Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

9

Nr »

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående avskrivning av
visst i flottledsfonden ingående fordringsbelopp; given
Stockholms slott den 20 oktober 1944.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksär enden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
20 oktober 1944.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,
Bagge, Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför
efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet.

Vid flera tillfällen före 1919 anvisades av riksdagen medel till domänstyrelsens
förfogande för flottledsbyggnader. De från statens sida i anslutning
härtill vidtagna åtgärderna för vattendrags flottbargörande avsågo i vissa
fall vattendrags reglering och upplåtande i enlighet med vederbörande författningar
till allmän flottning, men hänförde sig i andra fall lill flottleder,
vilka på grund av särskilda förhållanden icke reglerats i dylik ordning (kronans
enskilda flottleder). I de förstnämnda fallen tillerkändes kronan i vederbörande
regleringsutslag rätt att av de flottande såsom ersättning för
havda regleringskostnader utfå vissa årliga amorterings- och räntebelopp.

Bihang till riksdagen! protokoll 194i. 1 sami. Nr 290—292. 2

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

Jämväl i de senare fallen ha av de flottande för användande av kronans
flottleder uttagits vissa avgifter; detta huvudsakligen i samband med försäljning
av virke, avverkat invid sådana flottleder. De i såväl ena som andra
fallet inflytande avgifterna för flottningen fingo disponeras för samma ändamål
som de av riksdagen anvisade flottledsanslagen.

I fråga om domänstyrelsens räkenskaper m. m. över till flottleders inrättande
anvisade medel och till statsverket inflytande avgifter för flottleder
förklarade Kungl. Majit den 30 augusti 1912, bland annat, att det skulle
åligga domänstyrelsen att underställa Kungl. Majits prövning frågor såväl
om avskrivning av i styrelsens räkenskaper uppförda kostnader för reglering
av flottleder, som ock — i förekommande fall och för särskilda vattendrag
— om befrielse för flottande att erlägga amorteringsavgift för från kronans
skogar inköpt virke, som framflottades i vattendrag, vilkas floltbargörande
bekostats av statsmedel, utan att reglering av desamma efter syn jämlikt
gällande flottningsstadga kommit till stånd.

I proposition den 9 januari 1919, nr 62, angående driftkostnader under
1920 för statens domäners fond föreslog Kungl. Majit, att riksdagen måtte
besluta, att det belopp av kronans fordringar för anläggningskostnader för
flottleder jämte beräknade räntor därå, vilket efter närmare utredning funnes
kunna med säkerhet väntas bliva inbetalat, skulle vid 1920 års ingång
överföras till statens domäners fond såsom tillgång i denna fond. I skrivelse
den 11 juni 1919, nr 323, biföll riksdagen det i nämnda proposition framställda
förslaget, varefter Kungl. Majit — sedan domänstyrelsen inkommit
med utredning om det belopp av kronans fordringar den 31 december 1919
för anläggningskostnader för flottleder jämte beräknade räntor därå, vilket
kunde väntas med säkerhet bliva inbetalat (flottledsfonden) — den 19 juni
1919 förklarade, bland annat, att kronans kostnader för nybyggnad och underhåll
av flottleder skulle från och med 1920 bestridas av domänfondens
medel.

Den 13 april 1922 föreskrev Kungl. Majit dels att flottledsfonden vid utgången
av år 1919 skulle fastställas till ett belopp av 2 794 915 kronor 33 öre,
dels ock att för de kronans enskilda flottleder, vilkas värden inginge i flottledsfonden,
skulle av domänstyrelsen fastställas amorteringsplaner och utgå
amorteringsavgifter.

Sedermera har i anledning av framställningar i ämnet från domänstyrelsen
vid ett flertal tillfällen under åren 1923—1937 medgivits, att nedskrivningar
med vissa belopp finge företagas av i flottledsfonden ingående fordringar.
I enlighet med de uttalanden i avskrivningsfrågan, som gjordes av
1919 års riksdag, har därvid beslut örn avskrivning meddelats av Kungl.
Majit utan riksdagens hörande, såvitt angår fordringar, uppkomna före
flottledsf ondens inrättande. I fråga om sådana fordringar däremot, som
uppstått efter sagda tidpunkt och sålunda icke uttryckligen omfattas av
nämnda riksdagsuttalande, har Kungl. Majit innan avskrivningsbeslut meddelats
inhämtat medgivande därtill av riksdagen i varje särskilt fall. Riksdagen
har nämligen — sedan Kungl. Majit i proposition nr 28 till 1932 års

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

11

riksdag hemställt om medgivande för Kungl. Maj:t att besluta om avskrivning
jämväl i avseende å fordringar av sistnämnda slag — i skrivelse den
2 mars 1932, nr 64, förklarat sig icke vilja för framtiden frånhända sig beslutanderätten
i fråga om avskrivningar av flottledsfonden efter dess uppläggning
tillgodokomna fordringar.

I skrivelse den 11 april 1944 har domänstyrelsen hemställt om avskrivning
av ett i flottledsfonden ingående fordringsbelopp av 25 374 kronor 80
öre, avseende Häggåns flottled. Styrelsen har härvid anfört i huvudsak följande.

På ansökan av domänstyrelsen förordnade länsstyrelsen i Jämtlands län
genom utslag den 31 december 1919 om inrättande av allmän flottled i Häggås
ett inom Ovikens och Myssjö socknar beläget tillflöde till Storsjön i Indalsälvens
vattensystem. Flottleden, som byggts i domänstyrelsens regi, anmäldes
den 31 december 1926 till avsyning. Sedan denna år 1927 kommit
till stånd, förklarade länsstyrelsen genom utslag den 29 oktober 1928 Häggåns
allmänna flottled öppen för allmänt begagnande och tillerkände domänstyrelsen
såsom anläggare rätt att av de flottande uppbära ersättning med
ett belopp av tillsammans 31 299 kronor 6 öre, motsvarande anläggningskostnaden,
35 600 kronor, minskad med influtna amorteringsavgälder för åi
1927 interimsflottat virke, 4 300 kronor 94 öre. Amorteringstiden fastställdes
till 15 år och räntefoten till 5 procent.

Virkestillförseln till Häggåns flottled har emellertid i verkligheten blivit avsevärt
mindre än vad som vid flottledens anläggning och amorteringsplanens
upprättande beräknats och kunnat beräknas. Anledningen till detta förhållande
är i främsta rummet tillkomsten av nya vägar samt den starka utvecklingen
i denna trakt av virkestransporter med lastbil. Det har nämligen
för virkesköparna i många fall ställt sig ekonomiskt fördelaktigare att forsla
virket med bil direkt till vid Storsjön belägna förädlingsverk än att anlita
flottleden. Denna har härigenom kommit till användning i huvudsak endast
för de virkespartier och sortiment, som ej funnit köpare bland ägarna till
dylika närbelägna förädlingsverk. Följden har blivit, att efter den i avsyningsutslaget
bestämda amorteringstidens utgång i flottleden kvarstår en
oamorterad kronans fordran, som med upplupna räntor den 31/i2 1943 uppgick
till ej mindre än 25 374 kronor 80 öre. Då de inflytande amorteringsavgifterna
för de sex senaste åren i genomsnitt icke ens täckt räntan, innebär
detta, att fordringen ökats i stället för minskats.

Värdet av byggnaderna i ifrågavarande flottled kan på grund av dessas
ålder numera endast utgöra en mindre del av flottledens kvarstående skuld
till kronan. Avskrivning av en betydande del av denna är således ofrånkomlig.
Med hänsyn till den på senare år starkt minskade virkestillförseln, och
då någon ökning av denna inom överskådlig framtid ej kan förväntas, måste
kronans utsikter att genom inflytande amorteringsavgälder under en av länsstyrelsen
eventuellt beviljad utsträckt amorteringstid återfå det vid syn uppskattade
nuvärdet av byggnaderna jämte synekostnader betecknas som mycket
små. På grund härav och sedan en av vederbörande jägmästare med sakkunnigt
biträde företagen besiktning av flottleden bekräftat byggnadernas
numera bristfälliga beskaffenhet, har domänstyrelsen ansett sig icke böra
ansöka örn utsträckt amorteringstid och härför erforderlig syn.

Enligt styrelsens förmenande är i förevarande fall en fullständig avskrivning
av ifrågavarande fordran väl motiverad. En dylik åtgärd kan nämligen
förväntas medföra en mot de bortfallande amorteringsavgifterna svarande
höjning av rotvärdet på virket från övriga kronomarker, som ligga inom

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

Departements chefen.

Häggåns tillförselområde. Bortfallandet av nämnda avgifter kan uppenbarligen
vidare medföra, att flottleden fortsättningsvis kommer att anlitas mera
än som på senare tider skett. Flottleden är nämligen fortfarande användbar
örn ock i behov av översyn och reparationer. Dessa torde emellertid kunna
utföras av flottningsföreningen i samband med ordnandet för de närmaste
årens flottningar och kostnaderna läggas på flottningen.

Statskontoret har i infordrat utlåtande den 25 april 1944 förklarat sig
intet ha att erinra mot förevarande framställning.

Såsom domänstyrelsen framhållit torde ringa utsikt föreligga till att flottledsfondens
ifrågavarande fordring skall bliva infriad, även om amorteringstiden
förlänges. På grund härav samt med hänsyn till vad domänstyrelsen i
övrigt anfört i ärendet finner jag mig böra tillstyrka, att fordringen jämte
ränta avskrives. Då fråga är örn en fordring, som uppkommit efter flottledsfondens
inrättande, torde ärendet böra underställas riksdagens prövning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva

att Kungl. Majit må äga besluta om avskrivning av ett belopp
av 25 374 kronor 80 öre jämte ränta, utgörande kronans
fordring i Häggåns flottled.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall och förordnar,
att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

* Ur protokollet!

Per Eldin.

448513. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag. 1944.