Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 12 december 1946 kl. 3 em.

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande i anledning
av Kungl. Majlis proposition med förslag till
förordning om avveckling av den allmänna omsättningsskatten,
i vad den utgår efter en skattesats av
fem procent, m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 29 november 1946 dagtecknad proposition, nr 386, har Kungl.
Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

1) antaga vid propositionen fogat förslag till förordning örn avveckling av
den allmänna omsättningsskatten, i vad den utgår efter en skattesats av
fem procent; samt

2) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga erforderliga åtgärder för att i enlighet
med vad i propositionen anförts borttaga vissa nu utgående subventioner
med avseende å livsmedelspriserna.

Det vid propositionen fogade förfatlningsförslaget hade följande lydelse:

Förslag

till

förordning om avveckling av den allmänna omsättningsskatten,
i vad den utgår efter en skattesats av fem procent.

Härigenom förordnas — med ändring av vad i förordningen den 13 december
1940 (nr 1000) om allmän omsättningsskatt är i motsvarande hänseenden
stadgat — som följer.

1 §•

Allmän omsättningsskatt skall icke uttagas vid försäljning, arbetsprestation
eller uthyrning, varom avtal slules efter den 31 december 1946, eller
vid uttag av vara från rörelse eller vid import, som sker efter nämnda dag.

Beträffande vara, för vilken allmän omsättningsskatt enligt vad därom
särskilt är stadgat utgår efter högre skattesats än fem procent av den skattepliktiga
omsättningen (skärpt omsättningsskatt), så ock vid försäljning och

Bihang till riksdagens protokoll IDAG. 7 sami. 2 aud. Nr 2.

1

2 Sammansatt bevillninps- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2.

import av personautomobiler samt tyngre motorcyklar och sidvagnar till
motorcyklar skall dock även efter utgången av år 1946 allmän omsättningsskatt
uttagas enligt hittills gällande bestämmelser och med iakttagande därjämte
av vad nedan i 5, 10, 11 och 13 §§ stadgas.

2 §.

1 mom. Vid avtal örn försäljning, arbetsprestation eller uthyrning, som
slutits före utgången av år 1946 och där vederlaget enligt hittills gällande
bestämmelser utgör skattepliktig omsättning för vilken skatt utgår med fem
procent, skall, där avtalet av den skattskyldige fullgjorts före ovannämnda
tidpunkt, allmän omsättningsskatt utgå även örn vederlaget icke kommer
den skattskyldige till godo förrän efter samma tidpunkt.

2 mom. Allmän omsättningsskatt skall jämväl utgå då fråga är om sådant
i 1 mom. omförmält avtal, som fullgöres efter utgången av år 1946,
därest den skattskyldige icke visar att skatt ej inräknats i det avtalade vederlaget
eller att detta efter avtalets ingående nedsatts med ett mot skatten svarande
belopp.

3 §.

Skattskyldig äger rätt att i den skattepliktiga omsättningen för tiden
till utgången av år 1946 inräkna jämväl sådant vederlag, varför skattskyldighet
föreligger enligt 2 § men som vid årets utgång ännu icke kommit
den skattskyldige till godo. Sådant vederlag skall redovisas särskilt.

Vid beräkning av den skattepliktiga omsättningen må avdrag ske med
belopp motsvarande den del av vederlaget, som enligt företedd utredning
måste antagas icke komma den skattskyldige till godo.

4 §•

Har rörelseidkare för omsättning eller bearbetning eller för förbrukning
såsom material inom rörelsen inköpt skattepliktiga varor under sådana förhållanden,
att vederlaget vid inköpet av varorna skall ingå i den efter en
skattesats av fem procent skattepliktiga omsättningen för mottagaren av
vederlaget, må rörelseidkaren vid beräkning av sin skattepliktiga omsättning
för tiden till utgången av år 1946 göra avdrag för vederlaget ändå att
detta vid sistnämnda tidpunkt ännu icke utgivits.

5 §.

Skattskyldig, vars räkenskapsår icke sammanfaller med kalenderår, åligger
att i fall, som avses i 9 § första stycket andra punkten förordningen
om allmän omsättningsskatt, avgiva tilläggsuppgift för tiden från nästföregående
räkenskapsårs utgång till och med den 31 december 1946. Sådan
tilläggsuppgift skall avlämnas senast den 28 februari 1947.

Vad i första stycket stadgas skall äga motsvarande tillämpning i fråga
örn skattskyldig, som avses i 9 § andra stycket nyssnämnda förordning.

Sammansatt hevilla!ags- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2. 3

6 §•

Det åligger skattskyldig att senast den 28 februari 1947 avlämna särskild
uppgift angående sin efter en skaltesats av fem procent skattepliktiga omsättning,
i vad avser vederlag varför skattskyldighet föreligger enligt 2 §
men som icke kommit honom till godo före utgången av år 1946. Vad nu
sagts skall dock icke gälla i fråga om skattskyldig, som verkställt redovisning
på sätt i 3 § omförmäles.

Uppgiften skall avfattas å blankett enligt formulär, som fastställes av
Kungl. Majit.

7 §■

1 mom. För tiden den 1 januari—den 30 juni 1947 skall i 9 § förordningen
om allmän omsättningsskatt omförmäld huvuduppgift, såvitt angår
den efter en skattesats av fem procent skattepliktiga omsättningen, upprättas
för kvartal samt avlämnas, för första kvartalet senast den 20 april och för
andra kvartalet senast den 20 juli 1947. Sådan uppgiftsskyldighet åvilar dock
icke skattskyldig, som verkställt redovisning på sätt i 3 § omförmäles.

2 mom. I huvuduppgiften för andra kvartalet 1947 skall i den skattepliktiga
omsättningen inräknas jämväl vederlag, varför skattskyldighet föreligger
enligt 2 § men som den 30 juni 1947 icke kommit den skattskyldige till
godo. Sådant vederlag skall redovisas särskilt.

Vad i 3 § andra stycket stadgas skall äga motsvarande tillämpning beträffande
redovisning varom i detta mom. är fråga.

8 §•

Skattskyldig må åtnjuta anstånd på sätt i följande stycke sägs med inbetalning
av allmän omsättningsskatt för sådan skattepliktig omsättning, för
vilken särskild redovisning lämnas jämlikt 7 § 2 inom., dock att anstånd icke
må åtnjutas där den oguldna skatten understiger 100 kronor. Såsom förutsättning
för tillgodonjutande av dylikt anstånd skall gälla, att den skattskyldige
samtidigt med avlämnande av huvuduppgift för andra kvartalet
1947 gör anmälan att han önskar tillgodonjuta anstånd med skattebetalningen.

Skatt, som omfattas av anståndet, skall erläggas med en femtedel senast
den 20 i envar av månaderna oktober och december 1947 samt februari,
april och juni 1948; dock att länsstyrelsen, örn synnerliga skäl därtill äro,
må medgiva utsträckning av anståndstiden med högst ett år.

9 §•

Därest skattskyldig senast den 20 juli 1947 inbetalar allmän omsättningsskatt
för den skattepliktiga omsättning, för vilken särskild redovisning lämnats
jämlikt 7 § 2 morn., må den skattskyldige åtnjuta avdrag med fyra procent
av den skatt, som belöper på ifrågavarande omsättning.

4 Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2.

10 §.

Taxering till allmän omsättningsskatt år 1947 skall, såvitt angår skattepliktig
omsättning för vilken skatt utgår efter en skattesats av fem procent,
avse tiden från utgången av det räkenskapsår, för vilket taxering verkställts
år 1946, till och med den 30 juni 1947.

11 §•

Taxering till allmän omsättningsskatt år 1947 skall, såvitt angår skattepliktig
omsättning för vilken skärpt omsättningsskatt utgår, avse tiden från
utgången av det räkenskapsår, för vilket taxering verkställts år 1946, till
och med den 31 december samma år.

12 §.

Skattskyldig äger hos länsstyrelsen erhålla restitution av erlagd skatt i den
mån skatten belöper på vederlag, som jämlikt 3 § eller 7 § 2 mom. vid taxeringen
inräknats i den skattepliktiga omsättningen men som enligt sedermera
företedd utredning varken influtit eller kan antagas komma att inflyta.

Ansökan varom här är fråga skall ingivas till länsstyrelsen senast den
30 juni 1949.

13 §.

Vad i 31—34 §§ förordningen om allmän omsättningsskatt är stadgat beträffande
uppgift enligt 9 § nämnda förordning skall äga motsvarande tilllämpning
i fråga om uppgift, som lämnas enligt denna förordning.

14 §.

Kungl. Majit äger utfärda för tillämpning av denna förordning erforderliga
föreskrifter.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

I anledning av propositionen ha inom riksdagen väckts följande motioner,
nämligen:

a) motionen II: 595 av herr Persson i Vinberg m. fl., vari hemställts, »att
Kungl. Maj:ts proposition nr 386 i så måtto bifalles, att femprocentig omsättningsskatt
ej skall uttagas vid försäljning av kött, fläsk, charkuterivaror
samt fisk efter den 31 december 1946, samt

att vederbörande utskott måtte utarbeta de föreskrifter, som äro erforderliga
för detta besluts genomförande»;

b) motionen II: 596 av herr Persson i Vinberg m. fl., vari hemställts, »att
riksdagen måtte besluta, att sockersubventionen, allmänna mjölkpristilläg -

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2. 5

get å konsumtions- och produktmjölk, lantsmörsbidraget samt å vissa orter
utgående kompensation för utebliven prishöjning å konsumtionsmjölk tills
vidare skola utgå»;

c) motionen II: 597 av herr Svensson i Ljungskile, vari hemställts, »att
riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts proposition nr 380 i vad det gäller borttagandet
av det is. k. lantsmörsbidraget»;

d) motionen II: 598 av herr Malmborg i Skövde m. fl., vari hemställts,
»att riksdagen måtte vidtaga sådan ändring i den av Kungl. Maj:! framlagda
propositionen ang. avveckling av den allmänna omsättningsskatten,
att denna skatt jämväl upphäves beträffande personautomobiler samt tyngre
motorcyklar och sidvagnar till motorcyklar. Skulle riksdagen icke finna
en sådan åtgärd lämplig, föreslås i andra hand, att skatten på personbilar
endast uttages på den del av försäljningspriset, som överstiger 10 000 kronor»;
samt

e) motionen II: 599 av herrar Birke och Nilsson i Göingegården, vari hemställts,
»att, därest riksdagen godkänner omsättningsskattens avveckling per
den 1 januari 1947, riksdagen samtidigt matte besluta, att denna skatt skall
avvecklas även å personbilar och tyngre motorcyklar».

Förevarande proposition har vad beträffar det vid propositionen fogade
förslaget till förordning örn avveckling av den allmänna omsättningsskatten,
i vad den utgår efter en skattesats av fem procent, hänvisats till bevillningsutskottet
och i övrigt till jordbruksutskottet. Motionerna II: 595, II: 598
och 11:599 ha hänvisas till bevillningsutskottet, medan motionerna 11:596
och II: 597 hänvisats till jordbruksutskottet. Enligt överenskommelse mellan
bevillningsutskottet och jordbruksutskottet lia propositionen och motionerna
hänskjutits till behandling av sammansatt bevillnings- och jordbruksutskott.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för Kungl. Maj:ts förslag, ävensom
i fråga om motiveringen för de i motionerna framställda yrkandena får
utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande, hänvisa
till propositionen samt motionerna.

Den allmänna omsättningsskatten infördes genom förordningen den 13
december 1940 (nr 1000) om allmän omsättningsskatt, vilken förordning
trädde i kraft den 1 januari 1941. Enligt vad i förordningen stadgas skall allmän
omsättningsskatt utgå i huvudsak vid yrkesmässig försäljning av varor
från butik eller annat därmed likartat försäljningsställe samt vid yrkesmässig
försäljning av varor i restaurang-, pensionat-, kafé- och konditorirörelse.
Skattskyldighet föreligger jämväl vid uttag av varor från rörelse, vid import
av utomlands inköpta varor samt i fråga om vissa slag av tjänsteprestationer.
Vissa betydelsefulla varor äro undantagna från beskattningen, bland annat
vete, råg, korn och havre, ved och vissa andra bränslen, för förtäring avsedda
rusdrycker, tobaksvaror ävensom mjölk, grädde, smör och margarin, potatis
samt de slag av mjöl, gryn och bröd, som Kungl. Majit bestämmer. Omsättningsskatten
utgår med fem procent av den skattepliktiga omsättningen.

6

Sammansatt bevillninqs- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2.

Den allmänna omsättningsskatten, som sålunda drabbar även konsumtionen
av åtskilliga oumbärliga förnödenheter, har bl. a. av sociala skäl kompletterats
med en strängare beskattning av mera umbäidiga eller lyxbetonade varor.
Denna skärpta beskattning har anordnats dels såsom en skärpt omsättningsskatt
beträffande vissa varor, som företrädesvis försäljas i specialaffärer,
och dels beträffande vissa andra varor såsom en hos tillverkaren utgående
varuskatt.

Sålunda stadgas i förordningen den 25 maj 1941 (nr 252) angående skattesatsen
för den allmänna omsättningsskatten beträffande vissa varor, att omsättningsskatt
skall utgå med tjugu procent av den skattepliktiga omsättningen
såvitt angår varor upptagna i en vid förordningen fogad varuförteckning.
I denna förteckning upptagas bland annat mattor, vissa slag av skodon,
guld- och silverarbeten, pärlor, radiogrammofoner, kikare, vissa fotografikameror,
fickur och urboetter, grammofoner och grammofonskivor ävensom
väskor och koffertar av läder eller skinn.

Skärpt omsättningsskatt har tidigare utgått även för beredda, lösa pälsverk
och arbeten av pälsverk samt persedlar med pälsverk till övertyg eller foder.
Denna form av skärpt beskattning å pälsvaror frångicks emellertid av kontrolltekniska
skäl och ersattes med en särskild pälsvaruskatt. Detta skedde
genom förordningen den 30 juni 1943 (nr 477) örn skatt å vissa pälsvaror,
genom vilken förordning en särskild styckeskatt infördes på inom riket yrkesmässigt
beredda lösa pälsskinn, kompletterad med en värdeskatt å femton
procent för vissa till riket införda pälsvaror m. m. Storleken av beredningsskatten
— som varierar mellan 10 öre och 300 kronor per skinn — framgår
av en vid förordningen fogad förteckning.

Den i det föregående omförmälda varuskatten å vissa varor regleras genom
förordningen den 25 maj 1941 (nr 251) om varuskatt. Enligt denna förordning
utgöres varuskatt för bland annat choklad och konfityrer samt putsmedel,
tandpasta, puder, smink och parfymer. Varuskatten uttages med viss procent
—- lägst 20 och högst 75 — av varans beskattningsvärde.

I proposition den 5 april 1946 (nr 222) med anhållan om riksdagens yttrande
angående avvecklingen av den allmänna omsättningsskatten förordades,
att denna skatt avvecklades från och med den 1 januari 1948. I enlighet härmed
borde förslag om upphävande av förordningen om allmän omsättningsskatt
föreläggas 1947 års riksdag, sedan de med upphävandet sammanhängande
detaljfrågorna underkastats ytterligare beredning. Vid denna fortsatta
beredning borde bland annat beaktas spörsmålen om man borde bibehålla
en särskild beskattning av varor, som nu vore underkastade skärpt omsättningsskatt,
och vilka former en dylik beskattning i sådant fall skulle erhålla.

I sitt utlåtande (nr 2) över propositionen anförde första särskilda utskottet
vid 1946 års riksdag (vårsessionen), att — med hänsyn till önskvärdheten
att omsättningsskatten slopades snarast möjligt — utskottet ville, trots de
betänkligheter ur statsfinansiell synpunkt som vore förbundna därmed, förorda
att tidpunkten för omsättningsskattens avveckling fastställdes till den

Sammansatt bevillnincjs- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2.

7

1 juli 1947. Utskottet ville därjämte framhålla att, därest förhållandena skulle
utveckla sig på sådant sätt att det kunde befinnas angeläget att omsättningsskatten
slopades redan före den 1 juli 1947, frågan därom borde upptagas
till omprövning. Utskottet hemställde, att riksdagen måtte till Kungl. Maj:t
hemställa om förslag angående den allmänna omsättningsskattens avveckling
från och med den 1 juli 1947, vilket förslag jämväl borde avhandla frågan
huruvida särskild beskattning av varor, som nu vore underkastade skärpt
omsättningsskatt, skulle bibehållas. Denna hemställan bifölls av riksdagen
(skrivelse nr 431).

Vid anmälan i statsrådet den 20 september 1946 av frågan om avvecklingen
av den allmänna omsättningsskatten anförde t. f. chefen för finansdepartementet,
statsrådet Ericsson, bland annat att en utredning borde verkställas
rörande sådana frågor av teknisk natur, som sammanhängde med
avvecklingen av den allmänna omsättningsskatten. Utredningsarbetet borde i
denna del planläggas med utgångspunkt från att det kunde visa sig lämpligt
att avveckla nämnda skatt redan från och med den 1 januari 1947. I
samband med nämnda utredning borde även undersökas i vilken omfattning
det kunde anses motiverat att, sedan den allmänna omsättningsskatten avvecklats,
bibehålla den såsom ett komplement till nämnda skatt införda
strängare beskattningen av vissa konsumtionsvaror av mera umbärlig eller
lyxbetonad art. Denna utredning borde sålunda avse såväl de varugrupper,
vilka nu vore underkastade skärpt omsättningsskatt, som de varugrupper vilka
vore föremål för varuskatt respektive pälsvaruskatt. Den avgörande synpunkten
borde härvid vara, att beskattningen borde bibehållas huvudsakligen
endast beträffande varor, vilka vore av mera väsentlig betydelse i fiskaliskt
hänseende och vilkas karaktär av umbärliga varor vore mera allmänt erkänd.
Därest under utredningens gång skulle befinnas att jämväl andra varor
än de, som för närvarande vore föremål för skärpt omsättningsskatt eller
varuskatt, borde indragas under beskattningen, borde förslag utarbetas jämväl
härom. Utredningen, som lämpligen borde uppdragas åt särskilda sakkunniga
inom finansdepartementet, borde såvitt anginge frågan örn avveckling
av den allmänna omsättningsskatten bedrivas så skyndsamt att förslag i ämnet
eventuellt kunde framläggas redan vid höstriksdagen innevarande år. I
övrigt borde utredningsarbetet bedrivas så att de förslag, vartill utredningen
kunde föranleda, kunde framläggas för 1947 års riksdag. I enlighet härmed
hemställdes bland annat, att Kungl. Maj:t måtte bemyndiga chefen för finansdepartementet
att tillkalla högst fem sakkunniga med uppdrag att inom
departementet verkställa utredning av frågan om avvecklingen av den allmänna
omsättningsskatten m. m.

Sedan Kungl. Majit samma dag lämnat chefen för finansdepartementet
det begärda bemyndigandet, tillkallade departementschefen ledamoten av
riksdagens första kammare, lektorn II. L. E. Sjödahl, direktören O. R. Sundén,
ledamoten av riksdagens andra kammare, folkskolläraren N. W. Sundström,
t. f. byråchefen i kontrollstyrelsen E. Elson Thulin samt centralkon -

8

Sammansatt b ev ill ni rius- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2.

sulenten A. O. Åkesson att inom departementet verkställa utredning av frågan
om avvecklingen av den allmänna omsättningsskatten, m. m. Samtidigt
uppdrogs åt Sjödahl att såsom ordförande leda de sakkunnigas arbete.

De sakkunniga, som antagit benämningen varubeskattningskommittén, ha
med skrivelse den 9 november 1946 såsom ett första led i utredningsarbetet
överlämnat betänkande med förslag till avveckling av den allmänna femprocentiga
omsättningsskatten.

I sitt betänkande har kommittén framhållit, att med hänsyn lill vad i direktiven
anförts kommittén funnit sig böra framlägga alternativa förslag
till avveckling av den allmänna omsättningsskatten. Det ena alternativet —
alternativ I — innebure avskaffande av den femprocentiga omsättningsskatten
från och med den 1 januari 1947 och ett bibehållande tillsvidare av
den tjugoprocentiga skatten. Sistnämnda skatt komme att inom kommittén
bliva föremål för fortsatt behandling i enlighet med vad i direktiven angivits.
Enligt det andra alternativet — alternativ II — skulle omsättningsskatten
i dess helhet upphävas från och med den 1 juli 1947.

Vid betänkandet funnos fogade två i enlighet med dessa alternativ upprättade
författningsförslag.

över betänkandet ha efter remiss yttranden avgivits av ett flertal myndigheter
och sammanslutningar. Beträffande innehållet i dessa yttranden hänvisas
till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet (s. 10—17, s. 29
—33 och s. 36—41).

I detta sammanhang torde vidare få nämnas, att statens priskontrollnämnd
i en den 5 november 1946 till finansdepartementet ingiven skrivelse upptagit
till övervägande frågan örn avvecklingen av den allmänna omsättningsskatten.
Vid skrivelsen fanns fogad bl. a. en av professorn E. Lundberg och sektionschefen
i priskontrollnämnden O. Karleby den 4 november 1946 avgiven
promemoria rörande verkningarna av omsättningsskattens avveckling, vilken
promemoria såsom Bihang I fogats vid förevarande proposition. Vidare
hade vid priskontrollnämndens skrivelse fogats dels en inom nämndens sekretariat
upprättad promemoria angående principerna i samband med omsättningsskattens
borttagande och dels en av sektionen för prisövervakning avgiven
promemoria rörande kontrollen av att omsättningsskattens borttagande
medför motsvarande prissänkningar.

Efter det Kungl. Majit i skrivelse till statens livsmedelskommission den 8
november 1946 uppdragit åt kommissionen att, i samråd med statens sockernämnd
och statens priskontrollnämnd, verkställa utredning rörande i vilken
utsträckning kostnaderna för jordbruksregleringarna i samband med en avveckling
av den allmänna omsättningsskatten från och med den 1 januari
1947 lämpligen borde slå igenom i konsumentpriserna och i vad mån dessa
priser skulle påverkas härav, har priskontrollnämnden avgivit yttrande i berörda
ärende den 23 november 1946. Livsmedelskommissionen har därefter

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2.

9

samma dag avlåtit en skrivelse i ämnet, vilken skrivelse såsom Bihang II
fogats vid propositionen.

Därefter har frågan om avvecklingen av den allmänna omsättningsskatten
och den lämpliga tidpunkten härför varit föremål för ytterligare överväganden
inom departementet.

Rörande motiveringen i övrigt för de i propositionen framlagda förslagen
tillåter sig utskottet hänvisa till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet.
Redogörelsen härutinnan återfinnes å nedan angivna sidor i propositionen,
nämligen:

Frågan örn tidpunkten för avvecklingen av den allmänna omsättningsskatten,
s. 10—22.

Vissa frågor rörande avvecklingen av den femprocentiga allmänna omsättningsskatten,
s. 22—36.

Specialmotivering, s. 36—41.

Av motiveringen för de i ämnet väckta motionerna må här återgivas följande.

I motionen 11:595 har yrkats, att den femprocentiga omsättningsskatten
endast måtte avvecklas beträffande försäljning av kött, fläsk, charkuterivaror
och fisk. Till stöd härför har framhållits bland annat, att rent principiellt
intet torde vara att erinra mot en avveckling av den femprocentiga omsättningsskatten.
Delade meningar hade däremot tidigare gjort sig gällande
om den lämpliga tidpunkten härför. De skäl, som i detta sammanhang kunde
andragas, vore dels indexpolitiska, dels av penningpolitisk natur.

Vad först anginge avvecklingens betydelse för indextalets utveckling syntes
denna i hög grad ha överskattats. Endast inom branscher, där priskontroll
och ransonering — såsom i fråga om kött, fläsk och charkuterivaror —
vore rådande, kunde ett praktiskt taget hundraprocentigt prisgenomslag förväntas.
Inom vissa branscher skedde prissättningen genom mycket vittomfattande
riksprislistor, som icke kunde omräknas och distribueras före den 1
januari 1947. Förhoppningarna om indexets sänkning med fyra enheter torde
därför icke komma att infrias. Genom de ifrågasatta indragningarna av vissa
prissubventioner komme priserna på socker, smör och mjölk att stiga ganska
väsentligt. Man kunde förvänta att priserna på ost och margarin skulle följa
efter i uppåtgående riktning. Dessa prisstegringar kunde beräknas höja index
med cirka två enheter. Omsättningsskattens avveckling som dammbyggnad
mot indextalets stegring måste därför te sig som en mycket bräcklig anordning.
Avvecklingens betydelse för de nu pågående avtalsförhandlingarna
borde heller icke överbetonas. Det finge anses uteslutet, att arbetarsidan skulle
vara beredd alt pruta av på sina krav i någon nämnvärd omfattning i förhoppning
att få kompensation i form av sänkta levnadskostnader genom
omsättningsskattens avveckling.

Ett vida säkrare och mera överskådligt resultat skulle vinnas, om man
avskreve omsättningsskatten på kött, fläsk, charkuterivaror samt fisk. Med

10 Sammansatt bevillninqs- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2.

visshet kunde antagas, att en sådan anordning skulle sänka index nied styvt
en enhet. I så fall förelåge givetvis intet skäl att avveckla de generella subventionerna,
varigenom index hindrades att stiga med cirka två enheter. Ett
beslut efter denna senare linje gåve ett ur levnadskostnadssynpunkt gynnsammare
och säkrare resultat.

I fråga om problemets penningpolitiska sida förefölle det egendomligt, att
man å ena sidan betraktade det som en allvarlig fara att viss ökad köpkraft
spredes i form av löneförbättringar för kollektivanställda, medan å andra
sidan 360 miljoner, utgörande ny köpkraft, via omsättningsskattens avskrivning
kunde pumpas in i handelsomsättningen utan alt det ansåges ha några
mera allvarliga följder. Om en del av omsättningsskattens totalbelopp fortfarande
finge inflyta i statskassan och där bilda ett om ock blygsamt budgetöverskott,
torde detta ha penningpolitiskt fördelaktiga följder.

Enligt motionärernas uppfattning torde det icke vara erforderligt, att riksdagen
nu gjorde något uttalande om när tiden för den definitiva avskrivningen
av omsättningsskatten kunde anses vara inne. Riksdagen hade redan
fastställt denna tidpunkt till den 1 juli 1947.

I motionen II: 596 har med hänvisning till vad som anförts i motionen
II: 595 hemställts, att riksdagen måtte besluta, att sockersubventionen, allmänna
mjölkpristillägget å konsumtions- och produktmjölk, lantsmörsbidraget
samt å vissa orter utgående kompensation för utebliven prishöjning å
konsumtionsmjölk skulle utgå även efter den 31 december 1946.

I motionen II: 597 har anförts i huvudsak följande. Bland de anslag som
enligt propositionen skulle tagas bort återfunnes även bidraget till lantsmörsproducenter,
trots att statens livsmedelskommission i övrigt ansett att
de socialt betonade bidragen borde behandlas i ett senare sammanhang.
Detta bidrag intoge en sådan mellanställning att dess fortvara eller borttagande
icke framstode såsom en självklar följd av förslaget i övrigt. Lantsmörsproducenterna
hade hela tiden varit i betydande grad underkompenserade
i förhållande till de mjölkproducenter, som kunde lämna mjölk till
mejeri. Detta hade berott på att ett högre lantsmörsbidrag ansetts medföra
fara för missbruk genom att det subventionerade billigare smöret inköptes
av producenterna och såldes på nytt med åtnjutande av lantsmörsbidrag.
Faran härför hade dock varit mycket ringa i en situation då smöret vore
ransonerat. Nu förelåge möjlighet att rent sakligt ompröva lantsmörsproducenternas
ställning. Därvid borde beaktas att även örn dessa finge dels utnyttja
det högre smörpriset och dels behålla bidraget, så komma deras m jölk -pris ändå att ligga minst 2 öre i södra och mellersta Sverige samt minst
4 öre i nordligaste Sverige under mejerileverantörernas mjölkpris. Det funnes
enligt motionärens mening ingen anledning att nu avveckla lantsmörsbidraget
detta så mycket mera som de sociala bidragen till det mindre jordbruket
komme att omprövas redan vid nästa års riksdag.

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2.

11

I motionen II: 598 har framhållits, att enligt propositionen allmän omsättningsskatt
skulle utgå efter den 1 januari 1947 icke endast såvitt anginge
varor, för vilka skärpt omsättningsskatt skulle uttagas, utan även vid
försäljning eller import av personautomobiler samt tyngre motorcyklar och
sidvagnar till motorcyklar. Detta hade motiverats med att varubeskattningskommittén
under hand anmält sig lia för avsikt att undersöka möjligheten
och lämpligheten av att beträffande dessa fordon omföra omsättningsskatten
till varuskatt. I direktiven för varubeskattningskommittén hade anförts bland
annat, att beskattningen borde bibehållas huvudsakligen endast beträffande
varor, vilka vöre av väsentlig betydelse i fiskaliskt hänseende och vilkas
karaktär av umbärliga varor vore mera allmänt erkänd. Det kunde dock
enligt motionärernas mening näppeligen anses riktigt att betrakta personbilar
och motorcyklar såsom varor, vilkas umbärliga karaktär vore mera
allmänt erkänd. Det vida övervägande antalet av dessa fordon användes i
nyttotrafik av största betydelse för arbetslivet. För en råd yrkesgrupper
hade personbilen och motorcykeln alltmer kommit att framstå som ett oundgängligt
hjälpmedel icke blott för personbefordran utan även för andra träns
portändamål. Det kunde därför icke anses motiverat att omföra den nuvarande
omsättningsskatten till en allmän varuskatt på personbilar och motorcyklar,
varför det icke heller borde föreligga något hinder mot att avveckla
omsättningsskatten för dessa fordon redan den 1 januari 1947.

Det kunde emellertid icke bestridas, att ett, låt vara rätt begränsat, antal
personbilar kunde anses vara i viss mån lyxbetonade. Om detta förhållande
tillmättes sådan betydelse, att omsättningsskatten därför, i avvaktan
på den vidare utredningen, ansåges böra utgå även efter den 1 januari 1947,
syntes det rimligt att skatten endast uttoges på en del av försäljningspriset.
Det vore givetvis vanskligt att fastställa, var gränsen för det skattefria beloppet
borde dragas utan att biltrafikens legitima intressen träddes för nära.
Om skatten emellertid endast utginge på den del av priset, som överstege
10 000 kronor, begränsade man i varje fall därmed de olägenheter, som eljest
skulle uppstå örn Kungl. Maj:ts förslag oförändrat antoges av riksdagen.

I motionen II: 599 har erinrats örn de betänkligheter mot omsättningsskattens
borttagande, som framförts från nationalekonomiskt håll. Därest
omsättningsskatten nu likväl skulle avvecklas per den 1 januari 1947, måste
enligt motionärerna med bestämdhet hävdas, att detta skulle ske beträffande
alla varor, som nu vore föremål för omsättningsskatt. Det i propositionen
framlagda förslaget att bibehålla omsättningsskatten för personbilar och
tyngre motorcyklar måste framstå såsom utslag av en uppfattning, att dessa
fordon borde betraktas såsom något slags lyxvaror, vilka vore umbärliga
och vilkas innehav på något sätt vore diskriminerande för ägaren. Motorismen
vore värd allt stöd från statsmakternas sida, åtminstone i så måtto att
densamma icke underkastades en ytterligare särbeskattning av nu ifrågavarande
art. Ett dylikt fordon vore ingen lyxvara annat än möjligen i få och

12

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2.

i det stora hela fullkomligt betydelselösa undantag utan i stället ett produktionskapital,
ett led i produktionen.

I tre till utskottet inkomna skrifter ha likaledes uttalats önskemål örn slopande
av den femprocentiga omsättningsskatten även såvitt angår automobiler
och tyngre motorcyklar samt sidvagnar till motorcyklar. Härom lia yrkanden
framförts, dels beträffande droskbilar av svenska droskbilägareförbundet
och dels beträffande personbilar och motorcyklar samt sidvagnar avföljande
organisationer, nämligen Kungliga automobil klubben, motorförarnas
helnykterhetsförbund, Sveriges automobilimportörförbund, bilverkstädernas
riksförbund, Sveriges lantbruksförbund, Sveriges köpmannaförbund,
föreningen Sveriges aktiva handelsresande, motormännens riksförbund,
Sveriges automobilindustriförening, Sveriges automobilhandlareförbund, Sveriges
läkares automobilklubb, Sveriges grossistförbund, Sveriges hantverksoch
småindustriorganisation, fullmäktige för svenska handelsresandeföreningar
och Sveriges bilskolors riksförbund. I anslutning till sistnämnda yrkande
ha Sveriges automobilindustriförening, Sveriges automobilhandlareförbund.
Sveriges automobilimportörförbund och bilverkstädernas riksförbund anfört
vissa kompletterande synpunkter.

Av svenska droskbilägareförbundet har framhållits bland annat, att sammanlagda
antalet droskbilar i landet per den 15 oktober 1946 utgjort 9,999, att
dessa bilar vanligen ägdes av småföretag eller enskilda yrkesutövare, och att
man därför kunde fråga sig varför just denna yrkesgrupp utvalts till påläggande
av en extraskatt på sina arbetsredskap — automobilerna.

I den av Kungliga automobil klubben m. fl. organisationer ingivna skriften
har i huvudsak anförts följande. Av de lill varubeskattningskommittén
lämnade direktiven framginge, att en allmän omprövning av varubeskattningen
skulle äga rum. Att i avvaktan på resultatet härav föreslå bibehållande av
omsättningsskatten å en enda varugrupp kunde i viss mån leda till, att kommittén
i sitt fortsatta arbete kände sig bunden. Det som irrationellt betecknade
förhållande, vilket man ville undvika beträffande personbilar, kunde
komma att föreligga jämväl beträffande andra varuslag, som framdeles belädes
med varuskatt. För en särbehandling av personbilarna kunde en hänvisning
till de långa leveranstiderna icke anses vara en tillräcklig motivering.
Långa leveranstider kunde förekomma även i andra branscher.

Personbilen eller motorcykeln vore icke i det nulida samhället förbehållen
och överkomlig endast för de mera besuttna utan användes av de breda
folklagren såsom oumbärligt transportmedel. Dessa fordon begagnades t. ex.
i yrkesmässig trafik, inom industrier, handel, hantverk samt jord- och skogsbruk,
av statens olika organ, av läkare, veterinärer, handelsresande, hantverkare,
inspektörer, konsulenter och många andra yrkesutövare i deras dagliga
verksamhet. Vidare vunne, tack vare dessa fordon, tjänstemän och arbetare,
vilkas arbetsplats vore belägen långt från hemmet, en utökning av fritiden,
vilket ökat i betydelse med förortsbebyggelsen och egnahemsrörelsen. Under

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2. 13

de gångna krigsåren hade materialtransporter och varudistribution i stor utsträckning
överförts till personbilar. Goda erfarenheter härav hade vunnits.
Priset å personbilar hade stigit avsevärt i jämförelse med förkrigspriserna.
Slopandet av omsättningsskatten skulle lia tillgodosett berättigade krav på åtminstone
någon reduktion av bilkostnaderna. Det vore uppenbart att den
ifrågasatta varuskatten i första hand skulle drabba yrkesmän av olika kategorier
och i väsentlig grad även den stora allmänheten, för vilken nyttobilismen
arbetade.

Sveriges aulomobilindustriförening m. fl. sammanslutningar lia uttalat, att
ett bibehållande av omsättningsskatten på personbilar och tyngre motorcyklar
saknade någon egentlig betydelse ur statsfinansiell synpunkt på grund av
produktions- och importsvårigheter ävensom det förhållandet, att ytterst få
begagnade bilar försåldes av den legitima bilhandeln. Bibehållandet av omsättningsskatten
skulle stimulera till försäljning av bilar utanför den legitima
bilhandeln, varvid någon omsättningsskatt icke uttoges. Vidare skulle en varuskatt
endast drabba nya fordon. Priserna å begagnade fordon sammanhängde
intimt med priserna på de nya. Om varuskatt lades å nya fordon, skulle prisnivån
å de begagnade pressas uppåt. Härigenom kunde förmodligen handeln
med begagnade motorfordon spåra in på osunda banor. Till förhindrande
härav erbjöde en komplettering av varuskatten på nya bilar med en skatt
även å begagnade icke någon framkomlig väg.

Utskottets yttrande.

Såsom framgår av den redogörelse angående omsättningsskattefrågans tidigare
behandling, som intagits i nu föreliggande proposition den 29 november
1946, nr 386, rörande avvecklingen av den allmänna omsättningsskatten, har
frågan örn en sådan avveckling redan tidigare av Kungl. Maj:t underställts
riksdagens prövning. Utskottet vill i detta hänseende erinra om att Kungl.
Majit i proposition den 5 april 1946, nr 222, i samband med framläggande av
en mera allmän statlig finansieringsplan för de närmaste åren förordat en
avveckling av ifrågavarande skatt. Enligt vad föredragande departementschefen
då uttalade syntes avvecklingen böra ske från och med den 1 januari
1948, och förslag örn upphävande av gällande författningar rörande omsättningsskatten
borde föreläggas 1947 års riksdag sedan de med upphävandet
sammanhängande detaljfrågorna underkastats ytterligare beredning.

1 fråga örn behandlingen av sistnämnda proposition vid riksdagens vårsession
må här omnämnas, att första särskilda utskottet i sitt utlåtande (nr 2)
förklarade, alt utskottet anslöte sig till förslaget örn den allmänna omsättningsskattens
avveckling. Beträffande tidpunkten för denna avveckling ville
första särskilda utskottet — med hänsyn till önskvärdheten alt omsättningsskatten
slopades snarast möjligt — trots de betänkligheter ur statsfinansiell
synpunkt som vore förbundna härmed förorda, att tidpunkten för avveckling -

14

Sammansatt beviUninqs- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2.

en fastställdes till den 1 juli 1947. Enligt vad första särskilda utskottet vidare
uttalade hade utskottet vid sitt ståndpunktstagande tillmätt betydelsen av den
prissänkning, som ernåddes genom skattens borttagande, stor vikt. Enligt
första särskilda utskottets mening innebure sålunda i dåvarande labila prissituation
en prissänkning så stora fördelar, att det syntes motiverat att taga
de statsfinansiella konsekvenserna av ett slopande av omsättningsskatten vid
en något tidigare tidpunkt; därvid förutsattes att reduktion av de generella
subventionerna å livsmedel skulle äga rum i samband med skattens avveckling
och att sålunda —- i förhållande till de i propositionen nr 222 gjorda beräkningarna
— en viss minskning av statsutgifterna för budgetåret 1947/48
skulle kunna ske. Slutligen ville första särskilda utskottet framhålla att, därest
förhållandena skulle utveckla sig på sådant sätt att det kunde befinnas
angeläget att omsättningsskatten slopades redan före den 1 juli 1947, frågan
därom borde upptagas till omprövning. I enlighet härmed hemställde första
särskilda utskottet, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t hemställa om förslag
angående den allmänna omsättningsskattens avveckling från och med
den 1 juli 1947, vilket förslag jämväl borde avhandla frågan huruvida särskild
beskattning av varor, som vore underkastade skärpt omsättningsskatt,
skulle bibehållas.

Mot första särskilda utskottets utlåtande anfördes ett flertal reservationer. I
fråga örn innehållet i dessa reservationer torde böra framhållas, att icke i någon
reservation ifrågasattes att omsättningsskatten skulle bestå för framtiden.
Såvitt angår tidpunkten för omsättningsskattens avveckling yrkades i en av
reservationerna, att skatten skulle avskaffas vid den tidpunkt, som på grund
av föreliggande omständigheter vöre lämplig, dock senast vid utgången av
år 1947; och i en annan reservation tillstyrktes, att omsättningsskatten skulle
avvecklas redan från och med den 1 januari 1947.

Första särskilda utskottets utlåtande bifölls av riksdagen.

I nu förevarande proposition nr 386 har föredragande departementschefen
tillstyrkt, att den allmänna omsättningsskatten avvecklades från och med den
1 januari 1947. Beträffande motiveringen för sistnämnda förslag — som sålunda
i förhållande lill vad riksdagen förordade i anslutning till omsättningsskattefrågans
behandling vid vårsessionen innebär en förskjutning bakåt i
tiden med ett halvår av tidpunkten för skattens avveckling -— har departementschefen
ur olika synpunkter bedömt möjligheterna att under nu rådande
förhållanden vidtaga den skattesänkning, som ett borttagande av den allmänna
omsättningsskatten innebär. Enligt vad departementschefen uttalade
ansåg han sig icke beredd att förorda att linjen med skattesänkningar uppgåves
och frågan örn beskattningens höjd toges upp till nytt övervägande, vid
vilket på ett helt annat sätt än hittills skett hänsyn skulle tagas till beskattningens
möjligheter att absorbera delar av den alltför stora köpkraften. Vidare
har departementschefen framhållit, att skatter alltid verkade mer eller
mindre schematiskt och icke kunde avvägas med hänsyn till en mångfald individuella
förhållanden, och att — när kraven på en minskning av enskildas

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2. 15

utgifter överskrede en viss gräns — det därför hade synts bättre att välja den
väg som en upplåning anvisade och som bättre anpassade sig efter inkomsttagarnas
växlande personliga omständigheter. Då departementschefen icke
ansåg sig kunna förorda att den till snara skattesänkningar ledande linjen
övergåves, återstode endast frågan om tidpunkten för avvecklingen av omsättningsskatten;
och i detta hänseende förordade departementschefen, såsom
förut berörts, att avvecklingen genomfördes redan från och med den 1 januari
1947.

I anledning av det i propositionen nr 386 framlagda förslaget om avveckling
av omsättningsskatten vid nyss angivna tidpunkt har i motionen
II: 595 väckts förslag om skattens avveckling i annan ordning. Sålunda har
i berörda motion hemställts, att riksdagen måtte bifalla propositionen endast
i så måtto, att femprocentig omsättningsskatt ej skall uttagas vid försäljning
av kött, fläsk, charkuterivaror samt fisk efter den 31 december 1946.
Såsom motivering härför har anförts bland annat, att ett bifall till motionen
skulle giva ett ur levnadskostnadssynpunkt gynnsammare och säkrare resultat
framför ett genomförande av propositionens linje. Ett helt avskrivande
av omsättningsskatten redan den 1 januari 1947 skulle medföra, att
ett belopp om 360 miljoner kronor kunde under år 1947 såsom ny köpkraft
pumpas in i handelsomsättningen. Ur penningpolitisk synpunkt skulle det
enligt motionärernas mening vara fördelaktigt, örn man fortfarande läte en
del av omsättningsskattens totalbelopp inflyta i statskassan och där bilda
ett om ock blygsamt budgetöverskott.

Vad angår det sammansatta utskottets egen inställning till principfrågan om
avvecklingen av den allmänna omsättningsskatten vill utskottet till en början
erinra örn de uttalanden, som gjordes av första särskilda utskottet vid 1940 års
urtima riksdag i samband med omsättningsskattens införande och som vid
senare riksdagar understrukits av bevillningsutskottet vid olika tillfällen. Samtidigt
som första särskilda utskottet på grund av det dåvarande hårt ansträngda
statsfinansiella läget ansåg sig böra i princip tillstyrka, att en allmän
omsättningsskatt infördes i vårt land, anförde utskottet, att då vägande
invändningar kunde riktas mot en sådan skatt, utskottet otvivelaktigt
skulle ur såväl principiell som skatteteknisk synpunkt under normala
förhållanden icke kunnat tillråda, att denna beskattningsform införlivades i
vårt gällande skattesystem. Vad första särskilda utskottet sålunda starkt
betonade vid omsättningsskattens införande — nämligen att denna skatt
rätteligen icke hörde hemma i vårt skattesystem —- har alltjämt sin fulla
giltighet. Det har synts sammansatta utskottet angeläget alt vid detta tillfälle,
då riksdagen har att definitivt taga ställning lill frågan örn den närmare
tidpunkten för omsättningsskattens avskaffande, konstatera, att riksdagen
under hela tiden för omsättningsskattens bestånd haft den principiella
grundinställningen, att skatten måste avvecklas så snart möjligheter därtill
förelåge.

Såsom förut omnämnts hade första särskilda utskottet vid innevarande

16 Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2.

års riksdag vid prövning av frågan om tidpunkten för avvecklingen av omsättningsskatten
stannat för att tillstyrka en avveckling från och med den 1
juli 1947. Vid sitt ståndpunktstagande härvidlag torde nämnda utskott ha
tillmätt frågan om de statsfinansiella konsekvenserna av skattens slopande
en icke ringa betydelse. Därest avvecklingen ansetts kunna genomföras redan
tidigare utan risk för en underbalansering av budgeten för innevarande
budgetår, skulle sagda utskott troligen förordat en avveckling från en ännu
tidigare tidpunkt. Enligt vad föredragande departementschefen nu upplyser
i föreliggande proposition skulle en avveckling av omsättningsskatten
redan vid kommande årsskifte icke behöva leda till underskott i 1946/47 års
budget. De betänkligheter, som första särskilda utskottet vid årets riksdag
hyste mot en förskjutning bakåt i tiden av dagen för skattens upphörande
med hänsyn till konsekvenserna ur statsfinansiell synpunkt, göra sig därför
numera icke gällande med samma styrka som tidigare. I detta hänseende
föreligger alltså ett sådant ändrat läge, som motiverar att riksdagen bör
överväga att förorda en tidigare avveckling än från och med den 1 juli 1947.

I den i propositionen nr 386 redovisade utredningen från statens priskontrollnämnd
har vid diskussionen rörande det allmänna ekonomiska läget
den frågan skjutits i förgrunden, huruvida en avveckling av omsättningsskatten
redan före den 1 juli 1947 skulle kunna medverka till att levnadskostnadsindex
icke överskred det kritiska talet 248 i 1914 års serie. För egen
del ansåg priskontrollnämndens majoritet, att en utveckling som medförde
att levnadskostnadsindex passerade detta tal örn möjligt borde förhindras;
och i sådant syfte kunde ifrågakomma att avveckla omsättningsskatten redan
vid årsskiftet 1946/47. I propositionen har föredragande departementschefen
uttalat, att frågan örn förhållandet mellan å ena sidan tidpunkten för
omsättningsskattens avveckling och å andra sidan levnadskostnadsindex’ nuvarande
höjd icke kunde tillmätas avgörande betydelse vid ett ståndpunktstagande
i detta ärende. I anslutning därtill anser utskottet sig böra framhålla,
att nyssnämnda fråga numera — sedan de båda huvudorganisationerna
på arbetsmarknaden överenskommit att under alla förhållanden höja indextillägget
enligt ramavtalet från 20,7 till 25,7 procent — förlorat avsevärt
i betydelse. För övrigt är utskottet, i likhet med departementschefen, av
den uppfattningen att frågan om levnadskostnadsindex icke bör tillmätas avgörande
betydelse vid bedömande av spörsmålet om omsättningsskattens snara
avveckling eller dess fortbestånd.

Enligt utskottets mening föreligger i stället anledning att i förevarande
sammanhang ägna särskild uppmärksamhet åt en annan fråga, nämligen
den nuvarande spänningen mellan köpkraften och varutillgången och i vad
män denna spänning skulle skärpas till följd av omsättningsskattens borttagande.
I den vid propositionen fogade promemorian av två reservanter inom
priskontrollnämnden har framhållits, att då skattens borttagande skulle resultera
i en ökning av köpkraftstrycket från konsumenternas sida, en dylik åtgärd
vore direkt olämplig. Föredragande departementschefen har väl ansett
sig kunna vitsorda, alt en köpkraftsökning under nu rådande förhållanden

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2. 1 i

icke kunde undgå att utöva en pressning uppåt på prisnivån, men har tillika
konstaterat, att man kunde hysa delade meningar beträffande styrkan av
denna pressning uppåt. Jämväl i motionen II: 595 har risken för en inflatorisk
utveckling starkt understrukits.

Sedan riksdagen vid vårsessionen tog ståndpunkt till frågan om omsättningsskattens
avveckling har, såvitt utskottet kunnat finna, det ekonomiska
läget i viss mån undergått en försämring. Att en ökad skillnad — räknat från
så sent som i våras — mellan köpkraft och varutillgång med därav föranledda
inflationsrisker uppkommit är obestridligt. Hur utvecklingen i detta hänseende
kommer att gestalta sig under den närmaste framtiden kan utskottet
givetvis icke bedöma. Då emellertid enligt vad som framgår av föreliggande
proposition vissa undersökningar för närvarande pågå rörande det aktuella
ekonomiska läget, saknar utskottet anledning att nu framföra några särskilda
önskemål om en effektivisering av stabiliseringspolitiken. För utskottet framstår
det dock såsom angeläget att betona, att i nuvarande läge inflationens
bekämpande måste framstå såsom en av de allra viktigaste uppgifterna för
landets politiska ledning.

Ehuru utskottet sålunda anser frågan örn inflationsrisken och lämpliga
motåtgärder härutinnan vara av väsentlig betydelse, kan utskottet å andra
sidan icke helt biträda den uppfattningen, att borttagandet av omsättningsskatten
skulle i och för sig få betydelsefulla allmänna ekonomiska konsekvenser.
Visserligen kommer en sådan åtgärd att resultera i att ett nominellt sett
mycket betydande belopp frigöres i konsumenternas händer men därmed
torde icke vara givet att motsvarande belopp tages i anspråk för konsumtionsändamål.
Dessutom må framhållas att icke hela det belopp, som för närvarande
uttages i omsättningsskatt, torde komma att bilda ett tillskott till köpkraften.
En del av sagda belopp torde nämligen — därest vissa subventioner
med avseende å livsmedelspriserna samtidigt upphöra att utgå —■ komma att
tågås i anspråk vid inköpen av tidigare subventionerade livsmedel. Jämväl
en annan synpunkt förtjänar ett visst beaktande i detta sammanhang. Enligt
av riksdagen tidigare fattat beslut skall omsättningsskatten, såsom förut
berörts, avvecklas från och med den 1 juli 1947. Därest denna skatt i stället,
på sätt i föreliggande proposition förordas, avvecklas ett halvår tidigare betyder
detta ett frigörande för konsumtionsändamål av ett engångsbelopp om
150 å 200 miljoner kronor. Ett frigörande av ett engångsbelopp av denna
storleksordning torde, sett på längre sikt, icke kunna utöva inflationstryck
av någon nämnvärd omfattning.

För den händelse däremot frågan om avvecklingen av omsättningsskatten
skulle ställas helt på framtiden, skulle tillika andra väsentliga spörsmål träda
i förgrunden. Såväl vid avvecklingsfrågans behandling vid riksdagens vårsession
som i propositionen nr 386 har varit normgivande det skatteprogrammet,
att inom en nära framtid skulle såväl omsättningsskatten avvecklas
som de direkta skatterna för det övervägande antalet skattskyldiga sänkas.
Att sänka sistnämnda skatter men bibehålla omsättningsskatten bör enligt
utskottets mening icke ifrågakomma. Det enda alternativet vid sidan av

Milling till riksdagens protokoll löid. 7 sami. 2 aud. Nr 2. 2

18 Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2.

omsättningsskattens slopande skulle alltså bliva, att även de direkta skatterna
hölles uppe vid nuvarande nivå. Beträffande detta senare alternativ
må dock erinras om att i den politiska diskussionen under det senaste året
—• bland annat under valrörelsen — med viss skärpa understrukits från olika
håll, att tidpunkten nu är inne att minska det höga skattetryck, som föranletts
av krigsförhållandena.

Med beaktande av vad utskottet ovan framhållit och vad i övrigt anförts
i den föreliggande principfrågan om omsättningsskattens avveckling har
utskottet kommit till den uppfattningen, att —- ehuru en viss försämring i
det allmänna ekonomiska läget inträtt under den senaste tiden — det dock
icke kan anses tillräckligt motiverat att nu frångå den av statsmakterna tidigare
accepterade linjen med skattesänkningar, vilken linje innefattar bland
annat en såvitt möjligt fullständig avveckling av omsättningsskatten. Utskottet
biträder sålunda departementschefens åsikt, att omsättningsskattens avveckling
icke skall ställas på framtiden. Vid detta sitt ståndpunktstagande
har utskottet fäst väsentligt avseende vid att sociala skäl tala för en snar
avveckling av denna skatt.

Med denna inställning i principfrågan avstyrker utskottet bifall till motionen
II: 595.

Beträffande valet av den lämpligaste tidpunkten för omsättningsskattens
avveckling bär utskottet, såsom förut anförts, funnit betänkligheterna mot
en sådan avveckling tidigare än den 1 juli 1947 mindre framträdande sedan
för utskottet upplysts, att en underbalansering av budgeten för innevarande
budgetår i allt fall icke behövde ifrågakomma. Med hänsyn härtill är utskottet
gynnsamt inställt till tanken att genomföra avvecklingen redan från
och med den 1 januari 1947. Ur en annan synpunkt är utskottet emellertid
mera tveksamt i detta avseende. Då med omsättningsskattens borttagande i
främsta rummet åsyftas att vinna en sänkning av konsumentpriserna på
omsättningsskattepliktiga varor, bör uppenbarligen skattebortfallet i största
möjliga utsträckning komma konsumenterna -— och icke mellanhänderna —
till godo. Det torde föreligga vissa risker för att den kontroll härutinnan som
kommer att erfordras från priskontrollnämndens sida icke hinner byggas
ut och göras tillräckligt effektiv redan vid tiden för skattens slopande,
därest såsom awecklingsdatum fastställes den 1 januari 1947. Emellertid
skulle en avveckling av omsättningsskatten en eller ett par månader efter
årsskiftet, såsom i åtskilliga remissyttranden framhållits, vara förenat med
avsevärda olägenheter för de skattskyldiga yrkesutövarna. Utskottet anser
sig fördenskull trots denna sin tveksamhet böra förorda, att avvecklingen
sker redan från och med den 1 januari 1947.

I anslutning till det nyss anförda rörande priskontrollnämndens övervakande
verksamhet i samband med omsättningsskattens avveckling vill utskottet
— utan att ifrågasätta handelns lojalitet — uttala att utskottet förväntar
att en i görligaste mån effektiv priskontroll genomföres i syfte att
övervaka att skattebortfallet medför en motsvarande sänkning av priserna
på omsättningsskattepliktiga varor.

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2. 19

Med åberopande av det nu anförda tillstyrker utskottet sålunda bifall till
Kungl. Maj:ts förslag om avveckling av den allmänna omsättningsskatten
från och med den 1 januari 1947.

Då utskottet sålunda funnit sig böra i princip biträda det i föreliggande
proposition framlagda förslaget om avveckling av den allmänna omsättningsskatten
redan från och med den 1 januari 1947, har utskottet jämväl
att taga ställning till frågan örn det tekniska förfarandet vid avvecklingens
genomförande.

I det vid nyssnämnda proposition fogade förslaget till förordning örn avveckling
av den allmänna omsättningsskatten, i vad den utgår efter en skattesats
av fem procent, lia upptagits — förutom de grundläggande bestämmelserna
rörande omsättningsskattens upphörande vid angivna tidpunkt •—-ett flertal detaljerade föreskrifter om själva avvecklingsförfarandet. Beträffande
innehållet i nu berörda författningsförslag må följande omnämnas:
Allmän omsättningsskatt, som utgår efter en skattesats av fem procent, skall
icke, med vissa närmare angivna undantag, uttagas efter den 31 december
1946. Däremot skall den skärpta omsättningsskatten — d. v. s. den tjuguprocentiga
omsättningsskatt som vanligen benämnes lyxskatt — uttagas även efter
utgången av år 1946. I fråga om den femprocentiga omsättningsskatten
föreslås den undantagsbestämmelsen, att sådan skatt skall även efter nyssnämnda
tid utgå vid försäljning och import av personautomobiler samt tyngre
motorcyklar och sidvagnar till motorcyklar (1 §). Utestående fordringar
per den 31 december 1946 skola av vederbörande skattskyldig redovisas såsom
till allmän omsättningsskatt skattepliktig omsättning. För sådana leveranser,
som avtalats före men fullgjorts efter årsskiftet 1946/47, skall omsättningsskatt
utgå endast i den mån sådan skatt ingått i det influtna vederlaget
(2 §). Slutredovisning av omsättningsskatt, som utestår ogulden den 31
december 1946, skall avgivas i samband med redovisningarna för de två
första kalenderkvartalen 1947 och samtidigt skall jämväl inbetalning verkställas
av tidigare ogulden skatt. Vid slutredovisningen och skatteinbetalningen
för andra kvartalet 1947 har den skattskyldige rätt att antingen förskottera
skatten för fordringar, som alltjämt utestå oguldna, eller erhålla anstånd
med inbetalningen under en tolvmånadersperiod (3—8 §§). I förra fallet
äger den skattskyldige åtnjuta ett särskilt avdrag med fyra procent av
skatten å då utestående fordringar (9 §).

Nu berörda författningsförslag överensstämmer i stort sett med det av varubeskattningskommittén
framlagda, såsom alternativ I betecknade förslaget,
vilket förslag innebar ali den femprocentiga omsättningsskatten skulle avskaffas
från och med den 1 januari 1947 medan den skärpta omsättningsskatten
skulle bibehållas oförändrad tills vidare. Detta kommittéförslag, som
tillkommit efter överläggningar med branschorganisationer vilka beröras av
omsättningsskatten, har under remissbehandlingen i allmänhet lämnats utan
erinran. Det råder sålunda praktiskt taget enighet örn det sätt, på vilket avvecklingen
bör genomföras. Även utskottet finner det föreslagna avvecklings -

20 Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2.

förfarandet ändamålsenligt och ägnat att befordra en snabb slutavveckling av
omsättningsskatten. Utskottet kommer emellertid att i det följande närmare
diskutera vissa spörsmål, som sammanhänga med avvecklingsförfarandet och
som äro av beskaffenhet att kunna föranleda delade meningar.

Inom utskottet lia betänkligheter anförts mot departementsförslaget såvitt
angår bestämmelsen att femprocentig omsättningsskatt skall även efter den
31 december 1946 uttagas vid försäljning och import av personautomobiler
samt tyngre motorcyklar och sidvagnar till motorcyklar. Då någon motsvarande
bestämmelse i detta hänseende icke fanns upptagen i det författningsförslag
som var föremål för remissbehandling, har bestämmelsen i fråga icke
före utskottsbehandlingen kunnat bliva mera allsidigt belyst. Emellertid ha
numera i de i ärendet väckta motionerna II: 598 och II: 599 liksom i de direkt
till utskottet ingivna framställningarna från vissa bilorganisationer m. fl.
framförts erinringar mot förslaget att i detta sammanhang tillskapa en särskild
undantagsbestämmelse för ifrågavarande fordon. I dessa motioner och
framställningar har hemställts — under hänvisning till i första hand personbiltrafikens
nyttokaraktär -—• att den femprocentiga omsättningsskatten måtte
avskaffas redan från och med den 1 januari 1947 jämväl såvitt angår personautomobiler
och motorcyklar samt sidvagnar till motorcyklar; i ett fall har
yrkandet om skattens upphörande från och med nämnda dag begränsats till
personautomobiler som användas i yrkesmässig trafik.

Även om det är uppenbart att en lyxkonsumtion i viss omfattning förekommer
inom bilbranschen är utskottet dock tveksamt om tillräckligt starka
skäl föreligga för att undantagslöst bibehålla en särskild omsättningsbeskattning
för ifrågavarande slag av motorfordon. Man kan icke bortse ifrån att
personautomobiler och motorcyklar i betydande grad blivit en nödvändighetsvara.
För stora grupper företagare samt befattningshavare i enskild och allmän
tjänst, icke minst på landsbygden, tjäna dessa fordon ett nyttigt ändamål
och möjliggöra en ur arbetssynpunkt värdefull tidsbesparing. Då emellertid
frågan om en särskild varubeskattning för ifrågavarande fordon alltjämt
är under utredning, har utskottet icke ansett sig böra i nuvarande läge
ingå på en närmare saklig prövning av frågan. Utskottet vill erinra om att
det i propositionen framlagda förslaget i denna del icke innebär att en ny beskattning
därigenom pålägges bilismen, utan endast att den nu utgående femprocentiga
omsättningsskatten bibehålies till dess varubeskattningskommittén
blivit i tillfälle att slutföra sin utredning i frågan och förslag i anledning
därav framlagts. Såsom departementschefen framhållit skulle betydande olägenheter
i beskattningshänseende uppkomma därest först omsättningsskatten
på förevarande område avvecklas med utgången av detta år och därefter —
möjligen redan under första hälften av nästkommande år — en ny varubeskattning
infördes på samma område. Utskottet anser sig därför icke kunna
tillgodose de nu väckta yrkandena om en avveckling redan från och med
den 1 januari 1947 av den femprocentiga omsättningsskatten på personautomobiler
och tyngre motorcyklar samt sidvagnar till motorcyklar. Utskottet vill
emellertid ytterligare understryka, att utskottet därmed icke tagit ställning till

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2.

21

själva sakfrågan, som får prövas i annat sammanhang. I frågans nuvarande
läge ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts förslag; och vid sådant förhållande
kan utskottet icke tillstyrka de förut omnämnda motionerna II: 598
och II: 599.

För att påskynda avvecklingen av den allmänna omsättningsskatten har i
propositionen nr 386 — liksom i kommittéförslaget — upptagits en bestämmelse
därom (i 9 §), att skattskyldig som senast den 20 juli 1947 inbetalar
resterande omsättningsskatt för utestående fordringar per den 30 juni 1947
äger åtnjuta avdrag med fyra procent av skatten å dessa fordringar. Såsom
i propositionen omnämnts har i anledning av detta förslag från olika
näringsorganisationers sida framhållits, att motsvarande avdrag borde komma
även sådana skattskyldiga till godo, vilka redovisat omsättningsskatt enligt
bokföringsmässiga grunder eller inbetalat omsättningsskatten på utestående
fordringar redan i samband med redovisningen för tiden till och
med december 1946. I anledning av dessa erinringar har departementschefen
uttalat, att en avdragsrätt i sistnämnda båda fall icke syntes i lika mån
motiverad, då det här huvudsakligen vore fråga örn skattskyldiga med utestående
fordringar av kortfristig karaktär och av mindre omfattning.

Enligt utskottets mening skulle införandet av en rätt till avdrag med
vissa procent av skatten på utestående fordringar bliva utan praktisk betydelse
för skattskyldiga, som hittills redovisat omsättningsskatt enligt bokföringsmässiga
grunder, då det blott komme att gälla fordringar, som uppkommit
under december 1946. Annan skattskyldig, som slutredovisar omsättningsskatten
för år 1946 redan i samband med avlämnandet av huvuduppgiften
i januari 1947, gör detta i eget intresse, och han begagnar sig härvid
av en föreskrift som tillkommit enbart för att underlätta för de skattskyldiga
att avveckla omsättningsskatten på ett så tidigt stadium som möjligt.
Det föreligger nämligen icke något hinder för den skattskyldige att dröja med
förskottsinbetalningen av omsättningsskatten på utestående fordringar till den
20 juli 1947. Skulle en skattskyldig anse det vara värdefullt att komma i åtnjutande
av det i propositionen förordade skatteavdraget, kan han alltså,
i stället för att redan i januari 1947 förskottera skatten på sina då utestående
fordringar, välja den utvägen, att han först den 20 juli 1947 inbetalar omsättningsskatten
på utestående fordringar per den 30 juni samma år; och i sådant
fall inträder avdragsrätten i fråga. Härtill kommer att — enligt vad som upplysts
inom utskottet — vid överläggningar, som förekommit mellan varubeskattningskommittén
och representanter för handeln, dessa representanter
icke haft något att erinra mot den av kommittén förordade och i Kungl.
Maj:ts förslag accepterade begränsningen i avdragsrätten. På grund härav
anser utskottet sig kunna biträda Kungl. Maj:ts förslag jämväl i förevarande
hänseende.

I övrigt Ilar utskottet ej funnit anledning till erinran mot det vid förevarande
proposition fogade författningsförslaget.

22 Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2.

I propositionen nr 386 har under punkt 2) hemställts, att riksdagen måtte
bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga erforderliga åtgärder för att i enlighet
med vad i propositionen anförts borttaga vissa nu utgående subventioner med
avseende å livsmedelspriserna.

Såsom framgår av vad utskottet tidigare anfört var flugan örn borttagandet
av nämnda subventioner föremål för riksdagens bedömande redan vid
vårsessionen, då riksdagen hade att taga ställning till den i propositionen nr
222 gjorda anhållan örn riksdagens yttrande angående avvecklingen av den
allmänna omsättningsskatten. Vidare må här erinras om att första särskilda
utskottet i sitt utlåtande över propositionen i förevarande hänseende anförde,
att utskottet förutsatte i likhet med departementschefen, att reduktion
av de generella subventionerna å livsmedel skulle äga rum i samband med
skattens avveckling och att sålunda —- i förhållande till de i propositionen
nr 222 gjorda beräkningarna — en viss minskning av statsutgifterna för
budgetåret 1947/48 skulle kunna ske. Mot detta uttalande från första särskilda
utskottets sida gjordes ingen erinran i de vid utskottets utlåtande fogade
reservationerna.

Till närmare utredning angående det i förevarande proposition begärda
bemyndigandet att borttaga vissa nu utgående subventioner med avseende å
livsmedelspriserna har departementschefen åberopat en vid propositionen fogad
skrivelse i denna fråga från statens livsmedelskommission. Enligt vad
kommissionen framhöll i denna skrivelse talade starka skäl för att de till producenterna
utgående priserna på jordbruksprodukter finge slå igenom i konsumentpriserna
och att systemet med statliga subventioner sålunda avvecklades.
Detta borde enligt kommissionens mening ske i samband med avvecklingen
av omsättningsskatten. Kommissionen förordade i sin nu berörda skrivelse
att sockersubventionen skulle avvecklas och att det allmänna pristilllägget
å mjölk för smörberedning samt lantsmörsbidraget — inklusive förhöjningen
av lantsmörsbidraget för Norrland med undantag av Gästrikland
— skulle slopas. Därnäst borde enligt kommissionens förslag ifrågakomma,
att det allmänna mjölkpristillägget för konsumtionsmjölk samt den å vissa
orter utgående kompensationen för utebliven prishöjning å konsumtionsmjölk
borttoges. Övriga mjölkbidrag borde däremot icke för närvarande upptagas
till omprövning. I fråga om de statliga pristilläggen på kött och fläsk syntes
enligt kommissionens mening dessa tillägg böra tills vidare bibehållas. Enligt
kommissionens beräkningar skulle borttagandet av de statliga subventionerna
i den omfattning som förordats av kommissionen leda till vissa höjningar av
konsumentpriset på socker, mjölk och smör. Sålunda skulle detta pris stiga
för socker med 11 öre per kilogram, för mjölk med 1 å 2 öre per liter samt
för smör med 50 öre per kilogram. I samband med dessa prishöjningar borde
jämväl prissättningen på margarin upptagas till prövning; och enligt vad
kommissionen uttalade borde det få ankomma på kommissionen att vidtaga
erforderliga justeringar av margarinpriset. Beträffande återverkningarna av
de ifrågasatta prisförändringarna på de för prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område anvisade anslagen beräknade kommissionen, att belastningen

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2.

23

på dessa anslag skulle för första halvåret 1947 minskas med mellan 40 å 45
miljoner kronor.

Föredragande departementschefen har i propositionen nr 386 anslutit sig
till livsmedelskommissionens förslag. Enligt departementschefens mening borde
det få ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga sådana åtgärder som visade
sig erforderliga i anledning av subventionernas avveckling.

Beträffande de väckta motionerna har i motionen II: 596 hemställts, att
ifrågavarande subventioner skulle tills vidare utgå. I motionen II: 597 har berörts
frågan om borttagande av lantsmörsbidraget. Enligt vad i sistnämnda
motion understrykes hade lantsmörsproducenterna varit i betydande grad underlcompenserade
i jämförelse med de mjölkproducenter, vilka kunde lämna
mjölk till mejeri. Vid en avveckling av den allmänna subventionen å mjölk
med därav föranledd höjning av smörpriset med 50 öre per kilogram förelåge
möjlighet att rent sakligt ompröva lantsmörsproducenternas ställning. Även
örn dessa producenter finge komma i åtnjutande av det högre smörpriset samtidigt
som lantsmörsbidraget bibehölles oförändrat skulle deras mjölkpris
med 2 å 4 öre per liter understiga mejerileverantöremas mjölkpris. Med hänsyn
härtill yrkades i motionen II: 597, att förevarande proposition måtte avslås
såvitt fråga vore om borttagande av lantsmörsbidraget.

I likhet med föredragande departementschefen anser utskottet lämpligt,
att subventionerna med avseende å livsmedelspriserna borttagas i samband
med omsättningsskattens avveckling i den mån subventionerna icke av sociala
hänsyn eller andra särskilda orsaker ändock böra bibehållas. Då det i
motionen II: 596 framställda yrkandet torde gå ut på att subventionerna
skola bibehållas endast under förutsättning att den allmänna omsättningsskatten
i huvudsakliga delar bibehålies även efter den 1 januari 1947, saknar
utskottet — då nämnda förutsättning enligt utskottets uppfattning icke är
för banden — anledning att tillstyrka yrkandet i fråga.

Beträffande den omfattning, i vilken nu ifrågavarande subventioner kunna
och böra avvecklas i förevarande sammanhang, synes enighet råda därom
att sockersubventionen, det allmänna mjölkpristillägget å konsumtionsmjölk
och produktmjölk samt den å vissa orter utgående kompensationen för utebliven
prishöjning å konsumtionsmjölk böra upphöra samtidigt med avvecklingen
av den allmänna omsättningsskatten eller alltså från och med den 1
januari 1947. Utskottet har för sin del icke något att erinra mot att nu nämnda
subventioner avvecklas vid angivna tidpunkt.

Vad härefter angår lantsmörsbidraget ställer utskottet sig i viss mån tveksamt
till förslaget om avvecklingen av detsamma. De i motionen II: 597 framförda
synpunkterna -—- vilkas riktighet i och för sig utskottet saknar anledning
att ifrågasätta — synas tala för att avvecklingen i denna del ställes på
framtiden. Å andra sidan kan göras gällande, alt då ett bibehållande av lantsmörsbidraget
i realiteten skulle betyda en utvidgning av de statliga stödåtgärderna
till förmån för vissa jordbruk, frågan härom icke bör bedömas iso -

24

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2.

lerad utan upptagas till avgörande först i samband med utformningen av den
allmänna jordbruksregleringen.

Skulle denna senare synpunkt anses avgörande, kan utskottet dock icke
bortse ifrån att härigenom skulle kunna uppkomma den olägenheten, att
lantsmörsbidraget upphörde den 1 januari 1947 men möjligen — på grund
av förnyade överväganden i samband med nästkommande allmänna jordbruksreglering
— återinfördes den 1 juli 1947.

Med hänsyn härtill och då propositionen nr 386 i denna del allenast innebär
en hemställan om bemyndigande för Kungl. Majit att i samband med omsättningsskattens
avveckling borttaga vissa subventioner med avseende å
livsmedelspriserna, har utskottet — utan att direkt taga ställning till själva
sakfrågan — ansett sig böra förorda att Kungl. Majit vid begagnande av
ifrågavarande bemyndigande upptager till särskilt övervägande huruvida
lantsmörsbidraget, inklusive förhöjningen i vissa fall av detta bidrag, bör
utgå jämväl under tiden från och med den 1 januari 1947 intill dess frågan,
huruvida berörda bidrag bör fortbestå eller icke, blivit mera definitivt prövad
i samband med övervägandena rörande prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område under budgetåret 1947/48.

I övrigt har utskottet vid prövning av frågan om borttagandet av vissa subventioner
med avseende å livsmedelspriserna icke funnit anledning till annan
erinran mot vad i propositionen i denna del upptagits än att utskottet förutsätter,
att frågan örn eventuella prisjusteringar å margarin kommer även
framdeles att prövas i huvudsak enligt hittills gällande ordning.

I enlighet med det nu anförda tillstyrker utskottet jämväl den av Kungl.
Majit i propositionen under punkt 2) gjorda hemställan.

Utskottets hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte — med bifall till Kungl. Majits förevarande
proposition nr 386, till den del densamma avser
Punkten 1) i propositionens hemställan, samt med avslag å
motionerna lii 595, lii 598 och lii 599 — antaga det vid propositionen
fogade förslaget till förordning om avveckling av
den allmänna omsättningsskatten, i vad den utgår efter en
skattesats av fem procent; samt

B) att riksdagen måtte — med bifall till Kungl. Majits förevarande
proposition nr 386, till den del densamma avser punkten
2) i propositionens hemställan, samt med avslag å motionerna
lii 596 och lii 597 — bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga
erforderliga åtgärder för att i enlighet med vad av de -

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2.

25

partementschefen ävensom vad i förevarande utlåtande anförts
borttaga vissa nu utgående subventioner med avseende å
livsmedelspriserna.

Stockholm den 14 december 1946.

På sammansatta bevillnings- och jordbruksutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från bevillningsutskottet:

herrar Johan Bärg, Elon Andersson*, Velander*, Sjödahl, Franzon, Hagberg i Malmö,
Björklund, Olsson i Gävle, Sundström i Skövde och Vigelsbo;

från jordbruksutskottet:

herrar Andersson i Löbbo, Carl Edmund Eriksson, friherre Beck-Friis*, Svedberg, Jonsson
i Fjäle, Bror Nilsson, Liedberg, Andersson i Tungelsta, Gustafson i Vimmerby* och
Svensson i Ljungskile.

* Icke närvarit vid justeringen av utlåtandet.

Reservationer:

I) av herr Sundström i Skövde, som — under hänvisning till vad i motionerna
II: 595 och II: 596 anförts — ansett att utskottet bort hos riksdagen
hemställa,

A) att riksdagen måtte — med bifall till motionen II: 595
samt med avslag å dels Kungl. Maj:ts förevarande proposition
nr 386, till den del densamma avser punkten 1) i propositionens
hemställan, dels ock motionerna II: 598 och II:
599 — antaga följande

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen den
13 december 1940 (nr 1 000) örn allmän omsättningsskatt.

Härigenom förordnas, att 2 § 1 mom. förordningen den 13 december 1940
örn allmän omsättningsskatt1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

1 Senaste lydelse se 1943: 480.

26

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2.

2 §•

1 mom. Allmän omsättningsskatt utgår ej

a) vid försäljning---och ventrikelpreparat;

b) vid försäljning eller uttag från rörelse av mjölk, grädde, smör och margarin,
potatis, kött, fläsk och charkuterivaror ävensom fisk samt de slag av
mjöl, gryn och bröd, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock att skatt skall utgå
vid försäljning från restaurang-, pensionat-, kafé- eller konditorirörelse;

c) vid försäljning, som i ringa omfattning bedrives av lantbrukare eller
trädgårdsodlare med egna lantmanna- eller trädgårdsprodukter, dock att
skatt skall utgå där försäljningen sker från butik eller därmed likartat försäljningsställe; d)

vid försäljning —--för export.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1947.

B) att riksdagen måtte — med avslag å dels Kungl. Maj:ts
förevarande proposition nr 386, till den del densamma avser
punkten 2) i propositionens hemställan, dels ock motionen
II: 597 —• bifalla det i motionen II: 596 framställda yrkandet
att de däri angivna subventionerna skola utgå jämväl under
tiden efter den 31 december 1946. II)

II) av herrar Velander, friherre Beck-Friis, Hagberg i Malmö och Liedberg,
vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort erhålla följande
lydelse:

»Såsom framgår av —---(= utskottet)--— ytterligare beredning.

I fråga om behandlingen -— --(= utskottet)---skulle bibehållas.

Mot första särskilda utskottets utlåtande---(= utskottet)---

bifölls av riksdagen.

I nu förevarande proposition---- (= utskottet)---från och

med den 1 januari 1947.

I anledning av--— (= utskottet)---blygsamt budgetöverskott.

Vad angår---(= utskottet) — — — därtill förelåge.

Såsom förut omnämnts---—- (— utkottet) — -— — avveckling än från

och med den 1 juli 1947.

I den i propositionen nr 386 redovisade utredningen från statens priskontrollnämnd
har vid diskussionen rörande det allmänna ekonomiska läget
den frågan skjutits i förgrunden, huruvida en avveckling av omsättningsskatten
redan före den 1 juli 1947 skulle kunna medverka till att levnadskostnadsindex
icke överskred det kritiska talet 248 i 1914 års serie. För egen
del ansåg priskontrollnämndens majoritet, att en utveckling som medförde
att levnadskostnadsindex passerade detta tal, om möjligt borde förhindras;
och i sådant syfte kunde ifrågakomma att avveckla omsättningsskatten re -

Sammansatt bevillninffs- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2.

27

dan vid årsskiftet 1946/47. I propositionen har föredragande departementschefen
uttalat, att frågan om förhållandet mellan å ena sidan tidpunkten för
omsättningsskattens avveckling och å andra sidan levnadskostnadsindex nuvarande
höjd icke kunde tillmätas avgörande betydelse vid ett ståndpunktstagande
i detta ärende. I anslutning därtill anser utskottet sig böra framhålla,
att nyssnämnda fråga numera — sedan de båda huvudorganisationerna
på arbetsmarknaden överenskommit att under alla förhållanden höja indextillägget
enligt ramavtalet från 20,7 till 25,7 procent — förlorat avsevärt
i betydelse.

Enligt utskottets mening---(= utskottet)---starkt under strukits.

Sedan riksdagen vid vårsessionen tog ståndpunkt till frågan örn omsättningsskattens
avveckling har, såvitt utskottet kunnat finna, det ekonomiska
läget i vårt land undergått stark försämring. Att en ökad skillnad — räknat
från så sent som i våras — mellan köpkraft och varutillgång med därav
föranledda inflationsrisker uppkommit är obestridligt. Flera faktorer, inte
minst de nu pågående stora lönerörelserna på arbetsmarknaden, verka i
riktning mot ökad spänning. Vid sådant förhållande hade det givetvis varit
av värde örn riksdagen i tid kunnat beredas tillfälle till ett bedömande av det
penningpolitiska läget och alla de åtgärder, som kunna befinnas nödvändiga
för att bemästra situationen. Därvid skulle också frågan om omsättningsskattens
avveckling ha kunnat fogas in i det stora sammanhanget och bättre
utgångspunkter kunnat erhållas för ståndpunktstagande till ett sådant förslag
som det nu föreliggande. Utskottet vill starkt understryka vikten av
att frågan om en effektivisering av stabiliseringspolitiken snarast upptages
till övervägande och förordar, att den pågående närmare undersökningen av
läget, vilken angivits av departementschefen, påskyndas och resultatet av
densamma utan dröjsmål framlägges för riksdagen. Inflationens bekämpande
framstår såsom en av de allra viktigaste uppgifterna för landets politiska
ledning. Att utarbeta riktlinjerna för en sådan politik är en brådskande angelägenhet
i dagens situation.

Vad angår frågan om de allmänna ekonomiska konsekvenserna genom ett
slopande av omsättningsskatten vill utskottet framhålla, att icke hela det
belopp som motsvarar omsättningsskatten torde komma att representera en
ökning av köpkraften, eftersom en viss del av denna ökning elimineras genom
ett borttagande av vissa subventioner med avseende å livsmedelspriserna.
Jämväl en annan synpunkt förtjänar ett visst beaktande i detta sammanhang.
Enligt av riksdagen tidigare fattat beslut skall omsättningsskatten,
såsom förut berörts, avvecklas från och med den 1 juli 1947. Därest denna
skatt i stället, på sätt i propositionen nr 386 förordas, avvecklas ett halvår
tidigare, betyder detta ett frigörande för konsumtionsändamål av ett engångsbelopp
örn 150 å 200 miljoner kronor. Ett frigörande av ett engångsbelopp av
denna storleksordning torde, sett på längre sikt, i och för sig icke kunna utöva
inflationstryck av mera väsentlig omfattning. Utskottet vill emellertid
understryka, att omsättningsskattens borttagande kan komma att få ogynn -

28

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2.

samma allmänna ekonomiska konsekvenser, i synnerhet örn åtgärden kommer
att i väsentlig mån öka köpkraften i de stora konsumentgruppernas händer
och därmed prisstegringstendenserna.

Icke från något håll har påyrkats att frågan örn avvecklingen av omsättningsskatten
skulle ställas helt på framtiden. I stället har man krävt en allmän
sänkning av det av krigstidens förhållanden betingade hårda skattetrycket i
vad det härrör såväl från de indirekta som från de direkta skatterna. Att
sänka de senare men icke de förra skulle enligt utskottets mening icke vara
att förorda. Men en lättnad av den indirekta skattebördan behöver icke väcka
allvarliga betänkligheter, om snarast möjligt en påtaglig allmän lättnad sker
beträffande de skatter, som direkt drabba sparande och företagsamhet och
vilka därför äro ägnade att försvåra en önskvärd ökning av varutillgången.

Under åberopande av dessa synpunkter tillstyrker utskottet bifall till Kungl.
Maj:ts förslag, att avvecklingen av omsättningsskatten icke ställes på framtiden;
och med denna inställning i principfrågan avstyrker utskottet motionen
II: 595.

Beträffande valet av den lämpligaste tidpunkten för omsättningsskattens
avveckling har utskottet, såsom förut anförts, funnit betänkligheterna mot en
sådan avveckling tidigare än den 1 juli 1947 mindre framträdande sedan för
utskottet upplysts, att en underbalansering av budgeten för innevarande budgetår
i allt fäll icke behövde ifrågakomma. Med hänsyn härtill är utskottet
gynnsamt inställt till tanken att genomföra avvecklingen redan från och med
den 1 januari 1947. Som skäl för en sådan ståndpunkt kan ytterligare anföras,
att en avveckling vid årsskiftet ur skatteteknisk synpunkt är att föredraga
framför en avveckling först från och med den 1 juli 1947. Någon inventering
utöver den sedvanliga årsinventeringen i samband med bokslutet
behöver i förstnämnda fall i regel icke ske. För den händelse avvecklingen
framflyttades till halvårsskiftet, skulle däremot vederbörande näringsidkare
påläggas det tidsödande arbetet med extra inventeringar, som eljest icke behövde
äga rum.

Med åberopande av det nu anförda tillstyrker---- (=utskottet s. 19

överst)---den 1 januari 1947.

Då utskottet — -—- — (= utskottet s. 19—20) — — -— i yrkesmässig
trafik.

Utskottet delar den uppfattning, som i nu berörda fråga kommit till uttryck
i motionen 11:599. Statsmakterna böra icke lägga hinder i vägen för
motorismens utveckling genom att belasta densamma med särbeskattning i
vidare mån än som ansetts vara befogat under normala förhållanden. Det är
endast i få och i det stora hela betydelselösa undantagsfall som personautomobilen
och motorcykeln kunna betraktas såsom lyxvaror utan någon nyttig
funktion i samhällslivet och samhällshushållningen. Snarare äro de ofta goda
medel för tidsbesparing och för befrämjande av arbetskraftens rörlighet, varigenom
de i själva verket fylla ett viktigt ändamål. Särskilt för landsbygden
äro dessa fordon av omistlig betydelse. Redan ur dessa synpunkter förefaller
det därför omotiverat att undantaga ifrågavarande fordon från den nu tilläm -

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2.

29

natte avvecklingen av omsättningsskatten. Därtill kommer emellertid, att en
sådan åtgärd skulle kunna få till följd en minskning av motorfordonsbeståndet
eller i varje fall hämma en sådan utveckling därav som må anses naturlig,
med påföljd att intäkterna av fordons- och bensinskatterna bleve lägre
än eljest skulle ha blivit fallet. Även ur statsfinansiella synpunkter skulle
således den föreslagna åtgärden kunna få icke önskvärda konsekvenser.

På grund av vad sålunda anförts anser sig utskottet icke kunna biträda
Kungl. Majlis förslag att, i händelse av omsättningsskattens avveckling i övrigt,
femprocentig omsättningsskatt skall uttagas även efter den 31 december
1946 vid försäljning och import av personautomobiler samt tyngre motorcyklar
och sidvagnar till motorcyklar.

I övrigt---(= utskottet s. 21) —--författningsförslaget.

I detta sammanhang vill utskottet emellertid beröra ett annat inom utskottet
diskuterat spörsmål, nämligen frågan om en eventuell avveckling av
trafikskatten. Inom utskottet har den åsikten uttalats, att då trafikskatten i
samma mån som den allmänna omsättningsskatten vore en typisk omsättningsskatt
och liksom sistnämnda skatt tillkommit i anledning av krigsförhållandena,
frågan örn trafikskattens avskaffande borde ha berörts i den nu
föreliggande propositionen. Såsom ytterligare skäl härför har inom utskottet
anförts att trafikskatten, vilken drabbade framför allt medborgare som
hade långt till arbetsplatsen elter eljest måste resa långa sträckor på järnväg,
vore mera irrationell och mera orättvis än den allmänna omsättningsskatten.
I anslutning härtill anser utskottet sig böra erinra örn att bevillningsutskottet
i sitt vid vårsessionen avgivna betänkande (nr 50) angående beräkning av
bevillningama för budgetåret 1946/47, m. m., framhållit, att — sedan de
onormala förhållanden i trafikhänseende som rått under kriget dåmera lättat
— det måste anses önskvärt, att trafikskatten snarast kunde helt avskaffas,
men att då detta i det då rådande statsfinansiella läget icke läte sig göra,
utskottet funne trafikskatten böra tills vidare bibehållas. Med hänsyn till vad
här ovan i samband med frågan om omsättningsskattens avveckling anförts
med avseende å det nuvarande statsfinansiella läget, vilket för 1946/47 medger
en balanserad budget, synas förutsättningar föreligga för ett slopande
jämväl av trafikskatten. Utskottet vill därför för sin del förorda att detta
snarast kommer till stånd.

I propositionen---(= utskottet s. 22—24) — —- — under punkt 2)

gjorda hemställan.

Utskottets hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte — med förklarande att Kungl. Maj:ts
förevarande proposition nr 386, till den del densamma avser
punkten 1) i propositionens hemställan, icke kunnat av riksdagen
oförändrad bifallas —

30

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2.

1) med bifall till motionen II: 599 och med avslag å motionen
II: 595 antaga det vid propositionen fogade förslaget
till förordning om avveckling av den allmänna omsättningsskatten,
i vad den utgår efter en skattesats av fem procent,
med den ändring, att 1 § erhåller följande lydelse:

1 §•

Allmän omsättningsskatt skall icke uttagas vid försäljning, arbetsprestation
eller uthyrning, varom avtal slutes efter den 31 december 1946, eller vid
uttag av vara från rörelse eller vid import, som sker efter nämnda dag.

Beträffande vara, för vilken allmän omsättningsskatt enligt vad därom
särskilt är stadgat utgår efter högre skattesats än fem procent av den skattepliktiga
omsättningen (skärpt omsättningsskatt), skall dock även efter utgången
av år 1946 allmän omsättningsskatt uttagas enligt hittills gällande
bestämmelser och med iakttagande därjämte av vad nedan i 5, 11 och 13 §§
stadgas.

2) anse motionen II: 598 besvarad genom vad utskottet
ovan anfört och hemställt; samt

B) att riksdagen måtte — med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
proposition nr 386, till den del densamma avser
punkten 2) i propositionens hemställan,--— (= utskottet)
—--borttaga vissa nu utgående subventioner med

avseende å livsmedelspriserna.»

III) av herrar Bror Nilsson och Svensson i Ljungskile, vilka ansett,

dels att det stycke i utskottets utlåtande, som börjar med orden »Även örn
det är uppenbart» (se utskottet s. 20 mitten) och slutar med orden »och II:
599» skall ersättas med följande:

»Enligt utskottets mening kan det näppeligen anses riktigt att betrakta
personbilar och motorcyklar såsom varor av umbärlig karaktär. Det vida
övervägande antalet av dessa fordon användas i nyttotrafik av största betydelse
för arbetslivet. Det är här fråga såväl om de personbilar, som gå i
drosktrafik eller annan yrkesmässig trafik, som örn de 10 000-tals bilar och
motorcyklar, som komma till användning inom handel och industri, skogsbruk,
hantverk m. m. samt vid tjänsteutövning på en mångfald områden.
Det kan därför enligt utskottets mening icke anses motiverat att omföra den
nuvarande omsättningsskatten till en allmän varuskatt på personbilar och
motorcyklar. Detta synes vara så mycket mindre befogat, som detta fortskaffningsmedel
redan är belagt med andra skatteformer av väsentlig storleksordning.
Under dessa förhållanden synes riksdagen även sakna anledning att
såsom föreslagits i den föreliggande propositionen förlänga den nu utgående
omsättningsskatten å personbilar samt tyngre motorcyklar och sidvagnar till
motorcyklar. Utskottet får därför, med tillstyrkande av det i motionen 11:598

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2. 31

i första hand framställda yrkandet och av motionen II: 599, föreslå att denna
skatt upphör från och med den 1 januari 1947.»

dels ock att utskottets hemställan bort erhålla följande lydelse:

Utskottets hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte — med förklarande att Kungl.
Maj:ts förevarande proposition nr 386, till den del densamma
avser punkten 1) i propositionens hemställan, icke kunnat
av riksdagen oförändrad bifallas — med bifall till motionerna
II: 598 och II: 599 samt med avslag å motionen II: 595
antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning
om avveckling av den allmänna omsättningsskatten, i vad
den utgår efter en skattesats av fem procent, med den ändring,
att 1 § erhåller följande lydelse:

1 §•

Allmän omsättningsskatt skall icke uttagas vid försäljning, arbetsprestation
eller uthyrning, varom avtal slutes efter den 31 december 1946, eller
vid uttag av vara från rörelse eller vid import, som sker efter nämnda dag.

Beträffande vara, för vilken allmän omsättningsskatt enligt vad därom
särskilt är stadgat utgår efter högre skattesats än fem procent av den skattepliktiga
omsättningen (skärpt omsättningsskatt), skall dock även efter utgången
av år 1946 allmän omsättningsskatt uttagas enligt hittills gällande
bestämmelser och med iakttagande därjämte av vad nedan i 5, 11 och 13 §§
stadgas.

B) att riksdagen måtte — med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande proposition nr 386, till den del densamma avser
punkten 2) i propositionens hemställan, samt med avslag å
motionen II: 596 —

1) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga erforderliga åtgärder
för att i enlighet med vad av departementschefen ävensom
vad i förevarande utlåtande anförts borttaga vissa nu
utgående subventioner med avseende å livsmedelspriserna;
samt

2) anse motionen II: 597 besvarad genom vad utskottet
ovan anfört och hemställt.»

IV) av herr Franzon.