Statsutskottets utlåtande Nr 225.

1

Nr 225.

Ankom till riksdagens kansli den 7 november 1941 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter
ä tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 194lj
42, i vad propositionen avser kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde.

(4:e avd.)

Driftbudgeten.

Sjätte huvudtiteln.

1 :o) Bidrag till byggande av bro över Dalälven vid Överboda. I propositionen
nr 305 har Kungl. Majit (bilaga 4, punkt 1, sid. 53—57 av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för
den 17 oktober 1941) föreslagit riksdagen medgiva, att av det å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisade reservationsanslaget till bidrag
till byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla
vägar och broar (B) må till bidrag till byggande av bro över Dalälven vid
Överboda disponeras ett belopp av högst 1,710,000 kronor.

I skrivelse till väg- oell vattenbyggnadsstyrelsen den 13 februari 1941 bar
chefen för försvarsstaben anfört, att det ur riksförsvarets intresse vore önskvärt,
att en bro över Dalälven komme till stånd snarast möjligt, då Carl
XIIIis bro icke kunde upptaga den militära trafik, som måste kunna framföras
på kustlandsvägen. Vidare vore det ett militärt önskemål, att sistnämnda
bro bibehölles som reservförbindelse.

Under framhållande att behovet av en ny bro över Dalälven vore såväl ur
allmän samfärdselsynpunkt som av militära skäl trängande har väg- och
vattenbgggnadsstyrelsen i skrivelse den 5 juni 1941 hemställt, att Kungl.
Majit måtte till styrelsens förfogande för byggande av ny bro över älven
vid Överboda jämte tillfartsvägar ställa ett belopp av 1,710,000 kronor till
förfogande.

Chefen för försvarsstaben har i utlåtande den 1 september 1941 anfört,
bland annat, att därest förhållandena under åren 1943—1944 skulle nödvändiggöra
upprätthållandet av en försvarsberedskap, jämförlig med den nu
rådande, eller medföra Sveriges indragande i krig en inskränkning under

Bihang lill riksdagens protokoll 1941. 6 sami. Nr 225- 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 225.

längre tid av trafiken över Dalälven i anslutning till kustlandsvägen kunde
innebära väsentliga olägenheter. Försvarsstabschefen hemställde därför, all
statsbidrag till byggande av ny bro måtte i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
framställning beviljas i sådan ordning, att bron kunde
färdigställas senast under sommaren 1943.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

Rikshuvudvägen Stockholm—Uppsala—Gävle går vid Älvkarleby över Dalälven
a den under åren 1814—ISIG uppförda, s. k. Carl XIII:s bro. Såsom av
det föregående Damgar är bron i bristfälligt skick, och det är enligt väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens beräkningar endast fråga örn några få år, innan
man av trafiksäkerhetsskäl nödgas ytterligare skärpa de för bron gällande
belastningsföreskrifterna, vilka redan nu äro ganska stränga. Närmaste bro
över älven med erforderlig bärförmåga för den tyngre trafiken är belägen vid
Gysinge, icke mindre än 50 km uppströms Älvkarleby. Ur allmän trafiksynpunkt
synes det sålunda vara påkallat att snarast låta uppföra en ny bro
för att bereda trafiken å huvudleden Stockholm—Gävle en nöjaktig förbindelse
över Dalälven. En sådan är därjämte ur riksförsvarets svnpunkt av
stor betydelse.

Det förslag, till vars utförande länsstyrelsen förpliktat vägdistriktet, innebär,
att bron skulle förläggas vid Överboda omkring 1 km uppströms den
där befintliga hängbron samt att omläggning skulle ske av rikshuvudvägen
Stockholm—Gävle med en ny sträckning Stallmon—Älvkarleby—Östanå—
Överboda Skogslund. Bron skulle byggas i fyra spann samt erhålla en
längd av 249 meter och en bredd av 12 meter. Kostnaderna för företaget
hava ursprungligen beräknats till 1,090,000 kronor men hava på grund av
sedermera inträffade prisstegringar måst uppräknas till 1,900,000 kronor. Av
detta belopp hänföra sig 1,350,000 kronor till brobygget och 550,000 kronor
till väganläggningarna.

Jag har icke något att erinra mot att i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förslag statsbidrag utgår till företaget med 90 procent av kostnaderna,
eller 1,710,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att medel till brobygget
skulle utgå av det å lilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisade
reservationsanslaget (B) till bidrag till byggande och förbättring av vissa
för riksförsvaret betydelsefulla vägar och broar. Då förutsättningarna för disposition
av detta anslag nied hänsyn till dess karaktär av arbetslöshetsanslag
icke torde för närvarande vara för handen, kan anslaget icke utan riksdagens
medgivande tagas i anspråk för detta ändamål. Då det å riksstaten för
innevarande budgetår anvisade broanslaget i sin helhet torde erfordras såsom
bidrag till andra, mindre broföretag, förordar jag, att riksdagens be
myndigande inhämtas att av förutnämnda B-anslag till ifrågavarande broföretag
disponera ett belopp av högst 1,710,000 kronor.

Mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och Uppsala läns norravägdistrikt
bör överenskommelse träffas örn arbetets utförande genom styrelsens försorg,
därvid vägdistriktet bör förbinda sig att dels bidraga till kostnaderna för förétaget
med 10 procent och dels utan kostnad till styrelsens förfogande ställa
för föietagets genomföiande erforderlig mark. Det torde få ankomma på vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen att avgöra, örn företaget skall utföras i styrelsens
egen regi eller på entreprenad. Jag förutsätter, att vid företagets utförande
samråd äger rum med vederbörande myndigheter i frågor av militär
natur samt med arbetsmarknadskommissionen i fråga om anskaffande av
arbetskraft.

Statsutskottets utlåtande Nr 225.

3

Av handlingarna framgår, att nuvarande bron vid Älvkarleby över Dalälven
— Carl XIll:s bro kallad oell anlagd åren 1814—ISIG — äger otillräcklig
bärighet. Rörelser och formförändringar i brokonstruktionen lia iakttagits,
vilka torde nödvändiggöra ytterligare inskränkningar i högsta tillåtna
hjultrycket redan inom den närmaste tiden. Åtgärder för förstärkning av
bron ha övervägts men befunnits icke vara ekonomiskt försvarliga. Då stora
rikshuvudvägen från Uppsala till Gävle och vidare norrut går fram över
bron, anses en ny bros byggnad även ur militära synpunkter trängande.

Med hänsyn till dessa förhållanden anser sig utskottet böra tillstyrka
Kungl. Majrts förevarande förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva, att av det å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisade reservationsanslaget
till bidrag till byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret
betydelsefulla vägar och broar (B) må till bidrag
till byggande av bro över Dalälven vid Överboda disponeras
ett belopp av högst 1,710,000 kronor.

2:o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. Kungl.
Maj:t har (punkt 2, sid. 58—61) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa
forsknings- och undersökningsarbeten å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.

Med skrivelse den 8 oktober 1941 har besparingsberedningen överlämnat
en promemoria med yttrande och förslag angående arbetsstudier å vägunderhållets
område, vilket förslag väg- och vattenbyggnadsstgrelsen i utlåtande
den 14 oktober 1941 tillstyrkt.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

Inom andra arbetsområden än industrien ha arbetsstudier i vårt land hittills
bedrivits endast i jämförelsevis ringa omfattning. Erfarenheterna från
icke industriellt betonade verksamhetsområden, inom vilka arbetsstudier
förekommit, ha emellertid, i den mån resultaten äro kända, givit vid handen,
att fördelar av betydenhet kunna påräknas av dylika studier även då fråga
är om arbeten av mera blandad natur.

På grund av de skiftande förhållanden, under vilka vägunderhållsarbetet
i allmänhet bedrives, erbjuder måhända detta arbete icke fullt samma möjligheter
till rationaliseringar genom arbetsstudier som arbeten exempelvis
inom skogsbruket och vid statens vattenfallsverks linjebyggnader, där dylika
studier med framgång bedrivits. Jag anser emellertid i likhet med besparingsberedningen,
att icke oväsentliga direkta och indirekta besparingar
skola kunna vinnas genom rätt anordnade arbetsstudier vid vägunderhållsarbetet.
Utgifterna för vägunderhållet äro nämligen av den storleksordningen,
att även en procentuellt sett mycket måttlig minskning av den sammanlagda
utgiftssumman innebär besparing av icke obetydliga belopp. Jag vill därför
tillstyrka besparingsberedningens nu föreliggande framställning örn anord -

UtskoUet.

4

Statsutskottets utlåtande Nr 225.

Utskottet.

Utskottet.

nande av arbetsstudier å vägunderhållets område. För att resultatet av arbetet
ej skall fördröjas onödigt, anser jag det angeläget, att studierna påbörjas
sa snart som möjligt.

Jämväl utskottet har ansett sig böra tillstyrka förevarande förslag, avseende
att genom arbetsstudier vid vägunderhållsarbetena undersöka möjligheterna
att begränsa hithörande kostnader. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.

3:o) Bidrag till provning av E-cement m. m. Kungl. Maj:t har (punkt

3, sid. 61 och 62) föreslagit riksdagen att till Bidrag till provning av E-cement
m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 45,000 kronor.

Genom beslut den 28 juni 1941 anbefallde Kungl. Majit — på framställning
av statens industrikommission, vilken framställning föranletts av betongdefegerade
av år 1940 — statskontoret att av det å förskottsstaten för
försvarsväsendet för budgetåret 1941/42 uppförda förskottsanslaget till engångsanskaffning
av materiel för civilbefolkningens skydd m. m. till vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen utbetala ett belopp av högst 45,000 kronor, att
av styrelsen disponeras för provning av E-cement m. m. Täckning av detta
belopp äskas nu av riksdagen.

E-cement (ersättningscement) är en ny typ av cement, som förts i marknaden
för att minska den stora kolförbrukning, som cementtillverkningen
normalt drager. I sådant syfte ingår i E-cementen en betydande extra tillsats
av exempelvis sandsten eller masugnsslagg, vilken tillsats verkar som utdrygningsmedel,
i det att hållfastheten ej minskas i samma proportion som
den extra tillsatsen.

Med tillstyrkande av förslaget om beredande av täckning för ifrågavarande
till provningar av E-cement redan förskottsvis beviljade anslag, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till provning av E-cement m. m.
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av 45,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 225.

5

Kapitalbudgeten.

Statens affärsverksfonder.

4:o) Komplettcringsarbeten å det permanenta telefonnätet. Kungl. Maj:t
har (bilaga 12, punlit 1, sid. 121 och 122) föreslagit riksdagen att till Kompletteringsarbeten
å det permanenta telefonnätet a tillåggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 251,300 kronor.

Utskottet, som tagit del av de till ärendet hörande hemliga handlingarna,
får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Kompletteringsarbeten å det permanenta
telefonnätet å tillåggsstat I till riksstaten för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 251,300 kronor.

5:o) Transportabla överdragsstationer m. m. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2, sid. 122) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Transportabla överdragsstationer
m. m. å tillåggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av 438,000 kronor.

6:o) Luftskyddsanordningar m. m. vid telegrafverket. Kungl. Maj:t har
(punkt 3, sid. 122 och 123) hemställt, att riksdagen må dels medgiva, att till
luftskyddsanordningar m. m. vid telegrafverket må utöver tidigare för ändamålet
medgivna belopp disponeras av telegrafverkets driftmedel ett belopp
av högst 300,000 kronor; dels ock till Luftskyddsanordningar m. m. vid telegrafverket
å tillåggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Under åberopande av ett av telegrafstyrelsen gjort förslag och under erinran
att till luftskyddsanordningar m. m. vid telegrafverket ett belopp av
sammanlagt 3,420,000 kronor ställts till telegrafstyrelsens förfogande har departementschefen
anfört följande.

Då de av telegrafstyrelsen föreslagna åtgärderna för att ytterligare stärka
luftskyddsberedskapen vid telegrafverket äro av stor betydelse såväl ur personalskyddssynpunkt
som för förbindelseväsendets säkerställande i händelse
av krig, vill jag giva min anslutning till den föreliggande framställningen.
Av det äskade anslaget å 1,300,000 kronor synes det belopp å 300,000 kronor,
som avser splitterskydd, böra bestridas av telegrafverkets driftmedel,
medan det återstående beloppet lämpligen bör anvisas såsom anslag å kapitalbudgeten.

Utskottet.

w Statsutskottets utlåtande Nr 225.

Utskottet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att till luftskyddsanordningar m. m. vid telegrafverket
må utöver tidigare för ändamålet medgivna belopp
disponeras av telegrafverkets driftmedel ett belopp av
högst 300,000 kronor;

b) till Luftskyddsanordningar m. m. vid telegrafverket å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

7:o) Bangårdsarbeten i Ånge m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 4, sid. 123—125), vilket avser vissa omläggningsarbeten å
Änge bangård för att underlättta godstågsrörelsen därstädes, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bangårdsarbeten i Ånge m. m. å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa eli
reservationsanslag av 350,000 kronor.

8:°) Telefonanläggningar m, m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 5, sid. 125 och 126), vilket avser beredande av bättre bombskydd
för telefonanläggningarna å statens järnvägars stationer, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Telefonanläggningar m. m. å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 300,000 kronor.

9:o) Anläggningar för elektrisk tågdrift. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj.ts förslag (punkt 6, sid. 127), vilket avser anskaffning av ytterligare två
transportabla transformatorer för den elektriska tågdriften, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anläggningar för elektrisk tågdrift å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av 850,000 kronor.

10:o) Försvarsberedskap vid statens järnvägar. Med tillstyrkande av
Kungl. Majrts förslag (punkt 7, sid. 127—130), vilket avser ytterligare försvarsberedskapsåtgärder
beträffande statens järnvägars elektriska överföringsledningar,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarsberedskap vid statens järnvägar
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av 600,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 225.

7

liro) Godsvagnar. Kungl. Majit har (punkt 8, sid. 130—134) föreslagit
riksdagen att till Godsvagnar å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 7,800,000 kronor.

I skrivelse den 29 september 1941 har järnvägsstyrelsen hemställt örn anvisande
av medel för anskaffning av godsvagnar. Järnvägsstyrelsens sålunda
framlagda anskaffningsprogram, som avser det mest oundgängliga
behovet, innebär, att under närmaste året minst omkring 1,250 godsvagnar
skulle beställas. Av kostnaderna för detta antal, tillhopa 16,900,000 kronor,
förutsättas omkring 5,700,000 kronor, avseende omkring 430 vagnax-, därav
160 slutna och 270 öppna, skola bestridas av föi-nyelsefondsmedel, medan
återstående belopp, 11,200,000 ki-onor, skulle utgå av anslagsmedel å kapitalbudgeten.
Av sistnämnda belopp skulle enligt järnvägsstyrelsens förslag

5.600.000 kionor, motsvarande kostnaderna för omkring 450 godsvagnar,
därav 100 slutna och 350 öppna, anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande
budgetår och återstoden å riksstaten för nästa budgetår.

Departementschefen anför att han beträffande vagnverkstädernas kapacitet
under hand inhämtat, att dessa, därest de inom den närmaste tiden erhölle
beställningar, skulle under tiden fram till den 1 juli 1942 kunna åtaga
sig tillverkning av 200 öppna godsvagnar utöver de vagnai-, för vilka kostnaderna
enligt järnvägsstyrelsens förslag skulle bestridas av anslag å tillläggsstaten
och av föi-nyelsefondsmedel. Vid dylikt förhållande har han ansett
det angeläget, att medel redan nu anvisas för anskaffning av ytterligare
200 vagnar. Då kostnaderna för dessa kunna beräknas till 2,200,000 kronor
skulle å tilläggsstaten behöva anvisas ett anslag av 7,800,000 kronor. Departementschefen
har i övrigt anfört bland annat följande.

På grund av den alltsedan krigsutbrottet rådande bristen på godsvagnar
vid statens järnvägar ha statsmakterna vid skilda tillfällen anvisat betydande
anslag till anskaffning av nya godsvagnar. Sålunda uppgå anslagen å kapitalbudgeten
till detta ändamål för budgetåren 1939/40—1941/42 till sammanlagt
över 24 milj. kronor, motsvarande en nyanskaffning av närmare

2.000 vagnar. Hela godsvagnpax-ken kan för närvarande uppskattas till omkring
22,000 vagnar. Då godstrafiken ökat avsevärt mer än vad som motsvarar
godsvagnparkens kapacitetsökning, föreligger emellertid alltjämt en
högst betydande vagnbrist. Att statens järnvägar kunnat i den omfattning
som skett avveckla godstrafiken beror bland annat på de åtgärder av skilda
slag, som järnvägsstyrelsen vidtagit i syfte att utnyttja vagnarna på mest
effektiva siitt.

Godsti-afiken vid statens järnvägar ökas alltjämt, och det är anledning antaga,
att — i den män krisförhållandena skärpas — kraven på ökade transportmöjligheter
å statens järnvägar komma att än mer stegras. Härvidlag
torde särskilt böra framhållas statens järnvägars sloi-a betydelse för lösande
av de svåra transportproblem, som uppkommit i samband med den pågående
omställningen av landets bränsleförsörjning. Vidare bör erinras, att ytterligare
inskränkningar i motortrafiken kunna bliva nödvändiga på grund
av de ökade försörjningssvårigheterna med olja och gummiringar, vaiigenom
en övergång i än större omfattning än hittills från landsvägstransporter till
järnvägstransporter blir erforderlig.

8

Statsutskottets utlåtande Nr 225.

Utskottet.

Jag är medveten om att en fortsatt ökning av statens järnvägars godsvagnpark
kan komma att medföra, att densamma för relativt lång tid kan
bliva överdimensionerad för normala trafikförhållanden. De ekonomiska betänkligheter,
som i anledning härav onekligen måste hysas, torde man emellertid
i nuvarande läge nödgas bortse från. Skola de för försvaret och folkförsörjningen
viktiga transportproblemen kunna av statens järnvägar lösas
i stort sett tillfredsställande, torde det nämligen vara ofrånkomligt, att ytterligare
anskaffning av nya godsvagnar sker, i den mån tillverkningskapaciteten
medgiver detta. Det må i detta sammanhang framhållas, att överdimensioneringens
omfattning i viss grad kan antagas minskas till följd av
dels att en förhållandevis stor utrangering av äldre godsvagnar torde bliva
ofrånkomlig efter den nuvarande krisens slut på grund av det onormala slitaget
å materielen under nu rådande högtrafik och dels att i samband med
förstatligande av enskilda järnvägar behov torde föreligga att i relativt stor,
utsträckning ersätta äldre omoderna vagnar med nya.

Statens järnvägars godsvagnpark för fraktdragande trafik bestod den 1
oktober 1941 av 24,957 vagnar, varav 3,783 malmvagnar.

Med all sannolikhet torde en nedgång i statens järnvägars behov av godsvagnar
vara att förutse, när normala förhållanden åter inträda. Tvekan
torde kanske under sådana omständigheter och med tanke även på nuvarande
materialbrist kunna göra sig gällande inför ifrågavarande anskaffningsprogram.
Med hänsyn till vad departementschefen i ärendet anfört har
utskottet emellertid ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet
hemställer,

att riksdagen må till Godsvagnar å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av

7,800,000 kronor.

12 :o) Tankvagnar. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt
9, sid. 134 och 135) om täckning av en såsom brådskande ansedd medelsanvisning
för anskaffning av tankvagnar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tankvagnar å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av

1,250,000 kronor.

13:o) Kraftstation i Midskogsforscn. Kungl. Majit har (punkt 10, sid.
135—141) föreslagit riksdagen att till Kraftstation i Midskogsforsen å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1941142 anvisa ett reservationsanslag
av 6,000,000 kronor.

Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse den 21 augusti 1941 föreslagit, att arbetet
för utbyggnad av en ny större kraftstation omedelbart påbörjas. Styrelsens
undersökningar om den nya kraftstationens förläggning lia resulterat
i att den övre delen av fallsträckan mellan ljusvattnet och Gesundasjön
i Indalsälven (nedanför Storsjön) borde utbyggas, därvid Skärhällsforsen,
Midskogsforsen och en del av Näveredeforsen skulle utnyttjas. Den

Statsutskottets utlåtande Nr 225.

9

fallhöjd, som skulle tagas i anspråk, uppgår till 29 meter, eller samma fallhöjd
som i Stadsforsen. Ehuru vattentillgången i denna del av Indalsälven
något understiger vattenmängden i Stadsforsen, skulle emellertid, därest vissa
ytterligare vattenregleringar under de närmaste åren genomfördes, den nya
stationen kunna utbyggas för ungefär samma vattenmängd, som den för vilken
Stadsforsen är utbyggd, eller omkring 350 kubikmeter per sekund.
Bruttoenergimängden med stationen utbyggd med två turbinaggregat är
beräknad till 600 milj. kWh per år. Därest arbetet å kraftstationen påbörjas
snarast, torde stationen kunna tagas i bruk redan under år 1944. Kostnaderna
för anläggningen äro vid nu rådande prisläge beräknade till 32.5 milj.
kronor. Av detta belopp skulle för arbetenas igångsättande omedelbart behöva
anvisas 6 milj. kronor, medan för nästa budgetår ett belopp av 12 milj.
kronor skulle erfordras.

Departementschefen har, med framläggande av en allmän beräkning av
den framtida sannolika kraftförbrukningen inom statens vattenfallsverk, anfört
bland annat följande.

Utgår man från här angivna prognos för det blivande kraftbehovet, skulle
kraftförsörjningen med de nya krafttillskott, som enligt nuvarande utbyggnadsprogram
tillkomma, kunna antagas vara tryggad under de närmaste två
å tre åren, ehuru temporära svårigheter kunna uppstå i händelse av ogynnsamma
vattenförhållanden. Skulle däremot kriget fortsätta efter nämnda tid
och man sålunda måste räkna med fortsatt stegring av kraftbehovet, komma
svårigheter att uppstå att med nu tillgängliga kraftkällor och redan pågående
utbyggnader tillgodose landels kraftbehov. Det är alt förvänta, att dessa
svårigheter komma att bliva allt större, ju längre kriget varar, ökad tillgång
å kraft utgör nämligen en viktig förutsättning för den omställning mot
självhushållning inom olika områden av samhällslivet, som framtvingas genom
begränsningen av importmöjligheterna, särskilt å bränsleförsörjningens
område. Skulle å andra sidan kriget upphöra tidigare än nu sagts, torde
kraftbehovet under den därpå närmast följande tiden antagas kunna väl tillgodoses
redan med nuvarande och under utbyggnad varande kraftverk. Ett
färdigställande inom närmaste treårsperiod av en ny större kraftstation skulle
under dylika förhållanden icke vara behövligt. Det behöver icke framhållas,
att kostnaderna för en utbyggnad under nuvarande krisperiod med all sannolikhet
komma att ställa sig avsevärt högre än örn arbetet skedde under en
fredsperiod.

Med hänsyn till den ovissa framtidsutvecklingen anser jag det icke vara
försvarligt att nu underlåta att vidtaga åtgärder i syfte att, sett på längre
sikt, trygga vårt lands kraftförsörjning. Den ekonomiska uppoffring, som
ett utbyggande i förtid av en ny kraftstation kan medföra, anser jag i likhet
med vattenfallsstyrelsen böra betraktas såsom en försäkringspremie, avsedd
att skapa ökad trygghet för att landets kraft- och bränsleförsörjning
skall kunna på bästa sätt tillgodoses även under ogynnsamma yttre förhållanden.
Det synes vidare böra framhållas, att erfarenheten från förkrigsåren
visat, att efterfrågan på kraft även under normala förhållanden i allmänhet
avsevärt överstigit de i förväg gjorda beräkningarna, .lag förutsätter
emellertid, alt därest ändrade förhållanden under arbetets gång skulle inträffa,
som medföra, all tidpunkten, då en ny kraftstation behöver tagas i
anspråk, kan framflyttas, takten i ulbvggnadsarbetena i möjligaste mån anpassas
efter det ändrade läget.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 6 sami. Nr 225.

2

10

Statsutskottets utlåtande Nr 225.

l:l# kottet.

I allt väsentligt som en direkt följd av kriget har kraftförbrukningen inom
landet under de senaste åren avsevärt stegrats. Såsom i detta avseende
för statens vattenfallsverks del belysande må nämnas, att vid de statliga
kraftverken — vilka bestrida omkring en tredjedel av landets försörjning
med elektrisk energi — kraftförbrukningen mellan budgetåren 1938/39
och 1940/41 ökades från 2,838 till 3,306 miljoner kilowattimmar. Denna
stegring, vilken haft sin motsvarighet även för de icke-statliga kraftverkens
del, har sammanfallit med en tid av osedvanligt ogynnsamma nederbördsförhållanden
och en därav följande genomsnittligt sett otillräcklig vattentillgång
vid landets kraftverk, vartill som en ytterligare ogynnsam faktor kommit
nödvändigheten att under nuvarande bränsleknapphet anlita kraftverkens
ångreserver långt mindre än vad som normalt är brukligt.

Vad statens vattenfallsverk beträffar pågick redan vid krigsutbrottet i forcerad
takt utbyggnaden av ett flertal kraftverk, vilka numera efterhand hunnit
tagas i bruk. Tack vare dessa nya kraftverk samt också tack vare vissa
provisoriska vattenregleringar, har trots de ogynnsamma förhållandena i övrigt
statens vattenfallsverk kunnat ej endast tillgodose de egna konsumenternas
kraftbehov utan även bistå andra av landets kraftproducenter med
vissa energileveranser. Erinras må i detta sammanhang, att hela landets
kraftförsörjning allt sedan krigsutbrottet varit ställd under en gemensam
ledning, som vid sina dispositioner kunnat räkna med ett redan utbyggt,
hela landet omfattande samt de olika kraftcentralerna, oavsett dessas ägare,
sammanknytande stamlinjenät.

Ytterligare statliga kraftverksbyggnader (vid Kattstrupeforsen, Trollhättan
och Torpshammar) pågå för närvarande och beräknas inom närmaste tiden
bliva färdigställda. Normalt sett och med tanke på ett omsider inträffande
efterkrigsläge borde alltså energiförsörjningen för statens vattenfallsverks
del kunna anses jämförelsevis väl tillgodosedd. Vid en framtidsbedömning
bör man dock hålla i minnet, att inom den elektriska kraftproduktionen en
produktionsnivå, som en gång uppnåtts, i allmänhet visat sig kunna bilda
utgångsläge för nya stegringar och därav föranlett behov av nya utbyggnader.
Den ökning i energiåtgång, som ägde rum under världskrigsåren
1914—1918, åtföljdes sålunda, efter en mycket tillfällig tillbakagång under
år 1921, av en ny kraftig uppgång av landets energiförbrukning.

Om alltså efterkrigsläget ur kraftförsörjningssynpunkt ställer sig ytterst
svårbedömligt kan med större sannolikhet förutses en i förhållande till de
växande behoven mindre gynnsam kraftförsörjning om kriget fortsätter en
längre tid; detta gäller i all synnerhet örn avspärrningen också framgent blir
av samma även för krigsförhållanden utomordentliga skärpa som för närvarande.
Att märka är att tillgången till elektrisk energi utgör en av de mera
elementära förutsättningarna för den nya inhemska ersättningsproduktion
på främst det kemiska området, vartill landet i ett fortsatt avspärrningsläge
lärer i allt högre grad få lita.

Med tanke närmast på dylika svårigheter under ett fortsatt längre krig har
förslaget om en ny kraftverksanläggning vid Midskogsforsen i Indalsälven

Statsutskottets utlåtande Nr 225. H

framlagts. Kraftverket beräknas bliva driftfärdigt under år 1944. Det bör
emellertid ej förbises, att i anläggningen ingå betydande kvantiteter järn och
cement, varå knapphet råder och varav särskilt cementen för sin tillverkning
drager stora kvantiteter av ett så svåranskaffat bränsle som stenkol. Verkställda
beräkningar visa dock, enligt vad utskottet övertygat sig örn, att dessa
svårigheter på materialanskaffningens område kunna övervinnas.

Uppenbarligen bör vid ett anläggningsföretag sådant som det, varom här
är fråga, avseende fästas vid kraftbehoven ej endast inom statens vattenfallsverks
konsumtionsområden utan inom landet i dess helhet. För de ickestatliga
verkens del torde emellertid, trots att vissa enstaka nybyggnader äro
planerade till omedelbar igångsättning, framtidsprognosen ej ställa sig mera
gynnsam än för statens vattenfallsverks del, en omständighet som således
även den närmast talar för ett bifall till det nu framlagda statliga utbyggnadsprojektet.

Efter att hava tagit under övervägande de olika var för sig svårbedömliga
faktorer, som måste prövas vid beslutet örn ett omedelbart igångsättande av
denna nya kraftverksbyggnad, har utskottet ansett sig böra tillstyrka Kungl.
Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Kraftstation i Midskogsforsén å tillläggsslat
I till riksslaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av 6,000,000 kronor.

14:o) Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten
vid statens kraftverk. Kungl. Majit har (punkt 11, sid. 142 149) före slagit

riksdagen dels bemyndiga Kungl. Majit godkänna i statsverkspropositionen
omnämnt, mellan vattenfallsstyrelsen samt Krångede aktiebolag och
aktiebolaget Svarthålsforsen ingångna avtalet om gemensam utbyggnad av
en ny stamlinje mellan Krångede, Hammarforsen, Stadsforsen, Torpshammar,
Ljusdal och Horndal; dels ock till Distributionsanläggningar och därmed
sammanhängande arbeten vid statens kraftverk a tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

För distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid
statens kraftverk har riksdagen för budgetåren 1937/38—1941/42 anvisat
respektive 6,775,000 kronor, 9,000,000 kronor, 10,700,000 kronor, 12,500,000
kronor och 8,000,000 kronor.

I skrivelse den 25 september 1941 har vattenfallsstyrelsen hemställt om
anvisande för samma ändamål av dels 2,000,000 kronor å tilläggsstat för innevarande
budgetår och dels 13,000,000 kronor för nästa budgetår.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

För att de krafttillskott som tillkomma, när de pågående vattenkraftsulbyggnaderna
i mellersta Norrland bliva färdigställda, skola i erlordeilig omfattning
kunna överföras till sydligare delar av landet, erfordras, att ytter -

12

Statsutskottets utlåtande Nr 225.

V (skölt* t.

ligare en stamlinje star lill föriogande. Kapaciteten hos den nuvarande stamlinjen
fran Porjus till Västerås beräknas nämligen inom en nära framtid vara
till fullo utnyttjad. Då jämväl Krångede aktiebolag oell aktiebolaget Svarthålsforsen
behöva ökade överföringsmöjligbeter har vattenfallsstyrelsen inlett
föi handlingai med nämnda bolag för att uppnå en för de därav berörda
Partenia tillfredsställande lösning av överföringsfrågan. Vid förhandlingarna
har det visat sig, att det sammanlagda ytterligare överföringsbehovet för
såväl vattenfallsstyrelsen som bolagen skulle kunna tillgodoses genom en

gemensam ny 220 kV ledning med sträckning Krångede—Hammarforsen_

Stadsforsen—Torpshammar—Ljusdal—Horndal. Genom byggandet av endast
en ny ledning skulle vinnas en minskning av såväl kostnaden för överföringssystemet
som behovet av ledningsmaterial, varå knapphet råder. Vattenfallsstyrelsen
har under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande med bolagen
trätfat överenskommelse av innehåll, att vattenfallsstyrelsen skulle bygga ledningen
å den 160 km långa sträckan Hammarforsen—''Stadsforsen—Torpshammar
Ljusdal, medan bolagen skulle utföra återstoden, omfattande en sträcka
av 195 Ian. Ledningen förutsättes skola vara färdig den 1 augusti 1943.
Tillhopa med kostnaderna för de erforderliga ställverken i Stadsforsen, Torpshammar
och Ljusdal beräknas kostnaderna för statens vidkommande till

7.400.000 kronor. Av detta belopp erfordras för tiden intill den 1 juli 1943

6.110.000 kronor.

Då den träffade överenskommelsen synes utgöra en tillfredsställande lösning
av problemet örn överförande av ytterligare kraft från Norrland till
Mellansverige, torde överenskommelsen böra godkännas från statsmakternas
sida. Jag förordar därför, att bemyndigande utverkas av riksdagen för Kungl.
Majit att å kronans vägnar godkänna det av vattenfallsstyrelsen villkorligt
ingångna avtalet.

Det av vattenfallsstyrelsen för budgetåret 1942/43 i övrigt framlagda utbyggnadsprogrammet,
som beräknats draga en kostnad av 8,890,000 kronor,
är, därest hänsyn tages till fördyringen, av ungefär samma storleksordning
som det, för vilket medel anvisats för innevarande budgetår. Programmet för<-anleder icke någon erinran från min sida. Tillhopa med kostnaderna för den
nya stamlinjen skulle alltså anslagsbehovet fram till den 1 juli 1943 uppgå
till omkring 15 milj. kronor.

Vissa av de arbeten, som innefattas i planen för distributionsnätets utbyggnad,
äro av sådan angelägenhetsgrad, att desamma böra påbörjas redan
innevarande budgetår. För att möjliggöra detta synas i enlighet med vattenfallsstyrelsens
hemställan av det förut angivna beloppet av 15 milj. kronor
2 milj. kronor böra äskas å nu förevarande tilläggsstat. Det för planens genomförande
i övrigt erforderliga beloppet å 13 milj. kronor torde i vanlig ordning
böra äskas i 1942 års statsverksproposition.

För den jämna fördelningen av krafttillgången inom landet är det, enligt
vad senaste tidens erfarenheter tydligt visa, av särskild vikt att tillräckligt
stora möjligheter finnas för överföring av energi från kraftstationerna vid
Indalsälven till underskottsområdena i mellersta och södra Sverige. Den
ytterligare utbyggnad av stamlinjesystemet från Indalsälven söderut, som
här föi esias, tolde därför, trots radande knapphet pa koppar och aluminium,
få betraktas som påkallad, och utskottet tillstyrker, att det framlagda förslaget
till avtal med Krångede aktiebolag och aktiebolaget Svarthålsforsen
(Stockholms stad) örn gemensam anläggning av den nya ledningen nu från
statens sida godkännes.

Statsutskottets utlåtande Nr 225.

13

Vad angår det framlagda byggnadsprogrammet i övrigt — vilket omfattar
tiden ända fram till den 1 juli 1943 — lärer 1942 års riksdag få tillfälle att
taga närmare ställning till detsamma i samband med prövningen av anslagen
för budgetåret 1942/43. Det nu för budgetåret 1941/42 begärda tilläggsanslaget
på 2,000,000 kronor tillstyrkes av utskottet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t godkänna i statsrådsprotokollet
omnämnt, mellan vattenfallsstyrelsen samt Krångede
aktiebolag och aktiebolaget Svarthålsforsen ingånget avtal
om gemensam utbyggnad av en ny stamlinje mellan Krångede,
Hammarforsen, Stadsforsen, Torpshammar, Ljusdal
och Horndal;

b) till Distributionsanlåggningar och därmed sammanhängande
arbeten vid statens kraftverk å tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 2,000,000 kronor.

Stockholm den 7 november 1941.

, På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joli. Nilsson i Malmö,
Oscar Olsson, Asplund, Pauli, Bernhard Nilsson, Bergman, Torsten Ström, Heiding,
Andrén, Gränebo och Boman; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Andersson i Prästbol,
Ward, Persson i Falla, Lindberg i Umeå, Persson i Tidaholm, Andersson i Södergård,
Mårtensson, Åqvist, Wallentheim och Olsson i Kullenbergstorp.

Bihang till riksdagens protokoll Idit. 6 sami. Nr 225.

3