Bankoutskottets utlåtande nr 56.
1
Nr 56.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående pensionsreglering
för vissa förutvarande anställningshavare
vid av staten övertagna enskilda trafikföretag
m. fl. ävensom efterlevande till sådana anställningshavare
jämte en i ämnet väckt motion.
I en den 22 oktober 1948 dagtecknad proposition nr 313, som hänvisats
till bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Maj:t, under
åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i propositionen förordats utfärda bestämmelser angående
pensionsreglering för vissa förutvarande anställningshavare vid av staten
övertagna enskilda trafikföretag m. fl. ävensom efterlevande till sådana
anställningshavare.
Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet, i den
mån ej redogörelse i det följande lämnas, hänvisa till propositionen.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en i anledning
av propositionen inom andra kammaren under nr 627 av herr
Holmström väckt motion, vari hemställes, »att riksdagen må bemyndiga
Kungl. Maj :t att utfärda bestämmelser om att de av staten övertagna enskilda
järnvägarnas pensionärer och efterlevande till beställningshavare
vid sådana järnvägar må få sina pensioner omreglerade så, att i princip
full likställighet med motsvarande pensionärer m. fl. vid statens järnvägar
må ernås».
Beträffande motiveringen för sistnämnda förslag får utskottet hänvisa till
motionen.
I enlighet med beslut av statsmakterna år 1947 har genomförts en omreglering
av tidigare beviljade statliga tjänste- och familjepensioner, vilken
i allmänhet medfört likställighet i fråga om pensionsförmånernas storlek för
anställningshavare, som vid olika tidpunkter avgått ur statens tjänst. En
sådan enhetlighet har emellertid icke kommit till stånd beträffande sådana
anställningshavare vid enskilt trafikföretag, som — utan att bliva underkastade
de statliga pensionsreglementena — övergått i statens järnvägars
tjänst i samband med statens övertagande helt eller delvis av företaget eller
i samband med att företaget nedlagts eller att dess trafikverksamhet övertagits
av statens järnvägar. I propositionen föreslås i överensstämmelse med
ett av järnvägsstyrelsen framlagt förslag åtgärder för att åvägabringa bär
avsedd likställighet i fråga om sådana nyss nämnda anställningshavare,
som i samband med övergången i statens järnvägars tjänst erhållit antingen
1 Dihang till riksdagens protokoll 19t8. 8 sand. Nr 56.
2
Bankoutskottets utlåtande nr 56.
en i dess aktiva personalstat uppförd befattning eller sådan anställning, soin
avsetts i gällande tjänstepensionsreglemente för arbetare, eller ock sådan
befattning på för övertagen personal avsedd övergångsstat, med vilken är
förenad skyldighet att bestrida en i den aktiva personalstaten uppförd befattning,
s. k. aktiv övergångsstat. För övriga i statens järnvägars tjänst övergångna
anställningshavare — personal å s. k. passiv övergångsstat — föreslås
i enlighet med järnvägsstyrelsens förslag, att pensionsförmånerna skola
uppbringas till lägst 90 procent av den pension, som utgår till motsvarande
befattningshavare, underkastade 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente.
I fråga om tjänste- och familjepensionsförmåner för anställningshavare,
som avgått ur det enskilda företagets tjänst före den tidpunkt, då företaget
övertagits av staten eller företaget nedlagts eller dess trafikverksamhet övertagits
av statens järnvägar, ha tidigare olika förbättringar genomförts av de
på grund av vederbörandes delaktighet i enskild pensionsinrättning utgående
pensionsförmånerna. I propositionen föreslås i saklig överensstämmelse
med järnvägsstyrelsens förslag, att tjänste- och familjepensionsförmånerna,
såvitt angår nu berörda anställningshavare och deras efterlevande, uppbringas
till lägst 80 procent av den pension, som jämlikt 1947 års pensionsreglementen
utgår till motsvarande pensionstagare.
I skrivelse den 9 december 1947 har svenska järnvägsmanna/örbundet
gjort framställning åsyftande att pensionsförmånerna till förutvarande anställningshavare
vid av staten övertagna enskilda järnvägar ävensom efterlevande
till sådana anställningshavare skola — i fall, då anställningshavaren
icke blivit underkastad de statliga pensionsreglementena — förhöjas i sådan
omfattning, att pensionsförmånerna i princip uppgå till samma belopp som
motsvarande tjänste- och familjepensionsförmåner enligt 1947 års allmänna
tjänste- och familjepensionsreglementen.
Järnvägsstyrelsen har avgivit utlåtande över förevarande framställning
och därvid framställt förslag om viss pensionsförbättring av den innebörd,
som framgår av den ovan inledningsvis lämnade redogörelsen. Den årliga
kostnaden härför har av järnvägsstyrelsen beräknats till 1 312 600 kronor,
varav omkring 140 000 kronor avsåge pensionstagare, vilka varit uppförda
å aktiv stat eller s. k. aktiv övergångsstat vid statens järnvägar, omkring
34 900 kronor pensionstagare å s. k. passiv övergångsstat vid statens järnvägar,
omkring 730 100 kronor pensionstagare, som med pension avgått
från anställning vid enskild järnväg före statens övertagande av densamma
och omkring 407 600 kronor efterlevande till sistnämnda pensiontagargrupp.
Mot järnvägsstyrelsens förslag har svenska järnvägsmannaförbundet förklarat
sig icke ha något att erinra.
Föredragande departementschefen har anfört:
»Enligt beslut vid 1947 års riksdag blevo pensionerna till f. d. befattningshavare
i statens tjänst i princip förhöjda till pensionsnivån enligt de nya
pensionsreglementen, som trädde i kraft den 1 juli 1947. Därvid framhölls
bland annat, att 1947 års pensionsreglering företrädesvis vore betingad av
relativt starka förskjutningar i penningvärdet och den allmänna inkomst
-
Bankoutskottets utlåtande nr 56.
3
nivån och att en anpassning av pensionsivån efter dessa förskjutningar
framstod såsom påkallad även beträffande de redan utgående pensionerna.
Från denna utgångspunkt och med liäsyn jämväl till de starka önskemål
om enhetlighet och förenkling på pensionsområdet, som gjorde sig gällande,
ansågs det försvarligt, att en allmän uppräkning av de tidigare utgående
pensionerna vidtogs och att denna, oavsett tiden för pensionernas tillkomst,
finge ske till nivån för pensioner enligt de nya pensionsreglementena.
I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 46 uttalade bankoutskottet
jämväl, att åtgärden innebure tillgodoseende av ett sedan länge framfört
rättvisekrav från pensionstagarnas sida.
För viss personal, som vid statens övertagande helt eller delvis av enskilt
företag eller i samband med att sådant företag nedlagts eller att dess trafikverksamhet
övertagits av statens järnvägar övergått i statens järnvägars
tjänst och som erhållit anställning på aktiv stat eller s. k. aktiv övergångsstat,
har 1947 års beslut angående omreglering av äldre pensioner icke medfört
full jämställdhet med motsvarande statliga pensionärer. Sådan jämställdhet
har nämligen, såsom av den förut lämnade redogörelsen framgår,
icke ernåtts, i den mån ifrågavarande personalgrupp med hänsyn till de
före den 1 juli 1945 gällande mera restriktiva förutsättningarna för de
statliga pensionsreglementenas tillämpning icke blivit underkastad nämnda
reglementen. I sådana fall har visserligen av statsmedel beviljats fyllnadspension
in. m. och även företagits viss omreglering med beaktande av den
nya pensionsnivån för statstjänstemännen. Vissa ojämnheter kvarstå likväl
alltjämt i fråga om pensionsförmånernas storlek. Järnvägsstyrelsen har nu
föreslagit, att de sammanlagda pensionsförmånerna för till fyllnadspension
berättigad personal skola bringas upp till sagda pensionsnivå. Förslaget
innebär nämligen, att vederbörande skall erhålla tjänstepension som om han
vid statens järnvägar innehaft anställning, vilken numera är förenad med
tjänstepensionsrätt enligt 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente, och
att vid pensionsberäkningen skall tillgodoräknas det antal tjänstår, som
legat till grund för fyllnadspensionens beräknande. För egen del anser jag,
att en dylik omreglering står i god överensstämmelse med de allmänna
grunderna för 1947 års riksdagsbeslut. Att märka är, att nu ifrågavarande
personal innehaft sådan anställning vid statens järnvägar, som redan under
anställningstiden normalt varit förenad med pensionsrätt enligt de statliga
pensionsreglementena eller i varje fall numera blivit förenad med sådan
pensionsrätt. Jag vill därför förorda, att förslaget genomföres.
I detta sammanhang är vidare fråga om sådan personal vid av statens
järnvägar övertagna företag, som övergått i statens järnvägars tjänst utan
att erhålla vare sig pensionsrätt enligt statligt reglemente eller rätt till fyllnadspension
eller som pensionerats före statsövertagandet. Denna personal
har, såsom av den förut lämnade redogörelsen framgår, under olika former
och delvis enligt tämligen invecklade regler erhållit en förbättring i sina
från enskild eller statsövertagen pensionsinrättning utgående pensionsförmåner.
Förbättringen har i vissa fall varit tämligen betydande. Emellertid
har den ej alls eller endast i mindre utsträckning varit konstruerad i syfte
4
Bankoutskottets utlåtande nr 56.
att bringa upp pensionsförmånerna till visst, i förväg bestämt förhållande
till de pensioner, som enligt de statliga reglementena utgå till motsvarande,
på aktiv stat eller aktiv övergångsstat vid statens järnvägar uppförd personal.
Detta förhållande uppmärksammades i samband med behandlingen
vid 1947 års riksdag av frågan angående omreglering av äldre pensioner.
Motionsvis framställdes förslag om att hithörande personalgrupper skulle
i pensionsavseende jämställas med motsvarande pensionärer vid statens
järnvägar, men motionerna föranledde icke någon åtgärd från riksdagens
sida. I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 46 uttalade bankoutskottet,
att utskottet icke då vore i tillfälle att bedöma, huruvida och i
vad mån en ytterligare förbättring kunde anses skälig i sådana fall, i vilka
enligt i motionerna gjort uttalande särskilt låga pensioner utginge.
Sedan fråga om en ytterligare pensionsförbättring för här avsedd personal
uppkommit, har järnvägsstyrelsen verkställt utredning i ämnet. Styrelsen
har på grundval av denna å ena sidan avstyrkt, att personalen i fråga i
pensionsavseende helt likställes med motsvarande personal vid statens järnvägar.
Å andra sidan har den verkställda utredningen givit vid handen, att
åtskilliga av de här avsedda pensionerna med förhållandevis betydande belopp
understiga pensionsförmånerna enligt de nya reglementena. I anslutning
härtill har järnvägsstyrelsen tillstyrkt, att pensionerna för sådana här
ifrågavarande anställningshavare vid statens järnvägar, som tillerkänts
dyrtidstillägg, uppbringas till minst 90 procent av de statliga pensionerna
samt att tjänste- och familjepensionerna för övrig här avsedd personal uppbringas
till minst 80 procent av de statliga pensionerna, i båda fallen dock
med vederbörlig reduktion i den mån kassapensionen varit avkortad. Statskontoret
har avstyrkt, att ytterligare omreglering komme till stånd. För
egen del anser jag billighetsskäl tala för att de tilläggsförmåner, som av
statsmedel utgå till dessa personalgrupper, omregleras på i huvudsak det
sätt som järnvägsstyrelsen förordat. Jag anser mig således böra föreslå, att
sådana här avsedda pensioner, som understiga 90 respektive 80 procent av
pensionerna för motsvarande personal vid statens järnvägar, i princip uppbringas
till angivna 90 respektive 80 procent. De för omregleringens genomförande
erforderliga detaljbestämmelserna torde det få ankomma på Kungl.
Maj :t att närmare utforma.
Vid genomförandet av den av mig sålunda förordade pensionsregleringen
kommer en viss, i och för sig önskvärd samordning till stånd av tjänstepension
och folkpension för ifrågavarande tjänstepensionärer. Den tjänstepension,
som skall beräknas för den nu till fyllnadspension berättigade personalen,
samt angivna 90 eller 80 procent av statlig tjänstepension komma
nämligen intill 67 års ålder att beräknas på grundval av begynnelseunderlaget
och därefter på grundval av slutunderlaget enligt 1947 års pensionsreglemente.
Vid omregleringen bör tillses, att vederbörande icke vid någon tidpunkt
kommer i åtnjutande av mindre sammanlagda pensionsförmåner än om
densamma icke kommit till stånd.
Bankoutskottets utlåtande nr 56.
5
Vad slutligen angår tidpunkten för omregleringens genomförande, förordar
jag att densamma bestämmes till den 1 januari 1949. Jag anser
mig emellertid i anslutning härtill böra framhålla, att omräkningen av de
tidigare pensionsförmånerna på grund av sin tidskrävande natur icke kan
beräknas bliva avslutad förrän omkring kvartalsskiftet mars/april 1949.»
Utskottet. Enligt beslut av fjolårets riksdag ha tidigare beviljade statliga
tjänste- och familjepensioner i allmänhet uppbringats till samma nivå, som
gäller jämlikt 1947 års pensionsreglementen. Sådan likställighet har dock
icke genomförts beträffande flertalet förutvarande anställningshavare vid
av staten övertagna enskilda trafikföretag m. fl. eller efterlevande till dem;
endast personal, som i samband med övergången i statens järnvägars tjänst
blivit underkastad de statliga pensionsreglementena, är för närvarande fullt
likställd med statens pensionärer i allmänhet. För övrig personal vid av
staten övertagna enskilda trafikföretag ha pensionsförmånerna i första hand
bestämts med utgångspunkt från pensionsförhållandena vid det enskilda
företaget. Visserligen ha pensionsbeloppen i olika sammanhang förhöjts
med av statsmedel utgående tilläggsförmåner, men dessa påbyggnader ha
som nämnts icke medfört, att pensionsnivån uppbringats till den, som innefattas
i 1947 års reglementen, och förhöjningarna ha i stort sett icke heller
konstruerats med tanke på att de förhöjda pensionerna skulle komma att
stå i någon viss bestämd relation till motsvarande statliga pensioner. Sämst
ställda i förevarande hänseende torde f. n. de pensionärer vara, vilka avgått
ur tjänst före statsövertagandet, respektive efterlevande till sådana
pensionärer. I åtskilliga fall understiga pensionerna för dessa grupper icke
oväsentligt förmånerna enligt de nya reglementena.
I föreliggande proposition framlägges nu, på grundval av en utav järnvägsstyrelsen
verkställd utredning, förslag om viss förbättring av pensionsvillkoren
för här avsedda f. d. anställningshavare. Förbättringen är avsedd
att bliva olika långt gående för olika kategorier av personal. Beträffande
personal, som vid övergången i statens järnvägars tjänst erhållit anställning
på aktiv stat eller därmed jämförlig tjänst å övergångsstat och som f. n.
uppbär fyllnadspension av statsmedel jämte vissa andra tilläggsförmåner,
innebär förslaget, att full likställighet med motsvarande statliga pensionärer
skulle tillskapas. För sådana f. d. anställningshavare, som vid övergång
till statens järnvägar erhållit anställning på övergångsstat utan skyldighet
att bestrida aktiv tjänst, s. k. passiv övergångsstat, föreslås sådan
pensionsförbättring, att pensionsförmånerna i princip uppbringas till minst
90 procent av de statliga pensionerna. Vad slutligen angår pensionstagare,
som med pension avgått från anställning vid enskild järnväg före statens
övertagande av densamma, respektive efterlevande till sådana pensionstagare,
innebär förslaget, att pensionsförmånerna i princip förhöjas till minst
80 procent av de statliga pensionerna.
Vad Kungl. Maj :t sålunda föreslagit innebär enligt utskottets mening eu
lämplig och skälig lösning av pensionsfrågan för här ifrågavarande pensio
-
6
Bankoutskotiets utlåtande nr 56.
närer, varför utskottet tillstyrker att förslaget genomföres. Utskottet kan
följaktligen icke biträda det i motionen II: 627 framförda förslaget, att principiell
likställighet med statens pensionärer skulle tillskapas för samtliga
de berörda pensionärsgrupperna. Vad särskilt beträffar de pensionärskategorier,
som representera huvuddelen av de pensionstagare för vilka pensionsförbättring
nu ifrågasättes, nämligen dels pensionärer, som avgått före
statsövertagandet, dels ock deras efterlevande, må framhållas, att några
rättsliga förpliktelser gentemot dessa pensionärsgrupper över huvud taget
icke åvila staten, vadan förslaget i dessa delar — vilket f. ö. innebär en
icke oväsentlig genomsnittlig förbättring — närmast kan karakteriseras
som ett statligt inskridande av humanitära bevekelsegrunder. Då vidare ett
bifall till motionen skulle innebära en ökning av de årliga utgifterna för
pensionsförbättringen från omkring 1,3 till omkring 3,i milj. kronor, finner
utskottet — liksom i fjol — jämväl kostnadsskäl lägga hinder i vägen för
en dylik åtgärd.
Vid genomförande av den föreslagna pensionsregleringen skulle en samordning
av tjänstepension och folkpension komma till stånd för här ifrågavarande
tjänstepensionärer enligt de grunder, som i sådant hänseende gälla
för statens pensionärer i allmänhet. Givet är, att en dylik samordning kan
vara ägnad att ur pensionärernas synpunkt förringa värdet av den tilltänkta
pensionsförbättringen efter 67-årsålderns inträde. Av principiella skäl
synes emellertid något avsteg från huvudregeln icke böra ifrågakomma vid
här avsedda pensionsreglering, varför utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts
förslag oförändrat även i denna del. Framhållas må, att ett bifall till Kungl.
Maj :ts förslag medför, att vederbörande icke vid någon tidpunkt kommer i
åtnjutande av mindre sammanlagda pensionsförmåner än om pensionsregleringen
icke kommit till stånd.
I övrigt föranleder propositionen icke något särskilt uttalande från utskottets
sida.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande
proposition och med avslag å motionen II: 627, må bemyndiga
Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse med
vad i propositionen förordats utfärda bestämmelser angående
pensionsreglering för vissa förutvarande anställningshavare
vid av staten övertagna enskilda trafikföretag m. fl.
ävensom efterlevande till sådana anställningshavare.
Stockholm den 24 november 1948.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Närvarande: Se under utlåtandet nr 55.
488471. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1948.