Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
1
Nr 57.
Ankom till riksdagens kansli den 4 december 1943 kl. 4 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till förordning om ändring i
vissa delar av taxeringsförordningen den 28 september
1928 (nr 379), m. m., jämte i ämnet väckta motioner.
I en den 8 oktober 1943 dagtecknad proposition, nr 345, har Kungl. Majit,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att
dels antaga vid propositionen fogade förslag till
1) förordning örn ändring i vissa delar av taxeringsförordningen den 28
september 1928 (nr 379),
2) lag om ändrad lydelse av 3 och 62 §§ kommunalskattelagen den 28 .september
1928 (nr 370),
3) förordning angående ändrad lydelse av 21 § förordningen den 28 september
1928 (nr 373) om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,
4) förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 14 juni
1933 (nr 357) om åsättande i vissa fall av särskilt uppskattningsvärde å fastighet,
5) lag angående ändrad lydelse av 67 § lagen den 6 juni 1930 (nr 251) örn
kommunalstyrelse på landet,
6) lag angående ändrad lydelse av 62 § lagen den 6 juni 1930 (nr 252) om
kommunalstyrelse i stad,
7) lag angående ändrad lydelse av 54 § lagen den 15 juni 1935 (nr 337) om
kommunalstyrelse i Stockholm,
8) lag angående ändrad lydelse av 46 § 1 mom. lagen den 20 juni 1924
(nr 349) om landsting, samt
9) förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 12 februari
1943 (nr 44) örn kupongskatt,
dels ock godkänna i propositionen föreslagen förstärkning av personalen vid
länsstyrelserna och Överståthållarämbetet.
Propositionen har hänvisats, såvitt angår förslagen till ändring i kommunallagarna,
till konstitutionsutskottet, beträffande förslaget till förstärkning
av personalen vid länsstyrelserna och Överståthållarämbetet, till statsutskottet
samt i övrigt till bevillningsutskottet.
Beträffande författningsförslagens lydelse, i vad desamma behandlats av
bevillningsutskottet, hänvisas till utskottets hemställan.
Bihang till riksdagens protokoll 1943. 7 sami. Nr 57.
1
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
Till behandling i samband med propositionen, i vad densamma hänvisats
till bevillningsutskottet, har utskottet förehaft följande motioner, nämligen:
1) de likalydande motionerna nr 327 i första kammaren av herr Lindblom
m. fl. och nr 457 i andra kammaren av herr Skagerlund m. fl., vari hemställts,
»alt riksdagen vid behandling av Kungl. Majlis proposition nr 345
måtte besluta,
att uppgifter enligt 33 § och 42 § 3 mom. taxeringslörordningen, i senare
fallet i vad de avse utdelning, skola vara avlämnade senast 15 februari under
taxeringsåret,
att taxeringsnämndsordförandena fortfarande skola omhänderhava längdföringen
och att för detta arbete skall utgå en ersättning av statsmedel med 8
öre för skattskyldig,
att ledamöter och suppleanter i länsprövningsnämnd skola utses av länsstyrelsen,
och
att ersättningen till ledamot av prövningsnämnd och faslighetsprövningsnämnd
bestämmes till 18 kronor för dag, örn vederbörande är bosatt å sammanträdesorten,
och eljest till 24 kronor för dag, samt att för resedagar resekostnads-
och traktamentsersättning utgår enligt klass II C i allmänna resereglemente!»
;
2) de likalydande motionerna nr 336 i första kammaren av herr Gustaf
Elofsson m. fl. och nr 470 i andra kammaren av herr Nilsson i Göteborg m. fl.,
vari hemställts, att arvoden till ordförande och kronoombud i taxeringsnämnd
måtte utmätas i överensstämmelse med de sakkunnigas förslag, innebärande
en kostnadsökning utöver nu utgående ersättningar av omkring
666,000 kronor, att ersättningarna till ledamöter i prövningsnämnd måtte bestämmas
så, att rekryteringen av ledamöter i nämnden icke helt omöjliggöres,
samt att administrativa detaljer måtte utmönstras ur lagtexten;
3) de likalydande motionerna nr 353 i första kammaren av herr Nordenson
m. fl. och nr 491 i andra kammaren av herr Lundberg i Hälsingborg
m. fl., vari hemställts, »att riksdagen vid behandlingen av proposition nr 345
måtte vidtaga sådan ändring i det framlagda förslaget till förordning örn ändring
i vissa delar av taxeringsförordningen, att de i 36 § 1 mom. tredje
stycket i förslaget omförmälda skattskyldiga må tillgodonjuta anstånd med
självdeklarations avlämnande till den 31 mars»;
4) de likalydande motionerna nr 355 i första kammaren av herr Velander
m. fl. och nr 492 i andra kammaren av herr Lundberg i Hälsingborg m. fl.,
vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 345
måtte vidtaga sådana ändringar i och tillägg till det framlagda förslaget till
förordning om ändring i vissa delar av taxeringsförordningen, att en central
nämnd, organiserad i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gäller
beträffande den centrala krigskonjunkturskattenämnden, inrättas med uppgift
att främja enhetlighet i taxeringen genom en rådgivande, ledande och övervakande
verksamhet och att på begäran av skattskyldig meddela förhandsuttalanden
i beskattningsfrågor, samt att de synpunkter, som framförts i
motionerna och i ett av Stockholms handelskammare och Sveriges industriförbund
avgivet yttrande, därvid måtte beaktas;
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
3
5) motionen nr 335 i första kammaren av herrar Linnér och Albert Andersson,
vari hemställts, att ändringar i enlighet med vad i motionen föreslagits
måtte vidtagas i de av Kungl. Maj:t framlagda förslagen;
6) motionen nr 352 i första kammaren av herrar Franzon och Anderberg,
vari hemställts, att riksdagen i samband med behandlingen av Kungl. Maj:ts
proposition nr 345 måtte besluta om en omläggning av fastighetstaxeringsorganisationen
å landsbygden med den huvudsakliga utformning, som i
motionen angivits;
7) motionen nr 354 i första kammaren av herr Holmström m. fl., vari hemställts,
»att riksdagen vid behandlingen av proposition nr 345 måtte vidtaga
sådana ändringar i och tillägg till det framlagda förslaget till förordning om
ändring i vissa delar av taxeringsförordningen, att ordförande i länsprövningsnämnd
skall vara landskamreraren eller annan person, som Kungl. Majit
därtill utser för en tid av fyra år bland personer, som äro valbara till ledamöter
i taxeringsnämnd inom prövningsdistriktet»;
8) motionen nr 458 i andra kammaren av herrar Sundström i Skövde och
Nilsson i Kristinehamn, vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att § 9
i förslag till ändring i taxeringsförordningen får följande lydelse: Länsprövningsnämnd
skall bestå av landskamreraren såsom ordförande samt minst
fyra, högst åtta ledamöter jämte suppleanter för dem, en för varje ledamot.
Ledamöter och suppleanter utses av Kungl. Majit, efter förslag av vederbörande
landsting och stadsfullmäktige i stad, som ej deltager i landsting,
för en tid av fyra år bland personer, som äro valbara till ledamöter i taxeringsnämnd
inom prövningsdistriktet. Högst halva antalet ledamöter och
suppleanter må vara ledamöter i taxeringsnämnd inom distriktet»;
9) motionen nr 468 i andra kammaren av herr Jacobson m. fl., vari hemställts,
att riksdagen vid behandling av Kungl. Majits proposition nr 345
måtte, med beaktande av vad i motionen anförts, vidtaga däri föreslagna förändringar
i förslaget; samt
10) motionen nr 490 i andra kammaren av herrar Persson i Falla och
Janson i Frändesta, vari hemställts, att riksdagen måtte vid behandling av
Kungl. Majits proposition med förslag om ändring av den nuvarande taxeringsorganisationen
taga hänsyn till de synpunkter och förslag, som i motionen
framlagts.
De under punkterna 5 och 9 nämnda motionerna lia i vad de vore föranledda
av förslaget till förstärkning av personalen vid länsstyrelserna och
Överståthållarämbetet hänvisats till statsutskottet, medan motionerna i övrigt
hänvisats till bevillningsutskottet.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda
yrkandena, i vad motionerna hänvisats till bevillningsutskottet, får utskottet,
i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa till motionerna.
I motionen 1: 335 har hemställts, alt det nuvarande antalet ledamöter i läns^
prövningsnämnd, förutom ordföranden minst 8 högst 15, skall bibehållas
samt att ledamöter och suppleanter i nämnden skola utses av länsstyrelsen.
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
Beträffande ordförandeskapet i länsprövningsnämnden har hemställts, att
Kungl. Majit skall utse ordförande, som icke är landskamrerare. På omständigheterna
i det särskilda fallet finge bero, huruvida landshövdingen skulle
utses till ordförande. Landskamreraren borde bibehållas vid sin nuvarande
ställning såsom verklig ledare av taxeringsarbetet i länet. Såsom hittills
borde han i princip vara föredragande i prövningsnämnden, dock med möjlighet
att annan tjänsteman förordnades till föredragande. I stället för den
i propositionen föreslagna taxeringsintendentsbefattningen borde inrättas en
länsassessorsbefattning. Innehavaren av denna befattning borde förutom de
uppgifter, som för närvarande åligga biträdande landskamrerare, kunna under
landskamrerarens ledning handhava utbildningen av nyutsedda taxeringsnämndsordförande
och kronoombud, meddela råd och upplysningar samt
verkställa utredningar i tidskrävande och svårbedömbara taxeringsärenden.
Slutligen bar i motionen hemställts, att de sammanträden, som jämlikt 59
och 75 §§ taxeringsförordningen före taxeringsarbetets början äga rum för
förberedande överläggningar rörande tillämpningen av de allmänna grunderna
vid den allmänna fastighetstaxeringen samt för överläggningar rörande
taxeringsarbetet vid den årliga taxeringen, skola bibehållas såsom
sammanträden inför länsstyrelsen och icke, såsom i propositionen föreslagits,
äga rum inför landskamreraren.
I motionen 1:352 lia framställts vissa önskemål beträffande fastighetstaxeringen
å landsbygden, nämligen att denna taxering i första instans borde
anförtros åt blott ett slag av nämnder, vilka skulle utses efter i stort sett
samma grunder som de nuvarande beredningsnämnderna. Vidare borde fastighetstaxeringsdistrikten
sammanföras gruppvis till större enheter, för vilka
borde utses en gemensam fastighetstaxeringskonsulent. Denne borde under
taxeringsintendentens ledning utöva den konsulterande och övervakande verksamhet,
som jämlikt 65 och 66 §§ taxeringsförordningen enligt deras i propositionen
föreslagna lydelse skall ankomma på ordförande i fastighetstaxeringsnämnd.
Slutligen borde fastighetsprövningsnämndsarbetet omorganiseras
med utgångspunkt från att detta genom den i motionen föreslagna omorganisationen
av arbetet i första instans torde kunna påbörjas en månad tidigare
än för närvarande.
I motionen 11:468, i vad densamma hänvisats till bevillningsutskottet, bar
föreslagits, att de särskilda taxeringsnämnder, som provisoriskt inrättats för
handhavande av taxeringen av aktiebolag och andra juridiska personer med
undantag av oskifta dödsbon och familjestiftelser, borde jämväl för kommande
år bibehållas såsom ett provisorium samt att en saklig utredning borde
företagas i frågan om dessa nämnders införande såsom obligatorisk institution.
Huruvida en framflyttning av tiden för avlämnande av uppgifter av
arbetsgivare m. fl. till den 31 januari kunde medföra någon märkbar lättnad
funne motionärerna tvivelaktigt. Lättnad borde beredas taxeringsnämndsordförandena
på så sätt att ersättning utginge för under taxeringsarbetet
anlitat biträde. I fråga örn tiden för anförande av besvär över taxeringsnämnds
beslut har föreslagits, att denna bibehålies oförändrad till den 15 juli. Motio
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
5
närerna ha slutligen föreslagit, att den rätt att utfärda anmaning, varom
stadgas i 32 § 3 mom taxeringsförordningen, borde tilläggas även taxeringsrevisor
och att motsvarande rätt jämlikt 35 § 2 mom. första stycket enligt
dess i propositionen föreslagna lydelse borde tillkomma jämväl taxeringsrevisor
och taxeringsinspektör.
I motionen 11:490 bär föreslagits, att den för aktiebolag och bokfönngspliktiga
rörelseidkare stadgade rätten till anstånd med självdeklarations avlämnande
till den 31 mars bibehålies oförändrad. Den för fullgörande av anmaning
stadgade minsta tidsfristen av 5 dagar efter delfåendet av densamma
har föreslagits utsträckt till 14 dagar, möjligtvis med den inskränkningen att,
där särskilt angivna skäl förebragtes, tiden finge förkortas. Slutligen har föreslagits
införande av bestämmelser, som normera bokgranskningsinstitutet,
samt regler angående bevisning i taxeringsproce^sen.
I anledning av den genom propositionen föreslagna bestämmelsen i 36 §, att
rätten till anstånd för vissa skattskyldiga med självdeklarations avlämnande
skall inskränkas till den 15 mars, samt det på grund härav i de likalydande
motionerna I: 353 och II: 491 framställda yrkandet, att dylikt anstånd fortfarande
skall få tillgodonjutas till den 31 mars, ha Sveriges industriförbund och
Sveriges köpmannaförbund i till utskottet ingivna skrivelser förklarat sig till
alla delar instämma i vad som anförts och yrkats i de nämnda motionerna.
Ifrågavarande sammanslutningar vore villiga att, om den hittillsvarande deklarationsfristen
för de med motionerna avsedda skattskyldiga lämnades oförändrad,
tillställa sina medlemmar en enträgen uppmaning att avlämna deklaration
snarast möjligt och endast, då så befunnes oundgängligen nödvändigt,
senare än den 15 mars. Från Sveriges grossistförbund har utskottet mottagit
en skrivelse av likartat innehåll. I till utskottet ingivna skrivelser ha Stockholms
handelskammare, Östergötlands och Södermanlands handelskammare,
Smålands och Blekinge handelskammare, Gotlands handelskammare, Skånes
handelskammare, handelskammaren i Göteborg, Västergötlands och norra
Hallands handelskammare, handelskammaren i Karlstad, handelskammaren
för Örebro och Västmanlands lån, handelskammaren i Gävle, Västernorrlands
och Jämtlands läns handelskammare samt Norrbottens och Västerbottens
läns handelskammare uttalat sin anslutning till vad industriförbundet anfört
och förklarat sig villiga att under nämnd förutsättning rikta motsvarande
uppmaning till sina medlemmar. Även Sveriges advokatsamfund har i skrivelse
till utskottet uttalat sig emot förevarande i propositionen framlagda
förslag.
Taxeringsnämndsordfbrändenäs riksförbund har däremot i skrivelse till
utskottet tillstyrkt Kungl. Maj:ts förslag i sistnämnda hänseende. Vad i motionen
II: 490 föreslagits i fråga örn liden för avgivande av svar å anmaning
har av riksförbundet avstyrkts. Förbundet har icke velat tillstyrka i motionen
11:468 föreslagen ändring av propositionens förslag angående tiden för besvärs
anförande hos prövningsnämnd. Det i motionen 11:458 framställda
yrkandet angående sättet för utseende av ledamöter och suppleanter i läns
-
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
prövningsnämnd bär av förbundet i princip tillstyrkts. Förbundet har vidare
uttalat sig för de i de likalydande motionerna I 355 och 11:492 framställda
yrkandena örn inrättande av en central nämnd. Yrkandena i de likalydande
motionerna 1:336 och 11:470 lia av förbundet tillstyrkts liksom de i motionen
1:352 gjorda yrkandena om omläggning av fastighetstaxeringen i första
instans.
I skrivelse till utskottet har Sveriges bäradsskrivareförenings styrelse upptagit
frågan om arbetet med längdföringen till behandling, därvid styrelsen
motsatt sig längdföringens överflyttande till häradsskrivare.
I en till utskottet ställd skrivelse har håradsskrivaren Birger Steen uttalat
önskemål om närmare anknytande av häradsskrivarna till taxeringsverksamheten.
Av landskamreraren Elias Brandel har till utskottet ingivits en promemoria
rörande den föreslagna omorganisationen av beskattningsväsendet.
Från finansdepartementet bär slutligen under hand till utskottet för kännedom
överlämnats en av häradsskrivaren Josef Engqvist upprättad promemoria
jämte därvid fogat tillägg med förslag till vissa ändringar i debiteringsoch
uppbördsorganisationen.
I sitt av riksdagen godkända betänkande nr 24 har bevillningsutskottet vid
1941 års riksdag behandlat vissa frågor angående taxeringsväsendets organisation
samt därvid framhållit angelägenheten av att en förbättring av förhållandena
på ifrågavarande område komme till stånd. Utskottet syftade därvid
närmast på en snabbare process och ökade garantier för beskattningsmålens
riktiga avgörande. I utlåtande över vissa i ämnet väckta motioner hade kammarrätten
upplyst att planer förelåge på en utredning inom ämbetsverket rörande
omorganisation av detta. Utskottet förutsatte, att denna utredning
skulle igångsättas snarast möjligt. Därest det, på sätt kammarrätten antytt,
under utredningens gång skulle visa sig erforderligt för att åstadkomma en
snabbare handläggning av besvärsmålen, att jämväl beskattningsnämndernas
verksamhet upptoges till omprövning, funne utskottet lämpligt att utredningen
gåves en sådan vidgad omfattning.
Med anledning härav bemyndigade Kungl. Maj:t den 19 september 1941
chefen för finansdepartementet att tillkalla högst sex sakkunniga för utredning
av frågan om beskattningsmyndigheternas organisation m. m. Med stöd
av nämnda bemyndigande tillkallade chefen för finansdepartementet den 25
september 1941 såsom sakkunniga presidenten N. J. E. Quensel, ordförande,
ledamoten av riksdagens första kammare G. I. Anderson i Arboga, kammarrättsrådet
S. Norrman, landskamreraren A. T. Rietz, ledamoten av riksdagens
första kammare, t. f. underståthållaren K. G. A. Sandström samt ingenjören
S. Wallin, Norrviken. Ingenjör Wallin avled den 3 juni 1942. I hans ställe
förordnades icke annan sakkunnig.
De sakkunniga, vilka antogo benämningen beskattningsorganisationssakkunniga,
avgåvo den 11 november 1941 förslag till vissa provisoriska åtgärder
i syfte att under år 1942 stärka det för den årliga taxeringen grundläg
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
7
gande arbete, som utfördes inom taxeringsnämnderna. Förslaget, vilket i propositionerna
nr 350 och 351 underställdes 1941 års riksdag under dess höstsession,
bifölls i huvudsak av riksdagen (skr. nr 524 och 517).
Med skrivelse den 16 mars 1942 avgåvo de sakkunniga första delen av sitt
betänkande, innefattande förslag till ändrad organisation av kammarrätten
(SOU 1942: 18). Nämnda förslag förelädes i propositionerna nr 289 och 290
1942 års riksdag samt bifölls i huvudsakliga delar av densamma (skr. nr
462 och 436).
Därjämte avgåvo de sakkunniga den 28 september 1942 förslag om ytterligare
vissa provisoriska åtgärder i ändamål att under innevarande ar åstadkomma
en förbättrad taxering i taxeringsnämnderna. Sistnämnda förslag har
varit föremål för remissbehandling men i övrigt icke föranlett någon Kungl.
Maj:ts åtgärd.
De sakkunniga ha sedermera slutfört sitt uppdrag och med skrivelse den 25
november 1942 avlämnat andra delen av sitt betänkande, innefattande förslag
till ändrad organisation av beskattningsnämnderna och förstärkning av landskontorens
arbetskraft m. m. (SOU 1942: 49). Betänkandet innefattar åtskilliga
författningsförslag, vilka — med uteslutning av de förslag, som avse författningar
vilkas utfärdande bör ske i administrativ ordning — såsom Bilaga
A fogats vid ovannämnda statsrådsprotokoll.
över betänkandet ha efter remiss yttranden avgivits av ett flertal myndigheter
och sammanslutningar.
Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen, i vad
desamma behandlats av bevillningsutskottet, tillåter sig utskottet hänvisa till
det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet. Redogörelsen härutinnan
återfinnes å nedan angivna sidor i propositionen, nämligen:
Inrättande av särskilda taxeringsnämnder, s. 58—75,
Åtgärder för beredande av lättnad i taxeringsnämndsordförandenas arbete,
s. 75—95,
Kronoombudets uppgifter vid taxeringen, s. 95—97,
Valperiod för ledamöter i taxeringsnämnd, s. 97—99,
Övervakningen av taxeringsnämndernas arbete, s. 99—101,
Instruktionskurser för ordförande och kronoombud i taxeringsnämnd, s.
101—102,
Arvoden åt ordförande och kronoombud i taxeringsnämnd, s. 103—106,
Prövningsnämndernas sammansättning m. m., s. 106—124,
Prövningsnämndernas arbetsformer m. m., s. 124—129,
Prövningsnämndernas arbetsperiod, s. 129—142,
Beskattningsnämnderna i första instans vid den allmänna fastighetstaxeringen,
s. 142—151,
Fastighetsprövningsnämnderna, s. 152—155,
Central granskning av länsanvisningar för den allmänna fastighetstaxeringen,
s. 155,
Särskild fastighetstaxering, s. 156—157,
Särskild utbildning av taxeringstjänstemän, s. 201—204,
8
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
Förbud för befattningshavare å landskontor att mot ersättning biträda
skattskyldig med upprättande av deklarationer m. m., s. 207—208,
Åtgärder för vinnande av enhetlighet i rättstillämpningen på taxeringsväsendets
område, s. 208—227,
Viss deklarationskontroll, s. 227—235, samt
Specialmotivering, s. 238—279.
Utskottets yttrande.
Någon tvekan torde icke kunna råda därom alt taxeringsförfarandet hos
beskattningsnämnderna för närvarande är behäftat med avsevärda brister. På
grund av dessa brister, vilka hänföra sig till beskattningsnämndernas såväl
organisation som arbetssätt, förefinnes uppenbarligen risk för att taxeringsarbetet
icke bedrives med den effektivitet, som är erforderlig för vinnande
av ett riktigt taxeringsresultat. Detta förhållande är så mycket mera otillfredsställande,
som därigenom den vid beskattningen grundläggande principen örn
likformighet och rättvisa vid skattebördans fördelning kan befaras icke bliva
tillgodosedd i den utsträckning, som är önskvärd. Behovet av en omorganisation
av beskattningsnämnderna har framträtt särskilt starkt under de senaste
åren med den betydande stegring av taxeringsarbetets svårighetsgrad och omfattning,
som därunder ägt rum. Utskottet vill fördenskull uttala sin tillfredsställelse
över att förslag till ändrade bestämmelser på förevarande område
nu förelagts riksdagen.
De i propositionen fx-amlagda förslagen innebära i huvudsak följande. Beträffande
taxeringsnämnderna föreslås, att särskilda taxeringsnämnder tillskapas
för att handha taxeringen av vissa grupper av skattskyldiga, vilkas
deklarationer för sin behandling erfordra speciell sakkunskap, att längre tid
beredes för arbetet i vissa taxeringsnämnder, att en del arbetsuppgifter avlastas
från ordförandena i taxeringsnämnderna och i stället åläggas vederbörande
häradsskrivare eller tjänsteman i stad samt att ledningen och övervakningen
av arbetet i taxeringsnämnderna från länsstyrelsens sida förstärkes. I fråga
om prövningsnämnderna föreslås en fastare organisation och en längre arbetsperiod
i syfte att därigenom vinna en allsidigare behandling av målen och som
följd härav en minskning av antalet besvär till skattedomstolarna. Vad angår
den allmänna fastighetstaxeringen föreslås en förstärkning av ledningen av
arbetet i beredningsnämnderna samt, såsom följd av den ändrade organisationen
av prövningsnämnderna vid den årliga taxeringen, viss ändring i
organisationen av fastighetsprövningsnänmderna. Därjämte föreslås en mindre
förlängning av fastighetstaxeringsnämndernas och fastighetsprövningsnämndernas
arbetsperiod. För att länsstyrelserna skola kunna fullgöra de
ledande och övervakande uppgifter, som avses skola ankomma på länsstyrelserna,
föreslås förstärkning av deras personal. En särskild taxeringsavdelning
föreslås skola inrättas å varje landskontor. Slutligen föreslås viss utvidgad
uppgiftsskyldighet vid taxering, närmast för att förbättra kontrollen beträffande
jordbrukares deklarationer.
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
9
Mot huvudgrunderna för de framlagda förslagen angående beskattningsnämndernas
organisation och arbetssätt har utskottet intet att erinra. I detta
sammanhang vill utskottet framhålla, att så komplicerade och för lekmännen
svåröverskådliga som skatteförfattningarna numera blivit, torde det få
anses ofrånkomligt, att vid taxeringens verkställande i större utsträckning
än vad hittills varit fallet anlitas på beskattningsområdet utbildade tjänstemän.
Av vikt är emellertid, att —- trots den ökade användningen av tjänstemän
inom beskattningsnämnderna — lekmannaelementet, som av gammalt
i vårt land ansetts betydelsefullt för åstadkommande av en rättvis beskattning,
fortfarande äger möjlighet att göra sig gällande. Den lösning av hithörande
spörsmål, som i propositionen föreslagits, synes utskottet väl avvägd.
Utskottet övergår härefter till att närmare behandla de i propositionen berörda
frågorna, i den mån anledning förefinnes till särskilda uttalanden
från utskottets sida.
Särskilda taxeringsnämnder.
Enligt 4 § taxeringsförordningen i dess nuvarande lydelse äro taxeringsdistrikten
i regel lokala, d. v. s. taxeringsnämnd skall taxera alla skattskyldiga
inom ett visst geografiskt område. I särskilda fall må dock länsstyrelsen
vid uppdelning av kommun i flera taxeringsdistrikt förordna, att vid taxering
av viss grupp eller vissa grupper skattskyldiga eller vid särskild fastighetstaxering
eller vid virkestaxering annan indelning skall tillämpas än som föreskrives
för taxeringen i övrigt. Med stöd av detta stadgande ha inom vissa större
städer — bland annat Stockholm och Göteborg — inrättats särskilda taxeringsnämnder
för taxering av sådana skattskyldiga, beträffande vilka större
sakkunskap kräves vid taxeringens verkställande. Särskilda taxeringsnämnder
lia företrädesvis inrättats för taxering av juridiska personer och rörelseidkare.
Detta i 4 § taxeringsförordningen lämnade medgivande är emellertid
begränsat till skattskyldiga inom en och samma kommun.
Genom utfärdade författningar lia vid 1942 och 1943 års taxeringar provisoriskt
inrättats särskilda taxeringsnämnder, en eller flera inom varje län.
Dessa särskilda nämnder ha handhaft taxeringen av sådana skattskyldiga,
som skola upptagas i avdelningarna 1? och C av inkomstlängden, nämligen
skattskyldiga som icke äro fysiska personer, oskifta dödsbon eller familjestiftelser.
I propositionen har föreslagits, att de sålunda meddelade provisoriska
bestämmelserna skola inlagas i taxeringsförordningen, varigenom nyssnämnda
grupper av skattskyldiga definitivt skulle överföras till särskilda
taxeringsnämnder. För vinnande av en klarare terminologi ha därvid övriga
taxeringsnämnder i förslaget erhållit benämningen lokala taxeringsnämnder.
Enligt beskattningsorganisationssakkunnigas förslag skulle därjämte även
fysiska personer, som äro rörelseidkare och ha ordnad bokföring, avslutad
medelst vinst- och förlustkonto (d. v. s. sådana rörelseidkare, som använda
10
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
formulär 8a såsom bilaga till deklarationen), taxeras av de särskilda nämnderna.
I propositionen har emellertid i detta hänseende avvikelse skett från
sakkunnigförslaget. Med hänsyn till svårigheten att finna en tillfredsställande
uppdelning av rörelseidkarna mellan de särskilda och de lokala taxeringsnämnderna
har departementschefen ansett, att fysiska personer, som äro rörelseidkare,
fortfarande skola taxeras i lokala nämnder. I anslutning härtill
anses en förstärkning av de lokala nämnderna böra ske. Departementschefen
föreslår sålunda, alt länsstyrelsen skall förordna lämplig person att såsom
taxeringskonsulent inom visst område av länet, omfattande ett antal taxeringsdistrikt,
granska och inför vederbörande taxeringsnämnd föredraga deklarationer
och andra uppgifter, vilka avgivits av sådana rörelseidkare som
äro fysiska personer, oskifta dödsbon eller familjestiftelser. Antalet taxeringskonsulenter
beräknas för hela landet till omkring 150.
Då den genom de provisoriska bestämmelserna införda anordningen med
särskilda taxeringsnämnder, såsom departementschefen framhållit, utfallit
väl, tillstyrker utskottet förslaget om intagande i taxeringsförordningen av
föreskrifter i detta hänseende. Vad angår spörsmålet örn vilka grupper av
skattskyldiga, som lämpligen böra överföras till dylika nämnder, finner väl
utskottet skäl tala för de sakkunnigas förslag om överförande jämväl av vissa
fysiska personer, som äro rörelseidkare, till de särskilda nämnderna. Med
hänsyn särskilt till de av departementschefen berörda svårigheterna att åstadkomma
en tillfredsställande uppdelning av rörelseidkarna i förevarande avseende
anser dock utskottet dessa skattskyldiga tills vidare och i avbidan på
att erfarenhet vinnes om verkningarna av den nya organisationen böra taxeras
i de lokala nämnderna. Utskottet ansluter sig sålunda till den i propositionen
intagna ståndpunkten, att allenast aktiebolag och andra juridiska personer,
med undantag av oskifta dödsbon och familjestiftelser, skola hänföras till de
särskilda nämnderna. Inrättas i ett län flera särskilda nämnder, bör enligt
utskottets mening uppdelningen av de skattskyldiga ske efter deras art och
ej efter lokal fördelningsgrund. Den i propositionen föreslagna förstärkningen
av de lokala taxeringsnämnderna med särskilda taxeringskonsulenter finner
utskottet påkallad.
Av vad nu anförts framgår, att utskottet icke kan tillstyrka det i motionen
II: 468 framställda yrkandet, att de särskilda nämnderna skola bibehållas såsom
ett provisorium.
Deklarationstiden för bokföringspiiktiga skattskyldiga.
Enligt 36 § 1 mom. tredje stycket taxeringsförordningen i dess nuvarande
lydelse äger verk eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller
blivit registrerat såsom aktiebolag eller står under offentlig kontroll, så ock
annan, som under nästföregående år enligt lag varit skyldig föra handelsböcker,
tillgodonjuta anstånd med självdeklarations avlämnande till den 31 mars
under taxeringsåret, därest dess räkenskapsår gått till ända senare än den
31 oktober året näst före taxeringsåret. Den, som vill begagna dylikt an
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
11
stånd med självdeklarations avlämnande, skall senast den 15 februari under
taxeringsåret härom göra skriftlig anmälan hos ordföranden i taxeringsnämnden.
Såsom ett led i föreslagna åtgärder i syfte att bereda taxeringsnämndsordförandena
längre tid för deras arbete har i propositionen förordats, att anståndstiden
för ovannämnda grupper av skattskyldiga måtte förkortas till den
15 mars. Därjämte har föreslagits upphävande av ovannämnda anmälningsskyldighet.
De sakkunniga, som föreslagit berörda begränsning av anståndstiden,
anförde till stöd härför bland annat, att de självdeklarationer, som
avgåves av hokföringspliktiga skattskyldiga, av naturliga skäl vore de besvärligaste
att granska. Det medförde fördenskull för taxeringsnämnderna
uppenbara olägenheter, att dessa deklarationer icke behövde ingivas förrän
senast den 31 mars. De sakkunniga framhöllo vidare, att även i sådana fall,
säkerligen ej sällan förekommande, då deklarationsskyldigheten kunnat tidigare
fullgöras, vederbörande skattskyldige ändock gärna utnyttjade det medgivna
anståndet.
I de likalydande motionerna I: 353 och II: 491 samt i motionen II: 490 har
yrkats, att anståndstiden för ifrågavarande skattskyldiga måtte bibehållas
oförändrad till den 31 mars. Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen
lia vidare Sveriges industriförbund och ett flertal andra näringsorganisationer
i skrivelser till utskottet instämt i berörda yrkande, varjämte förbundet
och näringsorganisationerna förklarat sig villiga att, örn den hittillsvarande
deklarationsfristen lämnas oförändrad, tillställa sina medlemmar en enträgen
uppmaning att avlämna deklaration snarast möjligt och endast, då så
befinnes oundgängligen nödvändigt, senare än den 15 mars.
Utskottet finner för sin del uppenbart, att ett bibehållande av den nuvarande
anståndstiden för hokföringspliktiga skattskyldiga kan komma att
medföra olägenheter med avseende å taxeringsnämndernas arbete. Framför
allt kan detta bliva fallet i fråga om de särskilda taxeringsnämnderna,
vilka -— om alla skattskyldiga av detta slag skulle till fullo utnyttja anståndstiden
— knappast torde kunna utföra något egentligt taxeringsarbete före
mars månads utgång. Utskottet finner fördenskull skäl tala för den i propositionen
föreslagna begränsningen av anståndstiden. Därest skattskyldig, varom
här är fråga, icke medhinner att färdigställa deklarationen före den lagstadgade
tiden, förefinnes möjlighet att jämlikt 36 § 1 mom. fjärde stycket
efter ansökan erhålla ytterligare anstånd. Med hänsyn till de av näringsorganisationerna
gjorda utfästelserna att verka för ett tidigare avlämnande
av deklarationerna och under förväntan att dessa utfästelser även leda till
åsyftat resultat anser sig emellertid utskottet kunna förorda, att den nuvarande
anståndstiden tills vidare bibehålies oförändrad. Utskottet tillstyrker
sålunda bifall till de i de likalydande motionerna I: 353 och II: 491 samt
i motionen II: 490 framställda yrkandena. Skulle det likväl visa sig, att ett
tidigare avlämnande av deklarationerna icke kan i erforderlig omfattning
uppnås på frivillighetens väg, bör enligt utskottets mening frågan örn en begränsning
av anståndstiden för ifrågavarande skattskyldiga tagas under förnyad
omprövning.
1
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
Tiden för avlämnande av löneuppgifter oell uppgifter angående
utdelning in. in.
Enligt 33 § och 36 § 3 inom. taxeringsförordningen i dess nuvarande lydelse
skola senast den 15 februari under taxeringsåret vissa uppgifter avlämnas till
ledning vid annans taxering beträffande under nästföregående år till annan utbetalade
belopp, nämligen dels av arbetsgivare angående av honom utbetald
avlöning, arvode, annan ersättning för utfört arbete eller pension, dels av försäkringsanstalt
rörande utbetald livränta eller eljest på grund av pensionsförsäkring
hos anstalten utgivet belopp, dels av den, som driver trävarurörelse
eller eljest yrkesmässigt avverkar skog å annans mark, beträffande utgivet
vederlag för upplåten avverkningsrätt lill skog, dels ock av den, som utbetalt
royalty eller periodiskt utgående avgift för utnyttjande av patent, mönster
eller dylikt i fråga om de sålunda utbetalda beloppen. Jämlikt 42 § 3 och 4
mom. taxeringsförordningen samt förordningen den 12 februari 1943 örn kupongskatt
är bland annat den, som utbekommit utdelning å svenska aktier
eller å andelar i svenska ekonomiska föreningar eller från utländsk juridisk
person, skyldig att till ledning för egen taxering vid mottagandet av utdelningen
avgiva särskild uppgift därom. Uppgifterna angående aktieutdelning
skola enligt närmare föreskrifter i kupongskatteförordningen senast fyra månader
etter det utdelningen blivit tillgänglig för lyftning av vederbörande bolag
insändas till kupongskattekontoret. I 10 § kupongskatteförordningen i dess nuvarande
lydelse föreskrives vidare, att de till kupongskattekontoret inkomna
uppgifterna örn aktieutdelning, som avse det årets taxering, skola senast den 15
februari varje år tillställas vederbörande länsstyrelse för att tjäna till ledning
vid taxeringen. Övriga enligt 42 § 3 mom. avgivna uppgifter angående utdelning
(d. v. s. sådana uppgifter som avse utdelning å andelar i svensk ekonomisk
förening eller från utländsk juridisk person) skola enligt 42 § 4 mom. i
dess nuvarande lydelse för varje år avlämnas senast den 15 februari nästföljande
år av den som mottagit uppgifterna.
I propositionen föreslås i överensstämmelse med sakkunnigförslaget, att tiden
för avlämnande till taxeringsmyndighet av uppgifter enligt 33 § och 42 §
3 mom. bestämmes till senast den 31 januari under taxeringsåret. Förslaget motiveras
i huvudsak med att taxeringsnämndsordföranden därigenom skulle
kunna tidigare än nu är möjligt sortera inkommande uppgifter av delta slag,
att ordförandens deklarationsgranskning icke skall fördröjas i avbidan på
dylika uppgifter samt att möjlighet beredes för löntagare, vilka vid deklarationernas
upprättande i stor utsträckning torde vara beroende av uppgifter från
vederbörande arbetsgivare å de under beskattningsåret åtnjutna löneförmånerna,
att i god tid fullgöra sin deklarationsskyldighet.
I de likalydande motionerna I: 327 och II: 457 har yrkats, att uppgifter enligt
33 § och 42 § 3 moni., i senare fallet i vad de avse utdelning, skola vara
avlämnade senast den 15 februari under taxeringsåret. Till stöd för detta
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
13
yrkande har i motionerna framhållits bland annat, att det vore synnerligen
tvivelaktigt, huruvida någon nämnvärd vinst skulle uppstå vid genomförandet
av ifrågavarande förslag beträffande möjligheten för taxeringsnämndsordförandena
att tidigare kunna påbörja taxeringsarbetet samt att det skulle
bereda''svårigheter för många arbetsgivare att till den 31 januari avlämna
löneuppgifterna. Liknande synpunkter ha framhållits även i motionen II: 468.
Enligt utskottets mening vinnes genom den föreslagna framflyttningen av
tiden för avlämnandet av ifrågavarande uppgifter framför allt den fördelen,
att löntagare kunna förväntas tidigare än nu är fallet erhålla uppgift från
vederbörande arbetsgivare å under beskattningsåret åtnjutna lönebelopp, vilken
uppgift i ett stort antal fall torde ur kontrollsynpunkt vara behövlig
vid deklarationens upprättande. Därigenom möjliggöres för sådana skattskyldiga
att tidigare än nu avlämna deklarationerna. Att framflyttningen av
ovannämnda tid kan medföra viss olägenhet för mindre företagare, vilka
sakna ordnad bokföring, lärer icke kunna bestridas. Såvitt utskottet kan
finna, torde dock denna olägenhet icke kunna anses vara av den betydenhet,
att densamma bör hindra förslagets genomförande. Utskottet vill i detta
sammanhang framhålla, att förslaget tillstyrkts eller lämnats utan erinran
i så gott som alla de avgivna yttrandena. Propositionen i förevarande del tillstvrkes
sålunda av utskottet.
Med det anförda har utskottet alltså tagit ställning till de i de likalydande
motionerna I: 327 och II: 457 samt i motionen II: 468 framställda yrkandena
om avslag å propositionen i ifrågavarande avseende.
Överflyttning av vissa arbetsuppgifter från taxeringsnänindsordförandena
till häradsskrivarna.
I propositionen föreslås, att från taxeringsnänindsordförandena skola avlastas
vissa arbetsuppgifter. Sålunda skola enligt propositionen häradsskrivarna
och vederbörande tjänsteman i stad upprätta och tillhandahålla ordförandena
stommar till avdelning A av inkomstlängden, grundade på mantalslängden
och upptagande samtliga personer inom taxeringsdistriktet, vilka
kunna antagas bliva föremål för taxering. Utskottet, som finner denna anordning
ändamålsenlig, tillstyrker förslaget.
Därjämte föreslås i propositionen, att taxeringsnämndsordförandenas befattning
med förandet av avdelning A av inkomstlängden skall begränsas till
införande av de uppgifter, som krävas för att uträkna taxerad inkomst eller
taxerat belopp, ävensom angivande av denna inkomst och detta belopp. Ä
häradsskrivarna skall däremot ankomma att införa ortsavdrag samt verkställa
uträkning av den beskattningsbara inkomsten eller det beskattningsbara
beloppet ävensom summera längden. Därigenom kommer framför allt
det besvärliga arbetet med den s. k. bankningen att överflyttas från taxeringsnänindsordförandena
till häradsskrivarna.
14 Bevillningsutskottets betänkande nr 57•
I de likalydande motionerna I: 327 och II: 457 har yrkats, att taxeringsnämndsordförandena
fortfarande skola omhänderhava längdföringen i nu
angivna hänseende och att för detta arbete skall utgå ersättning av statsmedel
med 8 öre för skattskyldig.
Sveriges häradsskrivareförenings styrelse har i skrivelse till utskottet förklarat
sig instämma i motionernas syfte. Styrelsen har emellertid därjämte
uttalat, att det måhända vore rationellare att lägga arbetet med och ansvaret
för längdföringen på kronoombuden hos taxeringsnämnderna.
Utskottet finner den i propositionen föreslagna överflyttningen av längdföringen
i nu ifrågavarande hänseende från taxeringsnämndsordförandena till
häradsskrivarna lämplig och tillstyrker sålunda det i propositionen framlagda
förslaget. Såsom departementschefen jämväl framhållit är den del av arbetet
med längdföringen, som kommer att övertagas av häradsskrivarna, fortfarande
att anse såsom ett led i taxeringen.
Av vad nu anförts framgår, att utskottet icke kan tillstyrka bifall till de i de
likalydande motionerna I: 327 och II: 457 framställda yrkandena i förevarande
ämne.
Arvoden åt ordförande och kronoonibud i taxeringsnämnd.
Arvodena till ordförandena och kronoombuden i taxeringsnämnderna utgå
av statsmedel och stå i visst förhållande till det redovisade arbetet enligt särskilda
av Kungl. Majit fastställda grunder. Jämlikt 145 § 4 mom. taxeringsförordningen
bestämmer Kungl. Majit årligen det belopp, som skall ställas
till förfogande för varje länsstyrelse såsom ersättning för taxeringsarbetet.
Vad som ställes till länsstyrelsernas förfogande för ersättning åt ordförandena
och kronoombuden i taxeringsnämnderna, för ersättning såvitt angår
årlig taxering åt Stockholms stad och för det i samband med taxeringsarbetet
lämnade biträde av tjänstemän i övriga städer samt vad som utanordnas till
kommuner såsom bidrag till kostnader för taxeringsarbetet må enligt samma
författningsrum sammanlagt utgöra högst ett belopp, motsvarande 3 procent
av grundbeloppet för hela riket av den i den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten
ingående bottenskatten, sådant grundbeloppet beräknats enligt
taxeringsnämndernas beslut. Enligt vad utskottet inhämtat motsvara de av
Kungl. Majit under år 1943 beviljade ersättningarna för ovannämnda ändamål
tillhopa omkring en procent av berörda grundbelopp.
Till ledning för bestämmandet av ifrågavarande arvoden lia taxeringsnämndsordförandena
att avlämna uppgifter angående omfattningen av det
genomgångna arbetsmaterialet. Dessa uppgifter sammanställas länsvis, varvid
för olika arbetsenheter beräknas ett fastställt pris enligt en i propositionen
(s. 103) återgiven sammanställning. Härjämte beräknas ett tillägg av
50 kronor för varje taxeringsdistrikt. På detta sätt erhålles ett beräknat gemensamt
ersättningsbelopp för samtliga ordförande och kronoombud i länets
taxeringsnämnder, vilket sedan underställes Kungl. Maj :ts prövning. Även
om det sålunda begärda beloppet beviljas, betyder emellertid detta ej att
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
15
varje ordförande och kronoombud erhåller just den summa, som efter en
matematisk uträkning motsvarar hans på angivet sätt registrerade arbetsprestationer.
Länsstyrelsen skall nämligen enligt 145 § 4 mom. sista stycket
vid fördelningen av det anvisade beloppet fästa avseende »på den för de särskilda
uppdragens utförande erforderliga och därå nedlagda skicklighet, tid
och arbete». Jämkning äger därjämte rum till förmån för ordförandena och
kronoombuden i de mindre taxeringsdistrikten.
Enligt de sakkunnigas förslag skulle arvodena till ordförande och kronoombud
höjas på så sätt att dels ersättningen för jordbrukspiga höjdes från
30 till 50 öre, dels den s. k. tilläggsersättningen höjdes från 50 till 100 kronor
per distrikt och dels å arvodesbeloppen utginge ett dyrtidstillägg med 20 procent.
De sålunda föreslagna höjningarna beräknades motsvara en kostnadsökning
av omkring 666,000 kronor.
Departementschefen har med hänsyn till det statsfinansiella läget och de
åtgärder, som genomförts i syfte att åstadkomma ett pris- och lönestopp,
funnit en allmän höjning av taxeringsarvodena icke nu kunna ifrågakomma.
Däremot har ansetts rimligt, att ersättningen för de arbetsenheter, för vilka
ersättningen med hänsyn till arbetets beskaffenhet vore alltför låg i förhållande
till de för övriga arbetsenheter utgående ersättningarna, något höjdes.
I enlighet därmed, har departementschefen i så måtto tillstyrkt de sakkunnigas
förslag, att ersättningsbeloppet för jordbrukspiga höjdes från 30 till
50 öre, varigenom beräknats uppkomma en kostnadsökning av cirka 80,000
kronor.
Emellertid har i propositionen avsetts, att kostnaderna för de föreslagna
taxeringskonsulenterna hos de lokala nämnderna delvis skulle komma att
motsvaras av minskade ersättningar till ordförandena och kronoombuden i
taxeringsnämnderna. Departementschefen har i detta sammanhang anfört,
att med nuvarande ersättningsgrunder skulle en taxeringskonsulent, som hade
att granska 1,000 rörelseidkardeklarationer, äga uppbära ersättning med
cirka 1,400 kronor. Departementschefen har dock ansett nödvändigt att något
höja ersättningen till taxeringskonsulenterna. Med ett beräknat antal av ungefär
150 taxeringskonsulenter för hela landet har den årliga kostnadsökningen,
inclusive resekostnader, antagits komma att uppgå till cirka 50,000 kronor.
Enligt propositionen synes sålunda, att döma av de nu anförda siffrorna,
hava åsyftats, att den nu utgående ersättningen för taxering av rörelseidkare
skulle i huvudsak frångå taxeringsnämndsordförandena och i stället tillfalla
taxeringskonsulenterna.
I de likalydande motionerna I: 336 och II: 470 har yrkats, att arvoden till
ordförande och kronoombud i taxeringsnämnd måtte bestämmas i överensstämmelse
med de sakkunnigas förslag. Vidare bär i motionen 11:468 hemställts,
att ersättning måtte utgå till taxeringsnämndsordförande för av honom
under taxeringsarbetet anlitat biträde.
Enligt vad utskottet inhämtat uppgingo de av Kungl. Maj:t beviljade ersättningarna
för arbetet i taxeringsnämnderna vid innevarande års taxering —
bortsett från Stockholms stad, där ersättningarna utgå efter särskilda grunder
16
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
— till sammanlagt 2,949,200 kronor. Med hänsyn till att dessa ersättningar
vid 1938 års taxering utgjorde allenast 1,990,000 kronor ha således ersättningarna
sedan sistnämnda år ökat med omkring 48 procent. Då denna stegring
emellertid torde motsvaras av ökade arbetsuppgifter för taxeringsnämnderna,
innebär densamma icke någon verklig arvodeshöjning för ordförandena
och kronoombuden i taxeringsnämnderna.
Vid ställningstagandet till det i propositionen framlagda förslaget, att kostnaderna
för de blivande taxeringskonsulenterna väsentligen skola motsvaras
av minskade ersättningar lill ordförandena och kronoombuden i taxeringsnämnderna,
bör till en början beaktas, att antalet rörelseidkare är jämförelsevis
ringa i förhållande till det totala antalet skattskyldiga. Medan hela antalet
i inkomstlängd upptagna skattskyldiga, för vilka fastställts beskattningsbar
inkomst eller taxerat belopp, vid 1943 års taxering utgjorde omkring 2,800,000,
torde vid samma års taxering antalet rörelseidkare kunna antagas ha uppgått
till omkring 200,000 eller således till cirka 7 procent av förstnämnda
antal. Givet är dock att proportionen mellan rörelseidkare och andra skattskyldiga
kan variera inom de olika taxeringsdistrikten. Örn vidare hänsyn
tages till att en del rörelseidkare komma att taxeras av de särskilda taxeringsnämnderna,
där taxeringskonsulent ej skall förordnas, skulle måhända vid
tillämpning av de i propositionen föreslagna beräkningsgrunderna arvodesminskningen
i många taxeringsdistrikt ej komma att uppgå till mera betydande
belopp.
Utskottet har emellertid icke kunnat undgå att finna den i propositionen
föreslagna nedsättningen av arvodena till ordförandena och kronoombuden
obillig gentemot dessa. Även om taxeringskonsulent granskat och inför taxeringsnämnden
föredragit en rörelseidkardeklaration, åvilar dock ansvaret för
taxeringen taxeringsnämnden och därvid närmast ordföranden. Visst tekniskt
arbete i samband med taxeringen såsom längdföring och meddelande av underrättelse
örn avvikelse från deklarationen skall därjämte fortfarande ombesörjas
av ordföranden. Syftet med de i den föreliggande propositionen föreslagna
lättnaderna åt ordförandena måste ju även anses vara att bereda dem
möjlighet att ägna mera tid åt sina kvarvarande arbetsuppgifter. Med beaktande
härav och med hänsyn till att enligt allmänt utbredd uppfattning redan
de nuvarande arvodena äro för låga har utskottet funnit en höjning av ordförandearvodena
böra vidtagas. Utskottet har därvid stannat för att föreslå
en höjning av det sammanlagda ersättningsbeloppet med 200,000 kronor utöver
vad som enligt propositionen skulle tillkomma ordförandena. Genom denna
höjning skulle ordförandena dels beredas viss gottgörelse för det arbete med
rörelseidkardeklarationer, som oavsett konsulenternas granskning ankommer
på ordförandena, och dels erhålla någon ökning av arvodet i övrigt, i den
mån sådan ökning kan anses påkallad.
_ I detta sammanhang vill utskottet understryka, att den nu föreslagna höjningen
av taxeringsnämndsordförandenas arvoden lika litet som den för närvarande
tillämpade taxan för ersättningarnas beräknande är avsedd att ligga
till grund vid beräknandet av arvodet till varje särskild ordförande. Liksom
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
17
hittills skall taxan nied de av utskottet nu förordade jämkningarna i densamma
allenast tjäna till ledning vid Kungl. Maj:ts beslut om storleken av de belopp,
som skola ställas till varje länsstyrelses förfogande för ifrågavarande
ändamål. Länsstyrelserna böra däremot fortfarande äga frihet att med beaktande
av föreliggande omständigheter — exempelvis taxeringsdistriktets svårighetsgrad
eller den omsorg, varmed arbetet utförts — vidtaga jämkningar
vid arvodenas fördelning.
Med det anförda har utskottet besvarat de i de likalydande motionerna
1:336 och 11:470 framställda yrkandena. Det i motionen 11:468 framförda
yrkandet om ersättning till taxeringsnämndsordförande för av honom anlitat
biträde kan utskottet icke tillstyrka.
Ordförandeskapet i prövningsnämnd.
Enligt 9 § 2 mom. taxeringsförordningen i dess nuvarande lydelse är landshövdingen
—- i Stockholm överståthållaren eller, örn han icke är tillstädes,
underståthållaren — oxdförande i prövningsnämnd med rättighet att deltaga
i överläggningarna men ej i besluten.
I propositionen har i överensstämmelse med sakkunnigförslaget förordats,
att landskamrerare!! skall vara ordförande i prövningsnämnden och tillika
ledamot av densamma samt att en ny befattning — taxeringsintendenten —
skall inrättas å landskontoren för handläggning av landskamrerarens nuvarande
taxeringsuppgifter. Till stöd för detta förslag har departementschefen
anfört bland annat, att då prövningsnämnden hade att avgöra ärenden, som
till stor del vore av rättslig karaktär och ofta av invecklad sådan, vore det
naturligt att på ordföranden ställdes det kravet, att han vore väl förtrogen
med de rättsregler, som gällde på beskattningsväsendets område. Detta krav
vore så mycket mera berättigat som ordföranden icke borde besitta lägre kvalifikationer
på ifrågavarande område än den tjänsteman, som bevakade det
allmännas rätt hos prövningsnämnden. I likhet med de sakkunniga funne departementschefen
landshövdingen icke lämpligen böra ifrågakomma som
prövningsnämndens ordförande, då denne som regel icke besutte särskilda
kunskaper och erfarenheter på beskattningsväsendets område. Den person,
som bäst motsvarade de krav vilka med hänsyn till uppgiftens beskaffenhet
borde ställas å ordföranden i prövningsnämnden, vore enligt departementschefens
mening landskamrerare^
I motionen 1:335 har yrkats, att prövningsnämnden skulle erhålla en av
Kungl. Maj:t utsedd ordförande, som icke vore landskamrerare, samt att på
omständigheterna finge bero, huruvida landshövdingen skulle utses därtill
eller ej. Landskamreraren borde däremot bibehållas vid sin nuvarande ställning
såsom verklig ledare av taxeringsarbetet inom länet.
I motionen I: 354 bar yrkats, att ordförande i prövningsnämnd skulle vara
landskamreraren eller annan person, som Kungl. Maj:t därtill utsåge för en
tid av 4 ai bland personer, som vore valbara till ledamöter i taxeringsnämnd
inom prövningsdistriktet. Till stöd för detta yrkande har anförts bland an
Bihang
till riksdagens protokoll 19i3 7 sami. Nr 57. 2
18
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
nät, att det övervägande antalet landskamrerare sannolikt väl fyllde förutsättningarna
för ifrågavarande uppdrag men att så icke alltid kunde antagas
bliva fallet. Särskilt vid övergången till den nya ordningen vöre det av vikt,
att en prövning av vederbörande befattningshavares lämplighet såsom ordförande
bomme till stånd och att Kungl. Majit hade möjlighet att förordna
annan person såsom ordförande.
Utskottet linner i likhet med de sakkunniga och departementschefen den
nuvarande ordningen i fråga om ordförandeskapet i prövningsnämnden icke
vara tillfredsställande. Enligt föreskrift i taxeringsförordningen är visserligen
landshövdingen ordförande i prövningsnämnden, men han lärer i regel icke ha
tagit någon närmare befattning med prövningsnämndens arbete. Att landshövdingen
efter genomförandet av den i propositionen föreslagna omorganisationen
av prövningsnämnderna skulle kunna kvarstå såsom ordförande i
prövningsnämnden linner utskottet — med hänsyn jämväl till landshövdingens
övriga ämbetsåligganden — helt uteslutet. Av synnerlig vikt är också, att
det nuvarande systemet, enligt vilket landskamreraren har det avgörande inflytandet
i prövningsnämnden men utan att hava ansvar för de meddelade
besluten, bringas att upphöra.
Den i motionen 1:354 föreslagna anordningen, att landskamreraren ej
skulle vara självskriven ordförande i prövningsnämnden utan att Kungl.
Majit skulle äga att, där så befunnes lämpligt, utse annan person till ordförande,
finner utskottet icke böra ifrågakomma, då därigenom bland annat
skulle uppstå en bristande enhetlighet i organisationen, som icke vore tillfredsställande.
Vid utskottets ställningstagande till propositionen har frågan gällt, huruvida
landskamreraren eller någon utom länsstyrelsen stående person borde
vara ordförande i prövningsnämnden. Utskottet har därvid funnit tveksamt,
örn den i propositionen liksom även av de sakkunniga valda lösningen med
landskamreraren såsom ordförande i prövningsnämnden ur alla synpunkter
vore den bästa. Någon anledning till farhågor för att landskamrerarna, därest
de bleve ordförande i prövningsnämnderna, ej skulle handha sina nya arbetsuppgifter
på ett opartiskt sätt har utskottet visserligen icke ansett vara
förhanden. Utskottets tveksamhet har i stället berott därpå att landskamreraren
i den nya organisationen, trots ordförandeskapet i prövningsnämnden,
bomme att intaga en ledande ställning i fråga örn laxeringsarbetet inom länet.
I sin egenskap av opartisk ordförande i prövningsnämnden finge han vidare
fatta ståndpunkt till yrkanden som framställts och utredningar som verkställts
av honom underlydande personal, vilket i principiellt hänseende måste
anses mindre lämpligt. Ur denna synpunkt sett skulle enligt utskottets mening
en länsstyrelsen utomstående person såsom ordförande i prövningsnämnden
varit att föredraga.
Därest uppdraget såsom ordförande i prövningsnämnden skulle lämnas
åt annan än landskamreraren, befarar emellertid utskottet, att detta skulle
innebära en väsentlig försvagning av den i propositionen föreslagna prövningsnämndsorganisalionen.
Att i sådant fall på ordföranden uppställa kra
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
19
vet på samma kunskap om skatteförfattningarna och deras tillämpning som
den landskamreraren besitter vore naturligen icke möjligt. Enligt utskottets
mening torde dock detta krav icke kunna eftergivas, därest prövningsnämndsarbetet
skall kunna bedrivas med den effektivitet, som med den nya organisationen
avsetts. Ordföranden bör, örn han skall kunna hävda sig gentemot den
befattningshavare, som bevakar det fiskaliska intresset hos prövningsnämnden,
besitta minst samma kompetens som denne. Är detta icke fallet, lärer någon
förbättring i fråga om prövningsnämndernas arbetssätt knappast kunna påräknas
genom omorganisationen. Svårigheter skulle säkerligen även möta att finna
lämpliga personer, som äro villiga att för den långa tid det här gäller stå
till förfogande för uppdraget såsom ordförande i prövningsnämnden. Att en
anordning med en länsstyrelsen utomstående ordförande skulle förorsaka
ökade kostnader för staten torde även vara uppenbart.
Utskottet har således funnit övervägande skäl tala för att landskamreraren
blir ordförande i prövningsnämnden och tillstyrker fördenskull propositionen
i denna del. De i motionerna I: 335 och I: 354 framställda yrkandena
avstyrkas sålunda av utskottet.
Ehuru utskottet, såsom framgår av vad ovan anförts, icke ansett kunna
befaras, att de nuvarande landskamrerarna skulle i sina nya arbetsuppgifter
intaga en fiskalisk inställning till förekommande frågor, finner sig utskcttet
dock böra understryka, att iakttagandet av en fullständig opartiskhet från
ordförandens sida utgör en nödvändig förutsättning för att prövningsnämnden
skall kunna fungera på det sätt som avsetts.
I propositionen har föreslagits, att de förberedande sammanträden, som enligt
59 och 75 §§ hållas vid allmän fastighetstaxering och årlig taxering, skola
äga rum inför landskamreraren och ej, såsom nu är föreskrivet, inför länsstyrelsen
eller landskamreraren. I motionen I: 335 har yrkats, att dessa sammanträden
skulle bibehållas såsom sammanträden inför länsstyrelsen. Under
erinran att, såsom framgår av vad nu nämnts, ifrågavarande sammanträden
redan enligt gällande bestämmelser kunna hållas inför landskamreraren får
utskottet avstyrka bifall till motionen.
Antalet ledamöter i prövningsnämnd och sättet för deras utseende.
Enligt 9 § 1 mom. taxeringsförordningen i dess nuvarande lydelse skola
länsprövningsnämnderna bestå av minst 8, högst 15 ledamöter, vilka utses
årligen av länsstyrelsen bland personer, som äro valbara till ledamöter i taxeringsnämnd
inom prövningsdistriktet. Vidare stadgas i 89 §, att innan taxeringsnämnden
upplöses, skall nämnden bland sina medlemmar föreslå 2 personer
till ledamöter i prövningsnämnden. Minst halva antalet ledamöter i
prövningsnämnden skall utses bland dem, som sålunda av taxeringsnämnderna
föreslagits. Enligt samma grunder utser länsstyrelsen suppleanter till ett
antal, motsvarande minst hälften av antalet ordinarie ledamöter i nämnden.
20
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
I propositionen föreslås sådan ändring av 9 §, att länsprövningsnämnd skall
bestå av — förutom landskamreraren såsom ordförande — minst 4, högst 8
ledamöter jämte suppleanter för dem, en för varje ledamot. Ledamöter och
suppleanter skola utses av Kungl. Majit för en tid av 4 år bland personer,
som äro valbara till ledamöter i taxeringsnämnd inom prövningsdistriktet.
Högst halva antalet ledamöter och suppleanter må vara medlemmar i taxeringsnämnd
inom distriktet. Bestämmelsen i 89 § örn skyldighet för taxeringsnämnderna
att föreslå 2 av sina medlemmar såsom ledamöter i prövningsnämnd
skall enligt propositionen upphävas. Länsstyrelserna ha nämligen ansetts
kunna oberoende av denna föreskrift för Kungl. Majit framlägga förslag
rörande vilka medlemmar av taxeringsnämnd, som eventuellt böra ingå såsom
ledamöter i länsprövningsnämnden. Såsom framgår av vad nyss sagts har den
del av ledamöterna och suppleanterna i prövningsnämnden, som äro medlemmar
i taxeringsnämnd, ansetts böra begränsas från »minst halva antalet»
till »högst halva antalet» ledamöter och suppleanter. Syftet härmed har varit,
att taxeringsnämndsmedlemmarna icke skola erhålla alltför stort inflytande
i prövningsnämnden.
Den från ett till fyra år förlängda mandattiden har motiverats med önskemålet
örn kontinuitet i prövningsnämndens avgöranden.
Vad angår antalet ledamöter i prövningsnämnden — vilket såsom ovan
nämnts för närvarande skall vara minst 8, högst 15 — föreslogo de sakkunniga,
att prövningsnämnden skulle bestå av, förutom ordföranden, 4 ledamöter
jämte en suppleant för varje ledamot. Till motivering för detta förslag
anförde de sakkunniga bland annat, att prövningsnämndens ledamöter hittills
i regel brukat fördela sig å subkommittéer, som var för sig behandlade
åt dem överlämnade ärenden. Antalet ledamöter i dessa subkommittéer syntes
i allmänhet växla från 3 till 5. Då dessa ledamöter vöre ense örn beslutet,
förekomme som regel ingen som helst sakbehandling i den samlade prövningsnämnden,
såvida icke beslutet skilde sig från landskamrerarens yrkande eller
fråga vore om ärende av mera vidlyftig eller svårartad beskaffenhet. De sakkunniga
ansågo sig fördenskull böra föreslå, att antalet ledamöter och suppleanter
i prövningsnämnden begränsades på sätt förut nämnts.
Departementschefen har funnit det nuvarande antalet ledamöter i prövningsnämnden
alltför stort för att nämnden skulle kunna fungera rationellt.
Anledningen till att antalet ledamöter beslämts så högt som skett hade närmast
varit, att nämnden skulle äga tillgång till lokalkännedom beträffande
olika delar av länet. Det kunde emellertid ifrågasättas, särskilt beträffande
ett större län, huruvida 15 ledamöter kunde äga en mera ingående kännedom
örn länets olika delar. I de fall, då behov av lokalkännedom förelåge,
kunde detta tillgodoses genom att medlem av vederbörande taxeringsnämnd
inkallades för att lämna erforderliga upplysningar, varom föreskrift finnes
i 95 § av förslaget. Departementschefen har dock funnit det av de sakkunniga
föreslagna antalet ledamöter vara för litet för att möjliggöra att olika
kategorier skattskyldiga bleve på lämpligt sätt representerade i nämnden.
Bevillningsutskottets betänkande nr 57-
21
Med hänsyn härtill föreslås, att prövningsnämnden skall bestå av — förutom
ordföranden — minst 4 och högst 8 ledamöter jämte motsvarande antal
suppleanter samt att det skall ankomma på Kungl. Maj:t att för varje län
bestämma det antal ledamöter, som skall ingå i prövningsnämnden. Därest
denna består av blott 5 medlemmar, böra samtliga dessa eller deras suppleanter
vara närvarande för att nämnden skall vara beslutför. Utgöres nämnden
av större antal medlemmar, torde för beslutförhet icke kunna krävas mera
än att ordföranden och 4 ledamöter eller suppleanter äro tillstädes.
I 97 § har intagits en bestämmelse om att efter framställning av länsprövningsnämnd
Kungl. Majit äger medgiva, att i län, där med hänsyn till
ärendenas antal så finnes erforderligt, nämnden sammanträder å 2 avdelningar,
vardera bestående av landskamreraren såsom ordförande och 4 ledamöter.
Motsvarande föreskrift angående fastighetsprövningsnämnd finnes j
72 § 2 mom.
I motionen I: 335 har yrkats, att nuvarande antalet ledamöter i prövningsnämnden
bibehålies.. Till stöd härför har framhållits bland annat, att prövningsnämnden
borde vara utrustad med ett starkt och mångsidigt lekmannaelement
samt att det i propositionen föreslagna antalet ledamöter icke i detta
hänseende kunde ge samma resultat som det nuvarande antalet.
Utskottet finner i likhet nied departementschefen det nuvarande antalet
ledamöter i prövningsnämnden alltför stort för att nämnden skall kunna
fungera rationellt. På grund härav kan utskottet icke tillstyrka bifall till det
i ovannämnda motion framställda yrkandet. Då det emellertid inom vissa
län kail råda olika förhållanden inom skilda delar av länet, har inom utskottet
— nied hänsyn till betydelsen av att lokal- och personkännedom
finnes företrädd inom prövningsnämnden, i den mån så låter sig göra —
ifrågasatts, huruvida icke möjlighet kunde beredas för Kungl. Majit att, när
så bcfinnes påkallat, efter förslag av länsstyrelsen öka antalet ledamöter.
Utskottet har vid övervägande härav likväl funnit, att det knappast är möjligt
att på denna väg tillföra prövningsnämnden något större mått av lokalocli
personkännedom. För vinnande av sådan kännedom synes enligt utskottets
mening i stället böra begagnas den i propositionen anvisade möjligheten,
att medlem av vederbörande taxeringsnämnd inkallas till prövningsnämndens
sammanträde för lämnande av erforderliga upplysningar. Utskottet
tillstyrker således propositionen i denna del.
Såsom ovan nämnts föreslås i propositionen, att ledamöter och suppleanter
i prövningsnämnd, som för närvarande förordnas av länsstyrelsen, i stället
skola utses av Kungl. Majit. 1 administrativ ordning avses skola föreskrivas,
att länsstyrelse skall avgiva förslag dels angående det antal personer,
varav prövningsnämnden skall bestå, dels ock å personer, lämpliga att
såsom ledamöter och suppleanter deltaga i nämndens arbete. Ifrågavarande
ändring har föranletts av en önskan att giva prövningsnämndsledamöterna
en mera självständig .ställning i förhållande lill landskamreraren, vilken det
hittills ålegat att hos länsstyrelsen föredraga ärenden angående förordnande
av ledamöter i prövningsnämnden.
22
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
1 de likalydande motionerna I: 327 och II: 457 samt i motionen I: 335 har
yrkats, att ledamöter och suppleantér i prövningsnämnd skola utses av länsstyrelsen.
Till stöd för detta yrkande har framhållits bland annat, att länsstyrelsen
på grund av sin personkännedom torde äga den största möjligheten
att träffa ett riktigt val samt att med hänsyn till landskamrerarens förändrade
ställning något hinder icke borde möta mot motionärernas förslag.
Vidare har i motionen 11:458 yrkats sådan ändring av 9 § enligt den i
propositionen föreslagna lydelsen, att ledamöter och suppleanter i prövningsnämnd
skola utses av Kungl. Majit efter förslag av vederbörande landsting
och stadsfullmäktige i stad, som ej deltager i landsting. Till stöd härför har
framhållits, att propositionen i ifrågavarande hänseende innebure en ytterligare
koncentration av makten att utse ledamöter i nämnden i länsstyrelsens
hand samt att prövningsnämnderna skulle erhålla en betydligt starkare position,
om de kunde förankras i de kommunala beslutande församlingarna.
Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund, som redan i avgivet remissyttrande
uttalat sig för det i sistnämnda motion framförda förslaget, har i
skrivelse till utskottet framhållit, att vid bifall till samma motion de av vederbörande
landsting och stadsfullmäktige avgivna förslagen borde upptaga
minst dubbla antalet namn och att länsstyrelsen borde yttra sig över desamma.
Vidkommande först frågan, huruvida ledamöter och suppleanter i prövningsnämnd
skola utses av Kungl. Majit eller av länsstyrelsen får utskottet
såsom sin mening uttala, att den i propositionen föreslagna omorganisationen
av prövningsnämnderna torde medföra, att de i prövningsnämndsarbetet
deltagande tjänstemännen — landskamreraren och taxeringsintendenten —
komma att utöva starkt inflytande på detta arbete. Det synes vid sådant förhållande
ligga vikt uppå, att förefintliga möjligheter att stärka lekmannaelementets
inflytande tillvaratagas. Genom den i propositionen föreslagna
anordningen, att ledamöter och suppleanter i prövningsnämnd skola utses
av Kungl. Majit få dessa en mera auktoritativ ställning än örn desamma såsom
hittills skolat utses av länsstyrelsen. Utskottet tillstyrker sålunda det i
propositionen framlagda förslaget i delta hänseende. De i de likalydande
motionerna I: 327 och lii 457 samt i motionen I: 335 framställda yrkandena,
att ledamöter och suppleanter skola utses av länsstyrelsen avstyrkas följaktligen
av utskottet.
I syfte att möjliggöra att ledamöter och suppleanter utses ur en vidare
krets än som förutsättes i propositionen anser sig utskottet böra i anledning
av motionen lii 458 föreslå, att vederbörande landstings förvaltningsutskott
samt stadsfullmäktige i stad, som ej deltager i landsting, skola avgiva förslag
till ledamöter och suppleanter i prövningsnämnd, upptagande högst
dubbla antalet ledamöter och suppleanter. Förslaget skall tillställas länsstyrelsen
för att vara tillgängligt vid upprättandet av länsstyrelsens förslag i ifrågavarande
hänseende. Länsstyrelsen skall dock icke vara bunden av de sålunda
avgivna förslagen, vilka emellertid böra åtfölja länsstyrelsens eget förslag
vid dettas överlämnande till Kungl. Majit. Föreskrifter i ifrågavarande
hänseende synas böra utfärdas i administrativ ordning.
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
23
Ersättning till ledamöter i fastighetsprövningsnänmd och prövningsnämnd.
Enligt 145 § 8 mom. taxeringsförordningen i dess nuvarande lydelse äga
ledamöter i fastighetsprövningsnänmd eller i prövningsnämnd att för sin inställelse
till sammanträde med nämnden åtnjuta dels resekostnadsersättning
enligt reseklass II i allmänna resereglementet, dels arvode med belopp, som
för dygn, varunder sammanträde ägt rum, utgör 12 kronor, om de äro bosatta
å sammanträdesorten, och 16 kronor, örn de ej äro bosatta å sammanträdesorten,
samt för dygn, varunder sammanträde ej ägt rum, motsvarar
traktamentsersättning enligt traktamentsklass D i allmänna resereglementet.
I propositionen har föreslagits höjning av ifrågavarande ersättning till 24 respektive
32 kronor örn dagen, vilka belopp enligt 145 § 11 mom. för närvarande
utgå till särskilda ledamöter av kammarrätten vid handläggning av
mål angående fastighetstaxering och virkestaxering. Bestämmelserna örn ersättning
till prövningsnämndsledamöter ha i samband därmed överflyttats till
nämnda författningsrum. Därjämte bär föreslagits, att dessa ledamöter skola
åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning enligt rese- och traktamentsklass
I B i allmänna resereglementet. Departementschefen har till stöd för
den föreslagna höjningen av ersättningen anfört bland annat, att denna höjning
syntes skälig med hänsyn till det ökade ansvar och det mera omfattande
arbete, som enligt förslaget komme att åvila ledamöterna i prövningsnämnden,
samt att enligt förslaget .särskild ersättning icke utginge för det
arbete utöver sammanträdesdagarna, som avsåges skola ankomma på ledamöterna.
I de likalydande motionerna I: 327 och II: 457 har yrkats, att ersättningen
till ledamöter i fastighetsprövningsnämnd och prövningsnämnd måtte bestämmas
till 18 respektive 24 kronor för dag samt att resekostnads- och
traktamentsersättning måtte utgå enligt rese- och traktamentsklass II C i allmänna
resereglemenet. Å andra sidan har i de likalydande motionerna I: 336
och II: 470 yrkats höjning av ifrågavarande ersättning, utöver vad i propositionen
föreslagits, samt att under alla förhållanden dagarvode borde utgå
för de dagar, då studium av akter och promemorior bedreves före sammanträdena.
Utskottet finner den i propositionen föreslagna ersättningen skälig och
tillstyrker följaktligen propositionen i denna del. De i de likalydande motionerna
I: 327 och II: 457 samt i de likalydande motionerna I: 336 och II: 470
framställda yrkandena avstyrkas sålunda av utskottet.
Tiden för anförande av besvär bos prövningsnänind.
Enligt propositionen har tiden för anförande av besvär hos prövningsnämnd
av skattskyldig, vilken tid enligt nuvarande bestämmelser utgår den
15 juli i länen och den 10 augusti i Stockholm, föreslagits till den 31 juli,
lika för Stockholm och riket i övrigt. Denna ändring sammanhänger med att
enligt förslaget tiden för avslutandet av arbetet i taxeringsnämnd i vissa fall
24
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
kan inträda först den 15 juni. Besvärstidens bestämmande till den 31 juli
är sålunda föranlett av hänsyn till de skattskyldigas behov av erforderlig
tid för besvärs anförande.
Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker följaktligen i
motionen II: 468 framställt yrkande, att ifrågavarande besvärstid bibehålies
oförändrad.
Beskattningsnämnderna vid allmän fastighetstaxering.
Enligt nuvarande bestämmelser är den allmänna fastighetstaxeringen i
första instans anordnad olika för landet och i städerna. På landet finnas beredningsnämnder,
som uppgöra förslag till taxering, och fastighetstaxeringsnämnder,
som pröva dessa förslag och besluta örn taxering. I städerna finnas
endast fastighetstaxeringsnämnder, vilka omedelbart verkställa taxeringen.
I propositionen föreslås bibehållande av den nuvarande organisationen med
både beredningsnämnd och fastighetstaxeringsnämnd på landet. Med syfte att
erhålla en förbättrad fastighetstaxering föreslås emellertid, att fastighetstaxeringsnämndens
ordförande skall leda och övervaka arbetet i beredningsnämnderna
inom fastighetstaxeringsdistriktet. Den, som förordnats att vara
ordförande i fastighetstaxeringsnämnd, kan i följd härav icke förordnas till
ordförande i beredningsnämnd inom distriktet, vilket enligt nuvarande bestämmelser
är medgivet. Därjämte föreslås en mindre utsträckning av fastighetstaxeringsnämndens
och fastighetsprövningsnämndens arbetsperiod.
I motionen 1:352 bär yrkats, att fastighetstaxeringen i första instans på
landsbygden anförtros åt endast ett slag av nämnder samt alt fastighetstaxeringsdistrikten
sammanföras gruppvis till större enheter, för vilka utses en
gemensam fastighetstaxeringskonsulent.
Enligt utskottets mening torde den i propositionen föreslagna ledningen och
övervakningen av arbetet i beredningsnämndema från fastighetstaxeringsnämndsordförandens
sida vara ägnad att medföra ett förbättrat taxeringsresultat.
Även örn mahända fog kan finnas för mera genomgripande ändringar
i fråga om fastighetstaxeringen, anser sig utskottet i detta sammanhang
icke kunna taga ställning till längre gående åtgärder än som i propositionen
föreslagits. Utskottet tillstyrker fördenskull propositionen i förevarande
hänseende och avstyrker följaktligen de i motionen I: 352 framställda
yrkandena.
Förbud för vissa befattningshavare att mot ersättning biträda skattskyldig
med upprättande av deklarationer lii. lii.
Departementschefen har i propositionen yttrat, att han i likhet med de sakkunniga
ansåge förbud böra införas för befattningshavare å landskontor att
mot ersättning lämna skattskyldiga inom länet biträde med upprättande av
deklarationer eller andra i skatteförfattningarna avsedda uppgifter eller annat
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
25
biträde i skatteärenden. Vidare har anförts, att bestämmelser därom torde
böra utfärdas i administrativ ordning.
Utskottet finner vad departementschefen sålunda uttalat väl motiverat men
ifrågasätter, huruvida icke ett förbud av detta slag borde gälla jämväl för
befattningshavare vid kammarrätten.
Åtgärder för vinnande av enhetlighet i rättstillämpningen på taxcrings
väscndets
område.
Enligt de sakkunnigas förslag skulle inrättas en för hela riket gemensam
riksskattenämnd med uppgift att främja likformigheten i taxeringen mellan
de olika länen samt att därutöver utöva en rådgivande verksamhet för beskattningsmyndigheterna.
Nämnden skulle även övertaga de uppgifter, som
nu äro anförtrodda mellankonnnunala prövningsnämnden.
Departementschefen har i propositionen framhållit såsom en brist i taxeringsorganisationen,
att intet centralt organ funnes, som hade till uppgift att
verka för enhetlighet i taxeringen genom en rådgivande, ledande och övervakande
verksamhet. Emellertid vore departementschefen icke beredd att för
närvarande tillstyrka inrättandet av en riksskattenämnd. Det syntes befogat
att, innan denna fråga upptoges till slutlig prövning, avvakta erfarenheterna
av de nu föreslagna reformerna. Departementschefen har vidare yttrat, att
man, om denna mening godtoges, tills vidare finge lita till landskamreraremötena
för vinnande i görligaste mån av enhetlighet i taxeringen.
I de likalydande motionerna I: 355 och II: 492 har yrkats, att en central
nämnd, organiserad i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gäller beträffande
den centrala krigskonjunkturskattenämnden, inrättas med uppgift
att främja enhetlighet i taxeringen genom en rådgivande, ledande och
övervakande verksamhet och att på begäran av skattskyldig meddela förliandsuttalanden
i beskattningsfrågor.
Utskottet vill för sin del erinra örn att 1941 års riksdag på hemställan av
samma års bevillningsutskott (betänkande nr 33) i skrivelse till Kungl. Majit
anhållit örn utredning och förslag rörande bland annat frågan örn inrättandet
av ett auktoritativt organ med befogenhet att göra uttalanden i beskattningsfrågor
till ledning för taxeringsmyndigheterna och de skattskyldiga. Enligt
utskottets mening torde den nya taxeringsorganisationen, även om densamma
eljest kan antagas komma att medföra goda verkningar nied avseende
å taxeringsförfarandet, icke kunna avhjälpa avsaknaden av ett centralt
organ med uppgift att verka för enhetlighet i taxeringen genom en rådgivande,
ledande och övervakande verksamhet. Visserligen hava landskamreraremötena
likaledes till uppgift att verka för enhetlighet i taxeringen, men
dessa torde ingalunda kunna fylla behovet av en central nämnd. Utskottet,
som finner angeläget att ett centralt organ snarast kommer till stånd, anser
sig fördenskull böra i anledning av de likalydande motionerna I: 355 och
II: 492 hemställa örn riksdagsskrivelse till Kungl. Majit med anhållan örn
framläggande för riksdagen snarast möjligt av förslag örn inrättande av ett
sådan! organ.
26
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
För vinnande av enhetlighet i rättstillämpningen torde skattedomstolarnas
avgöranden och därvid i främsta rummet de av regeringsrätten meddelade
utslagen äga en ej ringa betydelse. För dessa utslag redogöres i regeringsrättens
årsbok, varvid flertalet mål, nämligen de som ej bliva föremål för
ett mera utförligt referat, återfinnas under notisavdelningen för de på finansdepartementets
föredragning avgjorda mål och ärenden. Från och med årgång
1933 av denna årsbok har emellertid en stark nedskärning ägt rum
beträffande nämnda notisavdelning. Notiserna äro ofta avfattade på sådant
sätt, att därav ej framgår vare sig den i målet föreliggande tvistefrågan eller
huru denna blivit löst. Att detta förhållande visat sig vara till olägenhet för
taxeringsmyndigheterna framgår bland annat därav att föreningen Sveriges
landskamrerare i en den 7 november 1938 dagtecknad skrivelse till Kungl.
Maj:t hemställt om åtgärder för möjliggörande av en mera fullständig redigering
av berörda notisavdelning.
Då utskottet finner angeläget, att alla de åtgärder bliva vidtagna, som
kunna främja en enhetlig rättstillämpning på taxeringsväsendets område, anser
sig utskottet höra i detta sammanhang understryka vikten av att de
hinder, som må förefinnas för en mera fullständig redigering av regeringsrättens
årsbok, snarast bliva undanröjda.
Viss deklarationskontroll.
Enligt 35 § 2 mom. taxeringsförordningen i dess nuvarande lydelse är efter
anmaning av landskamrerare idkare av jordbruk eller skogsbruk eller rörelse
skyldig avlämna uppgift örn belopp, som han utbetalt till namngiven annan
näringsidkare, därest beloppet är av beskaffenhet att i mottagarens hand utgöra
intäkt av jordbruksfastighet eller av rörelse. Denna bestämmelse innebär,
att näringsidkare, som ovan nämnts, enligt nu gällande föreskrifter icke
är skyldig att annat än efter anmaning av landskamrerare meddela uppgift
örn till annan näringsidkare utbetalda belopp. Uppgiftsskyldigheten föreligger
dessutom endast för det fall, att mottagarens namn angives i anmaningen.
Någon skyldighet att meddela generella uppgifter, exempelvis beträffande utbetalda
belopp till alla leverantörer eller vissa grupper av leverantörer, utan
att dessas namn angivas i anmaningen, föreligger däremot ej. Med denna bestämmelse
avses närmast att bereda möjlighet till kontroll av jordbrukares
deklarationer.
I propositionen föreslås utvidgning av möjligheten till deklarationskontroll
i förevarande hänseende. Enligt den föreslagna ändrade lydelsen av 35 § 2
mom. skall sålunda taxeringsintendent äga anmana idkare av jordbruk,
skogsbruk eller rörelse att meddela uppgift om till andra näringsidkare utbetalda
belopp, i den mån beloppen äro av beskaffenhet att i mottagarens band
utgöra intäkt av jordbruksfastighet eller av rörelse. Mottagarnas namn behöva
därvid icke angivas i anmaningen. Rätten till anmaning angående belopp,
som av näringsidkare, varom nu är fråga, utbetalts till annan namngiven näringsidkare,
har vidare enligt 55 § 1 mom. tillerkänts vederbörande taxerings
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 67. 27
nämndsordförande och i förekommande fall vederbörande taxeringskonsulent.
Departementschefen har till stöd för det i propositionen framlagda förslaget
anfört bland annat, att den utvidgade, taxeringsintendenten anförtrodda
anmaningsrätten självfallet borde utövas med urskillning och omdöme. Det
borde sålunda icke komma i fråga att varje år infordra uppgifter beträffande
näringsidkarnas samtliga leverantörer. En dylik mera omfattande undersökning
borde icke göras annat än då förhållandena därtill föranledde. I övrigt
torde kontrollen böra utövas såsom en stickprovskontroll, lämpligen så
att varje år uppgifter infordrades rörande viss eller vissa grupper av skattskyldiga.
Utskottet har för sin del intet att erinra mot det i propositionen framlagda
förslaget i förevarande hänseende. Då emellertid den taxeringsintendenten
tillagda anmaningsrätten, om densamma begagnas i alltför stor utsträckning,
kan föranleda betydande svårigheter för de därav berörda näringsidkarna,
vill utskottet understryka departementschefens uttalande, att denna anmaningsrätt
bör utövas med urskillning och omdöme.
Enligt vad utskottet inhämtat förekommer på landsbygden ej sällan, alt
kringresande personer inköpa kreatur av jordbrukare för återförsäljning eller
slakt. Då dessa uppköpare mestadels på grund av verksamhetens ringa omfattning
ej äro bokföringspliktiga, har ifrågasatts, huruvida det i 35 § 2 mom.
föreskrivna anmaningsförfarandet kunde riktas gentemot dem. Utskottet finner
för sin del uppenbart, att så snart en verksamhet av angiven art kan anses
hava bedrivits yrkesmässigt d. v. s. vara att hänföra till rörelse, är uppköparen
skyldig att efter anmaning meddela de i nämnda författningsrum avsedda
uppgifterna. Fullgör uppköparen icke denna skyldighet, är han underkastad
ansvar enligt 142 § taxeringsförordningen, som stadgar bötesstraff
med högst 300 kronor. Den omständigheten, att uppköparen icke kan fullgöra
uppgiftsskyldiglieten av den anledningen att han underlåtit att anteckna
säljarens namn och adress, torde enligt utskottets mening icke kunna fritaga
honom från ansvar.
Föreskrifter angående bokgranskning och om bevisning i taxeringsprocessen.
I motionen II: 490 har föreslagits införande av bestämmelser, som normera
bokgranskningsinstitutet, och föreskrifter angående bevisning i taxeringsprocessen.
Vad angår frågan örn bokgranskningsinstitutet finner utskottet, då några
olägenheter av de nuvarande bestämmelserna i ifrågavarande hänseende icke
påvisats, ej anledning tillstyrka bifall till motionen i denna del.
Beträffande spörsmålet om bevisning i taxeringsprocessen har i motionen
framhållits, att taxeringsnämnderna ytterst sällan angåve några verkliga skäl
för sina beslut utan endast lämnade meddelande örn faktiskt gjorda avvikelser
samt att samma erinringar i stort sett gällde i fråga örn kammarrätten.
Utskottet finner vad sålunda anförts icke föranleda annat uttalande från
utskottets sida än alt taxeringsnämnderna givetvis böra vid avvikelse från
28 Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
skattskyldigs deklaration meddela fullständig underrättelse angående skälen
för avvikelsen. Under påpekande härav avstyrker utskottet motionen jämväl
i denna del.
Föreskrifter om anmaning.
Enligt 38 § 3 mom. skall vid meddelande av anmaning den anmanade föreläggas
att inom viss efter omständigheterna lämpad tid av minst 5 dagar efter
delfåendet fullgöra vad som i anmaningen påfordras. Departementschefen
har i anslutning till detta stadgande anfört, att ändring av detsamma i syfte
att tillförsäkra de skattskyldiga nödig tid för avgivande av självdeklarationer
eller andra uppgifter icke syntes erforderlig. Emellertid har departementschefen
understrukit angelägenheten av att taxeringsmyndigheterna vid bestämmande
av den tid inom vilken deklarationer eller andra uppgifter efter
anmaning skola avgivas verkligen taga hänsyn till omfattningen av de uppgifter,
vederbörande skattskyldiga ha att lämna.
I motionen II: 490 har hemställts, att ovannämnda tid måtte utsträckas till
14 dagar.
Utskottet understryker det av departementschefen gjorda uttalandet örn att
taxeringsmyndigheterna skola vid bestämmandet av ovannämnda tid taga
hänsyn till omfattningen av de infordrade uppgifterna. Med anförande härav
avstyrker utskottet motionen.
I motionen II: 468 har yrkats, att den rätt att utfärda anmaning, varom
stadgas i 32 § 3 morn., borde tilläggas även taxeringsrevisor samt att motsvarande
rätt jämlikt 35 § 2 mom. första stycket borde tillkomma jämväl taxeringsrevisor
och taxeringsinspektör. Utskottet kan icke förorda bifall till detta
yrkande.
övergångsbestämmelserna.
Med hänsyn till att prövningsnämnderna enligt den nya organisationen icke
kunna förväntas träda i funktion omedelbart vid ikraftträdandet av ifrågavarande
lagstiftning, den I januari 1944, har utskottet funnit erforderligt att
komplettera övergångsbestämmelserna med föreskrifter i fråga örn dels handläggningen
av vissa ärenden, som ankomma på prövningsnämnd, för tiden
intill dess ledamöter och suppleanter blivit utsedda, dels ock rätt för landskamreraren
att utfärda anvisningar för 1944 åns taxering. I
I de likalydande motionerna I: 336 och II: 470 har, närmast med avseende
å 33 och 38 §§ taxeringsförordningen, hemställts, att administrativa detaljer
måtte utmönstras ur författningstexten. Då ett bifall till berörda yrkande förutsätter
en mera omfattande omarbetning av författningstexten än utskottet i
detta sammanhang kunnat verkställa, avstyrker utskottet bifall till berörda
yrkande.
Däremot har utskottet företagit vissa jämkningar i 98 § andra och fjärde
styckena, vilka jämkningar bland annat föranletts av den i propositionen föreslagna
förlängningen av prövningsnämndens arbetsperiod.
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
29
Propositionen har till den del densamma avser förstärkning av personalen
vid länsstyrelserna och Överståthållarämbetet hänvisats till statsutskottet. Det
tillkommer sålunda icke bevillningsutskottet att taga ställning till de i sådant
hänseende framlagda förslagen. Utskottet kan dock ej underlåta att framhålla
vikten av att befattningshavarna inom den nya organisationen komma
att äga sådan kompetens och beredas sådan tjänsteställning, att denna organisation
kan fungera på ett tillfredsställande sätt.
I övriga delar föranleder propositionen ej någon erinran från utskottets sida.
Utskottets hemställan.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj:ts
proposition nr 345, i vad densamma hänvisats till bevillningsutskottet,
icke kunnat av riksdagen oförändrad bifallas,
1) med bifall till de likalydande motionerna I: 353 av herr
Nordenson m. fl. och II: 491 av herr Lundberg i Hälsingborg
m. fl. samt motionen II: 490 av herrar Persson i Falla och
Janson i Frändesta, den sistnämnda motionen i vad den avser
deklarationstiden för bokföringspliktiga, för sin del antaga
följande såsom utskottets förslag betecknade
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Förslag
till
förordning om ändring i vissa delar av taxeringsförordningen
den 28 september 1928 (nr 379).
Härigenom förordnas, att 3 § 3 morn., 11 §, 89 §, 102 §, 103 § och 141
§ 3 mom. taxeringsförordningen1 den 28 september 1928 skola upphöra att
gälla, att 2 § 3 morn., 3 § 2 morn., 4 §, 5 § 2 morn., 6 § 1 morn., 7 §, 8 § 2, 3,
5 och 6 morn., 9 §, 10 §, 12—14 §§, 15 § 2 morn., 16 §, 28 §, 29 §, 32 § 2 och 3
morn., 33 §, 34 §, 35 § 2 och 3 inom., 36 § 1 och 3 morn., 38 § 3 morn., 39 §
4 morn., 41 §, 42 § 3 och 4 morn., 46 §, 49 § 4 morn., 51 §, 52 §, 55 § 1 morn.,
1 Senaste lydelse, se beträffande 51 § 1930:192; beträffande 13 § 1 morn., 36 § 1 morn., 68 §,
87 §, ICO § 1 morn., lil § 1 morn., 117 §, 119 § 1 och 3 morn., 123 § 1 och 3 mom. 1931:80;
beträffande 4 § 1932:279; beträffande 59 § 1 morn., 145 § 8 mom. 1932:292; beträffande 15 §
2 morn., 101 §, 103 §, 124 a § 2 morn., 135 §, 145 § 1, 5 och 7 mom. 1934:295; beträffande
14 § 2 morn., 32 § 3 morn., 33 §, 35 § 2 och 3 morn., 52 §, 55 § 1 morn., 79 § 1 och 2 morn.,
93 §, 140 § 1935:255; beträffande 8 § 3 mom. 1937:519; beträffande 5 § 2 morn., 12 § 1 morn.,
28 §, 29 § 1 morn., 34 §, 56 § 1 morn., 76 §, 77 §, 78 §, 80 §, 86 §, 90 § 2 morn., 91 § 2 morn.,
92 § 1 morn., 98 §, 99 §, 105 §, 118 §, 119 § 2 morn., 123 § 2 morn., 124 § 2 morn., 124 a § 1 morn.,
145 § 4 mom. 1938: 374; beträffande 95 § 1940:141; beträffande 122 § 2 mom. 1941: 571; beträffande
42 § 4 mom. 1943: 47; samt beträffande 38 § 3 morn., 39 § 4 morn., 49 § 4 morn., 141 § 5 morn.,
143 § 2 morn., 144 § 2 mom. 1943: 314.
30
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
56 § 1 morn., 57 §, 58 § 1 morn., 59 §, 62 § 1 morn., 65 §, 66 § 2 morn.,
68 §, 69 § 1 och 3 morn., 70 §, 72 §, 73 §, 75—78 §§, 79 § 1 och 2 morn.,
80 §, 83 § 1 morn., 85—88 §§, 90 § 2 morn., 91 § 1 och 2 morn., 92 §
1 inom., 93—95 §§, 96 § 1 morn., 97—101 §§, 104 och 105 §§, 106 §
1 och 3 morn., 107 §, 109—113 §§, 115 §, 117—119 §§, 121—124 §§, 124
a §, 125 §, 127 §, 128 § 2 morn., 129 §, 134 §, 135 §, 139 §, 140 §, 141 §
5 morn., 143 § 2 morn., 144 § 2 och 3 morn., 145 § 1—5, 7, 8 och 11 mom.
samt 146 § 1 och 3 mom. nämnda förordning skola erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives, saint att i samma förordning skola införas fyra nya
paragrafer, benämnda 64 a §, 80 a §, 97 a § och 104 a §, av den lydelse sorn
i det följande angives.
2 §.
3 mom. Där ej annat angives eller av sammanhanget framgår, förstås i
denna förordning med län jämväl Stockholms stad, med länsstyrelse jämväl
Överståthållarämbetet, med lånsprövningsnåmnd, varom i 3 § 2 mom. förmäles,
jämväl den i samma moment omnämnda Stockholms stads prövningsnämnd,
med landskamrerare jämväl skattedirektören hos Överståthållarämbetet
samt med taxeringsintendent jämväl enligt 10 § förordnat allmänt
ombud hos den mellankommunala prövningsnämnden ävensom i 16 § omförmäld
tjänsteman. Med vederbörande länsstyrelse avses, försåvitt fråga är
om den mellankommunala prövningsnämnden, Överståthållarämbetet.
3 §•
2 mom. Beskattningsnämnder vid årlig taxering äro i första instans taxeringsnämnder.
Taxeringsnämnderna äro dels lokala, var och en inom sitt
lokala taxeringsdistrikt, och dels särskilda, de sistnämnda med uppgift att
var och en inom sitt särskilda distrikt verkställa taxering som i 77 § 2 mom.
avses. En lokal taxeringsnämnd i Stockholm förordnas årligen av Överståthållarämbetet
att, utöver nämnden eljest tillkommande göromål, såsom en
för riket gemensam taxeringsnämnd (den gemensamma taxeringsnämnden)
handlägga ärenden, som avses i 77 § 4 mom.
över dessa nämnder äro prövningsnåmnder.
Varje län — — -—- (Stockholms stads prövningsnämnd).
Därjämte finnes---(den mellankommunala prövningsnämnden).
4 §•
Indelning i beredningsdistrikt och fastighetstaxeringsdistrikt verkställes av
länsstyrelsen senast den 31 augusti året näst före taxeringsåret. Senast den
30 november året näst före taxeringsåret fastställer länsstyrelsen indelningen
i lokala taxeringsdistrikt och antalet särskilda taxeringsnämnder i länet, därvid
tillika för varje särskild taxeringsnämnd skall angivas ej mindre vilka
grupper av skattskyldiga, som skola taxeras av nämnden, än även huruvida
nämndens distrikt skall utgöras av länet i dess helhet eller visst angivet om
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
31
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
råde inom detsamma. För stad, som ej deltager i landsting, skall alltid utses
minst en särskild taxeringsnämnd.
Åt distrikten skall givas den omfattning, som betingas av vederbörande
nämnds arbetsuppgifter och anses lämplig för arbetets behöriga slutförande
inom därtill anslagen tid. När skäl därtill äro, må länsstyrelsen uppdela
kommun i två eller flera lokala distrikt eller förena två eller flera kommuner
å landet till ett lokalt distrikt. Fastighetstaxeringsdistrikten å landet skola
göras så stora, som omständigheterna lämpligen medgiva, och alltid omfatta
flera beredningsdistrikt; ett beredningsdistrikt må ej uppdelas mellan olika
fastighetstaxeringsdistrikt. I särskilda fall må länsstyrelsen vid uppdelning av
kommun i flera lokala taxeringsdistrikt förordna, att vid taxering för inkomst
eller förmögenhet beträffande viss grupp eller vissa grupper skattskyldiga
eller vid särskild fastighetstaxering eller vid virkestaxering annan indelning
skall tillämpas än som föreskrives för taxeringen i övrigt.
Innan länsstyrelsen---drätselkammaren infordras.
5 §•
2 mom. Besvär över val av ledamöter och suppleanter må anföras hos
länsstyrelsen senast före klockan tolv å femtonde dagen efter valets förrättande;
och skall i övrigt om vals överklagande i tillämpliga delar gälla vad i lagen
om kommunalstyrelse på landet är stadgat angående besvär över kommunalstämmas
eller kommunalfullmäktiges beslut. Finner länsstyrelsen anledning
förordna om nytt val på grund därav, att vid valet någon grupp av skattskyldiga
icke, på sätt i 12 § 1 mom. tredje stycket sägs, blivit vederbörligen
företrädd, har länsstyrelsen att meddela föreskrift, huru många ledamöter
för varje grupp skola väljas. Varder det därefter företagna valet överklagat
och befinnes detsamma icke böra fastställas, äger länsstyrelsen utse ledamöter
i nämnden.
över länsstyrelsens beslut må klagan icke föras.
6 §.
i morn. Fastighetstaxeringsnämnd består---— fyra ledamöter.
Ordföranden förordnas av länsstyrelsen i samband med indelningen i fastighetstaxeringsdistrikt.
Ej må den, som förordnats till ordförande i någon av
de till distriktet hörande beredningsnämnderna, förordnas till ordförande i
fastighetstaxeringsnämnden.
Av ledamöterna förordnas en av länsstyrelsen och i övrigt inträda i nämnden:
ä
landet:
a) två av länets landsting valda ledamöter;
b) vederbörande beredningsnämndsordförande; ävensom
c) två kommunvis---vederbörande kommun;
och skola dessa ledamöter tjänstgöra, de av landsting valda i liela taxeringsdistriktet,
beredningsnämndsordföranden, då fråga är örn taxering av
32
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
fastighet inom ordförandens beredningsdistrikt, samt de av kommun valda,
då fråga är om taxering av fastighet inom kommun, för vilken de valts;
samt
i stad:
tre av — — — valda ledamöter.
Val av---före taxeringsåret.
Örn utgången---och länsstyrelsen.
7 §•
1 mom. Fastighetsprövningsnämnd i län skall utgöras av medlemmarna av
den i 9 § omförmälda länsprövningsnämnden samt ytterligare nio ledamöter,
vilka utses av länsstyrelsen senast den 15 april under taxeringsåret. Av sistnämnda
ledamöter skola tre utses bland dem, som deltagit i fastighetstaxeringsnämndernas
arbete under året efter förordnande av länsstyrelsen eller
val av landsting, tre bland dem, som deltagit i samma arbete efter val av
kommun, samt tre bland personer inom länet, som icke deltagit i nämnda
arbete men genom sin verksamhet kunna antagas besitta sakkunskap i
fråga om fastighetsvärdering.
Enligt samma grunder, som gälla för utseende av ovannämnda nio ledamöter,
utser länsstyrelsen sex suppleanter för dem.
2 mom. Ordföranden i länsprövningsnämnden skall vara fastighetsprövningsnämndens
ordförande.
8 §•
2 mom. Länsstyrelsen förordnar---i nämnden.
Vid samma tillfälle förordnar länsstyrelsen en person (taxeringskonsulent)
att för visst antal lokala taxeringsdistrikt inom länet fullgöra de uppgifter,
som i 80 a § sägs. Sådant förordnande skall dock icke meddelas för taxeringsdistrikt,
som avses i 4 § andra stycket sista punkten.
Åt taxeringskonsulents verksamhetsområde skall givas den omfattning, som
betingas av hans arbetsuppgifter.
3 mom. Därjämte skola ledamöter i taxeringsnämnden ävensom suppleanter,
en för varje ledamot, väljas under december månad för nästkommande år.
Här avsedda ledamöter och suppleanter i lokal taxeringsnämnd utses å
landet av kommunalstämma eller, där kommunalfullmäktige finnas, av dessa
samt i stad av stadsfullmäktige eller, där stadsfullmäktige icke finnas,
av allmän rådstuga. Antalet valda ledamöter i lokal taxeringsnämnd skall,
örn taxeringsdistriktet består av en kommun eller del av kommun, bestämmas
i sammanhang med valet och utgöra minst tre, högst åtta. Består taxeringsdistriktet
av två eller flera kommuner, bestämmes antalet ledamöter från
varje kommun av länsstyrelsen i samband med indelningen i taxeringsdistrikt
under iakttagande att ledamöterna skola vara högst fem från varje kommun,
dock sammanlagt högst tio.
I detta mom. avsedda ledamöter och suppleanter i särskild taxeringsnämnd
väljas i stad, som icke deltager i landsting eller som enligt av länsstyrelsen
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
33
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
fastställd arbetsfördelning ensam skall utgöra verksamhetsområde för en eller
flera särskilda taxeringsnämnder, av stadsfullmäktige samt eljest av vederbörande
landstings förvaltningsutskott. Antalet valda ledamöter i särskild
taxeringsnämnd skall bestämmas i sammanhang med valet och utgöra minst
fem, högst åtta, därest desamma utses av landstings förvaltningsutskott, men
eljest minst tre och högst åtta. I Kalmar län skall dock för det fall, att särskild
taxeringsnämnd skall vara verksam inom båda landstingsområdena, antalet
ledamöter i nämnden enligt länsstyrelsens bestämmande utgöra sex eller
åtta, av vilka vartdera landstingets förvaltningsutskott väljer halva antalet.
5 mom. Om utgången —--i taxeringsnämnden.
över valen må besvär anföras i enahanda ordning, som i 5 § 2 mom.
första punkten sägs. Vad i nyssnämnda mom. i övrigt finnes stadgat skall
äga motsvarande tillämpning beträffande val som här avses; dock att, där
fråga är om besvär över val förrättat av landstings förvaltningsutskott, diariebevis
över att klaganden besvärat sig skall ingivas till ordföranden i förvaltningsutskottet.
Finner länsstyrelsen efter besvär anledning förordna om nytt val på grund
därav, att vid valet icke iakttagits bestämmelsen i 12 § 1 mom. fjärde stycket
eller motsvarande bestämmelse i samma moment femte stycket första
punkten, har länsstyrelsen att erinra om den ifrågavarande bestämmelsen
samt att, såvitt möjligt, föreskriva vilka slag av skattskyldiga som skola väljas
och antalet av varje slag.
6 mom. Vederbörande skogs vårdsstyrelse må senast den 15 februari under
taxeringsåret utse ett ombud (skogsvårdsombud) med rättighet att vid virkestaxering
deltaga i taxeringsnämndens överläggningar men icke i dess beslut.
Har skogsvårdsombud utsetts, åligger det skogsvårdsstyrelsen att ofördröjligen
därom underrätta ej mindre ombudet än även ordföranden i taxeringsnämnden
och länsstyrelsen.
9 §.
Länsprövningsnämnd skall bestå ay landskamreraren såsom ordförande
samt minst fyra, högst åtta ledamöter jämte suppleanter för dem, en för
varje ledamot. Ledamöter och suppleanter utses av Kungl. Majit för en
tid av fyra år bland personer, som äro valbara till ledamöter i taxeringsnämnd
inom prövningsdistriktet. Högst halva antalet ledamöter och suppleanter
må vara medlemmar i taxeringsnämnd inom distriktet.
10 §.
Den mellankommunala prövningsnämnden utgöres av ordförande och sju
ledamöter, vilka utses av Kungl. Majit för en tid av fyra år. En av ledamöterna
skall förordnas till vice ordförande att vid förfall för ordföranden
tjänstgöra i hans ställe. För varje ledamot utser Kungl. Majit en suppleant.
Kungl. Majit förordnar för en tid av fyra år en person att vara allmänt
ombud hos den mellankommunala prövningsnämnden med skyldighet att
Bihanq till riksdaqens protokoll 19i3. 7 sunil. Nr t>7. 3
34
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
fullgöra de åligganden, som hos annan prövningsnämnd ankomma på taxeringsintendenten,
och ställer till hans förfogande lämpligt antal biträden.
Kungl. Majit utser protokoll- och längdförare hos nämnden.
12 §.
1 mom. Till medlemmar---taxeringens verkställande.
Av kommun må till ledamot eller suppleant i beredningsnämnd, fastighetstaxeringsnämnd
eller taxeringsnämnd utses allenast den, som är inom kommunen
mantalsskriven, och av landsting må till ledamot eller suppleant i
fastighetstaxeringsnämnd utses allenast den, som är mantalsskriven i kommun
inom fastighetstaxeringsdistriktet. Av landstings förvaltningsutskott må till
ledamot eller suppleant i särskild taxeringsnämnd utses allenast den, som är
mantalsskriven i kommun inom nämndens verksamhetsområde; beträffande
Kalmar län skall därjämte iakttagas att den, som av någotdera landstingets
förvaltningsutskott väljes, skall vara mantalsskriven i kommun inom samma
landstings område. Ej må annan väljas till ledamot eller suppleant än den
som tillika under det år, då valet äger rum, haft att utgöra allmän kommunalskatt
eller statlig inkomst- och förmögenhetsskatt eller särskild skatt å
förmögenhet och jämväl, i den mån utskylderna vid tiden för valet varit förfallna,
erlagt desamma.
Vid kommuns val av ledamöter i beredningsnämnd, fastighetstaxeringsnämnd
eller lokal taxeringsnämnd, så ock vid förordnande av ledamöter i
fastighetsprövningsnämnd eller länsprövningsnämnd skall tillses, att om möjligt
såväl ägare eller brukare av fastighet som rörelseidkare, vilka bedriva
inom distriktet allmänt förekommande verksamhet, samt arbetare och andra
inkomsttagare komma att tillhöra nämnden ävensom att, såvitt möjligt är,
kännedom örn distriktets olika delar kommer att förefinnas inom densamma.
Vid val av ledamöter och suppleanter i lokal taxeringsnämnd i distrikt,
som i 4 § andra stycket sista punkten avses, skall därjämte iakttagas, att
sådana personer skola utses som kunna antagas besitta .särskild insikt och
erfarenhet i de på nämndens handläggning ankommande taxeringsfrågorna.
Till medlemmar och suppleanter i särskild taxeringsnämnd skola utses personer,
som kunna antagas besitta särskild insikt och erfarenhet i de taxeringsfrågor,
som ankomma på dylik nämnds handläggning. Därjämte bör tillses,
att inom nämnden kännedom såvitt möjligt kommer att förefinnas om olika
delar av nämndens verksamhetsområde.
2 mom. Ej må annan avsäga sig uppdrag såsom ordförande, ledamot eller
suppleant i beskattningsnämnd än:
kvinna;
ämbets- eller tjänsteman, som av sin befattning är hindrad att fullgöra
uppdraget;
den som är boende utom vederbörande nämnds distrikt;
vid förordnandet eller valet den som under de fyra senaste åren, det år då
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
35
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
förordnandet meddelas eller valet sker inberäknat, tjänstgjort såsom medlem
i beredningsnämnd, fastighetstaxeringsnämnd eller taxeringsnämnd;
den som uppnått sextio års ålder; samt
den som eljest uppgiver hinder, vilket beträffande den som förordnats av
Kungl. Maj:t eller länsstyrelse godkännes av Kungl. Maj:t eller länsstyrelsen
och beträffande annan godkännes av den kommun, det landsting eller det
landstings förvaltningsutskott, som förrättat valet.
3 mom. Medlem i beskattningsnämnd skall vara svensk medborgare.
Ej må sådant uppdrag utövas av den, som är omyndig eller försatt i konkurstillstånd,
eller av den, som icke under näst föregående kalenderår haft
att utgöra allmän kommunalskatt eller statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
eller särskild skatt å förmögenhet, ej heller av den som icke, i den mån
utskylderna äro förfallna, erlagt desamma.
13 §.
1 mom. Av Kungl. Maj:t eller länsstyrelse meddelat förordnande såsom
ordförande eller ledamot i beskattningsnämnd kan när som helst återkallas.
Avgår medlem -— -— -— den avgångne.
2 mom. Utebliver vald ledamot i beredningsnämnd, i fastighetslaxeringsnämnd
eller i taxeringsnämnd från utlyst sammanträde och finnes icke utsedd
suppleant för tillfället att tillgå, äga nämndens vid sammanträdet närvarande
medlemmar att, örn det för taxeringsförrättningens fortgång erfordras,
inkalla annan till ledamot valbar person att i förrättningen deltaga.
14 §.
1 mom. Beskattningsnämnd så ock ordförande i taxeringsnämnd må för
utförande av sitt uppdrag i mån av behov åtnjuta biträde av sakkunnig, som,
då fråga är om biträde åt beskattningsnämnd i första instans eller örn biträde
åt ordförande i taxeringsnämnd, tillkallas av vederbörande ordförande efter
samråd med taxeringsintendenten men, då fråga är örn biträde åt fastighetsprövningsnämnd
eller prövningsnämnd, utses av vederbörande nämnd. Finner
taxeringsintendent nödigt att vid handläggning av taxeringsfrågor anlita
biträde av sakkunnig, må han själv tillkalla sådan.
2 mom. Länsstyrelsen skall, under iakttagande av de närmare föreskrifter
Kungl. Majit finner nödigt meddela, träffa avtal med erforderligt antal i
skogshantering sakkunniga personer att, då de därtill kallas, lämna biträde
som i 1 mom. sägs. Där så prövas erforderligt, må länsstyrelsen ock träffa
dylikt avtal med i bokföring sakkunniga personer.
Taxeringsintendenten meddelar de sakkunniga nödiga anvisningar för fullgörande
av deras uppdrag.
15 §.
2 mom. Ordförande i beskattningsnämnd i första instans äger anlita skrivbiträde,
som av ordföranden tillkallas. Vid uppläggandet och kompletterandet
av de längder, som skola föras hos fastighetstaxeringsnämnd och taxerings
-
36
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
nämnd i stad, där magistrat finnes, skall erforderligt biträde lämnas av uppbörds-
eller annan tjänsteman, som ställes till förfogande i Stockholm av Överståthållarämbetet
och i annan stad av magistraten. I stad utan magistrat, där
debitering av kronoutskylder verkställes av annan än häradsskrivare, skall
erforderligt biträde lämnas av tjänsteman, som ställes till förfogande av drätselkammaren.
I övriga städer och på landet skall biträde lämnas av vederbörande
häradsskrivare i den utsträckning Kungl. Majit föreskriver.
16 §.
Där så anses oundgängligen nödvändigt, må länsstyrelse, efter Kungl. Majits
medgivande, förordna person med länsbokhållares eller taxeringsrevisors
kompetens att beträffande vissa taxeringsärenden eller vissa grupper av sådana
ärenden fullgöra de åligganden, som enligt denna förordning åvila taxeringsintendenten.
28 §.
1 mom. Självdeklaration är dels allmän självdeklaration, dels särskild
självdeklaration.
2 mom. Deklarationsskyldig, som icke är fysisk person, oskift dödsbo eller
familjestiftelse, skall avgiva allmän självdeklaration inom det län, där han är
skattskyldig till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt eller särskild skatt å
förmögenhet. Sådan deklarationsskyldig skall därjämte avgiva särskild självdeklaration
i varje annat län, inom vilket han är skattskyldig till kommunal
inkomstskatt. Här avsedd deklarationsskyldig, som icke är skattskyldig till
statlig inkomst- och förmögenhetsskatt eller särskild skatt å förmögenhet,
skall avgiva särskild självdeklaration i varje län, inom vilket han är skattskyldig
till kommunal inkomstskatt.
Särskild självdeklaration skall dock i fall av behov efter anmaning avgivas
jämväl inom det län, där allmän självdeklaration avgives, ävensom i flera
exemplar.
Självdeklaration, som det åligger bostadsförening eller bostadsaktiebolag
att avgiva, skall avlämnas i två exemplar, av vilka det ena är avsett för
den särskilda taxeringsnämnd, som har att taxera föreningen eller bolaget,
och det andra för den lokala taxeringsnämnden i den kommun, som är beskattningsort
för föreningen eller bolaget.
3 mom. Deklarationsskyldig, som är fysisk person, oskift dödsbo eller familjestiftelse
och som är skattskyldig till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
eller särskild skatt å förmögenhet, skall avgiva dels i den kommun, där
han är mantalsskriven eller utan att vara mantalsskriven är skattskyldig till
sådan skatt, allmän självdeklaration till ledning vid taxering till nämnda skatter
och till kommunal inkomstskatt i samma kommun, dels i varje annan
kommun, där han är skattskyldig till kommunal inkomstskatt, särskild självdeklaration
till ledning vid taxering till sådan skatt. Här avsedd deklarationsskyldig,
som icke är skattskyldig till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
37
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
eller särskild skatt å förmögenhet, skall avgiva särskild självdeklaration i
varje kommun, där han är skattskyldig till kommunal inkomstskatt.
Finnes inom kommun administrativt område, inom vilket menighet äger
utöva beskattningsrätt, och är deklarationsskyldig, som i detta mom. avses,
skattskyldig för inkomst eller förmögenhet såväl inom sådant område som
inom annan del av kommunen, skall, därest de delar av kommunen, varom
sålunda är fråga, tillhöra olika taxeringsdistrikt, med avseende å självdeklarations
avgivande så anses, som om varje sådant distrikt utgjorde särskild
kommun.
29 §.
1 mom. Allmän självdeklaration — — — åligger honom.
Har skattskyldig---och skulder.
Svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening, som haft intäkt genom
utdelning, för vilken jämlikt 7 § h) förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
skatteplikt icke föreligger, skall tillika lämna uppgift om utdelningens
belopp.
Inländsk försäkringsanstalt,---30 § kommunalskattelagen.
Utländsk försäkringsanstalt,---av försäkring.
Belopp, som---öretal bortfalla.
2 mom. Särskild självdeklaration skall för den kommun eller, i fall som
avses i 28 § 3 mom. andra stycket, för det distrikt, deklarationen avser, innefatta
de uppgifter, som erfordras för taxeringen inom kommunen eller distriktet;
och skall om sådan deklaration i tillämpliga delar gälla vad om
allmän självdeklaration är stadgat.
3 mom. Beträffande sådan allmän eller särskild självdeklaration, som
skattskyldig jämlikt 28 § 2 mom. har att avgiva inom län där skattskyldighet
till kommunal inkomstskatt för honom föreligger i flera kommuner eller särskilda
administrativa områden inom kommun, skall utöver vad ovan är stadgat
gälla, att i deklarationen skola upptagas de uppgifter, som erfordras för
taxeringen inom varje kommun eller område.
32 §.
2 mom. Efter anmaning är envar skyldig att i den omfattning, som i anmaningen
angivits, meddela för egen taxering för inkomst eller förmögenhet
erforderliga upplysningar utöver dem, som föranledas av deklarationsformuläret.
Dylika upplysningar skola avgivas skriftligen, men må, om de infordrats
av taxeringsnämndens ordförande eller taxeringskonsulent, meddelas muntligen
inför ordföranden eller konsulenten. I sistnämnda händelse skola upplysningarna
skriftligen avfattas av ordföranden eller taxeringskonsulenten
samt undertecknas av den, som meddelat dem.
3 mom. Skattskyldig, som under beskattningsåret enligt lag varit skyldig
föra handelsböcker eller, utan att sådan skyldighet förelegat, likväl fört
dylika böcker i av honom bedriven rörelse, åligger att efter anmaning av taxe
-
38
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
ringsintendent, i den utsträckning denne prövar nödigt, tillhandahålla sin
bokföring med därtill hörande handlingar för granskning, varom förmäles i
79 och 93 §§. Enahanda skyldighet åligger rörelseidkare, som ej fört handelsböcker,
med avseende å av honom förda anteckningar rörande intäkter
och utgifter inom rörelsen jämte därtill hörande handlingar.
Vad nu---och handlingar.
33 §.
Till ledning---utbetalts, angående det utbetalda beloppet.
1 uppgift, som avses under a), skola vid angivandet av de åtnjutna förmånernas
belopp däri inräknas skatter, försäkringsavgifter och dylikt, som
arbetsgivaren erlagt för vederbörandes räkning, särskilda felräkningspenningar,
ersättning för representationskostnad vid kommunal eller enskild
tjänst ävensom gratifikationer i penningar eller annat, varjämte anteckning
skall göras angående de förmåner i övrigt, som följt med anställning eller
uppdrag, såsom fri kost, boställe, bostad eller löningsjord eller inkomst av
sportler, expeditionslösen, botes- eller beslagsandelar eller andra liknande,
ej till beloppet bestämda inkomster. Avser uppgiven förmån endast en del
av året, skall upplysning meddelas om den tidrymd, för vilken förmånen utgått.
Har från annan arbetsgivare än statlig myndighet utgått särskild resekostnads-
eller traktamentsersättning, skall i uppgiften angivas beloppet av
sådan ersättning jämte antalet dagar, för vilka traktamentsersättning utgått.
Därest vid avlönings utbetalande avdrag skett för löntagarens eller hans efterlevandes
pensionering, skall i uppgiften upptagas endast den återstående
avlöningen men upplysning lämnas om att sådant avdrag skett.
Beträffande annan---för lyftning.
Vid fullgörande —--och födelseår.
34 §.
Vanligt handelsbolag,---rederiet; samt
b) för varje kommun eller, i fall som avses i 28 § 3 mom. andra stycket,
för varje taxeringsdistrikt, dit någon av bolaget eller rederiet innehavd förvärvskälla
är att hänföra: uppgift, avfattad enligt reglerna för särskild självdeklaration,
med upplysning tillika örn den andel av inkomsten, som å varje
delägare belöper.
Äro bolagets — — — det distriktet.
Vid uppgift,--— där förmäles.
35 §.
2 mom. Efter anmaning är idkare av jordbruk, skogsbruk eller. rörelse
skyldig avlämna uppgift om belopp, som han utbetalt till namngiven annan
näringsidkare, därest beloppet är av beskaffenhet att i mottagarens hand utgöra
intäkt av jordbruksfastighet eller av rörelse.
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
39
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Efter anmaning av taxeringsintendent är idkare av jordbruk, skogsbruk
eller rörelse skyldig att, ändå att mottagarna icke i anmaningen namngivas,
avlämna uppgift örn belopp som han utbetalt till andra näringsidkare, i den
mån beloppen äro av beskaffenhet som i första stycket sägs. Uppgift skall
därvid lämnas jämväl om mottagarnas namn och adress.
3 mom. Utövare av rörelse, som har att avlämna uppgift enligt 33 §, är
skyldig att, efter anmaning av taxeringsintendent, för kontroll av uppgifternas
riktighet och fullständighet tillhandahålla sina handelsböcker med därtill
hörande handlingar eller, därest handelsböcker icke förts, förda anteckningar
rörande intäkter och utgifter inom rörelsen.
Har rörelseidkare — — -— sådant avseende.
Angående den---93 §§ sägs.
36 §.
1 mom. Självdeklaration, som---— under taxeringsåret.
Staten, landsting--— 31 mars.
Verk eller bolag, som är försett
med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit
registrerat såsom aktiebolag eller står
under offentlig kontroll, så ock annan,
som nästföregående år enligt lag
varit skyldig föra handelsböcker, må
tillgodonjuta anstånd med självdeklaration
avlämnande till den 15 mars,
därest räkenskapsåret gått till ända
senare än den 31 oktober året näst
före taxeringsåret.
På ansökan av deklarationsskyldig, som visar att i följd av hans förvärvskällors
särskilda beskaffenhet eller verksamhetens mera betydande omfattning
eller annan omständighet av säregen beskaffenhet hinder möter att avlämna
självdeklaration inom ovan stadgad tid, må, om den deklarationsskyldige
är skattskyldig till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, taxeringsintendenten
i det län, där den deklarationsskyldige har att avgiva allmän
självdeklaration, och, om den deklarationsskyldige icke är skattskyldig till
statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, taxeringsintendenten i det län, där
den deklaration, ansökningen avser, skall avgivas, utsätta särskild tid för av
-
Verk eller bolag, som är försett
med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit
registrerat såsom aktiebolag eller står
under offentlig kontroll, så ock annan,
som nästföregående år enligt lag
varit skyldig föra handelsböcker, må
tillgodonjuta liknande anstånd, därest
räkenskapsåret .gått till ända senare
än den 31 oktober året näst före taxeringsåret.
lämnandet.
Vad i---eller rederi.
3 mom. Uppgifter enligt 33 § skola vara avlämnade senast den 31 januari
under taxeringsåret.
Uppgifter enligt 34 § skola vara avlämnade senast den 15 februari under
taxeringsåret; dock må vanligt handelsbolag, kommanditbolag och rederi för
registreringspliktigt fartyg under enahanda villkor, som i 1 mom. tredje och
fjärde styckena sägs, åtnjuta där omförmält anstånd med avlämnande av
uppgift som i detta stvcke avses.
40
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
38 §.
3 mom. Vid allmällings meddelande skall iakttagas, att densamma skall innehålla
föreläggande för den anmanade att, därest han avgiver självdeklaration,
annan uppgift eller upplysning skriftligen, avlämna densamma till den,
som utfärdat anmaningen, inom viss efter omständigheterna lämpad tid,
minst fem dagar efter delfåendet. Därjämte skall anmaning, som utfärdas av
ordförande i taxeringsnämnd eller taxeringskonsulent, innehålla meddelande
till den anmanade att, därest han vill begagna sig av medgiven rätt att muntligen
avgiva uppgift eller upplysning, för sådant ändamål inställa sig inför
ordföranden eller konsulenten å tid och ort, som i anmaningen angivas. Härutöver
skall anmaningen innehålla underrättelse om postadressen för den, som
utfärdat anmaningen, ävensom om den påföljd, som underlåtenhet att hörsamma
anmaningen medför enligt 39 eller 40 § eller 141 § 2 mom.
39 §.
4 mom. Angående ansvar i vissa fall för underlåtenhet att efter anmaning
avlämna självdeklaration meddelas föreskrifter i 141 § 2 mom.
41 §.
Särskild uppgift angående renskötsel, som avses i 26 § 3 morn., skall avfattas
å blankett enligt formulär, som fastställes av Kungl. Majit i anslutning
till de i 29 § 1 morn. meddelade föreskrifter. Sådan uppgift bör senast den 31
januari avlämnas antingen i den ordning, som i 37 § 1 mom. sägs, eller ock
till ordningsmannen i- den lappby, uppgiftslämnaren tillhör.
Det åligger ordningsman i lappby att granska till honom avlämnade uppgifter
samt å desamma anteckna ej mindre det antal egna renar och skötesrenar,
som för den skattskyldige finnes upptaget i senast upprättade renlängd,
än även de övriga upplysningar och erinringar, som han finner av
omständigheterna påkallade. Uppgifterna skola därefter av ordningsmannen
senast den 15 februari eller, om uppgift senare avlämnas, inom en vecka
efter avlämnandet översändas till landsfiskalen i det landsfiskalsdistrikt, där
taxeringen skall äga rum, med åliggande för denne att ofördröjligen vidarebefordra
dem till ordföranden i vederbörande taxeringsnämnd.
42 §.
3 mom. Envar, som utbekommit utdelning å svenska aktier, så ock envar,
som här i riket utbekommit
a) utdelning å andelar i svensk ekonomisk förening eller från utländsk
juridisk person eller
b) ränta, vilken---avsedd förskrivning,
är skyldig---kupongen förvärvats.
Uppgift avfattas--— betalning sker.
Örn ansvar---i 141 § 4 mom.
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
41
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
4 mom. Med uppgifter,---om kupongskatt.
övriga enligt 3 mom. avgivna uppgifter, som avse utdelning, skola för
varje år senast den 31 januari nästföljande år av den som mottagit uppgifterna
avlämnas i enahanda ordning, som enligt 37 § 1 mom. är föreskriven
för där omförmälda uppgifter. Har i något fall utbetalning av utdelning skett
utan att uppgiftsskyldighet vederbörligen fullgjorts, skall vid uppgifternas
avlämnande lämnas upplysning härom.
Enligt 3 mom.---de förstöras.
Om ansvar---motsvarande tillämpning.
46 §.
Efter anmaning---till vederbörande.
Efter anmaning är vidare envar skyldig att i den omfattning, som i anmaningen
angives, meddela för egen taxering för avverkat virke erforderliga
upplysningar utöver dem, som föranledas av deklarationsformuläret. Dylika
upplysningar skola avgivas skriftligen, men må, örn de infordrats av taxeringsnämndens
ordförande eller taxeringskonsulent, meddelas muntligen inför
ordföranden eller konsulenten. I sådan händelse skola upplysningarna
skriftligen avfattas av ordföranden eller taxeringskonsulenten samt undertecknas
av den, som meddelat dem.
49 §.
4 mom. Angående ansvar i vissa fall för underlåtenhet att efter anmaning
avlämna virkesdeklaration meddelas föreskrifter i 141 § 2 mom.
51 §.
Skyldighet att---skall fullgöras
för omyndig---om förmynderskap,
för sådan person, för vilken god man förordnats enligt 11 kap. 3 eller 4 §
nämnda lag, av gode mannen beträffande vad han har under sin förvaltning,
samt
för avliden —--i boet.
För annan —--annorlunda förordnar.
För bolag,---juridiska personer.
52 §.
För taxering erforderlig, i denna förordning icke särskilt omförmäld uppgift
skall, då ordförande i beskattningsnämnd i första instans, taxeringskonsulent
eller taxeringsintendent framställer begäran därom, lämnas av statligt
eller kommunalt verk, allmän inrättning eller överförmyndare, därvid skola
iakttagas de närmare bestämmelser angående uppgiftspliktens fullgörande,
som kunna av Kungl. Maj:t meddelas.
42
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
55 §.
1 mom. Rätt att utfärda anmaning, som i 32 § 3 mom. eller 35 § 2 mom.
andra stycket eller 35 § 3 mom. sägs, tillkommer taxeringsintendenten i det
län, där den uppgiftsskyldiges hemortskommun är belägen, eller, om han saknar
hemortskommun, taxeringsintendenten hos Överståthållarämbetet. I fråga
om skattskyldig, vilkens taxering bragts under mellankommunala prövningsnämndens
prövning, skall rätt till anmaning, som i 32 § 3 mom. avses, tillkomma
jämväl allmänna ombudet hos denna nämnd.
Rätt att utfärda anmaning i andra fall än ovan sägs tillkommer taxeringsintendent
samt ordföranden i vederbörande beskattningsnämnd i första instans.
Samma rätt tillkommer taxeringskonsulent, i den mån så erfordras för
fullgörande av honom åvilande granskning av deklaration eller annan uppgift,
dock att taxeringskonsulent icke äger anmana skattskyldig att avlämna
deklaration.
56 §.
I mom. Granskning av självdeklarationer må verkställas endast av ordförande
och kronoombud i vederbörande taxeringsnämnd, av den kommunvalda
eller landstingsvalda ledamot i taxeringsnämnd, som nämnden därtill utser,
och av tjänsteman, som omförmäles i 15 § 1 morn., vidare av ordförande
och ledamöter i vederbörande prövningsnämnd samt av taxeringsintendent och
vid hans granskningsarbete biträdande personer. Vid granskning inom taxeringsnämnd
må i särskilda fall biträda ytterligare en ledamot, som taxeringsnämnden
därtill utser. Taxeringskonsulent äger verkställa granskning av
självdeklaration, varmed han jämlikt 80 a § har att taga befattning, och må
han, i den mån så erfordras för fullgörande av honom åvilande granskningsskyldighet,
jämväl taga del av annan självdeklaration. Jämlikt 8 § 4 mom.
vald ledamot i taxeringsnämnd äger verkställa granskning av självdeklaration,
i den mån så erfordras för fullgörande av ledamotens åliggande enligt
81 §. Därjämte äger sakkunnig, som biträder vid taxeringsarbetet, verkställa
granskning av självdeklaration, för vars behandling hans biträde påkallas,
samt ordningsman i lappby och lappfogde verkställa granskning av självdeklaration,
som lapp inom vederbörande lappby eller lappfogdedistrikt avgivit.
Skrivbiträde, som av ordförande i taxeringsnämnd tillkallats, äger att i den
omfattning, ordföranden bestämmer, taga del av hos ordföranden befintliga
självdeklarationer.
För innehållet i självdeklaration må icke inom beskattningsnämnd lämnas
vidare redogörelse än som för taxeringen erfordras. Utan den skattskyldiges
skriftligen givna samtycke må självdeklaration icke i beskattningsnämnds
protokoll intagas i vidare mån än som påkallas av stadgandena i 83, 87, 98,
105 och 115 §§.
Självdeklaration skall tillhandahållas de ämbets- och tjänstemän, vilka i
och för sin befattning böra erhålla del därav, ävensom i erforderliga fall,
med motsvarande tillämpning av vad i första stycket sägs, annan beskatt
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
43
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
ningsnämnd än den, som har att verkställa taxeringen. I fall som i 124 a §
sägs äger ock ombud för besvärsberättigad kommun taga del av självdeklaration,
vilken legat till grund för sådan taxering av inkomst, som besvären
kunna avse. Den som utför talan för kommun, församling, skoldistrikt, municipalsamhälle
eller landsting i fråga om viss skattskyldigs taxering för inkomst
eller förmögenhet äger likaledes taga del av självdeklaration, som avlämnats
för den skattskyldige.
Då besvär — — — annan vederbörande.
Självdeklaration, som---oundgängligen erfordras.
I övrigt---sådan bearbetning.
Efter taxeringsårets---annorlunda föreskriver.
Vad ovan---anlitade medhjälpare.
57 §.
Ordförande eller ledamot i beskattningsnämnd, taxeringsintendent, taxeringskonsulent
eller annan, som täger del i taxeringsarbetet, får icke, utom vid
vederbörande nämnds sammanträde och jämväl då endast med iakttagande
av vad i 56 § sägs, yppa innehållet av de i samma paragraf angivna deklarationer
och uppgifter för annan än den, som enligt samma paragraf själv
må taga del av desamma. Ej heller må annan, som, utan att deltaga i taxeringsarbetet,
jämlikt 56 § erhållit del av nämnda deklarationer och uppgifter,
till obehörig yppa något av deras innehåll.
Under överläggningarna---sätt utspridas.
Om ansvar---i 140 §.
58 §.
1 mom. När allmän---och förslag.
Sedan de i första stycket angivna handlingarna inkommit till länsstyrelsen,
har landskamreraren att, med erforderligt biträde av sakkunnig person, på
grundval av nämnda och eljest tillgängliga handlingar samt i mån av behov
inhämtade upplysningar upprätta förslag till en efter länets förhållanden
avpassad tabell för utfinnande av skogsmarkens och den växande skogens
värde per hektar vid olika avkastningsförmåga och virkespris (hjälptabell)
ävensom till de särskilda anvisningar för verkställande av taxering av skogsmark
och växande skog, som kunna finnas erforderliga för en riktig tillämpning
av de föreskrivna taxeringsgrunderna, såsom om medelbonitet och genomsnittligt
rotvärde för varje kommun i länet samt örn virkesprisens beräkning
med hänsyn till olika utdrivningsförhållanden, olika flottnings- och andra
transportkostnader, olika grovlek och därav betingat olika värde å det virke,
som kan regelmässigt utvinnas å en viss bonitet, med mera dylikt. Finnes
lämpligt upprätta olika hjälptabeller och anvisningar för skilda delar av länet,
må sådant ske.
44
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
59 §.
1 mom. Senast den 25 oktober året näst före det, då allmän fastighetstaxering
skall äga rum, skola efter kallelse av länsstyrelsen ordförandena i
beredningsnämnderna och fastighetstaxeringsnämnderna å länets landsbygd
ävensom de beredningsnämndsledamöter, som därtill utsetts enligt 5 § 3 morn.,
samt de fastighetstaxeringsnämndsledamöter, vilka enligt 6 § 1 mom. utsetts
av länets landsting, sammanträda inför landskamreraren å en eller flera
lämpliga orter för förberedande överläggningar rörande tillämpningen av de
allmänna grunderna vid den förestående allmänna fastighetstaxeringen; och
äger länsstyrelsen till dessa sammanträden kalla jämväl andra personer, vilka
på grund av sin verksamhet eller eljest kunna antagas äga sakkunskap rörande
fastighetsvärdena inom länet eller delar därav eller ock särskilt rörande
värdering av skogsmark och skog.
Vid sådant sammanträde redogör landskamreraren för priserna vid försäljning
av fastigheter inom länet under tiden efter senaste allmänna fastighetstaxering
och för de slutsatser beträffande fastigheternas allmänna saluvärde,
som enligt hans mening kunna dragas av dessa priser, så ock för övriga av
honom kända förhållanden av beskaffenhet att inverka på nämnda värde.
Därjämte skall landskamreraren framlägga jämlikt 58 § 1 mom. andra stycket
upprättat förslag till hjälptabell och till särskilda anvisningar för värdering
av skogsmark och växande skog ävensom, i den mån så finnes erforderligt,
förslag till särskilda anvisningar jämväl i andra hänseenden, såsom angående
redovisningen av olika ägoslag, värdesättning av övrig mark och bete å
skogsmark med mera. Avser sammanträdet överläggning angående taxeringen
inom allenast viss del av länet, skola redogörelserna och förslagen till tabell
och särskilda anvisningar därefter lämpas.
För sådana---för taxeringen.
Till ledning för värdesättning av skogsmark och växande skog skola på
grundval av de förslag, som av landskamreraren avgivas, fastställas hjälptabell
ävensom de särskilda anvisningar, som kunna finnas erforderliga.
Länsstyrelsen har att skyndsamt tillställa ordförandena i beredningsnämnderna
och i fastighetstaxeringsnämnderna å länets landsbygd bestyrkta avskrifter
av det vid sammanträdet förda protokollet.
2 morn. Skulle för åstadkommande av en jämn och likformig taxering i
stad länsstyrelsen finna lämpligt, att sammanträde inför landskamreraren
hålles med ordförande och ledamöter av stadens fastighetstaxeringsnämnder,
må sådant sammanträde äga rum före taxeringsarbetets påbörjande. Därvid
skola stadgandena i 1 mom. hava motsvarande tillämpning.
3 mom. Sedan sammanträde enligt 1 mom. hållits och innan beredningsnämnderna
börja det egentliga arbetet, skall å landet ordföranden i fastighetstaxeringsnämnden,
efter samråd med landskamreraren angående tid och
plats, sammankalla de av länsstyrelsen och landstinget utsedda ledamöterna
i fastighetstaxeringsnämnden ävensom samtliga ordförande i de till fastig
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
45
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
hetstaxeringsdistriktet hörande beredningsnämnderna till överläggningar rörande
det förestående taxeringsarbetet. Vid överläggningarna bör uppmärksamhet
ägnas åt åtgärder för befordrande av likformig taxering inom fastighetstaxeringsdistriktets
olika delar samt åt spörsmål, som kunna förväntas
vålla beredningsnämnderna svårigheter.
Vid sammanträdet — -— — av protokollet.
62 §.
1 mom. Beredningsnämndens sammanträden hållas å tid och plats, som
ordföranden bestämmer efter samråd med ordföranden i fastighetstaxeringsnämnden.
Möter för ordinarie ledamot hinder att tillstädeskomma, skall
han i sitt ställe kalla sin suppleant och tillika härom underrätta ordföranden
i beredningsnämnden.
Vid sammanträdena---två ledamöter.
64 a §.
Det åligger fastighetstaxeringsnämndens ordförande att för vinnande av
jämnhet och likformighet i taxeringen följa arbetet i beredningsnämnderna
inom fastighetstaxeringsdistriktet samt därvid i erforderlig utsträckning lämna
anvisningar för arbetets bedrivande. Han äger övervara beredningsnämndemas
sammanträden samt därunder deltaga i överläggningarna men icke i
besluten.
65 §.
Ordförande i fastighetstaxeringsnämnd å landet åligger huvudsakligen:
a) att följa arbetet i beredningsnämnderna inom fastighetstaxeringsdistriktet
samt lämna anvisningar för arbetets bedrivande på sätt stadgas i 64 a §;
b) att före fastighetstaxeringsnämndens sammanträde granska de från beredningsnämndernas
ordförande enligt 64 § inkomna längderna och övriga
handlingar och därvid särskilt undersöka, huru beredningsnämnderna tilllämpat
de enhetsvärden, som föreslagits vid det i 59 § 1 mom. omförmälda
sammanträdet, samt de värderingsgrunder i övrigt, som å detta sammanträde
ansetts böra komma till användning inom vederbörande beredningsdistrikt;
c) att vidtaga åtgärder för införskaffande av de uppgifter och upplysningar,
som ytterligare må finnas erforderliga för taxeringen;
d) att kalla fastighetstaxeringsnämndens ledamöter till sammanträden och
örn utsatt tid och ställe härför på lämpligt sätt och i god tid underrätta länsstyrelsen;
e)
att leda nämndens arbete och vid sammanträdena föra ordet; samt
f) att ombesörja förandet av nämndens protokoll och längder.
Ordförande i fastighetstaxeringsnämnd i stad har enahanda åligganden som
i 61 § stadgas för ordförande i beredningsnämnd. Det åligger honom att
om fastighetstaxeringsnämndens sammanträden lämna underrättelse som i
första stycket under d) sägs.
46
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
66 §.
2 mom. Innan fastighetstaxeringsnämnd å landet börjar det egentliga arbetet,
skall ordföranden, efter samråd med landskamreraren angående tid och
plats, kalla de av länsstyrelsen och landstinget utsedda ledamöterna ävensom
samtliga ordförande i beredningsnämnderna i de till fastighetstaxeringsdistriktet
hörande beredningsdistrikten till ett förberedande sammanträde.
Vid detta har ordföranden, med erforderligt biträde av beredningsnämndernas
ordförande, att avgiva noggrann redogörelse för de värderingsgrunder, efter
vilka varje beredningsnämnd upprättat sitt förslag, ävensom för sin egen
mening, huruvida och i vad mån dessa värderingsgrunder kunna anses överensstämma
med resultatet av överläggningarna vid det i 59 § 1 mom. omförmälda
sammanträdet inför landskamreraren eller eljest med de priser, som
erhållits vid fastighetsförsäljningar i orten. På grundval av dessa redogörelser
skola de vid sammanträdet närvarande taga under övervägande och för
anteckning till protokollet uttala sin mening, vilka allmänna jämkningar av
beredningsnämndernas förslag finnas erforderliga för en jämn och likformig
taxering i hela fastighetstaxeringsdistriktet.
Avskrift av---angivna sammandragen.
68 §.
Såvitt ej annat föranledes av vad i lil § 1 mom. stadgas, må beslut icke
fattas av fastighetstaxeringsnämnd d landet, med mindre ordföranden och
föredraganden samt tillika en landstingsvald och en kommunvald ledamot
äro tillstädes, ej heller av fastighetstaxeringsnämnd i stad, med mindre
ordföranden samt minst två ledamöter äro tillstädes.
Envar ledamot--— biträde anlitats.
69 §.
1 mom. Fastighetstaxeringsnämndens arbete bör taga sin början d landet
senast den 1 februari under taxeringsåret och i stad senast den 15 december
året dessförinnan. Arbetet skall vara avslutat i länen senast den 25 mars och
i Stockholm senast den 15 juni under taxeringsåret.
3 mom. Fastighetslängderna, i huvudskrift eller bestyrkt avskrift, skola
vara att tillgå för landskamreraren, taxeringsintendenten och fastighetsprövningsnämnden
samt i den ordning, Kungl. Majit föreskriver, dels tillhandahållas
dem, som hava att verkställa debitering av de på grund av taxeringen
utgående utskylder, dels offentligen framläggas inom vederbörande kommun
under minst fjorton dagar före den 15 maj under taxeringsåret.
70 §.
1 mom. Sedan fastighetslängderna med tillhörande handlingar blivit tillgängliga
för taxeringsintendenten, skall denne ingående granska längderna
ävensom de hos berednings- och fastighetstaxeringsnämndema förda proto
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
47
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
kollen samt därefter hos fastighetsprövningsnämnden framställa yrkande om
de åtgärder, som erfordras för åstadkommande av en med skatteförfattningama
överensstämmande, jämn och likformig fastighetstaxering. Landskamreraren
har att sörja för införskaffandet av erforderliga yttranden över hos
fastighetsprövningsnämnden anförda besvär och gjorda framställningar; där
yttrandena därtill föranleda, skola påminnelser infordras från vederbörande.
Taxeringsintendenten har att åvägabringa för besvärens och framställningarnas
prövning eljest erforderlig utredning.
Vid granskningsarbetet må taxeringsintendenten åtnjuta nödigt biträde av,
förutom vederbörande tjänstemän hos länsstyrelsen, jämväl andra personer,
som av länsstyrelsen ställas till hans förfogande. Då i visst taxeringsärende
utredning genom särskild sakkunnig anses erforderlig, bör taxeringsintendenten
föranstalta därom.
2 mom. Länsstyrelsen äger, där så anses erforderligt, kalla ordförande
eller ledamot i fastighetstaxeringsnämnd i länet eller andra i fastighetsvärdering
kunniga och erfarna personer att under taxeringsintendentens granskningsarbete
infinna sig för upplysningars meddelande.
72 §.
1 mom. Fastighetsprövningsnämnd granskar---fastighetstaxerings
nämndernas
beslut.
Fastighetsprövningsnämnd eller dess ordförande äger, där så anses erforderligt,
kalla ordförande eller ledamot i fastighetstaxeringsnämnd i länet
eller andra i fastighetsvärdering kunniga och erfarna personer att infinna sig
vid sammanträde med fastighetsprövningsnämnden eller hos dess ordförande
för att meddela upplysningar.
Skattskyldig må, när omständigheterna därtill föranleda, kallas att muntligen
höras inför fastighetsprövningsnämnden vid äventyr att mål eller ärende
avgöres på förhandenvarande skäl.
2 mom. I län sammanträder fastighetsprövningsnämnd på ordförandens
kallelse i residensstaden eller, i anseende till inträffade utomordentliga händelser,
å annan samlingsort å sådan tid att nämndens arbeten ma vara avslutade
senast den 30 juni under taxeringsåret. Möter för ledamot hinder att
tillstädeskomma, bör anmälan därom ofördröjligen göras hos ordföranden,
som inkallar suppleant i hans ställe.
Ordföranden är föredragande i nämnden, där icke för vissa mål eller ärenden
annan föredragande av länsstyrelsen utsetts.
Taxeringsintendenten har att övervara nämndens sammanträden med skyldighet
att bevaka det allmännas intresse under iakttagande tillika att de
taxeringar, som åsättas, bliva med skatteförfattningarna överensstämmande
samt jämna och likformiga. Han har därvid att framställa de yrkanden örn
påförande av eller ändring i taxering, vartill han må finna anledning.
Landshövdingen äger närvara vid nämndens sammanträden samt deltaga
i överläggningarna men icke i besluten.
48
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Efter framställning av nämnden äger Kungl. Majit medgiva, att i län,
där med hänsyn till ärendenas antal så finnes erforderligt, nämnden sammanträder
å två avdelningar, vardera bestående av landskamreraren såsom
ordförande och halva antalet ledamöter i nämnden; dock att, där antalet ledamöter
icke är jämnt, den ena avdelningen må utgöras av en ledamot mera än
den andra. Då avdelning vid överläggning till avgörande av ärende finner,
att fråga är örn beslut av principiell innebörd, så ock eljest då avdelning finner
sa böra ske, må avdelningen besluta att ärendet skall avgöras av nämnden
i dess helhet.
3 mom. Stockholms stads prövningsnämnd sammanträder för behandling
av ärenden rörande allmän fastighetstaxering å tid, som ordföranden
bestämmer sålunda, att behandlingen av dessa ärenden må vara avslutad senast
den 31 oktober.
73 §.
Alla beslut---av Kungl. Majit.
Justering av protokollet skall för varje sammanträde verkställas inför
nämnden, innan sammanträdet upplöses, eller av nämndens ordförande senast
inom åtta dagar efter sammanträdets avslutande. Justeringen bestyrkes
i vartdera fallet genom ett av ordföranden å protokollet tecknat intyg, däri
dagen för justeringen utsättes.
Vederbörande protokollförare---gjorda tillägg.
75 §.
Länsstyrelsen ma, innan taxeringsarbetet för året täger sin början, från varje
taxeringsnämnd inom länet eller viss del därav kalla ordföranden och
högst två andra medlemmar att å lämplig ort sammanträda inför landskamreraren
för överläggningar rörande taxeringsarbetet, och må till dylikt sammanträde
jämväl särskilda sakkunniga kallas för lämnande av upplysningar.
Vid överläggningarna bör uppmärksamhet ägnas åt åtgärder för befordrande
av en likformig och rättvis taxering samt åt spörsmål, som vid tidigare
ars taxeringar varit föremal för oriktiga avgöranden av taxeringsnämnderna
eller som kunna förväntas under det förestående arbetet vålla nämnderna svårigheter.
Landskamreraren har att upprätta och för länsprövningsnämnden framlägga
förslag till anvisningar för årets taxering. Därest sammanträde enligt
första stycket hållits, skall förslaget uppgöras med ledning av vad som därvid
förekommit. Länsprövningsnämnden har att på grundval av ifrågavarande
förslag fastställa anvisningar för årets taxering ävensom senast den 15 januari
samma år överlämna anvisningarna till ordförandena i taxeringsnämnderna.
76 §.
Senast den 31 januari skola i den ordning, Kungl. Majit föreskriver, till
taxeringsnämndens ordförande, utom i Stockholm, överlämnas avskrifter av
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
49
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
fastighetslängderna, inkomstlängden, förmögenhetslängden, skogsaccislängden
och länsprövningsnämndens ändringslängder för nästföregående år, såvitt
taxeringsdistriktet angår.
Inom samma---för taxeringsdistriktet.
Efter anmälan---hava behov.
Erfordras för---mellankommunala prövningsnämnden.
77 §.
1 mom. Taxeringsnämnderna hava att, med i 85 § angivet undantag och
i enlighet med vad nedan i denna paragraf stadgas, verkställa taxering av
de skattskyldiga.
2 mom. Särskild taxeringsnämnd verkställer, utom i fall som i 4 mom.
sägs, taxering till kommunal inkomstskatt, statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
samt särskild skatt å förmögenhet av sådana skattskyldiga inom
nämndens taxeringsdistrikt, som icke äro fysiska personer, oskifta dödsbon
eller familjestiftelser.
3 mom. Lokal taxeringsnämnd verkställer taxering av de skattskyldiga inom
nämndens taxeringsdistrikt, i den mån taxeringarna icke skola handhavas
av särskild taxeringsnämnd eller av den i 4 mom. omförmälda gemensamma
taxeringsnämnden.
4 mom. Den gemensamma taxeringsnämnden har att verkställa dels taxering
till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt och särskild skatt å förmögenhet
av skattskyldiga, som sakna hemortskommun i riket, ävensom av sådana
i 26 § förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt omförmälda
skattskyldiga, som jämlikt § 3 mom. 2 mantalsskrivningsförordningen skola
mantalsskrivas inom Stockholms stad och S:t Nikolai församling, dels ock
taxering till kommunal inkomstskatt av skattskyldiga, då sådan taxering skall
ske för gemensamt kommunalt ändamål.
Taxering, som verkställes av den gemensamma taxeringsnämnden, anses
äga rum å särskild ort och i särskilt taxeringsdistrikt.
78 §.
Taxeringsnämndens ordförande åligger huvudsakligen:
d) att ordna och granska för taxeringen avlämnade deklarationer, uppgifter
och andra handlingar, vidtaga åtgärder för felande deklarationers och
andra uppgifters införskaffande samt i övrigt söka inhämta upplysningar till
ledning för en noggrann och tillförlitlig taxering, dock att ordföranden icke
är skyldig att granska deklarationer, med vilka taxeringskonsulent har att
taga befattning, i vidare mån än ordföranden finner erforderligt, varjämte
länsstyrelsen, då särskilda skäl därtill föranleda, må för viss taxeringsnämnd
visst år medgiva, att deklarationer av enkel beskaffenhet, som avse huvudsakligen
inkomst av tjänst, efter ordförandens bestämmande granskas allenast
av kronoombudet;
W ht mg till riksdagens protokoll 1953. 7 sami. Nr 57.
4
50
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
(Kungl. Maj.ts förslag.)
(Utskottets förslag.)
h) att även i andra fall än under e), f) och g) här ovan sägs, därest under
taxeringsarbetet framkommit förhållanden, som kunna antagas hava betydelse
för taxering i annat distrikt, lämna vederbörande taxeringsnämndsordförande
underrättelse därom;
i) att kalla taxeringsnämndens ledamöter till sammanträde och om utsatt
tid och ställe härför på lämpligt sätt och i god tid underrätta länsstyrelsen
och de skattskyldiga inom taxeringsdistriktet;
k) att ombesörja förandet av nämndens protokoll och, i den utsträckning
Kungl. Maj:t föreskriver, dess längder; samt
l) att, därest---vinnande behövligt.
Det åligger därjämte ordförande i lokal taxeringsnämnd att på begäran av
ordförande i särskild taxeringsnämnd lämna de upplysningar till ledning för
taxeringen i sistberörda nämnd, som finnas erforderliga och som av ordföranden
i den lokala nämnden kunna lämnas.
79 §.
1 mom. Finner taxeringsnämndens ordförande för en behörig taxering av
skattskyldig, som i 32 § 3 mom. första stycket omförmäles, vara nödigt, att
granskning av den skattskyldiges bokföring verkställes, har han att till taxeringsintendenten
framställa begäran om dylik granskning. Därvid skall den
skattskyldiges deklaration med tillhörande handlingar överlämnas.
På taxeringsintendenten ankommer att bestämma, huruvida granskning
skall äga rum, samt att antingen själv verkställa granskningen, därvid i händelse
av behov biträde av sakkunnig må anlitas, eller låta granskningen
verkställas av taxeringsnämndens ordförande eller av annan person, som
därtill av taxeringsintendenten för varje särskilt fall utses. Så snart handläggningen
av ärendet slutförts, skall, där så erfordras, underrättelse om utgången
meddelas taxeringsnämndens ordförande, därvid den öfversända deklarationen
återställes.
Vad i---rederiets bokföring.
2 mom Anser taxeringsnämndens ordförande anledning föreligga att för
ändamål, som i 35 § 3 mom. sägs, granskning av där omförmäld rörelseidkares
bokföring äger rum, framställes begäran härom hos vederbörande
taxeringsintendent, vilken har att vidare förfara på sätt i 1 mom. sägs. Framkomma
vid granskningen omständigheter av beskaffenhet att kunna antagas
inverka a annan taxeringsnämnds taxeringsåtgärd, skall taxeringsintendenten
föranstalta om underrättelse härom till ordföranden i denna nämnd.
80 §.
Kronoombudet har med avseende å taxering för inkomst eller förmögenhet
till åliggande särskilt
a) att, oavsett den ordföranden tillkommande granskningsskyldigheten,
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
51
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
granska alla inkommande självdeklarationer, andra uppgifter och upplysningar,
dock att kronoombudet icke är skyldigt att granska deklarationer,
med vilka taxeringskonsulent har att taga befattning, varjämte länsstyrelsen,
då särskilda skäl därtill föranleda, må för viss taxeringsnämnd visst år
medgiva, att deklarationer av enkel beskaffenhet, som avse huvudsakligen
inkomst av tjänst, efter ordförandens bestämmande granskas allenast av
denne;
b) att vid---iakttaget; samt
c) att, i den mån sådant må vara erforderligt och av ordföranden påkallas,
biträda honom under taxeringsarbetet och verkställa förekommande längdföring.
Med avseende å särskild fastighetstaxering och virkestaxering åligger det
kronoombudet att, i den mån ordföranden det påkallar, granska inkomna deklarationer
och andra för dessa taxeringar avlämnade uppgifter och upplysningar
samt verkställa förekommande längdföring.
80 a §.
Taxeringskonsulent åligger att granska självdeklarationer och andra uppgifter,
som avgivas av rörelseidkare vilka äro fysiska personer, oskifta dödsbon
eller familjestiftelser. Han har därjämte att granska andra deklarationer
och uppgifter av mera invecklad beskaffenhet, vilka taxeringsnämnd överlämnar
till honom för granskning.
Taxeringskonsulent äger, då fråga är örn deklaration eller annan uppgift
som av honom granskats, deltaga i taxeringsnämndens överläggningar men
icke i dess beslut.
83 §.
1 mom. Taxeringsnämndens sammanträden---underrätta ordfö
randen.
Vid sammanträdena---två ledamöter.
Ordföranden är föredragande i taxeringsnämnden; dock skall taxeringskonsulent
föredraga deklaration eller annan uppgift, som av honom granskats.
Vid föredragningen har ordföranden eller taxeringskonsulenten att, i den
omfattning stadgandena i 56 § medgiva, tillhandahålla ledamöterna alla för
taxeringen erhållna deklarationer, andra uppgifter och upplysningar samt
att efter sorgfällig beredning göra de anmärkningar och framställningar,
vartill ordföranden eller konsulenten för en behörig taxering finner sig äga
anledning.
85 §.
Taxering till kommunal inkomstskatt på grund av 57 § 3 mom. kommunalskattelagen
må icke verkställas av taxeringsnämnd. Anser sådan nämnd anledning
föreligga att beträffande viss skattskyldig tillämpa berörda stadgande,
skall nämndens ordförande härom göra skriftlig anmälan hos taxeringsintendenten
i länet, som, därest granskningen och prövningen av den skattskyl
-
52
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
diges taxering ankomma på prövningsnämnden i länet, förfar enligt 93 §.
Är däremot fråga örn skattskyldig, vilkens taxering på grund av den ifrågasatta
åtgärden eller av annan orsak skall bliva föremål för granskning och
prövning av den mellankommunala prövningsnämnden, skall taxeringsintendenten
skyndsamt med eget yttrande överlämna ordförandens anmälan till
allmänna ombudet hos denna nämnd för den åtgärd, som enligt 93 § ankommer
på ombudet, och samtidigt härom underrätta taxeringsintendenten i annat
län, där den skattskyldige, såvitt kunnigt är, blivit taxerad till kommunal
inkomstskatt.
86 §.
För varje lokalt taxeringsdistrikt eller, om sådant distrikt består av mer än
en kommun, för varje kommun skola föras särskilda taxeringslängder, nämligen
två längder över taxeringen av fastigheter (fastighetslängder), av vilka
den ena skall upptaga fastigheter, som jämlikt 5 § 1, 3 eller 5 mom. kommunalskattelagen
äro undantagna från skatteplikt, och den andra skall upptaga
övriga fastigheter, med undantag för sådana, som avses i 5 § 2 mom.
nämnda lag, en längd över taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
och till kommunal inkomstskatt (inkomstlängd), en längd över taxeringen
till särskild skatt å förmögenhet (förmögenhetslängd) ävensom en
längd över taxeringen till skogsaccis (skogsaccislängd). Hos den gemensamma
taxeringsnämnden skola föras särskild inkomstlängd och särskild förmögenhetslängd
över taxering för inkomst eller förmögenhet av skattskyldiga,
som omförmälas i 77 § 4 mom.
Hos särskild taxeringsnämnd skola föras inkomstlängd och förmögenhetslängd.
Särskilda längder skola förås för varje fögderi samt för varje stad,
där magistrat finnes.
De beslutade--- — skattskyldiges namn.
I inkomstlängden antecknas särskilt
dels i avseende å statlig inkomst- och förmögenhetsskatt yrkesbeteckning
för den skattskyldige, uppskattad inkomst av olika förvärvskällor, medgivet
avdrag för underskott å förvärvskälla, sammanräknad nettoinkomst, medgivna
allmänna avdrag som icke avse underskott å förvärvskälla, taxerat belopp,
beloppet av medgivna ortsavdrag, dock ej såvitt angår ensamstående
skattskyldig, samt beskattningsbart belopp med angivande tillika, där det
ej framgår av längdens uppställning, av den punkt i 18 § 2 mom. förordningen
om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, enligt vilken grundbeloppet
för däri ingående bottenskatt skall beräknas;
dels i avseende å kommunal inkomstskatt taxerad inkomst, beloppet av
medgivna ortsavdrag samt beskattningsbar inkomst;
dels ock, -—--här ovan.
I förmögenhetslängden — — — beskattningsbara förmögenheten.
Närmare föreskrifter---Kungl. Majit.
Taxeringslängderna underskrivas---och ledamöter.
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
53
% (Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
87 §.
Såvitt ej annat föranledes av vad i lil § 1 mom. stadgas, må beslut icke
fattas av lokal taxeringsnämnd, där taxeringsdistriktet omfattar blott en kommun
eller del därav, därest icke närvarande äro ordföranden, kronoombudet
och minst två kommunvalda ledamöter, ej heller, där taxeringsdistriktet omfattar
två eller flera kommuner, med mindre ordföranden, kronoombudet
och en ledamot från varje kommun äro tillstädes. Av särskild taxeringsnämnd
må, såvitt ej annat föranledes av bestämmelserna i nyssnämnda författningsrum,
beslut icke fattas, därest icke närvarande äro ordföranden,
kronoombudet och minst tre eller, där fråga är om nämnd, till vilken ledamöter
utsetts av stadsfullmäktige, minst två av de valda ledamöterna.
Ordföranden åligger att i alla de fall, då hans mening icke blivit följd, i vederbörande
taxeringslängds anteckningskolumn särskilt upptaga den taxering,
han ansett böra bestämmas. Var och en av de övriga medlemmarna av taxeringsnämnden
är det obetaget att få sin särskilda mening till protokollet antecknad,
om densamma skriftligen avfattad senast vid protokolljusteringen
avlämnas till ordföranden. Enahanda rätt att få sin särskilda mening till
protokollet antecknad tillkommer jämväl skogsvårdsombud så ock tillkallad
sakkunnig beträffande taxering, för vilken hans biträde anlitats, samt lappfogde
beträffande taxering av lapp för inkomst av renskötsel eller i sådan
rörelse nedlagd förmögenhet.
Det åligger taxeringskonsulent att i fråga örn ärenden, som av honom föredragits,
låta till protokollet anteckna sin mening, örn denna avviker från
nämndens beslut.
88 §.
I lånen skall lokal taxeringsnämnd hava avslutat sitt arbete, såvitt angår
annan taxering än virkestaxering, senast den 15 maj och beträffande virkestaxering
senast den 31 maj. Särskild taxeringsnämnd skall hava slutfört sitt
arbete senast den 31 maj. På framställning av ordföranden i särskild taxeringsnämnd
må länsstyrelsen medgiva utsträckning av den tid, inom vilken
nämndens arbete skall vara avslutat, dock ej till senare tidpunkt än den 15
juni. Sådant medgivande må, på framställning av ordföranden, lämnas jämväl
åt lokal taxeringsnämnd, därest så finnes oundgängligen erforderligt.
1 Stockholm skall taxeringsnämnd hava avslutat sitt arbete senast den 15
juni.
90 §.
2 mom. Har självdeklaration---eller upplysning.
I enahanda ordning skall underrättelse om påförd taxering för inkomst
eller förmögenhet eller för avverkat virke meddelas skattskyldig, som icke
avgivit deklaration eller uppgift till ledning för taxeringen och som icke heller
därtill anmanats.
54
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
91 §.
1 mom. Senast den 15 juni skall taxeringsnämndens ordförande till länsstyrelsen
insända de deklarationer och andra skriftliga uppgifter och upplysningar,
som avlämnats till ledning vid taxeringen, ävensom de enligt 76 §
första, andra och tredje styckena taxeringsnämndens ordförande tillhandakomna
längdavskrifterna och övriga handlingar. Har länsstyrelsen medgivit
utsträckning av den tid, inom vilken taxeringsnämnds arbete skall vara avslutat,
må länsstyrelsen jämväl förordna om utsträckning av förstnämnda
tid, dock längst till den 30 juni.
De upprättade taxeringslängderna skola avlämnas å den tid och i den ordning,
Kungl. Majit föreskriver.
2 mom. Taxeringslängderna, i huvudskrift eller avskrift, skola vara att
tillgå för landskamreraren, taxeringsintendenten och länsprövningsnämnden
samt i den ordning, Kungl. Majit föreskriver, tillhandahållas dem, som hava
att verkställa debitering av de på grund av taxeringen utgående utskylder.
92 §.
1 mom. Har skattskyldig haft förvärvskälla, som enligt kommunalskattelagens
bestämmelser om beskattningsort är att hänföra till skilda prövningsdistrikt,
skola genom vederbörande taxeringsintendents försorg, så snart ske
kan efter det inkomst- och förmögenhetslängderna för året med tillhörande
handlingar inkommit till länsstyrelsen och senast den 31 juli, till den mellan -kommunala prövningsnämnden översändas de självdeklarationer och andra
handlingar, som avgivits till ledning vid den skattskyldiges taxering för inkomst
eller förmögenhet dels i kommun, till vilken dylik förvärvskälla är att
hänföra, dels ock, därest han inom annan kommun är skattskyldig till statlig
inkomst- och förmögenhetsskatt, i denna kommun. Har den skattskyldige
under beskattningsåret varit gift, skola till den mellankommunala prövningsnämnden
jämväl översändas de självdeklarationer och andra handlingar, som
avgivits till ledning vid den andra makens taxering för inkomst eller förmögenhet
i nämnda kommuner, därest 52 § 1 mom. kommunalskattelagen eller
19 § 1 mom. förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt är tilllämplig
å makarnas taxering. Samtidigt härmed skola överlämnas utdrag av
inkomst- och förmögenhetslängderna samt taxeringsnämndernas protokoll, såvitt
angår ifrågavarande taxeringar.
93 §.
Taxeringsintendenten har att i fråga örn de taxeringar, som enligt 96 §
skola handläggas av den prövningsnämnd, hos vilken han tjänstgör, noggrant
undersöka, huruvida dessa taxeringar äro med skatteförfattningarna överensstämmande
samt likformiga och rättvisa, samt för sådant ändamål granska
tillgängliga handlingar rörande samma taxeringar. Härvid skall särskilt uppmärksammas,
huruvida beträffande skattskyldig, som blivit för inkomst
taxerad i mera än ett taxeringsdistrikt, ojämnhet förefinnes mellan de olika
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
55
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
taxeringarna eller huruvida beträffande viss skattskyldig anledning föreligger
att tillämpa 57 § 3 mom. kommunalskattelagen.
Finner taxeringsintendenten för en behörig taxering av skattskyldig, som i
32 § 3 mom. omförmäles, vara nödigt, att granskning verkställes av den skattskyldiges
bokföring eller, då den skattskyldige varit delägare i vanligt handelsbolag,
kommanditbolag eller rederi, av bolagets eller rederiets bokföring,
eller anser taxeringsintendenten anledning föreligga att för ändamål, som i
35 § 3 mom. sägs, granskning av där omförmäld rörelseidkares bokföring
äger rum, bör taxeringsintendenten föranstalta om sådan granskning, därvid
biträde av sakkunnig må anlitas. Tillkommer jämlikt 55 § 1 mom. anmaningsrätten
annan taxeringsintendent, bör framställning om granskning göras
hos denne. Angående granskningens utförande skall i varje fall gälla vad i
79 § 3 mom. sägs.
Jämväl i andra fall, då utredning genom särskild sakkunnig befinnes erforderlig,
skall taxeringsintendenten föranstalta därom.
Finner taxeringsintendenten anledning till erinran mot viss taxering eller anser
han 57 § 3 mom. kommunalskattelagen böra tillämpas beträffande viss
skattskyldig, skall, efter det den skattskyldige, där så ske kan och fråga icke
är allenast örn uppenbar felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende,
erhållit tillfälle att yttra sig, taxeringsintendenten hos prövningsnämnden
framställa yrkande om de åtgärder, som erfordras för åvägabringande
av en riktig taxering. Där så finnes lämpligt, skall framställningen delgivas
taxeringsnämndens ordförande.
Landskamreraren har att sörja för införskaffandet av erforderliga yttranden
över hos prövningsnämnden anförda besvär och gjorda framställningar;
där yttrandena därtill föranleda, skola påminnelser infordras från vederbörande.
Taxeringsintendenten har att åvägabringa för besvärens och framställningarnas
prövning eljest erforderlig utredning.
I fråga om sådana skattskyldiga, vilka skola taxeras till statlig inkomstoch
förmögenhetsskatt inom visst prövningsdistrikt och därjämte till kommunal
inkomstskatt inom annat prövningsdistrikt, utan att dock sådant fall
föreligger, som i 96 § 2 mom. avses, böra taxeringsintendenterna i de olika
distrikten samråda för åvägabringande av likformig taxering.
94 §.
1 mom. Vid fullgörande av vad i 93 § stadgas må taxeringsintendent åtnjuta
nödigt biträde av, förutom till hans förfogande stående tjänstemän.,
jämväl andra personer, som av länsstyrelsen ställas till hans förfogande.
2 mom. Länsstyrelsen äger, där så anses erforderligt, kalla ordförande eller
ledamot i taxeringsnämnd inom prövningsdistriktet att under taxeringsintendentens
granskningsarbete infinna sig för meddelande av upplysningar i
distriktet vidkommade taxeringsfrågor.
I fråga —--tillkommer länsstyrelsen.
56
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
95 §.
Prövningsnämnd beslutar över anförda besvär och gjorda framställningar
samt granskar och prövar årets taxeringar i övrigt.
Prövningsnämnd eller dess ordförande äger, där så anses erforderligt, kalla
ordförande eller ledamot i taxeringsnämnd inom prövningsdistriktet att infinna
sig vid sammanträde med prövningsnämnden eller hos dess ordförande
för att meddela upplysningar i taxeringsfrågor.
Skattskyldig må, när omständigheterna därtill föranleda, kallas att muntligen
höras inför prövningsnämnden vid äventyr att mål eller ärende avgöres
på förhandenvarande skäl.
Om rätt---och 129 §.
96 §.
1 mom. Länsprövningsnämnderna hava, envar för sitt prövningsdistrikt,
att taga befattning med taxeringarna därstädes, med undantag av dem som
jämlikt 2 mom. falla under den mellankommunala prövningsnämndens handläggning.
97 §.
Länsprövningsnämnd sammanträder på ordförandens kallelse i residensstaden
eller, i anseende till inträffade utomordentliga händelser, å annan
samlingsort å tid, som ordföranden bestämmer. Möter för ledamot hinder
att tillstädeskomma, bör anmälan därom ofördröjligen göras hos ordföranden,
som inkallar suppleant i hans ställe.
Ordföranden är föredragande i nämnden, där icke för vissa mål eller ärenden
annan föredragande av länsstyrelsen utsetts.
Nämnden är beslutför, då ordföranden och fyra ledamöter eller suppleanter
för dem äro tillstädes.
i axeringsintendenten har att övervara nämndens sammanträden med skyldighet
att bevaka det allmännas intresse under iakttagande tillika att de taxeringar,
som åsättas, bliva med skatteförfattningarna överensstämmande samt
likformiga och rättvisa. Han har att, under iakttagande av de i 97 a § givna
bestämmelserna angående den tid inom vilken dylika frågor skola väckas,
hos nämnden framställa de yrkanden örn påförande av eller ändring i taxering,
vartill han må finna anledning.
Landshövdingen äger närvara vid nämndens sammanträden samt deltaga i
överläggningarna men icke i besluten.
Efter framställning av nämnden äger Kungl. Maj:t medgiva, att i län, där
med hänsyn till ärendenas antal så finnes erforderligt, nämnden sammanträder
å två avdelningar, vardera bestående av landskamreraren såsom ordförande
och fyra ledamöter. Avdelning är icke beslutför med mindre ordföranden
och samtliga ledamöter eller suppleanter för dem äro närvarande. Då
avdelning vid överläggning till avgörande av ärende finner, att fråga är om
beslut av principiell innebörd, så ock eljest då avdelning finner så böra ske,
må avdelningen besluta att ärendet skall avgöras av nämnden i dess helhet.
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
57
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
97 a §.
Efter taxeringsårets utgång må taxeringsintendent eller medlem av länsprövningsnämnd
icke hos nämnden framställa yrkande, som avser samma
års taxering, där ej fall föreligger, som avses i 123 §, 124 a §, 128 § 2 morn.,
129 § eller 130 § denna förordning, 75 § 1 eller 2 mom. kommunalskattelagen,
24 § 1 mom. förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, 7 §
förordningen om särskild skatt å förmögenhet eller 16 § andra stycket lagen
om folkpensionering; vederbörande dock obetaget att efter taxeringsårets utgång
närmare angiva omfattningen av yrkande, som dessförinnan framställts.
Hava besvär jämlikt 118 § anförts rörande taxeringen av viss skattskyldig
eller av viss fastighet, må taxeringsintendenten eller medlem av länsprövningsnämnden
icke hos nämnden framställa yrkande rörande samma taxering
efter det nämnden avgjort nyssnämnda besvär.
Mål och ärenden rörande ett års taxering skola avgöras, så snart ske kan.
Där ej fall föreligger, som avses i något av de i första stycket omförmälda
författningsrum, skola av skattskyldiga anhängiggjorda besvärsmål såvitt
möjligt vara avgjorda i länen senast den 10 oktober och i Stockholm senast
den 31 oktober under taxeringsåret. Övriga mål och ärenden skola, där ej fall
föreligger som nyss sagts, vara avgjorda senast den 30 juni året näst efter
taxeringsåret.
98 §.
Alla beslut av länsprövningsnämnd skola, med angivande i förekommande
fall av skäl för avvikelse från skattskyldigs deklaration, upptagas i nämndens
protokoll, där jämväl, i händelse skattskyldig underlåtit att avgiva honom
av taxeringsintendenten avfordrad uppgift eller upplysning, anteckning
om sådan försummelse bör ske.
Taxering, som till följd av prövningsnämndens
beslut tillkommit eller
blivit fastställd annorlunda än
taxeringsnämnden bestämt, skall antecknas
i det exemplar av vederbörande
taxeringslängd, som är för nämnden
tillgängligt, och skall jämväl upptagas
i särskild längd (ä näringslängd),
som upplägges i skilda avdelningar
dels för särskild fastighetstaxering,
dels för taxering till kommunal
inkomstskatt och statlig inkomst-
och förmögenhetsskatt, dels
för taxering till särskild skatt å
förmögenhet och dels för virkestaxering.
Närmare föreskrifter örn längdföringen
meddelas av Kungl. Maj:t.
Taxering, som till följd av prövningsnämndens
beslut tillkommit eller
blivit fastställd annorlunda än
taxeringsnämnden bestämt, skall antecknas
i vederbörlig taxeringslängd
och jämväl upptagas i särskild längd
(and r i n g s l äng d), som upplägges
i skilda avdelningar dels för särskild
fastighetstaxering, dels för taxering
till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
samt kommunal inkomstskatt,
dels för taxering till särskild
skatt å förmögenhet och dels för virkestaxering.
Närmare föreskrifter om
längdföringen meddelas av Kungl.
Maj:t.
58
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Justering av protokollet skall för varje sammanträde verkställas inför
nämnden, innan sammanträdet upplöses, eller av nämndens ordförande senast
inom åtta dagar efter sammanträdets avslutande. Justeringen bestyrkes
i vartdera fallet genom ett av ordföranden å protokollet tecknat intyg, däri
dagen för justeringen utsätter.
Vederbörande protokollförare ålig- Vederbörande protokollförare åligger
att med sin underskrift såväl å ger att med sin underskrift å såväl
taxeringslängderna som ändringslängden
vitsorda enligt nämndens beslut
införda ändringar eller gjorda tilllägg.
det för nämnden tillgängliga exemplaret
av taxeringslängden som å ändringslängden
vitsorda enligt nämndens
beslut införda ändringar eller gjorda
tillägg.
Vad i denna paragraf föreskrives om anteckningar i taxeringslängd och
i ändringslängd gäller icke i fråga örn sådana beslut rörande visst års taxering,
som meddelas senare än den 30 juni året därpå.
99 §.
Länsprövningsnämndens ändringslängder, i huvudskrift eller bestyrkt avskrift,
skola i den ordning Kungl. Majit föreskriver tillhandahållas dem,
som verkställa debitering av de på grund av taxeringen utgående utskylder.
Stadgandet i denna paragraf har icke tillämpning beträffande Stockholm.
100 §.
1 mom. Det åligger protokollföraren hos länsprövningsnämnden att senast
å fjortonde dagen efter den, då protokollet justerats, i rekommenderat
brev med mottagningsbevis med allmänna posten tillsända dels ägare eller
därmed likställd innehavare av varje sådan fastighet, vilkens taxering varit
föremål för nämndens efter särskild prövning meddelade beslut, dels ock
varje skattskyldig, vilkens taxering för inkomst eller förmögenhet eiler för
avverkat virke varit föremål för nämndens efter särskild prövning meddelade
beslut, underrättelse örn beslutet medelst utdrag av nämndens protokoll.
Vad nu sagts äger icke tillämpning, då beslutet inneburit allenast, att
taxering för inkomst eller förmögenhet efter yrkande av annan än den skattskyldige
rättats i avseende å felaktighet vid beräkningen eller införingen i
inkomstlängden av ortsavdragen.
Har i---jämväl klaganden.
Vad ovan är sagt om ägare eller därmed likställd innehavare av fastighet
skall hava avseende jämväl å annan, som i stället för ägaren eller innehavaren
är skattskyldig för den fastighet, varom fråga är.
2 mom. Å protokollsutdrag, som i 1 moni. omförmäles, skall vid utlämnandet
finnas tecknad underrättelse örn vad den har att iakttaga, som vill anföra
besvär över beslutet.
3 mom. Återkommer utsänt protokollsutdrag utan att mottagningsbevis
erhållits, skall utdraget skyndsamt delgivas vederbörande på sätt i 55 §
2 mom. sägs.
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
59
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
101 §.
Innefattar sådant beslut rörande visst års taxering, som länsprövningsnämnd
meddelat senare än den 30 juni året därpå, att taxering
höjts eller överflyttats å annan, skall länsstyrelsen till dem, som hava att
verkställa debitering av de på grund av taxeringen utgående utskylder, för
verkställighet översända utdrag av prövningsnämndens protokoll.
Har prövningsnämnd jämlikt 123 § 1 eller 4 mom. eller 129 § gjort ändring
beträffande fastighetstaxering, skall, i den mån vederbörande icke erhållit
del av beslutet jämlikt 100 §, genom länsstyrelsens försorg utdrag
av nämndens protokoll rörande beslutet för kännedom tillställas, förutom
klaganden, den skattskyldige och, örn annan än den skattskyldige ägde fastigheten
vid den tidpunkt till vilken skattskyldighetfen hänför sig, jämväl denne,
den kommun, där fastigheten är belägen, så ock, där den skattskyldige
eller fastighetens ägare vid berörda tidpunkt hade sin hemortskommun i annat
län, taxeringsintendenten i det länet.
Stadgandet i första stycket har icke tillämpning beträffande Stockholm.
104 §.
Den mellankommunala prövningsnämnden sammanträder på ordförandens
kallelse i Stockholm å tid, som ordföranden bestämmer; dock må, i anseende
till inträffade utomordentliga händelser, Kungl. Majit kunna förordna
örn annan samlingsort. Möter för ledamot hinder att tillstädeskomma, bör
anmälan därom ofördröjligen göras hos ordföranden, som inkallar suppleant
i hans ställe. Vid förfall för ordföranden skall vice ordföranden underrättas
samt dennes suppleant inkallas.
Ordföranden är föredragande i nämnden, där icke för vissa mål eller ärenden
annan föredragande av nämnden utsetts.
Nämnden är beslutför, då fem medlemmar äro tillstädes.
Allmänna ombudet hos nämnden har att övervara nämndens sammanträden
med skyldighet att bevaka det allmännas intresse under iakttagande
tillika att de taxeringar, som åsättas, bliva med skatteförfattningarna överensstämmande
samt likformiga och rättvisa. Han har att, under iakttagande av
de i 104 a § givna bestämmelserna angående den tid inom vilken dylika frågor
skola väckas, hos nämnden framställa de yrkanden örn påförande av
eller ändring i taxering, vartill han må finna anledning.
104 a §.
Efter taxeringsårets utgång må allmänna ombudet hos eller medlem av
den mellankommunala prövningsnämnden icke hos nämnden framställa yrkande,
som avser samma års taxering, där ej fall föreligger, som avses i
123 §, 124 a §, 128 § 2 mom. eller 130 § denna förordning, 75 § 1 eller 2 mom.
kommunalskattelagen, 24 § 1 mom. förordningen örn statlig inkomst- och
förmögenhetsskatt, 7 § förordningen örn särskild skatt å förmögenhet eller
60
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
16 § andra stycket lagen om folkpensionering; vederbörande dock obetaget
att efter taxeringsårets utgång närmare angiva omfattningen av yrkande,
som dessförinnan framställts.
Hava besvär jämlikt 118 § anförts rörande taxeringen av viss skattskyldig,
ma allmänna ombudet hos eller medlem av den mellankommunala prövningsnämnden
icke hos nämnden framställa yrkande rörande samma taxering
efter det nämnden avgjort nyssnämnda besvär.
Mål och ärenden rörande ett års taxering skola avgöras, så snart ske kan.
Där ej fall föreligger, som avses i något av de i första stycket omförmälda
författningsrum, skola av skattskyldiga anhängiggjorda besvärsmål såvitt
möjligt vara avgjorda senast den 5 oktober under taxeringsåret, övriga mål
och ärenden skola, där ej. fall föreligger som nyss sagts, vara avgjorda senast
den 30 juni året näst efter taxeringsåret.
105 §.
Alla beslut---bör ske.
Taxering, som till följd av nämndens beslut tillkommit eller som blivit fastställd
annorlunda än taxeringsnämnd bestämt, skall upptagas i särskild längd
(ändringslängd). En sådan längd föres för varje län, och skall i densamma
uppläggas särskild avdelning för taxering till särskild skatt å förmögenhet.
Vad i detta stycke stadgas skall icke gälla i fråga om sådana beslut rörande
visst års taxering, som meddelas senare än den 30 juni året därpå.
Justering av protokollet skall för varje sammanträde verkställas inför
nämnden, innan sammanträdet upplöses, eller av nämndens ordförande senast
inom åtta dagar efter sammanträdets avslutande. Justeringen bestyrkes
i vartdera fallet genom ett av ordföranden å protokollet tecknat intyg, däri
dagen för justeringen utsättes.
Vederbörande protokollförare---deras riktighet.
106 §.
1 mom. Den mellankommunala prövningsnämndens ändringslängder skola
inom tid, som Kungl. Majit bestämmer, översändas till vederbörande länsstyrelser.
Det åligger längdförarna hos länsprövningsnämnderna att örn den
mellankommunala prövningsnämndens beslut verkställa enahanda anteckningar,
som i 98 § äro föreskrivna beträffande beslut av länsprövningsnämnd.
3 mom. Innefattar sådant beslut rörande visst års taxering, som den mellankommunala
prövningsnämnden meddelat senare än den 30 juni året
därpå, att taxering höjts eller överflyttats å annan, skall protokollföraren
översända utdrag av nämndens protokoll till vederbörande länsstyrelse, som
har att vidtaga i 101 § omförmäld åtgärd för beslutets bringande till verkställighet.
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
61
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
107 §.
Länsstyrelsen har att vaka över att taxeringsarbetet ordnas och bedrives
ändamålsenligt.
Det åligger taxeringsintendenten att med biträde av tjänstemän å landskontoret
samt häradsskrivare, som länsstyrelsen i mån av behov därtill förordnar,
lämna ordförandena i beskattningsnämnderna i första instans inom
länet råd och upplysningar, på begäran av ordförande i sådan nämnd verkställa
utredning i invecklade taxeringsärenden samt övervaka nämndernas arbete.
Taxeringsintendenten liksom av honom därtill beordrad tjänsteman äger
för den skull närvara vid sammanträde med beskattningsnämnd i första instans
inom länet och. därunder deltaga i överläggningarna men ej i besluten.
109 §.
Beskattningsnämnderna skola---och rättvis.
Anser ordförande i beskattningsnämnd i första instans, att nämnden icke
iakttager vad i första stycket stadgas, åligger det honom att sådant genast
anmärka. Dylik anmärkning ävensom nämndens i anledning därav meddelade
yttrande skola intagas i protokollet. Utdrag av protokollet skall genom
ordförandens försorg ofördröjligen tillställas taxeringsintendenten.
110 §.
Sammanträde med beskattningsnämnd skall hållas inom slutna dörrar.
Skattskyldig är dock berättigad att företräda inför beskattningsnämnd i
första instans för att meddela upplysningar rörande taxeringen, i vad honom
ängår. Vidare äger skattskyldig samt, om annan än denne besvärat sig,
jämväl klaganden vara tillstädes inför fastighetsprövningsnämnd eller prövningsnämnd
vid handläggning av mål eller ärende, som angår den skattskyldige,
samt därvid utföra sin talan.
Där så kan ske utan hinder för taxeringsförrättningens fortgång, bör taxeringsnämnd
på stället meddela skattskyldig begärd upplysning om nämndens
beslut rörande hans taxering.
lil §•
1 mom. Ordförande eller---vid taxeringen.
Ordförande eller ledamot i fastighetsprövningsnämnd eller prövningsnämnd
skall därjämte avträda, då fråga förekommer örn taxering, i vars
behandling inom annan beskattningsnämnd han tidigare deltagit.
Den som i annan befattning handlagt visst taxeringsärende må icke såsom
landskamrerare eller taxeringsintendent taga befattning med samma ärende.
2 mom. Är ordförande i beskattningsnämnd i första instans på grund av
vad i 1 moni. stadgats hindrad att i nämnden deltaga i behandling av visst
taxeringsärende och finnes ej ställföreträdare för honom förordnad, utser
nämnden inom sig viss ledamot att vid behandlingen av ärendet föra ordet.
Förekommer av dylik anledning hinder för av länsstyrelse förordnad ledamot
62
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
i fastighetstaxeringsnämnd eller i taxeringsnämnd att deltaga i behandling av
visst taxeringsärende, må hans utevaro icke hindra nämnden att i ärendet
besluta.
Är landskamrerare på grund av vad i 1 mom. stadgas hindrad att i fastighetsprövningsnämnd
eller länsprövningsnämnd deltaga i behandling av visst
taxeringsärende, inträder i hans ställe den befattningshavare hos länsstyrelsen,
som av länsstyrelsen förordnats att i denna del fullgöra landskamrerarens
åligganden.
3 mom. Föreligger för ordförande eller ledamot i beskattningsnämnd hinder,
som i 1 mom. sågs, skall anteckning härom ske i nämndens protokoll.
112 §.
Uppstå skiljaktiga meningar inom beskattningsnämnd och måste till följd
därav omröstning anställas, skall denna vara öppen och den mening bliva gällande,
vilken flertalet biträtt, eller, om rösterna utfalla lika, den som länder
till den skattskyldiges förmån. Kan denna grund ej tillämpas, gäde den mening,
som biträdes av ordföranden.
113 §.
Kan av någon anledning taxeringsförrättning icke företagas eller fortgå, bör
anmälan därom av vederbörande nämnds ordförande göras hos länsstyrelsen
för vidtagande av den åtgärd förhållandet anses påkalla.
115 §.
Eftertaxering enligt vad därom i skatteförfattningama är stadgat verkställes
av taxeringsnämnder och prövningsnämnder. Om de vid dylik taxering
följda grunderna skall fullständig redogörelse intagas i nämndernas protokoll,
varjämte till den skattskyldige skall avlåtas meddelande örn eftertaxeringen
i samma ordning, som gäller för meddelande till skattskyldig om
avvikelse från deklaration.
117 §.
över beslut av fastighetstaxeringsnämnd må besvär anföras hos fastighetsprövningsnämnden
av
ägare eller därmed likställd innehavare av fastighet, såvitt fastigheten
rörer;
så ock av vederbörande kommun, municipalsamhälle och landsting.
Besvären skola, skriftligen avfattade, ingivas i länen till länsstyrelsen före
klockan tolv på dagen den 15 maj och i Stockholm till Överståthållarämbetet
före klockan tolv på dagen den 10 augusti.
118 §.
över beslut av taxeringsnämnd må besvär anföras
a) i fråga örn taxering av fastighet:
av ägare eller därmed likställd innehavare av fastighet, såvitt fastigheten
rörer;
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
63
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
så ock av vederbörande kommun, municipalsamhälle och landsting;
b) i fråga om taxering för inkomst eller förmögenhet:
av skattskyldig, såvitt honom rörer;
av vederbörande kommun, municipalsamhälle och landsting, såvitt angår
taxering till kommunal inkomstskatt;
c) i fråga örn taxering för avverkat virke:
av skattskyldig, såvitt honom rörer;
av vederbörande kommun;
så ock av vederbörande skogsvårdsstyrelse.
119 §.
Besvär enligt 118 § skola, skriftligen avfattade och ställda till den prövningsnämnd,
som enligt 96 § har att granska och pröva taxeringen i fråga,
ingivas till länsstyrelsen i det län, där den överklagade taxeringsåtgärden företagits,
därest ej sådant fall föreligger som i andra stycket här nedan avses.
Har skattskyldig haft förvärvskälla, som enligt kommunalskattelagens bestämmelser
om beskattningsort är att hänföra till två eller flera prövningsdistrikt,
skola besvär enligt 118 §, för såvitt de avse den skattskyldiges taxering
för inkomst eller förmögenhet i den kommun, där han taxerats eller
bort taxeras till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt eller särskild skatt
å förmögenhet, eller i sådan annan kommun, dit förvärvskällan är att hänföra,
skriftligen avfattade, ingivas till den mellankommunala prövningsnämnden.
Besvären skola ingivas före klockan tolv på dagen den 31 juli under taxeringsåret;
dock att kommun, municipalsamhälle, landsting eller skogsvårdsstyrelse,
som klagar, äger ingiva sina besvär före klockan tolv på dagen den
15 augusti samma år.
Hava besvär, som skolat ingivas till den mellankommunala prövningsnämnden,
i stället före den stadgade besvärstidens utgång ingivits till länsstyrelsen
i något av de län, inom vilka klaganden taxerats eller bort taxeras
till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt eller särskild skatt å förmögenhet
eller dit av klaganden innehavd förvärvskälla är att hänföra, skall hinder
icke på grund därav föreligga för besvärens upptagande till prövning.
Länsstyrelsen har att omedelbart överlämna besvären till den mellankommunala
prövningsnämnden.
121 §.
1 mom. över beslut, som fastighetsprövningsnämnd meddelat, må besvär
anföras hos kammarrätten av taxeringsintendenten. Enahanda rätt att
anföra besvär tillkommer vederbörande kommun, municipalsamhälle och
landsting.
över beslut, som nu nämnts, må ock besvär anföras hos kammarrätten
av ägare eller därmed likställd innehavare av fastighet, såvitt angår taxering
av fastigheten, i följande fall:
64
Bevillningsutskottets betänkande nr 57
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
a) om han hos fastighetsprövningsnämnden inom föreskriven tid överklagat
fastighetstaxeringsnämndens beslut och hans talan därstädes icke bifallits;
samt
b) örn fastighetsprövningsnämnden ändrat den av fastighetstaxeringsnämnden
verkställda taxeringen, utan att sådan ändring påyrkats av klaganden.
I det under a) omnämnda fallet må besvären dock innefatta endast fullföljande
helt eller delvis av yrkande, som klaganden framställt hos fastighetsprövningsnämnden.
1 det under b) omförmälda fallet må talan icke innefatta längre gående
yrkande än taxeringens bestämmande i enlighet med fastighetstaxeringsnämndens
beslut.
2 mom. Över beslut, som prövningsnämnd meddelat, må besvär anföras
hos kammarrätten av taxeringsintendenten. Enahanda rätt att anföra besvär
tillkommer ägare eller därmed likställd innehavare av fastighet, såvitt angår
taxering av fastigheten, annan skattskyldig, såvitt angår egen taxering för inkomst
eller förmögenhet eller för avverkat virke, där han ej enligt 39 eller
49 § förlorat talan, så ock vederbörande kommun, municipalsamhälle, landsting
och skogsvårdsstyrelse, i den mån de jämlikt 118 § äga föra talan mot
taxeringsnämnds beslut.
Besvär må anföras i följande fall:
a) om inom föreskriven tid taxeringsintendenten framställt yrkande hos
prövningsnämnden om påförande av eller ändring i taxering eller annan klagande
där besvärat sig över taxeringsnämndens beslut men talan icke bifallits
av prövningsnämnden; samt
b) örn prövningsnämnden ändrat den av taxeringsnämnden verkställda
taxeringen, utan att sådan ändring påyrkats av klaganden.
Vad i 1 mom. tredje och fjärde styckena stadgas skall äga motsvarande
tillämpning beträffande besvär, varom i föregående stycke förmäles.
122 §.
1 mom. Besvär enligt 121 § 1 mom. skola, skriftligen avfattade, före klockan
tolv den 31 december under taxeringsåret ingivas till länsstyrelsen i det
län, där den överklagade taxeringsåtgärden vidtagits.
Besvär enligt 121 § 2 mom. över beslut av länsprövningsnämnd skola, skriftligen
avfattade, av skattskyldig ingivas till den länsstyrelse, som i första stycket
sägs, före klockan tolv å sextionde dagen efter den, då han av beslutet
erhållit del. Taxeringsintendent samt kommun, municipalsamhälle, landsting
och skogsvårdsstyrelse skola till nämnda länsstyrelse ingiva sina besvär,
skriftligen avfattade, taxeringsintendenten före klockan tolv å sextionde dagen
samt annan klagande före samma tid å nittionde dagen efter den, då
länsprövningsnämndens protokoll justerades.
I fråga örn besvär enligt 121 § 2 mom. över beslut av den mellankommunala
prövningsnämnden skall vad i föregående stycke sägs äga motsvarande
tillämpning, dock att besvären skola ingivas till nämnden.
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
65
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Försummas något av vad nu föreskrivits, varda besvären icke upptagna
till prövning. Ej må dock den omständigheten, att besvären i stället för till
vederbörande länsstyrelse, respektive den mellankommunala prövningsnämnden
ingivits direkt till kammarrätten, utgöra hinder för besvärens upptagande
till prövning, därest besvären till kammarrätten inkommit före utgången
av den stadgade besvärstiden; i sådant fall skall kammarrätten omedelbart
överlämna besvären till vederbörande länsstyrelse, respektive den mellankommunala
prövningsnämnden för vidare behandling enligt 2 mom. I fråga
om besvär, som skolat ingivas till den mellankommunala prövningsnämnden,
skola vidare bestämmelserna i 119 § sista stycket hava motsvarande tilllämp
liing.
2 mom. Omedelbart efter taxeringsårets utgång har länsstyrelsen, respektive
den mellankommunala prövningsnämnden att till kammarrätten insända
förteckning å besvär, som före nämnda tidpunkt anförts enligt 121 §. I länsstyrelsens
förteckning skola besvär över taxering av fastighet upptagas för
sig utan sammanblandning med övriga besvär. Inkomma besvär efter taxeringsårets
utgång, skall förteckning å sådana besvär omedelbart efter varje
månads utgång insändas till kammarrätten.
Länsstyrelsen har att vid de besvär, som till länsstyrelsen inkommit, foga
såväl utdrag av taxeringslängd och beskattningsnämndernas protokoll, såvitt
den överklagade taxeringsfrågan angår, som ock de till nämnderna i frågan
ingivna handlingarna ävensom, där fråga är örn taxering av fastighet,
utdrag av taxeringslängd beträffande närmast föregående taxering av fastigheten.
Länsstyrelsen har därefter att infordra förklaringar och, där förklaringarna
därtill föranleda, påminnelser från vederbörande samt, inom sex
månader efter det att besvären inkommit till länsstyrelsen, överlämna handlingarna
till kammarrätten. Angå besvären taxering av fastighet, böra handlingarna
vara till kammarrätten inkomna inom fyra månder efter det att
besvären inkommit till länsstyrelsen.
Beträffande besvär, som inkommit till den mellankommunala prövningsnämnden,
har nämnden alt i tillämpliga delar förfara på enahanda sätt, som
stadgas i andra stycket.
123 §.
1 mom. Har fastighet -— —• — för fastigheten,
eller har---som vederbort,
eller har---äga rum,
eller har under löpande taxeringsperiod genom beslut av taxeringsnämnd
nytt taxeringsvärde åsatls fastighet eller jämlikt 8 § sista stycket kommunalskattelagen
taxeringsvärde fördelats å olika i taxeringsenhet ingående fastigheter
eller delar av fastigheter eller framställning om vidtagande av sådan
taxeringsåtgärd avslagits, men ägare eller därmed likställd innehavare av
fastigheten icke erhållit föreskriven underrättelse därom senast den 30 juni,
eller har---felaktigt taxerad,
Bihang till riksdagens protokoll 1943. 7 sami. Nr .57. 5
66
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
(Kungl. Majda förslag.) (Utskottets förslag.)
må fastighetens ägare eller därmed likställd innehavare uti den i 124 §
angivna ordning häröver anföra besvär hos länsprövningsnämnden eller,
därest taxeringen redan varit föremål för beslut, som efter särskild prövning
meddelats av fastighetsprövningsnämnd eller länsprövningsnämnd, hos kammarrätten.
2 mom. Den som---skattepliktig förmögenhet,
den som---taxeringen skett,
den som---en ort,
den som--— är skattskyldig,
den som — — — utgöra sådan skatt,
den som---till sådan skatt,
den som taxerats för inkomst eller förmögenhet å viss ort, ehuru skyldighet
enligt stadgandena i 26 och 28 §§ icke för honom förelegat att till ledning
för taxering å orten avgiva självdeklaration,
den som uti stadgad ordning avlämnat behörig självdeklaration och ej
gjort sig skyldig till sådan underlåtenhet, som enligt 39 § 1 mom. andra punkten
föranleder förlust av talan, men som blivit av taxeringsnämnd taxerad
för inkomst eller förmögenhet med avvikelse från deklarationen och icke erhållit
föreskriven underrättelse därom senast den 30 juni,
den som---nyss nämnts,
så ock — — — blivit felaktig,
må uti---hos kammarrätten.
Skall i fråga örn stiftelse, för vilken uti stadgad ordning avlämnats behörig
självdeklaration och för vilkens vidkommande ej sådan underlåtenhet
förekommit, som enligt 39 § 1 mom. andra punkten föranleder förlust av
talan, grundbelopp för den i statliga inkomst- och förmögenhetsskatten ingående
bottenskatten enligt beslut av taxeringsnämnd beräknas enligt 18 §
2 mom. a) förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, skall besvärsrätt,
som nyss sagts, såvitt angår denna taxeringsåtgärd, tillkomma stiftelsen
för det fall att stiftelsen ej erhållit föreskriven underrättelse rörande
taxeringsåtgärden senast den 30 juni.
3 mom. Den som---avgiva virkesdeklaration,
den som uti stadgad ordning avlämnat behörig virkesdeklaration men blivit
av taxeringsnämnd taxerad för avverkat virke med avvikelse från deklarationen
och icke erhållit föreskriven underrättelse därom senast den 30 juni,
den som---nyss nämnts,
så ock — — — blivit felaktig,
må uti den i 124 § angivna ordning häröver anföra besvär hos länsprövningsnämnden
eller, därest taxeringen redan varit föremål för länsprövningsnämnds
efter särskild prövning meddelade beslut, hos kammarrätten.
4 morn. Rätt till besvär enligt 1, 2 och 3 mom. i anledning av förelupen
felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende tillkommer jämväl
taxeringsintendenten så ock vederbörande kommun, municipalsamhälle,
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
67
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
landsting och skogsvårdsstyrelse, i den mån de jämlikt 117 eller 118 § äga
föra talan mot fastighetstaxeringsnämnds eller taxeringsnämnds beslut.
124 §.
1 mom. Besvär enligt 123 § skola, skriftligen avfattade, ingivas till länsstyrelsen
i det län, där den överklagade taxeringsåtgärden företagits, eller,
i motsvarande fall som i 119 § andra stycket avses, till den mellankommunala
prövningsnämnden. Besvären skola ingivas, av skattskyldig inom natt och
år efter det utskylderna avfordrats honom och av annan klagande före utgången
av kalenderåret näst efter taxeringsåret.
Försummas något av vad sålunda föreskrivits, varda besvären icke upptagna
till prövning. Ej må dock den omständigheten, att besvär, som anföras
hos kammarrätten, i stället för till vederbörande länsstyrelse, respektive den
mellankommunala prövningsnämnden ingivits direkt till -kammarrätten, utgöra
hinder för besvärens upptagande till prövning, därest besvären till kammarrätten
inkommit före utgången av den stadgade besvärstiden; i sådant
fall skall kammarrätten omedelbart överlämna besvären till vederbörande
länsstyrelse, respektive den mellankommunala prövningsnämnden för vidare
behandling enligt 2 mom. I fråga om besvär, som skolat ingivas till den mellankommunala
prövningsnämnden, skola vidare bestämmelserna i 119 § sista
stycket hava motsvarande tillämpning.
Avse besvären — -—■ — senaste kravet.
2 mom. Länsstyrelsen har att vid de besvär, som till länsstyrelsen inkommit,
foga såväl utdrag av taxeringslängd och beskattningsnämnds protokoll,
såvitt den överklagade taxeringen angår, som ock övriga till ärendet
hörande handlingar. Sedan därefter förklaringar över besvären och, där förklaringarna
därtill föranleda, påminnelser infordrats från vederbörande, överlämnas
handlingarna till länsprövningsnämnden i prövningsdistriktet eller,
därest taxeringen redan varit föremål för länsprövningsnämnds efter särskild
prövning meddelade beslut, till kammarrätten.
Beträffande besvär, som inkommit till den mellankommunala prövningsnämnden,
har nämnden att i tillämpliga delar förfara på enahanda sätt, som
stadgas i första stycket. Hava icke utdrag av inkomstlängd, förmögenhetslängd
och taxeringsnämnds protokoll, såvitt den överklagade taxeringen angår,
samt de till taxeringsnämnden i frågan ingivna handlingarna på grund
av stadgandet i 92 § tidigare överlämnats till den mellankommunala prövningsnämnden,
åligger det nämnden att översända besvären till vederbörande
länsstyrelse, som har att därvid foga ifrågavarande utdrag och handlingar
samt därefter skyndsamt återsända besvären med vidfogade handlingar till
nämnden.
124 a §.
1 mom. Har skattskyldig vid taxering till kommunal inkomstskatt åtnjutit
avdrag enligt 45 § kommunalskattelagen eller har förmögenhet vid skatt
-
68
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
skyldigs taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt eller till särskild
skatt å förmögenhet beräknats med hänsyn till fastighets taxeringsvärde, och
sker genom utslag av Kungl. Maj:t eller kammarrätten eller beslut jämlikt
123 § 1 eller 4 mom. eller 129 § av länsprövningsnämnd sådan ändring beträffande
fastighetstaxeringen, att avdraget eller förmögenheten bör beräknas till
annat belopp än som skett, må besvär med yrkande om härav föranledd ändring
i taxeringen av inkomst eller förmögenhet anföras hos prövningsnämnden
eller, om denna taxering redan varit föremål för beslut av kammarrätten,
vilket ej överklagats, eller av Kungl. Maj:t, hos den som meddelat beslutet.
Är sagda taxering i annan ordning föremål för prövning av kammarrätten
eller Kungl. Majit, skola besvären anföras hos kammarrätten eller
Kungl. Majit för att prövas i sammanhang med prövning av målet i övrigt.
Rätt att anföra besvär som nu sagts tillkommer den skattskyldige, där han
ej gjort sig skyldig till underlåtenhet som avses i 39 § 1 morn., ävensom
taxeringsintendenten och, såvitt angår taxeringen till kommunal inkomstskatt,
kommun.
Besvären skola, skriftligen avfattade, ingivas till länsstyrelsen i det län,
där den överklagade taxeringsåtgärden företagits, eller, i motsvarande fall
som i 119 § andra stycket avses, till den mellankommunala prövningsnämnden.
Besvären skola ingivas, av skattskyldig eller kommun inom sex månader
och av taxeringsintendent inom åtta månader från den dag, då beslutet rörande
fastighetstaxeringen meddelades.
Försummas något av vad sålunda föreskrivits, varda besvären icke upptagna
till prövning. Ej må dock den omständigheten, att besvär, som anföras
hos kammarrätten eller Kungl. Majit, i stället för till vederbörande
länsstyrelse, respektive den mellankommunala prövningsnämnden ingivits
direkt till kammarrätten eller Kungl. Majit, utgöra hinder för besvärens upptagande
till prövning, därest besvären dit inkommit före utgången av den
stadgade besvärstiden; i sådant fall skola besvären omedelbart överlämnas
till vederbörande länsstyrelse, respektive den mellankommunala prövningsnämnden
för vidare behandling enligt 124 § 2 mom. I fråga örn besvär, som
skolat ingivas till den mellankommunala prövningsnämnden, skola vidare
bestämmelserna i 119 § sista stycket hava motsvarande tillämpning.
Besvär enligt---slutligen avgjort.
Vid besvär —- —- — motsvarande tillämpning.
2 mom. Besvär enligt denna paragraf böra ej, såvitt icke av skattskyldig
eller kommun anförda besvär eller andra särskilda omständigheter därtill
föranleda, anföras av taxeringsintendent, med mindre besvären avse rättelse
av avsevärt missförhållande, förorsakat av den ändrade fastighetstaxeringen.
125 §.
I fråga om klagan över prövningsnämnds beslut i anledning av besvär enligt
123 § skola stadgandena i 121 § 2 morn., 122 § 1 mom. andra, tredje och
fjärde styckena samt 122 § 2 mom. andra och tredje styckena hava motsvarande
tillämpning.
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
69
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
127 §.
Den som icke åtnöjes med kammarrättens utslag i taxeringsmål äger att,
utom i fall som i andra stycket här nedan stadgas, däri hos Kungl. Majit
söka ändring genom besvär, vilka, vid påföljd alt besvären eljest icke varda
upptagna till prövning, skola före klockan tolv å sextionde dagen efter den,
då klaganden av utslaget erhållit del, ingivas till finansdepartementet tillika
med bevis om dagen för utslagets delfående.
över utslag---icke föras.
128 §.
2 mom. Vid prövningsnämnds prövning av besvär enligt 123 § skola bestämmelserna
i 1 mom. hava motsvarande tillämpning å prövningsnämnden;
dock skall, därest under länsprövningsnämnds handläggning av besvär enligt
123 § fråga uppkommer örn vidtagande av här ovan omförmäld åtgärd beträffande
taxering inom annat prövningsdistrikt än det, som besvären angå,
ärendet i hela dess vidd överlämnas till avgörande av den mellankommunala
prövningsnämnden.
129 §.
Därest efter taxeringsårets utgång fastighets taxeringsvärde i anledning av
anförda besvär ändras eller taxeringsvärde åsättes fastighet, som icke blivit
taxerad, har länsprövningsnämnden i det prövningsdistrikt, där fastigheten
är belägen, att efter anmälan av taxeringsintendenten vidtaga däremot svarande
åtgärd för efterföljande år under taxeringsperioden, där ej beträffande
fastigheten sådant förhållande inträffat, som jämlikt 12 § 2 mom. kommunalskattelagen
bör föranleda åsättande av nytt taxeringsvärde.
Sådan anmälan hos länsprövningsnämnden må ock göras av fastighetens
ägare eller därmed likställd innehavare eller, om besvären anförts av annan
än ägaren eller innehavaren, av denne.
134 §.
Ordförande i beskattningsnämnd i första instans är skyldig att, då sådant
av vederbörande myndighet påfordras, avgiva förklaring över besvär angående
taxering. Vid förfall för ordföranden må förklaringsskyldigheten åläggas
någon av nämndens ledamöter. Beskattningsnämnd må icke åläggas förklaringsskyldighet.
Av prövningsnämnd behandlad taxeringsfråga må återförvisas till nämnden
för förnyad behandling.
135 §.
Har genom---för verkställighet.
Utslag av kammarrätten eller Kungl. Majit beträffande fastighetstaxering
skall, därest utslaget innefattar ändring av länsprövningsnämndens beslut,
för kännedom tillställas, förutom klaganden, den skattskyldige och, örn annan
än den skattskyldige ägde fastigheten vid den lidpunkt till vilkeh skatt
-
70
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
skyldigheten hänför sig, jämväl denne, den kommun, där fastigheten är belägen,
taxeringsintendenten i det län, där fastigheten är belägen, så ock, där
den skattskyldige eller fastighetens ägare vid berörda tidpunkt hade sin hemortskommun
i annat län, taxeringsintendenten i det länet.
139 §.
Den som blivit utsedd till medlem i prövningsnämnd eller fastighetsprövningsnämnd
eller blivit inkallad i stället för ordinarie ledamot och utan vederbörligen
anmält laga förfall utebliver från nämndens sammanträde skall,
därest nämnden till följd av hans utevaro icke varder beslutför, böta tjugufem
kronor.
140 §.
Den som bryter mot vad i 57 § är stadgat vare, där han ej för sin förseelse
är underkastad ansvar för tjänstefel, straffad med dagsböter.
Vad som med stöd av bestämmelserna i denna förordning inhämtats vid
granskning av handelsbok eller annan räkenskapshandling må ej yppas i vidare
mån än som erfordras för vinnande av det med granskningen avsedda
ändamålet. Bryter någon häremot straffes, där han ej för sin förseelse är underkastad
ansvar för tjänstefel, med dagsböter eller fängelse i högst sex
månader.
141 §.
5 mom. Vad i denna paragraf stadgas äger icke tillämpning, därest den
försumlige för sin underlåtenhet är underkastad ansvar för tjänstefel. Straff
för förseelse, som i 2 mom. eller 4 mom. andra punkten omförmäles, inträder
icke, där den försumlige visar giltig ursäkt för sin underlåtenhet.
143 §.
2 mom. Finner ordförande i taxeringsnämnd anledning antaga, att oriktig
uppgift, örn vilken ordföranden vid taxeringsarbetet erhållit kännedom, kan
medföra ansvar enligt skattestrafflagen, skall ordföranden göra anmälan därom
till taxeringsintendenten. Sådan anmälan skall göras senast vid den tid,
då taxeringsnämndens arbete för året avslutas.
Därest taxeringsintendent på grund av anmälan från ordförande i taxeringsnämnd
eller eljest finner, att någon gjort sig skyldig till brott, som avses
i skattestrafflagen, skall taxeringsintendenten göra anmälan därom till vederbörande
åklagare.
144 §.
2 mom. Där, i andra fall än i 143 § eller 1 mom. denna paragraf avses,
till följd av uraktlåtet fullgörande av de i denna förordning meddelade föreskrifter
eller av annan orsak fråga uppstår örn tillämpning av stadgat bötesansvar
eller förelagt vite, skall av vederbörande taxeringsintendent, ordförande
eller ledamot i beskattningsnämnd i första instans eller annan behörig
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
71
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
person anmälan därom göras hos länsstyrelsen, som har att, efter prövning
av härvid förekommande förhållanden, förordna om uttagande av de böter
eller vitén, vartill någon finnes hava gjort sig förfallen, samt vidtaga de åtgärder,
som anmäld försummelse eller utebliven verkställighet av vad i denna
förordning stadgas för övrigt kan påkalla.
3 mom. Den som icke åtnöjes med av länsstyrelse givet beslut, varigenom
han på grund av ovan meddelade stadganden blivit fälld till böter eller utgivande
av vite, äger att, med iakttagande av vad i allmänhet är stadgat angående
dylika besluts överklagande, över beslutet anföra besvär hos kammarrätten.
Besvären skola före klockan tolv å trettionde dagen efter den, då klaganden
av beslutet erhållit del, ingivas till länsstyrelsen vid påföljd, örn den
tid försittes, att besvären icke varda upptagna till prövning; dock må icke
den omständigheten, att besvären i stället för till sistnämnda myndighet ingivits
till kammarrätten, utgöra hinder för deras upptagande till prövning,
därest besvären till kammarrätten inkommit före utgången av den stadgade
besvärstiden. I sådant fall skola besvären omedelbart överlämnas till länsstyrelsen.
Sedan besvären inkommit till länsstyrelsen, har länsstyrelsen att infordra
förklaringar och, där förklaringarna därtill föranleda, påminnelser från vederbörande
samt skyndsamligen överlämna handlingarna till kammarrätten
med det yttrande, vartill omständigheterna giva anledning.
Om klagan---å virkestaxering.
Vid prövning---under bedömande.
145 §.
1 mom. Av statsmedel bestridas:
1) ersättning åt ordförandena i beredningsnämnderna, fastighetstaxeringsnämnderna
och taxeringsnämnderna, åt de av länsstyrelsen förordnade ledamöterna
i fastighetstaxeringsnämnderna, åt kronoombuden i taxeringsnämnderna
samt åt taxeringskonsulenterna;
2) bidrag till kostnader, som kommun åtagit sig för särskilda anstalter för
taxeringsarbetet genom tillhandahållande av tjänstemän enligt 15 § 1 mom.
eller annorledes, därest Kungl. Maj:t finner dessa anstalter äga särskilt värde
för det allmänna;
3) gottgörelse för det i samband med taxeringsförrättningarna jämlikt 15 §
2 mom. lämnade biträde av städernas tjänstemän;
4) ersättning för det i samband med taxeringsförrättningarna jämlikt 107
§ lämnade biträde av häradsskrivare; samt
5) kostnader för taxeringen, vilka omförmälas i 5 och 6 samt 8—12 mom.
här nedan.
2 mom. Det åligger länsstyrelsen att de år, då allmän fastighetstaxering
äger ruin, senast den 1 maj, i Stockholm senast den 20 juli, till Kungl. Majit
inkomma med yttrande angående den ersättning, som för bestyr med nyssnämnda
taxering inom länet bör tillkomma envar av de personer, vilka enligt
72
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
bestämmelserna i 1 mom. 1), 3) och 4) äro därtill berättigade, och skola
därvid angivas de grunder, som varit bestämmande vid ersättningarnas beräknande.
Motsvarande yttrande---under taxeringsåret.
Yttrande enligt---taxeringsnämndernas beslut.
3 mom. Kommun, som vill framställa anspråk på särskild ersättning enligt
1 mom. 2), bar att, såvitt angår allmän fastighetstaxering i länen, senast
den 10 april under taxeringsåret och, såvitt angår allmän fastighetstaxering
i Stockholm eller årlig taxering såväl i Stockholm som i länen, senast den 1
juli under taxeringsåret till länsstyrelsen inkomma med framställning därom
med angivande av grunderna för ersättningsbeloppets beräknande.
Länsstyrelsen har---andra styckena.
4 mom. Efter prövning--— kommun utanordnas.
Därvid må vad som ställes till länsstyrelsernas förfogande för ersättning
åt ordförandena i berednings- och fastighetstaxeringsnämnderna samt åt de
av länsstyrelserna förordnade ledamöterna i fastighetstaxeringsnämnderna
ävensom för det i samband med allmän fastighetstaxering lämnade biträde
jämlikt 107 § av häradsskrivare och jämlikt 15 §2 mom. av städernas tjänstemän
jämte vad som utanordnas till kommuner utgöra sammanlagt högst
ett belopp, motsvarande två hundradels procent av taxeringsvärdet å samtliga
fastigheter i riket, sadant detta värde beräknats enligt fastighetstaxerjngsnämndemas
beslut.
Vad som ställes till länsstyrelsernas förfogande för ersättning åt ordförandena
och kronoombuden i taxeringsnämnderna samt åt taxeringskonsulenterna
ävensom för det i samband med den årliga taxeringen lämnade biträde
jämlikt 107 § av häradsskrivare och jämlikt 15 § 2 mom. av städernas tjänstemän
jämte vad som utanordnas till kommuner må sammanlagt utgöra högst
ett belopp, motsvarande tre procent av grundbeloppet för hela riket av den
i den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten ingående bottenskatten, sådant
grundbeloppet beräknats enligt taxeringsnämndernas beslut.
Vid fördelningen---av länsstyrelsen.
5 morn. Till gäldande av de av Stockholms stads prövningsnämnds arbeten
föranledda utgifter, såsom gottgörelse åt tjänsteman, som förordnats att för
vissa fall fullgöra taxeringsintendentens åligganden, ersättning för biträde åt
taxeringsjntendenten vid förberedande göromål, arvode för protokoll- och
längdföi ingen, nödiga tryckningskostnader samt gottgörelse för uppassning hos
nämnden, ma Överståthållarämbetet, såvitt ej nedan annorlunda stadgas, använda
erforderligt belopp. Kungl. Majit äger utfärda särskilda föreskrifter
rörande dispositionen av medel för ändamål, som nu sagts.
7 mom. Uppgift rörande de jämlikt 4, 5 och 6 mom. till olika personer
utbetalda ersättningsbeloppen, avseende sistförflutna budgetår, skall årligen
före juli månads utgång av länsstyrelsen insändas till finansdepartementet.
8 mom. De personer,--— rörande taxeringsarbetet,
de personer,----■ myndighets medgivande,
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
73
(Kungl Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
de ordförande---i 59 § 1 morn.,
de ordförande och ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd i stad, som på
vederbörlig kallelse inställt sig till sådant sammanträde, varom förmäles i
59 § 2 morn., ävensom
de ordförande och ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd eller i taxeringsnämnd,
som på vederbörlig kallelse inställt sig före eller under fastighetsprövningsnämnds
eller prövningsnämnds sammanträde för meddelande av
upplysningar,
äga att — — — allmänna resereglemente!
Ersättning efter ovannämnda grunder tillkommer jämväl sakkunnig, som
biträtt i taxeringsfrågor.
11 mom. Sådan i 126 § 2 mom. omförmäld ledamot av kammarrätten
ävensom sådan ledamot i fastighetsprövningsnämnd eller prövningsnämnd,
som icke är befattningshavare i statens tjänst, äger för tid, varunder han varit
inkallad till tjänstgöring, åtnjuta arvode med tjugufyra kronor om dagen,
om han är bosatt å sammanträdesorten, och med trettiotvå kronor om dagen,
om han är bosatt utom sammanträdesorten. Är sådan ledamot befattningshavare
i statens tjänst, skall han för tjänstgöringen åtnjuta, jämte ersättning
för avlöningsförmåner, som han får avstå under tjänstledighet för ifrågavarande
uppdrag, arvode med belopp, som bestämmes av Kungl. Maj:! Därjämte
skall ledamot i förekommande fall för resedagar ånjuta rese- och
traktamentsersättning enligt allmänna resereglemente!
146 §.
1 mom. Av kommun valda ledamöter i beredningsnämnd och i fastighetstaxeringsnämnd
ävensom av kommun jämlikt 8 § 3 mom. valda ledamöter i
lokal taxeringsnämnd äga, därest sådant beslutas av vederbörande kommun,
att av kommunens medel åtnjuta dels traktamentsersättning under såväl
sammanträdes- som resedagar med högst tio kronor örn dagen, dels ock, da
de icke äro bosatta å förrättningsorten, övrig resekoslnadsersättning med
högst vad som på grund av allmänna resereglementet utgår till nämndeman.
Ersättning efter enahanda grunder må av kommunens medel utgå jämväl till
ordningsman i lappby för inställelse vid sammanträde enligt 83 § 2 mom.
De av---örn dagen.
Av landstings förvaltningsutskott och stadsfullmäktige valda ledamöter i
särskild taxeringsnämnd äga att för deltagande i nämndens sammanträden
åtnjuta ersättning enligt de i 145 § 8 mom. angivna grunderna. Ersättningen
gäldas beträffande ledamöter, valda av landstings förvaltningsutskott, av
landstinget och beträffande ledamöter, utsedda av stadsfullmäktige, av stadens
mede!
3 mom. Skogsvårdsombud åtnjuter ersättning, som vederbörande skogsvårdsstyrelse
anvisar av till dess förfogande stående skogsvårdsmede!
74
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1944; dock skola förordningens
bestämmelser om åtgärder, vilka för verkställande av taxering skola enligt
förordningen vidtagas före taxeringsårets ingång, träda i kraft dagen
efter den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket
i Svensk författningssamling.
Genom denna förordning upphäves förordningen den 30 juni 1943 (nr 489)
angående tillämpning av vissa särskilda bestämmelser rörande taxeringsår -farandet år 1942 i fråga om taxeringsförfarandet år 1944.
I samband med denna förordnings ikraftträdande skall följande iakttagas:
1) Ledamöter och suppleanter i prövningsnämnd skola enligt denna för -
ordning utses första gången för tiden
2) I fråga om besvär över 1943
och tidigare års taxeringar skola äldre
bestämmelser fortfarande gälla;
dock att efter förordningens ikraftträdande
landskamrerares åligganden
skola fullgöras av taxeringsintendent
samt på särskild prövningsnämnd
ankommande uppgifter skola
fullgöras av prövningsnämnd.
3) Vad i taxeringsförordningen i
dess hittills gällande lydelse finnes
stadgat angående vägstyrelse skall, såvitt
angår 1942 eller tidigare års taxe
-
den 1 januari 1944—den 30 juni 1947.
2) De uppgifter, som enligt äldre
bestämmelser ankomma på landskamrerare
eller särskild prövningsnämnd
eller särskild mellankommunal
prövningsnämnd, skola fortfarande
fullgöras av landskamrerare eller
sådan nämnd, intill dess ledamöter
och suppleanter i prövningsnämnd
blivit utsedda i enlighet med bestämmelserna
i denna förordning.
3) Därest ledamöter och suppleanter
i prövningsnämnd icke utsetts så
tidigt, att nämnden hinner fastställa
och inom den i 75 § andra stycket
angivna tid till ordförandena i taxeringsnämnderna
överlämna anvisningar
för 19AA års taxering, har landskamreraren
att utfärda dylika anvisningar.
A) I fråga örn besvär över 1943
och tidigare års taxeringar skola äldre
bestämmelser fortfarande gälla;
dock att efter förordningens ikraftträdande
landskamrerares åligganden
skola fullgöras av taxeringsintendent
samt på särskild prövningsnämnd
ankommande uppgifter skola
fullgöras av prövningsnämnd.
5) Vad i taxeringsförordningen i
dess hittills gällande lydelse finnes
stadgat angående vägstyrelse skall, såvitt
angår 1942 eller tidigare års taxe
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
75
(Kungl. Maj:ts förslag.)
ring, alltjämt äga tillämpning; dock
att på vägstyrelsen ankommande uppgifter
från och med den 1 januari 1944
fullgöras av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
4) Uppgift rörande ersättningsbelopp,
utbetalda jämlikt 145 § 4, 5 och
6 mom. och avseende tiden den 1 december
1943—den 30 juni 1944, skall
av länsstyrelsen före utgången av juli
månad 1944 insändas till finansdepartementet.
(Utskottets förslag.)
ring, alltjämt äga tillämpning; dock
att på vägstyrelsen ankommande uppgifter
från och med den 1 januari 1944
fullgöras av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
6) Uppgift rörande ersättningsbelopp,
utbetalda jämlikt 145 § 4, 5 och
6 mom. och avseende tiden den 1 december
1943—den 30 juni 1944, skall
av länsstyrelsen före utgången av juli
månad 1944 insändas till finansdepartementet.
2) för sin del antaga följande
Förslag
till
lag om ändrad lydelse av 3 och 62 §§ kommunalskattelagen den 28
september 1928 (nr 370).
Härigenom förordnas, att 3 och 62 §§ kommunalskattelagen den 28 september
1928 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
3 §•
Med taxeringsår förstås i denna lag det kalenderår, under vilket taxering
av beskattningsnämnd i första instans verkställes, och med beskattningsår
det kalenderår, som närmast föregått taxeringsåret, eller, där räkenskapsår
icke sammanfaller med kalenderår, det räkenskapsår, som gått till ända närmast
före den 1 mars under taxeringsåret.
(Se vidare anvisningarna.)
62 §.
Har skattskyldig---undgått taxering.
Eftertaxering må icke ske senare än fem år efter det år, da taxeringen
rätteligen bort av beskattningsnämnd i första instans verkställas. Har den
skattskyldige avlidit, åsättes taxeringen hans dödsbo; dock att sådan taxering
icke må ske senare än två år efter utgången av det kalenderår, under vilket
bouppteckning efter honom blivit ingiven för registrering.
(Se vidare anvisningarna.)
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1944.
76
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
3) antaga följande
Förslag
till
förordning angående ändrad lydelse av 21 § förordningen den 28 september
1928 (nr 373) om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.
Härigenom förordnas, att 21 § förordningen den 28 september 1928 om
statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives.
21 §.
Har skattskyldig---undandraga statsverket.
Eftertaxering må icke ske senare än fem år efter det år, då taxeringen rätteligen
bort av beskattningsnämnd i första instans verkställas. Har den skattskyldige
avlidit, åsättes taxeringen hans dödsbo, dock att sådan taxering icke
må ske senare än två år efter utgången av det kalenderår, under vilket bouppteckning
efter honom blivit ingiven för registrering.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1944.
4) för sin del antaga följande
Förslag
till
förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 14
juni 1933 (nr 357) örn åsättande i vissa fall av särskilt uppskatt
ningsvärde
å fastighet.
Härigenom förordnas, att 1, 4, 5, 8—10 och 13 §§ förordningen den 14
juni 1933 örn åsättande i vissa fall av särskilt uppskattningsvärde å fastighet1
skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
1 §•
Har å fastighet ny-, till- eller ombyggnad verkställts efter den tidpunkt,
som det för fastigheten senast fastställda taxeringsvärdet avsett, må i den
ordning nedan stadgas fastigheten av fastighetsprövningsnämnd eller länsprövningsnämnd
asättas särskilt uppskattningsvärde för fastighetsbelåning
(preliminärt taxeringsvärde) att gälla intill dess nytt taxeringsvärde, avseende
tidpunkt efter ny-, till- eller ombyggnaden, varder fastställt för fastigheten.
1 Senaste lydelse av 13 § se 1934: 296.
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
77
Har fastighet nybildats genom avstyckning enligt 19 kap. lagen örn delning
av jord å landet eller 5 kap. lagen om fastighetsbildning i stad eller genom
sammanläggning enligt lagen om sammanläggning av fastigheter å landet
eller genom att tomt blivit rättsligen bestående, och linnes ej särskilt taxeringsvärde
fastställt för det område fastigheten omfattar, må ock sådan fastighet
av fastighetsprövningsnämnd eller länsprövningsnämnd åsättas preliminärt
taxeringsvärde att gälla intill dess nytt taxeringsvärde, avseende tidpunkt
efter nybildningen, varder fastställt för fastigheten eller för område,
vari den ingår.
Med länsprövningsnämnd avses i denna förordning jämväl Stockholms
stads prövningsnämnd.
4 §.
Framställning om åsättande av preliminärt taxeringsvärde å fastighet skall,
skriftligen avfattad och ställd till fastighetsprövningsnämnden eller länsprövningsnämnden,
ingivas beträffande fastighet i Stockholm till Överståthållarämbetet
och beträffande annorstädes belägen fastighet till länsstyrelsen i
länet. Framställning må ock på sökandens eget äventyr i betalt brev med
allmänna posten insändas till nu nämnd myndighet.
I framställningen — — — för uppskattningen.
Framställningen skall---ej mottagas.
5 §•
Då framställning, som i 4 § sägs, inkommit till där omförmäld myndighet,
skola vid framställningen fogas dels utdrag av senast upprättade fastighetslängd
i vad fastigheten angår dels ock den rörande fastigheten senast avlämnade
fastighetsdeklarationen, där denna är för myndigheten tillgänglig. Har
det fastigheten senast åsätta taxeringsvärdet ändrats efter besvär över fastighetsprövningsnämndens
eller länsprövningsnämndens beslut, skall jämväl avskrift
av det i anledning av besvären meddelade utslaget biläggas framställningen.
Handlingarna skola därefter ofördröjligen överlämnas till ordföranden
i fastighetstaxeringsnämnden för det distrikt, där fastigheten är belägen,
eller, om denna nämnd avslutat sin verksamhet, till ordföranden i vederbörande
lokala taxeringsnämnd; och åligger det ordföranden att skyndsamt
ombesörja den utredning, som för framställningens prövning anses erforderlig.
8 §•
Efter utgången av den enligt 7 § förelagda tid skall ärendet överlämnas
till fastighetsprövningsnämnden eller, om nämnden avslutat sitt arbete, till
länsprövningsnämnden; och har nämnden alt utan dröjsmål företaga ärendet
till slutligt avgörande.
Innan ärendet avgöres, skall taxeringsintendenten giva nämnden sin mening
tillkänna.
Nämndens beslut intages i nämndens protokoll.
över nämndens beslut må klagan icke förås.
78
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
9 §.
Fastighetsprövningsnämndens eller länsprövningsnämndens beslut meddelas,
sökanden genom utdrag av protokollet.
Överstiger det —--275
Protokollsutdrag, som---tillsändas sökanden.
Protokollsutdrag, som —--stämpelavgiften utmätas.
10 §.
Överståthållarämbetet och länsstyrelserna skola föra särskilda liggare över
meddelade beslut om åsättande av preliminärt taxeringsvärde. Anteckning
i liggaren skall verkställas inom tre dagar efter det fastighetsprövningsnämndens
eller länsprövningsnämndens protokoll justerats och till riktigheten bestyrkas
av protokollföraren hos nämnden.
Beslutet skall,---finnes infört.
Underrättelse om gällande preliminära taxeringsvärden skall tillika, utom
såvitt angår Stockholm, årligen av länsstyrelsen lämnas ordförandena i fastighetstaxeringsnämnderna
eller de lokala taxeringsnämnderna, envar såvitt
angår fastigheter inom nämndens distrikt. Sådan underrättelse skall avsändas,
de år då allmän fastighetstaxering äger rum, före januari månads utgång
och övriga år senast den 15 februari.
13 §.
Ordförande i fastighetstaxeringsnämnd eller i lokal taxeringsnämnd så ock
av Överståthållarämbetet eller länsstyrelse förordnad ledamot i sådan nämnd
må för på honom ankommande göromål enligt denna förordning, där så finnes
skäligt, åtnjuta särskild ersättning av statsmedel med belopp, som efter
förslag av Överståthållarämbetet eller länsstyrelsen bestämmes av fastighetsprövningsnämnden
eller länsprövningsnämnden under iakttagande av de särskilda
föreskrifter rörande disposition av medel för ändamålet, Kungl. Majit
må finna nödigt meddela, örn ersättning till sakkunnig, som biträtt vid
uppskattningen, gäller vad i 145 § 6 och 8 mom. taxeringsförordningen sägs.
Av landsting eller kommun vald ledamot i beskattningsnämnd, som deltagit
i sammanträde enligt 6 §, må uppbära ersättning efter vad i 146 § taxeringsförordningen
är stadgat.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1944.
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
79
5) antaga följande
Förslag
till
förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 12
februari 1943 (nr 44) om kupongskatt.
Härigenom förordnas, att 6 §, 9 § 3 morn., 10 och 13 §§ samt 15 § 1 och 2
mom. förordningen den 12 februari 1943 örn kupongskatt skola erhålla ändrad
lydelse på sätt nedan angives.
6 §.
Därest uppgifter om aktieutdelning inkomma till aktiebolag efter det bolaget
inbetalt kupongskatt enligt 5 § andra stycket, skall bolagets styrelse
senast å femtonde dagen efter utgången av det kalenderår under vilket de
inkommit överlämna dem till kupongskattekontoret, och skall efter beslut
av kupongskattenämnden till bolaget återbetalas kupongskatt belöpande å
sådana utdelningar, vid vilkas utbetalande kupongskatt ej bort innehållas
och för vilka uppgifter redovisas.
9 §•
3 mom. Aktiebolag är skyldigt att, efter anmaning från taxeringsintendenten
i det län där bolagets styrelse har sitt säte, för kontroll å kupongskatten
tillhandahålla kupongskattekontoret eller av taxeringsintendenten utsedd
person sina handelsböcker med därtill hörande handlingar.
Underlåter bolags----motsvarande tillämpning.
10 §.
Senast den 31 januari varje år skola de till kupongskattekontoret inkomna
uppgifter om aktieutdelningar, som avse det årets taxering, tillställas vederbörande
länsstyrelser för att tjäna till ledning vid taxeringen.
13 §.
Taxeringsintendenten hos Överståthållarämbetet äger, örn skäl därtill äro,
anmana den som uppburit utdelning utan att kupongskatt innehållits att inom
viss förelagd tid inkomma med en på heder och samvete avgiven försäkran
att han ej varit sådan bulvan för annan som i 1 § andra stycket avses.
Hörsammas ej--— finnes stadgat.
15 §.
1 mom. över beslut av kupongskattenämnden må besvär anföras hos
kammarrätten av
den som---vedel börande aktiebolag,
80
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
så ock taxeringsintendenten hos Överståthållarämbetet.
Besvären skola, — — — delar gälla.
2 mom. över beslut av länsstyrelse enligt denna förordning må besvär
anföras av
vederbörande bolag
så ock taxeringsintendenten hos Överståthållarämbetet
samt, där —--honom rörer.
I fråga---motsvarande tillämpning.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1944.
B) att riksdagen måtte, i anledning av de likalydande motionerna
1:355 av herr Velander m. fl. och 11:492 av herr
Lundberg i Hälsingborg m. fl., i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,
att Kungl. Maj:t ville snarast möjligt för riksdagen
framlägga förslag om inrättande av en central nämnd med
uppgift att verka för enhetlighet i taxeringen;
C) att följande motioner, nämligen:
de likalydande motionerna 1:327 av herr Lindblom m. fl.
och II: 457 av herr Skagerlund m. fl.,
de likalydande motionerna I: 336 av herr Gustaf Elofsson
m. fl. och II: 470 av herr Nilsson i Göteborg m. fl.,
de likalydande motionerna 1:355 av herr Velander m. fl.
och II: 492 av herr Lundberg i Hälsingborg m. fl.,
motionen 1:335 av herrar Linnér och Albert Andersson, i
vad densamma hänvisats till bevillningsutskottet,
motionen 1:352 av herrar Franzon och Anderberg,
motionen 1:354 av herr Holmström m. fl.,
motionen II: 458 av herrar Sundström i Skövde och Nilsson
i Kristinehamn,
motionen II: 468 av herr Jacobson m. fl., i vad densamma
hänvisats till bevillningsutskottet, samt
motionen 11:490 av herrar Persson i Falla och Janson i
Frändesta,
måtte, i den mån de icke kunna anses besvarade genom
vad utskottet här ovan anfört och hemställt, av riksdagen
lämnas utan åtgärd.
Stockholm den 4 december 1943.
På bevillningsutskottets vägnar:
A. J. BÄRG.
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
81
Närvarande:
från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Sjödahl, Frans Ericson,
friherre Lagerfelt*, Velander, Eklund, Sandström, Hobert Berg och Ljungdahl; samt
från andra kammaren: herrar Hagberg i Malmö*, Olsson i Gävle, Orgård, Sandberg,
Kilbom, Karlsson d Grängesberg, Jonsson i Skedsbygd, Sundström i Skövde, Rosander* och
Karlsson i Granebo.
* loke närvarit vid justering av betänkandet.
Reservationer:
I) av herrar friherre Lagerfelt, Velander, Ljungdahl, Hagberg i Malmö,
Jonsson i Skedsbygd och Karlsson i Granebo, vilka ansett,
dels att utskottets yttrande bort hava följande lydelse:
»Någon tvekan torde icke kunna---(= utskottet sid. 8 från raden
8 uppifrån till sista raden på sidan) —--beträffande jordbrukares de
klarationer.
Utskottet vill i detta sammanhang framhålla, att så komplicerade och för
lekmännen svåröverskådliga som skatteförfaltningarna nu blivit, torde det få
anses ofrånkomligt, att vid taxeringen i större utsträckning än vad hittills
varit fallet anlitas på beskattningsområdet utbildade tjänstemän. Av vikt är
emellertid att — trots den ökade användningen av tjänstemän inom beskattningsnämnderna
— lekmannaelementet, som av gammalt i vårt land ansetts
betydelsefullt för åstadkommande av en rättvis beskattning, fortfarande äger
möjlighet att göra sig gällande. Den lösning av hithörande spörsmål, som i
propositionen föreslagits, synes näppeligen vara på alla punkter väl avvägd.
Utskottet återkommer i det följande härtill.
Utskottet övergår härefter till---(= utskottet från sid. 9 raden 13
uppifrån till sid. 11 raden 25 uppifrån)--—- nödvändigt, senare än den
15 mars.
Utskottet finner visserligen, att ett bibehållande av den nuvarande anståndstiden
för bokföringspliktiga skattskyldiga kan komma att medföra olägenheter
med avseende å taxeringsnämndernas arbete. Åtminstone kan så
bliva fallet i fråga örn de särskilda taxeringsnämnderna, vilka — om alla
skattskyldiga av detta slag skulle till fullo utnyttja anståndstiden — knappast
torde kunna utföra något egentligt taxeringsarbete före mars månads utgång.
Utskottet finner fördenskull vissa skäl tala för den i propositionen
föreslagna begränsningen av anståndstiden. Därest skattskyldig, varom här
är fråga, icke medhinner att färdigställa deklarationen före den lagstadgade
tiden, förefinnes möjlighet att jämlikt 36 § 1 mom. fjärde stycket efter ansökan
erhålla ytterligare anstånd. Med hänsyn till de av näringsorganisa
Bihang
till riksdagens protokoll 1103. 7 samt. Nr 57.
(i
82
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
tionerna gjorda utfästelserna att vei’ka för ett tidigare avlämnande av deklarationerna
och under förväntan att dessa utfästelser även leda till åsyftat
resultat anser sig emellertid utskottet kunna förorda, att den nuvarande anståndstiden
bibehålies oförändrad. Utskottet tillstyrker sålunda bifall till de
i de likalydande motionerna I: 353 och II: 491 samt i motionen II: 490 framställda
yrkandena.
Tiden för avlämnande av löneuppgifter och uppgifter angående utdelning
m. m.
Enligt 33 §---(= utskottet från sid. 12 raden 3 uppifrån till sid. 17
raden 10 uppifrån) —--anlitat biträde kan utskottet icke tillstyrka.
Ordförandeskapet i prövningsnämnd.
Enligt 9 § 2 mom. taxeringsförordningen--— (= utskottet från sid.
17 raden 13 uppifrån till sid. 18 raden 13 uppifrån)---—- ordförande i
prövningsnämnden finner utskottet —- med hänsyn jämväl till landshövdingens
övriga ämbetsåligganden — helt uteslutet.
Den i motionen I: 354 föreslagna anordningen, att landskamreraren ej
skulle vara självskriven ordförande i prövningsnämnden utan att Kungl.
Maj:t skulle äga att, där så befunnes lämpligt, utse annan person till ordförande,
finner utskottet icke böra ifrågakomma, då därigenom bland annat
skulle uppstå en bristande enhetlighet i organisationen, som icke vore tillfredsställande.
Vid utskottets ställningstagande till propositionen har frågan gällt, huruvida
landskamreraren eller någon utom länsstyrelsen stående person borde
vara ordförande i prövningsnämnden. Utskottet har därvid funnit tveksamt,
om den i propositionen liksom även av de sakkunniga valda lösningen med
landskamreraren såsom ordförande i prövningsnämnden ur alla synpunkter
vore den bästa. Någon anledning till farhågor för att landskamreraren, därest
han bleve ordförande i prövningsnämnden, ej skulle handha sina nya
arbetsuppgifter på ett i regel opartiskt och jämväl i övrigt tillfredsställande
sätt har utskottet visserligen icke ansett vara för handen. Dock torde det icke
kunna undgås, att landskamreraren på grund av befattningens hittillsvarande
ställning och blivande rekrytering kommer att av de skattskyldiga betraktas
såsom representant för statens fiskaliska intresse. I sin egenskap av ordförande
i prövningsnämnden hade han ock att fatta ståndpunkt till yrkanden
som framställts och utredningar som verkställts av honom underlydande
personal, vilket i principiellt hänseende måste anses mindre lämpligt.
Ur denna synpunkt sett skulle enligt utskottets mening en länsstyrelsen
utomstående person såsom ordförande i prövningsnämnden vara att föredraga.
Härtill kommer, att enligt propositionen, till skillnad från den hitintills
hävdvunna ordningen i vårt land, prövningsnämnden kan sägas bliva
icke en beskattningsnämnd utan »en verklig instans i taxeringsprocessen»
eller domstol, där kravet på en den starkaste processledning från ord
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
83
förandens sida träder i förgrunden. Att inom denna beskattningsdomstol,
där målens handläggning och avgörande väsentligen komma att grundas på
av taxeringsintendenten-åklagaren eller genom dennes försorg upprättade
föredragningspromemorior, lekmannasynpunkterna svårligen kunna komma
till behörigt uttryck, ligger i sakens natur. I betraktande härav och då prövningsnämnden
utgör det organ, som regelmässigt har att fastställa den taxering,
efter vilken de direkta skatterna till stat och kommun skola utgöras,
torde icke utan fog kunna göras gällande, att, med antagande av propositionens
förslag, vi för vårt lands vidkommande nått fram till vad som plägar
benämnas ämbets- eller tjänstemannataxering och detta utan att förslagets
innebörd i det hänseendet närmare klarlagts.
Från olika håll hava uttalats farhågor för att, därest uppdraget såsom ordförande
i prövningsnämnden anförtroddes annan än landskamreraren, detta
skulle innebära en väsentlig försvagning av den enligt propositionen föreslagna
prövningsnämndsorganisationen. Dessa farhågor sammanhänga med
den uppfattningen att på ordföranden måste ställas det kravet, att han för att
kunna hävda sig gentemot den befattningshavare, taxeringsintendenten, som
skulle hava att bevaka det fiskaliska intresset hos prövningsnämnden, måste
beträffande kunskap örn skatteförfattningarna och deras tillämpning besitta
minst samma kompetens som denne. Utan att vilja frånkänna de sålunda
antydda farhågorna varje berättigande, synas desamma likväl utskottet åtskilligt
överdrivna. Det har också förefallit utskottet som örn i förevarande
sammanhang funktionen hos den, som har att bevaka det fiskaliska intresset
hos prövningsnämnden, givits en annan innebörd än som måste vara att betrakta
såsom den naturliga och riktiga. Det fiskaliska intresset, vare sig det
nu företrädes av landskamreraren, såsom för närvarande, eller av taxeringsintendenten,
såsom enligt propositionen, får nämligen, synes det utskottet,
icke förutsättas sträcka sig längre eller gå vid sidan örn vad som inom ramen
för gällande skattelagstiftning enligt objektiva grunder är att anse såsom en
behörig och rättvis taxering med utrymme jämväl för billighet och skälighet
Med denna utgångspunkt kan utskottet icke finna motiverat att i fråga om
kunskap angående skatteförfattningarna och deras tillämpning uppställa samma
krav på ordföranden i prövningsnämnden som på landskamreraren eller
taxermgsintendenten. Med hänsyn icke minst därtill att stora befolkningsgrupper
kännbart drabbas av den direkta beskattningen, framstår det ock såsom
en angelägenhet av synnerlig vikt, att de skattskyldiga hysa förtroende för
beskattrungsnämnderna och kunna känna sig övertygade örn alt taxeringen
verkställes icke blott tekniskt riktigt utan också med insikt om deras levnadsförhållanden
och därmed sammanhängande skatteförmåga. Då på grund
harav lekmannaelementet inom prövningsnämnden icke torde böra försvagas
finnér utskottet sig böra, i anslutning till de i motionerna 1:335 och
V 354, f™“ställfa yrkanc,ena’ förorda att till ordförande i prövningsnämnden
skall forordnas utanför länsstyrelsen stående person. Landskamreraren
bor bibehållas vid sina nuvarande uppgifter, främst ledningen av taxerings
-
84
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
arbetet, samt vara föredragande hos prövningsnämnden. Inrättande av befattning
såsom taxeringsintendent blir därmed icke erforderligt.
Vid sitt sålunda angivna ståndpunktstagande har utskottet ansett sig kunna
förutsätta, att personer skola finnas att tillgå, som på grund av erfarenhet
och träning i allmänna värv eller annan verksamhet förvärvat nödiga insikter
och kompetens för att på ett fullt tillfredsställande sätt kunna leda prövningsnämndemas
arbete och som även skola befinnas villiga att mottaga sådant
uppdrag.
Beträffande organisationen av arbetet å landskontoren har utskottet ansett,
att på grund av arbetets omfattning en förstärkning av arbetskraften
vöre erforderlig. I stället för den enligt propositionen föreslagna taxeringsintendentsbefattningen
synes därför enligt utskottets mening böra inrättas en
länsassessorsbefattning i lönegrad A 27, vars innehavare då skulle under
landskamreraren vara föreståndare för taxeringsavdelningen och tillika
tjänstgöra såsom biträdande föredragande i prövningsnämnden. De för taxeringsintendenten
enligt propositionen (sid. 160) avsedda arbetsuppgifterna
skulle i anslutning härtill kunna uppdelas mellan landskamreraren och länsassessorn
sålunda:
Landskamreraren tillkommer
att vara föredragande hos prövningsnämnden;
att närmast under landshövdingen övervaka att taxeringsarbetet bedrives
på rätt sätt;
att, i anslutning därtill, närvara vid taxeringsnämndernas sammanträden
och att granska det av nämnderna behandlade materialet;
att infordra deklarationer och andra taxeringsuppgifter;
att införskaffa skattskyldigs räkenskaper för granskning; samt
att föra talan hos prövningsnämnd och beskattningsdomstolar.
Länsassessorn tillkommer
att under landskamreraren vara föreståndare för taxeringsavdelningen;
att handhava utbildningen av nyutsedda ordförande och kronoombud i
taxeringsnämnd; samt
att verkställa utredning i tidskrävande och svårbedömbara taxeringsärenden.
Länsassessorn skall vidare hava att jämte annan landskontorets personal
biträda landskamreraren vid fullgörande av de på honom ankommande uppgifterna.
Slutligen skall åt länsassessorn uppdragas att självständigt föredraga vissa
mål i prövningsnämnd samt fullfölja talan däri.
Uppdelningen av dessa mål synes lämpligen, såsom åtminstone inom åtskilliga
län hittills skett, kunna genomföras så, att landskamreraren övertager
besvärsmål och granskningar från vissa taxeringsdistrikt och länsassessorn
besvärsmål och granskningar från andra distrikt.
Enligt utskottets förslag skall landskamreraren omhänderhava ledningen
av taxeringsarbetet. Härigenom uppkommer för honom en viss ökning av
85
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
arbetsbördan i förhållande till vad som enligt propositionen för honom avsetts.
Denna ökning är dock icke ägnad att föranleda betänkligheter ur organisatorisk
synpunkt, då huvudmotivet därför just är att iandskamreraren såsom
landskontorets främste befattningshavare skall bibehållas vid denna ledning
i stället för att såsom enligt propositionen övergå till att vara allenast
medelsförvaltare.
Ovan har förutsatts, att beträffande Stockholms stad, i analogi med den för
länen föreslagna ordningen, skattedirektören icke heller skall vara ordförande
i prövningsnämnden. Organisatoriskt sett torde denna ändring av propositionens
förslag icke föranleda problem eller spörsmål, som i förevarande
sammanhang påkalla särskilda överväganden.
I propositionen har föreslagits, att —--(= utskottet från sid. 19 raden
18 nedifrån till sid. 21 raden 19 uppifrån) —--kunde ge samma re
sultat
som det nuvarande antalet.
Utskottet finner icke ådagalagt, att nuvarande antalet ledamöter i prövningsnämnden
är alltför stort för att nämnden skall kunna fungera rationellt.
Ur synpunkten av att möjligheterna till person- och lokalkännedom
inom nämnden böra så långt möjligt befordras måste det ock framstå såsom
tveksamt, huruvida den enligt propositionen verkställda avvägningen
av ledamotsantalet är den enda riktiga. Särskilt inom vissa län kunna förhållandena
vara väsentligt olika inom skilda delar därav. Utskottet tänker
därvid företrädesvis på de vidsträckta norrlandslänen samt Kalmar län, i
vilket sistnämnda den norra och den södra länsdelen samt Öland på grund
av i skilda hänseenden olika struktur framträda såsom särskilda enheter.
Det synes sålunda utskottet som örn möjlighet borde beredas Kungl. Majit
att på grund av prövning i varje särskilt fall, efter förslag av vederbörande
länsstyrelse, fastställa antalet ledamöter i prövningsnämnd till högst tolv
med motsvarande antal suppleanter för dem. Stadgande i nu angivet hänseende
bör meddelas i 9 § taxeringsförordningen.
Såsom ovan nämnts föreslås i propositionen — — — (= utskottet från
sid. 21 raden 10 nedifrån till sid. 22 raden 19 uppifrån) — ---namn och
att länsstyrelsen borde yttra sig över desamma.
Vidkommande först frågan, huruvida ledamöter och suppleanter i prövningsnämnd
skola utses av Kungl. Majit eller av länsstyrelsen, torde genom
den i propositionen föreslagna anordningen, att ledamöter och suppleanter
i prövningsnämnd skola utses av Kungl. Majit, dessa få en mera auktoritativ
ställning än örn de såsom hittills utsages av länsstyrelsen. Därigenom skulle
måhända ock lekmannaelementets inflytande i någon mån befordras. Utskottet
tillstyrker sålunda det i propositionen framlagda förslaget i förevarande
hänseende. De i de likalydande motionerna I: 327 och II: 457 samt i
motionen I: 335 framställda yrkandena, att ledamöter och suppleanter skola
utses av länsstyrelsen avstyrkas följaktligen av utskottet.
I syfte att___(= utskottet från sid. 22 raden 11 nedifrån till sid. 23
raden 8 nedifrån)---- samt i de likalydande motionerna I: 336 och
lii 470 framställda yrkandena avstyrkas sålunda av utskottet.
86
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
Därest enligt utskottets förslag till ordförande i prövningsnämnd förordnas
annan än landskamrerare, blir en utgiftsökning i form av ordförandearvoden
att räkna med. Klart är emellertid att denna utgiftsökning icke bör
inverka vid bedömandet av frågan örn vilken organisation av prövningsnämnderna,
som ur allmänna synpunkter måste framstå såsom mest ändamålsenlig
och lämplig. Till vilket belopp arvodet bör fastställas utgör ett avvägningsspörsmål,
väsentligen sammanhängande med omfattningen av prövningsnämnden
tillkommande uppgifter. Härutinnan saknas emellertid varje
erfarenhet. I avvaktan på att erfarenhet därom vinnes, har det synts utskottet
som örn arvodet till ordförande i prövningsnämnd skulle tillsvidare kunna
bestämmas till 1,000 kronor för verksamhetsår jämte dagarvode samt resekostnads-
och traktamentsersättning enligt samma grunder, som enligt propositionen
avsetts för ledamot av prövningsnämnd, med befogenhet dock för
Kungl. Majit, att, därest för viss prövningsnämnd på grund av arbetets omfattning
eller av annan anledning ett något högre arvode till ordföranden
kan anses motiverat, fastställa beloppet därav.
Tiden för anförande av besvär hos prövningsnämnd.
Enligt propositionen — — — (= utskottet från sid. 23 raden 5 nedifrån
till sid. 29 raden 8 uppifrån)---från utskottets sida.»,
dels att utskottets hemställan under A) 1) bort i nedan angivna delar hava
följande lydelse:
»Under åberopande---(= utskottet sid. 29 från raden 10 uppifrån
till raden 18 uppifrån)--— för bokföringspliktiga, ävensom i anled
ning
av motionen I: 335 av herrar Linnér och Albert Andersson samt mo -
tionen I: 354 av herr Holmström m.
utskottets förslag betecknade
(Kungl. Maj:ts förslag.)
2 §•
3 mom. Där ej annat angives eller
av sammanhanget framgår, förstås i
denna förordning med l ä n jämväl
Stockholms stad, med länsstyrelse
jämväl Överståthållarämbetet,
med länsprövnings nämnd,
varom i 3 § 2 mom. förmäles, jämväl
den i samma moment omnämnda
Stockholms stads prövningsnämnd,
med landskamrerare jämväl
skattedirektören hos Överståthållarämbetet
samt med taxeringsintendent
jämväl enligt 10 § förordnat allmänt
ombud hos den mellankommunala
fl. för sin del antaga följande såsom
(Utskottets förslag.)
2 §•
3 mom. Där ej annat angives eller
av sammanhanget framgår, förstås i
denna förordning med län jämväl
Stockholms stad, med länsstyrels
e jämväl Överståthållarämbetet, med
länsprövningsnämnd, varom
i 3 § 2 mom. förmäles, jämväl den i
samma moment omnämnda Stockholms
stads prövningsnämnd, med
landskamrerare jämväl skattedirektören
hos Överståthållarämbetet,
enligt 10 § förordnat allmänt ombud
hos den mellankommunala prövningsnämnden
ävensom i 16 § omför
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
87
(Kungl. Maj:ts förslag.)
prövningsnämnden ävensom i 16 §
omförmäld tjänsteman. Med vederbörande
länsstyrelse avses, försåvitt
fråga är om den mellankommunala
prövningsnämnden, Överståthållarämbetet.
9 §.
Länsprövningsnämnd skall bestå
av landskamreraren såsom ordförande
samt minst fyra, högst åtta ledamöter
jämte suppleanter för dem, en för varje
ledamot. Ledamöter och suppleanter
utses av Kungl. Maj:t för en tid
av fyra år bland personer, som äro
valbara till ledamöter i taxeringsnämnd
inom prövningsdistriktet.
Högst halva antalet ledamöter och
suppleanter må vara medlemmar i
taxeringsnämnd inom distriktet.
72 §.
2 m o m. I län sammanträder fastighetsprövningsnämnd
på ordförandens
kallelse i residensstaden eller, i
anseende till inträffade utomordentliga
händelser, å annan samlingsort å
sådan tid att nämndens arbeten må
vara avslutade senast den 30 juni under
taxeringsåret. Möter för ledamot
(Utskottets förslag.)
mäld tjänsteman. Med vederbörande
länsstyrelse avses, försåvitt fråga är
om den mellankommunala prövningsnämnden,
Överståthållarämbetet.
9 §•
Länsprövningsnämnd skall bestå av
ordförande samt minst fyra, högst
åtta'' ledamöter. Ordförande och ledamöter
av prövningsnämnden utses av
Kungl. Maj:t. En av ledamöterna skall
förordnas till vice ordförande att vid
förfall för ordföranden tjänstgöra i
hans ställe. För varje ledamot utser
Kungl. Maj:t en suppleant. Ordförande
samt ledamöter och suppleanter
skola utses för en tid av fyra år bland
personer, som äro valbara till ledamöter
i taxeringsnämnd inom prövningsdistriktet.
Högst halva antalet ledamöter
och suppleanter må vara medlemmar
i taxeringsnämnd inom distriktet.
Där på grund av förhållandena i
visst län för vinnande av nödig tillgång
till lokal- och personkännedom
beträffande länets olika delar så prövas
erforderligt, äger Kungl. Maj:t,
efter förslag av länsstyrelsen, fastställa
antalet ledamöter till högst tolv med
motsvarande antal suppleanter för
dem.
72 §.
2 mom. I län sammanträder fastighetsprövningsnämnd
på ordförandens
kallelse i residensstaden eller, i
anseende till inträffade utomordentliga
händelser, å annan samlingsort å
sådan tid att nämndens arbeten må
vara avslutade senast den 30 juni under
taxeringsåret. Möter för ledamot
88
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
hinder att tillstädeskomma, bör anmälan
därom ofördröjligen göras hos
ordföranden, som inkallar suppleant
i hans ställe.
Ordföranden är föredragande i
nämnden, där icke för vissa mål eller
ärenden annan föredragande av länsstyrelsen
utsetts.
Taxering sintendenten har att övervara
nämndens sammanträden med
skyldighet att bevaka det allmännas
intresse under iakttagande tillika att
de taxeringar, som åsättas, bliva med
skatteförfattningarna överensstämmande
samt jämna och likformiga.
Han har därvid att framställa de yrkanden
örn påförande av eller ändring
i taxering, vartill han må finna
anledning.
Landshövdingen äger närvara vid
nämndens sammanträden samt deltaga
i överläggningarna men icke i besluten.
Efter framställning av nämnden
äger Kungl. Majit medgiva, att i län,
där med hänsyn till ärendenas antal
så finnes erforderligt, nämnden sammanträder
å två avdelningar, vardera
bestående av landskorna raren såsom
ordförande och halva antalet ledamöter
i nämnden; dock att, där antalet
ledamöter icke är jämnt, den ena avdelningen
må utgöras av en ledamot
mera än den andra. Då avdelning vid
överläggning till avgörande av ärende
finner, att fråga är örn beslut av principiell
innebörd, så ock eljest då avdelning
finner så böra ske, må avdelningen
besluta att ärendet skall avgöras
av nämnden i dess helhet.
97 §.
Länsprövningsnämnd sammanträder
på ordförandens kallelse i resi
-
(Utskottets förslag.)
hinder att tillstädeskomma, bör anmälan
därom ofördröjligen göras hos
ordföranden, som inkallar suppleant
i hans ställe.
Landskamreraren är föredragande
i nämnden, där icke för vissa mål eller
ärenden annan föredragande avlänsstyrelsen
utsetts.
Landskamreraren Ilar att bevaka
det allmännas intresse under iakttagande
tillika att de taxeringar, som
åsättas, bliva med skatteförfattningarna
överensstämmande samt jämna
och likformiga. Han har därvid att
framställa de yrkanden örn påförande
av eller ändring i taxering, vartill
han må finna anledning.
Landshövdingen äger närvara vid
nämndens sammanträden samt deltaga
i överläggningarna men icke i besluten.
Efter framställning av nämnden
äger Kungl. Majit medgiva, att i län,
där med hänsyn till ärendenas antal
så finnes erforderligt, nämnden sammanträder
å två avdelningar, vardera
bestående av ordföranden och halva
antalet ledamöter i nämnden; dock
att, där antalet ledamöter icke är
jämnt, den ena avdelningen må utgöras
av en ledamot mera än den
andra. Då avdelning vid överläggning
till avgörande av ärende finner, att
fråga är om beslut av principiell innebörd,
så ock eljest då avdelning
finner så böra ske, må avdelningen
besluta att ärendet skall avgöras av
nämnden i dess helhet.
97 §.
Länsprövningsnämnd sammanträder
på ordförandens kallelse i resi
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
89
(Kungl. Maj:ts förslag.)
den^staden eller, i anseende till inträffade
utomordentliga händelser, å annan
samlingsort å tid, som ordföranden
bestämmer. Möter för ledamot
hinder att tillstädeskomma, bör anmälan
därom ofördröjligen göras hos
ordföranden, som inkallar suppleant
i hans ställe.
Ordföranden är föredragande i
nämnden, där icke för vissa mål eller
ärenden annan föredragande av länsstyrelsen
utsetts.
Nämnden år beslutför, då ordföranden
och fyra ledamöter eller suppleanter
för dem åro tillstädes.
Taxeringsintendenten har att övervara
nämndens sammanträden med
skyldighet att bevaka det allmännas
intresse under iakttagande tillika att
de taxeringar, som åsättas, bliva med
skatteförfattningarna överensstämmande
samt likformiga och rättvisa.
Han har att, under iakttagande av de
i 97 a § givna bestämmelserna angående
den tid inom vilken dylika frågor
skola väckas, hos nämnden framställa
de yrkanden om påförande av
eller ändring i taxering, vartill han
må finna anledning.
Landshövdingen äger närvara vid
nämndens sammanträden samt deltaga
i överläggningarna men icke i besluten.
Efter framställning av nämnden
äger Kungl. Majit medgiva, att i län,
där med hänsyn till ärendenas antal
så finnes erforderligt, nämnden sammanträder
å två avdelningar, vardera
bestående av landskamreraren såsom
ordförande och fyra ledamöter. Avdelning
är icke beslutför med mindre
ordföranden och samtliga ledamöter
eller suppleanter för dem äro närvarande.
Då avdelning vid överläggning
(Utskottets förslag.)
densstaden eller, i anseende till inträffade
utomordentliga händelser, å annan
samlingsort å tid, som ordföranden
bestämmer. Möter för ledamot
hinder att tillstädeskomma, bör anmälan
därom ofördröjligen göras hos
ordföranden, som inkallar suppleant
i hans ställe.
Nämnden är beslutför, då ordföranden
och fyra ledamöter eller suppleanter
för dem äro tillstädes.
Landskamreraren är föredragande
i nämnden, där icke för vissa mål eller
ärenden annan föredragande av
länsstyrelsen utsetts.
Landskamreraren har att bevaka
det allmännas intresse under iakttagande
tillika att de taxeringar, som
åsättas, bliva med skatteförfattningarna
överensstämmande samt likformiga
och rättvisa. Han har att, under
iakttagande av de i 97 a § givna bestämmelserna
angående den tid inom
vilken dylika frågor skola väckas, hos
nämnden framställa de yrkanden örn
påförande av eller ändring i taxering,
vartill han må finna anledning.
Landshövdingen äger närvara vid
nämndens sammanträden samt deltaga
i överläggningarna men icke i besluten.
Efter framställning av nämnden
äger Kungl. Majit medgiva att i län,
där med hänsyn lill ärendenas antal
så finnes erforderligt, nämnden sammanträder
å två avdelningar, vardera
bestående av ordföranden och fyra
ledamöter. Avdelning är icke beslutför
med mindre ordföranden och samtliga
ledamöter eller suppleanter för dem
äro närvarande. Då avdelning vid
ö\ er läggning till avgörande av ärende
90
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
till avgörande av ärende finner, att
fråga är om beslut av principiell innebörd,
så ock eljest då avdelning finner
så böra ske, må avdelningen besluta
att ärendet skall avgöras av nämnden
i dess helhet.
(Utskottets förslag.)
finner, att fråga är örn beslut av prin
cipiell innebörd, så ock eljest då av
delning finner så böra ske, må avdel
ningen besluta att ärendet skall avgöras
av nämnden i dess helhet.
145 §.
11 mom. Sådan i 126 § 2 morn.
omförmäld ledamot av kammarrätten
ävensom sådan ledamot i fastighetsprövningsnämnd
eller prövningsnämnd,
som icke är befattningshavare
i statens tjänst, äger för tid, varunder
han varit inkallad till tjänstgöring,
åtnjuta arvode med tjugufyra
kronor om dagen, örn han är bosatt å
sammanträdesorten, och med trettiotvå
kronor om dagen, om han är bosatt
utom sammanträdesorten. Är sådan
ledamot befattningshavare i statens
tjänst, skall han för tjänstgöringen
åtnjuta, jämte ersättning för avlöningsförmåner,
som han får avstå under
tjänstledighet för ifrågavarande
uppdrag, arvode med belopp, som bestämmes
av Kungl. Maj:t. Därjämte
skall ledamot i förekommande fall
för resedagar åtnjuta rese- och traktamentsersättning
enligt allmänna resereglemente!.
»,
145 §.
11 mom. Sådan i 126 § 2 mom. omförmäld
ledamot av kammarrätten
ävensom sådan ledamot i fastighetsprövningsnämnd
eller prövningsnämnd,
som icke är befattningshavare
i statens tjänst, äger för tid, varunder
han varit inkallad till tjänstgöring,
åtnjuta arvode med tjugufyra
kronor örn dagen, örn han är bosatt å
sammanträdesorten, och med trettiotvå
kronor om dagen, om han är bosatt
utom sammanträdesorten. Är sådan
ledamot befattningshavare i statens
tjänst, skall han för tjänstgöringen
åtnjuta, jämte ersättning för avlöningsförmåner,
som han får avstå under
tjänstledighet för ifrågavarande
uppdrag, arvode med belopp, som bestämmes
av Kungl. Majit. Därjämte
skall ledamot i förekommande fall för
resedagar ånjuta rese- och traktamentsersättning
enligt allmänna resercglementet.
Ordförande i prövningsnämnd skall
äga åtnjuta dels fast arvode till belopp
av 1,000 kronor för år räknat,
dels ock dagarvode samt rese- och
traktamentsersättning i likhet med ledamot
av sådan nämnd, Kungl. Maj.t
dock obetaget att, därest för viss prövningsnämnd
på grund av särskilda
förhållanden ett högre fast arvode till
ordföranden kan anses böra utgå, fastställa
beloppet därav.»,
dels att i den i utskottets hemställan under A) 1) intagna författningstexten
följande stadganden, nämligen 10 § andra stycket, 14 § 1 mom. och 2
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
91
inom. andra stycket, 16 §, 32 § 3 mom. första stycket, 35 § 2 mom. andra
stycket och 3 mom. första stycket, 36 § 1 mom. fjärde stycket, 52 §, 55 §
1 mom. första och andra styckena, 56 § 1 mom. första stycket, 57 § första
stycket, 70 § 1 mom. första och andra styckena samt 2 morn., 79 § 1 mom.
första och andra styckena samt 2 morn., 85 §, 92 § 1 inom., 93 §, 94 § lomm.
och 2 mom. första stycket, 97 a § första och andra styckena, 98 § första
stycket, 101 § andra stycket, 107 § andra stycket, 109 § andra stycket, 121 §
1 mom. första stycket samt 2 mom. första och andra styckena, 122 § 1 mom.
andra stycket, 123 § 4 morn., 124 a § 1 mom. andra och tredje styckena samt
2 morn., 129 § första stycket, 135 § andra stycket, 143 § 2 mom. första och
andra styckena samt 144 § 2 mom. bort i stället för ordet »taxeringsintendent»
eller böjningsform av detta ord innehålla ordet »landskamrerare» eller
böjningsform av detta ord, dock att i 55 § 1 mom. första stycket orden
»taxeringsintendenten hos Överståthållarämbetet» skola utbytas mot orden
»skattedirektören hos Överståthållarämbetet»,
dels att i den i utskottets hemställan under A) 1) intagna författningstexten
ändring bort vidtagas sålunda, att i 69 § 3 mom. och 91 § 2 mom.
ordet »taxeringsintendenten» skall utgå, att i lil § 1 mom. tredje stycket
orden »eller taxeringsintendent» skola utgå, att 145 § 5 mom. skall i stället
för orden »taxeringsintendentens» och »taxeringsintendenten» innehålla orden
»skattedirektörens» och »skattedirektören», samt att i övergångsbestämmelserna
tredje stycket punkt 4) orden »landskamrerares åligganden skola
fullgöras av taxeringsintendent samt» skola utgå,
dels att i den i utskottets hemställan under A) 4) intagna författningstexten
8 § andra stycket bort i stället för ordet »taxeringsintendenten» innehålla
ordet »landskamreraren»,
dels ock att i den i utskottets hemställan under A) 5) intagna författningstexten
9 § 3 mom. första stycket hort i stället för ordet »taxeringsintendenten»
innehålla ordet »landskamreraren» samt 13 § första stycket, 15 §
1 mom. första stycket och 15 § 2 mom. första stycket bort i stället för orden
»taxeringsintendenten hos Överståthållarämbetet» innehålla orden »skattedirektören
hos Överståthållarämbetet».
II) av herrar Elon Andersson, Sandberg och Jonsson i Skedsbygd, vilka
ansett,
dels att utskottets yttrande beträffande »Tiden för avlämnande av löneuppgifter
och uppgifter angående utdelning m. m.» bort hava följande lydelse:
»Enligt
33 § — ---(= utskottet från sid. 12 raden 3 uppifrån till sid. 13
raden 6 uppifrån) — — — motionen II: 468.
Mot den i propositionen föreslagna framflyttningen av tiden för avlämnandet
av uppgifter enligt 42 § 3 mom. har utskottet intet att erinra.
Vad angår den föreslagna framflyttningen av tiden för avlämnande av
uppgifter enligt 33 § skulle därigenom måhända kunna vinnas den fördelen,
alt löntagare kunde förväntas tidigare än nu är fallet erhålla uppgift från
92
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
vederbörande arbetsgivare å under beskattningsåret åtnjutna lönebelopp, vilken
uppgift i ett stort antal fall torde ur kontrollsynpunkt vara behövlig vid
deklarationens upprättande. Därigenom skulle möjliggöras för sådana skattskyldiga
att tidigare än nu avlämna deklarationerna. Häremot bör emellertid
ställas den olägenhet, som framflyttningen av ovannämnda tid torde komma
att medföra särskilt för jordbrukare och mindre företagare, vilka sakna ordnad
bokföring. För sådana företagare torde uträknande av de anställdas under
beskattningsåret åtnjutna löneförmåner lämpligast ske i samband med
upprättandet av den egna deklarationen. I varje fall måste det anses rimligt,
att arbetsgivarna för avgivandet av ifrågavarande uppgifter ha en ej alltför
knappt tillmätt tid till sitt förfogande. Då vidare mantalslängden icke är
färdigställd förrän i slutet av februari samt föga lärer vara att vinna genom
ett påbörjande av det egentliga taxeringsarbetet före mottagandet av mantalslängden,
finner utskottet den föreslagna framflyttningen av tiden för avlämnande
av uppgifter enligt 33 § ej heller vara av någon större betydelse
med hänsyn till taxeringsarbetet. För kontrollen av deklarationerna är det
dessutom av vikt, att löneuppgifterna såsom nu vanligen sker åtfölja deklarationerna
och vid granskningen av dessa kunna avstämmas mot däri gjorda
avdrag för löne- och arbetskostnader. Detta kan icke ske, om löneuppgifterna
insändas vid en tidigare tidpunkt, i all synnerhet om man förutsätter att
framflyttningen skall ge ordföranden möjlighet att tidigare än nu börja sorteringen
av desamma. Utskottet, som finner de med förslaget förenade olägenheterna
väga tyngre än fördelarna av detsamma, tillstyrker bifall till de
i de likalydande motionerna 1:327 och 11:457 samt i motionen 11:468 framställda
yrkandena i så måtto, att tiden för avlämnandet av nämnda uppgifter
bibehålies oförändrad till den 15 februari under taxeringsåret.»,
dels ock att utskottet bort med nu anförda motivering hemställa,
att riksdagen måtte besluta att avslå Kungl. Maj:ts förslag,
såvitt avser ändrad lydelse av 36 § 3 mom. taxeringsförord,
ningen samt att vidtaga därav föranledd ändring i förord
ningens
ingress.
III) av herr Sandberg, som ansett,
dels att utskottets yttrande i fråga om »Ersättning till ledamöter i fastighetsprövningsnämnd
och prövningsnämnd» bort hava följande lydelse:
»Enligt 145 § 8 mom. taxeringsförordningen —---(= utskottet sid. 23
från raden 2 uppifrån till raden 12 nedifrån)--- — före sammanträdena.
Utskottet finner ifrågavarande ersättning skäligen icke böra utgå med högre
belopp än som föreslagits i ovannämnda motioner eller således med aderton
kronor om dagen, om ledamoten är bosatt å sammanträdesorten, och med
tjugufyra kronor örn dagen, om han är bosatt utom sammanträdesorten,
samt att resekostnads- och traktamentsersättning utgår enligt rese- och traktamentsklass
II C i allmänna resereglementet. Utskottet tillstyrker således bifall
till de likalydande motionerna 1:327 och 11:457. De yrkanden, som
Bevillningsutskottets betänkande nr 57. 93
framställts i de likalydande motionerna I: 336 och II: 470, avstyrkas däremot
av utskottet.»,
dels ock att utskottet bort med nu anförda motivering hemställa,
att riksdagen måtte besluta, att 145 § 8 och 11 mom. förslaget
till förordning om ändring i vissa delar av taxeringsförordningen
skola hava följande såsom reservantens förslag
betecknade lydelse:
(Kungl. Maj:ts förslag.)
145 §.
8 mom. De personer,---rö
rande
taxeringsarbetet,
de personer, —--myndighets
medgivande,
de ordförande ----i 59 § 1
morn.,
de ordförande och ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd
i stad, som på
vederbörlig kallelse inställt sig till sådant
sammanträde, varom förmäles i
59 § 2 morn., ävensom
de ordförande och ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd
eller i taxeringsnämnd,
som på vederbörlig kallelse
inställt sig före eller under fastighetsprövningsnämnds
eller prövningsnämnds
sammanträde för meddelande
av upplysningar,
äga att---allmänna resereg
lementet.
Ersättning efter ovannämnda grunder
tillkommer jämväl sakkunnig, som
biträtt i taxeringsfrågor.
(Reservantens förslag.)
145 §.
8 mom. De personer,---rö
rande
taxeringsarbetet,
de personer, —--myndighets
medgivande,
de ordförande — — — i 59 § 1
morn.,
de ordförande och ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd
i stad, som på
vederbörlig kallelse inställt sig till sådant
sammanträde, varom förmäles i
59 § 2 morn., ävensom
de ordförande och ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd
eller i taxeringsnämnd,
som på vederbörlig kallelse
inställt sig före eller under fastighetsprövningsnämnds
eller prövningsnämnds
sammanträde för meddelande
av upplysningar,
äga att--- — allmänna resereg
lementet.
Ersättning efter ovannämnda grunder
tillkommer jämväl sakkunnig, som
biträtt i taxeringsfrågor.
Ledamot av fastighetsprövningsnämnd
eller prövningsnämnd, som
icke är befattningshavare i statens
tjänst, äger för tid, varunder han varit
inkallad till tjänstgöring, åtnjuta
arvode med aderton kronor örn dagen,
örn han är bosatt å sammanträdesorten,
och med tjugufgra kronor örn dagen,
örn han är bosatt utom sammanträdesorten.
Är sådan ledamot befattningshavare
i statens tjänst, skall han
94
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
(Kungl. Maj.ts förslag.)
11 mom. Sådan i 126 § 2 mom.
omförmäld ledamot av kammarrätten
ävensom sådan ledamot i fastighetspr
öv ning snämnd eller prövningsnåmnd,
som icke år befattningshavare
i statens tjänst, äger för tid, varunder
han varit inkallad till tjänstgöring,
åtnjuta arvode med tjugufyra kronor
örn dagen, örn han är bosatt å sammanträdesorten,
och med trettiotvå
kronor örn dagen, örn han är bosatt
utom sammanträdesorten. Är sådan
ledamot befattningshavare i statens
tjänst, skall han för tjänstgöringen
åtnjuta, jämte ersättning för avlöningsförmåner,
som han får avstå under
tjänstledighet för ifrågavarande
uppdrag, arvode med belopp, som bestämmes
av Kungl. Maj:t. Därjämte
skall ledamot i förekommande fall för
resedagar åtnjuta rese- och traktamentsersåttning
enligt allmänna resereglementet.
(Reservantens förslag.)
för tjänstgöringen åtnjuta, jämte ersättning
för avlöningsförmåner'', som
han får avstå under tjänstledighet för
ifrågavarande uppdrag, arvode med
belopp, som bestämmes av Kungl.
Maj:t. Därjämte skall ledamot i förekommande
fall för resedagar åtnjuta
rese- och traktamentsersåttning enligt
allmänna resereglementet..
1 1 m o m. I 126 § 2 morn. omförmäld
ledamot av kammarrätten, som
icke är befattningshavare i statens
tjänst, åtnjuter för tid, varunder han
varit inkallad till tjänstgöring, arvode
med tjugufyra kronor örn dagen, örn
han år bosatt i Stockholm, och med
trettiotvå kronor örn dagen, örn han
är bosatt utom Stockholm. Är sådan
ledamot befattningshavare i statens
tjänst skall gälla vad som för motsvarande
fall är stadgat enligt 8 mom.
439167. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1943.