Statsutskottets utlåtande nr 260.

7

Nr 260.

Ankom till riksdagens kansli den 25 oktober 1946 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nied begäran
om bemyndigande att träffa avtal med Göteborgs stad
angående villkoren för överföring å Göteborgs stad av
det tryckande registret för staden.

(3:e avd.)

I propositionen nr 340 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 27 september 1946,
föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Majit att med Göteborgs stad
träffa avtal angående villkoren för överförande till staden av det tryckande
registret för folkbokföringen i huvudsaklig överensstämmelse med i nämnda
statsrådsprotokoll förordat förslag.

Med bifall till förslag i Kungl. Majits proposition den 20 april 1945 (nr
282) angående omorganisation av folkbokföringen beslöt 1945 års riksdag
bl. a. att adressmaskinanläggningar skulle införas för folkbokföringen. Anläggningarna
skulle förläggas lill länsstyrelserna. Där med hänsyn till förhållandena
i viss stad synnerliga skäl därtill vore skulle emellertid Konungen
äga att med stadens medgivande förordna, att det »tryckande registret», såvitt
anginge staden, skulle föras hos mantalsskrivningsförrättaren därstädes.
Sedermera hava i 56 § folkbokföringsförordningen den 28 juni 1946 (nr
469) meddelats bestämmelser angående de tryckande registren, vilka överensstämma
med nyssnämnda beslut.

Vid anmälan i statsrådet den 20 april 1945 av frågan angående en omorganisation
av folkbokföringen anförde chefen för finansdepartementet bl. a.,
att beslut om registrens överförande i kommunal ägo i första hand torde
ifrågakomma med avseende å Göteborg och Malmö.

Vidare framhölls, att kostnaderna för adresseringsmaskinema borde bäras
av statsverket. Med hänsyn till att ansvaret för mantalsskrivningen och
uppbörden i magistratsstädema åvilade dessa städer borde emellertid dessa
städer gottgöra statsverket tryckningskostnaderna för de längder m. m., vilka
avsetts skola tillhandahållas städerna av länsbyråerna i stället för att
som nu utskrivas av städernas befattningshavare. Vad åter anginge kostnaderna
för adressmaskinanläggning, som överförts i kommunal ägo, borde en

8

Statsutskottets utlåtande nr 260.

fördelning ske mellan statsverket och vederbörande stad. Magistratsstädernas
ansvar för mantalsskrivningen och uppbörden torde nämligen ej kunna
motivera att det ålades sådan stad att gälda hela kostnaden för maskinanläggningen
och dess drift. Anläggningarna tjänade nämligen även statliga uppgifter
vid sidan av mantalsskrivningen och uppbörden. En rättvis avvägning
erbjöde emellertid svårigheter och dessa ökades ytterligare därigenom,
att anläggningarna kunde och borde utnyttjas även för rent kommunala
ändamål. Vid underhandlingar med vederbörande stad borde under hänsynstagande
till alla omständigheter eftersträvas en så rättvis avvägning som
möjligt.

Vad sålunda anförts lämnades av riksdagen utan erinran.

Vid anmälan i statsrådet den 12 april 1946 av förslag till folkbokförings -förordning m. m. (se prop. nr 255) erinrade chefen för finansdepartementet
om att enligt det av folkhokföringskommittén avgivna betänkandet länsbyråerna
skulle trycka bl. a. stommar till taxeringslängder, pensionsavgiftsförteckningar,
röstlängder, uppbördsböcker och debetsedlar. För egen del uttalade
departementschefen att länsbyråemas arbetsuppgifter i huvudsak torde
bliva de i betänkandet angivna. Vad anginge frågan om skyldighet för magistratsstädema
med egen uppbördsförvaltning att gottgöra statsverket tryckningskostnaderna
för längder m. m. torde det principiellt riktiga vara att
dessa betalade statens självkostnadspris. Detta pris kunde emellertid ej utan
avsevärda svårigheter exakt beräknas. Av praktiska skäl borde därför beräkningen
schematiseras och ersättningsskyldigheten begränsas till de mera
direkta kostnaderna, därvid för åstadkommande av förenkling endast blankett-
och personalkostnaderna torde böra medräknas. Det vore lämpligt att
priset bestämdes av Kungl. Maj:t på grundval av kostnadsberäkningar som
uppgjordes av länsstyrelserna. Närmare föreskrifter därutinnan borde meddelas
av Kungl. Majit, därvid länsstyrelserna borde åläggas att höra vederbörande
städer över de gjorda kostnadsberäkningarna. Kostnaderna för de
lokala skattemyndigheternas avtryckskortregister borde jämväl för ifrågavarande
städers vidkommande helt bestridas av statsmedel. De sålunda förordade
ersättningsreglerna borde — såsom utformade i syfte att åvägabringa
erforderlig förenkling i mellanhavandet mellan staten och kommunerna på
nu förevarande område -—- icke anses prejudicerande för kostnadsfördelningen
mellan staten och de städer, vilka avsetts skola hava egna tryckande register.
Beträffande dessa städer ansåge sig departementschefen allenast böra
hänvisa till sitt tidigare uttalande, att vid underhandlingarna med städerna
borde under hänsynstagande till alla omständigheter eftersträvas en så rättvis
avvägning som möjligt.

Dessa uttalanden lämnades av riksdagen utan erinran.

Inom finansdepartementet hava särskilt tillkallade sakkunniga biträtt med
utredning av frågan om folkbokföringens ordnande i Stockholm och Göteborg.
De sakkunniga hava i skrivelser den 3 maj och den 7 september 1946
framlagt förslag i nämnda hänseende för staden Göteborgs vidkommande

Statsutskottets utlåtande nr 260.

9

och därvid bl. a. uttalat, att det ur såväl statens som Göteborgs synpunkt
vöre mest lämpligt och rationellt, att det tryckande registret för folkbokföringen
såvitt anginge Göteborgs stad, handhades av mantalskontoret därstädes.
Enligt ett av de sakkunniga framlagt förslag till fördelning mellan staten och
Göteborgs stad av de beräknade kostnaderna för registret skulle anläggningsoch
uppläggningskostnaderna uppgå till 312 500 kronor, varav 272 600 kronor
skulle åvila statsverket och 39 900 åvila staden. Enligt samma förslag
skulle av de årliga driftkostnaderna, sammanlagt 87 100 kronor, ett belopp
av 21 200 kronor ankomma på staten och 65 900 kronor på Göteborgs stad.

I anslutning till vad de sakkunniga anfört Ira de framlagt förslag lill överenskommelse
mellan Kungl. Maj:t och kronan å den ena sidan och Göteborgs
stad å den andra sidan beträffande fördelningen av kostnaderna för
det tryckande registret för Göteborgs stad.

Stadsfullmäktige i Göteborg hava i skrivelse till finansdepartementet anmält,
att stadsfullmäktige beslutat för sin del godkänna de sakkunnigas förslag
till överenskommelse.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har efter remiss avgivit utlåtande
över de sakkunnigas ifrågavarande skrivelse.

Departementschefen har anfört följande.

Lika med de sakkunniga anser jag att det tryckande registret för Göteborgs
vidkommande bör förås hos den lokala skattemyndigheten i staden.
Jämlikt 56 § folkbokföringsförordningen äger Kungl. Majit, under förutsättning
av stadens medgivande, förordna att registret skall föras på sätt nyss
sagts. Emellertid förutsätter registrets överförande till staden en ekonomisk
uppgörelse mellan staten och staden, vilken torde böra underställas riksdagens
prövning.

Det av de sakkunniga framlagda avtalsförslaget innebär i huvudsak att
staden vid anläggningens övertagande — vilket förutsatts skola ske redan
den 1 oktober 1946 — skall till statsverket utgiva 39 900 kronor, utgörande
i runt tal 13 % av anläggnings- och uppläggningskostnaderna. Staden skall
å sin sida äga att av statsverket undfå gottgörelse för vissa driftskostnader
nämligen för lokalkostnader, kapitalkostnader och sådana personalkostnader,
vilka avse arbetsledning samt aktualisering av plåt- och kortregister, med
30 % av det belopp, vartill kostnaderna visas hava uppgått, samt för personalkostnader
för tryckning av medborgarkort och avtryckskort med hela
det belopp, vartill kostnaderna visas hava uppgått. Avtalet förutsättes skola
efter utgången av år 1948 ersättas med ett nytt avtal, i vilket ersättningsfrågorna,
även såvitt angår den förflutna liden, skola upptagas till ny reglering
på grundval av dåmera vunna erfarenheter.

Ifrågavarande av talsförslag, örn vilket enighet vunnits bland de sakkunniga,
har godkänts av staden. Förslaget torde kunna godtagas även för statens
del. Emellertid vill jag beträffande den föreslagna avfattningen av avtalet
framhålla följande.

Såsom länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län framhållit torde den föreslagna
formuleringen medgiva möjlighet att till reglering i nytt avtal efter
utgången av år 1948 upptaga frågan örn parternas andelar i de årliga driftskostnaderna.
Detsamma torde emellertid gälla även i fråga örn fördelningen
av engångskostnaderna och med avseende å de belopp, vartill dessa beräk Bihang

lill riksdagens protokoll 1046. 6 sami. Nr 258—260. 2

10

Statsutskottets utlåtande nr 260.

Utskottet.

näts. Detta synes framgå förutom av det sätt på vilket klausulen örn nytt
avtal avfattats jämväl av den av de sakkunniga anförda motiveringen.

Staden äger enligt den föreslagna överenskommelsen av statsverket undfå
gottgörelse för de årliga driftskostnaderna i vissa fall med 30 °/o av det
belopp, vartill kostnaderna »visas hava uppgått», och i andra fall med hela
beloppet. Länsstyrelsen framhåller i anslutning härtill, att det icke torde
vara oförenligt med överenskommelsen, att frågan örn kostnadernas rimlighet
prövas av Kungl. Maj:t, innan statsbidraget utanordnas. För egen del
anser jag det otvivelaktigt, att Kungl. Maj:t äger pröva, huruvida staden
kan anses hava styrkt att kostnaderna faktiskt uppgått till belopp som ligga
till grund för framställda krav. Vid denna prövning torde ej blott länsstyrelsens
utan även riksbyråns yttrande över kraven böra inhämtas. Däremot
torde den föreslagna formuleringen ej medgiva Kungl. Maj:t prövningsrätt
jämväl i fråga om kostnadernas skälighet. För statens del föreligga emellertid
andra möjligheter att tillse, att kostnaderna hållas inom rimliga gränser.
Jämlikt 56 § sista stycket och 58 § folkbokföringsförordningen är nämligen
den lokala skattemyndigheten efter det tryckande registrets övertagande
skyldig att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som av Kungl.
Majit eller riksbyrån meddelas angående länsbyråernas verksamhet. Dylika
föreskrifter komma bl. a. att meddelas angående de ur organisatoriska och
ekonomiska ^ synpunkter lämpligaste metoderna för arbetets bedrivande. I
riksbyråns åligganden jämlikt 59 § folkbokföringsförordningen ingår att
övervaka, att länsbyråema ställa sig de meddelade föreskrifterna till efterrättelse.

Då anläggningen överlämnas till staden bör upprättas en förteckning över
de register, maskiner och övriga inventarier som överlämnas. Förteckningen
bör kvitteras av staden. Därmed är emellertid statsverkets skyldighet att bidraga
till engångskostnaderna för anläggningen ej i sin helhet fullgjord.
Vissa delar av det tryckande registret och vissa till anläggningen hörande
kortregister äro nämligen ännu ej upprättade. Vidare återstå vissa kompletteringsarbeten.
De sakkunnigas förslag lämnar öppet, huruvida statsverkets
bidragsskyldighet med avseende å vad som sålunda återstår skall fullgöras
i form av kontant ersättning eller genom att staten tillhandahåller erforderlig.
personal m. m. för arbetets utförande. För egen del finner jag det
lämpligt att denna fråga avgöres av riksbyrån i samband med att arbetet
skall igångsättas.

Det torde icke bliva praktiskt möjligt att överlämna anläggningen till staden
redan å den i avtalsförslaget angivna dagen den 1 oktober 1946. Av arbetstekniska
skäl måste emellertid överlämnandet ske utan ytterligare dröjsmål.
Det faktiska överlämnandet kan alltså icke anstå till dess riksdagen
fattat beslut i ärendet.

Ett bemyndigande för Kungl. Maj :t att träffa avtal med staden angående
villkoren för överföring av registret å staden torde få anses innebära jämväl
ett bemyndigande att, på sätt i avtalsförslaget angives, efter utgången av år
1948 träffa nytt avtal, i vilket ersättningsbestämmelserna underkastas den
jämkning, som av dåmera vunna erfarenheter kan föranledas.

Vad departementschefen anfört har ej givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer därför,

Statsutskottets utlåtande nr 260.

11

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Majit att med Göteborgs
stad träffa avtal angående villkoren för det tryckande
registrets överförande till staden i huvudsaklig överensstämmelse
med i statsrådsprotokollet över finansärenden för den
27 september 1946 förordat förslag.

Stockholm den 25 oktober 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 258.