Kungl. Maj.ts proposition nr 311.
11
Nr 311.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående ytterligare bidrag
till uppförande av brandtorn m. m.; given Stockholms
slott den 17 oktober 1941.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
A. Pehrsson-Bramstorp.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den
17 oktober 1941.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför
efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, social-, kommunikations-
och finansdepartementen:
Genom beslut av 1940 års lagtima riksdag (prop. nr 218; r. skr. nr 282)
anvisades å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 å driftbudgeten
under nionde huvudtiteln dels till Skogsvård m. m: Bidrag till uppförande
av brandtorn m. m. ett reservationsanslag av 150,000 kronor, dels ock
till Skogsvård m. m.: Särskilda åtgärder för främjande av skogsbrandskyddet
ett reservationsanslag å likaledes 150,000 kronor. Från det förra anslaget ha
bestritts kostnader för uppförande av brandtorn och utsiktspunkter, från det
senare anslaget lia anvisats medel till avlönande av länsbrandchefer och ersättning
till dessas resekostnader ävensom till gäldande av kostnader för kurser
och övningar för skogsbrandbefälet samt för uppläggande av statliga förråd
av eldsläckningsmateriel. Vid 1940 års urtima riksdag anvisades därefter
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 311.
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 under nionde huvudtiteln
dels för sistnämnda ändamål (prop. nr 1 bil. 7, p. 3; r. skr. nr 15) ytterligare
ett reservationsanslag av 50,000 kronor, dels under anslagstiteln Bidrag till
uppförande av brandtorn m. m. (prop. nr 62; r. skr. nr 82) ett reservationsanslag
av 250,000 kronor, dels ock till Skogsvård m. m.: Ytterligare medel
för främjande av skogsbrandskyddet (prop. nr 62; r. skr. nr 82) ett reservationsanslag
av 785,000 kronor. Av sistnämnda anslag beräknades 50,000 kronor
skola användas till inköp av brandsprutor, 650,000 kronor till inköp av
tyngre eldsläckningsmateriel, 60,000 kronor till avlönings- och resekostnadsersättning
åt länsbrandchefer samt 25,000 kronor till kurser och övningar
inom skogsbrandskyddet.
Av vad sålunda anförts framgår, att medelsanvisning hittills skett med
400.000 kronor till bidrag till uppförande av brandtorn m. m. och med
650.000 kronor till inköp av för skogseldsläckning lämpad tyngre eldsläckningsmateriel.
Enligt beslut av innevarande års riksdag (prop. nr 198; r. skr. nr 294)
har till Skogsvård m. m.: Särskilda åtgärder för främjande av skogsbrandskyddet
för budgetåret 1941/42 under nionde huvudtiteln anvisats ett reservationsanslag
av 150,000 kronor, avsett till bestridande av kostnader för
bevakning och underhåll av skogsbrandtorn ävensom för läns- och distriktsskogsbrandchefers
löner och resor samt för kurser och övningar med skogseldsläckningspersonal.
I skrivelse den 15 september 1941 har luftskyddsinspektionen hemställt,
att å tilläggsstat till budgetåret 1941/42 måtte anvisas dels till Skogsvård
m. m.: Bidrag till uppförande av brandtorn m. m. ett anslag av 510,000 kronor,
dels ock till Särskilda åtgärder för främjande av skogsbrandskyddet ett
anslag av 760,000 kronor. Sistnämnda anslag har avsetts skola användas till
inköp av tyngre eldsläckningsmateriel, nämligen 100 motorsprutor jämte tillbehör.
över framställningen hava infordrade utlåtanden avgivits den 27 september
1941 av statskontoret och den 4 oktober 1941 av skogsstyrelsen.
Luftskyddsinspektionen har i sin skrivelse upplyst, att de till bidrag till
uppförande av brandtorn m. m. anvisade medlen med ledning av från de
olika länsstyrelserna inhämtade uppgifter angående under år 1940 företagen
och under 1941 pågående utbyggnad av brandtornsnätet fördelats på de olika
byggnadsområdena sålunda.
Län Antal torn Kostnad kronor
Norrbottens......................
Västerbottens....................
Jämtlands.......................
Västernorrlands..................
Gävleborgs......................
Kopparbergs.....................
Svealand förutom Kopparbergs län
Götaland........................
Reserverade medel...............
8 45,000
12 83,000
7 36,000
7 32,000
— 20,000
_6 40 40,000 256,000
21 51,500
25 46 87,500 139,000
................ 5,000
Summa kronor 400,000.
Kungl. Maj.ts proposition nr 311.
13
Rörande behovet av ytterligare medelsanvisning för uppförande av brandtom
m. m. har luftskyddsinspektionen anfört i huvudsak följande.
Sedan inspektionen under vinterhalvåret 1940/41 erhållit uppgifter från
länsstyrelserna angående föreliggande behov av brandtom har inspektionen
i samråd med skogsbrandskyddskommitténs sakkunniga (ang. nämnda kommitté,
se prop. nr 62 till 1940 års urtima riksdag) reviderat en av kommittén
uppgjord plan över hrandtornen, den s. k. riksplanen, omfattande hela norra
och mellersta samt vissa delar av södra Sverige. I samband med revisionen
har denna plan utvidgats till att omfatta hela riket. Inspektionen har slutligen
underställt länsstyrelserna den sålunda reviderade planen.
För utbyggandet av brandtornen i huvudsaklig överensstämmelse med
riksplanen i dess nuvarande utformning erfordras för uppförande av ett antal
planerade hrandtorn ytterligare medel till följande belopp.
Län
I. Norrbottens......................
Västerbottens ....................
Jämtlands.......................
Vägternorrlands..................
Gävleborgs.......................
Kopparbergs.....................
II. Svealand förutom Kopparbergs län
Götaland.........................
Antal tom
3
6
5
5
5
__8 32
17
42 59
Beräknad kostnad
kronor
25.000
50.000
32.000
30.000
30.000
50.000 217,000
115.000
178.000 293,000
Summa kronor 510,000.
De för byggnadsområdena angivna kostnadsbeloppen omfatta — förutom
kostnaderna för dessa planerade torn — även vissa kostnader för redan uppförda,
i riksplanen ingående torn, vilka i ett flertal fall måste utrustas med
bland annat telefonanläggning, kartor, kikare, pejlingsinstrument och vaktbostäder.
I kostnaderna inberäknas även eventuella kostnader för marklösen.
Då länsstyrelserna i en del fall icke varit i stånd att angiva den erforderliga
höjden å planerade brandtorn, har inspektionen vid beräknandet av
kostnaden utgått från kostnaden för ett 12 å 16 meter högt torn jämte vaktbostad.
Därest lägre tornhöjd är tillfyllest, bliva kostnaderna reducerade.
I sina kostnadsuppgifter bar inspektionen räknat med att samtliga brandtorn
uppföras av järn. De byggnadsmateriel som kunna användas för
tornkonstruktionerna, äro kärnrik furu, bestruket med lämpligt impregneringsämne,
samt tryckimpregnerat trävirke, järn eller betong. Tryckimpregnerat
virke användes företrädesvis såsom material till tornstolparna medan
övriga konstruktionsdelar utföras av med impregneringsämne bestruket virke.
Erfarenheterna utvisa, att livslängden hos torn av kärnrikt och vid upprepade
tillfällen bestruket virke uppgår till 10—20 år. Tryckimpregnerade
stolpar torde, enligt vad inspektionen inhämtat från vattenfallsstyrelsen,
hava en livslängd av i genomsnitt 35 år, medan däremot övriga träpartier av
tornen i regel icke kunna beräknas bålla mer än högst 20 år. Av redan befintliga
brandtorn av trä finnas visserligen en del, som äro fullt användbara
ännu efter 20 år, men ifrågavarande torn äro belt inbyggda, vilket konstruktionssätt
i förevarande fall är olämpligt med hänsyn till lättheten att upptäcka
tornen från luften. Av sistnämnda orsak uppföras i Finland såväl lutlbevakningstornen
som brandtornen allmänt i form av smäckra fackverkskonstruktioner,
vilka icke åstadkomma någon nämnvärd slagskugga och dessutom
äro lätta att maskera. En ytterligare omständighet, som man numera måste
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 311.
taga hänsyn till när det gäller träkonstruktioner, är att stor brist på lämpliga
impregneringsämnen råder i landet.
Vad järnkonstruktioner beträffar är livslängden helt beroende på underhållet.
Under förutsättning av ett fullgott sådant blir livslängden praktiskt taget
obegränsad. Endast inom de delar av västkustlänen, som äro belägna
närmast havet, äro möjligheterna att effektivt underhålla järnkonstruktionerna
begränsade på grund av klimatets inverkan på korrossionskydden. Då
kostnadsskillnaden mellan brandtorn av trä och brandtorn av järn icke är
större än att denna uppväges av järntornens längre livslängd, förordar inspektionen
i samråd med bland annat vattenfallsstyrelsen järntorn såsom de
ur ekonomisk och luftskyddsteknisk synpunkt mest förmånliga. Anläggningskostnaderna
för ett järntom av 12 meters höjd belöpa sig till 4,500 kronor,
medan motsvarande kostnader för en oimpregnerad träkonstruktion av samma
höjd uppgå till lägst 5,000 kronor. För en tryckimpregnerad träkonstruktion
bliva anläggningskostnaderna omkring 4,000 kronor. Beträffande slutligen
användandet av betong vid uppförande av brandtornen är detta byggnadssätt
möjligt allenast i sådana fall, där korta och lättframkomliga transportvägar
för cement, sand och vatten finnas till de utsedda tornplatserna.
Företagna undersökningar ha givit vid handen, att dylika transportvägar så
gott som allmänt saknas. På grund av här ovan angivna omständigheter förordar
inspektionen, att brandtomen i allmänhet uppföras i form av järnkonstruktion.
Inspektionen förutsätter emellertid, att under vissa förhållanden
brandtorn av trä få uppföras.
Beträffande användningen av de medel, vilka hittills anvisats för tyngre
eldsläckningsmateriel, har luftskyddsinspektionen anfört följande.
Antalet inköpta och inom de olika länen utdelade motorsprutor jämte till -
behör framgår av denna tablå.
. .. Antal sprut
a
n aggregat
Stockholms .............. 4
Uppsala .................. 3
Södermanlands ............ 2
Östergötlands ............. 3
Jönköpings................ 4
Kronobergs .............. 4
Kalmar .................. 4
Gotlands ................ 1
Blekinge ................ 2
Kristianstads .............. 2
Malmöhus ................ —
Hallands.................. 3
32
Antal sprutaggregat
Trpt
32
Göteborgs och Bohus ...... 3
Älvsborgs ................ 5
Skaraborgs ................ 3
Värmlands ................ 3
örebro .................. 3
Västmanlands ............ 3
Kopparbergs .............. 4
Gävleborgs .............. 5
Västernorrlands .......... 5
Jämtlands ................ 5
Västerbottens ............ 8
Norrbottens .............. 8
Summa antal 87
Kostnaden för förenämnda motorsprutor jämte den till varje spruta hörande
utrustningen — 500 m. tryckslang med slangkärra, 2 grenrör, 3 strålrör,
10 slangbindor samt 20 slangremmar — har i medeltal uppgått till
7,260 kronor.
Därjämte ha till kommuner, som redan äga tillgång till motorsprutor, användbara
till skogseldsläckning, men icke disponerat för ändamålet erforderlig
brandslang, utdelats slang sålunda:
Kungl. Maj.ts proposition nr 311.
15
Rolfstorps socken, Hallands län...........................
Hållnäs socken, Uppsala län..............................
Finspongs socken, Östergötlands län........................
För länsstyrelsens i Västernorrlands län räkning har reserverats
...............................................
400 meter
400 »
400 »
1,000 »
Summa 2,200 meter.
De för inköp av tyngre eldsläckningsmateriel anvisade medlen lia sålunda
förbrukats på följande sätt:
87 motorsprutor jämte utrustning ...................... kronor 631,620
2,200 meter slang till motorsprutor...................... » 15,400
Medel reserverade till frakter m. m..................... » 2,980
Summa kronor 650,000.
Luftskyddsinspektionen har emellertid framhållit, att det hittills inköpta
antalet sprutor icke vore tillfyllest utan att det enligt inspektionens mening
erfordrades ytterligare sprutor, vilka — med ledning av från länsstyrelserna
införskaffade uppgifter — syntes böra fördelas på följande sätt.
Erforderligt
antal ytterligare
sprutaggregat
-
Stockholms ............... 4
Uppsala .................. 2
Södermanlands ............ 3
Östergötlands ............. 2
Jönköpings ............... 5
Kronobergs ............... 4
Kalmar .................. 9
Gotlands ................. 4
Blekinge ................. 3
Kristianstads ............. 2
Malmöhus ................ 2
Hallands ................. 5
45
Erforderligt
antal ytterligare
sprutaggregat
Trpt
45
Göteborgs och Bohus ...... 2
Älvsborgs ................ 4
Skaraborgs ............... 2
Värmlands ............... 4
örebro .................. 5
Västmanlands ............. 3
Kopparbergs ............. 1
Gävleborgs ............... 1
Västernorrlands ...........—
Jämtlands ................ 5
Västerbottens ............. 3
Norrbottens .............. 1
Summa antal 76
Beträffande det ytterligare antalet motorsprutor har inspektionen framhållit,
att det funnes anledning antaga, att det slutliga behovet borde uppskattas
till 100 stycken. Kostnaderna för dessa sprutor i utrustat skick torde
komma att belöpa sig till 7,600 kronor per spruta eller sålunda sammanlagt
760,000 kronor. Med anledning av från vissa länsstyrelser framställda önskemål
har inspektionen föreslagit, att inspektionen bemyndigades att efter prövning
i varje särskilt fall medgiva länsstyrelserna tillstånd att utbyta anskaffade
motorvattensprutor mot skumsprutor, vilka i inköp betingade ungefär
samma pris som motorvattensprutor.
Såsom motivering för äskandet av anslag för nu angivna ändamål redan
å tilläggsstat för innevarande budgetår bar luftskyddsinspektionen anfört
följande.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 311.
Det har ursprungligen varit inspektionens avsikt, att riksplanen för
brandtorn skulle utbyggas utan forcering för att erfarenheterna från det
första byggnadsskedet beträffande brandtornens utförande och placering
skulle kunna utnyttjas. Då emellertid dylika erfarenheter redan i stor utsträckning
vunnits och med hänsyn till dels den synnerliga betydelse, som
de redan uppförda tornen sistlidna sommar visat sig äga ur skogsbevakningssynpunkt,
och dels det utrikespolitiska läget anser inspektionen,
att bela antalet brandtorn bör utbyggas redan till nästkommande skogsbrandperiod.
Denna uppfattning understödjes kraftigt av skogsmän i ledande
ställning. För att realisera detta önskemål är det dock nödvändigt, att vissa
förarbeten utföras och viss materielanskaffning sker redan innevarande höst.
Med de i förevarande skrivelse föreslagna åtgärderna torde riksplanen enligt
inspektionens åsikt i allt väsentligt vara utbyggd.
Vad beträffar motorsprutorna bär inspektionen med hänsyn till de allt
större svårigheterna att erhålla materiel och tillbehör till desamma ävensom
den stora efterfrågan på för skogseldsläckning lämpade sprutor ansett nödvändigt
att äska de erforderliga anslagsmedlen redan under innevarande
budgetår.
Skogsstyrelsen, som tillstyrkt bifall till luftskyddsinspektionens framställning,
har i sitt remissutlåtande framhållit i huvudsak följande.
Vad först brandtornen beträffar vill skogsstyrelsen understryka angelägenheten
av att en riksplan över observationsplatser för skogsbrandalarmering
med det snaraste fullbordas. Härmed åsyftas ett hela landet omfattande
bevakningssystem, som med minsta antal stationer genom rationellt utnyttjande
av terrängen besitter erforderlig effektivitet för sitt ändamål.
Huruvida den av luftskyddsinspektionen under medverkan av skogsbrandskyddskommittén
uppgjorda, till ifrågavarande framställning fogade utbyggnadsplanen
för brandtornsnätet i varje detalj motsvarar de anspråk, som
ur nvssberörda synpunkt böra ställas på detsamma, undandrager sig för närvarande
skogsstyrelsens närmare bedömande. Styrelsen har emellertid — i
samband med utarbetandet av förslag till bestämmelser rörande statsbidrag
till skogsvårdsstyrelsernas kostnader för skogsbrandbevakning — för detta
syfte igångsatt en undersökning angående lämpligaste utformningen av bevakningsnätet.
Såvitt styrelsen redan nu kunnat konstatera, lärer luftskyddsinspektionens
plan i det väsentliga vara godtagbar i här förevarande hänseende,
i varje fall vad angår dess omfattning. Med hänsyn härtill har skogsstyrelsen
ansett sig böra tillstyrka bifall till inspektionens framställning om
ett anslag av 510,000 kronor till uppförande av brandtorn m. m. Till det
eventuellt föreliggande behovet av ändringar eller kompletteringar i sagda
plan har styrelsen för avsikt att återkomma i omförmälda samband.
Vidkommande därefter spörsmålet örn inköp av motorbrandsprutor för
skogseldsläckning har styrelsen funnit önskvärt att inhämta skogsvårdsstyrelsernas
yttranden härom. Dessa äro i stort sett samstämmiga och gå ut på,
att i trakter med gynnsamma vatten- och vägförhållanden motorsprutorna
dokumenterat sig som ett mycket effektivt hjälpmedel vid bekämpande av
bränder av hithörande slag. Inom de vägfattigare länen äro användningsmöjligheterna
givetvis begränsade. Specialkonstruerade motorsprutor hava
dock visat stor framkomlighet i obanad terräng, som icke varit alltför svår.
Några längre transporter terrängledes kunna dock lämpligen icke företagas.
Med hänsyn till motorsprutornas användbarhet och då de vid lämplig stationering
även kunna nyttjas vid släckning av eld i byggnader tillstyrkes
allmänt anskaffande av ytterligare motorsprutor. I något fall framhålles
lämpligheten av att medel ställas till förfogande jämväl för anordnande av
17
Kungl. Maj.ts proposition nr 311.
vattencisterner m. m. Vidare understrykes angelägenheten av att sprutorna
förses med tillräcklig slangutrustning — helst armerad slang — samt att
de betjänas av kunnigt, vant folk ävensom underkastas behörig tillsyn och
vård.
För egen del får skogsstyrelsen anföra, att någon mera omfattande och
allsidig kännedom örn motorsprutorna som hjälpmedel vid skogseldsläckning
i landets stora skogstrakter ej torde föreligga. Oaktat begränsningen av
de praktiska erfarenheterna synes det vara ådagalagt, att motorsprutorna
måste tillmätas stort värde för skogsbrandväsendet, därest vissa förutsättningar
uppfyllas. Sålunda påverkas deras användbarhet och effekt direkt
av framkomstmöjligheterna samt tillgången på vatten och slangledningar.
1 överensstämmelse härmed vill skogsstyrelsen framhålla angelägenheten av
att uppställningsplatser för sprutor, varom nu är fråga, väljas med beaktande
av såväl nämnda förhållanden som att materielen bör kunna bliva till
nytta jämväl vid släckning av eldsvådor i bebyggelse. Härutöver är det av
vikt, att motorsprutorna handhavas av övat manskap och att de städse hallas
i fullgott, bruksfärdigt skick. En utväg härför, som kan visa sig^ ändamålsenlig,
synes erbjuda sig i ett samarbete med de frivilliga brandkårerna.
I vissa fall borde materielen med fördel kunna stationeras hos och skötas av
dylika brandkårer, redan befintliga eller för ändamalet bildade, som da
böra svara för dess fortlöpande vård och underhåll. Eljest uppstår behov av
att inom skogsbrandorganisationen utbilda särskild personal för skötseln av
motorsprutorna samt att tillfredsställande ordna förvaring och underhall.
Det torde ankomma på skogsbrandmyndigheterna att tillse, att lämpliga åtgärder
i förevarande hänsende bliva vidtagna. Med nu angivna utgångspunkter
finner sig styrelsen kunna tillstyrka, att i enlighet med luftskyddsinspektionens
äskande ett belopp av 760,000 kronor anvisas för inköp av motorsprutor,
lämpade för skogseldsläckning.
I detta sammanhang har skogsstyrelsen velat i någon män beröra ett spörsmål,
som synes värt beaktande. Under de allra senaste åren har skogsbrandberedskapen
på flera sätt blivit i avsevärd grad förstärkt. Den tekniska utvecklingen
har vidare väckt förväntningar om fortsatta framsteg i fråga om
hjälpmedel och metoder för bekämpandet av skogseldarna. Vid sådant förhållande
framstår det för styrelsen som önskvärt, alt under sakkunnig ledning
provningar och försök komma till stånd i syfte att klarlägga de nya
anordningarnas och materielens ändamålsenlighet och rationella utnyttjande
ävensom att förbättringsarbetet på ifrågavarande område på lämpligt sätt
befrämjas. Ehuru skogsstyrelsen icke är beredd att nu framlägga några direkta
förslag rörande den här antydda verksamhetens närmare utformning,
vill styrelsen för möjliggörande av densamma föreslå, att i någon utsträckning
medel må antagas i anspråk av förevarande anslag för nu berörda uppgifter
enligt av Kungl. Majit meddelade direktiv.
Statskontoret har med hänsyn till de hårt ansträngda statsfinanserna ställt
sig tveksamt inför frågan, huruvida ett så betydande anslagsbelopp sorn det i
ärendet vore fråga om, för närvarande skulle kunna ytterligare beviljas tor
omhandlade skyddsåtgärder utan att därigenom andra anslagsändamål av
lika stor eller större angelägenhetsgrad bleve eftersatta. Under alla förhållanden
torde enligt statskontorets uppfattning en reduktion av det till särskilda
åtgärder för främjande av skogsbrandskyddet äskade beloppet, 760,000
kronor, böra vidtagas, då det antal motorsprutaggregat, som med ledning av
länsstyrelsernas uppgifter beräknats bliva erforderligt, endast uppginge till
Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 saini. Nr 310 312.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 311.
76. Av vad luftskyddsinspektionen i sådant avseende anfört hade statskontoret
nämligen icke blivit övertygat om nödvändigheten av att nu anskaffa
ytterligare 24 dylika aggregat. Då kostnaden för inköp av förenämnda 76
motorsprutor med tillbehör och utrustning enligt den av inspektionen angivna
beräkningsgrunden skulle belöpa sig till 577,600 kronor, ansåge statskontoret,
att det för särskilda åtgärder för främjande av skogsbrandskyddet begärda
anslagsbeloppet borde nedsättas till 575,000 kronor.
StparUmenu- Såsom framgår av vad i det föregående anförts har under de senast förthtfen.
flutna åren medelsanvisning i betydande omfattning skett för uppförande
av brandtorn för skogsbrandbevakning samt för inköp av materiel för skogseldsläckning.
Såsom underlag för de tidigare äskandena örn anslag för förstnämnda
ändamål har förelegat en riksplan för bevakandet av landets skogar,
som uppgjorts av en år 1938 på initiativ av vissa försäkringsbolag samt
svenska brandskyddsföreningen bildad skogsbrandskyddskommitté. Med anlitande
av hittills anvisade medel ha 86 brandtorn uppförts.
Luftskyddsinspektionen har nu anmält, att inspektionen i samråd med
skogsbrandskyddskommitténs sakkunniga reviderat och kompletterat nyss
nämnda riksplan. Efter att ha underställt länsstyrelserna den reviderade
planen har inspektionen hemställt om medelsanvisning med 510,000 kronor
för uppförande av ytterligare 91 brandtorn. Med hänsyn till den betydelse
de redan uppförda tornen sistlidna sommar visat sig äga för skogsbrandbevakningen
samt angelägenheten av ett snabbt ordnande av skogshrandskyddet
anser inspektionen att hela antalet brandtorn bör utbyggas redan till
nästkommande skogsbrandperiod. Skogsstyrelsen har understrukit betydelsen
av att en riksplan över observationsplatser för skogsbrandalarmering med
det snaraste fullbordas.
På grund av det anförda anser jag mig böra biträda det föreliggande förslaget
om medelsanvisning för ifrågavarande ändamål å tilläggsstat för innevarande
budgetår. Enär anläggningskostnaden för ett skogsbrandtorn av järn
beräknas belöpa sig till 4,500 kronor, böra av det föreslagna anslaget även
kunna bestridas vissa kostnader för telefonanläggningar, kartor, instrument,
vaktbostäder och marklösen. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t
att, sedan riksdagen tagit ståndpunkt i anslagsfrågan, besluta om den ändring
av nuvarande riksplan, som vid närmare undersökning kan anses påkallad,
ävensom meddela erforderliga föreskrifter rörande anslagets disposition.
I detta sammanhang må erinras, att enligt beslut av årets riksdag särskilda
medel ställts till förfogande för utanordnande till skogsvårdsstyrelserna
av bidrag till kostnaderna för förefintliga brandtoms bevakning och underhåll.
Luftskyddsinspektionen har i sin föreliggande framställning redogjort för
användningen av för inköp av tyngre eldsläckningsmateriel hittills anvisade
medel, 650,000 kronor, samt framhållit, att utöver hittills inköpta 87 motorsprutor
behov förelåge av ytterligare 100 motorsprutor jämte tillbehör och
utrustning, motsvarande en kostnad av sammanlagt 760,000 kronor. Därvid
Kungl. Mcij:ts proposition nr 311.
19
har inspektionen ägt tillgång till vissa från länsstyrelserna införskaffade uppgifter
rörande det aktuella behovet av dylika sprutor. Skogsstyrelsen och de
av denna myndighet hörda skogsvårdsstyrelserna lia jämväl allmänt tillstyrkt
anskaffande av ytterligare motorsprutor.
Med hänsyn till den i ämnet förebragta utredningen vill jag tillstyrka
medelsanvisning för ifrågavarande förstärkning av beredskapen på skogsbrandområdet.
Dock kan jag i anslutning till vad statskontoret anfört icke
förorda att för inköp av brandsprutor för närvarande äskas högre belopp än
575,000 kronor, motsvarande kostnaden för de av länsstyrelserna begärda 76
sprutorna. Hinder torde icke böra möta för luftskyddsinspektionen att efter
prövning i varje särskilt fall lämna tillstånd för länsstyrelse till utbyte av motorvattensprutor
mot motordrivna skumsprutor, vilka sistnämnda i inköp betinga
ungefär samma pris som motorvattensprutor. Därest så befinnes önskvärt,
torde av ifrågavarande medel visst belopp få ställas till förfogande för
anordnande av vattencisterner m. m. Med hänsyn till den betydande omfattning
skogsbrandväsendet fatt och da hittills endast begränsad erfarenhet vunnits
rörande de nya anordningarnas och materielens ändamålsenlighet och
rationella utnyttjande biträder jag skogsstyrelsens förslag att möjlighet bör
beredas till utförande av viss provnings- och försöksverksamhet på förevarande
område, åsyftande jämväl att främja den fortsatta utvecklingen i fråga
örn hjälpmedel och metoder för bekämpandet av skogseldarna. För ifrågavarande
ändamål synes, enligt vad jag under hand inhämtat, ett belopp av
högst 25,000 kronor böra ställas till förfogande. Vid bifall till vad jag nu
förordat skulle för innevarande budgetår för uppförande av brandtorn samt
till inköp av tyngre eldsläckningsmateriel och viss försöksverksamhet behöva
anvisas tillhopa (510,000 + 575,000 + 25,000 =) 1,110,000 kronor. Sagda
belopp torde böra anvisas i form av ett särskilt reservationsanslag, benämnt
Skogsvård m. m.: Bidrag till uppförande av brandtorn m. m.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 å
driftbudgeten under nionde huvudtiteln till Skogsvård m. m.:
Bidrag till uppförande av brandtorn m. m. anvisa ett reservationsanslag
av ...................... kronor 1,110,000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt förordnar,
att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till
detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Richard Jobson.