Statsutskottets utlåtande nr 264.
1
Nr 264.
Ankom till riksdagens kansli den 26 november 1943 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag
rörande höjning av övertidsersättningen för statstjänstemän
jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
I propositionen nr 360 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 8 oktober 1943, föreslagit
riksdagen att i enlighet med vad chefen för finansdepartementet förordat
dels meddela föreskrifter örn provisorisk höjning från och med den 1
januari 1944 av den enligt civila avlöningsreglementet utgående övertidsersättningen,
dels ock medgiva överskridande under budgetåret 1943/44 av
genom riksdagens beslut maximerade anslagsposter, från vilka övertidsersättning
bestrides.
Kungl. Majits förslag innebär i huvudsak, att för övertidsersättningen gällande
timbelopp höjas med 15 procent med avrundning i förekommande fall
till närmast högre femtal ören. I
I samband med Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr A. Löfgren (I: 332) och den andra inom andra kammaren av herr L.
Lindahl m. fl. (lii 466), vari föreslagits, att övertidsersättningen till statens
tjänstemän från och med den 1 januari 1944 tills vidare förhöjes med 31 procent;
dels
två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr R. Wagnsson (Ii 333) och den andra inom andra kammaren av herr
E. Håstad m. fl. (II: 488), vari hemställts örn bemyndigande för Kungl. Majit,
att Ilo) meddela föreskrifter örn provisorisk höjning av övertidsersättningen
från och med den 1 januari 1944 med det procenttal, som gäller för rörligt
tillägg och kristillägg, samt 2: o) medgiva överskridande under budgetåret
1943/44 av genom riksdagens beslut maximerade anslagsposter, från vilka
övertidsersättning bestrides;
dels en inom andra kammaren av herr E. Eriksson i Stockholm väckt motion
(lii 462), vari hemställts, att riksdagen i anledning av Kungl. Majits
proposition nr 360 måtte besluta, att 26 § 1 mom. första delen i »Civila avlöningsreglementet»
må erhålla följande lydelse: »Där tjänstgöring utöver
fastställd arbetstid undantagsvis måste äga rum, må för dylik tjänstgöring
Bihang tilt riksdagens protokoll 1943. 6 sami. Nr 264—265.
1
2
Statsutskottets utlåtande nr 264.
å befattning tillhörande någon av lönegraderna A 1—18, kunna utbetalas
övertidsersättning nied belopp per timme räknat, som motsvarar 1I 170 B.V
vederbörande befattningshavares månadslön, inklusive rörligt tillägg, kristillägg
och kallortstillägg, vilket belopp i förekommande fall avrundas till
närmaste med 10 delbara öretalet»;
dels ock en inom andra kammaren av herrar H. Hagberg i Luleå och K. E.
Senander väckt motion (II: 487), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta
att, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 360, ändra civila avlöningsreglementets
26 § 1 mom. till följande lydelse:
»Där tjänstgöring utöver fastställd arbetstid undantagsvis måste äga rum,
må för dylik tjänstgöring å befattning, tillhörande någon av lönegraderna
A 1—18, kunna utbetalas övertidsersättning med belopp per timme, som motsvarar
Viro av vederbörande befattningshavares månadslön, inklusive rörligt
tillägg, kristillägg och kallortstillägg, vilket belopp i förekommande fall avrundas
till närmaste med 10 delbara öretal.»
Alternativt har i sistnämnda motion yrkats, att de av Kungl. Majit föreslagna
timbeloppen för övertidsersättning höjas så, att hela höjningen motsvarar
31 °/o med avrundning i förekommande fall till närmast högre femtal
ören.
Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionerna I: 332 och 333 samt II: 462 och 487.
Enligt 26 § 1 mom. civila avlöningsreglementet må, där tjänstgöring utöver
fastställd arbetstid undantagsvis måste äga rum, för dylik tjänstgöring
å befattning, tillhörande någon av lönegraderna A 1—18, kunna utbetalas
övertidsersättning med följande belopp för timme räknat:
Vid övertids-arbete å befatt-ning inom löne-grad nr |
Kronor |
Vid övertids-arbete å befatt-ning inom löne-grad nr |
Kronor |
Vid övertids-arbete å befatt-ning inom löne-grad nr |
Kronor |
1 |
1:30 |
7 |
1:70 |
13 |
2: 30 |
2 |
1:35 |
8 |
1:80 |
14 |
2: 40 |
3 |
1:40 |
9 |
1:90 |
15 |
2:50 |
4 |
1:45 |
10 |
2: — |
16 |
2:70 |
5 |
1:50 |
11 |
2: 10 |
17 |
2: 90 |
6 |
1:60 |
12 |
2:20 |
18 |
3:10 |
övertidsersättningen tillhör icke de avlöningsförmåner, å vilka rörligt tilllägg
och kristillägg beräknas.
De i avlöningsreglementet fastställda timbeloppen överensstämma med
dem, som upptagits i 1936 års lönekommittés förslag till civilt avlöningsreglemente.
Fråga örn höjning av övertidsersättningen har väckts i olika framställningar,
däribland av statstjänarkartellens styrelse i april 1942 samt av trafiktjänstemännens
riksförbund, tjänstemännens centralorganisation och de
kvinnliga kårsammanslutningarnas centralråd i oktober och november sam
-
ma ar.
Statsutskottets utlåtande nr 264.
3
I en inom finansdepartementet upprättad, den 23 september 1943 dagtecknad
promemoria har frågan om höjning av övertidsersättningen upptagits till
behandling. I promemorian har anförts följande.
Av lönekommitténs uttalande framgår, att övertidsersättningen, sådan den
blivit infogad i det statliga lönesystemet, icke är avsedd att utgöra en d analogi
med praxis på den enskilda arbetsmarknaden beräknad timlön utan snarare
att utgöra ett skäligt tillägg till övriga löneförmåner, betingat av att övertidsarbete
förutsatts kunna förekomma i någon, ehuru begränsad utsträckning.
Enligt vad av uttalandet vidare framgår äro övertidsersättningens belopp
beräknade med utgångspunkt från att de icke skulle bli förenade med
rörligt tillägg. Ersättningsbeloppen innesluta en viss marginal utöver den på
förut angivet sätt beräknade kvotdelen av lönen. Marginalen, som utgör i genomsnitt
6.6 procent av kvotdelen, växlar mellan 2.5 procent (5 lönegraden)
och 11 procent (1 lönegraden).
Vad angår de indexreglerade lönetilläggen, har utöver rörligt tillägg — som
vid avlöningsreglementets ikraftträdande år 1939 utgjorde 6 procent och därefter
stigit till sitt i avlöningsreglementet fastställda maximum av 15 procent
— tillkommit kristillägg, som för närvarande utgår efter 16 procent. Till
jämförelse må erinras att vid ett pär tillfällen efter krigsutbrottet med hänsyn
till levnadskostnadsstegringen företagits en uppräkning av vissa icke rörliga
arvoden, som utgå vid olika heltidssysslor inom statsförvaltningen, så att
dessa arvoden i allmänhet höjts till omkring 15 procent över 1939 års nivå.
önskemålen örn höjning av övertidsersättningen ha aktualiserats främst genom
stegringen i levnadskostnaderna, vartill emellertid kommit det från personalens
sida åberopade förhållandet, att övertidsarbetet på vissa områden,
till stor del i följd av krisläget, tagit jämförelsevis stor omfattning. Enligt inhämtade
uppgifter ha övertidsersättningarna inom statsförvaltningen under
senaste tiden överstigit 3 miljoner kronor för år, varav bortåt 2.5 miljoner
kronor komma på kommunikationsverken.
I anslutning härtill har i promemorian anförts, att det syntes böra övervägas,
i vad mån en jämkning av beräkningsgrunderna för övertidsersättningen
borde vidtagas på grund av de vid dess ursprungliga bestämmande
icke förutsedda förhållanden, som inträtt. Den starkt ökade omfattning, som
övertidsarbetet inom vissa områden erhållit, måste därvid enligt promemorian
tillmätas särskild betydelse. Vid en eventuell jämkning syntes man likväl icke
böra frångå den principiella konstruktionen i avlöningsreglementet. Snarast
syntes böra fastställas blott ett enhetligt procentuellt tillägg till den nuvarande
ersättningen, att utgå tills vidare. Detta tillägg syntes, med beaktande av
olika på frågan inverkande omständigheter, lämpligen kunna fastställas till
15 procent av övertidsersättningens belopp.
över promemorian lia efter remiss utlåtanden avgivits av statskontoret,
riksräkenskapsverket, allmänna lönenämnden, generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen,
järnvägsstyrelsen och vattenfallsstyrelsen.
Riksräkenskapsverket, general post stp reisen, telegraf stgrclsen, järnvägsstyrelsen
och vattenfallsstyrelsen lia tillstyrkt den i promemorian ifrågasatta
höjningen av övertidsersättningen. Affärsverkens styrelser lia därvid förordat
fastställande av nya timbelopp, beräknade på i promemorian föreslaget sätt
men med viss avrundning.
4
Statsutskottets utlåtande nr 264.
Statskontoret har däremot av principiella skäl avstyrkt, att höjning vidtages
i nu förevarande sammanhang.
Vid remissärendets avgörande inom allmänna lönenåmnden ha deltagit
nämndens ordförande E. R. Stridsberg samt ledamöterna Jane J. Broström,
G. A. Englund, E. G. E. Eriksson, G. V. Gabrielsson, K. H. Magnusson och
S. G. Wold.
Lönenämndens majoritet, bestående av ledamöterna Broström, Englund,
Eriksson och Gabrielsson, har anslutit sig till förslaget om ett enhetligt procentuellt
tillägg till den nuvarande övertidsersättningen men förordat, att
tillägget får utgå med samma procenttal, som gäller för rörligt tillägg och
kristillägg, eller för närvarande 31 procent. Ledamoten Eriksson har i anslutning
till vad majoriteten anfört gjort ett särskilt principuttalande.
Å andra sidan ha lönenämndens ordförande samt ledamöterna Magnusson
och Wold avgivit särskilda yttranden, i vilka de anslutit sig till det i departementspromemorian
framställda förslaget.
Departementschefen har anfört följande.
På sätt av departementspromemorian framgår ha de förhållanden, som
legat till grund för bestämmandet av övertidsersättningens belopp i civila
avlöningsreglementet, ändrats icke blott genom stegringen i levnadskostnaderna
utan även därutinnan, att övertidsarbetet på vissa områden tagit stor
omfattning. Sistnämnda omständighet har i promemorian tillmätts särskild
betydelse. Ehuru vissa betänkligheter av sådan art, som statskontoret antytt,
kunna resas mot att nu höja övértidsersättningens belopp, anser jag i likhet
med flertalet av remissmyndigheterna övervägande skäl tala för en jämkning
av ersättningsbeloppen. Jag anser emellertid förhållandena icke berättiga
till så stor höjning av beloppen, som majoriteten i allmänna lönenämnden
ifrågasatt, utan vill förorda den i promemorian ifrågasatta höjningen
med 15 procent som under förhandenvarande omständigheter skälig.
Höjningen synes böra företagas såsom en provisorisk åtgärd vid sidan av
avlöningsreglementet. I departementspromemorian har närmast ifrågasatts
att den skulle ske genom ett procentuellt tillägg till avlöningsreglementets
ersättningsbelopp, att utgå tills vidare. Från affärsverkens sida har emellertid
av tekniska skäl uttalats önskemål örn fastställande av nya timbelopp,
att tills vidare utgå i stället för de i avlöningsreglementet upptagna. Detta
önskemål synes böra tillmötesgås. Jag förordar således, att en provisorisk
tabell över timbeloppen fastställes. De nya beloppen böra därvid beräknas
sålunda, att de nuvarande beloppen höjas med 15 procent med avrundning
i förekommande fall till närmast högre femtal ören. I enlighet härmed skulle
de nya timbeloppen bli följande:
Lönegrad nr |
Kronor |
Lönegrad nr |
Kronor ■ |
Lönegrad nr |
Kronor |
i |
1: 50 |
7 |
2:00 |
13 |
2:65 |
2 |
1:60 |
8 |
2: 10 |
14 |
2:80 |
3 |
1:65 |
9 |
2: 20 |
15 |
2: 90 |
4 |
1:70 |
10 |
2: 30 |
16 |
3: 15 |
5 |
1:75 |
11 |
2: 45 |
17 |
3:35 |
6 |
1:85 |
12 |
2:55 |
18 |
3:60 |
Statsutskottets utlåtande nr 264.
5
Stegringen av de i tabellen intagna beloppen företer vissa ojämnheter, beroende
på avrundningen. Någon ytterligare jämkning för utjämning av beloppen
synes med hänsyn bland annat till ändringens karaktär av provisorium
icke böra vidtagas.
Riksdagens bemyndigande för Kungl. Maj:t att medgiva utbetalning av de
nu förordade högre ersättningsbeloppen torde böra inhämtas såvitt angår befattningshavare,
som avses i civila avlöningsreglementet. Sedan dylikt bemyndigande
erhållits, torde förslag örn höjning av övertidsersättningen jämväl
för vissa grupper icke-ordinarie befattningshavare få underställas Kungl.
Maj :t.
De förhöjda beloppen torde böra tillämpas från och med den 1 januari
1944.
I fråga örn personal, vilkens avlöning bestrides från anslag å riksstaten, utgå
övertidsersättningarna från i avlöningsstaterna upptagna anslagsposter till
avlöningar till icke-ordinarie personal. Dessa poster äro i regel fastställda till
vissa belopp, som icke må överskridas utan riksdagens medgivande. Höjningen
av övertidsersättningen bör icke utan vidare få leda till ökad medelstilldelning
under ifrågavarande anslagsposter. I anslutning till allmänt gällande
principer för avlöningsstaternas beräkning och tillämpning bör nämligen
först tillses, att till buds stående besparingsmöjligheter i form av ändamålsenligare
organisation av arbetet och effektivare utnyttjande av den ordinarie
arbetstiden tillvaratagas. Något allmänt medgivande att överskrida
maximerade avlöningsposter i den utsträckning, som föranledes av övertidsersättningens
höjning, bör därför icke ifrågakomma. Däremot synes riksdagens
bemyndigande böra inhämtas för Kungl. Majit att i särskilda fall, efter
prövning av föreliggande omständigheter, medgiva dylikt överskridande av genom
riksdagens beslut maximerade anslagsposter. Sådant bemyndigande bör
förutsättas innefatta rätt för Kungl. Maj :t att medge överskridande även i den
mån det hänför sig till höjning av övertidsersättningen för icke-ordinarie
personal. Bemyndigandet bör gälla för innevarande budgetår. För nästa budgetår
torde ändringen av övertidsersättningen, i den mån så finnes oundgängligt,
få påverka beräknandet av vederbörliga poster i avlöningsstaterna.
Erinras må, att Kungl. Majit i cirkulär till statsmyndigheterna den 4 januari
1940 (nr 37) anbefallt dessa att i möjligaste mån begränsa sådan tjänstgöring
utöver fastställd arbetstid, för vilken övertidsersättning må utgå, samt att
tillse, att stadgad arbetstid i full utsträckning utnyttjas. I skrivelse den 28 juni
1943, nr 417, har riksdagen, i anledning av vissa av 1942 års statsrevisorer
gjorda uttalanden, anhållit om vidtagande av åtgärder i syfte att åstadkomma
effektivitet åt bland annat denna besparingsföreskrift. Efter det utredningen
i nämnda ärende slutförts torde jag få anmäla frågan om åtgärder i angivna
syfte.
övertidsersättning till statstjänstemän utgår med vissa för de särskilda
lönegraderna bestämda belopp, vilka emellertid icke differentierats med hänsyn
lill löncklass (ålderstillägg) eller ortsgrupp. Då rörligt tillägg och kristillägg
icke utgå å ersättningen har försämringen av penningvärdet medfört,
att ersättningen särskilt i de högre ortsgrupperna kommit alt utgå med alltför
låga belopp i jämförelse med löneinkomsten under ordinarie arbetstid.
Vid tillkomsten av civila avlöningsreglementet förutsattes, att övertidstjänstgöring
skulle förekomma endast undantagsvis och i första hand kompenseras
genom motsvarande ledighet. Med hänsyn härtill ansåg 1936 års lönekom
-
Utskottet.
6
Statsutskottets utlåtande nr 264.
mitté vid framläggandet av förslag till nämnda reglemente varken nödvändigt
eller önskvärt, att ersättningssystemet beträffande övertidsersättningen
alltför mycket utbyggdes. Utvecklingen har emellertid medfört, att övertidstjänstgöring
behövt tillgripas i mycket stor utsträckning, i synnerhet vid
vissa kommunikationsverk. Denna tjänstgöring blir i regel kompenserad,
icke med motsvarande ledighet å ordinarie arbetstid, utan med kontantersättning.
Härigenom har behovet av en justering uppåt av ersättningsbeloppen
blivit än mer framträdande.
Kungl. Majit föreslår höjning av ersättningen genom fastställande av en
provisorisk tabell över timbeloppen vid sidan av avlöningsreglementet. Beloppen
i denna tabell ha erhållits genom höjning av nu utgående ersättningar
med 15 procent samt avrundning i förekommande fall till närmast högre
femtal ören. I de likalydande motionerna 1:332 och 11:466 föreslås höjning
av ersättningen med 31 procent, motsvarande rörligt tillägg och kristillägg
vid nuvarande levnadskostnadsindex, medan i de likalydande motionerna
I: 333 och II: 488 föreslås höjning med de procenttal, som vid varje tidpunkt
gälla för rörligt tillägg och kristillägg. I motionen II: 462 föreslås sådan ändring
i civila avlöningsreglementet, att övertidsersättningen kommer att utgå
med belopp per timme räknat, som motsvarar 1/no av vederbörande befattningshavares
månadslön inklusive rörligt tillägg, kristillägg och kallortstilllägg,
med jämkning till närmaste tiotal ören. Motionen II: 487 slutligen, innehåller
två alternativa förslag, av vilka det ena sammanfaller med yrkandet i
motionen 11:462 och det andra i huvudsak med yrkandet i motionerna I: 332
och II: 466.
Av en såsom bilaga till detta utlåtande fogad tablå (Bilaga) framgår storleken
av för ordinarie arbetstid inom lönegraderna A 5—8 och A 10 utgående
timlön i högsta och lägsta dyrort respektive löneklass i jämförelse med övertidsersättningen
dels enligt nuvarande grunder, dels vid höjning med 15 procent,
dels vid höjning med 31 procent, dels ock enligt motionen II: 462.
Såsom utskottet redan framhållit är jämkning av gällande övertidsersättningar
erforderlig på grund av numera inträdda förhållanden.
Det har synts utskottet riktigast, att övertidsersättningens belopp direkt
anknytes till vederbörande tjänstemans avlöning och sålunda differentieras
med hänsyn såväl till tjänstemannens placering i löneklass som till hans
placering i dyrortsgrupp. Härigenom skulle undvikas, att — såsom för närvarande
i vissa fall är händelsen —- förhållandevis hög ersättning utgår å
lägre dyrort, medan ersättningen å högre dyrort måste anses för låg. I likhet
med allmänna lönenämndens majoritet är utskottet principiellt av den
uppfattningen, att frågan örn övertidsersättningens storlek bör lösas i anslutning
till det förslag, som framlagts i motionen II: 462 och, såsom ett alternativ,
i motionen II: 487. För tjänstemän med arbetstidsreglerad tjänstgöring
av normalt 208 timmar per månad innebär detta förslag en övertidsersättning,
motsvarande i Tunt tal den för den ordinarie arbetstiden gällande
lönen med 20 procent förhöjning, efter vilken grund övertidsersättningen enligt
gällande kollektivavtal utgår vid de enskilda järnvägarna.
Statsutskottets utlåtande nr 264.
7
Utskottet måste emellertid ifrågasätta lämpligheten av att vid nuvarande
tidpunkt införa den i nämnda motioner föreslagna beräkningsgrunden. Vid
övervägande av återstående förslag till förbättring av övertidsersättningen har
utskottet funnit praktiska skäl tala för fastställande på sätt departementschefen
förordat av en ny provisorisk tabell över timbeloppen, uppbyggd på
motsvarande sätt som den nu gällande.
Vidkommande de nya timbeloppen anser utskottet, att relationen bör återställas
mellan de enligt avlöningsreglementet gällande beloppen för lön enligt
löneplan A å ena sidan och övertidsersättning å den andra. Den provisoriska
tabellen bör sålunda vid nuvarande indexläge bygga på nuvarande ersättningar
med 31 procents förhöjning. Sålunda erhållna tal böra vidare på sätt
Kungl. Maj:t föreslagit i förekommande fall avrundas till närmast högre
femtal ören. En dylik tabell kräver givetvis översyn vid växlingar i levnadskostnadsindex.
På sätt Kungl. Majit föreslagit torde de förhöjda beloppen böra tillämpas
från och med den 1 januari 1944.
I övrigt har utskottet icke funnit anledning till erinran mot vad i propositionen
anförts och föreslagits.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Majits förslag och
motionerna I: 332 och 333 samt II: 462, 466, 487 och 488
bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med vad utskottet
förordat
a) meddela föreskrifter om provisorisk höjning från och
med den 1 januari 1944 av den enligt civila avlöningsreglementet
utgående övertidsersättningen,
b) medgiva överskridande under budgetåret 1943/44 av
genom riksdagens beslut maximerade anslagsposter, från vilka
övertidsersättning bestrides.
Stockholm den 26 november 1943.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö,
Lindström, Bäckström, Sven Larsson, Andren, Heiding, Karl Andersson, Björkman, Wiklund,
Johan Eric Ericson och Persson i Skabersjö; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund ä Doverstorp, Eriksson i Stockholm,
Ward, Andersson i Södergård, Bergström, Mårtensson, Nilsson i Steneberg, Lindholm,
Åkerström, Eriksson i Frägsta och Olsson i Kullenbergstorp.
8
Statsutskottets utlåtande nr 264.
Reservationer:
1 :o) av herrar Bäckström, Heiding, Persson i Skabersjö, Skoglund, Andersson
i Södergård och Olsson i Kullenbergstorp, vilka ansett, att utskottets yttrande
och hemställan bort hava följande lydelse:
»övertidsersättning till---inträdda förhållanden.
Praktiska skäl tala för att denna jämkning på sätt departementschefen
förordat genomföres genom fastställande av en ny provisorisk tabell över
timbeloppen, uppbyggd på motsvarande sätt som den nu gällande. Vad angår
de nya timbeloppen anser utskottet i likhet med departementschefen,
att rådande förhållanden icke berättiga till så stor höjning som motsvarar
rörligt tillägg och kristillägg. Då rörligt tillägg förutsatts icke skola utgå på
övertidsersättningen synes det utskottet rimligt, att jämkningen begränsas till
att ungefär motsvara kristillägget. Utskottet tillstyrker alltså de av Kungl.
Majit föreslagna provisoriska beloppen.
På sätt Kungl. Majit föreslagit torde de förhöjda beloppen böra tillämpas
från och med den 1 januari 1944.
Vad i propositionen i övrigt anförts och föreslagits har ej heller givit utskottet
anledning till erinran.
Under åberopande av vad sålunda anförts för utskottet hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Majits förslag och
med avslag å motionerna 1:332 och 333 samt lii 462, 466, 487
och 488 bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med vad i
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 8 oktober
1943 förordats
a) meddela föreskrifter---utgående övertidsersätt
ningen,
b) medgiva överskridande ----övertidsersättning be
strides.
»;
2:o) av herrar Wiklund och Eriksson i Stockholm.
Statsutskottets utlåtande nr 264.
9
Bilaga.
Tablå över förslag
till övertidsersättning till statstjänstemän (rörligt
tillägg och kristillägg Bl %).
Lönegrad och |
Nu utgående timlön |
Nu utgående |
Kungl. Majit1 |
Motion2 I: 332, I: 333, |
Motion3 II: 462, II: 487 |
|||||
Kr. |
Kr. |
% |
Kr. |
% |
Kr. |
% |
Kr. |
% |
||
A |
Ortsgrupp I. |
1: 72 |
1: 50 |
87 |
1:75 |
102 |
2:00 |
116 |
2:10 |
122 123 121 |
A |
högsta............ |
2:11 1:82 |
1:50 1:60 |
71 88 |
1:75 1:85 |
83 102 |
2:00 2:10 |
95 115 |
2: 60 2:20 |
|
2:21 |
1:60 |
72 |
1:85 |
84 |
2:10 |
95 |
2:70 |
122 |
||
A |
1:92 |
1:70 |
89 |
2:00 |
104 |
2:25 |
117 |
2:30 |
120 121 |
|
2: 31 |
1:70 |
74 |
2: 00 |
87 |
2: 25 |
97 |
2: 80 |
|||
A |
2: 01 |
1:80 |
90 |
2:10 |
104 |
2:40 |
119 |
2:50 |
124 120 |
|
2: 41 |
1:80 |
75 |
2:10 |
87 |
2: 40 |
100 |
2:90 |
|||
A. |
2:21 |
2:00 |
90 |
2: 30 |
104 |
2: 65 |
120 |
2:70 |
122 |
|
2: 66 |
2:00 |
75 |
2:30 |
86 |
2:65 |
100 |
3:30 |
124 |
||
A |
Ortsgrupp A.'' |
1:29 |
1:50 |
116 |
1:75 |
136 |
2:00 |
155 |
1:60 |
124 |
1:58 |
1:50 |
95 |
1:75 |
lil |
2:00 |
127 |
1:90 |
120 |
||
A |
6 lägsta ............ |
1:36 1: 65 |
1:60 1:60 |
118 97 |
1:85 1:85 |
136 112 |
2:10 |
154 127 |
1:70 2:00 |
125 121 |
A |
1:44 |
1: 70 |
118 |
2:00 |
139 |
2:25 |
156 |
1:80 |
125 |
|
A |
högsta ............ |
1:73 1:51 |
1:70 1:80 |
98 119 |
2:00 2: 10 |
116 139 |
2: 25 2: 40 |
130 159 |
2:10 1:80 |
121 119 |
1:80 |
1:80 |
100 |
2: 10 |
117 |
2: 40 |
133 |
2: 20 |
122 |
||
A |
10 lägsta ............ högsta............ |
1:65 2: 01 |
2:00 |
121 100 |
2:30 |
139 114 |
2: 65 |
161 132 |
2: 00 |
121 124 |
1 Höjning med 15 procent med avrundning till närmast högre femtal ören.
2 , > 31 > > > » » » » ’
8 Ersättning per timme, motsvarande ''/m av månadslönen inklusive rörligt tillägg och
kristillägg.