30
Statsutskottets utlåtande nr 289.
Nr 289.
Ankom till riksdagens kansli den 7 december 1945 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbyggnad
av tekniska högskolan i Stockholm m. m.
(2:a avd.)
I propositionen nr 374 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 26 oktober 1945,
föreslagit riksdagen
dels besluta, att tekniska högskolan i Stockholm skall utbyggas för möjliggörande
av en årlig intagning av 450 nya ordinarie studerande,
dels ock medgiva, att den av högskolans byggnadskommitté framlagda generalplanen
i huvudsak må på sätt chefen för ecklesiastikdepartementet i nämnda
statsrådsprotokoll förordat läggas till grund för det fortsatta arbetet med
utbyggnadens detaljplanering.
Inledning.
Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 augusti 1940 tillkallade dåvarande
chefen för ecklesiastikdepartementet den 13 september 1940 f. d.
generaldirektören C. G. O. Malm, tillika ordförande, dåvarande myntdirektören
A. G. Grabe, dåvarande rektorn vid Chalmers tekniska högskola, professorn
S. Hultin, dåvarande rektorn vid tekniska högskolan i Stockholm, professorn
H. Kreuger, nuvarande överdirektören i överstyrelsen för yrkesutbildning
O. R. Lundquist och direktören, filosofie doktorn S. A. G:son Nauckhoff,
att såsom sakkunniga inom ecklesiastikdepartementet biträda med utredning
och avgiva förslag rörande den högre tekniska undervisningen och därmed
sammanhängande frågor.
Genom beslut den 17 september 1943 uppdrog Kungl. Maj:t åt de sakkunniga
att i samråd med lantmäteristyrelsen verkställa utredning och avgiva
förslag beträffande organisationen av undervisningen i geodesi och i fotogrammetri
vid tekniska högskolan i Stockholm.
Med skrivelse den 9 oktober 1943 ha de sakkunniga (1940 års sakkunniga
för den högre tekniska undervisningen) överlämnat betänkande med utredning
och förslag angående den högre tekniska undervisningen.
Statsutskottets utlåtande nr 289.
31
Vidare ha de sakkunniga i skrivelse till Kungl. Majit den 4 mars 1944 avgivit
förslag beträffande organisationen av undervisningen i geodesi och i
fotogrammetri vid tekniska högskolan i Stockholm.
De sakkunniga ha ansett en genomgripande omorganisation av de tekniska
högskolorna ofrånkomlig. Omorganisationen skulle dels giva högskolorna möjlighet
att mottaga ökat antal studerande, dels syfta till en förbättring av
undervisningens kvalitet, särskilt vid Chalmers tekniska högskola.
Utbyggnaden, som skulle ske successivt under en åttaårsperiod, skulle skapa
förutsättningar för en antagning av sammanlagt 700 nya ordinarie studerande
årligen, varav 450 vid tekniska högskolan i Stockholm och 250 vid Chalmers
tekniska högskola, vilket antal beräknats motsvara landets behov av civilingenjörer
och därmed jämförliga tekniker år 1970. Enligt de sakkunnigas uppfattning
kunna vid de båda högskolorna för närvarande utan överbelastning
och därmed följande olägenheter för undervisningens ändamålsenliga bedrivande
antagas sammanlagt 450 nya ordinarie studerande årligen eller vid tekniska
högskolan i Stockholm 280 och vid Chalmers tekniska högskola 170 studerande.
Det av de sakkunniga angivna maximiantalet studerande vid nuvarande
organisation har redan överskridits med några tiotal vid vardera högskolan.
Antalet höstterminen 1945 nyantagna ordinarie studerande vid tekniska
högskolan i Stockholm utgör sålunda 319 och vid Chalmers tekniska
högskola 211, vilket innebär en intagning av sammanlagt 530 nya ordinarie
studerande.
I anslutning till ökningen av studerandeantalet ha de sakkunniga föreslagit
ny- och ombyggnadsåtgärder samt förbättring av utrustningen vid högskolorna
till en sammanlagd kostnad av i runt tal 39 000 000 kronor, varav
24 500 000 kronor för tekniska högskolan i Stockholm och 14 500 000 kronor
för Chalmers tekniska högskola. Av nämnda belopp 24 500 000 kronor för den
förra högskolans utbyggnad ha omkring 16 800 000 kronor beräknats för byggnadskostnader
och omkring 7 700 000 kronor för utrustning och möblering. Av
beloppet 14 500 000 kronor för den senare högskolans utbyggnad ha omkring
11 200 000 kronor beräknats belöpa å byggnadskostnader och 3 300 000 kronor
å kostnader för utrustning och möblering.
Den nuvarande indelningen i avdelningar skulle i huvudsak bibehållas oförändrad
och de studerande skulle i stort sett fördelas på de olika avdelningarna
i samma proportioner som för närvarande.
Vad i övrigt angår de sakkunnigas förslag i olika avseenden må här hänvisas
till propositionen.
I detta sammanhang må likväl framhållas, att de sakkunniga icke ansett sig
kunna framlägga något slutgiltigt förslag till omorganisationen av avdelningen
för lantmäteri med hänsyn till att enligt de sakkunnigas mening lantmätarnas
uppgifter ej kunde bestämmas utan att resultatet av de s. k. fastighetsbildningssakkunnigas
arbete först avvaktades ävensom att frågan om lantmiiteriundervisningen
jämväl borde lösas i samband med frågan örn lant
-
32
Statsutskottets utlåtande nr 889.
bruksingenjörernas utbildning, vilken vid tiden för betänkandets avgivande
var föremål för utredning av 1942 års torrläggningssakkunniga. Sistnämnda Ä
sakkunniga, som numera slutfört sitt uppdrag, ha i sitt betänkande uttalat
det önskemålet, att lantbruksingenjörernas utbildning skulle förläggas till lantbrukshögskolan
under förutsättning att även lantmätarnas utbildning förlädes
till denna högskola. Vid remissbehandlingen av det föreliggande sakkunnigförslaget
rörande den högre tekniska undervisningen, därvid förenämnda
fastighetsbildningssakkunniga förklarat frågan om lantmäteriundervisningens
organisation icke böra anstå i avbidan på slutförandet av deras uppdrag, har
genomgående framhållits önskvärdheten av en fortsatt utredning rörande lantmäteriundervisningens
organisation. Olika åsikter ha därvid gjort sig gällande
beträffande frågan, huruvida denna undervisning lämpligen borde förläggas
till lantbrukshögskolan eller bibehållas vid tekniska högskolan i Stockholm.
På grund av den kritik, som vid remissbehandlingen framfördes gentemot
de sakkunnigas förslag med avseende å byggnadsplanerna för tekniska högskolan
i Stockholm tillsatte Kungl. Majit den 12 augusti 1944 en särskild
kommitté för fortsatt beredning av byggnadsfrågor vid denna högskola (tekniska
högskolans i Stockholm byggnadskommitté). Till ledamöter av kommittén
utsågos därvid professor emeritus H. Kreuger, tillika ordförande, professorn
N. O. Ahrbom, byggnadsrådet D. Dahl, professorn P. E. Sundahl och
rektorn vid tekniska högskolan i Stockholm, professorn R. Woxén. Jämlikt
Kungl. Marits beslut den 20 oktober 1944 förordnades till ytterligare ledamot
av kommittén professorn B. M. Hellström. Sedan dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet
den 7 december 1944 uppdragit åt ledamoten av kommittén
professorn N. O. Ahrbom och arkitekten H. Zimdahl att tjänstgöra
såsom arkitekter hos kommittén, entledigade Kungl. Majit genom beslut den
26 januari 1945 Ahrbom från förordnandet såsom kommittéledamot samt förordnade
ledamoten av riksdagens I kammare S. B. Larsson att vara ledamot
av kommittén.
För byggnadskommitténs arbete har i huvudsak följande riktlinjer uppdragits.
I Kungl. Majits förenämnda beslut den 12 augusti 1944 har byggnadskommitténs
uppgift i första hand angivits vara att — med utgångspunkt från
det antal studerande, den fördelning av studerande på högskolans avdelningar
och den ökning av antalet lärarbefattningar, som föreslagits i de sakkunnigas
betänkande — verkställa en överarbetning av det byggnadsprogram, som
framlagts i bihang 2 till nämnda betänkande, med beaktande av vad vid
remissbehandlingen av de sakkunnigas förslag anförts av beskaffenhet att
påverka byggnadsprogrammets utformning, ävensom att ställa sig till efterrättelse
de direktiv för uppdragets fullgörande, som av chefen för ecklesiastikdepartementet
kunde komma att meddelas.
I anslutning härtill har den 2 december 1944 av dåvarande departementschefen
meddelats vissa direktiv för det fortsatta bedrivandet av kommitténs arbete.
Enligt dessa borde kommittén, som i första hand hade att på grundval av
det av förenämnda sakkunniga framlagda byggnadsprogrammet uppgöra en
33
Statsutskottets utlåtande nr 289.
generalplan för utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm, vid byggnadsplanernas
utformning utgå ifrån ett lokalbehov, beräknat alternativt — under
förutsättning av att avdelningen för lantmäteri komme att bibehållas vid
högskolan — dels för ett antal nya ordinarie elever av 450, dels för ett antal
nya ordinarie elever av 350 årligen. Vid bedömande av lokalbehovet borde
kommittén vidare uppmärksamma möjligheterna till dubblering i lämplig
utsträckning av kurser och övningar. Vid generalplanens upprättande skulle
kommittén iakttaga, att för avdelningen för lantmäteri avsedd byggnad
bleve förlagd på sådant sätt, att — därest en förflyttning av lantmäteriundervisningen
till annan undervisningsanstalt än tekniska högskolan i Stockholm
framdeles komme till stånd — detta icke behövde föranleda någon rubbning
med avseende å generalplanen i övrigt. I samband därmed borde kommittén
beakta, att lantmäteriundervisningens förläggning jämväl bleve av betydelse
för frågan, hur de lokaler, som innehölle de geodetiska och fotogrammetriska
institutionerna, lämpligen borde utnyttjas.
Såvitt gällde den närmare planläggningen av de olika byggnaderna skulle
kommittén bedriva sitt arbete med sikte på önskvärdheten avsatt byggnadsprogrammet
i första hand kunde genomföras, i vad det avsåge byggnader
å området å norra Djurgården dels för de båda lägre årskurserna av avdelningarna
för maskinteknik, flygteknik och skeppsteknik, elektroteknik, vägoch
vattenbyggnad, arkitektur, kemi och kemisk teknologi, bergsvetenskap
samt teknisk fysik, dels för olika institutioner inom avdelningen för elektroteknik.
Kommittén hade att verkställa en så noggrann uppskattning som möjligt
av byggnadskostnaderna, med särskilt angivande av huru dessa komme
att ställa sig för olika lokaliteters (föreläsnings- och ritsalars, laboratoriers
etc.) vidkommande enligt de i det föregående omförmälda båda alternativen
för beräkning av elevantalet.
Upprättande av generalplanen skulle ske efter samråd med riksmarskalksämbetet.
Med utlåtande den 15 april 1945 har byggnadskommittén — med överlämnande
av ritningar m. m. — efter samråd med riksmarskalksämbetet
framlagt förslag till generalplan för ny- och ombyggnader av högskolan ävensom
förslag till närmare planläggning av de byggnader och övriga arbeten,
som i enlighet med meddelade direktiv i första hand borde komma till utförande.
De av byggnadskommittén beräknade sammanlagda kostnaderna för en utbyggnad
av högskolan, 2G 100 000 kronor, lia avsetts skola fördelas å åtta
budgetår, nämligen budgetåren 1945/46—1952/53, med huvudparten av
kostnaderna förlagd till de fyra första budgetåren. Till en första byggnadsetapp
hänförliga ny- och ombyggnader ha jämte utrustning och möblering
beräknats draga en kostnad av i runt tal 15 300 000 kronor, varav byggnadskostnader
cirka 10 400 000 kronor samt kostnader för utrustning och möblering
cirka 4 900 000 kronor. Dessa byggnader ha av kommittén avsetts skola
vara färdigställda inom sådan tid, att ett ökat antal elever skulle kunna intagas
från och med höstterminen 1948.
I sitt förenämnda förslag har byggnadskommittén jämlikt meddelade di
llihang
till rilcsdagcns jrrotokoll 19^5. G sami. Nr 288 -200. 3
34
Statsutskottets utlåtande nr £89.
rektiv alternativt även uppskattat kostnaderna för en utbyggnad av högskolan
vid ett beräknat årligt antal nya ordinarie elever av 350. Enligt
kommittén skulle en dylik begränsning av elevantalet medföra en sammanlagd
kostnadsminskning av 490 000 kronor, varav 390 000 kronor å byggnadskostnader
och 100 000 kronor å kostnader för utrustning och möblering. Av
byggnadskostnaderna ha därvid 290 000 kronor beräknats belöpa å första utbyggnadsetappen.
Den egentliga besparing, som skulle stå att vinna vid ett
lägre antal studerande, ernås enligt kommittén genom en minskning av ritsals-
och hörsalsutrymmena, under det att övriga lokaler (laboratorier, lärarrum
m. m.) bli i allt väsentligt oförändrade.
Över byggnadskommitténs förslag lia yttranden avgivits av byggnadsstyrelsen,
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, riksmarskalksämbetet, intendenten
för Kungl. Djurgården, överstyrelsen för Svenska röda korset, styrelsen för
stiftelsen Rödakorshemmet och styrelsen för Sophiahemmet. I samband med
framläggande av sina anslagsäskanden för högskolan för nästa budgetår ha
jämväl högskolans styrelse och lärarkollegium tagit ställning till byggnadskommitténs
förslag.
Departementschefen har anfört följande.
Det av 1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen framlagda
förslaget, vilket är av synnerligen omfattande och genomgripande natur,
har hittills endast i begränsad utsträckning genomförts. Vid ärendets beredning
inom ecklesiastikdepartementet har nämligen en ingående överarbetning av
sakkunnigförslaget i skilda hänseenden befunnits erforderlig, innan hela det
frågekomplex, detsamma omfattar, förelägges riksdagen. Denna överarbetning
har ännu icke till alla delar slutförts. Ett spörsmål, som synes böra göras till
föremål för utredning genom särskilda sakkunniga, är frågan om lantmäteriundervisningens
organisation och förläggning, i samband varmed även geodesiundervisningens
anordnande vid tekniska högskolan i Stockholm torde böra
upptagas till övervägande. Jag har för avsikt att framdeles för Kungl. Majit
anmäla detta ärende.
Till en av 1940 års sakkunniga behandlad fråga av central betydelse torde
emellertid numera slutlig ställning kunna tagas. Jag avser här frågan om landets
behov av civilingenjörer och det därmed sammanhängande spörsmålet
om de tekniska högskolornas utbyggnad. Statsmakterna ha detta år i princip
godtagit en för Chalmers tekniska högskolas utbyggnad framlagd generalplan,
som avser att giva denna högskola en normal antagningskapacitet av 250 nya
ordinarie elever årligen. Såvitt gäller tekniska högskolan i Stockholm har däremot
ansetts nödvändigt att avvakta resultatet av den översyn av de sakkunnigas
generalplan, som uppdragits åt den förut omförmälda byggnadskommittén,
innan slutligt ståndpunktstagande kunde ske till frågan om omfattningen
av högskolans utbyggnad. I detta sammanhang vill jag emellertid erinra, att
riksdagen i sin skrivelse 1945:485 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
1945: 326 uttalat, att riksdagen, utan att därvid vilja föregripa den slutliga
omprövningen av spörsmålet om den årliga elevintagningens storlek, funnit det
av de sakkunniga beräknade sammanlagda studerandeantalet av 700, varav
Statsutskottets utlåtande nr 889.
35
450 vid tekniska högskolan i Stockholm och 250 vid Chalmers tekniska högskola,
i stort sett lämpligt och ägnat att läggas till grund för utformningen av
utbyggnadsprogrammen. Kommittén för utbyggnad av tekniska högskolan i
Stockholm har numera framlagt resultatet av sin överarbetning av de sakkunnigas
förslag till generalplan, därvid kommittén även verkställt approximativa
kostnadsberäkningar för högskolans utbyggnad vid ett alternativt antal av
350 nya ordinarie studerande årligen. Med hänsyn härtill och angelägenheten
av att förevarande spörsmål snarast bringas till en lösning synes frågan böra
upptagas vid innevarande års riksdag.
Vad departementschefen sålunda inledningsvis anfört föranleder icke annat
uttalande från utskottets sida, än att utskottet vill framhålla angelägenheten
av att den i utsikt ställda utredningen rörande lantmäteriundervisningéns organisation
och förläggning igångsättes, så att på densamma grundat förslag
snarast möjligt kan föreläggas riksdagen.
Ingenjörsbeliovet och antalet studerande.
Efter att hava lämnat en redogörelse för de sakkunnigas uppskattning av det
framtida behovet av civilingenjörer samt för deras förslag i fråga om det antal
studerande, som årligen borde intagas vid de tekniska högskolorna, ävensom för
i ärendet avgivna yttranden har departementschefen för egen del anfört följande.
Frågan om Sveriges behov av högskoleutbildade ingenjörer har vid olika
tillfällen gjorts till föremål för undersökning. Såväl 1906 års tekniska högskolekommitté
som 1934 års Chalmerssakkunniga ha sålunda behandlat detta
spörsmål, dock utan att nå fram till någon objektiv bedömningsgrund. Mot
bakgrunden av dessa erfarenheter framstår frågan örn det framtida ingenjörsbehovet
som ett av de vanskligaste spörsmål, som 1940 års sakkunniga enligt
de för utredningen meddelade direktiven haft att taga ställning till. Det har
emellertid ansetts önskvärt att om möjligt finna ett svar på denna fråga, vilken
är av grundläggande betydelse när det gäller att planera intagningen av studerande
vid de tekniska högskolorna. De sakkunniga ha med anlitande av statistisk
expertis verkställt en omfattande utredning härutinnan, för vars uppläggning
och huvudresultat en redogörelse lämnats i det föregående. Av utredningen
ha de sakkunniga ansett sig kunna draga vissa allmänna slutsatser beträffande
ingenjörs bebo vet och därmed också om den erforderliga examinationskapaciteten
hos de tekniska högskolorna. De lia sålunda funnit, att antalet
år 1939 verksamma civilingenjörer ungefär motsvarar det behov, som
förelåg omkring mitten av 1930-talet, men att det däremot icke är tillräckligt
för att tillgodose den starka efterfrågan, som gjort sig gällande under åren
därefter. De sakkunniga ha vidare funnit uppenbart, att det framtida behovet
av ingenjörer starkt kommer att påverkas av att det svenska näringslivet torde
komma att i väsentligt ökad omfattning bygga på egna insatser i den tekniskt-vetenskapliga
forskningen. Vidare kommer enligt de sakkunnigas uppfattning
framstegen inom den vetenskapliga forskningen att medföra en högre
grad av förädling inom produktionen, vilket kan förväntas vidga de befintliga
Utskottet.
:56 Statsutskottets utlåtande nr 289.
verksamhetsfälten och öppna nya arbetsområden för högskoleutbildade tekniker.
Sedan de sakkunniga sökt utröna behovet av högskoleutbildade ingenjörer,
har det för dem gällt att bedöma det antal studerande, som årligen borde intagas
vid de tekniska högskolorna för att detta behov skall bli täckt. Härvid
ha de sakkunniga, som funnit den av dem verkställda statistiska utredningen
icke utgöra någon tillförlitlig grundval för ett bedömande på längre sikt av
civilingenjörsbehovet och det erforderliga antalet studerande vid de tekniska
högskolorna, utgått från kurvorna för intagna studerande och nu examinerade
civilingenjörer vid de båda tekniska högskolorna under en längre period och
den beräknade medellinjen fram till år 1970. De sakkunniga ha därvid kommit
fram till att det sammanlagda antalet nyintagna studerande vid tekniska högskolan
i Stockholm och Chalmers tekniska högskola år 1970 borde kunna bestämmas
till 700. Med denna utredning ha de sakkunniga velat ange den kapacitet,
de båda tekniska högskolorna bör erhålla för att med någorlunda stor
säkerhet kunna motsvara "landets behov under den tid, som nu kan överblickas.
Enligt de sakkunniga, som icke funnit det lämpligt att nu föreslå någon
ökning av antalet tekniska högskolor, skulle de studerande uppdelas mellan
högskolorna så, att tekniska högskolan i Stockholm kunde taga emot 450
och Chalmers tekniska högskola 250 nyinskrivna studerande årligen, sedan
de båda högskolornas utbyggnad blivit genomförd. Någon förändring av antalet
avdelningar har heller icke ansetts påkallad, men däremot en viss differentiering
dels högskolorna emellan, dels inom de olika avdelningarna. De
studerandes fördelning mellan avdelningarna bör enligt de sakkunniga ske i
ungefär samma proportion som för närvarande.
Dessa allmänna slutsatser ha i stort sett understrukits i de yttranden, som
avgivits av myndigheter och sammanslutningar, vilka äga särskild förtrogenhet
med näringslivets förhållanden och överblick över den tekniska utvecklingen.
Såsom särskilt representativa i detta hänseende framstå svenska
teknologföreningens, vattenfallsstyrelsens och Sveriges industriförbunds yttranden,
vari understrykes sannolikheten av att nya tekniska områden och
nya industrier komma att kräva högt kvalificerade tekniker och forskare,
liksom det även framhålles, att möjligheterna till en ytterligare industriell
expansion och därmed följande välståndsökning inom hela samhället i viss
män äro beroende av att en tillräckligt stor och välskolad ingenjörskår finnes
att tillgå inom landet. Å andra sidan har i några yttranden, särskilt i de som
avgivits av statskontoret och statsverkens ingenjörsförbund, hävdats, att de
sakkunnigas uppskattning av ingenjörsbehovet alltför starkt påverkats av de
senaste årens krisförhållanden, då ersättningsindustriernas anspråk på tekniker
liksom även militärinkallelserna varit ägnade att framkalla en viss men
övergående knapphet på högskolebildade ingenjörer. Båda dessa remissinstanser
framhålla sålunda, att det nu är alltför vanskligt att ställa någon konjunkturprognos
för efterkrigstiden. Statsverkens ingenjörsförbund gör därjämte
gällande, att lönenivån för civilingenjörer i stort sett är så låg, att den
icke ger belägg för antagandet, att en underproduktion av kvalificerade tekniker
för närvarande är för handen. Emot sistnämnda kritiska uttalanden
kan enligt min mening invändas, att vad de sakkunnigas undersökning åsyftar
icke är att ernå en konjunkturprognos för ingenjörsbehovet för de närmaste
efterkrigsåren utan att vinna en uppfattning av utvecklingstendensen på
37
Statsutskottets utlåtande nr :i89.
längre sikt. De sakkunniga lia eftersträvat att finna en medellinje för dien
sannolika utvecklingen fram till en så relativt avlägsen tidpunkt som ar 1970.
Det ligger i sakens natur att avsteg från denna medellinje kunna under olika
år förekomma än i ena, än i andra riktningen. För min del är jag också klart
medveten örn den osäkerhet, som måste komma att vidlåda varje uppskattning
av det slag, varom här är fråga. Jag kan dock, i likhet med flertalet av
remissinstanserna, icke finna annat än att de sakkunniga givit goda skal för
sin uppfattning och är därför beredd att godtaga deras allmänna, slutsatsei.
De revolutionerande tekniska landvinningar, som gjorts under krigsåren och
som de två senaste åren givits publicitet, synas ge en ytterligare bekräftelse
på de sakkunnigas antagande, att samhällsutvecklingen leder hän mot en alltmer
tilltagande industrialisering och produktionsförädling. I belysning harav
är ja» närmast benägen att i likhet med vissa remissinstanser halla före, att
de tekniska högskolornas till omkring 700 civilingenjörer årligen beräknade
framtida examinationskapacitet kan komma att behöva tagas i anspråk långt
innan den antagna tidpunkten, omkring år 1970. I varje fall synas goda skal
föreligga att vid uppgörande av planer för de tekniska högskolornas fortsatta
utbyggnad icke sätta målet lägre än en examinationskapacitet av omkring
700 civilingenjörer per år.
I likhet med flertalet remissinstanser har jag sålunda icke funnit de siffror,
de sakkunniga kommit till beträffande intagningen av studerande, överdrivet
höga. Jag kan dock väl förstå dem, som i likhet med statskontoret och statsverkens
ingenjör sförbund finna språnget mellan den
givna siffran för den nuvarande intagningskapaciteten vid de bada högskoforna
eller 450 per år och den av dem föreslagna, 700 per år, väl stort.
Ökningen till 700 årligen intagna kommer emellertid givetvis att ske endast
successivt, i mån av behov. Att märka är även, att redan nu den taktiska
intagningen är väsentligt högre än som svarar mot högskolornas normala
kapacitet, nämligen sammanlagt omkring 530. Det må i detta sammanhang
erinras, att antalet avvisade kompetenta inträdessökande trots detta är betydande.
Enligt vad jag inhämtat från vederbörande rektorsämbeten uppgick
detta innevarande hösttermin, dubbelansökningar franräknade, till sammanlagt
omkring 340.
Såsom inledningsvis erinrats ha statsmakterna detta. år redan i princip
godkänt en generalplan för utbyggande av Chalmers tekniska högskola till en
normal årlig intagningskapacitet av 250 nya ordinarie studerande. I samband
därmed har riksdagen uttalat, att den — utan att likväl vilja föregripa den
slutliga omprövningen av spörsmålet örn den arliga elevrekryteringens storlek
_ funnit de av de sakkunniga beräknade studerandeantalen av 450
vid tekniska högskolan i Stockholm och 250 vid Chalmers tekniska högskola
i stort sett lämpliga och ägnade att läggas till grund för utformningen av utbyggnadsprogrammen.
För den senare högskolans vidkommande innebär en
utbyggnad av högskolan till en kapacitet av 250 nya ordinarie studerande
årligen, vid det förhållandet att antalet nya studerande därstädes redan nu
uppgår till 211, en så relativt obetydlig ökning att en mindre ram vid högskolans
utbyggande icke gärna kan ifrågasättas. Vad ater angar den förra
högskolan sä skulle enligt min mening möjligen tvekan kunna råda örn lämpligheten
att redan nu höja dess kapacitet till att motsvara en årlig ny ant agni^
g av 450 ordinarie studerande. Den av denna högskolas byggnadskommitté
verkställda utredningen ger emellertid vid handen att den besparing i kostnader
för byggnader och utrustning, som vunnes vid en utbyggnad av hög
-
38
Statsutskottets utlåtande nr 289.
skolan för ett mindre antal nya ordinarie studerande årligen, skulle bli relativt
ringa. En begränsning av den årliga intagningen av ordinarie studerande
från 450 till 350, som — då motsvarande antal för närvarande uppgår till
319 — skulle utgöra en tämligen obetydlig ökning av högskolans kapacitet,
beräknas sålunda enligt kommittén endast medföra minskning av 490 000
kronor av de till i ruut tal 26 100 000 kronor uppskattade sammanlagda kostnaderna
för högskolans utbyggande. Å andra sidan skulle enligt vad jag inhämtat
från byggnadskommittén, om högskolans utbyggande nu planlades
för en årlig intagning av 350 studerande, en framtida utbyggnad till det
av de sakkunniga föreslagna antalet av 450 föranleda en avsevärd kostnadsökning.
Vid en senare utvidgning av ritsalar och hörsalar allteftersom studerandeantalet
ökas kan nämligen ej en rationell planlösning erhållas med
mindre att en omfattande omdisposition verkställes av lokalutrymmena inom
ifrågakommande byggnader.
I detta sammanhang vill jag inskjuta, att i det föregående vid beräknande
av studerandeantalet vid tekniska högskolan i Stockholm förutsatts, att lantmäteriundervisningen
även framdeles skulle vara förlagd till denna högskola.
Därest en särskild utredning rörande lantmäteriundervisningens organisation
och förläggning m. m. — en sådan utredning torde, enligt vad jag förut framhållit,
, böra komma till- stånd — skulle komma att föranleda till att denna
undervisning förlägges till en annan plats, skulle detta medföra en något
ökad kapacitet för högskolan med avseende å den årliga elevintagningen för de
övriga avdelningarnas vidkommande. Då antalet studerande inom avdelningen
för lantmäteri i första årskursen vid en utbyggnad av högskolan för en
sammanlagd årlig antagning av 450 studerande kan uppskattas till allenast
ett 30-tal, skulle emellertid en fördelning därav på högskolans övriga åtta
avdelningar icke komma att nämnvärt öka deras intagningskapacitet. Frågan
om lantmäteriundervisningens förläggning blir sålunda utan större betydelse
för bestämmandet av studerandeantalet vid högskolan.
Med hänsyn till vad sålunda anförts är jag för egen del beredd att förorda,
att en utbyggnad av de tekniska högskolorna redan nu planeras för en årlig
intagning av sammanlagt 700 ordinarie studerande i enlighet med de sakkunnigas
beräkningar, varav 450 vid tekniska högskolan i Stockholm och
250 vid Chalmers tekniska högskola.
Beträffande intagningsförhållandena vid de tekniska högskolorna vill jag slutligen
här uttala, att det kommer att bli en viktig uppgift för en för högskolorna
gemensam administrativ ledning — till frågan om inrättande därav är
det min förhoppning, att riksdagen snart skall få tillfälle att taga ståndpunkt
— att med uppmärksamhet följa näringslivets och arbetsmarknadens utveckling
år från år och att med ledning därav bestämma den för varje särskilt
år önskvärda intagningen inom den nu angivna ramen. Skulle under något
eller några år intagningen med hänsyn till en ekonomisk krissituation eller av
annan anledning böra begränsas för svenska studerande, synes mig tanken att
bereda utländska medborgare tillfälle att vinna utbildning vid de svenska tekniska
högskolorna icke böra avvisas. Att studerande från andra länder vinna
förtrogenhet med svensk teknik och svenskt näringsliv synes mig nämligen
icke kunna annat än gagna vårt lands intressen på världsmarknaden. Jag vill
härvid framhålla, att erfarenheterna från Ziirichs tekniska högskola, vari
årligen ett mycket stort antal utländska studerande vinna sin utbildning, tala
till förmån för ett sådant tillmötesgående vid våra egna högre tekniska läroanstalter.
39
Statsutskottets utlåtande nr 289.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår hava de sakkunniga vid sitt
bedömande på längre sikt av civilingenjörsbehovet och det erforderliga antalet
studerande vid de tekniska högskolorna kommit till den slutsatsen, att antalet
nyintagna studerande år 1970 borde kunna bestämmas till 700. De sakkunniga
hava härvid eftersträvat att finna en medellinje för den sannolika utvecklingen
fram till en så relativt avlägsen tidpunkt som den nyss angivna. Departementschefen
har framhållit, att det läge i sakens natur, att avsteg från denna medellinje
kunde under olika år förekomma än i den ena, än i den andra riktningen.
I likhet med departementschefen är även utskottet klart medvetet om den
osäkerhet, som måste komma att vidlåda varje uppskattning av det slag,
varom här är fråga. Utskottet finnér dock liksom departementschefen, att de
sakkunniga givit goda skäl för sin uppfattning och anser, att vid uppgörande
av planer för de tekniska högskolornas fortsatta utbyggnad målet icke bör
sättas lägre än en examinationskapacitet av omkring 700 civilingenjörer per ar.
Såsom departementschefen framhållit kommer emellertid ökningen till 700
årligen intagna studerande givetvis att ske successivt i mån av behov.
Vad beträffar Chalmers tekniska högskola hava statsmakterna — såsom
departementschefen erinrat — innevarande år godkänt en generalplan för högskolans
utbyggnad till en normal årlig intagningskapacitet av 250 nya ordinarie
studerande. På av departementschefen anförda skäl är utskottet berett
att tillstyrka, att utbyggnadsprogrammet i vad avser tekniska högskolan i
Stockholm avpassas efter en årlig intagning av 450 ordinarie studerande.
Departementschefen har framhållit, att därest under något eller några år
intagningen skulle med hänsyn till en ekonomisk krissituation eller av annan
anledning böra begränsas för svenska studerande, tanken att bereda utländska
medborgare tillfälle att vinna utbildning vid de svenska tekniska högskolorna
icke borde avvisas. Utskottet anser sig böra instämma i detta departementschefens
uttalande.
Utbyggnaden av tekniska högskolan i Stockholm.
Tekniska högskolan i Stockholm har för närvarande sina lokaler förlagda
dels inom en byggnad vid Drottninggatan dels inom byggnader å ett för
högskolan upplåtet område å Norra Djurgården vid Valhallavägen. Inom
byggnaden vid Drottninggatan äro förlagda 1 :a och 2:a årskurserna för
samtliga nio avdelningar samt 3:e och 4:e årskurserna av avdelningen för
lantmäteri. På grund av det stora antalet samtidigt deltagande studerande
inom vissa läroämnen har det dock varit nödvändigt att förlägga en del
föreläsningar till de större hörsalarna vid Valhallavägen samt till en större
föreläsningssal vid Stockholms högskola. Laborationer i fysik, i oorganisk
kemi och i organisk kemi äro även för l:a och 2:a årskurserna helt förlagda
till byggnaderna vid Valhallavägen, där även lokaler för administrationen och
biblioteket äro inrymda.
Utskottet.
40
Statsutskottets utlåtande nr 289.
I anslutning till sitt förslag om en utbyggnad av högskolan för ett antal
av 450 nya ordinarie studerande årligen ha 1940 års sakkunniga för den
högre tekniska undervisningen bland annat anfört:
Förläggningen av högskolans byggnader till två platser på 15—20 minuters
gångtidsavstånd från varandra innebär så stora olägenheter, att ett sammanförande
till en plats framstår som i hög grad angeläget. När byggnaderna vid
Valhallavägen på sin tid utfördes (19i4—1917), var avsikten att mycket
snart helt förlägga högskolan till denna plats. På grund av depressionen
efter förra världskriget blev emellertid den tanken skrinlagd och man har
således alltsedan 1917 fått pröva på olägenheterna av förläggningen på två
platser. En sådan medför förlust av tid för förflyttning från den ena platsen
till den andra, vilket ökar svårigheterna att uppgöra rationella tidtabeller
för undervisningen. Användningen av biblioteket, som är förlagt till Valhallavägen,
försvåras för de lärare och studerande, vilka ha sitt arbete inom
byggnaden vid Drottninggatan. För dessa innebär även administrationsbyggnadens
läge vid Valhallavägen en avsevärd olägenhet. De studerande
i de båda lägre årskurserna få ej den önskvärda kontakten med dem i de
båda högre och även mellan lärarna på de olika platserna blir kontakten
bristfällig.. Dessutom bör observeras, att de nuvarande anläggningarna för
uppvärmning och ventilation samt hygieniska anordningar över huvud taget
inom Drottninggatsbyggnaden äro otillfredsställande. En modernisering av
densamma annat än i sammanhang med dess totala upprustning vore mycket
kostsam och svår att genomföra, då den måste ske under de relativt korta
ferierna.
Frågan örn uppförande av nya byggnader för högskolans vid Drottninggatan
förlagda årskurser blir brännande i samband med att behovet av
plats för ökat antal nyintagna aktualiseras, ty byggnaden vid Drottninggatan
medger ingen ökning av antalet studerande i de båda lägre årskurserna.
En lösning med bibehållande av lokalerna vid Drottninggatan samt förläggning
av undervisningen för de studerande, som efter ökning av antalet
nyintagna ej skulle få rum vid Drottninggatan, till nya lokaler vid Valhallavägen,
skulle bli synnerligen irrationell, då de förutnämnda olägenheterna
skulle skärpas och det dessutom skulle bli omedelbart nödvändigt att dubblera
åtskilliga lärartjänster.
De sakkunniga ha därför kommit till den slutsatsen, att i första rummet
måste nybyggnader uppföras vid Valhallavägen för alla de kategorier studerande,
som nu äro inrymda vid Drottninggatan. Härigenom skulle också
den nu av högskolan disponerade byggnaden vid Drottninggatan bli ledig
för annat ändamål. Tomt och byggnad ha stort värde och torde med säkerhet
kunna utnyttjas på fördelaktigt sätt.
Förutom de ovannämnda nybyggnaderna för de första årskurserna, som
måste vara färdigställda, innan ett ökat antal studerande kan antagas, böra
i främsta rummet örn- och nybyggnader syftande till en kvalitativ förbättring
av lokalförhållandena särskilt för avdelningarna för elektroteknik och
bergsvetenskap komma till utförande.
Enligt det av de sakkunniga framlagda byggnadsprogrammet skulle kostnaderna
för högskolans utbyggnad, som beräknats på grundval av 1942 års
priser, komma att uppgå till i runt tal 24 500 000 kronor, varav byggnadskostnader
cirka 16 800 000 kronor och kostnader för utrustning och möble
-
41
Statsutskottets utlåtande nr 289.
ring cirka 7 700 000 kronor, därvid kostnaderna avsetts skola fördelas på
åtta budgetår i enlighet med vad följande sammanställning närmare utvisar.
1944/45 |
1945/46 |
1946/47 |
1947/48 |
1948/49 |
1949/50 |
1950/51 |
1951/52 |
Total-kostnad |
|
Byggnadskostna-der....... |
5 013 |
4 372 |
3 949 |
1897 |
715 |
572 |
145 |
150 |
16 813 |
Kostnader för |
1-267 |
1976 |
2 267 |
1428 |
593 |
85 |
73 |
30 |
7 719 |
Totalkostnad . . |
6 280 |
6 348 |
6 216 |
3 325 |
1308 |
657 |
218 |
180 |
24 532 |
Den närmare utformningen av 1940 års sakkunnigas byggnadsprogram
framgår av bihang 2 till det av dem avgivna betänkandet (stat. off. utr.
1943:37, sid. 5 ff).
Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté har numera med skrivelser
den 15 april och den 16 augusti 1945 — med överlämnande av tillhörande
ritningar m. m. ävensom en av kommittén upprättad situationsplan, vilken
torde få såsom bilaga fogas till detta protokoll — framlagt en generalplan för
högskolans utbyggnad, vilken i åtskilliga hänseenden avviker från de sakkunnigas
förslag.
Enligt kommitténs generalplan skola högskolans olika byggnader disponeras
på sätt nedan angivits, varvid byggnaderna upptagas under av kommittén
åsätta romerska sifferbeteckningar (jfr vid propositionen 1945: 374 fogad bilaga)
och med angivande av det ändamål, för vilket de enligt generalplanen äro
avsedda.
I. Administrationsbyggnad. Befintlig byggnad, föreslås delvis ändrad.
II. Biblioteksbyggnad. Befintlig byggnad, föreslås delvis ändrad och tillbyggd.
lil a. Byggnad för avdelningen för bergsvetenskap (B). Befintlig byggnad,
föreslås delvis ändrad.
lil b. Byggnad för avdelningen för elektroteknik (E, svagström). Befintlig
byggnad, föreslås delvis ändrad.
lil c. Byggnad för avdelningen för lantmäteri (L). Befintlig byggnad, föreslås
delvis ändrad.
lil d. Byggnad för avdelningarna för maskinteknik (M) samt flygteknik
och skeppsteknik (S). Befintlig byggnad, föreslås delvis ändrad.
IV a och b. Laboratoriebyggnad för institutionerna för anrikning och
mekanisk teknologi m. m. Befintlig byggnad, endast en mindre förändring
föreslås.
V. Byggnad för värme- och kraftcentral. Ny- och ombyggnad.
VI a. Laboratoriebyggnad för institutionerna för vattenbyggnad, teknisk
hydromekanik, ångteknik, kylteknik m. m. Befintlig byggnad, föreslås delvis
ändrad och tillbyggd.
VII. Byggnad för verkstäder och institutionen för läran om verktygsmaskiner.
Nybyggnad.
42
Statsutskottets utlåtande nr 289.
Vill a. Byggnad för de båda lägre årskurserna av avdelningarna för
maskinteknik (M), flygteknik och skeppsteknik (S), elektroteknik (E), vägöch
vattenbyggnad (V), kemi och kemisk teknologi (K), bergsvetenskap (É)
samt teknisk fysik (F). Nybyggnad.
VIII b. Byggnad för hörsalar. Nybyggnad.
IX a. Byggnad för institutionerna för fysik I—IV, teknisk fysik, geofysikalisk
malmletning och fotografi m. m. Nybyggnad.
IX b. Byggnad för hörsal. Nybyggnad.
X. Byggnad, för avdelningen för väg- och vattenbyggnad (V). Nybyggnad.
XI. Byggnad för avdelningen för arkitektur (A). Nybyggnad.
XII. Laboratoriebyggnad för institutionerna för byggnadsstatik och brobyggnad.
Nybyggnad.
XIII. Laboratoriebyggnad för institutionen för byggnadsteknik. Nybyggnad.
XIV. Laboratoriebyggnad för institutionen för flygteknik. Befintlig byggnad,
föreslås om- och tillbyggd.
XV a. Byggnad för i huvudsak de grundläggande ämnena inom avdelningen
för kemi och kemisk teknologi (K). Befintlig byggnad, föreslås ombyggd.
XV b. Byggnad för institutionerna för teknisk biokemi och livsmedelskemi.
Befintlig byggnad, föreslås om- och påbyggd.
XV c. Byggnad för apparathall för teknisk oorganisk och teknisk organisk
kemi, för kemisk apparatteknik samt för värmeteknik och maskinlära. Tillbyggnad
till byggnad XV a.
XV d. Byggnad för institutionerna för teknisk oorganisk och teknisk organisk
kemi. Nybyggnad.
XVI. Byggnad för avdelningen för elektroteknik (E, starkström). Nybyggnad.
XVII. Byggnader för personalbostäder. Nybyggnader.
XVIII. Laboratoriebyggnad för institutionerna för förbränningsmotorteknik,
flygmotorteknik och fordonsteknik. Nybyggnad.
I sin generalplan har kommittén i likhet med de sakkunniga förutsatt,
att antalet olika avdelningar vid högskolan även framdeles skulle vara detsamma
som för närvarande är fallet eller nio. Därest lantmäteriundervisningen
skulle komma att förläggas till annan plats än högskolan, bör enligt
kommitténs mening i stället hela avdelningen för arkitektur inrymmas i
den redan befintliga byggnad (Ille), dit avdelningen för lantmäteri annars
avsetts skola förläggas jämte institutionerna för geodesi och fotogrammetri.
I sådant fall måste dock nya lokaler anordnas för de nämnda institutionerna,
under det att den i planen upptagna nybyggnaden för avdelningen för arkitektur
skulle komma att utgå ur byggnadsprogrammet. Generalplanen i övrigt
påverkades emellertid ej härav. I anslutning härtill har kommittén framhållit,
att hela avdelningen för lantmäteri samt de båda lägre årskurserna
av avdelningen för arkitektur, som för närvarande vore förlagda till hörnbyggnaden
Drottninggatan—Rådmansgatan, kunde kvarstanna i en av
-
43
Statsutskottets utlåtande nr %89.
gränsad del av Drottninggatskomplexet, tills frågan om lantmäteriavdelningens
förläggning blivit avgjord. Antalet nyintagna studerande i dessa avdelningar
kunde emellertid icke ökas, så länge de vore hänvisade till de
gamla lokalerna, varjämte de olägenheter, som alltid visat sig vara förenade
med en splittring av högskolans lokaler, kvarstode.
Kommitténs generalplan förutsätter i huvudsaklig överensstämmelse med
den av 1940 års sakkunniga framlagda en utvidgning av högskolans
område å Norra Djurgården från nuvarande areal av cirka
7,75 hektar till cirka 14 hektar. Den ifrågasatta arealökningen avser i huvudsak
för närvarande odisponerad mark söder, öster och norr om Röda korsets
sjukhem, vilken befunnits erforderlig dels för att bereda plats för vissa nu
föreslagna nybyggnader (X, XI, XII, XIII, XIV, XV b, c och d, XVT,
XVII och XVIII), dels för att tillgodose behovet av mark för en framtida
utbyggnad av högskolan (XIX—XXIII). För att bereda utrymme för nybyggnad
för elektrisk starkströmslaboratorium (XVI) har kommittén vidare
föreslagit en mindre förflyttning (2 meter) av ett staket, som Röda korsets
sjukhem för närvarande enligt särskilt medgivande har placerat å odisponerad
mark, varvid en däremot svarande markkompensation å annat håll
förutsatts. Härjämte har kommittén föreslagit ett markbyte mellan högskolan
och Sophiahemmet med anledning av den planerade tillbyggnaden av
högskolans bibliotek (II).
De olika ny- och ombyggnader och därmed förenade arbeten, som omfattas
av det av kommittén framlagda byggnadsprogrammet, ha fördelats å två
huvudetapper, vilka särskilt markerats å plankartan (se bilagan). Till den
första etappen ha hänförts följande byggnadsföretag:
1. Nybyggnader för första och andra årskurserna av avdelningarna M S E
V K B och F (VIII a och_b);_
2. Nybyggnader för institutionerna för fysik m. m. (IX a och b);
3. Ombyggnad av befintlig kemibyggnad för i huvudsak de grundläggande
kemiska ämnena (XV a);
4. Örn- och påbyggnad av nuvarande cellulosalaboratoriet för teknisk biokemi
och livsmedelskemi m. m. (XVb);
5. Nybyggnad av apparathall för teknisk organisk och teknisk oorganisk
kemi, kemisk apparatteknik samt värmeteknik och maskinlära (XVc);
6. Nybyggnad för institutionerna för teknisk organisk och teknisk oorganisk
kemi (XV d);
7. Nybyggnad för avdelningen för elektroteknik (starkström) (XVI);
8. Nybyggnader för bostadslägenheter (XVII);
9. Komplettering av nuvarande pannanläggning för nämnda nybyggnaders
värmebehov;
10. Avloppsledning och ledningar för ånga och varmvatten;
11. Bortsprängning av berget på platsen för blivande nybyggnader för
byggnadstekniska laboratorier m. m. (X, XI, XII, XIII).
Kommittén har förutsatt en viss konstnärlig utsmyckning
för i det föregående omförmälda nybyggnader. Denna bör enligt kommittén
koncentreras till »Tcknologgården» och de däromkring förlagda byggnader
-
44
Statsutskottets utlåtande nr 889.
na VIII a och b samt IX a och b. Sålunda föreslås här en större friskulptur
på gården, keramiska reliefer i kapprum till hörsalsbyggnad VIII b, en dekorativ
karta, visande industriens lokalisering i Sverige, i ljushallen i byggnaden
för första och andra årskurserna och stuckreliefer i kapprum till hörsalsbyggnad
IX b.
De ny- och ombyggnader och därmed förenade arbeten, som sålunda av
byggnadskommittén i huvudsaklig överensstämmelse med 1940 års sakkunnigas
förslag hänförts till den första utbyggnadsetappen för högskolan, ha av
kommittén förutsatts skola slutföras inom sådan tid, att ett ökat antal studerande
första gången kan intagas höstterminen 1948. Såvitt gäller tidsföljden
för de olika byggnadernas färdigställande avviker emellertid byggnadskommitténs
förslag från de sakkunnigas därutinnan, att nybyggnaderna för
avdelningarna för arkitektur och för lantmäteri på sätt förut berörts med
hänsyn till den svävande frågan om lantmäteriundervisningens förläggning
av kommittén hänförts till den andra utbyggnadsetappen. Till sistnämnda
etapp har kommittén härjämte — i motsats till de sakkunniga — förlagt
iordningställande av lokaler för avdelningen för bergsvetenskap och för institutionen
för radioteknik, ett dröjsmål, som av kommittén befunnits icke
medföra några avsevärda olägenheter.
I den andra utbyggnadsetappen för högskolan skola enligt
kommitténs förslag ingå följande byggnader:
1. Ombyggnad av den nuvarande administrationsbyggnaden (I).
2. Till- och ombyggnad av den nuvarande biblioteksbyggnaden (II).
3. Ombyggnad av nuvarande byggnad för avdelningen för bergsvetenskap
(Illa).
4. Ombyggnad av nuvarande byggnad för avdelningen för elektroteknik,
svagström (III b).
5. Ombyggnad av befintlig byggnad till byggnad för avdelningen för lantmäteri
(III c).
6. Ombyggnad av nuvarande byggnad för avdelningarna för maskinteknik
samt flygteknik och skeppsteknik (III b).
7. Viss ändring av nuvarande laboratoriebyggnad för institutionerna för
anrikning, mekanisk teknologi m. m. (IV a och b).
8. Ny- och ombyggnad för värme- och kraftcentral (V).
9. Om- och tillbyggnad av nuvarande byggnad för institutionerna för vattenbyggnad,
teknisk hydromekanik, ångteknik, kylteknik m. m. (Via).
10. Nybyggnad för verkstäder och institutionen för läran örn verktygsmaskiner
(VII).
11. Nybyggnad för avdelningen för väg- och vattenbyggnad (X).
12. Nybyggnad för avdelningen för arkitektur (XI).
13. Nybyggnad för institutionerna för byggnadsstatik och brobyggnad
(XH).
14. Nybyggnad för institutionen för byggnadsteknik (XIII).
15. Om- och tillbyggnad av befintlig byggnad för institutionen för flygteknik
(XIV).
16. Nybyggnad för institutionerna för förbränningsmotorteknik, flygmotorteknik
och fordonsteknik (XVIII).
45
Statsutskottets utlåtande nr 289.
Den av kommittén verkställda uppskattningen av kostnaderna
för byggnadsprogrammet har utförts som volymberäkning
med tillämpande av i huvudsak samma priser per m3 som 1940 års sakkunniga.
I likhet med nämnda sakkunniga har kommittén därvid utgått från
i januari 1942 gällande prisnivå.
Byggnadernas volym har räknats från ytterväggarnas utsidor och från
nedersta bjälklagets undersida till 40 cm över innertak i översta våningen.
Vid golv på mark har höjden räknats från 10 cm under golvplanet. Oinredda
vinds- och källarutrymmen ha icke inräknats i volymen liksom icke
heller luftvolymen i ljushallen mellan balkongernas framkanter i byggnad
Vffl a.
Våningshöjderna lia beräknats efter måttet från golv till golv.
För utrustning och möblering har i huvudsak räknats med av de sakkunniga
föreslagna kostnader.
Från nu angivna utgångspunkter har kommittén approximativt uppskattat
kostnaderna för den första etappen av högskolans
utbyggnad till ett sammanlagt belopp av 15287900 kronor, varav
10 424 400 kronor för ny- och ombyggnader m. m. samt 4 863 500 kronor för
utrustning och möblering, därvid kostnaderna fördelats å de olika byggnaderna
och med utbyggnaden i övrigt förenade arbeten i enlighet med vad följande
sammanställning närmare utvisar.
Byggnad |
Byggnads-kostnader kronor |
Kostnader |
Summa kronor |
VIII a Byggnad för lägre årskurser........... |
1 448 000 |
135 000 |
1 583 000 |
VIII b Hörsalsbyggnad för 150 och 300 platser . . . |
254 000 |
40 000 |
294 000 |
IX a Byggnad för fysik m. m., huvudbyggnad..... |
1 376 000 |
600 000 |
1 976 000 |
> » » , kapprum, hall, preparationsrum |
108 000 |
7 500 |
115 500 |
IX b Hörsalsbyggnad för 500 platser......... |
240 000 |
30 000 |
270 000 |
Byggnader för skyddsrum, parkering, maskin- |
|||
element I.................... |
474 000 |
23 000 |
497 000 |
XV a Byggnad för kemiska avdelningen....... |
436 000 |
300 000 |
736 000 |
XV b » » livsmedelskemi m. m........ |
282 000 |
325 000 |
607 000 |
XV c Apparathall.................... |
350 000 |
600 000 |
950 000 |
XV d Byggnad för kemiskt-tekniska ämnen..... |
1 100 000 |
550 000 |
1 650 000 |
XVI Byggnad för elektroteknik (starkström) .... |
2 667 000 |
2 253 000 |
4 920 000 |
XVII Bostadsbyggnader ................ |
510 000 |
- |
510 000 |
Värmecentral (utökning med en ångpanna) . . |
35 000 |
— |
35 000 |
Utvändiga ledningar............... |
589 400 |
— |
589 400 |
Bergsprängning.................. |
266 000 |
— |
266 000 |
Planering och terrassering m. m......... |
289 000 |
— |
289 000 |
Summa kronor |
10 424 400 |
| 4 863 500 |
| 15 287 900 |
46
Statsutskottets utlåtande nr 289.
Den andra etappen av utbyggnadsprogrammet har
av kommittén från samma utgångspunkter, ehuru mera överslagsvis, beräknats
draga en sammanlagd kostnad av 10 791 600 kronor, varav byggnadskostnader
m. m. 7 430 600 kronor samt kostnader för utrustning och möblering
3 361 000 kronor, enligt vad följande sammanställning närmare utvisar.
Byggnad |
Byggnads- kostnader m. m. kronor |
Kostnader |
Summa kronor |
I Administrationsbyggnad............. |
210 000 |
84 000 |
294 000 |
II Bibliotek...................... |
725 000 |
160 000 |
885 000 |
III a Bergsskolan.................... |
220 000 |
210 000 |
430 000 |
lil b Avdelning för elektroteknik........... |
465 000 |
1 307 000 |
1 772 000 |
lil c » » lantmäteri............. |
400 000 |
75 000 |
475 000 |
lil d > » maskinteknik m. m........ |
320 000 |
15 000 |
335 000 |
IV a, b Lab. för anrikning, maskinteknik m. m..... |
— |
— |
— |
V Värme- och kraftcentral*............ |
— |
— |
— |
VI a Maskinlaboratorium, hållfasthetslära m. m. . . |
611 000 |
195 000 |
806 000 |
VII Verkstadsbyggnad................. |
220 000 |
90 000 |
310 000 |
X Avdelning för väg- och vattenbyggnad .... |
800 000 |
75 000 |
875 000 |
XI » » arkitektur............. |
850 000 |
75 000 |
925 000 |
XII Lab. för brobyggnad och byggnadsstatik . . . |
795 000 |
200 000 |
995 000 |
XIII » > byggnadsteknik............. |
480 000 |
65 000 |
545 000 |
XIV » » flygteknik m. m............. |
231 000 |
50 000 |
281 000 |
XVIII Byggnad för förbränningsmotorteknik m. m. . |
807 000 |
760 000 |
1 567 000 |
Utvändiga ledningar............... |
160 600 |
— |
160 600 |
Planering och terrassering............ |
136 000 |
— |
136 000 |
Summa kronor |
7 430 600 |
3 361000 |
10 791 600 |
* Då byggnadskommittén ännu icke framlagt definitivt förslag beträffande högskolans värmeoch
kraftförsörjning ha kostnaderna för uppförande och utrustning av byggnad V icke upptagits
i denna sammanställning.
De sammanlagda kostnaderna för högskolans utbyggnad enligt den av
kommittén framlagda generalplanen skulle alltså komma att uppgå till
(15 287 900 -j- 10 791 600 =) 26 079 500 kronor, varav byggnadskostnader
m. m. 17 855 000 kronor samt kostnader för utrustning och möblering
8 224 500 kronor. Kostnaderna lia av kommittén beräknats fördelade å budgetåren
1945/46—1952/53 sålunda:
Statsutskottets utlåtande nr 289. 47
1945/ 46 |
1946/ 47 |
1947/ 48 |
1948/ 49 |
1949/ 50 |
1950/ 51 |
1951/ 52 |
1952/ 53 |
Totalkost-nad i 1 000-tal |
|
Byggnadskost-nader m. m. . . |
3 747 |
4 951 |
4 256 |
2 935 |
1266 |
700 |
17 855 |
||
Kostnader för |
509 |
998,5 |
1494 |
2 034 |
2 051 |
803 |
305 |
30 |
8 224,6 |
Totalkostnad . . |
4 256 |
5 949,5 |
5 750 |
4 969 |
3 317 |
1503 |
305 |
30 |
26 079,5 |
De totala kostnaderna för högskolans utbyggnad enligt kommitténs generalplan
överstiga de av de sakkunniga därför beräknade kostnaderna med i
runt tal (26 100 000 — 24 500 000 =) 1 600 000 kronor, varav omkring
1 100 000 kronor hänföra sig till byggnadskostnader m. m. samt omkring
500 000 kronor till kostnader för utrustning och möblering. Vid denna jämförelse
bör uppmärksammas, att i de sakkunnigas beräkningar ingår ett belopp
av 1 200 000 kronor för anläggning och utrustning av en värme- och kraftcentral
för högskolan, under det att några kostnader härför icke medtagits
vid den förut återgivna uppskattningen av kostnaderna enligt kommitténs
generalplan. Enligt den särskilda utredning, som kommittén låtit verkställa
rörande lämplig anläggning för högskolans värme- och kraftförsörjning, till
vilken fråga kommittén ännu ej tagit slutlig ställning, skulle emellertid anläggningskostnaderna
därför komma att avsevärt överstiga det belopp, varmed
de sakkunniga räknat. I gengäld skulle en besparing i driftkostnader
vinnas. Den ifrågavarande utredningen utmynnar i tre olika alternativ, varav
två, avseende en värmecentral för högskolan jämte närliggande statliga byggnader
och med möjlighet att utvidga värmecentralen till att omfatta jämväl
närliggande sjukhus, betecknas som ekonomiskt fördelaktiga, medan det tredje
alternativet, avseende en central endast för högskolans byggnader, anses vara
ur ekonomisk synpunkt mindre tillfredsställande.
Med avseende å kostnadsökningarna enligt kommitténs generalplan i förhållande
till de sakkunnigas har kommittén anfört, att om hänsyn toges till
den utvidgning av byggnadsprogrammet, som i en del hänseenden befunnits
påkallad, sedan de sakkunniga framlade sitt betänkande, ävensom till att de
sakkunniga jämväl i övrigt icke räknat med vissa utgifter, vilka beaktats av
byggnadskommittén, den kvarstående ökningen kunde sägas vara så obetydlig,
att den läge inom ramen för en normal felberäkning vid en uppskattning
av här ifrågavarande slag.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelse den 22 augusti 1945 förklarat
sig livligt förorda, att den av byggnadskommittén föreslagna tillbyggnaden
av högskolans vattenbyggnadslaboratorium snarast möjligt bringades
till utförande. Med hänsyn till behovet av att vid komplicerade fall genom
modellförsök kunna utforska den lämpliga utformningen av hamn- och far
-
48
Statsutskottets utlåtande nr 389.
ledsbyggnader vöre det nämligen av vikt, att ifrågavarande laboratorium erhölle
ökad kapacitet och så tidsenlig utrustning som möjligt.
Med skrivelse den 23 maj 1945 har vidare byggnadskommittén överlämnat
ett av kommittén från riksmarskalksämbetet inhämtat yttrande rörande
de av kommittén för högskolan föreslagna tomtgränserna, med undantag för
den ifrågasatta gränsregleringen i förhållande till Sophiahemmet, därvid riksmarskalksämbetet
i sin tur inhämtat yttranden från styrelsen för stiftelsen
Rödakorshemmet, överstyrelsen för Svenska röda korset och intendenten för
Kungl. Djurgården. Härvid har i huvudsak anförts följande.
Styrelsen för stiftelsen Rödakorshemmet. Högskolan har under senare år
utvidgats högst avsevärt, varjämte vissa byggnader avsedda för forskning
m. m. inom ingenjörsvetenskapen uppförts, alla i grannskapet av Röda korsets
sjukhem. Bortsett från de störningar, som oundgängligen äro förhanden med
nybyggen såsom sprängning m. m. (i hög grad besvärande för patienter) har
Röda korsets sjukhems vackra läge omgivet av skogsdungar alltmer förfulats
och förflackats varjämte den tystnad och den frid, som bör råda inom ett sjukhusområde,
är på väg att alltmer försvinna.
I högskolans nu framlagda generalplan är bland annat en byggnad avsedd
för elektroteknik (skall uppföras före 1947) planerad öster om Röda korset,
inkräktande 2 meter, hela östra gränsen, på ett av Konungen personligen upplåtet
kantområde vid den av sjukhuset i övrigt disponerade marken. Röda
korsets sjukhem kommer enligt generalplanen i framtiden att i söder, öster
och norr kringbyggas av högskolan och av andra, ingenjörsvetenskapen tillhöriga
byggnader, varför det ligger stor vikt däruppå, att det skiljande området
är så pass brett, som omständigheterna medgiva.
Något absolut hinder för att draga ifrågavarande nybyggnad tillbaka
2 meter synes knappast föreligga. Därigenom skulle Röda korsets nuvarande
område lämnas okränkt. Stiftelsens styrelse vill därför avgiva sin bestämda
protest mot det planerade läget för högskolans nybyggnad för elektroteknik.
Överstyrelsen för Svenska röda korset. Överstyrelsen har med stigande
bekymmer och oro konstaterat hurusom för tekniska högskolans räkning ständigt
nya byggnader uppföras runt omkring och i omedelbar närhet av det
område, som genom ett regeringsbeslut för närvarande står till Svenska röda
korsets förfogande för dess sjukhem, och varigenom den tystnad och frid,
som bör råda inom ett sjukhusområde, är på väg att alltmera försvinna. Överstyrelsen
hoppas därför att även det tillägg till sjukhemmets område, som
Konungen personligen därutöver tillerkänt Svenska röda korset, även efter
Konungens bortgång icke måtte tagas i anspråk varken för den redan bestämda
nya byggnaden för elektroteknik eller för andra ändamål, som ingå i
högskolans generalplan.
Nästan varje meter, varmed avståndet kommer att ökas mellan högskolans
nya byggnader och Röda korsets sjukhemsområde, är nämligen värdefull för
sjukhemmet och dess patienter. Och med hänsyn till en ifrågasatt tillbyggnad
av sjukhuset, kommer frågan om en utökning av Röda korsets område å dess
norrsida antagligen att snart bli aktuell. I så fall kommer detta att föranleda
en utredning, i vad mån denna nybyggnad kommer att föranleda behovet av
förflyttning norrut av sjukhemmets gräns, d. v. s. emot de i generalplanen
såsom först för »framtida uppförande» angivna byggnader.
Överstyrelsen vill med anledning därav betona, att den är synnerligen angelägen
örn att dess förhoppningar och synpunkter vinna förståelse vid ärendets
fortsatta behandling.
49
Statsutskottets utlåtande nr 289.
Den i hög grad genomgripande om- och tillbyggnaden av biblioteket torde
vara erforderlig, för att byggnaden skall motsvara de krav, som numera
ställas på ett tekniskt bibliotek. Styrelsen kan dock icke underlåta att framhålla,
hurusom enligt styrelsens mening administrationslokalerna givits en i
proportion till de egentliga bibliotekslokalerna betydande omfattning, något
som särskilt framträder vid en jämförelse med motsvarande förhållande i det
nu föreliggande förslaget till bibliotek vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.
Under hand har byggnadsstyrelsen erfarit, att biblioteket är avsett att
fungera som ett tekniskt centralbibliotek, men finner styrelsen likväl administrationslokalerna
förhållandevis stora.
Vad huvudbyggnaden beträffar äro de nu ifrågasätta ändringsarbetena
mera omfattande än i högskolans tidigare förslag av år 1942.
Såväl byggnaden för avdelningen för väg- och vattenbyggnad som byggnaden
för avdelningen för arkitektur ha givits en annan utformning med
de olika utrymmena inom institutionerna grupperade kring en genom samtliga
våningar gående öppen hall. Möjligheter för en framtida tillbyggnad äro beträffande
dessa byggnader mycket små.
Till frågan om värmecentralens utformning vill byggnadsstyrelsen ej taga
ställning, förrän byggnadskommittén inkommit med ett definitivt förslag.
De synpunkter, som byggnadskommittén framlagt rörande högskolans gränser,
biträder byggnadsstyrelsen.
R iksm a eskol ksäm betet. Beträffande spörsmålet om Rödakorshemmets
ställning till högskolans utbyggnadsplan finner sig ämbetet böra framhålla
såsom synnerligen angeläget, att de av överstyrelsen för Röda korset anförda
synpunkterna i möjligaste mån vinna beaktande. Det torde sålunda icke
vara tillfyllest, att området mellan den blivande anslutningsvägen till Riksmarskalkens
väg och sjukhemmets norra gräns undantages från upplåtelse
för högskolans ändamål. Då det är ovisst, huru stort område, som kan bliva
erforderligt för tillbyggnad av sjukhemmet, finner sig ämbetet icke för närvarande
kunna taga ståndpunkt till förslaget om markupplåtelse till högskolan
norr och nordväst om sjukhemmets område. Frågan om en gränsdragning
för högskolans område norr om sjukhemmet synes icke heller nu behöva
slutligt avgöras, enär enligt vad djurgårdsintendenten meddelat, anläggning
av utfartsvägen till Riksmarskalkens väg från nybyggnaden för motorteknik
lii. m. kan uppskjutas. Vägen till denna byggnad skulle i stället tills vidare
avslutas med en slinga.
Byggnadslcommittén. Kommittén kan för sin del förstå de bekymmer, som
uttalats av överstyrelsen för Svenska röda korset och styrelsen för Rödakorshemmet,
men anser sig böra hänvisa till de kraftiga varningar, som på
sin tid avgåvos, då sjukhemmet föreslogs erhålla den plats det olyckligtvis
såväl för hemmet självt som för tekniska högskolan erhöll. Sjukhemmets område
utgör platsen för en naturlig utveckling för tekniska högskolan. I och
med sjukhemmets förläggning på nuvarande plats måste det ha stått klart
för sjukhemmet, att byggnader måste komma att uppföras för högskolan i
dess omedelbara närhet.
Byggnadskommittén måste därför på det kraftigaste motsätta sig planer
på en utvidgning av sjukhemmet norr örn den i riksmarskalksämbetets skrivelse
nämnda anslutningsvägen till Riksmarskalkens väg, ehuru byggnadskommittén
för att tillmötesgå sjukhemmets önskningar föreslagit ett dröjsmål
med bebyggandet av detta område (mellan byggnaderna XIX och XIII).
Bihang till riksdagens protokoll 19i5. G sand. Nr 2SS ''21)0. 4
50
Statsutskottets utlåtande nr 289.
Beslut om dispositionen därav bör dock meddelas i samband med beslut om
vilket område, som i övrigt skall tilldelas högskolan för framtida bebyggelse.
Sjukhemmets norra gräns må emellertid, om så av någon anledning anses
önskvärt, framflyttas till södra kanten av den föreslagna anslutningsvägen
till Riksmarskalkens väg.
I skrivelse den 8 oktober 1945 har byggnadskommittén ifrågasatt viss jämkning
— i enlighet med vad en vid skrivelsen fogad skiss närmare utvisade —
med avseende å den av kommittén tidigare föreslagna gränsregleringen mellan
högskolan och Sophiahemmet för tillbyggnaden av högskolans bibliotek.
Häröver har riksmarskalks ämbetet — med överlämnande tillika av yttranden
från intendenten för Kungl. Djurgården och styrelsen för Sophiahemmet,
vilka förklarat sig biträda förslaget på vissa villkor — den 15 oktober 1945
avgivit utlåtande, därvid ämbetet i huvudsak anfört:
Jämlikt bestämmelse i det beträffande Sophiahemmets område mellan
djurgårdsförvaltningen och Sophiahemmets styrelse den 2 februari och den
10 april 1911 upprättade kontraktet föreligger för Sophiahemmet skyldighet
att vara underkastat sådana mindre regleringar av gränserna för nämnda
område, som kunna föranledas av det ordnande av vägarna och trafiklederna
i områdets närhet, vartill andra i omgivningen medgivna eller ifrågasatta
upplåtelser kunna giva anledning.
Riksmarskalksämbetet får anföra, att såvitt på ämbetet beror, intet synes
vara att erinra mot ifrågavarande förslag, under villkor
att högskolan verkställer och bekostar flyttning och komplettering av staketet
mellan de av högskolan och Sophiahemmet disponerade områdena,
att högskolan ersätter Sophiahemmet de kostnader, Sophiahemmet får vidkännas
för plantering av nya träd och buskar samt lämplig häck utefter den
nya gränsen mot högskolans område eller invid den väg, som inom Sophiahemmets
område ligger strax innanför den nya gränsen,
att Sophiahemmet får disponera även det markområde, som ligger öster
örn Märtavägen från en punkt strax nordost om Solhemmets grindparti till
korsningen mellan Märtavägen och nuvarande ridvägen,
att högskolan ersätter Sophiahemmet de kostnader, som i övrigt förorsakas
Sophiahemmet av markbytet och de arbeten, som erfordras för iordningställande
av det område, som överlämnas till högskolans disposition,
att de träd m. m., som måste fällas, efter djurgårdsförvaltningens anvisningar,
apteras och transporteras till anvisad upplagsplats,
att den nya vägen iordningställes i likhet med den nu befintliga, varvid
sprängningsarbetena skola företagas så att skada icke uppkommer å Sophiahemmets
byggnader och minsta möjliga buller uppstår, samt
att karta i fyra exemplar över de gränsreglerade områdena med angivande
av areal upprättas och ingivas till riksmarskalksämbetet för godkännande.
Departementschefen har anfört huvudsakligen följande.
De lokaler, inom vilka undervisningen vid tekniska högskolan i Stockholm
bedrives, äro för närvarande inrymda dels i en byggnad vid Drottninggatan,
dels i byggnader på ett till högskolan upplåtet område å norra Djurgården
invid Valhallavägen.
Den ökning av högskolans examinationskapacitet, som jag i det föregående
förordat, kräver helt naturligt avsevärda ny- och ombyggnader för att
51
Statsutskottets utlåtande nr l289.
bereda utrymme åt ett ökat antal studerande. Oberoende härav aktualiseras
i samband härmed vissa utbyggnadsbehov, som sedan åtskilliga år tillbaka
förelegat för högskolans vidkommande. Redan år 1911, då principbeslut
fattades om förflyttning av högskolan till förutnämnda område å norra
Djurgården, planerades sålunda en framtida förläggning av högskolan i dess
helhet till detta område, ehuru frågan därom tillsvidare fått anstå. Det ligger
i sakens natur, att — såsom ock 1940 års sakkunniga för den högre tekniska
undervisningen framhållit — den nuvarande splittringen av högskolans lokaler
till två skilda platser med relativt stort avstånd från varandra mäste
vara förenad med avsevärda olägenheter för såväl lärare som studerande
och försvåra en rationell anordning av undervisningen. Därtill kommer att
högskolans lokaler vid Drottninggatan äro i hög grad otidsenliga. Ett starkt
behov av modernare lokaler och mera tidsenlig utrustning har även sedan en
längre tid tillbaka gjort sig gällande beträffande vissa till området vid Valhallavägen
förlagda institutioner, främst inom avdelningen för elektroteknik.
.
Den av högskolans byggnadskommitté framlagda generalplanen för högskolans
utbyggnad åsyftar att giva högskolan en antagningskapacitet av
450 nya ordinarie studerande årligen. Därjämte innefattar den en förläggning
av högskolans samtliga byggnader till området å norra Djurgården;
härutinnan innebär den ett fullföljande av en tidigare plan. Generalplanen
tillgodoser därutöver det behov av modernisering av högskolans till norra
Djurgården förlagda lokaler, som icke längre torde kunna lämnas obeaktat,
därest förutsättningarna för en fullt tillfredsställande undervisning skola
kunna vidmakthållas.
I generalplanen har byggnadsprogrammet uppdelats på två huvudetapper
på sätt den i det föregående lämnade redogörelsen närmare utvisar. Till en
första etapp ha därvid jämlikt meddelade direktiv först oell främst
hänförts de ny- och ombyggnader m. m., som oundgängligen erfordras för
en ökning av högskolans examina tionskapacitet, och därutöver vissa andra
byggnadsföretag, som stå i samband med kapacitetsökningen eller eljest befunnits
särskilt angelägna. Beträffande de olika byggnadsföretag som inga l
denna bvggnadsetapp hänvisar jag till den förut lämnade redogörelsen. Ifrågavarande
byggnadsarbeten avse i stort sett att genom nybyggnad bereda
lokaler inom högskolans område å norra Djurgården för de båda lägre årskurserna
samt genom ny- och ombyggnad större och förbättrade lokaler för
de kemiska och fysiska institutionerna. Därjämte ingår i första byggnadsetappen
nybyggnad av ett starkströmslaboratorium och vissa personalbostäder.
En andra etapp av byggnadsprogrammet avses skola omfatta övriga
vid ett genomförande av den planerade utbyggnaden av högskolan erforderliga
nv- och ombyggnader. Bland större byggnadsföretag inom denna
etapp märkas tillbyggnad av biblioteksflygeln, ombyggnad av det nuvarande
huvudbyggnadskomplexet (byggnaderna III a—d) avseende bland annat
inredande av ett svagströmslaboratorium och lokaler för lantmäteriavdel
ni ligell, ävensom uppförande av nybyggnader för avdelningarna för vägoch
vattenbyggnad och arkitektur samt för institutionerna för brobyggnad
och byggnadsstatik, byggnadsteknik och förbränningsmotorteknik ni. in. Den
eventuella värme- och kraftcentralen skulle även ingå i denna byggnadsetapp.
De ny- och ombyggnader och därmed förenade arbeten, som av byggnadskommittén
hänförts till den första utbyggnadset appell, lia av kommittén
52
Statsutskottets utlåtande nr 289.
förutsatts skola vara i huvudsak slutförda vid utgången av budgetåret
1947/48, varigenom ett ökat antal studerande höstterminen 1948 första
gången skulle kunna intagas vid högskolan.
Den andra utbyggnadsetappen har av kommittén beräknats skola vara
avslutad med utgången av budgetåret 1952/53. Med avseende å tidsföljden
för de olika byggnadsarbetenas utförande överensstämmer det av kommittén
framlagda byggnadsprogrammet i huvudsak med 1940 års sakkunnigas förslag.
Vissa avvikelser föreligga emellertid i detta hänseende. I motsats till de
sakkunniga har kommittén sålunda förlagt nybyggnaderna för avdelningarna
för arkitektur och för lantmäteri till den andra utbyggnadsetappen med
hänsyn till den svävande frågan örn lantmäteriundervisningens förläggning.
I anslutning härtill har kommittén uttalat, att — därest lantmäteriundervisn
ingen bleve förlagd till annan plats än högskolan — den planerade nybyggnaden
för avdelningen för arkitektur skulle komma att utgå ur byggnadsprogrammet.
I sådant fall borde nämligen enligt kommitténs mening denna avdelning
förläggas till den byggnad (III c), där eljest avdelningen för lantmäteri
avsetts skola inrymmas. I övrigt påverkades generalplanens utformning
icke av den lösning, frågan örn lantmäteriundervisningens förläggningkunde
komma att erhålla.
Kostnaderna för en utbyggnad av högskolan i enlighet med den av kommittén
framlagda generalplanen, har på grundval av 1942 års priser, vilka
även tagits till utgångspunkt för de sakkunnigas beräkningar, approximativt
uppskattats till sammanlagt i runt tal 26 100 000 kronor, varav byggnadskostnader
omkring 17 900 000 kronor och kostnader för utrustning och möblering
omkring 8 200 000 kronor. Av nu angivna kostnader ha omkring
15 300 000 kronor beräknats belöpa å den första utbyggnadsetappen, varav
omkring 10 400 000 kronor för ny- och ombyggnader lii. m., samt 4 900 000
kronor för utrustning och möblering. Kostnaderna för den andra utbyggnadsetappen
lia uppskattats till i runt tal 10 800 000 kronor, varav ungefär
7 400 000 kronor i byggnadskostnader m. lii. och 3 400 000 kronor för utrustning
och möblering. Kostnaderna för högskolans utbyggnad lia av kommittén
föreslagits fördelade å budgetåren 1945/46—1952/53 med den huvudsakliga
medelsanvisningen förlagd till de fyra första budgetåren.
o Kommitténs byggnadsprogram innebär en sammanlagd merkostnad i förhållande
till 1940 års sakkunnigas förslag nied i runt tal 1 600 000 kronor,
vartill skulle komma kostnaderna för eventuell anläggning av en värme- och
kraftcentral vid högskolan, vilka icke medtagits i kommitténs kalkyler. Till
frågan om. den lämpligaste utformningen av en dylik anläggning, vilken kommittén
låtit utreda genom särskilda experter, har kommittén nämligen ännu
icke hunnit taga slutlig ställning. Den härutinnan verkställda utredningen ger
emellertid vid handen, att kostnaderna för en dylik anläggning torde komma
att avsevärt överstiga det belopp, 1 200 000 kronor, varmed de sakkunniga
räknat. Merkostnaderna — frånsett värme- och kraftcentralen — enligt byggnadskommitténs
förslag äro huvudsakligen betingade av dels att kommittén
funnit sig böra vidtaga vissa utvidgningar av lokalprogrammen med hänsyn
till önskemål och behov, som vid tidpunkten för de sakkunnigas utredning
ännu ej framkommit, dels att kommitténs generalplan i övrigt omfattar vissa
anläggningar och andra arbeten, med vilka de sakkunniga ej räknat.
Kommitténs generalplan förutsätter en utvidgning av högskolans område
å norra Djurgården från nuvarande areal örn cirka 7,75 hektar till cirka 14
hektar. Den arealökning, som härvid ifrågakommer, avser främst för när
-
Statsutskottets utlåtande nr £89.
53
varande odisponerad djurgårdsmark söder, öster, norr och nordväst om
Röda korsets intill högskolan förlagda sjukhem. Marken norr och nordväst
om sjukhemmet har emellertid huvudsakligen föreslagits reserverad för tillgodoseende
av framtida utbyggnadsbehov. Härjämte har kommittén föreslagit
ett markbyte mellan Sophiahemmet och högskolan för möjliggörande
av en tillbyggnad av högskolans bibliotek, ävensom en mindre förflyttning
av ett staket, som Röda korsets sjukhem enligt särskilt tillstånd uppsatt å
den tills vidare odisponerade marken å norra Djurgården, varvid sjukhemmet
samtidigt förutsatts skola tilldelas annan mark vid gränsen för sjukhemmets
område åt söder.
Vid remissbehandlingen av byggnadskommitténs förslag har byggnadsstyrelsen
förklarat sig i princip icke ha något att erinra mot generalplanens utformning.
Med avseende å planläggningen av biblioteksbyggnaden har byggnadsstyrelsen
framhållit, att administrationslokalerna enligt dess mening givits
en alltför stor omfattning i förhållande till de egentliga bibliotekslokalerna,
och beträffande utformningen av såväl nybyggnaden för avdelningen
för väg- och vattenbyggnad som nybyggnaden för avdelningen för arkitektur
har ämbetsverket anmärkt, att möjligheterna för en framtida tillbyggnad
av dessa byggnader syntes ringa.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sitt remissyttrande livligt förordat
den av byggnadskommittén ifrågasatta utvidgningen av högskolans vattenbyggnadslaboratorium.
Högskolans styrelse och lärarkollegium ha vidare
vid framläggande av anslagsäskanden för högskolans utbyggnad anslutit sig
till byggnadskommitténs förslag, därvid dock den planerade utvidgningen av
lokalerna för institutionen för livsmedelskemi föreslagits skola genomföras
tidigare än vad kommittén avsett.
Mot den utvidgning av högskolans område å norra Djurgården, som erfordras
för generalplanens genomförande, ha betänkligheter anförts av styrelsen
för stiftelsen Röda korsets sjukhem och överstyrelsen för Svenska
röda korset med hänsyn till önskvärdheten av att sjukhemmets omgivningar
ej bleve föremål för störande ingrepp och att möjligheterna för en framtida
utbyggnad av sjukhemmet norrut ej äventyrades. Styrelsen för Sophiahemmet
har förklarat sig under vissa villkor ej lia något att erinra mot den
mindre gränsreglering mellan Sophiahemmet och högskolan, som byggnadskommittén
i ett efter generalplanens framläggande avgivet förslag alternativt
förordat. Av intendenten för Kungl. Djurgården Ilar anförts, att det
område norr och nordväst om Rödakorshemmet, vilket av kommittén avsetts
skola reserveras för högskolans räkning för tillgodoseende av framtida
utbyggnadsbehov, tills vidare icke borde upplåtas för detta ändamål. Särskilt
vore det önskvärt, att området nordväst örn sjukhemmet mellan Drottning
Kristinas väg och Riksmarskalkens väg icke bleve föremål för bebyggelse,
förrän detta visade sig alldeles ofrånkomligt. Den i kommitténs generalplan
upptagna utfartsvägen till Riksmarskalkens väg borde tills vidare
avslutas med en slinga kring den planerade nybyggnaden för förbränningsmotorteknik
m. rn., en anordning, varemot kommittén förklarat sig ej lia något
att erinra. Riksmarskalksämbetet har uttalat sig i huvudsaklig överensstämmelse
med djurgårdsintendenten, diirvid ämbetet framhållit att det för närvarande
icke kunde taga ståndpunkt till kommitténs förslag om upplåtelse
av mark för högskolans räkning norr och nordväst om Rödakorshemmet.
Därjämte har ämbetet, understrukit angelägenheten av att de från Hiida
korsets sida framförda synpunkterna sä långt möjligt vunne beaktande. I öv
-
54
Statsutskottets utlåtande nr 2S9.
rigt har kommitténs förslag i förevarande avseende i allt väsentligt lämnats
utan erinran. Den ifrågasatta gränsregleringen mellan Sophiahemmet och
högskolan i enlighet med byggnadskommitténs därom framlagda kompromissförslag
har sålunda under vissa villkor tillstyrkts av riksmarskalksämbetet
och djurgårdsintendenten.
Den av byggnadskommittén efter överarbetning ay 1940 års sakkunnigas
förslag framlagda generalplanen är enligt min mening ur saväl arkitektoniska
som tekniska synpunkter väl lämpad att läggas till grund för en utbyggnad
av högskolan. Vid de olika byggnadernas utformning bär sålunda
erforderlig hänsyn tagits till högskolans nuvarande byggnader å området å
norra Djurgården, vilka delvis äro av monumental karaktär, ävensom till
kringliggande bebyggelse och omgivande natur. En strävan att så långt .möjligt
gruppera med varandra sammanhörande avdelningar och institutioner
till samlade områden har också vid generalplanens utformning kommit till
klart uttryck. Möjligheterna till utvidgningar och förändringar av olika
byggnader för tillgodoseende av framtida utbyggnadsbehov ha vidare i erforderlig
utsträckning beaktats. Med hänsyn härtill och då generalplanen
jämväl i övrigt enligt min uppfattning erhållit en tillfredsställande utformning
i skilda hänseenden finner jag mig — i likhet med byggnadsstyrelsen
och högskolemyndigheterna — beredd att i princip godtaga densamma.^
Vad angår den närmare utformningen av vissa i generalplanen ingående
byggnader så torde den av byggnadsstyrelsen vid förslagets remissbehandling
framförda anmärkningen mot nybyggnaderna för avdelningarna för väg- och
vattenbyggnad samt för arkitektur för bristande utvidgningsmöjligheter icke
vara befogad. Enligt vad jag inhämtat från kommittén medgiver sålunda
planläggningen av dessa byggnader såväl en tillbyggnad som en påbyggnad,
därest en utökning av lokalerna i en framtid skulle komma att befinnas
önskvärd. Beträffande den planerade nybyggnaden för sistnämnda avdelning
vill jag för övrigt i detta sammanhang erinra, att — i händelse den ay
mig i det föregående förordade utredningen rörande frågan om. lantmäteriundervisningens
organisation m. m. skulle komma att resultera i en förläggning
av nämnda undervisning till annan plats än högskolan — denna byggnad
på sätt förut anförts kommer att utgå ur byggnadsprogrammet. Vad
åter angår den av byggnadsstyrelsen i fråga om biblioteksbyggna.den påtalade
disproportionen mellan administrationslokalerna och de egentliga bibliotekslokalerna,
så torde berörda förhållande böra av kommittén, beaktas vid
uppgörandet av de definitiva ritningarna för denna byggnad. Vid min prövning
av byggnadskommitténs förslag har jsag vidare funnit de planerade
personalbostäderna väl snävt tillmätta, såvitt gäller storleken av de. enskilda
lägenheterna. Framhållas må sålunda, att byggnadslånebyrån som minimivillkor
för meddelande av statliga tertiärlån vid uppförande av hus, avsedda att
inrymma bostäder av ifrågavarande slag, kräver, att lägenheterna skola omfatta
3 rum och kök med en yta av 60 nr. Enligt vad jag inhämtat från
byggnadskommittén kan en utökning av personalbostäderna till 3 rum och
hök med en yta av sammanlagt förslagsvis 63 m2 väl låta sig genomföra
utan att generalplanen därigenom behöver rubbas. Merkostnaden skulle
komma att uppgå till omkring 60 000 kronor. Med hänsyn härtill torde
kommittén vid den närmare planläggningen av bostadsbyggnaderna böra
beräkna storleken av de däri inrymda lägenheterna i huvudsaklig överensstämmelse
med vad jag här angivit.
Till den närmare utformningen av lokalprogrammen är jag icke för när -
55
Statsutskottets utlåtande nr 289.
varande beredd att taga ställning. I stort sett synes mig dock kommitténs
förslag härutinnan väl avvägda. Jag förutsätter emellertid att den snabbhet,
som nu karakteriserar utvecklingen på de tekniska områdena ävensom i övrigt
tillstötande omständigheter, kunna komma att föranleda avvikelser i
skilda hänseenden från kommitténs program. Belysande härför är icke minst
det förhållandet, att nya behov redan yppats, sedan 1940 års sakkunniga
framlade sitt betänkande. De utvidgningar av lokalprogrammen, som kommittén
föreslagit, synas mig i stort sett väl motiverade. Beträffande vissa
institutioner har också angelägenheten av en utökning av lokalerna i enlighet
med kommitténs förslag särskilt understrukits i de avgivna yttrandena.
Den av kommittén föreslagna etappindelningen för högskolans utbyggnad
synes mig i huvudsak lämpligt avvägd. Även härutinnan förutskickar jag
dock, att vissa jämkningar kunna komma att visa sig erforderliga. Med
hänsyn till angelägenheten av att snarast öka högskolans kapacitet med avseende
å antalet studerande torde det vara ändamålsenligt, att — såsom
kommittén föreslagit — förlägga tyngdpunkten av utbyggnaden till den
första huvudetappen.
Vad angår kostnaderna för generalplanens genomförande, vilka av kommittén
approximativt beräknats till sammanlagt omkring 26 100 000 kronor
— frånsett kostnaderna för anläggningen av en värme- och kraftcentral
— så har jag i likhet med byggnadsstyrelsen i princip intet att erinra mot
kommitténs uppskattning härav. Med hänsyn till att kommittén vid sina
kostnadskalkyler utgått från 1942 års prisnivå, vill jag erinra, att — såvitt
gäller byggnadskostnader — den sedan dess inträffade prisstegringen enligt
vad jag inhämtat från byggnadsstyrelsen torde böra uppskattas till omkring
15 procent. Byggnadskostnaderna kunna alltså vid ett genomförande av
kommittéförslaget för närvarande uppskattas till i runt tal omkring
(17 900 000 -f- 2 700 000 —) 20 600 000 kronor. Jämväl i fråga om kostnaderna
för utrustning och möblering har man att räkna med ökade priser. Den
därav föranledda kostnadsökningen är emellertid mera svårbestämbar.
Den kapitalinvestering, som erfordras för en utbyggnad av högskolan enligt
den föreliggande generalplanen, blir sålunda av betydande omfattning.
Sett mot bakgrunden av att det här ytterst gäller en grundval för vårt lands
näringsliv och materiella odling överhuvud, te sig emellertid enligt min mening
dessa kostnader icke för höga. Självfallet böra för ändamålet erforderliga
anslag fördelas å ett flertal budgetår, såsom ock byggnadskommittén
förutsatt. Anslagsfrågan torde få upptagas till närmare behandling, sedan
byggnadsprogrammet blivit föremål för ytterligare överväganden.
Ett genomförande av generalplanen kräver en utvidgning av det område
å norra Djurgården, som för närvarade iir ställt till högskolans disposition.
Med hänsyn till vad i yttrandena anförts gentemot den av kommittén
ifrågasatta utökningen av högskolans område med mark nord och nordväst
örn Röda korsets sjukhem bör enligt min mening någon upplåtelse till högskolan
av denna mark icke nu äga rum. Då densamma icke beröres av det
nu föreliggande byggnadsprogrammet utan avsetts som reservat för en
framtida utbyggnad av högskolan, svnes ett slutligt ståndpunktstagande
till frågan örn upplåtelsen därav tills vidare kunna anstå. Den av kommittén
planerade anslutningsviigen till Riksmarskalkens viig torde i avvaktan härå
böra avslutas med en slinga på sätt i ärendet föreslagits. I övrigt synes ling
högskolans område böra utökas i huvudsaklig överensstämmelse med vad
kommittén förordat. Därvid torde gränsen mellan högskolan och Sophia
-
Utskottet.
56 Statsutskottets utlåtande nr £89.
hemmet böra regieras i enlighet med kommitténs av Sophiahenimets sty
reise godtagna kompromissförslag, med iakttagande av de särskilda, villkor sorn
därför uppställts. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att i huvudsaklior
överensstämmelse med vad jag här anfört närmare bestämma gränserna
för det till upplåtelse åt högskolan ifrågakommande området ävensom de
villkor i övrigt, som i samband därmed finnas böra föreskrivas.
Liksom departementschefen har även utskottet funnit den av byggnadskommittén
efter överarbetning av 1940 års sakkunnigas förslag framlagda
generalplanen ur såväl arkitektoniska som tekniska synpunkter väl lämpad att
läggas till grund för högskolans utbyggnad. Utskottet är därför berett att för
sin del tillstyrka, att ifrågavarande generalplan i princip godtages.
Beträffande planläggningen av bostadsbyggnaderna anser utskottet, att storleken
av de däri inrymda lägenheterna torde av kommittén böra beräknas i
huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen angivit.
Utskottet anser i likhet med departementschefen den av kommittén föreslagna
etappindelningen för högskolans utbyggnad i stort sett lämpligt avvägd.
Med hänsyn till angelägenheten av att snarast öka högskolans kapacitet
med avseende å antalet studerande torde det — såsom departementschefen
framhållit — vara ändamålsenligt att förlägga tyngdpunkten av utbyggnaden
till den första huvudetappen.
I övrigt föranleder vad departementschefen i detta sammanhang anfört icke
någon erinran eller något uttalande från utskottets sida.
Hemställan.
Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) besluta, att tekniska högskolan i Stockholm skall utbyggas
för möjliggörande av en årlig intagning av 450 nya
ordinarie studerande;
b) medgiva, att den av högskolans byggnadskommitté
framlagda generalplanen i huvudsak må på sätt chefen för
ecklesiastikdepartementet i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 26 oktober 1945 förordat läggas till
grund för det fortsatta arbetet med utbyggnadens detaljplanering.
Stockholm den 7 december 1945.
På statsutskottets vägnar:
ALGOT TÖRNKVIST.
Närvarande: se under utlåtandet nr 288.