Kungl. Majlis proposition nr 332.

1

Nr 832.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående om- och
tillbyggnad av posthuset i Umeå samt nybyggnad
för länsstyrelsen i Östergötlands län; given Stockholms
slott den 14 november 1941.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande de
partementschefen hemställt.

GUSTAF.

Gustaf Andersson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 14 november 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson:

På därom av Kungl. Majit i 1939 års statsverksproposition (kapitalbudgeten,
bil. 4, punkt 4) gjord framställning anvisade riksdagen för budgetåret
1939/40 ett reservationsanslag av 327,500 kronor för örn- och tillbyggnad
av posthuset i Umeå. I anslutning till vad som förutsattes i Kungl. Majits
proposition nr 79 till 1939 års urtima riksdag angående åtgärder för begränsning
av statsutgifterna under budgetåret 1939/40 m. m. förordnade Kungl.
Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 332.

2303 il

2

Kungl. May.ts proposition nr 332.

Majit den 30 december 1939, att byggnadsföretaget icke finge utan Kungl.
Marits medgivande fullföljas i vidare mån än i vad avsåge upprättande
av byggnadsritningar och entreprenadhandlingar samt att då icke disponerade
eller bundna medel av det anvisade anslaget finge tagas i anspråk endast
för bestridande av kostnaderna för nämnda ritningar och entreprenadhandlingar.
Enligt vad generalpoststyrelsen meddelat lia 14,000 kronor
tagits i anspråk för sådant ändamål. Sedermera anvisade 1941 års riksdag,
i enlighet med Kungl. Majits förslag i proposition nr 2 (bil. 17,
punkt 3), till samma byggnadsföretag ett reservationsanslag (B) av 187,500
kronor. Beträffande den närmare motiveringen till ifrågavarande företag
och beräkningen av de anvisade anslagen torde jag få hänvisa till förenämnda
propositioner.

Sedan Kungl. Majit den 14 mars 1941 meddelat generalpoststyrelsen, att
riksdagen anvisat förenämnda B-anslag, och därvid erinrat, att dispositionen
av anslaget skulle bero på särskilt beslut av Kungl. Majit, har styrelsen i
skrivelse den 8 augusti 1941 hemställt, att arbetena för örn- och tillbyggnad
av posthuset i Umeå måtte få igångsättas.

Generalpoststyrelsen har till en början erinrat örn att styrelsen i skrivelse
den 31 augusti 1938 angående anslagsäskanden för postverkets räkning
för budgetåret 1939/40 lämnat en utförlig redogörelse för lokalförhållandena
vid postkontoret i Umeå. Av redogörelsen framginge, att postkontorets
lokaler redan år 1938 varit så otillfredsställande, att snara åtgärder för
olägenheternas undanröjande ansetts ofrånkomliga. Från år 1937 — vilket
års statistik legat till grund för bedömandet av rörelsens dåvarande storlek
vid postkontoret — till år 1940 hade emellertid rörelsen ytterligare ökats.
Ökningen hade varit avsevärd, vilket framginge av följande sammanställning:

1937

1940

Ökning
i procent

Antal avgångna försändelser........

8,998,675

10,949,299

21.7

» ankomna » ........

» insättningar och uttagningar

3,053,630

4,553,004

49.1

i postsparbanken..............

22,928

30,371

32.6

» folkpensionsutbetalningar____

7,270

10,221

40.6

Den angivna ökningen av poströrelsen hade, fortsätter styrelsen, givetvis
medfört, att behovet av utökade lokaler blivit alltmera kännbart. Förutom
att det för postverkets egen del vore synnerligen angeläget, att den planerade
örn- och tillbyggnaden av posthuset komme till stånd så snart som
möjligt, hade ytterligare en omständighet tillkommit, som vore ägnad att
aktualisera byggnadsföretaget. Byggnadsstyrelsen hade nämligen i skrivelse
till generalpoststyrelsen den 1 juli 1941 uttryckt önskemål, att utrymmen i
det nya posthuset bereddes jämväl för egnahemsnämnden i Umeå, enär det
förelåge brist på lämpliga kontorslokaler i staden. Vidare hade byggnadsstyrelsen
framhållit lämpligheten av att såväl egnahemsnämnden som Norr -

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 332.

bygdens vattendomstol, för vilken senare institution lokaler redan planerats
i posthuset, kunde inflytta i posthuset den 1 oktober 1942. Kontrakten
rörande de för nämnda institutioner förhyrda lokalerna utginge nämligen
sistnämnda dag, och det kunde enligt vad byggnadsstyrelsen uppgivit möta
svårigheter att förlänga kontrakten för tiden därefter.

Under åberopande av vad generalpoststyrelsen sålunda anfört hemställer
styrelsen, att Kungl. Maj:t måtte medgiva, att arbetena för örn- och tillbyggnad
av posthuset i Umeå finge utföras, samt för sådant ändamål ställa
till styrelsens förfogande dels återstående medel av det för budgetåret 1939/40
anvisade reservationsanslaget av 327,500 kronor, dels ock det å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisade reservationsanslaget (B) av
187,500 kronor.

Å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisade 1941 års
riksdag, i enlighet med Kungl. Maj:ts i proposition nr 2 (bil. 17, punkt 34)
därom gjorda förslag, till nybyggnad för länsstyrelsen i Östergötlands län
ett reservationsanslag (B) av 400,000 kronor. För byggnadsföretaget och
kostnaderna för dess utförande lämnades i propositionen en närmare redogörelse,
till vilken jag torde få hänvisa. Genom beslut den 14 mars 1941
meddelade Kungl. Majit byggnadsstyrelsen vad riksdagen sålunda beslutat,
under erinran att dispositionen av ifrågavarande anslag skulle bero på särskilt
beslut av Kungl. Majit.

I enlighet med byggnadsstyrelsens hemställan ställde Kungl. Majit genom
beslut den 21 mars 1941 medel till styrelsens förfogande för bearbetning av
det då föreliggande förslaget till nybyggnad för länsstyrelsen i syfte att
bland annat söka nedbringa kostnaderna för byggnadsföretaget.

Med skrivelse den 15 juli 1941 har byggnadsstyrelsen överlämnat ett av
länsarkitektkontoret i Östergötlands län bearbetat förslag till ifrågavarande
nybyggnad. Förslaget har åskådliggjorts å sju den 20 maj 1941 dagtecknade,
styrelsens skrivelse bifogade ritningar, örn det nya förslaget anför byggnadsstyrelsen
i sin skrivelse följande:

Under det att byggnaden enligt det tidigare framlagda förslaget uppdelats
i två byggnadskroppar, den ena omfattande tre och den andra två våningar,
skulle byggnaden enligt det bearbetade förslaget utgöras av en enda rektangulär
byggnadskropp, uppförd i två våningar. Till bottenvåningen skulle förläggas
lokaler för länsstyrelsens bil- och trafikavdelning, landsfogden, domänintendenten
samt en vaktmästarbostad. Våningen en trappa upp skulle inrymma
lokaler för länsstyrelsens uppbördsavdelning samt länsarkitekts- och vägingenjörskontoren.
Slutligen skulle till källarvåningen förläggas, förutom
utrymmen för värmeledning, arkiv och skyddsrum. Byggnadens kubikinnehåll
har avsevärt beskurits genom att alla reservlokaler uteslutits. Vidare
lia rumsmåtten minskats till numera tillämpade mått och utrymmen för
hallar och korridorer begränsats i görligaste mån. Vissa möjligheter för
genomförandet av en framtida lokalutvidgning förefinnas genom att rum
kunna utan större kostnader inredas å byggnadens vind.

Det tidigare framlagda förslaget kunde, fortsätter byggnadsstyrelsen, med
tillämpning av numera gällande priser beräknas draga en kostnad av 420,000

4

Kungl. Majus proposition nr 332.

Departements chefen.

kronor. Enligt en inom styrelsen verkställd approximativ beräkning skulle
kostnaderna för att genomföra det bearbetade förslaget uppgå till följande

belopp:

Kronor

Byggnadsarbeten.......................................................... 215,000

Värme-, ventilations- och sanitetstekniska anläggningar.............. 22,500

Elektrisk stark- och svagströmsanläggning ............................ 14,000

Bitningar, kontroll, administration och oförutsedda utgifter ........ 23,500

Summa kronor 275,000.

Det bearbetade förslaget skulle sålunda betinga en kostnad, som med
145,000 kronor eller omkring 35 procent understiger kostnaderna för det
tidigare framlagda förslaget.

Länsstyrelsen i Ostergötlands län hade, anför byggnadsstyrelsen vidare,
i skrivelse den 11 juni 1941 förklarat sig icke hava något att erinra emot
det omarbetade förslaget. Samtidigt hade länsstyrelsen framhållit, att behovet
av ökat arkivutrymme vore synnerligen trängande. Två av länsstyrelsens
arkivlokaler i slottet hade nämligen inrättats till skyddsrum. Därjämte hade
landsarkivet i Vadstena meddelat, att arkivet icke vidare kunde emottaga
några tillfälliga depositioner av handlingar från länsstyrelsen. Med hänsyn
härtill och då lokalerna numera vore så hårt utnyttjade, att länsstyrelsen
nödgats anordna arbetsplatser i korridorerna för att kunna fullgöra sina
uppgifter i avseende å omsättningsskatten och kronouppbördsredovisningen,
hade länsstyrelsen i sin skrivelse hemställt örn byggnadsstyrelsens bistånd
för de ifrågasatta byggnadsarbetenas snara utförande. Vad länsstyrelsen
sålunda anfört örn det trängande behovet av utökat lokalutrymme kunde
byggnadsstyrelsen vitsorda.

Byggnadsstyrelsen har slutligen i sin skrivelse uttalat, att det bearbetade
förslaget vore väl ägnat att läggas till grund för utarbetande av slutgiltiga
ritningar till ifrågavarande byggnadsföretag.

Behovet av ökade lokaler för postkontoret i Umeå och för länsstyrelsen
i Ostergötlands län har under en längre tid varit aktuellt, men byggnadsföretagen
hava med hänsyn till det rådande läget hittills ansetts böra uppskjutas,
ehuru avsevärda olägenheter därmed varit förenade. Av vad i det
föregående anförts framgår emellertid, att lokalbehovet för såväl postkontoret
som länsstyrelsen blivit alltmera trängande. Jag vill därför förorda, att
byggnadsarbetena nu igångsättas.

De till byggnadsföretagen anvisade medlen äro emellertid av sådan natur,
att de icke kunna tagas i anspråk, med mindre arbetslöshetspolitiska skäl
därför kunna åberopas. För närvarande torde varken i Umeå eller i Linköping
arbetslöshet vara rådande i sådan omfattning, att ett igångsättande av
byggnadsarbetena av denna anledning kan vara motiverat. Bemyndigande
av riksdagen torde därför böra utverkas att utan hinder härav få taga i anspråk
byggnadsanslagen för de därmed avsedda ändamålen.

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 332.

Då det genom byggnadsstyrelsens försorg omarbetade förslaget till nybyggnad
för länsstyrelsen i Östergötlands län på ett tillfredsställande sätt
synes tillgodose det föreliggande lokalbehovet, torde förslaget böra läggas
till grund för utarbetande av slutgiltiga ritningar och kostnadsberäkningar.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen medgiva

att de till örn- och tillbyggnad av posthuset i Umeå och till
nybyggnad för länsstyrelsen i Östergötlands län anvisade anslagen
må, utan hinder av att läget å arbetsmarknaden för
närvarande icke motiverar arbetenas utförande, tagas i anspråk
för därmed avsedda ändamål.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

C.-A. v. Schéele.