Kungl. Majlis proposition nr 338.

1

Nr 338.

Kungl. Majits proposition till riksdagen angående träffande av
avtal med de enskilda försäkringsanstalterna om framtida
övertagande från statens sida av vissa krigsförsäkringar
m. m., given Stockholms slott den 27 september
1946.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över folkhushållningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF

Axel Gjöres.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet d Stockholms slott
den 27 september 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson,
Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson,
Mossberg.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och handelsdepartementen
anför chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Gjöres.

Jämlikt 1 § lagen den 10 mars 1939 (nr 681, ändrad senast 1942:369) om
statlig krigsförsäkring m. m. må vid krig, krigsfara eller eljest av krig föranledda
utomordentliga förhållanden, så framt Kungl. Maj:t därom förordnar,
av staten meddelas transportförsäkring mot krigsrisk, så ock eljest mot risk
att egendom lägges under embargo eller uppbringas eller genom annan dylik
åtgärd anhålles av främmande stat eller av den, som där tillvällat eller söker
tillvälla sig makten. Under enahanda förhållanden må slaten jämväl, efter
förordnande av Kungl. Maj:t, meddela försäkring mot nyss angivna risker
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 338.

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 338.

av egendom, som lagrats i utlandet för införsel till riket. Staten må ock
under samma förhållanden efter förordnande av Kungl. Majit åt svenskt
försäkringsbolag eller sammanslutning av sådana bolag meddela återförsäkring
av såväl försäkring, som nyss sagts, som transportförsäkring av
annat slag. — Under förhållanden som nu angivits skola jämlikt 2 § första
stycket ifrågavarande lag riksförsäkringsanstalten och bolag, som avses i
4 § lagen om försäkring för olycksfall i arbete, såframt Kungl. Majit därom
förordnar, för olycksfall som till följd av krigsåtgärd drabbar å fartyg eller
annat transportmedel tjänstgörande person, meddela försäkring till högre
ersättningsbelopp samt med ersättningar av annan art än eljest. Staten må
ock, jämlikt andra stycket av samma paragraf, efter förordnande av Kungl.
Majit, under samma förhållanden åt riksförsäkringsanstalten eller bolag av
nyss omnämnt slag meddela återförsäkring av försäkring, som av anstalten
eller sådant bolag meddelats.

Genom särskilda kungörelser, senast den 12 juni 1942, nr 370, har Kungl.
Majit med stöd av riksdagens beslut förordnat, att försäkring eller återförsäkring,
som avses i 1 § lagen om statlig krigsförsäkring m. m., må tills
vidare meddelas av staten. Vidare har Kungl. Majit genom kungörelse den
20 oktober 1939, nr 747, förordnat, att återförsäkring, som avses i 2 § andra
stycket krigsförsäkringslagen, må tillsvidare meddelas av staten.

På därom av Kungl. Majit i propositionen nr 263 framställt förslag har
1939 års lagtima riksdag enligt skrivelse den 10 juni 1939, nr 375, medgivit,
att statens krigsförsäkringsnämnd bemyndigas dels att med vissa
svenska försäkringsbolag sammanslutna till Svensk krigsförsäkringspool
träffa återförsäkringsavtal rörande kasko-, intresse- och varuförsäkring i
huvudsaklig överensstämmelse med ett till propositionen såsom bilaga till
statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 21 april 1939 fogat avtalsförslag,
dels ock att träffa återförsäkringsavtal rörande försäkring för
olycksfall, som till följd av krigsåtgärd drabbar å fartyg eller annat transportmedel
tjänstgörande person, i huvudsaklig överensstämmelse med principerna
i avtalsförslaget.

Med stöd av riksdagens sålunda givna bemyndigande slöts mellan krigsförsäkringsnämnden
och krigsförsäkringspoolen avtal rörande kasko-, intresse-
och varuförsäkring. Vid krigsutbrottet övertog krigsförsäkringsnämnden
i september 1939 samtliga löpande, i Sverige tecknade krigsförsäkringar
å svenska fartyg och laster, varefter avtalet i enlighet med däri meddelade
bestämmelser bragtes till upphörande. Något avtal beträffande krigsolycksfallsrisken
för befäl och besättning visade sig däremot icke erforderligt.

Med anledning av den förestående avvecklingen av den statliga krigsförsäkringsverksamheten
har statens krigsförsäkringsnämnd i skrivelse den 12
januari 1946 hemställt, att Kungl. Majit måtte vidtaga de åtgärder, som
kunde erfordras dels för träffande av avtal med de privata försäkringsbolagen
därom att staten vid eventuellt utbrott av ett krig, som vore ägnat att i

Kungl. Maj:ts proposition nr 338.

3

väsentlig grad beröra svensk handel och sjöfart, automatiskt övertoge alla
av bolagen dessförinnan direkt eller indirekt tecknade, ej avlupna krigsförsäkringar
å svenska aliment (försäkringsbara intressen i fråga om fartyg,
laster och frakter), dels ock för träffande av liknande avtal beträffande krigsolycksfallsförsäkringar
för befäl och besättning å svenska fartyg.

I motiveringen framhåller krigsförsäkringsnämnden — efter redogörelse
för tillkomsten av avtalet med krigsförsäkringspoolen — att staten icke
borde upphöra med sin försäkringsverksamhet, förrän de privata försäkringsbolagen
vore beredda att ställa ett tillfredsställande försäkringsskydd
till handelns och sjöfartens förfogande. Förhandlingar med de privata assuradörerna
hade givit till resultat, att dessa vore beredda att upptaga krigsförsäkringsverksamheten
tidigast från och med den 1 juli 1946, och viss
tveksamhet syntes råda, huruvida krigsförsäkringen av fartyg borde övertagas
av de privata assuradörerna förrän efter utgången av år 1946. Krigsförsäkringsnämnden
anför härefter:

När staten upphör att meddela försäkringar blir situationen i stort sett
densamma som före tillkomsten av ovannämnda avtal. Ehuru man väl för
närvarande icke torde stå inför risken av något nytt krigsutbrott, synes det
ur beredskapssynpunkt nödvändigt tillse att krigsförsäkringsfrågan för dylikt
fall är ordnad så att handel och sjöfart i möjligaste mån kan obehindrat
fortgå.

Det försäkringsskydd, som de privata bolagen lämna, kan därvid icke
anses tillfredsställande, ej minst därför att bolagens reassuranser i väsentlig
utsträckning äro placerade utomlands och vid ett krigsutbrott kunna bliva
skäligen värdelösa. Statens medverkan synes här erforderlig. Därest staten
redan från början står bakom ansvaret för krigsförsäkringarna för den händelse
ett nytt krig skulle utbryta, undviker man även sådana stora premiefluktuationer,
som förekommo före krigsutbrottet år 1939 innan avtalet
emellan staten och bolagen kom till stånd och som medförde stora olägenheter
för handel och sjöfart.

För att de privata bolagen vid övertagandet av krigsförsäkringen skola
kunna lämna handel och sjöfart det försäkringsskydd, varav dessa ha behov,
synes det av anförda skäl nödvändigt, att staten i samband med upphörandet
av den genom nämnden bedrivna försäkringsverksamheten, i likhet
med vad som ägde rum genom ovannämnda avtal, åtager sig att vid utbrott
av ett krig, som är ägnat att i väsentlig grad beröra svensk handel och sjöfart,
övertaga försäkringsrisken. Därigenom begränsas försäkringskostnaderna
till premier för de från det avslutade kriget kvarstående riskerna och
några fluktuationer i premierna på grund av det utrikespolitiska läget behöva
icke förekomma.

Även beträffande krigsolycksfallsrisken för befäl och besättning synes
vidtagandet av en liknande anordning kunna ifrågasättas.

över krigsförsäkringsnämndens framställning lia yttranden avgivits av
kommerskollegium och försäkringsinspektionen. Kommerskollegium har i
sin tur inhämtat och överlämnat yttranden från riksförsäkringsanstalten,
Sjöassuradörernas förening, Svenska olycksfallsförsäkringsbolagens pool för

4

Kungl. Majlis proposition nr 338.

krigsolycksfallsförsäkring, Sveriges redareförening, Sveriges segelfartygsförening
samt Stockholms handelskammare och handelskammaren i Göteborg.
I yttrandena har krigsförsäkringsnämndens framställning i vad angår avtal
om övertagande vid krigsutbrott av krigsförsäkringar å svenska aliment
överlag tillstyrkts. Däremot föreligger på vissa håll tveksamhet beträffande
ett liknande avtal om krigsolycksfallsförsäkringen. Svenska olycksfallsförsäkringsbolagens
pool för krigsolycksfallsförsäkring anför härom:

Svenska olycksfallsförsäkringsbolagens Pool för krigsolycksfallsförsäkring,
fortsättningsvis kallad Ivrigspoolen, bildades redan den 1/1 1937, d. v. s.
före tillkomsten av lag om krigsförsäkring för ombord å fartyg tjänstgörande
personer. Förberedelserna för denna sammanslutning hade vidtagits
redan hösten 1935, detta med anledning av Abessinienkriget. Verkligt aktuell
blev försäkringsfrågan emellertid först i december 1936, då sjöfolkets organisationer
hos Sveriges Redareförening gjorde framställning om utökat försäkringsskydd
med hänsyn till den i spanska farvatten föreliggande krigsrisken.
Härigenom kunde de privata olycksfallsförsäkringsbolagen genom
den riskfördelning, som Krigspoolen innebar, bereda försäkringsskydd på
grundval av det avtal, som träffats mellan sjöfolk och redare.

I den proposition, som föregick 1937 års lag om krigsförsäkring för ombord
å fartyg tjänstgörande personer, (nr 313/1937) återfinnes under rubriken
»Specialmotivering» 1 § uttalanden från såväl kommerskollegium som
riksförsäkringsanstalten gående ut på att praktiska skäl tala för att den
enskilda försäkringsverksamheten liksom under världskriget och det första
skedet av den spanska konflikten bereddes tillfälle att omhänderhava denna
speciella försäkringsform. Sedan lagens tillkomst har krigspoolen i anslutning
härtill fortsatt sin verksamhet vid sidan av riksförsäkringsanstalten
och under hela storkriget liksom allt framgent automatiskt täckt krigsrisken
för de redare, som ha sina ombordanställda försäkrade enligt lag om
försäkring för olycksfall i arbete i något av de ömsesidiga socialförsäkringsbolagen.
Krigspoolen täcker därjämte risken för en del besättningar, som
för civilrisken åtnjuta försäkringsskydd i riksförsäkringsanstalten, där
framställning härom gjorts till anstalten från redarens sida.

Av krigsförsäkringsnämndens skrivelse till Konungen framgår, att något
avtal med nämnden beträffande krigsolycksfallsrisken för befäl och besättning
vid storkrigets utbrott icke visat sig erforderligt. Trots detta ifrågasättes
nu från nämndens sida en liknande anordning som i fråga örn krigsförsäkring
för kasko och varor. Vi kunna för vår del icke dela denna uppfattning,
då krigspoolen såväl före som under och efter storkriget täckt det
erforderliga försäkringsskyddet efter allt att döma till full belåtenhet för
alla parter.

Jämväl Sveriges redareförening, Sveriges segelfartygsförening och handelskammaren
i Göteborg uttala sig i avstyrkande riktning. Försäkringsinspektionen
däremot anför:

Beträffande frågan, huruvida avtal bör träffas med de privata försäkringsbolagen
angående krigsolycksfallsförsäkring för befäl och besättning
å svenska fartyg, har hos de olika remissinstitutionerna delade meningar
kommit till synes. Enligt inspektionens mening är det ur beredskapssyn -

Kungl. Maj:ts proposition nr 338.

5

punkt icke opåkallat, att dylikt avtal ingås. Det av riksdagen i samband
med det senaste stormaktskrigets utbrott lämnade bemyndigandet för Kungl.

Maj:t att träffa avtal av sistnämnda slag har visserligen icke behövt utnyttjas,
och Svenska olycksfallsförsäkringsbolagens pool för ^^olycksfallsförsäkring
synes såväl före som under och efter stormaktskriget hava täckt
det erforderliga försäkringsskyddet till full belåtenhet för alla berörda parter,
men då vid ett nytt krigsutbrott ändrade förhållanden kunna föreligga
i åtskilliga avseenden, som för närvarande icke kunna överblickas, torde det
icke vara överflödigt att vidtaga anstalter från statens sida jämväl för träffande
av avtal angående sistnämnda slag av försäkring.

Även kommerskollegium tillstyrker, att Kungl. Majit inhämtar riksdagens
medgivande att träffa avtal jämväl i förevarande hänseende.

I sitt den 9 februari 1946 dagtecknade betänkande med förslag rörande
den ekonomiska försvarsberedskapens framtida organisation (statens offentliga
utredningar 1946: 19) framhåller ekonomiska försvarsberedskapsutredningen
beträffande förevarande spörsmål allenast, att för att transportapparaten
till sjöss skall kunna fungera i en kritisk situation, krigsförsäkringsbestämmelser
i olika avseenden måste vara förberedda. Kommittén förutsätter,
att ifrågavarande uppgifter komma att handhavas av kommerskollegium,
som emellertid i detta hänseende bör upptaga samarbete, förutom
med det centrala organet för den ekonomiska försvarsberedskapen, jämväl
med försäkringsinspektionen.

Genom lagen om statlig krigsförsäkring m. m. har möjlighet beretts SLtWepartementsunder
vissa förutsättningar stödja sjöfarten genom krigsförsäkring, anordnad
genom statens försorg. För tillämpningen av dessa bestämmelser erfordras
att viss i lagen angiven krissituation redan inträtt. Det måste
emellertid vara en viktig åtgärd ur beredskapssynpunkt, att visshet redan
på förhand föreligger om att vid ett plötsligt krigsutbrott fartyg och varor
liksom även befäl och besättning bliva automatiskt skyddade genom av
staten garanterad försäkring.

Före det senaste kriget medgav 1939 års riksdag, att krigsförsäkringsnämnden
bemyndigades att sluta vissa återförsäkringsavtal dels rörande kasko-,
intresse- och varuförsäkring, dels ock rörande försäkring för olycksfall, som
till följd av krigsåtgärd drabbar å fartyg eller annat transportmedel tjänstgörande
person. Vid skapandet av delta försäkringsskydd togs hänsyn allenast
till det fallet, att krig utbröte, i vilket England, Frankrike och Tyskland
deltoge. Dylikt återförsäkringsavtal slöts sedermera rörande kasko-, intresseoch
varuförsäkring, vilket avtal upphörde att gälla i och med att krigsförsäkringen
i dessa hänseenden övertogs av staten. Något avtal rörande återförsäkring
för olycksfall blev däremot aldrig slutet. Krigsförsäkringen på sistnämnda
område har under hela kriget handhafts förutom av riksförsäkringsanstalten
av svenska olycksfallsförsäkringsbolagens pool för krigsolycksfallsförsäkring.
Beträffande riksförsäkringsanstaltens krigsförsäkrin -

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 338.

gar har dock under kriget i viss omfattning återförsäkring hos krigsförsäkringsnämnden
ägt rum.

Krigsförsäkringsnämndens nu förevarande framställning avser att i det
läge, som inträder sedan krigsförsäkringsnämnden upphört med sin försäkringsverksamhet,
vissa åtgärder vidtagas, som säkerställa, att redan på förhand
garanti finnes för att vid utbrottet av ett krig, som är ägnat att i väsentlig
grad beröra svensk handel och sjöfart, förhållandena på krigsförsäkringens
område bliva ordnade på ett tillfredsställande sätt. De avtal, om
vilkas slutande bemyndigande begäres, angivas skola innebära dels att staten
automatiskt övertager alla av försäkringsanstalterna dessförinnan direkt eller
indirekt tecknade, ej avlupna krigsförsäkringar å svenska aliment (försäkringsbara
intressen i fråga om fartyg, laster och frakter), dels ock att liknande
anordning skall vidtagas beträffande krigsolycksfallsförsäkringar för
befäl och besättning å svenska fartyg.

De avtal, som här föreslås skola träffas, lia en större räckvidd än de, till
vilka bemyndigande lämnades av 1939 års riksdag. Sistnämnda avtal hade
nämligen karaktären av återförsäkringsavtal, medan de nu ifrågasatta avtalen
angivas skola innebära, att staten skall övertaga försäkringarna. I
fråga örn krigsförsäkringarna å svenska aliment synes intet vara att erinra
mot krigsförsäkringsnämndens förslag, helst som under det nu avslutade kriget
försäkringsverksamheten å detta område med stöd av 1 § krigsförsäkringslagen
utövades av krigsförsäkringsnämnden. I de avgivna remissyttrandena
har krigsförsäkringsnämndens framställning på denna punkt tillstyrkts.

Vad åter angår olycksfallsförsäkringarna är till en början att märka, att
man i flera remissyttranden helt avstyrkt, att något avtal på detta område
slutes. Av skäl som kommerskollegium och försäkringsinspektionen anfört
finner jag det dock lämpligt, att krigsförsäkringsnämnden erhåller bemyndigande
att träffa avtal av ifrågavarande slag. Med hänsyn till innehållet i
2 § krigsförsäkringslagen synes dock bemyndigandet böra inskränkas till
att gälla återförsäkringsavtal.

De avtal, som komma att ingås, torde lämpligen böra underställas Kungl.
Majit för godkännande. Sedan krigsförsäkringsnämnden upphört med sin
verksamhet torde lämpligen kronan såsom avtalsslutande part böra representeras
av annan myndighet, förslagsvis kommerskollegium.

Den statliga krigsförsäkringsverksamheten torde enligt vad krigsförsäkringsnämnden
anmält komma att upphöra med utgången av år 1946. Ifrågavarande
avtal skulle alltså komma att träda i kraft tidigast den 1 januari 1947.

På grund av vad sålunda anförts hemställer föredragande departementschefen,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att statens krigsförsäkringsnämnd bemyndigas, dels att
med privata försäkringsanstalter eller sammanslutning av så -

Kungl. Maj:ts proposition nr 338.

7

dana anstalter träffa avtal därom att staten vid eventuellt utbrott
av ett krig, som är ägnat att i väsentlig grad beröra
svensk handel och sjöfart, automatiskt övertager alla av anstalterna
dessförinnan direkt eller indirekt tecknade, ej avlupna
krigsförsäkringar å svenska aliment (försäkringsbara
intressen i fråga om fartyg, laster och frakter), dels ock att
träffa återförsäkringsavtal rörande försäkring för olycksfall,
som till följd av krigsåtgärd drabbar å fartyg eller annat
transportmedel tjänstgörande person, avsett att träda i tillämpning
vid krigsutbrott som nyss sagts.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit
Konungen att proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Vid protokollet:

Curt Nordwall.