Statsutskottets utlåtande nr 284.

5

Nr 284.

Ankom till riksdagens kansli den 30 november 1945 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förlängt
bemyndigande att i arbetslöshetsbekåmpande
syfte igångsätta arbeten för vilka anslag uppförts d
allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45.

(3:e avd.)

I propositionen nr 365 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 19 oktober 1945, föreslagit
riksdagen bemyndiga Kungl. Majit att, intill dess ny allmän beredskapsstat
av riksdagen fastställts, därest arbetsmarknadsläget så påfordrar, inom ramen
av ett belopp av 150 miljoner kronor meddela beslut om utförande av
arbeten, för vilka anslag uppförts å allmän beredskapsstat II och allmän beredskapsstat
III för budgetåret 1944/45.

I Kungl. Majits proposition den 6 april 1945, nr 265, lämnades en översikt
över resultatet av de förarbeten, som under medverkan av investeringsutredningen
och vissa myndigheter bedrivits för en ny beredskapsstat och
vilka i olika avseende syftade till nödvändiga modifikationer eller till förbättringar
i beredskapsstaten för budgetåret 1944/45. Jämväl redogjordes
för ett av investeringsutredningen framställt förslag angående det högsta sammanlagda
anslagsbelopp, intill vilket den nya beredskapsstaten, i enlighet
med vad i statsverkspropositionen hade anförts, skulle få utnyttjas utan riksdagens
hörande. Förslaget innebar, att gränsen för Kungl. Majits fria dispositionsrätt
skulle fastställas till 150 miljoner kronor.

Enligt vad i propositionen vidare anfördes ansågs det emellertid mindre
lämpligt att vid dåvarande sena tidpunkt underkasta det mycket omfattande
ärendet angående ny beredskapsstat en forcerad behandling. På grund därav
föreslogs i propositionen uppskov med beredskapsstatens fastställande. I
anslutning härtill och med bifall till Kungl. Majits i propositionen gjorda
hemställan bemyndigade riksdagen (skrivelse den 27 juni 1945, nr 450) Kungl.
Majit att, intill dess allmän beredskapsstat för budgetåret 1945/46 av riksdagen
fastställts, därest arbetsmarknadsläget så påfordrade, inom ramen av
ett belopp av 150 miljoner kronor meddela beslut örn utförande av arbeten,
för vilka anslag uppförts å allmän beredskapsstat II och allmän beredskapsstat
III för budgetåret 1944/45.

6

Statsutskottets utlåtande nr 284.

Utskottet.

Detta bemyndigande har hittills icke behövt tagas i anspråk.

Efter att lia erinrat om vad som förekommit vid frågans behandling under
vårsessionen anför departementschefen i förevarande proposition följande.

När riksdagen i våras beslöt uppskjuta fastställandet av allmän beredskapsstat
för budgetåret 1945/46, skedde detta med hänsyn främst till att utvecklingen
på arbetsmarknaden ansågs göra det osannolikt, att arbetslöshet
skulle uppkomma under den närmaste framtiden i sådan omfattning, att
allmänna arbeten skulle behöva tillgripas i sysselsättningspolitiskt syfte i
vidare mån än den förut berörda fullmakten att disponera anslag på 1944/45
års beredskapsstat kunde möjliggöra. Den senare utvecklingen har icke jävat
detta antagande, och icke heller nu synes omedelbart behov föreligga av en
förstärkt beredskap på arbetsmarknadsområdet.

Det i våras sammanställda materialet är för närvarande föremål för bearbetning
och komplettering i syfte att ett på mera aktuella uppgifter grundat
förslag till allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 skall kunna föreläggas
nästa års riksdag. Det kan övervägas att med hänsyn till arbetsmarknadsläget,
i avvaktan på att så kan ske, fortsättningsvis låta nuvarande fullmakt
gälla i stället för att fastställa den för löpande budgetår avsedda beredskapsstaten.
Om denna väg väljes, undvikes den sannolikt onödiga arbetsbelastning,
som ett fastställande av den för innevarande budgetår avsedda
beredskapsstaten skulle innebära. Skulle mot förmodan läget undergå en
sådan försämring, att denna beredskapsstat skulle bliva behövlig, föreligger
förslaget i sådant skick, att det omedelbart kan föreläggas riksdagen. Den
gällande fullmaktens anknytning till 1944/45 års allmänna beredskapsstat
torde icke innebära större praktiska olägenheter.

Från angivna utgångspunkter har jag funnit övervägande skäl tala för att
något förslag till beredskapsstat icke heller nu förelägges riksdagen. Då
emellertid den Kungl. Majit vid riksdagens vårsession lämnade fullmakten,
såsom av riksdagsskrivelsen nr 450 framgår, var förbunden med förutsättningen
att ärendet ånyo skulle anmälas för riksdagen vid höstsessionen, bör
uppskovsfrågan underställas riksdagen, varvid förlängning av fullmakten bör
utverkas.

Vad beträffar utgifterna för arbetsplanering har det synts lämpligt, att de
för innevarande budgetår erforderliga medlen anvisas på tilläggsstat. Förslag
härom framläggas i annat sammanhang av vederbörande departementschefer.

I likhet med departementschefen har utskottet funnit övervägande skäl
tala för att ny allmän beredskapsstat för innevarande budgetår icke nu fastställes.
Med hänsyn till läget på arbetsmarknaden synes behovet av beredskap
på området tills vidare kunna anses tillgodosett genom en förlängning
i enlighet med Kungl. Majits förslag av den under vårsessionen lämnade fullmakten
att disponera anslag på 1944/45 års allmänna beredskapsstat.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Majit att, intill dess
ny allmän beredskapsstat av riksdagen fastställts, därest arbetsmarknadsläget
så påfordrar, inom ramen av ett belopp av

Statsutskottets utlåtande nr 284.

7

150 miljoner kronor meddela beslut om utförande av arbeten,
för vilka anslag uppförts å allmän beredskapsstat II och
allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45.

Stockholm den 30 november 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 282.