14
Riksdagens skrivelse nr 600—601.
utanför landsting, vilka skulle stimuleras till ordnande av en sådan verksamhetsgren
genom ett väsentligt statsbidrag. I det första utbyggnadsskedet föreslås
statsbidragsgivningen begränsad till 10 institutioner, envar med en läkare
och en kvinnlig kurator. I dessa avseenden föranleder förslaget ej erinran från
riksdagens sida. I likhet med departementschefen vill riksdagen dock framhålla
anglägenheten av att kuratorsmottagningarna skiljas från mödravårdens
sedvanliga mottagningar och i övrigt anordnas på sådant sätt, att bästa möjliga
kontakt med det ifrågavarande klientelet kan ernås. Sker så, kommer den organisatoriska
anknytningen till den förebyggande mödravården ej att bliva
märkbar utåt.
Vidkommande fråga om statsbidrag till kuratorsverksamheten och fastställande
av minimilön för kuratorerna bifaller riksdagen Kungl. Maj :ts förslag.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen, som jämväl i övrigt
bifallit Kungl. Maj :ts förslag, anmäla, att riksdagen
dels godkänt vad i statsrådsprotokollet över socialärenden för den 19 oktober
1945 anförts angående försäljning av preventivmedel,
dels med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och motionen 11:670, i vad densamma
avser grunderna för bidragsverksamheten, godkänt de förslag till abortförebyggande
åtgärder m. m., vilka i övrigt ovan angivits,
dels medgivit, att Kungl. Maj :t må utfärda de bestämmelser, som kunna
bliva erforderliga för förslagens genomförande,
dels till Bidrag till folkbildningsorganisationerna för anordnande av allmän
sexualhygienisk upplysningsverksamhet å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1945/46 under femte huvudtiteln anvisat ett anslag av 15 000 kronor,
dels ock till Abortförebyggande åtgärder å tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1945/46 under femte huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av
80 000 kronor.
Stockholm den 18 december 1945.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 601.
Godkänd av första kammaren den 18 december 1945.
Godkänd av andra kammaren den 18 december 1945.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående särskild utbildning av folkskollärare.
(Statsutskottets utlåtande nr 294.)
Till Konungen.
I propositionen nr 378 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 9 november 1945, framlagt
förslag angående särskild utbildning av folkskollärare.
Riksdagens skrivelse nr 601.
15
Såväl 1945 års seminariesakkunniga som departementschefen hava — med hänsyn
till den akuta lärarbristen vid folkskolorna -— funnit omedelbara åtgärder
nödvändiga för att redan för läsåret 1947/48 åstadkomma en förbättring
av lärartillgången. Riksdagen delar för sin del denna uppfattning.
De sakkunniga hava föreslagit inrättande från och med vårterminen 1946
av en extra utbildningslinje för högst 400 studenter, vilken utbildning skulle
sträcka sig över läsåret 1946/47 samt även innefatta vissa kurser somrarna
1946 och 1947. Härigenom skulle vinnas, att ifrågavarande elever kunde gå
ut som lärare redan höstterminen 1947 eller ett helt år tidigare än örn de i vanlig
ordning intagits höstterminen 1946.
Departementschefen, som anslutit sig till vad de sakkunniga förordat, har i
detta sammanhang erinrat örn ett av seminariernas elevförbund och vissa
ortsföreningar av svenska seminarielärarföreningen framställt förslag att minska
lärarbristen genom att låta eleverna vid folkskoleseminarierna efter genomgång
av klass III av fyraårig linje och klass I av studentlinje avbryta sina studier
för att under ett läsår tjänstgöra som extra lärare vid folkskola, varefter de
påföljande år skulle återvända till seminarierna för fortsatt utbildning. De
sakkunniga, som diskuterat ifrågavarande uppslag, hava icke funnit det välbetänkt
att införa detta system med hänsyn bland annat till de omfattande förberedelser
i form av omarbetning av seminariernas tim- och arbetsplaner m. m.,
som härigenom skulle bliva erforderliga. Departementschefen har för sin
del icke ansett sig nu kunna tillstyrka förslaget, men funnit det angeläget, att
möjligheten för en dylik anordning hölles öppen som ett komplement till de
av de sakkunniga föreslagna åtgärderna.
Riksdagen har vid sin prövning av här förevarande spörsmål kommit till den
uppfattningen, att anordnandet av en särskild utbildning av lärare synes vara
den väg, man under nu föreliggande extraordinära förhållanden främst har att
följa för att söka råda bot på den akuta lärarbristen. I likhet med departementschefen
vill riksdagen framhålla, att allenast kvalificerade sökande böra
emottagas å den extra utbildningslinjen.
Det ovannämnda alternativt framställda förslaget kan i och för sig förefalla
bestickande. Riksdagen har likväl av olika skäl icke funnit sig kunna godtaga
detsamma. Förslagets genomförande skulle icke medföra någon ökning av
färdigutbildade folkskollärare. Vidare skulle den ifrågasatta anordningen endast
innebära en tillfällig lättnad i den föreliggande situationen. Första gången
anordningen komme att tillämpas, skulle visserligen en förstärkning erhållas
med näst högsta klassernas elever, men läsåret därpå skulle dessa elever
återgå till seminarierna medan en ny näst högsta klass komme ut som extralärare
; härtill kommer, att man för detta läsår icke skulle få tillgång till några
nyutexaminerade lärare. Under det andra läsåret, varunder ifrågavarande anordning
skulle tillämpas, komme man alltså att förlora det tillskott till antalet
tillgängliga lärarkrafter, man under det första läsåret vunnit. Någon bestående
ökning av antalet lärarkrafter kan alltså på denna väg ej erhållas. Riksdagen vill
även framhålla, att denna väg komme att förlänga studierna till folkskollärarexamen
från nu fyra respektive två år till fem respektive tre år, något som
måhända kan befaras verka återhållande på elevtillströmningen till folkskoleseminarierna.
I likhet med departementschefen anser jämväl riksdagen, att möjlighet bör
beredas särskilt dugliga elever i avgångsklasserna att erhålla ledigt för kortare
vikariat i folkskolor.
16
Riksdagens skrivelse nr 601.
De sakkunniga liava framhållit, att åtskilliga studenter, som för närvarande
finnas intagna å fyraårig linje, torde komma att söka sig över till den nya
extra utbildningslinjen. I enlighet med vad departementschefen förordat anser
riksdagen, att åt skolöverstyrelsen bör lämnas bemyndigande att för fyllande
av de luckor, som härigenom kunna uppstå, medgiva prövning och intagning å
fyraårig linje jämväl under loppet av vårterminen 1946. Skulle luckor av
samma anledning uppstå vid småskoleseminarierna, har riksdagen icke något
att invända mot att överstyrelsen även här erhåller motsvarande bemyndigande.
Till vad departementschefen anfört och föreslagit i fråga om kostnaderna för
den nya utbildningslinjen kan riksdagen giva sin anslutning.
Riksdagen är även ense med departementschefen därom, att elever vid nämnda
utbildningslinje böra beredas möjligheter att erhålla lån från allmänna studielånefonden.
Det må ankomma på Kungl. Maj :t att meddela erforderliga bestämmelser
i ämnet.
Åberopande det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels medgivit, att högst 400 studenter må vårterminen 1946 intagas vid folkskoleseminariema
för att genomgå utbildning vid en tillfälligt anordnad seminarielinje,
omfattande, förutom nämnda termin, läsåret 1946/47 samt en kurs
under vardera av somrarna 1946 och 1947, i huvudsaklig överensstämmelse med
vad departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den
9 november 1945 förordat,
dels medgivit, att de i gällande avlöningsstat för folkskoleseminariema med
maximerade belopp uppförda utgiftsposterna må för budgetåret 1945/46 överskridas
med högst de belopp, som erfordras för utbetalande av arvoden i enlighet
med vad departementschefen förordat;
dels till Folkskoleseminariema: Materiel, böcker m. m. å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag av 15 000 kronor,
dels ock till Folkskoleseminariema: Utrustning å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag av 45 000 kronor.
Stockholm den 18 december 1945.
Med undersåtlig vördnad.
Norrköping 1945.
Östergötlands Dagblads Tryckeri.