Tredje särskilda utskottets utlåtande Nr 21.
1
Nr 21.
Ankom till riksdagens kansli den 30 november 1940 kl. 11 f. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till förordning angående särskild beredskapsmönstring
för år 194-1, m. m.
Genom en den 22 november 1940 dagtecknad, till tredje särskilda utskottet
hänvisad proposition, nr 68, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslagit
riksdagen att
dels antaga nedan intagna vid propositionen fogade förslag till
l:o) förordning angående särskild beredskapsmönstring för år 1941, och
2:o) förordning angående ändrad lydelse av 10 § förordningen den 26 april
1940 (nr 264) med särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivningen för
år 1941 i anledning av folkräkningen den 31 december 1940;
dels ock medgiva, att de med det föreslagna mönstringsförfarandet förenade
kostnaderna må utgå av statsmedel i huvudsaklig överensstämmelse med
vad av föredragande departementschefen i propositionen anförts.
I fråga om de skäl, som ligga till grund för Kungl. Maj:ts förslag, får
utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till
propositionen.
Svensk man är enligt vad i värnpliktslagen stadgas värnpliktig från och
med det kalenderår, under vilket han fyller 20 år, till och med det, under
vilket han fyller 46 år. Den som finnes till följd av lyte m. fl. orsaker
oduglig till krigstjänst frikallas från värnpliktens fullgörande. På vissa andra
grunder har värnpliktig hittills kunnat befrias från värnpliktens fullgörande
under fredstid; numera avser befrielsen tjänstgöring enligt § 27 värnpliktslagen.
Genom inskrivningen införas de värnpliktiga i den militära organisationen
och bliva där rullförda.
De värnpliktiga hänföras antingen till arsklass, benämnd efter inskrivningsåret,
eller till klass A eller klass B, vilka sistnämnda klasser i och för tjänstgöring
indelas i årsgrupper. Under värnpliktstiden kunna omföringar ske
mellan eller inom de olika klasserna.
Enligt § 32 värnpliktslagen skall varje år hållas mönstring med inskrivna
värnpliktiga med visst undantag.
Beträffande mönstringen skall enligt samma paragraf iakttagas följande.
Med andra inskrivna värnpliktiga än dem, som äro inskrivna å sjömanshus
och tillhöra marinen eller flygvapnet, hålles mönstring inom varje rullföringsområde.
För sådan mönstring är varje nu avsedd värnpliktig skyldig
Bihang till urtima riksdagens protokoll 1940. 11 sami. 3 avd. Nr 21. 1
2 Tredje särskilda utskottets utlåtande Nr 21.
att i enlighet med de närmare föreskrifter, Konungen meddelar, till befälet
avgiva tillförlitlig skriftlig uppgift örn bostad och yrke, den värnpliktige dock
medgivet att under tiden för mönstringen iakttaga personlig inställelse och
därvid muntligen avgiva nämnda uppgift. Med värnpliktiga, som äro inskrivna
å sjömanshus och tillhöra marinen eller flygvapnet, hålles mönstringen vid
sjömanshus. För sådan mönstring är varje nu avsedd värnpliktig skyldig att i
enlighet med de närmare föreskrifter, Konungen meddelar, till sjömanshusombudsman
avgiva tillförlitlig skriftlig uppgift om bostad och sysselsättning,
den värnpliktige dock medgivet att under tiden för mönstringen iakttaga personlig
inställelse och därvid muntligen avgiva nämnda uppgift. Kallelse till
mönstring verkställes genom kungörelse, som bekantgöres bl. a. genom införande
i ortstidningar.
Mönstringen avser att möjliggöra dels erforderliga rättelser i stamrulla
och inskrivningsböcker, dels ock en beräkning av det antal värnpliktiga i
olika årsklasser (klasser), som kan komma att inställa sig vid mobilisering,
och skall hållas med till klass B hörande värnpliktiga under tiden från och
med den 15 till och med den 31 oktober samt med övriga värnpliktiga under
tiden från och med den 1 till och med den 30 november.
Enligt 15 § lagen den 30 december 1939 örn tjänsteplikt åligger det, i den
mån Konungen därom förordnar, envar från och med det kalenderår, varunder
han fyller sexton år, till och med det kalenderår, varunder han fyller
nitton år, att efter myndighets anvisning antaga och utföra arbete, som hans
kroppskrafter och hälsotillstånd medgiva (tjänsteplikt för ungdom). Enligt
16 § samma lag åvilar enahanda skyldighet envar från och med det kalenderår,
varunder han fyller sexton år, till och med det kalenderår, varunder han
fyller sjuttio år, (allmän tjänsteplikt).
Enligt förordning den 4 oktober 1940 (nr 857) skall mönstring, som avses
i § 32 värnpliktslagen den 30 juni 1936, icke äga rum år 1940. Till grund för
Kungl. Maj :ts proposition med förslag till nämnda förordning låg en skrivelse
den 11 september 1940 från chefen för armén, vari anfördes vissa skäl
för inställande av innevarande års ordinarie mönstring och omnämndes, att
förberedelser vidtagits för avgivande av förslag till åtgärder, som syftade till
införskaffande i anslutning till mantalsskrivningen för år 1941 av mera fullständiga
uppgifter än som innefattades i det vanliga mönstringsförfarandet.
Det må här anmärkas, att Kungl. Majit den 19 april 1940 uppdragit åt
chefen för armén att inkomma med slutligt förslag angående införande av
maskinella anordningar för de värnpliktigas rullföring och redovisning. Härvid
skall bland annat beaktas vad som anförts i proposition nr 63 till innevarande
års lagtima riksdag och i riksdagens härav föranledda skrivelse den 6 april
1940, nr 128.
I skrivelse den 3 oktober 1940 har chefen för armén framlagt förslag rörande
avlämnande av mönstringsuppgift i samband med mantalsskrivningen
för år 1941 och vidare föreslagit vissa framtida lagstiftningsåtgärder be
-
Tredje särskilda utskottets utlåtande Nr 21. 3
träffande folkbokföringen i syfte att åstadkomma mera praktiska och effektiva
förhallanden med avseende å rullföringen och redovisningen av värnpliktiga.
Skrivelsen, vari statens arbetsmarknadskommission och statens
industrikommission instämt, har såsom bilaga (bilaga A) fogats till propositionen.
Den 14 oktober 1940 har inom finansdepartementet hållits ett sammanträde
med representanter för de av frågan närmast berörda myndigheterna
samt för de kommunala förbunden. Därvid dryftades de praktiska problem
som kunde uppkomma vid genomförandet av den föreslagna anordningen.
Med hänsyn därtill att i vissa städer mantalsuppgifter redan avlämnats eller
komme att avlämnas under den närmaste tiden samt att jämväl flerstädes på
landsbygden mantalsuppgifter skulle ha hunnit ingivas, innan riksdagsbehandling
av förslaget slutförts, befanns det icke vara möjligt att i år anknyta
mönstringen omedelbart till mantalsskrivningen. Att såsom av chefen
för armén föreslagits tilldela de granskningsnämnder, som enligt förordningen
den 26 april 1940 (nr 264) inrättats i anledning av folkräkningen den
31 december 1940, någon funktion i fråga om mönstringen ansågs vidare
olämpligt, enär nämndernas arbete skulle splittras samt effektiviteten av
folkräkningen löpa allvarlig fara att förminskas.
I anslutning till under överläggningen framkomna uppslag har därefter
inom finansdepartementet utarbetats ett förslag till förordning angående
särskild mönstring för år 1941, vilket såsom bilaga (bilaga B) fogats tili propositionen.
Enligt förslaget skall mönstringen avse förhållandena vid årsskiftet 1940—
41 och äga rum fristående från mantalsskrivningen. Vid förslagets utformning
har man utgått från att mönstringsuppgifterna i framtiden skola kunna
ingivas tillsammans nied mantalsuppgifterna. Möustringsblanketten har
ansetts kunna fastställas i huvudsaklig överensstämmelse med det av arméchefen
framlagda förslaget.
Över det inom finansdepartementet utarbetade förslaget och en i anslutning
därtill upprättad promemoria lia efter remiss yttranden avgivits av
cheferna för försvarsstaben, armén, marinen och flygvapnet, statskontoret,
statistiska centralbyrån, statens arbetsmarknadskommission, statens industrikommission,
Överståthållarämbetet, samtliga länsstyrelser och domkapitel,
ävensom styrelserna för svenska stadsförbundet, svenska landskommunernas
förbund, Sveriges häradsskrivareförening, föreningen Sveriges städers
kronouppbördstjänstemän och allmänna svenska prästföreningen.
Beträffande innehållet i förenämnda yttranden får utskottet hänvisa till
redogörelsen i propositionen sid. 8—17.
Föredragande departementschefen, statsrådet Wigforss, har i propositionen
anfört följande:
»Av skäl, som anförts i proposition nr 31 till årets urtima riksdag, har det
visat sig olämpligt att innevarande år anordna mönstring i vanlig ordning.
4 Tredje särskilda utskottets utlåtande Nr 21.
Med hänsyn till nödvändigheten att skapa ett fast underlag för en planerad
omläggning av de värnpliktigas rullföring och redovisning synes det emellertid
angeläget att så snart ske kan under starkare kontroll än det vanliga
mönstringsförfarandet medgiver införskaffa vissa uppgifter beträffande de
värnpliktiga. Berörda omläggning syftar till att möjliggöra en krigsplacering
av de värnpliktiga under hänsynstagande i möjligaste mån till vars och ens
särskilda kvalifikationer och kommer att medföra ett frångående av det hittillsvarande
summariska inkallelseförfarandet årsklassvis. Även ur civil beredskapssynpunkt
synes det eftersträvansvärt att beträffande vissa kategorier
av medborgare äga tillgång till uppgifter, nödvändiga för planerandet
av deras tagande i anspråk för det allmänna. Enär ifrågavarande för den
militära och civila beredskapen erforderliga uppgifter innevarande år icke
synas kunna inhämtas annorledes än genom anordnande av en särskild mönstring,
vill jag ansluta mig till förslaget att anordna en sådan.
Då den utsträckning av uppgiftsskyldigheten till ynglingar under värnpliktsåldern,
som förslaget innebär, i väsentlig mån motiverats av hänsyn till
bestämmelserna om tjänsteplikt för ungdom, synes åldersgränsen för uppgiftsskyldighetens
inträde böra fastställas så, att den sammanfaller med den
i tjänstepliktslagen angivna minimiåldern. Ehuru maximiåldern för den allmänna
tjänsteplikten är 70 år, torde för närvarande icke finnas anledning
att infordra uppgifter beträffande dem, som äro födda tidigare än år 1881. I
fråga om krigsmaktens fast anställda personal synas övervägande skäl tala
för att icke undantaga denna från uppgiftsskyldighet. Däremot synes det
motiverat att på sätt chefen för marinen förordat medgiva sådant undantag
för dem som äro inskrivna å sjömanshus och som vid den tidpunkt, uppgiften
skall avse, äro inmönstrade lill sjöfart. I många fall torde det nämligen
stöta på oöverkomliga svårigheter såväl för de sjöfarande själva att i
vanlig ordning avlämna mönstringsblankett som för pastor att efter föreläggande
införskaffa sådan.
De invändningar som gjorls beträffande mönstringsuppgifternas omfattning
äro enligt min mening icke av beskaffenhet att böra föranleda ett frångående
av vad härutinnan föreslagits av chefen för armén i samråd med
statens arbetsmarknadskommission och statens industrikommission.
Enligt vad jag erfarit är det meningen, att de uppgifter, vartill motsvarighet
redan finnes på hittills gällande mönstringsanmälan och på värnpliktskorten,
skola bearbetas vid rullföringsexpeditionerna på samma sätt som vid en vanlig
mönstring. Efter hand som denna bearbetning avslutats skola mönstringsblanketterna
tillsammans med vederbörliga dubblettkort översändas till respektive
truppförband. Med ledning av dubblettkortens uppgifter främst angående
militär utbildning och användbarhet rhen under vederbörligt hänsynstagande
även till uppgifterna om civilt yrke, skolor, kurser, avlagda examina
och språkkunskaper samt till motorkunnighet och de ytterligare uppgifter som
den värnpliktige själv ansett vara av värde för den militära tjänstbarheten
göres centralt inom truppförbandet en uppdelning av värnpliktsbeståndet till
de olika underavdelningarna och till reserver. Efter denna fördelning skola
Tredje särskilda utskottets utlåtande Nr 21. 5
blanketterna förvaras beträffande varje underavdelning för sig. Underavdelningen
får sålunda på detta sätt en direkt tillgång till väsentliga data för
de värnpliktiga, som skola ingå i förbandet, varigenom dettas inre personalorganisation
kan utformas under erforderligt hänsynstagande till vars och
ens särskilda förutsättningar för olika uppgifter. Underlag har också genom
måttuppgifterna skapats för fördelning till underavdelningarna från centrala
förråd av utrustningspersedlar i lämplig storleksordning. Uppgifterna
angående innehav av vapen, fordon, motorbåtar och hundar avse icke en
inventering av dessa olika bestånd. De avse fastmer att underlätta för befälet
att i sammanställning med övriga uppgifter skapa underlag för en riktig
placering av den värnpliktige. Genom den successiva bearbetningen av uppgifterna
torde svårigheter att bemästra materialet undanröjas. Hela uppläggningen
sammanhänger emellertid intimt med de inledningsvis anförda planerna
på en mekanisering av uppgifternas bearbetning och den centrala statistiken.
I det remitterade förslaget har icke upptagits något stadgande om ansvar
för den som lämnar oriktiga uppgifter vid mönstringen.
Med hänsyn till vikten av att det genom mönstringen hopbragta materialet
är såvitt möjligt fullständigt och riktigt har jag ansett lämpligt, att i förordningen
stadgas ansvar för uppgiftspliktig, som mot bättre vetande lämnar
oriktigt meddelande rörande namn eller annat förhållande. Jag anser
även bötespåföljd böra stadgas för fastighetsägare eller den i hans ställe är,
som uraktlåter att fullgöra vad honom åligger med avseende å mönstringsblanketters
insamlande och avlämnande till pastor.
I några yttranden har framhållits vikten av att uppgiftsskyldighetens fullgörande
anknytes till ett bestämt hemortsbegrepp. För undvikande av all
tveksamhet angående var uppgiftsskyldigheten skall fullgöras och icke minst
med hänsyn till bestämmelserna örn påföljd vid försummelse att i behörig
ordning avlämna uppgift anser jag för min del en uttrycklig bestämmelse i
detta avseende erforderlig. Visserligen åligger enligt förslaget uppgiftsskyldighet
varje svensk man av viss ålder, som är mantalsskriven här i riket för
år 1941, och det ligger på den grund närmast till hands att anknyta uppgiftsskyldigheten
till mantalsskrivningsorten. Mantalsskrivningen är emellertid
ännu icke avslutad vid den tid då mönstringsuppgiftema skola avlämnas, och
en uppgiftspliktigs mantalsskrivningsort kan därför då vara oviss. Enligt
förslaget skall det åligga pastor att kontrollera, att uppgifter inkommit från
samtliga uppgiftsskyldiga inom kyrkobokföringsdistriktet. Denne äger tillgång
till mantalslängden endast några dagar och detta först i februari månad.
Jag anser därför mest praktiskt, att uppgift avlämnas i den ort, där
vederbörande är kyrkobokförd vid årsskiftet. Även för de uppgiftsskyldiga
torde en sådan ordning vara lämpligast.
I fråga om förslaget att ålägga pastorsämbetena bestyret med granskningen
av mönstringsuppgiftema och upprättande i vissa fall av sådana uppgifter
6
Tredje särskilda utskottets utlåtande Nr 21.
Ilar i stort sett icke gjorts någon erinran och för egen del ansluter jag mig
till vad sålunda föreslagits. Såsom chefen för marinen anfört torde det
emellertid för vinnande av möjligast fullständiga uppgifter beträffande å sjömanshus
inskrivna, vilka icke själva lämnat uppgift, vara lämpligt, att de
beträffande dem genom pastorsämbetenas försorg upprättade mönstringsuppgifterna
granskas å vederbörande sjömanshus.
Beträffande omfattningen av pastors granskning och metoden därför vill
jag anföra följande.
Det är självfallet, att pastors granskning icke kan avse andra förhållanden
än sådana som framgå av de handlingar, som skola av honom användas vid
granskningens verkställande. Intyg om granskningen innebär således intet
garanterande av uppgifternas riktighet i och för sig.
Från militär synpunkt önskas, att en motläsning av mönstringsblanketternas
uppgifter främst om namn, födelsetid, adress och yrke mot mantalsuppgifternas
motsvarande uppgifter kommer till stånd och att överensstämmelse
mellan dessa handlingar vinnes. Någon granskning av de militära
uppgifterna sättes icke i fråga. Uppgifterna örn familjeförhållanden hava
tillkommit ur tjänstepliktssynpunkt. Dessa uppgifter skola granskas och
fjor i mönstringsblanketten anmärkas vad församlingsboken härutinnan utvisar,
därest blanketten innehåller andra uppgifter.
Enligt departementsförslaget skall pastor vid granskningen av mönstringsuppgifterna
göra rättelser, som föranledas av jämförelse med, bland annat,
mantalslängden. Pastor erhåller emellertid i regel icke mantalslängden från
häradsskrivare!! (magistraten) förrän i februari månad och får jämlikt förordningen
angående mantalsskrivning, § 11, icke behålla densamma mer än
tio dagar. Att på denna korta tid granska mantalslängden och dessutom
mö ost rings u p pgif terna torde i många församlingar knappast vara möjligt.
Ej heller torde det låta sig göra att utöver den tid, som nyss nämnts, ställa
mantalslängden till pastors förfogande. Det synes mig därför vara mest ändamålsenligt
att mönstringsuppgiften, särskilt vad avser namn, civilstånd
och familjeförhållanden, i första hand jämföres med församlingsboken och
i andra hand med mantalsuppgifterna, vilka huvudsakligen torde böra utnyttjas
för att komplettera ofullständiga uppgifter angående yrke, näringsfång
och anställning.
Sjömanshusombudsmans granskning torde böra omfatta, förutom anteckningar
om inskrivning å sjömanshuset och registernummer, yrke och utbildning.
Beträffande tidpunkten för mantalsuppgifternas överlämnande till pastor
förordar jag, att densamma bestämmes till senast den 25 januari 1941, detta
med hänsyn till att det på sina håll torde ställa sig olägligt för mantalsskrivningsförrättare
att redan den 15 januari överlämna mantalsuppgifterna. På
grund av andra pastor åvilande bestyr torde denne endast undantagsvis
medhinna att före den 25 januari verkställa granskningen av mönstringsuppgifterna.
Den föreslagna framflyttningen av tidpunkten för mantalsupp
-
Tredje särskilda utskottets utlåtande Nr 21. 7
gifternas överlämnande torde därför icke vara av betydelse för granskningsarbetets
rationella bedrivande, särskilt som pastor är oförhindrad att
omedelbart efter den 15 januari, då mönstringsuppgifterna senast skola vara
avlämnade, vidtaga de åtgärder, som böra föregå granskningen, såsom sortering
av blanketterna i lämplig ordningsföljd och infordrande av felande
uppgifter.
I åtskilliga yttranden har framhållits nödvändigheten av att antingen tidpunkten
för mönstringsuppgifternas översändande efter verkställd granskning
eller ock tidpunkten för insändandet till statistiska centralbyrån av
vissa uppgifter för 1940 års folkräkning framflyttas. Enligt av centralbyrån
meddelade bestämmelser skola utdrag ur församlingsboken m. m. jämte därtill
hörande sammandrag ävensom utdrag ur boken över obefintliga insändas
till ämbetsverket senast den 15 mars 1941. Där på grund av särskilda
omständigheter svårigheter möta att inom den föreskrivna tiden insända
uppgifterna, kan efter framställning till statistiska centralbyrån anstånd härmed
medgivas intill den 15 påföljande april. Det synes angeläget, att mönstringsuppgifternas
granskning och översändande till de militära myndigheterna
äger rum så snart ske kan. Enligt vad jag inhämtat torde emellertid
hinder icke möta att framflytta tidpunkten för insändande till centralbyrån
av de för folkräkningen erforderliga uppgifterna en eller annan månad. Vid
sådant förhållande torde någon jämkning icke behöva vidtagas med avseende
å tidpunkten för mönstringsuppgifternas översändande efter verkställd
granskning.
Den tid, inom vilken sjömanshusombudsman skall efter verkställd granskning
återställa till honom överlämnade mönstringsuppgifter, torde få fastställas
i samband med de bestämmelser om granskningens fullgörande, som
skola av Kungl. Majit meddelas.
Beträffande frågan om mönstringsblanketternas tillhandahållande och
uppgifternas mottagande anser jag för min del, att bestyret härmed bör uppdragas
åt pastor ensam. Självfallet böra de kommunala myndigheterna på
allt sätt underlätta pastors arbete härutinnan. Ingen kommunal myndighet
torde heller ställa sig avvisande, örn den av pastor anmodas att medverka
till ett praktiskt ordnande av mönstringsförfarandet. Den uppgiftsskyldige
torde böra tillerkännas rätt att, örn han så önskar, avlämna uppgiften i slutet
konvolut.
I några yttranden har framhållits lämpligheten av att i förordningen uttryckligen
stadgas skyldighet för vederbörande militära befäl att insamla
och till pastorsämbetena i hemorterna översända mönstringsuppgifter för
till värnpliktstjänstgöring inkallade uppgiftspliktiga. För egen del biträder
jag denna mening. Enligt vad jag inhämtat möter ur militär synpunkt ej
heller något hinder härför.
I fråga örn sättet för mönstringens kungörande har i flertalet av de avgivna
yttrandena framhållits, att kostnaderna för kungörande på det i promemorian
föreslagna sättet bliva onödigt stora. I enlighet med vad som för
-
8
Tredje särskilda utskottets utlåtande Nr 21
ordats i några yttranden föreslår jag, att länsstyrelserna åläggas att ombestyra
kungörandet av mönstringen. Ett sådant kungörelseförfarande torde
kunna bliva lika effektivt som det i departementsförslaget angivna. Jag förutsätter,
att bestämmelserna om den särskilda mönstringen även komma att
bekantgöras genom meddelanden i radio.
I åtskilliga yttranden har det framhållits såsom nödvändigt, att ersättning
tillerkännes kyrkobokförarna för deras bestyr med mönstringen, så att de
kunna anlita erforderlig skrivhjälp. Jag finner för min del rimligt, att då
kyrkobokförarna, såsom här föreslås, åläggas särskilda arbetsuppgifter, någon
ersättning härför tillerkännes dem, särskilt som arbetet med granskningen
av mönstringsuppgifterna måste utföras under en tid, som på grund
av prästerskapets övriga åligganden är arbetstyngd. Vid ersättningens bestämmande
torde någon åtskillnad icke böra göras mellan olika församlingar,
allt eftersom granskningen varit mer eller mindre omfattande och besvärlig.
Vad angår ersättningens storlek finner jag densamma skäligen kunna bestämmas
till 2 kronor för varje fullt hundratal invånare inom församlingen
enligt den till statistiska centralbyrån senast avlämnade uppgiften angående
folkmängden, vilket motsvarar en ersättning av c:a 6 öre för varje granskad
uppgift. En dylik beräkningsgrund synes vara att föredraga ur kontrollsynpunkt.
Ersättningen synes böra utbetalas till vederbörande pastor. I Stockholm
och Göteborg torde ersättningen böra tillfalla staden. Då mönstringen
avser att tillgodose rent statliga intressen, torde ersättningen böra utgå av
statsmedel.
Kostnaderna för tryckning av blanketter och mönstringens kungörande
böra självfallet utgå av statsmedel.
De med mönstringsförfarandet förenade kostnaderna torde kunna beräknas
till 155,000 kronor, varav kostnad för tryckning av blanketter 23,000
kronor, kostnad för mönstringens kungörande 7,000 kronor och ersättning
till kyrkobokförare 125,000 kronor.
För täckande av kostnaderna torde böra anvisas ett särskilt anslag under
fjärde huvudtiteln å tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår.
Förslag härom torde senare få anmälas av chefen för försvarsdepartementet.
I överensstämmelse med vad jag i det föregående anfört har det vid promemorian
fogade författningsförslaget undergått överarbetning inom finansdepartementet.
Bestämmelserna om ändrad tid för översändande av mantalsuppgifterna
till pastor ha ansetts böra meddelas i en särskild förordning angående
ändrad lydelse av 10 § förordningen den 26 april 1940 med särskilda
bestämmelser rörande mantalsskrivningen för år 1941 i anledning av folkräkningen
den 31 december 1940. Beträffande förordningen angående särskild
mönstring för år 1941 i övrigt hava i redaktionellt avseende vidtagits
vissa ändringar, för vilka icke här torde behöva närmare redogöras. I rubriken
har ’mönstring’ ansetts böra ändras till ''beredskapsmönstring’.
De föreslagna bestämmelserna synas böra träda i kraft snarast möjligt.»
Tredje särskilda utskottets utlåtande Nr 21.
9
Det föreliggande förslaget avser att genom en särskild beredskapsmönstring
för år 1941 skapa ett fast underlag för en planerad omläggning av de
värnpliktigas rullföring och redovisning. Uppgiftsskyldigheten skall emellertid
enligt förslaget även åvila andra än värnpliktiga, varmed avses att erhålla
uppgifter av betydelse för den civila beredskapen, främst enligt lagen
örn tjänsteplikt.
Enligt 1 § i förslaget till förordning örn särskild beredskapsmönstring
undantagas från uppgiftsskvldighet å sjömanshus inskrivna, vilka den 1 januari
1941 äro inmönstrade till sjöfart. Utskottet har funnit anledning icke
föreligga att i förevarande avseende undantaga andra än dem, som äro inmönstrade
till utrikes sjöfart, och föreslår en ändring av författningsrummet
av sådan innebörd.
Beträffande omfattningen av uppgiftsskyldigheten i övrigt bär utskottet
uppmärksammat, att förslaget avser även den nomadiserande lappbefolkningen,
vilken för närvarande med stöd av § 48 värnpliktslagen är frikallad från
värnplikt. En tillämpning av de olika bestämmelserna i förordningen å denna
medborgarkategori torde emellertid kunna vålla vissa olägenheter. Avgörandet
av frågan, huruvida nämnda lappbefolkning överhuvud skall inbegripas
under förevarande beredskapsmönstring, och utfärdande av de särskilda
bestämmelser som i sådant fall kunna vara erforderliga, torde lämpligen böra
överlämnas till Kungl. Majit. Utskottet föreslår därför, att i 10 § av förslaget
såsom ett första stycke upptages stadgande att förordningen skall äga
tillämpning å den nomadiserande lappbefolkningen allenast örn och i den
mån Kungl. Majit förordnar.
Enligt 3 § skall, därest uppgiftspliktig uraktlåter att i behörig tid fullgöra
vad honom åligger i fråga örn avlämnande av uppgift, felande uppgift kunna
införskaffas genom krono- eller stadsbetjänings försorg, varvid den försumlige
blir skyldig erlägga fem kronor i förrättningskostnad. I fall, då uppgift
avlämnats ehuru densamma är ofullständig, torde infordrande på nämnt sätt
av fullständig uppgift icke komma i fråga i annat fall än då bristfälligheten
hänför sig lill någon mera väsentlig del av uppgiften. Vidare är att märka
att pastor enligt förordningen icke har skyldighet att omedelbart låta införskaffa
felande uppgift genom kronobetjäningens försorg. Utskottet vill framhålla,
att det i många fall måste anses lämpligare att pastor i första hand genom
påringning i telefon eller genom påminnelse under hand på annat dylikt
sätt söker erhålla felande uppgift, och att överlämnande till kronobetjäning
ej bör ske i andra fall än då detta påkallas av omständigheterna.
Mot Kungl. Majits förslag i övrigt har utskottet icke något att erinra.
Utskottet får alltså hemställa,
A) att riksdagen, med förklarande att riksdagen funnit
vissa ändringar böra vidtagas i det genom förevarande proposition
framlagda förslaget till förordning angående särskild
beredskapsmönstring för år 1941, måtte för sin del antaga
följande
Bihang till urtima riksdagens protokoll 19i0. 11 sami. 3 avd. Nr 21. :<
Utskottet,
10
Tredje särskilda utskottets utlåtande Nr 21.
(Kungl. Majds förslag:)
(Utskottets förslag:)
1) Förslag
till
förordning angående särskild beredskapsmönstring
för år 1941.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
Svensk man, som är född något av
åren ISSI—1925 och bär i riket mantalsskriven
för år 1941, skall enligt
vad i denna förordning stadgas lämna
uppgift om sådana personliga förhållanden
som äro ay betydelse ur
militär eller civil beredska pssynpunkt.
Från uppgiftsskyldighet undantages
den som är inskriven å sjömanshus
och den 1 januari 1941 inmönstrad
till utrikes sjöfart,
den församling, där den uppgiftsskyl
-
1 §■
Svensk maji, som är född något ay
åren 1881—1925 och här i riket mantalsskriven
för år 1941, skall enligt
vad i denna förordning stadgas lämna
uppgift örn sådana personliga förhållanden
som äro av betydelse ur
militär eller civil beredskapssvnpupkt.
Från uppgiftsskyldighet undantages
den som är inskriven å sjömanshus
och den 1 januari 1941 inmönstrad
till sjöfart.
Mönstringsuppgift skall avlämnas i
dige är kyrkoskriven den 1 januari 1941, och avse förhållandena nämnda dag.
Uppgiften skall lämnas å blankett (mönstringsblankett), vartill formulär fastställes
av Kungl. Maj:t.
Uppgift må avlämnas i slutet konvolut, försett med anteckning örn att
konvolutet innehåller mönstringsuppgift samt namn och bostadsadress å den
uppgiften avser.
2 §•
Uppgifterna för de å samma fastighet boende eller eljest där uppgiftspliktiga
skola i städer, köpingar och municipalsamhällen insamlas av fastighetsägaren
eller den hans egendom brukar eller förestår, vilken det jämväl åligger
att tillse, att uppgifter avlämnas för samtliga uppgiftspliktiga.
Uppgifterna för uppgiftspliktiga, som under tiden den 1—15 januari 1941
äro inkallade till värnpliktstjänstgöring, skola dock insamlas av vederbörande
befäl.
3 g.
Uppgifterna skola senast den 15 januari 1941 avlämnas till vederbörande
pastor eller å särskilt insamlingsställe. Uppgifter för personer, som äro inkallade
till värnpliktstjänstgöring, skola till pastor översändas av befälet.
Övriga uppgifter skola i städer, köpingar och municipalsamhällen avlämnas
av fastighetsägaren eller den hans egendom brukar eller förestår och å andra
Tredje särskilda utskottets utlåtande Nr 21.
11
(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)
orter genom den uppgiftspliktiges försorg. Uppgift må jämväl i betalt brev
insändas med posten så tidigt, att den kan komma pastor tillhanda senast
sagda dag.
Uraktlåter uppgiftspliktig att i behörig tid fullgöra vad honom åligger i
fråga om avlämnande av uppgift och finnes den försumlige inom orten, äger
pastor genom vederbörande stadsfiskal, utmätningsman, fjärdingsman eller
exekutionsbetjänt avfordra honom felande uppgift. Tredskas den försumlige
eller finnes han icke inom orten, skall pastor anmäla förhållandet hos länsstyrelsen,
som äger att med föreläggande av vite införskaffa den felande
handlingen.
Krono- eller stadsbetjänt, som verkställer infordrande av felande uppgift
eller delgivning av föreläggande som ovan sägs, äger att därför av den försumlige
undfå goftgörelse med fem kronor för varje förrättning.
4 §•
Pastor åligger att kontrollera, att uppgifter inkommit från samtliga uppgiftspliktiga
inom kyrkobokföringsdistriktet, samt att granska de avgivna
uppgifterna och därvid göra de rättelser, som föranledas av jämförelse med
församlingsboken och mantalsuppgifterna. För sådan uppgiftsskyldig, från
vilken uppgift icke kunnat införskaffas, och för å sjömanshus inskriven,
som ej lämnat uppgift, skall pastor å mönstringsblankett införa för honom
tillgängliga eller eljest kända uppgifter.
Det åligger vederbörande sjömanshusombudsman att granska sådan uppgift
för sjöfarande, som jämlikt första stycket upprättats av pastor.
Närmare bestämmelser om granskningens fullgörande meddelas av Kungl.
Maj :t.
5 §•
Efter hand som granskningen verkställts och senast den 1 mars 1941
skall pastor översända uppgifterna beträffande dem som äro födda något
av åren 1895—1921 eller äro inskrivna till värnplikt såsom underåriga till
vederbörande rullföringsbefälhavare (sjörullföringsbefälhavare) och beträffande
övriga uppgiftsskyldiga till länsarbetsnämnden i länet.
Angående översändande av uppgifter avseende vid sjömanshus inskrivna
från rullföringsbefälhavare (sjörullföringsbefälhavare) til! sjömanshusombudsman
gäller vad därom varder av Kungl. Maj:! stadgat.
6 §•
Mönstringsblanketter skola tillhandahållas de uppgiftsskyldiga å pastorsexpeditionerna
samt genom pastorsämbetenas försorg å andra lämpliga platser
inom församlingen.
Det åligger statskontoret att låta trycka och till länsstyrelserna utlämna
12
Tredje särskilda utskottets utlåtande Nr 21.
(Kungl. Majlis förslag:) (Utskottets förslag:)
erforderligt antal blanketter för att genom länsstyrelsernas försorg kostnadsfritt
och utan rekvisition tillställas pastorsämbetena. Jämväl vederbörande
militära myndigheter skola äga att hos statskontoret kostnadsfritt
utbekomma det antal blanketter som erfordras för uppgiftspliktiga, vilka
äro inkallade till värnpliktstjänstgöring.
Senast den 20 december 1940 skall länsstyrelsen utfärda samt låta i
länskungörelserna och i den eller de ortstidningar länsstyrelsen aktar nödigt
en gång införa kungörelse rörande uppgiftsskyldigheten, ordningen för
blanketternas tillhandahållande ävensom tid och plats för uppgifternas ingivande.
Beträffande de för varje ort gällande särskilda bestämmelserna
må därvid hänvisas till kungörelse, som genom pastorsämbetets försorg bekantgöres
genom anslag å de ställen, där offentliga meddelanden i orten
pläga anslås.
8 §•
Har någon, som enligt denna förordning är pliktig avgiva uppgift, mot
bättre vetande lämnat oriktigt meddelande rörande namn eller annat i mönstringsblanketten
avsett förhållande, straffes med dagsböter.
Uraktlåter fastighetsägare eller den i hans ställe är att behörigen fullgöra
vad honom jämlikt 2 och 3 §§ åligger, bote högst femtio kronor.
9 §•
Åtal för förseelse mot denna förordning anhängiggöres vid polisdomstol,
där sådan är inrättad, men eljest vid allmän domstol.
Böter och vitén, som utdömas enligt denna förordning, tillfalla kronan.
10 §. 10 §.
Denna förordning äger tillämpning
å den nomadiserande lappbefolkningen
allenast örn och i den män Kungl.
Majit förordnar.
För Stockholm och Göteborg gäller
beträffande ordningen för uppgifternas
ingivande samt granskningen
av desamma vad särskilt varder av
Kungl. Majit stadgat.
För Stockholm och Göteborg gäller
beträffande ordningen för uppgifternas
ingivande samt granskningen
av desamma vad särskilt varder av
Kungl. Majit stadgat.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Tredje särskilda utskottets utlåtande Nr 21.
13-
(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)
2) Förslag
till
förordning angående ändrad lydelse av 10 § förordningen den 26
april 1940 (nr 264) med särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivningen
för år 1941 i anledning av folkräkningen
den 31 december 1940.
Härigenom förordnas, att 10 § förordningen den 26 april 1940 nied särskilda
bestämmelser rörande mantalsskrivningen för år 1941 i anledning
av folkräkningen den 31 december 1940 skall erhålla ändrad lydelse på
sätt nedan angives:
10 §.
Mantalsskrivningsförrättaren skall så snart omständigheterna medgiva
och senast den 25 januari 1941 överlämna samtliga honom tillhandakomma
mantalsuppgifter till pastor. Pastor har -— — —- till mantalsskrivningsförrättaren.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
B) att riksdagen måtte medgiva, att de med det föreslagna
mönstringsförfarandet förenade kostnaderna må utgå av
statsmedel i huvudsaklig överensstämmelse med vad av föredragande
departementschefen i propositionen anförts.
Stockholm den 30 november 1940.
På tredje särskilda utskottets vägnar:
N. GÄRDE.
Bihang till urtima riksdagens protokoll 19i0. 11 sami. 3 avd. Nr 21.
•>
14
Tredje särskilda utskottets utlåtande Nr 21.
Vid ärendets behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Gärde, Tamm, Norman, Wistrand, Olof Carlsson, John
Gustavson, Sten, Sundvik*, Verner Andersson*, Brandt, Svedberg och Emil Andersson;
samt
från andra kammaren: herrar Lindqvist, Hage, Ryberg, Olsson i Mellerud, Gezelius*,
Olovson i Västerås*, Westman och Lindberg i Stockholm, fröken Hesselgren samt herrar
Lindahl, Sundberg och Hansson i Vännäsby.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
408932. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1940.