Kungl. Maj:ts ■proposition nr 341.

1

>r 341.

Kungl. Majds proposition till riksdagen angående vissa
förmåner i samband med avvecklingen av försvarsberedskapen;
given Stockholms slott den 12 oktober
1945.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet
hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 12 oktober 1945.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Möller, Sköld,
Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Zetterberg, Sträng, Ericsson,
Mossberg.

Efter gemensam beredning med cheferna för social- och finansdepartementén
anmäler statsrådet Sköld i egenskap av särskilt förordnad föredragande
vissa i samband med avvecklingen av den förstärkta försvarsberedskapen
uppkomna frågor örn förmåner åt personal vid krigsmakten samt
anför härom följande.

Genom propositionen 1945:225 förelädes riksdagen förslag angående
särskilda övergångsförmåner åt långtidsinkallad beredskapspersonal. Med
en smärre jämkning bifölls propositionen av riksdagen (skrivelse nr 284).
Med stöd av riksdagens beslut i ämnet utfärdade Kungl. Maj. t den
25 maj 1945 särskilda kungörelser angående dels övergångsförmåner till
viss långtidsinkallad militär personal (SFS nr 194), dels ock värnpliktslån
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 341. ''»os 46

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

till sådan personal (SFS nr 195). Genom förstnämnda kungörelse bereddes
långtidsinkallade möjlighet att under vissa förutsättningar erhålla övergångsförmåner
i form av avvecklingsersättning och yrkesutbildning.

I anslutning till de hempermitteringar av militärpersonal, som påbörjades
i maj månad detta år, yppade sig behov av särskilda föreskrifter örn ledighet
i syfte att bereda ifrågavarande personal något rådrum för att ordna
återgången till civil verksamhet. Sålunda anförde överbefälhavaren i skrivelse
den 11 maj 1945 bland annat följande.

. Genom högkyartersorder den 9 maj 1945 hade bestämts, att hempermittenng
av vissa luftbevakmngsförband skulle ske från och med den 19 maj 1945
samt av vissa andra sådana förband och av luftvärnsförband från och med
den is i samma månad. Vad beträffade marinens motsvarande förband hade
bestämmelser för hempermittering m. m. ännu icke utfärdats. Vid luftbevakningen
och i viss män vid luftvärnet tjänstgjorde för det dåvarande ett
stort antal kngsfrivilliga män och kvinnor samt frivilliga värnpliktiga. En
stor del av denna personal hade tjänstgjort mycket länge, i åtskilliga fall
sedan den forstarkta beredskapens första tid. Sannolikt största delen av
nämnda och ovng långtidstjänstgörande personal måste sluta sin anställning
vid krigsmakten med så kort varsel, att någon möjlighet att skaffa civilt
arbete omedelbart efter militärtjänsten eller att i övrigt på lämpligt sätt
ordna för övergången till civil verksamhet icke förelåge. Detta måste för
den berörda personalen medföra stora svårigheter. En del av personalen
syntes salunda sakna varje möjlighet att skaffa sig uppehälle under tiden
närmast efter hempermittenngen. Detta syntes knappast innebära rättvisa
ät personal, sopa under lång tid på ett i regel förtjänstfullt sätt utfört nödvändigt
arbete inom krigsmakten. Det kunde i detta sammanhang anmärkas,
att i civil tjänst avsked utan varsel, icke brukade förekomma utan att där i''
re»e tillämpades uppsägningstid just för att för vederbörande underlätta
°Z.eri å j • •^nna^ ar^)e^e* syntes lämpligast att ordna avvecklingen så
att långtidstjänstgörande krigsfrivillig och frivillig personal, som icke behövde
kvarbeordras för avvecklingsarbetet, skulle avrustas och hemsändas de
för hempermittering angivna dagarna, men att hempermittering (entledigande)
skedde den 29 maj respektive den 2 juni 1945 och att personalen alltså under
mellanliggande tiden erhölle ledighet med alla förmåner bibehållna. För
den för avvecklingsarbetet erforderliga långtidstjänstgörande krigsfrivilliga
frivilliga personalen, som successivt avvecklades, skulle motsvarande
ledighet beredas efter avvecklingsarbetets slut. Det syntes skäligt att såsom
långtidstjänstgörande krigsfrivillig och frivillig personal i detta sammanhang
anse sådan personal som, då förbanden hempermitterades, vore i tjänst och
varit i oavbiuten tjänstgöring sedan den 1 januari 1945 eller på grund av
tidigare långvarig tjänstgöring uppenbarligen borde jämställas med förut
nämnd personal, ehuru tjänstgöringen icke pågått oavbrutet från och. med den
1 januari 1945. överbefälhavaren hemställde på grund av det anförda örn bemyndigande
för cheferna för armén och marinen att ordna avvecklingen av
luftbevaknings- och luftvärnsförbanden på angivet sätt.

Genom beslut den 11 maj 1945 lämnade Kungl. Maj:t cheferna för armén
och mannen det begärda bemyndigandet med föreskrift tillika dels att mot -

svarande förmåner finge under angivna förutsättningar beredas jämväl krigsfrivillig
personal och frivilliga värnpliktiga vid andra förband än de i framställningen
angivna ävensom viss reserven tillhörande personal, dels ock att
de förmåner, som utginge under ledighet av angiven art, skulle i varje sär -

Kungl. Maj:ts yr oposition nr 341. 3

skilt fall gå i avräkning å avvecklingsersättning, som kunde tillkomma vederbörande.

Sedermera bar chefen för försvarsstaben i skrivelse den 28 maj 1945 hemställt
örn bemyndigande att på enahanda sätt ordna hempermitteringen av
vid försvarsstaben tjänstgörande personal av motsvarande kategorier.

I anledning av sistnämnda framställning har Kungl. Maj:t den 1 juni 1945
föreskrivit, dels att bestämmelserna i brevet den 11 maj 1945 under där angivna
förutsättningar beträffande tjänstgöringstiden skulle avse följande vid
försvars väsendet tjänstgörande personal, nämligen — förutom krigsfrivillig
personal och frivilliga värnpliktiga — även reserven tillhörande icke pensionsavgången,
frivilligt tjänstgörande personal, dels att i nämnda brev avsedda
förmåner skulle, utan hinder av vad i gällande bestämmelser funnes
stadgat beträffande förmåner under krigsledighet, för den, som omedelbart
före ledighetens början vore berättigad till naturaförmåner, omfatta jämväl
kontant ersättning för förplägnad, beklädnad och inkvartering, dels och att
ersättning för inkvartering därvid skulle — i likhet med vad som gällde enligt
kungörelsen den 25 maj 1945 (nr 194) angående övergångsförmåner till
viss långtidsinkallad militär personal — utgå med tre tiondelar av de i 12 §
krigsavlöningsreglementet angivna beloppen.

Ett annat spörsmål, som i förevarande sammanhang påkallat reglering, har
avseende å avlöningen m. m. för militär personal vid tjänstgöring under
tiden närmast efter beredskapens upphörande. Härutinnan må följande redogörelse
lämnas.

Genom den förenämnda propositionen 1945: 225 angående särskilda övergångsförmåner
åt långtidsinkallad beredskapspersonal och genom propositionen
1945: 327 med förslag till lag örn inkallelse av värnpliktiga för avveckling
av försvarsberedskap m. m. har Kungl. Maj:t bland annat utverkat riksdagens
bemyndigande i fråga örn ianspråktagande efter försvarsberedskapens
upphörande av viss vid krigsmakten icke ständigt tjänstgörande personal
samt angående personalens förmåner i samband med övergång från krigstill
fredsbestämmelser (riksdagens skrivelser nr 284 och 362).

Inom försvarsdepartementet har härefter uppgjorts en promemoria angående
övergång från krigs- till fredsavlöningsbestämmelserna samt örn avlöningsförmåner
under tjänstgöring vid försvarsväsendet i samband med avvecklingen
av den förstärkta försvarsberedskapen m. m. över promemorian
ha utlåtanden avgivits av cheferna för armén, marinen och flygvapnet, chefen
för försvarsstaben, chefen för sjövärnskåren, försvarets civilförvaltning, statens
arbetsmarknadskommission, försvarsväsendets lönenämnd, svenska officersförbundet,
centralstyrelsen för de svenska reservofficersförbunden,
svenska underofficersförbundet, svenska reservunderofficersförbundet, försvarsväsendets
underbefälsförbund, civilmilitära tjänstemannaföreningen och
värnpliktiga officerares riksförbund.

I anslutning till i promemorian och i däröver avgivna yttranden anförda
synpunkter har Kungl. Maj:t genom brev den 15 juni 1945 med vissa av -

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

löningsbestämmelser m. m. i samband med förstärkt försvarsberedskaps upphörande
såvitt nu är i fråga utfärdat följande bestämmelser:

a) Å värnpliktiga — aspiranter och kadetter inräknade — som efter utgången
av juni 1945 kvarbliva i tjänst för fullgörande av jämlikt 27 § värnpliktslagen
föreskriven tjänstgöring, skall krigsavlöningsreglementet fortfarande
tillämpas intill utgången av september 1945.

b) Å icke ständigt tjänstgörande fast anställd personal och värnpliktiga,
som för avveckling av försvarsberedskapen kvarbeordras eller inkallas, samt
å dem, som efter eget åtagande (frivilliga) för samma ändamål kvarbliva i
tjänst (anställas), skall krigsavlöningsreglementet tills vidare under budgetåret
1945/46 äga tillämpning; skolande härvid frivillig i avlöningshänseende
likställas med värnpliktig samt i fråga om krigsutrustningsbidrag gälla i det
följande angivna särskilda bestämmelser.

c) Å icke ständigt tjänstgörande fast anställd personal, som för tid efter
utgången av juni 1945, då avvecklingsarbete pågår, efter frivilligt åtagande
beordras till tjänstgöring å vakanta officers- eller underofficersbeställningar,
skall krigsavlöningsreglementet tillämpas intill utgången av september 1945,
dock att i fråga örn krigsutrustningsbidrag skola gälla i det följande angivna
särskilda bestämmelser. Beträffande avlöningsförmåner åt här avsedd personal
för tid efter den 30 september 1945 har Kungl. Majit förklarat Sig
vilja framdeles meddela erforderligt beslut.

Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning i fråga örn manskap.

Vid tillämpningen av vad i denna punkt sägs må löner å vakanta beställningar
inom viss grad även tagas i anspråk för avlönande av beställningshavare
i annan grad.

d) I kommandoväg må meddelas erforderliga bestämmelser angående
kvarbeordrande (inkallande) av värnpliktiga — varmed här avses jämväl i
värnpliktsåldern varande vid krigsmakten fast anställd personal -— för avveckling
av försvarsberedskapen samt angående anställande efter eget åtagande
(frivilliga) för samma ändamål, allt såvitt avser tiden intill utgången av
innevarande år. Beträffande sådant ianspråktagande av personal för tiden
därefter har Kungl. Majit förklarat Sig vilja framdeles, på särskild framställning
av överbefälhavaren, meddela beslut.

I kommandoväg må likaledes meddelas erforderliga bestämmelser angående
kvarbeordrande (inkallande) av icke ständigt tjänstgörande fast anställd
personal för tid efter utgången av juni 1945, då avvecklingsarbete pågår,
att efter frivilligt åtagande tjänstgöra å vakanta officers-, underofficerseller
manskapsbeställningar.

Frågan örn meddelande av erforderliga bestämmelser i förevarande ämnen
har varit underställd riksdagens prövning, beträffande bestämmelserna under

a), under b) i vad avser frivillig personal, under c) i vad rör inbeordrande
av där omförmäld personal till tjänstgöring a vakanta beställningar samt
under d) andra stycket genom propositionen 1945: 225 (sid. 11—13) samt
beträffande bestämmelserna under b) i vad avser tvångsvis ianspråktagen
personal och under d) första stycket genom propositionen 1945: 327.

Förutom ovan återgivna föreskrifter ha emellertid i samband med övergången
från krigs- till fredsbestämmelserna vissa ytterligare föreskrifter utfärdats.
Beträffande innebörden av dessa må anföras följande.

Enligt krigsavlöningsreglementet utbetalas terminslön i förskott för lönetermin.
Värnpliktiga enligt fredsavlöningsbestämmelserna tillkommande
penningbidrag utbetalas däremot i efterskott den 1, den 11 och den 21 dagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

5

i månaden eller, örn denna dag är sön- eller helgdag, närmast följande helgfria
dag eller, örn tjänstgöringen upphör på annan dag, vid tjänstgöringens
slut. Värnpliktiga, som vid utgången av september 1945 övergått från krigstill
fredsavlöning, skulle sålunda, därest icke särskilda övergångsbestämmelser
utfärdats, den 1 oktober icke ha erhållit vare sig terminslön eller penningbidrag.
Till undvikande härav har i förberörda brev av den 15 juni
1945 intagits föreskrift av innebörd, att till värnpliktig, som den 1 oktober
1945 övergår från krigs- till fredsavlöning, terminslön likväl skall utbetalas
för tiden 1—10 oktober 1945.

Såsom under b) ovan anförts, har föreskrivits, att å bland annat värnpliktiga,
som för avveckling av försvarsberedskapen kvarbeordras eller inkallas,
krigsavlöningsreglementet tillsvidare skall äga tillämpning under budgetåret
1945/46. Då med hänsyn till efterbesiktigade värnpliktigas i allmänhet
högre levnadsålder än övriga värnpliktigas och den opåräknade tjänstgöring,
vartill de inkallas, krigsavlöningsreglementet skäligen synts böra tills
vidare tillämpas å dem under budgetåret 1945/46, även örn de icke tagas i
anspråk för avveckling av försvarsberedskapen, har i förenämnda brev jämväl
intagits föreskrift, att å värnpliktiga, som undergått efterbesiktning enligt därom
gällande bestämmelser och därvid inskrivits för fullgörande av värnplikt
samt efter utgången av juni 1945 kvarbliva eller inrycka för fullgörande av
värnpliktstjänstgöring, krigsavlöningsreglementet tills vidare skall äga tilllämpning
under budgetåret 1945/46.

Såsom ovan under c) anförts har föreskrivits, att å icke ständigt tjänstgörande
fast anställd personal, som för tid efter utgången av juni 1945, då
avvecklingsarbete pågår, efter frivilligt åtagande beordras till tjänstgöring å
vakanta beställningar, krigsavlöningsreglementet skall tillämpas intill utgången
av september 1945.

Enligt 1942 års försvarsbeslut förutsättas officerare och underofficerare
i reserven skola i viss begränsad omfattning efter eget åtagande kunna inkallas
till ständig fredstjänstgöring. Då det synts lämpligt, att samma avlöningsbestämmelser
bliva gällande för all personal i reserven, oberoende av
örn tjänstgöringen äger runi å vakanta beställningar eller örn vederbörande
inkallas till nyss omförmäld ständig fredstjänstgöring, har Kungl. Majit i förutnämnda
brev av den 15 juni 1945 jämväl föreskrivit, att å icke ständigt tjänstgörande
fast anställd personal, som för tid efter utgången av juni 1945, då
avvecklingsarbete pågår, efter frivilligt åtagande beordras till sådan ständig
fredstjänstgöring som enligt 1942 års försvarsbeslut förutsättes skola fullgöras
av inkallade officerare och underofficerare i reserven, krigsavlöningsreglementet
skall tillämpas intill utgången av september 1945, dock att i
fråga örn krigsutrustningsbidrag skola gälla i det följande angivna särskilda
bestämmelser. Kungl. Majit har tillika beträffande avlöningsförmåner åt
här avsedd personal för tid efter den 30 september 1945 förklarat Sig vilja
framdeles meddela erforderligt beslut.

Enligt 10 § krigsavlöningsreglementet äger personal, som enligt för fredstid
gällande bestämmelser är skyldig hålla sig med uniformspersedlar, för

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

fullständigande av egen personlig krigsutrustning åtnjuta bidrag, utöver i
fredstid utgående ekiperingshjälp, med 250 kronor (krigsutrustningsbidrag).
Om krigs tjänstgöringen blir av längre varaktighet, må här ifrågavarande personal,
i den mån förhållandena därtill giva anledning, antingen erhålla erforderlig
komplettering av krigsutrustningen genom statens försorg eller
ock komma i åtnjutande av förnyade krigsutrustningsbidrag enligt de grunder,
som av Kungl. Maj:t bestämmas. Krigsutrustningsbidrag har utbetalats
vid krigstjänstgöringens början eller den senare tidpunkt, från vilken vederbörande
varit skyldig att hålla sig med uniformspersedlar, och har ansetts
utgöra bidrag för tolv månaders sammanlagd tjänstgöring, räknat från den
2 september 1939. Förnyade krigsutrustningsbidrag ha i allmänhet utbetalats
i förskott avseende en sammanlagd tjänstgöringstid av sex månader.

För tid efter den 30 juni 1945 har icke ansetts motiverat att utbetala vare
sig krigsutrustningsbidrag eller förnyat sådant bidrag i hittills gällande
ordning. Personal, å vilken krigsavlöningsreglementet efter utgången av
juni 1945 är tillämpligt, har dock skäligen synts böra erhålla mot krigsutmstningsbidraget
svarande ersättning, beräknad i förhållande till den verkliga
tjänstgöringstiden. Föreskrift har därför, såvitt avser tid efter utgången
av juni 1945, i förberörda brev av den 15 juni 1945 intagits därom, att till
den, som enligt för fred gällande bestämmelser är skyldig att hålla sig med
uniformspersedlar, skall i stället för krigsutrustningsbidrag och förnyat krigsutrustningsbidrag,
därest krigsavlöningsreglementet är å vederbörande tilllämpligt,
utgå särskild ersättning för underhåll av utrustningen (utrustningsbidrag)
med 70 öre för varje dag, varunder månadslön åtnjutes. Vidare ha
meddelats vissa bestämmelser till förhindrande av att den, som förskottsvis
uppburit krigsutrustningsbidrag eller förnyat sådant bidrag, för samma tid
skall komma i åtnjutande av här avsett utrustningsbidrag.

I en den 11 juni 1945 dagtecknad skrivelse har försvarsväsendets centrala
civilanställningsbyrå, efter samråd med försvarets civilförvaltning samt cheferna
för armé-, marin- och flygstaberna, hemställt örn meddelande av bestämmelser
angående fortsatt anställning över stat för personal, som tidigare och
intill tidpunkten för den förstärkta försvarsberedskapens avveckling innehaft
sådan anställning. I anledning härav har Kungl. Majit genom brev den 15
juni 1945 angående fortsatt anställning över stat av manskap förklarat, att
f. d. fast anställt manskap och övriga värnpliktiga, som omedelbart före den
1 juli 1945 innehaft anställning över stat, må beredas fortsatt sådan anställning
högst intill utgången av december 1945; skolande därvid vederbörande
företrädesvis anställas i den tjänstegrad inom manskapet, som han innehade
vid utgången av juni 1945, eller, beträffande den som konstituerats till officer
eller underofficer, i högsta manskapsgraden. I övrigt ha för här avsedd anställning
över stat meddelats i huvudsak enahanda bestämmelser, som under
den förstärkta försvarsberedskapen gällt för anställning av personal över stat.

Genom beslut den 30 juni 1944 angående förläggningsort för viss personal
vid Södra skånska infanteriregementet har Kungl. Majit, såvitt här är fråga,
förklarat, att regementet tillhörig personal, som placerats till tjänstgöring i

Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

7

Bevingehed men som ej kunnat erhålla bostad (vid behov familjebostad) därstädes,
vid tjänstgöringen skulle tills vidare äga uppbära lön efter den ortsgrupp,
till vilken Ystad är hänförd, ävensom åtnjuta fri inkvartering och fri
förplägnad eller ersättning härför enligt därom gällande bestämmelser. Vidare
har Kungl. Majit, i anledning av en av sekundchefen för Göta pansarlivgarde
gjord framställning i ämnet, genom beslut den 6 april 1945 angående avlöning
för viss personal vid regementet funnit gott bemyndiga denne att beordra
i framställningen avsedd beställningshavare att — med bibehållande i
lönehänseende av den förläggningsort vederbörande hade vid utgången av
mars 1945 — intill dess familjebostad kunde uppbringas, som möjliggjorde
flyttning till Enköping, dock högst intill den 1 oktober 1945, tjänstgöra därstädes.
Härjämte har Kungl. Majit genom särskilda, tid efter annan meddelade
beslut medgivit enskilda beställningshavare, som på grund av befordran
eller transport erhållit ändrad förläggningsort men som till följd av rådande
bostadsbrist icke kunnat erhålla familjebostad å den nya förläggningsorten, att
tills vidare, dock högst för viss i besluten angiven tid, i lönehänseende anses
vara bibehållen vid närmast föregående förläggningsort ävensom äga uppbära
terminslön samt åtnjuta fri inkvartering och fri förplägnad eller ersättning
därför såsom vid tjänstgöring under sådana förhållanden, att det vanliga
kvarteret icke kunnat bibehållas.

I förutberörda promemoria har, under erinran örn de sålunda meddelade
besluten, framhållits att i de fall, där medgivandet avsett åtnjutande av såväl
fri inkvartering och förplägnad som terminslön, vederbörande torde,
därest icke särskilda föreskrifter bleve meddelade, vid övergång till fredsavlöningsbestämmelserna
vara berättigad att i stället för nyssnämnda förmåner
åtnjuta tjänstgöringstraktamente enligt bestämmelserna i 6 kap. 1 §
tilläggsbestämmelserna till militära avlöningsreglementet. I betraktande av
att den personal, varom här är fråga, utgöres av personal med eget hushåll,
skulle tjänstgöringstraktamente därvid, i den mån tjänstgöringen överstiger
15 dygn, komma att utgå med de i 5 och 6 kolumnerna i traktamentstabellen
angivna beloppen. Med hänsyn till storleken av den under beredskapstiden
uppburna ersättningen för inkvartering och förplägnad jämte terminslön har
emellertid i promemorian ifrågasatts, huruvida icke föreskrift borde meddelas
därom, att traktamentsersättningen skulle utgå med belopp, som gälla
för beställningshavare utan eget hushåll. I de fall, där medgivandet omfattat
endast fri inkvartering och fri förplägnad, borde i fråga örn inkvartering
föreskrifterna i 6 kap. 1 § tilläggsbestämmelserna till militära avlöningsreglementet
örn traktamentsersättning för natt för beställningshavare utan
eget hushåll lämpligen äga tillämpning. Ersättningen för förplägnad syntes
i förevarande fall böra utgå med det av den centrala förvaltningsmyndigheten
fastställda ersättningsbeloppet för utbekommen portion. I samtliga fall borde
gälla, att för bestämmande av tjänstgöringstraktamentets storlek tjänstgöringen
å den nya förläggningsorten skulle räknas från tidpunkten för tjänstgöringens
början, även i den mån densamma infallit före beredskapens upphörande.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

I anslutning till vad i promemorian och i yttrandena över densamma anförts
har Kungl. Majit genom beslut den 15 juni 1945 funnit gott förklara,
att i förberörda, tidigare meddelade beslut avsedda förmåner av terminslön,
inkvarteringsersättning och förplägnadsersättning skola från och med den 1
juli 1945 utgå i form av traktamente med enahanda (sammanlagda) belopp
som enligt respektive beslut skolat tillkomma vederbörande, därest krigsavlöningsbestämmelserna
alltjämt varit å honom tillämpliga.

Genom brev den 14 september 1945 har Kungl. Majit föreskrivit, bland
annat, att de ovan under c) i brevet den 15 juni 1945 med vissa avlöningsbestämmelser
m. m. i samband med förstärkt försvarsberedskaps upphörande
återgivna stadgandena skola äga fortsatt tillämpning intill utgången av mars
1946, dock att, där ej i annat sammanhang annorlunda medgivits, löner å
vakanta beställningar inom viss grad icke må för tiden efter utgången av
november 1945 tagas i anspråk för avlönande av beställningshavare i annan
gråd Yad

angår bestämmelserna örn familjebidrag har Kungl. Majit den
22 juni 1945 — efter därom av statens arbetsmarknadskommission i skrivelse
den 16 maj 1945 framlagt förslag — utfärdat dels kungörelse (nr 412) örn
ikraftträdande i vissa delar av fredsfamiljebidragsförordningen den 30 juni
1942 (nr 524), vilken redan tidigare i övriga delar satts i kraft, dels ock kungörelse
(nr 413) med närmare bestämmelser angående tillämpningen av fredsfamiljebidragsförordningen
den 30 juni 1942 (nr 524) (fredsfamiljebidragskungörelse).

På grundval av vissa av arbetsmarknadskommissionen i skrivelse den 21
juni 1945 framlagda förslag har vidare kungörelse angående tillämpningen av
bestämmelserna örn familjebidrag efter upphörandet av förstärkt försvarsberedskap
(nr 414) den 29 juni 1945 utfärdats. Enligt sistnämnda kungörelse
skall krigsf amil jebidragsf öro rdningen även efter den 30 juni 1945, dock högst
intill den 1 juli 1946, äga tillämpning å — förutom de personalkategorier,
som finnas angivna i 1 § samma förordning och 1 § krigsfamiljebidragskungörelsen
— vissa ytterligare grupper av personal. Sålunda ha under krigsf
amil jebidragsf örordningen hänförts:

a) Värnpliktiga, som undergått efterbesiktning enligt därom gällande bestämmelser
och därvid inskrivits för fullgörande av värnplikt.

b) Värnpliktiga, som inkallats eller kvarhållits med stöd av lagen den 15
juni 1945 (nr 310) örn inkallelse av värnpliktiga för avveckling av försvarsberedskap
m. m.

c) Krigsfrivilliga, som avlönas enligt för värnpliktiga gällande grunder,
och frivilligt tjänstgörande värnpliktiga, där dylik personal fullgör arbetsuppgifter,
sammanhängande med avveckling av förstärkt försvarsberedskap
eller andra av krig föranledda förhållanden.

d) Värnpliktiga, som undergå befälsutbildning.

Med befälsutbildning förstås i kungörelsen följande militära tjänstgöring,
i den mån den icke inbegripes i den tjänstgöring, som jämlikt 27 § 1 mom. Å.
värnpliktslagen åligger värnpliktiga i allmänhet, nämligen

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

1) utbildning enligt 27 § 1 mom. B—D värn pliktslagen;

2) utbildning till flygförare, bombfällare och navigatör eller flygskytt;
samt

3) utbildning till reservofficer eller till fänrik vid sjövärnskåren.

Bestämmelsen under a), vilken sammanhänger med förenämnda avlönings bestämmelser

för samma personalkategori, har meddelats i anslutning till
1 § 1 mom. krigsfamil]''ebidragsförordningen, medan stadgandena under b) och
c) grunda sig på särskilda av riksdagen lämnade bemyndiganden, örn vilka
framställning gjorts i propositionerna 1945: 327 (s. 15) respektive 1945: 225
(s. 11—13). Bestämmelsen under d) innefattas i den av innevarande års riksdag
beslutade ändringen av 1 § 4 mom. krigsfamiljebidragsförordningen (se
propositionen 1945:106 och riksdagens skrivelse 1945:416). Ben nya lydelsen
av sistberörda och andra stadganden samt det därmed sammanhängande
nya krigsavlöningsreglementet (se propositionen 1945: 65 och riksdagens skrivelse
1945: 311) skola enligt riksdagens beslut träda i kraft vid tidpunkt som
av Kungl. Maj:t bestämmes. På sätt nyss angivits ha emellertid de nya författningsbestämmelserna
i en särskild punkt förlänats giltighet redan från
och med den 1 juli 1945.

I kungörelsen den 29 juni 1945 (nr 414) har vidare föreskrivits dels att bestämmelsen
i 1 § 2 mom. krigsfamiljebidragskungörelsen om att bostadsbidrag
må utgå till underbefäl i reserven icke skall äga tillämpning beträffande
den, som efter den 30 juni 1945 fullgör honom enligt fredsbestämmelser
åliggande tjänstgöring, dels, med stöd av 1 § 1 mom. krigsfamiljebidragsförordningen,
att bestämmelserna i 13 § 1 mom. samt 16 och 18 §§
krigsfamiljebidragsförordningen örn rätt till familjebidrag för viss tid efter
tjänstgöringens upphörande eller för tid, under vilken ledighet utan rätt till
krigslön (penningbidrag) åtnjutes, icke skola äga tillämpning å värnpliktiga,
å vilka krigsfamiljebidragsförordningen är tillämplig på grund av stadgandet
i 1 § 4 mom. samma förordning eller 1 § d) i nu ifrågavarande kungörelse
— för vilka tjänstgöringens längd är från början bestämd — dels ock, med
stöd av 20 § 1 mom. krigsfamiljebidragsförordningen, att å värnpliktiga som
avses i 1 § d) i förevarande kungörelse ej heller bestämmelserna i 20 § krigsfamiljebidragsförordningen
örn hemortslön skola äga tillämpning, vad angår
tiden efter den 30 september 1945.

Arbetsmarknadskommissionen har vidare i sin förenämnda skrivelse den
21 juni 1945 aktualiserat frågan örn vissa förmåner för sjukskriven
personal. I sådant hänseende har kommissionen erinrat örn Kungl. Maj:ts
brev den 24 januari 1941 med vissa bestämmelser angående hemförlovning
av sådan personal m. m., vilket brev trätt i stället för vissa stadganden
i krigssjukvårdsreglementet. I detta brev är i punkt 2 intaget ett
stadgande av innebörd, att sjukskriven värnpliktig icke utan eget medgivande
må i anledning av kroppsskadan hemförlovas, förrän han varit utan
avbrott sjukskriven i tre månader. Undantag härifrån är dock stadgat beträffande
värnpliktig, som är inkallad till första tjänstgöring (motsvarande
tjänstgöring). I fråga om hemförlovning av sådan värnpliktig skola nämligen

10

Kungl. Maj:ts proposition nr Ml.

tillämpas bestämmelserna i kap. IX inskrivningsförordningen. Även dessa
bestämmelser medgiva emellertid i vissa fall värnpliktig att trots sjukdomen
kvarbliva i tjänstgöring, nämligen då orsakssammanhang måste anses föreligga
mellan tjänstgöringen och kroppsskadan. Brevet den 24 januari 1941
jämfört med 1 § krigsfamiljebidragskungörelsen medförde alltså, att värnpliktiga
efter tidpunkt, då tjänstgöringen faktiskt upphört, under viss tid bibehöllos
vid rätten till bland annat familjebidrag och hemortslön enligt krigsfamiljebidragsförordningen.
Kommissionen har förutsatt, att ifrågavarande
brev skulle äga fortsatt tillämpning beträffande värnpliktiga m. fl., vilka
under tjänstgöring efter den 1 juli 1945 komme att bibehållas vid krigslön
och krigsfamiljebidrag. Vidare syntes brevet övergångsvis böra gälla även
i fall, då kroppsskadan uppkommit före tidpunkten för övergången till fredsfamiljebidrag
men vederbörande även för tid därefter på grund av skadan
vore ur stånd att fullgöra tjänstgöring. Hade sålunda en värnpliktig, som
fullgjorde första tjänstgöring, skadats under exempelvis september månad
1945 och till följd därav fått å sig tillämpade bestämmelserna i brevet den
24 januari 1941, borde han jämväl för tiden efter den 1 oktober — intill dess
han utan avbrott varit sjukskriven i tre månader — äga åtnjuta de i brevet
stadgade förmånerna. Däremot syntes det icke vara möjligt att tillämpa brevet
beträffande fredstjänstgörande värnpliktiga, som ådragit sig skada under
tid efter den 1 oktober 1945, d. v. s. den tidpunkt då fredslönebestämmelser
kunde beräknas bliva tillämpade å dem.

I anledning av arbetsmarknadskommissionens framställning i nu ifrågavarande
hänseende har Kungl. Majit genom brev den 29 juni 1945 föreskrivit,
att vad under punkt 2 i brevet den 24 januari 1941 sades skulle, där
den skadade vore hänförlig under krigsfamiljebidragsförordningen samt
kroppsskadan inträffat före den 1 januari 1946, äga giltighet, även örn krigsavlöningsreglementet
icke vore tillämpligt på den skadade eller krigstjänstgöring
icke vore för handen. Yad sålunda stadgats skulle gälla ändock att
detta medförde, att hemförlovning icke finge ske förrän efter den 31 december
1945. Detta innebure icke minskning av den rätt till sjukvård under
högst ett år efter tjänstgöringens slut eller efter hemförlovningen, varom
stadgades i vissa genom 7 § i Kungl. Maj:ts brev den 19 december 1941 meddelade
bestämmelser örn sjukvård åt värnpliktig under militärtjänstgöring
under fredstid m. m. Den tid, varunder anstånd med hemförlovning enligt
brevet den 24 januari 1941 eller nu meddelade bestämmelser ägt rum, skulle
dock avräknas å tid, varunder sjukvård finge åtnjutas enligt 7 § i brevet den
19 december 1941. Å värnpliktig, som åtnjöte sjukvård, skulle krigsfamiljebidragsförordningen
äga tillämpning.

Slutligen har arbetsmarknadskommissionen i sin skrivelse den 21 juni
1945 upptagit frågan örn familjebidrag åt kroppsskadade och härutinnan
anfört följande.

Enligt förordningen den 28 juni 1941 örn familjebidrag åt värnpliktiga med
flera, vilka drabbats av kroppsskada, (nr 591) finge familjebidrag enligt i
huvudsak samma bestämmelser som i krigsfamiljebidragsförordningen utgå

11

Kungl. Majus proposition nr 341.

för familjemedlemmar till sådana värnpliktiga med flera som under militärtjänstgöring
ådragit sig kroppsskada ävensom för vissa efterlevande familjemedlemmar
till sådan kroppsskadad. Förutsättningen härför vöre dock, att
krigsfamiljebidragsförordningen varit tillämplig å den värnpliktige under
hans tjänstgöring. Vad anginge annan än värnpliktig fordrades (därest krigsfamiljebidragsförordningen
icke varit tillämplig å honom), att vederbörande
under tjänstgöring å tid, då värnpliktiga varit inkallade jämlikt § 28 mom. 1
eller § 36 mom. 2 i 1936 års värnpliktslag eller jämlikt 28 § 1 morn. 1941
års värnpliktslag, drabbats av kroppsskada, medförande rätt till ersättning enligt
förordningen den 28 juni 1941.

Av vad sålunda stadgats örn rätt till familjebidrag i anledning av kroppsskada
följde, att värnpliktiga, som vore i tjänstgöring under tid efter den 1
juli 1945 och därunder vore hänförliga under krigsfamiljebidragsförordningen,
ägde erhålla familjebidrag enligt nu förevarande förordning, därest
de drabbats av kroppsskada och till följd därav bomme i åtnjutande av ersättning
enligt militärersättningsförordningen. Förordningen bomme alltså
att vid uppkommande kroppsskada, som medförde rätt till ersättning enligt
militärersättningsförordningen, bliva utan vidare tillämplig å dels sådana
värnpliktiga, vilka inkallades till tjänstgöring med stöd av den särskilda lagen
örn inkallande av värnpliktiga för tjänstgöring i anledning av försvarsberedskapens
avveckling, dels värnpliktiga, vilka uttagits till befälsutbildning (motsvarande)
och till följd därav hänfördes under krigsfamiljebidragsförordningen,
dels efterbesiktigade värnpliktiga, därest de — såsom förutsatts —
bomme att under sin tjänstgöring hänföras under krigsfamiljebidragsförordningen,
dels ock värnpliktiga, som senare än det år, varunder de uppnått 25
års ålder, inkallades till fredstjänstgöring för fullgörande av repetitions- och
efterutbildningsövningar.

Däremot kunde nu förevarande förordning icke tillämpas beträffande sådana
fredstjänstgörande värnpliktiga, vilka ådroge sig kroppsskada under
tjänstgöring, varunder de vore hänförliga under fredsfamiljebidragsförordningen.
Familjebidrag i anledning av kroppsskada kunde alltså, även örn
skadan medförde rätt till ersättning enligt militärersättningsförordningen,
icke utgå till värnpliktiga, som efter den 1 oktober 1945 fullgjorde fortsatt
första tjänstgöring eller efter den 1 juli 1945 inkallades till fredstjänstgöring,
som medförde rätt till familjebidrag enligt fredsfamiljebidragsförordningen.
Detta kunde enligt kommissionens mening icke vara tillfredsställande. Bestämmelserna
om familjebidrag till värnpliktiga, vilka ådragit sig kroppsskada
och till följd därav fått rätt till ersättning enligt militärersättningsförordningen,
syntes ha tillkommit, enär det ansetts erforderligt att berecia de
värnpliktiga och — i förekommande fall -—- deras efterlevande tillägg till de
ersättningar, som utginge enligt nuvarande militärersättningsförordning. I
avvaktan på att sistnämnda förordning bleve överarbetad eller ersatt med ny
förordning, syntes förordningen den 28 juni 1941 böra tillämpas å samtliga
värnpliktiga, vilka drabbades av kroppsskada. Vid samråd, som ägt rum med
riksförsäkringsanstalten, hade nämnda ämbetsverk uttalat sin anslutning till
denna kommissionens uppfattning.

Nämnda förordning hade hittills varit tillämplig jämväl å annan personal
än värnpliktiga. Såvitt kommissionen kunde finna, komme förordningen att
med utgången av juni månad 1945 helt upphöra att gälla för dylik personal,
enär några inkallelser av värnpliktiga icke komme att ske därefter med stöd
av 28 § värnpliktslagen. Emellertid borde förordningen — enligt arbetsmarknadskommissionens
och riksförsäkringsanstaltens mening — även efter den
1 juli 1945 vara tillämplig jämväl å sådan annan personal än värnpliktiga,
vilken dittills varit hänförlig under förordningen.

Före draganden.

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

Huruvida förordningen av den 28 juni 1941 av Kungl. Majit kunde givas
fortsatt giltighet för tid efter den 1 juli 1945 å annan personal än värnpliktiga
och för sådana värnpliktiga, vilka komme att under tjänstgöring vara
hänförliga under fredsfamiljebidragsbestämmelser, undandroge sig kommissionens
bedömande. Skulle Kungl. Majit finna sig sakna befogenhet att utan
riksdagens hörande meddela bestämmelser i ämnet, syntes riksdagens bemyndigande
böra snarast inhämtas.

I anslutning till vad sålunda förekommit har Kungl. Majit genom brev den
29 juni 1945 meddelat följande föreskrifter att gälla tills vidare intill dess
Kungl. Majit annorlunda förordnade.

a) Yad som föreskrives i 1 § och 7 § första stycket förordningen den 28
juni 1941 örn familjebidrag åt värnpliktiga med flera, vilka drabbats av kroppsskada,
skall gälla ändock att kroppsskada som där avses drabbat värnpliktig
eller annan under tjänstgöring, varunder fredsfamiljebidragsförordning varit
å honom tillämplig.

b) Yad som föreskrives i 7 § andra stycket sistnämnda förordning skall
gälla ändock att där avsedd kroppsskada inträffat under tjänstgöring å tid,
då värnpliktiga icke varit inkallade jämlikt 28 § 1 mom. värnpliktslagen eller
motsvarande äldre bestämmelser.

c) Yad som föreskrives i 1 § 1 mom. kungörelsen den 30 juni 1944 (nr 457)
med vissa bestämmelser angående tillämpningen av berörda förordning skall
äga tillämpning, ändock att vederbörande drabbats av kroppsskada under
tjänstgöring å tid, då värnpliktiga icke varit inkallade jämlikt 28 § 1 mom.
värnpliktslagen eller motsvarande äldre bestämmelser.

Såsom inledningsvis anförts har frågan örn meddelande av vissa reglerande
föreskrifter i anslutning till den förstärkta försvarsberedskapens upphörande
varit underställd innevarande års riksdags prövning genom propositionerna
nr 225 och 327. På grundval av riksdagens åt Kungl. Majit lämnade
bemyndiganden har Kungl. Majit därefter utfärdat vissa bestämmelser angående
avlöning och familjebidrag m. m. i samband med beredskapens upphörande.
Under de överväganden, som föregått Kungl. Majits beslut i ämnet,
har uppkommit ytterligare en del med beredskapens avveckling sammanhängande
spörsmål, vilka icke förutsetts vid tidpunkten för avlåtandet av
nämnda propositioner men vilkas lösning i anslutning till utfärdandet av
reglerande föreskrifter i de riksdagen underställda frågorna framstått såsom
ofrånkomlig. I huvudsak torde de åtgärder, som befunnits erforderliga utöver
dem som i berörda propositioner särskilt redovisats, falla inom ramen
för de medgivanden för Kungl. Majit att meddela bestämmelser på förevarande
område, som av riksdagen utverkats. Då emellertid tvekan härvidlag
kan i vissa hänseenden uppkomma, har det synts mig lämpligt att för riksdagen
lämna en redogörelse för här avsedda åtgärder. Närmast gäller nämnda
tvekan utfärdandet av bestämmelser angående dels utbetalande av terminslön
för tiden 1—10 oktober 1945, dels avlöningsförmåner åt efterbesiktigade
värnpliktiga ävensom krigsfamiljebidrag åt sådan personal, i den mån vederbörande
fullgöra tjänstgöring det år de fylla 25 år eller tidigare, dels avlö -

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

ningsförmåner åt icke ständigt tjänstgörande, fast anställd personal, som efter
beredskapens upphörande kvarbeordras eller inkallas för fullgörande av fredstjänstgöring,
dels fortsatt anställande över stat av viss personal, dels ock förmåner
åt viss personal, som erhållit ändrad förläggningsort men som icke
kunnat företaga flyttning till den nya förläggningsorten.

De i det föregående återgivna bestämmelserna örn tillämpning av krigsfamiljebidragsförordningen
grunda sig — med nyss angivet undantag — på
riksdagens i olika sammanhang lämnade bemyndiganden. Stadgandena angående
hemförlovning av sjukskriven personal ansluta sig direkt till de föreskrifter
i sådant hänseende, som tidigare meddelats av Kungl. Majit. Nu berörda
bestämmelser äro samtliga av övergångskaraktär och deras giltighet är
sålunda tidsbegränsad.

Av i viss mån annan natur äro de i det föregående berörda tilläggsbestämmelserna
rörande familjebidrag åt kroppsskadade. Bestämmelserna innebära,
att sådant familjebidrag skall tillkomma även värnpliktiga, som efter den
1 juli 1945 inkallas till fredstjänstgöring, samt sådan annan personal än
värnpliktiga som före nämnda dag varit hänförlig under 1941 års förordning örn
dylika familjebidrag. Däremot ha bestämmelserna i regel icke någon självständig
betydelse i fråga örn värnpliktiga, som efter den 1 oktober 1945 kvarbliva i
tjänst för fullgörande av dessförinnan påbörjad första tjänstgöring. Sistnämnda
personalgrupp faller nämligen redan som följd av stadgandet i 1 §
1 mom. a) krigsfamiljebidragskungörelsen inom ramen för 1941 års förordning.
Även örn nu ifrågavarande tilläggsbestämmelser aktualiserats i samband
med försvarsberedskapens upphörande, äro de dock icke enbart att anse
såsom övergångsstadganden. Bestämmelserna ha i främsta rummet tillkommit
för att fylla en lucka i det författningskomplex, som nu reglerar hithörande
förhållanden. Därmed har självfallet icke avsetts att föregripa resultatet
av pågående utredningar av frågor i samband med militärersättningsförordningen.

Yad slutligen angår förenämnda stadganden örn ledighet i syfte att bereda
vissa personalkategorier något rådrum för att ordna återgången till
civil verksamhet må framhållas, att dessa stadganden nära överensstämma
med de inom det privata näringslivet gängse reglerna örn uppsägningstid.
Förslag örn införande av en uttrycklig klausul örn uppsägningstid i kontrakten
med krigsfrivilliga är för närvarande under utarbetande. Det torde
få ankomma på Kungl. Majit att i sinom tid meddela erforderliga föreskrifter
i detta ämne.

De i det föregående berörda stadgandena synas vara av den art, att särskilt
medgivande från riksdagens sida behöver utverkas endast i fråga om utvidgningen
av bestämmelserna örn familjebidrag åt kroppsskadade. Jag hemställer
därför, att Kungl. Majit måtte

dels för riksdagen anmäla av Kungl. Majit i samband med
den förstärkta försvarsberedskapens upphörande utfärdade, i det
föregående närmare angivna reglerande föreskrifter med avseende
å avlöning, familjebidrag och ledighet för viss personal

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

vid krigsmakten samt hemförlovning av sjukskriven sådan personal,

dels ock föreslå riksdagen medgiva, att förut angivna tilläggsbestämmelser
rörande familjebidrag åt kroppsskadade må gälla
tills vidare intill dess militärersättningsförordningen kan bliva
helt eller delvis ersatt med nya stadganden i ämnet.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sven Berglund.

Stockholm 1945. K. L. Beckmans Boktryckeri.