Kungl. Maj:ts proposition nr 340
1
Nr 340.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med begäran om bemyndigande
att träffa avtal med Göteborgs stad angående
villkoren för överföring å Göteborgs stad av det tryckande
registret för staden; given Stockholms slott den
27 september 1946.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27 september
1946.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,
Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga angående
överföring d Göteborgs stad av det tryckande registret för staden samt
anför därvid.
Med bifall till förslag i Kungl. Maj:ts proposition den 20 april 1945 (nr
282) angående omorganisation av folkbokföringen beslöt 1945 års riksdag
bl. a. att adressmaskinanläggningar skulle införas för folkbokföringen. AnBihang
lill riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 340 -341.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 340.
läggningarna skulle förläggas lill länsstyrelserna. Där med hänsyn till förhållandena
i viss stad synnerliga skäl därtill vore skulle emellertid Konungen
äga att med stadens medgivande förordna, att det »tryckande registret», såvitt
anginge staden, skulle föras hos mantalsskrivningsförrättaren därstädes.
— Sedermera hava i 56 § folkbokföringsförordningen den 28 juni 1946 (nr
469) meddelats bestämmelser angående de tryckande registren, vilka överensstämma
med nyssnämnda beslut.
Vid anmälan i statsrådet den 20 april 1945 av frågan angående en omorganisation
av folkbokföringen anförde jag bl. a. att beslut örn registrens överförande
i kommunal ägo i första hand torde ifrågakomma med avseende å
Göteborg och Malmö. Ett dylikt beslut måste emellertid föregås av underhandlingar
med städerna angående bl. a. de ekonomiska frågor som därvid
uppkomme. Man torde därför tillsvidare böra utgå ifrån att de tryckande
registren även i dessa städer anlades genom statens försorg. Underhandlingar
med städerna örn registrens överförande i kommunal ägo borde emellertid
upptagas snarast möjligt.
Vidare framhöll jag, att kostnaderna för adresseringsmaskinerna borde bäras
av statsverket. Med hänsyn till att ansvaret för mantalsskrivningen och
uppbörden i magistratsstäderna åvilade dessa städer borde emellertid dessa
städer gottgöra statsverket tryckningskostnaderna för de längder m. m., vilka
avsetts skola tillhandahållas städerna av länsbyråerna i stället för att
som nu utskrivas av städernas befattningshavare. Vad åter anginge kostnaderna
för adressmaskinanläggning, som överförts i kommunal ägo, borde en
fördelning ske mellan statsverket och vederbörande stad. Magistratsstädernas
ansvar för mantalsskrivningen och uppbörden torde nämligen ej kunna
motivera att det ålades sådan stad att gälda hela kostnaden för maskinanläggningen
och dess drift. Anläggningarna tjänade nämligen även statliga uppgifter
vid sidan av mantalsskrivningen och uppbörden. En rättvis avvägning
erbjöde emellertid svårigheter och dessa ökades ytterligare därigenom,
att anläggningarna kunde och borde utnyttjas även för rent kommunala
ändamål. Storleken av detta kommunala intresse kunde vara olika i skilda
städer, varför det näppeligen läte sig göra att fastslå en generell norm för
kostnadsfördelningen. Vid underhandlingarna med vederbörande stad borde
under hänsynstagande till alla omständigheter eftersträvas en så rättvis avvägning
som möjligt.
Vad sålunda anförts lämnades av riksdagen utan erinran.
Vid anmälan i statsrådet den 12 april 1946 av förslag till folkbokföringsförordning
m. m. (se prop. nr 255) förordade jag bl. a. införande av medborgarkort,
vilka skulle tryckas av länsbyråerna. Jag tillstyrkte vidare, att
pastorsämbetena, de lokala skattemyndigheterna, länsbyråerna och riksbyrån
skulle utrustas med olika register, bestående av avtryckskort, d. v. s. kort
med text som avtryckts från plåt i tryckande register. Kortregistren skulle
föras fortlöpande på det sätt, att vid inträffad förändring nytt avtryckskort,
utvisande förändringen, upprättades av länsbyrån och insattes i registret.
Kungl. Maj:ts proposition nr 340.
3
I fråga om mantalsskrivningen föreslog jag, att stommar till mantalslängder
och de slutliga längderna skulle tryckas av länsbyråerna. Vad sålunda föreslagits
godkändes av riksdagen. Bestämmelser i berörda hänseenden hava
intagits i folkbokföringsförordningen.
I mitt anförande till statsrådsprotokollet den 12 april 1946 erinrade jag
vidare om att enligt det av folkbokföringskommittén avgivna betänkandet
länsbyråerna skulle trycka bl. a. stommar till taxeringslängder, pensionsavgiftsförteckningar,
röstlängdei, uppbördsböcker och debetsedlar. För egen
del uttalade jag, att länsbyråernas arbetsuppgifter i huvudsak torde bliva
de i betänkandet angivna. I detta sammanhang framhöll jag även, att 1945
års riksdag uttalat bl. a. att den aviseringsskvldighet, som enligt gällande
stadganden åvilade pastorsämbetena, i princip borde överföras på länsstyrelserna.
Bestämmelser härom föreslogos ej till införande i folkbokföringsförordningen
utan förutsattes skola meddelas av Kungl. Majit i administrativ
ordning. Jag framhöll därvid, att förhållandena för närvarande med hänsyn
till pågående eller väntade reformer på skilda områden inom förvaltningen
vore svåra att överblicka, och att nya anspråk på länsbyråerna i detta hänseende
under de närmaste åren torde vara att förvänta. Dessa uttalanden
lämnades av riksdagen utan erinran.
I anslutning till de föreslagna bestämmelserna i folkbokföringsförordningen
upptog jag även vissa kostnadsfrågor till behandling. Jag anförde därvid,
att mitt uttalande till statsrådsprotokollet den 20 april 1945, att kostnaderna
för adresseringsmaskinerna borde bäras av statsverket, självfallet borde gälla
kostnaderna för länsbyråernas verksamhet överhuvud taget. Enligt de av
1945 års riksdag fastställda grunderna för kostnadsfördelningen mellan staten
och kommunerna skulle församlingarna ansvara för kyrkobokföringskostnadema.
Emellertid borde kostnaderna för avtryckskort till pastorsämbetenas
kortregister åvila statsverket. Sådana kort borde nämligen tillställas
pastor för kontroll av personplåtamas text och översändandet av dylika
kort utgjorde sålunda ett led i skötseln av de tryckande registren. Vad anginge
frågan om skyldighet för magistratsstädema att gottgöra statsverket
tryckningskostnaderna för längder m. m., vilken fråga tidigare lämnats
öppen, torde denna fråga numera få anses äga aktualitet endast med avseende
å sådana magistratsstäder. vilka skulle hava egen uppbördsförvaltning,
d. v. s. de större magistratsstädema. Det torde nämligen icke skäligen böra
ifrågasättas att de magistratsstäder, vilka enligt den nya uppbördsorganisationen
skulle ingå i fögderiförvaltningen, skulle i förevarande hänseende intaga
en annan ställning än övriga fögderikommuner. Det principiellt riktiga
torde vara att de ifrågavarande magistratsstädema betalade statens självkostnadspris.
Detta pris kunde emellertid ej utan avsevärda svårigheter exakt
beräknas. Av praktiska skäl torde därför beräkningen böra schematiseras
och ersättningsskyldigheten böra begränsas till de mera direkta kostnaderna,
därvid för åstadkommande av förenkling endast blankett- och personalkostnaderna
torde böra medräknas Det torde vara lämpligt att priset bestämdes
4
Kungl. Maj:ts proposition ur 340.
av Kungl. Majit på grundval av kostnadsberäkningar som uppgjordes av
länsstyrelserna. Närmare föreskrifter därutinnan torde böra meddelas av
Kungl. Majit, därvid länsstyrelserna borde åläggas att höra vederbörande
städer över de gjorda kostnadsberäkningarna. Kostnaderna för de lokala
skattemyndigheternas avtryckskortregister torde jämväl för ifrågavarande
städers vidkommande böra helt bestridas av statsmedel. De sålunda förordade
ersättningsreglerna torde — såsom utformade i syfte att åvägabringa
erforderlig förenkling i mellanhavandet mellan staten och kommunerna på
nu förevarande område -—- icke böra anses prejudicerande för kostnadsfördelningen
mellan staten och de städer, vilka avsetts skola hava egna tryckande
register. Beträffande dessa städer ansåge jag mig allenast böra hänvisa
till mitt tidigare uttalande, att vid underhandlingarna med städerna
borde under hänsynstagande till alla omständigheter eftersträvas en så rättvis
avvägning som möjligt.
Dessa uttalanden lämnades av andra särskilda utskottet i dess av riksdagen
godkända utlåtande (nr 1) utan erinran. Beträffande mitt uttalande rörande
kostnaderna för länsbyråernas verksamhet ansåg sig utskottet böra -— såvitt
anginge de fall då tryckande register fördes hos mantalsskrivningsförrättare
i viss stad — till förebyggande av missförstånd erinra om att enligt de
av 1945 års riksdag fastställda grunderna för kostnadsfördelningen kostnaderna
för anläggningen och dess drift skulle delas mellan statsverket och
vederbörande stad. Det torde icke vara avsett att föreslå ändring härutinnan.
Med stöd av Kungl. Majits bemyndigande den 8 februari 1946 tillkallade
jag den 13 i samma månad vice stadsjuristen P. Elsin, överdirektören E.
Höijer, överläraren E. Jungen, mantalsintendenten G. Kollberg, mantalsdirektören
O. Meijer, kyrkoherden B. Mogård och ledamoten av riksdagens andra
kammare borgmästaren O. Rylander att såsom sakkunniga inom finansdepartementet
biträda med utredning av frågan om folkbokföringens ordnande
i Stockholm och Göteborg. Åt Höijer uppdrogs att såsom ordförande leda de
sakkunnigas arbete.
Sedan de sakkunniga i skrivelse till chefen för finansdepartementet den
3 maj 1946 uttalat bl. a., att det ur såväl statens som Göteborgs stads synpunkt
vore mest lämpligt och rationellt att det tryckande registret för folkbokföringen,
såvitt anginge Göteborgs stad, handhades av mantalskontoret
därstädes, anbefallde Kungl. Majit genom beslut den 24 maj 1946 de sakkunniga
dels att utreda vilka frågor som i samband med en överföring å
Göteborgs stad av det tryckande registret för staden borde bliva föremål för
överenskommelse mellan staten och staden, dels ock att -— i den man sa
kunde ske innan det tryckande registret tagits i bruk och erfarenheter vunnits
om de arbetsuppgifter, för vilka registret komme att utnyttjas, samt om
kostnaderna därför — med utgångspunkt från de av riksdagen godkända
huvudgrunderna för kostnadsfördelningen upprätta förslag till överenskommelse.
Kungl. Maj:ts proposition nr 340.
5
De sakkunniga hava därefter i en till finansdepartementet ingiven skrivelse
den 7 september 1946 förklarat sig vidhålla sin nyss omförmälda uppfattning,
att det tryckande registret såvitt anginge Göteborg borde handhavas
av mantalskontoret därstädes. I anslutning därtill förordade de sakkunniga,
under åberopande av arbetstekniska skäl, att överförandet av anläggningen
från länsstyrelsen i länet till mantalskontoret skedde den 1 okober 1946,
varvid registret skulle vara upprättat och kontrollerat i enlighet med gällande
bestämmelser.
I skrivelsen anföres vidare följande:
I fråga om principerna för kostnadsfördelningen hava de sakkunniga följt
de av Eders Kungl. Majit i ovanberörda beslut givna direktiven. Härvid hava
de sakkunniga utgått från det i folkbokföringskommitténs betänkande (SOU
1944: 52) förefintliga utredningsmaterialet. På enahanda sätt som kommittén
hava de sakkunniga uppdelat kostnaderna i dels anläggningskostnader
(engångskostnader för inventarier, maskiner, adressplåtar, ryttare och blanketter
av olika slag m. m.), dels uppläggningskostnader (kostnader under
uppläggningstiden, såsom kostnader för utskrift av präglingsmanuskript och
personakter, uppläggning av plåt- och kortregister m. m.), dels ock årliga
driftskostnader. Vidare hava på de sakkunnigas begäran hos statistiska centralbyrån
tjänstgörande experter verkställt beräkning av kostnaderna för
en folkbokföringsanläggning för Göteborg, grundad på antalet arbetstimmar,
som ansetts erforderliga för de olika slagen av arbeten, för vilka det tryckande
registret skall utnyttjas, därvid en genomsnittslön av 2 kronor 50 öre beräknats.
Experterna hava emellertid framhållit, att erfarenheter ännu saknas
på väsentliga punkter, hur arbetet på folkbokföringsavdelningama i
praktiken kommer att gestalta sig. Osäkra faktorer äro bland andra omfattningen
av arbetet med plåtregistrens aktualisering samt av arbetet med tryckning
och distribuering av avtryckskort i samband med aktualiseringen, utväxlingen
av plåtar mellan olika länsstyrelser etc. I vissa avseenden, vilka direkt
eller indirekt kunna bliva bestämmande för omfattningen och arten av
länsstyrelsernas arbetsuppgifter, äro vidare föreskrifter ännu icke meddelade,
t. ex. beträffande det system för aviseringen mellan pastorsämbete och
länsstyrelse, som skall avlösa det nuvarande provisoriska aviseringssystemet,
de formulär, som skola tillämpas för vissa längder och andra handlingar, vilka
skola tryckas medelst adressmaskinstryck o. s, v. Uppenbarligen är det på
grund härav för närvarande icke möjligt att med någon större grad av säkerhet
beräkna de årliga omkostnaderna för länsstyrelsernas folkbokföringsavdelningar.
Icke heller uppläggningskostnaderna låta sig för närvarande till
alla delar exakt angivas. Enär de av experterna lämnade kostnadsuppgifterna
icke böra betraktas såsom annat än approximativa, torde erforderliga
justeringar av de gjorda beräkningarna och därå baserade ersättningsbelopp
böra vidtagas efter 1948 års utgång på grundval av de under den gångna tiden
vunna erfarenheterna.
Anläggnings- och uppläggningskostnaderna hava erhållits genom utproportioncring
av de totala kostnaderna för samtliga län efter folkmängden. Anläggningskostnaderna
grunda sig i stort sett på faktiska kostnadsuppgifter.
Däremot äro uppläggningskostnaderna i stor utsträckning och de årliga
driftskostnaderna belt och hållet beräknade.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 340.
De totala kostnaderna hava av experterna beräknats
anläggningskostnaderna till............................ kronor 120 000
vissa tilläggskostnader till d:o till ...................... » 14 500
uppläggningskostnader till ............................ » 170 000
vissa tilläggskostnader till d:o till ...................... » 8 000
eller sammanlagt till kronor 312 500.
Vad först angår fördelningen mellan staten och staden av anläggnings- och
uppläggningskostnaderna vilja de sakkunniga framhålla, att det givetvis är
synnerligen svårt att komma fram till en verkligt rationell grund härför. De
sakkunniga hava emellertid ansett det vara en rättvis avvägning av kostnadsfördelningen,
därest frågan löses efter följande linjer.
Maskinanläggningama skola, såsom i propositionen nr 282/1945 (s. 139)
framhållits, användas dels för arbeten med mantalsskrivning och uppbörd,
vilka bestyr av ålder åvila staden såsom magistratsstad, dels för vissa rent
statliga arbetsuppgifter, dels ock för vissa rent kommunala ändamål. Att
Göteborgs stad med hänsyn till sistnämnda kommunala intresse bör deltaga
i kostnaderna för registrets upprättande torde icke vara föremål för tvekan.
Storleken av detta kommunala intresse hava de sakkunniga med ledning av
erfarenheter från Stockholms stad ansett sig kunna uppskatta till högst en
månads arbete per år, motsvarande i runt tal 10 °/o av kostnaderna. Då staden
bär det ekonomiska ansvaret för mantalsskrivningen och uppbörden, har
vidare ifrågasatts, att en ytterligare andel i kostnaderna borde påföras staden
med hänsyn till maskinanläggninaamas användning för dessa ändamål.
Detta skulle emellertid innebära, att Göteborgs stad skulle komma i en särställning
i förhållande till de miagistratsstäder, för vilkas räkning vederbörande
länsstyrelse trycker längder och debetsedlar. Enligt uttalande i propositionen
nr 255/1946 fs. 267) skall nämligen sistnämnda magistratsstäders
ersättningsskyldighet för ifrågavarande arbeten begränsas till de mera direkta
kostnaderna, därvid för åstadkommande av förenkling endast blankettoch
personalkostnaderna ansetts böra medräknas. Jämlikt berörda uttalande
äro dessa magistratsstäder sålunda befriade från deltagande i engångskostnaderna
för de tryckande registrens upprättande. De sakkunniga hava
därför funnit billigt, att andel i berörda engångskostnader — frånsett nyssnämnda
10 % — ej påföres Göteborgs stad. I detta sammanhang må vidare
framhållas, att ett annat ståndnunktstagande i denna fråga kan befaras medföra,
att Göteborgs stad anser det för egen del förmånligast att icke övertaga
det tryckande registret.
Vid ett överförande av registret till staden komma emellertid vissa merkostnader
att uppstå till följd av därvid nödvändig utökning av maskinparken
och inventariebeståndet, uppskattade till 14 500 kronor, vilka kostnader
helt böra belasta staden. Av de genom utproportionering erhållna anläggningskostnaderna.
120 000 kronor, skulle enligt de sakkunnigas förslag statens
andel bliva 108 000 kronor och Göteborgs stads 12 000 kronor. Till uppläggningskostnaderna,
170 000 kronor, beräknade genom utproportionering
och hänförliga till den 1 juli 1946. komma tilläggskostnader, beräknade till
8 000 kronor, för aktualisering av plåtbeståndet fram till den 1 oktober 1946,
då registret, såsom ovan nämnts, beräknats bliva överfört till staden. Emellertid
återstå ännu en del arbeten, beroende på en viss förskjutning i tidsschemat
för uppläggningen, nämligen plåtarnas komplettering med födelsenummer
och anteckning örn arbetsgivare samt tryckning, sortering och distri
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 310.
7
buering m. m. av första uppsättningen medborgarkort och avtryckskort. Dessa
återstående arbeten utgöras dels av sådana, som under alla förhållanden
skola bestridas av staten, dels ock av sådana, som förorsakats av förseningen
med arbetet, varför kostnaderna, uppskattade till sammanlagt 44 000 kronor,
böra helt bestridas av staten. Av nyssnämnda belopp 170 000 kronor
jämte tilläggskostnaderna 8 000 kronor eller tillsammans 178 000 kronor,
minskade med 44 000 kronor för ännu återstående arbeten, bör sålunda statens
andel bliva 120 600 kronor och stadens 13 400 kronor.
Enligt ovannämnda fördelningsgrunder skulle av de totala anläggningsoch
uppläggningskostnaderna, 312 500 kronor, staten sålunda bestrida 272 600
kronor och staden 39 900 kronor.
Vidkommande de årliga driftskostnaderna hava dessa uppdelats i lokalkostnader,
personalkostnader, blankettkostnader, diverse driftskostnader och
kapitalkostnader. Vissa av dessa kostnader skola helt bestridas av staten,
andra helt av staden och en del fördelas mellan staten och staden. Enär av
experternas beräkningar framgått, att av personalkostnaderna för det sammanlagda
tryckningsarbetet cirka 70 % falla på tryckning av längder och
debetsedlar samt cirka 30 % på tryckning av avtrycks- och medborgarkort
samt kostnaden för framställningen av längder och debetsedlar åligger staden
under det att kostnaden för tryckningen av korten till allra största delen
åvilar staten (en mindre del av tryckningen av avtryckskorten torde falla på
staden), hava de sakkunniga funnit det enklast, att av de årliga kostnader,
som skola fördelas mellan staten och Göteborgs stad, staten bestrider 30 %
och staden 70 °/o.
De olika slagen kostnader, som föreslås sålunda fördelade, äro lokalkostnader,
7 500 kronor, personalkostnader för aktualisering av plåt- och kortregister,
14 500 kronor, utökning av arbetsledning på grund av registrets
överförande till staden, 12 000 kronor, och kapitalkostnader för förnyelse av
maskiner och inventarier, 6 000 kronor. Kapitalkostnaderna hava beräknats
till 10 °/o av maskinernas och till 5 %> av inventariernas ursprungliga anskaffningsvärde.
Av dessa olika kostnader, sammanlagt 40 000 kronor, skulle
således 12 000 kronor falla på staten och 28 000 kronor på staden.
De kostnader, som helt böra bestridas av staten, äro personalkostnader
för tryckning av avtryckskort och medborgarkort, 5 500 kronor, samt blankettkostnader
för nämnda kort, 3 700 kronor, eller sammanlagt 9 200 kronor.
De kostnader, för vilka staden bör vara helt ansvarig, äro personalkostnader
för tryckning av längder och debetsedlar, 12 000 kronor, blankettkostnader
för dessa, 22 100 kronor, samt diverse driftskostnader, 3 800 kronor,
sammanlagt 37 900 kronor. Av diverse driftskostnader faller visserligen en
ringa del på staten, men då såsom ovan berörts en likaledes ringa del av
tryckningskostnaderna för avtryckskort, som teoretiskt bör bekostas av staden,
i stället helt lagts på staten, torde för enkelhetens skull en kvittning
kunna äga rum.
De sakkunniga ha vidare upprättat följande tablå över den föreslagna
kostnadsfördelningen.
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 340.
Tablå, utvisande fördelningen mellan staten och Göteborgs stad av de beräknade
kostnaderna för det tryckande registret för staden.
Total- kostnad |
Staten |
Staden |
|||
kronor |
% |
kronor |
% |
kronor |
|
Anläggnings- och uppläggningskostnader. |
|||||
Komplettering av födelsenummer.............. |
10 000 |
100 |
10 000 |
— |
— |
Tryckning och distribuering av medborga rkort |
5U00 |
100 |
5 000 |
— |
— |
Komplettering med arbetsgivareuppgift........ |
14 000 |
100 |
14 000 |
— |
— |
Tryckning och sortering av avtryckslcort...... |
15 000 |
100 |
15 000 |
— |
— |
Extra maskinanskaffning .................... |
14 500 |
— |
— |
100 |
14 500 |
Övriga kostnader ............................ |
254 000 |
90 |
228 600 |
10 |
25 400 |
Summa anläggnings- och uppläggningskostnader Årliga driftskostnader. |
312500 |
272 600 |
39 900 |
||
Lokalkostnader .............................. Personalkostnader: |
7 500 |
30 |
2 250 |
70 |
5250 |
tryckning av avtryckskort och medborgarkort |
5500 |
100 |
5 500 |
— |
— |
tryckning av längder och debetsedlar m. m... |
12 000 |
— |
— |
100 |
12 000 |
aktualisering av plåt- och kortregister....... |
14 500 |
30 |
4 350 |
70 |
10150 |
arbetsledning vid stadens register............ |
12 000 |
30 |
3 600 |
70 |
8 400 |
Summa personalkostnader |
44 000 |
13 450 |
30 550 |
||
Diverse driftskostnader....................... |
7 500 |
— |
3 700 |
_ |
3 800 |
Kapitalkostnader (avskrivningar).............. |
6 000 |
30 |
1800 |
70 |
4 200 |
Blankettkostnader............................ |
22 100 |
— |
— |
100 |
22100 |
Summa årliga driftskostnader................. |
87 100 |
21200 |
65900 |
I anslutning till vad de sakkunniga anfört ha de framlagt följande förslag
till överenskommelse mellan Kungl. Maj:t och Kronan å den ena sidan och
Göteborgs stad å den andra sidan beträffande fördelningen av kostnaderna
för det tryckande registret för Göteborgs stad.
Det i 56 § folkbokföringsförordningen föreskrivna tryckande registret skall,
såvitt angår Göteborgs stad, från och med den 1 oktober 1946 föras hos den
lokala skattemyndigheten.
Vid anläggningens övertagande skall staden till statsverket i ersättning för
kostnader för anläggningens upprättande utgiva 39 900 kronor. Återstå vid
överlämnandet aktualiseringsåtgärder beträffande förändringar i befolkningsförhållandena
i Göteborg, skall länsstyrelsen tillhandahålla för avverkande
av arbetsbalansen erforderlig personal.
Erfordras efter övertagandet utökning av maskinparken och inventariebeståndet
till följd av stadens tillväxt eller utökad användning för rent kommunala
ändamål, skola kostnaderna härför åvila staden.
Staden äger av statsverket undfå gottgörelse för nedannämnda kostnader
för anläggningens drift, nämligen för lokalkostnader, kapitalkostnader och
sådana personalkostnader, vilka avse arbetsledning samt aktualisering av
plåt- och kortregister, med 30 % av det belopp, vartill kostnaderna visas
Kungl. Maj:ts proposition nr 340.
9
hava uppgått, samt för personalkostnader för tryckning av medborgarkort
och avtryckskort med hela det belopp, vartill kostnaderna visas hava uppgått.
Staden äger därjämte på statsverkets bekostnad utfå erforderliga blanketter
till medborgarkort och avtryckskort.
I övrigt skola driftskostnaderna åvila staden, dock att i fråga om stadens
rätt att kostnadsfritt från statsverket utbekomma blanketter till vissa längder
skall äga tillämpning, vad därom i vederbörliga författningar är eller kan
varda stadgat.
Ersättningsbelopp, som enligt denna överenskommelse tillkommer staden,
utbetalas årligen i efterskott för det nästföregående kalenderåret.
Överenskommelsen skall efter utgången av år 1948 ersättas av ett nytt avtal.
I detta avtal skola förhållandena, även såvitt angår den förflutna tiden,
upptagas till ny reglering på grundval av de erfarenheter, som vunnits vid
tillämpningen av förevarande överenskommelse.
Stadsfullmäktige i Göteborg hava i skrivelse till finansdepartementet den
24 september 1946 anmält, att stadsfullmäktige den 19 september 1946 beslutat
för sin del godkänna de sakkunnigas förslag till överenskommelse.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har den 23 september 1946 efter
remiss avgivit utlåtande över de sakkunnigas ifrågavarande skrivelse. I utlåtandet
anföres, att länsstyrelsen efter granskning av beräkningarna och
förslaget icke funnit anledning till erinran mot den gjorda avvägningen i
princip av statens och stadens andelar i kostnader för själva anläggningen
och uppläggningen av tryckande registret samt för dettas fortsatta skötsel.
Länsstyrelsen tillstyrkte därför, att den föreslagna överenskommelsen förståtens
del godtoges. I fråga örn driftskostnaderna hade länsstyrelsen beaktat,
att överenskommelsen beredde möjlighet att i ett blivande nytt avtal efter år
1948 upptaga till ny reglering förhållandena även såvitt anginge den förflutna
tiden på grundval av de erfarenheter som vunnits vid tillämpningen
av nu förevarande överenskommelse. Detta innebure väl närmast att senare
kunde rättas uppenbart misstag i fråga örn de nu beräknade kostnadsandelarna.
Dessa hade uppskattats till vissa procenttal i förhållande till belopp,
vartill dessa driftskostnader visades hava uppgått. Länsstyrelsen förmenade,
att härmed borde följa att den faktiska kostnaden kunde och kanske borde
kristiskt granskas, innan uträkning av statens bidrag till driften ägde rum.
Länsstyrelsen hade ingen anledning vänta, att stadens kostnader skulle
överstiga vad som kunde stå i proportion till kostnaderna för länet i övrigt.
Men med hänsyn till att stadens folkmängd utgjorde omkring 50 %> mer än
länets i övrigt kunde säkerligen stadens rimliga kostnad konlx-olleras med
ledning av länsstyrelsens egna kostnader för det tryckande registret för den
övriga delen av länet. Storleken av statsbidraget till driftskostnaderna torde
väl därför lämpligen, efter ansökan från staden och sedan länsstyrelsen
avgivit yttrande däröver, böra fastställas av Kungl. Majit varje år. En sådan
prövning torde icke vara oförenlig med överenskommelsen. — Som kom
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 310.
Departements
chefen.
plettering till avtalet syntes böra göras en uppställning över vad som skulle
anses höra till det upplagda registret och till anläggningen vid dess överförande
till staden. Detta vore önskvärt på den grund att tvekan eljest kunde
råda om antalet maskiner och inventarier av olika slag som skulle belöpa
på Göteborgs stad av det, som ansåges normalt böra tillhöra utrustningen
för hela länets anläggning. Då kostnadsberäkningarna för anläggningen vöre
grundade på faktiska kostnadsuppgifter för hela landet, vilka sedan proportionerats
efter folkmängden, och Göteborgs utgjorde V20 av hela landets,
syntes det önskvärt att med ledning av de för statistiska centralbyrån kända
kostnaderna för inventarie- och maskinköpen bleve upprättad en inventarieoch
maskinförteckning, varefter anläggningen sedan kunde redovisas till staden.
En sådan komplettering stöde uppenbarligen i överensstämmelse med
både statens och stadens intresse, så att oklarhet undanröjdes.
Lika nied de sakkunniga anser jag att det tryckande registret för Göteborgs
vidkommande bör föras hos den lokala skattemyndigheten i staden.
Jämlikt 56 § folkbokföringsförordningen äger Kungl. Maj:t, under förutsättning
av stadens medgivande, förordna att registret skall föras på sätt nyss
sagts. Emellertid förutsätter registrets överförande till staden en ekonomisk
uppgörelse mellan staten och staden, vilken torde böra underställas riksdagens
prövning.
Det av de sakkunniga framlagda avtalsförslaget innebär i huvudsak att
staden vid anläggningens övertagande — vilket förutsatts skola ske redan
den 1 oktober 1946 —- skall till statsverket utgiva 39 900 kronor, utgörande
i runt tal 13 % av anläggnings- och uppläggningskostnaderna. Staden skall
å sin sida äga att av statsverket undfå gottgörelse för vissa driftskostnader
nämligen för lokalkostnader, kapitalkostnader och sådana personalkostnader,
vilka avse arbetsledning samt aktualisering nv plåt- och kortregister, med
30 % av det belopp, vartill kostnaderna visas hava uppgått, samt för personalkostnader
för tryckning av medborgarkort och avtryckskort med hela
det belopp, vartill kostnaderna visas hava uppgått. Avtalet förutsättes skola
efter utgången av år 1948 ersättas med ett nytt avtal, i vilket ersättningsfrågorna,
även såvitt angår den förflutna tiden, skola upptagas till ny reglering
på grundval av dåmera vunna erfarenheter.
Ifrågavarande avtalsförslag, om vilket enighet vunnits bland de sakkunniga,
har godkänts av staden. Förslaget torde kunna godtagas även för statens
del. Emellertid vill jag beträffande den föreslagna avfattningen av avtalet
framhålla följande.
Såsom länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län framhållit torde den föreslagna
formuleringen medgiva möjlighet att till reglering i nytt avtal efter
utgången av år 1948 upptaga frågan om parternas andelar i de årliga driftskostnaderna.
Detsamma torde emellertid gälla även i fråga örn fördelningen
av engångskostnaderna och med avseende å de belopp, vartill dessa beräknats.
Detta synes framgå förutom av det sätt på vilket klausulen om nytt
avtal avfattats jämväl av den av de sakkunniga anförda motiveringen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 340.
11
Staden äger enligt den föreslagna överenskommelsen av statsverket undfå
gottgörelse för de årliga driftskostnaderna i vissa fall med 30 % av det
belopp, vartill kostnaderna »visas hava uppgått», och i andra fall med hela
beloppet. Länsstyrelsen framhåller i anslutning härtill, att det icke torde
vara oförenligt med överenskommelsen, att frågan örn kostnadernas rimlighet
prövas av Kungl. Majit, innan statsbidraget utanordnas. För egen del
anser jag det otvivelaktigt, att Kungl. Majit äger pröva, huruvida staden
kan anses hava styrkt att kostnaderna faktiskt uppgått till belopp som ligga
till grund för framställda krav. Vid denna prövning torde ej blott länsstyrelsens
utan även riksbyråns yttrande över kraven böra inhämtas. Däremot
torde den föreslagna formuleringen ej medgiva Kungl. Majit prövningsrätt
jämväl i fråga örn kostnadernas skälighet. För statens del föreligga emellertid
andra möjligheter att tillse, att kostnaderna hållas inom rimliga gränser.
Jämlikt 56 § sista stycket och 58 § folkbokföringsförordningen är nämligen
den lokala skattemyndigheten efter det tryckande registrets övertagande
skyldig att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som av Kungl,
Majit eller riksbyrån meddelas angående länsbyråernas verksamhet. Dylika
föreskrifter komma bl. a. att meddelas angående de ur organisatoriska och
ekonomiska synpunkter lämpligaste metoderna för arbetets bedrivande. I
riksbyråns åligganden jämlikt 59 § folkbokföringsförordningen ingår att
övervaka, att länsbyråerna ställa sig de meddelade föreskrifterna till efterrättelse.
Då anläggningen överlämnas till staden bör upprättas en förteckning över
de register, maskiner och övriga inventarier som överlämnas. Förteckningen
bör kvitteras av staden. Därmed är emellertid statsverkets skyldighet att bidraga
till engångskostnaderna för anläggningen ej i sin helhet fullgjord.
Vissa delar av det tryckande registret och vissa till anläggningen hörande
kortregister äro nämligen ännu ej upprättade. Vidare återstå vissa kompletteringsarbeten.
De sakkunnigas förslag lämnar öppet, huruvida statsverkets
bidragsslcyldighet med avseende å vad som sålunda återstår skall fullgöras
i form av kontant ersättning eller genom att staten tillhandahåller erforderlig
personal m. m. för arbetets utförande. För egen del finner jag det
lämpligt att denna fråga avgöres av riksbyrån i samband med att arbetet
skall igångsättas.
Det torde icke bliva praktiskt möjligt att överlämna anläggningen till staden
redan å den i avtalsförslaget angivna dagen den 1 oktober 1946. Av arbetstekniska
skäl måste emellertid överlämnandet ske utan ytterligare dröjsmål.
Det faktiska överlämnandet kan alltså icke anstå till dess riksdagen
fattat beslut i ärendet.
Ett bemyndigande för Kungl. Majit att träffa avtal med staden angående
villkoren för överföring av registret å staden torde få anses innebära jämväl
ett bemyndigande att, på sätt i avtalsförslaget angives, efter utgången av år
1948 träffa nytt avtal, i vilket ersättningsbestämmelserna underkastas den
jämkning, som av dåmera vunna erfarenheter kan föranledas.
Under åberopande av det anförda hemställer jag,
Kungl. Maj:ts proposition nr 340.
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att bemyndiga
Kungl. Majit att med Göteborgs stad träffa avtal angående
villkoren för det tryckande registrets överförande till staden
i huvudsaklig överensstämmelse med de sakkunnigas förslag.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
B. Sandberg.