Bankoutskottets utlåtande nr 76.

1

Nr 76.

Ankom till riksdagens kansli den 10 december 1946 kl. 4 em.

Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksbanken förslag till ny
övergångsplan för riksbanken, m. m.

Genom beslut av 1943 års riksdag (banlcoutsk. uti. nr 76) fastställdes en
ram för tjänstetillsättningar inom riksbanken (en s. k. övergångsplan), avsedd
att tillämpas tills vidare t. o. m. den 31 december 1946. Därest övergång till
den samtidigt av riksdagen godkända personalplanen för riksbanken "icke
hunne fullbordas före den 1 januari 1947, förutsatte riksdagen att bankofullmäktige
skulle före tidsperiodens utgång inkomma med förslag till de ändringar
i övergångsplanen, som då kunde befinnas påkallade.

Med hänsyn till att en övergång till personalplanen av olika skäl icke ansetts
böra komma till stånd, när giltighetstiden för den nuvarande övergångsplanen
utlöper, har bankdirektören Hj. Ekengren på uppdrag av fullmäktige
utarbetat en den 25 oktober 1946 dagtecknad promemoria med förslag till
ny övergångsplan, avsedd att tillämpas tills vidare under en ny treårsperiod,
d. v. s. till och med den 31 december 1949.

Sedan tullmäktige den 23 oktober 1946 preliminärt godkänt vad i promemorian
anförts och föreslagits, liava fullmäktige, jämlikt bestämmelserna angående
förhandlingsrätt för tjänstemän vid riksdagens verk, berett de personalorganisationer
inom riksbanken, som beröras av förslaget, nämligen Riksbankstjänstemännens
förening, Föreningen kvinnor i statens tjänst och Civilförvaltningens
personalförbund, tillfälle att taga del av förslagen.

Med anledning härav hava förhandlingar ägt rum med Riksbankstjänstemännens
förening och Civilförvaltningens personalförbund, varjämte från
Föreningen kvinnor i statens tjänst inkommit skriftligt yttrande över förslagen.

Efter det att förhandlingarna slutförts har från bankombudsmannen Einar
Falk inkommit en framställning om att bliva överförd till indragningsstat.
Dessutom har tjänstemannen i lönegraden RA 22 vid huvudkontoret Gunnar
Wrancke i en till fullmäktige ställd skrivelse hemställt örn att komma i åtnjutande
av kompensation för mistad vikariatsersättning även efter utgången
av juni 1947.

Med skrivelse till bankoutskottet den 14 november 1946 hava fullmäktige
överlämnat samtliga ärendet tillhörande handlingar och därvid för egen del
tagit under övervägande de förslag och framställningar i övrigt, som i anled Bihang

till riksdagens protokoll 1946. 8 sami. Nr 76. \

2

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

ning av förenämnda promemoria avgivits av personalorganisationerna samt
av förenämnda båda tjänstemän.

Slutligen har lönenåmnden för riksdagens verk den 26 november 1946 på
anmodan av utskottet avgivit utlåtande i ämnet.

I det följande återgives innehållet i promemorian samt i fullmäktiges och
lönenämndens skrivelser oavkortat under vederbörliga rubriker, varjämte
redogörelser lämnas för de förda förhandlingarna m. m.

I. Huvudkontorets organisation.

Promemorian.

I enlighet med den av 1943 års höstriksdag godkända organisationsplanen
(bankoutsk. uti. nr 76, del 1) finnas vid riksbankens huvudkontor tre sektioner,
nämligen sektion I för allmänna bankärenden, sektion II för centralbanksärenden
och sektion III för interna och administrativa ärenden.

Under s e k t i o n I sortera tre avdelningar, nämligen

1) bankexpeditionsavdelningen, som enligt organisationsplanen inrymmei
två arbetsgrupper: ut- och inlåningsexpeditionen och kassaexpeditionen;

2) kontorscentralen; samt

3) valvsavdelningen, som enligt organisationsplanen upptager arbetsgrupperna
guld- och sedelkontoret samt depositaexpeditionen.

Under sektion II sortera två avdelningar, nämligen

1) utrikesavdelningen, fördelad på två arbetsgrupper: arbitrage- och fondexpeditionen
och serviceexpeditionen1, samt

2) ekonomiska sekretariatet, likaledes fördelat på två arbetsgrupper: statistikgruppen
och valutagruppen.

Sektion III innefattar endast en avdelning, den administrativa avdelningen,
vilken enligt organisationsplanen upptager fem arbetsgrupper, nämligen
organisations- och personalkontoret, bokföringscentralen, ombudsmansexpeditionen,
intendenturlcontoret och sysslomanskontoret.

Direkt under fullmäktige lyder en fristående avdelning, nämligen r e v isionsavdelningen,
som består av arbetsgrupperna revisionskontoret (i
den av riksdagen godkända organisationsplanen benämnd kontrollcentralen)
och sedelförstöringskontorek

Sedan denna organisationsplan fastställdes av riksdagen, hava vissa jämkningar
av praktiska skäl vidtagits. Sålunda har dels ut-och inlåningsexpeditionen
uppdelats på två arbetsgrupper, utlåningsexpeditionen och inlåningsexpeditionen,
och dels ur utrikesexpeditionen utbrutits en särskild arbetsgrupp för
remboursärenden. Guld- och sedelkontorets arbetsuppgifter, vilka avsågo vården
av huvudkontorets förråd av guld och sedlar, det s. k. stora förvaringsvalvet,
ha övertagits av chefen för valvsavdelningen och vissa tjänstemän å
depositaexpeditionen. I stället har sedelkontoret, vilket har till uppgift att från
sedeltryckeriet mottaga nytryckta sedlar och utöva viss kontroll över sedeltillverkningen,
bibehållits; i den ursprungliga organisationsplanen hade förutsatts
att denna arbetsgrupp skulle kunna slopas. Vidare har inom administrativa
avdelningen bl. a. av lokala skäl inrättats en särskild arbetsgrupp för ärenden,
som sammanhänga med fullmäktiges och direktionens arbetsuppgifter,

1 Benämningarna böra ändras till arbitrageexpeditionen (fondärendena handläggas å annan
avdelning) resp. utrikesexpeditionen. Nedan användas de nya beteckningarna.

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

3

benämnd direktionsexpeditionen. Administrativa avdelningen har sålunda
kommit att omfatta sex arbetsgrupper.

Den sålunda genomförda inre organisationen vid huvudkontoret synes —
enligt vad i promemorian framhålles — hava fungerat tillfredsställande, och
någon anledning att föreslå några mera betydande ändringar föreligger icke
för närvarande. Självfallet kan — möjligen redan under den närmaste 3-årsperioden
— frågan örn en genomgripande översyn över organisationen bli aktuell,
därest 1945 års bankkommittés arbete kommer att resultera i väsentliga
ändringar i riksbankens arbetsuppgifter. Man torde i så fall kunna förutsätta
att dessa ändringar komma att i första hand beröra kontorsorganisationen
och därmed även kontorscentralens arbetsområde, men även exempelvis
bankexpeditionsavdelningens arbete kan komma att avsevärt minskas. I promemorian
hai emellertid räknats med i stort sett nuvarande arbetsuppgifter
för riksbanken.

Beträffande den tekniska omläggning i riksbankens inre organisation som
genomförts sedan den 1 .januari 1944, torde få hänvisas till fullmäktiges berättelse
till bankoutskottet vid 1945 och 1946 års riksdagar (se bankoutsk.
memorial nr 1/1945 och nr 1/1946). Utöver vad i dessa berättelser anförts
ma tdläggas följande.

Arbetet med riksbankens omorganisation har fortsatt även under år 1946.
Vid huvudkontoret pågår för närvarande omläggning till maskinbokföring
av checkräkningarna. Omläggningen beräknas vara avslutad före årsskiftet
De från Förenta staterna beställda kassaregisterapparaterna ha kommit till
Sverige, och maskinerna torde komma att levereras inom den närmaste tiden.
Om intet oförutsett inträffar torde maskinerna kunna tagas i bruk i början
av nästa år. översyn och modernisering av riksbankens blanketter ske successivt
i samband med nytryck.

Inom organisationskommittén har behandlats förslag angående vissa förändringar
av revisionen vid avdelningskontoren och industrierna. De av kommittén
förordade förslagen ha godkänts av fullmäktige.

Det må tilläggas, att under tiden för omorganisationen en omfördelning
skett av arbetsuppgifterna mellan olika tjänster i syfte att sammanföra de
mera kvalificerade uppgifterna a de högre tjänstemännen inom avdelningarna
och arbetsgrupperna. Härigenom har behovet av tjänstemän i särskilt 22 lönegraden
nedgått, trots ökning i arbetets omfattning.

II. Riksbankens personalorganisation.
Fråga örn ny övergångsplan.

Promemorian.

Vid 1943 års riksdag framlade fullmäktige förslag lill personalplan för riksbanken.
Detta förslag blev i princip av riksdagen godkänt med vissa av
bankoutskottet föreslagna ändringar. För att bereda personalen i riksbanken
bättre befordringsmöjligheter än som skulle bliva möjligt vid tillämpning av
personalplanen framlade emellertid fullmäktige ett förslag till ram för tjänstetillsättningar
— en s. k. övergångsplan — avsedd att tillämpas fr. o. m. den
1 januari 1944 tills vidare t. o. m. den 31 december 1946. Med vissa ändringar
blev denna övergångsplan av riksdagen godkänd.1

1 De tjänster i olika lönegrader, som upptagits i personalplanen oell övergångsplanen, framgå
av härvid fogade Bilagorna 2 och 3.

4

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

Den omständigheten att övergångsplanen utgör en ram för tjänstetillsättningar
innebär, att övergångsplanen utgör yttergränsen, inom vilken fullmäktige
ägt vidtaga tjänstetillsättningar; fullmäktige hava alltså haft befogenhet
att underlåta återbesättande av ledigbliven tjänst även örn återbesättandet
varit möjligt inom ramen. Av betordringsskäl hava emellertid fullmäktige
med något undantag sträckt sig så långt som övergångsplanen medgivit.

Bankoutskottet förutsatte i sitt förenämnda utlåtande, att om övergången
till den nya personalstaten, d. v. s. personalplanen, icke hunne fullbordas före
den 1 januari 1947 det borde ankomma på fullmäktige att före tidsperiodens
utgång inkomma med förslag till de ändringar i övergångsplanen, som da
kunde” finnas påkallade. Såsom av det föregående framgår, överensstämmer
de ordinarie tjänstemännens antal i de olika lönegraderna — om banken betraktas
som en enhet — i stort sett med övergångsplanen. Någon dylik övergång
har följaktligen hittills icke genomförts, detta delvis med hänsyn till
önskvärdheten att göra övergången mjuk men delvis på grund av den utoknin»
av arbetsuppgifterna som inträtt under de senaste arén (jfr nedan).

En övergång till personalplanen från och med 1947 års ingång skulle •
enligt promemorian — redan av denna anledning medföra stora olägenheter.
En sådan åtgärd skulle nämligen medföra, att de yngre tjänstemännen icke
på relativt lång tid kunde påräkna att vinna befordran, något som med nuvarande
åldersfördelning skulle kunna ge anledning till berättigat missnöje
bland personalen. Härtill kommer dels att sedan fullmäktige ar 1943 framlade
sitt förslag till personalorganisation vissa arbetsuppgifter såsom nyss
antytts blivit mera omfattande och delvis också mera krävande och dels att
vissa nya arbetsuppgifter tillkommit. En annan omständighet, som i detta
sammanhang förtjänar beaktande, är att frågan örn riksbankens kontorsorganisation
och arbetsuppgifter är föremål for utredning ay 1945 ars bankkommitté;
man kan med andra ord icke nu avgöra vare sig arlen eller omfattningen
sett på längre sikt, av riksbankens verksamhetsområde. Vid sadan!
förhållande har det icke synts lämpligt att framlägga förslag till en personalförteckning,
avsedd att definitivt tillämpas, utan det riktigaste har ansetts
vara att en ny övergångsplan fastställes, förslagsvis att galla tills vidare
under en ny treårsperiod eller till utgången av år 1949. o „

Vid uppgörande av ny övergångsplan synes man hora utgå tran det personalbehov
vid huvudkontoret eller avdelningskontoren, som enligt vad erfarenheten
givit vid handen föreligger med bankens nuvarande i förhållande
till läget år 1943 väsentligt utökade arbetsuppgifter. Liksom nuvarande overgångsplan
bör den utgöra en ram för tjänstetillsättningar, vilket innebar att
fullmäktige i varje särskilt fall hava att pröva, huruvida ledigbliven tjänst
bör återbesättas.

Personalförliandlingar.

Riksbankstjänstemännens förening och Föreningen kvinnor i statens tjänst
ifrågasatte, att i stället för den i promemorian föreslagna nya oyergangsplanen
skulle antagas en provisorisk personalplan att galla under arén 194/

_1949. Denna plan borde vid ändrade arbetsuppgifter kunna Hangas endast

efter särskild framställning till riksdagen örn vakantsättning av i densamma

upptagna tjänster. „

Från riksbankens sida framhölls bl. a., att for övergång till en — lat vara
provisorisk — personalplan komme fullmäktige sannolikt att anse sig behöva
strängare pröva behovet av vissa tjänster, som nu upptagits i förslaget
till den nya övergångsplanen. Befordringsförhallandena hade nämligen i viss

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

5

mån spelat in vid förslagets upprätlande. Till skillnad mot den nuvarande
övergångsplanen, vilken närmast hade karaktären av ett led i den personalreducering,
som omorganisationen förutsatte, vore det nu föreliggande förslaget
utarbetat på grundval av den erfarenhet, man vunnit om personalbehovet
med hänsyn till nuvarande arbetsuppgifter. Man kunde därför utgå
från att möjligheterna till tjänstetillsättningar inom övergångsplanens
ram komme att utnyttjas så länge bankens nuvarande arbetsuppgifter icke
minskades eller organisatoriska ändringar icke föranledde lill jämkningar.

Någon garanti mot vakantsättning av lediga tjänster skulle för övrigt icke
skapas genom den föreslagna ändrade benämningen. Bestämmelsen i § 29
mom. 3 bankoreglementet inrymde nämligen möjlighet för fullmäktige att
under alla förhållanden låta anstå med tillsättande av viss tjänst, örn den
ansåges kunna undvaras, eller alt nedflytta tjänsten i lägre lönegrad.

Fullmäktige.

Vad angår den av Riksbankstjänstemännens förening och Föreningen
kvinnor i statens tjänst väckta frågan om fastställande av en »provisorisk
personalplan» för en tidsperiod av tre år vilja fullmäktige — utöver vad
riksbankens representanter anfört vid förhandlingarna med Riksbankstjänstemännens
förening — framhålla, att svårighet föreligger att överblicka
omfattningen av riksbankens arbetsuppgifter för hela den period, varom nu
är fråga. Därtill kommer bl. a., att samtliga de tekniska omläggningar, som
planerats vid huvudkontoret, ännu icke genomförts. Fullmäktige anse därför
lämpligast att den personalorganisation för riksbanken, som kommer
att tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1947, får formen av en ny ram för
tjänstetillsättningar, avsedd att gälla tills vidare t. o. m. den 31 december
1949. Utöver den befogenhet för fullmäktige att pröva behovet av ledigbliven
tjänst, som inrymmes i § 29 mom. 3. bankoreglementet, böra sålunda
fullmäktige äga viss frihet att bestämma örn ledigbliven tjänst bör återbesättas
även örn fullmäktige därvid — liksom hittills — givetvis komma att
i möjligaste mån beakta de berättigade önskemål från personalens sida, som
kunna göras gällande.

Lönenämnden.

Lönenämnden vill till en början framhålla, att den övergångsplan för personalorganisationen,
som fullmäktige nu föreslagit skola gälla för tidsperioden
1947—1949, i likhet med vad nu är fallet utgör den ram, inom vilken
fullmäktige äga vidtaga tjänstetillsättningar. Fullmäktige lia sålunda befogenhet
att underlåta återbesättandet av ledigbliven tjänst även örn återbesättandet
är möjligt inom övergångsplanens ram. Ehuru det ur olika synpunkter
varit önskvärt att efter den nu löpande övergångsperiodens utgång kunna
fastställa en personalstat, upptagande det antal tjänster sorn skola finnas
i de olika lönegraderna, anser sig lönenämnden likväl med hänsyn till de av
fullmäktige åberopade omständigheterna böra tillstyrka, att en särskild övergångsplan
tillämpas från och med den 1 januari 1947 tills vidare till och
med den 31 december 1949. Lönenämnden vill härvid endast understryka
det av fullmäktige gjorda uttalandet, att fullmäktige vid prövning av frågan
örn återbesättande av ledigbliven tjänst — liksom hittills — komma att i
möjligaste mån beakta de berättigade önskemål från personalens sida, som
kunna göras gällande.

6

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

Löneställningen.

A. Direktionen m. m.

Promemorian.

Löneställningen för riksbankschefen (RC 13), vice riksbankschefen (RC
12) och de båda bankdirektörerna (sektionscheferna; RC 8) torde böra bibehållas
oförändrad.

Vid organisationsplanens fastställande medgav riksdagen, att en direktörsassistent
skulle få anställas mot ett arvode av högst 20 000 kronor per år.
Detta bemyndigande har visserligen hittills ej utnyttjats, men möjligheten
för fullmäktige att genom förordnande av en direktörsassistent lätta riksbankschefens
och vice riksbankschefens arbetsbörda bör bibehållas

B. Bankpersonalen.

1. Huvudkontoret.

Promemorian.

a) Bankkommissarie!'' (R C 2):

Vid huvudkontoret finnas enligt övergångsplanen och personalplanen 7
tjänster för bankokommissarier i lönegraden RC 2. Någon ändring i detta
antal ifrågasattes icke. När den nuvarande chefen för kontorscentralen avgår,
vilket torde komma att ske under nästkommande år, torde fullmäktige
böra upptaga till prövning frågan, örn tjänsten bör återbesättas med ordinarie
innehavare eller om den bör uppehållas på förordnande tills vidare.

b) Kamrerare m. fl. i RA 2 6, RC a, RA 2 4 och RCb.:

Personal- och övergångsplanema upptaga 6 tjänster för bankkamrerare i
26 lönegraden, avsedda för gruppcheferna å ut- och inlåningsexpeditionen,
kassaexpeditionen, kontorscentralen, depositaexpedilionen, organisations- och
personalkontoret samt bokföringscentralen. Dessa tjänster synas böra bibehållas
i en ny övergångsplan, dock med undantag av tjänsten såsom kamrerare
å kontorscentralen. Denna tjänst, vilken icke ens uppehållits å förordnande,
bör utbytas mot en kamrerstjänst i lönegraden RC b, tillsatt
medelst förordnande tills vidare. Det är nämligen önskvärt att denna tjänst
blir rörlig. — Med de ändrade arbetsuppgifter, som numera efter omorganisationen
ankomma på chefen för bokföringscentralen, har kamrerstjänsten
därstädes blivit relativt högt placerad i jämförelse med vissa andra tjänster
vid huvudkontoret, men fullmäktige vilja icke nu ifrågasätta ändring i
tjänstens lönegradsplacering med hänsyn till att en del kvalificerade uppgifter
torde komma att tillföras densamma.

Tjänsten såsom bankkamrerare i lönegraden RC a å arbitrageexpeditionen
bör bibehållas. Med hänsyn till de ökade arbetsuppgifter, som numera
åvila utrikesexpeditionen (serviceexpeditionen), har personalen å denna arbetsgrupp
fått utökas betydligt, sedan den nu gällande övergångsplanen fast -

Banlcoutskottets utlåtande nr 76.

7

ställdes. Det ansvar, som åvilar gruppchefen, bär därigenom vuxit. Som, såvitt
nu kan bedömas, detta förhållande torde bliva bestående synes tjänsten
såsom gruppchef å denna expedition böra höjas från nuvarande RC b till
RC a. Även för chefen för valutagruppen har en ansvällning av arbetsuppgifterna
inträtt, varjämte gruppchefen numera fått att handlägga ärenden
av en svårighetsgrad som icke kunnat förutses vid tjänsten inrättande och
placering i lönegraden RC b. Det ankommer nämligen på gruppchefen att
handlägga frågor, som sammanhänga med ingångna handels- och betalningsavtal
med främmande stater, samt att förbereda förhandlingar rörande
dylika avtal. Tjänsten bör därför likaledes höjas till RC a.

Tjänsterna i 24 lönegraden. Enligt övergångsplaneu och personnlnlancn
finnas — bortsett från en bankombudsmansbefattning — 6 tjänster i lönegraden
RA 24 vid huvudkontoret, avsedda för gruppchefema å sedelförstöringskontoret
och intendenturkonföret (intendenten) samt för ställföreträdande
gruppchefema å ut- och inlåningsexpeditionen, guld- och sedelkontoret,
depositaexpeditionen och revisionskontoret. Under den tid omorganisationen
pågått ha vissa ändringar vidtagits i placeringen av dessa tjänster.
Sålunda har tjänsten i 24 lönegraden å guld- och sedelkontoret överförts
till sedelkontoret. Därjämte har en dubblering skett av 24-gradstjänsten å utoch
inlåningsexpeditionen sammanhängande med att denna arbetsgrupp såsom
ovan nämnts de facto uppdelats på två, utlåningsexpeditionen och inlåningsexpeditionen,
därvid den ena 24-gradstjänsten avsetts för ställföreträdande
gruppchefen för utlåningsexpeditionen och den andra för gruppchefen
å inlåningsexpeditionen. Av sistnämnda tjänster har en tillsatts med ordinarie
innehavare medan den andra uppehälles på förordnande med vikariatslön.
Vidare ha inrättats två andra tjänster i 24 lönegraden, vilka icke
upptagits i övergångsplanen nämligen dels en tjänst å utrikesexpeditionen
(serviceexpeditionen), avsedd för den befattningshavare, som har ansvaret
för utrikesbokföringen, och dels en tjänst å revisionskontoret avsedd för
den befattningshavare som närmast förestår utrikesrevisionen. Anledningen
härtill är de vidgade krav som måst ställas å ifrågavarande befattningshavare
med hänsyn till den ökning i riksbankens utrikesrörelse som inträtt.
Båda dessa tjänster uppehållas i avvaktan på frågan om deras upptagande
i bankens personalorganisation på förordnande tills vidare.1 I stället har
tjänsten som ställföreträdande gruppchef å depositaexpeditionen ansetts
kunna nedflyttas till 22 lönegraden. Vid huvudkontoret finnas följaktligen
—- utom ombudsmanstjänsten — för närvarande inrättade 8 tjänster i 24
lönegraden. I detta antal har icke inräknats tjänsten såsom kontrollant vid
sedeltryckeriet, vilken under de senaste två åren varit placerad i 24 lönegraden,
eftersom denna tjänst kommer att upphöra under innevarande år
och de med densamma förenade arbetsuppgifterna komma att fördelas mellan
innehavaren av den nyinrättade tjänsten som kamrerare i lönegraden
Eo 22 vid tryckeriet, revisionskontoret samt gruppchefen å sedelkontoret.

Vid fastställande av en ny övergångsplan kunde övervägas, huruvida icke
tjänsten såsom ställföreträdande gruppchef å utlåningsexpeditionen i jämförelse
med andra tjänster i banken borde hänföras lill 22 lönegraden. Man
torde emellertid höra avvakta med att taga närmare ståndpunkt lill frågan
till dess det visar sig huru bankens utlåningsverksamhet kommer att gestalta
sig. Under den nya övergångsperioden anse sig fullmäktige följaktligen
böra föreslå, att tjänsten bibehålies. Antalet tjänster i 24 lönegraden
bör följaktligen i den nya övergångsplanen höjas från 6 lill 8, alltjämt bortsett
från den i lönegraden placerade ombudsmanstjänsten.

Lönegraden RC b. I denna lönegrad äro för närvarande placerade tre

1 Beträffande fjällsten i 2i lönegraden å utrikesexpeditionen se s. 10.

8

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

tjänster, avsedda för gruppchefema å utrikesexpeditionen (serviceexpeditionen),
statistikgruppen och valutagruppen. Ovan har föreslagits att gruppchefema
å utrikesexpeditionen och å valutagruppen skulle hänföras till lönegraden
RC a. I stället torde en tjänst i RC b böra inrättas som föreståndare
å den del av utrikesexpeditionen, som handhar remboursärenden (remboursexpeditionen).
Innehavaren av denna befattning har nämligen att självständigt
handha ett stort antal viktiga och förhållandevis krävande arbetsuppgifter
samt att utöva chefsskap över en personal på ett 20-tal personer. —
Enär ovan föreslagits inrättandet av en tjänst i lönegraden RC b såsom gruppchef
å kontorscentralen, skulle antalet tjänster i lönegraden följaktligen komma
att uppgå till tre eller samma antal som i den nuvarande övergångsplanen.

c) Ombudsmanstjänsferna:

Vid huvudkontoret finnas två ombudsmän placerade i lönegraden RA 27,
resp. lönegraden RA 24. Ehuru en av ombudsmanst jänsterna torde kunna
framdeles indragas, ifrågasättes ej nu någon sådan åtgärd med hänsyn till att
ingendera av ombudsmännen når pensionsåldern under den nya övergångstiden.

Om man bortser från riksbankschefen och sektionscheferna kommer vid
bifall till vad ovan föreslagits antalet tjänster i lönegraden RA 24 (RC b)
eller högre lönegrad att utgöra 28. Till jämförelse må nämnas, att nuvarande
övergångsplan liksom personalplanen upptager 25 sådana tjänster, medan å
den före 1944 års ingång gällande personalförteckningen uppförts 29 tjänster i
närmast motsvarande löneställning.

d) Kamrerare, revisorer och kassörer m. fl. i lönegraderna
RA 22 och RA 20:

I den före 1944 års ingång gällande personalförteckningen funnos — bortsett
från tjänsten som arkivarie — uppförda 48 tjänster i lönegraden RA 22
vid huvudkontoret. I personalplanen och övergångsplanen skedde en uppdelning
av 22-gradstjänsterna å 22 och 20 lönegraderna. Sistnämnda lönegrad saknades
nämligen i den förut gällande personalförteckningen vid huvudkontoret.
Sålunda upptager personalplanen 14 tjänster i 22 och 15 i 20 lönegraden,
medan i övergångsplanen antalet utgör 28 resp. 15. Enligt den fördelning
mellan de olika arbetsgrupperna av tjänster i 18—26 lönegraderna vid huvudkontoret,
som nu tillämpas (fördelningsplanen1), har det ansetts erforderligt
med 16 tjänster i 22 lönegraden (en av dem hålles för närvarande vakant) och
21 tjänster i 20 lönegraden. Därtill komma 2 tjänster i sistnämnda lönegrad,
vilka icke tillsättas med vikarier vid innehavarnas ledighet; innehavaren av
den ena är placerad som reserv å utlåningsexpeditionen, medan innehavaren
av den andra tjänsten tills vidare tjänstgör å ombudsmansexpeditionen för biträde
med utredning angående efterskänkande eller avskrivning av bosättningslån.
Från dessa båda i och för sig övertaliga tjänster bortses i det följande.
Det må emellertid i detta sammanhang framhållas, att riksbankens
direktion vid fastställande av fördelningsplan ansett sig böra begränsa sammanlagda
antalet tjänster i 20—24 lönegraderna så att det i övergångsplanen
upptagna sammanlagda antalet tjänster i dessa lönegrader ej överskrides, vilket
i någon mån påverkat direktionens rörelsefrihet.

1 Här utesluten.

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

9

En närmare granskning av personalbehovet i 22 och 20 lönegraderna vid
huvudkontoret för tiden efter utgången av innevarande år ger vid handen
följande.

Utlåning sexpeditionen och inlåninqsexpeditionen. Å utlåningsexped
i t i o n e n finnas på den av direktionen godkända planen för personalfördelningen
upptagna 1 tjänst i 22 lönegraden och 4 tjänster i 20 lönegraden.
Detta antal torde böra bibehållas. Därvid torde dock å ena sidan en för närvarande
i 18 lönegraden placerad tjänst, avsedd för den tjänsteman som ansvarar
för indrivningen av efterliggande bosättningslån, böra höjas till 20
lönegraden medan å andra sidan cn sänkning från 20 till 18 lönegraden synes
böra ske av korrespondenttjänsten med hänsyn till de ändrade arbetsuppgifter,
som numera åvila denna tjänst.

Å inlåningsexpeditionen finnas 3 tjänster i 22 lönegraden å nuvarande
fördelningsplan, men ingen tjänst i 20 lönegraden. En av dessa uppehälles
av den tjänsteman, som omhänderhar clearingen mellan svenska
bankinstitut beträffande checkar och växlar samt kontroll över statsverkets
och vissa andra checkräkningar. Det har övervägts, huruvida icke denna
tjänst borde nedflyttas till 20 lönegraden. Som förutsatt omläggning av checkräkningskontrollen
icke kunnat genomföras, har emellertid ansetts att nuvarande
lönegradsplacering tills vidare bör bibehållas under den nya övergångsperioden.
Icke heller i övrigt föreslås någon ändrad lönegradsplacering
beträffande ifrågavarande tjänster.

Kassaexpeditionen. Å denna arbetsgrupp finnas enligt nuvarande fördelningsplan
1 tjänst i 22 lönegraden, avsedd för föreståndaren för sedelräkningsdetaljen,
samt 8 tjänster i 20 lönegraden, avsedda för 4 kassörer (därav
2 i centralkassan och 2 i växlingskassorna), 3 för kassavårdare (därav 2 i
dagkassan och 1 i sedelräkningen) och 1 för föreståndaren för mynträkningen.
Dessutom upptar fördelningsplanen en kassörstjänst i sistnämnda lönegrad
(i centralkassan), vilken icke anses behöva permanent uppehållas och
å vilken vid innehavarens ledighet vikarie förordnas endast vid de tider då
kassaarbetet är som störst.

Kassörstjänsterna böra bibehållas vid nuvarande löneställning. I en blivande
övergångsplan torde man böra räkna med 4 dylika tjänster. I den mån så
erfordras, kunna tillfälliga förordnanden liksom hittills meddelas å ytterligare
kassörstjänst (-er).

Däremot torde tjänsten som föreståndare för mynträkningen kunna sänkas.
Innehavaren av denna tjänst åtnjuter personlig löneställning i 22 lönegraden.
I samband med att han avgår med ålderspension, vilket beräknas ske vid
utgången av september 1947, torde frågan om tjänstens lönegradsplacering
böra upptagas till närmare övervägande. Inom ramen för den föreslagna nya
övergångsplanen torde kunna rymmas den tjänst, som erfordras för ifrågavarande
uppgift. Med tjänsten följer viss kassavård. Nämnas må att å mynträkningen
för närvarande äro sysselsatta, förutom föreståndaren, ca 4 vaktmästare.

Övriga tjänster å kassaexpeditionen torde böra bibehållas vid nuvarande
antal och löneställning.

Kontorscentralen. Såsom förut nämnts har kamrerstjänsten i lönegraden
RA 2(5 icke uppehållits under hela den lid nuvarande övergångsplan varit
gällande. Den högsta tjänsten å avdelningen, bortsett från chefstjänsten, tiar
varit placerad i 22 lönegraden. Ovan har föreslagits, att tjänsten i 20 lönegraden
skulle ersättas med en kamrerstjänst i lönegraden RC b. I stället torde
tjänsten i 22 lönegraden tills vidare kunna undvaras. Den nuvarande korrespondenttjänsten
i 20 lönegraden bör däremot bibehållas. I den män per -

10

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

sonalförstärkning erfordras å avdelningen torde liksom hittills i första hand
tjänstemän från avdelningskontoren böra tillkallas för tillfällig tjänstgöring.
Én tjänst i 18 lönegraden bör kvarstå å gruppen.

Depositaexpeditionen. Enligt vad ovan nämnts har en å organisationsplanen
för depositaexpeditionen avsedd tjänst i 24 lönegraden i jämförelse med andra
tjänster redan under nu löpande övergångsperioden ansetts böra nedflyttas
från 24 till 22 lönegraden. Inberäknat denna tjänst upptager nuvarande fördelningsplan
2 tjänster i 22 lönegraden och 2 tjänster i 20 lönegraden. Denna
lönegradsplacering synes lämpligt avvägd och torde böra bibehållas under den
nya övergångsperioden.

Sedelkontoret. Gruppchefens närmaste man — vilken tjänstgör som kassavårdare
— är placerad i lönegraden RA 20. Någon ändring härutinnan föreslås
icke.

Arbitrage expeditionen. Å denna arbetsgrupp finnas enligt fördelmngsplanen
— förutom tjänsten som gruppchef i lönegraden RC a — 1 tjänst i lönegraden
RA 22 och 1 i lönegraden RA 20. Med hänsyn till den betydande utökning av
arbitrageexpeditionens arbetsuppgifter, som inträtt under senare ar jämsides
med att dessa uppgifter blivit av alltmera krävande natur — samt den
rutin och omdömesförmåga, som måste fordras av bankpersonalen å denna
grupp, kan en personalförstärkning i mellangraderna vara motiverad. En viss
försiktighet torde emellertid härvid böra iakttagas. Under den nya övergångstiden
svnes man sålunda, såvitt nu kan bedömas, böra inskränka sig till att
tillföra'' expeditionen dels en tjänst i 22 lönegraden, avsedd för den tjänsteman
som bär till uppgift att följa de betalningar vilka ske med tillämpning av ingångna
betalningsöverenskommelser med främmande makter, och dels en
tjänst i 20 lönegraden. I övrigt torde man under den nya övergångsperioden
böra anlita utvägen med särskilda arvoden utöver lönen, i den mån sådana
kunna anses påkallade vid jämförelse med de arbetsuppgifter som åvila
andra tjänstemän i riksbanken i samma löneställning. Visserligen är en sådan
avlöningsform i och för sig föga lämplig, anén de speciella^ förhållandena på
denna arbetsgrupp kunna — liksom kanske även i någon mån å andra arbetsgrupper
inom sektion II —göra ett avsteg från eljest tillämpade principer motiverat.
Ett särskilt skäl att hålla personalorganisationen i viss mån rörlig är
att svårigheter föreligga att bedöma huru riksbankens utrikesrörelse kommer
att utvecklas under den nya övei-gångsperioden. Givetvis är det ingalunda
uteslutet att den sedan åtskilliga år pågående ansvällningen av riksbankens
uti-ikesrörelse kommer att fortsätta under den nya övergångsperioden. Vad
ovan föreslagits i fråga om tilläggsarvoden torde möjliggöra en smidig anpassning
efter utvecklingen.

Utrikesexpeditionen (serviceexpeditionen). Beträffande denna ai-betsgrupp
har ovan föreslagits dels en höjning av gruppchefstjänsten från RC b till
RC a och dels uppförande å den nya övergångsplanen av en tjänst i 24
lönegraden för den tjänsteman, som har ansvaret för utrikesbokföringen.
Sistnämnda förslag har föranletts av att serviceexpeditionen redan enligt
beslut av fullmäktige tillförts en tjänst i 24 lönegraden, vilken uppehälles
medelst förordnande tills vidare. Man kunde eljest hysa viss tvekan om
tjänsten i jämförelse med andra tjänster i riksbanken borde vara placerad
högre än i RA 22. Med slutligt avgörande huruvida tjänsten bör tillsättas
med ordinarie innehavai-e bör anstå till dess att vissa ifrågasatta tekniska
förändringar i organisationen genomförts och prövats.

I övrigt föreslås inga andra ändringar än att en å den nuvarande fördelningsplanen
i 18 lönegraden upptagen tjänst för en förste expeditionsman
och biträdande kassavårdare torde böi-a höjas till 20 lönegraden. Den å för -

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

Il

deiningsplanen för närvarande i lönegraden RA 22 upptagna tjänsten, vars
innehavare har att vara kontrollant å expeditionen och kassavårdare för
utländska värden, bör sålunda bibehållas. Tilläggas må att det för lägre
tjänstemän i något fall kan visa sig vara motiverat med visst tilläggsarvode.

Bernbom sexpeditionen. Såsom chef för denna arbetsgrupp, vilken utbrutits
ur utrikesexpeditionen (serviceexpeditionen), skulle enligt vad ovan föreslagits
fungera en tjänsteman i lönegraden RC b. Med hänsyn till de krav,
som måste ställas å dennes närmaste man, torde det vara motiverat att höja
hans tjänst från nuvarande 20 till 22 lönegraden. Dessutom beräknas att
å expeditionen böra vara placerade två tjänster i 18 lönegraden mot för
närvarande en.

Statistikgruppen. Å denna arbetsgrupp finnes uppförd en tjänst i lönegraden
RA 22, avsedd för en statistiker, tillika ställföreträdande gruppchef.
Denna tjänst uppehälles icke för närvarande på grund av att den senaste innehavaren
måst anlitas å annan tjänst. I och för sig kunde det kanske övervägas
att tjänsten placerades i 20 lönegraden. Då någon ändring icke nu
föreslås för den nya övergångsperioden, föranledes detta av dels att de
arbetsuppgifter, som komma att åvila tjänsten, icke kunna fullt överblickas
och dels att fullmäktige måste anses oförhindrade att, örn detta befinnes
lämpligt, låta uppehålla tjänsten i lägre lönegrad.

Valutagruppen. Såsom ställföreträdare för gruppchefen — vilkens tjänst
ovan föreslagits höjd från RC b till RC a — fungerar en tjänsteman med förordnande
i lönegraden RA 22. På grund av de viktiga och krävande arbetsuppgifter,
som åvila sistnämnde tjänsteman, bör tjänsten bibehållas i nuvarande
lönegrad. Närmast lägre tjänst är placerad i 18 lönegraden, och någon
ändring härutinnan synes tills vidare icke böra vidtagas.

Direktionsexpeditionen. Denna arbetsgrupp upptager förutom biträdespersonal
endast en tjänst för sekreterare i lönegraden RA 22. Såsom gruppchef
tjänstgör chefen för administrativa avdelningen. Innehavaren av sekreterartjänsten
fungerar samtidigt som sekreterare hos industristyrelsen och åtnjuter
i denna egenskap ett särskilt arvode å 600 kronor för år. Sekreterartjänstens
nuvarande lönegradsplacering överensstämmer med vad som förutsatts
i personalplanen. Även i den nya övergångsplanen har tjänsten ansetts
böra uppföras med oförändrad löneställning.

Organisations- och personalkontoret. A nämnda arbetsgrupp finnas enligt
nuvarande fördelningsplan, förutom tjänsten såsom gruppchef i 26 lönegraden,
1 tjänst i 22 och 1 i 18 lönegraden. För att med tillräcklig snabbhet
genomföra föreliggande arbetsuppgifter torde en viss utbyggnad av arbetsgruppen
böra ske. Med hänsyn till de krav som måste ställas på de tjänstemän,
vilka sysselsättas med organisations- och personalfrågor, synes arbetsgruppen
böra tillföras en tjänst i 20 lönegraden.

Intendenturkontoret utgör den enda arbetsgrupp, där för närvarande ställföreträdande
gruppchefen (RA 18) är placerad lägre än i 20 lönegraden. Under
de tider, då intendenten (RA 24) befinner sig på resor för besök vid avdelningskontoren,
får ställföreträdande gruppchefen utan särskild ersättning
fullgöra de löpande göromålen å arbetsgruppen. Med hänsyn härtill samt
till vikten av de ärenden, som intendenturkontoret har att handlägga, synes
en höjning av nämnda tjänst från 18 till 20 lönegraden böra ske. Det må till -läggas att ställföreträdande gruppchefen på grund av svårigheten att finna
ersättare, som utan relativt lång förberedelsetid kan överta lians arbetsuppgifter,
i allmänhet icke kan tilldelas förordnanden inom andra arbetsgrupper.

Revisionskontor^. Å denna arbetsgrupp — för vilken chefen för revisions -

12

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

avdelningen fungerar som gruppchef — äro placerade 2 tjänster i 24 lönegraden,
avsedda den ena för en förste revisor för inrikesärendena och den
andra för en förste revisor för utrikesärendena (jfr ovan). Dessutom finnas
för närvarande dels 1 tjänst i 22 lönegraden, vars innehavare har att revidera
riksbankens industrier och deltaga i revisionen av avdelningskontoren,
dels 2 tjänster i 20 lönegraden, vars innehavare lia till huvudsaklig uppgift
att granska den ene bankavdelningens och den andre valvsavdelningens
samt organisations- och personalkontorets räkenskaper. Sistnämnda tjänst
torde böra höjas till 22 lönegraden. På grund av den utökning i arbetsuppgifterna,
som inträtt främst å utrikesrevisionen, bör revisionskontoret vidare
tillföras en tjänst i 20 lönegraden för biträdande utrikesrevisom, medan
dennes nuvarande tjänst i 18 lönegraden utnyttjas för att utöka revisorsassistentemas
antal från 1 till 2.

Det må i detta sammanhang nämnas, att revisionen av avdelningskontoren
fortfarande, liksom före omorganisationen, i stor utsträckning verkställes avsärskilda
reserevisorer, vilka utses bland lämpliga tjänstemän från andra arbetsgrupper
(eller från avdelningskontoren). Till envar av dessa reserevisorer
utgår särskilt arvode å 200 kronor vid revision av kontoren i Göteborg
och Malmö samt 100 kronor vid revision av annat avdelningskontor. Anledningen
härtill är att arbetet måste forceras och övertid tillgripas i ganska
stor utsträckning. Dessutom erhåller reserevisor sedvanlig resekostnadsoch
traktamentsersättning. Revisionskontorets tjänstemän lia ansetts böra
vid revisionsresor erhålla samma förmåner som övriga reserevisorer. Även
örn det i och för sig kunde vara lämpligt att revisionskontoret kunde i betydligt
större utsträckning än hittills ombesörja revisionsresorna — något som
skulle nödvändiggöra att arbetsgruppen tillfördes ytterligare personalförstärkning
-— har det nuvarande systemet vissa fördelar genom den utbildning
och vidgade erfarenhet, som genom revisionsresorna beredes härför anlitad
personal från banken i övrigt. För den nya övergångsperioden föreslås
ingen ändring i detta system; det ligger i sakens natur att revisionskontoret
i all den utsträckning detta är möjligt utnyttjar sin egen personal för ifrågavarande
revisionsarbete (jfr bankoutsk. uti. nr 76/1943, s. 145).

Sedelförstöringskontoret. För gruppchefens (RA 24) ställföreträdare upptar
den nu gällande organisationsplanen en tjänst i 22 lönegraden. Efter närmare
överväganden har emellertid tjänsten i planen för personalfördelningen
sänkts till 20 lönegraden. Någon anledning att ändra tjänstens nuvarande
lönegradsplacering torde ej föreligga.

Vid bifall till dessa förslag skulle antalet tjänster i 22 lönegraden vid huvudkontoret
komma att uppgå till 17 och i 20 lönegraden till 23, mot respektive
16 och 21 i nuvarande fördelningsplan (och 14 respektive 15 i personalplanen
samt 28 respektive 15 i nu gällande övergångsplan).

e) Förste kammarskrivare i lönegraden RA 18:

I denna lönegrad finnas å övergångsplanen uppförda 19 tjänster, medan i
personalplanen antalet utgör 14. Enligt den för närvarande gällande fördelningsplanen
inrymmer 18 lönegraden 21 tjänster.

Ovan har föreslagits, att 3 av de å fördelningsplanen uppförda tjänsterna
skulle uppflyttas från 18 till 20 lönegraden och 1 nedflyttas till förstnämnda
lönegrad. Remboursgruppen skulle tillföras en tjänst utöver den, som för
närvarande är placerad å arbetsgruppen. I övrigt synas nuvarande å fördelningsplanen
upptagna tjänster i 18 lönegraden böra bibehållas i en ny övergångsplan.
Antalet tjänster i sagda lönegrad vid huvudkontoret skulle alltså
utgöra 20.

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

13

f) Kamniarskrivartjänster i lönegraden RA 16:

I den före 1944 års ingång gällande personalförteckningen utgjorde antalet
kamniarskrivartjänster i 16 lönegraden vid huvudkontoret 36. Övergångsplanen
upptager 27 tjänster i lönegraden vid kontoret, men enligt särskilda
medgivanden av riksdagen hava fullmäktige av befordringsskäl medgivits
rätt att utöver detta antal tillfälligt tillsätta 11 tjänster.

I skrivelse den 29 januari 1946 har Riksbankstjänstemännens förening
hemställt örn att fullmäktige ville föreslå sådan ändring av bankoreglementet,
att fullmäktige skulle erhålla bemyndigande att, utan hinder av nu gällande
personalplan, för varje år hos bankoutskoltet begära rätt att tillsätta
för året erforderligt antal kamniarskrivartjänster. När sådant bemyndigande
första gången utnyttjades borde enligt föreningens förslag hemställan göras
om att samtliga i banken anställda icke-ordinarie tjänstemän med mer än 7
års sammanlagd anställningstid skulle erhålla befordran till ordinarie kammarskrivartjänst.
Som skäl härför har åberopats, att befordringen till första
ordinarie tjänst i 16 lönegraden för nuvarande tjänstemän i lönegraden skett
vid avsevärt olika ålder — variationerna rörde sig mellan 5 och 13 år —
och att de nuvarande icke-ordinarie tjänstemännen ej kunde påräkna befordran
förrän efter en anställningstid av cirka 10 år, medan vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar och tullverket befordran till första jämförliga
ordinarie tjänst (16 lönegraden i tullverket och 15 lönegraden vid de
övriga verken) regelmässigt uppnås efter kortare anställningstid.

Med anledning av denna skrivelse må nämnas, att nyanställd student (likställd)
enligt nu gällande befordringsplan efter 1 års aspiranttid befordras
till extra tjänsteman i lönegraden Ex 8, efter ytterligare 2 års anställningstid
till extra ordinarie tjänsteman i lönegraden Eo 11, efter ytterligare 2 år
till Eo 14 och efter ännu 2 år till Eo 16. Ha tjänstemännen före anställningen
i riksbanken haft annan statstjänst eller privattjänst, kan tiden förkortas
för befordran till extra eller extra ordinarie tjänst. Utan att i detta sammanhang
ingå på en från Riksbankstjänstemännens förening gjord framställning
om väsentlig förkortning av icke-ordinarietiden må framhållas, att med
nuvarande befordringsgång såsom förut nämnts tjänst i lönegraden Eo 16
regelmässigt nås efter högst 7 års anställning i riksbanken. Eftersom vid bifall
till vad 1945 års lönekommitté föreslagit lönen i 16 lönegraden för extra
ordinarie tjänstemän från och med den 1 juli 1947 kommer att överensstämma
med vad som skall utgå till ordinarie tjänstemän i samma lönegrad, torde
framställningen icke böra föranleda någon åtgärd.

Vid bedömande av frågan om behovet av ordinarie tjänster i 16 lönegraden
vid huvudkontoret är att märka att ifrågavarande tjänster sakna fast
placering och att förordnande icke meddelas vid ledighet för tjänsteman i
lönegraden. Vid sådant förhållande bör antalet tjänster i lönegraden bestämmas
med hänsyn till lämplig befordringsgång. Med denna utgångspunkt synes
den nuvarande övergångsplanens ram, d. v. s. 27 tjänster, böra bibehållas
i den nya övergångsplanen. Örn så sker kan man räkna med alt åtminstone
några av de äldre e. o. tjänstemännen kunna vinna befordran redan i samband
med den nya övergångsplanens ikraftträdande.

Porsonalförhandlingar.

Riksbankstjänstemännens förening anförde betänkligheter mot förslaget att
ytterligare två R C-tjänster skulle införas i personalplancn, den ena såsom
chef för utrikes serviceexpediIionen och den andra såsom kamrer på
kontorscenlralcn. Tjänsterna i fråga borde i stället överföras till RA-planen.

14

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

Från riksbankens sida framhölls, att RC-tjänsterna från personalens synpunkt
vore förenade nied den fördelen i jämförelse med RA-tjänsterna, att
vederbörande redan vid tillträdet erhölle lön överstigande slutlönen i närmast
jämförliga RA-tjänst. Beträffande den i förslaget upptagna nya RC-tjänsten
å kontor scentralen gällde, att det vore olämpligt tillsätta densamma genom
konstitutorial, bland annat därför att riksbankens kontorsorganisation läge i
stöpsleven. RC-tjänsten å serviceexpeditionen förelåge redan enligt nuvarande
övergångsplan — liksom enligt personalplanen — och enda ändringen
var, att tjänsten föreslagits höjd.

Föreningen yrkade vidare beträffande Innes tönningen för vissa
tjänster,

att befattningen som chef för sedelräkningen skulle höjas från nuvarande
RA 22 till RA 24;

att två kassavårdare å kassaexpeditionen och en sedelutdelare tillika kassavårdare
i sedelräkningen, samtliga i RA 20, skulle uppflyttas till RA 22;

att kassörstjänsterna (två i centralkassan och två i växlingskassorna) borde
återgå till RA 22;

att tjänsten som 3:e kassavårdare å depositaexpeditionen höjdes från RA 18
till RA 20; samt

att båda de å utrikesexpeditionen tjänstgörande expeditionstjänstemännen
placerades i RA 20 (i promemorian skulle en av dem bibehållas i RA 18).

Med anledning av de av personalföreningen framställda önskemålen örn
höjning av vissa kassavårdar- och kassörstjänster framhölls från riksbankens
sida följande. Frågan om kassörstjänsternas lönegradsplacering hade vid omorganisationen
år 1943 varit föremål för ingående prövning. En höjning av
kassörstjänsterna vid huvudkontoret komme sannolikt att medföra konsekvenser
även beträffande löneställningen för kassörerna vid avdelningskontoren.
Det förelåge därför sannolikt icke stora förutsättningar för att vinna
gehör för framställning om uppflyttning av dessa tjänster. Detta gällde även
förslaget örn höjning av kassavårdarnas lönegradsplacering.

Föreningen framhöll, att svårigheten att erhålla vikarier för huvudkontorets
kassörer — en svårighet som sannolikt successivt bleve alltmer accentuerad —
visade, att tjänsterna vore för lågt placerade. Även om numera icke förelåge
något ekonomiskt ansvar för kassörerna, droge sig dock de yngre tjänstemännen
för att ställa sig till förfogande som kassörer på grund av den risk
för negativa omdömen de komme att löpa vid uppkommande kassabrister.
Därtill komme, att det i praktiken visat sig, att dessa tjänster lätt erhölle
karaktären av sluttjänster.

Riksbankens representanter invände, att några svårigheter icke förelegat
att erhålla vikarier för kassörerna i centralkassan utan endast i växlingskassorna.
Man kunde dock icke höja tjänsterna för att göra dem mera begärliga
för vikarier. Vid kommande tillsättningar av 20-gradstjänster finge man i
stället beakta behovet av kassörer. Avsikten vore icke att kassörstjänsterna
skulle betraktas som sluttjänster. Några års tjänstgöring såsom kassör diskriminerade
icke någon ur befordringssynpunkt, och hinder förelåge icke för en
kassör att få förordnande på högre tjänster. Åtminstone i vissa fall hade anledningen
till att tjänsteman, vilken tjänstgjorde som kassör, icke förordnats
å andra tjänster varit, att vederbörande icke velat lämna sin kassörstjänst,
vilken medförde fördelen av relativ självständighet.

Föreningen framhöll, att kravet på höjning av kassörstjänsterna respektive
höjning av kassavårdartjänsterna närmast vore att fatta som ett alternativ:
antingen måste enligt föreningens uppfattning kassörstjänsterna i och för
sig göras mer attraktiva genom en höjning, eller också måste genom kassavårdartjänsternas
höjning lämpliga förordnanden respektive passage- eller

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

15

slutplaceringar skapas för kassörerna. Riksbankens övertagande av felräkningsrisken
vore för de flesta en mycket illusorisk fördel, och med det tilltagande
antalet felräkningar skulle nied säkerhet svårigheten att få billiga kassörsämnen
starkt tilltaga.

Föreningen ville dock — utan att i övrigt frångå sin ovan anförda uppfattning
— starkt taga fasta på den från riksbanksledningens sida tillkännagivna
inställningen, att banken finge räkna nied en viss mängd felräkningar och
att dessa icke skulle bli till men för respektive tjänstemän på annat sätt
än att de vid upprepade förluster skulle betraktas såsom mindre lämpade för
just kassörsarbetet.

Fullmäktige.

Beträffande det av Riksbankstjänstemännens förening framförda önskemålet
om att de föreslagna kamrerstjänsterna å kontorscentralen och å utrikesexpeditionen
skulle överflyttas till RA-planen vilja fullmäktige hänvisa till
vad som från riksbankens sida anförts vid de förda förhandlingarna. Fullmäktige
anse sig böra vidhålla sitt förslag i detta hänseende.

Riksbankstjänstemännens förening har ansett, att chefen för sedelräkningen
bör uppflyttas från 22 till 24 lönegraden. Som skäl härför har anförts, bl. a.,
att ifrågavarande befattningshavare har sig underställd en betydligt större
personal — huvudsakligen bestående av s. k. reservpersonal — än vad som är
fallet i fråga om övriga tjänstemän i 22 lönegraden. Vad sålunda framhållits
äger sin riktighet. Med hänsyn härtill och till det ansvar, som är förenat med
tjänsten, anse sig fullmäktige kunna biträda föreningens framställning på
denna punkt. Det i promemorian föreslagna antalet tjänster i 22 lönegraden
bör i stället minskas med en.

Frågan örn löneställningen för övriga kassavårdare å kassaexpeditionen har
varit föremål för ingående överväganden såväl i samband med att fullmäktige
1943 framlade sina förslag beträffande bankens personalorganisation
som i nu förevarande sammanhang. Fullmäktige beaktade därvid särskilt,
att innehavarna av dessa tjänster i regel lia stora värden i sin vård.
Då den nuvarande löneställningen för ifrågavarande kassavårdare synes lämpligt
avvägd, anse sig fullmäktige icke böra tillstyrka någon höjning därav. Vad
nu sagts gäller även beträffande tjänsten som tredje kassavårdare å depositaexpeditionen,

Icke heller beträffande lönegradsplaceringen för kassörerna vid huvudkontoret
eller för den s. k. andre expeditionsmannen å utrikesexpeditionen anse
fullmäktige sig böra tillstyrka någon ändring i fullmäktiges ursprungliga förslag.
I fråga örn den sistnämnda tjänsten må särskilt framhållas möjligheten
att tilldela innehavaren ett visst tilläggsarvode, örn utrikesrörelsens fortsatta
utveckling skulle giva anledning därtill.

Vad slutligen angår bankombudsmannen Falks hemställan (se s. 1) örn
att bliva överförd till indragningsstat, hava fullmäktige, oaktat de starka
principiella betänkligheter, som föreligga, icke något att erinra mot bifall till
framställningen. Om Falk överföres till indragningsstat bör han, såsom fallet
är beträffande tidigare till sådan stat överförda befattningshavare hos riksbanken,
uppbära avlöning enligt ortsgrupp C. Enligt gällande bestämmelser
utgår dock icke provisoriskt tillägg. Huruvida Falk, örn hans framställning
bifalles, kommer att få del av den lönereglering för statstjänstemän, som fö
reslagits träda i tillämpning den 1 juli 1947, blir beroende på de regler, som
komma alt gälla för statstjänstemän å indragningsstat i allmänhet.

16

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

Lönenämnden.

Vad angår det av fullmäktige framlagda förslaget i vad rör bankpersonalen,
omfattar detta bland annat utbyte av en befattning i lönegrad RA 26 avsedd
för kamrerare å kontorscentralen mot en kamrerstjänst i lönegrad RC b,
vilken tjänst avses skola tillsättas på förordnande tillsvidare. Vid behandlingen
av detta spörsmål lia inom lönenämnden uttalats betänkligheter emot det
vidgade användandet av förordnandetjänster inom riksbanken, som det föreslagna
överförandet av ifrågavarande kamrerstjänst innebär. Utan att i anledning
av nu förevarande förslag taga ställning till den sålunda föreliggande
frågan vill lönenämnden allenast erinra, att nämnden berört detta spörsmål
i sitt utlåtande den 25 september 1943 över fullmäktiges då framlagda
förslag till personalorganisation. Lönenämnden framhöll härvid, att, ehuru
det otvivelaktigt för ett verk av riksbankens art måste vara förenat med betydande
fördelar att anställningsformerna vöre sådana att personal och organisation
lätt kunde anpassas till uppkommande förändringar i bankens verksamhet,
lönenämnden likväl ansåge, att förordnandetjänster endast borde
ifrågakomma beträffande de verkligt ledande befattningarna inom banken
och vid sådana befattningar, till vilka befordran på grund av befattningarnas
art borde kunna äga rum i särskild ordning.

Den av bankombudsmannen Falk gjorda framställningen örn överförande
av hans innehavande befattning i lönegraden RA 24 till indragningsstat finner
sig lönenämnden, med hänsyn till att fullmäktige oaktat de starka principiella
betänkligheter, som föreligga, icke ansett sig ha något att däremot
erinra, kunna tillstyrka. Beträffande tidpunkten^ för befattningens överförande
till indragningsstat vill lönenämnden framhålla, att det — med hänsyn
till den korta tid som återstår före årsskiftet för avvecklingen av Falks arbetsuppgifter
— kan befinnas erforderligt, att överförandet äger rum vid
något senare tidpunkt under 1 kvartalet 1947, varom överenskommelse torde
få träffas mellan fullmäktige och Falk.

Fullmäktiges förslag i övrigt i vad rör bankpersonalen föranleder icke någon
erinran från lönenämndens sida.

Ledamoten Hägglund har anfört, att lönenämnden med hänsyn till en skrivelse,
som efter det lönenämnden fattat sina ovanstående beslut men före utlåtandets
justering inkommit från bankombudsmannen Öhlin, bort uppskjuta
sitt ställningstagande till frågan om överförande av bankombudsmannen
Falks befattning på indragningsstat till dess fullmäktige i riksbanken, till
vilka Öhlins skrivelse överlämnats, tagit ställning till däri upptagna spörsmål.

2. Avdelningskontoren.

Promemorian.

a) Direktörer:

Enligt nu gällande personalplan och övergångsplan finnas vid avdelningskontoren
2 direktörer i lönegraden RC 4 (vid kontoren i Göteborg^ och Malmö)
samt 23 direktörer i lönegraden RC 1 vid de övriga kontoren. Någon ändring
härutinnan bär icke ansetts påkallad.

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

17

b) Kamrerare:

Såväl övergångsplanen som personalplanen upptar kamrerare dels i 26
lönegraden vid två kontor (Göteborg och Malmö) — vid vartdera av dessa
kontor finnes dessutom en kamrerare i 22 lönegraden — dels i 24 lönegraden
vid sju kontor, nämligen i Gävle, Jönköping, Linköping, Luleå, Norrköping,
Uppsala och Örebro, och dels i 22 lönegraden vid återstående sexton kontor.
Vid två av sistnämnda kontor intager emellertid kamreraren en personlig löneställning
i 24 lpnegraden, nämligen vid kontoren i Falun och Karlstad; detsamma
är förhållandet med andre kamreraren (valvskamreraren) vid kontoret
i Malmö. Enligt en till nu gällande övergångsplan fogad anmärkning (nr 4)
skola så länge sistnämnda tre kamrerare kvarstå i innehavande befattningar
antalet kamrerstjänster i 24 lönegraden ökas med tre och antalet kamrerstjänster
i 22 lönegraden i stället minskas med samma antal. I den mån avgång
sker skola tjänsterna utbytas mot kamrerstjänster i sistnämnda lönegrad.

Den nuvarande löneställningen för kamrerarna synes vara väl avvägd. Anmärkning
av enahanda innebörd som den förut nämnda bör fogas vid den nya
övergångsplanen.

c) Kassörer och övrig bankpersonal:

1 :o) Kontoren i Göteborg och Malmö:

Gällande övergångsplan upptager vid kontoret i Göteborg tre tjänster i
22 lönegraden utöver kamrerstjänsten i samma lönegrad, 1 kassörstjänst i 20
lönegraden, 1 kassörstjänst i 18 lönegraden, 4 förste kammarskrivartjänster

1 18 lönegraden och 4 kammarskrivartjänster i 16 lönegraden. Vid kontoret i
Malmö företer övergångsplanen — i jämförelse med Göteborgskontoret —
endast den olikheten att antalet förste kammarskrivartjänster i 18 lönegraden
utgör 3. Enligt personalplanen skulle vid vartdera kontoret finnas 1 tjänsteman
i 22 lönegraden (förutom kamreraren), 2 tjänstemän i 20 lönegraden och

2 i 18 lönegraden; i 16 lönegraden upptar personalplanen 4 tjänstemän i;
Göteborg och 3 i Malmö.

Från och med den 1 juli 1945 har vid kontoret i Malmö i enlighet
med kontorsstyrelsens förslag fastställts en plan för personalfördelningen,
vilken i 22 lönegraden, förutom kamrerstjänsten, upptager endast en tjänst’
avsedd för en revisor och kassavårdare. De båda kassörstjänsterna hava placerats
i 20 lönegraden, vilket innebär en höjning i förhållande till vad som
förutsatts i personalplanen av en tjänst från 18 till 20 lönegraden. Denna höjning
har ansetts motiverad med hänsyn till kassaarbetets omfattning vid kontoret.
Vidare har registrator^ vilken tillika har att utföra förutvarande kontrollbokförarens
arbetsuppgifter, placerats i samma lönegrad, vilket ävenledes
får anses innebära en höjning i förhållande till vad som förutsatts i personalplanen.
Därjämte har kontorsstyrelsen föreslagit att även föreståndaren
för sedelräkningen vid kontoret skulle tillhöra 20 lönegraden. Ifrågavarande
lönegradsplacering av tjänsterna, som tillkommit efter ingående övervägande,
synes motiverad vid en jämförelse med tjänsteplaceringarna vid övriga kontor.
Det må i detta sammanhang erinras, att vid huvudkontoret kassörstjänsterna
och registratorstjänsten hänföras till 20 lönegraden, medan föreståndaren
för sedelräkningen är placerad i 22 lönegraden. Vid bifall till detta förslag,
som skulle innebära alt fyra 20-gradstjänster placerades vid kontoret,

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 8 sami. Nr 76. o

18 Bankoutskottets utlåtande nr 76.

kunna 18-gradstjänsterna bestämmas till det i personalplanen förutsatta antalet,
nämligen 2.

I 16 lönegraden upptager såsom förut nämnts övergångsplanen 4 och personalplanen
3 tjänster vid kontoret i Malmö. Med hänsyn till den utökning av
antalet tjänster i förhållande till personalplanen, som föreslagits i 20 lönegraden,
bör antalet 16-gradstjänster kunna bestämmas till 3 i enlighet med
vad som förutsatts i personalplanen.

Det må i detta sammanhang nämnas, att det vid bifall till förslaget kommer
att finnas 1 övertalig tjänsteman i 22 lönegraden vid kontoret. En tjänst i
20 lönegraden bör icke få tillsättas, så länge detta förhållande kvarstår. Antalet
tjänstemän i 20 lönegraden uppgår till 2 (fr. o. m. den Vn 1946), i 18
lönegraden till 3 och i 16 lönegraden till 4 (fr. o. m. den V12 1946).

Vid kontoret i Göteborg, som i fråga om verksamhetens omfattning
är praktiskt taget helt jämställt med kontoret i Malmö bortsett från
sedelrörelsen, tillämpas för närvarande en tjänsteplacering, som är identisk
med vad som gäller vid sistnämnda kontor. Antalet ordinarie tjänster i de
olika lönegraderna bör därför överensstämma med vad som föreslagits för
kontoret i Malmö.

Vid kontoret finnas för närvarande — förutom direktör samt 1 kamrer i
26 och 1 kamrer i 22 lönegraden — 5 tjänstemän i 22 lönegraden, av vilka
en pensioneras den 1 april 1947, 4 tjänstemän i 18 lönegraden och 2 tjänstemän
i 16 lönegraden. De föreslagna tjänsterna i 20 lönegraden torde böra få
tillsättas endast i den mån avgång sker av tjänstemän i 22 lönegraden vid
kontoret, så att sammanlagda antalet i 20 och högre lönegrad icke överstiger
vad som förutsatts i den nya övergångsplanen.

Personalförhandlingar.

Riksbankstjänstemännens förening yrkade, att vid vartdera av avdelningskontoren
i Göteborg och Malmö skulle utöver av fullmäktige föreslagna två
tjänster i RA 18 inrättas en tjänst i samma lönegrad med uppgift att omhänderhava
indrivningen av nödlidande bosättningslån.

Från riksbankens sida framhölls, att vid kontoret i Malmö funnes en ombudsman,
som ledde indrivningen av bosättningslån, varför det kunde ifrågasättas,
örn tillräckligt skäl förelåge att i den nya övergångsplanen upptaga
en tjänst i 18 graden för den tjänsteman, som närmast ombestyrde dessa
göromål.

Fullmäktige.

I promemorian har föreslagits att 2 tjänster skola vara placerade i 18 lönegraden
vid vartdera av kontoren i Göteborg och Malmö. Riksbankstjänstemännens
förening har hemställt att detta antal skulle ökas till 3. I denna
framställning hava direktörerna vid de båda kontoren instämt. Beträffande
de arbetsuppgifter, som böra åvila dessa tre tjänster, föreligger någon olikhet
i uppfattningen mellan direktörerna. Efter den ingående utredning, som
numera föreligger, anse sig fullmäktige böra föreslå att en av de i förslaget
upptagna tjänsterna i 16 lönegraden vid vartdera kontoret höjes till 18 lönegraden.

Det må i detta sammanhang framhållas, att de i förslaget upptagna tjänsterna
i 16 lönegraden icke nödvändigt behöva vara placerade vid de kontor,
där de upptagits i den föreslagna övergångsplanen. (Jfr lönenämndens å

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

19

s. 102 i bankoutsk. uti. nr 76/1943 återgivna uttalande beträffande placeringen
av tjänster i RA 16). Såsom av promemorian framgår har antalet tjänster
i sistnämnda lönegrad bestämts med hänsyn till lämplig befordringsgång.
Skulle det visa sig lämpligt att — trots att antalet tjänster i 18 lönegraden
vid ifrågavarande båda kontor ökats i förhållande till fullmäktiges
ursprungliga förslag — behålla 3 kammarskrivare i 16 lönegraden vid ettdera
eller båda kontoren, bör alltså hinder härför icke möta. Denna möjlighet
torde för övrigt inrymmas i bestämmelserna i § 29 bankoreglementet.

2:o) De 23 mindre kontoren:

Promemorian.

Vid åtta av ifrågavarande kontor, nämligen i Gävle, Jönköping, Linköping,
Lulea, Norrköping, Sundsvall, Uppsala och Örebro, äro kassörstjänsterna
enligt personal- och övergångsplanerna placerade i 20 lönegraden, medan kassörstjänsterna
vid de övriga 15 kontoren hänförts till 18 lönegraden. Kassörstjänsten
vid kontoret i Sundsvall har emellertid under hela den tid övergångsplanen
varit i tillämpning, jämlikt beslut av fullmäktige, varit placerad
i 18 lönegraden. Anledningen till att tjänsten i personalplanen kom att tillhöra
20 lönegraden var, att det förutsattes att sedelräkningscentral skulle inrättas
vid kontoret, ett förslag som sedermera fått förfalla. De arbetsuppgifter,
som åvila kassören i Sundsvall, äro icke mera betungande än vid övriga
kontor med kassörer i 18 lönegraden.

Med hänsyn till föreliggande förhållanden synes det lämpligt, att kassörstjänsterna
vid de övriga 7 uppräknade kontoren bibehållas i 20 lönegraden.
Vid dessa kontor äro kamrerstjänsterna placerade i 24 lönegraden. Vid övriga
16 kontor böra liksom hittills kassörstjänsterna tillhöra 18 lönegraden.

övergangsplanen upptager utöver tjänster för direktörer, kamrerare
och kassörer —.11 förste kammarskrivartjänster i 18 lönegraden och 12
kammarskri var t j äns ter i 16 lönegraden vid ifrågavarande 23 kontor, d. v. s.
en tjänst vid varje kontor. Personalplanen däremot inrymmer 19 kammarskrivartjänster
i 16 lönegraden men inga förste kammarskrivartjänster, vilket
innebär att vid de fyra minsta kontoren den lägsta ordinarie tjänstemannen
skulle vara kassör. I fullmäktiges förslag till 1943 års riksdag angavs icke,
vid vilka kontor tjänsterna i 18 lönegraden skulle vara placerade, och icke
heller riksdagens beslut innefattade någon antydan härom. Emellertid hava
fullmäktige ansett, att tjänster i 18 lönegraden borde placeras vid de 7 kontor,
där kamrerstjänsterna och kassörstjänsterna hänförts till 24 resp. 20
lönegraden. Fyra tjänster i 18 lönegraden ha däremot icke kunnat givas någon
placering som varit motiverad av verksamheten vid kontoren.

Ett övervägande av personalbehovet under den nya övergångsplanens giltighetstid
giver vid handen, att det vid samtliga kontor i princip bör vara placerad
en tjänsteman i 16 lönegraden, i allmänhet ordinarie men eljest extra
ordinarie. Det synes lämpligt, att antalet ordinarie tjänster i lönegraden bestämmes
till 19 såsom personalplanen förutsatt. Därjämte bör vid förenämnda
7 kontor finnas en förste kammarskrivare i 18 lönegraden. Skälet till den
föreslagna ökningen av antalet tjänster vid de mindre kontoren i förhållande
till nuvarande övergångsplan — antalet 16-gradstjänster ökas med 7 men
i stället minskas 18-gradstjänsterna med 4 — är huvudsakligen, att bosättningslånen
successivt kommit att öka arbetsbelastningen vid kontoren. Härtill
kommer, att de bestämmelser rörande kassavården vid avdelningskontoren,
som numera utfärdats av fullmäktige, utgå från att det i allmänhet

20

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

bör finnas åtminstone en tjänsteman i lägst 16 lönegraden — ordinarie eller
extra ordinarie -— vid varje kontor förutom direktör, kamrer och kassör.
Givetvis böra emellertid fullmäktige icke vara bundna av att alltid uppehålla
den sålunda förutsatta personalorganisationen vid ifrågavarande kontor,
bl. a. med hänsyn till att detta skulle kunna nödvändiggöra eljest opåkallade
förflyttningar av tjänstemän. Det kan i stället av organisatoriska,
men också av utbildningsskäl visa sig lämpligt att låta en extra ordinarie
tjänsteman i 16 eller lägre lönegrad uppehålla befattning, som vanligen reserverats
för ordinarie kammarskrivare.

Vid de 23 mindre kontoren skulle följaktligen vid bifall till förslagen finnas
sammanlagt 23 tjänster i lönegraden RA 18, därav 16 kassörs- och 7
förste kammarskrivareänster, samt 19 kammarskrivartjänster i lönegraden
RA 16.

Personalförhandlingar.

Riksbankstjänstemännens förening förordade återinförande av registratorstjänsterna
i RA 18. Vidare förordade föreningen, att samtliga kammarskrivartjänster
vid avdelningskontoren uppfördes på ordinarie stat samt att antalet
av dessa tjänster bestämdes till 23 i stället för föreslagna 19.

I samband härmed framhölls, att om man jämförde personalplanen med
det nu föreliggande förslaget till ny övergångsplan, man kunde konstatera,
att medan huvudkontoret återvunnit 30 tjänster för bankpersonal de 23
mindre avdelningskontoren tillsammantagna endast fått sin ordinarie personal
utökad med 7 — en skillnad som syntes böra utjämnas. Även ur säkerhetssynpunkt
vore det av vikt, att personalen vid varje kontor icke underskrede
ett visst minimiantal.

Från riksbankens sida framhölls att det knappast kunde ifrågakomma att
nu tillmötesgå personalföreningens önskemål på denna punkt. Att i förslaget
upptagits registratorstjänster i 18 lönegraden vid de 7 största av ifrågavarande
kontor motiverades av att arbetet där vore av större omfattning, men
även befordringsskäl hade spelat in. Den nuvarande organisationen av de
mindre avdelningskontoren hade visat sig lämplig. I vissa fall hade från kontorens
sida framställts önskemål om att antalet tillfälligt anställda tjänstemän
(s. k. reservpersonal) skulle i viss utsträckning utbytas mot mera fast
anställda icke-ordinarie tjänstemän. Avsikten vore att söka tillmötesgå dylika
önskemål, i den mån personaltillgången det medgåve. Anledningen till att
huvudkontoret i personalhänseende fått förhållandevis flera tjänster i det
föreliggande förslaget än avdelningskontoren främst vöre att söka i den betydande
utvidgning av utrikesrörelsen, som ägt rum under de senaste åren,
och den utbyggnad av revisionskontoret, som blivit erforderlig.

Fullmäktige.

Riksbankstjänstemännens förenings framställning om att registratorstjänster
i 18 lönegraden skola inrättas vid samtliga de 23 mindre kontoren
kunna fullmäktige icke biträda. Fullmäktige ansluta sig härutinnan till vad
från riksbankens sida anfördes vid de förda förhandlingarna och vidhålla
vad som föreslagits i promemorian. Icke heller hava fullmäktige funnit skäl
tillstyrka att högre antal ordinarie tjänster i 16 lönegraden än 19 beräknas
för ifrågavarande kontor.

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

21

3. S a lii in a n f a i t n i n g m. m.

Promemorian.

Det antal tjänster i 16 och högre lönegrad, som skulle få finnas vid huvudkontoret
och avdelningskontoren vid bifall till promemorieförslaget, utgör
242, därav

vid huvudkontoret 121 eller samma antal som i gällande övergångsplan,

vid vartdera av kontoren i Göteborg och Malmö 13 (mot 16 resp. 15 i gällande
övergångsplan) samt

vid övriga kontor 95 mot 92 i nuvarande övergångsplan. (Jfr Bilagor 2
och 3).

För närvarande finnas 113 ordinarie tjänstemän i 16 eller högre lönegrad
vid huvudkontoret inkl. direktörerna vid industrierna, 14 vid kontoret i
Göteborg, 14 vid kontoret i Malmö samt 92 vid övriga kontor, eller sammanlagt
233 tjänstemän, eller 11 mindre än som rymmas i den föreslagna
nya övergångsplanen. Av dessa tjänstemän beräknas 9 avgå med pension
under år 1947, 8 under år 1948 och 6 under år 1949.

Antalet tjänstemän i lönegraden Eo 16 utgör sammanlagt 15 i hela banken,
därav 6 vid huvudkontoret. Deras anställningstid varierar mellan nära 10 år
och 7 år. I lönegraden Eo 13 finnas 20 tjänstemän, därav 13 vid huvudkontoret,
med en tjänstgöringstid av 5 å 6 år. Förutsättningar synas alltså föreligga
att vid bifall till förslagen samtliga nuvarande extra ordinarie tjänstemän
i 13 och högre lönegrad skola kunna vinna befordran till ordinarie
tjänst under den nya övergångsplanens giltighetstid, under förutsättning att
tjänstetillsättningar ske i den utsträckning planen medger. Tilläggas må att
antalet tjänstemän i lönegraden Eo 11 tillhörande bankpersonalen i hela banken
för närvarande utgör 11; i lönegraden Ex 8 uppgår nuvarande antalet till
9. Dessa kunna tillgodoräkna kortare anställningstid i riksbanken.

Såsom förut nämnts finnas vid kontoret i Göteborg 4 övertaliga tjänstemän
i 22 lönegraden och vid kontoret i Malmö 1. Av dessa avgå 1 (i Göteborg)
den 1 april 1947 och 1 (i Malmö med personlig löneställning i 24 lönegraden)
den 1 oktober 1949. I övrigt når ingen av dessa tjänstemän pensionsåldern
under övergångstiden. Om det system, som tillämpats under den nuvarande
övergångstiden, skulle få fortsatt giltighet även under den nya övergångsperioden,
skulle dessa övertaliga tjänstemän komma att hindra befordringar
till 22 lönegraden, i första hand vid huvudkontoret. Ovan har förutsatts, att
vid befordringar till 20 lönegraden vid kontoret i Göteborg resp. Malmö hänsyn
skall tågås till dessa övertaliga tjänstemän. Däremot synas ifrågavarande
tjänstemän icke böra få hindra befordringar vid huvudkontoret (eller de
mindre avdelningskontoren). Anmärkning härom torde böra göras till den
nya övergångsplanen.

I 20 lönegraden finnas för närvarande endast två tjänstemän, som ur organisatorisk
synpunkt kunna anses övertaliga å sin nuvarande tjänstgöringsort,
nämligen kassörerna vid kontoren i Karlskrona och Mariestad. Enahanda
anteckning som ovan föreslagits torde böra göras beträffande dessa tjänstemän.
Självfallet bör en dylik anteckning icke föranleda, att ifrågavarande
tjänsteman ej skulle, örn lämpligt tillfälle erbjuder sig, förflyttas till tjänst
i den lönegrad, som vederbörande tillhör.

Ovan har försök gjorts till en prognos beträffande de nuvarande extra
ordinarie tjänstemännens möjligheter att under övergångstiden erhålla ordinarie
kammarskrivartjänst. Givetvis är en sådan osäker. Ännu svårare ställer
det sig att söka beräkna, hur befordringsmöjligheterna komma alt gestalta

22

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

sig för de nuvarande tjänstemännen i 16, 18 och 20 lönegraderna. Vid bifall
till de i denna promemoria framlagda förslagen kan man emellertid räkna
med att under den nya övergångstiden befordringar i viss utsträckning skola
bliva möjliga till 22 lönegraden såväl vid huvudkontoret som vid de mindre
kontoren. I 20 lönegraden torde åtskilliga tjänster kunna tillsättas, några redan
i samband med årsskiftet 1946—1947. Detsamma gäller beträffande
tjänster i 18 lönegraden.

De två till 22 lgr viel huvudkontoret senast befordrade ha uppnått en ålder av ca 48 år
och kunna åberopa en anställningstid av 26 resp. 22 år. De till kamrerare i samma lönegrad
vid avdelningskontoren senast befordrade ha uppnått ungefär samma ålder (44 å 46 år) och
tjänstetid i banken (25 å 26 år). Befordran till 20 lgr har under sista tiden skett efter växlande
anställningstid (18 å 25 år). De till 18 lgr befordrade tjänstemännen hava i allmänhet kunnat
tillgodoräkna 16 å 17 års anställning. Till jämförelse må nämnas, att under åren 1932—1941
anställningstiden före befordran genomsnittligt utgjorde till 22 lgr ca 25 år, till 20 lgr ca 18 år
(avsåg då endast avdelningskontoren) och till 18 lgr nära 14 år (samt till 16 lgr ca 8 år),

C. Biträdespersonal.

Promemorian.

1. Huvudkontoret.

Vid huvudkontoret finnas enligt personalplanen uppförda 4 tjänster som
förste kontorsskrivare i lönegraden RA 14, 4 tjänster som kontorsskrivare i
RA 11, 2 tjänster som kontorister i RA 9, 10 tjänster som kameralbiträden i
RA 7 och 18 tjänster som kontorsbiträden i RA 4 eller alltså sammanlagt 38
ordinarie tjänster för biträdespersonal. Övergångsplanen upptager samma antal
tjänster i de olika lönegraderna med undantag av RA 7, där tjänsternas
antal utgör 9. Övergångsplanen förutsätter emellertid, att de 2 tjänster i RA 9
som uppförts vid kontoren i Göteborg och Malmö i stället skulle kunna placeras
vid huvudkontoret, varigenom antalet tjänster i lönegraden vid sistnämnda
kontor komme att utgöra 4 och sammanlagda antalet biträdestjänster
att uppgå till 39.

För närvarande finnas vid huvudkontoret 4 tjänster i lönegraden RA 14,
8 i RA 11, 9 i RA 7 och 17 i RA 4, varav en placerad vid sedeltryckeriet. Antalet
ordinarie tjänstemän i biträdesgrad är följaktligen för närvarande 38.
När en ledigförklarad tjänst i RA 4 tillsatts, uppgår antalet ordinarie tjänstemän
i biträdesgrad till maximum av vad övergångsplanen medger. Den omständigheten
att antalet tjänstemän ill lönegraden utgör 8, medan personalplanen
och övergångsplanen upptaga endast 4 tjänster, medför att de 4 tjänsterna
i 9 lönegraden måste hållas vakanta.1 Dessutom finnas 2 extra ordinarie
kontorsskrivare i lönegraden Eo 11 samt 36 extra ordinarie kontorsbiträden i
lönegraden Eo 4 och 22 extra kontorsbiträden i lönegraden Ex 4. Inberäknat
dessa tjänstemän uppgår biträdespersonalen alltså till 98. Därjämte
tjänstgör som tillfälligt anställda mot dagarvode i genomsnitt ca 50 biträden
(s. k. reservpersonal). Några av dessa äro inkallade till ständig tjänstgöring,
medan det stora flertalet tjänstgör under endast en del av året. Det må i detta
sammanhang nämnas, att biträdespersonalens antal i maj 1943, då fullmäktige
framlade sitt förslag till riksbankens personalorganisation, frånsett re 1

I antalet tjänster i 9 lönegraden ha medräknats de två, som kunnat placeras antingen vid
kontoren i Göteborg och Malmö eller vid huvudkontoret.

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

23

servpersonalen, utgjorde 94, därav 20 ordinarie och resten icke-ordinarie
tjänstemän. Av de icke-ordinarie tjänstemännen voro emellertid 7 placerade
vid kontoren i Göteborg och Malmö.

I sin skrivelse angående personalorganisationen den 17 maj 1943 anförde
fullmäktige, att svårigheter mötte att då bedöma huru många biträdestjänster
som kunde bli erforderliga efter omorganisationens genomförande
och den lämpliga fördelningen av dessa tjänster mellan olika lönegrader.
Det kunde ej angivas, i vad mån minskning av den dåvarande biträdespersonalen
kunde bliva möjlig eller lämpligen borde ske efter krigets slut. Örn
så ej skulle bli fallet, finge övervägas en ökning av antalet tjänster i första
hand i de båda lägsta biträdesgraderna (RA 4 och RA 7).

Av ovan angivna siffror framgår, att en utökning skett av biträdespersonalen
vid huvudkontoret, sedan berörda skrivelse avläts. Orsaken härtill är
den betydande ökning av riksbankens arbetsuppgifter, som inträtt under den
senaste 3-årsperioden och som icke kunnat helt motvägas av införda rationaliseringsåtgärder.
Såvitt nu kan bedömas torde man, om icke en minskning
skulle inträda i riksbankens arbetsuppgifter, få förutsätta att biträdespersonalens
antal icke kan nämnvärt reduceras under den nya övergångsplanens
giltighetstid.

Med hänsyn till föreliggande förhållanden synes en förbättring av befordringsmöjligheterna,
särskilt för den yngre biträdespersonalen, böra genomföras.
Under den nuvarande övergångsplanens giltighetstid har ordinarie
kontorsbiträdestjänst kunnat uppnås efter en anställningstid, som sjunkit
från över 9 år till knappt öV2 år.1 Det synes lämpligt att antalet tjänster
i 4 lönegraden bestämmes så, att man i stort sett kan möjliggöra befordran
ungefär efter samma tjänstetid. Antalet torde därför böra höjas med 10 eller
från 18 till 28. Om nedan intagna förslag beträffande utökning även av antalet
ordinarie tjänster i högre lönegrad skulle bifallas, skulle därmed sammanlagt
17 icke-ordinarie kontorsbiträden under den nya övergångsperioden
successivt kunna erhålla ordinarie tjänst i 4 lönegraden vid huvudkontoret.
Det må i detta sammanhang erinras örn att frågan om erhållande av ordinarie
tjänst i 4 lönegraden icke kommer att få samma betydelse som hittills,
därest 1945 års lönekommittés förslag örn att extra ordinarie tjänstemän
skola i lönehänseende jämställas med ordinarie tjänstemän i motsvarande
lönegrad vinner bifall.

Det synes emellertid, såsom redan antytts, vara rimligt — och ur arbetssynpunkt
försvarligt — att även det nuvarande antalet högre tjänster något
ökas. Sålunda synes antalet tjänster i såväl 11 som 9 lönegraden böra höjas
från 4 till 6 samt antalet tjänster i 7 lönegraden från 9 till 12. Eftersom det
för närvarande finnes 4 övertaliga tjänstemän i 11 lönegraden, vilka spärra
de 4 nuvarande tjänsterna i 9 lönegraden2, skulle vid bifall tili detta förslag
resultatet bli, att det övertaliga antalet nedginge till 2 och att (6 —-2 —) 4
tjänster skulle kunna tillsättas i 9 lönegraden. Det må i detta sammanhang
nämnas, att vid huvudkontoret finnas 5 tjänstemän i 7 lönegraden med en
anställningstid av 27—24 år (17—15 år i graden). Dessa hava hemställt
örn förbättring i sina befordringsförhållanden nied åberopande av dels att
deras anställningstid i riksbanken är relativt obetydligt kortare än de nuvarande
tjänstemännens i 11 lönegraden, vilka innehaft sina tjänster sedan
åtskilliga år tillbaka (sedan 1927—1940), och dels att de tidigare erhölle förordnanden
i stor utsträckning å högre tjänster, något som numera icke förekommer.

1 Vid befordran till första ordinarie tjiinst tillämpas i allmänhet anciennitetsprincipen, om
ej särskilda skäl till annat föranleda.

2 Jfr not å s. 22.

24

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

Även tjänsterna i 7 lönegraden böra såsom förut nämnts ökas. Att nu bedöma
det framtida behovet av tjänster i sistnämnda lönegrad låter sig emellertid
ej göra. För den nya övergångstiden synes det lämpligt, att antalet höjes
från 9 till 12, vilket inklusive befordringar i succession efter de tjänstemän,
som skulle erhålla de nya 9-gradstjänsterna, komme att möjliggöra befordran
av 7 tjänstemän till lönegraden RA 7.

Efter utbyte under innevarande år av riksbankens telefonväxel mot en ny
med betydligt utökad kapacitet betjänas växeln av två telefonister mot förut
en. Dessutom finnes en ersättare. Tjänstemannen i lönegraden Eo 4 May
Eriksson, vilken tjänstgör som första telefonist, bär anhållit att från och med
den 1 januari 1947 en ordinarie tjänst i lönegraden RA 5 skulle inrättas för
den tjänsteman, som i första hand har ansvaret för skötseln av telefonväxeln.
Med hänsyn till de anspråk, som måste ställas å denna tjänsteman, och den
förmansställning tjänstemannen intar vill det synas rimligt att något höja
tjänsten. Detta torde emellertid kunna ske genom att en extra ordinarie tjänst
inrättas i lönegraden Eo 5, vilket från och med den 1 juli 1947 torde komma
att innebära samma kontanta löneförmåner som en ordinarie tjänst i samma
lönegrad. Till jämförelse må nämnas, att vid telegrafverket ordinarie landstelefonist
är placerad i 4 lönegraden och rikstelefonist i 6 lönegraden.

Sammanlagda antalet ordinarie biträdestjänster skulle alltså komma att utgöra
(4 + 6 + 6 + 12 + 28 =) 56 mot 37 (39) enligt nuvarande övergångsplan.

Det må tilläggas, att om förslagen bifallas, avsikten är att de nytillkomna
tjänsterna skola ledigförklaras successivt under övergångstiden. Skulle det
visa sig erforderligt att ytterligare utöka antalet ordinarie tjänster i olika lönegrader
för biträdespersonalen, blir det tillfälle att överväga denna fråga, när
förslag skall framläggas rörande personalorganisationen, sedan giltighetstiden
för den nya övergångsplanen utlöpt.

2. Avdelningskontoren.

Personalplanen upptar biträdestjänster endast vid kontoren i Göteborg
och Malmö. Vid vartdera av dessa kontor finnas å sagda plan
1 tjänst i lönegraden RA 9, 1 tjänst i lönegraden RA 7 och 1 tjänst i lönegraden
RA 4. Å övergångsplanen har — med hänsyn till övertalig personal
i högre lönegrader i förhållande till personalplanen — vid vartdera av nämnda
båda kontor uppförts endast 1 tjänst i 9 lönegraden, vilken numera placerats
vid huvudkontoret, och 1 tjänst i 4 lönegraden. Även å den nya övergångsplanen
torde böra upptagas 2 biträdestjänster vid vartdera kontoret.
Det synes lämpligt att dessa tjänster placeras i lönegraden RA 4.

Det må tilläggas, att icke-ordinarie biträdespersonal anställts i extra ordinarie
eller extra tjänst vid några av de mindre kontoren. Det kan visa
sig lämpligt att fortsätta på denna väg. Därjämte finnes vid samtliga avdelningskontor
tillfälligt anställd personal (reservpersonal) för sedelräkning
m. m. Med hänsyn bl. a. till ovissheten rörande riksbankens blivande kontorsorganisation
torde någon anledning icke föreligga att under den nya
övergångsplanens giltighetstid inrätta ordinarie biträdestjänster vid de mindre
avdelningskontoren.

Föreningen kvinnor i statens tjänst.

I yttrande över promemorian har Föreningen kvinnor i statens tjänst bl. a.
framhållit, att — även örn förslaget innebure vissa påtagliga förbättringar —
antalet tjänster i de högre biträdesgraderna fortfarande vore snävt tilltaget i

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

25

betraktande av arbetsuppgifternas kvalificerade beskaffenhet och kravet på
en ordnad befordringsgång. I anslutning härtill har föreningen anhållit, att
de av fullmäktige för biträdespersonal vid huvudkontoret föreslagna tjänsterna
skola ökas med 1 i lönegraden RA 14, 2 i lönegraden RA 11, 1 i lönegraden
RA 9 och 1 i lönegraden RA 4.

Fullmäktige.

Fullmäktige hava ånyo övervägt frågan örn biträdespersonalens lönegradsplacering
och därvid ansett sig såtillvida kunna biträda föreningens framställning,
att de i fullmäktiges förslag upptagna tjänsterna i 9 lönegraden
ökas från 6 till 8 utan att detta föranleder minskning av det föreslagna antalet
tjänster i 7 lönegraden. De i promemorian framlagda förslagen i fråga
om antalet biträdestjänster torde i övrigt få anses lämpligt avvägda för den
nya övergångsperioden. Skulle det visa sig, att det föreslagna antalet tjänster
i 4 lönegraden icke är tillräckligt för att medge befordringar till denna lönegrad
enligt de principer, som komma att tillämpas inom statsförvaltningen i
övrigt, torde fullmäktige få tillfälle att under övergångsperioden föreslå den
utökning av detta antal, som därav föranledes.

Lönenämnden.

Lönenämnden, som funnit fullmäktiges förslag beträffande biträdespersonalen
vara väl avvägt, har tillstyrkt detsamma.

D. Vaktpersonal.

Promemorian.

a. Vaktmästarpersonalen:

1. Huvudkontoret.

Personalplanen upptager vid huvudkontoret följande tjänster för vaktmästarpersonalen,
nämligen
1 Övervaktmästare i Ra 16,

1 biträdande Övervaktmästare i RA 12,

1 förste bankvaktmästare i RA 10,

5 » » i RA 9 samt

14 bankvaktmästare i RA 7.

Å övergångsplanen finnes uppfört samma antal tjänster i de olika lönegraderna,
med undantag av att antalet bankvaktmästare i lönegraden RA 7
utgör 24. övergångsvis medgavs vidare, att åtta vaktmästare, som tidigare
åtnjöto särskilda arvoden å 696 kronor per år för postbefordran och inkassering,
skulle få bibehålla ifrågavarande arvoden, dock att de fem som befordrats
till lönegraden RA 9 skulle få uppbära endast skillnaden mellan
nämnda belopp och den löneökning de erhållit genom befordran.

26

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

Antalet icke-ordinarie bankvaktmästare vid huvudkontoret utgör 15, samtliga
e. o. tjänstemän i Eo 7. Den till tjänsteåren äldste antogs i riksbankens
tjänst i april 1935 och den senast anställde i juni 1940.

Vid de förhandlingar som ägde rum år 1943 och vilka föregingo fullmäktiges
förslag beträffande riksbankens personalorganisation, föreslog Civilförvaltningens
personalförbund att 14 tjänster skulle inrättas vid huvudkontoret
i lönegraden RA 11 för s. k. bankexpeditörer samt att antalet bankvaktmästartjänster
i lönegraden RA 7 skulle utgöra 20. Inklusive den föreslagna
sysslomannen (nuvarande övervaktmästaren), biträdande sysslomannen
(nuv. biträdande övervaktmästaren) och sysslomansassistenten (nuv.
lie bankvaktmästaren i RA 10) skulle alltså antalet ordinarie tjänster för
vaktmästarpersonalen vid huvudkonoret enligt förbundets förslag utgöra 37.

Den tillsatta lönekommittén — bestående av generaldirektören E. Stridsberg,
numera landshövdingen E. A. Westling och statskommissarien B. E.
Johnsson — ansåg att antalet förste bankvaktmästare i lönegraden RA 9
borde, bortsett från sysslomansassistenten, utgöra 2, att antalet bankvaktmästare
i RA 7 borde begränsas till 12 och att 5 bankvaktmästartjänster borde
nedflyttas till lönegraden RA 5.

Antalet ordinarie tjänster å personalplanen och övergångsplanen liksom
dessa tjänsters fördelning mellan olika lönegrader överensstämmer med vad
fullmäktige slutligen föreslogo i promemoria till bankoutskottet den 14 oktober
1943, dock med den avvikelsen, att riksdagen, utan att taga slutlig
ståndpunkt till frågan, icke ansåg sig tills vidare böra biträda fullmäktiges
förslag örn uppförande å personalplanen av 5 bankvaktmästartjänster i 5
lönegraden; dessa tjänster upptogos i stället i 7 lönegraden.

I skrivelse till fullmäktige den 1 november 1945 hemställde Civilförvaltningens
personalförbund, att löneställningen skulle höjas för biträdande övervaktmästaren
från RA 12 till RA 14 och för förste bankvaktmästaren i RA 10
till RA 12 samt att i samband därmed tjänstebenämningen för såväl övervaktmästaren
som biträdande övervaktmästaren och förenämnde förste bankvaktmästare
skulle ändras till banksyssloman. Vidare anhöll förbundet, att
de 5 förste bankvaktmästartjänstema i RA 9 och 7 av bankvaktmästartjänsterna
i RA 7 skulle höjas till lönegraden RA 11 och att tjänsternas
innehavare skulle benämnas bankexpeditörer. Därjämte har förbundet hemställt
om att de övriga 17 å övergångsplanen upptagna bankvaktmästartjänstema
i 7 lönegraden skulle uppflyttas till 8 lönegraden. Slutligen har
förbundet i sin skrivelse gjort framställning om att därutöver så mångå
ordinarie vaktmästartjänster i lönegraden RA 8 skulle inrättas, att samtliga
extra ordinarie vaktmästare kunde vinna befordran till ordinarie tjänst i
sagda lönegrad.

Vid förda förhandlingar i anledning av förenämnda skrivelse framhöllo
representanter för personalförbundet såsom mest angeläget, att en uppfattning
till lönegraden RA 10 skedde dels av de nu i lönegraden RA 9 placerade
5 befattningarna såsom förste bankvaktmästare, dels av de 3 nu i lönegraden
RA 7 placerade befattningar, vars innehavare åtnjuta personligt arvode
utöver lönen å 696 kronor — dessa arvoden skulle i samband därmed bortfalla
— och dels av vaktmästartjänsten å intendenturkontoret, med vilken
följer ansvar för huvudkontorets förråd av materialier m. m. Av enahanda
betydelse ur förbundets synpunkt vore att de äldsta e. o. vaktmästarna bereddes
ordinarie anställning. Därnäst ville förbundet framhålla önskvärdheten
av att biträdande övervaktmästaren och förste bankvaktmästaren i
RA 10 erhölle höjd lönegradsplacering (samt att en förste bankvaktmästartjänst
i RA 10 inrättades vid vartdera av kontoren i Göteborg och Malmö).

Bankontskottets utlåtande nr 76.

27

Vid en senare tidpunkt borde tagas under övervägande, huruvida icke de
vaktmästare, vilka tjänstgjorde å kassaexpeditionen, sedelkontoret och
mynträkningen och vilka för närvarande icke åtnjöte särskilt tilläggsarvode,
borde uppflyttas till 10 lönegraden. I sista rummet skulle komma önskemålet
örn en generell lönegradsuppflyttning av vaktpersonalen i riksbanken
(inklusive chaufför och eldare).

Vid förhandlingarna ha riksbankens representanter meddelat, att en uppfattning
till 9 lönegraden av vaktmästaren å intendenturkontoret kunde tillstyrkas.
Vidare torde, med hänsyn till att erfarenheten givit vid handen att
två tjänster såsom inkasserare äro erforderliga, ytterligare en tjänst böra
höjas från 7 till 9 lönegraden. Antalet tjänster i 9 lönegraden skuile därmed
komma att ökas från 5 till 7. I övrigt fia riksbankens representanter icke
funnit sig böra tillstyrka ändringar i gällande lönegradsplacering för vaktmästarpersonalen
vid huvudkontoret. Med hänsyn till att den nuvarande
övergångsplanen upptager 10 tjänster mera i lönegraden RA 7 än personalplanen,
ha riksbankens representanter icke heller funnit sig kunna ställa
i utsikt någon ökning av detta antal. Frågan synes för övrigt vara av mindre
vikt, om icke-ordinarie tjänstemän såsom förutsättes i 1945 års lönekommittés
förslag komma att erhålla samma löneställning som ordinarie tjänstemän
i motsvarande lönegrad. Det må emellertid i detta sammanhang omnämnas,
att vissa arbetsuppgifter tillkommit för vaktmästarpersonalen. Sålunda
äro bl. a. två vaktmästare helt sysselsatta vid adressregistret.

Efter övervägande av frågan hava fullmäktige kommit till den uppfattningen,
att vad riksbankens representanter tillstyrkt får anses sakligt motiverat.
Däremot hava fullmäktige icke ansett sig nu kunna sträcka sig
längre i tillmötesgående beträffande de av personalförbundet framställda
önskemålen. Före utgången av den nya övergångsperioden blir det tillfälle
att i fråga om vaktmästarpersonalen vid huvudkontoret liksom för övriga
befattningshavargrupper överväga, huruvida ytterligare jämkningar kunna
anses påkallade.

2. Kontoren i Göteborg och Malmö.

Medan personalplanen upptager 2 bankvaktmästartjänster i lönegraden
RA 7 vid vartdera av kontoren i Göteborg och Malmö, utökar den nu gällande
övergångsplanen detta antal till 3. Av dessa hålles emellertid en tjänst
vakant vid kontoret i Malmö. Dessutom finnes å såväl personalplanen som
övergångsplanen en tjänst som gårdskarl i lönegraden RA 5 vid kontoret i
Göteborg.

Vid de förhandlingar, som föregingo fullmäktiges förslag till riksbankens
personalorganisation, hemställde Civilförvaltningens personalförbund att vid
ifrågavarande båda kontor skulle inrättas en förste bankvaktmästartjänst i
lönegraden RA 9 och två bankvaktmästartjänster i RA 7, medan lönekommittén
ansåg det tillräckligt örn vid vartdera kontoret funnes en bankvaktmästartjänst
i 7 och en i 5 lönegraden.

I sin ovan omförmälda skrivelse den 1 november 1945 har personalförbundet
gjort framställning örn ali en av vaktmästartjänsterna vid vartdera
kontoret skulle höjas till lönegraden RA 10 samt att övriga vaktmästartjänster
vid dessa kontor skulle uppflyttas lill lönegraden RA 8. Sedermera har,
såsom förut nämnts, förbundet anmält, att dessa önskemål tillmättes betydelse
efter framställningen örn höjningen av vissa tjänster vid huvudkontoret
till 10 lönegraden.

Med hänsyn lill att frågan var föremål för ingående överväganden så sent

28

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

som 1943 hava riksbankens representanter vid de förda förhandlingarna
framhållit, att personalförbundets framställning icke kunde tillstyrkas.

Såsom förut nämnts, finnas vid kontoret i Malmö endast 2 bankvaktmästare
(RA 7). Något behov av att öka detta antal föreligger icke. Ehuru det
vill synas som om man skulle kunna åtnöja sig med samma antal ordinarie
bankvaktmästare vid kontoret i Göteborg — särskilt som där finnes en
ordinarie gårdskarl i lönegraden RA 5 — torde man böra tills vidare under
den nya övergångstiden bibehålla nuvarande antal av 3 vid detta kontor.
Av de nuvarande vaktmästarna därstädes beräknas en avgå den 1 oktober
1948 och en den 1 april 1949. I samband med deras avgång torde få övervägas,
huruvida icke — såsom förutsatts i personalplanen — antalet kan
minskas till 2.

3. övriga kontor.

Vid vart och ett av de 23 mindre kontoren är anställd en vaktmästare i
lönegraden RA 6. I den utredning, som låg till grund för fullmäktiges förslag
till 1943 års riksdag angående riksbankens omorganisation, hade förordats
en höjning av dessa vaktmästartjänster till 7 lönegraden, och lönekommittén
hade ansett sig kunna biträda detta förslag, varvid dock förutsattes
att dittills utgående ersättning av 228 kronor per år för tillsyn av kontorens
alarmsystem skulle bortfalla. — Fullmäktige föreslogo emellertid att
ifrågavarande vaktmästare skulle bibehållas i lönegraden RA 6. Som anledning
härtill angavs, att Civilförvaltningens personalförbund begärt förhandlingar
örn reglering av arbetstiden för vaktpersonalen vid de mindre
kontoren och att det med hänsyn härtill icke kunde bedömas, huruvida det
funnes anledning att vidtaga den föreslagna höjningen av lönegradsplaceringen.

Fullmäktiges förslag föranledde ingen erinran från riksdagens sida (se
bankoutsk. uti. nr 76/1943, s. 122).

Överenskommelse har sedermera träffats med Civilförvaltningens personalförbund
angående reglering av arbetstiden för avdelningskontorens vaktmästare.
Enligt denna överenskommelse skall tjänstgöringstiden per helgfri
vecka omfatta 44 timmar. Med hänsyn till att vaktpersonalen i samband
härmed fritagits från den tidigare bundenheten, som sammanhängde med
skötseln av alarmanläggningarna, bortföll det förut utgående arvodet av
228 kronor per år.

I sin förut omnämnda skrivelse den 1 november 1945 har Civilförvaltningens
personalförbund, såsom förut nämnts, föreslagit att ifrågavarande
vaktmästartjänster skulle höjas till lönegraden RA 8. Vid de med anledning
därav förda förhandlingarna ha riksbankens representanter förklarat sig
villiga hos fullmäktige tillstyrka, att här avsedda vaktmästartjänster skidle
placeras i lönegraden RA 7, därvid dock förutsattes att i samband därmed
en omprövning borde ske av nuvarande hyror för vaktmästarnas tjänstebostäder.
Dessa utgå nämligen i åtskilliga fall med lägre belopp än som
bort följa enligt eljest tillämpade grunder beträffande hyresersättningen för
statliga tjänstebostäder.

Fullmäktige hava även i detta avseende givit sin anslutning till vad riksbankens
representanter föreslagit. De nuvarande vaktmästarna i 6 lönegraden
vid ifrågavarande 23 kontor torde böra erhålla konstitutorial å de höjda
tjänsterna utan att dessa dessförinnan ledigförklarats och utan särskild ansökan.

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

29

b. Maskinpersonal m. fl.:

Såväl personalplanen som övergångsplanen upptager 1 tjänst såsom maskinmästare
i lönegraden RA 13, 1 tjänst som maskinist i lönegraden RA 10,
1 tjänst som chaufför i lönegraden RA 8 och 1 tjänst som eldare i lönegraden
RA 7. Samtliga dessa tjänster äro placerade vid huvudkontoret. Innehavarna
av de två förstnämnda befattningarna intaga personlig löneställning
i lönegraden RA 15 respektive RA 11.

Civilförvaltningens personalförbund har i sin förenämnda skrivelse den 1
november 1945 hemställt om att chaufförstjänsten skulle uppflyttas till lönegraden
RA 10 samt att tjänsten såsom eldare skulle höjas till lönegraden
RA 8 och att ytterligare en eldartjänst skulle inrättas i sistnämnda lönegrad
för att möjliggöra befordran för den nuvarande extra ordinarie eldaren i
lönegraden Eo 7 (anställd d. 15.5.1936). Vid de förda förhandlingarna ha
personalförbundets representanter emellertid såsom förut nämnts meddelat,
att frågan örn höjd lönegradsplacering för ifrågavarande personal finge komma
i sista hand bland förbundets önskemål.

Riksbankens representanter vid förhandlingarna ha icke funnit anledning
föreslå någon ändring i nuvarande löneställning för här avsedd personal.

Personalförhandlingar.

Vid de förhandlingar, som ägt rum med Civilförvaltningens personalförbund
i anledning av de i promemorian framlagda förslagen beträffande
vaktpersonalens lönegradsplacering, vidhöll förbundet i stort sett sina tidigare
yrkanden. Förbundet hemställde sålunda, såsom framställningen slutligt
bestämts, att de enligt fullmäktiges förslag i 9 lönegraden placerade 7
tjänsterna samt 2 tjänster i 7 lönegraden skulle uppflyttas till 10 lönegraden
med benämningen bankexpeditörer, att en av vaktmästartjänsterna vid
vartdera av kontoren i Göteborg och Malmö skulle höjas till sistnämnda
lönegrad, att antalet ordinarie vaktmästartjänster vid huvudkontoret skulle
ökas samt att någon reglering av hyrorna för vaktmästarbostäderna vid de
mindre avdelningskontoren icke borde vidtagas i samband med en uppflyttning
till RA 7 av vaktmästarna därstädes.

Från riksbankens sida erinrades, att promemorieförslaget innebure en ytterligare
förbättring utöver den, som kommit vaktpersonalen till del i samband
med omorganisationen år 1943 samt att fullmäktige näppeligen kunde
sträcka sig längre under den nya övergångsperioden. Vad hyrorna beträffade,
vore dessa i allmänhet lägre än de som tillämpades inom den övriga
statsförvaltningen.

Fullmäktige.

Fullmäktige ha vid övervägande av de synpunkter, personalförbundet framfört
på frågan örn höjd löneställning för vissa vaktmästartjänster, icke
funnit sig böra frångå vad i promemorian härutinnan föreslagits.

I fråga örn antalet ordinarie bankvaktmästartjänster i 7 lönegraden vid
huvudkontoret anse sig fullmäktige böra i så måtto biträda personalförbundets
framställning, att fullmäktige tillstyrka en interimistisk ökning under
den nya övergångstiden av dessa tjänster med fyra, varjämte antalet
ordinarie eldare i samma lönegrad vid huvudkontoret bör ökas med en.

Någon ändring av tjänsteförteckningen för riksbanken på grund av att

30

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

bankvaktmästartjänster i lönegraden RA 6 icke vidare skulle finnas i banken
torde ej erfordras.

Beträffande reglering av hyrorna för tjänstebostäder, upplåtna till vaktmästare
vid de 23 mindre kontoren, i samband med vaktmästartjänsternas
höjning från 6 till 7 lönegraden vid dessa kontor, hava fullmäktige icke
funnit anledning frångå vad i promemorian anförts och föreslagits. Därest
riksdagen godkänner fullmäktiges förslag, hava fullmäktige sålunda för avsikt
att per den 1 januari 1947 göra en översyn av nu utgående hyresbelopp
för här ifrågavarande bostäder. I de fall då en större hyreshöjning
skulle i och för sig anses motiverad än som motsvaras av den löneökning,
som befattningshavaren erhåller genom en uppflyttning från 6 till 7 lönegraden,
torde hyresregleringen, i vad den avser det överskjutande beloppet,
få tillämpas först från och med den 1 juli 1947 i samband med den
lönereglering, som då torde komma att träda i kraft.

Lönenämnden.

Lönenämnden, som funnit fullmäktiges förslag beträffande vaktpersonalen
vara väl avvägt, har tillstyrkt detsamma.

I särskilt yttrande hava tre ledamöter av nämnden (herrar Wallenborg,
Sandén och Falk) uttalat, att lönenämnden bort justera den enligt deras mening
oriktiga placeringen av 5 bankvaktmästare i lönegraden RA 9. Dessa
borde hänföras till lönegraden RA 10, varvid de nuvarande befattningshavarna
utan ansökan skulle konstitueras i 10 graden, detta så mycket mera
som de ända sedan 28 år tillbaka åtnjöte lön enligt sist nämnda 10 lönegrad
men endast komme att uppbära pension efter 9 graden. De 2 bankvaktmästare,
som av bankofullmäktige ytterligare föreslagits i 9 lönegraden, borde
hänföras till 10 lönegraden, då de förutom sin nuvarande lön enligt 7 lönegraden
hade arvoden å 696 kronor och sålunda redan uppbure mot RA 10
svarande löneförmåner.

E. Personalen vid. sedeltryckeriet och pappersbruket.

Promemorian.

Gällande personalförteckning och övergångsplan uppta endast en ordinarie
tjänst vid riksbankens pappersbruk, nämligen som direktör i lönegraden
RC 4 (grundlön 16 000). Detsamma är förhållandet vid sedeltryckeriet.
Till den nuvarande direktören vid sedeltryckeriet utgår övergångsvis ett
personligt arvode utöver lönen av 2 000 kronor för år. Direktören vid pappersbruket
åtnjuter representationsbidrag med 1 200 kronor för år.

Såsom direktörens närmaste man finnes vid sedeltryckeriet anställd en
ingenjör i lönegraden Eo 27 och vid pappersbruket en driftsingenjör i lönegraden
Eo 26. Därjämte finnes en laborator i lönegraden Eo 26 placerad
vid sedeltryckeriet men med tjänstgöringsskyldighet även vid pappersbruket.

Tjänstemannapersonalen vid sedeltryckeriet utgöres i övrigt av en kamrerare,
förordnad tills vidare i lönegraden Eo 22, en bokhållare och kassör
i lönegraden Eo 21, en faktor i lönegraden Eo 20, en gravör i lönegraden
Eo 17, en fabriksbokhållare i lönegraden Eo 15, 4 nattvakter i lönegraden
Eo 6 samt en eldare likaledes i lönegraden Eo 6. Dessutom tjänstgör vid
sedeltryckeriet ett kontorsbiträde från huvudkontoret.

Vid pappersbruket äro, förutom direktören och driftsingenjören, anställda
en kontrollingenjör i lönegraden Eo 23, en brukskamrer i lönegraden Eo

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

31

22, en pappersmästare i lönegraden Eo 20, en fabriksbokhållare i lönegraden
Eo 15 samt ett e. o. kontorsbiträde i 4 lönegraden.

I anledning av att herr Wallberg i sin utredning angående riksbankens
organisation föreslog inrättande av vissa ordinarie tjänster vid sedeltryckeriet
och pappersbruket uttalade fullmäktige i sin skrivelse den 17 maj
1943 att, ehuru det ur vissa synpunkter kunde vara motiverat att bereda
tjänstemannapersonalen vid riksbankens industrier ordinarie anställning,
fullmäktige likväl med hänsyn till svårigheten att överblicka personalbehovet
och den för de olika befattningarna lämpliga löneställningen ansågo
sig böra föreslå bibehållande tills vidare av dittills varande anställningsvillkor
för ifrågavarande personal.

Visserligen ha sedan dess förhållandena i någon mån stabiliserats främst
vid pappersbruket. Emellertid vill det synas som om frågan ännu icke
kommit i det läge,^ att ett avgörande lämpligen bör träffas, huruvida någon
eller några av ifrågavarande tjänster böra överföras å ordinarie stat. För
övrigt torde vid bifall till 1945 års lönekommittés förslag beträffande de
extra ordinarie tjänstemännens löneställning spörsmålet bliva av mindre
betydelse än tidigare.

lil. Kompensation för »listad vikariatsersättning m. m.

Promemorian.

Den 4 maj 1944 meddelade fullmäktige beslut angående kompensation till
vissa tjänstemän, som gatt miste om vikariatsersättning eller felräkningspenningar
i anledning av riksbankens omorganisation. Enligt de därvid fastställda
grunderna skulle kompensation utgå i fall, då tjänstemannen innehaft
ständiga förordnanden i högre lönegrad resp. å tjänst med felräkningspenningar
under minst två ar före den 1 januari 1944. Kompensationen skulle
motsvara eljest utgående vikariatsersättning med därå belöpande rörligt tilllägg
och kristillägg i den lönegrad, inom vilken tjänstemannen haft regelmässiga
förordnanden under kvalifikationstiden, resp. halva felräkningspenningarna.
I den män tjänstemannen efter omorganisationen fått förordnanden,
skulle i princip vikariatsersättningen avgå från kompensationen.

Sedermera meddelade fullmäktige den 3 maj 1945 beslut angående kompensation
för mistad vikariatsersättning i vissa fall, då tjänsteman visserligen
icke haft ständiga förordnanden i högre lönegrad, men han erhållit dylika
förordnanden minst hälften av den tid han varit i tjänst under kvalifikationstiden,
d. v. s. under åren 1942—1943. Vid beräkningen av kompensationen
utgick man från en efter förordnandetidens längd under kvalifikationstiden
glidande skala. Sålunda medgavs kompensation med 90 % av stadgad
vikariatsersättning, om avbrottet uppgått till högst 10 °/o av hela tjänstgöringstiden
under kvalifikationsåren, medan kompensationen skulle utgöra
60 °/o, när avbrottet motsvarade 40,1 lill 50 °/o av kvalifikationstiden.

För tjänstemän vid de 23 mindre avdelningskontoren meddelades sistnämnda
dag särskilda föreskrifter i ämnet, enligt vilka kompensation skulle
kunna utgå till vissa av dessa tjänstemän även i fall, då de före omorganisationen
kunnat påräkna regelmässigt återkommande förordnanden under 3
månader eller något kortare tid per år.

Sorn generellt villkor för erhållande av kompensation föreskrevs bl. a., alt
tjänstemannen, om den tidigare organisationen fortfarande varit gällande,
skulle lia kunnat påräkna förordnanden i huvudsakligen samma utsträckning
som under kvalifikationstiden. Tjänstemannen måste med andra ord ha

32

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

ådagalagt sådan duglighet och användbarhet att dylika förordnanden normalt
kunnat ifrågakomma. Kompensation skulle vidare utgå endast örn
den uppginge till minst 10 kronor per månad för tjänsteman i 22 eller högre
lönegrad och minst 5 kronor per månad för tjänsteman i lägre grad. Kompensationen
skulle upphöra, när tjänstemannen befordrades. Utbetalningen av
kompensationen skulle ske kvartalsvis vid tillämpning av de den 4 maj 1944
meddelade föreskrifterna och eljest årsvis efter individuell prövning. Vissa
detaljregler förbigås i detta sammanhang.

I samtliga fall förutsattes att kompensationen skulle upphöra med utgången
av innevarande år, om riksdagen icke annorledes bestämde.

De tjänstemän, som efter sagda grunder skulle kunna ifrågakomma till
kompensation efter den 1 januari 1947, framgå av bilaga.1 Högsta belopp
som under år 1945 utbetalades till någon, som fortfarande är berättigad till
kompensation, var ca 625 kronor. Beloppet utgick till en tjänsteman i lönegraden
RA 26, vilken under kvalifikationstiden haft ständiga förordnanden i
lönegraden RA 30.2 Av övriga mera betydande kompensationsbelopp — 400
å 500 kronor per år — vilka utgingo under år 1945, skulle sannolikt 4 å 5 st.
komma att vara aktuella även under år 1947, om nuvarande grunder skulle
erhålla fortsatt giltighet.

Kostnaden för kompensationen har successivt minskats beroende pa att
flera tjänstemän, som varit berättigade till ersättning, erhållit befordran, tilldelats
förordnanden eller avgått med pension.

Fråga uppkommer nu, huruvida kompensation bör utgå även efter utgången
av år 1946. Något berättigat anspråk härpå kan icke resas från tjänstemännens
sida, eftersom någon fortsatt kompensation icke ställts i utsikt.
Ur administrativ synpunkt vore det också önskvärt, om kompensationen kunde
avvecklas, eftersom beräkningen av kompensationen vållar ett visst arbete.
Emellertid vill det synas som om utgången av innevarande år icke vöre den
lämpligaste tidpunkten. Kompensationen synes i stället böra upphöra den 1
juli 1947, då, under förutsättning att 1945 års lönekommittés förslag godkännes
av riksdagen, samtliga statstjänstemän erhålla en avsevärd löneökning.
För den ovan nämnda tjänstemannen i lönegraden RA 26 t. ex. utgör
löneökningen 1 068 kronor per år. Med avdrag av en beräknad kompensation
på ca 600 å 625 kronor blir nettoökningen ca 450 kronor per år.

Förslagsvis skulle sålunda kompensation utgå enligt nu gällande grunder
för tiden 1 januari—30 juni 1947 för att därefter helt upphöra.

Felräkning spenningar utgå numera endast till tjänstemän, som innehade
därmed förenad tjänst före den 1 januari 1944 och som fortfarande uppehålla
dylik tjänst. Ett avsteg kan sägas ha gjorts, i det att en tjänsteman,
som under åtskilliga år före nämnda tidpunkt på förordnande uppehållit
kassörstjänst, av fullmäktige medgivits få behålla felräkningspenningarna.

I fråga om avvecklingen av mistade felräkningspenningar böra de av 1943
års riksdag godkända grunderna tillämpas även i fortsättningen. Detsamma
bör gälla även beträffande avvecklingen av vissa under den tidigare organisationen
utgående arvoden (jfr bankoutsk. uti. 76/1943 s. 144—147). Någon
särskild framställning härom erfordras icke.

I sin berättelse till årets bankoutskott hava fullmäktige lämnat en redogörelse
för riksbankens kostnader under åren 1938 samt 1942—1945 för
löner — exklusive rörligt tillägg, kristillägg, barntillägg, samt provisoriska

1 Här utesluten.

2 Kompensationen motsvarar kronor 2: 55 per tjänstgöringsdag inkl. mellanliggande sön- och
helgdagar.

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

33

lönetillägg — till riksbankens tjänstemannapersonal (se bankoutsk. uti. nr
1/1946, s. 17). Av redogörelsen framgår, att ifrågavarande löneutgifter nedgått
något sedan ar 1942. Det torde kunna konstateras, att örn omorganisationen
icke kommit till stand riksbankens lönekostnader skulle ganska avsevärt
ha överstigit nuvarande belopp med hänsyn till den betydande ökning av
riksbankens arbetsuppgifter, som inträtt under de senaste åren. Hur stort belopp
som faktiskt inbesparats kan emellertid ej angivas.

Fullmäktige.

Med anledning av den av tjänstemannen Gunnar Wrancke gjorda framställningen
(se s. 1) örn att även efter utgången av juni 1947 erhålla kompensation
för mistad vikariatsersättning vilja fullmäktige erinra örn att nu
gällande bestämmelser i ämnet — för vilka redogörelse lämnats i promemorian
— närmast föranletts av bankoutskottets av 1943 års riksdag godkända
uttalande i frågan (se bankoutsk. utlåtande 76/1943, s. 69). Enligt detta uttalande
synes utskottet ha förutsatt att eventuell kompensation skulle kunna
utgå »under viss avvecklingstid». Det ligger också i sakens natur, att kompensation
av här avsedd art icke kan få utgå under obegränsad tid. Vid utgången
av juni 1947 har kompensation lämnats under 3 72 år efter det att omorganisationen
började tillämpas. Som den 1 juli 1947 med hänsyn till den betydande
löneökning, som då beräknas inträda, får anses vara en lämplig tidpunkt
för kompensationens upphörande finna sig fullmäktige böra vidhålla
sitt förslag i detta hänseende.

Lönenämnden.

Lönenämnden vill erinra att i ett flertal fall särskilda arvoden skola utgå
tiH innehavarna av vissa befattningar utöver den fastställda lönen. Ehuru
lönenämnden i likhet med fullmäktige finner det mindre lämpligt att det vid
sidan av lönen enligt fastställd lönegrad utgår särskilda fasta arvoden, anser
sig lönenämnden likväl i förevarande sammanhang icke böra göra vidare
uttalande i detta spörsmål.

IV. Tjänstgöringstiden vid huvudkontoret, övertidsersättning
m. m.

Promemorian.

I sin berättelse till 1943 ars riksdag anmälde statsrevisorerna frågan angående
reglering av tjänstgöringstiden bl. a. vid riksbankens huvudkontor. I
sitt utlåtande över statsrevisorernas berättelse meddelade bankoutskottet
(uti. nr 9), att utskottet icke för det dåvarande ansåg sig böra göra något
särskilt uttalande i den av revisorerna väckta frågan, detta med hänsyn till
att banko!ullmäktige anmält, att frågan örn tjänstgöringstiden skulle av fullmäktige
upptagas till prövning inom den närmaste tiden.

Sedan långvariga förhandlingar ägt rum med personalorganisationerna vid
riksbanken hava fullmäktige den 20 juni 1946 utfärdat bestämmelser angående
reglering av tjänstgöringstiden vid huvudkontoret. Dessa bestämmelser
utgå i princip^ från en tjänstgöringsvecka av 42 timmar. Med hänsyn till
svårigheten att såsom i allmänhet sker vid den centrala statsförvaltningen
tillämpa kortare tjänstgöringstid under tre sommarmånader hava emellertid
fullmäktige i stället medgivit, alt tjänstgöringstiden för bank- och biträ Bihang

till riksdagens protokoll 19i6. S sami. Nr 76. <>

34

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

despersonal må, i den mån arbetets behöriga gång gör detta möjligt, nedsättas
till 40 timmar per helgfri vecka. I samband med att arbetstidens reglering
genomförts hava fullmäktige på framställning av personalorganisationerna
utnyttjat det i 26 § avlöningsreglementet för riksdagens verk lämnade
bemyndigandet alt medgiva att övertidsersättning må utgå i den mån ledighet
motsvarande övertiden icke kan beredas.

Enligt 2 mom. i förenämnda paragraf gäller bl. a. såsom villkor för utbetalande
av övertidsersättning, att en arbetstid fastställts icke understigande
7 timmar per dag eller 42 timmar per vecka. Vid de förhandlingar, som föregingo
arbetstidsregleringen, underströks från personalrepresentanternas sida
synnerligen kraftigt kravet på att övertidsersättning skulle få utbetalas —
under i övrigt i förenämnda paragraf angivna förutsättningar — så snart
tjänstgöringstiden (för bank- och biträdespersonal) överstege 40 timmar per
vecka. Som skäl härför har framhållits den omständigheten att den eljest
medgivna begränsningen av sommartiden slagits ut över hela året, varför
tjänstgöringstiden vid tillämpning av 40 timmars tjänstgöringsvecka faktiskt
skulle bli lika lång som för annan personal vid den centrala statsförvaltningen
med 42 timmars tjänstgöringsvecka.

Riksbankens representanter hava vid förhandlingarna utlovat att hos fullmäktige
tillstyrka att åtgärder skulle vidtagas för att tillmötesgå personalens
önskemål på denna punkt. Om fullmäktige biträda förhandlarnas förslag,
torde framställning böra göras om riksdagens medgivande att utan hinder
av bestämmelsen i 26 § 2 mom. avlöningsreglementet utbetala övertidsersättning
för anbefallt övertidsarbete, i den mån arbetstiden överstiger 40
timmar per helgfri vecka, under förutsättning att övertiden icke kan kompenseras
genom motsvarande ledighet.

Från personalens sida har även framhållits, att det finge anses skäligt,
att åtminstone en del av lunchtiden finge inräknas i arbetstiden. I de av
fullmäktige utfärdade bestämmelserna har lunchtiden bestämts till V2 timme;
något hinder att under lunchtiden lämna banken finnes icke. Personalens
representanter lia emellertid gjort gällande, att det icke vore möjligt att
på så kort tid intaga lemch annorstädes, att för vissa tjänstemän svårighet
förelåg att uttaga lunchrasten på bestämd tid och att de ibland måste avbryta
rasten för att utföra tjänsteåliggande. Personalrepresentanterna ha
önskat, att frågan skulle anmälas för bankoutskottet.

Från fullmäktiges sida torde personalens framställning på denna punkt
icke böra föranleda annan åtgärd än att önskemålen delges utskottet.

Lönenämnden.

Fullmäktige ha hemställt, att bankoutskottet ville föreslå riksdagen att bemyndiga
fullmäktige att till tjänstemän, å vilka avlöningsreglementet eller
icke-ordinariereglementet för riksdagens verk är tillämpligt, utbetala övertidsersättning
för anbefallt övertidsarbete, i den mån arbetstiden överstiger
40 timmar per helgfri vecka, under förutsättning att övertiden icke kan kompenseras
genom motsvarande ledighet. Ett bifall till förevarande förslag,
som förutsätter en ändring av föreskrifterna i 26 § 2 mom. avlöningsreglementet
för riksdagens verk, skulle emellertid föranleda, att riksbankens personal
skulle komma i en annan och förmånligare ställning än motsvarande
personal vid riksgäldskontoret och de statsmyndigheter, å vilka civila avlöningsreglementet
m. fl. äro tillämpliga. För sistnämnda personal utgår
övertidsersättning endast för tjänstgöringstid utöver fullgjord arbetstid av
7 timmar per dag eller 42 timmar per vecka, oberoende av om s. k. sommar -

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

35

tid tillämpas eller icke. Med hänsyn härtill och då enligt lönenämndens mening
sådana skäl icke äro förhanden, som för riksbankens del böra föranleda
avsteg från de vid förvaltningen i övrigt tillämpade principerna i fråga om
övertidsersättning, anser sig lönenämnden icke böra tillstyrka bifall till fullmäktiges
sålunda gjorda hemställan.

Ledamoten Falk har i särskilt yttrande anfört i huvudsak följande:

Principiellt är i riksbanken arbetsveckans längd grundad på de för statsförvaltningen
gällande bestämmelserna örn 42 timmars arbetsvecka. Vid de
statliga verken utgår emellertid under de tre sommarmånaderna en daglig
förkortning av arbetstiden, som sammanlagt per sommar ger en arbetstidsminskning
av, 117 timmar. Riksbanksledningen har från början grundat sin
ståndpunkt pa, att en dylik förkortad tjänstgöringstid på sommaren för riksbankens
del icke är tekniskt genomförbar. Tjänstemännen ha icke i princip
gatt med härpå men likväl accepterat ledningens tankegång, att sommartiden
skulle kunna kompenseras pa annat sätt. Ledningens förslag härvidlag
har varit, att sommartiden skulle slås ut över hela året och utgå med 2 timmar
pei vecka, vilka skulle placeras på lördagen för att då möjliggöra tidigare
arbetsavslutning. Härigenom skulle veckoarbetstiden nedgå till 40
timmar.

Då följaktligen såväl riksbanksledningen som tjänstemännen äro helt införstådda
med omöjligheten att riksbankens personal medgives den förmån
av speciell sommartid, som personalen vid andra statens verk — jämväl vissa
riksdagens - kommer i åtnjutande av, synes den av riksbankens ledning
föreslagna åtgärden att övertidsersättning får utbetalas efter 40 timmars
arbetsvecka rimlig och skälig.

Härutöver hemställes, att personalens önskemål örn lunchtidens inräknande,
helt eller delvis, i arbetstiden måtte bifallas.

Fullmäktiges hemställan.

Ovan har av fullmäktige i förhållande till det ursprungliga förslaget tillstyrkts
dels uppfattning av en tjänst (vid huvudkontoret) från 22 till 24
lönegraden, dels ökning av antalet tjänster i 18 lönegraden med 2 (l vid vartdera
kontoret i Göteborg och Malmö) och motsvarande minskning av antalet
tjänster i 16 lönegraden, dels ökning av antalet kontoristtjänster i lönegraden
RA 9 med 2 och dels ökning av antalet bankvaktmästartjänster i 7 lönegraden
med 4 och av antalet eldartjänster i samma lönegrad med 1. I övrigt
hava fullmäktige icke funnit anledning föreslå ändring i de i promemorian
framlagda förslagen, bortsett från att fullmäktige lämnat bankombudsmannen
E. Falks framställning om överföring å indragningsstat utan erinran.

Det må i detta sammanhang omnämnas, att den nu gällande avlöningsoch
pensionsstaten för riksbanken, fastställd av 1944 års riksdag (se bankoutsk.
ull. nr 64), är i behov av revision. Den upptar inga medel för provisoriska
lönetillägg, och några belopp för övertidsersättningar lia icke heller
beräknats. Eftersom man kan förutsätta, att nya avlöningsgrunder komma
alt tillämpas för tjänstemännen från och med den 1 juli 1947, torde det
vara lämpligt avvakta lill nästa år med förslag lill ny avlönings- och pensionsstat.

36

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

Under hänvisning till vad sålunda anförts få fullmäktige hemställa, att
bankoutskottet ville föreslå riksdagen att med tillämpning från och med
den 1 januari 1947

1) godkänna vid skrivelsen fogat förslag till ram för tjänstetillsättningar
inom riksbanken (övergångsplan II)1, att tillämpas tills vidare till och med
den 31 december 1949;

2) bemyndiga fullmäktige att utan ansökningsförfarande konstituera nuvarande
bankvaktmästare i lönegraden RA 6 å de föreslagna bankvaktmästartjänstema
i lönegraden RA 7 vid avdelningskontoren;

3) bemyndiga fullmäktige att till tjänstemän, å vilka avlöningsreglementet
eller icke-ordinariereglementet för riksdagens verk är tillämpligt, utbetala
övertidsersättning för anbefallt övertidsarbete, i den mån arbetstiden överstiger
40 timmar per helgfri vecka, under förutsättning att övertiden icke
kan kompenseras genom motsvarande ledighet;

4) godkänna vad fullmäktige i övrigt föreslagit.

Skulle bankoutskottet biträda ombudsmannen E. Falks framställning, få
fullmäktige vidare hemställa, att utskottet — med vidtagande av därav föranledd
ändring i den nya övergångsplanen — ville föreslå riksdagen att med
tillämpning från och med den 1 januari 1947 bemyndiga fullmäktige att
överföra Falk till indragningsstat med avlöningsförmåner i enlighet med vad
ovan sagts.

Utskottets yttrande.

Under den tid, som förflutit efter 1943 års riksdags beslut örn riksbankens
omorganisation, ha fullmäktige, på sätt framgår av utredningen i ärendet,
successivt genomfört vissa rationaliseringsåtgärder och tekniska omläggningar
i riksbankens inre organisation. Härvid ha vissa smärre jämkningar
ansetts påkallade i den år 1943 godkända organisationsplanen. Vad sålunda
förekommit föranleder icke någon erinran från utskottets sida.

I samband med riksbankens omorganisation fastställdes en ram för tjänstetillsättningar
inom riksbanken (övergångsplan), avsedd att tillämpas från och
med den 1 januari 1944 till och med den 31 december 1946. Det förutsattes
därvid, att örn övergången till den nya personalstaten (personalplanen)
vilken innefattade en i förhållande till övergångsplanen reducerad personaluppsättning
företrädesvis i mellangradema — icke hunne fullbordas före
den 1 januari 1947, fullmäktige skulle inkomma med förslag till de ändringar
i övergångsplanen, som då kunde finnas pakallade.

Fullmäktige ha under hösten 1946 latit verkställa en fullständig översyn
av riksbankens personalorganisation och därvid undersökt behovet av antalet
ordinarie tjänster i de olika lönegraderna i samband med en detaljgranskning
av arbetsuppgifterna. Utredningen har visat, att tiden ännu icke

^~Här~utesluten. Fullmäktiges förslag är likalydande med utskottets förslag enligt Bilaga 1,
dock har en befattning som bankombudsman i RA 24 uteslutits i sistnämnda förslag.

Bankoutskottets utlåtande nr 76-

37

är inne att övergå på en mera definitiv personalplan. Storleken av den nuvarande
ordinarie personalen överensstämmer alltjämt i stort sett med gällande
övergångsplan. Samtliga tekniska omläggningar ha ännu ej helt genomförts,
varför det i nuvarande läge ej är möjligt att på längre sikt överblicka
personalbehovet. Att en övergång till personalplanen icke kunnat genomföras
beror dessutom på inträdd ökning av arbetsuppgifterna, liksom
även på att övergången ansetts böra göras så mjuk som möjligt med hänsyn
till personalens befordringsförhållanden. Då härtill kommer, att frågan om
riksbankens verksamhetsområde är föremål för utredning av 1945 års bankkommitté,
ha fullmäktige funnit önskvärt att en ny övergångsplan fastställes
att gälla tillsvidare under en ny treårsperiod eller intill utgången av år 1949
(jfr bilagorna 2 och 3).

I likhet med lönenämnden finner sig utskottet på de av fullmäktige anförda
skälen kunna tillstyrka ett fortsatt provisorium av personalorganisationen
för en tid av ytterligare tre år. Liksom den nuvarande övergångsplanen
utgör den nu föreslagna en ram för tjänstetillsättningar inom riksbanken,
varvid det åligger fullmäktige att vid uppkommande vakanser pröva frågan,
huruvida ledigbliven tjänst bör återbesättas. Utskottet förutsätter, att fullmäktige
i sinom tid inkomma med förslag beträffande personalorganisationen
efter utgången av den nya treårsperioden.

De i den föreslagna övergångsplanen redovisade förändringarna i antalet
ordinarie tjänster och i tjänsternas lönegradsplacering har utskottet sammanställt
i härvid fogade bilaga 4. Av denna framgår, att det totala antalet ordinarie
tjänster vid huvudkontoret bibehållits praktiskt taget oförändrat. Jämkningarna
i lönegradsplaceringar äro också av jämförelsevis begränsad omfattning.
Det rör sig här väsentligen örn en av utrikesrörelsens utvidgning
betingad uppflyttning av vissa kvalificerade tjänster, varemot antalet befattningar
i RA 22 skulle reduceras och tjänsterna delvis ersättas med befattningar
i RA 20. Beträffande biträdespersonalen vid huvudkontoret innefattar
däremot förslaget en icke obetydlig ökning av antalet ordinarie tjänster. Förändringarna
beträffande personaluppsättningen vid avdelningskontoren äro
av ringa storleksordning. I fråga örn bankpersonalen innebär förslaget justeringar
av lönegradsplaceringama med i stort sett bibehållen personaluppsättning.
Vidare skulle en uppflyttning av samtliga vaktmästare vid de mindre
avdelningskontoren från 6 lill 7 lönegraden äga rum, varvid nuvarande innehavare
utan ansökningsförfarande skulle konstitueras i den högre lönegraden.
1 samband härmed skulle en reglering av hyresersältningarna för åt sistnämnda
vaktpersonal upplåtna tjänstebostäder vidtagas. För banken i dess
helhet skulle, såsom bilaga 3 utvisar, ökningen av antalet ordinarie befattningshavare
enligt förslaget utgöra 24, därav 21 avse biträdespersonal.

Såvitt utskottet kunnat linna, synas de förslag till ändringar i personalorganisationen,
som innefattas i den nya övergångsplanen, väl motiverade.
Utskottet har därför funnit sig böra tillstyrka det föreliggande förslaget. Med
anledning av vissa utav lönenämnden gjorda påpekanden beträffande den av
fullmäktige föreslagna utökningen av tjänster på löneplan RC, tillsatta me -

38

Bankoutskottets utlåtande nr 76-

deist förordnande tills vidare, vill utskottet emellertid — under hänvisning
till sitt år 1943 gjorda uttalande i ämnet — framhålla, att inom utskottet
tvekan rått rörande lämpligheten av den nu ifrågasatta ökningen av dylika
tjänster. Utskottet har likväl med hänsyn till övergångsplanens karaktär av
ett provisorium icke velat påyrka avvikelse från förslaget på denna punkt.

Fullmäktige och lönenämnden ha förklarat sig icke hava något att erinra
mot bifall till en av bankombudsmannen E. Falk gjord framställning att
bliva överförd till indragningsstat. Vid prövning av denna fråga har utskottet
funnit sig böra tillstyrka, att Falk efter den nya övergångsplanens ikraftträdande
vid tidpunkt, som fullmäktige må finna lämplig, överföres på indragningsstat
med lön enligt ortsgrupp C och med de löneförmåner i övrigt,
som gälla för statstjänstemän å indragningsstat i allmänhet, utan rätt för
honom att uppbära det arvode å 500 kronor, som år 1943 tillerkänts honom
i samband med riksbankens övertagande av inkomsterna av proklamaförteckningen.

I samband med 1943 års omorganisations genomförande ha fullmäktige
med stöd av vissa utav samma års bankoutskott gjorda uttalanden tillerkänt
en del tjänstemän, som gått miste örn vikariatsersättning eller felräkningspenningar
i anledning av omorganisationen, viss kompensation därför. Fullmäktige
hava nu förutsatt, att kompensation för mistad vikariatsersättning
icke skall utgå efter den 30 juni 1947. Med hänsyn till att förmånen i fråga
avsetts vara av övergångsnatur, har utskottet för sin del icke något att erinra
mot fullmäktiges ståndpunkt.

Såsom framgår av handlingarna i ärendet, lia fullmäktige nyligen utfärdat
bestämmelser angående reglering av tjänstgöringstiden vid huvudkontoret.
Dessa bestämmelser bygga i princip på en tjänstgöring per vecka av 42
timmar. Med hänsyn till att någon avkortning av tjänstetiden under sommarmånaderna
i enlighet med vad som i regel äger rum inom den centrala statsförvaltningen
icke ansetts genomförbar inom riksbanken, har medgivits, att
tjänstgöringstiden för bank- och biträdespersonal må, i den mån arbetets
behöriga gång gör detta möjligt, begränsas till 40 timmar per helgfri vecka.
För att i detta hänseende söka tillmötesgå personalens önskemål ha fullmäktige
ansett sig böra hemställa örn medgivande att utbetala övertidsersättning
för överskjutande tid, i den mån ledighet motsvarande övertiden icke kan
beredas. Lönenämnden har framhållit, att fullmäktiges förslag innebär, att
riksbankens personal skulle komma i en förmånligare ställning än övrig
statsanställd personal, till vilken övertidsersättning endast kan utgå för tjänstgöring
utöver fullgjord arbetstid av 42 timmar per vecka. Med hänsyn
härtill har lönenämnden avstyrkt bifall till fullmäktiges ifrågavarande hemställan.

I likhet med lönenämnden finner sig utskottet av principiella skäl icke
kunna tillstyrka bifall till fullmäktiges förslag på förevarande punkt.

Vad fullmäktige i övrigt anfört har icke givit utskottet anledning till erinran
eller särskilt uttalande.

Bankoutskottets utlåtande nr 76-

39

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksbanken
förevarande förslag, må

1) godkänna härvid såsom Bilaga 1 fogat förslag till ram
för tjänstetillsättningar inom riksbanken (öv ergång spion II),
att tillämpas från och med den 1 januari 1947 till och med
den 31 december 1949;

2) bemyndiga fullmäktige att utan ansökningsförfarande
konstituera nuvarande bankvaktmästare i lönegraden RA 6 å
de föreslagna bankvaktmästartjänsterna i lönegraden RA 7
vid avdelningskontoren; samt

3) bemyndiga fullmäktige att till indragningsstat överföra
bankombudsmannen E. Falk, med rätt för denne att åtnjuta
avlöning enligt ortsgrupp C.

Stockholm den 12 december 1946.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Åkerberg, Sandén*, Friggeråker, Lindblom, Fahlander*,
Grym och Persson i Älvdalsåsen;

från andra kammaren: herrar Svedman, Andersson i Munkaljungby, Mattsson, Johnsson
i Kastanjegården*, Sundberg*, Svensson i Alingsås, fru Humla och herr Fagerholm*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

40

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

Bilaga 1.

Förslag

till

ram för tjänstetillsättningar inom riksbanken (övergångsplan II)

avsedd att tillämpas tills vidare t. o. m. den 31 december 1949.
Befattningar Lönegrad

1 Riksbankschef ............................................ RC 13

1 Vice riksbankschef ........................................ RC 12

2 Bankdirektörer ............................................ RC 8

2 Direktörer vid avdelningskontor (i Göteborg och Malmö) ...... RC 4

1 Direktör vid pappersbruket ................................ RC 4

1 Direktör vid sedeltryckeriet ................................ RC 4

7 Bankokommissarier ........................................ RC 2

23 Direktörer vid avdelningskontor (i andra städer än Göteborg och

Malmö) ................................................. RC 1

3 Bankkamrerare ............................................ RC a

2 Bankkamrerare ........................................... RC b

1 Sekreterare ............................................... RC b

1 Bankombudsman .......................................... RA 27

7 Bankkamrerare ........................................... RA 26

15 Bankkamrerare ........................................... RA 24

1 Intendent ................................................. RA 24

35 Bankkamrerare och bankrevisorer .......................... RA 22

1 Sekreterare ............................................... RA 22

15 Bankkassörer ............................................. RA 20

23 Bankrevisorer ............................................. RA 20

33 Förste kammarskrivare .................................... RA 18

16 Bankkassörer ............................................. RA 18

50 Kammarskrivare .......................................... RA 16

1 Övervaktmästare .......................................... RA 16

4 Förste kontorsskrivare ..................................... RA 14

1 Maskinmästare ............................................ RA 13

1 Biträdande Övervaktmästare ................................ RA 12

6 Kontorsskrivare ........................................... RA 11

1 Förste bankvaktmästare ................................... RA 10

1 Maskinist................................................. RA 10

7 Förste bankvaktmästare .................................... RA 9

8 Kontorister ............................................... RA 9

1 Chaufför ................................................. RA 8

54 Bankvaktmästare (därav 26 vid huvudkontoret, 5 vid avdelningskontoren
i Göteborg och Malmö och 23 vid övriga kontor) .... RA 7

2 Eldare ................... RA 7

12 Kameralbiträden .......................................... RA 7

1 Gårdskarl ................................................ RA 5

32 Kontorsbiträden ........................................... RA 4

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

41

Anm. 1. Så länge chefen för nuvarande räkenskapsavdelningen kvarstår i tjänst, utbytes en
tjänst som kamrerare i lönegraden RA 26 mot en bankokommlssarietjänst i lönegraden RA 30.

2. Tjänster i lönegraderna RA 22, 20 och 18 samt i lönegraden RA 16 som kammarskrivare
må ej återbesättas, i den mån övertalig personal kvarstår i tjänst inom högre lönegrad
än den, vartill tjänsten är hänförd. Det förhållandet, att vid huvudkontoret samt vid avdelningskontoren
i Göteborg och Malmö finnas övertaliga tjänstemän i lönegraden RA 22, skall
dock icke utgöra hinder för tjänstetillsättningar vid annat kontor.

3. Två av de å övergångsplanen upptagna tjänsterna som kontorist i lönegraden RA 9 må
tillsättas endast i den mån antalet kontorsskrivare i lönegraden RA 11 nedgår under 8.

4. Så länge nuvarande kamrerare i lönegraden RA 24 vid kontoren i Malmö, Falun och
Karlstad kvarstå i innehavande befattningar, ökas antalet kamrerstjänster i sagda lönegrad med
3 och minskas antalet kamrerstjänster i lönegraden RA 22 med motsvarande antal. Vikariatsförordnanden
skola dock meddelas i 22 lönegraden. I den mån avgång sker utbytas tjänsterna
mot kamrerstjänster i sistnämnda lönegrad.

5. Så länge nuvarande kassörer i lönegraden RA 20 vid avdelningskontoren i Karlskrona
och Mariestad kvarstå i innehavande befattningar, ökas antalet kassörstjänster i sagda lönegrad
med 2 och minskas antalet kassörstjänster i lönegraden RA 18 med motsvarande antal. Vikariatsförordnanden
skola dock meddelas i 18 lönegraden. När nuvarande innehavare av här avsedd
befattning lämnar densamma utbytes tjänsten mot kassörstjänst i sistnämnda lönegrad.

6. Tjänsten som maskinmästare i lönegraden RA 13 må ej tillsättas, så länge nuvarande
maskinisten i lönegraden RA 15 kvarstår i tjänst. Tjänsten som maskinist i lönegraden RA 10
må ej tillsättas, så länge nuvarande biträdande maskinisten i lönegraden RA 11 kvarstår i tjänst.

42

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

Bilaga 2.

Sammanställning, utvisande fördelningen på riksbankens huvud
kontor och avdelningskontor av ordinarie tjänster inom

olika lönegrader.

I. Huvudkontoret och industrierna.

A. Bankpersonal.

Före d. x/i 1944

Personal-

Övergångs-

Fullmäktiges

förslag

Nuvarande

gällande pers.-förteckning

planen

plan I

(Övergångs-

personal

Tjänsteställning

plan II)

An-

tal

Grad

An-

tal

Grad

An-

tal

Grad

An-

tal

Grad

An-

tal

Grad

Riksbankschef ..........

i

RC 13

i

RC

13

i

RC 13

i

RC 13

i

RC 13

Vice riksbankschef......

i

RG 12

i

RC

12

i

RC 12

i

RC 12

i

RC 12

2

RC

8

2

RC 8

2

RC 8

2

RC 8

Andre deputerade ......

2

RC 5

Direktör vid sedeltryc-

kenet................

1

RG 4

1

RC

4

1

RC 4

1

RC 4

1

RC 4

Direktör vid pappersbru-

ket ..................

1

RG 1

1

RC

4

1

RC 4

1

RC 4

1

RC 4

Bankråd................

4

RG 1

_

_

*9

RA 30

7

RC

2

{J,

RC 2
RA 30

7

RC 2

7

RC 2

Bankombudsman........

1

RA 27

1

RA

27

1

RA 27

1

RA 27

1

RA 27

Bankkamrerare ........

8

RA 26

/ 1

RC

a

26

1

RC a
RA 26

3

RC a
RA 26

1

45

RC a
RA 26

\ 6

RA

6

5

1

RA 26

1

RG

b

i

RC b

i

RC b

1

RG b

Bankkamrerare ........

5

RA 24

/ l

RC

b

24

2

RC b
RA 24

2

8

RB b
RA 24

1

RC b
RA 24

l 5

RA

5

5

Bankombudsman........

1

RA 24

1

RA

24

i

RA 24

61

RA 24

i

RA 24

Intendent ..............

1

RA 22

RA 22

RA

24

i

RA 24

1

RA 24

i

RA 24

Bankkamrerare, sekrete-

2 48

f 14

RA

22

28

RA 22

16

RA 22

26

RA 22

rare, kassörer, revisorer

l 15

RA

20

15

RA 20

23

RA 20

611

RA 20

Förste kammarskrivare ..

19

RA 18

14

RA

18

19

RA 18

20

RA 18

20

RA 18

Kammarskrivare........

3 36

RA 16

17

RA

16

27

RA 16

27

RA 16

27

RA 16

139

91

120

121

113

1 6 vakanta fr. o. m. den 1/i 1943. 7 vakanta fr. o. m. den Vid 1944. — 2 9 vakanta fr. o. m.
den 1/i 1944. — 3 1 vakant. — 4 1 tjänst uppehälles av tjänsteman i RA 30. — 6 Enligt
utskottets förslag överförd på indragningsstat. — 6 Dessutom 2 tjänster ledigförklarade; 1 tjänsteman
är tilisv. placerad i Nyköping.

B. Biträdespersonal.

Tjänsteställning

Före d.x/i 1944
gällande pers -förteckning

Personal-

planen

Övergångs-plan I

Fullmäktiges

förslag

(Övergångs-

plan II)

Nuvarande

personal

An-

tal

Grad

An-

tal

Grad

An-

tal

Grad

An-

tal

Grad

An-

tal

Grad

Förste kontorsskrivare ..

4

RA 14

4

RA 14

4

RA 14

4

RA 14

Kontorsskrivare ........

12

RA 11

4

RA 11

4

RA 11

6

RA 11

8

RA 11

Kontorister ............

—

2

RA 9

12

RA 9

8

RA 9

—

Kameralbiträden........

5

RA 7

10

RA 7

9

RA 7

12

RA 7

9

RA 7

Kontorsbiträden ........

9

RA 4

18

RA 4

18

RA 4

28

RA 4

18

RA 4

2G

38

37

5S

39

1 Eventuellt 4 st.

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

43

C. Vaktpersonal.

Tjänsteställning

Före d.''/i 1944
gällande pers.-förteckning

Personal-

planen

övergångs-plan I

Fullmäktiges
förslag
(Övergångs-plan II)

Nuvarande

personal

An-

tal

Grad

An-

tal

Grad

An-

tal

Grad

An-

tal

Grad

An-

tal

Grad

Övervaktmästare........

i

RA 15

i

RA 16

i

RA 16

i

RA 16

i

RA 16

Maskinmästare..........

i

RA 15

i

RA 13

i

RA 13

i

RA 13

>i

RA 13

Bitr. övervaktm.........

i

RA 12

i

RA 12

i

RA 12

i

RA 12

i

RA 12

Maskinist ..............

i

RA 11

i

RA 10

i

RA 10

i

RA 10

2i

RA 10

Förste bankvaktm.......

i

RA 10

i

RA 10

i

RA 10

i

RA 10

5

RA 9

5

RA 9

7

RA 9

5

RA 9

i i

RA 8

i

RA 8

i

RA 8

1

RA 8

i

RA 8

i i

RA 7

—

—

—

—

Bankvaktmästare........

30

RA 7

14

RA 7

24

RA 7

26

RA 7

24

RA 7

Eldare..................

1

RA 7

1

RA 7

1

RA 7

2

RA 7

1

RA 7

37

26

36

41

36

1 Uppehåll av tjänsteman i KA 15. — 2 Uppehälles av tjänsteman i RA 11.

II. Kontoren i Göteborg och Malmö.

Före d. */i 1944
gällande pers-förteckning

Personal-

Övergångs-

Fullmäktiges

förslag

Nuvarande

Tjänsteställning

planen

plan I

(Övergångs-plan II)

personal

An-

tal

Grad

An-

tal

Grad

An-

tal

Grad

An-

tal

Grad

An-

tal

Grad

Direktörer..............

2

RG 4

2

RG 4

2

RC 4
RA 26

2

RG 4
RA 26

2

RC 4
RA 26

Bankkamrerare..........

/ 2
\ 2

RA 26
RA 24

2

RA 26
RA 22

2

2

2

2

2

RA 22

2

RA 22

42

RA 22

Bankrevisorer, Göteborg

5

RA 22

1

RA 22
RA 20

3

RA 22

{i

RA 22
RA 20

4

RA 22

> , Malmö ..

5

RA 22

1

RA 22
RA 20

3

RA 22

u

RA 22
RA 20

2

RA 22

Bankkassörer, Göteborg..

3

RA 22

1

RA 20
RA 18

1

1

RA 20
RA 18

2

RA 20

{J

RA 22
RA 18

> , Malmö ..

2

RA 22

i

1

RA 20
RA 18

1

1

RA 20
RA 18

2

RA 20

2

RA 20

Förste kammarskrivare,

Göteborg ............

5

RA 18

i

RA 18

4

RA 18

3

RA 18

3

RA 18

Förste kammarskrivare,

Malmö................

4

RA 18
RA 16

1

RA 18
RA 16

P.

RA 18
RA 16

3

RA 18
RA 16

3

RA 18
RA 16

Kammarskrivare, Gbg ..

>7

4

4

2

2

> , Malmö

5

RA 16

3

RA 16

4

RA 16

2

RA 16

4

RA 16

Kontorister ............

2

RA 9

2

RA 9

Kameralbiträden........

24

RA 7

2

RA 7
RA 4

Kontorsbiträden ........

2

2

R\ 4

4

RA 4
RA 7
RA 5

n

RA 4
RA 7
RA 5

Bankvaktmästare........

6

RA 7

41

RA 7
RA 5

6

RA 7

85

1

Gårdskarlar ............

2

RA 5

1

1

RA 5

61

54

34

42

36

35

1 1 vakant och 1 tjänstledig. — 2 Vakanta. — 3 3 i Göteborg, 2 i Malmö. — 1 I Malmö
personlig löneställning i RA 24. — 6 I Göteborg. — 6 3 i Goleborg, 2 i Malmö.

44 Bankoutskottets utlåtande nr 76.

lil. Övriga kontor (de 23 mindre).

Tjänsteställning

Före d.Vi 1944
gällande pers.-förteckning

Personal-

planen

Övergångs-plan I

Fullmäktiges
förslag
(Övergångs-plan II)

Nuvarande

personal

1 •

< +*

Grad

An-

tal

Grad

An-

tal

Grad

An-

tal

Grad

An-

tal

Grad

Direktörer..............

23

RC 1

23

RG 1

23

RC 1

23

RC 1

23

RC 1

f 14

RA 24

7

RA 24

7

RA 24

7

RA 24

7

RA 24

Bankkamrerare ........

\ 9

RA 22

16

RA 22

16

RA 22

16

RA 22,

216

RA 22

/ 8

RA 20

''8

RA 20

7

RA 20

9

RA 20

Bankkassörer ..........

23

RA 20

\15

RA 18

15

RA 18

16

RA 18

14

RA 18

Förste kammarskrivare ..

23

RA 18

11

RA 18

7

RA 18

7

RA 17

Kammarskrivare........

28

RA 16

19

RA 16

12

RA 16

19

RA 16

16

RA 16

Bankvaktmästare........

23

RA 6

23

RA 6

23

RA 6

23

RA 7

23

RA 6

148

lil

115

118

115

1 Enligt fullmäktiges beslut har en tjänst i RA 20 ersatts med en tjänst i RA 18 (Sundsvall),
varför antalet tjänster i RA 20 blir 7 och i RA 18 16. — 1 2 Varav 2 tjänster uppehållas

av tjänstemän i RA 24.

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

45

Bilaga 3.

Sammanställning

utvisande antalet ordinarie befattningar inom hela riksbanken,
fördelade på olika lönegrader.

Lönegrad

Före d. 1/i
1944 gäl-lande pers.-förteck-ning

Personal-

planen

Över-

gångs-

plan I

Prome-morie-förslaget
(över-gångs-plan II)

Fullmäk-tiges
förslag
(Över-gångs-plan II)

Nu-

varande

personal

RC 13

1

1

1

1

1

3

RG 12

1

1

1

1

1

1

RC 8

—

2

2

2

2

2

RC 5

2

—

—

—

—

_•

RC 4

3

4

4

4

4

4

RC 2

—

7

7

7

7

7

RC 1

28

23

23

23

23

23

RA 30

9

—

(1)

—

—

_

Bankpersonal____

RA 27

1

1

1

1

1

1

RC a

—

1

1

3

3

1

RA 26

11

8

8

7

7

7

RC b

—

3

3

3

3

2

RA 24

22

14

14

16

l17

14

RA 22

73

34

52

37

36

51

RA 20

23

27

24

38

38

22

RA 18

51

33

55

47

49

48

RA 16

76

43

47

52

50

49

Summa

301

202

243

242

1242

233

|

RA 14

_

4

4

4

4

4

RA 11

12

4

4

6

6

8

Bitr.-personal ... .<

RA 9

—

4

4

6

8

RA 7

9

12

9

12

12

9

1

RA 4

9

20

20

32

32

19

Summa

30

44

41

60

62

40

RA 16

_

1

1

1

1

1

RA 15

2

—

—

_

_

RA 13

—

1

1

1

1

1

RA 12

1

1

1

1

1

1

RA 11

1

—

_

_

Vaktpersonal____•

RA 10

—

2

2

2

2

2

RA 9

—

5

5

7

7

5

RA 8

1

1

1

1

1

1

RA 7

38

19

31

51

56

30

HA 6

23

23

23

_

23

RA 5

2

1

1

1

1

1

Summa

68

54

66

65

70

65

Totalsumma

2 395»

300

350

367

»374

8 338

1 Häri ingår en befattning (bankombudsman), som av'' utskottet föreslås till överförande å
indragningsstat.

2 Härutöver tjänstgjorde 129 icke-ordinarie tjänstemän och en reservpersonal av i medeltal
per dag 118.

8 Härutöver tjänstgöra 156 icke-ordinarie tjänstemän och en reservpersonal av i medeltal per
dag 94.

46

Bankoutskottets utlåtande nr 76-

Bilaga 4.

Tablå

utvisande den ökning (+), resp. minskning (—) i antalet ordinarie tjänster i
riksbanken, som den föreslagna övergångsplan II innebär i förhållande
till nu gällande övergångsplan I.

1. Huvudkontoret.

Bankkamrerare

Bankkamrerare, revisorer
» >
Förste kammarskrivare ..

A. Bankpersonal.

. RG a + 2

. RA 26 - 1
RG b + 2

- 2
RA 24 + 4

- 1
. RA 22 - 12
. RA 20 4- 8
. RA 18 + 1

Summa1 + 1

Utrikesexp. och vaiutagruppen.
Kontorscentralen.

Kontorscentralen och remboursexp.

Utrikesexp. och valutagruppen.

Inlåningsexp., utrikesexp., revisionskontoret och
sedelräkningsgruppen.

Depositaexp.

B. Biträdespersonal.

Kontorsskrivare................ RA 11 + 2

Kontorister.................... RA 9+6

Kameralbiträden .............. RA 7+3

Kontorsbiträden................ RA 4 + 10

Summa + 21

C. Vaktpersonal.

Förste bankvaktmästare.......... RA 9+2

Bankvaktmästare ................ RA 7 + 2

Eldare .......................... RA 7 + 1

Summa + 5

II. Kontoren i Göteborg och Malmö.

Bankrevisor, Göteborg .......... RA 22 — 2

> > RA 20 + 2

Bankrevisor, Malmö............. RA 22 — 2

> > RA 20 + 2

Bankkassör, Göteborg............RA 20 + 1

> » ............ RA 18 - 1

Bankkassörer, Malmö............ RA 20 + 1

. RA 18 - 1

lie kammarskrivare, Göteborg.... RA 18 — 1

Kammarskrivare, Göteborg...... RA 16 — 2

Kammarskrivare, Malmö ........RA 16 — 2

Kontorister .................... RA 9 — 2

Kontorsbiträden ................ RA 4 + 2

Bankvaktmästare................ RA 7 — 1

Summa — 6

III. Övriga kontor.

Bankkassörer .....

J .....

lie kammarskrivare
Kammarskrivare...
Bankvaktmästare ..

RA 20 - 1
RA 18 + 1

RA 18 - 4
RA 16 + 7

RA 7 + 23
RA 6-23

Summa + 3

Här har hänsyn ej tagits till den föreslagna indragningen av en bankombudsmansbefattning.

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

47

Innehållsförteckning.

Sid.

Inledning............................................................. j

I. Huvudkontorets organisation .................................... 2

II. Riksbankens personalorganisation ............................... 3

Fråga om ny övergångsplan........................................ 3

Löneställningen för

A. Direktionen m. m....................................... 6

B. Bankpersonalen......................................... 5

1. Huvudkontoret............................................... 6

a) Bankokommissarier (RC 2) ................................. 6

b) Kamrerare m. fl. i RA 26, RC a, RA 24 och RC b........... 6

c) Ombudsmanstjänsterna..................................... 8

d) Kamrerare, revisorer och kassörer m. fl. i lönegraderna RA 22

och RA 20............................................... 8

e) Förste kammarskrivare i lönegraden RA 18................... 12

f) Kammarskrivartjänster i lönegraden RA 16................... 13

2. Avdelningskontoren........................................... 16

a) Direktörer................................................ 16

b) Kamrerare................................................ 17

c) Kassörer och övrig bankpersonal............................. 17

3. Sammanfattning m. m........................................ 21

C. B i t r äd e s p e r s o n a 1......................... 22

1. Huvudkontoret............................................... 22

2. Avdelningskontoren.............................. 24

D. Vaktpersonal............................................. 25

a. lVakimästarpersonalen......................................... 25

1) Huvudkontoret............................................ 25

2) Kontoren i Göteborg och Malmö ............................ 27

3) Övriga kontor............................................. 28

b. Maskinpersonal m. fl......................................... 29

III. Kompensation för mistad vikariatsersättning m. m............... 31

IV. Tjänstgöringstiden vid huvudkontoret, övertidsersättning m. m... 33

Fullmäktiges hemställan......................................... 35

Utskottets yttrande............................................. 36

Bilaga 1. Förslag till ram för tjänstetillsättningar inom riksbanken (övergångsplan
II)...................................................... 40

48

Bankoutskottets utlåtande nr 76.

Sid.

Bilaga 2. Sammanställning utvisande fördelningen på riksbankens huvudkontor
och avdelningskontor av ordinarie tjänster inom olika lönegrader..... 42

Bilaga 3. Sammanställning utvisande antalet ordinarie befattningar inom hela

riksbanken, fördelade på olika lönegrader............................. 45

Bilaga 4. Tablå utvisande den ökning ( + ), resp. minskning (-) i antalet
ordinarie tjänster i riksbanken, som den föreslagna övergångsplan II innebär
i förhållande till den nu gällande övergångsplan 1.................. 46

468891. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.