Kungl. Maj:ts proposition nr 349.

1

Nr 349.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående kristillägg under
första kvartalet 1942; given Stockholms slott den
28 november 1941.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28 november
1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, fråga om kristillägg under
första kvartalet 1942 och anför därvid följande.

Under år 1941 har enligt beslut av 1940 års urtima riksdag (prop. nr 66,
skriv, nr 91) samt, såvitt gäller präster, enligt beslut av 1941 års riksdag
(prop. nr 42, skriv, nr 76) utgått ett särskilt kristillägg till statens befattningshavare
i allmänhet och till vissa andra befattningshavargrupper med statligt
reglerade löner, ävensom till motsvarande grupper tjänste- och familjepensionärer.
Bestämmelser i ämnet ha utfärdats genom kungörelserna den 17
januari 1941 angående kristillägg under år 1941, åt dels vissa befattningshavare
i statens tjänst m. fl. (nr 29), dels vissa f. d. befattningshavare i statens
tjänst m. fl. pensionärer (nr 30), dels ock pensionsberättigade änkor och
barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl. (nr 31), ävensom genom
kungörelsen den 28 mars 1941 (nr 163) angående kristillägg under år 1941
åt lärare i slöjd och hushållsgöromål vid folk- och småskolor och därmed
jämförliga läroanstalter samt kungörelsen den 13 juni 1941 (nr 411) angående
kristillägg åt präster under år 1941. Tabeller till hjälp vid uträkning
Bihang till riksdagens protokoll 19’it. 1 sami. Nr 319.

1

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 349-

av kristilläggen lia av Kungl. Maj:t fastställts genom kungörelser den 17
januari (nr 32) och den 19 juli 1941 (nr 653).

Kristilläggen avse att ge viss kompensation för prisstegring utöver den levnadskostnadsnivå,
vid vilken rörligt tillägg och dyrtidstillägg å löner och pensioner
enligt gällande författningar äro maximerade. Denna nivå angives av
levnadskostnadstalet 120 i den indexserie, där 1935 års levnadskostnader
betecknats med 100, och motsvarar talet 188 i indexserien med juli 1914 som
basperiod''.

När levnadskostnaderna stigit med 8 enheter eller mera över indextalet 120
i 1935 års levnadskostnadsserie, utgår kristillägg enligt för år 1941 fastställda
bestämmelser med 4 procent av de nyreglerade lönerna, respektive, då fråga
är örn löner och pensioner, vilka icke reglerats vid 1935 års levnadskostnadsnivå,
4 procent av de löne- eller pensionsbelopp, som enligt gällande författningar
skulle utgå vid nyssnämnda nivå (= indextalet 156 i 1914 års ievnadskostnadsserie).
Vid fortsatt stegring av levnadskostnaderna upp till eller över
talet 136 höjes kristillägget till 8 procent, dock tidigast vid det kvartalsskifte,
som inträffar sex månader efter det, vid vilket index nått talet 128. Någon
höjning av kristillägget därutöver ifrågakommer icke enligt kristilläggsbestämmelserna
för år 1941.

Levnadskostnadstalet, som den 1 oktober 1940 var 126, steg vid årsskiftet
1940/41 till 130. Kristillägget utgick på grund härav med 4 procent från och
med den 1 januari 1941. Den 1 april uppnådde levnadskostnadsindex talet
140. Ungefär halva stegringen sedan föregående kvartalsskifte betingades avökade
skatter, i främsta rummet den nyinförda omsättningsskatten. Kristilllägget,
som enligt vad nyss nämnts regleras endast med sex månaders mellanrum,
utgick jämväl under andra kvartalet oförändrat med 4 procent. Den
1 juli, då levnadskostnadsindex fortfarande stod vid 140, höjdes kristillägget
till 8 procent för tiden till årets utgång. Levnadskostnadstalet steg den
1 oktober med en enhet, eller till 141.

Den utformning kristillägget fått med en 50-procentig kompensation för
prisstegringar över förut nämnd nivå, vilken kompensation erhålles endast
med viss eftersläpning på grund av indexintervallens storlek och föreskriften
örn ändring tidigast efter sex månader, har väsentligen betingats av allmänna
ekonomiska överväganden. Såsom jag vid anmälan av propositionen nr 66
framhöll, utformades kristillägget med hänsyn framförallt till tvenne grundläggande
omständigheter i landets ekonomiska läge, nämligen att stegringen
i levnadskostnaderna väsentligen berodde på sämre försörjningsvillkor för
folket i dess helhet och att en fortgående höjning av inkomsterna i pengar
för den ena eller den andra betydande befolkningsgruppen under sådana förhållanden
innebure risker för inflationsartad prisutveckling. Det framstod
för den skull såsom angeläget att de olika gruppernas naturliga strävan efter
kompensation genom höjda inkomster i pengar höljes tillbaka och att en
samverkan i stället eftersträvades för att under en rimlig avvägning av olika
krav ge största möjliga stadga åt prisutvecklingen. I fråga örn lönetillägg
efter levnadskostnadsindex för de statsanställda innebar detta att strävandet

Kungl. Maj.ts proposition nr 349.

3

fick inriktas på att förlänga den tidsperiod, under vilken ett visst tillägg
bibehölls oförändrat, och att hålla tilläggets höjd inom de snävaste gränser,
som voro förenliga med hänsynen till inkomstutvecklingen inom samhället
i övrigt och med kravet på en rimlig fördelning av kristidens svårigheter
mellan olika medborgargrupper.

I skrivelse den 22 oktober 1941 ha statstjänarkartellen, tjänstemännens
centralorganisation, Sveriges statstjänstemannanämnd och trafiktjänstemännens
riksförbund gjort framställning om förhandlingar rörande dyrtidskompensationen
för tiden efter utgången av år 1941. Personalorganisationerna
ha bland annat anfört följande:

Med hänsyn till den kraftiga och snabba prisstegring, som inträtt, finna
statstjänstemännen det vara nödvändigt, att frågan örn ändrade grunder
för dyrtidskompensationen upptages till prövning. Undertecknade organisationer
tillåta sig framhålla, att styrelserna från medlemmarna ständigt få
emottaga klagomål över de otillräckliga lönerna. Att dessa klagomål icke
äro omotiverade, torde framgå därav, att icke heller det rörliga tillägg,
som är avsett att kompensera levnadskoslnadsförändringarna mellan indextalen
100—120, ger full kompensation. Ifrågavarande tillägg har som bekant
sin maximigräns vid indextalet 120, då det utgår med 15 procent på den
fasta lönen.

Då sålunda redan det rörliga tillägget med endast 75 procent kompenserar
levnadskostnadsstegringen intill indextalet 120 och det senare beviljade kristillägget
med knappast 50 procent levnadskostnadsstegringen därutöver och
kompensationen stannar vid indextalet 136, är det självklart, att befattningshavarnas
ekonomiska läge nu är mycket bekymmersamt, i synnerhet som
prisstegringarna alltjämt fortgå. Det torde också vara ostridigt, att statens
befattingshavare fått vidkännas en större sänkning av sin levnadsstandard
än flertalet andra medborgargrupper, ett förhållande som väckt stort missnöje
bland befattningshavarna. Dessa äro beredda att i fortsättningen liksom
hittills bära sin andel av krisens bördor, men de anse det icke vara
riktigt, att de jämväl skola bära en del av den börda, som det tillkommer
andra att bära. Organisationerna kunna icke underlåta alt framhålla, hurusom
det bland löntagarna väckt uppmärksamhet, att man på producenthåll
kräver nya, kraftiga prisförhöjningar på jordbruksprodukter, trots att
opartiska undersökningar givit vid handen, att jordbrukarna hittills erhållit
full kompensation för sina ökade produktionskostnader.

Med hänsyn till de svårigheter befattningshavarna sålunda ställts inför
genom den senaste tidens ogynnsamma prisutveckling, anse sig organisationerna
nödsakade att påyrka sådan ökning av kristillägget, att detsamma
från och med den 1 januari 1942 kommer att utgå enligt samma grunder
som det rörliga tillägget. Härigenom skulle vid nuvarande index —- 141 —
det rörliga tillägget och kristillägget utgå med sammanlagt 30 procent i
stället för såsom nu med 23 procent.

I anledning av personalorganisationernas framställning lia överläggningar nepirtrtanuta
förts med representanter för dessa rörande kristillägg för liden eller nigången chef.n.
av nuvarande reglcringsperiod, vilken som nämnts endast omfattar kalenderåret
1941. Överläggningarna lia emellertid icke lett fram till något definitivt
resultat. Med hänsyn lill den ovisshet, sorn ännu råder beträffande vissa förutsättningar
för den fortsatta prisutvecklingen, lia personalorganisationerna icke
ansett sig kulina nu godtaga det förslag lill reglering av kristilläggen, som från

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 349.

legeringens sida framlagts vid överläggningarna och som innebar förlängd
giltighet för den nu gällande regleringens principer utan begränsning uppåt,
samt anhållit, att förhandlingarna därom måtte få återupptagas i januari
1942.

Tjänstemännens önskemål örn uppskov med överläggningarna till början av
nästa år torde böra föranleda att förslag örn reglering av kristilläggen för år
1942 upptages först vid nästa års riksdag. Frågan om provisorisk reglering
under nästa kvartal bör dock prövas före årsskiftet.

De allmänna synpunkter, som voro vägledande vid statsmakternas ställningstagande
i kristilläggsfrågan på hösten 1940, äga alltjämt giltighet. För
första kvartalet 1942 torde det ligga närmast att räkna med en tillämpning
av de i fjol godtagna principerna men med anpassning efter den nu inträdda
prisstegringen. Detta skulle innebära, alt kristillägg under första kvartalet
1942 skall utgå oförändrat med 8 procent, om levnadskostnadstalet, som vid
senaste kvartalsskifte stod i 141, vid nyår icke uppnår talet 144. Därest detta
tal skulle uppnås eller överskridas, skall kristillägg utgå med 12 procent.
Jag förordar, att förslag om kristillägg av denna innebörd genom proposition
förelägges innevarande års riksdag.

Till bestridande av kostnaderna för kristillägg under budgetåret 1941/42
lia i riksstaten anvisats särskilda förslagsanslag under de olika huvudtitlarna.
Några nya anslag för det provisoriska kristillägget under första kvartalet 1942
behöva således icke äskas, utan kostnaderna kunna avföras på nyssnämnda
förslagsanslag, respektive, såvitt angår affärsverken m. fl., bestridas med de
medel, av vilka kristillägg under budgetåret enligt riksdagens tidigare fattade
beslut skola utgå. Å ifrågavarande förslagsanslag, som i riksstaten upptagits
med allenast formella belopp, beräknade efter 4 procent, skulle man även
med helt oförändrade grunder för kristillägget haft att räkna med betydande
överskridanden.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

dels besluta, att kristillägg skall utgå under första kvartalet
1942 enligt av mig i det föregående angivna grunder,
dels ock bemyndiga Kungl. Majit att utfärda erforderliga
bestämmelser i ämnet.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen att
proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lennart Hammarskiöld.

418899. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.