Kungl. Maj:ts proposition nr 389.
1
Nr 389.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område m. m.; given
Stockholms slott den 30 november 1945.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande lill riksdagen föredragande statsrådet
hemställt.
GUSTAF.
G. E. Sträng.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
30 november 1945.
N ärvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och folkhushållningsdepartementen
anmäler statsrådet Sträng fråga örn ytterligare anslag till prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område m. m. och anför därvid följande.
Till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område har innevarande års
riksdag anvisat ett reservationsanslag av 126 000 000 kronor (prop. nr 303;
r. skr. nr 472). Av nämnda anslag har ett belopp av 6 000 000 kronor beräknats
för utbetalande under regleringsåret 1945/46 av lokala differentieBihang
till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 389.
1
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 389.
ringsbidrag å mjölk till jordbrukare inom områden, som drabbats av ogynnsamma
skördeförhållanden. I propositionen angavs, att ifrågavarande bidrag
borde utgå i mån av behov, vilket uttalande av riksdagen lämnades utan
erinran. Under föregående år, då dylika bidrag utgått, har detta behov bedömts
med ledning av det faktiska skördeutfallet samt de lokala växlingarna
i detta. Områden, där skörden motsvarat eller överstigit normalskörd, ha sålunda
icke ansetts böra erhålla bidrag. Vidare ha bidrag icke tilldelats områden,
där skörden uppgått till eller närmat sig riksmedeltalet. Bidraget har
beräknats till visst belopp per kilogram vid mejeri invägd mjölk och har
utgått för tiden oktober-—maj under regleringsåret.
I skrivelse den 16 november 1945 har statens livsmedelskommission hemställt,
att det för lokala differentieringsbidrag å mjölk avsedda anslagsbeloppet
måtte höjas till 8 000 000 kronor samt att därifrån måtte få utbetalas,
förutom differentieringsbidrag å mjölk i enlighet med vad i det följande närmare
angives, även ersättning till jordbrukare, som under 1945 drabbats av
översvämningsskador. Nämnda anslagsbelopp föreslås även få användas för
utlämnande av avskrivningslån för iståndsättande av genom översvämningar
förstörda invallningar, broar och liknande för jordbruksdriftens upprätthållande
betydelsefulla fasta anläggningar. Kommissionens förslag grunda sig å en
vid skrivelsen fogad utredning, som kommissionen låtit verkställa i anledning
av att den ovanligt rika nederbörden under augusti månad i stora delar av
landet medfört en kännbar försämring av skördeutfallet. Utredningen har utförts
av en särskild delegation av representanter för kommissionen och Sveriges
lantbruksförbund.1 Till utredningen har kommissionen fogat yttranden
från ett flertal myndigheter och sammanslutningar.
I sin skrivelse har kommissionen meddelat, att till delegationen överlämnats
för att tagas i övervägande vid dess uppdrag ett antal till kommissionen
för utlåtande remitterade framställningar om bidrag av statsmedel för täckande
av genom översvämningsskador uppkomna förluster. Jag torde i detta
sammanhang även få anmäla dessa framställningar. Framställningarna kunna
hänföras till två olika grupper, nämligen dels sådana, som avse under
våren 1945 uppkomna skador, dels sådana som avse skador vilka uppstått
under hösten samma år. De framställningar, som äro att hänföra till den
förra gruppen, avse huvudsakligen följande.
Kalmar län. Riksförbundet landsbygdens folk har med skrivelse den 6 oktober
1945 överlämnat en framställning från Kalmar norra länsförbund av
riksförbundet med anhållan örn största möjliga bistånd i anledning av den
ökade kostnad, som förorsakats jordbrukarna inom länsförbundets område
genom den rikliga nederbörden i början av maj. Kostnadsökningen har angivits
till sammanlagt 130 576 kronor 27 öre.
Älvsborgs län. Med skrivelse den 30 oktober 1945 har samma riksförbund
1 Delegationen har utgjorts av hovrättsrådet O. Söderström såsom representant för livsmedelskommissionen
samt ledamoten av riksdagens andra kammare Hj. Svensson i Grönvik och direktören
A. H. Stensgård såsom representanter för Sveriges lantbruksförbund, varjämte såsom sakkunniga
biträtt chefen för kommissionens statistiska byrå, byråchefen O. Zetterberg samt chefen
för kommissionens utredningsbyrå, byråchefen H. Olsson.
Kungl. Maj.ts proposition nr 389.
3
överlämnat en av Norra Älvsborgs länsförbund av riksförbundet gjord framställning
om dels ersättning för kostnaderna för inom området verkställd
omsådd av vårsäd, förorsakad av under såningsperioden inträffade skyfallsliknande
regn, och dels differentieringsbidrag å mjölk. Nyssnämnda kostnader
ha beräknats till 29 332 kronor 37 öre.
Skaraborgs län. Arrendatorn F. Bengtsson, Tidavad, har anhållit om ersättning
för genom översvämning under vårbruket uppkommen skada, vilken
uppskattats till 1 700 kronor. Länsstyrelsen och lantbruksstyrelsen ha avstyrkt
bifall till framställningen.
Vidare har länsstyrelsen i länet överlämnat liknande framställningar från
jordbrukarna E. Hjert i Rosenlund och O. Andersson i Ändabäcken, Varnhems
socken. Förlusten till följd av skadorna har upptagits till 600 respektive
395 kronor. Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot bidrag till sökandena.
Värmlands län. Länsstyrelsen i länet har överlämnat en framställning från
arrendatorn O. E. E. Wahlman, Almarskogen, Karlstad, om ersättning för
skador av ifrågavarande slag hösten 1944 och våren 1945. Förlusten i anledning
av skadorna har beräknats till 1 000 kronor. Länsstyrelsen har tillstyrkt
bidrag med 500 kronor.
Ur de framställningar, som gjorts på grund av under hösten 1945 uppkomna
skador, må här återgivas följande.
Uppsala län. Länets hushållningssällskap har i skrivelse den 24 oktober
1945 anhållit, att medel måtte anvisas för reglering av översvämningsskador
inom Västlands, Österlövsta och Älvkarleby socknar. Förlusterna på grund
av skadorna ha uppskattats lill 104 555 kronor och hushållningssällskapet
har föreslagit bidrag efter vissa närmare angivna grunder.
Malmöhus län. Mauritz Lilja m. fl. jordbrukare i Munkarps socken har i
skrivelse den 4 oktober 1945 anhållit örn bidrag i anledning av översvämningsskador
med 5 923 kronor 25 öre.
Kronobergs län. Lantbrukaren J. Johansson, Bolmen, har i skrivelse den
17 september 1945 hemställt örn bistånd med 300 kronor för skador av
förevarande slag, av sökanden uppskattade till ett värde av 520 kronor.
Härjämte har länets hushållningssällskap i skrivelse den 22 september
1945 gjort framställning örn att Kungl. Majit hos riksdagen måtte begära
anslag med 9 000 000 kronor till skälig gottgörelse för förluster, som jordbrukare
i länet lidit genom onormal nederbörd och därav vållade översvämningar.
Verkställda beräkningar av förlusterna i anledning av skadorna sluta å tillhopa
9 048 377 kronor. Hushållningssällskapet har tillika föreslagit vissa
grunder för beräkning av den gottgörelse, som borde utgå för skadorna.
Kalmar län. Kalmar södra länsförbund av Riksförbundet landsbygdens folk
har i skrivelse den 23 augusti 1945 hemställt, att åt livsmedelskommissionen
måtte uppdragas att å ort och ställe göra undersökningar på närmare angivet
sätt rörande skördeskadorna hos de jordbrukare, som därom göra anhållan,
samt inkomma med förslag till Kungl. Majit örn ersättning för lidna förluster.
Slutligen har länets södra hushållningssällskap i skrivelse den 22 september
1945 — under framhållande av att ingen jordbrukare inom sällskapets område
torde ha undgått skador genom regn eller översvämningar —- framlagt förslag
till grunder för den ersättning, som syntes böra utgå för skadorna i fråga.
Beträffande innehållet i övrigt av framställningarna torde jag få hänvisa
till handlingarna i ärendet.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 389.
Jag torde här tillika få anmäla dels av länsstyrelsen i Kalmar län med utlåtande
den 8 november 1945 överlämnade framställningar från Emåns
strandägareförening u. p. a. samt ett antal jordbrukare i Järeda socken om
ersättning av statsmedel för skador i anledning av Emåns översvämningar
under april och maj samt augusti månader 1945, dels ock av länsstyrelsen i
Västernorrlands län med utlåtande den 16 november 1945 överlämnade framställningar
från ett antal jordbrukare inom länet om ersättning för skador
uppkomna genom skyfall den 24 och 25 juli samt den 18 augusti 1945. över
framställningarna har statens livsmedelskommission den 27 november 1945
avgivit utlåtande. I utlåtandet har kommissionen föreslagit, att de jordbrukare,
som tillskyndats förluster på grund av ifrågavarande skador, skulle
erhålla bidrag enligt samma grunder, som kommissionen i förenämnda skrivelse
den 16 november 1945 ifrågasatt för liknande fall. I anslutning härtill
har kommissionen hemställt, att, enär nu föreslagna bidrag kunde beräknas
komma att medföra en kostnadsökning av 100 000 kronor, ett belopp av denna
storlek måtte ställas till förfogande utöver det i kommissionens sistnämnda
skrivelse angivna beloppet av 8 000 000 kronor.
I övrigt torde jag jämväl i fråga om dessa framställningar få hänvisa till
handlingarna i ärendet ävensom till innehållet i livsmedelskommissionens i
det följande återgivna utlåtande över framställningarna.
Slutligen torde jag få anmäla, att hemmansägaren N. Johansson i Ljung,
Röstånga, i en till Kungl. Majit ställd ansökning den 25 augusti 1945 hemställt
örn ersättning av statsmedel med 3 180 kronor för skador, som under
sommaren 1945 förorsakats honom tillhörig växande gröda genom översvämning
av Bäljane å i Kristianstads län. Över framställningen har lantbruksstyrelsen
den 21 november 1945 avgivit utlåtande och däri på anförda skäl
avstyrkt densamma.
Den av förenämnda delegation verkställda utredningen innebär i huvudsak
följande. Enligt av livsmedelskommissionen lämnade direktiv har delegationen
utgått från att behovet av differentieringsbidrag skulle liksom förut
bedömas med ledning av det faktiska skördeutfallet samt de lokala växlingarna
i detta. Områden, där skörden motsvarade eller överstege normalskörd,
kunde sålunda icke anses vara i behov av bidrag. Ej heller borde områden,
där skörden uppginge till eller närmade sig riksmedeltalet, erhålla bidrag.
Däremot skulle områden med en skörd, som mera väsentligt understege
riksmedeltalet, genomgående berättigas till differentieringsbidrag, därest tekniska
möjligheter att utbetala dylika bidrag förelåge med hänsyn till gränsdragningen
mellan olika mejeriområden. Med utgångspunkt från dessa allmänna
förutsättningar har delegationen föreslagit, att differentieringsbidrag
skulle utgå under tiden oktober 1945—maj 1946 enligt vissa närmare angivna
grunder med sammanlagt 3 685 000 kronor. Med hänsyn till de under
året inträffade skördeskadornas starkt växlande och i vissa trakter katastrofartade
karaktär har delegationen emellertid icke funnit det möjligt att åstad
-
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 389.
komma en något så när rättvis och efter skadornas omfattning anpassad ersättning
enbart genom differentieringsbidrag å mjölk. Delegationen har därtor
även utarbetat ett förslag till ersättningar åt jordbrukare, som under hösten
1945 drabbats av översvämningsskador. Kostnaderna enligt detta förslag lia
av delegationen beräknats till 4 000 000 kronor för ersättning av skördeskador
samt 150000 kronor för avskrivningslån, avsedda att möjliggöra
iståndsättande av genom översvämningar förstörda eller svårt skadade invallningar,
broar och dylika fasta anläggningar av direkt betydelse för jordbruksdriften.
För bestridande av dessa kostnader har delegationen föreslagit, att
de tidigare för regleringsåret 1945/46 beräknade medlen å 6 000 000 kronor
till prisdifferentierjngsbidrag måtte höjas till 8 000 000 kronor och att ur
detta anslag måtte få bestridas nu nämnda kostnader. 1 fråga om ersättning
för under våren 1945 inträffade regnskador har delegationen ansett, att dylik
ersättning blott borde utgå i sådana fall, där skadorna varit av katastrofartad
natur och sökandenas behov av hjälp styrkts.
Jag övergår härefter till en närmare redogörelse för innehållet i delegationens
utredning.
Delegationen har inledningsvis beträffande skördeskadornas beskaffenhet
samt omfattning och utbredning anfört i huvudsak
följande.
Den under sensommaren och hösten inträffade försämringen av skördeutfallet
kommer, vad skördens storlek angår, till uttryck redan vid en jämförelse
mellan årsväxt- och skörderapporterna per den 16 juli å ena och den
31 augusti å andra sidan. Ännu tydligare framträder densamma i de årsväxtoch
skörderapporter, som avgivits per den 15 oktober. En jämförelse mellan
dessa sistnämnda och motsvarande rapporter per den 16 juli ger vid handen,
att skörden av brödsäd reducerats med omkring 44 000 ton, skörden av fodersäd
med omkring 154 000 ton och skörden av potatis med cirka 293 000 ton i
jämförelse med de på grundval av sistnämnda rapporter beräknade kvantiteterna.
Bortsett från höskörden synes mellan de nämnda uppskattningstillfällena
en förbättring föreligga endast beträffande foderrotfrukter, för vilka
en på skörderapporterna per den 15 oktober grundad beräkning ger en
kvantitet, som med omkring 94 000 ton överstiger den med ledning av rapporterna
per den 16 juli verkställda beräkningen.
Samtidigt som denna nedsättning av skördens kvantitet ägt rum, har det
långvariga regnvädret omedelbart före och under bärgningsperioden inom de
därav berörda områdena även medfört en påtaglig kvalitativ försämring av
dels spannmålsskörden, särskilt genom omfattande groddskador, och dels
potatisskörden.
Dessa skador lia i huvudsak drabbat ett område, som sträcker sig från
södra Östergötland, Jönköpings län och Halland söderut, varjämte även norra
Uppland oell södra Gästrikland lidil förhållandevis starkt av alltför riklig
nederbörd. Däremot synas mellersta och norra Sverige med nyssnämnda undantag
lia så gott som helt undsluppit dylika skador, bortsett från vissa relativt
begränsade områden. Däremot har uppenbarligen skördeutfallet i vissa
delar av detta område, bland annat Göteborgs och Bohus län samt vissa delar
av Södermanland, nedsatts till följd av torka under försommaren och högsommaren.
Inom vissa delar av de regnskadade områdena tillkommer utöver den all -
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 389.
manna nedsättningen av skördens kvantitet och försämringen av spannmålens
och potatisens kvalitet även en icke obetydlig total eller nära total förstöring
av grödan genom översvämningar. Enligt av hushållningssällskapen
lämnade uppgifter kan den härav berörda åkerarealen beräknas till sammanlagt
14 760 hektar. Svårast drabbade av dylika skador synas Kronobergs
(4 400 hektar), Kalmar (2 500 hektar), Östergötlands (1930 hektar)
och Kristianstads län (1 325 hektar) ha blivit. Förhållandevis stora arealer
ha även förstörts i Jönköpings, Blekinge och Hallands län samt i Uppsala
och Gävleborgs län, medan vissa mindre arealer rapporterats vara förstörda
i Malmöhus län samt inom Älvsborgs läns södra hushållningssällskapsområde.
De inträffade skördeskadorna kunna i anslutning till det anförda indelas
1 tre huvudgrupper, nämligen dels en kvalitetsförsämring av brödsädsskörden,
särskilt genom mältningsskador, samt potatisskörden, dels en för större
sammanhängande områden likartad nedsättning av skördeutfallet till följd
av ogynnsamma väderleksförhållanden och dels katastrofskador, innebärande
för i regel mera begränsade områden eller enskilda brukningsdelar
en total eller nära total förstöring av grödan genom översvämningar eller
liknande.
Delegationen har även berört hittills vidtagna hjälpåtgårder
från det allmännas sida med anledning av ifrågavarande skördeskador, samt
därom anfört följande.
Försämringen av brödsädens kvalitet har redan vid prissättningen på brödsäd
beaktats i samband med utformningen av kvalitetsbestämmelserna. Beträffande
mältad spannmål gällde under föregående regleringsår den bestämmelsen,
att brödsäd med en högre mältningsgrad än 5 procent skulle,
därest densamma kunde iordningställas till fullgod fodervara, inköpas av
svenska spannmålsaktiebolaget och auktoriserade spannmålshandlare till ett
pris, som för vete med 1 krona och för råg med 2 kronor per deciton understeg
det vid leveranstillfället gällande normalpriset på korn. För innevarande
regleringsår har i stället stadgats skyldighet för spannmålsaktiebolaget
och auktoriserade spannmålshandlare att inköpa dylik brödsäd efter
en prisregleringsskala, som anknyter till priset på fullgod spannmål. Härvid
skulle enligt den preliminära utformningen av bestämmelserna priset på
korn utgöra den undre gränsen för brödsädspriserna, och prisregleringsskalan
vara så konstruerad, att man först vid en mycket hög mältningsgrad
nådde denna gräns, i anslutning till prisfrågornas förnyade behandling i
oktober månad har livsmedelskommissionen sedermera med Kungl. Maj:ts
medgivande företagit en höjning av denna gräns, så att det pris, som spannmålsaktiebolaget
och auktoriserade spannmålshandlare skola vara skyldiga
att lägst betala för sådan icke fullgod brödsäd, som kan iordningställas till
fullgod fodervara, vid varje särskild tidpunkt skall ligga beträffande vete
2 kronor och beträffande råg 1 krona per deciton över det vid samma tidpunkt
gällande priset på korn. Då dessutom redan vid brödsädsregleringens
ursprungliga utformning för år 1945/46 normalvattenhalten höjdes från 17,5
till 18,0 procent och den tillåtna mältningsgraden för råg av normalkvalitet
höjdes från 2 till 3 procent, torde genom de redan vidtagna åtgärderna de
extraordinära skador, som inträffat i fråga om brödsädens kvalitet, få anses
vara i skälig utsträckning beaktade vid prissättningen.
Även kvalitetsskadorna å årets potatisskörd ha föranlett åtgärder från
det allmännas sida. Sålunda ha stärkelsefabrikerna erhållit möjlighet att
igångsätta sin tillverkning på ett tidigt stadium. Vidare har medgivande lärn
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 389.
7
näts att för tillverkning av brännvin nyttja en viss kvantitet potatis, varvid
i första hand enligt ett särskilt utsyningsförfarande skadad potatis skall
komma till användning. Det kan i detta sammanhang även erinras örn att
priset på matpotatis överstiger den i vårkalkylen förutsatta nivån, enär normalpris
icke ansetts böra bestämmas för denna vara just med hänsyn till
skördeskadorna.
Delegationen har härefter uttalat att delegationen emellertid ansett, att de
skador, som till följd av den ymniga nederbörden under augusti månad
drabbat årets skörd, vore av sådan omfattning, att de, därest inga särskilda
åtgärder vidtoges, skulle medföra kännbara återverkningar på jordbrukarnas
ekonomiska ställning inom de berörda områdena. Risk har också synts delegationen
föreligga, att dessa skador i åtskilliga fall kunde medföra en minskning
av jordbrukets produktionsförmåga inom de nu ifrågavarande områdena,
varför hjälpåtgärder syntes motiverade även ur folkförsörjningssynpunkt.
Med hänsyn härtill har delegationen funnit sig böra föreslå, att ytterligare
åtgärder vidtoges till stöd för jordbruket på grund av skördeskadorna
i fråga.
Vid övervägande av de ytterligare åtgärder, som sålunda borde
ifrågakomma, har delegationen såsom tidigare berörts kommit till den uppfattningen,
att dessa i huvudsak lämpligen borde få formen av dels lokala
differentieringsbidrag å mjölk, dels ock särskild ersättning till de jordbrukare
som drabbats av översvämningsskador av katastrofnatur. Härom har
delegationen yttrat följande.
Under vissa tidigare år, då skörden inom stora områden på grund av
ogynnsamma väderleksförhållanden blivit svag, ha dylika lokala ojämnheter
i skördeutfallet delvis kompenserats genom lokala differentieringsbidrag
å mjölk. Dylika bidrag ha därvid utgått till sådana områden, som mest lidit
av ogynnsam väderlek. För innevarande regleringsår har för liknande ändamål
anslagits ett belopp av 6 000 000 kronor, vilket är avsett att utgå i mån
av behov. Inom de av mera omfattande skördeskador drabbade landsdelarna
föreligger tydligen ett dylikt behov, och det har varit en av delegationens
huvuduppgifter att söka närmare bedöma detsamma.
Härvid har det emellertid varit nödvändigt att beakta, att i den mån de
inträffade skadorna varit av katastrofartad karaktär kan tillräcklig hjälp icke
lämnas genom differentieringstillägg å mjölk. I den mån dylika skador
drabbat jordbrukare, som endast i förhållandevis mindre utsträckning äro
inriktade på mjölkproduktion eller genom skördeförsämringen få vidkännas
en minskning även av denna produktion, blir otillräckligheten av denna
hjälpmetod särskilt påtaglig. För skador av denna art erfordras därför
hjälpåtgärder av mera direkt natur.
Delegationen har sålunda under medverkan av statistiska byrån och utredningsbyrån
inom livsmedelskommissionen utarbetat dels förslag rörande
ersättning till jordbruket i form av differentieringsbidrag å mjölk, dels ock
förslag rörande erforderlig hjälp och lämpliga hjälpformer för de jordbrukare,
som drabbats av översvämningsskador.
Delegationen har till behandling fiirst upptagit frågan om differentieringsbidrag
å mjölk i syfte att utjämna större variationer i
skördeutfallet. Vid bedömandet av detta spörsmål bar delegationen utgått
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 389.
från de grunder, enligt vilka differentieringsbidrag utbetalats under regleringsåret
1944/45. I anslutning härtill har delegationen närmare redogjort
för nämnda grunder och därvid anfört följande.
Lokala differentieringsbidrag å mjölk utgingo under produktionsåret 1944/
45 inom vissa delar av landet, varvid behovet beräknades på följande sätt.
Avkastningen av samtliga grödor utom bete uträknades områdesvis, varvid
man för erhållande av ett sammanfattande mått uttryckte avkastningen i
foderenheter. Denna totalavkastning sattes i relation till den på samma sätt
beräknade genomsnittsavkastningen åren 1933/37, vilken ansågs ungefär
motsvara normal förkrigsskörd. Områden, som i förhållande till genomsnittet
för nyssnämnda år utvisade en större procentuell minskning än riket
i dess helhet, ansågos böra komma i fråga för åtnjutande av differentieringsbidrag.
Skillnaden mellan de olika områdenas procenttal och rikssiffran,
den s. k. kompensationsprocenten, multiplicerades därför med det för
åren 1933/37 för ifrågavarande områden beräknade genomsnittliga antalet
foderenheter. På detta sätt erhölls det antal foderenheter, för vilket kompensation
borde utgå. Det för året tillgängliga anslaget för differentieringsbidrag
slogs därefter ut på det antal foderenheter, som i enlighet härmed
skulle kompenseras.
Vid den av delegationen företagna undersökningen rörande behovet av
lokala differentieringsbidrag under regleringsåret 1945/46 hade det emellertid,
enligt vad delegationen framhållit, visat sig påkallat att företaga vissa
smärre ändringar i beräkningsmetoderna i jämförelse med de för föregående
år tillämpade. Delegationen har härom vidare uttalat följande.
I stället för att utgå från skördeavkastningen åren 1933/37 har delegationen
ansett det vara riktigast att låta avkastningen för år 1945 vid normalskörd
(d. v. s. vid en allmän skördesiffra av 3,0) bilda utgångspunkt för
beräkningen av differentieringsbidragens storlek. Härvid har tagits i betraktande,
att fjolårets skörd motsvarade en allmän skördesiffra av 2,86 som
genomsnitt för hela riket och att differentieringstillägg då som regel utgick
endast till områden, där skörden påtagligt understeg nämnda genomsnittsskörd.
Samma gränsdragning har ansetts böra tillämpas även i år, så att
differentieringstillägg föreslagits utgå, där skördesiffran understiger 2,86.
Obetydliga avvikelser från detta tal ha liksom föregående år lämnats utan
beaktande. Med hänsyn till mejeriernas tillförselområden har det vidare av
praktiska skäl icke befunnits möjligt att tillgodose vissa isolerade mindre
områden, även där skördesiffran eljest skulle motiverat detta. I övrigt har
delegationen vid upprättandet av sitt förslag beträffande differentieringstillägg
bedömt dessa med ledning av de för år 1944/45 utgående bidragen
så att av viss skördesiffra karakteriserad skördeförsämring medfört i stort
sett samma differentieringstillägg som föregående år. Såsom material vid
undersökningen ha använts de sockenvis avgivna årsväxt- och skörderapporterna
per den 15 oktober 1945. På grundval av dessa har livsmedelskommissionens
statistiska byrå sökt erhålla ett sammanfattande mått på skördeutfallet
inom olika län och hushållningssällskapsområden i form av en s. k.
allmän skördesiffra för respektive områden. Denna allmänna skördesiffra
bär erhållits såsom resultat av en sammanvägning av de för de viktigare
växtslagen i rapporterna angivna konditionstal, med vilka skördeutsikterna
meddelats enligt en fastställd skala från 5 (mycket god skörd) till 0 (missväxt)
och med siffervärdet 3 såsom uttryck för normalskörd.
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 389.
För hela riket uppgick den allmänna skördesiffran per den 31 augusti
1945 till 2,98 och per den 15 oktober 1945 till 2,93, motsvarande i det närmaste
medelmåttig skörd. Skördesiffran inom olika län och hushållningssällskapsområden
enligt skörderapporterna per den 15 oktober framgår av
följande sammanställning, i vilken områdena ordnats i fallande följd:
Jämtlands län.......... 319
Skaraborgs » 3-16
Västerbottens » .......... 3''16
Norrbottens » .......... 3‘ 16
Kopparbergs » .......... 3.08
Älvsborgs södra » .......... 3-07
Örebro » 3-05
Gävleborgs » 3-04
Västernorrlands » .......... 3-03
Älvsborgs norra » .......... 3 02
Östergötlands » .......... 2-96
Värmlands » 2-95
Jönköpings » 2‘94
Västmanlands län...... 2-93
Stockholms » 2-92
Malmöhus » 2-91
Uppsala » 286
Gotlands » ...... 2 84
Kristianstads » ...... 2 83
Hallands » 2-83
Kalmar södra » 2‘82
Södermanlands » ...... 2''79
Blekinge » 2''78
Göteborgs och Bohus » ...... 2‘70
Kronobergs » 2-67
Kalmar norra » 2-55
Hela riket 2-93
Det sämsta skördeutfallet uppvisa således Kalmar läns norra hushållningssällskapsområde
samt Kronobergs, Göteborgs och Bohus och Blekinge län.
Detta förhållande framträdde även i augustirapporlerna.
Med ledning av augustirapporterna har delegationen utarbetat ett preliminärt
förslag rörande differentieringsbidrag å mjölk, över vilket förslag yttranden
avgivits av vederbörande kristidsstyrelser och hushållningssällskap
ävensom vissa sammanslutningar. Beträffande innehållet i dessa yttranden,
vilka såsom förut nämnts bifogats delegationens utredning, torde emellertid
få hänvisas till handlingarna i ärendet. Efter att ha tagit del av dessa yttranden
har delegationen underkastat det preliminära förslaget en förnyad
behandling. Härom har delegationen i sin utredning yttrat följande.
Beträffande den principiella frågan örn användningen av det av riksdagen
beviljade anslaget å 6 000 000 kronor har delegationen utgått från den av
livsmedelskommissionen angivna förutsättningen, att ifrågavarande anslag
borde kunna användas såväl till differentieringsbidrag å mjölk som till utbetalande
av ersättning för översvämningsskador. Vid den förnyade prövningen
av detaljerna i förslaget ha årsväxt- och skörderapporterna per den
15 oktober, vilka under tiden bearbetats av kommissionens statistiska byrå,
kunnat läggas till grund. Med hänsyn till de förskjutningar, som dessa rapporter
utvisa i förhållande till augustirapporterna, samt till de synpunkter
och förslag, som framförts av hörda myndigheter och organisationer, ha
vissa i det preliminära förslaget icke medtagna områden ansetts böra komma
i fråga till lokala differentieringsbidrag, varjämte förslaget även i övrigt justerats
i den mån så befunnits påkallat.
På grundval av den genomgång av det föreliggande materialet som sålunda
verkställts har delegationen föreslagit, att differentieringstillägg å
mjölk under tiden oktober 1945—maj 1946 skulle utbetalas i enlighet med
följande sammanställning.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 389.
Lokatt prlsdifferentieringsbidrag å mjölk 1915/46 i öre per kilogram och totalt.
Bidrag avses, med i tabellen angivna undantag, utgå till samtliga leverantörer av mjölk
till inom nedan angivna områden belägna mejerier.
Område |
Kvantitet kg |
Föreslaget öre/kg |
Totalt prisdif-ferentieringsbi-drag å mjölk |
Totalt prisdif-ferentieringsbi-drag å mjölk |
Södermanlands län: Jönåkers, Rönö, Hölebo, Daga och |
46 241130 |
0-75 |
346 800 |
380 000 |
Östergötlands län: Ydre härad, Kisa, Horns och Hyck-linge socknar i Kinda härad, Åt-vids socken i Bankekinds härad |
19 095 059 |
075 |
143 200 |
160 000 |
Jönköpings län: Ingatorps, Hults och Bellö socknar |
7 014 931 |
0-75 |
52 600 |
60 000 |
Kronobergs län: Norrvidinge härad................ |
3 684 122 |
0-75 |
27 600 |
30 000 |
Länet i övrigt.................... |
59 945 269 |
1-25 |
749 300 |
825 000 |
Kalmar län: Norra ITjusts, Södra Tjusts, Sevede, |
54 733 796 |
1-25 |
684 200 |
755 000 |
Runstens härad och Borgholms stad |
6 862 278 |
0-75 |
51 500 |
55 010 |
Blekinge län: Listers härad, Eringsboda och Bäcka-ryds socknar i Medelstads härad |
8164 396 |
075 |
61200 |
65 000 |
Kristianstads län: Albo, Gärds, Östra Göinge, Västra |
74 703139 |
0-75 |
560 300 |
615 000 |
Hallands län: Höks härad samt Torups socken i |
22 211 717 |
0-75 |
166 600 |
185 000 |
Kungl. Majlis proposition nr 389.
11
Område |
Kvantitet kg |
Föreslaget öre/kg |
Totalt prisdif-ferentieringsbi-drag å mjölk |
Totalt prisdif-ferentieringsbi-drag å mjölk |
Göteborgs och Bohus län:1 Inlands Nordre, Inlands Torpe, In-lands Fräkne, Orusts östra, Orusts |
231134 702 |
1-25 |
389 200 |
430 000 |
Älvsborgs län: Åmåls stad, Vänersborgsortens mejeri-förenings leverantörer i Frändefors |
2 7 142 957 |
0-75 |
53 600 |
60 000 |
Värmlands län: |
||||
Säffle köping i Näs härad.......... |
7 605 349 |
0''75 |
57 000 |
65 000 |
Samtliga områden |
348538 845 |
3 343100 |
3685 000 |
1 Inom Lantbrukarnes Mjölkcentrals tillförselområde skall bidrag utgå endast till leverantörer,
bosatta inom i tabellen angivna härader.
2 Uppskattad kvantitet.
Såsom framgår av denna sammanställning har medelsbehovet för differentieringsbidragen
av delegationen beräknats till sammanlagt 3 685 000
kronor.
Vid övervägande av frågan örn ersättning för översvämningsskador
av katastrofnatur har delegationen utgått från vissa allmänna
principer och i sådant hänseende anfört följande.
För de egentliga katastrofskadorna kan tillfredsställande hjälp icke erhållas
genom enbart differentieringstillägg på mjölken. Särskilt omfattande ha
dylika skador varit i Kronobergs och Kalmar län. För att avhjälpa de ekonomiska
svårigheter, som genom dessa skador drabbat jordbrukarna, synas endast
två hjälpformer vara tänkbara, nämligen dels direkta statliga bidrag,
och dels krislån. Vid en förfrågan rörande de lämpligen ifrågakommande
hjälpformerna, som riktats till hushållningssällskapen inom berörda områden,
ha de flesta sällskap avstyrkt den sistnämnda hjälpformen, medan
andra endast med vissa reservationer ansett densamma böra komma i fråga.
Härvid torde emellertid en åtskillnad böra göras mellan å ena sidan egentliga
skördeskador och å andra sidan skador å vissa fasta anläggningar, såsom
invallningar, broar o. d. Beträffande de egentliga skördeskadorna synas
krislån icke vara ändamålsenliga, utan dylika skador torde i lämplig ut
-
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 389.
sträckning få ersättas genom direkta bidrag. Beträffande skador å sådana
fasta anläggningar, som nyss nämnts, synes det däremot lämpligast, att bidrag
till deras avhjälpande lämnas i form av lån, dock så att låntagarna befrias
från återbetalningsskyldighet, därest de avsedda reparationsarbetena
fullgjorts inom viss tid, förslagsvis 1 eller, vid mera omfattande arbeten, 2 år.
I fråga örn omfattningen av sådana skördeskador, som kunna karakteriseras
såsom katastrofskador, har delegationen hänvisat till följande på grundval
av från hushållningssällskapen inhämtade uppgifter.
Översvämningsskador på olika växtslag (hektar).
Län |
Höst- vete |
Vår- vete |
Råg |
Korn |
Havre |
Bland- säd |
Potatis |
Foder- rot- frukter |
Summa |
Stockholms stad o. län.. |
|||||||||
Uppsala län........... |
80-00 |
— |
40-00 |
170-00 |
220-00 |
34000 |
80-00 |
20 00 |
950 00 |
Södermanlands län..... |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
||
Östergötlands län...... |
160-oo |
70-00 |
220-00 |
140-00 |
710-00 |
430-00 |
140-00 |
60-00 |
1930-oo |
Jönköpings län......... |
10''00 |
20-00 |
10-00 |
— |
500-00 |
60-00 |
20''00 |
15-00 |
635-00 |
Kronobergs län ........ |
öOoo |
200-00 |
300-00 |
150-00 |
2 500-00 |
150-00 |
1 OOO-oo |
50-00 |
4400-00 |
Kalmar läns norra .... |
18-50 |
47-00 |
157-00 |
2-50 |
621-00 |
92-00 |
72-00 |
43-00 |
1053-00 |
Kalmar läns södra .... |
— |
— |
— |
— |
1 40000 |
— |
1 OOO-oo |
_ |
2 4U000 |
Gotlands län........... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
|
Blekinge län........... |
22-00 |
19-oo |
90-00 |
2-00 |
175-00 |
50-00 |
45000 |
30-oo |
838-00 |
Kristianstads län....... |
66*00 |
38-50 |
104-00 |
11-00 |
309 50 |
317-00 |
429-50 |
50-50 |
132600 |
Malmöhus län.......... |
— |
— |
0-50 |
— |
9-25 |
16-25 |
0-25 |
0-75 |
27-00 |
Hallands län .......... |
31-oo |
77-00 |
25-00 |
6-00 |
210-00 |
67-00 |
111-00 |
45-00 |
572-00 |
Göteborgs o. Bohus län.. |
— |
— |
— |
— |
_ |
— |
|||
Älvsborgs läns norra.... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
Älvsborgs läns södra.... |
— |
10-00 |
— |
— |
30-00 |
— |
_ |
_ |
40-00 |
Skaraborgs län......... |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
|
Värmlands län......... |
_ |
_ |
_ |
_ |
|||||
Örebro län............. |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
|||
Västmanlands län...... |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
|||
Kopparbergs län....... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
Gävleborgs län......... |
— |
— |
— |
lO-oo |
439-00 |
98-00 |
37-00 |
7-00 |
591-00 |
Västernorrlands län .... |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
|||
Jämtlands län......... |
_ |
_ |
_ |
_ |
|||||
Västerbottens län....... |
— |
_ |
_ |
_ |
|||||
Norrbottens län........ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Hela riket |
437-50 |
481-50 |
946-50 |
491-50 |
7 123 75 |
1620 75 |
3339 75 |
321 25 |
14 762-00 |
Med utgångspunkt från förut angivna allmänna principer för utformningen
av den i anledning av översvämningsskadorna erforderliga hjälpen har
delegationen utarbetat ett preliminärt förslag till hjälpåtgärder, vilket varit
utsänt för yttrande till samma myndigheter och organisationer som delegationens
förenämnda förslag rörande differentieringsbidrag å mjölk. Beträffande
innehållet i dessa yttranden tillåter jag mig hänvisa till handlingarna
i ärendet. Efter att i sin utredning ha erinrat om 1945 års riksdags beslut
rörande bidrag till ersättning för dels vissa hagelskador under år 1944, dels
ock skador genom sjön Tämnarens översvämningar samma år (prop. nr 144
och nr 278; r. skr. nr 270 och nr 408), har delegationen i fråga örn de grunder,
som enligt delegationens mening borde tillämpas vid bestämmande av
bidrag för nu ifrågavarande skador, yttrat följande.
Kungl. Maj-.ts proposition nr 389.
13
Beräkningen av ersättningsbeloppen bör grunda sig på deklarationer av
skadorna, vilka böra vara dels styrkta genom intyg av tvenne personer, av
vilka den ene bör ha deltagit i den särskilda skördeuppskattningen tor vederbörande
kommun och den andra vara exempelvis ägodelningsnämndeman
eller god man vid lantmäteriförrättningar, och dels kontrollerade av
kristidsnämnden och kristidsstyrelsen. Där intyg rörande skadornas omfattning
redan utfärdats av tvenne nämndemän, böra dock dessa intyg godtagas,
oaktat ingen av intygsgivarna deltagit i den särskilda skördeuppskattningen.
Dylik deklaration bör beträffande varl och ett av följande växtslag,
nämligen höst- och vårvete, höst- och vårråg, korn, havre, ärter, blandsäd,
potatis och rotfrukter samt olika slag av olje- och spanadsväxter, innehålla
uppgifter om dels brukningsdelens sammanlagda areal av växtslaget i fråga,
dels huru stor del härav, som genom översvämning o. d. avsevärt skadats,
dels slutligen den å totalarealen för växtslaget bärgade skörden. Såsom rotfruktsodlingar
böra därvid räknas även fältmässiga odlingar av morötter
och rödbetor, medan däremot husbehovsodlingar av dessa växtslag icke böra
medtagas. Avkastningen av vallar och beten torde i detta sammanhang böra
lämnas åsido. Endast i de fall, då med hänsyn till särskilda omständigheter
en justering av de enligt i det följande angivna huvudregler beräknade^ ersättningarna
synes påkallad, bör densamma kunna tagas i betraktande. Uppgifter
om översvämningsskador å dylika odlingar må därför i de nu ifrågavarande
deklarationerna kunna upptagas tillsammans med övriga särskilda
omständigheter, som sökanden kan önska åberopa.
För själva beräkningen av skadornas omfattning bör en för respektive
härad uppskattad normalskörd läggas till grund. Denna normalskörd, vilken
för vinnande av enhetlighet i beräkningsmetoden bör uppskattas av livsmedelskommissionens
statistiska byrå, erhålles på så sätt, att den för häradet
i fråga redovisade skörden under åren 1933—1937 justeras med ledning
av förhållandet mellan den för samma år för hela riket beräknade medelskörden
å ena och riksmedeltalet för den 15 oktober 1945 å andra sidan.
Detta förfaringssätt synes nödvändigt med hänsyn till att skördeuppgifterna
per den 15 oktober för berörda härader i vissa fall rönt så stark inverkan
av översvämningsskadorna, att en på dem direkt grundad beräkning skulle
ge ett för jordbrukarna mycket otillfredsställande resultat. För var och en
av de förut nämnda grödorna bör skillnaden beräknas mellan å ena sidan
den skörd, som enligt förut angivna normalskörd skulle erhållits å brukningsdelen,
och å andra sidan den skörd, som verkligen bärgats. Den generalisering,
som följer av att samma genomsnittsskörd betraktas som »normalskörd'')
för jordbruk med både bättre och sämre jord eller för såväl
bättre som sämre skötta brukningsdelar, innebär visserligen en olägenhet
men torde icke kunna undvikas, enär det i praktiken blir omöjligt att beräkna,
vilken skörd varje särskilt jordbruk »normalt» skulle erhållit. Salunda
böra i de fall, där sockenmedeltal för skördeutfallet föreligga framräknade
på förut angivet sätt, dessa kunna läggas till grund för beräkningen av skördeskadorna,
varvid samråd dock bör äga rum med livsmedelskommissionens
statistiska byrå. Alt generellt utgå ifrån sockenvis beräknade normalskordar
är däremot av praktiska skäl icke möjligt, enär detta skulle förutsätta ytterst
omfattande beräkningar, vilka skulle avsevärt fördröja skaderegleringen.
För sådana brukningsdelar, beträffande vilka det är uppenbart, att den
för området tillämpade normalskörden är för hög eller för låg, bitr en motsvarande
sänkning eller höjning av den angivna hektarskördssiffran kunna
göras. Dylika avvikelser böra dock begränsas lill 20 procent uppåt eller
nedåt. Vid dylika justeringar är det givetvis angeläget, att deli för häradet
av livsmedelskommissionen beräknade normalskördssiffran far tjäna som
riktsiffra för området.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 389.
Den pa förut angivet sätt beräknade skillnaden mellan »normal» skörd
och bärgad skörd lägges till grund för beräkningen av den ersättning, som
i varje särskilt fall skall utgå.
Delegationen har emellertid i anslutning härtill uttalat, att ersättning borde
lämnas endast för skador, som relativt sett vore av mera betydande omfattning.
Ersättningar för mindre omfattande skador ha däremot synts delegationen
icke böra ifrågakomma, enär dylika finge anses ingå i den företagarrisk,
som alltid vöre förenad med drivandet av jordbruk. Delegationen har
härom vidare anfört följande.
Därest även mindre skador skulle ersättas, skulle detta medföra en alltför
omfattande^ apparat och för höga kostnader för själva fördelningen av bidragen.
I sådant fall skulle även svårigheterna att kontrollera lämnade uppgifter
okas. Ersättningarna böra avvägas på sådant sätt, att en jordbrukare,
som ansträngt sig för att tillvarataga största möjliga del av skörden på de
skadade områdena och därigenom åsamkat sig särskilda kostnader, erhåller
en större sammanlagd inkomst än fallet skulle varit, därest han låtit hela
skörden på det skadade området gå till spillo.
Nämnda synpunkter torde lättast kunna tillgodoses, därest man vid beräkningen
av ersättningsbeloppen utgår ifrån att jordbrukarna böra stå en
viss bestämd självrisk, varefter den överskjutande skadan ersättes med viss
procentsats. Härigenom sker en automatisk utsortering av mindre omfattande
skador. Vidare vinnes, såsom närmare framgår av i det följande återgivna
uppställning, att den ersättningsberättigade jordbrukarens inkomst av varje
särskild gröda kommer att variera med den bärgade skördens storlek.
Vid bedömandet av självriskens storlek i förhållande till normalskörden
samt den del av överskjutande skada, för vilken ersättning bör lämnas, synes
man böra utgå ifrån att vid totalskada cirka hälften av skadans storlek
skäligen bör ersättas. Självrisken synes då lämpligen böra bestämmas till
30 procent av normalskörden och den ersättningsberättigade delen till i regel
70 procent av överskjutande skada. Genom att en sådan grund för beräkningen
väljes, som innebär å ena sidan en förhållandevis hög självrisk men
å andra sidan även en hög ersättningsprocent för den återstående skadan, synes
även en betydande förenkling av prövningsförfarandet kunna vinnas. Beräkningsmetoden
kan åskådliggöras med följande sifferexempel, vilket avser
höstvete och förutsätter en beräknad normalskörd av 2 500 kilogram per
hektar.
Redovisad skörd |
Skörde- minskning |
Självrisk 30 % |
Återstående skada |
Ersättnings-ber. kvant. 70 % |
Skörd + ersättningsber. |
|
2 500 |
0 |
2 500 + |
0 = 2 500 |
|||
2 250 |
250 |
750 |
0 |
0 |
2 250 + |
0 = 2 250 |
2 000 |
500 |
750 |
0 |
0 |
2 000 + |
0 ^ 2 000 |
1750 |
750 |
750 |
0 |
0 |
1750 + |
0 = 1 750 |
1500 |
1000 |
750 |
250 |
175 |
1500 + |
175 = 1 675 |
1250 |
1250 |
750 |
500 |
350 |
1250 + |
350 = 1 600 |
1000 |
1500 |
750 |
750 |
525 |
1000 + |
525 = 1525 |
750 |
1750 |
750 |
1000 |
700 |
750 + |
700 = 1 450 |
500 |
2 000 |
750 |
1250 |
875 |
500 + |
875 = 1 375 |
250 |
2 250 |
750 |
1500 |
1050 |
250 + 1 050 = 1300 |
|
0 |
2 500 |
750 |
1750 |
1225 |
0 + 1 225 = 1 225 |
Kungl. Maj:ts proposition nr 389.
15
Under hänvisning till det anförda har delegationen sammanfattat sitt förslag
i följande huvudregler för ersättningarnas beräknande, nämligen 1) kraven
på ersättning skola styrkas med deklarationer av skadorna av det innehåll
delegationen angivit, 2) rätt till ersättning föreligger endast, då skörden
på brukningsdelen till följd av översvämningsskador blivit avsevärt nedsatt,
samt 3) för den genom översvämning uppkomna skadan står jordbrukaren en
självrisk, vilken för varje ersättningsberättigad gröda motsvarar 30 procent
av det för brukningsdelen vid angiven normalskörd beräknade totala skördeutbytet
av ifrågavarande gröda. Sedan avdrag gjorts för denna kvantitet utgår
ersättning för i regel 70 procent av återstoden.
I dessa regler syntes dock enligt delegationens mening en modifikation i
vissa fall vara påkallad med hänsyn till särskilt ömmande omständigheter,
varvid hänsyn borde tagas såväl till skadornas omfattning som till ifrågavarande
jordbrukares ekonomiska ställning. Som en regel för sådan modifikation
av ersättningsnormerna borde gälla, att ersättning icke finge lämnas
för mer än 85 procent av den ersättningsberättigade kvantiteten, detta oavsett
örn denna beräknats direkt på grundval av den för området angivna normalskörden
eller om denna ansetts böra justeras. I undantagsfall borde dock
sistnämnda procentsats kunna höjas till 100 procent och ersättning i dylika
fall alltså kunna lämnas för 70 procent av beräknad normalskörd. Slutligen
syntes böra stadgas, att ersättning icke finge utbetalas, såvida densamma
icke överstege visst belopp, förslagsvis 25 kronor per brukningsdel.
Beträffande förfarandet för erhållande av den föreslagna ersättningen har
delegationen föreslagit.
Ansökningar om ersättning för översvämningsskador böra ställas till statens
livsmedelskommission och ingivas till kommunens kristidsnämnd. Denna
sistnämnda skall efter granskning av de i ansökningarna lämnade uppgifterna
med eget yttrande översända handlingarna till kristidsstvrelsen. Denna
bör för hela kristidsstyrelseområdet utarbeta förslag till fördelning av ersättningarna
och insända detta jämte ansökningshandlingarna till statens
livsmedelskommission, som fattar beslut i ärendet. Vid sin behandling av
dylika ärenden bör kristidsstyrelsen söka samråd med vederbörande hushållningssällskap.
Beträffande handläggningen av ifrågavarande ärenden föreslår
delegationen ytterligare, att erforderliga ansökningsblanketter utarbetas
genom livsmedelskommissionens försorg och att en cirkulärskrivelse med
anvisningar och tillämpningsexempel tillställes kristidsstyrelser och kristidsnämnder
och genom dessa även hålles tillgänglig för bidragssökande och intygsgivare.
Rörande frågan örn bidrag till ersättning för översvämningsskador
av annat slag än skördeskador har delegationen
föreslagit följande.
För skador å invallningsföretag, broar o. d. synes, såsom förut framhållits,
ersättning icke böra utgå i den ordning, som här föreslagits. I den mån
hjälp i detta hänseende befinnes erforderlig, synes den i stället böra ges i
form av lån, vilka avskrivas, därest behövliga reparationsarbeten utförts
inom viss relativt kort tid, förslagsvis 1 eller vid mera omfattande arbeten
2 år. Dylika lån, vilka synas böra komma i fråga endast vid mera betydande
skador och efter behovsprövning i varje särskilt fall, böra utgå med
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 389.
i regel högst 50 procent av skadans storlek. Ansökan om lån bör ingivas
till och prövas av Kungl. Maj:t. Erforderliga utredningar rörande nu ifrågavarande
skador och på grund av dem föreliggande hjälpbehov kunna lämpligen
verkställas genom respektive länsstyrelse.
Delegationen har i anslutning till de förslag till hjälpåtgärder, för vilka förut
redogjorts, verkställt vissa beräkningar av kostnaderna för hjälpåtgärderna.
I detta hänseende har delegationen anfört i huvudsak följande.
Vid en beräkning av kostnaderna för de av delegationen föreslagna åtgärderna
torde förut intagna av hushållningssällskapen lämnade uppgifterna
rörande översvämningsskadornas omfattning få tagas till utgångspunkt, varefter
skörden å de översvämmade arealerna med ledning av de på grundval
av skörderapporterna per den 31 augusti framräknade hektarskördarna för
respektive län uppskattas med avseende å växtslag och kvantiteter. Till grund
för beräkningen av värdet av den uppkomna skördeminskningen bör läggas
det pris, som jordbrukarna kunnat erhålla på gården vid försäljning av ifrågavarande
kvantiteter. En överslagsberäkning ger vid handen, att detsamma
totalt kan angivas till omkring 7 800 000 kronor, vilket belopp torde böra avrundas
uppåt till 8 000 000 kronor med hänsyn till skador på vissa i hushållningssällskapens
uppgifter icke ingående grödor, bland annat olje- och spånadsväxter.
Då ersättningarna äro avsedda att vid totalskada utgå med cirka
50 procent av den förstörda skördens värde, synes ett belopp av 4 000 000
kronor komma att erfordras för desamma.
Beträffande de å invallningsföretag, broar o. d. anställda skadorna har
någon närmare beräkning icke varit möjlig. Uppskattningsvis torde desamma
emellertid kunna angivas till omkring 300 000 kronor, varför ett belopp av
150 000 kronor skulle erfordras för hjälpåtgärder i enlighet med de av delegationen
ovan föreslagna riktlinjerna.
Delegationen har slutligen beträffande frågan örn bidrag till ersättning
för översvämningsskador våren 1945 yttrat i huvudsak
följande.
Ifrågavarande skador kunna tydligen icke på samma sätt som de i det
föregående berörda katastrofskadorna behandlas i samband med frågan örn
differentieringsbidrag å mjölk och därmed prissättningen på jordbrukets produkter
under produktionsåret 1945/46. Spörsmålet om och i vad mån bidrag
bör utgå till jordbrukare, som drabbats av dylika under våren inträffade
översvämningsskador, torde därför få bli föremål för särskild prövning i varje
enskilt fall.
Bortsett från de av länsstyrelserna i Skaraborgs och Värmlands län tillstyrkta
ansökningarna från lantbrukarna E. Hjert och O. Andersson, Varnhem,
respektive arrendatorn O. E. E. Wahlman, Almarskogen, synas nu föreliggande
framställningar nämligen icke avse skador av denna katastrofala
beskaffenhet. De av Riksförbundet landsbygdens folk överlämnade framställningarna
rörande bidrag med anledning av de regnskador, som på våren 1945
inträffat i norra Kalmar län och norra Älvsborgs län avse sålunda, såvitt av
handlingarna framgår, de extra arbets- och utsädeskostnader, som uppkommit
därigenom, att den rikliga nederbörden nödvändiggjort omsådd av vissa arealer.
Det torde emellertid icke vara ovanligt, att omsådd måste äga rum på
grund av ogynnsamma väderleksförhållanden. Sådan förekom exempelvis i
stor omfattning till följd av de stränga vintrarna 1940 och 1941. Såvitt bekant
har statsbidrag icke tidigare lämnats för detta slag av skador, och det synes
med hänsyn till konsekvenserna icke heller önskvärt att så sker.
Kungl. Maj:ts proposition nr 389.
17
I de båda nu ifrågavarande framställningarna saknas uppgifter om skadornas
fördelning på olika brukningsdelar samt om berörda jordbrukares ekonomiska
ställning. Ansökningshandlingarna möjliggöra sålunda icke en bedömning
av frågan, huruvida i särskilda fall skadorna varit av en sådan omfattning
och de drabbade jordbrukarna befunnit sig i en sådan ekonomisk ställning,
att med hänsyn härtill bidrag kunna anses påkallade.
Beträffande nu berörda skador vill delegationen i övrigt endast framhålla,
att i den mån desamma föranlett en nedsättning av 1945 års skördeutfall,
har denna skördeförsämring tagits i beaktande vid utformningen av delegationens
här förut framlagda förslag rörande fördelningen av differentieringstillägget
å mjölk.
I anslutning till det anförda får delegationen sålunda för sin del uttala, att
av väderleksförhållandena under våren betingade kostnadsökningar icke i och
för sig böra motivera särskilda statliga bidrag. I de fall där det styrkts,
att skadorna varit av katastrofal natur och att de drabbade jordbrukarna
befunnit sig i svåra ekonomiska omständigheter, vill delegationen emellertid
icke motsätta sig att bidrag lämnas.
Statens livsmedelskommission har i sin skrivelse den 16 november 1945
yttrat i huvudsak följande.
Livsmedelskommissionen ansluter sig till den av delegationen uttalade uppfattningen,
att det av riksdagen för differentieringsbidrag beviljade anslaget
på grund av i år föreliggande särskilda omständigheter bör kunna begagnas
även till utbetalande av ersättningar för genom översvämningar uppkomna
skördeskador. Denna uppfattning erhåller stöd även av det förhållandet, att
hela det nämnda anslaget av 6 000 000 kronor medräknats i jordbrukets inkomstkalkyl,
medan i densamma samtidigt avdrag gjorts för beräknade skördeskador.
Det torde sålunda stå i god överensstämmelse med denna kalkyl
att i den mån så kan ske utnyttja sagda anslag även för ersättningar för katastrofskador,
i den mån hela beloppet icke behöver tagas i anspråk för lokala
differentieringsbidrag å mjölk.
Delegationens förslag har vid sammanträde i livsmedelskommissionen den
13 november 1945 varit föremål för överläggning med vissa ledamöter av
kommissionens råd samt ordföranden i Svenska mejeriernas riksförening. Vid
denna överläggning lämnades delegationens förslag ulan erinran. Förslaget
har därefter behandlats av livsmedelskommissionen, som därvid beslutat i
huvudsak biträda detsamma.
Vad i de till kommissionen remitterade framställningarna anförts rörande
hjälp för under hösten inträffade regn- och översvämningsskador, torde få
anses vara i skälig utsträckning beaktat genom vad delegationen härutinnan
föreslagit. Vad angår de framställningar, som avse hjäll? i anledning av på
våren 1945 inträffade regn- och översvämningsskador, har kommissionen på
grunder, som delegationen anfört, icke ansett sig kunna tillstyrka dem i annan
mån ;in de beröra fall, där skadorna varit av katastrofal natur och sökandenas
behov av hjälp styrkts.
I sitt utlåtande den 27 november 1945 har livsmedelskommissionen först
upptagit frågan örn e r s ä 11 n i n g för E m å n s översv ä m ningar
i Kalmar 1 ä n till behandling samt därvid inledningsvis lämnat en kort
redogörelse för innehållet av de gjorda framställningarna och länsstyrelsens
yttrande. Kommissionen har härom anfört följande.
Ifrågavarande framställningar avse skador, sorn vållats genom översvämningar
av limån under dels april och maj månader, dels augusti månad 1945.
Bihang till riksdagens protokoll läts, J sami. Nr 389. 2
18
Kunell. Maj:ts proposition nr 389.
Enligt den genom länsstyrelsens försorg verkställda utredningen i ärendet ha
skador uppkommit å 737,80 hektar åkerjord. Antalet skadelidande uppgår till
119, och skadornas värde har av de av länsstyrelsen utsedda värderingsmännen
angivits till sammanlagt 197 626 kronor. Skadornas fördelning på olika
socknar enligt denna värdering framgår av följande sammanställning:
Socken Hektar Kronor
Högsby........................ 304-23 67 483-24
Fliseryd....................... 287-19 86 309 22
Mörlunda...................... 95-77 24 189-85
Fågelfors...................... 22-82 5 576-22
Mönsterås...................... 27-79 7 943-40
Järeda ........................ 23-25 6 125-—
Av det till länsstyrelsens framställning fogade värderingsinstrumentet framgår
bl. a., att värderingsmännen vid sin uppskattning av skadornas storlek
utgått från vissa av dem beräknade medelskördar för området, nämligen för
höstvete 2 300, höstråg 1 900, vårvete 1 700, korn 1 800, havre 1 900, blandsäd
2 000, hö 3 700, potatis 16 000, rotfrukter 35 000, höstraps 1 500, vårraps
1 300, matärter 1 600, halm av spånadslin 3 500 och frö av spånadslin 400
kilogram per hektar. Värderingsmännen ha framhållit, att dessa siffror visserligen
äro högre än 10-årsmedeltalen för länet i sin helhet enligt den officiella
statistiken, men att åkerjordens godartade beskaffenhet inom området
i fråga motiverar dessa skördesiffror.
Länsstyrelsen har för sin del med hänsyn till översvämningarnas svårartade
beskaffenhet och till vad i ärendet anförts angående berörda jordbrukares
ekonomiska förhållanden tillstyrkt, att ersättning av statsmedel lämnas.
Beträffande grunderna för denna ersättning har länsstyrelsen, under hänvisning
till Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen den 20 april 1945 (nr 278) angående
ersättning för skador till följd av Tämnarens översvämning, föreslagit,
att samtliga sökande erhålla ersättning med 50 procent av det belopp, vartill
skadorna uppskattats, samt att därutöver efter behovsprövning bidrag med
ytterligare högst 40 procent av nämnda belopp får utbetalas.
Efter att lia erinrat om sitt i utlåtandet den 16 november 1945 gjorda uttalande
att bidrag med anledning av under våren 1945 inträffade regn- och
översvämningsskador endast borde lämnas i de fall, där skadorna varit av
katastrofal natur och de skadelidandes behov av hjälp styrkts, har kommissionen
anfört, att dessa villkor för bidrag syntes uppfyllda i förevarande fall.
Med hänsyn härtill har kommissionen tillstyrkt, att bidrag lämnades de skadelidande
och därvid såsom särskilt skäl framhållit, att långvariga och upprepade
översvämningar av den omfattning, varom här syntes vara fråga, för
berörda jordbrukare torde medföra mycket svårartade ekonomiska konsekvenser,
vilka icke kunde jämföras med den kostnadsökning, som föranleddes
av en på grund av ogynnsam väderlek nödvändiggjord omsådd av vissa
arealer.
Beträffande grunderna för beräkning av ersättningen har kommissionen
hänvisat till vad därom anförts i nyssnämnda skrivelse den 16 november
1945 och den därvid fogade utredningen samt förklarat sig anse, att samma
grunder borde tillämpas även i förevarande fall. I anslutning härtill har kommissionen
framhållit i huvudsak följande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 389.
19
Jordbrukarna i de områden, det här gäller, erhålla genom de av kommissionen
föreslagna differentieringsbidragen ersättning för den allmänna skördeförsämring,
som där inträffat enligt skörderapporterna per den 15 oktober
1945. Vad som nu återstår att ersätta är sålunda den skada, som utöver denna
allmänna skördeförsämring drabbat de av översvämningarna hemsökta
jordbrukarna. Konsekvensen härav blir, att den medelskördsberäkning, som
skall läggas till grund för skadevärderingen, bör utgå ifrån nyssnämnda
skörderapporter per den 15 oktober. Därest högre medelskördar skulle tilllämpas,
komme tydligen ifrågavarande jordbrukare i viss mån att erhålla
dubbel ersättning. Inom livsmedelskommissionens statistiska byrå har en beräkning
av normalskördssilfrorna för de i framställningarna berörda häradena
verkställts enligt de grunder, som angivits i den av kommissionen åberopade
utredningen. Härvid har det visat sig, att dessa normalskördar genomgående
och i regel ganska avsevärt understiga de av värderingsmännen begagnade
siffrorna. Med hänsyn till vad nu anförts torde skadevärderingen
få justeras med användande av de inom livsmedelskommissionen framräknade
normalskördssiffrorna. Såsom i förut berörda utredning framhållits,
böra dock dessa sistnämnda siffror kunna justeras med hänsyn till växlingarna
i jordens avkastningsförmåga mellan olika brukningsdelar, vilka justeringar
emellertid böra hållas inom en ram av 20 procent och genomgående
verkställas med fasthållande av de angivna skördesiffrorna såsom medeltal
för häradet.
Då den av värderingsmännen upprättade förteckningen över skadorna visar,
att i densamma upptagits en mängd skador av mycket ringa omfattning,
ofta omfattande endast ett par tiondels hektar och i vissa fall t. o. m.
mindre än en tiondels hektar, samt då det enligt kommissionens mening icke
kan anses skäligt, att ersättning utgår i dylika fall, torde det förebragta utredningsmaterialet
få underkastas en revision även med hänsyn härtill.
Kommissionen har beräknat, att ett utlämnande av bidrag i den omfattning
som sålunda föreslagits skulle medföra ett medelsbehov av 100 000
kronor. Härom har kommissionen yttrat följande.
Skadornas sammanlagda värde har såsom nämnts beräknats till 197 626
kronor. Då de av kommissionen angivna grunderna för ersättningarna innebära,
att bidrag lämnas med omkring hälften av skadornas värde, skulle
kostnaderna för desamma med utgångspunkt från nu föreliggande värdering
kunna angivas till omkring 100 000 kronor. Detta belopp kommer emellertid
att reduceras genom de justeringar som kommissionen föreslagit. Å andra
sidan får hänsyn tagas till att en höjning av bidragsprocenten förutsatts i
ömmande fall. Det har icke varit möjligt att företaga en närmare beräkning
av vad dessa olika faktorer komma alt medföra, men det synes under alla
förhållanden sannolikt, att ett belopp av 100 000 kronor väl täcker kostnaderna
för såväl bidrag enligt de av kommissionen föreslagna riktlinjerna
som ersättning för utredningskostnaderna, vilka av länsstyrelsen angivits
lill 1 889 kronor.
Kommissionen har härefter övergått till frågan örn ersättning för
regnskador i Västernorrlands län. Rörande innehållet av
framställningarna i ämnet samt länsstyrelsens yttrande har kommissionen
anfört.
De av länsstyrelsen i Västernorrlands län ingivna framställningarna avse
skador, förorsakade genom skyfall den 24 och 25 juli samt den 18 augusti
innevarande år. Enligt den genom länsstyrelsens försorg verkställda alred
-
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 389.
ningen lia skadorna uppskattats till 46 819 kronor. Länsstyrelsen har med
hänsyn till att skadorna åtminstone i huvudsak finge anses föranledda av
exceptionella förhållanden och till att desamma i flera fall föranlett ytterst
kännbara förluster funnit starka skäl tala för att staten träder emellan
och bereder de skadelidande ersättning. Då länsstyrelsen funnit det sannolikt,
att vissa ytterligare hjälpbehov med anledning av översvämningarna
åro för handen utöver de i utredningen upptagna, har densamma hemställt,
att ett belopp av 55 000 kronor måtte ställas till dess förfogande för bestridande
av kostnaderna för hjälp till de skadelidande samt för täckning av
utredningskostnaderna.
Angående den omfattning i vilken hjälpåtgärder borde ifrågakomma samt
formen för dessa har kommissionen yttrat.
De nu ifrågavarande skadorna äro i regel icke skördeskador. I huvudsak
synas desamma utgöras av skador dels å vissa fasta anläggningar, såsom
vägar, broar, byggnader, avloppsledningar, kraftledningar och dylikt, dels
å åkerjord som bortspolats eller förstörts genom flodsand. Härtill komma
emellertid vissa andra skador av växlande beskaffenhet. Beträffande skador
å sådana fasta anläggningar, som äro av betydelse för jordbruksdriften, har
kommissionen i sin skrivelse den 16 november 1945 föreslagit, att hjälp
lämnas i form av lån, vilka avskrivas, därest behövliga reparationsarbeten
utförts inom viss tid. Dylika lån, vilka borde ifrågakomma endast vid mera
betydande skador och efter behovsprövning i varje särskilt fall, skulle enligt
förslaget utgå med i regel högst 50 procent av skadans storlek. I den
mån nu ifrågavarande skador äro att hänföra till denna kategori, torde nämnda
grunder böra tillämpas även beträffande dessa. Härvid torde även skador
å åkerjord genom flodsand eller genom bortspolning av matjord få komma
i fråga. Övriga i framställningen berörda skador torde i huvudsak vara av
den karaktär, att de falla utanför kommissionens verksamhetsområde. Kommissionen
saknar därför möjlighet att närmare bedöma föreliggande hjälpbehov
och lämpliga hjälpformer. Kommissionen vill emellertid för sin del
icke motsätta sig, att hjälp lämnas i sådana fall, där skadornas katastrofartade
karaktär och sökandenas behov av hjälp styrkts. Där skadorna äro
av mindre omfattning eller av mindre väsentlig betydelse för de skadelidandes
näringsutövning eller försörjning, torde däremot bidrag icke böra utgå.
Kommissionen har slutligen i fråga örn medelsbehovet för en långivning
på sätt kommissionen föreslagit uttalat följande.
Beträffande kostnaderna för dessa lån och bidrag får kommissionen erinra
örn att densamma i sin skrivelse den 16 november 1945 beräknat visst
belopp även för avskrivningslån av nu ifrågavarande slag. Då den av kommissionen
för samtliga i skrivelsen berörda hjälpåtgärder beräknade totalkostnaden,
8 000 000 kronor, inrymde en viss marginal, torde även de avskrivningslån,
som erfordras för här senast berörda skador avseende jordbruksdriften,
kunna inrymmas inom densamma. Formerna och kostnaderna
för den hjälp, som därutöver kan påkallas i anledning av nu ifrågavarande
skador, undandraga sig kommissionens närmare bedömande. Det torde emellertid
vara lämpligt, att ett visst belopp efter närmare prövning av Kungl.
Majit ställes till länsstyrelsens förfogande för detta ändamål.
före. Såsom framgår av det förut anförda tillfogades skörden i stora delar av
draganden, landet på grund av den betydande nederbörden under augusti 1945 skador
i sådan omfattning, att skördeutfallet påtagligt försämrades. I gynnsammare
Kungl. Maj.ts proposition nr 389.
21
fall synas skadorna lia inskränkts till en försämring av skördens kvalitet
eller kvantitet, medan åter i ogynnsammaste fall översvämningar inträffat som
medfört total eller så gott som total förstöring. Genom dessa översvämningar
uppstodo på många platser även skador å vissa för jordbruksdriftens uppehållande
erforderliga anläggningar såsom invallningar, broar och vägar m. m.
Givet är att de exceptionella väderleksförhållandena för jordbrukarna i de
därav berörda trakterna kommit att medföra högst betydande ekonomiska
förluster. På sina håll torde dessa kunna förväntas för de ekonomiskt svagast
ställda jordbrukarna få katastrofala följder, därest statsmakterna icke
skulle träda stödjande emellan. Härtill kommer, såsom den av livsmedelskommissionen
tillsatta delegationen framhållit, att risk synes föreligga för att
jordbrukets produktionsförmåga kan komma att minska inom de svårast
drabbade områdena. Vad nu sagts beträffande omfattningen och följderna
av de under hösten 1945 vållade skadorna torde i stort sett även gälla de
skador, som orsakats av de under våren och högsommaren samma år inträffade
översvämningarna. Med hänsyn till det anförda finner jag i likhet
med livsmedelskommissionen skäligt att de jordbrukare, som tillskyndats
ekonomiska förluster genom förevarande skador, åtminstone i viss utsträckning
bringas hjälp från det allmännas sida. Jag vill i detta sammanhang
erinra därom, att innevarande års riksdag tidigare anvisat medel till understöd
åt jordbrukare i tvenne med det förevarande i viss mån likartade fall.
Jag syftar härvid på riksdagens beslut rörande bidrag till hjälp åt de jordbrukare,
som drabbats av hagelskador, samt sådana jordbrukare, som förorsakats
förluster till följd av Tämnarens översvämning (prop. nr 144 och
278; r. skr. nr 270 och 408).
Efter övervägande av frågan om vilken form de statliga hjälpåtgärderna i
förevarande fall böra få, finner jag mig kunna biträda det av förenämnda delegation
framlagda och av livsmedelskommissionen tillstyrkta förslaget. Även
jag är alltså av den uppfattningen, att bistånd i första hand bör lämnas i
form av lokala differentieringsbidrag å mjölken. I de fall, där skadornas
omfattning varit så stor att en skälig ersättning icke kan åstadkommas enbart
på detta sätt, bör emellertid utgå ett efter särskilda grunder beräknat
bidrag. För skador å för jordbruksdriftens uppehållande betydelsefulla fasta
anläggningar torde däremot böra lämnas ersättning genom bidrag till avskrivningslån.
1 fråga örn de närmare grunderna för beräknandet av bidragen kan jag i
huvudsak ansluta mig till vad delegationen i dessa hänseenden föreslagit. Det
torde sålunda i anslutning till vad i utredningen förordats böra ankomma
på livsmedelskommissionen att besluta angående den omfattning i vilken de
lokala differentieringsbidragen böra komma i fråga för nu förevarande ändamål.
För erhållande av den .särskilda ersättning, som jag tidigare förordat
böra utgå, torde böra fordras, att skadorna skola lia uppstått på grund av
översvämning och att de medfört en avsevärd nedsättning av skörden å den
brukningsdel, varom fråga är. Med hänsyn lill att — såsom delegationen
framhållit — alltid en förlustrisk föreligger vid drivande av jordbruk, torde
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 389.
vid bidragets bestämmande böra iakttagas, att de av skadorna drabbade jordbrukarna
skola stå viss självrisk. Denna självrisk synes lämpligen kunna sättas
till 30 procent av den beräknade normalskörden å brukningsdelen. Bidraget
bör alltså i enlighet med förslaget utgå endast för återstående del av skadan
och synes i regel böra bestämmas till 70 procent härav. Från denna bidragsprocent
torde emellertid avsteg böra kunna göras, då med hänsyn till
såväl skadans omfattning som den skadelidandes ekonomiska ställning så
befinnes påkallat. Bidrag bör icke i något fall utgå, med mindre detsamma
skulle komma att överstiga 25 kronor per brukningsdel. I fråga örn de föreslagna
avskrivningslånen torde böra gälla, att desamma må utgå blott vid
mera omfattande skador och med i regel högst 50 procent av det belopp,
vartill skadorna uppskattats. För att avskrivning av lånen skall kunna ske
bör fordras, att de med lånen avsedda reparationsarbetena skola vara utförda
inom relativt kort tid, förslagsvis 1 å 2 år.
Enligt min mening torde det vara lämpligast, att kostnaderna för nu föreslagna
hjälpåtgärder i sin helhet bestridas från den del av prisregleringsanslaget,
som avsetts för utbetalande av lokala differentieringsbidrag å mjölk.
Då emellertid för nämnda ändamål endast är disponibelt ett belopp av
6 000 000 kronor samt ifrågavarande kostnader såsom av utredningen i
ärendet framgår torde kunna skattas till 8 100 000 kronor, blir erforderligt
att sagda anslag förstärkes med ett belopp av 2 100 000 kronor. I betraktande
av att det är önskvärt att de ifrågasatta bidragen kunna utbetalas snarast
möjligt, synes beloppet böra upptagas å tilläggsstat till riksstaten för
löpande budgetår.
Därest riksdagen bifaller de av mig i det föregående förordade förslagen,
torde det få ankomma på Kungl Majit att sedermera i huvudsaklig anslutning
till det anförda meddela erforderliga föreskrifter i ämnet. Jag förutsätter
härvid att ifrågavarande bidrag komma att hållas inom nu förutsatta
kostnadsram så att ytterligare medel icke skola bliva erforderliga för ändamålet.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett
reservationsanslag av .................. kronor 2 100 000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Siv Schieller.
458949. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1945.