Statsutskottets utlåtande nr 265.
1
Nr 265.
Ankom till riksdagens kansli den 9 november 1945 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter
å tillägg sstat 1 till riksstaten för budgetåret 1955f
56, i vad propositionen avser utrikesdepartementets
verksamhetsområde.
(l:a avd.)
Driftbudgeten.
Tredje huvudtiteln.
1 :o) Utrikesdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 334 har Kungl.
Majit (bilaga 2, punkt 1, s. 11—13 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över utrikesdepartementsärenden för den 19 oktober 1945) föreslagit riksdagen
bemyndiga Kungl. Majit att i gällande personalförteckning för utrikesdepartementet
under rubriken A. Diplomatisk och konsulär personal från
och med den 1 januari 1946 dels upptaga en befattning såsom sändebud och
finanssakkunnig i lönegraden C 12, dels ock utbyta en befattning såsom utrikesråd
och avdelningschef mot en befattning såsom chef för handelsavdelningen
i lönegraden B 2 eller B 3.
Den utveckling, som de internationella betalningsförhållandena visat under
slutet av Europakriget och tiden efter fientligheternas upphörande, har skapat
en rad nya problem för den ekonomiska politiken. Detta har medfört en
avsevärd ökning av arbetsbelastningen för de tjänstemän, som inom utrikesdepartementet
handha de handelspolitiska uppgifterna. En väsentlig arbetsökning
har även framträtt i finansdepartementet, inom vars statssekreteraravdelning
kredit- och valutafrågorna handlagts i samarbete med riksbanken.
En förstärkning av organisationen har synts påkallad i syfte att möta de nya
arbetsuppgifterna och giva ett ändamålsenligt underlag för deras lösning.
Organisationsförstärkningen har ansetts lämpligen böra ske dels genom att i
utrikesdepartementet inrättas en ny tjänst såsom finanssakkunnig, på vars
innehavare skulle ankomma att centralt handlägga de internationella finansfrågorna
såsom expert åt regeringen, dels genom viss reglering av ställningen
för den nuvarande chefen för handelsavdelningen i utrikesdepartementet.
Genom inrättandet av den föreslagna nya tjänsten skulle statssekreteraravdelningen
i finansdepartementet i huvudsak avlastas befattningen med de
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 265 —266. 1
2
Statsutskottets utlåtande nr 265.
internationella finansfrågorna och liandelsavdelningen i utrikesdepartementet
erhålla en betydelsefull komplettering. Med tjänsten skulle jämväl förenas
uppgiften att förmedla kontakten mellan den internationella finanspolitiken
och den inhemska ekonomiska politiken. Ehuruväl dess placering i utrikesdepartementet
och dess centrala arbetsuppgifter hänförde den till utrikesförvaltningen,
borde dess innehavare därför förutsättas i viss mån komma att vara
finanssakkunnig för regeringen utan sträng bindning vid departement.
Den finanssakkunnige skulle såväl inom utrikesdepartementet som i sina allmännare
uppgifter betraktas såsom en självständig expert med den fristående
ställning, som därav följde.
Innehavaren av befattningen såsom finanssakkunnig skulle erhålla sändebuds
tjänsteställning. Tjänsten skulle dock icke inrättas som fullmaktstjänst
utan som förordnandetjänst, hänförlig till löneplan C i civila avlöningsreglementet.
Förordnande att inneha tjänsten borde meddelas att gälla tills vidare,
varav bland annat följde, att den icke bleve pensionsgrundande.
I fråga örn löneställningen har tjänstens innehavare synts böra betraktas
såsom närmast jämförlig med tjänsteman i den högre sändebudsgraden, lönegraden
B 3 (årslön 18 000 kronor). Med tillämpning av den sedvanliga relationen
i fråga om lönegradsplaceringen mellan fullmaktstjänster i nämnda
lönegrad och motsvarande förordnandetjänster skulle den nya tjänsten under
angivna förutsättningar placeras i lönegraden C 12 (årslön 20 000 kronor).
Härvid bortsåges från att den icke liksom övriga här berörda tjänster bleve
förenad med pensionsrätt.
Såsom förut nämnts borde i detta sammanhang även ske en reglering av
tjänsteställningen för den nuvarande chefen för utrikesdepartementets handelsavdelning.
Chefen för denna avdelning har sedan länge haft att såsom
särskild föredragande i handelsdepartementet biträda handelsministern med
beredningen av handelspolitiska frågor. Den internationella utvecklingen har
ansetts motivera, att denna föredragandeställning i varje fall tills vidare erhåller
en fastare yttre ram. Lämpligen har detta synts kunna ske genom att
uppdraget såsom särskild föredragande i handelsdepartementet fastställes såsom
en skyldighet för den nuvarande innehavaren av ifrågavarande tjänst
att i handelsdepartementet med statssekreterares ställning handlägga ifrågavarande
handelspolitiska ärenden. I syfte att bereda vederbörande sådan ställning,
att hans kvarstannande i befattningen kan påräknas längre tid än eljest
vore möjligt, har i samband därmed tjänsten ansetts böra överföras från lönegraden
B 2 till lönegraden B 3. Enär det i nuvarande läge icke är möjligt att
bedöma, huruvida denna ändring i chefens för handelsavdelningen tjänsteställning
bör framdeles bestå, har frågan ansetts böra omprövas i samband
med ett senare ombyte å befattningen. Det har synts få ankomma på Kungl.
Majit att verkställa denna omprövning och fatta därav föranledda beslut.
Den nya tjänsten har föreslagits skola inrättas respektive förändringen av
tjänsteställningen för chefen för handelsavdelningen genomföras från och
med den 1 januari 1946. Någon medelsanvisning är icke erforderlig, då avid
-
Statsutskottets utlåtande nr 265.
3
ningarna enligt gällande regler utgå av den förslagsvis anvisade posten till
avlöningar till ordinarie tjänstemän.
De betydelsefulla förändringar, som genom kriget inträffat i de internationella
finansförhållandena, med därav föranledd ökning av arbetsbelastningen
för de tjänstemän, som inom utrikes- och finansdepartementen handhava de
handels- och valutapolitiska uppgifterna, synas utskottet motivera den av
departementschefen ifrågasatta organisationsförstärkningen. Utskottet anser
sig därför böra tillstyrka, att i utrikesdepartementet inrättas en ny befattning
såsom sändebud och finanssakkunnig. Vad Kungl. Maj:t föreslagit i fråga
om anställningsvillkor och löneställning för befattningen synes böra godtagas.
Ej heller har utskottet något att invända mot det föreslagna sättet för
regleringen av tjänsteställningen för den nuvarande chefen för utrikesdepartementets
handelsavdelning. Det torde såsom departementschefen förutsatt
få ankomma på Kungl. Maj:t att i samband med ett senare ombyte å befattningen
verkställa omprövning, huruvida den föreslagna ändringen bör framdeles
bestå, och fatta därav föranledda beslut.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att i gällande
personalförteckning för utrikesdepartementet under rubriken
A. Diplomatisk och konsulär personal från och med den 1 januari
1946 dels upptaga en befattning såsom sändebud och
finanssakkunnig i lönegraden C 12, dels ock utbyta en befattning
såsom utrikesråd och avdelningschef mot en befattning
såsom chef för handelsavdelningen i lönegraden B 2 eller B 3.
2:o) Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Pressattachéer. I enliglighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2, s. 13 och 14) hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att den å avlöningsstaten för
anslaget till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Pressattachéer
upptagna anslagsposten avlöningar till övrig ickeordinarie
personal må under budgetåret 1945/46 överskridas
nied högst 8 000 kronor.
3:o) Sveriges andel i kostnaderna för Nationernas förbund under åren
1940—1945. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 3, s. 14—18) att
till Sveriges andel i kostnaderna för Nationernas förbund under åren 1940—
1945 å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 2 090 000 kronor.
Såsom medlem av Nationernas förbund åligger det Sverige enligt förbundsakten
att årligen erlägga fastställda bidrag lill förbundet. För gäldande av
Utskottet.
4
Statsutskottets utlåtande nr 265.
det för år 1940 i ordinarie ordning fastställda bidraget har riksdagen enligt
förslag av Kungl. Majit på sin tid beviljat erforderliga medel, vilka emellertid
icke utbetalats och nu ej längre stå till förfogande. Bidragen för åren
1941—1945 hava visserligen icke fastställts i den ordning förbundsakten stadgar
utan under extraordinära förhållanden bestämts av förbundets för ändamålet
med särskild fullmakt utrustade organ, generalsekreteraren och kontrollkommissionen.
Någon invändning har icke rests mot de sålunda fastställda
bidragen, och flera länder, vilka under krigsåren innehållit sina bidrag,
hava numera erlagt dessa eller gått i författning om att erlägga dem.
Under föreliggande omständigheter har departementschefen funnit det påkallat
att Sverige snarast gäldar den skuld, i vilken landet häftar till Nationernas
förbund. Den omständigheten att förbundet står inför sin avveckling
gör det enligt departementschefen desto mera angeläget att förbundet kan
slutligt reglera sina ekonomiska förhållanden och att medlemsstaterna därför
utan dröjsmål infria sina finansiella förpliktelser gentemot förbundet. Enligt
verkställda beräkningar utgör det för Sveriges del sammanlagt utestående
beloppet 2 136 747:03 schweiziska francs, motsvarande omkring 2 090 000
kronor.
Utskottet. Utskottet anser självfallet, att Sverige bör gälda den skuld, i vilken landet
häftar till Nationernas förbund, och tillstyrker alltså att för ändamålet anvisas
ett anslag av 2 090 000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Sveriges andel i kostnaderna för Nationernas
förbund under åren 1940—1945 å tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 2 090 000 kronor.
Kapitalbudgeten.
Statens allmänna fastighetslond.
4:o) Iståndsättande av vissa beskickningsfastigheter. I propositionen nr
334 har Kungl. Majit (bilaga 12, punkt 1, s. 87 och 88 av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för den 19 oktober 1945)
föreslagit riksdagen att till Iståndsättande av vissa beskickningsfastigheter å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av 150 000 kronor.
Med kriget sammanhängande förhållanden hava medfört, att statens fastigheter
i vissa tidigare krigförande eller ockuperade länder skadats eller att erforderliga
reparationer måst uppskjutas. För deras iståndsättande, i den mån
förhållandena medgiva arbetenas utförande under innevarande budgetår, hava
särskilda medel nu äskats å tilläggsstat.
Statsutskottets utlåtande nr 265.
5
Sålunda har ett belopp av omkring 34 000 kronor beräknats bliva erforderligt
för iståndsättande av beskickningsfastigheten i Bryssel, vilkens normala
underhållsbehov icke kunnat tillgodoses under ockupationstiden. Vidare hava
kostnaderna för iståndsättande av beskickningsfastigheten i Warszawa, vilken
fastighet åsamkats betydande krigsskador, preliminärt uppskattats till 86 000
kronor.
Utöver de nu särskilt nämnda torde av liknande skäl även beträffande
andra statens fastigheter iståndsättningsarbeten komma att visa sig nödvändiga
redan under innevarande budgetår. Ehuru det erforderliga reparationsbehovet
i dessa fall ännu icke kan närmare angivas, har departementschefen
ansett befogat, att ett belopp anslås för mötande av brådskande behov, som
kunna anmäla sig i sådant avseende. I avsaknad av närmare hållpunkter för
beräkningen hava 30 000 kronor föreslagits skola upptagas härför. Beloppet
har beräknats även böra kunna tagas i anspråk för täckande av kostnaderna
för eventuella ytterligare iståndsättningsarbeten å de båda nyssnämnda fastigheterna.
För ändamålet skulle således erfordras sammanlagt (34 000 + 86 000 +
30 000 =) 150 000 kronor.
Då ifrågavarande iståndsättningsarbeten, vilka föranletts av med kriget
sammanhängande förhållanden, synas böra utföras och de därför preliminärt
beräknade kostnaderna icke givit anledning till erinran, tillstyrker utskottet
den för ändamålet äskade medelsanvisningen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Iståndsättande av vissa beskickningsfastigheter
å tilläggsstat I till liksstaten för budgetåret 1945/46
anvisa ett investeringsanslag av 150 000 kronor.
5:o) Iståndsättande av beskickningsfastigheten i Helsingfors. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 2, s. 88 och 89) att till Iståndsättande av beskickningsfastigheten
i Helsingfors å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 90 000 kronor.
Av riksdagen hava å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisats
dels till Iståndsättande av beskickningsfastigheten i Helsingfors 240 000
kronor, dels till Grundförstärkning av beskickningsfastigheten i Helsingfors
150 000 krono!-.
Sedan de avsedda arbetena å beskickningsfastigheten påbörjats under det
förflutna budgetåret i enlighet med inom utrikesdepartementet verkställd utredning,
har vid besiktning av chefen för byggnadsstyrelsen befunnits, att
ytterligare förbättringsarbeten vore behövliga. Dessa arbeten, som borde
företagas i samband med de tidigare planerade, innefatta i huvudsak dels
omändring av vissa bostadsvåningar i huvudbyggnaden och flyglarna i syfte
Utskottet.
6
Statsutskottets utlåtande nr 265.
Utskottet
att göra dem mer ändamålsenliga och öka värmeisoleringen samt viss ändring
av inredningen i kanslilokalerna m. m., dels utbyte och komplettering
av värmeledningssystemet samt sanitetstekniska installationer, dels slutligen
modernisering av vissa delar av den elektriska anläggningen och den elektriska
apparaturen, till en beräknad kostnad av resp. 23 000, 30 000 och
25 000 kronor eller sammanlagt 78 000 kronor. Vissa ytterligare önskvärda
arbeten beräknades draga en kostnad av 7 500 kronor. Det sammanräknade
beloppet, 85 500 kronor, har ansetts böra avrundas till 90 000 kronor. Byggnadsstyrelsen
framhåller, att de här nämnda förbättringsarbetena, som innebära
en mera genomgripande modernisering av fastigheten än som först avsetts,
uppenbarligen komma att väsentligt höja dennas värde och användbarhet,
och betonar såsom angeläget, att arbetena företagas i anslutning till
de pågående iståndsättningsarbetena. Departementschefen har förordat, att
de av byggnadsstyrelsen föreslagna åtgärderna komma till utförande.
Då de förbättringsarbeten, varom här är fråga, torde vara nödvändiga och
lämpligen böra utföras i samband med pågående iståndsättningsarbeten å
fastigheten, tillstyrker utskottet att medel i enlighet med Kungl. Maurts förslag
nu anvisas för ändamålet.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Iståndsättande av beskickningsfastigheten
i Helsingfors å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 90 000 kronor.
Stockholm den 9 november 1945.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Sven Larsson, Bernhard
Nilsson, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Gustaf Iwar Anderson, von Heland, Ekströmer,
Johan Eric Ericson, Albertsson och Ivar Persson; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Persson i Tidaholm,
Bergström, Mårtensson, Malmborg i Skövde, Holmström, Lindholm, Onsjö, Johansson i
Mysinge, Thäpper och Birke.