RIKSDAGENS

år 1930 församlade

REVISORERS

BERÄTTELSE

om granskningen av
RIKSGÄLDSKONTOR ETS
tillstånd och förvaltning

för tiden 1 juli 1929—30 juni 1930 m. m.

STOCKHOLM,

P. A. NYMANS EFTR. TRYCKERI,

1931.

V

*>.

f . r i

S ä

'' f

./i

,it}

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Inledning.................................................................................................. Sid. 5.

Riksgäld skontorets skulder....................................................................v. „ 6.

Riksgäldskontorets tillgångar ................................................................. „ 13.

Av riksgäldskontoret förvaltade utlånings- m. fl. fonder..................... „ 15.

Riksgäldskontorets kapitalinkomster och kapitalutgifter........................ „ 36.

Riksgäldskontorets riksstatsutgifter........................................................ „ 37.

Översikt av riksgäldskontorets rörelse ................................................. „ 37.

Byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus.................................... „ 42.

Riksgäldskontorets upplåning ................................................................ „ 42.

Utbetalningar å av riksdagen beviljade anslag att utgå av lånemedel „ 43.

Återlevereringar å vissa av riksgäldskontoret utbetalade anslag......... „ 55

Riksdagskostnader m. m......................................................................... „ 56.

Sveriges allmänna hypoteksbanks m. fl. räkenskaper........................... „ 61.

Med statslån understödda järnvägsaktiebolags räkenskaper ............... „ 80.

Avkastningen av statens fordran för lån från allmänna järnvägslånefondeu
..................................................................................................... „ 183.

Riksgäldskontorets förluster på järnvägslån ......................................... „ 184.

Angående ansvarsfrihet för fullmäktige m. m.................................. „ 186.

Bilagor: kontrakt angående statens 4V8 °/o lån av år 1929 .
avtal rörande emission av obligationslån år 1930

" statsobligation av år 1930........................................

Tabellbilagor..............................................................................

Förklaringar .............................................................................

Sid. 193.
„ 196.
„ 200.
„ 205.
„ 213.

— 5 —

Undertecknade av innevarande års riksdag utsedda revisorer, vilka enligt
föreskriften i riksdagsordningens 72 § den 16 sistlidna september påbörjat
och innevarande dag fullbordat granskningen av riksgäldskontorets tillstånd
och förvaltning, få härmed avgiva den berättelse därom, som i 6 § av den
för riksdagens revisorer gällande instruktion finnes föreskriven.

Vid revisionsförrättningens början lingö revisorerna från fullmäktige i riksgäldskontoret
emottaga deras den 11 sistlidna september dagtecknade berättelse
angående kontorets tillstånd och förvaltning.

Enär riksgäldskontorets räkenskaper intill den 1 juli 1929 blivit vid föregående
revisionsförrättningar granskade samt riksdagen tillerkänt fullmäktige
i riksgäldskontoret full ansvarsfrihet för alla beslut och åtgärder, som finnas
antecknade i deras protokoll till och med den 9 januari 1930, ha nu församlade
revisorer läst de hos fullmäktige efter sistnämnda dag intill ovannämnda
den 16 september förda såväl allmänna som särskilda protokoll
ävensom granskat riksgäldskontorets huvudbok för budgetåret 1929—1930
med därtill hörande verifikationer samt räkenskapen för samma tid rörande
byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus.

Från riksgäldskontoret ha till revisorerna överlämnats revisionsberättelser
för år 1929 m. fl. handlingar rörande Sveriges allmänna hypoteksbank,
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och Svenska skeppshypotekskassan
ävensom de kanal- och järnvägsbolag, i vilka revisioner ombud å det
allmännas vägnar deltaga; och ha jämväl dessa berättelser och handlingar
blivit av revisorerna genomgångna samt, vad beträffar statens fordringar hos
nämnda kanal- och järnvägsbolag, jämförda med riksgäldskontorets räkenskaper.

I överensstämmelse med vad som redan länge tillämpats i revisorernas
berättelse rörande riksbanken har i förevarande berättelse icke influtit sådana
redogörelser och tabeller, vilka återfinnas i annan tryckt publikation. I fråga
om den hittills sedvanliga redogörelsen för riksgäldskontorets upplåning, åtskilliga
delar av »Översikt av riksgäldskontorets rörelse under budgetåret
1929—1930 samt dess ställning vid samma års slut» samt en del hittills
förekommande tabellbilagor hänvisas sålunda till riksgäldskontorets årsbok
rörande budgetåret 1929/1930.

— 6 —

Riksgäldskontoret» skulder den 30 juni 1930.

			Belopp, varå		Riksgäldskonto-
I. Skulder, löpande med ränta.	Räntefot.	lånet ursprung-ligen upplagts.	Amorterings- tid.	Tets skuld d. 30 juni 1930.
		Kronor.		Kronor.
Fonderade lån:
1	9
a) Av riksgäldskontoret upptagna			ö
obligationslån:
3,6 v, statslånet................................	3,6	•/.	96,000,000	—	—	83,689,360	—
1886 års statslån.............................	3 Va	V	72,000,000	—	1887—1961	45,523,111	ll
1888 „ „ ..............................	3	77	26,666,666	67	— —	24,183,111	11
1890 „ „ .............................	3 V2	77	35,555,555	56	1891—1940	12,606,666	66
1894 „ „ ............................	3	77	36,000,000	—	inom år 1950	16,878,600	—
1899 „ „ ..............................	3 7s	7)	72,000,000	—	1903—1953	24,465,960	—
1900 „ „ .............................	3 V,	77	36,320,000	—		36,320,000	—
1904 „ „ ..............................	3 V*	77	36,000,000	—	—	179,056,000
1906 „ „ .............................	3 V*	77	43,200,000	—	— —	1
1907 „ „ ............................	3 7S	77	46,800,000	—	—	46,800,000
1908 „ „ .............................	3 V*	77	54,480,000	—	—, —	54,480,000	—
19H „ „ ............................	3 Vs	77	72,000,000	—	—	72,000,000	—
1913 „ „ .............................	4 7,	77	72,000,000	—	—	72,000,000	—
1916 „ „ ..............................	5	77	j 118,430,000			25,237,100
1917 „ „ ............................	5	77
1918 „ „ ..............................	5	77	95,010,200	—	—	12,697,400	—
1921 „ „ ..............................	6	77	94,132,200	1	—	94,132,200	-1

— 7 —

1	1	2	3	4	I
1 1921 års premieobligationslån.........	—	100,000,000		J Inlöses \ \ år 1931. /	100,000,000	i
1923 „ statslån ..............................	4 V2 •/.	50,000,000		—	28,459,800	|
1923 „ „ ..............................	5 „	66,582,400		—	66,582,400;
i 1923 „ premieobligationslån.........	—	120,000,000	—	/Inlöses ari \ 1933. /	120,000,000	—
1924 „ statslån .............................	5 V2 */•	111,900,000	—	/ Inlöses \ \l/ii 1954./	111,900,000	—
| 1927 „ „ .............................	4V2„	—	—	—	67,466,900	—
1929 „ „ .............................	4 Va n	—	—	—	205,492,600	—
1930 „ „ ............................ = Kr. 1,645,065,408: 88.	4 V2 )7	—	—	- -	245,094,200	—
b) av riksgäldskontoret övertagna lån: Örebro—Svartå järnvägsaktiebolags | obligationslån ..............................	4 •/.	*) 732,000		1907—1937	279,000
Järnvägsaktiebolaget Malmö—Kon-tinentens obligationslån av år 1898...............................................	4 „	*)1,579,000		1909—1940	774,000
Dito dito av år 1902 .....................	4 „	*) 858,000	—	1909—1942	466,000	—
Mora—Vänerns järnvägsaktiebolags obligationslån: av d, V7 1896.......................... „ d. V, 1896.......................... „ år 1903 ................................. = Kr. 4,268,000: —	4 „ 4 „ 4 V2 »/.	*) 1,476,000 *) 370,000 *) 3,083,000	— — —	1903—1936 1903—1936 1914—1943	653.000 164.000 1,932,000	—
c) lån hos statsinstitutioner och fonder: Statens pensionsanstalt .................. Postverkets pensionsfond ..............	5.1 •/. 5.1 »	—		—	99,020,351 7,291,314	11 99

'') Utgör det av staten övertagna skuldbeloppet.

— 8 —

	1	2		3	4
Telegrafverkets pensionsfond.........	4,6 %	—		—	10,000,000	—
Statens järnvägars pensionsfond...	4,6 „	---		—	2,000,000	—
Pensionsförsäkringsfonden............... Statens vattenfallsverks förnyelse-	4,6 „	'' - -		—	11,000,000	—
fonder ...................................... = Kr. 149,861,776: 10. d) övrig fonder ad statsskuld: Innestående fond för Göta kanals	4,6,,				19,550,000
underhåll....................................... Köpeskillingen för fastigheten n:o	5 „	140,889	—	- -	140,889	—
1 i kvarteret Lejonet i Stockholm = Kr. 2,390,889: — Tillfällig: statsskuld: Skattkammarväxlar:	4 „	2,250,000			2,250,000
per 20 sept. 1930...........................	4 „	—	—	—	135,000	—
„ 20 dec. 1930........................... = Kr. 260,000: — Fonder: Pensionsfonden vid vissa riksdagens	4 „				125,000
verk.............................................. Byggnadsfonden för riksdags- och	4,5 „				169,338	40:
riksbankshus tillhöriga medel	4,5 „	—	—	—	193,877	971
Bergsjö bredspårsfond .................. = Kr. 385,393: 27. Av statens reproduktionsanstalt till	5 „				22,176	90
förvaltning överlämnade medel = Kr. 55,576: 43. II. Skulder, icke löpande med ränta. Fonden för statsskuldens amorte-	3 „				55,576	48;
ring ...............................................	—	—	—	—	56,976,581	05
Fonden för annuitetslikvider.........|	—	—		--1	743,324	28

— 9 —

	4
Förfallna icke inkomna 6 % skattkammarväxlar per 1 dec. 1916 ...	2,238
Förfallna icke inkomna obligationer av 1914 års 5 % statslån.........	3,296,725
Förfallna icke inkomna obligationer av 1916 och 1917 årens 5 % statslån (resterande kupong) ...........................................................	25
Förfallna icke inkomna premieobligationer av 1918 års lån .........	221,320	—
Förfallna icke inkomna obligationer av 1919 års 6 / statslån ......	7,076,667	90
Obeställbara certifikaträntor m. m....................................................	222	78
Obeställbara vinster å premieobligationslånen ................................	3,600
Icke lyftade vinster å utbytta eller inlösta premieobligationer av år 1918 m. m................................................................................	185,176	63
Kapitalavbetalningar å lån från allmänna järnvägslånefonden.....	374,300	27
Fonden för återlevererade lånemedel ............................................	3,454,827	97
Fonden för anordnande av spannmålslagerhus och kylhus till-höriga medel....................................................................................	70,698	74
Fonden för låneunderstöd t
lån åt företag för framställning av jordbrukskalk........................	8,000
lån till Ostkustbanans aktiebolag ..............................................	216,360	—
Fonden för mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 .........................................................................................	31,000,000
Av statskontoret till förvaltning överlämnade kassabehållningar	175,000,000	—
Utgiftsrester.........................................................................................	30,382,362	40
= Kr. 309,012,430: 02.
Inom linjen förda skulder:
Det enligt 1779 års riksdags beslut till hemgift åt dåvarande Hertigen av Södermanland, sedermera Konung Karl XIII, anslagna kapital ...................................... Kr. 150,000: — varå ränta efter fem procent årligen utbetalas till Hans Majit Konungen. (Fört inom linjen enligt 1840—1841 års riksdags beslut.)

— 10 —

Lappmarks ecklesiastikfonds vid kanslistyrelsens
upplösning år 1834 till riksgäldskontoret överlämnade
behållning ..................................... Kr. 100,777: 16.

(Förd inom linjen enligt 1840—1841 års riksdags
beslut.)

De av riksgäldskontoret å statsverkets vägnar utfärdade
och till Sveriges allmänna hypoteksbank
såsom grundfond för densamma överlämnade
3 V2 procent obligationer ............... „ 30,000,000: —

(Upptagna inom linjen enligt fullmäktiges
beslut den 7 november 1861.)

i Av riksgäldskontoret å statsverkets vägnar utfärdade
förbindelser att till Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa såsom grundfond för densamma
överlämna 3 Va procent obligationer å „ 80,000,000: —

Av riksgäldskontoret å statsverkets vägnar utfärdad
förbindelse att till Svenska Bostadskreditkassan
såsom grundfond för densamma överlämna
svenska statens 4 Va % obligationer ......

Av riksgäldskontoret å statsverkets vägnar utfärdad
förbindelse att till Svenska Skeppsbypotekskassan
såsom grundfond för densamma
överlämna svenska statens 4 Va % obligationer

Av riksgäldskontoret till riksbanken utfärdade förbindelser
att tillhandahålla riksbanken statsobligationer
till ett värde av intill 500,000 kr.
såsom säkerhet för en var av följande centralkassors
för jordbrukskredit förbindelser, nämligen: -

Södra Sveriges (förut Kristi -

anstads län)	Kr.	500,000: —
Mälareprovinsernas.......	... yy	500,000: —
Malmöhus läns,...		300,000: —
Skaraborgs läns	..... 77	100,000: —
Mellersta Norrlands	...... 77	400,000: —

j Av riksgäldskontoret till aktiebolaget Kreditkassan
av år 1922 utfärdad förbindelse att såsom garantifond
för densamma överlämna 5 ’/• statsobligationer
.............................

30,000,000: —

10,000,000: —

1,800,000: —

50,000,000: —

11 —

Av riksgäldskontoret till aktiebolaget Kreditkassan
av år 1922 utfärdade förbindelser att såsom
garantifond för densamma överlämna 4 Vs •/•
obligationer .................................................... Kr. 21,000,000: —

Av riksgäldskontoret till aktiebolaget Kreditkassan
av år 1922 utfärdad förbindelse att vid anfordran
tillhandahålla kassan svenska statens
obligationer, löpande utan ränta, för förvärv
för statsverkets räkning av 49,996 aktier a

100 kr. i berörda aktiebolag............................. „ 4,999,600: —

Kr. 228,050,377: 16.

Härtill kommer:

Av riksgäldskontoret enligt 1923 års riksdags beslut utfärdade förbindelser
att ansvara för betalningen av 2 % av det belopp, som
erfordras för förräntning och amortering av obligationerna till det
internationella lånet av år 1923 för Österrikes ekonomiska och
finansiella återuppbyggande.

Svenska statens förbindelse enligt 1925 års riksdags beslut att jämte
finska staten, en för båda och båda för en, såsom för egen skuld
svara för ett av Torne och Muonio gränsälvars flottningsförening
upptaget 5% obligationslån å 1,500,000 kr. jämlikt lånekontrakt
den 10 juli 1925 med Aktiebolaget Svenska Handelsbanken, Skandinaviska
Kreditaktiebolaget, Stockholms Enskilda Bank och Aktiebolaget
Göteborgs Bank.

Svenska statens förbindelse enligt 1927 års riksdags beslut att såsom
för egen skuld svara för ett av Kalix älvs flottningsförening hos
pensionsförsäkringsfonden upptaget amorteringslån å 750,000 kr.,
löpande med 4,6 % ränta.

Svenska statens förbindelse enligt 1928 års riksdags beslut att såsom
för egen skuld svara för ett av Lule älvs flottningsförening hos
pensionsförsäkringsfonden upptaget amorteringslån å 600,000 kr.,
löpande med 4 å/i % ränta.

— 12 —

Svenska statens förbindelse enligt 1928 års riksdags beslut att såsom
för egen skuld svara för ett av Piteå flottningsförening hos pensionsförsäkringsfonden
upptaget amorteringslån å 800,000 kr.,
löpande med 4 3/4 % ränta.

Svenska statens förbindelser enligt 1929 års riksdagsbeslut att såsom
för egen skuld svara för ett av Byske och Aby älvars flottningsförening
hos pensionsförsäkringsfonden upptaget amorteringslån
å 450,000 kr. löpande med 43/4% ränta.

Summa Kr.

2,110,299,363

— 13 -

Riksgäldskontoret» tillgångar den 30 juni 1930.

Diverse medel:

Uppköpta svenska statsobligationer ............... Kr.

Förräntade medel:

I främmande staters värdehandlingar
m. m. placerade medel ..................... „

Förskott:

Till banker och bankirhus, för inlösen av

obligationer och räntekuponger m. m. ... Kr.

Till riksgäldskontorets kassör.......................... „

Inkomstrester å lånemedelsanslag..........................

Diverse fordringar:

Fordran hos statsverket för anslaget till ytterligare
avsättning till fonden för statsskuldens
amortering enligt 1 § i förordningen
angående statsverkets fond av
rusdrycksmedel...''....................................... Kr.

Aktiebolaget Krtditkassan av år 1922. krediten
å 60 milj. kr. „

„ „ av år 1922, krediten
å 11 milj. kr. „

Riksgäldskontorets postgirokonto...............................

Riksgäldskontorets giroräkning i riksbanken

Inom linjen förda tillgångar:

Grundfonder och garantiförbindelser:

Sveriges allmänna hypo teksbanks

grundfond . Kr. 30,000,000: —

Konungariket Sveriges
stadshypotekskassas

grundfond .............. „ 80,000,000: —

5,565,597: 26

2,531,590: li

8,430,047: 82
400,000: —

30,382,362: 4 o

60,000,000: —
1,248,930: 62

Summa Kr.

Riksgälds-kontorets fordran d. 30 juni 1930.
Kronor.
8,097,187	37
8,830,047	82
33,296,081	89
91,631,293	02
4,966	10
90,200,381	96
232,059,958	16

— 14 —

			Kronor.
Svenska Bostadskredit-kassans grundfond ...	Kr.	30,000,000: —
Svenska Skeppsbypoteks-kassans grundfond	77	10,000,000: —
Södra Sveriges central-kassas för jordbruks-kredit grundfond.....	77	500,000: —
Mälareprovinseruas d:o d:o	77	500,000: —
Malmöhus läns d:o d:o. .	77	300,000: —
Skaraborgs läns d:o d:o...	77	100,000: —
Mellersta Norrlandsd:od:o	77	400,000: —
Aktiebolaget Kreditkas-saus av år 1922 garan-tifond ........................	77	71,000,000: —
Förbindelse att tillhanda-hålla aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 statsobligationer för förvärv av aktier i berörda aktiebolag	77	4,999,600: — Kr. 227,799,600: —
Summa Kr.	832,059,958	16

— 15

Av riksgäldskontoret förvaltade utlånings- m. fl. fonder.

Allmänna byggnadslånefonden:

Fordran hos låntagarna

kapital........................ Kr. 719,128: 05

ränta..................... „ 226,778: 94

Allmänna järnvägslånefonden:

Fordran hos låntagarna

kapital ........................ Kr. 52,081,143: 17

ränta .......................... „ 8,357,347: il

anståndsränta ........ „_5,187,811: 36 Kr. 65,626,301: 64

Fordran hos riksgäldskontoret........................ „ 374,300: 27

Bibanelånef onden:

Fordran hos låntagarna

kapital .....................

ränta ........................

anståndsränta .........

Fonden för låneunderstöd:

Fordran hos låntagarna

kapital ........................

ränta ..........................

Kr. 14,197,199: —
„ 784,114: 17

„ 1,338,844: 52

...................... Kr. 32,235,608: 17

...................... „ 697,106: 90 Kr. 32,932,715: 07

Fordran hos riksgäldskontoret........................ „ 242,921: 83

Fonden för förlag till statsverket:

Fordran hos statsverket Kr. 33,598,455: 40
Fordran hos riksgäldskontoret
....................... „ 1,408,320: 56

Fonden för varukredit:

Fordran hos låntagarna... Kr. 7,676,342: 66
Fordran hos riksgäldskontoret.
........................ „ 1,463,269: 14

Fonden för anordnande av spannmålslagerhus och
kylhus:

Fordran hos statens lagerhus-
och fryshusstyrelse Kr. 1,229,301: 26
Fordran hos riksgäldskontoret
............................ „ 70,698: 74

Konorr.

945,906

66,000,601

99

91

16,320,157

Summa Kr.

69

33,175,636

35,006,775

9,139,611

40

96

1,300,000

161,888,690

80

75

16 —

Ay riksgäldskontoret för''

I) Allmänna byggnadslånefonden. a) byggnadslån:	Utbetalt belopp.	Löpande Iåns ursprungliga belopp	Annui- tet V	Ränte- fot %■
Linköpings domkyrka (fullbordande av tornbyggnaden) Nr 1 (utbet. 1883) *) ......................	30,000 30,000		30,000 30,000		5	4
Nr 2 (utbet. 1888) 2)...................................	-	—	5	4
Summa	60,000	—	60,000	—	—	-
Skara domkyrka (restaurationsarbeten; utbet. 1893) 3) .......	40,000	_	2,785	67	182 : 71 årligen	4
Västerås domkyrka (reparationer; utbet. 1860) .......................	28,000	_	28,000		_	fritt
b) tomtr egler ing slån: Luleå stad (genomförande af ny tomtreglering; utbet. 1889) ................................	100,000 150,000		100,000 150,000		5	4
Mariestads stad (dito; utbet. 1897) .......................................			4,6	3,6
Umeå stad (dito; utbet. 1890) ......................................	200,000	_	200,000	_	5	4
Åmåls stad (dito; utbet. 1903) .......................................	300,000	_	300,000	_	5	4
c) Lån till kanal- och slussanläggningar: Kinda kanals a.-b. (utsträckning av Kinda båtled medelst kanalisering av Stångån frän sjön Rengen till Linköpings hamn; utbet. 1865, 1867— 1870) ..................................	437,500		437,500		5	3
Summa kronor	1,315,500	-	1.278,285	67	-	-
II) Allmänna järnvägslånefonden.
Bergslagernas joab (jv Ludvika—Kil; utbet. 1874—1876)......	5,000,000		5,000,000		5 Va	5

- 17 -

yaltade utlåningsfonder (specifikation).

Under budgetåret 1929—1930 verkställd inbetal- ning.	Återstående kapitalskuld 30 juni 1930.	Anstånds- ränta.	Statsverkets fordran	ben förfallna delen av skulden.
den 1 juli 1929.	den 30 juni 1930.	den 1 juli 1929.	den 30 juni 1930.
1,500		12,224	04			13,413	19	12,425	06
1,500	—	16,709	58	—	-	17,849	67	17,034	49	—	-	— -	-
3,000	—	23,933	62	- -	—	31,262	86	29,459	55	— -	—	- -
182	71	942	88	—	-	1,106	59	964	04	—	-	—	-
—	-	28,000	-	—	-	28,000	-	28,000	-	—	-	—	-
5,000	-	18,297	78	—	-	22,849	74	18,663	74	—	-	—	-
6,900	-	75,462	57	—	-	80,931	56	76,820	90	—	-	—	-
10,000	-	44,803	35	—	-	53,749	44	45,699	42	—		—	-
15,000	-	197,256	08	—	-	208,174	23	201,201	20	— —	-	— —	—
		325,431	77			i 535,335	19	545,098	14	535,335	19	545,098	14
40,082	71	719,128	05	—	-	961,409	61	945,906 99	535,335''19	545,098''14
79,852	76					77,951	51

Jtev. Ber. 1930 äng. riksgäldskontoret.

— 18

Utbetalt

Ab. Blekinge kustbanor
(jv Karlshamn—Ronneby—Gullbärna; utbet.
1888—90, 93) .......................................

'' Borås—Alvesta joab

Nr 1 (jv Borås—Svenljunga; utbet. 1884,

1887) .........................................................

Nr 2 (jv Borås—Alvesta; utbet. 1901—

1903) ..........................................................

Summa

Borås—Jönköpings joab
(jv Gånghester—Ulricehamn)

Nr 1 (utbet. 1917—18) ..............................i

Nr 2 (utbet. 1918).................................. j

Summa j

Dal—Västra— Värmlands joab
(jv Mellerud—Billingsfors; utbet. 1923,
25, 27, 28) ..................................................!

.. !

Eksjö—Österbymo juob

(jv Eksjö—Österbymo; utbet. 1917—j

1918)1) ......................................................

Falkenbergs joab

■ (jv Holsljunga—Limmared; utbet. 1902,
1905) 2) ......................................................

Gotlands juob

Nr 1 (jv Visby—Hemse; utbet. 1877—

1879) ............................................................

Nr 2 (jv Västkinde—Tingstäde; utbet.
1899—1902)................................

Summa

Halmstad—Bolmens joab
(jv Halmstad—Byholma—Bolmen; utbet.
1887—88, 90) .........................................

Hälsingborg—Hässleholms joäl)

(jv Klippan—Röstånga; utbet. 1892—93)

Härnösand—Sollefteå joab
(jv Härnösand—Sollefteå; utbet. 1892-95) j

Urspr. bel.

I

1,102,250: — ! 1,102,250-

500,000

4.795.000

5.295.000

1,165,000

150,000

2,100,000

643.000

505.000

500.000

119.000

500,000

4,795,000

5,295,000

1,165,000

150,000

619.000

824.915

290.000

2,350,000

1.315.000

2.100.000

643.000

452,520

500.000

119.000

26

Annui tet -

5,4

5,4

5,4

-|

10,000

årligen

619.000

824,915

290.000

2,350,000

-! 5

— 19 —

Inbetalt	Aterst. kapital	Anstånds- ränta	Fordran * 1929	7	Fordran 30 1930	6	Förfallet 1 1929	7	Förfallet 30 1930	6
1 55,112	50	572,436	H	1(0,252	41	| 723,289	n	1 694,568	23	—		—	-
25,000	—	232,424	13	47,352	50	304,745	84	290,206	36	—	-	—	-
239,750		3,726,549	09	343,344	98]	4,266,467	24	4,195,19628	- —	-	—	-
264,750		3,958,973	22;	390,694	43	4,571,213	08	4,485,402	94
66,619	27	1,150,309	1 35	255,355	88	1,603,278	67	1,603,344	22	192,688	09	199,474	66
16,079	63	148,108	sol	23,298	61	197,723	20	190,071	27	25,681	92	18,895	3ti
82,698	90	1,298,417	85	278,634	49|	1,80 S ,001	87	1,793.415	49	218,370	Gl	218,370	02
—	-	2,100,000	■ar	214,555	98	2,583,736	94	2,702,780 ■	02	216,680	96	344,334	04
—	-	629,563	85	86,805	-	889,125	14	907,048	69	184,824	39	221,310	02
—	-	452,520	26	—	-	452,520	26	462,520	26	—	-	10,000	-
25,000		96,079	33	74,243	06	192,715	42	172,484	17	—	-	—	-
5,950	—	85,641	97	5,600	-	95,219	90	93,168	91		-	—	-
30,950	—	181,721	30	79.843 06	287,935	32	285,653	08	l--
41,24''	>75	428,38c	6r	73,80(	: 5''	538,325	9r	516,59€	71	— —	-	—	-
14,50(	)-	171,821	8	16,09	4 31	198,39(	)0‘	191,76	38	- -	-	—	-
72,36»	Si	1,543,171	6	t 266,22	4 3	J 1,9.32,76	Sr.	1,933,50	. 8	71,483	44	121,88£	>93

— 20 —

Hässleholm—Markaryd joab	Utbetalt	Urspr. bel.	Annui- tet	Ränte- fot
(jv Vittsjö—Hässleholm) *) Nr 1 (utbet. 1890—92) .....	404,000		404,000		5	47,
Nr 2 (regi. 1919)4) .................................. Summa	—	-	400,000	-	5,4	5
404,000	—	804,000	—	—	—
; Karlshamn—Vislanda joab
(jv Vislanda—Bolmen, utbet. 1877—78) 5)	785,000	-	500,000	-	57,6	47,
Kil—Fryksdalens joab (jv Kil—Torsby; utbet. 1911—12, 14—15) Klintehamn—Roma joab 6)	2,500,000	-	2,500,000	-	5	47,
Nr 1 (jv Klintehamn—Roma; utbet. 1897,
1899—1900) .....	213,250		213,250		5	47,
Nr 2 (jv Klintehamn—Haxarve; utbet.
1923—24)........................................ Summa	360,000	-	360,000	-	5,4	5
573,250	—	573,250	—	—	—
Lysekils joab
(jv Lysekil—Smedberg;utbet. 1911—12,15)	1200,000	-	1200.000	-	5	47,
. ! Ab. Malmö jv
(jv Malmö—Tomelilla; utbet. 1892—94, 96)	1,300,000		1.300.000	_	5	47,
Markaryd—Veinge joab
(jv Markaryd—Veinge; utbet. 1897—98, 1900) 7) .........................................................	561,000	—	561.000		5	47,
Mellersta Södermanlands joab
(jv Stålboga—Malmköping—Skebokvarn; utbet. 1905, 08) .........................................	532,500	—	532.500	_	5	47,
Mellersta Ostergötlands nya joab
(jv Vadstena—Ödeshög (utbet. 1888- 90) 8) Nr 1 .			118,018	76	5	47,
Nr 2 ........................................................... Summa	_ _	-	118,018	77	5	47,
300.000	—	236.037	53	—	—
Mjölby—Hästholmens nya joab						I
(jv Mjölby—Hästholmen; utbet. 1908— 10) 9) ........................................................
Nr 1 ...... . j		1	280,000	—	5	5
Nr 2 .....	--i	-1	100,000;	-|	5	47,
Summa	799.600	H	380.000	1	—	— 1

— 21 —

Inbetalt	Återst. kapital	Anstin cU-ränta	Fordran ''/7 1929	Fordran 30 1930	6	Förfallet lh 1929	Förfallet30 1930	/«
20,200		220,096	45	14,464	55	252,145	34	241,961	74
21,600	-	377,269	15	—	-	389,372	26	386,700	88	—	-	—	-
41,800	—	597,365	60	14,464	55	641,517	60	628,662	62
25,312	50	374,660	32	—	-	391,360	96	383,090	18	—	-	—	-
125,000	-	2,306,699	61	281,334	-	2,695,290	35	2,674246	51	—	-	—	-
— —	—	213,250		18,036	17	534,381	35	534,381	35	359,517	41	359,517	41
_ _	_	360,000		31,600	—	471,327	86	471,327	86	82,835	74	82,835	74
— -	-	573,250		49,636	17	1,005,709	21	1,005,709	21	442,353	15	442,353	15
60,000	-	1,097,040	52	118,176	62	1258,470	51	1247,991	22	—	-	—	-
65,000		853,669	45	129,234	54	1,011,530	83	985,998	54	—	-	''--	-
—	_	561,000	-	45,154	87	990,736	76	1,035,147	17	512,746	54	566,672	54
26,625	-	448,973	60	47.254	93	521,089	95	514,692	57	•--	-	—	-
		118,018	76	—				118,018	76
6,012	40	117,428	67	- -	-	—	-	120,070	82	—	-	—	-
6,012	40	| 235,447	43			240.839	89	238.089	58
		280, OTC	-			280,000	-	280,000	i -		_
5,00C	1-	98,431	|4fl		-	101.204	49	i 100,640	120	— —	-	—	r
5,000	| 378,43149 --		j 381,204 49 380,646 20 --	1-	|--	__

22 —

	Utbetalt		Urspr. bel.	Annui- tet	Ränte- fot
Norra Södermanlands joab
(jv Nyby—Södertälje med bibanor) Nr 1 (utbet. 1892—96) ..	1,800,000		1,800,		5	4‘A
Nr 2 (regi. 1918) 10)„. ,	—	-		02	53,000 kr. årligen	47*
Summa	1,800,000	—	2,865,515	02	—	—
Norra Östergötlands joab
(jv Finspång—Norsholm; utbet. 1883—86)	500,000	-	500,000	-	5	47*
Norrköping—Söderköping—Vikbolandets
joab Nr 1 (jv Norrköping—Söderköping och
Kummelby—Arkösund; utbet. 1893 —95) .............................................	653,000		653,000		5	47*
Nr 2 (jv Valdemarsvik—Söderköping
med hamnspår till sjön Yxningen; utbet. 1904, 07) ..............................	591,500	_	591,500	_	5	47*
Summa	1,244,500	—	1,244,500	—	—	—
Norsholm— Västervik—Hultsfreds joab
(jv Hultsfred—Västervik och Västervik Åtvidaberg—Bersbo; utbet. 1877—79) 1J)
Nr 1 .........................................................	— —	—	1,787,660	27	5,4	47*
Nr 2 ............................................	—	-	3,384,321	69	5,4	5
Summa	3,615,000		5,171,981	96	—	—
Ruda—Finsjö—Oskarshamns joab
(jv Oskarshamn—Ruda; utbet. 1906—07)	483,300	-	483,300	-	5	47*
Ruda—Älghults juob
(jv Ruda—Älghult) Nr 1 (utbet. 1920—21, 23) ....................	1,525,000		1,525,000		5,4	5
Nr 2 (utbet. 1924)..........	• 224,000		224,000	-	5,4	5
Summa	1,749,000	—	1,749,000	—	—	—
Sala—Gysinge—Gävle nya jvab
(jv Sala—Hagaström) Nr 1 (utbet. 1899—1901) 12) ..............			1,284,440 300,049	84	5	47* fritt
Nr 2 (regi. 1914) 13) ...........................	—	-	94
Summa	1,545,500	—	1,845,549	94	—	—
Skara—Timmersdala nya jvab
(utb. 1908, 11).......................................... (ogulden köpeskilling för Skara—Tim-mersdala jv; utlämnat 1925, övertaget från Västergötland—Göteborgs jvab 1929)	352,500	-	14) 125,000		5,4	5

23 —

Inbetalt |	Återst. kapital	Anst&nds- ränta	Fordran Vi 1929	Fordran *°/« 1930	Förfallet V? 1929	Förfallet 3°/« 1930
1		1,371,864	i5!	184,022	50	1,953,992 7(	2,033,44610	511,812 50	627,675 -
—	-	1,031,582	t7.	_ _		1,316,117 6E	1,375,309 81	298,125-	365,700-
““		2,403,446	52	184,022	50	3,270,110 4	3,408,755 9	809,937 5«	993,375 -
25,000	-	202,687	96	49,093	75	271,8521	256,316 8!		—
32,650	~	415,450	92	65,176	61	495,5357	4 482,133 5-	l ---	—
29,575		484,132	76	41,296	87	538,352i	4 530,815 6	—	—--
62,225		899.583	63	106,473	48	1,033,887 o	B 1,012,949 1	5 ---
96,533	65	1,679,592	62			1,737,884 3	1 1,717,3834	5 ---
182,753	37	3,292,242	24	—	-	3,392,257 6	2| 3,374,5483	0 ---	—--
279,287	02	4,971,834	80	- -	—	5,130,141 9	3 5,091,9317	5 ---
■--	~	483,300	-	43,416	45	1,119,265 fl	i| 1,162,276 5	1 648,8921	4 697,66720 1
	| —	1,525,000		189,715	62	2,169,982 6	4 2,268,5952	2 411,966	517,93333
— —		224,000		_ _		258,388 c	8 271,389 6	6 26,073 2	6 40,107 82
	!_	1,749,000	—	189,715	62	I 2,428,370	raj 2,539,984!	8 438.039	>6! 658,041115
40,(XX	-	1,284.44C	80	168,961	Ls	1 1,453,402	23I 1,453,402	w'' - -	|
— —	1-	300,048	|94		i—	1300,049	14, 300,049	m|	” j |
40,001	O—	1,584 491	74 1	168,96 |	14:	> 1.763,462 1	17 1,753,452	17 ----	| I
6,7»	''	1 122,23''	■ r|u	)j	1	122,84494 122,237	'' 10 --	j 1 ''

24 —

1	Utbetalt	Urspr. bel.	Annui- tet	Ränte- fot
Skövde—Axvalls jvab
(jv Skövde—Axval]; utbet. 1902, 05) lS) Nr 1 (regi. 1927) 16S.................................			535,574	40		5
Nr 2 „ ................................... Summa	363,50(1	-	396,000	-	5	47,
363,500	—	931,574	40	—	—
! Slite—Roma jvab (jv Slite—Roma; utbet. 1900, 02)17) Stockholm—Rimbo jvab	339,000	—	50,000	-	5	4%
Nr 1 (ogulden köpeskilling för jv Länna
—Norrtälje 1905; urspr. lånet utbet. 1883- 86)........................................	746,197	94	1S) 500,000		5	47,
Nr 2 (jv Stockholm —Rimbo; utbet. 1883
-85, 87)........................................... Summa	500,000	-	500,000	—	5	47,
1,246,197	94	1,000,000	—	—	—
Stockholm —Västerås - Bergslagens jvab
(jv Enköping—Enåker; utbet. 1904-06)	1,028,700	-	1,028,700	-	5	47,
Såvsjöström—Nässjö jvab (jv Sävsjöström—Nässjö; utbet. 1913—16) Södra Dalarnes jvab	2,581,500	-	2,581,500	-	5	47,
Nr 1 (jv Krjdbo—Borlänge; utbet. 1879
-82) .........................................	2,375,000	—	2,375,000	—	5	47,
Nr 2 (jv Borlänge—Insjön; utbet 1883—86) Nr 3 (jv Knippboheden—Rättvik; utbet.	950,000	—	950,000	—	5	47,
1913, 16)...........................................	1,252,000	-	1,252,000	-	5	47,
Summa	4,577,000	—	4,577,000	—	—	—
Tidaholms jvab
(jv Tidaholm—Vartofta; utbet. 1905—06, 09) .............................................................	510,000	_	510,000	_	5	47,
Trollhättan—Nossebro nya jvab
(ogulden köpeskilling för Trollhättan— Nossebro jv; utlämnat 1925; övertagetfrån Västergötland—Göteborgs jvab 1929)......	555,000		I9) 225,000		5,4	5
Uddevalla—Lelångens jvab
(jv Uddevalla—Lelången; utbet. 1895— 96) 20)
Nr 1 ...........................................................	- -	-	978,764	81	5,4	47,
Nr 2 .........................	—	-	268,235	09	5,4	5
Nr 3 ......................................................... Summa i	1.247 anni	—	309,520 1 .KRIS 59(11	10 n	5,4	5

— 25 —

Inbetalt	Återst. kapital.	Anstånds- ränta	Fordran 1 1929	7	Fordran 80 1930	6	Förfallet V7 1929	Förfallet30 1930	6
				37) 23,791	27	524,391	94	511,496	97			487,705	70
19,800	-	389,788	69	—	-	400,769	80	398,558	94	—	-	—	-
19,800	—	389,788	69	23,791	27	925,161	74	910,055	91	500,600	67	487,705	70
—	-	50,000	-	—	-	50,000	-	50,000	-	—	-	—	-
25,000	—	409,241	54	38,952	05	478,826	—	472,248	16		—	— —	—
25,000	—	202,687	96	45,000	—	261,710	41	246,175	15	— —	—	— —	—
50,000	—	611,929	50	83,952	05	740,536	41	718,423	3 1	- -	—	- -	—
51,435	-	867,341	07	126,843	-	1,035,618	04	1,023,348	41	—	-	—	-
129,075	-	2,402,845	01	273,832	81	2,805,449	95	2,784,505	49	—	-	—	-
118,750		725,762	5S	345,468	75	1,171,798	06	1,087,561
47,500	-	649,131	53	—	-	681,548	95	663,655	85	- -	-	- -	—
62,600	—	1,144,578	92	92,953	57	1,274,140	60	1,263,285	52	— —	—	— _	—
228,850		2,519,473	04	438,422	32	3,127,487	61	3,014,502	37
25,500		430,002	90	43,781	25	495,960	50	489,855	51	—	-	—	-
12,150	-	1220,026	93	—	-	221,120	89	220,026	93	—	-	—
		960,750	73			1,073,245	01	1,121,963	88	110,991	95	170,451	93
— —	—	266,035	57	— —	—	300,763	57	315,903	14	30,562	70	47,039	04
- -	-	306,982	03	—	-	347,055	13	364,524	87	35,266	73	54,279	-
—	—	1,533,768 33	—	—	1,721,063	71	1,802,39l|89 176,821138| 271,79697

— 26

	Utbetalt	Urspr. bel.	Annui- tet	Ränte- fot
Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga jvab
(jv Herri]unga—Vänersborg—Uddevalla och jvs ombyggnad till normalspårig; ut-bet. 1865-67, 98) .....................................	3,840,000		8‘)2,600,000	_	5	4
Uppsala—Enköpings jvab
(jv Uppsala—Enköping; utbet. 1909, 13)	1,040,000	-	1,040,000	-	5	47a
Varberg—Borås jvab
(jv Varberg—Borås; utbet. 1879—81).....	2,600,000	-	2,600,000	-	5	47*
Varberg—Ätrans jvab
(jv Varberg—Ullared—Ätran) 22) Nr 1 (utbet. 1908, 12)................................	1,185,000		1,185,000		5	47a i
Nr 2 (utbet. 1913—14).........................	65,000	-	65,000		5	47a I
Summa	1,250,000	—	1,250,000	—	—	—
Ab Vetlanda jvgr
(jv Vetlanda—Sävsjö; utbet. 1883, 85—86)	300,000	-	300,000	-	5	47a
Vimmerby—Ydre jvab (jv Vimmerby—Hällefors; utbet. 1923, 26) Väderstad—Skänninge—Bränninge jvab	825,000	-	825,000	-	5,4	5
(jv Väderstad Skänninge—Bränninge; utbet. 1912—13, 15, 18)....................	788,500	-	788,500	-	5	47a
Västergötland—Göteborgs jvab
Nr 1 (jv Skara—Kinnekulle och Vänern;
utbet. 1887—89)...............................	324,000	-	324,000	-	5	47a
Nr 2 (jv Mariestad—Gössäter; utbet. 1890,
91) ....................................................	305,000	-	305,000	-	5	47a
Summa	629,000	—	629,000	_	—	—
Olands jvab
(jv Borgholm—Böda och Borgholm—Näs-by; utbet. 1905, 07—08 samt 1908—10) 23) Nr 1 ...........................................			400,000			ränte- fritt.
Nr 2 ...................................................	---	-	400,000	-	5	47a
Summa	1,369,500	—	800,000	| —	—	-
Östra Blekinge jvab
Nr 1 (jv Gullbärna—Torsås; utbet. 1897
—99) .........................................	537,500	-	537,500	-	5	47a
Nr 2 (dito; regi. 1910)24) ........................	—	-	108,000	-	5 v*	47a
Nr 3 (jv Gullabo—Torsås; utbet. 1917—18)	248,500	-	248,500	-	5,4	5
Summa	736,000	—	894,000	—	-	-

- 27 —

Inbetalt	Återst. kapital	Anstånds- ränta	Fordran ''Ii 1929	Fordran 1930		Förfallet 0 1929	|	Förfallet30, s 1930
130,000	_	949,298	16	_ _	_	1,058,542	42	968,284	12	— —		— _	—
—	-	1,011,552	31	99,063	62	1,608,596	61	1,674,816	61	574,231	B4	650,551	79
130,000	-	794,518	90	367,638	89	1,272,251	88	1,180,034	47	—	-	—	-
10,000		1,185,000		114,925	24	2,179,499	50	2,215,885	84	974,978	83	1,046,765	01
— —	-	65,000	-	6,316	62	114,120	40	116,513	67	47,043	75	51,350	-
10,000	—	1,250,000	-	121,241	86	2,293,619	90	2,332,393	51	1,022,022	58	1,098,115	01
—	-	197,000	67	33,985	62	318,293	81	330,746	97	141,733	33	163,106	25
17,349	51	825,000	-	73,276	95	966,502	31	993,887	65	54,648	13	85,762	17
—	-	788,500	_	58,809	06	1,498,009	34	1,557,547	32	714,654	65	! 781,451	68
16,200		159,627	63	26,914	44	200,218	28	191,330	90	— —	-
15,250	—	166,161	86	28,136	85	i 201,736	7	194,298	i71		I-	—
31,450		325,789	49	55,051	29	401,954	95	385,629	61
		400,000	—			400,000		400,000
— —	—	400,000	—	—	-	400,000	-	409,000		—		—	-
—		800,000				400,000		809,000
14,354	38	461,627	79	50,842	71	555,777	48	564,239 46	85,717	02	103,395	22
4,531	48	96,333	71	— —	—	107,419	26	107,683 «o	24877	79	27,634	32
13,114	14	248,500	-	22,803	6£	303,523	97	304,157(41	33,778	35	35,929	12
32,000 —	806,46l50< 73,646	40	| 966,72071	| 978,08047 144,373	lie	! 166,958 60

28 —

Östra Centralbanans juob	Utbetalt		Urspr. bel.	Annui- tet	[ Ränte-fot
Nr 1 (jv Liköping—Vimmerby; utbet. 1899—1902) ...................................... Nr 2 (dito; regi. 1916)25)........................... Nr 3 (jv Bjärka—Åtvidaberg; utbet. 1905	1,710,000	—	1,710,000 1,342,046	46	5 73,000 kr. årligen	47. 47.
—06) ...........................	290,000	—	290,000	-	5	47,
Nr 4 (dito; regi. 1922) 26)......................... Summa	—	-	125,000	-	7,300 o kr. årligen	5
2,000,000	—	3,467,046	46	—	—
Östra Vårends joab
(jv Brittatorp—Sävejöström—Älghult) Nr 1 (utbet. 1920—22) . Nr 2 (utbet. 1921—22) . . . Summa	780.000 310.000	-	780.000 310.000	-	5,4 5,4	5 5
1,090,000	—	1,090,000	-	-	-
Summa kronor	69,255,212	94	71,046,101	51	-	-
III. Bibanefonden.
Dal—Västra Värmlands jvab
(jv Billingsfors—Arvika) Nr 1 (utbet. 1916, 23, 25, 29)	5,622,000	-	5,622,000	-	5,4	lånetö^ åter- stoden ränte-
Nr 2 (utbet. 1925, 27, 29) ...................... Summa	3,014,400	-	3,014,400	—	5,4	fritt d:o
8,636,400	—	8,636,400	—	-	—
Limedsforsen—Särna joab (jv Limedsforsen—Särna; utbet. 1923—
26, 30) x) ................	5,022,864	—	—	—	5,4	d:o
Amal—Arjängs joab Nr 1 (jv. Åmål—Årjäng; utbet. 1917— 18, 27, 28)........................................ Nr 2 (dito; utbet. 1925—27) ..................... Nr 3 (hamnspår Åmål—Ornäs; utbet 1929	2) 3,055,500 4) 2,171,166	_	3,055,500 2,171,166		3) 5,4 5,4	d:o 5
—30) ................................................ Nr 4 (rullande materiel; utbet. 1929) ...... Summa	&) 170,800 *) 163,333	—	170,800 163,333	I	5.4 5.4	5 i 5
5,560,799	-	5.560,799	—	-	—
Summa kronor	19,220,063	-	14,197.199	-	_	—
IV. Fonden för låneunderstöd.
a) Lån ttll Ostkustbanans ab Nr 4 (jv Gävle—Härnösand; utbet. 1925
—26) ..............	11,500,000	-	11,500,000	-	5,4	5

— 29 —

Inbetalt	Aterst. kapital	Anstånds- räuta	Ford rån 1929	/-	Fordran *°/« 1930	Förfallet 1 1929	■''7	Förfalletso 1930	/«
85,963	31	1,303,271	03	177,766	74	1,536,636		1,510,361	37
73,186	20	1,103,352	13	— —	—	1,151,023	98	1,128,177	55	— —	—	— —
14,500	—	244,511	40	35,898	88	293,020	36	289,548	89	—	—	_ _	-
7,300	-	114,973	43	—		119,362	16	117,847	77	—	-	—	-
180,949	51	2,756,107	99	213,665	62	3,100,042	50	3,045,935	58
		780,000		113,024	16	1,145,123	11	1,196,366	42	239,578	59	294,538	54
—	-	310,000	-	44,915	56	436,657	35	456,228	72	76,765	75	97,814	24
—	—	1,090,000	—	157,939	72	1,581,780	46	i,652,595	14	316,344	34	332,352	78
2,458,048	99	51,809,543	17	5,187,811	36	65,071,808	26	65,315,501	64	7,188,757	47	8271,787	06
	-	5,622,000	.	635.216	57	6,529,611	99	6,733,379	68	273,711	34	413,696	45 1
_ _	-	3,014,400		340,589	99	3,328,864	36	3,430,093	48	— —	—	41,610	15
		8,636,400		975,806	56	9.858,476	35	10,163,473	16	273,711	34	455,306	60
—	-	—	-	—	-	5,237,583	67		-	13,351	86	—	-
	-	3,055,500		363.037	06	3,520,032	80	3,628,873	87	94,219	84	173,960	91
—	-	2,171,166	-		-	2,171.166	—	2,193,677	66	— —	-	2,511	66
_ _1	_	170,800	—		—	100,000	_	170,800		_ _	_	_ _	—
—	-	163,333	-	—	-	_ _	-	163,333	-	—		—	-
—	—	5,560,799	-	363,037 96	5.79 i, 198	89	6,156,684	53	94,219	84	176,472 57
		14,197,199		1,338,844	52	20,887,258	82	16,320,157	69	381,283	04	631,779	17
575,000		11,500,000				11,787,500		11,787,500

- 30 -

	Utbetalt |	Urspr. bel. ! 1	Annui- tet	Ränte- | fot
Nr 5 (jv. Gävle—Härnösand; utbet. 1926
—27) ...................................................	3,000,000	—	3,000,000	—	5,4	5
Nr 6 (rullande materiel; utbet. 1925) ......	1,444,545	—	1,444,545	—	5,4	5
Nr 7 (dito; utbet. 1926)............................ Nr 8 (inlösen av Norra Hälsinglands jv.	782,180	—	782,180	—	5,4	5
m. m.; utbet. 1927)..........................	'') 555,095	-	555,095	-	5,4	5
Summa	17,281,820	—	17,281,820	—	—	—
b) Övriga lån från fonden:
Drottning Sophias skyddshem (utbet. 1925) ............................................... Flygstyrelsen	10,000	-	10,000	-	-	5
(utbet. 1930) ......................................... Föreningen Bergsbyns kalkbruk u. p. a.	600,000		600,000		. !/« årligen
(utbet. 1925) ..................,-r....................... Föreningen Nederkalix industri u. p. a.	25,000		25,000	—	5
(utbet. 1928—29)....................................... Föreningen till minne av Konung Oscar I	2) 1,597,700		1,597.700		3)~	5
och Drottning Josefina Nr 1 (utbet. 1926)....................................	4) 125,000	_	125,000	_	_	5
Nr 2 (utbet. 1926)......................................	350,000	-	350,000	-	-	5
Nr 3 (utbet. 1929—30) ..............................	100,000	-	100,000	-	-	5
Summa	575,000	—	575,000	—	—	—
Göteborgs diakonissällskap (utbet. 1929) ............................................ Hantverksskolan för blinda i Kristinehamn	135,000	-	135,000	-	-	5
(utbet. 1922) ........................................... Hemmansägaren Seth A. Holmgren	20,000	—	20,000	—	v« årligen	-
(utbet. 1929) ..............................................	5) 17,000	-	17,000-	5
Kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå
(utbet. 1928) ............................................ Röda korset, Överstyrelsen för svenska för-	14,000	i	14,000			fritt
ellingen (utbet. 1921) ...............................................	359,780	—	359,780		—	fritt
Samariterhemmet i Uppsala (utbet. 1927) .............................................. Stockholms kyrkliga skyddshemsförening	100,000 1	-	100,000	—	-	5
(utbet. 1929) ............................................ 1 Stockholms stadsmission	100.00C	-	100,000	-		5
Nr 1 (utbet. 1927) .....................................	145,001	)-	145,000	-	-	5
Nr 2 (utbet. 1928) .......................................	10.00C	)-	10,000	-	-	5
Summa	155,000-	| 155,000:-	■1 -	i -

Inbetalt	Återst. kapital	Anstånds- ränta	Fordran 11 | 1929	Fordran30 1930	| Förfallet V 1929	’|	Förfallet soj 19.10	6
150,000		3,000,000				3,075,000		3,075,000
72,227	25	1,444,545	—	— —	—	1,510,753	32	1,510,753	32	— —		— —	—
39,109	-	782,180	-	—	-	801,734	50	801,734	50	—	-	—	-
29,975	13	550,543	22	— —	—	566,696	49	564,306	80	— —	—	— —	—
383,3 i 1	38	17,277,268	22			17,741,684	31	17,739,294	62		_
500		10,000	—		—	10,250	-	10,250	—	— —	—	—	—
—	-	600,000	-	—	-	—	-	605,000	-	—	-	- -	-
2,500	-	20,833	33	—	-	22,530	88	21,122	68	—	-	- -	-
—	-	1,597,700	-	—	-	1,500,000	-	1,597,700	-	—	-	—	-
6,250		125,000				128,125		128,125				___ _
17,500	—	350,000	—	_ _	_	358,750		358,750	-	— —	—	■--	-
1,677	08	100,OOu	-	—	-	—		102,059	03	—	-	—	-
25,427	08	575,000	—	- -	-	486,875	—	588,934	03	- -	—	—
—	-	135,000	-	—	-	135,000	-	135,000	-		-	—
—	-	20,000		—	-	20,000	-	20,000	-	—	-	—	-
296	57	17,000	-	—	-	9.061	25	17,495	83	—	-	—	-
—	-	14,000	-	—	-	—	-	14,000	-	—	-	—	-
—	i 1	359,780	-	—	-	359,780	-	359,780	-	—		- -	-
5,000	—	100,000	—/	—	-	102,500	-	102,500	-	—	-	—	-
5,250	—	100,000	-	—	-	100,000	-	102,500	-	—	-	—	-
7,250	-	145,000	—	_ _	—	148,625	—	148,625	—	_ —	—	— —	—
50C	-	10,000	-	—	-	10,250	-	10,250	-	—	-	—	-
7,750!-	| 155,000	-	■--	-	158,875	—	I58,875|-	|--	—	--1—

— 32 —

	Utbetalt		Urspr. bel.	Annui- tet	Ränte- fot
AB Svenska amerikalinjen
(utbet. 1927—28).....................................	6,000,000	—	6,000,000	—	6)-	5
Svenska diakonissällskapet
Nr 1 (utbet. 1919) .........................	155,000	-	155,000	-	-	fritt
Nr 2 (utbet. 1920)....................................	7) 39,000	-	39,000	-	-	d:o
Summa	194,000	—	194,000	—	—	—
Svenska mosskulturföreningen
Nr 1 (utbet. 1922) .....................................	80,000	-	80,000	_	-	d:o
Nr 2 (utbet. 1923—24)...........................	40,000	-	40,000	-	-	d:o
Summa	120,000	—	120,000	—	—	d:o
Nya svenska stenkolsaktiebolaget Spetsbergen utbet. 1923—24) * i * 3 4 5 6 7 8 9).....................................	1.500,000		229,869	50	—	d:o
Sydsvenska kraftaktiebolaget (utbet. 1929—30)..........................................	4,700,000	—	4,700,000	—	137,000 kr. årligen	4,859
Växjö domkyrka
(utbet. 1923) .	20,000	-	20,000	-	—	fritt
Summa kronor	33,524,300	-	32,254,169	50	-	-

Byggnadsldnefond en:

i, A detta lån har år 1923 avskrivits 12,195 kr. 52 öre, utgörande oguldna räntor.

A detta lån har år 1923 avskrivits 14,277 kr. 27 öre, utgörande oguldna räntor.

s; Å detta lån har år 1915 avskrivits 27,000 kr.

Allmänna järnvägsldnefonden :

l) Enl. k. res. 2 5 1930 må under vissa villkor 657,048 kronor 69 öre avskrivas. Förfallet belopp
i sista kolumnen avser den 31 12 1929. Se vidare sid. 88.

s) Å detta lån har år 1928 avskrivits 192,713 kr. 19 öre, utgörande oguldna räntor. Se 1928
års revisionsberättelse sid. 148. Annniteten för vart och ett av åren 1928—41 är bestämd till 10,000
kronor. Annniteten utgår därefter å det ursprungliga beloppet.

3) Hässleholm—Markaryds järnväg är numera inköpt av staten. Se vidare sid. 99.

4) Detta lån har bildats genom kapitalisering av förfallna belopp å Hässleholm—Markaryds jvabs
äldre statslån. Se 1919 års revisionsberättelse sid. 126.

5) Ifrågavarande lån, som utbetalades med 785,000 kr., blev jämlikt medgivande av 1904 års riksdag
dels genom avskrivning dels genom avbetalning nedsatt till ett kapitalbelopp av 500,000 kronor.

6 Enl. k. res. 10/s 1929 må under vissa villkor 790,709 kronor 21 öre avskrivas. Sänta och
amortering erlägges först fr. 0. m. ’/? 1939. Se vidare sid. 102.

7j Järnvägen numera inköpt av staten. Se vidare sid. 107.

8) Enl. k. res. a4i5 1928 övertogs Mellersta Östergötlands järnvägsaktiebolags lån av Mellersta
Östergötlands nya jvab Annuitet utgår t. v. endast å halva lånebeloppet. Se vidare sid. 113.
samt 1929 års berättelse sid. 202.

9) Å Mjölby—Hästholmens nya jvabs statslån har år 1927 avskrivits 1,192,486 kr. 74 öre.
Annuitet erlägges t. v. endast å 100 000 kr.

10) Detta lån har bildats genom kapitalisering av förfallna belopp å Norra Södermanlands jvabs
äldre statslån. Se 1918 års revisionsberättelse sid. 52.

- 33 —

Inbetalt	Aterst. kapital	Anstånds- ränta	Fordran 1 1929	h	Fordran °°ie 1930	Förfallet1 1929	7	Förfallet30 1930	6
— 300,000	-	6,000,000	-	—	-	6,150,000	-	6,150,000	-	—	-	—	-
		155,000				155,000		155,000	_	_ _	_	_ —	—
—	—	39.000	—	— —	—	39,000	-	39,000	-	—	-	- -	—
	—	194.000	—	— -	—	194,000	—	194,000	—		~~
	_	80,000			_	80,000	_	80,000	_	— —	_	— —	—
	—	40,000	-	—	-	40,000	-	40,000	-	—	-	- -	-
__	—	120,000	—	- -	—	120,000	—	120,000				___
	-	229,869	50	—	-	229,869	50	229,869	50	—	-	—	-
174,419 :	54	4,690,157	12	—	-	20,208	33	4,746,393	41	—	-	—	~
		20,000			_	20,000	_	20,000	—	— _	—	— —	—
1 1,387,454	57	[ 32,285,608	17		h	27,380,634|25	32,932,715	07	i --		— —	—

n) Norsholm—Västervik—Hultfreds jvabs håda lån hava bildats vid den reglering av bolagets
skuld för de två ursprungliga statslånen, som ägde rum år 1925. Se 1925 års revisionsberättelse
sid. 200.

,2) Å detta lån har år 1929 avskrivits 203,964 kr. 2 öre.

1S) Detta lån har bildats genom kapitalisering av förfallna belopp å Sala—Gysinge—Gävle nya
jvabs äldre statslån. Se 1914 års revisionsberättelse sid. 229.

u) Löpande lånet uppkommet vid järnvägens försäljning till Västergötland—Göteborgs jvab.

15) Skövde—Axvalls jvabs båda lån hava bildats vid den reglering av bolagets skuld för det
ursprungliga statslånet, som ägde rum år 1927. Se 1927 års revisionsberättelse sid. 152.

16) Årligen avskrives i samband med erläggande av annuiteten å lån nr 2 37,000 kronor, som i
första hand avser ränta å den del av lån nr 1, som ej utgör anståndsränta, beräknad efter 5 /■

17; Å detta lån har år 1926 avskrivits 30,000 kr. och år 1928 647,472 kr. 74 öre. Ränta debiteras
ej och annuitet erlägges icke för tiden till den ''/7 1937.

*®> Beloppet uppkommet vid försäljning av järnvägen till Stockholm—Rimbo jvab.

*9) Beloppet uppkommet vid järnvägens försäljning till Västergötland—Göteborgs jvab.

*>) Uddevalla—Lelångens jvabs tre lån hava bildats vid den reglering av skulden för bolagets
ursprungliga statslån, som verkställdes år 1925 Se 1925 års revisionsberättelse sid. 112.

21) Lånet reglerat vid sista utbetalningen år 1898.

22) Å Varberg—Ätrans jvabs båda statslån har år 1927 avskrivits 400 000 kr. Enl. k. res. den
2/s 1930 skola ytterligare 1,832,399 kr. 51 öre avskrivas.

ss) Ölands jvab har fr. 0. m. den * */i 1928 övertagit Borgholm—Böda jvabs lån å 419,000 kr.
och Södra Ölands jvabs å 950,500 kr., vilka båda lån jämte ränteskuld den al/12 1927 beräknats
uppgå till 2,986.416 kr. 30 öre. Lånen nedskrevos till 800,000 kr. Ränta och annuitet utgå t. v.
endast å halva beloppet

2J) Detta lån har bildats genom kapitalisering av förfallna belopp å Östra Blekinge jvabs äldre
statslån. Se 1910 års revisionsberättelse sid. 242.

Rev. Ber. 1930 ang. riksgäldskontoret.

3

— 34 —

») Detta lån har bildats genom kapitalisering av förfallna belopp å Östra Centralbanans ivabs
lån nr 1 Se 1916 års revisionsberättelse sid. 230. J

2C) Detta lån har bildats genom kapitalisering av förfallna belopp å lån nr 3. Se 1922 års
revisionsberättelse sid. 183.

27) Ingår i summan för lånebeloppet.

Bibanefonden:

*) Lånet avskrives i samband med riksgäldskontorets övertagande av järnvägen.

*) Anvisade beloppet utgör 3,273,750 kr.

s) Annuitet beräknas å Vs av lånet först år 1977.

*) Anvisade beloppet utgör 2 326,250 kronor. Av detta belopp utgöra två tredjedelar lån och
en tredjedel anslag utan återbetalningsskyldighet. Sistnämnda andel skall dock återbetalas, i händelse
staten inlöser järnvägen,

°) Anvisade beloppet utgör 183.000 kr. Av detta belopp utgöra två tredjedelar lån och en
tredjedel anslag utan återbetalningsskyldighet. Sistnämnda andel skall dock återbetalas, i händelse
staten inlöser järnvägen.

6) Anvisade beloppet utgör 175.000 kr. Av detta belopp utgöra två tredjedelar lån och en tredjedel
anslag utan återbetalningsskyldighet. Sistnämnda andel skall dock återbetalas, i händelse staten
inlöser järnvägen.

Fonden för låneunderstöd:

V Anvisade beloppet uppgår till 771,455 kr.
s) Anvisade beloppet uppgår till 1,601,500 kr.

3) Annuitet erlägges enligt särskild plan.

4) Anvisade beloppet utgör 200,000 kr.

5; Anvisade beloppet utgör 25,000 kr.

6) Kapitalavbetalning år 1934 med 7/io årligen.

7) Anvisade beloppet uppgår till 65,000 kronor.

V Beloppet nedskrivet till det belopp, staten såsom fordringsägare erhöll i utdelning hos Svenska
stenkolsab. Spetsbergen i likvidation.

•) A större delen av beloppet.

ANMÄRKNINGAR.

Anm. 1. Sammanlagt ha i lån till järnvägsföretag utbetalats 153,566,226
kronor 18 öre, varav 150,666,963 kronor 18 öre utgått av lånemedel och
2,899,263 kronor av andra statsmedel.

Anm. 2. Följande lån ha bildats genom kapitalisering av förfallna belopp

å äldre statslån:

Hässleholm—Markaryds jvab nr 2 (1919) ........................... Kr. 400,000: —

Norra Södermanlands jvab nr 2 (1918) ............................ „ 1,065,515: 02

Norsholm —Västervik—Hultsfreds jvab nr 2 (1925) ........ ,, 3,384,421: 69

Sala—Gysinge—Gävle jvab nr 2 (1914) ................................ „ 300,049: 94

Uddevalla—Lelångens jvab nr 2 (1925) ................................ „ 268,235: 09

„ „ „ „ 3 (1925) ............................... „ 309,520: io

— 35 —

Östra Blekinge jvab nr 2 (1910) ............................................. Kr. 108,000: —

Östra Centralbanan nr 2 (1916)............................................... „ 1,342,046: 46

„ 3 (1922)............................................... „ 125,000: —

Dessutom ingår i Skövde—Axvalls jvabs lån nr 2 32,500 kronor tidigare
förfallet belopp, varjämte samma jvabs lån nr 1 utgöres av förfallna räntor,
å vilka årligen angiven summa avskrives.

Anm. 3. Sammanlagda beloppet av statens utestående förfallna fordringar
för lån från allmänna järnvägslånefonden och bibanelånefonden uppgick vid
budgetårets början till 9,091,897 kronor 71 öre. Vid budgetårets slut var
motsvarande summa 8,903,566 kronor 23 öre. Minskningen utgör 188,331
kronor 48 öre och beror på verkställda avskrivningar

— 36 —

lii k stålas kontorets kapitalinkomster och kapitalutgifter
under budgetåret 1929—1930.

Kapitalinkomster.

Inkomster a

Inkomstitlar:

Diverse inkomster ..............................

Statens utlåningsfonder (överskott):

Allmänna järnvägslånefonden ......

Allmänna byggnadslånefonden......

Fonden för låneunderstöd (överskott)

I anspråk tagna kapitaltillgångar......

Lånemedel:

I anspråk tagna reservationer ........

Återbetalningar..................................

Övriga lånemedel.................................

Utgiftstitlar...............................................

Kapitalinkomster

Amortering å statsskulden............................

Kursvinst å 1919 års 6 % statslån...............

Disponerad upplåning ................................

Kapitalrabatt .................................................

Uttag från statsverkets giroräkning ..........

Saldo: utgifter över inkomster......................

riksstatstitlar.

Kr. 1,845,441: 57

„ 1,572,648: 92

„ 15,301: 12

„ 1,373,891: 40

24,781: 59

5,630,252: 87
2,091,586: 35

26,686,460: 78 Kr. 39,240,364: 60

....................... „ 64,966: 64

i övrigt.

......................... „ 36,701,072: 77

........................ „ 6,062,378: 73

....................... „ 2,098,189: 73

....................... „ 311,206: 75

........................ „ 131,839,645: 88

......................... „ 29,257,528: 09

Summa Kr. 245,575,353: 19

Kapitalutgifter.

Utgifter å riksstatstitlar.

Utgiftstitlar:

Riksdags- och revisionskostnader m. m.	Kr.	4,458,664:	45
Räntor å statsskulden m. m.............	n	86,026,565:	42
Utgifter för kapitalökning:
Postverket........................................	5J	3,283,144:	37
Telegrafverket ...............................	)!	7,926,239:	80
Statens järnvägar ...........................	n	6,845,500:	—
Statens vattenfalls verk.....................	jj	6,295,021:	50
Bostadshus för tjänstemän vid post-
verket, telegrafverket samt statens
järnvägar och vattenfalls verk......	n	368,608:	50
Statens reproduktionsanstalt .........		678:	42
Statens utlåningsfonder ................	,,	14,239,163:	—

37 —

Fonden för låneunderstöd.............. Kr. 7,516,360: —

Fonden för förlag till statsierket „ 2,000: —

Fonden för mötande av förluster
å aktiebolaget Kreditkassan av

år 1922 ....................................... „ 16,000,000: —

Avbetalning å statsskulden............ „ 40,882,014: 96 Kr. 193,843,960: 42

Inkomsttitlar......................................................................... » 265,382: 49

Kapitalutgifter i övrigt.

Disponerad upplåning .......................................................

Kapitalrabatt ...........................................................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter

Insättningar på statsverkets giroräkning........................

Summa Kr. 245,575,353: 19

Specifikation över utgifterna för kapitalökning återfinnes i tab. II sid. 207.

40,213,839: 72
5,400,440: 63
43,927: 08
5,807,802: 85

Riksgäldskontoret» riksstatsutgifter under budgetåret

1929-1930.

Beträffande dessa utgifter få revisorerna hänvisa till de tabeller, som finnas
införda å sid. 106—109 och 112—123 i den av riksräkenskapsverket under
innevarande år utgivna »Budgetredovisning för budgetåret 1929/1930».

Översikt av riksgäldskontoret» rörelse under budgetåret
1929—1930 saint dess ställning vid samma års slut.

Riksgäldskontorets skulder.

Enligt huvudboken för budgetåret 1929—1930 utgjorde riksgäldskontorets
skulder den 1 juli 1929 ...... ....................... Kr. 2,064,009,839: li

Skulderna ha under året ökats med ....................... „ 46,289,524: 59

och uppgingo alltså den 30 juni 1930 till....................... Kr. 2,110,299,363: 70

Förändringarna under ifrågavarande budgetår å de särskilda konti, på vilka
skulderna redovisas i huvudboken, framgå av följande sammanställning:

Den 1 juli 1929: Den 30 juni 1930:

I. Skulder, löpande med ränta.

Fonderad statsskuld:
a) av riksgäldskontoret upptagna
obligationslån ... Kr. 1,699,676,061: 44 Kr. 1,645,065,408: 88

— 38 —

b) lån hos statens pensions -

anstalt ......................	Kr.	84,625,580: 35	Kr.	99,020,351:	11
c) lån hos postverkets pen-
sionsfond ..................	11	6,540,111: oi	11	7,291,314:	99
d) lån hos telegrafverkets
pensionsfond ...............	>>	10,000,000: —	11	10,000,000:	—
e) lån hos statens järnvägars
pensionsfond ............	>>	—	11	2,000,000:	—
f) lån hos pensionsförsäk-
ringsfonden..........		5,000,000: —	11	11,000,000:	—
g) lån hos statens vattenfalls-
verks förnyelsefonder ....	11	—	11	19,550,000:	—
h) av staten övertagna lån	11	4,587,000: —	11	4,268,000:	—
i) övrig fonderad statsskuld		2,390,889: —	11	2,390,889:	—
Tillfällig statsskuld ...............	11	22,350,000: —	11	260,000:	—
Fonder..... ..................	11	322,402: 89	11	385,393:	27
Statens reproduktionsanstalt...	11	23,986: 74	11	55,546:	43

II. Skulder, icke löpande med

ränta:	Den	1 juli 1929:	Den 30 juni 1930
Fonden för statsskuldens amortering	Kr.	52,795,638: 86	Kr.	56,976,581:	05
Fonden för annuitetslikvider		10,215,738: 22		743,324:	28
Förfallna, icke inkomna 6 procent skattkammarväxlar per 1 dec. 1916		2,238: —		2,238:
Förfallna, icke inkomna obligationer av 1914 års 5% statslån		•		3,296,725:
Förfallna, icke inkomna obligationer av 1916 och 1917 års 5% statslån				25:
Förfallna, icke inkomna premieobli-gationer av 1918 års lån ...........		226,930: —		221,320:
Förfallna, icke inkomna obligationer av 1919 års 6 •/» statslån ..............	n			7,076,667:	90
Obeställbara certifikaträntor m. m....		367: 50		222:	78
Obeställbara vinster å premieobliga-tionslånen ..........................................	ii	5,000: —		3,600:
Icke lyftade vinster å utbytta eller inlösta premieobligationer av år 1918 iu. m.................................	ii	185,176: 63		185,176:	63
Fonden för återlevererade fasta låne-medel ..		232 049: 39
Kapitalavbetalningar å lån från all-männa järnvägslånefonden............	ii	338,900: 20	11	374,300:	27
Fonden för amortering av tillfälliga lånemedel.....................................	ii	691,694: 25
Fonden för återlevererade lånemedel	ii	.---	11	3,454,827:	97

— 39 —

Fonden för anordnande av spanumålslagerhus
och kylhus tillhöriga

medel ............................................... Fonden för låneunderstöd: Lån å företag för framställning	Kr. 70,678: 74	Kr. 70,698: 74
av jordhrukskalk ........................	„ 16,000: —	„ 8,000: —
Lån till Ostkustbanans aktiebolag.. Fonden för mötande av förluster å	>>	„ 216,360: —
aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 Oreglerad kursdifferens för 1919 års	„ 18,000,000: —	„ 31,000,000: —
6 °/o statslån .................................. Av statskontoret till förvaltning över-	„ 7,509,580: —	»»
lämnade kassabehållningar ............	„ 125,000,000: —	„ 175,000,000: —
Utgiftsrester.........................................	„ 13,203,815: 89	„ 30,382,362: 40

Summa Kr. 228,493,807: 68 Kr. 309,012,430: 02

De av riksgäldskontoret upptagna obligationslånen uppgingo vid budgetårets
ingång till 1,699,676,061 kronor 44 öre och vid dess slut till 1,645,065,408
kronor 88 öre. Genom amortering har denna skuld minskats med 7,880,652
kronor 56 öre, utgörande 0,46 °/« av skuldens belopp vid periodens början.

Räntan för året utgjorde 78,475,583 kronor 14 öre mot 80,133,591 kronor
47 öre under budgetåret 1928/29.

Beträffande övriga under budgetåret inträffade förändringar i fråga om
riksgäldskontorets skulder samt beträffande omläggningen av redovisningen
av lånemedel, varigenom uppdelning i fasta och tillfälliga lånemedel ej längre
förekommer, hänvisas till riksgäldskontorets årsbok 1930.

Riksgäldskontorets tillgångar.

Riksgäldskontorets fordringar och övriga tillgångar uppgingo den 1 juli 1929

till ett belopp av ...................................................... Kr. 215,027,961: ift;

Under det senaste budgetåret ha tillgångarna ökats med „ 17,031,996: 50

och utgjorde alltså den 30 juni 1930 ......................... Kr. 232,059,958: 16

Följande sammanställning utvisar närmare de förändringar, tillgångarna
undergått under ovannämnda budgetperiod:

Den 1 juli 1929. Den 30 juni 1930.

Diverse medel:

Uppköpta svenska statsobligationer Kr. 6,932,306: 38 Kr. 5,565,597: 26

Förräntade medel:

I främmande staters värdehandlingar
m. m. placerade medel ,. 2,428,511: 30 „ 2,531,590: il

— 40 —

Förskott: /

Till banker och bankirhus för inlösen
av obligationer och räntekuponger
m. m........................... Kr.

Till riksgäldskontorets kassör......... „

Inkomstrester å lånemedelsanslag ... „

Diverse fordringar:

Fordran hos statsverket för anslaget
å riksstaten för budgetåret 1929
—1930 till avsättning till fonden
för statsskuldens amortering enligt
1 § i förordningen angående
statsverkets fond av rusdrycks medel.

........................................... „

Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 ,,
Aktieboaget Kreditkassan av år 1922

krediten å 11 milj. kr................ „

Förskott å lån till Sydsvenska kraftaktiebolaget
.............................. „

Riksgäldskontorets postgirokonto...... „

Riksgäldskontorets giroräkning i riksbanken
..................................... ,,

7,138,454: 83
150,000: —
44,725,271: 10

13.203,815: 89
50,000,000: —

2,500,000: —
21,440: 14

87,928,162: o 7

Summa Kr. 215,027,961: 66

Kr. 8,430,047 : 82
„ 400,000: —

„ 33,296,081: 89

30,382,362: 40
60,000,000: —

1,248,930: 62

„ 4,966: lo

„ 90,200,381: 96

Kr. 232,059,958: 16

Riksgäldskontorets skulder och tillgångar vid början
och slutet av budgetåret 1929—1930.

Såsom ovanstående redogörelse utvisar, var riksgäldskontorets ställning den
1 juli 1929 följande:

t Skulder .......................................................

Tillgångar....................................................

Skulder över tillgångar ..............................

Motsvarande siffror voro den 30 juni 1930:

Skulder ......................................................

Tillgångar..................................................

Skulder över tillgångar

Kr 2,064,009,839: 11
„ 215,027,961: 66

Kr. 1,848,981,877: 45

Kr. 2,110,299,363: 70
„ 232,059,958: 16

Kr. 1,878,239,405: 54

Det överskjutande skuldsaldot har sålunda under budgetåret 1929—1930
ökats med 29,257,528 kronor 9 öre; och har denna ökning uppkommit på
grund av att kapitalutgifterna överstigit kapitalinkomsterna med detta belopp.

— 41

Riksgäldskontorets inom linjen förda skulder och tillgångar.

Riksgäld skontorets inom linjen förda skulder, vilka vid ingången av
budgetåret 1929—1930 utgjorde 166,750,377 kronor 16 öre, ha ökats med

61,000,000 kronor, motsvarande av riksgäldskontoret utfärdade förbindelser
att vid anfordran tillhandahålla nedan nämnda kreditinstitut 4 1/2 procent
statsobligationer å följande belopp, nämligen:

Svenska skeppshypotekskassan, såsom grundfond för

kassan.............................................................................. Kr. 10,000,000: —

Svenska bostadskreditkassan, såsom dito...................... „ 30,000,000: —

Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 för ökning av kassans
ordinarie garantifond.............................................. „ 10,000,000: —

Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922, för bildande av en
särskild garantifond för beredande av stöd åt insättare

i vissa sparbanker ..................................... .............. „ 11,000,400: -

Summa Kr. 61,000,000: —

Andare har riksgäldskontoret utfärdat förbindelse att vid anfordran tillhandahålla
riksbanken 4 l/<2 procent statsobligationer å nom. 300,000 kronor
såsom ytterligare säkerhet för Mellersta Norrlands centralkassas för jordbrukskredit
förbindelser; och har jämväl detta belopp upptagits bland skulderna
inom linjen.

I övrigt ha ifrågavarande skulder ej förändrats under det senast förflutna
budgetåret. De uppgingo alltså den 30 juni 1930 till 228,050,377 kronor 16 öre.

De inom linjen förda tillgångarna utgjorde den 1

juli 1929................................................................................. Kr. 336,231,022: 17

och den 30 juni 1930 ...................................................... „ 227,799,600: —

samt ha alltså under budgetåret minskats med ............... ,, 108,431,422: l 7

Grundfonder och garantiförbindelser ha under året ökats med ovan omförmälda
förbindelser. De under denna rubrik bokförda fordringarna, som vid
budgetårets ingång utgjorde 166,499,600 kronor, hade därför vid periodens
slut ökats till 227,799,600 kronor.

Beträffande övriga inom linjen förda tillgångar hänvisas till riksgäldskontorets
årsbok 1930.

— 42 —

Byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus.

Debet;

Fondens behållning den 30 juni 1930:

Stockholms Inteckningsgarantiaktiebolags 3^ procent obligationer av år 1889

å nom. 170,000 kronor .......................................................... Kr. 162,350: —

Ränta därå Vi-3% 1930....................................................... „ 1,487: 50

Fordran hos riksgäldskontoret..................................................... „ 193,877: 97

Summa Kr. 357,715: 47

Kredit:

Fondens behållning den 1 juli 1929:

Stockholms Inteckningsgarantiaktiebolags 3|- procent obligationer
av år 1889 å nom. 180,000 kronor... Kr. 171,900: —

Ränta därå V*-30 6 1929 ............................. » 1,575: —

Fordran hos riksgäldskontoret ...................... ,, 169,687: 77 Kr. 343 162: 77

Inkomster:

räntor å obligationer............................................................... „ 6,212: 50

„ hos riksgäldskontoret............................................ ,, 7,890: 20

kursvinst å en utlottad obligation ......................................... „ 450: —

Summa Kr. 357,715: 47

Riksgaldskontorets upplåning m. m.

På sätt revisorerna redan i ingressen till denna berättelse angivit, innehåller
riksgäldskontorets årsbok för budgetåret en utförlig redogörelse för de
ämnen, för vilka hittills under denna rubrik brukat redogöras. Revisorerna
vilja därför hänvisa till sagda årsbok och inskränka sig i övrigt till att såsom
bilagor till sin berättelse intaga dels de kontrakt rörande 1929 och 1930
års statslån, som slutits mellan riksgäldsfullmäktige och riksbanken, å ena
sidan, samt ett privatbankskonsortium, å den andra, dels ock ett avtryck av
en till 1930 års statslån hörande obligation jämte kupong.

- 43 —

Utbetalningar å av riksdagen beviljade anslag att utgå

av lånemedel.

(1 juli 1929—30 juni 1930.)

1929 års riksdag anvisade för inköp för postverkets räkning av fastigheter,
vilkas förvärvande icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan
på särskilt riksdagsbeslut, för budgetåret 1929/1930 ett reservationsanslag av

140,000 kronor.

Sedan Kungl. Majit bemyndigat generalpoststyrelsen att till gäldande av
en del av köpeskillingen för tomten nr 82 i S:t Lars kvarter i Linköping med
därå uppförda byggnader lyfta 17,400 kronor, har av detta anslag i juli
månad 1929 till generalpoststyrelsen utbetalats sistberörda belopp.

1928 års riksdag anvisade för inköp av fastigheten nr 1 i kvarteret Iris
jämte viss gatumark i Borås m. m. samt uppförande därå för postverkets räkning
av tillbyggnad till telegrafverket i nämnda stad förbudgetåret 1928/1929
ett reservationsanslag av 207,000 kronor.

Sedan generalpoststyrelsen under år 1928 av detta anslag lyftat 200,000
kronor, utbetalades i juli 1929 till styrelsen återstående beloppet 7,000 kronor.

För uppförande av posthusbyggnad i kvarteret Resedan i Stockholm anvisade
1929 års riksdag för budgetåret 1929/1930 ett reservationsanslag av 168,000
kronor. Anslaget utbetalades till generalpoststyrelsen i augusti 1929.

För inköp av inventarier för postverkets behov anvisade 1929 års riksdag
för budgetåret 1929 1930 ett reservationsanslag av 800,000 kronor. Detta
anslag utbetalades i sin helhet till generalpoststyrelsen i fyra poster under
tiden augusti 1929—juni 1930.

Till inköp för postverkets räkning av fastigheten nr 1 i kvarteret Brunkhuvudet
i Stockholm anvisade 1929 års riksdag för budgetåret 1929/1930 ett
reservationsanslag av 2,050,000 kronor.

Anslaget utbetalades till generalpoststyrelsen i juli 1929.

1929 års riksdag anvisade för inköp av en tomt i kvarteret Banken i Kramfors
samt uppförande därstädes av en posthusbyggnad för budgetåret 1929/1930
ett reservationsanslag av 106,000 kronor.

Anslaget utbetalades till generalpoststyrelsen i tre poster under tiden september
1929—juni 1930.

Förvärv för
postverkets
räkning av
fastighet i
Linköping.

Inköp av
fastighet i
Borås för
postverkets
räkning.

Posthus i
Vasastaden.

Inventarier
för postverket.

Inköp av
fastighet i
Stockholm.

Posthus i
Kramfors.

— 44 —

Byggnad för För uppförande av telegraf stationsbyggnad i Alingsås anvisade 1927 års
“2ST riksdag för budgetåret 1927/1928 ett reservationsanslag av 230,000 kronor.
Alingsås. Anslaget utbetalades till telegrafstyrelsen i september 1929.

''Inköp av
fastigheter
telegrafverket.

För inköp och bebyggande av fastigheter för telegrafverkets räkning, vilkas
förvärvande eller färdigställande icke utan synnerlig olägenhet kunde uppskjutas
i avbidan på särskilt riksdagsbeslut, anvisade 1927 års riksdag för
budgetåret 1927 1928 ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

Av anslaget har den 31 maj 1930Aili telegrafstyrelsen efter Kungl. Maj:ts
bemyndigande utbetalats dels 33,090 kronor till gäldande av en del av köpeskillingen
för tomten nr 4 i kvarteret Kronan i Norrköping med därå uppförda
byggnader, dels 4,650 kronor till gäldande av köpeskillingen för en
från l/i mantal nr 14 Sösdala i Norra Mellby socken i Kristianstads län avstyckad
lott örn 3,110 kvm., dels 4,000 kronor för gäldande av köpeskillingen
för tomterna nr 5 och 7 i kvarteret Kronan i Älmhults köping, dels 25,000
kronor till gäldande av köpeskillingen för tomten nr 4 i kvarteret Apoteket
i Mönsterås, dels slutligen 102,699 kronor 80 öre till gäldande av köpeskillingen
för tomterna nr 2, 3 och 4 i 17: de kvarteret Gesund aberget i Bagaregården
i Göteborg.

falhet'''' ^Ör ^n^öP ^ör telegrafverkets räkning av ett område i kvarteret Pelarbacken
kvarteret större i Stockholm samt uppförande därstädes och å tomten nr 13 i samma
Pe^bracken kvarter av en telefonstationsbyggnad anvisade 1927 års riksdag för budgetStockhoim.
året 1927 1928 under utgifter för kapitalökning ett reservationsanslag av 300,000
kronor.

Sedan telegrafstyrelsen i mars 1928 av detta anslag lyfta! 121,000 kronor,
utbetalades till styrelsen i september 1929 återstående beloppet, 179,000 kronor.

oTdefonsta- För fullbordande av en telefonstationsbyggnad å tomterna nr 13 och 25 i
malm. kvarteret Pelarbacken större i Stockholm anvisade 1928 års riksdag för budgetåret
1928/1929 ett reservationsanslag av 591,000 kronor.

Anslaget utbetalades till telegrafstyrelsen i september 1929.

Telefonstation
i Vasastaden.

För uppförande av telefonstationsbyggnad å tomten nr 18 i kvarteret Adlern
mindre i Stockholm anvisade 1928 års riksdag för budgetåret 1928/1929 ett
reservationsanslag av 340,000 kronor.

Anslaget utbetalades till telegrafstyrelsen i september 1929.

Försatt utveckling
av Till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende anvisade 1928
staten^tek-- £rg rikS(jag fgr budgetåret 1928/1929 ett reservationsanslag av 7,000,000 kronor.

grafväsende.

— 45 —

Sedan telegrafstyrelsen i juni 1929 av detta anslag utbekommit 1,000,000
kronor, utbetalades till styrelsen under tiden december 1929—juni 1930 i tre
poster 4,900,000 kronor.

1929 års riksdag medgav, dels att den telegrafverket tillhöriga fastigheten
nr 3 i kvarteret Erisichton i Stockholm finge försäljas för ett belopp av 36,000 Ungar för
kronor samt att nämnda köpeskilling finge användas till gäldande av åter- ,t:elRfonan''
stående del av köpeskillingen för aktiebolaget Stockholmstelefons telefonanläggningar
m. m., dels ock att för sistnämnda ändamål för budgetåret 1929/1930
finge utgå ett reservationsanslag av 86,800 kronor.

Anslaget utbetalades till telegrafstyrelsen i oktober 1929.

För tillbyggnad av telegrafverkets förrådsbyggnad i Älvsjö anvisade 1929 Telegrafårs
riksdag för budgetåret 1929 1930 ett reservationsanslag av 100,000 kronor. ^sbyggfnai
Anslaget utbetalades till telegrafstyrelsen i december 1929. i Älvsjö.

För uppförande av telefonstationsbyggnad i Göteborg (Vasastationen) anvi- tionsbyggnad
sade 1929 års riksdag för budgetåret 1929/1930 ett reservationsanslag av i Göteborg.

150,000 kronor.

Anslaget utbetalades till telegrafstyrelsen i december 1929.

För uppförande för telegrafverkets räkning av stationsbyggnad i Varberg
anvisade 1929 års riksdag för budgetåret 1929/1930 ett reservationsanslag av grafveriet i

50,000 kronor. Varberg

Beloppet utbetalades till telegrafstyrelsen i december 1929.

1929 års riksdag anvisade för inköp för telegrafverkets räkning av tomten Sta^°^b^fg’
nr 4 i kvarteret Gefion i Skövde samt uppförande därstädes av en stations- grafveriet i
byggnad för budgetåret 1929 1930 ett reservationsanslag av 150,000 kronor. Skövde.
Anslaget utbetalades till telegrafstyrelsen i december 1929.

För uppförande för telegrafverkets räkning av stationsbyggnad i Malmö Sta^°^tsbgj®K''
anvisade 1928 års riksdag för budgetåret 1928/1929 ett reservationsanslag av grafveriet i

500,000 kronor att utgå av lånemedel. Malmö.

Detta anslag utbetalades till telegrafstyrelsen i maj 1930.

För samma ändamål anvisade 1929 års riksdag för budgetåret 1929/1930
ett reservationsanslag av 480,000 kronor att likaledes utgå av lånemedel.

Anslaget utbetalades till telegrafstyrelsen i maj 1930.

— 46 —

Telegraf- och
sektionstelefonledningar.

Malmvagnsverkstad.
vid
Notviken.

Bullande
materiel vid
statens
järnvägar.

Markförvärv
för statens
järnvägar.

Dispositionsanslag
för
oförutsedda
och mindre
arbeten.

Växel- och
signalsäkerhetsanläggningar.

1928 års riksdag anvisade för anläggande av telegraf- och sekti onstelefonledningar
samt kabelarbeten för budgetåret 1928/1929 ett reservationsanslag
av 100,000 kronor.

Sedan järnvägsstyrelsen under år 1928 av detta anslag lyftat 50,000 kronor,
utbetalades till styrelsen i december 1929 återstående beloppet, 50,000 kronor.

Till samma ändamål för budgetåret 1929/1930 beviljade 100,000 kronor
hava i april 1930 utbetalas till styrelsen.

För fullbordandet av en malmvagnsverkstad vid Notviken anvisade 1929
års riksdag för budgetåret 1929/1930 ett reservationsanslag av 90,000 kronor.
Anslaget utbetalades till järnvägsstyrelsen i oktober 1929.

1921 års riksdag anvisade till anskaffande av rullande materiel vid statens
järnvägar för år 1922 ett reservationsanslag av 3,500,000 kronor.

Sedan under tiden 1928—juni 1929 av detta anslag utbetalats 2,770,900
kronor, lyftes av järnvägsstyrelsen i augusti 1929 533,600 kronor.

Återstående 195,500 kronor hava tagits i anspråk för finansieringen av riksstaten
för budgetåret 1929/1930.

1921 års riksdag anvisade för inköp av mark, som erfordras för utvidgning
av vissa järnvägsstationer och för blivande dubbelspårsanordningar, för år
1922 ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

Sedan järnvägsstyrelsen under tiden december 1925 —december 1927 av
detta anslag lyft inalles 138,400 kronor, utbetalades återstående 261,600 kronor
till styrelsen i mars 1930.

För samma ändamål anvisade 1926 års riksdag för budgetåret 1926 1927
ytterligare ett reservationsanslag av 300,000 kronor att utgå av lånemedel.

Anslaget utbetalades till järnvägsstyrelsen i mars och april 1930.

Såsom dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten anvisade 1928
års riksdag för budgetåret 1928/1929 ett reservationsanslag av 900,000 kronor.

Sedan järnvägsstyrelsen i december 1928 av detta anslag lyftat 127,500
kronor, utbetalades i oktober och december 1929 återstoden av anslaget,
772,500 kronor.

För samma ändamål anvisade 1929 års riksdag för budgetåret 1929/1930
ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Av detta anslag bar järnvägsstyrelsen under tiden december 1929—juni
1930 lyftat 560,900 kronor.

För växel- och signalsäkerhetsanläggningar anvisade 1928 års riksdag för
budgetåret 1928/1929 ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

Anslaget utbetalades till järnvägsstyrelsen i december 1929.

47

1929 års riksdag anvisade för elektriska belysningsanläggningar för budgetåret
1929/1930 ett reservationsanslag av 100,000 kronor. anläggningar.

Anslaget utbetalades till järnvägsstyrelsen i december 1929.

För anordnande av skenfria vägkorsningar vid statens järnvägar anvisade Skenfria väg1921
års riksdag för år 1922 ett reservationsanslag av 250,000 kronor. korsningar.

Sedan järnvägsstyrelsen i juni 1929 lyftat 150,000 kronor av detta anslag,
utbetalades återstoden, 100,000 kronor, till styrelsen i oktober samma år.

1921 års riksdag anvisade för anläggning av huvudrangerbangård vid Halls Huvndberg
jämte därmed sammanhängande arbeten för år 1922 ett reservationsanslag
av 720,000 kronor. Hallsberg.

Sedan järnvägsstyrelsen under åren 1923—juni 1929 av detta anslag lyftat

520.000 kronor, utbetalades i november sistnämnda år återstående beloppet,

200.000 kronor, till styrelsen.

För utförande av anordningar för förbättrad driftsekonomi vid vissa loke- Förbättrad
motivstationer anvisade 1923 års riksdag för budgetåret 1923/1924 ett reserva- ^v^vi^sa™1
tionsanslag av £0,000 kronor. lokomotiv Anslaget

utbetalades till järnvägsstyrelsen i oktober 1929.

För omläggning av västra stambanans ingångslinje över Hammarbyleden Omläggning
samt förbättrade anordningar vid Stockholms centralstation m. m. anvisade Hnieiföver"
1929 års riksdag för budgetåret 1929/1930 ett reservationsanslag av 1,250,000 Hammarbykronor.

Anslaget utbetalades till järnvägsstyrelsen i tre poster under tiden julinovember
1929.

ledén ra. m.

Till fullbordande av statsbanan Jörn-Arvidsjaur anvisade 1928 års riksdag Statsbanan
för budgetåret 1928/1929 ett reservationsanslag av 1,650,000 kronor. ^bUjaur.

Av detta anslag har järnvägsstyrelsen, som tidigare av detta anslag utbekommit
1,070,000 kronor, under tiden oktober 1929—mars 1930 lyftat ytterligare
150,000 kronor.

För gångbroar och gångtunnlar anvisade 1927 års riksdag för budgetåret Gångbroar
1927/1928 ett reservationsanslag av 50,000 kronor. °tnnnfai?

Detta anslag utbetalades till järnvägsstyrelsen i oktober 1929.

— 48 —

För samma ändamål anvisade riksdagen för budgetåret 1928 1929 ytterligare
ett reservationsanslag av 50,000 kronor.

Detta anslag utbetalades till järnvägsstyrelsen i juni 1930.

Göteborgs För ordnande av bangårdsförhållandena i Göteborg anvisade 1928 års riksbdngår
. ^ budgetåret 1928 1929 ett reservationsanslag av 1,100,000 kronor.

Sedan järnvägsstyrelsen under tiden december 1928—juni 1929 av detta
anslag lyftat 320,000 kronor, utbetalades återstoden av anslaget, 780,000 kronor,
till styrelsen under tiden november 1929—juni 1930.

B män vid korn-statens järnvägar och statens vattenfallsverk anvisade 1920 års riksdag ett
mnnikations- reservationsanslag av 7,500,000 kronor på tilläggsstaten för samma år och
verken m. . jq^qqq^qqq kronor på riksstaten för år 1921.

Vid utgången av budgetåret 1928/1929 återstodo av ifrågavarande anslag
368,608 kronor 50 öre.

Under innevarande budgetår har riksgäldskontoret av dessa anslag i juni
1930 till vattenfallsstyrelsen utbetalat 250,000 kronor.

Återstående beloppet, 118,608 kronor 50 öre, har tagits i anspråk för finansieringen
av 1929/1930 års riksstat.

Distributions- För utförande av distributionsanläggningar och därmed sammanhängande
för statens arbeten vid statens kraftverk anvisade 1929 års riksdag för budgetåret 1929
kraftverk. ] 930 ett reservationsanslag av 2,300,000 kronor.

Anslaget utbetalades till vattenfallsstyrelsen i fyra poster under tiden juli
1929—februari 1930.

handUn^av För bestridande av kostnader i samband med domstolsbehandling av frågan

frågan°om örn tillstånd till Vänerns reglering anvisade 1929 års riksdag för budgetåret

Vänerns 1929/1930 ett reservationsanslag av 100,000 kronor,
regien öst. '' J

Anslaget, utbetalades till vattenfallsstyrelsen i augusti 1929.

Öjesjöns 1928 års riksdag medgav, dels att Kungl. Majit finge bemyndiga vattenregiering,
fallsstyrelsen att för kronan träffa avtal med vattenfallsägare vid Dalälven
och Dalälvens regleringsförening att för utförande av Öjesjöns reglering bilda
ett Öjesjöns vattenregleringsföretag i huvudsaklig överensstämmelse med i
statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den 4 januari 1928 ornförmält
förslag till avtal, dels ock att till bestridande av på staten belöpande
andel av kostnaden för nämnda reglering samt för de regleringsföretag inom

— 49 —

Dalälvens flodområde, beträffande vilka riksdagen framdeles kunde komma
att besluta, att kronan skulle deltaga, finge användas besparingar, som uppkommit
å av riksdagen tidigare för dylikt ändamål anvisade anslag att utgå
av fasta lånemedel. För fullgörande av de på staten belöpande förskottsinbetalningar
för Öjesjöns reglering, som betingades av att ägarna av obebyggda
vattenfall icke vore skyldiga att omedelbart betala på dessa fall
belöpande andelar i regleringskostnaden, anvisade sagda riksdag slutligen för
budgetåret 1928/1929 ett reservationsanslag av 20,350 kronor.

Anslaget utbetalades till vattenfallsstyrelsen i juni 1930.

1928 års riksdag anvisade för utvidgning av ångkraftstationen i Västerås utvidgning
med ett ångturbinaggregat om 21,000 kilowatt för en beräknad kostnad av aväj,y^eftrås

1,000,000 kronor för budgetåret 1928/1929 ett reservationsanslag av 600,000 Station,
kronor att utgå av lånemedel.

Sedan vattenfallsstyrelsen i december 1928 av detta anslag lyftat 200,000
kronor, utbetalades återstående beloppet, 400,000 kronor, under tiden augustinovember
1929 i två poster till vattenfallsstyrelsen.

För samma ändamål anvisade 1929 års riksdag för budgetåret 1929/1930
ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

Av detta anslag har i juni månad 1930 till vattenfallsstyrelsen utbetalats

200,000 kronor.

1928 års riksdag anvisade för anordningar för veckoreglering av Göta älv Veckoregieför
en beräknad kostnad av 5,000,000 kronor för budgetåret 1928/1929 ett Gri“f
reservationsanslag av 1,400,000 kronor att utgå av lånemedel.

Det av detta anslag vid början av budgetåret 1929/1930 återstående beloppet,
900,000 kronor, har under tiden augusti—december 1929 utbetalats till
vattenfallsstyrelsen.

För samma ändamål anslog 1929 års riksdag för budgetåret 1929/1930 ett
reservationsanslag av 1,800,000 kronor.

Av detta anslag har vattenfallsstyrelsen under tiden mars—juni 1930 lyftat

1,400,000 kronor.

1929 års riksdag hade dels beslutat, att för beredande av krafttillskott till KraftstatioNorrforsens
kraftverk en statens kraftstation skulle anläggas vid Sillre för en nen * Sillreberäknad
kostnad av 2,250,000 kronor, dels ock för påbörjande av nämnda
kraftstation för budgetåret 1929/1930 anvisat ett reservationsanslag av 300,000
kronor.

Anslaget utbetalades till vattenfallsstyrelsen under tiden augusti 1929—
juni 1930.

Rev. Ber. 19S0 ang. riksgäldskontoret.

4

— 50 —

Inköp av 1923 års riksdag beviljade för inköp av vattenfall och fastigheter samt
''fastigheter1*u^örande av nyanläggningar, i den mån sådana åtgärder erfordrades för
m.°m. ändamålsenlig utveckling av statens kraftverksrörelse oell icke kunde utan
synnerlig olägenhet uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut, för budgetåret
1923/1924 ett reservationsanslag av 200,000 kronor att utgå av lånemedel
och att disponeras efter Kungl. Maj:ts prövning och avgörande.

Genom kungl, brev den 10 maj 1929 bemyndigades vattenfallsstyrelsen att
i riksgäldskontoret av detta anslag lyfta dels 27,556 kronor till gäldande av
köpeskillingen för vissa fastigheter inom Sillre by i Lidens socken av Västernorrlands
län med därtill hörande vatten och fiskerätt i Indalsälvens biflod
Sillreån m. m., dels ock vad vattenfallsstyrelsen styrkte sig hava därutöver
utgivit för avstyckningar, lagfart och övriga med köpen förenade kostnader.

I anledning härav utbetalades till vattenfallsstyrelsen i augusti 1929 27,556
kronor.

Genom kungl, brev den 27 juni 1929 bemyndigade vidare Kungl. Maj:t
vattenfallsstyrelsen att i riksgäldskontoret av detta anslag lyfta 15,855 kronor
till inlösen av sågverksägaren Ernst Eriksson i Genånger tillhörig andel i
vattenkraften i Norrfors bys.strömfall.

I anledning härav utbetalades till vattenfallsstyrelsen i augusti 1929 15,855
kronor.

1927 års riksdag anvisade för ovan rubricerade ändamål ett reservationsanslag
av 500,000 kronor att disponeras efter Kungl. Majis prövning och
avgörande.

Sedan Kungl. Maj:t bemyndigat vattenfallsstyrelsen att i riksgäldskontoret
lyfta dels 6,300 kronor, utgörande löseskilling för ett å visst område av fastigheten
l3/64 seland Forsmo 219 uppförd byggnad, dels 10,000 kronor till inköp
för kronans räkning av en del av den i Junsele socken av Västernorrlands
län belägna fastigheten l*/6 seland Edsbacken nr 1 jämte därtill hörande
vattenrätt, vattenfallet Långbjörn i Ångermanälven, dels vad vattenfallsstyrelsen
styrkte sig hava därutöver utgivit för lagfarts- och övriga med detta köp
förenade kostnader, dels ock 10,000 kronor till inköp för kronans räkning av
en del av den i Adalslidens socken i Västernorrlands län belägna fastigheten
l13/ä4 seland Krånge nr 1 jämte därtill hörande vattenrätt i Lillängesforsen i
Fjällsjöälven jämte vad vattenfallsstyrelsen styrkte sig hava därutöver utgivit
för lagfarts- och övriga med detta köp förenade kostnader, utbetalades i december
1929 till vattenfallsstyrelsen de av Kungl. Maji medgivna beloppen,
tillhopa 26,300 kronor.

Genom kungl, brev den 29 november 1929 bemyndigade vidare Kungl.
Maji vattenfallsstyrelsen att lyfta dels 5,840 kronor till inköp för kronans
räkning av vissa inom Östanå by i Älvkarleby socken belägna fastigheter,
dels ock vissa utlägg för med detta köp förenade kostnader.

Med stöd av sistberörda kungl, brev utbetalades i maj 1930 till vattenfallsstyrelsen
5,850 kronor 50 öre.

— 51 —

1929 års riksdag slutligen beviljade för under denna rubrik ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1929 1930 ett reservationsanslag av 500,000 kronor,
likaledes att disponeras efter Kungl. Maj:ts prövning och avgörande.

Av detta jämte tidigare för samma ändamål beviljade anslag bemyndigade
Kungl. Maj:t vattenfallsstyrelsen att i riksgäldskontoret lyfta dels enligt kungl,
brev den 27 juni 1929 100,000 kronor till gäldande av en del av köpeskillingen
för vissa fil. lic. S. A. Vebjörn tillhöriga fastigheter i Österåsens by i
Fors socken av Jämtlands län jämte därtill hörande vattenrätt i Indalsälven
m. m., dels enligt kungl, brev den 14 februari 1930 106,470 kronor till gäldande
av köpeskillingen för vissa fastigheter inom Söderfors och Krånge
byar i Ådalslidens socken och Forsmo by med därtill hörande vattenrätt i
Ångermanälven och Fjällsjöälven, dels enligt samma kungl, brev 2,640 kronor,
utgörande vederlag till Salsåkers ångsågsaktiebolag för upplåtande till kronan
av vissa förmåner beträffande utnyttjande av vattenkraften i Ängermanälven
jämte vad vattenfallsstyrelsen styrkte sig hava utöver sistnämnda två belopp
utgivit för lagfarts vinnande och övriga med upplåtelserna förenade kostnaderna,
dels enligt kungl, brev den 14 mars 1930 30,000 kronor till gäldande
av köpeskillingen för vissa i Undersåkers, Mörsils och Mattmars socknar belägna
fastigheter jämte vad vattenfallsstyrelsen styrkte sig hava utgivit i lagfartskostnad
m. m., dels slutligen enligt kungl, brev den 11 april 1930 260,000
kronor till inköp för kronans räkning av fastigheter m. m. vid Indalsälven i
Lits och Stuguns socknar av Jämtlands län enligt köpeavtal mellan vattenfallsstyrelsen
samt aktiebolaget Näveredsforsen och E. Näslund jämte även i
detta fall styrkta lagfartskostnader m. m.

Av anslaget för budgetåret 1929 1930 har under tiden augusti 1929—maj
1930 utbetalats sammanlagt 499,110 kronor.

Såsom kapitalökning för statens avdikningslånefond för budgetåret 1926/1927
anvisade 1926 års riksdag ett reservationsanslag av 2,600,000 kronor, varav

1.690.000 kronor skulle utgå av lånemedel.

Sedan statskontoret år 1928 och i juni 1929 av sistnämnda belopp lyftat
sammanlagt 1.250,000 kronor, utbetalades återstoden, 440,000 kronor, till statskontoret
i september 1929.

Såsom ytterligare kapitalökning för samma fond anvisade 1927 års riksdag
för budgetåret 1927/1828 ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor, varav

650.000 kronor skulle utgå av lånemedel.

Sistberörda belopp utbetalades i september 1929 till statskontoret.

1928 års riksdag anvisade vidare för budgetåret 1928 1929 för ifrågavarande
ändamål ett reservationsanslag av 700,000 kronor, varav 455,000 kronor skulle
utgå av lånemedel.

I juni 1930 utbetalades sistberörda belopp till statskontoret.

Sedan 1929 års riksdag till kapitalökning för samma fond anvisat ett reservationsanslag
av 250,000 kronor, varav 162,500 kronor skulle utgå av lånemedel,
utbetalades i juni 1930 sistberörda belopp, 162,500 kronor, till statskontoret.

Statens avdikningslånefond.

— 52 —

Torvindustri glånefonden.

Egnahem slånefonden.

Fiskerilåne fonden.

Täckdik ningslåne fonden.

Genom kungl, brev den 20 juni 1929 medgav Kungl. Maj:t, att statskontoret
finge av det å riksstaten för år 1919 anvisade reservationsanslaget för torrin
dustrilånef onden under budgetåret 1929/1930 anvisa ett belopp av högst

1,200,000 kronor för utbetalande jämlikt gällande bestämmelser av lån från
industrilånefonden.

Av förenämnda 1,200,000 kronor har statskontoret i juni 1930 lyfta! 300,000
kronor.

Såsom kapitalökning för egnahemslånefonden anvisade 1927 års riksdag för
budgetåret 1927/1928 ett reservationsanslag av 6,000,000 kronor, varav 4,800,000
kronor skulle utgå av lånemedel.

Av sistberörda belopp har statskontoret, efter att i november 1927 därav
hava uppburit 2,400,000 kronor, i januari 1929 lyftat återstoden, likaledes

2,400,000 kronor.

1928 års riksdag hade för budgetåret 1928/1929 för samma ändamål anvisat
ett reservationsanslag av 9,000,000 kronor, varav 8,100,000 kronor av lånemedel.

Sedan statskontoret av sistberörda belopp i juni 1929 lyftat 2,500,000 kronor,
har under tiden oktober 1929—februari 1930 återstående beloppet, 5,600,000
kronor, utbetalats till samma ämbetsverk.

Såsom kapitalökning för samma fond anvisade slutligen 1929 års riksdag
för budgetåret 1929/1930 ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor, varav

9,000,000 kronor skulle utgå av lånemedel.

Av ovannämnda 9,000,000 kronor har statskontoret i maj och juni 1930
lyftat 2,000,000 kronor.

Av de till kapitalökning för fiskerilånefonden anslagna medel återlevererade
statskontoret i juni 1926 800,000 kronor av de för fondens räkning tidigare
lyftade anslagsmedel.

Av berörda belopp hava 600,000 kronor tagits i anspråk såsom inkomst å
1927/1928 års riksstat. Av återstående 200,000 kronor har statskontoret, som
i juli 1927 uppburit 100,000 kronor, i maj 1930 lyftat återstoden, 100,000
kronor.

Av de för täckdikningslånefonden anvisade och till densamma överförda
anslagsmedlen innestodo vid början av budgetåret 1927/1928 i riksgäldskontoret
6,940,000 kronor.

Sedan härav i december 1927 till riksstatens inkomsttitel E : II: 1 överförts

5,000,000 kronor samt statskontoret i juni 1928 återlevererat 1,060,000 kronor,
innestodo den 1 juli 1928 å anslaget 3,000,000 kronor.

Sedan statskontoret, enligt bemyndigande, i juni 1929 utbekommit 300,000
kronor, har ämbetsverket, som enligt kungl, brev den 5 juli 1929 bemyndigats

— 53 —

att under budgetåret 1929/1930 använda högst 1,800,000 kronor av de för
fonden anvisade anslagen, i juni 1930 lyftat 500,000 kronor.

1,200,000 kronor hava tagits i anspråk för finansieringen av riksstaten
för budgetåret 1929/1930.

Såsom kapitalökning för norrländska andelsmejerifonden anvisade 1919 års
riksdag för år 1920 ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Sedan statskontoret erhållit bemyndigande att under budgetåret 1929/1930
använda detta anslag, utbetalades i juni sistnämnda år till ämbetsverket

100,000 kronor.

Såsom kapitalökning för kraftledningslånefonden anvisade 1923 års riksdag
för budgetåret 1923/1924 ett reservationsanslag av 2,340,000 kronor.

Sedan statskontoret av detta anslag under åren 1925—1927 och 1928 lyftat

2,100,000 kronor, utbetalades återstoden, 240,000 kronor, till ämbetsverket i
juni 1930.

För samma ändamål anvisade 1924 års riksdag för budgetåret 1924/1925
ett reservationsanslag av 850,000 kronor.

Av detta anslag har statskontoret i juni 1930 lyftat 435,000 kronor.

Till kapitalökning för Norrbottens nybyggeslånefond anvisade 1920 års riksdag
för år 1921 ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Sedan statskontoret genom kungl, brev den 5 juli 1929 bemyndigats att
under budgetåret 1929/1930 av detta anslag använda högst 30,000 kronor, har
ämbetsverket i november 1929 lyftat 10,000 kronor.

Återstoden av anslaget har disponerats för 1929/1930 års riksstat.

Till kapitalökning för vattenkraftslånefonden anvisade 1923 års riksdag ett
reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

Sedan till statskontoret under åren 1925, 1926 och 1928 utbetalats 1,800,000
kronor, har ämbetsverket i november 1929 lyftat återstående 200,000 kronor.

För samma ändamål anvisade 1924 års riksdag för budgetåret 1924/1925
ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

Av detta anslag har statskontoret i november 1929 lyftat 300,000 kronor.

1924 års riksdag dels beslutade, att en särskild fond, benämnd spannmålslagerhusfonden,
skulle inrättas, från vilken fond, som skulle förvaltas av
statskontoret, lån finge i mån av tillgång och intill ett belopp av 500,000
kronor årligen utlämnas för anläggande av spannmålslagerhus eller anskaffande
av s. k. spannmålstorkor, dels godkände de för denna lånerörelse av departe -

Xorrländska

andelsmejeri fonden.

Kraftled ningslåne fonden.

Norrbottens

nybygges lånefond.

Vattenkrafts''

lånefonden.

Spannmåls lagerhus fonden.

— 54 —

mentschefen föreslagna huvudgrunder samt medgav, att Kungl. Maj:t finge
utfärda de ytterligare föreskrifter, som i sådant hänseende kunde finnas erforderliga,
dels slutligen såsom kapitalökning för nämnda fond anvisade för
budgetåret 1924/1925 ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

Av detta anslag har statskontoret i september 1929 lyftat 57,000 kronor.

Får utökande För utökande av maskinutrustningen vid statens reproduktionsanstalt anviaTrnstningen
sade 1927 års riksdag förbudgetåret 1927 1928 ett reservationsanslag av 41,000
vid statens kronor att utgå av lånemedel.

tion san stal t. Av detta anslag Ilar lantmäteristyrelsen tidigare lyftat 37,400 kronor. I juni

1930 utbetalades ytterligare 678 kronor 42 öre till styrelsen.

inlösen av 1928 års riksdag anvisade för bestridande av kostnader för inlösen av anaiv^SSGran-ir
läggningar vid gruvföretaget vid Granbergsliden samt för kronans deltagande
bergsliden i gruvarbetet vid nämnda företag m. m. för budgetåret 1928/1929 under rubriken
m'' m'' »Fonden för förlag till statsverket» ett reservationsanslag av 70,000 kronor
att utgå av lånemedel.

Enligt Kungl. Marits bemyndigande har i februari 1930 till kommerskollegium
av detta anslag utbetalats 2,000 kronor.

Understöd för 1928 års riksdag anvisade för understöd åt visst industriföretag vid upptammatortin^
gande av inhemsk flygmotortillverkning å riksstaten för budgetåret 1928 1929
verkning bland utgifter för kapitalökning under titeln »Låneunderstöd» ett reservationsanslag
å 600,000 kronor.

Anslaget utbetalades till flygstyrelsen i april 1930.

Lån till Sydsvenska

kraftaktiebolaget.

1929 års riksdag anvisade såsom lån till Sydsvenska kraftaktiebolaget för
utförande av kraftverksanläggning vid Karset orsén—Laholmsfallet att utgå
på villkor, som Kungl. Majit ägde fastställa, för budgetåret 1929/1930 ett
reservationsanslag av 4,700,000 kronor att utgå av lånemedel.

Sedan vattenfallsstyrelsen i april 1930 lyftat 2,500,000 kronor av detta anslag,
utbetalades till styrelsen under tiden juli 1929—februari 1930 återstoden
av anslagsbeloppet, 2,200,000 kronor.

Framställ- För beredande av låneunderstöd åt företag för framställning av jordbruks^rnkTkaik*1
kalk anvisade 1923 års riksdag för budgetåret 1923/1924 ett anslag av 50,000
kronor.

Av berörda belopp utbetalades år 1925 25,000 kronor till föreningen Bergsbyns
kalkbruk u. p. a.

— 55 —

Kungl. Maj:t beviljade år 1927 hemmansägaren Seth A. Holmgren i Skansholm,
Vilhelmina socken, för anordnande av kalktillverkning å Storholmen
inom nämnda socken ett låneunderstöd av 25,000 kronor.

Sedan härav 9,000 kronor utbetalats till Holmgren i maj 1929, har i oktober
1929 till Holmgren utbetalats ytterligare 8,000 kronor.

Riksdagen beslöt år 1911 att för att underlätta åstadkommandet av bibanor
inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och Jämtlands län samt delar
av Bohuslän och Dalsland skulle bildas en lånefond å 5,000,000 kronor, vilken
fond på grund av senare riksdagars beslut skall ökas till 24,000,000 kronor.

Från ifrågavarande fond har Kungl. Maj:t anvisat lån och understöd å
sammanlagt 19,734,400 kronor till tre järnvägsaktiebolag, nämligen Dal—Västra
Värmlands, Åmål—Årjängs och Limedsforsen—Särna järnvägsaktiebolag. Intill
den 1 juli 1929 hade å dessa lån utbetalats sammanlagt 18,760,400 kronor.
Under budgetåret 1929/1930 hava utbetalats ytterligare till Amål—Arjängs
järnvägsaktiebolag 234,133 kronor och till Limedsforsen—Särna järnvägsaktiebolag
225,530 kronor eller sålunda tillhopa 459,663 kronor. Inalles hava sålunda
intill den 1 juli 1930 å ifrågavarande lån utbetalats 19,220,063 kronor.

Återlevereringar å vissa av riksgäldskontoret utbetalda

anslag.

För dessa återlevereringar finnes redogjort i riksgäldskontorets årsbok för
år 1930, till vilken hänvisas.

Bibanelåne fonden.

— 56 —

Riksdags kostnader.

Kiksdagskostnader, förvaltningskost -

t1-lW^-rjkSSäI?Sk?!°net.1Under budg6tåret 1929 1930 bestridda kostnaderna
godoforts anslaget till nksdagskostnader, uppgått till ett belopp av 3,142,069

Av riksgäldskontoret bestridda riksdags -

Riksdagens första kammare
Riksdagens andra kammare...............

Konstitutionsutskottet ..................... ..............................................................

Statsutskottet.................................................................................................

Bevillningsutskottet .............................................................................

Bankoutskottet............................ .......................................................................

I Första lagutskottet............... .................................................................

I Andra lagutskottet....................... ...................................................

I J ordbruksutskottet..........................................................................................

i Första kammarens tillfälliga utskott ..........................................................

Andra kammarens tillfälliga utskott .’................................................................

Sammansatta utskotten ................ .............................................................

Särskilda utskottet...............................................................................

Utrikesnämnden .................... .............................................................

Lönenämnden för riksdagens verk

| Riksdagens kansli och tryckeriexpedition..................

j Extra portvakter, hisskonduktörer m. fl.

| Pensioner m. m................. ........................................................."—

i Riksdagens restaurang (bränsle, belysning m!’.....................

Register till riksdagens protokoll med bihang 1929, 1980....”™

I Register till riksdagens protokoll med bihang 1921—1930
rersonregister till riksdagens- protokoll för tiden 1809—1866
| Uppslagsboken över riksdagens verksamhet

| ^rättelserhaftning av Justitie- och militieombudsmännens ämbets be

Riksdagens lokalers prydande med konstverk.......................................

| oc^isis konstitutionsutskottets protokoll under riksdagarna 1810,''1812 ;

I Allmänna omkostnader ...............................................................

j Kostnaderna med anledning av alltingets på Island''jubileum

Samma Kronor

) Häri ingå kostnader för tryckpapper med kr. £9,415; 68.

— 57

nåder vid riksgäldskontoret m. m.

för riksdagen ha, efter avdrag av de inkomster, som under samma period
kronor 55 öre. De särskilda utgiftsposterna framgå av nedanstående tabell.

kostnader under budgetåret 1929—1930.

Riksdags •manna- arvoden.		Resekost- nadsersätt ningar.		Tjänstemäns och betjäntes arvoden jämte dyr-tidstillägg.	Trycknings-, häftnings- och bindnings- kostnader.	Diverse utgifter.	Summa.
639,664		35,221	44	124,026	1 2	3,587	50	2,654	1 8	805,153	24
1,013,000	—	66,709	10	144,113	94	1,612	60	4,184	36	1,229,620	—
—	—	—	—	26,445	28	512	75	1,426	27	28,384	30
—	—	16,406	38	56,715	2 5	727	—	3,707	9 2	77,556	55
—	—	—	—	22,831	71	130	25	1,682	38	24,644	34
	—	210	20	19,530	56	25	50	1,352	94	21,119	20
	—	—	—	13,713	74	162	50	1,785	76	15,662	—
	—	—	—	14,898	68	80	5 0	810	12	15,789	30
—	—	—	—	22,052	23	127	30	394	58	22,574	1 1
i--	—	—	—	3,178	—	—	—	63	40	3,241	40
—	—	—	—	7,290	79	20	—	40	—	7,350	79
—	—	—	—	5,454	84	—	—	14	25	5,469	09
—	—	—	—	29,291	14	196	50	14,287	24	43,774	88
—	—	2,705	80	750	—	— —	—	- -	—	3,455	80
—	—	—	—	—	—	- -	—	314	58	314	58
—	—	—	—	49,170	84	1,066	82	3,228	67	53,466	33
—	—	— —	—	10,666	27	—	—	- -	—	10.666	2 7
--r	—	—	—	19,505	44	—	—	—	—	19,505	44
—		—	—	—	—	- -	—	9,011	28	9,011	28
	—	—	—	5,200	—	—	—	- -	—	5,200	—
—	—	—	—	3,850	—	—	—	7	35	3,857	35
—	—	—	—	2,100	—	- -	—	---	—	2,100	—
- -	—	- -	—	3,000	—	3,266	96	—	—	6,266	96
- -	—	- -	—	- -	—	7,236	7 1	_ _	_	7,236	7 1
							—	124	25	124	25
— —	—	— —	—	25,602	70	- -	—	969	77	26,572	47
- -	—	- -	—	—	—	— —	—	3,000	—	3,000
- -	—	- -	—	1,650	_	_ _	____.	_ _	_	1,650	_
—	—	—	—	—	—	‘) 583,852	92	86,827	08	670,680	—
—	—	997	78		—	—	—	17,625	1 3	18,622	91
1.652,664	—	122,250|7o	611,037	53	'') 602,605	81	153,511	5 1	3,142,069	5 5

— 58

Specifikation

till allmänna omkostnader i föregående tabell

Tryckpapper ...................................

Tryckningskostnader .......................

Häftnings- och bindningskostnader

Telefonavgifter ..........................

Rengöring och städning ..................

Annonskostnader .....................

Övriga utgifter .............................

......Kr. 59,415: 68

........... „ 446,303: 37

........... „ 78,133: 87

............ „ 17,424: 20

26,264: 30

............ „ 10,506: 02

....... 32,632: 56

Summa Kr. 670,680: —

Kostnader
för 1929 års
statsrevision.

Kostnaderna för 1929 års statsrevision hava enligt riksgäldskontorets räkenskaper
uppgått till sammanlagt 121,159 kronor 28 öre.

Dagtraktamenten till revisorerna .............................................. Kr. 34,944: —

Resekostnadsersättning till revisorerna för resan från resp.

hemorter till Stockholm och åter........................................... „ 4,005: 52

Kostnader för revisorernas resor i landsorten under revisions förrättningen

............................................................................. „ 19,881: 15

Särskilda dagtraktamenten till revisorerna under sagda resor „ 5,168: —

Arvoden till hos revisorerna anställda tjänstemän och vaktmästare
...................................................................... „ 32,466: —

Ersättning till nämnda tjänstemän och vaktmästare för mistade

avlöningsförmåner .................................................................. „ 12,933: 94

Dagtraktamenten till de tjänstemän och vaktmästare, som

åtföljt revisorerna under deras resor i landsorten ............... „ 982: —

Arvoden för korrekturläsning å revisorernas berättelser ........ „ # 1,372: —

Skrivmaterialier, renskrivning, särskilda utredningar samt

diverse utgifter........................................................................ „ 9,406: 67

Summa Kr. 121,159: 28

Kostnader Kostnaderna för riksdagens hus hava under budgetåret 1929—1930 uppfÖrr''^agena
gått till 81,971 kronor 47 öre, varav utgivits:

för fastigheten ............................................................................... Kr. 23,580: 72

„ inköp och underhåll av inventarier samt inköp av förbrukningsartiklar
.......................................................................... „ 19,679: 36

„ bränsle ............................. „ 17,064: 98

,, elektrisk ström och belysningsmateriel.................................... „ 10,338: 60

„ vatten, sotning och renhållning ............................................. „ 5,273: 75

„ diverse ändamål ....................................................................... „ 6,034: il

Summa Kr. 81,971: 47

Anslaget till kostnader för riksdagens hus har enligt huvudboken tillgodoförts
inkomster med 2,181 kronor 85 öre. Bruttoutgifternas belopp uppgår
således till 84,153 kronor 32 öre.

— 59

Kr. 45,989: 54

„ 1,100: 50

„ 244,694: 32

„ 93,020: 08

„ 48,937: 05

„ 24,868. 43

„ 19,325: 20

„ 474: 55

654: -

7,824: 70
74: -

m. m.
rikssal

Avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen o^iviö
hava under budgetåret 1929—1930 utgått med följande belopp:

Arvoden till fullmäktige ....... ................................

Resekostnadsersättning till fullmäktige......................................

Avlöning till:

Ordinarie tjänstemän i riksgäldskontoret ..............................

Icke ordinarie befattningshavare i riksgäldskontoret............

Ordinarie tjänstemän vid riksdagshuset.......................

Icke ordinarie befattningshavare vid riksdagshuset...............

Pensioner och understöd......................................................

Olycksfallsersättning ....................................................

Begravningshjälp ..................................

Statens bidrag till gäldande av befordringsavgifter för vissa

tjänstemän ........................................................................

Diverse..........................................................................................

Summa Kr. 486,962: 37

Anslaget till avlöningar och pensioner m. m. har tillgodoförts inkomster
med 303 kronor 50 öre. Bruttoutgifterna ha således uppgått till 487,265
kronor 87 öre.

Kontorsexpenser vid riksgäldskontoret samt inlösningsprovisioner och andra
omkostnader för statsskulden hava under budgetåret 1929 1930 utgått med 10s

följande belopp: visioner

1. Kontorsexpenser:

Inköp av inventarier och förbrukningsartiklar ........................... Ki

Underhåll av inventarier ............................................................... »

Telefonavgifter m. m............................................................ »

Kontorsböcker, skrifmaterialier, skrivpapper, blanketter m. m. ,,

Elektrisk ström och uppvärmning............................................... „

Tidningar och tidskrifter m. m.................................................. „

Handbiblioteket............................................................................... »>

Städning och rengöring................................................................ »

Bidrag till lunchservering......................................... »

Reparationer och underhåll av riksgäldskontorets lokaler ........ ,,

Trycknings-, häftnings- och bindningskostnader ....................... „

Diverse utgifter..................................................... »

10,640: 24
1,266: 36
7,074: 15
7,649: —
9,279: 85
887: 16
625: 80
11,080: 84
718: 80
1,950: 75
3,217: 55
3,449: ;6

Summa Kr. 40,400: 66

2. Inlösningsprovisioner och andra omkostnader för statsskulden:

Inlösningsprovisioner ...........................................

Kostnader för utlottningar m. m......................

„ „ dragningar å premielånen...........

,, ., riksgäldskontorets årsbok m. m.

Kr. 116,091: 21

„ 1,674: 21

„ 10,539: 96

„ 3,854: 08

60 —

Omkostnader för förvaltning av järnvägslånefonderna........... Kr. 7,810: 75

Tryckning av obligationspapper och kupongark ..................... „ 9,159: 21

»Översikt av statens tillgångar och skulder» ........................... „ 244: 50

Kostnader för konvertering av statslån ................................... „ 58,354: 04

Diverse utgifter ................................................... „ 1*867: 99

Summa Kr. 209,595: 95

Enligt huvudboken har anslaget till kontorsexpenser såsom inkomster tillgodoförts
9,952 kronor 49 öre. Bruttoutgifterna å detta anslag ha således
uppgått till 59,353 kronor 15 öre. Anslaget till inlösningsprovisioner m. m.
har tillgodoförts såsom inkomster 1,641 kronor 98 öre. Bruttoutgifterna å
dessa anslag ha alltså uppgått till 211,237 kronor 93 öre.

er för Kostnaderna för riksdagsbiblioteket hava under budgetåret 1929—1930 utoteket.
gått med nedanstående belopp:

Arvoden till styrelsens ledamöter..................................... Kr. 1,500: _

Avlöning till ordinarie och icke ordinarie tjänstemän vid bib lioteket

.................................................................................... „ 52,639: so

Expenser ........................................................... „ 6,149: 65

Kostnader för bibliotekets komplettering och utvidgning „ 16,242: 05

Kostnader för tryckning av katalog................... „ 11,313: 21

Summa Kr. 87,844: 71

expenser Anslagen avlöning för riksdagens justitieombudsman ävensom till bejnstiiie-
stridande av kostnader för justitieombudsmannens och tryckfrihetskomoch
hansmitténs exPedition m- m- hava under budgetåret 1929—1930 från riksgälds -

tioD. kontoret utgått med följande belopp:

Avlöningar .................................................................................... Kr. 56,652: 89

Resekostnadsersättning till justitieombudsmannens ersättare ... „ 502: 85

Justitieombudsmannens ämbetsresor............................................. ,, 1,549: 65

Expenser jämte ersättning till tillfälliga biträden .................... „ 5,481: 31

Pensioner ............................................................. „ 1,814: —

Summa Kr. 66,000: 70

expenser Anslagen till avlöning för riksdagens militieombudsman ävensom till be™sman
s*''lddande av kostnader för militieombudsmannens expedition m. m. hava
ochTansunder budgetåret 1929—1930från riksgäldskontoret utgått medföljande belopp:

ition. A 1- •

Avlöningar ....................................................................................... Kr. 53,003: 92

Militieombudsmannens ämbetsresor................................................ „ 3,847: 75

Expenser jämte ersättning till tillfälliga biträden ................... „ 2,937: 64

Hyra för ämbetslokal .................................................................... 3,600: _

_ Summa Kr. 63,389: 31

— 61

Sveriges allmänna hypoteksbank^, Konungariket Sveriges
stadsliypotekskassas, Svenska skeppshypotekskassans samt
Strömsholms m. il. kanalbolags räkenskaper m. m.

Enligt i riksgäldskontorets reglemente meddelade föreskrifter ha fullmäktige
i riksgäldskontoret utsett ombud att deltaga i granskningen av Sveriges allmänna
hypoteksbanks, Konungariket Sveriges stadshypotekskassas, Svenska
Skeppshypotekskassans, Strömsholms nya kanalbolags samt Kinda kanals aktiebolags
förvaltning oell räkenskaper för år 1929. Ur de örn den verkställda
granskningen avgivna, till statsrevisorerna överlämnade berättelserna ba hämtats
följande redogörelser. Därjämte lämna revisorerna en redogörelse för
Hjälmare kanal- och slussverks aktiebolag, vars reparationsfond är deponerad
i riksgäldskontoret.

Sveriges allmänna hypoteksbank.

Såsom riksgäldskontorets ombud bar numera statsministern, bans excellens
Carl Ekman deltagit i granskningen av bypoteksbankens förvaltning och räkenskaper
för år 1929. Den avgivna revisionsberättelsen och bankstyrelsens berättelse
innehålla följande uppgifter:

Bankens ställning den 1 januari 1929.

Skulder:

Utelöpande obligationer:

av	1878	års	tyska	4	%	lån.....	.... Kr.	85,825,600	—
5)	1879	51	franska	4	%	55 .....	---- 55	3,924,720	—
15	1880	51	svenska	4	"A	55 .....	. . . 77	32,099,800	—
55	1880	55	55	3f	%	55 ----	---- 55	12,239,200	—
■n	1883	55	55	4	•A	55 ----	---- 55	20,305,400	—
55	1883	55	55	n	%	55 ----	---- 55	13,391,500	—
55	1886	55	tyska		%	55 ----	---- 55	27,784,533	32
i''	1889	55	svenska		%	55 .....	• • • • 55	14,728,600	—
> 5	1908	55	franska	4	1	55 ----	---- 55	9,451,800	—
11	1909	55	55	4	A	55 ----	---- 55	9,170,280	—
n	1910	55	svenska	4	•/.	15 •• • •	55	13,796,000	—
U	1919	55	55	5	’A	55 • • • •	---- 55	15,000,000	—
55	1920	55	55	6	%	55 ----	---- 55	15,000,000	—
5 1	1923	55	55	5	%	55 ----	---- 55	15,000,000	—
>1	1924	))	55	5	•/.	55 ----	.... 77	25,000,000	—
	1926	55	55	5	%	55 ----	---- 55	5,906,000	—
	1926	5 5	55	4?	%	55 ----	---- 55	15,000,000	—
n	1927	55	55	4 i %	•A	55 • • • •	.... 77	35,268,500	—

Kr. 368,891,933: 82

62 -

Saldo av obligationslånens annuitetsräkningar (förfallna,
ej inlösta obligationer och kuponger) .............................. Kr.

Till hypoteksföreningarna:
amorterade beloppet å:

744,914: 06

4% lån med5f% annuitet Kr. 1,829,800:12
4% „ „ 5 %	„ 5,349,831:54
4% ,, „ 4f% ,,	„ 5,794,572:59
4% „ „ 6 %	„ 6,102,525:99
4% ,, „ 4y% „	„ 38,498,692: 93 Kr. 57,575,423: 17
4-j- %,, ,i 6 % ,,	Kr. 60,047:56
4-j- Z ,, „ 5 % „	„ 146,891:17 „	206,938: 73
5% „ „	Kr. 620,490: 74
5% „ ,, b\% ,,	„ 3,240,097:32	3,860,588: 06 1 '' JJ	61.642,949:	96
Diverse räkningar... .		..................... >)	5,381,447:	82
Fond för amortering	av 3-r, °/o överkurs å avstämplade obli-
gationer av 1878 års lån ...........................	........................n	312,657:	26
Reservfonden ...........		.......................	5,000,000:	—
Till delägarnas disposition..............................	....................... jj	1,575,659:	31
		Summa Kr. 443,549,561:	73

Tillgångar:

Hos hypoteksföreningarna:

4 % lån:

med h^% annuitet, varav 1| % amort.	Kr.	2,060,680: —
!) b % ,,	1 ^ n	11	13,851,990: —
). 4f% „	!> T Z „	11	9,907,800: —
„ 6 %	„ 2 % „	11	12,627,600: —
,, 44- % ,,	1 % n Y n	1)	223,817,915: —
stående, på högst 25 år, utan amort.	11	226,600: —

Kr. 262,492,585: —

4y % lån:

med 6% annuitet, varav 1\% amort. Kr. 5,973,800: —
,, 5# ,, ,, \Z „ ,, 42,435,4o0:

11

48,409,250: —

5% lån:

med 6^Z annuitet, varav 1\% amort. Kr. 7,178,150: —

„ 5** „ „ \Z „ „ 110,309,010: -

stående, på högst 25 år, utan amort. „ 15,100: — >(

förskottslån ......................................................................... „

Kr.

Inköpta egna obligationer ..................................................... „

På räkningar med in- och utländska banker ..................... „

Kassabehållning ....................................................................... „

Bankhuset ................................................................................. „

117,502,260: —
1,272,108: 8i
429,676,203: 81
5,693,202: 17
3,045,563: 94
439,950: 20
1,000,000: —

— 63 —

Saldo av upplupna, ej förfallna räntor................................ Kr. 3,694,641: 61

Garantifond: svenska statens 3^-% obligationer
.............................................. Kr. 30,000,000:

Summa Kr. 443,549,561: 73

Annuitetsomkostnader:

Utgifter år 1929:

stämpel- och börskostnader i utlandet, provisioner
och dylikt..........................................

utlottnings- och annonskostnader..................

Förvaltningsomkostnader:

löner, arvoden, och pensioner........................

delägarnas allmänna sammankomst samt
revision hos banken och föreningarna ...
skrivmateriel, tryckningskostnader och dylikt,
porto....................................................

belysning, städning, inventarier m. rn.......

Överskott:

till delägarnas disposition .............................

Kr. 21,391: 88

„ 4,782: 40 Kr. 26,174: 28

Kr. 179,535: 24

„ 14,487: 95

„ 5,280: 29

_9,672: 21 „ 208,975: 69

........................... „ 299,072: 40

Summa Kr. 534,222: 37

Inkomster år 1929:

Intressekonto.

Ränteinkomster:

av lån till hypoteksföreningarna

diverse räntor ............................

Avgå ränteutgifter:

å bankens obligationslån ............

diverse räntor ..............................

Ränteöverskott ...............................

Bankhuset........................................

Kr. 15,970,068: 82

„ 391,113: 16 Kr. 16,361,181. 98

Kr. 15,680,398: 85.

„ 186,001: 34 „ 15,866,400: 19

............................ Kr. 494,781: 79

............................... „ 39,440: 58

Summa Kr. 534,222: 37

Bankens ställning den 31 december 1929.

Tillgångar:

Fordringar hos hypoteksföreningarna:

4 % amorteringslån och stående lån:

med 5£ % annuitet,	varav	lf % amort.	Kr.	1,041,790: —
„ 5 %	11	1% „	5)	13,528,790: —
„ 4f	n	i %	n	9,539,750: —
„ 6 % „	n	2 % „	n	12,123,050: —
„ 44 % „		t X 1!	75	221,431,325: —
„ 4/ ränta utan ani., på högst 25 år	77	162,000: —

Kr. 257,826,705: —

— 64 —

4-|- % amorteringslån:

med 6 % annuitet, varav % amort. Kr. 6,639,000: —
»5^ „ „ „ „ 53,366,700: —

5 % amorteringslån och stående lån: 4

med 6-|- % annuitet, varav 1-^ % amort. Kr. 7,097,300: —

» » „ i% „ „ 111,991,310: —

„ 5 Pränta utan arn., på högst 25 år „--—

förskottslån ........

Kr. 60,005,700:

119,088,610: —
1,238,949: 69

Inköpta egna obligationer
På räkningar med in- och utländska banker

Kassa........................................

Bankhuset.........................................

Diverse räkningar......................................

(Räntor, upplupna, ej förfallna å fordringar Kr. 6,862,545: 51

(avgå d:o

, skulder ... „ 3,042,147:09

Kr. 438,159,964: 69

„ 5,569,703: 42

„ 14,603,238: 33

„• 671,118: 75

„ 1,000,000: —

3,433,960: —

3,820,398: 42

Summa Kr. 467,258,383: 61

(Därjämte såsom garantifond: svenska statens3^-% obligationer
å nominellt............................. Kr. 30,000,000: —)

Skulder:

Amorteringslån mot obligationer:

6 % svenskt, av år 1920.................	Kr.	15,000,000	—
5 * „	,, 1919...........................	5)	15,000,000	—
5 * „	„ 1923.........	>>	15,000,000	—
5 * „	„ 1924 .......................	j)	25.000,000	—
^ * » „	„ 1926..........................	>)	6,856,500	—
„	„ 1880, avst. till 4 %	■) t	31,571,500	—
* »	,,1880, „ „ 3\%	»	11,971,600	—
* » »	,,1883, „ „ 4 %	n	20,030,200	—
% „ „	,,1883, „ „ 3\%	r>	13,135,600	—
C/° » »	„ 1926......	y>	15,000,000	—
''H'' % » i,	„ 1927 .......................	i j	60,000,000	—
4 % tyskt, „	„1878 ......................		84,326,400	—
4 % franskt, „	„ 1879.......................	>>	3,538,440	—
4 %	,,1908.........................	n	9,352,800	—
4 % 7 >) 1)	„ 1909......................		9,170,280	—
4 % svenskt, „	„ 1910...................		13,697,000	—
H % tyskt,	„ 1886.........................		27,341,333	33
3^ % svenskt, „	„ 1889 .........................	j»	14,468,500	— Kr. 390.460.153: 33

Förfallna, ej inkomna obligationer och kuponger ............ „ 678,280: 82

— 65 —

Skuld till hypoteksföreningarna för verkst, amortering å:
4% lån med 5f % annuitet Er. 947,499: 02

	)> b °/o „	„ 5,575,715:46
>> >»	11 4|- •>/, „	„ 5,879,816:56
>» n	.. 6 „	„ 6,175,545:46
»7 >>	” % >>	» 40,074,533:15 Kr. 58,653,109: 65
44^ »	>, 6 %	Kr. 180,586:06
	b % „	„ 390,159:io 570.745:16
b% „	» 34 ^	Kr. 692,947:97
» >>	I) % „	„ 3,889,691:12 ^ 4,582,639:09
Diverse räkningar

Fond för amortering av 3| % överkurs å avstämplade
obligationer av 1878 års lån
Reservfonden

Överskott till delägarnas disposition:

från föregående år ............................ Kr. 1,575,659: 31

för år 1929............................................ „ 299,072: 4 o

63,806,493: 90
5,138,234: 83

300.489: 02
5,000,000: —

1,874,731: 71

Summa Kr. 467,258,383: 61

§ L

Beträffande bankens grundfond (garantifond) och reservfond har under år
1929 ingen förändring inträffat.

§ 2.

Av 1927 års obligationslån å 60 miljoner kronor försåldes under år 1929 obligationer
till nominellt belopp av 24,731,500 kronor. Samtliga lånets obligationer
äro därmed försålda.

§3.

0

A bankens rörelse under år 1929 uppkom ett överskott å 299,072 kronor
40 öre, varjämte till delägarnas disposition fanns ytterligare ett belopp av
1,575,659 kronor 31 öre, utgörande odisponerad vinst från föregående år.

I en till delägarna avlåten skrivelse av den 19 maj 1930 hade bankstyrelsen
hemställt, att delägarna måtte besluta, att förenämnda överskottsmedel,
1,874,731 kronor 71 öre, skulle kvarstå till delägarnas framtida disposition.

Denna hemställan biföllo delägarna vid allmänna ordinarie sammankomsten
den 18 juni 1930.

§4.

Bankens fordringar hos hypoteksföreningarna för till dem utlämnade lån

utgjorde vid 1929 års början ............................................... Kr. 429,676,203: 81

och ha under året ökats med........................................... „ 8,483,760: 88

och utgjorde således vid årets utgång......................... Kr. 438,159,964: 69

Rev. Ber. 19S0 ang. riksgäldskontoret. 5

— 66 —

Hypoteksföreningarnas tillgodohavanden hos banken för verkställd amortering,
vid 1929 års början utgörande............................ Kr. 61,642,949: 96

ha under året ökats med ................................................ „ 2,163,543: 94

och utgjorde således vid årets utgång .................... Kr. 63,806,493: 90

Nettobeloppet av föreningarnas skuld till banken belöpte sig vid 1929 års

början till................................................................... Kr. 368,033,253: 85

och utgjorde vid årets slut ............................................. „ 374,353,470: 79

och har således under året ökats med............................ Kr. 6,320,216: 94

§ 5.

Bankens obligationsskuld har under år 1929 undergått följande förändringar.
Av bankens svenska obligationer, varav vid årets början

voro utelöpande.................................................................... Kr. 232,735,000: —

avyttrades under året

5 % obligationer.......................	...... Kr. 950,500: —
% „ ..........................	....... „ 24,731,500: —	„ 25,682,000: —
varigenom skulden ökades till........ men amorterades däremot		Kr. 258,417,000: —
4 % obligationer .....................	..... Kr. 902,500: —
3 f % ,, .......................	.... „ 523,500: —
” .....................	....... „ 260,100: —	Kr. 1,686,100: -
och återstodo alltså vid årets slut		Kr. 256,730,900: —
Av bankens tyska obligationer,	varav vid årets början
voro utelöpande......................		M. 127,811,400: -
har amorterats ett belopp av		„ 2,185,200: —
Vid årets slut återstodo alltså		M. 125,626,200: —
motsvarande i svenskt mynt		Kr. 111,667,733: 33

Av bankens franska obligationer, varav vid årets början

voro utelöpande.....................................	.............. Fr.	31,315,000: —
avyttrades under året 4 % obligationer .............	.............. J i	127,500: —
varigenom skulden ökades till ....................	............. Fr.	31,442,500: —
men amorterades däremot ett belopp av..........	.............. 7»	801,500: —
och återstod alltså vid årets slut ........................	................ Fr.	30,641,000: —
motsvarande i svenskt mynt	................ Kr.	22,061,520: —
Bankens obligationsskuld utgjorde alltså vid	1929 års slut:
i svenska obligationer ...................................	................. Kr.	256,730,900: -
i tyska „ ...................................	.................. n	111,667,733: 33
i franska „ ........................................	n	22,061,520: —
	Summa Kr.	390,460,153: 33

§6.

Vid ordinarie sammankomst den 18 juni 1930 ha delägarna beviljat styrelsen
full ansvarsfrihet.

— 67 —

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa.

Enligt § 1 i kungl, förordningen angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa
den 5 juni 1909 skall revisionen av kassans förvaltning och
räkenskaper verkställas av tre revisorer, av vilka två utses av Konungen
och den tredje av fullmäktige i riksgäldskontoret. På grund av denna föreskrift
har byråinspektören i bank- och fondinspektionen Rolf Steffenburg och
förste kontrollören i generalpoststyrelsen V. Rathsman blivit av Kungl. Maj:t
samt riksgäldsfullmäktigen Anders Anderson i Råstock av fullmäktige i riksgäldskontoret
förordnade att granska stadshypotekskassans förvaltning och
räkenskaper år 1929. Från årets och föregående års revisionsberättelse äro
hämtade nedanstående uppgifter örn kassan:

Stadshypotekskassans ställning den 1 januari 1929.

Skulder:

Utelöpande obligationer:
av 1883*)	års 4 •/,	lån .....	......... Kr.	3,149,066: 67
„ 1888*)	n	3-j0/.	77 -----	........... 77	5,980,000: —
„ 1902*)	n	4 •/.	77 .....		6,324,800: —
„ 1904*)	n	4 •/.	77 .....	.......... 77	8,171,600: —
„ 1906*)	77	4 •/.	77 .....	........... 77	4,364,000: —
„ 1910	77	H •/.	77	........... 77	122,400,000: —
„ 1913	77	5 •/.	77 .....	..... 77	1,804,000: —
„ 1914	75	4|*/.	77 .....	■ ........ 77	19,757,000: —
„ 1914	77	5 •/.	77 .....	77	11,486,000: —
„ 1915	M	5 •/.	77 •• •-	........... 77	47,719,000: —
„ 1920	77	5y •/.	77 .....	............ 77	8,743,000: —
„ 1920	77	6 •/.	77 .....	.......... 77	19,191,000: —
„ 1922	»77	5 •/.	77	.......... 77	150,000,000: —
„ 1926	77	5 %	77 ----	............ »7	100,000,000: —
„ 1927	77	4| %	77 ■	............. 77	19,413,000: —
„ 1928	77	5 •/.	77 .....	.......... 77	4,428,000: —

Utelöpande grundfondsobligationer *) ..........................

Utlottade och förfallna, men ej till inlösen företedda

obligationer .........................................

Förfallna, men ej till inlösen företedda kuponger

Icke förfallna kuponger till inlösta utlottade obligationer *)

Vinstutdelning på grundfondsobligationer *)

Saldo av upplupna, ej förfallna räntor ..........................

Reservfonden ........................................... .........

Kr. 532,930,466: 67

„ 4,350: —

„ 61,400: —

„ 196,691: 28

„ 248: 66

„ 5,090: 25

„ 1,815,477: 98

„ 3,700,000: —

Summa Kr. 538,713,724: 84

'') Utgivna av allmänna hypotekskassan för Sveriges stader.

— 68 —

Tillgångar:

Till stadshypoteksföreningarna utlämnade lån:

Förskottslån.......................................Kr. 21,264,212: —

Lån med % amortering .................. „ 155,386,126: 88

Lån med 1 % amortering ................. „ 77,401,296: 30

Lån på 10 år utan amortering......... „ 89,598,514: —

Lån på 20 år utan amortering ....... „ 157,039,335: —

Äldre amorteringslån*) ..................... „ 9,100,924: 59 Kr. 509,790,408: 77

Amorteringslån till kommuner *)

nominellt belopp ............................ Kr. 5,940,490: —

avgår amorterat belopp ................ „ 2,834,002: 15 3,106,487: 85

Lån mot hypotek av inteckningar i fast egendom ......... „ 217,652: 87

På räkning med inhemska banker ....................................... „ 17,777,381: —

På räkning med utländska banker...................................... „ 5,904: 50

Fastigheten ............................................................. „ 360,000: —

Återköpta obligationer......................................................... „ 926,000: —

Oguldna annuiteter på lån till föreningarna ............. „ 5,780: —

Inventarier............................................................................. ,, 1: —

Diverse .............................................................................. „ 3,057: 79

Kapitalrabatter att successivt amorteras genom låntagarnas
inbetalningar ....................................................... „ 6,460,584: 41

Kassabehållning ........................................................ „ 60,466: 65

Grundfond: svenska statens 3-|- % obligationer
........................................... Kr. 80,000,000: —

Summa Kr. 538,713,724: 84

Utgifter år 1929:

Förvaltningskostnader............................................

Annuitetskostnader ...............................................

Amortering å kapitalrabatterna ..........................

Tillfällig fond.........................................................

Reservfonden .......................................................

............. Kr. 228,336: 73

............ „ 13,613: 10

........... „ 569,499: 85

............. „ 194,620: —

....... „ 200,000: -

Summa Kr. 1,206,069: 68

Inkomster år 1929:

Ränteinkomster .......................................... Kr. 26,743,295: 82

Ränteutgifter ........................................... „ 25,731,846: 14 Kr 1,011,449: 68

Inbetald överkurs å 5 % obligationer vid utbyte mot uppsagda
6 % obligationer.......................................................... „ 194,620:

Summa Kr. 1,206,069: 68

'') Utlämnade av allmänna hypotekskassan för Sveriges städer.

— 69 —

Ställning den 31 december 1929.

Tillgångar:

Till stadshypoteksföreningarna utlämnade lån:

Förskottslån ...............................

Lån med \ 7. amortering.........

Lån med 1 •/« amortering..........

Lån på 10 år utan amortering
Lån på 20 år utan amortering
Äldre amorteringslån *) .......

Kr. 15,313,199: —

169,740,407: 69
83,181,923: —

90,426,923: —

187,192,447: —

8,311,430: 69 Kr. 554,166,330:

88

Amorteringslån till kommuner *)

nominellt belopp .............................. Kr. 5,940,115: —

avgår amorterat belopp ............. „ 3,023,153: 77 n

Lån mot hypotek av inteckningar i fast egendom ........... „

På räkning med inhemska banker ....................... „

På räkning med utländska banker.................................... „

Fastigheten .............................................. „

Oguldna annuiteter på lån till föreningarna .................... „

Inventarier .................................................................... „

2,916,961: 23
213,923: 29
27,461,060: oi
10,461: 41
360,000: —
3,820: —
1: —

Kapitalrabatter att successivt amorteras genom låntagarnas
inbetalningar ............................................................

Kassabehållning ..............................................................

Grundfond: Svenska statens 3^-7» obli -

5,891,084: 56
33,675: 22

gationer ........................................ Kr. 80,000,000: —_

Summa Kr. 591,057,317: 10

Skulder:

Utelöpande obligationer:

av	1883**) års 4 »/.	lån .........	........ Kr.	2,787,466	67
??	1888**)	?!	3^-7.	?? .........	........ ??	5,655,400	—
1)	1902**)	??	4 •/.	?? .........	........ ??	6,212,000	—
?!	1904**)	?!	4 %	?? .........	........ ??	8,041,200	—
?!	1906**)	??	4 •/.	?? .........	........ ??	4,290,400	—
	1910	??	3 \°h>	?? .........	........ ??	122,400,000	—
??	1914	??	4^7•	?! .........	........ ?>	20,997,000	—
	1914	??	5 7.	?? .........	........ ?!	11,344,000	—
	1915	n	5 %	?! .........	........ ??	47,367,500	—
	1920	??	5-2" 7.	?! ........	........ ?!	8,743,000	—
	1920		6 7.	?? .........	........ ??	9,460,000	—
	1922	?!	5 7o	?? ..........	• • ..... ??	150,000,000	—
	1926		5 7.	?? ..........	........ ?!	100,000,000	—
?!	1927	??	4-2 7o	?! .........	........ ??	24,490,000	—
?!	1928	?!	5 %	?? .........	........ ??	63,222,000	— Kr. 585,009,966: 67

*) Utlämnade av allmänna hypotekskassan för Sveriges städer.
**) Utgivna av allmänna hypotekskassan för Sveriges städer.

— 70

Utelöpande grundfondsobligationer *) ................................ Kr. 4,000: —

Utlottade och förfallna, men ej till inlösen företedda

obligationer ............................................................ ,, 10,600: —

Förfallna, men ej till inlösen företedda kuponger ......... „ 219,896: 78

Icke förfallna kuponger till inlösta utlottade obligationer*) „ 248: 66

Vinstutdelning på grundfondsobligationer *) ..................... „ 5,050: 83

Diverse .............................................................. „ 5,140: 89

Saldo av ej förfallna räntor .............................................. „ 1,707,793: 27

Inbetald överkurs å 5% obligationer vid utbyte mot uppsagda
6 °/o obligationer, tillfällig fond .................... „ 194,620: —

Reservfonden ....................................................................... „ 3,900,000: -

Summa Kr. 591,057,317: 10

§ 1.

I fråga örn kassans grundfond har under år 1929 ingen förändring inträffat.

§ 2.

Utelöpande obligationer av 1920 års 6 procent lån å tillhopa 19,191,000
kronor uppsades till återbetalning till parikurs den 1 april 1930. Innehavare
av dylika obligationer ägde att inom viss tid utbyta desamma mot hypotekskassans
5 procent obligationer av år 1928 till en kurs av 102 procent och
verkställdes inom den bestämda tiden utbyte beträffande 6 procent obligationer
å tillhopa 9,731,0000 kronor.

§3.

Såsom valuta för hypotekslån ha under år 1929 utlämnats obligationer
å tillhopa 55,569,000 kronor, nämligen av 1914 års 4Y2 procent lån 1,429,000
kronor, av 1927 års 4 1/2 procent lån 5,077,000 kronor och av 1928 års 5
procent lån 49,063,000 kronor.

§4.

Stadshypoteksföreningarnas skuld till hypotekskassan för erhållna lån utgjorde
vid 1929 års början 509,790,408 kronor 77 öre och hade vid årets
slut stigit till 554,166,330 kronor 38 öre. Av sistnämnda belopp utgjorde
8,311,430 kronor 69 öre återstående skulden å de lån, som utlämnats av
allmänna hypotekskassan för Sveriges städer.

§ ö.

A stadshypotekskassans rörelse för år 1929 har uppkommit ett överskott
av 964,119 kronor 85 öre, som disponerats sålunda, att till amortering av
kapitalrabatter använts 569,499 kronor 85 öre, medan 200,000 kronor tillförts
reservfonden, som därmed uppgår till 3,900,000 kronor, samt 194,620 kronor
en tillfällig fond.

'') Utgivna av allmänna hypotekskassan för Sveriges städer.

— 71 —

§6.

Jämlikt § 11 i kungl, förordningen angående stadshypotekskassan den 5
juni 1909 tillkommer det Konungen att, sedan fullmäktiges i riksgäldskontoret
yttrande däröver inhämtats, besluta angående ansvarsfrihet för
kassans styrelse; och har Kungl. Majit, efter det fullmäktige i avgivet yttrande
förklarat sig icke hava något att däremot erinra, den 29 juni 1930
beviljat styrelsen ansvarsfrihet för kassans förvaltning under år 1929.

Svenska Skeppshypotekskassan.

Riksgäldsfullmäktigen redaktör P. Alb. Hansson har såsom ombud för riksgäldskontoret
deltagit i granskningan av denna kassas förvaltning och räkenskaper
år 1929. • Efter styrelsens förvaltningsberättelse meddelas följande uppgifter: Inkomster: Underskott

................................................................................... Kr. 9,752. 96

Utgifter:

Ränta å upplånade pengar............................................................. » 168: il

Administrationskostnader.................................. » 9,584: 85

Summa Kr. 9,752: 96

Kassans ställning.

Inventarier .....

Kassabehållning
Underskott .......

Tillgångar:

Kr.

5 J

4,350: 12
115: 03
9,752: 96

Grundfond

Svenska statens 4 V2 procents obligationer Kr. 10,000,000: —_

Summa Kr. 14,218: 11

Skulder:

Checkräkning med A. B. Göteborgs Bank
Upplupna icke utbetalade styrelsearvoden..

............ Kr. 9,968: 11

.............. „ 4,250: -

Summa Kr. 14,218: ll

§ 1.

Genom beslut den 23 maj 1930 har Kungl. Majit meddelat styrelsen för
Svenska Skeppshypotekskassan ansvarsfrihet för 1929 års förvaltning.

— 72 —

Strömsholms nya kanalbolag.

Såsom riksgäldskontorets ombud har fullmäktigen i riksgäldskontoret, f. d.
professorn G. Kobb deltagit i granskningen av detta bolags förvaltning och
räkenskaper för år 1929. Efter ett i styrelsens förvaltningsberättelse intaget
räkenskapsutdrag meddelas följande uppgifter:

Bolagets ställning den 1 januari 1929.

Skulder:

Aktiekapitalet .................................................

Skatter och onera................................................

Sotsundets reparationsfond..................................

Hellströms livräntefond.........................................

Hellströms studiefond................................

Diverse skulder ..................................................

Tillgångar över skulder:

Reparationsfonden

Dispositionsfonden

Reserverade medel för kanalens underhåll och förbättring
Balanserad vinst

Kr.

323,400: —
947: 76
2,000: —
1,939: 59
9,563: 56
20,000: —

300,000: —
2,671,978: 3i
20,000: —
7,011: 08

Summa Kr. 3,356,840: 3 o

Tillgångar:

Strömsholms kanalverk .............................

Fastigheterna Skantzen, Norrtunbo och

Finntorp ....................................................

Bostäder, förrådshus, arkiv m. fl. byggnader
Borgås hamn- och lastageplats

Borgås bro......................................................

Inventarier och materialier...........................

Värdepapper:

Obligationer, förvarade i riksgäldskontoret
samt upplupna räntor
Obligationer för Sotsundets säkerhetsfond
samt upplupna räntor
Obligationer för Hellströms livräntefond

samt upplupna räntor...........................

Obligationer för Hellströms studiefond

samt upplupna räntor.........................

Diverse fordringar.........................................

Kassa..................

Kr. 2,803,528: 56

„ 34,489: 06

„ 72,350: 46

„ 30,512: 22

„ 28,329: 18 Kr. 2,969,209: 48

............................. „ 30,889: 99

Kr. 300,045: 50

„ 2,004: 19

„ 1,002: io

„ 5,511: 33 f> 308,563: 12

........................... „ 48,162: 66

............................. „_15: 05

Summa Kr. 3,356,840: 30

-Ti -

Utgifter år 1929:

Kanalens och slussarnas underhåll .....................

Avlöningar..........................................................

Diverse utgifter ....................................................

Jordersättningar....................................................

Fattigt örsörj ning......................................................

Räntor å lån............................................................

Borgås bro och hamn ..........................................

Balanserad vinst från 1928....................................

Inkomster dr 1929:

Sluss- och kanalinkomster .....................................

Diverse inkomster...................................................

Arrenden och hyror..........<......................................

Influtna räntor från riksgäldskontoret ...............

Balanserad vinst från 1927.................................

Arets förlust............................................................

Kr.

>>

58,639: 19
32,696: 12
5,151: 63
667: 23
420: —
575: 79
218: 91
7,011: 08

Summa Kr. 105,379: 95

Kr.

66,961: 18
220: —
17,220: 91
12,237: 88
7,011: 08
1,728: 90

Summa Kr. 105,379: 95

Bolagets ställning den 31 december 1929.

Tillgångar:

Strömsholms kanalverk ..............................

Fastigheterna Skantzen, Norrtunbo och

Finntorp......................................................

Bostäder, förrådshus, arkiv m. fl. byggnader

Borgås hamn- och lastageplats .................

Borgås bro .................................................

Inventarier och materialier.........................

Värdepapper:

Obligationer, förvarade i riksgäldskontoret
samt upplupna räntor.................

Obligationer för Sotsundets säkerhetsfond
samt upplupna räntor ..............

Obligationer för Hellströms livräntefond

samt upplupna räntor........................

Obligationer för Hellströms studiefond

samt upplupna räntor.......................

Diverse fordringar........................................

Kassa.............................................................

ylrets förlust.................................................

Kr. 2,803,528: 56

„ 34,489: 06

„ 78,350: 46

„ 30,512: 22

» 28,329: 18 Kr. 2,975,209: 48

............................. „ 35,529: 12

Kr. 300,045: 50

„ 2,004: 19

,, 1,002: io

88 „ 308,563: 12

............................ „ 26,177: 08

.............................. „ 1,127: 92

............................ „ 1,728: 90

Summa Kr. 3,348,335: 62

— 74 —
Skulder:

Aktiekapitalet ..............................................................................	Kr. 323,400: —
Skatter och onera ......................................................................	„ 947: 76
Sotsundets reparationsfond.........................................................	„ 2,000: —
Hellströms livräntefond ............................................................	„ 2,038: 56
Hellströms stud i (''fond .................................................................	„ 10,008: 05
Diverse skulder ........................................................................	„ 20,000: —
Tillgångar över skulder:
Reparationsfonden ................................................................	„ 300,000: —
Dispositionsfonden ..................................................................	„ 2,671,978: 31
Reserverade medel för kanalens underhåll och förbättring	„ 10,951: 86
Balanserad vinst .................................................................	„ 7,011: 08

Summa Kr. 3,348,335: 62

§ 1.

Den i riksgäldskontoret deponerade, för framtida reparationer å kanalen
avsedda fonden bestod vid 1929 års ingång av värdehandlingar till nom.
belopp av 325,699 kronor 63 öre. Då inga av till fonden hörande obligationer
under året utlottats, agde någon förändring av fondens sammansättning
därunder ej rum.

§ 2.

Följande tablå visar kanal- och slussinkomsterna under vart och ett av de
fyra sistförflutna åren:

år 1926 ................. Kr. 74,772: 63 år 1928 ................... Kr. 82,766: 36

„ 1927 .................... „ 74,002: 17 „ 1929 ..................... „ 66,961: 18

§3.

Såsom framgår av ovanintagna räkenskapsutdrag, har bolagets rörelse under
år 1929 utvisat en förlust av 1,728 kronor 90 öre. Ar 1928 uppgick vinsten
till 6,975 kronor 89 öre.

Kinda kanals aktiebolag.

Riksgäldsfullmäktiges ordförande, fil. d:r K. Hildebrand har såsom ombud
för riksgäldskontoret deltagit i granskningen av detta bolags räkenskaper för
år 1929. Efter ett i styrelsens förvaltningsberättelse intaget räkenskapsutdrag
samt revisionsberättelsen meddelas följande uppgifter:

Bolagets ställning den 1 januari 1929.

Skulder:

Riksgäldskontoret, kapital ..................................................... Kr. 325,431: 77

„ 21 års ränta 1908—1928 .......................... „ 205,021: 95

— 75 -

Aktieägarna ............................................................................. Ä-r Reparationsfonden

............................................................... »

Fonden för Stångebro underhåll ....................................... »

Tillgång över skulderna, tillkommen genom statsanslag, anslag
av landsting m. m................................ »

Summa Kr.

327,600: —
100,000: —
400: —

501,056: 66
1,459,510: 38

Tillgångar:

Kanalanläggningen .......,...................................

Behållna förrådseffekter ..................................

I bankinrättning innestående ......................

Obligationer .....................................................

Kassabehållning......................................-v.....

............ Kr. 1,313,000: —

24,880: 52

............ „ 19,507: 76

............. „ 100,000: —

2,122: 10
Summa Kr. 1,459,510: 33

Utgifter år 1929:

Trafikomkostnader ...........................................

Avlöningar ................................................

Administration ..................................................

Förrådets underhåll .........................................

Kanalens underhåll ............................................

Förrådets konto....................................................

Brandförsäkringar ...........................................

1 års ränta till Riksgäldskontoret (obetald)

.......... Kr. 2,956: i 4

........... „ 28,090: 25

............ „ 2,076: 70

............. „ 1,190: 42

............ „ 13,789: 31

756: 52

........... „ 282: 14

........ „ 9,762: 95

Summa Kr. 58,904: 43

Ordinarie trafikinkomster

Diverse inkomster .........

Räntor .........................

Kapitalkonto ...................

Inkomster år 1929:

Kr. 40,843: oi

5)

55

812: 78
5,497: 05
11,751: 59

Summa Kr. 58,904: 43

Bolagets ställning den 31 december 1929.

Tillgångar:

Kanalanläggningen ..........................................................

Behållna förrådseffekter .............................................

Å uppsägningsräkning i Östergötlands Enskilda Bank
A checkräkning i „ „ »

Obligationer ......................................................................

Kassabehållning.........................................................

Kr. 1,313,000: —

„ 24,083: 45

„ 17,869: io

„ 114: 55

„ 100,000:

„ 2,454: 64

Summa Kr. 1,457,521: 74

— 76 —

Skulder:

Riksgäldskontoret, kapital........................................................ Kr. 325,431: 77

„ 22 års ränta 1908—1929 .......................... „ 214,784: 90

Aktieägarna ................................................................................ „ 327,600: —

Reparationsfonden ...................................................................... „ 100,000: —

Fonden för Stångebro underhåll ............................................ „ 400: —

Tillgång över skulderna, tillkommen genom statsanslag, anslag
av landsting, handels- och sjöfartsfonden ................. „ 489,305: 07

Summa Kr. 1,457,521: 74

§ I -

Reparationsfonden, uppgående till 100,000 kronor i svenska statens, allmänna
hypoteksbankens och stadshypotekskassans obligationer har under året
ej undergått någon förändring.

§ 2.

Trafikinkomsterna ha under vart och ett av de fyra sista åren utgjort:

1926 ...................... Kr. 49,078: 34 1928 ........................ Kr. 44,788: 94

1927 ......................... „ 40,050: 78 1929 ....................... „ 40,843: oi

§3.

Linköpings stads krav på ett bidrag från kanalbolaget av 85,000 kronor
till ombyggnad av Stångebro har reglerats genom ett avtal av den 17 oktober
1929, varigenom staden förbundit sig att, så länge kanalbolaget uppehåller
Kinda kanal såsom farled, icke påfordra beloppets utbetalande. Enligt avtalet
övergick dessutom den kanalbolaget tillhöriga svängbron i stadens ägo.

Bolagsstämman godkände den 13 augusti 1930 det sålunda träffade avtalet
under förklaring att därmed icke i princip något som helst godkännande av
stadens krav blivit gjort.

§4.

Vid Nykvarns slusstation har genom ägoutbyte mellan Linköpings stad och
kanalbolaget markförhållandena ordnats på ett bättre sätt.

§ 5.

Under år 1929 har bolaget icke verkställt någon inbetalning på statslånet,
beroende på de sjunkande inkomsterna. Skulden, som vid årets början uppgick
till 530,453 kronor 72 öre, har under året ökats till 540,216 kronor 67 öre,
vilket belopp är i sin helhet förfallet till betalning.

— 77 —

Hjälmare kanal- och slussverks aktiebolag.

Bolagets ställning den 1 januari 1929.
Skulder:

Aktiekapitalet .......................................................................... Kr.

Reservfonden ............................................................................. >»

Pensionsfonden ........................................................................... »

Reserverade medel för utskylder ........>.................................... »

Hjälmare kanals reparationskonto............................................ „

Utdelningskonto........................................................................... »

Kanalens framtida reparationsfond ....................................... „

Mälareprovinsernas hypoteksförening...................................... »

Hjälmare kanalbolags arbetares sjuk- och begravningskassa „

Egendomarnas understödskassa ............................................... »

Grosshandlare Victor Strokirk m. fl........................................ „

Diverse personer ........................................................................ >>

Vinst- och förlustkonto........................................ »

Summa Kr.

Tillgångar:

Hjälmare kanal- och slussverk ......................

Lantegendomarna..........................................

Slussverkets kvarn ....................... ................

Slussverkets såg.................................................

Skogarnas konto ..............................................

Varvets konto...................................................

Hellby träsliperi..............................................

Materialförrådet...............................................

Kraftstationen vid Lilla Vallby....................

Egendomen Arninge ......................................

Kassakonto .....................................................

Inteckningskonto ...........................................

Obligationer ..................................................

Innestående i banker...................................

Diverse personer ...........................................

Kr.

>5

Kr. 22,500: —

15

............ ii

Summa Kr.

333,900: —
75,000: —
20,000: —
2,404: 35
27,761: 33
300: —
707,651: il
28,245: 30
14,738: 81
7,703: 45
46,494: 78
835: 91
51,786: 78
1,316,821: 82

111,300: —
187,869: 54
500: —
2,000: —
6,440: 33
7,238: 93
62,330: 80
11,505: 58
15,000: -96,357: 36
475: 12

693,261: 24
106,490: 5 7
16,052: 35
1,316,821: 82

Utgifter år 1929:

Utdelning till aktieägarna ....................................

Avskrivningar.........................................................

Lantegendomarna: årets förlust.............................

Varvets konto: „ „ .............................

Kr. 26,712: —

„ 13,044: 80

„ 23,113: 72

„ 3,052: 26

- 78 —

Intressekonto: underskott å räntor ........................................	..... Kr.	619:	n
Överskott från år 1928.............................................................	.....	12,029:	28
Arets vinst................................................................................	...... n	44,189:	42
Summa Kr.	122,761:	29
Inkomster år 1929:
Kvarstående av föregående års vinst..................................	...... Kr.	51,786:	78
Vinst å:
Hj almare kanal- och slussverk..........................................	..... JJ	30,531:	52
Slussverkets kvarn ........................................................	..... ))	497:	21
Slussverkets såg..................................................................	...... n	1,069:	98
Skogarnas konto ...................................................................	...... >j	8,909:	22
Hellby träsliperi ................................................................	...... »	13,712:	88
Elektriska kraftstationerna.................................................	......	4,971:	15
Egendomen Arninge.........................................................	......	11,282:	55
Summa Kr.	122,761:	29
Bolagets ställning den 31 december	1929.
Tillgångar:
Hj almare kanal- och slussverk..............................................	... Kr.	111,300:	—
Lantegendomarna .................................................................	»)	189,929:	75
Slussverkets kvarn...................................................................	»	500:	—
Slussverkets såg......................................................................		2,000:	—
Skogarnas konto.......................................................................	• • • >>	9,656:	88
Varvets konto..........................................................................	■n	17,984:	17
Hellby träsliperi........................................................................	n	42,319:	60
Materialförrådet ........................................................................	>>	3,011:	23
Kraftstationen vid Lilla Vallby ............................................	n	12,000:	—
Egendomen Arninge ...............................................................	>>	96,201:	50
Kassakonto.............................................................................	n	348:	34
Inteckningskonto............................................... Kr. 22,500: -
Obligationer .............................................................................	>>	716,751:	86
Innestående i banker.............................................................	*>	84,242:	65
Diverse personer ..................................................................		24.370:	06

Summa Kr. 1,310,616: 04

Skulder:

Aktiekapitalet .................................................

Reservfonden .................................................

Pensionsfonden .......................................

Reserverade medel för utskylder ................

Hj almare kanals reparationskonto .............

Utdelningskonto ...........................................

Kr. 333,900: —

75,000: —
„ 20,000: —

„ 2,404: 35

„ 22,452: 18

— 79 —

Kanalens framtida reparationsfond ...................................... Kr.

Mälareprovinsernas hypoteksförening....................................... „

Hj almare kanalbolags arbetares sjuk- och begravningskassa „

Egendomarnas understödskassa ....................................*........... „

Grosshandlare Victor Strokirk m. fl. ..................................... „

Diverse personer........................................................................ „

Vinst- och förlustkonto............................................................... „

731,091: ll
27,742: 85
15,062: 92
8,019: 64
15,000: —
3,615: 59
56,219: 40

Summa Kr. 1,310,616: 04

§ I Den

för kanal- och slussverkets framtida underhåll avsatta, hos riksgäldskontoret
deponerade fonden hade vid 1929 års början en behållning i obligationer
och värdepapper å nom. 707,651 kronor 11 öre. Under året har bolaget
från riksgäldskontoret utbekommit en Stockholms Inteckningsgarantiaktiebolags
3 l/9 procent obligation av år 1889 å 10,000 kronor. Till ersättande
av denna obligation samt fullgörande av föreskriven inbetalning till fonden
har kanalbolagets direktion under samma år till riksgäldskontoret avlämnat
svenska statens 4 1/2 och 5 procent obligationer å inalles 3,440 kronor samt
Sveriges Allmänna Hypotekbanks 41/2 procent obligationer av år 1927 å sammanlagt
30,000 kronor. Fonden bestod alltså vid 1929 års slut av värdehandlingar
till sammanlagt belopp av 731,091 kronor 11 öre.

§2.

Under år 1929 inflöto i kanalumgälder 71,626 kronor 24 öre mot 66,468
kronor 19 öre år 1928, 73,221 kronor 13 öre år 1927 och 69,328 kronor
92 öre år 1926.

§3.

Bolagets revisorer hava meddelat, att de funnit kanalen och slussverket
jämte bolagets övriga tillhörigheter behörigen vårdade och underhållna.

§4.

Såsom framgår av ovanintagna räkenskapsutdrag, ha till innevarande
års bolagsstämmas förfogande stått 56,219 kronor 40 öre. Av detta belopp
har stämman jämlikt styrelsens av bolagets revisorer biträdda förslag beslutat
använda 13,400 kronor till avskrivningar, 5,000 kronor till avsättning till pensionsfonden
och 26,712 kronor för utdelning till aktieägarna med 12 kronor
pr aktie å 150 kronor, varefter återstoden, 11,107 kronor 40 öre, överförts till
1930 års vinst- och förlustkonto

80 —

Med statslån understödda järn vägsaktiebolags räkenskaper.

Från riksgäldskontoret hava revisorerna fått mottaga styrelse- och revisionsberättelser
för år 1929 rörande de enskilda järnvägsaktiebolag, som innehava
statslån för järnvägarnas anläggning.

I likhet med vad under de senare åren ägt rum, komma revisorerna att
meddela redogörelser rörande följande bland dessa järnvägsbolag, nämligen:

l:o) de bolag, till antalet nitton, vilka under år 1929 ej verkställt stadgad
räntelikvid och kapitalavbetalning å sina lån. Bland dessa hava fem bolag,
nämligen Mellersta Östergötlands nya, Norra Södermanlands, Uddevalla—
Lelångens, Östra Blekinge och Östra Centralbanans järnvägsaktiebolag, efter
särskilt medgivande av riksdagen fått förfallen skuld å sina statslån kapitaliserad
till nya lån;

2:o) sju bolag — Mjölby—Hästholmens, Norsholm—Västervik—Hultsfreds,
Sala—Gysinge—Gävle, Skövde—Axvalls, Slite—Roma, Varberg—Ätrans och
Ölands järnvägsaktiebolag — vilkas skuldförhållande till staten reglerats genom
de förfallna skuldbeloppens ombildande till särskilda lån eller genom avskrivning
av större eller mindre delar av skuldbeloppen, men vilka under år 1929
antingen vederbörligen fullgjort sin betalningsskyldighet till staten eller ock
ej haft skyldighet att under nämnda år verkställa någon inbetalning;

3:o) Hässleholm—Markaryds järnvägsaktiebolag, vars järnväg tillika med
Markaryd —Veinge järnväg (inbegripen under 1:6) här ovan) under år 1930
inköpts av svenska staten och numera trafikeras av statens järnvägar.

Redogörelse lämnas därjämte rörande dels Sävsjöström—Nässjö järnvägsaktiebolag,
som tidigare häftat i förfallen skuld för sitt statslån, dels Ostkustbanans
aktiebolag, dels ock Lidköping—Kållands, Väderstad—Skänninge
—Bränninge och Limedsforsen—Särna järnvägsaktiebolag, vilka tre sistberörda
bolag under år 1923 resp. 1926 och 1929 trätt i likvidation.

Beträffande övriga järnvägsbolag, vilka alla fullgjort sin betalningsskyldighet
till riksgäldskontoret, komma i likhet med nästföregående år särskilda
redogörelser ej att inflyta i denna berättelse. I den å sid. 16 . här ovan intagna
tabellen »Av riksgäldskontoret förvaltade utlåningsfonder» lämnas för
varje särskilt järnvägslån uppgift å ursprungliga lånebeloppet, annuitet, räntefot,
under budgetåret 1929—1930 verkställd inbetalning, statsverkets fordran
vid budgetårets början och slut m. m. och få revisorerna ivad angår nu ifrågavarande
järnvägsbolag hänvisa till sagda uppgifter.

Texten i denna avdelning avser den del av år 1929, för vilken redogörelse
ej lämnats i senaste revisionsberättelse, samt tiden 1 januari—15 september
1930.

81 —

Borås—Jönköpings järnvägsaktiebolag.

Bolagets ställning den 1 januari 1929.

Skulder:

Statslånet av år 1917:

kapital ................................................... Kr. 1,150,309: 35

ränta ......................................................... „ 164,279: 88

anståndsränta............................................ „ 255,355: 88 Kr. 1,569,945: il

Statslånet av år 1918:

kapital .................................................... Kr. 148,108: 50

ränta ...................................................... „ 22,000: 8 7

anståndsränta............................................. „ 23,298: 61 193,407: 98

Aktiekapitalet ............................................................................ „ 1,276,400: —

Ulricehamns sparbank ............................................................... „ 85,000: —

Alvsborgs läns stadshypoteksförening....................................... ,, 5,352: 76

Aktieemissionen för järnvägen Ulricehamn—Jönköping ...... „ 1,820,118: 45

Kungl, järnvägsstyrelsen ........................................................... „ 33,006: 10

Diverse personer...................... „ 13,228: 93

Avskrivningsfonden.................................................................... „ 37,329: 26

Reservfonden .............................................................................. „ 4,147: 70

Summa Kr. 5,037,936: 29

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen Borås—Ulricehamn ............................. Kr. 2,499,405: 42

Rullande materiel..................................................................... „ 433,791: 74

Inventarier.................................................................................. „ 78,626: 10

Järnvägsbyggnaden Ulricehamn—Jönköping......................... ,, 311,416: 04

Innestående i bank .................................................................. ,, 1,481,560: 77

Fastigheten Erikshill ................................................................. „ 55,000: —

Förrådet ..................................................................................... „ 16,309: 83

Fraktfordringar ........................................................................ „ 14,018: 70

Diverse personer ...................................................................... „ 22,954: 34

Kassa........................................................................................... „ 1,056: 35

Vinst- och förlustkonto............................................................. „ 123,797: -

Summa Kr. 5,037,936: 29

Utgifter år 1929:

Drift och underhåll......................................................... Kr. 342,866: 54

Skatter ............................................................................ „ 281: 82

Spårhyra................................................................................. „ 13,500: —

Räntor ................................................ ,, 75.684: 10

lien. Ber. 19S0 ang. riTcsgäldslcontoret.

6

Förlust på omnibustrafiken
Årets vinst..........................

— 82 —

Kr. 3,732: 38
„ 55,531: 72

Summa Kr. 491,596: 56

Av trafiken .........

Diverse inkomster
Räntor.................

Inkomster dr 1929:

.................................................... Kr. 402,386: 30

..................................................... „ 12,303: 87

.............................. „ 76,906: 39

Summa Kr. 491,596: 56

Bolagets ställning den 31 december 1929.

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen Borås—Ulricehamn..........	.................. Kr.	2,488,166:	35
Rullande materiel.................................................	................. }}	433,791:	74
Inventarier..............................................................	.................	60,423:	75
Järnvägsbyggnaden Ulricehamn—Jönköping ....	.................. 11	1,273,978:	49
Ii utestående i bank...............................................	.............. 11	1,749,438:	08
Fastigheten Erikshill.............................................	.................. 1''	55,000:	—
Övriga fastigheter.................................................	............... 11	14.944:	50
Förrådet ................................................................	................... >1	18,298:	34
Omnibuslinjerna.....................................................	.................. 11	63,876:	—
Fraktfordringar ......................................................	................... >1	10,600:	06
Diverse personer ...................................................	.................. 11	22,954:	34
Kassa.......................................................................	.................. 1»	1,051:	71
Vinst- och förlustkonto........................................		68,265:	28
	Summa Kr.	6,260,788:	64

Skulder:

Statslånet av år 1917:

kapital ..................................................... Kr. 1,150,309: 35

ränta ....................................................... „ 164,327: 72

anståndsränta............................................. „ 255,355: 88 j£r

Statslånet av år 1918:

kapital........................................................ Kr. 148,108: 50

ränta ....................................................... „ 14,551: 68

anståndsränta............................................. ,, 23,298: 61

Aktiekapitalet ............................................................................. „

1927 års aktieemission ........................................................... ,,

Älvsborgs läns stadshypoteksförening

Statens arbetslöshetskommission.......

Kungl, järnvägsstyrelsen.....................

Diverse personer .................................

1,569,992: 95

185,958: 79
1,276,400: —
2,754,108: 73
4,868: 25
385,000: —
30,029: 66
12,953: 30

Avskrivningsfonden..
Reservfonden ...........

— 83 —

............ Kr. 37,329: 26

.............. „ 4,147: 70

Summa Kr. 6,260,788: 64

§ I Statens

ombud i bolagets revision, länsassessorn E. Lindgren har avlämnat
föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem åren:

Av detta överskott har använts eller avsatts till:

År.	Överskott av brutto-inkomst över trafik-kostnad.	Räntor.	Amortering	Annat ändamål, som bör å samman-draget upp-givas.	Summa.
å stats-lån.	å annan skuld.
1925	79,373	97	83,781	15					x) 13,500	_	97,686	66
							Avgår förlust för året	18,312	69
						J	Lterstår förenämnda överskott	79,373	97
1926	79,310	ll	84,100	41	—	—	—		x) 13,500	-	97,600	41
							Avgår förlust för året	18,290	30
						Återstår förenämnda överskott	79,310	11
1927	76,156	14	86,848	77	—	—	—	-	x) 13,500	-	100,348	77
							Avgår förlust för året	24,192	63
						Återstår förenämnda överskott	76,156	14
1928	90,613	60	71,334	93	2) 5,778	67	— —	—	x) 13,500	—	90,613	60
1929	148,448	20	75,684	10	7,401	85	—	—	3) 65,362	75	—	—

’) Spårhyra.

’) Till ovanstående amortering .................. Kr. 5,778; 67

har under året ytterligare amorterats...... „ 1,270: 24

varför hela amorteringen 1928 uppgår till Kr. 7,048: 9i

*) Spårhyra ............................................. Kr. 13,500: —

Förlust på omnibustrafiken .................. „ 3,732: 88

Minskning å från föregående år kvarst.

förlust a vinst- och förlustkontot ......... „ 48,130: 87

Kr. 65,362: 75

§ 2.

Bolaget har under år 1929 å sina båda statslån inbetalat sammanlagt
82,698 kronor 90 öre. Skulden för lånen, som vid årets början uppgick till
1,763,353 kronor 9 öre, hade till följd därav vid dess slut nedgått till 1,755,951
kronor 74 öre, varav 212,525 kronor 56 öre voro förfallna till betalning.

— 84 —

§3.

Styrelsen har i sin förvaltningsberättelse för år 1929 beträffande järnvägsbyggnaden
från Ulricehamn till Jönköping meddelat, att arbetet oavbrutet
fortgått och under vintern 1929—1930 kunnat upptagas i större omfattning
på grund av den då för dylikt arbete rådande osedvanligt gynnsamma väderleken.
För att åt bolaget bevara järnvägens trafikområde bade det vidare
befunnits nödvändigt att utvidga den redan under år 1928 i mindre omfattning
började omnibustrafiken dels medelst övertagande av omnibuslinjerna
Ulricehamn—Herrljunga och Ulricehamn—Jönköping och dels genom anordnande
av omnibustrafik mellan Borås och Ulricehamn.

§ 4.

Sedan riksgäldsfullmäktige i skrivelse den 20 januari 1930 erinrat bolaget
örn, att å de till bolaget under 1917 och 1918 utlämnade statslånen vore till
betalning förfallen en summa av sammanlagt 202,525 kronor 56 öre, meddelade
bolaget i skrivelse den 15 därpå följande april, att, enär inkomsterna
icke räckt till att samla några medel till betalning av nämnda skuld, bolaget
ej såge sig i stånd att bedöma när skulden eventuellt kunde betalas.

Dal—Västra Värmlands järnvägsaktiebolag.

Bolagets ställning den 1 januari 1929.

Skulder:

Statslånen:

För linjen Mellerud—Billingsfors:

Kapital ......................... Kr. 2,100,000: —

Ränta „ 202,447: 09

Överränta .................................... „ 8,666: 58

Anståndsränta ...................... „ 214,555: 98 Kr. 2,525,669: 65

För linjen Billingsfors—Arvika:

Lånet nr 1:

Kapital ..................................... Kr. 5,247,200: —

Ränta ........................................... „ 239,722: 22

Överränta ............................ „ 11,188: 43

Anståndsränta ............................ ,, 562,281: 09 )( 6,060,391: 74

Lånet nr 2:

Kapital ............................................ Kr. 2,813,440: —

Anståndsränta .............................. „ 267,127: 12 3,080,567: 12

— 85 —

Skandinaviska kreditaktiebolaget .......................... Kr. 745,760:

Aktiekapitalet ........ » 4,737,650:

Reservfonden..................................... »_17,225:

Summa Kr. 17,167,263: 51

Tillgångar:

Depositioner i statskontoret .................................. Kr. 170,000:

„ hos kungl, järnvägsstyrelsen ................... „ 50,000:

Skandinaviska kreditaktiebolaget, checkräkning........... „ 78,760: 74

Diverse personers konto.............................................. „ 7,000:

Utförda arbeten för främmande.................................. „ 7,000:

Järnvägsanläggningen Mellerud—Billingsfors................. „ 4,211,505: 59

D:o Billingsfors—Arvika ............ ,, 11,459,737: oi

Vinst- och förlustkonto ............................................. „ 1,183,260: 17

Summa Kr. 17,167,263: 51

Räntesaldo.....................

Provisorisk trafik .........

Administrationskostnader

Utgifter år 1929:

. Kr. 418,549: 81

..................................... „ 25: -

......... „ 10,849: 38

Summa Kr. 429,424: 19

Inkomster år 1929:

Förlust för året................................................ ........................ Kr. 429,424: 19

Summa Kr. 429,424: 19

Bolagets ställning den 31 december 1929.

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen Mellerud—Billingsfors........................ Kr. 4,235,071: 91

„ Billingsfors-—Arvika.................... „ 11,523,823: 21

Skandinaviska Kreditaktiebolaget, depositionsräkning......... „ 50,000: —

Aktiebolaget Bohusbanken, kapitalräkning ..................... „ 1,722: 89

Vinst- och förlustkonto ......................... „ 1,612,684: 36

Summa Kr. 17,423,302: 87

Skulder:

Statslånen:

För linjen Mellerud—-Billingsfors:

Kapital ................ Kr. 2,100,000: —

Ränta ............... „ 307,447: o9

Överränta.......................... „ 19,801: 16

Anståndsräuta ...... ........ „ 214,555: 98 Kr.

2,641,804: 23

— 86

För linjen Billingsfors—Arvika:

Lånet nr 1:

Kapital ........................................ Kr. 5,622,000: —

Ränta ...................................... „ 359,184: 08

Överränta ........................................ „ 24,373: 14

Anståndsränta ............................. „ 624,805: 46 Kr. 6,630,362: 68

Lånet nr 2:

Kapital ....................................... Kr. 3,014,400: —

Ränta ............................................... „ 29,696: 59

Anståndsränta ......................... „ 335,007: 77 „ 3,379,104: 86

Aktiekapitalet ...................................................................... „ 4,737,650: —

Reservfonden........................................................................ 17,225: —

Diverse personers konto..................................... . ... „ 17,156: lo

Summa Kr. 17,423,302: 37

§ I Statens

ombud i bolagets revision, länsbokhållaren B. Gillner har meddelat,
att något överskott av bruttoinkomst över trafikkostnad icke uppkommit
under år 1929.

§ 2.

Bolaget har under år 1929 ej fullgjort sina förbindelser mot staten vare
sig ifråga örn räntebetalning å statslånen eller kapitalavbetalning, där sådan
skolat ske. Bolagets sammanlagda skuld för de tre statslånen, som vid 1929
års början utgjorde 11,666,628 kronor 51 öre, hade till följd därav vid årets
slut stigit till 12,651,271 kronor 27 öre, varav 616,410 kronor 28 öre voro förfallna
till betalning.

Eksjö—Österbymo järnvägsaktiebolag.

Bolagets ställning den 1 januari 1929.

Skulder:

Statslånet: kapital.......................................... Kr. 629,563: 85

ränta .................................. „ 147,768: 97

överränta.................................... „ 7,063: 76

anståndsränta .................... „ 86,805: — Kr.

Aktiekapitalet ............................

Reservfonden...............................................................

Förnyelsefonden.......................................................................

Svenska järnvägarnas arbetsgivareförening............................ „

871,201: 58
707,800: —
10,000: —
65,400: 87
2.000: -

— 37 —

Kungl, järnvägsstyrelsen......................................................... Kr. 964: 42

Diverse personer ..................................................... » 4,153: 06

Inköp av materiel ....... „ 20,000: —

Summa Kr. 1,681,519: 93

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen................................................................. Kr. 1,247,390: 49

Rullande materiel..................................................................... „ 202,452: 54

Inventarier.................................................................................. „ 6,056: 54

Förråd ....................................................................... „ 3,331: 81

Trafikuppbörd ............................................................................ „ 268: 72

Kamarpsspåret........................................................................... „ 5,000:

Svenska järnvägarnas garantifond ......................................... „ 2,000:

I bank och kassa...................................................................... „ 46,705: 16

Vinst- och förlustkonto....................................... „ 168,314: 67

Summa Kr. 1,681,519: 93

Utgifter år 1929:

Balans från år 1928 ..................................................................... Kr. 168,314: 67

För trafiken ................................................................................... „ 91,755: 53

Räntor ................................................................ „ 34,153: 65

Summa Kr. 294,223: 85

Inkomster år 1929:

Av trafiken.................................................................... Kr. 89,713: 71

Inköp av materiel ............................................................. „ 20,000: —

Balans till år 1930:

Förlust från år 1928 „ 148,314: 67

» för år 1929 „ 36,195: 4 7

Summa Kr. 294,223: 85

Bolagets ställning den 31 december 1929.

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen.............................................................. Kr. 1,247,390: 49

Rullande materiel.................................................................... „ 202,452: 54

Inventarier................................................................................. „ 6,056: 54

Förråd ................................................................................. „ 5,677: 87

Trafikuppbörd ......................................................................... „ 668: 74

Kamarpsspåret........................................ „ 5,000: —

Svenska järnvägarnas garantifond ......................................... „ 2,000: —

I bank och kassa ..................................................................... „ 42,873: 98

Vinst- och förlustkonto ........................................................... „ 184,510: 14

Summa Kr. 1,696,630: 80

— 88 —
Skulder:

Statslånet: kapital...........................................

ränta ...........................................

överränta...................................

anståndsränta.............................

Aktiekapitalet ................................................

Reservfonden................................................

Föruyelsefonden

Svenska järnvägarnas arbetsgivareförening

Kungl, järnvägsstyrelsen ..............................

Diverse personer..........................................

Kr. 629,563: 85
„ 174,944: 82
„ 15,735: 02

» 86,805: — Kr. 907,048: 69

.......................... „ 707,800: —

......................... „ 10,000: —

.......................... „ 65,400: 87

..................... „ 2,000: —

............ „ 831: 41

.................... „_3,549: 33

Summa Kr. 1,696,630: 30

§ I -

Statens ombud i bolagets revision, landsfiskalen C. G. Agelin har avlämnat
föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem åren:

År.

Överskott
av bruttoinkomst

över trafikkostnader.

Av detta överskott har använts eller
avsatts till:

Räntor.

Amortering

Utvidgningar
och förbättringar
av
järnvägen,
anskaffning av
förlag eller
inköp av
materiel m. fl.
dylika utgifter.

Summa.

1925

1926

1927

1928

1929

16,094

15,467

5,318

15,150

16,094

317

5,318

16,094

15,467

5,318

86!

65

05:

§ 2.

Bolaget bar under år 1929 ej verkställt någon inbetalning å sitt statslån.
Skulden för lånet, som vid årets början uppgick till 871,201 kronor 58 öre,
hade till följd därav vid årets slut stigit till 907,048 kronor 69 öre, varav
221,310 kronor 2 öre voro förfallna till betalning.

§ 3.

På sätt revisorerna i sin senaste berättelse framhållit, hade riksgäldsfullmäktige
efter ingående undersökningar förklarat sig beredda att tillstyrka
en mycket betydande nedskrivning av bolagets skuld för statslånet under
villkor bland annat, att garanti, som av fullmäktige kunde godkännas, ställ -

\

— 89

des för förräntning och amortering av viss del av det nedskrivna statslånet.
Efter underhandlingar mellan fullmäktige oell järnvägsbolaget hemställde
bolaget i skrivelse den 25 januari 1930, att dess skuld till statsverket måtte
nedskrivas till 250,000 kronor. Beträffande villkoren för nedskrivningen anförde
bolaget, att av det kvarstående lånebeloppet, 250,000 kronor, skulle tillsvidare
endast 100,000 kronor förräntas och återgäldas medelst erläggande av
en annuitet av 5 procent, därvid först gottgjordes ränta ä 47a procent å
ogulden kapitalskuld och återstoden utgjorde kapitalavbetalning.

För fullgörande av bolagets betalningsskyldighet för ifrågavarande 100,000
kronor hade borgen tecknats av Eksjö stad, Eksjö landsförsamling, Västra
Ryds församling, Sunds församling och Nässjö—Oskarshamns Nya Järnvägsaktiebolag.
Dessa garanter svarade var för sig för ett belopp, motsvarande
deras innehav av aktier i bolaget, och utgjorde den årliga andelen av ansvarssumman
för envar följande belopp:

Eksjö stad ............. Kr. 1,923: 08 Sunds församling ........ Kr. 865: 38

,, landsförsamling. . „. 144:23 Nässjö—Oskarshamns nya

Västra Ryds församling ,, 1,009:62 järnvägsaktiebolag..... ,, 1,057:96

Återstående 150,000 kronor skulle bilda ett särskilt lån, varå ränta och
amortering skulle erläggas, örn och i den mån riksgäldsfullmäktige efter
företagen prövning funne bolagets ekonomiska ställning, sedan annuiteten
för lånet å 100,000 kronor erlagts, medgiva detta.

Skyldighet för bolaget att erlägga annuitet å sistnämnda lån skulle dock
kunna inträda tidigast fem år efter skuldregleringens genomförande.

Bolaget medgåve sådan ändring av de för bolaget gällande koncessionsvillkoren,
att staten vore berättigad inlösa järnvägen till det efter regleringen
kvarstående skuldbeloppet, 250,000 kronor, ökat med det belopp, som framdeles
kunde komma att bindas i järnvägens fasta anläggningar och rullande
materiel, men minskat med behöriga avdrag på grund av slitning och annan
teknisk värdeminskning.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 31 januari 1930 gjorde därefter fullmäktige
framställning örn reglering av bolagets skuld till staten. Efter att hava
redogjort för det sätt, varpå bolaget fullgjort sina skyldigheter mot statsverket
och de verkställda undersökningarna rörande bolagets ekonomiska förhållanden,
anförde fullmäktige i anledning av bolagets nyssberörda framställning
följande:

Det av järnvägsbolaget framställda förslaget till reglering av dess skuld
ansåge sig fullmäktige kunna tillstyrka. Av statens fordran skulle visserligen
upplupna räntor å 277,484 kronor 84 öre samt dessutom ett kapitalbelopp av
nära 380,000 kronor gå belt och hållet förlorade. Emellertid hade i de på
föranstaltande av fullmäktige verkställda utredningarna påvisats, att bolagets
ekonomiska ställning, som i början varit jämförelsevis god, under de senare
åren alltmer försämrats, och att någon utsikt till förbättring härutinnan icke
funnes. Enligt fullmäktiges mening kunde därför en för staten förmånligare
uppgörelse icke erhållas.

— 90 —

Förslaget innefattade emellertid endast huvudgrunderna för en blivande
skuld reglering och torde i anledning därav böra fullständigas med nedan angivna
särskilda villkor och bestämmelser.

Under förutsättning att bolagets nu gjorda ansökan bitolles av Kungl.
Majit och riksdagen borde skuldregleringen anses vara genomförd vid 1930
års början, från vilken tidpunkt bolagets skyldighet att förränta och återgälda
det nya lånet å 100,000 kronor inträdde. Annuiteten å detta lån borde alltså
erläggas första gången den 31 december 1930 och sedermera samma dag årligen,
intill dess lånet bleve slutbetalt. I händelse bolaget genom beslut av
fullmäktige förpliktades att inbetala annuitet jämväl för lånet å 150,000
kronor, borde inbetalningen därav lämpligen verkställas på samma dag sorn
annuiteten å förstnämnda lån eller den 31 december. A till betalning förfallna,
oguldna annuitetsbelopp borde beräknas överränta efter 5 procent.
Därest bolaget försattes i konkurs eller trädde i likvidation eller bolagets
järnväg försåldes å exekutiv auktion, borde den då återstående skulden för
båda statslånen anses vara genast förfallen till betalning. Realsäkerheten för
de nybildade lånen borde utgöras av den i järnvägen redan beviljade inteckningen
för det ursprungliga statslånet. Härjämte torde, i likhet med vad vid
tidigare skuldregleringar beträffande andra järnvägsbolag ägt rum, särskilda
bestämmelser böra meddelas till tryggande av statens rätt såsom fordringsägare
och för erforderlig kontroll över bolagets verksamhet, såsom beträffande
rättighet för Kungl. Majit att, så länge skulden för statslånet vore ogulden,
utse styrelseledamot och revisor i bolaget, förbud för bolaget att utan Kungl.
Majlis medgivande företaga åtgärder, som innebure utvidgning av bolagets
verksamhet m. m.

Fullmäktige hemställde, att till riksdagen måtte avlåtas proposition örn
reglering av bolagets skuldförhållande till staten i enlighet med bolagets
ansökning med därtill av fullmäktige föreslagna tillägg.

Väg- och vattenfallsstyrelsen tillstyrkte fullmäktiges förslag.

Vid ärendets föredragning i konselj anförde departementschefen följande:

»Av utredningen i ärendet framgår, att Eksjö—Österbymo järnvägs driftresultat
till följd av konkurrensen med andra kommunikationsleder sedan år
1921 efter hand försämrats, så att järnvägsbolaget under senare år icke
kunnat fullgöra sina förpliktelser på grund av statslånet. Den ekonomiska
ställning, vari bolaget för närvarande befinner sig, är visserligen icke sådan,
att fara för bolagets trädande i likvidation är överhängande. Emellertid förefinnas
näppeligen utsikter för en framtida förbättring av det ekonomiska läget.
Något ytterligare nedbringande av driftkostnaderna genom besparingar och
förenklingar utöver de av bolagets ledning redan vidtagna torde knappast
vara att förvänta, och med hänsyn till att banans trafikområde är glest befolkat
och saknar industri lärer man ej heller kunna räkna med någon nämnvärd
ökning av trafikinkomsterna. Man har därför anledning att befara en
fortgående ökning av bolagets skuldbörda, så att likvidation inom en ej alltför
avlägsen framtid blir nödvändig. Vid sådant förhållande och då det ej
synes kunna påräknas, att företaget skall övertagas av annat närbeläget järn -

91 —

vägsföretag, samt då vidare det torde vara otänkbart, att staten någonsin skall
kunna erhålla likvid för mera än en mindre del av sin fordran, synes nu
lämpligen böra vidtagas en nedskrivning av skulden till sådant belopp, att,
såvitt för närvarande kan bedömas, förräntning och amortering blir möjlig.
Oaktat ett genomförande av fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag skulle
innebära efterskänkande av förutom upplupna räntor större delen av kapitalskulden,
anser jag mig därför böra förorda, att bolagets skuld regleras i enlighet
med sagda förslag. Statens den 31 december 1929 beräknade kapitaloch
räntefordran skulle sålunda nedskrivas till 250,000 kronor, vilket belopp
skulle fördelas å två lån örn respektive 100,000 och 150,000 kronor.

Därest vad sålunda förordats vinner bifall, lärer det få ankomma på Kungl..
Maj:t att beträffande de nya lånen å tillhopa 250,000 kronor föreskriva villkor
och bestämmelser i huvudsaklig överensstämmelse med vad fullmäktige
i riksgäldskontoret härutinnan föreslagit.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva, att statens den 31 december 1929 beräknade
kapital- och räntefordran hos Eksjö—Österbymo järnvägsaktiebolag må till
den del, densamma överstiger 250,000 kronor, avskrivas under de av mig i
det föregående förordade villkor.»

Sedan statsutskottet tillstyrkt propositionen bifölls densamma av riksdagen.
(Riksdagens skrivelse nr 84).

Genom Kungl. Maj:ts resolution den 2 maj 1930 hava slutligen bestämmelser
meddelats i överensstämmelse med vad riksdagen sålunda beslutat.

Falkenbergs järnvägsaktiebolag.

Bolagets ställning den 1 januari 1929.

Skulder:

Statslånet, kapital......... .....

Obligationslån ...............

Aktiekapitalet ......................

Reservfonder....................

Slitnings- och reparationsfonder

Donationsfonden..................

Diverse fordringsägare ............

Stationernas balanser.............

Från år 1927 kvarstående vinst
Vinst å 1928 års rörelse ..........

Kr.

Kr.

9,256: 41
17,792: 46

452,520: 26
388,910: —
1,151,800: —
103,500: —
*) 339,713: 19
4,600: 31
25,038: 3 7
9,339: 57

27,048: 87

Summa Kr. 2,502,470: 5 7

’) I denna summa ingå kr. 192,713: 19, utgörande räntor å statslånet, som villkorligt
avskrivits år 1928.

— 92 —

Tillgångar:
Järnvägsanläggningen .............................................	................. Kr. 1,950,202: 2 7
Hamnspåret i Falkenberg .......................................	................. ff	19,600: —
Rullande materiel....................................................	................ >>	425,246: 16
Motorvagn nr 1 .......................................................	................. ff	25,000: —
Inventarier och materialier.......................................	................ n	29,907: 74
Fastighetskonto ........................................................	................. jj	3,481: 25
Värdepappers konto...............................................	................. ff	1: —
Aktier i Borås-Al vesta järnväg................................	................. ff	13,500: —
Aktier i A.-B. Södra Kinds biltrafik.........................	................. 5?	3,220: —
Diverse tillfälliga räkningar .................................	................ ff	34: 67
Falkenbergs sparbank..............................................	................	30,667: 70
Kassabehållning.......................................................	................ ff	1,609: 78
	Summa Kr. 2,502,470: 57
Utgifter år 1929:
För trafiken ..............................................................	.................... Kr.	352.737: 84
Biltrafikens konto .......................................................	..................	2,250: 90
Räntor .......................................................................	................... ff	25,484: 26
Skatter ......................................................................	.................. n	100: 08
Vinst för året .............................................................	.................... ff	3,658: 87
	Summa Kr.	384,231: 45
Inkomster år 1929:
Av trafiken ...... ................................................	.............. Kr.	384,231: 45

Summa Kr. 384,231: 45

Bolagets ställning den 31 december	1929.
lillg ångar:
Järnvägsanläggningen.............................................................	... Kr.	1,945,536:	02
Hamnspåret i Falkenberg ....................................................	ff	19,600:	—
Rullande materiel....................................................................	ff	416,071:	47
Motorvagn nr 1 .......................................................................	ff	20,000:	—
Inventarier och materialier.....................................................	ff	45,893:	90
Fastighetskonto ........................................................................	ff	3,481:	25
Värdepappers konto .................................................................	ff	1:	—
Aktier i Borås-Al vesta järnväg.............................................	ff	13,500:	—
D:o i A.-B. Södra Kinds biltrafik....................................	ff	3,045:	—
Diverse tillfälliga räkningar ..............................................	ff	46:	66
Falkenbergs sparbank............................................................	ff	3,044:	50
Stationernas balanser..............................................................	ff	1,727:	25
Kassabehållning....................................................................	ff	6,722:	70

Summa Kr. 2,478,669: 75

— 93 —

Statslånet: kapital.......................

förfallen ränta.........

Obligationslån .......................

Aktiekapitalet .........................

Reservfonder .......................

Slitnings- och reparationsfonder

Donationsfonden......................

Diverse fordringsägare ...........

Från år 1928 kvarstående vinst
Vinst å 1929 års rörelse ............

t

Skulder:

............... Kr. 452,520: 26

...... „ 10,000: — Kr.

Kr. 9,048: 87
„ 3,658: 37

__Li_:_ >>

462,520: 26
366,760: —
1,151,800: —
108,500: —
339,713: 19
4,450: 31
32,218: 75

12,707: 24

Summa Kr. 2,478,669: 75

§ 1.

Statens ombud i bolagets revision, landsfogden A. Jakobsson har avlämnat
föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem åren:

År.

Överskott
av bruttoinkomst

över trafikkostnad.

Av detta överskott har använts eller avsatts till:

Räntor.

Amortering
å annan
skuld

än statslån.

Reserv fonden.

Annat

ändamål.

Summa.

1925

1926

1927

1928

1929

59,827

47,117

60,852

43,612

31,493

40,327

24,115

29,852

25,746

25,484

18,000

20,000

20,000

17,865

6,009

1,500

1,500

3,000

‘) 1,502

2) 8,000

39

59,827 37
47,117 68
60,8524 7
43,612 55
31,493 61

'') Avskrivning å motorvagnarna.

*) „ „ rullande materiel.

§ 2.

Såsom revisorerna i sin nästföregående år avgivna berättelse erinrade, hade
1928 års riksdag medgivit reglering av bolagets skuldförhållande till staten,
innebärande bl. a., att statens fordran skulle nedskrivas till 452,520 kronor
26 öre, motsvarande bolagets resterande kapitalskuld för statslånet, och att
bolaget för tiden intill 1941 års utgång skulle befrias från erläggande av

M I denna summa ingå kr. 192,713: 19, utgörande räntor å statslånet, som villkorligt
avskrivitg år 1928.

— 94 —

annuiteten å statslånet mot det att bolaget förbunde sig att årligen fr. o. m.
år 1928 såsom ränta till riksgäldskontoret inbetala 10,000 kronor.

Föreskriven inbetalning har icke skett under år 1929.

Härnösand—Sollefteå järnvägsaktiebolag.

Bolagets ställning den 1 januari 1929.

Skulder:

Statslån: kapital....................	.................... Kr. 1,620,503:	91
ränta .....................	............... „ 58,679:	96
överränta.................	................... „ 148:	56
anståndsränta ........	................... „ 266,224:	35 Kr. 1,945,556:	78
Obligationslån .........................		.... „ 573,000:	—
Reversskuld till Härnösands stad ..................................	. „ 361,676:	40
„ „ A.-B. Svenska	handelsbanken...............	... „ 183,152:	40
Statens järnvägar, samtrafiksmedel ..................................	.... „ 128,839:	90
Diverse skulder .......................		.... „ 2,194:	18
Aktiekapitalet ..........................		.... „ 2,128,750:	—
Reservfonden.............................		.... „ 125,000:	—
Förnyelsefonden........................		.... „ 747,286:	56
Skattefonden...........................		.... „ 14,627:	78
Nyanskaffningskonto .............		.... „ 26,047:	54
Vinst- och förlusträkning........		.... „ 892:	45
	Summa Kr. 6,237,023:	99
	Tillgångar:
Järnvägsanläggningen .........		Kr. 4,997,172:	09
Kompletteringsarbeten ............		.... „ 101,594:	84
Rullande materiel ................		... „ 806,709:	35
Inventarier.................................		.... „ 19,173:	44
Förråd ......................................		... „ 94,151:	74
Innestående i bauk ...............		. „ 133,782:	28
Stationernas uppbördskonto ...		... „ 9,821:	53
Aktier i Ostkustbanan å nom.	33,300 kr...........................	.... „ 1:	—
Räls och skarvjärn ................		. .. „ 33,758:	08
A.-B. Scania-Vabis ..................		.... „ 9,430:.	—
Diverse fordringar .............		.... „ 718:	72
Kassabehållning...................		. . „ 30,710:	92

Summa Kr. 6,237,023: 99

— 95 —

Utgifter år 1929:

För trafiken ......................................................		Kr.	1,035,509:	57
Räntor .....................................................................		»»	110,849:	85
Avsättning till förnyelsefonden .............................			35,976:	85
	Summa	Kr.	1,182,336:	27
Inkomster år 1929:
Behållning från föregående år.................................		Kr.	892:	45
Av trafiken.....................................		J»	1,181,443:	82
	Summa	Kr.	1,182,336:	27

Bolagets ställning den 31 december 1929.

Tillgångar:
J ärn vägsa nläggningen.............................................	..................... Kr. 4,997,172: 09
Kompletteringsarbeten .........................................	................. „ 117,439: 17
Rullande materiel .......................................	................... „ 826,109: 35
Inventarier......................................................	................... „ 20,963: 44
Förråd ....................................................................	................... „ 100,314: 90
Innestående i bank......................................	.................... „ 83,265: 95
Stationernas uppbördskonto ................................	.................... „ 14,361: 73
Aktier i Ostkustbanan å nom. 33,300 kr.	.................... „ 1: -
Räls och skarvjärn ...............................................	.................... „ 26,438: 75
Diverse fordringar...................................................	.................. „ 6,503: 60
Kassabehållning......................................................	.................... „ 22,347: 82 Summa Kr. 6,214,917: 80

Skulder:

Statslån: kapital .................................. Kr. 1 ;543,171: 64

ränta ........................... „ 86,075: 87

överränta .......................... „ 1,452: 43

anståndsränta..................... „ 266,224: 35 Kr.

Obligationslån ...................................

Reversskuld till Härnösands stad

..... n

„ „ A.-B. Svenska handelsbanken

Statens järnvägar, samtrafiksmedel.....................

Diverse skulder

................ ............................. >»

Aktiekapitalet ............................

Reservfonden

............................................. »

Förnyelsefonden ...........................................

Skattefonden

........................................... ..... >>

Varu växlars konto ..............

1,896,924: 29
530,000: —
374,148: —
189,468: —
116,599: 36
6,953: 99
2,128,750: —
125,000: —
809,310: 95
14,618: 75
23,144: 46

Summa Kr. 6,214,917: 80

— 96 —

§ 1.

Statens ombud i bolagets revision, e. o. hovrättsnotarien S. Ekbom har avlämnat
föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem åren:

År.

O .

a oj
o £3

as

Av detta överskott har använts eller avsatts till:

o

>

O

a

:c«

05

Amortering

å statslånet.

a annan
skuld.

■§

§ *2.

. S-i ®

a 2 §

•gt! >

:° 2

P*4"1 :rf

tH U

© r

I»

—« O -|J

-+*

cg « d

■5 s
« ► £
ÉVO

G G?
O 5X3
W rf
~ P

G rf
^ a

r3 -h

G S

:rf rf

2 *
3:°

rQ

02 P 5*

rf 02 »
t> 02 ''G

■&9|

SI 3

ö rO 02

S^3

Summa.

1925

1926

1927

1928

1929

116,637
J) 59,198
170,697
180,473
*) 2,716
133,554
x) 7,437
145,934
M 892

} 98,537
90,584
|l 14,923

113,590

jllO,:

40,298 97
42,112 43

849,85

37.000

38.000

60,829

26,508

35,976

7.437

75

89245

175,836 15
170,697111
183,190:891

140,99218

--1—146,826 70

l) Från föregående år utbalanserad behållning.

Anm. Uppgifterna för åren 1927—1929 avse överskottets användning enligt vinst- och
förlusträkning.

§ 2.

Bolaget har under år 1929 å sitt statslån inbetalat 122,368 kronor 14 öre,
utgörande full likvid för under år 1928 förfallen skuld jämte överränta.
Skulden för lånet, som vid årets början uppgick till 1,945,556 kronor 78
öre, hade vid dess slut nedgått till 1,896,924 kronor 29 öre, varav 118,952
kronor 43 öre voro förfallna till betalning.

§ 3.

Sedan bolaget anmält sin oförmåga att tills vidare inbetala under år 1929
förfallen annuitet å statslånet, hava fullmäktige i riksgäldskontoret uppdragit
åt en representant för verket och en i järnvägsekonomiska frågor sakkunnig
person att verkställa granskning av bolagets förvaltning och ekonomiska ställning.
Resultatet av granskningen har icke under den tid, de till revisorerna
överlämnade protokollen vid fullmäktiges sammanträden omfattar, delgivits
fullmäktige.

— 97 —

Hässleholm—Markaryds järnvägsaktiebolag.

Bolagets ställning den 1 januari 1929.
Skulder:

1890 års statslån:

kapital ........................................................ Kr. 229,948: 76

ränta ............................................................ „ 2,558: 18

anståndsränta ........................................	..... „ 14,464: 55 Kr.	246,971: 49
1919 års statslån: kapital .....................		379,875: 38
Aktiekapitalet ................................		323,000: —
Reservfonden ..............................		64,600: —
Dispositionsfonden ...................;...........		275,000: —
Avskrivningsfonden................................	............................... 77	385,648: 41
Vinst, överförd från föregående år.......	................................ 77	10,600: 31
1928 års vinst............................................	.................................. 75	37,816: 82

Summa Kr. 1,723,512: 41

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen ................................................... Kr. 1,292,969: 99

Rullande materiel................................................................... n 247,253: 77

Inventarier ............................................................ 41,074: 29

Automobilen.............................................................. „ 6,373: 75

Aktier i Markaryd—Veinge och Kristianstad—Hässleholms

järnvägsaktiebolag .................................................. „ 1,695: 85

Materialier......................................................................... „ 48,824: 85

Fraktfordringar ........................................................... „ 1,383: 08

Diverse personer .................................................................. 471: 7 8

Innestående i banker ............................................................... y} 83,464: 05

Förskottskassan .....................................;............................. t 1: —

Summa Kr. 1,723,512: 41

Utgifter år 1929:

För trafiken .....................

Avskrivningar ......................

Skatter ..................................

Räntor .................................

Avskrivning å automobilen
Arets vinst........................

............. Kr. 301,004: 62

............ „ 30,575: 63

............ „ 5,819: 24

............. ,, 24,131: 37

............. „ 1,342:78

............. „ 31,489: 95

Summa Kr. 394,363: 59

Ben. Ber. 19S0 ang. riksgäldskontoret.

— 98 —

Av trafiken ......

Extra inkomster

Inkomster år 1929:

........................................................ Kr. 391,179: 89

..................................................... „ 3,183: 70

Summa Kr. 394,363: 59

Bolagets ställning den 31 december 1929.

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen .........................................

Rullande materiel..................................................

Inventarier...........................................................

Automobilen.........................................................

Aktier i Markaryd—Veinge järnvägsaktiebolag

Materialier .............................................................

Trafik fordringar.....................................................

Diverse personer ................................................

Innestående i banker............................................

Obligationer .....................................................

Förskottskassan ...................................................

Räntefordrau å obligationer..............................

............. Kr. 1,298,969: 99

.............. „ 260,118: 77

............. „ 42,810: 69

........... „ 5,030: 97

............ „ 294: io

............. „ 48,209: 59

............ „ 425: 04

............. „ 2,881: 04

............. „ 92,452: 98

............ „ 20,450: —

............ „ 1.200: -

............. „ 166: 67

Summa Kr. 1,773,009: 84

Skulder:

1890 års statslån:

kapital ............................................:........

ränta ......................................................

anståndsränta......................................

1919 års statslån: kapital ...........................

Aktiekapitalet ...............................................

Reservfonden ............................................

A vskri vinn gsfonden ..............................

Kvarstående vinst från föregående år .....

1929 års vinst.......................................

Kr. 220,096: 45
„ 2,448: 57

„ 14,464: 55 Kr. 237,009: 57

........................... „ 377,269: 15

......................... „ 646,000: —

64,600: —

.................. „ 416,224: 04

..................... „ 417: 13

............. „ 31,489: 95

Summa Kr. 1,773,009: 84

§ I Statens

ombud i bolagets revision, länsnotarien Carl Jepsson har avlämnat
föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem åren:

— 99 —

Ar.

Överskott
av bruttoinkomst

över trafikkostnad.

Av detta överskott har använts eiler avsatts till:
Räntor.	Amortering	Utvidgning av och förbätt-ringar å järn-vägen, an-skaffning av förlag eller inköp av material m. fl. dylika utgifter.	Annat ända-mål, som bör å samman-draget upp-givas.
å stats-lånet.	å annan skuld.

Summa.

1925

1926

1927

1928

1929

83,638

46,411

80,872

91,668

93,358

31,226

29,147

28,096

25,944

24,131

Amorteringar å statslånet och annan
skuld liksom utvidgningar och förbättringar
m. m. bokföras oberoende
av bruttoinkomst över trafikkostnad.

52,411	88	83,638	15
17,264	46	46,411	91
52,775	88	80,872	73
65,723	84	91,668	05
!) 69,227	60	93,358	97

'') Skatter ..........

Avskrivningar .
Årets vinst ....

.. Kr. 5,819: 24
.. „ 31,918: 4i

........... „ 31,489: 95

Summa Kr. 69,227: 60

§2.

Statens ombud har meddelat, att bolagets förbindelser hos staten under
år 1929 blivit vederbörligen uppfyllda. Bolagets skuld för dess båda statslån,
som vid årets början uppgick till 626,846 kronor 87 öre, hade till följd
därav vid samma års slut nedgått till 614,278 kronor 72 öre.

§ 3.

På sätt revisorerna i sin berättelse angående Markaryd—Veinge järnvägs
aktiebolag meddelar, har Hässleholm—Markaryds järnväg numera inköpts
av riksgäldsfullmäktige och överlämnats till förvaltning åt statens järnvägar.
Rörande de närmare omständigheterna vid köpet tillåta sig revisorerna hänvisa
till nyssberörda redogörelse rörande Markaryd—Veinge järnvägs aktiebolag.

§4.

Sedan järnvägsstyrelsen genom kungl, brev den 16 maj 1930 anbefallts att
i enlighet med det i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den
14 mars 1930 angivna grunder upprätta och till Kungl. Majit inkomma med
av bolaget godkänt avtal angående statens förvärvande av järnvägen, har
sådant avtal träffats den 27 och den 28 juli 1930, varefter köpebrev utfärdats
den 1 därpå följande augusti. Den 1 september innevarande år har
slutligen enligt vad revisorerna inhämtat lagfart för svenska staten meddelats
å järnvägen.

— 100

Klintehamn—Roma järnvägsaktiebolag.

Bolagets ställning den 1 januari 1929.

Skulder:

Statslånet för järnvägen Klintehamn—Roma:

Kapital ................................................... Kr. 213,250: —

Ränta ........................................................... „ 196,740: 77

Överränta............................................ „ 96,559: 91 Kr. 506,550: 68

Statslånet för järnvägen Klintehamn—Hablingbo :

Kapital .................................................... Kr. 360,000: —

Ränta ....................................................... „ 64,292: 31

Överränta................................................ „	4,865: 41	429,157:	72
Anståndsränta å statslånen..... Kr. 49,636: 17
Aktiekapitalet ................................................	..... ............. 11	586,400:	—
I avräkning med främmande banor ...............	................... 11	3,645:	52
Balanserade trafikmedel ....................	................... 11	6,620:	17
A avskrivningars konto balanserade ................	ii	37,621:	76
Dispositionsfonden ..........................................	......... .....	75,964:	52
	Summa Kr.	1,645,960:	37
Tillgångar:
Järnvägsanläggningen........................................	.................... Kr.	1,066,301:	96
Nya anläggningar...........................................	..................... 11	10,313:	88
Rullande materiel ................................................	..................... 11	216,050:	09
Ny transportmateriel ........................... ............		16,930:	—
Inventarier och maten alier.................................	..................... „	28,027:	14
Innestående i A.-B. Gotlands bank .....................	.............. • • 11	887:	06
Aktier i Sydvästra Gotlands järnväg.............	.................... il	30,000:	—
Andelskapital i Klinte belysningsförening	.................. 11	350:	-T
Skogsfastigheten x/128 mantal Snögrinda........	................... ))	. 2,773:	—
Diverse fordringar å olika räkningar...............	................... 11	493:	22
Kontant i kassan ..............................................	........ ............ 11	7,175:	59
Skulder över tillgångar....................................	.................... 11	266,658:	43
	Summa Kr.	1,645,960:	37

Utgifter år 1929:

För trafiken ........................................................................ Kr. 135,786: 59

Räntor, exel. räntan å statslånen ................................................ „ 1,761: 06

Utskylder............................................................ „_2: 39

Summa Kr. 137,550: 04

— 101 —
Inkomster år 1929:

Av trafiken...........................................	................................. Kr.	132,348:	82
Extra trafikinkomster...................................	.................. ......... >>	807:	25
Diverse inkomster................................	............................. ii	2,825:	95
Förlust under året.....................................	...................... .....	1,568:	02

Summa Kr. 137,550: 04

Bolagets ställning den 31 december 1929.
Tillgångar:
Järnvägsanläggningen.....................................	........... Kr.	1,076,615: 84
Rullande materiel.......................................	........... - • • ii	233,533: 34
Ny transportmateriel ...........................................	.......... ii	5,127: 19
Inventarier och materialier............................	............... ii	29,240: 84
Innestående i A.-B. Gotlands bank .................	............. ii	439: 23
Aktier i Sydvästra Gotlands järnväg..............	■ ■ ...... ......	30,000: —
Andelskapital i Klinte belysningsförening ........	............ a	350: —
Skogsfastigheten 1/128 mantal Snögrinda............	............ !>	2,773: —
Diverse fordringar å olika räkningar.................	................. a	398: 20
Balanserade trafikmedel ......................................	.............. a	6,983: 68
Skulder över tillgångar............................	............. >>	268,226: 45
	Summa Kr.	1,653,686: 77
Skulder:
Statslånet för järbvägen Klintehamn—Roma:
Kapital ....................................................... Kr.	213,250: —
Ränta ........................................................... „	196,740: 77
Överränta..................................................... „	96,559: 91 Kr.	506,550: 68
Statslånet för järnvägen Klintehamn—Hablingbo:
Kapital ...................................................... Kr.	360,000: —
Ränta ............................................................ „	64,292: 31
Overränta..................................................... „	4,865: 41 Kr.	429,157: 72
Anståndsränta å statslånen...... Kr. 49,636: 17
Aktiekapitalet .........................................................	.................... JJ	586,400: —
I avräkning med främmande banor...................	.................... a	3,595: 41
Balanserade trafikmedel..........................................	................... a	6,621: 66
A avskrivningars konto balanserade ..................	................... a	37,621: 76
Dispositionsfonden...................................................	................... a	75,964: 52
Balanserad skuld för materialier .......................	.................. n	975: 45
Kreditivräkning med A.-B. Gotlands bank.........	a	6,799: 57

Summa Kr. 1,653,686: 7 7

102

§ I Statens

ombud i bolagets revision, kamreraren L. Olsson har avlämnat
föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem åren.

	Överskott		Av detta överskott har använts eller avsatts till:
av brutto-
År.	inkomst över trafik kostnad.	-	Räntor.		Annat ändamål. *)		Summa.
1925 ..	14,958	38	14,958	38			14,958	38
1926 ..	2) --	—	- -	—	- -	—	_ _	—
1927 ..	3)--	—	- -	—	- -	—	- -	_
1928 ..	385	62	—	—	385	62	385	62
1929 .....................	*)--	—	—	—	---	—	—	—

*) Specifikation av rubriken “Annat ändamål11.

1925 1926 1927 1928 1929

Vinst- och förlustkonto ......... Kr. —---- 385: 6S — —

Kr.------ 385: «2--

s) Bruttoinkomst har understigit trafikkostnad med Kr. 8,162: 19

J n n 55 „ 55 55 22,280:

) 55 55 55 „ 55 55 1,568: 02

§2.

Bolaget har under år 1929 icke verkställt någon inbetalning å sina båda
statslån för järnvägarna Klintehamn—Roma och Klintehamn—Hablingbo.
Den bolaget debiterade skulden för lånen, som vid årets början utgjorde
985,344 kronor 57 öre, hade till följd därav vid årets slut ökats till 1,005,709
kronor 21 öre.

§ 3.

I nästföregående års revisionsberättelse lämnade revisorerna en redogörelse
för av Kungl. Majit och riksdagen beslutad reglering av bolagets skuldförhållande
till staten. Rörande den närmare innebörden av sagda reglering
hänvisas till förra årets revisionsberättelse.

§4.

På grund av att vissa kommuner ej förskaffat sig Kungl. Maj:ts tillstånd
att teckna sådan borgensförbindelse, som utgör förutsättning för genomförandet
av regleringen av statslånet, har skuldregleringen ej ännu kunnat genomföras.
Riksgäldskontoret har emellertid medgivit, att en inteckning å 50,000

103 —

kronor, till förmånsrätten liggande framför de inteckningar, vilka skulle utgöra
säkerhet för den ej avskrivna delen av lånet, finge i avvaktan på regleringens
slutliga genomförande ställas till bolagets förfogande. Genom beslut
den 23 januari 1930 hava fullmäktige vidare på förslag av riksgäldssekreteraren
förklarat sig avstå från tidigare framställt krav på proprieborgen av
vederbörande kommuner och bolag för den del av Klintehamn—Roma järnvägsaktiebolags
statslån, varför enligt riksdagens beslut säkerhet skulle ställas.

§ 5.

I sin för år 1929 avgivna berättelse över bolagets verksamhet och förvaltning
framhåller bolagets styrelse, att resultatet av trafiken visar en nedgång
av inkomsterna i jämförelse med nästföregående år av 9,161 kronor. Största
delen av denna minskning hänför sig till godstrafiken, där särskilt förhållandena
inom sockerindustrin gjort sig gällande med därav föranledd minskad
betodling. Styrelsen hoppas emellertid, att, sedan riksdagen fattat beslut örn
subvention för betodlingen, trafikinkomsterna av betfrakter framdeles skola
komma att öka.

Lidköping—Kållands järnväg.

På sätt revisorerna i sin senaste berättelse meddelat, hade 1928 års riksdag
medgivit, att den staten tillhöriga Lidköping—Kållands järnvägs rullande
materiel finge för 45,900 kronor försäljas till Lidköpings järnvägar samt banan
med husbyggnader och inventarier för 50,000 kronor till ett bolag, som i och
för inköpet skulle bildas. Såsom villkor för försäljningen hade uppställts, att
garanti, som av fullmäktige i riksgäldskontoret ansåges tillfredsställande, lämnades
för trafikens uppehållande under en tid av tio år, räknat från den dag,
då köpeskillingen erlades, samt att detta skulle ske kontant den 30 juni 1928
eller i varje fall senast den 31 december samma år. Berörda köpeskillingar,
tillhopa 95,900 kronor hade av Lidköping—Håkantorps järnväg inbetalats till
riksgäldskontoret i september 1928. Ovannämnda bolag vore numera bildat.

Enligt vad revisorerna inhämtat har berörda trafikgaranti ännu icke blivit
lämnad.

. Limedsforsen—Särna järnvägsaktiebolag.

Såsom revisorerna omförmält i sina åren 1927 och 1928 avgivna berättelser,
bemyndigade förstnämnda års riksdag med bifall till proposition nr 235
Kungl. Maj:t att med Limedsforsen—Särna järnvägsaktiebolag träffa avtal örn
inköp av bolagets järnväg i huvudsaklig överensstämmelse med ett i propositionen
intaget förslag till köpeavtal. Enligt detta skulle det åligga bolaget
bl. a. att enligt fastställd plan fullfölja byggnadsarbetena å järnvägen, så att
densamma senast den 1 januari 1928 kunde öppnas för allmän trafik. Järn -

— 104

■sägen skulle tillträdas av staten med äganderätt, så snart lagfart därå meddelats
för bolaget, med rätt för staten, att, så snart järnvägen förklarats kunna
öppnas för allmän trafik, övertaga nyttjanderätten till densamma. Köpeskillingen
skulle utgöra 5,580,249 kronor 67 öre och likvideras sålunda, att bolaget
befriades från skyldigheten att återbära uppburet statslån jämte upplupen
ränta samt av staten kontant erhölle 342,666 kronor (d. v. s. den ännu
ej lyftade delen av statslånet), så snart bolaget beviljats lagfart å järnvägen
och till staten överlämnat köpebrev å densamma jämte gravationsbevis, utvisande,
att järnvägen vore gravationsfri.

Genom beslut den 14 juni 1928 godkände Kungl. Majit ett den 31 januari
s. å. dagtecknat, mellan kungl, järnvägsstyrelsen och bolaget uppgjort kontrakt
angående försäljning till svenska staten av bolagets järnväg. Detta
kontrakt innehar bl. a. den ändringen i det för 1927 års riksdag framlagda
förslaget, att ovannämnda innestående del av statslånet, 342,666 kronor, skulle
utbetalas »i den mån så erfordras för järnvägens färdigställande». Kungl.
Maj.t medgav vidare anstånd med färdigställandet av järnvägsanläggningen
sålunda, att arbetet med densamma skulle så bedrivas, att järnvägen i sin
helhet vore färdig att upplåtas för trafik senast den 1 augusti 1928. Järnvägen
öppnades nyssnämnda år för allmän trafik, som ombesörjes av statens
järnvägar.

I skrivelse till riksgäldsfullmäktige den 28 april 1930 har från bolaget inkommit
en framställning, i hithörande delar så lydande:

»Bolaget, som den 14 innevarande april erhållit lagfart å Limedsforsen—
Saina järnväg, överlämnar härigenom dels det för bolaget utfärdade lagfartsbeviset,
dels gravationsbevis, utvisande, att järnvägen icke häftar för någon
inteckning, dels ock köpebrev rörande den i kontraktet överlåtna egendomen.
_ _På 8ätt av köpebrevet framgår, harden i kontraktet angivna köpeskillingen,
5,580,249 kronor 67 öre, minskat med ett belopp av 117,136 kronor, vilket
belopp funnits icke vara erforderligt för järnvägens färdigställande. Bolaget
skulle sålunda hava att såsom resterande köpeskilling utbekomma ett belopp
av 225,530 kronor, vilket belopp utgör skillnaden mellan den innestående
delen av den i kontraktet angivna köpeskillingen, 342,666 kronor, och nyss
angivna, för järnvägens färdigställande icke erforderliga belopp, 117,i36
kronor.

Det belopp,^ varå bolaget sålunda nu gör anspråk, 225,530 kronor, beräknas
i sin helhet åtgå dels för täckande av skuldförbindelser, vilka bolaget roås!
ikläda sig för finansiering av de expropriationsersättningar bolaget nödgats
utgiva, dels ock för reglering av en del utgifter, som ännu återstå innan bolagets
likvidation kan anses vara helt avslutad och upplösning av bolaget
kan ske, vilket beräknas inträffa först i mitten av nästkommande år efter
årsstämningstidens utlöpande.

Därest ifrågavarande utgifter, som ännu icke kunna till beloppet exakt
beräknas, skulle visa sig komma att understiga de medel bolaget har till sitt
förfogande, kommer återbäring av överskjutande belopp att verkställas till
liksgäldskontoret. A andra sidan förbehåller sig bolaget att, därest nu okända

— 105 -

utgiftsbehov skulle mot förmodan uppkomma, bolaget i sådant fall får frånvända
sig till herrar fullmäktige med framställning örn åtgärder för täckande
av den brist, som för bolaget eventuellt yppas.»

De i skrivelsen omförmälda handlingarna voro vederbörligen bifogade.

Till bolaget i likvidation har därefter i maj 1930 utanordnats 225,530 kronor.

Intill den 30 juni 1930 hava slutligen å statslånet avskrivits sammanlagt
5,463,113 kronor 67 öre.

Markaryd—Veinge järnvägsaktiebolag.

Bolagets ställning den 1 januari 1929.
Skulder:

Statslånet: kapital ..................................... Kr. 561,000:

ränta och överränta................... „ 382,745: 90

anståndsränta ........	...................... „ 45,154: 87 Kr.	988,900:	77
Aktiekapitalet ............................	.................................................	552,600:	—
Reservfonden.............................	................................................ 11	4,560:	66
Avskrivningsfonden ..................	................................................ 11	120,474:	77
	Summa Kr.	1,666,536:	20
	Tillgångar:
Järnvägsanläggningen.............	.................................................. Kr.	1,112,203:	39
Rullande materiel.....................	........................................*.......... J>	220,702:	38
Lavereds mosse ........................	................................................ 11	58,986:	03
Trafikfordringar .......................	................... ........................... 11	961:	83
Statens järnvägar m. fl.........	..... ............................................ 11	7,714:	52
Iimestående i bank..................	................................................ 11	67,923:	26
Förrådet ....................................	................................................... 11	43,412:	71
Förskottslcassan i Markaryd ...	................................................ 11	500:	—
Kassabehållning........................	.................................................. 11	437:	83
Vinst- och förlustkonto............	........................................... 11	153,694:	30

Summa Kr. 1,666,536: 20

Utgifter år 1929:

För trafiken .........		........... Kr.	204,347:	52
Räntor .......................		........ ........ 11	41,479:	62
Skatter ...................		11	53:	72
		Summa Kr.	245,880:	86
	Inkomster år 1929:
Av trafiken ...........		........... Kr.	228,698:	28
Förlust för året.......		................. 11	17,182:	58

Summa Kr. 245,880: 86

— 106 -

Bolagets ställning den 31 december 1929.

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen.............................................................. Kr. 1,112,203: 39

Rullande materiel ................................................................ „ 220,702: 33

Lavereds mosse ................................................................... „ 59,063: 03

Trafikfordringar...................................................................... „ 1,683:76

Statens järnvägar m fl.................................. „ 7,056: 35

Innestående i bank........................................................... 74 733: 3i

Förrådet ............................................................................. ” 39,460: io

Förskottskassan i Markaryd ............................................... qQq- _

Kassabehållning...................................................................... „ 4,173: 34

Jf

Summa Kr. 1,690,452: 49

Skulder:

Statslånet: kapital.................................... Kr. 561,000: —

ränta ....................................... „ 406,662: 19

anståndsränta........................ ...... 45,154: 87 Kr. 1,012,817: 06

Aktiekapitalet ................................................................. „ 552,600: —

Reservfonden....................................................................... „ 4,560: 66

Avskrivningsfonden................................................................... ^ 120,474: 77

Summa Kr. 1,690,452: 49

§ I -

Statens ombud i bolagets revision, landskanslisten J. Palm har avlämnat

	Av detta överskott har använts
	eller avsatts till:
Överskott
av brutto-		Annat ända-
inkomst		mål, som
över trafik-	Räntor.	bör å
kostnad.		samman-draget upp-givas.

Summa.

1925

1926

1927

1928

1929 * *)

!) 38,335

2) 38,933

3) 23,373

4) 6,178

5) 24,350

55	38,266	15	6) 69	40	38,335	55
70	38,858	15	6) 75	55	38,933	70:
62	23,373	62	—	—	23,373	62
55	6,178	55	—	—	6,178	55
76	24,350	76	—	—	24,350	7 6

'') Förlust kr. 13,966: 36.

*) Förlust kr. 35,617: 26.

s) „ „ 16.401: 72.

4) Förlust kr. 34,432: 84.

5) „ „ 17,182: 58.

6) Skatter.

107 —

§ 2.

Bolaget har under år 1929 å statslånet inbetalat 20,000 kronor. Skulden för
lånet, som vid årets början uppgick till 988,900 kronor 77 öre, uppgick vid
dess slut till 1,012,817 kronor 6 öre, varav 553,557 kronor 28 öre voro förfallna
till betalning.

§ 3.

Såsom revisorerna redan i tidigare avgivna berättelser meddelat, har till
följd av det otillfredsställande resultatet av järnvägsdriften bolaget ej någonsin
varit i stånd att helt fullgöra sin betalningsskyldighet på grund av statslånet.
Då på grund härav bolagets skuld efter hand alltmera ökats, befanns
det nödvändigt att verkställa en utredning rörande dess ekonomiska ställning
i syfte att nedbringa bolagets skuld å statslånet till ett belopp, som skulle
kunna för framtiden förräntas och amorteras. Under denna utredning uppkom
i samband med spörsmålet örn reglering av bolagets skuldförhållande
till staten frågan om att söka åstadkomma en sammanslagning av Markaryd
—Veinge järnväg med närbelägna järnvägar. I''Kungl. Maj:ts proposition nr
253 till 1930 års riksdag lämnas en redogörelse för vissa förslag till ordnande
av järnvägens ekonomi och förvaltning för framtiden. Rörande de närmare
detaljerna i dessa förslag tillåta sig revisorerna hänvisa till propositionen.
Här må endast framhållas, att de huvudalternativ, mellan vilka valet kom att
stå, voro i korthet följande:

1) Markaryd—Veinge järnväg skulle fortfarande drivas såsom ett fristående
företag;

2) Markaryd—Veinge järnväg skulle sammanslås med Hässleholm—Markaryds
järnväg;

3) Markaryd—Veinge järnväg skulle sammanslås med statens järnvägar;

4) Markaryd—Veinge och Hässleholm—Markaryds järnvägar skulle sammanslås
med statens järnvägar.

Vid prövning av de olika alternativen befanns statens förvärvande av såväl
Markaryd—Veinge som Hässleholm—Markaryds järnvägar innebära de största
fördelarna. 1 propositionen föreslogs därför, att Markaryd—Veinge järnväg
skulle övertagas av staten för ett belopp, motsvarande statslånet, och att Hässleholm—Markaryds
järnväg i enlighet med ett av ägarna avgivet anbud skulle
förvärvas på villkor, att staten övertoge detta bolags skulder cch förpliktelser
samt därutöver erlade en köpesumma av 658,920 kronor, motsvarande aktiernas
parikurs, 100 kronor, med tillägg av utdelning efter 4 procent för ett
halvt år. Då emellertid ej obetydliga värden i Hässleholm—Markaryds järnvägs
kontanta medel och förråd skulle tillföras staten samt staten därjämte
skulle erhålla ett ej ringa kontant belopp i avräkning å sin fordran för statslån,
komme det erbjudna priset i själva verket att bliva åtskilligt lägre, sannolikt
föga mer än 400,000 kronor.

I anledning av propositionen beslöt riksdagen, att Markaryd—Veinge och
Hässleholm—Markaryds järnvägar skulle av staten förvärvas samt att för

108 —

statens förvärvande av Hässleholm—Markaryds järnväg för bugetåret 1930—
1931 skulle utgå ett reservationsanslag av 525,000 kronor av lånemedel. Den
i förslaget till riksstat för budgetåret 1930 1931 under rubriken »E. Lånemedel»
upptagna inkomstposten »Övriga lånemedel» skulle höjas med motsvarande
belopp.

Genom kungl, brev den 16 maj 1930 anmodades därefter fullmäktige i riksgäldskontoret
att, så snart Markaryd-Veinge järnväg genom riksgäldskontoret
förvärvats för statens räkning, överlämna nämnda järnväg till järnvägsstyrelsen
ävensom att avskriva statens fordran på grund av statslånet för anläggning
av berörda järnväg, i*den mån denna fordran icke täcktes av vad till
riksgäldskontoret inflöte vid Markaryd—Veinge järnvägsaktiebolags likvidation.

Samtidigt anmodade Kungl. Majit järnvägsstyrelsen att i enlighet med det
i förenämnda proposition förordade anbudet med Hässleholm—Markaryds
järnvägsaktiebolag upprätta och till Kungl. Majit så snart ske kunde inkomma
med av bolaget för dess del godkänt avtal angående statens förvärvande
av Hässleholm—Markaryds järnväg.

Sedan bolaget trätt i likvidation, avslöts mellan riksgäldskontoret och Markaryd—Veinge
järnvägsaktiebolag i likvidation följande kontrakt rörande förvärvande
för svenska statens räkning av Markaryd—Veinge järnväg:

»KONTRAKT

mellan riksgäldskontoret, å ena, samt Markaryd—Veinge järnvägsaktiebolag
i likvidation, å andra sidan, angående förvärvande för svenska statens räkning
av Markaryd—Veinge järnväg.

§ I Markaryd—Veinge

järnvägsaktiebolag i likvidation, nedan benämnt bolaget,
överlåter från och med den 1 augusti 1930 till svenska staten på nedan
angivna villkor den bolaget tillhöriga järnvägen från Markaryd till Veinge
jämte vad därtill hör enligt § 1 i kungl, förordningen den 15 oktober 1880,
innefattande särskilda föreskrifter angående lagfart, inteckning och utmätning
av järnväg m. m.

§ 2.

Järnvägen nied tillhörigheter överlämnas å den i § 1 angivna tillträdesdagen
av bolaget till dem, som av kungl, järnvägsstyrelsen förordnas att
emottaga densamma. Därvid skola av bolaget avlämnas köpebrev samt åtkomsthandlingar
till järnvägen ävensom de skriftliga avtal och andra handlingar,
vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter i fråga om järnvägen
och dess drift, som enligt § 4 i detta kontrakt skola av staten övertagas.

§ 3.

.Köpeskillingen utgör 561,000 kronor, som gäldas sålunda, att bolaget befrias
från skyldigheten att till riksgäldskontoret återbetala motsvarande be -

109

lopp av sin skuld för det till bolaget för järnvägens anläggning utlämnade
statslånet, som den 1 augusti 1930 beräknas uppgå till 1,038,992 kronor
91 öre.

Bolaget skall, så snart dess likvidatorer avlämnat slutlig redovisning till
riksgäldskontoret, återbekomma sin till riksgäldskontoret för statslånet avlämnade,
den 9 september 1897 dagtecknade skuldförbindelse. Den till säkerhet
för nämnda förbindelse den 26 april 1909 meddelade inteckningen skall dessförinnan
dödas.

§4.

De rättigheter och skyldigheter, som tillkomma resp. åligga bolaget på
grund av nedanstående avtal, övergå på staten:

1) Överenskommelse med kungl, generalpoststyrelsen angående handhavande
av postgöromålen av den

2) Överenskommelse med kungl, telegrafstyrelsen örn gemensam stolplinje
Markaryd—Veinge av den

3) Överenskommelse med Enskilda järnvägars milkontor angående vagnkontroll; 4)

Överenskommelse angående medlemskap i Enskilda järnvägarnas pensionskassa.

5) Överenskommelse angående medlemskap i Svenska järnvägsföreningen
av den

6) Överenskommelse angående medlemskap i Enskilda järnvägarnas Arbetsgivareförening
av den

7) Vederbörliga avtal angående brand- och olycksfallsförsäkringar.

De i mom. 5—7 omförmälda överenskommelserna och avtalen skola av
bolaget omedelbart uppsägas. *)

§ 5.

Rikgäldskoutoret förbinder sig att hos vederbörande myndighet söka utverka,
att de vid järnvägen anställda befattningshavare, som finnas upptagna
i bilagda förteckning (bil. A.)2) skola äga rätt att den 1 augusti 1930övergå i
statens järnvägars tjänst utan minskning av då innehavda löneförmåner och
utan minskning av den rätt till löneförhöjning efter viss tjänstetid, som enligt
vid bolagets järnväg tillämpade grunder skulle hava tillkommit dem, allt dock
med förbehåll

a) att de åtnöja sig med sådana — med deras innehavande plats såvitt
möjligt jämförliga — befattningar, som kungl, järnvägsstyrelsen anser lämpligt
anförtro dem,

b) att de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen nu eller
framdeles gällande reglementen och instruktioner samt villkor för antagning,
bibehållande av anställning, befordran och entledigande, därvid dock skall
gälla att vid beräkning av tjänstetid i och för befordran vid statens järn -

i) I denna § ej. angivna data saknas jämväl i originalet.
*; Här utesluten.

— Ilo —

vägar behörig hänsyn skall tagas till den tid befattningshavare varit anställd
vid bolagets järnväg.

c) att de icke äga rätt att inga såsom delägare i statens järnvägars pensionsinrättningar,
med mindre sådant efter prövning för varje särskilt fall
av befattningshavares därom ingivna ansökan kan medgivas, varemot kungl,
järnvägsstyrelsen från och med den 1 augusti 1930 skall i avseende å de bolagets
befattningshavare, vilka tillhöra Enskilda järnvägarnas pensionskassa
och som icke erhålla särskilt tillstånd att i statens järnvägars pensionskassor
ingå, äga samma förpliktelser och rättigheter i förhållande till förstnämnda
kassa, som bolaget skulle äga, örn järnvägen fortfarande vore bolagets egendom,
dock såvitt angår den avlöningsförhöjning, som bemälde befattningshavare
må komma att erhålla efter banans övertagande av staten, endast
under förutsättning av Enskilda järnvägarnas pensionskassas samtycke. Den
personal, som kvarstår i Enskilda järnvägarnas pensionskassa, tillerkännes
enahanda förmåner som de, vilka enligt kungl, brevet den 4 juni 1920 tillkommo
vissa tjänstemän, förut anställda vid Västkustbanan m. fl. järnvägar,
vilka kvarstå i nyssnämnda pensionskassa.

Riksgäldskontoret förbinder sig vidare att söka utverka, att statens järnvägar,
beträffande sådan personal, som redan pensionerats av bolaget, samt
den i tjänst varande personal, som ej är delägare i någon pensionskassa,
övertaga de skyldigheter, som bolaget gent emot personalen iklätt sig, resp.
att pensionera densamma enligt vid bolaget tidigare tillämpad praxis.

§ 6.

Bolaget skall till kungl, järnvägsstyrelsen överlämna förteckning över de
befattningshavare, som önska begagna sig av i § 5 omförmäld rätt att övergå
i statens järnvägars tjänst.»

§4.

Den 25 juli 1930 beslöto fullmäktige att å järnvägsbolagets skuld till staten
skulle avskrivas 561,000 kronor, motsvarande den avtalade köpeskillingen för
järnvägen.

§ 5-

Enligt vad revisorerna inhämtat uppdrog sedermera järnvägsstyrelsen åt
distriktschefen vid lil distriktet, majoren m. m. E. G. R. Schåltz att fredagen
den 1 augusti 1930 för statens järnvägars räkning emottaga såväl den inköpta
järnvägen med tillhörigheter som ock de handlingar, vilka då skulle
avlämnas av Markaryd—Veinge järnvägsaktiebolag i likvidation.

Markaryd—Veinge järnväg har å den sålunda bestämda dagen övertagits
av statens järnvägar.

Lagfart å järnvägen har slutligen meddelats svenska staten.

— lil —

Mellersta Östergötlands nya järnvägsaktiebolag.

Bolagets ställning den 1 januari 1929.
Skulder:

Statslånet: kapital.................................................	.................. Kr.	236,037:	53
Aktiekapitalet ............................................................	................. H	1,013,200:	—
Obligationslånet av år 1911 ....................................	................. 11	1,022,000:	—
Sparbankslån ............................................................	............ ..... 11	260,000:	—
Reverslån ..................................................................	................. 11	686,169:	11
Asea ....................................................................	............... ll	106,000:	—
Svenska Järnvägsverkstäderna................................	.................. 11	53,000:	—
Ostergötlands Ensk. Bank.......................................	.................. 11	158,075:	26
Diverse kreditorer....................................................	................ 11	79,075:	23
	Summa Kr.	3,613,557:	13
Tillgångar:
Järnvägsanläggningen ............................................	................ Kr.	3,325,399:	77
Förrådsmaterialier......................................................	................. 11	32,767:	46
Solberga grustag ...................................................	................. 11	9,385:	05
Stadsfastighet ...........................................................	.................. 11	105,000:	—
Nya anläggningar och ny rullande materiel.........	.................. 11	5,726:	64
Aktier........................................................................		49,003:	—
Fraktfordringar .......................................................	................. >>	21,254:	3 7
Diverse debitorer ....................................................	.................. 11	1,977:	01
Förskotter ...............................................................	.................. 11	620:	—
A.-B. Dieselmotorvagnar.........................................	................. 11	50,000:	—
Främmande personer ...........................................	................ 11	19:	34
Bilomnibus..............................................................	.............. 11	12,297:	50
Kassa........................................................................	............... 11	106:	99
	Summa Kr.	3,613.557:	13
Utgifter år 1929:
För trafiken .............................................................	................. Kr. 767,889:	87
Förluster..................................................................	.................. >)	1,381:	44
Räntor .....................................................................	................. 11	129,008:	92
Skatter ....................................................................	■ • • ............... 11	402:	71

Summa Kr. 898,682: sm

— 112 —

Inkomster år 1929:

Av trafiken...........................

Diverse inkomster.............

Hyra för rullande materiel

Hästholmens hamn............

Utdelning å aktier
Årets förlust........................

............. Kr. 790,216: oi

,, 35,005: 12

............ „ 7,385: 28

............. „ 889: oi

............. „ 2,394: —

............ „ 62,793: 52

Summa Kr. 898,682: 94

Bolagets ställning den 31 december 1929.

	Tillgångar:
Järnvägsanläggningen ..............			Kr. 3,338,669: 7 7
Förrådsmaterialier......................			,, 28,553: 50
Solberga grustag .....................			9,385: 05
Stadsfastighet .............................			„ 605,000: —
Nya anläggningar och ny rullande materiel......		19,223: 13
Aktier............................................			„ 88,603: —
Fraktfordringar ..........................			„ 9,410: n
Diverse debitorer ..........			11,331: 73
Förskotter ................................			,, 505: —
A.-B. Dieselmotorvagnar ...........			„ 30,000: —
Främmande personer.................			lil: 64
Kassa...........................................			,, 444: 27
Vinst- och förlustkonto.............			„ 62,793: 52
		Summa	Kr. 3,704,030: 72
	Skulder:
Statslån: kapital .......................	..................... Kr.	236,037: 53
ränta ..........................	•.................. J >	5,310: 84	Kr. 241,348: 3 7
Aktiekapitalet ............................			„ 1,013,200: —
Obligationslånet av år 1911 .....			997,000: —
Sparbankslån .............................	..........................		„ 260,000: —
Reverslån......................................			„ 743,395: 68
Asea ............................................			„ 93,000: —
Svenska Järnvägsverkstäderna..			„ 46,000: —
Östergötlands Ensk. Bank.....			„ 199,497: 73
Diverse kreditorer......................			„ 110,588: 94

Summa Kr. 3,704,030: 72

— 113 —

§ 1.

Statens ombud i bolagets revision, landsfogden Ernst Myrin har avlämnat
föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem åren:

År.

Överskott
av bruttoinkomst

över trafik,
kostnad.

Av detta överskott har använts
eller avsatts till:

Räntor.

Summa.

Å årsrörelsen

uppkommet

underskott.

Anm.

1925........	178,599	69	178,599	69	178,599	69	2) 5,024	67
1926.........	103,159	32	3) 103,159	32	103,159	32	4) 77,674	27
1927 ........	128,217	14	5) 128,217	14	128,217	14	29,287	42
V11 1927-31/i2 1928...	J 132,262	71	6) 132,262	71	132,262	71	54,234	49
1929 .......	66,618	31	7) 66,618	31	66,618	31	62,793	52

}P’öreskriven amortering
å stats- och
obligationslån har
verkställts.

Föreskriven amortering
å statslånet
[har icke kunnatfullj
göras.

*) Hela räntebeloppet utgör ............................................................ Kr. 183,624: 36

2) Täckes av å vinst- och förlustkonto sedan år 1924 kvarstående vinst.

*) Hein räntebeloppet utgör ............................................................ Kr. 180,833: 59

4) Härav täcka å vinst och förlustkonto kvarstående vinstmedel från 1925 Kr. 60,313: 19

5) Hela räntebeloppet utgör............................................................... Kr. 157,504: 56

*) Hela räntebeloppet utgör ........................................................ Kr. 186,497: 20

7) Hela räntebeloppet utgör............................................................... Kr. 129,008: 92

Anm. Siffrorna för 1927 avse tiden ,/i—3I/io, alldenstund järnvägsbolaget fr. o. m. V11
1927 trätt i likvidation. Likvidationen har pågått t. o. m. S1,is 1928 och fr. o. m. år 1929 bedrives
verksamheten av Mellersta Östergötlands Nya Järnvägsaktiebolag.

§2.

Bolagets skuld för sitt statslån uppgick vid årets slut till 241,348 kronor 37
öre. Den per den 31 december 1929 förfallna annuiteten, 5,900 kronor
94 öre, jämte upplupen överränta lil kronor 46 öre har i maj 1930 inlevererats
till statsverket.

§3.

I bolagsstyrelsens förvaltningsberättelse för år 1929 meddelar styrelsen,
att bolaget fr. o. m. den 1 januari samma år övertagit Mellersta Östergötlands
järnvägar och trafikerandet av desamma. Genom prisfall på den utländska
sockermarknaden hade den inländska sockerindustrien starkt påverkats,
vilket särdeles kännbart berört vitbetsodlingen inom järnvägens trafikområde
och förorsakat minskning av trafikinkomsterna med c:a 36,000 kronor.

lie v. Ber. 1930 ung. rilcsgäldslcontoret. g

— 114 —

§4.

Styrelsen har vidare i förvaltningsberättelsen meddelat,/ att sedan den funnit,
att de nya godssamtrafiksföreskrifterna nödvändiggjorde sammanförandet av
mindre järnvägsenheter till större, hade styrelsen ånyo upptagit de sedan
1926 bordlagda förhandlingarna med förvaltningen av Norra Östergötlands
järnvägar angående samarbete järnvägarna emellan. Förhandlingarna, vari
sedermera även Norrköping—Söderköping—Vikbolandets järnvägars förvaltning
hade deltagit, hade lett till avslutande av en den 23 oktober 1929 dagtecknad
överenskommelse örn gemensam trafikförvaltning av de järnvägar,
som de tre bolagen ägde, och denna överenskommelse hade den 19 november
1929 godkänts av extra bolagsstämma. Med stöd av berörda överenskommelse
hade styrelserna för de tre bolagen hos Kungl. Majit gjort ansökning
örn fastställelse av gemensam godstaxa för berörda järnvägar. Till denna
ansökning hade Kungl, järnvägsstyrelsen i avgivet yttrande avstyrkt bifall i
den då föreliggande formen, men förklarat sig vilja förhandlingsvis tillmötesgå
bolagens önskan att utan omlastning få till billiga fraktavgifter framförda
försändelser mellan de tre bolagens järnvägar. Därefter hade förhandlingar
förts dels med järnvägsstyrelsen, dels med andra järnvägsförvaltningar, vilkas
intressen berördes av den taxa, varom framställning gjorts, och hade därvid
uppnåtts, att överenskommelse i nämnda avseende den 11 mars 1930 träffats
mellan samtliga intresserade. I anslutning till överenskommelsens innehåll
hade styrelsen hos Kungl. Majit gjort förnyad ansökan om fastställelse av
taxan, vilken ansökan vid tiden för förvaltningsberättelsens avgivande vore
beroende av Kungl. Majlis prövning.

Mjölby—Hästholmens nya järnvägsaktiebolag.

Bolagets ställning den 1 januari 1929.

Skulder:

Statslånet nr 1, kapital..
Statslånet nr 2, kapital..

Aktiekapitalet ................

Diverse kreditorer..........

Avskrivningars konto ..

Kr. 280,000: —
„ 98,977: 50

„ 330,000: —

13,849: 12
18,212: 09

Summa Kr. 741,038: 71

Tillgångar:

•Järnvägsanläggningen

Rullande materiel......

Inventarier .................

Kr. 486,478: u

111,900: —
6.085: 50

— 115 —

Materialier......................................................

Diverse debitorer ..............................................

Aktier i Hj o—Stenstorps järnvägsaktiebolag
Kassabehållning.................................................

Kr. 9,974: 73
„ 69,116: 24

„ 57,440: —

Summa Kr. 741.038: 71

Utgifter år 1929:

För trafiken ................................................................................... Kr. 118,043: 84

Räntor .................................................................. „ 4,508: 29

Summa Kr. 122,552: 13

Inkomster år 1929:

Av trafiken ................................................................................... Kr. 119,897: 30

Förlust................................................................. „ 2,654: 83

Summa Kr. 122,552: 13

Bolagets ställning den 31 december 1929.

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen ............................................	.................... Kr.	486,478:	li
Rullande materiel......................................................		134,900:	—
Inventarier . ..............		6,085:	50
Materialier ...................		4,781:	69
Diverse debitorer .....................................................		75,389:	14
Aktier i Hjo—Stenstorps järnvägsaktiebolag.........		57,440:	—
Kassabehållning.........................................................		70:	87
Vinst- och förlustkonto.............................................		2.654:	83
	Summa Kr.	767,800:	14

Skulder:

Statslånet nr 1, kapital. ..
Statslånet nr 2, kapital ...

Aktiekapitalet ...................

Diverse kreditorer.............

Avskrivningars konto......

Kr. 280,000: —
„ 98,431: 49

„ 330,000: —
„ 41,156: 56

„ 18,212: 09

Summa Kr. 767,800: 14

— 116 —

§ 1.

Statens ombud i bolagets revision, länsnotarien A. Pehardt har avlämnat
föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem åren:

Överskott
av bruttoinkomst

över trafikkostnad.

Av detta överskott bar använts eller avsatts till:

Räntor.

Amortering
å statslånet.

Utvidgningar

och förbättringar
av
järnvägen,
anskaffning
av förlag eller
inköp av
materiel
med flera
utgifter.

Annat
ändamål,
som bör å
sammandraget

uppgivas.

Summa.

1925

1926

1927

1928

1929

3,276

534

16,161

10,723

1,853

1,143

534

4,115

3,535

1,307

500

522

546

2,132

11,546

6,666

3,276

534

16,161

10,723

1,853

54

§ 2.

I enlighet med villkoren för av 1927 års riksdag medgiven reglering av
bolagets skuldförhållande till staten, varför redogörelse lämnades i revisorernas
samma år avgivna berättelse, har bolaget i december 1929 behörigen
inbetalat en annuitet av 5,000 kronor.

Norra Södermanlands järnvägsaktiebolag.

Bolagets ställning den 1 januari 1929.

1891 års statslån:

kapital...............

ränta ...............

överränta .
anståndsräuta
1917 års statslån:

kapital...............

ränta ...............

överränta .........

Skulder:

Kr. 1,371,864: 15

„ 308,905: 97

„ 50,562: 5 o

» 184,022: 50 Kr. 1,915,355: 12

Kr. 1,031,582: 47

„ 229,009: 36

» 26^500: — n 1,287,091: 83

— 117 —

Aktiekapitalet ...........................................................	................. Kr. 1,803,900: —
Bötesmedel*; konto.......................................................	................ „ 7,022: 91
Sveriges statsbanor, samtrafik..................................	............... „ 93,112: 05
Diverse personer ....................................................	................ „ 33,689: 24
Pensionsfonden ..........................................................	................ „ 100,000: —
	Summa Kr. 5,240,171: 15
Tillgångar:
Järnvägsanläggningen...............................................	................ Kr. 3,586,085: 61
Rullande materiel....................................................	............... „ 1,388,061: 04
Materialier..................................................................	................ „ 84,117: 10
Fordringar av stationer...............................................	................ „ 25,974: 77
Kontant behållning................................................	................ „ 2,113: 17
Sparkasseräkning .......................................................	............... „ 7,022: 91
Iunestående i Skand. kredit-a.-b. ...........	....... „ 34,684: is
Postgiro........................................................................	................ „ 2,049: 31
Obligationer ............................................................	................ „ 2,000: —
Skulder över tillgångar..............................................	.............. „ 108,063: ll
	Summa Kr. 5,240,171: 15
Utgifter år 1929:
För trafiken ......................................	............. Kr. 979,058: 41
Skatter •.................................	................ „ 433: io
Räntor .........................	.............. „ 136,404: 89
Avskrivningar..............................................................	................ „ 47,000: —
Årets vinst...................................................................	................ „ 109,035: 76
	Summa Kr. 1,271,932: 16
Inkomster år 1929:
Av trafiken..................................................................	................. Kr. 1,203,150: 88
Diverse inkomster.......................................................	................ „ 68,781: 28
	Summa Kr. 1,271,932: 16
Bolagets ställning den 31 december 1929.
Tillgångar:
Järnvägsanläggningen	................. Kr. 3,584,351: 16
Rullande materiel...........	„ 1,502,879: 66
Materialier .........................	................ „ 81,358: 49
Fordringar av stationer.......................................	............... „ 21,435: 34
Kontant behållning ....................................................	................. „ 1,538: 74
Sparkasseräkning ...................................................	............... „ 7,125: 80
Innestående i Skand. kredit-a.-b.	........... „ 118,634: 46
Postgiro..............................................................	................ „ 935: 77

	— 118 -
Obligationer ................................			.... Kr. 14,204: 17
Aktier..........................................			.... „ 500: —
Pensionskassan ...........................			.... „ 2,382: 50
		Summa Kr. 5,335,346: 09
	Skulder:
1891 års statslån:
kapital....................................	................ Kr.	1,371,864:	15
ränta...........................................	................. JJ	363,289:	37
överränta .................................	................ >>	74,175:	—
anståndsränta..........................	................. »»	184,022:	50 Kr. 1,993,351: 02
1917 års statslån:
kapital......................................	................. Kr.	1,031,582:	47
ränta........................................	.................. n	273,810:	99
överränta ................................	.................. >>	39,750:	— „ 1,345,143: 46
Aktiekapitalet ..............................			..... „ 1,803,900: —
Bötesmedels konto.......................			„ 7,125: 80
Sveriges statsbanor, samtrafik ..			...... „ 93,291: 89
Diverse personer.........................			..... „ 91,359: 78
Skuld till stationer ....................			...... „ 201: 49
Vinst- och förlustkonto ............			...... „ 972: 65

Summa Kr. 5,335,346: 09

§ 1.

Statens ombud i bolagets revision, jägmästaren E. Baser har avlämnat
föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem åren:

År.	Överskott av brutto-inkomst över trafik-kostnad.	Av detta överskott har använts eller avsatts till:	Summa.
Räntor.	Amortering å annan skuld än statslån.	Utvidgningar och förbätt-ringar av järn-vägen, anskaff-ning av förlag eller inköp av materiel med flera dylika utgifter.	Annat ändamål, som bör å samman-draget upp-givas.
1925	23,157	33	2,952	06	20,205	27					23,157	33
1926	59,078	94	3,851	43	26,691	28	28,536	23	—	—	59,078	94
1927	154,683	55	4,804	68	93,077	12	55,921	75	880	—	154,683	55
1928	256,571	45	13,272	44	128,351	62	112,947	39	2,000	—	256,571	45
1929	292,440	65	7,971	62	*) 110,000	—	113,996	38	2) 60,472	65	292,440	65

'') Pensionsfonden kr. 100,000: —. Till O. F. W. J. kr. 10,000: —.
s) Avskrivning & räkning kr. 47,000: —. Inköp av obligationer och aktier kr. 12,500: —.
Kvarstår å vinst- och förlustkonto kr. 972: 66.

— 119 —

§ 2.

Bolaget har under år 1929 ej verkställt någon inbetalning å sina båda
statslån. Skulden för dessa, som vid årets början uppgick till 3.202,446 kronor
95 öre, hade till följd därav vid årets slut stigit till 3,338,494 kronor 48 öre,
varav 971,925 kronor voro förfallna till betalning.

§3.

Såsom revisorerna i sin senaste berättelse meddelat, hade fullmäktige uppdragit
åt en representant för verket och en i järnvägsekonomiska frågor sakkunnig
person att verkställa en undersökning av järnvägsbolagets ekonomiska
ställning samt till fullmäktige avgiva det förslag, vartill undersökningen kunde
föranleda. Undersökningen i fråga bar vid utgången av den tid, för vilken
fullmäktiges protokoll tillhandahållits revisorerna, icke avslutats.

Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägsaktiebolag.

Bolagets ställning den 1 januari 1929

Skulder:

Statslånet nr 1, kapital .......................................	............. Kr. 1,699,642: 36
nr 2, „ ........................................	................... „ 3,309,519: 63
Kalmar läns norra landsting................................	„ 1,391,025: 43
Aktiekapitalet .......................................................	„ 2,273,765: 90
Diverse kreditorer .............................................	.............. „ 131,801: 53
Reservfonden ............................................	................. „ 45,000: —
Disponibla medels konto.................................	................ „ 331,903: 08
Trafiköverskott .................................................	„ 129,839: 54
	Summa Kr. 9,312,497: 47
Tillgångar:
Järnvägsanläggningen..................................	................... Kr. 6,529,777: 54
Rörlig materiel .....................................	„ 1,846,203: 98
Inventarier ..........................................	.................. „ 154,839: 80
Förrådseffekter ...................................	................. ,, 156,396: 46
Aktier i främmande järnväg......................	.............. „ 52,500: -
Innestående å bankräkningar .......................	........ „ 458,046: 17
Diverse debitorer ..................................	.............. „ 93,147: 80
Kassabehållning...........................................	21,585: 72

Summa Kr. 9,312,497: 47

— 120

Utgifter år 1929:

För trafiken
Räntor

Skatter ........................

Förluster .......................

Trafiköverskott för året

............ Kr. 1,488,572: 89

............ „ 242,966: 45

............. „ 788: 49

............. „ 2,186: 71

120,787: 58
Summa Kr. 1,855,302: 12

Av trafiken............

Diverse inkomster

Inkomster nr 1929:

.......... Kr. 1,807,999: 74

...... „ 47,302: 38

Summa Kr. 1,855,302: 12

Bolagets ställning den 31 december 1929.

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen...........

Rörlig materiel ......................

Inventarier .............

Förråd seffekter

Aktier i främmande järnväg..
Innestående å bankräkningar
Diverse debitorer
Kassabehållning.....................

............. Kr. 6,503,207: 85

........... „ 1,769,238: 90

.............. „ 146,732: 12

.............. „ 179,438: h

............ „ 52,500: —

.............. „ 509,804: 28

.............. „ 106,657: is

........... „_5,731: 57

Summa Kr. 9,273,309: 54

Skulder:

Statslånet nr 1, kapital...............................

» ar 2, „ ..................................

Kalmar läns norra landsting......................

Aktiekapitalet ..............................................

Diverse kreditorer

Reservfonden......................................

Disponibla medels konto...............................

Trafiköverskott

............ Kr. 1,679,592: 62

............ „ 3,292,242: 24

.............. „ 1,386,520: 18

............. „ 2,273,765: 90

.............. „ 120,401: 02

.............. „ 60,000: —

.............. „ 340,000: —

........... „ 120,787: 58

Summa Kr. 9,273,309: 54

Statens ombud i bolagets revision, landssekreteraren E. T. Lidman har avlämnat
föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem åren:

År.	Överskott av bruttoin-komst över trafikkostnad.	Av detta överskott har använts eller avsatts till:	Summa.
Räntor.	Amortering1	Utvidgningar och förbättringar av järn- vägen, anskaffande av förlag eller inköp av material ier m. m.	Reservfond.	1 Dispositionsfond.
å stats-lån.	å amian skuld.
1925	377,661	55	232,004	45	31,027	09	5,800	61	66,011	58	9,900		32,917	82	377,661	55
1926	417,565	68	254,855	66	32,494	38	7,989	55	4,481	50	12,000	—	105,744	59	417,565	68
1927	502,985	41	251,439	94	34,031	25	9,739	17	121,785	24	10,000	—	75,989	81	502,985	41
| 1928	338,254	51	247,852	10	35,641	02	4,352	90	27,311	57	15,000	—	8,096	92	338,254	51
1929	339,406	69	242,966	45	37,327	13	15,905	76	28,207	35	15,000	-	—	-	339,406	69

§ 2.

Statens ombud har meddelat, att bolagets betalningsskyldighet till staten
under år 1929 blivit fullgjord. Bolagets skuld för dess båda statslån, som
vid årets början uppgick till 5,009,161 kronor 99 öre, hade till följd därav
vid samma års slut nedgått till 4,971,834 kronor 86 öre.

§ 3.

Bolagsstämman har beslutat att disponera till stämmans förfogande stående
vinstmedel för år 1929 120,787 kronor 58 öre sålunda, att till reservfonden
avsattes 15,000 kronor samt å järnvägsanläggningen och rörlig materiel avskrevs
respektive 30,787 kronor 58 öre och 75,000 kronor.

Ostkustbanans aktiebolag.

Bolagets ställning den 1 januari 1929.
Skulder:

1925 års statslån, kapital.......... Kr. 11,500,000: —

1926 „ „ nr 1, kapital............. „ 3,000,000: —

.. », nr 2, „ ............ „ 1,444,545: —

- 122 —

Aktiekapitalet:

Stamaktier, litt. A...................... Kr. 12,897,700: —

Preferensaktier, litt. B........................ „ 5,392,400: —

Preferensaktier, litt. C.................... „ 15,000,000: —

Reservfonden.................................................................

Dispositionsfonden.........................................................

Förnyelsefonden ....................................................

Skuldbevis till Norra Hälsinglands järnvägsaktiebolag
..................................... Kr. 216,360: —

Oreglerade förvaltnings- och underhållsbidrag vid statens

järnvägars föreningsstationer ................................

Fonderade restitutionsmedel .............................................

Diverse skulder ...... ...........................................

1928 års behållna inkomst ..................................

Kr. 33,290,100: —

„ 1,246,291: 74

„ 581,202: 74

„ 54,000: —

260,000: —
8,151: 22
386,499: 96
332,723: 33

Summa Kr. 53,438,568: 61

Tillgångar:

Järnvägen Gävle—Härnösand ..............

Ombyggnad av Norra Hälsinglands järnväg
Norra Hälsinglands järnväg, kvarstående del

Inventarier och förråd..........................

Innestående i banker ...............................

Mot reverser utlämnade lån .......................

Inbetalning till Bergsjö bredspårsfond .......

Aktier i främmande bolag .........................

Diverse fordringar........................................

Trafikförbundet Uppsala—Norrland..............

Utgifter år 1929:

För trafiken ...................................................

Räntor ...............................................................

Skatter ..............................................................

Inkomster år 1929:

Av trafiken .................................................

Diverse inkomster...........................................

Utdelning å aktier ...................................

Förlust för året...................................................

.......... Kr. 50,420,568: 30

.......... „ 413,143: 26

............ „ 229,987: 62

........... „ 718,692: 11

............. „ 1,015,905: 54

............ „ 50,000: —

.......... „ 10,818: —

............. „ 475,500: —

.......... „ 101,182: 34

......... „ 2,771: 44

Summa Kr. 53,438,568: 61

.......... Kr. 3,265,581: 38

.............. „ 860,429: 21

.......... „ 750: 84

Summa Kr. 4,126,761: 43

............. Kr. 3,932,055: 27

.............. „ 34,541: 82

............ „ 20: -

...... „ 160,144: 34

Summa Kr. 4,126,761: 43

Bolagets ställning den 31 december 1929.
Tillgångar:

Järnvägsanläggningen
Inventarier och förråd

Kr. 51,455,645: 76
„ 682,073: 46

— 123 —

Innestående i banker ............................................... Kr. 853: 17

Mot reverser utlämnade lån.............................. „ 340,000: —

Inbetalningar till Bergsjö bredspårsfond ............. „ 22,176: 90

Aktier............................................................................... „ 475,500: —

Diverse fordringar ..................................................... „ 125,487: 10

Trafikförbundet Uppsala—Norrland .................. „_68,787: 85

Summa Kr. 53,170,524: 24

1925 års statslån, kapital

1926 „

„ nr 1, kapital.............. ,

a >j >> Rf 2, ,, ............ ,

n ,, i» n ränta ............ ,

1927 „ „ nr 1, kapital...........

»j >> j) Rf n ............i

Aktiekapital ..............................................

Reservfonden...................................

Dispositionsfonden..............................

Förnyelsefonden .......................

Skuldbevis till Norra Hälsinglands järn

vägsaktiebolag ..........................

Fonderade restitutionsmedel .....................

Diverse skulder .......................

Vinst- och förlustkonto .........................

Skulder:

......... Kr; 11,500,000: —

......... „ 3,000,000: —

......... „ 1,444,545: —

...... „ 30,094: 69

...... „ 782,180: —

..... „ 550,543: 22 Kr. 17,307,362: 91

................................ „ 33,290,100: —

Kr. 347,300: —
„ 216,360: —

1,280,291: 74
581,202: 74

19,255: 39
499,732: 47
138,578: 99

Summa Kr. 53,170,524: 24

§ I -

Statens ombud i bolagets revision, landssekreteraren O. Rydin har avlämnat
föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för åren 1925—1929:

År.	Överskott av bruttoinkomst över trafikkostnad.	Av detta överskott har använts eller avsatts till:	Summa.
Räntor.	Amortering å statslånet.	Reservfonden.	Vinst- och förlust-konto.	Förnyelsefonden.	Annat ändamål som bör å samman-draget uppgivas. Skatter.
1925	78,691	07					78,691	67							78,691	071
I 1926	34,066	21					34,066	21							34,066	21
1 1927	211,534	46					157,534	46	—	—	54,000	—	—	—	211,534	46
1928	332,723	33					34,000	—	298,723	33					332,723	33
1929	701,015	71	860,429	21	2,331	40							750	-	863,511	45

— 124 —

§ 2.

Statens ombud i bolagets revision har meddelat, att bolaget under år 1929
till statsverket inbetalt i amortering å lån 2,331 kronor 40 öre och förfallna
räntor å statslån 860,429 kronor 21 öre samt att bolaget jämväl i övrigt uppfyllt
sina förbindelser mot staten.

§3.

Bolagsstyrelsen har i sin förvaltningsberättelse för år 1929 framhållit, att
årets inkomster av järnvägsdriften i jämförelse med år 1928 utvisat en ökning
med 228,454 kronor 21 öre, vilken ökning delvis berodde på den
under året rådande relativt gynnsamma konjunkturen inom industrien. Bokslutet
för år 1929 uppvisade emellertid ett underskott av 160,144 kronor
34 öre, beroende därpå, att räntor å statslånen under året i olikhet med föregående
år utgått med fulla beloppet.

§4.

Styrelsen har vidare meddelat, att återstående till järnvägsbyggnaden
hörande smärre efterarbeten och kompletteringar slutförts under år 1929,
varjämte vissa bolagets lokomotiv ombyggts, en del mindre nyanläggningar
utförts och den rullande materielen i viss omfattning kompletterats.

§ 5.

Bolaget har slutligen i skrivelse den 31 juli 1930 — samtidigt med att
72,227 kronor 25 öre, utgörande ränta efter 5 procent för tiden 1 augusti
1929—31 juli 1930, inlevererats å det bolaget genom Kungl. Maj:ts resolution
den 18 juni 1926 beviljade statslånet å 1,444,545 kronor — meddelat, att
det ekonomiska resultatet av innevarande års järnvägsdrift knappast torde
komma att medgiva någon kapitalavbetalning och möjligen icke heller ränteinbetalning
å nämnda lån, samt att bolaget ansett, att med ifrågavarande
kapitalavbetalning borde anstå, till dess det vore möjligt bedöma i vad mån
Ostkustbanans aktiebolag bleve i stånd att för samtliga statslån erlägga föreskrivna
räntor och amorteringar.

Ruda—Finsjö—Oskarshamns järnvägsaktiebolag.

Bolagets ställning den 1 januari 1929.

Skulder:

Statslånet: kapital .................................. Kr. 483,300: —

ränta ........................................ „ 408,507: 71

överränta..................................... „ 162,894: il Kr. 1,054,701: 82

— 125 —

Anståndsränta å statslånet Kr

Banklån och växlar ............

Lån av Oskarshamns stad

Lån av Fliseryds kommun.......

Utestående skulder .................

Fraktskulder.......

Aktiekapitalet ..........................

43,416: 45

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen, husbyggnader och äldre rullande

materiel ...................................................................

Ny rullande materiel ............................................................

Inventarier och förråd ............................................

Aktier i Ruda—Älghults järnväg.................................

Deposition .........

Utestående fordringar.. ..

Kassabehållning.......

Fraktfordriugar ........

Postgirokonto .........

Balanserad förlust .....

1928 års förlust........

Kr.	20,520:	23
55	800,766:	97
55	4,023:	15
55	24,848:	31
55	51:	39
55	493,200:	—
Kr.	2,398,111:	87
Kr.	1,287,915:	11
55	415,086:	50
55	39,847:	98
55	55,200:	—
55	18,000:	—
55	246,836:	65
55	1,517:	79
55	5,012:	93
55	5:	—
55	327,274:	59
55	1,415:	32

Summa Kr. 2,398,111: 87

Utgifter år 1929:

För trafiken

Räntor .........

Skatter

Avskrivning

Kr. 168,586: 57

„ 75,387: 92

„ 1: 87

„ 1,984: 50

Summa Kr. 245,960: 86

Inkomster år 1929:

Av trafiken....... ...........................................

Diverse inkomster..........................................

Ersättning av postverket.......................................

Avskrivning å lån av Oskarshamns stad.............

Kr. 170,147: 44

„ 30,473: 42

„ 5,340: —

„ 40,000: —

Summa Kr. 245,960: 86

Bolagets ställning den 31 december 1929.

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen, husbyggnader och äldre rullande

materiel ............................................................. Kr. 1,277,915: 11

Ny rullande materiel ........................................................ „ 399,840: 47

— 126 —

Inventarier och förråd ..........................

Aktier i Ruda—Älghults järnväg ............

Deposition ... ............................

Utestående fordringar .........................

Kassabehållning......................

Fraktfordriugar ..............................

Postgirokonto .............................

Balanserad förlust.........................

Skulder-.

............. Kr. 37,217: 72

............ „ 55,200: —

.......... „ 18,000: —

306,802: 59

......... „ 671: 63

............ „ 3,498: 49

....... „ 5: -

....... „ 326,705: 41

Summa Kr. 2,425,856: 42

Statslånet: kapital.........................................

ränta .........................................

överränta ...........................

Anståndsränta å statslånet... Kr. 43,416: 45

Banklån och växlar........................................

Lån av Oskarshamns stad ...........................

Lån av Fliseryds kommun.........................

Utestående skulder ....................................

Fraktskulder ...............................................

Aktiekapitalet ................................................

Kr. 483,300: —

„ 427,033: 73

„ 186,900: 04 Kr. 1,097,233: 77

....................... „ 20,339: 44

.................... „ 782,254: 95

........................ „ 4,948: 15

.................... „ 27,683: 60

.................. ,, 196: 51

__„ 493,200: -

Summa Kr. 2,425,856: 42

§ 1.

Statens ombud i bolagets revision, länsnotarien H. Hultkrantz har avlämnat
föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem åren, utvisande,
att under åren 1928 och 1929 uppstått överskott av bruttoinkomst
över trafikkostnad med respektive 39,669 kronor 87 öre och 37,372 kronor
42 öre, varemot åren 1925—1927 uppvisat driftunderskott. Av överskottet
för år 1928 hade 5,006 kronor 83 öre använts till utvidgningar och förbättringar
å järnvägen samt 33,150 kronor 95 öre till bestridande av driftskostnader
för Ruda—Älghults järnväg. Av samma års överskott hade vidare
1,512 kronor 5 öre använts till räntor. Av överskottet för år 1929 hade 1,473
kronor 90 öre använts till sistberörda ändamål och 35,898 kronor 52 öre till
bestridande av Ruda—Älghultsbanans driftkostnader.

§ 2.

Bolaget har under år 1929 icke verkställt någon inbetalning å sitt statslån.
Till följd därav hade skulden för lånet, som vid årets början uppgick till
1,098,118 kronor 27 öre, vid dess slut stigit till 1,140,650 kronor 22 öre, varav
685,209 kronor 46 öre voro förfallna till betalning.

§ 3.

I sin berättelse för år 1928 lämnade revisorerna en redogörelse för den utredning,
som på riksgäldsfullmäktiges uppdrag verkställts av en representant

— 127 —

för verket och en i järnvägsekonomiska förhållanden särskilt sakkunnig person
samt meddelade, att fullmäktige, som ansett viss ytterligare utredning
behövlig, anhållit om kommunikationsministerns medverkan för infordrande
av yttranden i ärendet från länsstyrelsen i Kalmar län och järnvägsfusionssakkunnige.
Sedan yttranden inkommit från länsstyrelsen och de sakkunnige
samt riksgäldsfullmäktige och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen däröver utlåtit
sig, förelädes frågan 1930 års riksdag.

Till riksdagens bedömande förelåg förslag, att statens fordringar på grund
av samtliga statslån till Ruda—-Finsjö—Oskarhamns oell Ruda—Älghults järnvägsaktiebolag
skulle nedskrivas till ett belopp, motsvarande järnvägarnas
realisationsvärde, eller 525,000 kronor, fördelat på två lån å 350,000 och 175,000
kronor, varvid tillsvidare endast lånet å 350,000 kronor från och med år 1932
skulle förräntas och amorteras samt för detta lån ställas av fullmäktige i riksgäldskontoret
godkänd borgen. På grundval av detta skuldregleringsförslag
hade framlagts två alternativa förslag till järnvägarnas förvaltning och drift
efter nedskrivningen. Enligt det ena alternativet skulle Ruda—Finsjö—Oskarshamns
järnvägsaktiebolag övertaga Ruda—Älghults järnvägsaktiebolags samtliga
tillgångar och skulder samt den i skuldregleringen förutsatta borgen för
det nya lånet å 350,000 kronor tecknas av Oskarshamns stad, som jämte
annan kommun skulle nedskriva vissa fordringar hos de nuvarande järnvägsbolagen.
Det andra alternativet innebar, att Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag
genom ett för ändamålet bildat dotterbolag, Ostra Smålands järnvägsaktiebolag,
skulle mot övertagande av betalningsansvaret för de nedskrivna
statslånen förvärva Ruda—Oskarshamns och Ruda—Älghults järnvägar, varvid
för det nya lånet å 350,000 kronor skulle ställas borgen, som kunde godkännas
av fullmäktige i riksgäldskontoret. Vidare skulle Kalmar läns östra
järnvägsaktiebolag förbinda sig att för visst trafikområde vid såväl sina egna
som de inköpta järnvägarna vidtaga en revision av nu gällande tariffer, vilka
skulle dels nedsättas och dels göras likformiga, så att ej städerna Oskarshamn
och Kalmar samt deras hamnar bleve obehörigen gynnade på varandras bekostnad
.

Vederbörande departementschef anförde i det till Kungl. Maj:ts proposition
nr 162 fogade utdrag av statsrådsprotokollet bland annat följande:

Till följd av de senare årens förlustbringande drift å järnvägarna Ruda—
Oskarshamn och Ruda—Älghult hade Ruda—Finsjö—Oskarshamns och särskilt
Ruda—Älghults järnvägsaktiebolags ekonomiska ställning i betänklig grad
försämrats. Anledningarna härtill voro flera. Redan från början hade möjligheterna
för dessa järnvägar att bedriva en lönande transportrörelse begränsats
därigenom, att de naturliga trafikområdena vid järnvägarnas tillkomst
voro starkt beskurna och delvis sammanfallande med trafikområdena för de
befintliga närliggande järnvägarna Kalmar—Berga och Mönsterås—Fagerhult.
Detta hade i sin tur medfört, att mellan de bägge Oskarshamnsbanorna, ä
ena, och sistnämnda bägge från Kalmar dirigerade järnvägar, å andra sidan,
uppstått en med åren allt kraftigare konkurrens i syfte att leda gods till vederbörande
järnvägs egna trafikområde och näi mäste hamn. För sådant ändamål

— 128

hade dels uttagits höga övergångsavgifter vid övergång till konkurrerande
bana, dels vidtagits tariffnedsättningar å den egna banan och dels gods från
konkurrerande banas trafikområde medelst automobiler förbi övergångsstationen
tillförts den egna banan. En annnn orsak till ifrågavarande järnvägars
försämrade ekonomi läge däri att förhållandena på vissa för järnvägsdriften
betydelsefulla områden, särskilt sedan tillkomsten av järnvägen Ruda—Älghult,
utvecklats i en för såväl denna som Ruda—Oskarshamns järnväg mycket
ogynnsam riktning, i det att dels den med järnvägarna konkurrerande motorfordonstrafiken
snabbt ökats och dels en avsevärd inskränkning ägt rum inom
vissa för dessa banors ekonomi viktiga näringsgrenar i Småland. Då åtminstone
någon mera betydande ändring i sistnämnda hänseenden icke, så vitt
kunde förutses, vore att förvänta, syntes man icke kunna räkna med möjlighet
till sådan förbättring i bolagens ekonomiska ställning, att de någonsin
skulle kunna fullgöra sina förpliktelser på grund av statslånen. Under sådana
förhållanden torde en reglering av bolagens skulder snarast få vidtagas, för
att likvidation skulle kunna undvikas och staten hava utsikt att återbekomma
åtminstone någon del av sitt i järnvägsföretagen nedlagda kapital.

Efter en redogörelse för de till prövning föreliggande förslagen anförde departementschefen
vidare:

Förslaget att nedskriva statens fordran till 525,000 kronor, varigenom staten
— förutom avskrivning av alla förfallna räntor — skulle göra en kapitalförlust
av ej mindre än omkring 1,700,000 kronor, innebure en mycket betydande
eftergift. Med hänsyn till ifrågavarande järnvägars dåliga ekonomiska
ställning och till de ringa utsikterna för framtida förbättring härutinnan och
då den föreslagna regleringen av bolagens skuldförhållande i allt fall torde
vara den förmånligaste, som i det uppkomna läget kunde för staten erhållas,
syntes berörda skuldreglering böra genomföras. Såsom en förutsättning för
att staten skulle göra en så stor eftergift måste emellertid uppställas, att förvaltningen
av ifrågavarande järnvägar för framtiden ordnades så, att i möjligaste
mån deras bestånd tryggades och utsikter öppnades för, att det nedskrivna
statslånet i dess helhet verkligen skulle kunna bliva förräntat och
amorterat. Huruvida detta syfte kunde nås genom att, såsom det ena alternativa
förslaget innebure, efter sammanslagning av dessa båda järnvägar fortfarande
driva dem såsom ett fristående företag syntes emellertid tvivelaktigt.
Under en dylik driftform torde nämligen icke några ytterligare besparingar
i driftkostnaderna kunna genomföras, och, då konkurrensen med Kalmarbanorna
sannolikt komme att bestå och kanske än ytterligare skärpas, hade
man ej heller kunnat räkna med ökning i trafik och inkomster. De nya föreskrifter
för järnvägarnas godssamtrafik och de på grund härav fastställda nya
taxor å nu ifrågavarande järnvägar, som skulle tillämpas från och med den
1 juli 1930, torde i och för sig icke komma att föranleda någon avspänning
i denna konkurrens. Ett samarbete med Kalmarbanorna, på sätt i det andra
alternativet ifrågasatts, syntes däremot ägnat att leda till en bättre ekonomi
för Oskarshamnsbanorna. Vid den i detta alternativ förutsatta gemensamma
driften skulle en del — visserligen mindre men dock icke oväsentliga — drift -

— 129

kostnadsbesparingar för Oskarshamnsbanorna kunna vinnas. Viktigast vore
emellertid, att genom den föreslagna tarifföverenskommelsen en för dessa
banors ekonomi menlig konkurrens skulle bortfalla samt möjligheter till trafikökning
och större inkomster för de ifrågavarande järnvägarna öppnas. Att
detta alternativ innebure avsevärda fördelar även för trafikanterna inom järnvägarnas
trafikområden torde få anses ådagalagt genom den i ärendet förebragta
utredningen. Det hade framhållits, att genom ett samarbete med Kalmarbanorna
skulle åsidosättas staden Oskarshamns och de övriga kommuners
intressen, vilka ekonomiskt medverkat till Oskarshamnsbanornas tillkomst.
Härutinnan finge erinras, att dessa intressenter under alla förhållanden måste
offra avsevärda i banorna nedlagda kapitalbelopp, vartill komme, att de säkerligen
skulle bliva nödsakade att i framtiden ytterligare ekonomiskt stödja
Oskarshamnsbanorna, ordnade såsom ett fristående företag — en ökad tunga
för intressenterna, vilken skulle helt undvikas vid dessa banors samarbete
med Kalmarbanorna. Vad beträffade Oskarshamnsintressenternas likställighet
i fråga örn taxor å de gemensamt drivna Oskarshamns- och Kalmarbanorna
samt nämnda intressenters inflytande å den gemensamma ledningen av dessa
järnvägar, så torde kraven på skäligt inflytande i dessa hänseenden få anses
tillgodosedda genom de i förslaget till förbindelse intagna bestämmelserna
rörande tarifferna, särskilt med vissa däri av järnvägsfusionssakkunniga föreslagna
tillägg, samt genom föreslagna bestämmelser om Oskarshamnsintressenternas
representation i det nya bolagets styrelse och örn tvistiga frågors
hänskjutande till skiljemän.

Då sålunda ett genomförande av förslaget örn samarbete med Kalmarbanorna
i längden torde vara den för alla vederbörande förmånligaste lösning
av föreliggande fråga, som kunde åvägabringas, förordade departementschefen,
att Ruda—Oskarshamns och Ruda—Älghults järnvägars ekonomiska rnellanhavanden
med staten och framtida förvaltning ordnades i enlighet med sagda
förslag med vissa tillägg, som föreslagits av järnvägsfusionssakkunniga och
fullmäktige i riksgäldskontoret.

Vid bifall till vad sålunda förordats borde det få ankomma på Kungl. Maj:t
att i huvudsaklig överensstämmelse med vad fullmäktige i riksgäldskontoret
föreslagit stadga villkor och bestämmelser för de nya lånen å 350,000 och

175,000 kronor ävensom meddela bestämmelser rörande lånens förräntning
och amortering m. m.

På grund av vad sålunda anförts hemställde departementschefen, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, att statens den 31 december 1929 beräknade
kapital- och räntefordran på grund av statslån för anläggning av
järnvägar från Oskarshamn till Ruda och från Ruda till Älghult finge till
den del, densamma överstege 525,000 kronor, avskrivas under de av departementschefen
förordade villkor.

I avgivna motioner yrkade i första kammaren (nr 302), herr Wagnsson
m. fl. och i andra kammaren herr Werner m. fl. (nr 476), att propositionen
måtte av riksdagen avslås.

Ben. Ber. 1930 ang. riksgäldskontoret.

!)

— 130 —

I motionerna poängterades bland annat vad redan av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
framhållits, nämligen att även Oskarshamns stad erbjöde
borgen för det nedskrivna statslånet och att staten sålunda icke i egenskap
av långivare hade någon anledning att föredraga en trafikfusion med Kalmar
—Berga järnväg framför en reglering av Oskarshamnsbanornas ekonomiska
ställning utan dylik fusion. Motionärerna åberopade vidare ett uttalande av
länsstyrelsen i Kalmar län, att då de avgivna anbuden vore från statens
synpunkt likvärdiga och i betraktande av de enhälliga protester mot det av
Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag framförda förslag, som från ortsbefolkningens
sida till länsstyrelsen ingivits, länsstyrelsen för den skull ansåge, att
en sammanslagning av järnvägarna icke, åtminstone för närvarande, borde
mot Oskarhamnsbolagens bestridande genomföras. Frågan örn en dylik sammanslagning
borde däremot lämpligen upptagas till förnyad prövning i samband
med en blivande mera allsidig utredning örn sammanslutning mellan
de enskilda smalspåriga järnvägarna i södra Kalmar län.

Motionärerna erinrade vidare, att inom en snar framtid med all sannolikhet
frågan rörande Ostra Värends järnvägs eventuella försäljning till Växjö komme
att avgöras, och att anledning funnes att förmoda, att nämnda bana komme
att helt införlivas med Växjönätet. Härigenom öppnades också större möjligheter
till samtrafik för Oskarshamsbanorna. Vid sådant förhållande vore
det ofattbart, att den lika naturliga som ur trafiksynpunkt förmånliga leden
Oskarshamn—Växjö eventuellt skulle stympas för att gynna konkurrerande
intressen. Att ett intimt samarbete mellan nämnda städer vore det för bauorna
och orterna mest gynnsamma, läge i öppen dag.

Vid ärendets behandling i kamrarna segrade motionärernas mening, och
riksdagen anmälde därefter, i skrivelse nr 164, att propositionen blivit av riksdagen
avslagen.

Sedan riksgäldsfullmäktige genom ämbetsskrivelse från kommunikationsdepartementet
den 16 maj 1930 underrättats örn riksdagens ovanberörda beslut,
hava fullmäktige beslutat att framdeles till prövning upptaga frågan om förnyad
utredning i ärendet.

Ruda—Älghults järnvägsaktiebolag.

Bolagets ställning den 1 januari 1929.

Skulder:

Statslånet av år 1919:

Kapital ................................................. Kr. 1,525,000: —

Ränta ............................................ „ 366,666: 51

Överränta....................................... 41,028: 50 Kr. 1,932,695: oi

— 131 —

Anståndsränta å statslånet Kr. 189,715: 62
Statslånet av år 1924:

Kapital ........................................ Kr. 224,000: —

Ränta ..................................................... „ 26,952: 74

Överränta.......................................... „ 1,215: 98 Kr. 252,168: 72

Aktiekapitalet ............................................................................. „ 1,525,000: —

Utestående skulder .................................................................... „ 284,510: 59

Lån av Oskarshamns stad...................................................... „ 47,847: 96

Fraktskulder........................................................... „ 25: 73

Summa Kr. 4,042,248: oi

Tillgångar:

Banbyggnaden och husbyggnader............................................. Kr. 3,241,124: 71

Inventarier.................................................................................... „ 16,830: 14

Kassabehållning........................................................................... „ 2,097: 16

Fraktfordringar ........................................................................... „ 1,322: 65

Balanserade förluster................................................................. „ 626,225: 83

1928 års förlust.......................................................................... „ 154,647: 52

Summa Kr. 4,042,248: oi

Utgifter år 1929:

För trafiken ................................................................................. Kr. 112,907: 79

Hyra för rullande materiel........................................................... „ 33,175: 78

Räntor ......................................................................................... „ 129,010: 75

Skatter ...................................................................................... „ 16: 80

Summa Kr. 275,111: 12

Inkomster år 1929:

Av trafiken ................................................................................ Kr. 97,489: 44

Diverse inkomster........................................................................ „ 180: —

Ersättning av postverket.............................................................. „ 5,955: —

Årets förlust......................................................... „ 171,486: 68

Summa Kr. 275,111: 12

Bolagets ställning den 31 december 1929.

Tillgångar:

Banbyggnaden och husbyggnader........................................... Kr. 3,241,124: 71

Inventarier ........................................................................... „ 16,830: 14

Kassabehållning...................................................................... „ 445: 65

Fraktfordringar .......................................................................... „ 6,263: 99

Balanserade förluster ............................................................... „ 780,873: 85

1929 års förlust ......................................... „ 171,486: 68

Summa Kr. 4,217,024: 52

— 132

Skulder:

Statslånet av år 1919:

Kapital ..................................................... Kr. 1,525,000: —

Ränta ....................................................... „ 441,838: 29

Överränta............................................. „ 62,381: 21 Kr. 2,029,219: 50

Anståndsränta å statslånet Kr. 189,715: 62
Statslånet av år 1924:

Kapital ...................................................

Ränta .....................................................

Överränta.................................................

Aktiekapitalet ...............................................

Utestående skulder ......................................

Lån av Oskarshamns stad..........................

Fraktskulder.................................................

Kr. 224,000: —

„ 38,040: 46

„ 2,821: 90 n 264,862: 36

......................... „ 1,525,000: —

........................... „ 347,221: 33

.......................... „ 50,718: 83

Summa Kr. 4,217,024: 52

§ 1.

Statens ombud i bolagets revision, länsnotarien H. Hultkrantz har meddelat,
att något överskott av bruttoinkomst över trafikkostnad ej uppkommit
under något av de senaste fem åren.

§2.

Bolaget har under år 1929 icke verkställt någon inbetalning å sina båda
statslån. Skulden för lånen, som vid 1929 års början utgjorde 2,374,579
kronor 35 öre, hade till följd därav vid årets slut stigit till 2,483,797 kronor
48 öre, varav 544,850 kronor 84 öre voro förfallna till betalning.

§ 3.

Järnvägen har även under år 1929 trafikerats av Ruda—Finsjö—Oskarshamns
järnvägsaktiebolag. Såsom av förestående räkenskapsutdrag framgår,
har resultatet av järnvägsdriften jämväl under nämnda år varit mycket otillfredsställande.

§4.

I fråga örn resultatet av verkställda utredningar angående reglering av
Ruda—Finsjö—Oskarshamns och Ruda—Älghults järnvägsaktiebolags skuldförhållande
till staten samt denna frågas riksdagsbehandling få revisorerna
hänvisa till i denna berättelse lämnade uppgifter rörande förstnämnda bolag.

— 133 —

Sala—Gysinge—Gävle nya järnvägsaktiebolag.

Bolagets ställning den 1 januari 1929.

Skulder:

Äldre statslånet: kapital............................

ränta .............................

överränta.......................

anståndsränta ................

Nya statslånet, kapital ..............................

Obligationslån............................................

Diverse kreditorer.....................................

Diverse kommuner, för obligationslånen

Obetalda trafikräkningar...........................

Aktiekapitalet ............................................

Reservfonden...............................................

Dispositionsf olldén .................................

Förnyelsefonden.........................................

Kr. 1,284,440: 80

„ 239,144: oi

„ 27,003: 32

„ 168,961: 43 Kr. 1,719,549: 56

„ 300,049: 94

................ „ 181,275: -

35,650: 46
61,447: 13
9,353: 80
„ 1,440,200: —
„ 250,000: —

111,163: 66
63,634: 52
Summa Kr. 4,172,324: 07

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen.......

Rullande materiel...............

Inventarier.....................

Fastigheter.........................

Byggnadslån....................

Bankfordringar ....... ......

Ej influtna trafikinkomster

Diverse debitorer ...........

Materialier...........................

Kassabehållning................

............ Kr. 3,267,237: 33

489,135: 80
29,782: 79
130,641: 86
23,211: 18
130,848: 67
17,265: 14

.......„ 1,941: 60

76,433: 12

.......... „ 5,826: 58

Summa Kr. 4,172,324: 07

Utgifter år 1929:

För trafiken ............................................................

Saldo av räntor .....................................................

Skatter .....................................................................

Avskrivningar å byggnadslånen...........................

Årets nettovinst 1)................................................. *)

............ Kr. 518,300: 55

............. „ 45,997: 87

............. „ 696: 32

9,243: 73

............ „ 39,660: 74

Summa Kr. 613,898: 71

*) Överförd till förnyelsefonden.

— 134 —

Inkomster år 1929:

Av trafiken.............................................	.................. Kr. 576,003: 17
Diverse inkomster.................	................. „ 32,323: 64
Hyresinkomst av fastigheter........................	.................. „ 5,251: 90
Influtna medel å avskrivet byggnadslån	.................. „ 320: -

Summa Kr. 613,898: 71

Bolagets ställning den 31	december 1929.
Tillgångar:
Järnvägsanläggningen.....................	...................... Kr. 3,266,657: 27
Rullande materiel ......................	........................ „ 489,026: 8o
Inventarier ............................	....................... „ 29,843: 62
Fastigheter.................................................	........................ „ 105,398: 32
Byggnadslån ...........................................	........................ „ 2,500: —
Bankfordringar..........................................	........................ „ 147,855: 61
Ej influtna trafikiukomster.....................	...................... „ 15,577: 04
Diverse debitorer ....................	....................... „ 2,400: 56
Materialier ......................................	........................ „ 73,377: 62
Kassabehållning .................................................	....................... „ 3,549: 46
	Summa Kr. 4,136,186: 30
Skulder:
Aldre statslånet: kapital .............................. Kr.	1,284,440: 80
anståndsränta .................. „	168,961: 43 Kr. 1,453,402: 23
Nya statslånet, kapital .....................	........................ „ 300,049: 94
Obligationslån ........................................	........................ „ 151,200: —
Diverse kreditorer..................	........................ „ 27,021: -
Diverse kommuner, för obligationslånen	....................... „ 103,057: 08
Obetalda trafikräkningar .....................................	...................... „ 7,960: 79
Aktiekapitalet .........................................	........................ „ 1,440,200: —
Reservfonden............................	........................ „ 250,000: —
Dispositionsfonden....................................	........................ „ 300,000: —
Förnyelsefonden...................................................	........................ „ 103,295: 26

Summa Kr. 4,136,186: 30

§ I -

Statens ombud i bolagets revision, länsnotarien Ernst Holmqvist har avlämnat
föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem åren:

— 135 —

År.	Överskott av brutto-inkomst över trafik-kostnad.	Av detta överskott har använts eller avsatts till:
Räntor.	Amorte- ring å annan skuld än statslån.	Utvidgningar och förbätt-ringar av järn-vägen, an-skaffning av förlag eller inköp av materiel med flera dylika utgifter.	Förnyelse- fonden.	Annat ändamål, som bör samman- draget uppgivas	å .
1925	32,088	85	10,553	73	21,535	12
1926	26,349	46	—	—	26,349	46	—
1927	10,951	49	10,253	38	698	11	—
1928	90,449	28	2,360	65	6,980	—	16,722	52	13,634	52	:) 50,751	59
1929	85,658	11	45,997	37	—	—	—	—	39,660	74	- -	—

Summa.

32,088
26,349
10,951 49
90,449!28
85,658! ii

l) Reserverat för inbetalning å statslånet under år 1929.

§ 2.

Bolagets skuld å statslånen uppgick vid 1929 års början till 2,019,599 kronor
50 öre. Vid årets slut uppgick skulden till 1,753,452 kronor 17 öre.

§3.

I enlighet med 1929 års riksdagsbeslut, för vilket redogörelse lämnats i
revisorernas senaste berättelse, har under år 1929, sedan bolaget a föreskrivna
tider inbetalat sammanlagt 85,000 kronor och alltså fullgjort sina skyldigheter
mot statsverket, avskrivning skett å räntor och överräntor med sammanlagt
203,964 kronor 2 öre.

I september 1930 har bolaget till riksgäldskontoret inbetalat ytterligare

40,000 kronor.

4§.

Bolagsstyrelsen framhåller i sin berättelse för år 1929, att årets resultat
blivit jämförelsevis gott, men att styrelsen icke kan se lika förhoppningsfullt
på det kommande årets resultat, främst genom den exceptionellt dåliga vintern,
varigenom endast en ringa del trävaror framkommit till järnvägsstationerna
för befraktning med järnvägen. Därtill komme av Kungl. Maj:! fastställd
ny och lägre frakttaxa att f. o. m. den 1 juli tillämpas i såväl lokalsom
samtrafik, ben nya samtrafikstaxans bestämmelser, på vilka bolaget
icke kunnat inverka, innebure även ändring av vissa samtrafiksvägar, vilken
bestämmelse för bolagets räkning medförde mistning av en del samtrafiksgods.
För gods Sala—Gysinge—Gävle järnvägsstationer till Gävle eller tvärtom
komme i enlighet med ovannämnda samtrafiksbestämmelser ny fraktfördelningsberäkning
att tillämpas, vilken medfördo, att Sala—Gysinge—Gävle
järnväg av fraktbeloppet finge avstå genomsnittligt 2 ä 3 kronor per fraktad
vagn mera än hittills till Gävle—Dala järnväg.

— 136 —

Skövde—Axvalls järnvägsaktiebolag.

Bolagets ställning den 1 januari 1929.
Skulder:

1901 års statslån: ränta.............................. Kr. 303,955: 36

överränta .................... „ 184,435: 54

anståudsränta.............. „	23,791: 27 Kr.	512,182:	17
1927 års statslån: kapital		391,950:	90
Aktiekapitalet ...............		517,500:	_
Reservfonden		2,075:	20
Förnyelsefonden		23,587:	20
Trafikuppbördskonto	.......... • - • 7»	20:	70
	Summa Kr.	1,447,316:	17
Tillgångar:
Järnvägsanläggningen	............. Kr.	899,388:	29
Rullande materiel		161,987:	27
Inventarier och materialier		33,585:	58
Gårdar och fastigheter		5,800:	_
Innestående i bank		20,135:	63
Trafikuppbördskonto .......................		6,732:	42
Aktiebolaget Gullhögen bruk.....		331:	_
Aktier ............................		20,000:	—
Kassabehållning		382:	32
Vinst- och förlustkonto......................................	............ >>	298,973:	66
	Summa Kr.	1,447,316:	17
Utgifter år 1929:
För trafiken	............... Kr	125,337:	24
Räntor ........................................		17,637:	79
Skatter		11:	35
Vagnhyror.......................		242:	74
Avsättning till förnyelsefonden		5,346:	94
Debiterad ränta å 1901 års statslån		23,597:	07
Vinst för året ........................................................	............... n	13,402:	53
	Summa Kr.	185,575:	66
Inkomster år 1929:
Av trafiken ...................................	................ Kr.	145,333:	22
Diverse inkomster............................		3,242:	44
Avskrivning å 1901 års statslån..........................	.................. >>	37,000:	—
	Summa Kr.	185,575:	66

— 137 —

Bolagets ställning den 31 december 1929.

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen ............................

Rullande materiel.........................................

Trafikinventarier ... ...........................

Materialier, biljetter och formulär

Gårdar och fastigheter ................................

Aktier .......................................

Tnnestående i bank .........................

Kassa .....

Samtrafiksuppbörd, icke förfallen .............

Aktiebolaget Gullhögen bruk................

Förlust, balanserad från föregående år.....

Skulder:

Kr. 899,388: 29

„ 161,987: 27

„ 14,348: 74

„ 21,465: oi

„ 5,800: —

„ 20,000: —

„ 26,771: 93

.............. „ 1,475: 88

.............. „ 409: 05

........ „ 285,571: 13

Summa Kr. 1,437,992: 07

1901 års statslån: ränta ............

överränta

anståndsränta

1927 års statslån: kapital ...............

Aktiekapitalet .......................

Reservfonden

Förnyelsefonden .................

Samtrafiksuppbörd, icke förfallen ...

Kr. 303,955: 36
„ 171,855: 08

„ 23,791: 27 Kr. 499,601: 71

..................... „ 389,788: 69

..................... „ 517,500: —

........................ „ 2,075: 20

................ „ 28,934: h

. „_92: 33

Summa Kr. 1,437,992: 07

Statens ombud i bolagets revision, länsnotarien J. Sunnerholm har avlämnat
föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem åren:

År.

Överskott
av bruttoinkomst

över trafikkostnad.

Av detta överskott har använts eller avsatts till:

Kantor.

1925	29,273	17
1926	12,147	93	—
1927	30,844	92	16,220	69	—
1928	25,763	15	16,800	18
1929	22,984	73	17,637	79	—	—	—	—

Amortering

å statslånet.

a annan
skuld.

Utvidgningar
och förbättringar
av järnvägen,
anskaffning
av
förlag eller
inköp av
materiel med
flere dylika
utgifter.

Summa.

29,273	17	29	273	17
12,147	93	12,	147	93
14,624	23	30	844	92
8,962	97	25	763	15
5,346	94	22	984	73

— 138 —

§2.

Statens ombud i bolagets revision har meddelat, att bolagets förbindelser
mot staten, sådana de blivit bestämda av Kungl. Majit i brev av den 6
maj 1927 i enlighet med samma års riksdags beslut, blivit under år 1929
vederbörligen uppfyllda.

Slite—Roma järnvägsaktiebolag.

Bolagets ställning den 1 januari 1929.

Skulder:

Statslånet, kapital........................................................	................ Kr.	50,000: —
Aktiekapitalet ............................................................	................ 11	340,000: —
Svenska sockerfabriksaktiebolaget...........................	................. 11	1,000: —
Sveriges statsbanor ..................................................	................ n	551: 95
Diverse personer..........................................................	. ................ n	1,737: 64
Nyteckning av aktier.................................................	■............... n	150,600: —
Vinst- och förlustkonto..............................................	>•••%............ n	400,231: 16
	Summa Kr.	944,120: 75
Tillgångar:
Järnvägsanläggningen.................................................	................. Kr.	659,272: 86
Rullande materiel.....................................................	• ............. 11	247,474: 9 7
Materialier ..................................................................	................ 11	7,504: 20
Innestående i Svenska Handelsbanken ...................	................ 11	15,856: 86
Deposition ............................................................	................ 11	6,000: —
Utestående trafikmedel.............................................	............. 11	1,004: 83
Diverse personer..........................................................	................ 11	3,007: 03
Bäl kommun..............................................................	............... il	4,000: —
	Summa Kr.	944,120: 75
Utgifter år 1929:
För trafiken ..............................................................	................. Kr.	89,704: 53
	Summa Kr.	89,704: 53
Inkomster år 1929:
Av trafiken................................................................	................... Kr.	84,016: 49
Extra inkomster.........................................................	................... 11	4,577: 71
Arets förlust..............................................................	........ ......... 11	1,110: 33
	Summa Kr.	89,704: 53
Bolagets ställning den 31 december 1929.
Tillgångar:
J ärn vägsanläggningen.................................................	................. Kr.	400,000: —
Rullande materiel.....................................................	................ 11	150,083: 82

— 139 —

Materialier ..........................................................	................ Kr.	11,873: 16
Innestående i Svenska Handelsbanken ..............	................. 51	10,085: 65
Utestående trafikmedel ..................................	.................. 55	388: 71
Diverse personer.................................................	................. 55	2,532: 81
Vinst- och förlustkonto .......................................	55	432: 39
	Summa Kr.	575,396: 54
Skulder:
Statslånet, kapital ... ...............	................ Kr.	50,000: —
Aktiekapitalet ........................................................		170,000: —
Svenska sockerfabriksaktiebolaget.......................		1,000: —
Sveriges statsbanor ................................................	.................. „	564: 20
Diverse personer ............................................	.... ............ 55	1,232: 34
Nyteckning av aktier ......................................	.................. 55	150,000: —
Reducering av nytecknade aktier ......................	............ ...... 5J	600: —
Reservfonden .................................................	............. 55	202,000: —
	Summa Kr.	575.396: 54

§ 1.

Statens ombud i bolagets revision, riksbankskamreraren L. Olsson har avlämnat
föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem åren:

År.	Överskott av brutto-inkomst över trafik- kostnad.	Av detta överskott har använts eller avsatts till:	Summa.
Räntor.	Amortering å stats-lån.	Reserv- fonden.	Annat ändamål.'')
1925	3,998	33	3,998	33							3,998	83
1926	15,990	60	—						15,990	60	15,990	60
1927	3)--
1928	1,461	92	5,043	75	150,000	—	32,000	—	368,231	56	2)556,737	23
1929	4)--

'') Specifikation arv ruhr. “Annat ändamål^ 1925 1926 1927 1928 1929

Avskrivning å rullande materiel............ — — — 108,958: 7 0 —

Vinst- och förlustkonto........................ — 15,990: 6 o — — —

Avskrivning & järnvägsanläggning......... —_—_— 259,272: 86 —_

Kronor — 15,990: 60 — 368,231: 66 —

*) Det belopp, varmed summan överstiger “överskott av bruttoinkomst över trafikkostnad“,
har dels anskaffats genom nyteckning av aktier kr. 150,000: —, dels disponerats från
medel, som balanserats å vinst- och förlustkontot.

8) Bruttoinkomst har understigit trafikkostnad med kr. 383: 45.

*) >! II 11 11 II II 432: 39-

— 140 —

§ 2.

Bolaget bär enligt de för reglering av bolagets statslån gällande bestämmelser
icke haft att erlägga någon amortering eller ränta å sitt statslån.
Bolagets skuld till statsverket uppgick den 31 december 1929 till 50,000 kronor.

Sävsjöström—Nässjö järnvägsaktiebolag.

Bolagets ställning den 1 januari 1929.

Skulder:

............. Kr. 2,422,889: 96

............. „ 54,212: 16

............ „ 273,832: 81 Kr. 2,750,934: 93

........................................ „ 2,581,900: —

......................................... „ 125,000: —

............... Kr. 407,113: 39

................ „ 103,242: 30

............... 348,178: 70 „ 858,534: 39

......................................... „ 4,143: 72

Summa Kr. 6,320,513: 04

	Tillgångar:
Banbyggnaden.............		............... Kr. 4,295,270: 35
Husbyggnader...............		.............. „ 483,428: 58
Rullande materiel.........		................ „ 1,214,244: 29
Inventarier.....................		................ „ 6,050: 16
Fastighet........................		................ „ 26,683: 12
Bankräkningar...............		............... „ 10,712: 15
Aktier i Kalmar verkstadsaktiebolag......................	................ „ 71,600: —
Kalmar nya järnvägsaktiebolag..............................	................ „ 212,254: 39
		Summa Kr. 6,320,513: 04
	Inkomster år 1929:
Balanskonto ...............		................. Kr. 4,143: 72
Trafiköverskott ............		................... „ 199,206: 54
		Summa Kr. 203,350: 26
	Utgifter år 1929:
Avskrivningar ...........		................. Kr. 83,994: 51
Omkostnader ..............		.................. „ 11,574: 27
Skatter ...........................		................... „ 407: 53
Intressekonto ..............		.................. „ 105,385: li
Balanskonto ..................		................... „ 988: 84
Avsättning.....................		................... „ 1,000: -
		Summa Kr. 203,350: 26

Statslånet: kapital ...........

ränta ..............

anståndsränta

Aktiekapitalet ..................

Reservfonden ...................

Avskri vningsfonder:

Banbyggnaden ..............

Husbyggnader ..............

Rullande materielen.....

Vinst.- och förlustkonto

— 141 —

Bolagets ställning den 31 december 1929.

Tillgångar:

Banbyggnaden.......................................................................... Kr. 4,301,184: 46

Husbyggnader............................................................................ „ 493,289: 60

Rullande materiel..................................................................... „ 1,254,244: 29

Inventarier................................................................................. „ 6,651: 02

Fastighet................................................................................... „ 24,736: 79

Bankräkningar............................................................................. „ 28,181: 38

Aktier i Kalmar verkstadsaktiebolag ....................................... ,. 71,600: —

Kalmar nya järnvägsaktiebolag......................... ,, 199,206: 54

Summa Kr. 6,379,094: 08

Skulder:

Statslånet: kapital ....................................... Kr. 2,402,845: oi

ränta ..... „ 53,763: 66

anståndsränta ....................... „ 273,832: 81 j£r 2,730,441: 48

Aktiekapitalet ........................................................................... „ 2,581,900: —

Reservfonden .............................................................................. „ 126,000: —

Avskrivningsfonder:

Banbyggnaden......................................... Kr. 448,318: 08

Husbyggnader.......................................... ,, 112,910: 87

Rullande materielen................................ „ 378,534: 81 t) 939,763: 76

Vinst- och förlustkonto............................................................. „ 988: 84

Summa Kr. 6,379,094: 08

1.

Statens ombud i bolagets revision, f. d. landskamreraren K. Gislén har avlämnat
föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem åren:

År.	Överskott av brutto-inkomst över trafik-kostnad.	Av detta överskott har	använts eller avsatts till:		; Summa.
Räntor.	Reserv- fonden.	Annat ända-mål. Avskrivningar m. m.	Överskott, som över-förts till vinst- och förlustkonto.
1925	174,314	16	1 112,9242 7			61,389	89			174,314	16
1926	179,744	19	112,528*26	—	—	67,215	93	—	—	179,744	19
1927	205,127	64	109,080 75	—	—	96,046	89	—	—	205,127	64
1928	212,648	92	107,56318	1,000	—	2)100,942	02	3,143	72	212,648	92
1929	199,206	54	105,385 il	1,000	—	3) 92,821	43	4)--	—	199,206	54

’) Omkostnader och skatter Kr. 16,193: ox. s) Omkostnader och skatter Kr. 11,981: so.

Avskrivningar ............... „ 79,853: 88. Avskrivningar ............ „ 80,839: 03.

*) Omkostnader och skatter „ 11,499: 25. 4) Av ingående överskottet har använts en del

Avskrivningar ............... „ 89,442: vt. till avskrivning, så att endast 988:84 kvarstår

— 142

§ 2.

Bolaget har under år 1929 å statslånet inbetalat 129,075 kronor, utgörande
årets annuitet. Skulden för lånet, som vid 1929 års början utgjorde 2,750,934
kronor 93 öre, hade till följd därav vid årets slut nedgått till 2,730,441 kronor
48 öre.

Uddevalla—Lelångens järnvägsaktiebolag.

Bolagets ställning den 1 januari 1929.

Skulder:

Statslånen:

Nr 1: kapital...........................................	..... Kr. 960,750: 73
ränta.............................................	..... „ 86,034: 68
överränta .....................................	..... „ 2,642: 66	Kr.	1,049,428: 07
Nr 2: kapital..........................................	..... Kr. 266,035: 57
ränta...........................................	..... „ 26,544: 41
överränta .....................................	..... „ 796: 66	n	293,376: 64
Nr 3: kapital...........................................	..... Kr. 306,982: 03
ränta............................................	..... „ 30,629: 95
överränta ...................................	..... „ 919: 28		338,531: 26
Enskilda järnvägarnas pensionskassa......		n	232,185: 15
Till Sveriges statsbanor och två enskilda trafikbolag............		16,825: 13
Fraktrestitutionskonto................................		n	32,000: —
Ej lyftade vinstmedel................................		ii	144: —
Växlars konto...........................................		ii	2,000: —
Diverse kreditorer......................................		n	18,810: 57
Aktiekapitalet ........................................		ii	1,250,800: —
Tillgångar över skulder:
Dispositionsfonden ...............................		n	60,179: 75
Reservfonden .......................................			126,000: —
	Summa	Kr.	3,420,280: 5 7

Järnvä gsanläggningen........

Rullande materiel............

Inventarier och materialier

Fordran å stationerna........

Fastigheter.........................

Andel i stuveriförening......

Tillgångar:

........................................... Kr. 2,609,431: 15

............................................. „ 582,916: 39

.......................................... „ 151,079: 82

....... ................................... „ 12,724: 49

........................................... „ 4,900: —

— 143 —

Kusk. järnv, garantifond...........................................	............... Kr. 1: —
Aktiebolaget Smålägenheter ...................................	................ „ 1: -
Fordran å bankräkning..........................................	............... „ 17: 68
Aktier i Uddevalla trafikaktiebolag.........................	................ „ 1: -
Kassakonto ............	..... „ 261: 03
Diverse debitorer	. .. „ 3,275: 98
Vinst- och förlustkonto..............................................	................ „ 55,670: 03
	Summa Kr. 3,420,280: 57
Utgifter år 1929:
För trafiken ..................................................	. .. Kr. 602,U4y: 88
Olyckshändelser .....................................................	„ 365: 13
Elvra för rullande materiel......................................	................... „ 844: 85
Räntor ........................................................	„ 91,591: 87
Utgifter för busstrafiken.........................................	... „ 5,287: 79
Avskrivning å inventarier .......................................	......... „ 1,285: 02
	Summa Kr. 701,424: 54
Inkomster år 1929:
Av trafiken............................................................	.. Kr. 635,849: 24
Hyror och arrenden................................................	................. „ 6,182: 71
Extra inkomster.........................................................	................. „ 877: 25
Inkomster av busstrafiken ...................................	.................. „ 3,441: 85
Överskott å skattemedel ..........................................	.................. „ 1,822: 18
Förlust för året ....................................................	............... „ 53,251: 31
Summa Kr. 701,424: 54

Bolagets ställning den 31 december 1929.

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen..............................	.............................. Kr.	2,623,416:	0v
Rullande materiel ....................................	.............................. ii	595,154:	94
Inventarier och materialier...................	- - ............................ ii	158,220:	89
Fordran ä stationerna.............................	..................... ii	6,164:	88
Fastigheter......................................	......... • ................. ii	8,400:	—
Aktier och andelar .................................	.............................. 11	4:	—
Fordran å bankräkning........................	............................... ii	39:	—
Kassakonto .........................................	........................... ii	3,465:	78
Diverse debitorer ..........................	........................... ii	1,862:	44
Vinst- och förlustkonto.......................	....................... „	53,251:	31
	Summa Kr.	3,449,979:	25

144

Skulder:

Statslånen:

Nr 1: kapital . ...	...... Kr.	960,750:	73
ränta.........................................	...... 55	128,383:	23
överränta ................................	....... 55	7,928:	—	Kr. 1,097,061:	96
Nr 2: kapital .......................................	...... Kr.	266,035:	57
ränta ...........................................	...... 55	39,724:	94
överränta .................................	55	2,389:	98	„ 308,150:	49
Nr 3: kapital........................................	....... Kr.	306,982:	03
ränta ..................................	55	45,839:	14
överränta ......................	...... 55	2,757:	82	,, 355,578:	99
Enskilda järnvägarnas pensionskassa ....				„ 213,907:	77
Till Sveriges statsbanor och två enskilda trafikbolag ...		„ 22,960:	26
Fraktrestitutionskonto................				„ 30,247:	77
Ej lyftade vinstmedel............				144:	—
Växlars konto....................				„ 2,500:	—
Diverse kreditorer.................				„ 17,759:	96
Uddevalla stadskassa.........				„ 20,358:	33
Aktiekapitalet ....................				„ 1,250,800:	—
Dispositionsfonden ..............				,. 4,509:	72
Reservfonden				„ 126,000:	—

Summa Kr. 3,449,979: 25

§ I Statens

ombud i bolagets revision, länsnotarien 0. Lindow har avlämnat
föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem åren:

Överskott.

Av detta överskott har använts eller avsatts till:

Räntor.

Amortering

a statslån.

a annan
skuld.

Utvidg- !

fingar och j Annat
materialier ändamål,
m. m.

Summa.

1925

1926

1927

1928

1929

64,640

111,875

106,011

20,883

39,625

48,610

93,064

48,677

7,215

11,119

11,631

27,524

4,106

15,857

7,691

18,177

9,562

36,864

172

54

1)2,761 lo

64,639

111,875

106,011

20,883

39,625

'') Kontant i kassan.

— 145 —

§ 2.

Bolaget har under år 1929 icke verkställt någon inbetalning å sin skuld
för statslånen. Denna skuld, som vid nämnda års början utgjorde 1,681,335
kronor 97 öre, hade till följd därav vid årets slut stigit till 1,760,791 kronor
44 öre, varav 265,232 kronor 7 öre voro förfallna till betalning.

§3.

Styrelsen har i sin förvaltningsberättelse för år 1929 beträffande rörelsen å
järnvägen meddelat, att inkomsterna företedde någon liten ökning vid jämförelse
med föregående år. Antalet resande under år 1929 utgjorde 108,407
stycken mot 113,865 år 1928 och den transporterade godsmängden utgjorde
98,566 ton mot 88,686 ton år 1928. Inkomsterna för resandetrafiken år 1929
voro 132,811 kronor och för gods 475,302 kronor mot respektive 141,231 kronor
och 449,916 kronor år 1928. Den 1 maj 1929 har öppnats en busslinje mellan
Högsäter och Lerdal och deu 1 oktober samma åren linje mellan Högsäter och
Starlanda i Råggärds socken. Med hänsyn till det intresse, allmänheten visat
för dessa busslinjer, hyser styrelsen hopp örn, att de med tiden skola bära sig.
I varje fall föra de trafik till järnvägen och hindra uppkomsten av konkurrerande
företag. Inkomsten å busslinjerna har under året uppgått till 3,441 kronor
85 öre, under det att utgifterna utgjort 5,287 kronor 79 öre. Busstrafiken
har sålunda lämnat en förlust av 1,845 kronor 94 öre under året. Förfallen
annuitet å lånet hos enskilda järnvägarnas pensionskassa har inbetalats av
Uddevalla stad. Med hänsyn till att järnvägen är belägen mellan normalspåriga
järnvägar, varigenom efter den nya samtrafiktaxans genomförande
kan befaras, att järnvägen genom alternativa vägar kan gå förlustig en del
samtrafiksgods, särskilt av sågat och hyvlat virke samt annat gods, som trafikanter
hava obenägenhet för att låta omlasta, har styrelsen sett sig nödsakad
att anskaffa ytterligare två stycken överföringsvagnar.

§4.

På uppdrag av bolaget har verkställande direktören i Norrköping—Söderköping—Vikbolandets
järnvägsaktiebolag C. Carlsson verkställt utredning
angående de avskrivningar, som bolaget lämpligen borde företaga. Utredningsmannen
har kommit till det resultat att avskrivning bör ske med minst

30,000 kronor och högst 65,000 kronor årligen.

§ 5.

I skrivelse den 28 januari 1930 hade bolaget meddelat, att med hänsyn till
den konkurrens, för vilken bolaget vore utsatt, det icke vore i stånd att år
1930 kunna till riksgäldskontoret inleverera någon del av den förfallna skulden.
I anledning härav ha riksgäldsfullmäktige uppdragit åt en representant
för riksgäldskontoret och cn i järnvägsekonomiska förhållanden sakkunnig
person att verkställa undersökning av bolagets förvaltning och ekonomiska
ställning. Resultatet av undersökningen hade den 11 september 1930, ännu
icke tillställts fullmäktige.

Rev. Ber. 1930 ang. riksgäldskontoret.

10

— 146 —

Uppsala—Enköpings järnvägsaktiebolag.

Bolagets ställning den 1 januari 1929.

Statslånet: kapital .........

ränta ...........

överränta.......

anståndsränta

Aktiekapitalet .................

Upplands enskilda bank

Lånekonto .......................

Växlars konto...............

Skulder:

.............. Kr. 1,011,552: 31

............. „ 384,808: 96

............ „ 81,056: 98

............ „ 99,063: 62 Kr. 1,576,481: 87

......................................... „ 1,104,000: —

..................... „ 39,581: 59

........................................... „ 229,018: 21

..................... „ 36,886: 18

Summa Kr. 2,985,967: 85

Järnvägsanläggningen.......

Rullande materiel.............

Förråd ..............................

Växelkassor ......................

Trafikens uppbördskonto .

Kassakonto........................

Vinst- och förlustkonto ....

För trafiken ......

Räntor ...............

Skatter ..............

Tillgångar:

Kr. 2,173,986: 01

„ 350,884: 03

„ 106,818: 05

175: -„ 16,949: il

„ 36: 70

„ 337,118: 95

Summa Kr. 2,985,967: 66

Utgifter år 1929:

.................................................... Kr. 310,403: 6 7

...................................................... „ 81,560: 92

............................. „_95: 30

Summa Kr. 392,059: 89

Inkomster år 1929:

Av trafiken..................................................................................... Kr. 350,879: 72

Diverse inkomster........................................................................... » 6,415: —

1929 års förlust ......................................................................... „ 34,765: 17

Summa Kr. 392,059: 89

Bolagets ställning den 31 december 1929.

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen........................................................... Kr. 2,173,986: oi

Rullande materiel...................................................................... „ 350,884: os

Förråd ......................................................................................... „ 106,006: 28

— 147

Växelkassor ......................

Trafiken uppbördskonto .

Kassakonto ......................

Vinst- och förlustkonto ...

Kr. 175: —

„ 23,261: 76

„ 35: 12

„ 371,884: 12

	Summa Kr. 3,026,232: 32
	Skulder:
Statslånet: kapital....................	...................... Kr. 1,011,552: si
ränta .....................	..................... „ 426,927: 27
överränta..............	...................... „ 104,076: 93
anståndsränta.........	...................... 99,063: 62 Kr. 1,641,620: 13
Aktiekapitalet .........................	................................................... „ 1,104,000: —
Upplands enskilda bank .......	..................................................... „ 39,846: 44
Lånekonto ...............................	................................................. „ 240,765: 75

Summa Kr. 3,026,232: 32

§ I Statens

ombud i bolagets revision, e. o. länsnotarien A. Pontén har avlämnat
föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper, utvisande för åren 1925
—1929 överskott av bruttoinkomst över trafikkostnad med respektive 39,177
kronor 38 öre, 3,101 kronor 23 öre, 36,808 kronor 46 öre, 11.292 kronor 62
öre och 46,891 kronor 5 öre, vilka belopp helt använts till räntor.

§ 2.

Bolaget har under år 1929 icke verkställt någon inbetalning å sitt statslån.
Skulden för lånet, som vid årets början uppgick till 1,576,481 kronor 87 öre,
hade till följd därav vid årets slut stigit till 1,641,620 kronor 13 öre, varav
586,287 kronor 9 öre voro förfallna till betalnng.

§ 3. i

Såsom revisorerna meddelade i sin år 1929 avgivna berättelse, hade fullmäktige
i riksgäldskontoret i oktober 1928 uppdragit åt en representant för
verket att jämte två sakkunniga personer verkställa en granskning av järnvägsbolagets
förvaltning och ekonomiska ställning. Sedan granskningsmännen
avlämnat redogörelse för bolagets ekonomi och framlagt vissa förslag, för vilka
revisorerna förra året redogjort, anmodade riksgäldskontoret bolaget att lämna
uppgift å storleken av det belopp, som kunde inbetalas å statslånet och örn
tiden, då inbetalningen kunde ske. I anledning av denna anmodan överlämnade
bolaget med skrivelse den 22 december 1929 en av järnvägens trafikchef
avgiven redogörelse för inkomster och utgifter under året, för såvitt desamma
kunde bedömas, jämte trafikrapport för oktober månad 1929. Bolaget
anförde därutöver följande. Järnvägsdriften under år 1929 syntes icke komma
att lämna större bruttoöverskott än omkring 46,000 kronor eller blott omkring

37,000 kronor mera än under år 1928. Emotsedd ytterligare ökning av trafik -

— 148 —

inkomsterna hade till dels uteblivit, lill dels förskjutits till senare tid än som
beräknats. Förhållandena inom lantbruket hade varit särskilt ogynnsamma, och
transporterna för jordbrukets behov hade tills vidare så gott som avstannat.
Uti den av riksgäldssekreteraren J. Hägglund och byråchefen S. Norrman till
riksgäldskontoret avlämnade promemorian hade erinrats, att bolaget vid 1928
års utgång hade skulder till ett sammanlagt belopp av omkring 76,000 kronor,
vilkas förräntning och betalning borde gå framför likvidering av statslånet.
Dessa skulder torde bolaget vid årsskiftet hava minskat med omkring 46,000
kronor eller med hela det beräknade driftöverskottet. Bolaget hade icke under
året betalat någonting å någon skuld, som hade sämre rätt än statslånet, och
bolaget hade ej heller utgivit något, som ej stått i omedelbart sammanhang
med driften å bolagets järnväg och direkt avsett bolagets egen järnvägs behov.
Därest icke några försämrande omständigheter inträffade, så borde
emellertid inkomsterna under år 1930 bliva tillräckliga för att möjliggöra ett
upptagande av inbetalningarna å statslånet. Sedan bokslutet för innevarande
år blivit färdigt, anhölle styrelsen få lämna vidare meddelande därom.

I sammanhang med insändandet av styrelseberättelsen för år 1929 anförde
bolaget därefter i skrivelse till riksgäldskontoret den 16 juni 1930 följande:

»Av förvaltningsberättelsen framgår, att årets förlust blev — utan att några
avskrivningar verkställts — 34,765 kronor 17 öre mot 68,012 kronor 34 öre
nästföregående år. Driftöverskottet har använts för avbetalning å sådana
skulder, vilkas förräntning och betalning böra gå framför likvidering av statslånet,
Däremot har ingenting betalts å sådana skulder, som hava sämre rätt
än detta.

Bolaget hade av tidigare angivna skäl hoppats, att förhållandena under år
1930 skulle ställa sig avsevärt gynnsammare än under år 1929. Men resultatet
har hittills i stället blivit sämre. Såsom trafikrapporten för mars angiver,
hava trafikinkomsterna under årets 3 första månader nedgått med tillhopa
omkring 4,500 kronor. Såvitt ännu kan bedömas har nedgången i inkomsterna
fortsatt under april och maj månader. Då utgifterna under första halvåret
på grund av då förfallande försäkringsavgifter och under detsamma förekommande
banunderhållsarbeten äro större än under årets senare del, har det
endast varit nätt och jämt, att inkomsterna under den gångna delen av året
kunna täcka driftkostnaderna. Något överskott har ej uppstått.

Nedgången i inkomsterna härrör väsentligen från de försämrade konjunkturerna.
För lantbruket har året 1929 som bekant icke varit gynnsamt beträffande
priserna å dess produkter och frakterna av spannmål och av varor
för lantbrukets behov hava tillsvidare ytterligare minskats.

Den ökning av fraktinkomsterna, som väntats från Ekebybruk på grund
av brukets utvidgning och koncentrering av verksamheten samt dess upptagande
av nya verksamhetsgrenar, har hittills icke erhållits, enär bruket ännu
icke förmått öka sin export.

Järnvägsbolaget hade hoppats, att från och med den 1 juli erhålla de ökade
transporter, som omläggningen av transportvägarna i sammanhang med förändringarna
i frakttaxorna skola medföra för järnvägen. Men det vill synas,

— 149 -

som om denna omläggning icke skulle komma att genomföras under innevarande
år.

Järnvägen Uppsala-—Enköping avsågs ursprungligen att bliva ett led i en
blivande järnvägslinje från Öregrund över Uppsala och till Enköping. Det
torde därför böra meddelas, att det för anläggningen av banan Uppsala—
Öregrund bildade Uppsala—Östhammar—Öregrunds Järnvägsaktiebolag på
ordinarie bolagsstämma den 31 sistlidna maj beslutat, att bolaget skall träda
i likvidation.

Järnvägen har allt fortfarande väl underhållits och är ur byggnadssynpunkt
icke i något försämrat skick.

Såsom ovan meddelats, förfogar bolaget icke för närvarande över något
driftöverskott och kan således icke åstadkomma något belopp till avbetalning
å dess skulder till staten.»

Till fullmäktiges sammanträde den 11 juli 1930 anmäldes av riksgäldskommissarien,
att bolaget uraktlåtit att inbetala den 1 juli samma år förfallen
annuitet för sitt lån ur allmänna järnvägslånefonden. Bolagets skuld utgjorde
sistnämnda dag:

Icke förfallen
skuld

K -

Kapital ............................................ 921,859: 46

Ränta ............................................. — —

Överränta ....................................... ..

Anståndsränta ............................... 99,063: 62

Summa 1,020,923: 08 648,400: ii 1,669,323: 19

Förfallen

skuld

— o — n —

89,692: 85
444,517: 31
114,189: 95

Summa
- r

1,011,552: 31
444,517: 31
114,189: 95
99,063: 62

Den förfallna skulden utgjordes av:

1920 års annuitet, återstod........................ Kr. 14,210: 16

1921—1930 års annuiteter ....................... „ 520,000: —

Överränta ................................................ „ 114,189: 95

Summa Kr. 648,400: 11

Till fullmäktiges protokoll vid ovanberörda sammanträde har antecknats, att
vid förhandlingar, som under den senaste tiden förts mellan förste deputeraden,
professor G. Kobb och riksgäldssekreteraren J. Hägglund, å ena sidan, samt
bolagets verkställande direktör, advokaten L. Chrysander, å andra sidan, överenskommelse
träffats därom, att bolaget skulle låta undersöka möjligheterna för
sammanslagning av bolagets järnväg med angränsande järnväg, samt att, därest
utsikter härför skulle visa sig icke förefinnas, under nästinstundande år skulle
upptagas till behandling frågan örn reglering av bolagets skuldförhållande till
staten.

— 150 -

Varberg—Ätrans järnvägsaktiebolag.

Bolagets ställning den 1 januari 1929.
Skulder:

Kr. 1,185,000: —

„ 772,605: 08

„ 60,779: 92

„ 114,925: 24 Kr. 2,133,310: 24

Kr. 65,000: —

„ 36,673: 01

„ 3,737: 50

» 6,316: 62 „ 111,727: 13

............................. „ 1,196,900: —

............................ „ 2,869: 36

.............................. „ 500: —

............................ „ 21,492: 60

Summa Kr. 3,466,799: 33

Tillgångar :

Järnvägsanläggningen...........................................	................... Kr.	2,493,743:	08
Rullande materiel................................................	................... n	331,044:	30
Förrådseffekter .....................................................	..................... y>	63,686:	73
Innestående i bank .............................................	..................... jj	4,001:	69
Svenska järnvägarnas arbetsgivareförening ......	.....................	1,975:	—
Fordringar..............................................................	..................... j»	17,072:	78
Kapitalkonto......................................................	.................... n	555,275:	75
	Summa Kr.	3,466,799:	33

1908 års statslån:

kapital.................

ränta......................

överränta ............

anståndsränta ......

1913 års statslån:

kapital...................

ränta..................

överränta ...........

anståndsränta.....

Aktiekapitalet ........

Reservfonden...........

Depositionskonto.....

Obetalda räkningar

Utgifter år 1929:

För trafiken ................................................................................. Kr. 270,754: 70

Räntor, obetalda....................................................................... „ 87,174: 63

„ , inbetalda till riksgäldskontoret...................................... „ 10,000: —

Summa Kr. 367,929: 33

Inkomster år 1929:

Av trafiken....................................................................................... Kr. 277,595: 29

Ersättning för postavlöningar m. m........................................... „ 3,988: —

Kapitalkonto................................................................................. „ 86,346: 04

Summa Kr. 367,929: 33

— 151 —

Bolagets Järnvägsanläggningen ... Rullande materiel	ställning den 31 Tillgångar:	december	1929. .... Kr.	2,493,743: 08 331,044: 30
Förrådseffekter och inventarier ........................			76,728: 88
Innestående i bank .......				1,146: 40
Svenska järnvägarnas arbetsgivareförening ....		---- yy	1,975: —
Fordringar ....................			---- yy	25,407: il
Kapitalkonto..................			---- yy	641,621: 79
		Summa Kr.	3,571,666: 56
	Skulder:
1908 års statslån:
kapital.........................	.............................. Kr.	1,185,000:	—
ränta............................	..............................	820,346:	97
överränta ...................	............................	95,613:	63
anståndsränta .............	.............................. »	114,925:	24 Kr.	2,215,885: 84
1913 års statslån:
kapital..........................	............................. Kr.	65,000:	—
ränta.............................		39,347:	05
överränta ..................	.............. ............ yy	5,850:	—
anståndsränta...............	............................. 5>	6,316:	62 yy	116,513: 6 7
Aktiekapitalet ...............			---- yy	1,196,900: -
Reservfonden ................			---- yy	2,869: 36
Depositionskonto.............			---- yy	500: —
Obetalda räkningar ......			---- yy	38,997: 69

Summa Kr. 3,571,666: 56

§ 1.

Av uppgift, lämnad av statens ombud i bolagets revision, länsassessoTn
A. Magnusson framgår att under de senaste fem åren överskott av bruttoinkomst
över trafikkostnad uppkommit endast under åren 1927, 1928 och
1929 med respektive 10,860 kronor 82 öre, 11,401 kronor 5 öre och 10,828
kronor 59 öre. Överskottet bar helt använts till räntor.

§ 2.

I enlighet med en i revisionsberättelsen för år 1928 omförmäld provisorisk
reglering av bolagets skuldförhållande till staten bar bolaget under år 1929
till riksgäldskontoret inbetalat 10,000 kronor.

§ 3.

I sina åren 1927, 1928 och 1929 avgivna berättelser meddelade revisorerna,
att 1927 års riksdag medgivit en provisorisk reglering av bolagets skuld -

— 152 —

förhållande till staten, innebärande, att av bolagets vid 1926 års slut förfallna
ränteskuld till staten finge avskrivas 400,000 kronor under villkor att
säkerhet, som av vederbörande myndighet kunde godkännas, ställdes för behörigt
inbetalande till riksgäldskontoret av minst 10,000 kronor under vart
och ett av åren 1927—1929. Bolaget har under sagda år i enlighet med berörda
uppgörelse till riksgäldskontoret inbetalat 10,000 kronor.

På sätt revisorerna i sin för år 1928 avgivna berättelse meddelat, hade en
representant för verket och en i järnvägsekonomiska frågor sakkunnig person
efter verkställd utredning och samråd med bolagets verkställande direktör
framlagt förslag till definitiv reglering av bolagets skuldförhållande till staten.
Förslaget utmynnade i en hemställan, att staten under i det följande angivna
villkor skulle medgiva, att dess genom två lån ur allmänna järnvägslånefonden
uppkomna fordran hos Varberg—Ätrans järnvägsaktiebolag nedskreves
till ett belopp av 420,000 kronor, fördelade på två lån, ett å 150,000
kronor och ett å 270,000 kronor. För lånen skulle ställas säkerhet genom
inteckning i Varberg—Ätrans järnväg, till förmånsrätten liggande närmast
efter två inteckningar å vardera 50,000 kronor, över vilka bolaget skulle äga
att på vissa i det följande angivna villkor självt disponera. För det förstnämnda
lånet å 150.000 kronor skulle bolaget därjämte ställa säkerhet, som
av riksgäldskontoret godkändes. Å lånet å 150,000 kronor skulle annuitet
erläggas med 5 procent, varav 4,5 procent skulle utgöra ränta. Å lånet å

270,000 kronor skulle annuitet tills vidare icke beräknas eller ränta debiteras,
ägande dock riksgäldskontoret att framdeles debitera sådan för beloppet i
dess helhet eller del därav, därest riksgäldsfullmäktige efter företagen undersökning
funne järnvägsbolagets ställning hava undergått sådan förbättring,
att bolaget borde vara i stånd att av egna medel bestrida ej mindre driftsutgifter,
med inräkning av skälig avsättning till förnyelsefond, än även räntor
å lån, för vilka lämnats inteckning i järnvägen med förmånsrätt framför
statslånet och å statslån, för vilka annuitet fordrades. Över en första inteckning
i järnvägen å 50,000 kronor skulle bolaget äga fritt disponera. Över
en andra inteckning i järnvägen å likaledes 50,000 kronor finge bolaget disponera
som säkerhet för lån, som upptogos för nybyggnader eller nyanskaffningar,
som finge anses ur affärsmässig synpunkt fördelaktiga, skolande bolaget
i varje fall, med företeende av utredning genom sakkunnig, inhämta
riksgäldsfullmäktiges samtycke till upptagande av sådant lån. Bolaget borde
förbinda sig att till säkerhet för statens fordran pantsätta sistberörda inteckning
å 50,000 kronor i den mån avbetalning skedde å den enskilda gäld,
för vilken inteckningen finge utgöra säkerhet. Staten skulle förbehålla sig
rätt att inlösa Varberg—Ätrans järnväg till ett belopp, motsvarande 420,000
kronor, ökat med de belopp, som framdeles kunde komma att bindas i järnvägens
fasta anläggningar och rullande materiel, men minskat med behörigt
avdrag på grund av slitning och annan teknisk värdeminskning.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 23 januari 1930 meddelade riksgäldsfullmäktige,
att bolagets skuld trots gjorda avbetalningar genom debitering av

— 153 —

räntor ökats till 2,332,399 kronor 51 öre. Beträffande utredningsmännens
förslag anförde fullmäktige därefter följande:

Vid granskning av förslaget hade fullmäktige ansett sig kunna i huvudsak
biträda detta, dock med den ändring, att det skuldbelopp, vilket skulle av
bolaget förräntas och återbetalas i den mån dess ekonomiska ställning det
medgåve, höjdes från 270,000 kronor till 350,000 kronor och att i följd därav
den ifrågasatta nedskrivningen av bolagets nuvarande skuld begränsades till

500,000 kronor. Sedan bolaget erhållit del därav, hade bolaget i en till Kungl.
Majit ställd, till fullmäktige ingiven skrivelse av den 20 januari 1930 hemställt,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, att bolagets skuld
för statslånen måtte regleras i överensstämmelse med utredningsmännens förslag
med nyssberörda förändring. Vid ansökningen funnes fogat utdrag av
stadsfullmäktiges i Varberg protokoll för den 21 november 1929, utvisande,
att stadsfullmäktige beslutit teckna den av utredningsmännen ifrågasatta
borgen för det nya lånet å 150,000 kronor. Det föreliggande regleringsförslaget
medförde visserligen en betydande förlust för staten, i det att alla
räntor och därjämte 750,000 kronor av statens kapital fordran skulle efterskänkas.
En för staten förmånligare uppgörelse torde dock i betraktande
av järnvägsbolagets synnerligen svaga ställning icke kunna ernås. Då nödiga
förutsättningar ej heller syntes föreligga för ifrågavarande järnvägs införlivande
med statens järnvägar eller sammanslagning med någon angränsande
enskild järnväg, hade fullmäktige ansett, att regleringsförslaget borde kunna
godtagas. Förslaget borde emellertid fullständigas med nedan angivna detaljbestämmelser.

Såsom utgångspunkt för ifrågavarande skuldreglering borde bestämmas den
1 januari 1930, då ränteberäkningen å det nuvarande skuldbeloppet skulle
upphöra och från vilken dag det nya lånet å 150,000 kronor skulle löpa med
ränta. I enlighet härmed torde annuiteten å nyssnämnda lån böra erläggas
första gången den 31 december 1930 och sedermera samma dag årligen, intill
dess lånet blivit slutbetalt. Annuitet och räntefot för lånet å 350,000 kronor
torde beräknas efter samma grunder som för förstnämnda lån och således
utgå efter resp. 5 och 4 V, procent. Därest bolaget på grund av fullmäktiges
beslut hade att erlägga annuitet å berörda 350,000 kronor eller del därav,
borde inbetalningen av densamma ävenledes äga rum den 31 december. I
fråga örn båda lånen borde bolaget, därest den stadgade betalningsskyldigheten
icke fullgjordes, förpliktas att å oguldna inbetalningsbelopp erlägga
överränta efter 5 procent. Enligt utredningsmännens förslag skulle bolaget
berättigas att under vissa förutsättningar disponera en i järnvägen meddelad
inteckning å 50,000 kronor såsom hypotek för lån, vilka komme att under
åren 1930—1935 upptagas för sådana nybyggnader och nyanskaffningar, 3om
ur affärsmässig synpunkt ansåges önskvärda. I den män de för berörda
ändamål upptagna lånen bleve infriade skulle berörda inteckning utgöra
säkerhet för statens fordran. Enligt fullmäktiges mening borde uttryckligt
stadgande meddelas örn, att, sedan dylik inlösen en gång skett, bolaget ovillkorligen
skulle ställa motsvarande belopp av inteckningen till riksgäldskontorets

154 —

förfogande och således icke äga rätt att åter använda det frigjorda hypoteket
för anskaffande av nya lån. I händelse bolaget försattes i konkurs eller
trädde i likvidation eller ock bolagets järnväg försåldes på exekutiv auktion,
borde statens hela då återstående fordran anses vara genast förfallen till
betalning. — Härjämte borde det ankomma på Kungl Majit att, på sätt
skett vid tidigare skuldregleringar, meddela vissa speciella föreskrifter till
tryggande av statens rätt såsom fordringsägare och för erforderlig kontroll
över bolagets förvaltning, så t. ex. beträffande rätt för Kungl. Majit att, så
länge skulden till staten vore ogulden, utse styrelseledamot och revisor i
bolaget, beträffande förbud för bolaget att utan Kungl. Majlis samtycke vidtaga
åtgärder, som innebure utvidgning av bolagets verksamhet, m. m. Staten
borde på sätt utredningsmännen föreslagit äga rätt att inlösa Varberg—Ätrans
järnväg för ett belopp, motsvarande det nedskrivna statslånet. Enligt vad
fullmäktige under hand inhämtat, hade stadsfullmäktige i Varberg redan hos
Kungl. Majit anhållit om .fastställelse av det av dem fattade beslutet om
tecknande av borgen för det nya lånet å 150,000 kronor. På grund av det
anförda hemställde fullmäktige, att förslag måtte framläggas för riksdagen
örn reglering av bolagets skuldförhållande till staten enligt de av fullmäktige
angivna grunderna.

Fullmäktiges förslag tillstyrktes av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Vid ärendets föredragning i konselj, anförde departementschefen: Av den
senast i ärendet verkställda utredningen framginge, att trots det erkännansvärda
arbete på förbättrande av företagets ekonomi, som bolagets nya ledning
redan nedlagt, bolagets ekonomiska ställning alltjämt vore mycket svag. Då
utsikterna för bättre driftresultat än det nu uppnådda måste betecknas som
synnerligen ovissa och då med avsättning av medel till förnyelsefond syntes
icke längre kunna få anstå, borde efter det sådan avsättning ägt rum även
i bästa fall endast ett mycket ringa belopp av eventuella driftöverskott vara
att påräkna för förräntning och amortering av bolagets avsevärda skuld till
staten. Till följd härav syntes den svävande skulden alltjämt komma att
växa så, att en likvidation inom en jämförelsevis nära framtid bleve oundviklig
Med hänsyn härtill och då, enligt vad utredningen gåve vid handennågon
utsikt att järnvägen skulle övertagas av annat, närbeläget järnvägsföretag
icke förefunnes, syntes enda sättet att för bolaget möjliggöra en fortsatt
verksamhet under mera lugna ekonomiska förhållanden vara att ned,
skriva bolagets skuld å statslånen till ett belopp, som kunde förväntas bliva
av bolaget förräntat och amorterat. Departementschefen ansåge sig därför,
trots det avsevärda belopp jämväl av kapitalskulden som, även med av fullmäktige
i riksgäldskontoret förordad modifikation av utredningsmännens förslag,
skulle efterskänkas, böra tillstyrka, att skulden på sätt och villkölfullmäktige
föreslagit nedskreves till 500,000 kronor, fördelade å två lån om
respektive 150,000 och 350.000 kronor. Vid bifall till vad sålunda förordats
borde det få ankomma på Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad fullmäktige i riksgäldskontoret föreslagit stadga villkor för åtnjutande
av de nya lånen ävensom meddela bestämmelser rörande lånens

— 155 —

förräntande och återbetalning ni. m. På grund av vad sålunda anförts hemställde
departementschefen, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att statens den 31 december 1929 beräknade kapital- och räntefordran hos
Varberg—Ätrans järnvägsaktiebolag finge till den del, densamma överstege

500,000 kronor, avskrivas under de av honom i det föregående förordade
villkor.

Sedan statsutskottet i utlåtande nr 45 tillstyrkt departementschefens hemställan,
bifölls propositionen (riksdagens skrivelse nr 84).

Genom resolution den 2 maj 1930 har Kungl. Majit meddelat bestämmelser
i överensstämmelse med riksdagens beslut.

Aktiebolaget Vetlanda järnvägar.

Bolagets ställning den 1 januari 1929.
Skulder:

Statslånet: kapital .....................

ränta ......................

överränta..................

anståndsränta.........

Aktiekapitalet ...........................

Reservfonden ...........................

Obligationslånet..........................

A.-B. Sydsvenska banken ........

Diverse personer.........................

Reparations- och förnyelsefond
Vinst- och förlustkonto............

. Kr. 197,000: 67
„ 62,453: 89

. „ 18,735: 42

„ 33,985: 62 Kr. 312,175: 60

................. „ 551,950: —

................... „ 25,000: —

............................. „ 225,000: —

106,297: 26

’’........................... „ 92,908: 87

.......................... „ 20,000: -

.......................... „ 8,680: 08

Summa Kr. 1,342,011: 81

Tillgångar:

J ärnvägsanläggn ingen

Rullande materiel......

Inventarier..................

Förrådsartiklar............

Diverse personer.........

Kassabehållning.........

........... Kr. 1,114,000: —

............. „ 164,375: —

............. „ 27,812: 74

............. „ 28,255: 61

............ „ 6,038: 08

............ „ 1,530: 38

Summa Kr. 1,342,011: 81

— 156 —

Utgifter år 1929:

För trafiken ....................................................

Räntor ..........................................................

Reparations- och förnyelsefond.........................

Årets vinst............................

............. Kr. 351,685: 86

............. „ 30,513: 99

............. „ 20,000: —

............ „ 1,159: 61

Summa Kr. 403,359: 46

Inkomster år 1929:

Av trafiken.....................................	................................... Kr. 385,341: 46
Postarvoden ...................................	.......................................... „ 16,896: —
Diverse...................................................	.......................................... „ 1,122: —

Summa Kr. 403,359: 46

Bolagets ställning den 31 december 1929.
	Tillgångar:
Järnvägsanläggningen..................	............................................... Kr. 1,114,000: —
Rullande materiel...........	............................................... „ 164,375: —
Inventarier ............................	................................................ „ 28,059: 74
Förrådsartiklar..............................	............................................... „ 21,203: 56
Diverse personer...........................	................................................ „ 8,408: 46
Kassabehållning...........................	................................................ „ 181: 81
	Summa Kr. 1,336,228: 57
	Skulder:
Statslånet: kapital ......................	.................... Kr. 197,000: 67
ränta ........................	.................... „ 68,711: 92
överränta...................	.................... „ 24,733: 33
anståndsränta.............	.................... .. 33,985: 62 Kr. 324,431: 54
Aktiekapitalet ............................	................................................ „ 551,950: —
Reservfonden..............................	............................................... „ 25,000: —
Obligationslånet...........................	................................................ „ 192,000: —
A.-B. Sydsvenska banken..........	................................................ „ 114,935: 41
Diverse personer..........................	......................................... „ 78,071: 93
Reparations- och förnyelsefond	.........''....................................... „ 40.000: —
Vinst- och förlustkonto...............	............................................ „ 9,839: 69

Summa Kr. 1,336,228: 57

— 157 —

§ 1.

Statens ombud i bolagets revision,!, d. landskamreraren K. Gislén har avgivit
föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem åren:

År.	Överskott av brutto-inkomst över trafik-kostnad.	Av detta överskott har an-vänts eller avsatts till:	Överskott, som över-förts till vinst- och förlust-konto.	Summa
Räntor.	Annat ändamål. Avskriv- ningar m. m.
1925	44,967	69	35,264	37			9,703	32	x) 44,967	69
1926	38,626	18	33,872	61	—	—	4,753	57	2) 38,626	18
1927	42,118	02	37,853,73	—	—	4,264	29	3) 42,118	02
1928	51,681	98	31,146 34	20,000	—	535	64	4) 51,681	98
| 1929..................	51,673	60	30,513 99	20,000	—	1,159	61	5) 51,673	60

1 Kvarstående underskott.. Kr. 873: 42
„ överskott till

nästa år ... Kr. 3,880: 15
*) „ överskott till

nästa år ... Kr. 8,144: 44

4J Kvarstående överskott till

nästa år... Kr. 8,680: 08

5) överskott till

nästa år... Kr. 9,839: f>9

§ 2.

Bolaget har under år 1929 icke verkställt någon inbetalning å sitt statslån.
Skulden för lånet, som vid årets början uppgick till 312,175 kronor 60 öre,
hade till följd därav rid årets slut stigit till 324,431 kronor 54 öre, varav
144,733 kronor 33 öre voro förfallna till betalning.

§ 3.

I styrelseberättelsen för året meddelas bl. a. följande: Persontrafiken visar
en ökning i antalet resande av 10,950 och inkomst av personbiljetter en
ökning av 1,043 kronor. Persontrafiken i sin helhet har inbringat 86,489
kronor, vilket visar en ökning av 805 kronor jämfört med föregående år.
Godstrafiken visar en nedgång i fraktad godsmängd, uppgående till 1,313,7
ton. Inkomsten av godstrafik har nedgått med 5,166 kronor.

— 158 —

Vimmerby—Ydre järnvägsaktiebolag.

Bolagets ställning den 1 januari 1929.

Statslånet: kapital .........

ränta .............

överränta .....

anståndsränta
Aktiekapitalet ..................

Skulder:

............... Kr. 825,000: —

................ „ 65,124: 51

............... „ 1,191: 18

.............. „ 73,276: 95 Kr. 964,592: 64

............................................ „ 771,200: -

Summa Kr. 1,735,792: 64

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen ...................................................

Inventarier.......................................................................

Norsholm—Västervik—Hultsfreds j ärnvägsaktiebolag
Skulder över tillgångar..................................................

Kr. 1,566,939: 62

„ 7,865: 28

„ 20,163: 04

„ 140,824: 70

Summa Kr. 1,735,792: 64

Utgifter år 1929:

Räntor.............................................................................................. Kr. 43,920: 99

Administrationskostnader ................. „ 1,938: 19

Summa Kr. 45,859: 18

Inkomster år 1929:

Trafikinkomster, utgörande 30 procent av totala trafikinkomsterna
...................................................................................... Kr. 16,942: 27

Diverse inkomster ..................................................................... „ 1,330: —

Förlust för året ...................................................................... „ 27,586: 91

Summa Kr. 45,859: 18

Bolagets ställning den 31 december 1929.

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen ...................................................

Inventarier ....................................................................

Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägsaktiebolag
Skulder över tillgångar....................................................

Kr. 1,566,339: 09

„ 7,532: 20

„ 17,349: 51

„ 168,411: 61

Summa Kr. 1,759,632: 41

— 159 —

Statslånet: kapital ..........

ränta .............

överränta.......

anståndsränta
Aktiekapitalet ................

Skulder:

............... Kr. 825,000: —

............... „ 87,641: io

.............. „ 2,514: 36

................ „ 73,276: 95 Kr. 988,432: 41

............................................ „ 771,200: -

Summa Kr. 1,759,632: 41

§ 1.

Statens ombud i bolagets revision, t. f. länsassessoru J. W. Cederblad har
avlämnat föreskrivet räkenskapssammandrag för de senaste fem åren, utvisande,
att överskottet av bruttoinkomst över trafikkostnad utgjort respektive
14,136 kronor 83 öre, 11,472 kronor 94 öre, 15,656 kronor 7 öre, 19,127 kronor
82 öre och 16,334 kronor 8 öre samt att dessa belopp använts till räntor.

§ 2.

Bolaget bar under år 1929 å sitt statslån inbetalat 20,163 kronor 4 öre.
Skulden å lånet, som vid samma års början utgjorde 964,592 kronor 64 öre,
hade vid årets slut stigit till 988,432 kronor 41 öre, varav 56,122 kronor
35 öre voro förfallna till betalning.

I februari 1930 har bolaget till riksgäldskontoret inbetalat ytterligare 17,349
kronor 51 öre, utgörande enligt uppgift i bolagsstyrelsens förvaltningsberättelse
bolagets samtliga disponibla medel.

Väderstad—Skänninge - Bränninge järnväg.

§ I I

tidigare avgivna revisionsberättelser hava revisorerna meddelat, att Väderstad—Skänninge—Bränninge
järnvägsaktiebolag år 1926 trätt i likvidation
samt att, då företagen utredning visat, att avsevärda besparingar vore att
vinna genom järnvägsdriftens ombesörjande av statens järnvägar, järnvägsstyrelsen
efter bemyndigande av Kungl. Maj:t fr. o. m. den 1 september 1926
övertagit trafikeringen av järnvägen. Riksgäldskontoret bade åtagit sig att
tillskjuta de medel, som utöver trafikinkomsterna kunde erfordras för driftens
uppehållande under likvidationstiden.

Under den hittills gångna trafikeriugstiden hava trafikinkomsterna understigit
driftsutgifterna. Krav på ersättning för dessa förluster har emellertid
ännu ej framställts av järnvägsstyrelsen. Några avskrivningar eller avsättningar
till förnyelsefond hava givetvis ej kunnat göras under trafikeriugstiden.

— 160 —

Såsom revisorerna ävenledes tidigare meddelat hade likvidatorerna underhandlat
med ledningarna för övriga smalspåriga järnvägar i Östergötland om
övertagande av Väderstad—Skänninge—Bränninge järnväg eller uppehållande
av driften å densamma.

Från bolaget i likvidation har i december 1929 till riksgäldskontoret inkommit
en promemoria, vari bland annat anfördes:

»Likvidatorerna hava gång efter annan undersökt möjligheterna för bildande
av ett nytt bolag i orten för övertagande av järnvägen, men hava förutsättningar
härför hittills ej förelegat. Likaså hava likvidatorerna förhandlat med
Mellersta Östergötlands järnvägsaktiebolag om banans förvärvande. Något
resultat av dessa förhandlingar har dock ej kunnat ernås.

Då frågan om sammanförande till en gemensam trafikförvaltning av Norra
Östergötlands, Mellersta Östergötlands och Norrköping—Söderköping—Vikbolandets
järnvägsaktiebolag numera blivit aktuell, hava likvidatorerna upptagit
underhandlingar med representanter för berörda tre bolag örn förvärvande av
Väderstadbanan eller övertagande av driften å densamma. Dessa underhandlingar
hava resulterat i följande anbud från de tre järnvägsbolagens sida.

Under förutsättning att den planerade trafikförvaltningen kommer till stånd,
erbjuda sig de tre bolagen att omhänderhava driften å Väderstad—Skänninge—Bränninge
järnväg under tre år från den dag, då de nya samtrafiksbestämmelserna
träda i kraft, vilket väntas bliva senast den 1 januari 1931.
Bolagen åtaga sig att svara för hälften av uppkommande driftunderskott,
dock lägst 5,000 kronor och högst 10,000 kronor för år. Sker ej uppsägning
senast sex månader före tre-årsperiodens utgång, förlänges trafikeringsavtalet
att gälla under ytterligare ett år.

Då riksgäldskontoret, såsom nämnt, för närvarande har att svara för hela
den å ifrågavarande järnväg uppkommande driftsförlusten, måste förestående
erbjudande anses för staten förmånligt, givetvis under förutsättning att tillräckliga
skäl kunna anses föreligga för staten att sörja för uppehållandet av
driften å Väderstadbanan ännu under några år.

Det kan måhända sägas, att, då staten redan i över tre år uppehållit en
förlustbringande trafik å järnvägen, tiden kunde vara inne att nedlägga densamma,
därest ej tillräckligt intresse i orten förefinnes för järnvägens definitiva
övertagande. För ett uppskov ännu några år med ett eventuellt beslut
om driftens nedläggande synas emellertid tala vissa skäl, främst den ovisshet,
som alltjämt råder i fråga om sockerbetsodlingens framtid. Skulle betodlingen
definitivt komma att upphöra, torde ej annat vara att göra än att nedlägga
järnvägen, varemot, örn betodlingen skulle komma att fortsätta, banan alltjämt
torde hava en uppgift att fylla, åtminstone för godstransporter.

Under sådana förhållanden vilja järnvägsbolagets likvidatorer hemställa,
att herrar fullmäktige ville antaga förberörda erbjudande örn trafikerande av
järnvägen under 3 å 4 år, med början senast den 1 januari 1931. Under år
1930 torde trafikeringen alltjämt böra ombesörjas av statens järnvägar.»

Det gjorda anbudet antogs av fullmäktige den 12 december 1929.

— 161

Sedermera har järnvägsstyrelsen, med framhållande av att de beslutade nya
samtrafiksbestämmelserna vore avsedda att gälla för en tid av fem år, under
hand hemställt örn utsträckning till fem år av giltighetstiden för de mellan
riksgäldskontoret och angivna tre järnvägsaktiebolag sålunda träffade trafikeringsöverenskom
melserna.

Fullmäktige ha emellertid ej funnit skäl medgiva utsträckning av tiden för
överenskommelsen.

Mellan trafikförvaltningen för Östergötlands smalspåriga järnvägar och Väderstad—Skänninge—Bränninge
järnvägsaktiebolag i likvidation har därefter
på grundval av de ovan angivna, av riksgäldskontoret godkända villkoren
träffats ett den 11 mars 1930 dagtecknat avtal rörande övertagande av trafikeringen
av sistberörda bolags järnväg under en tid av tre år.

Amål—Årjängs järnvägsaktiebolag.

Bolagets ställning den 1 januari 1929.

Skulder:

1916 års statslån:

kapital................................................

ränta.................................................... „

överränta ............................................. „

1923 års statslån:

kapital..................................................

Anståndsräuta å 1916 års statslån Kr. 319,387: 96

Statsanslag......................................................

Aktiekapitalet .................................................

Stämplars konto .............................................

Riks försäkringsanstalten

Försäkringspremiers konto...................................

Värmlands enskilda bank

Växlars konto ..........................................

Diverse personers konto .......................................

Vinst- och förlusträkning:

Räntevinst å disponibelt kapital ............. Kr.

Anståndsränta .......................................... ,,

Provisoriska trafiken...................................

Kr. 3,273,750: —
„ 90,735: 42

„ 989: 20

Kr.

478,393: 60
319,387: 96
3,654: 68

3,365,474: 62

1,550,833: 53

775,416: 67
1,523,100: —
723: —
6,801: 57
264: 33
276,592: oi
75,587: 30
136,485: 91

801,436: 24

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen

Arbetsmaterialier ..................................

Inventarier... ............................

Ber. Ber. 1930 ang. riksgäldskontoret.

Summa Kr. 8,512,714: 98
.......... Kr.

7,493,622: 94
285,868: is
17,133: 62

il

— 162 —

Kassabehållning............................................................ Kr.

Aktieägarna, resterande stämpelinbetalning ........................... „

Innestående i Värmlands enskilda bank................................ „

Riksgäldskontoret....................

Värdepappers konto ..............

Lastspår vid Svaneholm........

Förskottsavlöningars konto.....

Hamnspårsbyggnaden ...........

Diverse personers konto ........

Trafikeringen:

Rullande materiel ...............

Inventarier .........................

Förrådet .............................

Stationernas frakträkningar

Summa Kr.

Kr. 181,144: 53

„ 9,645: 83

„ 9,104: 04

„ 516: 55

1,229: 15
161: 75
75,013: 91
373,334: —
15,650: —
7,928: 02
830: —
1,121: 21
40,411: 30

200,410: 95
8,512,714: 98

Utgifter år 1929:

Räntors konto .....................................................

Provisoriska trafikens konto ...............................

Trafikeringen ........................................................

Fraktrestitutioners konto.......................................

Utgående balanskonto:

Räntevinst å disponibelt kapital ......................

Anståndsränta..................................................

............ Kr. 130,217: 83

............. „ 595: 12

............. „ 211,888: 61

............ „ 5,976: 42

............ „ 307,806: 32

........ „ 348,487: 96

Summa Kr. 1,004,972: 26

Inkomster år 1929:

Ingående balanskonto:

Räntevinst å disponibelt kapital ....................

Anståndsränta ............................................

Provisoriska trafiken .........................................

Anståndsränta .......................................................

Diverse inkomsters konto .....................................

Trafikuppbörds konto..............................................

............. Kr. 478,393: 60

............ „ 319,387: 96

............. „ 3,654: 68

............ „ 29,100: —

............ „ 2,997: 66

............. „ 171,438: 36

Summa Kr. 1,004,972: 26

Bolagets ställning den 31 december 1929

Järnvägsanläggningen

Arbetsmaterialier ......

Inventarier.................

Tillgångar:

Kr. 7,677,182: 65
„ 230,346: 52

„ 16,933: 62

— 163 —

Hamnspårsbyggnaden ............................................................ Kr. 110,538:

Lastspår vid Svaneholm ............................................................ ,, 3,490:

Kassabehållning.......................................................................... „ 13:

Aktieägarna, resterande stämpelinbetalning .......................... „ 61:

Värmlands enskilda bank, depositionsräkning........................ „ 25,000:

Riksgäldskontoret ....................................................................... „ 468,001:

Värdepapper................................................................................. „ 5,700:

Diverse personers konto ............................................................ „ 38,218:

Rullande materiel....................................................................... „ 247,854:

Inventarier.....................;......................................................... „ 13,011:

Förrådet ....................................................................................... „ 14,417:

Stationernas frakträkningar ................................................... „ 824:

Summa Kr. 8,851,592:

Skulder:

1916 års statslån:

kapital ...................................................... Kr. 3,273,750: —

ränta ..................................................... „ 163,485: 42

överränta ............. ............	11	5,979:	64	Kr.	3,443,215:
1923 års statslån:
kapital .....................................................	. Kr. 1	,550,833:	33
ränta ....................................................	11	2,444:	44	J)	1,553,277:
1929 års statslån nr 1, kapital ..............				n	122,000:
1929 ., ,, ,, 2, „ ................				n	116,666:
Statsanslag.................................................				ii	894,750:
Riksgäldskontoret, anståndsränta.............	.... Kr.	348,487:	96
Banklån ......................................................				ii	338,243:
Sveriges riksbank, lån mot revers ........				ii	60,000:
Växlars konto............................................				ii	87,151:
Riksförsäkringsanstalten ............................				ii	2,067:
Förskottsavlöningars konto .....................				ii	126:
Järnvägsmännens livförsäkringsförening				ii	47:
Diverse personers konto .........................				ii	54,652:
Aktiekapitalet ............................................				ii	1,523,100:
Vinst- och förlustkonto:
Räntevinst å disponibelt kapital..........	.... Kr.	307,806:	32
Anståndsränta ........................................	• • n	348,487:	96	11	656,294:

Summa Kr. 8,851,592:

§ 1.

oi

37

25

63

32

02

40

62

41

06

77

67

01

69

92

30

49

22

28

41

Statens ombud i bolagets revision, landsfogden A. Frändén har avlämnat
föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem åren,
utvisande, att under åren 1927 oell 1928 en bruttoinkomst över trafikkostnad

— 164

uppkommit med resp. 4,558 kronor 27 öre och 3,654 kronor 68 öre ävensom
att det förra beloppet använts till utvidgningar och förbättringar av järnvägen
m. m. och det senare kvarstått å vinst- och förlustkontot^ linder åren 1925,
1926 och 1929 har något sådant överskott ej uppkommit.

§ 2.

Styrelsen har i sin förvaltningsberättelse för år 1929 meddelat, att årets
egentliga byggnadsarbeten hänförde sig till Åmåls bangård och till anläggningen
av järnvägens fortsättning såsom hamnbana från Åmåls station till
den av Åmåls stad under utförande varande djuphamnsanläggningen vid
Örnäs. Den förut i viss mån rådande osäkerheten angående de slutliga anordningarna
för järnvägens huvudstation vid Åmål skingrades nämligen först
den 12 april 1929, då Kungl. Majit genom resolution beviljade bolaget slutgiltig
koncession för järnvägens räkning från kilometer 0 + 600 i bangårdens
södra ända fram till djuphamnen vid Ornäs, varmed också fastställelse vanns
på det uppgjorda förslaget till en järnvägens egen station vid Amål med förbindelsespår
till Bergslagsbanans bangård i Åmål för överförande av godsvagnar.
Därefter hade arbetet tagit sin början på vissa husbyggnader och
andra anordningar, som vid bolagets egen förvaltning och drift av trafiken
å järnvägen hörde till den egna stationen. Terrasseriugen av stationsplanen
hade fortsatts och i det närmaste fullbordats, personplattformarna anlagts,
godsmagasinet uppförts och arbetet å uppförande av lokomotivstall och stationshus
påbörjats.

§ 3.

Av bolaget beviljade fyra särskilda låneunderstöd från bibanelånefonden
hava hittills utbetalats följande belopp: av 1916 års lån å 3,273,750 kronor
inalles 3,055,500 kronor, av 1923 års lån å 2,326,250 kronor inalles 2,171,166
kronor, av 1927 års lån å 183,000 kronor 170,800 kronor (utbetalade i. juni
1929 och i januari 1930) samt av 1929 års lån å 175,000 kronor 163,333 kronor
(utbetalade i juli 1929).

§4.

Statens ombud i bolagets revision har meddelat, att bolaget icke förmått
erlägga vare sig den 1 oktober 1929 förfallen ränta, 72,750 kronor, eller överränta,
utgörande den 31 december 1929 4,990 kronor 44 öre.

§ 5.

I underdånig skrivelse den 8 februari 1930 har bolaget gjort framställning
om viss ändring i bestämmelserna rörande säkerheten för bolagets statslån
samt därvid anfört bland annat: Sedan järnvägen Åmål—Årjäng den 2 december
1928 öppnats för allmän trafik, hade under år 1929 utförts en del
kompletterande arbeten, varjämte vid tiden för banans öppnande ännu återstående
arbeten och anläggningar å Åmåls bangård påbörjats. Genom en
verkställd utredning angående företaget ännu åvilande kostnader, jämförda med

165

bolagets tillgängliga betalningsmedel, hade det visat sig, att ännu ett belopp
av 175,000 till 200,000 kronor måste uppbringas. Dess anskaffande på enskild
väg eller genom ökad aktieteckning av de kommuner, som sammanskjutit
större delen av bolagets aktiekapital, läte sig ej göra på grund av den ringa
folkmängden i kommunerna och därav följande svaga ekonomi. En upplåning
av beloppet vore den enda tänkbara utvägen, men härför fordrades
möjligheten att kunna ställa en fullt betryggande säkerhet. En sådan måste
sökas i bolagets tillgångar, som bestode i järnvägsanläggningen och i den
rullande materielen. Enligt de gällande bestämmelserna för statslånens åtnjutande
hade bolaget att såsom säkerhet för statslånen lämna statsverket en
första inteckning i järnvägsanläggningen med vad till densamma hörde. En
inteckning med förmånsrätt närmast efter inteckningen för dessa lån bjöde
ej den säkerhet, att på basis av densamma något lån skulle kunna uppbringas.
Kunde däremot en inteckning lämnas med förmånsrätt framför varje annan
inteckning, skulle dess belånande säkerligen ej möta något hinder och bolagets
svårigheter för kompletterande av sitt byggnadskapital därmed vara lösta.
Genom en sådan anordning skulle det tidiga ränteinbetalandet till riksgäldskontoret
medföra den omläggningen i förhållandet mellan statslånemedel och
enskilt kapital, att upp till 200,000 kronor enskilt kapital ersatte motsvarande
belopp i statslånemedel. På grund av det anförda hemställde bolaget, att
Kungl. Majit måtte efter riksdagens hörande medgiva, att bolaget finge till
annan långivare än staten lämna en inteckning i bolagets järnvägsanläggningar
å 200,000 kronor med förmånsrätt framför varje annan fordran.

Fullmäktige i riksgäldskontoret anförde i anledning av denna framställning
i yttrande den 20 februari 1930, att det enligt fullmäktiges mening från statens
synpunkt vore att föredraga att lämna bolaget den erforderliga hjälpen
genom beviljande av ett statsunderstöd på högst 200,000 kronor att utgå från
bibanelånefonden.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen tillstyrkte i utlåtande den 24 februari
1930 fullmäktiges förslag örn ytterligare statsunderstöd till bolaget.

Vid framläggande av proposition i denna sak vid 1930 års riksdag (prop.
179) anförde departementschefen följande: På grund av bland annat de svårigheter,
som kristiden medförde, hade byggnadstiden för Amål—Arjängs järnväg
kommit att förlängas så, att den ursprungligen medgivna tiden för anstånd
med räntans erläggande av fyra år från lyftningsdagarna beträffande
de tidigast lvftade lånebeloppen utlupit och bolaget nödgats erlägga förfallna
räntebelopp, innan banan öppnats för trafik. Visserligen hade bolaget kunnat
tillgodogöra sig räntor å lyftade låne- och understödsbelopp för tiden från
beloppens lyftande till dess desamma tagits i anspråk, men å andra sidan
hade kostnaden för järnvägens färdigställande kommit att överstiga vad som
beräknats och lagts till grund vid låne- och nnderstödsbeloppens beviljande.
Vid sådant förhållande och då bolaget icke haft att tillgå några trafikinkomster,
hade för dessa ränteutgifters bestridande måst anlitas medel, som
varit avsedda för järnvägsanläggning, ns färdigställande. Följden härav hade
blivit, att bolaget nu saknade mede att slutföra återstående arbeten. Det

— 166 —

torde knappast vara bolaget möjligt att för sådant ändamål på enskild väg
uppbringa erforderligt belopp vare sig utan återbetalningsskyldighet eller
såsom lån mot inteckning med förmånsrätt efter statslånen. Man kunde därför
befara, att bolaget måste träda i likvidation och staten bliva nödsakad
att övertaga järnvägen. Då det givetvis vore angeläget att undvika, att saken
komme i ett sådant läge, syntes skäl föreligga för att staten trädde hjälpande
emellan. I sådant hänseende hade ifrågasatts antingen att låta bolaget förfoga
över inteckningar i bolagets järnväg med förmånsrätt framför statslånen
för erhållande av nytt enskilt lån å högst 200,000 kronor eller och att bevilja
bolaget ett ytterligare understöd å nämnda belopp ur bibanelånefonden. Även
örn vissa skäl kunde tala för att välja den sistnämnda lösningen, måste det
dock vara av intresse för staten att icke behöva i järnvägsföretaget nedlägga
ytterligare kapital utöver de avsevärda belopp, som hittills investerats i detsamma.
Redan av denna anledning syntes det förstnämnda förslaget, vilket
bolaget för sin del framfört, vara att föredraga. Visserligen hade det icke
förekommit, att det medgivits järnvägsbolag rätt att i och för anskaffande
av felande medel till järnvägsanläggningens fullbordande förfoga över inteckningar
med bättre förmånsrätt än statens. Med hänsyn till i detta fall åberopade
särskilda förhållanden beträffande gjorda ränteinbetalningar och då
byggandet av enskilda järnvägar i landet synes vara praktiskt taget avslutat,
torde det emellertid icke behöva befaras, att ett bifall till bolagets framställning
skulle bliva av prejudicerande innebörd. Härtill komme slutligen, att
förevarande ärende inkommit efter statsverkspropositionens avlåtande, vadan
något anslag för avsättning till bibanelånefonden för beredande av ytterligare
statsunderstöd åt bolaget icke beräknats i riksstatsförslaget för nästa budgetår.
Av sålunda anförda skäl ansåge sig departementschefen böra tillstyrka, att
bolaget finge såsom säkerhet för ett nytt lån å högst 200,000 kronor förfoga
över inteckningar å tillhopa högst samma belopp i bolagets järnväg med förmånsrätt
framför varje annan fordran, i följd varav staten till säkerhet för
sin fordran skulle erhålla inteckningar, liggande närmast efter det nya lånet.
Såsom villkor borde därvid uppställas, att det nya lånet skulle vara av beskaffenhet
att kunna godkännas av fullmäktige i riksgäldskontoret samt att
bolaget skulle vara skyldigt att, i den mån ifrågavarande inteckningar å högst

200,000 kronor genom avbetalning av skulden frigjordes, ställa hypoteket till
riksgäidskontorets förfogande såsom ytterligare säkerhet för till bolaget utlämnade
statslån. Departementschefen hemställde alltså, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva, att Åmål—Årjängs järnvägsaktiebolag finge på i
det föregående förordade villkor såsom säkerhet för nytt lån å högst 200,000
kronor använda inteckningar å tillhopa högst nämnda belopp i bolagets järnväg
med förmånsrätt framför varje annan fordran.

Sedan statsutskottet tillstyrkt bifall till propositionen (utlåtande nr 94), bifölls
densamma av riksdagen. (Riksdagens skrivelse 144).

Genom Kungl. Maj:ts resolution den 2 maj 1930 meddelades slutligen bestämmelser
i ämnet.

— 167 —

Ölands järnTägsaktiebolag.

Bolagets ställning den 1 januari 1929.

Statslånet, kapital...............

Aktiekapitalet ....................

Diverse kreditorer............

Uppburna samtrafiksmedel
Förnyelsefonden.................

Skulder:

............. Kr. 800,000: —

............. „ 1,198,950: —

87,722: 84

............. „ 19,435: 61

34,068: 69
Summa Kr. 2,140,177: 14

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen ........................................

Rullande materiel...............................................

Förrådet ............................................................

Fraktfordringar ....................................................

Diverse debitorer .................................................

Bankräkning ....................................................

Samtrafiksmedel, innestående i bank...............

Aktier oph andelar .............................................

............. Kr. 1,599,635: 58

393,415: 41
„ 49,660: 49

Z......... „ 18,514: 26

............. „ 5,377: 83

............. „ 44,587: 96

............ „ 19,435: 61

...... „ 9,550: -

Summa Kr. 2,140,177: 14

För trafiken

Räntor ......

Skatter ......

Utgifter år 1929:

Kr. 466,693: 74
„ 5,949: 17

Summa Kr. 472,675: 10

Inkomster år 1929:

Av trafiken ............................................................

Extra inkomster...................................................

Årets förlust........................................................

........... Kr. 421,969: 73

............ „ 33,551: 12

........... „ 17,154: 25

Summa Kr. 472,675: 10

Bolagets ställning den 31 december 1929.

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen

Rullande materiel.....

Förrådet ......................

Fraktfordringar .........

...... Kr. 1,599,635: 58

...... „ 393,415: 41

...... „ 38,010: 43

...... „ 18,383: 21

— 168 —

Diverse debitorer .........

Bankräkning..................

Kr. 7,337: 36

3,142: 61
26,920: 96
9,550: —
17,154: 25

Samtrafiksmedel, innestående i bank........

Aktier och andelar
Balanserad skuld

Summa Kr. 2,113,549: si

Skulder:

Statslånet, kapital .............

Aktiekapitalet ..................

Diverse kreditorer
Uppburna samtrafiksmedel
Förnyelsefonden..................

...... Kr. 800,000: -

..... „ 1,198,900: —

53,660: 16
26,920: 96
34,068: 69

Summa Kr. 2,113,549: si

§ I -

Statens ombud i bolagets revision, t. f. häradsskrivaren C. Fagerlund har
meddelat, att under år 1928, bolagets första verksamhetsår, uppkommit överskott
av bruttoinkomst över trafikkostnad med 35,460 kronor 42 öre, varav
1,391 kronor 73 öre använts till räntor och återstoden avsatts till en förnyelsefond.
Under år 1929 har något överskott å bolagets verksamhet ej
uppkommit.

Enligt Kungl Maj:ts res. den 24 november 1928 till bolaget ej haft skyldighet
att under 1929 verkställa någon inbetalning till statsverket.

I sin förvaltningsberättelse för år 1929 har bolagets styrelse meddelat, att
trafiken å bolagets järnväg fortfarande visade nedgång. Orsaken därtill vöre
att söka dels i den minskade betodlingen, dels ock i det tryckta läge, vari
jordbruket för närvarande befunne sig. Till följd av låga priser på jordbruksprodukter
användes spannmål i stor utsträckning till utfodring, varigenom
den växelverkan mellan spannmålsförsäljning och fodervaruinköp, som tillför
järnvägen frakter, till större delen försvunnit. I jämförelse med år 1928
hade antalet resande sjunkit med c:a 1 procent och godstrafiken med c:a 27
procent, till större delen av gods i låg frakttariff. Styrelsen hade slutligen
under året vidtagit åtgärder för att så mycket som möjligt vore skydda bolaget
mot de för dess ekonomi skadliga verkningarna av bilkonkurrensen.

§ 2.

Östra Blekinge järnvägsaktiebolag.

Bolagets ställning den 1 januari 1929.

Skulder:

1897 års statslån:

kapital.......................................	.................. Kr.	461,627:	79
ränta .......................................	.................. >>	45,115:	98
överränta ..................................	....................	348:	66
anståndsräuta............................	■................... JJ	50,842:	71	Kr.	557,935:	14
1910 års statslån:
kapital ....................................	................... Kr.	96,333:	71
ränta ......................................	...................	9,180:	94
överränta ..................................	■...................	89:	88	>>	105,604:	08
1916 års statslån:
kapital .................................	.................... Kr.	248,500:	—
ränta ......................................	................... n	26,065:	83
överränta ................................	................... >>	144:	14
anståndsränta............................	.................... >>	22,803:	69		297,513:	66
Aktiekapitalet .............................				J)	898,300:	—
Obetalda aktieutdelningar .........				>>	2,334:	—
Diverse kreditorer.......................					1,651:	51
Kungl, järnvägsstyrelsen...........				J»	1,861:	70
Blekinge kustbanor.....................				>>	12,746:	18
Reversers konto ..........................				J)	5,000:	—
Främmande personer..................				>>	702:	50
Reservfonden ...........................					93,552:	34
Förnyelsefonden...........................				n	36,412:	41
1928 års nettovinst ....................				J?	9,120:	76
		Summa Kr.	2,022,734:	28
	Tillgångar:
Järnvägsanläggningen ...............				Kr.	1,632,822:	88
Rörlig materiel ..........................					257,040:	94
Inventarier och materialier.........					45,944:	47
Sandhemmanen ...........................				>>	3,121:	62
Utestående fraktbelopp...............				>)	9,944:	39
Stationernas växelkassor ............				J)	365:	—
Svenska järnvägarnas arbetsgivareförenings garantifond		JJ	5,010:	—
Torvmossarna •............................				»	300:	—
Omnibussarnas växelkassor ......				>)	25:	—
Innestående i bank ...................					20,241:	85
Drätselkammaren i Karlskrona				> j	15,000:	—

— 170 —

Kalmar—Torsås järnväg .......	... Kr. 2,367: 29
Innestående i två sparbanker	................................................. „ 30,487: 98
Kassabehållning.......................	................................................. „ 62: 81
	Summa Kr. 2,022,734: 23
	Utgifter år 1929:
För trafiken .............................	....... Kr. 347,417: 90
Räntor å statslånen................	....................................................... „ 41,393: 80
Skatter ....................................	..................................................... „ 795: 47
Årets nettovinst........................	...................................................... „ 3,059: 83
	Summa Kr. 392,667: —
Inkomster år 1929:
Trafikinkomster........................	................................................... Kr. 347,997: 79
Räntor ....................................	...................................................... „ 2,559: 26
Diverse inkomster....................	....................................................... „ 18,249: 95
Sandhemmanen ......................	........................................................ 178: -
Kungl, postverket....................	.................................................... „ 23,682: —
	Summa Kr. 392,667: —
Bolagets ställning den 31 december 1929.
	Tillgångar:
Järnvägsanläggningen ...........	............................... Kr. 1,635.473: 61
Rörlig materiel.....................	.................................................... „ 257,040: 94
Inventarier och materialier.....	................................................. „ 82,561: 54
Sandhemmanen .......................	3,121: 62
Utestående fraktbelopp ...........	.................................................. 3,629: 90
Stationernas växelkassor ........	.................................................... „ 365: —
Svenska järnvägarnas arbetsgivareförenings garantifond...... „ 5,010: —
Torvmossarna ..........................	.................................................. „ 300: —
Omnibussarnas växelkassor ..	50: —
Innestående i bank ................	52,423: si
Kassabehållning.......................	................................................. „ 1,446: 29
	Summa Kr. 2,041,422: 71
	Skulder:
1897 års statslån:
kapital....................................	....................... Kr. 461,627: 79
ränta .................................	....................... „ 40,322: 69
överränta .............................	........................ „ 97: 98
anståndsränta........................	........................ „ 50,842: 71 Kr. 552,891: 17
1910 års statslån:
kapital ............................	........................ Kr. 96,333: 71
ränta .................................	...................... „ 8,926: 57
överränta ..............................	....................... „ 26: 19 105,286: 4 7

— 171 —

1916 års statslån:

kapital ..........................

ränta .............................

överränta ......................

anståndsränta ..............

Aktiekapitalet ..................

Obetalda aktieutdelningar

Diverse kreditorer.............

Kungl, järnvägsstyrelsen .

Blekinge kustbanor ..........

Reversera konto ...............

Reservfonden ...................

Förnyelsefonden ...............

Reserverad behållning ....
Arets vinst........................

Kr. 248,500: —

„ 25,917: 26

„ 37: 36

„ 22,803: 69 Kr.

297,258: 31
898,300: —
2,316: —
1,651: 51
14,066: 58
22,507: 33
5,000: —
93,552: 34
36,412: 41
9,120: 76
3,059: 83

Summa Kr. 2,041,422: 71

§ 1.

Statens ombud i bolagets revision, landskanslisten V. Håkanson har avlämnat
föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem åren:

Av detta överskott har använts eller avsatts till:

År.	Överskott av brutto-inkomst över trafik-kostnader.	Räntor.	Amortering å annan skuld än statslån.	Utvidgningar och förbätt-ringar av järnvägen, anskaffning av förlag eller in-köp av mate-rial m. fl. dylika ut-gifter.	Avskriv-ningar enligt förut tillämpade grunder.	Annat ända-mål, som bör å sam-mandraget uppgivas.	Summa.
1925	31,334	27	3,486	68	27,847	59							31,334	27
1926	42,343	91	601	31	33,889	—	7,853	60	—	—	—	—	42,343	91
1927	68,700	24	42,046	08	—	—	—	—	15,351	90	'') 11,302	26	68,700	24
1928	93,636	03	41,366	27	—	—	—	—	43,149	—	2) 9,120	76	93,636	03
1929	44,453	63	41,393	80	—	—	---	—	3,059	83	—	—	44,453	63

'') Till täckandet av från föregående år balanserad brist.
2) Kvarstå å vinst- och förlustkonto.

§ 2.

Bolaget har under år 1929 å sina statslån inbetalat 47,000 kronor. Skulden
å lånen, som vid 1929 års början uppgick till 961,052 kronor 83 öre, hade
vid årets slut nedgått till 955,435 kronor 95 öre, varav 162,805 kronor 23 öre
voro förfallna till betalning.

I avräkning å den sålunda förfallna skulden har bolaget hittills under
år 1930 inbetalat 35,000 kronor.

172 —

§ 3.

Bolagsstyrelsen har i sin förvaltningsberättelse för år 1929 meddelat, att
bolaget fr. o. m. den 1 maj samma år bedrivit omnibustrafik mellan Karlskrona
och Ramdala. Resandefrekvensen i denna trafik har varit mycket stor
och visar tendens till stegring. På grund av att styrelsen har för avsikt att
utsträcka denna omnibuslinje till Jämjöslätt, har styrelsen för att kunna
tillgodose det ökade behovet av transportmedel inköpt ytterligare en omnibus,
större än bolagets förutvarande. Trafiken å omnibuslinjen Karlskrona—
Kättilsmåla är även i uppåtgående.

Östra Centralbanans järnvägsaktiebolag.

Bolagets ställning den 1 januari 1929.

Statslånet av år 1899:

kapital..............................

ränta..................................

anståndsränta.....................

Statslånet av år 1916:

kapital...............................

Statslånet av år 1906:

kapital...............................

ränta................................

anståndsränta....................

Statslånet av år 1922:

kapital.............................

Obligationslån med ränta

Aktiekapitalet .......................

Reservfonden ......................

Dispositionsfonden .............

Nya verkstadsanläggningen

Reverslån...............................

Diverse kreditorer................

Sjuk- och understödskassan

Rälsutbyte...........................

Vinst- och förlustkonto......

Skulder:

Kr. 1,353,557: 41

„ 60,910: 08

» 177,766: 74 Kr. 1,592,234: 23

............................. „ 1,147,077: 34

Kr. 247,857: 80

„ 3,686: 88

„ 35,898: 88 287,443: 56

„ 116,450: 89

„ 1,300,194: 37

„ 1,885,000: —

„ 240,000: —

„ 100,000: —

„ 200,000: —

„ 64,258: oi

„ 39,490: 93

„ 8,687: 35

„ 25,000: —

„ 35,014: 86

Summa Kr. 7,040,851: 54

— 173 —

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen Linköping—Vimmerby....................... Kr. 4,423,000: —

D:o Vimmerby—Hultsfred ........................ ,, 650,000: —

D:o Bjärka—Åtvidaberg............................. „ 510,000: —

Rullande materiel...................................................	..................... „	1,010,000:	—
Inventarier och materialier....................................	..................... >>	207,150:	82
Fastigheter............................................................		134,312:	26
Växelkassor ..........................................................	.................... JJ	600:	—
Kontant...................................................................	.................... JJ	2,657:	02
Aktier ......................................................................	.................... J?	25:	—
Utestående fraktbelopp..........................................	..................... J7	16,943:	08
Nyanskaffningar ...................................................	.................... >>	47,041:	22
Diverse debitorer ...................................................	..................... JJ	2,210:	49
Innestående i Östergötlands enskilda bank.........	.....................	36,911:	65
	Summa Kr.	7,040,851:	54

Utgifter år 1929:

Drift- och underhållskostnader..............................

Förluster...............................................................

Räntor ...................................................................

Skatter ...................................................................

Avskrivningar ........................................................

Arets vinst ..............................................................

............ Kr. 1,257,202: 15

............. „ 288: n

............ „ 198,770: 07

............. „ 799: 82

............. „ 150,082: 77

............. „ 26,625: 28

Summa Kr. 1,633,768: 20

Inkomster år 1929:

Trafikuppbörd ........................................................................... Kr. 1,608,902: il

Diverse inkomster....................................................................... » 14,474: 14

Hyra för rullande materiel.................................. „ 10,391: 95

Summa Kr. 1,633,768: 20

Bolagets ställning den 31 december 1929.

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen Linköping—Vimmerby
D:o Vimmerby—Hultsfred

D:o Bjärka—Åtvidaberg

Rullande materiel ...........................................

Inventarier och materialier................................

Kr. 4,380,000: —

„ 640,000: —

„ 505,000: —

„ 940,000: —

„ 176,574: —

— 174 —

Fastigheter.............	............. Kr.	129,072:
Växelkassor ..............................................		600:
Kontant...................		3,621:
Aktier.......................		25:
Utestående fraktbelopp...............................................	............ n	13,939:
Nyanskaffningar......	..............	109,149:
Diverse debitorer ............................		2,596:
Innestående i Ostergötlands enskilda bank...............	............ »»	42,738:

Summa Kr. 6,943,317:

Skulder:

.Statslånet av år 1899:

kapital.............................................	........... Kr.	1,328,967:	49
ränta.......		59,803:	54
anståndsränta........	............ »»	177,766:	74	Kr.	1,566,537:
Statslånet av år 1916:
kapital............................................				>>	1,125,695:
Statslånet av år 1906:
kapital............	............ Kr.	244,511:	40
ränta.....		3,637:	11
anståndsränta................................	............ >>	35,898:	88		284,047:
Statslånet av år 1922:
kapital ............................................				JJ	114,973:
Obligationslån med ränta.................				)>	1,251,206:
Aktiekapitalet ..................................					1,885,000:
Reservfonden.................					240,000:
Dispositionsfonden .........................					100,000:
Nya verkstadsanläggningen ............				j j	200,000:
Reverslån...........................................					51,989:
Diverse kreditorer............................					38,647:
Sjuk- och understödskassan ............					8,509:
Rälsutbyte ..........................................				n	15,070:
Vinst- och förlustkonto...................				>>	61,640:

Summa Kr. 6,943,317:

66

91

61

02

56

66

42

77

82

39

43

25

67

08

35

52

14

42

— 175 —

§ I -

Statens ombud i bolagets revision, landssekreteraren V. E. von der Lancken
har avlämnat föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste

fem åren:

År.	Överskott av brutto-inkomst över trafik-kostnad.	Av detta överskott har använts eller avsatts till:	Summa.
Räntor.	Utvidgningar och förbätt-ringar av järnvägen, an-skaffning av förlag eller iuköp av rullande materiel m. fl. dylika utgifter.	Annat ändamål.
1925	306,877	97	*) 178,890	25	35,323	60	6) 92,664	12	306,877	97
1926	302,529	13	2) 141,614	39	68,687	38	7) 92,227	36	302,529	13
1927	319,646	96	3) 140,186	12	67,628	50	8)111,832	34	319,646	96
1928	346,842	32	4) 136,876	64	67,346	96	9)142,618	72	346,842	32
1929	375,478	12	5) 124,123	17	74,646	90	10) 176,708	05	375,478	12

'')

Debiterade räntor hava uppgått till.
varav vid årsskiftet varit obetalda:

å 1916 års statslån........................

„ lån till Å. B. J., ej förfallen ......

.................... Kr. 214,213: 85

Kr. 31,499: 88

„ 3,823: 72 n 35,323: sa

Kr. 178,890: ss

Debiterade räntor hava uppgått till
varav vid årsskiftet voro obetalda:

å 1901 årso statslån ......................

å lån till Å. B. J., ej förfallen.......

å obligationslån av 15 nov. 1925.....

Kr. 210,301: 77

Kr. 62,982: 28
„ 3,780: i o

„ 1,925: - n 68,687: 58

Kr. 141,614: 39

3) Debiterade räntor hava uppgått till ............................... Kr. 207,814: 6 2

varav vid årsskiftet voro obetalda:

å 1901 års statslån .................................... Kr. 61,968: 98

å 1906 „ „ till A. B. J., ej förfallen „ 3,734: 52

å obligationslån av 15 nov. 1925...............n 1,925: n 67,628: 50

Kr. 140,186: 12

4, Debiterade räntor hava uppgått till ................................. Kr. 204,223: 6 o

varav vid årsskiftet voro obetalda:

å 1901 års statslån ... ............................ Kr. 60,910: 08

å 1906 „ „ till i. B. J., ej förfallen „ 3,686: 88

å obligationslån av 15 nov. 1925 .............._._„ 2,750: — „ 67,346: 96

Kr. 136,876: 64

5) Debiterade räntor hava uppgått till................................ Kr. 198,770: 07

varav vid årsskiftet voro obetalda:

å 1901 års statslån ...... ............................. Kr. 59,303: 54

„ 1906 ,, „ till Å. B. J., ej förfallen „ 3,637: n

„ obligationslånen, ej förfallna .................• ,, 11|206: 25 n 74,646:

Kr. 124,123: 17

— 176 —

§ 2.

Bolagets skuld för dess fyra statslån utgjorde den 1 januari 1929 3,143,206
kronor 2 öre, varav 106,881 kronor 52 öre voro förfallna till betalning. Under
år 1929 inbetalade bolaget till riksgäldskontoret inalles 179,974 kronor 72 öre.
Sammanlagda skuldbeloppet utgjorde vid årets slut 3,091,254 kronor 41 öre,
varav 107,843 kronor 69 öre voro förfallna till betalning. Det sålunda
förfallna beloppet jämte överränta har bolaget sedermera under innevarande
inbetalat med 108,493 kronor 20 öre.

§ 3.

I sin berättelse över bolagets verksamhet under år 1929 meddelar styrelsen,
att genom de av Kungl. Majit fastställda nya bestämmelserna för godssamtrafik
de sedan gammalt bestående samtrafiksvägarna i vissa hänseenden
komma att bliva omlagda och att bolagets järnvägar därigenom komma att
förlora genomgångstrafiken för gods mellan Kalmarorten och Linköping samt
trakterna norr därom.

•)	Till avskrivningar .		................ Kr.	85,406:	63
	„ 1926 års vinst-	och förlustkonto .................	................ 77	7,257:	49
			Kr.	92,664:	12
7)	Till avskrivningar ..		................ Kr.	85,959:	50
	„ 1927 års vinst-	och förlustkonto .................		6,267:	86
			Kr.	92,227:	36
8)	Till avskrivningar		................ Kr.	104,800:	91
	„ 1928 års vinst-	och förlustkonto ..................		7,031:	43
			Kr.	111,832:	34
’)	Till avskrivningar		................ Kr.	130,485:	80
	„ 1929 års vinst	- och förlustkonto ..............		12,132:	92
			Kr.	142,618:	72
,0)	Till avskrivningar		............... Kr.	150,082:	77
	„ 1930 ärs vinst-	och förlustkonto..................		26,625:	28
			Kr.	176,708:	05

Östra Värends järnvägsaktiebolag.

Bolagets ställning den 1 januari 1929.
Skulder:

1917 års statslån:

kapital .............................	..... Kr.	780,000:	—
ränta ...............................................	• ••• J)	202,266:	81
överränta .......................................	..... JJ	24,830:	51
anståndsränta...................................	•---- >?	113,024:	16	Kr.	1,120,121: 48
1921 års statslån:
kapital ......................................	..... Kr.	310,000:	—
ränta .......................................		65,941:	41
överränta .............................................	..... >>	6,261:	12
anståndsränta...................................	.....	44,915:	56	n	427,118: 09
Aktiekapitalet ....................................				1)	943,688: 78
Reservfonden ..................................	......... ....			n	125: —
Kronobergs läns sparbank ...................				j)	221,957: 39
Sveriges statsbanor .............................				i)	10,406: 93
Växjö—Åsheda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag			>>	44,574: 27
Kalmar järnvägar.........................				n	1,409: 71
Smålands enskilda bank ...........				>>	10,000: —
Växjö—Alvesta järnvägsaktiebolag .......				n	167,626: 19
Växjö stads m. fl. kommuners konti......				»>	50,673: 26
Sjuk- och understödsfonden .................				jj	35: 71
Diverse kreditorer......................................					2,958: 82
Syllanskaffningsfonden............................				>>	3,000: —

Summa Kr. 3,003,695: 58

lillg ångar:

Järnvägsanläggningen................................................. Kr. 2,519,794: 18

Rullande materiel .......................................................... „ 34,007: 66

Inventarier ................................................................... „ 8,915: 98

Förråd „ 9,965: 4 7

Trafikens uppbördskonto ............................................ „ 4,527: 79

Innestående i banker.............. „ 18,024: 55

Ruda Älghults järnvägsaktiebolag .................................. „ 51: 77

Hageskruvs lastplats konto............................................... „ 181: 45

Diverse debitorer ............................................................... „ 57: —

Kassakonto ........................................................................ „ 404: is

Vinst- och förlustkonto.................................... „ 407,765: 55

Summa Kr. 3,003,695: 58

Rev. Ber. 19S0 mg. riksgäldskontoret. 12

178 —

Omkostnader
Räntor .........

Av trafiken............

Diverse inkomster
Arets förlust.........

Utgifter år 1929:

............ Kr. 125,272: 78

... „ 80,450: 41

Summa Kr. 205,723: 19

Inkomster år 1929:

.................................................. Kr. 131,029: 96

................................................ „ 6,412: 05

............................................... „ 68,281: 18

Summa Kr. 205,723: 19

Bolagets ställning den 31 december 1929.

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen..........

Rullande materiel..............

Inventarier...........................

Förråd .............................

Trafikens uppbördskonto.....

Innestående i banker..........

Hageskruvs lastplats konto..

Diverse debitorer .................

Kassakonto.......................

Vinst- och förlustkonto........

............ Kr. 2,511,908: 34

.......... „ 41,893: 50

............. „ 9,601: 98

............ „ 2,798. 44

.......... „ 3,892: 21

............ „ 31,432: 83

......... „ 181: 45

.......... „ 830: 64

........... „ 1,270: 04

......... „ 476,046: 73

Summa Kr. 3,079,856: 16

Skulder:

1917 års statslån:

kapital............................

ränta............................

överränta .....................

anståndsränta...................

1921 års statslån:

kapital...........................

ränta.............................

överränta .....................

anståndsränta...................

Aktiekapitalet .....................

Reservfonden..................

Kronobergs läns sparbank
Sveriges statsbanor

Kr. 780,000: —

„ 240,760: 47
„ 36,512: 16

„ 113,024: 16 Kr. 1,170,296: 79

Kr. 310,000: —

„ 81,240: 17

„ 10,109: 26

„ 44,915: 56

Växjö—Åsheda—Hultsfreds jårnvägsaktiebolag

446,264: 99
943,688: 73
125: —
197,307: 16
12,737: 74
35,906: 50

— 179 —

Smålands enskilda bank ............................................................ Kr. 10,007: 68

Växjö—Alvesta järnvägsaktiebolag ...... „ 195,401: 98

Växjö stads m. fl. kommuners konti ....................................... „ , 59,118: 80

Sjuk- och understödsfonden ..................................................... „ 37: 01

Diverse kreditorer............ „ 5,963: 83

Syllanskaffningsfonden...............................................,......... »_3,000: -

Summa Kr. 3,079,856: 16

§ 1.

Statens ombud i bolagets revision, bankdirektör G. Molin har avlämnat
föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem åren:

År.	Överskott av bruttoinkomst över trafik-kostnad.	Av detta överskott har använts eller avsatts till:	Summa.
Amortering å annan skuld än statslån.	Utvidgningar och förbätt-ringar av järn-vägen eller inköp av materiel m. m.	Avsatt för inköp av:
Kol.	Slipers.
1925	21,508	44	2,957	74	7,303	86	11,246	84	_ _	_	21,508	44
1926	26,137	76	22,616	09	521	67	— —	—	3,000	—	26,137	76
1927	17,003	86	17,003	86							17,003	86
1928	underskott
1929	12,169|2S	10,077	48	2,091	75					12,169	23

§2.

Bolaget har under år 1929 icke verkställt någon inbetalning å sina statslån.
Skulden för lånen, som vid årets början uppgick till 1,547,239 kronor 57 öre,
hade till följd därav vid årets slut stigit till 1,616,561 kronor 78 öre, varav
383,099 kronor 62 öre voro förfallna till betalning.

§3.

I sin år 1928 avgivna berättelse lämnade revisorerna en redogörelse forén
av en representant för riksgäldskontoret jämte en i järnvägsekonomiska frågor
sakkunnig person verkställd undersökning av järnvägsbolagets förvaltning
och ekonomiska ställning. Sedermera bade berörda utredningsmän utarbetat
förslag till reglering av bolagets skuldförhållande till staten, enligt vilket
statens fordran hos bolaget på grund av två utlämnade lån, uppgående vid
1927 års slut till sammanlagt 1,480,913 kronor 34 öre, skulle nedskrivas till

550,000 kronor, uppdelade å två lån, varav det ena, nr. 1, å 250,000 kronor
och det andra, nr 2, å 300,000 kronor. Av dessa båda lån skulle det såsom

180 —

nr 1 betecknade förräntas och amorteras enligt i förslaget närmare angivna
grunder fr. o. m. den 1 januari 1930, medan bolaget icke skulle vara skyldigt
att erlägga ränta eller amortering å lånet ur 2, förrän och i den mån riksgäldskontoret
funne, att med hänsyn till bolagets ekonomiska ställning annuitet
enligt samma grunder som för lån nr 1 skäligen borde påfordras. Såsom
säkerhet för lånet nr 1 skulle bolaget till staten överlämna inteckningar med
bästa förmånsrätt i järnvägen samt ställa den ytterligare säkerhet, som av
riksgäldskontoret kunde godkännas, för behörig förräntning och amortering
av lånet. Såsom säkerhet för lånet nr 2 skulle staten erhålla inteckningar i
järnvägen, liggande efter inteckningar å sammanlagt 500.000 kronor. De
mellan inteckningar för lån nr 1 och lån nr 2 liggande inteckningarna å tillhopa
250,000 kronor skulle bolaget däremot självt uuder visst, i förslaget
angivet villkor få disponera för att lämnas såsom säkerhet för bolagets
andra skulder.

Sedan berörda förslag underställts järnvägsbolaget, hade bolaget förklarat
sig icke kunna anskaffa i förslaget förutsatt ytterligare säkerhet, med mindre
de kommuner, som på grund av aktieteckning vore intressenter i järnvägen,
iklädde sig borgen såsom för egen skuld för så stor del av lånet, som motsvarade
varje kommuns aktieteckning i förhållande till sammanlagda beloppet
av samtliga kommunala aktieteckningar i järnvägen. Sedan bolaget för
ändamålet hänvänt sig till ifrågavarande kommuner, hade enligt till riksgäldskontoret
sedermera ingånget meddelande stadsfullmäktige i Växjö under
angivna villkor bifallit bolagets framställning, fullmäktige i Dädesjö kommun
för tecknande av borgen krävt avskrivning av bolagets samtliga skulder utöver
lånet nr 1, vid frågans behandling av fullmäktige i Lenhovda kommun
erforderlig majoritet för beslut örn bifall till framställningen ej uppnåtts
samt fullmäktige i Älghults kommun beslutat avslå framställningen.

I september 1929 hade därefter till riksgäldskontoret inkommit en framställning
från järnvägsbolaget, däri på anförda skäl hemställdes om sådan
modifikation i ovan intagna förslag, att lånet nr 1 bleve minskat till om
möjligt 200,000 kronor samt lånet nr 2 eftergivet eller, därest detta ej kunde
bifallas, nedsatt till lägsta möjliga belopp.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hade under november 1929 meddelat bolagets
styrelse, att fullmäktige funnit sig ej kunna bifalla berörda framställning,
men samtidigt förklarat sig antaga som möjligt, att såväl bolaget
som vederbörande kommuner för sin del skulle godkänna det av fullmäktiges
utredningsmän framlagda förslaget samt anhållit om slutligt besked i frågan
före årets- utgång.

Bolaget lämnade därefter det besked, att Dädesjö, Lenhovda och Älghults
kommuner vidhållit den ståndpunkt de tidigare intagit och alltså förklarat
sig icke vilja teckna den begärda borgen. Med anledning härav och då
stadsfullmäktige i Växjö förut i huvudsak godtagit riksgäldsfull mäktiges
förslag samt beslutat teckna borgen för så stort belopp av lånet å 250,000
kronor, som motsvarade dess aktieinnehav, dock under villkor att övriga
intresserade kommuner iklädde sig borgen för återstoden av lånet, h ade bo -

181 -

lagets styrelse ansett sig böra lämna stadsfullmäktige meddelande om den
sålunda inträffade situationen samt ånyo underställa frågan stadsfullmäktiges
prövning för att dessa skulle bliva i tillfälle överväga och besluta, huruvida
den av riksgäldsfullmäktige fordrade garantin för lånet lämpligen borde
lämnas antingen av stadsfullmäktige ensamt eller eventuellt tillsammans med
Växjö—Alvestads järnvägsaktiebolag, vars styrelse för sådant ändamål även
berette tillfälle att taga ifrågavarande sak under omprövning. Bolaget hemställde
därför, att riksgäldskontoret ville låta anstå med järnvägens försäljning
till den 1 februari 1930.

Denna hemställan bifölls av fullmäktige.

I slutet av år 1929 inkom vidare till riksgäldsfullmäktige från borgmästaren
H. Grauers och hamnkaptenen Jolm Edvall, båda i Oskarshamn,
en skrivelse så lydande:

»Vid styrelsernas för Ruda—Finsjö—Oskarshamns och Ruda—Älghults
järnvägsaktiebolag senaste sammanträde uttalade bland andra representanterna
för Älghults kommun sin önskan, att frågan rörande ovannämnda
banors framtida regi lämpligen borde underställas Länsstyrelsen i Kronobergs
län för yttrande.

Sedan beslut fattats i enlighet med det framställda förslaget, hava styrelserna
uppdragit åt undertecknade framföra deras synpunkter i berörda fråga,
helst som Ruda—Älghults järnvägs kraftigaste trafikområde är beläget inom
nyssnämnda län och Älghults kommun bringat stora offer för tillblivelsen av
såväl Ruda—Älghults som Östra Värends järnväg.

Ehuru järnvägsförvaltningen sedan dess haft tillfälle dryfta denna fråga
med järnvägsfusionssakkuuniga och i samband därmed hemställt örn deras
råd och bistånd för en orientering väster ut, har det synte styrelserna angeläget
vördsamt hemställa örn herrar Riksgäldsfullmäktiges prövning av även
detta spörsmål.

En fastare sammanknytning av förbindelseleden inre Småland—Oskarshamn
var den genomgående tanken, när banorna planerades. Såväl tekniska som
trafik- och andra förhållanden motivera i avsevärd grad en sammanslutning
Rudabanorna—Östra Värends järnväg.

I varje fall är det av vital betydelse för genomgångstrafiken, att sistnämnda
järnväg icke må fortvara såsom ensamtstående företag.

Styrelserna tillåta sig av dessa skäl vördsamt hemställa, att Herrar Riksgäldsfullmäktige
ville pröva lämpligt utreda frågan om Östra Värends järnvägs
framtida ställning och möjligheten av dess fusion med anslutande
järnväg.»

I början av innevarande år inkom sedermera Växjö stad med en framställning,
att Östra Värends järnvägsaktiebolags skuldförhållande till staten
skulle regleras på sådant sätt, att statens hela kapitalfordran hos bolaget,

1.090.000 kronor jämte upplupna icke erlagda räntor, skulle tillika med samtliga
av staten till säkerhet för dess fordran innehavda inteckningar i Östra
Värends järnväg överlåtas till Växjö stad mot en summa av i ett för allt

300.000 kronor.

— 182 —

I anledning av vad sålunda förekommit och sedan 1930 års riksdag med
bifall till av riksdagsmannen Ruben Wagnsson m. fl. väckta motioner avslagit
Kungl. Maj:t proposition nr 162 om viss avskrivning av statens fordran hos
Oskarshamn—Ruda och Ruda—Älghults järnvägar (jämför revisorernas redogörelse
för dessa båda järnvägar) föranstaltade riksgäldsfullmäktige, särskilt
med hänsyn till motionärernas uttalade önskemål om undersökning rörande
möjligheterna till närmare samarbete mellan Oskarshamnsbanorna och Ostra
Värends järnväg, örn ett sammanträde inför representanter för verket mellan
representanter för Ostra Värends järnväg, Växjö stad, Oskarshamnsjärnvägarna
och Oskarshamns stad. Vid sammanträdet närvar jämväl Kungl. Maj:ts
ombud i styrelsen för förstnämnda järnväg. Vid sammanträdet diskuterades,
vilken ställning Östra Värends järnväg för framtiden skulle intaga, varvid
tre alternativ syntes kunna ifrågakomma: l:o) att Östra Värends järnväg
skulle bestå som självständigt företag, 2:o) att Östra Värends järnväg skulle
sammanslås med Växjö—Åsheda—Hultfreds järnväg och 3:o) att Östra
Värends järnväg skulle sammanslås med Oskarshamnsbanorna. Under diskussionen
erinrades, att från Växjö stad förelåg erbjudande att mot en ersättning
av 300,000 kronor övertaga statens fordran hos Östra Värends järnväg. Av
Växjointressets representanter framhölls, att en fusion mellan Östra Värends
järnväg och Växjö—Åsheda—Hultfreds järnväg icke önskades av någondera
av dessa järnvägars förvaltningar, enär följden av en sådan fusion skulle
bliva minskade fraktinkomster, efter nuvarande taxor beräknade till cirka

33,000 kronor. Riksgäldskontorets representauter framställde till Oskarshamnsrepresentanterna
en förfrågan, örn de påyrkade en fusion enligt alternativ 3,
och om de i så fall voro beredda att göra erforderliga erbjudanden såväl
för säkerställande av ett nedskrivet statslån som för tryggande av Växjö
stads intressen av Östra Värends järnväg samt för säkerställande av att
övriga Växjöbanors och statens järnvägars intressen ej bleve lidande på den
nya järnvägens taxepolitik. Från Öskarshamnsrepresentanternas sida förklarades,
att Oskarshamns stad ej vore beredd att ensam infria de nyss
angivna villkoren för en fusion utan att detta vore en fråga, varom stadsfullmäktige
i de olika städerna hade att träffa överenskommelse. Oskarshamns
stad varken önskade eller hade för avsikt att avgiva något anbud å
Östra Värends järnväg, varför, örn Växjö stad ej vore intresserad av fusionen,
frågan örn densamma kunde betraktas som förfallen. Från Växjörepresentanternas
sida framhölls, att Växjö stad eller Östra Värends järnväg ej
hade något som helst intresse av att medverka till en fusion enligt alternativ 3.
Östra Värends järnväg hade byggts som ett Växjöortens och Växjöbanornas
intresse. Växjö stad och Växjöbanorna hade gjort de största ekonomiska
uppoffringarna vid järnvägens byggande. Genom antagande av det av Växjö
stad gjorda erbjudandet att för 300,000 kronor övertaga statens fordran hos
Östra Värends järnväg skulle för staten vinnas den ekonomiskt bästa lösningen
rörande statens fordran hos järnvägen. Växjö stad önskade bevara
järnvägen som ett självständigt företag och komme ej att gå med på något
annat förslag till uppgörelse än det av stadsfullmäktige gjorda erbjudandet.

— 183

Enligt gjorda beräkningar skulle en fusion emellan Östra Värends järnväg
och Oskarshamnsjärnvägarna medföra en minskning av järnvägarnas nuvarande
fraktinkomster med cirka 30,000 kronor. Någon sådan ökning av
trafiken, att denna inkomstminskning kompenserades, kunde icke beräknas.

På förslag av Oskarshamnsintressets representanter beslöts slutligen, att
vederbörande representanter för de olika intressena skulle hos sina huvudmän
utverka tillsättandet av en kommitté för verkställandet av utredning
angående möjligheterna till ett närmare samarbete mellan Östra Värends
järnväg och Oskarshamnsjärnvägarna. Ledamöterna av den tillämnade
kommittén borde utses av de olika järnvägsbolagens styrelser var för sig.

Avkastningen av statens fordran för lån, utlämnade från allmänna

järnvägslånefonden.

Ränteinkomsten för budgetåren 1920—1922 samt 1/7 1923—30/6 1930 å statsverkets
fordringar hos de enskilda järnvägsaktiebolag, som innehava lån från
allmänna järnvägslånefonden, framgår av nedanstående sammanställning:

Budgetår.	Utestående kapital jämte förfallen ogulden ränta (i medeltal) Kronor	Influtna räntor. Kronor	Avkastning i %
1920 ....................................................	57,798,700	1,802,900	| 3,11 •/.
1921 .....................................................	57,750,700	1,760,800	3,05 „
1922 ...............................................	59,016,100	2,249,600	3,81 „
1923/24 ................................................	60,665,860	1,864,492	3,07 „
1924 25..................................................	60,923,430	1,855,898	3,05 „
1925/26 ..................................................	61,130,820	1,813,964	2,97 „
1926/27..............................................	61,347,080	1,764,421	2,88 „
1927/28.................................................	61,812,230	1,777,472	2,88 „
| 1928/29..........................................	60,329,160	1,628,537	2,70 „
1929/30..............................................	58,822,753	1,572,649	2,67 „

1 de uti kolumn 2 angivna beloppen ingår icke kapital, tillhörande sådana
lån, varå anståndsränta beräknats och på grund därav ingen ränta unde!
resp. år förfallit.

— 184 —

Riksgäldskontorets förluster på järnvägslån.

Genom avskrivning eller på annat sätt hava följande förluster uppkommit
å de statslån, som från riksgäldskontoret utlämnats till nedan nämnda järnvägsaktiebolag: -

Vislanda—Bolmens järnvägsaktiebolag (år 1905)	Kr.	986,198:	22
Länna—Norrtälje d:o	(år 1905) ..............		1,127,872:	81
Svartälvs d:o	(år 1910) ...............	V	774,693:	83 *)
Siljans d:o	(år 1911) ...............		601,169:	79
Sala—Gysinge—Gävle d:o	(år 1913) ........,......	yy	263,000:	-*)
D:o d:o d:o d:o	(år 1929) ...............		203,964:	02 3)
Skara—Timmersdala d:o	(åren 1920 och 1925)	yy	436,153:	57 4)
Lindfors—Bosjöns järnvägsaktiebolag Landskrona—Kävlinge—Sjöbo järn-	(år 1921) ..............	yy	98,249:	92 5)
vägsaktiebolag Järnvägsaktiebolaget Trollhättan—	(år 1924) ..............	yy	2,570,044:	13 6)
Nossebro ..........................................	(år 1925) ..............	yy	621,021:	75 7)
Slite-—Roma järnvägsaktiebolag	(år 1926) ...............	yy	30,000:	-8)
D:o d:o d:o	(år 1928) ..............		647,472:	74 9)
Varberg—Ätrans d:o	(år 1927) ..............		400,000:	_10)
Lidköping—Kållands d:o Mjölby—Hästholmens nya järnvägs-	(år 1927) ...............	yy	681,897: oe11)
aktiebolag.....................................	(år 1927) ............	yy	1,192,486: 7412)
'') Detta belopp bör minskas med det värde, Svartälvs järnväg härom vidare 1910 års revisionsberättelse sid. 326.	kan	i anses äga.	Se

*) Se härom 1915 års revisionsberättelse sid. 229.

*) Avskrivet jämlikt medgivande av 1929 års riksdag. Se sid. 140 i 1929 års revisionsberättelse.

) Utgör riksgäldskontorets fordran bos bolaget, 561,153 kronor 57 öre, minskad med den
köpeskilling, 125,000 kronor, för vilken Skara—Timmersdala järnväg försålts. Se sid. 238 i
1921 års revisionsberättelse och sid. 228 i 1925 års revisionsberättelse.

.5) Utgör riksgäldskontorets fordran hos bolaget, 113,249 kronor 92 öre, minskad med den
köpeskilling, 15,000 kronor, för vilken Lindfors—Bosjöns järnväg försålts. Se sid. 239 i 1921
ars revisionsberättelse och sid. 220 i 1922 års revisionsberättelse.

®) Detta belopp bör minskas med det värde, Kävlinge—Sjöbo järnväg kan anses äga. Se
vidare sid. 215 i 1924 års revisionsberättelse och sid. 226 i 1925 års revisionsberättelse.

) Utgör riksgäldskontorets fordran hos bolaget, 846,021 kronor 75 öre, minskad med den
köpeskilling, 225,000 kronor, för vilken Trollhättan—Nossebro järnväg försålts. Se sid. 228 i
1925 ars revisionsberättelse.

8) Avskrivet jämlikt medgivande av 1926 års riksdag. Se sid. 138 i samma års revisionsberättelse.

9) Avskrivet jämlikt medgivande av 1927 års riksdag. Se sid. 200 och 201 i 1928 års revisionsberättelse.

10) Avskrivet jämlikt medgivande av 1927 års riksdag. Se sid. 172 i samma års revisionsberättelse.

n) Utgör riksgäldskontorets fordran hos bolaget, 777,797 kronor 6 öre, minskad med den
köpeskilling, 95,900 kronor, för vilken Lidköping—Tuns järnväg med rullande materiel och
inventarier blivit försåld. Se 1928 års revisionsberättelse sid. 236.

**) Avskrivet jämlikt medgivande av 1927 års riksdag. Se sid. 179 i samma års revisionsberättelse.

— 185 —

Skövde—Axvalls järnvägsaktiebolag (åren 1927-28o.l929) Kr. 111,000:—*)

Falkenbergs d:o (år 1928) ............... „ 192,713: 192)

Limedsforsen—Särna d:o (år 1929, 1930) ...... „ 5,463,113: 673)

Ölands d:o (år 1928) ............... „ 2,186,416:30*)

Summa Kr. 18,587,467: 74

Beslutad, men den 1930 ej genomförd avskrivning:

Eksjö—Österbymo	järnvägsaktiebolag	(år	1930) ......	........ Kr.	657,048:	695)
Klintehamn—Roma d:o	(år	1929) ... .	........ 77	790,709:	216)
Varberg—Ätrans	d:o	(år	1930) ......	........ 77	1,832,399:	515)
Skövde—Axvalls	d:o	(år	1927) ......	........ 77	424,574:	40V)
Markaryd—Veinge	d:o	(år	1930) .......	....... 77	561,000:	-3)

Summa Kr. 4,265,731: 81

'') Avskrivet jämlikt medgivande av 1927 års riksdag. Se sid. 153 i samma års revisionsberättelse.

2) Avskrivet jämlikt medgivande av 1928 års riksdag. Se sid. 150 i samma års revisionsberättelse: 3)

Detta belopp bör minskas med det värde järnvägen kan anses äga.

4) Avskrivet jämlikt beslut av 1927 års riksdag. Se 1929 års revisionsberättelse sid. 223.

5) Avskrives jämlikt medgivande av 1930 års riksdag. Se sid. 88 i årets revisionsberättelse.

6) Avskrives jämlikt medgivande av 1929 års riksdag. Se 1929 års revisionsberättelse
sid. 136.

7) Avskrives successivt jämlikt medgivande av 1927 års riksdag.

— 186 —

Besök

i riksgäldskontoret.

Revisorernas
uttalande
ang. lån till
enskilda
järnvägar.

Angående ansvarsfrihet för fullmäktige m. m.

§ i.

Ordföranden herr Bengtsson samt herrar Lindgren, Andersson i Eliantorp,.
Hedlund och Anderson i Hägelåkra avlade den 5 innevarande december besök
i riksgäldskontoret, varvid de genomgingo verkets lokaler samt togo del av
sättet för förvaring av riksgäldskontorets värdehandlingar.

Därjämte företeddes det under fullmäktiges vård befintliga, förseglade konvolut,
som innehåller riksdagens anordning å den jämlikt föreskriften i 63 §
regeringsformen till lyftning vid infallande krig å riksgäldskontoret anvisade
kreditivsumman.

Besöket har ej föranlett något uttalande från revisorernas sida.

§ 2.

Alltsedan år 1905 har i revisorernas årliga berättelse örn granskningen av
riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning redovisats förluster å lån, som
lämnats enskilda järnvägar. Följande sammanställning av uppgifter ur årets
och tidigare revisionsberättelser anger ställningen i detta hänseende vid slutet
av vederbörande redovisningsperioder under följande år:

1921......	............... Kr.	4,406,565:	66	1926 ...........	Kr.	7,478,404:	02
1922 .....		4,406,565:	66	1927		8,686,201;	08
1923 ......	......... n	4,391 ''565:	66	1928 .........	yt	10^012,501:	01
1924 ......	............. n	4,391,565:	66	1929 .........	,,	10,900,937:	77
1925 .....	........... n	7,478,404:	02	1930 ...........	...... j*	18,587,467:	74

I dessa belopp ingår värdet av de av staten övertagna Svartälvs, Kävlinge
—Sjöbo och Limedsforsen—Särna järnvägar. Då emellertid dessa järnvägar
utvisa ren driftförlust och icke kunna förväntas inom överskådlig framtid
i någon mån förränta det i dem nedlagda kapitalet, torde de i ovanstående
tabell angivna talen utvisa den verkliga förlusten å lån, som av riksgäldskontoret
lämnats till enskilda järnvägar.

Under de senare åren hava vidare av statsmakterna å järnvägslån beslutats
ytterligare avskrivningar till ”belopp av 4,265,731 kronor 81 öre, vilka emellertid
vid utgången av budgetåret 1929/1930 av olika anledningar ännu icke
blivit genomförda.

Förutom genom avskrivningar har statsverket medgivit vederbörande bolag
lättnad i de ursprungliga lånevillkoren jämväl genom beviljandet i betydlig
utsträckning av kapitalisering av förfallna belopp å äldre statslån till enskilda
j ärnvägsanläggningar.

På sätt framgår av den å sid. 16 i denna berättelse intagna tablån över
av riksgäldskontoret förvaltade utlåningsfonder uppgick den å järnvägslån
förfallna delen av skulden den 1 juli 1930 till sammanlagt 8,903,566 kronor
23 öre. Såvitt revisorerna kunna finna föreligger stor sannolikhet för att detta

- 187

belopp eller åtminstone större delen därav icke någonsin skall kunna återgäldas.
Sammanlagda summan av redan lidna förluster och sannolik framtida
förlust skulle sålunda även med en rätt kraftig reducering kunna beräknas
till åtminstone 25 miljoner kronor.

Den granskning av järnvägsaktiebolagens räkenskaper, som revisorerna nu
verkställt, utvisar icke någon ökning av bolagens betalningsförmåga i jämförelse
med förhållandena under närmast föregående år trots det att år 1929
varit ett för järnvägsväsendet ovanligt gott år. De bolag — till antalet
sexton — vilka år 1928 ej fullgjorde sin betalningsskyldighet till staten, hava
ej heller under år 1929 kunnat fullgöra densamma. o Dessutom tillkomma år
1929 två bolag, Dal—Västra Värmland och Åmål—Årjäng, som på grund av
de för lånen gällande bestämmelser tidigare icke haft någon skyldighet att
verkställa inbetalning å lånen, men beträffande vilka sådan skyldighet år
1929 förelegat. Intetdera av dessa båda bolag har kunnat fullgöra denna sin
skyldighet. Vidare har ej heller Falkenbergs järnvägsaktiebolag, som dock
så sent som år 1928 fått sin skuld nedskriven, kunnat fullgöra sin betalningsskyldighet
under 1929. Ostkustbanans aktiebolag, som hittills fullgjort sina
förpliktelser mot staten, har uttryckligen förklarat, att det ekonomiska resultatet
av innevarande års järnvägsdrift knappast torde komma att medgiva någon
kapitalavbetalning och möjligen icke heller någon ränteinbetalning å bolagets
år 1926 beviljade statslån å 1,444,545 kronor.

Av bolagens förvaltuingsberättelser framgår, att även åtskilliga andra bolag
under det nu löpande året av olika anledningar förvänta sämre ekonomiskt
resultat än förut. Sålunda framhålles i vissa fall, att genom nytillkomna
samtrafiksbestämmelser trafik kommer att avledas från vederbörande bana, i
andra fall att taxesänkningar blivit fastställda, vilka förväntas komma att försämra
driftresultatet, i åter andra fall har såsom orsak till nedgång i trafiken
åberopats minskad betodling och jordbrukets tryckta läge. Förvaltningsberättelserna
lämna vidare synnerligen starkt belägg för ati huvudorsaken till
många järnvägars prekära läge är vitt finna i konkurrensen med automobilerna.
Även banor med mycket svag ekonomi hava för att i någon mån
neutralisera verkan av denna konkurrens nödgats nedlägga stora belopp på
inköp av bilar och billinjer. Det torde ligga i sakens natur, att de förväntade
verkningarna av dessa utvidgningar icke framträda förrän avsevärd tid förflutit
och att i de flesta fall förlust å automobillinjerna till en början är ofrånkomlig.

Revisorerna vilja vidare fästa uppmärksamheten på att från och med den
1 januari 1931 lagen den 3 juli 1930 örn bokföring vid enskild järnväg träder
i kraft. Enligt denna lag skall bl. a. avsättning till förnyelsefond årligen
äga rum med belopp, motsvarande den värdeminskning, som av ålder, nyttjande
eller annan jämförlig orsak uppkommer å de till stadigvarande bruk
för bolaget avsedda tillgångarna. Avsättningen skall beräknas enligt grunder,
som fastställas av Konungen; ägande bolaget hos Konungen eller myndighet,
som Konungen förordnar, göra framställning örn tillstånd att avsätta enligt
andra grunder eller om befrielse för visst år från avsättning. Kan avsätt -

— 188 —

ning ej till fullo verkställas, utan att årets verksamhet kommer att utvisa
förlust, som ej kan täckas av balanserad vinst från föregående år eller av
medel, avsatta till framtida förfogande, skall beloppet i erforderlig utsträckning
föras inom linjen. Vid avsevärd och varaktig förbättring av bolagets
ekonomiska ställning skola inom linjen förda avsättningar uppföras såsom
effektiv skuld å förnyelsefonden, i samband varmed motsvarande belopp må
upptagas å ett särskilt tillgångskonto, benämnt »kostnader att framdeles täcka.»

Vilken verkan dessa bestämmelser kunna hava på bolagens förmåga att
verkställa inbetalningar å sina statslån är givetvis svårt att bedöma. Då
emellertid många bolag med dålig ekonomi hittills uraktlåtit att verkställa
erforderlig avskrivning eller avsättning till förnyelsefond, synes det icke
osannolikt att för framtiden särskilt stora avsättningar för sådant ändamål
komma att påfordras, i sin tur medförande ett rent bokföringsmässigt sett
sämre slutresultat och minskad möjlighet till avbetalning å lånen.

Såvitt revisorerna kunna finna, är statens ställning såsom långivare till
enskilda järnvägar sådan, att framtiden ter sig bek3unmersam. Riksgäldskontoret
har visserligen icke uraktlåtit att genom undersökningar, verkställda
av i j ärnvägsf erhällan den sakkunniga personer, följa sina låntagares verksamhet
och påkalla nyttiga förändringar, där sådana kunnat av den enskilde
företagaren själv genomföras, men trots detta har ställningen i stort sett icke
förbättrats.

Utan att på något sätt vilja förringa värdet av det arbete riksgäldskontoret
under de senare åren nedlagt på att med till buds stående medel söka åvägabringa
en förbättring av de järnvägars ekonomi, vilka häftat i skuld för sina
statslån, hålla revisorerna före, att ytterligare åtgärder i sådant syfte måste
vidtagas.

Den huvudsakliga orsaken till många med statslån försedda järnvägars
dåliga affärsställning är uppenbarligen att söka i omständigheter sammanhängande
med de svårigheter, med vilka järnvägsväsendet i sin helhet nu
bar att kämpa. Revisorerna tänka härvid främst på bilkonkurrensen. De
åtgärder, vilka kunna vidtagas för ett allmänt stärkande av de enskilda järnvägarnas
ekonomi, komma sålunda givetvis att verka fördelaktigt jämväl för
staten i dess egenskap av långivare.

Revisorerna vilja erinra, att Kungl. Majit redan uppmärksammat nödvändigheten
av åtgärder i sådant syfte. I enlighet med av Kungl. Majit den 11
november 1927 givet bemyndigande tillkallade sålunda statsrådet och chefen
för kommunikationsdepartementet i slutet av nämnda år sakkunniga, vilka
Ängö i uppdrag att verkställa undersökning rörande möjligheterna att på frivillighetens
väg åstadkomma sammanslagning av enskilda järnvägar till större
enheter samt avgiva det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.
Enligt vad revisorerna inhämtat torde ett betänkande av de sakkunniga vara
att förvänta under loppet av nästa års första kvartal.

Utan att på något sätt vilja föregripa resultatet av de sakkunnigas arbete
anse sig revisorerna böra erinra örn den allmänna tendens, som föreligger
inom industrien i övrigt, att genom sammanslagningar konsolidera företagens

— 189 —

ekonomiska ställning. Det ligger i sakens natur att stora besparingar på
denna väg stå att vinna även i fråga om järnvägar. Den rullande materielen
kan komma till ökat utnyttjande. Verkstadsdriften kan koncentreras
till färre, mera tidsenligt utrustade verkstäder. Förrådsrörelsen kan likaledes
koncentreras. Inköpen bliva billigare, då de avse större mängder. Antalet
bolagsstyrelser kan reduceras, likaså den administrativa personalen. Sålunda
kunna trafikschefsbefattningar indragas, det vidlyftiga arbetet för förandet
av kassa, redovisning och statistik kan centraliseras och ombesörjas av ett
mindre antal tjänstemän än nu, kontrollkostnaderna kunna nedbringas, åtskilligt
expeditionsarbete å stationer med samtrafik bortfaller.

Ovanstående exemplifiering, som ingalunda är uttömmande, synes revisorerna
ägnad att ingiva förhoppning om att järnvägsfusionssakkunnigas arbete
skall kunna utmynna i ett förslag, som anvisar goda vägar för konsolidering
av det splittrade svenska järnvägsväsendet och därmed även större möjlighet
till förräntning av de lån staten lämnat för att befrämja tillkomsten av enskilda
järnvägar.

(Reservation av herr Magnusson i Kalmar, se sid. 192.)

§ 3.

Vid 1860 års riksdag beviljade Rikets Ständer till utgående från riksgäldskontoret
i och för fortsättning av reparationsarbeten å Västerås domkyrka
ett statsbidrag av 28,000 rdr, under villkor, att det beviljade understödet borde
återgäldas i den mån domkyrkans inkomster framdeles därtill lämnade tillgång.
Lånet utbetalades den 31 dec. 1860. Någon avbetalning har hittills
ej ägt rum.

1892 års revisorer påpekade med hänvisning till att domkyrkans behållning
vid 1891 års slut uppgick till 11,477 kronor 93 öre att en erinran borde göras
örn verkställande av någon avbetalning. Domkyrkokommissionen meddelade
i avgiven förklaring, att det beräknades, att nödvändiga reparationsarbeten
komme att draga betydande kostnad. 1893 års riksdag beslöt emellertid att
uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att hos domkyrkokommissionen
göra erinran örn avbetalning. Som svar på med anledning härav av riksgäldsfullmäktige
avlåten skrivelse anförde kommissionen, »att det icke lyckats
kommissionen, oaktat trägna försök, att ännu erhålla fullständiga kostnadsförslag
till ifrågavarande reparationer» och att det därför icke kunde beräknas
om kyrkans tillgångar kunde medge någon avbetalning. Efter ytterligare
skriftväxling beslöto fullmäktige att tills vidare låta bero vid vad domkyrkokommissionen
anfort.

1897 års revisorer hänledde återigen uppmärksamheten på den bristande
avbetalningen trots att domkyrkans behållning vid 1896 års slut uppgick till
32,410 kronor 79 öre och ansågo anledning föreligga till förnyad anmaning.
Denna gång svarade domkyrkokommissionen, att den disponibla behållningen
uppginge till 24,024 kronor 35 öre och att dessa medel vore bundna genom
kontrakt örn leveranser och arbeten.

1906 års revisorer funno det likaledes anmärkningsvärt, att någon avbetal -

Domkyrkan

i Västerås.

— 190 —

ning ej ägt rum trots behållningens ökning under år 1905 med 5,004 kronor
56 öre. I förklaring anförde domkyrkokommissionen, att den ansåge att senare
upptagna lån i första hand borde återbetalas. Statsutskottet vid 1907 års riksdag
ansåg väl att domkyrkans skyldighet, att en gång återgälda denna sin
skuld ingalunda syntes böra eftergivas men hemställde dock att revisorernas
framställning icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Ar 1927 infordrade riksgäldsfullmäktige redogörelse för domkyrkans ekonomiska
ställning. Sådan lämnades och vidare förklarade domkyrkokommissionen
»att avbetalning icke nu kunde ske, och att ej heller, såsom det syntes,
möjlighet funnes för framtida inbetalningar, då domkyrkan mer än väl behövde
alla sina medel». Efter föredragning därav uppdrogs åt ombudsmannen
att vid besök inhämta kompletterande upplysningar. I sin redogörelse
för detta besök anförde ombudsmannen, att domkyrkans tillgångar förutom
fastigheter och fastighetsfonden tillhöriga medel bestode av en restaureringsfond
om 33,160 kronor 4 öre och domkyrk okassan om 10,872 kronor 81
öre. Inkomsterna under kommande år ansåg han kunna uppskattas till omkring
12,000 kronor och utgifterna till 7 ä 8,000 kronor. Emellertid ansåg
han att vissa restaurerings- och reparationsutgifter torde bli nödvändiga under
de närmaste åren och att domkyrkan därför icke inom överskådlig tid torde
kunna fullgöra sina skyldigheter.

Rnttai°andeaS Behållningen i restaureringsfonden och domkyrkokassan uppgick enligt
uppgift ovan den 30/e 1927 till 44,032 kronor 85 öre. Den stegrades till
den 30/6 1928 till 47,152 kronor 65 öre, till den 30/6 1929 till 50,373 kronor
19 öre och utgjorde den 30/6 1930 52,540 kronor 55 öre. De väntade utgifterna
synas sålunda icke ha varit av mera trängande natur än att behållningen
årligen kunnat ökas med ett betydande belopp. Även örn det sjuttio
år gamla räntefria lånet till fullo infriades skulle ett belopp örn icke mindre
än 24,540 kronor 55 öre återstå enligt ställningen vid senaste budgetårs utgång.

Det synes under sådana förhållanden revisorerna synnerligen anmärkningsvärt,
att trots detta icke ens någon avbetalning verkställts och revisorerna
anse en förnyad allvarlig erinran böra göras till domkyrkokommissionen att
detta gamla lån snarast måtte återbetalas.

§4.

Vä?rkam -4r 1^23 erhöll Växjö domkyrka ett räntefritt lån å 20,000 kronor från fonden
för låneunderstöd. I det kungl, brev där Kungl. Majit förklarade domkapitlet
under vissa villkor äga uppbära lånet, yttrades »åliggande det domkapitlet
att, sedan avgörande träffats i fråga örn reglering av de ekonomiska
förhållandena mellan Växjö domkyrka och Kalmar domkyrka, till Kungl.
Majit inkomma med förslag beträffande tid och villkor för lånets återbetalande.
»

Re^is“re™a* Enligt inhämtad upplysning från domkyrkosysslomannen slutbehandlades
de ekonomiska förhållandena mellan Växjö och Kalmar domkyrkor för 2 ä

— 191 —

3 år sedan. Något förslag i enlighet med kungl, brevet har dock icke avlämnats
utan domkyrkan åtnjuter fortfarande lånet räntefritt utan att något
är bestämt örn återbetalning. Revisorerna anse det önskvärt, att bestämda
villkor för lånet snarast böra utformas och att en anmaning till Växjö domkyrka
bör utfärdas i detta hänseende.

§ 5.

Vid utlottningen av vinster å statens premieobligationslån utövas kontrollen
av notarius publicus, som för detta arbete åtnjuter ersättning med

2.000 kronor. Tillsammans utgår således för detta ändamål ett belopp örn

8.000 kronor för årets fyra dragningar. En dragning torde i regel, enligt
inhämtade upplysningar, försiggå under 5 ä 6 dagar med 6 ä 7 timmars
dragning dagligen. Kontrollanten har att under denna tid vara närvarande
samt att föra protokoll och granska dragningslistorna.

Revisorerna anse visserligen, att opartisk kontroll måste förekomma, men
finna kostnaden för densamma vara alltför hög och vilja ifrågasätta, örn icke
ett avtal med lägre ersättningsbelopp kunde träffas eller kontrollen eventuellt
anordnas på annat betryggande men billigare sätt.

§ 6.

Med ovan i §§ 2—5 angivna undantag hava revisorerna vid granskningen
av riksgäldskontorets huvudbok för budgetåret 1929—1930 med därtill hörande
verifikationer icke funnit anledning till någon erinran eller annat uttalande.

§ 7-

Vid den av revisorerna verkställda granskning av den för tiden 1 juli 1929
—30 juni 1930 upprättade räkenskapen över byggnadsfonden för riksdagsoch
riksbankshus har anledning till anmärkning icke förekommit.

§8.

Revisorerna hava vid läsningen av fullmäktiges protokoll för tiden efter
den 9 januari 1930 icke funnit anledning till någon erinran eller annat uttalande.

§ 9.

Till fullgörande av föreskriften i 26 § av gällande instruktion få revisorerna
slutligen anmäla, att revisorerna för sin del tillstyrka, att ansvarsfrihet för
förvaltningen av riksgäldskontoret under den tid, denna revision omfattat,
må fullmäktige i nämnda kontor beviljas.

För riktigheten av de i denna berättelse förekommande sifferuppgifter ansvarar
den sekreterare, som under revisorernas granskning av riksgäldskontorets
tillstånd och förvaltning varit hos revisorerna anställd.

Kostnaderna
för blottning
av vinster
å premieobligationer.

Revisorernas

uttalande.

Riksgälds kontorets räkenskaper.

Byggnadsfonden
för
riksdags- och
riksbankshus.

Fullmäktiges

protokoll.

Ang. ansvarsfrihet
för
fullmäktige.

Sifferupp gifterna.

Jämlikt gällande instruktion kommer denna berättelse att tillställas fullmäktige
i riksgäldskontoret.

Stockholm den 15 december 1930.

SV. BENGTSSON.

AD. LINDGREN.
C. A. CARLSSON.
ERIK ANDERSSON.

EDV. BJÖRNSSON.

GUSTAF STRÖMBERG.
KARL ANDERSSON.
KARL MAGNUSSON.

Skövde.

KARL MAGNUSSON,

Kalmar.

C. J. JOHANSSON.
P. S. HEDLUND.
LARS BORGGREN.

S. T. Örtengren.

Reservation till § 2 (sid. 186):
av herr Magnusson i Kalmar,

som anser det oriktigt, att revisorerna göra något som hälst uttalande i
fråga örn ett väntat kommittébetänkandes innehåll och på grund därav inom
revisionen yrkat, att sista stycket borde utgå och, då detta ej blev av revisorerna
bifallet, av rent principiella skäl reserverar sig mot beslutet i denna
del.

— 193 —

Avskrift.

Bilaga.

Kontrakt angående

SVENSKA STATENS 4 V, % lån av år 1929.

KONTRAKT.

Emellan Riksgäldskontoret å svenska statens vägnar, såsom låntagare, samt
såsom långivare dels Sveriges Riksbank och dels ett privatbankskonsortium,
bestående av Aktiebolaget Svenska Handelsbanken, Skandinaviska Kreditaktiebolaget,
Stockholms Enskilda Bank och Aktiebolaget Göteborgs Bank,
utan ömsesidigt ansvar för riksbanken å ena sidan och konsortiet å den andra,
är följande avtal träffat.

§ 1.

Riksgäldskontoret försäljer till riksbanken och övriga förenämnda banker
svenska statsränteobligationer å tillsammans etthundratjugofem millioner
(125,000,000) kronor, varav 25,000,000 kronor till riksbanken och 100,000,000
kronor till privatbankskonsortiet, daterade den 15 december 1929 och löpande
med fyra och en halv (4 V2) procent årlig ränta. Obligationerna förses med
39 stycken halvårsvis den 15 juni och den 15 december förfallande räntekuponger,
betecknade med n:ris 2—40, av vilka den första förfaller den 15 december
1930, ävensom med talong, som berättigar innehavaren att utbyta
densamma mot nytt kupongark.

Obligationerna utfärdas med svensk text samt i valörer å 100, 500, 1,000,

5,000 och 10,000 kronor till det antal av varje valör, som framdeles bestämmes.

Riksgäldskontoret äger att från och med den 15 december 1939 återbetala
ifrågavarande obligationer, som äro ouppsägbara från innehavarens sida, till
pari efter därom minst tre månader förut verkställd uppsägning. Sådan uppsägning
skall ske genom kungörelse i Sveriges officiella tidning samt minst
tre i Stockholm utkommande dagliga tidningar, vilka riksgäldskontoret äger
att bestämma, och kan uppsägningen avse antingen lånet i sin helhet eller
viss del därav.

A till betalning uppsagd obligation erlägges ej ränta för längre tid än till
och med obligationens genom uppsägning bestämda förfallodag.

Obligation skall, då den företes till inlösen, vara åtföljd av alla till obligationen
hörande, icke förfallna kuponger samt talong, kommande i annat fall

Rev. Ber. 19S0 ang. riksgäldskontoret. 13

— 194 —

värdet av felande kuponger att vid inlösningen avdragas från obligationens
kapitalbelopp.

Har obligation ej inom trettio år eller räntekupong ej inom tio år, räknat
från respektive förfallodagar, blivit företedd till inlösen, upphör all rätt att
för sådan obligation eller kupong erhålla betalning och de härför avsedda
medel hemfalla till riksgäldskontoret.

§2.

De övertagna obligationerna skola av bankerna utbjudas till utbyte eller
försäljning enligt följande bestämmelser.

Innehavarne av statens 5 procent obligationer av år 1914, såväl emissionerna
av 1914 som av 1915, vilka i samband härmed uppsägas till inlösen
den 15 juni 1930, erbjudas att under tiden från och med den 15 mars till
och med den 5 april 1930 utbyta sitt innehav av dessa obligationer mot nu
ifrågavarande 4 1/2 procent obligationer av år 1929 samt att därvid erhålla
en kontant mellangift av en procent å obligationernas nominella belopp. Obligationsinnehavare,
som begagna sig av detta erbjudande, skola äga att i samband
med utbytet utan avdrag erhålla likvid för de den 15 juni 1930 förfallande
räntekupongerna till de uppsagda obligationerna.

I den mån obligationerna av 1929 års lån icke tagas i anspråk för nyssnämnda
utbyte försäljas de till en kurs av 100 procent. Teckning för eventuellt
erhållande av 1929 års obligationer verkställes från och med den 15
mars 1930 hos någon av bankerna. Sedan förenämnda utbyte avslutats och
alltså storleken av det belopp obligationer av år 1929, som blir över till försäljning,
kan fastställas, reduceras i händelse av överteckning tecknade belopp.
Likvid för dessa obligationer skall erläggas senast den 16 juni 1930.

§ 3.

Bankerna likvidera de övertagna obligationerna efter en kurs av nittioåtta
och en halv (98 1/2) procent för dem, som lämnas i utbyte mot 1914 års obligationer,
och nittionio (99) procent för dem, som försäljas efter teckning.

Avräkning verkställes och likvid tillhandahålles riksgäldskontoret den 16
juni 1930.

§4.

För den händelse utbyte av 1914 års obligationer enligt § 2 här ovan skulle
komma att påfordras antingen hos riksgäldskontoret och riksbanken, å ena,
eller hos privatbankskonsortiet, å andra sidan, till så stort belopp, att enderas
andel av nu ifrågavarande lån icke räcker till för ändamålet, skall den av
parterna, för vilken brist uppstått, av den andra utbekomma erforderligt
obligationsbelopp jämte 1/8 procent provision å detsamma.

§ »•

Riksgäldskontoret utfäster sig att icke före den 15 oktober 1930 utan långivarnes
medgivande inom landet företaga någon emission eller försäljning av

— 195 —

statsränteobligationer utöver nominellt trettioåtta millioner etthundratnsen
(38,100,000) kronor obligationer, vilka nu av riksgäldskontoret utbjudas samtidigt
med ifrågavarande nominellt etthundratjugofem millioner (125,000,000)
kronor obligationer; riksgäldskontoret dock obetaget dels att tillhandahålla
postsparbanken de obligationer, som ägare av motbok i banken önskar för
därå innestående medel inköpa, dels att till statsinstitutioner försälja ytterligare
intill tio millioner (10,000,000) kronor obligationer dels ock att i samband
med konvertering av andra lån emittera nya obligationer till belopp,
ej överstigande de till inlösen uppsagda, och på emissionsvillkor, som ej äro
för obligationsköparen fördelaktigare än de i detta kontrakt avtalade.

Därest privatbankskonsortiet slutsäljer den fast övertagna posten å nominellt
etthundra millioner (100,000,000) kronor före den 15 oktober 1930, inträder
för riksgäldskontoret, så snart detta skett, marknadsfrihet ifråga örn
nya statslån.

§ 6.

Förfallna räntekuponger och uppsagda obligationer inlösas och utbyte av
talonger mot nya kupongark verkställes hos riksgäldskontoret.

§ 7-

Räkningarna rörande likvid för de övertagna obligationerna ävensom korrespondensen
härom föres med riksgäldskontoret av Aktiebolaget Svenska
Handelsbanken å privatbankskonsortiets vägnar.

§ 8.

Slutligen förbinder sig riksgäldskontoret att söka utverka Kungl. Maj:ts
nådiga garanti å den rikets gäld, som uppkommer genom försäljning av nu
ifrågavarande obligationer.

Av detta kontrakt äro tre lika lydande exemplar utfärdade, ett för riksgäldskontoret,
ett för Sveriges Riksbank och ett för de övriga långivarne.

Stockholm den 13 mars 1930.

(Underskrifter.)

Rätt avskrivet betyga:

H. Lundbäck.

llj. Mörnberg.

Bilaga.

Avtal

rörande emission av 187,030,000 kronor utav Svenska Statens 4 V2 ° 0
obligationslån av år 1930.

AVTAL.

Sedan Riksgäldskontoret beslutat att till återbetalning den 15 september
1930 uppsäga Svenska statens 5 procent obligationslån avåren 1916 och 1917
å resp. 118,430,000 kronor och 68,600,000 kronor eller tillsammans 187,030,000,
kronor samt att i samband därmed emittera motsvarande belopp av Svenska
statens 4 J/2 procents obligationslån av år 1930 allt i enlighet med de villkor,
som nedan närmare angivas, har emellan Riksgäldskontoret, å Svenska statens
vägnar, Sveriges Riksbank samt ett privatbankskonsortium, bestående av
Skandinaviska Kreditaktiebolaget, Aktiebolaget Svenska Handelsbanken, Stockholms
Enskilda Bank och Aktiebolaget Göteborgs Bank träffats följande avtal.

§ I Svenska

statens 4 */2 procent obligationer av år 1930 dateras den 15 september
1930 och skola “löpa med FYRA OCH EN HALV (4 1/l) procent årlig
ränta. Obligationerna förses med fyrtio stycken halvårsvis den 15 mars och
den 15 september förfallande räntekuponger, betecknade med n:ris 1—40, av
vilka den första förfaller den 15 mars 1931, ävensom med talong, som berättigar
innehavaren att i utbyte mot densamma erhålla nytt kupongark med
talong.

Obligationerna utfärdas med svensk text samt i valörer å 10,000, 5,000,

1,000, 500 och 100 kronor till det antal av varje valör, som framdeles bestämmes.

Riksgäldskontoret äger att från och med den 15 september 1940 återbetala
ifrågavarande obligationer, som äro ouppsägbara från innehavarens sida, till
pari efter därom minst tre månader förut verkställd uppsägning. Sådan uppsägning
skall ske genom kungörelse i Sveriges officiella tidning samt minst
tre i Stockholm utkommande dagliga tidningar, vilka Riksgäldskontoret äger
att bestämma, och kan uppsägningen avse antingen lånet i dess helhet eller
viss del därav.

A till betalning uppsagd obligation erlägges ej ränta för längre tid än till
och med obligationens genom uppsägning bestämda förfallodag.

197 —

Obligation skall, då den företes till inlösen, vara åtföljd av alla till obligationen
hörande, icke förfallna kuponger samt talong, kommande i annat fall
värdet av felande kuponger att vid inlösningen avdragas från obligationens
kapitalbelopp.

Har obligation ej inom trettio år eller räntekupong ej inom tio år, räknat
från respektive förfallodagar, blivit företedd till inlösen, upphör all rätt att
för sådan obligation eller kupong erhålla betalning, och de härför avsedda
medel hemfalla till Riksgäldskontoret.

Förfallna räntekuponger och uppsagda obligationer inlösas och utbyte av
talonger mot nya kupongark verkställes hos Riksgäldskontoret.

§ 2.

Innehavare av Svenska statens 5 procent obligationer av åren 1916 och 1917
skola erbjudas att under tiden från och med torsdagen den 24 april till och
med torsdagen den 15 maj 1930 utbyta sitt innehav av dessa obligationer
emot nominellt samma belopp Svenska statens 4 1 2 procent obligationer av år
1930, räntelöpande från den 15 september 1930, samt att därvid erhålla en
kontant gottgörelse av */2 procent å obligationernas nominella belopp.

Obligationsinnehavare, vilken begagnar sig av detta erbjudande, äger dessutom
att redan vid utbytet utan avdrag erhålla likvid för de till de uppsagda
obligationerna hörande räntekuponger, som förfalla den 15 september 1930.

§3.

Under den tid, då enligt § 2 utbyte må äga rum, skall teckning få ske för
eventuellt erhållande av 1930 års obligationer till pari kurs, i den mån dessa
obligationer icke tagas i anspråk för det i § 2 omhandlade utbytet. Likvid
för tecknat och tilldelat obligationsbelopp skall av tecknare erläggas senast
den 15 september 1930. Vid likvid före nämnda dag gottgöres köparen ränta
efter 3 1/2 procent å det inbetalade beloppet för den tid, som återstår till
nämnda dag.

§4.

Placering av 1930 års obligationer genom utbyte eller nyteckning såsom
ovan sagts skall ske genom samverkan emellan å ena sidan Riksgäldskontoret
och Riksbanken, såsom en grupp, och å andra sidan konsortiet såsom en
grupp, i enlighet med de villkor, som i detta avtal bestämmas. Härvid deltaga
Riksgäldskontoret och Riksbanken gemensamt för en andel av Attatusensjuhundratre
adertontusensjuhundratredjedelar (8,703/18,703) samt konsortiet
för en andel av Tiotusen adertontusensjuhundratredjedelar (10,000/18,703).

§ 5.

Därest, sedan det i § 2 omhandlade utbytet avslutats och alltså storleken
av det belopp obligationer av år 1930, som återstår till försäljning, kan fastställas,
skulle visa sig, att sammanlagda beloppet av hos båda grupperna
verkställda nyteckningar överstiger vad som återstår okonverterat av hela låne -

— 198 -

beloppet, fördelas det tillgängliga obligationsbeloppet mellan samtliga tecknare
efter enhetliga grunder, varom överenskommelse träffas mellan Riksgäldskontoret
och konsortiet.

§ 6.

Därest vid den tid, då avräkning enligt § 12 här nedan äger rum, icke hela
det till teckning tillgängliga beloppet skulle hava tecknats, skall det återstående
obligationsbeloppet fördelas emellan grupperna efter de i § 4 angivna
andelarna.

§ 7-

För sin medverkan äger konsortiet tillgodoräkna sig en halv (V2) procent
å nominella beloppet av dess enligt § 4 bestämda andel utav det sammanlagda
obligationsbelopp, som hos båda grupperna anmälts för utbyte, samt
en (1) procent å dess efter samma grund beräknade andel av det belopp, som
i anledning av skedda teckningar sammanlagt tilldelats samtliga tecknare.

För den händelse hos endera gruppen till utbyte anmälda eller nytecknade
belopp sammanlagt icke uppgå till den gruppens enligt § 4 bestämda andel
av hela lånebeloppet, skall den gruppen gottgöra den andra gruppen En
åttondels (Vs) procent å så stor del av underskottet, som motsvaras av genom
den andra gruppen placerat överskott utöver dess enligt § 4 bestämda andel
av hela lånebeloppet.

Den på konsortiet enligt § 6 fallande andelen av icke placerade obligationer
skall av konsortiet likvideras efter en kurs av Nittionio (99) procent.

§ 8.

All annonsering angående utbytet och nyteckningen ombesörjes av Riksgäldskontoret.
Prospekt tryckas genom Skandinaviska Kreditaktiebolagets
försorg. Kostnaden för den först införda annonsen bestrides av Riksgäldskontoret.
Övriga annonserings- ävensom tryckningskostnaderna fördelas emellan
grupperna efter deras i § 4 bestämda andelar. Prospekt och andra meddelanden
rörande transaktionen få utlämnas eller utsändas tidigast onsdag e. m.
den 23 dennes, och icke förr än att de komma adressaterna tillhanda tidigast
påföljande dag.

§9.

Banker, icke tillhörande konsortiet och därtill anslutna banker, ävensom
mäklare må gottgöras en förmedlingsprovision för konvertering eller nyteckning
örn högst V8 procent å obligationernas nominella belopp, och skall vardera
gruppen vidkännas av densamma sålunda utgivna provisionsbelopp.

§ 10.

De belopp, som enligt § 2 skola såsom kontant gottgörelse och kupongränta
utbetalas till innehavare av 1916 och 1917 års obligationer, tillhandahållas
bankkonsortiet av Riksgäldskontoret i mån av behov och i den ordning,
varom närmare överenskommelse träffas.

— 199 —

11.

Rikgäldskontoret utfäster sig att icke före den 15 oktober 1930 utan konsortiets
medgivande inom landet företaga någon emission eller försäljning av
statsränteobligationer utöver vad som omförmälts i detta avtal, Riksgäldskontoret
dock obetaget dels att tillhandahålla Postsparbanken de obligationer,
som ägare av motbok i banken önskar för därå innestående medel inköpa, dels
att till statsinstitutioner försälja obligationer å tillhopa högst nom. 10,000,000
kronor och dels att i samband med konvertering av andra statslån emittera
nya obligationer till belopp, ej överstigande de till inlösen uppsagda, och på
emissionsvillkor, som ej äro för obligationsköparen fördelaktigare än de i detta
avtal angivna.

Därest konsortiet före den 15 oktober 1930 slutsålt det obligationsbelopp,
som jämlikt § 6 här ovan tillfallit konsortiet, inträder, så snart sådant skett,
marknadsfrihet för Riksgäldskontoret ifråga örn nya statslån.

§ 12.

I allt vad som rör av detta avtal föranledda avräkningar, likvider, förhandlingar
och korrespondens företrädes privatbankskonsortiet gent emot Riksgäldskontoret
och Riksbanken av Skandinaviska Kreditaktiebolaget, i den mån
ej annat emellan Riksgäldskontoret och nämnda bank överenskommes.

Avräkning äger rum senast den 30 juni 1930, dock att likviden från konsortiet
till Riksgäldskontoret för placerade eller enligt § 6 här ovan övertagna
obligationer skall ske den 15 september 1930.

§ 13.

Riksgäldskontoret förbinder sig att söka utverka Kungl. Maj:ts nådiga
* garanti å den rikets gäld, som uppkommer genom utgivandet av enligt detta
avtal emitterade obligationer.

Av detta avtal äro tre lika lydande exemplar upprättade, varav Riksgäldskontoret
tagit ett, Riksbanken ett samt Skandinaviska Kreditaktiebolaget för
privatbankskonsortiets räkning ett.

Stockholm den 17 april 1930.

(Underskrifter.)

Rätt avskrivet betyga:

H. Lundbäck.

Hj. Blomberg

Bilaga.

— 200 —

1930.

SVENSK BTÅTSOBLiBATiOlI

RIKSGÄLDSKONTORET betalar i nedan bestämda ordning till innehavaren av
denna obligation ett kapitalbelopp av

å vilket belopp en årlig ränta av fyra och en halv (4^) för hundra halvårsvis
den 15 mars och den 15 september erlägges mot avlämnande av den räntekupong,
som för halvåret gäller.

Riksgäldskontoret äger att från och med den 15 september 1940 återbetala denna
obligation till pari efter därom minst tre månader förut verkställd uppsägning.
Sådan uppsägning skall ske genom kungörelse i Sveriges officiella tidning samt
minst tre i Stockholm utkommande dagliga tidningar, vilka Riksgäldskontoret äger
att bestämma.

Ränta erlägges ej för längre tid än till och med obligationens genom uppsägningen
bestämda förfallodag.

Ä innehavarens sida är denna obligation ouppsägbar.

Obligationen är åtföljd av fyrtio räntekuponger och en talong. Obligationen
skall, då den företes till inlösen, vara åtföljd av alla till densamma hörande, icke

Litt. A.

Litt. A.

10,000

JYi.

Kronor

TIO TUSEN" KRONOR

— 201 —

förfallna kuponger samt talong, kommande i annat fall värdet av felande kuponger
att vid inlösen avdragas från obligationens kapitalbelopp.

Har denna obligation ej inom trettio år från förfallodagen eller därtill hörande
kupong ej inom tio år från förfallodagen blivit företedd till inlösen, upphör all
rätt att därför erhålla betalning.

Stockholm den 15 september 1930.

RIKSGÄLDSKONTORET.

KARL HILDEBRAND.

G. KOBB. H. S. TAMM.

ERIC HALLIN. CARL EKMAN.

ANDERS ANDERSON. P. ALBIN HANSSON.

John Hägglund.

(KUPONG.)

SVENSK % STATSOBLIGATION

1930 års lån 1930 års lån

— av den 15 september 1930 —.

Litt. A. J* 1

i RÄNTEKUPONG

förfallen den 15 mars 1931.

Kronor 225: —.

KARL HILDEBRAND.

■Iohn Hägelund.

(å baksidan.)

RÄNTEKUPONG

å tvåhundratjugufem kronor

förfallen den 15 mars 1931.
Betalbar hos:

RIKSGÄLDSKONTORET.

M

Litt. A,

— 202 —

TALONG

till

Litt A. SVENSK 4*% STATSOBLIGATION M

av den 15 september 1930.

Vid fSrfallotiden för den till ovannämnda obligation börande kupongen nr 40 (den 15 september 1950)
äger innehavaren av denna talong att i utbyte mot densamma hos Riksgäldskontoret erhålla nytt
kupongark. För utbekommande av det nya kupongarket är talongens innehavare dock skyldig att, örn
riksgäldskontoret så påfordrar, jämväl förete obligationen.

KARL HILDEBRAND.

John Hägglund.

TABELLBILAGOR

♦

205

Tab. I.

De av riksgäldskontoret upplånade medlens användning för

produktiva ändamål.

(Omfattande tiden t. o. m. den 30 juni 1930.)

1. Statens alfärsdrivalide verk.

Postverket:

åren 1917—1930 3% ..................................................... Kr.

Inköp och bebyggande av fastigheter......... Kr. 18,489,306: 7 o

Inventarier................................................ „ 7,175,000: —

Bostadshus för tjänstemän vid postverket... „ 3,631,085: 8 6

Kr. 29,295,391: 96

Telegrafverket-.

åren 1891—1930 3% ................................................... „

Fortsatt utveckling av statens telefon- och

telegrafväsende .................................... Kr. 248,729,788: 88

Inköp och bebyggande av fastigheter......... „ 21,764,913: 97

Kabel för riksledningar Stockholm—Göteborg „ 10,000,000: —

Bostadshus för tjänstemän vid telegrafverket „ 2,000,907: 75

Radiostation för trafik med Nordamerikas

förenta stater..................................... „ 2,694,000: —

Kr. 285,189,610: 54

Statens järnvägar:

åren 1855—1930 3% ................................................ „

Anläggning av statens järnvägar, inköp av
enskilda järnvägar, anskaffande av rullande
materiel m. m......................... Kr. 906,207,742: 54

Bostadshus för tjänstemän vid statens järnvägar.
.................................................. „ 5,221,000: —

Ångfärjeförb Lidelse mellan Sverige och Tyskland
...... .....................................■....... „ 6,584,904: o 5

Kr. 918,013,646: 5»

Återbetalt genom anslag av andra statsinkomster
än lånemedel och genom disponerande
av fonden för statsskuldens amortering
............................................... „ 2,550,000: —

Omfört från statens järnvägars kapital till

annat kapital....................................... „ 100,000,000: —

Återstå Kr. 815,463,646: 59 *)

29,295,391: 96

285,189,610: 54

815,463,646: 59

Statens vattenkraftsanläggningar m. mahren
1906—1930 3% .................................................... „ 260,007,884: 27

Kraftverken vid Göta älv (Vargön, Trollhättan,

Lilla Edet och Inland); fastighetsinköp för

d:o; Vänerns och Göta älvs reglering ...... Kr. 65,185,434: 37

Porjus kraftverk; reglering av Stora Lule älvs

vattensystem.................... .................. „ 32,528,000: —

Älvkarleby kraftverk; reglering av Dalälvens

vattensystem; Västerås ångkraftstation ... „ 23,319,490: —

'') I riksgäldskoutorets årsbok 1930 uppges kr. 819,177,410: 34

— 206 —

Motala kraftverk; reglering av Motala ströms

vattensystem....... .................................. Kr.

Harspr&ngets kraftverk ..............................

Norrforsens kraftverk................................

Inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande
av nyanläggningar.....................

Distributionsanläggningar .......................

Central förvaltningsbyggnad för statens vattenfallsverk;
inventarier; bostadshus för

vattenfallsverkens tjänstemän .............. „

Rörelsekapital för statens vattenfallsverk och
för samma verks fastighetsförvaltning ... „

Norrbottens elektrifiering........................... „

12,700,000: —
8,280,000: —
8,040,(XX): —

21,203,210: -78,050,000: —

7,442,750: —

2,635,000: —
624,000: —

Kr. 260,007,884: 27 M

Statens kanalverk:

åren 1904, 1909—1928 3%.......................................... Kr.

Inköp av Trollhätte kanalverk; anläggning av
en ny farled mellan Vänersborg och Göteborg
med därtill hörande arbeten m. m.... Kr. 30,421,726: 76

Inköp av Södertälje kanal; utvidgning och ombyggnad
av samma kanal m. m............. „ 15,679,742: 54

Kr. 46,101,469: so1)

Statens reproduktionsanstalt:

år 1927: Ökning av anstaltens maskinutrustning ......... „

46,101,469: 30

38,078: 42

2. Statens utlåningsfonder.

Allmänna jårnvägslånefonden och bibanefonden:
åren 1855—1930 8% ......................................

Utbetalda låueunderstöd ..........................

varifrån avgå följande belopp:
till statensjärnvägar överförda kapitalbelopp
av statslån, utlämnade för anläggning av
vissa enskilda järnvägar, Vilka sedermera

inköpts av staten .................................

av vissa järnvägsaktiebolag äterburna statslån
(enl. specifikation å sid. 264 i 1920 års

revisionsberättelse) ..............................

kapitalförluster, täckta av fonden för statsskuldens
amortering..............................

kapitalavbetalningar, vilka disponerats för

nya länemedelsutgifter ................

av statsverket disponerade kapitalavbetalningar
..................................................

Kr. 122,385,143: is

„ 13,980,651: 64

„ 6,170,274: 87

„ 5.720,135: —

„ 5,844,965: 29

„ 31,155,230: 17

Kr. 62,871,256: 47
Återstå Kr. 59,513,886: 71

»»

Av statsverket disponerade kapitalavbetalningar

59,513,886: 71

31,155,230: 17

Övriga utlåningsfonder (se riksgäldskontorets årsbok) ... „ 238,396,085: 47

Övrig placering (se riksgäldskontorets årsbok)............... „ 146,224,298: 75

Summa Kr. s) 1,911,385,582: 18

'') I riksgäldskontorets årsbok uppges för statens vattenfallsverk kr. 305,331,053: 5i.
a) Slutsumman i riksgäldskontorets årsbok är kr. 1,914,321,045: 87.

— 207 —

Tab. II

Utbetalningar å av riksdagen anvisade anslag till kapitalökning.

Anvisade anslag t. o. m.	Innestående	Anvisat för			Utbetalt under	Innestående
den 1 juli	budgetåret	Summa		den 30 juni
d. 30 juni 1930.	1929.		1929/30.				1929/30.		1930.
(R. = riksstat; T. = tilläggs stat.)	Kronor.		Kronor.		Kronor.		Kronor.		Kronor.
1	2	3	4	5
Postverket.				i
Posthus i Krylbo (R. 1921)... Tillbyggnad av postverkets fas-	39,744	37	- -	-	39,744	37	!) 39,744 '') 95,000	37	— -	-
tighet i Västervik (R. 1922) Inköp av fastighet i Borås	95,000	—		"	95,000	—			''
m. m. samt uppförande därå för postverkets räkning av | tillbyggnad till telegrafhuset i nämnda stad (R, 1928/29)	7,000				7,000		7,000
Inventarier .......................... Inköp av fastigheten nr 1 i	— —	—	800,000		800,000	—	800,000	—	- -
kvarteret Brunkhuvudet i Stockholm ...........................			2,050,000	_	2,050,000		2,050,000
i Posthuset i kvarteret Resedan
i Stockholm ........................ i Inköp av tomt i kvarteret Banken i Kramfors samt uppförande därstädes av en posthusbyggnad ................			168.000		168,000		168,000
_ _	_	106,000 140,000	_	106,000	_	106,000 17,400	_	_ _	_
Inköp av fastigheter...............	—	-	-	140,000	-	-	122,600	-
Telegrafverket.
Stationsbyggnad i Alingsås
(R. 1927/28).................... Inköp av tomt för och upp-förande av en telefonsta-tionsbyggnad i kvarteret Pe-larbacken större i Stockholm	230,000				2:30,000		230,000		_ _
(R. 1927/28, 1928/29)........... Inköp och bebyggande av fas-	770,000	—	— —	—	770,000	-	770,000	—		—
tigheter (R. 1927/28).........	300,000	—	— —	—	300,000	_■	169,439	80	130,560/20
Telefonstationsbyggnad i kvar-
teret Adlern mindre i Stock-holm (R. 1928/29) ...............	340,000	_		_	340,000	_	340,000	_		''
Stationsbyggnad i Malmö (R.							980.000
1928/29) .........................	500,000	-	480,000		980,000	-	-	— -	“1

'') Disponerat för 1929-30 års riksstat.

— 208 —

	l	2	3	4	5
Fortsatt utveckling av statens
telefon- och telegrafväsende (K. 1928/29) ...............	6,000,000		6,500,000		12,500,000		4,900,000	_	7,600,000	—
Gäldande av återstående del
av köpeskillingen för A.-B. Stockholmstelefons telefon-anläggningar ......................			86,800		86,800		86,800
Tillbyggnad av förrådsbygg-							100,000
nåd en i Älvsjö ............... Telefonstationsbyggnad i Göte-		—	100,000	—	100,000	—
150,000 50,000
borg (Vasastationen)............ Stationsbyggnad i Varberg ...	—	—	150,000 50.000	—	150,000 50,000	—	:	— —	—
Inköp av tomten nr 4 i kvar-
teret Gefion i Skövde samt
uppförande därstädes av en stationsbyggnad ..................	—	-	150,000	-	150,000	-	150,000	-	—	-
Statens järnvägar.
Inventarier (R. 1922).............. Huvudrangerbangård vid	231,400		— —	—	231,400	—	x) 231,400 200,000	—
Hallsberg m. m. (R. 1922) Skenfria vägkorsningar (R.	200,000	—	— —	—	200,000	—		500,000
1922) ............................	100,000	—	500,000	—	600,000	—	100,000	—	—
Rullande materiel (R. 1922)... Dubbelspår Aneby—Sandsjö	729,100	—	— —	—	729,100	—	2) 729,100 *) 620,000
(R. 1922) .............................. Anordningar för förbättrad	620.000	—	— —	—	620,000	—
driftsekonomi vid vissa loko-motivstationer (R. 1923/24)	50,000				50,000		50,000	_	— —
Markförvärv (R. 1922,1926/27) Tillbyggnad av och diverse	561,600	—	— —		561.600		561.600
förbättringar vid lokomotiv-stationer (R. 1927/28) .........	50.000			_	50,000		_ _	_	50.000	-
Gångbroar och gångtunnlar									50,000
(R. 1927/28, 1928/29) ......... Ordnande av bangårdsförhål-	100,000	—	50,000	—	150.000	—	100,000
lundena i Göteborg (R. 1928/									575,000
29)......................................... Telegraf- och sektionstelefon-ledningar samt kabelarbe-	780.000		575,000		1.355,000		780.000		H i
ten (R. 1928/29) .................. Växel- och signalsäkerhets-	50,000		100,000		150,000		150,000	—	500,000	j
anläggningar (R. 1928/29)... Dispositionsanslag för oförut-	400,000	_	500,000	_	900,000	-	400,000
sedda och mindre arbeten (R. 1928/29)...........................	772,500	—	1.000.000	_	1.772,500		1,333,400	_	439,100	-
Statsbanan Jörn—Arvidsjaur									430,000
(1928/29) ........................	580,000	!-	—	i —	580.000		150,000	-	-

'') Disponerat för 1929 30 års riksstat.

*) 195,500 kronor disponerat för 1929 30 års riksstat.

209 —

	l		2		3 S		4		5
Omläggning av västra stam-banans ingångslinje över Hammarbyleden samt för-bättrade anordningar vid Stockholms centralstation m. m....................................			1,250,000		1,250,000		1,250,000
Ny malmvagnsverkstad vid Notviken ...........................			90,000		90,000		90,000
Elektriska belysningsanlägg-ningar....................................	—	-	100,000	-	100.000	-	100,000	-	—	-
Statens vattenfallsverk. Reglering och upprensning av Motala ström mellan sjö-arna Roxen och Glan (R. 1921) ............................	100,000				100.000		j 100.000
Inköp av vattenfall och fastig-heter samt utförande av nyanläggningar (R. 1923/24, 1927/28).............................	551,908	23	500,000		8) 1,058,511	61	574,671	50	483,840	ii
Veckoreglering av Göta älv (R. 1928/29) ........................	900,000	_	1,800,000	_	2,700,000	_	2,300,000		400,000
Förskottsinbetalningar för Oj e-sjöns reglering (R. 1928/29)	20,350	_	_ _	_	20,350	__	20,350	_	_ _
Utvidgning av ångkraftstatio-nen i Västerås (R. 1928/29)	400,000	_	400,000	_	800,000	_	600,000	_	200,000
Kostnader i samband med domstolsbehandling av frå-gan örn Vänerns reglering...			100,000		100,000		100,000
Kraftstationen i Sillre............	— —	—	300,000	—	300.000	—	300,000	—	— —	—
Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraft-verk .........................	- —	—	2,300,000	—	2,300,000	—	2,300,000	—	— —	—
Gemensamt anslag för post-verket, telegrafverket samt statens järnvägar och vattenfallsverk. Bostadshus för tjänstemän vid postverket, telegrafverket samt statens järnvägar och vattenfallsverk (R. 1921) ...	368,608	50			368,608	50	3) 368,608	50

’) Disponerat för 1929 30 års riksstat.

’) Häri ingå under budgetåret 1929/30 återlevererade 6,603 kronor 38 öre.
3, 118,608 kronor och 50 öre disponerat för 1929 30 års riksstat.

Rev. Ber. 19SO ang. riksgäldskontoret.

U

— 210 —

	l	2	3	4	5
Statens reproduktionsanstalt. Utökning av maskinutrust-
ningen (R. 1927/28) ............ Statens ntlåningsfonder.	3,600				3,600		678	42	2,921	58
Täckdikningslånefonden (R. 1918 m. m.) ........................ Torvindustrilånefonden (R.	2,700,000	-	—	-	2,700,000	-	») 1,700,000	-	1,000,000	-
1918, T. 1921, T. 1922)...... Lånefonden för mindre linhe-	1,200,000	—	— —	—	1.200,000	—	300,000	—	900,000	—
redningsanstalter (R. 1920) Gödselvårdslånefonden (R.	150,000	—	- -	—	150,000	—	— —	—	150,000	—
1920) .................................... Norrländska andelsmejerifon-	650.000 100.000	—	— —	—	650,000	—	2) 650,000	—	— —	—
den (R. 1920)....................... Kolonisternas kreaturslåne-			—	100.000	—	100,000	—	— —	—
; fond (T. 1920, R. 1921)...... i Norrbottens ny byggeslån ef ond	100,000 210,000	—		—	100,000	—	2) 100,000	—	— —	—
(T. 1919, R. 1921) ............. Jordförmedlingsfonden (R.			—	210,000 2,000,000	—	3) 190,000	—	20.000	—
2,000,000
1921 m. m.) ........................ Allmänna nyodlingsfonden (R.			—	—	— —	—	2,000,000	—
100,000
i 1920) ....................................		— —	—	100,000	—	2) 100,000	—	— —	—
Fiskerilånefonden (R. 1922) ; Spannmålslagerhusfonden (R.	100,000 500,000	—	—	—	100,000	—	100,000	—	— —	—
1924/25)...........................	_	— -	_	500,000		57,000		443,000	_
Allmänna järnvägslån ef onden	1,812,500
(R. 1924/25, 1925/26)......... Kraftledningslånefonden (R.			—	1,812,500	—	— —	—	1,812,500	—
1923/24, 1924/25, 1925/26, j 1926/27, 1928/29)...............	5,290,000	_	_ _		5,290,000		675,000		4,615,000
Rederilånefonden (R. 1928/29) Vattenkraftslånefonden (R.	1,500,000	—	— —	—	1,500.000		— —	—	1,500,000	—
1923/24, 1924/25, 1925/26, 1926/27, 1927/28 1928/29)...	2,300,000	_	_ _		2,300,000		500,000		1,800,000
Statens avdikningslånefond(R.
1925/26, 1926/27, 1927/28, 1928/29).................................	1,545,000		162,500		1,707,500		1,707,500
Bibanefonden (1927/28) ......... ! Egnahemslånefonden (R. 1928/	789,600	—	175,000	—	964,600	—	459,663	—	504,937	—
| 29)...............................	5,600,000	—	9,000,000	-	14,600.000	-	7,600,000	-	7,000,000	-
Fonden för låneunderstöd. Lån till:
Företag för framställning av jordbrukskalk (R. 1923/24)	16,000	—		—	16,000	_	8,000	—	8.000

’) 1,200,000 kronor disponerat för 1929 30 års riksstat.
!) Disponerat för 1929 30 års riksstat.

:*) 180,000 kronor disponerat för 1929/30 års riksstat.

— 211 —

Föreningen till minne av
Konung Oscar I och Drottning
Josephina (R. 1925/26)
Ostkustbanans aktiebolag (R

1926/27) .............................

Aktiebolaget Svenska Ame rikalinjen

(R, 1926/27)......

Understöd åt visst industriföretag
vid upptagande av
inhemsk flygmotortillverkning
(R. 1928/29) .............

Sydsvenska kraftaktiebolaget
för utförande av kraftverksanläggning
vid Karforsen—Laholmsfallet
......

Fonden för förlag till
statsverket.

Inlösen av anläggningar
gruvföretagetvid Granbergs
liden samt Kronans deltagande
i gruvarbetet vid
nämnda företag (R. 1928/29)
Nya byggnader för Stockholms
tygstation..................

Summa Kr.

anläggningar i

1	2	3	4	5
75,000				75,000				75,000
216,360	-	—	-	216,360	-	216,360	-	—	-
2,000,000	-	—	-	2,000,000	-	J) 2,000,000	-	—	—
600,000	-	—	-	600,000	-	600,000		—	-
—	-	4,700,000	-	4,700,000	-	4,700,000	-	—
70,000				70,000		2,000		68,000
— —	—	200,000	—	200,000	—	—	-	200,000	-
45,475,271	io| 34,583,300! -	I 80,065,174	48	46,484,715	59	33,580,458	89

Disponerat för 1929/30 års riksstat.

Sammandrag:		i	2	3	4	5
Postverket ...............	Kr.	141,744: 37	3,264,090: -	3,405,744: -	3,283,144: 37	122,600: -
Telegrafverket ......... Statens järnvägar......	5 5 55	8,140,000: -5,224,600: -	7,516,800: -4,165,000: -	15,656,800: -9,389,600: -	7,926,239: 80 6,845,500: -	7,730,560: -2,544,100: -
Statens vattenfalls-verk......................	•n	1,972,258: 23	5,400,000: -	7,378,861:61	6,295,021: 50	1,083,840: n
Gemensamt anslag för postverket, telegraf-verket samt statens järnvägar och vat-tenfallsverk...........	•n	368,608: 50		368,608: 50	368,608: 50
Statens reproduk-tion san stalt ............	55	3,600: -	-	3,600: -	678: 42	2,921: 58

— 212 —

1 2 3 4 5

Statens utlåningsfon der

........................ Kr. 26,647,100: - 9,387,500: - 35,984,600: - 14,239,163: - 21,745,437: -

Fonden för låneunderstöd
.................. „ 2,907,360. - 4,700,000: - 7,607,360: - 7,524,360: - 83,000: -

Fonden för förlag till

statsverket ............ „ 70,000: - 200,000: - 270,000: - 2,000: - 268,000: -

Summa Kr. 45,475,271: io 34,583,300: - 80,065,174: 48 46,484,715: 59 33,580,458: sp

Utöver de ovan i tabellen angivna för riksstaten disponerade beloppen ha ytterligare
följande vid utgången av budgetåret upphört att stå till vederbörändes förfogande:

Täckdikningslånefonden (R. 1918) ......................................... Kr. 1,000,000: —

Torvindustrilånefonden (R. 1919) ............................................. „ 900,000: —

Lånefonden för mindre linberedningsanstalter (R. 1920) ..... „ 150,000: —

Norrbottens nybyggeslånefond (R. 1921)................................ „ 20,000: —

Jordförmedlingsfonden (R. 1921) ............................................. „ 2,000,000: —

Spannmålslagerhusfonden (R. 1924/25) ................................... „ 443,000: —

fcii ii [ Summa Kr. 4,513,000: —

Dessa belopp ha i riksgäldskontorets räkenskaper avförts från resp. anslag först under
innevarande budgetår.

— 213 —

Fullmäktiges i riksgäldskontoret

skrivelse med anledning av vissa nttalanden
av riksdagens revisorer.

Till Riksdagen.

I sin den 15 december 1930 avgivna berättelse angående riksgäldskontorets
tillstånd och förvaltning hava riksdagens revisorer å sid. 186—191 gjort vissa
uttalanden, vilka avse tillvaratagandet av statens intressen såsom långivare
till enskilda järnvägsaktiebolag (§ 2), riksgäldskontorets fordringar hos domkyrkorna
i Västerås och Växjö (§ 3 och 4) samt kostnaderna för utlottning
av vinster å statens premieobligationslån (§ 5); och få fullmäktige härmed
avgiva yttrande över vad revisorerna i nämnda avseenden anfört.

Beträffande riksgäldskontorets fordringar hos enskilda järnvägsaktiebolag
framhålla revisorerna särskilt, att stora besparingar skulle kunna vinnas
genom sammanslagning av olika järnvägsföretag, samt anföra ett flertal
exempel på de förenklingar, som i samband med dylik sammanslagning skulle
kunna genomföras och vilka vore ägnade att leda till besparing. Fullmäktige
vilja i anledning härav endast erinra, att fullmäktige vid utövandet av
den dem åliggande tillsynen över statsunderstödda järnvägsbolags förvaltning
haft sin uppmärksamhet riktad på de fördelar, som i olika avseenden skulle
kunna ernås genom fusion av mindre företag till större enheter, och komma
fullmäktige att även i framtiden låta sig angeläget vara att, där så med fördel
kan ske, medverka till dylik konsolidering, vilken, såsom revisorerna
framhålla, kan bereda större möjlighet till förräntning av de lån, staten
lämnat för att befrämja tillkomsten av enskilda järnvägar.

I anledning av vad revisorerna anfört beträffande domkyrkornas i Västerås
och Växjö statslån hava domkyrkokommissionen i Västerås och domkapitlet
i Växjö efter anmodan av fullmäktige avgivit förklaringar, vilka härmed
överlämnas. (Bil. A och B.)

Såsom revisorerna meddela, har domkyrkokommissionen i Västerås år 1927
avgivit redogörelse för Västerås domkyrkas ekonomiska ställning, i anledning
varav fullmäktige låtit genom sin ombudsman verkställa undersökning i syfte
att erhålla vissa kompletterande upplysningar. I sin nu avgivna förklaring
anhåller domkyrkokommissionen, att fullmäktige efter inhämtande av yttrande
från riksantikvarien och kungl, byggnadsstyrelsen måtte vidtaga åtgärder för

— 214 —

fullständig avskrivning av domkyrkans statslån. Med anledning härav komma
fullmäktige till en början att låta verkställa förnyad utredning rörande domkyrkans
nuvarande ställning i ekonomiskt avseende. Eventuella vidare åtgärder
i frågan bliva givetvis beroende på utredningens resultat.

Domkapitlet i Växjö meddelar i sin förklaring, att domkapitlet redan i
skrivelser till Konungen av den 24 september 1925 och den 26 augusti 1926
gjort framställning örn befrielse för domkyrkan att återbetala sitt statslån.
Även i fråga örn Växjö domkyrkas ekonomiska ställning komma fullmäktige
att låta verkställa utredning och, sedan densamma blivit slutförd, till prövning
upptaga frågan örn, huruvida och i vad mån en eventuell avskrivning
av domkyrkans skuld till staten kan av fullmäktige förordas.

I anledning av revisorernas uttalanden rörande kostnaderna för vinstntlottningarna
å statens premielån få fullmäktige meddela, att överenskommelse
numera träffats med de fyra notarii publici, vilka kontrollera ifrågavarande
utlottningar, örn nedsättning av arvodet för varje'' sådan förrättning till
1,500 kronor.

Stockholm den 9 januari 1931.

KARL HILDEBRAND.

G. KOBB. H. S. TAMM. ERIC HALLIN.

ANDERS ANDERSON. P. ALBIN HANSSON. GUST. ANDERSSON.

John Hägglund.

— 215 —

Domkyrkokommissionens i Västerås

yttrande.

Till Fullmäktige i Riksgäldskontoret.

Riksdagens revisorer hava i sin berättelse innevarande år anmärkt, att det
statsbidrag till fortsättning av reparationsarbeten å Västerås Domkyrka å

28,000 kronor, som beviljats år 1860 under villkor att sagda understöd borde
återgäldas i den mån Domkyrkans inkomster framdeles därtill lämnade tillgång,
ännu icke i någon mån inbetalats.

I sammanhang härmed hava revisorerna påpekat, att behållningen i Domkyrkans
restaureringsfond och domkyrkokassan under de senare åren undan
för undan ökats, så att densamma den 30 juni 1930 utgjorde tillhopa 52,540
kronor och 55 öre. Revisorerna hava under sådana förhållanden funnit det
synnerligen anmärkningsvärt, att icke ens någon avbetalning å statsbidraget
verkställts, samt uttalat, att en förnyad allvarlig erinran borde göras till
Domkyrk okommissionen, örn att detta gamla lån snarast måtte återbetalas.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava i skrivelse den 18 december 1930
begärt, det Domkyrkokommissionen senast den 31 december måtte avgiva
yttrande i detta ärende.

Innan kommissionen ingår på denna fråga, vill kommissionen meddela, att
den har att med sagda tillgångar svara bl.''a. för underhållet av domkyrkan,
biskopshuset och domkapitelshuset, av vilka domkyrkan är brandförsäkrad
för 1,400,000 kronor, biskopshuset för 158,800 kronor och domkapitelshuset
för 50,000 kronor.

Vidare vill kommissionen påpeka, att dess årliga fasta utgifter uppgå till
omkring 5,300 kronor, samt att samtliga dess inkomster — av fastigheter,
tiondeersättning, fonder, inklusive Västerås stads ersättning för bänkrum och
klockor — kunna beräknas till omkring 11,000 kronor, vadan till de nödigaste
reparationerna återstå omkring 5,700 kronor.

Kommissionen vill vidare fästa uppmärksamhet därpå, att samtliga de
byggnader, som stå under dess vård, äro av mycket hög ålder och representera
stora kulturella värden. Det säger sig under sådana förhållanden själft,
och Kungl. Byggnadsstyrelsen lär säkerligen kunna giva belägg för detta
påstående, att det är så långt ifrån, att tillgängliga medel bereda någon möjlighet
till betalning av omförmälda statslån, att de tvärt örn äro alldeles

— 216 —

otillräckliga för att hålla och försätta ifrågavarande byggnader i sådant
skick, som betingas av deras höga kulturella värde.

Den omständigheten att årliga besparingar uppkommit får sin enkla förklaring
däri, att Domkyrkokommissionen icke velat plottra bort sina tillgångar
på smärre förbättringar, utan velat i görligaste mån samla dem för
att i större omfattning komma till användning för förbättringar, vilka i alla
fall endast bliva obetydligheter i jämförelse med det föreliggande behovet.

Örn det sålunda i denna stund faktiskt skulle låta sig göra att återbetala
statslånet, så skulle detta allenast innebära, att kommissionen bleve än mera
urståndsatt än vad nu är fallet att arbeta för byggnadernas hållande i någorlunda
värdigt skick, vilket även Riksgäldsfullmäktiges ombudsman ansett sig
kunna vitsorda.

Med hänvisning till det anförda får Domkyrkokommissionen vördsamt
anhålla, att Riksgäldsfullmäktige efter att i ärendet hava hört såväl Kungl.
Byggnadsstyrelsen som Herr Riksantikvarien behagade vidtaga åtgärder, för
att omförmälda statslån måtte bliva fullständigt avskrivet.

Västerås den 29 december 1930.

Å Domkyrkokommissionens vägnar:

WALTER MURRAY.

— 217 —

Växjö domkapitels

yttrande

Till Fullmäktige i Riksgäldskontoret.

Genom resolution den 18 innevarande december har Domkapitlet anmodats
avgiva yttrande över riksdagens år 1930 församlade revisorers berättelse örn
granskningen av riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning, i vad berättelsen
avsåge ett Växjö domkyrka år 1923 beviljat räntefritt lån å 20,000 kronor;
och får Domkapitlet i ärendet anföra följande.

Riksdagens revisorer anmärka, att något förslag enligt ecklesiastikdepartementets
ämbetsskrivelse till Domkapitlet den 6 april 1923 rörande lånet i
fråga icke av Domkapitlet avlämnats. Visserligen har Domkapitlet icke »till
Kungl. Majit inkommit med förslag beträffande tid och villkor för lånets
återbetalande» men Domkapitlet har i underdånig skrivelse den 24 september
1925 med utförlig motivering anhållit, att det beviljade lånet måtte avskrivas.
Denna Domkapitlets anhållan föranledde, att vederbörande departementschef
i statsverkspropositionen till 1926 års riksdag efter ytterligare
motivering anförde: »Emellertid har jag icke ansett mig nu böra föreslå ett
belastande av budgeten med anslag för detta ändamål, vars tillgodoseende
jag finner kunna anstå till ett kommande budgetår. Någon olägenhet för
domkyrkan torde ett sådant uppskov icke medföra vid det förhållande, att
lånet ifråga icke löper med ränta.» Med hänsyn till innebörden i detta yttrande
hemställde Domkapitlet i underdånig skrivelse den 26 augusti 1926,
att Kungl. Maj:t måtte för 1927 års riksdag föreslå befrielse för domkyrkan
från återbetalning av lånet. Domkapitlet har sedan ansett sig sakna anledning
till ytterligare förslag i ärendet, detta så mycket mer som domkyrkans
ekonomiska ställning efter sistnämnda framställning till Konungen ingalunda
förbättrats, vilket tydligen framgår därav, att under budgetåret 1929—1930
dess inkomster utgjorde 7,696 kronor 16 öre och dess utgifter 10,108 kronor
16 öre samt att det lån å 4,000 kronor, som uti åberopade skrivelsen den
24 september 1925 omnämnts, ännu icke kunnat vare sig återbetalas eller
amorteras. Avskrifter av Domkapitlets omförmälda skrivelser till Kungl.
Maj:t bifogas. Växjö Domkapitel den 30 december 1930.

På Domkapitlets vägnar:

EDGAR REUTERSKIÖLD.

N. Cervin.

218 —

Avskrift.

Växjö domkapitels

skrivelse till Konungen av ,4/» 1925.

Till Konungen.

Uti underdånig framställning den 14 januari 1920 har Domkapitlet hemslällt,
att av den till Kalmar domkyrka utgående kronotiondeersättning eller
på annat sätt måtte från och med år 1920 åt Växjö domkyrka beredas en
årlig förhöjning av till sistnämnda domkyrka utgående anslag medelst ersättning
för 143 hektoliter spannmål, hälften råg ooh hälften korn, jämte
forsellön. Eders Kungl. Majit har, på delvis andra grunder, än Domkapilet
anfört, ansett starka skäl tala för Domkapitlets hemställan. I proposition
(lil) till årets riksdag föreslog därför Eders Kungl. Majit, att riksdagen skulle
medgiva, att Eders Kungl. Majit måtte inom vissa angivna gränser få verkställa
den reglering av de ekonomiska förhållandena mellan Kalmar och
Växjö domkyrkor, som Eders Kungl. Majit kunde finna av omständigheterna
påkallad. Riksdagen avslog detta förslag.

Bland de utgifter, som Växjö domkyrka har för hela stiftets räkning och
för vilka bland annat skulle beretts ersättning av kronobonden till Kalmar
domkyrka, ingick också bekostande och tillhandahållande av nödiga lokaler
åt Domkapitlet samt utgifter för eldning, städning, renhållning och belysning
av dessa lokaler samt bidrag till vaktmästarens avlöning. Då nu riksdagen
avslagit framställning om ersättning av Kalmar domkyrkas kronotionde för
nämnda hela stiftet vidkommande utgifter, synes det vara i sin ordning, att
också Växjö domkyrka för sin del befrias från nämnda utgifter. Det torde
icke heller kunna anföras några skäl för att domkyrkan betungas med dessa
utgifter, vilka icke äga något sammanhang med de funktioner, som falla
inom hennes område. Detta framträder i så mycket starkare belysning, när
det blir klart, att domkyrkan icke kan bekosta de utgifter, till vilka hennes
medel äro avsedda, enligt kungl, kammarkollegii och statskontorets uttalande,
nämligen för domkyrkans byggnad och underhåll. Sedan sista reparationen
år 1898 har domkyrkan ett lån å 4,000 kronor, som ännu icke kunnat betalas.
Innevarande år har Eders Kungl. Maj:t givit domkyrkan nådigt tillstånd att
till iståndsättande av taket upptaga ett lån å 5,750 kronor. Dessutom bär

— 219 —

domkyrkan för tillbyggnad och reparation av Domkapitlets lokaler den 6 april
1923 erhållit ett räntefritt lån å 20,000 kronor.

Enligt domkyrkans räkning den 30 juni 1925 utgjorde utgifterna för raken
skapsåret 1924—1925 kronor 986: 15 för eldning, städning och belysningm.
m. samt kronor 230: 25 såsom bidrag till vaktmästarens avlöning, eller
tillsammans'' kronor 1,216:40.

Örn domkyrkan befrias från dessa utgifter, böra de väl i stället utgå av
statsmedel för Domkapitlets expeditions räkning. Domkapitlet får därför
med stöd av det anförda i underdåninghet hemställa, att Eders Kungl. Majit
måtte vidtaga åtgärder, att Växjö domkyrka befrias från ovan nämnda årliga
utgifter och att de i stället för Domkapitlets expeditions räkning framdeles
måtte utgå av statsmedel samt att för den skull för budgetåret 1925—1926
måtte anvisas en summa av 1.200 kronor.

Beträffande det den 6 april 1923 bekomna lånet å 20,000 kronor har Eders
Kungl. Maj:t föreskrivit, att Domkapitlet, sedan avgörande träffats i fråga
örn reglering av de ekonomiska förhållandena mellan Växsjö domkyrka och
Kalmar domkyrka, skall till Eders Kungl. Majit inkomma med förslag beträffande
tid och villkor för lånets återbetalande.

Skulle Eders Kungl. Majit besluta i enlighet med vad Domkapitlet nu hemställt,
torde möjlighet förefinnas, att domkyrkan kan betala räntan å sina
ovannämnda lån å 9,750 kronor samt företaga smärre reparationer å kyrkan.
Däremot saknar domkyrkan medel att vare sig förränta eller återbetala lånet
å 20,000 kronor. Domkapitlet får därför i underdånighet hemställa, att detta
lån avskrives. Växjö Domkapitel den 24 september 1925.

Rätt avskrivet, betygar ex. officio:

N. CERVIN.

— 220 —

Avskrift.

Växjö domkapitels

skrivelse till Konungen av *5/8 1926.

Till Konungen.

Sedan Domkapitlet i underdånig skrivelse till Eders Kungl. Majit den 24
september 1925 gjort framställning, bland annat, därom, att det räntefria
lån å 20,000 kronor, som Eders Kungl. Majit, på grund av riksdagens därom
fattade beslut, den 6 april 1923 bemyndigat Domkapitlet upptaga för Växjö
domkyrkas räkning hos riksgäldskontoret, måtte avskrivas, har uti innevarande
års statsverksproposition, andra huvudtiteln, i detta ärende anförts
följande:

»Beträffande domkapitlets framställning om avskrivning av det Växjö domkyrka
beviljade räntefria lånet å 20,000 kronor torde jag få erinra örn följande.
Den skuld, till vars gäldande detta lån var avsett, har uppkommit
huvudsakligen på grund av domkyrkan åliggande byggnads- och underhållsskyldighet
i avseende på domkapitlets lokaler. I skulden ingick även ett
mindre belopp, som hänförde sig till restaurering av domkyrkan. Enligt
gällande bestämmelser åligger det visserligen domkyrkan att tillhandahålla
lokaler åt domkapitlen, men i undantagsfall har staten trätt hjälpande emellan.
Sålunda har riksdagen för att möjliggöra uppförande av domkapitelshus i
Skara medgivit avskrivning med 27,000 kronor å en domkyrkans i Skara
skuld till riksgäldskontoret. Ett liknande förfarande torde väl böra komma
till tillämpning i nu ifrågavarande fall. Emellertid har jag icke ansett mig
nu böra föreslå ett belastande av budgeten med anslag för detta ändamål,
vars tillgodoseende jag finner kunna anstå till ett kommande budgetår.
Någon olägenhet för domkyrkan torde ett sådant uppskov icke medföra vid
det förhållande, att lånet ifråga icke löper med ränta.»

Under åberopande av vad ovan relaterats får Domkapitlet, då de omständigheter,
som av Domkapitlet förut anförts såsom motivering för lånets avskrivning,
fortfarande föreligga, i underdånighet anhålla, det Eder Kungl.
Majit täcktes för nästkommande års riksdag föreslå befrielse för Växjö domkyrka
från återbetalning av lånet ifråga.

Växjö Domkapitel den 25 augusti 1926.

Rätt avskrivet, betygar ex officio:

N. CERVIN.

— 221 —

^Register*.

A.

Alingsås, telegrafstations byggnad i................................ Sid. 44,

Allmänna byggnadslånef onden .............................................. „ 15, 16, 32, 36

Allmänna järnvägslånefonden, se Järnvägslånefonden, allmänna.

Amerikalinjen, svenska, aktiebolaget, lån till ....................... „ 32

Amortering, statsskuldens, fonden för................................... „ 8

Amortering å statsskulden:

verkställd under budgetåret 1929/30 ............................ „ 36, 39

Anslag för kapitalökning, utbetalningar å ........................... ,, 43

Ansvarsfrihet för fullmäktige i riksgäldskontoret............... „ 186

Arvfurstens palats, köpeskillingen för ................................. „ 8

Av dikning släne/ond, statens,................................................... „ 51

Avlöningar m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen „ 59

B.

Bergsjö bredspårsfond .........................................................

Bergslagernas järnvägsaktiebolag, lån till..............................

Bibanelånefonden .............................................................

Bibliotek, riksdagens, kostnader för......................................

Blekinge kustbanor, aktiebolaget, lån till

Borås, uppförande av byggnad för postverket i ..............

Borås—Alvesta järnvägsaktiebolag, lån till

Borås—Jönköpings järnvägsaktiebolag, lån till...................

„ redogörelse för dess ställning..............................

Bostadshus för tjänstemän vid kommunikationsverken ...
Byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus

Byggnadslånef onden, allmänna............................................

Byske och Åby älvars flottning sförening, borgen för ett
föreningens lån ..............................................................

8

16

15, 55, 206
60
16
43
18
18
81

36, 48, 209
8, 42, 191
15, 16, 32, 36

12

C.

Centralkassor för jordbrukskredit, grundfondsobligationer
för...................................................................................

n

10, 14, 41

— 222 —

1).

Dal—Västra Värmlands järnvägsaktiebolag, lån till ........ Sid. 18, 28

„ redogörelse för dess ställning...................... „ 84

Diakonissällskapet, svenska, lån till................... „ 32

Distributionsanläggningar för statens kraftverk ............... „ 48

Drottning Sophias skyddshem, lån till........................... „ 30

E.

Egnahemslånefonden ....................... „

Eksjö—Österbymo järnvägsaktiebolag, förlust å dess statslån „

„ lån till .................................................. „

„ redogörelse för dess ställning .................. „

52

185

18

86

F

Falkenbergs järnvägsaktiebolag, förlust å dess statslån ......

„ lån till .... . .................................

„ redogörelse för dess ställning......................

Fiskerilånefonden.............................. ......................

Flygmotortillverkning, lån till .....................

Fonden för amortering av tillfälliga lånemedel.................

Fonden för annuitetslikvider ......................................

Fonden för statsskuldens amortering ..............................

Fonden för återlevererade lånemedel..............................

Fonder, riksgäldskontorets .................................................

Fonderade statslån .......................................

Fullmäktiges i riksgäldskontoret skrivelse med anledning av

vissa uttalanden av revisorerna...............................

Förlag till statsverket ..........................

Förluster på järnvägslån, riksgäldskontorets ................

Förräntade medel, riksgäldskontorets ...............

Förskott till banker för inlösen av kuponger ...................

G.

Giroräkning i riksbanken, riksgäldskontorets .................... „

„ statsverkets, insättningar å och

uttag från....................... „

Gotlands järnvägsaktiebolag, lån till ........................ „

Granbergsliden, anläggningar vid ........................ „

Grund fondsobligationer, Sveriges allmänna hypoteksbanks „

„ Konungariket Sveriges stadshypo tekskassas

............................. „

„ Svenska bostadskreditkassans ..... „

„ Svenska skeppshypotekskassans ... „

„ centralkassors för jordbrukskredit „

185
18
91
52
30, 54
38
38

8, 13, 38, 40
38

8, 9, 38
6, 37

213

15, 37, 211
184
13, 39
13, 40

13, 40

36, 37
18
54
10, 13

10, 13
10, 14, 41
10, 14, 41
10, 14, 41

— 223

Göta kanals underhåll, fond för.............................................	Sid.		8
Göta älv, veckoreglering av...................................................	99		49
Göteborg, ordnande av bangårdsförhållandena i ...............	99		48
Göteborgs diakonissällskap, lån till .....................................	99		30
Göteborg, telefonstationsbyggnad i......................................	99		45
H.
Hallsberg, anläggning av huvudrangerbangård vid .........	99		47
Halmstad—Bolmens järnvägsaktiebolag, lån till .................. Hammarbyleden, omläggning av västra stambanans in-	99		18
gångslinje över................................................................	99		47
Huntverksskola i Kristinehamn för blinda, rörelsekapital för	99		30
Hemgiftskapitäl, Korning Karl XIII.s ................................ Hjälmare kanal- och slussverks aktiebolag, redogörelse för	99		9
dess ställning....................................................................... Hypoteksbank, Sveriges allmänna, redogörelse för dess ställ-	99		77
ning.......................... _............................................... Se även Grund/ondsobligationer.	99		61
Hälsingborg—Hässleholms järnvägsaktiebolag, lån till.........	99		18
Härnösand—Sollefteå järnvägsaktiebolag, lån till................	99		18
„ redogörelse för dess ställning..............................	99		94
Hässleholm—Markaryds järnvägsaktiebolag, lån till ............	99		20
„ redogörelse för dess ställning.............................	99		97
I. Inkomstrester å lånemedelsanslag.........................................	99	13,	40
J. Jordbrukskal k, framställning av ........................................	99	9, 30, 39,	54
Jordbrukskredit, centralkassor för........................................	99	10, 14,	41
Justitieombudsmannen och hans expedition, anslagen till	99		60
Järnvägar, enskilda, revisorernas uttalande ang. lån till...	99		186
Järnvägar, statens, använda upplånade medel för............	99		205
,, ,, elektriska belysningsanläggningar „ „ förbättrad driftsekonomi vid lokomotiv-	99		47
stationer..................................................	99		47
„ „ gångbroar och gångtunnlar ...............	99		47
,, ,, markförvärv för .................................	99		46
„ „ oförutsedda och mindre arbeten vid...	99		46
„ „ rullande materiel vid ..................	99		46
„ „ sken fria vägkorsningar vid..................	99		47
,, „ telegraf- och sektionstelefonledningar	99		46

— 224 —

Järnvägar, statens, utgifter för kapitalökning

,, ,, växel- och signalsäkerhetsanläggningar

vid...........................................................

Järnvägsaktiebolag, anslag till låneunderstöd för

„ från riksgäldskontoret utlämnade lån till .........

„ redogörelse för deras räkenskaper
Järnvägsanläggningar, statens, utbetalningar å anslag till
Järnvägslån, riksgäldskontorets förluster å

Järnvägslånefonden, allmänna

Jörn—Arvidsjaur, statsbanan mellan

Sid. 36, 208

ii

)>

>>

>>

>)

>>

46
55
16
80

46—48

185

I 9, 15, 16, 32
\ 36, 38, 183, 206

47

K.

Kalix älvs flottning sförening, äng. borgen för ett före

ningens lån.......................................................................

Kanal- och slussanläggningar, lån till....................................

Kanalverk, statens, använda upplånade medel för
Kapitalinkomster och kapitalutgifter, riksgäldskontorets

Kapitalisering, lån till järnvägsbolag bildade genom........

Kapitalökning, utbetalningar å anslag för...........................

Karl XITJs hemg ift skap itai........................

Karlshamn— Vislanda järnvägsaktiebolag, lån till...............

Kassabehållningar, statskontorets, överlämnade till riksgäldskontoret
för förvaltning............................................

Kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå, lån till

Kil—Fryksdalens järnvägsaktiebolag, lån till........................

Kinda båtled, lån för utsträckning av

Kinda kanals aktiebolag, redogörelse för dess ställning......

Klintehamn—Borna järnvägsaktiebolag, förlust å dess statslån
...................................................................

„ lån till.....................................................................

„ redogörelse för dess ställning.............................

Kommunikationsverken, bostadshus för tjänstemännen vid

Kontorsexpenser m. m. vid riksgäldskontoret ....................

Kontrakt äng. 1929 års 4 ‘/2 % statslån .............................

» i! 1930 ,, ,, ,, ............................

Konungariket Sveriges stadshypctekskassa, redogörelse för

dess ställning ........................................................

Se Grund fondsobligationer.

Kr ajthdningslånefanden

Kraftverk, statens, distributionsanläggningar för
„ „ inköp av vattenfall för

Kraftverksanläggningar, statens, anslag till
Kramfors, uppförande av posthus i...................................

99
99
9 9
99
99
99
99
99

99

99

99

99

99

99

99

99

99

99

99

99

99

99

99

11
16
206
36, 40
34

36, 207
9

20

9, 39
30
20
16
74

185

20

100

36, 48, 209
59
193
196

67

53

48

50

49, 209
42

— 225 -

Kreditkassan av år 1.922, aktiebolaget, fond för förluster å Sid.

„ fordran hos ......... „

jj JJ » >> . 11

u „ förbindelse till...... „

” ], „ „ garantifond för ... „

Kristinehamn, hantverksskola för blinda i, rörelsekapital för „

9, 37, 39
13, 14, 40
10, 11, 41
10, 11
30

L.

Landskrona—Kävlinge—Sjöbo järnvägsaldiebolag, förlust å

dess statslån ...................................................................... »

Lappmarks ecklesiastikfond ................................................... »

Lejonet, köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kvarteret ... „

Lidköping—Kållands järnvägsaktiebolag, förlust å dess statslån
........................................................................ »

redogörelse för dess likvidation.......................... „

Limedsforsen—Särna järnvägsaktiebolag, förlust å dess

statslån .................................................................. »

Limedsforsen—Särna järnvägsaktiebolag, lån till .............. „

,, redogörelse för dess likvidation ........................

Lindfors—Bosjöns järnvägsaktiebolag, förlust å dess statslån „

Linköping, förvärv för postverket av fastighet i............... „

Linköpings domkyrka, lån till ............................................... ;>

Lule älvs flottningsförening, borgen för ett föreningens lån „

Luleå stads tomtregleringslån........................................... »

Lysekils järnvägsaktiebolag? lån till....................................... >>

Låneunderstöd, fonden för..................................................... »

Länna—Norrtälje järnvägsaktiebolag, förlust å dess statslån „

184

10

8

184
103

185
28

103

184

43

16

11

16

20

9, 15, 28, 36,
37, 39, 210
184

M.

Malmö järnvägar, aktiebolaget, lån till ............................. »

Malmö, telegrafstationsbyggnad i ....................................... »

Malmö—Kontinentens järnvägsaktiebolags av staten övertagna
obligationslån.......................................................... ”

Mariestads tomtregleringslån ............................................ »

Markaryd—Veinge järnvägsaktiebolag, förlust å dess stats -

„ lån till................................................................. ”

,, redogörelse för dess ställning............................. >>

Mellersta Södermanlands järnvägsaktiebolag, lån till ........ „

Mellersta Östergötlands nya järnvägsaktiebolag, lån till ...... „

redogörelse för dess ställning .................... ...... »

Militieombudsmannen och hans expedition, anslagen till ... „

Mjölby -Hästholmens nya järnvägsaktiebolag, förlust å dess
statslån ................................................................

Rev. Ber. 1930 ani/, rilesgäldslcontoret.

20

45

7

16

185

20

105

20

20

lil

60

184

15

— 226 —

Mjölby —Hästholmens nya järnvägsaktiebolag, lån till ....... Sid.

„ redogörelse för dess ställning.............................. „

Mora—Vänerns järnvägsaktiebolags av staten övertagna

obligationslån ............................................................

Mosskulturföreningen, svenska, lån till

N.

Nederkalix industri, föreningen, lån till ........................

Norra Södermanlands järnvägsaktiebolag, lån till

„ redogörelse för dess ställning............................ „

Norra Östergötlands järnvägsaktiebolag, lån till..................

Norrbottens nybyggeslånefond ........................................

Norrköping-—Söderköping—Vikbolandets järnvägsaktiebolag,

lån till ............................................................... M

Norrländska andelsmejeri fonden

Norsholm— Västervik—Hultsfreds järnvägsaktiebolag, lån till „

„ redogörelse för dess ställning .....................

Notviken, ny mainavagnsverkstad vid ............................ „

O.

Obligationslån, av riksgäldskontoret upptagna................... „

Obligationslån, i sammanhang med inköp av enskilda

järnvägar av staten övertagna............................... „

Oscar I och Drottning Josephina, lån till föreningen till

minne av .....................................................

Ostkustbanans aktiebolag, lån till och aktier i „

„ redogörelse för dess ställning ......................... „

P.

Pensionsfond, postverkets, lån från.................................

Pensionsfond vid vissa riksdagens verk.............................

Pensionsfond, statens järnvägars, lån från

Pensionsfond, telegrafverkets, lån från....................

Pensionsförsäkrings!''onden, lån från

Piteå flottningsförening, borgen för ett föreningens lån

Postverket, använda upplåuade medel för...................

„ inventarier för...........................................

„ utbetalningar å anslag till ...........................

„ utgifter för kapitalökning

Premieobligationslån, 1918 års

„ 1921 „ .........ZZIZ^ZZZZ

„ 1923 „ .............................................

„ revisorernas uttalande ang. kostnaderna
för utlottning å ....................

20

114

7

30

30

22

116

22

53, 212

22

53

22

119

46

6, 37, 39
7
30

9, 28, 39

121

7, 38

8

8, 38
8, 38
8, 38

11

205

43

43

36, 207
9, 38
7
7

191

— 227

Produktiva ändamål, de av riksgäldskontoret upplånade

medlens användning för ............................................. Sid.

Protokoll, fullmäktiges i riksgäldskontoret........................ „

205
5, 191

R.

Reproduktionsanstalt, statens.......................................

Revision, 1929 års, kostnader för......................................

Riksdagsbiblioteket, kostnader för

Riksdagshuset, kostnader för ....................................

Riksdags- och revisionsko strinder m. m...........

Riksdags- och riksbankshus, byggnadsfonden för

Riksdagstrycket, kostnaderna för ................................

Riksgäldskontoret, förvaltningskostnader vid ................

Riksgäldskontoret, revisorernas besök i.............................

Riksgäldskontoret^ fonder

Riksgäldskontorets rörelse under budgetåret 1929/30, översikt
av .......................................... ...............................

Riksgäldskontorets skulder............................................

„ tillgångar............................................

Rik sstatsutgifter, riksgäldskontorets.................................

Ruda—Finsjö—Oskarshamns järnvägsaktiebolag, lån till.....

„ redogörelse för dess ställning ...........................

Ruda—Älghults järnvägsaktiebolag, lån till..........................

„ redogörelse för dess ställning ........................

Rullande materiel vid statens järnvägar..............................

Räntor å statsskulden m. m................................................

Röda Korset, lån till......................................................

s.

Sala—Gysinge—Gävle järnvägsaktiebolag, förlust å dess

statslån . ................................................

Sala—Gysinge—Gävle nya järnvägsaktiebolag, lån till......

„ redogörelse för dess ställning.......................

Samariterhemmet i Uppsala, lån till

Siljans järnvägsaktiebolag, förlust å dess statslån

Sillre, anläggande av kraftstation vid.........................

Skara domkyrka, lån till dess restaurering
Skara—Timmersdala järnvägsaktiebolag, förlust å dess statslån
....................................................................

Skara—Timmersdala nya järnvägsaktiebolag, lån till

Skattkammarväxlar, av riksgäldskontoret utgivna ...........

Skulder, riksgäldskontorets ..........................................

„ inom linjen förda .....................................

8, 36, 38,
54, 206, 210
58
60
58
36, 56
8, 42, 191

58

59
186

8, 9, 38

37
6, 37
13, 39, 41
37
22
124
22
130
46
36, 39
30

184

22

133

30

1H4

49

16

184

22

H

6, 37
9, 41

228 —

Skulder och tillgångar, riksgäldskontorets, vid början och

slutet av budgetåret 1929 30.................................	Sid.	40
Skövde, telegrafstationsbyggnad i ..............................	77	45
Skövde—Axvalls järnvägsaktiebolag, förlust å dess statslån	77	185
„ lån till .......................................................	77	24
„ redogörelse för dess ställning...................	77	136
Slite—Roma järnvägsaktiebolag, förlust å dess statslån ......	77	184
„ lån till .............................................................	77	24
„ redogörelse för dess ställning ......................	7)	138
Spannmålslag erhusfemden ...............................................	77	53, 212
Spannmålslag erkus och kylhus .....................................		9, 15, 39
Spetsbergen, svenska stenkolsaktiebolaget, lån till ............... Stadshypotekskassa, Konungariket Sveriges, redogörelse för	77	32
dess ställning ........................................................ Se även Grundfondsobligationer.	77	67
Statens		7, 38
Statens järnvägar, se Järnvägar, statens. Statskontorets kassabehållningar, överlämnade till riksgälds-kontoret för förvaltning............................................... Statslån, fonderade,	77	9, 39
se Fonderade statslån. Statsrevision, 1929 års, kostnader för..........................	77	58
Stockholm, inköp av fastighet för postverkets räkning.....	77	43
„ inköp av fastighet för telegrafverket..............	77	44
„ telefonstationsbyggnad i ........................	77	44
„ uppförande av posthus i kv. Resedan ..........	77	43
Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, lån till.....................	77	24
Stockholms kyrkliga skyddshems förening, lån till................	77	30
Stockholms stadsmission, lån till.........................	77	30
Stockholm— Västerås—Bergslagens järnvägsaktiebolag, lån
till..............................................................	77	24
Strömsholms nya kanalbolag, redogörelse för dess ställning	77	72
Svartälvs järnvägsaktiebolag, förlust å dess statslån ..........	77	184
Svenska Amerikalinjen, aktiebolaget, lån till .............. Svenska Skeppshypotekskassan, redogörelse för dess ställ-	77	32
Ding................................................................. Se även Grundfondsobligationer.	77	71
Sveriges allmänna hypoteksbank, redogörelse för dess ställ-
Ding ............................................................................ Se även Grundfondsobligationer.	77	61
Sydsvenska kraftaktiebolaget, lån till ...............................	77	32, 40, 54
Sävsjöström—Nässjö järnvägsaktiebolag, lån till................	77	24
,, redogörelse för dess ställning .........................	77	140
Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag, lån till	77	24

— 229 —

T.

Tabellbilagor..........................................................................	Sid.	205
Telefon- céh telegrafväsende, statens, fortsatt utveckling av	77	44
Telegrafverket, använda upplånade medel för.................. „ gäldande av köpeskilling för Stockholms-	77	205
telefon ...........................................................	77	45
„ inköp av fastigheter åt...............................	77	44
„ utbetalningar å anslag till........................	77	44
„ utgifter för kapitalökning ..........................	77	36, 207
Tidaholms järnvägsaktiebolag, lån till..................................	77	24
Tillfällig upplåning .............................................................	77	8, 38
Tillgångar, riksgäldskontorets.............................................	77	13, 39
„ inom linjen förda...............................................	77	13, 41
Tomtreglering slån ................................................................... Torne och Muonio gränsälvars flottningsförening, ang. bor-	77	16
gen för ett föreningens lån..............................................	77	11
Torvindustr ilånefonden........................................................	77	52, 212
Trollhättan—Nossebro nya järnvägsaktiebölag, lån till....... Trollhättan—Nossebro, järnvägsaktiebolaget, förlust å dess	77	24
statslån ...............................................................................	77	184
Täckdikningslånefenden......................................................... u.	77	52, 212
Uddevalla—Lelångens järnvägsaktiebölag, lån till................	77	24
„ redogörelse för dess ställning........................... Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga järnvägsaktiebölag, lån	77	142
till.....................................................................................	77	26

Umeå stads tomtregleringslån..............................................

Upplåning, riksgäldskontorets...............................................

Uppsala—Enköpings järnvägsaktiebölag, lån till ...........

„ redogörelse för dess ställning............................

Utbetalningar å anslag av lånemedel................................

Utlånings/onder, statens .....................................................

Utlåmings- m. fl. fonder, förvaltade av riksgäldskontoret

16

42
2(!

146

43

36, 206, 210
15, 17

y.

Varberg, telegrafstationsbyggnad i................................... „

Varberg—Borås järnvägsaktiebolag, lån till ........................ „

Varberg—Ätrans järnvägsaktiebolag, förlust å dess statslån „

„ lån till............................................................ „

„ redogörelse för dess ställning.............................. „

Varukredit åt vissa nödlidande länder............................... „

45

26

184

26

150

15

— 230

Vatten fallsverk, statens, förnyelsefonder...........................

>> ,, inköp av vattenfall och fastigheter
för ........................................

Vatten/ållsverk, statens, utbetalningar å anslag till

» ,1 utgifter för kapitalökning...........

Vattenkraftsanläggningar m. m., statens, använda upplånade

medel för................................................

Vattenkraftslånefonden

Vetlanda järnvägar, aktiebolaget, lån till

„ redogörelse för dess ställning.............................

Vimmerby—Ydre järnvägsaktiebolag, lån till...

„ redogörelse för dess stöllrJug............................

Vislanda—Bolmens järnvägsaktiebolag, förlust å dess statslån
Väderstad—Skänninge — Bränninge järnvägsaktiebolag lån

till.............................................................''

„ redogörelse för dess likvidation

Vänerns reglering, kostnader för domstolsbehandling
Västergötland—Göteborgs järnvägsaktiebolag, lån till

Västerås domkyrka, lån till reparation av........................

» n , revisorernas uttalande ang...............

» „ , domkyrkokommissionens yttrandemed

anledning därav................................

Västerås ångkraftstation, anslag för utvidgning av............

Växjö domkyrka, lån till

„ „ , revisorernas uttalande ang......................

>i u , domkapitlets yttrande med anledning

därav ...........

Å.

Åmåls tomtregleringslån..............................

Åmål—Årjängs järnvägsaktiebolag, lån till
,, redogörelse för dess ställning
Aterlevereringar å vissa utbetalade anslag

A.

Älvsjö, tillbyggnad av telegrafverkets förrådsbyggnad i

• •

O.

Öjesjöns reglering, kostnader för..........................................

Ölands järnvägsaktiebolag, förlust å dess statslån

„ lån till...........................................................

,, redogörelse för dess ställning

Orebro—Svartå järnvägsaktiebolags av staten övertagna
obligationslån ......................................

Sid.	8, 38
77	50
77	48
77	36, 20!)
77	205
77	53
77	26
77	155
77	26
77	158
77	184
77	26
77	159
V	48
77	26
• 77	16
77	189
77	215
77	49
77	32
77	190
77	217

77	16
77	28
77	161
77	55
77	45

77	48
77	185
77	26
77	167

— 231 —

Österrike, äng. garanti för ett lån till .............................. Sid. 11

Östra Blekinge järnvägsaktiebolag, lån till ........................... „ 26

„ redogörelse för dess ställning............................. „ 169

Östra Centralbanans järnvägsaktiebolag, lån till .................. „ 28

„ redogörelse för dess ställning ............................ „ 172

Östra Vännäs järnvägsaktiebolag, lån till ......................... „ 28

„ redogörelse för dess ställning.............................. „ 177

Översikt av riksgäldskontorets rörelse under budgetåret
1929/30 samt dess ställning vid årets slut.........

37