Statsutskottets utlåtande nr 273.

1

Nr 273.

Ankom till riksdagens kansli den 15 november 1946 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter
å tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret
1946/47, i vad propositionen avser ecklesiastikdepartementets
driftbudget, jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

Driftbudgeten.

Åttonde huvudtiteln.

l:o) Bidrag till uppförande av nybyggnad för Göteborgs stadsbibliotek.

I propositionen nr 311 har Kungl. Majit (bilaga 6, punkt 1, s. 57—63
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4
oktober 1946) föreslagit riksdagen att till Bidrag till uppförande av nybyggnad
för Göteborgs stadsbibliotek å tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 750 000 kronor.

I skrivelse den 7 juni 1945 har styrelsen för Göteborgs stadsbibliotek gjort
framställning om anvisande av ett belopp av 750 000 kronor såsom statsbidrag
till uppförande av en nybyggnad för biblioteket.

Enligt av styrelsen förebragt utredning ha kostnaderna för den planerade
nybyggnaden uppskattats till 1 805 000 kronor enligt följande sammanställning: Byggnadskostnad

exklusive yttre arbeten .............. kronor 1 302 000

Rörlednings- och ventilationsanläggning .............. » 142 000

Elektriska ledningar och hissar ...................... » 149 000

Yttre arbeten .................. » 54 000

Ritningar, kontroll och administration samt oförutsedda

utgifter ........................................ » 158 000

Summa kronor 1 805 000.

Dessa kostnader beräknas motsvara, då byggnadsvolymen uppskattats till
23 600 kbm., ett pris per kbm., inräknat yttre arbeten, av 76 kronor 48 öre.
Till byggnadskostnaderna, 1 805 000 kronor, komma kostnader för hyllinBiliang
till riksdagens protokoll 19i6. G samt. Nr 273.

1

2

Statsutskottets utlåtande nr 273.

redning väsentligen av stål, vilka uppskattats till ett belopp av 325 000 kronor.
De totala kostnaderna för nybyggnaden beräknas sålunda till sammanlagt
(1 805 000 + 325 000 =) 2 130 000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Göteborgs stadsbibliotek utgör en kommunal institution. Kostnaderna för
dess verksamhet bestridas till övervägande delen av Göteborgs stad. Enligt
vad i ärendet upplysts uppgick sålunda det av staden till biblioteket anvisade
anslaget för år 1945 till i runt tal 323 000 kronor, under det att avkastningen
av bibliotekets egna fonder beräknades till 24 300 kronor. Bibliotekets
bokbestånd uppskattades vid årsskiftet 1944/45 till omkring 500 000
band och dess handskrifter till 325 000. Härtill komma tidningar och tidskrifter
m. m. Till storleken är detta bibliotek det fjärde i ordningen av vårt
lands bibliotek och intager härigenom och genom sin verksamhet en framträdande
ställning inom vårt lands biblioteksväsen. Ehuru en kommunal institution
har detta bibliotek en annan karaktär än övriga stadsbibliotek i vårt
land. Förutom att det tjänstgör som universitetsbibliotek för Göteborgs högskola,
har biblioteket sålunda genom en omfattande kostnadsfri utlåning fått
en central betydelse för såväl folkbildningsarbetet och de statliga undervisningsanstalterna
som det vetenskapliga och kulturella livet överhuvud taget
icke blott i Göteborg utan i hela västra Sverige. I stor utsträckning fungerar
biblioteket vidare som långivare framför allt till de tre stora statliga biblioteken
— kungl, biblioteket och universitetsbiblioteken — men även till andra
bibliotek i vårt land.

Göteborgs stadsbibliotek torde sålunda kunna sägas fylla ett statligt biblioteks
uppgifter inom vårt lands biblioteksväsen. Med hänsyn härtill synes
det mig motiverat, att staten nu stöder bibliotekets verksamhet genom att bidraga
till kostnaderna för en för biblioteket erforderlig nybyggnad. Jag erinrar
härvid, att framställningar tidigare gjorts om statligt understöd till biblioteket
dels år 1939 i form av ett bidrag till bibliotekets drift för budgetåret
1940/41, dels år 1941 i form av bidrag till nybyggnad till biblioteket. De
i dessa båda framställningar framförda förslagen synas emellertid icke ha
ansetts kunna genomföras i dåvarande statsfinansiella läge. Vad den förra
framställningen beträffar, så avser icke — enligt vad jag under hand inhämtat
— biblioteket att för närvarande anhålla örn statsunderstöd till bibliotekets
årliga driftkostnader, därest staten i stället stöder biblioteket genom
bidrag till kostnaderna för dess nybyggnad. Det i den nu föreliggande framställningen
framlagda byggnadsförslaget utgör åter en överarbetning av det
förslag, som legat till grund för 1941 års framställning i ämnet. Mot byggnadsförslaget
och de verkställda beräkningarna av byggnads- och inredningskostnaderna
(1 805 000 + 325 000 =) 2 130 000 kronor har jag ej funnit anledning
till erinran.

Vid bedömande av statsbidragets storlek har biblioteksstyrelsen med utgångspunkt
från att till bestridande av kostnaderna skulle disponeras en tillgänglig
byggnadsfond, som vid årsskiftet 1944/45 uppgick till 665 000 kronor,
efter samråd med vederbörande kommunala representanter funnit rimligt,
att staden och staten bidraga med hälften vardera av återstående kostnader
(2 130 000 — 665 000 =) 1 465 000 kronor eller i avrundat tal 1 500 000
kronor. En dylik avvägning av statsbidraget finner jag godtagbar. Jag tillstyrker
sålunda en medelsanvisning för ändamålet av 750 000 kronor. Framställning
härom synes mig böra göras redan vid riksdagens höstsession. Det
erforderliga anslaget, som synes böra erhålla reservationsanslags natur, tor -

Statsutskottets utlåtande nr 273.

3

de sålunda böra äskas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår
samt anvisas å driftbudgeten under rubriken Bidrag till uppförande av
nybyggnad för Göteborgs stadsbibliotek.

Utskottet, som ansett sig böra biträda förevarande förslag, hemställer,

att riksdagen ma till Bidrag till uppf ärande av nybyggnad
för Göteborgs stadsbibliotek å tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 750 000
kronor.

2:o) Livrustkammaren: Återuppställning av samlingarna m. m. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 2, s. 63 och 64) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Livrustkammaren: Återuppställning
av samlingarna m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 33 500 kronor.

3:o) Gemensamma universitetsändamål: Studieresa till utländska vetenskapliga
institutioner. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning om anslag till
ifrågavarade ändamål (punkt 3) har riksdagen (skrivelse nr 477) redan fattat
beslut, varom utskottet velat här

erinra.

4:o) Farmaceutiska institutet: Extra undervisningskurs för farmacie kandidatexamen.
I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, s. 67
och 68) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Farmaceutiska institutet: Extra undervisningskurs
för farmacie kandidatexamen å tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 21 000 kronor.

5:o) Chalmers tekniska högskola: Inköp av ett elektronmikroskop. Med

tillstyrkan av bifall till Kungl. Majlis förslag (punkt 5, s. 68—70) hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Inköp av
ett elektronmikroskop å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 48 000 kronor.

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande nr 273.

6:o) Vissa psykologisk-pedagogiska undersökningar. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 6, s. 70 och 71), vilket avser anvisande av medel för
bestridande av kostnaderna för vissa psykologisk-pedagogiska undersökningar
av betydelse för 1946 års skolkommissions arbete, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa psykologisk-pedagogiska undersökningar
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 84 000 kronor.

7:o) Yrkesutbildningskurser för arbetslösa m. m. I överensstämmelse med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 7, s. 72—74) hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att förslagsanslaget till Yrkesutbildningskurser
för arbetslösa m. m. måtte få disponeras jämväl
till bestridande av kostnader för anordnande av förberedande
kurser för murarlärlingar och andra därmed jämförliga
ändamål i enlighet med vad departementschefen till statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 4 oktober
1946 anfört.

8:o) Vetenskapliga observationer under den totala solförmörkelsen år
1947. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 8, s. 75—77) att till Vetenskapliga
observationer under den totala solförmörkelsen år 1947 å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 120 000
kronor.

Såsom bidrag till vetenskapliga observationer under den totala solförmörkelsen
i Sverige år 1945 anvisades å riksstaten för budgetåret 1944/45 ett
reservationsanslag av 34 700 kronor och för budgetåret 1945/46 ett reservationsanslag
av 20 600 ki’onor.

Baltisk-geodetiska kommissionen har nu hemställt, att genom Kungl.
Maj:ts försorg expeditioner måtte utsändas till Brasilien och engelska kolonien
Guldkusten för iakttagelse av den totala solförmörkelsen den 20 maj
1947 i geodetiskt-astronomiskt forskningssyfte.

Rikets allmänna kartverk har, med tillstyrkande av den av kommissionen
gjorda framställningen, föreslagit, dels att två expeditioner för eklipsbestämningar
skulle utsändas, den ena till Sydamerika och den andra till Afrika,
dels att för detta ändamål av statsmedel skulle anvisas ett belopp av 120 000
kronor.

För de föreslagna expeditionerna har kartverket uppgjort en kostnadsberäkning,
slutande å 120 710 kronor, vilken sammanfattningsvis innebär följande.

Statsutskottets utlåtande nr 273.

5

Dagtraktamenten:

a) brasilianska expeditionen (50 dagar i land å 50 kronor

per vetenskapsman och 35 kronor per mekaniker, 40
dagar till sjöss å 13 kronor per person) ............ kronor

b) afrikanska expeditionen (50 dagar i land å 35 kronor

per vetenskapsman och 25 kronor per mekaniker, 40
dagar till sjöss å 13 kronor per person) ............ »

Sjöresor:

a) brasilianska expeditionen ........................ »

b) afrikanska expeditionen ........................ »

Godstransporter m. m................................. »

Instrumentanskaffning ............................... »

20 390

13 120

31 200
17 000
29 000
10 000

Summa kronor 120 710

Departementschefen har för egen del anfört följande.

De för all kartläggning grundläggande geodetiska mätningsmetoder, som
hittills kommit till användning — i främsta rummet triangelmätningar —
lia lidit av den bristen, att de praktiskt taget varit bundna till de fasta delarna
av jordskorpan, kontinenterna. Någon exakt mätning av avstånd över
oceanerna har sålunda hittills icke kunnat ske. Vid fjolårets totala solförmörkelse
i Sverige prövades av svenska och finska vetenskapsmän för första
gången en helt ny geodetisk mätningsmetod, varvid man betjänade sig av
astronomiska observationer av månskuggans rörelse. Denna s. k. eklipsmetod
möjliggör för första gången en vetenskapligt fullvärdig metod för
avståndsmätning tvärsöver oceaner och kan därför få en revolutionerande
betydelse för geodesien och därmed för kartläggningen. Mätningarna kunna
emellertid utföras endast vid total eller ringformig solförmörkelse. Det
är därför naturligt, att den geodetiska vetenskapens målsmän söka få till
stånd expeditioner till de trakter, där i maj nästa år en total solförmörkelse
inträder och möjliggör exakt bestämning av en geodetisk linje tvärsöver
Sydatlanten. Det synes mig vara av stort intresse att statsmakterna genom
ekonomiskt stöd möjliggöra förverkligandet av de uppgjorda planerna och
jag är beredd att för egen del tillstyrka bifall till ifrågavarande framställning.
De av rikets allmänna kartverk gjorda kostnadsberäkningarna lia icke
givit mig anledning till erinran. För ändamålet torde å tilläggsstat I till
riksstaten för innevarande budgetår böra uppföras ett reservationsanslag av
120 000 kronor.

Utskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag, förutsätter,
att Kungl. Majit .vid utfärdande av bestämmelser rörande anslagets
disposition till närmare övervägande upptager frågan huruvida de föreslagna
dagtraktamentena kunna anses vara lämpligt avvägda eller om viss nedsättning
av traktamentsbeloppen kan befinnas befogad.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Vetenskapliga observationer under den
totala solförmörkelsen dr 1947 å tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 120 000
kronor.

Utskottet.

6

Statsutskottets utlåtande nr 273.

9:o) Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket
i Paris. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9,
s. 78 och 79), vilket avser anvisande av medel för att Sverige traktatsenligt
skall kunna hålla ifrågavarande bibliotekariebefattning besatt, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska
avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket i Paris å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag
av 11 100 kronor.

10:o) Undervisning i svenska vid folkskolor i de nordiska grannländerna.
I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 79 och 80),
vilket innebär anvisande av medel för bekostande av grammofonkurser i
svenska, avsedda att såsom gåva överlämnas till folkskolor i de övriga nordiska
länderna, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Undervisning i svenska vid folkskolor
i de nordiska grannländerna å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 15 500
kronor.

ll:o) Provisoriskt lönetillägg åt lärare vid folkhögskolor m. m. Kungl.
Majit har föreslagit riksdagen (punkt 11, s. 80—84) att medgiva, att statsbidrag
i den ordning Kungl. Majit bestämmer må utgå lill bestridande av
kostnaderna för utbetalande av tillfälligt lönetillägg och provisoriskt lönetillägg
åt lärare vid folkhögskolor i huvudsaklig överensstämmelse med vad
departementschefen i stadsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den
4 oktober 1946 förordat.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av fm Svensson och herr
Bror Nilsson (1:378) samt den andra inom andra kammaren av herrar Andeasson
i Hedensbyn och Pettersson i Dahl (11:574), i vilka hemställts, att
riksdagen vid behandlingen av förevarande punkt i propositionen nr 311
måtte besluta att Övningslärare i hushållsgöromål och slöjd vid en tjänstgöring
av minst 115 dagar per läsår måtte erhålla ett tillfälligt lönetillägg av 300
kronor och ett provisoriskt lönetillägg å 660 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet får utskottet hänvisa till motionen
1:378.

Det beslut rörande provisorisk förbättring av löneställningen för vissa befattningshavare
i statens tjänst m. fl., som fattades av 1946 års riksdag under
dess vårsession (prop. nr 3, rd. skr. nr 43), avsåg icke lärare vid folkhögskolor.
Riksdagen förklarade sig emellertid ha kommit till den uppfatt -

Statsutskottets utlåtande nr 273.

7

ningen, att skäl talade för löneförbättring i anslutning till den statliga lönetilläggsregleringen.
Riksdagen förutsatte, att Kungl. Majit ägnade denna fråga
uppmärksamhet och snarast möjligt framlade de förslag i ämnet, som
funnes påkallade.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 3 september 1946 föreslagit, att samtliga
lärare vid folkhögskolor skola tillerkännas förmåner, motsvarande tillfälligt
lönetillägg för budgetåret 1945/46 och provisoriskt lönetillägg för innevarande
budgetår. Kostnaderna härför ha beräknats till 129 600 kronor för
tillfälligt lönetillägg och 245 700 kronor för provisoriskt lönetillägg, tillhopa i
runt tal 375 000 kronor.

överstyrelsen har utgått ifrån, att tillfälligt lönetillägg med 300 kronor
i ett för allt och provisoriskt lönetillägg med 660 kronor för år skulle tillkomma
rektorer samt ämneslärare med fast anställning, såväl de som äro
anställda vid både vinter- och sommarkurs, för vilka läsåret alltså uppgår
till (21+13 =) 34 veckor, som de som äro anställda vid enbart vinterkurs
(21 eller 24 veckor). Extra ordinarie och vikarierande ämneslärare med full
tjänstgöring (dessa kunna anställas endast vid vinterkurs) skulle erhålla
tillfälligt lönetillägg och provisoriskt lönetillägg med 24/34 av förutnämnda
belopp, d. v. s. i runda tal 200 kronor respektive 450 kronor, där vinterkursens
längd utgjorde 24 veckor, och med 21/34, d. v. s. i avrundade tal 175
kronor respektive 380 kronor, där vinterkursens längd utgjorde 21 veckor.
Timlärare i läsämnen samt Övningslärare (dessa äro tim- eller dagavlönade)
skulle erhålla provisoriskt arvodestillägg för innevarande budgetår med i
runt tal 11 % av sina nuvarande arvoden, d. v. s. i stort sett samma arvodesuppräkning,
som kommit timlärare vid andra skolformer till del, samt tillfälligt
arvodestillägg, beräknat efter likartade grunder.

Innebörden av skolöverstyrelsens förslag framgår närmare av följande
sammanställning:

Befattningshavare

Kurstidens
längd minst

Tillfälligt

lönetillägg

kronor

Provisoriskt

lönetillägg

kronor

Rektor....................................

34 veckor

300

660

Ämneslärare med fast anställn.

al vid både vinter- och sommarkurs.....

34 >

300

660

b) > enbart vinterkurs.................

21 el. 24 >

300

660

Eo och vik. ämneslärare

a) vid huvudkurs örn 24 veckor .........

24 >

200

450

b)» > >21 > .........

21 >

175

380

Timlärare i läsämne (6: 50/lim.)............

0:70/tim.

0: 70/tim.

Övningslärare i

a) slöjd (2: 50/tiin. + 64 %) ...............

0: 45/tim.

0: 45/tim.

b) hushållsgöromål (10/dag + 64 %).......

1: 80/dag

1: 80, dag

c) gymn. och sång (3: 50/tim. + 64 %).....

0: 65/tim.

0: 65, tim.

Till stöd för sitt förslag har överstyrelsen anfört i huvudsak följande.

Den sänkning av lönenivån i förhållande till andra grupper av befattningshavare,
som ett uteslutande av ifrågavarande lärargrupper från såväl

8

Statsutskottets utlåtande nr 273.

tillfälligt som provisoriskt lönetillägg skulle innebära, skulle komma att medföra
allvarliga olägenheter för folkhögskolorna. Ett sådant uteslutande skulle
innebära, att lärarnas löner komme att ligga icke oväsentligt lägre än lönerna
för lärare vid såväl de statliga läroverken som vid t. ex. kommunala
mellanskolor och högre folkskolor. Detta skulle medföra att folkhögskolans
lärare komme att känna sig intaga en särställning till deras nackdel vid
statsmakternas behandling av deras löneförhållanden och på ett påtagligt
sätt komma att försvåra folkhögskolans lärarrekrytering. Skäl tala därför
enligt överstyrelsens mening för att folkhögskolans lärare tillerkännas såväl
tillfälligt lönetillägg, utgående för budgetåret 1945/46 som provisoriskt lönetillägg
för budgetåret 1946/47.

De bestämmelser beträffande tillfälligt lönetillägg, som äro givna i kungörelsen
den 15 mars 1946 (nr 74) böra bliva gällande också beträffande fast
anställda rektorer och ämneslärare med full tjänstgöring vid folkhögskolorna,
med den ändring, att kungörelsens villkor om minst 150 dagars tjänstgöring
under tiden 1 juli 1945—15 mars 1946 i sådan anställning, som berättigar
till erhållande av tillägg, med hänsyn till kursernas utsträckning
i stället sättes till minst 115 dagars tjänstgöring under tiden 1 november
1945—30 juni 1946, varjämte tillägget bör utgå i proportion till det antal
kursveckor per år, anställningen avser. Den sammanlagda kurstiden per år i
dagar räknat har därvid av överstyrelsen upptagits till 230 dagar, d. v. s.
8 dagar mindre än det sammanlagda dagantalet för huvudkurs och sommarkurs
(21 + 13—34 veckor = 238 dagar). För dem, vilka ha denna
tjänstgöringstid, föreslås 300 kronor. I det fall anställningshavaren ägt åtnjuta
lön för mindre än 115 dagar av ifrågavarande tidsperiod har lönetilllägget
beräknats till kronor 2:65 pr dag, om anställningen utgör del av 24
veckors kurs, dock med sammanlagt högst 200 kronor, och till kronor 2:80
pr dag, om anställningen utgör del av 21 veckors kurs, dock med sammanlagt
högst 175 kronor.

Propositionen 1946: 3 upptar som provisoriskt lönetillägg för löner, vilka
icke äro dyrortsgraderade, ett tillägg på 660 kronor. Då lärarlönerna vid folkhögskolorna
icke äro dyrortsgraderade, synes det nämnda tillägget av 660
kronor beträffande dem böra tillämpas. Det torde böra utgå i samma form
och på samma villkor för fast anställda rektorer och ämneslärare vid folkhögskolorna,
som för befattningshavare, vilka redan tillerkänts provisoriskt
lönetillägg. För icke fast anställda och vik. ämneslärare med full tjänstgöring,
vilka ha lönebeloppen bestämda i viss överensstämmelse med i löneplan
L i folkskolans avlöningsreglemente upptagna extra lärare, synes provisoriskt
lönetillägg böra utgå omräknat till lämpligt avrundat belopp per kurs.

Vad slutligen angår arvodena till timlärarna i läsämnen vid folkhögskolorna
ha motsvarande arvoden för timlärare vid flertalet statliga och kommunala
undervisningsanstalter uppjusterats fr. o. m. den 1 juli 1946, varjämte
timlärarnas arvoden även för budgetåret 1945/46 retroaktivt uppjusterats
genom ett särskilt tillägg, s. k. avlöningstillägg, under villkor att de
haft en minimitjänstgöring av 150 dagar och minst 10 veckotimmars undervisning
under tiden 1 juli 1945—15 mars 1946 samt innehade anställning
såsom timlärare den 15 mars 1946. För folkhögskolans lärare utgå dessa
arvoden oförändrade med kronor 6: 50 i ett för allt per undervisningstimme.
Det synes skäligt, att även folkhögskolans timlärare erhålla en motsvarande
uppjustering av arvodena.

Timlärararvodena vid allmänna läroverk och därmed jämförliga läroanstalter
lia fr. o. m. innevarande budgetår uppräknats med 10 å 11 %. Överstyrelsen
föreslår, att arvodet till timlärare i läsämne vid folkhögskolorna
uppräknas med i runt tal 70 öre (d. v. s. med cirka 11 %) till (6:50 +

Statsutskottets utlåtande nr 273.

9

0: 70=) kronor 7: 20 fr. o. m. den 1 juli 1946. Dessutom bör ett avlöningstillägg,
motsvarande det som tillerkänts timlärarna vid flertalet statliga och
kommunala skolor såsom tillfälligt lönetillägg för budgetåret 1945/46 utgå
med 70 öre per undervisningstimme till timlärare, vilken under tiden 1 november
1945—30 juni 1946 fullgjort minst 115 dagars tjänstgöring med ett
minimiantal timmar per vecka av 10, dock med sammanlagt högst 300 kronor.

I fråga om folkhögskolans timlärare i övningsämnen föreslås, att ett provisoriskt
arvodestillägg från och med den 1 november 1945 måtte utgå med
11 % å det belopp, som inkluderar dyrtids- och kristillägg med f. n. sammanlagt
64 °/o.

Statskontoret har anfört bland annat följande.

Statskontoret vill icke motsätta sig, att här ifrågavarande lärare erhålla en
förbättring av sina löneförmåner. Denna förbättring synes emellertid böra begränsas
till att motsvara det provisoriska lönetillägg, som utgår till statstjänstemännen
för budgetåret 1946/47.

Mot detaljerna i överstyrelsens förslag rörande det provisoriska lönetillägget
har statskontoret icke funnit anledning till andra erinringar än att tilllägget
för fast anställd ämneslärare, som icke har 34 veckors tjänstgöring
för läsår, givetvis bör utgå med ett i förhållande till den kortare tjänstgöringen
avvägd del av maximibeloppet, 660 kronor. Erinras må, att sådan jämkning
föreslagits beträffande motsvarande lärare vid de lägre lantbruksundervisningsanstalterna.
Då enhetlighet icke föreligger mellan minimilönerna vid
dessa skolor och folkhögskolorna, synes anledning icke förefinnas att på sätt
föreslagits avrunda de tillägg, som skola utgå vid 24-, respektive 21-veckorskurserna.
Statskontoret får således föreslå, att dessa tillägg vid folkhögsko -

Jämväl timlärarna böra såsom överstyrelsen föreslagit komma i åtnjutande
av en provisorisk förbättring av nu utgående ersättning. Denna förbättring
synes böra ske i form av tillägg till de i avlöningsförfattningen (SFS 801/
1942) fastställda arvodesbeloppen. Någon ändring av dessa belopp torde således
icke nu böra vidtagas. Vidkommande tilläggens storlek har överstyrelsen
föreslagit 11 procent av grundarvodena, vilket skulle motsvara den förhöjning
per veckotimme, som i medeltal medgivits timlärare vid de allmänna
läroverken m. fl. läroanstalter enligt kungörelsen nr 403/1946.

1 anledning härav vill statskontoret fästa uppmärksamheten vid att berörda
höjning av timlärararvodena procentuellt sett varierar högst betydligt. Å
medeldyrort föreligga höjningar på mellan 10 och 16 procent. En tillämpning
av de principer, som kommit till uttryck i sagda kungörelse, synes leda
till att tillägget för timlärare i läsämnen och i gymnastik och sång bör bestämmas
till 65 öre och för timlärare i slöjd till 55 öre för undervisningstimme,
medan tillägget för lärarinna i hushållsgöromål torde böra utgå med två
kronor 25 öre för undervisningsdag.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

I likhet med skolöverstyrelsen har jag funnit skäligt, att även folkhögskolornas
lärare tillerkännas en provisorisk löneförbättring motsvarande den,
som statstjänstemännen m. fl. befattningshavare genom beslut innevarande
år kommit i åtnjutande av, samt att löneförbättringen får karaktär av såväl
ett provisoriskt lönetillägg för innevarande budgetår som ock eli tillfälligt
lönetillägg för första halvåret 1946.

loma

24 X 660

21 X 660

fastställas till

465, respektive

kronor.

10

Statsutskottets utlåtande nr 273.

Skolöverstyrelsens förslag beträffande provisoriskt och tillfälligt lönetillägg
innebär, att för erhållande av fullt lönetillägg (660 kronor resp. 300 kronor)
skulle krävas anställning med full tjänstgöring vid såväl vinterkurs som sommarkurs
samt att vid kortare anställningstid lönetilläggen skulle reduceras i
förhållande till anställningstidens längd. Mot denna princip och dess av skolöverstyrelsen
förordade tillämpning har jag icke funnit anledning till annan
erinran, än att reducerade belopp givetvis böra utgå även för det fall att
fast anställd ämneslärares anställning endast avser huvudkurs. Även i övrigt
synes skolöverstyrelsens förslag i fråga om principerna för bestämmandet
av lönetilläggens storlek, exempelvis såvitt angår timlärare i läsämnen
och lärare i övningsämnen, i huvudsak kunna godtagas, dock med beaktande
av de av statskontoret ifrågasatta jämkningarna av de för sådana lärare
föreslagna tilläggen.

Statsverket har i princip att bära kostnaderna för folkhögskollärarnas löner.
I överensstämmelse med denna princip torde statsbidrag böra utgå till
bestridande av huvudmännens utgifter för ifrågavarande lönetillägg. Det
torde få ankomma på Kungl. Maj.t att med beaktande av de av statskontoret
anförda synpunkterna meddela närmare bestämmelser rörande formen för
statsbidragets utgående.

Kostnaderna för statsbidrag till ifrågavarande lönetillägg torde i anslutning
till skolöverstyrelsens beräkningar kunna uppskattas till i runt tal
375 000 kronor, därav för tillfälligt lönetillägg omkring 130 000 kronor. Utgifterna
torde böra bestridas från det för innevarande budgetår uppförda
förslagsanslaget till Folkhögskolor: Understöd.

Utskottet. Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Vad angår motionerna I: 378 och II: 574 är utskottet med hänsyn till konsekvenserna
icke berett att förorda den i motionerna ifrågasatta jämkningen
i Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet avstyrker därför bifall till de motionsvis
gjorda yrkandena. I detta sammanhang vill utskottet emellertid framhålla,
att skäl synas tala för att frågan om löneställningen för timlärare göres till
föremål för uppmärksamhet från Kungl. Maj:ts sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet.

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionerna 1:378 och 11:574 medgiva, att
statsbidrag i den ordning Kungl. Maj:t bestämmer må utgå
till bestridande av kostnaderna för utbetalande av tillfälligt
lönetillägg och provisoriskt lönetillägg åt lärare vid folkhögskolor
i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 oktober 1946 förordat.

12 :o) Provisoriskt lönetillägg m. m. åt lärare vid centrala verkstadsskolor
m. fl. läroanstalter. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
12, s. 85—87) att medgiva, att statsbidrag till provisoriskt lönetillägg och
tillfälligt lönetillägg åt rektorer och övriga lärare vid centrala verkstadsskolor,
verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom samt flygmekanikerskolan

Statsutskottets utlåtande nr 273.

11

i Mölndal må utgå i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4 oktober 1946
angivna grunder.

Det beslut rörande provisorisk förbättring av löneställningen för vissa befattningshavare
i statens tjänst m. fl., som fattades av 1946 års riksdag under
dess vårsession, avsåg icke lärarpersonalen vid de centrala verkstadsskolorna,
yrkesskolorna för viss arbetslös ungdom och flygmekanikerskolan
i Mölndal. Sedan propositionen i ämnet (1946: 3) avlämnats till riksdagen,
inkom emellertid överstyrelsen för yrkesutbildning med framställning örn
att den ifrågasatta löneförbättringen måtte utsträckas till att omfatta även
nyssnämnda lärarpersonal.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

Statsbidragen till avlöning åt rektorer och övriga lärare vid centrala verkstadsskolor,
de s. k. arbetslöshetsskolorna samt flygmekanikerskolan i Molndal
äro avsedda att helt täcka lönekostnaderna. Statsbidragen utga^ dock nied
högst vissa i kungörelsen 1942: 596 angivna belopp. Dessa äro, såvitt angar
rektorslönerna, dyrortsgraderade och uppdelade i 4 s. k. avlöningsgrupper.
Lönekostnaderna beräknas sålunda exempelvis för A-ort till i avlöningsgrupp
IV 10 630 kronor och i avlöningsgrupp I 12 310 kronor samt för I-ort i avlöningsgrupp
IV 13 110 kronor och i avlöningsgrupp I 14 550 kronor. Bidraget
till grundävlöning åt lärare beräknas för år och yrkesavdelning till nedan
angivna belopp:

Ortsgrupp ABC DE FGH I

kronor.... 6 185 6 375 6 565 6 755 6 945 7 135 7 325 7 515 7 705

Omkring 90 % av dessa lönebelopp torde belöpa å huvudläraren och i genomsnitt
cirka 10 °/o å timlärare. _ ..

De i författningen angivna belopp, vartill statsbidragen högst ma uppgå,
äro fastställda med hänsyn till 1937 års lönenivå, varefter år 1942 vidtagits
en förhöjning med i runt tal 25 °/o.

I likhet med överstyrelsen för yrkesutbildning finner jag det skäligt, att
rektorer och övriga lärare vid ifrågavarande yrkesskolor må komma i åtnjutande
av en provisorisk löneförbättring av samma storleksordning som den,
vilken genom beslut innevarande år kommit statstjänstemän m. fl. befattningshavare
till del. För att detta skall bli möjligt, torde statsbidragsbeloppen
för avlöning åt rektorer och övriga lärare böra höjas med motsvarande
belopp.

Vad först angår det provisoriska lönetillägget för budgetåret 1946/47 synes
den tekniskt sett enklaste anordningen vara den, att de i kungörelsen
1942: 596 angivna beloppen, räknat från och med den 1 juli 1946, provisoriskt
höjas med 720 kronor för ortsgrupperna A—C, 690 kronor för ortsgruppema
D—F och 660 kronor för ortsgrupperna G—I. Nämnda belopp äro
desamma som för samma budgetår tillerkänts statstjänstemän i jämförliga
lönelägen. Då emellertid förutnämnda statsbidragsbelopp, som må utgå för
varje yrkesavdelning, beräknats med hänsyn även till kostnaderna för arvoden
åt vissa timlärare, vilka likaledes synas böra komma i åtnjutande av
provisoriskt lönetillägg, förordar jag, att beloppen 720, 690 respektive 660
kronor, så vitt gäller andra lärarlönekostnader än rektorslöner, höjas med
ytterligare 80 kronor såsom bidrag till viss förhöjning av timlärararvodena
och att sålunda förhöjningen i detta fall bestämmes till 800, 770 respektive
740 kronor.

12

Statsutskottets utlåtande nr 273.

Ifrågavarande rektorer och övriga lärare synas även böra komma i åtnjutande
av tillfälligt lönetillägg för första halvåret 1946 enligt samma grunder
som fastställts för statstjänstemän. Det för ändamålet erforderliga statsbidraget
torde böra utgå med 300 kronor per rektor och 340 kronor per yrkesavdelning.

I de fall, då statsbidrag jämlikt vederbörligt beslut av Kungl. Majit utgår
med reducerat belopp, bör givetvis ifrågavarande statsbidrag undergå en
motsvarande reduktion.

I fråga om såväl tillfälligt som provisoriskt lönetillägg torde överstyrelsen
för yrkesutbildning böra erhålla bemyndigande att meddela de tillämpningsbestämmelser
som må befinnas erforderliga.

Kostnaderna för det av mig tillstyrkta statsbidraget beräknar jag i anslutning
till överstyrelsens kalkyler till i runt tal 196 000 kronor, därav omkring
56 000 kronor för tillfälligt lönetillägg. Utgifterna för ändamålet torde
fa bestridas från vederbörande, för innevarande budgetår anvisade bidragsanslag,
vilka äro av förslagsanslags natur och torde vara beräknade med
sådan marginal, att något väsentligt anslagsöverskridande icke behöver uppkomma.

Utskottet.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits ifrågavarande förslag hemställer
utskottet,

att riksdagen må medgiva, att statsbidrag till provisoriskt
lönetillägg och tillfälligt lönetillägg åt rektorer och övriga
lärare vid centrala verkstadsskolor, verkstadsskolor för viss
arbetslös ungdom samt flygmekanikerskolan i Mölndal må
utgå i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den
4 oktober 1946 angivna grunder.

13:o) Bidrag till provisoriskt lönetillägg m. m. åt vissa institutioner.

Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 13, s. 88—93) att till Bidrag till
provisoriskt lönetillägg m. m. åt vissa institutioner å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 84 300 kronor.

Med anledning av den provisoriska löneförbättring, som innevarande år
kommit vissa statligt anställda m. fl. befattningshavare till del (proposition
1946:3 och riksdagens skrivelse 1946:43) ha framställningar om statsbidrag
till bekostande av motsvarande löneförbättringar inkommit från ett
antal statsunderstödda institutioner inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde.
I detta sammanhang hava anmälts framställningar i ämnet
från följande institutioner, nämligen
nordiska museet,
kulturhistoriska museet i Lund,
socialinstituten i Stockholm och Göteborg,
handeisgymnasierna samt
bergsskolan i Filipstad.

Statsutskottets utlåtande nr 273.

13

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

Gemensamt för ifrågavarande institutioner är att de av statsmakterna
ålagts att till sina befattningshavare utbetala samma löneförmåner som tillkomma
statstjänstemän med motsvarande arbetsuppgifter. Den provisoriska
reglering av statstjänstemännens löneförmåner, som på förslag av Kungl.
Maj:t beslöts av 1946 års riksdag under vårsessionen, har sålunda automatiskt
blivit gällande för dem. Vidare är att märka, att institutionerna i fråga
i väsentlig grad äro beroende av statsbidrag för upprätthållande av sin
verksamhet. Det synes mig därför skäligt att staten lämnar vederbörande
institutioner bidrag till gäldande av de merkostnader, som förutnämnda
provisoriska lönereglering förorsakat dem. Jag tillstyrker för egen del, att
statsbidrag till dessa merkostnader anvisas med följande belopp, nämligen
till nordiska museet 35 000 kronor, därav 10 000 kronor för tillfälligt lönetillägg
under första halvåret 1946, till kulturhistoriska museet i Lund 6 000
kronor, varav 2 000 kronor för tillfälligt lönetillägg, till socialinstitutet i
Stockholm 8 400 kronor och socialinstitutet i Göteborg 2 600 kronor, till
handelsgymnasiema 29 500 kronor samt till bergsskolan i Filipstad 2 800
kronor. Bidragen synas böra anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår
under gemensam rubrik. Anslaget i fråga torde alltså böra uppföras med
tillhopa (35 000 + 6 000 + 8 400 + 2 600 + 29 500 + 2 800 =) 84 300
kronor.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till provisoriskt lönetillägg
m. m. åt vissa institutioner å tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 84 300 kronor.

Stockholm den 15 november 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet lia närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli,
Gränebo, Larsson, Gustaf Iwar Anderson, fröken Andersson, herrar Johan Eric Ericson,
Hesselbom, Albertsson och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik, Hubbestad,
Mårtensson, Staxäng, Malmborg i Skövde, Åkerström, Sefve, Petterson i Degerfors,
Thäpper och Persson i Vinberg.

Utskottet.