Kungl. Maj.ts proposition nr 352.

1

Nr 352.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa ytterligare
utgifter å tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret
1951142; given Stockholms slott den 5 december
1941.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 december
1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge,
Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter:

Med propositionen nr 305 till årets riksdag framlades förslag till vissa
ändringar i gällande riksstat, sammanfattade å en tilläggsstat I till riksstaten.
Vid propositionens utformande hade de av riksdagen godkända principerna
för genomförande av ändringar i den fastställda statsregleringen varit vägledande.

De i propositionen anmälda ändringsförslagen gällde endast budgetens utgiftssida.
De äskade nya anslagen avsågo till större delen att bereda täckning
för utgifter, som bestritts å förskottsstaten, och avsågo i övrigt utgiftsbehov,
som aktualiserats efter det att riksstaten fastställts och icke ansetts böra tillgodoses
från förskottsanslag. Frågan örn avskrivning av de i propositionen
Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 352.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 352.

äskade nya kapitalinvesteringarna lämnades lills vidare öppen. Förslag om
erforderlig komplettering av tilläggsstaten torde nu i sedvanlig ordning böra
föreläggas riksdagen.

Anslagsäskandena i propositionen nr 305 uppgingo sammanlagt för driftbudgetens
del till 12.2 miljoner kronor och för kapitalbudgetens del till 30.4
miljoner kronor.

Under riksdagens lopp ha sedermera i ett flertal propositioner framlagts
förslag om nya anslag. Tillsammans med de anslagsäskanden, i främsta rummet
för avskrivning av nya kapitalinvesteringar, som nu torde böra anmälas
för riksdagen, belöpa de under riksdagens lopp efter propositionen nr 305
föreslagna medelsanvisningarna å icke mindre än 115.2 miljoner kronor å
driftbudgeten och 31.2 miljoner kronor å kapitalbudgeten. Vid bifall till de
i detta sammanhang och i övrigt under riksdagens höstsession framlagda anslagsäskandena
skulle sålunda de sammanlagda utgifterna å tilläggsstat I för
driftbudgetens del uppgå till 127.4 miljoner kronor och för kapitalbudgetens
del till 61.6 miljoner kronor. Fördelningen av de i propositionen nr 305 och
i senare propositioner gjorda anslagsäskandena på driftbudgetens olika utgiftstitlar
framgår av följande översikt.

Huvudtitel

Proposition
nr 305

Senare för-slag

Summa

A. Egentliga statsutgifter:

Kr.

Kr.

Kr.

lil. Utrikesdepartementet ...................

30.000
3,157,700

6.497.000

65.000

15.000

58.000

2.055.000
365,000

30,000

94,525,200

8.137.000

165.000
> 388,000

4.779.000

3.280.000

365.000

IV. Försvarsdepartementet....................

91,367,500

1.640.000
100,000
373,000

4.721.000

1.225.000

V. Socialdepartementet ..................

VI. Kommunikationsdepartementet..........

VII. Finansdepartementet................

IX. Jordbruksdepartementet ..................

X. Handelsdepartementet......................

XI. Folkhushållningsdepartementet..............

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

lil- Avskrivning av nya kapitalinvesteringar____

15,748,500

15,748,500

12,242,700

115,175,000

127,417,700

Till de sålunda redovisade anslagen komma vissa icke obetydliga utgiftsbelopp
för av levnadskostnadernas stegring motiverade tillägg å folkpensioner
och löner m. m., om vilka förslag framlagts i propositioner under hösten;
kostnaderna för dessa belasta icke formellt tilläggsstaten på grund av att de
bestridas genom överskridanden å tidigare beviljade förslagsanslag å riksstaten.
Vidare bör erinras örn att sådana utgifter å förskottsstaten, som avse
en fortlöpande, av krisen betingad verksamhet av obestämd total omfattning,
icke reglerats i detta sammanhang utan på samma sätt som skett under
de närmast föregående budgetåren ansetts böra bli föremål för en kollektiv
reglering vid budgetårets slut. De oreglerade förskottsutgifterna avse i främsta
rummet de löpande militära beredskapsutgifterna.

Kungl. Maj.ts proposition nr 352.

3

Å tilläggsstaten har tidigare icke upptagits någon inkomstsida. Med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen under hösten beslutat en höjning av tobaksskatten,
åsyftande en inkomstökning av omkring 20 miljoner kronor.
Den uppräkning av inkomsttiteln, som på grund härav kunde varit motiverad,
torde lämpligen kunna anstå till närmare budgetårets slut, då den
statsfinansiella effekten av skattehöjningen bättre kan bedömas.

Driftbudgeten å riksstaten för budgetåret 1941/42, sådan denna fastställdes
av riksdagen i juni detta år, slutade på en utgiftssumma av 2,166.5 miljoner
kronor och en inkomstsumma av 2,080.0 miljoner kronor. Den utmynnade
sålunda i ett underskott på 86.5 miljoner kronor. Om härtill lägges
summan av de äskade anslagen å driftbudgeten av tilläggsstat I, 127.4 miljoner
kronor, kommer riksstaten med däri under riksdagens höstsession föreslagna
ändringar att utvisa ett underskott på i runt tal 200 miljoner kronor.
Med hänsyn till de tillsvidare oreglerade förskottsutgifterna har denna siffra
dock endast formell betydelse; beträffande storleksordningen av det belopp,
varmed de faktiska utgifterna kunna antagas komma att överstiga budgetens
inkomster, må hänvisas till de i propositionen nr 293 till årets riksdag framlagda
beräkningarna, som synas äga fortsatt giltighet.

De anslagsäskanden, som i förevarande sammanhang böra föreläggas riksdagen,
avse såsom förut berörts i främsta rummet avskrivningar, påkallade
av beslutade eller äskade investeringar å tilläggsstat I. Till större delen gälla
dessa investeringar försvarsväsendets fastighetsfond. Härutöver torde under
femte och nionde huvudtitlarna böra framläggas förslag om vissa ytterligare
medelsanvisningar, vilka ansetts icke kunna anstå till nästa års riksdag.

Ifrågavarande anslagsäskanden ha tidigare denna dag anmälts. Utdrag av
statsrådsprotokollet angående de beslut örn förslag till riksdagen, vilka
Kungl. Majit därvid på hemställan av vederbörande departementschefer fattat,
torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bil 1—3).

En sammanställning av samtliga till tilläggsstat I hänförliga anslag, som
utöver de i proposition nr 305 föreslagna anslagen av riksdagen anvisats eller
i denna eller tidigare propositioner äskats under höstsessionen, torde få fogas
vid protokollet såsom bihang.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Majit på hemställan
av vederbörande departementschefer enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
för denna dag (bil. 1—3) fattat beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

V. Schwartz.

Kungl. Maj:ts proposition nr 352.

5

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 december
1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge,
Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler härefter under
socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter
å tilläggsstat I till riksstaten för btfdgetåret 1941/42 samt anför därvid
följande.

B. Sociala verk och inrättningar.

[1.] Yrkesinspektionen: Avlöningar. I skrivelse den 4 juli 1941 har
svenska metallindustriarbetarförbundet gjort framställning örn förstärkning
av yrkesinspektionens arbetskrafter för tillsyn av arbetsplatser, där risk
för gengasförgiftning föreligger. Förbundet har bland annat framhållit följande: Förbundets

medlemmar vore i stor utsträckning utsatta för dylik risk såväl
i garage och motorfordonsverkstäder som vid företag, vilka använde stationära
generatorer för sin drift. De av statens bränslekommission och riksförsäkringsanstalten
utfärdade anvisningarna efterföljdes icke i den utsträckning
som vore nödvändig för att erforderlig säkerhet mot förgiftningsfaran
skulle förefinnas. Det syntes förbundet ytterst angeläget, att de givna anvisningarna
noggrant efterlevdes. För den skull borde en effektiv inspektion
verkställas av skyddsanordningarna i ifrågavarande lokaler. Yrkesinspektionens
befattningshavare torde dock icke med den arbetsbörda som åvilade dem,
kunna utan åsidosättande av annan sin tjänst medhinna denna arbetsuppgift,
varför det syntes förbundet vara en tvingande nödvändighet att särskilda inspektörer
tillsattes för sådant ändamål.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 352.

Svenska transportarbetarförbundet har sedermera hemställt om bifall till
framställningen.

Ii ik s f örs äkring sanstalt en har den 2 oktober 1941 avgivit utlåtande över
framställningen och tillika överlämnat infordrade yttranden från samtliga
yrkesinspektörer. Anstalten har däri till en början erinrat örn ett av ämbetsverket
den 17 juni 1941 framlagt förslag till kungörelse angående införande
och uppställning m. m. av gengasdrivna motorfordon och motorredskap i vissa
lokaler. Som motivering lill detta förslag, som även innefattade straffbestämmelser
för överträdelser av författningens föreskrifter, hade anstalten anfört,
att de av bränslekommissionen och anstalten utfärdade anvisningarna i ämnet
otvivelaktigt i hög grad bidragit till att förebygga uppkomsten av olycksfall
och yrkessjukdom vid gengasdrift av motorfordon och motorredskap men
att det alltjämt kunde konstateras, att det i alltför stor utsträckning förekomme,
att erforderliga säkerhetsåtgärder åsidosattes. Det måste med hänsyn därtill
anses angeläget, att en förändring i berörda hänseende komme till stånd.

Anstalten har härefter anfört:

Därest den föreslagna författningen utfärdades, komme därmed det önskemål,
varåt metallindustriarbetarförbundet givit uttryck, att i viss mån tillgodoses.
För att författningen skulle få åsyftad verkan krävdes emellertid, att
dess tillämpning gjordes till föremål för en effektiv tillsyn. En sådan kunde
dock icke, såsom anstalten även framhållit i sin framställning den 17 juni 1941,
åstadkommas med yrkesinspektionens nuvarande arbetskrafter utan eftersättande
åtminstone under en tid framåt av andra inspektionen åvilande arbetsuppgifter.

Författningsförslaget hade avseende på lokaler, vari gengasdrivna fordon
eller redskap infördes. Men även lokaler, vari stationära gasgeneratorer vore
uppställda, samt handhavandet av sådana generatorer vore i behov av en
mera ingående tillsyn än dittills i regel kunnat åstadkommas. Under senare tid
hade stationära gasgeneratorer vunnit användning inom industrien i alltmera
växande omfattning.

En tillfredsställande inspektionsverksamhet med avseende på arbetsställen
i allmänhet, där risk för gengasförgiftning förefunnes, krävde, under förutsättning
att den skulle bedrivas utan eftersättande i större omfattning av
annan inspektionsverksamhet, en betydande tillfällig förstärkning av yrkesinspektionens
arbetskrafter. En sådan förstärkning borde avse den ingenjörsutbildade
personalen.

Det syntes anstalten påkallat, att inalles nio extra tjänstemän med ingenjörsutbildning
(extra distriktsingenjörer) snarast möjligt och under en tid av
minst ett år framåt anställdes inom yrkesinspektionen. Avlöning till de nya befattningshavarna
torde ej böra utgå enligt lägre lönegrad än den 21 :a i den
för extra tjänstemän fastställda löneplanen. Av de nya befattningshavarna
borde en placeras till tjänstgöring i vart och ett av första och andra distrikten
(stationsort Stockholm), tredje distriktet (stationsort Linköping), femte distriktet
(stationsort Malmö), sjätte distriktet (stationsort Göteborg), åttonde
distriktet (stationsort Karlstad) samt nionde distriktet (stationsort Gävle). Vad
anginge fjärde och sjunde distrikten torde det räcka med en tjänsteman, som
vore gemensam för båda distrikten (lämplig stationsort Borås), likaså beträffande
tionde och elfte distrikten (stationsort Umeå). Med denna placering av
befattningshavarna skulle avlöningskostnaderna för ett år enligt nu gällande
bestämmelser uppgå till 66,510 kronor, fördelade på löner med 54,006 kro -

Kungl. Maj:ts proposition nr 352.

7

nor, rörligt tillägg 8,096 kronor, kristillägg 4,318 kronor och kallortstillägg
90 kronor.

Därest nio-inspekterande befattningshavare nyanställdes, måste vidgad
möjlighet beredas att använda tillfällig skrivhjälp. För detta ändamål finge
beräknas ett belopp av 4,000 kronor.

Statskontoret, som yttrat sig i ärendet den 22 oktober 1941, har till en
början framhållit, att yrkesinspektörerna i ett par distrikt i yttrandena till
riksförsäkringsanstalten icke ansett förstärkning av inspektionens arbetskrafter
för ifrågavarande ändamål erforderlig inom sina distrikt och bl. a.
som motivering anfört åtskilliga bärande allmänna synpunkter rörande möjligheten
att nedbringa antalet olycksfall på grund av gengasförgiftning, till
vilka synpunkter statskontoret kunde ansluta sig. Redan med hänsyn härtill
ställde sig ämbetsverket synnerligen tveksamt gentemot riksförsäkringsanstaltens
förslag.

Vidare har statskontoret fäst uppmärksamheten på att såväl anstalten
som yrkesinspektörerna utgått från att bestämmelser till skydd mot skada
från gengasdrivna motorfordon och redskap skulle komma att utfärdas i
enlighet med ett av anstalten i framställning till Kungl. Majit den 17 juni
1941 framlagt förslag till kungörelse i ämnet. I den författning, som sedermera
av Kungl. Majit utfärdats (S. F. S. 776/1941), hade emellertid enligt
1 § 2 stycket från författningens tillämplighet undantag^ de fall, då arbete
i ifrågavarande lokaler allenast bestode i tjänstgöring såsom förare av
gengasdrivet fordon eller redskap, varigenom antalet lokaler, som skulle
bliva föremål för tillsyn, avsevärt minskats.

Efter att slutligen ha erinrat om Kungl. Majits uppdrag den 3 oktober
1941 åt statens trafikkommission att skyndsamt verkställa undersökning
rörande reglering av motorfordonstrafiken, vilken utredning kunde leda till
en skärpning av restriktionerna för motorfordonstrafiken, har statskontoret
med åberopande av anförda skäl och att yrkesinspektionens personal
genom beslut av riksdagen så sent som år 1938 betydligt utökats, avstyrkt
förslaget örn personalförstärkning för ifrågavarande ändamål.

Med anledning av vad statskontoret salunda anfört har riksförsäkringsanstalten
den 11 november 1941 avgivit förnyat utlåtande. Anstalten har
däri anfört bland annat följande.

Alldeles oavsett vilken uppfattning statskontoret och de av ämbetsverket
åberopade yrkesinspektörerna hade beträffande föreliggande risker, måste
riksförsäkringsanstalten och yrkesinspektionen beakta, att den nyligen utfärdade
kungörelsen i ämnet (776/1941) föreskreve, att yrkesinspektör skulle
ha godkänt vissa i kungörelsen angivna ventilations- och utsugningsanordningar
för att gengasdrivet fordon eller redskap skulle få förvaras i arbetslokal,
varå kungörelsen hade avseende, samt för att gasgenerator skulle få
tändas eller gengasdriven motor startas eller köras i tomgång därstädes.

I vad mån det av anstalten beräknade antalet lokaler, som skulle bliva
föremål för tillsyn, avsevärt minskats genom den ändring, som gjorts i
anstaltens författningsförslag, vore ganska vanskligt att bedöma. Vad anninge
små garage torde man ha att räkna med att innehavarna av dessa,
även örn garagen folie inom kungörelsens tillämpningsområde, av ekono -

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 352.

miska skäl i stor utsträckning underläte att anskaffa de relativt dyrbara
anordningar, som erfordrades för att fordon, vars gengasverk icke vore
släckt och utluftat, skulle få förvaras i garaget. I den mån detta bleve förhållandet,
komme tydligen dessa garage icke att bereda yrkesinspektionen
ökat arbete.

Beträffande större garage läte det tänka sig, att en del innehavare av
sådana i syfte att undkomma tillämpningen av kungörelsens bestämmelser
avskedade sina garagevakter — en dylik tendens hade redan visat sig i
Stockholm. Det borde emellertid beaktas, att kungörelsen givetvis icke
satte arbetarskyddslagen ur kraft på ifrågavarande område. Med hänsyn
till det allmänna stadgandet i 3 § samt bestämmelserna i 5 § c) och d)
nämnda lag måste yrkesinspektionen ägna särskild tillsyn åt arbetslokal,
varl gengas kunde antagas spridas i en för arbetarnas hälsa skadlig
mangel, även örn i lokalen allenast utfördes sådant arbete, som avsåges i
töi berörda undantagsbestämmelse. Resultatet bleve i förevarande fall sannolikt
endast det, att det komme att bli förenat med mera omgång och
besvär att få nödiga säkerhetsföreskrifter genomförda.

Med anledning av statskontorets påpekande rörande den ifrågasatta
skärpningen av restriktionerna för motorfordonstrafiken ville anstalten understryka,
att dess hemställan avsåge en tillfällig förstärkning av yrkesinspektionens
arbetskrafter under ett år och att omförmälda kungörelse
tratt i kraft den 1 november 1941. Resultatet av den åberopade utredningen
om motorfordonstrafiken, som beslutats av Kungl. Maj:t den 3 oktober
1941, torde väl knappast komma att inverka på det föreliggande tillsynsbehovet
beträffande nu förefintliga gengasdrivna fordon och redskap.

..en „:.ore. a®na förstärkningen av arbetskrafterna vore vidare avsedd jämväl
för tillgodoseende av kravet på utökad inspektion av stationära gengasanlaggningar.
Sådana anläggningar ökade alltjämt i antal och några
restriktioner rörande dem hade, såvitt för anstalten vore bekant, icke ifrågasatts.
°

På grund av vad sålunda anförts har riksförsäkringsanstälten ansett sig
böra vidhålla den ståndpunkt anstalten intagit i sitt tidigare utlåtande i åren”
det. Anstalten framhåller emellertid, att även en mindre omfattande, tillfällig
förstärkning av yrkesinspektionens arbetskrafter vore av värde, samt anför
härom:

Örn en mera avsevärd inskränkning i anstaltens förslag ansåges böra ske,
skulle en sadan kunna åvägabringas genom att fjärde och tionde yrkesinspektionsdistrikten
lämnades helt utanför personalförstärkningen samt att
respektive andra och tredje, sjunde och åttonde ävensom nionde och elfte
distrikten tillgodosåges genom en för de båda distrikten gemensam befattningshavare
stationerad i respektive Stockholm, Karlstad och Gävle. Första,
femte och sjätte distrikten (stationsort respektive Stockholm, Malmö och
Goteborg) skulle fortfarande erhålla var sin tjänsteman. Med denna beskärning
skulle antalet nya befattningshavare nedbringas till sex och avlöningskostnaderna
för dem komma att uppgå till 44,820 kronor, fördelade på löner
med 36,440 kronor, rörligt tillägg 5,465 kronor och kristillägg 2,915
kr°n°r. Kostnaderna för tillfällig skrivhjälp skulle minskas till 2,800 kronor.

b orandringar beträffande placering och tjänstgöringsområden för de nya
befattningshavarna kunde komma att visa sig erforderliga. Med hänsyn därtill
borde stationsorter och tjänstgöringsområden icke fastställas på förhand
utan borde det få ankomma på riksförsäkringsanstalten att besluta därom
efter omständigheterna.

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 352.

Den av riksförsäkringsanstalten i ärendet förebragta utredningen har över- Departement»-tygat mig om att en tillfällig förstärkning av yrkesinspektionens arbetskrafter
måste äga rum, därest inspektionens tillsyn över arbetsställen, där risk
för gengasförgiftning föreligger, skall bliva någorlunda effektiv. Av sparsamhetsskäl
kan jag dock icke förorda, att förstärkningen får den omfattning,
som anstalten i första hand förordat. I stället tillstyrker jag det av anstalten
framlagda alternativa förslaget om en mindre förstärkning av yrkesinspektionen.
Jag räknar alltså med att inspektionens arbetskrafter under
ett års tid böra förstärkas med sex ingenjörsutbildade befattningshavare placerade
i lönegraden Ex 21 samt att dessutom under denna tid ett mindre belopp
bör stå till förfogande för härav föranledda utgifter för tillfällig skrivhjälp.

De kostnader, som vid ett bifall till detta förslag skulle uppkomma, torde
kunna beräknas i enlighet med anstaltens kalkyler. Av kostnaderna böra utgifterna
för löner och för tillfällig skrivhjälp -— sammanlagt för elt år beräknade
till 39,240 kronor — bestridas från den i yrkesinspektionens avlöningsstat
upptagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal.

Utgifterna för rörligt tillägg böra gäldas från den i samma stat upptagna
anslagsposten till dylika tillägg samt utgifterna för kristillägg från femte
huvudtitelns anslag till kristillägg. Ungefär hälften av kostnaderna kunna
beräknas falla på budgetåret 1941/42. Med hänsyn härtill torde riksdagens
medgivande till överskridande av den för löpande budgetår anvisade anslagsposten
till avlöningar till icke-ordinarie personal med ett belopp av
högst 20,000 kronor böra inhämtas.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för yrkesinspektionen upptagna
anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal ma
för budgetåret 1941/42 överskridas med högst 20,000 kronor.

[2.] 81. Ekonomibyggnader vid Sundbo yrkeshem, reservationsanslag.

1 skrivelse den 29 oktober 1941 har socialstyrelsen —- med överlämnande aven
av preliminär kostnadsberäkning och ritningar åtföljd framställning den
20 oktober 1941 från styrelsen för statens yrkeshem Sundbo — hemställt, alt
medel måtte ställas till styrelsens för yrkeshcmmet förfogande för återuppbyggande
av hemmets ekonomilokaler, vilka förstörts genom brand.

I framställningen av yrkesliemmets styrelse anmäles till en början, att
hemmets ekonomibyggnader, utgörande ladugård, stall, svinhus, magasin och
loge samt redskapsskjul, nedbrunno den 31 augusti 1941. Endast en mindre
uthuslänga samt yttermurama till ladugården kunde räddas undan elden.
Vissa förberedelser vidtogos omedelbart för uppförande av nya ekonomibyggnader.
Sålunda hade plats för nya ekonomibyggnader utsetts, ritningar
utförts och kostnadsförslag uppgjorts. Kostnadsförslag^, vilket slutade å en
summa av 90,000 kronor, uppinge följande poster:

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 352.

Grävnings-, gjutnings- och snickeriarbeten enl. anbud...... kronor 73,500

Djupborrning och vattenledningar ...................... » 2,000

Elektrisk installation jämte elektrisk motor .............. » 3,000

Hiss för foder ........................................ » 1,500

Gödselbrunn och avloppsledningar ...................... » 400

Mjölkmaskiner jämte installation........................ » 3,000

Hönshus, fristående.................................... » 3,000

Vagnslider, fristående .................................. » 2,000

Diverse utgifter........................................ » 1,600

Summa kronor 90,000.

Yrkeshemmets styrelse hemställer i anslutning härtill, att ett belopp av

90,000 kronor måtte ställas till hemmets förfogande för uppförande av nya
ekonomibyggnader.

Socialstyrelsen yttrar i sin framställning:

I Kungl. Maj:ts stadga för skyddshemmen angives, att i yrkeshem skall
meddelas såväl teoretisk som praktisk yrkesutbildning bland annat i jordbruk
och ladugårdsskötsel. Dessa yrkesgrenar ha visat sig vara av stor betydelse
i fostrings- och utbildningsarbetet vid hemmen. Ett icke obetydligt
antal elever kunna av olika skäl icke tillgodogöra sig undervisningen i de
verkstadsmässiga yrkena. Dessutom finnas alltid elever, som på grund av
uppväxt- och hemförhållanden äro knutna till jordbruksnäringen. För båda
dessa kategorier är utbildningen i jordbruk och ladugårdsskötsel av oskattbart
värde.

Sundbo yrkeshem har omkring 55 elever. Av dessa undervisas i allmänhet
10—15 elever i jordbruk och ladugårdsskötsel. Den odlade arealen vid hemmet
utgör 35 hektar. Dessutom finnas 15 hektar ängs- och betesmark samt
200 hektar skogsmark. Vid hemmet finnas anställda en rättare och en
ladugårdsförman för skötsel av jordbruket och undervisningen av eleverna
i hithörande ämnen.

Jordbruksdriften vid Sundbo liksom vid de övriga skyddshemmen tjänar
även andra ändamål än undervisningen. Sålunda medför den vissa ekonomiska
fördelar, då hemmets hushåll, uppgående till cirka 70 personer, förses
med erforderliga lantbruksprodukter. Alla transporter, underhåll av vägar
m. m. sker medelst jordbrukets arbetskraft.

Av det anförda torde framgå, att hemmet icke utan mycket stora svårigheter
skulle kunna drivas utan jordbruk.

Genom branden, då yrkeshemmets samtliga ekonomibyggnader förstördes,
har emellertid denna del av verksamheten kommit att lida svårt avbräck.
Samtliga djur räddades och äro för närvarande tillfälligt inkvarterade i gårdar
i bygden. Då särskilt nötkreatursbesättningen har ett ej obetydligt avelsvärde,
äro skyndsamma åtgärder av nöden, om den skall kunna behållas av
hemmet. Även för tillvaratagandet av nästkommande års gröda är det av
vikt, att arbetena med nybyggnad av ekonomilokaler igångsättas snarast.

Under åberopande härav anhåller socialstyrelsen, att Kungl. Majit måtte
föreslå innevarande års riksdag att ställa medel till förfogande för yrkeshemmets
styrelse i och för återuppbyggande av de nedbrunna ekonomibyggnaderna
vid hemmet.

Byggnadsstyrelsen bär i infordrat yttrande förklarat sig icke hava något
att erinra i ärendet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 352.

11

Det är uppenbarligen för uppehållandet av verksamheten å yrkeshemmet DepartementsSundbo
av största vikt, att hemmet snarast erhåller nya ekonomibyggnader i chefen.
stället för de nyligen nedbrunna. Mot det föreliggande förslaget, enligt vilket
uppförandet av nybyggnader och därmed sammanhörande arbeten ävensom
viss maskinanskaffning beräknats draga en kostnad av 90,000 kronor, har
någon erinran icke framställts. Då ej heller från min sida föreligger anledning
till erinran mot förslaget, tillstyrker jag, att för ändamålet ett reservationsanslag
å 90,000 kronor anvisas å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1941/42.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Ekonomibyggnader vid Sundbo yrkeshem å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av .................... kronor 90,000.

F. Civila luftskyddet.

[3.] 7 a. Civilt luftskydd: Övertagande av egendom i annan ordning än

genom rekvisition, förslagsanslag. Enligt 3 § 1 mom. lagen den 31 mars 1938
(nr 90) om förfoganderätt för luftskyddets behov äger länsstyrelse, då det prövas
nödvändigt för luftskyddsändamål, taga i anspråk markområden, byggnader,
utrymmen, transportmedel, utrustningspersedlar, materialier och annan
egendom, som tillhör eller innehaves av enskilda. Enligt 4 § 1 mom. samma
lag är ägare eller innehavare av anläggning, inrättning, fastighet eller annan
egendom, för vilken luftskyddsplan uppgjorts eller luftskydd eljest erfordras,
pliktig att tåla eller vidtaga de åtgärder med avseende å egendomen ävensom
dess inredning och utrustning, som av länsstyrelsen prövas erforderliga för
luftskyddets genomförande. För åtgärd, som avses i 3 § 1 mom. eller 4 §
1 mom. är ägare eller innehavare av egendom, som beröres av åtgärden, berättigad
till ersättning av kronan med belopp, vars storlek bestämmes enligt
vissa angivna grunder (5 § 1 mom). Ersättning utgår dock icke till kommun
för materiel, som inom luftskyddsområde, vartill kommunen hör, tages i anspråk
för ordnings- eller vakttjänst, brandtjänst, indikerings-, sanerings- eller
röjningsijänst, reparationstjänst, sjukvårdstjänst eller annan luftskyddstjänst,
ej heller för mistad avkastning eller nytta av annan kommunen tillhörig egendom,
som tages i anspråk med nyttjanderätt (5 § 2 morn.). Anspråk på ersättning
för åtgärd, som avses i 3 § 1 mom. eller 4 § 1 morn., skall prövas i den
ordning, som är stadgad beträffande rekvisition för krigsmaktens behov (6 §).
Länsstyrelses befogenheter att taga egendom i anspråk kunna av länsstyrelsen
överlåtas å luftskyddschef (14 §). Ersättning för egendom, som rekvirerats
för luftskyddets behov, skall enligt beslut av Kungl. Maj:t gäldas från det å
förskottsstat för försvarsväsendet under sjunde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget
till förstärkning av den civila administrationen m. m.

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 352.

Länsstyrelse och luftskyddschef hava, förutom nu nämnda möjligheter till
förfogande över egendom, i vissa fall möjlighet att anskaffa egendom för luftskyddets
behov jämväl genom att taga i anspråk de skyldigheter till medverkan
vid luftskyddet, som enligt gällande luftskyddslag åvila kommun. Beträffande
omfattningen av dessa skyldigheter torde få hänvisas till 10 och
11 §§ luftskyddslagen den 11 juni 1937 (nr 504) i dess lydelse enligt lagarna
den 22 juni 1939 (nr 298) och den 23 februari 1940 (nr 81).

lill bestridande av kostnaderna för i anspråk tagen egendom, som ej är
avsedd för sådant luftskyddsändamål, som kommunen enligt luftskyddslagen
har att tillgodose, finnas inga medel anvisade, i den mån rekvisitionsförfarande
icke använts. Detta har medfört olägenheter i två skilda avseenden.

Det kan vara ekonomiskt mindre fördelaktigt och dessutom opraktiskt att
i alla lägen anlita rekvisitionsförfarandet. I den utredning rörande revision av
luftskyddslagstiftningen, som luftskyddsinspektionen i samråd med särskilda
sakkunniga avgav den 13 februari 1941, har denna fråga uppmärksammats.
Utredningen har härom anfört:

Utredningen vill i detta sammanhang påpeka, att luftskyddsmyndigheterna
hittills i många fall nödgats anlita förfoganderätten även för anskaffande av
varor, vilka i stället kunnat inköpas i fria marknaden till gängse detaljhandelspriser.
Anledningen härtill har varit den, att ersättning av statsmedel icke utgått
i annat fall än örn anskaffandet skett med tillämpning av förfogandebestämmelserna.
Det är uppenbart, att denna anordning i dylika fall är både
oekonomisk och tidsödande. Det vore därför enligt utredningens mening önskvärt,
att statsverket ställde medel till länsstyrelsernas förfogande för att efter
prövning användas till gäldande av kostnader av den art, att förfoganderätten
av praktiska skäl icke bör tagas i anspråk; givetvis bör därmed icke någon
avlastning ske från kommunerna av sådana förpliktelser, vilka åvila deni.

Vidare finnas fall, då rekvisitionsförfarandet icke kan tillämpas för ianspråktagande
av erforderlig egendom, nämligen då egendomen tillhör staten.
Det är sålunda exempelvis icke möjligt att gentemot telegrafverket anlita
rekvisitionsförfarande beträffande telefonanläggningar inom luftskyddet,
ej heller gentemot annan statlig myndighet i fråga om statens fastigheter eller
delar därav. Till gäldande av ersättning för upplåten dylik egendom, i den
mån sådan ersättning prövas böra utgå, stå icke heller några medel till förfogande.

På Kungl. Maj:ts prövning är för närvarande beroende ett flertal ansökningar
om ersättning för egendom, som utan rekvisitionsförfarande anskaffats
för luftskyddets behov. Kostnaderna ha förskotterats av vederbörande länsstyrelse,
luftskyddschef eller kommun, och dessa lia nu hemställt om ersättning
för förskotten.

I samtliga ärendena lia yttranden inhämtats av statskontoret, som därvid
framhållit såsom sin uppfattning, att den omständigheten, att i en del fall
rekvisitionsförfarande icke tillämpats beträffande anskaffad materiel, icke
i och för sig borde utesluta den, som under rådande luftskyddstillstånd förskotterat
anskaffningskostnaderna, från rätt till ersättning av statsmedel
härför, under förutsättning att dessa kostnader icke jämlikt gällande föreskrifter
skulle stanna å kommunen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 352.

13

Av det anförda torde framgå, att — ehuru anskaffande för luftskyddets be-Departementshov
av egendom för ändamål, som vederbörande kommun icke är pliktig till- chefengodose,
såsom regel bör ske med anlitande av rekvisitionsförfarande — nämnda
anskaffningssätt i vissa undantagsfall antingen icke kan eller av praktiska
skäl icke lämpligen bör anlitas. Möjlighet bör därför öppnas att för sådana
fall ändock lämna ersättning av statsmedel. Givetvis bör sådan ersättning
icke utgå, då kommun eller enskild bar att svara för de kostnader varom är
fråga. Med hänsyn till vikten av att denna avgränsning iakttages vid ärendenas
bedömande, torde — i varje fall intill dess hithörande spörsmål komma under
omprövning i samband med slutförandet av den nu pågående utredningen om
revision av luftskyddslagstiftningen — frågan huruvida ersättning av statsmedel
bör utgå eller ej böra i varje särskilt fall prövas av Kungl. Majit.

Ett särskilt anslag torde för ändamålet böra äskas av riksdagen å tilläggsstat
I till riksstaten för innevarande budgetår. Då storleken av det anslag, som
intill budgetårets slut må erfordras för ändamålet, icke låter sig beräkna, bör
anslaget givas formen av förslagsanslag och kan lämpligen med viss avrundning
upptagas till belopp motsvarande vad som på grund av de nu föreliggande
ansökningarna enligt preliminär granskning kan beräknas komma att utgå.

I enlighet härmed föreslås, att anslaget upptages till 300,000 kronor. Anslaget
bör anvisas under rubriken Civilt luftskydd: Övertagande av egendom i annan
ordning än genom rekvisition.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Civilt luftskydd: Övertagande av egendom i annan
ordning än genom rekvisition å tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .................................... kronor 300,000.

[4.] 17. Förberedande åtgärder för samordnande av hemortsförsvaret,

förslagsanslag. Sedan jag den 20 juni 1941 med stöd av Kungl. Majits bemyndigande
samma dag tillkallat särskilda sakkunniga1 för fortsatt utredning
av frågan örn, bland annat, samordning av hemortsförsvarets olika grenar,
hava de sakkunniga — vilka antagit benämningen 1941 års hemortsförsvarssakkunniga
— med skrivelse den 2 augusti 1941 till mig överläimiat
en promemoria med förslag till vissa bestämmelser rörande samordning av
hemortsförsvaret.

över de sakkunnigas förslag hava yttranden infordrats från överbefälhavaren
över rikets försvarskrafter, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen,
telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen, statens arbetsmarknads 1

De sakkunniga äro expeditionschefen Å. Natt och Dag, ordförande, samt majorerna B. F.
Bengtsson och K. I. Göthberg, kommunalborgmästaren H. Hjelmberg, polisintendenten A. Zetterquist,
statskommissarien B. E. Johnsson, majoren H. W. Lange, e. o. assessorn i Svea hovrätt
E. Hedfeldt samt sekreteraren F. Thunborg.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 352.

kommission, statens utrymningskommission, luftskyddsinspektionen, Överståthållarämbetet
och samtliga länsstyrelser, varjämte riksluftskyddsförbundet
och centralkommittén för det frivilliga försvarsväsendet beretts tillfälle
yttra sig över förslaget.

Yttranden hava inkommit från samtliga förenämnda myndigheter och
sammanslutningar med undantag av länsstyrelsen i Gotlands län.

De sakkunniga hava i sin promemoria framhållit, att en intim samverkan
i operativt hänseende inom hemortsförsvaret vore ofrånkomlig, därest
hemortsförsvaret skulle kunna fylla sin uppgift. Detta gällde såväl samverkan
inom det civila hemortsförsvaret — omfattande under civil myndighets
ledning stående organisationer för luftskydd, skogsbrandskydd med
flera ändamål — som samverkan mellan å ena sidan det militära hemortsförsvaret
— omfattande försvarsområdesbefälhavama underställda militära
förband — och å andra sidan det civila hemortsförsvaret. Enligt de sakkunnigas
mening vore en sådan samverkan i krig icke möjlig utan enhetlighet i
ledningen. Hur än denna ledning framdeles kunde komma att utformas, erfordrades
emellertid, för att samverkan skulle bliva ändamålsenlig och effektiv,
att redan i fredstid ett betydande förberedelse- och planläggningsarbete
fullgjorts. Detta arbete borde, utan avvaktan å lösningen av samordningsproblemet
i dess helhet, omedelbart igångsättas.

De sakkunniga hava föreslagit, att för arbetets utförande skulle vid länsstyrelserna
tillfälligt anställas särskilda tjänstemän, i regel en för varje försvarsområde.
Ersättning till dessa tjänstemän skulle av statsmedel utgå dels
i form av gottgörelse för mistade avlöningsförmåner, dels ock — utöver
nämnda gottgörelse — i form av ett månatligt arvode å 160 kronor. Till
dem, som vore bosatta å annan ort än stationeringsorten, borde dessutom
under tjänstgöring å sistnämnda ort utgå tjänstgöringstraktamente med 9
kronor 50 öre för dygn, om vederbörande vore familjeförsörjare, och med
6 kronor 40 öre för dygn i annat fall. Dessa traktamentsbelopp äro desamma,
som enligt tilläggsbestämmelserna till det civila avlöningsreglementet gälla
för befattningshavare i lönegraderna A 24—28 från och med 16 :e dygnet.
Under resor i tjänsten borde resekostnads- och traktamentsersättning utgå
enligt allmänna resereglementets rese- och traktamentsklass II C.

Kostnaderna för innevarande budgetår hava av de sakkunniga, som utgått
från att tjänsterna skulle komma att tillsättas från och med den 1 september
1941, beräknats till omkring 400,000 kronor.

I de avgivna remissvaren har förslaget att redan nu igångsätta
ifrågavarande förberedelse- och planläggningsarbete i allmänhet tillstyrkts
eller lämnats utan erinran. Däremot hava vissa invändningar framställts mot
de föreslagna formerna för arbetets utförande, och i en del yttranden hava
framförts önskemål örn förmånligare ersättningar åt dem, som skulle utföra
arbetet.

På grundval av de sakkunnigas förslag och däröver avgivna yttranden har
inom socialdepartementet upprättats en promemoria med förslag till

Kungl. Maj:ts proposition nr 352.

15

vissa åtgärder för att möjliggöra samverkan mellan olika grenar och enheter
av hemortsförsvaret. Enligt denna promemoria borde Kungl. Maj:t uppdraga
åt erforderligt antal personer att, envar inom visst område, verkställa förenämnda
förberedelse- och planläggningsarbete. I regel borde dessa områden
utgöras av länen. Förelåge särskilda skäl därtill, borde undantag dock kunna
göras från denna regel.

Såsom de sakkunniga föreslagit, torde det av dem förordade förberedelse-Z>epariemeni«-och planläggningsarbetet för att möjliggöra samverkan inom hemortsförsva- cAé^cn''
ret med det snaraste böra igångsättas. Då jag funnit nyssnämnda departementspromemoria
kunna läggas till grund för vidare åtgöranden i ärendet,
har jag anmodat samtliga länsstyrelser att till socialdepartementet inkomma
med förslag å, bland annat, dels de områden, för vilka särskilda personer
böra förordnas, dels ock för uppdraget lämpliga personer. Sådana förslag
hava numera ock inkommit.

Ersättning till de personer, som kunna komma att förordnas, torde böra
utgå enligt de grunder, som föreslagits av de sakkunniga, dock torde, med
hänsyn till det kvalificerade arbete, varom fråga är, det månatliga arvodet
böra bestämmas till högst 200 kronor.

De härav föranledda kostnaderna torde för innevarande budgetår kunna
beräknas till 250,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Förberedande åtgärder för samordnande av hemortsförsvaret
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av........kronor 250,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Bertha Klemedtson.

V

''

Kungl. Majlis proposition nr 352.

17

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5
december 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge,
Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

T. f. chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Bergquist, anmäler härefter
under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärende angående
egentliga statsutgifter å tiiläggsstat I till liksstaten för budgetåret 1941/42 och
anför därvid följande.

G. Lanthushållning i allmänhet.

[1.] 11. Befrämjande av fröodlingen m. m.: Befordrande av inhemsk

linodling. För detta ändamål är å riksstaten för innevarande budgetår uppfört
ett obetecknat anslag av 12,000 kronor. Beloppet är avsett att användas
till arvode samt resekostnads- och traktamentsersättning åt en tekniskt utbildad
konsulent hos statens linnämnd. Genom beslut den 9 maj 1941 ställde
Kungl. Majit anslaget till lantbruksstyrelsens förfogande att av styrelsen
disponeras i enlighet med föreskrifter, som Kungl. Majit efter förslag av
statens linnämnd framdeles ville meddela.

I en av statens livsmedelskommission med utlåtande den 20 juni 1941
överlämnad framställning har statens linnämnd anfört bland annat följande.

Under tiden intill utgången av budgetåret 1940/41 hade linnämnden anlitat
förste byråingenjören i riksförsäkringsanstalten N. Zetterman såsom
teknisk konsulent. Även under hela budgetåret 1941/42 hade linnämnden
behov av Zettermans biträde. För uppdragets fullgörande borde Zetterman
erhålla samma löneförmåner som hittills eller 15,000 kronor för år räknat.
Kostnaderna för resekostnads- och traktamentsersättning hade beräknats
skola för samma tid uppgå till 4,000 kronor. Förutom Zetterman erfordrades
ytterligare ett tekniskt biträde, nämligen i linodlingsteknik. Kostnaderna

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 saini. Nr 352. 2

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 352.

}epartementschefen.

för detta biträde beräknades till 4,000 kronor. För täckande av ifrågavarande
kostnader erfordrades således sammanlagt 23,000 kronor. Under erinran
att å det för budgetåret 1941/42 anvisade anslaget endast funnes tillgängligt
ett belopp av 12,000 kronor hemställde linnämnden, att Kungl. Maj:t måtte
dels medgiva nämnden att för sagda budgetår anlita personal i den omfattning
nämnden angivit, dels ock ställa ett ytterligare belopp av 11,000 kronor
till lantbruksstyrelsens förfogande för gäldande av ifrågavarande arvoden
samt resekostnads- och traktamentsersättningar.

Livsmedelskommissionen har tillstyrkt linnämndens framställning.

Genom beslut den 4 juli 1941 medgav Kungl. Majit linnämnden alt i den
av nämnden föreslagna omfattningen under senare halvåret 1941 anlita förenämnda
biträden. Tillika anbefallde Kungl. Majit lantbruksstyrelsen att till
ifrågavarade biträden utbetala dem tillkommande arvoden samt resekostnads-
och traktamentsersättningar från förevarande anslag.

Såsom av det anförda framgår, har ett belopp av 11,000 kronor — utöver
det för ifrågavarande ändamål anvisade anslaget å 12,000 kronor — på
grund av en tidigare icke beräknad utveckling av linnämndens verksamhet
blivit erforderligt till gäldande under budgetåret 1941/42 av arvoden m. m.
åt en teknisk konsulent och ett tekniskt biträde. Det av nämnden beräknade
arvodet till den tekniske konsulenten överstiger vad som skulle utgå enligt
eljest tillämpade arvodesgrunder. Med hänsyn till de föreliggande särskilda
omständigheterna anser jag mig dock nu böra godtaga arvodesbestämningen
såsom en tillfällig anordning till budgetårets slut. Ett belopp av 11,000 kronor
torde sålunda böra äskas å tilläggsstat I till riksstaten för löpande budgetår.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Befordrande av
inhemsk linodling å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av..........kronor 11,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
P. Gullstrand.

Kungl. Maj:ts proposition nr 352.

19

Bilaga 3.

Utgifter för statens kapitalfonder.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 december
1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge,
Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler frågor örn
anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1941/42 och anför därvid följande.

Vid anmälan av propositionen nr 305 till arets riksdag angående utgifter a
tilläggsstat I utgick jag ifrån att medel för avskrivningsändamål skulle äskas
senare under riksdagen, när investeringsbehovet kunde fullständigare överblickas.
De i nämnda proposition framlagda förslagen till kapitalinvesteringar
uppgingo sammanlagt till 30.4 miljoner kronor. Senare avlatna propositioner
innefatta förslag örn ytterligare kapitalinvesteringar å tillhopa 31.2 miljoner
kronor. De sammanlagda anslagsäskandena under kapitalbudgeten a tilläggsstat
I uppgå sålunda till 61.6 miljoner kronor. Behovet av omedelbara avskrivningar
för dessa investeringar, som främst avse försvarsväsendets fastighetsfond
och affärsverksfonderna, torde kunna uppskattas till 15.7 miljoner
kronor.

Jag torde nu i korthet få redogöra för de olika fall, i vilka omedelbar avskrivning
erfordras.

Statens affärsverk stonder. Ett anslag till kompletteringsarbeten
å det permanenta telefonnätet av 251,300 kronor, vilket avser att täcka
de av militära behov betingade kostnaderna för ifrågavarande arbeten, torde
i sin helhet böra avskrivas.

Ett anslag till transportabla överdragsstationer m. m. å 438,000 kronor,
vilket telegrafstyrelsen ansett icke böra belasta verkets rörelse, avser anläggningar
för såväl militära som civila behov. För motsvarande ändamål har ett
belopp å 60,000 kronor under budgetåret 1939/40 enligt riksdagens medgivan -

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 352.

de bestritts av förnyelsefondsmedel och icke ansetts böra bli föremål för omedelbar
avskrivning. Det för innevarande budgetår äskade anslaget bör åtminstone
till en del avskrivas omedelbart. Med hänsyn till svårigheterna att
göra en rationell avgränsning mellan den militära och civila nyttan av anläggningarna
synes avskrivningsanslaget lämpligen kunna beräknas till 50
procent av investeringen, eller 219,000 kronor.

Å anslagen till luftskyddsanordningar m. m. vid telegrafverket och till
telefonanläggningar m. m. vid statens järnvägar, av vilka det förra i sin helhet
och det senare till större delen avser fasta anläggningar, synes icke nu
böra göras några avskrivningar. Frågan huruvida de kostnader för splitteroch
brandskydd, som inräknats under det sistnämnda anslaget, böra avskrivas
torde få upptagas till prövning i samband med förutsatt ytterligare, medelsanvisning
för ändamålet å riksstaten för nästa budgetår.

Det till försvarsberedskap vid statens järnvägar anvisade anslaget å 600,000
kronor bör i likhet med tidigare beviljade medel för samma ändamål avskrivas
i sin helhet. Anslaget till tankvagnar å 1,250,000 kronor avser att
bestrida kostnader dels för anskaffning av cisterner med 900,000 kronor, dels
för förstärkningsarbeten m. m. på godsvagnar, å vilka cisternerna vid behov
skola anbringas, med 350,000 kronor. Medelsanvisningen är en av hänsyn
till bränsleförsörjningen motiverad, ren beredskapsåtgärd, vilken av järnvägsstyrelsen
förutsatts icke skola belasta affärsverkets rörelse. Då förstärk -ningsarbetena emellertid torde vara av värde även för godsvagnarnas användning
för andra ändamål, synes avskrivningen kunna begränsas till kostnaderna
för cisternernas anskaffande.

Försvarsväsendets fastighetsfond. På sätt skett beträffande
motsvarande anslag å riksstaten för innevarande budgetår böra medel
till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å försvarsväsendets fastighetsfond
äskas i form av tre kollektivanslag, ett för varje delfond, beräknade
med tillämpning av de av riksdagen tidigare godkända grunderna för avskrivning
av anläggningar å fonden. I enlighet härmed har avskrivningsbehovet
beräknats för arméförvaltningens delfond till 6,820,400 kronor, för
marinförvaltningens delfond till 3,029,200 kronor och för flygförvaltningens
delfond till 3,628,600 kronor. Beträffande den närmare beräkningen av dessa
belopp i anlutning till de olika investeringsanslagen å fonden må hänvisas
till en uppställning, som torde få tillställas vederbörande riksdagsutskott.

Statens utlåningsfond. Ett anslag å 1,500,000 kronor till hemslö
jdslånefonden torde i likhet med tidigare investeringar i fonden böra avskrivas
med 20 procent.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag att Kungl. Maj;t
måtte föreslå riksdagen att

dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i statens
affärsverksfonder å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1941/42 anvisa följande reservationsanslag,
nämligen

Kungl. Maj:ts proposition nr 352.
Telegrafverket:

Kompletteringsarbeten å det permanen -

ta telefonnätet .................. kronor 251,300

Transportabla överdragsstationer m. m. » 219,000

Statens järnvägar:

Försvarsberedskap vid statens järnvägar
............................ Ä 600,000

Tankvagnar ........................ » 900,000;

dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i försvarsväsendets
fastighetsfond å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa följande reservationsanslag,
nämligen

Försvarsdepartementet:

Arméförvaltningens delfond .......... kronor 6,820,400

Marinförvaltningens delfond.......... » 3,029,200

Flyg förvaltningens del fond .......... » 3,628,600;

dels ock till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i statens
utlåningsfonderå tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1941/42 anvisa följande reservationsanslag,
nämligen

Jordbruksdepartementet:

Hemslöjdslånefonden ................ kronor 300,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
V. Schwartz.

Kungl. Maj.ts proposition nr 352.

23

Bihang.

Förteckn!ng

över av Kungl. Maj:t under riksdagens höstsession äskade och, i
förekommande fall, av riksdagen anvisade anslag å tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1941/42 utöver de i prop. nr 305

upptagna anslagen.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter.

IV. Försvarsdepartementet.

Kronor

Intendenturmateriel m. m.:

C: 26 a Barackbyggnader m. m., reservationsanslag ....... 2,270,000

Tygmateriel m. m.:

C: 40 Anskaffning av tygmateriel, reservationsanslag...... 68,000,000

C: 40 a Eldsläckningsmateriel, reservationsanslag............ 525,000

Flytande materiel, artillerimateriel m. m.:

C: 74 c Ersättningsbyggnad av jagare, reservationsanslag .... 16,000,000

C: 79 Anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel,

reservationsanslag............................... 1,455,000

C: 79 a Ytterligare medel till anskaffning av artilleri- och annan

teknisk materiel, reservationsanslag............... 1,000,000

C: 80 a Vissa konstruktionsarbeten, reservationsanslag....... 250,000

C: 82 Vissa arbeten vid Karlskrona örlogsvarv m. m., reservationsanslag
.................................. 39,000

C: 83 a Eldsläckningsmateriel, reservationsanslag............ 445,000

C: 84 a Anordnande av tjänstebostäder vid Gotlands kustartillerikårs
förläggning i Fårösund.............. 50,000

Flygmateriel m. m.:

C: 113 Eldsläckningsmateriel, reservationsanslag............ 100,000

C: 113 c Snöröjningsmateriel, reservationsanslag.............. 1,100,000

C: 113 d Fatförråd vid vissa flygvapnets etablissement m. m.,

reservationsanslag............................... 52,000

Ammunitions-, verkstads- och rullföringsnämnderna:

D: 29 Central hålkortsanläggning, reservationsanslag....... 81,500

91,367,500

V. Socialdepartementet.

Fattigvård och barnavård:

B: 81 Ekonomibyggnader vid Sundbo yrkeshem, reservationsanslag.
.................................... 90,000

Civilt luftskydd:

P’: 7 a övertagande av egendom i annan ordning än genom

rekvisition, förslagsanslag....................... 300,000

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 352.

Kronor

F: 17 Förberedande åtgärder för samordnande av hemortsför svaret,

förslagsanslag............................. 250,000

G: 6 a Beredande av sjukhusvård i Sverige åt krigsinvalider från

Finland m. m., reservationsanslag................... 1,000,000

1.640.000

VI. Kommunikationsdepartementet.

E: 9 a Bidrag till upprättande av brandkårer, reservationsanslag 100,000

VII. Finansdepartementet.

Riksräkenskapsverket:

B: 14 a Förstärkning av riksräkenskapsverkets administration
m. m..................................... 73,000

C: 17a Särskilda taxeringsundersökningar, reservationsanslag.. 300,000

373,000

IX. Jordbruksdepartementet.

Befrämjande av fröodlingen m. m.:

G: 11 Befordrande av inhemsk linodling................. 11,000

G: 11 a Bidrag till lin- eller hampberedningsanläggningar, reservationsanslag
................................ 500,000

I: 12 a Avsättning till fonden för låneunderstöd åt vissa fiskare,

reservationsanslag................................. 300,000

Skogsvård m. m.:

J: 14 a Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo,

reservationsanslag............................... 2,800,000

J: 20 a Bidrag till uppförande av brandtorn m. m., reservationsanslag
.................................... 1,110,000

4.721.000

X. Handelsdepartementet.

C: 20 Upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga om

hantverk och småindustri, reservationsanslag........ 15,000

C: 20 a Lånenämnderna för hantverks- och småindustrikredit,

förslagsanslag.................................... 10,000

F: 9 b Försöksverksamhet för oljeutvinning, reservationsanslag 1,200,000

____ 1,225,000

Säger för egentliga statsutgifter 99,426,500

B. Utgifter för statens kapitalfonder.

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

A. Statens affårsverksfonder.

Kronor

Kommunikationsdepartementet:
a Kompletteringsarbeten å det permanenta telefonnätet

(I: B: 4), reservationsanslag......................... 251,300

b Transportabla överdragsstationer m. m. (I: B: 5), reservationsanslag
........................................ 219,000

Kungl. Maj.ts proposition nr 352. 25

Kronor

1 Försvarsberedskap vid statens järnvägar (I: C: 11), reservationsanslag
...................................... 600,000

3 Tankvagnar (I: C: 16 a), reservationsanslag............. 900,000

1,970,300

D. Försvarsväsendets fastighets!ond.

Försvarsdepartementet:

1 Arméförvaltningens delfond (IV: 3 a—21 b), reservations anslag

............................................ 6,820,400

2 Marinförvaltningens delfond (IV: 22—38 a), reservations anslag

........................................... 3,029,200

3 Flygförvaltningens delfond (IV: 41a—52 a), reservations anslag

............................................ 3,628,600

13,478,200

E. Statens utlånings fonder.
Jordbruksdepartementet:

14 Flemslöjdslånefonden (V: 15 a), reservationsanslag....... 300,000

Säger för utgifter för statens kapitalfonder 15,748,500

Summa för driftbudgeten 115,175,000

Kapitalbudgeten.

Kapitalinvestering.

IV. Försvarsväsendets fastighetsfond.

Kronor

A r m é f ö r v a 11 n i n g e n s delfond:

5 b Garagebyggnader för stridsvagnar, reservationsanslag..... 2,605,000

7 a Anordnande av vissa lokaler för värnpliktsredovisningen vid

armén, reservationsanslag............................ 1,250,000

12 b Barackbyggnader m. m., reservationsanslag............. 1,578,000

15 a Brandskyddsanordningar vid armén, reservationsanslag ... 75,000

21 b Förvärv av betesmark för Herrevadsklosters remontdepä,

reservationsanslag................................... 104,000

5,612,000

Marinförvaltningens delfond:

22 Brännoljecisterner för flottan, reservationsanslag......... 2,195,000

22 a Utbyggnad av ångpanneanläggningen vid flottans skiffer oljeverk

å Kinnekulle, reservationsanslag............. 650,000

22 b Nybyggnader för sjökrigsskolan, reservationsanslag....... 2,000,000

25 Modernisering av Stockholms örlogsvarv, reservationsanslag 80,000

25 a Ytterligare medel till modernisering av Stockholms örlogsvarv,
reservationsanslag............................. 1,305,000

25 b Centralt torpedförråd, reservationsanslag................ 560,000

28 a Anordnande av vissa lokaler för värnpliktsredovisningen

vid marinen, reservationsanslag...................... 27,500

37 a Brandskyddsanordningar vid marinen, reservationsanslag 280,000

7,097,500

Hiliana till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 352. 3

26

Kungl. May.ts proposition nr 352.

Kronor

Flygförvaltningens delfond:

41 a Markförvärv för flygfält m. m., reservationsanslag....... 3,130,000

41 b Anordnande av vissa lokaler för värnpliktsredovisningen

vid flygvapnet, reservationsanslag.................... 223,000

42 Installationsarbeten i vissa flygvapnets byggnader, reser vationsanslag

...................................... 332,000

42 b Bombsäker kommandocentral vid Göta flygflottilj, reservationsanslag
...................................... 32,000

45 b Ammunitionsförrådsbyggnader, reservationsanslag........ 540,000

49 b Brandskyddsanordningar vid flygvapnet, reservationsanslag 1,368,000

52 a Fritidsbyggnad vid Skaraborgs flygflottilj, reservationsanslag _ 365,000

5.990.000

18,699,500

V. Statens utlåningsfonder.
Jordbruksdepartementet:

15 a Hemslöjdslånefonden, reservationsanslag................ 1,500,000

16 Skogsväglånefonden, reservationsanslag................. 300,000

Handelsdepartementet:

18 Fonden för hantverks- och småindustrikredit, reservationsanslag
............................................ 2,000,000

3.800.000

VI a. Fonden för statens aktier.

Handelsdepartementet:

1 Aktieteckning i Norrbottens Järnverk Aktiebolag, reservationsanslag
...................................... 7,000,000

VII. Fonden för förlag till statsverket.

Försvarsdepartementet:
a Anordnande av bostäder för personal vid flottans skiffer oljeverk

å Kinnekulle, reservationsanslag............. 370,000

1 a Anordnande av bostäder för personal vid Skaraborgs och

Västgöta flygflottiljer, reservationsanslag.............. 1,300,000

1.670.000

Summa för kapitalbudgeten 31,169,500

418923. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.