Statsutskottets utlåtande nr 255.

5

Nr 255.

Ankom till riksdagens kansli den 12 november 1943 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående anslag å tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1943 44 till bidrag till utlandssvenskarnas
förening.

(3:e avd.)

I propositionen nr 342 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 8 oktober 1943,
föreslagit riksdagen att till Bidrag till utlandssvenskarnas förening å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 30,000
kronor.

För att i olika avseenden stödja och bistå svenskar i utlandet samt
stärka sambandet mellan utlandssvenskarna och hemlandet har inom Sverige
bildats ett flertal organisationer och sammanslutningar. Bland dessa märkas
särskilt riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet med säte i Göteborg
samt institutet för svensk utlandstjänst och utlandssvenskarnas förening,
vilkas centrala organisation är förlagd till Stockholm.

Samtliga berörda föreningar hava för sin verksamhet erhållit ekonomiskt
stöd av staten. Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet erhöll
sålunda år 1926 ett bidrag av lotterimedel å 228,000 kronor. Föreningen
åtnjuter dessutom förmånen av tjänstebrevsrätt. Institutet för svensk utlandstjänst
har erhållit statsanslag åren 1930—1939. Under åren 1937—1939
utgick från ett under femte huvudtiteln uppfört anslag till bidrag till upplysningsverksamhet
i emigrationsfrågor statsbidrag med 10,000 kronor per
år. Utlandssvenskarnas förening har under åren 1938—1940 samt år 1942
beviljats bidrag av lotterimedel med respektive 10,000, 22,000, 20,000 och
23,000 kronor. Av sistnämnda belopp äro 2,000 kronor avsedda såsom bidrag
till täckande av kostnaderna för den av föreningen numera omhänderhavda
skötseln av institutets för svensk utlandstjänst verksamhet. Föreningen
har härjämte från ett under femte huvudtiteln uppfört anslag till
bidrag till utlandssvenskarnas förening såsom bidrag till sin hjälpverksamhet
till förmån för utlandssvenskar, vilka såsom flyktingar återvänt till
Sverige, för budgetåren 1939/40, 1940/41 och 1942/43 erhållit statsanslag å
respektive 50,000, 50,000 och 25,000 kronor. För innevarande budgetår har
riksdagen anvisat ett anslag av 50,000 kronor såsom bidrag till motsvarande
hjälpverksamhet m. m.

I skrivelse den 25 maj 1938 anhöll riksdagen, i anledning av en inom
andra kammaren av herr E. Nylander väckt motion (nr 1) samt under åberopande
av andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande nr 6 och
första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 11, örn skyndsam
allsidig utredning om utlandssvenskarnas rättigheter och skyldigheter i syfte
att fastare knyta banden mellan dem oell hemlandet samt hemställde, att

6 Statsutskottets utlåtande nr 255.

Kungl. Majit måtte med ledning av utredningen framlägga förslag till riksdagen.

Den 30 september 1941 avgav socialstyrelsen utredning örn utlandssvenskarna
(S. O. U. 1941:36). Socialstyrelsen har häri till behandling upptagit,
förutom utlandssvenskarna berörande spörsmål i allmänhet, jämväl frågan
örn en särskild organisation för utlandssvenskarna. Efter att hava redogjort
för den verksamhet bland utlandssvenskarna, som bedrives av förutnämnda
tre organisationer framhåller socialstyrelsen, att för närvarande en organisatorisk
splittring å förevarande område vore för handen, vars olägenheter
syntes vara obestridliga. Styrelsen anför härom bland annat följande.

Ifrågavarande organisationer ha oundvikligen och i ökad omfattning kommit
att utsträcka sin verksamhet på varandras arbetsområden, vilket icke blir
förmånligt och lämpligt med hänsyn till arbetets effektivitet. Denna rivalitet
i fråga örn arbetsuppgifterna är förenad med rivalitet i fråga örn värvandet
av medlemmar och utverkandet av bidrag från olika håll. Bland svenskar
såväl i hemlandet som i utlandet torde det också vara synnerligen vanligt,
att institutet för svensk utlandstjänst och utlandssvenskarnas förening förväxlas.
Man räknar där överhuvud icke med eventualiteten av att konkurrerande
organisationer förefinnas på området.

Det här föreliggande organisationsproblemet har synts styrelsen kunna
lösas på endera av två vägar: antingen genom en klar gränsdragning mellan
de tre organisationernas olika uppgifter eller genom deras sammanslagning
till en enda organisation, vilken i sig upptoge och förenade deras skilda
verksamhetsgrenar. Vid ett övervägande av dessa två möjligheter har sammanslagningsalternativet
tett sig som det mest önskvärda.

I skrivelse den 10 februari 1943 hava riksföreningen för svenskhetens
bevarande i utlandet, utlandssvenskarnas förening och institutet för svensk utlandstjänst
framhållit, att de fattat preliminärt beslut örn sammanslagning i
enlighet med socialstyrelsens förslag. Den nya föreningen skulle benämnas
»riksföreningen för svenskarna i utlandet». Ender förutsättning av en sammanslagning
äskades ett statsbidrag av 59,770 kronor till den nya föreningens
verksamhet under budgetåret 1943/44.

Sedermera har utlandssvenskarnas förening i skrivelse den 28 augusti 1943
anhållit, att, därest nyssnämnda framställning ej skulle komma att bifallas,
föreningen måtte beviljas ett anslag av 30,000 kronor såsom bidrag till bestridandet
av föreningens administrationskostnader under tiden 1 juli 1943
—30 juni 1944. Föreningen har härvid uppgivit, att föreningens sannolika
administrationskostnader under nämnda tid av föreningen beräknades till

53,500 kronor enligt följande uppställning.

Löner, inberäknat dyrtidstillägg .......... kronor 35,425

Hyra, lyse, städning m. m................. » 5,300

Skrivmaterial, porto, telefon m. m....... » 5,300

Diverse administrationskostnader ........ » 3,600

Värvnings- och propagandakostnader .... » 2,200

Representation i Göteborg och Malmö .. » '' 1,200

Oförutsedda utgifter........................ » 475

Summa kronor 53,500

Statsutskottets utlåtande nr 255.

7

Föreningens inkomster under ifrågavarande tid har föreningen uppskattat
till cirka 25,000 kronor utgörande medlemsavgifter samt bidrag från näringslivet.
Det för täckande av föreningens förenämnda omkostnader ytterligare
erforderliga beloppet skulle sålunda uppgå till inemot 30,000 kronor.

Departementschefen laar anfört följande.

Den verksamhet till förmån för utomlands boende svenskar och svenskättlingar,
som, huvudsakligen med hjälp av frivilliga bidrag, bedrives av riksföreningen
för svenskhetens bevarande i utlandet, institutet för svensk utlandstjänst
och utlandssvenskarnas förening, är värd allt erkännande. Verksamheten
fyller viktiga uppgifter i såväl kulturellt som socialt hänseende. Genom
de ombud för organisationerna, som finnas i skilda delar av världen, torde
organisationerna vara i stånd att betjäna utlandssvenskarna praktiskt taget
var dessa än befinna sig. Ej minst under nuvarande förhållanden, då de
ordinarie förbindelserna ofta äro helt avbrutna, torde organisationernas
strävan att stärka sambandet mellan utlandssvenskarna och hemlandet vara
av stor betydelse.

Emellertid torde den omständigheten att berörda verksamhet bedrives av
tre olika organisationer med delvis sammanfallande uppgifter vara ägnad att
i viss mån motverka verksamhetens syftemål, bland annat därigenom att
ovisshet kan råda rörande vilken organisation man i olika frågor bör vända
sig till. För undanröjande av nämnda olägenheter har socialstyrelsen i sin
förutnämnda utredning rörande utlandssvenskarna framlagt förslag örn sammanslagning
av de tre ifrågavarande organisationerna till en förening, vilken
skulle benämnas riksföreningen för svenskarna i utlandet. Organisationerna
själva hava jämväl enats örn en sammanslagning och upprättat en preliminär
överenskommelse härom. Enligt denna skulle elen nya organisationen arbeta
på två avdelningar eller utskott, ett i Stockholm, som huvudsakligen skulle
ägna sig åt de praktiskt och socialt betonade uppgifter, som nu handhavas
av utlandssvenskarnas förening och institutet för svensk utlandstjänst, samt
ett i Göteborg, som på sin lott skulle få de mera kulturellt inriktade arbetsuppgifter,
som hittills ålegat riksföreningen för svenskhetens bevarande i
utlandet. Genomförandet av sammanslagningen förutsatte att riksföreningen
för svenskarna i utlandet beviljades statsbidrag till sin verksamhet, vilket
för budgetåret 1943/44 beräknades till omkring 60,000 kronor. Härjämte har
förutsatts att föreningen skulle komma i åtnjutande av tjänstebrevsrätt.

Enligt det förslag till lösning av berörda organisation sspörsmål, som framlagts
av socialstyrelsen, skulle en viss samordning av arbetet till förmån för
utlandssvenskarna åstadkommas. Emellertid torde de fördelar, som därigenom
skulle vinnas, ej vara av den storleksordning att jag för närvarande
anser mig kunna tillstyrka, att statsmakterna anslå de medel, som synas
erforderliga för att sammanslagningen skall komma till stånd. De olägenheter,
som förekomsten av skilda organisationer medför, synas för övrigt i
hög grad kunna elimineras genom att en klar gränsdragning verkställes
mellan de uppgifter, som böra tillkomma å ena sidan riksföreningen för
svenskhetens bevarande i utlandet samt å andra sidan de redan nu samverkande
organisationerna institutet för svensk utlandstjänst och utlandssvenskarnas
förening.

Utlandssvenskarnas förening har, såsom nämnts, i skrivelse den 28 augusti
1943 hemställt, att, därest den planerade nya föreningen caj skulle komma
i åtnjutande av statsbidrag — för vilket fall denna ej torde komma till stånd
— föreningen måtte tilldelas statsanslag å 30,000 kronor såsom bidrag till
föreningens administrationskostnader. Rådande förhållanden lia gjort att före -

8

Statsutskottets utlåtande nr 255.

Utskottet.

ningen, som huvudsakligen inriktar sig på att socialt och ekonomiskt bistå
i utlandet bosatta svenskar, fått en allt större uppgift att fylla. Såsom
bidrag till sin hjälpverksamhet har föreningen som tidigare nämnts erhållit
statsbidrag, för innevarande budgetår 50,000 kronor. Jag vill vidare erinra
örn, att föreningen åtagit sig att emottaga svenska medborgare, som i anledning
av bombangrepp mot tyska städer återvända till hemlandet, samt
att föreningen för bestridande av hjälpverksamhet till förmån för dessa
svenskar erhållit bidrag med 40,000 kronor, vilket utgått från anslaget till
oförutsedda utgifter. Föreningens ökade uppgifter ha emellertid även fört med
sig en stegring ay föreningens administrationskostnader. Föreningen har
tidigare erhållit bidrag av lotterimedel för täckande av sina administrationskostnader.
År 1942 beviljades sålunda dylikt bidrag med 23,000 kronor.
Under innevarande år har föreningen ej ansett sig böra göra någon ansökan
örn lotterimedel, enär man räknat med att den överenskomna sammanslagningen
skulle komma till stånd och den nybildade föreningen erhålla statsanslag.
Av .de av föreningen lämnade uppgifterna framgår, att föreningens
inkomster ej förslå till täckande av föreningens nuvarande administrationskostnader,
utan har föreningens fond för ständiga medlemsavgifter måst tagas
i anspråk. Enligt vad jag inhämtat har av sagda fond, med en tidigare behållning
av 52,000 kronor, 29,000 kronor redan förbrukats, därav 24,000
kronor under verksamhetsåret 1942—43. Därest föreningen skulle nödgas
taga i anspråk medel ur fonden i samma utsträckning, som måst ske under
sista verksamhetsåret, skulle fonden inom kort vara förbrukad och föreningen
se sig nödsakad att högst väsentligt inskränka sin verksamhet. Med hänsyn
till betydelsen av föreningens verksamhet speciellt under nuvarande förhållanden
skulle detta vara synnerligen olyckligt. Härtill kommer att en
sådan utveckling otvivelaktigt skulle medföra ökat arbete för de myndigheter,
som närmast skulle övertaga föreningens arbete till förmån för utlandssvenskarna.
På grund av anförda förhållanden finner jag starka skäl tala för att
utlandssvenskarnas förening erhåller bidrag av statsmedel till bestridande av
sina administrationskostnader under innevarande verksamhetsår. Emot det
av föreningen begärda beloppet synes intet vara att erinra.

Jag anser mig alltså böra tillstyrka, att föreningen beviljas bidrag med
30,000 kronor att anvisas å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44.

Förevarande förslag avser bidrag till föreningens administrationskostnader,
för vilka föreningen under fjolåret åtnjutit bidrag av lotterimedel. Under
erinran härom får utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot vad
departementschefen anfört, hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till utlandssvenskarnas förening å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten
under femte huvudtiteln anvisa ett anslag av 30,000 kronor.

Stockholm den 12 november 1943.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nx 254.

Stockholm 1943. K. L. Beckmans Boktryckeri.