början av år 1948.

30. Sambeskattningssakkunniga (1947 I: 39).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 juni 1946 med
uppdrag att verkställa utredning av frågan om ändrade bestämmelser rörande
beskattningen av äkta makar (se Post- och Inrikes tidn. den 20 juni

1946):

Lutteman, S. E., borgmästare, ordförande;

Ahlberg, Iris, fru;

Andersson, Ebon M. I., bibliotekarie, led. av I kamm.;

Bladh, E. H., ämneslärare, led. av II kamm.;

Gärde-Widemar, Ingrid, jur. kand.;

Hermansson, C.-H., redaktör;

Larsson, Elsa, fru.

Statistiker:

Östman, O., taxeringsrevisor.

Sekreterare:

Wasteson, Sven A. F„ länsbokhållare av första klass.

Sammanträdeslokal: Riksdagshuset; adress och tel.: Länsstyrelsen, Linköping
(sekreteraren).

Angående direktiven för utredningen, se 1947: I Fi 39.

De sakkunniga, som under år 1947 intill den 1 december hållit 3 sammanträden
om sammanlagt 6 sammanträdesdagar, ha efter remiss avgivit
yttrande över 1945 års statsskatteberednings betänkande.

Efter anmodan av departementschefen ha de sakkunniga avlämnat promemoria
med förslag till provisoriska bestämmelser angående särskilt avdrag
vid taxeringen av förvärvsarbetande hustru.

För de sakkunnigas fortsatta arbete erfordras statistiska undersökningar,
vilka kunnat påbörjas först efter det riksdagen fattat beslut rörande omläggningen
av den direkta statsbeskattningen.

Utredningen beräknas bliva slutförd under år 1948.

31. 1916 års upphandlingssakkunniga (1947:1 40).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 21 juni och den 20
september 1946 (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli och den 26 september
1946):

Hammarskiöld, S. L., f. d. hovrättsråd, ordförande;

Antoni, N. F. G., förste intendent;

Ehnbom, C. J. G., förste revisor, tillika sekreterare;

.lerdenius, K. E., förste byråsekreterare;

Lindqvist, R., byggnadschef;

Palme, E. R. C., byråchef.

136

Riksdagsberättelsen.

I Fi:

Lokal: sekreteraren: Tandläkarinstitutet, Holländaregatan 17, Stockholm;
tel.: 21 55 16.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1947: I Fi 40.

Intill den 1 december ha med början den 7 januari 1947 under året hållits
35 sammanträden, -varjämte ledamöterna Lindqvist och Ehnbom under
en vecka i Borgholm fört vissa förhandlingar med representanter för Svenska
byggnadsentreprenörföreningen.

De sakkunniga beräknas kunna slutföra uppdraget under senare hälften
av år 1948.

32. 1946 års spritutredning (1947: I 43).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 november 1946 för
att verkställa utredning rörande spritfabrikationens avsättningsförhållanden
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 30 december 1946):

Schwartz, S. G., direktör, ordförande;

Almgren, S. G., överdirektör;

Lindholm, P. S., led. av II kamm.;

Marcus, M„ fil. d:r, tillika sekreterare;
von Schwerin, W., byråchef;

Wahlstedt, G. V. R., direktör.

Som experter ha enligt vederbörligt bemyndigande anlitats professorn G.
Torstensson och statsagronomen F. Jarl, båda vid lantbrukshögskolan.
Sammanträdeslokal: Stockholms bryggeriers huvudkontor.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1947: I Fi 43.

Tre ledamöter av utredningen ha i studiesyfte besökt Skåne och Danmark.

Utredningen har bedrivit sitt arbete under hela år 1947 med uppehåll endast
under sommaren. Antalet sammanträdesdagar uppgår till ett tjugotal.
Utredningens betänkande beräknas föreligga färdigt i början av år 1948.

33. Likalönskommittén.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 januari 1947 för
att biträda med utredning angående likalönsprincipens genomförande i
statsförvaltningen (se Post- och Inrikes tidn. den 10 januari 1947):
Swartling, A. E. V., generaldirektör, ordförande;

Almgren, Karin, kontorist;

Andersson, Ebon M. I., bibliotekarie, led. av I kamm.;

Ekendahl, Sigrid H. E., ombudsman, led. av II kamm.;

Johnsson, B. E., statskommissarie;

Jönsson, G., förtroendeman;

Nilson, H. R., hemmansägare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Grönlund, C. E., t. f. byråsekreterare (t. o. m. den 18 november 1947);
Olsson, N. G. T., förste postassistent (fr. o. m. den 19 november 1947).
Lokal: Generalpoststyrelsen; tel.: Posten.

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet. 137

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till J Fjj 34
statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Departementschefen
erinrade om riksdagens i skrivelse den 21 maj 1946, nr
255, gjorda hemställan om utredning angående likalönsprincipens genomförande
i statsförvaltningen och framhöll, att ovisshet rådde rörande principens
innebörd. Efter en redogörelse för vissa olika formuleringar, som
kunna givas åt likalönsprincipen, anförde departementschefen.

Den utredning rörande likalönsprincipens genomförande, som nu bör
igångsättas, torde först böra taga sikte på att klarlägga principens innebörd
och frågeställningarna. Vidare bör undersökas i vad mån den hittillsvarande
lönesättningen för särskilda befattningar eller slag av befattningar kommit
att bestämmas väsentligen med utgångspunkt från att befattningarna
huvudsakligen avsetts skola rekryteras med kvinnor. För ändamålet synes
en genomgång böra ske av gällande tjänsteförteckningar och däremot svarande
personalförteckningar. Vad särskilt angår frågan om den lägsta normala
rekryteringsgraden böra de synpunkter beaktas, som riksdagen framhållit
rörande frågans samband med lönesättningen på den öppna marknaden
samt med avvägningen av lönerna för annan manlig eller kvinnlig arbetskraft
i samma eller högre lönelägen i statens tjänst. Utredningen bör
avse ej blott den egentliga statsförvaltningen utan jämväl det statsunderstödda
kommunala skolväsendet.

I den mån så befinnes lämpligt böra förslag framläggas i etapper.

Kommittén har under år 1947 hållit 2 sammanträden.

Utredningsarbetet har i första hand inriktats på att fastställa, vilka befattningar
som uteslutande eller huvudsakligen rekryteras med kvinnor
samt i vad mån dylika befattningar beträffande lönegradsplacering skilja
sig från jämförbara, med män rekryterade befattningar. Den anbefallda
genomgången av tjänste- och personalförteckningar har påbörjats.

34. 194-7 års biirädesutredning.

Tillkallad såsom utredningsman enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den
17 januari 1947 (se Post- och Inrikes tidn. samma dag):

Carlsson, A., f. d. kansliråd.

Lokal: Finansdepartmentet; tel. Kanslihuset 371.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Därvid
erinrade departementschefen, att vid de senare årens budgetarbete en stark
återhållsamhet gjort sig gällande i fråga om inrättande av biträdesbefattningar
i de högre lönelägena i avvaktan på resultatet av 1944 års personalutrednings
arbete. Vid ett godtagande av de förslag om reglerad bcfordringsgång
för personal i skriv- och kontorsbiträdesgraderna, som framlagts av
personalutredningen, erhölles ett utgångsläge för eu prövning av anställnings-
och avlöningsförhållandena för biträdespersonalen i högre löneställ -

Riksdagsberättelsen.

I Fi: 34 ning. För ändamålet borde en undersökning komma till stånd beträffande
denna personal i syfte att åstadkomma större enhetlighet i lönesättningen
ej blott för befattningshavare vid olika verk utan jämväl för olika befattningshavare
i ett och samma verk. En tillfredsställande differentiering mellan
olika befattningshavare med hänsyn till kompetens och arbetsuppgifter
borde enligt departementschefens mening kunna åstadkommas med anlitande
av befattningarna såsom kanslibiträde, kontorist och kansliskrivare
i lönegraderna A 7, A 9 och A It (nuvarande lönegraderna Ca 11, Ca 13
och Ca 15). Utredningen borde i första hand taga sikte på att klarlägga,
vilka förutsättningar i fråga om kompetens och arbetsuppgifter, som borde
föreligga för att en befattning skulle placeras i någon av nämnda lönegrader.
Därefter borde en genomgång i reglerande syfte göras av verkens
personalförteckningar, varvid jämväl en sådan sammansättning av personalbeståndet
borde eftersträvas, att rimliga befordringsförhållanden uppkonune.
Även frågan om befattningshavarnas fördelning på ordinarie och
icke-ordinarie tjänster borde bliva föremål för övervägande, varvid för varje
kategori borde undersökas, huruvida särskild anledning förelåge att endast
lata vissa befattningshavare erhålla ordinarie anställning.

Därest utredningen gåve vid handen, att någon befattning, som tillhörde
högst lönegraden A 11 (Ca 15), borde placeras i högre lönegrad än den
nämnda, borde förslag i dylikt hänseende framläggas.

Undersökningen borde avse såväl allmänna civilförvaltningen som de
affärsdrivande verken. Däremot syntes försvarsväsendet åtminstone tills
vidare böra lämnas utanför undersökningen. Utredningens resultat borde
redovisas successivt.

Genom beslut den 6 juni och den 21 november 1947 har Kungl. Maj :t till
biträdesutredningen hänskjutit av svenska järnvägarnas kontorspersonaloch
arbetsledarförbund respektive av svenska järnvägsmannaförbundet
gjorda framställningar i fråga om löneställningen för kontorister och förste
kontorister vid statens järnvägar för att tagas i övervägande vid fullgörandet
av utredningsuppdraget. Jämväl vissa andra framställningar hava överlämnats
till biträdesutredningen.

Såsom resultat av det hittills verkställda utredningsarbetet har biträdesutredningen
avgivit dels den 19 april 1947 promemoria angående löneställning
för viss icke rättsbildad biträdespersonal vid justitiekanslersämbetet,
riksåklagarämbetet, nedre justitierevisionen, hovrätterna och häradsrätterna,
dels ock den 20 oktober 1947 särskild promemoria angående löneställning
för icke rättsbildad biträdespersonal vid nedre justitierevisionen.

Utredningsmannen har verkställt vissa förberedande undersökningar angående
dels löne- och anställningsförhållandena för biträden med skriv- och
kontorsgöromål vid en del större, under finansdepartementet lydande ämbetsverk,
dels ock löneställningen för kontorist- och förste kontoristgrupperna
vid statens järnvägar.

139

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

35. Trijcksakskommittén. I Fj; 36

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 januari 1947 (se
Post- och Inrikes tidn. den 13 februari 1947):

Ståhl, D. E. (Manne), redaktör, led. av II kamm., ordförande;

Berger, O. A., kansliråd;

Ebe, E„ organisationschef.

Sekreterare:

Beskow, I. E„ bibliotekarie.

Sammanträdeslokal: Riksdagshuset; adress Riksdagsbiblioteket; tel.:

11 70 06.

I skrivelse den 19 juni 1946, nr 324, hemställde riksdagen om utredning
rörande modernisering, större spridning och förbilligande av de statliga
publikationerna. Vid anmälan i statsrådet av nämnda skrivelse hänvisade
departementschefen till riksdagens däri framförda synpunkter. Vid utredningen
borde frågan om publikationernas omfång uppmärksammas. För att
i större utsträckning än nu vore fallet göra allmänheten delaktig av de viktigaste
utredningarnas motiv, målsättningar och förslag syntes det lämpligt
att utarbeta populära och prisbilliga sammanfattningar. För spridningen
framför allt av dessa sammanfattningar syntes en direktdistribution
kunna ske genom bildningsorganisationer samt fackliga, politiska,
ideella och kommersiella sammanslutningar.

Kommittén har under år 1947 sammanträtt 7 gånger, varjämte överläggningar
mellan ordföranden, enskilda ledamöter och sekreteraren ägt rum.

Enquéter ha utsänts till myndigheter och andra remissinstanser samt rörande
distributionsfrågor till olika organisationer. Även en språklig undersökning
har påbörjats.

Utredningsarbetet beräknas vara slutfört i mitten av år 1948.

36. 1947 års löneutredning avseende vissa biblioteksbiträden.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 januari 1947 med
uppdrag att biträda med utredning rörande löneställningen för biträdespersonalen
vid de statliga vetenskapliga specialbiblioteken (se Post- och Inrikes
tidn. den 31 januari 1947):

Holmberg, A., bibliotekarie hos vetenskapsakademien;

Öhman, G. B., förste kanslisekreterare i finansdepartementet.

Lokal: Finansdepartementet; tel. Kanslihuset 374.

Utredningen har under år 1947 bland annat införskaffat och bearbetat
statistiska uppgifter rörande avsedda bibliotek och biträden samt avlagt
besök i vissa av biblioteken.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första kvartalet 1948.

140 Riksdagsberättelsen.

I Fi: 37 37. Utredning rörande löneställningen för laboratoriebiträden och därmed

jämförlig personal i statens tjänst.

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 januari 1947 med
uppdrag att biträda med utredning beträffande löneställningen för laboratoriebiträden
och därmed jämförlig personal i statens tjänst (se Post- och
Inrikes tidn. den 31 januari 1947):

Elfving, K. I., t. f. byråchef.

Sekreterare:

Hultman, N. A., kamrerare.

Lokal och tel.: Medicinalstyrelsen.

Genom beslut den 12 juni 1947 förordnade chefen för finansdepartementet
professorn vid veterinärhögskolan K. S. Rubarth att såsom expert biträda
vid utredningen.

På därom av civilförvaltningens personalförbund gjord, framställning
har Kungl. Maj :t genom beslut den 31 oktober 1947 uppdragit åt utredningsmannen
att jämväl utreda frågan om löneställningen för provberedare
och med dem jämförliga befattningshavare vid statens provningsanstalt.

I samband med utredningsarbetet, som påbörjades i mars 1947, har avlagts
besök vid ett flertal av de av uppdraget berörda institutionerna, varvid
överläggningar ägt rum såväl med föreståndarna för vederbörande institutioner
och annan personal i ledande ställning som med representanter
för de av utredningen berörda personalgrupperna.

Från respektive myndigheter ha införskaffats uppgifter beträffande anställningsförhållanden,
utbildning, arbetsuppgifter m. m. i fråga om den
av utredningen berörda personalen.

Utredningsuppdraget beräknas bli slutfört under år 1948.

38. Utredning angående näringslivets lokalisering.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 februari 1947 med
uppdrag att utreda och avgiva förslag rörande näringslivets lokalisering
(se Post- och Inrikes tidn. den 25 februari 1947):

Thomson, A. N., landshövding, ordförande;

Ericsson, Th„ civilingenjör (t. o. m. den 31 augusti 1947);

Johnsson, P. A., lantbrukare, led. av II kamm.;

Kempe, G. A., ombudsman, led. av II kamm.;

Liedberg, C. G., godsägare, led. av II kamm.;

Lundberg, A. S., statssekreterare;

Malmfors, A. E., generaldirektör;

Näsström, E. E., fattigvårdsordförande, led. av I kamm.;

Tunhammar, E„ direktör (fr. o. in. den 1 september 1947);

Vahlberg, G. E., andre ordförande i landsorganisationen;

Vigelsbo, S. J., lantbrukare, led. av II kamm.;

Åberg, K., direktör.

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

141

Experter: J pj. 38

Ericsson, Y. A. R., byråchef;

Kahlin, T., sekreterare;

Meidner, R., fil. kand.;

Modig, J. O., direktör;

Svennilson, S. I., professor.

Sekreterare:

Holm, P., aktuarie.

Lokal: Kanslihuset; tel. 21 69 48.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande
till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande.
Departementschefen anförde därvid bland annat.

Frågan hur näringslivets ändamålsenliga lokalisering bäst skall kunna
förverkligas, synes böra upptagas till undersökning genom en för ändamålet
tillsatt utredning.

Att i detta sammanhang göra någon allmän inventering av de synpunkter,
som kunna läggas på näringslivets lokalisering, synes mig icke erforderligt.
Icke heller synes det vara lämpligt eller möjligt att nu genomföra
någon stort upplagd inventering och analys av näringslivets lokalisering och
samhällsbildningen i olika landsdelar.

Utredningen bör i stället direkt inriktas på frågan, hur näringslivets
lokalisering skall kunna påverkas och hur en sådan verksamhet skall kunna
samordnas med samhällsplaneringen i övrigt.

För att man i den konkreta stadsplaneringen skall kunna skapa en
önskvärd ram för näringslivets lokalisering fordras givetvis en intim kännedom
om förutsättningarna för näringslivets utveckling i olika landsändar
och på olika orter. Ett relativt omfattande utredningsarbete rörande
dessa frågor pågår redan lokalt och centralt vid vetenskapliga, geografiska
och ekonomiska forskningsinstitut, på initiativ av länsmyndigheter samt
genom olika statliga myndigheter och näringsorganisationer beträffande olika
områden av näringslivet. Det bör bli en av uppgifterna för utredningen att
skaffa sig en överblick över detta forsknings- och utredningsarbete samt
att föreslå åtgärder för dess utveckling, för dess samordning samt för dess
utnyttjande i praktiskt syfte för de samhällsplanerande institutionerna.

Det måste även närmare prövas, om och i vilken utsträckning det kan
vara möjligt att med lokaliseringsåtgärder förhindra en alltför kraftig uttunning
av landsbygdens befolkning.

önskvärt vore vidare att få till stånd ett initiativrikt arbete för en sådan
förbättring av kommunikationer, kraftförsörjning och yrkesutbildning, som
kan vara ägnat att bilda underlaget för en utveckling av det lokala näringslivet.
Centrala myndigheter och statens affärsdrivande verk äro för närvarande
i hög grad ansvariga för sådana initiativ. Det är av stor vikt att
dessa centrala organ i sin verksamhet särskilt beakta önskemålen att
åstadkomma en ur sociala och ekonomiska synpunkter ändamålsenlig lokalisering
av olika företag och därigenom en mer ändamålsenlig bebyggelse.

142

Riksdagsberåttelsen.

I Fi: 3^ Utredningen bör därför särskilt undersöka i vilken utsträckning sådana
synpunkter för närvarande beaktas av olika statliga myndigheter samt
framlägga förslag på vad sätt man skall kunna åstadkomma en samverkan
och en enhetlig politik i dessa frågor.

Utredningen bör också överväga i vilken mån det kan vara berättigat
med en decentralisering av denna konstruktiva verksamhet till olika områden
samt på vilka vägar man bör gå fram för att successivt bygga ut en
länsorganisation för här diskuterade uppgifter.

Ett tredje led i arbetet att befrämja en ändamålsenlig lokalisering av näringslivet
bildar åtgärder för att individuellt påverka det enskilda näringsföretaget.
Man bör dock kunna utgå ifrån, att samhällets åtgärder i första
hand böra kunna inskränkas till en i samarbete med näringsorganisationerna
bedriven rådgivande verksamhet rörande näringsföretagens lokalisering.
En sådan rådgivande verksamhet har som bekant redan kommit
till stånd genom samarbete mellan Sveriges industriförbund, statens arbetsmarknadskommission
och socialdepartementet. Denna rådgivande verksamhet
synes hittills ha givit ett tillfredsställande resultat, och utredningen
synes i detta avseende främst böra inrikta sig på att i samråd med vederbörande
organisationer undersöka, hur denna verksamhet skall kunna utvidgas
och effektiviseras.

Utredningen synes även böra överväga, om man utöver rådgivning och
uppmuntran som en sista utväg från samhällets sida bör ha möjlighet att
förhindra ett företags lokalisering på en olämplig ort. Därest det finnes
önskvärt att det allmänna får en sådan befogenhet, bör utredningen föreslå
under vilka förutsättningar och på vad sätt denna befogenhet bör utövas.
En utväg, som utredningen i detta sammanhang bör pröva, är huruvida för
upprättande av nya företag inom vissa avgränsade områden bör fordras
särskilt tillstånd och hur i så fall en eventuell tillståndsgivning skall administreras
centralt och lokalt. Slutligen bör till behandling upptagas frågan,
hur sådana lokaliseringstillstånd kunna kombineras med den investeringskontroll,
som möjligen kan komma att kvarstå, sedan den nuvarande
knapphetssituationen upphört.

Ur synpunkter som jag tidigare berört bör utredningen samråda med
kyg§nadssäsongutredningen samt de sakkunniga för utredning av vissa
frågor rörande yrkesutbildningens utformning med hänsyn till befolkningsutvecklingen.
Vidare bör kontakt upprätthållas med markutredningen
samt de övriga utredningar, som arbeta eller kunna komma att arbeta med
hithörande frågor.

Utredningens uppgifter kunna sålunda sammanfattas på följande sätt:

a) den skall inventera den nuvarande utredningsverksamheten rörande
förutsättningarna för näringslivets lokalisering samt föreslå åtgärder för
samordning och utveckling av denna verksamhet;

b) den skall framlägga förslag, hur man skall kunna åstadkomma samordnade
och enhetliga åtgärder från statliga myndigheters sida i lokaliseringsfrågor,
samt undersöka möjligheterna att inom varje län skapa ett

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

143

organ med uppgift att verka för att förbättra näringslivets förutsättningar J j7j; 39
inom områden, där en lokalisering är önskvärd, samt vidare utforma förslag
till en samverkan mellan sådana centrala och lokala näringsorgan;

c) den skall undersöka möjligheterna att utveckla systemet med en rådgivning
rörande näringslivets lokalisering och angiva de åtgärder, som
eventuellt kunna befinnas erforderliga för att uppmuntra enskilda företag
att välja lämplig förläggningsort;

d) den skall slutligen överväga huruvida i vissa fall en särskild tillståndsgivning
gällande företagens lokalisering kan anses erforderlig och,
om så skulle visa sig vara fallet, utforma allmänna principer för en sådan
reglering.

Utredningen har under år 1947 intill den 1 december hållit 13 sammanträden.

Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1948.

39. 7.947 års löneutredning, avseende maskinistpersonal m. fl.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 april 1947 (se
Post- och Inrikes tidn. den 15 april 1947):

Eriksson, E. G. E., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamin., ordförande;

Jonsson, E. O., byråchef;
af Malmborg, N. M„ kansliråd.

Sekreterare:

Cars, G. F. O., t. f. andre kanslisekreterare.

Lokal: Finansdepartementet; tel. Kanslihuset (sekreteraren).

Utredningens direktiv framgå av departementschefens anförande vid beslutet
om utredningens tillsättande. Departementschefen erinrade därvid,
att frågan om anställnings- och löneförhållandena för den vid statens värmeanläggningar
anställda maskinist-, reparatörs- och eldarpersonalen samt
för hantverkare eller hantverksföreståndare med reparatörs- eller eldargöromål
under senare år varit föremål för överväganden i olika sammanhang.
De hittills i ämnet verkställda utredningarna hade emellertid berört
allenast vissa slag av de olika befattningarna och avsett begränsade förvaltningsområden.
Erfarenheterna hade givit vid handen, att en mera omfattande
undersökning av de hithörande frågorna borde ske, om ett tillförlitligt
underlag för befattningarnas lönegradsplacering skulle kunna erhållas.

Utredningen borde avse anställnings- och avlöningsförhållandena för all
personal vid statens värme- och därmed jämförliga anläggningar, som
vore sysselsatt med maskinist-, reparatörs- eller eldningsgöromål. Även
hantverkarpersonal med likartade göromål borde omfattas av undersökningen.
Vid utredningen borde uppmärksamhet ägnas åt frågan om vilka
kompetenskrav, som borde ställas på olika slag av befattningshavare. I
fråga om tjänstebenämningarna syntes böra eftersträvas större enhetlighet
än som nu förelåge.

Utredningen har intill den 1 december 1947 sammanträtt 10 gånger.

144

Riksdagsberåttelsen.

I Fi: 39 Sedan utredningen vid planläggningen av sitt arbete funnit, att en vid
statsförvaltningen i dess helhet tillämplig klassificering av värmeanläggningarna,
uppgjord med hänsyn till anläggningarnas tekniska data och
andra inverkande faktorer, vore nödvändig, hemställde utredningen i skrivelse
den 7 juli 1947, att Kungl. Maj :t ville uppdraga åt byggnadsstyrelsen
att i samråd med övriga av frågan berörda myndigheter uppgöra och till
löneutredningen inkomma med förslag till klassificering av statsförvaltningens
fasta maskinanläggningar. Genom beslut den 11 juli 1947 erhöll byggnadsstyrelsen
ifrågavarande uppdrag.

Resultatet av byggnadsstyrelsens utredning beräknas föreligga omkring
den 1 april 1948.

Löneutredningens uppdrag beräknas bliva slutfört under år 1948.

40. Utredning om anställnings- och avlöningsförhållandena för justerare

av mått och vikt.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 april 1947 (se
Post- och Inrikes tidn. den 24 april 1947):

Klackenberg, O. H„ expeditionschef;

Swensson, B. O. T., myntdirektör.

Sekreterare:

Skiöld, E. R., amanuens.

Lokal: Finansdepartementet; tel. Kanslihuset.

Enligt de för utredningen meddelade direktiven borde frågan om justerarnas
anställnings- och avlöningsförhållanden göras till föremål för en
närmare undersökning med hänsyn bland annat till att nämnda anställningsförhållanden
framstode som relativt otrygga och avlöningen i åtskilliga
fall finge betraktas som ogynnsam i jämförelse med inkomsterna för
annan tekniskt utbildad personal. Samtidigt borde beaktas, att avlöningsformen
vore förenad med vissa administrativa olägenheter och försvårade
en önskvärd rationalisering av själva justeringsverksamheten. Vid utredningen
borde övervägas, huruvida icke fördelar kunde stå att vinna genom
att ge justerarna en vanlig tjänstemannaställning med inplacering i den
statliga löneplanen. Därjämte borde en granskning verkställas av taxorna
för justerarna och en omprövning av avgiftsformen.

Utredningsmännen ha intill den 1 december 1947 sammanträtt 32 dagar
samt företagit studieresor under 3 dagar. I samband med årsmöte med
föreningen för statens justerare av mått och vikt har utredningen hållit överläggningar
med justerarna.

Utredningen har den 31 december 1947 framlagt ett betänkande rörande
justeringsväsendets organisation. Granskningen av taxorna för justerarna
beräknar utredningen slutföra under år 1948.

145

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

41. Sakkunnig angående frågor berörande organisationen av kameralt J 42
arbete och expeditionstjänst m. m. inom statsdepartementen.

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1947:

Magnander, E. E. A., e. o. förste byråsekreterare.

Lokal: Finansdepartementet; tel. Kanslihuset.

Utredningsmannen har att genom organisationsundersökningar utröna
möjligheterna till förenkling och rationalisering av kontorsarbete och därmed
jämförligt arbete vid statsdepartementen.

Utredningsmannen har den 21 oktober 1947 avgivit Promemoria med förslag
till vissa omläggningar i statsdepartementens expeditionella organisation
(stencilerad). I promemorian lämnas redogörelse för resultaten av undersökningar
berörande den kamerala verksamheten vid samtliga departement,
med undantag av utrikes- och försvarsdepartementen, samt registreringsverksamheten
vid samtliga departement, med undantag av utrikesdepartementet.
Härjämte redogöres för vissa speciella organisatoriska spörsmål
främst avseende ändamålsenligheten av att inom statsdepartementen tillskapa
en central arbetsenhet, dels för kontinuerlig arbetsorganisatorisk
översyn, dels för utförandet av vissa för statsdepartementen gemensamma
kontorsarbeten in. m.

Utredningsmannen har även stått till förfogande inom statsdepartementen
för konsultation i speciella kontorsorganisatoriska spörsmål.

Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1948.

42. Militära läkarlöneutredningen.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 september 1947
med uppdrag att verkställa utredning om anställnings- och avlöningsförhållandena
för försvarets läkar-, tandläkar- och veterinärpersonal (se Post- och
Inrikes tidn. den 25 september 1947):

Almgren, S. G., överdirektör, ordförande;

Birke, G. E., grosshandlare, led. av II kamm.;

Ström, E. T. H., krigsråd.

Sekreterare:

Hillbo, A. O., t. f. förste byråsekreterare.

Lokal: Kontrollstyrelsen; tel. 23 05 60.

Den närmare innebörden av utredningens uppdrag framgår av Kungl.

Maj:ts proposition nr 246 till 1947 års riksdag angående viss tjänsteförteckningsrevision
för för svar sväsendet m. m. (sid. 68—71). I sagda proposition
anförde föredragande departementschefen, bland annat, att utredningen
jämväl borde bedrivas med utgångspunkt från den nya militärsjukvårdsorganisation,
som kunde bliva av statsmakterna beslutad på grundval av
1944 års militärsjukvårdskommittés betänkande (SOU 1944:66 och 1947:

5). Med hänsyn till sålunda givna direktiv syntes utredningens arbete kunna
slutföras först sedan militärsjukvårdskommitténs betänkande blivit av statsmakterna
slutligt prövat.

10 Bihang till riksdagens protokoll 19A8. 1 samt.

RiksdagsbcrättcLsen.

146

Riksdagsberåttelsen.

I Fi: ^2 Utredningen har intill den 1 december 1947 hållit 3 sammanträden. Utredningens
verksamhet kommer tills vidare att i huvudsak inriktas på överläggningar
med delegerade för de personalsammanslutningar, vilka företräda
av utredningen berörda befattningshavargrupper.

43. Arbetsledareutredningen.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 september 1947
med uppdrag att verkställa utredning om anställnings- och avlöningsförhållandena
för arbetsledande och därmed jämförlig personal i statens tjänst
(se Post- och Inrikes tidn. den 30 september 1947):

Aste, J. G., generaldirektör, ordförande;

Lindbergson, K. A., statskommissarie;

Thapper, G. F., metallarbetare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Lyberg, F„ t. f. andre kanslisekreterare.

Lokal: Försvarets fabriksstyrelse; tel. Fabriksstyrelsen.

Den närmare innebörden av utredningens uppdrag framgår av Kungl.
Maj :ts proposition nr 246 till 1947 års riksdag angående viss tjänsteförteckningsrevision
för försvarsväsendet m. m. (sid. 45—52). Vid framläggandet
av nämnda proposition anförde departementschefen till statsrådsprotokollet
beträffande frågan om den vid försvaret anställda arbetsledarpersonalens
avlöning bland annat följande.

Tjänsteförteckningssakkunniga ha funnit att de för den arbetsledande
personalen tillämpade löneställningarna i flera fall framstå såsom alltför
låga såväl i jämförelse med löneläget för befattningar med likartade arbetsuppgifter
och motsvarande ansvarsställning inom angränsande arbetsområden
som — och måhända främst — i förhållande till underställd, merendels
kollektivavlönad personal. Uttalanden från personalhåll och vissa
remissmyndigheters sida peka i samma riktning. Även jag finner behov av
löneförbättring föreligga. Arbetsledarepersonalen utgör emellertid icke någon
för försvaret speciell personalkategori utan är talrikt företrädd jämväl
inom andra förvaltningsområden, främst kommunikationsverken. Denna
lönefråga bör därför upptagas i ett sammanhang för statsförvaltningen
i dess helhet, vilket dock kräver en särskild utredning till komplettering
av den, som nu verkställts med sikte i första hand på förhållandena inom
försvaret.

Departementschefen förklarade vidare, att ifrågavarande utredning jämväl
borde omfatta förrådspersonalen inom statsförvaltningen.

Utredningen har sammanträtt den 8 oktober 1947, varvid arbetet planlagts
och påbörjats.

Uppdraget beräknas kunna slutföras under år 1948.

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet. 147

44. Utredning beträffande vissa malmkommunerna och Norrbottens läns I Fi; 44
landsting berörande skatteproblem, vilka sammanhänga med statens
ekonomiska verksamhet därstädes.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 september 1947 (se
Post- och Inrikes tidn. den 24 oktober 1947):

Andersson, G. H., landshövding, ordförande;

Bärg, A. J„ led. av I kamm. (avliden den 29 november 1947);

Carlsson, V., advokat;

Gårde, H. E. R., disponent;

Hage, E. A., led. av I kamm.;

Malmkvist, E. V., byråchef.

Sekreterare:

Karleby, O., sektionschef.

Lokal: Storkyrkobrinken 2; tel. Kanslihuset.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid beslutet om utredningens tillsättande. Departementschefen
hänvisade därvid till en den 1 november 1945 dagtecknad skrivelse
från en av Jukkasjärvi och Gällivare kommuner samt Norrbottens läns
landsting gemensamt tillsatt kommitté, kallad samarbetskommittén, vilken
erhållit i uppdrag att bland annat bevaka nämnda kommunbildningars intressen
i skattehänseende vid den då förestående revisionen av 1927 års
malmavtal mellan svenska staten och Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag
(LKAB) m. fl. I skrivelsen hade framlagts vissa synpunkter och förslag
beträffande i främsta rummet den kommunala beskattningen av malmbanans
överskott och av den vinst, som tillkommer staten i egenskap av
hälftendelägare i LKAB. Samarbetskommittén hade vidare till behandling
upptagit vissa för malmfältskommunerna betydelsefulla frågor om ändringar
i den kommunala beskattningsrätten och skatteutjämningen, vilka aktualiserats
genom kommunalskatteberedningens utredningar.

Efter att hava lämnat en redogörelse för de huvudfrågor, som behandlats
i samarbetskommitténs skrivelse och de synpunkter, som framkommit
i järnvägsstyrelsens remissyttrande över framställningen, i vad den berört
statens järnvägar, anförde departementschefen följande.

Samarbetskommittén hade framlagt önskemål och förslag beträffande ett
flertal olika frågor, som delvis vore av komplicerad och svårbedömbar karaktär.
Det vore uppenbarligen icke möjligt att taga ställning till dessa
problem utan en närmare utredning rörande de konsekvenser i skilda hänseenden,
som ett bifall på olika punkter skulle få. Utan att ge uttryck åt
någon mening om skäligheten och lämpligheten av de ifrågasatta åtgärderna
ville departementschefen tillstyrka, att en sådan utredning komme till
stånd. Detta syntes önskvärt med hänsyn både till den betydelse, som dessa
frågor hade för de berörda kommunbildningarna, och till behovet ur allmän
synpunkt att få vissa av de kommunala skatteproblem klarlagda, som
betingades av den vidgade statliga verksamheten på det ekonomiska området.
Oavsett att vissa av de berörda spörsmålen beträffande den kommu -

148

Riksdagsberättelsen.

I Fil 44 nala beskattningsrätten syntes böra erhålla för hela landet likformiga lösningar,
vilka icke gärna kunde vinnas i förevarande sammanhang, borde
utredningen enligt departementschefens mening vara såtillvida förutsättningslös,
att man icke från början avgränsade några av de berörda problemen
från dess arbetsfält. I den mån så kunde erfordras, syntes det få ankomma
på chefen för finansdepartementet att under arbetets gång lämna
direktiv i dylika hänseenden.

Utredningsarbetet har påbörjats.

45. Utredning angående frågan om rått för kommun att träffa särskilda

anstalter för taxeringsarbetet.

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 oktober 1947 för att,
i enlighet med vad riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t den 16 juli 1947,
nr 486, hemställt, verkställa utredning angående frågan om rätt för kommun
att träffa särskilda anstalter för taxeringsarbetet:

Whitefield, N. L. H., skattedirektör.

Sekreterare:

Norgren, C. A., assessor.

Lokal: överståthållarämbetet, skatteavdelningen, Slottsbacken 6; tel.:
22 25 20.

Utredningsmannen har infordrat vissa uppgifter angående i vilken form
och omfattning städer med egen uppbördsförvaltning hittills träffat särskilda
anstalter för taxeringen, varjämte förberedande överläggningar hållits
med representanter för taxeringsnämndsordförande in. fl.

Uppdraget beräknas bli slutfört under första halvåret 1948.

46. 19i7 års lärarpensionssakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 oktober 1947 med
uppdrag att inom departementet, under beaktande av 1941 års lärarlönesakkunnigas
betänkande den 23 januari 1947 med förslag till lönereglering
för övningslärare (SOU 1947: 15), verkställa utredning rörande ändrade
tjänste- och familjepensionsbestämmelser för övningslärare, som i omförmälda
betänkande avses (se Post- och Inrikes tidn. den 18 oktober 1947):
Kjellén, T. B., direktör, ordförande;

Jerdenius, K. E., förste byråsekreterare;

Ulne, J. O., byråchef.

Sekreterare:

Kalén, O. H„ t. f. förste aktuarie.

Lokal: Statens pensionsanstalt, Malmtorgsgatan 5; tel.: 23 27 30.

De sakkunniga ha under år 1947 intill utgången av november hållit 7
sammanträden, som ägnats åt diskussion av vissa principiella frågor.
Utredningsarbetet beräknas bliva slutfört under år 1948.

149

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

47. Klassificeringsutredningen. I fj; 49

Tillkallade med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 oktober 1947
med uppdrag att granska utfallet av den allmänna klassificeringen av
tjänstebostäderna för folkskolans lärare (se Post- och Inrikes tidn. den 24
oktober 1947):

Andersson, D. E., undervisningsråd, ordförande;

Falla, G., lantbrukare, led. av II kamm.;

Tamm, C. G. L. H., jägmästare;

Öhman, G. B., förste kanslisekreterare.

Lokal och tel.: Skolöverstyrelsen.

Utredningen har intill den 1 december 1947 hållit 2 sammanträden i
Stockholm samt företagit resor inom Upplands, Gotlands, Södermanlands
östra, Göteborgstraktens, Bohusläns, Dalslands, Älvsborgs norra och Skaraborgs
norra inspektionsområden under sammanlagt 8 dagar.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första kvartalet 1948.

48. Utredning angående riksdagens revisorers och statens sakrevisions

granskningsrätt beträffande statskontrollerade aktiebolag.

Tillkallade med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 oktober 1947
med uppdrag att inom finansdepartementet biträda med utredning av frågan
om riksdagens revisorers samt statens sakrevisions granskningsrätt beträffande
aktiebolag, som helt eller delvis ägas av staten (se Post- och Inrikes
tidn. den 15 november 1947):

Marcus, M„ fil. d:r;

Wistrand, K. K:son, direktör, led. av I kamm.

I statsrådsprotokollet angående utredningens tillsättande hänvisas till
riksdagens skrivelser den 9 juni 1939, nr 376, den 6 juni 1944, nr 331, den
30 juni 1945, nr 516, och den 5 juli 1947, nr 329 (punkten 14).

Utredningsarbetet har påbörjats.

49. Utredning rörande inrättande av ett centralt administrativt organ för

likformighet vid taxeringen m. m.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 november 1947
(se Post- och Inrikes tidn. den 29 november 1947):

Lundevall, F. A. I., regeringsråd, ordförande;

Anderberg, H. R., stationsmästare, led. av I kamm.;

Jonsson, C. A. D., lantbrukare, led. av II kamm.;

Sivert, E. D„ f. d. kammarrättsråd;

Wigert, A. G. A., landskamrerare.

De för utredningen gällande direktiven framgå av departementschefens
anförande vid beslutet om utredningens tillsättande. Departementschefen
anförde därvid bland annat följande.

Problemet om inrättande av ett centralt administrativt organ på taxeringsväsendets
område innefattar två olika frågor. Den ena frågan rör in -

150

Riksdagsberåttelsen.

I Fi: 49 rättandet av ett centralt administrativt organ med uppgift att verka för likformighet
vid taxeringen. Den andra frågan avser tillskapandet av en möjlighet
för de skattskyldiga att erhålla förhandsbesked i taxeringsärenden.

Vad först angår frågan om inrättande av ett centralt organ för åstadkommande
av större likformighet vid taxeringen ställde jag mig vid den
år 1943 förda diskussionen i ämnet avvaktande. Jag fann det då befogat
att, innan frågan upptoges till slutlig prövning, avvakta erfarenheterna av
den nämnda år beslutade taxeringsreformen. Utvecklingen torde hava visat,
att behovet av ett centralt administrativt organ på området kvarstår i stort
sett oförminskat. Organets huvudsakliga uppgifter böra vara att genom en
rådgivande, ledande och övervakande verksamhet arbeta för en större enhetlighet
beträffande beskattningsnämndernas verksamhet.

Det torde icke kunna förnekas, att en möjlighet att erhålla förhandsbesked
i skattefrågor i samband med nyanläggningar och andra ekonomiska
transaktioner av större vikt skulle vara av betydande värde för vederbörande
näringsidkare. Det torde även vara antagligt att dylika förhandsbesked
— åtminstone i vissa fall — skulle i sin mån befordra ett rationellt utnyttjande
av produktionsmedlen. Å andra sidan vill jag icke fördölja, att
betydande svårigheter — främst sammanhängande med de kompetenskonflikter,
som kunna uppstå mellan skattedomstolarna och det organ, som
skulle hava att meddela förhandsbeskeden — äro förenade med den ifrågasatta
anordningen. Det bör nämligen beaktas att förhandsbeskeden, för att
vara av verkligt värde för de skattskyldiga, måste vara bindande och sålunda
icke blott verka i kraft av den auktoritet, som det ifrågavarande organet
förutsättes äga. Möjligt är att de nyss berörda konfliktsituationerna
kunna undvikas genom en konstruktion, enligt vilken förhandsbeskeden
visserligen icke äro bindande för skattedomstolarna men där taxeringen, i
vad den innefattar tillämpning av ett förhandsbesked icke får överklagas
av vederbörande taxeringsintendent eller kommun.

50. 1947 års konsumtionsskatteberedning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 november 1947 (se
Post- och Inrikes tidn. den 5 december 1947):

Olsson, G. A., redaktör, led. av II kamm., ordförande;

Henriksson, N. T„ direktör, led. av II kamm.;

Nitelius, H. V., hovrättsråd, byråchef i finansdepartementet, tillika sekreterare; Sandberg,

O. E., hemmansägare, led. av II kamm.;

Sjödahl, H. L. E„ lektor, led. av I kamm.;

Vigelsbo, S. J., lantbrukare, led. av II kamm.;

Öhman, L. G., sekretare, led. av I kamm.

De för utredningen gällande direktiven framgå av departementschefens
anförande vid beslutet om utredningens tillsättande. Departementschefen
anförde därvid bland annat följande.

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet. 151

Läget påkallar åtgärder som leda till en uppsugning och sterilisering av I Fit 51
köpkraft. Därvid synes en överbalansering av budgeten böra övervägas. En
sådan överbalansering är icke möjlig endast genom en nedskärning av statens
utgifter. Detta skulle nämligen förutsätta ett uppskov med folkpensionsreformen
eller de nya barnbidragen vilket icke synes kunna ifrågakomma.
Det blir i stället nödvändigt att söka öka inkomsterna genom nya
skatter. De skatteintäkter, som sålunda ytterligare kunna ernås, böra icke
få användas för att täcka löpande statsutgifter. Skatteskärpningarna borde
täcka utgifterna på kapitalbudgeten. Detta skulle innebära, att under nästa
budgetår någon statlig nyupplåning icke skulle behöva ifrågakomma utan
även investeringarna finansieras genom skatteintäkter.

De skatteskärpningar, som sålunda måste övervägas, torde böra avse olika
slag av indirekta skatter. Beträffande denna beskattning kan jag icke förorda
en beskattning av livsmedel och vissa andra oumbärliga varor. Den
skärpning av konsumtionsskatterna, som framstår såsom nödvändig, bör
därför i huvudsak avse endast mera umbärliga varor. För att skatteintäkterna
skola bli av erforderlig omfattning torde det vara nödvändigt, att skattehöjningarna
komma att beröra ett flertal områden, och vidare böra skatteskärpningarna
utformas så, att de komma att beröra konsumtionen inom
olika samhällsgrupper.

Utredningen torde icke behöva utforma skatteförslagen i detalj utan endast
föreslå inom vilka områden en skärpt beskattning bör ifrågakomma
samt skattehöjningarnas storleksordning.

Utredningsarbetet har påbörjats.

51. Sakkunniga för överarbetning av förslag till ändrade grunder för
taxering av skogsmark och växande skog.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 december 1947 (se
Post- och Inrikes tidn. den 15 december 1947):

Kuylenstierna, C. W. U., regeringsråd, ordförande;

Hagberg, A. E., civil jägmästare, försöksledare vid statens skogsforskningsinstitut; Malmgård,

M. G. F., bitr. jägmästare, sekreterare hos generaldirektören för
domänstyrelsen;

Sjöström, I. B. N., jägmästare, byråchef i domänstyrelsen.

De för utredningen gällande direktiven framgå av departementschefens
anförande vid beslutet om utredningens tillsättande. Departementschefen
erinrade därvid först om riksdagens beslut (riksd. skr. 1944: 303) i anledning
av Kungl. Maj :ts proposition nr 240 till 1944 års riksdag med förslag
till ändrade grunder för taxering av skogsmark och växande skog. Därefter
anförde departementschefen följande.

Det är min avsikt att senare framlägga förslag om proposition till 1948
års riksdag om uppskov till år 1950 med nästkommande allmänna fastighetstaxering.
Därest uppskovsförslaget bifalles, bör för 1949 års riksdag

152

Riksdag sberättelsen.

I Fi: 51 framläggas förslag till ändrade grunder för taxering av skogsmark och
växande skog, i huvudsak överensstämmande med 1944 års förslag i ämnet.
Emellertid bör dessförinnan verkställas en överarbetning av den nya
taxeringsmetoden i syfte att i görligaste mån förbättra och förenkla densamma.
Vid överarbetningen bör särskild uppmärksamhet ägnas åt de av
bevillningsutskottet berörda frågorna angående räntefoten, sättet för markvärdets
beräkning och korrektionsfaktorerna.

52. Sakkunniga för utredning av frågan om revision av gällande
bestämmelser om värdering av vattenfall med tillhörande
byggnader, m. m.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 december 1947 (se
Post- och Inrikes tidn. den 15 december 1947):

Ljungberg, F. O., kammarrättsråd, ordförande;

Hartzell, H., vattenrättsingenjör;

Smedberg, M. A. R., överstelöjtnant i väg- och vattenbyggnadskåren.

Experter:

«j örne, F. H., taxeringsintendent;

Hässler, Ch„ civilingenjör.

De för utredningen gällande direktiven framgå av departementschefens
anförande vid beslutet om utredningens tillsättande. Departementschefen
erinrade därvid först om gällande bestämmelser i fråga om taxering av vattenfall
med tillhörande byggnader samt anförde därefter bland annat följande.

Det är min avsikt att senare framlägga förslag om proposition till 1948
års riksdag om uppskov till år 1950 med nästkommande allmänna fastighetstaxering.
Det synes med hänsyn till vissa till finansdepartementet inkomna
utlåtanden önskvärt, att före nämnda taxering en utredning verkställes
angående i vad mån de för värdering av vattenfall med tillhörande
byggnader gällande författningsbestämmelserna äro i behov av komplettering
eller ändring. Därvid torde i första hand böra undersökas de spörsmål,
på vilka uppmärksamheten fästs i förenämnda utlåtanden. Emellertid bör
utredningen icke begränsas till nämnda frågor, utan böra de hithörande
författningsbestämmelserna underkastas en allmän översyn på grundval av
vunna erfarenheter och med beaktande av den tekniska utvecklingen på
området. I samband härmed bör även undersökas om ändring bör vidtagas
i grunderna för de till ledning vid fastighetstaxeringen utarbetade tabellerna
över fallvärden m. m. Vidare bör utredas, om de för allmän fastighetstaxering
avsedda formulären till deklarationsblanketter kunna förenklas och
förbättras, i vad avser taxeringen av vattenfallsfastigheter. Jämväl frågan
om upprättande kommunvis av förteckningar över Sveriges reglerade sjöar
bör prövas. Därest sådana förteckningar befinnas ägnade att mera väsentligt
främja taxeringsarbetet, böra i samband med utredningen dylika förteckningar
upprättas. Slutligen bör prövas det framkomna förslaget att till

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

153

beredningsnämndernas förfogande ställa högskoleutbildade vattenbyggare J Et *>
med uppgift att tillhandahålla erforderlig expertis vid taxeringen av vattenfallsfastigheter.

Utredningsarbetet bör så inriktas, att förslag i ämnet kan framläggas för
1949 års riksdag.

Ecklesiastikdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1947.

1. Naturvetenskapliga forskningskommitlén (1945:1 29; 1946:1 19;

1947: 1 20).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 12 augusti 1944 och
den 22 februari 1946 för att biträda med utredning och avgiva förslag rörande
åtgärder för främjande av matematisk-naturvetenskaplig forskning jämte
därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 5 september
1944):

Tunberg, S. A. D., professor, rektor vid Stockholms högskola, ordförande;
Edlén, B., professor;

Hadding, A. R., professor;

Kahlson, G. S., professor;

Nannfeldt, J. A. F., professor;

Runnström, J. A. M., professor;

Sundén, O. R., direktör i Sveriges industriförbund;

Tiselius, A. W. K., professor;

Westgren, A. F., professor, vetenskapsakademiens sekreterare;

Borelius, C. O. G., professor (fr. o. m. den 24 januari 1947).

Sekreterare:

Funke, G. W., lektor (adr.: Besmansvägen 10, Akeslund; tel. 25 23 15).
Angående direktiven för utredningen, se 1945: IE 29.

Kommittén har under år 1947 haft 4 sammanträden.

Kommittén har den 18 februari 1947 avlämnat utredning och förslag om
inrättande av professurer i geofysik samt den 20 oktober 1947 överlämnat
betänkande »III. Samarbetet mellan olika naturvetenskapliga institutioner.
Professur i genetik vid Uppsala universitet» (stencilerat).

Uppdraget är därmed slutfört.

2. 1945 års seminariesakkunniga (1946:1 25; 1947:1 25).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 februari 1945 för
alt verkställa skyndsam utredning och avgiva förslag rörande elevintagningen
vid folkskoleseminarierna under de närmaste åren jämte därav föranledda
organisationsändringar in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 29 mars
1945):

154

Riksdagsberättelsen.

I El 2 Falck, K. R., undervisningsråd, ordförande;

Bergh, K. R., folkskolinspektör, led. av I kamm.;

Nygren, Hildur K., t. f. undervisningsråd, led. av II kamm.;

Rosberg, K. G., folkskollärare;

Wahlund, S. G. W., professor, led. av I kamm.

Sekreterare:

Wikberg, S., överlärare (adr. Adolf Fredriks torg 7; tel. 40 70 96).
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: IE 25.

De sakkunniga ha den 21 januari 1947 avlämnat sitt fjärde och sista
betänkande, avseende folkskollärarutbildningen (stencilerat).

Uppdraget är därmed slutfört.

3. Sakkunnig för utredning rörande avskaffande av den tvångsvisa anslutningen
till de tyska församlingarna i Stockholm och Göteborg m. m.

(1946:1 30; 1947:1 29).

Tillkallad den 13 juli 1945 för att verkställa den av 1945 års riksdag i
skrivelse den 27 juni 1945, nr 470, gjorda hemställan om utredning av
spörsmålet, huruvida åtgärder böra vidtagas, varigenom den tvångsvisa anslutningen
till de tyska församlingarna i Stockholm och Göteborg samt församlingar
av motsvarande art kan avskaffas:

Schalling, E. H., kammarråd.

Beträffande omfattningen av utredningsuppdraget, se 1947:1 E 29.

Den sakkunnige har den 14 oktober 1947 avlämnat betänkande angående
avskaffande av den tvångsvisa anslutningen till de tyska församlingarna i
Stockholm och Göteborg m. m. (SOU 1947:56), varmed utredningsuppdraget
fullgjorts.

4. Utredning beträffande kommuns rätt att anslå medel för underlättande
av studier (1946: 1 32; 1947: I 31).

Tillkallad den 31 juli 1945 för att verkställa utredning och avgiva förslag
beträffande kommuns rätt att anslå medel för underlättande av studier:
Wejle, C. G., avdelningschef i skolöverstyrelsen, kansliråd.

Experter:

Eriksson, E. G. E., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Lundgren, P. G., fältläkare, drätselkammarens i Umeå ordförande.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: IE 32.

Med skrivelse den 9 maj 1947 har avlämnats utredning jämte förslag angående
kommunala studiestipendier, vilken såsom särskild bilaga fogats
vid 1946 års kommunallagskommittés (se I In 14) betänkande I med förslag
angående ändringar i kommunallagarnas bestämmelser om borgerlig primärkommuns
kompetens och om kvalificerad majoritet (SOU 1947:53).
Uppdraget är därmed slutfört.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

155

5. De medicinska högskolornas organisationskommitté (1946:136; I El 6

1947:1 33).

Tillkallade enligl Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 12 oktober 1945 och
den 22 mars 1946 för att biträda med utredning och avgiva förslag rörande
de medicinska högskoleinstitutionernas arbetsförhållanden och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 22 oktober 1945):

Bergstrand, K. J. H., professor, rektor vid karolinska mediko-kirurgiska institutet,
ordförande;

Hammarsten, E„ professor;

Westman, A. E., professor;

Blix, F. G., professor;

Strömbeck, J. P., professor;

Wolontis, S., med. lic.;

Hultén, J. O., professor;

Wahlquist, B. G., docent (t. o. m. den 7 februari 1947); samt
tillkallade den 7 februari 1947:

Dahlgren, I. J. G., sekreterare;

Hansson, N. H., sjukhusdirektör;

Hellström, J. G. L., professor;

Lichtenstein, A., professor;

Waldenström, J. G., professor;

Funke, G. V., lektor;

Rudebeck, J. G., docent.

Expert:

Wahlund, S. G. W., professor, led. av I kamm.

Sekreterare:

Funke, G. W., lektor (t. o. m. den 19 maj 1947);

Tunevall, G., med. lic. (fr. o. m. den 20 maj 1947).

Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: IE 36.

Kommittén har under år 1947 hållit 9 sammanträden in pleno, varjämte
särskilda delegationer inom kommittén sammanträtt 7 gånger.

Kommittén har den 28 november 1947 avgivit betänkande med titeln:

II. Organisatoriska åtgärder till främjande av medicinsk forskning (SOU
1947: 66).

Uppdraget är därmed slutfört.

6. 7946 års sakkunniga för utbildningen av lantmätare och
lantbruksingenjörer (1947: 140).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 januari 1946 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande utbildningen av lantmätare
och lantbruksingenjörer samt därmed sammanhängande spörsmål (se Postoch
Inrikes tidn. den 5 mars 1946):

Johansson, F. L. H., byråchef, ordförande;

Myrbeck, K. D., professor;

156 Riksdcigsberättelsen.

I El 6 Nilsson, N. R., professor, rektor vid lantbrukshögskolan;

Svensson, G. H., lantbrukare, led. av II kamm.;

Andersson, J. A., bankofullmäktig, led. av II kamm.;

Hägglund, J. M., byråchef;

Lindkvist, G. B., överlantmätare.

Experter:

Widström, Ä., arkitekt (fr. o. m. den 3 februari 1947);

Öjborn, L. E., amanuens (fr. o. m. den 10 juli 1947).

Sekreterare:

Lundgren, J. B., lantmätare.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1947: I E 40.

De sakkunniga ha under år 1947 slutfört sitt arbete. Tryckt betänkande
i ämnet har avgivits den 23 augusti 1947 (SOU 1947: 68).

7. Sakkunniga för utredning rörande Stockholms högskolas ekonomiska

förhållanden (1947: I 41).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 februari 1946 för att
biträda med utredning rörande Stockholms högskolas ekonomiska förhållanden
(se Post- och Inrikes tidn. den 25 februari 1946):

Dillner, H. J., kansliråd;

Garpe, D. A. J., vice stadssekreterare.

Sekreterare:

Åkerberg, B., sekreterare.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1947: I E 41.

De sakkunniga ha den 15 februari 1947 avgivit betänkande angående utredning
rörande Stockholms högskolas ekonomiska förhållanden (stencilerat),
varmed utredningsuppdraget slutförts.

8. Sakkunniga för utredning av vissa frågor rörande yrkesutbildningens ut formning

med hänsyn till befolkningsutvecklingen (1947: I 46).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 juli 1946 för att
verkställa utredning rörande de frågor av betydelse för yrkesutbildningens
utformning och anordnande, som sammanhänga med inträffade och förestående,
av befolkningsutvecklingen betingade förändringar i fråga om vårt
lands arbetskraftstillgångars storlek och sammansättning (se Post- och Inrikes
tidn. den 31 juli och den 19 augusti 1946):

Thomson, A. N., landshövding, ordförande;

Eriksson, G. E., ombudsman;

Hellman, O. A., överingenjör;

Johnsson, J. H., lantbrukare, led. av II kamm.;

Svennilson, S. I., professor.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1947: I E 46.

Den 11 april 1947 förordnade Kungl. Maj :t, att det uppdrag som lämnats
åt de sakkunniga skulle upphöra. Därvid föreskrevs tillika, att ifrågavaran -

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

157

de utredning skulle, utom i vad densamma avsåge kartläggningen av arbets- J Jj; 10
kraftstillgångarnas »överskottsområden», ankomma på 1946 års skolkommission,
som vid fullgörandet av detta uppdrag hade att samråda med de
enligt beslut den 14 februari 1947 tillkallade sakkunniga för utredning rörande
näringslivets lokalisering (jfr I Fi 38).

9. Utredning om arbetsförhållanden m. m. för de underordnade läkarna vid
karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet (1947: I 47).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 augusti 1946 för att
biträda med utredning och avgiva förslag angående arbets-, anställningsoch
löneförhållanden för de underordnade läkarna vid karolinska sjukhuset
och serafimerlasarettet (se Post- och Inrikes tidn. den 22 augusti 1946):

Kjellman, G. H., landshövding, ordförande;

Johnsson, B. E., statskommissarie;

Ljungdahl, M. J. J., professor.

Sekreterare:

Kull, B., e. o. förste byråsekreterare.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1947: I E 47.

De sakkunniga, som under år 1947 hållit 12 sammanträden, ha den 23
april 1947 avgivit betänkande i ämnet (stencilerat).

Uppdraget är därmed slutfört.

10. Kommittén för medicinsk högskola i Göteborg (1947:1 48).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 september 1946
för att verkställa utredning och avgiva förslag om en eventuell medicinsk
undervisningsanstalt i Göteborg (se Post- och Inrikes tidn. den 27 september
1946):

Jacobsson, M. F., landshövding, ordförande;

Brännberg, C. M. L., sjukkassedirektör;

Byttner, J. T., medicinalråd;

von Friesen, O. B., leg. läkare, led. av II kamm.;

Fåhraeus, R. S., professor;

Kahlson, G. S., professor;

Odin, M. O., professor, överläkare;

Rexed, B. A., docent;

Wallgren, A. J., professor;

Weibull, C. H. J., professor.

Expert:

Birch-Lindgren, G., arkitekt.

Sekreterare:

Ranäng, F. E. V., förste byråassistent (tel. Göteborg 11 80 04 eller 15 87 89).
Beträffande direktiven för utredningen, se 1947: I E 48.

Kommittén har under år 1947 hållit 3 sammanträden.

15° Riksdag sberättelsen.

I El 10 Kommittén har den 26 februari 1947 avgivit betänkande med utredning
och förslag angående inrättande av en medicinsk högskola i Göteborg (stencilerat),
varmed utredningsuppdraget slutförts.

11. Sakkunniga för utredning rörande organisationen av arbetet på rektorsexpeditionerna
vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1947 för att
biträda med utredning och avgiva förslag rörande organisationen av arbetet
å rektorsexpeditionerna vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter (se
Post- och Inrikes tidn. den 18 juli 1947):

Sjöstedt, C. E., undervisningsråd, ordförande;

Dahlberg, G. W., kanslichef;

Sefve, S. I., rektor, led. av II kamm.

Sekreterare:

Romberg, Karin, e. o. byråsekreterare (fr. o. m. den 6 oktober 1947).

I anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande
yttrade departementschefen, att sedan länge starka krav på
en ändamålsenligare organisation av arbetet å rektorsexpeditionerna vid de
allmänna läroverken och med dessa jämförliga läroanstalter gjort sig gällande
i syfte att så mycket som möjligt befria rektorerna från den mångfald
rutingöromål av administrativ och kameral natur, som upptoge en stor del
av deras arbetstid, och bereda dem möjlighet att i väsentligt större utsträckning
ägna sig åt sin huvuduppgift, den pedagogiska ledningen av vederbörande
läroanstalter. Strävandena hade därvid i första hand inriktats på att
rektorerna skulle i ökad omfattning på statsverkets bekostnad tillhandahållas
skrivbiträden särskilt för de mera mekaniska expeditionsgöromålen.
Vidare hade framställts krav på förbättrade anställningsförhållanden för
sekreterarna vid läroverken. Efter att ha redogjort för vissa åtgärder, som
tidigare vidtagits för att få till stånd drägligare arbetsförhållanden på rektorsexpeditionerna,
framhöll departementschefen att mer genomgripande
åtgärder i sådant syfte vore erforderliga. Härefter anfördes bland annat.

Bättre arbetsförhållanden å rektorsexpeditionerna kunna vinnas dels genom
att minska arbetsbelastningen, t. ex. genom att förenkla det administrativa
förfarandet, och dels genom en lämpligare organisation av arbetet,
t. ex. genom att anställa flera biträden, varvid i vissa fall även anställandet
av särskild räkenskapsförare kan övervägas. Med hänsyn till att förstnämnda
fråga redan är föremål för vissa överväganden inom 1946 års skolkommission,
torde de sakkunnigas huvuduppgift böra bli att utreda, hur arbetet
på rektorsexpeditionerna lämpligen bör organiseras. Ehuru de sakkunniga
således huvudsakligen måste utgå från de arbetsuppgifter, som för närvarande
ankomma på expeditionerna, är det angeläget, att en ny organisation
göres så elastisk som möjligt, så att den lätt kan anpassas till framdeles inträffande
förändringar i dessa uppgifter. I den mån sådana förändringar
redan nu kunna förutses, såsom t. ex. avskaffandet av samtliga termins -

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 159

avgifter, böra de givetvis beaktas. Vad sålunda anförts bör icke hindra de I Et 12
sakkunniga att i särskilda fall föreslå åtgärder, som kunna reducera det
administrativa arbetet.

Huvudsyftet med utredningen bör vara att i största möjliga utsträckning
befria rektorerna från administrativa göromål så att de kunna ägna mera
tid och arbetskraft åt sina pedagogiska uppgifter, önskvärt är, att detta
syfte kan nås utan alltför stora merkostnader.

Förutom åt de allmänna läroverken torde de sakkunniga böra ägna uppmärksamhet
åt vissa med läroverken jämförliga läroanstalter, nämligen
folk- och småskoleseminarierna samt de högre tekniska läroverken. Det
synes nämligen lämpligt, att, i den mån anstalternas olika karaktär så medgiver,
likformighet i organisationen av expeditionsarbetet åvägabringas.

De sakkunniga, som hållit 18 sammanträden under tiden augusti—december
1947, ha den 20 december 1947 avgivit utredning med förslag rörande
organisationen av arbetet på rektorsexpeditionerna vid de allmänna läroverken
m. fl. läroanstalter (stencilerad).

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1948.

12. Chalmerska byggnadskommittén (1945: I 13; 1946: I 7; 1947: I 13).

Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 14 augusti 1936 och den 15 januari 1937
tillsattes en särskild byggnadskommitté för uppförande av byggnad för fackavdelningen
för skeppsbyggeri in. m. vid Chalmers tekniska institut.

Genom beslut den 18 november 1938 förorenade Kungl. Maj :t, att Chalmerska
skeppsbyggeriinstitutionens byggnadskommitté icke vidare skulle
äga bestånd samt att i stället skulle inrättas en kommitté, benämnd Chalmerska
byggnadskommittén.

Byggnadskommitténs sammansättning under år 1947:

Hammar, H. G. E., fil. d:r, direktör, ordförande (t. o. m. den 8 januari 1947);
Larsson, E. G., direktör, ordförande (fr. o. in. den 14 februari 1947);
Steen, S. O., arkitekt, vice ordförande;

Hultin, S., professor, kassaförvaltare;

Hössjer, G., rektor, professor (fr. o. in. den 14 februari 1947);

Friberger, E. G., länsarkitekt;

ledamöter av kommitténs sektion för väg- och vattenbyggnad:

Granholm, J. H., professor;

Huggert, E. W., gatuchef;

ledamot av kommitténs sektion för maskinteknik:

Karlson, K. G., professor;

ledamöter av kommitténs sektion för elektroteknik:

Dahr, K., professor;

Ekelöf, J. A. A. S., professor;

Rydbeck, O. E. H., professor.

160

Riksdagsberättelsen.

I El 12 Sekreterare:

Nordwall, K. E., kamrer.

Kommitténs arkitekter:

Wernstedt, C. M., professor;

Mattson, W., arkitekt.

Därjämte arbetar sedan år 1944 en särskild sektion för textilteknik och sedan
år 1946 för om- och tillbyggnad av silikatkemiska institutionen vid högskolan
en sektion för silikatkemi, båda med samma ledamöter som i huvudkommittén.

Lokal: Chalmers tekniska högskola, Storgatan 43, Göteborg; tel. 13 85 85
(kamrer Nordwall); arkitektkontor, Gibraltargatan 5, Göteborg; tel. 13 34 34
(prof. Wernstedt).

Kommittén har under år 1947 hållit 17 sammanträden.

Nybyggnaderna (hörsalsbyggnad och laboratoriebyggnad) för avdelningarna
för väg- och vattenbyggnad och arkitektur ha på grund av leveranssvårigheter
fortfarande icke kunnat förses med utrustning.

Byggnaden för svenska textilforskningsinstitutet har slutbesiktigats utan
att några väsentliga anmärkningar framförts.

Tillbyggnaden för fysikinstitutionen: Dessa byggnadsarbeten, som påbörjades
i februari 1946, äro nu i huvudsak slutförda. Ännu återstår dock en
del inrednings- och utrustningsarbeten. Byggnaden beräknas vara färdig
att tagas i bruk i början av januari 1948.

Nybyggnaden för elektroteknik: Byggnadstillstånd har hittills meddelats
endast för uppförande av sändarestation, tillhörande institutionen för radioteknik
och elektronik. Såväl denna byggnad som till densamma anslutna
4 radiomaster, 35 meter höga, äro uppförda samt tagna i bruk. Övriga byggnadsdelar
äro i huvudsak utformade på ritningarna. Utarbetandet av entreprenadhandlingar
har fortskridit så långt, att erforderliga handlingar för
ett utbjudande på entreprenad kan färdigställas mycket snabbt, om byggnadstillstånd
skulle meddelas. Byggnaden för de starkströmstekniska laboratorierna
kommer att utföras i ett plan. Syftet därmed är att erhålla en
flexibilitet, som är av mycket stort värde för den vidare utvecklingen på
hithörande ämnesområden. För att biträda med detalj beräkningar in. m.
för främst de starkströmstekniska laboratorierna har kommittén anlitat
civilingenjör A. Lidholm.

Nybyggnaden för maskinteknik: Det föreslagna nybyggnadskomplexet för
maskinteknik skulle omfatta en byggnad, innehållande ritsalar och föreläsningssalar,
en byggnad, innehållande laboratorier, och en byggnad, innehållande
en för högskolans samtliga byggnader å Gibraltarområdet gemensam
värme- och kraftcentral. För denna central hade man ursprungligen planerat
att använda kol som bränsle. Sedan läget utvecklat sig så, att eldningsolja
nu är billigare och mera lättillgänglig än kol, har kommittén beslutat
förse centralen med en oljeeldningsanläggning. Centralen är planerad för
två 9-tonspannor. Då det emellertid i en framtid även kommer att behövas
en tredje panna, har kommittén ansett att byggnaden borde uppföras för

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 161

tre pannor. Såsom särskilt tillkallade sakkunniga för centralens inredning £ 1$

och utrustning ha anlitats professor L. Malm, Stockholm, professor O.

Hammar, Göteborg, civilingenjör D. Lorentzon, Göteborg, och civilingenjör
K. A. Bålström, Göteborg. — För de olika byggnadsdelarna har byggnadstillstånd
meddelats endast beträffande ångkraftcentralen. Byggnadsarbetena
ha satts igång och denna anläggning beräknas vara färdig hösten 1949. Entreprenadhandlingarna
för ritsals- och hörsalsbyggnaden äro fullt klara och
komma att utlämnas på entreprenad så snart byggnadstillstånd erhållits.
Ritningarna för laboratoriebyggnaden äro likaledes i huvudsak färdiga.

Om- och tillbyggnad av silikatkemiska institutionen: Byggnadsarbetena
påbörjades i början av maj 1947. Byggnaden är nu under tak och kan beräknas
vara färdig hösten 1948.

Ändrings- och reparationsarbeten inom institutionsbyggnaden för kemi:

Arbeten på förbättrade ventilationsförhållanden ha igångsatts. De torde
kunna vara färdiga vid årsskiftet 1947/48.

Jämlikt Kungi. Maj :ts beslut den 10 oktober 1947 uppdrogs åt byggnadskommittén
att omhänderhava de arbeten, som äro förenade med planläggning
och uppförande av nybyggnad för institutet för konserveringsforskning.
Arbetet med planläggning av byggnaden har påbörjats.

Såsom särskilt tillkallade sakkunniga har kommittén anlitat rektor R.

Nilsson, Ultuna, docent G. Borgström, Nynäshamn, och ingenjör F. Jacobsen,

Göteborg.

13. 1940 års arkivsakkunniga (1945:1 16; 1946:1 8; 1947:1 14).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 februari 1940 att biträda
med utredning och avgiva förslag angående gallring av statsmyndigheternas
arkivalier in. m.:

Knös, B. A. O., statssekreterare, ordförande;

Arvidsson, K. A. V., byråchef;

Boéthius, S. B., riksarkivarie (t. o. m. den 21 april 1947);

Staf, N. O. B., förste arkivarie vid Stockholms stadsarkiv;

Hedar, F. S., arkivråd (fr. o. m. den 21 april 1947);

Andersson, C. I., fil. d:r (fr. o. in. den 3 oktober 1947).

Sekreterare:

Holm, N. F., arkivarie.

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel.: Kanslihuset 225 (ordf.).

Beträffande de sakkunnigas ursprungliga uppdrag, se 1941:1 E 19.

Kungl. Maj :t har genom beslut den 25 april 1947 uppdragit åt de sakkunniga
att jämväl uppgöra och till Kungl. Maj :t inkomma med förslag till
gallring av de i riksarkivet förvarade arkiven från de under världskriget
1914—1918 tillsatta kristidskommissionerna.

De sakkunniga ha under 1947 hållit 18 plenisainmanträden. Mellan sammanträdena
har utredningsarbetet bedrivits av ordföranden och sekreteraren,
delvis tillsammans med olika ledamöter, överläggningar och samråd ha

It liihann till riksdagens protokoll 1948. 1 samt.

Riksdagsberiittelsen.

162

Riksdagsberättelsen.

Et 13 skilda tillfällen ägt rum med representanter för olika förvaltningsområden.

De sakkunniga ha under år 1947 avgivit följande framställningar och utlåtanden:
den 23 januari angående gallring i statens handelskommissions
arkiv; den 19 februari angående gallring i statens priskontrollnämnds arkiv;
den 21 mars angående gallring i landsfogdarnas arkiv; den 21 mars angående
gallring i länstrafikledarnas och trafikledarens för Stockholms stad
arkiv; den 21 mars angående gallring i länsstyrelsernas arkiv; den 21 mars
angående gallring i värnpliktslånenämndernas arkiv; den 12 april angående
utgallring av till apoteksräkningar hörande bilagor; den 4 juni angående
gallring i byggnadsstyrelsens arkiv; den 5 juni angående viss gallring i försäkringsinspektionens
arkiv; den 12 juni angående gallring i 1915 års handelskommissions
arkiv; den 25 juni angående gallring i 1914 års krigsförsäkringskommissions
arkiv; den 29 oktober angående gallring i 1914 års
industrikommissions arkiv; den 4 november angående gallring i 1918 års
råvaruimportföreningars arkiv; den 4 november angående gallring i 1915
års läkemedelskommissions arkiv; samt den 13 november angående viss
gallring i statens industrikommissions arkiv.

De sakkunniga äro för närvarande sysselsatta med gallring i 1916 års folkhushållningskommissions
arkiv och ämna sedermera till behandling upptaga
det återstående av de gamla kristidskommissionernas arkiv, nämligen
1917 års bränslekommissions arkiv. Härefter ha de sakkunniga för avsikt
att undersöka möjligheterna till gallring i de mera skrymmande verifikationsserierna
inom vissa ämbetsverk samt behandla några mera omfattande
ämbetsverksarkiv, såsom arkiven hos generaltullstyrelsen, domänstyrelsen
och statens arbetsmarknadskommission, varjämte slutligen förslag till
omarbetning av 1909 års allmänna gallringskungörelse kommer att utarbetas.

14. Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbqqqande (1945: I 21;

1946:I 13; 1947:I 15).

Genom beslut den 24 september 1943 och den 10 januari 1947 tillsatte
Kungl. Maj :t en kommitté för karolinska sjukhusets utbyggande med en
dermato-venereologisk klinik, en pediatrisk klinik, en reumatologisk klinik
samt en klinik för tuberkulos och thoraxkirurgi.

Av Kungl. Maj:t den 24 september 1943 tillkallade ledamöter:

Björck, K. A. W., generaldirektör, ordförande;

Birke, G. E., grosshandlare, led. av II kamm.;

Bohmansson, G., professor;

Hellerström, S. C. A., professor (för den dermato-syfilidologiska kliniken);
Hellström, J. G. L., professor;

Lichtenstein, A., professor (för den pediatriska kliniken);

Nordström, A., byggnadsingenjör;

Öman, I., f. d. borgarråd.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

163

Av Kungl. Maj:t den 10 januari 1947 tillkallade ledamöter: J J]; jj5

Crafoord, C., docent (för den thoraxkirurgiska kliniken);

Kristenson, A. V., professor (för tuberkuloskliniken);

Svartz-Malmberg, Nanna, professor (för den reumatologiska kliniken).

Sekreterare:

Ekbom, C. A. H., e. o. andre kanslisekreterare (tel. Kanslihuset).

Lokal: Karolinska institutets kollegierum, Hantverkargatan 3.

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1944:1 E 24.

Kommittén har under år 1947 hållit 12 sammanträden in pleno. Därjämte
har ett särskilt arbetsutskott haft 13 sammanträden.

Den dermato-venereologiska kliniken har under år 1947 färdigställts.

Den pediatriska kliniken är under uppförande.

Förslag till den reumatologiska kliniken samt kliniken för tuberkulos och
thoraxkirurgi komma att avlämnas under första hälften av år 1948.

15. Sakkunniga för andliga vården vid sjukhusen (1945:1 22; 1946:1 14;

1947:I 16).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 17 december 1943 och
den 10 november 1944 för att inom departementet biträda med utredning
och avgiva förslag rörande förbättrade betingelser för den andliga vården
å sjukvårdsinrättningar jämte därmed sammanhängande frågor:

Hedlund, V. V., fattigvårdskonsulent, led. av II kamm., ordförande;

Bager, E. B. E., lasarettsläkare;

Bergsten, G., distriktsföreståndare, pastor;

Hillbom, Karin, sjuksköterska;

Skoglund, H. L., kammarråd;

Ysander, D. T., biskop.

Sekreterare:

Äberg, E. V. R., t. f. förste advokatfiskal (tel. 23 45 60).

Lokal: Kammarkollegiet.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1944:1 E 28.

Kommittén har under år 1947 sammanträtt 9 dagar.

Under år 1947 ha inhämtats ytterligare uppgifter, bland annat från medicinalstyrelsen,
landskommunernas förbund, svenska stadsförbundet och
landstingens förvaltningsutskott. Det inhämtade materialet har genomarbetats
och sammanställningar ha uppgjorts. Konceptet till de sakkunnigas betänkande
har till största delen färdigställts under år 1947.

De sakkunniga ha den 31 oktober 1947 avgivit underdånigt utlåtande över
kommitténs för partiellt arbetsföra betänkande III och statens sjukhusutrednings
av år 1943 betänkande III beträffande förslag angående sysselsättnings-
och arbetsterapi vid vissa sjukhus och vårdanstalter m. m.

De sakkunniga avse att under år 1948 taga slutlig ställning till samtliga
de med utredningen förenade spörsmålen samt färdigställa sitt betänkande.

164 Riksdagsberåttelsen.

I E* 16 16. års tandläkarutbildningssakkunniga (1945: I 26; 1946: I 16;

1947:1 17).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 18 februari och den
6 oktober 1944 för att inom departementet biträda med utredning och avgiva
förslag rörande tandläkarundervisningens organisation och därmed sammanhängande
utbildnings- och lokalfrågor:

Engströmer, T., t. f. universitetskansler, ordförande;
von Hofsten, S. E. C., landstingsdirektör;

Kjellgren, B. S. T., övertandläkare;

Lindbärg, K. E., stadskamrerare;

Nordlander, O., generalfältläkare;

Petrén, T. E. A., professor;

Pålsson, F., chefstandläkare;

Strömbeck, J. P., professor;

Westin, G. E. N., professor;

Wikblad, Å. H., tandläkare.

Sekreterare:

Romberg, N. W. A., aktuarie; tel. 20 46 75.

Biträdande sekreterare:

Romberg, Karin, e. o. byråsekreterare; tel. Skolöverstyrelsen.

Lokal: Tandläkarinstitutet; tel. 10 30 92.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1945: I E 26.

De sakkunniga ha under år 1947 fortsatt sitt utredningsarbete och härvid
sammanträtt in pleno 14 gånger under 20 dagar. Mellan sammanträdena
har utredningsarbetet bedrivits av särskilda subkommittéer.

De sakkunniga ha den 10 december 1946 och den 20 januari 1947 avgivit
betänkande angående tandläkarutbildningens ordnande m. m. del II
och III (SOU 1946:87 och 1947:9) samt vidare avgivit förslag i skilda
hänseenden i anledning av uppdrag, som lämnats de sakkunniga genom
kungl. brev den 30 juni och den 26 juli 1947.

Delegationer, utsedda bland de sakkunniga, jämte sekreteraren ha den 7
och den 8 mars 1947 deltagit i överläggningar med representanter för städerna
Göteborg och Malmö angående anordnande av tandtekniker- och
tandsköterskeskolor, varjämte sammanträden med representanter för nämnda
städer hållits den 6—den 9 juni samt den 26 juni 1947. De sakkunniga
ha vidare den 18—den 21 juli 1947 sammanträtt in pleno med medicinska
fakulteten vid universitetet i Lund samt med representanter för Malmö stad.

De sakkunnigas återstående arbetsuppgifter, bland vilka främst märkas
avgivande av förslag om stadga för tandläkarinstituten och om det slutliga
ordnandet av tandläkarinstitutets i Stockholm lokalbehov, beräknas vara
slutförda den 1 juli 1948.

165

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

17. Prisnämnden för granskning av tävlingsförslag till restaurering av \ El 17
Uppsala domkyrka (1945: I 27; 1946: I 17; 1947: I 18).

Tillkallade den 15 juli och den 8 december 1944 för granskning av tävlingsförslag
vid den allmänna pristävling för svenska arkitekter rörande
restaurering av Uppsala domkyrka, som enligt beslut förstnämnda dag
skall anordnas:

Bagge, G., professor, led. av II kamm., ordförande;

Anderberg, A. H., domprost;

Boéthius, Gerda, professor;

Curman, J. S., f. d. riksantikvarie;

Eidem, E., ärkebiskop;

Hedqvist, P. G., professor;

Leo, H. V., generaldirektör;

Lundberg, E. J., professor;

Noreen, Ä., intendent;

Thiis, H., domkyrkoarkitekt;

Zimdahl, H., arkitekt.

Sekreterare:

Tengelin, Å. E., byrådirektör,

Lokal och tel.: Byggnadsstyrelsen.

Beträffande nämndens uppdrag, se 1945: I E 27.

Prisnämnden har under år 1947 hållit 2 sammanträden.

Prisnämnden avslutade sitt arbete med tävlingsförslagens bedömande
den 20 februari 1947, då nämnden beslöt att icke utdela något första pris
men att med två andra pris om vartdera 8 000 kr. belöna förslagen motto
»Allhelgonadag» av Lennart Tham, medhjälpare A. Bydén, och motto »Vindarnas
tempel» av Ivar Tengbom, Anders Tengbom och Martin Olsson;
med tredje pris om 6 000 kr. förslaget motto »Syntes» av Ragnar Hjorth
samt att för 5 000 kr. åt vartdera inköpa förslagen motto »Templum Uppsaliense
redivivum» av Lennart Tham och motto »S:t Eriks skrin» av Cyrillus
Johansson och för 3 000 kr. åt vartdera förslagen motto »Med fasta
rötter» av Sigurd Lewerentz, motto »Mikaelitid» av Tore Virke och PerOlof
Westlund, samt motto »Gånge cement ifrån» av Gunnar Wetterling
och Gustaf Lettström.

Prisnämnden avlät nämnda dag skrivelse till byggnadsstyrelsen med
överlämnande av sitt bedömningsutlåtande samt anhållan, att styrelsen
ville låta ombesörja återstående med tävlingens fullföljande förbundna
åtgärder och hos Kungl. Maj :t utverka att omtävling måtte komma till
stånd i enlighet med i nämndens utlåtande avgivna förslag.

Denna framställning har ännu icke varit föremål för Kungl. Maj :ts
prövning.

166

Riksdagsberättelsen.

I El 18 18. 7944 års lönekommitté för privatlåroverken (1945: I 28; 1946: I 18;

1947: I 19).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 augusti 1944 för
att inom departementet biträda med utredning i fråga om löne- och pensionsreglering
för lärarpersonalen vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 22 augusti 1944):

Pauli, I. H. E., lektor, led. av I kamm., ordförande;

Aurivillius, Monica L., ämneslärare;

Lundh, H. T„ rektor;
af Malmborg, N. M., kansliråd.

Sekreterare:

Blomberg, D. Ingeborg, förste byråsekreterare.

Lokal: Riksdagshuset; tel. 11 92 79.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1945: I E 28 och 1946: I E. 18.
Kommittén har under tiden den 1 december 1946—den 30 november
1947 sammanträtt in pleno 14 dagar. Den beräknar avgiva förslag till lönereglering
för lärarna vid privatläroverken under januari 1948.
Kommitténs arbete i övrigt torde kunna slutföras under år 1948.

19. Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté (1945: I 30;

1946: I 20; 1947: I 21).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 12 augusti 1944 för fortsatt
beredning av byggnadsfrågor vid tekniska högskolan i Stockholm:
Kreuger, H., professor emeritus, ordförande;

Alexanderson, K. E., revisionssekreterare, t. f. byråchef;

Dahl, D., byggnadsråd;

Hellström, B. M., professor;

Larsson, S. B., led. av I kamm.;

Sundahl, P. E., professor;

Woxén, R., professor, rektor vid tekniska högskolan i Stockholm.
Arkitekter:

Ahrbom, N. O., professor;

Zimdahl, H., arkitekt.

Sekreterare och kassaförvaltare:

Swedenborg, J. E., intendent.

Lokaler: Tekniska högskolan; tel. 23 28 20 (växel) till sekreteraren och
kassaförvaltaren; 20 84 12, 20 85 12, 20 85 31, 20 85 32 till arkitektkontoret.
Beträffande kommitténs uppdrag, se 1945: I E 30 och 1947: I E 21.
Kungl. Maj :t har den 29 juni 1946 utfärdat särskild instruktion för kommittén.

Följande särskilda experter ha under år 1947 biträtt kommittén, nämligen
professorn G. Löfgren och professor emeritus S. Velander i frågor
rörande högskolans elektriska anläggningar, professorerna L. Malm och
H. Edenholm i frågor rörande ny värme- och kraftcentral för högskolan,

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 167

professorn E. Lundberg i frågor rörande park- och trädgårdsanläggningar, [ E; 20
Hugo Theorells ingenjör sbyrå aktiebolag i frågor rörande uppvärmningsoch
sanitetsanläggningar samt ingenjörsfirman Jacobson och Widmark i
statiska konstruktionsfrågor.

På kommitténs arkitektkontor voro vid 1947 års början anställda nio
arkitekter och ingenjörer, en kartriterska samt ett skrivbiträde. Antalet
arkitekter och ingenjörer ökades under första hälften av året till tolv för
att under senare hälften åter nedbringas till nio.

Att biträda de särskilda experterna i frågor rörande högskolans elektriska
anläggningar ha under året fem ingenjörer och ritare varit anställda.

Under år 1947 har kommittén sammanträtt 7 gånger.

Under året ha nybyggnader för personalbostäder färdigställts och överlämnats
till högskolan.

Arbetena med sprängning, terrassering, planering samt anläggning av
utvändiga ledningar ha fortgått planenligt.

Uppförandet av nybyggnaderna dels för de båda lägre årskurserna med
hörsalar och laboratorium för institutionen för maskinelement I samt utrymme
för cykelparkering dels för laboratorium för fysik med hörsal, som
påbörjades i början av året, har fortskridit så långt, att byggnaderna kunna
beräknas bliva färdigställda under mitten av år 1948.

Kommittén, som under år 1946 underställt Kungl. Maj :ts prövnng ritningar
jämte beskrivningar och kostnadsberäkningar till nybyggnader för
kemisk apparathall och kemiskt laboratorium, har under år 1947 underställt
Kungl. Maj :ts prövning jämväl motsvarande handlingar för ombyggnad
av högskolans gamla kemibyggnad samt för nybyggnad för starkströmstekniska
institutioner. För samtliga ifrågavarande byggnadsföretag
har kommittén även anhållit om byggnadstillstånd. Kungl. Maj :t har emellertid
ännu ej meddelat beslut i anledning av dessa framställningar. För
ny laboratoriebyggnad för institutionen för vattenbyggnad har jämväl till
Kungl. Maj :t för godkännande överlämnats ritningar jämte beskrivningar
och kostnadsberäkningar.

Kommittén har framlagt äskanden om anvisande av dels investeringsanslag
för de om- och nybyggnader, som enligt generalplan avses skola utföras
under budgetåret 1948/49, dels anslag för inredning och utrustning
av nya lokaler för nämnda budgetår.

20. 1944 års folkbildningsutredning (1945: I 31; 1946: I 21; 1947: I 22).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 13 oktober och den
15 december 1944 för att inom departementet biträda med utredning och
avgiva förslag rörande grunderna för statens understödjande av det fria
och frivilliga bildningsarbetet m. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 20
oktober 1944):

Andersson, C. I., fil. d:r, ordförande;

Bolin, E. I., fil. lic.;

168

Riksdagsberättelsen.

I Et 20 Hirdman, G. G., riksstudieledare;

Nilsson, B. A., egnahemsdirektör, led. av I karam.;

Sefve, S. I., rektor, led. av II kamm.;

Sjöstrand, Helga, fru;

Wallentheim, A. V., sekreterare, led. av II kamm.;

Åberg, T. G., rektor.

Expert med sekreteraråligganden:

Wirgin, N. A. C., assessor ( t. o. m. den 28 februari 1947).

Sekreterare:

Hjelmqvist, B. O., förste bibliotekskonsulent (t. o. m. den 4 mars 1947);
Tunblad, H. S., folkhögskollärare (fr. o. m. den 11 mars 1947).
Beträffande utredningsuppdraget, se 1945: I E 31.

Utredningen har under år 1947 intill den 1 december sammanträtt in
pleno 32 dagar och kommer under återstoden av året att sammanträda
ytterligare 4 dagar.

Utredningen har under året behandlat frågor sammanhängande med
statens stöd åt folkbildningsarbetet på musikens, teaterns och den bildande
konstens område. Uppgifter rörande den nuvarande utformningen och omfattningen
av detta arbete ha infordrats av de berörda organisationerna,
och konferenser ha hållits med representanter för vissa av de organisationer,
som bedriva dylikt arbete.

En gemensam överläggning med 1947 års musikutredning har ägt rum.
Utredningen är för närvarande sysselsatt med att utarbeta ett betänkande
i ovan angivna frågor och betänkandet torde kunna publiceras under
början av år 1948.

21. Nationalmuseiutredningen (1945: I 32; 1946: I 22; 1947: I 23).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 december 1944 för
att verkställa utredning rörande frågan om beredande av ändamålsenliga lokaler
för de av nationalmuseum förvaltade konstsamlingarna, varvid bland
annat särskilt böra undersökas frågorna om lokalbehovet för samlingarna
av konsthantverksprodukter och modern konst (se Post- och Inrikes tidn.
den 2 december 1944):

Larsson, O. E., f. d. borgarråd, ordförande (fr. o. m. den 10 februari 1947);
Gauffin, A. W. R., f. d. överintendent;

Gustafson, K. H., lantbrukare, led. av II kamm.;

Markelius, S. G., stadsplanedirektör;

Wettergren, K. E. W. F., överintendent och chef för nationalmuseum;
Wiberg, J. Å. T., direktör, led. av II kamm. (t. o. m. den 28 oktober 1947);
Althin, T. K. W., museiintendent;

Olson, H., direktör;

Romdahl, A. L., professor;

Sköld, J. A. J. O., f. d. professor.

Uppdraget åt Althin och Olson avser medverkan vid behandlingen av frå -

169

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

gan om lokaler för konsthantverkssamlingarna samt uppdraget åt Romdahl J g; 22
och Sköld medverkan vid behandlingen av frågan om lokaler för samlingarna
av modern konst.

Sekreterare:

von Malmborg, B. F., e. o. intendent.

Lokal: Nationalmusei sessionssal; tel. 10 51 10.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1945: I E 32.

Kungl. Maj :t har genom beslut den 16 augusti 1946 ställt medel till de
sakkunnigas förfogande för anlitande av dels arkitekten P. O. Olsson för
att biträda med utredning beträffande utbyggnad av nationalmuseum för
beredande av utrymme åt samlingar av äldre konst och äldre konsthantverk,
dels ock arkitekten S. I. Lind för att biträda med utredning beträffande
förslag till nytt museum för nutida konst och museum för nutida konsthantverk.

Under år 1947 ha hållits 3 sammanträden in pleno och 10 sammanträden
med ett inom utredningen tillsatt arbetsutskott.

De sakkunniga ha under år 1947 i princip utarbetat förslag till statens
konstsamlingars ledning och till viss ombyggnad av nuvarande nationalmuseibyggnaden.

De sakkunniga beräkna kunna slutföra sitt arbete under loppet av år 1948.

22. 1945 års folkskolesakkunniga (1945: I 33; 1946: I 23; 1947: I 24).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 1 december 1944 och
den 20 december 1946 för utredning rörande förhållandet mellan staten och
skoldistrikten och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes
tidn. den 16 december 1944):

Andersson, D. E., undervisningsråd, ordförande;

Andersson, Jones Erik, hemmansägare, led. av I kamm.;

Granér, P. E., folkskolinspektör;

Haage, E. H. folkskolinspektör;

Kyling, K. F. F., folkskollärare, led. av II kamm.;

Wikström, Ruth Ingeborg Charlotta, småskollärarinna;

Lund, B. A., kyrkoherde.

Experter:

Ahlberg, G. A., överlärare;

Arvidsson, K. A. V., byråchef.

Huvudsekreterare:

Reuterswärd, B. E., e. o. förste kanslisekreterare (t. o. m. den 27 januari

1947);

Wedlund, K. E., folkskollärare (fr. o. m. den 28 januari 1947).

Biträdande sekreterare:

Gottlieb, J. V. C., amanuens (fr. o. m. den 28 januari 1947).

Lokal: Federationen Sveriges allmänna folkskollärarförening, Vasagatan
JO; tel. 10 99 83; Ecklesiastikdepartementet: tel. Kanslihuset.

170

Riksdagsberättelsen.

I E: 22 Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1945: I E 33, 1946: I E 23 och

1947: I E 24.

De sakkunniga ha under år 1947 hållit 8 sammanträden om sammanlagt
10 sammanträdesdagar. Därjämte ha ordföranden, huvudsekreteraren och
ledamoten Haage sammanträtt ett flertal gånger.

För överläggningar och samråd med statens folkskolinspektörer ha de
sakkunnigas ordförande och huvudsekreterare under två dagar i juni månad
haft sitt arbete förlagt till Båstad.

De sakkunniga ha i skrivelse till Konungen den 28 oktober 1947 gjort
framställning angående medelsanvisningen till biträdeshjälp på folkskolinspektörernas
expeditioner.

De sakkunniga beräkna att i början av år 1948 kunna avgiva betänkande
i frågan om mellaninstanser för folkskoleväsendet.

23. Farmaceututbildningssakkunniga (1946: I 26; 1947: I 26).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 februari 1945 för
att inom departementet verkställa utredning och avgiva förslag rörande organisationen
av den farmaceutiska utbildningen och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 29 mars 1945):

Nordström, J. H. M„ kansliråd, ordförande;

Källström, E. J. E., apotekare;

Lönngren, D. R., leg. apotekare, tillika sekreterare;

Ohlsson, C. E., professor, rektor för farmaceutiska institutet;

Wilund, A. O., medicinalråd.

Experter:

Liljestrand, G., professor;

Matérn, E. B. E., pol. mag;

Thörn, N. J., laborator.

Lokal: Farmaceutiska institutets styrelserum; tel. 32 90 60.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1946: I E 26.

De sakkunniga ha under år 1947 intill den 1 december hållit 41 sammanträden
in pleno.

De sakkunnigas betänkande, som torde kunna avlämnas i början av år
1948, föreligger för närvarande i korrektur.

24. 1945 års universitetsberedning (1946: I 28; 1947: I 27).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 22 juni 1945 och den
15 november 1945 för att biträda med utredning och avgiva förslag beträffande
universitetsorganisationen och därmed sammanhängande frågor (se
Post- och Inrikes tidn. den 20 juli 1945):

Andrén, G., professor, led. av I kamm., ordförande;

Löfstedt, H. E. H., professor emeritus, vice ordförande;

Agge, K. I., professor;

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

Aspelin, G., professor;

Blix, F. G., professor;

Gunnarsson, G. O. I., professor;

Hadding, A. R., professor;

Hult, W. P. A., professor;

Höjer, T. A. M., docent;

Kjöllerströra, S. G., professor;

Ohlon, S. J. E., rektor, led. av I kamm.;

Pauli, I. H. E., lektor, led. av I kamm.;

Rodhe, C. O. W., förste amnauens, fil. lic., tillika expert;

Svensson, G. H., lantbrukare, led. av II kamm.;

Wistrand, K. K., direktör, led. av I kamm.;

Wolontis, S., med. lic.

Huvudsekreterare:

Lönnroth, N. E. M., professor.

Biträdande sekreterare:

Bruno, C. A., e. o. andre kanslisekreterare;

Ahlander, B. O., fil. lic., jur. kand. (t. o. in. den 31 december 1947).

Lokal: Utrikesutskottets lokal i riksdagshuset; tel. 11 39 68.

Beträffande beredningens uppdrag, se 1946: I E 28.

Under år 1947 har beredningen hållit 7 sammanträden in pleno om sammanlagt
30 dagar. Mellan sammanträdena har arbetet bedrivits på delegationer
och av enskilda ledamöter. Delegationer och enskilda representanter
ha företagit studieresor till Belgien, Brittiska riket, Danmark, Finland,
Frankrike, Nederländerna och Norge.

Beredningen har avgivit ett den 15 december 1947 dagtecknat betänkande

III. Universitetsbiblioteken, Universitetsadministrationen in. m. (SOU 1947:
75). Därjämte har beredningen avgivit utlåtanden i ett antal till beredningen
remitterade ärenden.

Beredningens arbete beräknas vara slutfört med utgången av år 1948.

171

I E: 25

25. Handelsutbildningskommittén (1946: I 29; 1947: I 28).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 29 juni och den 31
augusti 1945 (se Post- och Inrikes tidn. den 24 juli 1945):

Törnqvist, K. G. G., professor, ordförande;

Andersson, G. O., rektor;

Elldin, H., rektor;

Larsson, G. I., rektor;

Lindblom, Edith M„ försäkringstjänsteman;

Lindforss, K. B. R., ombudsman;

Olsson, S. S., auktoriserad revisor;

Rosenberg, G. D., direktör;

Wetterlind, Å. J., direktör;

Wiklund. H. W., rektor.

172

Riksdagsberättelsen.

I E: 25 Experter:

Bohlinder, E. J. E., förste aktuarie;

Ericson, J. E., kommunalborgmästare, led. av I kamm.;

Hedvall, J. G., rektor.

Sekreterare:

Lindblad, C. W., sekreterare.

Lokal och tel.: Arbetsmarknadsstyrelsen.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: I E 29.

Kommittén har under år 1947 intill den 1 december hållit 4 sammanträden
in pleno. Kommitténs sektion 1 har sammanträtt nitton gånger, sektion
2 elva gånger och sektion 3 sju gånger.

En studieresa har företagits till Schweiz.

I anslutning till ett överstyrelsen för yrkesutbildning givet uppdrag att
utreda frågan om utbildning av lärare för industri och hantverk har kommittén
till överstyrelsen lämnat en promemoria rörande handelslärarutbildningens
ordnande under budgetåret 1948/49 (intagen i SOU 1947: 55). Vidare
har kommittén framlagt förslag till sänkning av terminsavgifterna vid
handelsgymnasierna.

Sammanträden ha hållits i Stockholm, Norrköping, Malmö, Hälsingborg,
Göteborg och Örebro med kommunala myndigheter och handelsgymnasiestyrelser
beräffande handelsgymnasiernas framtida yttre organisation, överläggningar
ha också hållits med ett stort antal organisationer, med samtliga
handelsgymnasierektorer samt med i olika handelsundervisningsfrågor
insatta personer.

Kommittén avser att under år 1948 framlägga betänkande rörande omorganisation
av handelsgymnasierna.

26. Sakkunnig för utredning rörande organisationen av lärarinneutbildningen
på det husliga området m. in. (1946:1 31; 1947:130).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts beslut den 31 juli 1945 för att såsom sakkunnig
inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande
organisationen av lärarinneutbildningen på det husliga området och
därmed sammanhängande utbildnings- och lokalfrågor (se Post- och Inrikes
tidn. den 10 september 1945):

Osvald, Ingrid M., t. f. byråchef, led. av I kamm.

Särskilda sakkunniga för överläggningar och samråd (ämnesrepresentanter)
:

Virgin, Ebba, konsulent;

Davidsson, Greta, konsulent;

Smedberg, Anna-Lisa, inspektris;

Norup, Ruth, rektor;

Wiklund, Signild, vävlärarinna;

Jonzon, Ester, hemkonsulent;

Lundberg, Bertha, yrkeslärarinna;

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

173

Bröden, Märta, e. hemslöjdskonsulent; I {]; 27

Carlsson, Ann-Beat, vävlärarinna.

Sekreterare:

Sjöberg, O. T. E. V., byråsekreterare (fr. o. in. den 27 januari 1947).

Lokal: Riksdagshuset; tel. 10 72 71.

Sammanträden med samtliga ämnesrepresentanter ha intill den 1 december
1947 hållits sammanlagt 18 dagar. Dessutom ha åtskilliga sammanträden
hållits med vissa av ämnesrepresentanterna.

Studieresor ha företagits till seminarier och andra skolor i olika delar av
landet.

överläggningar ha ägt rum med vissa delegationer inom 1946 års skolkommission
samt med representanter för 1946 års kommitté för den halvöppna
barnavården. Härjämte ha överläggningar hållits med representanter
för skolöverstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning, medicinalstvxelsen,
socialstyrelsen, olika kårsammanslutningar inom det husliga arbetets
område, Sveriges barnträdgårdslärarinnors riksförbund samt olika seminarier.

Utredningen har under år 1947 huvudsakligen behandlat frågor rörande
lärarinneutbildningens organisation, såsom teoretisk förutbildning, förskolor
av olika slag, praktik inom olika arbetsområden, de egentliga seminariestudierna,
kursplaner och seminariernas regionplanering.

Utredningen beräknar att kunna slutföra sitt uppdrag under första hälften
av år 1948.

27. Kollektutredningen (1946:1 35; 1947:132).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 oktober 1945 för att
inom departementet verkställa den av riksdagen i skrivelse den 19 maj 1945,
nr 235, begärda utredningen angående ändrade bestämmelser för det kyrkliga
kollektväsendet i syfte att rimligen tillgodose den enskilda församlingens
rätt och behov (se Post- och Inrikes tidn. den 11 oktober 1945):

Cullberg, J. O., biskop, ordförande;

Mogård, J. A. B., kyrkoherde;

Andersson, Jones Erik, hemmansägare, led. av I kamm.;

Ericson, J. E., kommunalborgmästare, led. av I kamm.

Tillkallad att såsom sakkunnig deltaga i granskningen av de ändamål,
för vilka rikskollekterna till lutherska världskonventets svenska landskommitté
och allmänna svenska prästföreningens evangeliska utskott hittills
använts:

Ljunggren, Å. V., fil. stud.

Tillkallad den 29 oktober 1946 att såsom särskild expert biträda de sakkunniga
vid utredning av frågan om de rättsliga grunderna för den inskränkning
i fråga om församlingarnas självstyrelse, som senare tiders förfogande
över kollekträttcn i allt större utsträckning kommit att innebära:
Sundberg, H. G. F., professor.

174

Riksdagsberättelsen.

Sekreterare:

Sunnerfelt, B. G., stiftsnotarie (tel. Västerås 302 64).

Lokal: Diakonistyrelsens sessionsruin.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: IE 35 och 1947: IE 32.
Utredningen har under år 1947 sammanträtt 2 gånger.

Utredningen har under år 1947 slutfört sina förberedande arbeten och
undersökningar. Härjämte har professor Sundberg slutfört och till kollektutredningen
inkommit med sin undersökning rörande de rättsliga grunderna
för förfogandet över kollekträtten.

Under år 1947 har kollektutredningen avgivit infordrade yttranden över
ansökning från Svenska Israelsmissionen att få upptaga en rikskollekt
samt ansökning från Lutherska Världskonventets Svenska Landskommitté
om statsbidrag till Lutherska världskonferensen i Lund.

28. 1945 års lärobokskommitté (1946: I 37; 1947: I 34).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 oktober 1945 för
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande åtgärder för förbättring
av läroböcker m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 24 oktober 1945):
Jonsson, P. C., landshövding, ordförande;

Elmgren, B. F., överlärare, led. av I kamm.;

Mattsson, J. G. A., f. d. rektor, sekreterare i målsmännens riksförbund;
Rönn-Christiansson, Solveig A. O., fru, led. av II kamm.;

Sefve, S. I., rektor, led. av II kamm.;

Wikström, N. K., redaktör.

Sekreterare:

Sundfeldt, S.-A., fil. kand. (t. o. m. den 31 juli 1947);

Colleen, P. T., jur. kand. (fr. o. m. den 1 augusti 1947).

Biträdande sekreterare:

Sundfeldt, S.-A., fil. kand. (fr. o. in. den 1 augusti 1947).

Lokal: Statens läroboksnämnd, Vasagatan 52; tel. 20 55 04; sekr. Colleens
adr.: Kungsgatan 48; tel. 20 07 55.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: IE 37.

Under år 1947 ha såsom experter anlitats sekreteraren i läroboksnämnden,
läroverksadjunkten J. G. Berg, fil. d:r G. Borgström, överläraren J. S.
Ericson, läroverksadjunkten H. Nilse, lektorn W. Tham, läroverksadjunkten
B. Wendin samt förste byråsekreteraren S. öman.

Kommittén har under tiden den 1 december 1946—den 30 november 1947
hållit 18 sammanträden in pleno. Dessutom har ett antal sammanträden
ägt rum med utskott inom kommittén, överläggningar ha vidare hållits
med representanter för svenska bokförläggareföreningen och svenska bokhandlareföreningen
ävensom andra representanter för bokförläggare och
bokhandlare.

Kommittén har den 11 september 1947 avlämnat betänkande om granskning
och antagning av läroböcker (SOU 1947: 51).

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

175

Kommittén beräknar att slutföra arbetet med frågorna om läroböckernas J ]£• gg
produktion och distribution under år 1948.

29. 1945 års dövstumutredning (1946:1 38; 1947:1 35).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 oktober 1945 för
att inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande
dövstumskolväsendet och därmed sammanhängande frågor:

Wagnsson, R., landshövding, led. av I kamm., ordförande;

Larsson, S. B., led. av I kamm.;

Malmborg, O. J. N., folkskollärare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Malm, N. T. B., dövstumlärare.

Lokal: Skolöverstyrelsen; tel. sekr. Bärby 36.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1946: IE 38.

Under år 1947 ha hållits 48 sammanträden med samtliga sakkunniga,
varjämte ordföranden och sekreteraren haft ett antal sammanträden. Resor
ha med vederbörligt tillstånd företagits till Lund, Vänersborg och Trollhättan
samt Mogård.

Utredningen har den 28 november 1947 avlämnat betänkande och förslag
rörande dövstumundervisningen (SOU 1947:64).

De återstående arbetsuppgifterna beräknas vara slutförda under första
halvåret 1948.

30. Atomkommittén (1946:1 39; 1947:1 36).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 23 november 1945
och den 9 augusti 1946 för att inom departementet biträda med utredning
rörande planläggningen av forskningsarbetet för atomenergiens tillgodogörande
(se Post- och Inrikes tidn. den 5 december 1945):

Jacobsson, M. F., landshövding, ordförande;

Alfvén, H. O. G., professor;

Björkeson, G. A. G., överdirektör;

Gustafson, T. V., professor;

Kalling, B. M. S., greve, f. d. professor;

Liljeblad, K. R„ direktör;

Schmidt, T. A., överstelöjtnant;

Siegbahn, K. M. G., professor, föreståndare för vetenskapsakademiens
forskningsinstitut för experimentell fysik;

Sterky, H. K. A., generaldirektör;

Svedberg, T., professor;

Tiselius, A. W. K., professor (t. o. m. den 13 januari 1947);

Waller, I., professor (fr. o. in. den 28 februari 1947);

Stelling, P. O., professor (fr. o. in. den 28 februari 1947);

Schjånberg, C. E. B., professor (fr. o. in. den 28 februari 1947).

176

Riksdag sberättelsen.

I E*. 30 Experter:

Lindskog, B. V., hovrättsråd, t. f. kommerseråd;

Edlén, B., professor (fr. o. m. den 27 mars 1947).

Sekreterare:

Funke, G. W„ lektor (adr. Besmansvägen 10 Åkeslund; tel. 25 23 15).
Beträffande kommitténs uppdrag, se 1946:1 E 39.

Kommittén i sin helhet har under år 1947 haft 10 sammanträden, varjämte
en del av kommittén haft 9 sammanträden.

Kommittén har den 26 april 1947 avgivit betänkande rörande organisation
av och ekonomiskt stöd åt atomforskningen (stencilerat).

Kommittén har vidare främjat genomförandet av forskningsprogram såväl
av grundforskningsnatur som av målinriktad karaktär, stött utbildningen
av forskare samt genomfört andra åtgärder, avsedda att förbereda
det tekniska utnyttjandet av atomenergien.

Under år 1948 komma vissa delar av kommitténs verksamhet att skötas
av det i anledning av förslag i ovannämnda betänkande bildade halvstatliga
bolaget A. B. Atomenergi. Kommittén kommer dock att fungera dels
som rådgivande organ till bolagets styrelse, dels såsom förmedlare av statens
uppdrag till bolaget. Den del av atomenergiverksamheten, som berör
grundforskningen, kommer likaledes att samordnas och ledas av kommittén.

31. Sakkunniga för utredning rörande omorganisation av utbildningen av
ggmnastiklårare och sjukggmnaster m. m. (1946:1 40; 1947:1 37).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 december 1945 för
att inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande
omorganisation av utbildningen av gymnastiklärare och sjukgymnaster
in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 10 december 1945):

Larsson, O. E., f. d. borgarråd, ordförande;

Abrahamson, E. L., professor;

Allard, K. Å. H., annonschef, led. av II kamm.;

Blomquist, K. S., överlärare;

Christensen, H. E., professor;

Fischer, Ingrid, gymnastiklärare;

Holmdahl, D. E., professor;

Råberg, E., major;

Thorson, G. A., gymnastiklärare.

Sekreterare:

Sandberg, G. T. B., e. o. förste kanslisekreterare.

Lokal: Gymnastiska centralinstitutet.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: I E 40.

De sakkunniga ha under tiden den 1 januari—den 30 november 1947
sammanträtt in pleno 4 gånger. Dessutom har ett antal sammanträden ägt
rum med delegerade av de sakkunniga. En studieresa har företagits till
Danmark.

De sakkunniga beräkna slutföra sitt uppdrag under år 1948.

177

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

32. 1946 års skolkommission (1947:1 38). J J]j 30

Genom beslut den 12 januari 1946 uppdrog Kungl. Maj :t åt en kommission
att verkställa fortsatt utredning rörande skolväsendets organisation
in. in. och att framlägga därav föranledda förslag (se Post- och Inrikes
tidn. den 23 januari 1946).

Sammansättning:

Ledamöter:

Weijne, J. J. E., statsråd, ordförande;

Diiring, H. I., professor, vice ordförande;
von Friesen, B., leg. läkare, led. av II kamm.;

Färm, H. G. E. A., förbundssekreterare;
de Laval, Märta, redaktör;

Myrdal, Alva, studierektor;

Nilsson, G. E., lantbrukare, led. av II kamm.;

Näsström, E. E., fattigvårdsordförande, led. av I kamm.;

Olsson, K. M. G., redaktör;

Persson, I., agronom, led. av I kamm.,

Sjöström-Bengtsson, Anna M., lärarinna, led. av I kamm.;

Wallentheim, A. V., sekreterare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Arvidson, E. S. Å., rektor;

Äsbrink, P. V., byråchef (t. o. m. den 31 december 1947).

Lokal: Fredsgatan 2; tel. växel 10 22 01, 10 22 03, 10 32 02.

Beträffande direktiven för kommissionen, se 1947: I E 38.

Till kommissionens förfogande för överläggningar och samråd har stått
ett expertråd (se 1947:1 E 38). Under 1947 har departemenschefen till nya
ledamöter av expertrådet kallat rektorn E. K. Arfwedson och ledamoten
av riksdagens första kammare K. G. Karlsson, journalisten Rosa Andersson,
rektorn N. Carli, ombudsmannen G. E. Eriksson, rektorn L. H. G.

Hammar, filosofie kandidaten A.-L. Kälvesten, överläraren M. S. Lindström,
rektorn S. H. Sallnäs, disponenten Chr. F. C. Hj. von Sydow, förbundssekreteraren
E. L. Thorin, K. G. G. Törnqvist och rektorn P. S. A.

Ågren, urmakarmästaren K. S. Andersson, rektorn L. A. Attman, övningsskollärarinnan
S. Hosinsky och rektorn E. F. D. Sedström, rektorn K. G.

Freygård och rektorn C. H. M. Jeppson, läroverksadjunkten S. A. Lindberg
samt lektorn K. E. Ringenson, filosofie licentiaten B. Åkerman-Johansson
och sekreteraren P. V. Åsbrink.

Kommissionen har i stor utsträckning fördelat sitt arbete på delegationer.

Sålunda tillsattes under år 1946 delegationer för utredning av frågor rörande
lärarutbildningen (lärarutbildning sdelegationen); för utredning av skolbyggnadsfrågor
(skolbgggnadsdclegationen); för utredning av frågor rörande
skolväsendets lokala ledning (delegationen rörande skolväsendets lokala
ledning); för utredning av åtgärder för skolornas utrustning med sådana
moderna hjälpmedel för undervisningen som film, radio etc. (film- och

12 Bihang till riksdagens protokoll 19i8. 1 samt.

Riksdagsberttttelsen.

178

Riksdagsberåttelsen.

I El 32 radiodelegationen); för inventering och granskning av vid in- och utländsk
vetenskaplig forskning och pedagogisk försöksverksamhet framkommet material
av betydelse vid utformning av kursplaner, scheman och de olika ämnenas
inre metodik m. m. (kursplanedelegationen); för utredning av frågor
sammanhängande med barnens psykologiska anpassning till skolan och skolarbetet,
psykologisk rådgivning, testning och andra prövningsförfaranden
samt utbildningen för dylikt arbete (skolpsykologiska delegationen); för
utredning och framläggande av förslag till anpassningen av kursplanerna
i samband med kommande försök att på en sexårig folkskola bygga en treårig
realskola (delegationen för anpassning av kursplanerna för försöken
med treårig realskola); samt för utredning rörande folkhögskolans ställning
och uppgifter i skolväsendet (folkhögskoledelegationen). Rörande sammansättningen
av nämnda delegationer, se 1947: I E 38.

Under år 1947 ha följande förändringar av de under år 1946 tillsatta delegationernas
sammansättning vidtagits: från ledamotskap i skolbgggnadsdelegationen
har entledigats D. Andersson (fr. o. m. den 9 juni 1947); till
ny ledamot av film- och radiodelegationen har utsetts K. G. Karlsson
(fr. o. m. den 27 jan. 1947); till nya ledamöter av kursplanedelegationen
ha utsetts Arfwedson (fr. o. m. den 27 jan. 1947), Kyling (fr. o. in. den
28 mars 1947), Lindberg (fr. o. m. den 27 okt. 1947) och Arvidson (fr. o. m.
den 19 nov. 1947), medan Söderlund entledigats från ledamotskapet i delegationen
(fr. o. in. den 27 okt. 1947); från ledamot- och ordförandeskapet
i folkhögskoledelegationen har Wagnsson entledigats (fr. o. m. den 27 okt.
1947), medan ledamoten av delegationen Färm utsetts till ny ordförande för
delegationen (den 19 nov. 1947).

Under år 1947 hava följande nya delegationer tillsatts:

För utredning rörande den lägre yrkesutbildningens ställning i skolsystemet
och framtida utformning (yrkesutbildningsdelegationen): Näsström,
ordförande, Rosa Andersson, Stefan Andersson (fr. o. m. den 27 maj 1947),
Eriksson, Färm, Kälvesten, Lindström, Nilsson, Persson, von Sydow, Thorin,
Törnqvist, Åkerman-Johansson och Åsbrink (de båda sistnämnda
fr. o. m. den 19 november 1947).

Sekreterare: Forssell, E. Ew., fil. lic.

För utredning rörande en provisorisk omläggning av småskollärarinneutbildningen
i avvaktan på genomförandet av den av kommissionen planerade
reformen av lärarutbildningen i dess helhet (småskoleseminariedelegationen):
Falck, ordförande, Freygård, Jeppson och Ruth Wikström.

Sekreterare: Hansson, C.-Å., seminarielärare.

För utredning rörande en provisorisk omläggning av folkskollärarutbildningen
i avvaktan på genomförandet av den av kommissionen planerade
reformen av lärarutbildningen i dess helhet (folkskoleseminariedelegationen):
Wigforss, ordförande, Attman, Hosinsky, Sedström och SjöströmBengtsson.

Sekreterare: Carlholm, E., läroverksadjunkt.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 179

För utredning rörande gymnasiets utformning (gijmnasiedelegationen): f gj ;{*}
Lundblad, ordförande, Arvidson, Diiring, Hillman, Lindberg, Lönnroth,

Nordhult, Ringenson och Wallentheim.

Sekreterare: Arvidson, E. S. Å. (se ovan).

Av kommissionens delegationer har delegationen för anpassningen av
kursplanerna för försöken med treårig realskola slutfört sitt arbete. Av
övriga delegationer komma lärarutbildningsdelegationen, skolbyggnadsdelegationen,
delegationen rörande skolväsendets lokala ledning, film- och radiodelegationen,
skolpsykologiska delegationen samt gymnasiedelegationen att
tills vidare nedlägga sitt arbete i och med att principbetänkandet färdigställts,
medan kursplanedelegationen, folkhögskoledelegationen och yrkesutbildningsdelegationen
avses skola fortsätta sitt arbete med vissa av kommissionens
förslag i principbetänkandet oberoende uppgifter. Småskoleseminariedelegationen
och folkskoleseminariedelegationen väntas kunna slutföra sina
särskilda uppdrag under början av 1948.

Kommissionen har under år 1947 till den 1 december hållit 55 sammanträden,
därav 6 gemensamma med expertrådet. Därjämte ha delegationerna
under året hållit sammanlagt 172 sammanträden och kommissionens presidium
och sekretariat sammanträtt ett stort antal gånger.

Vid sidan av sitt arbete med utarbetande av principbetänkande har kommissionen,
i vissa fall efter föregående beredning inom dess delegationer,
upptagit olika andra frågor till behandling och däröver avlåtit framställningar
till Kungl. Maj :t.

Efter framställning från kommissionen anvisades år 1946 medel för genomförande
av vissa psykologiskt-pedagogiska undersökningar. Nämnda
undersökningar, vilka genomförts av statens psykologiskt-pedagogiska institut
i samarbete med kommissionen och under professor John Elmgrens
ledning, ha under år 1947 slutförts.

33. Kommittén för yrkesutbildning åt varubud m. fl. (1947: I 39).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 januari 1946 för
att inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag angående
yrkesutbildning för varubud in. fl. yrkesutövare med likartad anställning (se
Post- och Inrikes tidn. den 22 januari 1946):

Green, E., ombudsman, ordförande;

Johansson, B. R., sektionschef;

Söderqvist, C. G. F., byrådirektör.

Experter:

Svenonius, K.-H. E., e. o. byråsekreterare (fr. o. in. den 15 december 1947);

Virdesten, S. G., e. o. byråsekreterare (fr. o. m. 15 december 1947).

Sekreterare:

Svenonius, K.-H. E., e. o. byråsekreterare (t. o. in. den 15 december 1947);

Gårdstedt, H. B., förste byråsekreterare (fr. o. in. den 16 december 1947).

Lokal och tel.: Arbetsmarknadsstyrelsen.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1947: I E 39.

180

Riksdag sberättelsen.

I E: 33

De sakkunniga ha under 1947 hållit 7 sammanträden.

Riktlinjerna för de sakkunnigas betänkande äro uppdragna. Betänkandet
beräknas kunna framläggas under första halvåret 1948.

34. 4946 års museisakkunnige (1947: I 42).

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 februari 1946 för att
inom departementet verkställa överarbetning av det av 1935 års museisakkunniga
avgivna betänkandet angående sammanförande och organisation av
i Stockholm befintliga arkeologiska samlingar från medelhavsländerna och
främre Orienten samt i samband därmed beakta den av de sakkunniga berörda
frågan, huruvida inom en och samma museiinstitution lämpligen böra
inrymmas, förutom nämnda samlingar, jämväl andra samlingar av övervägande
arkeologisk karaktär:

Curman, J. S., f. d. riksantikvarie.

Sekreterare:

Westholm, D. A., docent.

Såsom expert har anlitats arkitekten N. Tesch.

Den sakkunniges arbete under år 1947 har huvudsakligen bestått av dels
konferenser med föreståndarna för de museisamlingar inom Stockholm,
som avses i uppdraget, dels bearbetning av det ritningsförslag till lokaler
för huvudparten av ifrågavarande samlingar, som upprättats av arkitekten
Tesch, samt därtill hörande kostnadsberäkningar, dels förhandlingar med
de främmande institutioner, som för närvarande använda de till museilokaler
föreslagna byggnaderna, dels slutligen i förberedande bearbetning
av 1935 års museisakkunnigas betänkande.

Den sakkunnige beräknar att kunna slutföra sitt uppdrag före utgången
av budgetåret 1947/48.

35. 4946 års prästlönekommitté (1947: I 43).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 mars 1946 för att
inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag till revision
av bestämmelserna om prästerskapets avlöning och vad därmed sammanhänger
(se Post- och Inrikes tidn. den 1 mars 1946):

Westling, E. A., landshövding, ordförande;

Berger, Å. B. H., kyrkoherde;

Helander, D. A. V., professor;

Mårtensson, J. W., överrevisor, led. av II kamm.;

Rubbestad, A. L., lantbrukare, led. av II kamm.;

Wohlin, T. H., kammarråd.

Sekreterare:

Brolin, N.-E., förste kanslisekreterare.

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. Kanslihuset.

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1947: I E 43.

Kommittén ha under år 1947 hållit 28 sammanträden, därav 20 med
kommittén i dess helhet.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

181

På grund av särskilda uppdrag har prästlönekommittén avgivit utlåtanden 1 J]; 30
med förslag: den 7 mars 1947 dels till provisoriskt lönetillägg för tiden den
1 juli 1947—30 juni 1948 åt prästerskapet i de territoriella församlingarna
samt åt biskoparna, stifts- och kontraktsadjunkterna och vissa militära
präster, dels till särskild bränslekostnadsgottgörelse åt vissa prästgårdsinnehavare
för eldningssäsongerna 1946—1947 och 1947—1948, dels ock till
motsvarande provisoriskt lönetillägg som för församlingsprästerskapet åt
de svenska utlandspastorerna och åt vissa sjömanspräster; samt den 19
april 1947 dels till omreglering av äldre prästerliga familjepensioner, dels
ock till provisorisk nyreglering för tiden den 1 juli 1947—30 juni 1948 av
samtliga prästerliga familj epensioner och emeritilöner.

För statistisk undersökning rörande omfattningen och beskaffenheten
av de å insynad prästgård inom rikets särskilda församlingar för kyrkoherde
och komminister anordnade tjänstebostäderna, har prästlönekommittén
beretts tillfälle att anlita vid 1945 års allmänna bostadsräkning inom
socialstyrelsen anställd personal ävensom för bostadsräkningen insamlat
uppgiftsmaterial. Nämnda undersökning beräknas bliva avslutad före 1947
års utgång.

Kommitténs egentliga utredningsarbete har fullföljts jämsides med här
förut berörda arbetsuppgifter.

36. Domkyrkosakkunniga av år 1946 (1947: I 44).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 april 1946 för att
inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande ordnande
av de äldre domkyrkornas ekonomi och förvaltning (se Post- och Inrikes
tidn. den 6 maj 1946):

Berglöf, L., f. d. generaldirektör, ordförande;

Edling, N. G. S., häradshövding;

Enochsson, E. A., domprost;

Grönquist, E. A., kamrerare;

Holmbäck, Å. E. V., professor, led. av I kamm.;

Skoglund, H. L., kammarråd.

Sekreterare:

Häggqvist, L., t. f. kansliråd (tel. Kanslihuset).

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. Kanslihuset.

De sakkunniga ha under år 1947 haft ett sammanträde under tiden den
3—den 5 november, varvid en resa företogs till Västerås och Strängnäs för
överläggningar med representanter för vederbörande domkyrkostyrelser och
Stomkyrkoförsamlingar.

Arbetet under året har i främsta rummet avsett färdigställandet av utredningar
rörande förhållandena vid de särskilda domkyrkorna. Dylika utredningar
komma att under året avslutas beträffande domkyrkorna i Uppsala,

Skara, Strängnäs, Västerås, Linköping, Lund och Karlstad.

Utredningsuppdraget beräknas vara slutfört med utgången av år 1948.

182

Riksdagsberättelsen.

I El 37 37. Sakkunniga för utredning av frågan om kvinnas behörighet till kyrkliga

ämbeten och tjänster (1947: I 45).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1946 för att
inom departementet biträda med utredning av frågan om kvinnas behörighet
till kyrkliga ämbeten och tjänster samt avgiva de förslag, vartill utredningen
må föranleda (se Post- och Inrikes tidn. den 22 augusti 1946):

Bohlin, T. B., biskop, ordförande;

Bredberg, Greta, fru;

Göransson, H., överdirektör, led. av I kamm.;

Hallén, H. M., prost, led. av II kamm.;

Hartman, C. O., komminister;

Helander, D. A. V., professor;

Junker, Eva-Gun, teol. och fil. kand.;

Leijon, Märta, författarinna;

Lemark, O. W. M., komminister;

Lutteman, Ester, teol. och fil. kand.;

Scheutz, Elsa, församlingsdiakonissa;

Sjöberg, E. K. T., lektor;

Ström, T. V., kyrkoherde;

Svedberg, Ellen, fru, led. av II kamm.

Sekreterare:

Svensson, T. V., förste amanuens (t. o. m. den 28 maj 1947);

Arfvidson. A. I., e. o. byråsekreterare (fr. o. m. den 29 maj t. o. m. den 3
november 1947);

Kjellberg, G. S. E., e. o. byråsekreterare (fr. o. m. den 4 november 1947).
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. Kanslihuset.

Beträffande direktören för utredningen, se 1947: I E 45.

De sakkunniga ha under år 1947 sammanträtt 6 dagar.

De sakkunigas arbete har varit inriktat på utredning av vissa allmänna
frågor i anslutning till uppdraget. Bland dylika frågor kunna nämnas ifrågasatt
inrättande av en särskild kvinnlig, icke prästerlig tjänst samt den
inverkan på det ekumeniska samarbetet, som en lagstiftning om kvinnas
behörighet till prästämbetet skulle kunna ha. Genom en rundfråga till landets
kvinnliga teologie kandidater och teologie studerande har man sökt
utröna, huruvida vederbörande haft eller har för avsikt att bliva präst.

38. Kommittén för utrustning av tandläkarinstitutet i Malmö (1947: I 49).

Genom beslut den 20 september 1946 tillsatte Kungl. Maj :t en särskild
kommitté för att handhava frågan om utrustning av tandläkarinstitutet i
Malmö och därmed sammanhängande spörsmål.

Av Kungl. Maj:t den 20 september 1946 förordnade ledamöter:

Andrée, T. E., landstingsman, ordförande;

Asker, N. E. P., sjukhusdirektör, tillika sekreterare;

Ehnbom, C. J. G., förste revisor;

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

183

Lönnerblad, T., tandläkare; X E: 40

Pålsson, F., chefstandläkare;

Westin, G. E. N., professor.

Av byggnadsstyrelsen enligt Ivungl. Maj :ts bemyndigande förordnad ledamot: Lindqvist,

R., byggnadschef.

Lokal: Sjukhusdirektionens i Malmö konferensrum, Allmänna sjukhuset,

Malmö; tel. namnanrop: »Allmänna sjukhuset».

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1947: I E 49.

Kommittén har under år 1947 sammanträtt 10 gånger in pleno, varjämte
ett stort antal sammanträden med subkommittéer avhållits.

39. Sakkunnig för utredning rörande utarrendering av ecklesiastika löne hoställen

m. m. (1947:150).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 november 1946 för
att inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag i fråga
om de ändringar av gällande bestämmelser rörande utarrendering av ecklesiastika
löneboställen, som erfordras för att bringa dessa bestämmelser i
närmare överensstämmelse med den s. k. sociala arrendelagstiftningen:

Gynnerstedt, T. V. K., stiftssekreterare.

Sekreterare:

Bäck, G. H. H., t. f. förste kanslisekreterare.

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. Kanslihuset.

Den sakkunnige avgav den 11 juni 1947 utredning och förslag angående
vissa ändringar i ecklesiastik boställsordning m. in. Med anledning av vissa
till honom överlämnade ärenden avgav den sakkunnige vidare den 31 oktober
1947 utredning och förslag angående förvaltning av domkyrkojord
m. in. Av den sakkunniges arbete återstår en mindre utredning beträffande
dispositionen av vissa läroverkslärarboställen.

Uppdraget beräknas bli slutfört i början av år 1948.

40. 1946 års utredning om den högre utbildningens demokratisering
(studentsociala utredningen) (1947:151).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 november 1946 för
att verkställa utredning angående frågan om universitets- och högskolestudenternas
ekonomiska och sociala förhållanden (se Post- och Inrikes tidn.
den 2 december 1946):

Edenman, R. H. L., fil. d:r, ordförande;

Dahlström, H. A., med. kand.;

Eckerberg, P. A., sekreterare;

Ericson, J. E., kommunalborgmästare, led. av I kamm.;

Kjellman, L. F., fil. lic.;

Lönnroth, N. E. M., professor;

Nilson, Hj. R., hemmansägare, led. av II kamm.;

184

Riksdagsberättelsen.

1 Et 40 forman, N. G., e. o. adjunkt;

Witting, N. O., pol. mag.

Experter:

Lindquist, N. G., assessor (fr. o. in. den 13 januari 1947);

Neymark, N. G. E„ sektionschef (fr. o. in. den 22 februari 1947);

Holm, P., aktuarie (fr. o. in. den 3 juni 1947);

Lindqvist, J. C. S., bibliotekarie (fr. o. in. den 20 december 1947).
Sekreterare:

Forsström, E. G. A., amanuens.

Lokal: Ecklesisatikdepartementet; tel. Kanslihuset 202 eller 214.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1947: IE51.

Under år 1947 har utredningen sammanträtt 10 gånger in pleno om
sammanlagt 26 dagar. Mellan sammanträdena har arbetet bedrivits på delegationer
och av enskilda ledamöter, överläggningar och samråd ha vid
skilda tillfällen ägt rum med ledamöter i 1946 års skolkommission, 1945
års universitetsberedning, med representanter för statistiska centralbyrån
och för statens arbetsmarknadskommission, med företrädare för studentkårernas
sociala utskott och med statistisk och skatteteknisk expertis.

Utredningens sekreterare och ledamoten Dahlström ha företagit studieresor
till Köpenhamn och Helsingfors för överläggningar med därvarande
studentorganisationer.

Utredningen har under år 1947 i huvudsak slutfört sina diskussioner rörande
den principiella uppläggningen av det studentsociala arbetet.

Utredningen har den 20 september 1947 avlämnat betänkande och förslag
angående inrättande av ett prognosinstitut för intellektuell arbetskraft (stencilerat).
Därjämte har utredningen avgivit utlåtande i ett till utredningen
remitterat ärende rörande statligt stöd åt byggande av studenbostadshus
å kårorterna. För belysande av erfarenheterna av det nu rådande slipendiesystemet
in natura har utredningen företagit en enquéte bland statsstipendiater,
nuvarande och tidigare, vid statsuniversiteten, Stockholms och Göteborgs
högskolor samt Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Utredningsarbetet beräknas vara slutfört under andra kvartalet av år
1948.

41. Sakkunniga för utredning rörande grunderna för statsunderstöd till
folkbiblioteksväsendet (1947: I 52J.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 december 1946 för
att inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande
grunderna för statsunderstöd till folkbiblioteksväsendet (se Post- och Inrikes
tidn. den 7 december 1946):

Nilsson, G. V., stadsbibliotekarie, led. av II kamm., ordförande;

Hjelmqvist, B. O., förste bibliotekskonsulent;

Larson, C. L„ överlärare.

Sekreterare:

Möhlenbrock, S., stadsbibliotekarie (tel. Norrköping 273 61).

185

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

Lokal: Bibliotekskonsulenterna i Skolöverstyrelsen, Sveavägen 61; tel. I J]; 40
30 92 09.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1947:1 E 52.

Kommittén har intill den 1 december 1947 hållit 11 sammanträden. Sammanträde
har hållits med landets centralbibliotekarier.

De sakkunniga ha under tiden den 16—den 27 april studerat folkbiblioteksväsendet
i Danmark.

Av de med utredningen förenade uppgifterna ha de sakkunniga behandlat
frågan om landsbygdens biblioteksväsen; centralbiblioteksorganisationen;
landsbibliotek; biblioteksverksamhet vid sjukvårdsinrättningar, fångvårdsanstalter;
svenska sjömansbiblioteket; åtgärder för rationalisering av
det bibliotekstekniska arbetet; truppförbandsbibliotek. De sakkunniga ha
även införskaffat uppgifter rörande folkbiblioteksväsendet i Danmark,

Norge, Finland, Holland, Schweiz.

42. Matematikmaskinutredningen.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 januari 1947 för att
verkställa utredning angående åtgärder för tillgodoseende av Sveriges behov
av matematiska maskiner (se Post- och Inrikes tidn. den 12 februari
1947): ;y .f

Rosén, N. G. K. G., generaldirektör, ordförande;

Eklöf, J. A. A„ professor;

Waller, I., professor;

Velander, F. E. H., professor;

Zeilon, N. O., professor.

Experter:

Lagerman, S., kommendörkapten av l:a graden;

Berggren, G. A., aktuarie.

Sekreterare:

af Sandeberg, G. W. D., förste amanuens (fr. o. in. den 12 februari 1947).
Lokal och tel.: Skolöverstyrelsen.

I anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande
anförde departementschefen, att från åtskilliga håll uttalats
intresse för att undersöka möjligheterna att för Sveriges räkning anskaffa
sådana nykonstruktioner av matematiska maskiner, som under krigsåren
och tiden därefter framställts i England och Amerika. I skrivelse den 13
januari 1947 hade ingenjörsvetenskapsakademien anhållit, att Kungl. Maj :t
måtte vidtaga lämpliga åtgärder i detta syfte, närmast genom tillsättande
av en sakkunnigkommitté med uppgift att företaga en utredning rörande
vårt behov av matematiska maskiner och hur detta skall kunna tillgodoses.
Statens naturvetenskapliga forskningsråd hade i skrivelse den 23 januari
1947 instämt i den av ingenjörsvetenskapsakademien gjorda framställningen.

186

Riksdag sberättelsen.

I E: 42 Efter att ha redogjort för innehållet i ingenjör svetenskapsakademiens
skrivelse anförde departementschefen bland annat.

Nämnda framställning och andra tillgängliga upplysningar ge vid handen,
att de nya matematiska maskinerna torde komma att få en mångsidig och
ytterst betydelsefull användning icke blott inom vetenskaplig och teknisk
forskning utan även inom näringslivet och skilda praktiska verksamhetsområden.
Utan en särskild utredning synes det vanskligt att bilda sig en
uppfattning om på vad sätt ifrågavarande hjälpmedel bör införlivas med
vår tekniska utrustning. -—- — —

Beträffande utredningens syfte kan jag i stort sett hänvisa till de riktlinjer
därför, som skisserats av ingenjörsvetenskapsakademien. De sakkunniga
böra sålunda söka kartlägga det behov som inom landet för närvarande
finnes av matematiska maskiner av angivet slag samt på grundval
därav undersöka vilken eller vilka maskintyper som kunna tillgodose
de sålunda föreliggande behoven. De organisatoriska och ekonomiska frågor,
som uppställa sig i samband med anskaffande av en eller flera maskiner
av nämnda slag, böra bli föremål för bedömande; av särskild vikt är givetvis,
att de ekonomiska frågorna därvid bli tillräckligt belysta. Den av akademien
berörda frågan om lämpligheten av att omedelbart för speciella ändamål
anskaffa en maskin av förevarande typ bör av de sakkunniga upptagas
till behandling.

Såsom i ingenjörsvetenskapsakademiens framställning antytts kan det
visa sig lämpligt att inrätta ett centralt organ för tillbakahållande av service
på detta område. Vid utredningen bör övervägas vilket organ som härvid bör
komma i fråga — härvidlag äro flera olika alternativ tänkbara. Då en dylik
central anläggning skall betjäna många olika institutioner över hela landet,
är det självklart angeläget, att denna fråga får en praktisk lösning, även
om därigenom alla intressen icke kunna tillgodoses. I vad mån det vid
sidan härav kan vara behövligt att — såsom akademien ifrågasatt — för
speciella ändamål anskaffa smärre maskiner synes tveksamt och bör vid
utredningen ingående övervägas.

Utredningen har under år 1947 hållit omkring 17 sammanträden samt
företagit 2 studieresor.

Utredningen har den 8 maj 1947 avgivit betänkande med förslag till närmaste
erforderliga åtgärder för tillgodoseende av Sveriges behov av matematikmaskiner
(stencilerat).

Utredningsarbetet har under senare hälften av år 1947 omfattat organisationsfrågor.

Utredningen beräknar kunna slutföra sitt uppdrag under våren 1948.

43. 1.947 års sakkunniga för utredning rörande Stockholms högskolas

framtida ställning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 maj 1947 för att
inom departementet biträda med utredning rörande Stockholms högskolas

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

187

framtida ställning, med uppdrag tillika att å statens vägnar upptaga för- £ E; 43
handlingar med Stockholms stad och högskolan rörande statens, Stockholms
stads och högskolans framtida inbördes förhållanden i ekonomiskt och
organisatoriskt hänseende (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juni 1947):

Löwbeer, N. T., generaldirektör, ordförande;

Dillner, H. J., kansliråd;

Hadding, A. R., professor;

Larsson, S. B., led. av I kamm.

Sekreterare:

Berglund, K. H. F., byrådirektör (fr. o. in. den 8 september 1947).

I anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande
yttrade departementschefen bland annat följande.

I samband med de sakkunnigutredningar, som verkställts i syfte att bereda
universiteten förbättrade forsknings- och undervisningsmöjligheter, ha utredningar
företagits jämväl i fråga om Stockholms högskolas behov i motsvarande
avseenden.---Genom utredningarna synes ha blivit till fullo

klarlagt, att Stockholms högskola, som utgör en omistlig del av vårt lands
akademiska organisation, befinner sig i ett ohållbart ekonomiskt läge samt
att en betydande personell och materiell upprustning av högskolan är ofrånkomlig
för att den skall kunna uppnå och behålla paritet med universiteten.

Kostnaderna för en dylik upprustning av högskolan bli givetvis avsevärda,
och det torde vara uppenbart, att de icke kunna bestridas utan betydande
bistånd från det allmännas sida. Med hänsyn till högskolans betydelse ur
allmän synpunkt kan enligt min mening staten härvid icke gärna undandraga
sig att för framtiden lämna sin medverkan.

Med ett statligt ekonomiskt bidrag till högskolans verksamhet följa emellertid
även vissa anspråk på statligt medinflytande vid utformningen av
högskolans framtida organisation och utveckling. — — — Med hänsyn
härtill framstår det såsom en angelägen och grannlaga uppgift för staten
att genom förhandlingar med vederbörande kommunala myndigheter söka
uppnå samförstånd med dessa rörande stadens framtida ställning till högskolan
och rörande statens och stadens inbördes förhållande i frågor, som
beröra högskolan.

Då de förhandlingar, som sålunda enligt min mening nu böra komma till
stånd, beröra Stockholms högskola, torde denna böra beredas tillfälle att
i all den utsträckning så påkallas genom utsedda representanter deltaga i
förhandlingarna.

Med hänsyn till det intresse och den frikostighet, Stockholms stad hittills
visat gentemot högskolan och beträffande kulturfrämjande åtgärder i
övrigt, anser jag mig vara berättigad att utgå ifrån, att staden avser att
även i fortsättningen ekonomiskt stödja högskolan. Då det givetvis är
önskvärt, att högskolans ekonomiska ställning erhåller nödig stadga, böra
förhandlingsmännen söka nå en avtalsmässig reglering av det ekonomiska

188

Riksdagsberättelsen.

1 El 43 stöd, staden kan vara villig att giva högskolan. Även andra spörsmål, som
beröra stadens förhållande till övriga förhandlingsparter, kunna måhända
lämpligen regleras i form av avtal. Det torde böra ankomma på förhandlingsmännen
att bedöma, i vilken omfattning dylika överenskommelser äro
påkallade. Det förutsättes givetvis, att överenskommelser, som av förhandlingsmännen
må komma att träffas å statens vägnar, icke bli för staten
bindande förrän de godkänts av Kungl. Maj :t, i förekommande fall efter
riksdagens hörande.

De statliga förhandlingsmännen böra vara oförhindrade att med stadens
och högskolans representanter överlägga även om andra högskolan berörande
frågor än sådana, som kräva avtalsmässig reglering, i den mån de
äro av gemensamt intresse för de tre förhandlingsparterna.

Sedan förhandlingarna och därmed sammanhängande överläggningar slutförts,
böra förhandlingsmännen utan dröjsmål redovisa dessas resultat. Jag
förutsätter, att därmed icke alla de frågor av exempelvis budgetteknisk,
organisatorisk eller administrativ natur, som böra dryftas, innan frågan om
ett statligt stöd åt Stockholms högskola kan definitivt avgöras, blivit till fullo
utredda och klarlagda. Hur detta fortsatta utredningsarbete bör bedrivas,
torde böra bli föremål för ställningstagande, sedan förhandlingsmännen
framlagt sin redovisning.

Plenarsammanträden med de sakkunniga ha under år 1947 hållits sammanlagt
7 dagar, varjämte ett särskilt arbetsutskott hållit 7 sammanträden.
Förhandlingar med Stockholms stad och Stockholms högskola pågå.

44. 1947 års sakkunniga för utredning rörande Göteborgs högskolas framtida
ställning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 maj 1947 för att
inom departementet biträda med utredning rörande Göteborgs högskolas
framtida ställning och med uppdrag tillika att å statens vägnar upptaga
förhandlingar med Göteborgs stad och högskolan rörande statens, Göteborgs
stads och högskolans framtida inbördes förhållanden i ekonomiskt
och organisatoriskt hänseende (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juni 1947):
Jacobsson, M. F., landshövding, ordförande;

Dillner, H. J., kansliråd;

Gunnarsson, G. O. I., professor;

Larsson, S. B., led. av I kamm.

Sekreterare:

Johansson, J. V., förste bibliotekarie (fr. o. in. den 5 juli 1947).

Lokal: Länsstyrelsen, Göteborg.

I anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande
yttrade departementschefen bland annat följande.

Under de senaste åren ha ett antal statliga sakkunnigkommittéer haft i
uppdrag att överse den svenska universitets- och högskoleorganisationens

189

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

resurser och utvecklingsbehov med avseende på såväl forsknings- som un- I El 44
dervisningsuppgifter. Dessa utredningar ha icke inskränkts till att avse
endast statsuniversiteten utan ha även berört verksamheten vid Stockholms
och Göteborgs högskolor.

Utredningarna ha givit vid handen, att det föreligger ett starkt behov
av att Göteborgs högskola erhåller väsentligt ökade resurser i fråga om

undervisning och forskning.--- — Ett realiserande helt eller delvis av

de omfattande förslag, som framlagts i sådant syfte, förutsätter givetvis
ett avsevärt ekonomiskt stöd från det allmänna. För egen del har jag kommit
till den uppfattningen, att staten icke bör undandraga sig att i erforderlig
utsträckning lämna sin medverkan till högskolans upprustning i anslutning
till det utvecklingsprogram, som vid närmare prövning av förslaget
kan befinnas lämpligt och möjligt att genomföra.

Ett mera betydande statligt ekonomiskt stöd åt högskolan förutsätter
ett ökat statligt inflytande i fråga om högskolans framtida utveckling och
organisation. Liksom när det gäller statens ställning till Stockholms högskola
bör även beträffande Göteborgs högskola frågan om principerna för
statens medbestämmanderätt lösas i samförstånd med staden och högskolan.
Angeläget är även, att staten söker uppnå samförstånd med dessa rörande
stadens framtida ställning till högskolan och om statens och stadens
inbördes förhållande i frågor, som beröra högskolan. I detta syfte torde
staten böra genom särskilt utsedda förhandlingsmän träda i direkt kontakt
med representanter för staden och för högskolan.

Med hänyn till det intresse och den frikostighet, Göteborgs stad hittills
visat gentemot högskolan och beträffande kulturfrämjande åtgärder i övrigt,
anser jag mig vara berättigad att utgå ifrån, att staden avser att även
i fortsättningen ekonomiskt stödja högskolan. Då det givetvis är önskväit,
att högskolans ekonomiska ställning erhåller nödig stadga, böra förhandlingsmännen
söka nå en avtalsmässig reglering av det ekonomiska stöd,
staden kan vara villig att giva högskolan. Även andra spörsmål, som beröra
stadens förhållande till övriga förhandlingsparter, kunna måhända
lämpligen regleras i form av avtal. Det torde böra ankomma på förhandlingsmännen
att bedöma, i vilken omfattning dylika överenskommelser äro
påkallade. —--

De statliga förhandlingsmännen böra vara oförhindrade att med stadens
och högskolans representanter överlägga även om andra högskolan
berörande frågor än sådana, som kräva avtalsmässig reglering, i den mån
de äro av gemensamt intresse för de tre förhandlingsparterna.

190

Riksdagsberåttelsen.

I E: u blivit till fullo utredda och klarlagda. Hur detta fortsatta utredningsarbete
bör bedrivas, torde böra bli föremål för ställningstagande, sedan förhandlingsmännen
framlagt sin redovisning.

De sakkunniga ha under år 1947 sammanträtt 5 gånger. Ett sammanträde
har varit förlagt till Stockholm i och för överläggning med motsvarande
sakkunniga rörande Stockholms högskola. I samband med ett annat sammanträde
höllos överläggningar med dels sakkunniga för utredning av
frågan om en medicinsk undervisningsanstalt i Göteborg, dels representanter
för Göteborgs stad, dels ock representanter för Göteborgs högskola. Den
10 och 11 november 1947 sammanträdde ett arbetsutskott, bestående av
professorn Gunnarsson, kanslirådet Dillner och sekreteraren.

En större promemoria, innehållande redogörelse för högskolans tillkomst
och utveckling, dess nuvarande organisation och ekonomiska ställning
samt framställda förslag till utvecklingsprogram för högskolan har
utarbetats av sekreteraren. Den är avsedd att inarbetas i de sakkunnigas
blivande betänkande.

De sakkunnigas närmaste arbetsuppgifter äro att träffa preliminära avtal
med Göteborgs stad och högskolan rörande statens, stadens och högskolans
framtida inbördes förhållanden i ekonomiskt och organisatoriskt
avseende.

45. 1947 års musikutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 juni 1947 för att
biträda med utredning rörande åtgärder för att främja det svenska musiklivets
utveckling (se Post- och Inrikes tidn. den 20 juni 1947:

Lindbom, T. L., fil. d:r, ordförande;

Bengtsson, L. I. O., fil. lic.;

Härén, Y., folkskollärare;

Lundén, L., kapellmästare;

Rabe, J. J., programchef;

Ralf, E. Chr., professor, direktör för musikhögskolan;

Sandberg-Norrlander, Alva, musiklärare;

Sundström, N. W., folkskollärare, led. av II kamm.;

Werner, O. E., hemmansägare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Ahlberg, T. V. A., byråsekreterare (adr. Malmskillnadsgatan 33; tel.
10 31 71).

I anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda
bemyndigande framhöll departementschefen musikens betydelse i såväl
den enskildes som samhällets liv samt redogjorde för synpunkter och förslag
som hittills framkommit rörande musiklivets utveckling i vårt land.
Därefter anfördes bland annat:

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 191

Vid utredningen bör hela det svenska musiklivet underkastas en gransk- J Jjj 4.5
ning. Huvudmålet för de sakkunniga bör vara att finna former och vägar
för att såvitt möjligt göra musiken till en kulturell och social tillgång för
alla samhällsklasser och alla delar av landet. Den första och viktigaste förutsättningen
för att nå detta mål torde vara, att bristen på välkvalificerade
musikpedagoger och musikledare häves. Härför kräves en ökning och förbättring
av de nuvarande utbildningsmöjligheterna. De sakkunniga böra
därför undersöka, hur detta lämpligen skall kunna ske. Den statliga musikhögskolans
ställning kommer givetvis härvid i förgrunden. De sakkunniga
böra utreda frågan om dess organisation och uppgifter ur olika synpunkter
både kvalitativa och kvantitativa. Det bör även vara de sakkunniga
obetaget att, om de finna tillräckliga skäl därtill föreligga, föreslå upprättandet
av en eller möjligen flera nya musikhögskolor. Även den privata utbildningen
av musikpedagoger och musikledare bör i detta sammanhang
uppmärksammas av de sakkunniga liksom även frågan om förutbildning
för att vinna inträde vid musikhögskola.

En god tillgång av goda lärare och ledare, löser emellertid icke musiklivets
aktuella problem, om de organisatoriska förutsättningarna i övrigt
brista i effektivitet. De sakkunniga böra därför utreda musiklivets organisationsproblem
i hela deras vidd och söka finna former och vägar för att
på ett så praktiskt och effektivt sätt som möjligt främja en utveckling mot
målet att göra musiken åtkomlig för alla. Ett flertal olika metoder torde
härvid vara tänkbara. En del ha med växlande framgång redan försöksvis
prövats. De sakkunniga böra utnyttja de därvid vunna erfarenheterna. Särskild
uppmärksamhet förtjäna de försök som på vissa platser gjorts med
anställande av kommunala musikledare, upprättande av kommunala eller
enskilda musikskolor samt kursverksamhet av olika slag. Folkbildningsorganisationer
ha även gjort beaktansvärda insatser. I detta sammanhang
bör framhållas, att de åtgärder, som kunna vidtagas för att gynna musikkulturen,
säkerligen i stor utsträckning måste bygga på folkbildningsrörelsen
och dess organisationer. De sakkunniga böra i detta avseende samarbeta
med 1944 års folkbildningsutredning, som för sin del för närvarande utreder
förutsättningarna för en intensifiering av den s. 1c. musikcirkelverlcsamheten
och i samband därmed folkliga musikskolans i Arvika ställning.

De sakkunniga böra även överväga hur de moderna tekniska hjälpmedlen,
såsom radion, grammofonen och filmen, böra utnyttjas; ett vidgat samarbete
med Radiotjänst framstår härvid såsom särskilt önskvärt. De sakkunniga
böra även ägna uppmärksamhet å frågan, hur kyrkomusikernas
skyldighet att meddela fri musikundervisning på bästa sätt skall kunna utnyttjas,
därest kyrkomusikerutredningens förslag i detta hänseende förverkligas.
I övrigt torde några bestämda riktlinjer för de sakkunnigas arbete i
nu avsedda hänseenden icke böra uppdragas.

Då utredningen avses skola omspänna musiklivet i dess helhet, böra de
sakkunniga även överväga musikaliska akademiens ställning såsom ledande
organ och vara oförhindrade att föreslå åtgärder för att öka dess organisa -

122

Riksdag sberättelsen.

I El 45 toriska och ekonomiska möjligheter att fylla sin stadgeenliga uppgift att
vårda och främja tonkonsten. Icke minst viktigt är att akademiens bibliotek
får större resurser till sitt förfogande för sin betydelsefulla uppgift att
vara vårt lands musikaliska centralbibliotek. De sakkunniga böra även
ägna uppmärksamhet åt akademiens och dess institutioners lokalfrågor.

Det göres gällande, säkerligen icke utan fog, att musikens ställning på
skolschemat för närvarande icke är tillfredsställande. De sakkunniga torde
icke kunna förbigå denna fråga men böra vid prövningen av denna givetvis
hålla kontakt med 1946 års skolkommission och även tillgodogöra sig det
utredningsarbete som 1940 års skolutredning fullgjort.

En speciell fråga, som de sakkunniga böra utreda, är spörsmålet om förbättring
av löne- och pensionsförhållandena för de hos vissa större orkesterföreningar
anställda musikerna.

Utredningen har under år 1947 intill den 1 december hållit 23 sammanträden,
varjämte överläggningar mellan ordföranden och enskilda ledamöter
samt sekreteraren ägt rum.

Diskussioner ha förts i de till de sakkunnigas arbetsuppgifter hörande
ämnena. Ett flertal studiebesök ha gjorts i skolor i Stockholm och dess
närhet.

46. Organisationskommittén för medicinsk högskola i Göteborg.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 juni 1947 för fortsatt
beredning av frågan om inrättande av en medicinsk högskola i Göteborg
med uppdrag särskilt att förbereda och detaljplanera inrättandet av
en dylik högskola i syfte att högskolan må kunna börja sin verksamhet
om möjligt redan höstterminen 1948 (se Post- och Inrikes tidn. den 8 juli
1947):

Jacobsson, M. F., landshövding, ordförande;

Blix, F. G., professor;

Frankenberg, J. E. K., inspektör;

Odin, M. O., professor;

Weibull, C. H. J., professor;

Topelius, G. Z., kansliråd.

Experter, tillkallade den 1 och den 16 september 1947:

Birch-Lindgren, G., arkitekt;

Kahlson, G. S., professor;

Abdon, N. O., docent;

Mellgren, J. A., docent;

Rexed, B., docent;

Sievers, C., med d:r.

Sekreterare:

Ström, G. H., byråchef (fr. o. in. den 10 juli 1947).

Lokal: Länsstyrelsen, Göteborg; tel. ordf. Länsstyrelsen (namnanrop);
sekr. Göteborg 15 78 94 eller 11 80 04.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 193

Kommittén har under år 1947 haft 3 sammanträden, varjämte särskilda J 4^
delegerade inom kommittén sammanträtt 5 gånger.

Första delen av arbetet —■ berednings- och planeringsarbetet — har slutförts
under december månad 1947. Kommitténs fortsatta arbete — organisations-
och igångsättningsarbetet — är beroende av vederbörligt beslut om
högskolans anordnande.

47. Sakkunniga för utredning rörande disciplinära åtgärder mot lärjungar

i folkskolan m. m.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 september 1947
för att biträda med utredning och avgiva förslag rörande disciplinära åtgärder
mot lärjungar i folkskolan och därmed sammanhängande frågor (se
Post- och Inrikes tidn. den 6 oktober 1947):

Liander, M. N., folkskolinspektör, ordförande;

Lindahl, A. R. A., t. f. professor;

Spångberg, Nina Hildur Viktoria, folkskollärarinna.

Sekreterare:

Dahlström, B., folkskollärare (fr. o. m. den 20 oktober 1947).

I anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda
bemyndigande framhöll departementschefen, att 1946 års skolkommission
i skrivelse den 29 mars 1947 hemställt om sådan ändring i folkskolestadgan,
att kroppsaga i folkskolan förbjödes och ersattes med andra korrektionsmedel.
över kommissionens förslag hade efter remiss olika myndigheter
och organisationer avgivit yttrande. Efter att ha redogjort för remissyttrandena
anförde departementschefen bland annat.

De spörsmål, som beröras i den föreliggande utredningen, äro av väsentlig
betydelse för det inre arbetet i folkskolan och icke minst för lärarna,
vilka äro ansvariga för att skolans utbildning och fostran leder till framgångsrikt
resultat. En reform på detta område bör givetvis i största möjliga
utsträckning bygga på lärarkårens förtroende och åtnjuta dess stöd.
När nu såväl lärarsammanslutningarna som skolöverstyrelsen funnit en ny
utredning önskvärd, har jag därför ansett mig böra gå detta önskemål till
mötes. Jag förordar således, att hela frågan om disciplinära åtgärder mot
lärjungar i folkskolan hänskjutes till utredning genom särskilda sakkunniga.

De problemkomplex, som de sakkunniga få att utreda, och de därmed
förknippade frågeställningarna torde vara så begränsade och genom den i
ärendet förda diskussionen så klarlagda, att någon ytterligare precisering
icke erfordras. Utredningen bör vara så allsidig som möjligt och de sakkunniga
böra, med beaktande av att utredningens syfte är att avskaffa
kroppsagan som disiciplinärt medel i folkskolan, söka klarlägga den ifrågasatta
reformens förutsättningar och konsekvenser ur skilda synpunkter.

13 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt.

Uiksdagsbcrättelscn.

194

Riksdagsberättelsen.

I E: 48 48. Sakkunniga för utredning rörande den prekliniska tandläkarutbildningens
ordnande.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 oktober 1947 för
att biträda med utredning och avgiva förslag rörande den prekliniska tandläkarutbildningens
ordnande (se Post- och Inrikes tidn. den 1 november
1947):

Engströmer, T., t. f. universitetskansler, ordförande;

Bergstrand, K. J. H., rektor;

Strömbeck, J. P., professor;

Westin, G. E. N„ professor;

Romberg, N. W. A., aktuarie, tillika sekreterare; tel. 20 46 75.

I anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande
yttrade departementschefen bland annat följande.

1944 års tandläkarutbildningssakkunniga ha i sina åren 1946 och 1947
lämnade betänkanden framlagt förslag om hur den prekliniska undervisning
för blivande tandläkare, som meddelas vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet och den medicinska fakulteten vid universitet i Lund, borde
ordnas. Dessa förslag ha emellertid vid remissbehandlingen rönt en stark
kritik, särskilt från karolinska institutets lärarkollegium, som bland annat
av utrymmesskäl icke ansett möjligt att utan förfång för den medicinska
forskningen och undervisningen lämna de odontologie studerande den i
studieplanen förutsatta utbildningen.--—

Såsom framgår av vad jag anförde till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 25 april 1947 (se proposition nr 253 till 1947 års riksdag),
ansåg jag det icke möjligt att taga slutlig ställning till spörsmålet
om den prekliniska undervisningens organisation, innan frågan ytterligare
utretts. I avvaktan härpå förordade jag i stället en av riksdagen sedermera
godtagen tillfällig anordning, innebärande att de med undervisningen förenade
praktiska övningarna, dissektionerna och laborationerna skulle bortfalla.
I övrigt skulle utbildningen bedrivas efter den av de sakkunniga framlagda
5-åriga studieplanen. Jag angav även vad den förnyade utredningen
borde gälla. Den borde sålunda i främsta rummet avse frågan, i vilken mån
den upprustning av den medicinska forskningens och undervisningens resurser,
som i annat sammanhang underställdes riksdagens prövning, kunde
lägga hinder i vägen för att inrymma ifrågavarande prekliniska undervisning
i de nya institutionslokalerna vid karolinska institutet. En motsvarande
undersökning borde göras jämväl beträffande medicinska fakulteten
i Lund. Det syntes även behövligt med en översyn av den föreslagna lärarorganisationen
med beaktande av eventuella möjligheter att begränsa denna.
I detta sammanhang fäste jag också uppmärksamheten på att nuvarande
möjligheter för tandläkarinstitutens förvaltningsorgan att leda och kontrollera
denna till andra akademiska läroanstalter förlagda undervisning
vore begränsade. Det kunde därför ifrågasättas om icke ledningen och ansvaret
för denna undervisning borde helt förläggas till karolinska institutet

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 195

respektive medicinska fakulteten i Lund. Utan att taga någon ställning i
sistnämnda fråga förutsatte jag, att jämväl detta och därmed sammanhörande
spörsmål beaktades vid utredningen.

Det är angeläget, att den prekliniska undervisningen för tandläkarstuderande
så snart som möjligt erhåller en definitiv organisation. Det nuvarande
provisoriet innebär, att undervisningen är väsentligt svagare än som
förutsatts i den nyligen fastställda studieplanen för tandläkarutbildningen.
Den ytterligare utredning, som ansetts erforderlig, bör därför nu komma
till stånd.

De sakkunniga böra samråda med av utredningen berörda läroanstalter
och söka nå samförstånd med dessa. Rådande allmänna förhållanden böra
föranleda de sakkunniga — liksom vederbörande vid läroanstalterna — att
iakttaga den största återhållsamhet vid beräknandet av den erforderliga
lärar- och biträdespersonalen för ifrågavarande utbildning. De sakkunniga
liksom även de av utredningen berörda läroanstalterna böra även utgå ifrån,
att för ifrågavarande ändamål ingen i varje fall mera väsentlig utökning
av befintliga eller redan planerade institutionsutrymmen kan påräknas inom
överskådlig tid. Jag anser slutligen, att stor vikt bör fästas vid den i nämnda
proposition berörda fragan om ledningen och ansvaret för ifrågavarande
utbildning.

49. Sakkunniga för fortsatt utredning rövande reglering av församlingsindelningen
i Stockholm.

Tillkallade enligt Kungl. Maj.ds bemyndigande den 31 oktober 1947 för
att biträda vid fortsatt handläggning av frågan om ändringar av den territoriella
församlingsindelningen i Stockholm med uppdrag tillika att, med
beaktande av föreliggande utredningsmaterial, överlägga med vederbörande
intressenter rörande de ändringar i församlingsindelningen, som finnas
kunna ifragasättas, samt att därefter till Kungl. Maj :t avgiva yttrande och
förslag i ämnet, avseende jämväl den lämpliga tidsordningen för de ändringar
i nämnda avseende, som finnas böra genomföras (se Post- och Inrikes
tidn. den 2 december 1947):

Hassler, N. H. Ä., professor, ordförande;

Johansson, E. G., förbundskassör;

Zetterberg, K. Å. H., kyrkoherde.

Sekreterare:

Edling, N. P. J., kanslichef.

50. Sakkunnig för utredning om ändrade bestämmelser beträffande

prästmöte m. m.

tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 november 1947 för
att biträda med utredning och avgiva förslag dels om översyn av gällande
bestämmelser beträffande prästmöte, dels ock om utredning i syfte att i

196

Riksdagsberättelsen.

[ Et 50 kap. 25 kyrkolagen måtte införas bestämmelser om statsråd och stiftsmöte
samt att i 2 § lagen den 30 juni 1930 om församlingsstyrelse bland kyrkliga
angelägenheter måtte upptagas bidrag till stiftsråd och stiftsmöte samt
andra för stiftet gemensamma kyrkliga ändamål (se Post- och Inrikes tidn.
den 11 november 1947):

Ljungberg, H. D., docent.

J ordbruksdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1947.

1. Epizootisakkunniga (1945: I 16, 1946: I 12; 1947: I 13).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 februari 1939 (se
Post- och Inrikes tidn. den 11 februari 1939):

Fallenius, B. A., landshövding; ordförande;

Höjer, J. A., generaldirektör;

Magnusson, H. G., professor;

Jerlov, S., chefsveterinär;

Lanke, B. T., sekreterare;

Nilsson, M. Hj., lantbrukare.

Experter:

Askelöf, I. T., försäkringsdirektör;

Börjesson, A., disponent;

Jeppsson, H. Hj., distriktsveterinär;

Svegart, H. L., landskanslist;

Wingborg, A. H. B., förste aktuarie.

Angående de sakkunnigas uppdrag, se 1940: Jo 21.

De sakkunniga ha under år 1947 avgivit en promemoria angående försäkring
med statsbidrag mot förluster på grund av smittsamma husdjurssjukdomar.

Utredningsuppdraget är därmed slutfört.

2. Fiskerättskommittén (1945: 1 23; 1946: I 18; 1947: 1 18).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 oktober 1943 för
att verkställa utredning och avgiva förslag till lagstiftning angående rätt
till fiske m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 12 oktober 1943):

Bomberg, A. C. T., president, ordförande;

Alm, G. O., byråchef;

Andersson, P. V., lantbrukare;

Levin, H. S., fiskare;

Magnusson, K. H., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Palmquist, L. P. O., hovrättsråd;

Skoglund, G. T., folkskollärare, led. av II kamm.;

Widerberg, H. E. O., fiskerikonsulent.

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 197

Tillkallade att såsom särskilda experter biträda kommittén:

Dahr, E., fiskeriintendent;

Hessle, Chr. W., byrådirektör.

Sekreterare:

Thulin, G. G., revisionssekreterare.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1944: I Jo 28.

Under år 1947 har kommittén hållit 7 plenisammanträden. Dessutom ha
överläggningar ägt rum med vissa ledamöter av kommittén och med de
tillkallade experterna.

I anledning av remisser har kommittén avgivit yttrande angående ifrågasatt
införande av obligatorisk fiskevårdsavgift, angående frigivning av visst
fiske vid Landsort i Stockholms län ävensom angående de fiskerättsliga
förhållandena vid Grönskär, Brand och Hårsten i samma län.

Kommittén har den 31 juli 1947 avgivit betänkande med förslag till fiskelag
jämte därmed sammanhängande författningar (SOU 1947: 47).

Genom beslut den 5 december 1947 har Kungl. Maj :t förordnat, att kommitténs
arbete skall upphöra.

3. Utredning rörande organisationen av forsknings- och försöksverksamheten
samt undervisningen på mejerinäringens område (1946: 1 25;

1947: I 22).

Tillkallade jämligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1945 (se
Post- och Inrikes tidn. den 17 juli 1945)
dels såsom utredningsman:

Bouveng, G. A., överdirektör;

dels såsom sakkunniga att med utredningsmannen deltaga i överläggningar
i ämnet:

Aaröe, V. M. L., direktör;

Anderberg, H. R„ stationsmästare, led. av I kamm;

Arnegren, O. A. P:son, byråchef;

Hakelius, A., agronom;

Norup, B. S. B:son, lantbrukare, led. av II kamm.;

Olsson, N. professor;

Söderqvist, J., direktör;

Theorell, A. H. T., professor;

Thomé, K. E., professor.

Sekreterare:

Sjöborg, N. E., sekreterare.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: I Jo 25.
Utredningsmannen, som under år 1947 hållit 2 sammanträden med de
sakkunniga, har den 17 oktober 1947 avgivit betänkande med förslag angående
forsknings- och försöksverksamheten samt undervisningen på mejerinäringens
område in. m. (SOU 1947: 59).

Utredningsuppdraget är därmed slutfört.

I Jo: 3

198 Riksdagsberättelsen.

I Jo: 4 4 7945 års jordbruksförsöksutredning (1946: I 26; 1947: I 23).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ls bemyndigande den 29 juni 1945 för att
verkställa utredning och avgiva förslag angående organisationen av försöksverksamheten
på jordbrukets område (se Post- och Inrikes tidn. den
18 juli 1945):

Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande;

Carlström, O. L., lantbrukare, led. av II kamm.;

Eriksson, C. E„ möbelhandlare, led. av I kamm.;

Giöbel, G., phil. d:r;

Jonsson, J. N., hemmansägare, led. av I kamm.;

Karlsson, B. E. A., redaktör, led. av II kamm.;

Nilsson, G. E., lantbrukare, led. av II kamm.;

Olsson, N., professor;

Svensson, P. G. A., lantbrukare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Wixell, N. F., jur. kand.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1946:1 Jo 26 och 1947: I Jo 23.
Under år 1947 intill den 15 november ha 13 sammanträden om tillsammans
33 arbetsdagar hållits med utredningen i dess helhet, varjämte överläggningar
ägt rum med vissa ledamöter av utredningen samt särskilt tillkallade
experter.

Beträffande jordbruksförsöksverksamhetens allmänna organisation har
utredningen avgivit ett den 5 juni 1947 dagtecknat betänkande angående
organisationen av försöksverksamheten på jordbrukets område (SOU 1947:
42).

Vad angår utredningsuppdraget rörande institutet för husdjursförädling
vid Wiad har utredningen avgivit ett förslag i frågan den 10 december 1947.
Utredningens uppdrag har därmed slutförts.

5. 7945 års fiskeriutredning (1946: I 27: 1947: I 24).

Riksdagen har i skrivelse den 19 maj 1945, nr 266, under åberopande av
vad jordbruksutskottet vid 1945 års riksdag i utlåtande nr 46 anfört, hemställt
om utredning och förslag angående fiskerinäringens efterkrigsproblem.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 juli 1945 för att
verkställa den sålunda påyrkade utredningen och avgiva förslag i ämnet
samt därjämte utreda frågan om den prisreglerande verksamheten på fiskets
område (se Post- och Inrikes tidn. den 4 augusti 1945):

Hessle, Chr. W., byrådirektör, fil. d:r, ordförande;

Corneliusson, S., ombudsman;

Häller, L., direktör;

Högström, G., ombudsman;

Johansson, H., direktör;

Kewenter, A., direktör;

Molin, E., grosshandlare;

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

199

Myrgren, H., kontrollör;

Nilsson, G., fiskare;

Stidner, M., direktör;

Ståhle, A. N. O. K., utrikesråd.

Experter:

Tolstoy, N., greve, sektionschef i statens livsmedelskommission;

Fredholm, H., fil. d:r;

Sjöholm, S., byråchef.

Sekreterare:

Gerhard, I., fil. lic.

Förordnad att biträda utredningen:

Swedborg, E., pol. mag.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: I Jo 27.
Utredningsmännen ha under år 1947 hållit ett sammanträde. Utredningen
har avgivit utlåtanden i vissa ärenden.

Utredningen avgav den 2 januari 1947 betänkande angående fiskerinäringens
efterkrigsproblem samt den prisreglerande verksamheten på fiskets
område (SOU 1947: 2).

Uppdraget har därmed slutförts.

6. 1946 års köttbesiktningskommitté (1947:1 27).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 januari 1946 och
den 28 februari 1947 (se Post och Inrikes tidn. den 24 januari 1946):
Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm., ordförande;
Aaby-Ericsson, R. B., major;

Andersson, B. O. L., länsveterinär;

Gardham, N. W., lappfogde (fr. o. in. den 28 februari 1947);

Jönsson, N. O., hemmansägare, led. av II kamm.;

Karlsson, G., direktör;

Modig, J., länsveterinär (fr. o. in. den 28 februari 1947);

Sundberg, R. A., landssekreterare (fr. o. m. den 28 februari 1947);

Thorbjörnsson, G., disponent.

Särskild expert:

Schirén, G. U., revisionssekreterare.

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1947: I Jo 27.

Kommittén, som under år 1947 hållit 6 sammanträden ävensom företagit
vissa studieresor, har den 28 november 1947 avgivit betänkande med förslag
till reformering av renslakten m. in.

Utredningsuppdraget är därmed slutfört.

7. Utredning rörande fiskredskapsförsäkring (1947:1 30)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 april 1946 för att
verkställa utredning och avgiva förslag angående fiskredskapsförsäkring
(se Post- och Inrikes tidn. den 15 april 1946):

I Jo: 7

200 Riksdagsberåttelsen.

I JO: 7 Apelqvist, S., verkställande direktör, ordförande;

Henriksson, N. T., direktör, led. av II kamm.;

Levin, H. S., fiskare;

Skoglund, G. T., folkskollärare, led. av II kamm.;

Utbult, K. B., affärsföreståndare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Pernell, G. A., direktionssekreterare.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1947: I Jo 30.
Utredningsmännen ha den 14 november 1947 avgivit betänkande med förslag
angående fiskredskapsförsäkring (SOU 1947:62).

Uppdraget är därmed slutfört.

8. Bogesundsutredningen (1947: I 31).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 maj 1946 för att
verkställa utredning rörande dispositionen av fideikommissegendomen Bogesund
(se Post- och Inrikes tidn. den 27 maj 1946):
von Stockenström, B. H., generaldirektör, ordförande;

Gustafson, K. Hj., lantbrukare, led. av II kamm.;

Åkesson, N. O. T., arkitekt;

Örborn, K. A., agronom.

Sekreterare:

Holmstedt, S. A., e. o. förste byråsekreterare.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1947: I Jo 31.

Under tiden den 22 november 1946—den 24 november 1947 har utredningen
hållit 9 plenisammanträden och företagit ett antal resor till Bogesund.
Vid ett sammanträde ha representanter för Östra Ryds kommun samt
Stockholm och Vaxholm närvarit. Ett underutskott har härjämte sammanträtt
under 5 dagar. Utredningen har under året avgivit utlåtanden i tre
ärenden.

Utredningen har den 11 december 1947 avgivit betänkande med förslag
till disposition av fideikommissegendomen Bogesund.

Utredningsuppdraget är därmed slutfört.

9. Utredning rörande planering av jordbruket och skogsbruket
i Nedertorneå kommun (1947: I 32).

Tillkallad jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 maj 1946 att i
samråd med hushållningssällskapet och skogsvårdsstyrelsen i Norrbottens
län företaga en planering av jordbruket och skogsbruket i Nedertorneå kommun
samt avgiva förslag angående lämpliga förbättringsåtgärder (se Postoch
Inrikes tidn. den 6 juni 1946):

Wetterhall, H. C. B., bitr. överlantmätare.

Experter:

Kivijärvi, O. A., jordbrukskonsulent;

Sandström, K. E. O., extra lantmätare.

Kommittéer och sakkunniga: J ordbruksdepartententet.

Förordnade att biträda vid vissa specialundersökningar:

Ahlström, B., konsulent hos svenska vall- och mosskulturföreningen;

Niva, J. O., länsskogvaktare.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1947: I Jo 32.

Utredningen har den 11 mars 1947 avgivit en redogörelse i sammandrag
för utredning rörande planering av jordbruket i Nedertorneå kommun (SOU
1947: 33).

Vidare har utredningen avgivit remissutlåtanden i ett flertal ärenden.
Uppdraget har därmed slutförts.

10. 1946 års kommitté för jordbrukets maskinhållning (1947: I 33).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 juni 1946 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande ordnandet av maskinhållarverksamheten
(se Post- och Inrikes tidn. den 14 juni 1946):

Janson, S., agronom, ordförande;

Berglund, N. H., ingenjör;

Jonsson, J. N„ hemmansägare, led. av I kamm.;

Karlsson, B. E. A., redaktör, led. av II kam.;

Lindberg, R., ombudsman;

Nilsson, Hj. R., hemmansägare, led. av II kamm.

Expert:

Böök, P. S. C., jur. kand.

Sekreterare:

Lönnemark, K. H., agronom.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1947: I Jo 33.

Kommittén har under år 1947 företagit två studieresor samt hållit nitton
plenisammanträden. En delegation av kommittén har dessutom hållit
tio sammanträden samt vissa överläggningar med representanter för jordbrukets
ekonomiska föreningsrörelse och kooperativa förbundet.

Kommittén har den 26 november 1947 avgivit betänkande med förslag
till statliga åtgärder för maskinhållningens ordnande.

Uppdraget är därmed slutfört.

11. 1946 års lantbruksmötesutredning (1947: I 35).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 maj 1946 för att
verkställa utredning och avgiva förslag angående organiserandet av lantbruksmöten
m. in.:

Hammarskjöld, B. G. Hj., landshövding, ordförande;

Alwerud, S., direktör;

Ericsson, A. G. E., agronom;

Franzén, Karin, skolkökslärarinna;

Wassberg, N. F. P., husdjurskonsulent;

Åkesson, N. O. T., arkitekt.

201

I Jo: il

202

Riksdagsberättelsen.

I Jo: 11 Särskild expert:

Ahrnborg, B., advokat.

Sekreterare:

Mellqvist, K. E., agronom.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1947: I Jo 35.

Utredningen, som under år 1947 sammanträtt under tolv dagar ävensom
företagit studieresa, har den 27 juni 1947 avgivit betänkande med förslag
angående lantbruksmöten m. m.

Utredningsuppdraget är därmed slutfört.

12. Utredning rörande ordnandet av statens lantbrukskemiska kontrollanstalts
lokalfråga (1947: I 37).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 juli 1946:

Leo, H. V., generaldirektör, ordförande;

Carlström, O. L., lantbrukare, led. av II kamm.;

Sebelius, H. L., professor.

Sekreterare:

Henriksson, E. V., förste byråsekreterare.

Beträffande utredningsmännens uppdrag, se 1947: I Jo 37.
Utredningsmännen, som under år 1947 sammanträtt 5 gånger, ha den
7 februari 1947 avgivit förslag till ordnande av statens lantbrukskemiska
kontrollanstalts lokalfråga.

Uppdraget är därmed slutfört.

13. 19b6 års trädgårdsundervisningskommitté (1947: I 38).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1946 (se
Post- och Inrikes tidn. den 10 juli 1946):

Thomson, A. N„ landshövding, ordförande;

Björck, J. T., trädgårdsodlare, led. av I kamm.;

Gréen, S. G., trädgårdsdirektör;

Jansson, E., sekreterare i svenska lantarbetareförbundet;

Nilsson, F. W., professor, föreståndare för statens trädgårdsförsök;
Wetterberg, S., redaktör.

Sekreterare:

Kämpe, Y., fil. kand.

Angående kommitténs uppdrag, se 1947: I Jo 38.

Under år 1947 intill den 1 december ha hållits 47 sammanträden. Därjämte
ha vissa studieresor företagits.

Kommittén har avgivit betänkanden dels den 22 december om trädgårdsundervisningen,
dels ock den 30 december 1947 angående statens trädgårdsförsök.

Uppdraget är därmed slutfört.

203

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

14. Utredning rörande den framtida utvecklingen och omfattningen av hög- I Jo; 15
skolorna på jordbrukets och skogsbrukets område (1947: I 41).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 november 1946
(se Post- och Inrikes tidn. den 19 december 1946):

Fallenius, B. A., landshövding, ordförande;

Hjärre, A., professor;

Höijer, E. W., överdirektör;

Jonsson, J. S., skogsarbetare, led. av II kamm.;

Melin, J. B. E., professor;

Norup, B. S. B:son, lantbrukare, led. av II kamm.;

Åkerman, E. Å., professor.

Sekreterare:

Sjöborg, N. E., sekreterare.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1947: I Jo 41.

Utredningen, som under år 1947 sammanträtt 6 dagar och därjämte företagit
vissa resor samt haft överläggningar med representanter för lantbruks-,
skogs- och veterinärhögskolorna m. fl., har den 17 november 1947
avgivit betänkande med förslag angående utbyggnad av lantbruks-, skogsoch
veterinärhögskolorna (SOU 1947: 67).

Utredningsuppdraget är därmed slutfört.

15. Sociala jordbrukskreditutredningen.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 februari 1947 för
att verkställa omarbetning av bestämmelser för egnahemsverksamheten
in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 6 mars 1947):
dels såsom utredningsmän:

Andersson, K. A. M., hemmansägare, led. av II kamm., ordförande;

Kling, E. H., expeditionschef;

dels ock såsom sakkunniga att med utredningsmännen deltaga i överläggningar
i ämnet:

Allstrin, L. B., verkst. direktör i Sveriges allmänna hypoteksbank;

Ericsson, O., egnahemsdirektör;

Jansson, F., lantbrukare, landstingsman;

Johansson, A. L., ordförande i svenska lantarbetareförbundet;

Ohlsson, W., egnahemsdirektör;

Svensson, W., agronom, led. av II kamm.

Sekreterare:

Damm, B. U. T., amanuens.

Såsom expert beträffande viss fråga har efter vederbörligt tillstånd anlitats
professorn i civilrätt vid Stockholms högskola, jur. d:r K. K. Benckert.

Direktiven för utredningen framgå dels av departementschefens anförande
till statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande,
dels av ett av Kungl. Maj:t den 30 juni 1947 meddelat beslut. Departementschefens
nämnda anförande innehöll huvudsakligen följande.

204

Riksdagsberättelsen.

I Jo: 15 Sedan förslaget rörande jordbrukets rationalisering i stort sett färdigställts
och de därtill hörande lagförslagen remitterats till lagrådet, syntes
tiden vara inne att till övervägande även upptaga vissa problem av mera
social natur på jordbrukets område. Ett godkännande av nämnda rationaliseringsförslag
syntes sålunda nödvändiggöra en omarbetning av bestämmelserna
om den sociala egnahemsverksamheten, vilken omfattade såväl
beviljande av lån för underlättande av förvärv av jordbruks- och bostadsfastigheter
som utlämnande av lån och bidrag för upprustning av sådana
fastigheter. Förstnämnda låneverksamhet borde givetvis fortsättas, men formerna
för densamma syntes i möjligaste mån böra anslutas till de för rationaliseringsarbetet
föreslagna formerna. Bestämmelserna angående låneoch
bidragsverksamheten till upprustning av vissa fastigheter borde däremot
ersättas av de generella bestämmelser om amorterings- och avskrivningslån,
som avsetts skola gälla vid den inre rationaliseringen. En omarbetning
av bestämmelserna rörande egnahemsverksamheten motiverades
även därav att verksamheten för förbättring och byggande av bostäder på
landsbygden avsåges skola överföras från egnahemsorganen till de sociala
bostadsorganen.

Även spörsmålet om arrendeegnahemsverksamhetens fortsatta bedrivande
syntes böra upptagas till omprövning. Bestämmelserna för denna verksamhet,
vilken utgjorde ett användbart medel för att möjliggöra för medellösa
duktiga lantarbetare och jordbrukar söner att erhålla egna jordbruk, borde
underkastas viss översyn med liänsyn till de förenämnda förslagen i fråga
om jordbrukets rationalisering. Därvid syntes böra övervägas, huruvida storleken
av arrendeegnahemmen kunde anses lämpligt avvägd. Även storleken
av de medel, som ställdes till förfogande såsom startkapital för fastigheternas
innehavare, borde omprövas. Det borde i övrigt undersökas på vad sätt
denna verksamhet lämpligen kunde rationaliseras och i samband därmed
intensifieras.

Jämväl frågan om de regler, som borde gälla rörande statligt stöd åt sambruksföreningar,
borde upptagas till närmare överväganden. Det syntes därvid
lämpligast att under beaktande av de speciella förhållanden, som uppkoinme
i samband med bildandet av sambruksförening, söka i möjligaste
mån tillämpa samma regler för statens låne- och bidragsverksamhet i fråga
om sådana föreningar, som avsåges skola gälla inom egnahems- och rationaliseringsverksamheten
i allmänhet. Tillika borde undersökas i vad mån
särskilda regler borde tillämpas för lån och bidrag till sådana sambruksföreningar,
som arrenderade medlemmarnas jord. Uppmärksamhet borde
även ägnas åt de bestämmelser, som borde gälla om utarrendering av kronojord
till sambruksföreningar.

Skäl syntes vidare föreligga att fastställa formerna för statens stöd åt
anordnandet av andelsladugårdar. Även härvid borde man givetvis utgå från
vad som ansetts böra gälla såsom lämpliga stödformer för jordbrukets rationalisering
i övrigt samt anpassa dessa till de särskilda förhållanden, som
kunde uppkomma till följd av att andelsladugården valdes såsom form för
rationaliseringens genomförande inom området i fråga.

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartejrientet. 205

Även den av statsmakterna vid flera tillfällen under senare år uppmärk- J Jo* kj
sammade frågan på vad sätt jordbrukets behov av driftskrediter skulle
bättre än tidigare kunna tillgodoses borde upptagas till behandling. Därvid
syntes kunna övervägas, om icke en höjning av gränsen för den statliga
sekundärkreditgivningen kunde ske. Emellertid syntes ur sociala synpunkter
önskvärt att möjligheter därjämte funnes att i erforderlig utsträckning,
exempelvis såsom skedde i fråga om arrendeegnahem, lämna startkapital
till sådana dugande lantarbetare och jordbrukare, vilka saknade nödigt
kapital för att kunna övertaga ett eget jordbruk eller ett jordbruk på arrende.
Det syntes ligga i sakens natur, att en verksamhet av detta slag skulle
medföra risker och kostnader för staten, som måste beaktas, men å andra
sidan syntes ett starkt behov föreligga för att densamma åtminstone försöksvis
komme till stånd.

Genom Kungl. Maj :ts förenämnda beslut den 30 juni 1947 uppdrogs vidare
åt utredningen att till behandling upptaga frågan om de åtgärder,
som vid ett upphävande av nu gällande bestämmelser angående arbetarsmåbrukslån
borde vidtagas för att underlätta jordanskaffning för bildande av
stödjordbruk.

Utredningsmännen ha under år 1947 intill den 25 november hållit 5 sammanträden
om tillhopa 13 sammanträdesdagar med de sakkunniga. I anslutning
till två av dessa sammanträden ha resor företagits av utredningsmännen
och de sakkunniga för studium av dels arrendeegnahemsverksamheten
i Malmöhus län, dels vissa andelsladugårdsföretag i Norrland, dels
ock den planerade användningen av de i Jämtlands län belägna s. k. Ragundabottnarna.

Utredningmännen ha beträffande vissa frågor samrått med 1945 års bankkommitté,
1947 års centrala lantbrukskommitté och den utredningsman,
som inom finansdepartementet tillkallats för att verkställa översyn av bestämmelserna
om räntan å lån från statens utlåningsfonder.

Utredningen har den 16 december 1947 avgivit betänkande med förslag
till ordnandet av den sociala jordbrukskreditgivningen m. in. (SOU
1947:82).

Utredningsuppdraget är därmed slutfört.

16. 7.947 års lantmäterikommitté.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 mars 1947 för
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande organisationen samt
avlöningsförhållandena vid lantmäteristyrelsen och lantmäterikontoren i
länen:

Andersson, G. H., landshövding, led. av II kamm., ordförande;

Carlsson, A., f. d. kansliråd;

Lindkvist, G. B., överlantmätare;

Nordenstam, B. A„ byråchef.

206

Riksdag sberättelsen.

I Jo: |0 Sekreterare:

Bysjö, Å. S., extra lantmätare.

Kommitténs tillsättande har föranletts av förslag i 1945 års lantmäteriutrednings
betänkande angående lantmäteripersonalens organisation samt
avlöningsförhållanden m. m. (SOU 1947: 7). I betänkandet framhöll utredningen,
att utredningen i enlighet med erhållna direktiv i huvudsak inriktat
sitt arbete på lantmäteridistriktens organisation och löneförhållandena för
den till distrikten knutna personalen. Vid behandlingen av därvid uppkommande
frågor hade utredningen emellertid kommit till den uppfattningen,
att undersökningarna beträffande distriktsorganisationen borde efterföljas
av en allmän översyn jämväl beträffande personalorganisationen vid lantmäteristyrelsen
och lantmäterikontoren i länen. I anslutning härtill föreslog
utredningen, att de frågor som sammanhängde med lantmäteristyrelsens
och länskontorens organisation gjordes till föremål för särskild utredning.

Intill den 1 december 1947 har kommittén sammanträtt under 11 dagar
samt företagit studieresor till sex av rikets länslantmäterikontor.

Kommittén har den 27 december 1947 avgivit betänkande med förslag
rörande organisation och avlöningsförhållanden in. m. vid lantmäteristyrelsen
och länslantmäterikontoren.

Uppdraget är därmed slutfört.

17. 1947 års Dalautredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 maj 1947 med uppgift
att provisoriskt överarbeta Dalalagen i de delar, som vid tillämpningen
visat sig innefatta särskilt framträdande hinder för samordning av skifte
och rationalisering (se Post- och Inrikes tidn. den 23 maj 1947)

dels såsom utredningsman:

Nordfelt, Hj., revisionssekreterare;

dels ock såsom sakkunniga att med utredningsmannen deltaga i överläggningar
i ämnet:

Andersson, Gruddpers Karl, hemmansägare;

Bengtsson, E. V., distriktslantmätare;

Gudmundsson, O., landstingsman;

Persson, Rull Johannes, hemmansägare;

Rudhe, E. H., överlantmätare.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av förenämnda bemyndigande. Denne yttrade därvid bland
annat.

På grundval av förslag av den s. k. Dalautredningen utfärdades den 17
juni 1932 bland annat lag med särskilda bestämmelser om delning av jord
å landet inom vissa delar av Kopparbergs län, den s. k. Dalalagen. Denna
för Dalarnas speciella jordförhållanden avsedda lagstiftning innehåller flera
avvikelser från den för riket i övrigt gällande jorddelningslagstiftningen
och är avsedd att tillämpas vid sidan av denna.

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 207

I en den 3 januari 1946 dagtecknad framställning till chefen för jord- J Jq; 17
bruksdepartementet hemställde landshövdingen i Kopparbergs län, efter
samråd med överlantmätaren i länet, om en utredning rörande jordförhållandena
i de delar av länet, å vilka Dalalagen ägde tillämpning, i syfte att
främja såväl tillkomsten av skiften som en förstärkning av ofullständiga
jordbruk. I denna framställning hade anförts bland annat följande.

De praktiska resultaten av Dalalagen kunde icke sägas vara fullt tillfredsställande.
Jordbruket i de skiftade byarna hade sålunda icke genom skiftena
fått önskvärd förstärkning. De brukningsdelar, som före skiftet varit
för små för drivande av ett rationellt jordbruk, hade gått lika ofullständiga
ut ur skiftet. En kombination av skiftes- och rationaliseringsåtgärder syntes
vara vad som för Dalarnas vidkommande i första hand borde eftersträvas
vid den omvandlingsprocess, som nu planerades i fråga om de mindre
jordbruken. I första hand syntes en översyn av Dalalagen böra företagas
i syfte att ytterligare förenkla och förbilliga förfarandet. Möjligheterna
att låta skiftena omfatta större, sammanhängande områden borde underlättas,
bestämmelserna angående skiftesvitsordet omprövas, rätten till uteslutning
av mark begränsas, äganderättsutredningen förenklas, besvärsmöjligheterna
inskränkas till vinnande av mindre tidsutdräkt och möjligheterna
till vederlag i penningar för frångången mark utökas m. in. Därest en
rationalisering i fråga om brukningsdelarnas storlek skulle ernås i samband
med skiftet, måste särskilda utvägar sökas för att förmå ägare av
ideella andelar och lösa jordstycken att under skiftet överlåta sina ägor
till andra skiftesdelägare i och för förstärkning av de hemman, som skulle
fortbestå. Därvid borde undersökas om kravet på att jord och skog skulle
åtföljas i någon mån kunde eftergivas, så att säljarna kunde få behålla
delaktighet i skogen. Dylika skogsdelar kunde eventuellt sammanföras till
gemensamhetsskogar.

I en förnyad framställning i ämnet den 18 mars 1947 av landshövdingen
i Kopparbergs län hade ytterligare anförts.

Särskilda åtgärder vore erforderliga för att inom ifrågavarande delar av
Kopparbergs län kunna praktiskt tillämpa de i proposition till 1947 års
riksdag föreslagna grunderna för jordbrukets rationalisering. Sannolikt
komme behov av samordning av skifte och rationalisering att förekomma
även i andra landsdelar, men skillnaden mellan Dalarna och andra landskap
i detta hänseende vore, att saken i Dalarna vore omedelbart aktuell i den
allra största omfattning, enär flera stora laga skiften påginge, vilka på ett
tidigt stadium borde kombineras med rationaliseringsåtgärder.

Departementschefen anförde för sin del att de skäl, som åberopats för en
snabb revision av Dalalagen, vore synnerligen tungt vägande. Den komplicerade
naturen bos de spörsmål, lagen avsåge, syntes visserligen omöjliggöra
en mera genomgripande och samtidigt snabb omarbetning av lagen.
Huvudsyftet med förenämnda framställning syntes emellertid vara, att
vissa praktiska olägenheter och svårigheter, som framträtt vid nu pågående
skiften inom ifrågavarande de! av Kopparbergs län, utan dröjsmål av -

208

Riksdag sberättelsen.

I JO! 17 lägsnades. Särskilt vore tanken, att genom lagändring öppna möjlighet att
låta ägare till små kvotdelar inom ett skifteslag avstå från sitt innehav av
inägojord mot gottgörelse i skogsmark eller penningar, värd beaktande. Vissa
andra ändringar av de slag, som exemplifierats i den refererade framställningen,
borde övervägas i den mån så kunde ske utan större tidsutdräkt.
De lagändringar, vari en sådan utredning skulle resultera, finge självfallet
betraktas som provisoriska och skulle förty icke innefatta ett föregripande
av den allmänna reformen av skiftesväsendet.

Utredningsmannen och de sakkunniga höllo sitt första sammanträde den
9 juni 1947.

Utredningen har den 31 december 1947 avgivit en promemoria med utkast
till lag om ändring i vissa delar av den s. k. dalalagen in. in.

Utredningsuppdraget är därmed slutfört.

18. Utredning rörande frågan om förlängning av lagen den 21 december
1945 (nr 805) om inskränkning i rätten att förvärva jordbruksfastighet.

Tillkallade enligt beslut av Kungl. Maj :t den 25 augusti 1947

dels såsom utredningsman:

Braunstein, Å. G. V., häradshövding;

dels ock såsom sakkunniga:

Andersson, J. A., bankofullmäktig, led. av II kamm.;

Ekdahl, A. E. T., folkskollärare, led. av II kamm.;

Haeggblom, E. E., rektor, led. av II kamm.;

Hedlund, G., jur. d:r, led. av II kamm.;

Sundelin, G. V., lantbrukare, led. av I kamm.

Direktiven för utredningen innefattas i följande uttalande av departementschefen.

Utredningen bör i första hand avse frågan om behovet av en fortsatt
lagstiftning av ifrågavarande slag. Skulle en dylik lagstiftning anses behövlig,
bör vidare — under beaktande av de erfarenheter, som vunnits vid
tillämpning av 1945 års lag — övervägas, i vad mån ändringar i sistnämnda
lag äro påkallade. En av de frågor, som härvid böra upptagas till prövning,
är möjligheten att i viss utsträckning överföra den tillståndsgivning,
som nu ankommer på Kungl. Maj :t, på underordnade organ. Då från och
med den 1 juli 1948 komma att finnas särskilda lokalorgan för jordbrukets
yttre och inre rationalisering —- lantbruksnämnder — vilka organ skola
erhålla en kvalificerad sammansättning, synes det tänkbart att dessa lokalorgan
åtminstone under vissa förutsättningar skola äga lämna tillstånd till
förvärv av jordbruksfastigheter. Även i övrigt böra undersökas möjligheterna
att, utan att syftet med lagstiftningen därmed äventyras, förenkla
förfarandet vid tillämpningen av lagen.

Överläggningar mellan utredningsmannen och de sakkunniga ha ägt rum
i Stockholm den 16 och den 31 oktober samt den 25 november 1947.

Utredningsmannen har den 30 november 1947 avgivit betänkande med

209

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

förslag till ny lagstiftning om inskränkning i rätten att förvärva jordbruks- J Joj 20
fastighet.

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1948.

19. Statens sockernämnd (1945: I 11; 1946: I 7; 1947: I 10).

Tillsatt den 22 februari 1932. Gällande instruktion utfärdad den 10 maj
1940 (SFS nr 377), ändrad den 30 augusti 1941 (SFS nr 710) och den 28
juni 1946 (SFS nr 515).

Ledamöter:

Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande;

Carlborn, C. Hj., direktör;

Degerstedt, Hj., direktör;

Backman, H. R., hovrättsråd.

Extra ledamöter vid behandling av frågor rörande betarbetarlöner:

Christoffersson, O., agronom;

Loven, P., landstingsman.

Föredragande i frågor rörande ekonomisk-teknisk granskning av svenska
sockerfabriksaktiebolagets verksamhet:

Ljunggren, A. A., auktoriserad revisor.

Föredragande för frågor angående betarbetarlöner in. m.:

Jacobsson, G., jur. kand.

Lokal: Handelskammaren, Malmö; tel. 71 097.

Nämnden har under år 1947 sammanträtt 17 dagar.

Jämlikt sin instruktion har nämnden utövat fortlöpande kontroll över
svenska sockerfabriksaktiebolagets verksamhet. Nämnden har bedrivit viss
upplysningsverksamhet beträffande betarbetarlöner. Nämnden har uppburit
den avgift, som betodlarna enligt till nämnden avgiven förbindelse haft
att erlägga, och efter av Kungl. Maj :t lämnade föreskrifter fördelat influtna
avgiftsmedel. Vidare har nämnden haft att handlägga inkomna ansökningar
om bidrag och lån av statsmedel till lastnings- och lossningsanordningar
för sockerbetor. Slutligen har nämnden, jämlikt erhållet uppdrag,
gått i författning om att utreda frågan om ett enhetligt détaljhandelspris
på socker.

20. Lånenämnden för sekundär jordbrukskredit (1945: I 12; 1946: I 8;

1947: I 11).

Tillsatt av Kungl. Maj :t den 7 juni 1935 för handhavande av ärenden angående
statens sekundärlånefond för jordbrukare. Instruktion utfärdad den
2 april 1937.

Ledamöter, utsedda av Kungl. Maj:t:

Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande;

Andersson, K. A. M„ lantbrukare, led. av II kannn.;

14 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt.

RiksdagsbcrätteLsen.

210

Riksdag sb erått elsen.

I Jo: 20 utsedd av fullmäktige i riksgäldskontoret:

Magnusson, K. H., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

utsedd av styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank:

Allstrin, B., bankdirektör;

utsedd av styrelsen för Svenska jordbrukskreditkassan:

Waller, T., revisor.

Suppleanter resp.;

Berger, O. A., kansliråd;

Hallagård, G. A., lantbrukare, led. av II kamm.;

Strand, A. W., riksgäldsfullmäktig, led. av I kamm.;
von Hofsten, E. G. N., bankdirektör;

Cederström, A., friherre, godsägare.

Verkställande tjänsteman:

Stjernberg, S. T., jur. kand.

Lokal: Näckströmsgatan 1; tel.: 20 02 80.

Nämnden har under år 1947 sammanträtt 8 gånger.

Verksamheten, vari ett flertal kreditinrättningar medverka såsom låneförmedlare,
har under året fortgått i huvudsaklig överensstämmelse med
tidigare tillämpade riktlinjer. Genom cirkulärskrivelser till låneförmedlarna
har nämnden lämnat fortlöpande anvisningar beträffande verksamhetens
bedrivande, i den mån sådana visat sig erforderliga.

Under 1947 ha i anledning av från låneförmedlare inkomna medelsrekvisitioner
till dessa utanordnats sammanlagt 1 443 500 kronor för bestridande
av beviljade lån till ett antal av 235 stycken.

För besiktning av belånade eller till belåning ifrågasatta egendomar ha
vissa resor företagits av nämndens ledamöter och verkställande tjänsteman.

21. Lyckeby åutredning en (1945: I 13; 1946: I 9; 1947: I 12).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 oktober 1936:
Lindeberg, E. F. L., generaldirektör, ordförande;

Fröberg, J., f. d. landssekreterare, tillika sekreterare (t. o. m. den 31 juli
1947);

Herbe, G. H., egnahemsdirektör;

Larsson, L. G. E., egnahemsdirektör.

Förordnade att såsom adjungerade ledamöter av utredningen deltaga vid
behandlingen av frågor rörande utarbetande av fastighetsbildningsplaner
inom Lyckebyområdet:

Arnberg, K. G. T., överlantmätare;

Edstam, B. F. O., överlantmätare.

Sekreterare:

Swanstein, S. N. S., e. o. länsnotarie (fr. o. m. den 1 augusti 1947).

Lokal: Hushållningssällskapet, Karlskrona; tel.: Namnanrop Länsstyrelsen,
623 eller 825.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1938:1 Jo 29.

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 211

Under tiden den 21 november 1946—den 15 november 1947 har utred- X Jqj 22
ningen hållit 8 sammanträden.

Beträffande vattenregleringsföretaget har arbetet med årännans upprensning
i huvudsak avslutats. En del detaljarbeten, avsedda att komma till utförande
i samband med slutrensning omedelbart före garantitidens utgång i
januari månad 1949, kvarstå dock. I avvaktan på nämnda arbetens utförande
har en mindre del av entreprenadsumman innehållits. Arbetet med upptagning
av småkanalerna, vilket enligt entreprenadavtal skulle slutföras till
1947 års utgång, har stött på åtskilliga svårigheter och blivit avsevärt försenat.
Vissa smärre ändringar ha vidtagits i planen på dessa kanalers riktning
och utförande.

Vad angår den med vattenavledningsföretaget förknippade kolonisationsverksamheten
har överarbetning påbörjats av planerna till ny fastighetsbildning
inom torrläggningsområdet i enlighet med av Kungl. Maj:t i proposition
nr 144 till 1947 års riksdag givna, av riksdagen gillade direktiv.

Lantmäteristyrelsen har, på framställning av utredningen, ställt extra
lantmätaren M. Wieslander till förfogande för länsstyrelserna och överlantmätarna
i Kalmar och Blekinge län att sysselsättas företrädesvis med
förrättningar och uppdrag, som föranledas av utredningens arbete, överarbetning
har skett eller pågår av planerna till ny fastighetsbildning inom
Hyltan-, Åbyholm- och Parismålaområdena. I enlighet med erhållet bemyndigande
har utredningen för en köpeskilling av i runt tal tillhopa
125 000 kronor inköpt sju fastigheter med en sammanlagd totalareal av
cirka 275 har som icke ingå i den år 1937 uppgjorda planen för markförvärv
för statens räkning, i ändamål att underlätta en lämplig fastighetsbildning.
Handhavandet av de med kolonisationsverksamheten sammanhängande
arbetsuppgifterna avses skola omhändertagas av lantbruksnämnderna i
Blekinge och Kalmar län den 1 juli 1948. Lyckebyåutredningens befattning
med ifrågavarande vattenavledningsföretag skulle då i sin helhet upphöra
med utgången av innevarande budgetår.

22. Statens linnämnd (1945:1 17; 1946:1 13; 1947:1 14).

Tillsatt av Kungl. Maj :t den 24 maj 1940. Instruktion för nämnden utfärdades
den 31 maj 1940 (SFS nr 448).

Ledamöter:

Nilsson, Joh., f. d. landshövding, led. av I kamm., ordförande;

Larsson, N., lantbrukare;

Paues, E. W., direktör;

Sundelin, H., major;

Svensson, D., lantbrukare;

Åkerman, E. Ä., professor.

Sekreterare:

Heidendahl, N. M., agronom.

Lokal: Artillerigatan 42; tel.: 61 59 87.

Under år 1947 har nämnden hållit nio sammanträden.

212 Riksdagsberåttelsen.

Linnämnden har följt utvecklingen av spånadsväxtodlingen och föreslagit
åtgärder till förbättrande av densamma. Vidare ha undersökningar företagits
av lin- och hampberedningsverken för att konstatera, att verksamheten
därstädes bedrives på mest ändamålsenliga sätt. Efter förhandlingar mellan
nämnden och representanter för linne- och hampindustrierna har överenskommelse
träffats om avsättning av svensk spånadsväxtfiber.

23. FAektrifiering sberedning en (1945: I 18; 1946: I 14; 1947: I 15).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 24 oktober 1941, den 29 januari
1943 samt den 9 mars och den 26 oktober 1945:

Berggren, B. E. L., kommerseråd, ordförande;

Granström, E. A., byråchef;

Helleberg, N., byråchef;

Upmark, E. G. J., civilingenjör.

Sekreterare:

Lund, R. N., civilingenjör.

Lokal: Birger Jarls torg 5; tel.: Kommerskollegium.

Angående de sakkunnigas uppdrag, se 1942: I Jo 32.

Under tiden den 25 november 1946—den 21 november 1947 har beredningen
hållit 16 sammanträden samt avgivit utlåtande i 418 ärenden rörande
elektrifieringsbidrag eller därmed sammanhängande förhållanden.

24. 19b2 års jordbrukskommitté (1945: I 20; 1946: I 16; 1947: I 16).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 15 maj 1942 och
den 12 februari 1943 (se Post- och Inrikes tidn. den 16 maj 1942);
Hammarskjöld, B. G. Hj., landshövding, ordförande;

Sjögren, K. E., direktör, vice ordförande;

Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm.;

Blomkvist, B., lantbrukare;

Bonow, K. D. M., fil. lic., organisationschef;

Ekström, B., lantbrukare;

Eriksspu, G., ombudsman;

Fallenius, B. Ä., landshövding;

Fredgardh, F., lantbrukare;

Gullander, Å., lantbrukare;

Gustafsson, É. Ä.,‘ lantbrukare, led. av II kamm.;

Johansson, A. L., förbundsordförande;

Johansson, R., landshövding; ■

Johansson, J. H., lantbrukare, led. av II kamm.;.

Jönsson, N. O., hemmansägare, led. av II kamm.;

Lange, N. G., statssekreterare;

Larsson, K., sekreterare;

Liedberg, C. G., godsägare, led. av II kamm.;

Lundberg, E. F., professor;

213

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdeparteirientet.

Norrman, E., sekreterare; I J^); g5

Ringborg, H., lantbrukare;

Sahlin, G., direktör;

Själander, E., lantbrukare;

Stensgård, A. A. H., direktör;

Svennilson, S. I., professor;

Svensson, W., agronom, led. av II kamm.;

Söderström, O. A. V., hovrättsråd;

Wehtje, E. J., direktör, led. av I kamm.;

Ytterborn, G. R., överdirektör.

Sekreterare:

Nordlander. C. H., rättsavdelningschef.

Lokal: Artillerigatan 42; tel.: Kanslihuset (sekr.).

Angående jordbrukskommitténs uppdrag, se 1943: I Jo 30.

I enlighet med Kungl. Maj :ts beslut den 25 oktober 1946 har arbetet med
kommitténs återstående utredningsuppgifter — frågorna om utformningen
av det statliga stödet åt odlingen av fabrikspotatis och om åtgärder till
stödjande av ullproduktionen — omhänderhafts av en delegation inom
kommittén, bestående av kommitténs ordförande och vice ordförande samt
ledamöterna av kommittén direktören A. H. Stensgård och ordföranden i
statens livsmedelskommission, hovrättsrådet O. A. V. Söderström. Delegationen
har under år 1947 intill den 20 november sammanträtt fyra
gånger.

Som ett led i utredningen av frågan om utformningen av det statliga
stödet åt odlingen av fabrikspotatis ha under år 1947 på delegationens föranstaltande
företagits vissa av överingenjören vid svenska sockerfabriksaktiebolaget
T. Wintzell ledda försök angående metoderna för framställning
av potatisstärkelse m. m. Delegationen är vidare för närvarande sysselsatt
med att utarbeta ett förslag om åtgärder till stödjande av ullproduktionen.

25. Utredning rörande skogsvårdslagstiftningen m. m. (1945: I 21;

1946: I 17; 1947: I 17).

Genom beslut den 5 juni 1942 har Kungl. Maj :t uppdragit åt skogsstyrelsen
att verkställa utredning rörande vissa skogsvårdslagstiftningsfrågor
m. m. Samtidigt har Kungl. Maj :t förordnat, att de arbetsuppgifter,
som åvilade 1936 års skogsutredning, skulle sedan denna avslutat den inom
utredningen pågående undersökningen rörande skogsbrukets transporter
på vägar och järnvägar, övertagas av skogsstyrelsen (jfr 1943: I Jo 16).

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 24 november 1944 och den
4 maj 1945 tillkallade att inom skogsstyrelsen biträda vid överarbetning
av vissa föreskrifter rörande virkesmätning och därmed sammanhängande
frågor

dels såsom särskild utredningsman:

Palmquist, L. P. O., hovrättsråd;

214

Riksdagsberättelsen.

1 Jo: 25 dels såsom särskilda sakkunniga:

Boberg, S., försäljningschef;

Edström, Th. G. F., direktör;

Englund, A., ombudsman;

Hellström, A., disponent;

Herlitz, N. A., direktör;

Jonsson, L. J., skogsarbetare, led. av II kamm.;

Magnusson, M., disponent;

Nordqvist, M„ jägmästare;

Strömbäck, C., direktör;

Wesslén, G., skogschef;

Winbladh, A. Th., jägmästare.

Av skogsstyrelsen tillkallade att såsom särskilda experter inom styrelsen
biträda vid viss del av utredningen rörande virkesmätningen:

Ahnlund, B., disponent;

Bäcklund, O., jägmästare;

Djurberg, G., disponent;

Nordqvist, M., jägmästare;

Ålund, H„ forstmästare.

Lokal: Skogsstyrelsen: tel.: 23 36 60.

Beträffande direktiven för utredningen i fråga om virkesmätningslagstiftningen,
se 1946: I Jo 17.

Den fortsatta utredningen under år 1947 har omfattat det avsnitt, som
avser åstadkommande av enhetliga föreskrifter för mätning av massaved
i fast mått och sågtimmer av barrträd.

Av de särskilda experterna utarbetade förslag till mätningsregler för
förstnämnda sortiment förelädes de sakkunniga i början av år 1947. Sedan
från köpar- och sälj arparter i Norrland framställts önskemål om vissa
ändringar i nyssnämnda förslag, ha desamma varit föremål för överarbetning
från experternas sida. över de därefter framlagda modifierade
förslagen ha yttranden begärts från samtliga virkesmätningsföreningar.

I vad avser sågtimmer av barrträd, har enligt av experterna utarbetad
plan verkställts provmätningar och provsågningar vid fjorton sågverk i
olika delar av landet. Besultaten härav komma att ligga till grund för förslag
till ny, om möjligt enhetlig instruktion för mätning av ifrågavarande
sortiment. Bearbetningen av det omfattande materialet från dessa prov pågår.
Utredningsarbetet härutinnan beräknas vara avslutat först år 1948.

26. Norrlandskommittén (1945: I 25; 1946: 1 19; 1947: I 19).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 17 december 1943
och den 18 februari 1944 (se Post- och Inrikes tidn. den 4 februari 1944):
Malmfors, N. A. E., generaldirektör, ordförande;

Strindlund, G., överdirektör, vice ordförande;

Andersson, L. E., hemmansägare, led. av I kamm.;

215

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

Collin, Karin, fröken; J Jo; 26

Degerstedt, Hj., direktör;

Enström, A., direktör;

Fjällström, H., lantbrukare;

Granström, E. A., byråchef;

Hedlund, V. V., fattigvårdskonsulent, led. av II kamm.;

Holmbäck, M. B., direktör;

Johansson, A., disponent;

Jonsson, J. N., hemmansägare, led. av I kamm.;

Kempe, F. O. E., fil. d:r;

Lövgren, O. W., landshövding, led. av II kamm.;

Mäler, K. M., redaktör;

Nyström, P. E., förbundsordförande;

Pålsson, P. O., landstingsman;

Sandberg, O. E., hemmansägare, led. av II kamm.;

Sten, H., redaktör, led. av I kamm.;

Svennilson, S. I., professor;

Tilländer, T., länsjägmästare;

Tjällgren, O. L., överrevisor, led. av I kamm.;

Velander, C. G., rådman, led. av I kamm.;

Westerlund, P. O., kronojägare;

Wigren, G., landstingsdirektör;

Åman, Aggan, fru.

Särskilda sakkunniga och utredningsmän, tillkallade att biträda vid vissa
specialutredningar:

Edlund, F. G. A., f. d. hamndirektör (t. o. m. den 30 november 1947);

Forsberg, A., med. lic., t. f. laborator (t. o. m. den 30 november 1947);

Källström, K. M., direktör (t. o. m. den 31 mars 1947);

Lindskog, B. V., hovrättsråd, t. f. kommerseråd;

Ljungdahl, K.-G., f. d. överdirektör;

Odelberg, A. A., överläkare (t. o. m. den 30 november 1947);

Sandström, B., direktör (t. o. m. den 30 november 1947);

Sjöholm, K. Hj., kommerseråd (t. o. m. den 30 november 1947);

Åhmanson, N. C. E., direktör (t. o. m. den 30 november 1947).

Sekreterare och kanslichef:

Ericsson, Y. A. R., byråchef.

Biträdande sekreterare:

Collinder, S. T., jägmästare (t. o. m. den 31 januari 1947);

Höjer, I., byråsekreterare;

Nyström, E. A. R., jägmästare (t. o. m. den 31 juli 1947);

Sjölund, E. O., jordbrukskonsulent (t. o. m. den 30 april 1947);

Velander, J„ jur. kand. (t. o. m. den 30 april 1947);

Westerberg, M. O., civilingenjör;

Åkerberg, P. E. H., docent.

Tjänsteman:

Swedborg, E„ pol. mag. (t. o. m. den 15 februari 1947).

216

Riksdagsberättelsen.

I Jo: 26 Lokal: Riddargatan 12; tel. 61 53 79.

Angående kommitténs uppdrag, se 1945: I Jo 25 och 1946: I Jo 19.

Sammanträden ha under år 1947 intill den 1 december hållits med kommittén
i dess helhet under 2 dagar samt med arbetsutskott, sektioner eller
delegationer under omkring 25 dagar.

Kommittén har avlåtit följande utlåtanden eller betänkanden till Kungl.
Maj:t eller departementschef, nämligen den 23 januari 1947 angående järnväg
Köpmanholmen—Umeå m. in., den 16 april med utredning och synpunkter
på sågverksdriften i Norrland och förslag angående inrättande av
en central sågverksskola (SOU 1947: 32), den 13 maj angående dispositionen
av Salt- och Fetmyran i Norrbottens län, den 21 maj angående åtgärder vid
industrinedläggelse eller driftsinskränkning, som föranleder lokalt arbetskraftsöverskott,
den 4 juni angående utredning rörande lagstiftningsåtgärder
med syfte att begränsa antalet skogsfångs- och mulbetesservitut samt
underlätta tillkomsten av gemensamhetsskogar och gemensamhetsbeten, den
19 juni med anledning av yttranden över kommitténs betänkande angående
vissa åtgärder till förbättrande av transportförhållandena i Norrland samt
den 20 november angående ett rikssjukhus i Norrland (SOU 1947: 70).

Härjämte har kommittén avgivit andra utlåtanden över olika till kommittén
remitterade betänkanden eller i andra ärenden. Kommitténs uppdrag
att övervaka den verksamhet, som bedrives av de lokala jordnämnderna i
Västernorrlands och Norrbottens län, har föranlett vissa åtgärder från kommitténs
sida.

I början av år 1948 torde kommittén avgiva betänkande angående isbrytningens
ordnande längs norrlandskusten samt vissa utredningar berörande
kostfrågan i Norrland m. m.

Principbetänkande angående den statliga norrlandspolitiken beräknas
kunna bli färdigställt under första månaderna av år 1948.

27. Utredning av vissa frågor beträffande lapparna m. m. (1945: I 27; 1946:

I: 20; 1947: I 20).

Tillkallad enligt beslut av Kungl. Maj :t den 28 januari 1944 att enligt
föredragande statsrådets närmare bestämmande verkställa utredning och avgiva
förslag rörande vissa frågor beträffande lapparna in. m.:

Berglöf, L., f. d. generaldirektör.

Lokal: Engelbrektsgatan 13; tel. 11 46 99.

Angående utredningsmannens uppdrag, se 1945: I Jo 27.

Utredningsmannen har under år 1947 utfört vissa efterarbeten till den år
1946 framlagda utredningen angående vissa lägenhetsupplåtelser å kronomark
i Norrlands fjälltrakter samt den Kungl. Maj :ts proposition, som i anslutning
till sagda utredning avlåtits till 1947 års riksdag. Tillika ha i ett
stort antal till utredningsmannen överlämnade ärenden avgivits yttranden,
delvis av avsevärd omfattning. En resa har företagits till Norrland. Arbete
för uppdraget har under året pågått något över 5 månader.

217

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

För närvarande har utredningsmannen under behandling ett betydande J Jo; 29
antal remisser.

28. Kommittén för maskinell täckdikning (1945: I 32; 1946: I: 23;

1947: I 21).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 juni 1944 (se Postoch
Inrikes tidn. den 30 juni 1944):

Berglund, N. H., ingenjör, ordförande:

Almlöf, E. V., jordbrukskonsulent; :t

Moberg, H. A:son, direktör.

Experter:

Weibull, N, R. M., civilingenjör;

Andersson, E. Y., agronom;

Norrgård, A., jordbrukskonsulent.

Sekreterare:

Larsen, H. R., agronom.

Lokal: Jordbrukstekniska institutet; tel.: Uppsala 250 80.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1945: I Jo 32.

Kommittén har under år 1947 hållit ett sammanträde. Under kommitténs
ledning ha försök med täckdikesgrävmaskiner utförts av jordbrukstekniska
institutet. Dessutom ha genom kommitténs försorg studier av sådana maskiner
utförts i stor skala sedan juni 1947, då moderna amerikanska täckdikkesgrävmaskiner
av olika fabrikat började komma till vårt land. Enligt kommitténs
förmenande böra på grund av den betydelse, som olika jordmånsoch
väderleksförhållanden kunna hava för användbarheten av maskinell
täckdikning, dessa undersökningar fortsätta ännu ett år.

29. Utredning rörande yrkesutbildning inom jordbruket och skogshanteringen
(1946:1 29; 1947:1 25).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 7 december 1945
samt den 14 februari 1947 (se Post- och Inrikes tidn. den 21 december 1945):

Lindberg, E. H., landshövding, ordförande;

Arnegren, O. A. P:son, byråchef (fr. o. m. den 14 februari 1947);

Eklundh, B. E. H., förvaltare;

Held, G., ombudsman;

Mattsson-Mårn, L. H., docent;

Persson, I., agronom, led. av I kamm.;

Winroth, Ch„ förbundsordföraiide.

Sekreterare:

Söderqvist, C. G. F., byrådirektör.

Lokal: Valhallavägen 135; tel. 67 93 00.

Beträffande de ursprungliga direktiven för utredningen, se 1946: I Jo 29.

Åt de sakkunniga har departementschefen därjämte den 31 december 1946

218

Riksdagsberättelsen.

I Jo: 29 uppdragit att verkställa en översyn rörande den kursverksamhet, vartill
bidrag anvisas från reservationsanslaget till Bidrag till särskilda utbildningskurser,
och att i samband därmed till övervägande upptaga vissa av lantbruksstyrelsen
framlagda förslag om utvidgning av denna kursverksamhet.
Till de sakkunniga har vidare för att tagas under övervägande vid fullgörandet
av utredningsuppdraget överlämnats utredning med förslag angående
utbildning för skötsel av jordbruksmaskiner, avgiven av lantbruksstyrelsen
den 4 oktober 1946.

Under år 1947 intill den 1 december ha de sakkunniga sammanträtt in
pleno under 20 dagar. Särskilda delegationer för yrkesundervisningen inom
jordbrukets och skogsbrukets områden ha under samma tid sammanträtt
18 dagar.

De sakkunniga beräkna att under första hälften av år 1948 kunna framlägga
betänkande med förslag rörande flertalet av de frågor, som innefattas
i de sakkunnigas uppdrag.

30. 19i6 års sakkunniga för utarbetande av bestämmelser m. m. för fortbildningskurser
rörande jordbrukets rationalisering (1947: I 26).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 januari 1946 för
att utarbeta program och vidtaga i övrigt erforderliga anordningar för igångsättande
av fortbildningskurser rörande jordbrukets rationalisering:
Söderström, O. A. V., hovrättsråd, ordförande;

Myrbeck, K. D., professor;

Lange, N. G., statssekreterare.

Sekreterare:

Lundgren, J. B., lantmätare.

Lokal: Livsmedelskommissionen, Artillerigatan 42; tel. Livsmedelskommissionen.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1947: I Jo 26.

Genom de sakkunnigas försorg ha i januari och februari månad 1947 anordnats
två .fortbildningskurser, vardera omfattande sex dagar, för sammanlagt
omkring 200 tjänstemän.

Jämlikt beslut av 1947 års riksdag skola även kortare kurser anordnas
rörande jordbrukets rationaliseringsproblem för hushållningsällskapens
vandringsrättare, skogsvårdsstyrelsernas länsskogvaktare, lantmäteristatens
tekniska biträden samt lantbruksingenjörsorganisationens assistenter
och tekniska biträden, sammanlagt omkring 550 personer. De sakkunniga
äro för närvarande sysselsatta med förberedelser för dessa kurser, vilka
avses komma till stånd i början av år 1948.

De sakkunniga ha den 20 oktober 1947 avgivit utlåtande rörande framställning
från lantbruksstyrelsen angående fortbildningskurser för befattningshavare
hos hushållningssällskapen och vid lantbruksundervisningsanstalterna.

De sakkunnigas uppdrag beräknas kunna slutföras under år 1948.

219

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

31. 19i6 års tryckeriutredning (1947:1 28). f Jo: 32

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 januari 1946 för
att verkställa utredning och avgiva förslag angående organisationen av statens
reproduktionsanstalt m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 1 februari
1946):

Sverne, E. V., generaldirektör, ordförande;

Hernlund, C. A. V., överdirektör;

Leche, H. J., major;

Murray, C. A., byråchef;

Sandberg, A. G. N., byråchef;

Thunborg, T. F., direktör. *

Att såsom experter biträda de sakkunniga med vissa utredningsuppdrag
ha tillkallats:

Drewitz, R., disponent (t. o. m. den 31 maj 1947);

Lindholm, G. A., tryckeriintendent.

Sekreterare:

Edling, N. P. J., kanslichef.

Lokal: kammarkollegiet; tel. 23 45 60 (sekr. 10 55 91).

Under år 1947 har utredningen hållit fyra sammanträden.

Utredningen har under året fortsatt tidigare påbörjade undersökningar
rörande de ekonomiska betingelserna för tryckning, distribution och försäljning
av officiella kartor samt angående det statliga blankettrycket. Sedan
dessa undersökningar avslutats, kommer utredningen att på grundval
av det material, som härigenom erhållits, överväga frågan om kart- och
blankettryckets lämpligaste anordning, varvid beträffande karttrycket jämväl
förhandlingar med generalstabens litografiska anstalt torde komma i
fråga. I samband därmed kommer utredningen att taga ställning till spörsmålet
om statens reproduktionsanstalts arbetsuppgifter och organisationsform.

Utredningsuppdraget beräknas bliva slutfört under år 1948.

32. Utredning rörande indragning av ströängar å kronomark ovan odlingsgränsen
inom Norrbottens län, m. m. (1947: I 29).

Tillkallad genom Kungl. Maj :ts beslut den 8 februari 1946 att verkställa
utredning och avgiva förslag rörande indragning av ströängar a kronomark
ovan odlingsgränsen inom Norrbottens län in. m.

Berglöf, L., f. d. generaldirektör.

Lokal: Engelbrektsgatan 13; tel. 11 46 99.

Under tiden den 15 september—den 8 oktober 1947 ha hållits sammanträden
med jordbruksbefolkningen i lappmarkssocknarna inom Norrbottens
län samt i socknarna ovan och omkring odlingsgränsen i Västerbottens läns
lappmarker. Vissa sammanställningar av materialet i ärendet ha utförts och
. arbetet på det blivande betänkandet har påbörjats.

Arbete för uppdraget har under året pågått något över 2 månader.

220

Riksdagsberättelsen.

I Jo: 33 33. Utredning rörande frågan om rationaliseringens inverkan på jordbrukets
arbetskostnader m. m. (1947:134).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 maj 1946 att
verkställa utredning rörande frågan om rationaliseringens inverkan på jordbrukets
arbetskostnader jämte de spörsmål, som äga samband därmed:
Söderström, O. A. V., hovrättsråd, ordförande;

Andersson, A., sekreterare;

Bonow, K. D. M., fil. lic., organisationschef (t. o. in. den 21 maj 1947);
Cederwall, G. F. E., fil. lic. (fr. o. m. den 21 maj 1947);

Meidner, R„ fil. kand.;

Stensgård, A. A. H., direktör.

Experter vid vissa undersökningar:

Svärdström, K. F., docent;

Holmström, S. J. R., agron. lic.

Sekreterare:

Olsson, K. H., byråchef.

De sakkunniga ha under år 1947 intill den 1 december hållit 12 sammanträden.

På de sakkunnigas uppdrag har docenten Svärdström verkställt en undersökning
av arbetsåtgång och arbetskostnader inom jordbruket. Kommittén
har vidare, med biträde av licentiaten Holmström, verkställt en utredning
rörande jordbrukets kostnader för maskiner och redskap och i anslutning
därtill företagit en inventering av tillverkningen och försäljningen
av lantbruksmaskiner under åren 1938—1946. Dessutom ha utredningar
verkställts rörande dels jordbrukets kostnader för grundförbättringar, dels
dess inkomster av fältmässiga köksväxtodlingar samt av fruktodlingar. Resultaten
av dessa utredningar föreligga tills vidare i form av preliminära
promemorior.

Kommittén har med skrivelse den 1 mars 1947 till statens livsmedelskommission
överlämnat då föreliggande promemorior rörande dels arbetsåtgång
och arbetskostnader inom jordbruket, dels jordbrukets kostnader för
grundförbättringar, ävensom meddelat en på grundval av dittills föreliggande
utredningsarbeten verkställd uppskattning av jordbrukets kostnader
för maskiner och redskap under år 1947/48. Det sålunda överlämnade utredningsmaterialet
har därefter utnyttjats vid uppgörandet av jordbrukets
inkomst- och kostnadskalkyl för år 1947/48.

34. Utredning rörande ladugårdskontroll m. m. (1947:136).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1946 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande kontrollföreningsverksamheten
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 11 juli 1946):

Liedberg, C. G., godsägare, led. av II kamm., ordförande;

Bengtsson, B. N., kontrollassistent;

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

221

Borg, A. W., länsveterinär; I Jo; 35

Johansson, N. I., lantbrukare, led. av II kannn.;

Lagerlöf, N. P., professor;

Ryde, B. H., byrådirektör.

Sekreterare:

Rodhe, S. O., sekreterare.

Lokal: Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap, Uddevalla; tel.:

Uddevalla 12150 (sekreteraren).

Beträffande utredningens uppdrag, se 1947:1 Jo 36.

Under år 1947 intill den 14 november har utredningen hållit 6 sammanträden
om tillhopa 17 sammanträdesdagar.

Utredningen har företagit en resa i Skåne och Danmark för studier av
den artificiella inseminationsverksamheten bland nötkreatur. Vidare har
utredningen haft överläggningar med olika sakkunniga rörande ladugårdskontroll
och nyssnämnda verksamhet. Genom utredningens försorg ha vissa
försök med s. k. besättningskontroll utförts. Utredningen har därjämte avgivit
utlåtanden i vissa ärenden.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1948.

35. Naturskyddsutredningen (1947:139).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 september 1946
för att verkställa utredning rörande lagstiftning angående naturskyddet
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 15 oktober 1946):

Elliot, K. E., president, ordförande;

Dahlbeck, N., fil. d:r, sekreterare i svenska naturskyddsföreningen;

Florin, C. R., professor;

Gustafson, K. Hj., lantbrukare, led. av II kamm.;

Lindström, S. A., arkitekt;

Nilsson, G. H., kraftverksdirektör;

Westman, K. J. A., byråchef.

Sekreterare:

Spens, E. W., greve, hovrättsassessor.

Lokal: Artillerigatan 42; tel.: Livsmedelskommissionen (sekreteraren).

Beträffande direktiven för utredningen, se 1947: I Jo 39.

Utredningen har den 18 mars 1947 avgivit yttrande över en framställning
angående Sveriges deltagande i det internationella naturskyddsarbetet.

Sedan riksdagen i skrivelse den 14 juli 1947, nr 484, anhållit, bland annat,
att Kungl. Maj :t måtte låta verkställa utredning om på vad sätt samhällsintresset
bäst skulle kunna tillvaratagas i grustäkter, har Kungl. Maj :t
uppdragit åt naturskyddsutredningen att vid fullgörande av dess uppdrag
taga förevarande spörsmål under övervägande.

Utredningen har under år 1947 sammanträtt 24 dagar. Utredningsmännen
ha företagit studieresor i Skåne, Danmark och Norrland.

Utredningsarbetet beräknas bliva avslutat under år 1948.

222

Riksdagsberättelsen.

I Jo: 36 36. Utredning rörande vissa fiskerättsliga förhållanden inom Västerbottens

och Norrbottens län (1947:1 40).

Tillkallad jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 1 november 1946 för att verkställa
utredning och avgiva förslag rörande vissa fiskerättsliga förhållanden
i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker (jfr I Jo 2):

Berglöf, L„ f. d. generaldirektör.

Lokal: Engelbrektsgatan 13; tel.: 11 46 99.

Under år 1947 ha vissa arkivutredningar och andra förarbeten utförts.
Tillika har under tiden den 15 september—den 8 oktober hållits sammanträden
med befolkningen i lappmarkssocknarna i Norrbottens län samt i
socknarna ovan och omkring odlingsgränsen i Västerbottens läns lappmarker.

Arbetet för uppdraget har under året pågått något över 5 månader samt
kan väntas bliva avslutat under år 1948.

37. 19A7 års centrala lantbrukskommitté jämte de under denna verksamma
lokala lantbrukskommittéerna.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 juni 1947:

a) såsom central utredningskommitté:

Hammarskjöld, B. G. Hj., landshövding, ordförande;

Andersson, K. A. M., hemmansägare, led. av II kamm.;

Jönsson, N. O., disponent, led. av II kamm.;

Ytterborn, G. R., överdirektör;

Norberg, R. E., statskommissarie;

Wetterhall, H. C. B., bitr. överlantmätare;

Berg, S. G. G:son, egnahemsdirektör.

Sekreterare:

Lundgren, J. B., lantmätare.

Biträdande sekreterare:

Dahlstrand, S. G. E., lantmätare.

Lokal: Livsmedelskommissionen, Artillerigatan 42; tel. Livsmedelskommissionen.

b) såsom lokala utredningskommittéer inom varje hushållningssällskaps
område:

Stockholms stads och låns hushållningssällskaps område:

Levinson, K. S., landshövding, ordförande;

Andersson, J. A., bankofullmäktig, led. av II kamm.;

Carlsson, K. M., sekreterare;

Lundgren, J. B., lantmätare.

Uppsala låns hushållningssällskaps område:

Kjellman, G. H., landshövding, ordförande;

Elmrot, A. E., lanstingsman;

Nystedt, S. H. L„ sekreterare;

Stensgård, W. T. M„ egnahemsdirektör.

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

223

Södermanlands läns hushållningssällskaps område: J Jqj 37

Hammarskjöld, B. G. Hj., landshövding, ordförande;

Andersson, K. O. H., lantbrukare, led. av II kamm.;

Norlin, H., landstingsman;

Träpja, S. J. F., egnahemsdirektör.

Östergötlands läns hushållningssällskaps område:

Hamilton af Hageby, C. F. H., landshövding, ordförande;

Hedborg, H., godsägare;

Hermansson, J. A., hemmansägare, led. av II kamm.;

Bjernhed, J. T., egnahemsassistent.

Jönköpings läns hushållningssällskaps område:

Ekblom, O., landhövding, ordförande;

Andersson, K. A. M., hemmansägare, led. av II kamm.;

Berg, N. R., godsägare;

Larsson, A. E., egnahemsdirektör.

Kronobergs läns hushållningssällskaps område:

Bergquist, Th. E. N., landshövding, ordförande;

Ericsson, O., egnahemsdirektör;

Gustafson, K. Hj., lantbrukare, led. av II kamm.;

Svensson, G. Hj., lantbrukare, led. av II kamm.

Kalmar låns norra hushållningssällskaps område:

Arnberg, K. G. T., överlantmätare, ordförande;

Wagnsson, R., landshövding (fr. o. m. den 28 november 1947);

Björk, E., stationskarl;

Gustafsson, H., egnahemsdirektör;

Westberg, B., sekreterare.

Kalmar låns södra hushållningssällskaps område:

Arnberg, K. G. T., överlantmätare, ordförande;

Wagnsson, R., landshövding (fr. o. m. den 28 november 1947);

Herbe, G. H., egnahemsdirektör;

Karlsson, G., nämndeman;

Tornegård, O. S., lantbrukare.

Gotlands läns hushållningssällskaps område:

Nyländer, O. E., landshövding, ordförande;

Arvidsson, B., landstingsman;

Ljunggren, B. J. O., husdjurskonsulent;

Olofsson, A. G., sekreterare.

Blekinge läns hushållningssällskaps område:

Lindeberg, E. F. L., landshövding, ordförande;

Andersson, O., lantarbetare;

Larsson, L. G. E., egnahemsdirektör;

Thomasson, O., lantbrukare.

Kristianstads läns hushållningssällskaps område:

Svantesson, N., överlantmätare, ordförande;

Westling, P. W. N., landshövding (fr. o. m. den 28 november 1947);

224

Riksdagsberättelsen.

I Jo: 37 Andreasson, C., landstingsman;

Carlsson, N., egnahemsdirektör;

Jönsson, N., lantbrukare.

Malmöhus låns hushållningssällskaps område:

Thomson, A. N., landshövding, ordförande;

Lanke, B. T., sekreterare;

Ohlsson, W., egnahemsdirektör;

Ohlsson, J., kommunalnämndsordförande.

Hallands läns hushållningssällskaps område:

Johansson, R., landshövding, ordförande;

Klinker, K., godsägare;

Månsson, N. C., sekreterare;

Persson, R. V., läderarbetare, led. av II kamm.

Göteborgs och Bohus låns hushållningssällskaps område
Jacobsson, M. F., landshövding, ordförande;

Karlsson, K. G., lokalredaktör, led. av I kamm.;

Rodhe, S. O., sekreterare;

Spetz, G., lantbrukare.

Älvsborgs läns norra hushållningssällskaps område:
Lundvik, V. G., landshövding, ordförande;

Dahlström, J. E., egnahemsassistent;

Faust, C. W., sekreterare;

Svensson, K. O., lantbrukare.

Älvsborgs läns södra hushållningssällskaps område:
Lundvik, V. G., landshövding, ordförande;

Lundgren, R., lantbrukare;

Persson, K., kommunalnämndsordförande;

Persson, K. A., jordbrukskonsulent.

Skaraborgs läns hushållningssällskaps område:
Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande;

Andersson, A. S., lantbrukare;

Enderstein, P. E., sekreterare;

Heljegård, S. G., egnahemsdirektör.

Värmlands läns hushållningssällskaps område:

Westling, E. A., landshövding, ordförande;

Nordström, H. E., byggnadsarbetare, led. av II kamm.;

Tobé, E. I., distriktslantmätare;

Werner, O. E., hemmansägare, led. av II kamm.

Örebro läns hushållningssällskaps område:

Olsson, K. J., landshövding, led. av I kamm., ordförande;
Hultgren, N. J., sekreterare;

Jansson, A., landstingsman;

Ståhlberg, H., egnahemsdirektör.

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

225

Västmanlands läns hushållningssällskaps område: J Jq; 37

Jonsson, P. C., landshövding, ordförande;

Nilsson, T. K., egnahemsdirektör;

Westerdahl, R. H. L., godsägare;

Widner, G. V., f. verkstadsarbetare, led. av I kamm.

Kopparbergs låns hushållningssällskaps område:

Andersson, G. H., landshövding, led. av II kamm., ordförande;

Augustinsson, K. R., sekreterare;

Ericsson, E., småbrukare, led. av II kamm.;

Eriksson, E. H., agronom, rektor för lantmannaskolan vid Vassbo.

Gävleborgs läns hushållningssällskaps område:

Sandler, R. J., landshövding, led. av I kamm., ordförande;

Jonsson, J. N., hemmansägare, led. av I kamm.;

Sjölund, E. O., jordbrukskonsulent;

Söderhjelm, S. F. B., sekreterare.

Västernorrlands läns hushållningssällskaps område:

Stattin, J. R., landshövding, ordförande;

Berg, S. G. G:son, egnahemsdirektör;

Norén, E. W., jordbrukare, led. av II kamm.;

Tjällgren, O. L., lantbrukare, led. av I kamm.

Jämtlands läns hushållningssällskaps område:

Löfgren, T. E., landshövding, ordförande;

Agerberg, N., sekreterare;

Jonsson, J. S., skogsarbetare, led. av II kamm.;

Pålsson, P. O., häradsdomare.

Västerbottens läns hushållningssällskaps område:

Lindberg, E. H., landshövding, ordförande;

Dannborg, N. J., egnahemsdirektör;

Sandberg, O. E., hemmansägare, led. av II kamm.;

Svedberg, A. L., småbrukare, led. av I kamm.

Norrbottens läns hushållningssällskaps område:

Lövgren, O. W., landshövding, ordförande;

Hellgren, R., lantbrukare;

Sander, T. A. O., distriktslantmätare;

Sundberg, H., hemmansägare, led. av I kamm.

Efter framställning från centrala lantbrukskommittén har chefen för
jordbruksdepartementet tillkallat byråchefen i lantbruksstyrelsen E. A.
Granström, byråsekreteraren hos egnahemsstyrelsen S. S. G. Lindström samt
sekreteraren hos statens livsmedelskommission P. E. Ekström att såsom experter
biträda kommittén med vissa utredningsuppdrag.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens yttrande till
statsrådsprotokollet den 20 juni 1947. Sedan en sammanfattande redogörel 15

Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 sand.

Riksdagsbcrättelsen.

226

Riksdag sberättelsen.

I Jo: 37 se lämnats för riksdagens beslut med anledning av propositionen nr Ib till
1947 års riksdag i fråga om rationaliseringsverksamhetens organisation m.
in., anförde departementschefen bland annat följande.

Av den nu lämnade redogörelsen framgår att lika litet i fråga om centralorganet
som i fråga om länsorganen föreligger något i detalj utformat organisationsförslag.
Härmed sammanhängande spörsmål ha förutsatts skola bliva
föremål för skyndsam utredning av särskilda sakkunniga. Det har härvid
förutsatts att dels en centralkommitté dels underavdelningar i de olika hushållningssällskapsområdena
tillsättas. Rörande underavdelningarnas utredningsuppdrag
framhålles i jordbrukspropositionen bland annat följande.

Dessa underavdelningar böra bland annat på grundval av sin kännedom
om förhållandena i vederbörande område göra preliminära beräkningar rörande
personalbehovet vid lantbruksnämnderna ävensom vidtaga åtgärder
för anskaffande av lokaler åt nämnderna in. in. Förberedande överväganden
och åtgärder för lösande av nämndernas personalfrågor böra även ingå i
arbetet. Slutligen torde underavdelningarna bland annat även i den utsträckning
förhållandena medgiva böra vidtaga inledande åtgärder för igångsättande
av arbetet med regionalplaneringen.

De synpunkter, som sålunda böra vara vägledande för denna utredning
torde här sammanfattningsvis förtjäna återgivas. Länsorganens ställning
och de abetsuppgifter som i samband med rationaliseringen skola åvila dessa
organ bör närmare klargöras och riktlinjer för deras verksamhet uppdragas.
Såväl administrativa uppgifter som planläggningen av rationaliseringsarbetet
torde härvid böra uppmärksammas. I detta sammanhang torde vikt
böra fästas vid utvecklingsplaneringen och i främsta rummet dess första led,
den regionala planeringen, såsom en första etapp i en planmässig förbättringsverksamhet.
Såsom exempel på upprättande av dylika planer synes dels
den av 1942 års jordbrukskommitté avgivna promemorian i ämnet (SOU
1947: 18), dels den nyligen offentliggjorda undersökningen rörande jordbruket
och skogsbruket i Xedertorneå (SOU 1947:33) förtjäna beaktande. De
principer som böra följas vid tillsättande av de kommittéer, vilka skola
knytas till planeringsarbetet inom olika planeringsområden, torde i detta
sammanhang böra angivas.

Förslag om den ordning, som bör tillämpas vid handläggandet av sådana
byggnadsfrågor, som enligt det av riksdagen antagna förslaget till riktlinjer
för den framtida jordbrukspolitiken skola åvila rationaliseringsorganen, torde
vidare böra utarbetas. I anslutning härtill synes spörsmålet om formerna
för samordning av rationaliseringsorganens och de i proposition nr 235 av
statsrådet och chefen för socialdepartementet föreslagna bostadspolitiska
länsorganens byggnadsverksamhet böra bringas till lösning. Särskilt frågan
om byggnadskontrollens ordnande torde härvid böra utredas. För nu nämnda
utredningsuppgifter torde kontakt böra sökas med de för utredning av
frågan om den administrativa bostadspolitikens organisation av chefen för
socialdepartementet tillkallade sakkunniga.

Vid klargörandet av innebörden av här förevarande utredningsuppdrag
torde jag vidare få erinra dels om den sociala jordpolitiken, arrendeegnahems-
och arbetarsmåbruksverksamheten, vilken hittills handhafts av egnahem
sorganen, dels ock om frågan om sambruksföreningar, varom jag framdeles
har för avsikt att framlägga förslag. Vad den förstnämnda verksamheten
beträffar så äro bestämmelserna härom för närvarande föremål för översyn
av särskilda utredningsmän, vilka tillkallats jämlikt Kung]. Maj :ts bemyndigande
den 21 februari 1947. Enligt direktiven för dessa utredningsmän
förutsättes att en viss utvidgning av den sociala jordverksamheten skall
komma till stånd i framtiden bland annat i form av stöd för inrättande av

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 227

arrendeegnahem och av andelsladugårdar och för anskaffande av driftskrediter
åt mindre bemedlade företagare i jordbruket. Det nyssberörda förslaget
om lag om sambruksföreningar skulle också kunna medföra någon ökning
av verksamheten på den sociala jordpolitikens område. Eftersom de arbetsuppgifter
som härvid kunna uppkomma lämpligast torde få liänskjutas
till rationaliseringsorganen synes vid utarbetandet av här ifrågavarande organisationsförslag
jämväl dessa frågor höra uppmärksammas och samråd
sökas med nyssnämnda utredningsmän.

Sedan länsorganens uppgifter och befogenheter angivits och förhållandet
mellan dessa organ och det centrala rationaliseringsorganet preciserats torde
förslag böra framläggas rörande den erforderliga personalens omfattning,
sammansättning och anställningsförhållanden. Med utgångspunkt från de
synpunkter som i det föregående återgivits torde slutligen beträffande det
centrala rationaliseringsorganet organisationsförslag böra utarbetas, som
närmare klargöra arbetsuppgifter, befogenheter och personalbehov in. m.
samt upptaga beräkningar över erforderliga anslag för avlöningar och omkostnader.

Utredningsarbetet bör som förut framhållits bedrivas i sådan takt att definitiva
organiseringsförslag kunna underställas 1948 års riksdag.

Sedan organisationsförslaget framlagts torde behov komma att föreligga
av fortsatta utredningsarbeten. Bland annat synas planer böra uppgöras och
förberedelser vidtagas både centralt och inom länen så att rationaliseringsarbetet
skall kunna igångsättas och bedrivas enligt de nya riktlinjerna vid den
tidpunkt som av mig ursprungligen förutsatts nämligen den 1 juli 1948. Icke
minst rekryteringen av personal och tjänstemän torde kräva omsorgsfulla
förberedelser. Angeläget synes vara att i detta sammanhang anstalter träffas
för igångsättande av planeringsverksamheten då detta befinnes lämpligt.
Med hänsyn till dels den allt tydligare framträdande bristen på arbetskraft,
dels önskvärdheten av att i nuvarande konjunkturläge såvitt möjligt begränsa
statsutgifterna torde vid uppdragandet av riktlinjer för verksamheten
böra beaktas att denna verksamhet icke lär kunna forceras utan till en början
måste bedrivas med viss återhållsamhet. Detta innebär att de blivande
länsorganen i första hand torde få inrikta sig på att ombesörja det löpande
rationaliseringsarbetet i den mån och allt eftersom möjligheter till förstärkning
och förbättring av enskilda fastigheter och jordbruksföretag anmäla
sig. Den förberedande planeringsverksamheten, regionalplaneringen, torde
däremot icke kunna igångsättas i full utsträckning omedelbart utan synes
till en början få hållas inom en snävare ram, än som skulle kunna anses
önskvärt, om man bortsåge bland annat från den föreliggande bristen på experter
och kvalificerade befattningshavare. Överhuvud taget synes det vid
uppdragandet av riktlinjer för planeringsverksamheten vara av vikt att intimt
samarbete äger rum mellan den centrala utredningskommittén och lokalkonnnittéerna,
så att denna verksamhet redan från början kan anpassas
efter de lokala förhållandena.

Centrala lantbrukskonnnittén har intill den 21 november 1947 sammanträtt
i plenum 7 gånger under sammanlagt 21 dagar samt därjämte företagit
studieresor till Norrbottens samt Kristianstads och Blekinge län. Jämlikt
departementschefens bemyndigande anordnades den It oktober 1947 i Stockholm
eu konferens, i vilken deltogo, förutom centralkommitténs ledamöter,
två representanter för var och en av de 2(5 lokala kommittéerna.

Samråd har fortlöpande ägt rum med ett flertal andra utredningskommittéer
samt olika myndigheter och personalsammanslutningar.

I Jo

228 Riksdagsberättelsen.

Kommittén har på grund av remiss avgivit underdånigt utlåtande den 13
september 1947 angående avvecklingen av lokala jordnämnden i Norrbottens
län samt den 7 oktober 1947 angående bidrag till markkar tering och
kalkanvändning.

Kommittén har i december månad 1947 framlagt förslag rörande de delar
av utredningsuppdraget, som böra underställas 1948 års riksdag. Under
första delen av år 1948 torde kommitténs arbete huvudsakligen komma att
omfatta utarbetande av förslag till författningsbestämmelser angående lån
och bidrag för jordbrukets rationalisering, förslag till instruktioner in. in.
för verksamheten i lantbruksnämnderna och lantbruksstyrelsen samt övriga
förberedelser för den nya organisationens ikraftträdande.

Utredningsarbetet torde komma att avslutas omkring den 1 juli 1948.

38. Utredning om ny lagstiftning angående häradsallmänningar och allmänningsskogar
i Norrland och Dalarna m. in.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1947 (se
Post- och Inrikes tidn. den 19 juli 1947)

dels såsom utredningsman:

Fallenius, B. A., landshövding;

dels ock såsom sakkunniga att med utredningsmannen deltaga i överläggningar
i ämnet:

Andersson, S., ordförande i Älvdalens besparingsskog;

Berglund, H., for stmästare;

Carlsen, C. G., länsjägmästare;

Ekman, S., jägmästare;

Johansson, E„ hemmansägare;

Wigelius, A., jägmästare.

Lokal: Drottninggatan 89; tel. 30 02 43.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelande av förenämnda bemyndigande. Departementschefen yttrade
därvid, efter att ha erinrat om skogsstyrelsens förslag till ny skogsvårdslag
(SOU 1946: 41), bland annat.

Vid behandlingen av skogslagstiftningen har det uppenbarligen icke varit
möjligt för skogsstyrelsen att enbart ur skoglig synpunkt upptaga till övervägande
lagarna angående häradsallmänningar och ailmänningsskogar i
Norrland och Dalarna med hänsyn till den utformning denna lagstiftning
fått. Emellertid finner jag det knappast längre påkallat att häradsallmänningarna
samt allmänningsskogarna i Norrland och Dalarna skola vara underkastade
andra skogliga bestämmelser än dem som gälla för övriga icke
statliga eller ecklesiastika skogar. Skäl synas tala för att även dessa skogar
komma att lyda under allmänna skogsvårdslagen såsom skogsstyrelsen föreslagit
ifråga om städernas skogar och allmänna inrättningars skogar. Jag
vill erinra att övriga kommunskogar äro införda under den allmänna skogsvårdslagen.

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 229

Det synes önskvärt att lagarna om häradsallmänningar samt allmännings- J Jqj 39
skogar i Norrland och Dalarna underkastas en översyn även ur andra synpunkter
än de rent skogliga. Dessa lagar innefatta ett flertal bestämmelser
av rent administrativ natur, som, i den mån de icke kunna anses helt onödiga
eller i varje fall onödigt stränga och stela, lämpligen borde överföras
antingen till en administrativ författning eller till reglementena. Det torde
icke vara uteslutet att en viss decentralisering till lokala myndigheter eller
ägarna själva av skogarnas förvaltning och handhavande utan olägenhet
kunde komma till stånd. Jag avser däremot icke att i detta sammanhang till
övervägande upptaga frågan om skogarnas rättsliga ställning, vilken får anses
avgjord genom den nu gällande lagstiftningen. Vissa skäl synas emellertid
tala för att undersöka, om icke en friare användning av skogsavkastningen
kan medgivas utan att ägarnas rätt trädes för när.

I skattehänseende har varje häradsallmänningsskog och allmänningsskog
betraktats såsom en skatteobjekt. Hade dessa skogar skiftats mellan delägarna
och alltså icke sammanhållits som gemensamhetsskogar, torde beskattningen
av desamma ofta icke drabbat ägarna med samma tyngd som
nu. Detta problem berör emellertid icke endast dessa skogar utan måste
även beaktas såvitt angår andra gemensamhetsskogar. Särskilt torde detta
spörsmål få ökad betydelse, därest möjligheter skulle öppnas att i samband
med den tillämnade rationaliseringen av det svenska jordbruket i större omfattning
bilda gemensamhetsskogar. Med hänsyn härtill synes denna fråga
förtjänt av uppmärksamhet även i detta sammanhang.

39. Utredning rörande frågan om samhällsintressets bevarande i samband
med exploatering av Fjärås Dräcka.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 oktober 1947 (se
Post- och Inrikes tidn. den 27 oktober 1947):

Elliot, K. E., president, ordförande;

Dahlbeck, N., fil. d:r;

Lindström, S. A., arkitekt.

Lokal: Hovrätten för Nedre Norrland; tel. Sundsvall 57 250.

Utredningsuppdraget avser följande: Fjärås Bräcka är en grusås, belägen
i Fjärås socken av Hallands län. Den mellersta delen tillhör Gåsevadholms
fideikommiss. Den norr därom belägna delen tillhör järnvägsstyrelsen, som
använder sin mark för uttagning av ballastgrus. Söder om fideikommissets
mark har vägförvaltningen i Hallands län förvärvat ett för grustäkt avsett
område. Den 6 mars 1946 hemställde riksantikvarieämbetet, att länsstyrelsen
i Hallands län måtte med stöd av 3 § lagen om fornminnen fastställa
gränser för ett till fideikommisset hörande vid Fjärås Bräcka beläget fornininnesområde,
som hotades av grustäkt. Sedan länsstyrelsen fastställt vissa
gränser för fornminnesområdet, har riksantikvarieämbetet besvärat sig häröver
hos Kungl. Maj :t. Den 12 december 1946 anhöll innehavaren av fideikommisset
om Kungl. Maj :ts tillstånd att försälja del s. k. Fjärås grustag;

230

Riksdag sberättelsen.

1 Jo: 39 avsikten var att köparna skulle exploatera grustaget. Den 26 februari 1947
hemställde vetenskapsakademien om expropriation av till fideikommisset
hörande område av Fjärås Bräcka i och för fridlysning jämlikt lagen angående
naturminnesmärkens tredande. Alla tre ärendena äro beroende på
Kungl. Maj :ts prövning. Vidare har riksdagen i skrivelse den 14 juli 1947,
nr 484, med anledning av motion, däri hemställts om anvisande av ett reservationsanslag
å 200 000 kronor för inlösen av Fjärås Bräcka, anhållit att
Kungl. Maj:t måtte föranstalta om utredning på vad sätt samhällsintresset
bäst skulle kunna tillvaratagas i våra grustäkter.

I sitt anförande till statsrådsprotokollet vid utverkande av Kungl. Maj :ts
bemyndigande att låta verkställa nu ifrågavarande utredning framhöll chefen
för jordbruksdepartementet, att av vad som sålunda förevarit framginge,
att här förelåge en konflikt mellan olika intressen. Ä ena sidan torde
nämligen starka skäl ur fornminnessynpunkt och med hänsyn till att betydande
naturskönhetsvärden skulle spolieras tala för att Fjärås Bräcka så
vitt möjligt bevarades i sitt nuvarande tillstånd. Jämväl vetenskapliga synpunkter
sammanhängande med områdets säregna geologi hade åberopats
härtör. Å andra sidan kunde det vara förenat med avsevärda ekonomiska
olägenheter såväl för samhället som för enskilda att avstå från utnyttjandet
av den naturtillgång, som grusförekomsten utgjorde. Då redan ganska betydande
grusuttag kunnat äga rum i de delar av Fjärås Bräcka som tillhörde
statens järnvägar, kunde det måhända icke anses rimligt att utan vidare
avvisa exploatering i samma syfte av områden som tillhörde enskilda markägare.
En utredning av frågan huruvida och på vad sätt en avvägning kunde
åstadkommas mellan de motstridiga intressen, som här gjorde sig gällande,
syntes i varje fall påkallad. Frågan om fastställande av gränser för ett fornminnesområde
vore föremål för regeringsrättens prövning. Däremot vore
spörsmålet om fridlysning av naturminnesmärken ännu vilande. På grund
härav borde i första hand undersökas om de kvarvarande delarna av Fjärås
Bräcka med hänsyn till naturskönhetsvärden på ett eller annat sätt borde
överföras i samhällets ägo för att bevaras i sitt hittillsvarande tillstånd.
Därest detta icke skulle anses rimligt, bland annat, emedan samhället kunde
komma att åsamkas alltför betungande ekonomiska förpliktelser gentemot
olika markägare, torde utredningen i stället böra inriktas på att angiva och
med parterna överenskomma om villkoren för en exploatering, som medförde
minsta möjliga skada å natur och fornminnen. Härvid torde det bland
annat bli fråga om att åstadkomma en gränsdragning mellan å ena sidan
de områden, som utan att alltför betydande värden förstördes kunde utnyttjas
för den tilltänkta grustäkten, och å andra sidan de delar av Fjärås
Bräcka, som det vore ett samhällsintresse att under alla omständigheter
bibehålla orörda och som därför borde ifrågakomma för fridlysning. I anslutning
härtill syntes riktlinjer böra uppdragas för de åtgärder som kunde
befinnas lämpliga för att så vitt möjligt återställa naturskönheten i de områden
som bleve föremål för exploatering och i varje fall förhindra uppkomsten
av mer eller mindre anskrämliga landskapsbilder. Detta borde gi -

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet. 231

ve t vis gälla även de delar av Fjärås Bräcka, som utnyttjats av statens järn- J JJ
vägar. Utredningen torde vidare böra undersöka och med parterna träffa
överenskommelse om de ekonomiska förpliktelser som staten eventuellt
måste ikläda sig för att i samhällets vård överföra de delar av Fjärås Bräcka,
vilka borde fridlysas och avsättas som naturminnesmärken. Utredningen
borde verkställas i samråd med en representant för vardera järnvägsstyrelsen
och innehavaren av Gåsevadholms fideikommiss.

Utredningen har hållit ett förberedande sammanträde på platsen, därvid
bland andra närvarit dels fideikommissarien, friherre C. O. Silfverschiöld
dels ock överingenjören H. Sandström såsom representant för järnvägsstyrelsen.

Handelsdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1947.

1. 1942 års sakkunniga för revision av förordningen angående explosiva
varor (1945: I 11; 1946: I 10; 1947: I 16).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 september 1942 (se
Post- och Inrikes tidn. den 9 oktober 1942):

Nauckhoff, S. A. G., fil. d:r, ordförande;

Anderson, J., järnhandlare;

Jonsson, C. A. D., lantbrukare, led. av II kamm.;

Thulin, G. Å. L., statspolisintendent;

Westrell, C. F., sprängämnesinspektör;

Nordzell, C. O. J., major.

Sekreterare:

Nilsson, S. J., landssekreterare.

Biträdande sekreterare:

Persson, S., t. f. förste kanslisekreterare.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1943: I H 15.

De sakkunniga ha färdigställt dels betänkande med förslag till ny förordning
angående explosiva varor in. in., dels ock förslag till kungörelse angående
statlig myndighets befattning med explosiva varor för krigsmaktens behov.
Betänkandet beräknas bliva färdigtryckt i början av år 1948.

Uppdraget är därmed slutfört.

2. 1943 års sjöbefälssakkunniga (1945: I 14; 1946: I 12; 1947: I 18).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bernyndiganden dels den 30 juni 1943 för
att verkställa utredning rörande utbildningen av fartygsbefäl (nautiska utredningen)
och maskinbefäl (maskintekniska utredningen) för handelsflottan
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den
7 juli 1943), dels ock den 1 februari 1946 för att verkställa utredning rörande

232

Riksdagsberåttelsen.

I H: 2 sådana med sjöbefälsutbildningen sammanhängande frågor, som angå utbildningens
organisation (organisationsutredningen) (se Post- och Inrikes
tidn. den 13 februari 1946):

Nautiska utredningen:

Löwbeer, N. T., generaldirektör, ordförande;

Böös, G. M. E., kommerseråd;

Gorthon, S., skeppsredare;

Osvald, G. S., hamndirektör.

Maskintekniska utredningen:

Löwbeer, N. T., generaldirektör, ordförande;

Böös, G. M. E. kommerseråd;

Gorthon, S., skeppsredare;

Söre, A., förbundsordförande.

Organisationsutredningen:

Löwbeer, N. T., generaldirektör, ordförande;

Böös, G. M. E., kommerseråd;

Gorthon, S., skeppsredare;

Osvald, G. S., hamndirektör;

Söre, A., förbundsordförande;

Bergström, C. A., rektor för navigationsskolan i Stockholm.

Sekreterare:

Harland, E., jur. kand.

Biträdande sekreterare:

Asplund, T., t. f. byråsekreterare.

Beträffande de sakkunnigas ursprungliga uppdrag, se 1944: I H 15.
Utredningen har den 30 april 1947 avlämnat betänkande med förslag angående
utbildning av befäl för handelsflottan m. m. (SOU 1947: 31).
Uppdraget är därmed slutfört.

3. Sakkunniga för utredning av frågan om revision av förordningen angående
handel med vissa begagnade föremål m. m. (1946: I 14; 1947: I 19).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 juni 1945 (se Postoch
Inrikes tidn. den 9 juli 1945):

Alexanderson, K. E„ revisionssekreterare, t. f. byråchef, ordförande;
Behrman, B. W., häradshövding;

Carlsson, B. A. B., fattigvårdsinspektör;

Landahl, B., advokat;

Lewenhaupt, G., greve, advokat;

Lindberg, B. R., grosshandlare;

Zetterquist, A. F., polisintendent.

Sekreterare:

Vogel, L. V., sekreterare.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1946: I H 14.

Under år 1947 ha de sakkunniga hållit ett sammanträde.

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

233

De sakkunniga ha den 10 mars 1947 avgivit betänkande med förslag till £ J£
ändrad lagstiftning angående handel med skrot, lump och begagnat gods
(SOU 1947: 22).

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Utredning rörande utvidgning av verksamheten vid handelshögskolan i

Göteborg (1947: I 26).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 januari 1946 (se
Post- och Inrikes tidn. den 4 februari 1946):

Wijkander, Th., direktör, ordförande;

Adler, A., direktör;

Bengtsson, Th., bankdirektör;

Boman, H., direktör;

Carlsson, G., generalkonsul;

Dahlström, A., överförmyndare;

Ekman, C., konsul;

Gabrielson, A., direktör;

Karlsson, G., redaktör, led. av I kamm.;

Petri, B., t. f. statssekreterare;

Wetter, E., konteramiral, led. av I kamm.

Expert:

Carlson, S. L„ professor.

Sekreterare:

Uddenberg, R. F„ sekreterare.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1947: I H 26.

Utredningen har den 19 mars 1947 avlämnat betänkande med förslag i
ämnet (stencilerat).

Uppdraget är därmed slutfört.

5. 1946 års stuveriutredning (1947: 1 27).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 mars 1946 för att
verkställa utredning rörande stuverirörelsens sysselsättnings- och effektivitetsproblem
(se Post- och Inrikes tidn. den 20 mars 1946):

Björnberg, A., fil. d:r, ordförande;

Ericsson, C. E., direktör, led. av I kamm.;

Hagberg, G., d:r phil.;

Jungen, E., överlärare;

Norrblom, J. W., ombudsman;

Pettersson, A. H., ombudsman;

Svennberg, T., civilingenjör.

Expert:

Collet, J., fil. lic.

Sekreterare:

Gårdstedt, B., notarie.

Riksdagsberättelsen.

I II: 5 Beträffande utredningens uppdrag se 1947: I H 27.

Utredningen har den 17 april 1947 avlämnat betänkande angående stuveriverksamheten
i svenska hamnar (SOU 1947:28).

Uppdraget är därmed slutfört.

6. 1946 års möbelutredning (1947:1 28).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 mars 1946 för att
verkställa utredning om en effektivisering av produktion och distribution
inom möbelbranschen (se Post- och Inrikes tidn. den 4 april 1946):

Alm, Ulla G., redaktör, led. av I kamm., ordförande;

Edstam, H., direktör;

Engstrand, A., ombudsman;

Martins, J., disponent;

Staaf, S., arkitekt;

Svedberg, E., arkitekt.

Experter:

Andersson, Kaj, redaktör;

Huldt, Å., rektor;

Johansson, Hertha, fru;

Kalderén, R., direktör;

Larsson, Lena, arkitekt;

Lewén-Eliason, Anna-Lisa, fru;

Lilliehöök, Eleonore, fru;

Ljung, E., direktör;

Löfving, J., fabrikör;

Mellberg, O., ombudsman;

Möller, J., disponent;

Tegvall, O., kalkylator.

Sekreterare:

Ragnå, N„ sekreterare i statens avtalsnämnd.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1947: IH 28.

Utredningen har den 19 augusti 1947 avgivit betänkande (SOU 1947: 52).
Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer, som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1948.

7. Exportkreditnämnden (1945:1 5; 1946:15; 1947:1 14).

Nämnden tillsattes av Kungl. Maj :t den 26 juni 1933. På densamma ankommer
prövning och avgörande av frågor om statsgaranti för exportkredit
m. m. jämlikt kungörelsen den 26 maj 1939 (SFS nr 214), vilken senast
genom kungörelsen den 30 juni 1947 (SFS nr 338) erhållit fortsatt giltighet
till och med den 30 juni 1948.

Exportkreditnämndens sammansättning under år 1947.
a) ledamöter:

Björck, K. A. W., generaldirektör, ordförande;

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

235

Sohlman, R., envoyé, vice ordförande t. o. in. den 30 juni 1947; £ §

Böök, K. E., envoyé, vice ordförande fr. o. in. den 1 juli 1947;

Eckerberg, E. L„ regeringsråd (t. o. in. den 23 januari 1947);

Petri, B. A. W., t. f. statssekreterare (fr. o. m. den 24 januari 1947);

Lilja, C. B., bankdirektör;

Vinell, K. T., handelsråd, verkst. direktör i Sveriges allmänna exportförening; Forsman,

K. H. G., verkst. direktör i svenska lantmännens riksförbund;

Frick, B. R., verkst. direktör i exportkreditnämnden och i aktiebolaget industrikredit;

b) suppleanter:

Ljungberger, B. G., vice verkst. direktör i Sveriges allmänna exportförening;
Holmberg, G. A., verkst. direktör i Sveriges slakteriförbund;

Brusewitz, S. I., direktör i statens handelskommission (t. o. in. den 30 juni
1947);

de Besche, H. W. A., direktör i statens handelskommission (fr. o. in. den
1 juli 1947);

Holmgren, H. K. H., t. f. expeditionschef (fr. o. m. den 1 juli 1947).

Under år 1947 ha tjänstgjort såsom verkställande direktör ledamoten i
nämnden B. R. Frick och som sekreterare förste kammarskrivaren i Sveriges
riksbank Å. G. V. Zander. 1 nämndens kansli hava därutöver varit anställda
7 personer.

Lokal: Västra Trädgårdsgatan 15; tel. 23 58 30.

Nämnden har i regel sammanträtt minst två gånger i månaden.

8. Clearing nämnd en (1945:16; 1946:16; 1947:1 15).

Enligt kungörelserna den 28 augusti 1934 om fullgörande i vissa fall av
betalningsskyldighet i förhållande till Tyska riket (SFS nr 464), den 28
juni 1935 om fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet i förhållande
till Ralien in. m. (SFS nr 381), den 9 september 1940 om fullgörande av
betalningsskyldighet i förhållande till De Socialistiska Rådsrepublikernas
Union (SFS nr 811) och den 13 juni 1941 om fullgörande av betalningsskyldighet
i förhållande till de till De Socialistiska Rådsrepublikernas Union
anslutna republikerna Litauen, Lettland och Estland (SFS nr 375) ankommer
handläggningen av frågor rörande tillämpningen av nämnda kungörelser
samt utövandet av den närmaste tillsynen över desammas efterlevnad
på en av Kungl. Maj :t för ändamålet utsedd nämnd (clearingnämnden).

Instruktion för clearingnämnden utfärdades av Kungl. Maj :t den 28 augusti
1934 (SFS nr 465).

Clearingnämndens sammansättning under år 1947.
a) ledamöter:

Dahlberg, K., f. d. häradshövding, f. d. verkst. direktör i svenska bankföreningen,
ordförande t. o. in. den 10 oktober 1947;

Engzell, G., envoyé, vice ordförande t. o. m. den 10 oktober 1947, ordförande
fr. o. in. den 11 oktober 1947;

236

Riksdagsberättelsen.

I II: 8 Magnusson, H., vice riksbankschef;

Brusewitz, S. I., direktör i firma Nordström & Thulin;

Sauber, K., generalkonsul, verkst. direktör i aktiebolaget Rylander & Asplund; Wallberg,

F„ vice verkst. direktör i aktiebolaget svenska handelsbanken;
Vinell, K. T., f. d. handelsråd, verkst. direktör i Sveriges allmänna exportförening,

b) suppleanter:

Frick, B. R., verkst. direktör i exportkreditnämnden och i aktiebolaget industrikredit; Böök,

K. E., envoyé;

Larsson, L., verkst. direktör i aktiebolaget The Swedish Trading Co.;
Ljungberger, B. G., vice verkst. direktör i Sveriges allmänna exportförening;
Utterström, C., direktör.

Jämlikt beslut av clearingnämnden utgöres nämndens arbetsutskott av
följande ledamöter: ordföranden samt herrar Magnusson och Brusewitz.
Arbetsutskottet har hitintills hållit 10 sammanträden.

Verkst. direktör: Jur. kand. C. H. Eberstein.

Sekreterare: Jur. kand. greve F. W. F. C.-G. B. R. E. von Rosen.

Lokal: Västra Trädgårdsgatan 15; tel.: Clearingnämnden.

9. Handelspolitiska rådet (1946: I 16; 1947: I 20).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 oktober 1945.
a) Ledamöter:

Myrdal, K. G., professor, ordförande (t. o. m. den 10 april 1947);

Gjöres, A., statsråd, led. av I kamm., ordförande (fr. o. m. den 11 april
1947);

Lundblad, N. W., f. d. hovrättsassessor, för handelskamrarnas nämnd (avliden
den 24 september 1947);

Sachs, R., direktör, för handelskamrarnas nämnd (fr. o. m. den 16 november
1947);

Clemedtson, E., direktör, för inköpscentralernas aktiebolag (t. o. m. den
15 november 1947);

Kollberg, G., f. d. mantalsintendent, för inköpscentralernas aktiebolag
(fr. o. in. den 16 november 1947);

Frisell, G., direktör, för jernkontoret;

Johansson, A., direktör, för kooperativa förbundet;

Strand, A., ordförande, för landsorganisationen i Sverige, led. av I kamm.;
Vahlberg, G., vice ordförande, för landsorganisationen i Sverige;
Gullander, Å., agronom, för riksförbundet landsbygdens folk;

Söderlund, G., direktör, för svenska arbetsgivareföreningen (t. o. m. den

15 november 1947);

Schwartz, S., direktör, för svenska arbetsgivareföreningen (fr. o. m. den

16 november 1947);

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

237

Herslow, C., bankdirektör, för svenska bankföreningen (t. o. in. den 15 I H:9
november 1947);

Browaldh, E., bankdirektör, för svenska bankföreningen (fr. o. m. den
16 november 1947);

Lundgren, T., konsul, för svenska cellulosaföreningen;

Landberg, E., direktör, för svenska pappersbruksföreningen;

Ekman, J. L., direktör, för svenska trävaruexportföreningen;

von Heidenstam, R., kabinettskammarherre, för Sveriges allmänna exportförening; Vinell,

K. T., handelsråd, för Sveriges allmänna exportförening;

Wetterlind, Å., direktör, för Sveriges grossistförbund;

Lundberg, S., direktör, för Sveriges industriförbund (avliden den 23 mars
1947);

Danielsen, N., direktör, för Sveriges industriförbund (fr. o. in. den 16
november 1947);

Sjögren, E., direktör, för Sveriges lantbruksförbund;

Carlsson, G., generalkonsul, för Sveriges redareförening;

Nordenskiöld, O., sekreterare, för tjänstemännens centralorganisation;

Borgström, G., direktör, för Sveriges köpmannaförbund;

Florenius, G. A., direktör, för svenska handelsagenters förening;

von Sydow, Chr., disponent, för textilrådet;

Persson, O. A., handelsträdgårdsmästare, för frukt- och trädgårdsodlarnas
samarbetsnämnd;

Modig, J.-O., direktör, för Sveriges hantverks- och småindustriorganisation; Rogberg,

N., direktör, för sjöassuradörernas förening,
b) Suppleanter:

Sachs, R., direktör, för handelskamrarnas nämnd (t. o. m. den 15 november
1947);

Stiernstedt, G., friherre, direktör, för handelskamrarnas nämnd (fr. o. in.
den 16 november 1947);

Liwendahl, J. R., direktör, för inköpscentralernas aktiebolag;

Degerstedt, Hj., direktör, för kooperativa förbundet;

Adiels, Hj., ordförande i svenska pappersindustriarbetareförbundet, för
landsorganisationen i Sverige;

Wilhelmsson, E., ombudsman i svenska metallindustriarbetareförbundet,
för landsorganisationen i Sverige;

Nilsson, N. E., agronom, för riksförbundet landsbygdens folk;

Söderbäck, C. F., direktör, för svenska arbetsgivareföreningen (t. o. in.
den 15 november 1947);

Kugelberg, B., direktör, för svenska arbetsgivareföreningen (fr. o. in. den
16 november 1947);

Browaldh, E., bankdirektör, för svenska bankföreningen (t. o. in. den 15
november 1947);

Riksdagsberättelsen.

I II: 9 Wallenberg, M„ bankdirektör, för svenska bankföreningen (fr. o. m. den
16 november 1947);

Körde], E., direktör, för Sveriges grossistförbund;

Settergren, G., direktör, för Sveriges industriförbund;

Stensgård, A. H., direktör, för Sveriges lantbruksförbund;

Johnson, Axel Ax:son, generalkonsul, för Sveriges redareförening;
Lindfors, R., ombudsman i handelstjänstemannaförbundet, för tjänstemännens
centralorganisation;

Schroff, R., direktör, för Sveriges köpmannaförbund;

Henriksson, T., direktör, för sjöassuradörernas förening.

Sekreterare:

Gyllenhaal, C. G., amanuens.

Lokal och tel.: Kanslihuset.

Reträffande rådets uppdrag, se 1946: I H 16.

Handelspolitiska rådet har under år 1947 hållit 8 sammanträden.

10. 1945 års skoutredning (1946:1 18; 1947:1 21).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 oktober 1945 för
att verkställa utredning rörande sko- och garveriindustriernas samt skooch
läderhandelns sysselsättnings- och effektivitetsproblem (se Post- och
Inrikes tidn. den 29 oktober 1945):

Frendin, T., arkitekt, ordförande;

Allard, H., annonschef, led. av II kamm.;

Bahrke, W., direktör;

Byléhn, G., direktör;

Hansson, G., sekreterare i svenska sko- och läderindustriarbetareförbundet; Lantz,

S., ombudsman i de förenade förbunden;

Älmeby, H., direktör, ordförande i statens priskontrollnämnd.

Sekreterare:

Sandström, C., jur. kand.

Assistent:

Hård, A., ingenjör.

Lokal: Jakobsgatan 30; tel.: 20 42 73 och 20 36 93.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1946: I H 18.

Under år 1947 har utredningen haft 8 sammanträden. Därjämte har utredningens
ordförande och sekreterare företagit en studieresa till Tjeckoslovakiet
och Schweiz.

Utredningsmännen ha i januari 1947 avlämnat delbetänkande rörande
skoindustriens sysselsättning (rotaprinttryckt).

Utredningsarbetet i fråga om skohandeln (såväl detalj- som grosshandeln)
är i huvudsak slutfört. Undersökningen av skoindustrien är i centrala
delar avhängig av en från industriens sida igångsatt men ännu icke
helt avslutad undersökning.

Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under första halvåret 1948.

239

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

11. 1945 års försäkringsutredning (1946: I 19; 1947:1 22). 1 \2

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 oktober 1945 för
att verkställa utredning och avgiva förslag i frågan om en rationalisering
och eventuell centralisering av försäkringsväsendet (se Post- och Inrikes
tidn. den 3 november 1945):

Åman, O. V., direktör, led. av I kamm., ordförande;

Ahlkvist, K. E., cementgjutare, led. av I kamm.;

Hermansson, J. A., hemmansägare, led. av II kamm.;

Holmberg, N. G., redaktör;

Kristensson, G. F. N„ järnhandlare, led. av II kamm.;

Johansson, N. I., lantbrukare, led. av II kamm.;

Ljungqvist, G. N., försäkringsdirektör, led. av II kamm.

Experter:

Prawitz, H. A., byråchef;

Brundin, G. G., byråinspektör.

Sekreterare:

Appeltofft, O. H., hovrättsassessor.

Biträdande sekreterare:

Grabe, A. G., vice assessor.

Lokal: Luntmakargatan 29, Stockholm; tel.: 10 28 43. (sekr.) och 10 28 44
(bitr. sekr.).

Beträffande utredningens uppdrag, se 1946: I H 19.

Utredningen har under tiden den 1 december 1946—den 30 november
1947 sammanträtt 17 gånger.

Utredningens arbete under året har dels syftat till ett klarläggande av
vissa allmänna principfrågor rörande försäkringsverksamheten och dels varit
inriktat på en mer ingående bearbetning av särskilda försäkringsbranscher.
På ett avgränsat område har utkast till författningstext uppgjorts
jämte motiv. Härjämte har utredningen besvarat en remiss från socialdepartementet.

12. 1945 års gruvutredning (1946:1 21; 1947:1 23).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 november 1945 för
att verkställa utredning rörande frågan om ett särskilt statligt organ för
tillvaratagande av statens gruvintressen m. m. (se Post- och Inrikes tidn.
den 17 november 1945):

Sterner, R„ statssekreterare, ordförande;

Mattsson, E., ordförande i svenska gruvindustriarbetareförbundet;

Geijer, P. A., överdirektör, professor;

Abenius, H., direktör;

Lindahl, A., advokat;

Lindskog, B. V., hovrättsråd, t. f. kommerseråd;

Lövgren, O. W., landshövding, led. av II kamm.

Sekreterare:

Grabe, A. G., vice assessor.

240

Riksdagsberättelsen.

1 H: jo Beträffande utredningens uppdrag, se 1946: I H 21.

I avvaktan på viss utredning angående svenska gruvaktiebolag med tyska
intressenter har gruvutredningens arbete under 1947 legat nere.

13. 19A6 års stenindustriutredning (1947:1 24).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 januari 1946 för att
verkställa utredning rörande rationalisering av gat- och kantstensindustrierna
(se Post- och Inrikes tidn. den 17 januari 1946):

Hjort, K. G. M., överdirektör, ordförande;

Andreen, N., förste inspektör, agronom;

Mattsson, S. A., civilingenjör;

Andersson, K. H., stenhuggare, led. av I kamm.;

Ljungberg, M. S., civilingenjör, led. av II kamm.;

Karlsson, O. W., förtroendeman;

Skoglund, G. T., folkskollärare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Hall, G. V., byråchef.

Biträdande sekreterare:

Mannberg, G., byråingenjör.

Lokal: Kanslihuset; tel.: Kanslihuset (sekr.) samt Väg- och vatten

(bitr. seltr.).

Beträffande utredningens uppdrag, se 1947: I H 24.

Utredningen har under år 1947 sammanträtt 4 gånger. Därjämte har utredningen
företagit studieresor inom Kalmar, Blekinge, Hallands samt Göteteborgs
och Bohus län. I samband därmed har utredningen hållit ett antal
konferenser med representanter dels för de kommuner, till vilka gat- och
kantstensindustri av någon betydenhet är lokaliserad, dels ock för vägförvaltningar
och städer, vilka äga praktisk erfarenhet av gatstenens användning
för gatu- och vägbeläggningar.

Införskaffat material för bedömande av sannolika omfattningen under de
kommande åren av konsumtionen inom landet av gat- och kantsten samt av
utsikterna för återupptagande av stenexporten är under bearbetning.
Utredningen beräknas bliva slutförd under år 1948.

14. 19h6 års sjömanskommitté (1947: I 25).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 18 januari och den
1 februari 1946 för att verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om
sjöfolkets levnads- och arbetsförhållanden (se Post- och Inrikes tidn. den
25 januari 1946):

Björnberg, A., fil. d:r, ordförande (t. o. in. den 24 april 1947);

Lindberg, A., f. d. ordförande i landsorganisationen i Sverige, ordförande
(fr. o. m. den 5 juni 1947);

Blomgren, E. J., förbundsombudsman;

Böös, G. M. E., kommerseråd;

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

Reuterskiöld, H. F„ direktör;

Strömberg, Å., sjökapten;

Svensson, J., förbundsordförande;

Söre, A., förbundsordförande.

Experter:

Sölvén, A., advokat;

Öbrink, H., byrådirektör.

Sekreterare:

Gerentz, S. T., civilekonom.

Lokal: Vasagatan 52; tel. 10 99 81 (sekr.).

Beträffande utredningens uppdrag, se 1947: I H 25.

Utredningen har under tiden den 1 december 1946—den 30 november 1947
hållit 24 sammanträden.

Utredningen har den 15 april 1947 avgivit betänkande angående välfärdsanordningar
för sjöfolk i hamn (SOU 1947: 29).

Utredningen avgav den 6 mars 1947 yttrande över de vid den internationella
arbetsorganisationens sjätte sjöfartskonferens år 1946 fattade besluten.

Under år 1947 har arbetet med revision av sjömanslagen fortsatt samt utarbetandet
av förslag till reviderad sjöarbetstidslag påbörjats.

15. Handelspolitiska beredningen (1947: I 29).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 12 april 1946 och
den 19 september 1947 för att utgöra en beredning med uppgift att under
departementschefens ordförandeskap förbereda ett ståndpunktstagande från
statsmakternas sida rörande den långsiktiga planeringen av vår handelspolitik
(se Post- och Inrikes tidn. den 30 april 1946):

Myrdal, K. G., professor, ordförande (t. o. m. den 10 april 1947);

Gjöres, A., statsråd, led. av I kamm., ordförande (fr. o. m. den 11 april
1947);

Sahlin, S., envoyé, ställföreträdande ordförande;

Browaldh, E., bankdirektör;

Carlsson, G., generalkonsul;

Danielsen, N., bruksdisponent (fr. o. m. den 20 september 1947);

Ekman, J. L., direktör;

von Heidenstam, R., kabinettskammarherre;

Johansson, A., direktör;

Lundberg, S., direktör (avliden den 24 mars 1947);

Modig, J.-O., direktör;

Sjögren, E„ direktör;

Vahlberg, G., andre ordförande i landsorganisationen i Sverige;
Wallenberg, M., bankdirektör (fr. o. m. den 20 september 1947);
Wetterlind, Å., direktör;

Vinell, K. T., handelsråd.

Beträffande beredningens uppdrag, se 1947: I H 29.

16 Bihanq till riksdagens protokoll 19i8. 1 samt.

Riksdaggberättelsen.

241

I H: 15

242

Riksdagsberättelsen.

JJj 15 Beredningen har under år 1947 intill den 1 december hållit 12 sammanträden
tillsammans med 1947 års kommitterade för utrikeshandelsfrågor.

16. Nyetctbleringssakkunniga (1947:1 30).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 juni 1946 för att
inom departementet verkställa utredning i frågan om behovet att undanröja
enskild nyetableringskontroll inom näringslivet och vissa olämpliga
konkurrensmetoder, såsom bojkott, exklusivavtal och prisdifferentiering
(se Post- och Inrikes tidn. den 19 juni 1946):

Kock, Karin, statsråd, ordförande (t. o. m. den 30 april 1947);

Sterner, R., statssekreterare, ordförande (fr. o. in. den 1 maj 1947);

Bonow, M„ organisationschef;

Borgström, G., direktör;

Kördel, E., direktör;

Norrman, E., sekreterare;

Wahlberg, G., handlande;

Wingårdh, E., revisionschef (vid förfall för Bonow på grund av dennes deltagande
såsom svenskt ombud vid internationell konferens i Havanna under
tiden fr. o. in. november månad).

Särskilda sakkunniga:

Gillberg, K. E., direktör;

Utter ström, C., direktör;

Modig, J.-O., direktör.

Sekreterare:

Martenius, Å. B. A., hovrättsassessor.

Biträdande sekreterare:

Eketorp, B., fil. kand., civilekonom;

Hjelmaeus, H., pol. mag., civilekonom.

Lokal: Jakobsgatan 30; tel. 20 46 35.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1947: I H 30.

De sakkunniga ha under år 1947 intill den 1 december sammanträtt 11
gånger, i samband varmed sju konferenser hållits med olika företrädare för
speceri- och livsmedelshandeln, konsumentkooperationen, elektriska installationsbranschen
samt textil- och manufakturbranschen. Ett av sammanträdena
har hållits gemensamt med 1946 års möbelutredning.

Undersökningar angående den enskilda nyetableringskontrollen och därmed
sammanhängande förhållanden ha verkställts inom speceri- och kolonialvarubranschen,
innefattande jämväl lanthandeln, mjölkhandeln, köttoch
charkuterihranschen, färg- och kemikaliehandeln, parfymeribranschen,
textil- och manufakturbranschen, bokhandeln, elektriska installationsbranschen
samt biografbranschen. Härjämte pågår undersökning angående möjliga
lagstiftningsåtgärder till skydd mot samhällsskadlig konkurrensbegränsning
genom olämpliga konkurrensmetoder.

De sakkunniga beräkna slutföra sitt arbete under år 1948.

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet. 243

17. 19b6 års utredning angående kvalitetsforskning och konsumentupplys- J J|; 17

ning (1947: I 31).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1946 (se Postoch
Inrikes tidn. den 6 juli 1946):

Goude, N., ombudsman, ordförande;

Appelquist, Elsa, fröken, journalist;

Bergström, Greta, fru, lanthushållslärarinna;

Edstam, H., direktör;

Hernelius, A., direktör;

Jansson, S., agronom (t. o. m. den 23 januari 1947);

Lundberg, C. G., direktör;

Silow, Signe, fru.

Särskild sakkunnig:

Karleby, O., sekreterare.

Sekreterare:

Börresen, T., civilingenjör (t. o. m. den 2 oktober 1947);

Willny, H., (t. o. m. den 2 oktober 1947);

Björk, Marianne, fru, pol. mag. (fr. o. m. den 23 april 1947).

Lokal: Jakobsgatan 30IH; tel.: 20 46 05.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1947: I H 31.

Genom Kungl. Maj :ts förordnande den 25 april 1947 har riksdagens skrivelse
den 26 mars 1947 i anledning av väckta motioner rörande lagstadgad
kontroll över handeln med s. k. bekämpningsmedel överlämnats till utredningen
för att tagas under övervägande vid utredningsuppdragets fullgörande.
Vidare har genom Kungl. Maj :ts förordnande den 23 maj 1947 till utredningen
överlämnats handlingar i ärende angående medel för en utvidgad försöksmässig
prövning av ogräsbekämpningsmedel hos jordbruksförsöksanstalten.
Utredningen har för behandling av dessa båda ärenden tillsatt en
särskild delegation bestående av ordföranden, samt herrar Hernelius och
Hansson. Delegationen har sammanträtt tre gånger fram till den 20 november
1947; två enkäter till företag samt till forskningsanstalter på hithörande
områden ha företagits.

Kommittén har under tiden den 1 januari—den 20 november 1947 sammanträtt
in pleno 21 gånger. Överläggningar ha därvid hållits med representanter
för industri och handel, utbildningsanstalter, forskningsinstitut samt
med vissa statliga kommittéer på närgränsande utredningsområden. Kommittén
har vidare företagit studiebesök hos konsumtionsvaruindustrier och
forskningsinstitutioner i Göteborg, Borås, Jönköping, Eskilstuna och Stockholm.

Utredningen har låtit Svenska gallupinstitutet aktiebolag företaga eu undersökning
rörande kvalitets- och varukännedom hos konsumenterna.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1948.

I H: 18

244 Riksdagsberättelsen.

18. Kinne-Klevautredningen (1947: I 32).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1946 för att
verkställa utredning av frågan, huru anläggningarna och naturtillgångarna
vid Kinne-Kleva på bästa sätt skola utnyttjas (se Post- och Inrikes tidn. den
8 juli 1946):

Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande;

Strokirk, E., civilingenjör;

Wohlin, E., byggnadsingenjör;

Osvald, G., direktör;

Gejrot, C., direktör;

Mohlne, G., förbundssekreterare;

Gustafsson, G., ordförande i svenska grov- och fabriksarbetareförbundets avdelning
nr 94 i Kinne-Kleva.

.Sekreterare:

Thuresson, E., andre kanslisekreterare.

Lokal och tel.: Kanslihuset.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1947: I H 32.

Utredningen har under år 1947 intill den 1 december hållit 6 sammanträden.
Dessutom ha fyra tekniskt sakkunniga ledamöter av utredningen hållit
särskilda sammanträden under 2 dagar.

Utredningen har i skrivelse till departementschefen den 21 april 1947
redogjort för utredningsresultaten och avgivit förslag angående det utrednings-
och projekteringsarbete, som ytterligare erfordrades. I anledning av
framställningen har Kungl. Maj :t enligt beslut den 19 september 1947 hemställt
till styrelsen för Svenska skifferoljeaktiebolaget dels att föranstalta om
att av bolaget bedriven forskningsverksamhet, som kan väntas få betydelse
för en framtida industriell verksamhet vid Kinne-Kleva, så skyndsamt som
möjligt fullföljes i samråd med utredningen, dels ock att inom bolaget organisera
en särskild avdelning med uppgift att i samverkan med utredningen
verkställa erforderlig projektering beträffande den industriella verksamhet
vid Kinne-Kleva, som av utredningen förordas. Utredningen har sedermera
vid sammanträde, vari styrelsens ordförande deltagit, uppdragit riktlinjerna
för ifrågavarande forsknings- och projekteringsarbete, vilket beräknas bliva
slutfört under år 1948.

19. 1946 års glasindustrikommitté (1947: I 33).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 september 1946 för
att verkställa utredning rörande småglasindustriens sociala, ekonomiska och
tekniska problem (se Post- och Inrikes tidn. den 4 oktober 1946):
Hemmar, A., advokat, ordförande;

Hemberg, P. J., direktör;

Östlund, G., disponent;

Flyboo, T., ombudsman;

Persson, F., ombudsman, led. av II kamm.;

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

245

Ljungmark, G., avdelningsordförande; I Hl 20

Åfors, E„ direktör;

Särskild sakkunnig:

Scheutz, C. I., diplomingenjör.

Sekreterare:

Reuterskiöld, D., civilekonom.

Biträdande sekreterare:

Winroth, Gunnel, jur. kand., civilekonom (t. o. in. den 15 april 1947);

Persson, N.-A., civilekonom (den 23 april—den 16 juni 1947);

Färdig, K.-G., civilekonom (fr. o. m. den 26 juni 1947).

Lokal: Jakobsgatan 30; tel.: 21 09 64.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1947: I H 33.

Under år 1947 har utredningen haft tre sammanträden, varjämte studieresor
företagits till framförallt de olika småglasbruken. Kontakt har ständigt
upprätthållits med såväl glasindustriens som en del av näringslivets övriga
organisationer.

Utredningsarbetet har varit koncentrerat till småglasindustriens produktionsstruktur,
import- och exportförhållanden, sysselsättning och ekonomiska
förhållanden, särskilt kapitalanskaffning, kapitalanvändning och likviditet.
Dessa delar av utredningen äro i det närmaste slutförda.

I anslutning till analysen över produktionsstrukturen har herrar Hemberg,

Åfors och östlund i samråd med sekretariatet undersökt och redovisat de
möjligheter, som finnas för ytterligare mekanisering av småglas- och emballageglasindustrien.

Kommittén har beslutat söka Kungl. Maj :ts tillstånd att utse en delegation
för undersökning av arbetsmetodiken inom småglasindustrien.

En distributionsundersökning har förberetts.

Utredningsarbetet beräknas vara avslutat under år 1948.

20. Utredning rörande vissa organisationsfrågor inom utrikeshandeln

(1947: I 34).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 september 1946 för
att verkställa utredning rörande en för efterkrigsförhållandena lämpad organisation
av den statliga eller statsunderstödda verksamheten för främjande
av svensk export och import samt därmed sammanhängande frågor (se Postoch
Inrikes tidn. den 15 oktober 1946):

Petri, B., t. f. statssekreterare, ordförande;

Fallenius, H., utrikesråd (avliden den 13 maj 1947);

Croneborg, A. H. F., utrikesråd (fr. o. m. den 7 juni 1947);

Fredlund, G., direktör;

Karlsson, K. G., redaktör, led. av I kamm.;

Kördel, E., direktör;

Lindskog, B. V., hovrättsråd, t. f. kommerseråd;

Mörck, H., direktör;

Sjöman, E., advokat;

246

Riksdagsberättelsen.

I H: 20 Wetter, E., konteramiral, led. av I kamm.;

Vinell, K. T., handelsråd.

Sekreterare:

Killander, J., andre sekreterare (t. o. m. den 12 maj 1947);

Stenberg, H., t. f. assessor (fr. o. m. den 13 maj 1947).

Biträdande sekreterare:

Stenberg, H., t. f. assessor (fr. o. in. den 10 april—den 13 maj 1947).

Lokal: Handelsdepartementet; tel. Kanslihuset.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1947; I H 34.

Utredningen har under år 1947 intill den 1 december hållit 4 sammanträden.

Utkast till betänkande angående vissa utrikeshandelsfrämjande åtgärder
har utarbetats. I anledning av remiss har utredningen avgivit utlåtande över
en av 1944 års allmänna skattekommitté upprättad promemoria rörande avdragsrätt
och skattskyldighet för medlemsavgifter vid taxering.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under januari månad 1948.

21. 19k6 års oljeledningsutredning (1947:1 35).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 november 1946
för att verkställa utredning rörande de ekonomiska och tekniska förutsättningarna
för byggandet av en oljeledning från västkusten till hamn vid
Östersjön eller Mälaren och därmed förknippade spörsmål samt att utforma
de förslag, till vilka denna utredning kan giva anledning (se Postoch
Inrikes tidn. den 14 november 1946):

Kock, Karin, statsråd.

Sakkunniga:

Lindahl, IT, advokat;

Bergh, G., överstelöjtnant;

Lindquist, E., major;

Dellborg, E., hamndirektör;

af Klintberg, R., assessor, tillika sekreterare.

Lokal: Handelsdepartementet; tel. Kanslihuset.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1947:1 H 35.

LTnder år 1947 ha ett trettiotal sammanträden hållits, dels med de sakkunniga,
dels ock med representanter för näringslivet. En studieresa har
företagits till Göteborg och Uddevalla, där företrädesvis hamnanläggningarna
studerats. Konferenser ha därvid hållits med vederbörande myndigheter
i de båda städerna.

Efter framställning av utredningen har den ändringen vidtagits i expropriationslagen,
att fastighet må tagas i anspråk genom expropriation
för oljeledning, som är behövlig för företag av större gagn för orten. Oljeledning
har därvid jämställts med farled. Lag härom har utfärdats den
6 juni 1947 (SFS nr 233).

Utredningsarbetet beräknas vara avslutat omkring den 1 april 1948.

247

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

22. Utredning om en revision av näringslagstiftningen (1947:1 36). J 23

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 november 1946 (se
Post- och Inrikes tidn. den 11 december 1946):

Elliot, K. E., president.

Sekreterare:

Martenius, Å. B. A., hovrättsassessor.

Lokal: Jakobsgatan 30; tel.: 20 46 35.

Beträffande utredningsuppdraget, se 1947:1 H 36.

Arbetet har under år 1947 huvudsakligen omfattat införskaffande av
uppgifter rörande näringslagstiftningen i vissa andra länder ävensom upplysningar
från näringsorganisationer.

23. Pensionsutredningen.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 januari 1947 för
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande ordnandet av en pensionering
för anställda i privat tjänst (se Post- och Inrikes tidn. den 29
januari 1947):

Åkesson, O. A., överdirektör, ordförande;

Ahlberg, E., ombudsman;

Brodén, E., direktör;

Jansson, E., ombudsman;

Lindell, K., kassör;

Nordholin, G., direktör;

Nyberg, J. S., skräddarmästare;

Setréus, M. kassör;

Saemund, G., direktör.

Sekreterare:

Erici, B., byråinspektör.

Lokal: Försäkringsinspektionen, Nybrogatan 57; tel. 60 88 94.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande
vid meddelandet av ovan nämnda bemyndigande. Departementschefen anförde
bland annat följande.

Sedan den nya lagen om folkpensionering antagits synes mig tiden vara
inne att till allsidigt bedömande upptaga frågan på vilket sätt och i vilken
omfattning åtgärder kunna vidtagas för att främja en mera allmän pensionering
av tjänstemän och kroppsarbetare i enskild tjänst. Utredningen
bör icke begränsas att endast avse möjligheterna att ordna en rationell
tjänstepensionering för anställda med mera stadigvarande arbete.

Beträffande tjänstepensioneringens form synes försäkringsvägen böra
väljas. Härvid måste till en början klargöras, huruvida pensioneringen
skall gestaltas som eu obligatorisk eller frivillig försäkring. För det förra
alternativet talar önskemålet om största möjliga anslutning. Det kan dock
ifrågasättas, huruvida tiden är inne för detta alternativ. Skulle det sålunda
visa sig, att en obligatorisk tjänstepensionering icke lämpligen bör genom -

248

Riksdagsberättelsen.

I Hl 23 föras under nuvarande förhållanden, bör utredningen inrikta sitt förslag
på utformningen av ett system, som kan möjliggöra en mera allmän utbredning
av en rationellt utformad frivillig tjänstepensionering.

Bland de fordringar, som böra uppställas på en ändamålsenlig tjänstepensionering
vill jag särskilt understryka kravet på att de pensionsförmåner
som tillförsäkras arbetstagaren skola vara skäliga med hänsyn till hans
ställning och levnadsvillkor i övrigt. Vid sidan härom anmäler sig kravet
på pensionsrätter oantastbarhet, varmed avses, att den anställde under
alla omständigheter skall tillgodonjuta den pensionsrätt som anses tillkomma
honom på grund av verkställda premieinbetalningar. Av väsentlig
betydelse är vidare att pensioneringen ordnas smidigt och effektivt samt
med lägsta möjliga administrationskostnader.

Vad beträffar organisationsformen synes det mig under alla förhållanden
önskvärt, att alltför stor splittring av verksamheten undvikes.---

Det bör icke tillåtas, att privatekonomiskt vinstintresse står bakom en
tjänstepensionsanstalt. Ett önskemål är vidare, att såväl arbetsgivare som
anställda beredas tillbörligt inflytande i ledningen för det eller de organ,
som skola omhänderhava försäkringen. Skulle utredningen finna, att nuvarande
organisationsformer i större eller mindre utsträckning böra bibehållas,
torde det dock under alla förhållanden vara av vikt att tillskapa en
rationell tillsyn från det allmännas sida.----

Av största betydelse är frågan, huruvida eller i vilken utsträckning det
är möjligt att så ordna pensioneringen, att de utgående pensionerna kunna
avvägas med hänsyn till förskjutningar i levnadskostnaderna.---

Utredningen har under år 1947 intill den 1 december hållit 13 sammanträden.

Genom utredningens försorg har verkställts en undersökning för att utröna,
i vilken utsträckning frivillig tjänstepensionering förekommer inom
landet och vilka former som därvid tillämpas. Därjämte ha utredningar
verkställts i syfte att närmare bestämma, hur försäkringen tekniskt bör utformas
för att tillgodose de krav, som framhållits i direktiven.

24. 7947 års kommitterade för utrikeshandelsfrågor.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 februari 1947 för
att efter samråd med handelspolitiska beredningen framlägga förslag rörande
vår handelspolitik på längre sikt samt vårt deltagande i ett blivande internationellt
samarbete i fråga om handel och sysselsättning (se Post- och
Inrikes tidn. den 21 februari 1947):

Sahlin, S. E. G., envoyé, ordförande;

Ljungdahl, V. S., egnahemsdirektör, led. av I kamm.;

Linderot, S. H. L:son, redaktör, led. av I kamm.;

Strand, A. W., ordförande i landsorganisationen i Sverige, led. av I kamm.;
Kristensson, G. F. N., köpman, led. av II kamm.;

Persson, R. V., läderarbetare, led. av II kamm.;

Skantze, L. O. H., civilingenjör, led. av II kamm.

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

249

Expert: X H: 25

Nordqvist, S. F. V., byråchef.

Sekreterare:

von Horn, K. R. L. R., kansliråd.

Biträdande sekreterare:

Hartler, H. M. S., byråinspektör.

Lokal och tel.: Kanslihuset.

Direktiven för kommitterade framgå av departementschefens anförande
till statsrådsprotokollet den 14 februari 1947. Efter att ha erinrat om tillsättandet
år 1946 av en handelspolitisk beredning med uppgift att förbereda
ett ståndpunktstagande från statsmakternas sida rörande den långsiktiga''
planeringen av vår handelspolitik samt redogjort för planerna på ett internationellt
samarbete till främjande av handel och sysselsättning, avsedda
att upptagas till behandling på en blivande internationell konferens, anförde
departementschefen bland annat följande.

Frågorna angående inriktningen av den svenska handelspolitiken på längre
sikt och Sveriges eventuella deltagande i ett internationellt samarbete
till främjande av handel och sysselsättning ävensom i sådant sammanhang
uppkommande tull- och traktatfrågor torde i sinom tid böra underställas
riksdagen. Utredningen av dessa frågor har nu fortskridit så långt, att det
synes önskvärt och ändamålsenligt, att de bliva föremål för behandling inom
en kommitté, sammansatt av representanter för de olika riksdagspartierna.
Jag förutsätter, att näringslivets speciella synpunkter bliva tillvaratagna
främst genom samråd mellan kommittén och handelspolitiska beredningen.
Förbindelse med beredningen synes sålunda böra upprätthållas icke
endast i handelspolitiska frågor av mera allmän natur utan jämväl rörande
de skilda näringslivsintressen, för vilka representanter finnas i beredningen.

Denna kommitté bör verkställa erforderliga utredningar samt avgiva yttranden
under viktigare etapper av sitt arbete. Den bör ägna särskild uppmärksamhet
åt allmänna handelspolitiska spörsmål samt åt tull- och traktatfrågor,
vilka kunna förväntas aktualiseras på den blivande internationella
konferensen.

Kommittén har intill den 1 december 1947 hållit 15 sammanträden, varav
12 tillsammans med handelspolitiska beredningen.

Kommitténs arbete har varit inriktat på att följa pågående förberedelser
för bildande av en internationell handelsorganisation samt att verkställa
härav påkallade utredningar, särskilt med hänsyn till vårt lands deltagande
i den internationella konferensen. Kommittén har den 21 april och den
22 oktober 1947 avgivit yttranden över förslag till stadga för organisationen’
(stencilerade).

25. Flyg forskning skommittén.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 april 1947 för att
utreda och avgiva förslag rörande den flygtekniska forskningens ordnande
(se Post- och Inrikes tidn. den 14 april 1947):

250

Riksdagsberåttelsen.

1 H: 25 Fransén, H. D., regeringsråd, ordförande;

Rosén, N. G. K. G., generaldirektör;

Woxén, R., professor;

von Zweigbergk, Å. C., byråchef.

Sekreterare:

Uggla, C. A., byråsekreterare.

Lokal och tel.: Kanslihuset (ordf.); Patentverket (sekr.).

Kommittén biträdes enligt särskilt medgivande av ett antal sakkunniga.

Direktiven för komitténs arbete framgå av departementschefens anförande
till statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande.
Departementschefen yttrade bland annat följande.

Utredningens uppgift bör i första hand vara att draga upp riktlinjerna
för en av de speciellt svenska förhållandena betingad forskningsverksamhet
på flygteknikens olika områden. Såväl den militära som den civila flygverksamhetens
krav och önskemål böra beaktas. På det flygmotortekniska
området bör utredningen i första hand inrikta sig på att skapa möjligheter
för en forskning avseende de problem, som sammanhänga med reaktionsoch
raketmotorns användning såsom framdrivningsmedel för flygplan. På
det aerodynamiska området bör utredningen beakta de krav på forskningsmöjligheter,
som blivit en följd av ökningen av flyghastigheterna upp till
och över ljudhastigheten.

Utredningen bör uppgöra en organisationsplan för den flygtekniska forsknings-
och provningsverksamheten, varvid utredningen bör överväga, huruvida
denna verksamhet skall vara en angelägenhet för staten eller helt eller
delvis organiseras i samverkan med enskild sådan verksamhet. Vidare bör

utredas huru denna forskningsverksamhet skall vara lokaliserad.---

Särskild uppmärksamhet bör vidare ägnas frågan om en kombination av
ifrågavarande verksamhet med den undervisnings- och forskningsverksamhet
på detta område, som bedrives vid tekniska högskolan i Stockholm.

Ytterligare bör det ankomma på utredningen att närmare utreda omfattningen
av nybyggnadsbehovet och kostnaderna för det uppställda forskningsprogrammets
genomförande. Utredningen bör jämväl upprätta en personalplan
för den forskningsorganisation, som kan komma att föreslås.
Slutligen bör utredningen framlägga förslag till finansiering av kostnaderna
för organisationens drift.

Kommittén har under 1947 intill utgången av november sammanträtt 16
gånger.

Kommitténs arbete har till en början avsett att vid överläggningar med
representanter för statliga myndigheter och enskilda industriföretag, som
ha intresse av utredningen, erhålla en överblick över redan befintliga forskningsresurser
och tillika förvärva kännedom om behov och önskemål i stort
i fråga om ytterligare sådana resurser. Det tekniska utredningsarbetet har
huvudsakligen bedrivits genom två under kommittén arbetande utskott av

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

251

sakkunniga, ett för aerodynamiska och ett för motortekniska frågor. Ett £ JJ;
tredje sakkunnigutskott biträder med utredning rörande behovet av utvidgad
flygteknisk undervisning. Därutöver har kommittén ägnat sig åt överläggningar
om flygforskningens omfattning och lokalisering samt finansiering
och administrativa organisation. Kommittén har avgivit ett antal utlåtanden,
bland annat i fråga om flygtekniska försöksanstaltens aktuella
anslagsbehov.

Uppdraget beräknas vara slutfört under senare delen av år 1948.

26. 1947 års fiskindustrikommitté.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 13 juni och den
21 november 1947 för att undersöka möjligheterna till en effektivisering
av produktionen och distributionen inom fiskkonservbranschen (se Postoch
Inrikes tidn. den 19 juni 1947):

Runnström, S., fil. d:r, ordförande;

Wehlin, S., direktör;

Luckey, E., disponent;

Corneliusson, S., ombudsman;

Pettersson, K., ombudsman;

Eklöv, G., ordförande i svenska grov- och fabriksarbetareförbundets avdelning
nr 135 i Göteborg;

Samuelsson, Ingrid, skolkökslärarinna;

Myrgren, H., ordförande i svenska ostkustfiskarnas centralförbund.

Sekreterare:

Sjögren, S. J., fil. d:r;

Thuresson, E., andre kanslisekreterare.

Lokal och tel.: Kanslihuset.

Direktiven för utredningen framgå av statsrådet Kocks anförande till
statsrådsprotokollet den 13 juni 1947. Statsrådet Kock anförde därvid bland
annat följande.

Vissa med fiskförädlingsverksamheten sammanhängande frågor ha redan
behandlats av 1945 års fiskeriutredning. — — —- Utredningen har dock
icke ingått på en mera allsidig kritisk granskning av förhållandena inom
fiskförädlingsbranschen. Särskilt i fråga om fiskkonservindustrien synes
fortsatt utredning vara erforderlig. Jag förordar därför, att fiskeriutredningen
kompletteras med en särskild utredning angående denna industrigrens
effektivitetsproblem och relationer till fiskerinäringen i syfte att öka
och stabilisera fiskerinäringens avsättningsmöjligheter. Den nya utredningen
bör dock vara oförhindrad att, i den mån så visar sig påkallat, inbegripa
även andra former av fiskförädling i sitt arbete. -—----

Nämnda effektivitetsproblem bör jämväl betraktas ur synpunkten av
konsumenternas behov att erhålla kvalitativt tillfredsställande och ur hushållens
synpunkt lämpliga varor till möjligast låga priser och löntagarnas
intresse att få jämn sysselsättning, hygieniskt godtagbara arbetsförhållanden
och rimlig arbetsförtjänst.---

252

Riksdagsberättelsen.

I Hl 26 Utredningen synes böra undersöka, i vad mån produktionen kan rationaliseras.
Vidare bör övervägas behovet att förstärka konservindustriens
möjligheter att genom lagring omhändertaga tillfällig överskottstillförsel av
fisk och samtidigt utjämna säsongfluktuationerna i tillverkningen. Även
frågan om lagring av färdiga konserver bör undersökas.

På det livsmedelshygieniska området har samhället ingripit genom lagstiftningsåtgärder
av olika slag.----Detta utesluter emellertid icke den

möjligheten att för konservindustrien dessutom kan erfordras en särskild
hygienisk stadga, motsvarande mejeristadgan. En sådan stadga finnes bland
annat i Danmark. Av betydelse är även frågan om provningen och kontrollen
av produkternas kvalitet och upplysningsverksamheten bland konsumenterna
angående förhållandet mellan varornas pris och kvalitet.----

Även emballagefrågan är viktig. Standardiseringsarbete på detta område
bör fullföljas och användningen av ändamålsenliga samt i förhållande till
kvaliteten billiga förpackningar främjas.---

Utredningen bör också klargöra förutsättningarna för en ökad export av
fiskkonserver.---För detta ändamål kan det bland annat vara erfor derligt

att utforma lämpliga organisatoriska anordningar ägnade att förbättra
den fortlöpande marknadsinformationen.

Kommittén har intill den 1 december 1947 sammanträtt 4 gånger, varjämte
vid ett särskilt sammanträde överläggningar hållits med representanter
för fisket och fiskberedningsverksamheten rörande vräkning av saltsill.
Ordföranden och sekreterarna ha i studiesyfte besökt ett flertal konservfabriker
i Bohuslän och tillsammans med tre kommittéledamöter företagit
en studieresa till Klädesholmen.

27. 1947 års elbranschkommitté.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1947 för att
verkställa undersökning och avgiva förslag i frågan om elbranschens utbyggnad,
konkurrens- och strukturförhållanden (se Post- och Inrikes tidn.
den 28 augusti 1947):

Svennilson, I., professor, ordförande;

Eckerström, L. E., ombudsman;

Ericson, H., direktör;

Franzon, F. L., köpman, led. av I kamm.;

Hedlund, G., jur. d:r, led. av II kamm.;

Hesselbom, K., driftsingenjör, led. av I kamm.;

Lindström, J„ direktör;

Nilsson, A. H., direktör;

Thelander, L. Th., överingenjör;

Westling, O., ombudsman.

Sekreterare:

von Heijne, B., assessor.

Biträdande sekreterare:

Garås, P., pol. mag.

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

253

Lokal: Jakobsgatan 30, Stockholm 16; tel.: 23 58 60. I Hl 27

Direktiven för utredningen framgå av anförande till statsrådsprotokollet
den 30 juni 1947 av statsrådet Kock. Efter att ha erinrat om att 1947
års riksdag i skrivelse nr 458 hemställt om utredning i fråga om den
elektriska industriens lämpliga kapacitet samt om formen för en eventuell
utvidgning, varvid riksdagen uttalat att startande av statligt företag
borde övervägas, yttrade statsrådet i nämnda anförande bland annat.

De ledande företagen inom branschen ha uppenbarligen gjort stora och
erkännansvärda positiva insatser för att utnyttja de utvecklingsmöjligheter
som förelegat. — — — Samtidigt ha emellertid dessa, i många avseenden
varandra närstående företag inom branschens olika huvudgrenar
uppnått en så dominerande ställning, att härmed vissa förutsättningar
skapats för en monopolistisk pris- och produktionspolitik. ■—• — —■

I vad mån dessa förutsättningar för monopolism faktiskt utnyttjas, torde
knappast kunna avgöras utan närmare undersökning. Under tidigare
fredsperioder motverkades eventuella monopolistiska tendenser i viss grad
genom den import, som då ägde rum. Importen är emellertid för närvarande
begränsad och utsikterna för större import och därmed ökad konkurrens
äro svåra att överblicka. Det är därför angeläget att undersöka,
huruvida icke behov föreligger att söka åvägabringa ökad konkurrens på
den inhemska marknaden. Såsom en av de största avnämarna av elektrisk
materiel har staten ett stort intresse av att prissättningen på denna
marknad icke bindes av monopolistiska marknadsförhållanden.

En utredning rörande elbranschen bör icke endast omfatta kapacitetsoch
konkurrensförhållandena inom den egentliga industrin utan även
distributionen av elektrisk materiel och installationsverksamheten, i all
synnerhet som ledande produktionsföretag synas ha ett visst inflytande
särskilt inom installationsbranschen. — — — Det är uppenbart, att en
ingående kontroll från det allmännas sida är påkallad av säkerhetsskäl.

Fråga är emellertid, om denna kontroll behöver vara dubbel och dessutom
i sitt senare led så inrättad, att den — trots förekommande dispenser
— i så hög grad som nu är fallet begränsar konkurrensen mellan
företagare från olika orter. När därtill ytterligare kommer en enskild nyetableringskontroll,
synas stora möjligheter för monopolistisk prissättning
föreligga. —- — —

Det vill förefalla, som om priserna å vissa elektriska hemapparater
skulle vara väsentligt högre i vårt land än i många andra industriländer.
— -— — Genom priskontrollnämndens ingripande har en icke obetydlig
prissänkning å radioapparater numera åstadkommits. Det synes
dock böra övervägas om icke ytterligare och mera allmänna prissänkningar
i fråga om elektriska hemapparater äro möjliga att åstadkomma genom
olika effektiveringsålgärder inom produktion och distribution, utan
att berättigade vinstintressen trädas för nära. Frågan om tullskyddets och
säkerhetsföreskrifternas betydelse för importen bör i detta sammanhang
uppmärksammas. —• — —-

254

Riksdagsberåttelsen.

I H: 27 Kommittén har intill utgången av november 1947 hållit ett sammanträde
om 5 dagar. Vidare har kommittén efter anmodan avgivit yttrande
över upprättade promemorior med förslag till försäljning av aktier i Elektriska
AB AEG och Elektriska AB Siemens. Inom sekretariatet har utförts
undersökning om elektrotekniska industriens utveckling under senare
år samt förberedande detaljerad undersökning bland annat angående
branschens aktuella produktionskapacitet.

28. 1947 års sjömanspensionsutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 juli 1947 (se
Post- och Inrikes tidn. den 18 juli 1947):

Lindqvist, A. A., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm., ordförande;
Bseckström, K. F., ombudsman vid sjömanshuset i Göteborg;

Johansson, B., ombudsman i Sveriges segelfartygsförening;

Lindberg, C. A. E., ombudsman i svenska sjöfolksförbundet, led. av II

kamm.;

Reuterskiöld, H. F., direktör i Sveriges redareförening.

Sekreterare;

Tofft, K., direktör i handelsflottans pensionsanstalt.

Lokal: Handelsflottans pensionsanstalt; tel. 11 60 77.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande
till statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande.
Efter att ha erinrat därom att riksdagen i skrivelse den 26 april 1947,
nr 147, anhållit att Kungl. Maj ;t ville låta verkställa utredning rörande
möjligheterna att ernå en förbättring av pensioneringen hos handelsflottans
pensionsanstalt för sjöfolk av manskapsklass anförde departementschefen
bland annat följande.---

De pensionsbelopp, som för närvarande utgå till meniga sjömän, äro
låga. Att pensionen för de sjömän, som pensioneras under begynnelseskedet
av det nya pensionssystemet blir föga betydande, beror på att avgifter
till pensioneringen erlagts endast under kort tid. Årsbeloppet för
tjänstepensionen intill fyllda 67 år har sålunda hittills blott i några få
fall överstigit 400 kronor. Vad beträffar sjömän, som uppnått pensionsåldern
före den 1 juli 1944, kan till dessa intill fyllda 67 år utgå årlig
pension med högst 312 kronor.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande anförde bankoutskottet bland
annat. — — —

Utredningen borde inriktas på att söka utröna i vad mån det vore möjligt
att inom en skälig kostnadsram utjämna den med hänsyn till tidpunkten
för avgång varierande pensionsnivån inom de olika pensionärskategorierna.
Det gällde här främst, framhöll utskottet, att undersöka
möjligheterna dels för en höjning av de redan beviljade pensionerna och
dels för en förbättring av pensionsförmånerna för sjömän, som i fortsättningen
pensioneras under övergångstiden till dess det nya pensionssystemet
blivit genomfört.---

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.

255

Den av riksdagen föreslagna utredningen bör nu igångsättas. Utred- I Ju; )
ningsarbetet bör innefatta även den pensionstekniska utredning, som enligt
bestämmelse i instruktionen den 15 juni 1944 (SFS nr 320) för handelsflottans
pensionsanstalt skall verkställas inom fem år, räknat från

och med den 1 juli 1944 ---och---bör utföras i samråd med

1946 års sjömanskommitté och pensionsutredningen.

Utredningen har intill den 1 december 1947 hållit fyra plenarsammanträden
med inalles åtta sammanträdesdagar.

Uppdraget beräknas bliva slutfört i början av år 1948.

29. Export- och importberedningen.

Tillkallade av Kungl. Maj :t den 18 september 1947 för att utarbeta förslag
till riktlinjer för den fortsatta exporten och importen:

Gjöres, A., statsråd, led. av I kamm., ordförande;

Malmfors, N. A. E., generaldirektör, vice ordförande;

Böök, K. E., envoyé;

Lundberg, E. F., professor;

Magnusson, H. T., vice riksbankschef;

Ståhle, A. N. O. K., envoyé.

Lokal och tel.: Kanslihuset.

Beredningen har sammanträtt 11 gånger.

Inrikesdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1947.

1. Parlamentariska undersökningskommissionen angående flgktingärenden
och säkerhetstjänst (1946:1 S 32; 1947:1 S 25).

Tillsatt genom Kungl. Maj :ts beslut den 12 januari 1945 med uppdrag att
verkställa en allsidig undersökning rörande vissa förhållanden i samband
med uppdagandet att e. o. byråinspektören i statens utlänningskommission
K. Paulson tillhandahållit en svensk medborgare, som bedrivit olovlig underrättelseverksamhet,
vissa uppgifter (se Post- och Inrikes tidn. den 16 januari
1945).

Ledamöter:

Sandler, R. J., landshövding, led. av I kamm., ordförande;

Branting, G., advokat, led. av I kamm.;

Hedlund, G., jur. d:r, led. av II kamm.;

Mosesson, G. A., f. d. rektor, led. av II kamm.;

Sefve, S. I., rektor, led. av II kamm.

Sekreterare:

Romanus, S. E., hovrättsråd.

256

Riksdagsberättelsen.

I In: l Förhörsledare in. m.:

Tammelin, N. E., rådman;
von Sydow, G., hovrättsassessor.

Notarier (biträdande sekreterare);

Munthe, R. E. L., e. o. förste byråsekreterare;

Eberhardt, G., amanuens.

Härjämte har kommissionen, med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande,
såsom biträden under vissa tidsperioder eller för särskilda utredningsuppdrag
anlitat tre personer.

Under tiden den 1 december 1946—den 30 november 1947 har kommissionen
hållit 29 sammanträden.

Kommissionen har den 13 maj 1947 överlämnat betänkande (del IV) med
utredning angående baltiska flyktingar (stencilerat) och den 9 september
1947 betänkande (del III) angående säkerhetstjänstens verksamhet.
Uppdraget är därmed slutfört.

2. 7945 års vårdhemssakkunniga (1946: I S 35; 1947: I S 28).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 februari 1945 med
uppdrag att biträda med verkställande av överarbetning av ett av 1940 års
civila byggnadsutredning den 15 februari 1943 avgivet betänkande (SOU
1943: 10), i vad betänkandet avser förslag till föreskrifter rörande planläggning
och utförande av byggnader för ålderdomshem, hem för kroniskt
sjuka, vårdhem för lättskötta sinnessjuka samt lokaler för folktandpolikliniker
:

Fast, J. E. G., möbelsnickare, led. av II kamm., ordförande;

Dahlgren, I. J. G., sekreterare, tillika sekreterare;

Hamrin, Greta, kursledarinna;

Molander, M. E., arkitekt;

Myrgård, A., provinsialläkare.

Experter:

Frölén, S., arkitekt;

Löfström, F., arkitekt.

De sakkunniga, som under år 1947 hållit fyra sammanträden, ha avgivit
ett den 8 juli 1947 dagtecknat betänkande med råd och anvisningar rörande
utformning av ålderdomshem, hem för kroniskt sjuka, vårdhem för lättskötta
sinnessjuka samt folktandvårdspolikliniker (SOU 1947:74).
Uppdraget är därmed slutfört.

3. 7946 års hjälp- och särklasslärarutredning (1947:1 S 40).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 maj 1946 för att
biträda med utredning rörande organisationen av utbildningen av lärare
för sinnesslö- och hjälpklassundervisningen (se Post- och Inrikes tidn. den
27 maj 1946):

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.

257

Isaacsson, A. J., rektor, ordförande; J Jjjj 5

Anneli, Anna-Lisa, förste läkare vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala;

Jungner, Ragnhild, inspektör för sinnesslöundervisningen;

Sjödén, O. B., chef och läkare för Lövstahemmet;

Sjöström-Bengtsson, Anna, lärarinna, led. av I kamm.

Sekreterare:

Borelius, Astrid, förste amanuens i skolöverstyrelsen.

Utredningen, som under år 1947 hållit 32 sammanträden in pleno, har
den 5 december 1947 avlämnat betänkande med förslag angående utbildning
av lärare för utvecklingshämmade och svårfostrade barn jämte förslag
till inrättande av ett statens speciallärarinstitut (SOU 1947:69).

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Kommittén för kommunal upplysningsverksamhet (1947:1 S 44).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1946 med
uppdrag att verkställa utredning rörande statsmakternas medverkan för utarbetande
av handböcker och korrespondenskurser i sociala frågor för i
första hand kommunala förtroendemän och tjänstemän samt, enligt Kungl.

Maj :ts bemyndigande den 15 november 1946, för att verkställa utredning
jämväl beträffande den kursverksamhet, som är avsedd för kommunala förtroendemän
(se Post- och Inrikes tidn. den 13 juli och den 6 december 1946):

Larsson, S., direktör i svenska landskommunernas förbund, ordförande;

Andersson, A., pol. mag.;

Wallentheim, A. V., sekreterare, led. av II kamm.;

Heckscher, G., docent.

Expert:

Olofsson, J., byråföreståndare (fr. o. in. den 20 december 1946).

Sekreterare:

Thylin, H., redaktör.

Kommittén har under år 1947 intill den 1 december hållit 11 sammanträden
under sammanlagt 25 dagar.

Kommittén har i december 1947 avgivit betänkande med förslag angående
ökad upplysningsverksamhet för kommunala förtroendemän och
tjänstemän (SOU 1947:76).

Uppdraget är därmed slutfört.

5. Utredning rörande viss utländsk propaganda under krigsåren

(1947: I S49).

Tillkallad för att ur den allmänna säkerhetstjänstens material sammanställa
vissa rapporter beträffande utländsk propaganda i Sverige:

Kjellberg, G. K:son, fil. lic.

Sekreterare:

Janzon, Karin, fru.

17 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt.

Riksdngsberuttelsen.

258

Riksdagsberättelsen.

I In: 5 Den sakkunnige har den 3 januari 1947 avgivit betänkande angående den
tyska propagandan i Sverige under krigsåren 1939—1945 (SOU 1946: 86).
Uppdraget är numera avslutat.

6. Sakkunniga för utredning rörande polismännens utbildningskostnader
m. m. (1947: IS 51).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 oktober 1946 med
uppdrag att biträda med utredning rörande polismännens utbildningskostnader
och en eventuell statlig kreditgaranti för dessa ävensom viss stipendiegivning
åt elever vid statens polisskola (se Post- och Inrikes tidn. den
29 oktober 1946):

Norman, D. R., folkskollärare, led. av I kamm.;

Norman, N., fil. lic., lärare vid statens polisskola;

Sahlin, M., sekreterare i svenska polisförbundet.

Sekreterare:

Blomqvist, G., notarie.

De sakkunniga, som under år 1947 hållit åtta sammanträden, ha avgivit
betänkanden dels den 22 april 1947 med förslag om statlig kreditgaranti
för lån åt den, som genomgått polisskola, m. fl., dels ock den 29 oktober
1947 med förslag om avlöning av vissa elever vid polisskola m. m. (stencilerade).

Uppdraget är därmed slutfört.

7. Sakkunniga för utredning rörande åtgärder för beredande av ökat skydd
åt trafikchaufförer under yrkesutövning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 februari 1947 för
att verkställa skyndsam utredning rörande åtgärder för beredande av ökat
skydd åt trafikchaufförer under yrkesutövning (se Post- och Inrikes tidn.
den 24 februari 1947):

Österdahl, P. G. V., landsfogde, ordförande och sekreterare;

Christensson, J„ ombudsman;

Söderman, H., överdirektör.

Direktiven för utredningen framgå av statsrådet Mossbergs anförande
till statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. I
anförandet framhölls bland annat.

Den fara för överfall — vanligen i rånsyfte — som bilförare i yrkesmässig
persontrafik visat sig vara utsatta för från passagerares sida, har vid flera
tillfällen ådragit sig uppmärksamhet. Händelser av sådant slag föranledde
vid 1944 års riksdag en motion (II: 10), vari hemställdes om utredning bland
annat beträffande frågan, huruvida och på vad sätt skydd mot sådana överfall
på trafikchaufförer skulle kunna skapas.---Erinras må vidare,

att straffrättskommittén i ett den 30 november 1944 framlagt betänkande
med förslag till lagstiftning om brott mot staten och allmänheten berört
frågan om ämbetsskydd för droskchaufförer.---—■ Sedan nya händelser

259

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.

av angivet slag inträffat, har frågan ånyo aktualiserats. Bland annat har i J Jjjj 9
en motion vid 1946 års riksdag (II: 137) åter framförts förslag om att
chaufför i yrkesmässig persontrafik skulle tillerkännas polismans skydd.

Att genom särskilda anordningar och föreskrifter uppnå en fullt betryggande
säkerhet i förevarande avseende synes mig icke vara praktiskt genomförbart.
Snarare torde man få räkna med att händelser av nu berörd
karaktär höra till sådana svårfrånkomliga risker, med vilka chaufförens
yrke är förenat. Då emellertid upprepade överfall på yrkeschaufförer ägt
rum, finner jag det angeläget, att en utredning verkställes i syfte att utröna
vilka åtgärder som praktiskt kunna vidtagas för att öka tryggheten för dessa
yrkesutövare. Härvid bör värdet av de förut angivna uppslag, som framkommit
i den allmänna diskussionen, närmare undersökas. Uppmärksamhet
bör vidare ägnas åt möjligheterna att medgiva trafikchaufför rätt att
under vissa förhållanden vägra utföra beställning å körning och fordra le-,
gitimation av beställare. Även andra utvägar, som kunna komma i fråga,
böra göras till föremål för prövning.

De sakkunniga, som under år 1947 sammanträtt 7 gånger, ha i december
1947 avgivit en promemoria angående beredande av ökat skydd åt trafikchaufförer
under yrkesutövning (stencilerad).

Uppdraget är därmed slutfört.

8. Utredning angående personalorganisationen vid statens uppfostringsanstalter
för sinnesslöa.

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts beslut den 27 juni 1947 att i samråd med
inspektörerna för sinnesslövården och för sinnesslöundervisningen verkställa
utredning angående personalorganisationen vid statens uppfostringsanstalter
för sinnesslöa:

Ulne, J. O., e. o. byråchef.

Den sakkunnige har i december 1947 avgivit en promemoria angående
personalorganisationen vid statens uppfostringsanstalter för sinnesslöa.

Uppdraget är därmed slutfört.

9. Sakkunniga för utredning rörande frågan om lokaler för statens
rättsläkarstation i Stockholm.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 oktober 1947 med
uppdrag att biträda med utredning rörande frågan om lokaler för statens
rättsläkarstation i Stockholm:

Eriksson, E. G. E., riksgäldsfullmäktige, led. av II kamm., ordförande;

Bergman, E., e. o. byrådirektör;

Birke, G. E., grosshandlare, led. av II kamm.;

Bosaeus, W. B., professor;

Wejke, G. W., byggnadsråd.

Sekreterare:

Grönvall, J. P. U., e. o. byråsekreterare.

260

Riksdagsberåttelsen.

I In: 9 De sakkunniga, som hållit 5 sammanträden, varjämte vissa ledamöter
verkställt särskilda utredningar, ha den 30 december 1947 avgivit utredning
i ärendet (stencilerad).

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1948.

10. 1939 års stadsläkarutredning (1940: S 24; 1946:1 S 19; 1947:1 S 17).

Enligt beslut av Kungl. Maj :t den 30 december 1939 skall utredningen vila
tills vidare.

11. Statens sjukhusutredning av år 1943 (1945: IS 27; 1946: IS 27;

1947:IS21).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 maj 1943 för att
biträda med fortsatt utredning rörande möjligheterna att — utan försämring
av vårdresultatet — genom rationalisering begränsa driftkostnaderna
vid sådana sjukhus, för vilkas drift staten, landstingen eller städerna utanför
landsting i sista hand svara (se Post- och Inrikes tidn. den 18 juni 1943):
Ljungdahl, M. J. J., professor, överläkare, ordförande;

Björkquist, E. G. A., överdirektör;

Goldkuhl, A. E., docent, överläkare;

Hagård, S. A. A., lasarettssyssloman, led. av II kamm.;

Hakeman, Elin, husmoder;

Hansson, N. H., sjukhusdirektör;

von Hofsten, S. E. C., landstingsdirektör;

Odelberg, A. A., lasarettsläkare;

Olsson, C. P„ f. d. banarbetare, led. av II kannn.;

Ström, G., byråchef (fr. o. in. den 1 juli 1947).

Experter:

Assarsson, S., sjukhusintendent, för frågor rörande arbetsstudier och patientarbetet
inom sinnessjuk- och sinneslövården;

Berg, A. E., civilingenjör, för frågor rörande arbetsstudier (t. o. m. den 31
december 1946);

Blom, S. D., e. o. byråchef, för vissa med sinnessjukvårdens rationalisering
sammanhängande frågor;

Böckert, Signe, första föreståndarinna, och

Dagberg, E. O., överläkare, för frågor rörande revision av inom sinnessjukvården
använda blankettformulär m. m.;

Jönsson, R. W., överingenjör, och

Köhler, S., avdelningschef, för frågor rörande rationalisering av sjukhusens
tvättavdelningar;

Sjunnesson, N., sjukhusintendent, för frågor rörande utspisning vid sjukhus; Ström,

G., byråchef, för frågor rörande sjukhusens driftsekonomi (t. o. m.
den 30 juni 1947, jfr ovan);

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet. 261

Tengrud, H., ingenjör, för frågor rörande arbetsstudier (fr. o. in. den 1 ja- J Ju; \2
nuari 1947).

Sekreterare:

Soop, E., förste aktuarie.

Biträdande sekreterare:

Wictorson, K.-E., amanuens (fr. o. in. den 19 juni 1947).

Lokal: Klara Södra Kyrkogata 4; tel.: 11 15 95.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1944: I S 36.

Tre särskilda subkommittéer ha under året handhaft utredning av frågor
rörande dels blankettväsendet m. in. inom sinnessjukvården, dels rationalisering
av sjukhusens tvättavdelningar, dels ock utspisningen m. in. vid
sjukhusen.

Plenisammanträden ha hållits sammanlagt 16 dagar under år 1947, De
olika subkommittéerna ha dessutom sammanträtt cirka 75 dagar under
samma tid.

Den utredning rörande personalförhållanden vid sinnessjukhus och sanatorier,
som sjukhusutredningen i samarbete med centrala sjukvårdsberedningen
slutförde år 1945, har publicerats i tidskriften »Sjukhuset», nr
8 1946.

För utförande av arbetsstudier å vissa sjukhus har utredningen, förutom
Tengrud, anlitat till en början tre och fr. o. in. den 26 januari till den 30
juni 1947 två arbetsstudieingenjörer. Efter sistnämnda datum har utredningen,
sedan arbetsstudiegruppen försöksvis anslutits till centrala sjukvårdsberedningen,
ägt anlita densamma för kompletterande arbetsstudier.
Arbetsstudier ha under året bedrivits vid lasaretten i Värnamo, Alingsås
och Lidköping samt Malmö allmänna sjukhus. Därjämte ha trafikstudier
gjorts vid lasaretten i Kalmar och Norrköping. Slutredogörelse för de bedrivna
arbetsstudierna torde komma att färdigställas under år 1948.

Under år 1947 har utredningen avlämnat betänkande II: Den lasarettsanslutna
B-sjukvården jämte anstaltsvården av kroniskt sjuka (SOU 1947:

61) samt (i samarbete med kommittén för partiellt arbetsföra) betänkande
III: Utredningar och förslag angående sysselsättnings- och arbetsterapi vid
vissa sjukhus och vårdanstalter m. m. (SOU 1947:44). Utredningen avser
att i januari 1948 avlämna ett betänkande angående effektivisering och rationalisering
av sinnessjukvården.

Utredningen beräknar numera kunna slutföra sitt arbete i slutet av år
1948.

12. 7.943 års sockersjukutredning (1945: I S 28; 1946: I S 28; 1947: I S 22).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1943 för att
biträda med av riksdagen i skrivelse den 20 maj 1943, nr 223, begärd utredning
rörande åtgärder för att förbättra förhållandena för de sockersjuka:

Sanden, J. E., redaktör, led. av I kamm.,ordförande;

Byttner, J. T., medicinalråd;

262

Riksdagsberättelsen.

I In: 12 Möllerström, J. V. S., med. d:r, docent;

Restad, E. H., landstingsdirektör;

Wistrand, A. D. H., byråchef.

Expert:

Cramér, C. H., professor.

Sekreterare:

Möller, B. G., f. Störtebecker, amanuens, fru.

Lokal: Eknäsvägen 2, Stora Essingen; tel. 50 It 41.

Under år 1947 ha sex sammanträden hållits, varjämte överläggningar ägt
rum mellan enskilda ledamöter och sekreteraren.

Under en resa till Danmark har ledamoten av utredningen docenten
Möllerström studerat uppläggningen av sockersjukvården vid specialkliniker
för sockersjuka i Köpenhamn.

Bilagorna till utredningens betänkande äro under tryckning och själva
betänkandet under slutjustering, varför utredningen beräknar kunna slutföra
sitt arbete under januari månad 1948.

13. 1946 års kommitté för sjuksköterskeutbildningen (1947: IS 32).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 december 1945 för
utredning angående sjuksköterskeutbildningen och vad därmed sammanhänger
(se Post- och Inrikes tidn. den 17 januari 1946):

Höjer, J. A., generaldirektör, ordförande;

Becker, Anna, fru;

Dahlgren, I. J. G., sekreterare;

Dillner, Elisabet, föreståndarinna för Uppsala sjuksköterskehems sjuksköterskeskola; Johnsson,

B. E., statskommissarie;

Schuberth, O. O., docent, överläkare;

Thomson, Lisa, föreståndarinna för S:t Eriks sjuksköterskeskola.

Experter:

Andrell, Maria, byråinspektör;

Ljunggren, Margit, föreståndarinna för Birgitta sjuksköterskeskola (fr. o. m.

23 april 1947);

Nilstein, A., aktuarie;

Wernstedt, S., föredragande i regeringsrätten.

För speciella områden av sjuksköterskeutbildningen har därjämte ytterligare
ett antal experter tillkallats.

Sekreterare:

Herlitz, N. E., amanuens.

Lokal och tel.: Medicinalstyrelsen.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1947:1 S 32.

Under år 1947 intill den 1 december har kommittén sammanträtt in pleno
42 gånger, varjämte subkommittéer inom kommittén hållit ett flertal sammanträden.

263

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.

överläggningar ha ägt rum med bland annat svenska landstingsförbundet j Jjj.
och svenska stadsförbundet.

Kommittén beräknar att kunna avlämna betänkande rörande utredningens
huvudfrågor i början av år 1948.

14. 1946 års kommunallagskommitté (1947:1 S 37).

Tillkallade med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 mars 1946
för verkställande av översyn av den kommunala lagstiftningen (se Post- och
Inrikes tidn. den 1 april 1946):

Fast, J: E. G., möbelsnickare, led. av II kamm., ordförande;

Bergh, K. R., folkskolinspektör, led. av I kamm. (fr. o. m. den 26 september
1947);

Herlitz, N., professor, led. av I kamm. (t. o. m. den 25 september 1947);
Holmberg, J. H., redaktör, led. av II kamm.;

Larsson, S., förbundsdirektör;

Larsson, Y. G. R., fil. d:r, led. av II kamm.;

Pettersson, J. W., hemmansägare, led. av II kamm.;

Sjödahl, H. L. E., lektor, led. av I kamm.;

Thun, F. W. poststationsföreståndare, led. av I kamm.;

Åkesson, N. O., landssekreterare.

Sekreterare:

Ekblom, S., hovrättsassessor.

Lokal: Rosenbad 2; tel.: Kanslihuset 656.

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1947: I S 37.

Under tiden den 1 december 1946—den 30 november 1947 har kommittén
sammanträtt 20 dagar.

Kommittén har den 9 juni 1947 avgivit betänkande I med förslag angående
ändringar i kommunallagarnas bestämmelser om borgerlig primärkommuns
kompetens och om kvalificerad majoritet (SOU 1947:53).

Kommittén avser att i början av år 1948 avgiva förslag rörande vissa av
kommunindelningsreformen aktualiserade ändringar i kommunallagarna.

Det fortsatta arbetet med översynen av kommunallagstiftningen beräknas
pågå under år 1948.

15. 7946 års folktandvårdssakkunniga (1947: I S 38).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 april 1946 och
den 17 januari 1947 för att verkställa utredning angående översyn av folktandvårdsorganisationen
(se Post- och Inrikes tidn. den 29 april 1946):
Andersson, J. Elon, chefredaktör, led. av I kamm., ordförande;

Berling, E. B., målarmästare, led. av I kamm.;

Beijbom, G. O. L., landstingsdirektör;

Christerson, B., tandvårdsinspektör (fr. o. m. den 17 januari 1947);

Maunsbach, A. B., byrådirektör;

Osvald, O., chefstandläkare.

264

Riksdagsberättelsen.

I In: 15 Experter:

Englund, Å„ amanuens;

Holmer, U., tandvårdsinspektör;

Oldmark, I., leg. tandläkare.

Sekreterare:

Ahlberg, T. V. A., förste amanuens (t. o. m. den 31 augusti 1947);

Linde, A. T., förste byråsekreterare (fr. o. m. den 14 maj 1947).

Lokal och tel.: Medicinalstyrelsen.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1947: I S 38.

De sakkunniga ha intill den 30 november 1947 sammanträtt tillhopa 11
dagar, varjämte överläggningar mellan ordföranden och enskilda ledamöter
samt sekreterarna ägt rum. Samråd har vidare förekommit med ett antal
tandvårdsinspektörer ävensom med representanter för socialstyrelsen,
försvarets tandvård samt förebyggande mödra- och barnavård m. fl.

Efter Kungl. Maj :ts bemyndigande ha de sakkunniga låtit verkställa
vissa tidsstudier beträffande arbetet å ett antal distriktstandpolikliniker. Bearbetningen
av det sålunda erhållna materialet väntas bliva avslutad omkring
den 1 januari 1948. De sakkunniga komma härefter att uppgöra förslag
till ny folktandvårdstaxa.

Under år 1947 ha följande insamlade uppgifter bearbetats, nämligen
angående tandvården å vissa anstalter, angående obemedlades och mindre
bemedlades tandvård, angående barntandvården samt angående folktandvårdens
inkomster och utgifter m. m. Vid de sakkunnigas sammanträden
ha behandlats flertalet organisatoriska och andra spörsmål, varmed de
sakkunniga enligt direktiven ha att taga befattning. Utom frågan om folktandvårdstaxans
avvägning återstå i huvudsak endast vissa detaljfrågor
ävensom betänkandets slutliga utformning.

De sakkunnigas uppdrag beräknas kunna slutföras under första halvåret
1948.

16. Ortoped- och vanförevårdssakkunniga (1947: I S 39).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 april 1946 med
uppdrag att verkställa utredning av ortoped- och vanförevårdens organisation
(se Post- och Inrikes tidn. den 6 maj 1946):

Johansson, S. C., professor, ordförande;

Bergenfeldt, E. M., lasarettsläkare;

Brännberg, C. M., sjukkassedirektör;
von Rosen, E. S., lasarettsläkare, docent;

Söderqvist, C., byrådirektör;

Thott, A., major.

Sekreterare:

Montan, K., sekreterare.

Lokal: Jutas backe 1; tel. 21 38 73.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1947: I S 39.

265

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.

De sakkunniga ha under år 1947 hållit 8 sammanträden. Studieresor till J In; 17
vanföreanstalter och kustsanatorier ha företagits.

Under verksamhetsåret ha de sakkunniga slutfört en undersökning av
behovet av ortopediska vårdplatser inom samtliga län.

En särskild delegation har avslutat en utredning om elevklientelets vid
vanföreanstalternas yrkesskolor sammansättning varjämte en enquéte gjorts
för att utröna resultatet av yrkesutbildningen vid en vanföreanstalt.

Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under första halvåret 1948.

17. 19k6 år låkemedelsutredning (1947: I S 42).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 juni 1946 för att
verkställa utredning angående apoteksväsendet, droghandeln och läkemedelsindustrien
och framlägga därav föranledda förslag (se Post- och Inrikes
tidn. den 25 juni 1946):

Lindberg, E. H., landshövding, ordförande;

Ahlgren, J. G., professor;

Andersson, B. E. W., apotekare;

Edberg, R. F., chefredaktör;

Gunnars, E., direktör;

Ljungdahl, M. J. J., professor, överläkare.

Experter:

Marcus, M„ fil. d:r (fr. o. in. den 21 januari 1947);

Sandström, A. E. F., f. d. justitieråd, för prövning av nuvarande apoteksprivilegiernas
rättsliga natur in. m. (fr. o. m. den 11 april 1947).

Sekreterare:

Rooth, J. H., byråchef, kansliråd.

Biträdande sekreterare:

Wikholm, N. V., civilekonom (fr. o. m. den 13 maj 1947).

Lokal: Stallgatan 3; tel. 20 22 84.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1947: I S 42.

Utredningen har under tiden den 1 december 1946—den 30 november
1947 hållit 11 sammanträden. Mellan sammanträdena ha vissa ledamöter
ävensom sekreteraren och biträdande sekreteraren utfört arbete i anledning
av utredningsuppdraget. Ordföranden och tre av ledamöterna samt sekreteraren
ha företagit en studieresa till Danmark. Vidare ha besök avlagts vid
vissa läkemedelsfabriker. Som ett led i utredningsarbetet angående droghandeln
har ett arbetsutskott inom utredningen företagit en studieresa till
Göteborg.

I anledning av remisser har utredningen avgivit utlåtanden,
överläggningar ha vid skilda tillfällen ägt rum med repesentanter för dels
medicinalstyrelsen, försvarets sjukvårdsförvaltning, civilförsvar sstyrelsen
m. fl. myndigheter, dels apotekarsocieteten, Sveriges apotekareförbund, Sveriges
farmacevtförbund och Sveriges tekniska apotekspersonals förbund,
dels ock vissa grosshandelsföretag inom läkemedelsbranschen.

266

Riksdagsberättelsen.

1 In: 17 Utredningen räknar med att under år 1948 kunna framlägga ett principbetänkande
med förslag till omorganisation av apoteksväsendet i riket,
m. m. Övriga delar av utredningsuppdraget beräknas kunna slutföras under
loppet av år 1949.

18. 1946 års statsbidragssakkunniga för hälso- och sjukvården

(1947: I S 43).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 juni 1946 för att
verkställa översyn av grunderna och villkoren för statens bidrag till hälsooch
sjukvården (se Post- och Inrikes tidn. den 9 juli 1946):

Wahlbäck, J. M., underståthållare, ordförande;

Björkquist, E. G. A., överdirektör;

Dahlgren, I. J. G., sekreterare;

Hansson, N. H., sjukhusdirektör;

Viklund, K. G., landstingsdirektör, f. d. riksdagsman.

Sekreterare:

Radhe, S. A., borgarrådssekreterare.

Lokal och tel.: överståthållarämbetet, Beridarbansgatan 17, Stockholm.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1947: I S 43.

De sakkunniga ha under år 1947 hållit 36 sammanträden.

Med anledning av ett av 1944 års lönekommitté avgivet betänkande (SOU
1946: 67) rörande löneställningen för viss statsanställd sjukvårds- och ekonomipersonal
m. m. ha de sakkunniga avlämnat ett den 6 februari 1947
dagtecknat förslag till provisoriska ändringar rörande statsbidragsbestämmelserna
för distriktssköterskor, distriktsbarnmorskor och personal inom
den förebyggande mödra- och barnavården.

Utredningsarbetet i övrigt har avsett statsbidragssystemet för den slutna
kroppssjukvården, vilket arbete de sakkunniga beräkna att kunna avsluta
under första kvartalet år 1948.

19. 1946 års sinnesslövårdsutredning (1947: IS 45).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1946 för att
verkställa utredning i fråga om organisationen och finansieringen av den
sinnesslövård, som icke regleras genom 1944 års lag om undervisning och
vård av bildbara sinnesslöa (se Post- och Inrikes tidn. den 9 juli 1946):
Björklund, L. A., f. d. reparatör, led. av II kamm., ordförande;

Anneli, Anna-Lisa, l:ste läkare vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala;

Haage, E. H., folkskolinspektör.

Sekreterare:

Eckerberg, P. A., fil. kand., sekreterare.

Biträdande sekreterare:

Englund, Å., fil. kand., amanuens (fr. o. m. den 21 mars 1947).

Lokal: Socialdepartementet; tel.: Kanslihuset 168.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1947:1 S 45.

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.

267

Intill den 1 december 1947 har kommittén hållit 6 sammanträden för prin- J Jjjj gj
cipdiskussioner samt beslut om riktlinjer för utredningsarbetet. Mellan sammanträdena
ha dessutom åtskilliga överläggningar ägt rum mellan ordföranden,
sekreteraren och tillkallad expertis. Utredningen har under året
hland annat utfört en inventering av antalet intagna sinnesslöa och epileptiker
vid olika anstalter samt av antalet expektanter vid vederbörande anstalter.

Kommitténs arbete beräknas vara slutfört i början av år 1948.

20. 1946 års alkoholistvårdsutredning (1947: IS 50).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 september 1946 för
utredning rörande alkoholistvården (se Post- och Inrikes tidn. den 9 oktober
1946):

Bergquist, Th. E. N., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande;

Edlund, K. E. V., förste provinsialläkare;

Hedvall, J. J., byråföreståndare;

Jonsson, J. N., hemmansägare, led. av I kamm.;

Lundquist, G. A. R., överinspektör för sinnessjukvården;

Sundberg, N. E. L., direktör;

Wieslander, I. L., hovrättspresident;

Öhman, H. G., praktiserande läkare.

Experter:

Gynne, N. A. S., t. f. assessor, för utarbetande av vissa lagförslag (fr. o. m.
den 27 september 1947);

Åmark, C. E., förste underläkare, för viss socialpsykiatrisk undersökning
(fr. o. m. den 1 februari 1947).

Sekreterare:

Wiklund, S. A. D., t. f. byråinspektör.

Lokal: Riksdagshuset; tel. Riksdagen.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1947: I S 50.

Utredningen har under år 1947 hållit 16 sammanträden varav ett under
en sammanhängande tid av 6 dagar.

Flertalet ledamöter samt sekreteraren ha i studiesyfte besökt ett antal alkoholistanstalter.

Experten doktor Åmark har för utredningens räkning slutfört en socialpsykiatrisk
undersökning av visst anstaltsldientel.

Med anledning av remisser har utredningen avgivit utlåtanden.

Utredningen beräknar slutföra sitt arbete i januari 1948.

21. 1947 års landsfiskalsutredning.

Tillkallade med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 maj 1947 för
att biträda med utredning rörande landsfiskalsorganisationen (se Post- och
Inrikes tidn. den 28 juni 1947):

Westling, E. A., landshövding, ordförande;

268

Riksdagsberåttelsen.

I In: oj Mårtensson, J. W., led. av II kamm.;

Stiernström, M. B. O., byråchef;

Tottie, A. V. R., kansliråd, avdelningschef i inrikesdepartementet.

Sekreterare:

Åmark, S. O. F., andre kanslisekreterare.

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel.: Kanslihuset 253.

Direktiven för de sakkunnigas arbete framgå av statsrådet Mossbergs anförande
till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande.

Efter att till en början ha redogjort för en av 1940 och 1941 års riksdagar
beslutad allmän lönereglering för landsfiskalerna och deras tjänstebiträden
jämte omläggning av landsfiskalernas utbildning in. m. yttrade statsrådet
bland annat.

De rådande förhållandena inom Iandsfiskalsorganisationen äro sådana, att
man kan befara, att organisationen på grund av bristande tillgång på personal
icke skall kunna på tillfredsställande sätt fylla sina uppgifter. Rekryteringssvårigheterna
äro uppenbara i vad gäller landsfiskalselever och landsfiskalsaspiranter.
Oaktat det tidigare tillämpade betygskravet eftergivits
vid de två senaste elevantagningarna har likväl det beräknade rekryteringsbehovet
ej kunnat fyllas. Mot sammanlagt 18 sökande med och 10 sökande
utan studentexamen, av vilka sökande 16 respektive 2 antogos, svarade sålunda
ett beräknat behov vid dessa två antagningar av 30—40 elever. Avgången
har varit av betydande omfattning och motsvarar omkring en fjärdedel
av totalantalet antagna elever. — Även i fråga om kontoristerna med
polismans förordnande hava liknande svårigheter gjort sig gällande.

Det är tydligt, att de angivna förhållandena icke kunna få bestå. Då rekryteringen
för landsfiskalstjänsterna sker kontinuerligt med sikte på behovet
av färdigutbildade aspiranter ett flertal år efter det utbildningen påbörjats,
kunna med erforderliga åtgärder för täckande av detta aspirantbehov icke
anstå. Angeläget är även, att befarad brist på personal för kontoristbefattningarna
förebygges. En utredning rörande ifrågavarande spörsmål bör därför
nu komma till stånd. Jag förordar, att särskilda sakkunniga tillkallas
för ändamålet.

Vid utredningen böra förhållandena inom de berörda delarna av landsfiskalsorganisationen
närmare klarläggas. Olika möjligheter för avhjälpande
av konstaterade brister böra prövas. Vad särskilt angår de befattningshavare
som normalt skola gå vidare till landsfiskalstjänst bör övervägas,
huruvida rekryteringsbasen kan vidgas, exempelvis därigenom att dugande
polismän, som icke avlagt studentexamen, intagas på banan i större
utsträckning än hittills. Jämväl lönesättningen bör ägnas uppmärksamhet
vid utredningen. Jämförelser böra härvid göras med befordringsgången inom
andra områden av statstjänst. Beaktas bör vidare, att, sedan den nu gällande
löneregleringen för landsfiskalerna fastställdes, uppbördsväsendet och processordningen
reformerats. Det nya uppbördsförfarandet torde komma att
minska landsfiskalernas befattning med indrivningsärenden, medan rätte -

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.

269

gångsväsendets ombildning kommer att öka arbetsbördan och ställa skärpta J Jjjj 03
krav på ladsfiskalernas skicklighet i fråga om åklagargöromål. För den händelse
landsfiskalstjänsterna anses böra alltjämt vara fördelade på olika lönegrader,
böra till grund för fördelningen utarbetas normer, vilka så långt möjligt
taga hänsyn till alla de förhållanden, som kunna vara av vikt för
tjänsternas värdering. Utredningsarbetet bör ske med utgångspunkt från
att den nuvarande distriktsåklagarexamen bibehålies. De sakkunniga böra
dock vara oförhindrade att upptaga frågor om ändring i utbildningen.

Med hänsyn till landsfiskalernas alltjämt växande arbetsbörda bör uppmärksamhet
ägnas åt spörsmålet om landsfiskalernas behov av kvalificerad
biträdeshjälp. Bland annat synes inom många landsfiskalsdistrikt behov
föreligga av en befattningshavare, som är utbildad och erfaren polisman,
och åt vilken kan anförtros — förutom att biträda med förekommande göromål
av kameral natur — att självständigt utföra vissa polisundersökningar.
På grund härav torde en sådan organisation av kontoristbefattningarna
böra övervägas, att till dessa befattningar förvärvas kommunalt anställda
polismän, exempelvis polismän i stad, vilka icke kunnat vinna befordran
men dock äro lämpliga för ifrågavarande uppgifter.

Ett detalj spörsmål, som de sakkunniga böra utreda, är frågan huruvida
nuvarande ordning för lokal- och möbelanskaffning för landsfiskalskontoren
bör bibehållas.

Utredningen har t. o. m. november månad 1947 hållit 3 sammanträden.

Såsom första etapp i utredningsarbetet har utredningen upptagit frågan
om avlönings- och befordringsförhållandena för landsfiskalseleverna, landsfiskalsaspiranterna
och landsfiskalsassistenterna. Kontakt har tagits med
berörda personalorganisationer. Utredningen har i december 1947 avgivit
förslag till vissa provisoriska åtgärder, avsedda att lätta rekryteringssvårigheterna.

Det fortsatta arbetet kommer att bedrivas i flera etapper och avse bland
annat uppbördsreformens inverkan på landsfiskalernas arbetsbörda ävensom
de nya krav, rättegångsrefonnen ställer på landsfiskalernas åklagarverksamhet,
samt biträdesfrågan jämte lokal- och inventariespörsmålen.

22. Statens sinnessjukvårdsberedning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 juni 1947 för att
såsom särskild beredning inom inrikesdepartementet biträda vid fortsatt
handläggning av frågorna om sinnessjukvårdens effektivisering och utbyggande
(se Post- och Inrikes tidn. den 27 juni 1947):

Björkquist, E. G. A., överdirektör, med uppdrag att, i den mån vederbörande
statsråd icke själv deltager i beredningens arbete, leda detsamma;
Andersson, ,1. E., chefredaktör, led. av I kamm.;

Björck, P. B. T., medicinalråd;

Goldkuhl, A. E., överläkare;

Lundquist, G. A. B., överinspektör för sinnessjukvården;

270

Riksdagsberättelsen.

I In: 22 Mäler, K. M., redaktör, f. d. riksdagsman;

Wejke, G. W., byggnadsråd;

White, J. G., t. f. överläkare.

Sekreterare:

Munthe, R. E. L., e. o. förste byråsekreterare.

Lokal: Medicinalstyrelsen, Wallingatan 2 (verkställande ledamoten) och
Statens lönenämnd, V. Trädgårdsgatan 4; tel.: 11 63 82 (sekreteraren).

Direktiven för beredningens arbete framgå av statsrådet Mossbergs anförande
till statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande.

I anförandet framhölls bland annat.

Med skrivelse den 11 september 1945 framlade medicinalstyrelsen en
tioårsplan för sinnessjuk- och sinnesslövårdens utbyggande i riket, vilken
plan anmäldes av chefen för socialdepartementet för 1946 års riksdag, därvid
han, bland annat, biträdde styrelsens förslag om inrättande av psykiatriska
avdelningar vid länslasaretten (propositioner nr 177 och 247).

Riksdagen (skrivelse nr 209) anslöt sig därvid till departementschefens
uttalande med det tillägget, att enligt riksdagens mening frågan om landstingens
och icke-landstingsstädernas huvudmannaskap för vården av lättskötta
sinnessjuka borde göras till föremål för en förutsättningslös omprövning.

På förekommen anledning har medicinalstyrelsen dels i skrivelse den 14
december 1946 uppdragit vissa riktlinjer för omhändertagande av psykopater
på särskilda anstalter, dels ock den 25 februari 1947 med eget yttrande
överlämnat en av vederbörande medlemmar av styrelsens vetenskapliga
råd och överinspektören för sinnessjukvården upprättad promemoria angående
den statliga sinnessjukvårdens utbyggnad.

Spörsmålet om psykopatvårdens organisation har av mig upptagits till
behandling i proposition 244 till 1947 års riksdag, varvid jag i princip förordat
inrättande av särskilda anstalter för ändamålet.

Innan ställning tages till ett fortsatt utbyggande av sinnessjukvården
kräves emellertid, såsom jag i nyssnämnda proposition framhållit, ytterligare
klarläggande på vissa viktiga punkter.

Detta gäller främst vården av sinnessjuka, som lida av tuberkulos i smittsamt
skede och för vilka för närvarande erforderliga isolerings- och behandlingsmöjligheter
icke stå till buds. Statens sjukhusutredning har i sitt
yttrande över medicinalstyrelsens tioårsplan skisserat en lösning av detta
vårdproblem, som torde böra tagas under närmare övervägande. Härvid
bör i möjligaste mån beaktas resultatet av den inventering rörande förekomsten
av tuberkulos bland patienter och personal vid sinnessjukhusen,
som sedan någon tid igångsatts av medicinalstyrelsen. Måhända kan det
ock befinnas lämpligt att i detta sammanhang pröva frågan om vården av
sådana sinnesslöa, som lida av tuberkulos — ett spörsmål, som icke heller
vunnit sin slutliga lösning.

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet. 271

En annan vårdangelägenhet, som påkallar särskild uppmärksamhet, är I In: 22
utbyggnaden av vården för de lättskötta sinnessjuka. Huvudmannaskapet
för denna vård åvilar för närvarande landstingen och städerna utanför
landsting, men som nämnts har riksdagen ansett en förutsättningslös omprövning
av denna fråga önskvärd. Det kan också med visst fog göras
gällande, att den nuvarande ordningen beträffande huvudmannaskapet för
sinnessjukvården komplicerats, sedan 1946 års riksdag i princip beslutat
att genom statsbidrag medverka till upprättande av psykiatriska kliniker
vid vissa landstings- och storstadssjukhus. Landstingens sinnessjukvård
kommer därigenom att på tvenne motsatta sidor ansluta till den statliga
sinnessjukvården, vilket kan befaras innebära ökade svårigheter för ett
rationellt utnyttjande av den totala platstillgången. Upprättandet av psykiatriska
lasarettskliniker i de lokala huvudmännens regi anses vidare
komma att medföra behov av en relativt omfattande öppen vård för dessas
klientel, varför även frågan om den öppna sinnessjukvårdens organisation
aktualiserats. Hithörande problem ha berörts i den av medicinalstyrelsen
den 25 februari 1947 överlämnade promemorian men tarva ytterligare övervägande.
Jag vill i anslutning härtill allenast understryka vikten av att möjligheterna
för en utbyggnad av familjevården noga undersökas. Enligt vad
statens sjukhusutredning upplyst har familjevården i Danmark betydligt
större omfattning än hos oss, vilket bland annat uppgives bero på den olika
utformning, som grunderna för ersättning till vårdfamiljerna erhållit i de
båda länderna.

Lösningen av nu berörda spörsmål torde icke kunna undgå att påverka
den fortsatta utbyggnaden av statens slutna sinnessjukvård såväl till omfattningen
som till utformningen. En omprövning i dessa hänseenden synes
emellertid önskvärd även från andra utgångspunkter. Jag syftar härvid på
möjligheterna att genom intensifiering av vården och ökning av patientomsättningen
begränsa det totala vårdplatsbehovet.

I detta sammanhang må erinras om att medicinalstyrelseutredningen i
sitt år 1946 avgivna betänkande (1946: 20), betonat angelägenheten av en
intensifiering av den sjukvårdande verksamheten vid statens sinnessjukhus
samt därvid särskilt riktat uppmärksamheten på den ojämnhet, som rått
och fortfarande råder beträffande tillämpningen av de nyare medicinska
behandlingsmetoderna inom psykiatrin, vilka vid konsekvent tillämpning
erfarenhetsmässigt givit goda resultat, icke minst i form av förkortad vårdtid.
I syfte att avhjälpa bristerna härutinnan har utredningen förordat dels
en organiserad efterutbildning av sinnessjukläkarna dels ock en intensifierad
konsultation och förmedlande verksamhet från medicinalstyrelsens
sida, utövad genom överinspektören för sinnessjukvården i samband med
dennes besök å sinnessjukhusen.

Vad nu anförts berör enligt min uppfattning en fråga av grundläggande

betydelse för sinnessjukvårdens framtida utformning i vårt land. -—-----

Enligt vad för mig upplysts skulle utbildningen av våra psykiater förete

272

Riksdagsberättelsen.

I In* 22 väsentliga luckor, som endast delvis skulle komma att fyllas vid ett genomförande
av läkarutbildningssakkunnigas förslag i ämnet (SOU 1945: 56).
Vidare har erfarenheten utvisat, att de ekonomiska förutsättningarna för
psykiaterkårens rekrytering icke äro tillfredsställande i jämförelse med
andra läkargrupper. Det synes mig därför synnerligen angeläget, att en
närmare undersökning rörande dessa förhållanden verkställes och erforderliga
kompletterande åtgärder övervägas.

En effeklivisering av sinnessjukvården torde emellertid, såsom i ärendet
förut framhållits, även förutsätta, att betydligt ökade möjligheter till differentiering
av klientelet å de statliga sinnessjukhusen beredas. I detta hänseende
har statens sjukhusutredning, på grundval av bland annat företagna
arbetsstudier, i promemoria den 23 november 1946 framlagt ett principprogram,
främst avsett att ligga till grund för uppförande av nya sinnessjukhus.
I tillämpliga delar torde detta program kunna tjäna till vägledning
vid den ombyggnad av redan befintliga sjukhus, som i icke ringa utsträckning
torde bli erforderlig, om tillräckliga differentieringsmöjligheter skola
erhållas. Med beaktande härav bör en genomgång ske av det nuvarande sjukhusbeståndet
och därvid bland annat prövas, i vad mån äldre, omoderna
sjukhus böra helt eller delvis ersättas med nya. Vid denna prövning bör
givetvis hänsyn tagas till såväl byggnadstekniska som driftekonomiska faktorer
ävensom till att sjukhusens totala storlek blir så lämpligt avvägd som
förhållandena medgiva. Särskild uppmärksamhet bör även ägnas åt frågan,
hur behovet av behandlings- och laboratorielokaler skall på enklaste
sätt tillgodoses vid dessa sjukhus. I anslutning till nu nämnda genomgång
bör en översyn av medicinalstyrelsens tioårsplan i dess helhet företagas.

Som tidigare antytts har medicinalstyrelseutredningen i sitt betänkande
framlagt visst förslag i syfte att intensifiera den centrala tillsynen av sinnessjukvården.
Detta förslag har upptagits i proposition nr 67 till årets
riksdag, som lämnat detsamma utan erinran. Även andra, mera genomgripande
åtgärder kunna övervägas i syfte att skapa ökade organisatoriska
förutsättningar för en ändamålsenlig ledning och tillsyn av sinnessjukvården.
Därmed torde emellertid, såvitt ej särskilda skäl till annat föranleda,
böra anstå till dess någon tids erfarenhet vunnits av den år 1947 beslutade
omorganisationen av medicinalstyrelsen.

Beredningen har under tiden t. o. in. den 30 november 1947 sammanträtt
3 dagar.

Arbetet har i första hand inriktats på den akademiska utbildningen avpsykiater
och efterutbildningen av läkarna vid statens sinnessjukhus samt
på frågan om huvudmannaskapet för vården av de lättskötta sinnessjuka.
Rörande den akademiska utbildningen har beredningen i november 1947
överlämnat en promemoria till chefen för ecklesiastikdepartementet.

I december 1947 har beredningen till chefen för inrikesdepartementet
överlämnat förslag till kompletteringskurs för läkare vid statens sinnessjukhus.
Beträffande huvudmannaskapet för vården av de lättskötta sin -

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.

273

nessjuka har överläggning ägt rum med styrelsen för svenska landstings- J Ju: 23
förbundet.

23. 1947 års psykopatvårdsutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1947 med
uppdrag att biträda med fortsatt utredning rörande psykopatvårdens organisation
samt därmed sammanhängande lagstiftningsfrågor (se Post- och
inrikes tidn. den 21 juli 1947):

Ohlsson, L. G., revisionssekreterare, chef för socialdepartementets rättsavdelning,
ordförande;

Björck, P. B. T., medicinalråd;

Frey, T., överläkare;

Hedlund, V. V., fattigvårdskonsulent, led. av II kamm.;

Kjellin, A., överläkare;

Enmark, A., ombudsman i statens sjukhuspersonals förbund;

Gripmark, W., hovrättsråd, tillika sekreterare (fr. o. m. den 21 oktober
1947).

Lokal: Socialdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Direktiven för utredningen framgå av statsrådet Mossbergs anförande
till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande.
Statsrådet anförde därvid, efter en redogörelse för 1947 års riksdags beslut
i anledning av propositionen nr 244, bland annat följande.

Vid innevarande års riksdag har principbeslut fattats av innebörd, att
särskilda anstalter skola inrättas för psykopaterna. Vidare har för den
närmaste framtiden ställning tagits till frågorna om avgränsning av det
klientel, som bör omhändertagas på de nya anstalterna, och om antalet
anstalter. Åtskilliga frågor återstå emellertid att lösa, innan definitiva förslag
rörande anstaltsorganisationen kunna föreläggas riksdagen.

Därvid är till att börja med att märka, att vad medicinalstyrelsen i sin
skrivelse anfört rörande anstaltsorganisationens närmare utformning endast
är att betrakta som en principskiss. Fortsatt utredning erfordras alltså
rörande denna organisationsfråga.

Medicinalstyrelsen har för sin del föreslagit, att varje anstalt skulle avses
för cirka 200 å 250 patienter. Detta platsantal har emellertid från flera
håll ansetts vara alltför stort. Frågan härom bör övervägas på nytt. Därvid
böra beaktas de mindre goda erfarenheter, som på olika områden gjorts
av alltför stora anstalter. Å andra sidan bör vid fixerandet av anstalternas
storlek hänsyn tagas till att alltför små anstalter erbjuda otillräckliga
möjligheter att i erforderlig omfattning differentiera patienterna och den
för dem avsedda yrkesverksamheten. Vid ställningstagandet till frågan
om anstalternas storlek bör givetvis även hänsyn tagas till de driftekonomiska
faktorerna.

Vid sidan av de rent sjukvårdande uppgifterna blir en av de nya anstalternas
väsentligaste uppgifter att bereda patienterna erforderlig skolning

18 Bihant) till riksdagens protokoll 1948. 1 samt.

Riksdagsberttttelsen.

274

Riksdagsberåttelsen.

I 111* ->3 oc^ utbildning för deras återinträde i livet utanför anstalterna. Särskild
uppmärksamhet bör därför ägnas frågan om de lämpligaste formerna för
meddelande av denna skolning och utbildning. Medicinalstyrelsen har för sin
del ansett, att vid anstalterna borde inrättas verkstäder så utrustade, att
samarbete kunde inledas med närbelägna industrier i den formen, att anstalten
skulle åtaga sig att utföra lämpliga operationer på material, som
tillhandahållits av vederbörande industri. I anledning härav har fångvårdsstyrelsen
påpekat, att de privata industrierna visserligen under nu rådande
brist på arbetskraft kunde vara villiga att inleda dylikt samarbete men
att vid ökad tillgång på arbetskraft inställningen från industriernas sida
säkerligen komme att bliva en annan. Enligt fångvårdsstyrelsens mening
borde därför arbetet inriktas på arbete för det allmännas räkning. Jag vill
även erinra om att svenska psykiatriska föreningen hävdat, att det ur
terapeutisk synpunkt måste anses riktigare att åstadkomma en uppfostran
till arbete än en kvalificerad verkstadsindustri inom anstalternas ram, samt
därför uttalat sig för att arbetslokalerna borde ha enklare utrustning än
den av medicinalstyrelsen föreslagna. De nu berörda frågorna böra prövas
ytterligare under den fortsatta utredningen, varvid böra kunna utnyttjas
de erfarenheter, som fångvården vunnit rörande liknande spörsmål inom
sitt område. Jämväl för bedömande av övriga spörsmål i samband med
patienternas sysselsättning, såsom exempelvis antalet yrken vid varje anstalt
och ersättningen till patienterna för utfört arbete, torde ledning kunna
erhållas från fångvården.

Härjämte bör särskild uppmärksamhet ägnas frågan om anstalternas
läge under beaktande av vad vid remissbehandlingen framkommit i denna
del. övervägas bör tillika, huruvida till en av anstalterna lämpligen bör
förläggas en rättspsykiatrisk undersökningsstation.

Sedan ställning tagits till de sålunda berörda och övriga mera väsentliga
frågor rörande anstalternas utformning och läge, torde böra utarbetas
fullständiga förslag till de nya anstalterna och uppgöras beräkningar rörande
kostnaderna för anstalternas uppförande. För att erhålla en uppfattning
om de samlade kostnaderna för anstaltsorganisationen torde vidare
böra upprättas en i varje fall summarisk personalstat för anstalterna
samt framläggas överslagsberäkningar rörande kostnaderna för avlöningar
och omkostnader vid anstalterna.

Såsom jag antytt i den förut omnämnda propositionen torde den nya
organisationen även påkalla vissa ändringar i eller kompletteringar av
gällande lagstiftning rörande omhändertagande och vård av det klientel,
för vilket de nya anstalterna äro avsedda. Strafflagberedningen har sålunda
ansett angeläget, att klara bestämmelser erhölles angående omhändertagandet
av vårdbehövande psykopater för anstaltsvård. Vidare har socialstyrelsen
i sitt remissutlåtande berört frågan om förutsättningarna och
formerna för utskrivning från de nya anstalterna. Jämväl hithörande
spörsmål torde böra närmare undersökas. Härvid torde bland annat böra
övervägas lämpligheten av en särskild lagstiftning för omhändertagande

275

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.

av det klientel, varom nu är fråga. Jag vill i detta sammanhang rikta upp- J In; 35
märksamheten på att årets riksdag (skr. nr 322) anhållit om skyndsam
utredning angående på vad sätt omhändertagande och vård av andra själsligt
abnorma än sinnessjuka och sinnesslöa bör i lag regleras.

Utredningen torde böra bedrivas med sådan skyndsamhet, att förslag i
ämnet kan föreläggas nästa års riksdag.

Utredningen har under år 1947 hållit 3 sammanträden. Föreliggande
frågor rörande anstalternas utformning och läge ha därvid ingående diskuterats.
För att erhålla en överblick över sinnessjukvårdens nuvarande
psykopatklientel ha statistiska uppgifter införskaffats från sinnessjukhusen
ävensom från fångvårdens sinnessjukavdelningar. Därjämte har samråd
ägt rum med fångvårdsstyrelsen rörande arbetsdriften inom fångvården.
Utredningen har preliminärt fastställt vissa riktlinjer för anstaltsorganisationen
och fullföljer arbetet i denna del genom överslagsberäkningar
rörande kostnaderna för anstalternas uppförande samt för avlöningar
och omkostnader vid anstalterna. De vid organiserandet av psykopatvården
uppkommande lagstiftningsfrågorna, vilka under diskussionen
om anstaltsorganisationen delvis berörts, skola härefter upptagas till närmare
övervägande.

24. Sakkunnig för utredning beträffande organisationen för
utlännings frågornas handläggning.

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 september 1947
för att verkställa en allsidig utredning beträffande organisationen för utlänningsfrågornas
handläggning:

Hagelin, N. P„ byråchef, ordförande i statens utlänningskommission och i
statens flyktingnämnd.

Sekreterare:

Wahlström, K.-O., e. o. förste byråsekreterare.

Riträdande sekreterare:

Rosqvist, T. E., byråsekreterare (fr. o. in. den 20 oktober 1947).

Lokal: Utlänningskommissionen; tel.: 23 31 20.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1948.

25. Kommittén för dövhetens bekämpande.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 september 1947
för att verkställa utredning rörande de hörseldefektas problem (se Postoch
Inrikes tidn. den 21 oktober 1947):

Holmgren, G., professor, ordförande;

Holmgren, L„ docent;

Malm, N., fil. lic., tillika sekreterare;

Ramberg, .1., docent;

Wagnsson, R., landshövding, led. av I kamm.

Lokal: Hantverkargatan 3; tel.: Rärby 36 eller 51 81 28 (sekr.).

276

Riksdagsberättelsen.

I In: 25 Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande
till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande.
Efter redogörelse för viktigare åtgärder som hittills vidtagits för att lösa
de hörseldefektas problem, anförde departementschefen bland annat.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att visserligen beaktansvärda insatser
redan gjorts i kampen mot dövheten och dess följder men att likväl
påtagliga brister ännu vidlåda den samhälleliga verksamheten på detta
område. Bortsett från otillräckligheten av de vid sjukhusen upplåtna vårdoch
laboratorieutrymmena torde en av de mest framträdande bristerna
vara, att resurserna för den tekniskt-medicinska forskningen äro mycket
begränsade. Vidare ha sociala ingripanden för att på olika sätt kompensera
de kroniska hörselskadorna och ge de kroniskt döva ökade möjligheter
att hävda sig såsom samhällsmedlemmar endast i ringa omfattning
kommit till stånd. En allvarlig olägenhet för dövvården i dess helhet är,
att organ saknas för att samordna de olika åtgärder på skilda stadier, vilka
böra ingå i bekämpandet av dövheten och dess verkningar. En effektivisering
av ifrågavarande verksamhet är följaktligen starkt påkallad. Förslag
till åtgärder härutinnan kunna dock icke framläggas utan närmare utredning.

Vid utredningen böra de sociala spörsmålen upptagas till ingående granskning.
Utredningen bör vidare taga sikte på behovet av att den medicinsktakustiska
forskningen blir bättre tillgodosedd än för närvarande. Det bör
därjämte vara de sakkunniga synnerligen angeläget att undersöka möjligheterna
av att samordna de samhälleliga åtgärderna på döwårdens område,
såväl i vad gäller det på forskning och andra allmänna uppgifter inriktade
arbetet som beträffande de enskilda hjälpåtgärderna. Vid utredningen bör
hänsyn tagas till hela det klientel, som kan vara i behov av hjälp från
samhällets sida. Särskilt böra de sakkunniga uppmärksamma de hos barn
förekommande hörseldefekterna, vilka ofta verka starkt utvecklingshämmande.
Likaledes böra de spörsmål, som sammanhänga med yrkesdövheten,
noga beaktas.

Vad angår frågan, hur de nu antydda syftena skola kunna nås, anser
jag de sakkunniga böra pröva behovet och lämpligheten av att inrätta en
central statlig institution med uppgift bland annat att tjäna såsom rådgivnings-,
kontroll- och samordningsorgan på dövvårdens område. Institutionen
skulle erbjuda undersökningsmöjligheter i fråga om individuella
fall. Funktionsprövningar skulle kunna utföras för att utröna orsakerna
till hörselnedsättningar i dessa fall, varjämte behovet av hörselapparat och
utprovning av dylik skulle ske vid institutionen. Denna borde därjämte
utöva en allmän kontroll av tekniska ljudförstärkningsapparater. Den samordnande
uppgiften skulle närmast avse den sociala verksamheten för
döva. Det torde vidare böra övervägas, huruvida medicinsk-akustisk forskning
lämpligen skulle kunna utföras vid institutionen, eller om forskningsverksamheten
helt borde äga rum vid universitet, högskolor eller andra

Kommittéer och sakkunniga: Folkhushållningsdepartementet. 277

forskningsinstitut. Slutligen bör undersökas, huruvida till institutionen bör J Po; j
knytas en medicinsk-kirurgisk avdelning för behandling och observation.

Därest en institution av nu angiven karaktär finnes böra komma till
stånd, torde noggranna beräkningar göras i fråga om kostnaderna för anskaffande
av erforderliga lokaler och utrustning ävensom beträffande personallöner
och andra löpande utgifter, varvid förslag till personalförteckning
samt avlönings- och omkostnadsstater böra upprättas.

Ett särskilt spörsmål, som de sakkunniga böra utreda, är frågan om statsunderstöd
och statskontroll vid anskaffande av Ijudförstärkningsapparater
åt hörselsvaga.---

De sakkunniga böra pröva, huruvida den nuvarande statliga understödsverksamheten
skäligen tillgodoser de dövas intressen. Ifrågasättas kan
sålunda bl. a., huruvida icke ekonomisk hjälp bör lämnas oberoende av
om den döve för sitt arbete är i behov av ljudförstärkningsapparat. Därest
de nuvarande subventionsgrunderna skulle befinnas vara otillfredsställande,
bör förslag till ändrade föreskrifter utarbetas. Ävenså bör medelsbehovet
för ifrågavarande ändamål beräknas. Vidare bör av de sakkunniga
övervägas, huruvida icke kvalitets- och effektivitetskontroll bör införas
beträffande ljudförstärkningsapparaterna. Med hänsyn till de höga priser,
som dessa ur socialmedicinsk synpunkt mycket värdefulla hjälpmedel betinga,
synes det även angeläget att undersöka, huruvida ej försäljningen
av desamma helt bör läggas under statlig kontroll, såvida icke garantier
mot oskälig prissättning kunna ernås på annat sätt. Även möjligheten och
lämpligheten av att genom stödåtgärder främja den inhemska produktionen
av hörselapparater bör prövas. Utredning och förslag i nu angivna
hänseenden bör snarast överlämnas.---

Vid fullgörandet av sitt arbete böra de sakkunniga i erforderlig utsträckning
söka samarbete med kommittén för partiellt arbetsföra.

De sakkunniga ha intill den 1 december 1947 hållit tre sammanträden.

Folkhushållningsdepartementet.

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1947.

1. Oljeutredningen 1945 (1946:1 5; 1947:1 3).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 augusti 1945 för
att utreda och avgiva förslag rörande statlig kontroll av importen av och
handeln med bränn- och smörjoljor (se Post- och Inrikes tidn. den 14 september
1945):

Ljungdahl, K.-G., f. d. överdirektör, ordförande;

Bengtsson, Y„ direktör;

Olsson, Hj., ombudsman;

Severin, E. J., ombudsman, led. av II kamm.;

278

Riksdagsberättelsen.

I Fo: 1 Thunborg, F., statssekreterare.

Tillkallade sakkunniga:

Lagerström, N., aktuarie;

Nilsson, S. M. W., fil. lic.;

Odhe, K. G. T., redaktör;

Pramer, R. R. V., civilingenjör;

Romberg, W., aktuarie;

Rossholm, J. H., amanuens;

Tegner, G., sekreterare;

Wiborgh, H. C., ingenjör.

Sekreterare:

Digman, H. M., hovrättsråd.

Beträffande direktiven för utredningens uppdrag, se 1946: I Fo 5.
Utredningen, som under år 1947 haft 16 sammanträden, har den 18 februari
1947 avgivit betänkande med förslag rörande statlig kontroll av importen
av och handeln med bränn- och smörjoljor (SOU 1947: 14).
Uppdraget är därmed slutfört.

2. Utredning rörande en allmän översyn av regleringen av pappersförbruk ningen.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 september 1947 för
att biträda med en allmän översyn av regleringen under år 1948 av förbrukningen
av papper och papp (se Post- och Inrikes tidn. den 25 september
1947):

Jonsson, C., landshövding, ordförande;

Kollberg, G., f. d. mantalsintendent, direktör.

Sekreterare:

Sundström, E. V., byråchef.

Biträdande sekreterare:

Lord, S. H., sekreterare.

Direktiven för utredningen framgå av statsrådet Ericssons anförande till
statsrådsprotokollet den 19 september 1947. Däri betonas, att det försämrade
valutaläget gör det önskvärt att åstadkomma en ytterligare beskärning
av den inhemska förbrukningen av papper och papp för att därigenom kunna
öka exporten. Det anföres vidare, att en avsevärd del av pappersexporten
normalt går till sådana länder, som betala i dollarvaluta, vilket gör denna
export betydelesfull, samt att bristen på elektrisk kraft kunde komma att
medföra minskning i produktionen, varigenom det bleve än mer angeläget
att minska den inhemska konsumtionen för att hålla exporten uppe.

Utredningsmännen, som haft 30 sammanträden, ha avgivit betänkande
dels den 5 november 1947 med förslag till pappersförsörjning för periodiska
publikationer under år 1948, dels ock den 18 november 1947 med förslag
till försörj ningsplan för år 1948 beträffande papper och papp samt riktlinjer
för en skärpt reglering av handeln med dessa varor (stencilerade).
Uppdraget är därmed slutfört.

De centrala krisorganen: Justitiedepartementet — Utrikesdepartementet 279

II U:

II. De centrala krisorganen.

Justitiedepartementet.

1. Fartygsersättningsnämnden.

Tillsatt av Kungl. Maj :t jämlikt lagen den 11 maj 1945 med vissa bestämmelser
om fartyg, som ankommit från krigförande eller ockuperat land
(SFS nr 152). Närmare föreskrifter om nämndens verksamhet ha meddelats
i kungörelsen samma dag med vissa föreskrifter angående tillämpningen av
lagen (SFS nr 163).

Ledamöter:

Eklund, C. A. R., f. d. justitieråd, ordförande;

Henriques, E„ advokat, tillika sekreterare;

Håstad, E. W., docent, led av II kamm.

Suppleanter:

Wikander, H. Chr., f. d. hovrättsråd och divisionsordförande;

Eggert, E. A. F„ sjökapten, f. d. byrådirektör;

Hafström, A. G. G:son, fil. lic. och jur kand.

Nämnden har den 31 oktober 1947 till Kungl. Maj :t anmält, att de sammanlagt
cirka 750 ersättningsanspråk som framställts hos nämnden blivit
behandlade och att nämnden därmed slutfört sitt arbete.

Utrikesdepartementet.

1. Flyktkapitalbyrån (1946: II 2; 1947: II 2).

Tillsatt av Kungl. Maj :t den 29 juni 1945. Instruktion utfärdad samma
dag (SFS nr 524); ändrad lydelse den 14 december 1945 (SFS nr 889) samt
den 8 november 1946 (SFS nr 700).

Styrelse:

Sandström, A. E. F., f. d. justitieråd, ordförande och chef;

Barck-Holst, U. G. L., byråchef (fr. o. in. den 1 september 1947);

Böök, K. E„ envoyé;

Eriksson, K., f. d. försäkringsdirektör;

Grönwall, F. T. H. (t. o. in. den 31 augusti 1947);

Holmgren, H. K. H., hovrättsråd, t. f. expeditionschef;

Lindencrona, A., försäkringsdirektör.

Vid förfall för ordföranden utser styrelsen annan ledamot att vara ersättare
för honom.

280

Riksdagsberåttelsen.

[J i Suppleanter:

Dennemark, S., hovrättsassessor;

Hammarskiöld, T. L., bankokominissarie;

Ärnfast, F. H., förste sekreterare.

Kanslichef:

Karnell, E. A. G., byråchef.

Förste sekreterare:

Bergius, E. V., byrådirektör;

Jonason, S. Å. H., förste amanuens;

Wallmark, L. J., adjungerad ledamot i Svea hovrätt.

Förste revisor:

Millqvist, T. R., e. o. förste byråinspektör.

Lokal: Hovslagargatan 2; tel. 21 24 61, 21 24 63, 21 24 65, 21 24 67.
Under år 1947 har byråns medverkan i omkring 40 fall påkallats för återställande
av egendom, som under kriget rättsstridigt frånhänts invånare i
ockuperade länder.

Byrån har under året fortsatt sin verksamhet med kontroll över och handläggning
av förvaltningsfrågor beträffande tysk och japansk egendom. Utredningar
ha verkställts genom sakkunniga granskare. Genom ombud och
gode män har kontroll utövats. Efter kvarstadsförordnanden ha hittills under
byråns verksamhetstid sysslomän tillsatts för förvaltningen av de tyskägda
aktierna i ett 50-tal bolag och för annan tysk egendom i 240 fall. Enligt
lagen den 14 december 1945 om administration av vissa bolag m. m. ha
administratörer tillsatts för 58 aktiebolag, i vilka tyskt inflytande dominerat.
Av sysslomän ha stora varupartier och annan egendom försålts. Vidare
har genom sysslomän och administratörer avvecklingen av tyska ägar- och
andra intressen i företag fortgått. Efter likvidering av tysk egendom har å
clearingnämndens konto Tyskland hos Sveriges Riksbank intill utgången av
oktober 1947 insatts omkring 103 000 000 kronor, så att behållningen nu
uppgår till omkring 207 000 000 kronor. Sedan lagen den 10 juli 1947 om
dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar tillkommit, har i
18 fall framställning gjorts om dödande av breven å tyskägda aktier i svenska
bolag.

2. Restitutionsnämnden (1946:113; 1947:11 3).

Tillsatt av Kungl. Maj :t den 29 juni 1945. Instruktion utfärdad samma
dag (SFS nr 525); ändrad lydelse den 14 december 1945 (SFS 890).
Ledamöter:

Santesson, P. V., justitieråd, ordförande;

Folkard von Scherling, F. A., häradshövding, vice ordförande;

Ahrnborg, B. S., advokat.

Suppleanter:

Kjellson, K. B. N., advokat;

Edling, S. Å., byråchef för lagärenden.

De centrala krisorganen: Socialdepartementet.

281

Sekreterare: [I S: 1

Ericsson, K. A., hovrättsassessor.

Lokal: Hovslagargatan 2, Stockholm.

Nämnden har under 1947 hållit 19 sammanträden.

Socialdepartementet.

1. Statens arbetsmarknadskommission (1945: II 1; 1946: II 1; 1947: II 1).

Tillsatt av Kungl. Maj :t den 7 maj 1940. Instruktion utfärdad samma
dag (SFS nr 326; ändringar se SFS 1940 nr 812 och nr 887, 1943 nr 250,
1944 nr 818 samt 1946 nr 574).

Ledamöter:

Olsson, K. J., landshövding, led. av I kamm., ordförande och chef (t. o. m.
den 31 juli 1947);

Lindeberg, E. F. L., generaldirektör, ordförande och chef (fr. o. m. den 1
augusti 1947);

Curtman, C. W., överdirektör, vice ordförande och chefens ställföreträdare;
Falk, E. J. L., ordförande i svenska grov- och fabriksarbetareförbundet;
Brodén, E. H., direktör i svenska arbetsgivareföreningen;

Västberg, Disa, fru, led. av II kamm.;

Andersson, K. O. H., godsägare, led. av II kamm.;

Lundquist, O. R., överdirektör;

Adamsson, H., ingenjör, ombudsman i svenska industritjänstemannaförbundet; Saemund,

A. G., direktör i svenska lantarbetsgivareföreningen;

Norrman, E., sekreterare i landsorganisationen.

Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 31 juli 1942 har vidare inom arbetsmarknadskommissionen
funnits en särskild delegation för handläggning av vissa
ärenden angående inköp av gatsten för statens räkning. Delegationen har
bestått av arbetsmarknadskommissionens ordförande och chef, tillika ordförande
i delegationen, samt fyra andra av Kungl. Maj :t särskilt utsedda
medlemmar jämte två suppleanter. Till medlemmar i delegationen voro
utsedda landshövdingen M. F. Jacobsson, tillika vice ordförande, förrådsdirektören
J. E. Nelander, direktören V. Kullgren, Uddevalla, och förtroendemannen
O. W. Karlsson, Göteborg, samt till ersättare för Kullgren
ingenjören S. Mattsson, Göteborg, och till ersättare för Karlsson ombudsmannen
O. Nilsson, Göteborg.

Arbetsmarknadskommissionen har omorganiserats till ett centralt ämbetsverk,
arbetsmarknadsstyrelsen, som börjat sin verksamhet den 1 januari
1948.

282

Riksdagsberättelsen.

II Fi: i

Finansdepartementet.

1. Valutakontoret (1945: II 1; 1946: II 1; 1947: II 1).

Enligt gällande instruktion för valutakontoret utgöres dess styrelse av
riksbankschefen, med vice riksbankschefen som personlig suppleant, samt
ytterligare högst sju ledamöter, vilka jämte suppleanter förordnas av Kungl.
Maj :t.

Riksbankschefen eller, vid förfall för honom, vice riksbankschefen är styrelsens
ordförande.

Den 25 februari 1940, den 22 maj 1942, den 3 mars 1944 och den 18
april 1947 av Kungl. Maj :t förordnade ledamöter av valutakontorets styrelse: Böök,

K. E., envoyé (fr. o. m. den 18 april 1947);

Dahlberg, K., f. d. häradshövding (t. o. m. den 14 november 1947);

Hall, D., bankofullmäktig, led. av II kam. (fr. o. m. den 18 april 1947);
Hammarskjöld, D. H. A. C., envoyé;

Lundberg, S. E., direktör (avliden den 24 mars 1947);

Lundgren, Th„ konsul;

Wallberg, C. E. F., bankdirektör;

Wetterlind, Å., direktör (fr. o. in. den 18 april 1947).

2. Centrala omsättningsskattenämnden (1945: II 2; 1946: II 2; 1947: II 2).

Den i 19 § förordningen den 13 december 1940 (nr 1000) om allmän
omsättningsskatt omförmälda centrala omsättningsskattenämnden har genom
Kungl. Maj :ts förordnande samma dag erhållit följande sammansättning
(se Post- och Inrikes tidn. den 7 januari 1941):

Hagander, J. O., ordförande i arbetsdomstolen, f. d. justitieråd, ordförande;
Wigert, A., landskamrerare, vice ordförande;

Lindqvist, J. L., direktör;

Törnqvist, G., professor;

Wingård. E., revisionschef.

Till suppleanter för nämndens ledamöter har Kungl. Maj :t den 3 januari
1941 utsett för Wigert t. f. taxeringsintendent T. H. F. Hjohlman, för Lindqvist
direktören E. F. Hellstedt, för Törnqvist fabrikören N. H. Cervin och
för Wingård lantbrukaren C. O. H. Andersson.

3. Krigskonjunkturskatterådet (1945: II 3; 1946: II 3; 1947: II 3).

Ledamöter, tillsatta genom Kungl. Maj :ts beslut den 20 december 1940
(se Post- och Inrikes tidn. den 30 december 1940), den 13 mars 1942 och
den 31 december 1945.

Norrman, S., t. f. president i kammarrätten, ordförande;

Hedelius, F. E. O., kammarrättsråd;

De centrala krisorganen: Handelsdepartementet.

283

Sivert, E. D., f. d. kammarrättsråd; II H

Söderlund, G., direktör.

Till suppleant för Söderlund har Kungl. Maj :t den 27 november 1942 förordnat
hovrättsrådet B. Lindskog.

Enligt direktiven skall krigskonjunkturskatterådet bereda frågor rörande
eftergift beträffande krigskonjunkturskatt.

4. Centrala krigskonjunkturskattenämnden (1945:11 4; 1946:11 4;

1947: II 4).

Den i 21 § förordningen den 9 maj 1947 (nr 201) om krigskonjunkturskatt
för år 1947 omförmälda centrala krigskonjunkturskattenämnden har
enligt Kungl. Maj :ts förordnande den 30 maj 1947 erhållit följande sammansättning: Norrman,

S., t. f. president i kammarrätten, ordförande;

Wulff, K. E., byråchef, vice ordförande;

Browaldh, K. E., bankdirektör;

Brunes, L. M., kamrerare;

Eklund, J., direktör;

Jelf, O., auktoriserad revisor;

Persson, E. A. H., direktör;

Petterson, B. T., direktör;

Stensgård, A. H„ direktör;

Strindlund, G., överdirektör.

Till suppleanter för nämndens ledamöter har Kungl. Maj :t utsett för
Wulff byråchefen S. E. Jarnerup, för Browaldh direktören H. Ohlin, för
Brunes ordföranden i landsorganisationen A. W. Strand, för Eklund direktören
O. Baeckman, för Jelf auktoriserade revisorn E. Rybeck, för Persson
professor emeritus P. L. Nanneson, för Petterson direktören B. Ljungberger,
för Stensgård led. av II kamm. K. Hj. Gustafson samt för Strindlund
länsjägmästaren A. E. Nyblom.

Handelsdepartementet.

Statens handelskommission (1945, 1946 och 1947:11 Fo 5).

Tillsatt av Kungl. Maj :t den 10 november 1939. Instruktion utfärdad
samma dag (SFS nr 805). Instruktionen har ändrats genom Kungl. Maj :ts
beslut den 12 december 1947.

Ledamöter:

Lundvik, V. G., landshövding, ordförande (t. o. m. den 30 november 1947);
Malmfors, N. A. E., generaldirektör, ordförande (fr. o. in. den 1 december
1947, vice ordförande den 22 mars—den 30 november 1947);

284

Riksdagsberättelsen.

II H Böök, K. E., envoyé, vice ordförande (t. o. m. den 21 mars 1947);
Degerstedt, Hj., direktör;

Gränebo, C. P. V., led. av I kamm.;

Kördel, E. R„ direktör;

Lindskog, B. V., hovrättsråd, t. f. kommerseråd;

Sjögren, K. E., direktör;

Vinell, K. T., direktör;

Magnusson, H., riksbanksdirektör (fr. o. in. den 21 mars 1947).
Direktör:

Brusewitz, S. I., direktör (t. o. m. den 31 mars 1947);
de Besche, H. W. A., förste sekreterare (fr. o. m. den 1 april 1947);
Avdelningschefer:

Palmstrand, T. E. H., tullöverkontrollör;

Löfstedt, G., tullkontrollör;

Grafström, E., byråchef (fr. o. m. den 1 juni 1947);

Karlberg, Hj., tullöverkontrollör (fr. o. m. den 12 juni 1947);

Jäder, H., förste postassistent (fr. o. m. den 13 juni 1947);

Anneli, E. G., byråchef (fr. o. m. den 16 juni 1947);

Blomquist, O., byråsekreterare (fr. o. m. den 10 juli 1947).

Lokal: Kungsträdgårdsgatan 12; tel.: Handelskommissionen.

Inrikesdepartementet.

1. Medicinalstyrelsens materielnämnd (1945: II S 2; 1946: II S 2;

1947: II S 2).

Tillkallad av chefen för socialdepartementet jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande
den 17 januari 1941.

Ledamöter:

Fast, J. E. G., led. av II. kamm., ordförande;

Bager, E. B. E., lasarettsläkare;

Natt och Dag, B. H„ överstelöjtnant;

Svensson, S. E„ apotekare;

Telenius, S. F., civilingenjör;

Welander, L. A. E., apotekare.

Verkställande tjänsteman:

Blom, S. D„ e. o. byråchef.

Sekreterare:

Gerdrup, F. G., förste byråsekreterare.

Lokal: Medicinalstyrelsen.; tel. 11 88 18, 11 88 28.

Angående nämndens uppgifter, se 1942: II S 2.

Nämnden har under år 1947 intill den 1 december sammanträtt 10 gånger.
Arbetsutskottet för handläggning av allmänna ärenden har i regel sammanträtt
en gång varje vecka.

De centrala krisorganen: Inrikesdepartementet. 285

En allmän inventering av landets förråd av läkemedel företogs i januari J]j
1947. Denna utvisade ett i stort sett tillfredsställande försörjningsläge. Beträffande
vissa varor föranledde inventeringen emellertid materielnämnden
att hos statens reservförrådsnämnd och droghandlarna göra framställningar
om ökad import. För medicinalstyrelsens räkning företog nämnden inventering
av viss tandvårdsmateriel, avsedd för folktandvården.

En vid slutet av år 1946 inträdd, starkt kännbar knapphet på cellulosavadd
för barnavårds- och sjukvårdsändamål föranledde nämnden att utreda
konsumtionsbehovet och möjligheterna att genom ökad inhemsk tillverkning
eller annorledes tillgodose detsamma. Framställningar avgåvos till statens
bränslekommission såsom vederbörande försörj ningsmyndighet och till
statens handelskommission.

Särskilda utredningar ha därjämte företagits bland annat beträffande
febertermometrar, föranledd av en vid årsskiftet 1946—1947 inträdd knapphet
på denna vara. Efter Kungl. Maj :ts bemyndigande har nämnden försålt
viss del av det för beredskapssjukhusen lagrade partiet av febertermometrar.
Under senare delen av år 1947 har det alltmer skärpta importläget
föranlett nämnden att ägna stor uppmärksamhet åt frågan om åtgärder i
valutabesparande syfte beträffande varor inom nämndens verksamhetsområde.
Sålunda ha åtgärder vidtagits för ökad användning inom sjukvården
av inom landet tillverkad röntgenmateriel.

Nämndens upphandlingsverksamhet för den internationella hjälpverksamhetens
räkning, inberäknat de upphandlingar, som verkställts för
Svenska röda korsets räkning, fortgick under första halvåret 1947 i oförminskad
omfattning men har därefter, sedan inköpsuppdragen undan för
undan slutförts, i det närmaste kunnat avvecklas. Av andra större upphandlingar
kan nämnas slutförandet av den under föregående år påbörjade
anskaffningen av utrustning för vissa paviljonger för vård av tuberkulösa
utländska medborgare ävensom inköp för medicinalstyrelsens räkning avutrustning
till provisoriska barnmorskeelevbostäder i Maria sjukhus i Stockholm.

Materielnämnden har efter remiss från statens handelskommission verkställt
utredningar och framlagt förslag rörande varuutbytet i avseende å
läkemedel och sjukvårdsmateriel med ett flertal länder. Till handelskommissionen
och andra vederbörande myndigheter ha liksom tidigare av
nämnden avgivits yttranden i import- och exportlicensfrågor rörande nämnda
varor. Denna verksamhet ökade högst väsentligt efter det i mars 1947
genomförda allmänna importförbudet, vilket kommit att omfatta så gott
som alla varor tillhörande nämndens verksamhetsområde.

På framställning av nämnden har Kungl. Maj :t medgivit upprättande
av ytterligare ett antal centralförråd för lagring av den för beredskapssjukhusen
anskaffade utrustningen. Lokaler för sådana förråd ha, sedan
Kungl. Maj :t anvisat erforderliga medel, anskaffats genom inköp av vissa
baracker, som stått under förvaltning av statens arbetsmarknadskommission.

286

Riksdagsberättelsen.

II In: 2 Statens utlänningskommission (1945: II S 4; 1946: II S 3; 1947: II S 3).

Tillsatt av Kungl. Maj :t den 22 juni 1944. Instruktion utfärdad samma dag
(SFS nr 489); ändrad lydelse den 15 juni 1945 (SFS nr 323) och den 30
juni 1947 (SFS nr 549).

Ledamöter:

Hagelin, N. P„ byråchef, ordförande och chef;

Wiman, O., byråchef, vice ordförande;

Casparsson, K. R., pressombudsman;

Curtman, C. W., överdirektör;

Engzell, G., envoyé;

Holmbäck, Å. E. V., professor, led. av I kamm.;

Höjer, Signe, fru;

Leche, H. J., major;

Lundh, H. T., rektor;

Österdahl, P. G. V., landsfogde (t. o. in. den 31 december 1947);

Thulin, G. Å. L„ statspolisintendent (fr. o. m. den 1 januari 1948).

För ledamöterna finnas fyra ersättare förordnade.

Kommissionens kansli var t. o. m. den 30 juni 1947 organiserat på tre
byråer, nämligen passbyrån, kontrollbyrån och sociala byrån, samt en
kansliavdelning. Fr. o. m. den 1 juli 1947 har sociala byrån upphört.

På passbyrån handläggas ärenden angående inresor, uppehålls- och arbetstillstånd.
Kontrollbyrån handhar den löpande individuella utlänningskontrollen
och skall främst svara för övervakning av utlänningarna ur ordnings-
och säkerhetssynpunkt. Inom byrån finnes en efterforskningsavdelning,
vars uppgift är att förhjälpa »displaced persons» att komma i skriftlig
kontakt med sina anhöriga och vänner. På kansliavdelningen slutligen
handläggas ärenden angående kommissionens personal, administration och
ekonomi samt remisser av allmän natur.

Chefer:

för passbyrån: Lindencrona, G., byråchef (tjänstledig);

Stränge, B. M. G., t. f. byråchef;

» kontrollbyrån: Wiman, O., byråchef;

» kansliavdelningen: Larson, S. E., e. o. förste byråsekreterare.

Lokal: Birger Jarls torg 5; tel. 23 31 20 (växel), adress: Stockholm 2.

Folkhushållningsdepartementet.

1. Statens reservförrådsnåmnd (1945, 1946 och 1947: II 1).

Instruktion för nämnden utfärdad den 14 augusti 1937 (SFS nr 754).
Ledamöter:

Gärde, A. B., f. d. landshövding, ordförande;

Holmberg, G. A., direktör;

Nauckhoff, S. A. G., fil. d:r;

Wehtje, W., direktör.

De centrala krisorganen: Folkhushållningsdepartementet.

287

Verkst. direktör: II Fo

Kindgren, R.

Vice verkst. direktör och sekreterare:

Lamberth, C. L., förste byråsekreterare.

Lokal: Smålandsgatan 12; tel. 23 06 65.

2. Statens ki-igsförsäkringsnämnd (1945: 1946 och 1947:11 2).

Tillsatt av Kungl. Maj :t den 21 oktober 1938. Nämndens verksamhet regleras
av kungörelsen den 3 september 1939 (nr 596) med närmare föreskrifter
angående tillämpningen av lagen den 10 mars 1939 (nr 68) om statlig
krigsförsäkring in. in. Den 12 juni 1942 meddelat förordnande jämlikt 1 §
nämnda lag upphörde att gälla med utgången av år 1946. Kungörelse härom
utfärdad den 13 december 1946 (nr 752).

Ledamöter:

Levinson, K. S., landshövding, ordförande;

Östrand, D. O., byråchef, vice ordförande;

Ekman, J. L., direktör;

Henriques, E., advokat, tillika sekreterare;

Högberg, P. E., direktör;

Kördel, E. R., direktör;

Rogberg, N. O. L., assuransdirektör;

Ståhle, A. N. O. K., envoyé;

Åhmansson, N. C. E., direktör.

Den 7 november 1941 förordnades f. d. justitierådet C. A. R. Eklund och
sjötekniske konsulenten hos kommerskollegium, sjökaptenen B. G. Bergström,
att efter kallelse av ordföranden inträda såsom ledamöter av nämnden
i fall, då annan ledamot på grund av jäv icke må deltaga i behandlingen av
viss fråga.

Lokal: Kungsgatan 6; tel.: Krigsförsäkringsnämnden.

3. Statens industrikommission (1945, 1946 och 1947:11 3).

Tillsatt av Kungl. Maj :t den 27 oktober 1939. Instruktion utfärdad samma
dag (SFS nr 787; ändringar se SFS 1940 nr 582).

Ledamöter:

Sohlman, S. R:son, direktör, ordförande och chef;

Carlborg, P. A. H., kommerseråd, vice ordförande och chefens ställföreträdare; Form,

H. S., förbundssekreterare (fr. o. m. den 1 november 1947);
Hammarskiöld, S. L., revisionssekreterare;

Lindskog, B. V., hovrättsråd, t. f. kommerseråd;

Qvistgaard, J. H., marinöverdirektör;

Settergren, G. C. A„ direktör (fr. o. in. den 1 november 1947);

Sundfeldt, B., överingenjör;

Vahlberg, G. E., andre ordförande i landsorganisationen.

288

Riksdagsberättelsen.

II Fo: 3 Ledamöter i kommissionens råd:

Ehrnberg, G. Th., direktör;

Engkvist, O. Th., byggmästare;

Falk, E., ordförande i svenska grov- och fabriksarbetareförbundet;

Hérnod, T. R., direktör;

Johansson, K. A. A., verkst. direktör i kooperativa förbundet;

Johansson, I. S., lantbrukare;

Lilliehöök, Eleonore M., fru;

Lindskog, H., ingenjör;

Nyström, P. E., ordförande i svenska sågverksindustriarbetareförbundet;
Wehtje, E. J., direktör, led. av II kamm.;

Westerberg, S. A:son, direktör;

Westerlund, O., ordförande i svenska metallindustriarbetareförbundet.
Avdelningschefer:

för järnavdelningen: Diedrichs, A. L., f. d. direktör;

» verkstadsavdelningen: Leire, G. J:son, f. d. direktör;

» kemiska avdelningen: Löfström, B., direktör (fr. o. m. den 1 april 1947);
» textilavdelningen: Paues, E. W., direktör;

» läderavdelningen: Hallström, K. E., direktör;

» byggnadsavdelningen: Leire, G. J:son, direktör (t. o. m. den 6 januari
1947); Larson, R. C., major (fr. o. m. den 7 januari 1947).
Kanslichef:

Reuterskiöld, B. H. C., jur. kand.

Lokal: Sveavägen 44—48 och Kungsgatan 36; tel.: lokalsamtal 23 80 20,
rikssamtal 23 80 40.

4. Statens livsmedelskommission (1945, 1946 och 1947: II 4).

Tillsatt av Kungl. Maj :t den 27 oktober 1939. Instruktion utfärdad samma
dag (SFS nr 788; ändringar se SFS 1944 nr 29, 1946 nr 565 och 1947
nr 4).

Ledamöter:

Söderström, O. A. V., hovrättsråd, ordförande och chef;

Norup, B. S. B., lantbrukare, led av II kamm., vice ordförande och chefens
ställföreträdare (t. o. m. den 6 september 1947);

Bonow, K. D. M., fil. lic.;

Carlsson, G., lantbrukare;

Nordgren, Olivia, fru, pensionssakkunnig, led. av II kamm.;

Olsson, O. W., köpman (fr. o. m. den 1 november 1947);

Svensson, D„ lantbrukare (fr. o. m. den 7 september 1947);

Åslund, L. P., köpman (t. o. m. den 31 oktober 1947).

Ledamöter i kommissionens råd:

Abramson, E. L., professor;

Alvén, Hildur M., fru, led. av II kamm.;

Andersson, A., ordförande i småbrukarnas riksförbund, led. av I kamm.;
Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm.;

De centrala krisorganen: Folkhushållningsdepartementet. 289

Beck-Friis, C. S., friherre, bruksägare, led. av I kamm.;

Björnsson, J. E., lektor, led. av I kamm.;

Blomkvist, B., lantbrukare;

Borgström, N. O. G. J., verkst. direktör i Sveriges köpmannaförbund;
Börjesson, A., disponent;

Carlborn, C. Hj., direktör;

Degerstedt, Hj., direktör;

Ekström, B., landstingsman;

Enderstein, P. E., sekreterare;

Erlansson, A., landstingsman;

Flytström, A. Th., sekreterare;

Jansson, Linnea, fru;

Johansson, A., ordförande i svenska lantarbetarförbundet;

Johansson, J. H., hemmansägare, led. av II kamm.;

Liedberg, C. G., godsägare, led. av II kamm.;

Lindberger, A., redaktör;

Lindström, K. J. O., direktör;

Meidner, R., fil. kand. (fr. o. m. den 9 augusti 1947);

Molander, H., ordförande i svenska livsmedelsarbetareförbundet (fr. o. in.
den 25 januari 1947);

Myrgren, H., ordförande i svenska ostkustfiskarnas centralförbund;

Möller, K., direktör;

Neumiiller, Margareta, fru, husmoder vid Karolinska sjukhuset;

Norenberg, C. W., konsul;

Olin, G., direktör;

Osvald, Ingrid, M., inspektris;

Pehrsson-Bramstorp, A., hemmansägare, led. av II kamm. (fr. o. m. den 9
augusti 1947);

Ringborg, H. G., förvaltare;

Rundlöv, E., kassör (fr. o. m. den 24 januari 1947);

Själander, E. A., lantbrukare;

Svensson, Gärda, fru, led. av I kamm.;

Utbult, K. B., ordförande i svenska västkustfiskarnas centralförbund, led. av
II kamm.;

Wiklund, Gertrud, fru.

Avdelningschefer:

för avdelningen för animaliska produkter: Lund, D. G. M., agronom;
för avdelningen för vegetabiliska produkter: t. f. avdelningschef: Hagander,
.1. H., agronom;

för konsumtionsavdelningen: Hulting, K. R. G., sekreterare.
Sektionschefer:

för juridiska sektionen: Larsson, K. L., hovrättsassessor;

för sektionen för administrativa ärenden: Tolstoy, N., greve, andre kansli 1!)

Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt.

Riksdagsberttttelsen.

Il Fo: 4

290

Riksdagsberåttelsen.

II Fo: 4 sekreterare;

för sektionen för kristidsstyrelserna m. m.: t. f. sektionschef: Nordström,
B. G. L., sekreterare;

för sektionen för utrikes- och licensärenden: Widell, C. G., fil. d:r.

Lokal: Artillerigatan 42; tel.: Livsmedelskommissionen.

5. Statens priskontrollnämnd (1945, 1946 och 1947: II 6).

Tillsatt av Kungl. Maj :t den 12 april 1940. Gällande instruktion utfärdad
den 20 juni 1941 (SFS nr 482; ändringar se SFS nr 607, 1943 nr 312
och 1945 nr 208).

Ledamöter:

Älmeby, H. V. B., direktör, ordförande;

Lindskog, B. V., hovrättsråd, t. f. kommerseråd, vice ordförande;

Ahlberg, Iris, fru, kassör, (fr. o. m. den 1 september 1947);

Lundberg, E. F., professor;

Jönsson, N. O., led. av II kamm.;

Lind, A., redaktör;

Matts, A. G., direktör;

Nyström, P. E., ordförande i svenska sågverksindustriarbetareförbundet
(t. o. m. den 30 april 1947);

Ohlin, P. H., ekonomidirektör;

Schmidt, C. S:son, civilingenjör (t. o. m. den 31 augusti 1947);

Svensson, H. G. I., ombudsman (fr. o. m. den 1 maj 1947).

Ledamöter i nämndens råd:

Andersson, Elsa, fru;

Browall, G., direktör;

Collin, Karin, fröken;

Degerstedt, Hj., direktör;

Engberg, N. F., direktör;

Engel, G. A. G., disponent;

Eriksson, Nancy, fru;

Ernmark, A. G., direktör;

Flood, Hulda, fru;

Hallnäs, S., ombudsman (fr. o. m. den 1 september 1947);

Johansson, A., ordförande i svenska lantarbetareförbundet;

Johansson, H., direktör;
de Laval, Märta, fru;

Lindberger, A., redaktör;

Lindqvist, J. L., direktör;

Mårtensson, H., civilingenjör;

Nilsson, H., lantbrukare;

Nordström, A., byggnadsingenjör;

Söderberg, E., direktör;

Throne-Holst, H., disponent;

De centrala krisorganen: Folkhushållningsdepartementet.

291

Vahlberg, G. E., andre ordförande i landsorganisationen (fr. o. m. den 22 [J Foi 6
mars 1947);

öhman, Rodny, fru (fr. o. in. den 1 september 1947).

Kanslichef:

Dahlin, E. H., hovrättsråd.

Sektionschefer:

för sektionen för ärenden rörande järn- och metallprodukter:

Wåhlstedt, B., civilekonom;

för sektionen för ärenden rörande bränslen och trävaror:

Bseckström, T., jägmästare;

för sektionen för ärenden rörande textilprodukter (t. o. in. den 30 september
1947):

Nordqvist, B. R. B., e. o. länsnotarie;

för sektionen för ärenden rörande vävnader och garner m. m. (inrättad
fr. o. in. den 1 oktober 1947:

Nordqvist, B. R. B., e. o. länsnotarie;

för sektionen för ärenden rörande konfektion och sömnadsarbeten m. m.

(inrättad fr. o. in. den 1 oktober 1947):

Alhvin, E., driftschef;

för sektionen för ärenden rörande kemisk-tekniska produkter:

Hellman, A., disponent;

för sektionen för ärenden för livsmedel:

Carbell, E. E. E., konsulent;

för allmänna sektionen:

Hellman, A., disponent;

för sektionen för ärendtn rörande importhandeln:

Lundberg, H. F. N., kammarskrivare;

för sektionen för ärenden rörande prisövervakning:

Spongenberg, O., disponent;

för sektionen för ärenden rörande prisövervakning:
lvarleby, O., pol. mag.;

för sektionen för ärenden rörande transporter:

Engström, H. O. T. (t. o. m. den 31 oktober 1947);

Mossberg, T. L., fil. kand. (fr. o. m. den 1 november 1947);

för sektionen för aktiv hushållning:

Diurson, Vera, fru.

Lokal: Strindbergsgatan 36—40; tel.: Priskontrollnämnden.

6. Statens bränslekommission (1945, 1946 och 1947 II: 7).

Tillsatt av Kungl. Maj :t den 14 juni 1940. Instruktion utfärdad samma
dag (SFS nr 581).

Ledamöter:

Ljungdahl, K.-G., f. d. överdirektör, ordförande och chef (t. o. m. den 15
november 1947);

292

Riksdagsberättelsen.

II Fot 6 Upmark, E. G. J„ civilingenjör, ordförande och chef (fr. o. in. den 16 november
1947);

Malmgren, E.-F. E., byråchef, vice ordförande och chefens ställföreträdare
(t. o. in. den 30 september 1947);

Carlsson, C. A., lantbrukare;

Lagergren, A. R., direktör;

Lindberg, K. A., f. d. förste ordförande i landsorganisationen;

Nerell, Å. N. J., direktör (t. o. m. den 15 november 1947);

Nilsson, G. H., kraftverksdirektör (fr. o. in. den 20 september 1947);
Severin, E. J„ ombudsman, led. av II kamm.;

Ledamöter i kommissionens råd:

Alm, M. F., byråchef;

Andersson, G. K. H„ direktör;

Bengtsson, O. F., ombudsman;

Bengtsson, Y., direktör;

Berg, N. R., ryttmästare;

Byström, C., ombudsman;

Englund, A., ordförande i svenska skogs- och flottningsarbetareförbundet;
Gålsman, Ester, fru;

Hain, R. J. F., direktör;

Helgesson, R., ordförande i svenska transportarbetareförbundet;

Hultman, G., f. d. överingenjör;

Johansson, R., landshövding;

Karlsson, K., direktör;

Ljunggren, V., direktör;

Nordström, A., byggnadsingenjör;

Norgren, N. O., hemmansägare;

Nyström, P. E„ ordförande i svenska sågverksindustriarbetareförbundet;
Olsson, Erica, fru;

Schager, N., jägmästare;

Sundfelt, R., direktör;

Tigerschiöld, K. M., överingenjör;

Wahlstedt, G. V. R., direktör;

Wesslén, G., skogschef;

Wibom, T., major;

Östberg, Amanda, fru.

Kanslichef:

Palmquist, L. P. O., hovrättsråd (t. o. in. den 31 oktober 1947).

Vakant (fr. o. in. den 1 november 1947).

Avdelningschefer:

för planläggningsavdelningen: Kjellström, P. O., civilingenjör;

» vedavdelningen: Olhammar, G. F. N„ byrådirektör;

» kolavdelningen: Holmquist, K., avdelningschef (t. o. m. den 31 juli
1947); Wallin, J. V. (fr. o. in. den 1 augusti 1947).

Lokal: Rålambsvägen 8—10; tel.: Bränslekommissionen.

293

De centrala krisorganen: Folkhushdllningsdepartementet.

7. Statens trafikkommission (1945, 1946 och 1947: II 8). II Foi 7

Tillsatt av Kungl. Maj :t den 1 augusti 1940. Instruktion utfärdad samma
dag (SFS nr 747; ändringar se SFS 1944 nr 21).

Ledamöter:

Frisell, E. G., direktör, ordförande och chef;

Trolle, C. R., byråchef, vice ordförande och chefens ställföreträdare;

Andersson, G. K. H., direktör;

Eriksson, C. A. åkeriägare;

von Horn, C. C:son, överstelöjtnant (t. o. in. den 31 oktober 1947);

Hård af Segerstad, F. A. B., major (fr. o. m. den 1 november 1947);

Nerell, Å. N. J., direktör;

Ståhle, A. N. O. K., envoyé.

Ledamöter i kommissionens råd:

Borgström, N. O. G. J., verkst. direktör i Sveriges köpmannaförbund;

Byström, C., verkst. direktör i svenska lasttrafikbilägareförbundet;

Corneliusson, S., ombudsman;

Dieden, G., civilingenjör;

Ekman, J. L., direktör;

Gillberg, K. E., verkst. direktör i kemisk-tekniska livsmedelsfabrikanters förening; Hallgren,

H., fabrikör;

Hammarskiöld, A. P„ civilingenjör;

Helgesson, R., ordförande i svenska transportarbetareförbundet;

Hérnod, T. R., direktör;

Hoogland, H., direktör;

Högberg, P. E„ direktör;

Johansson, B., ombudsman;

Lindberg, C., ombudsman, led. av II kamm.;

Lindmark, G., direktör;

Lindskog, H., ingenjör;

Lindström, K. J. O., direktör;

Lundqvist, Hj., direktör;

Norenberg, C. W., vicekonsul;

Norup, B. S. B„ lantbrukare, led. av II kamm.;

Osvald, G. S., hamndirektör;

Persson, E„ direktör;

Wahlstedt, G. V. R., direktör;

Waller, P„ skeppsredare;

Westerberg, P. O., direktör;

Wijkander, R. T., direktör.

Kanslichef:

Dillen, B. O., e. o. länsnotarie.

Sektionschefer:

för sektionen för ärenden rörande sjöfarten och hamnarna:

Hoogland, H., direktör (t. o. in. den 31 december 1947);

294

Riksdagsberåttelsen.

IL Fo:

Waern, B., direktör (fr. o. m. den 1 januari 1948);

för sektionen för ärenden rörande järnvägstrafiken och civilluftfarten:
Trolle, C. R., byråchef;

för personbiltrafiksektionen:

Trolle, C. R., byråchef;

för godsbiltrafiksektionen (vars verksamhet upphört den 30 april 1947):
Grönvall, C.-G., kapten;

Lokaler: Sveavägen 44; tel.: Trafikkommissionen.

Regeringsgatan 4
Drottninggatan 10

tel.: 23 35 60.

8. överrevisionen för krisförvaltningen (1945, 1946 och 1947: II 9).
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 31 december 1943.

Instruktion utfärdad samma dag (SFS nr 946; ändringar se SFS 1944 nr
241).

Engfors, B. G. O., bankdirektör, ordförande;

Björklund, S. A. E., hovrättsråd (fr. o. m. den 1 juni 1947);

Hagström, S. A. H., auktoriserad revisor;

Pettersson, A. P., lantbrukare, led. av II kannn.;

Unger, B. B., hovrättsråd (t. o. m. den 31 maj 1947);

Ward, K. S. V., redaktör, led. av II kannn.

Byråchef:

Cronmark, J. E. H., revisionskommissarie.

Lokal: Storgatan 19; tel.: 60 83 06, 60 83 46.

Stockholms slott den 3 januari 1948.

GUSTAF’

Herman Zetterberg.

Lotterimedel.

295

Bilaga A.

Under år 194? beviljade bidrag av lotterimedel.

Ändamål	Beslu-	B e 1	opp
tets dag	kronor
Berg, B., författare, Halltorp..............	“/is			20 000	—
Blekinge mnsei- och hembygdsförbund..........	8%			75000
Bodens folkhögskoleförening u. p. a............	3%			100 000
Bohusgården, Föreningen Nordens stiftelse, Uddevalla . . .	19/i*			30 000	—
Borgholm, Kyrkorådet i.................	s0/s			25 000	—
Bygdegårdarnas riksförbund...............	80/e			25 000	—
Dramatiska teatern...................	“/»	103000	—
> > ...................	80/6	182 500	—
» » ...................	80/e	13 098	40
» > ...................	Vis	138 500	—
> > ...................	19/u	182 500	—	619 598	40
Folkets parkers centralorganisation............	19/u			350 000	—
Folkliga musiklivets befrämjande, Föreningen för.....	80/e			7 500	—
Folkrörelsernas konstfrämjande..............	19/is			10 000	—
Gustav Adolfs akademien för folklivsforskning......	8%			30 000	—
Gävleborgs läns orkesterförening.............	26/4	7 600	—
1 > > .............	80/6	80000	—
> > » .............	6/l2	9100	—
> > > .............	19/l2	5 000	—	101700	—
Göteborgs lyriska teater.................	16/S	58 000	—
> > > .................	80/«	140 000	—
> » > .................	8/12	74 700	—
» > *...............	19/u	140000	—	412 700	: —
Göteborgs orkesterförening................	“/«	12 500	—
> > ................	80/«	52 225	—
> » ................	8/n	15 000	—
> > ................	19/l2	52 225	—	131 950	: —
Göteborgs stadsteater..................	16/5	55 000	—
> > ..................	''%	13 500	—
> > ..................	80/o	87 500	—
> > ..................	5/ia	64 500
> > ..................	19/.2	87 500	—	308 000: -

296

Riksdagsberättclsen.

Ändamål	Beslu-tets dag	Belopp kronor
Hälsingborgs stadsteater................	■75	11000: -
> » ................	37e	27 500:-
> » .............	5/l2	16 000: -
> > .....	1S/12	27 500:-	82 000: —
S:ta Ingrids gille, Skänninge..............	>>		3 000:-
Jordbrutarenngdomens förbund, Norrbottens distrikt av . . .	30/6		6 000: —
Karlskoga praktiska läroverk, Stiftelsen.........	19/l2		75 000: —
Kleberg, H. J. S., sekreterare i riksheraldikerämbetet . . .	30/6		10 000: —
Konsertföreningen i Stockholm.............	“A	19 700: -
> > >	30/6	70 000: —
> > >	3»/6	10 000: —
> > >	”In	23 100: —
> > > .............	19/12	100000: —	222 800: —
Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige, Lund ....	30/0		45 000: —
» > Murberget, Härnösand.....	87e		35 000:-
Lapplands folkhögskola, Interim styrelsen för ......	30/e		50 000:-
Linköpings teateraktiebolag...............	306		50 000: —
Lunds studentkårs konviktorium.............	S0/6		25 000: —
Malmö konserthus, Stiftelsen.............	“A	14 200: -
> > > .........	30/ft /6	40 000:-
» > > ........	Vu	13 200: —
> > > ........	»/„	35 000: —	102 400: —''
Malmö stadsteater...............	*75	90 000: —
» > ..........	S0/6	95 000: —
> > ...........	6/1J	117 000: —
> > ........	,9/l2	95 000: —	397 000: —
I Mellersta Norrlands ungdomsskola u. p. a., Föreningen, Härnö-
sand...................	S0/6		50 000:-
Musikaliska akademien.................	S0/6		6 500: —
Nordiska konstförbundets svenska sektion.........	‘V*	6 000: —
> » > >	37e	20 000: —	26 000: —
Nordiska museet ....................	“A		27 500: —
Nordvästra Skånes orkesterförening...........	a5/4	8 400: —
» > » ...........	30/«	80 000: —
> > > .......	"/o	2 500: —
» > » ........	7.»	11400: —	102 300: —
Norrköping—Linköping, Stadsteatern...........	*°A	100 000: —
> » >	19/12	50 000: —	150000: —
Norrköpings orkesterförening..............	26/4	7 600: —
> » ........	30/e	80000:-
> > ...........	3/l2	9 000: —	96 600: -
Operan...................	“A	247 000: —

Lotterimedel.

297

Ändamål	Beslu-tets dag	Belopp kronor
Operan........................	so/e	500 000:-
» ...........	3%>	33 071:79
> ............	6/n	266 000: —
> ............	10/12	500 000:-	1 546 071: 79
Riksförbundet för bildande konst ............	s%	35 000: —
» » > > ............	19/m	100 000:-	135000:-
Riksteatern ......................	S0/6	226 000: —
> ...............	19/l2	226 000: -	452000: -
Ruinspelen i Visby, Föreningen.............	S0/6		3 000:-
Soldaternas vänner i Ljungbyhed, Föreningen.......	S%		5000: —
» » > Uppland, Föreningen........	30/s		15000: —
Stockholms högskolas styrelse..............	S0/6		25 000: —
» högskolors rektorskonvent...........	28/s		2 000: —
Stranda härads hembygdsförening............	3%		25 000: —
Svenska dansteatern..................	23A»		20 000: —
> dramatikers studio, förening u. p. a., Stockholm . .	22/s		8 000: —
> eldbegängelseföreningen.............	30/«		5000: —
» fiskarenas studieförbund.............	S0/6		18 000: -
> institutet för kulturellt utbyte med utlandet . . .	30/e		55 000: -
» missionssällskapet...............	30/6		100 000:-
* naturskyddsföreningen .............	3%		18 000: —
» sportskytteförbundet.............	S0/6		25 000: —
> sångarförbundet................	19/lä		15000: —
> sällskapet för antropologi och geografi......	s0/e		30 000:-
Sveriges författareförening...............	3/io		10 000:-
> körförbund..................	19/m		15 000:-
> orkesterföreningars riksförbund..........	99 6	50 000: —
> > > ..........	19/n	55 000: —	105 000: —
Södra Vätterbvgdens folkhögskola............	80/e		75 000: —
Teaterrådet (till understöd åt enskild teaterverksamhet i
landsorten).....................	16/s		50 000: —
Utställningar i Paris och Milano.............	,7/i		75 000: —
Utställningen La Suéde et Paris.............	2S/2		25 000: —
Varbergs museum...................	S0/6		9 000: —
Västra Sveriges arbetares folkhögskola, Föreningen ....	30/6		70 000: -
Ålderdomshem för sjuksköterskor, Stiftelsen, Stockholm . .	,9/l2		100 OOO: —

Summa kronor C 844 (»20: l!)i

298

Riksdagsberättelsen.

Justitie

1	2	3	4	5	6	7
Kommitténs benämning	Kommitténs nummer i berättelsen	t. o. m. s°/« 1946
1946	1947	1948	Arve Leda- möter	den Sekr., experter o. bitr.
A.. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under 1947.1
1944 års tryckfrihetssakkunniga..........	25	27	1	16 747	4 074	7 310
Utredning angående utformningen av administrativa
föreskrifter rörande förnndersökningsförfarandet i
brottmål enligt nya rättegångsbalken m. m. ...	37	33	2	—	1668	—
Utredning angående omorganisation av nedre justitie-
revisionen i anledning av processreformen ....	—	35	3	—	1000	300
Delegerade för planläggning av fortsatt nordiskt sam-
arbete på lagstiftningens område........	—	36	4	1000	2 000	—
Utredning rörande revision av riksdagens arbetsformer	—	41	5	—	896	6 782
Utredning om inrättande av en statlig rättsbjälpsan-
stalt i Haparanda...............	—	43	6	—	1005	—
1947 års kommitté för åtgärder mot spekulation i
i vattenkraft m. m.2..............	—	—	7	—	1905	—
Fartygsersättningsnämnden............	—	—	—	11300	3 000	7 500
Summa kr.				29 047	15 548	21892
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 1948.1
Straifrättskommittén...............	9	18	8	255 862	7 860	9107
Strafflagberedningen...............	11	19	9	242 250	9 770	11899
Auktorrättskommittén..............	12	20	10	18110	2 000	500
1943 års sekretessutredning..........	13	21	11	17140	144	7 310
Ungdomsvårdskommittén3............	15	22	12	174 902	2 335	20 456
Fastighetsbildningssakkunniga4..........	16	23	13	234 252	4 840	7 013
Sakkunniga för kodifiering av ärvdabalken.....	19	24	14	6 423	1926	—
Dissenterlagskommittén6.............	22	25	15	14 718	6 584	10004
Tredjemansskadesakkunniga2...........	27	28	17	1927	4 824	498
Utredning för översyn av lagstiftningen om ekono-
miska föreningar6 ..............	30	30	19	16 449	8025	8 253
Utredning rörande offentliggörande av hemligstämp-
lade protokoll och handlingar i mål rörande spio-
neri m. m...................	32	31	20	6106	708	1400
Utredning rörande vissa ändringar i vattenlagen4 . .	35	32	21	4 328	3 302	—
Processnämnden.................	—	34	22	619	1592	3 372
Bedömningsnämnden7..............	—	37	23	—	10 558	7 857
Markutredningen8................	—	38	24	—	2 228	4130
1946 års flottningsutredning4...........	—	39	25	—	1712	—

Kommittékostnader: Justitiedepartementet.

299

Bilaga B.

departementet.

1 8	9	10	11	12	13	14	15	16
	U	t g i	f t e
	Vt 1946—30/e 1947			Vt—1”/h 1947	Beräknad
								totalkostnad
				Övriga utgifter (trycknings- kostnader,
Ersättning för mistade avlönings-förmåner	Rese- och trakta-mentsersätt-ningar m. m.	Snmma	V erkställ-da ntg.	Beräkna-de ntg.	t. o. m. sl/i2 1947 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	hyror, skriv-materialier m. m.)		Vt-31/io	Vn—*‘/h
1234		1947			14 565	7 522	2 000	40 834
448	—	—	—	—	2116	—	—	2116
—	—	—	—	—	1300	—	—	1300
_	_	849	_	_	2 849	_	—	3 849
—	—	—	—	2 000	9 678	8 853	21100	39 631
—	—	156	—	—	1161	—	—	1161
_	_	_	_	_	1905	6 759	7 500	16 164
—	—	—	—	1800	12 300	500	—	24 100
1682	—	2 952		3800	45 874	23 634	30600	129155
5 805		6 809			29 581	12 872	6 014	304 329
23 617	76	6 615	333	125	52 435	26 124	8 500	329 309
_	_	—	—	—	2 500	2 000	—	22 610
24	—	19	—	—	7 497	3 805	1800	30 242
84	—	1540	302	18 154	42 871	5 642	1500	224 915
6 348	5 869	688	2 979	3 0C0	30 737	2145	1 700	268 834
—	—	—	—	4 052	5 978	520	—	12 921
—	3 456	4 527	919	500	25 990	17 989	10 400	69 097
—	—	1573	590	—	7 485	—	—	9 412
8 472	—	—	—	—	24 750	8 350	6 000	55 549
					2 108	•		8 214
14195	—	590	—	—	18 087	2 899	800	26114
2 091	9 260	3 310	1026	—	20 651	11 767	4 000	37 037
_	1 168	637	—	2 000	22 220	2 368	—	24 588
100	14 219	2 809	923	1500	25 909	16186	5 400	47 495
7 913	92	379	61	1000	11157	5 882	2 000	19 039

300

Riksdagsberättelsen.

1	2	3	4	5	6	7
Sakkunniga för nordiskt samarbete på medborgar-skapsrättens område..............		40	26		400
1946 års lufträttssakkunnige2...........	—	42	27	—	—	—
Sakkunniga för ny lagstiftning om avbetalningsköp9	—	—	28	—	—	—
Utredning rörande äganderättsförhållandena inom vissa fiskelägen i Bohnslän.............	_	_	29	__		_
Decentraliseringsutredningen...........	—	—	30	—	—	—
Utredning om ökad insyn i enskilda företags ekono-miska förhållanden (1947 års insynskommitté)10 .	—	—	31	—	—	—
Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingåugeu av 1947.1 Sakkunniga för kodifiering av gällande rätt på kyrko-lagstiftningens område6............	8	2		993176 2180	68808	91 799 400
1938 års patentutredning9............	10	3	—	55 888	2 000	—
Fortsatt utredning angående revision av strafflagen för krigsmakten11...............	20	7	_	58 659	8 486	2118
1943 års domarutredning.............	23	9	—	53 419	2 420	4 682
Utredning angående reglering av förfarandet hos för-valtningsmyndigheter i ärenden rörande enskild rätt	26	10	_	_	8 000
1945 års krigsdomstolsutredning11.........	31	12	—	20 349	6 885	1128
Utredning angående omorganisation av justitiekanslers-ämbetet i anledning av processreformen3.....	33	13	_	1661	_	4 600
Byggnadsborgenärsutredningen3..........	34	14	—	2 004	2 308	2 800
Förberedande utredning rörande ökad offentlig redo-visning av driftföretags ekonomiska förhållanden10 .	38	16	_	_	_	2000
Utredning angående internordisk lagstiftning om verk-ställighet av straffdomar m. m..........	—	17	_	—	—	1000
Summa kr. D. Av kommittéanslaget umler budgetåret 1946/ 47 bestridda kostnader för sakkunniga biträ-den inom departementet m. in.1 Ersättning till presidenten A. Lindhagen m. fl. för utredning angående ändringar i lagen om arbetsdomstol i anledning av pro-cessreformen3 ...........				194160	80099	18728
» > presidenten G. Bendz för utredning angående uppförande av en hovrätts-byggnad i Göteborg........
> » f. d. justitierådet N. E. Alexanderson m. fl. för biträde vid undersökning rörande insamlingen »Till bröders hjälp>6..............
> > professorn P. F. A. Malmström för ut- redning angående upphävande av äldre giftermålsbalken.........
> > byråchefen A. von Zweigbergk för för- beredande utredning angående indu-striellt rättsskydd.........
> • kommerserådet S. Matz m. fl. för för- beredande utredning rörande avbetal-ningshandeln12..........

Kommittékostnader: Justitiedepartementet. 301

8	9	10	n	12	13	14	15	16
525		807			1732			1732
—	—	—	—	—	—	—	400	400
—	—	—	—	—	—	264	—	264
	_	_	_	_	_	195	_	195
—	—	—	—	—	—	—	2 400	2 400
	—	—	—	—	—	2 016	2 660	4 676
69174	34140	30303	7133	30 331	331688	121024	53 574	1499 372
					400			2 580
—	—	—	—*	—	2 000	—	—	57 888
2 415	6 552	571	135	6 029	26 306	—	—	84 965
314	—	1095	302	8 053	16 866	—	—	70 285
_	_	_	_	4 963	12 963	_	_	12 963
14 419	5 877	509	—	5 992	34 810	—	—	55 159
_	5168	_		1008	10 776	_	_	12 437
—	—	—	—	4 335	9 443	—	—	11447
—	—	—	—	—	2 000	—	—	2 000
—	—	—	602	—	1602	447	—	2 049
17148	17 597	2175	1039	30 380	117166	447		311 773
	—	—		—	2 700 500	—	—
—	—	—	—	—	4159 500	—	—
—	—	—	—	—	500	—	—	—
_	_	_	_		8132	_	_	_

302

Riksdagsberättelsen.

1	2	3	4	5	6	7
Ersättning till följande personer för biträde inom justitiedepartementet med vissa utred-ningsuppdrag m. m.: f. d. justitierådet J. N. Gärde ....
justitierådet N. A. T. Beckman . . .	—	—	—	—	—	—
revisionssekreteraren A. T. Salén''	—	—	—	—	—	—
> I. Strahl . . •	—	—	—	—	—	—
> T. A. Bexelins''	—	—	—	—	—	—
byråchefen B. A. Nordenstam2 . . .	—	—	—	—	—	—
hovrättsrådet K. H. Henkow ....	—	—	—	—	—	—
hovrättsassessorn B. G. Widegren . .	—	—	—	—	—	—
> F. R. A. von Schultz	—	—	—	—	—	—
j B. A. S. Petrén . .	—	—	—	—	—	—
> S. Dennemark . .	—	—	—	—	—	—
docenten K. W. B. Broman3 ....	—	—	—	—	—	—
e. o. förste kanslisekreteraren B. G. Larson.............	_	_	_		_	_
hovrättsflskalen S. Sara T. Falk . .	—	—	—	—	—	—
> S. J. G. Rndholm	—	—	—	—	—	—
d:r jur. M. Rippner........	_	—	—	—	—	—
Bidrag till processreformbyrån..........	—	—	—	—	—	—
Renskrivningskostnader m. m. för inom departementet tillkallade sakkunniga.............	_	—	_	—	—	—
Samma kr	—	—	—	—	—	—

1 Kostnaderna bestridas från kommittéanslaget.

2	>	>	>	andra och sjätte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
8	>	>	>	> > femte	>	>	>
4	>	>	»	> > nionde	>	i	y
6	>	>	»	> > åttonde	>	>	y
6	>	»	>	> , nionde o. tionde	>	>	en tredjedel
7	>	>	>	> , fjärde o. femte	>	*	> >
8	>	>	>	> , femte o. sjätte	>	i	> >
9	>	>	>	j och tionde	y	>	hälften
10	>		>	> , femte o. tionde	>	>	en tredjedel
11	>	>	>	> och fjärde	>	>	hälften
12	>	>	med	en fjärdedel från andra huvudtitelns kommittéanslag och med tre

Kommittékostnader: Justitiedepartementet,

303

8	9	10	11	12	13	14	15	16
					15 253
—	—	—	—	—	9 885 680	—	—	—
—		—	—		3 369 19 581 7 710 10 520 300 14 776 3 900	—		—
—	—	—	—	—	—	—	-
—	—	—	—	—	8 952 3132 2 811 100 2 490 3 000 13 973	—	—	—
1 1 1	—	—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	14 520	—	—	—
-	—	—	—	—	153 443	—	—	—

från vartdera anslaget.

> i >

> » >

> > >

> vart och ett anslag.

> > » » >

> » > > >

> vartdera anslaget.

> vart och ett anslag.

» vartdera anslaget.

fjärdedelar från tionde huvudtitelns kommittéanslag.

304

Riksdaosberåttelsen.

Utrikes

1	2	3	4	&	6	7
	Kommitténs
	berättelsen
Kommitténs benämning	1946	1947	1948	t. o. m. "/« 1946	Arvoden
	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
Å. Kommitté som avslutat sin verksamhet under 1947.1
Sakkunniga för upplysningsverksamheten i utlandet .	—	6	1	—	312	720
Summa kr.				—	312	720
6. Kommittéer som forts&tta sin verksamhet vid ingången av 1948.1
Understödsnämnden för rysslandssvenskar.....	1	4	2	22 483	2 631	2 400
Redaktionsnämnden för utgivandet av en framställning över Sveriges utrikespolitik under det andra världs-kriget ....................	4	5	3	26 799	4000	300
Tyskmedelskommittén..............	—	—	4	—	—	300
Summa kr.				49282	6 631	3000
It. Av koiumittéansiaget under budgetåret 1946/47 bestridda kostnader för sakkunniga bi-träden inom departementet m. m.
Ersättning till följande personer för utförande av vissa utredningsuppdrag:
sjökaptenen H. Truu..............	—	—	—	—	150	—
advokaten G. Branting.............	—	—	—	—	200	—
notarien B. Rydén...............	—	—	—	—	1000	—
Summa kr.				—	1350	—

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Utrikesdepartementet.

305

departementet.

8	9	10	n	12	13	14	15	16
D t g i	f t e	r
	V» 1946	—“/« 1947			Vt—31/12 1947	Beräknad
Ersättning för mistade avlönings-förmåner	Rese- och trakta-mentsersättningar m. m.	Övriga ut-gifter (tryck-ningskostna-	Summa	Verk- ställda	Beräk-nade ut-	totalkostnad t. o. m. 31/ia 1947 (s:a av kol. 5, 13, 14,
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	der, hyror, skrivmate-rialier m. m.)	utgifter Vt—sl/io	gifter l]ll-S1/l2	och 15)
					1032	1 632	2 700	5 364
—	—	—	—	—	1032	1632	2 700	5364
—	—	300	—	no	5441	2193	800	30917
_	_	1109	_	_	5 409	_	_	32 208
—	1517	—	—	155	1972	9 894	6 600	18 466
	1517	1409		205	12 822	12087	7400	81591
					150			150
—	—	—	—	—	200	—	—	200
—	—	—	—	—	1000	—	—	1 000
—		—		—	1350	- I	1350

20 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt.

Riksdagsberättclsen.

306

Riksdagsberåttelsen.

Försvars''

1	2	s !	4	5	6 1	7 1
Kommitténs benämning	Kommitténs nummer i berättelsen	t. o. m. s0/e 1946
1946	1947	1948	Arv Leda- möter	oden Sekr., experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksam-
het under 1947.1
1944 års militärsjukvårdskommitté......	13	11	1	26 422	8 242	3 201
1945 års fBrsvarskommitté..........	20	15	2	47 424	14 514	42 230
1946 års militära domänutredning2......	—	17	3	2 476	1336	1200
Summa kr.				76322	24 092	46 631
B. Kommittéer som fortsätta sin verk-
samhet vid ingången av 1948.1
Försvarsdepartementets granskningsnämnd för
byggnadsarbeten..............	11	10	4	8 460	1114	532
Utredning rörande Sveriges försvarsberedskap . .	14	12	5	11 762	—	9 820
Fortsatt utredning rörande sjukhusfrågornas lö-
sande vid vissa truppförband........	15	13	6	6 034	—	3 000
1945 års elektronrörsutredning........	19	14	7	78	—	—
Biltraktorutredningen3............	25	16	8	1541	588	12 754
1946 års militära fastighetsutredning.....	—	18	9	490	432	1830
Försvarets arkivkommitté..........	—	19	10	—	4 380	2 469
1946 års militära förvaltningsutredning ....	—	20	11	—	3 440	1208
Översyn av gällande bestämmelser om arbetstid
m. m. för försvarets civila icke-ordinarie personal	—	21	12	—	—	—
1947 års pansarhinderutredniDg........	—	—	13	—	—	—
Försvarets tjänsteförteckningsutredning ....	—	—	14	—	—	—
Försvarets skolutredning . . ........	—	—	15	—	_	—
Utredning rörande översyn av krigsavlöningsreg-
lementet.................	—	—	16	—	—	—
Summa kr.				28 365	9954	31613
C. Kommittéer som avslutat sin verksam-
het före ingången av 1947.1
Arméns offtcersutbildningskommitté......	12	1	—	36 507	1482	930
Försvarets sakanslagsutredning........	16	2	—	7127	440	672
1945 års hemvärnskommitté.........	17	3	—	9 504	1532	1482
1945 års utredning rörande åtgärder för ridhäst-
avelns befrämjande............	18	4	—	5 659	1878	354
1945 års militärutredning..........	21	5	—	24 232	4 972	3148
1946 års barackutredning4..........	24	8	—	1421	—	—
1946 års manskapslöneutredning.......	—	9	—	i 239	6 600	1780
Summa kr.	1		85 689	16904	8366

1 Kostnaderna bestridas från kommittéanslaget.

2 Jämlikt Knngl. .Majits beslut den 15 mars 1946 skola kostnaderna bestridas från fjärde och

3 Jämlikt Knngl. Maj:ts beslut den 14 december 1945 skola kostnaderna bestridas från fjärde och

4 Jämlikt Knngl. Maj:ts beslut den 7 december 1945 skola kostnaderna bestridas från fjärde och

Kommittékostnader: Försvarsdepartementet.

307

departem entet.

8	9	10	11	12 \|	13	14	16	16
u	t g i	f t e r						Beräknad totalkost-nad t. o. m. 81/n 1947 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
	Vt 1946-	80/e 1947				Vt—8 Vit	1947
Ersättning för mis-tade avlöningsför-måner	Rese- och trakta-mentsersättningar m. m.	Övriga ut-gifter (tryck-ningskost-nader,hyror, skrivmateria-lier m. m.)	Summa	Verk- ställda utg. Vt-8,/io	Beräk-nade utg. Vn-S1/12
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
475	285	214		5 033	17 450			43 872
39	24 785	4 932	2114	11872	100486	50 728	41 994	240 632
—	—	1944	267	917	5 664	600	—	8 740
514	25070	7 090	2 381	17 822	123600	51328	41994	293 244
148	53	317	96	58	2 318	80	649	11 507
—	—	—	1448	800	12 068	4 420	1460	29 710
—	1035	54	1190	—	5 279	—	—	11313
2 096	3 981	2 235	1894	_	23 548	7 503	1 733	34 325
416	54	494	1 281	—	4 507	—	—	4 997
177	—	848	817	—	8 691	2 560	1384	12 635
1149	2 917	356	179	219	9 468	15 808	8147	33 423
_	—	139	—		139	—	—	139
—	—	183	—		183	1535	560	2 278
						5 832	13 333	19165
3986	8 040	4626	6 905	1077	66 201	37 738	27 266	159 570
468		1488		10 362	14 730			51 237
—	—	—	—	270	1382	—	—	8 509
199	—	136	323	4173	7 845	—	—	17 349
482	1035	910	400	2 877	7 936	_	_	13 595
2 775	3 676	14 791	3 895	10 363	43 620	—	—	67 852
—	—	247	—	129	376	—	—	1797
—	—	412	381	3 364	12 537	—	—	13 776
3 924	4 711	17 984	4 999	31538	88 426	—	—	174115

nionde huvudtitlarna med hälften från vartdera anslaget,
nionde huvudtitlarna med hälften från vartdera anslaget,
femte huvudtitlarna med hälften från vartdera anslaget.

308

Riksdagsberättelsen.

1	2	3	4	5	6	7
D. Av kommittéanslaget under budgetåret
1946/47 bestridda kostnader för sakkun-niga biträden inom departementet m. m.
Föredraganden av ärenden angående vapenfria,
revisionssekreterare F. K. I. öhman.....	—	—	—	—	—	—
Sakkunniga för översyn av krigsavlöningsregle-mentet..................	_
Utredning rörande viss min- och sprängmateriel vid armén................
Försvarets avtalsnämnd...........	—	—	—	—	—	—
Skaderegleringsnämnden...........	—	—	—	—	—	—
Utredning angående marinförvaltningsreglementen	—	—	—	—	—	—
Vissa andra utredningsuppdrag........	—	—	—	—	—	■ —
Summa kr.				—	—	—

Kommittékostnader: Försvarsdepartementet,

309

9 | 10

1 1 1 1 1 1 1

—

I 1 1 1 1 1 1

1 1 1 1 1 1 1

3 300

2 192

4 691
1422

7 851

21 956
52 132

1 1 1 1 1 1 1

1 1 II 1 1 1

1 1 1 1 1 1 1

—

98 544

—

310

Riksdagsberättelsen.

Social -

1	2	3	4	5	«	7 1
	Kommitténs
	nummer i berättelsen
Kommitténs benämning	1946	1947	1948	t. o. m. ,0/« 1946	Arvoden
					Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1947.
Bostadssociala utredningen............	14	13	1	292 313	1404	4 768
1944 ärs kommitté för kommunal samverkan ....	18	16	‘2	29 406	5 906	3 676
1941 års befolkningsutredning..........	23	19	3	627 319	902	13 446
Sakkunniga för utredning beträffande erforderliga åt-gärder vid överflyttning från socialstyrelsen till statens arbetsmarknadskommission av ärenden rö-
rande arbetslöshetsförsäkring..........	34	27	4	—	230	576
1945 års civilförsvarsutredning..........	39	30	5	—	5 364	1992
Sakkunniga för utredning rörande personalorganisatio-nen vid statens skolor tillhörande barna- och ung-
domsvården..................	—	35	6	—	544	632
Utredningen rörande ett centralt arbetsmarknads-
organ ....................	—	36	7	—	2 820	2 504
Polisinstruktionsutredningen1...........	—	41	8	—	584	2 640
Sakkunnig för utredning rörande en central polisinspek-
tion och därmed sammanhängande frågor ....	—	52	9	—	912	—
Sakkunnig för översyn av statens utlänningskommis-sions och statens flyktingsnämnds verksamhet och
organisation m. m...............	—	53	10	—	976	2 748
Utredningen för hem- och familjefrågor......	—	—	11	—	912	—
1947 års butikstängningssakkunniga........	—	—	12	—	—	—
Summa kr.				949038	20 554	32 982
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1948.
Socialvårdskommittén..............	16	14	13	892 501	12 922	20011
1938 års arbetarskyddskommitté.........	17	15	14	207 815	5 452	4 316
Kommittén för estlandssvenskarna........	22	18	15	21185	—	12 800
Statens flyktingsnämnd.............	24	20	16	3 374	1560	—
Jordbrukets byggnadsstndiekommitté2.......	30	23	17	—	_	—
Kommittén för partiellt arbetsföra........	31	24	18	86 554	5 588	25 551
1945 års skogshärbärgesutredning.........	33	26	19	18 500	3.216	3 356
Byggnadssäsongutredningen............	38	29	20	2 975	1542	564
Sakkunniga angående vissa egnahems- och arbetsmark-
nadsfrågor..................	40	31	21	2 623	2 564	2 518

Kommittékostnader: Socialdepartementet,

311

departementet.

8	9	10	11	12 \|	13 \|	14 \|	15	16
bo ■*»	f t e	r
	Vt 1946	—»°/e 1947			Vt—1”/h 1947	Beräknad
							totalkostnad t. o. m. »Vu 1947 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
Ersättning för mistade avlönings-förmåner	Rese- och trakta-mentsersättningar m. m.	Övriga utgifter (trycknings- kostnader,	Summa	Verkställ-da utg.	Beräkna-de utg.
Leda- möter	Sekr.,	Leda- möter	Sekr.,	hyror, skriv-		Vt—81/io	Vii—al/x*
experter o. bitr.	experter o. bitr.	materialier m. m.)
				7 745	13 917	24 565	1100	331895
282	11494	1063	113	1195	23 729	5893	—	59 028
	—		1661	14 260	30 269		663	658 251
		128			934			934
6 333	9 398	11626	1596	1242	37 551	6 371	—	43 922
176	—	724	353	275	2 704	—	—	2 704
_	7 231	1569	141	90	14 355	3 471	_	17 826
1315	14 888	4 584	1541	300	25 852	8 028	—	33 880
4 992	—	—	—	—	5 904	—	—	5 904
	5 601		73		9 398		_	9 398
_	—	69	—	700	1681	4 650	—	6 331
—	—	—	—	—	—	500	5 000	5500
18098	48612	19 763	5478	25807	166294	53478	6 763	1175573
	37 518	1938	3 402	24 178	99 969	35 780	5015	1 033 265
_	11140	13	653	30 759	52 333	2 040	800	262 988
_	_	—	5 378	. -	18 178	5195	—	44 558
—	16	—	—	—	1576	888	128	5 966
225	18 982	5 631	3 051	21 286	80 314	24 357	9 800	201025
5 857	7 753	1107	112	1000	22 401	13 951	5000	59 852
—	• —	468	—		2 574	—	—	5 549
—	—	440	74	—	5 596	1071	—	9 290

312

Riksdagsberättelsen.

1	2	3	4	5	6	7
Synkravskommittén3 ..............	__	33	22	1000	2 320	2 124
1946 års kommitté för den halvöppna barnavården . Kommittén för social npplvsning4.........	—	34	23	6 755	5348	23 747
—	46	24	—	2 600	2 008
Barackforsäljningsnämnden............	—	—	25	—	1424	224
Beredningen för utländsk arbetskraft3.......	—	—	26	_	_
Arbetstidsntredningen..............	—	—	27	—	1 120	3 484
1947 års byggnadsmaterialutredning........	—	—	28	—	—
Sakkunniga för utredning rörande folkpensionärernas bostadsförhållanden..............			29
Sakkunniga angående bostadspolitikens organisation .	—	—	30	—	—	—
Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före Ingången av 1947. Sakkunnig för utredning rörande åtgärder för erhål-lande av vikarier å landsfiskals- och landsfiskals-assistenttjänst m. m..............	7			1248 282 11831	45 656 1500	100 703
Kommunindelningskommittén...........	8	—	—	109115	—	_
Sakkunnig för översyn av vapenkungörelsen ....	10	—	—	19183	248	_
Sakkunnig för utredning rörande åtgärder för npp-nående av största möjliga enhetlighet och ratio-nalisering i fråga om länsstyrelsernas verksamhet och arbetssätt ................	21	2		79 905		1450
Sakkunnig för översyn av bestämmelserna rörande arbetsdomstolens, arbetsrådets och försäkringsrådets sammansättning................	29	5		11242	1280	532
Sakkunniga med uppdrag att i Amerikas förenta sta-ter studera där bedriven experiment- och försöks-verksamhet beträffande rationalisering av bostads-byggandet ..................		8
Sakkunnig för utredning angående den definitiva uppdelningen av överståthållarämbetet efter läns-styrelse- och magistratsnppgifter m. m......		9
1946 års utredning för byggnadsfrågor.......	—	10	—	4 679	2 620	1690
Sakkunniga för utredning rörande grunderna för kom-munernas bidrag till pensionskostnaderna ....	_	11	_	_	5 000	200
Sakkunniga för utredning av frågan om den tekniska utformningen av utbetalningssystemet för barnbi-dragen ....................		12			2 305	1496
Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1946/47 bestridda kostnader för sakkunniga biträden inom departementet m. m. Ersättning till utredningsmän i indelningsärenden .				235 965	12953 8140	5368 45
Ersättning till ledamöter i en nordisk expertkom-mitté för samordning av lönestatistiken.....	_	_	_	_	392
Ersättning till följande personer för visst biträde in-om departementet: hovrättsrådet B. Unger............					300
f. d. justitierådet A. E. F. Sandström......	—	—	—	—	1500	—
generaldirektören E. Bexelius .........	—	—	—	—	500	—
med. lic. G. Inghe..............	—	—	—	—	900	—
landskamreraren A. Wigert...........	—	—	—	—	250	—
uppbördsintendenten A. Lundberg........	—	—	—	—	800	—
jur. kand. A. Mellström............	—	—	—	—	1800	—
landstingsdirektören E. H. Restad.......	—	—	—	—	110	—
hovrättsassessorn E. Göransson.........	—	—	—	—	420	—
statssekreteraren F. Thunborg.........	—	—	—	—	5 000	—
hovrättsassessorn Y. Samuelsson........	—	—	—	—	2190	—

Kommittékostnader: Socialdepartementet.

313

8	9	10	11	12	13	14	15	16
244	309	5 834	102		10 933	9 529	151	21 613
1509	—	31	1755	6 500	38 890	14 091	12 420	72156
_	5 857	474	169	3 000	14 108	12105	6 300	32 513
—		55	—	100	1803	552	700	3 055
1189		z	_	1000	6 793	12 508	7 250	26 551
	—	—	—	—	—	4 000	—	4 000
	_	___	_	_	_	1824	1700	3 524
—	—	—	—	—	—	5198	—	5198
9024	81575	15 991	14696	87 823	355 468	143 089	49264	1 791103
				19	1519			13 350
	_	—	—	9 058	9 058	—	—	118 173
280	—	—	—	— 3196	209			19 392
—	—	—	507	608	2 565	—	—	82 470
—	2 966	—	—	—	4 778	—	—	16 020
—	—	—	—	—	—	33400	—	33 400
4 311				249	4 560	_	_	4 560
	5 373	—	184	1518	11385	—	—	16 064
—	—	-	—	2 236	7 436	—	—	7 436
_	_	248	41	2 038	6128	—	—	6128
4591	8 389	248	732	15407	47 638	33400	—	316993
203		1155		- 6 882»	2 661		_	__
—	—	485	—	—	877	—	—	—
—	—	—	—	—	300 1500	—	—	_
—	—	—	—	—	500	—	—	—
1274	—	—	—	438	2 612	—	—	—
—	—	—	—	55	305 800 1800	—	—	—
	z	_	_	_	_	_	—
—	—	559	—	—	669	—	—	—
_	—	—	—	—	420	—	—	—
_	_	296	—	—	5 296	—	—	—
15 294	—	—	—	77	17 561	—	—	—

314

Riksdagsberåttelsen.

1	2	3	4	5	6	7
e. o. aktuarien T. Lindberg..........	_				2 216
e. o. hovrättsassessorn T. Nordström.......	—	—	—	—	15 789	—
överdirektören E. G. A. Björkquist.......	—	—	—	—	9 696	—
sekreteraren P. Eckerberg...........	—	—	—	—	13180	—
landssekreteraren S. J. Nilsson.........	—	—	—	—	558	—
t. f. förste revisorn S. E. Holmquist......	—	—	—	—	14 466	—
kanslichefen S. Algott.............	—	—	—	—	72	—
landsfogden G. Persson............	—	—	—	—	1672	—
amanuensen N. Kellgren............	—	—	—	—	856	—
aktuarien J. Gustavsson............	—	—	—	—	2 056	—
aktuarien 0. G. Ekdahl............	—	—	—	—	1880	—
inspektören I. Lundgren............	—	—	—	—	952	—
överdirektören C. W. Curtman.........	—	—	—	—	720	—
länsarbetsdirektören K. G. Norbäck.......	—	—	—	—	344	—
yrkesinspektören H. Starland..........	—	—	—	—	1448	—
assessorn G. Boéthius .............	—	—	—	—	640	—
hovrättsfiskalen S. 0. af Geijerstam......	—	—	—	—	7 840	—
byråchefen L. Hultström............	—	—	—	—	1256	—
assessorn S. Widmark.............	—	—	—	—	1192	—
t. f. förste byråsekreteraren 0. Larsson.....	—	—	—	—	488	—
länsassessom Kj. Edström...........	—	—	—	—	640	—
byråchefen G. Lindencrona...........	—	—	—	—	776	—
assistenten E. Sundell.............	—	—		—	2100	—
Summa kr.	1	I	1	— 1	103139	45

1 Kostnaderna efter den 1 juli 1947 ha bestritts från V a huvudtitelns kommittéanslag.

3 Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 22 februari 1946 bestridas kostnaderna fr. o. m. den 1 februari
3 > > > > > 8 februari 1946 » > från femte, sjätte och

* > > > > > 28 juni 1946 > > från femte och åttonde

5 Kostnaderna bestridas av andra medel än från kommittéanslaget.

* Utföres som minusbelopp på grund av återleverering.

■

Kommittékostnader: Socialdepartementet:

315

8 1	9	10	n	12	18	14	15	16
4 089					6 305	_	_	_
—	—	147	—	—	15 936	—	—	—
—	—	—	—	—	9 696	—	—	—
—	—	—	138	—	13 318	—	—	—
1415	—	—	—	1082	3 055	—	—	—
946	—	—	—	—	15 412	—	—	—
418	—	—	—	—	490	—	—	—
5846	—	1109	—	4 382	13 009	—	—	—
6 700	_	_	_	_	8 756	—	—	—
4 037	—	—	—	—	5 917	—	—	—
3 439	—	—		—	4 391	—	—	—
_	_	517		_	861	—	—	—
7 545	—	—	—	—	8 993	—	—	—
4118	—	—	—	—	4 758	—	—	—
_	—	—	—	_	7 840	—	—	—
6 401	—	—	—	—	7 657	—	—	—
5 800	—	—	—	—	6 992	—	—	—
938	—	—	—	—	1426	—	—	—
_	—	566	—	—	1206	—	—	—
3 845	—	—	—	—	4 621	—	—	—
—	—	—	—	—	2100	—	—	—
72 308	—	4834	138	— 848	179 616	—	—	\| -

1946 frän särskilt anslag.

tionde huvudtitlarnas kommittéansiag med en tredjedel från vart och ett anslag,
huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.

316

Riksdag sberättelsen.

Kommunikations -

1	2	3	4	5	6	7 1
Kommitténs benämning	Kommitténs nummer i berättelsen	t. o. m. so/e 1946
1946	1947	1948	Arv Leda- möter	oden Sekr., experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under 1947.1
1944 års fiskehamnsutredning...........	13	18	1	30 374	312	1 554
1946 års klassiflceringskommitté2.........	—	29	2	7 051	—	—
1947 års Inftfartsutredning............	—	—	3	—	—	—
Samma kr.				37 425	312	1554
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 1948.3
1942 års järnvägskostnadsntredning2........	8	15	5	66 564	880	5 069
Elkraftntredningen av år 1943 4 .........	H 11	H 17	6	143 344	2 942	59 077
1943 års järn vägskommitté2...........	10	16	7	104 000	3 442	4 655
1944 års hamnutredning5.............	15	20	10	91 454	1648	3 954
1944 års trafikutredning6.............	16	21	11	83 214	10 950	6 996
1944 års trafikfSrfattningssakkunniga.......	18	22	12	50101	10 510	13 409
Yägmarksersättningssakkunniga..........	21	24	14	1760	1760	1404
1945 års skärgårdsutredning...........	22	25	15	22 443	2 577	2 430
1945 års trafiksäkerhetskommitté.........	23	26	16	16 141	6105	29 788
1946 års SJ-bostadsutredning3..........	28	27	17	6 290	6 350	33 944
1945 års Gotlandskommitté...........	31	28	18	5114	488	932
1946 års vatten- och avloppssakkunniga......	—	30	19	—	1472	1724
Sakkunniga för de bohuslänska fiskelägenas stads-
plane- och byggnadsplaneproblem........	—	—	20	—	—	—
Förberedande utredning rörande nya offentligrättsliga
bestämmelser för luftfarten 7..........	—	—	21	—	—	—
1947 års tågfäqekommitté2...........	—	—	22	—	—	—
Kommittén för stadsplaneväsendets omorganisation .	—	—	23	—	—	1008
1947 års utredning rörande decentralisering inom
väg- och vattenbyggnadsverket.........	—	—	24	—	720	464
Utredning angående utbyggnad av kommunikations-
nätet i norra Värmland............	—	—	25	—	—	—
1947 års jämvägsutredning 2...........	—	—	27	—	—	—
1947 års byggnadsstyrelseutredning........	—	—	28	—	—	—
Biltrafiknämndsutredningen...........	—	—	29	—	—	—
Utredningen rörande tjänstgöringstiden för personalen			32
å statens järnvägars tågfåijor och hjälpfartyg 2 . .	—	—	—	—	—
Summa kr.		I 590 425	59844	164854

Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet.

317

departementet.

8 1	9 1	10 \|	il 1	12 \|	13 \|	14 \|	15	16
		u t	g i f	e r
	Vt 1946-	-so/« 1947			Vt—31	In 1947	Beräknad
							totalkostnad t. o. m. sl/i2 1947 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
Ersättning för mistade avlönings-förmåner	Rese- och trakta-mentsersättningar m. m.	Övriga utgifter (trycknings- kostnader,	Summa	V erkställ-da utg.	Beräknade utg.
Leda- möter	Sekr.,	Led	Sekr.,	hyror, skriv-		Vt-16/h	16/n—31/12
experter o. bitr.	möter	experter o. bitr.	materialier m. m.)
	990	934	58		3 848	573	4 815	39 610
_	_	—	_	—	—	8 558	—	15 609
—	—	—	—	—	—	5 848	17 900	23 748
—	990	934	58	"	3848	14 979	22 715	78 967
	9 541	806	752	464	17 512	2 787	1000	87 863
471		3 655	103	2 636	68 884	40 276	12 000	264 504
480	11 238	2 942	1120	82	23 959	6112	2 500	136 571
1865	21 623	17 654	—	6 250	52 994	17 060	10 000	171 580
210	8 250	10 039	1952	8 000	46 398	11326	5 000	145 938
4 585	—	4 940	2 381	500	36 326	7 755	5500	99 682
1941	3 029	624	800	9 559	3 806	3 000	18 125
1610	—	6178	3 027	1569	17 392	11520	3 000	54 355
455	12 741	1887	2 722	29 263	82 962	30 530	10 000	139 633
	_	1267	789	865	43 215	15 574	9 000	74 079
_	148	523	195	—	2 286	767	2 725	10892
—	9 018	289	220	2 000	14 725	18 775	6 500	40 000
—	—	—	—	—	—	323	—	323
	_	_	_	_	_	4 500	1 600	6100
_	236	440	84	—	760	—	—	760
—	—	—	—	1000	2 008	3 304	3 800	9112
—	—	559	—	500	2 283	8120	4 000	14 403
		189	_	_	189	1382	642	2 213
_	_	_	_	_	—	—	3 536	3 536
_	_	_	—	—	—	435	2 000	2 435
—	—	—	—	—	—	620	2 000	2 620
—	—	—	_	—	—	—	900	900
9 (>70	74 730	54897	13 909	58929	j 421452	184 972	88 703	1285624

318

Riksdagsberåttelsen.

1	2	s	4	5	6	7
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1947.1 2 * * * * * 1943 års flygplatsutredning . ...........	12	3		90 001	2 408	2 352
1945 års bilbesiktningsutredning.........	24	6	—	10117	2 622	1617
Verkstadskommittén 1945 för väg- och vattenbygg-nadsväsendet .................	26	8		10 552	1752	863
Utredningen om Säffle kanal...........	27	9	—	1872	2 600	1620
Flygplatsekonomisakkunniga...........	—	13	—	—	1460	3 895
Kommittén för ntredning rörande geofysiskt observa-torium i Abisko8...............	_					500
Utredning av frågan om enhetlig prövning av önske-mål om upplåtelse av mark å Djurgården m. m. .	—	—	_	_	400	616
Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1946/ 1947 bestridda kostnader för sakkunniga biträ-den inom departementet m. m. Byggnadsstyrelsen................				112 542	11242	11463
Statssekreteraren A. S. Lundberg.........	—	—	—	—	7 903	—
Häradshövdingen G. K. Gunaeus.........	—	—	—	—	1893	—
Förste byråsekreteraren B. Gårdstedt.......	—	—	—	—	5 848	—
Summa kr.				—	15 644	—

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget i den mån ej annat angives.

2 > > med andra medel än kommittéanslaget.

> j av kommittéanslaget i den mån ej annat angives. — Sakknnniguppdragen

> > fr. o. m. år 1947 från sjätte huvudtitelns kommittéanslag; dessförinnan

> > från sjätte och tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från

> > från sjätte och sjunde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från

> > från andra och sjätte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från

> > från flärde, sjätte och åttonde huvudtitlarnas kommittéanslag med en

Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet.

319

8	9	10	il	12	13 \|	14	15	16
307	671	442		2 948	9128			99 129
720	—	2131	—	2104	9195	—	—	19 312
	_	199	_	6 264	9 079	_	—	19 631
_	_	171	187	2139	6 718	—	—	8 590
—	—	2 516	—	675	8 547	—	—	8 547
—	—	3 230	—	1 277	5 008	—	—	5008
—	874	—	—	197	2 087	—	—	2 087
1027	1545	8 689	187	15 604	49 762	—	—	162 304
				8 000	8000			8000
__	_	86	—	—	7 989	—	—	7 989
_	_	_	_	—	1893	—	—	1893
—	—	—	—	—	5 848	—	—	5848
—	—	86	—	8000	28 730		—	23 730

under 4, 8, 9, 13, 26, 30 och 31 i berättelsen har här utelämnats.

från tionde huvudtitelns kommittéanslag.

vartdera anslaget.

tredjedel från vart och ett anslag.

320

Riksdagsberättelsen.

Finans''

1	2 1	3	4 1	5 1	6 1	7 1
1	Kommitténs
	nummer i berättelsen
Kommitténs benämning	1946	1947	1948	t. o. m. so/« 1946	Arvoden
					Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1947. Arbetstidskommittén för knst- och gränsbevakningen1	16	20	1
1943 års järnvägspensionsntredning........	10	23	2	8 932	878	—
Tullverkets redovisnings kommission........	22	24	3	—	230	—
Försvarets tjänsteförteckningssakknnniga......	30	30	4	24 690	4 240	3 635
Utredning angående riksräkenskapsverkets organisa-tion.....................	39	36	5	1068	3 640	1944
Utredning av frågan om rätt för stadshypoteks- och bostadskreditföreningar att utlämna lån mot säker-het av inteckning i tomträtt..........		38	6		544	500
Varnbeskattningskommittén...........	—	41	7	—	4 596	1512
Timlärarlönesakkunniga-.............	—	42	8	—	820	328
1947 års riksdagsarvodessakkunniga3.......	—	—	9	—	1312	496
Utredning av frågan om tillvaratagande såsom pap-persavfall av äldre deklarationsmaterial.....	_	_	10	_	40	_
Utredning om pensionsrätt för riksdagens ledamöter .	—	—	11	—	1248	663
Sakkunnigutredning angående räntan å lån från statens utlåningsfonder................	_	_	12	_	_	—
Kommittén för tillämpningsföreskrifter till förord-ningen om kvarlåtenskapsskatt.........	_	_	13	—	—	—
Utredning om ny lagstiftning om dispositionen över aktiebolagens vinstmedel............	_	—	14	—	—	—
Summa kr. B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 194S. 1941 års lärarlönesakkunniga1..........	17	21	16	34 690 118 738	17 548 6 928	9078 6 696
Sakkunnigutredning angående hyressättningen i sta-ten tillhöriga fastigheter............	18	22	17	_	_	_
1944 års skattesakkunniga............	25	26	19	118115	6 888	2 834
Svenska kommittén för internationell hjälpverksam-het5 .....................	Fo 3	Fo 2	20	_	_	_
1944 års personalutredning............	26	27	21	67 162	4134	4 209
1944 års allmänna skattekommitté........	27	28	22	62 688	3146	5 672
1944 års pensionsutredning............	28	29	23	12 840	3120	4 371
1944 års nykterhetskommitté1..........	32	31	24	51859	—	—
Sakkunniga för undersökning rörande taxering av jordbruksfastighet vid 1945 års allmänna fastig-hetstaxering1 .................	9	32	25
1945 års bankkommitté.............	34	33	26	20 766	7127	2 075
1945 års lönekommitté.............	35	34	27	69 884	4 786	33 617
Kust- och gränsbevakningsutredningen.......	37	35	28	588	1846	3 020
Sakkunniga för folkbokföringen i Stockholm och Göte-borg6 ....................	—	37	29	1813	4 702	2174

Kommittékostnader: Finansdepartementet.

321

departementet.

8	9	10	11	12	13	14	15	16
		u t	g i 1	ter
	Vi 1946—1“»/a 1947			Vi—S1/i2 1947	Beräknad
								totalkostnad t. o. m. S1/i*
Ersättning för	Rese- och trakta-	Övriga utgifter (trycknings- kostnader,
mistade avlönings-förmåner	mentsersättningar m. m.	Summa	Verkställ-da utg.	Beräknade utg.	1947 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	hyror, skriv-materialier m. m.)		Vi—1»Vio	Vn—31/n
		9			887		1600	11419
—	—	—	—	—	230	—	—	230
5179	4 057	—	—	6 425	23 536	—	—	48 226
—	4 250	259	—	5121	15 214	—	—	16 282
				1976	3 020		_	3 020
723	5 900	343	—	1645	14 719	—	—	14 719
36	1677	34	—	—	2 895	1202	—	4 097
—	1187	—	—	384	3 379	—	—	3 379
198	_	_	_	_	238	_	56	294
	1546	—	—	166	3 623	—	—	3 623
—	—	—	—	—	—	—	1 800	1800
—	—	—	—	—	—	—	6 550	6 550
—	—	—	—	—	—	—	13 500	13 500
6136	18 617	645	—	15 717	67 741	1202	23 506	127 139
2 621	7 718	_	_	_	23 963	14 637	2 500	159 838
6 547	_	_	_	_	6 547	936	_	7 483
18 106	11962	25	24	13 016	52 855	10 554	3 550	185 074
—	—	—	_	—	—	2 000	_	2 000
1494	2 793	4 078	672	6 964	24 344	12 817	6 000	110 323
790	23 574	—	—	3 000	36 182	17 943	5 000	121 813
—	11659	—	—	1000	20 150	6 889	5 000	44 879
—	—	—	—	—	128 424	67 228	22 000	269 511
_							3 500	3 500
—	—	789	—	3 000	12 991	8 848	2 800	45 405
16 629	43 193	—	—	20 344	118 569	37 038	8 500	233 991
2 192	8 618	4 165	384	2 000	22 225	2 941	2 200	27 954
280	—	1446	109	1000	9711	4 336	4 500	20 360

21 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt.

HiksiliiRsberältclscn.

322

Riksdagsberåttelsen.

1	2	3 1	4	5	6	7
Sambeskattningssakkunniga...........	_	39	30	_	1372	1056
1946 års upphandlingssakkunniga.........	—	40	31	—	4 344	—
1946 års spritutredning.............	—	43	32	—	—	—
Likalöuskommittén...............	—	—	33	—	—	—
1947 års biträdesutredning............	—	—	34	—	2 400	—
Trycksakskommittén...............	—	—	35	—	—	—
1947 års lönentredning avseende vissa biblioteksbiträ-den....................	_	_	36	_	648	_
Utredning rörande löneställningen för laboratori ebiträ-den och därmed jämförlig personal i statens tjänst	_		37	_	584	736
Utredning angående näringslivets lokalisering ....	—	—	38	—	—	966
1947 års lönentredning, avseende maskinistpersonalm. fl.	—	—	39	—	—	168
Utredning om anställnings- och avlöningsförhållandena för jnsterare av mått och vikt.........	__	_	40	_	_	_
Sakkunnig angående frågor berörande organisationen av kameralt arbete och expeditionstjänst m. m. inom statsdepartementen..............			41
Militära läkarlönentredningcn...........	—	—	42	—	—	—
Arbetsledareutredningen.............	—	—	43	—	—	—
1947 års lärarpensionssakknnniga.........	—	—	46	—	—	—
Klassi ficeringsn tred ningen............	—	—	47	—	—	—
Summa kr. C. Kommittéer gom avslutat sin verksamhet före ingången av 1947. Folkbokföringskommittén.............	1			524453	52 025	67 594
Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering . .	4	—	—	76 575	—	—
Sakkunniga angående arbetsförmedlingens organisation	21	6	—	1752	1050	—
1943 års jordbrukstaxeringssakknnniga.......	23	7	—	59 493	2 064	—
1944 års deltidstjänstatredning..........	29	8	—	16 669	1590	1990
1944 års militära pensionsntredning........	31	9	—	9 340	1422	101
1944 års lönekommitté, avseende sjukvårds- och eko-nomipersonal .................	33	10	_	27 023	2 258	1214
1945 års statsskatteberedning..........	36	11	—	16 964	3 664	10 366
Utredning för översyn av det statliga kommittéväsen-det .....................	40	13	_	890	2 400	662
Museivaktutredningen..............	—	14	—	—	200	286
1946 års lönestatistiksakkunniga.........	—	15	—	6 200	1 700	2 850
Militära skatteanståndskommittén7........	—	17	—	—	976	350
1946 års pensionssakknnniga...........	—	18	—	—	4 572	3 306
Snmma kr. D. Av kommittéanslaget fr. o. m. hudgetåret 1946/47 bestridda kostnader för sakkunniga biträden inom departementet m. m. Statens bostadsnämnd..............				214 906	21896	21125
> tobaksnämnd..............	—	—	—	—	—	—
> befordringsnämnd............	—	—	—	—	—	—
Investeringsrådet................	—	—	—	—	—	—
Statistiska centralbyrån.............	—	—	—	—	—	—
Kontrollundersökning rörande representativiteten hos levnadkostnadsindex..............	_	_	_	_	_	—
Knngl. byggnadsstyrelsen............	—	—	—	—	—	—
Finansdepartementets skatteberedning.......	—	—	—	—	—	—
Byråchefen E. E:son Thnlin...........	—	—	—	—	—	—
Förste byråsekreteraren B. Knll..........	—	—	—	—	—	—
Förste stadsfogden 0. Beck-Friis.........	—	—	—	—	—	—
Länsassessorn K. S. Edström...........	—	—	—	—	—	—
Kontraktsprosten K. 0. A. Qvarnström......	—	—	—	—	—	—
Isaac Harens Boktryckeri............	—	—	—	—	—	—
Kammarrättsrådet N. A. Bodin..........	! -	—	—	—	—	—

Kommittékostnader: Finansdepartementet.

323

8	9	10	il	12	13	14	15	16
	390	965	468	1000	5 251	1355		6 606
4 349	—	—	—	1241	9 934	5 699	3 675	19 308
—	—	—	—	—	—	5 665	5 500	11165
—	—	—	—	_	—	—	700	700
—	—	119	—	500	3 019	1800	1200	6 019
—	—	—	—	—	648	912	300	1860
2586	3 021	_	_	500	7 427	1255	1000	9 682
—	—	—	—	—	966	10 594	5 000	16 560
—	—	—	—	—	168	1376	650	2194
—	—	—	-	—	—	500	550	1050
				_		5 076	3000	8 076
—	—	—	—	—	—	—	270	270
—	—	—	—	—	—	—	2 200	2 200
—	—	—	—	—	—	—	2 000	2 000
—	—	—	—	—	—	—	3 200	3 200
55 594	112928	11587	1657	53565	483 374®	220 399	94 795	1323 021
282					282			282
—	—	—	—	1079	1079	—	—	77 654
—	—	—	—	15 709	16 759	—	—	18 511
—	—	141	—	—	2 205	—	—	61 698
—	1034	30	—	4 430	9 074	—	—	25 743
—	—	—	—	405	1928	—	—	11268
3 440	_	400	_	5 517	12 829	367	—	40 219
254	8 964	343	—	16 419	40 010	—	—	56 974
_	__	_	_	— 296°	2 766	—	—	3 656
108	582	—	—	328	1504	—	—	1504
—	6 378	23	162	2 651	13 764	—	—	19 964
127	—	821	—	625	2 899	—	—	2 899
—	3 296	—	—	5 500	16 674	1287	—	17 961
4211	20254	1758	162	52 367	121 773	1654	—	338333
					4 259	2 000
—	—	_	—	_	19 025	8117 1000	3 000	_
—	—	—	—	—	1224 674	—	—	—
—	—	—	—	—	8 000 41850	1 607	—	—
—	—	—	—	—	972	500	—	—
—	—	—	—	—	1350	60	—	—
—	_		_	_	948 953	—	—	—
—	z	—	—	—	492 527	—	—	—

324

Riksdagsberättelsen.

1	2	a	i	5	6	7
Statskommissarien R. E. Norberg.........	_	_	_	_	_	_
Förste amanuensen G. F. 0. Cars.........	—	—	—	—	—	—
Fil. mag. H. Sehlin...............	—	—	—	—	—	—
Förste byråsekreteraren K. E. Jerdenius......	—	—	—	—	—	—
Byrådirektören L. Rydback............	—	—	—	—	—	—
Professorn F. Schmidt..............	—	—	—	—	—	—
Byråchefen E. E. Thulin samt förste byråsekreteraren N. P. E. Isoz.................	_	_	_	_	_	_
Byråchefen Alf E. Olsson............	—	—	—	—	—	—
Byråchefen S. E. Jarnerup............	—	—	—	—	—	—
Sekreteraren Gösta Rehn.............	—	—	—	—	—	— 1
Extra föredraganden K. W. Ström........	—	—	—	—	—	— 1
Assessorn G. T. Hedborg.............	—	—	—	—
Summa kr.				—	-

1 Kostnaderna bestridas av andra medel än frän kommittéanslag (i fråga om 1944 års nykterhets 2

Kostnaderna bestridas jämlikt Kungl. Haj:ts beslut den 23 november 1946 från fjärde och sjunde

3 Kostnaderna bestridas jämlikt Kungl. Haj:ts beslut den 3 jannari 1947 från andra och sjunde

4 Kostnaderna bestridas jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 13 juni 1941 från sjunde och åttonde

6 Kostnaderna för kommittén, vilka intill den 19 september 1947 utgått från folkhushållningsde 6

Kostnaderna bestridas jämlikt Kungl. Majrts beslut den 8 februari 1946 från sjnnde och åttonde

7 Kostnaderna bestridas jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 7 juni 1946 från fjärde och sjunde

8 Denna summa överstiger den sammanlagda summan av kolnmn 6—12 med det belopp, som belöper

9 Utföres som minusbelopp på grund av återleverering.

Kommittékostnader: Finansdepartementet.

325

8	9	10	1 11	12	13	14	15	16
llllll II	II llllll	llllll II	II llllll	II llllll	806 400 4 451 11469	1332 500 300 643 7 067	II llllll	II llllll
—	—	—	—	—	17 573 2 810 825	—	—	—
z		—	—	z	1784 765	—	—
		- 1 —	—	121141	25675	3000	—

kommitté, såvitt avser tiden fr. o. m. den 1 juli 1946).
huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget,
huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget,
huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.

partementets anslag till extra utgifter, ha till nämnda dag uppgått till sammanlagt 77 305 kronor,
huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget,
huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget,
å nykterhetskommittén.

326

Riksdag sberättelsen.

Ecklesiastik -

1	2	3 i	4	5 1	6 !	7 1
	Kommitténs
	nummer i berättelsen
Kommitténs benämning	1946	1947	1948	t. o. m. 30/«1946	Arvoden
	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
A. Kommittéer som ayslutat gin verksamhet under 1947.1 Naturvetenskapliga forskningskommittén......	19	20	1	46 611	4 252	1300
1945 års seminariesakkunniga..........	25	25	2	12 226	1288	352
Sakkunnig för utredning rörande avskaffande av den tvångsvisa anslutningen till de tyska försam-lingarna i Stockholm och Göteborg m. m.....	30	29	3	535	2 428	2162
Utredning beträffande kommuns rätt att anslå medel för underlättande av studier..........	32	31	4	638	2 770	8
De medicinska högskolornas organisationskommitté .	36	33	5	17 436	5 678	1626
1946 års sakkunniga för utbildningen av lantmätare och lantbruksingenjörer2............	_	40	6	2173	2 368	2 748
Sakkunniga för utredning rörande Stockholms hög-skolas ekonomiska förhållanden.........	_	41	7	_	2 076	r2 122
Sakkunniga för utredning av vissa frågor rörande yrkesutbildningens utformning med hänsyn till be-folkningsutvecklingen .............		46	8
Utredning om arbetsförhållanden m. m. för de under-ordnade läkarna vid karolinska sjukhuset och sera-fimerlasarettet................		47	9		1200	376
Kommittén för medicinsk högskola i Göteborg . . .	—	48	10	—	1568	1544
Sakkunniga för utredning rörande organisationen av arbetet på rektorsexpeditionerna vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.........			11
Summa kr. B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1948.1 Chalmerska byggnadskommittén 3.........	7	13	12	79619	23628	12 238
1940 års arkivsakkunniga............	8	14	13	164 161	4 930	3 726
Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta ut-byggande3 ... ..............	13	15	14	_	_	_
Sakkunniga för andliga vården vid sjukhusen . . .	14	16	15	19 824	4 566	2 782
1944 års tandläkarutbildningssakkunniga.....	16	17	16	77 633	16 884	18 998
Prisnämnden för granskning av tävlingsförslag till restaurering av Uppsala domkyrka.......	17	18	17	_	_	2 000
1944 års lönekommitté för privatläroverken ....	18	19	18	23 957	816	1274
Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté 3	20	21	19	—	—	—

Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet.

327

departementet.

8	9	10	11	12	13	14	15	16
	u	t g i f	ter
	''/i 1946-	—3%> 1947				Vi-*1/» 1947	Beräknad
Ersättning för	Rese- och trakta-	Övriga				totalkostnad t. o. m. 3I/ia 1947 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
mistade avlönings-förmåner	m en ts ersätt-ningar m. m.	utgifter (trycknings-kostnader, hyror, skriv-materialier m. m.)	Summa	Verk- ställda	Beräk- nade
Leda- möter	Sekr., exp erter o. bitr.	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	utg. ‘/i—31/io	utg. V»-*1/»
	11439	2 386	496	4 089	23 962	2 382		72 955
1125	—	—	—	2 292	5 057	—	—	17 283
4 365	—	522	—	334	9 811	516	—	10 862
_	_	_	221	116	3115	_	—	3 753
1092	—	3514	242	5 311	17 463	4 563	1000	40 462
359	10 775	1468	310	—	18 028	4 376	—	24 577
—	582	—	—	1686	6 466	—	—	6 466
73	74	1684		130	3 537			3537
—	5 394	3 369	760	14 096	26 731	—	—	26 731
_	_	_	_	—	—	1831	7 000	8 831
7 014	28 264	12943	2 029	28054	114 170	13668	8000	215457
23 030	8 051	—	—	2 000	41737	13 900	7500	227 298
5323	—	656	—	2 000	15 327	3 993	4 000	43 144
13 478	6 764	13 857	3 461	12179	85 621	7 357	2 000	172 611
_	_	.	_	_	2 000	12 500	—	14 500
2 565	2 743	120	—	1000	8 518	2 388	5 000	39 863
—	—	—	—	—	—	—	—	—

328

Riksdagsberåttelsen.

1	2	3	4	5	6	7
1944 års folkbildningsutredning..........	21	22	20	30 078	6168	4 000
Nationalmuseiutredningen............	22	23	21	21345	1542	7 800
1945 års folkskolesakkunniga...........	23	24	22	30 065	2 968	3 208
Farmaceulutbildningssakkunniga.........	26	26	23	11038	9 656	1651
1945 års universitetsberedning..........	28	27	24	36 980	10 266	12 781
Handelsutbildningskommittén...........	29	28	25	16 152	3178	6 986
Sakkunnig för utredning rörande organisationen av
lärarinneutbildningen på det husliga området m. m.	31	30	26	8 795	18 698	5 899
Kollektutredningen...........• . . .	35	32	27	1 679	3106	378
1945 års lärobokskommitté............	37	34	28	5 431	2 394	9130
1945 års dövstumutredning ...........	38	35	29	7 790	3 354	2 968
Atomkommittén.................	39	36	30	9 939	3 605	1388
Sakkunniga för utredning rörande omorganisation av
utbildningen av gymnastiklärare och sjukgymnaster	40	37	31	—	874	1866
1946 års skolkommission.............	—	38	32	29 079	14 826	43 982
Kommittén för yrkesutbildning åt varubud m. fl. . .	—	39	33	—	468	622
1946 års museisakkunnige............	—	42	34	—	—	—
1946 års prästlönekommitté *...........	—	43	35	—	1168	2 312
Domkyrkosakkunniga av år 1946 .........	—	44	36	211	3 028	240
Sakkunniga för utredning av frågan om kvinnas behö-
righet till kyrkliga ämbeten och tjänster 6 . . . .	—	45	37	—	—	—
Kommittén för utrustning av tandläkarinstitutet i Malmö6	—	49	38	—	—	—
Sakkunnig för utredning rörande utarrendering av
ecklesiastika löneboställen m. m. 7 ....	—	50	39	—	1 140	912
1946 års utredning om den högre utbildningens demo-
kratisering (studentsociala utredningen).....	—	51	40	—	4 224	1688
Sakkunniga för utredning rörande grunderna för stats-
understöd till folkbiblioteksväsendet.......	—	52	41	—	1112	968
Matematikmaskinutredningen 8..........	—	—	42	—	1400	—
1947 års sakkunniga för utredning rörande Stockholms
högskolas framtida ställning..........	—	—	43	—	—	—
1947 års sakkunniga för utredning rörande Göteborgs
högskolas framtida ställning..........	—	—	44	—	—	—
1947 års musikutredning.............	—	—	45	—	—	_
Organisationskommittén för medicinsk högskola i Göte-
borg.....................	—	—	46	—	—	—
Summa kr.				494157	120 371	137 559 i
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
före ingången av 1947.9
Sakkunnig för utarbetande av förslag till en finsk-
språkig psalmbok...............	—	—	—	8 797	918	—
1940 års skolutredning..............	9	1	—	999 207	22 378	7 546
Socialutbildningssakknnniga............	10	2	—	43 149	—	—
1942 års kyrkomusikerutredning..........	11	3	—	62 736	1846	2 730
1943 års sexualundervisningssakkunniga......	12	4	—	17 316	—	—
Sakkunnig för utredning rörande reglering av för-
samlingsindelningen i Stockholm........	15	5	—	12 904	428	—
Kyrkomötesutredningen.............	24	6	—	15 204	—	—
Sakkunniga för utredning rörande organisationen av	27
den meteorologiska forskningen och undervisningen	7	—	2 498	1200	—
Helgdagssakkunniga...............	33	8	—	1466	5 022	2 532
Socialvetenskapliga forskningskommittén......	34	9	—	6199	3 856	3 294
Utredningen angående den husliga utbildningens cen-
trala ledning.................	—	10	—	—	976	904
Sakkunnig för utredning av frågan om anordnande av
medicinskt-klinisk undervisning vid allmänna sjuk-
huset i Malmö................	—	11	—	—	280	786
Sakkunnig för utredning angående möjligheterna att
nedbringa studietiden för tandläkarexamen ....	—	12	—	—	32	360
Summa kr.	1			1169 476	36 936	18152

Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet.

329

8	9	10	11	12	13	14	15	16
1387	4 081	4 787	1675	9 881	31979	9 598		71 655
_	—	1917	1 176	9 072	21507	10 250	1000	54102
1646	3 609	3 740	373	—	15 544	4 827	7 800	58 236
2195	—	1371	313	1000	16186	9 423	2 480	39 127
4 091	3 253	22 765	7 094	25 242	85 492	22 423	7 000	151 895
—	—	1459	1357	6 000	18 980	15 052	10 250	60 434
7 048	12 386	2103	10 724	5500	62 358	13 996	6 000	91149
87	—	448	201	150	4 370	3 750	—	9 799
_	2 639	450	91	1000	15 704	3 828	1700	26 663
1354	5 854	1263	2 289	800	17 882	6 822	2 000	34 494
—	—	5125	803	2 000	12 921	9 393	3 500	35 753
652	122	1499	283	1000	6 296	109	3 000	9 405
9174	60 404	11455	24 770	55 000	219 611	119 623	55 000	423 313
_	_	_	—	500	1590	—	—	1590
—	—	—	344	13 000	13 344	—	—	13 344
_	—	1417	—	1500	6 397	3 656	—	10 053
7 072	—	916	25	500	11781	4 623	4 400	21015
412	—	235	—	1500	2147	2 656	—	4 803
135	—	305	—	—	2 492	1869	—	4 361
127	3 052	565	—	500	10156	7 091	4 500	21747
596	1633	1593	810	1000	7 712	884	2 200	10 796
—	—	3 423	671	1500	6 994	1312	—	8 306
—	—	—	—	—	—	384	3 200	3 584
			_	_	_	260	_	260
—	—	—	—	—	—	4 061	—	4 061
—	—	—	—	—	—	2184	7 500	9 684
80 372	114 591	81469	56460	153824	744 646	298 212	140030	1 677 045
5375					6 293			15 090
43 012	4 598	7 728	639	17 696	103 597	28 678	—	1131 482
		_	—	1536	1536	—	—	44 685
320	_	386	—	4154	9 436	—	—	72 172
—	—	—	—	2 271	2 271	—	—	19 587
114		_	_	5 958	6 500	_	_	19 404
	—	—	—	3 011	3011	—	—	18 215
	_	1078	_	—	2 278	_	_	4 776
630	_	785	—	—	8 969	1625	—	12 060
322	—	2 827	808	4 524	15 631	—	—	21 830
—	2 632	—	—	660	5172	—	—	5172
—	475	—	204	373	2118	—	—	2 118
	—	72	—	—	464	—	—	464
41) 773	7 705	12 876	1651	40183	167 276	30 303	—	1 307 055

330

Riksdagsberättelsen.

1	2	3	4	5	6	7
I). Av kommittéanslaget under budgetåret 1946/ 47 bestridda kostnader för sakkunniga biträ-den inom departementet m. m.
Statistiska centralbyråns utredning rörande akademi-
kernas levnadsförhållanden m. m.........	—	—	—	—	—	—
Garantilånenämnden...............	—	—	—	—	412	3 045
Adjunkten H. Johnsson.............	—	—	—	—	—	—
Universitetskanslersämbetet............	—	—	—	—	—	—
Professorn S. Ekelöf...............	—	—	—	—	_	—
1941 års befolkningsutredning..........	—	—	—	—	—	—
Lektorn G. W. Funke..............	—	—	—	—	—	—
Biskopen G. Hultgreu..............	—	—	—	—	1115	—
Landshövdingen A. N. Thomson.........	—	—	—	—	160	—
Kamreraren N. M. Ragnarsson..........	—	—	—	—	850	—
				—	—	—
Ersättning till utredningsmän i indelningsärenden . .	—	—	—	—	45	—
Teaterrådet...................	—	—	—	—	288	1 200
Statens konstråd ...............	—	—	—	—	876	2 800
E. o. kanslibiträdet Signe Haria Ersmark.....	—	—	—	—	375	—
Rektorn R. F. Lund...............	—	—	—	—	950	_
Byråchefen P. V. Åsbrink............	—	—	—	—	14 950	—
Fil. d.r R. H. L. Edenman............	—	—	—	—	10 400	—
Fil. lic. R. Lundström .............	—	—	—	—	—	—
Summa kr.		j		—	30 421	7 045

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget i den män ej annat angives i följande noter.

2 Hälften av kostnaderna har jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 3 maj 1946 bestritts av nionde

3 Kostnaderna bestridas av andra medel än kommittéanslaget. Chalmerska byggnadskommittén,
byggnadskommitté redovisas utan kostnadsuppgifter, enär de slutfört sina egentliga utredningsupp 4

Enligt beslut den 1 mars 1946 skola kostnaderna gäldas medelst förskott ur kyrkofonden.

6 Enligt beslut den 28 juni 1946 skola kostnaderna gäldas medelst förskott ur kyrkofonden.

6 Kostnaderna bestridas av andra medel än kommittéanslaget. Kommittén redovisas utan kostnads 7

Enligt beslut den 1 november 1946 skola kostnaderna gäldas medelst förskott ur kyrkofonden.

8 Jämlikt Kungl. Haj:ts beslut den 31 januari 1947 skola kostnaderna bestridas frän fjärde, åttonde

9 Kostnaderna ha bestritts av kommittéanslaget.

10 Utföres såsom minusbelopp på grund av återleverering.

Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet.

331

8	9	10	il	12	13	14 \|	15	16
				9 479	9 479	_
—	_	962	—	15 000	19 419	18 609	—	—
—	—	8 000	—	—	8 000	—	—	—
—	_	—	—	2137	2137	—	—	—
—	805	—	—	—	805	2 802	—	—
_	_	_	—	860	860	—	—	—
_	_	_	—	8 500	8 500	—	—	—
_	_	—	—	—	1115	—	—	—
_	_	_	—	_	160	—	—	—
_	_	_	—	—	850	—	—	—
_	_	_	—	664	664	—	—	—
_	_	_	—	5	50	— 2 00010	—	—
_	_	_	—	1000	2 488	3 584	—	—
_	_	—	_	2 500	6 176	1042	—	—
_	_	_	—	—	375	—	—	—
_	__	_	_	_	950	—	—	—
_	_	_	—	—	14 950	4 600	—	—
_	_	_	—	—	10 400	4 600	—	—
—	—	—	—	—	—	3 600	—	—
—	805	8 962	—	40145	87 378	38 837	—	—

huvudtitelns kommittéanslag.

kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande och tekniska högskolans i Stockholm
drag och numera handhava verkställighetsuppgifter.

uppgifter, enär den handhar uteslutande verkställighetsuppgifter.

och tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med en tredjedel från vart och ett anslag.

332

Riksdag sberättelsen.

Jordbruks

1 1	i 2	1 3	1 4	5	1 6	7
	Kommitténs
	berättelsen
Kommitténs benämning					Arvoden
	1946	1947	1948	8%1946
		Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.


A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under 1947.4
Epizootisakkunniga...............	12	13	1	44 069	484	1332
Fiskerättskommittén .............. Utredning rörande organisationen av forsknings- och	18	18	2	120 586	7 726	3 004
försöksverksamheten samt undervisningen på mejeri-näringens område...............	25	22	3	17100	3 508	1140
1945 års jordbruksförsöksutredning........	26	23	4	27 346	7 856	12 703
1945 års fiskeriutredning.............	27	24	5	17 355	4 424	13 766
1946 års köttbesiktningskommitté.........	—	27	6	4 812	3156	1112
Utredning rörande fiskredskapsförsäkring......	—	30	7	—	638	650
Bogesundsutredningen ............. Utredning rörande planering av jordbruket och skogs-	—	31	8	—	430	272
bruket i Nedertorneå kommun.........	—	32	9	—	2 050	10 225
1946 års kommitté för jordbrukets maskinhållning .	—	33	10	—	2 012	2179
1946 års lantbruksmötesutredning......... Utredning rörande ordnandet av statens lantbrukske-	—	35	11	—	976	2 568
miska kontrollanstalts lokalfråga........	—	37	12	_	800	1136
1946 års trädgårdsundervisningskommitté...... Utredning rörande den framtida utvecklingen och	—	38	13	—	4 324	2 760
omfattningen av högskolorna på jordbrukets och skogsbrukets område .............		41	14		2128	728
Sociala jordbrukskreditutredningen........	—	—	15	_		400
1947 års lantmäterikommitté...........	—	—	16	—	16	248
1947 års Dalautredning............. Utredning rörande frågan om förlängning av lagen den	—	—	17	—	360
21 december 1945 (nr 805) om inskränkning i rätten att förvärva jordbruksfastighet.........	—	—	18	_	_	_
Summa kr.				281268	40 888	54223
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 1948.1
Statens sockernämnd2..........	7	10	19	299 359	7 600	15 938
Lånenämnden för sekundär jordbrnkskredit2	8	11	20	673 497	2 760	19 390
Lyckebyåutredningen 2..............	9	12	21	26 909	1560	_
Statens linnämnd3.........	13	14	22	235 950	4 200	7 608
Elektrifieringsberedningen2........	14	15	23	94 974	2 322	3 327
1942 års jordbrukskommitté2...........	16	16	24	228 064	11116	88 444
Utredningen rörande skogsvårdslagstiftningen m. m. . \|	17	17	25	18 294	1182	—

Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet.

333

departementet.

[ 8	9	10	11	12	1 13	14	15	16
u	t g i	f t e r
	Vt 1946-	-so/e 1947				Vi—S1/i2 1947	Beräknad
								totalkost-nad t. o. m.
Ersättning för mis-	Rese- och trakta-	Övriga nt-
tade avlönings-	mentsersättningar	gifter (tryck-			Beräk-	“Via 1947
förmåner	m.	m.	ningskostna-		ställda	(s:a av kol.
				der, hyror,	Summa	nade utg.	5, 13, 14
				ntg. ‘/i—31/io
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	skrivmate-rialier m. m.)		Vu-81/»	och 15)
		1468	221	1000	4 505			48 574
19 340	15 801	3 826	458	4 500	54 655	26 596	—	201 837
4 767	809	505	385	_	11 114	724	6 000	34 938
_	14 313	7128	667	4 000	46 667	17 231	6 000	97 244
_	_	7 444	242	9 484	35 360	6 853	—	59 568
1236	6 823	5 675	3 017	1389	22 408	8 026	7 300	42 546
		582	62	_	1932	1578	7 000	10 510
—	—	863	27	—	1592	3 622	2 450	7 664
243	2 864	1396	5 029	5 386	27 193	4 578	453	32 224
_	7 805	4 925	924	4 000	21845	9 316	10 500	41 661
—	4 500	3110	106	2 000	13 260	2 664	—	15 924
		_		_	1936	_	_	1936
—	8114	6 042	846	5 000	27 086	16 767	5 200	49 053
	2 641	634		1000	7 131	11606	16 500	35 237
_	329	—	—	1000	1729	19 963	16 000	37 692
28	863	101	—	1000	2 256	8 277	5 900	16 433
1367		—	—	—	1727	8 450	4 500	14 677
_	_	_	_	_	—	5 340	12 050	17 390
26981	64 862	43699	11984	39 759	282 396	151591	99 853	765108
		2 849	9 983	2 709	39 079	17 532	8 000	363 970
_	—	46	39 411	5 443	67 050	13 290	5 900	759 737
_	_	2139	18	60	3 777	662	2 150	33 498
_	_	4 132	6 233	21 667	43 840	18 954	18 500	317 244
—	17 700	—	492	1074	24 915	9 102	4 738	133 729
_	—	2 632	—	45 215	147 407	—	38 000	413 471
3 931	—	1182	—	2 757	9 052	56	500	27 902

334

Riksdagsberättelsen.

1	2	3	4	5	6	7
Norrlandskommittén3..............	19	19	26	349 955	17 029	30595
Utredning av vissa frågor beträffande lapparna m. m.	20	20	27	20 703	5 500	—
Kommittén för maskinell täckdikning.......	23	21	28	3 243	—	—
Utredning rörande yrkesutbildningen inom jordbruket
och skogshanteringen.............	29	25	29	2 812	3 603	1624
1946 års sakkunniga för utarbetande av bestämmel-ser m. m. för fortbildningskurser rörande jordbru-
kets rationalisering..............	—	26	30	—	—	—
1946 års tryckeriutredning............	—	28	31	4 934	1658	1456
Utredning rörande indragning av ströängar å kro-nomark ovan odlingsgränsen inom Norrbottens
län.....................	—	29	32	—	700	—
Utredning rörande frågan om rationaliseringens inver-
kan på jordbrukets arbetskostnader m. m.....	—	34	33	—	2 560	1656
Utredning rörande ladngårdskontroll m. m......	—	36	34	—	576	2192
Naturskyddsutredningen.............	—	39	35	—	1288	7 684
Utredning rörande vissa fiskerättsliga förhållanden
inom Västerbottens och Norrbottens län.....	—	40	36	—	1300	—
1947 års centrala lantbrukskommitté jämte de under
denna verksamma lokala lantbrukskommittéerna2 .	—	—	37	—	—	—
Utredning rörande frågan om samhällsintressets be-varande i samband med exploatering av Fjärås
Bräcka....................	—	—	39	—	—	—
Summa kr.				1958694	64954	179914
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1947.4 Skogsvårdsstyrelsens utredningar rörande
skogsvårdslagstiftningen............	17	17	—	32 663	—	1292
flottningsväsendet och flottningslagstiftningen . . .	17	17	—	35 624	1200	496
Utredning rörande ny lagstiftning om uppsikt å jord-
bruk.....................	21	4	—	47 397	4 928	604
Utredning rörande lagstiftning om föreningar för ge-
mensamt ägande och gemensam drift av jordbruk .	28	7	—	23 593	1932	—
1945 års lantmäteriutredning...........	24	6	—	12 880	5 904	7198
1946 års kommitté för planläggning av täckdiknings-
försök....................	—	8	—	—	768	736
1946 års utredning angående central fiskeristyrelse .	—	9	—	—	2132	1856
Summa kr.				152157	16864	12182
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1946/ 47 bestridda kostnader för sakkunniga biträ-den inom departementet m. m. Ersättning till följande personer för biträde inom de-partementet :
direktören Fritz Tryggvesen..........	—	—	—	—	2 000	—
t. f. byråchefen C. S. Lindström........	—	—	—	—	787	—
häradshövdingen Elliot.............	—	—	—	—	300	—
t. f. assessorn Herman E. Kling........	—	—	—	—	9 803	_
häradshövdingen Å. G. V. Brannstein......	—	—	—	—	—	5177
byråchefen N. G. Lange............	—	—	—	—	—	—
hovrättsassessorn Erik Spens..........	—	—	—	—	5 327	—
t. f. assessorn G. Ingvar Agren.........	—	—	—	—	7 722	—
byråagronomen N. E. Sjöborg.........	—	—	—	—	736	—
revisionssekreteraren Hj. Nordfelt........	—	—	—	—	1 448	—
revisionssekreteraren G. H. Bogren.......	—	—	—	_	1360	—
förste amanuensen E. It. Sollander.......	—	—	—	—	344	—

Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet

335

8	9	10	11 1	12 \|	13	14	15	16
835	66 216	18 298	14 942	34 312	182 227	37 877	39 000	609059
	_	1540	1353	1726	10119	1100	520	32 442
—	—	143	338	—	481	—	1500	5 224
3 020	7 280	5502	932	—	21961	8 971	4 400	38144
							300	300
—	1367	—	—	—	4 481	4 034	1000	14 449
_	—	—	—	—	700	2 436	560	3 696
		139	_	.	4 355	_	4 700	9 055
517	_	1855	1229	2 000	8 369	14 011	4 500	26 880
	—	992	—	1000	10 964	12 004	4 600	27 568
—	—	702	—	—	2 002	2 709	260	4 971
—	—	—	—	—	—	—	49 200	49 200
	_	_	_	—	—	—	750	750
8 303	92 560	42151	74931	117 963	580 779	142 788	189078	2871289
	3 435		188	213	5128			37 791
—	2 362	81	—	10 402	14 541	—	—	50165
—	7 229	2 067	1094	1223	17 145		—	64 542
6 714		2 815	_	2 930	14 391	—	—	37 984
368	5 329	2157	1210	3 001	25 167	—	—	38 047
	340	1841	913	1000	5 598	—	—	5 598
72	4 049	1824	574	3215	13 722	—	—	13 722
7154	22 744	10 785	3 979	21984	95692			247 849
					2 000
		_	—	—	787	—	—	—
			_	100	400	—	—	—
		_	—	—	9 803	—	—	—
	13 464	—	no	—	18 751	—	—	—
		546	—	—	546	—	—	—
		—	—	5327	—	—	—
3 961 2 426 8106 8 239 1 169	MIM	1 II II	—	—	11683 3162 9 554 9 599 1513	—	—	—

336

Riksdagsberättelsen.

1	2	3	4	»	6	7
Ersättning till följande personer för utförande av vissa utredningsuppdrag: avdelningsföreståndaren C. Th. W. Hammarlund .
förste kanslisekreteraren It. Ch. Thygesen ....	—	—	—	—	984	—
e. o. byråsekreteraren Ragnar Hjorth......	—	—	—	—	1168	—
amanuensen It. Tbun och rektorn G. Juter ....	—	—	—	—	—	2 440
Summa kr.				—	31 979	7 617

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget, i den mån ej annat angives i följande noter.

2 > > » andra medel än kommittéanslaget.

» » delvis av andra medel än kommittéanslaget.

4 » »av kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet.

337

8	9	10	11	12	13	14	16	16
9 362		2180			11542
4 628	—	—	—	—	5 612 1168 2 732	—	—	—
—	292	—	—	—	—	—	—
87 891	13 756	2 726	no	100	94 179	—	—	1

22 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt.

liiksdaggbcrättelscn.

338

Riksdagsberättelsen.

Handels -

1	2	3	4	6	6	7
	Kommitténs
	nummer i
	berättelsen
Kommitténs benämning				t. o. m.	Arvoden
	1946	1947	1948	30/« 1946
						Sekr.,
					möter	experter m. £1.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under 1947.1
1942 års sakkunniga för revision av förordningen an-
gående explosiva varor.............	10	16	1	13 278	1014	3 348
1943 års sjöbefälssakknnniga:
Nautiska utredningen.............	12	18	2	27 101	3 557	2 768
Maskintekniska utredningen..........	—	—		23 251	3 375	2 948
Sakkunniga för utredning av frågan om revision av
förordningen angående handel med vissa begagnade
föremål m. m.................	14	19	3	1310	2 916	1890
Utredning rörande utvidgning av verksamheten vid
handelshögskolan i Göteborg..........	—	26	4	205	—	800
1946 års stuveriutredning............	—	27	5	1231	4 224	4 322
1946 års möbelutredning.............	—	28	6	5 698	8 808	4 900
Summa kr.				72 074	23 894	20976
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 194S.2
Exportkreditnämnden..............	5	14	7	975 819	11856	66 753
Clearingnämnden................	6	15	8	12 607 999	11604	402 495
Handelspolitiska rådet..............	16	20	9	—	—	—
1945 års skoutredning..............	18	21	10	7 982	2 748	18 975
1945 års försäkringsutredning...........	19	22	11	20 215	3 914	8 720
1945 års gruvutredning.............	21	23	12	5 316	—	392
1946 års stenindustriutredning..........	—	24	13	—	204	282
1946 års sjömanskommitté............	—	25	14	6 089	2 612	3 668
Handelspolitiska beredningen...........	—	29	15	—	—	—
Nyetableringssakkunniga.............	—	30	16	—	536	2 587
1946 års utredning angående kvalitetsforskning och
konsumentupplysning.............	—	31	17	—	2 732	2 014
Kinne-Klevautredningen.............	—	32	18	—	2 816	384
1946 års glasindustrikommitté........ .	—	33	19	—	380	6 520
Utredning rörande vissa organisationsfrågor inom
utrikeshandeln........... . . . .	—	34	20	—	—	—
1946 års oljeledningsutredning..........	—	35	21	—	—	856
Utredning om en revision av näringslagstiftningen .	—	36	22	—	—	—
Pensionsutredningen...............	—	—	23	—	1 968	—
1947 års kommittérade för utrikeshandelsfrågor . . .	—	—	24	—	688	1008
Flygforskningskommittén3............	—	—	25	—	1312	608
1947 års fiskindustrikommitté..........	—	—	26	—	—	—
1947 års elbranschkommitté...........	—	—	27	—	—	—
1947 års sjömanspensionsutredning........	—	—	28	—	—	—
Export- och importberedningen..........	—	—	29	—	—	—
Summa kr.				18623 420	43 370	515262

Kommittékostnader: Handelsdepartementet,

339

departementet.

1 8	9	1 io	1 il	12	1 13	14	1 15	16
U t g	i f t	e r
Vt 1946—»»/o 1947	‘A-31	/ii 1947	Beräknad
Ersättning för	Rese- och trakta-	Övriga				totalkostnad t. o. m. »Vu
mistade avlönings-	mentsersättningar	ll tglfter (trycknings-		Verkställ-	Beräkna-	1947 (s:a av tnl ft 13
				kostnader,	Snmma	da utg.		14 och 15)
	Sekr.,		Sekr.,	hyror, skriv-		Vi-3I/io	Vu—»7 ii
möter	experter		experter	materialier
	m. fl.		m. fl.	m. m.)
	598		2 321	608	7 889	3 504	12 700	37 371
794	962	4 364	182	616	13 243	2 806	_	43150
794	962	2 064	573	616	11332	2 806	—	37 389
159	342	—	—	1736	7 043	—	—	8 353
—	—	158	347	398	1703	__	_	1908
3 423	483	13 953	2 010	3100	31515	3 766	—	36 512
—	7 832	2137	4 514	3 000	31191	5 691	—	42 580
5170	11179	22 676	9 947	10074	103916	18573	12 700	207 263
			1623	15 399	95 631	154 579	17 000	1 243 029
—	—	6 000	6 000	191 260	617 359	34 062	125 000	13 384 420
3 472	—	3 533	1203	5 000	34 931	15 087	2 700	60 700
275	45 767	2 478	1097	2 000	64 251	17 264	10 325	112 055
—	2 299	52	—	—	2 743	—	—	8 059
—	—	1 183	384	1000	3 053	5 456	3 000	11509
492	5 991	7 053	2 884	5 400	28 100	9 305	6 000	49 494
—	12 252	1552	975	3 500	21402	9 084	4 825	35 311
—	3 539	1 750	431	1 000	11466	12 030	2 500	25 996
—	—	2 447	391	1466	7 504	—	272	7 776
—	—	1 314	265	2 000	10 479	5190	3 980	19 649
—	—	—	_	_	_	384	_	384
—	2 498	464	—	1000	4 818	4 802	1 000	10 620
—	—	—	—	—	—	—	200	200
—	—	—	—	5 000	6 968	7 531	4 500	18 999
—	—	649	291	1000	3 636	5 735	2 070	11441
—	—	—	—	2 000	3 920	3 760	4 000	11680
—	—	—	—	—	—	5 867	5 200	11067
—	—	—	—	—	—	1 147	1272	2 419
i			—	—			1500	1500
4 239	72 340 \|	28 475	15 544	237 025	916261	291283	195344	15 026 308

340

Riksdagsberättelsen.

1	2 1	3 1	4 1	5 1	6	7
C. Kommittéer som avslutat siu verksamhet lore ingången av 1947. Traktatberedningen...............	! 4	1
Småföretagsutredningen..............	15	6	—	45 636	1 248	1 970
Utredning rörande frågan om den statliga provnings-verksamhetens organisation.........	20	8	—	500	1632	1834
Utredning angående den fortsatta driften av vissa företag, vari finnas tyska intressen.......	—	9	—	—	5 000	1704
1946 års utredning angående hantverksinstitutet . .	—	10	—	1 3144	1360	844
Utredning rörande statens nppfmnamämnds fortsatta bestånd och därmed sammanhängande spörsmål . .	—	11	—	—	1500	760
1946 års utredning angående säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg 5............	_	12	_	_	848	320
Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1946/ 47 bestridda kostnader för sakkunniga biträden inom departementet in. in. Justitierådet G. Dahlman.............				48018	11588	7 432
	—	—	—	—	325
E. o. aktuarien E. Dahlgren...........	—	—	—	—	1 237
Hovrättsassessorn H. Skogman..........	—	—	—	—	300
För3te byråingenjören A. Lindström........	—	—	—
Regeringsrådet H. Fransén............
Fil. d:r Arne Björnberg.............	—	—	--	11 250	11 452
T. f. byråchefen F. Öhman ...........	—	—	—	11 950	7 500	—
Fil. lic. G. N. A. Arvidsson...........	—	—	—	5 618	750
Andre kanslisekreteraren E. 0. Thuresson.....	—	—	—	5 053	—	—
Statsrådet Kock................	—	—	—	4 667	1 000
Pol. mag. E. 0. H. Grafström..........	—	—	—	3 696	600	—
Fil. kand. B. Eketorp..............	—	—	—	3 792	9 100	—:
Civilingenjören B. A. Holmström.........	—	—	—	1 780	—	4 983
Hovrättsassessorn 0. H. Appeltofft........	—	—	—	1146	9 765
Ombudsmannen 0. H. E. Pettersson.......	—	—	—		5 456
Direktören A. Lindencrona............	—	—	—		1 220
Taxeringsassistenten B. H. Hjelmaeus.......	—	—	—		6 750 8 866
Fil. lic. S. Bohm........... ....	—	—	‘
Jur. kand. C. G. Ljunggren...........	—	—	—	—	3 97 (
T. f. assessorn H. Stenberg...........	—	—	—	—	4 877	—
Sekreteraren L. W. Vogel............	—	—	—
Sekreteraren E. Torstenson Söderquist.......	—	—	—
Sekreteraren P. G. Wennersten..........	—	—	—
Amanuensen S. T. Gerentz............	—	—	—	—
Renskrivningskostnader m. m. för inom departemen-tet tillkallade sakkunniga...........	_	_	—		24 578	—
Summa kr.		1	1	48952	97 753	4983

1 Kostnaderna bestridas från kommittéanslaget. ... ....

2 Kostnaderna bestridas med undantag för de under nr 7 och 8 angivna instituten från kommitte8
Kostnaderna bestridas jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 11 april 1947 från fjärde och tionde

4 Av vad tidigare utbetalats har under år 1947 återburits 569 kr.

5 Kostnaderna bestridas jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 28 juni 1946 från nionde och tionde

Kommittékostnader: Handelsdepartementet,

341

8	9	10	11	12	13	14	15	16
				152	152			152
—	—	370	—	4176	7 764	—	—	53 399
—	—	119	223	510	4 318	—	—	4 818
				_	6 704	_	_	6 704
368	1132	244	—	—	4 517	—	—	5 831
—	1348	—	—	—	3 608	—	—	3 608
_	773	220	—	414	2 575	—	—	2 575
36S	3 253	953	223	4683	28 500	—		76518
						482		482
	_	_	—	—	325	—	—	325
	_	_	_	188	1425	—	—	1425
	_	_	_		300	—	—	300
		___	_	_	_	465	—	465
		_	_	_	_	536	—	536
	_	_	_	—	11452	—	—	22 702
	_	_	_		7 500	—	—	19 450
	_	_	_	—	750	4 553	—	10 921
2 450	178	—	—	—	2 628	—	—	7 681
	_	_	_	—	1000	—	—	5 667
	_	_	_	—	600	—	—	4 296
	_	326	_	—	9 426	4 01]	—	17 229
_	_		1442	83	6 508	—	—	8 288
	_	_	_	—	9 765	3 578	—	14 489
	_	_	_	—	5 456	—	—	5 456
3 669	_	475	—	—	5 364	—	—	5 364
	_	_	_	—	6 750	3 789	—	10 539
	_	_	_	—	8 866	5 750	—	14 616
	_	_	_	—	3 977	1234	—	5 211
	_	_	_	—	4 877	3 726	—	8 603
	_	_	_	_	__	906	—	906
	_	_	_	_	—	1150	—	1150
	_	_	_	—	—	1138	—	1138
—	—	—	—	—	—	298	—	298
_	_	—	—	—	24 578	11287	—	35 865
6119	178	801	1442	271	111 547	42 903		203 402

anslaget.

huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget,
huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.

342

Riksdag sberättelsen.

Inrikes -

1	2	3	4	5	1 6	1 7
Kommitténs benämning	Kommitténs nr i berät-telsen
t. o. m. 3% 1946
Arvoden
1946	1947	1948
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under 1947.1
Parlamentariska undersökningskommissionen angående
flyktingärenden och säkerhetstjänst2.......	S 32	S 25	1	269 682	13 952	24 891
1945 års vårdhemssakkunniga2..........	S 35	S 28	2	—	1220	—
1946 års hjälp- och särklasslärarutredning3.....	—	S 40	3	—	2 838	2 952
Kommittén för kommunal upplysningsverksamhet2 . ,	—	S 44	4	—	2164	4 380
Utredning rörande viss utländsk propaganda under
krigsåren2 ..................	—	S 49	5	—	4 542	6 000
Utredning rörande polismännens utbildningskostnader
m. m.2....................	—	S 51	6	—	800	2 218
Utredning rörande åtgärder för beredande av ökat
skydd åt trafikchaufförer under yrkesutövning . .	—	—	7	—	—	—
Utredning angående personalorganisationen vid statens
uppfostringsanstalter för sinnesslöa.......	—	—	8	—	—	—
Utredning rörande frågan om lokaler för statens rätts-
läkarstation i Stockholm............	—	—	9	—	—	—
Summa kr.				269 682	25516	40441
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 1948.4
Statens sjukhusutredning av år 19432 .......	S 27	S 21	11	289 228	5 932	56 975
1943 års sockersjukutredning2..........	S 28	S 22	12	30 602	2 774	2 080
1946 års kommitté för sj uksköterskentbildningen2 . .	—	S 32	13	12 729	7 846	3 676
1946 års kommunallagskommitté2.........	—	S 37	14	—	4 982	3 590
1946 års folktandvårdssakkunniga2........	—	S 38	15	—	1754	4 202
Ortoped- och vanförevårdssakkunniga2.......	—	S 39	16	—	1348	3102
1946 års läkemedelsutredning2..........	—	S 42	17	—	3 205	2 480
1946 års statsbidragssakkunniga för hälso- och sjuk-
vården2 ...................	—	S 43	18	—	3 776	2 336
1946 års Binneslövårdsutredning2.........	—	S 45	19	—	64	—
1946 års alkoholistvårdsutredning2.........	—	S 50	20	—	1968	2 712
1947 års landsfiskalsutredning..........	—	—	21	—	—	—
Statens sinnessjukvårdsberedning.........	—	—	22	—	—	—
1947 års psykopatvårdsutredning5.........	—	—	23	—	—	—
Sakkunnig för utredning beträffande organisationen
för utlänningsfrågornas handläggning......	—	—	24	—	—	—
Kommittén för dövhetens bekämpande.......	—	—	25	—	—	—
Summa kr.	'' 1 1	332 559	83 649	81153

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

2 Utgifterna enligt kolumnerna 5 och 13 ha bestritts från femte huvudtitelns kommittéanslag.

3 Jämlikt Knngl. Maj:ts beslut den 10 maj 1946 och den 30 maj 1947 ha kostnaderna bestritts
från vartdera anslaget.

4 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget i den mån ej annat angives.

6 Kostnaderna bestridas av andra medel av kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Inrikesdepartementet.

343

departementet.

8	9	10	u '' 1	12 \|	13	14	15	16
	u	t g i	f t e
	''■It 1946—3% 1947			''It—"In 1947	Beräknad
								totalkostnad t. o. m. 87i2 1947 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
Ersättning för mistade avlönings-förmåner	Rese- och trakta-mentsersättningar m. m.	Övriga ut-gifter (tryck-ningskostna-	Summa	Verkställ-da ntg. ''It—"lw	Beräk-nade utg. 7ii-87i2
Leda-	Sekr., experter o. bitr.	Leda-	Sekr.,	der, hyror, skrivmateria-
möter	möter	experter o. bitr.	lier m. m.)
2 788	61 388	1954	281	37 380	142 634	24 224	1900	438 440
—	—	600	—	—	1820	1175	13 046	16 041
4 041	5 632	8 383	727	500	25 073	8 262	1000	34 335
348	—	986	—	1000	8 878	6 021	3 600	18 499
—	—	—	—	9 781	20 323	3 613	—	23 936
—	—	—	—	500	3 518	—	5 483	9 001
—	—	—	—	—	—	—	500	500
—	—	—	—	—	—	—	600	600
—	—	—	—	—	—	—	3 500	3 500
7177	67 020	11923	1008	49161	202246	43 295	29 629	544852
2 776	22 058	14 396	23127	20 000	145 264	39 633	10 000	484125
475	4 162	266	204	3 000	12 961	3 770	5 000	52 333
1981	6 906	2 887	1226	2 000	26 522	17 562	6 000	62 813
545	12 666	2 599	2 474	1000	27 856	11240	5 700	44 796
947	3 064	2 243	147	1500	13 857	8 080	3 200	25137
207	6 090	6 447	1629	6100	24 923	11 245	4 000	40 168
759	13158	7 385	225	3 000	30 212	11075	7 000	48 287
_	13 998	2 427	_	2 000	24 537	10172	4 000	38 709
—	—	213	146	4 000	4 423	3 200	—	7 623
150	10 094	4 738	1305	8 000	28 967	21841	4 658	55 466
—	—	—	—	—	—	1000	600	1600
—	—	—	—	—	—	331	1500	1831
—	—	—	—	—	—	—	5 500	5 500
_	_	_	_	_	_	_	2 000	2 000
—	—	—	—	—	—	—	1000	1000
7 840	92196	43 601	30483	50 600	339 522	\| 139149	60158	871388

från femte (fr. o. in. den 1 juli 1947 V a) och åttonde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften

344

Riksdagsberättelsen.

Folkhushållnings

1	2	1 3	1 4	5	6	I 7
	Kommitténs
	berättelsen
Kommitténs benämning	1946	1947	1948	t. o. m. so/e 1946	Arvoden
					Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1947.
Oljeutredningen 1945 ..............	5	3	1	36 715	—	—
Utredning rörande en allmän översyn av regleringen av pappersförbrukningen............	_	_	2	_	_	_
Summa kr.				36 715	—	—
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1946/47 bestridda kostnader för sakknnniga biträden inom departementet m. m.
Attachén T. C. Björck..............	—	—	—	—	—	—
Direktören Y. Bengtsson.............	—	—	—	—	—	—
Sekreteraren S.-Hj. Lord.............	—	—	—	—	—	—
Byråchefen E. Sandström............	—	—	—	—	—	—
Summa kr.				—	—	—

Kommittékostnader: Folkhushållningsdepartementet.

345

departementet.

8	9	10	11	12	13	14	15	16
		U t	g i f	ter
Vi 1946—30/e 1947	Vi—sl/i2 1947	Beräknad totalkostnad t. o. m. sl/ia 1947 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
Ersättning för mistade avlö-ningsförmåner	Rese- och trakta-mentsersätt-ningar m. m.	Övriga utgifter (trycknings- kostnader,	Summa	Verkställ-da utg.	Beräkna-de utg.
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	hyror, skriv-materialier m. m.)		''/i—sl/io	‘/il—S1/l2
				27 446	27 446			64 261
—	_	—	—	—	—	—	3156	3156
—				27 440	27 446		3156	67 417
—	-	—	—	—	412 7193	—	—	—
—	—	—	—	—	11942	—	—	—
—	—	—	—	—	8 970	—	—	—
—	_	—	—	—	28 517	—	—	—

346

Bilaga C.

Betänkande!! in. m. utkomna från trycket under år 1047.
Statens offentliga utredningar 11)47

Kronologisk

1. Kollektiv tvätt. Betänkande med förslag att underlätta
hushållens tvättarbete. Hieggström. xv. 284 s. S.

2. Betänkande angående fiskerinäringens efterkrigsproblem
samt den prisreglerande verksamheten på
fiskets område. Antonson, Göteborg. 325 s. Jo.

3. Elkraftutredningens redogörelse nr 1. Redogörelse
för detalj distributörerna samt deras råkraftkostnader
och priser vid distribution av elektrisk kraft.
Inledande översikt. Sv. Tryckeri AB. 84 s. K.

4. Betänkande med förslag till standardtariffer för
detaljdistribution av elektrisk kraft. Hteggström.
126 s. K.

5. 1944 års militärsjukvårdskommittés betänkande.
Del 2. Beckman. 170 s. Fö.

6. Betänkande med förslag till geofysiskt observatoriurn
i Kiruna m. m. Idun. 64 s. K.

7. Betänkande med förslag angående lantmäteripersonalens
organisation samt avlöningsförhållanden
m. m. Marcus. 132 s. Jo.

8. Betänkande med förslag angående fiskets administration
in. m. Kihlström. 155 s. Jo.

9. Betänkande om tandläkarutbildningens ordnande
m. m. Del 3. Tandläkarinstitutens organisation m.
m. Beckman. 166 s. K.

10. Betänkande med förslag rörande civilförsvarets organisation
m. m. Beckman. 262 s. 8.

11. 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar.
8. Utredning och förslag rörande vissa socialpedagogiska
anordningar inom skolväsendet. Idun.
148 s. K.

12. Ungdomens fritidsverksamhet. Ungdomsvårdskommitténs
betänkande del 4. V. Petterson. 392 s. Ju.

13. Betänkande med utredning rörande riksräkenskapsverkets
organisation. Marcus. 114 s. Fi.

14. Handeln med olja. Hteggström. 343 8., 7 pl. Fo.

15. 1941 års lärarlönesakkunniga. Betänkande med förelag
till lönereglering för övningslärare. Sv. Tryckeri
AB. 370 s. Fi.

16. Förslag till konvention mellan Sverige, Danmark
och Norge om erkännande och verkställighet av
domar i brottmål m. m. Norstedt. 24 s. Ju.

17. Stöd åt utvecklingshämmad ungdom. Ungdomsvårdskommitténs
betänkande del 5. V. Petterson.
144 s. Ju.

18. Kommitténs för partiellt arbetsföra betänkande. 2.
Förslag angående yrkesvägledning och yrkesutbildning
för partiellt arbetsföra m. m. Katalog och
Tidskriftstryck. 324 s. 8.

19. Kompetensfordringar för statliga, vissa halvstatliga
och kommunala tjänster samt sådana yrken och befattningar,
för vilkas utövande kräves av statlig
myndighet utfärdad behörighetsförklaring eller legitimation.
V. Petterson. 288 s. 8.

20. Elkraftutredningens redogörelse nr 2:15. Redogörelse,
för detalj distributörerna samt deras råkraftkostnader
och priser vid distribution av elektrisk
kraft. Ålvsborgs län. Beckman. 48 s. K.

21. Socialvårdskommitténs betänkande. 15. Utredning
och förslag angående särskilda barnbidrag och bidragsförskott
m. m. V. Petterson. 114 s. 8.

22. Betänkande med förslag till ändrad lagstiftning angående
handel med skrot, lump och begagnat gods.
Sv. Tryckeri AB. 125 s. H.

23. 1945 års lönekommitté. 2. Betänkande medförslag
till statens allmänna avlöningsreglemento in. m.
Marcus. 289 s. Fi.

24. Betänkande rörande ett centralt arbetsmarknads -organ. Norstedt. 220 s. 8.

25. 1945 års akademikerutredning. Norstedt. 64 s. E.

förteckning

26. Slutbetänkande avgivet av bostadssociala utredningen.
Del 2. Saneringen av stadssamhällenas
bebyggelse. Organisationen av låne- och bidragsverksamheten
för bostadsändamål. Idun. 472, 126*
s. s.

27. Betänkande med förslag till ändrad ordning beträffande
vissa helgdagar. Katalog och Tidskriftstryck.
75 s. E.

2 8. Stuveriverksamheten i svenska hamnar. Hseggström.
110 s. H.

29. Välfärdsanordningar för sjöfolk i hamn. Hteggström.
118 s. H.

30. Betänkande med förslag till lag om regionkommuner
m. m. Beckman. 214 s., 1 karta. 8.

31. Betänkande med förslag angående utbildning av
befäl för handelsflottan m. m. Idun. 264 s. H.

32. Utredning med synpunkter på sågverks driften i
Norrland och förslag angående inrättande av en
central sågverksskola. V. Petterson. 119 s., 1 karta.
Jo.

33. Redogörelse i sammandrag för utredning rörande
planering av jordbruket och skogsbruket i Nedcrtorneå
kommun. V. Petterson. 177 s., 6 pl., 1 karta. Jo.

34. 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar.
9. Gymnasiet. Idun. 622 s. E.

35. Elkraftutredningens redogörelse nr 2: 12. Redogörelse
för detalj distributörerna samt deras råkraftkostnader
och priser vid distribution av elektrisk
kraft. Malmöhus län. Beckman. 43 s. K.

36. Vid andra riksskogstaxeringen av Norrland åren
1938—42 använd metodik och härom vunna erfarenheter.
V. Petterson. 205 s. Jo.

37. 1945 års skogshärbärgesutrednings betänkande.
Del 1. Utredning rörande bostads- och levnadsförhållandena
på hemmansskogarna med förslag till
åtgärder för bostadsbeståndets komplettering och
förbättrande. Idun. 301 s. 8.

38. Lagberedningens förslag till jordabalk. 1. Norstedt.
313 s. Ju.

39. Supplement nr 7 till Sveriges familjenamn 1920.
Statens Reproduktionsanstalt. 112 s. Ju.

40. Elkraftutredningens redogörelse nr 2: 11. Redogörelse
för detalj distributörerna samt deras råkraftkostnader
och priser vid distribution av elektrisk
kraft. Kristianstads län. Beckman. 40 s. K.

41. Statsmakterna och folkhushållningen under den till
följd av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. Del 7.
Tiden juli 1945—juni 1946. Idun. 449 s. Fo.

42. Betänkande angående organisationen av försöksverksamheten
på jordbrukets område. Katalog och
Tidskriftstryck. 252 s. Jo.

43. Betänkande med förslag om upphävande av äldre
giftermålsbalken. Av Å. Malmström. Norstedt. 72 s. Ju.

44. Kommitténs för partiellt arbetsföra betänkande. 3.
Statens sjukhusutrednings av år 1943 betänkande.
3. Utredningar och förslag angående sysselsättnings -och arbetsterapi vid vissa sjukhus och vårdanstalter
m. m. Katalog och Tidskriftstryck. 175 s., 8 pl. 8.

45. Polisen och allmänheten. Betänkande med förslag till
tjänstereglemente för polisväsendet. Idun. 126 s. I.

46. Betänkande angående familjeliv och hemarbete.
Beckman. 320 s. 8.

47. Fiskerättskommitténs förslag till fiskelag jämte därmed
sammanhängande författningar. V. Petterson.
558 8., 3 pl. Jo.

48. Elkraftutredningens redogörelse nr 2: 8—10. Redogörelse
för detalj distributörerna samt deras råkraftkostnader
och priser vid distribution av elektrisk
kraft. Kalmar län, Gotlands län och Blekinge län.
Beckman. 68 s. K.

Betänkanden in. m. utkomna från trycket under år 19A7.

347

49. 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar.
10. Flickskolan. IduD. 253 s. E.

50. Sysselsättningsförhållandena inom varuhandeln.
Beckman. 197 s- E.

51. Betänkande om granskning och antagning av läroböcker.
Hseggström. 137 s. E.

52. Möbler. Stockholms Bokindustri AB. 368 s. H.

53. Kommunallagskommitténs betänkande 1 med förslag
angående ändringar i kommunallagarnas bestämmelser
om borgerlig primärkommuns kompetens och om
kvalificerad majoritet. Idun. 216, 72* s. I.

54. Elkraftutredningens redogörelse nr 2: 25. redogörelse
för detalj distributörerna samt deras råkraftkostnader
och priser vid distribution av elektrisk kraft. Norrbottens
län. Beckman. 41 s. K.

55. Utredning med förslag angående utbildning av lärare
för industri och hantverk vid anstalter för yrkesundervisning
m. m. Hseggström. 173 s. E.

56. Utredning angående organisationen av den finska
församlingen i Stockholm samt de tyska församlingarna
i Stockholm och Göteborg m. m. Av E.
Schalling. Idun. 143 s. E.

57. Elkraftutredningens redogörelse nr 2: 13—14. Redogörelse
för detalj distributörerna samt deras råkraftkostnader
och priser vid distribution av elektrisk
kraft. Hallands län samt Göteborgs och Bohus
län. Beckman. 67 s. K.

58. Betänkande angående reglering av anställningsförhållandena
för viss civil personal inom statsförvaltningen.
Del 2. Personal med teknisk utbildning m. fl.
Beckman. 82 s. Fi.

59. Betänkande med förslag angående forsknings- och
försöksverksamheten samt undervisningen på mejerinäringens
område m. m. Beckman. (2) 205 s. Jo.

60. Förslag till tryckfrihetsförordning. Norstedt, iv. 314
S. Jll.

61. Statens sjukhusutredning av år 1943. Betänkande 2
angående den lasarettsanslutna B-sjukvår den jämte
anstalts vår den av kroniskt sjuka. Beckman. 120 s. 1.

62. Fiskredskapsförsäkring. Am. Lundquist. 69 s. Jo.

63. Betänkande med förelag till byggande av fiskehamnar.
Beckman. 276 s. K.

64. Betänkande och förelag rörande dövstums undervisningen.
Idun. 340 s. E.

65. Arbetstidsutredningens betänkande. Del 1. Arbetare
under jord i gruva och stenbrott. Idun. 60 s. S.

66. De medicinska högskolornas organisationskommitté.
2. Organisatoriska åtgärder till främjande av medicinsk
forskning. Idun. 126 8. E.

67. Betänkande med förelag angående utbyggnad av
lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolorna. Idun.
324 s. Jo.

68. Betänkande med utredning och förelag angående
utbildningen av lantmätare och lantbruksingenjörer.
Beckman. 243 8. E.

69. 1946 års hjälp- och särklasslärarutredning. Utbildning
av lärare för utvecklingshämmade och svårfostrade
barn jämte förslag till inrättande av ett
statens speciallärarinstitut. Katalog och Tidskriftstryck.
130 s. 1.

70. Betänkande angående ett rikssjukhus i Norrland
(»Norrlandssjukhuset*). Katalog och Tidskriftstryck.
233 s. 1.

71. Återfall i brott åren 1921—1940. En statistisk undersökning
av S. Groth. Norstedt. 45 s. Ju.

72. Betänkande med förslag angående försvarets organisation.
Del 1. Beckman. 823 s. Fö.

73. Betänkande med förslag angående försvarets organisation.
Del 2. Särskilda yttranden. Beckman. 108
8. Ko.

74. Råd och anvisningar rörande utformning av ålderdomshem,
hem för kroniskt sjuka, vårdhem för
lättskötta sinnessjuka samt folktandvårdspolikliniker.
Idun. 56 s., 9 pl. S.

75. 1945 års universitet sberedning. 3. Universitetsbiblioteken,
univereitetsadministrationen m. m. Hceggström.
226 s. E.

76. Kommunal upplysningsverksamhet. V. Petterson.
145 s. I.

77. Rekommendationer för konstruktiv beräkning av
jordbruksbyggnader. V. Petterson. 38 s. S.

78. B etänkande angående klassificering av trafikanstalterna
vid post- och telegrafverken samt statens
järnvägar. V. Petterson. 44 s. K.

79. Betänkande med förslag angående riksdagens arbetsformer
och därmed sammanhängande frågor
Katalog och lidskrift st ryck. 150 s. Ju.

80. Redogörelse för arbetsformerna i främmande länders
parlament. Bilaga till statens offentliga utredningar
1947: 79. Katalog och Tidskriftstryck. 277 s. Ju.

81. Betänkande angående åtgärder mot spekulation i
vattenkraft m. in. Idun. 129 s. Ju.

82. Sociala jordbrukskreditutredningen. Betänkande
med förslag till ordnandet av den sociala jordbrukskreditgivningen
m. m. V. Petterson. 159 s. Jo.

83. Jordbrukets maskinhållning. Beckman. 157 s. Jo.

84. Betänkande med förslag om utdelningsstopp och
spärrkontoavsättning för aktiebolagen. Norstedt.
83 s. Fi.

85. Betänkande med förslag rörande vissa frågor avseende
det inrikes trafikväsendet. Beckman. 299 s. K.

86. 1945 års bankkommitté. Betänkande med förslag
till omläggning av den statliga kreditgivningen för
bostads- och jordbruksändamål till en statlig kreditgarantigivning.
Norstedt. 72 s. Fi.

I 87. Betänkande med förslag till ny lagstiftning om inskränkning
i rätten att förvärva jordbruksfastighet.
Av Å. Braunstein. Idun. 82 s. Jo.

Amu. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna
till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet
Jo. = jordbruksdepartementet.

348 Betänkanden m. m. utkomna från trycket under år 1947.

Statens offentliga utredningar 1947

Systematisk förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård.
Förslag till konvention mellan Sverige, Danmark och
Norge om erkännande och verkställighet av domar
i brottmål m. m. [16]

Lagberedningens förslag till jordabalk. 1. [38]
Betänkande med förslag om upphävande av äldre
giftermålsbalken. [43]

Förslag till tryckfrihetsförordning. [60]

Återfall i brott åren 1921—1940. [71]

Betänkande med förslag om utdelningsstopp och spärrkontoavsättning
för aktiebolagen. [84]

Betänkande med förslag till ny lagstiftning om inskränkning
i rätten att förvärva jordbruksfastighet.
[87]

Statsförfattning. Allmän statsförvaltning.

Betänkande med utredning rörande riksräkenskapsverkets
organisation. [13]

1945 års lönekommitté. 2. Betänkande med förslag till
statens allmänna avlöningsreglemente m. m. [23]
Betänkande ang. reglering av anställningsförhållandena
för viss civil personal inom statsförvaltningen.
Del 2. Personal med teknisk utbildning m. fl. [58]
Betänkande ang. klassificering av trafikanstalterna vid
post- och telegrafverken samt statens järnvägar. [78]
Betänkande med förslag ang. riksdagens arbetsformer
och därmed sammanhängande frågor. [79]
Redogörelse för arbetsformerna i främmande länders
parlament. Bilaga till statens offentliga utredningar
1947:79. [SO]

Kommunalförvaltning.

Betänkande med förslag till lag om regionkommuner
m. m. [30]

Kommunallagskommitténs betänkande 1 med förslag
ang. ändringar i kommunallagarnas bestämmelser om
borgerlig primärkommuns kompetens och om kvalificerad
majoritet. [53]

Statens och kommunernas finansväsen.

Politi.

Polisen och allmänheten. Betänkande med förslag till
tjänstereglemente för polisväsendet. [45]

Nationalekonomi och socialx>olitik.

Kollektiv tvätt. Betänkande med förslag att underlätta
hushållens tvättarbete. [1]

Kommitténs för partiellt arbetsföra betänkande. 2.
Förslag ang. yrkesvägledning och yrkesutbildning för
partiellt arbetsföra m. m. [18] 3. Utredningar och förslag
ang. sysselsättnings- och arbetsterapi vid vissa
sjukhus och vårdanstalter m. m. [44]

Kompetensfordringar för statliga, vissa halvstatliga och
kommunala tjänster samt sådana yrken och befattningar,
för vilkas utövande kräves av statlig myndighet
utfärdad behörighetsförklaring eller legitimation.
[19]

Socialvårdskommitténs betänkande. 15. Utredning och
förslag ang. särskilda barnbidrag och bidragsförskott
m. m. [21]

Betänkande rörande ett centralt arbetsmarknadsorgan.

Slutbetänkande avgivet av bostadssociala utredningen.
Del 2. Saneringen av stadssamhällenas bebyggelse.
Organisationen av låne- och bidragsverksamheten
för bostadsändamål. [26]

Stuveriverksamheten i svenska hamnar. [28]
Välfärdsanordningar för sjöfolk i hamn. [29]

1945 års skogshärbärgesutrednings betänkande. Del 1.
Utredning rörande bostads- och levnadsförhållandena
på hemmansskogarna med förslag till åtgärder
för bostadsbeståndets komplettering och förbättrande.
[37]

Statsmakterna och folkhushållningen under den till
följd av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. Del 7.
Tiden juli 1945—juni 1946. [41]

Betänkande ang. familjeliv och hemarbete. [46]
Arbetstidsutredningens betänkande. Del 1. Arbetare
under jord i gruva och stenbrott. [65]

Råd och anvisningar rörande utformning av ålderdomshem,
hem för kroniskt sjuka, vårdhem för lättskötta
sinnessjuka samt folktandvårdspolikliniker. [74]

Hälso- och sjukvård.

Statens sjukhusutredning av år 1943 betänkande. 2 ang.
den lasarettsans] utna B-sjukvården jämte anstaltsvården
av kroniskt sjuka. [61] 3. Utredningar och förslag
ang. sysselsättnings- och arbetsterapi vid vissa
sjukhus och vårdanstalter m. m. [441
Betänkande ang. ett rikssjukhus i Norrland (»Norrlandssjukhuset*).
[70]

Allmänt näringsväsen.

Elkraftutredningens redogörelse nr 1. Redogörelse för
detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnader och
priser vid distribution av elektrisk kraft. Inledande
översikt. [3]

Betänkande med förslag till standardtariffer för detaljdistribution
av elektrisk kraft. [4]
Elkraftutredningens redogörelse nr 2: 15. Redogörelse
för detalj distributörerna samt deras råkraftkostnader
och priser vid distribution av elektrisk kraft. Älvsborgs
lön [20] 2: 12. Malmöhus län. [35] 2: 11. Kristianstads
län. [40] 2: 8—10. Kalmar län, Gotlands län
och Blekinge län. [48] 2: 25. Norrbottens län. [54]
2: 13—14. Hallands län samt Göteborgs och Bohus
län. [57]

Möbler. [52]

Fast egendom. Jordbruk med binäringar.

Betänkande ang. fiskerinäringens efterkrigsproblem
samt den prisreglerande verksamheten på fiskets
område. [2]

Betänkande med förslag ang. lantmäteriersonalens
organisation samt avlöningsförhållanden m. m. [7]

Betänkande med förslag ang. fiskets administration m.

m. [8]

Utredning med synpunkter på sågverksdriften I Norrland
och förslag angående inrättande av en central
sågverksskola. [32]

Redogörelse i sammandrag för utredning rörande planering
av jordbruket och skogsbruket i Nedertorneå
kommun. [33]

Vid andra riksskogstaxeringen av Norrland åren 1938
—42 använd metodik och härom vunna erfarenheter,
[36]

Betänkanden m. m. utkomna från trycket under är 1947. 349

Betänkande ang. organisationen av försöksverksamheten
på jordbrukets område. [42]
Fiskerättskommitténs förslag till fiskelag jåmte därmed
sammanhängande författningar. [47]
Fiskredskapsförsäkring. [62]

Betänkande med förslag till byggande av fiskehamnar.
[63]

Rekommendationer för konstruktiv beräkning av jordbruksbyggnader.
[77] . „ , . .

Sociala jordbrukskreditutredningen. Betänkande med
förslag till ordnandet av den sociala jordbrukskreditgivningen
m. m. [82]

Jordbrukets maskinhållning. [83]

Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk.

Betänkande ang. åtgärder mot spekulation i vattenkraft
m. m. [81]

Industri -

Handel och sjöfart.

Handeln med olja. [14] .

Betänkande med förslag till ändrad lagstiftning ang.

handel med skrot, lump och begagnat gods. [22]
Sysselsättningsförhållandena inom varuhandeln. [50]

Kommunikations väsen.

Betänkande med förslag rörande vissa frågor avseende
det inrikes trafikväsendet. [85]

Bank-, kredit- och penningväsen.

1945 års bankkommitté. Betänkande med förslag till
omläggning av den statliga kreditgivnmgen för bostads-
och jordbruksändamål till en statlig kreditgarantigivning.
[86]

Försäkringsväsen.

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig
odling i övrigt.

Betänkande med förslag till geofysiskt observatorium
i Kiruna m. m. [6]

Betänkande om tandläkarutbildningens ordnande m. m.
Del 3. Tandläkarinstitutens organisation m. m. [9]

1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar.
8. Utredning och förslag rörande vissa socialpedagogiska
anordningar inom skolväsendet. [11] 9. Gymnasiet.
[34] 10- Flickskolan. [49]

Ungdomens fritidsverksamhet. Ungdomsvårdskommitténs
betänkande del 4. [12]

1941 års lärarlönesakkunniga. Betänkande med förslag
till lönereglering för övningslärare. [15]

Stöd åt utvecklingshämmad ungdom. Ungdomsvårdskommitténs
betänkande del 5. [17]

1945 års akademikerutredning. [25]

Betänkande med förslag till ändrad ordning beträffande
vissa helgdagar. [27]

Betänkande med förslag ang. utbildning av befäl för
handelsflottan m. m. [31]

Supplement nr 7 till Sveriges familjenamn 1920. [39]
Betänkande om granskning och antagning av läroböcker.
[51]

Utredning med förslag ang. utbildning av lärare för industri
och hantverk vid anstalter för yrkesundervisning
m. m. [55] ,

Utredning ang. organisationen av den finska församlingen
i Stockholm samt de tyska församlingarna i Stockholm
och Göteborg m. m. [56]

Betänkande med förslag ang. forsknings- och försöksverksamheten
samt undervisningen på mejerinäringens
område m. m. [59]

Betänkande och förslag rörande dövstumsundervisningen.
[64] , .. ....

De medicinska högskolornas organisationskommitté.
2. Organisatoriska åtgärder till främjande av medicinsk
forskning. [66]

Betänkande med förslag ang. utbyggnad av lantbruks-,
skogs- och veterinärhögskolorna. [67]
Betänkande med utredning och förslag ang. utbildningen
av lantmätare och lantbruksingenjörer.

1946*års hjälp- och särklasslärarutredning. Utbildning
av lärare för utvecklingshämmade och svårfostrade
barn jämte förslag till inrättande av ett statens
speciallärarinstitut. [69] . .,

1945 års universitetsberedning. 3. Universitetsbiblioteken,
universitetsadministrationen m. m. [75]
Kommunal upplysningsverksamhet. [7 6]

Försvars väsen.

1944 års militärsjukvårdskommittés betänkande. Del
2 [5]

Betänkande med förslag rörande civilförsvarets organisation
m. m. [10] .

Betänkande med förslag ang. försvarets organisation.
Del 1. [72] Del 2. Särskilda yttranden. [73]

Utrikes ärenden. Internationell rätt.

350

Riksdagsberättelsen.

Personregister till kommittéer och sakkunniga samt
centrala krisorgan.*

	A.			Anderberg, H. R. (I).....	... I Fi 49, Jo	3
				Anderson, C. A..........	........ IS	2
Aaby-Ericsson, R. B.	............. I	Jo	6	Andersson, A............		33
Aaröe, V. M. L.....	............. I	Jo	3	Andersson, A............		4
Abdon, E. K.......	............. I	E	46	Andersson, A. (I)........	........ II Fo	4
Abenius, H.........	............. I	H	12	Andersson, A. E.........		2
Abramson, E. L. .. .	..... I E 31; II	Fo	4	Andersson, A. S..........	........ I Jo	37
Adamsson, H.......	............. II	S	1	Andersson, B. E. W......	........ I In	17
Adiels, Hj..........	............. I	H	9	Andersson, B. O. L......		6
Adler, A............	............. I	H	4	Andersson, C. I..........		20
Adolfsson, G. (II) ...	............. I	Fi	9	Andersson, C. O. H......	........ II Fi	2
Agerberg, N........	............. I	Jo	37	Andersson, D. E.........	I Fi 16, 47, E 22	32
Agge, K. I.........	............. I	E	24	Andersson, Ebon M. I. (I). .	IS 16, Fi 23, 30	33
Agnell, Anna Lisa . .	............. I	Fi	21	Andersson, Elsa..........	........ II Fo	5
Ahlander, B. O.....	............. I	E	24	Andersson, E. R.........	........ IS	8
Ahlberg, A.........	............. I	Ju	10	Andersson, E. Y.........	........ I Jo	28
Ahlberg, C.-F.......	............. I	K	20	Andersson, G. H. (JI) ... .	I Fi 44, Jo 16, 37
Ahlberg, E.........	............. I	H	23	Andersson, G. K. H......	....... II Fo 6, 7
Ahlberg, E. G. F____	............. I	Ju	29	Andersson, G. L. (II) . . . .	. . . I Ju 31, S	14
Ahlberg, G. A......	............. I	E	22	Andersson, G. O.........	........ I E	25
Ahlberg, Iris.......	.....I Fi 30; II	Fo	5	Andersson, Gruddpers K. .	........ I Jo	17
Ahlberg, T. V. A____	........ I E 45,	In	15	Andersson, H. B. W......	........ I Fi	28
Ahlbom, S. V.......	............. I	S	19	Andersson, I. (I).........	........ I Fi	26
Ahlgren, J. G.......	............. I	In	17	Andersson, J.............	........ I H	1
Ahlgren, N.........	............. I	Fö	2	Andersson, J. A. (II) I Ju 13,	K 19, E 6, Jo 18	37
Ahlkvist, K. E. (I) .	............. I	H	11	Andersson, J. Elon (I) . . .	. I Fö 2, In 15,	22
Ahlmann, H. W:son .	............. I	Ju	23	Andersson, Jones E. (I) . .	....... I E 22,	27
Ahlmark, S.........	............. I	Ju	24	Andersson, Kaj..........	........ I H	6
Ahlström, B........	............. I	Jo	9	Andersson, K. A. M. (II) I Jo 6, 15, 20, 24,	37;
Ahlvin, E..........	............. II	Fo	5		II Fo	4
Ahnlund, B.........	............. I	Jo	25	Andersson, K. H. (I).....	........ I H	13
Ahnsjö, S..........	............. I	S	23	Andersson, K. J. B. (II) .	....... I Ju	21
Ahrbom, N. 0......	............. I	E	19	Andersson, K. O. H. (II) .	. I Jo 37; II S	1
Ahrnborg, B. S.....	......I Jo 11; II	U	2	Andersson, K. O. W......	........ I E	32
Alexanderson, K. E. .	. .1 Ju 20, S 12, E 19, H3	Andersson, K. S.........	........ I E	32
Alfvén, H. 0. G. . . .	............. I	E	30	Andersson, L. E. (I).....	. . . I S 34, Jo	26
Algott, S. A........	............. I	Fi	26	Andersson, M............	........ IS	30
Allard, K. Å. H. (II)	........ I E 31	H	10	Andersson, O. (II).......	. .. I K 3, Fi	26
Alling, K. G........	............. I	S	14	Andersson, O............	........ I Jo	37
Allstrin, L. B.......	..... I Fi 26, Jo 15,	20	Andersson, P. V..........	........ I Jo	2
Alm, G. 0..........	............. I	Jo	2	Andersson, Rosa.........	........ I E	32
Alm, M. F..........	............ II	Fo	6	Andersson, S.............	........ I Fö	2
Alm, Ulla G. (I) . . . .	....... I Ju 12,	H	6	Andersson, S.............	........ I Jo	38
Almlöf, E. V.......	............ 1	Jo	28	Andrae, S. K............	........ I Fö	10
Almgren, Karin.....	............ I	Fi	33	André, L. B. H..........	....... IS	14
Almgren, S. G......	.......... I Fi 32,	42	Andreasson, C............	....... I Jo	37
Almroos, A.........	.......I Fö 16,	Fi	27	Andree, T. E............	..... I E 32,	38
Althin, T. K. W. ...	............ I	E	21	Andreen, N..............	....... I H	13
Alvén, Hildur M. (II)	.... I S 23; II	Fo	4	Andrell, Maria...........	....... I In	13
Alwerud, S.........	............ I	Jo	11	Andrén G. (I) ...........	. . I Ju 23, E	24
Alwå, Y............	............ I	S	23	Andrén, N. B. E.........	....... I Ju	5
Anderberg, A. H. ...	............ I	E	17	Anneli, Anna-Lisa........	....... I In 3,	19

Förkortningarnas betydelse: se innehållsförteckningen.

Personregister.

351

Anneli, E. G..........	............ II	H
Antoni, N. F. G......	............ I	Fi
Apelqvist, S..........	............ I	Jo
Appelquist, Elsa......	............ I	H
Appeltofft, O. H.....	............ I	H
Arfvidson, A. I.......	............ I	E
Arfwedson, E. L......	............ I	E
Arnberg, K. G. T.....	...........I Jo 21,
Arnegren, C. A. P:son	.......... I Jo	3,
Arvidsson, A..........	............ I	Ju
Arvidsson, B..........	............ I	Jo
Arvidsson, E. S. Å. ..	............ I	E
Arvidsson, K. A. V. . .	...... I Fi 16,	E
Askelöf, I. T.........	............ I	Jo
Asker, N. E. P......	............ I	E
Asp, K. Å............	............ 1	Ju
Aspelin, G............	............ I	E
Asplund, E. G........	............ I	Fö
Asplund, T...........	........... I	H
Assarsson, S.........	............ I	In
Aste, J. G...........	............ I	Fi
Atterberg, K.........	............ I	Ju
Attman, L. A........	............ I	E
Augustinsson, K. R. . .	........... I	Jo
Aurén, N. E. J.......	............ I	IC
Aurivillius, Monica ...,	............ I	E
Axén, T. R...........	............ I	Fö
B	•
Backe, O. T..........	............ I	S
Backlund, G. I........	............ I	Fö
Backman, H. R......	............ I	Jo
Baeckman, O........	............ Il	Fi
Baeckström, K. F. . . .	............ I	H
Baeckström, T.......	............ II	Fo
Bager, E. B. E......	____ I E 15; II	In
Bager, J. H.........	............ I	K
Bagge, A. J. F.......	............ I	K
Bagge, G. (II).......	............ I	E
Bahrke, W..........	............ I	FI
Barck-Holst, U. G. L.	............ II	U
Bark, H.............	............ I	E
Beck-Friis, C. S. (I) ..	............ II	Fo
Becker, Anna........	............ I	In
Beckman, K. E......	............ I	Ju
Beckman, N. A. T. . .	............ I	Ju
Beckman, Sigrid.....	............ I	Ju
Behrman, B. \V......	............ I	H
Beijbom, G. O. L. . ..	............ I	In
Bendz, E.............	............ I	Ju
Bengtsson, B. N.....	............ I	Jo
Bengtsson, E. V.......	............ I	Jo
Bengtsson, K.........	............ I	S
Bengtsson, L. I. O. . ..	............ I	E
Bengtsson, O.........	............ I	Ju
Bengtsson, O. F.......	............ II	Fo
Bengtsson, Th........	............ 1	H
Bengtsson, Y.........	,... I Fo 1; It	Fo
Bennich, L...........	............ I	K
Berg, A. E...........	............ I	In
Berg, B. G. A........	............ I	Fö
Berg, J. G...........	............ t	E
Berg, N. R..........	I Ju 13, Jo 37; II Fo
Berg, O..............	............ I	S
Berg, S. G. S:son.....	............ I	Jo

Bergdahl, C. E................... I Fö 15

von Bergen, J. A............I Fö 9, S 17

Bergendal, R.................... I Ju 8, 9

Bergenfeldt, E. M................ I In 16

Berger, O. A.........I K 2, 27, Fi 35, Jo 20

Berger, T...................... I K 10, 22

Berger, Å. B. H................. I E 35

Berggren, A...................... 1 Ju 12

Berggren, B. E. L................ I Jo 23

Berggren, N. C. V................ I Ju 21

Berggren, S. N. W............... I Fö 8

Bergh, A........................ IS 18

Bergh, K. R. (I)........... I E 2, In 14

Bergh, N. A. G............ I Fö 11, H 21

Bergius, E. V.................... II U 1

Berglind, J. H................... I E 32

Berglund, H..................... I Jo 38

Berglund, H..................... I K 29

Berglund, H. J................... I K 13

Berglund, K. G.................. IS 13

Berglund, K. G. H. ............. I Fö 2

Berglund, K. H. F............... I E 43

Berglund, N. H.................I Jo 10, 28

Berglund, S. F................... I Fö 3

Berglöf, L.........I Fi 15, E 36, Jo 27, 32, 36

Bergman, E..................... I In 9

Bergman, E. A.................. I Fi 9

Bergquist, J. A.................. I K 16

Bergquist, Th. E. N. ... I Ju 5, 30, S 5, 7,

Jo 37, In 20

Bergqvist, J. E. A............... I Fi 29

Bergstedt, C. J................... 1 Fi 19

Bergsten, G...................... I E 15

Bergstrand, K. J. H............. I E 5, 48

Bergström, C. A................. I H 2

Bergström, B. G................. II Fo 2

Bergström, Greta................ I H 17

Bergström, K. A. E. (II)......... I Ju 20

Bergström, S..................... I Fi 3

Bergvall, J. H. (I)............... I Fi 24

Bergvall, L...................... IS 31

Bergwall, G...................... IS 14

Berling, E. B. (I)................ I In 15

Berthelsson, A. E. B............. I Fö 2

de Besche, H. W. A..........I H 7; II H 1

Beskow, C. A.................... I Fi 28

Beskow, B. G.................... I K 12

Beskow, G....................... I Ju 24

Beskow, I. E.................... I Fi 35

Bexelius, E. G................. I S 13, 15

Bexelius, T. A................. I K 14, 19

Birch-Lindgren, G.............. I E 10, 46

Birke, G. E. (II) . . I S 16, Fi 27, 42, E 14, In 9

Bjelfvenstam, N. E............... I Fö 15

Bjelle, E........................ I Fö 2

Bjernhed, J. T................... i Jo 37

Bjuke, C........................ 1 K 20

Bjurström, O. G.................. I U 1

Björck, J. T. (I) ................ I Jo 13

Björck, K. A. W............ I E 14, H 7

Björck, P. B. T................ I In 22, 23

Björk, E........................ I Jo 37

Björk, Marianne................. I H 17

Björk, Marja.................... I Fi 24

Björkeson, G. A. G............... I E 30

Björklund, G. A..........I Ju 17, 27, Fi 14

Björklund, L. A. (II)............ I In 19

352

Riksdagsberättelsen.

Björklund, S. A. E............... II Fo 8

Björkman, Th. V. E.............. I Fi 26

Björkman, V.................... I S 17, 20

Björkquist, E. G. A..........I In 11, 18, 22

Björn, E. O. F..................I Fi 11, 23

Björnberg, B. A............ I U 1, H 5, 14

Björne, F. H.................... I Fi 52

Björnsson, J. E. (I).............. II Fo 4

Bladh, E. H. (II)................ I Fi 30

Blix, F. G................... I E 5, 24, 46

Blom, S. D................I In 11; II In 1

Blomberg, A. M. R............... I K 7

Blomberg, Ingeborg.............. I E 18

Blomberg, I. W.................. I E 32

Blomgren, E. J.................. I H 14

Blomkvist, B............ I Jo 24; II Fo 4

Blomquist, K. S.................. I E 31

Blomquist, O.................... II H 1

Blomquist, S. K:son.............. I Fö 2

Blomqvist, G.................... I In 6

Blomqvist, G. G. T. .............. IS 14

Boberg, S.................. I Ju 25, Jo 25

Bodin, N. A............... I Ju 15, Fi 9

Boéthius, Gerda.................. I E 17

Bohlin, T. B..................... I E 37

Bohlinder, E. J. E............... I E 35

Bohm, E. S..................... I Fö 2

Bohmansson, G.................. I E 14

Bolin, A. S. R................... I U 3

Bolin, E. I...................... I E 20

Bolinder, N. L................... I K 4

Boman, H....................... I H 4

Boman, K. J.................... IS 17

Bonde, T. C..................... I Fö 2

Bonow, K. D. M.....I Jo 24, 33, H 16; II Fo 4

Borelius, Astrid.................. I In 3

Borg, A. W...................... I Jo 34

Borgström, G...............I E 28, H 9, 16

Borgström, N. O. G. J. ... I S 12; II Fo 4, 7

Borrman, Stina.................. I E 32

Bosaeus, W. B................... I In 9

Bouveng, G. A................... I Jo 3

Branting, G. (I).................. I In 1

Braunstein, Å. G. V........ I Ju 7, Jo 18

Bredberg, A..................... I Fö 1

Bredberg, Greta.................. I E 39

Brinkmar, A..................... IS 17

Britth, L. G..................... IS 35

Broberg, R...................... IS 13

Brodén, E. H...... I S 13, H 23; II S 1

Brodén, Märta................... I E 26

Brolin, N.-E..................... I E 35

Broomé, J. R. B................. I Fö 10

Broström, Jane.................. I Fi 21

Broström, S...................... IS 19

Browaldh, E................... I H 9, 15

Browaldh, K. E....... I Fi 22, 26; II Fi 4

Browall, G....................... II Fo 5

Brundin, G. G................... I H 11

Brunes, L. M.................... II Fi 4

Bruno, G. A..................... I E 24

Brusewitz, A. K. A.............. I Ju 1

Brusewitz, S. I...........I H 7, 8; II H 1

Bryntse, I....................... IS 17

Brännberg, G. M. . .. I S 2, E 10, In 16

Byhlén, G....................... I H 10

Bysjö, Å. S...................... I Jo 16

Byström, G.................... II Fo 6, 7

Byttner, J. T...........I Fö 1, E 10, In 12

Bång, O. G. M................... I K 16

Bäck, G. H. H.................. I E 39

Bäcklund, O..................... I Jo 25

Bärg, A. J. (I)..........I Ju 15, Fi 9, 19, 44

Böckert, Signe................... I In 11

Börjeson, A.............. I Jo 1; II Fo 4

Börjeson, B. N................... I K 25

Böök, K. E.....I H 7, 8, 29; II U 1, Fi 1, H 1

Böök, P. S. C.................... I Jo 10

Börresen, T...................... I H 17

Böös, C. C....................... I K 15

Böös, G. M. E................. I H 2, 14

Canarp, C...........	............. I	K	26
Carbell, E. E. E.____		Fo	5
Carlborg, P. A. H. . . .	............. II	Fo	5
Carlborn, C. Hj......	..... I Jo 19; II	Fo	4
Garle, B............	............. 1	K	6
Carlholm, E. G.-A. . .	............. I	E	32
Carli, N............	............. I	E	32
Carlsen, C. G.......	............. I	Jo	38
Carlson, Ann-Beat . . .	............ 1	E	26
Carlson, S. L........	............. I	H	4
Carlsson, A.........	____I Fi 4, 21, 34, Jo 16
Carlsson, A. C.......	............. I	S	17
Carlsson, B. A. B. . . .	............. I	H	3
Carlsson, C. A.......	............. II	Fo	6
Carlsson, G..........	.. I H 4, 9, 15; II	Fo	4
Carlsson, K. M.......	............ I	Jo	37
Carlsson, N..........	............ I	Jo	37
Carlsson, V..........	............ I	Fi	44
Carlström, O. L. (II) .	........... I Jo 4,	12
Carlsund, A..........	............ I	U	2
Cars, G. F. O........	____ I Fö 14, Fi 4,	39
Casparsson, K. R.....	____ I Ju 11; II	In	2
Cassel, L. D.........	............ I	K	16
Cassler, A. L.........	............ I	K	16
Cederström, A........	............ I	Jo	20
Cederström, Hj.......	............ I	S	18
Cederwall, G. F. E. . .	....... I Fö 4,	Jo	33
Cervin, N. H........	............ II	Fi	2
Christensen, H. E. . ..	............ I	E	31
Christenson, A. K. . . .	............ I	S	14
Christensson, J.......	....... I IC 12,	In	7
Christerson, B........	............ I	In	15
Christiansson, S......	............ I	K	32
Christiernin, Elvira .. .	............ I	E	32
Christoffersson, O.....	............ I	Jo	19
Clason, P............	............ I	Fö	6
Clemedtson, E.......	............ I	H	9
Colleen, P. T........	............ I	E	28
Collett, J............	............ I	H	5
Collin, Karin........	I S 11, Jo 26; II	Fo	5
Collinder. S. T.......	............ I	Jo	26
Conradi, E. G. F.....	............ I	S	27
Corin, G. E. M......	............ I	U	2
Corneliusson, S.......	. I Jo 5, H 26; II	Fo	7
Crafoord, C. G.......	............ I	Fö	7
Crafoord, L..........	............ I	E	14
Cramér, C. H........	............ I	In	12
Croneborg, A. H. F. .	............ I	H	20
Cronmark, J. E. H. ..	............ II	Fo	8

Personregister.

353

Cullberg, C. 0. D.......	......... I	Fi	29
Cullberg, J. 0. ..........		E	27
Curman, J. S...........	I S 15, E	17,	34
Curtman, C. W..........	....... II S 1, In 2
D.
Dagberg, E. 0..........	......... I	In	11
Dahl, C. E. H.......... Dahl, D................		Fi	4
......... 1	E	19
Dahlberg, G.............	......... I	Fi	24
Dahlberg, G. W.........	......... I Fi 3	, 5
Dahlberg, K............	. . I H 8; II	Fi	1
Dahlgren, I.............	......... I	Fi	23
Dahlgren, 1. J. G.......	.. I É 5, In 2,	13,	18
Dahlin, E. H...........	......... II	Fo	5
Dahlman, S. V..........	......... I	IT	1
Dahnberg, E.............		Ju	12
Dahlstedt, R. G. A. .....	......... I	Fi	3
Dahlstrand, S. G. E.....	......... I	Jo	37
Dahlström, A...........	......... I	FI	4
Dahlström, B...........	......... I	E	47
Dahlström, H. A........	......... 1	E	40
Dahlström, J. E.........	......... I	Jo	37
Dahr, E................	......... I	Jo	2
Dahr, K................	......... I	E	12
Dalbeck, N.............	....... I Jo 35,	39
Damm, S. U. T.........	......... 1	Jo	15
Danielsen, N............	....... I H	9,	15
Danielson, B. G. E......	......... I	Fi	24
Dannborg, N. J.........	......... I	Jo	37
Davidsson, Greta........	......... I	E	26
Degerstedt, Hj. .. I Jo 26,	H 9; II Hl, Fo 4	, 5
Dehlgren, S. F..........	......... I	Ju	10
Dellborg, E.............	......... I	H	21
Dennemark, S...........	......... II	U	1
Dickson, J. I. A. (II) . .. Dieden, G..............	......... I	K	3
. I K 10; II	Fo	7
Diedrichs, A. L.........	......... II	Fo	3
Digman, H. M..........	......... I	Fo	1
Dillen, B. 0............	......... II	Fo	7
Dillner, Elisabet........	......... I	In	13
Dillner, H. J............	..... I E 7,	43,	44
Djurson, Vera..........	......... 11	Fo	5
Djurstedt, G............	......... I	Jo	25
Drewitz, R.............	......... I	Jo	31
Diiring, H. I............	......... I	E	32
E.
Ebe, E.................	......... I	Fi	35
Eberhardt, G...........	......... I	In	1
Eberstein, C. H.........	......... I	H	8
Eberstein, G............	......... I	Jll	10
Eckerberg, E. L.........	......... I	Fl	7
Eckerberg, P. A.........	... I E 40,	In	19
Eckerström, L. E.......	......... I	H	27
Edberg, R. F...........	I Ju 1, 26,	In	17
Edén, j. A.............	......... I	K	9
Edenman, R. H. L......		E	40
Edgardh, C. H. H.......	......... I	Fi	27
Edgren, A..............	......... I	K	10
Edlén, B...............	......... I	E	1
Edling, N. G. S.........	......... I	E	36

23 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1

ItiksdagsbcrättcWn.

Edling, N. P. J......	...... I E 49, Jo	31
Edling, S. Å..........	. I Ju 14, 33; II U	2
Edlund, F. G. A......		26
Edlund, K. E. V......	............ I In	20
Edsberg, P. H. G. L. .	. . ........ I Fi 4,	11
Edstam, B. F. O......	............ I Jo	21
Edstam, H...........		17
Edström, Th. G. F. . ..	............ I Jo	25
Eggert, E. A. F.________	............ 11 Ju	1
Ehnbom, G. J. G. _______	........ I Fi 31, E 38
Ehnbom, E. B. A.....	............ I Fi	5
Ehrensvärd, C. A......	............ I Fö	2
Ehrnberg, G. Th......		3
Eidem, E.............		17
Ekberg, K. G.........	............ I K	16
Ekblom, O............	..... I K 16, Jo	37
Ekblom, S............	............ I In	14
Ekbom, C. A. H......	........... I E	14
Ekdahl, A. E. T. (II) .	............ I Jo	18
Ekdahl, C. G.........	.......... I S 21	30
Ekeberg, L. B.......	I Ju 4, 8, 10, 14, 17,	32
Ekelöf, J. A. A. S. . . .	......... I E 12,	42
Ekelöf, P. 0..........		21
Ekemar, K. E........	........... IS	2
Ekendahl, Sigrid H. E.	(II). . I S 12, Fi	33
Eketorp, B...........	............ I FI	16
Eklind, U. C..........		2
Eklund, B. E. H......	........... I Jo	29
Eklund, G. A R......	I Ju 28; II Ju 1, Fo 2
Eklund, J............	........... II Fi	4
Eklöf, G..............	........... I H	26
Ekman, C............	........... I H	4
Ekman, J. I..........	I H 9, 15; II Fo 2	, 7
Ekman, S............	........... I Jo	38
Ekström, B...........	... I Jo 24; II Fo	4
Ekström, T...........	........... IS	24
Ekströmer, L. E. M. ..	........... I E	32
Elfving, G............	............ I Ju	12
Elfving, K. I.........	........... I Fi	37
Eliaeson, Å. T........		15
Eliasson, L...........	....... I Ju 12, E 32
Elldin, FI.............		35
Elliot, C. W..........	........... I K	12
Elliot, K. E..........	... I Jo 35, 39, H	22
Elmér, Å. B. A.......	........... I Fi	24
Elmgren, B. F. (I) . . . .	..... I S 23, E	28
Elmgren, J. K. G.....	........... I E	32
Elmroth, A. E........	........... 1 Jo	37
Elof sson, G. (I).......	........... I Fi	26
Elsin, P.-E...........	........... I Fi	29
Emanuelsson, C. G. . . .	........... I Fö	2
Enderstein, P. E......	... I Jo 37; II Fo	4
Eneborg, H...........	........... I K	10
Engberg, N. F........	........... II Fo	5
Engel, G. A. G.......		5
Engelstedt, E. C. L. . .	........... I K	15
Engfors, B. G. O......		8
Engkvist, O...........	____ I S 1; II Fo	3
Englund, A...........	I Ju 25, Jo 25; II Fo 6
Englund, E. V. (I) .. . .	........... I Fi	24
Englund, Å.......... .		19
Engstrand, A.........	........... III	6
Engström, E. M.......		13
Engström, H. O. T. .. .	........... II Fo	5
Engströmcr, T........	........... I E	48
Engzell, G........I Ju 1, U 2, H 8; 11 In	2
Enhörning, H. A......	........... 1 S	9

354

Riksdag sberättelsen

Enmark, A.............

Enochsson, E. A........

Enström, A.............

Erici, B................

Ericson, F. C. W........

Ericson, H..............

Ericson, J. E. (I).......

Ericson, J. S............

Ericson, S. H:on .......

Ericsson, A. G. E.......

Ericsson, C. E. (I)......

Ericsson, E. (II)........

Ericsson, K. A..........

Ericsson, O.............

Ericsson, Th............

Ericsson, Y. A. R.......

Eriksson, C. A..........

Eriksson, E. G. E. (II)..

........ I In 23

......... I E 36

... I K 10, Jo 26

......... I H 23

I Fö 16, S 18, Fi 27

......... I H 27

.....I E 25, 27, 40

......... I E 28

......... 1 Fö 2

......... I Jo 11

. ... I Jo 4, H 5

......... I Jo 37

......... II U 2

..... I Jo 15, 37

......... I Fi 38

... I Fi 38, Jo 26

......... II Fo 7

I Ju 18, Fi 21, 39,
E 4, In 9

Eriksson, E. H. ...

Eriksson, G.......

Eriksson, G. A. .. .
Eriksson, G. E. .. .
Eriksson, G. T. ...
Eriksson, J. A. . ..
Eriksson, J. B.

Eriksson, K.......

Eriksson, Nancy . .

Erlansson, A......

Ernmark, A. G. . .
Ewerlöf, K. G. (I)

........... I Jo 37

..... I S 17, Jo 24

........... I Ju 9

......... I E 8, 32

____ I Ju 9, 12, S 6

........... IS 31

I Fö 1, Fi 6; II U 1

........... II Fo 5

........... II Fo 4

........... II Fo 5

..... I U 1, Fö 2

Forsman, K. H. G. ...

Forssblad, D.........

Forsselius, E. J. E. . . .

Forssman, P. H.......

Forsström, E. G. A. ...

Frankenberg, E.......

Fransén, H. D........

Franzén, Karin.......

Franzon, F. L. (I)

Fredgardh, F.........

Fredholm, H.........

Fredlund, G..........

Fredrikson, G. R.....

Fredriksson, K.......

Frendin, T...........

Frey, T..............

Freygård, K. G.......

Friberg, K.-E........

Friberger, E. G.......

Frick, B. R..........

von Friesen, O. B. (II)

Frisell, E. G..........

Frisell, G............

Fröberg, J...........

Frölén, S............

Funke, G. W.........

Furuskog, K. J.......

Fåhraeus, R. S.......

Färdig, K.-G.........

Färm, H. G. E. A.....

... I H 7
... IS 14
. I K 12, 29
... I Ju 3
... I E 40
... I E 46
... I H 25
... I Jo 11
I S 28, H 27
... I Jo 24
... I Jo 5
.... 1 H 20

.... I Ju 7
,... I Fi 26
.... I H 10
.... I In 23
.... I E 32

____ I Fi 24

____ I E 12

.. I H 7, 8
. I E 10, 32

____ II Fo 7

____ I H 9

____ I Jo 21

.... I In 2
I E 1, 5, 30
.... I Fi 24

____ I E 10

. ... IH 19
. .. . I E 32

Fagerberg, J. A................... IS 2

Fagerholm, P. H. (II)............. IS 7

Fahlander, N. L.................. I Ju 2

Fahlman, T...................... I S 14

Falck, K. R.................... I E 2, 32

Falk, E. J. L................II S 1, Fo 3

Falla, G. (II)..................... 1 Fi 47

Fallenius, B. A.......... 1 Jo 1, 14, 24, 38

Fallenius, H...................... I H 20

Fast, J. E. G. (II) I Fö 1, 6, In 2, 14; II In 1

Fasth, E. L...................... IS 17

Faust, C. W...................... I Jo 37

Fellenius, V...................... I K 16

Fernqvist, L. G................... IS 5

Fischer, Ida A. E................. IS 14

Fischer, Ingrid................... I E 31

Fjällström, H.................... I Jo 26

Flinck, H. L..................... I E 32

Flink, A......................... I K 10

Flodin, H........................ I Ju 10

Flood, Hulda.................... II Fo 5

Florenius, G. A................... I H 9

Florin, C. R...................... I Jo 35

Flyboo, T........................ I H 19

Flytström, A. Th................. II Fo 4

Folkard von Scherling, F. A. J. I Ju 17; II U 2

Fontell, E........................ IS 8

Form, H. S...................... II Fo 3

Forsberg, A...................... I Jo 26

Forsblom, E...................... I K 11

Forsgren, K.-G................... IS 17

Forslund, J. A. (I)..... I S 15, K 7, Fi 14

Gabrielson, A..................... I H 4

Gabrielson, E. V.................. IS 14

Gabrielson, L. A.................. I Fi 26

Gardham, N. W.................. I Jo 6

Garpe, D. A. J................... I E 7

Garås, P......................... I H 27

Gauffin, A. W. R................. I E 21

de Geer, J. G. G............ I K 27, Fi 26

Geijer, A......................... I Fö 2

Geijer, P. A...................... I H 12

Gejrot, C........................ I H 18

Gemzell, Chr.............. I K 4, 7, Fi 2

Genborg, H. I.................... I K 17

Gerdrup, F. G.................... II In 1

Gerentz, S. T..................... I H 14

Gerhard, I....................... I Jo 5

Giertz, L. M...................... I K 28

Gihl, K. S. T. N.................. I U 3

Gillberg, K. E........... I H 16; II Fo 7

Gillström, A. K. (I).............. I S 7, 34

Giöbel, G........................ I Jo 4

Gjöres, A. (I)............... I H 9, 15, 29

Goldkuhl, A. E................ I In 11, 22

Gonäs, E........................ I S 21

Gorthon, S....................... I H 2

Gottlieb, J. V. C.................. I E 22

Goude, N........................ I H 17

Grabe, A. G................... I H 11, 12

Grahn, E. G.................. I S 7, K 24

Granath, A....................... IS 16

Granér, P. E..................... I E 22

Granholm, J. H................... I E 12

Granlund, S. Å................... I Fi 7

Personregister.

355

Granström, E. A.......		. . I	Jo 23,	26
Grape, A...............			I Ju	10
Green, E...............			I E	33
Gréen, S. G............			I Jo	13
Grewin, J..............			I S	17
Grill, C. L. C. C.........			I K	11
Gripmark, W...........		j ju	9, In	23
Groth, C. E. L..........			I Fö	6
Grym, J. F. (I).........			I S	23
Gränebo, C. P. V. (I) ...		I K 3;	II H	1
Grönlund, C.-E.........			I Fi	33
Grönquist, E. A........			I E	36
Grönvall, C.-G..........			II Fo	7
Grönvall, J. P. U.......			I In	9
Grönwall, T. H. F.......			II U	1
Gudmundsson, D.......			I Jo	17
Gullander, Å...........		I Jo	24, H	9
Gunnars, E............			I In	17
Gunnarsson, G. O. I. ...		... I	E 24,	44
Gustafson, K. Hj. (II) I Jo 8,	35, 37; II Fi	4
Gustafson, T. V.........			I E	30
Gustafsson, D..........			I S	20
Gustafsson, E. A. (II) .. .			I Jo	24
Gustafsson, G..........			I H	18
Gustafsson, Gunvor.....			I S	23
Gustafsson, H..........			I Jo	37
Gustafsson, I. A. S......			I Fö	2
Gustavsson, J. W.......		... I	S 28,	30
Gyllenhaal, C. G........			I H	9
Gynne, N. A. S.........			I In	20
Gynnerstedt, T. V. K. ...			I E	39
Gålsman, Ester.........			II Fo	6
Gårde, H. E. R.........			I Fi	44
Gårdstedt, H. B........		I E	33, H	5
Gärde, A. B............	. I	K 17;	II Fo	1
Gärde, J. N............		I Ju	1, 11,	22
Gärde-Widemar, Ingrid .			I Fi	30
Göranson, K. H........			I K	13
Göransson, H. (I).......		. I Ju 9, E	37
Göthberg, K. J.........			I Fö	15
H.
Haage, E. H..........	I S	10, E	22, In I Ju	19
Haapaniemi, O.........			6
Haara, W..............			I Ju	6
Hackelius, A............		I Fö	8, Jo	3
Hadding, A. R.........		I E	1, 24,	43
Hasggblom, E. E. (II) . .			I Jo	18
Hafström, A. G. G:son ..	. i	S 15;	II Ju	1
Hagander, J. H.........			II Fo	4
Hagander, J. O.........			II Fi	2
Hagardt, S. A. O........		. . I	K 12,	16
Hagberg, A. E........	I ju	13, K	9, Fi	51
Hagberg, E. R. (II) ....		I Ju	1, Fi	24
Hagberg, G............			I H	5
Hagberg, K. H. (II).....		. . . I	Fö 2,	11
Hagbergh, C. E.........			I Ju	19
Ilagberth, N. E.........		... 1	K 9, I Fi	14
Hage, E. A. (I).........			44
Hagelin, N. P. . . IS 10,	16,	In 24;	II In	2
Hagström, B. K. G......			I Ju	11
Hagström, S...........			I Fi	6
Hagström, S. A. H......			II Fo	8
Hagård, S. A. A. (II) . I	S 13, 16, 34, In	11
Hain, R. J. F..........			II Fo	6

Hakeman, Elin................... I In 11

Hall, D. E. (II) .... I Fö 2, Fi 26; II Fi 1

Hall, G. V............... I K 1, 24, H 13

Hall, M.......................... I Ju 17

Hallagård, G. A. (II).............. I Jo 20

Hallén H. M. (II)...... I Ju 5, Fi 9, E 37

Hallenberg, E.................... I Ju 25

Hallgren, H...................... II Fo

Hallgren, R. E................... I K

Hallin, C. E...................... I Fö

Hallnäs, S.............. I Fi 26; II Fo

Hallström, K. E.................. II Fo

Hamilton af Hageby, C. F. H...... I Jo 37

Hammar, L. G. H................. I E 32

Hammarberg, S................... IS

Hammarskjöld, A. P.............. II Fo

Hammarskiöld, S. L..... I Fi 31; II Fo

Hammarskiöld, T. L.............. II U

Hammarskjöld, B. G. Hj. ... I Jo 11, 24, 37

Hammarskjöld, D. H. A. G......... II Fi 1

Hammarsten, E.................. I E

Hamrin, Greta................... I In

Hansén, D....................... I K

Hansen, F. H. R.................. IS

Hansson, G...................... I H

Hansson, H. O. G................. I K

Hansson, N. G. (II)............... I Fi

5
2
1
14
10
16
14

Hansson, N. H........... I E 5, In 11, 18

Hansson, N. O.................... I Fö 2

Hanström, T. V.................. I Fi 13

Harland, E....................... 1 H 2

Hartler, H. M. S.................. I H 24

Hartman, C. O................... I E 37

Hartmann, L............... I Ju 12, S 13

Hartzell, H................ I Ju 25, Fi 52

Hasselvall, K. M.................. I Fö 9

Hassler, N. H. Å.................. I E 49

Hasslöf, O. P. H............ I Ju 29, K 20

Heckscher, G..................... I In 4

Hedar, F. S...................... I E 13

Hedborg, H...................... I Jo 37

Hedefalk, B...................... I K 6

Hedelius, F. E. O................. II Fi 3

Hedenström, C. H................ IS 13

Hedfeldt, N. E............. I Ju 10, S 7

Hedkvist, G...................... IS 18

Hedlund, G. (II) I Ju 25, K 14, Jo 18, H 27, In 1

Hedlund, K. V................... I E 32

Hedlund, V. V. (II) I Ju 15, 18, E 15, Jo 26,

In 23

Hedqvist, P. G................... I E 17

Hedvall, J. G..................... I E 25

Hedvall, J. J..................... I In 20

Heidendahl, N. M................. 1 Jo 22

von Heidenstam, R.............. I H 9, 15

Heiding, G. A. (I)............. I K 13, 29

von Heijne, B.................... I H 27

Heimbtlrger, Karin............... I E 32

von Heland, K. E. H. (I)....... I Fö 2, 11

Helander, D. A. V.............. I E 35, 37

Held, G.......................... I Jo 29

Helgesson, H. I. R................ I K 16

Helgesson, R................... II Fo 6, 7

Heljegård, S. G................... I Jo 37

Helidén, B. E.................... I Fi 4

Helleberg, N..................... I Jo 23

Hellerström, S. C. A............... I E 14

35 6

Riksdagsberättelsen.

Hellgren, R...................... I Jo

Hellman, A...................... II Fo

Hellman, O. A.................... I E

Hellstedt, E. F................... II Fi

Hellstedt, E. S................... IS

Hellsten, S. E.................... I Ju

Hellström, A..................... I Jo

Hellström, B. M.................. I E

Hellström, J. G. L............... I E 5,

Hemberg, G. W................... I Fi

Hemberg, P. J.................... I H

Hemmar, A...................... I H

Hemming-Sjöberg, A........... I Ju 10,

Henkow, K. H................... I Ju

Henning, C. H. H................. I Fö

Henriksson, E. V........... I K 28, Jo

Henriksson, N. T. (II)...... I Fi 50, Jo

Henriksson, T.................... I H

Henriques, E............... II Ju 1, Fo

Herbe, G. H.................. I Jo 21,

Herlitz, G. W..................... I E

Herlitz, N. (I)............. I Ju 30, In

Herlitz, N. A............ I K 9, 14, Jo

Herlitz, N. E..................... I In

Hermansson, C.-H............. I Fi 14,

Hermansson, Ester............... I E

Hermansson, J. A. (Il)...... I Jo 37, H

Hermansson, T................... I S

Hermelin, Honorine............... I E

Hernelius, A..................... I H

Hernlund, C. A. V................ I Jo

Hérnod, T. R.................. II Fo 3,

Herslow, C....................... I H

Hesselbom, K. E. (I).. I Fö 11, K 17, H

Hesselgren, O. G. G............... IS

Hessle, Chr. \V...... I S 15, K 1, Jo 2,

Hessler, J. H. T.................. IS

Hessler, S. H..................... I Ju

Hessner, H. O.................... I Fö

Heuman, M...................... I Ju

Hillbo, A. O...................... I Fi

Hillbom, Karin ................... I E

Hillman, B. A.................... I E

Hindemark, G.................... I Ju

Hirdman, C. G................. I E 20,

Hjelm, L........................ I Fö

Hjelmaeus, H.................... I H

Hjelmqvist, B. O............... I E 20,

Hjolman, T. H. F................. II Fi

Hjort, K.-G. M.............. I K 24, H

von Hofsten, Birgitta............. IJu

von Hofsten, E. A. G........... I S 13,

von Hofsten, E. G. N.............. I Jo

von Hofsten, S. E. C......... I E 16, In

Holm, J......................... I K

Holm, N. F...................... I E

Holm, P............... I S 1, Fi 38, E

Holmberg, A..................... I Fi

Holmberg, G. A.......... I H 7; II Fo

Holmberg, J. H. (II).............. I In

Holmberg, N. G.................. 1 H

Holmbäck, M. B.................. I Jo

Holmbäck, Å. E. V. (I) 1 U 4, E 36; II In

Holmdahl, D. E............ I E

Holmén, F. H.................... IS

Holmer, U........... I In

Holmgren, G.......... I In

Holmgren, H. K. H. I U 4, H 11; II U 1

Holmgren, L..................... I In 25

Holmin, G. H.................... I Fö 2

Holmquist, K................... II Fo 6

Holmstedt, E. W. A............... I K 16

Holmstedt, I..................... I Ju 12

Holmstedt, S. A.................. I Jo 8

Holmström, A.................... I Ju 25

Holmström, S. J. R............... I Jo 33

Hoogland, H..................... II Fo 7

von Horn, G. G:son............... II Fo 7

von Horn, K. R. L. R............. I H 24

von Horn, R. G. F. B.............. I Fö 9

Horney, N....................... I Ju 24

Hosinsky, S...................... I E 32

Huggert, E. W................... I E 12

Hugo, Y......................... I Ju 10

Huldt, Å........................ I H 6

Hult, W. P. A.................... I E 24

Hultén, J. O..................... I E 5

Hultgren, N. J................... I Jo 37

Hultin, S........................ I E 12

Hulting, K. R. G................. II Fo 4

Hultman, G...................... II Fo 6

Hultman, G. A................... I K 2

Hultman, N. A................... I Fi 37

Hultman, P. G................. I S 13, 14

Hultqvist, A. A................... I Fö 15

Hultström, L. A. I................ IS 7

Huss, E......................... I K 11

Hyrenius, H...................... IS 15

Håkansson, J. N.................. I E 32

Hård, A......................... I H 10

Hård af Segerstad, F. A. B......... II Fo 7

Håstad, E. W. (II) I Ju 5,11, S 5, K 16; II Ju 1

Håård, K. H..................... I K 14

Hägglund, J. M................... I E 6

Häggqvist, L..................... I E 36

Häller, L........................ I Jo 5

Hällgren, E. W. (II).............. I K 1

Härén, Y........................ I E 45

Hässelberg, A.................... I Ju 12

Hässler, Ch...................... I Fi 52

Högberg, P. E................. II Fo 2, 7

Höglund, G. Z. K................. I K 16

Högström, G..................... I Jo 5

Höijer, E. J............ I Fi 18, 21, 25, 29

Höi jer, E. W..................... I Jo 14

Höijer, G........................ I Fö 11

Höjer, I......................... I Jo 26

Höjer, J. A................. I Jo 1, In 13

Höjer, K. J...................... IS 13

Höjer, T. A. M................... I E 24

Höjer, T. Signe E..... IS 11, 23; II In 2

Hössjer, G....................... I E 12

Inghe, G........ I Ju 12

Ingvar, S. I...................... I Fi 24

Insulander, E. I.................. I Fö 10

Insulander, H............ I K 16

Isaacsson, A. J........... I In 3

Isoz, N. P. E. ............ I Fi 23

Ivestedt, R...................... I Ju 28

Personregister.

357

Jacobsson, E. E. (II)............. I Ju 7

Jacobsson, G..................... I Jo 19

Jacobsson, M. F.....I Ju 24, E 10, 30, 44, 46,

Jo 37; II S 1

Janson, S.................. I Jo 10, H 17

Jansson, A....................... I Jo 37

Jansson, A...................... I Ju 12

Jansson, B. I. (II) .. I Ju 6, Fö 13, 15, K 24

Jansson, E....................... I Jo 13

Jansson, E....................... I H 23

Jansson, F............... I Jo 15

Jansson, Linnea.................. II Fo 4

Janzon, Karin................... I In 5

Janzon, S........................ I Ju 6

Jarl, F.......................... I Fi 32

Jarnerup, S. E................... II Fi 4

Jelf, O.......................... II Fi 4

Jeppsson, C. H. M............... I E 32

Jeppsson, H. Hj................. I Jo 1

Jerdenius, K. E................ I Fi 31, 46

Jerlov, S........................ I Jo 1

Jerneman, T. G................. I S 4, 13

Joachimsson, N................... I K 13

Johansson, A.................... I Jo 26

Johansson, A.................. I H 9, 15

Johansson, A.................. II Fo 4, 5

Johansson, A. H.........I S 1, 20, 31, K 23

Johansson, A. L............. I Jo 15, 24

Johansson, B............ I H 28; Il Fo 7

Johansson, B. R................. I E 33

Johansson, C. E. (II)............ I Ju 29

Johansson, E.................... I Jo 38

Johansson, Elsa A. (II).......... IS 27

Johansson, E. G................. I E 49

Johansson, F. L. H.............. I E 6

Johansson, G.................... IS 24

Johansson, H.................... IS 17

Johansson, H............ I Jo 5; II Fo 5

Johansson, Helga................ I Fi 21

Johansson, Hertha............... IH 6

Johansson, I. S.................. II Fo 3

Johansson, J. H. (II) .... I Jo 24; II Fo 4

Johansson, J. V.................. I E 44

Johansson, K. A................. I K 17

Johansson, K. A. A.......I Ju 19; II Fo 3

Johansson, N. I. (II)....... I Jo 34, H 11

Johansson, R.........I Jo 24, 37; II Fo 6

Johansson, S. A.................. IS 12

Johansson, S. C.................. I In 16

Johnson, A...................... I S 18

Johnson, Axel Ax:son............ I H 9

Johnsson, B. E. ... I Ju 30, U 2, K 32, Fi 3,

33, E 9, In 13

Johnsson, J. H. (II)............. I E 8

Johnsson, J. W. (II)............. I Ju 18

Johnsson, P. A. (II)....... I K 7, Fi 38

Jonason, S. Å. H................ II U 1

Jondal, B. E.................... I Fö 9

Jonson, B....................... I K 17

Jonsson, B....................... I Ju 9

Jonsson, C....................... I Fo 2

Jonsson, G. A. D. (II) I Ju 13, Fl 27, 49, H 1

Jonsson, E. O................... I Fi 39

Jonsson, E. W. (II).............. IS 29

Jonsson, G...................... I Ju 12

Jonsson, J. N. (I) .... I Jo 4, 10, 26, 37, In 20

Jonsson, J. S. (II)............. I Jo 14, 37

Jonsson, L. J. (II)............... I Jo 25

Jonsson, P. C......... I Fi 26, E 28, Jo 37

Jonzon, Ester................... I E 26

Josefson, P. L. R................ I Ju 15

Josephson, K. O................. I E 32

Josephson, T..................... I K 30

Julin, Gertrud................... I S 12

Junaeus, H. A. G................ IS 17

Jungen, E. B.............. I Fi 29, H 5

Jungner, Ragnhild............... I In 3

Junker, Eva-Gun................ I E 37

Jureen, T........................ I Fö 8

Jäder, H........................ II H 1

Jönsson, Ella.......... I E 32

Jönsson, G..................-.... I Fi 33

Jönsson, N...................... I Jo 37

Jönsson, N. O................... I Ju 21

Jönsson, N. O. (II) .... I Jo 5, 24, 37; II Fo 5
Jönsson, R. W................... I In 11

Kahlin, T........................ I Fi 38

Kahlson, G. S................. I E 1, 10, 46

Kaijser, F....................... I Ju 24

Kalderén, R..................... I H 6

Kalén, O. H..................... I Fi 46

Kalling, B. M. S................. I E 30

Karlberg, Hj..................... II H 1

Karlbom, T. O................... I E 32

Karleby, O.....I Ju 31, Fi 44, H 17; II Fo 5

Karlson, K. G................... I E 12

Karlson, S. G. L............... I K 3, 15

Karlsson, B. E. A. (II)......... 1 Jo 4, 10

Karlsson, G...................... I Jo 6

Karlsson, G...................... I Jo 37

Karlsson, K...................... II Fo 6

Karlsson, K. G. (I) ... I E 32, Jo 37, H 4, 20

Karlsson, K. V. (II)............. IS 14

Karlsson, O. W.......... I H 13; II S 1

Karnell, E. A. G................. II U 1

Kellgren, N...................... I Ju 31

Kempe, F. O. E................. 1 Jo 26

Kempe, G. A. (II)............... I Fi 38

Kewenter; A..................... I Jo 5

Kihlgren, R. W. W:son........... I Ju 26

Kilbom, K........................ I Ju 19

Killander, J..................... I H 20

Kindgren, R..................... II Fo 1

Kivijärvi, O. A.................. I Jo 9

Kjellberg, G. K:son.............. I In 5

Kjellberg, G. S. E................ I E 37

Kjellegård, S. A.................. I Ju 9

Kjellén, T. B...................I Fi 23, 46

Kjellgren, B. S. T................ I E 16

Kjellin, A....................... I In 23

Kjellin, B. T. M.............. I Ju 1, 11

Kjellman, G. H...... I S 18, E 19, Jo 37

Kjellman, L. F................... I E 40

Kjellsson, K. B. N............... II U 2

Kjellström, P. O................. II Fo 6

Kjöllerström, S. G................ I E 24

Klackenberg, O. H............. I Fi 24, 40

Kleman, C. F.................... I Ju 21

Kling, E. H..................... I Jo 15

Klinkcr, K....................... I Jo 13

358

Riksdagsberättelsen.

af Klintberg, R.....	............. I	H	21	Larsson, S. E..............		II In	2
Knös, B. A. 0......	............. I	E	13	Larsson, S. W.............		I S	22
Koch, C. 0.........	............. I	S	14	Larsson, Y. G. R. (II) ... I S 2, K 13, In	14
Kock, C. A. B......	............. I	Ju	29	Laurin, J..................	... I Ju 22,	26
Kock, Karin........	........... I H	16,	21	de Laval, Märta......... I	E 32;	II Fo	5
Kollberg, G. N......	......I Fi 29, H 9, Fo 2	Leander, S.................		I Fö	15
von Konow, U......	............. I	Ju	10	Leche, E. H............. I Ju 22;	II In	2
Kreilger, H.........	............. I	E	19	Leche, H. J...............		I Jo	31
Kristenson, A. V. ...	............. I	E	14	Leffler, S. B...............		I Ju	24
Kristensson, G. F. N.	(II)...... I H	11,	24	Leijon, Märta..............		I E	37
Kugelberg, B.......	............. I	H	9	Leijon, T..................		I K	18
Kugelberg, I. F. R. .	............. I	K	16	Leire, G. J:son............		II Fo	3
Kugelberg, W. B. . . .	........... I S	7,	26	Lemark, C. W. M..........		I E	37
Kull, B.............	............. I	E	9	Lemmel, C. F. R..........		I S	5
Kullgren, V.........	............. II	S	1	Leo, H. V.......... I K 4,	13, E	17, Jo	12
Kuylenstiema, C. W.	U........... I	Fi	51	Levin, H. S...............	... I	Jo 2,	7
Kuylenstierna, G. W.	G........... I	S	15	Levinson, K. S.......I Fö 2,	Jo 37;	II Fo	2
Kvist, S............	............. I	S	14	Lewén-Eliason, Anna-Lisa...		I H	6
Kyling, K. F. F. (II)	.......... I E	22,	32	Lewenhaupt, G. G. G.......	. I Fi 10, H	3
Kållberg, H.........	............. I	K	11	Liander, M. N.............		I E	47
Källenius, S.........	............. 1	S	31	Lichtenstein, A.............	... I	E 5,	14
Källquist, E........	....... I Fö 15,	Fi	16	Liedberg, C. G. (II) . I Fi 38, Jo 24, 34; II Fo 4
Källström, E. J. E.	............. I	E	23	Lilja, G. B.................		I H	7
Källström, K. M. . ..	............. I	Jo	26	Liljeblad, K. R............		I E	30
Kälvesten, Anna-Lisa	....... I Ju 12,	E	32	Liljestrand, G..............		I E	23
Kämpe, Y..........	............. I	Jo	13	Lilliehöök, Eleonore...... I	H 6;	II Fo	3
Köhler, S...........	............. I	In	11	Lind, A...................		II Fo	5
Kördel, E.......I H 9, 16, 20; II H 1,	Fo	2	Lindahl, A.................		I H	12
				Lindahl, B. G..............		I K	11
	L			Lindahl, C.................		I Fi	26
				Lindahl, G. A. R...........		I U	4
Lagergren, A. R.....	.............ii	Fo	6	Lindahl, E.................		I Fi	22
Lagerlöf, N. P......	............. i	Jo	34	Lindahl, H................		I H	21
Lagerström, N......	............. i	Fo	1	Lindahl, L. H. (II)........		I K	27
Lamberth, C. L.....	.............ii	Fo	1	Lindahl, S. A..............		I E	32
Landahl, B.........	............. i	H	3	Lindberg, A................		I H	14
Landberg, E........	............. i	H	9	Lindberg, B. R............		I H	3
Landström, H.......	............. i	S	12	Lindberg, G. A. E. (II) I S 14	H 28;	II Fo	7
Lang, S............	............. i	K	31	Lindberg, E................		I Ju	10
Lange, N. G........	........... 1 Jo 24,	30	Lindberg, E. H. . . . I K 28,	Jo 29,	37, In	17
Lanke, B. T........	........... I Jo	1,	37	Lindberg, H...............		I Ju	9
Lantz, S............	............. I	H	10	Lindberg, K. A............		II Fo	6
Larsen, H. R.......	............. I	Jo	37	Lindberg, P. H............	... I	Fi 1, I Jo	28
Larson, B. G.......	........... I Ju 23,	33	Lindberg, R...............		10
Larson, C. L........	............. I	E	41	Lindberg, S. A.............		I E	32
Larson, E. G.......	............. I	E	12	Lindberg, T................		I Ju	9
Larson, R. C.......	............. II	Fo	3	Lindberger, A..............	... II Fo 4	5
Larsson, A. E......	............. I	Jo	37	Lindbergson, K. A........	. . . I	Fi 8,	43
Larsson, A. O. G. ...	............. I	S	25	Lindblad, C. W............	I S 20, E	25
Larsson, B..........	............. I	Ju	9	Lindblom, E. A. (I)........		I Fi	27
Larsson, B. G. A. ...	............. I Fö 2	Lindblom, Edith...........		I E	25
Larsson, Elsa.......	............. I	Fi	30	Lindblom, H...............		I Ju	28
Larsson, G. I.......	............. 1	E	25	Lindblom, Helena..........		I S	23
Larsson, I..........	............. I	S	13	Lindbom, T. L.............		I E	45
Larsson, K.........	....... I S 18,	Jo	24	Lindbärg, K. E............		I E	16
Larsson, Karin.....	............. I	Fi	24	Linde, A. T................		I In	15
Larsson, K. L.......	..... I Fi 29; II	Fo	4	Lindeberg, E. F. L. . . I S 15,	17, 21	K 6,	19,
Larsson, L..........	............. I	H	8	Fi 25, Jo 21, 37;	Il S	1
Larsson, Lena......	............. I	H	6	Lindell, I.A......... I Ju	30, S	8, Fi	14
Larsson, L. G. E. ...	............ I Jo 2,	37	Lindell, K.................		I H	23
Larsson, M.........	........... IS	18,	33	Linden, G.................		I Ju	19
Larsson, N..........	............. I	Jo	22	Lindencrona, A........... I	K 15;	II U	1
Larsson, N. A. (11) .	............ I	Ju	7	Lindencrona, G...... I Ju 3C	, S 10;	II In	2
Larsson, O..........	............. I	Ju	24	Linderot, S. H. (I).........	I S	5, H	24
Larsson, 0. E.......	............. I	E	21	Lindfors, R................		I H	9
Larsson, S..........		14	Lindforss, K. B. R.........		I E	25
Larsson, S. B. (I) ...	.....I E 19, 29,	43,	44	Lindgren, B. E.............		I S	17

Personregister.

359

Lindgren, G...................... I Fi 22

Lindhagen, A.................... I Ju 23

Lindholm, G. A.................. I Jo 31

Lindholm, P. S. (II)............. I Fi 32

Lindkvist, G. B............ I E 40, Jo 16

Lindmark, G..................... II Fo 7

Lindquist, E..................... I H 21

Lindquist, N. G............ I Fi 22, E 40

Lindqvist, A. A. (II)....... I Fi 9, H 28

Lindqvist, J..................... I K 6

Lindqvist, J. G. S................ I E 40

Lindqvist, J. L............ II Fi 2, Fo 5

Lindqvist, R..................... 1 E 18

Lindqvist, R. H............ I S 14, Fi 31

Lindskog, B. V... I E 30, Jo 26, H 12, 20;

II Fi 3, H 1, Fo 3, 5

Lindskog, H...................II Fo 3, 7

Lindstedt, S................... I Fi 2, 23

Lindström, H.................... IS 16

Lindström, J..................... I H 27

Lindström, J.-G............. I U 1, E 32

Lindström, K. J. O............ II Fo 4, 7

Lindström, M. S................. I E 32

Lindström, S. A..........I Ju 24, Jo 35, 39

Lingman, J...................... IS 22

Linnander, K. G................. I Fi 29

Linnér, S. N................... I Fi 5, 28

Liwendahl, J. R.................. I H 9

Ljung, E........................ I H 6

Ljungberg, H. D................. I E 50

Ljungberg, F. O................. I Fi 52

Ljungberg, H. S.................. 1 K 28

Ljungberg, M. S. (II)............ I H 13

Ljungberger, B. G........I H 7, 8; II Fi 4

Ljungdahl, K.-G.......... I Jo 26; II Fo 6

Ljungdahl, M. J. J.........I E 9, In 11, 17

Ljungdahl, V. S. (I).............. I H 24

Ljunggren, A. A................. I Jo 19

Ljunggren, B. J. O............... I Jo 37

Ljunggren, G.................... I Ju 15

Ljunggren, Margit................ I In 13

Ljunggren, Th................... I K 11

Ljunggren, V.................... II Fo 6

Ljunggren, Å. V................. I E 27

Ljungmark, G.................... I H 19

Ljungqvist, G. N. (II)............ I H 11

Lord, S. H...................... 1 Fo 1

Lovén, P........................ I Jo 19

Luckey, E....................... 1 H 26

Lund, B. A...................... I E 22

Lund, D. G. M.................. II Fo 4

Lund, R. N...................... I Jo 23

Lundberg, A. S.................. I Fi 38

Lundberg, Bertha................ I E 26

Lundberg, C. G.................. I H 17

Lundberg, E. F. .. I Fö 2, Jo 24, H 29: II Fo5

Lundberg, E. J.................. I E 17

Lundberg, H. F. N............... II Fo 5

Lundberg, J. I. (II).............. IS 24

Lundberg, N. R. \V.............. I Fö 2

Lundberg, S. E..........I H 9, 15; II Fi 1

Lundberg, S. G. E............... I E 12

Lundberg, T..................... I K 16

Lundblad, H. R.................. I E 32

Lundblad, N. W............ I Fi 22, H 9

Lundén, L....................... I E 45

Lundevall, F. A. I............... I Fi 49

Lundgren, J. B..........I E 46, Jo 30, 37

Lundgren, P. G.................. I E 14

Lundgren, R..................... I Jo 37

Lundgren, Th..............I H 9; II Fi 1

Lundh, H. T............ I E 18; II In 2

Lundquist, G. A. R.............I In 20, 22

Lundquist, O. R................. II S 1

Lundquist, S. V.................. IS 5

Lundqvist, Hj.................... II Fo 7

Lundqvist, M.................... 1 Ju 9

Lundqvist, R. (I)................ I K 27

Lundvik, V. G........I K 5, Jo 37; II H 1

Lunell, F........................ I Ju 25

Lutteman, Ester................. I E 37

Lutteman, S. E.................. I Fi 30

Lyberg, F....................... I Fi 43

Löfgren, G....................... I E 19

Löfgren, S. A. L................. I Fö 2

Löfgren, T. E.............. I K 12, Jo 37

Löfmark, E. B................... IS 13

Löfstedt, G...................... II H 1

Löfstedt, H. E. H................ I E 24

Löfström, B..................... II Fo 3

Löfström, F............... I Fö 6, In 2

Löfvander, A. (I)................ IS 14

Löfving, J....................... I H 6

Löhr, B. A. H................... I Fi 17

Lönnemark, K. H................ I Jo 10

Lönnerblad, T.................... I E 38

Lönngren, D. R.................. I E 26

Lönnqvist, S. E. V............... I Fi 13

Lönnroth, N. E. M......... I E 24, 32, 40

Löthner, O. A. (I)............... I Ju 22

Lövgren, O. W. (II) ... I Ju 7, Jo 26, 37, H 12

Löwbeer, N. T......... I S 2, E 43, H 2

Lööf, E......................... IS 17

Magnander, E. E. A.............. I Fi 41

Magnusson, E.................... I Ju 13

Magnusson, E. D. E.............. I Fö 7

Magnusson, H. G................. 1 Jo 1

Magnusson, H. T....... I H 8, 29; II H 1

Magnusson, K. H. (II)......... I Jo 2, 20

Magnusson, M.................... I Jo 25

Malcolm, R. A................... I Fö 13

Malm, N........................ I In 25

Malm, N. P...................... I K 6

Malm, N. T. B................... I E 29

Malmberg, H............... I Ju 13, K 13

Malmberg, P. G.................. I E 32

Malmberg, S. L.................. 1 Fi 28

Malmborg, E. V.................. I K 5

von Malmborg, B. F.............. I E 21

af Malmborg, N. M----I Fi 19,21, 27, 32, E 19

Malmborg, O. J. N. (II) ... I K 3, E 29, 32

Malmfors, N. A. E.....I Fi 38, H 29; II H 1

Malmgren, E. F. E............... II Fo 6

Malmgård, M. G. F............... I Fi 51

Malmkvist, E. V......... I K 7, 22, Fi 44

Mannberg, G..................... I H 13

Mannerfclt, A. T. W. A........... I K 24

Mannerfelt, C. E. A. . . I Jo 4, 19, 20, 37, H 18

Manncrskantz, A. F. (I).......... I Fö 13

l Marcus, M............. I Fi 32, 48, In 17

360

Riksdagsberättelsen.

Markelius, S. G.................. X E 21

Marmstål, F..................... IS 17

Martenius, Å. B. A............. I H 16, 22

Martin, K. A. M. J.............. I K 15

Martins, J....................... I H 16

Matérn, E. B. E................. I E 23

von Matern, N................... X K 11

Matts, A. G..................... 11 Fo 5

Mattson, E...................... I H 12

Mattsson, J. G. A................ I E 28

Mattsson, S...................... II S 1

Mattsson, S. A................... I H 13

Mattsson, V. J. (II).............. I K 24

Mattsson-Mårn, L. H............. I Jo 29

Matz, K. S...................... I Ju 24

Maunsbach, A. B................. I In 15

Meidner, R. ... I Ju 24, Fi 14, 38, Jo 33; II Fo 4

Meijer, P. O. B.................. I Fi 29

Meiton, S........................ I K 6

Melén, O. F. R.................. I Fö 6

Melin, J. B. E................... I Jo 14

Mellberg, O...................... I H 6

Mellgren, J. A................... I E 46

Mellquist, K.-E................... I Jo 11

Mellström, H..................... I Ju 28

Millqvist, T. R................... II U 1

Moberg, H. A:son........... I Fö 8, Jo 28

Modig, J......................... I Jo 6

Modig, J. O.......... I Fi 38, H 9, 15, 16

Mogård, J. A. B............. I Fi 29, E 27

Mohlne, G....................... I H 18

Molander, H..................... II Fo 4

Molander, M. E................... I In 2

Molin, E......................... I Jo 5

Molin, F......................... I Fö 6

Montan, K....................... I In 16

Monthan, T. O................... I Fi 1

Montell, J. E. O................ I S 18, 30

Montgomery, Maja............... IS 23

Mosesson, G. A. (II)........ 1 Ju 15, In 1

Mossberg, T. L................... II Fo 5

Munthe, G. L................. I S 24

Munthe, R. E. L................ I In 1, 22

Murray, C. A............... I Fö 9, Jo 31

Murray, C. G. U. M............... I Fö 13

Myrbeck, K. D........ 1 Ju 13, E 6, Jo 30

Myrdal, Alva ........ I S 18, 23, 24, E 32

Myrdal, K. G................... I H 9, 15

Myrgren, H........ I Jo 5, H 26; II Fo 4

Myrgård, A...................... I In 2

Månsson, N. C.................... I Jo 37

Mårtensson, C.................... I Fi 1

Mårtensson, H.................... II Fo 5

Mårtensson, J. W. (II) I K 23, Fi 27, E 35, In 21

Mäler, K. M................ I Jo 26, In 22

Möhlenbrock, S................... I E 41

Möller, B. G............. I In 12

Möller, J......................... I H 6

Möller, K.............. II Fo 4

Möller, N. K. S................... I Fö 2

Möllerström, J................I I< 16, In 12

Mörck, H.......................... I H 20

Nanneson, P. L. ., . I Ju 13, K 14; II Fi 4
Nannleldt, J. A. F................ I E 1

Natt och Dag, B. H............... II In 1

Nauckhoff, S. A. G........ I H 1; II Fo 1

Nelker, H. G.............				I	Fi	24
Nerell, Å. N. J............			. II	Fc	> 6,	7
Nerman, T. (I)...........				I	Ju	23
Nessen, N................				I	s	31
Neumuller, Margareta.....				I	Fo	4
Nevrell, B...............				I	Fi	11
Neymark, N. G. E........			. I	E	32,	40
Nial, S. H................				I	Ju	31
Niklasson, O. S...........				1	s	32
Nilse, H.................				I	E	28
Nilson, Hj. R. (II) I Ju 30, S	. 17	, 30, Fi 3S	1, E	32,
				40,	Jo	10
Nilsson, A. H.............				1	H	27
Nilsson, B. A. (I).........				I	E	20
Nilsson, C. O. (it)........			I S	27,	, K	16
Nilsson, F. W............				I	Jo	13
Nilsson, G...............				I	K	6
Nilsson, G...............				I	Jo	5
Nilsson, G. E. (II)........		I	F.	32,	Jo	4
Nilsson, G. H............	1 Jo	35;	II	Fo	6
Nilsson, G. V. (Il) I Ju 5,	K	3,	, Fi	27	, E	41
Nilsson, H...............				II	Fo	5
Nilsson, Joh. (I)..........				I	Jo	22
Nilsson, M. Hj............				1	Jo	1
Nilsson, N. E.............				I	H	9
Nilsson, N. R.............				I	E	6
Nilsson, O...............				II	S	1
Nilsson, P. M. W.........				I	Fo	1
Nilsson, S. J.............				I	H	1
Nilsson, T. K.............				I	Jo	37
Nilstein, A...............				I	In	13
Nisell, S.................				1	Ju	19
Nitelius, H. V............				I	Fi	50
Niva, J. O...............				I	Jo	9
Norberg, R. E. I Fö 14, S	6,	10	i, Fi	4,	Jo	37
Nordenfalk, ,1.............		1	Ju	10,	Fi	6
Nordenfelt, P.............				I	S	23
Nordenskiöld, O..........				I	H	9
Nordenskjöld, D..........				I	Fö	8
Nordenskjöld, H. J........				I	Ju	15
Nordenstam, B. A.........		I	Ju	24,	Jo	16
Nordfelt, Hj. K. A.......		I	Ju	13,	Jo	17
Nordgren, Olivia L. (II) . . .	I	s	13;	II	Fo	4
Nordholm, G.............				I	H	23
Nordhult, A..............				I	E	32
Nordin, J. V.............		I	Fö	12	, s	14
Nordlander, C. H.........				I	Jo	24
Nordlander, E. O. W......				I	Ju	33
Nordlander, O............				I	E	16
Nordlund, Elsa-Brita.....				I	Ju	9
Nordquist, M.............				I	Jo	25
Nordqvist, B. R. B........				II	Fo	5
Nordqvist, S. F. V........				I	H	24
Nordström, A.......... I	E	14,	; II	Fo	5,	6
Nordström, B. G. L.......				II	Fo	4
Nordström, H. E. (II).....				I	Jo	37
Nordström, J. H. M.......				I	E	23
Nordwall, K. E...........				I	E	12

Nordzell, C. O. J.................. I H 1

Noreen, Ä....................... I E 17

Norén, E. W. (II) . ............... I Jo 37

Norenberg, C. W............... II Fo 4, 7

Norgren, G. A.................. I Fi 10, 45

Norgren, N. O..................... II Fo 6

Personregister.

361

Norin, P...........				8
Norlin, E. H.......			..... I Jo	37
Norling, H.........			..... I K	25
Norman, D. R. (I) ..			..... I In	6
Norman, N.........			..... I In	6
Norman, N. G......			. . . I E 32,	40
Norrblom, J. \V. . . .			..... I H	5
Norrgård, A........			..... I Jo	28
Norrman, E........	I Jo	24,	H 16; II S	1
Norrman, S........			. . . II Fi 3,	4
Norström, K.......			..... I K	16
Norup, B. S. B:son (II) I Jo 3,	14; 11 Fo 4,	7
Norup, Ruth.......			..... I E	26
Nothin, T. K. V. . ..			..... I K	13
Nyberg, J. F.......			..... I H	23
Nyblom, A. E......				4
Nygren, Hildur (II) .			.... I E 2,	32
Nyländer, 0. E.....			I K 15, Jo	37
Nylén, T...........			..... I K	21
Nystedt, S. H. L. ...			..... I Jo	37
Nyström, B. A. E. ..			..... IS	1
Nyström, E........			..... IS	33
Nyström, E. A. R. ..			..... I Jo	26
Nyström, E. V.....			..... I K	16
Nyström, P. E......	I Jo	26;	II Fo 3, 5,	6
Näsgård, B. (I).....			..... I Ju	31
Näslund, P. J. (I) . .			..... I Ju	13
Näsström, E. E. (I) .			I Fi 38, E	32

Olsson, N...................... I Jo 3, 4

Olsson, N. G. T.............. I Fi 33

Olsson, O. L...................... I K 11

Olsson, O. U. B. (I)............... I E 32

Olsson, O. W..................... II Fo 4

Olsson, S. S...................... I E 25

Onsjö, J. (II).................... 1 Fi 24

Oredsson, H. E................... I K 2

Osvald, G........................ I H 18

Osvald, G. S.............. I H 2; II Fo 7

Osvald, Ingrid M. (I).... I S 11, 12, E 26, 32;

II Fo 4

Osvald, O........................ I In 15

Pal ander, T. F............ I Ju 24, K 7, 11

Palm, G......................... I Ju 13

Palme, E. R. C.............. I Fö 8, Fi 31

Palmer, I........................ I S 13

Palmquist, L. P. O..... I Jo 2, 25; II Fo 6

Palmstrand, T. E. H.............. II H 1

Paues, E. W............. I Jo 22; II Fo 3

Pauli, I. H. E. (I)........... I E 18, 24, 32

Pehrson-Bramstorp, A. (II)........ II Fo 4

Pelow, M. E...................... IS 22

Pernell, G. A..................... 1 Jo 7

Perslow, M. S.................... IS 16

Persson, E....................... il Fo 7

Persson, E. A. H.................. Il Fi 4

Persson, F. J. H. (II) I S 13, 21, 32, 34, K 28,

Odelberg, A. A.......	....... I Jo 26,	In	11
Odencrants, J. 0......	............. I	Ju	13
Odhe, K. G. T........	............ I	Fo	1
Odin, M. 0...........	........... I E	10,	46
Odholm, A...........	............ I	Ju	31
Odholm, C. G. A......	............ I	S	14
Odqvist, F. K. G.....	............. I	E	32
Ohlin, B. G. (II)......	............ I	K	5
Ohlin, H............	....... II Fi 4,	Fo	5
Ohlon, S. J. E. (I) . . . .	............ I	E	24
Ohlson, S............	............ I	S	15
Ohlsson, C. E.........	............ I	E	23
Ohlsson, J...........	............ I	Jo	37
Ohlsson, L. G........	............ I	In	23
Ohlsson, W..........	.......... I Jo	15,	37
Oldmark, I...........	............. I	In	15
Olhammar, G. F. N. . .	............ II	Fo	6
Olin, G..............	............. II	Fo	4
Olofsson, A. G........	............ I	Jo	37
Olofsson, J...........	............ I	In	4
Olofsson, A. \V. (II) . .	............ I	S	8
Olovson, 0. E. (II) . . .	............. I	S	14
Olson, H.............	............. I	E	21
Olson, Hj............	............. I	S	28
Olsson, C. F. (II).....	............. I	In	11
Olsson, E............	............. I	Fö	11
Olsson, Erica........	............. II	Fo	6
Olsson, E. H.........	............. I	K	24
Olsson, G. A. (II) . . . .	........ I S 28,	Fi	50
Olsson, Gertrud.....	............. t	S	23
Olsson, IIj..........	............. I	Fo	1
Olsson, I S..........	....... I S 20,	28,	31
Olsson, K. H........	............. I	Jo	33
Olsson, K. J. (I).....	I S 26, Jo 37; II S	1
Olsson, K. M. G.....	............. I	E	32

H 19

Persson, 1.(1)......... I Ju 5, E 32, Jo 29

Persson, K....................... I Jo 37

Persson, K. A.................... I Jo 37

Persson, K. G................... I Ju 2, 22

Persson, N. (II).................. I Fi 11

Persson, N.-A.................... I H 19

Persson, O. A.................... I H 9

Persson, O. F. (II)................ I Fi 11

Persson, P. H. Y.................. I K 6

Persson, Rull J................... I Jo 17

Persson, R. V. (II).......... I Jo 37, H 24

Persson, S....................... I H 1

Persson, S. E.......... IS 28, K 13, Fi 27

Petersson, K. Z................... I Ju 1

Petrelius, B...................... I K 19

Petrén, B. A. S................... I Ju 8

Petrén, T. E. A................... I E 16

Petri, B. A. W................ I H 4, 7, 20

Petri, E. Hj...................... I K 16

Pettersson, A. H.................. I H 5

Pettersson, A. P. (II) I Ju 7, S 23, Fi 9; II

Fo 8

Pettersson, B. T.................. II Fi 4

Pettersson, G..................... I K 18

Pettersson, J. W. (II)............. I In 14

Pettersson, K.................... IS 29

Pettersson, K.................... I H 26

Pettersson, K. G. (II)............. I Ju 31

Pettersson, S. B. A................ I Fö 15

Ploman, K. B.................... IS 22

von Plomgren, C. P. G............. I Ju 19

Pontén, S...................... I K 9, 14

von Porat, S. A................... I Fö 2

Poring, A. A..................... I K 17

Pramer, R. R. V.................. I Fo 1

362

Riksdagsberättelsen.

Prawitz, H. A...........		. . I Fi	22	, H	11
Påhlsson, A. W..........			I	I<	32
Pålsson, F..............		..... I	E	16,	38
Pålsson, P. O...........		.... I	Jo	26,	37
Q.
Quennerstedt, N. H.....			I K 9,	14
Quiding, H. A:son.......			I	K	23
Qvistgaard, J. H.........			II	Fo	3
R.
Rabe, J. J..............			I	E	45
Radhe, S. A.............			I	In	18
Ragnå, N...............			I	H	6
Ralf, E. C...............			1	E	45
Ramberg, J.............			1	In	25
Ranäng, F. E. V.........			I	E	10
Rapp, F................			I	K	12
Rapp, Y................			I	K	5
Rappe, N. J.............			I	Ju	22
Rausing, A. R...........			I	K	11
Rehn, L. G..............			I	S	18
Rehnberg, B............			I	S	18
Restad, E. H............			I	In	12
Reuterskiöld, B. H. C. . . .			II	Fo	3
Reuterskiöld, D..........			I	H	19
Reuterskiöld, H. F.......		..... I	H	14,	28
Rexed, B. A.............		..... I	E	10,	46
Riben, K. O.............			I	Ju	21
Rickander, T. K.........			I	Fi	12
Rimby, Hj..............			K	12,	16
Ringborg, H. G..........	I	Jo 24;	II	Fo	4
Ringenson, C. T. S.......			I	S	4
Ringenson, K. E.........			I	E	32
Rising, P. G. A..........			I	Ju	1
Rodhe, C. O. W.........			I	E	24
Rodhe, S. O............	I	Ju 24,	Jo	34,	37
Rogberg, N. O. L........		I H 9;	II	Fo	2
Romanus, S. E..........			I	In	1
Romberg, A. C. T........			I	Jo	2
Romberg, Karin.........		..... I	E	11,	16
Romberg, N. W. A... IS 23.	, E 16,	48,	Fo	1
Romdahl, A. L..........			I	E	21
Ronner, G..............			I	Ju	12
Rooth, I................			I	Fi	26
Rooth, J. H.............			I	In	17
Rosberg, K.............			I	E	2
von Rosen, E. S.........			I	In	16
von Rosen, F. W. F. G.-G.	B.	R. E..	I	H	8
Rosén, Göta M...........		.... I	Ju	12,	33
Rosén, N. G. K. G........		. . I E	42,	H	25
Rosenberg, G. D.........			I	E	28
Rosqvist, T. E...........			I	In	24
Rossholm, J. H..........			I	Fo	1
Rubarth, K. S...........			I	Fi	37
Rubbestad, A. L. (II) . ...		.. I Fi	11.	, E	35
Rudebeck, J. S..........			I	E	5
Rudenstam, G. N........			I	S	27
Rudhe, E. H............			I	Jo	17
Ruist, G. F.............			I	Fi	2
Rundlöv, E.............			II	Fo	4
Rune, I. F..............		. I Fö	12,	Fi	1
Runemark, P. S.........			I Fi	5
Runnström, J. A. M......			I	E	1
Runnström, S...........			I	H	26

Rusck, J. Å.............. I Ju 7, 21, K 6

Rybeck, E....................... II Fi 4

Ryd, S. H....................... I Fö 15

Rydbeck, O. E. H................ I E 12

Ryde, B. H...................... I Jo 34

Rydh, Hanna.................... IS 11

Ry lan der, A. O. E. (II) .... I K 29, Fi 9, 29

Rylander, C. G................... I K 16

Rlilcker, A....................... IS 18

Råberg, E.................. I Ju 12, E 31

Rönn-Christiansson, Solveig (II) .... I E 28

Sachs, R......................... I H 9

Saemund, A. G. .. IS 14, 17, H 23; II S 1

Sahlin, G................... I Ju 28, Jo 24

Sahlin, M........................ I In 6

Sahlin, O........................ IS 19

Sahlin, O. E...................... I Fi 26

Sahlin, S. E. G................. I H 15, 24

Sallnäs, S. H..................... I E 32

Salomonsson, C. S. R.............. I K 29

Samuelsson, Ingrid............... 1 H 26

Sandberg, A. G. N................ I Jo 31

Sandberg, G. T. B................ 1 E 31

Sandberg, O. E. (II)..... I Fi 50, Jo 26, 37

Sandberg-Norrlander, Alva........ I E 45

af Sandeberg, G. N. V............. I E 42

Sandén, J. E. (I)................. I In 12

Sander, T. A. O................... I Jo 37

Sandler, R. J. (I)........... I Jo 37, In 1

Sandrén, J....................... IS 18

Sandström, A. E. F. I S 15, In 17; II U 1

Sandström, B............... I K 10, Jo 26

Sandström, G..................... I H 10

Sandström, K. E. O............... I Jo 9

Sandström, K. G. A............... I Fi 22

Sandström, K. H................. I K 7

Santesson, P. V................... II U 2

Sauber, K........................ I H 8

Schager, N....................... II Fo 6

Schalling, E. H................... I E 3

Scheutz, C. I..................... I H 19

Scheutz, Elsa.................... I E 37

Schildt, G........................ I Fö 5

Schirén, G. U.............. I Ju 25, I Jo 6

Schleimann-Jansson, C. A.......... I Fö 7

Schlyter, K. J. D. (I) .............. I Ju 9

Schmidt, C. S:son................. II Fo 5

Schmidt, F. F............... I Ju 28, Fi 14

Schmidt, T. A.................... I E 36

Schjånberg, C. E. B............... I E 30

Schroff, R....................... I H 9

Schubert, O. O................... I In 13

von Schultz, F. R. Å............. I Ju 13

Schötz, E........................ I K 22

Schwartz, S. G............... I Fi 32, H 9

von Schwerin, W................. I Fi 32

Sebelius, H. L.................... I Jo 12

Sedström, E. F. D................ I E 32

Sefve, S. 1. (II)............. I Fi 24, In 1

Sefve, S. S. (II).......... I E 5, 11, 20, 32

Segerstedt, T................. I Ju 23, Fi 24

Segrell, K. G..................... I Fö 2

Sehlstedt, O...................... I Ju 12

Senander, K. E. W. (II)........... I Ju 5

Personregister.

363

Setréus, M....................... I H 23

Settergren, G.............. I H 9; II Fo 3

Severin, E. J. (II)........ I Fo 1; II Fo 6

Severin, F. (II)................... I Fi 26

Siegbahn, K. M. G............... I E 1, 30

Siewers, O....................... I E 46

Silfverberg, K. J. A............... I Fö 2

Siljeström, G..................... I Ju 10

Silow, Signe..................... I H 17

Simonsson, N. V.................. I Fi 27

Simonsson, Y. A.................. I K 11

Sivert, E. D.............. I Fi 49; II Fi 3

Sjunnesson, N.................... 1 In 11

Sjölander, E............. I Jo 24; II Fo 4

Sjöberg, E. A................... I K 5, 11

Sjöberg, E. K. T.................. I E 37

Sjöberg, T....................... I E 26

Sjöborg, A. E. M.................. I U 3

Sjöborg, N. E................... I Jo 3, 14

Sjödahl, H. L. E. (I) I Fi 7, 13, 50, E 32, In 14

Sjödén, O. B..................... I In 3

Sjögren, E...................... I H 9, 15

Sjögren, K. E....... I S 17, Jo 24; II H 1

Sjögren, S. J..................... I H 26

Sjöholm, B. E.................... IS 8

Sjöholm, K. Hj.............. I S 14, Jo 26

Sjöholm, S....................... I Jo 5

Sjölund, E. O.................. I Jo 26, 37

Sjöman, E....................... I H 20

Sjöstedt, C. E.................... I E 11

Sjöstrand, Helga................. I E 20

Sjöström, I. B. N................. I Fi 51

Sjöström-Bengtsson, Anna (I) . I E 32, In 3

Skantze, L. O. H. (II)............. I H 24

Skiöld, E. R...................... I Fi 40

Skjöld, H........................ IS 24

Skogh, S. A..................... I S 15, 16

Skoglund, E.................. I S 24, E 32

Skoglund, G. T. (II) . I Ju 21, Jo 2, 7, H 13

Skoglund, H. L................. I E 15, 36

Skoglund, J. M. (II).............. IS 13

Skogman, H...................... I U 4

Sköld, J. A. J. O.................. I E 21

Smedberg, Anna-Lisa............. I E 26

Smedberg, M. A. R................ I Fi 52

Smedman, G..................... I K 19

Sohlman, R...................... I H 17

Sohlman, S. R:son................ II Fo 3

Sollander, E. R................... I Fi 23

Soop, E.......................... I In 11

Spens, E. W...................... I Jo 35

Spetz, G......................... I Jo 37

Spongenberg, O................... II Fo 5

Staaf, S.......................... IH 6

Stade, K. Y...................... I Fö 6

Stat, N. O. P..................... 1 E 13

Stattin, J. R..................... I Jo 37

Starland, H...................... IS 14

Steen, S. O....................... I E 12

Stelling, P. O..................... I E 30

Sten, H. (I).............. I S 13, 19, Jo 26

Stenberg, S. K.................... I K 1

Stenberg, H...................... I H 20

Stensgård, A. A. H. I Ju 19, Jo 24, 33, H 9;

II Fi 4

Stensgård, W. T. M............... I Jo 37

Stenvinkel, E. G. I................ I E 32

Sterky, H. K. A.................. I E 30

Sterner, R..................... 1 H 12, 16

Stidner, M....................... I Jo 5

Stiernstedt, G.................... I H 9

Stiernström, M. B. O.............. I In 21

Stjernberg, S. T............. I Fi 26, Jo 20

von Stockenström, B. H........... I Jo 8

Stolpe, H........................ I Ju 28

Stoltz, C.-A...................... I K 31

Strahl, I......................... I Ju 9

Strand, A. W. (I) 1 Fi 22, Jo 20, H 9,24; II Fi 4

Strandberg, E.................... IS 17

Stränge, B. M. G.................. II In 2

Streyffert, K. T.................. I K 9, 14

Stridsberg, E. R.................. I Fö 11

Strindlund, G.................... II Fi 4

Strokirk, E.................. I K 17, H 18

Ström, E. T. H............ I Fö 2, Fi 4, 42

Ström, G........................ 1 In 11

Ström, G. T. W................... IS 22

Ström, K. \V..................... I Fi 24

Ström, N........................ I S 18

Ström, T. V...................... I E 37

Strömbeck, J. P.............. I E 5, 16, 48

Strömberg, A. E.................. IS 22

Strömberg, O. A. E.......... I Fö 1, S 22

Strömberg, Å..................... I H 14

Strömbäck, C..................... I Jo 25

Styrud, S. G..................... I Fi 21

Ståhl, D. E. (II).................. I Fi 35

Ståhlberg, H..................... I Jo 37

Ståhle, A. N. O. K. I Jo 5, H 29; II Fo 2, 7

Sundahl, P. E............. I Ju 24, E 19

Sundberg, C. G.................. I K 7

Sundberg, H. (I)................. I Jo 37

Sundberg, H. G. F............... I E 27

Sundberg, N. E. L............... I In 20

Sundberg, R. A.................. I Jo 6

Sundelin, G. V. (I)............... I Jo 18

Sundelin, H...................... I Jo 22

Sundeil, O. E................... I Ju 1

Sundén, O. R.............. I Fi 7, E 1

Sundfeldt, B..................... II Fo 3

Sundfeldt, R..................... II Fo 6

Sundfeldt, S.-A................... I E 28

Sundin, T....................... I E 32

Sundin, T. W.................... I K 10

Sundström, C.-E.................. I Fi 13

Sundström, E..................... I Ju 12

Sundström, E. V.....I Ju 24, K 19, 26, Fo 2

Sundström, N. \V. (II) ..IS 25, Fi 7, E 45

Sunnerfelt, B. G................. I E 27

Suwe, E. G...................... I Fö 4

Svahn, O. E..................... IS 22

Svantesson, N.................... I Jo 37

Svartz-Malmberg, Nanna.......... I E 14

Svedelius, E..................... IS 15

Svedberg, A. L. (I).............. I Jo 37

Svedberg, E..................... I H 6

Svedberg, Ellen (II).............. I E 37

Svedberg, T...................... 1 E 30

Svegart, H. L.................... 1 J° 1

Svennberg, T.............I K 11, 18, H 5

Svennilson, S. I. . . I Fi 35, 38, E 8, Jo 24, 26,

H 27

Svenonius, K.-H. E............... I E 33

Svensson, D....... I K 6, Jo 22; II Fo 4

364

Riksdag sberättelsen

Svensson, G. Hj. (II). I S 7, E 6, 24, Jo

Svensson, Gärda (I).....I S 5, 23; II Fo

Svensson, H. G. I................ II Fo

Svensson, J...................... I H

Svensson, J. S................... I K

Svensson, K. O.................. I Jo

Svensson. P. G. A. (II)........... I Jo

Svensson, S. E................... II In

Svensson, S. O................... IS

Svensson, T. V................... I E

Svensson, Valborg................ I Fi

Svensson, W. (II)........ I Fi 24, Jo 15,

Sverne, E. V................ I Fi 23, Jo

Svärdström, K. F................ I Jo

Swanstein, S. N. S............... I Jo

Swartling, A. E. V.......... I Fi 16, 27,

Swedberg, B. B. H............... I Fö

Swedberg, E. A.................. I E

Swedborg, E.................. I Jo 5,

Swedenborg, G. B. V. E.......... I Fi

Swedenborg, J. E................ I E

Swensson, B. O. T............... I Fi

von Sydow, Chr.............. I Ju 24, H

von Sydow, C. F. C. H........... I E

von Sydow, G..............I Ju 28, In

Sylwan, A....................... I Ju

Sylwan, E. C.................. I K 10,

Sylwan, N. E.................... I K

Sälllors, C. T...............I Fö 11, K

Söderberg, E..................... II Fo

Söderberg, G..................... I Fö

Söderbom, Å. H................. I Fö

Söderbäck, C. F.............I S 14, H

Södergren, J. R. A............... I K

Söderhjelm, S. F. B.............. I Jo

Söderling, E. G.................. I K

Söderlund, E. F.................. I E

Söderlund, E. G.................. 1 Ju

Söderlund, G.............. I H 9; II Fi

Söderman, H..................... I In

Södermark, S.................... I S

Söderqvist, C.............. I S 18, In

Söderqvist, G. G. F........ I E 33, Jo

Söderqvist, J..................... I Jo

Söderström, O. A. V.. I Jo 24, 30, 33; II Fo

Sölvén, K. O. A............ I S 13, H

Söre, A....................... I H 2,

Tamm, C. G. L. H............. I Fi 16,

Tammelin, N. E.................. I In

Tammelin, P. A. V............... I Fi

Tegendal, O. E.................. IS

Tegner, G........... I S 23, K 23, Fo

Tegvall, 0....................... 1 H

Telenius, S. F.................... II In

Tengelin, Å. E................... I E

Tengrud, H...................... I In

Tengvik, N...................... IS

Ternblad, H. L.................. I E

Terner, J. E..................... I Fö

Ternström, O. A................. I E

Tesch, N........................ I E

Tham, W........................ I E

Thapper, G. F. (II).....I S 5, Fi 11, 14,

Thedin, N....................... IS

iiiviauugi, xix. .. Theorell, A. H. T. .		n Jo	3
Thiis, H...........		E	17
Thomasson, O......		Jo	37
Thomé, K. E......		Jo	3
Thomson, A. N. . . .	I S 4, 7, 20, 33,	Fi	OO CO
	E 8, Jo	13,	37
Thomson, Lisa.....		In	13
Thorbjörnsson, G. . .		Jo	6
Thorburn, B.......		K	15
Thorelli, H........		S	18
Thorin, E. L.......		E	32
Thorsell, K. A.....		K	25
Thorson, G. A.....		E	31
Thott, A..........		In	16
Throne-Holst, H. ...		Fo	5
Thulin, E. E:son ...	.............. I	Fi	7
Thulin, G. G.......		Jo	2
Thulin, G. Å. L. ...	.... I S 8, H 1; II	In	2
Thun, F. W. (I) ...		In	14
Thunborg, F.......	........ I Jo 31,	Fo	1
Thunborg, T. F. ...		S	26
Thurén, C. C. O. . .	............. I	Ju	9
Thuresson, E.......		18,	26
Thylin, H.........		In	4
Thörnberg, E......		S	24
Thörnell, O. G.....		Fö	5
Tigerschiöld, K. M.	............. II	Fo	6
Tilländer, T........		Jo	26
Tiselius, A. W. K. .		1,	24
Tjällgren, O. L. (I)	........... I Jo 26,	37
Tobé, E. I.........		Jo	37
Tofft, K...........		H	28
Tolstoy, N.........		Fo	4
Topelius, G. Z.....	...........I U 1,	E	46
Torell, H. O.......		Fö	8
Tomegård, O. S. ...	.............. I	Jo	37
Torstensson, G.....		Fi	32
Tottie, A. V. R. . . .		In	21
Trolle, C. R.......		Fo	7
Träpja, S. J. F. . . .	.............. I	Jo	37
Tunberg, S. A. D. .	............. I	E	1
Tunhammar, E.....	......... I S 21,	Fi	38
Tånneryd, S. A. S. .		K	24
Törngren, C. E. G. .	............ I S	2,	30
Törnkvist, A. Å:son (II).......... I	Fö	2
Törnqvist, G.......		Fi	2
Tönrqvist, G. B. . . .		K	6
Törnqvist, K. G. G.	............ I E	25,	32
	U.
Uddenberg, R. F. ...	............. I	H	4
Uggla, C. A........		H	25
Ulf, B. L..........	............ I K	2,	27
Ulne, J. O..........		In	8
Unger, B. B.........	...... I K 8; II	Fo	8
Upmark, E. G. J. I Ju 7, K 6, Jo 23; II Fo	6
Utbult, K. B. (II) I K 1, 20, Jo 7; Il	Fo	4
Utterström, C......	............ I H	8,	16
	V.
Vahlberg, G. E. I S	14, 26, Fi 38, H	9,	15;
	II Fo	3,	5
Vahlquist, B. C.....	............. I	E	5
Velander, C. G. (I) ..	..... I Fi 9, 11,	Jo	26

Personregister.

365

Velander, J...................... I Jo 26

Velander, S...................... I E 19

Velander, S. G.................... I E 42

Vigelsbo, S. J. (II)...........*. I Fi 38, 50

Viklund, K. G.................... I In 18

Vilhelmsson, E. E................. I S 27

Vinell, K. T. .. I H 7, 8, 9, 15, 20; Il H 1

Virdesten, F. E. H................ 1 E 33

Virgin, Ebba..................... I E 26

Vogel, L. V...................... I H 3

Vogel, L. W.................... I S 10, 12

Västberg, Disa (II)............... II S 1

Wadén, I. P. J................... 1 Fö 10

Wadenius, S. R................... I Ju 1

Waern, B........................ II Fo 7

Wagnsson, R. (I)......... I E 29, 32, In 25

Wahlberg, E. G. A............... I S 10, 16

Wahlberg, G...................... I H 16

Wahlbäck, J. M.................. 1 In 18

Wahlbärj, J. S.................... IS 34

Wahlgren, Å..................... I K 18

Wahlstedt, G. V. R..... 1 Fi 32; II Fo 6, 7

Wahlström, K.-O...... I S 10, 16, 26, In 24

Wahlund, S. G. W. (I)......... I E 2, 5, 32

Waldenström, J. G................ 1 E 5

Waldenström, M. E............... I Fi 14

Wale, H......................... IS 17

Walin, A. G............. I Ju 4, 14, 21, 32

Wallander, S..................... 1 S 1, 31

Wallberg, C. E. F.......... I H 8; II Fi 1

Wallén, O. A..................... IS 13

Wallenberg, G. O................. I K 16

Wallenberg, J.................... I Fö 2

Wallenberg, M................... I H 9, 15

Wallentheim, Annie............... IS 11

Wallentheim, A. V. (II) I S 2,16, E 20, 32, In 4

Waller, I....................... I E 30, 42

Waller, P........................ II Fo 7

Waller, S........................ IS 2

Waller, T........................ I Jo 20

Wallgren, A. J.................... I E 10

Wallin, J. V...................... II Fo 6

Wallner, K. O. G.......			I	s	19
Wangson, O. R.........	..... 1	Ju	12	, S	13
Ward, K. S. V. (II).....	. . I K	13;	II	Fo	8
Wassberg, N. F. P......			I	Jo	11
Wassén, K. E..........			I	K	16
Wasteson, S. A. F.......			I	Fi	30
Wedén, S..............			I	Fi	14
Wedlund, K. E.........			I	E	22
Wehlin, S..............			I	H	26
Wehtje, E. J. (I).......	. . 1 Jo	24;	II	Fo	3
Wehtje, W.............			II	Fo	1
Weibull, C. H. J........		. i	E	10,	46
Weibull, N. R. M.......			I	Jo	28
Weijne, J. J. E.........			I	E	32
Wejke, G. W...........		. . 1	In 9,	22
Wejle, C. G............			I	E	4
Welander, L. A. E......			n	In	1
Welin-Berger, J. A. E. .			i	s	14
Wetidin, B............			i	E	28

Wennerberg, S. G................. 1 Ju 13

Werner, O. E. (II) I Ju 1, Fi 22, E 45, Jo 37

Wernstedt, C. M.................. I E 12

Wernstedt, S..................... I In 13

Wesslén, G.............. 1 Jo 25; II Fo 6

Westberg, B...................... I Jo 37

Westerberg, M. O. .............. I Jo 26

Westerberg, P. O................. II Fo 7

Westerberg, S. A:son ............. II Fo 3

Westerdahl, R. H. L.............. 1 Jo 37

Westerlind, E. A.................. I Fi 26

Westerlund, O.................... Il Fo 3

Westerlund, P. O................. I Jo 26

Westgren, A. F................... I E 1

Westholm, S..................... IS 1

Westholm, D. A.................. 1 E 34

Westling, E. A. I K 22, Fi 21, E 35, Jo 37, In 21

Westling, O...................... I H 27

Westling, P. W. N................ I Fi 27

Westman, K. J. A................ I Jo 35

Westrell, C. F.......-............ I H 1

Westring, L...................... I Fö 1

Wetter, E. (I)................... I H 4, 20

Wetter, F........................ I Ju 8

Wetterberg, S.................... I Jo 13

Wettergren, K. E. W. F........... I E 21

Wetterhall, H. C. B...... I Ju 13, 24, Jo 9

Wetterlind, Å. J.. I E 25, H 9, 15; II Fi 1

Wetterling, G. M............ I Ju 24, K 31

White, J. G...................... I In 22

Whitelield, N. L. H............... I Fi 45

Wiberg, H. Elisabeth............. IS 29

Wiberg, J. Å. T. (II)......... I Fi 14, E 21

Wibom, T........................ II Fo 6

Wiborgh, H. G.................... I Fo 1

Wictorson, K.-E.................. I In 11

Widell, C. G...................... II Fo 4

Widerberg, H. E. O............... I Jo 2

Widlund, S. O.................... I Fi 12

Widmark, G. F. S............. I S 5, K 3

Widner, G. V. (I)................. I Jo 37

Widström, C. F................... IS 25

Wieslander, I. L.................. I In 20

Wigelius, A...................... I Jo 38

Wigert, A. G. A...... I S 2, Fi 49; II Fi 2

Wigforss, F. J. M................. I E 32

Wigren, G....................... I Jo 26

Wihlborg, E...................... 1 S 28

Wijkander, R. T.................. II Fo 7

Wijkander, Th.................... IH 4

Wijnbladh, C. M. E.............. I Ju 3, 19

Wijnbladh, T. O. R............... I K 27

Wikander, H. Chr. I Ju 17, 27, K 21; II Ju 1

Wikander, N..................... I Fö 3

Wikberg, S....................... I E 2

Wikblad, Å. H................... I E 16

Wikholm, N. V................... I In 17

Wiklund, Gertrud K....... I S 11; II Fo 4

Wiklund, H. O. E............... I Ju 1, 22

Wiklund, H. W................... 1 E 25

Wiklund, Signild................. I E 26

Wiklund, S. A. D................. I In 20

Wiklund, T. K. E................. I Fö 2

Wikström, N. K.................. I E 28

Wilhelmsson, E................... I H 9

Wilhelmsson, E. A................ I Ju 22

Willny, H........................ IH 17

366

Riksdag sberättelsen,

Wilund, A. O...........			I	E	23
Wiman, O.............			II	In	2
Winberg, A. H.........			I	K	15
Winbladh, A. Th........			I	Jo	25
Wingborg, A. H. B......			I	Jo	1
Wingård, E............		16;	II	Fi	2
Winroth, C.............			I	Ju	28
Winroth, Gunnel.......			I	H	19
Winroth, Ch............			I	Jo	29
Wirgin, N. A. C.........			I	E	20
Wirseen, Å.............			I	K	28
Wistrand, A. D. H......	...... 1	: Fi	1,	In	12
Wistrand, K. K:son (I) I	[ Ju 31,	Fi	48,	, E	24
Witting, N. O..........			I	E	40
Wittrock, K. J. P.......			I	Fö	4
Wixell, N. F...........			I	Jo	4
Wohlin, E.............			I	H	18
Wohlin, T. H...........			I	E	35
Wold, H. O. A..........			I	K	16
Wold, S. G.............			I	K	2
Wolontis, S.............			E	5,	24

Woxén, R............. I Fi 21, E 19, H 25

Wretling, K...................... I K 31

Wulff, K. E.............. I Fi 26; II Fi 4

Wåhlstedt, B..................... II Fo 5

Wärn, G......................... I Ju 25

Wärn, T......................... I Fi 26

Ygberg, N. H.................... I K 16

Yllner, C. A. T................... IS 14

Yngström, N. G.................. I Fö 7

Ysander, D. T.................... I E 15

Ytterborn, G. R......I S 15, 32, Jo 24, 37

Zander, Å. G. V.............

Zeilon, N. O.................

Zetterberg, G. L.............

Zetterberg, K. Å. H..........

Zetterquist, A. F.............

Zickerman, S. O. G. ..........

Zimdahl, H.................

Zotterman, J. A.............

von Zweigbergk, Å. C........

..... I H 7

..... I E 42

..... I K 28

..... I E 49

..... I H 3

..... I IC 6

I E 17, 19, 32

..... I Fi 26

I Ju 16, H 25

Å.

Åberg, A. R. E................... I Fö 10

Åberg, E. V. R................... I E 15

Åberg, H........................ I K 19

Åberg, K........................ I Fi 38

Åberg, T. G.................... I E 20, 32

Åfors, E......................... I H 19

Ågren, E. O. T................... I Ju 29

Ågren, P. S. A.................... I E 32

Ågren, T......................... I K 20

Åhmansson, N. C. E...... I Jo 26; II Fo 2

Åhrén, U............ I Ju 24, S 1, 2, K 23

Åhsberg, G. B. V................. I K 25

Åkerberg, B...................... i e 7

Åkerberg, P. E. H................ I Jo 26

Åkerman, B. W.................. i s 28

Åkerman, E. Å................ I Jo 14, 22

Åkerman-Johansson, Brita . I S 11, 24, E 32

Åkerström, E. O.................. I K 29

Åkesson, A. O.................... I Fi 7

Åkesson, N. O.............. I Ju 30, In 14

Åkesson, N. O. T................ I Jo 8, 11

Åkesson, O. A.................... I H 23

Ålund, H........................ I Jo 25

Åman, A........................ I Jo 26

Åman, O. V. (I).................. IH 11

Åman, V........................ I Ju 30

Åmark, C. E..................... I In 20

Åmark, S. O. F....... I K 23, Fi 21, In 21

Åsbrink, P. V................ I S 25, E 32

Åselius, K. Hj.................... IS 26

Åslund, L. P..................... II Fo 4

Åstrand, R. S.................... I E 32

Ä.

Älmeby, H.............. I H 10; II Fo 5

Ärnfast, F. H.................... II U 1

Ö.

Öberg, Märta (II).....	........ I S 5, Fi	24
öbrink, J. H.........	........ I S 14, H	14
ödeen, S. A. E........	----- I Fö 7, 8, Fi	4
Öhman, B...........		47
öhman, H. G........		20
öhman, L. G. (I).....		50
Öhman, Rodny......	............ II Fo	5
öman, I.............		14
Öman, S.............		28
Önnesjö, K.-E. A.....	............ I K	14
örbom, A............		31
Örbom, K.-A.........		8
Örne, A. E...........	............ I Fi	9
örtengren, S. O........	............ IS	6
Östberg, Amanda......		6
Östberg, L. F. P.......	............ IS	15
öster, M. N...........		22
Österdahl, P. G. V.....	.... I In 7; II In	2
östergren, T. R. S.....	............ IS	14
östlind, A. J..........		13
Östlund, C............		19
Östlund, J............		31
östman, F. O.........		23
Östman, O............		30
östrand, D. O........	.... I S 13; II Fo	2

Sakregister.

367

Sakregister till kommittéer och sakkunniga samt
centrala krisorgan.

Aktiebolag. Se Vinstmedel.
Alkoholistvårdsutredning: 1946 års . I In: 20
Allmänna handlingar: sakk. för utredn.
rör. tillämpningen av 1937 års
lagstiftning om allmänna handlingars
offentlighet (1943 års sekretessutredning)
.................. 1 Ju: 11

Allmänna läroverk. Se Läroverk.
Allmänningsskogar. Se Håradsallmånningar.

Apotekare. Se Farmaceututbildningssakkunniga.

Arbetarskyddskommitté: 1938 års ... IS: 14

Arbetsföra. Se Partiellt arbetsföra.

Arbetsledareutredningen:........... 1 Fi: 43

Arbetslöshetsförsäkring: sakk. för utredn.
betr. erforderliga åtgärder vid
överflyttning från socialstyrelsen
till statens arbetsmarknadskommission
av ärenden rör......... IS: 4

Arbetsmarknadsfrågor. Se bl. a. Egnahem
och Utländsk arbetskraft.
Arbetsmarknadskommission: statens II S: 1

Arbetsmarknadsorgan: utredn. rör.

ett centralt.................... IS: 7

Arbetstidsreglering: arbetstidskom mittén

för kust- och gränsbevakningen
........................ I Fi: 1

— översyn av gällande bestämmelser
om arbetstid m. m. för försvarets

civila icke-ordinarie personal .... I Fö: 12

— arbetstidsutredningen.......... IS: 27

Se även Tågfärjor.

Arkivkommitté: försvarets......... I Fö: 10

Arkivsakkunniga: 1940 års........ I E; 13

Arrende. Se Ecklesiastika löneboställen.

Atomkommiitén:.................. I E: 30

Aukiionsgods. Se Handel med begagnade
föremål.

Auktorrättskommittén.............. I Ju: 10

Avbetalningsköp: sakk. för ny lagstiftning
om................... I Ju: 28

Avlopp. Se Vattenförsörjning och avlopp.

Bankkommitté: 1945 års........... I Fi: 26

Barackförsäljningsnämnden........ IS: 25

Barnavård: 1946 års kommitté för

den halvöppna barnavården..... IS: 23

— utredn. rör. personalorganisationen
vid statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården...... IS: 6

Bedömningsnämnden.............. I Ju: 23

Befolkningsutredning: 1941 års..... IS: 3

Beredskapsarbeten: sakk. för översyn
av tillämpade regler för anordnande
av beredskapsarbeten m. m. .. IS: 33

Beskattning av äkta makar. Se Sambeskattningssakkunniga.

Bibliotek: sakk. för utredn. rör. grunderna
för statsunderstöd till folkbiblioteksväsendet
.............. I E: 41

Biblioteksbiträden: 1947 års löneutredning
avseende vissa biblioteksbiträden
....................... I Fi: 36

Biltrafiknämndsutredningen:....... I K: 29

Biltraktorutredningen.............. I Fö: 8

Biträdespersonal: Se Personalutredning,
Biblioteksbiträden och Laboratoriebiträden.

Blinda: sakk. för översyn av personal -

organisationen vid centraldepån
för blindas arbeten och dess filial -

depå .......................... IS: 35

Bogesundsutredningen............. I Jo 8

Bohuslän. Se Fiskelägen.

Boskapsskötsel: utredn. rör. ladu gårdskontroll

m. m............. I Jo: 34

Bostadsförbättringsarbeten: sakk. för
utredn. rör. nya grunder för lån
och bidrag till mindre genomgripande
bostadsförbättringsarbeten. I S: 32

Bostadshus: sakk. ang. bostadspoliti -

kens organisation.............. IS: 30

— 1947 års utredn. för byggnadsfrågor
......................... IS: 31

— 1947 års byggnadsmaterialutredn. I S: 28

Se även Egnahem och Statens
Järnvägar.

Bostadskreditföreningar. Se Tomträtt.
Bosladssociala utredningen......... IS: 1

Brottmål: utredn. ang. utformningen
av administrativa föreskrifter rörande
förundersökningsförfarandet
i brottmål enligt nya rättegångs -

balken m. m................... I Ju: 2

Bränslekommission: statens........II Fo: 6

Buliksstängningssakkunniga: 1947 års I S: 12

Byggnadsarbeten: försvarsdepartementets
granskningsnämnd för... I Fö: 4

Byggnadsfrågor: 1947 års utredn. för I S: 31

Byggnadsmalerialutredning: 1947 års I S: 28

Byggnadsordningar: sakk. för utarbetande
av nya normalförslag till

byggnadsordningar............. I K: 31

Byggnadsstudier. Se Jordbrukets
byggnadsstudiekommitté.

368

Riksdag sberättelsen.

Byggnadsstyrelsen: 1947 års bygg -

nadsstyrelseutredning ........... I K:

Byggnadssäsongntredningen........ IS:

Centrala krigskonjunkturskatlenämn -

den...........................II Fi:

Centrala lantbrukskommittén. Se Lantbrukskommittéer.

Centrala omsättningsskattenämnden II Fi:

Chalmerska byggnadskommittén..... I E:

Civil personal vid försvaret. Se Arbetstidsreglering.

Civilförsvarsutredning: 1945 års ... . IS:
Clearingnämnden................. I H:

Dalautredning: 1947 års.......... I Jo:

Decentraliseringsutredningen:....... I Ju:

Se vidare bl. a. Byggnadsstyrelsen,
Näringslivets lokalisering, Statens
järnvägar: 1947 års järn vägsutredning
samt Väg- och vattenbyggnadsverket.

Deklarationsmaterial. Se Pappersavfall.

Departementen: sakk. ang. frågor berörande
organisationen av kameralt

arbete och expeditionstjänst m. m.

inom statsdepartementen........ I Fi:

Dissenterlagskommittén............ I Ju:

Djurgårdskommissionen............ 1 K:

Se även Markkommission.
Domkyrkosakkunniga av år 1946 ... I E:
Domänutredning: 1946 års militära . I Fö:
Döva: kommittén för dövhetens bekämpande
..................... I Ju:

Dövstumutredning: 1945 års ....... I E:

Ecklesiastika löneboställen: sakk. för
utredn. rör. utarrendering av eck -

lesiastika löneboställen m. m. . . . I E:

Egnahem: sakk. ang. vissa egnahemsoch
arbetsmarknadsfrågor....... IS:

Ekonomiska föreningar: utredn. för

översyn av lagstiftningen om____ I Ju:

Elbranschkommitté: 1947 års....... I H:

Elektrifieringsberedningen.......... I Jo:

Elektronrörsutredning: 1945 års .... I Fö:

Elkraftutredningen av år 1943 ..... I H:

Epizootisakkunniga............... I Jo:

Estlandssvenskarna: kommittén för . I S:

Explosiva varor: 1942 års sakk. för
revision av förordningen ang..... I H:

Exportkreditnämnden.............. I H:

Export- och importberedningen:..... I H:

Familjefrågor. Se Hem- och familjefrågor.

Farmaceututbildningssakkunniga .... I E:

Fartygsersättningsnämnden.........II Ju: 1

Fastighetsbildningssakkunniga...... I Ju: 13

Fastighetsutredning: 1946 års militära I Fö: 9

Firma. Se Varumärkes- och firmalagstiftningen.

Fiskehamnsutredning: 1944 års..... I K: 1

Fiskelägen: utredn. rörande äganderättsförhållandena
inom vissa fiskelägen
i Bohuslän............... I Ju: 29

— sakk. för de bohuslänska fiskelägenas
stadsplane- och byggnads planeproblem.

................. I K: 20

Fiskeriutredning: 1945 års......... I Jo: 5

Fiskerättskommittén............... I Jo: 2

Fisket i Lapplands fjälltrakter: utredn.
rör. vissa fiskerättsliga förhållanden
inom Västerbottens och

Norrbottens län................ I Jo: 36

Fiskindustrikommitté: 1947 års..... I H: 26

Fiskredskapsförsäkring: utredn. rör. I Jo: 7

Fjärås Bräcka: utredn. rör. frågan
om samhällsintressets bevarande i
samband med exploatering av

Fjärås Bräcka................. I Jo: 39

Flottningslagstiftningen: utredn. för

översyn av.................... I Ju: 25

Flygforskningskommittén........... I H: 25

Flyktingsnämnd: statens.......... IS: 16

Flyktkapitalbyrån.................IIU: 1

Folkbibliotek. Se Bibliotek.
Folkbildningsutredning: 1944 års ... I E: 20

Folkbokföringen i Stockholm och Göteborg:
sakk. för................. I Fi: 29

Folkpensionärernas bostadsförhållanden:
sakk. för utredn. rör....... IS: 29

Folkskolesakkunniga: 1945 års..... I E: 22

Se även Kroppsaga.
Folkskoleseminarier. Se Seminariesakkunniga.

Folkskollärares tjänstebostäder. Se
Klassificeringsutredningen.
Folktandvården: sakk. för översyn av

folktandvårdsorganisationen..... I In: 15

Fångvård: utredn. rör. rationalisering
av det frivilliga skydds- och hjälparbetet
bland villkorligt dömda

m. fl.......................... I Ju: 18

Föreningar. Se bl. a. Ekonomiska föreningar.

Församling: sakk. för fortsatt utredn.
rör. reglering av församlingsindelningen
i Stockholm............ I E: 49

— sakk. för utredn. rör. avskaffande
av den tvångsvisa anslutningen till
de tyska församlingarna i Stockholm
och Göteborg m. m....... I E: 3

Försvarets arkivkommitté.......... I Fö: 10

Försvarets centrala förvaltningsmyndigheter.
Se Förvaltningsutredning.

Försvarets tjånsteförteckningssakkun niga

av år 1944 ................ I Fi: 4

Försvarets tjänsleförteckningsulredning I Fö: 14

Försvarsberedskap: utredn. rör. Sveriges
.......................... I Fö: 5

Försvarsdepartementets granskningsnämnd
för byggnadsarbeten: ..... I Fö: 4

Försvarskommitté: 1945 års ........ I Fö: 2

Sakregister.

369

Försäkringsutredning: 1945 års..... I H: 11

Förvaltningsutredning: 1946 års mili:

tära.......................... I Fö: 11

Garage: sakk. lör utarbetande av allmänna
föreskrifter om garage ... I K: 30

Glasindustrikommitté: 1946 års..... I H: 19

Gotlandskommitté: 1945 års........ I K: 18

Gruvutredning: 1945 års.......... I H: 12

Gymnastiklärare: sakk. för utredn.
rör. omorganisation av utbildningen
av gymnastiklärare och

sjukgymnaster m. fl............ I E: 31

Göteborgs högskola: 1947 års sakk. för
utredn. rör. Göteborgs högskolas
framtida ställning.............. I E: 44

Hamnulredning: 1944 års......... I K: 10

Handel med begagnade föremål: sakk.
för utredn. av frågan om revision av
förordningen ang. handel med vissa

begagnade föremål m. m........ I H: 3

Handelshögskolan i Göteborg: utredn.
rör. utvidgning av verksamheten

vid........................... I H: 4

Handelskamrar. Se Utrikeshandeln.

Handelskommission: statens.......II H

Handelspolitiska beredningen....... I H: 15

Handelspolitiska rådet............. I H: 9

Handelsutbildningskommittén....... I E: 25

Hem- och familjefrågor: utredn. för .IS: 11

11 jälpverksamhet. Se Internationell
hjälpverksamhet.

Hushållslärarinnor: sakk. för utredn.

rör. organisation av lärarinneutbildningen
på det husliga området
m. m.......................... I E: 26

Hypoteksföreningar. Se Tomträtt.

Hyra: sakk. ang. hyressättningen i

staten tillhöriga fastigheter..... I Fi: 17

Hälsovård. Se Sjukvård.

Häradsallmänningar: utredn. om ny
lagstiftning ang. häradsallmänningar
och allmänningsskogar i
Norrland och Dalarna m. m..... I Jo: 38

Idrottslärare. Se Gymnastiklärare.

Immateriella rättigheter. Se Auktorrättskommittén.

Indirekt beskattning: utredn. rör.
skärpning av den indirekta beskatt -

ningen ........................ I Fi: 50

Industrikommission: statens.......II Fo: 3

Insemination: sakk. rör. artificiell insemination
.................... I Ju: 32

Insyn i företag: utredn. om ökad insyn
i enskilda företags ekonomiska förhållanden
(1947 års insynskom mitté).

........................ I Ju: 31

Internationell hjälpverksamhet: svenska
kommittén för.............. I Fi: 20

24 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 saml.

Riksdagsberättolson.

Jordbrukets arbetskostnader: utredn.
rör. frågan om rationaliseringens
inverkan på jordbrukets arbetskostnader
m. m................ I Jo: 33

Jordbrukets byggnadsstudiekommitté. . IS: 17

Jordbrukets maskinhällning: 1946 års

kommitté för.................. I Jo: 10

Jordbruksfastighet: utredn. rör. förlängning
av 1945 års lag om inskränkning
i rätten att förvärva

jordbruksfastighet.............. I Jo: 18

Jordbruks)örsöksutredning: 1945 års I Jo: 4

Jordbrukskommitté: 1942 års....... I Jo: 24

Jordbrukskredit: lånenämnden för sekundär
........................ I Jo: 20

—- sociala jordbrukskreditutredningen
........................ I Jo: 15

Jordbruksundervisning: utredn. rör.
yrkesutbildningen inom jordbruket

och skogshanteringen........... I Jo: 29

— 1946 års sakk. för utarbetande av
bestämmelser m. m. för fortbildningskurser
rör. jordbrukets rationalisering
...................... I Jo: 30

Jorddelningslagstiftning. Se Dalautredning
och Fastighetsbildningssakkunniga.

Justerare av mått och vikt: utredn. om
anställnings- och avlöningsförhållandena
för.................... I Fi: 40

Justitierevisionen. Se Nedre justitierevisionen.

Järnväg: 1943 års järnvägskommitté I K: 7

— utredn. rör. revision av gällande
regler om järnvägs ansvar för skada

å gods m. m................... I K: 8

Se även Statens järnvägar och
Statsinlösen av järnväg.

Järnvägskoslnadsulredning: 1942 års I K: 5

Karolinska sjukhuset: kommittén för
karolinska sjukhusets fortsatta ut -

byggande ...................... I E: 14

Kinne-Klevautredningen ........... I H: 18

Klassificeringskommitté: 1946 års ... I K: 2

Klassificeringsulredningen.......... I Fi: 47

Kollektutredningen................ I E: 27

Kommunal samverkan: 1944 års kommitté
för...................... IS: 2

Kommunal upplysningsverksamhet:

kommittén för................. I In: 4

Kommunallagar: utredn. betr. kommuns
rätt att anslå medel för underlättande
av studier.......... I E: 4

— 1946 års kommunallagskommitté I In: 14
Kommunalskaltejrågor. Se Skatlesakkunniga.

Kommunikationer: utredn. ang. ut -

byggnad av kommunikationsnätet
i norra Värmland........... I K: 25

Kontroll! öreningar inom jordbruket.

Se Ladugårdskontroll.

370

Riksdagsberättelsen.

Kraftlednings-skadeersältnings-sak kunniga.

...................... IK: 9

Krigsavlöningsreglementet: utredn.

rör. översyn av................ I Fö: 16

Krigsförsäkringsnämnd: statens .... II Fo: 2

Krigskonjunkturskattenämnden: centrala
..........................II Fi: 4

Krigskonjunkturskatterådet.........II Fi: 3

Krisförvaltningen: överrevisionen för II Fo: 8

Kronojord: utredn. av frågan om den
rättsliga vården och förvaltningen

av kronans fasta egendom...... I Fi: 15

Se även Ströängar.

Kroppsaga: sakk. rör. disciplinära åtgärder
mot lärjungar i folkskolan

m. m......................... I E: 47

Kust- och gränsbevakningsutredningen I Fi: 28
Se även Arbetstidsreglering.
Kvalitetsforskning och konsumentupplysning:
1946 års utredn. ang. ... I H: 17
Kvarlåtenskapsskatt: kommittén för
tillämpningsföreskrifter till förordningen
om kvarlåtenskapsskatt .. I Fi: 13
Kvinnas behörighet till kyrkliga ämbeten
och tjänster: sakk. för utredn. av

frågan om..................... I E: 37

Köttbesiktningskommiité: 1946 års . . I Jo: 6

Laboratoriebiträden: utredn. rör. löneställningen
för laboratoriebiträden
och därmed jämförlig personal i

statens tjänst ................. I Fi: 37

Ladugårdskontroll: utredn. rör. ladu gårdskontroll

m. m............. I Jo: 34

Landsfiskalsutredning: 1947 års .... I In: 31
Lanlbrukshögskolan och skogshögskolan:
utredn. rör. den framtida utvecklingen
och omfattningen av
högskolorna på jordbrukets och

skogsbrukets område........... I Jo: 14

Lantbrukskemiska kontrollanstalten:
utredn. rör. ordnandet av statens
lantbrukskemiska kontrollanstalts

lokalfråga..................... I Jo: 12

Lantbrukskommittéer: 1947 års centrala
lantbrukskommitté jämte de
under denna verksamma lokala

lantbrukskommittéerna......... I Jo: 37

Lantbruksmötesutredning: 1946 års . . I Jo: 11

Lantmätare och lantbruksingenjörer:

1946 års sakk. för utbildning av II E: 6

Lantmäterikommitté: 1947 års...... I Jo: 16

Lappar: utredn. av vissa frågor betr.

lapparna m. m................. I Jo: 27

Linnämnd: statens............... I Jo: 22

Litterära och musikaliska verk. Se
Auktorrättskommittén.

Livsmedelskommission: statens.....II Fo: 4

Lufträtt: sakk. för utredn. rör. vissa
nya privaträttsliga bestämmelser
på lufträttens område (1946 års

lufträttssakkunnige)............ I Ju: 27

— förberedande utredning rör. nya
offentligrättsliga bestämmelser för
luftfarten...................... I K: 21

— 1947 års luftfartsutredning..... I K: 3

Se även Tredjemansskadesakkunniga.

Lyckebyåulredningen .............. I Jo: 21

Lån. Se Bostadsförbällringsarbeten,
Tomträtt och Statens utlåningsfonder Lånenämnd.

Se Jordbrukskredit.

Läkare: utredn. om arbetsförhållanden
m. m. för de underordnade läkarna
vid karolinska sjukhuset och

serafimerlasarettet.............. I E: 9

Lälcemedelsutredning: 1946 års..... I In: 17

Lärarlönesakkunniga: 1941 års..... I Fi: 16

Lärarpensionssakkunniga: 1947 års . I Fi: 46

Lärobokskommitté: 1945 års........ I E: 28

Läroverk: sakk. för utredning rör. organisationen
av arbetet på rektorsexpeditionerna
vid de allmänna
läroverken m. fl. läroanstalter ... I E: 11

Se även Privatläroverk.

Löneboställen. Se Ecklesiastika löneboställen.

Lönekommitté: 1945 års........... I Fi: 27

— likalönskommittén............. I Fi: 33

Löneutredning. Se bl. a. Arbetsledareutredningen,
Biblioteksbitråden, Försvarets
tjänsteförteckningssakkunniga
av år 1944, Försvarets tjänsteförteckningsutredning,
Justerare av
mått och vikt, Krigsavlöningsreglementet,
Laboratoriebiträden, Landsfiskalsutredning,
Lantmäterikommitté,
Läkare, Lärarlönesakkunniga,
Lönekommitté, Maskinistpersonal,
Militära läkarlöneutredningen,Personalutredning,
Privatläroverk,
Prästlönekommitté och Timlärare.

Malmkommunerna. Se Skatteproblem.

Markkommission: 1945 års........ I K: 13

Markutredningen................. I Ju: 24

Maskinistpersonal: 1947 års löneutredning
avseende maskinistpersonal
m. fl...................... I Fi: 39

Matematikmaskinutredningen....... I E: 42

Medborgarskap: sakk. rör. nordiskt
samarbete på medborgarskaps rättens

område................ I Ju: 26

Medicinalstyrelsens materielnämnd. . II In: 1

Medicinska högskolorna: de medicinska
högskolornas organisationskommitté
...................... I E: 5

— kommittén för medicinsk högskola

i Göteborg .................... I E: 10

— organisationskommittén för medicinsk
högskola i Göteborg....... I E: 46

Mejerinäringen: utredn. rör. organisationen
av forsknings- och försöksverksamheten
samt undervisningen
på mejerinäringens område
.......................... I Jo: 3

Militära läkarlöneutredningen ...... I Fi: 42

Mililärsjukvårdskommitté: 1944 års . I Fö: 1

Sakregister.

371

Motorfordon: utredn. rör. ett för försvaret
och jordbruket avsett motorfordon
(biltraktorutredningen) I Fö: 8

Museisakkunnige: 1946 års........ I E: 34

Musikaliska verk. Se Auktorrättskommittén.

Musikutredning: 1947 års......... I E: 45

Möbelutredning: 1946 års......... I H: 6

Nationalmuseiutredningen.......... I E: 21

Naturskydd: utredn. rör. lagstiftning

ang. naturskyddet m. m........ I Jo: 35

Naturvetenskapliga forskningskom mittén.

........................ I E: 1

Nedertorneå: utredn. rör. planering av
jordbruket och skogsbruket i Nedertorneå
kommun............. I Jo: 9

Nedre justitierevisionen: utredn. ang.
omorganisation av nedre justitierevisionen
i anledning av processreformen
........................ I Ju: 3

Nordiskt samarbete: delegerade för
planläggning av fortsatt nordiskt
samarbete på lagstiftningens område
.......................... I Ju: 4

-— delegerade för främjande av nordiskt
samarbete på lagstiftningens

område........................ I Ju: 32

Se även Medborgarskap och Sjömanskommitté.

Norrbottens läns landsting. Se Skatteproblem.

Norrlandskommittén............... I Jo: 26

Nya rättegångsbalken. Se Brottmål,

Nedre justitierevisionen och Processnämnden.

Nyetableringssakkunniga........... I H: 16

Nykter hetskommitté: 1944 års...... I Fi: 24

Näringslagstiftningen: utredn. om en

revision av.................... I H: 22

Näringslivets lokalisering: utredn.

ang................ I Fi: 38

Offentlig handling. Se Allmänna hand -

lingar och Spionerimål.
Oljeledningsulredning: 1946 års .... I H: 21

Oljeutredningen 1945 .............. I Fo: 1

Omsättningsskatt. Se Varubeskaltn
ingssakkunn iga.

Omsättningsskattenämnden: centrala II Fi: 2

Ortoped- och vanförevårdssakkunniga. I In: 16

Pansarhinderulredning: 1947 års ... I Fö: 13
Pappersavfall: sakk. för utredn. av
frågan om tillvaratagande såsom
pappersavfall av äldre deklarations material.

...................... I Fi: 10

Pappersförbrukningen: utredn. rör.
en allmän översyn av regleringen av
pappersförbrukningen........... I Fo: 2

Parlamentariska undersökningskommissionen
ang. flyktingärenden och

säkerhetstjänst.................. I In: 1

Partiellt arbetsföra: kommittén för. .IS: 18

Paulsonkommissionen. Se Parlamentariska
undersökningskommissionen
ang. flyktingärenden och säkerhetstjänst.

Pensionsutredning: 1944 års....... I Fi: 23

— järnvägspensionsutredningen .... I Fi: 2

— 1947 års lärarpensionssakkunniga I Fi: 46

— pensionsutredningen (rör. privat anställda).

..................... I H: 23

Se även Riksdagen och Sjömanspensionsutredning.

Pensionärshem: sakk. för översyn av
statsbidragsgrunderna för pensionärshem
....................... IS: 34

Personalutredning: 1944 års....... I Fi: 21

— utredn. ang. anställningsförhål landena

för viss biträdespersonal i
statens tjänst (1947 års biträdesutredning).
.................... I Fi: 34

— 1947 års löneutredning avseende

maskinistpersonal m. fl......... I Fi: 39

Se vidare bl. a. Arbetstidsreglerring.

Polisinspektion: sakk. för utredn. rör.
en central polisinspektion och här -

med sammanhängande frågor---- IS: 9

Polisinstruktionsutredningen........ IS: 8

Polismäns utbildningskostnader: sakk.
för utredn. rör. polismännens utbildningskostnader
m. m........ I In: 6

Postverket. Se Klassificeringskommitté.

Priskonirollnämnd: statens........II Fo: 5

Privatanställdas pensionering: utredn.

rör............................ I H: 23

Privatläroverk: 1944 års lönekommit té

för privatläroverken......... IE: 18

Processnämnden.................. I Ju: 22

Propaganda: utredn. rör. viss utländsk
propaganda under krigsåren
.......................... I In: 5

Prästerliga befattningar: sakk. för utredn.
av frågan om kvinnas behörighet
till kyrkliga ämbeten och

tjänster....................... I E: 37

Prästlönekommilté: 1946 års....... I E: 35

Prästmöte: sakk. för utredn. om ändrade
bestämmelser betr. prästmöte

m. m.......................... I E: 50

Psykopatvårdsutredning: 1947 års... I In: 23

Rektorsexpeditioner. Se Läroverk.

Religionsfrihet. Se Dissenterlagskommitten.

Reservförrådsnämnd: statens.......II Fo: 1

Restitutionsnämnden..............II U: 2

Riksdagen: utredn. rör. revision av

riksdagens arbetsformer......... I Ju: 5

-— 1947 års riksdagsarvodessakkun niga.

......................... I Fi: 9

•— utredn. ang. pensionsrätt för riksdagens
ledamöter.............. I Fi: 11

372

Riksdagsberåttelsen.

Riksdagsrevisorerna: utredn. ang.

riksdagens revisorers och statens
sakrevisorers granskningsrätt beträffande
statskontrollerade aktiebolag
......................... I Fi: 48

Riksräkenskapsverket: sakk. för utredn.
ang. riksräkenskapsverkets

organisation................... I Fi: 5

Rysslandssvenskar. Se Underslödsnämnden
för Rysslandssvenskar.
Rågösvenskarna. Se Esllandssvenskarna.

Rättshjälpsanstalt: utredn. om inrättande
av en statlig rättshjälpsan -

stalt i Haparanda.............. I Ju: 6

Rättsläkarstation: sakk. rör. lokaler
för statens rättsläkarstation i
Stockholm...................... I In: 9

Sakrevision. Se Riksdagsrevisorerna.

Sambeskattningssakkunniga........ I Fi: 30

Sekretessutredning: 1943 års....... I Ju: 11

Sekundär jordbrukskredit: lånenämn den

för....................... I Jo: 20

Seminariesakkunniga: 1945 års .... I E: 2

Sinnessjukvärd: statens sinnessjuk vårdsberedning.

................ I In: 22

— 1947 års psykopatvårdsutredning I In: 23

Sinnesslöa: 1946 års hjälp- och sär klasslärarutredn.

............... I In: 3

— 1946 års sinnesslövårdsutredn. .. I In: 19

— utredn. ang. personalorganisatio nen

vid statens uppfostringsanstalter
för sinnesslöa............... I In: 8

Sjukhus: statens sjukhusutredn. av
år 1943 ....................... I In: 11

— sakk. för andliga vården vid sjukhusen
......................... I E 15

— fortsatt utredn. rör. sjukhusfrå gornas

lösande vid vissa arméns
truppförband.................. I Fö: 6

Sjuksköterskor: 1946 års kommitté
för sjuksköterskeutbildningen .... I In: 13

Sjukvård: 1944 års militärsjukvårdskommitté.
..................... I Fö: 1

— 1946 års statsbidragssakk. för hälso-
och sjukvården............. I In: 18

Sjöbejälssakkunniga: 1943 års...... I H: 2

Sjömanskommilté: 1946 års........ I H: 14

Sjömanspensionsutredning: 1947 års. I H: 28

Skatt: utredn. betr. vissa malmkommunerna
och Norrbottens läns
landsting berörande skatteproblem,
vilka sammanhänga med statens
ekonomiska verksamhet där -

städes ......................... I Fi: 44

Se även Indirekt beskattning och
Kvarlåtenskapsskatt.

Skattekommitté: 1944 års allmänna . . I Fi: 22

Skattesakkunniga: 1944 års........ I Fi: 19

Skogshärbärgesutredning: 1945 års . . . IS: 19

Skogshögskolan. Se Lantbrukshögskolan
och skogshögskolan.

Skogstaxering: sakk. för överarbet -

ning av förslag till ändrade grunder
för taxering av skogsmark och

växande skog.................. I Fi: 51

Skogsvärdslagstiflningen: utredn. rör.

skogsvårdslagstiftningen m. m. . . I Jo: 25
Se även Häradsallmänningar.

Skoindustri. Se Skoutredning.

Skolkommission: 1946 års......... I E: 32

Skolkökslärarinnor. Se Hushållslärarinnor.

Skolutredning: försvarets.......... I Fö: 15

Skoutredning: 1945 års........... I H: 10

Skärgårdsutredning: 1945 års...... I K: 15

Social upplysning: kommittén för . . I S: 24

Socialvårdskommittén.............. IS: 13

Sockernämnd: statens............. I Jo: 19

Sockersjukutredning: 1943 års...... I In: 12

Spekulation. Se Vattenkraft.

Spionerimål: utredn. rör. offentliggörande
av hemligstämplade protokoll
och handlingar i mål rörande

spioneri m. m.................. I Ju. 20

Sprittillverkning: utredn. rör. spritfabrikationens
avsättningsförhål landen

m. m................... I Fi: 32

Stadshypoteksföreningar. Se Tomträtt.

Stadsläkarutredning: 1939 års...... I In: 10

Stadsplaneväsendet: kommittén för
stadsplaneväsendets omorganisation
........................... i K: 23

Statens arbetsmarknadskommission . . II S: 1

Statens bränslekommission.........II Fo: 6

Statens flyktingsnämnd............ IS: 16

— sakk. för översyn av statens ut länningskommisions

och statens
flyktingsnämnds verksamhet och
organisation m. m.............. IS: 10

Statens handelskommission.........IIH

Statens industrikommission........II Fo: 3

Statens järnvägar: 1942 års jämvägskostnadsutredning.
............. I K: 5

— 1946 års SJ-bostadsutredning ... I K: 17

— 1947 års järnvägsutredning..... I K: 27

— 1947 års tågfärjekommitté...... I K: 22

— utredn. rör. tjänstgöringstiden för

personalen å statens järnvägars
tågfärjor och hjälpfartyg........ I K: 32

Se även Klassificeringskommitté.

Statens krigsförsäkringsnämnd......II Fo: 2

Statens livsmedelskommission.......II Fo: 4

Statens priskontrollnämnd..........Il Fo: 5

Statens reproduktionsanstalt. Se Tryckeriutredning.

Statens reservförrådsnämnd.........II Fo: 1

Statens rättsläkarstation: sakk. rör. lokaler
för statens rättsläkarstation i

Stockholm..................... I In: 9

Statens sakrevision. Se Riksdagsrevisorerna.

Statens trafikkommission..........II Fo: 7

Statens utlänningskommission......II In: 2

■— sakk. för översyn av statens utlänningskommissions
och statens flyktingsnämnds
verksamhet och organisation
m. m.................. IS: 10

Statens utlåningsfonder: sakk. ang.

räntan å lån från.............. I Fi: 12

Sakregister.

373

Statistik: sakk. för fortsatt utredn.
ang. rationalisering av den statliga.
........................... I Fi: 18

Statsdepartementen: sakk. ang. frågor
berörande organisationen av kameralt
arbete och expeditionstjänst
m. m. inom statsdepartementen.. I Fi: 41
Statsinlösen av järnväg: nämnden för
behandling av vid statsinlösen av
enskild järnväg uppkommande
tvistefrågor om järnvägsegendo -

mens värde m. m.............. I K: 4

Sleninduslriutredning: 1946 års .... I H: 13
Stipendier: utredn. betr. kommuns
rätt att anslå medel för underlättande
av studier............... I E: 4

Steckholms högskola: sakk. för utredn.
rör. Stockholms högskolas ekonomiska
förhållanden............. I E: 7

— 1947 års sakk. för utredn. rör.

Stockholms högskolas framtida
ställning....................... I E: 43

Strafflagberedningen............... I Ju: 9

Strajfrättskommittén............... I Ju: 8

Ströängar: utredn. rör. indragning av
ströängar å kronomark ovan odlingsgränsen
inom Norrbottens län,

m. m.......................... I Jo: 32

Studenlsociala utredningen......... I E: 40

Stuveriulredning: 1946 års......... I H: 5

Synkravskommittén................ IS: 22

Tandläkare: 1944 års tandläkarutbildnlngssakk.
.................. I E: 16

— sakk. för utredn. rör. den prekli niska

tandläkarutbildningens ordnande
......................... I E: 48

Tandlälcarinstitut: kommittén för utrustning
av tandläkarinstitutet i

Malmö........................ I E: 38

Tandvård. Se Folktandvården.

Taxering: sakk. för undersökning

rör. taxering av jordbruksfastighet
vid 1945 års allmänna fastighetstaxering
................... I Fi: 25

— sakk. för överarbetning av förslag
till ändrade grunder för taxering av
skogsmark och växande skog .... I Fi: 51

•— sakk. för utredn. rör. revision av
gällande bestämmelser om värdering
av vattenfall med tillhörande

byggnader m. m............... I Fi: 52

-— utredn. ang. rätt för kommun att
träffa särskilda anstalter för taxeringsarbetet.
................... I Fi: 45

— utredn. rör. inrättande av ett cen tralt

administrativt organ för likformighet
vid taxeringen m. m. . I Fi: 49

Tekniska högskolan: tekniska högskolans
i Stockholm byggnadskommitté
............................ IE: 19

Telegrafverket. Se Klassificeringskommitté.

Timlärare: sakk. för utredn. rör. avlöningsförmåner
till............ I Fi: 8

Tjänstebostäder för folkskolans lärare.

Se Klassificeringsutredningen.
Tjänsteförleckning: försvarets tjänsteförteckningssakkunniga
av år 1944 I Fi: 4

•— försvarets tjänsteförteckningsut redning.

...................... I Fö: 14

Tomträtt: sakk. för utredn. av frågan
om rätt för stadshypoteks- och bostadskreditföreningar
att utlämna
lån mot säkerhet av inteckning i

tomträtt...................... I Fi: 6

Trafikchaufförer: sakk. rör. åtgärder
för beredande av ökat skydd åt trafikchaufför
under yrkesutövning . I In: 7

Trafikförfattningssakkunniga: 1944

års........................... I K: 12

Trafikkommission: statens.........II Fo: 7

Trafiksäkerhetskommitté: 1945 års .. I K: 16

Trafikutredning: 1944 års......... I K: 11

Tredjemansskadesakkunniga........ I Ju: 17

Tryckeriutredning: 1946 års....... I Jo: 31

Tryckfrihetssakkunniga: 1944 års ... I Ju: 1

Trycksakskommittén............... I Fi: 35

Trädgårdsundervisningskommitté:

1946 års...................... I Jo: 13

Tullverket: arbetstidskommittén för
kust- och gränsbevakningen..... I Fi: 1

— kust- och gränsbevakningsutred ningen.

....................... I Fi: 28

Tullverkets redovisningskommission. I Fi: 3

Turistorganisationer. Se Upplysningsverksamhet
i utlandet.

Tyskmedelskommittén.............. IU: 4

Tågfärjor: 1947 års tågfärjekommitté I K: 22

— utredn. rör. tjänstgöringstiden för

personalen å statens järnvägars
tågfärjor och hjälpfartyg........ I K: 32

Täckdikning: kommittén för maskinell
........................... I Jo: 28

Underläkare. Se Läkare.

Understödsnåmnden för Rysslandssvenskar.
...................... I U: 2

Undervisning. Se bl. a. Folkbildningsutredning,
Folkskolesakkunniga,
Handelsutbildningskommittén, Jordbruksundervisning,
Kommunal upplysningsverksamhet,
Medicinsk undervisning,
Seminar ^sakkunnig a,

Sinnesslöa, Sjuksköterskor, Sjöbefälssakkunniga,
Skolkommission,
Skolutredning. Studenlsociala utredningen,
Tandläkare, Trädgårdsundervisningskommitté
och Varubud.

Ungdomsvårdskommittén........... I Ju: 12

Universitetsberedning: 1945 års..... I E: 24

Upphandlingssakkunniga: 1946 års . I Fi: 31
Upplysningsverksamhet i utlandet:

sakk. för...................... I U: 1

Uppsala domkyrka: prisnämnden för
granskning av tävlingsförslag till

restaurering av................ I E: 17

Uttåningsfondcr. Se Statens utlåningsfonder.

374

Riksdagsberättelsen.

Utländsk arbetskraft: beredningen för I S: 26

Utländsk propaganda. Se Propaganda.
Utlänningsfrågor: sakk. betr. organisationen
för utlänningsfrågornas

handläggning.................. I In: 24

Utlänningskommission: statens.....II In: 2

Utrikeshandeln: utredn. rör. vissa organisationsfrågor
inom utrikeshandeln
.......................... IH: 20

— 1947 års kommitterade för utrikes handelsfrågor.

................. I H: 24

Utrikespolitik: redaktionsnämnden

för utgivandet av en framställning
över Sveriges utrikespolitik under
det andra världskriget.......... IU 3

Valulakonloret....................II Fi: 1

Vanföra. Se Ortoped- och vanförevårdssakkunniga.

Varubeskattningskommittén......... I Fi: 7

Varabud: kommittén för yrkesutbildning
åt varubud m. fl.......... I E: 33

Varumärkes- och firmalagstiftningen:

utredn. rör. revision av......... I Ju: 16

Vattenförsörjning och avlopp: utredn.
rör. anläggnings- och bidragsverksamheten
i fråga om vattenförsörjning
och avlopp............... I K: 19

Vattenkraft: 1947 års kommitté för
åtgärder mot spekulation i vattenkraft
m. m.................... I Ju: 7

— sakk. för utredn. rör. revision av
gällande bestämmelser om värde -

ring av vattenfall och tillhörande

byggnader m. m............... I Fi: 52

Vattenlagen: utredn. rör. vissa ändringar
i....................... i Ju; 21

Vinstmedel: utredn. om ny lagstiftning
om dispositionen över aktiebolagens
vinstmedel............ I Fi: 14

Vårdhemssakkuniga: 1945 års...... I In: 2

Väghållningen: utredn. för vissa frågor
rör. den enskilda väghållningen

m. m.......................... I K: 26

Vägmarksersättningssakkunniga..... I K: 14

Väg- och vattenbyggnadsverket: 1947
års utredn. rör. decentralisering
inom väg- och vattenbyggnadsverket
........................ I K: 24

Vägrätt. Se Vägmarksersättningssakkunniga.

Yrkesutbildning: sakk. för utredn. av
vissa frågor rör. yrkesutbildningens
utformning med hänsyn till befolkningsutvecklingen
.............. I E: 8

Å.

Ålderdomshem. Se Vårdhemssakkunniga.

Ä.

Ärvdabalken: sakk. för kodifiering av I Ju: 14

Ö.

Överrevisionen för krisförvaltningen II Fo: 8

Innehållsförteckning.

Allmänna berättelsen.

Sid.

Justitiedepartementet...................... 1

Utrikesdepartementet...................... 1

Försvarsdepartementet..................... 5

Socialdepartementet...................... 5

Kommunikationsdepartementet.................. 6

Finansdepartementet...................... 9

Ecklesiastikdepartementet.................... 9

Jordbruksdepartementet..................... 10

Handelsdepartementet..................... 11

Inrikesdepartementet...................... 12

Folkhushållningsdepartementet.................. 13

Kommittéer och sakkunniga samt centrala krisorgan.

I. Kommittéer och sakkunniga:

Justitiedepartementet (Ju).................... 15

Utrikesdepartementet (U)............... 43

Försvarsdepartementet (Fö)................... 46

Socialdepartementet (S)..................... 57

Kommunikationsdepartementet (K)..... 88

Finansdepartementet (Fi)....................114

Ecklesiastikdepartementet (E)..................153

Jordbruksdepartementet (Jo)...................196

Handelsdepartementet (H)....................231

Inrikesdepartementet (In)....................255

Folkhushållningsdepartementet (Fo)................277

II. De centrala krisorganen:

Justitiedepartementet......................279

Utrikesdepartementet......................279

Socialdepartementet......................281

Finansdepartementet......................282

Handelsdepartementet.....................283

Inrikesdepartementet......................284

Folkhushållningsdepartementet..................286

Bil. A. Lotterimedel......................295

Bil. B. Uppgift å kostnader för kommittéer och sakkunniga.....298

Bil. C. Betänkanden m. m., utkomna från trycket under år 1947 . . . 346
Personregister till kommittéer och sakkunniga samt centrala krisorgan . . 350

Sakregister » > » » » s » ..367