Kungl. Maj.ts proposition nr 316.

1

Nr 316.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående inköp av Stenstugu
gård i Endre med flera socknar, Gotlands lösgiven
Stockholms slott den 27 september 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
27 september 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,
Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam
beredning med chefen för finansdepartementet.

I skrivelse den 15 september 1940 har Gotlands läns hushållningssällskap
hemställt att Kungl. Majit måtte uppdraga åt Sveriges utsädesförening att i
samråd nied lantbrukshögskolans jordbruksförsöksanstalt utarbeta och avgiva
förslag till inrättande av en efter de gotländska förhållandena avpassad
försöks- och växtförädlingsverksamhet.

Sedan över framställningen avgivits yttrande av styrelsen för högskolan
saint styrelsen för Sveriges utsädesförening, har Kungl. Majit den 25 april
1941 uppdragit dels åt högskolestyrelsen att genom jordbruksförsöksanstalten
vid högskolan verkställa utredning rörande behovet av och lämpligaste
sättet för anordnande av en dylik försöksverksamhet, och dels åt styrelsen
Bihang till riksdagens protokoll lote. 1 sami. Nr 316.

1

2

Kungl. Mctj:ts proposition nr 316.

för utsädesföreningen att verkställa utredning i fråga om behovet av och
lämpligaste sättet för anordnande av en växtförädlingsverksamhet, som vöre
anpassad efter de gotländska förhållandena, ävensom för anordnande av i
sammanhang därmed stående försök.

Sedermera har Kungl. Maj:t i anledning av en av styrelsen för Alnarps
lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut i skrivelse den 10 november 1941
gjord framställning, varöver lantbruksstyrelsen avgivit infordrat utlåtande,
den 30 december 1941 uppdragit åt högskolestyrelsen att vid den ifrågavarande
utredningen jämväl taga i betraktande behovet av trädgårdsförsök på
Gotland.

Med skrivelse den 26 mars 1943 har högskolans styrelse till Kungl. Maj:t
överlämnat en på uppdrag av styrelsen verkställd utredning, däri bland annat
anförts att behovet av en försöksgård på Gotland vore starkt motiverad
men att det trots avsevärda ansträngningar icke visat sig vara möjligt att
på Gotland finna en för ändamålet fullt lämplig gård, som för skäliga kostnader
skulle kunna inrättas till försöksgård. Högskolestyrelsen har därför
funnit sig böra förorda att Gotlands behov av försöksverksamhet tills vidare
måtte tillgodoses genom inrättande av ett fast försöksfält.

Emellertid har därefter hushållningssällskapet i Gotlands län i skrivelse den
5 oktober 1944 — under förmälan att ägaren till Stenstugu gård i Endre
m. fl. socknar, förre riksdagsmannen Arvid Gardell erbjudit sig försälja
gården för att användas såsom försöksgård — hemställt att Kungl. Majit
måtte uppdraga åt högskolestyrelsen, Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut
samt utsädesföreningen att till förnyad prövning upptaga frågan
örn ordnande av en försöks- och växtförädlingsverksamhet på Gotland.

Sällskapets skrivelse har av Kungl. Majit remitterats till högskolestyrelsen,
institutet och föreningen för yttrande. Högskolestyrelsen, som uppdragit
åt en kommitté, bestående av generaldirektören H. Sylvan, professorn K.
G. U. Sundelin och försöksgårdsföreståndaren J. H. Winkler att verkställa
ytterligare utredning rörande inrättande på Gotland av en försöksgård, har
med skrivelse den 31 januari 1946 till Kungl. Majit överlämnat en av kommitterade
upprättad promemoria samt ett från högskolans försöksnämnd
infordrat yttrande i ärendet. I skrivelsen har styrelsen förklarat sig tillstyrka
ett av kommitterade i promemorian framlagt förslag om inköp av Stenstugu
gård ävensom ett av dem uppgjort program för gårdens utbyggande till försöksgård.

Yttranden i ärendet Ira därefter inhämtats av statskontoret, lantbruksstyrelsen,
byggnadsstyrelsen, 1945 års jordbruksförsöksutredning, Gotlands läns
hushållningssällskaps förvaltningsutskott, styrelsen för Alnarps lantbruks-,
mejeri- och trädgårdsinstitut, Sveriges utsädesförening och Svenska naturskyddsföreningen.

I den av högskolestyrelsen överlämnande promemorian har inledningsvis
lämnats följande uppgifter beträffande jordbruksförhållandena på Gotland.

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 316-

Ar 1944 uppgick åkerarealen på Gotland till 83 812 hektar, arealen slåtterang
till 2 694 hektar, arealen kultiverad betesäng till 1 673 hektar, arealen
annan betesang till 17 909 hektar, arealen skogsmark till 130 806 hektar samt
SÄ ^r^1!.77 116 hektar‘ Den sammanlagda landsarealen utgör

14 framgår av nedanstående sam -

Åkerjordens användning i

procent år

manstallning.

Höstvete ...........

7-2

Vårvete...........

Höstråg............

. 10-0

Korn ...............

5-7

Havre.................

18

Blandsäd ..........

. 12-4

Ärter..............

0-5

Potatis ...............

. 2-5

Skörden per hektar inom Gotlands

utgjorde i kilogram år 1944.

Gotland

Hela riket

Höstvete............ 1 700

2 180

Vårvete ............ 1 110

Höstråg............ 1 430

Korn .............. 1 290

Havre.............. 1030

Blandsäd .......... 1 180

1 480
1780
1 840
1310
1 690

Sockerbetor ............ 3 i

Foderrotfrukter ........ 4-1

Grönfoder av säd ...... 0''9

Vall till slåtter.......... 27-1

Vall till fröskörd........ 0 5

Annan vall ............ n o

Andra växtslag.......... 5-3

Träda och obrukad jord 7-7

Summa 1000

läns hushållningssällskaps område

Gotland Hela riket

Arter............. 890 1 070

Potatis............ 7 060 10 340

Sockerbetor ...... 23190 32 790

Foderrotfrukter____ 23160 29 660

Hö från odlad jord 4 240 3 770

Antalet husdjur av olika
område utgjorde år 1944.

Hästar................

Nötkreatur............

Får och lamm ........

Getter och killingar ....

slag inom Gotlands läns hushållningssällskaps

14 041 Svin och grisar ...... 20 303

40 871 Kaniner.............. 4 702

38 421 Fjäderfä............. 283 028

57 Bisamhällen.......... 3 601

Antalet brukningsdelar 1 Gotlands län uppgick vid 1937 års jordbruksräkmng
till 7 212, varav 872 med en åkerareal under 1 hektar, 789 med en
akerareal om 1—2 hektar, 1 339 nied en åkerareal om 2—5 hektar, 1 422 med
en akerareal 0111 5—10 hektar, 1 613 med en åkerareal örn 10—20 hektar
654 med en akerareal om 20—30 hektar, 401 med en åkerareal om 30—50
hektar, 101 med en åkerareal om 50—100 hektar samt 21 med en åkerareal
med mer än 100 hektar åkerjord. Nämnda år hade 1 471 brukningsdelar
gödselstad av cement, 82 brukningsdelar gödselstad av annat material
samt 1019 brukningsdelar cementerad urinbrunn. Av åkerarealen 83 622
hektar var vid denna tidpunkt sammanlagt 30 316 hektar täckdikad.

I promemorian lia även lämnats vissa uppgifter angående Gotlands klimat.

Är 1944 uppgick medeltemperaturen i Visby till + 6,9° och under månaderna
aprd—augusti till respektive +4,0°, +8,6°, +12,9°, + 16,2° och
1 15,6°.

Antalet frostdagar i Visby under vegetationsperioden uppgick åren 1940_-

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 316.

1940 1941 1942 1943

april ................ 23 18 17 5

maj ................. 4 7 3 1

juni ................. 0 O O O

juli.................. O O O O

augusti .............. 0 0 0 0

september .......... 0 0 0 0

oktober.............. 0 O O 0

Årsnederbörden i Visby (medeltalet för åren 1901—1930) utgör ol3 mm.
Motsvarande värde för Kalmar är 464 mm, för Linköping 511 mm, för Lund
616 mm, för Halmstad 746 mm och för Uppsala 544 mm.

Kommitterade lia beträffande nederbördsförhållandena vidare framhållit
att Gotland vore utsatt för besvärande försommartorka, vilket framginge av
följande sammanställning, däri upptagits dels den normala nederbörden i
Visby under månaderna maj—juli, och dels nederbörden under dessa månader
åren 1940—1943. (För jämförelse hade medtagits motsvarande uppgifter
för Kalmar, Lund och Halmstad.)

Visby

Kalmar

Lund

Halmstad

Års-

nederbörd

Normal-

nederbörd

Års-

nederbörd

Normal-

nederbörd

Års-

nederbörd

Normal-

nederbörd

Års-

nederbörd

Normal-

nederbörd

1940

8-0

27-0

25-8

32-5

253

40-4

26-7

51-6

0''6

35-0

8-5

40-6

15-6

56-1

75-C

62-0

313

50-0

48-6

46-9

75-9

67-5

169-8

78-4

1941

5''7

27-0

22-9

325

6-4

40-4

13-7

51-6

32-8

350

38-8

40-6

46-0

56-1

44-2

62-0

26-2

50-0

24-9

46-9

136-0

67-5

133-2

78-4

1942

79-2

27-0

63-7

32-5

29-2

40-4

53-9

51-6

9-6

35-0

21-0

40-6

93-5

56-1

51-4

62-0

Juli........

108-0

50-0

43-6

46-9

47-8

675

87-6

78-4

1943

Maj........

13-8

27-0

9-9

32-5

15-8

40-4

350

51-6

23-7

350

330

406

63-8

56''1

78-4

620

Juli........

15-5

50-5

17-7

46-9

77-1

67-5

143-7

78-4

För att få belyst jordartsförhållandena på Gotland har statsgeologen G. Ekström
verkställt jordartsundersökningar på vissa gårdar på Gotland. I ett den
3 november 1942 avgivet, i promemorian åberopat utlåtande har statsgeologen
Ekström framhållit att de vanligaste jordarterna på Gotland vore kalkhaltiga
moränleror och av dem uppkomna sandiga lättleror, torvjordar
(myrjord), sand och styva sjöleror. I utlåtandet har ytterligare anförts följande.

Den gotländska moränen är kalkhaltig, enär den till stor del är bildad av
öns berggrund, som utgöres av kalksten och märgelsten. Den är dessutom
ganska starkt lerig, vanligen moränmellanlera eller styv moränlera, och av

Kungl. Maj.ts proposition nr 316.

5

blomaktig färg (»rödlera» eller »pinnlera»). Moränen bär i regel en mindre
mäktighet, varigenom berggrunden ofta kommer nära markytan. Såväl i
avseende på lerinnehåll som kalkhult och sammansättning i övrigt, t. ex. i
fråga om stenighet (i allmänhet tämligen låg stenprocent), erinrar den gotländska
moränleran i hög grad örn sydvästra Skånes morän, den baltiska
moränen. Liksom denna är den också otta omsvallad eller omlagrad i ytan.

Gotland låg efter inlandsisens avsmältning under havets yta, och moränen
blev därigenom påverkad av havets vågor och bränningar. Man paträffar
sålunda ofta ovanpå den orörda och relativt hårda, styva moränleran ett i
allmänhet omkring 0,5 meter mäktigt lager av osorterad, d. v. s. grusig och
sandig lättlera — en omsvällningsprodukt av moränleran. Lättleran övergår
nedåt stundom i ren sand. Lättlerlagret tinnes visserligen ej utbildat överallt
men finnes dock här och var och stundom inom ganska stora områden.
Dessutom varierar lagrets tjocklek och är ofta mindre än 0,5 meter, eller
lättleran ingår endast i matjorden. Denna blir salunda mera lättskött och
lättbrukad i jämförelse med matjorden på de ställen, där moränleran även
bildar själva ytlagret.

Torvmarker förekomma allmänt på Gotland, cirka 10 procent av totalarealen,
och äro ofta odlade. Såväl lyckade som misslyckade torrläggningar
av myrar ha utförts. Orsaken till de misslyckade företagen bär i regel berott
på att torvlagret varit alltför tunt, varvid det inom kort bortodlats, varigenom
underlaget, bleket eller kalkgyttjan, kommit i dagen. Långt gående
utdikningar lia också gjort att icke blott myren genom uppkomna grövre
torksprickor i alven och därigenom ökad vattengenomsläpplighet blivit för
torr, utan grundvattnet har också i en del lall sänkts alltför mycket inom
angränsande fastmarksområde därigenom att den s prickiga berggrunden
dränerats. På senare år har nian emellertid flerstädes genom dämning i
kanalerna höjt grundvattenståndet under vegetationstiden.

Gotlands kalkhaltiga jordmån har frambragt torvjordar av annan beskaffenhet
än urbergsområdenas torvmarker, varför försöksresultaten från fastlandets
torvjordar liksom för övrigt från ett flertal av tastmarksjordarna ej
utan vidare kunna tillämpas på Gotland.

Sandjordar förekomma i stor utsträckning på Gotland. Vanligtvis ligga
sandfälten i anslutning till isälvsavlagringarna, från vilka de äro utsväm made.

.

I dalgångar och sänkor förekomma otta mycket styva leror av gtaciat
eller postglacial ålder. Men dessa sjöleror intaga i regel inga större områden.
De förekomma dock spridda här och var på Gotland.

En försöksgård på Gotland bör även bli representativ för Oland. De bada
öarna ha nämligen i stort sett samma jordarter och samma klimat. De
jordarts typer, som böra finnas på den blivande törsöksgarden, äro i ordning
efter deras betydelse och utbredning följande: moränlera och dess omlagringsprodukt
sandig lättlera, torvjord, sand och styv sjölera. Såsom en allmän
regel kan framhållas att jordarna på Gotland växla mycket även inom
mindre områden, varför det hör vara ganska svart att erhålla en försöksgnid
med tillräckligt jämn jord.

I fråga örn uppgifterna för en försöksverksamhet pa Gotland a växtodlingens
område ha yttranden avgivits till de av högskolestyrelsen tillsatta kommitterade
dels den l april 1942 av föreståndaren för jordbruksförsöksanstalten
professor Sundelin, dels den 9 augusti 1945 av föreståndaren för statens
trädgårdsförsök professor F. Nilsson, dels ock den 11 juli 1945 av föreståndaren
för Sveriges ut sä des loren ing professor A. Åkerman.

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 316.

Professor Sundelin har i sitt yttrande till en början anmärkt att de för en
försöksgård på Gotland viktigaste arbetsuppgifterna kunde sammanföras under
följande punkter.

1. Växtföljdsförsök.

2. Jordbearbetningsförsök.

3. Fasta sortförsök i olika grödor.

4. Odlingstekniska försök med oljeväxter och hampa.

5. Fröodlingsförsök med lucern och andra vallväxter.

6. Undersökningar rörande beteskulturens anpassning till på ön rådande
väderleksförhållanden.

7. Bevattningsförsök och andra undersökningar på den agronomiska
hydroteknikens område.

8. Försök och undersökningar rörande stallgödselns tillvaratagande och
användning.

9. Utfodringsförsök, speciellt inriktade på bekämpningen av på Gotland
vanliga bristsjukdomar.

10. Trädgårdsförsök (i samarbete nied statens trädgårdsförsök).

11. Växtförädlingsverksamhet med stråsäd, oljeväxter och vallväxter (i
samarbete med Sveriges utsädesförening).

Om dessa uppgifter har professor Sundelin vidare anfört.

Den största svårigheten för en rationell växtodling på Gotland erbjuder den
ofta återkommande svåra försommartorkan. Dessa svårigheter torde i viss
mån kunna elimineras genom att i första hand inrikta odlingen på mot torkan
resistenta växtslag. Växtföljdsförsök kunna anvisa framkomliga vägar
lör en sadan omläggning av växtodlingens inriktning. Bea rb e t n i n gs f ö r s ö k enis
uppgift blir att undersöka möjligheten för en sådan omläggning av vårbruket,
att markens fuktighet bevaras bättre än vid nu brukliga metoder.

Oljeväxtodlingen har, enligt redan föreliggande erfarenheter, visat sig äga
goda förutsättningar på Gotland. En hel del odlingstekniska problem återstår
emellertid ännu att lösa.

Fröodling är ett område, som hittills i mycket ringa grad fångat de gotländska
lantmännens uppmärksamhet. Det kommer att bliva en viktig uppgift
för försöksgården att undersöka förutsättningarna för sådan odling samt
att studera de° modifikationer i odlingstekniken, som kunna vara påkallade
av de på ön rådande väderleksförhållandena.

Betesskörden i nederbördsfattiga trakter erbjuder många betydelsefulla
problem,. som vänta pa sin lösning. Man bör pröva olika fröblandningar,
stallgödsling, halmning och andra åtgärder, som kunna tänkas motverka
torkans skördesänkande verkan. Uppmärksamheten torde även riktas på
möjligheten för odling av foderväxter, som kunna ersätta betet under den
kritiska tiden.

De bydrotekniska undersökningarna kommer väl i första hand att inriktas
på försök med dämning. I den mån möjligheter för bevattning föreligger,
får man även tänka sig att försöksgården kommer att anlitas för försök med
bevattning inom ramen av den försöksverksamhet på detta område, som utföres
under ledning av lantbrukshögskolans hydrotekniska institution.

Stallgödselfrågans betydelse gör det nödvändigt, att även den upptages
till behandling vid försöksgården.

Trädgårdsförsöken synes i första hand böra inriktas på fruktodling, då
denna odling bör ha goda förutsättningar på Gotland. Vidare är sparrisodlingen
inom vissa trakter av ön av betydande omfattning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 316.

7

Växtförädlingsverksamheten bör inriktas ej blott på de vanliga sädesslagen
utan även på de specialodlingar, som äro eller kunna bliva av betydelse
för Gotlands jordbruk.

Professor Nilsson har framhållit att vid en trädgårdsförsöksstation å Gotland
borde utföras försök med olika slag av trädgårdsväxter under gotländska
odlingsbetingelser. Verksamheten avsåges omfatta försök med alla de viktigaste
köksväxtslagen, varvid särskilt sparris borde uppmärksammas såsom
en betydelsefull växt för Gotland. Vidare borde fröodlingsförsök utföras med
sådana köksväxter som morot, persilja, kål m. m. Med fruktträd och bärbuskar
syntes böra planeras sort- och gödslingsförsök med i första hand
appie, päron och plommon samt vinbär, krusbär och jordgubbar. Därjämte
torde det vara anledning planlägga särskilda bcvattningsförsök.

Enligt professor Åkerman gåve de i många avseenden egenartade betingelser,
som Gotland erbjöde såväl i klimatiskt hänseende som beträffande
markbeskaffenheten, växtligheten och jordbruket, anledning förmoda att de
sorter av de olika växtslagen, som odlades på fastlandet, ej vore lika lämpliga
och lika väl anpassade för gotländska förhållanden eller att rent av delvis
andra växtslag vore att förorda till odling på Gotland. Sveriges utsädesförening
hade även länge haft sin uppmärksamhet riktad på Gotland och de
speciella betingelser för jordbruket, som där vore rådande.

Professor Åkerman har i detta sammanhang vidare anfört följande.

Det har från utsädesföreningens sida sedan lång tid tillbaka varit ett önskemål
att erhålla möjligheter bedriva en särskild försöks- och förädlingsverksamhet
på Gotland för att därigenom kunna bliva i stånd att uppdraga för
förhållandena därstädes lämpade sorter och växtslag. En dylik verksamhet
har emellertid hittills ej kunnat komma till stånd, då erforderliga medel härför
saknats. För att dock i någon mån tillmötesgå det gotländska jordbrukets
krav på ett till öns säregna klimat och jordmånsförhållanden anpassat
odlingsmaterial har från föreningens filial i Kalmar län, numera förlagd
till Ekerums gård på Öland, vissa jämförande försök med nya sorter varit
utlagda på Gotland. Försöken lia omhänderhafts av länets jordbrukskonsulent.
Dessa försök få dock anses allt för otillräckliga för tillgodoseende av
Gotlands behov av lämpliga sorter. Efter överläggningar mellan föreningens
tjänstemän om gotländska växtförädlingsfrågor har följande preliminära
arbetsplan för en till Gotland förlagd växtförädlingsanstalt uppgjorts.

I fråga örn höstvete gäller det att i första hand få prövat en del nytt material
ur korsningar dels med sorten Hansavete, som visat sig relativt torkresistent,
dels ur korsningarmed svenska lantveten samt med vissa torkresistenta
sorter från sydöstra Europa och Nordamerika. Även vissa andra nya sorter,
erhållna ur korsningar mellan syd- och mellansvenska sorter böra prövas.
Därjämte böra korsningspopulationer utsås för naturlig selektion.

Vårvete har vanligen icke förutsättningar på Gotland, då det lider alltför
mycket av försommartorka och ger cirka 20 procent lägre skörd än kornet.
Dock finnes möjlighet alt på vissa jordar odla vårvete. Selektion bör företagas
i redan förefintliga korsningar mellan torkresistenta sorter.

Rågen är eli på Gotland i viss mån försummat sädesslag, som sannolikt i
alltför hög grad ersatts med höstvete. Den gamla lindrågen visar god anpassning
och hör utnyttjas i växtförädlingen på samma sätt sorn nu sker i Norr -

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 316.

land. Sålunda föreslås bearbetning av korsning mellan lantråg och Ivungsråg
II för förenande av anpassning med högre avkastning och styvare strå.

Komet har stora förutsättningar på Gotland, men ingen av de förädlade
sorterna passar lika bra som lantkornet under rådande torka. Bäst synes
Majakornet vara, vilket får sin förklaring därav, att det härstammar ur
korsning med Gullkorn, vilket senare härstammar från gotländskt lantkom.
Vissa nya sorter från Kalmarfilialen böra prövas i stor omfattning. Vidare
böra korsningar med gotländskt lantkorn upptagas till bearbetning. På grund
av Gotlands relativt milda klimat böra även arbeten med höstkorn (vinterkorn)
igångsättas.

Havre synes ga bra på vissa jordar, men mellan olika sorter förefinnas
mycket stora skillnader. Omfattande sortprövning av de vid Svalöv redan
uppdragna nya linjerna synes mycket önskvärd. Därjämte böra korsningar
utföras med torkresistenta havresorter. På Svalöv redan förefintligt korsningsmaterial
med sådana sorter överlämnas till fortsatt bearbetning vid
Gotlandsstationen.

Av vallväxter går lucemen bäst på Gotland. Ett omfattande försöksarbete
är erforderligt för utrönande av lämplig stam, blandning, såningstid m. m.
F modling av blålucem prövas redan i viss omfattning, men försöken borde
örn möjligt utökas för att eventuellt kunna medföra en förläggning av en
blålucernproduktion till denna ö nied rätt goda förutsättningar för en lucernodling.
Även försök nied tidig klöver böra igångsättas. Vid den nya filialstationen
böra dessutom prövningar företagas nied mera torkresistenta vall\axter,

dana, som lämpa sig för odling på Gotlands myrjordar, t. ex. rörflen, ängskavle,
ängsvingel, sengröe. I och för uppdragande av för Gotland lämpade
sorter av vallväxter bör utrymme finnas tillgängligt för utplanterande av
urvalsmaterial av de olika arterna och härför erfordras arealer dels på fastmarks-
och dels på myrjord,

Med de för Gotland säregna jordmånsförhållandena är det att vänta, att
andia krav ställas^ pa för landskapet lämpliga sorter av matpotatis än de,
som i stort sett rada på fastlandet. Det bör vara av största intresse att i
törsta hand mera ingående pröva det nu tillgängliga sortimentet. Sedan på
detta satt erfarenheter vunnits, bör en speciellt för Gotland avsedd förädlingsverksamhet
kunna igångsättas nied utsikter till framgång.

D.et synas som om av till foder odlade rotfruktsväxter betorna och
da i ali synnerhet fodersockerbelorna gå bra till under de växtbetingelser,
erbjudas deni på Gotland. Eli utvidgad försöks- och därtill ansluten
iörädlingsverksamhet nied detta foderrotfruktsslag är därför ett önskemål.

De nya växterna majs, soja och sötlupin samt raps, hampa och lin synas
na ratt stora förutsättningar på Gotland. Försöken därmed ha hittills givit
ganska goda resultat. I synnerhet tilldrager sig hampa intresse, emedan
hampa tidigare odlats på de gotländska myrarna i stor omfattning.

I anslutning till de återgivna yttrandena har i promemorian framhållits,
att en försöksverksamhet å växtodlingens område, särskilt inriktad på att få
fram soitei nied stor motståndskraft gentemot torka och i övrigt lämpade
föi Gotlands klimat och jordman, framträtt som en mycket angelägen statsutgift.
I detta sammanhang har påpekats att under krigsåren på Gotland
igångsatts av avspärrningen särskilt betingade nya odlingar. Anförda synpunkter
utgjorde starka motiv för behovet av en särskild försöksgård på
Gotland, vilken samtidigt finge tjäna som trädgårdsförsöksstation och filial
till utsädesföreningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 316.

9

Beträffande arealbehovet för försöksgården må nämnas att den för jordbruksförsöksverksamheten
erforderliga försöksarealen uppskattats till cirka
20 hektar. Professor Nilsson har framhållit att det för trädgårdsförsökens
utförande och planläggning torde vara lämpligast att avskilja vissa områden
från egendomen, till att börja med cirka 13 hektar, vilka områden framdeles
kunde disponeras för dylika ändamål. Enligt ett av utsädesföreningen
uppgjort program för verksamheten vid en försöksstation på Gotland, vilket
program upptoge årlig prövning av cirka 190 sorter, skulle erfordras en jordareal
örn cirka 2 hektar. Härtill komme för småparceller en areal om cirka

2 hektar samt för utjämnande grödor en areal om cirka 4 hektar. Utsädesföreningen
behövde sålunda disponera sammanlagt omkring 8 hektar åkerjord.
De tre ifrågavarande institutionerna ansåge sig följaktligen tillsammans
behöva en åkerareal om cirka 41 hektar.

I promemorian har framhållits att det visat sig svårt att på Gotland få inköpa
en till försöksgård lämplig gård till skäligt pris. Av länets hushållningssällskap
hade föreslagits sex gårdar. Sällskapet hade dessutom verkställt
preliminär undersökning av åtskilliga andra gårdar. Av de föreslagna
sex gårdarna hade emellertid samtliga utom Stenstugu gård befunnits icke
vara lämpliga som försöksgård.

I promemorian har beträffande Stenstugu gård lämnats bland annat följande
uppgifter.

Gården består av jordregisterfastighetema Stenstugu 2\ Fjälls Stora l11
och Hulte Lilla l11 i Endre socken samt Digeråkra l5 i Barlingbo socken.
Gården är belägen 13 km öster örn Visby och 1,5 km från Sylfaste järnvägsstation.
Totalarealen uppgår till omkring 260 hektar, därav 82,5 hektar
åker med myr, 26 hektar ängsmark (betesmark) med lövskog, 131 hektar
skogsmark, 1,5 hektar tomt och trädgård samt 20 hektar övrig areal. Taxeringsvärdet
utgör 123 600 kronor, därav jordsbruks värde 93 300 kronor samt
skogsvärde 30 300 kronor.

Å gården finnes mangårdsbyggnad, innehållande 14 rum och 2 kök, samt
flygelbyggnad, magasin, ladugårdsbyggnad, vagnslider, häststall, smedja, foderlada,
två hönshus och fyra arbetarbostäder. Byggnaderna äro delvis i gott
och delvis i mindre gott eller dåligt skick. Gården är elektrifierad. Å gården
finnas två 21 meter djupa borrbrunnar.

Värdet av den årliga avkastningen av skogen har beräknats till omkring

3 500 kronor för år. De priser, som vid värderingen kommit till användning,
motsvara de under 1943 gällande normalpriser och i den fria marknaden
under jämförliga förhållanden uppnådda marknadspriser. Bruttovärdet utgör
efter en kapitalisering efter 4,5 procent cirka 79 000 kronor. Kapitaliserade
värdet av beräknade avgående poster uppgår till ungefär 19 000 kronor,
varför nettovärdet utgör cirka 60 000 kronor eller per hektar produktiv skogsmark
461 kronor.

I promemorian har framhållits att efter den företagna värderingen lia endast
mycket obetydliga avverkningar skett, varför skogen finge anses lia ett
värde av minst 60 000 kronor.

Med hänsyn tagen till att skogens värde enligt vad i promemorian uttalats
vore omkring 30 000 kronor högre än taxeringsvärdet samt till svårigheten

Bihang till riksdagens protokoll 19M. Isala/. Nr 316. 3

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 316.

att anskaffa lämplig gård för ändamålet tillstyrktes i promemorian att gården
inköptes för 175 000 kronor. Preliminärt köpeavtal har upprättats med
ägaren. Enligt detta säl.jes fastigheten i befintligt skick samt skall tillträdas
den 14 mars 1947.

I fråga örn jordförhållandena har uppgivits i huvudsak följande.

På Stenstugu gård finnas de typiska gotlandsjordarna representerade Huvuddelen
av egendomen utgöres emellertid av lättare jordslag, sand, svagt
lerig sand och sandig lättlera, varför gården endast kommer inom klassen
medelgod egendom. Med hänsyn till gödsling o. d. kan gården anses vara i
ungefär medelgod kultur och ej alltför uppgödslad.

Styv lerjord förekommer ej. Visserligen finnas ett par områden med mycket
styv lera i alven, men matjorden är mindre lerig eller en mellanlera
Myren är jämförelsevis grund, men då den har odlats länge och den egentliga
sättningen för länge sedan är avslutad, torde det dröja ännu en del århondén,
innan kalkgyttjan eller bleket plöjes upp i synnerhet om området
iar ligga såsom vall eller betesmark. Sanden och den svagt leriga sanden ha
något för stor utbredning på de övriga jordslagens bekostnad. Den areal,
inom vilken moränlera förekommer, cirka 8 hektar, torde dock vara tillräcklig
ur försökssynpunkt.

Gården ligger centralt på ön och ungefär på gränsen mellan vad man
brukar beteckna såsom norra och södra Gotland och härtill kommer närheten
till Visby och Roma. Egendomen har en väl samlad och tilltalande
ägofigur. Stora naturliga betesmarker i form av lövängar finnas. Dessa böra
nog i framtiden i stor utsträckning bibehållas relativt orörda men kunna
möjligen till en mindre del uppodlas, ifall det skulle bli erforderligt att ur
försökssynpunkt utvidga åkerarealen.

I promemorian har vidare upptagits ett förslag i fråga örn gårdens utbyggande
till försöksgård, därvid verkställts beräkningar beträffande engångskostnader
för erforderliga ombyggnads- och nybyggnadsarbeten och för inköp
av inventarier samt beträffande årliga utgifter. Engångskostnaderna lia
beräknats för försöksgården till 554 300 kronor, varav köpeskillingen utgör
175 000 kronor, för trädgårdsförsöksstationen till 115 100 kronor och för utsädesföreningens
filial till 66 800 kronor. De årliga utgifterna lia beräknals
för försöksgården till 21 700 kronor, för trädgårdsförsöksstationen till 21 800
kronor och för utsädesföreningens filial till 17 800 kronor. För budgetåret
1946/47 skulle enligt kommitterade erfordras 40 000 kronor till inköp av inventarier,
5 000 kronor till vissa dräneringsarbeten samt 30 000 kronor till
arvode åt försöksföreståndare och till driftskostnader.

I de avgivna yttrandena lia de nu ifrågavarande förslagen i allmänhet
tillstyrkts.

Styrelsen för lantbrukshögskolan har i sitt yttrande förklarat sig livligt
förorda det framlagda förslaget om inköp av Stenstugu gård. Styrelsen har
likaledes tillstyrkt det uppgjorda programmet för gårdens utbyggande till
försöksgård, därvid styrelsen dock framhållit att detaljer i programmet kunde
bliva föremål för närmare överväganden. Styrelsen har i anslutning härtill
hemställt att för budgetåret 1946/47 anvisades för inköp av Stenstugu gård

Kungl. Maj:ts proposition nr 316.

11

ett anslag av 175 000 kronor och för inventarier m. m. för försöksgården ett
anslag av 7 5 000 kronor.

Lantbruksstyrelsen har framhållit att förhållandena på Gotland syntes vara
så speciella att inrättande av en särskild försöksgård på ön skulle vara fullt
motiverad. Det föreliggande förslaget till definitiv lösning av frågan om försöksgård
på Gotland funne sig styrelsen i princip kunna godtaga. Styrelsen
förordade därför att förslag i ämnet förelädes riksdagen i enlighet med högskolestyrelsens
förslag.

Även 1945 års jordbruks!örsöksutredning har uttalat att den särställning i
avseende på klimat och jordbeskaffenhet, som Gotland intoge, motiverade att
en försöksgård inrättades på ön. Ett tillskapande av en försöksgård på Gotland
syntes icke behöva komma att stå hindrande i vägen för ett genomförande
av eventuella förslag från utredningens sida.

Statskontoret bär i sitt yttrande starkt ifrågasatt örn tillräckliga skäl kunde
föreligga att — åtminstone i nuvarande statsfinansiella läge — inrätta en
försöksgård på Gotland, vilken i kostnad för inköp och iordningställande
skulle draga ett belopp icke obetydligt överstigande 500 000 kronor.

För den vetenskapliga forskningen på jordbrukets område är det med hän- Departement*-syn till de stora skiljaktigheter som beträffande klimat och jordförhållanden chefenråda
inom olika delar av vårt land nödvändigt att fältmässigt få fullfölja
och pröva sina undersökningar och rön. Försöksgårdssystemet har därför under
årens lopp undan för undan byggts ut genom att försöksgårdar kommit
till stånd inom olika odlingsområden. Frågan örn anskaffande av en försöksgård
för Gotlands län har såsom framgår av vad inledningsvis anförts sedan
länge varit under övervägande. De ganska säregna förhållanden med avseende
å klimat och jordarter, som förefinnas inom detta län, synas starkt
påkalla att en försöksverksamhet där kommer till stånd, som inriktar sig på
att lösa de problem, vilka uppkomma för jordbruket och trädgårdsodlingen
på grund av nyss berörda förhållanden. Det torde därvid framför allt gälla
att få fram sådana sorter av utsäde och fruktträd, som kunna uthärda den
förhållandevis svårartade torka vilken under vissa årstider merendels rader
på Gotland och som tillika passa för de där vanligen förekommande jordarterna.
De hörda myndigheterna och korporationerna lia under hänvisning
till nu berörda synpunkter även så gott som undantagslöst varmt tillstyrkt
att en försöksgård snarast inrättas på Gotland.

Såsom framgår av vad i ärendet förekommit lia stora svårigheter förelegat
att finna en för ändamålet lämplig gård på Gotland. Först efter långvariga
undersökningar och förhandlingar har det nu föreliggande förslaget örn inköp
av egendomen Stenstugu gård kunnat framläggas av myndigheterna. Av
utredningen framgår att gården ur de skilda synpunkter sorn böra beaktas
synes i stort sett vä 1 motsvara de krav, sorn måste ställas pa en törsöksgård
på Gotland. Den för gården begärda köpeskillingen torde kunna anses godtagbar.
Det kan måhända med hänsyn till den pågående utredningen rörande
jordbruk sförsök sverk samhet en med visst fog ifrågasättas huruvida icke

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 316.

resultatet av denna utrednings arbeten bör avvaktas, innan slutlig ståndpunkt
tages till spörsmålet om inköp av ifrågavarande egendom. Emellertid har utredningen
för sin del icke ansett så vara förhållandet utan tvärtom funnit
det önskvärt att en försöksgård inrättades på Gotland. I betraktande äv
att det sålunda synes synnerligen påkallat med en försöksgård inom länet
och då stora svårigheter att anskaffa en för ändamålet lämplig sådan uppenbarligen
äro för handen, finner jag mig böra tillstyrka att inköp av ifrågavarande
gård, beträffande vilken preliminärt köpeavtal med giltighet till den
14 mars 1947 träffats, nu kommer till stånd. Det för ändamålet erforderliga
beloppet, 175 000 kronor, torde böra äskas å tilläggsstat I å kapitalbudgeten
för budgetåret 1946/47 under rubriken Statens affärsverksfonder: Domänverket.
Anvisandet av medel för verkställande av erforderliga ombyggnader
av gården för att den skall kunna bliva användbar för sitt ändamål, liksom
ock för avlöning av personal vid försöksgården torde däremot få anstå till
dess 1945 års jordbruksförsöksutredning framlagt sina förslag rörande försöksverksamhetens
organisation. Tills vidare synes gården kunna omhänderhavas
efter Kungl. Maj:ts närmare bestämmande.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Inköp av Stenstugu gård i Gotlands län å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1946/47 å kapitalbudgeten
under Statens affärsverksfonder: Domänverket anvisa ett investeringsanslag
av..................... kronor 175 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Benno Gårdsten.

468499. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.