Statsutskottets utlåtande nr 269.
1
Nr 269.
Ankom till riksdagens kansli den 19 november 1946 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter
å tillåggsstat I till riksstaten för budgetåret
1946/47, i vad propositionen avser försvarsdepartementets
verksamhetsområde.
(l:a avd.)
Driftbudgeten.
Fjärde huvudtiteln.
l:o) Försvarsstaben: Krigskartor. I propositionen nr 311 har Kungl. Maj:t
(bilaga 3, punkt 1, s. 13 och 14 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
försvarsärenden för den 4 oktober 1946) föreslagit riksdagen att till Försvarsstaben:
Krigskartor å tillåggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa
ett reservationsanslag av 65 000 kronor.
Enligt den av innevarande års riksdag beslutade organisationen för framställning
av specialkartor för försvaret skall framställningen av dylika kartor
ombesörjas av kartverket, som även av sina anslag svarar för framställningskostnaderna
utom tryckningskostnaden. Förslag föreligger nu om medel för
bestridande av tryckningskostnader för eldledningskartor. Dessa kostnader
hava beräknats till 55 000 kronor. Därjämte ha äskats ytterligare 10 000 kronor
för åtgärder i syfte att vidmakthålla förberedelserna för tryckning av
kartor under krigsförhållanden.
Utskottet, som tillstyrker den av Kungl. Maj:t äskade medelsanvisningen,
får hemställa,
att riksdagen må till Försvarsstaben: Krigskartor å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 65 000 kronor.
2:o) Armén: Frivilliga skytteväsendets befrämjande. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 2, s. 14—17) att till Armén: Frivilliga skytteväsendets
befrämjande å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa
ett reservationsanslag av 185 000 kronor.
Hiliana till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 269. 1
Utskottet.
o
Statsutskottets memorial nr 269.
Efter därom av Kungl. Majit i proposition 1942: 316 framlagt förslag anvisade
riksdagen under förevarande rubrik å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag av 1 600 000 kronor. Av statsrådsprotokollet
i ärendet framgår, att ifrågavarande anslag avsetts såsom bidrag
för anskaffande åt skytteföreningarna och deras medlemmar av 20 000 gevär
lill ett pris av 100 kronor per styck. Anslaget beräknades med utgångspunkt
från nämnda antal vapen och en tillverkningskostnad av 180 kronor per gevär
till [(180— 100) X 20 000=] berörda belopp av 1 600 000 kronor. Tillverkningen
av de 20 000 gevären hade i juli 1943 påbörjats vid Husqvarna
vapenfabriks aktiebolag. Av dessa gevär hade 2 300 övertagits av kronan.
Skytt ef örbund ens överstyrelse har föreslagit, att frivilliga skytteväsendets
organisationer och enskilda medlemmar skola erhålla tillfälle att, såsom tidigare
skett, från kronans förråd inköpa renoverade gevär m/96 till ett pris, icke
överstigande 100 kronor per styck. I första hand borde förenämnda 2 300
gevär ställas till skytteväsendets förfogande.
Arméförvaltningens tygavdelning har tillstyrkt en omedelbar försäljning av
2 300 gevär m/96 men har funnit, att någon försäljning i övrigt icke kunde
komma till stånd förrän efter den 1 juli 1947. Vid försäljning från kronans
förråd borde ett belopp, motsvarande vapnens nyanskaffningsvärde — 180
kronor per gevär — disponeras för återanskaffning för arméns räkning av
eldhandvapen av modernare typer. För att möjliggöra en försäljning av gevären
till skytteväsendet för ett pris av 100 kronor per styck borde beträffande
berörda parti av 2 300 gevär utnyttjas kvarstående behållning å det för budgetåret
1941/42 anvisade reservationsanslaget av 1 600 000 kronor, vilket anslag
avsetts såsom bidrag till anskaffning av förenämnda 20 000 gevär, medan
beträffande eventuellt framtida försäljning i övrigt ett särskilt anslag
borde ställas till förfogande.
Det har synts departementschefen angeläget, att åtgärder vidtagas för att
tillföra skytteväsendet gevär till överkomligt pris. Departementschefen har
på anförda skäl dock ansett sig för närvarande endast kunna tillstyrka en
försäljning från kronans förråd av 2 300 gevär m/96. Fråga om försäljning
av ytterligare gevär torde, framhåller departementschefen, sedan hemvärnets
behov av ytterligare vapen blivit slutligt utredd, få upptagas till prövning efter
förnyad framställning av överstyrelsen.
För bestridande av det bidrag, som vid försäljning av berörda parti av
2 300 gevär bör — såsom tidigare skett — utgå av statsmedel, lärer, framhåller
departementschefen, till ersättning för icke ianspråktaget belopp av
förenämnda för budgetåret 1941/42 anvisade reservationsanslag av 1 600 000
kronor, vilket numera överförts till budgetutjämningsfonden, böra anvisas ett
särskilt anslag av (2 300 X 80=) i runt tal 185 000 kronor.
Utekottet. Utskottet tillstyrker, att ifrågavarande försäljning av armégevär må till angivet
pris och i föreslagen omfattning komma till stånd och hemställer alltså,
att riksdagen må till Armén: Frivilliga skytteväsendets befrämjande
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47
anvisa ett reservationsanslag av 185 000 kronor.
Statsutskottets memorial nr 269.
3
3:o) Marinen: Vissa kostnader för marinens utbilduingsansfalter, särskilda
utbildningskurser in. m. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 3, s.
17—20) att till Marinen: Vissa kostnader för marinens utbildningsanstalter,
särskilda utbildningskurser m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört nied 250 000 kronor.
Marinförvaltningen har nu begärt en väsentlig förstärkning av anslaget i
fråga. Som anledning till det ökade medelsbehovet har marinförvaltningen
angivit att utbildningen fått en omfattning och kommit att bedrivas under
förhållanden, som icke kunnat tagas i beräkning när anslagsberäkningarna
verkställdes. Merkostnaderna synas till stor del hänföra sig till den effektivisering
av utbildningen, som föranledes av ett genomförande av förslag framlagda
av sjöförsvarets utbildningskommission, men även till att ny materiel,
ekoradiomateriel, tillkommit i större omfattning och kräver speciell utbildning
av personalen. Även andra av marinförvaltningen berörda förhållanden
lia verkat fördyrande. Då befälsutbildningen icke bör eftersättas bär departementschefen
funnit nödvändigt, att marinens undervisningsanslag för innevarande
budgetår förstärkes. Förstärkningsbeloppet har dock synts departementschefen
utan större olägenheter kunna begränsas till 250 000 kronor.
Marinförvaltningen har erinrat örn den förskjutning i utgifter från övnings-
till undervisningsanslaget, som uppkommer därigenom att utbildning
till följd av begränsningar i fartygsrustningarna måste äga rum i land i stället
för i form av övning till sjöss och som i själva verket torde vara en av anledningarna
till de beräknade merutgifterna under det sistnämnda anslaget.
Marinförvaltningen har därför föreslagit, att de besparingar, som av antydda
skäl uppkomma å övningsanslaget, skulle få anlitas för bestridande av kostnaderna
för den utbildning, som av samma skäl måste bedrivas i Iand. Då
det emellertid torde vara ogörligt att mer exakt angiva förhållandet mellan
besparingar och merkostnader i förevarande hänseende, bär departementschefen
ansett en förstärkning av undervisningsanslaget vara att föredraga.
Departementschefen har funnit sig böra i detta sammanhang anmärka, att
Kungl. Majit vid fastställandet av stat för marinens övningsanslag för innevarande
budgetår från marinförvaltningens disposition undantagit ett belopp,
motsvarande de besparingar, som förväntas uppkomma till följd av bland
annat begränsningarna i fartygsrustningarna.
Utskottet tillstyrker, att marinens undervisningsanslag förstärkes med föreslaget
belopp för bestridande av de uppkomna merkostnaderna.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må lill Marinen: Vissa kostnader för marinens
utbildningsanstalter, särskilda utbildningskurser m. m.
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa
ett reservationsanslag av 250 000 kronor.
Utskottet
4
Statsutskottets utlåtande nr 269.
4:o) Marinen: Kustartilleriets övningar. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 4, s. 20 oell 21) och med förmälan, att frånvaron av kostnadsstatistiskt
underlag för och erfarenheter av fredsmässiga övningar medfört
att anslaget för innevarande budgetår beräknats för lågt, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Marinen: Kustartilleriets övningar å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett
reservationsanslag av 400 000 kronor.
5:o) Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 5, s. 21—23) att bemyndiga Kungl. Majit att medgiva
utläggande av i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4 oktober
1946 angivna beställningar å flygmateriel.
I sin skrivelse 1945:368 anmälde riksdagen, att riksdagen, i anledning av
Kungl. Majits i propositionen 1945: 45 framlagda förslag, bemyndigat Kungl.
Majit att medgiva utläggande av beställningar å flygmateriel, avseende tiden
efter femårsperioden 1942/47, inom ramen för ett belopp av 47 miljoner
kronor.
Det sålunda lämnade bemyndigandet har i huvudsak utnyttjats genom den
i 1946 års statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, s. 255 f.) omnämnda,
av Kungl. Majit den 31 december 1945 beslutade jämkningen av en tidigare
fastställd plan för fortsatt konstruktionsverksamhet med avseende å flygmateriel.
Jämkningen innebar i huvudsak, att inom den för femårsperioden
1942/47 fastställda kostnadsramen bereddes ökat utrymme för kostnader för
anskaffning av reaktionsflygplan och aggregat för reaktionsdrift, medan
vissa kostnader för tidigare utlagda beställningar å motorflygplan och flygmotorer
förskötos till tiden efter femårsperiodens slut.
I skrivelse den 14 juni 1946 har flygförvaltningen gjort framställning om
bemyndigande att under budgetåret 1946/47 intill ett belopp av ytterligare
26 miljoner kronor utlägga erforderliga beställningar å flygmateriel, för vars
anskaffning medel icke finnas disponibla under redan anvisade anslag och
för vilken likvid ej behöver erläggas förrän efter nämnda budgetår.
överbefälhavaren har lämnat framställningen utan erinran.
Icke heller 19A5 års försvarskommitté har haft något att erinra mot flygförvaltningens
framställning.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande.
Det av 1945 års riksdag lämnade bemyndigandet för Kungl. Majit att medgiva
utläggande av flygmaterielbeställningar intill ett belopp av 47 miljoner
kronor utöver de anslag, som för sådant ändamål stå till förfogande
under femårsperioden 1942/47, motiverades — liksom flygförvaltningens nu
föreliggande framställning — av dels den långa genomloppstiden vid tillverkning
av flygmateriel, dels ock lämpligheten av en någorlunda kontinuerlig
och jämn belastning av den inhemska flygindustrien. Vid anmälan
av propositionen 1945: 45 anförde min företrädare i ämbetet, att det oavsett
den närmare utformningen av den försvarsorganisation, som kunde komma
att bliva bestående efter utgången av femårsperioden 1942/47, måste anses
Statsutskottets utlåtande nr 269.
5
säkert, att i densamma komme att erfordras flygplan och flygplansmateriel
av modern konstruktion. Det syntes därför icke behöva möta betänkligheter
att bemyndiga flygförvaltningen att utlägga beställningar inom den
angivna kostnadsramen. Det kunde, enligt vad vidare anfördes, förutses,
alt fråga kunde uppkomma örn ytterligare materielanskaffning av den art
som i ärendet angivits. I den män så bleve fallet, syntes riksdagen böra successivt
underställas dylika ärenden.
Den nu föreliggande framställningen avser en utvidgning av det av 1945
års riksdag lämnade bemyndigandet, och de vid anmälan av 1945 års proposition
anförda synpunkterna äga härvid fortfarande tillämpning. Den materielanskaffning,
som avses med framställningen, utgör ett fullföljande av
det anskaffningsprogram, som av statsmakterna godtagits för tiden närmast
efter utgången av femårsperioden. Av det i framställningen angivna beloppet,
26 miljoner kronor, avses enligt framställningen omkring 10 miljoner kronor
för reservdelar till flygplan och motorer, som för närvarande äro under
leverans, 12,5 miljoner kronor belöpa på tillverkningen av reaktionsdrivna
svenska flygplan jämte tillbehör och återstoden avses för diverse andra
anskaffningar inom ramen för nyssberörda program.
Om en fortlöpande modernisering och komplettering av flygmaterielen
skall kunna genomföras utan störande avbrott, torde de av flygförvaltningen
avsedda beställningarna vara i huvudsak erforderliga. På senaste tiden
har uppkommit fråga örn anskaffning till ett mycket fördelaktigt pris av
ett antal moderna ekoradiostationer för komplettering av flygvapnets under
krigsåren uppbyggda ekoradioorganisation. Kostnaderna för anskaffningen
ha beräknats till 4,35 miljoner kronor, varav 0,9 miljon kronor beräknats
kunna rymmas inom flygvapnets anslag till anskaffning av flygmateriel för
innevarande budgetår. Den ifrågasatta materielanskaffningen måste anses
vara av synnerligen stor betydelse för flygvapnets effektivitet. Huruvida
densamma kan äga rum kan emellertid icke för närvarande med säkerhet
bedömas — en närmare granskning av de salubjudna apparaterna har ännu
icke kunnat ske — och frågan om anvisande av medel härför är med hänsyn
därtill icke nu aktuell. Det synes få ankomma på Kungl. Maj:t att, sedan
pågående undersökningar slutförts, besluta i ämnet, i den mån kostnaderna,
eventuellt med undanskjutande av andra anskaffningar, kunna bestridas
av tillgängliga medel under nyssberörda anslag. I den mån annan
planenlig anskaffning sålunda undanskjutes, kan en utvidgning av det av
flygförvaltningen begärda bemyndigandet att utlägga beställningar, avseende
tiden efter femårsperioden 1942/47, bliva erforderlig. Bemyndigandet synes
emellertid kunna begränsas inom ramen för ett belopp av (26 + 4,35 —
0,9=) i runt tal 29,5 miljoner kronor. Jag föreslår därför, att Kungl. Majit
hos riksdagen utverkar bemyndigande att medgiva utläggande av beställningar
å flygmateriel inom ramen för nyss angivna belopp, 29,5 miljoner
kronor. Vid bifall härtill lia statsmakterna för tid efter innevarande budgetårs
utgång bundit sig för sammanlagt (47 + 29,5=) 76,5 miljoner kronor.
Till jämförelse må nämnas, att flygförvaltningen för budgetåret 1947/48 hemställt
örn ett reservationsanslag av drygt 130 miljoner kronor till anskaffning
av flygmateriel.
Med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen kunna avvikelser från
det föreliggande programmet visa sig erforderliga. Jag förutsätter därför,
att det skall ankomma på Kungl. Majit att — liksom hittills skett ■— närmare
pröva vilken flygmateriel som skall anskaffas.
Departementschefen har slutligen erinrat, alt anslag lill bestridande av de
av flygförvaltningen angivna kostnaderna erfordras först under budgetåret
1947/48.
6
Statsutskottets utlåtande nr 269.
Utskottet. Utskottet vill erinra, att 1945 års riksdag bemyndigat Kungl. Maj :t att medgiva
utläggande av beställningar å flygmateriel, avseende tiden efter femårsperioden
1942/47, inom ramen för ett belopp av 47 miljoner kronor. Den nu
föreliggande framställningen innebär bemyndigande att under budgetåret
1946/47 intill ett belopp av ytterligare 29,5 miljoner kronor utlägga erforderliga
beställningar å flygmateriel, för vars anskaffning medel icke finnas disponibla
under redan anvisade anslag och varför likvid icke behöver erläggas
förrän efter nämnda budgetår. Den materielanskaffning, varom nu är fråga,
avser reservdelar till flygplan och motorer, reaktionsdrivna svenska flygplan,
ekoradiostationer m. m. och utgör såsom departementschefen framhållit ett
fullföljande av det anskaffningsprogram, som av statsmakterna godtagits för
tiden närmast efter utgången av femårsperioden. Då den föreslagna materielanskaffningen
torde — oavsett den närmare utformningen av den blivande
försvarsorganisationen — vara erforderlig, anser sig utskottet, under erinran
att 1945 års försvarskommitté icke haft något att invända mot det föreliggande
förslaget, böra tillstyrka, att riksdagen lämnar det begärda bemyndigandet.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:! att i vanlig ordning pröva
enskildheterna i anskaffningsprogrammet.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva utläggande
av i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för
den 4 oktober 1946 angivna beställningar å flygmateriel.
6:o) Vissa ersättningar i anledning av skador vid militär verksamhet m, m.
Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 6, s. 23—25) att till Vissa ersättningar
i anledning av skador vid militär verksamhet m. m. å tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 400 000
kronor.
Å riksstatens fjärde huvudtitel äro uppförda vissa anslag för reglering av
ersättningar för skador m. m., hänförliga till försvarets verksamhet. Dessa
anslag reglera i huvudsak den ersättningsskyldighet som åligger kronan jämlikt
särskilda författningsbestämmelser. I andra fall, då kronan av domstol
åldgges betalningsskyldighet med stöd av allmänna skadeståndsregler eller
då ersättning utgår efter skälighetsprövning i administrativ ordning, stå andra
medel till ersättnings gäldande icke till buds än anslaget till extra utgifter
eller eventuellt anslaget till oförutsedda utgifter. Utgifterna för gäldande av
ersättningar av sistnämnda slag hava visat sig uppgå till så stora belopp att
anslaget till extra utgifter icke ansetts lämna tillgång till deras gäldande.
Försvarets civilförvaltning har därför å försträcknings titel redovisat vissa
av dessa utgifter, nämligen sådana som grundat sig på domstols utslag eller
dom och avsett större belopp. Övriga hithörande utgifter ha däremot avförts
å anslaget till extra utgifter.
Statsutskottets utlåtande nr 269.
7
Civilförvaltningen har föreslagit, att de av förvaltningen förskjutna utgifterna
skulle bestridas av anslaget till oförutsedda utgifter, vilket förslag
statskontoret biträtt med hänsyn till att andra medel icke finnas disponibla.
Enligt departementschefens mening är det ur redovisningssynpunkt mest
rationellt, att utgifter av ifrågavarande slag redovisas under ett särskilt anslag.
Departementschefen har därför föreslagit, att redan nu för ändamålet
äskas ett anslag av riksdagen å tilläggsstat till riksstaten för innevarande
budgetår. Anslaget bör omfatta de utgifter för ersättningar för skador m. m.
till följd av försvarets verksamhet som icke bestridas av andra anslag och
bör lämpligen benämnas Vissa ersättningar i anledning av skador vid militär
verksamhet m. m. Vid prövning av anslagsäskandena för budgetåret 1947/
48 bör enligt departementschefen möjligen övervägas att till ett anslag sammanföra
flertalet av de ersättningar av motsvarande slag som nu utgå av
skilda anslag under fjärde huvudtiteln.
Å det anslag, som enligt vad sålunda förordats nu bör äskas av riksdagen,
bör enligt departementschefen i första hand beräknas täckning för de
av civilförvaltningen förskjutna kostnaderna för utgivna ersättningar, i runt
tal 270 000 kronor. Utgifterna under anslaget under senare hälften av innevarande
budgetår uppskattas till 130 000 kronor. Anslaget bör därför upptagas
till (270 000 + 130 000 —) 400 000 kronor. Anslaget bör med hänsyn
till utgifternas karaktär betecknas såsom förslagsanslag. De besparingar som
genom överflyttningen av kostnader till det nya anslaget uppkomma å innevarande
budgetårs anslag till extra utgifter hava beräknats uppgå till omkring
50 000 kronor.
Departementschefen har framhållit, att de ersättningar om vilka nu är
fråga till stor del äro hänförliga till den förstärkta försvarsberedskapen.
Det är följaktligen att emotse att anslagsbehovet kommer att framdeles successivt
nedgå.
Utskottet anser det ur budgetteknisk synpunkt riktigt, att särskilt anslag
anvisas för bestridande av utgifter av här ifrågavarande slag. Mot den för
ändamålet begärda medelsanvisningen bär utskottet icke något att erinra.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Vissa ersättningar i anledning av skador
vid militär verksamhet m. ,mi. å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
400 000 kronor.
Utskottet.
8
Statsutskottets utlåtande nr 269.
Kapitalbudgeten.
Försvarets fastighetsfond.
Arméns delfond.
7 :o) Ordnande av tygkompaniernas förläggningar. I propositionen nr
311 har Kungl. Maj:t (bilaga 10, punkt 1, s. 141—146 av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4 oktober 1946) föreslagit
riksdagen att till Ordnande av tygkompaniernas förläggningar å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av
285 000 kronor.
Enligt 1942 års försvarsbeslut skulle i fred organiseras särskilda tygtrupper,
vid vilka personal för tygtjänstens underhållsförband utbildades och
vilka vid mobilisering uppsatte dessa förband. Tygtrupperna skulle omfatta
tre tygkompanier, Första tygkompaniet (Tyg 1) i Stockholm i anslutning
till tygstationen å Järvafältet, Andra tygkompaniet (Tyg 2) i Skövde (jfr
prop. 1943:302, riksdagens skriv, nr 412) i anslutning till Skaraborgs pansarregemente
samt Tredje tygkompaniet (Tyg 3) i Boden i Norrbottens regementes
kasernetablissement. I skilda sammanhang har riksdagen anvisat
medel för ordnande av förläggningar för dessa förband. Byggnadsarbetena
för tygkompanierna ha emellertid icke kommit till utförande. Sedan frågan
örn förläggningslokaler för tygtrupperna delvis ställts på framtiden och härför
avsedda medel reserverats för andra ändamål, återstå numera medel
allenast för ordnande av Första tygkompaniets förläggning på Järvafältet —
för avskrivning av anläggningskostnaderna härför ha s. k. Gärdesmedel avsetts
komma till användning — och för uppförande av förråd för Andra tygkompaniet
i Skövde. Då det med hänsyn till krigsorganisationen varit nödvändigt
att under beredskapstiden uppsätta delar av tygtruppema ha, i
avvaktan på att förläggningsfrågoma kunnat slutligt lösas, Första och Andra
tygkompaniema organiserats och provisoriskt förlagts huvudsakligen till
Stockholm respektive Västerhaninge.
De väsentliga hyreskostnader, som äro förenade med de uppsatta tygkompaniemas
nuvarande förläggningar, ha föranlett arméchefen att framlägga
förslag till omförläggning av dessa kompanier. I samband därmed föreslås
även uppsättande av återstående del av tygtrupperna. Förläggningsfrågan
kan, framhåller föredragande statsrådet, i nuvarande läge lösas endast
provisoriskt; något föregripande av den omprövning av frågan om krigsmaktens
organisation, som utföres genom 1945 års försvarskommitté, bör
givetvis icke nu ske. Arméchefen har därför föreslagit ett provisorium, som
ansluter sig till vad i hans till försvarskommittén överlämnade plan till arméns
blivande organisation förutsatts beträffande tygtrupperna, nämligen
sammanförande av dessa förband med träng- och inlendenturtrupper till un
-
Statsutskottets utlåtande nr 269.
9
derhållstrupper. Tygkompanierna skulle sålunda provisoriskt förläggas till
trängkårerna och fördelas med en enhet vid varje kår. Förslagets genomförande
medför engångskostnader för byggnadsarbeten, huvudsakligen flyttning
och inredning av baracker, beräknade till i runt tal 300 000 kronor, för
flyttning av materiel, 40 000 kronor, samt för omflyttning och utbildning
av personal, uppskattade till omkring 80 000 kronor. Mot dessa engångskostnader
svara årliga besparingar i form av minskade hyreskostnader och
personalinskränkningar, beräknade till 180 000 kronor.
Med hänsyn till de betydande kostnadsbesparingar som stå att vinna genom
en omflyttning av tygkompanierna har statsrådet efter samråd med chefen
för försvarsdepartementet ansett sig kunna tillstyrka den föreslagna omflyttningen.
Förslaget innebär, att den nuvarande utbildningsstyrkan fördelas
på fyra enheter. Då de nuvarande personalstaterna beräknats för tre
kompanier, har det ansetts böra övervägas att även efter omflyttningen bibehålla
samma antal enheter. Det har därvid visat sig, att en uppdelning
på tre kompanier är möjlig och till och med ur vissa synpunkter lämpligare
tills vidare. Statsrådet har därför föreskrivit, att tygkompanierna
skola provisoriskt förläggas, ett vid Svea trängkår i Linköping, ett vid Göta
trängkår, med huvuddelen vid Skaraborgs pansarregemente i Skövde och ett
vid Skånska trängkåren i Hässleholm. En dylik förläggning medför begränsning
av de beräknade engångskostnaderna med omkring 20 000 kronor.
Kostnaderna för omflyttning av personal och materiel hava föreslagits skola
bestridas av vederbörliga anslag å riksstaten.
Såsom framgår av en vid propositionen 1946: 121 såsom bilaga 2 fogad
sammanställning av byggnadsprogrammet för armén under femårsperioden
1942/47 har i den totala kostnadssumman för arméns byggnader m. m.
under nämnda period inräknats en reserv av omkring 360 000 kronor. De
byggnadskostnader som föranledas av här föreslagen omförläggning av tygkompanierna
skulle alltså kunna inrymmas i denna totalsumma. Denna reserv
bör dock, framhåller statsrådet, i första hand disponeras för dess egentliga
ändamål nämligen till förstärkning av medelsanvisningar inom kostnadsramen.
Statsrådet har därför velat förorda, att för bestridande av kostnaderna
för här ifrågavarande byggnadsarbeten anvisas ett särskilt anslag.
Anslagsbehovet har uppskattats till 285 000 kronor. Anslaget, som bör tagas
i beaktande vid beräkningen av kostnaderna för byggnadsarbeten för armén
under femårsperioden 1942/47, kpn, evalvera! till prisläget den 1 juli 1941,
beräknas motsvara ett belopp av 246 000 kronor.
Såsom i propositionen framhållits innebär den föreslagna omflyttningen av
tygkompanierna icke något föregripande av den omprövning av frågan om
krigsmaktens organisation, som utföres genom 1945 års försvarskommitté. Då
betydande kostnadsbesparingar torde stå att vinna, därest förläggningsfrågan
ordnas enligt de angivna riktlinjerna, har utskottet icke något att erinra
mot förslaget i denna del. Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning,
att de av förslaget föranledda byggnadskostnaderna böra bestridas från
ett särskilt för ändamålet anvisat anslag.
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 269. 2
Utskottet.
10
Statsutskottets utlåtande nr 269.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Ordnande av tygkompaniernas förläggningar
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47
anvisa ett investeringsanslag av 285 000 kronor.
Marinens delfond.
8:o) Iordningställande av vissa bergrumsanläggningar för förrådsändamål.
Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 2, s. 146—148) att till Iordningställande
av vissa bergrumsanläggningar för förrådsändamål å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av
1 300 000 kronor.
Enligt av marinförvaltningen i skrivelse den 25 april 1946 framlagt förslag
bör viss dyrbar och svårersättlig materiel förvaras i befintliga fullträffsäkra
bergrumsanläggningar. För att möjliggöra detta måste emellertid lokalerna
förses med elektriska avfuktningsanordningar och i viss utsträckning
inklädas. Enligt förslaget skulle dylika åtgärder vidtagas vid Hemsö, Stockholms,
Gotlands, Blekinge och Göteborgs kustartilleriförsvar. Kostnaderna
härför har marinförvaltningen beräknat till 2 000 000 kronor. Utredningen
ger vid handen, att genom denna engångsutgift vinnes en högst betydande
minskning av de årliga driftkostnaderna och en ej oväsentlig besparing av
vedbränsle. På ett fåtal år beräknas anläggningskostnaden vara amorterad.
Med hänsyn härtill har föredragande statsrådet i princip intet haft att erinra
mot förslagets genomförande. Statsrådet, som inhämtat yttrande i ärendet
från statens sakrevision, har dock ansett kostnaderna i fråga kunna begränsas
till 1 300 000 kronor, vilket belopp kan beräknas motsvara 1 130 000 kronor
enligt prisläget den 1 juli 1941. Kostnaderna för byggnadsarbeten för marinen
under utbyggnadsperioden 1942/47 belastas sålunda för här ifrågavarande
anläggningsföretag med ett belopp av 1 130 000 kronor.
Utskottet. Då de ifrågasatta anordningarna lämpligen böra komma till stånd, tillstyrker
utskottet den för ändamålet föreslagna medelsanvisningen.
Utskottet hemställer alltså,
alt riksdagen må till Iordningställande av vissa bergrumsanläggningar
för förrådsändamål å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av
1 300 000 kronor.
9:o) Vissa markförvärv för marinen. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 3, s. 148 och 149) att till Vissa markförvärv för marinen å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av 70 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 269.
11
I investeringsplanen för budgetåret 1946/47 har förutsatts, att ubåtstunnlar
skola komma till utförande, därest arbetsmai''knadsläget påkallar ianspråktagande
av härför beräknade medel i den s. k. grovarbetsreserven. Marinförvaltningen
har föreslagit, att vissa härför erforderliga markområden till en
sammanlagd kostnad av 135 000 kronor redan nu skola förvärvas. Det har
upplysts, att de föreslagna områdena såväl med hänsyn till belägenhet som
med hänsyn till de å områdena befintliga bergens beskaffenhet och storlek
äro väl lämpade för det avsedda ändamålet. Då det uppenbarligen är önskvärt,
framhåller föredragande statsrådet, att mark står till förfogande, därest
utförandet av arbetena skulle aktualiseras, har statsrådet i princip intet haft
att erinra mot marinförvaltningens förslag.
För närvarande har statsrådet emellertid ansett sig blott kunna tillstyrka
förvärv av ett till 68 000 kronor värderat område, vilket synts kunna överföras
i kronans hand genom frivillig uppgörelse på för kronan godtagbara
villkor. För förvärv av detta område örn cirka 34 hektar har beräknats ett
belopp av 68 000 kronor jämte 2 000 kronor för vissa omkostnader i samband
med förvärvet, eller tillhopa 70 000 kronor.
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, får hemställa,
att riksdagen må till Vissa markförvärv för marinen å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av 70 000 kronor.
Stockholm den 19 november 1946.
På statsutskottets vägnar:
ALGOT TÖRNKVIST.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Pauli, Gränebo, Karl Andersson, Heiding, Mannerskantz,
Boman, Ekströmer, Gillström, Johan Eric Ericson, Bosenberg, Gunnar Andersson
och Albertsson; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,
Bergström, Mårtensson, Pettersson i Dahl, Lindholm, Holmström, Thäpper, Persson i
Vinberg och Birke.
Utskottet.