Kungl. Maj.ts proposition nr 366.
1
Nr 366.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inrättande av
en statens organisationsnämnd, m. m.; given Stockholms
slott den 8 oktober 1943.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 oktober
1943.
N ärvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,
Rubbestad.
Efter gemensam beredning med chefen för försvarsdepartementet anför
chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, följande.
På förslag av Kungl Majit i propositionen nr 305 till årets riksdag anvisades
(r. d. skr. nr 420) till Organisationsundersökningar m. m. under sjunde
huvudtiteln för budgetåret 1943/44 ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
I fråga örn huvudinnehållet i omförmälda proposition må här anföras
följande.
Besparingsberedningen lämnade i en bilaga till sitt slututlåtande (SOU
1943i 13) en redogörelse för av beredningen igångsatta organisationsundersokningar
inom statsförvaltningen. Undersökningarna hade inletts efter förebild
från det enskilda näringslivet och inneburit en systematisk genomRihang
till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 366. 1
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 366.
gång av de undersökta myndigheternas kontorsorganisation och arbetsprocedurer.
Undersökningsarbetet hade bedrivits nied anlitande av såväl statstjänstemän
som experter från det enskilda näringslivet. För tjänstemännen
hade, innan arbetet påbörjats inom vederbörande verk, anordnats utbildningskurser
i kontorsorganisation. Fyra kurser hade hållits, envar omfattande
cirka två veckor. I kurserna hade deltagit närmare sextio tjänstemän från
fjorton civila verk ävensom viss personal från försvarsväsendet.
Undersökningarna hade Pedrivits i nära samråd med vederbörande verksledningar.
Vunna arbetsresultat hade sammanfattats i rapporter. I viss utsträckning
hade framkomna förslag under hand bragts lill omedelbart genomförande.
..... .
Undersökningar hade genomförts eller påbörjats i socialstyrelsen, rikslörsäkringsanstalten,
tullverket, telegrafverket, kommerskollegium, pensionsstyrelsen,
medicinalstyrelsen, patentverket, skolöverstyrelsen, lantmäteristyrelsen,
statens reproduktionsanstalt, lotsverket, statens järnvägar och domänverket.
Bland de oftast förekommande rationaliseringsmöjligheterna i kontorsorganisationen
inom statsförvaltningen hade vid undersökningarna observerats
bland annat följande.
1. Personalen vore stundom överkvalificerad och ansvarsfördelningen mellan
de olika instanserna i ett verk olämpligt avvägd.
2. Arbetsgrupperna vöre ofta för små*, lokaltörhallaiidcna oell möbelut
rustningen
vore ofta mindre lämpliga; det mera rutinmässiga arbetet kunde
med fördel mekaniseras mer än som skett. . .
3. Vissa arbetsuppgifter, som nu utfördes på olika avdelningar inom
ett verk, borde ofta kunna centraliseras till särskilda servicegrupper.
4. Onödigt arbete och dubbelarbete förekomme i viss utsträckning ävensom
alltför omständliga och tidskrävande metoder, särskilt ifråga örn revi
-
sions-, gransknings- och kontrollarbeten. ...
5. Beträffande diarieföringen och registreringen av handlingar hade i nästan
alla verk, där organisationsutredningar pågått, förenklingsförslag ansetts
böra framföras. ..... . ,
6 Bokföring av olika slag hade i åtskilliga fall ansetts kunna forenklas.
1 Blankettrevision hade utförts i flertalet verk, där utredningar pågått,
varigenom besparingar ernlius icke blott i trycknings- och papperskostnader
utan jämväl i tid och lönekostnader för den personal som skulle arbeta
med blanketterna. . . , , .....
8 Formulärskrivelser kunde användas i vidgad omfattning, varigenom
uppsättningen av koncept lii. lii. kunde förenklas och avsevärd tid spåras,
oftast för mera kvalificerade tjänstemän. ,
9 ökad användning av tids- och arbetsbesparande maskiner och andia
kontorstekniska hjälpmedel hade föreslagits i sådana fall där bättre arbets
ekonomi
därigenom kunde uppnås. .....
10. Budsändningsarbetet bade i en del lall befunnits icke vara rationellt
01 Vilket resultat som kunde vinnas genom organisationsundersökmngar vöre
enligt vad besparingsberedningen vidare anförde, i hög grad beroende på
samarbetet nied driftsledningen och det stöd som lämnades tran dennas sida
Det borde framhållas, att undersökningarna icke syltade tilll en kondon och
korrigering av driftsledningen utan till att forse denna med hjälpmedel a
åvägabringa effektivast möjliga planläggning av verksamheten och tillsy!
å denna. Inom näringslivet hörde undersökningar av Uragavarandp slag ti
en efter tidsenliga principer arbetande driitslednmg och detta boldt \ara toihållandet
även beträffande den statliga förvaltningen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 366.
3
De hittills utförda undersökningarna hade varit av den omfattningen, att
det sammanlagda årliga besparingsresultatet av vid undersökningarna framlagda
förslag kunde beräknas till över 2 miljoner kronor, oberäknat besparingar
i form av minskade byggnadskostnader.
Besparingsberedningen uttalade, att det vore utomordentligt angeläget, att
det sålunda påbörjade rationaliseringsarbetet fullföljdes med all kraft och
i vidaste omfattning, varvid särskilt underströks vikten av att arbetet utsträcktes
även till det militära området, där betydande resultat syntes kunna
uppnås. Undersökningarna inom förvaltningen hade tills vidare i huvudsak
begränsats till kontorsarbete. Erfarenheterna från enskild industriell
drift talade för en utsträckning av undersökningarna även till statlig industriell
verksamhet och lill arbete av annat slag, som förekomme på olika håll
inom förvaltningen.
För rationaliseringsarbetets fullföljande erfordrades enligt vad besparingsberedningen
framhöll ett gemensamt organ, en organisations nämnd,
med uppdrag att i rationaliseringssyfte successivt genomarbeta samtliga civila
och militära områden och att öva tillsyn över det rationaliseringsarbete som
bedreves inom statens verksamhet. Nämnden borde arbeta i fria icke ärnbetsmässiga
former och hålla fortlöpande kontakt med rationaliseringen inom
näringslivet. För att det fortlöpande rationaliseringsarbetet skulle erhålla
önskvärd stadga borde nämnden, även sedan den slutfört sin engångsundersökning
av ett verk fortfara att fungera som rådgivande i organisationsfrågor.
När medel äskades till ökade personal- eller andra driftkostnader borde
nämnden kunna anlitas för att undersöka anledningen till det stegrade medelsbehovet
och bedöma örn detta ej kunde begränsas genom organisationsåtgärder.
Vid byggnadsplanering för statliga förvaltningsorgan kunde nämnden
konsulteras i syfte att lokalerna utformades på ett ur driftkostnadssynpunkt
lämpligt sätt. Vidare kunde nämnden tänkas anlitad som rådgivningsorgan
ål kommuner, särskilt större städer och landsting.
1 yttrande den 7 april 1943 över besparingsberedningens slututlåtande lillst
yrkte statskontoret förslaget örn att organisationsundersökningarna skulle
fullföljas genom en organisationsnämnd. Statskontoret uttalade vidare, att
undersökningarna på det militära området borde bedrivas i samarbete med
krisrevisionen.
1911 års revisionsutredning berörde i sitt betänkande angående inrättande
av statens sakrevision (SOU 1942: 57) rationaliseringsfrågorna inom statsförvaltningen.
Utredningen framhöll i detta hänseende, att det läge i sakens
natur att inom den offentliga förvaltningen, där det privata intresset att reducera
omkostnaderna i ett företag saknades, lätt kunde utbilda sig en viss benägenhet
att låta organisationen stelna i gamla former. En allmän sakrevision
borde därför särskilt beakta behovet av rationalisering inom olika förvaltningsgrenar.
Större speciella undersökningar och utredningar med förslag
lill mera vittgående organisatoriska förändringar beträffande ett visst ämbetsverk
eller förvaltningsområde borde emellertid icke åläggas sakrevisionen
utan liksom tidigare anförtros åt särskilda utredningsorgan. I samband med
sakrevisionen borde dock kunna utrönas, varest och i vilket avseende en
större specialutredning i syfte ali rationalisera förvaltningsorganisationen
hurde igångsättas. Besparingsberedningens organisationsundersökningar borde
fullföljas i den mån de ej hunne avslutas av beredningen. Det kunde visserligen
il rågasättas att utan vidare överflytta desamma på statens sakrevision, men
om så skedde komme sakrevisionens arbete alt vid starten förryckas till nackdel
för andra viktiga uppgifter. Utredningen, sorn i denna fråga samrått med
ordföranden i besparingsberedningens delegation för organisationsundersökningar,
hade funnit lämpligast, alt dessa undersökningar fullföljdes i
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 366.
särskild ordning, eventuellt genom en särskild utredningsnämnd. Samarbete
borde emellertid härvidlag ske med sakrevisionen. Att verkställa detaljutredningar
av ifrågavarande art syntes knappast tillhöra det allmänna sakrevisionsorganets
uppgifter.
I skrivelse den 20 maj 1943 hemställde överbefälhavaren örn bemyndigande
att inkomma med förslag till åtgärder för organisationsundersökningar inom
försvarsväsendet. Till stöd härför åberopades, att åtskilligt säkerligen kunde
vinnas genom en rationell granskning av försvarsväsendets många organisationer
oell där rådande arbetsförhållanden. En särskild kommitté borde inrättas
för ändamålet. Årskostnaden beräknades till 108,000 kronor.
Departementschefen framhöll bland annat, att erfarenheten från de av besparingsberedningen
bedrivna organisationsundersökningarna syntes Ira visat,
att undersökningarna varit av icke ringa värde för rationaliseringsarbetet inom
förvaltningen. Den för ändamålet uppbyggda organisationen borde bibehållas
för fullföljande av de av beredningen igångsatta men ännu ej avslutade undersökningarna,
inbegripet planerade men ännu ej påbörjade undersökningar
inom postverket. Starka skäl talade för att undersökningarna utsträcktes
även till andra verk, där kontorsarbete i någon mera betydande omfattning
förekomme. Ett utvidgande av undersökningarna även till annan verksamhet
än kontorsarbete syntes kunna leda till ökad effektivitet och på lång
sikt till betydande besparingar. Inom sakrevisionens kompetensområde folie
otvivelaktigt även undersökningar av här berörda slag. Sakrevisionens organisation
hade emellertid icke utformats med tanke på sådana undersökningar.
I den mån revisionen funne anledning till dylika utredningar torde den för
ändamålet få anlita särskild sakkunskap. Det syntes därför icke osannolikt,
att den av besparingsberedningen för ändamålet uppbyggda expertorganisationen
kunde bibehållas utan att någon dubblering uppkomme; den för rationaliseringsundersökningarna
avsedda organisationen skulle i så fall bedriva
särskilt utredningsarbete inom sitt arbetsområde med de speciella tekniska
utgångspunkter som utmärkte sådana undersökningar men jämväl stå
till sakrevisionens tjänst, i den mån revisionen funne anledning förorda rationaliseringsundersökningar
på visst område. Den här berörda organisationsfrågan
syntes emellertid kräva ytterligare övervägande, innan förslag i ämnet
kunde föreläggas riksdagen och det förstärkningsanslag anvisas som kunde
erfordras vid en utvidgning av undersökningarna utöver de verk inom vilka
de redan upptagits. Den syntes få upptagas till prövning i ett senare sammanhang,
sedan sakrevisionen kommit till stånd och en närmare avgränsning av
dess arbetsuppgifter hunnit verkställas. Vid det fortsatta övervägandet av formerna
för rationaliseringsarbetets bedrivande borde med anledning av överbefälhavarens
skrivelse även prövas, i vad mån detta borde utsträckas till försvarsväsendet.
Starka skäl syntes tala för att så borde ske. Örn organisationsarbetet
komme att omfatta icke endast den civila förvaltningen utan även försvarsväsendet,
förstärktes skälen att för ändamålet bibehålla ett särskilt organ.
Härvid lämnade dock departementschefen öppet huruvida det icke med
hänsyn lill försvarsväsendets speciella förhållanden kunde vara lämpligt att
inom detta bedriva undersökningarna i viss mån fristående H ån undersökningarna
i övrigt. Departementschefen ingick härefter på frågan örn formerna
för fullföljandet av de av besparingsberedningen igångsatta, ännu ej avslutade
organisationsundersökningarna samt förordade för ändamålet anvisande
av ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
Vad departementschefen anfört lämnades av riksdagen utan erinran.
Med en till försvarsdepartementet ingiven den 28 juni 1943 dagtecknad
skrivelse har militära expeditionstjänstkommittén avgivit rapport över kom
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 366.
5
mittens verksamhet under tiden 1 januari—30 juni 1943. Av rapporten framgår
bland annat, att kommittén verkställt utredning och igångsatt en del försök
angående möjligheterna till förenkling av den militära expeditionstjänsten.
Utredningen hade bland annat resulterat i en omläggning av sjukredovisningen
inom armén. Vidare hade framlagts förslag lill viss ändrad redovisning av
uppbördsmateriel och livsmedel. Organisationsundersökningar hade bedrivits
vid olika truppförband. Kommittén har i rapporten framhållit önskvärdheten
av att, sedan kommittén slutfört sitt arbete, en permanent organisationsövervakning
ordnades inom försvaret för utnyttjande av de besparings- och rationaliseringsmöjligheter
som förhållandena sedermera kunde erbjuda.
Såsom av det föregående framgår anförde jag vid anmälan av propositio- Departementsnen
nr 305 till årets riksdag, att starka skäl talade för att de av besparings- chefen.
beredningen bedrivna organisationsundersökningarna fullföljdes icke blott
inom de verk, där sådana undersökningar redan påginge, utan även inom
andra verk, där kontorsarbete i någon mera betydande omfattning förekomme.
I likhet med besparingsberedningen ansåg jag även sannolikt, att ett utvidgande
av undersökningarna till att omfatta jämväl annat arbete än kontorsarbete
såväl inom den civila förvaltningen som inom försvarsväsendet
skulle på lång sikt medföra betydande besparingar. Frågan om ål vilket
organ sammanhållandet och ledningen av undersökningarna skulle anförtros,
därest dessa komme att vidgas utöver sin nuvarande ram, ansåg jag böra bli
föremål för ytterligare övervägande.
Hithörande frågor ha alltmer aktualiserats av önskemålet att snarast möjligt
utvidga rationaliseringsarbetet till att omfatta även försvarsväsendet. Det
är sålunda angeläget, att man vid det organisationsarbete som försiggår inom
olika grenar av försvarsväsendet får tillgång till teknisk expertis som kan
stå till tjänst med råd och upplysningar i syfte att främja en god driftsorganisation.
Jämväl föreligger behov av att vid försvarets förvaltningsmyndigheter,
förband, anstalter m. m. kunna anordna fristående organisationsundersökningar
av den art som numera förekomma på olika områden inom näringslivet.
Den erfarenhet som vunnits vid besparingsheredningens hittillsvarande undersökningar
i fråga örn kontorsarbetet har visat, alt det icke blott för utförandet
av själva undersökningarna utan även för utnyttjandet av undersökningsresultaten
är av vikt att lia tillgång till ett centralt sammanhållande organ
med erforderlig kompetens och sakkunskap. Sedan organisationsundersökningarna
inom ett verk slutförts, kan det vid sedermera inträdande förskjutningar
i organisationen lätt inträffa, alt nytillkommande arbetsuppgifter
inpassas i vederbörande institutions verksamhet på ett sätt som väsentligt
minskar resultaten av de gjorda undersökningarna. En kontinuerlig tillsyn
och övervakning är med hänsyn härtill nödvändig för alt organisationsundersökningarna
skola erhålla full effekt. Inom det enskilda näringslivets
driftsledningar har man numera i stor utsträckning uppmärksammat angelägenheten
av att genom fortlöpande organisationsundersökningar arbetsme
-
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 360.
toder och tekniska hjälpmedel vid varje tidpunkt hållas på en nivå, som ger
bästa möjliga arbetsresultat.
Det torde icke vara lämpligt att anförtro den omfattande verksamhet, varom
här är fråga, åt något redan inrättat organ. Visserligen ingår det i sakrevisionens
uppgifter att verka för en rationalisering inom statsverksamheten,
men det torde vara olämpligt att tynga revisionen med del vidlyftiga och utpräglat
tekniska detaljarbetet med utförande och fullföljande av organisationsundersökningar
inom hela förvaltningen. Vad särskilt försvaret beträffar,
är det tills vidare icke heller avsett, att detsamma skall falla inom sakrevisionens
verksamhetsområde. En uppdelning av organisationsundersökningarna
mellan sakrevisionen och krisrevisionen, så att krisrevisionen finge
åtaga sig undersökningarna inom försvarsväsendet, synes icke heller tillråd
lig. Under sådana förhållanden anser jag mig böra förorda, att för organisationsundersökningarna
inom såväl civilförvaltningen som försvarsväsendet
inrättas ett särskilt organ, förslagsvis benämnt statens organisationsnamnet.
Nämnden torde böra inrättas från och med den 1 januari 1944.
På nämnden bör ankomma att planera orgamisationsundersökningarna,
anordna erforderliga utbildningskurser för organisatörer, följa de olika undersökningarna
samt förmedla erfarenheter örn lämpliga undersökningsmetoder,
tekniska hjälpmedel m. m. från ett verk till ett annat. Vad särskilt
undersökningarna inom försvarsväsendet angår torde dessa vara av den art
och omfattning att det kan befinnas lämpligt att låta samarbetet mellan organisationsnämndesi
och försvarsmyndigheterna anknytas till en särskild organisationtsavdelning,
som får sig anförtrodd den närmaste ledningen av
undersökningarna och till sitt förfogande får expertis från organisationsnämnden.
Hur arbetsformerna härvid i detalj böra gestaltas torde få bli
föremål för överväganden sedan organisationsnämnden kommit till stånd.
Därvid bör även övervägas huru de av militära expeditionstjänstkommittén
vunna erfarenheterna på lämpligt sätt skola kunna utnyttjas inom organisationsnämnden
och dess organ samt i vilka former utredningsarbetet rörande
den militära expeditionstjänsten skall bedrivas i fortsättningen.
Genom ett nära samråd mellan organisationsnämnden och sakrevisionen
ävensom krisrevisionen kan ett utbyte av erfarenheter åstadkommas som
bör bli av stort värde för erhållande av en allsidig belysning av rationaliseringsmöjligheterna
inom förvaltningen.
För att bestående resultat skola kunna vinnas genom ett arbete av den art
varom här är fråga måste undersökningarna bedrivas systematiskt så att
materialet fullständigt genomarbetas. Det är givet, att ett dylikt arbete över
hela statsförvaltningen kommer att taga lång tid i anspråk. En genomgång av
samtliga förvaltningsgrenar, där sådant arbete förekommer att organisationsundersökningar
böra företagas, torde sålunda komma att sträcka sig över
åtskilliga år. Av skäl som i det föregående åberopats torde det även efter
undersökningarnas avslutande vara nödvändigt att bibehålla ett organ som
permanent övervakar, att statsförvaltningen hålles på en organisationstekniskt
tidsenlig nivå.
Kungl. Maj:ts proposition nr 366.
7
Qrganisationsnämndens arbetsresultat bli i hög grad beroende av att nämnden
får tillräcklig auktoritet och kompetens. För uppnående av detta syfte
bör till ordförande i nämnden och ledare av undersökningarna utses en person
med framstående sakkunskap och erfarenhet. Denne bör ägna sig åt
nämndens arbetsuppgifter i samma utsträckning som brukar krävas av en
verkschef inom statsförvaltningen. Med hänsyn till de krav som böra ställas
på ordföranden synes denne böra tillsättas på förordnande för viss tid,
högst sex år, med placering i hög löneställning, förslagsvis lönegraden C 15
civila avlöningsreglementet. I denna lönegrad är befattningen såsom generaldirektör
och chef för telegrafverket placerad. Antalet ledamöter i nämnden,
ordföranden inberäknad, synes böra utgöra högst sju. En ledamot bör vara
en administrativt kunnig tjänsteman med uppdrag att såsom kanslichef helt
ägna sig åt nämnden åvilande arbetsuppgifter mot ett arvode av högst 18,000
kronor för år. Till andra ledamöter än ordföranden och kanslichefen bör
ersättning utgå med dagarvode enligt kommittékungörelsen, där ej särskilda
uppgifter anförtros vederbörande och högre ersättning därför finnes böra
ifrågakomma.
Besparingsberedningen har vid undersökningar i olika verk anlitat icke
blott befattningshavare från det verk som varit föremål för granskning utan
även tjänstemän, som deltagit i undersökningar i ett flertal verk, ävensom
organisatörer från det enskilda näringslivet, de sistnämnda i regel ingenjörsutbildade.
Det synes ur olika synpunkter lämpligt, att för undersökningarna
i största möjliga utsträckning anlita vederbörande institutioners egna befattningshavare,
bland annat med hänsyn till det ansvar för uppnående av bästa
möjliga resultat av undersökningarna, som bör åvila även institutionsledningarna.
Kostnader för skrivhjälp, expenser m. m. böra bestridas av vederbörande
verk. För ledningen av undersökningarna inom olika förvaltningsgrenar
torde det vara erforderligt att hos organisationsnämnden ha tillgång
till ett antal sakkunniga organisatörer, som icke lia sin verksamhet helt anknuten
till något bestämt verk. Antalet torde emellertid böra i möjligaste mån
begränsas för undvikande av alltför stora kostnader och svåröverskådlighet
i organisationen.
Hos nämnden anställd personal bör åtminstone tills vidare avlönas medelst
arvode. Arvodena till personal med mera kvalificerat arbete än biträdesgöromål
torde böra fastställas av Kungl. Majli. De avlöningsbestämmelser
som enligt kungörelsen den 18 april 1941, nr 215. gälla för befattningshavare
vid statens krisorgan böra i tillämpliga delar gälla även för hos
nämnden anställd personal.
Vall angår de årliga kostnaderna äro dessa givetvis främst beroende av
omfattningen av nämndens verksamhet. Preliminärt torde emellertid för ersättning
åt nämndens ledamöter böra beräknas 50,000 kronor, för organisatörer
och biträdeshjälp 100,000 kronor samt för omkostnader 30,000 kronor
eller sammanlagt 180.000 kronor. Härvid har förutsatts, att eventuellt erforderliga
särskilda arvoden till befattningshavare i de verk eller institutioner,
som beröras av undersökningarna, skola bestridas från vederbörande verks
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 366.
eller institutions avlöningsanslag. Därest nämnden inrättas från och med
den 1 januari 1944, torde medelsanvisningen å tilläggsstat för budgetåret
1943/44 kunna begränsas till 50,000 kronor med hänsyn till att för nämndens
verksamhet även bör kunna användas återstående del av det belopp av
100,000 kronor, som anvisats till organisationsundersökningar m. m. å riksstaten
för budgetåret 1943/44. Medelsanvisningen å tilläggsstat torde böra ske
under nyssnämnda anslagsrubrik, dock att kristillägg till nämndens ordförande
torde få bestridas från sjunde huvudtitelns anslag till kristillägg.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen att
dels besluta, att för ledning av organisationsundersökningar
inom statsförvaltningen skall upprättas ett särskilt organ, benämnt
statens organisationsnämnd, med i huvudsak den organisation
och de uppgifter som framgå av det anförda,
dels godkänna följande personalförteckning för statens organisationsnämnd,
att gälla tills vidare från och med den
1 januari 1944:
dels ock till Organisationsundersökningar m. m. å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reserva
-
Personalf inteckning.
Befattning
Tjänsteman å ordinarie stat
1 ordförande och chef .....................
Lönegrad
C 15
tionsanslag av
kronor 50,000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att
proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Lars Gabrielson.
438857. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1943.