Statsutskottets utlåtande nr 272.
1
Nr m.
Ankom till riksdagens kansli den 23 november 1945 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter
å tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1945/
46, i vad propositionen avser folkhushållning sdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet väckt
motion.
Driftbudgeten."
I^EIfte huvudtiteln.
gratio)
Ersättning för förfogande över vissa fartyg. I propositionen nr 334
(bilaga 10, punkt 1, s. 65—67 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
folkhushållningsärenden för den 19 oktober 1945) har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att till Ersättning för förfogande över vissa fartyg å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 250 000
kronor.
Genom beslut den 18 oktober 1940 förordnade Kungl. Majit med stöd av
4 § allmänna förfogandelagen, att nio närmare angivna norska ångfartyg,
liggande i Göteborgs och Malmö hamnar, skulle tills vidare, intill dess Kungl.
Majit annorlunda förordnade, upplåtas till kronan. Tillika föreskrev Kungl
Majit, att fartygen under tiden för förfogandet skulle behandlas Såsom svenska
fartyg, varjämte Kungl. Majit uppdrog åt statens trafikkommission att
under samma tid omhänderhava fartygen samt meddela närmare föreskrifter
angående användningen av desamma.
Sedan överenskommelser träffats med norska vederbörande angående ersättning
i anledning av förfogandet i vad avsåg åtta av de nio rekvirerade
fartygen har riksdagen till bestridande av de å tiden intill den 31 december
1944 belöpande ersättningarna anvisat tillhopa 14 565 000 kronor. Av de åtta
fartygen har sedermera ett förlist.
Genom beslut den 14 september 1944 förklarade Kungl. Majit, att Kungl.
Majlis genom beslutet den 18 oktober 1940 meddelade förordnande örn upplåtelse
till kronan av däri angivna norska fartyg skulle upphöra att gälla
den 15 oktober 1944, varjämte Kungl. Majit uppdrog åt trafikkommissionen
alt a kronans vägnar till sistnämnda dag uppsäga överenskommelserna örn
Bihang lill riksdagens protokoll 1945. G sami. Nr 272.
1
2
Statsutskottets utlåtande m 272.
ersättning för förfogandet över de sju fartyg, i fråga om vilka överenskommelser
då förelågo.
Sedermera har Kungl. Majit den 6 oktober 1944 bemyndigat trafikkommissionen
att dels beträffande det fartyg, varom överenskommelse örn ersättning
tidigare icke träffats, underteckna sådan överenskommelse, dels i anslutning
därtill till den 21 oktober 1944 eller så snart därefter, som förhållandena
det medgåve, uppsäga överenskommelsen, dels ock av medel,
som tidigare ställts till förfogande för bestridande av kostnaderna för de
övriga norska fartygen i anledning av förfogandet, utbetala ersättning enligt
överenskommelsen för tiden intill dess fartyget återlämnades.
Kungl. Maj :t har därefter — sedan trafikkommissionen anmält, att ifrågavarande
fartyg måst undergå vissa reparationer och besiktningar innan desamma
kunnat återlämnas i det skick, som angivits i de rörande fartygen
träffade överenskommelserna om ersättning för förfogandet, samt att kostnaderna
härför beräknades uppgå till omkring 615 000 kronor -—- genom beslut
den 1 juni 1945 bemyndigat kommissionen att för bestridande av dessa
kostnader få disponera förefintliga behållningar av å tilläggsstat för budgetåren
1943/45 anvisade anslag till Särskilda omkostnader för vissa fartyg och
till Ersättning för förfogande över vissa fartyg.
I skrivelse den 27 september 1945 har trafikkommissionen anfört, att det
numera visat sig, att kostnaderna i samband med återställandet av fartygen
uppginge till större belopp än vad kommissionen tidigare haft anledning att
räkna med samt att de å anslagen kvarstående medlen icke helt täckte kostnaderna
i fråga. Sålunda funnos å anslagen den 1 juli 1945 disponibla 188 355
kronor 28 öre. Under innevarande budgetår hade anslagen genom verkställda
inbetalningar ökat till 246 245 kronor 7 öre. Härav hade emellertid under
budgetåret utbetalats sammanlagt 221 045 kronor 73 öre, varför behållningen
uppginge till 25 199 kronor 34 öre. För likvidering av ytterligare kostnader
beräknades åtgå i runt tal 275 000 kronor. På grund härav har kommissionen
hemställt, att ytterligare 250 000 kronor måtte anvisas för bestridande av
kommissionens utgifter för ifrågavarande ändamål.
Av en av trafikkommissionen därefter ingiven promemoria framgår, att de
ytterligare kostnader, varmed kommissionen räknat, avse vissa utgifter för
fartygens drift och reparationer om i runt tal 114 000 kronor samt i övrigt en
ej reglerad ersättning till norska legationen på grund av sämre positioner för
vissa fartyg, vilket medfört ökade kostnader för återställandet, ävensom ytterligare
kostnader för felande inventarier och förnödenheter vid fartygens
återlämnande.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
De medel som hittills anvisats för att bestrida kostnaderna för förfogandet
över ifrågavarande fartyg hava visat sig icke förslå för ändamålet. På sätt
trafikkommissionen hemställt synes ytterligare medel därför böra anvisas.
Enligt vad jag inhämtat komma några utgifter i anledning av förfogandet
utöver dem, för vilkas täckande medel nu begärts, icke att uppstå. Då etet
sålunda nu gäller att slutligen reglera statens utgifter i anledning av förfogandet,
synes det lämpligt att medel anvisas under endast ett anslag, oaktat
Statsutskottets utlåtande nr 272.
3
kostnaderna enligt tidigare gjord uppdelning bort nied hänsyn till sin natur
bestridas från skilda anslag. Jag förordar alltså anvisande av endast ett anslag,
vilket lämpligen bör benämnas Ersättning för förfogande över vissa fartyg.
Storleken av anslaget torde i enlighet med trafikkommissionens hemställan
bestämmas till 250 000 kronor.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majlis ifrågavarande förslag hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ersättning för förfogande över vissa
fartyg å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/46
anvisa ett anslag av 250 000 kronor.
2:o) Åtgärder för utökning av vinterproduktionen av tegel. Kungl. Majit
har (punkt 2, s. 67—69) föreslagit riksdagen att till Åtgärder för utökning
av vinterproduktionen av tegel å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr S. ./. Vigelsbo m. fl. väckt motion (11:647), vari hemställts,
att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Majit att vid fördelningen av
det ifrågavarande reservationsanslaget föreskriva sådana villkor, att syftet
med motionen kan uppfyllas.
I syfte att under vintern 1942/43 åstadkomma en för den avsedda bostadsbyggnadsverksamheten
under angivna tid erforderlig ökning av tegelproduktionen
i landet ställde Kungl. Majit genom beslut den 13 november
1942 ett belopp av 125 000 kronor till förfogande för statens byggnadslånebyrå
att av byrån användas till ersättningar åt sådana tegelbruk, som i normala
fall bedreve tillverkning endast under den varmare årstiden men som
förklarade sig villiga bedriva produktion även under vintern. Ersättningen
avsågs skola utgå för ökade bränslekostnader, förluster på sönderfruset
tegel m. m. med sammanlagt 10 kronor för 1 000 tegel. Angivna belopp å
125 000 kronor har sedermera täckts genom ett av riksdagen beviljat anslag
å motsvarande belopp.
I skrivelse den 4 oktober 1944 anmälde statens industrikommission, att en
ökning av den beräknade produktionen av tegel under vintern 1944/45 vore
erforderlig för att tillgodose behovet av tegel för byggnadsarbeten under angivna
tid men alt en ökad produktion under vintern vore förenad med vissa
merkostnader. Kommissionen hemställde i anledning härav, att ett belopp av
400 000 kronor måtte ställas till kommissionens förfogande för att enligt
grunder, som tillämpades för stödet åt tegeltillverkningen under vintern 1942/
43, användas för en utökning av tegelproduktionen under vintern 1944/45.
Genom beslut den 13 oktober 1944 ställde Kungl. Majit det av industrikommissionen
begärda beloppet till kommissionens förfogande att användas för
ifrågavarande ändamål. Beloppet har sedermera täckts genom ett av riksdagen
beviljat anslag.
lits kottet.
4
Statsutskottets utlåtande nr 272.
I skrivelse den 26 september 1945 har industrikommissionen anfört, att
stödet åt tegeltillverkningen under vintern 1944/45 medfört, att omkring 32
miljoner tegel tillverkats utöver den normala produktionen och att därigenom
byggnadsverksamheten under samma vinter i stort sett kunnat upprätthållas.
Under år 1945 hade till den 1 september levererats över 260 miljoner
murtegel och det kunde förväntas att tillverkningen, som år 1944 uppgått till
omkring 400 miljoner sten, komme att öka under 1945. Trots detta kunde
man dock befara betydande svårigheter i början av 1946, enär tegelbruken
icke beräknats lia några större kvantiteter i lager vid 1945 års slut och flertalet
bruk komme att återupptaga driften först under våren 1946.
För undvikande av ett betydligt försämrat försörjningsläge syntes det därför
nödvändigt, har kommissionen vidare framhållit, alt söka åstadkomma
en ökning i produktionen av tegel ävensom av därmed jämförlig byggnadssten
utöver normal tillverkning jämväl under kommande vinter. En undersökning
av möjligheterna härutinnan hade givit vid handen, att tegelfabrikanterna
vore villiga till en dylik produktionsökning under samma förutsättningar
som tidigare gällt, d. v. s. att särskild gottgörelse lämnades enligt tidigare
grunder och att erforderligt bränsle ställdes till förfogande. En dylik
merproduktion kunde bräknas komma att uppgå till omkring 30 miljoner
tegel. Bränslekommissionen hade efter samråd medgivit, att det bränsle som
ansetts erforderligt för merproduktionen skulle kunna tillhandahållas.
På grund av vad sålunda anförts har industrikommissionen hemställt, att
ett belopp av 400 000 kronor måtte ställas till kommissionens förfogande för
att enligt i huvudsak samma grunder som tillämpats för stödet åt tegeltillverkningen
under vintern 1944/45 användas för en ökning av produktionen
av tegel och därmed jämförlig byggnadssten under vintern 1945/46.
Departementschefen har anfört följande.
Av den av industrikommissionen lämnade redgörelsen för försörjningsläget
i fråga örn murtegel framgår, att en brist på sådant tegel kan befaras
uppstå under den stundande vintern örn ej särskilda åtgärder vidtagas för
en ökning av produktionen. Med hänsyn till vikten av att byggnadsproduktionen
icke på grund av brist på tegel minskas, synes det nödvändigt att söka
befrämja en ökad produktion av murtegel. Jag är därför beredd att biträda
kommissionens förslag, att viss ersättning för ökade bränslekostnader och för
förluster på sönderfruset tegel lii. m. lämnas sådana tegelbruk, som i normala
fall bedriva tillverkning endast under sommaren men som förklara sig
villiga att uppehålla produktionen även under vintern. Ersättning synes böra
utgå enligt i huvudsak de grunder som tillämpades under vintern 1944/45.
Industrikommissionen har angivit medelsbehovet till samma belopp som
anvisades föregående år eller 400 000 kronor. Då merproduktionen av tegel
i vinter beräknades bliva av ungefär samma storlek som under vintern
1944/45 synes anledning icke föreligga att frångå kommissionens kostnadsberäkning.
Jag förordar sålunda, att 400 000 kronor anvisas för ifrågavarande ändamål.
Till stöd för det i motionen 11: 647 framställda yrkandet har anförts huvudsakligen
följande.
Statsutskottets utlåtande nr 272.
5
Kungl. Maj:ts föreliggande förslag motiveras med farhågor för att tillgången
på tegel för byggnadsändamål i annat fall skulle bli otillräcklig. Av
erhållna uppgifter framgår, att flera tegelbruk under det senaste året icke
kunnat fullgöra nämnvärda leveranser av tegelrör för täckdikning och dränering.
Orsaken härtill har uppgetts vara att denna tillverkning icke varit
lönande gentemot produktionen av tegel för byggnadsändamål. Även om pn
tillfredsställande produktion av mur- och taktegel är så önskvärd, att åtgärder
för att stimulera densamma böra vidtagas, är dock täckdikningen så
pass viktig ur hela samhällets synpunkt, att tillverkningen av tegelrör icke
bör eftersättas.
Med hänsyn till de ovan lämnade uppgifterna synes det lämpligt, att
sådana villkor fästas vid ifrågavarande anslag, alt tegelbruk, som komma i
åtnjutande av bidrag, böra åläggas att producera tegelrör för täckdikning
och dränering i viss relation till tidigare tillverkning.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.
Med anledning av motionen II: 647 har utskottet under hand inhämtat
upplysningar i ärendet från lantbruksstyrelsen, industrikommissionen, bränslekommissionen
och priskontrollnämnden. Frågan om en ökning av tillverkningen
av tegelrör synes enligt vad härvid framgått icke blott vara beroende
av att erforderliga kvantiteter bränsle kunna ställas till förfogande
utan även sammanhänga med att tegelbrukens behov av arbetskraft kan tillgodoses.
Från olika håll har starkt understrukits, att en ökning av tegelrörsproduktionen
icke finge medföra en minskning av murtegelproduktionen.
Priskontrollnämnden har upplyst, att i vissa fall framställningar inkommit
till nämnden örn höjning av prisen å tegelrör vid utökad tillverkning, under
förutsättning likväl att någon minskning av vederbörade företags produktion
av murtegel icke härigenom skulle uppkomma. I dessa fall har priskontrollnämnden
enligt vad utskottet inhämtat ställt sig tillmötesgående till de gjorda
framställningarna. Från bränslekommissionen har utskottet erhållit den
upplysningen, att utsikter finnas att erforderligt bränsle kan för ändamålet
ställas till förfogande under nästa år. Utskottet vill i detta sammanhang
framhålla, att en rationellt organiserad samverkan mellan producenter och
konsumenter av tegelrör för jordbrukets behov måhända skulle vara ägnad
alt befordra en ökad produktion på området, enär producenterna härigenom
skulle få en bättre överblick över avsättningsmöjligheterna.
Då det är av största betydelse såväl för byggnadsverksamheten som för
jordbruksnäringen att produktionen av mur- och taktegel samt tegelrör hålles
på en sådan nivå, att efterfrågan i största möjliga mån kan tillgodoses,
utgår utskottet från att Kungl. Majit ägnar denna fråga och vad därmed
står i samband allvarlig uppmärksamhet samt vidtager de åtgärder, som
kunna för ändamålets tillgodoseende befinnas erforderliga. Med vad sålunda
anförts torde motionen II: 647 få anses besvarad.
U tskotlet.
Statsutskottets utlåtande nr 272.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
a) att riksdagen må till Åtgärder för utökning av vinterproduktionen
av tegel å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 400 000
kronor;
b) att motionen 11:647 må anses besvarad med vad utskottet
här ovan anfört.
Stockholm den 23 november 1945.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Sven
Larsson, Karl Andersson, Mannerskantz, Heiding, Gustaf Karlsson, Emil Petersson, Johan
Eric Ericson, Gustav Emil Andersson, Rosenberg och Gunnar Andersson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm, Svensson
i Grönvik, Persson i Tidaholm, Pettersson i Dahl, Malmborg i Skövde, Viklund och
Holmström.
458911. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1945.