10
Statsutskottets utlåtande nr 265.
Nr 265.
Ankom till riksdagens kansli den 26 november 1943 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande
av en statens organisationsnämnd, m. m.
(3: e avd.)
I propositionen nr 366 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 8 oktober 1943, föreslagit
riksdagen att dels besluta, att för ledning av organisationsundersökningar
inom statsförvaltningen skall upprättas ett särskilt organ, benämnt statens
organisationsnämnd, med i huvudsak den organisation och de uppgifter
som framgå av vad chefen för finansdepartementet i nämnda statsrådsprotokoll
anfört; dels godkänna av departementschefen angiven personalförteckning
för statens organisationsnämnd, att gälla tills vidare från och med
den 1 januari 1944; dels ock till Organisationsundersökningar m. m. å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetaret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag
av 50,000 kronor.
På förslag av Kungl Majit i propositionen nr 305 till årets riksdag anvisades
(r. d. skr. nr 420) till Organisationsundersökningar m. m. under sjunde
huvudtiteln för budgetåret 1943/44 ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
I fråga om huvudinnehållet i omförmälda proposition må här anföras
följande.
Besparingsberedningen lämnade i en bilaga till sitt slututlåtande (SOU
1943: 13) en redogörelse för av beredningen igångsatta organisationsundersoknmgar
mom statsförvaltningen. Undersökningarna hade inletts efter förebild
från det enskilda näringslivet och inneburit en systematisk genomgång
av de undersökta myndigheternas kontorsorganisation och arbetsprocedurer.
Undersökningsarbetet hade bedrivits med anlitande av såväl statstjänstemän
som experter från det enskilda näringslivet.
Undersökningar hade genomförts eller påbörjats i socialstyrelsen, riksförsäkringsanstalten,
tullverket, telegrafverket, kommerskollegium, pensionsstyrelsen,
medicinalstyrelsen, patentverket, skolöverstyrelsen, lantmäteristyrelsen,
statens reproduktionsanstalt, lotsverket, statens järnvägar och domänverket.
De hittills utförda undersökningarna hade varit av den omfattningen, att
det sammanlagda årliga besparingsresultatet av vid undersökningarna framlagda
förslag kunde beräknas till över 2 miljoner kronor, oberäknat besparingar
i form av minskade byggnadskostnader.
Besparingsberedningen uttalade, att det vore utomordentligt angeläget, att
det sålunda påbörjade rationaliseringsarbetet fullföljdes med all kraft och
i vidaste omfattning, varvid särskilt underströks vikten av att arbetet utsträcktes
även till det militära området, där betydande resultat syntes kunna
uppnäs. Undersökningarna inom förvaltningen hade tills vidare i huvudsak
begränsats till kontorsarbete. Erfarenheterna från enskild industriell
Statsutskottets utlåtande nr 265.
11
drift talade för en utsträckning av undersökningarna även till statlig industriell
verksamhet och till arbete av annat slag, som förekomme på olika håll
inom förvaltningen.
För rationaliseringsarbetets fullföljande erfordrades enligt vad besparingsberedningen
framhöll ett gemensamt organ, en organisationsnämnd,
med uppdrag att i rationaliseringssyfte successivt genomarbeta samtliga civila
och militära områden och att öva tillsyn över det rationaliseringsarbete som
bedreves inom statens verksamhet. Nämnden borde arbeta i fria icke ämbetsmässiga
former och hålla fortlöpande kontakt med rationaliseringen inom
näringslivet. För att det fortlöpande rationaliseringsarbetet skulle erhålla
önskvärd stadga borde nämnden, även sedan den slutfört sin engångsundersökning
av ett verk fortfara att fungera som rådgivande i organisationsfrågor.
Statskontoret tillstyrkte förslaget om att organisationsundersökningarna
skulle fullföljas genom en organisationsnämnd.
1951 års revisionsutredning framhöll likaledes, att nämnda undersökningar
borde fullföljas i särskild ordning. Samarbete borde härvid ske med sakrevisionen.
Departementschefen framhöll bland annat, att erfarenheten fran de av besparingsberedningen
bedrivna organisationsundersökningarna syntes ha visat,
att undersökningarna varit av icke ringa värde för rationaliseringsarbetet inom
förvaltningen. Den för ändamålet uppbyggda organisationen borde bibehållas
för fullföljande av de av beredningen igångsatta men ännu ej avslutade undersökningarna,
inbegripet planerade men ännu ej påbörjade undersökningar
inom postverket. Starka skäl talade för att undersökningarna utsträcktes
även till andra verk, där kontorsarbete i någon mera betydande omfattning
förekomme. Ett utvidgande av undersökningarna aven till annan verksamhet
än kontorsarbete syntes kunna leda till ökad effektivitet och på lång
sikt till betydande besparingar. Inom sakrevisionens kompetensområde folie
otvivelaktigt även undersökningar av här berörda slag. Sakrevisionens organisation
hade emellertid icke utformats med tanke på sådana undersökningar.
I den mån revisionen funne anledning till dylika utredningar torde den för
ändamålet få anlita särskild sakkunskap. Det syntes därför icke osannolikt,
att den av besparingsberedningen för ändamålet uppbyggda expertorganisationen
kunde bibehållas utan att någon dubblering uppkomme; den för rationaliseringsundersökningarna
avsedda organisationen skulle i så fall bedriva
särskilt utredningsarbete inom sitt arbetsområde med de speciella tekniska
utgångspunkter som utmärkte sådana undersökningar men jämväl sta
till sakrevisionens tjänst, i den mån revisionen funne anledning förorda rationaliseringsundersökningar
på visst område. Den här berörda organisationsfrågan
syntes emellertid kräva ytterligare övervägande, innan förslag i ämnet
kunde föreläggas riksdagen och det förstärkningsanslag anvisas som kunde
erfordras vid en utvidgning av undersökningarna utöver de verk inom vilka
de redan upptagits. Den syntes få upptagas till prövning i ett senare sammanhang.
sedan sakrevisionen kommit till stånd och en närmare avgränsning av
dess arbetsuppgifter hunnit verkställas. Vid det fortsatta övervägandet av formerna
för rationaliseringsarbetets bedrivande borde med anledning av överbefälhavarens
skrivelse även prövas, i vad mån detta borde utsträckas till försvarsväsendet.
Starka skäll syntes tala för att sa borde ske. Örn organisationsarbetet
bomme att omfatta icke endast den civila förvaltningen utan även försvarsväsendet,
förstärktes skälen att för ändamalet bibehålla ett särskilt organ.
Härvid lämnade dock departementschefen öppet huruvida det icke med
hänsyn till fiirsvarsväsendels speciella förhallanden kunde vara lämpligt att
inom detta bedriva undersökningarna i viss mån fristående från undersökningarna
i övrigt. Departementschefen ingick håret ter på t rågan örn formerna
12
Statsutskottets utlåtande nr 265.
for fullföljandet av de av besparingsberedningen igångsatta, ännu ej avslutade
organisationsundersökningarna samt förordade för ändamålet anvisande
av ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
Vad departementschefen anfört lämnades av riksdagen utan erinran.
I nu förevarande proposition har departementschefen anfört följande.
Såsom av det föregående framgår anförde jag vid anmälan av propositionen
nr 305 till årets riksdag, att starka skäl talade för att de av besparingsberedningen
bedrivna organisationsundersökningarna fullföljdes icke blott
inom de verk, där sådana undersökningar redan påginge, utan även inom
andra verk, där kontorsarbete i någon mera betydande omfattning förekomme.
I likhet med besparingsberedningen ansåg jag även sannolikt, att ett utvidgande
av undersökningarna till att omfatta jämväl annat arbete än kontorsarbete
saväl inom den civila förvaltningen som inom försvarsväsendet
skulle på lång sikt medföra betydande besparingar. Frågan om åt vilket
organ sammanhållandet och ledningen av undersökningarna skulle anförtros,
därest dessa komme att vidgas utöver sin nuvarande ram, ansåg jag böra bli
föremål för ytterligare övervägande.
Hithörande frågor ha alltmer aktualiserats av önskemålet att snarast möjutvidga
rationaliseringsarbetet till att omfatta även försvarsväsendet. Det
äi sålunda angeläget, att man vid det organisationsarbete som försiggår inom
olika grenar av försvarsväsendet får tillgång till teknisk expertis som kan
sta till tjänst nied råd och upplysningar i syfte att främja en god driftsorganisation.
Jämväl föreligger behov av att vid försvarets förvaltningsmyndigheter,
förband, anstalter m. m. kunna anordna fristående organisationsundersökningar
av den art som numera förekomma på olika områden inom näringslivet.
Den erfarenhet som vunnits vid besparingsberedningens hittillsvarande undersökningar
i fråga om kontorsarbetet bär visat, att det icke blott för utförandet
av själva undersökningarna utan även för utnvttjandet av undersökningsresultaten
är av vikt att lia tillgång till ett centralt sammanhållande organ
med erforderlig kompetens och sakkunskap. Sedan organisationsundersökningarna
inom ett verk slutförts, kan det vid sedermera inträdande förskjutningar
i organisationen lätt inträffa, att nytillkommande arbetsuppgifter
inpassas i vederbörande institutions verksamhet på ett sätt som väsenligt
minskar resultaten av de gjorda undersökningarna. En kontinuerlig tillsyn
och övervakning är med hänsyn härtill nödvändig för att organisationsundersökningarna
skola erhålla full effekt. Inom det enskilda näringslivets
driftsledningar har man numera i stor utsträckning uppmärksammat angelägenheten
av att genom fortlöpande organisationsundersökningar arbetsmetoder
och tekniska hjälpmedel vid varje tidpunkt hållas på en nivå, som ger
bästa möjliga arbetsresultat.
Det..t0!!de ^c0^e vara lämpligt att anförtro den omfattande verksamhet, varom
här är fråga, åt något redan inrättat organ. Visserligen ingår det i sakrevisionens
uppgifter att verka för en rationalisering inom statsverksamheten
men det torde vara olämpligt att tynga revisionen med det vidlyftiga och utpräglat
tekniska detaljarbetet nied utförande och fullföljande av organisationsundersökningar
inom hela förvaltningen. Vad särskilt försvaret beträffar,
är det tills vidare icke heller avsett, att detsamma skall falla inom sakrevisionens
verksamhetsområde. En uppdelning av organisationsundersök-.
ningarna mellan sakrevisionen och krisrevisionen, så att krisrevisionen finge
ataga sig undersökningarna inom försvarsväsendet, synes icke heller tillrådlig.
Under sådana förhållanden anser jag mig böra förorda, att för organisationsundersökningarna
inom saväl civilförvaltningen som försvarsväsendet
Statsutskottets utlåtande nr 265.
13
inrättas ett särskilt organ, förslagsvis benämnt statens organisationsnumnd.
Nämnden torde böra inrättas från och med den 1 januari 1944.
På nämnden bör ankomma att planera organisationsundersökningarna,
anordna erforderliga utbildningskurser för organisatörer, följa de olika undersökningarna
samt förmedla erfarenheter om lämpliga undersökningsmetoder,
tekniska hjälpmedel m. m. från ett verk till ett annat. Vad särskilt
undersökningarna inom försvarsväsendet angår torde dessa vara av den art
och omfattning att det kan befinnas lämpligt att låta samarbetet mellan organisationsnämnden
och försvarsmyndigheterna anknytas till en särskild organisationsavdelning,
som får sig anförtrodd den närmaste ledningen av undersökningarna
och till sitt förfogande får expertis från organisationsnämnden.
Hur arbetsformerna härvid i detalj böra gestaltas torde få bli föremål
för överväganden sedan organisationsnämnden kommit till stånd. Därvid bör
även övervägas huru de av militära expeditionstjänstkommittén vunna erfarenheterna
på lämpligt sätt skola kunna utnyttjas inom organisationsnämnden
och dess organ samt i vilka former utredningsarbetet rörande den militära
expeditionstjänsten skall bedrivas i fortsättningen.
Genom ett nära samråd mellan organisationsnämnden och sakrevisionen
ävensom krisrevisionen kan ett utbyte av erfarenheter astadkommas som
bör bli av stort värde för erhållande av en allsidig belysning av rationaliseringsmöjligheterna
inom förvaltningen.
För att bestående resultat skola kunna vinnas genom ett arbete av den art
varom här är fråga måste undersökningarna bedrivas systematiskt så att
materialet fullständigt genomarbetas. Det är givet, att ett dylikt arbete över
hela statsförvaltningen kommer att taga lång tid i anspråk. En genomgång av
samtliga förvaltningsgrenar, där sådant arbete förekommer att organisationsundersökningar
böra företagas, torde sålunda komma att sträcka sig över
åtskilliga år. Av skäl som i det föregående åberopats torde det även efter
undersökningarnas avslutande vara nödvändigt att bibehålla ett organ som
permanent övervakar, att statsförvaltningen hålles på en organisationstekniskt
tidsenlig nivå.
Organisationsnämndens arbetsresultat bli i hög grad beroende av att nämnden
får tillräcklig auktoritet och kompetens. För uppnående av detta syfte
bör till ordförande i nämnden och ledare av undersökningarna utses en person!
med framstående sakkunskap och erfarenhet. Denne bör ägna sig åt
nämndens arbetsuppgifter i samma utsträckning som brukar krävas av en
verkschef inom statsförvaltningen. Med hänsyn till de krav som böra ställas
på ordföranden synes denne böra tillsättas på förordnande för viss tid,
högst sex år, nied placering i hög löncställning, förslagsvis lönegraden C 15
civila avlöningsreglementet. I denna lönegrad är befattningen såsom generaldirektör
och chef för telegrafverket placerad. Antalet ledamöter i nämnden,
ordföranden inberäknad, synes böra utgöra högst sju. En ledamot bör vara
en administrativt kunnig tjänsteman med uppdrag att såsom kanslichef helt
ägna sig åt nämnden åvilande arbetsuppgifter mot ett arvode av högst 18,000
kronor för år. Till andra ledamöter än ordföranden och kanslichefen bör
ersättning utgå med dagarvode enligt kommittékungörelsen, där ej särskilda
uppgifter anförtros vederbörande och högre ersättning därför finnes böra
ifrågakomma.
Besparingsberedningen har vid undersökningar i olika verk anlitat icke
blott befattningshavare från del verk som varit föremål för granskning utan
även tjänstemän, som deltagit i undersökningar i eli flertal verk, ävensom
organisatörer från det enskilda näringslivet, de sistnämnda i regel ingenjörsulbildade.
Det synes ur olika synpunkter lämpligt, all för undersökningarna
i största milj liga utsträckning anlita vederbörande institutioners egna befatt
-
14
Statsutskottets utlåtande nr 265-
ningshavare, bland annat med hänsyn till det ansvar för uppnående av bästa
möjliga resultat av undersökningarna, som böra åvila även institutionsledningarna.
Kostnader för skrivhjälp, expenser m. m. böra bestridas av vederbörande
verk. För ledningen av undersökningarna inom olika förvaltningsgrenar
torde det vara erforderligt att hos organisationsnämnden lia tillgång
till ett antal sakkunniga organisatörer, som icke ha sin verksamhet helt anknuten
till något bestämt verk. Antalet torde emellertid böra i möjligaste mån
begränsas för undvikande av alltför stora kostnader och svåröverskådlighet
i organisationen.
Hos nämnden anställd personal bör åtminstone tills vidare avlönas medelst
arvode. Arvodena till personal med mera kvalificerat arbete än biträdesgöromål
torde böra fastställas av Kungl. Maj:t. De avlöningsbestämmelser
som enligt kungörelsen den 18 april 1941, nr 215, gälla för befattningshavare
vid statens krisorgan böra i tillämpliga delar gälla även för hos nämnden
anställd personal.
Vad angår de årliga kostnaderna äro dessa givetvis främst beroende av
omfattningen av nämndens verksamhet. Preliminärt torde emellertid för ersättning
at nämndens ledamöter böra beräknas 50,000 kronor, för organisatörer
och biträdeshjälp 100,000 kronor samt för omkostnader 30,000 kronor
eller sammanlagt 180,000 kronor. Härvid har förutsatts, att eventuellt erforderliga
särskilda arvoden till befattningshavare i de verk eller institutioner,
som beröras av undersökningarna, skola bestridas från vederbörande verks
eller institutions avlöningsanslag. Därest nämnden inrättas från och med
den 1 .januari 1944, torde medelsanvisningen å tilläggsstat för budgetåret
1943/44 kunna begränsas till 50,000 kronor med hänsyn till att för nämndens
verksamhet även bör kunna användas återstående del av det belopp av
100,000 kronor, som anvisats till organisationsundersökningar m. m. å riksstaten
för budgetåret 1943/44. Medelsanvisningen å tilläggsstat torde böra ske
under nyssnämnda anslagsrubrik, dock att kristillägg till nämndens ordförande
torde få bestridas från sjunde huvudtitelns anslag till krislillägg.
Utskottet. Innevarande års riksdag beslöt under vårsessionen, att de av besparingsberedningen
igångsatta organisationsundersökningarna skulle fullföljas, varvid
förutsattes att de även sknlle kunna utvidgas till att avse kontorsarbetet
inom andra verk än sådana, där undersökningar blivit planerade av beredningen.
Önskemålet att snarast möjligt utvidga rationaliseringsarbetet till att
omfatta även försvarsväsendet har nu aktualiserat frågan om ett organ för
undersökningarnas sammanhållande och ledning. Detta organ skulle få till
uppgift att ej blott leda själva undersökningarna utan även beträffande verk,
där sådana utförts, utöva den kontinuerliga tillsyn och övervakning, som i
händelse av nytillkommande arbetsuppgifter erfordras för utnyttjande av
undersökningsresultaten. För uppgiften föreslås ett självständigt organ, benämnt
statens organisationsnämnd.
Utskottet vill erinra, att riksdagen under sistförflutna vårsessionen även
beslutat inrätta ett permanent organ för sakrevision, vars arbetsområde i
princip skulle omfatta all verksamhet, som helt eller delvis finansierades med
allmänna medel. Riksdagen framhöll emellertid därvid, att detta organ borde
utbyggas med viss försiktighet och tills vidare betraktas såsom en försöksinstitution.
Avsikten var, att denna statens sakrevision skulle arbeta jämsides
med statens krisrevision under den tid krisrevisionen kunde erfordras
Statsutskottets utlåtande nr 265.
15
dels för revisionen av de speciella krisorganen och dels för den sakliga
granskningen av försvarsmyndigheternas ekonomiska förvaltning under nu
rådande försvarsberedskap.
Såsom departementschefen i förevarande proposition uttalat, torde det
vara olämpligt att tynga statens sakrevision med det vidlyftiga och utpräglat
tekniska detaljarbetet med utförande och fullföljande av organisationsundersökningar
inom hela förvaltningen. Med hänsyn härtill synes det utskottet
mest ändamålsenligt, att den föreslagna särskilda organisationsnämnden kommer
till stånd. Utskottet vill emellertid i likhet med departementschefen
framhålla, att genom ett nära samråd mellan organisationsnämnden och sakrevisionen
kan åstadkommas ett utbyte av erfarenheter, som bör bli av stort
värde för erhållande av en allsidig belysning av rationaliseringsmöjligheterna
inom förvaltningen.
Vid behandlingen av förevarande ärende har utskottet funnit anledning
att efter överläggningar med finansdepartementet taga upp frågan örn förhållandet
mellan sakrevisionen och krisrevisionen till förnyad prövning.
En väsentlig uppgift för organisationsnämnden skulle enligt förslaget vara
att bidraga till rationaliseringsarbetet inom försvarsväsendet. Detta innebär
ett överflyttande på denna nämnd av viktiga åligganden, som hittills ankommit
på krisrevisionen. Till belysande härav må framhållas, att den inom
krisrevisionen nyligen utförda omfattande undersökningen rörande handräckningstjänsten
inom armén väsentligen bort ankomma på organisationsnämnden,
därest denna varit inrättad. Nämnden torde väl ock få fortsättningsvis
övertaga handläggningen av nämnda spörsmål, som i verkligheten
innebär en av huvuduppgifterna för rationaliseringsverksamheten inom försvarsväsendet.
Även vissa andra spörsmål, som krisrevisionen upptagit till
behandling, torde av liknande skäl böra överflyttas på organisationsnämnden.
Vad angår krisrevisionens övriga arbetsuppgifter må framhållas, att —-sedan krisrevisionen nu varit i verksamhet under nära fyra år — de av den
förstärkta försvarsberedskapen föranledda särskilda förhållandena icke längre
i samma grad som tidigare torde betinga en specialprövning av försvarsväsendet
ur sakrevisionssynpunkt. I viss mån lika förhåller det sig med den
granskning av de statliga krisorganen, som krisrevisionen har att utföra. Krisrevisionen
har sålunda föranstaltat örn mera ingående undersökningar av
vissa större krisorgan, vilka redan slutförts eller äro avsedda att slutföras
inom den närmaste tiden.
Det bör i detta sammanhang framhållas, att de båda olika huvuduppgifterna
som ankomma på krisrevisionen — å ena sidan den allmänt ekonomiska
granskningen av försvarsmyndigheternas förvaltning och å andra sidan
revisionen av krisorganen — äga mycket ringa samband med varandra.
Inom krisrevisionen har ock en särskild avdelning inrättats för den rent kamerala
revisionen av krisorganen, vartill motsvarighet saknas för försvarsväsendets
del. Experter och sakkunniga, som krisrevisionen i stor utsträckning
anlitat, ha varit olika för de båda grenarna av revisionens verksamhet.
Med hänsyn till nu berörda förhållanden och då inrättandet av organisa -
16
Statsutskottets utlåtande nr 265,
tionsnämnden jämväl för sakrevisionens del torde föranleda en avlastning av
vissa detaljuppgifter, har en sammanslagning av krisrevisionen med sakrevisionen
redan nu tett sig möjlig att genomföra. En förutsättning för sammanslagningen
torde dock vara, att revisionen av krisinstitutionerna förlägges
till ett annat organ. Denna revision torde numera kunna begränsas och — i
samband med en viss förskjutning av verksamheten över mot mera generella
organisationsuppgifter — närmare anslutas till den till folkhushållningsdepartementet
koncentrerade ledningen av krisförvaltningen.
Överföras krisrevisionens härefter återstående arbetsuppgifter på statens
sakrevision, torde denna från början kunna ges en organisation i stort sett
anpassad efter dess slutligt tilltänkta uppgifter. Detta skulle erbjuda ej oviktiga
fördelar ur personalsynpunkt. Man skulle härigenom kunna undgå viss
dubblering av tjänster med likartade arbetsuppgifter, särskilt inom den egentliga
administrativa organisationen. Vidare skulle sakrevisionen kunna utnyttja
den i krisrevisionen upptränade personalen för göromål, vilka ligga
nära dem som personalen tidigare haft att fullgöra. Det lärer även hava
visat sig allt svårare för krisrevisionen att behålla och nyförvärva lämpliga
arbetskrafter med hänsyn till att revisionen — liksom andra krisorgan —
ju står inför en avveckling inom en obestämd framtid. Om krisrevisionen
däremot — med undantag för kontoret för krisorganens revision — inflyttas
i sakrevisionen, försvinna tydligen de olägenheter ur personalsynpunkt, som
eljest torde uppstå av denna anledning. Det bör i detta samanhang framhållas,
att rekryteringen av personal för den fortsatta revisionen av krisförvaltningen
bör i den mån så ur revisionens synpunkt befinnes lämpligt ske
från krisrevisionen.
Även med hänsyn till lokalfrågan skulle en sammanslagning medföra vissa
fördelar. Motsvarande gäller även i avseende å möbelanskaffning, kontorsutrustning
m. m.
Det är givet att örn sakrevisionen omedelbart skall i sig upptaga krisrevisionen,
kommer sakrevisionens verksamhet till en början att jämförelsevis
starkare inriktas på den militära förvaltningen än som normalt bör bliva
fallet efter den förstärkta försvarsberedskapens avvecklande. Detta torde
emellertid icke vara till någon olägenhet. Det har nämligen från början
förutsatts, att sakrevisionen skulle uppbyggas successivt. I den mån som försvarsberedskapen
minskas och till slut bortfaller, bör personal kunna överföras
från de militära till de civila uppgifterna.
Även om det framdeles kan visa sig lämpligt att — åtminstone delvis —
organisera sakrevisionen utan hänsyn till en uppdelning av granskningen på
å ena sidan civil och å andra sidan militär förvaltning, torde det bliva lämpligt
att till en början i huvudsak verkställa en fördelning av personalen efter
dylika linjer. Det bör emellertid stå sakrevisionens ledning fritt att efter omprövning
och vunnen erfarenhet även i nu berörda avseende bestämma örn
revisionens organisation.
Beträffande frågan örn sakrevisionens utgiftsstat torde den del av krisrevi -
Statsutskottets utlåtande nr 265.
17
sionens anslag för budgetåret 1943/44, som återstår oförbrukad den 1 januari
1944 och som icke erfordras för finansieringen av den särskilda kontroll av
krisförvaltningen, som här förutsatts skola komma till stånd, böra ställas
till förfogande för sakrevisionen, att av denna disponeras jämte den å första
halvåret 1944 belöpande andelen av anslaget till sakrevisionen. I fråga om
avlöningen till den från krisrevisionen överflyttade personalen torde för vissa
fall Kungl. Majit böra framdeles meddela närmare bestämmelser. Vad åter
angår ledamöterna i sakrevisionens styrelse kan måhända på grund av sammanslagningen
med krisrevisionen samt tillkomsten av organisationsnämnden
bliva erforderligt att tillerkänna ledamöter, som mera konstant tilldelas mera
tidskrävande arbetsuppgifter, ett något högre arvode — eventuellt utan tilllägg
av dagarvode — än ledamöterna i allmänhet.
Med hänsyn till de fördelar, som synes för handen med en sammanslagning
av krisrevisionen med sakrevisionen redan under innevarande budgetår,
har utskottet här velat lämna en utförlig redogörelse för de riktlinjer för en
sådan sammanslagning, som enligt vad som framkommit vid samråd med
finansdepartementet synas möjliga att följa. På Kungl. Majit torde få ankomma
att överväga den här berörda frågan örn en avveckling av krisrevisionen
såsom särskilt organ redan vid början av sakrevisionens verksamhet.
Vad härefter angår vissa beträffande organisationsnämnden föreliggande
löne- och anställningsfrågor synes det, såsom departementschefen framhållit,
angeläget att till ordförande i nämnden och ledare av undersökningarna förvärva
en person med framstående sakkunskap och erfarenhet. Denne bör
även erhålla en auktoritativ ställning, jämställd med verkschef inom statsförvaltningen,
och tillsättas på förordnande för viss tid. Med hänsyn till
de krav, som böra ställas på ordföranden, torde erinran icke böra möta
mot den av Kungl. Majit för befattningen föreslagna löneställningen. Ersättningen
till kanslichefen bör utgå efter de grunder, som riksdagen fastställt
för motsvarande tjänsteman vid statens sakrevision eller med ett fast
belopp jämte ett procentuellt tillägg, motsvarande rörligt tillägg och kristilllägg
till statens befattningshavare. Med sådant tillägg bör dennes årsarvode
vid nuvarande indexläge icke överstiga det av Kungl. Majit föreslagna beloppet,
18,000 kronor. Till andra ledamöter än ordföranden och kanslichefen
föreslås ersättning skola utgå med dagarvode enligt kommittékungörelsen,
där ej särskilda uppgifter anförtros vederbörande och högre ersättning därför
finnes böra ifrågakomma. Beträffande ifrågavarande ledamöter anser utskottet
det kunna ifrågasättas, örn dagarvode enligt kommittékungörelsen kan
anses utgöra tillräcklig ersättning för arbetet i nämnden. Utskottet, som
emellertid icke vill motsätta sig Kungl. Majits förslag, förutsätter att frågan
härom tages under förnyat övervägande, varvid Kungl. Majit bör vara oförhindrad
att meddela de beslut, som därav må föranledas.
Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet, som i (ivrigt
ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits i förevarande proposition
framlagda förslag, hemställa,
Bihang tilt riksdagens protokoll 1943. 0 sami. Nr 264—266.
2
18
Statsutskottets utlåtande nr 265.
att riksdagen må
a) besluta, att för ledning av organisationsundersökningar
inom statsförvaltningen skall upprättas ett särskilt organ, benämnt
statens organisationsnämnd, med i huvudsak den organisation
och de uppgifter som framgå av vad utskottet ovan
anfört,
b) godkänna följande personalförteckning för statens organisationsnämnd,
att gälla tills vidare från och med den
c) till Organisationsundersökningar m. m. å tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten under
sjunde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 50,000
kronor.
1 januari 1944:
Personalförteckning.
Befattning
Tjänsteman å ordinarie stat
1 ordförande och chef .....................
Lönegrad
C 15
Stockholm den 26 november 1943.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 264.
489124. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag. 1943.