8

Riksdagens skrivelse nr 479—480.

2:o) Lastkommittén i New York m.m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 2) har riksdagen till Lastkommittén i New York m.m. å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisat ett förslagsanslag av 425.000
kronor.

Kapitalbudgeten.

Statens allmänna fastighetsfond.

3:o) Anordnande av skyddsrum i beskickningsfastigheten i Helsingfors.

I propositionen nr 344 har Kungl. Majit (bilaga 11, punkt 1 av hilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för den 8 oktober
1943) föreslagit riksdagen att till Anordnande av skyddsrum i beskickningsfastigheten
i Helsingfors å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa
ett investeringsanslag av 50.000 kronor.

Riksdagen har för täckning av här ifrågavarande förskottsanvisning anvisat
det av Kungl. Majit äskade investeringsanslaget.

Riksdagen för alltså anmäla, att riksdagen till Anordnande av skyddsrum i
beskickningsfastigheten i Helsingfors å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1943/44 anvisat ett investeringsanslag av 50.000 kronor.

4io) Inköp av fastighet för beskickningen i Ottawa. Kungl. Majit har
föreslagit riksdagen (punkt 2) att till Inköp av fastighet för beskickningen i
Ottawa å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av 330.000 kronor.

Riksdagen har på av departementschefen anförda skäl beslutat, att ifrågavarande
fastighetsköp skall komma till stånd, och bär för ändamålet anvisat medel
i enlighet med Kungl. Marits förslag.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till Inköp av fastighet för beskickningen
i Ottawa å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisat
ett investeringsanslag av 330.000 kronor.

Stockholm den 17 november 1943.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 480.

Godkänd av första kammaren den 17 november 1943.
Godkänd av andra kammaren den 17 november 1943.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående inrättande av statens geotekniska institut
m.m.

(Statsutskottets utlåtande nr 256.)

Till Konungen.

I propositionen nr 333 har Kungl Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 8 oktober 1943,
gjort framställning örn inrättande av statens geotekniska institut m.m.

Riksdagens skrivelse nr 480.

9

Medan byggnadsverk av olika slag, häri inräknat såväl husbyggnader som
väg-, bro-, järnvägs- och dammanläggningar m.m., tidigare ringö planläggas
med ledning av rent erfarenhetsmässiga men i det stora hela ovissa antaganden
örn markens bärighet, kunna hithörande beräkningar numera grundas på geotekniska
markundersökningar jämte efterföljande laboratorieundersökningar.
I ali synnerhet vid planläggningen av mera vittutseende företag ha dessa grundundersökningar
visat sig vara till utomordentligt gagn i kostnadsbesparande
hänseende.

Geotekniken är en ny vetenskap, som särskilt under det senaste decenniet
före kriget kraftigt utvecklats. Inom Sverige hade emellertid långt tidigare
värdet av systematiska jord- och grundundersökningar börjat uppskattas, vilket
belyses av att redan år 1914, i anslutning till den år 1913 inträffade stora järnvägsolyckan
vid Jonsered, tillsattes en statens järnvägars geotekniska kommission.
Denna, som därefter var verksam fram till år 1922 och då efterträddes
av en geoteknisk avdelning inom järnvägsstyrelsen, hade till främsta praktiska
uppgift att förebygga jordskred utmed järnvägslinjerna.

På grund av de effektiva praktiska resultat, som den geotekniska forskningen
visat sig kunna lämna, har denna forskning i all synnerhet inom Amerikas förenta
stater understötts och utvecklats. Även inom ett stort antal av Europas
länder finnas statligt geotekniska institut och laboratorier, flerstädes av betydande
omfattning. Enligt riksdagens mening får det, icke minst med hänsyn
till därmed förenade viktiga samhälleliga behov, anses vara en brist att någon
liknande institution hittills icke funnits i Sverige.

Riksdagen har från här angivna utgångspunkter ansett sig böra bifalla förslaget
örn inrättande av ett statligt geotekniskt institut.

Enligt propositionen skall järnvägsstyrelsens geotekniska verksamhet överflyttas
till det nya institutet från och med den 1 oktober 1945, mader vilket
år de två kvalificerade geotekniker som för närvarande äro anställda hos järnvägsstyrelsen
uppnå pensionsåldern. Riksdagen rinner för sin del vanskligt
att nu avgöra i vad mån det blivande institutet bör övertaga all statens järnvägars
geotekniska verksamhet. Sannolikt torde åtminstone viss personal vid
stats järn vägarna alltjämt bliva erforderlig för markundersökningar och andra
praktiska uppgifter. Enligt riksdagens mening bör frågan örn ett överflyttande
av järnvägsstyrelsens geotekniska avdelning till geotekniska institutet bliva
föremål för förnyad prövning. Med hänsyn till att de kvalificerade geoteknikerna
hos järnvägsstyrelsen avgå ur tjänst under år 1945, synes spörsmålet
böra upptagas till slutligt avgörande i samband med behandlingen av institutets
anslagsfrågor för budgetåret 1945/46. Vid de överväganden, som dessförinnan
må befinnas erforderliga, bör hänsyn tagas till vad riksdagen här antytt
rörande fortsatt behov vid statens järnvägar av personal för vissa geotekniska
arbetsuppgifter.

Uppmärksammas bör att även inom statens väginstituts verksamhetsområde
falla vissa till geotekniken hörande forskningsuppgifter, bland vilka såsom de
viktigaste må nämnas tjälens verkningar samt stabiliteten av ytlager på exempelvis
vägar och flygfält. Alternativt har därför ifrågasatts och även av ett
flertal hörda institutioner, däribland statskontoret, förordats, att den nya geotekniska
centralorganisationen skulle förläggas till väginstitutet. De skäl, som
av departementschefen anförts för det i propositionen valda alternativet med
ett fristående institut, har riksdagen funnit övertygande. Riksdagen har ansett
sig böra fästa särskilt avseende vid vanskligheten av att inom väginstitutet med

10

Riksdagens skrivelse nr 480.

dess enbart på vägväsendet inriktade uppgifter av olika slag inpassa en hela
det vidsträckta byggnadsområdet omspännande geoteknisk forskning. Dessa
svårigheter skulle säkerligen icke minst ha framträtt vid tillskapandet av en
lämplig överledning för en på dylikt sätt utvidgad institution. Att märka är
också, att statens väginstitut i sitt yttrande i ärendet ej haft något att erinra
mot det nu framlagda alternativet, under uttalande dock av behovet av samarbete
mellan de båda instituten. Ett dylikt samarbete måste även riksdagen
finna synnerligen angeläget. Särskilt nödvändigt framstår detta på grund av
behovet av gränsdragning mellan instituten med avseende på deras inom geotekniken
nära varandra liggande arbetsuppgifter samt för uppnående av lämplig
disposition av personal och utrustning.

Trots det blivande geotekniska institutets ganska begränsade arbetsområde
har personalbehovet redan från början beräknats bliva så avsevärt som ett 25-tal befattningshavare. Vad särskilt angår den med undersökningar å vägområdet
sysselsatta personalen antages redan nu, att behovet skall komma att ytterligare
stiga isamma mån som vägarbetena tilltaga. En återgång till normala
förhållanden inom byggnadsverksamheten kommer väl också att verka i liknande
riktning. Å andra sidan bör vid bedömandet av ifrågavarande spörsmål
uppmärksammas den särställning, som denna nya statsinstitution förvaltning,sekonomiskt
kommer att intaga, i det att omkring tre fjärdedelar av dess till
cirka 200.000 kronor uppskattade årliga utgifter beräknas kunna återvinnas
genom inflytande inkomster, låt vara till övervägande del intäkter av statliga
uppdrag.

Då det gäller att för framtiden åstadkomma önskvärd begränsning av kostnaderna
för institutet bör beaktas en av tekniska högskolan anförd synpunkt,
enligt vilken det geotekniska fältarbetet, i den mån undervisningen vid de tekniska
högskolorna förbättras, i allmänhet icke torde behöva kräva anlitandet
av särskilda fackmän utan kunna utföras av samma personal, som planlägger
arbetena i övrigt. Härigenom skulle geotekniska institutets terrängundersökningar
kunna inskränkas till mera komplicerade fall. I god överensstämmelse
med denna synpunkt framhålles i det nyligen avgivna betänkandet angående;
den högre tekniska undervisningen vikten av en fruktbärande undervisning vid
högskolorna i geoteknik, så att de i praktiken arbetande väg- och vattenbyggnadsingenjörerna
skulle kunna utföra fältundersökningar. I sådant syfte
föreslås en geoteknisk speciallärarbefattning vid tekniska högskolan och en vid
Chalmers tekniska högskola.

Såväl vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen som vid järnvägsstyrelsen ha enligt
uppgift de geotekniska tjänstemännen pliigat driva privatpraktik i rätt
stor omfattning vid sidan av sina tjänstegöromål. Enligt vad riksräkenskapsverket
erinrat omhänderhar sålunda väg- och vattenbyggnadsstyrelsens geotekniker
uppgifterna inom styrelsens eget område såsom tjänsteåligganden,
medan uppdrag för annans räkning av honom mottagas som privata uppdrag,
vilka fullgöras på övertid. I båda fallen är den i övrigt anlitade personalen
ej fast statsanställd utan ersättes av uppdragsgivarna. En dylik förening av
statstjänst med privat verksamhet måste betraktas som mindre lämplig. Riksdagen
förutsätter, att densamma upphör i samband med hithörande personals
övergång till det nya institutet.

Riksdagens skrivelse nr 480.

11

Med bifall alltså till Kungl. Maj :ts proposition har riksdagen
dels beslutat, att ett statens geotekniska institut nied i huvudsak de uppgifter,
som i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 8 oktober
1943 angivits, skall inrättas från och med den 1 januari 1944;
dels godkänt följande personalförteckning för statens geotekniska institut:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

• Tjänsteman å ordinarie stat:

1 överingenjör och chef ........................................ C 6

Extra ordinarie tjänstemän i högre
lönegrad än 20.

2 förste statsgeotekniker ...................................... Eo 28

1 statsgeotekniker ............................................ Eo 26

. 2 biträdande statsgeotekniker .................................. Eo 21;

dels godkänt följande avlöningsstat för statens geotekniska institut, att tilllämpas
för tiden den 1 januari—den 30 juni 1944:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis.......... kronor 6.600

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ................ „ 23.050

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ „ 4.550

4. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis .......... „ 30.800

Summa kronor 65.000;

dels å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten
under sjätte huvudtiteln anvisat till Statens geotekniska institut: Avlöningar
ett förslagsanslag av 65.000 kronor, till Statens geotekniska institut: Omkostnader
ett förslagsanslag av 34.000 kronor och till Statens geotekniska institut:
Utrustning ett reservationsanslag av 18.200 kronor;

dels ock till Tillbyggnad till statens väginstitut m.m. å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1943/44 å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond
anvisat ett investeringsanslag av 22.000 kronor.

Stockholm den 17 november 1943.

Med undersåtlig vördnad.