Statsutskottets utlåtande nr 276.

I

Nr 276.

Ankom till riksdagens kansli den 15 november 1946 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Muj:ts proposition angående utgifter
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/
47, i vad propositionen avser folkhushållningsdepartementets
verksamhetsområde.

(2 :a avd.)

Driftbudgeten.

#

Elfte huvudtiteln.

Anslagen till krisförvaltningen. I propositionen nr 311 har Kungl. Majit
(bilaga 9, s. 137—139 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över folkhushållningsärenden
för den 4 oktober 1946) delgivit riksdagen vad av t. f.
chefen för folkhushållningsdepartementet till statsrådsprotokollet anförts rörande
anslagen till krisförvaltningen.

T. f. departementschefen bar till statsrådsprotokollet anfört följande.

Vid anmälan i årets statsverksproposition av utgifterna under elfte huvudtiteln
berörde föredragande departementschefen inledningsvis det av händelseutvecklingen
aktualiserade spörsmålet örn avveckling av krisorganisationen.
Departementschefen framhöll därvid, att frågan hur snabbt denna
avveckling skulle kunna ske givetvis vore beroende av i vilken takt de olika
restriktionerna och regleringarna skulle komma att upphävas, samt att man
i dåvarande läge syntes kunna räkna med, att endast ett fåtal regleringar
skulle komma att kvarstå den 1 juli 1946. Beträffande beräkningen av de
skilda krisorganens medelsbehov för avlöningar och omkostnader under budgetåret
1946/47 konstaterade departementschefen, att man icke längre kunde
följa den tidigare tillämpade principen, enligt vilken anslagen i regel upptagits
till de vid beräkningstillfället faktiskt utgående beloppen. Departementschefen
hade vid sina bedömanden i stället funnit lämpligt att för
varje anslagspost göra en uppskattning av hur stor månadskostnaden komme
att vara vid budgetårets ingång samt därefter räkna med en successiv minskning
av denna kostnad under tiden till dess avvecklingen kunde väntas vara
genomförd. Departementschefen framhöll, att en sådan beräkningsgrund vore
tämligen osäker och kunde leda till föga exakta anslagsberäkningar, men
påpekade samtidigt att olägenheterna härav på ett smidigt sätt kunde undvikas
genom att anslagen gåves karaktär av förslagsanslag.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 276.

1

Statsutskottets utlåtande nr 276.

Utskottet.

Vid dc nyss angivna beräkningarna av anslagsbehovet för de olika krisorganen,
vilka beräkningar av riksdagen lämnades utan erinran, utgick departementschefen
från antagandet, att förbättringen av vårt försörjningsläge
skulle komma att fortskrida så snabbt, att industri- och trafikkommissionerna
skulle kunna upphöra med sin verksamhet redan omkring årsskiftet
1946/47 och att även de övriga krisorganens arbetsuppgifter skulle komma
att i väsentlig grad minska under innevarande budgetår.

Utvecklingen under de senaste månaderna har emellertid icke medfört
den förbättring i vårt försörjningsläge, som nian i början av detta år kunde
lia anledning att förvänta. I fråga örn vissa varor ha krisregleringarna visserligen
kunnat avvecklas i en takt som i huvudsak stämt överens nied den
man på förhand räknat med, men på många områden lia restriktionerna
måst bibehållas längre än beräknat och i enstaka fall till och nied skärpas.
I sistnämnda hänseende må särskilt erinras om den effektivisering av den
statliga priskontrollen som påbörjats och därmed sammanhängande åtgärder
beträffande kontroll över import och export.

Under dessa förhållanden har givetvis avvecklingen av krisförvallningen
icke heller kunnat ske så snabbt, som man vid tiden för statsverkspropositionens
framläggande kunde ha anledning att räkna med. Detta har i sin tur
medfört, att de för innevarande budgetår anvisade anslagen till krisorganens
verksamhet så gott som över hela linjen visat sig vara för lågt beräknade.
Vid prövningen av behovet av avlönings- och omkostnadsmedel för budgetårets
första hälft, d. v. s. tiden l juli—31 december 1946, framgick det sålunda
av krisorganens egna beräkningar, att i allmänhet betydligt mera än
hälften av respektive anslag skulle komma att erfordras under nämnda tid,
i ett par fall till och med mera än anslagets hela belopp. Kungl. Majit har
emellertid vid medelsanvisningarna för krisorganen hittills hållit sig inom
anslagens ram. Detta innebär, att de anvisade medlen i vissa fall icke komma
att vara tillräckliga för bestridande av kostnaderna ens till 1946 års
slut. utan att ytterligare medel måste anvisas för verksamhetens uppehållande.

Av det anförda följer, att det blir nödvändigt att föreslå Kungl. Majit att
överskrida till krisorganens verksamhet anvisade anslag, i vissa fall tämligen
snart under innevarande kalenderår. Något formellt hillder mot en sådan
åtgärd föreligger givetvis icke med hänsyn till anslagens natur av förslagsanslag.
Då det emellertid torde bli fråga örn anslagsöverskridanden av
betydande omfattning, synes förhållandet böra bringas till riksdagens kännedom.
Beträffande storleken av de belopp, örn vilka det kan röra sig i nu
förevarande hänseende, är det på grund av ovissheten om den fortsatta utvecklingen
på området icke möjligt att nu göra något närmare uttalande.
När sedermera närmare uppgifter föreligga för en beräkning av överskridandets
storlek, synes en redogörelse härför böra lämnas riksdagen.

Med anledning av vad 1. f. chefen för folkhushållningsdeparlementet sålunda
anfört vill utskottet framhålla, att det enligt utskottets mening är beklagligt
alt avvecklingen av krisförvaltningen icke kunnat ske så snabbt, som
man vid tiden för framläggandet av 1946 års statsverksproposition kunde
hava anledning alt räkna med. Utskottet är emellertid förvissat örn att avvecklingen
kommer att successivt genomföras så snart möjligheter härför
föreligga. Utskottet hemställer,

Statsutskottets utlåtande nr 276.

3

att riksdagen må besluta att i skrivelse till Kungl. Majit
giva tillkänna vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 15 november 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. 15. JOHANSSON.

Vid föreslående ärendes slutbehandling inom utskottet lia närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli,
Gränebo, Larsson, Gustaf Iwar Anderson, fröken Andersson, herrar Johan Eric Ericson,
Hesselbom, Albertsson och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik, Rubbestad,
Mårtensson, Staxäng, Malmborg i Skövde, Åkerström, Sefve, Petterson i Degerfors,
Thäpper och Persson i Vinberg.