Riksdagens skrivelse nr 514.
5
Nr 514.
Godkänd av första kammaren den 8 december 1943.
Godkänd av andra kammaren den 8 december 1943.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående inrättande av en statens organisationsnämnd,
m. m.
(Statsutskottets utlåtande nr 265.)
Till KONUNGEN.
I propositionen nr 366 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 8 oktober 1943, föreslagit
riksdagen att dels besluta, att för ledning av organisationsundersökningar
inom statsförvaltningen skall upprättas ett särskilt organ, benämnt statens
organisationsnämnd, nied i huvudsak den organisation och de uppgifter
som framgå av vad chefen för finansdepartementet i nämnda statsrådsprotokoll
anförts dels godkänna av departementschefen angiven personalförteckning
för statens organisationsnämnd, att gälla tills vidare från och med
den 1 januari 1944, dels ock till Organisationsundersökningar m. m. å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag
av 50,000 kronor.
Innevarande års riksdag beslöt under vårsessionen, att de av besparingsberedningen
igångsatta organisationsundersökningarna skulle fullföljas, varvid
förutsattes att de även skulle kunna utvidgas till att avse kontorsarbetet
inom andra verk än sådana, där undersökningar blivit planerade av beredningen.
Önskemålet att snarast möjligt utvidga rationaliseringsarbetet till att
omfatta även försvarsväsendet har nu aktualiserat frågan örn ett organ för
undersökningarnas sammanhållande och ledning. Detta organ skulle få till
uppgift att ej blott leda själva undersökningarna utan även beträffande verk,
där sådana utförts, utöva den kontinuerliga tillsyn och övervakning, som i
händelse av nytillkommande arbetsuppgifter erfordras för utnyttjande av
undersökningsresultaten. För uppgiften föreslås ett självständigt organ, benämnt
statens organisationsnämnd.
Riksdagen vill erinra, att riksdagen under sistförflutna vårsessionen även
beslutat inrätta ett permanent organ för sakrevision, vars arbetsområde i
princip skulle omfatta all verksamhet, som helt eller delvis finansierades med
allmänna medel. Riksdagen framhöll emellertid därvid, att detta organ borde
jt[hyggås med viss försiktighet och tills vidare betraktas såsom en för
-
6
Riksdagens skrivelse nr 514.
söksinstitution. Avsikten var, att denna statens sakrevision skulle arbeta jämsides
med statens krisrevision under den tid krisrevisionen kunde erfordras
dels för revisionen av de speciella krisorganen och dels för den sakliga
granskningen av försvarsmyndigheternas ekonomiska förvaltning under nu
rådande försvarsberedskap.
Såsom departementschefen i förevarande proposition uttalat, torde det
vara olämpligt att tynga statens sakrevision med det vidlyftiga och utpräglat
tekniska detaljarbetet med utförande och fullföljande av organisationsundersökningar
inom hela förvaltningen. Med hänsyn härtill synes det riksdagen
mest ändamålsenligt, att den föreslagna särskilda organisationsnämnden kommer
till stånd. Riksdagen vill emellertid i likhet med departementschefen
framhålla, att genom ett nära samråd mellan organisationsnämnden och sakrevisionen
kan åstadkommas ett utbyte av erfarenheter, som bör bli av stort
värde för erhållande av en allsidig belysning av rationaliseringsmöjligheterna
inom förvaltningen.
Vid behandlingen av förevarande ärende har riksdagens vederbörande utskott
funnit anledning att efter överläggningar med finansdepartementet
taga upp frågan örn förhållandet mellan sakrevisionen och krisrevisionen
till förnyad prövning.
En väsentlig uppgift för organisationsnämnden skulle enligt förslaget vara
att bidraga till rationaliseringsarbetet inom försvarsväsendet. Detta innebär
ett överflyttande på denna nämnd av viktiga åligganden, som hittills ankommit
på krisrevisionen. Till belysande härav må framhållas, att den inom
krisrevisionen nyligen utförda omfattande undersökningen rörande handräckningstjänsten
inom armén väsentligen bort ankomma på organisationsnämnden,
därest denna varit inrättad. Nämnden torde väl ock få fortsättningsvis
övertaga handläggningen av nämnda spörsmål, som i verkligheten
innebär en av huvuduppgifterna för rationaliseringsverksamheten inom försvarsväsendet.
Även vissa andra spörsmål, som krisrevisionen upptagit till
behandling, torde av liknande skäl böra överflyttas på organisationsnämnden.
Vad angår krisrevisionens övriga arbetsuppgifter må framhållas, att —
sedan krisrevisionen nu varit i verksamhet under nära fyra år — de av den
förstärkta försvarsberedskapen föranledda särskilda förhållandena icke längre
i samma grad som tidigare torde betinga en specialprövning av försvarsväsendet
ur sakrevisionssynpunkt. I viss mån lika förhåller det sig med den
granskning av de statliga krisorganen, som krisrevisionen har att utföra. Krisrevisionen
har sålunda föranstaltat örn mera ingående undersökningar av
vissa större krisorgan, vilka redan slutförts eller äro avsedda att slutföras
inom den närmaste tiden.
Det bör i detta sammanhang framhållas, att de båda olika huvuduppgifterna
som ankomma på krisrevisionen —- å ena sidan den allmänt ekonomiska
granskningen av försvarsmyndigheternas förvaltning och å andra sidan
revisionen av krisorganen —- äga mycket ringa samband med varandra.
Inom krisrevisionen har ock en särskild avdelning inrättats för den rent kamerala
revisionen av krisorganen, vartill motsvarighet saknas för försvars
-
Riksdagens skrivelse nr 514.
7
väsendets del. Experter och sakkunniga, som krisrevisionen i stor utsträckning
anlitat, lia varit olika för de båda grenarna av revisionens verksamhet.
Med hänsyn till nu berörda förhållanden och då inrättandet av organisationsnämnden
jämväl för sakrevisionens del torde föranleda en avlastning av
vissa detaljuppgifter, har en sammanslagning av krisrevisionen med sakrevisionen
redan nu tett sig möjlig att genomföra. En förutsättning för sammanslagningen
torde dock vara, att revisionen av krisinstitutionerna förlägges
till ett annat organ. Denna revision torde numera kunna begränsas och — i
samband med en viss förskjutning av verksamheten över mot mera generella
organisationsuppgifter — närmare anslutas till den till folkhushållningsdepartementet
koncentrerade ledningen av krisförvaltningen.
Överföras krisrevisionens härefter återstående arbetsuppgifter på statens
sakrevision, torde denna från början kunna ges en organisation i stort sett
anpassad efter dess slutligt tilltänkta uppgifter. Detta skulle erbjuda ej oviktiga
fördelar ur personalsynpunkt. Man skulle härigenom kunna undgå viss
dubftlering av tjänster med likartade arbetsuppgifter, särskilt inom den egentliga
administrativa organisationen. Vidare skulle sakrevisionen kunna utnyttja
den i krisrevisionen upptränade personalen för göromål, vilka ligga
nära dem som personalen tidigare haft att fullgöra. Det lärer även hava
visat sig allt svårare för krisrevisionen att behålla och nyförvärva lämpliga
arbetskrafter med hänsyn till att revisionen — liksom andra krisorgan —
ju står inför en avveckling inom en obestämd framtid. Om krisrevisionen
däremot — med undantag för kontoret för krisorganens revision — inflyttas
i sakrevisionen, försvinna tydligen de olägenheter ur personalsynpunkt, som
eljest torde uppstå av denna anledning. Det bör i detta samanhang framhållas,
att rekryteringen av personal för den fortsatta revisionen av krisförvaltningen
bör i den mån så ur revisionens synpunkt befinnes lämpligt ske
från krisrevisionen.
Även med hänsyn till lokalfrågan skulle en sammanslagning medföra vissa
fördelar. Motsvarande gäller även i avseende å möbelanskaffning, kontorsutrustning
m. m.
Det är givet att om sakrevisionen omedelbart skall i sig upptaga krisrevisionen,
kommer sakrevisionens verksamhet till en början att jämförelsevis
starkare inriktas på den militära förvaltningen än som normalt bör bliva
fallet efter den förstärkta försvarsberedskapens avvecklande. Detta torde
emellertid icke vara till någon olägenhet. Det har nämligen från början
förutsatts, att sakrevisionen skulle uppbyggas successivt. I den mån som försvarsberedskapen
minskas och till slut bortfaller, bör personal kunna överföras
från de militära till de civila uppgifterna.
Även om det framdeles kan visa sig lämpligt att — åtminstone delvis —
organisera sakrevisionen utan hänsyn till en uppdelning av granskningen på
å ena sidan civil och å andra sidan militär förvaltning, torde det bliva lämpligt
att till en början i huvudsak verkställa en fördelning av personalen efter
dylika linjer. Det bör emellertid slå sakrevisionens ledning fritt att efter örn
-
8 Riksdagens skrivelse nr 514.
prövning och vunnen erfarenhet även i nu berörda avseende bestämma om
revisionens organisation.
Beträffande frågan om sakrevisionens utgiftsstat torde den del av krisrevisionens
anslag för budgetåret 1943/44, som återstår oförbrukad den 1 januari
1944 och som icke erfordras för finansieringen av den särskilda kontroll av
krisförvaltningen, som här förutsatts skola komma till stånd, böra ställas
till förfogande för sakrevisionen, att av denna disponeras jämte den å första
halvåret 1944 belöpande andelen av anslaget till sakrevisionen. 1 fråga om
avlöningen till den från krisrevisionen överflyttade personalen torde för vissa
fall Kungl. Maj:t böra framdeles meddela närmare bestämmelser. Vad åter
angår ledamöterna i sakrevisionens styrelse kan måhända på grund av sammanslagningen
med krisrevisionen samt tillkomsten av organisationsnämnden
bliva erforderligt att tillerkänna ledamöter, som mera konstant tilldelas mera
tidskrävande arbetsuppgifter, ett något högre arvode -- eventuellt utan tilllägg
av dagarvode — än ledamöterna i allmänhet.
Med hänsyn till de fördelar, som synas för handen med en sammaifclagning
av krisrevisionen med sakrevisionen redan under innevarande budgetår,
har riksdagen här velat lämna en utförlig redogörelse för de riktlinjer för en
sådan sammanslagning, som enligt vad som framkommit vid samråd mellan
riksdagens vederbörande utskott och finansdepartementet synas möjliga att
följa. På Kungl. Majit må ankomma att överväga den här berörda frågan
örn en avveckling av krisrevisionen såsom särskilt organ redan vid början
av sakrevisionens verksamhet.
Vad härefter angår vissa beträffande organisationsnämnden föreliggande
löne- och anställningsfrågor synes det, såsom departementschefen framhållit,
angeläget att till ordförande i nämnden och ledare av undersökningarna förvärva
en person med framstående sakkunskap och erfarenhet. Denne bör
även erhålla en auktoritativ ställning, jämställd med verkschef inom statsförvaltningen,
och tillsättas på förordnande för viss tid. Med hänsyn till
de krav, som böra ställas på ordföranden, torde erinran icke böra möta
mot den av Kungl. Majit för befattningen föreslagna löneställningen. Ersättningen
till kanslichefen bör utgå efter de grunder, som riksdagen fastställt
för motsvarande tjänsteman vid statens sakrevision eller med ett fast
belopp jämte ett procentuellt tillägg, motsvarande rörligt tillägg och kristilllägg
till statens befattningshavare. Med sådant tillägg bör dennes årsarvode
vid nuvarande indexläge icke överstiga det av Kungl. Majit föreslagna beloppet,
18,000 kronor. Till andra ledamöter än ordföranden och kanslichefen
föreslås ersättning skola utgå med dagarvode enligt kommittékungörelsen,
där ej särskilda uppgifter anförtros vederbörande och högre ersättning därför
finnes böra ifrågakomma. Beträffande ifrågavarande ledamöter anser
riksdagen det kunna ifrågasättas, örn dagarvode enligt kommittékungörelsen
kan anses utgöra tillräcklig ersättning för arbetet i nämnden. Riksdagen, som
emellertid icke velat motsätta sig Kungl. Majits förslag, förutsätter att frågan
härom tages under förnyat övervägande, varvid Kungl. Majit må vara oförhindrad
att meddela de beslut, som därav kunna föranledas.
Riksdagens skrivelse nr 514.
9
Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört får riksdagen, som i övrigt
ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts i förevarande proposition
framlagda förslag, anmäla, att riksdagen
dels beslutat, att för ledning av organisationsundersökningar inom statsförvaltningen
skall upprättas ett särskilt organ, benämnt statens organisationsnämnd,
med i huvudsak den organisation och de uppgifter som framgå
av vad riksdagen ovan anfört,
dels godkänt följande personalförteckning för statens organisationsnämnd,
att gälla tills vidare från och med den 1 januri 1944:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänsteman å ordinarie stat:
1 ordförande och chef .......................................... C 15
dels ock till Organisationsundersökningar m. m. å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten under sjunde huvudtiteln anvisat ett
reservationsanslag av 50,000 kronor.
Stockholm den 8 december 1943.
Med undersåtlig vördnad.