Kungl. Maj:ts proposition nr 373.

1

Nr 373.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
administration av vissa bolag m. m.; given Stockholms
slott den 2 november 1945.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Majit härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till

1) lag om administration av vissa bolag m. m.; och

2) lag angående ändrad lydelse av 2 och 3 §§ lagen den 29 juni 1945 (nr
522) om kontroll å viss utländsk egendom m. m.

GUSTAF.

Herman Zetterberg.

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 1 sami. Nr 373.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 373.

Förslag

till

Lag

örn administration av vissa bolag in. m.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Har förordnande som avses i 1 § lagen örn kontroll å viss utländsk egendom
m. m. meddelats beträffande viss stat och äger den staten eller juridisk
person eller medborgare i samma stat eller annan som är bosatt i den staten
bestämmande inflytande över aktiebolag, ekonomisk förening eller annan juridisk
person här i riket, må sådan juridisk person sättas under administration,
om det finnes erforderligt för att vinna kontroll över dess verksamhet
eller om det med hänsyn till rådande av kriget föranledda utomordentliga
förhållanden prövas nödigt för att säkerställa en ändamålsenlig och ur allmän
synpunkt lämplig användning av dess egendom.

Har stat eller annan som i första stycket sägs inflytande över juridisk
person här i riket, må, ändå att inflytandet ej kan anses bestämmande, den
juridiska personen under de förutsättningar som i övrigt angivas i första
stycket sättas under administration, om samtycke lämnas av dess beslutande
organ.

2 §.

Förordnande örn administration meddelas av restitutionsnämnden på framställning
av flyktkapitalhyrån. Sådant förordnande må av nämnden återkallas,
om skäl till administration ej längre föreligga.

Beträffande ärenden, med vilka nämnden tager befattning enligt denna
lag, skall vad i 4 § lagen örn återställande av viss från ockuperat land härrörande
egendom stadgas äga motsvarande tillämpning.

3 §•

Administratör utses av flyktkapitalhyrån. Han bör äga sådan insikt och
erfarenhet som erfordras för administrationens behöriga handhavande. Flyktkapitalbyrån
äger, när det prövas skäligt, entlediga administratör.

Administratorn har ej mindre att i förhållande till tredje man handla å
den juridiska personens vägnar samt inför domstolar och andra myndighe -

Kungl. Maj:ts proposition nr 373.

3

ter företräda den juridiska personen än även att utöva de befogenheter som
eljest tillkomma bolagsstämma, föreningssammanträde, ''styrelse, firmatecknare,
likvidator eller annat organ för den juridiska personen. Ej må dock
administratom med avseende å förvaltningen under tid före administrationens
början utöva befogenhet som nu sagts, där ej flyktkapitalbyrån annorlunda
bestämmer.

Utan tillstånd av Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, av flyktkapitalbyrån
må administratom ej överlåta fast egendom, rätt till gruva eller
andel däri eller rörelse som den juridiska personen driver eller nedlägga sådan
rörelse eller föranstalta om frivillig likvidation eller den juridiska personens
upplösning på annat sätt. Har förordnande om administration meddelats
enligt 1 § andra stycket, må ej tillstånd till sådan åtgärd lämnas, med
mindre det organ som eljest ägt besluta om åtgärden å den juridiska personens
vägnar samtyckt därtill.

I övrigt äger Konungen, i den mån det påkallas av att den juridiska personen
satts under administration, förordna om avvikelser från vad i lag,
bolagsordning eller stadgar är föreskrivet med avseende å den juridiska personens
organisation och förvaltning.

4 §.

Om så erfordras, må två eller flera administratörer utses. De skola handhava
administrationen gemensamt, där ej flyktkapitalbyrån annorlunda bestämmer.

Kunna administratörer som handhava administrationen gemensamt ej enas
i ärende, vari avgörandet tillkommer dem, och föreligger ej flertal för viss
mening, skall saken hänskjutas till flyktkapitalbyråns avgörande.

5 §•

Den juridiska personens tillgångar här i riket samt handelsböcker, räkenskaper
och andra handlingar skola genast överlämnas till administratom
eller administratörerna.

Flyktkapitalbyrån äger hos polismyndighet påkalla handräckning för omhändertagande
av egendom som avses i första stycket.

6 §.

Flyktkapitalbyrån skall öva tillsyn över administrationen och äger för
ändamålet anlita särskilda revisorer. För varje räkenskapsår skall administratorn
till byrån lämna redogörelse över sin förvaltning. Redogörelsen skall
hållas tillgänglig för aktieägare, föreningsmedlem eller annan vilkens rätt är
beroende av förvaltningen.

Vad i lag, bolagsordning eller stadgar är föreskrivet om revision skall ej
äga tillämpning med avseende å tid då den juridiska personen är satt under
administration, där ej flyktkapitalbyrån annorlunda bestämmer.

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 373.

7 §•

Beträffande uppgiftsskyldighet och tystnadsplikt samt vad därmed äger
samband skall vad i 3 och 5 §§ lagen örn kontroll å viss utländsk egendom
m. m. är för där avsedda fall stadgat äga motsvarande tillämpning.

Administratör, revisor eller annan som tager befattning med administrationen
må ej yppa eller använda sig av fabrikationssätt, anordning, affärsförhållande
eller annat, varom han i anledning av sin befattning med administrationen
erhållit kännedom, i vidare mån än som erfordras för vinnande
av syftet med administrationen. Bryter någon häremot, straffes med dagsböter
eller fängelse. Böter tillfalla kronan.

8 §•

Restitutionsnämnden bestämmer, i vad mån kostnaden för administrationen
jämte revision må uttagas av den juridiska personens egendom.

9 §.

Är den juridiska personen registrerad, skall flyktkapitalbyrån för registrering
anmäla, när administratör tillsättes eller entledigas.

10 §.

Konungen äger meddela de närmare föreskrifter som må finnas erforderliga
för tillämpningen av denna lag.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, samt gäller till
och med den 30 juni 1946. Vad i 7 § föreskrives om tystnadsplikt och om
förbud för den som tager befattning med administration att yppa eller använda
sig av sådant, varom han i anledning av sin befattning erhållit kännedom,
ävensom vad i lagen stadgas rörande överträdelse av samma föreskrifter
samt i fråga om sådant under tiden för lagens giltighet begånget
brott som avses i lagen skall äga tillämpning jämväl efter det lagen i övrigt
upphört att gälla.

Kungl. Maj.ts proposition nr 373.

5

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 2 och 3 §§ lagen den 29 juni 1945 (nr 522)
om kontroll å viss utländsk egendom m. m.

Härigenom förordnas, att 2 och 3 §§ lagen den 29 juni 1945 om kontroll
å viss utländsk egendom m. m. skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives.

2 §•

Kan skäligen befaras att egendom som i 1 § sägs undanstickes eller förstöres,
må på framställning av myndighet som Konungen bestämmer den
nämnd som omförmäles i 4 § lagen om återställande av viss från ockuperat
land härrörande egendom förordna örn kvarstad å egendomen. Samma lag
vare, om sådan åtgärd finnes erforderlig för att egendomen skall komma
till en ändamålsenlig och ur allmän synpunkt lämplig användning.

Har förordnande som avses i 1 § meddelats beträffande viss stat och äger
den staten eller juridisk person eller medborgare i samma stat eller annan
som är bosatt i den staten bestämmande inflytande över aktiebolag, ekonomisk
förening eller annan juridisk person här i riket, må, under sådan förutsättning
som angives i första stycket, nämnden på framställning som där
sägs förordna om kvarstad å egendom, tillhörig den juridiska personen.

Egendom varå kvarstad lagts må försäljas, örn den är underkastad snar
förstörelse eller hastigt fallande i värde eller kräver alltför kostsam vård
eller om det finnes erforderligt för ändamål som i första stycket andra punkten
sägs och Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer lämnat tillstånd
därtill.

Nämnden bestämmer, i vad mån kostnad för kvarstad eller försäljning må
uttagas ur egendomen eller köpesumman

3 §•

Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer äger föreskriva den
uppgiftsskyldighet som erfordras för tillämpningen av denna lag.

Underlåter någon---äga tillämpning.

Vad som — — —- eller åtgärden.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 373.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsårenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 5 oktober 19A5.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Sträng, Ericsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, fråga angående lagstiftning
örn administration av vissa bolag, som stå under utländskt inflytande,
m. m.

Föredraganden anför följande.

Under riksdagens vårsession antogos vissa lagar som bl. a. åsyftade att
åstadkomma kontroll och vid behov vissa andra åtgärder i fråga örn utländsk
eller av utländska intressen eller anspråk berörd svensk egendom här
i riket. Av dessa lagar har endast lagen den 29 juni 1945 (nr 522) om kontroll
å viss utländsk egendom m. m., i fortsättningen kallad kontrollagen, betydelse
i nu förevarande sammanhang. För handhavandet av de kontroll- och förvaltningsuppgifter,
som avsågos med den nya lagstiftningen, inrättades med
budgetårets ingång en ny administrativ statsmyndighet, flyktkapitalbyrån,
samt en särskild nämnd med väsentligen judiciell funktion, restitutionsnämnden.

Genom kontrollagen erhöll Kungl. Maj:t befogenhet att ställa här befintlig
egendom, tillhörig viss främmande stat, juridisk person eller medborgare
i samma stat eller annan där bosatt person, under förbud att säljas eller
skingras. Förordnande härom må meddelas, då i anledning av kapitalflykt
till Sverige eller eljest med hänsyn till rådande av kriget föranledda utomordentliga
förhållanden finnes nödigt att vinna kontroll över utländsk egendom
inom riket. Beträffande dylik egendom kan emellertid jämlikt kontrollagen
också vidtagas en mera ingripande säkerhetsåtgärd i form av
kvarstad. Såsom förutsättning för kvarstad gäller, att det skäligen kan befaras
att egendom som står under skingringsförbud undanstickes eller förstöres.
Kvarstad kan stundom tillgripas jämväl med avseende å svensk egendom,
nämligen då stat, beträffande vilken skingringsförbud beslutats, eller
juridisk person eiler medborgare i samma stat eller annan där bosatt per -

Kungl. Maj:ts proposition nr 373.

7

son äger bestämmande inflytande över aktiebolag, ekonomisk förening
eller annan juridisk person här i riket samt risk föreligger att denna
tillhörig egendom undanstickes eller förstöres. Ärenden om kvarstad avgöras
av restitutionsnämnden på framställning av flyktkapitalbyrån. Konungen
eller myndighet som Konungen bestämmer har i kontrollagen erhållit befogenhet
att för tillämpningen av lagen föreskriva uppgiftsskyldighet nied
avseende å utländsk egendom i riket. I instruktionen för flyktkapitalbyrån
har Kungl. Majit bestämt, att det skall ingå i byråns åligganden att föreskriva
sådan uppgiftsskyldighet. Rörande vad som inhämtats i anledning
av uppgiftsskyldigheten m. m. har tystnadsplikt stadgats. Underlåtenhet att
lämna uppgift och försök att vid avgivande av uppgift vilseleda myndighet
m. m. har i lagen straffbelagts liksom ock åsidosättande av den stadgade
tystnadsplikten

Örn verkställighet av kvarstad enligt kontrollagen och den närmare innebörden
av kvarstadsbeslutet ha i administrativ ordning bestämmelser meddelats
genom kungörelsen den 29 juni 1945 (nr 523) med vissa föreskrifter
angående tillämpningen av kontrollagen. Medan egendom, som endast står
under skingringsförbud, skall förbliva under innehavarens vård, äger enligt
kungörelsen flyktkapitalbyrån för kvarstadsbelagd egendom tillsätta syssloman,
som det åligger att skyndsamt omhändertaga egendomen eller eljest på
lämpligt sätt sörja för dess bevarande. Beträffande verkställighet av kvarstad
skall enligt kungörelsen i övrigt vad i utsökningslagen är stadgat i tilllämpliga
delar gälla, dock att utmätningsman skall verkställa värdering
blott när flyktkapitalbyrån så föreskriver. Örn sysslomans åligganden har i
kungörelsen vidare stadgats, att han i avseende å förvaltningen skall vidtaga
de åtgärder som erfordras för egendomens ändamålsenliga vård och, örn
den ingår i näringsverksamhet, nyttjande. Flyktkapitalbyrån äger meddela
bestämmelser örn förfoganden med avseende å egendomen som syssloman
utan hinder av kvarstaden må företaga. Syssloman skall i den ordning som
byrån bestämmer avgiva redovisning till byrån för sitt uppdrag. Jämväl i
övrigt åligger det syssloman att vid uppdragets fullgörande ställa sig till
efterrättelse de anvisningar som byrån meddelar. Syssloman äger av allmänna
medel utbekomma skäligt arvode för sitt arbete ävensom ersättning för sina
kostnader. Arvode och kostnadsersättning bestämmas av flyktkapitalbyrån.

Med stöd av kontrollagen har Kungl. Majit genom särskilda kungörelser
-— den 29 juni 1945 (nr 526) och den 17 augusti samma år (nr 607) — förordnat
om skingringsförbud å tysk, respektive japansk egendom ävensom
vissa därmed jämställda tillgångar. Rörande tysk egendom här i riket m. m.
påbjöds genom kungörelse den 29 juni 1945 (nr 559) skyldighet för ägare
samt — i vissa fall — innehavare och gäldenär att senast den 15 augusti
1945 avgiva deklaration. Det i anledning härav inkomna materialet är för
närvarande under bearbetning inom flyktkapitalbyrån.

I detta sammanhang må redogöras för vissa lagstiftningsåtgärder som i
Danmark företagits på förevarande område.

Föreskrifter med allmänt skingringshindrande svfle lia därstädes givits

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 373.

Departements chefen.

genom en av handelsministern med stöd av 1943 års lag örn »erhvervsokonomiske
Foranstaltninger, Vareforsyning m. v.» den 2 juli 1945 utfärdad
kungörelse om anmälan av och dispositioner över i landet varande tysk
och japansk egendom. I kungörelsen lämnas utförliga bestämmelser om anmälningsplikt
beträffande tysk och japansk egendom, till väsentliga delar
överensstämmande med motsvarande svenska kungörelse den 29 juni 1945.
I kungörelsen stadgas vidare, att dispositioner över anmälningspliktig egendom
för att vara giltiga måste godkännas av handelsministeriet (i vissa fall
inrikesministeriet eller nationalbanken). Undantag gäller dock för dispositioner,
vilka företagas inom gränserna för normalförvaltning av fast egendom
eller normal drift av en rörelse eller som äro nödvändiga för att ett hushåll
skall kunna fortsätta.

I Danmark har vidare den 12 juli 1945 utfärdats en lag örn »tvungen
Likvidation eller Administration af visse Aktieselskaber m. v.». I lagen
ålägges styrelsen för varje danskt aktiebolag och vissa bolag med begränsad
personlig ansvarighet att till aktiebolagsregistret insända en redogörelse
för intressen, som tyska och japanska medborgare eller juridiska personer
efter den 9 april 1940 direkt eller indirekt hava eller kunna antagas hava
i bolaget. Redogörelsen skall avse icke blott tysk eller japansk äganderätt
till aktier i bolag eller annan delaktighet i bolagskapital utan även kapital
som eljest insatts i rörelsen i form av visst tillskottskapital, bundna lån o. d.
överregistratorn vid aktiebolagsregistret kan bestämma att bolag, vari finnas
tyska eller japanska intressen, skall träda i likvidation eller sättas under
administration. Såsom förutsättning härför har blott uppställts, att de tyska
eller japanska intressena i bolaget befinnas vara av sådan omfattning att
bolaget icke i oförändrad ordning bör få fortsätta sin verksamhet. Overregistratorns
beslut örn likvidation eller administration kan överklagas. En
särskild nämnd, vars ordförande skall uppfylla fordringarna för utnämning
till Hojesteretsdommer, skall efter överregistratoms hörande och erforderlig
utredning i saken avgiva yttrande till handelsministern, vilken träffar slutligt
avgörande. Likvidator och administratör titnämnas av handelsministern,
vilken även har befogenhet att suspendera bolagsordningen för bolag under
likvidation eller administration och att fastställa närmare föreskrifter för
likvidationens eller administrationens utförande, däribland föreskrifter om
val av revisorer. Ersättningen till likvidatorer, administratörer och revisorer
bestämmes av handelsministern och uttages av bolaget. Likvidation skall i
övrigt verkställas i enlighet med allmän lag. Administratör skall, när omständigheterna
det påkalla, till handelsministern avgiva förslag om administrationens
övergång till likvidation eller administrationens upphörande. Vad
som efter lividation eller under administration skulle tillfalla tyska eller
japanska aktieägare eller intressenter skall insättas på spärrat konto i nationalbanken.

Kontrollagstiftningen beträffande utländsk egendom föranleddes i viss utsträckning
av framställningar, som från de allierade makternas sida riktades

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 373.

till de neutrala, i dessa framställningar påkallades åtgärder för att tillgodose
syftemål, som kommit till uttryck i en av konferensen för penning- och finansfrågor
i Bretton Woods antagen resolution. Rörande fiendeegendom i neutrala
länder begärdes i resolutionen, att vederbörande regeringar skulle vidtaga
omedelbara åtgärder för att förebygga undangömmande med svikliga
medel eller annorledes av egendom, som tillhör eller påstås tillhöra regering,
enskilda eller institutioner inom fiendeländer.

Vid remiss till lagrådet av förslaget till kontrollag framhöll min företrädare
i ämbetet, att övervägandet av ifrågavarande vittutseende och vanskliga spörsmål
krävde, att de svenska myndigheterna kunde förskaffa sig en fullständig
och allsidig överblick över alla tillgångar i Sverige, tillhöriga viss främmande
stat eller dess medborgare eller juridiska personer. I mån av behov
måste i samband därmed dylik egendom kunna sättas under sådan tillsyn
eller förvaltning, som omöjliggjorde egendomens döljande eller därmed jämförliga
förfoganden över densamma. En del inventeringsmässiga uppgifter
rörande sådan egendom kunde infordras med stöd av bestämmelser, utfärdade
i administrativ ordning, men skingringshindrande eller beslagsliknande
åtgärder i det kontrollsyfte varom fråga vore kunde icke genomföras utan
bemyndigande i lag. På grund härav hade det förslag till lag om kontroll å
viss utländsk egendom m. m. utarbetats som sedermera vann riksdagens godkännande.

Såsom av det anförda framgår har med kontrollagen huvudsakligen åsyftats,
att myndigheterna skulle kunna sätta en del utländsk eller av utländska
intressen berörd egendom här i riket under betryggande tillsyn. I överensstämmelse
härmed har tysk och japansk egendom i Sverige därefter blivit
satt under skingringsförbud och den särskilt inrättade flyktkapitalbyrån
vidtagit omfattande åtgärder med ändamål att undersöka och kontrollera såväl
här befintlig rent tysk och rent japansk egendom som svensk egendom
varöver från tyskt eller japanskt håll utövas ett bestämmande inflytande.
Ägare och innehavare av tysk egendom ävensom de som stå i skuld till tyska
rättssubjekt ha förpliktats att avgiva deklaration rörande respektive egendoms-
och gäldsförhållanden. Svenska bolag med tyska intressenter ha i ett
stort antal fall underkastats en ingående granskning genom affärs- och bokföringstekniska
sakkunniga, utsedda av flyktkapitalbyrån. Beträffande åtskilliga
sådana företag avser byrån — utan att i första hand påkalla kvarstad
— att genom sakkunniga ombud utöva en kontinuerlig kontroll över
förelagets drift, ägnad att hindra egendoms undanstickande och illojala åtgärder
överhuvud. Det sålunda begynla arbetet gäller så många egendomskomplex
och har ännu pågått så kort tid, att något allmängiltigt omdöme
icke för närvarande kan avgivas. Under flyktkapitalbyråns och andra myndigheters
sysslande med hithörande frågor har det emellertid visat sig, att
det föreligger ett behov av offentligt ingripande också i andra fall och i vidare
utsträckning än som vid kontrollagens tillkomst åsyltades.

Det har sålunda blivit alltmer uppenbart, att det tyska sammanbrottet och
Tysklands uppdelning i olika ockupationszoner skapat en oreda i hithöran -

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 373.

de rättsförhållanden, vilken icke synes bliva av kortvarig natur. Genom
fredsfördrag sanktionerad regerings- och lagstiftningsmakt saknas och några
enhetliga regler för de tyska handels- och industriföretagens behandling inom
de olika ockupationszonerna ha icke meddelats. Härtill kommer, att någon
av alla parter erkänd ordning beträffande den tyska egendomen utanför
Tyskland icke finnes.

Förutom av de svårigheter som denna oklarhet i det rättsliga läget föranleder
kompliceras situationen av de rent praktiska följderna av den stränga
avspärrning som ratt alltsedan den tyska kapitulationen. Denna avspärrning
begynte som bekant för Sveriges del redan tidigare — i och med den in
skränkning i handels- och affärsförbindelserna med Tyskland som genom
ensidiga svenska åtgärder genomfördes vid årets början och utmynnade i inställandet
av alla betalningar över svensk-tyska clearingen i april. Icke heller
denna rent faktiska avspänning, som sålunda nu varat i över ett halvt år,
synes komma att hävas inom den närmaste framtiden.

Uppenbart är, att dessa olika omständigheter skapat betydande svårigheter
i främsta mmmet för sådana företag, valka för sin verksamhet varit
finansiellt eller kommersiellt beroende av Tyskland. Dessa företags rörelse
har i många fall krävt tillförsel av råvaror eller halvfabrikat eller av tekniska
hjälpmedel trän Tyskland, en tillförsel som numera upphört. Hos
många av företagen har en inskränkning av rörelsen redan måst ske, och
svårigheter att uppbringa medel för dennas fortsättande ha på sina håll inställt
sig. Möjligheterna för företagen att för rörelsens upprätthållande knyta
nya affärsförbindelser med utlandet eller att utveckla tidigare bestående sådana
med de allierade länderna synas ofta vara stängda, främst på den grund
att ett stort antal av företagen äro uppförda på de allierades s. k. svarta listor.

Det synes uppenbart, att i det här skildrade läget starka skäl tala för åtgärder
från det allmännas sida, varigenom samhällets intresse av produktionens
och sysselsättningens upprätthållande tillvaratages. Att åtgärder i
detta syfte som regel äro i vederbörande företags eget intresse ligger i sakens
natur. Många gånger torde företagets överlåtelse på nya händer erbjuda den
lämpligaste utvägen för rörelsens fortsättande. Det kan därvid tänkas, att
töretaget eller dess tillgångar äro av den art, att det allmänna kan böra
i en eller annan form övertaga desamma. Fall kunna å andra sidan förekomma,
då företagets betydelse för folkförsörjningen är så ringa, att avveckling
och likvidation synes naturlig. För de syften som nu angivits kunna mer
vittgående åtgärder bliva erforderliga än de som förutsetts i den gällande
lagstiftningen. Det närmare bestämmandet av formerna för ingripandet är
uppenbarligen ett mycket ömtåligt spörsmål. Med tanke särskilt på de fall
då överlåtelse av egendom eller avveckling av viss verksamhet kan befinnas
påkallad vill jag framhålla, att i betraktande av de olika rättsanspråk, som
kunna göras gällande beträffande egendomen eller verksamheten, särskilda
anstalter kunna böra vidtagas för att säkerställa en såvitt möjligt rättvis värdering.

Kungl. Maj.ts proposition nr 373.

11

Det behov att utvidga det allmännas befogenheter, som sålunda föreligger,
synes lämpligen kunna tillgodoses inom kontrollagens ram såvitt beträffar
egendom, vilken tillhör främmande rättssubjekt och alltså även formellt är
utländsk. Vad åter angår egendom, tillhörig svenska bolag eller andra juridiska
personer över vilka utländska intressen äga inflytande, framgår av det
anförda, att ett omhändertagande här i många fall komme att erhålla en
annan syftning än kvarstad enligt kontrollagen. Överhuvud erfordras, örn
det allmännas ingripande skall fylla sitt ändamål, i dessa fall snarare en
administration av den juridiska personen såsom sådan än en kvarstad å
dess egendom. Jag anser det vid dylikt förhållande lämpligast, att erforderliga
regler örn administration av hithörande juridiska personer — förutsättningarna
för åtgärden såväl som dess närmare innebörd — givas i särskild
lag.

Inom justitiedepartementet har med ledning av nu angivna synpunkter
upprättats förslag till lag om administration av vissa bolag m. m.

Rörande förslagets olika bestämmelser vill jag anföra följande.

De rättssubjekt, på vilka lagen skall ha avseende, torde i överensstämmelse
med stadgandet i 2 § andra stycket kontrollagen böra bestämmas såsom
aktiebolag, ekonomiska föreningar och andra juridiska personer här
i riket. Såsom primär förutsättning för anordnande av administration bör —
likaledes i överensstämmelse med vad som gäller för kvarstad — i lagen angivas,
att förordnande örn skingringsförbud meddelats beträffande viss stat
och att samma stat eller juridisk person eller medborgare i staten eller annan
där bosatt person äger bestämmande inflytande över den svenska juridiska
personen. Det är att märka, att ett bestämmande inflytande kan utövas i annan
ordning än genom innehav av aktier. Sålunda kan exempelvis skuldsättning
till främmande intressenter eller tekniskt beroende av utländska företag
i samma bransch utgöra grundval för ett bestämmande inflytande. Flera sådana
omständigheter kunna givetvis, ehuru var för sig av mindre betydelse,
tillsammans grunda ett förhållande som kan möjliggöra för de utländska intressenterna
att utöva ett bestämmande inflytande. Vad särskilt angår inflytande
genom aktieinnehav må framhållas, att omständigheterna kunna vara
sådana att även en minoritetsgrupp utländska aktieägare kan utöva ett bestämmande
inflytande. Att intressenter i ett visst främmande land ej direkt
utan medelst kapitalintressen i ett annat sådant land lia inflytande över ett
svenskt företag kan självfallet icke föranleda till att lagrummet ej skulle vara
tillämpligt. Vid bedömandet av frågan örn det främmande inflytandets förefintlighet
bör man bortse från att det på grund av de extraordinära förhållandena
i nuvarande stund tills vidare kan vara omöjligt för de främmande
intressenterna att praktiskt hävda sitt inflytande. Vad man åsyftar är naturligen
det beroende av främmande intressen som normalt förelegat och som
i en eller annan form åter kan göra sig gällande.

Administration bör under angivna allmänna förutsättningar kunna anordnas,
örn det med hänsyn till rådande av kriget föranledda utomordentliga förhållanden
finnes erforderligt för kontroll av den juridiska personens verk -

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 373.

samhet eller för att eljest säkerställa en ändamålsenlig och ur allmän synpunkt
lämplig användning av dess egendom. Uppgiften att besluta om administration
— liksom hävande av förordnande örn administration när denna
ej längre är motiverad — torde liksom i fråga om kvarstad böra läggas på
restitutionsnämnden. Vad angår initiativet till ett beslut örn administration
kunde det, med hänsyn till att administration kan böra anordnas i företagets
eget intresse, tänkas befogat, att icke blott den särskilda statsmyndigheten
för hithörande frågor, flyktkapitalbyrån, utan även företaget självt ägde göra
framställning. Önskemålet att ärenden av detta slag skola vara grundligt
övervägda och utredda då de komma inför restitutionsnämnden synes emellertid
böra föranleda, att det formella initiativet förbehålies flyktkapitalbyrån,
till vilken alltså andra intressenter ha att hänvända sig. Då flyktkapitalbyrån
till stöd för framställning om administration åberopar kontrollsynpunkten,
synes det rimligt, att örn främmande intressen äga ett bestämmande
inflytande och med hänsyn till företagets beskaffenhet en effektiv
kontroll synes kunna komma till stånd endast genom administration, detta
skall vara tillfyllest. Det torde alltså icke böra krävas, att byrån styrker
att illojala eller misstänkta åtgärder förekommit eller att den juridiska personens
ledning visat sig opålitlig. Tillräckligt bör exempelvis vara, att bolagets
verksamhet kan giva möjlighet till undandragande eller döljande av
egendom och att ledningen icke ställt sig tillmötesgående gentemot den av
llyktkapitalbyrån i olika former bedrivna underhandskontrollen. En annan
sak är, att, även örn något aktuellt kontrollbehov ej kan anses föreligga, administration
kan vara påkallad för att främja egendomens lämpliga användning,
t. ex. för att egendomen skall kunna försäljas och komma till nytta
i produktionen under önskvärd ledning. Administration kan sålunda tänkas
erforderlig för att säkerställa att en viktig naturtillgång, som företaget innehar,
skall kunna överföras i allmän ägo när så erfordras.

Det kan enligt min mening icke komma i fråga att mot vederbörandes vilja
vidtaga en så ingripande åtgärd som anordnandet av administration utan
att man kan tala om ett bestämmande främmande inflytande. En sådan
administration som här förutsättes torde nämligen icke kunna genomföras
utan att man i väsentliga avseenden bryter med det kontroll- och garantisystem
till delägarnas och borgenärernas skydd som genom bolags- och föreningslagstiftningen
uppbyggts. Att göra ett dylikt ingripande är särskilt
betänkligt, om i företaget vid sidan av ett främmande minoritetsintresse finnas
övervägande, inhemska delägare- och borgenärsintressen. Emellertid torde
det hos vissa företag, där det utländska inflytandet ej kan anses bestämmande,
föreligga en önskan att av fri vilja ställa sig under en administration
av den ingripande natur som här förutsattes. När i sådant fall samtycke
till åtgärden föreligger från den juridiska personens beslutande organ, synes
det icke möta större betänkligheter att, örn i övrigt de uppställda förutsättningarna
äro uppfyllda, omhändertaga företaget för administration. En
särskild bestämmelse härom torde böra upptagas.

Den av det allmänna ledda förvaltning som en administration innebär

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 373.

torde böra utövas genom en eller flera av flyktkapitalbyrån utsedda administratörer.
Örn administratörs befogenhet synes böra stadgas, att han skall
äga ej mindre i förhållande till tredje man handla å den juridiska personens
vägnar samt inför domstolar och andra myndigheter företräda den juridiska
personen än även, med avseende å tid då den juridiska personen är satt
under administration, utöva de befogenheter som eljest tillkomma bolagsstämma,
föreningssammanträde, styrelse, firmatecknare, likvidatorer
eller annat organ för den juridiska personen. En administratör kommer
följaktligen att äga en mycket vidsträcktare handlingsfrihet med avseende å
sitt uppdrag än för närvarande en syssloman i fråga örn kvarstadsbelagd
egendom. I ett aktiebolag kommer han sålunda att icke blott oinskränkt förestå
driften, till- och avsätta befattningshavare, teckna bolagets firma m. m.
utan även besluta t. ex. om utdelning till aktieägarna och örn egendomens
avträdande till konkurs.

Förslaget avser icke att beröva bolagsstämma dess befogenheter med avseende
å granskning av styrelsens förvaltning innan administrationen tagit
sin början. Administratorn har sålunda icke att taga befattning med frågan
örn ansvarsfrihet för styrelsen.

Administrationen bör stå under tillsyn av flyktkapitalbyrån. Byråns tillsyn
kan givetvis utövas i den formen att byrån genom generella föreskrifter
för administration över huvud eller genom anvisningar till enskilda administratörer
inskränker eller specificerar dessas befogenheter. I lagen synes emellertid
särskilt böra stadgas, att administratör icke utan tillstånd av Konungen
eller, efter Konungens bemyndigande, av flyktkapitalbyrån äger till annan
än kronan överlåta fast egendom eller rätt till gruva eller andel däri eller
rörelse som den juridiska personen bedriver eller nedlägga sådan rörelse eller
föranstalta om frivillig likvidation eller den juridiska personens upplösning
på annat sätt. Då administration kommit till stånd utan att bestämmande
utländskt inflytande är lill finnandes, bör för att tillstånd skall kunna meddelas
eller överlåtelse till kronan äga rum fordras medgivande av det organ som
under vanliga förhållanden äger att besluta å den juridiska personens vägnar.

Det är uppenbart, att det huvudsakligen blir av tyska intressen behärskade
juridiska personer för vilka administration kan tänkas förekomma. I vilken
mån Kungl. Maj:t eller flyktkapitalbyrån kan finna sig böra medgiva överlåtelse
av företagens egendom eller rörelse kan knappast för närvarande med
någon bestämdhet angivas. Tydligen kan det emellertid tänkas, att egendomens
och rörelsens överlåtelse i en del fall utgör den enda väg, på vilken
det i företaget investerade kapitalet kan räddas. Det kan även tänkas förekomma
att företagets fortsättande under hittillsvarande form från allmän synpunkt
ter sig klart olämpligt och att administratorn till följd härav begär
tillstånd till egendomens eller rörelsens försäljning. Uppenbarligen måste det
bliva en både för administratorn och den tillståndsgivande instansen vansklig
och grannlaga uppgift att tillse att vid dylika överlåtelser skäligt vederlag
erhålles. Härvidlag förtjänar särskilt erinras, alt den omständigheten att
ett företag behärskas av tyska intressen ingalunda utesluter att betydande

14

Kungl. Mårts proposition nr 373.

svenska delägarintressen kunna finnas. Såsom förut nämnts kan det bli nödvändigt
att anordna ett särskilt värderingsförfarande.

Då enligt förslaget handhavandet av den juridiska personens angelägenheter
skall ankomma pa administratorn ensam men gällande bestämmelser
örn juridiska personer regelmässigt förutsätta samverkan mellan verkställande
och beslutande organ, kan självfallet uppkomma behov av jämkning i
dessa bestämmelser. Ett stadgande som ger Kungl. Majit befogenhet att bestämma
erforderliga avvikelser från vad i lag, bolagsordning eller stadgar
är föreskrivet med avseende å den juridiska personens förvaltning torde fördenskull
böra upptagas.

Örn sa erfordras, böra två eller flera administratörer kunna utses. Dessa
skola handhava administrationen gemensamt, där ej flyktkapitalbyrån annorlunda
bestämmer.

Då administration beslutats, skola den juridiska personens tillgångar här i
riket samt handelsböcker, räkenskaper och andra handlingar genast överlämnas
till administratorn eller administratörerna. För det fall att ett frivilligt
överlämnande icke skulle komma till stånd synes böra föreskrivas,
att flyktkapitalbyrån skall äga hos polismyndighet påkalla handräckning
för egendomens omhändertagande.

Såsom förut nämnts bör flyktkapitalbyrån öva tillsyn över administrationen.
För detta ändamål bör byrån äga utse särskilda revisorer. Vad i lag,
bolagsordning eller stadgar är föreskrivet om sedvanlig revision i aktieägarnas
intresse bör däremot ej äga tillämpning med avseende å tid, då den juridiska
personen är satt under administration, där ej flyktkapitalbyrån annorlunda
förordnar.

Då flyktkapitalbyrån till förberedande eller genomförande av en administration
kan hava intresse av att från företagsledning eller tredje man infordra
uppgifter rörande ett bolag och dess angelägenheter, torde det böra i
lagen föreskrivas att beträffande uppgiftsskyldighet som erfordras för tiillämpningen
av lagen och vad därmed äger samband samt tystnadsplikt skall
gälla vad i kontrollagen är stadgat därom. En erforderlig jämkning i 3 §
kontrollagen, till vilket lagrum den nu föreslagna lagen skulle komma att hänvisa,
torde jag få tillfälle beröra, när jag i det följande går att redogöra för
fråga om vissa ändringar i kontrollagen. Det torde vidare böra stadgas, att administratör,
revisor eller annan som täger befattning med administrationen ej i
vidare män än som erfordras för vinnande av syftet med administrationen må
yppa eller använda sig av fabrikationssätt, anordning, affärsförhållande eller
annat varom han i anledning av sin befattning med administrationen erhållit
kännedom. Brott häremot bör straffas på sätt stadgas örn brott mot tystnadsplikt
i 5 § tredje stycket kontrollagen.

Anordnande och bedrivande av administration kan givetvis komma att
föianleda kostnader för det allmänna. Den huvudsakliga posten utgöres av
arvodet till administratorn och gottgörelse för de utgifter som denne vid
uppdragets fullgörande kan komma att ådraga sig. För dessa kostnader måste
det allmänna svara i förhållande till administratorn. men det synes rim -

Kungl. Maj:ts proposition nr 373.

15

ligt, att kostnaderna — inklusive ersättning till särskilda revisorer som flyktkapitalbyrån
funnit sig böra anlita för tillsynen över administrationen —
skola kunna uttagas av den juridiska personens egendom. Det torde böra ankomma
på restitutionsnämnden att pröva till vilket belopp sådana kostnader
må uttagas.

Efter mönster från kontrollagen synes böra föreskrivas, att beträffande
restitutionsnämndens befattning nied ärenden enligt den nya lagen vad som
stadgas i 4 § lagen örn återställande av viss från ockuperat land härrörande
egendom (rörande omröstning, vittnesförhör vid allmän domstol, förbud mot
fullföljd m. m.) skall äga motsvarande tillämpning.

Flyktkapitalbyrån torde böra åläggas att, om den juridiska personen är
registrerad, göra anmälan för registrering, när administratör tillsättes eller entledigas.
I övrigt bör det åligga administratör!! eller administratörerna att göra
anmälan till registret, när sådan enligt lag eller författning skall äga rum.

Konungen bör äga meddela de närmare bestämmelser som kunna finnas
erforderliga för lagens tillämpning. Denna föreslås träda i kraft dagen efter
den då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk
författningssamling. I likhet med kontrollagen bör den erhålla giltighet till
och med den 30 juni 1946. Beträffande den nya lagen erfordras vissa slutbestämmelser
av innehåll motsvarande de vid kontrollagen givna.

Jag har förut uttalat, att behovet av vidgade befogenheter för det allmänna
i fråga örn utländska egendomsintressen i Sverige bör kunna tillgodoses inom
kontrollagens ram såvitt angår egendom, vilken tillhör främmande rättssubjekt
och alltså även formellt är utländsk. Den erforderliga utvidgningen
synes böra genomföras på det sättet att till 2 § första stycket kontrollagen
fogas ett stadgande av innebörd att kvarstad må beslutas — utom såsom
hittills vid risk för undanstickande eller förstöring — jämväl då kvarstad
finnes erforderlig för att egendomen skall komma till en ändamålsenlig och
ur allmän synpunkt lämplig användning. Ett sådant behov kan tänkas komma
att uppstå ej blott beträffande varupartier, fartyg och liknande objekt
utan också i fråga om t. ex. aktier i svenska bolag, vilka tillhöra utländska
rättssubjekt men anses böra omhändertagas och eventuellt genom försäljning
överföras i svensk ägo.

Genom 2 § andra stycket av kontrollagen har möjlighet beretts att, i anslutning
till meddelat skingringsförbud, med kvarstad belägga viss svensk
egendom, nämligen egendom som tillhör svenskt aktiebolag eller annan
juridisk person, över vilken utländskt rättssubjekt har ett bestämmande
inflytande. Det kan ifrågasättas, huruvida, sedan flyktkapitalbyrån genom den
föreslagna nya lagen blivit i stånd att utverka administration av hithörande
svenska företag, det föreligger anledning att bibehålla möjligheten att kvarstadsbelägga
sådana rättssubjekts egendom. Emellertid är det icke uteslutet,
att det emellanåt kan befinnas ändamålsenligare att begära kvarstad på enstaka
objekt eller varupartier, tillhöriga ett av utländska intressen behärskat
bolag, än att tillgripa den mera vidlyftiga apparaten med administration

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 373.

av hela företaget. Om därför möjligheten till kvarstad i dylika fall anses
böra kvarstå, synes jämväl här kvarstad böra få tillgripas ej blott vid risk
för undanstickande eller förstöring utan även till främjande av egendomens
lämpliga och ändamålsenliga användning. Lydelsen av 2 § andra stycket bör
följaktligen jämkas till överensstämmelse med den nya lydelsen av lagrummets
första stycke.

Såsom framgått av min redogörelse för tillämpningsföreskrifterna till kontrollagen
åligger det en syssloman för kvarstadsbelagd egendom att vidtaga
de åtgärder som erfordras för egendomens ändamålsenliga vård och, örn
den ingår i näringsverksamhet, nyttjande. Rörande befogenhet för sysslomannen
att sälja egendomen ha särskilda föreskrifter icke meddelats, och
sysslomannen är därför berättigad avyttra egendomen allenast under de
förutsättningar, då enligt utsökningslagen (183 §) kvarstadsbelagd egendom
må avyttras, alltså då egendomen är underkastad förskämning eller
snar förstörelse eller hastigt fallande i värde eller erfordrar alltför kostsam
vård. I betraktande bl. a. därav att kvarstad i fortsättningen kommer
att kunna tillgripas jämväl för att säkerställa en lämplig och ändamålsenlig
användning av viss egendom synes det mig erforderligt, att möjligheterna
att sälja egendomen i fråga vidgas. Denna utvidgning torde böra
åvägabringas genom att till 2 § kontrollagen fogas ett nytt tredje stycke av
innebörd att egendom varå kvarstad lagts må försäljas — utom när den är
underkastad snar förstörelse eller hastigt fallande i värde eller kräver alltför
kostsam vård — örn det finnes erforderligt för att egendomen skall komma
till en ändamålsenlig och ur allmän synpunkt lämplig användning samt,
såvitt angår försäljning till annan än kronan, Konungen eller myndighet som
Konungen bestämmer lämnat tillstånd därtill.

I likhet med kostnad för administration bör kostnad för kvarstad och
för försäljning av kvarstadsbelagd egendom kunna uttagas ur egendomen
eller köpesumman. Beloppet synes även i detta fall böra fastställas av nämnden.
Stadgande härom har såsom ett fjärde stycke fogats till 2 § kontrollagen.

Den rätt att för tillämpning av kontrollagen föreskriva uppgiftsskyldighet
som enligt lagen tillkommer Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer
gäller enligt ordalagen i 3 § egendom som i 1 § avses. Då i sistnämnda
lagrum fråga är allenast örn rent utländsk egendom och då sådan i 2 §
andra stycket åsyftad svensk egendom, över vilken finnes bestämmande utländskt
inflytande, icke beröres i 1 §, har tvekan uppstått, i vad mån uppgifter
kunna infordras med avseende å egendomsförhållanden i sådana
svenska bolag, där ett bestämmande utländskt inflytande föreligger eller
misstänkes föreligga. Som flyktkapitalbyrån otvivelaktigt också i sistnämnda
fall kan lia behov att avkräva vederbörande uppgifter, har jag ansett 3 §
första stycket kontrollagen böra jämkas på sådant sätt att ordalagen klart
uppbära en vidsträcktare tillämpning.

De föreslagna ändringarna i kontrollagen torde böra träda i kraft dagen
efter den då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i
Svensk författningssamling.

Kungl. Maj:ts proposition nr 373.

17

I anslutning till det anförda har inom justitiedepartementet utarbetats jämväl
förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 och 3 §§ lagen den 29 juni
19A5 (nr 522) om kontroll å viss utländsk egendom m. m.

Föredraganden hemställer,att lagrådets utlåtande över lagförslagen, av den
lydelse bilaga till detta protokoll utvisar, måtte för del i § 87 regeringsformen
omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:
Sven Leffler.

2

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 1 sand. Nr 373

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 373.

Förslag

till

Lag

om administration av vissa bolag m. m.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Har förordnande som avses i 1 § lagen om kontroll å viss utländsk egendom
m. m. meddelats beträffande viss stat och äger den staten eller juridisk
person eller medborgare i samma stat eller annan som är bosatt i den staten
bestämmande inflytande över aktiebolag, ekonomisk förening eller annan juridisk
person här i riket, må sådan juridisk person sättas under administration,
örn det med hänsyn till rådande av kriget föranledda utomordentliga
förhållanden finnes erforderligt för kontroll av dess verksamhet eller för att
eljest säkerställa en ändamålsenlig och ur allmän synpunkt lämplig användning
av dess egendom.

Är det främmande inflytandet över juridisk person här i riket ej att anse
såsom bestämmande, må den juridiska personen likväl under de förutsättningar
som i övrigt angivas i första stycket sättas under administration, om
samtycke härtill lämnas av den juridiska personens beslutande organ.

2 §•

Förordnande örn administration meddelas av restitutionsnämnden på framställning
av flyktkapitalbyrån. Sådant förordnande må av nämnden återkallas,
om skäl till administration ej längre föreligga.

Beträffande nämndens befattning med ärenden som avses i denna lag skall
vad i 4 § lagen om återställande av viss från ockuperat land härrörande egeniom
stadgas äga motsvarande tillämpning.

3 §•

Administratör utses av flyktkapitalbyrån.

Administratom äger ej mindre i förhållande till tredje man handla å den
juridiska personens vägnar samt inför domstolar och andra myndigheter
företräda den juridiska personen än även, med avseende å tid då den juridiska
personen är satt under administration, utöva de befogenheter som eljest
tillkomma bolagsstämma, föreningssammanträde, styrelse, firmatecknare,
likvidatorer eller annat organ för den juridiska personen. Administratom
må dock ej utan tillstånd av Konungen eller, efter Konungens bemyndigande,
av flyktkapitalbyrån till annan än kronan överlåta fast egendom, rätt till

Kungl. Maj:ts proposition nr 373.

19

gruva eller andel däri eller rörelse som den juridiska personen bedriver eller
nedlägga sådan rörelse eller föranstalta om frivillig likvidation eller den
juridiska personens upplösning på annat sätt. Har förordnande örn administration
meddelats enligt 1 § andra stycket, må ej tillstånd till sådan åtgärd
lämnas eller överlåtelse till kronan äga rum, med mindre det organ som eljest
ägt besluta örn åtgärden å den juridiska personens vägnar samtyckt därtill.

I övrigt äger Konungen bestämma de avvikelser från vad i lag, bolagsordning
eller stadgar är föreskrivet med avseende å den juridiska personens
förvaltning vilka påkallas av att den juridiska personen satts under administration.

4 §•

Om så erfordras, må två eller flera administratörer utses. De skola handhava
administrationen gemensamt, där ej flyktkapitalbyrån annorlunda bestämmer.

5 §•

Den juridiska personens tillgångar här i riket samt handelsböcker, räkenskaper
och andra handlingar skola genast överlämnas till administratorn
eller administratörerna.

Flyktkapitalbyrån äger hos polismyndighet påkalla handräckning för omhändertagande
av egendom som avses i första stycket.

6 §.

Flyktkapitalbyrån skall utöva tillsyn över administrationen och äger för
ändamålet anlita särskilda revisorer.

Vad i lag, bolagsordning eller stadgar är föreskrivet om revision skall ej
äga tillämpning med avseende å tid då den juridiska personen är satt under
administration, där ej flyktkapitalbyrån annorlunda bestämmer.

7 §•

Beträffande uppgiftsskyldighet och vad därmed äger samband samt tystnadsplikt
gäde vad i lagen om kontroll å viss utländsk egendom m. m. är för
där avsedda fall stadgat.

Administratör, revisor eller annan som tager befattning med administrationen
må ej heller i övrigt yppa eller använda sig av fabrikationssätt, anordning,
affärsförhållande eller annat, varom han i anledning av sin befattning
med administrationen erhållit kännedom, i vidare mån än som erfordras
för vinnande av syftet med administrationen. Bryter någon häremot,
straffes som i 5 § tredje stycket nämnda lag sägs.

8 §.

Kostnaden för administrationen jämte revision må, med belopp som fastställes
av restitutionsnämnden, uttagas av den juridiska personens egendom.

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 373.

9 §•

Är den juridiska personen registrerad, skall flyktkapitalbyrån för registrering
anmäla, när administratör tillsättes eller entledigas.

10 §.

Konungen äger meddela de närmare bestämmelser som må finnas erforderliga
för tillämpningen av denna lag.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, samt gäller till
och med den 30 juni 1946. Med avseende å stadgandet i 7 § första stycket
skall andra punkten i slutstadgandet till lagen örn kontroll å viss utländsk
egendom m. m. äga motsvarande tillämpning. Samma lag vare i fråga om
förbud som i 7 § andra stycket sägs och överträdelse därav.

Kungl. Maj:ts proposition nr 373.

21

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 2 oell 3 §§ lagen den 29 juni 1945 (nr 522)
om kontroll å viss utländsk egendom m. m.

Härigenom förordnas, att 2 och 3 §§ lagen den 29 juni 1945 om kontroll
å viss utländsk egendom m. m. skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives.

2 §•

Kan skäligen befaras att egendom som i 1 § sägs undanstickes eller förstöres,
må på framställning av myndighet som Konungen bestämmer den
nämnd som omförmäles i 4 § lagen örn återställande av viss från ockuperat
land härrörande egendom förordna örn kvarstad å egendomen. Samma lag
vare, om sådan åtgärd finnes erforderlig för att egendomen skall komma
till en ändamålsenlig och ur allmän synpunkt lämplig användning.

Har förordnande som avses i 1 § meddelats beträffande viss stat och äger
den staten eller juridisk person eller medborgare i samma stat eller annan
som är bosatt i den staten bestämmande inflytande över aktiebolag, ekonomisk
förening eller annan juridisk person här i riket, må, under sådan förutsättning
som angives i första stycket, nämnden på framställning som där
sägs förordna om kvarstad å egendom, tillhörig den juridiska personen.

Egendom varå kvarstad lagts må försäljas, om den är underkastad snar
förstörelse eller hastigt fallande i värde eller kräver alltför kostsam våld
eller om det finnes erforderligt för ändamål som i första stycket andra punkten
sägs och, såvitt angår försäljning till annan än kronan, Konungen eller
myndighet som Konungen bestämmer lämnat tillstånd därtill.

Kostnad för kvarstad eller försäljning må, med belopp som fastställes av
nämnden, uttagas ur egendomen eller köpesumman.

3 §•

Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer äger föreskriva den
uppgiftsskyldighet som erfordras för tillämpningen av denna lag.

Underlåter någon —--äga tillämpning.

Vad som---eller åtgärden.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 373.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 26 oktober
1945.

Närvarande:

regeringsrådet Kellberg,
justitieråden Guldberg,

Ekberg,

Santesson.

Enligt lagrådet den 25 oktober 1945 tillhandakommet utdrag av protokoll
över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet
den 5 oktober 1945, hade Kungl. Maj.t förordna!, att lagrådets utlåtande
skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas
över upprättade förslag till lag om administration av vissa bolag m. m. samt
lag angående ändrad lydelse av 2 och 3 §§ lagen den 29 juni 1945 (nr 522)
örn kontroll å viss utländsk egendom m. m.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits
av t. f. byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet hovrättsassessorn
H. K. H. Holmgren.

Förslagen föranledde följande yttranden.

Lagrådet:

De föreliggande förslagen innebära ett fullföljande av den lagstiftning,
som inleddes genom lagen den 29 juni 1945 om kontroll å viss utländsk
egendom m. m. Såsom lagrådet anförde vid granskning av förslaget till sistnämnda
lag, inneburo de åtgärder, som enligt sagda förslag skulle kunna
genomföras, allvarliga och vittgående ingripanden. Genom de föreliggande
förslagen möjliggöras än mera ingripande åtgärder mot företag och egendom,
beträffande vilka visst utländskt inflytande finnes vara för handen. Starka
betänkligheter möta mot att i den omfattning, som nu föreslås, giva statens
organ befogenhet att ingripa i privata rättsförhållanden. De i förslagen avsedda
åtgärderna innebära ej blott ett inskridande mot utländska rättssubjekt
i en utsträckning, som saknar motstycke i vår gällande rätt; de kunna
även medföra, att svenska ekonomiska intressen komma att lida skada. Genom
kriget och särskilt genom Tysklands sammanbrott ha emellertid skapats
så utomordentliga förhållanden, att en lagstiftning i förslagens syfte synes
påkallad. Det torde även kunna förutsättas, att vid lagstiftningens till -

Kungl. Maj.ts proposition nr 373.

23

tampning nödig varsamhet iakttages och att därvid tillses, att enskilda intressen
icke åsidosättas i vidare mån än som finnes oundgängligen erforderligt.
Med hänsyn till det anförda vill lagrådet icke avstyrka, att de framlagda
förslagen läggas till grund för lagstiftning.

Förslaget till lag om administration av vissa bolag m. m.

1 §•

Lagrådet:

Såsom förutsättningar för att svensk juridisk person — över vilken viss
utländsk stat eller rättssubjekt i samma stat har ett bestämmande inflytande
— skall kunna sättas under administration angives i förevarande paragraf,
att förordnande, som avses i 1 § kontrollagen, meddelats beträffande
den staten samt att åtgärden finnes erforderlig för kontroll av den juridiska
personens verksamhet eller för att eljest säkerställa en ändamålsenlig och ur
allmän synpunkt lämplig användning av dess egendom. Tillika kräves, att
åtgärden skall vara erforderlig med hänsyn till rådande av kriget föranledda
utomordentliga förhållanden. Sistnämnda villkor torde visserligen vara erforderligt
i de fall, då administration påkallas för säkerställande av att egendom,
som tillhör juridisk person, erhåller en ändamålsenlig och ur allmän
synpunkt lämplig användning, men villkoret passar mindre väl, när ett ingripande
betingas enbart av behovet att vinna kontroll över den juridiska
personens verksamhet. Till en början må erinras, att förordnande enligt 1 §
kontrollagen ej må meddelas, med mindre kontroll, som där avses, finnes
erforderlig i anledning av kapitalflykt till Sverige eller eljest med hänsyn till
rådande av kriget föranledda utomordentliga förhållanden. Dylika förhållanden
måste således alltid vara för handen för att förevarande paragraf
överhuvud skall kunna tillämpas. Vidare bör märkas, att det uppställda villkoret
måhända i vissa fall kan komma att hindra beslut om administration,
ehuru sådan synes lämplig. Den omständighet, som gör administration önskvärd,
kan till exempel vara, att den juridiska personens styrelse åsidosätter
av flyktkapitalbyrån meddelade föreskrifter eller att fara föreligger att egendom
undanstickes eller förstöres. Dylika omständigheter kunna näppeligen
hänföras till rådande av kriget föranledda utomordentliga förhållanden. På
grund av vad nu anförts bör bestämmelsen ändras på sådant sätt, att nämnda
villkor icke kommer att gälla, när administration erfordras allenast för vinnande
av kontroll över juridisk persons verksamhet.

2 §■

Lagrådet:

Med bestämmelsen i andra stycket av denna paragraf torde avses, att
samtliga föreskrifter i 4 § lagen örn återställande av viss från ockuperat land
härrörande egendom skola äga motsvarande tillämpning beträffande åren -

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 373.

den, som avses i förevarande lag. Således skola ej blott reglerna om restitutionsnämndens
befattning med ärenden enligt förstnämnda lag utan även
stadgandena, att mot nämndens beslut talan ej må föras samt att beslut går i
verkställighet såsom lagakraftägande dom, äga motsvarande tillämpning. För
att detta skall framgå tydligt synes en jämkning böra vidtagas i ordalagen.

3 §•

Lagrådet:

De befogenheter, som enligt denna paragraf tillkomma administratorn, äro
synnerligen vittgående. Åt honom inrymmes en handlingsfrihet, till vilken
motsvarighet icke kan uppvisas inom något annat rättsområde. Det blir därför
angeläget, att ifrågavarande uppdrag lämnas till personer, som icke endast
besitta full kompetens för de förvaltningsuppgifter, varom i varje särskilt
fall är fråga, utan även känna ansvar för att uppdraget på bästa sätt
genomföres. Visserligen saknas anledning att antaga annat än att dessa synpunkter
skulle bli beaktade av flyktkapitalbyrån, men med hänsyn till sakens
vikt och de svårigheter, som kunna möta att finna för uppdraget lämpliga
personer, synes det vara till fördel, att i första stycket åtminstone upptages
föreskrift, att administratör bör äga sådan insikt och erfarenhet, som
erfordras för administrationens behöriga handhavande.

Det ligger i sakens natur, att flyktkapitalbyrån, som enligt första stycket
i förevarande paragraf har att utse administratör, jämväl bör äga befogenhet
att entlediga administratör, som visat sig mindre lämplig för uppdraget
eller som av annan anledning bör ersättas. Denna befogenhet torde ej böra
begränsas till sådana fall, då byrån kan påvisligen lägga administratorn fel
eller försummelse till last, utan bör kunna utövas, när det prövas skäligt.
Uttrycklig föreskrift härom synes önskvärd.

I andra stycket av förevarande paragraf stadgas bland annat, att administratorn
äger utöva de befogenheter, som tillkomma bolagsstämma, föreningssammanträde,
styrelse, firmatecknare, likvidatorer eller annat organ för
den juridiska personen. Härtill har fogats den begränsningen, att det sagda
gäller endast med avseende å tid, då den juridiska personen är satt under
administration. Såsom framgår av föredragande departementschefens anförande,
torde granden till den angivna begränsningen vara, att förslaget icke
avser att beröva bolagsstämma dess befogenheter med avseende å granskning
av styrelsens förvaltning innan administrationen tagit sin början samt
att administratorn alltså icke har att taga befattning med frågan om ansvarsfrihet
för styrelsen.

Det kan ifrågasättas, huruvida det är lämpligt att på detta sätt helt avskära
administratorn från möjligheten att ingripa med anledning av förvaltningsåtgärder,
som vidtagits före administrationens början. Därest till exempel
styrelsen i ett aktiebolag behärskar mera än fyra femtedelar av aktiekapitalet,
kan bolagsstämmans kontroll över styrelsens förvaltning vara utan

Kungl. Maj:ts proposition nr 373.

25

betydelse, och om i dylikt fall administratör!! icke kan ingripa beträffande
tidigare förvaltningsåtgärder, kan fara föreligga, att administrationens syfte
i viss mån förfelas. Fall kunna även tänkas, då juridisk person på grund av
rådande extraordinära förhållanden saknar beslutande organ, som kan taga
ställning till frågan örn ansvarsfrihet. Emellertid torde det icke vara påkallat
att giva administratorn befogenhet att i alla fall besluta i frågor, som nu
berörts. Det synes lämpligare att såsom huvudregel bibehålla den i förslaget
upptagna principen och medgiva flyktkapitalbyrån att, när skäl äro därtill,
giva avvikande bestämmelser. Med hänsyn härtill synes omförmälda stadgande
böra utgå och ersättas med föreskrift, att administratorn ej må med
avseende å förvaltningen under tid före administrationens början utöva befogenhet,
varom nu är fråga, där ej flyktkapitalbyrån annorlunda bestämmer.
I samband härmed böra andra och tredje punkterna i paragrafens
andra stycke flyttas till ett särskilt stycke.

Enligt andra stycket andra punkten i förevarande paragraf må administratorn
ej överlåta fast egendom, rätt till gruva eller andel däri eller rörelse,
med mindre tillstånd lämnats av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande,
av flyktkapitalbyrån. Denna inskränkning i administratorns
befogenhet gäller dock icke, när överlåtelse sker till kronan. Tillräckliga skäl
kunna icke anföras för det sålunda gjorda undantaget. I åtskilliga fall kan
fast egendom förvärvas för kronans räkning efter beslut av annan än Kungl.
Majit, och den prövning av förvärvets lämplighet, som därvid förekommer,
sker ur andra synpunkter än som avses i denna lag. På grund härav bör
nämnda undantagsbestämmelse uteslutas. Härav föranledes jämkning i tredje
punkten av samma stycke.

4 §.

Lagrådet:

Enligt denna paragraf kunna, om det finnes erforderligt, två eller flera administratörer
utses. De skola handhava administrationen gemensamt, där ej
flyktkapitalbyrån annorlunda bestämmer. Förslaget upptager emellertid icke
någon bestämmelse för det fall att enighet mellan administratörerna icke
kan vinnas i ärende, vari avgörandet tillkommer dem. Den lämpliga lösningen
synes vara, att flertalets beslut gäller samt att avgörandet hänskjutes
till flyktkapitalbyrån, för den händelse det ej föreligger flertal för viss mening.
På grund härav hemställes, att föreskrift i sådant hänseende införes
såsom andra stycke i förevarande paragraf.

6 §.

Lagrådet:

För aktieägare eller annan intressent i företag, som satts under administration,
kan det vara av vikt, att möjlighet finnes för honom att följa administra -

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 373.

tionens gång och öva kontroll över huru administratom fullgör sitt uppdrag.
I nära anslutning till vad som är stadgat beträffande likvidation av aktiebolag
och beträffande förvaltning av konkursbo synes därför till bestämmelsen
i första stycket av denna paragraf böra fogas tillägg, att administratom skall
för varje räkenskapsår till flyktkapitalbyrån lämna redogörelse över sin förvaltning
samt att redogörelsen skall hållas tillgänglig för aktieägare, föreningsmedlem
eller annan, vilkens rätt är beroende av förvaltningen. Närmare föreskrifter
om redovisningsskyldigheten och tiden för dess fullgörande böra meddelas
i den ordning, som angives i 10 §.

Administratör bör vara skyldig att ersätta skada, som han uppsåtligen eller
av vårdslöshet tillskyndat någon, vars rätt är beroende av förvaltningen.
Att förslaget icke innehåller någon föreskrift härom sammanhänger tydligen
med att administratom ansetts vara underkastad tjänstemannaansvar enligt
25 kap. 22 § strafflagen. Mot denna uppfattning synes någon erinran icke
kunna göras.

Justitierådet Ekberg:

En fråga, som ej bör lämnas oreglerad i förevarande sammanhang, är frågan
om skyldigheten för styrelse i aktiebolag eller ekonomisk förening, som satts
under administration, att göra redo för sin förvaltning under den tid, för
vilken förvaltningsberättelse ej förut framlagts. Härutinnan synes, i likhet
med vad som stadgas beträffande likvidation av aktiebolag och ekonomisk
förening, böra föreskrivas, att styrelsen skall ofördröjligen lämna sådan redovisning.
Beträffande redovisningens granskning och vidare behandling, frågan
om beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen samt rätt att tala å styrelsens
förvaltning torde vad i fråga om likvidation är stadgat böra äga motsvarande
tillämpning. Då emellertid sådana fall kunna inträffa, i vilka nu antydda
regler på grund av intressenternas bortovaro eller av annan anledning icke
kunna tillämpas utan modifikation, lärer — i anslutning till vad lagrådet
förordat vid 3 § — befogenhet att förordna härom böra tilläggas flyktkapitalbyrån.
De bestämmelser, som påkallas i omförmälda avseenden, äro av den
natur, att de ej böra meddelas i administrativ ordning. Föreskrifter i ämnet
kunna lämpligen upptagas som ett första stycke i förevarande paragraf.

Övergångsbestämmelserna.

Lagrådet:

Då den i 7 § första stycket givna föreskriften örn uppgiftsskyldighet tydligen
icke skall gälla efter lagens giltighetstid, erfordras jämkning i andra
punkten av övergångsbestämmelserna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 373.

27

Förslaget till lag angående ändrad lydelse av 2 och 3 §§ lagen den 29
juni 1945 (nr 522) om kontroll å viss utländsk egendom m. m.

2 §•

Lagrådet:

Av skäl, som anförts vid 3 § förslaget till lag om administration av vissa
bolag m. m., bör den i förevarande paragrafs tredje stycke intagna bestämmelsen
örn tillstånd i vissa fall till försäljning av kvarstadsbelagd egendom underkastas
sådan jämkning, att densamma blir tillämplig även vid försäljning
till kronan.

Ur protokollet:
Bertil Crona.

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 373.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsårenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 2 november 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Gjöres, Erlander, Danielson, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, lagrådets den 26 oktober
1945 avgivna utlåtande över de till lagrådet den 5 i samma månad remitterade
förslagen till 1) lag örn administration av vissa bolag m. m.; och 2) lag
angående ändrad lydelse av 2 och 3 §§ lagen den 29 juni 1945 (nr 522) örn
kontroll å viss utländsk egendom m. m.

Efter redogörelse för lagrådets utlåtande anför föredraganden följande.

Vad först angår förslaget till lag om administration av vissa bolag m. m.
synes den av lagrådet med avseende å 1 § i förslaget påyrkade ändringen
böra verkställas. I anledning av vad lagrådet anfört vid 2 § bör en jämkning
ske av andra stycket i denna paragraf. Det synes även lämpligt att, på
sätt lagrådet hemställt, i 3 § första stycket upptaga bestämmelser örn de
egenskaper, vilka böra förutsättas hos administratör, och örn rätt för flyktkapitalbyrån
att entlediga administratör.

Beträffande de ändringar som lagrådet ifrågasatt beträffande 3 § andra
stycket finner jag det kunna vara påkallat att — ehuru administratör i regel
ej torde böra taga befattning med granskningen av och pröva frågan örn
ansvarsfrihet för styrelsens förvaltning före administrationens början —
flyktkapitalbyrån må äga bestämma att administratör i vissa fall får utöva
ifrågavarande befogenheter jämväl med avseende å tiden före administrationens
början. Den av lagrådet förordade jämkningen i denna del synes alltså
böra godtagas.

Mot den i det remitterade förslaget upptagna bestämmelsen, enligt vilken
Kungl. Maj:ts eller flyktkapitalbyråns tillstånd icke skulle erfordras när administratorn
har för avsikt att till kronan överlåta fast egendom, rätt till
gruva eller rörelse, har lagrådet invänt, att tillräckliga skäl icke kunde anföras
för undantaget och ytterligare bland annat framhållit, att kronans förvärv
kunde beslutas av annan statlig instans än Kungl. Majit. Ehuru det

Kungl. Maj:ts proposition nr 373.

29

knappast finnes anledning antaga, att frågor om förvärv av nu förevarande
art skola i fall av någon betydelse komma att handläggas av annan statlig instans
än Kungl. Majit, har jag med anledning av lagrådets uttalande ansett,
att tillståndsprövningen bör utsträckas att gälla även kronans förvärv.

Den av lagrådet föreslagna kompletteringen av 4 § — med tanke på det fall
att administratörerna icke kunna enas i någon förvaltningsfråga —- finner
jag likaledes böra vidtagas. Likaså anser jag det befogat, att i 6 § upptagas
regler om skyldighet för administratör att avlämna redogörelse för sin förvaltning
och om att redogörelsen skall hållas tillgänglig för dem vilkas rätt
är beroende av förvaltningen. Däremot synes det mig icke erforderligt att,
såsom en av lagrådets ledamöter ifrågasatt, i lagen införa regler om skyldighet
för styrelse i aktiebolag eller ekonomisk förening som satts under administration
att göra redo för sin förvaltning.

I anledning av vad lagrådet anfört rörande slutstadgandet i lagförslaget
har detta underkastats en formell omredigering.

Utöver de ändringar och tillägg, som jag hittills berört, torde några jämkningar
av rent redaktionell natur böra vidtagas i förslaget.

Beträffande förslaget angående ändrad lydelse av 2 och 3 §§ kontrolllagen
vill jag biträda den av lagrådet ifrågasatta ändringen med avseende å
överlåtelse till kronan.

I sista stycket av 2 § i förslaget synes en jämkning av redaktionell natur
böra ske.

Föredraganden hemställer, att lagförslagen, efter angivna ändringar och
tillägg, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas
riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Sigrid Linders.