Statsutskottets utlåtande nr 301.
15
Hr 301.
Ankom till riksdagens kansli den 13 december 1946 kl. 1 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag
till åtgärder för utökning av vinterproduktionen av
tegel jämte i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
I propositionen nr 361 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över folkhushållningsärenden för den 25 oktober
1946, föreslagit riksdagen att till Åtgärder för utökning av vinterproduktionen
av tegel å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47 under
elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Karl Emil Johanson
(I: 389) och den andra inom andra kammaren av herrar Andersson
i Gisselås och Lindmark (II: 590), i vilka hemställts, att riksdagen vid behandlingen
av förevarande proposition måtte — utöver det av Kungl. Majit
äskade beloppet av 300 000 kronor till Åtgärder för utökning av vinterproduktionen
av tegel — anvisa ytterligare 100 000 kronor för utökning av
vinterproduktionen av täckdikningsrör.
I syfte att under vintern 1942/43 åstadkomma en för den avsedda bostadsbyggnadsverksamheten
under angivna tid erforderlig ökning av tegelproduktionen
i landet ställde Kungl. Majit genom beslut den 13 november 1942
ett belopp av 125 000 kronor till statens byggnadslånebyrås förfogande att
av byrån i samråd med statens priskontrollnämnd användas för ökning av
tegelproduktionen. Ur beloppet utbetalades ersättning till sådana tegelbruk,
som i normala fall bedrevo tegeltillverkning endast under den varmare årstiden
men som förklarade sig villiga bedriva produktion även under vintern.
Ersättningen avsågs skola utgöra gottgörelse för ökade bränslekostnader
och för förluster på grund av sönderfruset tegel m. m. samt beräknades
efter en merkostnad av 10 kronor per 1 000 st. s. k. normaltegel, d. v. s.
murtegel i dimensionen 25 X 12 X 7,5 cm. För merproduktionen av murtegel
i andra dimensioner utgick ersättning efter kubikinnehåll med ersättningen
för normaltegel som bas. Angivna belopp å 125 000 kronor anvisades
från det å förskottsstat för försvarsväsendet uppförda anslaget till Allmänna
16
Statsutskottets utlåtande nr 301.
utgifter för pris- och handelsreglerande åtgärder. Beloppet täcktes sedermera
genom ett av riksdagen beviljat anslag å motsvarande belopp.
Genom beslut den 13 oktober 1944 anvisade Kungl. Majit från det å förskottsstat
för försvarsväsendet för budgetåret 1944/45 under elfte huvudtiteln
uppförda anslaget till Allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande
åtgärder ett belopp av högst 400 000 kronor, att av industrikommissionen
i samråd med priskontrollnämnden användas för ökning av tegelproduktionen
under vintern 1944/45. Ur beloppet skulle ersättningar utgå
efter samma grunder, som av byggnadslånebyrån tillämpades under vintern
1942/43. Beloppet täcktes sedermera genom ett av riksdagen beviljat reservationsanslag.
Enligt skrivelse den 4 december 1945, nr 566, beviljade riksdagen, med
bifall till ett av Kungl. Majit i propositionen nr 334/1945 bilaga 10 punkt 2
framställt förslag, å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/46 ett
reservationsanslag å 400 000 kronor till Åtgärder för utökning av vinterproduktionen
av tegel. Genom beslut den 14 december 1945 ställde Kungl.
Majit beloppet till industrikommissionens förfogande för att av kommissionen
i samråd med priskontrollnämnden användas såsom bidrag för merkostnader
för produktionen av tegel och därmed jämförlig sten under vintern
1945/46.
I en den 9 oktober 1946 till folkhushållningsdepartementet inkommen skrivelse
har industrikommissionen i samråd med priskontrollnämnden hemställt,
att Kungl. Majit ville ställa ett belopp av intill 400 000 kronor till kommissionens
förfogande för att i huvudsak enligt samma grunder, som tillämpats
för stödet åt tegeltillverkningen under vintrarna 1944/45 och 1945/46, användas
för ökning av produktionen av tegel och därmed jämförlig byggnadssten
under vintern 1946/47. I skrivelsen uppger kommissionen, att vid
de tegelbruk, varom här vore fråga, under vintern 1945/46 tillverkats omkring
30 miljoner tegel, för vilka subvention utgått. Vid samma tegelbruk
hade, förutom denna kvantitet, ungefär 14 miljoner tegel tillverkats, vilken
kvantitet representerade ett medelvärde av brukens normala vinterproduktion.
Totalt hade under år 1946 intill den 1 augusti levererats över 209 miljoner
murtegel. Tillverkningen av murtegel, vilken år 1945 uppgått till omkring
390 miljoner sten, komme under 1946 förmodligen att minska i brist
på arbetskraft och man måste befara betydande svårigheter vid början av
år 1947, enär dels tegelbruken vid 1946 års slut ej kunde beräknas inneha
några större kvantiteter i lager, dels ock flertalet bruk återupptoge driften
först under våren 1947. Det syntes därför nödvändigt att söka åstadkomma
en ökning av produktionen av tegel och därmed jämförlig byggnadssten
utöver normal tillverkning jämväl under kommande vinter. En undersökning
av möjligheterna härutinnan hade givit vid handen, att tegelfabrikanterna
vore villiga till en dylik produktionsökning under samma förutsättningar
som tidigare gällt, d. v. s. att särskild gottgörelse lämnades enligt
Statsutskottets utlåtande nr 301.
17
Itirul tillämpade grunder. Denna merproduktion kunde beräknas komma
att uppgå till omkring 30 miljoner tegel. Erforderligt bränsle för vintern
funnes enligt uppgift från tegelindustrien till förfogande.
Över induslrikommissionens framställning har yttrande avgivits av statens
byggnadslånebyrå, som tillstyrker framställningen.
Departementschefen har för sin del anfört följande.
Av vad i ärendet förekommit framgår, att brist på murtegel kan befaras
uppstå under instundande vinter, om ej särskilda åtgärder vidtagas för en
ökning av produktionen. Med hänsyn härtill och då det i nuvarande läge
är synnerligen angeläget, att byggnadsproduktionen icke hindras på grund
av brist på tegel, är jag beredd att biträda industrikommissionens förslag
örn fortsatt ersättning till sådana tegelbruk, som i normala fall bedriva tillverkning
endast under sommaren men som förklara sig villiga att uppehålla
produktionen även under vintern. Ersättning synes böra utgå enligt i huvudsak
samma grunder som tidigare.
Industrikommissionens beräkning av medelsbehovet, 400 000 kronor, synes
mig böra godtagas. Med hänsyn till att, enligt vad jag erfarit, reservation å
åtminstone 100 000 kronor iöreligger å de för samma ändamål tidigare anvisade
reservationsanslagen, finner jag dock anslagsbeloppet för budgetåret
1946/47 kunna begränsas till 300 000 kronor.
I motionerna har anförts i huvudsak följande.
Då tillgången på arbetskraft i regel torde vara något bättre under vintern
än under sommaren, syntes den av Kungl. Majit föreslagna åtgärden välbetänkt.
Emellertid rådde för närvarande stor brist även på tegelrör för täckdikning.
Sålunda kunde under den gångna sommaren ett betydande antal
täckdikningsföretag, till vilka statsbidrag beviljats av hushållningssällskapen,
icke utföras på grund av bristande tillgång på tegelrör. Då åkerjordens
torrläggning utgjorde en av de viktigaste förutsättningarna för ett tillfredsställande
skörderesultat och på denna grund även uppmuntrades genom statliga
lån och bidrag, borde läckdikningsverksamheten icke få hindras av
bristen på material, örn denna brist kunde på något sätt avhjälpas. Vintertillverkning
av tegelrör syntes innebära eli dylikt hjälpmedel, som förtjänade
att prövas, även om densamma skulle vålla extra kostnader, vilka
måste ersättas genom statsbidrag. Bidragstilldelningen till tegelbruken syntes
i detta fall kunna handhavas av lantbruksstyrelsen.
över motionerna har, efter därom i vederbörlig ordning framställd begäran,
statens industrikommission den 4 december 1946 avgivit yttrande,
vilket i transumerade delar fogas såsom bilaga till detta utlåtande (Bilaga).
Kommissionen har vidare i en i nämnda yttrande omförmäld skrivelse till
Kungl. Majit av den 4 december 1946 anfört bland annat följande.
Uppskattningsvis torde subvention för tillverkning av tegelrör under innevarande
år komma att utbetalas för högst 5 miljoner rör med omkring
150 000 kronor.
För undvikande av en minskad produktion och ett betydligt försämrat
försörjningsläge beträffande tegelrör synes del nödvändigt med fortsatl
subvention jämväl under år 1947.
I utlåtande innevarande dag lill riksdagens statsutskott har kommissionen
lii hang till riksdagens protokoll 19''ili. Ii sami. .Yr UDO 301. o
Statsutskottets utlåtande nr 301.
Utskottet
18
framhållit, ali en ökning av produktionen med högst 2 miljoner tegelrör
torde kunna uppnås genom särskild subvention för vinterproduktion under
de fyra första månaderna år 1947. Genom fortsatt subvention i enlighet
med under år 1946 tillämpade grunder torde enligt kommissionens byggnadsavdelnings
beräkning ett ytterligare tillskott å 7 miljoner rör kunna
erhållas för en kostnad av 210 000 kronor.
Av innevarande års anslag skulle enligt vad som ovan angivits ett belopp
av 150 000 kronor återstå oförbrukat vid budgetårets utgång.
Under åberopande av vad sålunda anförts får kommissionen hemställa
alt Kungl. Maj:t i och för ökning av produktionen av tegelrör under år
1947 utöver 1945 års tillverkning dels måtte medgiva användandet av de
medel, som kunna återstå odisponerade av det belopp på 300 000 kronor,
sora enligt riksdagens skrivelse den 11 juni 1946, nr 308, ställts till kommissionens
förfogande, dels ock för samina ändamål måtte ställa ett belopp
av 60 000 kronor utöver nämnda medel till kommissionens förfogande att i
huvudsak användas enligt samma grunder som under innevarande år.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.
Av industrikommissionens yttrande över motionerna 1:389 och 11:590
lramgår, alt en betydande brist på legelrör föreligger, men att en ökning av
produktionen med omkring 2 000 000 tegelrör torde kunna uppnås genom
särskild subvention för vinterproduktion under de fyra första månaderna
år 1947. Härvid har kommissionen räknat med en höjning av tillverkningspremien
från 14 kronor lill 20 kronor per 1 000 stycken tegelrör i dimensionen
50 mm samt med ett i förhållande därtill beräknat belopp för övriga
dimensioner. Kostnaderna för denna subvention har av kommissionen uppskattats
till 90 000 kronor. Kommissionen har tillstyrkt, att ett belopp av
denna storleksordning måtte ställas till förfogande för produktion av tegelrör
under månaderna januari—april 1947, under förutsättning, att subvention
endast kunde erhållas om vid vederbörande tegelbruk tillverkningen av
mur- och taktegel under nämnda månader icke understege den högsta tillverkningen
under motsvarande tid åren 1943—1945.
Enligt vad kommissionen i sin ovannämnda skrivelse till Kungl. Majit
framhållit, torde av det för innevarande budgetår anvisade anslaget å
300 000 kronor för främjande av tillverkningen av tegelrör under år 1916
komma att vid utgången av nämnda år kvarstå odisponerat elt belopp av omkring
150 000 kronor.
Den övergång lill maskinell drift, som inom jordbruket pågår lill följd
av minskad tillgång på arbetskraft, leder till att ytterligare täckdikning måste
utföras. Detta i sin tur ökar behovet av tegelrör. Icke minst med hänsyn
härtill är det angeläget, att försörjningsläget beträffande sådana rör förbättras.
Utskottet anser fördenskull att åtgärder böra vidtagas i syfte att
åstadkomma en ökning av vinterproduktionen av tegelrör, i första hand
under tiden januari-—april 1947. En sådan ökning kräver självfallet intresse
för saken från tegelbrukens sida. Utskottet utgår från att sådant intresse
förefinnes. Medel för subventionering av tillverkningen av tegelrör torde
Statsutskottets utlåtande nr 301.
19
böra ställas till Kungl. Maj:ts förfogande och utskottet anser för sin del i
nuvarande läge lämpligt, att medgivande lämnas Kungl. Majit att för ifrågavarande
ändamål av ovannämnda odisponerade medel taga i anspråk ett
belopp av högst 90 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att
meddela närmare bestämmelser i ämnet.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Majlis förslag
samt motionerna 1:389 och 11:590
a) till Åtgärder för utökning av vinterproduktionen av
tegel å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47
under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
300 000 kronor,
b) medgiva, att Kungl. Majit må för av utskottet ovan
angivet ändamål taga i anspråk ett belopp av högst 90 000
kronor av uppkommen behållning å det för budgetåret
1946/47 under elfte huvudtiteln anvisade anslaget å 300 000
kronor till Åtgärder för främjande av tillverkningen av
tegelrör.
Stockholm den 13 december 1946.
På .statsutskottets vägnar:
.T, B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 300; dock att beri'' Malmborg i Skövde deltagit
i stället för herr Oldin.
20
Statsutskottets utlåtande nr 301.
STATENS INDUSTRIKOMMISSION.
Bilaga.
Till Riksdagens statsutskott.
Efter proposition den 12 april 1946, nr 254, har riksdagen i skrivelse av
den 11 juni 1946, nr 308, anslagit 300 000 kronor för en ökning av produktionen
av tegelrör linder år 1946 utöver 1945 års tillverkning.
Genom beslut den 21 juni 1946 har Kungl. Maj:t ställt ovannämnda anslag
till kungl, statskontorets förfogande för utbetalning till industrikommissionen
och genom beslut den 12 juli 1946 bemyndigat kommissionen dels
att utfärda bestämmelser angående statsbidrag i huvudsaklig överensstämmelse
med kommissionens förslag, dels ock av anslaget i enlighet med bestämmelserna
utbetala statsbidrag.
Under innevarande år har 41 stycken tegelbruk anmält sig ämna till
verka tegelrör utöver 1945 års produktion. Enligt till industrikommissionen
inkomna rapporter äro siffrorna för rörproduktionen vid ovannämnda bruk
intill den 1 november 1946 följande. Under år 1945 producerades av
ifrågavarande tegelbruk omkring 13,2 miljoner leveransdugliga rör och levererades
omkring 15,2 miljoner rör. Under innevarande år lia samma tegelbruk
intill den 1 november tillverkat omkring 17,G miljoner råtegel för rör,
producerat omkring 13,9 miljoner leveransdugliga rör och levererat omkring
14,2 miljoner rör. Således har produktionen vid ifrågavarande bruk intill
den 1 november innevarande år överstigit föregående års totala produktion.
Enligt av kommissionens byggnadsavdelning verkställda beräkningar
kommer under år 1946 att totalt tillverkas ungefär samma mängd tegelrör
sorn under år 1945, emedan de ökade leveranserna från de tegelbruk, som
använt sig av subventionserbjudandet, uppväga den minskning, som uppstår
vid övriga tegelbruk. Med utgångspunkt från tidigare gjorda beräkningar
skulle behovet av tegelrör för år 1946 uppgå till 50 miljoner, varför en bris!
å 7 miljoner skulle finnas vid årets slut. Den reella bristen på tegelrör torde
dock vara betydligt mindre, enär svårigheterna att erhålla arbetskraft hindrat
utförandet av dräneringsarbeten i beräknad omfattning. En betydande
brist på tegelrör föreligger dock. Hade subvention icke lämnats, skulle brislen
säkerligen varit ännu större.
Det rådande försörjningsläget beträffande tegelrör har föranlett industrikommissionen
att i skrivelse den 4 december 1946 hos Kungl. Maj:t hemställa
om medel för viss subvention av tegelrörstillverkningen under år 1947.
Emellertid torde någon tillverkning av tegelrör knappast ske i nämnvärd
omfattning under tiden januari t. o. lii. april 1947, även örn deli föreslagna
subventionen kommer till stånd.
Inom kommissionens byggnadsavdelning gjorda beräkningar skulle örn
tillverkningspremien höjdes från 14 kronor till 20 kronor per 1 000 st. tegelrör
i dimensionen 50 nini samt med ett i förhållande därtill beräknat belopp
för övriga dimensioner, därvid hänsyn tages till rörens vikt samt tillverkningskostnaderna
för olika dimensioner samt rådande större eller mindre
efterfrågan å olika dimensioner, linder vintermånaderna tillverkas ytterli
-
Statsutskottets utlåtande nr 301.
21
gare högst 2 000 000 tegelrör. Kostnaderna för en sådan tillverkning kan beräknas
till ca 90 000 kronor.
För undvikande av att försörjningsläget beträffande tegelrör ytterligare
försämras, synes det därför lämpligt att åstadkomma en ökning av produktionen
genom vinterproduktion av tegelrör.
Emellertid torde det med hänsyn till det ansträngda försörjningsläget å
mur- och taktegel vara nödvändigt, att, såsom förutsättning för erhållande
av vintersubvention å tegelrör, föreskrives, att produktionen av mur- och
taktegel vid bruk, som komma att vintertillverka tegelrör, icke får understiga
den högsta tillverkningen under motsvarande månader under något av
åren 1943—1945.
Murtegelproduktionen, som i medeltal under åren 1943—1945 uppgick
till omkring 353 miljoner, ökades år 1945 till omkring 390 miljoner. Produktionen
under år 1946 beräknades i början av innevarande år till omkring
415 miljoner. På grund av brist på arbetskraft under detta år kommer
likväl årets totala produktion säkerligen att understiga föregående års
nied omkring 10 miljoner tegel. Betydande svårigheter beträffande försörjningen
med murtegel måste således befaras uppstå i början av år 1947, enär
tegelbruken vid 1946 års slut ej beräknas lia några större kvantiteter i lager
och flertalet bruk återupptaga driften först under våren 1947. En subventionerad
vintertillverkning av murtegel enligt samma grunder, som tillämpades
under vintrarna 1944/45 och 1945/46, synes sålunda oundgängligen nödvändig.
Medeltalet under åren 1943—1945 av producerade taktegel uppgår lill omkring
50 miljoner tegel. Enligt uppgift från Sveriges tegelindustriförening
producerades under år 1945 omkring 55,5 miljoner taktegel, och under innevarande
år beräknas produktionen komma att uppgå till omkring 52,G miljoner.
Produktionen av taktegel under år 1946 är såld och bruken torde
hava order inne på hela 1947 års tillverkning. Tillgången på taktegel är sålunda
icke tillfredsställande och en minskning av produktionen måste undvikas.
Under åberopande av vad sålunda anförts får kommissionen för sin del
tillstyrka, att ett belopp å 90 000 kronor ställes till förfogande för vinterproduktion
av tegelrör under månaderna januari t. o. lii. april 1947, under
förutsättning att subvention endast kan erhållas örn vid tegelbruket produktionen
av mur- och taktegel under nämnda månader icke understiger
den högsta tillverkningen under motsvarande månader åren 1943—1945.
Stockholm den 4 december 1946.
STATENS INDUSTRI KOMMISS ION
Malaki Carlborg
/ S. Weisner.