Statsutskottets utlåtande nr 242.

1

Nr 242.

Ankom till riksdagens kansli den 1 december 1944 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maf.ts proposition
angående inrättande av försvarets for sining sanstalt
jämte i ämnet väckta motioner.

(lia avd.)

I propositionen nr 293 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 20 oktober 1944,
föreslagit riksdagen att

dels besluta, att en försvarets forskningsanstalt skall från och nied tidpunkt,
som må av Kungl. Majit bestämmas, inrättas och organiseras efter
i huvudsak den plan, som av departementschefen i berörda statsrådsprotokoll
angivits;

dels godkänna följande personalförteckning för försvarets forskningsanstalt,
att tillämpas under budgetåret 1944/45 från och med tidpunkt, som
må av Kungl. Majit bestämmas:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 överdirektör.......................................................... C 10

2 avdelningschefer .................................................... högst 0 7

2 laboratorer .......................................................... » C 5

dels godkänna följande avlöningsstat för försvarets forskningsanstalt, att
tillämpas under budgetåret 1944/45 från och med tidpunkt, som må av

Kungl. Majit bestämmas:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis............ kronor 31000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... » 4 000

Summa kronor 35 000;

dels till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 35 000 kronor;

dels ock till Nybyggnad för försvarets forskningsanstalt å tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1944/45 såsom kapitalinvestering i försvarsBihang
till riksdagens protokoll 1944. 6 sami. Nr 242.

2507 44

2

Statsutskottets utlåtande nr 242.

väsendets fastighetsfond, arméförvaltningens delfond, anvisa ett investeringsanslag
av 100 000 kronor.

Vidare har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr G. Karlsson m. fl: vackt motion
(I: 352), vari hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition
nr 293;

dels och en inom andra kammaren av herr B. von Friesen väckt motion
(II: 560), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att en försvarets forskningsanstalt
skall från och med tidpunkt, som må av Kungl. Majit bestämmas,
inrättas och organiseras, varvid den i bilaga till Kungl. Marits proposition i
detta ärende framlagda planen följes med nedanstående ändringar:

1. I stället för överdirektör med de i propositionen föreslagna befogenheterna
och skyldigheterna tillsättes en militär administrativ chef med placering
i lönegrad högst Ob 1 samt med följande huvuduppgifter: att förestå
anstaltens kansli, att vara ordförande i samarbetskollegiet (se nedan), att i
egenskap av ordförande i utredningssektionen leda utredningar, där militär
sakkunskap är nödvändig, att i samråd med militära myndigheter anordna
erforderliga fältförsök, att i den mån så visar sig behövligt följa och medverka
till det militära utnyttjandet av forskningens resultat och arbeta på
utvecklandet av förbindelserna mellan forskningsanstalten och militära myndigheter
samt att tjänstgöra som föredragande i anstaltens styrelse.

I instruktionen för den administrative chefen bör uttryckligen framhållas,
att denne icke äger utan styrelsens medgivande ingripa i fojskningsavdelningarnas
vetenskapliga arbete.

2. Den direkta ledningen av forskningen lägges — i den mån den icke
är av sådan art, att den bör överlåtas på styrelsen — på ett antal väl kvalificerade
forskare. En av forskarna inom vardera av de tre avdelningarna
tjänstgör som administrativ föreståndare för avdelningen.

I forskningsfrågor samt vid uppgörande av personal- och omkostnadsstat
för respektive forskningsavdelningar skola avdelningsföreståndarna tjänstgöra
som föredragande i styrelsen.

3. För samarbetet mellan avdelningarna inrättas ett samarbetskollegium,
där den administrative chefen är ordförande och avdelningsföreståndarna och
övriga vid anstalten arbetande kvalificerade forskare äro medlemmar.

4. För anstalten erforderliga nybyggnader böra uppföras i huvudsak
enligt alternativ II i forskningsnämndens förslag.

5. Forskningsnämndens förslag beträffande personalorganisation bör ligga
till grund för personalförteckning för forskningsanstalten. I nedanstående
tablå angives det antal forskarbefattningar, som föreslagits av forskningsnämnden
och i propositionen, samt i sista kolumnen det antal befattningar,
som i motionen anses böra upptagas å personalförteckningen i ifrågavarande
fall. I övrigt anser motionären propositionens förslag böra följas:

Statsutskottets utlåtande nr 242.

3

Försvarets

forsknings-

nämnd

Proposi-

tionen

Motionen

Forskare i högst C 7................................

5

3

5

» » » C 5................................

—

3

3

» » » C 4...................

Kontraktsanställd forskare (högst C 5 utan pen-

7

—

4

sion)................................................

—

4

—

Verkstadschef i C 4 ................................

1

—

1

» » Eo 27..............................

—

1

—

Biträdande ingenjör i Eo 20........................

1

—

1

Forskningsassistenter Eo 24........................

9

6

9

» Eo 22........................

3

2

3

6. Forskningsnämndens förslag till avlöningsstat, omkostnadsstat ock anslag
till särskild forskning bör ligga till grund för beräkning av de årliga
omkostnaderna för forskningsanstalten. I propositionen föreslagna ändringar
av formell art böra dock beaktas.

I anslutning till vad sålunda föreslagits liemställes i motionen, att riksdagen
måtte fastställa följande personalförteckning för försvarets forskningsanstalt,
att tillämpas under budgetåret 1944/45 från ock med tidpunkt, som
må av Kungl. Maj:t bestämmas:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 chef för försvarets forskningsanstalt .......................... högst Ob 1

3 forskare .......................................................... » C 7

2 » .......................................................... » C 5

I fråga örn avlöningsstat, förslagsanslag till avlöningar ock investeringsanslag
till nybyggnad för försvarets forskningsanstalt ansluter sig motionen
till i propositionen framlagt förslag, dock med den ändring av avlöningsstaten,
som föranledes av i motionen föreslagen ökning av personalförteckningen.
Motionens yrkande i denna del innebär alltså, att riksdagen måtte

1. godkänna följande avlöningsstat för försvarets forskningsanstalt, att
tillämpas under budgetåret 1944/45 från ock med tidpunkt, som må av

Kungl. Majit bestämmas:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ kronor 36 500

2. Rörligt tillägg, förslagsvis...................................... » 4 500

Summa kronor 41 000

2. till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 41 000 kronor;

3. till Nybyggnad för försvarets forskningsanstalt å tilläggsstat I till riks -

4

Statsutskottets utlåtande nr 242.

staten för budgetåret 1944/45 såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets
fastigketsfond, arméförvaltningens delfond, anvisa ett investeringsanslag av
100 000 kronor.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.

Genom beslut den 5 februari 1943 har Kungl. Majit bemyndigat chefen
för försvarsdepartementet att tillsätta en nämnd, försvarets forskningsnämnd,
bestående av högst sju personer, med uppgift att — i avbidan på genomförandet
av en slutgiltig organisation av den naturvetenskapliga och tekniskt-vetenskapliga
forskningen för militära ändamål — verka för forcering
och samordning av nu pågående forskningsverksamhet inom försvarsväsendet
ävensom att verkställa utredning rörande ifrågavarande forskningsverksamhets
framtida ställning och organisation.

Med skrivelse den 30 december 1943 har forskningsnämnden framlagt förslag
angående forskningsverksamhetens inom försvarsväsendet framtida ställning
och organisation. Yid förslaget hava fogats särskilda yttranden av två
av nämndens ledamöter (professorerna Siegbahn och Sievert). Över förslaget
hava yttranden inhämtats från vederbörliga myndigheter.

Departementschefen har redogjort för forskningsnämndens förslag samt
de däröver avgivna remissyttrandena.

Forskningsnämnden har understrukit, att en ändamålsenligt ordnad forskningsverksamhet
i många fall kunde medföra mycket betydande besparingar
för staten av mer eller mindre indirekt natur, exempelvis örn tack vare vunna
forskningsresultat en dyrbar utländsk konstruktion icke behövde inköpas,
enär likvärdig eller effektivare svensk konstruktion framkommit. Värdet av
dylika besparingar kunde emellertid sällan påvisas siffermässigt. Som
exempel på en mera direkt besparing har nämnden framhållit tillverkningen
av folkgasmasker. Efter ingående försök av fysisk, kemisk och fysiologisk
natur kunde kemiska anstalten föreslå tillverkning av en gasmasktyp, som
— utan att den nödvändiga effekten eftersattes — reducerade statens anskaffningskostnader
med omkring 10 miljoner kronor, örn resurser saknats för en
allsidig vetenskaplig undersökning av detta problem, hade man aldrig kunnat
taga ett sådant ansvar, och staten hade direkt åsamkats en merutgift av minst
sagda belopp.

Även en annan omständighet av statsekonomisk betydelse har av nämnden
framhållits. Blotta vetskapen örn att staten förfogade över resurser för
undersökning av problemen kunde enligt nämndens mening sporra industrien
till att söka nå fram till de bästa och billigaste konstruktionerna. I all synnerhet
gällde detta sådana materielslag, som endast tillverkades vid ett företag,
varvid sålunda den statliga forskningen i viss mån komme att medföra
samma verkan som den naturliga konkurrensen.

Forskningsnämnden har slutligen tillagt, att en enhetligt ordnad forskningsverksamhet
för militära ändamål vore avsedd att innebära en rationalisering
i jämförelse med nuvarande förhållanden, vilken i längden syntes

Statsutskottets utlåtande nr 242. 5

komma att draga mindre kostnader för det allmänna än den nuvarande, mera
oenhetliga verksamheten.

Forskningsorganisationens inom försvaret uppgifter ha i anslutning till
det nyss sagda av nämnden sammanfattningsvis angivits vara att följa den
allmänna naturvetenskapliga och tekniskt-vetenskapliga utvecklingen med
hänsyn tagen till militära behov och den militära taktiskt-tekniska utvecklingen,
att inspirera och samordna forskningsverksamhet för vissa militära
ändamål vid allmänna vetenskapliga institutioner samt inom industrien ävensom
att bedriva forskning vid en direkt för militärt ändamål inrättad forskningsanstalt.

Forskningsnämnden har, med beaktande å ena sidan av den stora betydelsen
av intim kontakt mellan de militära fackmännen och forskarna, å andra
sidan av forskarnas behov av tillräcklig frihet i sitt arbete, funnit sig böra
framställa följande förslag angående den militära forskningsverksamhetens
topporganisation.

En självständig institution, förslagsvis benämnd försvarets forskningsanstalt
och direkt underställd Kungl. Majit, inrättas. Anstalten ställes under
ledning av en styrelse, och som chef för anstalten anställes en överdirektör.
Under överdirektören lyda kansli samt utredningssektion ävensom olika forskningsavdelningar.

Inom försvarsstaben upprättas en ny avdelning, benämnd försvarsstabens
forskningsavdelning, vilkens chef ingår i forskningsanstaltens styrelse.

Vid sidan av styrelsen för försvarets forskningsanstalt inrättas ett rådgivande
organ, benämnt försvarets forskningsråd, med ett antal av förslagsvis
25 representanter för naturvetenskaplig, teknisk och militärteknisk sakkunskap
m. fl.

Forskningsnämnden har vidare framlagt vissa synpunkter på frågan örn
avgränsningen mera i detalj av anstaltens arbetsuppgifter och
härom anfört följande.

Beträffande den fotografiska och fotogrammetriska forskningen förelåge
enligt nämndens mening stora svårigheter att nu organisera densamma och
ansluta^den till forskningsanstalten. Detta berodde bland annat på omöjligheten
att under nuvarande förhållanden anskaffa den speciella apparatur,
som erfordrades för upprättande av nya laboratorier för nämnda forskning.
Ifrågavarande forskning utgjorde därför för närvarande ett typiskt exempel
på lämpligheten av att verksamheten förlädes till annan institution än forskningsanstalten,
där resurser funnes och kunde utnyttjas. _

Försvarsstabens fotoanstalt, som till huvudsaklig uppgift har att tillgodose
försvarsväsendets behov av fotografiska och fotogrammetriska rutinarbeten,
borde med hänsyn härtill alltjämt kvarstå under försvarsstaben.

Anledning syntes vidare icke föreligga att inordna flygvapnets försöksanstalt
vid Malmslätt under forskningsanstalten. Nämnda försöksanstalt är ett provningslaboratorium,
som enligt nämndens mening naturligt sorterade direkt
under flygförvaltningen.

Det syntes nämnden lämpligt att uppgifterna även i andra fall löstes inom
de militära förvaltningarna själva. Härvid finge forskningsanstalten karaktär
av hjälporgan, som kunde ställa lämplig personal och instrumentella resurser

6

Statsutskottets utlåtande nr 242.

till förfogande. Tiss forskning för militära ändamål borde också kunna läggas
på civila forskningsanstalter, exempelvis inom universitet och högskolor. Det
senare gällde särskilt sådana områden, där civilt behov av forskning på
området redan existerade och i tillfredsställande grad visat sig ha blivit tillgodosett
vid ifrågavarande institution. Slutligen borde i största möjliga utsträckning
forskningen uppdragas åt enskilda industriföretag, då härifrån en
god lösning av uppgifterna kunde förväntas. Detta komme sannolikt att bli
fallet, då jämsides med de militära problemen snarlika civila existerade, av
vilkas tillfredsställande lösning den ifrågavarande industrien sökte sin näring.
En viktig angelägenhet för försvarets forskningsorganisation bleve då att utskifta
forskningsuppgifterna mellan den egna anstalten och övriga av frågan
berörda institutioner.

Yad beträffar forskningsanstaltens ledning har nämnden sammanfattat
styrelsens huvuduppgifter så, att på styrelsen skulle ankomma att fördela
forskningsuppgifter mellan olika forskningsinstitutioner (statliga och övriga),
att tillse att verksamheten vid försvarets forskningsanstalt utövades enligt de
riktlinjer, som föreskreves i gällande instruktionsbestämmelser, och motsvarade
det med anstalten avsedda ändamålet samt att fördela medel till ersättning
för forskning, utförd vid andra forskningsinstitutioner än den egna anstalten.

Det borde enligt förslaget åligga styrelsen att inom den egna forskningsanstalten
upptaga endast sådana uppgifter, som icke lämpligen kunde påläggas
andra statliga eller enskilda institutioner. Styrelsen borde emellertid
även ha till sitt förfogande anslag för bekostande av forskning utom anstalten.

Utöver nu angivna huvuduppgifter skulle styrelsen fullgöra uppgifter av
administrativ natur, avgöra frågor rörande publikation av anstaltens forskningsresultat
samt patentfrågor ävensom avgiva styrelseberättelse till Kungl.
Majit och till försvarets forskningsråd.

På anstaltens överdirektör skulle enligt förslaget ankomma att inför
styrelsen ansvara för att arbetet inom försvarets forskningsanstalt bedreves
på effektivt och ekonomiskt sätt, att verkställa styrelsens beslut, att med biträde
av anstaltens kansli handha anstaltens administration samt att med
biträde av utredningssektionen organisera arbetet inom forskningsanstalten
(tillsätta arbetsgrupper för bestämda forskningsändamål m. m.).

Till överdirektör borde utses en inom anstaltens verksamhetsområde framstående
vetenskapsman eller tekniker med högsta kompetens.

Såsom i det föregående antytts innefattar forskningsnämndens förslag
även, att till anstalten skulle anknytas ett särskilt försvarets forskningsråd.
Detta råd, som förutsatts skola vara sidoordnat med forskningsanstaltens
styrelse, borde enligt nämndens mening ha till uppgift att utgöra kontaktorgan
mellan anstalten och de myndigheter och institutioner, som dess
ledamöter representerade, att vid behov genom sina ledamöter verkställa utredning
av specialfrågor, att utgöra rådgivande instans för styrelsen i frågor
rörande den inom anstalten bedrivna verksamheten, att följa anstaltens verksamhet
i stort samt att taga initiativ till forskningsuppgifter.

I fråga örn de av forskningsnämnden anförda allmänna synpunkterna på

Statsutskottets utlåtande nr 242. 7

frågan om organisationen av arbetet inom forskningsanstalten hänvisas till
s. 25—27 i statsrådsprotokollet.

Nämnden har övervägt frågan örn forskningens anknytning till de militära
högskolorna. Med hänsyn bland annat till att försvarsgrenarna ha skilda högskolor,
har nämnden emellertid icke funnit möjligt att ansluta forskningsanstalten
direkt till högskolorna. För att ändock draga nytta av högskolornas
arbete för forskningsändamål borde emellertid enligt nämndens mening en
nära kontakt upprätthållas mellan dem och den föreslagna forskningsavdelningen
i försvarsstaben. Denna kontakt kunde åstadkommas genom att lärare
i strategi, taktik och militärtekniska ämnen vid högskolorna placerades till
deltidstjänstgöring vid forskningsavdelningen och genom att vid denna initiativ
toges till utredningar och konferenser med chefer och lärare vid högskolorna.
I dessa utredningar och konferenser borde även officerare från försvarsgrensledningarna
deltaga. Härigenom skulle skapas möjligheter att sammanknyta
all militär expertis, som i skilda frågor stöde till buds.

Den föreslagna forskningsavdelningen inom försvarsstaben har avsetts
skola vara överbefälhavarens organ för studium av utvecklingstendenserna
på det strategiska, taktiska och militärtekniska området samt för handläggning
av frågor rörande forskning för militärt ändamål. Avdelningen skulle
jämväl vara det kontaktorgan mellan de militära myndigheterna och forskningsanstalten,
som ansetts erforderlig på grund av anstaltens fristående
ställning. I forskningsavdelningen borde enligt förslaget ingå två högskoleutbildade
regementsofficerare, varav en skulle vara avdelningschef. I avdelningen
borde därjämte ingå minst tre kompaniofficerare ur de skilda försvarsgrenarna
samt viss biträdespersonal. Dessutom skulle militärassistenterna
vid forskningsanstalten, officerare ur förvaltningarna samt lärare vid de militära
högskolorna deltidstjänstgöra vid avdelningen.

Beträffande forskningsanstaltens inre organisation må följande framhållas.

Enligt förslaget skulle finnas tio olika forskningsavdelningar, vilka skulle
sortera direkt under överdirektören. Härtill skulle komma försöksstationer
samt verkstad med ritbyrå och förråd. Avdelningarna borde sammanföras till
tre sektioner. Vidare skulle enligt nämndens förslag i anstalten ingå ett
kansli, till vilket borde hänföras en chefsassistent med teknisk utbildning och
viss administrativ personal, samt en utredningssektion. Den sistnämnda skulle
vara anstaltens organ för samarbete. Utredningssektionen skulle stå under
chefskap av överdirektören och dess sammansättning variera med naturen av
föreliggande frågor. I sektionen skulle ingå anstaltens avdelningschefer.

I fråga örn personalrekryteringen har forskningsnämnden framhållit, att
ett forskningslaboratoriums prestationer vore direkt beroende av kvaliteten
hos de personer, som arbetade där. För att forskningsanstalten skulle kunna
fylla sin viktiga uppgift, måste den lia tillgång till expertis av hög klass,
i annat fall kunde syftet med hela verksamheten lätt förfelas. Den ledande
personalen, vilken samtidigt skulle uppehålla kontinuiteten i forskningsarbetet,
borde erbjudas sådana avlöningsvillkor, att den kunde förvärvas i
konkurrens med professors- och lektorstjänster samt, i viss utsträckning, med
befattningar inom industrien.

8

Statsutskottets utlåtande nr 242.

Såsom ett mellanskikt mellan de egentliga forskarna och biträdespersonalen
borde finnas anställda yngre akademiker och ingenjörer, vilkas anställningsform
borde göras tämligen rörlig. Anställningen på en statlig forskningsanstalt
av detta slag borde göras så lockande som möjligt för yngre forskare.
Härigenom kunde tillgodoses å ena sidan anstaltens eget behov av nya krafter
med goda idéer och uppslag samt stor arbetsförmåga, å andra sidan forskarnas
behov av att samla meriter och erfarenheter för vidare befordran. I detta
sammanhang ville forskningsnämnden förutskicka, att det syntes böra tagas
under särskilt övervägande, i vad mån anställning vid forskningsanstalten
borde kunna tillgodoräknas såsom tjänstår för erhållande av lärartjänst vid
allmänna och tekniska läroverk, kommunala och praktiska mellanskolor m. fl.
Likaledes borde övervägas, örn icke möjlighet borde öppnas att få utföra
examensarbeten för filosofie och teknisk licentiatexamen i samband med bedrivandet
av forskningsarbete å anstalten. Särskild uppmärksamhet borde
ägnas frågan örn publiceringsrätten, d. v. s. rätten för den enskilde forskaren
att i den mån sekretesskäl icke lade hinder i vägen härför själv publicera
resultaten av sitt forskningsarbete.

Vidkommande frågan om personaluppsättning och löneställning har forskningsnämnden
uttalat, att med avlöning från avlöningsanslag borde anställas
ett antal befattningshavare, som kunde beräknas bli mera permanent behövliga
och vilka alltså kunde sägas utgöra kärnan av personalbeståndet vid anstalten.
Hit hörde — förutom anstaltens chef samt vissa till anstaltens administration
hörande befattningshavare — bland annat avdelningschefer samt
särskilt anställda forskare vid anstaltens forskningsavdelningar, vissa forskningsassistenter,
övriga assistenter och biträden å nämnda avdelningar samt
personal å anstaltens ritkontor och verkstad. Den mera fast anställda civila
personalen förutsattes skola erhålla ordinarie anställning med lön enligt löneplan
A eller C eller ock extra ordinarie eller i förekommande fall extra anställning.
Härtill komme viss militär personal, nämligen militärassistenter och expeditionsunderofficer.
Annan än ifrågavarande fasta personal borde avlönas från
anslag till forskningsverksamhet, varvid jämte extra anställning avlöning medelst
arvode samt kontraktsanställning kunde förekomma. All expertis kunde
icke samlas inom anstalten — bland annat av kostnadsskäl — men anstalten
borde vara så stor, att den kunde inrymma ett tillräckligt antal specialister
av hög klass.

I fråga örn forskningsnämndens förslag beträffande erforderliga ordinarie
och extra ordinarie befattningar samt dessas löneställning och fördelning på
olika avdelningar m. m. hänvisas till s. 44—47 i statsrådsprotokollet.

Beträffande platsen för uppförande av erforderliga nybyggnader för den
militärtekniska forskningen föreligga följande alternativ:

Alt. I. Samtliga institutioner förläggas i anslutning till varandra och uppföras
i närheten av de militära förvaltningarna i byggnader på Ladugårdsgärde.

Alt. II. Militärfysiska institutet förlägges till Gärdet och kemiska anstalten
utbygges vid Lilla Ursvik, medan teletekniska anstalten utbygges vid
Stora Frösunda.

Statsutskottets utlåtande nr 242.

9

Alt. lil. Militärfysiska institutet förlägges i anslutning till kemiska anstalten
vid Lilla Ursvik. Anstalten vid Stora Frösunda utbygges.

Alt. IV. Militärfysiska institutet förlägges i anslutning till teletekniska
anstalten vid Stora Frösunda. Kemiska anstalten utbygges vid Lilla Ursvik.

Alf. V. Samtliga institutioner förläggas i anslutning till kemiska anstalten
vid Lilla Ursvik.

Forskningsnämndens majoritet bar förordat alternativ Y, under det att
minoriteten inom nämnden föreslagit alternativ II. Byggnadsstyrelsen bar
beräknat de totala byggnadskostnaderna enligt alternativ V till 2 775 000 kronor
och enligt alternativ II till 3 019 000 kronor.

Med avseende å kostnads- och anslagsfrågorna skulle enligt nämndens beräkningar
för försvarets forskningsanstalt för budgetår erfordras till avlöningar
670 700 kronor och till omkostnader 445 500 kronor, varjämte
upptagits ett särskilt forskningsanslag av 499 900 kronor, därvid avdrag gjorts
med ett formellt belopp av 100 kronor, avseende uppbördsmedel. Härtill
skulle komma kostnader för kristillägg och barntillägg. För engångskostnader
— utom byggnadskostnader — har beräknats ett belopp av 585 000
kronor, varav 295 000 kronor skulle utgå under innevarande budgetår. Nämnda
engångskostnader äro avsedda för instrument- och apparatutrustning, bibliotek,
möbler och verkstadsutrustning.

Departementschefen bar för egen del i ärendet anfört följande.

Inledningsvis bar jag framhållit den stora betydelsen av att vetenskapens
och teknikens rön rationellt tillvaratagas för militära ändamål samt de avsevärda
fördelar, som därigenom kunna vinnas. För ett land med jämförelsevis
ringa folknumerär och begränsade ekonomiska och industriella tillgångar är
det icke möjligt att uppställa en försvarsmakt, som kan mäta sig med de
större nationernas. Endast genom att i organisatoriskt och tekniskt hänseende
fullkomna sitt försvar har ett sådant land utsikter att kunna motverka
den kvantitativa underlägsenheten. Det är av den största betydelse,
att vårt land icke försummar de möjligheter som härvidlag stå till buds. Ett
såvitt angår krigsmaktens tekniska utrustning grundläggande led i dessa
strävanden utgör den på militära syften inriktade naturvetenskapligt-tekniska
forskningsverksamheten.

Den forskningsverksamhet, örn vilken i detta sammanhang är fråga, bör
principiellt sett avgränsas gentemot den produktionstekniska forskningen,
d. v. s. forskningen rörande materialfrågor, tillverkningsproblem och därtill
anslutande spörsmål, samt den konstruktiva verksamheten. Det ligger dock i
sakens natur, att gränsen i praktiken måste bliva i viss mån elastisk. Det
får därför läggas i anstaltsledningens hand att från fall till fall träffa avgörande
örn och i vilken utsträckning anstaltens verksamhet lämpligen kan och
bör sträcka sig in på angränsande områden. Härvid bör i förekommande fall
samråd sökas med av frågan berörda centrala ämbetsverk. Den forskning
som här närmast avses har emellertid till sitt huvudmål att med utgångspunkt
företrädesvis från fysiken och kemien söka sig fram till nya eller förbättrade
försvarsmetoder och försvarsmedel. På senaste tiden har teletekniken
härvidlag trätt i förgrunden såsom ett särskilt arbetsområde. Forskningen
bör med utnyttjande av vetenskaplig systematik och metod grundligt
och utan förutfattade meningar pröva nya uppslag och söka nya lösningar
på sådana militära problem som ha direkta beröringspunkter med naturveten -

10

Statsutskottets utlåtande nr 242.

skaperna. I fråga om riktlinjerna för verksamheten råda delade meningar.
Å ena sidan har hävdats, att forskningen, om påtagliga resultat inom rimlig
tid skola kunna nås, måste ledas mot på förhand klart fixerade mål. Å andra
sidan Ilar gjorts gällande, att en sådan målbundenhet skulle förlama initiativkraften
och den förutsättningslösa prövningen samt att med hänsyn härtill
forskarna måste tillmätas ett stort mått av frihet vid valet av mål. För egen
del anser jag, att en medelväg bör väljas. Jag har redan i annat sammanhang
haft anledning framhålla, att en sammanjämkning av de skiljaktiga ståndpunkterna
enligt min mening bör kunna ske utan att man förkväver det på
detta område mera än på många andra välbehövliga friska initiativet. Det
måste emellertid ihågkommas, att det här gäller frågan örn inrättande av en
för tillgodoseende av försvarets speciella intressen avsedd forskningsanstalt,
som icke kan få samma fria och obundna ställning som forskningsinstituten
vid universitet och högskolor. Enligt min mening bör ledningen för en försvarets
forskningsanstalt äga förhållandevis stor frihet vid målsättningen,
medan däremot verksamheten inom en sådan anstalt bör vara bunden vid de
av ledningen uppställda målen. Med detta för ögonen måste man på anstaltens
ledning ställa stora krav i fråga örn kringsynthet, fantasi, blick för uppslagens
utvecklingsmöjligheter och säkerhet i omdömet.

Av den föregående redogörelsen framgår, att för närvarande i vårt land
finnas åtskilliga organ, som syssla med militärteknisk forskning. Såsom
forskningsnämnden framhållit lider emellertid denna forskning i hög grad
av den splittring och isolering, under vilken den nu i många fall bedrives, och
dess i stor omfattning provisoriska karaktär försvårar möjligheterna att i
verksamheten bibehålla skicklig arbetskraft och äventyrar därigenom kontinuiteten.
Detta har i sin tur till följd, att även den ekonomiska verkningsgraden
blir för låg. Redan vid tillsättandet av forskningsnämnden erinrade
jag örn det alltmera trängande behovet att samordna de på skilda håll
och under olika ledning fungerande forskningsorgan, som nu finnas inom
försvarsväsendet. Den utredning, som verkställts av forskningsnämnden, har
ytterligare styrkt mig i denna uppfattning och utvisar även, att en
ändamålsenligt ordnad forskningsverksamhet för militära ändamål kan på
längre sikt komma att medföra besparingar för statsverket. Jag vill understryka,
att det här icke gäller att tillskapa ett organ med uppgifter, som
sakna motsvarighet inom den nuvarande försvarsorganisationen. Fastmera
gäller det främst att samordna och effektivisera samt att åstadkomma ett
gemensamt utnyttjande av tillgängliga tekniska resurser. På nu anförda
grunder vill jag förorda, att en försvarets forskningsanstalt organiseras.

Beträffande tidpunkten för den ifrågasatta omorganisationen har styrelsen
för Chalmers tekniska högskola uttalat, att det för dagen vore nödvändigt,
att den militärtekniska forskningen på allt sätt understöddes genom
att tillräckliga medel ställdes till förfogande men att själva organisationsfrågan
borde ställas på framtiden för att ånyo upptagas sedan lugnare förhållanden
inträtt. Med allt beaktande av denna synpunkt vill jag för min del framhålla
nödvändigheten av att genom inrättande av en fastare organisation på
de redan förefintliga grundvalarna skapa förutsättningar för att åt ifrågavarande
betydelsefulla verksamhet bevara de dugligaste av de arbetskrafter,
som i dagens läge stå till förfogande för forskningens bedrivande. Det synes
föga rationellt, örn statsmakterna genom att ytterligare uppskjuta frågan örn
tillskapande av en fastare organisation på detta område skulle föranleda
forskare, vilka sedan längre tid inriktat sig på de militärtekniska problemen,
att söka andra arbetsfält. Erfarenheterna ha också visat svårigheten att vid
påkommande behov hastigt bygga upp en effektiv forskningsverksamhet. Örn

Statsutskottets utlåtande nr 242.

11

icke forskningen på ett visst område kontinuerligt uppehälles, torde det vara
oundvikligt, att den vid återupptagande kommer att för lång tid släpa efter
i utvecklingen. Den livliga forskningsverksamhet, som nu pågår, bör därför
icke få avstanna eller hindras genom att denna organisationsfråga skjutes på
framtiden. Det är även av betydelse, att de talrika och vittutseende forskningsuppgifter,
som genom det pågående kriget blivit aktuella, kunna direkt
övertagas och fortsättningsvis bearbetas av den nya anstalten. Därest en
omorganisation på förevarande område skall kunna genomföras i full utsträckning
vid ingången av nästa budgetår, måste åtskilliga förberedelser i
god tid träffas under medverkan av den blivande ledningen för den planerade
anstalten. Då det sålunda är angeläget, att principbeslut snarast möjligt
fattas och att möjlighet öppnas att redan under innevarande budgetår tillsätta
de ledande krafterna inom anstalten, har jag funnit mig böra föreslå, att
förslag i ämnet underställes den innevarande höst sammanträdande riksdagen.

Yad angår forskningsanstaltens uppgifter förtjänar det understrykas, att
den tilltänkta forskningsanstalten icke bör etablera någon konkurrens med
andra redan förefintliga eller under utförande varande forskningsinstitut med
i många fall stora resurser och betydande kapacitet. Fastmera böra dessa institut
i den utsträckning så låter sig göra tagas i anspråk för försvarets forskning.
Det blir en viktig uppgift för försvarets forskningsanstalt att samordna
forskningsuppgifter av militärt intresse och fördela dem på dessa andra
laboratorier. Det ligger emellertid i sakens natur, att dessa icke kunna tagas
i anspråk för hela den mångfald av militärtekniska uppgifter, som vid varje
särskild tidpunkt påkalla sin lösning. Vissa av uppgifterna äro även av sådan
art, att de icke lämpligen böra överlämnas till laboratorier utanför försvaret.
Vidare disponera sistnämnda laboratorier icke alltid sådan utrustning som är
nödvändig för lösandet av speciella militära problem. Det blir i dylika lägen
försvarets forskningsanstalts uppgift att träda till och med egna resurser söka
lösa problemen. Anstalten bör närmast betraktas såsom ett hjälporgan till de
myndigheter, som handlägga de olika frågorna, med syfte att tillföra dem de
experter och tekniska resurser, som äro nödvändiga för att åstadkomma en
effektiv lösning av de militära spörsmålen.

Sammanfattningsvis kunna uppgifterna för forskningsorganisationen inom
försvaret angivas vara att följa den allmänna naturvetenskapliga och teknisktvetenskapliga
utvecklingen med hänsyn tagen till militära behov och den militära
taktiskt-tekniska utvecklingen, att inspirera och samordna forskningsverksamhet
för vissa militära ändamål vid allmänna vetenskapliga institutioner
samt inom industrien ävensom att bedriva forskning vid en direkt för
militärt ändamål inrättad forskningsanstalt. Till vad forskningsnämnden anfört
till närmare utveckling av sina synpunkter på förevarande spörsmål kan
jag i allt väsentligt ansluta mig. Nämndens uttalanden rörande avgränsningen
av verksamheten vid den tilltänkta forskningsanstalten gentemot den fotografiska
och fotogrammetriska samt den flygtekniska forskningen föranleder icke
någon erinran från min sida. Chefen för armén har i sitt yttrande framhållit,
att den inom arméns fortifikationsförvaltning bedrivna betongtekniska forskningen
syntes böra läggas på forskningsanstalten. Med hänsyn till det nära
samband, som råder mellan sistnämnda forskningsgren och den praktiska
byggnadsverksamheten inom försvaret, och då frågan om organisationen av
sistnämnda verksamhet för närvarande ligger under utredning, är jag icke
beredd att nu fatta ståndpunkt till det av chefen för armén framlagda organisationsspörsmålet.
Erinras må vidare, att försvarets sjukvårdsförvaltning
i sitt utlåtande framhållit angelägenheten av att representanter för medicinsk

12

Statsutskottets utlåtande nr 242.

forskning och sakkunskap foges i anspråk såväl i själva verksamheten som i
de organ, som skola giva impulser till forskningens bedrivande. I anledning
härav må framhållas, att spörsmålet örn lämpliga organisatoriska åtgärder för
den medicinska forskningens främjande jämte därmed sammanhängande frågor
hän skjutits till utredning av särskilda inom ecklesiastikdepartementet tillkallade
sakkunniga. I direktiven för de sakkunniga har berörts bland annat uppslaget
att inrätta ett medicinskt forskningsråd, i samband varmed erinrats,
att ett dylikt borde kunna bliva till nytta även och icke minst för den militära
medicinska forskningen och sjukvården. Vidare må framhållas, att den likaledes
inom ecklesiastikdepartementet tillsatta flygmedicinska utredningen i
sitt den 14 juni 1944 avgivna betänkande på anförda skäl avvisat tanken att
inom försvarets forskningsanstalt inrätta en avdelning för medicinska frågor
och i stället förordat tillskapande av en särskild flygmedicinsk forskningsnämnd.
Sistnämnda förslag är för närvarande beroende på Kungl. Maj:ts
prövning. Det synes mig icke lämpligt att, utan avbidan å ett slutligt ståndpunktstagande
till nu berörda spörsmål, inom försvarets forskningsanstalt
bereda utrymme för en mera omfattande medicinsk forskning. Däremot synes
det mig kunna ifrågakomma att -— liksom hittills skett vid försvarsväsendets
kemiska anstalt — vissa medicinska problem av begränsad räckvidd och vilka
nära sammanhänga med anstaltens verksamhet i övrigt upptagas till prövning.
Såsom exempel på frågor, som i sådan ordning kommit under behandling vid
kemiska anstalten, må nämnas frågor örn konstruktion av syrgasapparater, örn
fosforbrännskador och örn förgiftningsfall i snöhyddor.

I detta sammanhang bör även uppmärksammas frågan örn gränsdragningen
mot den verksamhet, som för närvarande bedrives inom arméförvaltningens
tygavdelnings elektrotekniska laboratorium, marinlaboratoriet och flygförvaltningens
radioprovningscentral. Berörda verksamhet har endast i mycket ringa
omfattning inbegripit rena forskningsuppgifter. Sådana böra överföras på
forskningsanstalten i och med att denna träder i funktion. Huvuddelen av
verksamheten är att hänföra till konstruktions- och reparationsarbete, provning,
genomgång, handhavande och vård av viss apparatur, utarbetande av instruktioner
för dess användning m. m. dylikt. Sistnämnda del av verksamheten
bör alltjämt ombesörjas av organ, som organisatoriskt ligga utanför
anstalten, även örn de på sätt forskningsnämnden förutsatt lokalt förläggas i
anslutning till anstalten.

Beträffande forskningsanstaltens ledning ha synnerligen skiftande meningar
kommit till uttryck vid ärendets utredning och remissbehandling.
Uppmärksamhet påkallar härvidlag i första hand frågan, örn forskningsverksamheten
bör erhålla en mera fristående ställning eller örn den bör anknytas
till eller underställas något förefintligt eller planerat organ inom försvarsväsendet.
1941 års militära förvaltningsutredning ansåg denna fråga böra
lösas så, att en forskningsavdelning inordnades i det av utredningen föreslagna
försvarsväsendets industriverk, motsvarande det numera inrättade krigsmaterielverket.
Detta förslag mötte vid remissbehandlingen stark kritik, vilken
bidrog till att ny utredning örn forskningsverksamhetens organisation igångsattes.
För egen del finner jag det icke uteslutet, att en anknytning av forskningsverksamheten
till krigsmaterielverket även i de delar som icke falla på
det tekniskt-industriella planet skulle kunna medföra vissa fördelar. Med hänsyn
till de maktpåliggande uppgifter, som ankomma på krigsmaterielverket —
särskilt under förstärkt försvarsberedskap eller krig — synes det emellertid
icke välbetänkt att på verket lägga ansvaret jämväl för den omfattande verksamhet,
som kommer att åvila forskningsanstalten. Att verksamheten vid
forskningsanstalten bör bedrivas i nära samarbete med krigsmaterielverket

Statsutskottets utlåtande nr 242.

13

finner jag dock uppenbart. Starkare skäl synas mig tala för att forskningsanstalten
på ett eller annat sätt anslutes till de militära högskolorna. Härigenom
skulle forskningsanstalten bringas i direkt kontakt med den militära
verksamheten och med den elit av landets officerare, som vid de militära
högskolorna undergår utbildning. De erfarenheter, som dessa officerare vunnit
under trupp- och stabstjänstgöring, kunde direkt komma forskningsverksamheten
vid anstalten till godo och omvänt kunde högskolornas elever till fördel
för sitt fortsatta arbete i högre och lägre befattningar inom försvarsväsendet
få en inblick i den aktuella forskningsverksamheten och i arbetet på stridsmedlens
utveckling. En förutsättning därför vore, att högskolornas elever finge
tillträde till anstalten och att anstaltens högre befattningshavare tjänstgjorde
såsom lärare eller kursledare vid högskoleundervisningen i den mån tiden det
medgåve. En organisatorisk anknytning av forskningsverksamheten till de
militära högskolorna är dock — såsom överbefälhavaren i sitt yttrande framhållit
— icke gärna möjlig att genomföra så län^e nämnda skolor äro uppdelade
försvarsgrensvis. Jag förutsätter emellertid, att i huvudsaklig överensstämmelse
med forskningsnämndens förslag ett nära samarbete till ömsesidig
båtnad skall uppehållas mellan forskningsanstalten och högskolorna samt att
frågan örn forskningsanstaltens ställning till högskoleverksamheten uppmärksammas
vid den nu genom särskilda sakkunniga pågående utredningen
rörande sammanslagning av högskolorna. I nuvarande läge förordar jag, att
anstalten ställes direkt under Kungl. Majit. Med hänsyn härtill synes mig
vidare lämpligt att anstalten — i enlighet med vad av riksräkenskapsverket
förordats — från och med nästa budgetår erhåller ställning såsom förvaltning
med dragningsrätt å statsverkets checkräkning samt att anstaltens räkenskaper
underställas riksräkenskapsverkets granskning.

Forskningsnämnden har för sin del ansett, att forskningsanstalten borde
stå under ledning av en styrelse, på vilken i huvudsak skulle ankomma att fördela
forskningsuppgifter mellan olika forskningsinstitutioner, statliga och
andra, att tillse att verksamheten vid försvarets forskningsanstalt utövas enligt
de riktlinjer, som instruktionsmässigt föreskrivas, och motsvarar det med anstalten
avsedda ändamålet samt att fördela medel till ersättning för forskning
utförd vid andra forskningsinstitutioner än den egna anstalten. Det löpande
forskningsarbetet inom anstalten skulle vidare enligt förslaget stå under ledning
av "en överdirektör. Till anstalten skulle knytas ett med styrelsen sidoordnat
forskningsråd, bestående av 25 ledamöter, utsedda på förslag av ett
stort antal militära och civila myndigheter och sammanslutningar samt av
anstaltens styrelse. Beträffande lämpligheten av en så vidlyftigt organiserad
ledning ha under remissbehandlingen delade meningar framträtt. Sålunda
har från flera håll uttalats, att styrelsen borde slopas och att i stället_ vid
chefens sida borde sättas ett forskningsråd örn tio ledamöter. Å andra sidan
ha åtskilliga myndigheter och sammanslutningar avstyrkt inrättande av rådet.
I anslutning därtill har framhållits, att rådet icke utgjorde den lämpligaste
formen för den löpande kontakten med de rent vetenskapliga och de industriella
forskningslaboratorierna utan att kontakten borde upprätthållas i
obundna former.

Även jag anser, att anstaltens ledning bör till sin omfattning begränsas.
Med hänsyn till nödvändigheten av att i ledningen av anstalten ha tillgång
till framstående sakkunskap på samtliga de områden, som anstaltens verksamhet
kommer att omspänna, och för att säkerställa samarbetet såväl med de
militära myndigheterna som med industrien och de vetenskapliga institutionerna
utanför försvaret anser jag lämpligt, att anstalten ställes under ledning
av cn styrelse. Sannolikt blir det också lättare för en styrelse än för anstaltens

14

Statsutskottets utlåtande nr 242.

chef att på lämpligt sätt fördela arbetsuppgifterna mellan anstalten och andra
institutioner. Det synes icke erforderligt att i detta sammanhang fatta slutlig
ståndpunkt till detaljerna i fråga örn styrelsens sammansättning. Det bör få
ankomma på Kungl. Majit att efter ytterligare övervägande träffa avgörande
härutinnan.

Att — såsom en minoritet inom forskningsnämnden föreslagit — ställa en
anstalt av detta slag under ledning av en chef, vars befogenhet begränsas
huvudsakligen till administrativa avgöranden, finner jag icke lämpligt. De
löpande göromålen inom anstalten böra sålunda under styrelsen sammanhållas
av en överdirektör såsom chef för anstalten med de befogenheter,
som av forskningsnämnden angivits. Dock förutsätter jag, att chefen icke
i andra fall än i det följande sägs direkt ingriper i själva det vetenskapliga
forskningsarbetet. Å ena sidan bör, sedan vederbörande forskare fått sig
anförtrodd en forskningsuppgift, han ensam bära ansvaret för dess fackmässiga
genomförande. Å andra sidan måste överdirektören äga rätt att följa
och samordna det vetenskapliga arbetet och att utöva en rent administrativ
kontroll över arbetets bedrivande. I anslutning härtill torde överdirektören
få bedöma, i vad mån forskarens anspråk på arbetsbiträde av ekonomiska
och andra skäl kan tillmötesgås. Det måste också stå överdirektören öppet
att avbryta ett arbete, som enligt hans mening icke kommer att leda till
resultat. På grund härav torde i främsta rummet vikt böra läggas vid överdirektörens
förmåga att tillvinna sig forskarnas förtroende och uppskattning.
Av betydelse är också, att överdirektören besitter hög naturvetenskaplig allmänbildning,
vare sig denna vunnits på akademisk väg eller annorledes. Att
han besitter utpräglad forskarbegåvning torde däremot icke i och för sig
vara lika nödvändigt. I det fall, att en forskningsuppgift faller inom ett fack,
där överdirektören själv är specialist, bör denne, örn så i övrigt finnes lämpligt,
själv kunna omhändertaga uppgiften och bringa den till en lösning, exempelvis
genom att taga ledningen av en för dess lösande särskilt bildad arbetsgrupp.
Överdirektören bör såsom den för anstaltens skötsel närmast ansvarige
ingå i styrelsen såsom ledamot och föredragande.

Yad beträffar det föreslagna forskningsrådet håller jag före, att dettas
inrättande skulle medföra en alltför tung organisation utan att motsvaras av
tillräckliga fördelar. Kådets väsentliga betydelse skulle enligt min mening
ligga däri, att en kontinuerlig kontakt upprätthölles med de myndigheter
och institutioner, som vore representerade i rådet, och att som följd därav
ett ökat intresse från dessa myndigheters och institutioners sida för verksamheten
i forskningsanstalten kunde förväntas. Jag vill emellertid framhålla
svårigheten att giva en tillräckligt allsidig sammansättning även åt ett
råd av den föreslagna omfattningen. Enligt min mening är det lämpligast, att
den kontakt, som självfallet måste anordnas, äger rum i obundna former och
att således något forskningsråd icke tillsättes. Även med en sådan ordning
synes mig kunna förutsättas intresse för medverkan i de på forskningsanstalten
ankommande uppgifternas lösning från de myndigheters och institutioners
sida, som enligt forskningsnämndens förslag avsetts skola representeras
i rådet.

Forskningsnämndens uttalande, att på styrelsen skulle ankomma att avgöra
patentfrågor, föranleder mig till den erinran, att krigsmaterielverket
enligt för detsamma gällande instruktion skall såsom försvarets patentorgan
handlägga frågor avseende uppfinningar beträffande krigsmateriel eller eljest
av betydelse för rikets försvar. Någon ändring härutinnan synes mig icke
böra ifrågasättas.

Till de synpunkter på frågan om arbetet inom forskningsanstalten,

Statsutskottets utlåtande nr 242.

15

som forskningsnämnden i sitt betänkande anlagt, kan jag i stort sett uttala
min anslutning. Jag vill understryka vikten av att anstaltens organisation
ordnas så att den, när så kräves, hastigt kan svälla ut i syfte att forcera verksamheten.
I detta sammanhang bör erinras örn betydelsen av att den arbetskraft
på det vetenskapliga och tekniska området, som vårt land förfogar över,
kan vid förefallande behov tagas i anspråk för forskningsanstaltens verksamhet.
I detta syfte förutsätter jag, att anstalten kommer att fortlöpande
registrera sådan arbetskraft på sätt för övrigt redan sker i vissa andra länder.
Såsom framhållits av en av reservanterna inom nämnden samt av vissa remissmyndigheter
bör principiellt sett rutinverksamhet, såsom löpande kontroll av
gasskyddsmateriel och andra produkter, i regel icke ingå i anstaltens verksamhet.
Jag vill emellertid erinra, att provning av gasskyddsmateriel sedan
länge bedrivits av försvarsväsendets kemiska anstalt. På vad sätt denna provningsverksamhet
framdeles skall omhänderhavas kan i nuvarande läge icke
med säkerhet bedömas. En omständighet, som härvidlag kan bliva av betydelse,
är den omfattning, som verksamheten i framtiden får. Övergångsvis
torde emellertid den nuvarande anordningen av ifrågavarande provningsverksamhet
kunna tills vidare bibehållas.

Forskningsnämnden har vidare föreslagit inrättande av en särskild forskningsavdelning
inom försvarsstaben med uppgift att följa den allmänna
utvecklingen på det strategiska, taktiska och militärtekniska området,
att följa verksamheten på det naturvetenskapliga, det tekniskt-vetenskapliga
och det konstruktiva området i den omfattning, som erfordrades för att bedöma
utvecklingstendenserna ur militär synpunkt, att taga initiativ till utredningar
och konferenser med dem, som kunde beräknas äga erforderlig specialkunskap
i olika frågor, att befordra samarbetet i militärtekniska frågor mellan på olika
områden verkande militära organ inbördes samt mellan dessa organ och forskningsanstalten,
att deltaga i planläggningen av forskningsverksamhetens omfattning
och i samband härmed för överbefälhavaren bereda frågor rörande
prioritet, nedläggande av kostnader på olika forskningsuppgifter, gemensamt
utnyttjande av de militära resurserna o. s. v., att förmedla tillhandahållande
av militär expertis åt forskningsanstalten och medverka till åstadkommande
av militära utredningar och försök m. m. ävensom att följa de olika forskningsärendena,
övervaka att de icke råka in på avvägar och i tid vidtaga åtgärder
för att omsätta de vunna forskningsresultaten i militärt användbar
materiel eller metoder. Avdelningen skulle dessutom handlägga för försvaret
gemensamma frågor rörande kemisk krigföring och maskering samt
rörande nya eller förut icke tillräckligt beaktade försvarsmedel ävensom leda
en för försvaret gemensam informationstjänst rörande strategiskt-taktiska
problem samt biträda forskningsanstalten beträffande den centrala militärtekniska
informationstjänsten.

De uppgifter, som enligt det nu föreliggande förslaget skulle ankomma på
forskningsavdelningen, sammanfalla delvis med dem, som av 1941 års försvarsutredning
tillämnats en av utredningen förordad studieavdelning inom
försvarsstaben. Det må erinras, att förslaget om inrättande av en sådan studieavdelning
icke upptogs i propositionen 1942: 210 samt att jag i samband därmed
framhöll, att de för studieavdelningen avsedda arbetsuppgifterna syntes
böra ankomma på vederbörande försvarsgrensstaber och krigshögskolor. Riksdagen
gjorde ej erinran däremot. Även om den nu föreslagna forskningsavdelningen
har en vidare syftning såtillvida som den avsetts icke blott skola
studera utvecklingen utan även bidraga till erfarenheternas omsättande i
praktiken, har jag för min del icke blivit övertygad om nödvändigheten av
att inrätta en dylik avdelning. Försvarsstaben har ej enligt sin instruktion

16

Statsutskottets utlåtande nr 242.

ansvaret för försvarsgrenarnas beväpning och utrustning i övrigt, och frågan
på vad sätt försvarsstaben skall kunna fullgöra sin allmänna uppgift att följa
utvecklingen på det militära området synes mig icke äga direkt betydelse
för lösningen av spörsmålet örn organisationen av försvarets forskningsverksamhet.
Ifrågasättas kan jämväl, örn det är möjligt att inom den föreslagna
avdelningen samla tillräcklig sakkunskap på såväl det strategiska och taktiska
området som inom de olika militärtekniska specialfacken. Att i de direkta
förbindelserna mellan anstalten och de militära specialisterna inskjuta
ett sådant mellanled måste framkalla vissa betänkligheter. Det synes mig ej
heller erforderligt att för säkerställande av kontakten mellan de militära staberna
och förvaltningsmyndigheterna, å ena sidan, samt forskningsanstalten, å
den andra, beträda den av forskningsnämnden anvisade vägen. En fortlöpande
kontakt mellan militärmyndigheterna och anstalten åvägabringas även genom
placering av militärassistenter till tjänstgöring vid anstalten, varom jag ämnar
framlägga förslag i det följande.

Utöver det nyss sagda må ytterligare följande synpunkter framhållas. De
militära erfarenheter, som böra beaktas och bearbetas inom forskningsanstalten,
härröra dels från trupptjänsten och de praktiska övningarna inom
den svenska krigsmakten, dels ock ur rapporter och andra meddelanden från
utlandet. Våra egna rön grundas i stor utsträckning på verksamheten vid
skjutskolor och andra liknande skolor. Det är därför av stor vikt, att förbindelser
knytas mellan dessa skolor och den planerade forskningsanstalten,
önskvärt är även, såsom jag i det föregående framhållit, att högskoleelevernas
nyss vunna erfarenheter från trupptjänsten på ett eller annat sätt kunna
komma anstaltens verksamhet tillgodo. Enligt min mening bör vidare en allmän
föreskrift utfärdas örn skyldighet för de militära myndigheterna att till
anstalten skyndsamt vidarebefordra till myndigheterna inkomna meddelanden
örn utländska erfarenheter, berörande anstaltens verksamhetsområde,
samt att delgiva anstalten de rön av sådan art, som gjorts inom vårt land.
I många fall torde upptagandet av en viss forskningsuppgift komma att ske
på föranledande av de centrala förvaltningsmyndigheterna inom försvaret.
Vidare böra överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna äga anmoda anstalten
att i särskilda hänseenden igångsätta forskningar. Det bör emellertid ankomma
på anstaltens ledning att bedöma möjligheterna att genomföra de
ifrågasatta forskningarna. Skulle anstalten finna sig i något avseende icke
kunna efterkomma en dylik anmodan, bör anstalten åläggas att omedelbart
göra anmälan därom till den, som framställt anmodan. Vidhåller denne sitt
krav, bör ärendet hänskjutas till närmast högre instans (Kungl. Majit respektive
överbefälhavaren). Härigenom skulle vinnas huvudsaklig överensstämmelse
med konstruktionen av den direktiv- eller anvisningsrätt, som enligt
gällande instruktioner tillkommer den högsta militärledningen i förhållande
till försvarets centrala förvaltningsmyndigheter. Även örn överbefälhavaren
kan i hithörande hänseenden anlita biträde av de särskilda försvarsgrenarnas
i högkvarteret ingående organ, synes det lämpligt, att han till sitt
förfogande närmast vid fullgörandet av på honom ankommande samordnande
uppgifter på forskningsområdet erhåller en regementsofficer, vilken bör ingå
i hans personliga stab. Någon ökning av officerskadern föranledes ej härav,
enär den för närvarande å personalförteckningen för kemiska anstalten uppförda
beställningen för en överstelöjtnant eller major, styresman, med arvode
motsvarande lönen i lönegrad Oa 5 eller Oa 4 kan överflyttas och disponeras
för ändamålet. Ifrågavarande regementsofficer bör lämpligen tillika företräda
överbefälhavaren i styrelsen för forskningsanstalten.

Det synes vidare vara önskvärt, att anstaltens personal, särskilt den mera

Statsutskottets utlåtande nr 242.

17

fast anställda, bibringas vissa militära kunskaper. Detta synes kunna ske
genom att personalen beredes tillfälle till bevistande av föreläsningar vid de
militära högskolorna, deltagande vid den praktiska användningen av viss
materiel under militära övningar, studier vid försvaret tillhörande verkstäder,
fabriker, örlogsvarv, försöksanstalter, förråd m. m.

Beträffande anstaltens inre organisation ha i flera remissyttranden
varnats för en överdimensionering av anstalten. Det har vidare gjorts gällande,
att alltför stort utrymme tillmätts den kemiska forskningen samt att
den teletekniska forskningen blivit mindre väl tillgodosedd. Även jag anser,
att anstalten fått en val vidlyftig organisation. Sålunda skulle enligt förslaget
icke mindre än tio olika forskningsavdelningar sortera direkt under
överdirektören. Härtill skulle komma försöksstationer, verkstad med ritbyrå
och förråd, utredningssektion och kansli. Hedan den omständigheten, att så
många skilda organ skulle lyda omedelbart under anstaltschefen, synes mig
ägnad att väcka betänkligheter, låt vara att enligt förslaget avdelningarna
skulle sammanföras sektionsvis. Härtill kommer, att åtminstone vissa av de
föreslagna avdelningarna knappast torde till sin omfattning kunna anses jämförliga
med avdelningarna inom exempelvis statens provningsanstalt och
flygtekniska försöksanstalten. Jag har kommit till den uppfattningen, att
anstalten bör organiseras på — förutom kansli och utredningssektion samt
försöksstationer, verkstad m. m. — allenast tre fasta avdelningar. Till var
och en av dessa avdelningar böra sedan i efter omständigheterna växlande
omfattning hänföras laboratorier för olika ändamål. Med hänsyn till svårigheten
att finna en under alla förhållanden giltig indelningsgrund torde avdelningarna
åtminstone i förevarande sammanhang lämpligen böra betecknas
såsom första, andra och tredje avdelningen. En av avdelningarna bör omfatta
det förhållandevis klart avgränsade teletekniska arbetsområdet. Med
ledning av den gruppering av arbetsuppgifterna, som forskningsnämnden
föreslagit, torde de båda övriga avdelningarna till en början böra organiseras
på i huvudsak följande sätt. I en av avdelningarna böra ingå laboratorier för
allmän kemi, kemisk-tekniska frågor och explosivämnen samt gasskyddsmateriel.
Det må framhållas, att den kemisk-tekniska verksamheten och forskningen
beträffande explosivämnen stå i nära samband med varandra och därför
enligt min mening icke böra splittras på olika organ. Åtskilligt synes

mig även tala för att forskningen på gasskyddsområdet framdeles kom mer

att få minskad omfattning. Det synes då ligga nära tillhands att
sammanföra organet för forskning på detta område med laboratoriet för allmän
kemi. I en annan avdelning böra ingå laboratorier för mekanik och materialteknik,
teknisk fysik, militär instrumentteknik och maskeringsteknik.
Örn anstalten skall kunna på bästa sätt fylla sina uppgifter, måste gränsdragningen
mellan de olika avdelningarna alltid bliva i viss mån flytande.
Förutom de nu nämnda fasta avdelningarna böra inom forskningsanstalten
för särskilda ändamål kunna bildas mera tillfälliga arbetsgrupper.
Till dessa böra sammanföras lämpliga forskare från de fasta avdelningarna
inom anstalten samt i mån av behov tillfälligt anställda sakkunniga. Viss

personal utöver den till de fasta avdelningarna hänförliga bör vidare regel mässigt

stå till anstaltens förfogande för att kunna insättas på specialfrågor,
som falla utom arbetsområdet för berörda avdelningar. Till denna personal
bör även hänföras en medicinskt sakkunnig för fysiologi m. m., vilken dock
— såsom ock forskningsnämnden förutsatt — lämpligen icke bör erhålla fast
anställning vid anstalten utan torde kunna anställas mot arvode. Att nu inrätta
en särskild avdelning för militärmedicinsk forskning, såsom ifrågasatts
av försvarets sjukvårdsförvaltning, kan jag, såsom redan av det förut sagda

Biban!) lill riksdagens protokoll 1244. (< sami. Nr 242. «(>7 u 2

18

Statsutskottets utlåtande nr 242.

framgår, i afbidan på resultatet av i annan ordning pågående överväganden
icke förorda. Ej heller kan jag tillstyrka det av lärarkollegiet vid Chalmers
tekniska högskola framlagda förslaget örn att inrätta en särskild aktuarieavdelning
för lösande av matematiska problem.

Det ligger i sakens natur, att i den organisationsplan, som nu angivits,
jämkningar kunna visa sig erforderliga vid de ytterligare överväganden, som
måste föregå det slutliga fastställandet av organisationen. Jag förutsätter, att
Kungl. Majit skall äga inom den personalram, som i det följande angives, vidtaga
sådana jämkningar och utgår likaledes från att möjlighet till ändringar
med hänsyn till de från tid till annan skiftande förhållandena även skall stå
öppen.

Som ett önskemål beträffande personalorganisationen framstår, att
till forskningsanstalten knytes ett förhållandevis begränsat antal fast anställda
forskare. Med hänsyn till kontinuiteten i forskningsarbetet är det å andra
sidan önskvärt, att så många forskare fast anställas, att ettvart av de större
forskningsområdena företrädes av åtminstone en fast anställd forskare, som
närmast har att svara för forskningen på detta område. Denna fasta kader bör
alltefter omständigheterna utökas med tillfälligt anställda, bildande ett
mellanskikt mellan de egentliga forskarna och biträdespersonalen och huvudsakligen
bestående av yngre akademiker och ingenjörer. En förutsättning
för att kunna rekrytera ett sådant mellanskikt är att anställningen vid den
statliga forskningsanstalten göres så lockande som möjligt. Med hänsyn härtill
har inom försvarsdepartementet ytterligare undersökts frågan örn möjligheten
av att tillgodoräkna vederbörande anställning vid forskningsanstalten
såsom tjänstår för erhållande av lärartjänst vid allmänna och tekniska läroverk,
kommunala och praktiska mellanskolor m. fl. läroanstalter samt spörsmålet,
örn icke möjlighet bör öppnas att få utföra examensarbeten i samband
med bedrivandet av forskningsarbete å anstalten. De i frågan avgivna remissutlåtandena
synas mig visa möjligheten och lämpligheten av att under
vissa betryggande förutsättningar i huvudsak tillgodose de i dessa hänseenden
framkomna önskemålen. Det synes dock icke erforderligt att i detta
sammanhang närmare ingå på de härmed sammanhängande detaljfrågorna.

Forskningsnämnden har för sin del utgått från att de av nämnden föreslagna,
till löneplan C hänförda befattningarna i regel skulle tillsättas medelst
förordnande på viss tid och således vara förenade med pensionsrätt. Endast
i undantagsfall, då möjlighet att formellt kvarstå i redan innehavd ordinarie
tjänst ansåges böra bibehållas, borde nämnda befattningar tillsättas genom
förordnande tills vidare, i vilket fall någon pensionsrätt ej är förhanden. Till
förmån för forskningsnämndens ståndpunkt talar, att det med hänsyn till
personalrekryteringen kan vara erforderligt att i vissa fall erbjuda den trygghet,
som följer med en pensionsberättigande befattning. Å andra sidan föreligger
otvivelaktigt ett behov av omsättning även inom anstaltens mera fasta
kader, varigenom nya impulser utifrån kunna tillföras arbetet inom anstalten.
Om man sålunda kan räkna med att befattningarna inom anstalten i viss omfattning
böra vara passagetjänster, som kunna föra vidare till befattningar
vid andra forskningsinstitutioner, vid industrilaboratorier eller vid allmänna
eller tekniska läroverk, följer därav, att antalet med pensionsrätt förenade
tjänster å löneplan C bör kunna begränsas. Med hänsyn till svårigheten att
på förhand överblicka, huru förhållandena i de särskilda fallen kunna komma
att gestalta sig, synes det böra läggas i Kungl. Maj:ts hand att efter omständigheterna
besluta, i vilka fall befattningarna å nämnda löneplan skola tillsättas
medelst förordnande på viss tid eller allenast tills vidare.. Liknande
överväganden synas mig föranleda till att det i fall, då så visar sig lämpligt,

Statsutskottets utlåtande nr 242.

19

bör stå Kungl. Majit fritt att temporärt utbyta en eller flera av de högre
extra ordinarie befattningar, som i det följande föreslås, mot extra tjänster i
motsvarande lönegrader.

Med avseende å löneställningen för avdelningscheferna vill jag erinra örn
att framgången i forskningsanstaltens verksamhet till huvudsaklig del blir
beroende av dessa till anstalten knutna forskares personliga kvalifikationer.
Det är en trängande nödvändighet att för dessa befattningar kunna förvärva
personer med framstående forskarbegåvning. Å andra sidan är det med hänsyn
till lönesättningen på andra områden av statlig verksamhet önskvärt, att
lönenivån icke blir högre än som för de särskilda befattningarna är obetingat
nödvändigt. En individualiserad lönesättning inom de gränser gällande
lönebestämmelser medgiva synes med hänsyn härtill även ur kostnadssynpunkt
vara att föredraga. Jag biträder därför i likhet med allmänna
lönenämnden forskningsnämndens förslag örn tillämpning av alternativa lönegradsplaceringar
för avdelningschef stjänsterna på sätt skett i fråga örn
fabrikscheferna vid försvarets fabriksverk och anser mig böra förorda, att
tjänsterna såsom chefer för de tre av mig förordade avdelningarna hänföras
högst till lönegraden C 7.

Såsom framgår av det förut anförda anser jag, att antalet fast anställda
bör i möjligaste mån nedbringas. Det är dock enligt min mening ofrånkomligt
att inrätta ytterligare tre forskarbefattningar i högst lönegrad C 5. Gentemot
forskningsnämndens förslag, i vilket för mera kvalificerade forskare inberäknat
avdelningschefer avsetts icke mindre än tolv pensionsberättigande
befattningar i lönegrader å löneplan C, innebär det av mig nu framlagda förslaget
en avsevärd beskärning. Jag förutsätter dock, att ytterligare fyra
forskare må anställas mot arvoden och övriga förmåner utom pension motsvarande
högst vad som härutinnan utgår till befattningshavare i lönegrad
C 5. I den mån förhållandena vid forskningsanstalten stabiliseras kan givetvis
fråga uppkomma örn att utbyta jämväl vissa av dessa arvodestjänster mot
mera fasta tjänster i lönegrad å. löneplan C. Förslag härom torde i sådant
fall framdeles få underställas riksdagens prövning.

Vilken av ifrågakommande lönegrader å löneplan C som i det enskilda
fallet skall tillämpas bör det liksom vid försvarets fabriksverk ankomma på
Kungl. Majit att bestämma. Jag förutsätter, att återhållsamhet härvid kommer
att iakttagas och att, vad de högsta lönegraderna beträffar, dessa tillämpas
först då så är oundgängligen erforderligt för att för forskningsanstalten förvärva
kvalificerade forskare. Med hänsyn härtill och till de i övrigt i detta fall föreliggande
speciella förhållandena synes mig denna lönefråga icke behöva ses
i samband med frågan örn löneställningen för professorsbefattningar vid de
tekniska högskolorna.

Behovet av att till forskningsanstalten knyta framstående kapaciteter gör
sig i särskilt hög grad gällande beträffande överdirektören. Den av forskningsnämnden
för överdirektören föreslagna löneställningen — lönegrad C 10
— har lönenämnden med de av forskningsnämnden givna utgångspunkterna
funnit något låg. För egen del finner jag icke uteslutet, att en kvalificerad
kraft bör kunna förvärvas för en chefsbefattning i nämnda lönegrad. Överensstämmelse
skulle därigenom också vinnas med löneställningen för exempelvis
cheferna för statens provningsanstalt och flygtekniska försöksanstalten.
Jag föreslår därför, att överdirektörsbefattningen placeras i lönegrad C 10
och tillsättes medelst förordnande på viss tid.

Såväl krigsmaterielverket som försvarets fabriksstyrelse lia funnit den för
forskningsanstaltens verkstadschef föreslagna löneställningen — lönegrad
C 4 — alltför hög. Även om på verkstadschefcn måste ställas större krav i

20

Statsutskottets utlåtande nr 242.

fråga om kunnighet och initiativförmåga än nyssnämnda ämbetsverk torde ha
förutsatt, finner jag mig icke kunna tillstyrka en placering av denne befattningshavare
i högre lönegrad än Eo 27. Någon befattning såsom biträdande
ingenjör bör, i varje fall innan erfarenheter vunnits, icke uppföras å personalförteckningen.

Även antalet befattningar såsom forskningsassistent respektive föreståndare
för försöksstation, bådadera i lönegrad Eo 24, bör enligt min mening
kunna i avvaktan på ytterligare erfarenheter begränsas från av nämnden föreslagna
10 till sammanlagt 7. En förutsättning härför är dock, att så gynnsamma
villkor i fråga örn meritberäkning och rätt att vid anstalten utföra
examensarbeten kunna erbjudas yngre forskare, att den fasta kadern på sätt
i det föregående antytts kan utfyllas med erforderligt antal mera tillfälligt
anställda. Av samma skäl torde vidare antalet forskningsassistenter i lönegrad
Eo 22 kunna begränsas från föreslagna 3 till 2. Mot förslaget att inrätta
en byråingenjörsbefattning i lönegrad Eo 24, närmast avsedd för en assistent
åt anstaltens chef och med placering å utredningssektionen, har jag intet att
erinra.

Jag vill framhålla, att den av nämnden angivna fördelningen av forskningspersonalen
på olika avdelningar eller däremot svarande arbetsuppgifter
enligt min mening bör betraktas allenast såsom en beräkningsgrund. Av
denna anledning har jag icke ansett erforderligt att precisera dispositionen
av de befattningar, som innefattas i det av mig framlagda modifierade
personalförslaget.

Med hänsyn till vad fabriksstyrelsen och riksräkenskapsverket anfört beträffande
den av forskningsnämnden föreslagne kamrerarens arbetsuppgifter
synes mig fog finnas för en placering av denna befattning i lönegraden A 24 i
enlighet med riksräkenskapsverkets förslag. Med en dylik lönesättning torde
det bliva möjligt att för befattningen förvärva en väl kvalificerad kraft. Däremot
har jag icke blivit övertygad örn nödvändigheten av att, såsom riksräkenskapsverket
föreslagit, utbyta den av forskningsnämnden förordade befattningen
såsom kontorist i lönegrad A 9 mot en kassörsbefattning i Ali.

Mot forskningsnämndens förslag, att på anstaltens personalförteckning
skola uppföras tre beställningar för militärassistenter, av vilka en majorseller
kaptensbeställning och två kaptensbeställningar, har jag intet annat att
erinra än att förstnämnda beställning lämpligen synes böra uppföras på personalförteckning
för fälttygkåren, medan de två sistnämnda böra upptagas å
marinens respektive flygvapnets personalförteckning. Till frågan örn och i
vad mån tilläggsarvode bör utgå till nu ifrågavarande militärassistenter torde
jag få återkomma i samband med anmälan av 1943 års arvodessakkunnigas
förslag till arvodesreglering vid försvaret.

Då den vid arméförvaltningens tygavdelnings elektrotekniska laboratorium
tjänstgörande tygverkmästaren av 2:a klassen icke torde kunna undvaras i den
verksamhet, som även framdeles skall bedrivas vid nämnda laboratorium, kan
jag icke tillstyrka forskningsnämndens förslag att överflytta berörda befattning
till forskningsanstalten. Behovet av verkmästare vid forskningsanstalten
torde få tillgodoses genom anställande av icke-ordinarie personal.

I här ej särskilt angivna hänseenden har jag icke funnit anledning till erinran
mot forskningsnämndens förslag i vad avser anstaltens personalorganisation.

Från nu angivna utgångspunkter skulle den personal, som bör uppföras
å personalförteckningen för forskningsanstalten, komma att omfatta följande
tjänstemän å ordinarie stat, nämligen 1 överdirektör i lönegrad C10, 3
avdelningschefer i högst lönegrad C 7, 3 laboratorer i högst C 5, 1 kam -

Statsutskottets utlåtande nr 242.

21

rerare i A. 24, 1 kontorist i A 9, 1 institutionsvaktmästare i A 7, 1 kanslibiträde
i A 7 och 2 expeditionsvakter i A 5, följande tjänstemän å övergångsstat,
nämligen 1 professor i lönegrad A 30, 1 ingenjör i A 27, 1
laborator i A 26 och 1 kemisk assistent i A 22 ävensom följande extra
ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20, nämligen 1 verkstadschef i
Eo 27, 1 byråingenjör, 6 forskningsassistenter och 1 föreståndare för försöksstation,
samtliga i Eo 24, samt 2 forskningsassistenter i Eo 22. Förslag
till personalförteckning för anstalten torde för riksdagens godkännande få
framläggas i samband med äskande av anslag för budgetåret 1945/46. För
det fall, att tjänsteman å övergångsstat skulle förordnas att tills vidare innehava
eller uppehålla annan befattning vid anstalten, bör föreskrivas, att
befattningen å övergångsstat under tiden för förordnandet icke må uppehållas
av vikarie.

Med hänsyn till önskemålet att säkerställa en smidig övergång till den
nya ordningen bör det enligt min mening få ankomma på Kungl. Majit att
bestämma tidpunkten därför. Även örn förberedelserna för övergången komma
att kräva viss tid och omorganisationen icke torde kunna vara genomförd
i full utsträckning före den 1 juli 1945, böra styrelse och chef för anstalten
samt chefer för forskningsavdelningar dessförinnan tillsättas för att biträda
vid arbetet med omorganisationens genomförande. Ytterligare vissa
befattningar för mera kvalificerade forskare synas böra stå till förfogande
redan på ett tidigt stadium. I vad avser forskningsverksamheten inom
kemien och angränsande fack, där organisationen redan nu är förhållandevis
fast utformad, torde särskilda åtgärder redan under innevarande
budgetår icke vara av behovet påkallade. Jag förutsätter sålunda, att
personalförteckning och avlöningsstat för försvarsväsendets kemiska anstalt
skola tillämpas intill budgetårets slut, oavsett att kemiska anstalten
redan dessförinnan kan bliva administrativt inordnad såsom en del av
försvarets forskningsanstalt. Jag förordar emellertid, att Kungl. Majit bemyndigas
att från tidpunkt under budgetåret, som Kungl. Majit må äga
bestämma, tillsätta såväl överdirektören som vissa närmast för den militärfysiska
och den teletekniska verksamheten avsedda högre befattningshavare,
nämligen 2 avdelningschefer i högst lönegrad C 7 och 2 laboratorer i högst
lönegrad C 5. För bestridande av kostnaderna härför torde å tilläggsstat för
innevarande budgetår böra anvisas ett förslagsanslag av 35 000 kronor. I
övrigt böra från och med nyssnämnda tidpunkt intill utgången av innevarande
budgetår de medel, som redan finnas anvisade för olika med kemiska anstaltens
verksamhet sammanhängande ändamål samt för viss militär forskningsverksamhet,
få användas för den vid försvarets forskningsanstalt bedrivna
verksamheten. Därest det visar sig lämpligt att samtidigt med forskningsanstaltens
inrättande avveckla den nu arbetande forskningsnämnden,
torde jämväl för dennas verksamhet under innevarande budgetår anslagna
medel få tagas i anspråk för forskningsanstalten.

Beträffande dispositionen från och med nästa budgetår av de befattningar,
som beröras av omorganisationen och för närvarande äro uppförda på personalförteckningen
för kemiska anstalten, synes annat icke vara att anföra än
att av de båda nu förefintliga tygförvaltarbeställningarna den i lönegrad Ca 18
eller Ca 15 uppförda bör överföras till tygstaten, medan beställningen i Ca 15,
som nu iir vakant, torde böra avföras ur personalförteckningen.

Beträffande den lämpliga platsen för uppförande av erforderliga nybyggnader
för den militärtekniska forskningen föreligger ett flertal alternativ.
Huvudförslagen äro två. Enligt det ena, betecknat såsom alternativ II, skulle
militärfysiska institutet förläggas till Ladugårdsgärde i Stockholm och

22

Statsutskottets utlåtande nr 242.

kemiska anstalten utbyggas vid sin nuvarande förläggningsplats Lilla Ursvik,
medan den teletekniska institutionen skulle utbyggas vid Frösunda.
Enligt det andra huvudförslaget, betecknat såsom alternativ Y, skulle samtliga
institutioner förläggas i anslutning till kemiska anstalten vid Lilla Ursvik.
De totala byggnadskostnaderna ha av bjfggnadsstyrelsen beräknats till
följande belopp, nämligen 3 019 000 kronor för alternativ II och 2 775 000
kronor för alternativ V.

De sålunda beräknade kostnaderna äro avsevärda. Ehuru det är angeläget,
att forskningsanstalten erhåller tjänliga lokaler, och det är ovedersägligt, att
modern vetenskaplig forskning ställer mycket stora krav på lokalernas storlek
och standard, finner jag påkallat, att anläggningskostnaderna nedbringas i
den mån så kan ske utan allvarligare olägenheter för anstaltens verksamhet.
Sett enbart ur kostnadssynpunkt skulle alternativ Y vara att föredraga. För
detta alternativ talar jämväl önskvärdheten av att giva anstalten en samlad
förläggning, varigenom driftkostnaderna borde kunna nedbringas. Frågan
örn anstaltens förläggning har emellertid även andra sidor. Sålunda är det
icke klarlagt, att ej den närbelägna radioanläggningen i Spånga kan inverka
störande på verksamheten vid anstaltens avdelning för teleteknik. Tänkbart
är med hänsyn härtill, att en förläggning av denna avdelning till annan plats
kan visa sig förmånligare eller kanske rent av nödvändig. Även andra omständigheter
måste i förevarande sammanhang beaktas. I betraktande härav
finner jag icke möjligt att nu fatta ståndpunkt till frågan örn anstaltens förläggning.
Avgörandet härav måste enligt min mening bliva beroende på
ytterligare utredning. För bestridande av kostnaderna för denna utredning
samt för utarbetande av ritningar m. m. torde å tilläggsstat till riksstaten för
innevarande budgetår böra anvisas ett belopp av 100 000 kronor. Det är min
avsikt att, när denna utredning avslutats, förelägga riksdagen förslag i fråga
örn anstaltens förläggning och därmed sammanhängande byggnadskostnader.

Vidkommande de av forskningsnämnden berörda kostnads- och anslagsfrågorna
må — utöver vad som framgår av det redan sagda — följande
anföras.

De begränsningar av den fasta kadern vid anstalten, som i det föregående
föreslagits, medföra en minskning av avlöningskostnaderna i förhållande till
forskningsnämndens förslag med omkring 60 000 kronor. Erinras må vidare,
att kostnaderna för avlöning av de föreslagna militärassistenterna, omkring
25 000 kronor, enligt vad i det föregående anförts skulle komma att belasta
försvarsgrenarnas avlöningsanslag. Ytterligare någon minskning av anslagsposten
till övrig icke-ordinarie personal bör kunna ske, varigenom nettoutgiften
under avlöningsanslaget för anstalten skulle komma att uppgå till
omkring 555 000 kronor. I likhet med försvarets civilförvaltning och riksräkenskapsverket
anser jag, att anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal bör uppföras såsom obetecknad.

Med hänsyn till omfattningen av de arbetsuppgifter, som torde komma att
åvila styrelsen för anstalten, synes intet vara att erinra mot att ledamot av
styrelsen tillerkännes ett arvode av 20 kronor för varje sammanträdesdag.
Samma arvode bör tillkomma ordföranden. Då jag delar nämndens uppfattning,
att ordföranden bör ägna verksamheten aktivt intresse och i viss utsträckning
offra tid och krafter åt dess angelägenheter, har jag intet att
erinra mot att ordföranden därutöver får uppbära särskild ersättning, vilken
dock för ernående av större överensstämmelse med andra motsvarande arvoden
synes böra begränsas till 2 000 kronor för år. Dessa arvoden böra utgå av en
å avlöningsstaten uppförd anslagspost till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t.

Statsutskottets utlåtande nr 242.

23

Det av forskningsnämnden för omkostnader beräknade anslaget bör kunna
något begränsas. För resekostnader m. m. bör det vara tillräckligt att beräkna
sammanlagt 20 000 kronor, varvid jag förutsätter, att arvoden till styrelsens
ledamöter bestridas från anslaget till avlöningar. För expenser
torde böra beräknas 85 000 kronor, för anskaffning och underhåll av apparater,
maskiner, verktyg och inventarier 70 000 kronor samt för materialier
och andra omkostnader 225 000 kronor. För nu berörda ändamål ävensom
för sjukvård torde således böra beräknas ett belopp av tillhopa i avrundat tal
400 000 kronor. Till frågan, huruvida sistnämnda anslagsposter på sätt riksräkenskapsverket
föreslagit delvis böra upptagas under särskilt anslag, torde
jag i annat sammanhang få fatta ståndpunkt.

Forskningsnämnden har föreslagit, att utöver vad förut sagts ett särskilt
forskningsanslag av 500 000 kronor skulle anvisas. Från detta anslag skulle
bestridas dels avlöningskostnaderna till sådan personal vid anstalten, som
icke kan anses tillhöra den fasta kadern, dels ock kostnader för forskning på
anstaltens föranledande vid institution eller företag utanför anstalten. Med
hänsyn till att jag i det föregående föreslagit vissa minskningar i den av
forskningsnämnden föreslagna fasta kadern, vilket med nödvändighet torde
medföra ökad belastning å forskningsanslaget, föreslår jag, att detta anslag
— jämfört med forskningsnämndens förslag — höjes med 25 000 kronor. I
samband härmed må anmärkas, att reglerande bestämmelser rörande högsta
ersättning till befattningshavare med avlöning från forskningsanslaget torde
böra meddelas av Kungl. Majit. Såsom särskilda uppbördsmedel böra på
staten för anslaget — i likhet med vad för innevarande budgetår skett i fråga
örn anslaget till Kemiska anstalten: Forskningsverksamhet — upptagas bidrag
från civilförsvarsstyrelsen till forskningsverksamhet samt ersättning
från sistnämnda ämbetsverk och arméförvaltningens tygavdelning för efterprovning
och efterbesiktning av gasskyddsmateriel med sammanlagt 55 000
kronor ävensom övriga uppbördsmedel med ett formellt belopp av 100
kronor. Härutöver böra i enlighet med nu gällande ordning för forskningsverksamhet
m. m. få användas de medel, som — utöver beloppen å
55 000 kronor och 100 kronor — tillföras anslaget såsom särskilda uppbördsmedel.
Nettoutgiften under anslaget skulle i enlighet härmed kunna beräknas
till (525 000 — 55 100 =) i runt tal 470 000 kronor.

I detta sammanhang må erinras, att vissa av de uppfinningar, som framgått
som resultat av den inom försvarsväsendet bedrivna forskningsverksamheten,
visat sig äga ett ej obetydligt ekonomiskt värde och torde kunna komma även
civil verksamhet tillgodo. Motsvarande fördelar torde vara att förvänta av
den vid den nya forskningsanstalten bedrivna verksamheten. Det synes förtjänt
av övervägande, örn icke den vinst, som blir följden av en exploatering
av dylika uppfinningar, borde i en eller annan form tillgodoföras
anstalten för att, så långt vinsten försloge, användas för anstaltens drivande.
Utan närmare utredning av hithörande spörsmål är jag icke beredd
att nu framlägga förslag i ämnet. Det bör få ankomma på styrelsen för
anstalten att i samråd med krigsmaterielverket verkställa den erforderliga
utredningen.

De av forskningsnämnden beräknade engångskostnaderna — förutom byggnadskostnader
— bliva i viss mån beroende av omfattningen av det byggnadsprogram,
som slutligt fastställes. I avbidan därpå är det icke möjligt att
verkställa en säkrare beräkning av dessa kostnader. Närmare kalkyler i sådant
hänseende torde få framläggas av anstaltens blivande ledning. Jag
räknar emellertid i detta sammanhang med att ifrågavarande kostnader skola
kunna minskas med åtminstone 35 000 kronor till 550 000 kronor.

24

Statsutskottets utlåtande nr 242.

Tillhopa skulle således de årliga kostnaderna för forskningsanstalten komma
att uppgå till (25 000 + 555 000 + 400 000 + 470 000 =) 1 450 000 kronor. I
samband därmed bortfalla från och med ingången av nästa budgetår för
innevarande budgetår utgående anslag till Kemiska anstalten: Avlöningar,
Kemiska anstalten: Omkostnader, Kemiska anstalten: Forskningsverksamhet,
Kemiska anstalten: Utrustning av köldlaboratorium, Försvarets forskningsnämnd
samt Viss militär forskningsverksamhet örn (129 700 + 35 000 + 335 000
+ 30 000 + 37 000 + 520 000 =) 1 086 700 kronor. Vid en jämförelse mellan
kostnaderna torde böra frånräknas engångsanslaget till utrustning av köldlaboratorium
örn 30 000 kronor, varigenom summan minskas till 1 056 700
kronor. Den årliga kostnadsökningen i följd av forskningsanstaltens inrättande
skulle alltså uppgå till (1 450 000 —1 056 700=) i runt tal 390 000
kronor. Då vissa av de anslag som nu utgå för motsvarande ändamål temporärt
höjts med hänsyn till nu rådande förhållanden, torde kostnadsökningen
i jämförelse med de normalt för verksamhet av detta slag tidigare avsedda
medlen vara större än det senast anförda beloppet utvisar. Å andra sidan
måste beaktas, att vårt lands organisation på detta område hittills kunnat
endast ofullständigt utbyggas och på intet sätt kan mäta sig med de resurser,
som andra länder — även med vårt land jämförbara — förfoga över.

Jag vill framhålla, att förenämnda kostnadsberäkningar icke äro att betrakta
såsom i alla detaljer slutgiltiga. Jag förutsätter, att smärre jämkningar
i huvudsak inom den angivna kostnadsramen kunna komma att föreslås i samband
med framläggandet av anslagsäskanden för nästkommande budgetår. Utgifterna
för anstalten torde få belasta femårsplanens kostnadsram.

En sammanfattning av huvuddragen i det nu framlagda förslaget kan
göras i följande punkter.

1. För samordnande av den nu på många händer splittrade naturvetenskapligt-tekniska
forskningsverksamheten för militära ändamål inrättas en
försvarets forskningsanstalt.

2. Anstalten har att fördela forskningsuppgifter av militärt intresse mellan
utomstående laboratorier i den mån så låter sig göra och i övrigt med egna
resurser söka lösa problemen.

3. I fråga örn den fotografiska och fotogrammetriska samt den flygtekniska
forskningen förutsättes ingen ändring i nuvarande organisation.

4. Anstalten skall lyda direkt under Kungl. Maj:t.

5. Anstalten ställes under ledning av en styrelse.

6. Det löpande arbetet inom anstalten sammanhålles av en överdirektör och
chef för anstalten.

7. Erforderlig kontakt med myndigheter och institutioner bör uppehållas
— förutom genom styrelsens ledamöter — i obundna former. Något
forskningsråd avses icke för detta ändamål.

8. Kontakten med de militära staberna och förvaltningsmyndigheterna uppehälles
— förutom genom styrelsens ledamöter—genom militärassistenter. Föreskrifter
utfärdas till säkerställande av att forskningsanstalten erhåller del av
in- och utländska rön berörande anstaltens verksamhetsområde. Överbefälhavaren
och försvarsgrenscheferna få direktiv- respektive anvisningsrätt i förhållande
till anstalten. Såsom biträde vid fullgörandet av hithörande arbetsuppgifter
erhåller överbefälhavaren en regementsofficer, ingående i hans
personliga stab. För ändamålet överflyttas en tjänst från den nuvarande
kemiska anstalten. Särskild forskningsavdelning inom försvarsstaben upprättas
icke.

9. Anstaltens inre organisation begränsas till tre fasta avdelningar. Ett
sammanförande av vissa kemiska laboratorier eftersträvas. För särskilda
ändamål kunna bildas tillfälliga arbetsgrupper.

Statsutskottets utlåtande nr 242.

25

10. Till anstalten knytes ett begränsat antal mera fast anställda forskare,
dels ordinarie, på viss tid eller tills vidare tillsatta i lönegrader å löneplan C
enligt civila avlöningsreglementet, dels arvodesanställda, dels extra ordinarie.
Härtill kommer viss biträdespersonal. Den fasta kadern utökas alltefter omständigheterna
med tillfälligt anställd personal.

11. övergången till den nya ordningen sker vid tidpunkt, som Kungl.
Maj:t bestämmer. I full utsträckning genomföres omorganisationen dock ej
före den 1 juli 1945.

Erfarenheterna från det moderna kriget visa på vikten och betydelsen av
forskningsverksamhet på det militära området. Genom utnyttjandet av vetenskap
och teknik hava nya försvarsmetoder och försvarsmedel konstruerats,
vilka varit av väsentlig betydelse för krigföringen. Ej minst för ett litet land
med i övrigt begränsade resurser är det i hög grad påkallat, att alla möjligheter,
som forskningen på detta område kan erbjuda, tillvaratagas för höjandet
av försvarsmedlens kvalitet och därmed för stärkandet av landets försvarskraft.

Den forskningsverksamhet för militära ändamål, som förekommer i vårt
land, är fördelad på ett flertal från varandra skilda organ. Såsom i ärendet
framhållits lider denna forskning av splittring och isolering. Dess i stort
sett provisoriska karaktär försvårar möjligheten av att i verksamheten
bibehålla skicklig arbetskraft, varigenom kontinuiteten i arbetet äventyras.
Det har därför befunnits vara av vikt att samordna denna forskning under en
gemensam enhetlig ledning och i sådant syfte har föreslagits inrättandet av
en försvarets forskningsanstalt. Förslaget i fråga innebär, såsom departementschefen
understrukit, icke att tillskapa ett nytt organ med uppgifter, som
sakna motsvarighet inom den nuvarande försvarsorganisationen, utan avsikten
är främst att samordna och effektivisera samt att åstadkomma ett
gemensamt utnyttjande av tillgängliga tekniska resurser. Med hänsyn till
vad sålunda anförts, finner sig utskottet kunna tillstyrka, att den föreslagna
forskningsanstalten inrättas.

I fråga om tidpunkten för den nya organisationens ikraftträdande föreslås
i motionen I: 352, att med frågan örn anstaltens inrättande bör anstå tills
lugnare förhållanden inträtt. Vad i motionen anförts till stöd härför har utskottet
icke funnit övertygande. Utskottet hyser för sin del den uppfattningen,
att det ur skilda synpunkter — ej minst angelägenheten av att redan nu till
ifrågavarande forskningsverksamhet knyta vissa forskare, vilka på grund av
de nuvarande mera osäkra anställningsformerna kunna befaras söka sig till
andia och säkrare verksamhetsfält — knappast kan anses välbetänkt att ställa
denna fråga på framtiden. Utskottet delar därför departementschefens mening,
vilken vunnit stöd såväl av överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna
som ett flertal andra remissmyndigheter, att förslaget snarast möjligt bör
genomföras. Det förhållandet att vissa icke oväsentliga detaljer i förslaget —
såsom förläggningsort och byggnadskostnader — ännu icke blivit fullt klarlagda,
synes utskottet, med hänsyn till att det här gäller en försvarsangelägenhet
av utomordentlig vikt, icke böra vara av avgörande betydelse för ett

Utskottet.

26

Statsutskottets utlåtande nr 242.

ståndpunkttagande till principfrågan. Av det anförda följer, att utskottet avstyrker
förberörda motion I: 352.

Då utskottet tillstyrker inrättandet av den föreslagna anstalten vill utskottet
samtidigt uttala sin förväntan, att åt densamma icke gives en alltför
vidlyftig och omfattande organisation. Det synes utskottet alltså angeläget,
att all återhållsamhet iakttages vid anstaltens utbyggande. Redan det förhållandet
att anstalten skulle till huvudsaklig uppgift hava att samordna och
leda forskningsuppgifterna talar för att anstalten bör kunna hållas inom
ganska snäva gränser. Det har framhållits, att tillgången på verkligt kvalificerade
forskare i vårt land är ytterst begränsad och att det mött stora svårigheter
att tillgodose det civila behovet av forskare. Även detta är ett skäl, som
enligt utskottets mening motiverar en begränsad organisation.

Till vad departementschefen anfört i fråga örn de allmänna riktlinjerna för
verksamheten kan utskottet i princip ansluta sig. Samma gäller beträffande
uPPgifterna för den föreslagna forskningsorganisationen. Dessa uppgifter
hava sammanfattningsvis angivits vara att följa den allmänna naturvetenskapliga
och tekniskt-vetenskapliga utvecklingen med hänsyn tagen till militära
behov och den militära taktiskt-tekniska utvecklingen, att samordna och
stimulera forskningsverksamhet för vissa militära ändamål vid allmänna
vetenskapliga institutioner samt inom industrien ävensom att bedriva forskning
vid en direkt för militärt ändamål inrättad forskningsanstalt.

Enligt departementschefens förslag borde anstalten ställas under ledning
av en styrelse direkt under Kungl. Majit. Denna styrelse, som skulle vara ett
samlande organ såväl inåt som utåt, har förutsatts besitta erforderlig sakkunskap
på de olika områden, som forskningsverksamheten kommer att omspänna.
För sammanhållande av det löpande forskningsarbetet inom anstalten föreslås
tillsättandet av en överdirektör såsom chef för anstalten. Enligt förslaget
skulle denne vara såväl administrativ som vetenskaplig chef.

Gentemot detta förslag ställes i motionen II: 560 en organisation, enligt
vilken den direkta ledningen av forskningen skulle — i den mån den icke är
av sådan art, att den bör överlåtas på styrelsen — ligga på ett antal väl
kvalificerade forskare. Vidare föreslås, att anstaltschefens befogenheter
borde inskränka sig till enbart det administrativa området och att denne
administrative chef för att främja samarbetet med de militära myndigheterna
borde vara militär.

I valet mellan dessa organisationsmöjligheter har utskottet icke kunnat
finna motionärens förslag innebära en bättre lösning av problemet än den
av departementschefen förordade. Utskottet förmenar, att med de kvalifikationer,
som förutsatts — hög naturvetenskaplig allmänbildning — överdirektören
genom sin ledande och samordnande verksamhet skulle kunna stimulera
och befrukta forskningsarbetet, utan att därmed, såsom från vissa håll
befarats, forskarnas rörelsefrihet och självständiga ställning komme att
äventyras eller deras initiativkraft att försvagas. Ur synpunkten av att åstadkomma
ett effektivt arbetande forskningsorgan synes utskottet departements -

Statsutskottets utlåtande nr 242.

27

chefsförslaget vara ägnat att bättre fylla de fordringar, som i detta avseende
böra uppställas. I fråga om forskningsanstaltens ledning tillstyrker sålunda
utskottet det av departementschefen härutinnan framlagda förslaget och avstyrker
alltså motionen i denna del. Någon anledning att här närmare ingå
på frågan örn styrelsens sammansättning anser utskottet icke föreligga.
Det synes utskottet lämpligt, att det på sätt föreslagits får ankomma på
Kungl. Majit att efter ytterligare övervägande träffa avgörande härutinnan.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att överdirektören skall
ingå i styrelsen som ledamot och föredragande. Härav följer att utskottet
icke kan tillstyrka det i motionen II: 560 väckta förslaget, att avdelningsföreståndarna
skola tjänstgöra som föredragande i styrelsen. Detta utesluter
givetvis icke, att, när så kan anses särskilt påkallat och lämpligt, även avdelningsföreståndarna
kan beredas tillfälle att föredraga vissa ärenden.

Ej heller motionärens förslag att för samarbetet mellan avdelningarna inrätta
ett s. k. samarbetskollegium kan utskottet tillstyrka. Enligt utskottets
mening ligger det i sakens natur, att de vid anstalten anställda forskarna böra
sammanträffa för att diskutera uppkommande problem, men att åt dessa sammankomster
giva en organisatorisk utformning synes utskottet varken behövligt
eller lämpligt.

Enligt forskningsnämndens förslag skulle till anstalten knytas ett rådgivande
organ, benämnt försvarets forskningsråd. Då utskottet icke blivit
övertygat örn nödvändigheten av att inrätta ett dylikt organ, kan utskottet
i likhet med departementschefen icke tillstyrka förslaget i fråga. Samma
gäller den föreslagna forskningsavdelningen inom försvarsstaben. Båda förslagen
skulle, örn de genomfördes, leda till en enligt utskottets mening betydande
överorganisation. Erforderlig kontakt mellan de militära myndigheterna
och forskningsanstalten synes utskottet lämpligen kunna ske genom att
såsom departementschefen föreslagit placera militärassistenter till tjänstgöring
vid anstalten samt till överbefälhavarens förfogande ställa en regementsofficer.

Yad departementschefen anfört i anslutning till forskningsnämndens synpunkter
på frågan örn organisationen av arbetet inom forskningsanstalten har
icke givit utskottet anledning till något särskilt uttalande.

I fråga örn forskningsanstaltens inre organisation har utskottet redan inledningsvis
framfört sina betänkligheter mot att åt anstalten gives alltför stor
omfattning. Utifrån denna synpunkt synes den organisationsplan, som departementschefen
nu framlagt och vilken innebär en avsevärd reducering i förhållande
till forskningsnämndens förslag, kunna godtagas. Utskottet tillstyrker
sålunda, att anstalten uppdelas på tre huvudavdelningar, vilka avdelningar
alltså skulle utgöra kärnan i organisationen. Härtill skulle komma
tillfälliga arbetsgrupper, kansli och utredningssektion samt försöksstationer,
verkstad m. m. Att såsom framhållits jämkningar kunna visa sig erforderliga
vid de ytterligare överväganden, som måste föregå det slutliga fastställandet
av organisationen, torde ligga i sakens natur.

28

Statsutskottets utlåtande nr 242.

Utskottet övergår härefter till frågan om personaluppsättning och löneställning.
Till de allmänna synpunkter, departementschefen anlagt på frågan om
personalorganisationens omfattning, kan utskottet helt ansluta sig. Utskottet
delar sålunda, bland annat, departementschefens uppfattning, att antalet med
pensionsrätt förenade tjänster å löneplan C bör kunna begränsas och att det
bör få ankomma på Kungl. Majit att efter omständigheterna besluta, i vilka
fall befattningarna å nämnda löneplan skola tillsättas medelst förordnande
på viss tid eller allenast tills vidare. Det bör vidare stå Kungl. Majit fritt
att i det fall, då så visar sig lämpligt, temporärt utbyta en eller flera av de
föreslagna högre extra ordinarie befattningarna mot extra tjänster i motsvarande
lönegrader.

Vidkommande personaluppsättningen får utskottet under hänvisning till
vad utskottet ovan anfört framhålla angelägenheten av att viss återhållsamhet
i fråga örn antalet befattningshavare iakttages. Det av departementschefen
härutinnan framlagda förslaget, vilket i förhållande till forskningsnämndens
beräkningar innebär en ganska avsevärd reducering av antalet befattningshavare,
synes utskottet väl avvägt och därför kunna godtagas. Det i motionen
lii 560 gjorda yrkandet örn en utökning i förhållande till nämnda förslag med
ej mindre än sju befattningar kan utskottet ur ovan angivna synpunkter
således icke tillstyrka. Vad särskilt angår motionärens förslag örn anställande
av en biträdande ingenjör finner utskottet i likhet med departementschefen,
att någon sådan befattning icke bör, åtminstone innan erfarenheter
vunnits, uppföras å personalförteckningen.

Med avseende å personalens löneställning anser utskottet förslaget örn
alternativa lönegradsplaceringar för avdelningschefstjänsterna vara med hänsyn
till här föreliggande särskilda förhållanden välgrundat och tillstyrker detsamma.
Vad därvid föreslagits såsom högsta lönegrad kan utskottet jämväl
tillstyrka. Enligt departementschefsförslaget skulle — i syfte att minska
antalet fast anställda — vissa forskare anställas mot arvoden och övriga förmåner
utom pension motsvarande högst vad som härutinnan utgår till befattningshavare
i lönegrad C 5. Någon anledning att, såsom i motionen lii 560
yrkats, redan nu hänföra dessa forskare till C-planen kan utskottet icke finna,
särskilt som departementschefen förutsatt, att i den mån förhållandena vid
forskningsanstalten stabiliseras fråga kan uppkomma att utbyta jämväl vissa
av dessa arvodesbefattningar mot mera fasta tjänster å nämnda löneplan.
Utskottet avstyrker alltså motionen i denna del. Likaså avstyrker utskottet
samma motion, i vad den avser verkstadschefens löneställning. Departementschefens
förslag att placera denne befattningshavare i lönegraden Eo 27
synes utskottet i förhållande till de olika meningar, som gjort sig gällande på
denna punkt, vara att betrakta såsom en lämplig medelväg. Beträffande lönesättningen
för personalen i övrigt har departementschefsförslaget icke givit
utskottet anledning till erinran.

Utskottet övergår härefter till frågan örn nybyggnader för den militärtekniska
forskningen. I detta ämne har forskningsnämnden framlagt fem alter -

Statsutskottets utlåtande nr 242.

29

nativ. Nämndens majoritet har förordat alternativ Y, enligt vilket samtliga
institutioner skulle förläggas i anslutning till kemiska anstalten vid Lilla
Ursvik, under det att minoriteten anslutit sig till alternativ II, enligt vilket
militärfysiska institutet skulle förläggas till Ladugårdsgärde och kemiska
anstalten utbyggas vid Lilla Ursvik, medan teletekniska anstalten skulle utbyggas
vid Stora Frösunda. I motionen II: 560 har yrkats, att frågan löses i
enlighet med sistnämnda förslag. Departementschefen har i betraktande av
flera med denna fråga sammanhängande omständigheter icke funnit möjligt att
nu fatta ståndpunkt till detta ärende utan ansett att avgörandet därav måste
bliva beroende på ytterligare utredning. Redan med hänsyn härtill och då
det enligt utskottets mening icke kan anses oundgängligen påkallat, att detta
spörsmål löses i förevarande sammanhang föreslår utskottet, att motionen
i nu omhandlade del icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd. Det må
här vidare framhållas, att alternativ II av förslagsställarna närmast isynes
vara motiverat av behovet av att kunna åstadkomma nära samverkan mellan
forskarna och de militära myndigheterna. Utskottet kan icke tillmäta detta
argument någon avgörande betydelse, då erforderlig kontakt kan nås på annat
sätt. Dessutom anser utskottet, att den splittrade förläggningen på tre
olika håll, som sistnämnda alternativ innefattar, ur kostnadssynpunkt är
ägnad att framkalla starka betänkligheter. Utskottet förutsätter, att det vid
den kommande utredningen skall bliva möjligt att lösa forskningsanstaltens
byggnadsfråga på ett sätt, som leder till ett förbilligande av kostnaderna utan
att därigenom organisationens möjligheter att fullgöra sina uppgifter eftersättas.

Med avseende å kostnads- och anslagsfrågorna har utskottet efter verkställd
prövning i stort sett icke funnit anledning till erinran mot de
av departementschefen framlagda beräkningarna liksom ej heller mot vad
som i samband därmed uttalats. Såsom i propositionen framhållits äro dessa
beräkningar icke slutgiltiga utan det har av departementschefen förutsatts,
att smärre jämkningar i huvudsak inom den angivna kostnadsramen kunna
komma att föreslås i samband med framläggandet av anslagsäskanden för
nästa budgetår. I vad de i motionen II: 560 gjorda yrkandena i förevarande
avseende skilja sig från departementschefens förslag avstyrker utskottet desamma.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma tidpunkten för övergången
till den nya organisationen, vilken förutsättes icke vara genomförd
i full utsträckning före den 1 juli 1945. Då styrelse och chef för anstalten
samt chefer för forskningsavdelningar dessförinnan böra tillsättas för att
biträda vid omorganisationens genomförande, synes utskottet lämpligt att,
såsom departementschefen föreslagit, Kungl. Maj:t bemyndigas att från tidpunkt
under innevarande budgetår, som Kungl. Maj:t må äga bestämma, tillsätta
såväl överdirektören som vissa högre befattningshavare, nämligen två avdelningschefer
i högst lönegrad C 7 och två laboratorer i högst lönegrad C 5. Å
personalförteckningen för innevarande budgetår böra alltså nu nämnda be -

30

Statsutskottets utlåtande nr 242.

fattningshavare uppföras. I motionen II: 560 har yrkats, att befattningarna
såsom avdelningsföreståndare och laborator utbytas mot benämningen forskare.
Då utskottet icke kan finna rimlig anledning föreligga att frångå de av
departementschefen angivna hävdvunna benämningarna, avstyrker utskottet
motionen jämväl i denna del.

Det för innevarande budgetår äskade anslaget av 35 000 kronor till avlöningar
m. m. till de i personalförteckningen upptagna befattningshavarna tillstyrkes
av utskottet ävensom det begärda investeringsanslaget av 100 000
kronor till nybyggnad för försvarets forskningsanstalt, vilket senare belopp
närmast är avsett för ytterligare utredning och ritningar m. m.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 352 och II: 560,

a) besluta, att en försvarets forskningsanstalt skall från och
med tidpunkt, som må av Kungl. Maj:t bestämmas, inrättas och
organiseras efter i huvudsak den plan, som av departementschefen
i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 20
oktober 1944 angivits;

b) godkänna följande personalförteckning för försvarets forskningsanstalt,
att tillämpas under budgetåret 1944/45 från och
med tidpunkt, som må av Kungl. Maj:t bestämmas:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 överdirektör ................................................. C 10

2 avdelningschefer ........................................... högst C 7

2 laboratorer .................................................... » C 5;

c) godkänna följande avlöningsstat för försvarets forskningsanstalt,
att tillämpas under budgetåret 1944/45 från och
med tidpunkt, som må av Kungl. Maj:t bestämmas:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -

vis ......................................................... kronor 31 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... » 4 000

Summa kronor 35 000;

d) till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1944/45 under fjärde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 35 000 kronor;

e) till Nybyggnad för försvarets forskningsanstalt å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1944/45 under försvars -

Statsutskottets utlåtande nr 242. 31

väsendets fastighetsfond, arméförvaltningens delfond, anvisa ett
investeringsanslag av 100 000 kronor.

Stockholm den 1 december 1944.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i
Malmö, Oscar Olsson, Pauli, Gränebo, Lindström, Bäcklund, Holmström, Heiding,
Gustaf Karlsson, Sundberg och Emil Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Ward, Persson i Falla, Persson i
Tidaholm, Nilsson i Steneberg, Lindholm, fru Alvén, herrar Lundberg i Hälsingborg,
Åkerström, Norup och Onsjö.

Reservationer:

1) av herr Pauli;

2) av herrar Gustaf Karlsson och Åkerström, vilka ansett, att utskottets
yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:

»Utskottet har funnit övervägande skäl tala för att inrättandet av en försvarets
forskningsanstalt tills vidare bör anstå. I nuvarande läge torde en
dylik anstalt näppeligen kunna öka landets värnkraft. Avgörandet örn en särskild
forskningsanstalt för försvaret bör därför fattas under mera lugna och
normala förhållanden, vilket även framhållits av styrelsen för Chalmers tekniska
högskola.

Starka skäl synas även tala för att ytterligare undersökningar verkställas
för att få klarlagt örn icke den vetenskapliga forskning, som ur försvaretssynpunkt
anses önskvärd, skulle på lämpligt sätt kunna knytas till inom
landet redan befintliga vetenskapliga institutioner. Förutsättningen för en
dylik anknytning måste dock vara, att forskningen för de fredliga behoven
icke inskränkes eller försvåras?

Även om det enligt förevarande proposition icke är fråga örn annat än ett
principbeslut, vid vars fattande alla detaljspörsmål icke behöva vara klarlagda,
har dock utskottet funnit det önskvärt, att åtminstone frågan örn
platsen för den föreslagna anstalten varit allsidigt belyst och att kostnaden
för byggnaderna kunnat med någorlunda säkerhet angivas vid principavgörandet
Därest förhållandena efter fredsslutet skulle motivera en forskningsverksamhet
för försvaret av i propositionen antydd omfattning, synes det

32

Statsutskottets utlåtande nr 242.

nödvändigt, att angivna detaljspörsmål dessförinnan bliva föremål för nog
grann och ingående undersökning.

Under hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till motionen I: 352 och med av
slag å motionen 11:560, avslå förevarande proposition.»;

3) av herr Persson i Tidaholm och fru Alvén.

*

Stockholm 1944. K. L. Beckmans Boktryckeri.