Kungl. Maj:ts proposition nr 387.
1
Nr 387.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anvisande
av ytterligare medel till tertiärlän till viss
bostadsbyggnadsverksamhet; given Stockholms slott
den 29 november 1946.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Eije Mossberg.
Utdrag av protokollet ove)'' socialärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms
slott den 29 november'' 1946.
N ärvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson,
Vougt, Myrdal, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
t. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet Mossberg, följande.
Bestämmelser angående tertiärlån och tilläggslån innefattades tidigare
vad avser såväl enfamiljshus som flerfamiljshus i kungörelsen den 30 juni
1942 (nr 569) örn tertiärlån och tilläggslån för vissa bostadsbyggnadsföretag.
Med stöd av beslut av 1946 års riksdag (skrivelse nr 369) ha emellertid —
med upphävande av berörda bestämmelser i vad avser flerfamiljehus — nya
bestämmelser i ämnet meddelats i kungörelsen den 29 juni 1946 (nr 551)
örn tertiärlån och tilläggslån för flerfamiljshus.
Enligt övergångsbestämmelserna till sistnämnda kungörelse skall denna
tillämpas beträffande alla till statens byggnadslånebyrå från och med den
1 juli 1946 inkomna preliminära ansökningar örn tertiärlån och tilläggslån
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 387.
idis 46
2
Kungl. Majlis proposition nr 387.
till flerfamiljshus samt vidare å ansökningar, som anhängig]orts hos byrån
före nämnda dag och i fråga örn vilka preliminärt beslut ej dessförinnan meddelats.
Företagare, vilkens ansökan om lån icke slutligt avgjorts vid angivna
tidpunkt har möjlighet att efter framställning få sm ansökan avgjord enligt
de nya bestämmelserna. Undantagsvis kan, om byggnadslånebyrån anser
synnerliga skäl tala därför, även den företagare, som erhållit slutligt
besked enligt hittills gällande författning, få sitt ärende omprovat efter de
nya bestämmelserna, förutsatt dock att beviljat lån icke utbetalats av statskontoret.
Å andra sidan kan byggnadslånebyrån på darom gjord framställning
medgiva, att äldre bestämmelser tillämpas å ansökning, som inkommit till
byrån före den 1 juli 1946 men icke föranlett preliminärt beslut före
nämnda dag.
Med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen nr 279/1946 framlagda förslag
har riksdagen (berörda skrivelse nr 369) för budgetåret 1946/47 a kapitalbudgeten
anvisat dels under statens utlåningsfonder till Lånefonden för
bostadsbyggande ett investeringsanslag av 220 000 000^ kronor för utlämnande
av tertiärlån enligt omförmälda kungörelse nr 551/1946, dels under
fonden för låneunderstöd till Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet
ett investeringsanslag av 50 000 000 kronor för utlämnande av tertiärlån enligt
kungörelsen nr 569/1942 med däri gjorda ändringar.
Vid anmälan av frågan om nämnda anslag anförde chefen för socialdepartementet,
statsrådet Möller (propositionen nr 279/1946, s. 85 och 87) i huvudsak
I skrivelse den 25 november 1946 har statens bijggnadslånebyrå anmält, att
efterfrågan på tertiärlån från det under statens utlåningsfonder upptagna anslaget,
fortsättningsvis benämnt det nya tertiärlåneanslaget, hittills varit synnerligen
ringa, vilket medfört bland annat, att endast obetydliga belopp tillförts
det under fonden för låneunderstöd upptagna tertiärlåneanslaget, i
det följande kallat det gamla tertiärlåneanslaget.
Körande skälen till nämnda förhållande har byggnadslånebyrån anfört
följande.
oesLaiiiiiieiseiiiii, »augouuiu ^ — —........, - ... *■ + ,, -i__
att återgå till det »äldre» anslaget. Härav föranledd ökning av detta anslag
komme sannolikt att överstiga behovet av medel till tackande av nyss^namnda
vore förenad med mycket stora svarigneier — uu
hänsyn härtill torde det för beviljande av tertiärlån. forén fann lilius för budgetåret
1946/47 avsedda beloppet kunna upptagas till allenast 50 000 000 kronor
mot ett eljest erforderligt belopp av 65 000 000 kronor.
följande.
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 387.
Flertalet kommuner synes ännu icke ha fattat beslut rörande förmedlingsverksamhet
i enlighet med bestämmelserna i elen nya kungörelsen. Sagda
förhållande torde vara föranlett därav, att kommunerna, innan de fatta beslut
om förmedlingsverksamhet, ansett sig böra överväga innebörden för deras
del av de villkor, som äro förknippade med de olika i författningen förekommande
låneformerna. Kommunernas ställningstagande i angivna hänseende
har försvårats på grund av vissa tolkningsspörsmål i avseende å särskilt stadgandet
i 33 § rörande den kommunala ansvarigheten för vissa förluster, uppkomna
vid förvaltningen av flerfamiljshus, tillhörigt kommun eller allmännyttigt
företag. Därjämte har tveksamhet rått rörande de allmänna villkoren
för att företag skall'' betraktas som kooperativt organiserat företag utan enskilt
vinstsyfte enligt 9 § första stycket b) kungörelsen. I anledning härav
har byggnadslånebyrån numera i syfte att klarlägga innebörden av angivna
författningsrum utfärdat meddelanden till förmedlingsorganen.
Jämlikt 13 § i kungörelsen ina tilläggslån utgå för uppförande av byggnad
å ort, som Kungl. Majit efter förslag av byggnadslånebyrån förklarat höra till
sådan grupp av orter, där dylikt lån utgår. Självfallet måste de lånsökande,
vars ansökningar den 1 juli 1946 voro beroende på byggnadslånebyråns prövning,
äga kännedom om till vilken subventionsgrupp den ort vore att hänföra
å vilken deras företag uppfördes, innan de kunde avgöra vilka lånebestäm
meisel'', de äldre eller de nya, som vore för dem fördelaktigast. Med hänsyn
till att byrån, innan förslag i berörda hänseende kunde framläggas för Kungl.
Majit, måste verkställa synnerligen omfattande och ingående undersökningar
rörande tilläggslånebehovet vid tillämpning av de nya grunderna för den statliga
kreditgivningen, kunde byrån först den 21 augusti 1946 avgiva sitt första
förslag i ämnet.
Slutligen må här erinras örn att bestämmelserna i fråga örn de nya tertiär -lånen i vissa hänseenden avvika från vad härutinnan tidigare gällt bland
annat i vad avser amorteringsvillkoren. Det vill synas som örn bestämmelserna
på vissa håll vållat tvekan hos dem, som haft för avsikt att anlita den
statliga tertiärlåneverksamheten. Härtill kommer, att kostnadsutvecklingen
under innevarande år varit ogynnsammare än som torde lia förväntats. I sitt
slutbetänkande del I förutsatte bostadssociala utredningen, att i sådant fall
vissa finansieringsvillkor skulle kunna tagas under omprövning. Det är svårt
att avgöra, huruvida den återhållsamhet som hittills synes lia präglat de
presumtiva lånsökandena kommer att kvarstå. I detta hänseende torde erfarenhet
från låneverksamheten under den närmaste tiden få avvaktas. För
den händelse denna erfarenhet giver skäl för förslag till modifikationer i de
gällande bestämmelserna, torde byggnadslånebyrån få återkomma till frågan
härom.
En rad samverkande omständigheter har sålunda orsakat, att kungörelsen
nr 551/1946 icke kunnat träda i effektiv tillämpning å sådan tid, som i förarbetena
till kungörelsen förutsatts. Byrån är emellertid angelägen framhålla,
att sagda förhållande icke synes ha fördröjt den under innevarande halvår
planerade produktionen av flerfamiljshus; antalet ansökningar örn byggnadstillstånd
för ifrågavarande företag har under den hittills tilländalupna delen
av budgetåret icke företett någon avtagande tendens.
Efterfrågan på tertiärlån från det gamla tertiärlåneanslaget har — fortsätter
byrån — varit större än väntat. Belastningen å anslaget under tiden
juli—oktober 1946 uppgick sålunda till i runt tal 36,3 miljoner kronor, varför
medelsreservationen per den 1 november 1946 uppgick till blott 13,7
miljoner kronor. Detta belopp torde icke förslå till att upprätthålla den där
Departements
chefen.
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 387.
med avsedda låneverksamheten längre än till slutet av december 1946. Då
byrån bär anledning förmoda, att till anslaget icke kommer att återföras
medel i någon större utsträckning förrän under våren 1947, hemställer byrån,
att ytterligare medel äskas å det gamla tertiärlåneanslaget. Med utgångspunkt
från att medelsefterfrågan icke kommer att bliva mindre än under deli
hittills gångna delen av budgetåret skulle det erforderliga beloppet kunna
uppskattas till 50 miljoner kronor. Då emellertid en återföring till anslaget
av omkring 15 miljoner kronor kan beräknas ske fram till den 1 juli 1947,
torde en förstärkning av 35 miljoner kronor vara tillräcklig. Det erforderliga
beloppet föreslås överfört från det nya tertiärlåneanslaget.
De nya bestämmelserna örn tertiärlån och tilläggslån för flerfamiljshus äro
meddelade i kungörelsen den 29 juni 1946 (nr 551) och äga tillämpning på
låneansökningar, som ingivas till statens byggnadslånebyrå från och med
den 1 juli 1946. För sådana låneärenden, som anhängiggjorts hos byggnadslånebyrån
före den 1 juli 1946 men icke före denna dag blivit föremål för
preliminärt beslut, och sådana, beträffande vilka allenast preliminärt beslut
meddelats före nämnda dag, gälla övergångsbestämmelser. Dessa möjliggöra
viss valfrihet för den lånesökande att efter byråns prövning antingen erhålla
lånet enligt de äldre i kungörelsen den 30 juni 1942 (nr 569) meddelade bestämmelserna
eller enligt de nya.
För tertiärlån till flerfamiljshus enligt de nya bestämmelserna har för
budgetåret 1946/47 å kapitalbudgeten anvisats ett anslag under beteckningen
lånefonden för bostadsbyggande. Tertiärlånen till flerfamiljshus enligt de
äldre bestämmelserna bestridas från det å kapitalbudgeten anvisade anslaget
till tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet, vilket dock under innevarande
budgetår huvudsakligen tages i anspråk för lån till enfamiljshus.
Vid beräkningen av dessa anslag togs hänsyn till de möjligheter att välja
lånevillkor, som öppnats genom övergångsbestämmelserna till 1946 års kungörelse.
Härvid förutsattes, att det övervägande antalet låntagare med valfrihet
mellan äldre och nya lånebestämmelser skulle föredraga de nya bestämmelserna.
Dessa överväganden föranledde å ena sidan, att under det
nya anslaget till lånefonden för bostadsbyggande beräknades ett belopp av
65 miljoner kronor för tertiärlåneärenden, som ingivits före den 1 juli 1946
och beträffande vilka intet beslut eller allenast preliminärt beslut meddelats
före nämnda dag men där lånesökanden önskade bliva delaktig av villkoren
enligt de nya bestämmelserna. Å andra sidan kunde man vid beräkningen
av anslaget till tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet utgå från att
genom berörda omprövning enligt de nya bestämmelserna av redan preliminärt
enligt de äldre bestämmelserna beviljade lån medel skulle återföras
till detta anslag. Det beräknades, att denna anslagsökning skulle överstiga det
medelsbehov, som skulle uppstå örn vissa av de före den 1 juli 1946 anhängiggjorda
men ej preliminärt avgjorda ansökningarna om tertiärlån till flerfamiljshus
övergångsvis skulle behandlas enligt de äldre bestämmelserna.
Det nettoöverskott, som härigenom skulle uppstå, beräknades till 15 miljoner
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 387.
kronor, varför anslaget, från vilket även som nämnts tillgodoses medelsbehovet
för lån till enfamiljshus -— uppskattat till 65 miljoner kronor — ansågs
kunna bestämmas till 50 miljoner kronor.
Byggnadslånebyrån har nu anmält, att de gjorda beräkningarna i fråga
örn övergångsbestämmelsernas verkningar ur anslagssynpunkt icke visat sig
hålla. De lånesökande, som enligt övergångsbestämmelserna medgivits valfrihet
mellan de nya lånen och de äldre, ha icke hittills i den omfattning,
som beräknats, anhållit att få övergå till de nya. Härvid synas olika — av
byggnadslånebyrån i dess skrivelse berörda — omständigheter lia spelat in.
Såsom en följd härav har anslaget till tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet
kommit att belastas i betydligt större utsträckning än tidigare
förutsatts. Byggnadslånebyrån har beräknat det ytterligare medelsbehovet
under anslaget till 35 miljoner kronor och föreslagit, att detta belopp skulle
tillföras anslaget från anslaget till lånefonden för bostadsbyggande.
En förstärkning av anslaget till tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet
synes ofrånkomlig för att kunna möta under återstoden av innevarande
budgetår uppkommande krav på anslaget. Mot byggnacblånebyråns beräkning
av det ytterligare medelsbehovet, 35 miljoner kronor, har jag icke
något att erinra. Ur budgetteknisk synpunkt finner jag lämpligt, att detta
belopp anvisas på tilläggsstat under rubriken Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet.
Därvid bör dispositionsrätten till det för innevarande budgetår
anvisade investeringsanslaget till lånefonden för bostadsbyggande i motsvarande
mån inskränkas.
Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att å kapitälbudgeten, fonden för låneunderstöd, till Tertiärlån
till viss bostadsbyggnadsverksamhet å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av .......................................... kronor 35 000 000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att
proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Per Ihrfelt.