Jordbruksutskottets utlåtande nr 76.

7

Nr 76.

Ankom till riksdagens kansli den 8 november 1946 kl. 11 fm.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
utgifter å tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret
1946147, såvitt angår jordbruksärenden.

Utskottet får härigenom avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Mai:ts
till riksdagen den 4 oktober 1946 avlåtna och till jordbruksutskottet såvitt
angår jordbruksärenden hänvisade proposition, nr 311, angående utgifter å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47.

Beträffande utredningen i dessa ärenden får utskottet hänvisa till motsvarande
punkter i propositionen bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för den 4 oktober 1946 (bilaga 7 s. 95—132 och bilaga 14
s. 239—241).

Driftbudgeten.

Nionde huvudtiteln.

B. Lantbruksstyrelsen m. m.

l:o) Lantbruksattachéer: Avlöningar. Detta anslag är för innevarande
budgetår uppfört med 86 400 kronor, varav 26 000 kronor avsetts för arvode,
inklusive ortstillägg och utomeuropeiskt tillägg, till en lantbruksrepresentant
i Washington. Nämnda befattning inrättades genom beslut av 1945 års riksdag
(IX H. T. p. 7; r. skr. nr 9) och är sedan den 1 juli 1945 tillsatt å förordnande.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Enligt de grunder, som för närvarande tillämpas beträffande befattningshavare
inom utrikesförvaltningen med placering å utrikes ort, utgår särskilt
hyresbidrag med ungefärligen det belopp, varmed kostnaderna för bostad
överskrida en fjärdedel av vederbörandes sammanlagda löneförmåner. Med
hänsyn härtill och då, såsom i ärendet framhållits, hyresbidrag enligt angivna
grunder redan tillerkänts lantbruksattachén i London, vill jag icke
motsätta mig att jämväl lantbruksrepresentanten i Washington medgives
rätt att, räknat från och med den 1 juli 1945, uppbära sådant särskilt hyresbidrag.
Riksdagens medgivande härtill synes emellertid böra inhämtas.

8

J ordbrulcsutskottets utlåtande nr 76.

Utskottet.

Det för tiden intill den 1 juli 1947 erforderliga beloppet, 13 000 kronor, torde
böra bestridas från förevarande anslag. Någon förstärkning av anslaget i anledning
härav synes icke erforderlig.»

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förevarande framställning samt hemställer,

att riksdagen må medgiva, alt lantbruksrepresentanten i
Washington må, räknat från och med den 1 juli 1945, tillerkännas
särskilt hyresbidrag enligt samma grunder som tilllämpas
i fråga örn utrikesförvaltningens tjänstemän.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och
lantmannanäringar m. m.

2:o) Lantbrukshögskolau: Avlöningar. För innevarande budgetår har 1946
års riksdag (IX H. T. 1946 p. 17, 19 och 21; r. skr. nr 9) anvisat dels till Lantbrukshögskolan:
Avlöningar ett förslagsanslag av 1 049 500 kronor, dels till
Lantbrukshögskolan: Materiel m. m. ett reservationsanslag av 218 000 kronor
och dels till Lantbrukshögskolan: Stipendier ett anslag av 10 600 kronor.
Kungl. Maj:t har den 31 maj 1946 fastställt personalförteckning och avlöningsstat
för lantbrukshögskolan ävensom meddelat föreskrifter rörande dispositionen
av förenämnda anslag (statsliggaren s. 739—741 och 746).

I skrivelse den 12 juli 1946 har styrelsen för lantbrukshögskolan, under
framhållande av att ett ökat behov av utbildade agronomer förelåge, framlagt
förslag om provisoriska åtgärder för möjliggörande av en utökning av
det årliga antalet studerande vid högskolan. Förslaget innebär i huvudsak,
att tills vidare från och med hösten 1946 vid högskolan skulle mottagas 50 i
stället för såsom under de senaste åren 30 studerande om året. Styrelsen har
beräknat, att för förslagets genomförande under innevarande budgetår skulle
erfordras en ytterligare medelsanvisning till lantbrukshögskolan av i runt
tal 171 600 kronor. Av detta belopp ha 61 620 kronor avsetts för avlönande
av ytterligare personal, 107 535 kronor för anskaffande av viss materiel m. m.
och 2 400 kronor för ytterligare tre stipendier. I anslutning härtill har styrelsen
hemställt, att ett belopp av 171 600 kronor måtte anvisas å tilläggsstat
till riksstaten för löpande budgetår. Styrelsen har tillika anhållit, att
då de sålunda föreslagna provisoriska anstalterna snarast borde ersättas med
definitiva anordningar, Kungl. Majit måtte låta verkställa utredning rörande
den utbyggnad av Iantbrukshögskolans forskningsmöjligheter, lärarkrafter
och lokaliteter, som vore erforderlig för tillgodoseende av det ökade behovet
av agronomer.

I ärendet ha utlåtanden avgivits av lantbruksstyrelsen, statens livsmedelskommission,
allmänna lönenämnden och statskontoret.

Till stöd för sin framställning har högskolestyrelsen åberopat dels en ut -

J ordbruksutskottets utlåtande nr 76.

9

redning angående behovet av agronomer under den närmaste framtiden, dels
ock en utredning rörande möjligheterna att redan från och med hösten 194(5
antaga ett större antal studerande till första årskursen vid högskolan än 30.
Den förra utredningen har utförts av särskilda kommittérade inom högskolans
lärarråd, medan den senare verkställts av en kommitté som tillsatts
av högskolestyrelsen.

Vidare har högskolestyrelsen i en den 10 juli 1946 dagtecknad skrivelse
hemställt om medgivande att överskrida den i avlöningsstaten upptagna anslagsposten
till övrig icke-ordinarie personal med högst 3 300 kronor för
att möjliggöra anställande från och med den 1 augusti 1946 till och med den
30 juni 1947 av ett kontorsbiträde med 300 kronor i månaden vid högskolans
bibliotek. Till stöd för framställningen har styrelsen framhållit, att verksamheten
vid biblioteket kraftigt ökat på grund av större lånefrekvens sami
till följd av att de internationella bytesförbindelserna numera återupptagits i
full utsträckning. Remissutlåtande i ärendet bär infordrats från statskontoret.

Departementschefen har — efter redogörelse för innehållet uti förutnämnda
skrivelser och utredningar samt de i ärendet avgivna remissyttrandena — anfört
följande:

»Såsom framgår av det förut anförda har till följd av utvecklingen under
de senaste åren på jordbruksnäringens område behovet av utbildade agronomer
starkt ökat. Någon motsvarande ökning av antalet årligen vid lantbrukshögskolan
utbildade agronomer har emellertid icke kommit till stånd.
Följden härav har blivit, att tillgången på dylik personal visat sig vara otillräcklig
för att fylla behovet och att det för närvarande råder en kännbar
brist på agronomer i landet. Den i ärendet förebragta utredningen tyder även
på, att denna brist i framtiden ingalunda torde komma att minska utan
att behovet av agronomer tvärtom säkerligen kan väntas bliva än mer
framträdande. Jag vill i detta sammanhang också erinra, att ett genomförande
av de åtgärder som kunna komma att föranledas av de av 1942 års
jordbrukskommitté framlagda förslagen i hög grad kommer att vara beroende
av tillgången på agronomutbildad personal. På grund härav finner jag angeläget,
att åtgärder snarast vidtagas för att möjliggöra utbildning vid lanlbrukshögskolan
av ett väsentligt större antal agronomer än vad nu kan ske.
Ehuru frågan örn härför erforderlig utbyggnad av lantbrukshögskolan icke
torde kunna avgöras omedelbart utan, som högskolestyrelsen anfört, torde
böra bliva föremål för en närmare utredning, synas likväl åtgärder för en
ökning av elevantalet vid högskolan icke utan betydande olägenhet kunna
uppskjutas. Med hänsyn härtill torde vissa provisoriska anordningar böra
vidtagas redan under innevarande läsår. I ärendet har högskolestyrelsen
framlagt förslag till dylika anordningar, vilket förslag omfattar de närmaste
tre åren ävensom därav föranledda anslagsäskanden för innevarande budgetår.
Anledning synes icke föreligga att nu taga ståndpunkt till förslaget i
vidare mån än detsamma avser innevarande budgetår. Förslaget i övrigt torde
sålunda få upptagas till prövning först i samband med behandlingen av
lantbrukshögskolans anslagsäskanden för kommande budgetår.

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 76-

U tskottet.

Högskolestyrelsens förslag att innevarande höst vid högskolan skall antagas
ett till 50 utökat antal studerande i första årskursen torde böra godtagas.
Vad angår beräkningarna av det härav betingade ytterligare personalbehovet
synas mig dock dessa ligga i överkant. Enligt min mening torde sålunda de
föreslagna tre förste amanuensbefattningarna vid institutionerna för lantbrukskemi,
lantbruksbotanik samt systematisk botanik och ärftlighetslära
ävensom befattningen såsom tekniskt biträde vid institutionen för lantbruksbotanik
kunna undvaras. Härigenom skulle det för avlöningar till ytterligare
personal erforderliga beloppet kunna minskas med 14 300 kronor till i runt
tal 47 300 kronor. Med hänsyn till att en utökning av elevantalet vid högskolan
uppenbarligen även kommer att medföra större arbete vid högskolans
bibliotek har jag icke något att erinra mot att personalen därstädes förstärkes
med ett kontorsbiträde med ett arvode å 300 kronor i månaden. Sagda
biträde torde böra anställas från och med den 1 november 1946, varför
medelsbehovet för ändamålet skulle komma att uppgå till 2 400 kronor. Någon
särskild medelsanvisning i anledning av vad jag sålunda förordat synes
icke vara erforderlig, utan lantbrukshögskolan torde böra medgivas rätt att
överskrida de i högskolans avlöningsstat upptagna anslagsposterna arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, samt avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal med högst nyssnämnda belopp, eller 47 300
respektive 2 400 kronor. Emellertid torde riksdagens medgivande böra inhämtas
till den av mig sålunda förordade utvidgningen av verksamheten vid
lantbrukshögskolan.

Mot de i ärendet gjorda beräkningarna av medelsbehovet under innevarande
budgetår för anskaffande av viss ytterligare materiel m. m., vilka beräkningar
sluta å i runt tal 107 500 kronor, har jag intet att invända. Med
hänsyn till den ifrågasatta ökningen av antalet studerande vid högskolan
torde såsom högskolestyrelsen föreslagit för detta budgetår ytterligare tre
stipendier, ett vart å 800 kronor, böra inrättas. Till frågan örn anvisande
av erforderliga medel för nu nämnda båda ändamål torde jag få återkomma
under följande punkter.

Därest riksdagen skulle bifalla vad jag i det föregående förordat, torde
det få ankomma på Kungl. Majit att utfärda de närmare föreskrifter som
på grund därav må finnas erforderliga.»

Av den i ärendet förebragta utredningen synes framgå alt på jordbruksnäringens
område föreligger behov av ökad tillgång på agronomutbildad personal.
På grund härav vill utskottet tillstyrka genomförande av de provisoriska
anordningar som departementschefen nu föreslagit för att bereda lantbrukshögskolan
möjlighet att redan under innevarande höst antaga ett från
30 till 50 utökat antal studerande i första årskursen. Utskottet hemställer
sålunda,

att riksdagen må medgiva, att åtgärder i huvudsaklig överensstämmelse
med vad departementschefen förordat må vidtagas
för en omedelbar ökning av elevantalet vid lantbrukshögskolan.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 76.

11

3:o) Lantbrukshögskolan: Materiel m. m., reservationsanslag. Under åberopande
av vad utskottet under nästföregående punkt anfört hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan: Materiel m. m.
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett
reservationsanslag av 107 500 kronor.

4:o) Lantbrukshögskolan: Stipendier. Under åberopande av vad utskottet
linder punkt 2 anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan: Stipendier å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett
anslag av 2 400 kronor.

G. Lanthushållning i allmänhet.

5:o) Befrämjande av fröodlingen ni. m.: Bidrag till stödjande av priset
å hamphalm, reservationsanslag. Beträffande tidigare åtgärder för stödjande
av odlingen av hampa torde få hänvisas till den redogörelse, som lämnats
därför i propositionen nr 108 till 1946 års riksdag. Vidare torde få erinras
därom att Kungl. Maj:t genom beslut den 4 maj 1945 anbefallt lantbruksstyrelsen
och kommerskollegium att gemensamt verkställa utredning rörande
den omfattning, i vilken inhemsk hampodling och hampberedning framdeles
borde bedrivas.

I förenämnda proposition nr 108 anmäldes bland annat en framställning
från statens linnämnd, däri nämnden hemställt dels att till bidrag till stödjande
av priset å hamphalm av 1945 års skörd måtte anvisas ett anslag av
690 000 kronor, dels ock att, därest så ansåges nödvändigt, Sveriges hampodlareförening
u. p. a. och Aktiebolaget hampberedning skulle beviljas anstånd
med erläggandet av intill den 1 juli 1947 förfallande amorteringar å
från hemslöjdslånefonden erhållna lån. Med anledning av framställningen
uttalades i propositionen att i avbidan på resultatet av förut omförmälda
utredning liampberedningsföretagen syntes vid behov böra medgivas det begärda
anståndet, men alt frågan om anvisande av medel till täckande av
eventuell förlust å företagens rörelse produktionsåret 1945/46 borde upptagas
till behandling först då förhållandena bättre kunde överblickas. Mot vad
sålunda uttalats framställde riksdagen icke någon erinran (r. skr. nr 109).

Med utlåtande den 20 september 1946 har statens livsmedelskommission
överlämnat en den 29 augusti 1946 dagtecknad framställning från statens
linnämnd, däri nämnden hemställt örn anvisande å tilläggsstat till riksstaten
för innevarande budgetår av ett reservationsanslag av 580 000 kronor till
bidrag till stödjande av priset å hamphalm av 1945 års skörd Vid nämndens
framställning lia fogats ansökningar i ämnet från Sveriges hampodlareförening
u. p. a. och Aktiebolaget hampberedning.

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 76-

Utskottet.

Efter redogörelse för innehållet uti linnämndens framställning och livsmedelskommissionens
utlåtande har föredraganden, statsrådet Sträng, i ärendet
anfört följande:

»Såsom jag i propositionen nr 108 till årets riksdag framhöll borde frågan
om anvisande av medel till stödjande av priset å hamphalm av 1945 års skörd
prövas först då förhållandena å hampodlingens område bättre kunde överblickas.
Sedan detta numera blivit möjligt, såsom framgår av förevarande
framställning i ärendet, torde frågan nu böra upptagas till behandling. Det
synes mig sålunda ofrånkomligt, att den liampodlingen lämnade statsgarantien
infrias såvitt avser 1945 års hampskörd. Enligt linnämndens beräkningar,
som torde få godtagas, skulle härför erfordras ett belopp av i runt
tal 580 000 kronor. Såsom livsmedelskommisisonen erinrat synes det emellertid
tveksamt, huruvida här berörda medel även böra användas för investeringar
i företagen på sätt linnämnden ifrågasatt, innan resultatet av förenämnda
utredning rörande hampodlingens framtida omfattning m. m. föreligger.
Snarare torde det böra övervägas huruvida icke anslaget lämpligen
bör kunna tagas i anspråk för avbetalningar å lån. Det torde emellertid i
sista hand få ankomma å Kungl. Majit att meddela närmare föreskrifter
beträffande medlens disposition. I anslutning till det anförda förordar jag,
att å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår anvisas ett reservationsanslag
av 580 000 kronor till ifrågavarande ändamål. Anslaget torde
böra benämnas Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till stödjande av
priset å hamphalm.»

I enlighet med vad föredragande statsrådet på grund av den liampodlingen
lämnade statsgarantien anfört och föreslagit angående medelsanvisning till
prisstöd för 1945 års hampskörd hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:
Bidrag till stödjande av priset å hamphalm å tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 580 000 kronor.

6:o) Befrämjande av fröodlingen m. m.; Bidrag till Sveriges utsädesförening.
Från och med år 1905 har riksdagen årligen anvisat anslag till Sveriges
utsädesförening. För hudgetåret 1944/45 anvisades såsom bidrag till
föreningen 294 000 kronor. För budgetåret 1945/46 var anslaget uppfört med
322 700 kronor. Anslagsökningen föranleddes av genomförandet av viss lönereglering
för föreningens befattningshavare samt av en höjning av till dem
utgående dyrtidstillägg från 25 till 30 procent. För innevarande budgetår är
anslaget uppfört med ett oförändrat belopp av 322 700 kronor. Beträffande
användningen av anslaget hänvisas till statsliggaren s. 793—795.

I proposition nr 3 till årets riksdag framlade Kungl. Majit förslag till provisorisk
förbättring av löneställningen för vissa befattningshavare i statens
tjänst m. fl. Riksdagen biföll i skrivelse den 5 mars 1946, nr 43, propositionen.

Jordbruksutskottcts utlåtande itr 76.

13

Bestämmelser i ämnet ha utfärdats genom kungörelser dels den 15 mars 1946
(nr 74) angående tillfälligt lönetillägg åt vissa befattningshavare i statens
tjänst m. fl., dels ock den 28 juni 1946 (nr 356) angående provisoriskt lönetillägg
under budgetåret 1946/47 åt vissa befattningshavare i statens tjänst
m. fl. Ifrågavarande löneförbättringar beröra emellertid icke tjänstemännen
vid Sveriges utsädesförening.

I en den 11 juli 1946 dagtecknad, av lantbruksstyrelsen med utlåtande den
15 augusti 1946 överlämnad skrivelse har Sveriges utsädesförening hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å tilläggsstat till riksstaten för
innevarande budgetår anvisa ett belopp å 49 214 kronor för utbetalande av
tillfälligt och provisoriskt avlöningstillägg åt föreningens tjänstemän samt för
täckande av vissa kostnader i anledning av höjda löner åt föreningens arbetare.

I ärendet bar statskontoret avgivit infordrat utlåtande.

Departementschef en — som i ärendet lämnat en redogörelse för utsädesföreningens
skrivelse samt lantbruksstyrelsens och statskontorets utlåtanden
— bär härefter anfört följande:

»Genom den år 1945 genomförda löneregleringen för befattningshavare vid
Sveriges utsädesförening ha dessa, såsom i ärendet anförts, i löneliänseende
jämställts med tjänstemän, vilka innehava ungefär motsvarande ställning
inom den statliga förvaltningen. Med hänsyn härtill synes det skäligt att
innehavare av lönereglerade befattningar vid föreningen tillerkännas motsvarande
lönetillägg, som genom kungörelserna nr 74 och 356/1946 bestämts
för vissa befattningshavare i statens tjänst. Däremot finner jag mig i likhet
med lantbruksstyrelsen icke kunna tillstyrka att de arvodesavlönade assistenterna
vid föreningen må erhålla föreslagna lönetillägg. Beräkningen av
lönetilläggens storlek ävensom förutsättningarna för desammas utbetalande
torde i övrigt böra ske i anslutning till bestämmelserna i förenämnda kungörelser.
Vid beräkningen av kostnaderna för utbetalningen av ifrågavarande
lönetillägg enligt nu angivna grunder torde man kunna utgå ifrån det av
föreningen angivna beloppet av 23 500 kronor.

Såsom föreningens framställning vidare giver vid banden bar föreningen
på grund av att de genom kollektivavtal reglerade lönerna till föreningens
arbetare och avdelningsbiträden år 1946 undergått viss höjning åsamkats
betydligt större utgifter för sin verksamhet under innevarande budgetår än
som beräknats av föreningen i dess anslagsäskanden. De sålunda uppkomna
merutgifterna ha av föreningen i den mån de belöpa på dess statsunderstödda
verksamhet beräknats till 42 000 kronor. Emellertid disponerar föreningen
för täckande av dessa utgifter vissa särskilda medel till ett belopp av 22 000
kronor. Jag vill förorda, alt föreningen för bestridande av återstoden av ifrågavarande
merutgifter tilldelas statsbidrag med 20 000 kronor.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle sålunda å tilläggsstat
till riksstaten för innevarande budgetår behöva anvisas (23 500 + 20 000

) 43 500 kronor.»

14

Jordbruksutskottets utlåtande nr 76.

Utskottet, Utskottet som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande
framställning hemställer,

all riksdagen må till Befrämjande au fröodlingen m. lii.:
Bidrag till Sveriges utsädesförening å tilläggsstat I till riksstad
för hudgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 43 500
kronor.

K. Lantmäteriväsendet.

l:o) Kostnader för utbildningskurs för lantmäteritekniska biträden, reservationsanslag.
I en den 27 november 1945 dagtecknad framställning har
styrelsen för Sveriges lantmätareförening — med överlämnande av ett inom
styrelsen utarbetat förslag till provisoriska kurser för utbildning av lantmäteritekniska
biträden — hemställt, att Kungl. Maj:t måtte anvisa ett belopp
av 74 000 kronor för anordnande av sådan kursverksamhet under åren 1947
och 1948. över framställningen ha remissutlåtanden avgivits av lantmäteristyrelsen,
1945 års lantmäteriutredning, överstyrelsen för yrkesutbildning och
statskontoret.

Sedan lantmäteristyrelsen därefter anbefallts att företaga närmare utredning
i anledning av förevarande framställning, har styrelsen i skrivelse den 1
augusti 1946, med överlämnande av ett av inom lantmäteristyrelsen särskilt
tillkallade utredningsmän avgivet förslag rörande anordnande av tillfälliga
kurser för utbildning av tekniska biträden inom lantmäteristaten, hemställt
örn bemyndigande att anordna särskilda kurser för utbildning av tekniska biträden
i enlighet med det sålunda framlagda förslaget ävensom att Kungl.
Majit måtte till styrelsens förfogande ställa ett belopp av 156 000 kronor för
budgetåret 1946/47 och ett belopp av 199 000 kronor för budgetåret 1947/48.

Över lantmäteristyrelsens framställning ha remissutlåtanden avgivits av
1945 års lantmäteriutredning, allmänna lönenämnden, styrelsen för Sveriges
lantmätareförening samt statskontoret.

Det förslag, som framlagts av de inom lantmäteristyrelsen särskilt tillkallade
utredningsmännen, innebär i huvudsak följande. För att utöka den tekniska
biträdeskåren med ytterligare 80 biträden med nöjaktig teknisk utbildning
borde två kurser om vardera 8 månaders längd med likartade program
anordnas. Kurserna skulle pågå i ett sammanhang utan avbrott för någon
praktisk tjänstgöring. Den ena kursen borde anordnas under tiden 1 december
1946—31 juli 1947 och den andra kursen under tiden 1 november 1947—
30 juni 1948. För fortsatt utbildning av 40 i tjänst varande tekniska biträden
skulle anordnas en fortbildningskurs om tre månader under tiden 1
augusti —31 oktober 1947.

Efter närmare redogörelse för vad som förekommit i ärendet har föredraganden,
statsrådet Sträng, anfört och föreslagit följande:

»Under de senaste åren har verksamheten på lantmäteriväsendets område
antagit en allt större omfattning. En följd härav har blivit att svårigheter

J ordbruksutskottets utlåtande nr 76.

15

uppstått för lantmäteripersonalen att bemästra den ökade arbetsbördan. För
närvarande föreligger sålunda, enligt vad som upplysts, en betydande arbetsbalans
på de olika lantmäteridistrikten. Till stor del torde detta bero på att
lantmätarna i brist på tillgång på tekniskt utbildad biträdespersonal måste utföra
åtskilligt rutinarbete, som eljest kunnat avlastas å biträdespersonalen.
En dylik ordning måste uppenbarligen anses otillfredsställande. För att avhjälpa
bristen å biträdespersonal med teknisk utbildning erfordras enligt
lantmäteristyrelsens beräkningar redan nu ytterligare cirka 100 biträden. Enligt
vad jag inhämtat skulle ett genomförande av det förslag rörande lantmäteripersonalens
organisation, som 1945 års lantmäteriutredning i början av
1947 ämnar avgiva, komma att medföra ett ökat behov av teknisk biträdespersonal.
Med hänsyn härtill och då det är att förvänta, att lantmäteriväsendet
under de kommande åren bland annat till följd av rationaliseringsåtgärder
inom jordbruket och skogsbruket torde komma att ställas inför mera omfattande
arbetsuppgifter, är det enligt min mening angeläget, att från statsmakternas
sida åtgärder nu vidtagas för att genom anordnande av särskilda
kurser för utbildning av tekniska biträden tillgodose det förefintliga behovet
av sådana biträden. I lantmäteristyrelsens förevarande framställning har
förslag framlagts till två utbildningskurser och en fortbildningskurs för tekniska
biträden under innevarande och nästföljande budgetår. Anledning torde
emellertid icke föreligga att nu taga ståndpunkt till styrelsens förslag i
vidare mån än i vad detsamma avser anordnandet av den utbildningskurs,
som föreslagits skola hållas under tiden 1 december 1946—31 juli 1947. Förslaget
i övrigt torde sålunda få upptagas till prövning i samband med behandling
av lantmäteristyrelsens anslagsäskanden för kommande budgetår.

Mot lantmäteristyrelsens förslag och kostnadsberäkningar i vad desamma
avse anordnandet av den första utbildningskursen har jag i stort sett intet att
erinra. I likhet med 1945 års lantmäteriutredning anser jag dock att vid bedömandet
av de inträdessökandes kvalifikationer med realexamen jämförliga
kunskaper i de för utbildningen viktigaste ämnena böra helt jämställas med
avlagd realexamen. Undervisningen bör i överensstämmelse med lantmäteristyrelsens
förslag vara kostnadsfri och eleverna böra under kurstiden erhålla
ett mindre arvode. Enligt min mening bör dock arvodesbeloppet reduceras
till 200 kronor för elev och månad. Med hänsyn till att kursen är avsedd för
aspiranter till tekniska biträdestjänster synes anledning icke föreligga att tekniska
biträden, som genomgå kursen, skola äga uppbära av statsmedel utgående
avlöningsförbättring och provisorisk avlöningsförbättring. Till följd av
vad jag sålunda föreslagit torde det för kursen erforderliga beloppet i förhållande
till vad lantmäteristyrelsen beräknat kunna minskas med 16 000
kronor till 110 000 kronor. I likhet med statskontoret och allmänna lönenämnden
finner jag det knappast lämpligt, att eleverna avfordras skuldförbindelse
å belopp, motsvarande under kursen utbetalat arvode, för att motverka
deras övergång till annan verksamhet.

Mot de i ärendet gjorda beräkningarna av medclsbehovet för kurslokaler
och utrustning, vilka beräkningar sluta å 30 000 kronor, har jag intet annat

16

Jordbruksutskottcts utlåtande nr 76.

att erinra än att posten å 5 500 kronor för iståndsättande av de föreslagna
kurslokalerna med hänsyn till vad lantmäteristyrelsen anfört synes böra utgå.

Å tilläggsstat för innevarande budgetår torde sålunda böra anvisas ett belopp
av (110 000 + 24 500=) 134 500 kronor. Då kursen är avsedd att avslutas
först under följande budgetår, torde anslaget böra anvisas i form av
ett reservationsanslag.

Därest riksdagen bifaller vad jag i det föregående förordat, torde det senare
få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda närmare föreskrifter i ämnet.
»

Utskottet. Med hänsyn till den betydande arbetsbalans på de olika lantmäteridistrikten
som under senare år förelegat och medfört alltför långsam handläggning
av lantmäteriärendena, finner utskottet angeläget att åtgärder vidtagas som
kunna medverka till ett avhjälpande av berörda missförhållande inom lantmäteriväsendet.
Utskottet vill därför tillstyrka att den av föredragande statsrådet
nu ifrågasatta utbildningslcursen för lantmäteritekniska biträden kommer
till stånd med det snaraste.

I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning hemställer sålunda utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för utbildning skurs för
lantmäteritekniska biträden å tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 134 500
kronor.

L. Rikets allmänna kartverk.

8:o) Rikets allmänna kartverk: Anskaffning av flygplan ni. m., reservationsanslag.
I skrivelse den 17 september 1946 har rikets allmänna kartverk
hemställt, att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1946/47 måtte anvisas
ett belopp av 965 000 kronor till bestridande av kostnaderna för inköp av
två flygplan jämte kameraulrustningar.

Föredraganden, statsrådet Sträng, har anfört följande i ärendet:

»Såsom i förevarande framställning anförts torde det för genomförande av
kartverkets arbetsuppgifter vara oundgängligen nödvändigt, att ifrågavarande
flygplan och kamerautrustning snarast möjligt ersättas. Jag vill i detta sammanhang
erinra, att verkets arbetsprogram betydligt utvidgats till följd av
den forcering av kartläggningsarbetena, som beslutats vid 1946 års riksdag
(prop. nr 106; r. skr. nr 298). Såsom kartverket framhållit, torde det emellertid
bland annat ur driftssynpunkt vara förenat med betydande fördelar
örn två flygplan jämte utrustning kunde anskaffas samtidigt. Härigenom
skulle också den flygfotografering, som kartverket har att ombesörja, kunna
lättare medhinnas under den för dessa arbeten lämpligaste årstiden. Med
hänsyn härtill tillstyrker jag, att å tilläggsstat till riksstaten för innevarande
budgetår medel ställas till kartverkets förfogande för anskaffande av två nya

Jordbruksutskottets utlåtande nr 76. 17

flygplan jämte kamerautrustning. Mot de i ärendet gjorda kostnadsberäkningarna,
vilka sluta å tillhopa 965 000 kronor, synes icke något vara att
erinra. Ett reservationsanslag av nämnda storlek torde sålunda böra anvisas
för ändamålet.»

Vid behandlingen av frågan om anslag till rikets allmänna kartverk för
nu löpande budgetår anförde utskottet (utlåtande nr 68 s. 7) bland annat
att det vore angeläget att färdigställandet av den ekonomiska kartan kunde
ske i en snabbare takt än hittills, detta särskilt eftersom de förestående rationaliseringsåtgärderna
inom jordbruket skulle i hög grad underlättas genom
tillgång till en aktuell och modern dylik karta. Vidare skulle för övrigt
vinnas den fördelen att fotokartan kunde läggas till grund även för en ny
topografisk karta, varav likaledes förelåge ett trängande behov. I överensstämmelse
med detta sitt uttalande rörande kartverkets centrala arbetsuppgifter
vill utskottet tillstyrka att verket nu beredes möjlighet att genom anskaffning
av tvenne nya flygplan jämte kamerautrustning påskynda landets kartläggning.
Påpekas må att med ifrågasatta inköp även avses att ersätta ett under sommaren
1946 totalhavererat flygplan.

Utskottet hemställer i enlighet med Kungl. Maj:ts förevarande framställning,

att riksdagen må till Rikets allmänna kartverk: Anskaffning
av flygplan m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 965 000 kronor.

N. Diverse.

9:o) Provisoriskt lönetillägg och tillfälligt lönetillägg till befattningshavare
vid vissa anstalter för lägre lantbruksundervisning m. fl. I proposition nr 3
till 1946 års riksdag framlade Kungl. Maj :t förslag angående provisorisk förbättring
av löneställningen för vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl.
Riksdagen biföll i skrivelse nr 43 propositionen. Bestämmelser i ämnet ha
utfärdats dels genom kungörelsen den 15 mars 1946 (nr 74) angående tillfälligt
lönetillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl., dels ock
genom kungörelsen den 28 juni 1946 (nr 356) angående provisoriskt lönetilllägg
under budgetåret 1946/47 åt vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl.
Lönetilläggsregleringen berörde emellertid icke lärarpersonalen vid de lägre
lantbruksundervisningsanstaltema.

Genom beslut den 22 mars 1946 har Kungl. Majit i överensstämmelse med
riksdagens uttalande uppdragit åt lantbruksstyrelsen och skolöverstyrelsen
gemensamt att verkställa utredning rörande provisorisk löneförbättring åt
lärare vid lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolor, därvid även borde
uppmärksammas i vad mån ''lönebestämmelserna för jordbrukets yrkesskolor
och lanthushållningsseminariet å Rimforsa borde påverkas av en eventuell
förbättring av minimilönerna för ifrågavarande kategorier lärare.

lii hang till riksdagens protokoll 1946. 10 sami. Nr 75—76. 2

Utskottet.

18

J ordbruksutskottets utlåtande nr 76.

I skrivelse den 3 september 1946 ha nu lantbruksstyrelsen och skolöverstyrelsen
framlagt utredning med förslag rörande provisoriskt lönetillägg för
budgetåret 1946/47 och tillfälligt lönetillägg för budgetåret 1945/46 till lärarpersonalen
vid de lägre lantbruksundervisningsanstalterna m. m. Under åberopande
av vad i utredningen anförts ha ämbetsverken hemställt, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att å tilläggsslat till riksstaten för innevarande
budgetår till förevarande ändamål anvisa två förslagsanslag å respektive
202 400 och 90 400 kronor, över utredningen har utlåtande avgivits den 25
september 1946 av statskontoret.

Sedermera har lantbruksstyrelsen i skrivelse den 25 september 1946 hemställt,
att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1946/47 måtte anvisas ett
förslagsanslag av 5 300 kronor till provisoriskt lönetillägg för nämnda budgetår
åt lärarpersonalen vid de statsunderstödda trädgårdsskolorna.

I skrivelsen den 3 september 1946 ha ämbetsverken inledningsvis erinrat,
att lärarpersonalen vid lantbruksundervisningsanstaltema erhållit sin nuvarande
lönereglering så sent som år 1942 (prcp. nr 313/1942; r. skr. nr 416/
1942). Då vid denna reglering en anknytning skedde till 1935 års levnadskostnadsnivå,
syntes vid bedömande av frågan huruvida tillfälligt lönetillägg
och provisoriskt lönetillägg borde utgå till ifrågavarande personalkategori
de för statens befattningshavare i detta hänseende gällande reglerna i stort
sett kunna läggas till grund. Emellertid hade ämbetsverken vid utredningen
beaktat, att de olikartade tjänstgöringsförhållandena — framför allt kurstidens
längd -— syntes böra betinga vissa avvikelser.

Departementschefen har — - efter närmare redogörelse för vad som förekommit
i ärendet — anfört och föreslagit följande:

»Såsom framgår av det förut anförda omfattar den vid 1946 års riksdag
beslutade lönetilläggsregleringen icke lärarpersonalen vid lantbruks-, lantmanna-
och lanthushållsskolorna. Emellertid finner jag skäligt, att jämväl
berörda personal kommer i åtnjutande av såväl tillfälligt lönetillägg för
budgetåret 1945/46 som provisoriskt lönetillägg för budgetåret 1946/47. Jag
torde i detta sammanhang få erinra, att chefen för ecklesiastikdepartementet
denna dag framlagt förslag rörande dylika tillägg till bland andra folkhögskolornas
lärarpersonal, med vilken lärarpersonalen vid de lägre lantbruksundervisningsanstalterna
i lönehänseende är principiellt likställd. Det torde
även vara rimligt, att lärarpersonalen vid jordbrukets yrkesskolor — Gålö,
Sorsele, Vittjärvsgården och Pålkem — samt vid lantbruksskolan å Ultuna och
lanthushållningsseminariet å Rimforsa med hänsyn till deras nära anknytning
till de lägre 1 an tbruksundervisningsans tal terna i fråga om lärarnas avlöningsförhållanden
tillerkännes samma tillägg. Likaså torde lärarpersonalen
vid trädgårdsskolorna böra erhålla avlöningstillägg. Då den lönereglering som
i enlighet med 1945 och 1946 års riksdagars beslut (prop. nr 142/1945;
r.skr. nr 407/1945 samt prop. nr 114/1946; r.skr. nr 266/1946) skall vidtagas
för sistnämnda lärarpersonal är avsedd att träda i kraft först från och med
den 1 november 1946, synes emellertid såsom lantbruksstyrelsen uttalat den -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 76.

19

na lärarkategori böra få åtnjuta endast provisoriskt lönetillägg, räknat från
och med nyssnämnda dag. I fråga örn avvägningen av tilläggens storlek kan
jag helt ansluta mig till lantbruksstyrelsens och skolöverstyrelsens förslag i
ämnet, som i stort sett bygger på den statliga lönetilläggsregleringen. Enligt
ämbetsverkens beräkningar skulle kostnaderna för utbetalande av de av
mig sålunda förordade tilläggen uppgå till (202 400 + 5 300 =) 207 700 kronor
för provisoriskt lönetillägg och 90 400 kronor för tillfälligt lönetillägg.
Mot dessa beräkningar har jag icke någon erinran.

Med hänsyn till att de anslag, från vilka ifrågavarande befattningshavare
avlönas, i riksstaten äro upptagna såsom förslagsanslag, torde ett särskilt anslag
för ändamålet icke behöva anvisas. Riksdagens medgivande torde böra
inhämtas till att lönetillägg till ifrågavarande befattningshavare må utgå i huvudsaklig
överensstämmelse med av mig i det föregående förordade grunder.

Därest riksdagen icke har något att erinra mot vad jag i det föregående
föreslagit torde det få ankomma å Kungl. Majit att utfärda de närmare föreskrifter
som må finnas erforderliga.»

Utskottet som biträder vad departementschefen anfört och föreslagit i ärendet
hemställer i enlighet därmed,

att riksdagen må medgiva, att avlöningstillägg må utgå till
befattningshavare vid vissa anstalter för lägre lantbruksundervisning
i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen
förordade grunder.

K apital bil dgeten.

Statens allmänna fastighetsfond.

10:o) Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan. Vid 1944 års riksdag (IX
II. T. p. 56; r. skr. nr 9) beslöts att den fysiologisk-kemiska institutionen
vid högskolan skulle uppdelas i två särskilda institutioner, den ena för allmän
och medicinsk kemi och den andra för fysiologi och farmakologi. I anslutning
härtill beslöts inrättande av en ny professur i fysiologi och farmakologi.
Nämnda professur har från och med den 4 maj 1946 blivit besatt
med ordinarie innehavare.

I skrivelse den 21 juni 1946 har styrelsen för veterinärhögskolan hemställt
örn anvisande å tilläggsstat av ett belopp å 20 000 kronor för utförande av
vissa byggnadsarbeten vid avdelningen för fysiologi och farmakologi, avseende
dels inredning av ett elevlaboratorium för laborationskurs i fysiologi, dels
inredning av källarlokaler till verkstad för tillverkning av apparatur, dels
reparation och inredning av vissa för forskningsarbetet å avdelningen nödvändiga
källarlokaler, dels ock inredning av ett skriv- och laboratorierum.

Utskottet.

20

Jordbruksutskottets utlåtande nr 76-

Föredraganden, statsrådet Sträng, har anfört följande i ärendet:

»Av vad i ärendet anförts synes framgå, att undervisningen och det vetenskapliga
arbetet vid den nyinrättade avdelningen för fysiologi och farmakologi
under innevarande läsår icke torde kunna bedrivas på det sätt och i
den omfattning som är önskvärt med mindre de föreslagna byggnadsarbetena
komma till utförande. Jag vill därför tillstyrka att erforderliga medel
för ifrågavarande ändamål äskas å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1946/47. Mot byggnadsstyrelsens beräkningar av medelsbehovet, vilka beräkningar
sluta å 20 000 kronor, har jag intet att erinra.»

Utskottet. Kungl. Maj:ts framställning tillstyrkes av utskottet som hemställer,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa
ett investeringsanslag av 20 000 kronor.

Stockholm den 8 november 1946.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Närvarande: se utlåtande nr 76.

468728. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.