RIKSDAGENS REVISORERS

BERÄTTELSE

OM DEN ÅR 1924 AV DEM VERKSTÄLLDA GRANSKNING

AV

STA TS VERKETS

JÄMTE DÄRTILL HÖRANDE FONDERS TILLSTÅND,
STYRELSE OCH FÖRVALTNING FÖR TIDEN
1 JULI 1923—30 JUNI 1924

DEL I

REVISORERNAS UTTALANDEN

NORRKÖPING

NORRKÖPINGS TIDNINGARS AKTIEBOLAGS TRYCKERI
1924

I

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Översikt av statsverkets finansiella ställning den 30 juni 1924 ..........

Första huvudtiteln .................................................

Kungl. hov- och slottsstaterna ....................................

Underhållskostnaderna för vägar och parker å Djurgården i

Stockholm ...............................................

Gripsholms slott ............................................

Andra huvudtiteln .................................................

Justitiedepartementet ..........................................

Kronohäktet i Eskilstuna ..................................

Statens uppfostringsanstalt i Bona ..........................

Tredje huvudtiteln ................................................

Utrikesdepartementet ...........................................

Räkningar å tryckningskostnader hos utrikesdepartementet......

Fjärde huvudtiteln ................................................

Försvarsdepartementet ..........................................

Ersättning under flygtjänstgöring ............................

Fullgörandet av statens skattskyldighet för armén tillhörande

fast egendom ............................................

Vissa iakttagelser beträffande upphandlingen för arméns behov

Livregementets dragoners kasernetablissemang ................

Södermanlands regementes kasernetablissemang invid Strängnäs

Karlskrona grenadierregementes kasernetablissemang ..........

Redovisningen av hyres- och arrendemedel vid marinen ..........

Redovisningen av förskott hos marinförvaltningen ..............

Vissa av marinöverintendcnten ingivna reseräkningar ..........

Sjömanskårens förläggning i Karlskrona ................

Bostäderna i f. d. centralfängelsebyggnaden i Karlskrona ........

Fe^ite huvudtiteln .................................................

Socialdepartementet ............................................

Vissa av riksförsäkringsanstalten verkställda placeringar av fondmedel
............................................*......

Statens vårdanstalt för alkoholister å Venngarn ................

Vattenkuranstalten i Tranås ................................

Strängnäs hospital .........................................

Debitering av kommissionärsarvode vid länsstyrelsen i Stockholms
län ...............................................

Länsstyrelsens i Norrbottens län räkenskaper..................

Den statsunderstödda byggnadsverksamheten ................

Ett genom arbetslöshetskommissionen utfört vägbyggnadsarbete i
Blekinge län ..........;...............................

4

4

4

5

6
6
6
6
8
8
8
9
9
9

11

11

15

16
16
16
19
21
25
25

26

26

26

27

27

29

31

33

34

II

Sid.

brätte liuvudtitein ................................

Kommu nikationsdeparteme ne te t ..................... 40

Anskaffning av inventarier för länsstyrelserna ................ 40

. Ombyggnad inom kvarteret Grönlandet norra ............ ’ 41

Kalmar slott .............................. ....... ’ 4.,

Landsstatshuset i Kalmar .......................... 44

Sjunde huvudtiteln .......................... ^

Finansdepartementet ............................ 4-

Förvaltningen av vissa fondmedel........................... 45

Justeramas arvoden ...................... 4g

Balanser av ogranskade räkenskaper i riksräkenskapsverket .... SO

Åttonde huvudtiteln ............................ ^4

Ecklesiastikdepartementet ..................... ............. 54

Landsarkivet i Vadstena ....................... ’ ’ ’ ...... 54

Högre allmänna läroverket i Kalmar...................... 55

Folkskoleseminariet i Strängnäs ...................... ....... 5g

Folkskoleseminariet i Kalmar ........................ ....... 57

Resekostnader för vissa folkskoleinspektörer.................. 5g

Nionde huvudtiteln ........................ ^

Jordbruksdepartementet .................... ................ gg

Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt .................... 59

Tionde huvudtiteln ........................ gg

Handelsdepartementet .................. ................. g0

Expensutgifter inom kommerskollegium .................. gg

Elfte huvudtiteln ........................ g^

P ens iåns- och indragningsstaten ..............................'' " '' gj

Civilstatens änke- och pupillkassa ........................ gl

Prästerskapets änke- och pupillkassa ........................ gg

Statens affärsverksamhet .............................. g4

Postverket ............................... g4

Postkontoret Stockholm 16 ..........................’ ’'' ’ 64

Postverkets fastighet i Linköping ....................... g5

Postkontoret i Bollnäs ........................... '' ’ ...... gg

Sorteringen av paketpost i Bräcke .................. ’ ’ ’ ’ ‘ g Telegrafverket

.................................. gg

Telegrafstationen i Ange .............................. ''gg

Telegrafverkets radiostation i Stockholm ................. 70

Statensjärnvägar .................................. 79

Linköpings järnvägsstation .................................. 70

Ange järnvägsstation ................................ 77

Järnvägsstationen i Bräcke ........................ ’ ’ ’ ’ ’ ’ 79

Järnvägsstyrelsen ålagd skyldighet att inlösa vissa järnvägshotell 79

Aktiebolaget transportkompaniet ...................... 85

\ issa trafikplatser utmed norra stambanan .............. 93

Statens domäner ................................... g4

Domänverkets administrationskostnader ..................... 94

Administrationskostnader för skogsstaten ...... 94

in

Domänverkets utgifter för skogsvård ..........................

Domänstyrelsens sågverk m. in...............................

Grankullaviken ..........................................

Porjus sågverk ..........................................

Stensborgs sågverk .......................................

Särskilda uttalanden beträffande de affärudrivande verken m. m.

Kristidskommissionernas avveckling ..................................

Av revisorerna avlagda besök, vilka ej föranlett något uttalande eller någon

erinran från revisorernas sida......................................

Reservationer .......................................................

Sid.

98

115

115

116

118

119

131

134

140

Riksdagens revisorer, vilka nedannämnda dag fullbordat den granskning
av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning för tiden 1 juli 1923—30 juni 1924 samt, för vissa fall, kalenderåret
1923, som jämlikt § 72 riksdagsordningen och § 1 av instruktionen
för riksdagens revisorer tagit sin början den 1 nästlidna oktober,
 få härmed avgiva berättelse över den sålunda verkställda granskningen.

Rev.-berättelse ang.

statsverket 1923—1924.

I.

1

— 2 —

översikt

av statsverkets finansiella ställning den 30 juni 1924,

Beträffande statsverkets finansiella ställning den 30 juni 1924 få revisorerna
meddela följande.

Enligt den på sid. 2 del I av 1924 års revisorers berättelse om den av
dem verkställda granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning för tiden 1 januari—30 juni
1923 intagna översikten uppgick det ungefärliga värdet av samtliga
statsverkets tillgångar den 30 juni 1923 till........ 1.770.667.466:88

Enligt samma översikt utgjorde det sammanlagda
värdet vid 1918 års slut av statsverkets i rikshuvudboken
icke bokförda fastigheter och lösören samt sådana
kontanta medel och utestående fordringar, som
ej ingå i nämnda huvudbok........ 614.671.051: 41

Om härtill lägges behållningarna
den 30 juni 1924 enligt det
tryckta utdraget ur rikshuvudboken,

sid. 9 ........... 2.935.177.631: 04

minskade med skulderna
vid samma

tidpunkt ........ 1.786.112.959: 06 1.149.064.671: 98

visar sig, att ungefärliga värdet av samtliga tillgångar
den 30 juni 1924 utgjorde.................. 1.763.735.723: 39

i vilken summa icke ingå riksbankens tillgångar samt
värdet dels å riksdagens hus och lösören, dels ock
å staten tillhöriga malmfält och gruvor samt aktier
i Mertainens gruvaktiebolag.

Den 30 juni 1924 har alltså uppstått en kapitalminskning
av ............................ kronor 6.931.743: 49

Till sagda kapitalminskning har i främsta rummet bidragit den omständigheten
att behållningarna å budgetens reservationsanslag i stor
utsträckning tagits i anspråk för respektive anslagsutgifters bestridande.
 I avsevärd mån har till kapitalminskningen ifråga jämväl medverkat
den nedgång i nettobehållningen å statens domäners fond, som

— 3 —

förorsakats av fondens skuldsättning till riksgäldskontor för av
nämnda verk genom upplåning fonden tillhandahållen rörelsekapitalskredit.

Att kapitalminskningen icke blivit större, än fallet är, beror framför
allt på den betydande kapitalökning, som uppkommit å statsverkets
kassafond och vilken härleder sig från det ansenliga överskott, som
uppstått å statsbudgeten för tiden 1 juli 1923—30 juni 1924 förnämligast
på grund av opåräknat höga inkomster å vissa inkomsttitlar såsom
inkomst- och förmögenhetsskatt, tullmedel samt överskott å statens
affärsverksamhet m. fl.

Fonden för statens aktier samt åtskilliga av statens affärs- och utlåningsfonder
hava ock att uppvisa avsevärda, i vissa fall till och med betydande
kapitalökningar, men, då dessa kapitalökningar till största
delen motvägas av den ökade upplåning för statsverket, som måst ske
för täckande av anslag till kapitalökning för ifrågavarande fonder, inverka
berörda kapitalökningar endast i relativt ringa grad på statsverkets
finansiella ställning i dess helhet.

— 4 —

FÖRSTA HUVUDTITELN.

Kunql. hov- och sloiisstaterna.

§ 1.

Underhålls- Beträffande de Djurgårdskassan åvilande kostnaderna för underför
vägar och hållet av vägar och parker på Djurgården hava revisorerna under
parker å Djur- hand från riksmarskalksämbetet inhämtat att desamma under den
Stockholm, senaste fem-årsperioden uppgått till:

Vägarnas konto Parkernas konto Summa

1919 .................... 24.279:81 38.247:97 62.527:78

1920 .................... 42.043:31 50.477:91 92.521:22

1921 .................''... 37.911:73 33.579:82 71.491:55

1922 .................... 41.119:14 24.233:47 65.352:61

1923 .................... 53.088:20 31.756:18 84.844:38

Underhållet av vissa vägar på Djurgården, huvudsakligen sådana,
som förmedla trafiken till stadens gasverk, Värtahanxnen och frihamnen
samt varvsområdet å södra Djurgården och Beckholmen, bekostas
av Stockholms stad. Därjämte inlevererar staden på grund av bestämmelserna
i Kungl. brevet den 30 april 1877 sedan år 1878 ett årligt belopp
av 5.000 kronor såsom ersättning för upphävande av förut utgående
avgiften för infarten till Djurgården.

Vad angår användningen i övrigt av Djurgårdskassans medel vilja
revisorerna erinra om, att desamma, förutom till Djurgårdens underhåll,
 enligt särskilda beslut av riksdagen under årens lopp i allt större
utsträckning tagits i anspråk för de kungl. lustslottens räkning. I
detta hänseende återfinnes en utförlig redogörelse i det vid propositionen
nr 60 till 1924 års riksdag fogade statsrådsprotokollet, av vilken
redogörelse även framgår, att för de kungl. lustslottens räkning upptagits
ett flertal lån, enär de årliga överskotten i Djurgårdskassan icke
varit tillräckliga för bestridande av kostnaderna för erforderliga reparationer
å dessa slott. Dessa lån, som erhållits av den s. k. Djurgårdsfonden,
 till vilken köpeskillingarna för försålda tomter å Djurgården
ingå, uppgå för närvarande till omkring 550.000 kronor, vilket belopp
jämte därå belöpande ränta enligt beslut av 1924 års riksdag skall amorteras
med högst 45.000 kronor årligen av Djurgårdskassans överskottsmedel.

— 5 —

Enligt revisorernas mening kan det icke anses rimligt att kostnaderna
för underhåll av vägar och parker å Djurgården åvilar Djurgårdskassan
i den omfattning som nu är fallet. Djurgårdsomradet
äger i trafikhänseende och såsom folkpark för huvudstadens invånare
en så stor betydelse för Stockholms stad, att mycket avsevärd utsträckning
av stadens skyldighet att bidraga till underhållet måste anses fullt
befogad. En dylik ökad bidragsskyldighet från stadens sida är jämväl
ur den synpunkten önskvärd att Djurgårdskassan skulle erhålla möjlighet
att på kortare tid amortera ovanomförmälda lån.

Revisorerna hava erfarit, att man från Djurgårdsförvaltningens
sida hänvänt sig till Stockholms stad med anhållan att för Djurgardens
del erhålla andel med ett årligt belopp av 25.000 kronor av staden tillflytande
automobilskattemedel. Något beslut i anledning av denna
hänvändelse har dock, såvitt revisorerna hava sig bekant, ej ännu
träffats.

Revisorerna finna för sin del ömkligt, att underhandlingar inledas
med Stockholms stad i syfte att vinna en sådan medverkan till underhållets
bestridande, som står i skäligt förhållande till de fördelar, staden
och dess invånare äga av Djurgårdsområdet.

§ 2.

Revisorerna hava avlagt besök å Gripsholms slott.

Av däri inrymda staten tillhöriga samlingar undergår för närvarande
tavelsamligen konservering, för vilket ändamål riksdagen för
vart och ett av budgetåren 1923—1924 och 1924—1925 beviljat ett reservationsanslag
av 12.000 kronor.

Vid besöket iakttogo revisorerna att brandsläckningsanordningarna
vid slottet icke voro av tillfredsställande beskaffenhet. Emellertid
pågår, enligt vad revisorerna inhämtat, undersökning för att i samråd
med Mariefreds stad åvägabringa mera betryggande anordningar i berörda
hänseende. Revisorerna hava på grund härav allenast velat betona
vikten av att med hänsyn till det utomordentliga värde, slottet
och däri inrymda samlingar representera, utredningen snarast matte
slutföras.

Gripsholms

slott.

— 6 —

ANDRA HUVUDTITELN.
Justitiedepartementet*

§ 3.

fÄtuna Revisorerna hava besökt kronohäktet i Eskilstuna,

Sedan löneregleringskonunittén i sitt den 23 mars 1909 avgivna betänkande
angående reglering av löneförhållandena in. m. vid fångvårdsstyrelsen
och fångvårdsstaten ifrågasatt indragning av, bland andra
fangvardsanstalter, kronohäktet i Eskilstuna, uppfördes nämnda häkte
med hänsyn till förestående indragning genom beslut av 1910 års riksdag
å övergångsstat.

Frågan om häktets nedläggande är tillsvidare vilande i avvaktan på
att ett under byggnad varande nytt stadshäkte för Eskilstuna stad
skall fullbordas samt att för Väster- och Österrekarne häraders tingslag
anordnas rannsakningshäkte antingen genom stadshäktets upplåtande
jämväl för detta ändamål eller genom särskilt häkte.

Fångvårdsstyrelsen har upplyst, att styrelsen ämnar, så snart styrelsen
mottagit underrättelse om tiden, då sistnämnda häktesutrymmen
bliva tillgängliga, underställa Kungl. Maj:t frågan om kronohäktets
nedläggande.

Besöket har icke föranlett särskilt uttalande från revisorernas sida.

§ 4.

Sfortrings-P Revisorerna hava besökt statens uppfostringsanstalt å Bona.
anstalt i Bona. Vid granskning av anstaltens räkenskaper hava revisorerna uppmärksammat,
 hurusom från anstaltens förråd av proviantartiklar försäljning
ägt rum till befattningshavare vid anstalten till priser, obetydligt
överstigande inköpspriserna.

Direktören för anstalten har pa förfrågan uppgivit, att utlämningen
av ifrågavarande proviantartiklar skett på redogörarens risk, då denne
haft att tillse, att någon förlust å varuförsäljningen icke uppstått likasom
att redovisningen för inkomna varor stämt med utlämnade dylika
enligt vid räkenskapen fogade redogörelser. För att skydda sig själv
mot vägningsförluster eller annat ”svinn” hade redogöraren vid debiteringen
av varor, som utlämnats till befattningshavare, ökat leveranspriset
med ett eller annat öre. Eventuell vinst härå hade tillfallit
anstalten.

— 7 —

Med hänsyn till anstaltens isolerade belägenhet, som avsevärt försvårar
och fördyrar anskaffningen av varor för befattningshavarnas
hushåll, kan det enligt revisorernas mening anses skäligt, att på sätt
som skett upphandlingen av hushållsförnödenheter underlättas för befattningshavarna.
 Emellertid synes det revisorerna, som om reglerande
bestämmelser i berörda hänseende borde meddelas i syfte att
förebygga förluster för statsverket.

Revisorernas

uttalande.

— 8 —

Räkningar å
tryckningskostnader

hos utrikesdepartementet.

TREDJE HUVUDTITELN.
Utrikesdepartementet.

§ 5<

Vid granskning av utrikesdepartementets räkenskaper hava revisorerna
funnit att i ett flertal fall räkningar å tryckning gäldats utan att
a desamma tecknats godkännande av statens tryckerisakkunnige.

Då ett sådant förfarande står i strid mot föreskriften i § 5 av kungörelsen
den 26 september 1921 (nr 576), med vissa bestämmelser angående
tryckning för statens räkning, hava revisorerna ansett sig icke
kunna underlåta att omförmäla förhållandet.

— 9 —

FJÄRDE HUVUDTITELN.

* v

Försvarsdepartementet.

§ 6.

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 29 september 1914 gjorde cliefen
för fortifikationen framställning om beredande av särskild ersättning
under flygtjänstgöring åt flygpersonal och föreslog därvid dels att
för flygpersonal, tillhörande armén, utöver vederbörande enligt gällande
bestämmelser tillkommande dagtraktamente, ett flygtillägg, beräknat
efter 10 kronor för flygmaskinsförare, 8 kronor för spaningsofficerare
och 3 kronor för mekanik, allt för dag räknat, måtte få tillsr
vidare utgå vid all tjänstgöring vid flygskola eller vid andra övningar
i och för flygning, dels ock att ifrågavarande personal måtte förklaras
berättigad till erhållande av flygtillägget från och med flygskolans
början år 1914.

Med anledning av nämnda förslag medgav Kungl. Maj :t den 21 november
1914, att av chefen för fortifikationen sålunda föreslagna flygtillägg
finge enligt ovan angivna grunder utgå tillsvidare från och med
den 2 februari 1914, dock med den inskränkning att, därest uppkommen
skada å vid skolan använd materiel eller materielens beskaffenhet i
övrigt utgjorde hinder för flygmaskinsförare eller spaningsofficer
att deltaga i flygning under en tidsföljd av mer än sju dagar, flygtilllägg
ej finge till honom utgå för större del av den tid, hindret varat,
än nämnda sju dagar.

De av Kungl. Maj :t sålunda fastställda grunderna tillämpas allt
fortfarande allenast med en del smärre ändringar. Sålunda äger spaningsofficer
numera åtnjuta flygtillägg med samma belopp som flygmaskinsförare.

Genom kungl. brev den 11 juni 1915 hava därjämte meddelats särskilda
föreskrifter angående flygtillägg åt befälhavaren för den vid
flygkompaniet organiserade spanarskolan.

Den granskning, revisorerna underkastat flygkompaniets räkenskaper,
 har givit revisorerna anledning något närmare undersöka tilllämpningen
av ovannämnda föreskrifter. Revisorerna hava för detta
ändamål införskaffat uppgifter rörande av flygkompaniets personal
under budgetåret 1923—1924 företagna flygningar. Det har därvid

Ersättning
under flygtjänstgöring.

— 10 —

Revisorernas

uttalande.

visat sig att åtskilliga vid flygkompaniet tjänstgörande beställningshavare,
 till vilka flygtillägg utgått, endast vid enstaka tillfällen företagit
kortare flygningar, medan flygpersonalen i övrigt i allmänhet företagit
flygningar nära nog varje dag under såväl kortare som längre tider.
Följande översiktstabell belyser nämnda förhållande.

Medelta-let flygda-gar för all
personal
per månad

Medeltalet flygda-gar per månad för

Medelflyg-tid i minu-ter pr må-nad för all
personal

Medelflygtid i minu-ter per månad för

en

löjtn.

en

löjtn.

en

löjtn.

en

löjtn.

en

löjtn.

en

löjtn.

19 2 3.

Juli........................................

13.6

3

4

—

737.7

36

37

—

Augusti ................................

10

—

2

—

934

—

37

—

September ............................

12.1

1

2

—

1,033.1

5

17

—

Oktober ...............................

7.9

6

4

—

463.2

106

35

_

November ............................

8.6

7

3

—

386.6

88

17

_

December ............................

8.8

3

2

—

322.8

65

13

—

19 2 4.

Januari ................................

10.5

3

4

—

407.8

24

31

_

Februari................................

8.6

4

2

i

504.8

55

24

27

Mars ...............................

8.2

4

2

2

370.9

32

98

33

April ....................................

11.1

—

2

—

575

—

29

—

Maj ........................................

15.5

3

4

4

950.4

49

99

66

Juni........................................

15.4

4

—

—

869.9

34

—

—

De nu gällande bestämmelserna om flygtilläggs utgående synas vara
så avfattade, att de i visst avseende lätteligen kunna leda till missbruk.
Enligt deras nuvarande lydelse kan nämligen en beställningshavare tillförsäkra
sig förmåner av flygtillägg genom att företaga flygning endast
var åttonde dag. Det förefaller också, som om ifrågavarande bestämmelser
vid flygkompaniet i vissa fall utnyttjats på detta sätt i det
att personal vid flygkompaniet, vars huvuduppgift därstädes tydligen
icke utgjorts av egentlig flygtjänstgöring, berett sig det avsevärda tillskott
i avlöningshänseende, som flygtillägget innebär, genom uppfyllande
allenast av ovannämnda minimivillkor för flygtilläggs utgående.

Då det torde var obestridligt, att avsikten med införandet av flygtillägg
varit, att bereda den med egentlig flygtjänst aktivt sysselsatta
personalen en förbättrad löneställning med hänsyn till de risker, för
vilken densamma genom flygningen på ett mera konstant sätt är utsatt,
 finna revisorerna önskvärt, att berörda bestämmelser omarbetas
därhän, att de utesluta flygtilläggs utgående till personal, som icke
aktivt fullgör flygtjänst.

— 11

§ 7.

Vid granskning av å arméförvaltningens fortifikationsdepartement
handlagda ärenden hava revisorerna uppmärksammat, att i några fall
statens skattskyldighet för fast egendom icke i behörig tid fullgjorts,
samt att med anledning härav åtminstone i ett fall vederbörande uppbördsmyndighet
sett sig nödsakad vidtaga förberedande åtgärder för
exekutiv försäljning av kronan tillhörig egendom för gäldande av å de
obetalda utskylderna belöpande indrivningsavgift. Berörda avgift har
kronan ock förpliktats utgiva.

Revisorerna hava på grund av vad sålunda förekommit ansett sig
böra framhålla, att försummelser i berörda hänseende från statsverkets
sida under inga omständigheter böra få äga rum.

§ 8.

I sina två senast avgivna berättelser hava riksdagens revisorer i ett
par fall (1923 § 12 sid. 23 och 1924 § 4 sid. 25) haft anledning beröra
verkningarna av det nuvarande upphandlingssystemet vid armén. Då
revisorerna ansett denna fråga förtjänt av ytterligare undersökning,
hava revisorerna under sina resor särskilt uppmärksammat sådana
spörsmål, som därmed äga samband.

Innan revisorerna ingå på en redogörelse för sina därvid gjorda
iakttagelser, hava revisorerna ansett det äga intresse att i korthet erinra
om de förhållanden, under vilka det nu vid armén tillämpade upphandlingssystemet
tillkommit.

Sedan riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t den 17 maj 1913 (nr 82)
anhållit, att Kungl. Maj :t måtte låta utreda, huruvida och i vad mån
ökad centralisering vid upphandling för statens räkning borde äga rum,
uppdrog Kungl. Maj :t på förslag av chefen för finansdepartementet
åt särskilt tillkallade sakkunniga, de s. k. centralupphandlings sakkunniga,
 att verkställa denna utredning.

Till de sakkunniga överlämnades jämväl särskilda skrivelser till
Kungl. Maj :t i samma ärende från civilkommissionen, däri gjorts framställning
om ändrade bestämmelser ifråga om förut gällande upphandlingssystem
vid armén och framförallt påyrkats en revision av
då gällande leveransförordning.

De sakkunniga hava uti sina betänkanden under åren 1916—1921
framlagt åtskilliga förslag rörande de med statens upphandlingsväsende
sammanhängande spörsmål. Som ett resultat av ifrågavarande sakkunnigas
arbeten föreligger den av Kungl. Maj :t den 16 januari 1920
utfärdade förordningen angående upphandling och arbeten för statens
behov samt försäljning av staten tillhörig lös egendom (nr 10), varige -

Fullgörandet
av statens
skattskyldighet
för
armfil tillhörande
fast
egendom.

Visaa iakttagelser
beträffande
upphandlingen

för arméns
behov.

— 12 —

Allmänna

iakttagelser.

nom i ett flertal avseenden upphandlingssystemet modärniserats. För
arméns räkning har vidare i anslutning till de av centralupphandlingssakkunniga
angivna allmänna riktlinjerna rörande statens upphandlingsväsende
utan särskilt bemyndigande genomförts en centralisation
av upphandlingen, särskilt i vad avser intendenturmateriel och vissa
proviantartiklar. Denna centralisation innebär, att numera större inköp
av dylika förnödenheter i allmänhet ske genom arméförvaltningens
intendentsdepartement.

Det synes revisorerna icke nödvändigt att här närmare utveckla de
fördelar, som otvivelaktigt i vissa avseenden äro förknippade med den
genomförda centralisationen av upphandlingen för arméns räkning, och
vilka kommit till synes genom åtskilliga besparingar i utgifterna för
armén. Revisorerna hava emellertid å andra sidan funnit, att det nya
upphandlingssystemet, sådant detsamma vid armén tillämpas, jämväl
är förbundet med vissa nackdelar av allvarlig art.

Såsom en sådan nackdel må först framhållas, att genom att en upphandling
sker centralt de brister, som till äventyrs vidlåda en viss
persedelmodell, vilken ligger till grund för upphandlingen, göra sig
gällande vid samtliga truppförband. Genom att distributionen av persedlar
i huvudsak sker efter en för alla truppförband lika norm komma
vidare de speciella behov, som kunna förefinnas vid vissa förband,
i avseende å persedlarnas storlek in. in., icke att vinna erforderligt beaktande.

Därjämte försvårar det centrala upphandlingssystemet, sådant det
nu tillämpas, anpassningen av de särskilda modellerna för intendenturmateriel
och persedlar efter klimatiska förhållanden och befolkningens
vanor inom olika delar av landet. Olägenheterna härav hava, enligt vad
revisorerna funnit, särskilt starkt framträtt i fråga om arméns marschskodon,
 beträffande vilka för varje upphandling en enhetsmodell fastställts.

I sitt den 21 januari 1921 avgivna betänkande angående ökad centralisering
vid upphandling för statens räkning hava ovannämnda sakkunniga
framhållit, att för en väl ordnad upphandling kräves ett noggrant
aktgivande på marknadsläget jämte alla dess på prisbildningen
inverkande faktorer, samt att en central upphandlingsmyndighet borde
sörja för icke allenast att inköp företagas å härför lämpliga tider och
med undvikande av den schablon, som ofta gjorde sig gällande, utan ock
att varukvantiteterna fixerades med hänsyn till rådande marknadsläge.
 Revisorerna hava icke kunnat undgå att finna att då fråga varit
om särskilt vissa proviantartiklar de synpunkter, åt vilka de sakkunniga
givit uttryck, icke tillräckligt beaktats. Exempelvis kan nämnas,

— 13 —

att i slutet av februari månad år 1924 från större spannmålshandlande
inköpts ett betydande parti havre att levereras under våren samma år.
Uppköpet bär skett på en tidpunkt, då vederbörande producenter tydligen
icke varit i tillfälle att deltaga i konkurrensen om leveransen.
Revisorerna hava lagt märke till, att i ett flertal tall uppköp för arméns
behov skett under liknande förhållanden. Vad revisorerna sålunda
iakttagit giver anledning att, i anslutning till vissa i riksdagens ovannämnda
skrivelse uttalade önskemål, beträffande arméns upphandling
ifrågasätta, huruvida icke det måste anses vara med statsverkets fördel
förenligt om i en eller annan form ökad sakkunskap från det allmänna
affärslivet tillfördes arméförvaltningen.

Jämväl i ett annat avseende hava revisorerna uppmärksammat en
mera allmänt framträdande brist i den nuvarande organisationen av
upphandlingen. Då staten på olika områden bedriver industriell
verksamhet i större omfattning, lärer det få anses självklart, att vederbörande
myndigheter böra samarbeta för att denna verksamhet må
kunna lämna det för staten bästa resultatet i ekonomiskt hänseende.
Så synes emellertid i åtskilliga fall icke hava skett, Revisorerna hava
sålunda erfarit, att marinens beklädnadsverkstad, vilken jämväl omfattar
tillverkning av skodon, nödgats avskeda en del av sin för skodons-tillverkningen
anställda personal, enär densamma icke kunnat sysselsättas
med arbeten allenast för marinens räkning. Samtidigt som
detta skett har emellertid arméförvaltningen hos enskilda leverantörer
placerat vissa beställningar av skodon, vilka kunnat vid beklädnadsverkstaden
tillverkas med fördel för statsverket. Revisorerna anse sig
i detta sammanhang böra bringa i erinran vad statsutskottet och riksdagen
år 1917 uttalat vid behandlingen av frågan om anläggandet av
en central beklädnadsverkstad för marinen. Därvid uttalades nämligen
önskvärdheten av att, då möjlighet syntes föreligga att i nämnda
verkstad tillverka skodon för tillgodoseende av jämväl andra statens
behov än marinens, anläggningen utnyttjades i största möjliga utsträckning.
 Av det ovan sagda synes revisorerna framgå, att åtgärder böra
vidtagas för åvägabringande av ett fast ordnat samarbete mellan
arméns och marinens myndigheter, då genom ett utnyttjande av marinens
verkstad även för arméns behov statens intressen torde bliva bäst
tillgodosedda i enlighet med de av riksdagen lämnade direktiven.

Slutligen hava revisorerna icke kunnat underlåta att påpeka, att det
arméförvaltningen lämnade medgivandet, att i vissa fall låta verkställa
upphandling under hand, vid några tillfällen begagnats utan att tillräckliga
skäl för tillämpning av en dylik undantagsbestämmelse förelegat.
 Detta synes revisorerna exempelvis hava varit fallet ifråga om
tillverkningen av vissa försöksskodon. Därest överhuvudtaget en upp -

— 14 —

handling av dessa skodon skolat ske utan infordrande av anbud, synes
tillverkningen härav hava bort ske vid statens egen skomakeriverkstad
i Karlskrona.

»^försök* FÖr arméns ocil urinens del hava under de senaste åren verkställts
mycket omfattande försök med olika slag av materiel och persedlar. I
allmänhet hava dessa försök utförts med anlitandet av särskilda å extra
stat anvisade anslag, som av riksdagen för ifrågavarande ändamål
ställts till förfogande. Så har emellertid icke skett beträffande utförandet
av försöken med intendenturmateriel och beklädnadspersedlar, för
vilka kostnaderna i allmänhet bestritts av vederbörliga ordinarie underhållsanslag.
 I den mån ett fortsättande av sistberörda försök anses erforderligt,
 torde enligt revisorernas mening frågan om beredande av
medel för ändamålet böra underställas riksdagens prövning.

Upphand- Såsom ovan nämnts hava riksdagens revisorer i sina senast avgivna

skodon'' berättelser yttrat sig rörande vissa spörsmål i fråga om leveranser
till armén. Därvid hava revisorerna särskilt fäst uppmärksamheten
vid åtskilliga bristfälligheter, som vidlåda vissa partier av arméns
marschskodon och stövlar. I fråga om marschskodonen har framhållits,
 att revisorerna vid besök å ett par i Stockholm förlagda truppförband
konstaterat, att skodonen i fråga voro av mindre god beskaffenhet
samt att de efter kort tids användning varit kassabla. I sin senast
avgivna berättelse meddelade revisorerna, att de erfarit att den
främsta orsaken till skodonens bristande hållbarhet varit dels lädrets
dåliga beskaffenhet, dels ock att å skodonen köttsidan av lädret vänts
utåt, varigenom efter kort tids användning lädret blivit skört och spruckit
sönder.

Revisorerna hava även vid sina under hösten företagna besök hos
flera truppförband i mellersta Sverige ägnat frågan om marschskodonens
beskaffenhet sin uppmärksamhet. De härunder gjorda iakttagelserna
och vad revisorerna ytterligare av vederbörande truppbefäl
inhämtat bestyrka de uttalanden, revisorerna gjort med anledning av
de under sommaren företagna besöken vid vissa truppförband i Stockholm.
 De under de senaste åren genom arméförvaltningens försorg levererade
skodonen av s. k. vaxläder hava sålunda icke ansetts fylla de
krav, som ifråga om hållbarhet måste ställas på arméns marschskodon.
Däremot har den i arméförvaltningen utexperimenterade formen på
marschskodonen vunnit allmänt gillande.

Här nedan lämnas en sammanställning av de leveranser utav skodon
och stövlar, som under loppet av tre år skett för tillgodoseende av
arméns behov.

— lö -

Upphandling

beslutad

Leverantör

Marsch-skodon
antal
par

Läger-

skodon

antal

par

Rid-

stövlar

antal

par

1921 okt.

14

A. G. Andersson, Rumla

12.000

_

1922 april 28

Eslövs skofabrik A.-B.

1.400

—

—

1922 sept.

6

Kungl. Fångvårdsstyrelsen

4.000

4.000

—

1922 „

29

Malmö Läderfabriks A.-B.

5.0OO

5.000

—

1922 nov.

18

A. G. Andersson, Rumla

30.000

30.000

—

1922 dec.

8

Marinens Centrala Beklädnadsverkstad

—

10.000

—

1923 juni

12

Eslövs skofabriks A.-B.

—

—

4.000

1923 okt.

9

D:o

—

300

—

1923 mars

2

D:o

—

—

400

1923 okt.

30

Marinens Centrala Beklädnadsverkstad

—

5.000

—

1923 dec.

7

Kungl. Fångvårdsstyrelsen

500

—

—

1924 febr.

29

D:o

3.5U0

—

—

1924 „

22

Eslövs skofabriks A.-B.

700

—

—

1924 aug.

22

D:o

8.000

—

—

1924 „

22

A.-B. skofabriken Svecia, Örebro

4.000

—

—

Summa

69.100

54.300

4.400

nnligt vad revisorerna från arméförvaltningen inhämtat avse samtliga
nämnda leveranser av marschskodon s. k. vaxläderskor. Emellertid
pågå allt fortfarande försök i större skala för utrönande av dessa
skodons lämplighet för armén och har så sent som den 22 februari 1924
avtal träffats rörande leverans av 700 par skodon, avsedda uteslutande
för fullföljande av dessa försök.

Revisorerna vilja med anledning av vad sålunda förekommit framhålla
det egendomliga förhållandet, att arméförvaltningen, medan ännu
omfattande försök pågå för utredande av det lämpligaste lädret för
arméns marschskodon, låter upphandla skodon av s. k. vaxläder. Då
omdömena om detta läder varit synnerligen olika och mycket bestämda
uttalanden från åtskilliga truppförband givit vid handen att lädret
ifråga icke vore tillfredsställande, synes det riktiga tillvägagångssättet
hava bort vara att under försökstiden upphandla skodon utav förut vid
armén använt läderslag. De av arméförvaltningen i detta hänseende
vidtagna åtgärderna synas revisorerna hava varit av den anmärkningsvärda
beskaffenhet att de ansett sig höra för riksdagen omförmäla vad
sålunda förekommit.

§ 9.

Revisorerna hava avlagt besök vid Livregementets dragoners kasernetablissemang
i Stockholm.

Vid besöket erforo revisorerna, att kostnaderna för gasbelysningen
i etablissemanget voro synnerligen höga, i det att de i medeltal under
de fem senaste åren uppgått till c :a 27,500 kronor. Enligt vad reviso -

Livregementets
dragoners
kasernetabliseraang.

Södermanlands
regementes
kasernetablisemang
invid
Strängnäs.

Karlskrona

grenadjär regementes kaserneta blisemang.

Redovisningen
av
hyres- och
arrendemedel
vid marinen.

— 16 —

Terna inhämtat skulle utgifterna för belysningen kunna väsentligt nedbringas,
 därest elektrisk belysning inleddes i etablissemanget. Engångskostnaderna
härför skulle på ett fåtal år kunna amorteras genom
den minskning i årsutgifterna för belysningen, som genom en sådan
ändring skulle uppkomma. Med anledning härav vilja revisorerna
framhålla, att, därest detta kasernetablissemang jämväl i framtiden
skall komma till användning för något truppförbands förläggning, ett
utbyte av den nuvarande gasbelysningen mot elektrisk belysning måste
anses vara fördelaktigt såväl ur ekonomisk synpunkt som med hänsyn
till förefintlig brandrisk.

§ 10.

Revisorerna hava avlagt besök vid Södermanlands regementes kasernetablissemang
invid Strängnäs. Vid besöket lade revisorerna
märke till att golvet i badinrättningen utförts på ett mindre tillfredsställande
sätt, så att trossbotten och under inrättningen belägna lokaler
togo skada av nedrinnande vatten. I fråga om värmeledningarna
erforo revisorerna att desamma i ett par fall framdragits på ett olämpligt
sätt. Sålunda kunde den för matvarors kylning avsedda lokalen
icke utnyttjas, enär i väggen till densamma belägna värmeledningar
omöjliggjorde hållandet av lämplig temperatur under vissa tider av
året.

§ 11.

Revisorerna hava avlagt besök vid Karlskrona grenadjärregementes
kasernetablissemang i Karlskrona.

Ehuru ifrågavarande etablissemang syntes revisorerna i åtskilliga
avseenden mindre tillfredsställande, anse sig revisorerna dock med hänsyn
till den ifrågasatta omorganisationen av försvarsväsendet icke böra
göra något närmare uttalande i ärendet.

§ 12.

I sin berättelse över verkställd granskning av räkenskaperna för första
halvåret 1923 uttalade revisorerna beträffande arrende-, jordskylds-
och tomtöresmedlen under fjärde huvudtiteln, avd. Lantförsvaret,
 att revisorerna funne de nuvarande anordningarna i fråga om användningen
och redovisningen av nämnda medel otillfredsställande,
samt att det syntes revisorerna som om det för vinnande av största
möjliga ordning och reda i förvaltningen vore önskvärt, att bestämda
föreskrifter meddelades rörande användningen av ifrågavarande
medel.

— 17 —

Jämväl i fråga om motsvarande medel å fjärde huvudtiteln, avd.
Sjöförsvaret, i marinförvaltningens huvudbok redovisade under titeln
”Hyror och arrendemedel”, hava revisorerna vid sin nu verkställda
granskning av marinförvaltningens räkenskaper funnit liknande missförhållanden
i redovisningshänseende föreligga. Sålunda upptagas
inflytande hyresmedel från bostadslägenheter för marinens personal å
nämnda konto. Kontots behållning fonderas årligen, varigenom densamma
undandrages statsregleringen. Underhållskostnaderna för flertalet
av dessa lägenheter utgå emellertid, enligt vad som framgår av
arbetsplanerna för flottans varv in. in., från anslaget till flottans nybyggnad
och underhåll. Behållningen å kontot ”Hyror och arrendemedel”
disponeras, på sätt framgår av omstående specifikation till en
del för sådana ändamål, vilka eljest skolat tillgodoses med särskilda
riksstatsanslag.

I anslutning till vad som uttalats rörande användningen och redovisningen
av motsvarande, av arméförvaltningen omliänderhavda medel,
anse revisorerna att inflytande hyres- och arrendemedel för marinens
vidkommande böra tillgodoföras ordinarie reservationsanslaget till
flottans nybyggnad och underhåll, respektive anslaget till befästningar,
kustartilleriets kaserner m. in. Revisorerna vilja i detta sammanhang
omnämna, att genom kungl. brev den 30 maj 1924 i avseende å redovisningen
från och med den 1 juli 1924 av hyror från det s. k. bostadsområdet
Göta Lejon i Karlskrona redan meddelats vissa föreskrifter i det
av revisorerna angivna syftet.

Rev.-berättelse ang. statsverket 1923—11)24. I.

2

— 18 —

Specifikation

av kontot ”Hyror och arrendemedel” i marinförvaltningens huvudbok för

budgetåret 1923—1924.

Tillgångar

Balans den 1 juli 1923:

75.954: 20

Inkomster :

Hyres-

Arrende-

Expropria-

tions-

medel

medel

ersättning
m. m.

Marinförvaltningen ...............................................

801

50

600

_

688

77

2.090: 27

Stockholms station ................................................

120

—

—

—

—

—

120: —

Karlskrona station ...............................................

43.921

—

50

—

5

—

43.976: -

Karlskrona kustartilleriregemente........................

150

—

—

—

—

—

150: —

Vaxholms fästning ................................................

3 202

50

933

—

497

39

4.632: 89

Karlskrona fästning................................................

1.074

33

235

—

19

—

1.328: 33

Alvsborgs fästning ................................................

2.795

74

1.111

—

7

—

3.913: 74

Fårösunds fästning ................................................

—

—

550

—

—

—

550: -

Skeppsgossekåren i Marstrand ............................

312

50

—

—

—

—

312: 50

Säger

52.377

57

3.479

—

1.217

16

57.073: 73

Summa 133.027: 93

U t gifter:

Arrenden

Anlägg-

oeh hyror

ningen

Vägan-

den och

Utskylder

(dockor och
kolförråd)
vid

lägg-

ningar

reseersätt-ningar i
samband

Gustavsvik

förvärv
m. m.

Marinförvaltningen ........................

_

_

3.006

67

20.000

___

1.595

07

24.601: 74

Stockholms station ........................

—

—

—

—

—

—

20

44

20: 44

Karlskrona station ........................

7.444

31

—

—

—

—

754

25

8.198: 56

Karlskrona kustartilleriregemente

—

—

—

—

—

—

168

30

168: 30

Vaxholms fästning ........................

9.568

90

—

—

—

—

54

15

9.623: 05

Karlskrona fästning........................

_

_

_

_

_

_

114

30

114: 30

Alvsborgs fästning ........................

—

—

—

—

—

—

3.360

94

3.360: 94

Fårösunds fästning ........................

—

—

—

—

—

—

160

20

160: 20

Skeppsgossekåren i Marstrand ....

—

—

—

—

—

—

357

72

357: 72

Säger

17.013

21

3.006

67

20.000

—

6.585

37

46,605: 25

Balans den 30 juni 1924:

86.422: 68

Tillgångar

Summa 183.027: 93

— 19 —

§ 13.

Vid granskningen av marinförvaltningens räkenskaper har det väckt
revisorernas uppmärksamhet, att förskott, som för olika ändamål av
ämbetsverket utlämnats, i allmänhet redovisats först mycket lång tid
efter det de kostnader bestritts, som förskotten avsett att täcka.

Med anledning härav hava revisorerna från marinförvaltningen under
hand införskaffat specificerad uppgift å den 30 juni 1924 utestående,
 icke slutligt redovisade förskott, av vilken uppgift framgår, att

vid nämnda tidpunkt utestodo förskott

för resor och flyttningar å tillhopa.............. 28.050: — kronor

„ utförande av vissa anbefallda arbeten å tillhopa 17.273:98 „

„ revidering av positionskartan över Vaxholms

fästning å tillhopa ........................ 95.000: — „

eller till ett sammanlagt belopp av.............. 140.323:98 kronor

Av ovannämnda förskott hava revisorerna särskilt fäst sig vid dem,
som utlämnats för resor och flyttningar. I gällande resereglemente
stadgas, att förskott för resor må kunna utlämnas med lämpligt belopp.
Beträffande dylika av marinförvaltningen utlämnade förskott har
ämbetsverket i regel föreskrivit att desamma skola redovisas senast
åtta dagar efter slutad förrättning. Vid längre resor, särskilt utlandsresor,
 har dock längre redovisningstid plägat av marinförvaltningen
medgivas. Förskott för flyttningar rekvireras och utbetalas i enlighet
med bestämmelserna i kungl. kungörelsen den 31 december 1921 (831),
däri stadgas, att marinförvaltningen äger omedelbart före flyttnings
verkställande medgiva utlämnande av lämpligt förskott för flyttningskostnadernas
bestridande. Härvid åligger det vederbörande, att snarast
möjligt efter flyttningens verkställande och senast inom en månad
efter förskottets lyftande, redovisa detsamma.

Av den från marinförvaltningen införskaffade uppgiften framgår,
att under mer än ett och ett halvt år utestått förskott för resor och
förflyttningar å tillhopa 5.500 kronor. Under augusti, respektive oktober
månader år 1923 har till en i marinförvaltningen tjänstgörande
beställningshavare utlämnats förskott å tillhopa 1.500 kronor för resor,
 vilka företagits olika dagar under tiden från och med den 18
augusti till och med den 7 november 1923. Berörda förskott hava emellertid
redovisats först den 27 oktober 1924, eller sedan revisorerna av
marinförvaltningen begärt ovannämnda uppgift. Vidare har med anledning
av förestående flyttning till en beställningshavare vid flottan
den 25 september 1923 utlämnats förskott å 1.200 kronor, vilket förskott

Redovisningen
av
förskott hos
marinförvaltningen.

20 —

först den 2 oktober 1924 blivit redovisat genom beloppets inbetalande,
enär någon flyttning icke kommit att verkställas.

'' För att återfå ej redovisade delar av utlämnade förskott synes marinförvaltningen,
 enligt vad anteckningar å den lämnade uppgiften utvisa,
 i ett par fall anse sig nödsakad innehålla viss del av vederbörandes
avlöning.

I ett mycket stort antal fall hava de utlämnade förskotten överstigit
de belopp, vartill kostnaderna för resan eller flyttningen i verkligheten
uppgått. Räkenskaperna utvisa sålunda att av förskotten ofta ända till
en tredjedel måst återbetalas vid den slutliga redovisningen.

Revisorernas Det sätt, på vilket marinförvaltningen handhaft utlämnandet och
uttalande. •• i , i * * i , , • • it*

övervakat redovisningen av iorskott synes revisorerna giva anledning
till allvarliga erinringar.

Först och främst må framhållas, att utlämnandet av förskott i allmänhet
icke synes hava föregåtts av en tillräckligt noggrann prövning
av det föreliggande förskottsbehovet, vilket haft till följd att de utlämnade
förskotten i regel överstigit förskottstagarens verkliga utgifter.
Revisorerna vilja erinra om, att såsom en vedertagen princip vid förskottsutbetalning
eljest gäller, att förskottet bestämmes till ett belopp,
något understigande den beräknade kostnaden. Det av marinförvaltningen
tillämpade förfaringssättet torde i sin mån hava försvårat möjligheten
att erhålla redovisning inom föreskriven tid.

I fråga om redovisningarnas fullgörande synes stor slapphet hava
ådagalagts vid kontrollen å att dessa skett inom de stadgade tiderna.
Efterlåtenheten härutinnan har gått så långt, att man kan såsom rena
undantagsfall beteckna de tillfällen, då erhållet förskott redovisats
inom den bestämda tidsfristen.

Vad särskilt beträffar de belopp, å tillhopa 95.000 kronor, som till
generalstabens kassaförvaltning i olika poster under år 1920 utlämnats
för verkställande av arbetena med revidering av positionskartan över
Vaxholms fästning, har utanordnandet av medel skett i form av förskott
och icke såsom leverering, ett tillvägagångssätt, som torde få anses
icke stå i god överensstämmelse med gällande förvaltningsprinciper.
 Då emellertid utanordnandet av medlen givits karaktären av förskott,
 hade givetvis marinförvaltningen bort avfordra vederbörande
redovisning för desamma. Så har dock icke skett. Härigenom har det
blivit möjligt att en del av de förskotterade medlen kunnat av generalstabens
kassaförvaltare förskingras.

Vad sålunda förekommit hava revisorerna ansett vara av den anmärkningsvärda
beskaffenhet att revisorerna velat bringa detsamma
till riksdagens kännedom.

— 21 —

§ 14.

Enligt 9 § i gällande resereglemente äger förrättningsman, som vid Jsm utav
resa med järnväg under minst 4 timmar begagnat sig av plats i sov- intendenten
vagn, erhålla gottgörelse för den avgift, lian för sådan plats erlagt,
dock ej med högre belopp än avgiften för den vagnklass, för vilken ersättning
till honom utgår. Vidare föreskrives i samma §, att där vid
resa å järnväg biljett till den vagnklass, efter vilken ersättning åtnjutes,
 ej får lösas, utan att avgift för sovplats tillika erlägges, gottgörelse
för biljett för sådan vagnklass må utgå allenast för det fall, att den resande
begagnat sig av sovplats i samma vagnklass.

Revisorerna hava vid sin granskning av åtskilliga verks och myndigheters
räkenskaper särskilt uppmärksammat tillämpningen av berörda
föreskrifter. Därvid hav revisorerna beträffande marinförvaltningens
räkenskaper funnit, att marinöverintendenten B. Maijström,
som under budgetåret 1923—1924 vid tre olika tillfällen med utgångspunkt
från Stockholm företagit tjänsteresor å järnväg, och därvid debiterat
sovplats i första klass vagn, i samtliga tre berörda fall, enligt
vad som vid av revisorerna framställd förfrågan blivit upplyst av statens
järnvägars resebyrå, allenast begagnat sig utav sovplats i andra
klass vagn.

Enligt vad revisorerna erfarit har M. jämväl tidigare vid av honom
företagna tjänsteresor debiterat ersättning för sovplats i första klass
vagn, oaktat han icke begagnat sig av sovplats i denna vagnklass. Detta
M:s förfaringssätt har varit föremål för uppmärksamhet inom nksräkenskapsverket
och med hänsyn till sakens principiella betydelse,
hava revisorerna ansett sig böra något närmare redogöra för vad som
vid frågans behandling inom riksräkenskapsverket förekommit.

Vid granskning inom riksräkenskapsverket av marinförvaltningens
räkenskaper för år 1922 har vederbörande revisor i ett flertal fall framställt
anmärkningar mot vissa utav M. avgivna reseräkningar, enär det
vid verkställd undersökning visat sig att M., som debiterat ersättning
för biljett och sovplats i första klass vagn, allenast begagnat sig av
sovplats i andra klass vagn, och han alltså med stöd av ovannämnda
författningsföreskrifter varit berättigad uppbära ersättning endast
efter sistnämnda vagnklass. Sedan ifrågavarande anmärkningar utställts
för yttrande, har M. i samtliga fallen inlevererat skillnaden
mellan första klass och andra klass biljett, i ett fall dock med undantag
av skillnaden mellan avgifter för första och andra klass sovplats.

I sistnämnda fall hade M. för en tjänsteresa Stockholm—Göteborg
den 27—28 november 1922 debiterat ersättning för första klass sovvagnsbiljett
med 24 kronor ävensom för första klass järnvägsbiljett

— 22 —

jämte snälltagstillägg med 60 kronor. Riksräkenskapsverkets revision
framhöll, att verkställd undersökning givit vid handen, att M. under
nämnda resa ej använt sig av sovplats i första klass vagn utan allenast
av sådan plats i andra klass, samt att M. vid sådant förhållande med tilllämpning
av föreskrifterna i 9 § av gällande resereglemente, sådan
denna paragraf lyder jämlikt kungl. kungörelsen den 17 februari 1922,
för nämnda resa varit berättigad till ersättning för allenast andra klass
sovvagnsbiljett med 12 kronor samt järnvägsbiljett jämte snälltågsavgift
efter samma klass med 30 kronor eller sammanlagt 42 kronor.
På grund härav yrkade revisionen, att för mycket utbetalda 42 kronor
skulle återbetalas.

I över anmärkningen avgiven förklaring anförde M. att han vid ifrågavarande
tillfälle erhållit två andra klass biljetter (halvkupé) i stället
för. en första klass biljett samt att kostnaden för två andra klass biljetter
vore precis densamma som för en första klass biljett. I avgivna
påminnelser hemställde revisionen under åberopande av ett intyg från
statens järnvägars resebyrå, utvisande att vid ifrågavarande tillfälle
medföljt två andra klass sowagnsresande, Malström med fru, att talan
matte utföras hos kammarrätten om åläggande för vederbörande för
utbetalningen ansvariga tjänstemän i marinförvaltningen att återbetala
nämnda 42 kronor.

Sedan M. beretts tillfälle att ånyo yttra sig i ärendet anförde han,
att han ansett köpet av tva andra-klass sowagnsbiljetter vara samma
sak som köpet av en första klass sovvagnsbiljett. Som innehavare av
första klass sovvagnsbiljett vore berättigad att i vagnen intaga annan
resande, hade lian ansett sig berättigad att låta sin hustru medfölja.
Hans uppmärksamhet hade emellertid nu riktats därpå, att förutsättningen
härför varit innehavet av icke blott första-klass sovvagnsbiljett
utan även första-klass person- och snälltågsbiljett. I anledning
härav hade han funnit sig böra inleverera skillnaden mellan första och
andra klass person- och snälltågsbiljett eller 30 kronor. Hade han nämligen
vid anträdande av resan köpt första klass person- och snälltågsbiljett
och första klass sovvagnsbiljett torde någon anmärkning icke
hava kunnat med fog framställas emot hans förfarande.

Med anledning av sistberörda förklaring från M. anförde revisionen
å sin sida, att M. bevisligen endast löst andra klass biljett, vadan han
borde inleverera det belopp, som funnes angivet i anmärkningen. Staten
skulle icke vidkännas kostnad för att han som ressällskap medtagit
sin hustru. Förutsättningen för att han ägt rätt medtaga annan
person i sin sovkupé vore att han löst första klass biljett. Maijströms
försök att uppkonstruera en ny reseräkning, som vore mera i överensstämmelse
med gällande taxebestämmelser för statens järnvägar än den

— ‘23 —

förut avgivna, borde ej tillmätas någon som helst betydelse, (.när en
ju ej vore i överensstämmelse med verkliga förhållandena. Anmär -ningen vidhölles av nämnda skäl. Vidare åberopade revisionen ö -jande intyg från statens järnvägars resebyrå:

”På begäran intygas, att Marinöverintendent Maijström vid sm resa
till Göteborg den 27/28 november 1922 endast löst tvenne andra klass
personbiljetter jämte tvenne andra klass sovplatsbiljetter.

Om den resande vill ha kupén betraktad som första klass, måste han
av järnvägen lösa antingen en första och en andi a klass person
biljett jämte sovvagnsbiljett i första klass eller två andra klass personbiljetter
plus en prisskillnadsbiljett I/II klass jämte en sovvagnsbiljett
första klass. tit

Då marinöverintendenten ifrågavarande dag endast löst andra klass
biljetter — icke heller å tåget har prisskillnadsbiljett lösts — kan kupen
på intet vis anses som första klass.”

Inom riksräkenskapsverket avgavs sedermera slutpåminnelser i
ärendet, vilka emellertid icke undertecknats av den ursprunglige anmärkningsförfattaren
utan av en e. o. befattningshavare i verket. I
slutpåminnelserna gjorde denne gällande att som ett belopp av 30 kronor,
 utgörande skillnaden mellan första och andra klass järnvägsbiljett
med snälltågstilläggsavgift, blivit i vederbörlig ordning inlevererat och
M. med hänsyn till vad han anfört i sin senast avgivna förklaring icke
kunde anses skyldig inleverera högre belopp anmärkningen ej borde
föranleda vidare åtgärd.

Samma dag slutpåminnelserna dagtecknats föredrogs ärendet av
nämnda e. o. befattningshavaren i egenskap av t. f. förste revisor i riksräkenskapsverket,
 varvid anmärkningen gillades beträffande inbetalda
30 kronor, men förklarades förfallen i övrigt.

I ett annat av de förut omförmälda fallen, som jämväl avsett en resa
Stockholm—Göteborg och där M. i över anmärkningen avgivet yttrande
anfört, att han erhållit två andra klass biljetter i stället för en
första klass biljett, meddelade statens järnvägars resebyrå, att till M.
sålts allenast en andra klass biljett. Sedan M. i anledning härav beretts
tillfälle att ånyo yttra sig, har M. uppgivit, att han under resans
lopp utlöst ytterligare en andra klass biljett, samt företedde intyg därom,
 att en andra klass sovplatsbiljett blivit av vederbörande konduktör
försåld å tåget från Södertälje södra station till Göteborg. Emellertid
har sedermera genom intyg av resebyrån fastslagits, att ovannämnda
biljett köpts av en person, som uppgivit sitt namn vara Smith.

Anmärkningsförfattaren inom riksräkenskapsverket har under framhållande
av, att det måste anses särskilt anmärkningsvärt, att en sådan
person som chefen för marinintendenturkåren gjorde sig skyldig

— 24

till nu berörda förfaringssätt, och då det syntes ligga i öppen dager, att
revisionens möjligheter att granska reseräkningar förringades, därest
den ej kunde lita på, att vederbörandes i räkningarna ifråga lämnade
uppgifter voro riktiga, hemställt att ämbetsverket ville med överlämnande
av handlingarna i ärendet bringa saken till justitiekansler^
kännedom. Till stöd för denna hemställan åberopade revisionen 22 §
i gällande resereglemente, vilken § stadgar, att såsom tjänstefel skall
anses om ämbets- eller tjänsteman mot bättre vetande i reseräkning
famnar oriktiga uppgifter, i syfte att förskaffa sig högre ersättning
an som honom tillkommer. Jämväl denna framställning föredrogs samtidigt
i riksräkenskapsverket, som förklarade densamma icke böra föranleda
någon verkets åtgärd.

“ande!18 + av den lämnade redogörelsen framgår har marinöverintenden ten

Maijström vid upprepade tillfällen genom oriktig debitering å av
honom avgivna reseräkningar tillgodofört sig högre ersättning än som
författningsenligt bort tillkomma honom. Då det torde få antagas, att
en befattningshavare i den ställning Malström innehar äger kännedom
om i ämnet gällande bestämmelser, kunna revisorerna icke undgå att
beteckna detta Maijströms förfaringssätt som svnnerligen anmärkningsvärt.

Med hänsyn till de närmare omständigheterna i de vid granskningen
inom riksräkenskapsverket påtalade fallen, där från Maijströms sida
dylik debitering förekommit, synes det revisorerna, som om enbart det
forhållandet att Malström sedermera till statsverket verkställt återleverering
av för högt uppburna belopp icke bort utesluta vidtagande
av åtgärder i syfte att få Maijströms förfarande underkastat rättslig
provning. Skulle den uppfattningen allmänt vinna insteg att återleverering
i dylika fall under alla förhållanden befriade från vederbörligt
ansvar, skulle detta enligt revisorernas förmenande vara i hög grad
ägnat att undergräva respekten för gällande författningsföreskrifter.

Vad särskilt angår det fall, där anmärkning framställts mot debiteringen
av ersättning för den av Malström den 27-—28 november 1922
företagna tjänsteresan måste det enligt revisorernas mening anses anmärkningsvärt
att riksräkenskapsverket låtit bero vid den av Malström
verkställda återlevereringen, ehuru denna icke uppgått till det
anmärkta beloppet, och alltså särskilda skäl bort föreligga att låta
ärendet i vederbörlig ordning bliva föremål för kammarrättens prövning.

I

— 25 —

§ 15.

Revisorerna hava avlagt besök i det för sjömanskårens förläggning
disponerade etablissemanget i Karlskrona.

Härvid lade revisorerna märke till det här införda utspisningssystemet,
 s. k. fri skaffning, vilket innebär att under de för en måltid
anslagna rasterna personalen äger mot avlämnande av poletter från en
särskild buffé avhämta och i matsalen intaga sin portion. Enligt vad
revisorerna vid besöket av vederbörande befäl erforo hade införandet
av den fria skaffningen visat sig medföra större trevnad för personalen
än det förut tillämpade och i allmänhet inom försvarsväsendet brukliga
utspisningssättet.

I övrigt har besöket icke givit anledning till särskilt uttalande från
revisorernas sida.

§ 16.

Enligt beslut av 1921 års riksdag anvisades på tilläggsstat för samma
år ett reservationsanslag av 361.000 kronor för inredande av bostäder
i f. d. centralfängelsebyggnaden i Karlskrona. För byggnadens anordnande
i dess helhet för bostadsändamål beviljade 1924. års riksdag
för budgetåret 1924—1925 såsom extra reservationsanslag ytterligare
ett belopp av 72.000 kronor.

Revisorerna hava vid sitt besök i Karlskrona besett de bostäder, som
med anlitande av förstnämnda anslag anordnats, och funno därvid, att,
trots de svårigheter, som otvivelaktigt förelegat vid en förutvarande
fängelsebyggnads inredande till bostäder, anordnandet av bostäderna
måste anses hava skett på ett praktiskt och tilltalande sätt, så att desamma
fylla ganska högt ställda anspråk.

Sjömanskärens
förläggning
i Karlskrona.

Bostäderna
i f. d. centralfängelsebyggnaden
i
Karlskrona.

— 26 —

Vissa av riksförsäkringsanstalten

verkställda
placeringar
av fondmedel

FEMTE HUVUDTITELN.
Socialdepartementet.

§ 17.

Enligt vad riksförsäkringsanstaltens räkenskaper utvisa hava under
år 1923 placeringar av under nämnda verks förvaltning stående fondmedel
verkställts genom förmedling av aktiebolaget G. Th. Luning till
. ett belopp av sammanlagt omkring 850.000 kronor, utgörande inemot en
fjärdedel av totalbeloppet av verkets placeringar av fondmedel under
nämnda år.

Handläggningen av ärenden rörande placering av olycksfallsförsäkringsfondens
samt fiskarförsäkringsfondens medel skall, enligt den för
riksförsäkringsanstaltens tjänstemän gällande instruktion, handläggas
av verkets administrativa byrå, vars chef alltsedan ingången av år
1917 varit G. A. E. Eisen. Eisen är tillika generaldirektörens ställföreträdare
sedan maj månad år 1918 och har att som sådan i generaldirektörens
frånvaro inträda i utövningen av dennes åligganden samt jämväl
eljest efter generaldirektörens bestämmande inträda i dennes ställe
vid behandling av visst ärende eller viss grupp av ärenden.

Av riksförsäkringsanstaltens räkenskaper framgår, att det jämväl
förekommit, att Eisen i egenskap av generaldirektörens ställföreträdare
varit den beslutande i fall, där inköp skett från ovannämnda
bolag.

Beträffande Eisen hava revisorerna av uppgifter från patent- och
registreringsverket inhämtat, att han varit ledamot av styrelsen för
ovannämnda bolag under åren 1917-—1924. Bolaget har enligt bolagsordningen
till ändamål att köpa och försälja fondpapper, samt förmedla
penningplacering.

Genom beslut den 31 augusti 1917 medgav Kungl. Maj :t, att Eisen
finge tillsvidare under högst 3 år innehava ifrågavarande uppdrag,
och genom beslut den 6 augusti 1920 lämnades Eisen sådant medgivande
för ytterligare högst 3 år. En av Eisen gjord framställning om förlängning
av det senast lämnade medgivandet avslogs av Kungl. Maj :t
genom beslut den 9 augusti 1923. Enligt från patentverket införskaffade
handlingar synes Eisen vid bolagsstämma den 4 april 1924 hava
avgått som styrelseledamot i bolaget.

— 27 —

Av riksförsäkringsanstaltens protokoll inhämtas, att anstalten genom
beslut den 6 februari 1924, däri Eisen i egenskap av byråchef och
föredragande av ärendet deltagit, från omförmälda bolag verkställt
inköp av en större post obligationer.

Med hänsyn till Eisens ställning inom förenämnda bolag synes det
revisorerna olämpligt, att samma bolag anlitats vid placering av de
fondmedel, vilkas förvaltning det närmast tillkommit Eisen att omhänderliava.
 Såsom särskilt anmärkningsvärt måste revisorerna beteckna
det förhållandet, att sedan Kungl. Maj :t den 9 augusti 1923 avslagit
Eisens begäran om fortsatt tillstånd att innehava uppdrag såsom
styrelseledamot i bolaget, Eisen, ehuru han fortfarande kvarstått i
nämnda egenskap, ansett sig oförhindrad att deltaga i beslut om inköp
av värdepapper från bolaget. Då det vidare måste förutsättas, att
riksförsäkringsanstalten ägt kännedom om nämnda Kungl. Maj :ts beslut,
 kan icke heller ämbetsverket fritagas från klander för denna sin
åtgärd.

§ 18.

Revisorerna hava besökt statens vårdanstalt för alkoholister å
Venngarn.

Vid granskning av anstaltens räkenskaper hava revisorerna uppmärksammat,
 att i några fall försäljning av varor till personalen ägt
rum från anstaltens proviantförråd till inköpspriserna eller till priser
obetydligt överstigande dessa.

Med anledning härav vilja revisorerna, under erinran om vad revisorerna
under Justitiedepartementet, § 2, anfört i fråga om motsvarande
förhållanden vid statens uppfostringsanstalt å Bona, framhålla önskvärdheten
av att jämväl beträffande nu ifrågavarande anstalt reglerande
bestämmelser i berörda hänseende meddelas.

§ 19.

Revisorerna hava besökt vattenkuranstalten i Tranås. Med anledning
av besöket vilja revisorerna på grundval av uppgifter, som införskaffats
från pensionsstyrelsen, lämna följande kortfattade redogörelse
för pensionsstyrelsens sjukvårdande verksamhet i vad densamma bedrives
vid nämnda anstalt.

Av 1914 års senare riksdag ställdes första gången medel till pensionsstyrelsens
förfogande för vidtagande av åtgärder till förebyggande
och hävande av invaliditet. För ändamålet utgår för närvarande ett
anslag av högst 100.000 kronor för år räknat. Härjämte hava pensionsförsäkringsfondens
tillgångar tagits i anspråk för ifrågavarande verk -

Kcvisorernas

uttalande

Statens vårdanstalt
för
alkoholister å
Venngarn.

Vattenkuranstalten
i
Tranås.

— 28 —

samhet. Sålunda har för ändamålet av fondens medel för budgetåret
1923—1924 disponerats ett belopp av 848.000 kronor.

Den numera mest betydande grenen av nämnda verksamhet avser att
förebygga invaliditet till följd av reumatiska och nervösa sjukdomar
genom beredande av kurortsvård åt de av dessa sjukdomar lidande.
För tillgodoseende av behovet av vårdplatser för kurortsfallen bland
ifrågavarande patienter har styrelsen till en början träffat överenskommelse
med enskilda kurortsföretag, bland dem Aktiebolaget Tranås
Vattenkuranstalt, om mottagande av pensionsstyrelsens patienter.
För bestridande av kostnaderna för kurortsvården utkräves från vederbörande
kommun, patienten själv eller hans anhöriga ett bidrag, som för
närvarande i regel utgör 150 kronor per kur. Pensionsstyrelsen bestrider
alla kostnader, som därutöver uppstå för kuren, oavsett dess längd,
varjämte styrelsen bekostar tredje klass biljett å järnväg eller ångbåt
till och från kuranstalten. Medelkostnaden per kur vid anstalten i
Tranås under sommaren 1924 har, efter i genomsnitt 65 vårddagar för
varje kur, utgjort 408 kronor 46 öre, av vilket belopp pensionsstyrelsen
bestritt 258 kronor 46 öre.

Sedan antalet från pensionsstyrelsen till Tranås översända patienter
blivit allt större, uppstod behov att för dem erhålla ett särskilt sjukhem.
Ett dylikt, rymmande omkring 50 patienter, uppfördes i omedelbar närhet
av vattenkuranstalten och invigdes i december månad 1916. För
ändamålet erhöll bolaget lån ur pensionsförsäkringsfonden till ett sammanlagt
belopp av 110.000 kronor.

Så småningom visade sig sjukhemmet otillräckligt och en utvidgning
av detsamma blev nödvändig. Arbetet med denna utvidgning påbörjades
år 1922 och har under innevarande år blivit fullbordat. Den utvidgade
anstalten, rymmande 124 patienter, invigdes under sistlidne
september månad. Samtidigt med denna utvidgning verkställdes även
en restaurering och ombyggnad av den särskilda å tomterna Södra Gyllenfors
belägna byggnad, i vilken finnas inrymda anordningar för badoch
annan behandling, ävensom av två ytterligare å samma tomter belägna
mindre byggnader, avsedda för personalbostäder m. m. Jämväl
för nu ifrågavarande utvidgnings- och omändringsarbeten har bolaget
erhållit lån ur pensionsförsäkringsfonden, så att bolagets sammanlagda
skuld till fonden för närvarande utgör omkring 900.000 kronor, varav
omkring 550.000 kronor belöpa å sjukhemsfastigheterna och omkring

350.000 kronor å ovannämnda å tomterna Södra Gyllenfors belägna
fastigheter.

Enligt preliminärt kontrakt mellan pensionsstyrelsen och bolaget
av den 23 mars/3 april 1922 med tillägg den 19 april 1923 skall vid den
tidpunkt, då den utvidgade anstalten är färdig att tagas i bruk, med

— 29 —

upphävande av hittills mellan bolaget och styrelsen gällande överenskommelse,
 upprättas ett nytt sjukvårdsavtal, till grund för vilket skola
läggas de bestämmelser, som finnas angivna i nämnda preliminära kontrakt.
 Detta nya sjukvårdsavtal är ännu icke formligen avslutat. Enligt
det preliminära kontraktet skall styrelsen för sina till bolaget för
vård hänvisade patienter erlägga en dagavgift, bestående av dels en
s. k. fastighetsavgift å 1 krona 39 öre och dels en allmän avgift, som
beräknas komma att uppgå till 4 kronor 45 öre per dag och person, oberäknat
avgifter för massage, medicin m. m. Den allmänna avgiften
och de extra avgifterna kunna bliva föremål för jämkning, första
gången år 1926 och sedermera vart tredje år. Det nya sjukvårdsavtalet
är avsett att gälla för en tid av 50 år, räknat från och med den 1 juli
1924, under förutsättning att Kungl. Maj :t beviljar erforderliga medel
för bedrivande av styrelsens individuella sjukvårdsverksamhet.

Pensionsstyrelsen är berättigad att, så länge avtalet äger bestånd,
utse en ledamot jämte suppleant i anstaltens styrelse samt en av anstaltens
revisorer och suppleant för denne.

§ 20.

Revisorerna hava besökt Strängnäs hospital.

Hospitalet, som är avsett för 800 sinnessjuka, uppfördes under åren
1915—1921. Till hospitalets uppförande har av riksdagen anvisats
sammanlagt 8.791.000 kronor. Sedan hospitalsbyggnaderna färdigställts,
 skulle enligt medicinalstyrelsens approximativa beräkning av
nämnda anslagsmedel återstå en besparing av 100.000 kronor.

Emellertid torde totalkostnaden för hospitalet i själva verket komma
att betydligt överstiga vad som av riksdagen anvisats. Genom skiljedomar
den 31 maj och den 1 juni 1921 ålades nämligen medicinalstyrelsen
att utgiva yissa ersättningar samt gälda kostnaden för skiljemannaförfarandet.
 Det har på grund härav visat sig nödvändigt att
utöver byggnadsanslaget ställa ytterligare medel till medicinalstyrelsens
förfogande och har Kungl. Maj :t genom beslut den 7 juli 1921 bemyndigat
styrelsen att av förslagsanslaget till oförutsedda utgifter utanordna
erforderliga medel för utbetalning, i den mån för ovan nämnda
byggnadsföretag beviljade anslag icke härtill lämnade tillgång. Sedan
de utdömda ersättningarna numera utanordnats, beräknar medicinalstyrelsen,
 att byggnadsanslaget överskridits med omkring 400.000 kronor,
 vadan hospitalets uppförande torde hava kostat sammanlagt i det
närmaste 9.200.000 kronor.

Utöver nämnda belopp torde emellertid hospitalet komma att draga
ytterligare kostnader innan detsamma kan anses färdigbyggt. Till

Strängnäs

hospital.

— 30 —

hospitalet hör ett jordbruk å omkring 78 hektar åker. Sedan medicinalstyrelsen
för Kungl. Maj :t framlagt plan till uppförande av lantbruksbyggnader
för hospitalet för en beräknad kostnad av 135.000
kronor samt hemställt om bemyndigande att uppföra byggnad för stall
och vagnslider jämte magasin för en beräknad kostnad av 22.000 kronor,
 uppdrog Kungl. Maj :t genom beslut den 24 juli 1924 åt styrelsen
att uppföra sistnämnda byggnad för högst det ifrågasatta beloppet,
vilket skulle utgå av den i omkostnadsstaten för statens hospital och
asyler uppförda utgiftsposten ”större reparationer m. m.”

“ande88 Sistnämnda byggnadsföretag pågick vid revisorernas besök. Hospitalets
hittillsvarande lantbruksbyggnader befunno sig i ett synnerligen
bristfälligt skick. Revisorerna hava tagit del av en från hospitalets
sida uppgjord beräkning rörande den meravkastning, som hospitalets
jordbruk skulle lämna, sedan ovannämnda plan till nybyggnad av lantbruksbyggnaderna
genomförts, vilken meravkastning uppskattats till
minst 34.000 kronor per år. Revisorerna, som visserligen icke vilja
yttra sig om de kalkyler, som därvid framlagts, vitsorda det trängande
behovet av bättre lantbruksbyggnader vid hospitalet.

Revisorerna hava jämväl granskat hospitalets räkenskaper och vilja
med anledning härav i detta sammanhang beröra en räkenskapsfråga
av principiell innebörd, som torde äga tillämpning å samtliga hospital,
där jordbruk eller trädgårdsskötsel för hospitalets räkning bedrives.
Enligt uppgift från medicinalstyrelsen bedrives för närvarande för hospitalens
räkning jordbruk å en areal av sammanlagt omkring 300 hektar
åker och 40 hektar äng samt trädgårdsskötsel å en areal av omkring
50 hektar.

I hospitalens räkenskaper är redovisningen av jordbruks- och trädgårdsrörelsen
icke skild från redovisningen av verksamheten i övrigt.
Såsom exempel härpå må framhållas, att trädgårds- och jordbrukspersonalens
avlöningar endast till ringa del föras å jordbrukets konto samt
i ovngt å ett för hela personalen gemensamt avlöningskonto. Vidare
tillgodoföres jordbruket i räkenskaperna icke i regel någon ersättning
för de körslor och dagsverken, vilka utföras för hospitalets räkning.

Revisorerna vilja för sin del ifrågasätta, huruvida icke en omläggning
av hospitalens räkenskaper kunde komma till stånd i syfte att
åstadkomma en fullständigare och mera tillförlitlig bild av jordbruksoch
trädgårdsrörelsens ekonomiska resultat.

— 31 —

§ 21.

I § 6 av kung]., kungörelsen den 28 maj 1886 angående anställande av Debitering av

° kommissio närsarvode


vid länsstyrelsen
i
Stockholms
län.

dock att, där uppdrag att ingiva handlingar även avser uttagande
och översändande av diariibevis om deras ingivande, arvodet
för dessa åtgärder tillsammans utgår med 1 krona.

Kommissionär är berättigad att förskottsvis utbekomma stadgat
arvode jämte ersättning för stämpel, papper, lösen, porto och rekommendationsavgift;
vare dock skyldig att, om insänt belopp ej uppgår
till vad han sålunda har rätt att fordra, därom skyndsamt underrätta
den, som anlitat honom.”

kommissionärer hos statsdepartement och vissa ämbetsverk m. fl. myndigheter
stadgas beträffande beräkningen av kommissionärsarvode föl -

jande :

”Kommissionär äger i arvode åtnjuta:

för handlingars ingivande ................................ 75 öre

för uttagande och översändande av beslut, diariebevis eller

andra handlingar ...................................... 75 öre

för meddelande av underrättelse om dag, då beslut efter anslag

utfärdas, eller annat meddelande ........................ 75 öre

Av de diarier, som förts av de hos länsstyrelsen i Stockholms län
anställda två kommissionärerna hava revisorerna funnit, att, utöver
det särskilda kommissionärsarvodet, i allmänhet debiterats ersättning
med ett belopp av fem eller sex kronor för uppsättande av ansökning i
det till kommissionär en överlämnade ärendet ävensom ett fixt belopp
av en krona för ”postporto och remissarvode”. Länsstyrelsens resolutioner
och beslut översändas i allmänhet till vederbörande mot postförskott,
 varvid, förutom stämpel och lösen, uttagas samtliga av kommissionären
debiterade övriga kostnader. Huru relativt avsevärda de
belopp äro, som av vederbörande kommissionär utkrävas framgår av
följande exempel.

För bestyret med ärenden, avseende det ena tillstånd för en person
att utöva yrkesmässig automobiltrafik för personbefodran och det
andra medgivande för samma person att tjänstgöra såsom förare vid
denna trafik, har debiterats, oavsett stämpel och lösen å tillhopa 20
kronor, ytterligare 17 kronor i ersättning till kommissionären, inklusive
kostnad för postporto.

För bestyret med uppsättande av ansökning och översändande av en
resolution angående godkännande av en personautomobil i yrkesmässig
trafik har debiterats, förutom ersättning för utlägg för stämpel med 6

— 32

kronor, särskilt arvode med 8 kronor 50 öre, inklusive gottgörelse för
portokostnad. Ifrågavarande ansökning, för vilkens uppsättande debiterats
sex kronor, är av följande lydelse:

”Till Kungl. Maj:ts befallningshavande i Stockholms län.

Härmed far jag vördsamt anhålla om godkännande av personautomobilen
B. 3059 i den yrkesmässiga autofnobiltrafik, jag genom resolution
den 20 maj 1924 erhållit tillstånd utöva.

Ekeby, Riala den 27 maj 1924. J. E. Karlsson.”

För uppsättandet av en sedermera återkallad ansökning (omfattande
8 rader) om en persons vräkning har debiterats en ersättning av 15
kronor ävensom för bestyret med ärendet i övrigt 6 kronor.

Antalet av de ärenden, som handlagts av den kommissionär, som
handhaft automohilärenden, utgör för exempelvis juni månad 1924 omkring
330 och den gottgörelse, som av denne kommissionär för samma
månad debiterats, utöver ersättning för postporto, uppgår, enligt
vad en approximativ beräkning giver vid handen, till betydligt över

1.000 kronor. Härtill äger kommissionären i egenskap av tjänsteman
hos länsstyrelsen uppbära härför stadgad avlöning.

^uttaknde''15 ovan anförda framgår, att ifrågavarande kommissionärer i

stor utstickning debiterat ersättning efter andra grunder än dem, som
i förenämnda kungörelse angivas, och därigenom berett sig inkomster
till högst avsevärda belopp. Revisorerna vilja visserligen icke göra
gällande, att en kommissionär, som tillhandagå!- allmänheten jämväl
i andra avseenden än de i kungörelsen uppräknade, t. ex. med ansökningarnes
uppsättande, härför icke skulle äga tillgodoräkna sig skälig
gottgörelse. Emellertid synes det revisorerna uppenbart, att ifrågavarande
kommissionärer i ett stort antal fall för de utförda uppdragen
tillgodofört sig belopp, som icke stå i något rimligt förhållande till det
arbete, som av uppdragen föranletts. Vad beträffar det av dem regelmässigt
debiterade beloppet av 1 krona för ”postporto och remissarvode”
synes en dylik debitering stå i uppenbar strid mot gällande
författning.

Slutligen ma framhållas, att därigenom att länsstyrelsens resolutioner
och beslut tillställas parterna mot postförskott och därvid jämväl
den ersättning debiterats, som kommissionärerna tillgodofört sig utöver
de i författningen bestämda arvodesbeloppen, resolutionernas och
beslutens utbekommande gjorts beroende av att omförmälda extra arvoden
av parterna erlagts, även om dessa till äventyrs haft något att
, erinra mot sistberörda arvodens storlek.

33 —

Vad sålunda förekommit hava revisorerna funnit vara av sådan anmärkningsvärd
beskaffenhet, att revisorerna ansett sig höra förhållandet
för riksdagen omförmäla.

§ 22.

Enligt ett lanthruksstyrelsens räkenskaper för revisionsåret hilagt ^äns^yrcU
reversal har Alträsks nybyggesnämnd den 29 oktober 1923 till liinssty- bottens lan
relsen i Norrbottens län inbetalt ett belopp av 361 kronor, utgörande räkenskaper,
amorteringsavgift jämlikt av Kungl. Maj :t den 17 mars 1922 fastställd
amorteringsplan, å ett genom Kungl. Maj :ts beslut den 25 november
1921 mot återbetalningsskyldighet anvisat belopp av högst 5.000 kronor
till inköp och inmontering av en hyvelmaskin för hyvling av för byggnadsarbetena
inom Alträsks nybygge sområde erforderligt byggnadsvirke.
 Det angivna beloppet har å reversalet kvitterats av vederbörande
landskamrerare.

Emellertid har enligt vad en verkställd undersökning givit vid handen
ifrågavarande belopp icke redovisats i länsstyrelsens räkenskaper
för revisionsåret. Sedan revisorerna i anledning härav under hand
hänvänt sig till landskontoret i länet, har landskamreraren i skrivelse
den 12 november 1924, med bifogande av levereringsreversal, utvisande
att beloppet samma dag av honom för länsstyrelsens räkning insatts å
statsverkets giroräkning i riksbanken, anfört bland annat följande.

”Enligt vad jag inhämtat av nvbyggesnämndens sekreterare har han
personligen inbetalt beloppet till landskontoret och lärer jag själv,
ehuru jag nu ej kan erinra mig något härom, hava utfärdat kvitto å beloppet.

Enda förklaring jag kan lämna till att ifrågavarande penningebelopp
spårlöst försvunnit är följande. I slutet av år 1923 eller början av 1924
upptäcktes, att en å landskontoret anställd extra ordinarie tjänsteman
tillgripit en hel del penningebelopp, som han i sin tjänst haft om händer.
 Med anledning av denna upptäckt verkställdes med ledning av
tillgängliga böcker och handlingar en grundlig undersökning, de belopp,
som därvid befunnos förskingrade, utgörande cirka 2.000 kronor, blevo
vederbörligen ersatta, och tjänstemannen skildes från sin befattning.

Att ifrågavarande belopp vid denna undersökning ej upptäcktes beror
på att det såsom betalt direkt å landskontoret ej införts i den bok,
som författningsenligt skall föras över alla med post ankomna penningförsändelser,
 och att det tydligen tillgripits innan det hunnit diarieföras.

Då jag emellertid har utkvitterat beloppet och sålunda för detsamma
är ansvarig, har jag i dag inbetalt detsamma, och får jag med beklagande
av det skedda härjämte överlämna bevis om inbetalningen.”

Rev.-berättelse ang. statsverket 1923—1924. I.

3

— 34 —

Uttalande*18 va<^ landskamreraren sålunda anfört framgår, att vid nu ifrågavarande
inbetalning icke iakttagits den i § 29, mom. 1 av kungörelsen
den 21 december 1917 (Nr 893) med föreskrifter angående medelsförvaltningen
i länen meddelade bestämmelser, att med vissa angivna undantag,
 om vilka här ej är fråga, den, som bar att till länsstyrelse göra
inbetalning, skall insätta inbetalningsbeloppet å statsverkets giroräkning
i riksbanken. Uppenbart är, att genom åsidosättande av sagda
bestämmelser fara kan uppstå för att inbetalt belopp, såsom i nu förevarande
fall, icke bliver vederbörligen redovisat. Då emellertid ovan
omförmälda belopp, utan iakttagande av berörda bestämmelse direkt
inbetalts till länsstyrelsen samt landskamreraren personligen kvitterat
detsamma, hade det givetvis bort åligga honom att övervaka, att beloppet
i vederbörlig ordning redovisats.

Enär revisorerna ansett vad i denna sak förekommit vittna om en
viss brist på reda och ordning i länsstyrelsens medelsförvaltning och
ifrågavarande läns räkenskaper ännu icke undergått granskning i riksräkenskapsverket,
 hava revisorerna under hand om förhållandet underrättat
chefen för nämnda verk för den åtgärd, vartill verket kunde finna
omständigheterna föranleda.

§ 23.

Den stats- Revisorerna hava ansett sig böra härnedan med av från statens bygg''byggnads-8
nadsbyrå införskaffade uppgifter lämna en redogörelse för den statsverksamheten,
 understödda byggnadsverksamheten.

Med anledning av framställningar från Kungl. Maj :t har riksdagen
för vart och ett av åren 1917—1924 för främjande av bostadsproduktionen
ställt medel till förfogande att utgå antingen såsom statsbidrag
utan rånte- eller återbetalnings skyldighet eller såsom lån ur statens
bostadslånefond. Dessa medel och därav disponerade belopp framgå
av följande sammanställning:

År

Anvisade

Lån

Därav dispo-

Statsbidrag

Anvisade Därav dispo-

medel

nerade medel

medel

nerade medel

kronor

kronor

kronor

kronor

1917

............ —

—

4.000.000

4.000.000

1918

............ —

—

3.000.000

3.000.000

1919

............ —

—

2.000.000

2.000.000

1920

............ 15.000.000

15.000.000

4.000.000

4.000.000

1921

............ 15.000.000

15.000.000

6.500.000

4.500.000

1922

............ 11.500.000

11.500.000

1.500.000

—

1923

............ 7.000.000

7.000.000

—

—

1924

............ 7.000.000

—

—

—

Summa Kr. 55.500.000

48.500.000

21.000.000

17.500.000

— 35 —

Härtill komma:

Extra statsbidrag år 1923

2.950.100

Andra dispositioner (för statens byggnadsbyrå

m. m.) för åren 1922/24 ..........................

Dito för budgetåret 1924/25 ......................

225.000

76.000

Summa summarum 20.751.100

Samtliga lånemedel utgå ur statens bostadslånefond, vilken bildats
och ökats därigenom, att medel, inom de av Kungl. Maj :t och riksdagen
medgivna gränser, i mån av behov överförts såsom lån från statsverkets
fond av rusdrycksmedel.

Av statsbidrag smedlen hava 1917—1919 års anslag å sammanlagt

9.000. 000 kronor utgått av allmänna skattemedel. Ehuru anslaget uppförts
såsom förslagsanslag, högst, få uppkommande besparingar enligt
riksdagens medgivande reserveras. 1920—1922 års anslag å tillhopa

12.000. 000 kronor äro uppförda såsom reservationsanslag, att utgå av
byggnadsskattemedel. Byggnadsskatten, som genom förordningen om
sådan skatt, (Sv. förf. sand. nr 765/1920) påförts för åren 1921/22,
hade till utgången av år 1923 inbringat 11.803.189: 59 kronor. Odisponerade
eller genom besparing uppkomna statsbidragsmedel förefunnos
vid årsskiftet 1923/24 till ett belopp av 218.089: 59 kronor, varav sedermera,
 såsom nämnts, 76.000 kronor disponerats för budgetåret 1924/25.
Återstående behållningen skulle alltså vara 142.089: 59 kronor. Emellertid
må nämnas, dels att vissa besparingar fortfarande göras å beviljade
statsbidrag och dels att byggnadsskattemedel i någon mindre
omfattning beräknats komma att inflyta jämväl efter den 31''december

Omfattningen av den statliga understödsverksamheten under åren
1917—1923 belyses närmare av följande tablå, som revisorerna införskaffat
från statens byggnadsbyrå.

1923.

För byggnader utanordnade medel.

Summa kostnader för staten.

Uppförda bostäder.

Årsanslag

Lån

Statsbidrag

Extra

statsbidrag

Kostnader för
byråns egen
verksamhet

Lån

Statsbidrag

samt

admin.-kogtn.

Antal

lägen-

heter

Antal

eld-

städer

Byggnads-

kostnad

1917. .............................

3.901.386: 93

9.238: 99

3.910.625: 92

3.293

7.484

24.9 miljoner

1918................................

—

2.957.949:18

—

11.048: 22

—

2.968.997: 40

1.532

3.590

16.2 „

1919............................

—

2.044.334: 88

—

13.147:26

—

2.057.482:14

1.081

2.787

16.3

1920................................

14.704.278: 77

3.805.203: 63

2.470.100: -

24.534: 32

14.704.278: 77

6.299.837: 95

3.331

11.180

53.3 „

1921................................

14.491.452: 96

4.016.189: 72

473.200: —

38.496: 41

14.491.452: 96

4.527.886:13

3.772

13.001

51.5 „

1922...............................

10.406.860: 80

—

6.800: —

!) 51.687:15

10.406.860: 80

58.487:15

2.931

9.705

32.0

1923................................

2) -

—

—

2) 55.910: 42

s) -

55.910: 42

—

—

—

Summa

39.602.592: 53

16.725.064:34

2.950.100: —

204.062: 77

39.602.592: 53|l9.879.227: 11

15.940

47.747

194.2 miljoner

!) Häri ingå även utgifterna för de av byrån utarbetade typritningarna, minskade med inkomsterna för under året försålda ritningar.

2) De av riksdagen för år 1923 anvisade medlen fördelades jämlikt Kung!. Maj:ts beslut den 31 december 1923, varför några medel av
detta anslag ej utanordnades under år 1923.

— 37 —

§ 24.

Revisorerna hava uppmärksammat ett genom arbetslöshetskommissionens
försorg under år 1920—1923 utfört större vägbyggnadsarbete kommissionen
å sträckan Hemsjö—''Vilshult med biväg Mörkamåla—Lönnemåla i "
Blekinge. Rörande detta arbete hava revisorerna inhämtat följande. ari,0te i
För att kunna bereda arbete åt i första hand arbetslösa stenhuggare g
ansåg kommissionen i januari 1920 nödvändigt att igångsätta ett större
arbete i Blekinge. Mellan skogssällskapets statsarbeten och Kyrkhults
sockens vägliållningsdistrikt träffades därför den 13 januari 1920 avtal
om anläggning av väg från Vilshult till Hemsjö med biväg Mörkamåla—Lönnemåla
i huvudsaklig överensstämmelse med det förslag som
legat till grund för ansökan om statsbidrag samt på det sätt, som angavs
i en av chefen för södra väg- och vattenbyggnadsdistriktet upprättad
arbetsprofil. Enligt ett av nyssnämnda tjänsteman den 27 december
1919 upprättat kostnadsförslag var huvudvägens längd 17.130
meter, därav 15.330 meter ny väg och 1.800 meter gammal väg samt vägbredden
4,5 meter. Anläggningskostnaden beräknades enligt nämnda
förslag till 406.600 kronor. Av kostnadsförslaget för bivägen, som dagtecknats
den 10 januari 1920 framgår, att vägens längd var 1.784 meter
och bredden 4,5 meter. Anläggningskostnaden uppskattades till
29.170 kronor.

De beräknade kostnaderna för hela vägföretaget uppgingo alltså till
435.770 kronor. Enligt förenämnda kontrakt skulle vägdistriktets bidrag
utgöra 135.000 kronor, vari likväl ej ingick kostnaden för vissa
arbeten, däribland stängsel utmed vägen, vilket enligt särskilt åtagande
av statsarbetena skulle uppsättas av arbetstagaren (statsarbetena).

Med avseende å nämnda åtagande har från arbetslöshetskommissionen
i en till revisorerna överlämnad p. m. framhållits att på grund av svårigheterna
att i dessa trakter erhålla ett tillräckligt omfattande arbetsföretag
vissa ganska vittgående medgivanden i fråga om vägdistriktets
ersättning måst göras.

Vägbyggnadsarbetet, vilket såsom ovan nämnts utfördes under åren
1920—1923, har dragit en totalkostnad av 837.882 kronor 17 Öre. Statens
kostnader för väganläggningen hava uppgått till 702.655 kronor
17 öre.

Av det kostnadssammandrag, som från arbetslöshetskommissionen
infordrats, framgår att kostnaderna fördelas på följande sätt:

— 38 —

Revisorernas

uttalande.

Arbetskostnad.

effektiva arbetslöner ................. 469.315: 79

olycksfallsersättning ................. 1.070: 73

materialkostnader .................... 92.289:54

transportkostnader ................... 44.441:94

skadeersättningar .................... 60 • 59

diverse kostnader .................... 2.234: 34

kontorskostnader ..................... 58g. 59

arbetsledning ........................ 40.814:60

kontrollantarvode .................... 18.075:_

administration ....................... 30.511:_

699.402:03

Specialkostnad.

ineffektiva löner ..................... 21.637: 62

ortstillägg och familjeunderstöd ....... 32.440:10

proviantkostnader .................... 10.358: 97

kläder och skodon .................... 1.903: 85

sjukersättning ....................... 1.697: 09

arbetares resor ...................... 2.851: 60

förläggningskostnad .................. 41.837: 54

20 % av ledningskostnad .............. 10.203: 65

1/3 kontorskostnad .................. 294: 24

1/3 administration ................... 15.255:48

138.480:14

Såsom av kostnadssanmiandraget inhämtas, har adminstration, arbetsledning
och kontroll uppgått till följande belopp:

kontorskostnad (588: 50 -f- 294: 24) ____ 882: 74

arbetsledning (40.814: 60 + 10.203: 65) * 51.018: 25

kontrollantarvode .................... 18.075:_

administration (30.511:--f-15.255: 48) 45.766:48

115.742:47

I kostnadsberäkningen hade för ”arbetsledning, renstakning, redskap,
 oförutsedda utgifter m. m.” upptagits sammanlagt 56.847 kronor.
Då kostnaderna för redskap och oförutsedda utgifter icke ingå i förenämnda
belopp a 115.742:47 kronor, har alltså enbart arbetsledning,
kontroll och administration uppgått till en summa, som väsentligt överstiger
vad som sammanlagt beräknats för såväl sistnämnda ändamål

— 39 —

som för redskap och oförutsedda utgifter m. in. Till vederbörande
distriktschef inom södra väg- och vattenbyggnadsdistriktet har för utövad
kontroll utbetalats ett arvode av 18.000 kronor. Berörda kontrollkostnad
synes i och för sig påfallande hög. Härtill kommer, att, da
väganläggningen utförts genom arbetslöshetskommissionens försorg
under ledning av dess egna tjänstemän, det enligt revisorernas mening
torde kunna ifrågasättas, huruvida därutöver en omfattande särskild
teknisk kontroll överhuvudtaget varit erforderlig.

Kostnadsberäkningen utfördes, när arbets- och materialpriser stodo
på toppunkten, varemot det huvudsakligaste arbetet utfördes vid en
tid, då en allmän prissänkning ägt rum. Likväl har den verkliga kostnaden
för vägbyggnadsföretaget överstigit den beräknade med 93 %,
och den 18.914 meter långa vägbyggnaden har dragit den anmärkningsvärt
höga kostnaden av över 44 kronor per meter.

Då den regeln i allmänhet tillämpas, att vederbörande vägdistrikt
skall bidraga med en tredjedel av den beräknade kostnaden, har det
väckt revisorernas uppmärksamhet att i förevarande fall vägdistriktet
icke behövt förbinda sig att tillskjuta mer än 135.000 kronor, vilket belopp
med 10.000 kronor understiger vad som bort utgå om den beräknade
anläggningskostnaden, 435.770 kronor, lagts till grund vid bidragets
beräknande. Härtill kommer att statsverket ensamt fatt vidkännas
kostnaden för stängsel m. fl. arbeten, vilka icke upptagits i kostnadsförslaget.

Även om skälig hänsyn tages till att ovannämnda vägföretag haft
karaktären av nödhjälpsarbete, måste dock såsom ovan framhållits
kostnaden för detsamma betecknas som synnerligen hög. Uppenbarligen
har arbetets planläggning och utförande icke kännetecknats av den
planmässighet och varsamhet med till förfogande ställda medel vara
jämväl vid ett nödhjälpsarbete av ifrågavarande slag befogade krav
kunna ställas.

— 40 —

SJÄTTE HUVUDTITELN.
Kommunikationsdepartementet.

§ 25.

av inventarier Enligt kungl. breven den 11 december 1816 och den 2 februari 1850
1 bestridas bl- a- kostnaderna för anskaffande och underhåll av möbler

och övriga inventarier för länsstyrelsernas räkning av det till byggnadsstyrelsens
förfogande årligen stående anslaget till byggnader och
reparationer. Sistnämnda kungl. brev innehåller i detta hänseende den
föreskriften att ingen anskaffning och reparation av inventariepersedlar,
 därest de ej äro av beskaffenhet att böra utan uppskov vidtagas,
må, utan föregången anmälan hos överintendentsämbetet (byggnadsstyrelsen)
och därtill erhållet bemyndigande, av länsstyrelserna anbefallas
till verkställighet eller förskottsvis bekostas för att nämnda anslag
ersättas.

Enligt vad revisorerna vid sin granskning av byggnadsstyrelsens
och länsstyrelsernas förvaltning iakttagit, hava omförmälda bestämmelser
föranlett att, då för en länsstyrelses räkning behov uppstått att
anskaffa möbler eller andra inventarier eller att verkställa reparation
å redan förefintliga inventarier, en vidlyftig skriftväxling i saken plägat
förekomma mellan länsstyrelsen och byggnadsstyrelsen även i sådana
fall, då fråga varit om rena obetydligheter, t. ex. inköp av en
fåtölj eller reparation av en stol o. dyl. Vanligen översänder länsstyrelsen
vid behov av nyanskaffning ett genom länsstyrelsens försorg
uPPgj°rt förslag till inköp, åtföljt av avbildningar av eller skissritningar
över de till inköp avsedda föremålen. Ofta inträffar vid den
granskning, som förslagen underkastas i byggnadsstyrelsen, att desamma
icke av ämbetsverket godkännas, utan ämbetsverket utarbetar
nytt förslag, vilket i sin tur underställes länsstyrelsen. För dylika inom
byggnadsstyrelsen uppgjorda nya förslag anlitas merendels en eller
annan firma i huvudstaden och åt denna firma uppdrages sedermera,
under förutsättning att förslaget godkännes, leveransens eller arbetets
utförande.

“malande!18 Den °rdning’ som nu iakttages vid handläggning av frågor av förevarande
slag synes revisorerna medföra en omgång, som, särskilt med
hänsyn till berörda frågors ofta bagatellartade natur, innebär ett onö -

— 41 —

digt slöseri med tid och arbetskraft. Härtill kommer att, då, såsom
nämnts, den befattning, byggnadsstyrelsen har att taga med ifrågavarande
ärenden, vanligen resulterar i att de inventarier, varav behov
föreligger, komma att tillverkas eller levereras av i huvudstaden varande
firmor, kostnaderna för statsverket i regel ställa sig dyrare än om,
såsom naturligast synes vara, inventarierna anskaffas genom länsstyrelsens
egen försorg å den plats där länsstyrelsen har sitt säte.

Å berörda förhållande hava revisorerna velat fästa riksdagens uppmärksamhet.

§ 26.

Revisorerna hava avlagt besök i medicinalstyrelsens lokaler, vilka
numera äro inrymda i den statsverket tillhöriga fastigheten i kvarteret
Grönlandet norra.

I anledning härav anse sig revisorerna böra lämna en närmare redogörelse
för det reparations- och påbyggnadsarbete, som utförts å de i
nämnda fastighet belägna byggnaderna.

För tillgodoseende av det växande behovet av förbättrade lokaler för
i huvudstaden belägna statsinstitutioner beslöt 1916 års riksdag, med
bifall till Kung! Maj :ts proposition, nr 108, att den vetenskapsakademien
tillhöriga fastigheten n :r 5 i kvarteret Grönlandet norra finge inköpas
för 650.000 kronor.

I proposition nr 294 till 1918 års riksdag hemställde Kungl. Maj :t om
anvisande av 1.120.000 kronor för utförande av vissa reparations- och
ändringsarbeten å byggnaderna ifråga, vilka voro avsedda att tagas i
anspråk för bland annat medicinalstyrelsen. Detta anslagskrav grundades
på ett av arkitekten Bror Almquist utarbetat och den 12 februari
1918 dagtecknat förslag, som slutade på en kostnadssumma av 954.320
kronor. Till detta belopp hade, då arbetet icke kunde omedelbart påbörjas,
 lagts en säkerhetsmarginal av 20 % å vissa kostnader, varigenom
totala kostnaden beräknades till 1.120.000 kronor.

I enlighet med statsutskottets förslag beslöt emellertid riksdagen för
utförande av ytterligare påbyggnad av en våning, varigenom ökade
lokalutrymmen kunde vinnas, att för ifrågavarande reparations- och
påbyggnadsarbeten anvisa ett reservationsanslag å 1.500.000 kronor.
Kostnaderna för de arbeten, för vilka riksdagen beviljat medel, hade
av förenämnde Almquist år 1916 beräknats till 1.506.000 kronor. I
Kungl. Maj :ts proposition nr 179 till 1919 års riksdag anfördes, att enligt
en inom byggnadsstyrelsen verkställd beräkning kostnaderna för
ifrågavarande arbeten komme att uppgå till 4.590.000 kronor och hemställde
Kungl. Maj :t att utöver förut beviljade 1.500.000 kronor måtte

Ombyggnad
inom kvarteret
Grönlandet
norra.

— 42 —

Revisorernas

uttalande.

anvisas ytterligare 1.000.000 kronor för år 1920. Riksdagen biföll
Knngl. Maj :ts förslag men uttalade den förväntan, att kostnaderna
skulle kunna nedbringas genom förenklingar och inskränkningar ifråga
om inredningsarbeten och dylikt.

I statsverkspropositionen till 1920 års riksdag hemställdes om anvisande,
 utöver förut beviljade 2.500.000 kronor, av ytterligare 2.400.000
kronor för byggnadsarbetet ifråga. Riksdagen, som biföll detta förslag,
 framhöll ytterligare nödvändigheten av att vid arbetets utförande
den största uppmärksamhet ägnades möjligheten av att nedbringa kostnaderna.

Slutligen har 1921 års riksdag i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
för samma ändamål anvisat 200.000 kronor.

För ifrågavarande ändamål hava alltså ställts till förfogande dels
till inköp av fastigheten med därå uppförda byggnader 650.000 kronor,
dels ock för reparations- och påbyggnadsarbeten 5.100.000 kronor eller
tillhopa 5.750.000 kronor. ,

Enligt vad revisorerna inhämtat hos byggnadsstyrelsen uppgå de av
styrelsen beslutade utgifterna för reparations- och påbyggnadsarbetena
till 4.471.135 kronor 46 öre. Lägges härtill köpeskillingen,

650.000 kronor, uppgår kostnaden för ifrågavarande ämbetsverks byggnad
till 5.121.135 kronor 46 öre. Arbetena påbörjades i mars 1920 och
avslutades i juni 1923.

Inom fastigheten hava, förutom till medicinalstyrelsen, upplåtits
lokaler för tandläkarinstitut och fångvårdsstyrelsen ävensom mindre
lokaler till telegrafstation, etnografiska museet och bostäder för vaktmästare.

Revisorerna fingo vid sitt besök det allmänna intrycket, att de lokalutrymmen,
 som genom medicinalstyrelsens inflyttning i nämnda fastighet
ställts till ämbetsverkets förfogande, äro större än vad dess verkliga
lokalbehov kräver.

Vad i övrigt beträffar de ombyggnads- och reparationsarbeten, som
utförts å de i berörda fastighet varande byggnaderna, måste de av
arbetena föranledda kostnaderna anses påfallande höga, särskilt om
hänsyn tages dels till att samma arbeten till huvudsakligaste delen utförts
sedan arbetslöner och materialkostnader efter högkonjunkturen
börjat sjunka och dels till att det här icke gällt någon omfattande nyanläggning
utan allenast att för ett mindre antal statsinstitutioner
iståndsätta redan befintliga byggnader.

Vad i detta fall förekommit och de iakttagelser revisorerna i övrigt
varit i tillfälle att göra beträffande för statens räkning under senare

— 43 —

tider utförda byggnadsföretag har givit revisorerna anledning framhålla,
 att i allmänhet vederbörande icke i önskvärd grad vinnlagt sig
om måtta i sina anspråk på lokalutrymmen och inredning. Därest i
en framtid statsverkets utgifter för dylika ändamål skola kunna hållas
inom en skälig ram, är det oundgängligen nödvändigt å ena sidan att
de olika statsinstitutioner, för vilka byggnadsbehov föreligga, låta sig
angeläget vara att tillse, att icke deras anspråk omfatta mera än vad
som för ändamålet kan anses oundgängligen erforderligt, samt å andra
sidan att den prövning, som byggnadsförslagen sedermera underkastats,
 strängt inriktas på att företagen icke erhålla större dimensioner
än som ur angivna synpunkt är ofrånkomligt och att de utföras
på ett i möjligaste mån kostnadsbesparande sätt.

§ 27.

Revisorerna hava besökt Kalmar slott.

Slottet besöktes av riksdagens år 1919 församlade revisorer, vilka
med anledning härav i sin berättelse framhöllo, att slottet i åtskilliga
hänseenden var i behov av förbättrad vård, särskilt för avlägsnande av
trämask, som i stor utsträckning angripit träinredningen i slottet.

Slottets underhåll och vård, som omhänderhaves av byggnadsstyrelsen,
 har bestritts med under sjätte huvudtiteln till byggnader och reparationer
anvisade medel. Från och med år 1920 hava mera omfattande
reparations- och underhållsarbeten ägt rum. Kostnaden härför
har jämväl uppgått till betydligt högre belopp än som tidigare använts
för ändamålet. Under det kostnaden för slottets underhåll och vård
åren 1915—1919 uppgått till i genomsnitt 4.300 kronor för år har sålunda
under åren 1920—1923 för samma ändamål utbetalats följande
belopp.

År 1920 ................... kronor 21.649: 20

„ 1921 ................... „ 18.200:47

„ 1922 ................... „ 16.276:14

„ 1923 ................... „ 31.158:27

Restaureringsarbetena under nämnda år ha väsentligen omfattat
huvudvåningen i slottets östra länga samt en del andra ram i slottet
ävensom utanverken. Enligt utdrag av byggnadsstyrelsens generalplan
för innevarande år skola under året utföras arbeten vid utanverken
för en beräknad kostnad av 9.890 kronor. Härjämte har beslutats
en del underhållsarbeten vid östra och västra postejerna för en
kostnad av 2.500 kronor.

Vidare har från ovannämnda anslagsmedel genom särskilt beslut
av Kungl. Maj :t den 22 april 1921 anvisats ett belopp av 12.000 kronor

Kalmar slott.

— 44 —

Landsstatshuset
i
Kalmar.

för att genom cyanväterökning motarbeta förstörelsen genom trämask.
Enligt vad från byggnadsstyrelsens sida upplysts har desinficeringen
med cyanväte varit synnerligen verkningsfull, så att slottet numera kan
anses fritt från trämask.

Samtliga utrymmen i våningen en trappa upp med undantag av
slottskyrkan disponeras numera av Kalmar läns fornminnesförening
i enlighet med föreskrifter som meddelas av byggnadsstyrelsen. Föreningens
samlingar äro inrymda i slottets östra länga.

§ 28.

Revisorerna hava besökt landsstatshuset i Kalmar.

I anledning av utav Kungl. Maj :t gjord framställning har 1921 års
riksdag för tillbyggnad av landsstatshuset i Kalmar för en då beräknad
kostnad av 155.600 kronor såsom reservationsanslag anvisat dels
på tilläggsstat för år 1921 25.000 kronor, dels ock på extra stat för år
1922 100.000 kronor eller sålunda sammanlagt 125.000 kronor. Vidare
anvisade 1922 års riksdag för ifrågavarande ändamål på extra stat
för förra halvåret 1923 ett reservationsanslag av 15.000 kronor. De
sålunda anvisade medlen, 140.000 kronor, hava enligt en från byggnadsstyrelsen
av revisorerna infordrad, den 4 oktober 1924 dagtecknad
ekonomisk tablå så gott som helt tagits i anspråk för tillbyggnaden.

Byggnadsarbetena voro vid revisorernas besök avslutade.

Besöket föranleder intet särskilt uttalande från revisorernas sida.

— 45 —

SJUNDE HUVUDTITELN.

Finansdepartementet

§ 29.

Revisorerna hava vid granskning av räkenskaperna för de hos olika ^örraltmugcti
verk och myndigheter redovisade fonder fått uppmärksamheten fästad medel,
å de stora kapitalplaceringar, som årligen verkställas för förräntning
av dessa fondmedel. För att belysa omfattningen härav hava revisorerna
här nedan sammanställt infordrade uppgifter angående de för
vissa större fonder under sistförflutna förvaltningsar verkställda placeringarna.
 Uppgifterna beträffande riksförsäkringsanstalten, postsparbanken,
 civilstatens änke- och pupillkassa samt statens järnvägars
änke- och pupillkassa avse kalenderåret 1923 och beträffande övriga
fondförvaltningar budgetåret 1923—1924. Vidare hava i tablån ej
upptagits å bankräkningar verkställda placeringar, enär dessa merendels
torde få anses endast varit rent tillfälliga i avvaktan på lämplig
fastare placering.

Stats-

obligationer

Andra

obligationer

Aktier

Intecknings-

lån

Kommunala

lån

Lån till riks-gäldskontoret

Övriga

place-

ringar

Summa

Riksförsäkrings-anstalten ........

1.282.001: 03

2.781.114:80

485.000: —

4.548.115:83

Fullmäktige för
pensionsförsäk-ringefonden ....

12.949.737: 55

2.371.499:04

1.650.536: 49

190.000: —

15.852.825: 83

120.000:-

33.134.598: 91

Statskontoret ....

7.407.920: 80

2.724.711:75

—

5.670.030: —

—

_

_

15.802.662: 55

Generalpoststy-relsen förpost-sparbanken ....

4.083.650:18

12.838.857: 93

8.315.500: —

4.544.894:02

29.782.902: 13

Statens järnvä-gars änke- och
pupillkassa ....

1.291.387:44

605.907:08

2.717.000: —

4.614.294: 52

Arméns pensions-kassa ............

—

300.000: —

—

3.122.230: —

3.422.230: —

Civilstatens änke-ocli pupillkassa

602.000: —

332.075: —

—

2.330.976: —

49.100:-

3.314.151: —

Statens anstalt
för pensione-ring av folk-skollärare m. fl.

_

730.000: —

2.706.000: —

6.000 000: —

9.436.000:

Summa

27.616.697:— |

22.684.165:60 |

1.650.536: 49 |

22.345.736: —

23.588.719: 85

6.000.000: — |

169.100:- |

104.054.954: 94

— 47 —

På sätt tablån utvisar omfatta kapitalplaceringarna för dessa större
fondförvaltningar en årssumma av över 104 millioner kronor, fördelande
sig huvudsakligen å obligationsköp, lån mot inteckningar i fastigheter
och kommunala lån. Endast för de under statens anstalts för
pensionering av folkskollärare m. fl. förvaltning stående fonderna har i
enlighet med särskilda i detta fall meddelade bestämmelser förekommit
lån till riksgäldskontoret.

Obligationsköpen hava, enligt vad revisorerna inhämtat, merendels
varit inriktade på svenska statens, hypoteksinrättningars eller kommuners
äldre lågprocentiga lån, vilka med hänsyn till noterade köpkurser
ur räntabilitetssynpunkt synas hava ställt sig förmånligare än
övriga å marknaden tillgängliga av industriföretag ej emitterade obligationer.
 Det under senare halvåret 1923 av riksgäldskontoret upptagna
obligationslånet har understötts av riksförsäkringsanstalten,
fullmäktige för pensionsförsäkringsfonden, statskontoret och generalpoststyrelsen
(för postsparbanken) genom tecknande av resp.

500.000 kronor, 1.000.000 kronor, 5.250.000 kronor och 2.100.000 kronor
i detta lån. Generalpoststyrelsen ensam har även inköpt under året
nyemitterade industriobligationer.

De förvaltande myndigheterna hava för sina inköp av obligationer i
regel varit hänvisade till de privatbanker eller enskilda företag, vilka
förmedla dylika affärer. Härvid hava myndigheterna att för alla
ej nyemitterade obligationer erlägga en förmedlingsavgift, courtage,
belöpande sig till en tiondels procent å köpkursen. För de i ovanstående
tablå angivna obligationsköpen torde denna avgift hava uppgått
till inemot 40.000 kronor.

De under förvaltningsåret till enskilda mot inteckning i fasta egendomar
utlämnade reverslån hava såvitt revisorerna kunnat finna uteslutande
avsett fastigheter belägna inom Stockholms stad. Det har i
dessa fall ankommit på vederbörande myndighet att inom ramen av
härom meddelade föreskrifter pröva och godkänna den erbjudna säkerheten.

Vad slutligen beträffar den till kommuner verkställda utlåningen har
densamma enligt givna bestämmelser varit förbehållen fullmäktige för
pensionsförsäkringsfonden, riksförsäkringsanstalten, civilstatens änkeoch
pupillkassa samt statens anstalt för pensionering av folkskollärare
in. fl., varemot åt exempelvis statskontoret icke inrymts någon dylik
befogenhet. Denna kommunala utlåning har såsom synes av tablån
i större utsträckning utnyttjas av fullmäktige för pensionsförsäkringsfonden.

— 48

Ru£ST Förestående redogörelse, vilken omfattar allenast de viktigaste och
mest belysande exemplen, giver vid handen att för statsverkets räkning
de årliga placeringarna av fondmedel ske genom ett flertal olika
organ, vilka därvid äro verksamma oberoende av varandra och dessutom
vid sina åtgärder härutinnan regleras av bestämmelser, vilka i
flera avseenden äro ganska olikartade. Härigenom kommer ifrågavarande
statliga verksamhet att präglas av en viss bristande enhetlighet
och planmässighet, vilket givetvis måste inverka ofördelaktigt på
det ekonomiska resultatet av verksamheten i dess helhet. I själva verket
kan det icke undvikas, att de olika myndigheterna mången gång
vid sitt utnyttjande av de möjligheter till placering, som den allmänna
lånemarknaden erbjuder, skapa en inbördes konkurrens, vilken medför
att de var och en för sig icke kunna betinga sig lika gynnsamma villkor,
 som om genom en samverkan kapitalets utbjudande anpassats
efter det vid tillfället förefintliga lånebehovet.

Härtill kommer, ehuru mera såsom en detalj i detta sammanhang,
att genom det sätt, varpå en del placeringar av fondmedel för närvarande
sker, vissa förmedlingskostnader uppkomma, vilka genom en
mera centraliserad verksamhet för kapitalplacering skulle kunna antingen
helt bortfalla eller åtminstone väsentligt nedbringas.

Fn annan viktig sida av förevarande spörsmål måste jämväl här
tagas i betraktande, nämligen det förhållandet att staten för tillgodoseende
av sitt eget medelsbehov är i stor utsträckning hänvisad till
upplåning å den allmänna lånemarknaden. Det förefaller då ligga närmast
till hands, att staten för detta ändamål såsom låntagare tar i anspråk
de kapitaltillgångar i form av fondmedel, över vilka staten själv
disponerar. Med hänsyn till den omfattning, i vilken berörda medel årligen
stå till förfogande för kapitalplacering, kan statens lånebehov
tydligtvis på nyss angivna sätt i stor utsträckning fyllas. I viss mån
har redan denna synpunkt vunnit beaktande i de bestämmelser, som
äro givna i avseende å de under statens anstalts för pensionering av
folkskollärare m. fl. förvaltning stående fonderna. Enligt nämnda bestämmelser
skall vad som av till anstalten inflytande medel icke åtgår
till bestridande av dess förvaltningsutgifter och till lån åt skoldistrikt
för uppförande av skolhus överlämnas till riksgäldskontoret som lån
mot ränta, vilken bestämmes av riksgäldsfullmäktige med hänsyn tagen
till den effektiva medelräntefoten för under senaste fem år upptagna
fasta statslån.

Med vad här anförts hava revisorerna velat fästa uppmärksamheten
på behovet av att frågan om åtgärder till åstadkommande av större
enhetlighet och planmässighet i förvaltningen av de av staten omhänderhavda
fondmedlen tages under övervägande. Vid en utredning i

— 49

detta ämne synas jämväl de synpunkter böra beaktas, som av revisorerna
ovan framhållits med avseende å möjligheterna att för fyllande
av statens eget lånebehov anlita nämnda kapitaltillgångar.

De fondmedel, vilka förvaltas av statens järnvägars änke- och pupillkassa,
 arméns pensionskassa och civilstatens änke- och pupillkassa intaga
visserligen i detta sammanhang en särställning, såsom varande
av enskild natur, ehuru under statlig kontroll. Revisorerna hava likväl
ansett sig böra upptaga dem i den ovan lämnade redogörelsen, då
det med hänsyn till dessa kassors ställning i förhållande till statsverket
synes sannolikt, att en eventuell omläggning i förut angivna riktning
av fondmedelsplaceringen lämpligen kan vinna tillämpning jämväl å
dessa kassors medel.

§ 30.

Justerarnas arvoden äro reglerade genom kungörelsen den 15 september
1911 (n:o 90) angående avgifter för justering av mått och vikt.
Från och med år 1918 hava härjämte till justerarna utgått tilläggsarvoden
till belopp motsvarande viss procent å ifrågavarande arvoden,
varjämte vissa maximibestämmelser meddelats beträffande sistnämnda
arvoden. För närvarande utgöra tilläggsarvodena 40 % av de
genom kungörelsen den 15 september 1911 fastställda arvodena. Härjämte
gäller, att därest i något fall innehavare av justerarbefattning
under senare halvåret 1924 uppburit tilläggsarvoden till sammanlagt
högre belopp än 1.200 kronor, vad av berörda tilläggsarvoden överskjuter
sistnämnda summa skall inlevereras till mynt- och justeringsverket
före utgången av februari månad år 1925.

Ändring av gällande bestämmelser rörande justerarnas arvoden har
påyrkats från mynt- och justeringsverkets sida, i det att verket med
skrivelse den 26 juni 1918 för Kungl. Maj :t framlagt förslag till ny
kungörelse i ämnet. Den 23 december 1918 erhöll verket Kungl. Maj :ts
befallning att verkställa utredning, huruvida icke andra grunder för
avlöningsförmåner till justerare kunde vinna tillämpning. Sedan
mynt- och justeringsverket med anledning härav den 19 juni 1920 avgivit
förslag i ämnet och 1902 års löneregleringskommitté yttrat sig
över förslaget, erhöll verket den 24 februari 1922 Kungl. Maj :ts bemyndigande
att tillkalla sakkunniga personer, med vilka verket ägde
överlägga om överarbetning av föregående förslag. Såsom förarbete
härtill utarbetades inom verket ett taxeförslag, på grundval av verkets
ovannämnda skrivelse den 19 juni 1920. Den 24 november 1922 beslutade
emellertid Kungl. Maj :t, att sakkunniges utredning skulle upphöra,
 varefter verket den 26 mars 1923 till Kungl. Maj :t överlämnade
sitt nämnda taxeförslag.

Rev.-berättelse ang. statsverket 1923—1924. I.

Justerarnas

arvoden.

4

— 50 —

Revisorernas

uttalande.

Balansen av
ogranskade
räkenskaper i
riksräkenskapsverket.

Revisorerna hava från mynt- och justeringsverket införskaffat uppgifter
rörande justerarnas verksamhet under år 1923 och förra halvåret
1924. Av nämnda uppgifter framgår, att summan av vederbörande
justerares behållna inkomst av justeringsarvodena under år 1923
växlat mellan lägst 299 kronor 66 öre i 53 distriktet av Norrbottens län
samt högst 19.617 kronor 73 öre i Jönköpings län, 11 :e och 12 :e distrikten.
 Medelinkomsten av justeringsarvoden för samtliga ordinarie justerare
i riket torde under år 1923 hava utgjort omkring 5.000 kronor,
vartill kommer tilläggsarvodena, vilka för år 1923 utgått med 50 %,
efter ovan angivna grunder.

Beträffande de distrikt, där de största inkomsterna förekomma, hava
revisorerna gjort nedanstående sammanställning. Härvid torde emellertid
bemärkas, att omkostnaderna i dessa distrikt givetvis också äro
större än i de mindre. Någon exakt uppgift å ifrågavarande kostnader
föreligger emellertid icke.

1923

1/1 1924-30/6 1924-

Län och distrikt

Juste-

rings-

arvode

Kronor

Tilläggs-arvode
50 %

Kronor

Inkomster
efter stad-gat avdrag
betr. till-läggsarv.
Kronor

Juste-

rings-

arvode

Kronor

Tilläggs-

arvode

Kronor

Inkomster
efter stad-gat avdrag
betr. till-läggsarv.
Kronor

Stockholms stad och län,

1 o. 4............................

10.113:61

5.119:19

13.113:61

6.220: 23

2.495: 85

8.020: 23

D:o, 2 o. 3....................

12.822: 07

6.495: 83

15.822: 07

7.599: 21

3.051: 24

9.399: 21

Jönköpings län, 11 o. 12

16.617: 73

8.429: 77

19.617: 73

10.667: 34

4.267:17

12.467: 34

Kristianstads län, 19 o. 20

8.830: 29

4.447: 65

11.830: 29

4.056: 33

1.626: 76

5.683: 09

Malmöhus län, 2L o. 23

8.499: 11

4.305: 71

11.455: 11

6.051: 66

2.425: 43

7.851: 66

Göteborgs o. Bohus län, 26

7.213: 49

3.645: 49

10.213: 49

4.110: 21

1.635: 32

5.745: 53

Av förestående uppgifter framgår att inkomsterna av justerarnas
verksamhet är synnerligen varierande inom de olika distrikten samt
att de i vissa distrikt uppgå till belopp, som enligt revisorernas mening
knappast kunna anses vara betingade av verksamhetens art och omfattning.
 En omreglering av justerarnas arvoden synes revisorerna
med hänsyn härtill vara av behovet påkallad.

§ 31.

Med skrivelse till Kungl. Maj :t den 30 juni 1924 har riksräkenskapsverket
överlämnat förslag till ny instruktion för ämbetsverket. I berörda
förslag har, bland annat, införts ett tillägg till § 2 mom. 1 i nu
gällande instruktion för nämnda ämbetsverk den 17 december 1920
(Sv. förf.-s. nr 869) så lydande:

— 51 —

”Räkenskapsgranskningen, som skall bedrivas enligt av riksräkenskapsverket
upprättad plan, må kunna under olika år koncentreras på
olika delar av räkenskapsmaterialet”, och i överensstämmelse härmed
har det i § 11 av gällande instruktion förekommande stadgandet, att
revisionsbyrån har att verkställa fullständig granskning av de till riksräkenskapsverket
ingående räkenskaper och redovisningshandlingar,
i den mån sådan granskning icke verkställes å riksbokslutsbyrån,
ändrats så, att ordet ”fullständig” uteslutits.

Såsom motiv för dessa instruktionsändringar har riksräkenskapsverket
i huvudsak anfört följande:

”Sedan sju revisorstjänster hos ämbetsverket indragits från och
med 1 juli 1924 och två extra revisorstjänster samt två kontorsbiträdestjänster
från och med den 1 juli 1923, är det numera icke möjligt för
riksräkenskapsverket att medhinna granskning av samtliga räkenskaper,
 som ingå till ämbetsverket. Detta gäller icke blott de räkenskaper,
som förut undergått granskning i vederbörande specialrevision, utan
även i stor utsträckning de räkenskaper, som icke i annat ämbetsverk
underkastats någon granskning. Det är givetvis otillfredsställande, att
en del av statsverkets räkenskaper icke bliver föremål för granskning,
men under nuvarande förhallanden finnes, som nämnts, ingen möjlighet
för riksräkenskapsverket att granska räkenskaperna genomgående.

Som en följd härav har det tillägget införts i § 2 mom. 1, att räkenskapsgranskningen,
 som skall bedrivas enligt av riksräkenskapsverket
upprättad plan, må under olika år koncentreras på olika delar av räkenskapsmaterialet.
 ’ ’

Revisorerna, som från riksräkenskapsverket låtit inhämta uppgifter Revisorernas
rörande den i nämnda ämbetsverk den 1 oktober 1924 förefintliga balans uttalan(leav
ogranskade räkenskaper och av berörda uppgifter funnit, att en
betydande räkenskapsbalans, i många fall hänförande sig till åren 1921
och 1922, därstädes förefinnes, vilja för sin del i likhet med riksräkenskapsverket
framhålla, att det självfallet icke kan anses tillfredsställande,
 att en del av statsverkets räkenskaper icke bliver föremål för
granskning. Särskilt betänkligt måste revisorerna finna, att ej ens de
1’äkenskaper, som icke i vederbörande ämbetsverk underkastats revision,
 i full utsträckning skulle undergå granskning inom riksräkenskapsverket.
 Några positiva förslag till åtgärder för avhjälpande av
ett sådant missförhållande hava revisorerna visserligen icke ansett
sig böra framlägga med hänsyn därtill, att nu angivna instruktionsändringar
för närvarande äro föremål för Kungl. Maj :ts prövning.

Revisorerna hava dock tagit i övervägande, om icke några anordningar
skulle kunna träffas i syfte att åtminstone i någon mån mot -

52

verka nu påpekade olägenheter. Enligt revisorernas mening kan det
ifrågasättas, om ej detta syfte skulle kunna ernås genom införande av
rätt till anmärkningsarvode för riksräkenskapsverkets revisionspersonal.
 Den vissa statstjänstemän tillkommande rätt till dylikt arvode
upphörde genom Kungl. Maj :ts kungörelse den 17 december 1920
(834), vari bland annat förordnades, att där enligt gällande avlöningsreglementen
eller eljest meddelade föreskrifter statens tjänstemän
ägde uppbära anmärkningsarvode, sådant arvode icke skulle utgå för
belopp, som återburits eller inbetalts på grund av anmärkningar,
vilka till vederbörande ämbetsverk ingivits efter utgången av år 1920.

Utfärdandet av denna kungörelse föranleddes av riksdagens skrivelse
den 18 juli 1920 (387), däri riksdagen förJvungl. Maj :t anmälde
sitt beslut angående upphävande av den vissa tjänstemän vid postverket,
 telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk och
postsparbanken tillkommande rätt till anmärkningsarvode.

Såsom skäl för detta sitt beslut anförde riksdagen:

”De huvudskäl, som anförts till stöd för anmärkningsarvodets avskaffande,
 resp. bibehållande, hava av departementschefen sammanfattats
sålunda: Mot anmärkningsarvodets bibehållande talar huvudsakligen,
 att rätten till dylikt arvode kan befaras försvåra en lämplig
arbetsfördelning inom vederbörande ämbetsverk, leda till revisionens
ensidiga inriktande på räkenskapsdelar, vilkas granskning väntas inbringa
sådant arvode, samt inbjuda till ökad formalism vid anmärkningsförfarandet.
 Till förmån för anmärkningsarvodets bibehållande
åter åberopas behovet av en extra lockelse för underlättande av revisionernas
rekrytering och en särskild sporre till arbetsflit och vaksamhet
vid revisionsarbetets utförande.

Riksdagen har för sin del funnit de övervägande skälen tala för, att
systemet med anmärkningsprovision avskaffas, och vill riksdagen härvid
särskilt framhålla, hurusom detta system lider av den väsentliga
bristen, att provisionen icke står i förhållande till det arbete, som nedlägges
på räkenskapsgranskningen, utan ofta är beroende på tillfälligheter.
 ’ ’

Revisorerna vilja visserligen icke göra gällande, att rätten till anmärkningsarvode
borde återinföras i samma utsträckning som tidigare,
men anse dock — utan att på något sätt vilja uttala sig om anordnandet
av eller intensiteten i arbetet inom riksräkenskapsverket ■— att med
hänsyn till nu omförmälda svårigheter för riksräkenskapsverket att
medhinna ens granskningen av sådana räkenskaper, som icke förut undergått
vederbörlig revision, det borde tagas under övervägande att
införa rätt för nämnda ämbetsverks reviderande personal att efter en
med hänsyn till vunnen erfarenhet och förhandenvarande omständig -

— 53 —

heter väl avpassad procentskala uppbära sådant arvode. Genom den
ökade intensitet, som efter allt att döma härigenom skulle kunna åstadkommas
i revisionsarbetet inom riksräkenskapsverket, torde den befarade
eventualiteten, att vissa räkenskaper skulle bli ogranskade, kunna
om ej helt så dock i betydande grad förebyggas.

Genom införande av rätt till anmärkningsarvode för den reviderande
personalen inom riksräkenskapsverket skulle dessutom i viss mån
åstadkommas ändring i det enligt revisorernas mening mindre tilltalande
förhållandet, att inom riksräkenskapsverket tjänstgör viss ickeordinarie
personal utan annan avlöning än under tillfälliga förordnanden
uppburen vikariatsersättning. Nämnda oavlönade personal utgör
för närvarande enligt från riksräkenskapsverket meddelad uppgift 8
manliga och 3 kvinnliga befattningshavare.

— 54 —

ÅTTONDE HUVUDTITELN.
Ecklesiastikdepartementet.

§ 32.

i Vadstena. Revisorerna hava besökt landsarkivet i Vadstena.

Landsarkivet, som är inrymt i nordvästra delen av Vadstena slott,
omfattar följande lokaler, nämligen en trappa upp eldrum och kölrum,
tva trappor upp förrum, vaktrum, två arbetsrum och två arkivsalar
samt tre trappor upp fyra arkivsalar. De båda arkivvåningarna äro
forbundna genom en vindeltrappa av järn.

.Vid besöket iakttogo revisorerna, att tillfredsställande eldsläckmngsanordningar
saknades inom landsarkivets lokaler. Av uppgifter
som revisorerna med anledning härav införskaffat från byggnadsstyrelsen
rörande nämnda förhållande, har framgått följande.

Från arkivmyndigheternas sida har framställts yrkande på effektivare
eldslacknmgsanordningar vid slottet. Den utredning, som med
a e ning härav igångsatts, har givit vid handen, att bensinmotorspruta
icke borde förekomma, då för densamma krävdes ett bensinupplag
inom slottsområdet, vilket skulle innebära, att man hade att räkna
med ytterhgare eldfara. Elektrisk drift för brandspruta skulle kunna
erhallas medelst anknytning antingen till Vadstena hospitals maskinrum,
 därvid en effekt av 40 kilowatt skulle kunna erhållas, eller till
Motala Stroms kraftaktiebolags i närheten av slottet befintliga ledning,
 därvid dock en betydligt lägre effekt skulle utvinnas. Då sistnämnda
alternativ icke ansetts böra ifrågakomma, har framställning
gjorts hos medicinalstyrelsen att för eldsläckningsbehov få uttaga
elektrisk kraft från hospitalets ledningsnät. Från hospitalets sida har
emellertid förklarats, att hospitalet ej vid något tillfälle kunde undvara
något av den kraft, vårtid hospitalet hade tillgång. Vadstena stads
brandchef bär pa förfrågan från byggnadsstyrelsen meddelat, att staden
forfogade over en motor spruta om 1.200 minutliter, vilken vore disponibel
jämväl vid brand i slottet. Då den tillgängliga elektriska
energin synts för svag och osäker för eldsläckningsändamål och eldrisken
otvivelaktigt skulle ökas genom användande av bensinmotorspruta,
 har byggnadsstyrelsen låtit frågan vila i förlitan på brandchetens
uppgift angående stadens motorspruta, vilken lämnade den vatten -

— 55 —

mängd, som, enligt vad från byggnadsstyrelsens sida framhållits, anses
önskvärd.

Besöket bär i övrigt icke föranlett särskilt uttalande från revisorernas
sida.

§ 33.

Revisorerna hava besökt högre allmänna läroverket i Kalmar.

Efter framställning av stadsfullmäktige i Kalmar föreslog Kungl.
Maj :t 1910 års riksdag medgiva, att den del av den för läroverket använda
fastigheten, som icke redan tillhörde Kalmar stad, måtte med
äganderätt överlåtas till staden under villkor att staden, innan överlåtelsen
skedde, till domkapitlet i Kalmar avlämnade skriftlig förbindelse
att enligt ritning, vilken blivit i vederbörlig ordning fastställd,
inom tid, som av Kungl. Maj :t bestämdes, uppföra ny byggnad för
högre allmänna läroverket i Kalmar samt att för framtiden tillhandahålla
fullgott läroverkshus med gymnastiksal och lekplan jämte bostad
eller i behörig ordning bestämd hyresersättning åt rektor. Riksdagen
biföll Kungl. Maj :ts förslag, varefter Kungl. Maj :t genom beslut den
8 december 1911 medgav, att ifrågavarande staden förut icke tillhöriga
tomtområde finge med äganderätt överlåtas till staden under villkor
att staden förbunde sig att med det snaraste och senast före 1921 års
utgång uppföra ny byggnad för läroverket.

Genom beslut den 27 augusti 1920 föreskrevs, att ifrågavarande nybyggnad
skulle vara av staden verkställd snarast möjligt efter utgången
av nyss angivna tid och senast före utgången av år 1924. Slutligen
har Kungl. Maj :t genom beslut den 8 april 1921 med ändring av
berörda beslut den 27 augusti 1920 medgivit, att omförmälta beslut den
8 december 1911 må gå i verkställighet utan hinder därav att i den förbindelse,
 staden till fullgörande av i samma beslut uppställt villkor har
att avlämna, tiden, inom vilken staden åtager sig att uppföra ny byggnad
för läroverket, bestämmes att utgå med år 1926.

Stadsfullmäktige hava den 13 december 1920 dels avsatt 200.000 kronor
till en fond för ordnandet av läroverkets byggnadsfråga, dels ock
anslagit 30.000 kronor till iordningställande och planterande av det
område, varå tomtplats tidigare reserverats för läroverket.

Skolöverstyrelsen har upplyst, att drätselkammaren i Kalmar på
förfrågan från överstyrelsen, huruvida åtgärder vidtagits för uppförande
av ny läroverksbyggnad och om det kunde förväntas att dylik
nybyggnad kunde bliva färdig före utgången av år 1926, den 14 april
1924 meddelat, att olika förslag till lösning av läroverkets byggnadsfråga
vore uppgjorda och med all säkerhet komme att framläggas till
stadsfullmäktiges prövning vid sammanträde under juni månad 1924.

Högre allmänna
läroverket
i
Kalmar.

— 56 —

Enligt vad rektor vid revisorernas besök meddelade, hade något beslut i
byggnadsfrågan då ännu icke fattats.

Ruttaiandeas Läroverket var vid revisorernas besök alltjämt inrymt i de gamla
lokalerna, vilka visserligen av staden i vissa avseenden förbättrats,
men likväl ingalunda kunde anses motsvara de krav, som måste ställas
pa skollokaler av ifrågavarande art. Det kan enligt revisorernas mening
skäligen förväntas, att sedan byggnadskostnaderna numera stabiliserats,
 snarast åtgärder vidtagas för anskaffande av nya lokaler
åt läroverket.

§ 34.

seminariet i Revisorerna hava besökt folkskoleseminariet i Strängnäs.

Strängas. För 1901 års riksdag framlade Kungl. Maj :t förslag, att till uppförande
av erforderliga byggnader för ett folkskoleseminarium i Strängnäs
bevilja ett anslag av 218.000 kronor. Riksdagen anförde, att en
ej oväsentlig minskning av de beräknade byggnadskostnaderna syntes
kunna äga rum, då nämligen, enligt vad riksdagen erfarit, undervisningen
i gymnastik vid seminariet skulle utan avsevärd olägenhet kunna
förläggas till allmänna läroverkets i Strängnäs gymnastikbyggnad, och
nedsatte riksdagen på grund härav byggnadsanslaget med 39.500 kronor
eller till 178.500 kronor. Det visade sig emellertid sedermera att,
frånsett den snart uppkomna olägenheten för seminariet att hava en
med allmänna läroverket gemensam gymnastiklokal, svårigheterna för
seminariet i avseende på undervisningen i gymnastik ökades därigenom
att den omläggning av gymnastikundervisningen, som blev en följd av
den av 1913 års riksdag beslutade seminariereformen, medförde en väsentlig
ökning av timantalet, vartill kom att behovet av gymnastiktimmar
dessutom ökades genom den år 1912 vid seminariet inrättade
studentklassen. På grund härav framlade Kungl. Maj :t för 1914 års
senare riksdag förslag att till uppförande av gymnastikbyggnad samt
tillbyggnad till seminariebyggnaden bevilja ett anslag av 206.895 kronor,
 och därav anvisa på extra stat för år 1915 70.000 kronor. Genom
tillbyggnaden skulle beredas plats för ny ritsal med modell- och skuggrum,
 rum för metallslöjd, slöjdrum för övningsskolans flickor, rum för
den naturvetenskapliga undervisningen, bibliotek och läsrum för eleverna,
 ett mindre lärarinnerum, ny toalettavdelning för eleverna och
övningsskolans lärjungar samt förvaringsrum för trädgårdsprodukter
ävensom ny vaktmästarebostad. Riksdagen biföll Kungl. Maj:ts
förslag.

Den genom världskriget stegrade byggnadskostnaden bär emellertid
haft till följd, att det beslutade byggnadsföretaget icke kommit till ut -

— 57 —

förande. Beträffande det anvisade anslaget å 70.000 kronor har emellertid
1920 års riksdag medgivit, att av detsamma 7.500 kronor 50 öre
finge användas till inköp för seminariets räkning av visst område, tillhörigt
Södermanlands läns landsting. Nämnda markförvärv har numera
ägt rum. Enligt senaste budgetredovisning återstår å anslaget en
besparing av 59.400 kronor.

Revisorerna iakttogo vid sitt besök, att den naturvetenskapliga undervisningen
i avseende å lokaler är mindre väl tillgodosedd. För en
övningsskolklass hade som lärosal förhyrts eu för sitt ändamål mindre
lämplig lokal i seminariets närhet. Gymnastikundervisningen var alltjämt
förlagd till läroverkets gymnastiksal, varförutom man nödgats
förlägga en del av gymnastikundervisningen till korridorer i seminariebyggnaden.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse till Kungl. Maj :t den 23 januari
1923 gjort framställning om åtgärder för lösning av seminariets lokalfråga
och densammas förnyade framläggande för riksdagen. Utredningen
i ärendet är emellertid enligt vad revisorerna inhämtat ännu
icke avslutad.

§ 35.

Revisorerna hava besökt folkskoleseminariet i Kalmar.

Seminariet, som trädde i verksamhet med ingången av höstterminen
1875, har alltsedan sin tillkomst varit inrymt i en för ändamålet till
statsverket donerad fastighet, för vars sättande i användbart skick
1877 års riksdag anvisade ett anslag av 34.000 kronor. Särskild gymnastikbyggnad
har sedermera uppförts medelst ett av 1900 års riksdag
anvisat anslag av 40.000 kronor. Vidare har 1907 års riksdag anvisat
ett belopp av 21.961 kronor till trädgårdsskötarbostad och skolkök åt
seminariet.

De nuvarande lokalerna hava icke ansetts tillräckliga för seminariets
behov, varför lokal för en övningsskolavdelning har förhyrts av Kalmar
stad. Inom skolöverstyrelsen har uppgjorts förslag till seminarielokalernas
utökning genom sammanbyggande av den gamla huvudbyggnaden
med gymnastikbyggnaden. Den ifrågasatta tillbyggnaden har beräknats
draga en kostnad av omkring 220.000 kronor.

Besöket har icke föranlett särskilt uttalande från revisorernas sida.

Revisorer hjls
uttalande.

Folkskoleseminariet
i
Kalmar.

— 58 —

Resekostnader
för vissa
folkskoleinspektörer.

§ 36.

Vid granskning av ett antal reseräkningar, som avgivits av folkskoleinspektörer
inom fyra distrikt hava revisorerna uppmärksammat, att
i åtskilliga fall resekostnad debiterats för färd med skjuts, då järnväg
kunnat användas. Vidare hava revisorerna konstaterat, att resorna
i många fall icke synts vara planlagda med tillbörlig omsorg, varigenom
kostnaderna blivit onödigt stora.

I anledning härav vilja revisorerna erinra om att i § 17 av Kungl.
Maj:ts förnyade nådiga instruktion för folkskoleinspektörer den 15
december 1914 (489) stadgas, att inspektörs tjänsteresor böra så anordnas,
 att därigenom vinnes största möjliga besparing i rese- och traktamentskostnad.
 Tillika anse sig revisorerna böra understryka betydelsen
av att vederbörande myndigheter, å vilka det ankommer att
granska de av folkskolinspektörerna avgivna förslagen till resplaner
samt de avgivna reseräkningarna, underkasta reseräkningarna en omsorgsfull
och saklig prövning samt noga tillse, att inspektörernas resor
verkställas på sådant sätt, att inga onödiga utgifter åsamkas statsverket.

— 59 —

NIONDE HUVUDTITELN.

Jordbruksdepartementet.

§ 37.

Revisorerna hava besökt statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.

För anstalten förhyras lokaler i Stockholms stads fastighet Munkbrogatan
2 för en årlig hyra av 31.500 kronor. Med hänsyn till lokalernas
synnerligen bristfälliga beskaffenhet måste denna hyra betecknas
såsom påfallande hög. Nya lokaler skola emellertid beredas anstalten
i statens under uppförande varande byggnad i kvarteret Murmästaren
i Stockholm, dit anstalten beräknas kunna inflytta under
år 1926.

Besöket har i övrigt icke föranlett särskilt uttalande från revisorernas
sida.

Statens meteorologiskhydrografiska

anstalt.

— 60 —

Expensutffifter
inom
kommerskollegium.

TIONDE HUVUDTITELN.

Handelsdepartementet»

§ 38.

Vid sin granskning av kommerskollegii räkenskaper hava revisorerna
funnit att ämbetsverkets expensutgifter för juni månad 1924 uppgått
till avsevärt högre belopp än för övriga månader under budgetåret.
Expensutgifterna för nämnda månad hava nämligen utgjort icke mindre
än 29.728 kronor 92 öre, under det att de i medeltal för budgetårets
övriga månader uppgått till omkring 6.500 kronor och för juni månad
1923 enligt från riksräkenskapsverket lämnad uppgift till 6.200 kronor.

Det synes revisorerna som om den omständigheten att expensutgifterna
för juni månad 1924 stigit till ett så betydande belopp, sammanhänger
därmed att ämbetsverket från ingången av budgetåret 1924—
1925 tilldelats ett särskilt begränsat expensanslag å 60.000 kronor för
år, under det att tidigare ämbetsverkets expensutgifter icke varit begränsade.
 Syftet med den vidtagna inskränkningen i ämbetsverkets
förfoganderätt med avseende å expensutgifter för budgetåret 1924—
1925 synes hava i viss mån gjorts om intet genom verkets förfaringssätt
att under juni 1924 bestrida expensutgifter i den omfattning, som
skett.

— 61

ELFTE HUVUDTITELN.

Pensions- och indragningsstaterna.

§ 39.

Revisorerna hava ansett det äga intresse att något närmare undersöka
användningen av det av riksdagen årligen beviljade förval tningsbidraget
till civilstatens änke- och pupillkassa.

Enligt kassans bokslut för räkenskapsåret 1923 hava som förvaltningskostnader
redovisats följande utgifter:

Ersättning till fullmäktige för sammanträden m. m.

Arvoden till fullmäktige .................. 9.912: —

Rese- och traktamentsersättning............ 1.124: 70

Ersättning för mistade avlöningsförmåner .. 247: 54

Arvoden till kanslipersonal och betjäning .... 3.100: 14.384: 24

Avlöning till kassans styrelse och personal:

Arvoden till styrelsen ................

Avlöning till kassans personal:
ordinarie personal:

Löner och arvoden (därav till

konsulenten 600: —) ...... 38.550: —

Avlöningsförbättring .......12.156: —

Dyrtidstillägg .............. 13.219: 28

Hyresersättning åt vaktmästaren
...................... 700:— 64.625:28

icke ordinarie personal:

Arvoden ................... 8.055: 38

Dyrtidstillägg .............. 1.220:81 9.276:19

Ersättning till konsulenten för utredning till

1923 års fullmäktigmöte ................ 4.000: —

Pensionering av kassans personal samt av personalens
änkor och barn:

Pensioner ...
Pensionstillägg
Dyrtidstillägg

1.000: —
525: —
1.666:56

84.401:47

3.191:56

Civilstatens
änke- och
pupillkassa.

— 62 —

Expenser, skrivmaterialier m. m. :

Expenser ................................ 10.179:70

Arvoden till siffergranskaren och revisorerna 1.854: 60 12.034- 30
Beräknad hyra för kassans tjänstelokal ......~........ 6.000: —

120.011:57

Den av fullmäktige antagna staten för kassans förvaltning samma
år har följande innehåll:

Arvode

Ordföranden .............. 2.000

3 ledamöter å 1.500 kr.......4.500

Verkställande direktören ... —

Kassören ................. .

Revisorn och bokhållaren ... —

Revisorn ................. .

Sekreteraren och ombuds -

mannen ................ 3.000

Konsulenten .............. 600

1 kvinnligt biträde av tredje
graden ..............

1 kvinnligt biträde av andra

graden .................

1 kvinnligt biträde av andra

graden .................

Vaktmästaren ............

Ålderstillägg .............

Till extra biträden för göromålens
behöriga gång, förslagsvis
................

Av de besparingar, som å
lön eller tjänstgöringspenningar,
 kunna uppkomma, må
styrelsen använda vad som
för göromålens uppehållande
erfordras.

3 :e Art. Övriga erforderliga
utgifter.

Förslagsvis ..............

Lön

Tjänst-

görings-

penningar

Orts-

tillägg

Summa

—

—

—

2.000

—

—

—

4.500

5.000

2.400

500

7.900

3.600

1.700

300

5.600

2.200

1.400

300

3.900

2.200

1.400

300

3.900

—

—

—

3.000

—

—

—

600

1.450

700

200

2.350

1.250

500

200

1.950

1.250

500

200

1.950

1.100

650

150

1.900

—

4.800

—

_

7.200

— 17.000

— 63 —

Arvode

Lön

Tjänst-

görings-

Orts-

tillägg

Summa

4:e Art. Pensioner å kas-sans indragningsstat.

Pension till förra amanuen-sen fröken Hilda Maria

Almgren ................ —

penningar

1.000

Säger för år —

—

—

—

69.550

Av statsmedel har till kassan under vart och ett av åren 1908—1920
utgått ett förvaltningsbidrag av 35.000 kronor. Detta bidrag höjdes
enligt beslut av 1921 års riksdag till 60.000 kronor för år 1921 och

100.000 kronor för år 1922. För första halvåret 1923 har förvaltningsbidraget
utgjort 45.000 kronor och för budgetåret 1923—1924 75.000
kronor. Förvaltningskostnaderna utöver statsbidraget bestridas av
kassans egna medel, från vilka jämväl i sin helhet utbetalas kostnaderna
för fullmäktiges sammanträden, vilka i regel hållas vart tredje år.

Kassans behållning vid 1923 års utgång utgjorde 37.681.383 kronor
33 öre. Beloppet av under år 1923 utbetalta pensioner och understöd
uppgick, oberäknat dyrtidstillägg, till 1.183.436 kronor 91 öre. Delägarnas
bidrag under samma tid utgjorde 2.473.787 kronor 66 öre, och
å kassans kapital belöpande räntemedel 1.868.356 kronor 62 öre.

Det synes revisorerna som om med hänsyn till kassans betydande
kapitalbehållning och avsevärda inkomster en undersökning bör verkställas
för utrönande av huruvida förvaltningsbidrag av statsmedel allt
fortfarande bör utgå till kassan.

§ 40.

Enligt det för prästerskapets änke- och pupillkassa gällande regie- Prästerskamente
hålles ordinarie bolagsstämma i Stockholm vart tredje år på den
tid, direktionen bestämmer. Extra bolagsstämma hålles, när direktionen
eller revisorerna finna en sådan nödig. Bolagsstämman utgöres
av fullmäktige, valda av och bland delägarna, nämligen en för varje
stift och en för Stockholms stad. För varje fullmäktig utses på lika
sätt en suppleant, att, i händelse av fullmäktigs förfall, i dennes ställe
i bolagsstämman deltaga. Föremål för bolagsstämmas förhandlingar
äro: l:o) att efter inhämtad kännedom om förvaltningen under den
tid, som förflutit sedan näst föregående bolagsstämma, besluta om decharge,
 samt avgiva berättelse och utlåtande; 2ro) bestämmande av
inrättningens förvaltningskostnader; 3:o) förslag till ändringar i reg -

— 64 —

lementet för inrättningen; 4:o) val av direktionsledamöter och suppleanter;
5:o) andra med inrättningen i gemenskap stående ämnen.
Såväl revisorerna som fullmäktige uppbära resekostnadsersättning och
dagtraktamente till lika belopp med riksdagens revisorer. Dagtraktamente
uppbäres jämväl under resedagar.

Vid granskning av prästerskapets änke- och pupillkassas räkenskaper
för ecklesiastikåret 1923—1924 hava revisorerna uppmärksammat,
hurusom bolagsstämmo- och revisionskostnaderna för nämnda ecklesiastikår
uppgått till 21.329 kronor 57 öre.

Beträffande kostnaderna för bolagsstämmorna hava de av kassans
delägare för nämnda ecklesiastikår utsedda revisorer i sin den 16 september
1924 avgivna revisionsberättelse anfört följande.

”Med beklagande hava revisorerna funnit, att den sammanlagda
kostnaden för bolagsstämmorna under tiden 1/5 1913—30/4 1924 uppgått
till det betydande beloppet av kronor 109.002: 64. Givetvis beror
detta till avsevärd del på det mångåriga reglementsarbetet, men det
maste sättas starkt ifraga, om icke stämmans arbetsformer kunde i väsentlig
grad förenklas och därigenom kostnaden betydligt nedbringas.
Klart är, att denna kostnad i icke ringa mån haft inverkan på de från
kassan utgående pensionsbeloppen.”

R«ttal0ande.as Med hänsyn sarskilt till de jämförelsevis små pensionsbelopp, som
prästerskapets änke- och pupillkassa är i stånd att utbetala till sina
pensionärer, finna revisorerna det vara av den största betydelse, att
pensionsbeloppen icke lida minskning genom alltför höga administrationskostnader.
 Revisorerna anse på grund härav i likhet med kassans
egna revisorer, att sådana förändringar böra vidtagas i det för kassan
gällande reglemente, som möjliggöra en avsevärd minskning av kostnaden
för stämmorna.

Statens affärsverksamhet.

Postverket.

§ 41.

StocSmTe Revisoyerna bava besökt postkontoret Stockholm 16, som under innevarande
ar flyttats från Rödbodtorget till Gustaf Adolfs torg, varvid
samtidigt postkontoret Stockholm 15 vid Arsenalsgatan indragits.
För förstnämnda postkontor hava för tiden till och med den 30 september
1937 lokaler förhyrts i fastigheten nr. 1, 3 och 9 i kvarteret Jakob

— 65 —

mindre. Det kontrakterade hyresbeloppet, inberäknat värmeavgift,
uppgår till 35.000 kronor för år. Golvytan utgör 700 kvm.

I sammanhang med inflyttningen hava i de nya lokalerna utförts
vissa omändringsarbeten till följande belopp:

Reparations- och omändringsarbeten 28.641:46 kr.

Omändring å varuhissen............ 7.705: — „

Belysningsanordningar ............ 2.135:75 „

Summa 38.482: 21 kr.

Revisorerna fingo det intrycket att ifrågavarande lokaler äro mindre
lämpliga för sitt ändamål. På grund av den otillfredsställande fönsterbelysningen
måste artificiellt ljus i stor utsträckning användas under
arbetet. Utrymmet är otillräckligt inom de i våningen en trappa
upp åt Jakobsgatan belägna expeditionerna för postböcker och postfack.
 Mellan sistnämnda expeditioner och den i bottenvåningen med
ingång från Gustaf Adolfs torg belägna posthallen saknas direkt förbindelse
för allmänheten, vilket medför olägenhet för trafikanterna.

§ 42.

Revisorerna hava besökt postkontoret i Linköping.

Postkontoret är förlagt till en under åren 1916—1918 nyuppförd
byggnad, belägen å tomten n :r 112 kvarteret S :t Lars. Nämnda tomt
om 1.360 kvm., med en äldre därå uppförd byggnad inköptes av postverket
år 1913 för 73.000 kronor.

Den nya byggnaden, som inrymmer lokaler jämväl för telegrafverket,
 omfattar bottenvåning, entresolvåning samt ytterligare två våningar.

Postkontoret är förlagt till bottenvåningen och den därmed sammanhängande
entresolvåningen. Telegrafverket disponerar våningen en
trappa upp samt en del av vindsvåningen.

Byggnadskostnaderna, 385.000 kronor, fördela sig sålunda:

Själva husets uppförande och inredning............ 359.415:50 kr.

Sådana ej direkt till husets uppförande hänförliga

kostnader, såsom stensättning av gård m. m....... 8.494: 50 „

Arvoden till arkitekt, konstruktörer och kontrollanter 17.090: — „

Summa 385.000: — kr.

Rev.-berättelse ang. statsverket 1923—1924. I. 5

Revisorernas

uttalande.

Postverkets
fastighet i
Linköping.

/

— 66 —

Av kostnaderna för själva byggnaden, 359.415:50 kronor, falla på
anordningarna för värme och ventilation 51.235 kronor samt på anordningarna
för gas, vatten och avlopp 21.250 kronor.

Uttalande''13 ^ avseen(^e a den allmänna planläggningen av den nyuppförda byggnaden
vilja revisorerna framhålla, hurusom själva gårdsutrymmet är
så ringa, att svårigheter uppstå vid postautomobilernas ut- och infart
samt av- och pålastning.

Fönsteranordningarna i en del av de till bottenvåningen förlagda
tjänstelokalerna befunnos mindre tillfredsställande. Särskilt framträdande
var detta i kontrollörens rum och i brevbärareexpeditionen.

§ 43.

Postkontoret Revisorerna hava besökt postkontoret i Bollnäs.

Postkontoret är inrymt i en för tiden 1917—1927 förhyrd lokal, som
innehåller fyra rum jämte arkiv- och valvutrymmen. Den årliga hyran
för lokalen uppgår till 2.300 kronor.

För postverkets behov förhyres ytterligare i Bollnäs:
överliggningsrum för norra distriktets tjänstemän, 375 kr.

per månad .......................................... 4.500 kr.

överliggningsrum för mellersta distriktets tjänstemän, 100

kr. per månad ...................................... 1.200 „

förvaringsrum vid järnvägsstationen, 50 kr. per månad .... 600 „

Summa 6.300 kr.

Därjämte utbetalas för närvarande till envar av sex postiljoner, som
själva skaffa sig bostad, hyresersättning med ett belopp av 22 kronor
50 öre per månad.

Enligt vad revisorerna inhämtat har tidigare varit under övervägande
att i Bollnäs uppföra en gemensam byggnad för postverket och
telegrafverket. Emellertid har telegrafverket nyligen träffat avtal om
förlängning av tidigare avslutat hyreskontrakt på ytterligare 15 år,
räknat från den 1 oktober 1925, mot viss förhöjning av hyresbeloppet.

Revisorernas Enligt vad revisorerna vid besöket iakttogo måste de nuvarande postuttalande.
 kontorslokalerna anses för ändamålet mindre lämpliga på grund av
fastighetens bristfälliga beskaffenhet. I avseende å det framtida ordnandet
av postverkets lokalförhållanden i Bollnäs vilja revisorerna liänvi
sa till vad därom anförts i sammanhang med frågan om användningen
av hotellbyggnaden vid därvarande järnvägsstation.

— 67 —

§ 44.

Vid sitt besök i Bräcke togo revisorerna i betraktande postverkets
anordningar å därvarande bangård för omsortering av paketposten till
övre Norrland. För ändamålet bär åren 1923—1924 å statens järnvägar
tillhörig mark uppförts ett sorteringsskjul. Kostnaderna härför,
ett nyanlagt stickspår inberäknat, hava uppgått till i runt tal 5.500
kronor.

Större delen av ifrågavarande paketpost försändes för närvarande
med godståg till Bräcke. Enligt vad som framgår av en revisorerna
från generalpoststyrelsens första byrå på begäran lämnad, den 21 november
1924 dagtecknad promemoria avsändes paketposten på kvällen
från Stockholm och framkommer till Bräcke på tredje dagens morgon.
För omlastningen och omsorteringen i Bräcke åtgår ytterligare ett
dygn. På fjärde dagens morgon avgår paketposten vidare till Vännäs,
dit den ankommer samma dags kväll. Från Vännäs vidaresändes den
därefter den femte dagens morgon (tåg 1364) till Jörn, varifrån den
befordras med tåg 502 till Boden, dit den ankommer kl. 9,18 på kvällen.
Först på sjätte dagen kan sålunda ett på detta sätt befordrat paket utlämnas
till adressaten i exempelvis Luleå.

Skulle emellertid paketposten icke omsorteras i Bräcke utan vidaresändas
samma morgon den ankommer dit, konmie enligt vad från generalpoststyrelsen
framhållits postverkets utgifter för ifrågavarande
paketbefordran att högst avsevärt ökas. Omsorteringen inom fast
postanstalt medför nämligen en betydande besparing såväl av postkupéutrymme
som av arbetskrafter. I detta avseende har generalpoststyrelsen
vidare anfört följande:

”Det bör bemärkas, att, därest postverket iklädde sig de sålunda
ökade kostnaderna, befordringstiden för ifrågavarande paket endast
skulle nedbringas med ett dygn.

Samma syfte skulle kunna utan så stora kostnadsökningar vinnas
därest befordringstiden för paketen kunde minskas å sträckan Stockholm—Bräcke.
 I sådant syfte har generalpoststyrelsen gjort framställning
hos Järnvägsstyrelsen antingen att hel postboggievagn skulle
tagas i anspråk i dagpersontåget (tåg 102) å sträckan Stockholm—
Bräcke (för närvarande disponerar postverket i detta tåg endast själva
postavdelningen och ej resgodsutrymmet i postboggievagnen), varvid
i resgodsavdelningen skulle befordras paketpost till övre Norrland,
eller och att i Ivrylbo i dagpersontåget insätta en godsvagn i vilken
lastats från Stockholm och andra orter till övre Norrland destinerad
paketpost. Den post, som vid sådan anordning ankomme till Bräcke
på aftonen med dagpersontåget skulle på natten omsorteras i Bräcke,
varigenom vunnes ett dygns kortare befordringstid för paketposten
till övre Norrland. Järnvägsstyrelsen har emellertid funnit sig icke
kunna bifalla ifrågavarande framställning, enär tåget vid ytterligare

Sorteringen
av paketpost
i Bräcke.

— 68 —

Revisorernas

uttalande.

Telegrafstationen
i Ange.

belastning icke skulle kunna hållas rättidigt. Generalpoststyrelsen
hade trott det vara möjligt att i dagpersontåget skulle kunna upplåtas
åtminstone en godsvagn från Krylbo till Bräcke, alldenstund i Krylbo
avkopplas dels en personboggievagn, dels ock en resgodsvagn.

Vidare har generalpoststyrelsen begärt* att en godsvagn med post till
övre Norrland skulle få befordras antingen med dagpersontåget (tåg
502) från Bräcke eller med samma tåg från Långsele, varigenom ytterligare
ett dygns kortare befordringstid vunnes, men även till denna
framställning har järnvägsstyrelsen ställt sig avvisande.”

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, äro transportförhållandena
för paketposten till Norrland för närvarande mindre tillfredsställande.
 Generalpoststyrelsen har haft under övervägande möjligheterna
att genom anlitande av snabbare tågförbindelser nedbringa
befordringstiderna för ifrågavarande transporter. På grund av de
alltför höga merkostnader, som härigenom skulle uppkomma, har emellertid
detta icke hittills ansetts möjligt. I anslutning till vad av generalpoststyrelsen
i ärendet anförts vilja revisorerna ifrågasätta, huruvida
dock icke genom samverkan mellan generalpoststyrelsen och järnvägsstyrelsen
de nuvarande transporttiderna för paketposten till Norrland
skulle kunna förkortas.

Telegrafverket.

§ 45.

Revisorerna hava besökt telegrafstationen i Ange.

Ifrågavarande telegrafstation är förlagd till en telegrafverket tillhörig,
 nybyggd fastighet.

Fastigheten är uppförd av trä i två våningar jämte vind. Byggnaden,
 varå arbetena slutfördes år 1919, har dragit en kostnad av i runt
tal 100.000 kronor eller

för inköp av tomt ........kronor 6.300:— samt

byggnadskostnad ......... „ 93.697:47

Summa kronor 99.997: 43

I våningen en trappa upp och å vindeh har inretts bostäder för den
kvinnliga telegrafkommissarien och de båda reparatörerna ävensom
bostadsrum för en biträdande telegrafist.

Byggnadens totala kubikinnehåll uppgår till 2.019 kbm. Per kbm.
räknat utgör alltså själva byggnadskostnaden 46 kronor 41 öre.

— 69

Rörande trafiken å ifrågavarande station har från trafikavdelningen
vid sjätte distriktet i en den 12 november 1924 dagtecknad promemoria
lämnats bland annat följande upplysningar.

”1) Redovisningsområdet omfattar 2 taxeområden och 19 understationer;
antalet abonnenter (apparater) inom området var vid senaste
årsskiftet 307/412. Uppbörden utgjorde (1923) cirka 94.000 kronor.

Till Ange centralstation äro f. n. anslutna 105 huvudabonnemang med
tillsammans 142 samtalsapparater; medräknas lokalledningarna för allmänna
samtalsapparter och apparater för tjänstebruk, betjänas å stationen
114 lokalledningar. Antalet betjänade riksledningar är 12 och
landsledningar 8, därav 1 för betalande samtal. Telegral ledningar betjänade
å stationen äro 3; under normala förhållanden begagnas av de
3 telegraföverdragen endast 1.

Personalen för avvecklande av denna trafik bestar, utom av telegrafkommissarien,
 som är indelad till vakttjänstgöring å telegrafexpeditionen,
 av 1 biträdande telegrafist och 6 telefonister; för budbäringsgöromålen
är anställd en gosse, som betalas anslagsvis. Högsta antalet
samtidigt tjänstgörande å stationen, reparatörspersonal ej medräknad,
är 6 personer.

2) I prov- och omkopplingsväxel i Ange äro, utom de under 1) för
områdets egen trafik avsedda ledningarna, intagna 12 förbigående riksledningar;
för trafik Östersund in. fl., Sollefteå m. fl., Sundsvall m. fl.
stationer — Grävle, Ljusdal, mellersta och södra Sverige, Stockholm
m. fl., ävensom mellan de förstnämnda grupperna. Det åligger Ange
att normalt utföra sammanställningar för 9 tidsindelningar. Vid feltillfällen
måste Anges biträde påkallas för provning av förbigående ledningar
och ändring av de ordinarie sammanställningarna ävensom för
skötsel av tillfälliga tidsindelningar. Å stationen finnes anordnad en
elektronrörsanläggning för förstärkning av samtalen Skellefteå, Örnsköldsvik
m. fl. stationer å ena och Stockholm m. fl. stationer å andra
sidan.

3) Vad som ovan sagts om de förbigående riksledningarna gäller
även om de förbigående telegrafledningarna. Vid feltillfällen måste
Ange ombesörja överdragning, så att stundom alla 3 telegraföverdragen
äro upptagna.

4) På grund av sitt läge med bekväma tågförbindelser åt olika håll
är Ange väl lämpad som stationeringsort för reparatörer; 2 sådana
finnas.”

Från telegrafstyrelsen har jämväl framhållits Anges egenskap av
övergångsstation för ett stort antal telefon- och telegrafledningar. Vid
planläggningen av nybyggnaden hade också hänsyn måst tagas till svårigheterna
att i Ange bereda bostäder för personalen.

— 70

Julande"8 ..Med ,undantag av telegrafrummet föreföllo de i nedre våningen belägna
tjänstelokalerna onödigt stort tilltagna. Revisorerna hålla före,
att genom en bättre disposition av utrymmet och ett lämpligare avvägande
av lokalernas storlek en icke oväsentlig besparing i byggnadskostnaderna
kunnat åstadkommas.

§ 46.

keSadio-'' Revis01''erna hava besökt telegrafverkets radiostation i Stockholm.
station i Revisorerna erforo vid besöket, att från telegrafverkets sida ifrågatockholm.
 satts, att utsändning medelst radio av operaföreställningar skulle få

anordnas, men att man inom operans styrelse ställt sig avvisande
häremot.

Med anledning härav vilja revisorerna påpeka, att de av Kungl.
Maj d genom beslut den 8 juni 1923 tillsatta sakkunniga för utredning
angående den ekonomiska ställningen vid operan m. m. i sitt den 29
april 1924 avgivna betänkande jämte övriga åtgärder till förbättrande
av operans ekonomi föreslagit, att försöksvis operaföreställning eller
delar därav matte utsändas medelst radio. Avlyssnandet av en operaföreställning
medelst radio skulle nämligen enligt de sakkunnigas mening
visserligen ej kunna skänka samma konstnärliga utbvte som bevistandet
av själva föreställningen, men väl hos mången väcka intresse
för en konstart, för vilken han förut stått främmande. Revisorerna,
som dela den ståndpunkt de sakkunniga härutinnan intagit, anse för
sin del, att radering av operans föreställningar skulle bidraga till att
öka intresset för operamusiken samt sålunda i sin mån kunna medverka
till en ökning av besöksfrekvensen. Dessutom synes det enligt revisorernas
mening vara en skälig fordran från den allmänhet ute i landets
olika delar, som i allt fall obestridligen ekonomiskt bidrager till uppehållandet
av operans verksamhet, att den på detta sätt beredes tillfälle
att i en viss grad tillgodogöra sig de mr~ikaliskt konstnärliga värden,
operaverksamheten representerar.

Statens järnvägar.

§ 47.

^mivägs?8 . Rf!visorerna hava besökt Linköpings järnvägsstation. Å nämnda station.
 tion, vilken trafikeras gemensamt med Östra Centralbanan och Mellersta
Östergötlands järnväg, hava under de senare åren utförts vissa
utvidgningsarbeten i sammanhang med dubbelspårsbyggnaden Norrköping—Mjölby.
 Dessa utvidgningsarbeten, som pågått under åren
1917—1922, hava omfattat

— 71 —

Totalkostnad

(inberäknat

markförvärv)

omläggning av huvudbangårdens spårsystem med nya
spår för godsomlastning till Mellersta Östergötlands

järnväg ..........................................

till- och ombyggnad av stationshuset ..................

anläggning av en rangerhangård................111111

370.702:03

192.374:34

556.434:66

Summa 1.119.511:03

Frågan om dessa anläggningars utförande har icke i vidare man varit
underkastad statsmakternas prövning än att i sammanhang med utverkandet
av anslag till ovannämnda dubbelspårsbyggnad av järnvägsstyrelsen
meddelades att jämväl å vissa stationer omfattande utvidg ningsarbeten

påkallades. .

Vid sitt besök iakttogo revisorerna, att den nya rangerbangard j
stod så gott som utan användning. Det upplystes, att denna aldrig
nämnvärt varit i bruk samt att avsikten vore att borttaga densamma.
Från järnvägsstyrelsen har sedermera meddelats, att utredning paginge
om nämnda anläggnings ersättande med ett fullständigt nytt
mindre spårsystem för godsvagnsväxlingen. I detta avseende bär i
övrigt hänvisats till innehållet av en inom järnvägsstyrelsens byggnadsbyrå
uppgjord, den 22 oktober 1924 dagtecknad promemoria av

följande lydelse:

”För att kunna utlägga det av 1914 års riksdag beslutade nya dubbelspåret
mellan Norrköping och Mjölby var det nodvandigt att andra
och bredda plattformarna vid Linköpings station. Enär det icke t ann
någon möjlighet att utvidga det befintliga stationsområdet pa bredden,
måste därför spårantalet vid bangården minskas^ från förutvarande 10
stycken spår till 7 stycken, därvid förutsattes då, att godsrangermgsbansård
skulle anordnas utanför gamla stationsområdet.

När arbetena med den nya rangerbangården saval pianiades som na
de år 1917 skulle igångsättas, både stationen mycket stark saval genom
sående som lokal trafik, varjämte under då rådande driftsförhållanden
tvänne lokalgodståg övernattade vid stationen. Vid denna tidpunkt^ ansåss
det därför oundgängligt behövligt att anordna en särskild ban„ard
fö? att nöjaktigt kunna utföra godsvagnsväxlmgen. ***$!*£

bangård avsåg man även att vinna en viss lättnad for gatutrafiken
över den i stationens västra del belägna gatukorsningen i Tvargatam
Trafikens växlande storlek framgar av vidfogade tvanne tablaer ) over
antalet till- och avkopplade godsvagnar och over tagantalet vid Lmko PiN§ärSdeni0nya

rangerbangården blev färdig - år 1918 - hade, som
likaledes framgår av nämnda tablåer, trafiken börjat nedgå, och d

i) Uppgifterna sammanställda i bifogade tabeU.

— 72 —

nedgången sedan blev allt starkare, blev det möjligt att på ett nöjaktigt
och ekonomiskt sätt ombesörja vagnväxlingen i dess helhet å de insk
rank t a sparutrymmen, som finnas vid personbangården och de intill
liggande godsmagasins- och lastspåren.

En bidragande orsak härtill har ävenledes varit, att övernattningen
av förutnämnda tvänne lokalgodståg kunnat bringas att bortfalla från
och med den 1 oktober 1921.

Denna ändring i tidtabellen är att betrakta som ett led i det oavlåtbga
strävandet att pa alla ha.11 förbilliga driften och är följden av undersökningar
beträffande driftsystemet på berörda linjer, som bedrevos
iyi8—J.919. bammanhörande var den samtidigt påbörjade och därefter
stegvis genomförda flyttningen av lokomotivstationen i Linköping
och den där förlagda lokomotivpersonalen till Norrköping. Ifrågavarande
flyttning har avsett att sammanföra denna sektions lokomotivpersonal,
 som dittills varit fördelad på stationerna Mjölby Linköping
Norrköping och Nyköping C, till ett mindre antal dylika stationer
och har beräknats skola medföra — förutom förmånligare tjänstgör
mgsturer för personalen — en direkt utgiftsminskning för statens
jarnvagar pa minst 200.000 kr. pr år. De ändrade lägen, som sektionens
lokalgodstag i samband därmed erhållit, hava emellertid så tillvida
vant förmånligare än de gamla, som alla lokalgodstågen från Norrkönorrut,
 Österut och söderut, nu utgå på morgonen därifrån
och det vid sektionens största godsstation inlämnade godset sålunda
kan vara mottagarna å de närliggande landsortsstationerna tillhanda
redan pa morgonen efter inlämnandet. (Förut gick det södergående
lokalgodstaget från Katrineholm till Linköping på dagen.)

Eftersom någon åtminstone nämnvärd ökning av den nuvarande trafiken
å Linköpings station icke torde vara att förvänta, har styrelsen
ter den V1dtagna ändringen av tågplanen och driftssystemet för godstrafiken,
 vid vilken behov av hela rangeringsbangården näppeligen
iangre föreligger, på senare tid haft under övervägande att på sådant
satt andra och minska rangerbangårdens spårsystem, att endast en mindre
spårgrupp anordnas invid västra ändan av den lokala godsbangården
Genom att anordna denna mindre spårgrupp på tänkt sätt skulle
nämligen vissa lättnader vinnas för den i denna del av bangården förebommande
växlingen, varjämte man skulle vinna någon minskning i såval
antalet växlingsrörelser över, som i vissa spärrningstiders längd vid
sistnämnda vägövergång i Tvärgatan.

Antal ankommande och avgaende tåg samt till- och frånkopplade
godsvagnar vid Linköpings station under åren 1910—1922.

Antal t&g

Antal godsvagnar

per

per dag:

1910 .........

197

1911 .........

194

1912 .........

191

1913 ........

198

— 73 —

Antal tåg

Antal igodsvagnar

per dag:

per dag:

1914 .........

............. 33

210

1915 .........

............. 35

216

1916 .........

............. 39

269

1917 .........

............. 34

252

1918 .........

............. 26

215

1919 .........

............. 29

219

1920 .........

............. 27

203

1921 .........

............. 24

132

1922 .........

............. 24

90”

Enligt ingångna avtal med anslutande järnvägsföretag, Östra Centralbanans
aktiebolag och Mellersta Östergötlands järnvägsaktiebolag,
äro dessa skyldiga att deltaga i utvidgningar av stationsanläggningarna
för gemensamma ändamål enligt viss angiven fördelningsgrund.

Av handlingarna i ärendet framgår, att ovannämnda arbeten igångsattes
och genomfördes, utan att några närmare underhandlingar med
de enskilda järnvägsbolagen rörande arbetenas utförande och bolagens
andel i kostnaderna ägde rum.

Först senare hava krav framställts å de båda bolagens deltagande i
kostnaderna för arbetena. Då godvillig uppgörelse i saken icke kunde
träffas, hava de tvistiga kraven hänskjutits till skiljedom. Rörande
ifrågavarande tvister, vilka avgjorts genom två skiljedomar, avkunnade
den 10 juni 1924 och avseende den ena tvisten med Östra Centralbanan
och den andra tvisten med Mellersta Östergötlands järnväg, hava
revisorerna inhämtat följande:

Av Östra Centralbanan har statens järnvägar yrkat att utbekomma
— förutom ett ostridigt mindre belopp, varom ej här är fråga — en
summa av 227.363 kronor 48 öre, utgörande cirka 20 % av ovan angivna
totala anläggningskostnad 1.119.000 kronor. Ovannämnda procenttal
sammanfaller med det procenttal, efter vilket förvaltningsbidraget under
senare åren utgått och som beräknats efter den enskilda banans
trafik i förhållande till den totala trafiken å stationen.

Bolaget har bestritt att betala någon andel i kostnaden för rangerbangården
liksom ock i kostnaderna för arbetena å stationshuset.
Likaledes har bolaget ansett sig icke vara betalningsskyldigt för någon
del av de kostnader för arbetena vid huvudbangården, som belöpte å
den nyanlagda omlastningsplatsen med omlastningsskjul, vilken anläggning
endast i obetydlig omfattning kommit till användning. Bolaget
framhåller också de höga förvaltningsbidrag, som numera Östra
Centralbanan hade att betala för driften å Linköpings station, eller
under de senare åren 90.000 kronor mot 29.900 kronor år 1913. Denna

Förhållandet
till anslutande
järnvägar.

— 74 —

höjning hade enligt bolagets mening till stor del framkallats av den
nya, onödigt stora bangården i Linköping, som krävde högre kostnader
för trafikens behöriga skötande.

I skiljedomen rörande Östra Centralbanan konstaterades beträffande
rangerbangården, att järnvägsstyrelsen icke mot bolagets bestridande
ådagalagt, att trafikförhållandena vid tiden för rangerbangårdens
anläggande voro sådana, att anläggningen krävdes för statens järnvägars
och bolagets gemensamma ändamål, och att sedermera nämnda
bangård, som icke någonsin i nämnvärd mån tagits i brak, uppenbarligen
icke blivit för sådant ändamål av nöden. Beträffande byggnadsarbetet
å stationshuset konstaterades visserligen, att den omständigheten,
 att förhandlingarna mellan parterna icke på förhand ägt rum
rörande arbetets behövlighet, ej borde befria bolaget från skyldighet
att deltaga i kostnaden. Emellertid kunde icke trafikbehovet anses
hava bort föranleda ett till- och ombyggnadsarbete av den omfattning,
som det utförda arbetet erhållit, utan borde minskning i denna post med
en fjärdedel skäligen beräknas.

Under åberopande härav och på i övrigt anförda grunder hava skiljemännen
förpliktat Östra Centralbanan att utgiva ett totalbelopp av i
runt tal 75.000 kronor. Den av järnvägsstyrelsen utsedda skiljemannen
var dock i så måtto skiljaktig, att han ansåg bolagets andel i kostnaderna
för arbetet å stationshuset böra beräknas å totala kostnadsbeloppet,
 varvid sammanlagda ersättningsbeloppet i stället komme att uppgå
till i runt tal 85.000 kronor.

I tvisten med Mellersta Östergötlands järnväg saktiebolag yrkade
järnvägsstyrelsen ursprungligen att utbekomma sammanlagt 40.320
kronor 57 öre, varav 34.777 kronor 2 öre utgjorde andel i kostnaden för
ombyggnad av stationshus jämte uthus och återstoden kostnaden för
flyttning m. m. av ett omlastningsskjul. Av särskilda anledningar nedsatte
sedermera styrelsen i viss mån sitt krav. Bolaget har framhållit,
att, därest det blivit på förhand tillfrågat om de nya anläggningarna,
bolaget skulle hava meddelat, dels att banans persontrafik å stationen
icke väntades taga sådan omfattning, att utvidgning av för denna trafik
gemensamt begagnade lokaler vore på lång tid framåt av behovet
påkallad, dels att de alltmer stegrade kostnaderna för bolagets begagnande
av Linköpings station vore allt för betungande för bolagets ekonomi
och att bolagsstyrelsen redan, med hänsyn till storleken av dessa
förvaltningsbidrag, såge sig nödsakad att vidtaga anordningar för trafikskötseln
i förbilligande riktning.

Av liknande grund, som i tvisten med Östra Centralbanan åberopats,
har Mellersta Östergötlands järnvägs andel i bidragsskyldigheten för

— 75 —

stationspåbyggnaden minskats med en fjärdedel. Det totala beloppet,
som bolaget enligt skiljedomen förpliktats utgiva, bär på grund härav
bestämts till 29.463 kronor 38 öre jämte ränta.

Sammanlagda ersättningsbeloppet, som tillerkänts statens järnvägar
från de båda anslutande banorna, uppgår alltså till i runt tal 100.000
kronor mot en totalkostnad av cirka 1.100.000 kronor. I detta sammanhang
bör uppmärksammas den fördel, som anläggandet av den dubbelspåriga
bron över Stångån strax öster om stationen innebar för Östra
Centralbanan, som härigenom befriades från den enligt gällande avtal
banan åliggande skyldigheten att eventuellt anlägga en ny fristående
bro, så snart statens järnvägar funne trafiken över den gamla bron ej
kunna skötas å enkelspår. Detta ombyggnadsarbete över bron har
emellertid utförts, utan att några uppoffringar från den enskilda banans
sida härför påkallats.

Rörande stationskostnaderna och personal vid Linköpings station för
perioden 1914^-1922 har järnvägsstyrelsens första trafikbyrå på anmodan
lämnat revisorerna följande uppgift:

Stations År

kostnad

kr.

1914 ...................... 194.761

1915 ...................... 240.703

1916 ...................... 282.538

1917 ...................... 331.038

1918 ...................... 674.435

1919 ...................... 797.130

1920 ...................... 859.976

1921 ...................... 764.901

1922 ...................... 340.296

Antal använd
personal i
medeltal:
pr dag:

98

104

108

115

121

125

112

115

103

Enligt revisorernas mening kunna befogade erinringar riktas mot
det sätt, varpå järnvägsstyrelsen handlagt frågan om utvidgningsarbetena
å Linköpings station. I trots av anläggningarnas omfattning
och de stora kapitalutlägg, som under rådande dyrtid krävdes, skred
järnvägsstyrelsen till deras utförande, utan att nödig klarhet dessförinnan
vunnits, att de båda enskilda järnvägsbolag, som jämte statens
järnvägar begagna stationen, komme att bära sin vederbörliga anpart
i kostnaderna. Beträffande det största arbetet, nämligen rangerbangårdsanläggningen,
 har vederbörande bolag, med hänsyn till anläggningens
obehövlighet, helt frikallats från att deltaga i kostnaden härför,
 och bolagets andel i den utförda tillbyggnaden å stationshuset har

Revisorernas

uttalande.

— 76 —

väsentligen reducerats på grund av att nämnda tillbyggnad ansetts
för stort tilltagen.

Den starka ökningen av stationskostnaderna å Linköpings station
under tiden 1914 till åren 1919:—1920 bör i detta sammanhang konstateras.
 Under tiden 1914 till 1919—1920 fyrdubblades dessa kostnader,
medan den samtidiga levnadskostnadsstegringen uppgick till allenast
cirka 150 % och partiprisstegringen till 250 %. Av de enskilda bolagen
har framhållits, hurusom denna ofantliga ökning av trafikkostnaderna
i Linköping sannolikt till en viss del vore att tillskriva de utförda
nyanläggningarna, som vid denna senare tidpunkt börjat tagas
i bruk. Vid bedömande av stationskostnadsstegringen bör dock giveL
vis icke förbises den reglering av personalavlöningarna i förhöjande
riktning, som under nämnda tid ägde rum. Ej heller bör förbises sedermera
inträffad nedgång i dessa kostnader. Men detta oaktat lära
nyssnämnda erinringar icke kunna frånkännas berättigande.

\''ad särskilt den nya rangerbangården beträffar har, på sätt ovan
nämnts, vid revisorernas besök framkommit, att densamma aldrig
nämnvärt tagits i bruk, sedan den under 1918 blev färdig. Enligt vad
från järnvägsstyrelsen meddelats har styrelsen för avsikt att inom den
närmaste tiden helt borttaga rangerbangården för att i stället anlägga
ett nytt spårsystem för godstågsväxlingen å stationen. Såsom förklaring
för denna ågärd har av järnvägsstyrelsen åberopats den omläggning
av godsvagnstransporterna å linjen Stockholm—Malmö, som på
senaste tiden ägt rum. Denna driftsomläggning har föranletts av vissa
allmänna driftsundersökningar, som företagits under åren 1918 och
1919 och alltså pågått under samma tid som arbetena å Linköpings station.
 Det synes revisorerna anmärkningsvärt, att inga liknande driftsundersökningar
företagits, innan ifrågavarande arbeten kommit till utförande.
 Härigenom hade arbetenas obehövlighet kunnat utrönas och
onödig kapitalutgift undvikas.

I anledning av vad under revisorernas granskning av detta ärende
framkommit, anse sig revisorerna kunna fastslå, att vid utförandet av
ovannämnda utvidgningsarbeten statens järnvägars intressen i förhållande
till de båda anslutande banorna, Östra Centralbanan och MeL
lersta Östergötlands järnväg, icke blivit vederbörligen tillvaratagna.
Om bristande planmässighet måste det ock enligt revisorernas mening
anses vittna, att på detta sätt nyanläggningar utföras, utan att först
nödvändigheten av deras tillkomst klarlägges.

Revisorerna vilja såsom ett slutomdöme i saken uttala, att vid planläggningen
och utförandet av ifrågavarande arbeten å Linköpings station
strävandena att tillgodose högt ställda tekniska anspråk i betänklig
grad synas hava skjutits i förgrunden på bekostnad av omsorgen om
statsbanornas ekonomi.

— 77 -

§ 48.

Revisorerna hava avlagt besök å Ange järnvägsstation, där under senaste
åren nedlagts stora kapitalbelopp å utvidgningsarbeten av olika
slag. Avsikten har därvid varit att i enlighet med en vid 1913 års riksdag
framlagd plan vid Ange skapa en centralpunkt, i likhet med Boden,
Hallsberg och Nässjö, dit bland annat rangeringen och omlastningen av
de norrländska godstågen skulle törläggas. Genom att på detta sätt till
allenast en större station förlägga så mycket vagnväxling och godsomlastningsarbete
som möjligt har en ekonomisering av driften ansetts
kunna vinnas.

De utförda arbetena, som inberäknat marklösen dragit en kostnad av
sammanlagt över 3.000.000 kronor, hava bestått i utvidgningar av
spårsystemet, uppförande av ett omlastningsmagasin och lokomotivstallar
samt bostadshus för personalen. Kostnaderna för de nya lokstallarna
hava uppgått till cirka 750.000 kronor och utvidgningarna av
bangården, inberäknat inköp av mark, till cirka 1.000.000 kronor.

Invid stationen har under senare år inköpts omkring 11,5 har mark
för nära 100.000 kronor. Däri ingår ett år 1924 exproprierat mindre
område — cirka 600 kvm. — utgörande en s. k. fägata med rätt för järnvägsstyrelsen
att avstänga trafiken. Lösesumman härför uppgick till
50.342 kronor 50 öre.

Enligt vad revisorerna inhämtat föreligger förslag om ytterligare
utvidgningsarbeten å bangården vid Ange. Sålunda har järnvägsstyrelsen
i sin skrivelse den 13 september 1924 i samband med övriga anslagsfrågor,
 avsedda att föreläggas 1925 års riksdag, hemställt om
ett anslag av 56.000 kronor för utläggning av två nya spar för vagnrangering
och förlängning av ett av de nuvarande uppställningsspåren
för erhållande av ökat utrymme för uppställning av vagnar. Såsom
stöd härför har anförts, att på detta sätt växlingstiden i Ange kunde
minskas och besparing av växlingsarbete även uppstå i Bräcke, varigenom
en sammanlagd årlig driftskostnadsbesparing av omkring 4.800
kronor beräknades uppstå. Härtill borde läggas den besparing i form
av minskad bränsleförbrukning, som vunnes genom minskad försening
av de från Ange utgående tågen.

Härutöver förehar järnvägsstyrelsen, enligt vad revisorerna erfarit,
utredningar rörande ytterligare nyanläggningar å Ange station.

Med de under senaste tiden utförda utvidgningsarbetena vid Ange Revisorernas
har avsetts att där skapa en centralpunkt i det norrländska järnvägs- ’lttalande''
nätet, dit arbetet med omrangering och omlastning av de norrländska
godstågen i allt större utsträckning skulle förläggas.

— 78 —

^Beträffande Ånges lämplighet för denna uppgift såsom centralbangård
för Norrland vilja revisorerna erinra hurusom Ange ursprungligen
tillkommit såsom en norra stambanans anslutningsstation till den
redan tidigare beslutade tvärbanan från Sundsvall (Torpshammar)
över Östersund till norska gränsen. Då beslutet om norra stambanans
anslutning till nämnda tvärbana år 1877 fattades, var det ännu ovisst,
i vad mån norra stambanan skulle erhålla sin fortsättning vidare i
nordlig riktning. I den mån emellertid norra stambanan sedermera
utbyggts och trafiken a denna bana utvecklats, har Ånges betydelse
såsom genomgångsstation vuxit, varvid samtidigt linjen Ange—Sundsvall
alltmer erhållit karaktär av bibana.

Genom denna norra stambanans sträckning över Ange vållas emellertid
stor tidsspillan för genomgångstrafiken. Till en del förorsakas
ifrågavarande tidsförlust av den starka krökning i vinkel mot öster,
som stambanan bildar vid Ange. Men dessutom har stationsanläggningen
den för en genomfartsstation mindre lämpliga formen av säckstation,
 varigenom pakallas särskilda växlings- och omrangeringsåtgärder
vid tågens genomfart. Å utfartslinjerna såväl söderut som
norrut mot Bräcke förefinnas starka och ur driftssynpunkt olägliga
stigningar. Även i övrigt har stationen en mindre gynnsam belägenhet.
Bangården har i sin östra del måst förläggas i stark lutning.

Bebyggelsen i trakten är också synnerligen ringa, vadan omfattande
åtgärder visat sig påkallade för beredande av bostäder åt den trafikpersonal,
 varav därvarande samhälle så gott som helt består. Trots
dessa åtgärder råder på platsen svår bostadsbrist.

„ du fråga varit att skapa en rangeringsbangård för Norrland
Ange givits företräde framför det längre norr ut belägna Bräcke eller
andra stationer utmed norra stambanan har bland annat berott på
Anges ovannämnda egenskap av grenstation för trafiken till Sundsvall.
Det är emellertid att märka, hurusom genom färdigbyggandet av Ostkustbanan
en ny trafikled skapas i dessa trakter. I synnerhet å den
jämsides löpande delen av norra stambanan kan denna nya trafikled
väntas medföra sådana betydande omkastningar i trafikavseende, att
därav kan betingas vissa även Ange berörande tåg- och driftsomläggningar.

o Under angivna omständigheter, och om därjämte hänsyn tages till
rådande lågtrafik lärer kunna ifrågasättas lämpligheten av att på sätt
järnvägsstyrelsen föreslagit, nu skrida till ytterligare utvidgningar av
stationsanläggningarna i Ange, även om till stöd härför kunna åberopas
vissa uppgjorda räntabilitetskalkyler.

Med vad sålunda anförts hava revisorerna velat fästa uppmärksam -

79

heten på de betydande belopp som under de senare åren nedlagts å
Ange station. I anledning av de förefintliga planerna att å nämnda
bangård företaga ytterligare utvidgningar hava revisorerna tillika
velat framhålla de starka betänkligheter som måste möta mot att
under nuvarande tidsläge och innan klarhet vunnits om det norrländska
järnvägsväsendets sannolika framtida gestaltning företaga ytterligare
utvidgning å nämnda station.

§ 49.

Revisorerna hava avlagt besök å Bräcke station. stationen!

Å nämnda station hava under senaste tiden nyanläggningsarbeten Bracka,
utförts. Vissa markområden hava inköpts med tanke på framtida utvidgningar
av bangården. Två nya bostadshus för järnvägspersonalen
hava uppförts, varjämte en äldre fastighet inköpts för samma ändamål.
 I de båda nyuppförda fastigheterna stodo vid revisorernas besök
några lägenheter oanvända.

§ 50.

På yrkande av innehavarna av järnvägshotellen i Bräcke,^ Ange,

Bollnäs, Ockelbo, Storvik och Krylbo har järnvägsstyrelsen i mål, som åiagd skyldigsom
fullföljts från underrätterna, enligt särskilda av högsta domstolen het. att mlösa
den 29 december 1923 avkunnade domar ålagts att inlösa därvarande yägshotell.
hotell- och restaurationsbyggnader.

Ifrågavarande inlösningsskyldighet har motiverats med en med ingången
av år 1919 ikraftträdd lagändring, enligt vilken detaljhandel
med rusdrycker inom kommun förbehölls åt för ändamalet bildat kommunalt
bolag och varigenom borttogs den tidigare förefintliga rätten
för länsstyrelse att på framställning av järnvägsstyrelsen meddela tillstånd
till utskänkning av vin och Öl. Vederbörande innehavare har på
detta sätt ansetts efter ingången av år 1919 mot sin vilja kommit i avsaknad
av dylik utskänkningsrätt, vilkens bibehållande finge betraktas
hava utgjort en väsentlig förutsättning för de ursprungliga kontraktens
tillkomst.

Nämnda kontrakt innefattade, enligt vad av domstolarna åberopas,
skyldighet för vederbörande innehavare att uppföra nödiga byggnader
å stationen samt där för resande och järnvägens personal hålla förtäring
av mat, vin och maltdrycker med bestämmelse tillika, att järnvägsstyrelsen
skulle äga rätt att, när som helst efter sex manaders uppsägning,
 inlösa hotellbyggnaden med tillhörande anläggningar mot ersättning,
 som i brist av godvillig överenskommelse skulle bestämmas av
gode män. Sistnämnda bestämmelse vore enligt domstolsutslagen

— 80 —

grundad på eu mellan kontrahenterna förutsatt skyldighet för järnvägsstyrelsen
att därest kontraktet, såsom här ansetts vara fallet, utan
kontraktsinnehavarens eget förvållande komme att upphöra och anläggningen
till följd därav icke vidare kunde av honom för det i kontraktet
avsedda ändamål begagnas inlösa anläggningen med dess fulla
värde.

Beträffande hotell- och restaurationsbyggnaden i Krylbo har järnvägsstyrelsen
genom högsta domstolens dom förpliktats utgiva ett av
innehavaren fordrat och av styrelsen vid rådhusrätten utan erinran
lämnat inlösningsbelopp av 125.000 kronor jämte ränta.

De Övriga lösensummorna hava i enlighet med högsta domstolens
föreskrift fastställts genom skiljemän (gode män), på sätt närmare inhämtas
av följande anläggningarna i Storvik, Bollnäs och Ange avseende
beslut:

”1 enlighet med Kungl. Maj :ts dom den 29 december 1923 (nr 599)
i mål mellan Bollnäs nya bryggeriaktiebolag, å ena, samt Kungl. Järnvägsstyrelsen,
 å andra sidan, ömsom sökande och svarande, hava till
gode män för fastställande av värdet av de i målet ifrågakomna hotelloch
restaurationsbyggnader med tillhörande anläggningar inom Storviks
och Bollnäs stationsområden blivit utsedda:

av bolaget undertecknade ingenjören Ivar Nyqvist och kaptenen
Algot Lindgren,

av Kungl. Järnvägsstyrelsen undertecknade kaptenen Ernst Lindh
och byggnadsingenjören John Lundegren samt

av de sålunda utsedda undertecknad justitierådet Anshelm Berglöf,
tillika utsedd till ordförande.

Parterna hava enats om att de skiljemän, vilka enligt samma dom
hade att fastställa värdet av de byggnader, som uppförts å den genom
ett i målet omförmält kontrakt av den 29 september 1891 upplåtna tomten
inom Ange stationsområde skulle vara fem till antalet och utses
två av vardera parten och den femte av de sålunda valda, och hava undertecknade
i enahanda ordning som nyss sagts utsetts till skiljemän.

Parterna hava inför gode- och skiljemännen muntligen och skriftligen
utfört sin talan. Sammanträden med gode- och skiljemännen
samt parterna hava hållits i Stockholm den 17 och 31 mars samt den
7 maj 1924. Besiktning på stället har ägt rum i Ange den 8, i Bollnäs
den 9 och i Storvik den 10 maj 1924, därvid jämväl parterna varit tillstädes.

Bolaget har inför gode männen yrkat, att ifrågavarande värden
måtte fastställas till följande belopp:

för byggnaderna i Storvik 199.000 kronor

för byggnaderna i Bollnäs 198.000 kronor och

för byggnaderna i Ange {= den å ovannämnda tomt belägna hotelloeh
restaurationsbyggnaden, flygelbyggnaden för personalen och uthusbyggnaden)
109.400 kronor, allt med ränta enligt Kungl. Mai ds
dom.

— 81 —

Kungl. Styrelsen å sin sida har bestritt, att högre värden än följande
finge fastställas:

för hotell- och restaurationsbyggnaden i Storvik 59.400 kr.

för hotell- och restaurationsbyggnaden i Bollnäs 73.000 „

för förenämnda byggnader i Ange............. 54.100 „

allt jämte ränta, varemot Kungl. Styrelsen förklarat sig anse uthusbyggnaden
i Storvik värdelös.

Godemännen hava efter enskild överläggning stannat vid följande

Beslut.

Värdet av ifrågavarande byggnader med tillhörande anläggningar
fastställes till:

för de inom Storviks stationsområde belägna''etthundratjugutusen
(120.000) kronor, för den inom Bollnäs stationsområde belägna etthundrasextioåttatusen
(168.000) kronor, och för de inom Ange stationsområde
belägna etthundratvåtusenetthundra (102.100) kronor.

Å dessa belopp, tillhopa trehundranittio tusen etthundra (390.100)
kronor, har Kungl. Styrelsen enligt Kungl. Maj :ts dom att gälda fem
procent årlig ränta från den 7 mars 1919 tills betalning sker.

Från detta beslut, som innefattar undertecknade Berglöfs, Nyqvists
och Lindgrens sammanstämmande mening, äro undertecknade Lindh
och Lundegren i fråga om värdet å byggnaderna i Bollnäs och Ange
skiljaktiga och anse detsamma böra bestämmas, för byggnaden i Bollnäs
till allenast etthundratjugutusenfemhundra (120.500) kronor och
för byggnaderna i Ange till allenast sjuttiotvåtusen (72.000) kronor med
ränta enligt Kungl. Maj :ts dom.

Stockholm den 12 maj 1924.

Anshelm Berglöf.

Ivar Nyqvist. Algot Lindgren.

Ernst Lindh. John Lundegren.”

I två särskilda jämväl den 12 maj 1924 meddelade beslut, vilka i huvudsak
äro likalydande med det här ovan återgivna, hava samma fem
gode män fastställt värdet av anläggningarna i Bräcke och Ockelbo till
255.100 resp. 68.000 kronor.

Till belysning av storleken av de sålunda åsätta värdena återgives
följande tabell:

I gottgörelse hava värderingsmännen av järnvägsstyrelsen fordrat
och erhållit ett sammanlagt belopp av 16.200 kronor eller såsom beloppet
av dem själva specificerats

för uppdragets utförande i fråga om byggnader i

Bräcke ........................... kr. 5.800: —

Ange ............................. „ 2.300: —

Bollnäs ........................... „ 3.700: —

Ockelbo .......................... „. 1.600: —

Storvik ........................... „ 2.800: —

Summa kr. 16.200

Rev.-berättelse ang. statsverket 1923—1924. I.

6

— 82 —

I en av vederbörande distriktsförvaltning år 1924 till skiljemännen
avgiven p. m. lämnas bl. a. följande uppgifter rörande ifrågavarande
byggnader.

Bräclce järnvägshotell. Uppfördes år 1884 och tillbyggdes 1900.
År 1919 tillbyggdes hotellet ytterligare, varvid centralvärmeledning
samt vatten- och avlopsledningar inleddes. Nuvarande innehavare inköpte
hotellet år 1913 för 95.000 kronor, vari ingick ersättning för inventarier.
 Stommen synes vara i gott skick med undantag av att å flera
ställen i byggnaden märkas sättningar.

Ange järnväg shotell. Inom den del av hotellbyggnaden som nu skall
inlösas finnas 15 bostadsrum samt rum för restaurang och köksavdelning.

Bollnäs järnvägshotell. Enligt distriktsförvaltningen under hand
lämnad uppgift hade hotellbyggnaden, då den nuvarande ägaren, Bollnäs
nya bryggeriaktiebolag, år 1912 övertog densamma, betingat ett
inköpspris av 80.000 kronor i ett för allt, inventarier inberäknat. Hotellet
har icke underkastats några väsentliga underhållsåtgärder sedan
1912, då det genomgick reparation.

Ockelbo järnvägshotell. Byggnaden uppfördes år 1885 av timmer i
två våningar jämte vindsvåning. Lösenpriset, då nuvarande ägaren
år 1895 övertog äganderätten till hotellet, uppgives hava varit 48.000
kronor i ett för allt med inventarier. Underhållet lämnar i sin helhet
mycket övrigt att önska.

Storviks järnvägshotell. År 1921 försåldes enligt uppgift hotellet
för 137.000 kronor av dess nuvarande ägare, Bollnäs nya bryggeriaktiebolag,
 som emellertid sedermera återtagit detsamma. Byggnaden är
mycket bristfälligt underhållen.

Järnvägsstyrelsen har i skrivelse den 11 februari 1924 gjort framställning
om beredande av medel till täckning av inlösningssummorna
samt övriga med hotellens övertagande förenade kostnader. På grund
av det bristfälliga underhållet av hotellbyggnaderna har nämligen styrelsen
avsett omfattande reparationer av hotellbyggnaderna. I den nya
hotellstadgan av år 1917 föreskrivna brandsäkerhetsåtgärder voro endast
delvis genomförda. Inberäknat vissa mindre kompletteringsarbeten
beräknas dessa reparationer och ytterligare brandsäkerhetsåtgärder
draga en kostnad av sammanlagt cirka 325.000 kronor. I en sedermera
den 23 augusti 1924 till kommunikationsdepartementet avgiven promemoria
har statens järnvägars kapitalbehov för inlösen av ifrågavarande
sex hotell m. m. uppskattats sålunda:

— 83 —

för inlösen ..................................... 838.200 kronoi

„ gäldande av räntekostnader, i runt tal ........ 65.900 „

,, gäldande av rättegångskostnader och kostnader

för lösen av protokoll m. m................... 6.500

„ gäldande av kostnader för värdering in. in., i runt

tal ....................................... 16.600

„ hotellens iordningsställande ............... 325.000 „

eller tillhopa 1.252.200 kronor

Järnvägsstyrelsen har framhållit önskvärdheten av att det begärda
anslaget kunde lämnas utan att medföra motsvarande ökning av statsbaneegendomens
bokförda värde. Det vore enligt styrelsens förmenande
tydligt att samma skäl som föranlett domen om inlösen, nämligen
bortfallandet av förutsättningarna för en lönande drift av hotellföretagen
i privat ägo, skulle träda hindrande i vägen även för statsbaneförvaltningen
att skapa sådan avkastning av de nya egendomsobjekten,
att skälig förräntning av lösenkapitalet skulle kunna utvinnas.

Enligt uppgjorda beräkningar skulle av hela detta kapital 1.250.000
kronor, allenast ett belopp av cirka 400.000 kronor för framtiden kunna
förräntas. Ur statens järnvägars synpunkt har därför järnvägsstyrelsen
funnit det synnerligen önskvärt att endast sistnämnda belopp behövde
påföras statens järnvägars kapitalkonto och att återstoden täcktes
av andra medel än kapitalökningsmedel.

Hotell- och restaurangrörelsen å ifrågavarande sex järnvägsstationer
bestrides alltjämt på oförändrat sätt genom de förutvarande ägarna
av hotellen. Å samtliga platser utom Bräcke har överenskommelse därvid
träffats att ersättningen till statens järnvägar för hotellens nyttjande
efter den 7 mars 1919 — vilken dag statens järnvägars inlösningsskyldighet
ansetts inträda och från vilken de tidigare innehavarna äga
räkna ränta å lösesummorna — skall utgå med belopp, motsvarande 5
procents ränta å lösesummorna. Beträffande hotellet i Bräcke har någon
motsvarande överenskommelse icke hittills kunnat träffas.

Med hänsyn till den ordning, vari ovan omförmälda lösenbelopp fastställts,
 anse sig revisorerna givetvis förhindrade att ingå i någon kritik
av beloppens skälighet. Emellertid vilja revisorerna, som varit i
tillfälle att taga ifrågavarande byggnader i betraktande och därvid fått
det intrycket, att flertalet av desamma befinna sig i ett bristfälligt
skick, påpeka, att lösenbeloppen i stort sett sammanfalla med de belopp,
 som av Stockholms rådhusrätt utdömts vid en tidpunkt, då penningvärdet
var mycket lågt. I detta sammanhang böra ock framhållas

Revisorernas

uttalande.

— 84 —

de högst väsentliga skiljaktigheter, som i flera fall föreligga mellan
lösesummorna och senast åsätta taxeringsvärden. Sålunda har för hotellet
i Bräcke, som enligt distriktsförvaltningens uppgift vid senaste
taxering åsatts ett värde av 85.000 kronor, lösesumman fastställts till
255.100 kronor.

Av intresse är ock, att gottgörelsen till de fem värderingsmännen, vilken
uppgått till 16.200 kronor, helt påförts järnvägsstyrelsen.

I avseende å de framtida förräntningsmöjligheterna är att märka, att
därest hotellbyggnaderna på sätt järnvägsstyrelsen förutsatt bibehållas
i statens hand, full förräntning endast skulle kunna beräknas å ett belopp
av cirka 400.000 kronor eller å knappt en tredjedel av det i detta
fall erforderliga kapitalbeloppet 1.250.000 kronor. I detta belopp ingå
emellertid kostnaderna för byggnadernas iståndsättande med icke mindre
än 325.000 kronor.

Vid nu angivna förhållanden synes det revisorerna böra tagas under
övervägande, huruvida icke statens kapitalutlägg för omförmälda ändamål
kunde genom lämpliga åtgärder minskas. I sådant avseende vilja
revisorerna framhålla, att frågan, huruvida behov fortfarande kan anses
föreligga, att å samtliga ifrågavarande platser hotell- och restaurangrörelse
uppehälles genom statens järnvägars försorg, torde tarva
en omprövning med hänsyn till att restaurangvagnar numera insatts
å de å längre sträckor gående dagtågen. Därest det skulle befinnas
obehövligt att vidare uppehålla järnvägshotell å vissa av berörda platser,
 torde de där befintliga hotellbyggnaderna utan större svårigheter
kunna komma till användning för andra ändamål, exempelvis för expeditionslokaler
eller överliggningsrum för personal eller möjligen såsom
bostadshus. Vad särskilt beträffar järnvägshotellet i Bollnäs synes
detta väl lämpa sig till inredande av nya lokaler för postkontor, varav,
på sätt revisorerna i annat sammanhang påpeka, behov föreligger. I
de fall åter, där uppehållandet av järnvägshotell befinnes nödigt, synes
böra undersökas möjligheterna att till enskilda överlåta hotellbyggnaderna
med nyttjanderätt på längre tid, förbunden med underhållsskyldighet
för vederbörande nyttjanderättstagare.

— 85 —

Tabell

utvisande åsätta värden å järnvägshotellet i Bräcke m. fl. hotellbyggnader.

Järnväg b-

hotellet

vid

Av hotellägar-ne vidRådstu-vurätten ur-sprungligenår
1919 fordrad
ersättning

Avhotellägar-ne senare med
hänsyn till in-träffad värde-stegring vid
Rådstuvurät-ten fordrad
ersättning

Av distrikts-förvaltningen
1924 beräknat
värde

Senaste

taxerings-

värde2)

Av majorite-ten bland
värderings-männen

fastställt

värde

Värde åsatt av
de utav järn-vägsstyrelsen
utsedda
skiljomännen

Bräcke

Ange

Bollnäs

Ockelbo

Storvik

Krylbo

210 000: —

100.000: —b

125.000: -

60.000: —

80.000: —

för vilken ho

255.100: —

184.100: -1)

168.000: —

73.300: —

120.000: —

tellbyggnad s.
styrelsen u

122.000: —

59 500: —

73.000: —

31.400: —

59.400: -

rall utgå ett
tan erinran lä

85.000: —

90.000: -1)

77.000: —

40.000: —

92.000: -

av järnvägs-mnat belopp

Kronor

255.100: -

102.100: —

168.000: -

68.000: —

120.000: -

125.000: —

838.200: —

210.000: —

72.000: —

120.500: -

50.000: -

120.000: —

l) Inklusive tillbyggnad, som ej skall lösas. — Denna senare ansågs ingå i värderingsbeloppet
184.1U0:— med 82.000:—.

-) Enligt av distriktsförvaltningen år 1924 under hand inhämtade uppgifter.

§ Öl.

Enligt avtal mellan järnvägsstyrelsen och aktiebolaget Transportkompaniet
har detta bolag antagits till kommissionär vid statens järnvägar
och åtnjuter i denna sin egenskap en särställning i förhållande
till övriga trafikanter.

Vid sin granskning av järnvägsstyrelsens förvaltning hava revisorerna
funnit anledning taga närmare kännedom om ifrågavarande avtals
tillkomst och innebörd.

Själva den huvudöverenskommelse, som är normerande för bolagets
förhållande till statens järnvägar, avslutades i oktober 1918 mellan
järnvägsstyrelsen och bolagets dåvarande verkställande direktör trafikinspektören
A. Asplund. Enligt nämnda överenskommelse, som är
ingången på tio års tid, äger bolaget i den omfattning, uti överenskommelsen
och i övrigt ingångna särkontrakt angives, såsom statens järnvägars
kommissionär taga befattning med gods å statens järnvägars
stationer, ävensom bedriva försäljning av person- och resgodsbiljetter.
 Därjämte är bolaget tillförsäkrat rätt att i den omfattning
bolaget finner lämpligt, samlasta styckegods till vagnslaster.

Jämte nämnda huvudöverenskommelse förekommer ett i november
1919 upprättat tilläggsavtal, enligt vilket bolaget äger att 48 timmar
efter styckegods ankomst till station omhändertaga outlöst dylikt gods

Aktiebolaget

Transport kompaniet -

86 —

för förvaring med rätt till ersättning av mottagare enligt fastställd
taxa. Detta tilläggsavtal är undertecknat för järnvägsstyrelsens del av
distriktschefen G. Löfmarck såsom ställföreträdare för generaldirektören
och för bolagets del av förenämnde Asplund.

Rörande tillkomsten av ifrågavarande bolag inhämtas av handlingar,
förvarade hos patent- och registreringsverket, bl. a. följande.

Den 30 september 1918 konstituerades vid i Stockholm hållen bolagsstämma
aktiebolaget Transportkompaniet. Aktiekapitalet utgjorde

2.000.000 kronor, fördelat på 20.000 aktier å 100 kronor i följande

poster.

Centralgruppens Emissionsaktiebolag ...... 6.974

Aktiebolaget Emissionsinstitutet ........... 4.975

Bankdirektören S. Huldt .................. 1.000

Aktiebolaget Alb. Söderberg & C :o.......... 2.500

Industri-Emissionsaktiebolaget ............ 2.500

Aktiebolaget Svenska Värden .............. 2.000

Överinspektören N. Nilsson ................ 25

Underinspektören I. Kostman .............. 25

Trafikinspektören A. Asplund .............. 1

20.000

Den utsedda styrelsen bestod av sju personer, däribland följande befattningshavare
vid statens järnvägar, nämligen överdirektören G. E.
Löfmarck, tillika ordförande, trafikinspektören G. A. Asplund och
överinspektören N. Nilsson. Till styrelsesuppleant utsågs underinspektören
I. R. C. Kostman och att jämte annan person vara revisor
utsågs distriktschefen C. A. Schultz.

I arvoden skulle utgå, till styrelsens ordförande 3.000 kronor, till
en var av styrelsens övriga ordinarie ledamöter 2.000 kronor och till
en var av revisorerna 1.000 kronor per år. Till lika fördelning mellan
styrelsens ordinarie ledamöter skulle därjämte utgå 5 % tantieme å
nettovinsten, sådan denna framkomme, sedan avdrag gjorts för bolagets
eventuella förluster och normala avskrivningar vidtagits. Arvode
till styrelseledamot skulle ej utgå, därest han i annan egenskap åtnjöte
avlöning från bolaget.

Till verkställande direktör utsågs trafikinspektören A. Asplund mot
ett arvode av 25.000 kronor per år jämte 5 % tantieme å nettovinsten.

Vid bolagsstyrelsens sammanträde den 13 november 1919 godkändes
sedermera en av Asplund gjord avsägelse såsom bolagets verkställande
direktör, motiverad med att han numera erhållit anställning såsom
trafikinspektör med säte i Malmö. Därvid godkändes ett mellan Asp -

— 87 —

lund och eu av intressenterna i bolaget för dess räkning slutet avtal
om vars innehåll intet närmare finnes nämnt. I protokollet omförmäles
emellertid, att Asplund tillkännagivit sig vilja ”med råd och upplysningar
jämväl under närmaste tiden härefter tillhandagå bolagets verkställande
direktör”.

Samtidigt avgick Asplund som styrelseledamot. I anmälan härom
till patentverket den 2 september 1920 omförmäldes tillika att överinspektören
Nilsson avlidit.

Den 29 juli 1921 valdes förenämnde Kostman till styrelseledamot.

Enligt sedermera till patent- och registreringsverket lämnade uppgifter
kvarstår numera av de bland ovannämnda befattningshavare
vid statens järnvägar, som tidigare varit styrelseledamöter i bolaget,
allenast distriktschefen Löfmarck.

Kungl. Maj :t har den 11 april 1919 meddelat tillstånd för distriktschefen
Löfmarck att för en tid av tre år med sin ovannämnda befattning
förena uppdrag såsom ledamot i styrelsen för aktiebolaget Transportkompaniet.
 Någon förlängning av detta tillstånd synes icke hava
sökts eller erhållits. Ej heller i övrigt synes i något fall Kungl. Maj :ts
tillstånd till ovannämnda uppdrags innehavande hava inhämtats.

Enligt vad revisorerna inhämtat från järnvägsstyrelsen begärde och
erhöll trafikinspektör Asplund på sommaren 1919 avsked från sin befattning
som trafikinspektör, men trädde på hösten samma år ånyo i
statens järnvägars tjänst.

De arbetsområden inom vilka bolaget, enligt ovannämnda avtal, för
närvarande utövar sin verksamhet äro huvudsakligen dels utforsling
jämte förvaring inom Stockholm, Göteborg och Malmö av anlänt styckegods,
 dels ock samlastning av gods för befordran mellan ett flertal
platser i skilda delar av landet.

Ifrågavarande lokala godstransporter inom Stockholm, Göteborg och
Malmö voro tidigare överlämnade till olika firmor å nämnda platser
men överflyttades åren 1918 och 1919 på aktiebolaget Transportkompaniet.
 Innan bolaget antogs såsom entreprenör erbjödos samtliga dessa
arbeten å gemensam entreprenad, varvid det av aktiebolaget Transportkompaniet
avgivna anbudet ansågs vara för statens järnvägar fördelaktigast.

Den av Transportkompaniet bedrivna rörelsen med samlastning av
styckegods — vilken rätt till samlastning tillförsäkras bolaget i ovannämnda
huvudkontrakt av år 1918 — började först under år 1922 taga
någon egentlig omfattning för att dock på senaste tiden avsevärt stegras
i omfång. Medeltransportmängden per månad år 1921 å sträckan
Stockholm—Göteborg utgjorde 21 ton mot 118 ton per månad hittills
under år 1924. Å sträckan Göteborg—Stockholm uppgå motsvarande

— 88 —

siffror till 80 och 328 ton per månad. Till jämförelse må nämnas att
statens järnvägars egna styckegodstransporter å sistnämnda sträcka
utgjort 165 ton per månad år 1924. Beträffande utvecklingen i övrigt
av den av bolaget bedrivna verksamheten med samlastning av gods
hänvisas till nedanstående tabell som från järnvägsstyrelsens andra
trafikbyrå lämnats revisorerna för belysning av förhållandet mellan
Transportkompaniets samlastningstransporter och statens järnvägars
styckegodstransporter å vissa sträckor.

Antal ton i medeltal per månad av Transportkompaniets samlastmngstransporter
och Statens järnvägars styckegodstransporter.

1920

1921

1922

1923

1924

1 1924 i förhål-

landejtilll922,

, + eller — %

Tk.

S. J.

Tk.

S. J.

Tk.

S. J.

II Tk''

S. J.

| Tk.

S. J.

Tk.

| S.J.

Från Stockholm

tm

Göteborg

—

236.1

21.1

127.8

54.7

114.3

87.8

133 5

118.6

156.4

4-

117

+ 37

Malmö
Örebro och

124.8

5.2

59.4

8.9

52.9

15.1

46.6

22.9

70.9

+

157

+ 34

Örebro S.
Norrköping
Sundsvall
Östersund

—

1303

85.7

137.1

1.6

0.4

75.5

44.5
102.1

2.1

2.2

6.2

93.3

55.9

107.7

3.9

26

19.0

117 7

40 0
120.4

11.8

21.6

20.6

18.9

180.9

112.3

102.2

+

+

+

462

882

205

+ 95

+100

- 6

Från Göteborg

till

Stockholm

—

258.8

80.0

129 7

164.4

116 7

182.3

121.5

328 3

165 5

100

+ 42

Malmö
Örebro och

66.3

28.2

28.7

47.0

26.6

46.9

28.1

96.2

39.3

+

104

+ 44

Örebro S.

—

198 9

12.7

962

24 4

104 8

30.4

114.2

76.4

94 8

+

217

-10

Jönköping

—

89.6

12.0

76.5

193

67 3

25.9

761

74.9

108 0

4-

295

+ 61

Norrköping

—

77.0

9.0

46.3

11.8

49.4

15.9

54 4

58.3

50 1

383

+ i

Hälsingborg

—

26.4

2.3

13.2

5.0

19.5

5.2

17.9

13.0

28.4

+

160

+ 46

Från Malmö

till

Stockholm

—

1651

—

92.8

32.5

66.8

52.3

45 8

1015

76.9

4-

209

+ 15

Göteborg

—

94.7

—

58.0

13.1

42.3

34.2

42.7

60.6

54 2

-4-

369

+ 29

Örebro

—

69.7

—

50.3

4.1

45.2

3.5

44.7

12.7

40.0

210

— 12

Norrköping

—

47.9

—

29.7

2.7

29.4

11.7

23.8

2.1.7

25.6

+

778

-13

Stockholm—Göteborg

„ —Malmö ...

Göteborg—Stockholm

—Malmö

Malmö—Stockholm
„ —Göteborg

Procent

av

hela godsmängden

1921

1922

1923

1924

/ S-J-

85.81

67.61

| 60.31

56.91

/ Tk.

14.2/

32.4J

C 39.7/

43.1/

/ s. J.

92.01

85.61

1 75.51

75 61

\ Tk.

8.0/

14.4J

f 24.5/

24.4/

( S. J.

61.91

41.5/

l 40.01

33 Öl

\ Tk.

38.1/

58.5 J

60.0/

66.51

/ S. J.

50.41

36.11

37.51

29.01

\ Tk.

49 6/

63.9J

62.5/

710/

/ ». j.

100.0\

67.3/

46.71

43.11

\ Tk.

o /

32.7/

533/

56.9/

/ 8. J.

100.0/

76.41

1 55 51

47 21

{ Tk.

0 /

23.6 J

44.5/

52.8/

— 89 —

Till klarläggande av ifrågavarande samlastnings innebörd ur tariffsynpunkt
må anföras följande.

Fraktgods — liksom ilgods — indelas i avseende å expeditionssätt
och fraktberäkning i styckegods och vagnslastgods allteftersom vikten
understiger eller uppgår till minst 2.500 kg. Erlägges frakt för minst
2.500 kg. betraktas sändningen som vagnslastgods, varvid ankommer
på trafikanten att ombesörja vagnens lastning och lossning. Fraktberäkningen
sker efter fallande taxa. När exempelvis å visst varuslag,
transporterat som styckegods, tillämpas tariff 1 (den högsta), uttages
för samma vara transporterad som vagnslastgods transportavgift efter
tariff 2, eller ännu lägre tariff allteftersom kvantiteten ökas. Enligt
de bestämmelser, som för närvarande gälla, förefinnes intet hinder för
att genom samlastning av varor av olika slag åstadkomma en vagnslastgodssändning.
 I sådant fall skall emellertid sändningen åsättas frakt
efter det varuslag, som är belagt med högsta tariff.

Den särställning, som Transportkompaniet i förhållande till andra
trafikanter faktiskt intager med avseende å ifrågavarande slag av
godsbefordran grundar sig på det förhållandet att mellan vissa platser,
där Transportkompaniet driver rörelse, andra tariffsatser medgivits
än de i allmänhet gällande. Tariff 4 må såsom enhetstariff tillämpas,
när frakt erlägges för minst 5.000 kg per vagn, och tariff 5, när frakt
erlägges för minst 10.000 kg. per vagn även om godset enligt vanliga
tarifferingsbestämmelser vore hänfärligt till högre tariffer (1-—4).

Utöver dessa särtariffsatser, som varit gällande sedan flera år tillbaka,
 har enligt järnvägsstyrelsens beslut den 31 juli 1924 medgivits
en ytterligare fraktrabattering för innevarande år å ett antal sträckor.
En förutsättning härför är att den å avsedda sträckorna under år 1924
försända sammanlagda transportmängden uppgår till vissa minimikvantiteter.

Sistberörda sträckor och minimikvantiteter äro följande:

Stockholm—Göteborg .
„ —Malmö . ..

„ —Örebro . ..

„ —Sundsvall

„ —Borås

Göteborg—Stockholm
„ —Malmö

„ —Jönköping .

„ —Norrköping

„ —Örebro

„ —Hälsingborg

800

ton

200

100

100

100

JJ

1.500

400

300

>>

200

300

50

90 —

Varberg—Malmö ..

Borås—Stockholm .

Malmö— „

„ —Göteborg .

„ —Norrköping
„ —Örebro ...

Förenämnda ytterligare fraktrabattering innebär nu, att för sådant
i 5-tonssändning till någon av tar. 2—4 hänförligt gods, beträffande
vilket fraktnedsättning redan medgivits, såvitt angår ovanstående
sträckor, det ytterligare medgivande göres, att frakten för de å respektive
sträckor under innevarande år av viss trafikant försända kvantiteter
gods, som överstiga ovanstående tontal, må utgå efter tariff 5 för
vagnslaster om minst 5 ton och efter tariff 6 för vagnslaster om minst
10 ton.

Den 17 september 1924 hava motsvarande rabatter medgivits jämväl
för nedannämnda sträckor, varvid följande minimikvantiteter uppställts
såsom villkor för den högre rabattens utgående:

Stockholm—Östersund ................... 100 ton

Malmö—Sundsvall ...................... 50 „

„ —Östersund ...................... 50 „

Rätten att komma i åtnjutande av ovan angivna samlastningstariffer
är dock icke förbehållen bolaget ensamt, utan envar trafikant kan jämlikt
gällande allmänna trafikbestämmelser å de berörda sträckorna åberopa
denna rätt.

Därutöver äger emellertid bolaget enligt avtalet med järnvägsstyrelsen
erhålla sina vagnslaster i befordringshänseende jämställda med
statens järnvägars egna styckegodssändningar, varjämte bolaget uttryckligen
garanterats en generell rätt att samlasta styckegods till
vagnslaster. Dessutom är bolaget tillförsäkrat förmånen av, att även
å annan tid än den för andra trafikanter gällande överlämna till statens
järnvägar för befordran den del av mottaget styckegods, som
icke lämpligen kan av bolaget samlastas. Denna sistnämnda rätt skall
regleras genom närmare avtal mellan vederbörande trafikinspektör
och bolaget.

Därjämte hava statens järnvägar åtagit sig, att där så utan olägenhet
kan ske, upplåta tomtplats för magasin mot skälig tomtavgift, som
närmare skall bestämmas vid förhandlingarna om magasinets uppförande.
 På statens järnvägars bekostnad skall bolagets magasin förses
med spårförbindelse. Jämväl växlingsarbetet utföres kostnadsfritt.

50

ton

500

500

300

125

100

V

— 91 —

Bolaget äger vidare kostnadsfritt begagna befintliga magasinslokaler
för bland annat ankommande paket-, il- och fraktstyckegods och nödigt
expcditionsutrymme å de platser, där bolaget med järnvägsstyrelsens
medgivande utövar verksamhet, varvid nödiga ändringar och utvidgningar
av lokalerna bekostas av statens järnvägar.

I en revisorerna från järnvägsstyrelsens andra trafikbyrå till förfogande
ställd promemoria har under erinran, att anordningen med
s. k. samlastningsvagnar sedan många år tillbaka tillämpats i Tyskland
och andra länder, anförts bl. a. följande:

”Gods kan befordras å järnväg antingen såsom styckegods (gods
under 2.500 kg:s vikt) eller såsom vagnslastgods (gods över 2.500 kg:s
vikt). Skillnaden i järnvägens behandling av dessa båda kategorier
är den, att styckegodset lastas och lossas genom järnvägens försorg,
under det att motsvarande arbete för vagnslastgodset ombesörjes av
vederbörande trafikant. På grund av denna skillnad äro också tarifferna
för styckegodset förhållandevis högre än tariffen för vagnslastgodset.
 Detta medför givetvis, att trafikanterna för sådant gods, som
icke har direkt behov av den snabbhet i transporten, som styckegodsbefordringen
i regel innebär, söka undvika befordring genom att anlita
andra transportmedel, sjötransport, automobiltransport o. s. v.,
dels genom att där så låter sig göra samla godset till hela vagnslaster.
Det gäller emellertid för järnvägen att söka förhindra, att någon trafik
frånhändes. De största omkostnaderna för järnvägen beträffande
styckegodstrafiken torde ligga i de personal- och magasinskostnader a
lastnings- och lossningsstationerna, som denna trafik betingar. Det
gäller sålunda att undvika dessa kostnader och ändå icke behöva ga
ned till en med vagnslasttariffen överensstämmande styckegodsfrakt.
Detta mål vinnes just genom att medgiva trafikanterna att få befordra
vagnslaster, som av dem själva fullastas med styckegods, mot en tariff,
som är längre än den ordinarie styckegodstariffen, men högre än^de
vanliga vagnslasttarifferna. De styckegodsvagnar, som framgå a
statens järnvägar äro i medeltal lastade, stations- och omlastningsvagnar
med 4—6 ton per vagn och kursvagnarna med 2—3 ton per
vagn. Att genomsnittsbelastningen av dessa vagnar icke blir större
beror givetvis därpå, att statens järnvägar på grund av de i trafikstadgan
fastställda leveransfristerna icke kunna samla sitt gods mer än
1-—2 dygn på avsändningsstationen. Ju längre tid gods kan samlas pa
detta sätt, desto bättre kan också de för transporten använda vagnarna
utnyttjas såväl på grund av den större godstillförseln som på grund av
de större möjligheterna att vid lastningen sammanföra lämpliga sändningar
och därigenom erhålla bättre stuvning av godset. Beträffande
samlastningsvagnarna har man räknat dels med en minsta vikt pr
vagn på 5 ton, dels därmed att dessa vagnar i allmänhet torde kunna
komma upp i en medelvikt av 10 ton per vagn. Nedsättningstarifferna
äro också satta efter dessa viktsiffror. Samlastningsförfarandet har
alltså till ändamål dels att tillföra Statens järnvägar sådan styckegodstrafik,
 som under vanliga förhållanden icke skulle komma dem tillgodo,

— 92 —

Revisorernas

uttalande.

dels att åstadkomma bättre belastning av de för transporterna använda
vagnarna. ’ ’

I ovannämnda promemoria erinras också, hurusom tidigare förefintliga
säröverenskommelser angående skötseln av resgodsmagasinet vid
Stockholms centralstation och vissa godstransporter mellan olika stationer
i Malmö endast en kort tid bestått. Att dessa överenskommelser
upphört hade emellertid uteslutande berott på svårigheterna för bolaget
att få rörelsen att bära sig. Jämväl i övrigt vore distriktsmyndigheterna
i Stockholm, Göteborg och Malmö överens om att bolaget på
ett tillfredsställande sätt skötte sina åligganden.

Med den ovan lämnade redogörelsen har avsetts att belysa karaktären
av den av aktiebolaget Transportkompaniet bedrivna verksamheten
i vad denna berör statens järnvägar.

I avseende å det sätt, varpå ifrågavarande företag tillkommit är
ådagalagt, att vid bolagets stiftande jämte övriga enskilda intressenter
däri inträtt ett flertal befattningshavare i framskjuten ställning
vid statens järnvägar, vilka för särskilda uppdrag hos bolaget tillförsäkrats
ekonomiska fördelar. Detta förhållande ter sig anmärkningsvärt,
 i synnerhet om i betraktande tages, att de sålunda vid företaget
bundna beklädde sådana befattningar vid statens järnvägar att bland
deras tjänsteåligganden ingick att tillvarataga statens järnvägars intressen
gentemot bolaget. Med hänsyn till vad i detta avseende förekommit
vilja revisorerna som sin mening uttala, att en dylik sammanblandning
mellan statens och enskilda företags intressen icke bör äga
rum.

Av de båda grenar, inom vilka bolaget för närvarande vid statens
järnvägar utövar verksamhet, nämligen dels de lokala godstransporterna
i vissa städer och dels befordringen av samlastat gods mellan
olika platser, är det i synnerhet den sistnämnda, som tilldragit sig uppmärksamhet.
 Från att under de första åren hava varit av jämförelsevis
obetydlig omfattning har bolagets samlastningsrörelse numera
vuxit, så att på vissa sträckor de av bolaget befordrade godsmängderna
vida överstiga statens järnvägars egna styckegodstransporter. De
fraktnedsättningar, som vid nämnda samlastningstransporter lämnats,
äro också högst avsevärda. De fastställda undantagstarifferna äro i
vissa fall numera så låga, att de understiga statens järnvägars allmänna
fraktsatser vid befordran av vagnslastgods, varigenom öppnats
möjlighet till konkurrens jämväl om dylikt gods.

Lämpligheten av att på detta sätt åt ett stort enskilt företag, i viss
mån intagande särställning, överlåta transportuppgifter, som genom ett

— 93 —

smidigt anpassande av fraktsatserna borde kunna förbehållas statens
järnvägar själva, synes revisorerna starkt kunna dragas i tvivelsmål.
I all synnerhet gäller detta under nuvarande lågkonjunktur, då den
egna trafikkapaciteten med avseende å såväl personalens arbetskraft
som rullande materiel och magasinsutrymmen endast delvis kan tagas
i anspråk.

Slutligen må framhållas, att från trafikantsynpunkt den erinran kan
riktas mot ovan berörda fraktnedsättningar, att de medföra vissa
oformligheter med avseende på transportavgifternas storlek. Som
nämnt tillämpas nämligen särtarifferna endast vid transport mellan
ett antal bestämda orter, men däremot icke å mellanliggande bansträckor.
 Härigenom inträffar, enligt vad som från trafikanthåll också påvisats,
 i stor utsträckning att frakten å kortare avstånd blir avsevärt
högre än å längre sträckor, där samlastningstarifferna gälla. Så till
exempel ställer det sig avsevärt billigare att befordra styckegods från
Alingsås till Göteborg och därifrån till Stockholm, än från Alingsås till
Stockholm. Det synes uppenbart, att ett system, som kräver dylika omvägar
för ernående av billigare frakter, icke kan anses försvarligt vare
sig ur järnvägsekonomisk eller ur allmän nationalekonomisk synpunkt.

§ 52.

Revisorerna hava funnit anledning fästa uppmärksamheten vid ett
antal utmed norra stambanan belägna trafikplatser, där trafiken är s“*mmycket
ringa. Å vissa av dessa platser har på senare tid utförts om- banan,
fattande utvidgningsarbeten.

Å nedanstående utefter järnvägslinjen Ockelbo—Ange befintliga
håll- och lastplatser ha sålunda enligt senast tillgängliga statistiska
redogörelse, avseende år 1922, trafikinkomsterna under samma år uppgått
till belopp, som framgå av nedanstående tabell:

Trafik inkomster -

Röstbo .......... 1.884

Norrhög .....,... 2.620

Juån ............ 3.184

Stations-

tjänstkost-

nader

Antal
resor
pr dag

Använd

personal

12.410

3

3

12.290

4

3

8.303

2

2

Å nämnda tre platser hava med anslag, beviljade av 1918 års riksdag,
 uppförts nya stationshusbyggnader (stationsstugor) för en kostnad
av i medeltal 40.000 kronor å varje plats. Jämväl spårsystemen
hava på senare tiden utvidgats. Husbyggnadsarbetena inberäknat,
uppgå de vid Röstbo nedlagda kostnaderna till sammanlagt omkring

160.000 kronor. För Norrhög och Juån utgöra motsvarande belopp
cirka 75.000, respektive 70.000 kronor.

— 94

Även å andra liknande mindre trafikplatser utmed norra stambanan
hava på senare tid förekommit dylika utvidgningsarbeten. Strax söder
om Norrhög har vid Brännbacken anlagts en ny hållplats, vilken dock
aldrig tagits i bruk.

Norr om Bräcke har en vid Fångsjöbacken mellan Bispgården och
Graninge stationer tidigare befintlig lastplats utbyggts till mötesplats
för en kostnad av 50.000—60.000 kronor. Trafikinkomsterna å denna
plats uppgingo år 1922 till 1.971 och stationstjänstkostnaderna till
5.070 kronor. År 1923 uppgingo trafikinkomsterna till 8.574 kronor.
Antalet resor voro år 1922 632 och 1923 406.

^uttalande*18 ^ed den ovannämnda redogörelsen hava revisorerna velat fästa
uppmärksamheten på vissa utmed norra stambanan på senaste tiden
utbyggda stationsanläggningar (håll- och lastplatser), där trafiken för
närvarande är mycket obetydlig, men vilkas trafikerande draga höga
kostnader i avlöningar till där stationerad personal. Ifrågavarande
trafikplatser tillkoinmo under en tid av högtrafik och deras anläggande
föranleddes i första hand av behovet av att då äga tillgång till mötesplatser
för undvikande av tågförseningar. Då emellertid dessa trafikplatsers
betydelse i trafikavseende är mycket ringa synes angeläget
att kostnaderna för deras skötsel genom lämpliga anordningar nedbringas.

Statens domäner.

§ 53.

ket^m«imin"i Av domanverkets utgiftsposter utgöra administrationskostnaderna
strations-11 en avsevärd del. Med hänsyn härtill hava revisorerna vid sin granskkostnader.
 ning av domänverkets förvaltning funnit sig böra ägna en mera ingående
uppmärksamhet åt spörsmålet, huruvida berörda kostnader
kunna anses betingade av ett förefintligt behov eller om möjlighet föreligger
att i ett eller annat avseende genomföra- inskränkningar.

Administra- I bilagda tablå 1 har gjorts en uppställning över dels de årliga adminåder''för
nistrationskostnaderna för skogsstatens personal från och med år 1914,
skogsstaten. dels skogsstatens numerär för vart och ett av åren 1914—1923.

Såsom av denna tablå framgår hava såväl administrationskostnaderna
som antalet tjänstemän avsevärt ökat under senaste 10-årsperiod.
Vad administrationskostnaderna beträffar uppgingo dessa år 1914 till
något mer än 2.000.000 kronor. År 1916 utgjorde de 2.438.297 kronor

och stego därefter i raskt tempo till år 1921, då de kulminerade vid en
siffra av 9.026.357 kronor för att år 1922 nedgå till 7.340.912 kronor
och år 1923 till 6.724.488 kronor. De totala administrationskostnaderna
för år 1923 uppgå således till ej mindre än 276 % av samma kostnader
år 1916. Ökningen är alltså betydligt större än den, som kan förklaras
av det ändrade penningvärdet.

Om man aktgiver på kostnadsfördelningen mellan den förvaltande
och den bevakande personalen finner man, att under det administrationskostnaderna
för den förstnämnda stigit från 1.141.641 kronor år
1916 till 2.712.843 kronor år 1923, d. v. s. ökat till 237 % hava samma
kostnader för den bevakande personalen ökat från 1.185.205 kronor år
1916 till 3.573.905 kronor år 1923, d. v. s. ökat till 301 %. Största kostnadsökningen
kommer således på den bevakande personalen.

En blick på uppgifterna om skogsstatens numerär i tablå I bidrager
till förklaring av detta förhållande. Under det den förvaltande årsanställda
personalen ökat från 229 år 1916 till 244 1923, har den bevakande
personalen ökat från 608 år 1916 till 745 år 1923. Motsvarande
indextal utgöra 106 och 122. Av tablån framgår vidare, att, under det
antalet årsanställda extra befattningshavare av så väl den förvaltande
som den bevakande personalen från år 1916 rätt väsentligt minskats,
hava de ordinarie anställningarna svällt ut i ej ringa omfattning. Särskilt
är detta förhållandet med kronojägaretjänsterna.

Förutom av personalökningen förklaras stegringen i administrationskostnaderna
av dyrtidstilläggen, vilka började utgå den 1 juli 1917 och
blevo högst under år 1921. Härtill kommer att från och med sistnämnda
år avlöningsreglementet för tjänstemän vid domänverket den 22 juni
1920 trädde i tillämpning, vilket förhållande jämväl bidrog att öka
administrationskostnaderna.

Frågan om inskränkning av skogsstatens administrationskostnader
har under år 1922 varit föremål för domänstyrelsens uppmärksamhet.
Av protokoll, fört vid styrelsens överläggning med rikets överjägmästare
den 6 november 1922, framgår, att domänverkets chef uttalat
som sin åsikt ”att ingen annan väg till administrationskostnadernas
nedbringande kunde verksamt föra till målet än att arbeta med så liten
personal som möjligt”, varför han med skärpa framhöll vikten av att
indragningar vidtoges av såväl ordinarie som extra befattningar. Han
meddelade vidare, att domänstyrelsen vid olika tillfällen ifrågasatt indragning
av ordinarie kronojägarebefattningar, men att detta i vissa
fall, då för indragning fordrades förflyttning av en ordinarie kronojägare
till annan bevakningstrakt, stött på motstånd från jägmästarnas
och överjägmästarnas sida. Sedan olika vägar att minska administrationskostnaderna
dryftats, uppmanade generaldirektören de närvaran -

— 96 —

de överjägmästarna att meddela, om de inom sina distrikt hade några
ordinarie jägmästaretjänster, vilka ansågos kunna indragas, och framhöll
slutligen ”att styrelsen vore synnerligen tacksam att få förslag på
åtgärder, varigenom administrationskostnaderna kunde sänkas ’ ’.

RuttaEr 0m 0ckså den kraftiSa expansion, som inträdde inom affärslivets alla
Q e'' grenar efter år 1916, kan förklara den utökning av tjänstemännens antal,
 som ovan angivits, synes det dock revisorerna påtagligt, att det
vant lyckligare om domänstyrelsen iakttagit större varsamhet beträffande
inrättandet av ordinarie befattningar i skogsstaten under högkonjunkturen.
 Om de under denna tid behövliga tjänstebefattningarna
tillsatts endast på förordnande, hade domänstyrelsen nu betydligt lättare
och fortare kunnat minska personalen till det antal, som för skogsstaten
under normala förhållanden kan anses vara erforderligt.

Visserligen hava 2 ordinarie jägmästaretjänster och 8 ordinarie
kronojägaretjänster indragits under åren 1922—1924, men det oaktat
måste enligt revisorernas mening skogsstaten ännu anses överorganiserad.
 Domänstyrelsen har under senare år nedbringat utgifterna för
övriga ändamål i betydligt större utsträckning än administrationskostnaderna,
 vilka — som av nedanstående tablå framgår — nu måste anses
oproportionerligt stora i förhållande till samtliga utgifter.

Samtliga ut-

Administra-

Å r

gifter för

Administra-

tionskost-

domänstyrel-

tionskost-

naderna i °/o

sen och

nader

av samtliga

domänfonden

utgifter

1917 ......

...... 16.372.515

2.893.055

18

1918 ......

...... 21.098.511

5.420.922

26

1919 ......

...... 24.792.856

7.054.194

28

1920 ......

...... 29.041.764

8.563.915

29

1921 ......

...... 30.807.719

9.026.357

29

1922 ......

...... 20.700.651

7.340.912

35

1923 ......

...... 20.882.316

6.724.488

32

Under det administrationskostnaderna år 1917 för skogsstaten uppgingo
till 18 % av samtliga utgifter för året för domänstyrelsen och domänfonden,
 steg denna siffra år efter år till år 1922, då den nådde
35 %, år 1923 förmärkes någon minskning, i det att motsvarande procenttal
då utgjorde 32.

Samtliga utgifter år 1923 utgöra 128 % av 1917 års utgifter, under
det utgifterna för administrationen år 1923 utgöra 232 % av samma
kostnader för år 1917.

— 97

I tablå 2 hava uträknats administrationskostnaderna för doinänfondens
skogar för år 1923 för varje överjägmästaredistrikt i procentuellt
förhållande till distriktens inkomster och utgifter och i tablå 3 har beräknats
samma procentförhållande för de ecklesiastika skogarna. Tablåerna
upptaga även uppgifter dels för år 1922, dels ock medeltal för
år 1916—1920.

För att möjliggöra en jämförelse mellan de belopp, som utbetalas till
administration och de, som användes till skogsvårdsändamål, har i
tablåerna medtagits en särskild kolumn för skogsvård, skogsodling och
dikning. Av dessa tablåer framgår att skogsvårdskostnaderna visserligen
hava ökat i ej oväsentlig grad sedan 1916 och mer än som kan förklaras
av penningvärdets fall (jämför tablå 5 å sid. 110), varför ökningen
i administrationskostnaderna till en del kan förklaras av den
intensivare skogsvård, som under de senare åren bedrivits.

Även med hänsyn till nämnda förhållande måste dock administrationskostnaderna
för närvarande anses onormalt höga. Det torde kunna
ifrågasättas, huruvida icke genom lämplig omorganisation ett flertal
jägmästare- och kronojägaretjänster borde kunna indragas utan att
de önskemål med avseende å en intensivare skogsvård, som revisorerna
framhålla under näst efterföljande paragraf behövde bliva eftersatta.
Åtgärder i denna riktning hava påbörjats under åren 1922 och 1923 och
synas även hädanefter böra fullföljas så, att administrationskostnaderna
för skogsstaten efter hand nedbringas till ett kostnadsbelopp, som
kan anses bättre än det nuvarande motsvara vad statens skogar skäligen
kunna bära.

Kevisorerna hava ovan framhållit, att den procentuellt största ökningen
i skogsstatens administrationskostnader belöper sig på utgifter
för den bevakande personalen. Utan att ingå på frågan, huruvida denna
personals avlöningsförmåner och fasta reseanslag kunna anses vara
rätt avvägda, vilja revisorerna dock ifrågasätta, huruvida icke en utgiftsminskning
lämpligen kunde ske genom t. ex. en skärpning av bestämmelserna
om åtnjutande av dagtraktamente.

Denna utredning synes jämväl böra omfatta den förvaltande personalen.

Vad beträffar kostnaderna för domänstyrelsen hava dessa enligt vad Administranedanstående
tablå utvisar stigit i avsevärd grad. der^do1-"

1917 280.906 kr.. mänstyrelsen.

1918 ................................ 485.713 „

1919 ................................ 675.967 „

1920 ................................ 900.867 „

Rev.-berättelse ang. statsverket 1923—1924. I.

7

Revisorernas

uttalande.

Sammanfatt ning.

Domänverkets
utgifter
för skogsvärd.

— 98 —

1921 ................................ 976.947 kr.

1922 ................................ 891.289 „

1923 ................................ 851.045 „

Kostnaderna för domänstyrelsen under år 1923 utgöra således 303 %
av 1917 års kostnader. Förutom på dyrtidstilläggen och den lönereglering,
 som inträdde från och med år 1921, beror denna kostnadsstegring
i huvudsak på utökning av styrelsens personal. Sålunda inrättades
från och med år 1919 en särskild byrå på extra stat för ärenden
rörande skogsindelning och taxation. Från och med år 1920 har den
förutvarande kamerala byrån väsentligt utökats och hava kostnaderna
för denna utökning årligen uppgått till mellan 80.000 och 90.000 kronor.
Vidare har från den 1 maj 1923 en försäljningsbyrå trätt i funktion,
vilken byrå jämväl dragit en ej obetydlig kostnad.

Visserligen hava revisorerna sig bekant att inom domänstyrelsen under
de senare åren företagits en viss omorganisation som åsyftar att
förenkla och förbilliga arbetet i verket. Trots detta förhållande synas
emellertid kostnaderna för domänstyrelsen för närvarande alltför
höga. Enligt revisorernas mening föreligga goda skäl att taga under
övervägande, om icke arbetet inom verket skulle kunna utan olägenhet
utföras med ett mindre antal tjänstemän än för närvarande. På vad
sätt en dylik personalinskränkning lämpligen bör genomföras får givetvis
bliva beroende av en blivande utredning i ämnet; möjligt är att den
kan vinnas genom indragning av en eller ett par byråer inom verket.

På grund av vad ovan anförts beträffande domänverkets förvaltningskostnader
vilja revisorerna uttala önskvärdheten av att en ingående
utredning kommer till stånd i syfte att utröna i vad mån och
på vad sätt berörda kostnader såväl inom styrelsen som inom skogsstaten
skola kunna nedbringas till en summa, som med hänsyn till verkets
arbetsuppgifter och avkastningen av dess förvaltningsobjekt kan anses
rimlig.

§ 54.

Vid granskning av inkomster och utgifter å domänfondens och de
ecklesiastika boställenas skogar hava revisorerna bland annat ägnat
uppmärksamhet åt utgifterna för skogsvården.

Kolonisationskommittén har1) påvisat, att under perioden 1909—
1916 skogshushållningen å de norrländska kronoparkerna bedrivits hu -

i) Kolonisation.skommittéM betänkande 1922: ”Utsträckt tillämpande av intensivt
skogsbruk å de norrländska kronoparkerna.”

99 —

vudsakligen som exploateringsbruk även i så måtto, att endast en obetydlig
del av inkomsterna återförts till skogarna i form av skogsvårdsåtgärder
och underhåll av de befintliga tillgångarna. Sålunda hade
under angivna period skogsförsäljningsmedlen med avdrag för utsynings-,
 avverknings- och förädlingskostnader uppgått till i medeltal
11,3 millioner kronor pr år, medan utgifterna för skogsodling och föryngring,
 vägar, dikning och byggnader endast utgjort 377.000 kronor
pr år, motsvarande 14 öre pr har produktiv skogsmark och 3,3 % av
det avverkade virkets rotvärde. De egentliga skogsvårdskostnaderna,
nämligen utgifterna för skogsodling, hyggesrensning och dikning, uppgingo
enligt kommitténs beräkning till endast 9 öre pr har, eller 2,1 %
av det avverkade virkets rotvärde. Kommittén finner denna proportion
mellan avverkning och kostnad för nyproduktion och underhåll
synnerligen abnorm och uttalar nödvändigheten av att ändring i berörda
förhållande kommer till stånd.

För att utröna i vilken omfattning skogsvården bedrivits, sedan
kolonisationskommittén avgav sitt ovan nämnda utlåtande hava revisorerna
närmare undersökt kostnaderna för skogsvårdsändamål efter
år 1916.

I tablåerna 2 och 3 hava revisorerna lämnat en uppställning, som
visar förhållandet mellan utgifterna för skogsvård och totala inkomster
och utgifter från domänfondens och de ecklesiastika skogarna efter
nämnda år.

Av tablå 2 framgår, att under det utgifterna för skogsvård å domänfondens
skogar i medeltal för åren 1916—1920 utgjorde 2 % av samtliga
inkomster och 5,4 % av samtliga utgifter, stego motsvarande siffror
år 1922 till respektive 5 % och 7,6 % samt utgjorde år 1923 5,1 och
8,8 %.

För de ecklesiastika skogarna (tablå 3) utgjorde motsvarande siffror
för perioden 1916—1920 2,3 % och 8,4 %, för år 1922 2,6 % och
7,6 % samt för år 1923 5,2 % och 12,8 %.

De totala kostnadsbeloppen för skogsvården utgjorde för domänfondens
skogar

medeltal för 1916—1920 .......

..... 937.510

kr.

år 1922 ......................

..... 1.372.067

>1

år 1923 ......................

..... 1.487.102

för de ecklesiastika skogarna

medeltal för år 1916—1920 ......

..... 189.510

kr.

år 1922 ......................

..... 161.175

år 1923 ......................

..... 291.844

— 100 —

En sammanställning över utgifterna för skogsodling och dikning i
förhållande till samtliga utgifter för statens skogar och domänstyrelsen
under åren 1917—1923 giver följande resultat:

1917 ...........

Samtliga

utgifter

16.372.515

Skogsodling
och dikning

336.962

Skogsvård i
av utgift

2,1

1918 ...........

21.098.511

760.767

3,6

1919 ...........

24.792.856

1.138.848

4,6

1920 ...........

29.041.764

1.634.975

5,6

1921 ...........

30.807.719

1.749.864

5,7

1922 ...........

20.700.651

1.246.053

6,1

1923 ...........

20.882.316

1.414.097

6,8

Av ovanstående tablåer och uppgifter framgår, att under de senare
åren utgifterna för skogsvård i procentuellt förhållande till samtliga
utgifter år efter år stigit. Vad skogsodlings- och dikningskostnaderna
beträffar utgjorde dessa år 1917 336.962 kr. och stego årligen till år
1921, då de nådde en siffra på 1.749.864 kr. för att därefter nedgå till
1.246.053 kr. år 1922 och 1.414.097 kr. år 1923.

På initiativ av domänstyrelsen upprättades med anledning av riksdagens
skrivelse den 29 april 1916 en ”förnyelsefond för återväxtkostnader”,
 genom att av skogsmedlens bruttobelopp åren 1917—1919 avsattes
5 % och åren 1920—1923 6 %. Av nedanstående tablå framgår
avsättningen till denna fondmedlens användning och fondens storlek
under vart och ett av åren 1917—1923.

Förnyelsefonden för återväxthostnader.

Å r

Bruttoav-

sättning

kr.

Använt för
skogsodling
och dikning
kr.

Överskott
som tillförts
fonden.
(Underskott—)
kr.

1917

............ 1.578.309:20

336.961:95
760.767:62

1.241.347:25

2.313.390:70

1918

............ 3.074.158:32

1919

............ 2.442.785:98

1.138.848:31

1.303.937:67

1920

............ 3.233.515:76

1.634.975:71

1.598.540:05

1921

............ 1.324.166:16

1.749.863:81

425.697:65

1922

............ 1.634.772:91

1.246.052:61

388.690:30

1923

............ 1.721.309:42

1.414.096:64

307.212:78

Summa 15.008.987:75

8.281.566:65

6.727.421:10

Under det den totala avsättningen åren 1917-—1923 utgjort 15.008.988
kronor, har för skogsvårdsändamål använts 8.281.567 kronor, varför
fonden vid 1923 års utgång hade en storlek på 6.727.421 kronor.

— 101 —

Emellertid liar domänstyrelsen i underdånig skrivelse den 2 oktober

1922 ifrågasatt minskning i den årliga avsättningen till förnyelsefonden.
 I nämnda skrivelse hemställde styrelsen om framställning till

1923 års riksdag om sådan ändring av grunderna för avsättning till
fonden, att avsättningen skulle, fortfarande efter G %, ske a rotvärdet
av det från statens skogar avverkade virket, dock under iakttagande av,
att avsättningen icke komme att överskrida årets netto. 1 anslutning
härtill beräknade domänstyrelsen, att avsättningen till förnyelsefonden
för år 1923 skulle komma att nedgå till 1.080.000 kr. Kungl. Maj :t
fann dock ej skäl förelägga 1923 års riksdag förslag till ändrade grunder
för avsättningen och i 1923 års generalförslag upptogs avsättningen
till 1.680.000 kr. beräknad å skogsmedlens bruttobelopp. Från och
med år 1924 komma dock jämlikt Kungl. brev den 14 december 1923
av domänstyrelsen föreslagna grunder för avsättningen till fonden att
tillämpas.

Sålunda har domänstyrelsen i generalförslaget för år 1924 upptagit
såsom avsättning till förnyelsefonden 1.200.000 kr., utgörande 6 % å
rotvärdet av det virke, som beräknas under ar 1924 komma att avverkas
å statens skogar. Enligt vad av nämnda generalförslag framgår,
 täcker emellertid den beräknade avsättningen till fonden under
nämnda år ej de beräknade utgifterna för skogsodling och dikning.

Dessa utgifter beräknas nämligen till 1.835.000 kr., varför skillnaden

635.000 kr. måste bokföras som en utgift för fonden, vilken nedgår med
samma belopp.

Avsättningen till fonden kommer alltså hädanefter att utgå efter
grunder, enligt vilka avsättningarna bliva mindre än om hittills tilllämpade
beräkningsgrunder jämväl i fortsättningen fått äga giltighet.

Revisorerna vilja här något närmare ingå på spörsmålet, huruvida T{«^isorernas
de under senare åren till skogsvård använda eller avsatta medlen kunna
anses tillräckliga och motsvara vad som för ändamålet skäligen bör
utgå och om det kan anses vara med framsynt skogspolitik förenligt
att, på sätt från och med år 1924 synes vara avsett, minska möjligheterna
till fondbildning för skogsvårdsändamål.

Som en allmän regel torde kunna uppställas, att ju bördigare mark
och ju bättre belägenhet med hänsyn till avsättningen för virket, desto
bättre löner det sig att nedlägga kostnader på skogsvårdsändamål, varemot
ju sämre marker och avsättningsförhållandena äro, dylika kostnader
bliva desto mindre lönande. Då det emellertid gäller att efter avverkning
vidtaga åtgärder för anskaffande eller underlättande av föryngring,
 måste vid ett rationellt skogsbruk den principen fastslas, att

— 102 —

föryngringsåtgärderna äro en naturlig följd av avverkningen, varför
erforderliga föryngringskostnader måste anses intimt sammanhänga
med avverkningen, d. v. s. betraktas som en omkostnad för denna. I
den mån avverkningen sker utöver tillväxten och alltså är att betrakta
såsom ett kapitaluttag, maste vidare från nationalekonomisk synpunkt
den grundsatsen fasthallas, att detta kapitaluttag bör disponeras för
produktivt ändamål. Det naturliga är då med hänsyn till skogarnas
störa betydelse för vårt land, att detta kapitaluttag i första hand användes
till skogsvårdsändamål, varvid ej endast awerkningstrakterna
hora bliva föremål för skogsvårdsåtgärder, utan jämväl andra trakter,
som därav kunna vara i behov.

Enligt de principer, som ovan angivits, skulle således kostnaderna
för skogsvården intimt sammanhänga med avverkningarnas storlek.
Av berörda principer måste framgå, att ju större kapitaluttagen ur
skogarna äro, dess större andel av inkomsterna härav bör avstås till
skogsvårdsändamål. Om medlen ej för detta ändamål omedelbart erfordras,
 böra de avsättas för framtida behov.

Det är mot bakgrunden av dessa synpunkter revisorernas granskning
av utgifterna för skogsvårdsändamål och avsättningen till förnyelsefonden
under senare åren bör ses.

I tablå 5 hava upptagits kalkyler över dels tillväxten på statsskogarna,
 hämtade från kolonisationskommitténs betänkande, dels avverkningarnas
storlek pr har under åren 1911—1923 enligt uppgifter från
domänstyrelsen.

Av tablåerna 2 och 3 framgå utgifterna för skogsvård i procentuellt
förhållande till inkomster och utgifter m. m. för olika slag av allmänna
skogar samt å tablå 6 uppgifter om skogsvårdskostnader av skilda
slag för åren 1916—1923.

Tablå 7 angiver skogsvardskostnaderna pr har å de olika distrikten.

Av tablå 5 framgår, att med undantag för övre Norrbottens distrikt
den genom avverkningarna uttagna virkesmassan å kronoskogarna i
Norrland och Dalarna årligen med undantag för år 1921 väsentligt
överstigit den virkesproduktion, som enligt kolonisationskommitténs
beräkningar anses äga ruin å skogarna i fråga. Om nu detta är med
verkliga förhållandet överensstämmande skulle under många år ett
stort kapitaluttag utöver tillväxten ha skett från dessa skogar. Vad
mellersta och södra Sverige beträffar hava några uppgifter å tillväxten
pr bär för de olika distrikten ej kunnat erhållas. Kolonisationskomnnttén
angiver emellertid tillväxten pr har i nämnda delar av landet till
i medeltal 3,25 kbm. och då statsskogarna därstädes dels äro mer normala
med avseende å åldersklassernas sammanställning, dels sedan
länge skötts uthålligt efter upprättade hushållsplaner har man anled -

— 103 —

ning förmoda att någon överavverkning ej förekommer å statsskogarna
i ifrågavarande landsdelar. Då hänsyn tages till detta förhållande
torde de kostnader, som därstädes för närvarande nedläggas för skogsvårdsändamål
få anses rimliga.

Tablå 7 angiver dessa kostnader för åren 1922—1923 sålunda:

Stockholm—Gävle distr. lägst 1.00 kr. och högst 1.71 kr. pr har
Bergslags „ „

östra „ „

Västra „ »

Smålands „ »

Södra „ „

0.68

0.80

1.09

0.94

1.85

1.04

1.25

1.80

1.39

2.96

» V ”

» » ”

y> » ”

» » ”

v 5) ”

Med hänsyn till avverkningarnas storlek å statsskogarna i Norrland
och Dalarna skulle man haft anledning förvänta att å dessa för skogsvård
nedlagda kostnader pr har skogsmark skulle till beloppens storlek
ej alltför mycket skilja sig från motsvarande kostnader i södra delarna
avlandet. Så är emellertid långt ifrån förhållandet. Av tablå 7 fram -

Övre Norrbottens
Nedre „
Skellefteå
Umeå

Härnösands
Mell. Norrlands
Dalarnas

distr. lägst

0.08

kr.

och

högst

0.14

kr.

pr

0.20

0.23

yy

0.25

0.33

»

yy

0.34

V

0.48

yy

yy

0.42

0.66

yy

yy

0.89

V

1.79

yy

yy

0.26

0.43

yy

yy

Om ovan angivna skogsvårdskostnader pr har å statsskogarna i mellersta
och södra Sverige få anses normala måste siffrorna för Norrland
och Dalarna — med undantag för mellersta Norrlands distrikt — anses
allt för låga, även om hänsyn tages till skogarnas sämre belägenhet med
avseende på klimat och avsättningsförhallanden m. m.

Av tablå 2 och 3 framgår, att skogsvårdsåtgärderna för år 1923 i procentuellt
förhållande till samtliga inkomster och utgifter visserligen
ställa sig till Norrlands förmån, om man undantager Övre Norrbottens
distrikt, som visar exceptionellt låga siffror. En närmare granskning
av siffrorna i dessa tablåer giver dock vid handen, att skogsvården å de
norrländska kronoskogarna icke är sådan den med hänsyn till ovan
angivna principer borde vara. En jämförelse med i tablåerna upptagna
kostnader för administration framhäver detta förhållande. I
betraktande av virkesuttagens storlek kan det icke anses normalt, att
under det 13—22 % av bruttoinkomsterna åtgå till administrationen,
endast några få procent förbrukas till skogsvård.

— 104 —

Tablå

Skogsstatens personal- och administrations -

Förvaltande personal

Tjänste-

lokaler

och

expenser

Bevakande

Ordinarie

tjänstemän

löner

Extra

tjänste-

män

arvoden

Respengai
och dag-arvoden

Summa

kostnad

Ord. krono-jägares
arvoden

Extra

krono-

jägaies

arvoden

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

1914

679.320

381.192

—

1.060.512

_

671.202

325.614

1915

69H.882

452.682

—

1.152.564

—

681.195

386.528

1916

804.486

333.488

3.667

1.141 641

111.451

825.270

359.935

1917

884.337

260.204

38.023

1.182.564

199.000

1.011.985

434.165

1918

1.125.796

386.989

380.028

1.892.813

325.834

1.787.655

863.418

1919

1.553.295

500.418

482.037

2.535.750

345.902

2.741.705

798.690

1920

1.957.102

695.888

803.337

3.356 327

479.371

3.011.468

911.321

1921

2,298.218

728.368

543.630

3.570.216

553 781

3.391.423

879.196

1922

1.801.491

542.912

556.841

2.901.244

464.081

2.697.814

533.601

1923

1.657.300

487.015

568.528

2.712.843

437.740

2.418.054

446.044

— 100 —

N : o 1.

kostnader under 1 O-årsperioden 1914—1923.

personal

Summa

administra-

tionskostnad

Förvaltande

personal

Bevakande

personal

Summa

Summa

Respengar
och dag-arvoden

Summa

kostnad

Ord.

tjäns-

temän

Extra

tjäns-

temän

med

års-

arvode

Ord.

krono-

jägare

Extra

krono-

jägare

med

års-

arvode

Ord.

tjäns-

temän

Extra

tjäns-

temän

Kr.

Kr.

Kr.

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

Summa

—

996.816

_

113

92

416

98

529

190

719

—

1.067.723

—

118

97

416

83

534

180

714

—

1.185.205

2.438.297

137

92

479

129

616

221

837

65.339

1.511.489

2.893.053

137

95

505

265

642

360

1.002

551.202

3.202.275

5 420.922

140

95

505

312

645

407

1.052

632.147

4.172;542

7.054.194

*)164

75

627

199

791

274

1.065

805.428

4.728.217

8.563.915

178

73

629

220

807

293

1.100

631.741

4.902 360

9.026.357

179

74

639

143

818

217

1.035

744,172

3.975.587

7.340.912

179

74

630

148

809

222

1.031

709.807

3.673.905

6.724.488

177

67

630

115

807

182

989

*) Skogstaxatorer och assistenter hos överjägmästare, ordinarie fr. o. m. 1919.

Samman fattning.

— 106 —

Vad beträffar de olika slagen av skogsvårdsåtgärder vilja fevisorerna
uttala önskvärdheten av att framför allt dikningar av försumpade
skogsmarker må utföras i större omfattning än hittills. Med hänsyn till
de ofantliga arealer vattensjuka skogsmarker, som förefinnas, måste
de belopp, som sedan år 1916 utbetalats för dikningar anses allt för
låga. Tablå 4 lämnar uppgifter om beloppen i fråga. Beståndsvårdande
huggningar synas vidare hava förekommit i allt för ringa omfattning.
 Särskilt synes detta vara fallet i norra Sverige.

Som en sammanfattning av vad ovan anförts vilja revisorerna framhålla,
 att ett intensivare arbete bör nedläggas på skogsvården i de
trakter där detta nu måste anses eftersatt.

Vidare anse revisorerna fondbildning för skogsvårdsändamål i och
för framtida behov synnerligen önskvärd. Med hänsyn till det förhållandet
att virkesuttagen å de norrländska statsskogarna nu kunna betraktas
som exploatering av samlade naturkapital och att inkomsterna,
sedan detta kapital är uttaget, med sannolikhet komma att förminskas
under det behovet av medel till skogsvårdsändamål vid rationell skötsel
av skogarna kommer att bli avsevärt stort, kan det icke anses klokt och
med framsynt skogspolitik förenligt att nu minska möjligheterna till
fondbildning för framtida skogsvårdsändamål. I detta hänseende vilja
revisorerna hänvisa till kolonisationskommitténs riktlinjer för den
norrländska skogsvården, i vilka kommittén uttalar önskvärdheten av
att av det från de norrländska kronoparkerna försålda virkets rotvärde
årligen tillsvidare avsättes 15 % att användas dels till löpande utgifter
för skogsvårdsändamål, dels ock till bildande av en fond, avsedd att
för sagda ändamål nyttjas under den tid, då inkomsterna till följd av
minskad tillgång på avverkningsbar skog beräknas nedgå och då tillräcklig
avsättning till skogsvårdsändamål svårligen kan utföras. Enär
av tablå 5 framgår att, med undantag för Mellersta Norrlands distrikt,
awerkningskvantiteten pr har från statsskogarna i Norrland och Dalarna
icke väsentligt nedgått å de olika distrikten sedan åren 1911—
1915, torde samma motiv som kolonisationskommittén åberopade vid
sin framställning om 15 % avsättning till förnyelsefonden för återväxtkostnader
fortfarande föreligga. Utan att ingå på frågan, huruvida
den angivna procenten kan anses riktigt avvägd, vilja revisorerna dock
framhålla nödvändigheten av att avsättningen till förnyelsefonden för
återväxtkostnader hädanefter må verkställas efter grunder, som stå
i bättre överensstämmelse med den för avsättningarnas storlek normerande
princip, som revisorerna ovan angivit.

Tablå N : o 2.

Sammanställning över inkomster, utgifter, administrations- och skogsvårdsutgifter år 1923

från domänfondens och andra statsskogar.

Distrikt

Inkomster

Utgifter

Behållning

Behåll-ning i
%av in-komst

Löner och expenser

Skogsvård, skogsodling
och dikning

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

% bv
in-komst

% av
ut-gifter

Kr.

% av
in-komst

% av
ut-gifter

Övre Norrbottens...............................

2.901.280

1.982.608

918.672

32

566.391

20

29

76.640

2,6

3,9

Nedre „ ................................

3.117.316

2.406.690

710.626

23

665.321

18

23

182.362

5,8

7,6

Skellefteå ............................................

1.866.098

1.040.396

825.702

44

408.520

22

39

138.366

7,4

13,3

Umeå ..................................................

3.165 595

1.172018

1.993.577

63

454.525

14

39

186.166

5.9

15,9

Härnösands...........................................

2.792.832

1.138.338

1.654.494

59

374.760

13

33

188.983

6,8

16,6

Mell. Norrlands ................................

1.929.507

961 882

967.625

50

330100

17

34

210.171

10,9

21,8

Dalarnas ...........................................

2.731.553

1.406.374

1.325.179

49

427,185

16

30

82.114

3,0

5,8

Stockholm—Gävle................................

1.963915

1.257.081

706,834

36

254.630

13

20

59.130

3.0

4,7

Bergslags ............................................

1.482.705

1.080.246

402.459

27

262.740

18

24

44 809

3.0

4,1

Ostra ....................................................

1.686.784

1.141.023

545.761

32

271.190

16

24

62.490

3,7

5,5

Västra ...............................................

2.128.181

1.343.719

784.462

37

341.810

16

25

77.875

3.7

5,8

Smålands ...........................................

2.117.570

921.605

1.189.965

66

256.740

12

28

80.723

3,8

8,7

Södra ....................................................

1.371.798

1.004.843

366 955

27

260.070

19

26

97.283

7,1

9,7

Summa

29.266.134

16.862.823

12.392.311

42

4.773.982

16

28

1.487.102

5,1

8,8

Medeltal för 1916-1920 ....................

46.546.120

17.502.380

29.042.740

62

3.822.777

8

22

937.510

2

5,4

År 1922 ................................................

27.736.547

18.137 209

9.599.338

35

5.287.020

19

29

1.372.067

5

7,6

T a b I å N : o 3.

Ekonomiska utbytet samt utgifter för administration och skogsvård för de ecklesiastika

boställenas skogar, distriktsvis år 1923.

Distrikt

Inkomst

Utgifter

Behållning

Behåll-ning i
% av in-komst

Löner och expenser

Skogsvård

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

% av
in-komst

% av
ut-gift

Kr.

% av
in-komst

% av
ut-gift

Övre Norrbottens...................

13.188

12.382

806

6

5.830

44,2

47,1

Nedre „ ......

9.370

7.842

1 528

16

2.840

30,3

36,2

2.338

25,0

29,8

Skellefteå ............................

18.758

10.248

8.510

45

5.820

31,0

56,8

1.191

6,3

11,6

Umeå ............................

61.937

18.314

33.623

65

7.260

14 0

39.6

2.106

4,1

11,5

Härnösands.........................................

361.923

177.828

184.095

51

46 240

12,8

26,0

22.897

6,3

12,9

Moll. Norrlands................................

847.687

342.059

505.628

60

104.620

12,3

30,6

94.058

11,1

27,5

Dalarnas.......................................

379.720

157.843

221.877

58

49.050

12,9

31,1

21.212

5,6

13,4

Stockholm-Gävle ................................

956.419

324.325

632.094

66

128.570

13,4

39,6

34.512

3,6

10,6

Bergslags ....................................

910.628

469.093

441.535

48

150.550

16,5

32,1

33.808

3,7

7,2

Ostra ............................................

430.631

157.188

273.443

63

85.800

19,9

54,6

13.716

3,2

8,7

Västra..............................................

403 657

182.147

221.410

55

95.010

23,5

52,1

18.865

4,7

10,4

Smålands............................

1.036.075

288.935

747.140

72

124.570

12,0

43,1

29.214

2,8

10,1

Södra ....................................................

198.995

139.344

59.651

30

78.110

39.3

56,1

17.927

9.0

12,9

Summa

5.618.888

2.287.548

3.331.340

59

884.270

15,7

38,7

291.844

5,2

12,8

Medeltal för åren 1916—1920 ........

8.388.047

2.263.459

6.124.588

73

673.831

8

30

189.510

2,3

8,4

År 1922 .................................

6.085.969

2.108.314

3.977.655

65

963.430

16

46

161.175

2,6

7,6

108

Tablå N : o 4.

Ordinarie kronojägares avlöningar och reseersättningar under år 1923

Distrikt

Avlöningar
till ord.
kronojägare

Dyrtids-

tiUägg

Summa

avlöning

Fasta rese-penningar

Trakta-

menten

Summa rese-ersättning

Summa

195 636: -

55,601: —

251.237: —

14.768: —

67.722

_

82.490: —

333.727

—

180.656: -

51.153: —

231.809: -

11,684: —

65.662

—

77.346: -

309 155

—

140.570: —

40.798: —

181.368: —

12.222: —

76.502

-

88.724: -

270.092

—

153.435: —

43.055: -

196.490: -

12.224: —

75.067

—

87,291: —

283.781

—

171.379: —

48.397: -

219.776: —

15.110: —

67.900

—

83.010: —

302.786

—

213904: -

58.388: —

272 292: —

16.835: -

63.861

—

80 696: —

352.988

—

143.251:-

38.737: -

181.988: —

9.633: -

38.379

—

48.012: —

230.000

—

118.709:-

32 288: —

150 997: —

12.277: —

10 889

—

23.166: —

174.163

—

109 283: —

29.557: -

138.840: -

9.954: -

10.054

—

20.008: —

158 848

—

112.253: -

30.780: -

143 033: -

8.738: -

10,461

—

19.199: —

162.232

—

145.097: —

40.142: —

185.239: -

9.716: -

10.840

—

20.556: —

205795

—

98.682: -

26 538: —

125.220: —

10.472: —

18122

—

28.594: —

153.814

—

110 402: -

29 363. -

139 765: -

9 422: —

8179

—

17.601: —

157.366

—

Summa

1 893,257: —

| 524.797: —

2.418.054: —

| 153.055: —

523.638

—

676.693: —

|| 3.094.747

: —

— no —

Tablå N : o 5.

Avverkning (kbm. per har) på statsskogarna åren 1911—1923-

?

Distrikt

Avverkn. i kbm. per

har

Tillväxt

kbm. per
har enl.

Avverkad

total
kubik-massa
år 1923

Anmärkning

1911-

1915

1916-

1920

1921

1922

1923

kolonisa-

tions-

komm.

kbm/

har

kbm/

har

kbm/

har

kbm/

har

kbm/

har

kbm/ ■
har

kbm.

Oyre Norrbottens ............

0,49

0,48

0,27

0,34

0,43

0,45

413.808

Nedre „ ............

0,70

0,71

0,30

0,67

0,64

0,53

509.701

Skellefteå............................

0,76

0,97

0,38

0,75

0,74

0,54

344.745

Umeå....................................

1,10

1,38

0,35

1,22

1,40

0,64

569.056

Härnösands ........................

1,21

1,34

0,33

1,67

1,27

0,69

460.159

Mell. Norrlands ................

2,64

2,11

0,59

1,78

1,73

0,94

272.265

Dalarnas ............................

1,36*)

1,71

1,00

1,16

1,28

0,80

398.580

*) Gävle-Dala

Stockholm-Gävle................

2,33

—

1,67

2,65

3,38

199.139

distr.

Bergslags............................

2,17

2,37

1,44

1,85

2,28

150.716

Ostra ................................

2,03

2,53

1,58

2,93

2,54

161.865

3,25

Västra ................................

2,00

2 49

1,60

2,99

2,66

174.389

Smålands ............................

1,83

2,41

1,39

3,17

2,41

172.371

Södra....................................

1,46

2,65

1,49

2,16

2,15]

113.152

Hela landet |

1,02 |

1,11 |

0,60 |

1,03 |

1,03 1

- II

3.939.9461

112 —

Tablå

Kostnader för utförda skogsvårdsåtgärder

Distrikt

Skogsodling

å plantskolor

Hägnad, skogsskydd,
skogsvård

Medeltal

1916-20

1921

1922

1923

Medeltal

1916—20

1921

1922

Övre Norrbotten....

_

37.039

27 841

24.525

1.289

1.945

Nedre „

—

56.163

43.587

33.728

—

8.768

4.696

Skellefteå...............

—

51.928

26.138

34.176

—

3.594

1.902

Umeå........................

—

64.533

28,383

33.406

—

11.739

6.940

Härnösand ............

—

149.022

57.098

52 551

—

10394

10.554

Mell. Norrland........

—

80.704

48.516

39 385

—

18.985

8.450

Dalarna....................

—

67.691

22.468

26.083

—

7.622

508

Stockh.-Gävle ........

—

61.330

38.625

31063

—

13.248

7.955

Bergslags_______________

—

46.092

30.325

29.646

—

8.005

4 699

Östra...................

—

53.392

37.907

37 722

—

12.066

11.975

Västra ....................

—

85.770

54.123

52.951

—

15.208

10.300

Småland ...............

—

51.686

44 704

42.121

—

18501

15269

Södra........................

—

119.882

88.081

78.145

—

23 980

14.350

Summa |

497.222

925.222

547.796

515.502

99.853

153.399

99.543

— 113

N : o 6.

å domänfondens skogar 1916—1923.

plant-

Dikning och annan vattenavledning

Summa

1923

Medeltal

1916-20

1921

1922

1923

Medeltal

1916—20

1921

1922

1923

1.270

49.792

55.320

50.845

88.120

85.106

76.640

6.567

—

89.638

126 806

142.057

—

154.559

175.089

182.352

1.687

71.503

124.197

102.503

—

127.025

152.237

138.366

10.246

—

118.287

100.756

142.514

—

194.559

136.079

186.166

9.932

—

140.188

83.513

126.500

—

299.604

151.165

188.983

8.291

—

180.722

82.983

162.495

—

280.411

139.949

210.171

721

—

59.440

82.549

55.310

—

134.753

105.525

82.114

6.115

-±-

25.396

15.319

21.952

—

99.974

61.899

59.130

3.188

—

16.389

17.984

11975

—

70.486

53.008

44.809

6.346

—

14.036

8.873

18.422

—

79.494

58.755

62.490

9.306

—

16.950

7.129

15.618

—

117.928

71.552

77.875

14.630

—

28.770

13.326

23.972

—

98.957

73.299

80.723

12.052

—

11.245

5.973

7.086

—

155.107

108.404

97 283

90.351

340.435

822.356

724.728

881.249

937.510

1.900.977

1.372.067

1.487.102

Rev.-berättelse ang.

statsverket 1923—1924.

I.

8

114 —

Tablå N : o 7.

Skogsvårdskostnader pr har på statsskogarna.

Distrikt

Kostnad för skogsvård per har prod. skogsmark för år

1916

1917

1918

1919

1920

1921

1922

1923

•

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Övre Norrbottens............................

0,02

0,01

0,05

0,06

0,14

0,09

0,09

0,08

Nedre „ ............................

0,07

0,02

0,06

0,11

0,20

0,20

0,22

0,23

Skellefteå ........................................

0,08

0,02

0,08

0,14

0,25

0,28

0,33

0,30

Umeå ...............................................

0,07

0,05

0,08

0,22

0,45

0,48

0,34

0,46

Härnösands.....................................

0,24

0.07

0,24

0,38

0,66

0,83

0,42

0,53

Mell. Norrlands..............................

0,53

0,25

0,73

1,12

1,79

1,78

0,89

1,33

Dalarnas ........................................t

( 0,28

0,43

0,34

0,26

*)0,21

*)0,13

*)0,28

*)0,33

Stockholm-Gävle...........................)

ll,13

1,71

1,06

1,00

Bergslags .......................................

0,48

0,31

0,82

1,03

0,73

1,04

0,79

0,68

Östra ................................................

0,46

0,30

0,67

0,76

0,80

1,26

0,92

0,98

Västra..............................................

0,79

0,63

1,14

1,23

1,62

1,80

1,09

1,19

Smålands .......................................

0,33

0,21

0,64

0,77

0,94

1,39

1,03

1,13

Södra ................................................

1,12

1,27

1,73

2,09

2,77

2.96

2,06

1,85

Hela landet

0,16

0,09

0,20

0,29

0,44

0,60

0,36

0,39

»Skogsvård» innefattar i denna uppställning: Skogsodling och plantskolor; hägnad,
skogsskydd och plantskogsvård samt dikning och annan vattenavledning. (Årsber. år 1922
tab. 2 kol. 16. 16 och 17).

'') Avser f. d. Gävle-Dala distrikt,

— 115

§ 55.

Revisorerna hava ägnat uppmärksamhet åt sågverksdriften vid
Grankullavikens sågverk å Ölands revir samt Porjus sågverk å Porjus
revir. Då domänstyrelsen låtit utföra en omfattande legosågning vid
ett inom Bodens revir beläget enskilt sågverk, Stensborg, hava revisorerna
jämväl tagit del av resultatet av denna sågverksrörelse.

Driftsresultatet av sågningen vid Grankullavikens såg för år 1923
framgår av nedanstående tablå enligt uppgifter, som inhämtats hos domänstyrelsen.

Debet

Kbft

Kronor öre

Kronor öre

Inkomster.

Försålt virke ..................

116.554

122.389:44

Utlämnat „ ..................

6.360

4.735:20

Försålt sågavfall ................

1.122

181: —

Utlämnat „ ................

763

206:08

Diverse inkomster ...............

64:70

127.576:42

Lager 31/12 1923 (utgående lager).

Sågat virke ....................

55.275

56.380:50

Sågavfall ......................

72.191

—: —

Kol ............................

2.475: —

58.855:50

186.431:92

t

Kredit

Kbft

Kronor öre

Kronor öre

Lager 1/1 1923 (ingående lager).

Sågat virke ....................

73.712

57.592: —

Sågavfall .................. lm3

2.229

—: —

57.592: —

Utgifter.

Mottaget virke ..................

75.014: —

Administrationskostnader ........

6.385: —

Fasta löner .....................

2.320:80

Timmerupplag ..................

1.376:97

Sågning ........................

9.630:97

Brädgård .......... .............

3.401:07

Justering och utlastning ..........

3.566: 24

Hyvling ........................

471:18

Kolgården ......................

2.657:02

Domängtjrclsens
sågverk
m. m

Grankulla viken.

116 —

■V'';r"
•V(. ?.i

.In .In

• {yi

•/il lutter''i! 5
Jiyxiv

Elektrisk kraft ...
Diverse Förbrukad materiel

[ Övrigt ..........

Byggnader, reparationer ...

inventarier, underhåll ......

Skatter och onera ..........

Tjänsteexpedition ..........

Avskrivning å byggnader ...
„ „ inventarier ..

Brandrisk .................

Räntor ....................

Vinst .......................

Kronor öre

2.938:23

716:89
1:75
1.433:23
1.000: —
255:21
174:30
891:74
2.240:80

Kronor öre

114.475:40
14.364:52

186.431:92

Av tablån framgår att sågningen lämnat ett vinstöverskott å
14.364:52 kr. Sågen har därvid debiterats ett pris av 50 öre pr kbft,
toppmått för försågade 150.028 kbft.

Inalles har försålts 116.554 kbft till ett pris av 122.389:44 kr. eller
1: 05 kr. pr kbft.

Porjus

slipverk.

Nedanstående tablå angiver resultatet av driften vid Porjus sågverk
år 1923.

Debet

Kbft

Kronor öre Kronor öre

Inkomster.

Försålt virke .................

. 153.556

183.550:23

Utlämnat ,, ...............

. 13.530

13.530: —

Försålt sågavfall ...............

. 29.246

6.092:55

Utlämnat ,, .............

. 35.980

4.114: —

Diverse inkomster .............

59.520:99 266.807:77

Lager 31/12 1923 (utgående lager).

Timmer .......................

. 337.301

108.900: —

Sågat virke ...................

. 170.370

207.851:40

Sågavfall .....................

. 86.485

—: — 316.751:40

Förlust .............................................. 1.577: ■

585.136:17

— 117 —

Kredit

Lager 1/1 1!)23 (ingående lager).

Timmer .....

Sågat virke .

Sågavfall

Utgifter.

Mottaget virke
Administrationskostnader
Fasta löner
Timmerupplag
Sågning
Brädgård
Justering och
Hyvling
Kolgården
Diverse

Byggnader, reparationer
Inventarier, underhåll
Skatter och onera
Tjänsteexpedition
Avskrivning å byggnader
„ „ inventarier

Räntor

Kbft Kronor öre KronOr öre

526.063 159.865:74
148.327 180.958:94
123.235 340.824:68

37.009:71
8.760: —

10.154:94
4.177:37
26.447:29
13.765:37
48.016:20
13.076:54
3.195:61
16.131:52
5.230:04
39:15
3.054:93
1.422:60
15.211:77
8.207:43

30.411: 02 244.311: 49
585.136:17

utlastning

Enligt denna tablå skulle förlusten för år 1923 utgöra 1.577 kr. Härvid
har sågen debiterats ett pris av för furutimmer 6"—8" 26 öre och
9" och därutöver 35 öre pr kubikfot toppmått salut 15 % lägre pris för
gran. Inalles 325.837 kbft har under året försågats. 153.556 kbft sågat
virke har försålts till ett genomsnittspris av 1: 20 kr. pr kbft.

Porjus sågverk byggdes åren 1917—1918 och var färdigt år 1919.
Sedermera hava en del tillbyggnader utförts till följande kostnadsbelopp:
År 1920 70.432 kr., år 1921 31.911 kr., år 1922 40.244 kr. och år
1923 36.252 kr.

Vid årets början voro byggnaderna upptagna i ett värde av
421.960: 04 kr. och inventarierna 84.890: 32 kr.

Emellertid har domänstyrelsen i skrivelse den 9 april 1924 föreskrivit
att sågen och inventarier skola nedskrivas i 100.000 kr. och 50.000
respektive. Härigenom skulle en extra avskrivning på 371.828:16 kr.
behöva verkställas.

— 118 —

Legoeåg■ingen
vid
Stensborgs
sågverk.

Revisorernas

uttalande.

Nedanstående tablå angiver resultatet av legosågningen år 1922—
1923 vid Stensborgs såg den 31 december 1923.

Inkomster.

1.873 stds. _____

Lager 31/12 1923.

Inköpspris.

513.856:— 1.750.000 kbft t. m.

å 62 öre........ 1.082.926: —

200.000 kbft t. m.

å 35 öre........ 70.000: —

3.649 stds å 200 kr. 729.800: —
Förlust ............ 263.909: —

Summa kronor 1.577.565: —

Utgifter 1922—1923 494.639: —

Summa kronor 1.577.565: —

Av tablån framgår att resultatet av legosågningen givit en förlust å
263.909 kr.

Inalles har försagats 1.750.000 kbft fast mått och har detta virke
åsatts ett pris av i genomsnitt 62 öre pr kbft.

Produktionen sågad vara har uppgått till 5.522 standard, varav 1873
standard försalts till ett genomsnittspris av 275 kr. pr standard eller
1 kr. 66 öre pr kbft.

De revisorerna företedda räkenskaperna över sågverksdriften hava
icke varit sa upplagda att revisorerna ansett sig kunna i detalj granska
resultaten av sågverksdriften. Vad beträffar den bokförda förlusten
å legosågningen vid Stensborg synes denna delvis bero på att ett allt
för högt pris asatts det försagade timret. Därjämte synes kunna ifrågasättas,
 huruvida icke den avtalade legosågningskostnaden kan anses
väl hög.

Som domänstyrelsen först den 27 december 1922 utfärdade föreskrift
för sågverksbokföringens ordnande och sålunda det nya bokföringssystemet
endast tillämpats under ett år, synes från vederbörande skogsförvaltningars
sida under aret vissa svårigheter hava förefunnits vid
tillämpningen.

Pa grund av de abnorma förhållanden, som rått inom sågverksbranschen
under de senare åren och, vad beträffar de norrbottniska sågverken,
 den relativt korta tid, under vilken sågningen bedrivits, anse
sig revisorerna ej kunna gorå ett bestämt uttalande om resultatet av
statens sågverksrörelse.

— 119 —

Särskilda uttalanden beträffande de affärsdrivande verken m. m.

§ 56.

Å sid. 116 och följande i del I av sin år 1923 avgivna berättelse framlade
revisorerna en översikt av bland annat de anslag av lånemedel, som
av riksdagen beviljats för olika ändamål, samt de beslutade anläggningar,
 företag och anordningar för statens affärsdrivande verk, för
vilka medel återstode att anvisa; och meddelade revisorerna en på
grund av berörda översikt verkställd beräkning av beloppet av de medel,
som skulle behöva upplånas under de närmaste åren.

Till fullföljande av nämnda redogörelse anse sig revisorerna böra
även i denna revisionsberättelse meddela vissa uppgifter i ifrågavarande
hänseenden.

Till en början få revisorerna lämna nedanstående i tabellform uppställda
”Översikt av för åren 1855—30/6 1925 anvisade lånemedel .

I tabellen äro ej upptagna de tillfälliga lånemedel å respektive

27.000.000 kronor till täckning av neutralitetskostnader och 135.648.300
kronor till täckning av brist i 1918 års riksstat, som voro uppförda
bland inkomsterna i respektive 1917 och 1918 ars riksstater, liksom ej
heller de anslag av tillfälliga lånemedel, vilka anvisats såsom rörelsekapital
för kristidskommissionerna.

Samtliga i tabellen upptagna anslag till verkliga utgifter hava anvisats
till utgående av tillfälliga lånemedel. Sa är ock fallet med förslaget
till statsverket till täckande av vissa förskjutna kostnader, anslagen
till rörelsekapital och varukredit, ävensom vissa belopp av låneunderstöden
och av anslagen till utlåningsfonderna samt statens affärsverksamhet.

Anslagen av tillfälliga lånemedel, anvisade t. o. m. riksstaten för budgetåret
1924—1925, uppgå sammanlagt till ett belopp av 174.832.440
kronor, därav för verkliga utgifter 43.688.581 kronor och för utgifter
till kapitalökning 131.143.859 kronor, vilka belopp höra ökas med de
summor, varmed vissa förslagsanslag, anvisade att utgå av tillfälliga
lånemedel, överskridits. Härav hava från riksgäldskontoret utbetalts
inalles 152.769.629 kronor 23 öre och till riksgäldskontoret intill den 15
innevarande november återbetalats sammanlagt 83.513.856 kronor 86
öre, vadan riksgäldskontorets fordran å ifrågavarande anslag nämnda
dag utgjorde 69.255.772 kronor 37 öre.

På grundval av från statens affärsdrivande verk införskaffade uppgifter
har upprättats följande tablå över av riksdagen beslutade anläggningar,
 företag och anordningar för nämnda affärsverk, för vilka

— 120 —

översikt av för åren 1855—

Anvisat

för år

Till

utgifter för

Statens affärsverksamhet

Statens

aktier

Kronor

Statens

utlånings-

fonder

Kronor

Postver-

ket

Kronor

Telegraf-

verket

Kronor

Statens

järnvägar

Kronor

Statens

vattenfalls-

verk

Kronor

Summa sta-tens affärs-verksamhet

Kronor

1855-1911

—

45.064.400

402.033.243

49.232.248

496.329.891

5.000.000

143.432.511

1912

—

4.000.000

15.684.900

13.950 000

33.634.900

__

10.155.000

1913

- .

4000.000

15.437.300

13.705.000

33.142.1(00

_

11.663.000

1914

—

4 600.000

17.084.000

9.123.000

30.807.000

_

11.507.000

1915

—

4.975.000

20.278.600

7.410 000

32.663.600

—

9.775.000

1916

—

5.800.000

19.000.000

7.175.000

31 975.000

_

1.50(1.000

1917

1.493.400

7.250.000

37.624.400

10.386 500

56.754.300

_

11.910.000

1918

2.515.000

30.021.700

111.216.700

23.745.000

167.498.400

1.010.000

17.850.000

1919

1.173600

28.442.300

111.442.400

24.449.260

165.507.560

_

21.780.000

1920

3.714.600

33.127.600

!) 83.543.100

40.323.050

160.708.350

_

18.840.000

1921

5.925.500

35.598.900

2) 101.134.100

45.742.300

188.400.800

1,250.000

22.580.000

1922

1.289.900

20.885.000

3) 32.782.000

21.437.530

76.394.430

750.000

19.420.000

Vi-30/6 1923

400.000

15.000.000

5.043.100

3.750.000

24.193.100

_

11.250.000

1923—1924

800.000

16.200.000

4) 14.212.500

9.889.000

41.101.500

15.000.000

31.390.000

1924—1925

971.000

7.000.000

5.524.900

4.150.000

17.645.900 4.000.000

15.550.000

Summa |

18.283.000

261.964.900

992 041.243|

284.467.888|l.556.757.03l|27.010.000|358.602.511

1) Häri ingår gemensamt anslag för postverket, telegrafverket samt statens järnvägar

2) Häri ingår gemensamt anslag för postverket, telegrafverket samt statens järnvägar

anslag till arbeten vid telegrafverket samt statens järnvägar och vattenfallsverk för

3) Häri ingår gemensamt anslag för telegrafverket samt statens järnvägar och

4) Häri ingår gemensamt anslag för postverket, telegrafverket samt statens järnvägar

Anm. Av de i denna tabell upptagna anslagen komma följande belopp ej att dispovattenfallsverk
kr. 930.000: —, Statens utlåningsfonder kr. 2.900.000: —, Låneunderstöd

121 —

so/6 1925 anvisade l&nemedel.

kapitalökn

n g

Till

verkliga

utgifter

Kronor

Summa

anvisade

lånemedel

Kronor

Kostnader

för

tobaks-

monopolet

Kronor

Spann-

måls-

lagcrhus

och

fryshus

Kronor

Förlag
till stats-verket

Kronor

Låne-

under-

stöd

Kronor

Rörel-

se-

kapital

Kronor

Varu-

kredit

Kronor

Summa
utgifter
för kapi-talökning

Kronor

644.762.402

644.762.402

_

—

. -

—

—

—

43.789.900

—

43.789.900

_ ._

—

—

—

—

—

44 805.300

—

44 805 300

''■-

—

—

—

—

—

42.314.000

—

42.314.000

100.000

—

:-•

—

—

—

42.538 600

—

42.538 600

20.200.000

--

—

—

—

—

53.675.000

—

53.675.000

8.650.000

—

—

—

—

—

77.314 300

.-

77.314.300

—

10.500.000

20.502.949

3.350.000

—

—

220.711.349

28 280.612

248.991.961

—

—

—

65.000

—

487.352.560

7.132.000

194.484 560

—

1.300.000

—

—

—

—

180.848.350

5.013.669

185.862.019

—

—

—

5.909.780

50.000

10.000.000

228.190.580

1.255.300

229.445.880

—

—

—

3.020.000

—

—

99.584.430

7.000

99 591.430

—

—

—

—

—

—

35.443.100

—

35 443.100

—

—

—

6.710.000

—

—

94.201.500

—

94.201.500

—

—

—

2.0OU.000

—

—

39.195 900

2 000.000

41.195 900

28.950.000

11.800.000

20.502.949j21.054.780

50.000

10.000.000

2.034.727.271

43.688.581

2,078.415.852

och vattenfallsverk för uppförande av bostadshus å 7.500.000 kronor.

och vattenfallsverk för uppförande av bostadshus å 10.000.000 kronor samt gemensamt

bekämpande av arbetslösheten å 9.000.000 kronor.

vattenfallsverk för bekämpande av arbetslösheten å 5.000.000 kronor,
och vattenfallsverk å 2.000.000 kronor för uppförande av bostadshus.

neras: Telegrafverket kr. 15.000.000: —, Statens järnvägar kr. 15.811.319: 98, Statens
kr. 1.750.000: — och Verkliga utgifter kr. 43: —•. Summa kr. 36.391.362: 38.

122 —

de erforderliga anslagen icke före den 1 oktober 1924 i sin helhet beviljats
av riksdagen, anvisats av Kung! Maj :t eller disponerats av vederbörande
verk.

Enligt förestående tablå erfordras för fullföljandet av de å densamma
upptagna anläggningar, företag och anordningar i överensstämmelse
med före den 1 oktober 1924 uppgjorda planer och kostnadsberäkningar,
 att riksdagen beviljar ytterligare anslag till ett sammanlagt
belopp av 52.574.584 kronor; och skola under förutsättning av oförändrat
medelsanskaffningssätt berörda belopp utgå av lånemedel.

Av de anslag av lånemedel för utgifter till kapitalökning, som riksdagen
anvisat för tiden t. o. m. den 30 juni 1925, återstodo den 15 innevarande
november att utbetala 155,8 millioner kronor. Då härtill lägges
det belopp av i runt tal 52,6 millioner kronor, som enligt vad ovan
meddelats återstår åt anvisa för beslutade företag, anläggningar och
anordningar, därest dessa komma att enligt hittills uppgjorda kostnadsberäkningar
fullbordas, kommer man till ett belopp av omkring
208,4 millioner kronor, som inom de närmaste åren skulle behöva utbetalas
av upplånade medel.

123 —

På grundval av från statens affärsdrivande verk införskaffade uppgifter
har upprättats följande tablå Över av riksdagen beslutade anläggningar,
 företag och anordningar för nämnda affärsverk, för vilka
de erforderliga anslagen icke före den 1 oktober 1924 i sin helhet beviljats
av riksdagen, anvisats av Kungl. Maj :t eller disponerats av vederbörande
verk.

Beräknad

kostnad

Bevilja

t

Återstår att
bevilja

Beviljat av
riksdagen
till o. med
"/e 1925

Därav
anvisat av

Därav dispo-nerat genom
beslut av

K. Maj:t

vederbörande

verk

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

1

2

3

4

5

Postverket.

Centralposthus i Gö-

2) O. 3)

teborg ............

!)8.501.304:31

8.501.058:51

8.501.058:51

8.226.058.51

—

Posthus i Hudiksvall

4) 286.000:—

5) 286.000:—

286.000:-

90.000:—

—

Fastighet i Krylbo ..
Om- och tillbyggnad

70.000

6) 70.000:—

7) 70.000:—

—

—

av centralposthuset

—

i Stockholm ......

Byggnad för bangårds-

8)1.002.000:—

9)1.002.000:—

1.002.000:—

10) 799.235:26

—

postkontor i Stock-holm ............

520.000:—

520.000: —

—

Inköp av fastigheter

u) 851.894:37

650.526:—

647.150:—

—

1) Kostnaden beräknades 1 augusti 1922 till kr. 8.711.304: 31 och i december samma
är till kr. 8.699.304: 31, därvid i båda fallen köpeskillingen för posthustomten, kr.
711.304: 31, inräknats.

2) Därav kr. 279.968: 51 av tidigare beviljade anslag för uppförande av två byggnader
för post- och telegrafverkens behov i Gällivare.

3) Återstående beloppet, kr. 245: 80, torde icke behöva äskas.

4) Därav kr. 40.000: — för inköp av tomt.

6) Därav kr. 50.000: — av tidigare beviljade anslag för uppförande av posthus i Krylbo.

6) Sagda belopp skall utgå av tidigare beviljade anslag för uppförande av posthus i
Krylbo.

t) Beloppet har lyftats i riksgäldskontoret, men har ännu ej av postverket disponerats.

8) Kostnaden tidigare beräknad till kr. 1.522.000: —.

9) Därutöver beviljade kr. 520.000: — skola enligt riksdagens beslut användas för uppförandet
av en byggnad för bangårdspostkontor i Stockholm.

i°) Därav för tillbyggnad kr. 786.269: 26.

it) Därav kr. 156.894: 37 av odisponerade behållningar å för uppförande av posthus i
Krylbo tidigare beviljade anslag samt kr. 95.000: — tidigare beviljade medel för
tillbyggnad av postverkets fastighet i Västervik.

— 124 1

1

2

3

4

6

Telegrafverket.

Stationsbyggnad i

Halmstad ........

t) 365.000

2) 366.000

200.000

200.000

Fortsatt utveckling av
statens telefon- och
telegrafväsende

3) 37.600.000

8) 37.500.000

37.500.000

27.000.000

Inköp av A.-B. Stock-holmstelefon ....

4) 46.973.584

40.000.000

40.000.000

40.000.000

6.973.584

Radiostation för tra-fik med Nordameri-kas förenta stater

4.850.000

6) 6.760.000

3.750.000

2.550.000

1.100.000

ökning av telegrafver-kets rörelsekapital ..

—

16.000.000

9.000.000

-_

_

Statens järnvägar.

Omläggning av västra
stambanans ing-

gångslinje över

Hammarby] eden
samt förbättrade

anordningar vid

Stockholms cen-

tralstation m. m. ..

11.560.000

6.000.000

6.000.000

Sagd

1.405.000

8.073.684

6.550.000

Huvudrangerbangård
vid Hallsberg m. m.

6) 5.670.000

5.670.000

6.670.000

5.160.000

Ombyggnad av Var-bergs bangård ____

726.000

726.000

726.000

476.000

D:o av bangården i
Sundsvall ........

7) 100.000

100.000

100.000

60.000

D:o av bangården vid
Storvik ..........

200.000

200.000

200.000

100.000

D:o av bangården i
Sala ..............

82.000

8) 82.000

82.000

D:o av bangården i
Lund ............

900.000

8) 569.000

559.000

400.000

341.000

1) Kostnaden tidigare beräknad till kr. 412.000: —.

2) Därav kr. 165.000: — att utgå av besparingar å anslag till vissa byggnadsföretag för
telegrafverkets behov.

:l) Därutöver hava anvisats dels kr. 2.236.000: — av nedanstående anslag till arbeten
för telegrafverkets samt statens järnvägars och vattenfallsverks räkning för bekämpande
av arbetslösheten, dels kr. 614.000: — av nedanstående anslag till bostadshus
för tjänstemän vid postverket, telegrafverket samt statens järnvägar och vattenfallsverk,
 dels ock kr. 1.000.000: — av det å 1922 års tilläggsstat under femte huvudtiteln
uppförda anslaget till bekämpande av arbetslösheten å kr. 85.000.000: —.

t) Reverser äro utfärdade å hela köpesumman.

s) Därav kr. 550.000: — att utgå av besparingar å anslag till vissa byggnadsföretag
för telegrafverkets behov,

6) Kostnaden tidigare beräknad till kr. 6.550.000: —.

7) Kostnaden tidigare beräknad till kr. 540.000: —.

8) Detta belopp skall bestridas av anslag till vissa arbeten, med vilkas utförande ansetts
bära tillsvidare anstå.

125 —

1

2

3 1

4

6

Spåranordningar i an-slutning till före-fintliga spårsystem

1) 9.117: 64

2) 9.117.64

9.117: 64

Anläggningar vid kol-och vattenstationer

!) 600.000

s) 600.000

600.000

_

—

iSpeciella anläggnin-gar å bangårdar ..

kx) 29.000

4) 29.000

29.000

—

—

Dubbelspår Örebro—
Hallsberg-—Laxå ..

6) 7.700.000

6o.7)7.600.000

7.600.000

6.750.000

_

D:o Aneby—Sandsjö

8) 7.622.700

9) 7.622.700

7.622.700

7.322.700

—

D: o Tranås—Aneby

och Sandsjö—Säv-

sjö ..............

10) 6.010.000

ll) 5.010.000

5.010.000

3.102.000

D:a Norrköping—

Mjölby ..........

11.560.000

11.560.000

11.560.000

11.266.000

_

D:o Göteborg—Alings-ås ..............

8.500.001''

12) 8.500.000

13) 8.500.000

8.200.000

—

Omläggning av linjen
Kållered—Lindome

1.500.000

1.125.000

1.126.000

485.000

375.000

Särskilt godstågsspår
mellan Malmö ran-gerbangård och Ar-löv ..............

225.000

225.000

225.000

190.000

Ny lokomotivstation
vid Örebro ........

1.210.000

1.210.000

1.210.000

875.000

—

D:o d:o vid Charlot-tenberg ..........

695.000

695.000

695.000

200.000

_

Anordningar för för-bättrad driftsekono-mi vid vissa lokomo
tivstationer ......

200.000

200.000

200.000

Husbyggnader ......

*) 812.500

14) 812.500

812.500

—

7

1) Enär ifrågavarande anslag är avsett för ett flertal anläggningar, vilka successive
fullbordas, har detsamma i denna tablå upptagits med allenast det belopp, som den
1 oktober 1924 kvarstod olyftat.

2) Därförutom beviljade kr. 525.700: — skola enligt riksdagens beslut användas för
andra arbeten.

3) Därutöver beviljade kr. 155.000: — skola enligt riksdagens beslut användas för andra
arbeten.

4) Detta belopp skall bestridas av anslag till vissa arbeten, med vilkas utförande ansetts
böra tillsvidare anstå.

5) Kostnaden tidigare beräknad till kr. 7.860.000: —.

6) Därutöver kr. 200.000: — av nedanstående anslag till arbeten för telegrafverkets
samt statens järnvägars och vattenfallsverks räkning för bekämpande av arbetslösheten.

7) Därav kr. 600.000: — av anslag till vissa arbeten, med vilkas utförande ansetts
böra tillsvidare anstå samt kr. 150.000: — av överskott å anslag till dubbelspåret
Alingsås—Olskroken.

8) Kostnaden tidigare beräknad till kr. 8.862.700: —.

9) Därav kr. 300.000: — av anslag till vissa arbeten, med vilkas utförande ansetts böra
tillsvidare anstå.

t°) Kostnaden tidigare beräknad till kr. 5.440.000: —.

11) Därav kr. 1.990.000: — av anslag till vissa arbeten, med vilkas utförande ansetts
böra tillsvidare anstå.

12) Därav kr. 500.000: — av överskottsmedel från andra statsbanebyggnader.

13) Därav skola kr. 300.000: — användas till andra statsbanebyggnader.

ii) Därutöver beviljade kr. 847.500: — skola enligt riksdagens beslut användas för andra
arbeten.

— 126 —

1

2

3

4

6

Skenfria vägkorsnin-

gar m. in.........

!) 666.900

*) 566.900

Elektriska belysnings-

anläggningar ____

Växel- och signalsä-

4) 500.000

3) 500.000

500.000

—

—

kerhetsanläggningar
Elektrifieringen av

4) 1.425.000

4) 1.425.000

1.426.000

—

—

linjen Kiruna—

Svartön ..........

6) 21.900.000

6) 21.900.000

21.900.000

20.836.000

D:o av linjen Stock-

—

holm—Göteborg ..
Kompletteringsarbe-

7) 34.000.000

8) 27.000.000

23.000.000

14.800.000

7.000.000

ten å bandelen Orsa
—Sveg ..........

480.000

480.000

480.000

300.000

Ordnandet av brand-

—

väsendet vid sta-tens järnvägar

(inkl. S. J:s hotell-byggnader) ......

345.000

9) 345.000

346.000

235.000

Dispositionsanslag för

oförutsedda och

mindre arbeten ....

!) 2.396.600

10) 2.396.600

2.396.600

Statsbanan Dagarn—

Hultebo ..........

657.000

u) 657.000

12) 567.000

605.000

D:o Sveg—Brunflo ..

13) 26.073.000

26.073.000

14) 26.073.000

24.307.000

D:o''Sveg—Hede ____

15) 6.600.000

16) 5.600.000

6.600.000

5.370.000

—

4)

2)

3)

4)

5)

6)

7)

8)

9)

10)

ll)

12)

!3)

14)

15)

16>

Enär ifrågavarande anslag är avsett för ett flertal anläggningar, vilka seccessive
fullbordas, har detsamma i denna tablå upptagits med det belopp, som den 1 oktober
1924 kvarstod olyftat

Därav kr. 400.000: — av anslag till vissa arbeten, med vilkas utförande ansetts höra
tillsvidare anstå.

Därav kr. 150.000: — av anslag till vissa arbeten, med vilkas utförande ansetts böra
tillsvidare anstå. Därutöver beviljade kr. 100.000: — skola enligt riksdagens beslut
användas för andra arbeten.

Därav kr. 125.000: — av anslag till vissa arbeten, med vilkas utförande ansetts böra
tillsvidare anstå.

Kostnaden tidigare beräknad till kr. 22.200.000: —.

Därförutom beviljade kr. 300.000: — skola enligt riksdagens beslut användas för
andra arbeten.

Kostnaden tidigare beräknad till kr. 42.500.000: —.

Av detta belopp skall kr. 4.000.000: — bestridas av vissa besparade anslagsmedel.

”, ” .... ” , » >> 25.000:— „ „ anslag till vissa arbeten med

vilkas utförande ansetts höra tillsvidare anstå.

Därav kr. 500.000: — av anslag till vissa arbeten med vilkas utförande ansetts böra
tillsvidare anstå.

Därav kr. 70.000: — att utgå av överskott å anslag till statsbanorna Morjärv—Lappträsk
och Östersund—Ulriksfors.

Därav skola kr. 60.000: — användas till statsbanan Porsmo—Hoting.

Kostnaden tidigare beräknad till kr. 26.300.000: —.

Därav skola kr. 1.500.000: — användas till andra statsbanebyggnader.

I förut beräknad kostnad kr. 6.050.000: — ingick även rullande materiel.
Att täckas av andra statsinkomster än lånemedel.

— 127 —

1

2

3

4

5

Statsbanan Forsmo—
Hoting ...........

i) 17.500.000

2)3)14.760.000

14.750.000

12.402.000

760.000

D:o Häll näs—Sten-

sele ..............

4) 18.875.000

6) 8.876.000

7.776.000

7.525.000

9.000.000

Statsbanan Umeå—

Holmsund ........

6) 2.670.000

7) 2.670.000

8) 2.670.000

2.390.000

—

D:o Jörn—Gubbli-

jaure ............

8.180.000

500.000

600.000

150.000

7.680.000

Inlandsbanan mellan
Volgsjön och Gälli-vare .............

9) 35.150.000

‘“-"27.900.000

27.900.000

25.630.000

6.900.000

Broförbindelse över
Dalälven vid Mora

1.900.000

1.900.000

1.900.000

1.825.000

—

Markförvärv .......

12) 950.000

950.000

950.000

—

—

Genomgående tryck-luftbroms beträffan-de statens järnvä-gars rullande mate-riel ..............

13) 17.500.000

“-”14.800.000

14.800.000

10.058.000

Sä|

?er 37.696.000

1) Kostnaden tidigare beräknad till kr. 19.500.000: —.

2) Därutöver kr. 1.000.000: — av nedanstående anslag till arbeten för telegrafverkets
samt statens järnvägars och vattenfallsverks räkning för bekämpande av arbetslösheten
ävensom kr. 1.000.000: — av nedanstående anslag till bostadshus för tjänstemän
vid postverket, telegrafverket samt statens järnvägar och vattenfallsverk.

3) Därav kr. 775.100: — av överskott å anslag till andra statsbanebyggnader.

4) Kostnaden tidigare beräknad till kr. 11.150.000: —.

5) Därutöver kr. 1.000.000: — av nedanstående anslag till arbeten för telegrafverkets
samt statens järnvägars och vattenfallsverks räkning för bekämpande av arbetslösheten.

6) Kostnaden tidigare beräknad till kr. 3.000.000: —.

7) Därav kr. 85.000: —- av överskottsmedel från Vännäs—Umeå järnvägsbyggnad.

8) Därav skola kr. 180.000: — användas till annan statsbanebyggnad.

9) Kostnaden endast beräknad för under byggnad varande delar av banan, nämligen
Volgsjön—Sandsele och Gällivare—Jokkmokk. Kostnaden för banan i sin helhet
har tidigare beräknats till kr. 30.150.000: —.

10) Därutöver kr. 200.000: — av nedanstående anslag till arbeten för telegrafverkets
samt statens järnvägars och vattenfallsverks räkning för bekämpande av arbetslösheten
ävensom kr. 150.000: — av de å 1921 års tilläggsstat under femte huvudtiteln
uppförda anslagen till bekämpande av arbetslösheten och lindrande av nöd å tillhopa
kr. 34.500.000: —. Av berörda belopp å kr. 150.000: — skola enligt senare
meddelad bestämelse kr. 3.200: — användas till automobilvägsbyggnad i Bohuslän.

11) Därav kr. 1.200.000: — av överskott å anslag till andra statsbanebyggnader.

12) Med hänsyn till anslagets ändamål har detsamma upptagits med allenast det belopp,
som den 1 oktober 1924 kvarstod olyftat.

13) Kostnadsräkningarna äro grundade på förutsättningen, att de under andra kvartalet
1924 kalkylerade priserna icke komma att för den återstående monteringen avsevärt
överskridas. Kostnaden tidigare beräknad till kr. 23.422.000: —.

ii) Därav kr. 656.900: — av anslag till vissa arbeten, med vilkas utförande ansetts böra
tillsvidare anstå.

15) Återstående beloppet, kr. 2.700.000: — skall enligt järnvägsstyrelsens beslut utgå av
tillgängliga förnyelsefondsmedel, vadan något ytterligare anslag icke kommer att
äskas.

— 128 —

Statens vattenfalls-verk,

Första utbyggnaden
av kraftstationen
vid Lilla Edet ____

1

2

3

4

6

13.850.000

4) 9.860.000

9.850.000

6.260.000

600.000

Förberedande åtgär-der för Vänerns reg-lering ............

2) 2.850.000

2.850.000

2.850.000

2.550.000

Dalälvens reglering ..

1.499.140

3) 1.499.140

1.499.140

1.290.140

_

Stora Lule älvs reg-lering ............

4) 15.000.000

6) 12.750.000

12.750.000

12.760.000

760 000

Kraftverk vid Norr-forsen i Ume älv ..

6.050.000

1.500.000

1.500.000

4.560.000

Ombyggnad av Troll-hätte kanal jämte
vissa komplette-

rings- och förbätt-ringsarbeten .....

6) 24.620.000

24.620.000

24.620.000

24.670.000

Reglering och upp-rensning av Motala
ström mellan sjö-arna Roxen och
Glan ............

7) 1.205.000

100.000

8) 1.105.000

Angkraftstationen i
Västerås .........

7.665.000

7.665.00C

7.665.000

7.415.000

i) Därutöver har Kungl. Maj:t anvisat kr. 3.500.000:— av det å 1922 års tilläggsstat
under femte huvudtiteln uppförda anslaget till bekämpande av arbetslösheten å kr.
85.000.000: —.

*) Kostnaden tidigare beräknad till kr. 2.550.000: —.

3) Däri ingå anslag till regleringsarbeten vid Skattungen och Oresjön, Amungen, Ljugaren,
 Belungen samt Plåten-, Snesen- och Vänjansjöarna.

4) Kostnaden tidigare beräknad till kr. 14.250.000: —.

B) Däri ingå anslag till reglering av Stora Lulevatten och Suorvasjöarna. Utöver
nämnda belopp å kr. 12.750.000: — har Kungl. Maj:t för Suorvaanläggningen anvisat
kr. 1.500.000: — att utgå av nedanstående anslag till bostadshus för tjänstemän vid
postverket, telegrafverket samt statens järnvägar och vattenfallsverk.

6) Därtill kommer ett visst skadeståndsbelopp, som är beroende på domstols prövning.
Kostnaden tidigare beräknad till kr. 24.570.000: —.

7) Statens andel i kostnaden.

8) Ifrågavarande belopp kommer ej att äskas av 1925 års riksdag.

— 129 —

1

2

3

4

5

Trollhätte kraftsta-

tions tredje utbygg-nad ..............

14.330.000

14.330.000

14.330 000

13.880.000

Inköp av vattenfall
och fastigheter samt
utförande av nyan-läggningar ......

21.000.000

20.342.398: 72

20.276.210:72

Gemensamma anslag
för postverket, tele-grafverket samt sta-tens järnvägar och
vattenfallsverk.
Bostadshus för tjän-stemän vid postver-ket, telegrafverket
samt statens järn-vägar och vatten-fallsverk .........

17.500.000

14.648.391:60

Säger

12.412.141:60

6.905.000

Arbeten för telegraf-verkets samt sta-tens järnvägars och
vattenfallsverks räk-ning för bekämpan-de av arbetslösheten

16.000.000

16.000.000

14.639.000

Statens domäner.
Jägmästarebostäder i
vissa revir ......

2.223.384

!) 2.223.384

1.612.164: 26

1.404.130

Summa 62.674.684

») Att täckas av andra statsinkomster än länemedel.

Rev.-berättelse ang. statsverket 1923—1924.

I.

9

— 130 —

i Enligt förestående tablå skulle för fullföljandet av de å densamma
tapptagna anläggningar, företag och anordningar i överensstämmelse
med före den 1 oktober 1924 uppgjorda planer och kostnadsberäkningar
erfordras, att riksdagen beviljade ytterligare anslag till ett samman*
lågt belopp av 52.574.584 kronor; och skulle alltså under förutsättning
av oförändrat medelsanskaffningssätt berörde belopp återstå att upplåna.
 1 i '' ,:V

:

— 131 —

KristidsKommissionernos avveckling.

På grund av insända räkenskaper och räkenskapsutdrag hava revisorerna
låtit upprätta nedanstående tabeller till belysande av kristidskommissionernas
avveckling.

Bränslekommissionen i likvidation.

Debet.

•: r .i.''. Balans den 1 oktober 1923:

Tillgångar .................................... 1.436.014: Öl

Inkomster:

Intresse konto .................. ........ 21.662: 56

Inventariers konto....................... v 13.938: 22

Avskrivna fordringars konto.............. 21.675:74 57.276:52

Balans den 30 juni 1924: t

Skulder: ,-i . v • ■.

I allmänhet .......................................4.840: —

Summa 1.498.130: 53

Kredit.-

Balans den 1 oktober 1923:

Skulder ........................................4840:

Utgifter:

Avlöningar .............................. 12.219: 05

Administrations- m. fl. kostnader .......... 1.099:10

Resekostnader ........................... 320:10

Rättegångs- m. fl. kostnader ............... r 11-181: 81

Vedkonto ........... 140.263:04 165.083:10

Balans den 30 juni 1924:

Tillgångar:

Kassabehållning ....................... 16.762:51

Innestående i bank ............. v...... 673.781: 411)

Förskott ........ 18.399:30

Värde å inventarier m. m., som överlämnats

till byggnadsstyrelsen m. fl. ämbetsverk.. 595.924: 83
Fordringar .....•:. s».........:.. 23.339: 38 1.328.207:43

Summa 1.498.130:53

i) Härav 500.Q00 kronor tagna i anspråk för finansieringen av riksstaten för bud getåret

1924—1925.

— 132 —

Statens industrikommissions fond.
Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar ............................................ 62.794:78

Inkomster:

Utdömda rättegångskostnader ................ 698: 75

„ räntor ............................. 1.820:97 2.519:72

Summa 65.314:50

Kredit.

Utgifter:

Rättegångskostnader .................................. 169: 90

Balans den 30 juni 1924:

Tillgångar:

Innestående i bank ........................38.118: 65

Fordringar ............................... 27.025:95 65.144:60

Summa 65.314:50

Inom linjen:

Lager av metaller i Leningrad 3.750.856:48
Fordran hos Naftaindustrioch
handelsbolaget Mazout
i Leningrad .............. 48.247: 76

3.799.104:24

Folkhushållningskommissionens avvecklingskommitterade.

Debet.

Balans den 1 november 1923:

Tillgångar ...................................... 2.862.915:66

Inkomster:

Utdömda rättegångskostnader m. m....... 243.300: 62

Intressemedel .......................... 38.862:50 282.163:12

Balans den 30 september 1924:

Skulder:

I allmänhet ...................................... 2.200:

Summa 3.147.278:78

133 —

Kredit.

Balans den 1 november 1923:

Skulder ............................................ 13.716:23

Utgifter:

Förvaltningskostnader .................. 19.734: 78

Inkasserings- och rättegångskostnader .... 16.206: 25

Avskrivningar ......................... 232.315: 40

Diverse ............................... 813: 50 269.069: 93

Balans den 30 september 1924:

Tillgångar:

Innestående i riksgäldskontor! ........ 1.902.737:121)

Fordringar .......................... 961.755: 50 2.864.492:62

Summa 3.147.278:78

Statens krig sförsäkring skommission.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar ......................................... 9.094.334:17

Inkomster:

Provenyer ................................ 7.977: 90

Räntor ................................... 78.009:13 85.987: 03

Balans den 30 juni 1924:

Skulder:

I allmänhet ...................''................... 24.142: 43

Summa 9.204.463:63

Kredit.

Balans den 1 juli 1923:

Skulder ............................................ 38.338: 89

i) Härav 300.000 kronor tagna i anspråk för finansieringen av riksstaten för bud getåret

1924—1925.

— 134

Utgifter:

I anspråk tagna medel för återbetalning av vissa till rörelsekapital
för statens bränslekommission å 1917 och
1918 årens tilläggsstater anvisade anslag:

För reglering av bränslekommissionens

skuld till riksgäldskontoret .......... 5.245.778: 98

D :o d :o d :o till domänstyrelsen ...... 2.290.544: 02

Kostnader för en radioinstallation å svenska
ångfartyget ”Atlanten” ..........

Omkostnader ...........................

Avskrivning av inventarier .............

Avföres på grund av felaktig bokföring ....

6.699

377

1

5.601

30

60

39 7.549.002:29

Balans den 30 juni 1924:

Tillgångar:

Innestående i riksgäldskontoret ....... 1.597.765: 241)

» » bank ................... 19.357: 21 1.617.122: 45

Summa 9.204.463:63

Av revisorerna avlagda besök, vilka ej föranlett något uttalande
eller någon erinran från revisorernas sida.

Av revisorerna avlagda besök vid nedannämnda statens verk och inrättningar
m. m. hava icke föranlett något uttalande eller någon erinran
från revisorernas sida, nämligen vid

straffängelset i Linköping, straffängelset i Kalmar, första livgrenadjärregementets
kasernetablissemang i Linköping, andra livgrenadjärregemenetets
kasernetablissemang i Linköping, Östgöta trängkårs kasernetablissemang
i Linköping, garnisonssjukhuset i Linköping, flygkompaniet
och flygverkstäderna å Malmslätt, skeppsgossekårens förläggning
i Karlskrona, flottans varv i Karlskrona, beklädnadsverkstaden
i Karlskrona, marinens flygstation i Karlskrona, ammunitionsfabriken
å Karlsborg, flygstationen å Karlsborg, arméns intendenturförråd
å Karlsborg, volontärskolan å Karlsborg, Karl Gustaf stads gevärsfaktori,
 Åkers krutbruk, livgardets till häst kasernetablissemang,
positionsartilleriets kasernetablissemang, Svea ingenjörkårs kasernetablissemang,
 Upplands infanteriregementes kasernetablissemang,

i) Härav 1.480.000 kronor tagna i anspråk för finansieringen av riksstaten för bud getåret

1924—1925.

— I3S; —

Upplands artilleriregementes kasernetablissernang, Jämtlands läns sinnesslötanstalt
för bildbara barn vid Furuhagen, tvångsarbetsanstalten
å Svartsjö, Vadstena hospital och asyl, tullkammaren i Eskilstuna, tullkammaren
i Kalmar, tullkammaren i Linköping, mynt- och justeringsverket,
 Strängnäs domkyrka, samsko lan i Vadstena, högre allmänna
läroverket i Linköping, folkskoleseminariet i Linköping samt tomten
för den beslutade nybyggnaden för nämnda seminarium, folkhögskolan
i , Sigtuna, tekniska fackskolan för maskinindustri i Eskilstuna, kommerskollegii
lokaler, postkontoren i Kalmar, Eskilstuna och Ange, telegrafstyrelsens
nya lokaler i Stockholm, telegrafstationerna i Linköping,
Kalmar och Eskilstuna, Norrtulls station, kronoegendomen Tuna i
Östergötlands län.

Under revisionens gång hava besök avlagts å nedan nämnda platser
och hava i dessa besök deltagit följande revisorer, nämligen:

vid Svea ingenjörkår: undertecknade Lindqvist, Johansson, Nilsson,
Carlsson och Hamrin;

vid livregementets dragoner: desamme;

vid positionsartilleriregementet: undertecknade Johansson, Nilsson,
Carlsson, Hamrin och Norman;

vid livgardet till häst: undertecknade Johansson, Nilsson, Hamrin
och Norman;

vid kommerskollegium: undertecknade Johansson, Nilsson, Carlsson,
Hamrin och Norman;

vid mynt- och justering sv erket: undertecknade Lindqvist, Johansson,
Nilsson, Carlsson och Hamrin;

vid medicinalstyrelsen: undertecknade Rosén, Lindqvist, Pålsson,
Frändén, Nilsson, Bärg, Carlsson, Hamrin, Noripan, Sävström och
Waldén;

vid statens meteor olo gisk-hydr o gr afiska anstalt: undertecknade
Lindqvist, Pålsson, Bärg, Carlsson, Hamrin och Norman;

vid telegrafstyrelsen: undertecknade Rosén, Frändén, Nilsson, Carlsson,
 Sävström och Waldén;

vid telegrafverkets radiostation: desamme;

vid postkontoret n:r 16 i Stockholm: desamme med undantag av
Carlsson;

vid järnvägsstationen vid Norrtull: undertecknade Rosén, Pålsson,
Johansson, Bärg, Norman, Sävström och Waldén;

vid tullkammaren i Linköping: undertecknade Lindqvist, Pålsson,
Hamrin, Norman och Sävström;

— 136 —

vid folkskoleseminariet i Linköping samt tomt för nybyggnad: undertecknade
Rosén, Lindqvist, Pålsson, Frändén, Nilsson, Bärg, Carlsson,
Hamrin, Norman, Sävström och Waldén;

vid allmänna läroverket i Linköping: undertecknade Lindqvist, Pålsson,
 Frändén, Nilson, Hamrin, Norman och Sävström;

vid straffängelset i Linköping: undertecknade Lindqvist, Pålsson,
Hamrin, Norman och Sävström;

vid Första liv gr enadjär regementets kaserner i Linköping: undertecknade
Rosén, Lindqvist, Pålsson, Johansson, Frändén, Nilsson, Bärg,
Carlsson, Hamrin, Norman, Sävström och Waldén;

vid Andra livgrenadjärregementets kaserner i Linköping: undertecknade
Lindqvist, Pålsson, Nilsson, Carlsson, Hamrin, Norman, Sävström
och Waldén;

vid garnisons sjukhus et i Linköping: undertecknade Lindqvist, Pålsson,
 Nilsson, Hamrin och Norman;

vid Ost gä: a trängkars kasernetablissemang i Linköping: undertecknade
Rosén, Pålsson, Frändén, Nilsson, Bärg, Carlsson, Sävström och
Waldén;

vid telegrafstationen i Linköping: undertecknade Rosén, Bärg Carlsson
och Waldén;

vid postkontoret i Linköping: undertecknade Rosén, Bärg och
Waldén;

vid järnvägsstationen i Linköping: undertecknade Rosén, Johansson,
Bärg, Carlsson, Norman och Waldén;

vid statens uppfostringsanstalt å Bona: undertecknade Rosén, Lindqvist,
 Pålsson, Johansson, Frändén, Nilsson, Bärg, Carlsson, Hamrin,
Norman, Sävström och Waldén;

vid flygkompaniets etablissemang och flygfält vid Malmslätt: desamme; vid

in ono eg endomen Luna i Östergötlands län: desamme;

vid uppdämningarna i Motala ström: desamme;

vid Båda kronopark och därmed sammanhängande anläggningar •
desamme; ''

vid Vadstena hospital och asyl: desamme;

vid Vadstena slott samt det i slottet inrymda landsarkivet: desamme;

vid samskolan i Vadstena: undertecknade Lindqvist, Pålsson, Johansson,
 Frändén, Hamrin och Sävström;

vid kuranstalten i Tranås: undertecknade Rosén, Lindqvist, Pålsson,
Johansson, Frändén, Nilsson, Bärg, Carlsson, Hamrin, Norman, Sävström
och Waldén;

— 137 —

vid Kalmar slott: undertecknade Rosén, Lindqvist, Pålsson, Johansson,
 Frändén, Nilsson, Bärg, Carlsson, Hamrin, Norman, Sävström och
Waldén;

vid Landsstatshuset i Kalmar: undertecknade Rosén, Pålsson, Frändén,
 Nilsson, Bärg, Carlsson och Waldén;

vid högre allmänna läroverket i Kalmar: undertecknade Lindqvist,
Pålsson, Johansson, Hamrin, Norman och Sävström;
vid straffängelset i Kalmar: desamme;
vid tullkammaren i Kalmar: desamme;
vid folkskoleseminariet i Kalmar: desamme;

vid postkontoret i Kalmar: undertecknade Rosén, Frändén, Nilsson,
Bärg, Carlsson och Waldén;
vid telegrafstationen i Kalmar: desamme;

vid tekniska fackskolan i Eskilstuna: undertecknade Lindqvist, Pålsson,
 Johansson, Hamrin och Sävström;

vid tullkammaren i Eskilstuna: undertecknade Lindqvist, Pålsson,
Johansson, Bärg, Hamrin och Sävström;
vid kronohäktet i Eskilstuna: desamme med undantag av Bärg;
vid postkontoret i Eskilstuna: undertecknade Rosén, Pålsson, Bärg,
Carlsson och Waldén;

vid telegrafstationen i Eskilstuna: undertecknade Rosén, Pålsson,
Frändén, Nilsson, Bärg, Carlsson och Waldén;

vid Carl Gustafs städs gevärsfaktori i Eskilstuna: undertecknade
Rosén, Lindqvist, Pålsson, Johansson, Frändén, Nilsson, Bärg, Carlsson,
 Hamrin, Norman, Sävström och Waldén;

vid Strängnäs hospital: desamme med undantag av Norman och
Waldén;

vid folkskoleseminariet i Strängnäs: undertecknade Rosén, Lindqvist,
Pålsson, Johansson, Frändén, Nilsson, Bärg, Carlsson, Hamrin, Sävström
och Waldén;
vid Strängnäs domkyrka: desamme;

vid Södermanlands regementes kasernetablissemang i Strängnäs:
desamme;

vid tvångsarbetsanstalten i Svartsjö: undertecknade Rosén, Lindqvist,
 Pålsson, Johansson, Nilsson, Carlsson, Hamrin, Norman, Sävström
och Waldén;

vid folkhögskolan i Sigtuna: undertecknade Lindqvist, Johansson,
Nilsson, Carlsson och Hamrin;

vid statens vårdanstalt för alkoholister vid Venngarn: desamme;

— 138 —

vid grenadjärregementets kasernetablissemang i Karlskrona: undertecknade
Lindqvist, Pålsson, Johansson, Frändén, Nilsson, Norman,
Sävström och Waldén;

vid flottans station i Karlskrona: undertecknade Rosén, Lindqvist,
Pålsson, Johansson, Frändén, Nilsson, Bärg, Carlsson, Norman, Sävström
och Waldén;

vid skeppsgossekårens förläggning i Karlskrona: undertecknade Rosén,
 Lindqvist, Pålsson, Bärg, Carlsson, Hamrin och Waldén;

vid flottans varv i Karlskrona: undertecknade Rosén, Pålsson, Johansson,
 Frändén, Nilsson, Bärg, Carlsson, Norman, Sävström och
Waldén;

vid fly g stationen i Karlskrona: undertecknade Rosén, Lindqvist,
Pålsson, Johansson, Frändén, Nilsson, Bärg, Carlsson och Sävström;

vid /. d. centralfängelsebyggnaden i Karlskrona: undertecknade Rosén,
 Lindqvist, Pålsson, Johansson, Frändén, Nilsson, Bärg, Carlsson,
Norman och Sävström;

vid beklädnadsverkstaden i Karlskrona: desamme med undantag av
Norman;

vid sjömanskårens förläggning i Karlskrona: undertecknade Rosén,
Lindqvist, Pålsson, Johansson, Frändén, Nilsson, Bärg, Carlsson, Sävström
och Waldén;

vid ammunitions fabriken i Karlsborg: undertecknade Rosén, Lindqvist,
 Pålsson, Johansson, Frändén, Nilsson, Bärg, Carlsson, Hamrin,
Norman, Sävström och Waldén;

vid intendentur förrådet i Karlsborg: desamme med undantag av
Waldén;

vid ty g stationen i Karlsborg: undertecknade Rosén, Lindqvist, Pålsson,
 Johansson, Frändén, Nilsson, Bärg, Carlsson och Hamrin;

vid volontär skolan i Karlsborg: undertecknade Rosén, Lindqvist,
Pålsson, Johansson, Frändén, Nilsson, Carlsson och Hamrin;

vid Åkers krutbruk: undertecknade Rosén, Lindqvist, Pålsson, Johansson,
 Frändén, Nilsson, Bärg, Carlsson, Hamrin, Norman och Sävström
;

vid Gripsholms slott: desamme;

vid Upplands infanteriregemente: undertecknade Johansson, Nilsson,
 Carlsson och Hamrin;
vid Upplands artilleriregemente: desamme;

vid statens järnvägars anläggningar i Bräcke och Ange: undertecknade
Rosén, Frändén, Bärg, Norman, Sävström och Waldén;
vid postverkets ånglastningsskjul i Bräcke: desamme;

— 139 —

vid postkontoret i Ange: desamme med undantag av Norman;
vid telegrafstationen i Ange: desamme med undantag av Norman;
vid postkontoret i Bollnäs: undertecknade Rosén, Frändén, Bärg,
Norman, Sävström och Waldén;

vid Jämtlands läns sinnesslöanstalt för bildbara barn vid Furuhagen:
desamme.

Stockholm den 30 november 1924.

GUSTAV ROSÉN.
J. B. JOHANSSON.

A. J. BÄRG.
DAVID NORMAN.

AXEL LINDQVIST.

A. O. FRÄNDÉN.
SIG. A. CARLSSON.
AUG. SÄVSTRÖM.

JÖNS PÅLSSON.
JOH. NILSSON.
FELIX HAMRIN.
O. H. WALDÉN.

Nils Löwbeer.

140

Reservationer.

Litt. A.

Vid paragrafen angående vissa iakttagelser beträffande upphandlingen
för arméns behov (§8) av hrr Pålsson och Frändén, som anfört:

”Under hänvisning till att staten på olika områden bedriver industriel
verksamhet i större omfattning har statsrevisionens majoritet
under ”Vissa iakttagelser beträffande upphandling för arméns räkning”
riktat den anmärkningen mot arméförvaltningens intendentsdepartement,
 att densamma vid skobeställning för arméns behov icke
tillräckligt anlitat marinens beklädnadsverkstad i Karlskrona, utan hos
enskilda leverantörer placerat avsevärda beställningar å skodon.

Majoriteten har vid denna anmärkning oaktat vetskap därom icke
nämnt att marinens beklädnadsverkstad i likhet med enskilda leverantörer
ingivit anbud å skotillverkning för Arméns behov, men att anbudet
icke kunnat antagas, då priset satts för högt.

Då av majoritetens utlåtande torde framgå som dess mening, att vederbörande
myndighet oberoende av prisfrågan borde sysselsätta statens
verkstäder, hava undertecknade icke kunnat godtaga denna princip.
 Den åberopade riksdagsskrivelsen kan ej heller tydas så att den
rubbar principen, billigaste pris för fullgod vara.

Av den sammanställning över skoleveranser till armén, som revisorerna
själva lämnat, framgår för övrigt att Kungl. Fångvårdsstyrelsen
och marinens centrala beklädnadsverkstad visst icke uteslutits vid skobeställningar
till armén under åren 1922 och 1923. Nämnda verkstäders
leveranser uppgår till 27.000 par.

Undertecknade hava därför i revisionen yrkat att den del av revisorernas
uttalande i förevarande fråga, som börjar med orden ”Revisorerna
hava sålunda” och slutar med orden ”med fördel för statsverket”
— skulle utgå såsom icke i detta fall befogad.”

Litt. B.

Vid paragrafen angående resekostnader för vissa folkskoleinspektörer
(§ 36) av hrr Pålsson, Norman och Carlsson, som anfört:

”Då ifråga om av folkskoleinspektörerna avgivna reseräkningar
endast de som under budgetåret inkommit från nedan angivna inspektionsområde
blivit granskade vid innevarande statsrevision och det sy -

141 —

nes oss soin borde revisorernas uttalande åtföljas av belysande exempel
på gjorda debiteringar, hava vi yrkat att paragrafen bort få följande
lydelse:

”Vid granskning av länsstyrelsens i Kalmar räkenskaper för budgetåret
1923—1924 hava revisorerna funnit anledning särskilt uppmärksamma
de reseräkningar, som avgivits av folkskoleinspektörerna i Sydsmålands
östra inspektionsområde och Nordsmålands östra inspektionsområde
.

Folkskoleinspektören i Sydsmålands östra inspektionsområde har i
åtskilliga fall, där han kunnat färdas dels med järnväg och dels med
skjuts, debiterat hela resekostnaden efter resa med skjuts. Härigenom
hava kostnaderna för ifrågavarande resor avsevärt fördyrats. Såsom
exempel härå återgiva revisorerna här nedan följande reseräkning:

”Reseräkning. 6470.

Sydsmålands östra inspektionsområde.

1924 2.1. Förrättning i Dörby och Dansbo, (forts, skol.)

Kalmar—Dörby, 9 km. skjuts .............. Kr. 7: 20

Dörby—Dansbo, 13 km. skjuts .............. „ 10: 40

Dansbo—Kalmar, 22 km. skjuts ............ „ 17: 60

Dagtraktamente ........................... „ 16: —

3.1. Förrättning i Ljungby, Harby, Kranklösa

(forts, sk.)

Kalmar—Ljungby, 14 km. skjuts ............ „ 11: 20

Ljungby—Harby, 4 km. skjuts .............. „ 3: 20

Harby—Kranklösa, 4 km. skjuts ............ „ 3: 20

Kranklösa—Kalmar, 18 km. skjuts .......... „ 14:40

Dagtraktamente ........................._.. „ 16: —

4.1. Förrättning i Mortorp, (forts, sk.)

Kalmar—Mortorp, 24 km. skjuts ............ „ 19: 20

Mortorp—Kalmar, 24 km. skjuts ............ „ 19:20

Dagtraktamente ........................... „ 16: —

5.1. Förrättning i Hossmo (forts, sk.)

Kalmar—Hossmo, 11 km. skjuts ............ „ 8: 80

Hossmo—Kalmar, 11 km. skjuts ............ „ 8: 80

Dagtraktamente ........................... „ 16: —

7.1. Förrättning i Åby och Nickebo, (forts, sk.)

Kalmar—Åby, 15 km. skjuts ................ „ 12: —

Åby—Nickebo, 10 km. skjuts ................ „ 8: —

Nickebo—Kalmar, 25 km. skjuts ............ „ 20: —

Dagtraktamente ........................... „ 16: —

— 142

8.1. Förrättning i Stävlö, (forts, sk.)

Kalmar—Stävlö, 15 km. skjuts ............. „ 12: —

Stävlö—Kalmar, 15 km. skjuts .............. „ 12: *4

Dagtraktamente ...................v---- „ 16: —

Summa Kr. 283: 20

Kvitteras
Kalmar 8.1 1924.

E. Svänsson.

Tillstyrkes utbetalning av 283 kr. 20 öre
å titel (nomenkl) VII S 22

Helge Hoflund.
Länsbokhållare.

Sammandrag

234 skjutskm. å 8: — .......... Kr. 187: 20

6 dagtraktamenten å 16: — .... „ 96: —

Kr 283:20”

Det torde jämväl böra omnämnas, att det förekommit att ifrågavarande
folkskoleinspektör i reseräkning debiterat längre vägsträcka än
den verkliga.

Vad angår folkskoleinspektören i Nordsmålands östra inspektionsområde
synes denne dels icke med tillräcklig omtanke hava planlagt
sina resor, dels ock gjort sig skyldig till samma förfaringssätt beträffande
debiteringen som förutnämnde folkskoleinspektör.

Såsom exempel å sistnämnda inspektörs debiteringar vilja revisorerna
meddela följande:

I en den 27 juni 1923 dagtecknad reseräkning förekommer följande
debitering:

”Juni 22. Bostadssyner i Yxereds och Stämshults skolor i

Hjorted ............................... 1 16: —

Skjuts från Västervik:

Västervik—Yxereds skola .............. 4,3 43: —

Yxereds skola—Stämshults skola ........... 2,6 26: —

Stämshults skola—Västervik ........... 3,7 37: —”

Vid räkningen är fogad följande anmärkning:

”Anm. 1. 12/5, 16/5, 22/5, 11/6, 19/6, 22/6 måste jag taga skjuts
från Västervik — skjutsstation med skjutsskyldighet till dessa skolor
saknas.” ./.v/ .:

— 143 —

En den 2 november 1923 daterad reseräkning upptager följande debi -

tering :

”Okt. 13. Inspekterat Yxered skola i Gamleby1) ...... 1 16: —

Skjuts från Västervik:

Västervik—Yxereds skola .............. 4,3 43:—

Yxereds skola—Västervik .............. 4,3 43:—”

”Anm. 1. Den 1,13,15 och 29 oktober måste jag taga skjuts från Västervik,
 enär skjutsstation ej finnes, som utgör skjuts till de då inspekterade
skolorna.”

I en den 24 februari 1924 dagtecknad reseräkning har däremot samme
folkskoleinspektör debiterat resekostnaden på följande sätt:
”Januari 7. Inspekterat fortsättningsskolorna vid Yxered

i Hjorted och G yllekulla i Vena........ 1 16

Biljett Västervik—Totebo .................. 4: 50

Skjuts Totebo station—Yxered skola..... 0,5 4

Skjuts Yxereds skola—Totebo station .... 0,5 4

Felaktig debitering synes jämväl förekomma i en den 27 juni 1923
dagtecknad räkning, varav här återgives följande:

’ ’Maj 15. Inspekterat Hallingebergs kyrkskola ....... 1 16: —

Skjuts från Västervik:

Västervik—Hallingebergs kyrkskola .... 3,3 33: —
Hallingebergs kyrkskola—-Västervik .... 3,3 33:—”

Däremot har samma resa i en den 11 maj 1924 dagtecknad räkning de -

biterats på följande sätt:

”Maj 9. Inspekterat Hallingebergs kyrkskola ........ 1 16: —

„ Biljett Västervik—Gamleby och åter .......... 6: —

Skjuts Gamleby—Hallingebergs kyrkskola ... 1,5 12: —
Skjuts Hallingebergs kyrkskola—Gamleby ... 1,5 12:—”

Det förtjänar omnämnas att ifrågavarande folkskoleinspektörs reseräkningar
under tiden 9 maj 1923—9 maj 1924 uppgått till ett sammanlagt
belopp av 8.887 kronor 50 öre.

Ifrågavarande inspektörers förfaringssätt synes revisorerna icke Revisorernas
vara överensstämmande med gällande föreskrifter rörande debitering uUalandeav
rese- och traktamentskostnader. I detta avseende vilja revisorerna
erinra att i § 17 av Kungl. Maj :ts förnyade nådiga instruktion för folkskoleinspektör
stadgas, att inspektörs tjänsteresor böra så anordnas,

!) Felskrivet i reseräkningen.

— 144 —

att därigenom vinnes största möjliga besparing i rese- och traktamentskostnad.

Revisorerna vilja med anledning av vad nu anförts understryka betydelsen
av att vederbörande myndigheter, å vilka det ankommer att
granska de av folkskoleinspektörerna avgivna förslagen till resplaner
samt de avgivna reseräkningarna, underkasta dessa en omsorgsfull och
saklig prövning samt noga tillse att inspektörernas resor verkställas
på sådant sätt, att inga onödiga utgifter åsamkas statsverket.”

Litt. C.

Vid paragrafen angående Linköpings järnvägsstation (§ 47) av hrr
Lindqvist, Nilsson och Bärg.

RIKSDAGENS REVISORERS

BERÄTTELSE

OM DEN ÅR 1924 AV DEM VERKSTÄLLDA GRANSKNING

AV

S TA TS VERKE TS

JÄMTE DÄRTILL HÖRANDE FONDERS TILLSTÅND,
STYRELSE OCH FÖRVALTNING

FÖR TIDEN 1 JULI 1923—30 JUNI 1924

DEL II

TABELLER

STOCKHOLM 1924
ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

Innehållsförteckning-,

Första huvudtiteln.

Reparationer å Stockholms slott ni. fl. för
de kungl. hoven upplåtna byggnader
Polis-, lys- och renhållning vid Stockholms
slott ....................................

Brandväsendet och yttre lyshållningen

vid Stockholms slott........................

Drottningholms slott...........................

Gripsholms d:o ......................

Ulriksdals d:o ........................

Haga lustslott och park ....................

Strömsholms slott.............................

Rosersbergs d:o ..............................

Andra huvudtiteln.

Justitiedepartementet .................. .....

J ustitiekanslersexpeditionen ...............

Högsta domstolen och nedre justitierevi sionen

..........................................

Svea hovrätt ............................... ...

Göta ’ d:o ....................................

Hovrätten över Skåne och Blekinge......

Fångvårdsstyrelsen..............................

Statens uppfostringsanstalt å Bona ......

Tredje huvudtiteln.

Utrikesdepartementet...........................

Fjärde huvudtiteln.

Arméförvaltningen..............................

Arméns totalkostnader.......................

Krigshögskolan ................................

Artilleri- och ingenjörhögskolan .........

Ridskolan..........................................

Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet

Krigsskolan.......................................

Marinförvaltningen ..........................

Sjökrigshögskolan .............................

Sjökrigsskolan....................................

Sjökarteverket....................................

Femte huvudtiteln.

Socialdepartementet ...........................

Riksförsäkringsanstalten .....................

Försäkringsrådet................................

Socialstyrelsen .................................

Centrala skiljenämnden........................

Sid.

Statens tvångsarbetsanstalt och statens
vårdanstalt för alkoholister å Svartsjö 36

Statens tvångsarbetsanstalt och statens
vårdanstalt för alkoholister i Landskrona
............................................. 37

Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister
....................................... 38

Arbetsrådet ...................................... 39

Pensionsstyrelsen .............................. 40

Allmänna barnhuset i Stockholm......... 41

Medicinalstyrelsen med underlydande

anstalter ..................... 42

Danviks hospital ............................. 47

Overståthållarämbetet och länsstyrelserna
.......................................... 49

Statens byggnadsbyrå ........................ 52

Sjätte huvudtiteln.

Kommunikationsdepartementet ............ 53

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen......... 53

Byggnadsstyrelsen............................. 55

Sjunde huvudtiteln.

Finansdepartementet......................... 58

Kammarkollegium .............................. 59

Statskontoret ................................... 59

Mynt- och justeringsverket.................. 61

Kammarrätten.................................... 62

Statistiska centralbyrån ..................... 62

Bank- och fondinspektionen ............... 63

Riksräkenskapsverket ...................... 64

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd 64

Statens bostadsnämnd ........................ 65

Statens tryckerisakkunnige ................. 66

Tullverket......................................... 66

Kontrollstyrelsen ............................. 68

Åttonde huvudtiteln.

Ecklesiastikdepartementet .................. 70

Riks- och landsarkiven........................ 70

Kungl. Biblioteket.......................... ... 75

Nationalmuseet ................................ 75

Livrustkammaren ... .......................... 77

Konsistorier, domkyrkor m. m............ 78

Svenska akademien ........................... 82

Vetenskapsakademien med naturhistoriska
riksmuseet........ ..................... 83

Sid.

1

1

2

2

4

5

6

7

8

9

10

10

11

12

13

14

16

18

19

20

20

21

21

24

25

26

26

28

29

33

34

36

- IV —

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
...................................

Akademien för de fria konsterna____.....

Musikaliska akademien.......................

Uppsala universitet ...........................

Easbiologiska institutet .....................

Lunds universitet ..............................

Karolinska mediko-kirurgiska institutet

Serafimerlasarettet..............................

Farmaceutiska institutet ....................

Allmänna bambördshuset med asylen för
fattiga barnaföderskor och deras barn

i Stockholm..................................

Tekniska högskolan ........................

Chalmers tekniska institut .................

D:o d:o, materialprovningsan stalten

.........................................

Skolöverstyrelsen ..............................

Högre lärarinneseminariet jämte hushållsskolan
.........................................

Allmänna läroverken ..........................

Statens folk- och småskoleseminarier...
Institutet och förskolan för blinda å

Tomteboda ....................................

Läroanstalterna för blinda ..................

Hantverksskolan i Uppsala för blinda

kvinnor.........................................

Vårdanstalten i Lund för blinda med

komplicerat lyte....................... ......

Tekniska undervisningsanstalter .........

Statens biografbyrå ..........................

Gymnastiska centralinstitutet..............

Aug. Abrahamsons stiftelse..................

Nionde huvudtiteln.

Jordbruksdepartementet ............ .......

Lantbruksstyrelsen..............................

Lantbruksakademien....................... ...

Centralanstalten för försöksväsendet på

jordbruksområdet ...........................

Lantbruksinstitutet vid Ultima ............

Ultima egendom...............................

Lantbruks- och mejeriinstitutet vid Aluarp

Alnarps egendom ............................

D:o trädgårdar ...........................

Övriga läroverk för lantbruket ............

Sid.

Stuteriöverstyrelsen med hingstdepåer

och stuteri...................................... 139

Veterinärhögskolan ........................... 141

Veterinärinrättningen i Skara............... 142

Statens lagerhus- och fryshusstyrelse ... 142

Fiskeriadministrationen....................... 144

Svenska hydrografisk-biologiska kommissionen
........................... 144

Skogshögskolan ................................. 145

Statens skogsförsöksanstalt.................. 146

Statens skogsskolor ........................... 147

Lantmäteristyrelsen ......................... 148

Statens reproduktionsanstalt .............. 148

Rikets allmänna kartverk..................... 150

Sveriges geologiska undersökning......... 151

Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt
............................................ 152

Tionde huvudtiteln.

Handelsdepartementet ........................ 153

Kommerskollegium............................. 153

Navigationsskolorna .......................... 156

Lotsstyrelsen .................................... 158

Nautisk-meteorologiska byrån............ 159

Patent- och registreringsverket............ 160

Försäkringsinspektionen ..................... 161

Statens provningsanstal t..................... 162

Ingenjörsvetenskapsakademien ............ 163

Elfte huvudtiteln.

Statsunderstödda pensionsanstalter ...... 164

Statens affärsd riv ande verk.

Postverket ....................................... 166

Postsparbanken ................................ 168

Telegrafverket.................................... 170

Statens järnvägar .............................. 172

» vattenfallsverk...... ............... 174

» domänverk .......................... 176

» utarrenderade jordbruksdomäner 180

Statsverkets inkomster och utgifter...... 182

Kommittétabellen .............................. 184

Disposition av huvudtitlarnas allmänna
besparingsfonder............................. 193

Sid.

86

88

89

89

91

91

93

95

97

98

99

100

101

102

104

106

no

112

113

114

115

116

120

120

121

123

124

128

129

130

131

132

133

134

136

— 1 —

FÖRSTA HUVUDTITELN.

Reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl. hoven

upplåtna byggnader.

Debet.

Inkomster:

Första huvudtitelns anslag:

B. 1. Reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl. hoven upplåtna

byggnader ................................................................................. 63,000: —

2. Förstärkning av anslaget till reparationer å Stockholms slott m. fl. för

de kungl. hoven upplåtna byggnader ............................................. 63,000: —

Från kungl. hovförvaltningen ........................................................................ 23,000: —

Intressemedel................................................................................................ 315; 7 5

Försäljningsmedel m. ............................................................... 096: 6 a

Summa 150,014: 38

Kredit.

Utgifter:

Löner och arvoden....................................................................................... 10,950:

Reparations- och underhållskostnader ............................................................ 139,064: B 8

Summa 150,014: 38

Polis-, lys- och renhållning vid Stockholms slott.

Debet.

Inkomster:

Första huvudtitelns anslag:

B. 3. Polis-, lys- och renhållning vid Stockholms slott ................................. 22,500: —

4. Täckande av motsedd brist å anslaget till polis-, lys- och renhållning vid

Stockholms slott ........................................................................ 18,000: —

Rabatt å gasförbrukning m. ...................................................................... 1,444: 7 7

Från kungl. hovförvaltningen ........................................................................ 7,459: 59

Summa 49,404: 86

Kredit.

Utgifter:

Avlöning m. m............................................................................................. 39,062: 93

Belysning, renhållning m. ...................................................... 10,341: 48

Summa 49,404: 36

1 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1924. II.

— 2 —

Brandväsendet och yttre lyshållningen vid Stockholms slott.

Debet.

Inkomster:

Första huvudtitelns anslag:

B. 5. Brandväsendet och yttre lyshållningen vid Stockholms slott.................. 11,250: —

6. Täckande av motsedd brist å anslaget till brandväsendet och yttre lyshållningen
vid Stockholms slott ................................................... 3,000: —

Summa 14,250: —

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar m. m........................................................................................... 10,330: —

Övriga utgifter ............................................................................................. 3,920: —

Summa 14,250: —

Drottningholms slott.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar................................................................................................... 56,834:91

Inkomster :

Första huvudtitelns anslag:

B. 7. Drottningholms slott......................................................... 24,600: —

8. Förstärkning av anslaget till Drottningholms slott............... 20,000: —

Från kungl. hovförvaltningen ......................................................... 52,894: 14

Hyres- och arrendemedel ............................................................... 27,560: 7 5

Vinst å jordbruket och skogen ...................................................... 16,720:10 141 774:99

Balans den 30 juni 1924:

Skulder:

Till diverse myndigheter m. fl................................................................... 10,569: 8 7

Summa 209,179: 7 7

Kredit.

Balans den 1 juli 1923:

Skulder...................................................................................................... 33,752:7 o

Utgifter:

Avlöningar och pensioner m. m...................................................... 30,171: 80

Underhåll av byggnader och inventarier.......................................... 19,841: 22

Förlust å parken och trädgården m. m........................................... 21,774: 56

Avskrivning å inventarier............................................................... 2,008: 6 7

Kantor........................................................................................ 300: 64

Övriga utgifter.............................................................................. 20,198:80 94 296: 09

Balans den 30 juni 1924:

Tillgångar:

Kassabehållning ......................................................................... 498: 24

Innestående i bank..................................................................... 20,000: —

Inventarier, materialier, förråd m. m. .............................................. 60,633:7 4 81 131’98

Summa 209,179: 7 7

— 3 —

Gripsholms slott.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar ................................................................................................... 13,129: 3 8

Inkomster:

Första huvudtitelns anslag:

B. 9. Gripsholms slott ............................................................... 6,000:

10. Förstärkning av anslaget till Gripsholms slott ..................... 3,000: —

Hyres- och arrendemedel .................. ............................................ 5,815:

Slottets andel av förevisningsmedel................................................... 2,579: 5 4

Försäljningsmedel ........................................................................... 13,110:84 30,505: 38

Balans den 30 juni 1924:

Skulder:

I allmänhet .......................................................................^^^^^^^^2G03^62

Summa 55,738: 4 3

Kredit.

Balans den 1 juli 1923:

Skulder ..................................................................................................... 9,903:3 0

Utgifter:

Löner, arvoden, pensioner m. m....................................................... 12,987:16

Slottets underhåll........................................................................... 1,110:34

Underhåll av övriga byggnader och inventarier ................................ 1,288: 69

Avskrivning å inventarier ............................................................... 426:10

Förlust å jordbruket ..................................................................... 1,509: 61

Dito å park och trädgård ............................................................. 5,188: 78

Övriga utgifter .............................................................................. 11,661 11? 34,172:66

Balans den 30 juni 1924:

Tillgångar:

Kassabehållning.......................................................................... 42:22

Innestående i bank .................................................................... 746: 03

Inventarier, materialier och förråd ................................................ 10,874: 22 11,662:

Summa 55,738: 48

Ulriksdals slott.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar ................................................................................................... 11,513: 38

Inkomster:

Första huvudtitelns anslag:

B. 11. Ulriksdals slott ............................................................... 8,250: —

12. Förstärkning av anslaget till Ulriksdals slott ..................... 3,000: —

Bidrag av Djurgårdskassan............................................................... 12,000: —

— 4 —

Arrende- och hyresmedel ............................................................... 27,890: —

Intressemedel................................................................................. 112: 13

Försäljningsmedel m. m................................................................. 5,437: 7 5

Uppdebiterat värde å inventarier ................................................ 711:68 57,401: 66

. Summa 68,914: 94

Kredit.

Utgifter:

Löner, arvoden m. ....................................................................... 12,706: —

Byggnads- och underhållskostnader................................................... 32,354: 7 5

Fouragekostnader ........................................................................... 1,129: 28

Belysning, renhållning, expenser m. ............................................... 9,357:4 7

Avskrivning å inventarier ............................................................ 188: 64 55,736: 14

Balans den 30 juni 1924:

Tillgångar:

Kassabehållning........................................................................... 57: 64

Innestående i bank ..................................................................... 8,825: 34

Inventarier .............................................................................. 4,295: 82 13,178: so

Summa 68,914: 94

Haga lustslott och park.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar................. ................................................................................. 99,851:39

Inkomster:

Första huvudtitelns anslag:

B. 13. Haga lustslott och park................................................... 8,000: —

14. Förstärkning av anslaget till Haga lustslott och park......... 3,000: —

Bidrag från Djurgårdskassan ........................................................ 3,000: —

» » Stockholms stad ......................................................... 3,000: —

Arrenden, tomtören och hyresmedel................................................ 28,338:40

Intressemedel .............................................................................. 6,075: 28

Försäljningsmedel ......................................................................... 370:7 6

Inventariers värde ........................................................................_176: 80 51,961: 23

Summa 151,812:6 2

Kredit.

Utgifter:

Löner, arvoden, pensioner m. m.................................................... 15,637: —

Underhållskostnader .................................................................... 32,314: 46

Avskrivning å inventarier............................................................... 58: 50

Övriga utgifter.............................................................................. 8,303:-47 56,313; 48

Tillgångar:

Kassabehållning ....................................................................... 721: 71

Innestående i bank..................................................................... 6,319: 22

Obligationer............................................................................. 87,170: —

Inventarier................................................................................. 1,288: 26 95,499: 19

Summa 151,812: 62

— 5 —

Sandförsäljningen vid Haga.

Debet.

Inkomster:

Försäljningsmedel för sand, grus och rullsten.........

.......... 8,200: —

Summa 8,200: —

Kredit.

Utgifter:

För kartläggning m. m. för förändrad plan för grusuttagning
» kontrollmätning ........................................................

800: —
150: —

950: —

Till statskontoret

Leverering:

.......... 7,250: —

Summa 8,200: —

Strömsholms slott.

Debet.

Tillgångar

Balans den 1 juli 1923:

Inkomster:

Första huvudtitelns anslag:

B. 15. Strömsholms slott..........................................

16. Förstärkning av anslaget till Strömsholms slott

Hyres- och arrendemedel.............................................

Intressemedel ............................................................

2,030: 08

3,000: —

2,000: —

1,290: —

63:69 6>353; 69

Summa 8,383: 7 7

Kredit.

Utgifter:

Avlöning m. m......

Underhållskostnader
Övriga utgifter.......

1,990: —

1,630: 98

U48:71 4,769:6 4

Balans den 30 juni 1924:

Tillgångar:

Kassabehållning .........................................................

Innestående i hank......................................................

239:13

3,375: — 3,614:13

Summa 8,383: 7 7

— 6 —

Rosersbergs slott.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar......................................................................

Inkomster :

Första huvudtitelns anslag:

B. 17. Rosersbergs slott ..................................

Intressemedel ....................................................

Hyres- och arrendemedel....................................

Vinst å skogen .................................................

Anmärkningsmedel...............................................

3,000: —
872: 26
7,065: —
20,884: 7 6
30: —

Skulder:

I allmänhet

Balans den 30 juni 1924:

Summa

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar, pensioner m. m.......................................................... 10,651: —

Underhållskostnader .................................................................... 23,952: 3 5

Avskrivning å inventariers värde ................................................... 1,388: 96

Övriga utgifter.............................................................................. 3,678: 21

Balans den 30 juni 1924

Tillgångar:

Kassabehållning ....................................................................... 77:14

Innestående i bank.................................................................... 47,251:68

Inventarier, materialier och förråd................................................ 14,549: 88

63,797:10

31,852: 02

5,900: —
101,549:12

39,670: 52

61,878: 60

Summa 101,549: 12

— 7

ANDRA HUVUDTITELN.

Justitiedepartementet.

- . - -

Debet

Kredit

| Till-il gångar
den 1/i .

1 1923 1

Leverering
irån stats-kontoret

Utgifter

Levere-ring till
stats-kontoret

Till-gångar
den s0/e
1924

Summa

ndra huvudtiteln:

A. 1. Lönefyllnad åt stats-

6,000

__ ''

6,000

—

6,000

—

—

—

—

—

—

2. Statsråden utan de-

72,000

72.000

24.000

_

72.000

24.000

_

—

—

—

—

—

3. Departementschefen

4. Departementets av-

—

—

—

—

—

—

—

—

24,000

—

delning av Kungl.
Maj:ts kansli ......

149,478

52

149,408

82

69

70

_

_

149,478

52

5. Departementschefens

ombud för tillsyn
å tryckta skrifters
allmängörande ...

14,168

75

14,168

75

14,168

75

6. Handsekreterare åt

statsministern......

—

—

4,000

—

4,000

132,330

—

—

—

—

—

4,000

—

D. 3. Regeringsrätten

G. 5. Skrivmaterialieroch

—

—

132,330

—

—

—

—

—

—

132,330

—

expenser, vedm.m.

2,812

64

59,000

—

60,056

32

--

—

1,756

82

61,812

64

7. Tryckningsko stna-

18,869

2,257

26

16,612

50

16,208

04

_

_

2,661

72

76

9. Internationella by-

_

2,219

88

2,219

88

_

_

_

_

2,219

88

11. Kommittéer och ut-

redningar genom

2,560

1,166

28

2,045

1,166

02

515

21

2,560

23

12. Extra utgifter ......

—

—

67

67

—

—

1,166

67

14. Dyrtidstillägg ......

—

—

56,892

77

56,878

77

14

—

—

—

56,892

77

Summa

5,069 90

540,429

32

540,482

27

598

91

4,418

04

545,499

22

Tillgångarna den 30/s 1924 utgjordes av:

Kassabehållning.............................................................................. 918:04

Innestående i bank ........................................................................ 3,500: — 4,418: 04

— 8 —

Justitiekanslersexpeditionen.

Andra huvudtiteln:

C. 1. Justitiekanslersexpeditionen
.........

G. 6. Skrivmaterialier

och expenser, ved

m. m................

14. Dyrtidstillägg åt
bef attningsh avare
i statens tjänst ...

Debet

Upp börd -

leverering
från
statskontoret -

504

Summa 504| —

46,228

10,500

6,284

63,013

93

Skulder
den so/e
1924

694

07 694

Kredit

Skulder
den l/t
1923

377

Utgifter

46,325

10,817

6,246

07

Leverering
till
statskontoret -

407

38 14

377|7o 63,388 27! 446 —

Summa

46,732

11,194

6,284

14

64,211 97

— 9 —

Högsta domstolen och nedre justitierevisionen.

Andra huvudtiteln:

Högsta domstolen:

D. 1. Högsta domstolen...

2. Expeditionsvakt ...

Nedre justitierevisionen:

D. 4. Nedre justitierevisionen
..............

5. Övergångsstat ......

6. Tillfällig ökning av

arbetskrafterna ...

7. _ Expeditionsvakt ...

G. 1. Ålderstillägg............

5. Skrivmaterialier och
expenser, ved m. m.

13. Tillfällig löneförbätt.

ring för viss personal
inom den civila
statsförvaltningen ..

14. Dyrtidstillägg ........

Sjunde huvudtiteln:

D. 21. Avlöningsförhöjningar
åt vissa icke
ordinarie befattningshavare
inom
den civila statsförvaltningen
.........

Summa

Debet

Kredit

Summa

Till-gångar
den 1/i
1923

Levere-ring från
stats-kontoret

Skulder
den 30/e
1924

Skulder
den */7
1923

Utgifter

441,354

441,354

441,354

—

—

2,364

—

—

—

—

—

2,364

—

2,364

—

428,065

60

428,065

60

428,065

60

—

—

3,700

—

—

—

—

—

3,700

—

3,700

—

_

54,245

66

_

_

_

_

54,245

66

54,245

66

—

—

2,364

—

—

—

—

—

2,364

—

2,364

—

—

—

1,000

—

—

—

—

—

1,000

—

1,000

—

—

—

73,000

—

69

52

28

20

73,041

32

73,069

52

850

850

850

22

49

135,460

51

135,483

135,483

3,111

74

3,111

74

3,111

74

22

49

1,145,515

51

69

52

| 28

20

1,145,579

32

1,145,607

52

— 10 —

Svea

D

e-

Tillgångar
den 1/i
1923

Uppbörd _

I anspråk tagna kapitaltillgångar:

D. 1. 2. Huvudtitlarnas allmänna besparingsfonder ...............

_

_

_

_

Andra huvudtiteln:

Svea hovrätt:

D. 8. Hovrätten ...........................................................

10,748

39

947

14

10. Ledamot ..............................................................

357

_

_

_

11. Förste amanuens å krigshovrättsavdelningen ............

_

_

_

12. Expeditionsvakt......................................................

—

_

_

_

I). 18. Tillfällig ökning av hovrätternas arbetskrafter ............

—

_

_

_

G. 1. Ålderstillägg ............................................................

83

35

—

—

5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m......................

7,340

74

_

_

7. Tryckningskostnader ..............................................

1,148

30

—

_

13. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den ci-vila statsförvaltningen.............................................

14. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......

—

—

67

20

D. 10. 1/i—80/e 1923. Extra division ....................................

—

_

_

_

Sjunde huvudtiteln:

D. 21. Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattnings-8%“- havare inom den civila statsförvaltningen..................

Elfte huvudtiteln:

Allmänna indragningsstaten:

C. 1. Diverse föremål ......................................................

Summa

Tillgångarna den s% 1924 utgjordes av kassabehållning.

19,677

78

1,014

34

Göta hovrätt.

Debet

Kredit

Summa

Leverering
från läns-styrelsen

Skulder
den s0/6
1924

Skulder
den l/i
1923

Utgifter

400,383

01

245

Öl

11

35

400,617

17

400,628

52

397

85

—

—

—

—

397

85

397

86

80,219

18

—

—

—

—

80,219

18

80,219

18

21,500

—

503

99

172

86

21,831

13

22,003

99

90,935

68

—

—

—

—

90,935

68

90,935

68

6,788

55

6,788

65

6,788

65

600,224

27

749

50

184 21''

600,789|s6

600,973|77

Andra huvudtiteln:

Göta hovrätt:

D. 13. Hovrätten ..................

IB. Personligt avlöningstillägg åt
kontorshiträdet J. M. Hå

kansson ......................

D. 18. Tillfällig ökning av hovrätternas
arbetskrafter ........

G. 5. Skrivmaterialier och expenser,

ved m. m.........................

14. Dyrtidstillägg åt befattnings.

hav are i statens tjänst .....

Sjunde huvudtiteln:

D. 21. Avlöningsförhöjningar åt vissa
icke-ordinarie befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen
.....................

Summa

11

hovrätt.

—

bet

Kredit

Leverering

Skulder

Leverering

Tillgångar

Summa

från stats

-

Omföring

den 7

Utgifter

till stats-

Omföring

den 30/

(1

kontoret £

1923,

kontoret

1924

139

88

;i i

—

139

88

—

—

—

—

—

—

—

—

139

88

851,378

50

1,197

05

813,220

47

_

50,147

48

903

18

864,271

08

8,223

_

—

_

—

—

8,580

—

—

—

—

—

—

—

8,580

—

4,104

_

_

_

—

—

4,104

—

—

—

—

—

—

—

4,104

—

2,427

_

_

_

—

—

2,364

—

63

—

—

—

—

—

2,427

—

58,500

_

45,112

—

—

—

103,612

—

—

—

—

—

—

—

103,612

—

916

65

—

—

—

—

1,000

—

—

—

—

—

—

—

1,000

52,340

—

45,000

_

_

_

—

—

51,438

69

—

—

—

—

902

05

74

—

—

—

—

—

869

88

—

—

—

—

278

42

1,148

30

1,275

_

_

_

1,275

_

_

_

—

—

—

—

1,275

—

177,000

_

—

—

4,135

17

172,804

04

—

—

—

—

127

99

177,067

20

951

45

—

—

951

45

—

—

—

—

—

—

—

—

951

45

2,350

—

3,838

38

—

—

6,188

38

—

—

—

—

—

—

6,188

38

5,348

17

_

_

_

_

5,348

17

—

—

—

—

—

—

5,348

17

1,157,613

60

50,147|43

5,226|45

1,170,804[63

63

-

50,147

43

2,21l|64

1,228,453

15

Hovrätten över Skåne och Blekinge.

Debet

Kredit

Leverering

Skulder

Skulder

Leverering

Summa

från läns-

den so/e

den

h

Utgifter

till läns-

styrelsen

1924

1923

styrelsen

Andra huvudtiteln:

Hovrätten över Skåne och

Blekinge:

209,725

D. 16. Hovrätten ......

209,725

88

—

—

—

—

209,723

33

2

56

88

D. 18. Tillfällig ökning av

hovrätternas arbets-

18,968

64

18,968

64

18,968

64

G-. 5. Skrivmaterialier och

expenser, ved m. m.

12,399

75

3

62

192

75

12,210

52

—

—

12,403

27

14. Dyrtidstillägg åt be-

fattningshavare i
statens tjänst ......

41,834

_

—

—

—

—

41,834

—

—

—

41,834

—

Summa

282,928| 21

3

52

192|7 5

282,736|i9

2

56

282,931

79

— 12 —

Tillgångar

. Fångvårdsstyrelsen.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Inkomster:

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Andra huvudtiteln:

E. 1. Fångvården............................................................ 438,739:]88

2. Övergångsstat......................................................... 1: 52

G. 7. Tryckningskostnader ............................................. 2: 35

13. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen....................................... 41: 6 7

14. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ... 4,815: 5 8

E. 5/1922. Bostadshus för bevakningspersonal vid vartdera

av centralfängelserna å Långholmen och å Här landa

m. m....................................................... 13: 9 o

E. 6/1918. Byggnadsarbeten vid straffängelset i Uppsala ...... 5,000: —

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ..........................................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter .................................

Balans den 30 juni 1924:

Skulder:

Utgiftsrester........................................................................ 99,714: 86

Diverse medel ..................................................................... 690,653: 83

Övriga skulder..................................................................... 15,002: —

Summa

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1923:

Utgifter:

Andra huvudtiteln:

E. 1. Fångvården...........................................................

2. Övergångsstat.........................................................

3. Byrådirektör å fångvårdsstyrelsens arbetskontor ........

4. Understöd åt verksamhet till frigivna fångars skydd

G. 7. Tryckningskostnader................................................

12. Extra utgifter.........................................................

13. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen''.......................................

14. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst......

E. 5/1922. Bostadshus för bevakningspersonal vid vartdera

av centralfängelserna å Långholmen och å Här landa

m. m..........................................................

6/1922. Ny hägnadsmur m. m. vid straffängelset i Karlstad

7/1922. Hygieniska anordningar i fängelserna ...............

8/1922. Upphuggning av cellfönster å straffängelset i Linköping
...............................................................

9/1921. Hägnadsmur kring straffängelset i Karlskrona ...

10/1921. Hörsal vid centralfängelset å Härianda..............

6/1918. Byggnadsarbeten vid straffängelset i Uppsala......

T. B. 7/1919. Koloni för straffångar vid Singeshult ............

D. 4/1919. Täckande av vissa förskott ...........................

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken...................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ...............

4,299,336: o 6
22,335: 2 9
10,236: —
35,000: —
1,236: 4 7
1,000: —

3,543: 3 9
529,932: 52

15,394: 85
11,422: 18
13,958: —

3,400: —
1,033: 10
3,720: 68
9,487: 60
5,084: 09
83,177: 43

2,254,459: 95

448,614: 90
4,532,029: 2 5
930,398: 34

805,370: 6 9
8,970,873: 13

787,886:5 2

5,049,297: 66
719,897: 92
53,587: 71

Balans den 30 juni 1924

Tillgångar:

Kontant behållning i fångvårdsanstalternas kassor ............... 13,191:94

Innestående i bank ............................................................ 33,253: 99

Förskott .......................................................................... 205,315; 12

Proviant, bränsle och materialförråd .................................... 1,149,661: 84

Obligationer .................................................................... 623,760:

Inkomstrester..................................................................... 264,114:41

Övriga fordringar............................................................... 70,906: 02 2,360,203: 32

Summa 8,970,873: 18

Statens uppfostringsanstalt å Bona.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar ............................................................................................... 184,310: 45

Inkomster:

Andra huvudtiteln:

F. 1. Statens uppfostringsanstalt å Bona................................. 297,476:4 2

2. Provisorisk förläggning till statens uppfostringsanstalt å

Bona av statens uppfostringsanstalt å Venngarn............ 20,000: —

G. 14. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......... 22,336: 16

Hyres- och arrendemedel m. m.................................................... 17,697: 30

Försålda jordbruksprodukter ...................................................... 47,666: 26

Inkomst av verkstadsdriften......................................................... 17,727:89

» » anstaltshushållet .................................................... 5,933: 25 428,837: 2 8

Balans den 30 juni 1924:

....................................... .......................... 3,718:17

Summa 616,865: 90

Kredit.

Balans den 1 juli 1923:

Skulder .................................................................................................. 3,710: 8 2

Utgifter •

Avlöningar m. .............................................

Byggnader och reparationer...............................

Jordbruket.......................................................

Verkstadsdriften ..............................................

Anstaltshushållet..............................................

Utspisning, beklädnad m. m.............................

Omkostnader för elever utom anstalten .............

Expenser och diverse........................................

Inköp av inventarier ........................................

Minskat värde å inventarier och förråd .............

Balans den 30 juni 1924:

Tillgångar:

Kassabehållning ..................................................................... 2,070: 4 7

Innestående i bank.................................................................. 216:01

Fordringar..................................................................... ........ 180: 8 o

Inventarier och förråd ............................................................ 181,296: 62 183,763: 90

175,498: 08
13,786: 33
52,054: 82
60,103: 12
2,965: 39
60,190: il
12,645: 87
43,704: 58
7,033: 89

1,408: 99 429,391: 18

Skulder:

Diverse medel

Summa 616,865: 90

— 14 —

TREDJE HUVUDTITELN.

Utrikesdepartementet.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar ............................................................................

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. in. Diverse inkomster ................................................... 567,476: o 2

I anspråk tagna kapitaltillgångar:

D. I. 2. Huvudtitlarnas allmänna besparingsfonder .................. 15,861: 7 2

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Andra huvudtiteln:

D. 25. Ersättning åt domare, vittnen och parter 1,029: 70
Tredje huvudtiteln:

Enligt specifikation i budgetredovisningen för budgetåret
1923—1924. sid. 20—23 ......... 10,943:14

Avgår: I statskontoret redovisad inkomst

å anslaget »B. 15/1922 Lantbruksattachéer» 816:55 10126:59

Oförutsedda utgifter ............................................ 147,895:97 159 052:26

Remisser från statskontoret .....................................................................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter....................................

Balans den 30 juni 1924:

Skulder:

Diverse medel ...............................<...................................... 512,890: 4 6

Övriga skulder ..................................................................... 17,314: 28

Summa

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1923:

Utgifter:

Utgifter för riksstatens inkomsttitlar:

Egentliga statsinkomster:

A. Hl. Diverse inkomster ................................................ 16,645: 04

Utgifter för riksstatens utgiftstitlar:

Andra huvudtiteln:

D. 25. Ersättning åt domare, vittnen och parter 1,594: 89

G. 12. Extra utgifter.................................... 1,316:13

Tredje huvudtiteln:

Enligt specifikation i budgetredovisningen för
budgetåret 1923—1924, sid. 20—23 7,313,402:81

Avgår:

I statskontoret redovisad utgift å anslaget
»C. 8. Riksdagens interparlamentariska
grupp» 25,000: —

I dito dito å dito »D. 6.

Upplysningsverksamhet
i utlandet angående
Sverige» ......... 5,000:— 30,000:— 7,283,402:81

3,490,102: 81

742,390: —
6,433,468: 61
960,500: 68

530,204:7 4
12,156,666: 84

679,616: 72

— 15 —

Femte huvudtiteln:

B. 11. Ersättning åt förlikningsmän m. m. för

medling i arbetstvister ..................... 5,600: —

49. Fattigvården i allmänhet..................... 1,675: 68

51. Sveriges bidrag till den internationella

föreningen för barnaskydd.................. 2,160: —

F. 4. Extra utgifter ................................... 215: 70

Sjätte huvudtiteln:

E. 11. Extra utgifter .................................... 11,364: —

Sjunde huvudtiteln:

E. 11. Vissa utskylder för främmande makters

beskickningshus i Stockholm ............ 16,879: 06

14. Internationella statistiska institutets permanenta
byrå i Haag ..................... 1,000: —

Åttonde huvudtiteln:

B. 13. Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska

avdelningen av S:te Geneviévebiblio teket

i Paris.................................... 1,500: —

C. 6. Pastor vid svenska Gustafsförsarolingen i

Köpenhamn .................................... 6,000: —

10. Pastorn vid svenska Viktoriaförsamlingen

i Berlin.......................................... 6,000: • -

11. Uppförande i Kristiania av svensk kyrka

m. ............................................... 50,000: -

17. Svenska kyrkan i Paris ..................... 4,119: —

Akademien för de fria konsterna:

D. 9. Avlöningar m. ................................ 1,000: —

I. 36. Svensk undervisning för svenska barn i

utlandet .......................................... 6,575:

46. Understöd åt den svenska folkhögskolan i

Birkas inom republiken Estland ......... 2,000: —

M. 13. Beredande av delaktighet för Sverige i

Ramsay Memorial Fund................... 5,139: —

14. Understöd åt ryske undersåten Alexander

Sibiriakoff ....................................... 3,000: —

N. 3. Extra utgifter ................................. 173: 42

T. F 3/1922. Svensk undervisning för svenska barn

i utlandet ....................................... 4,925: —

Nionde huvudtiteln:

J. 8. Sveriges andel i kostnaderna för en inter nationell

hydrografisk-biologisk centralanstalt
med laboratorium .................. 6,360: —

Elfte huvudtiteln:

A. 3. Pensionstillägg åt f. d. civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer 135: —

5. Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor
och barn efter civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl............. 124: 05

Oförutsedda utgifter.......................................... 35,877:18 7,458,135:8 7

Tredje huvudtitelns allmänna besparingsfond ........................... 15,861: 72

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ..
Remisser till statskontoret......................................

7,490,642:18
1,107,293:14
480,998: 7 7

Balans den 30 juni 1924:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan .....................

Remisser under transport

Innestående i bank ..........

Förskott ..........................

Utlånta medel .................

Fordringar ......................

3,708: —

372:3 5 4,080:35

............ 257,253: so

............ 2,119,841: 48

........... 16,193:50

............ 747: 45 2,398,116: 08

Summa 12,156,666: 84

— 16 -

FJÄRDE HUVUDTITELN.

Arméförvaltningen.

Debet.

Tillgångar

Balans den 1 juli 1923:

32,245,469: 63

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. in. Diverse inkomster................................................ 22,567: 81

I anspråk tagna kapitaltillgångar:

D. I. 2. Huvudtitlarnas allmänna besparingsfonder ............ 142,847: 41

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Fjärde huvudtiteln: Enligt specifikation i budgetredovisningen
för budgetåret 1923—1924:

sid. 24—27 (785: 60 + 21,953,961: 43) ............ 21,954,747: 03

Avgår i länen redovisad uppbörd å anslaget
»2. H. 1. Ersättning för rustning och rotering»
................................................ 2,213: 24 21,952,533: 79

sid. 32—37 .................................................................. 812,363: 28

4. 1. Försvarsväsendets lönenämnd .............................. 101: 6 7

3. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst... 111,128: 83

Elfte huvudtiteln:

B. 12. Förhöjning i gratialen åt avskedat manskap......... 132: —

13. Ytterligare förhöjning i gratialen åt avskedat manskap
............................................................ 65: —

18. Dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsoldater
samt Vadstena krigsmanshuskassas under stödstagare

................................................... 1,550: —

Engångskostnader för försvaret:

Engångskostnader för lantförsvaret: Enligt specifikation i
budgetredovisningen för budgetåret 1923—1924, sid. 116

—117.

22,837: 51

Remisser från statskontoret

23,066,126: 80
109,559,109: 86

Balans den 30 juni 1924:

Skulder:

Utgiftsrester .................................................................. 114,863: 14

Diverse medel ............................................................... 5,806,523:28 5,921386:4 2

Summa 170,792,091: 71

Kredit.

Balans den 1 juli 1923:

Skulder ................................................................................................ 6,442,713:17

Utgifter:

Utgifter för riksstatens inkomsttitlar:

I anspråk tagna kapitaltillgångar:

D. I. 2. Huvudtitlarnas allmänna besparingsfonder......... 142,847: 41

Utgifter för riksstatens utgiftstitlar:

Andra huvudtiteln:

D. 25. Ersättning till domare, vittnen och parter

375: —

— 17 -

Fjärde huvudtiteln: Enligt specifikation i budgetredovisningen
för budgetåret 1923—1924:

sid. 24—27 (286,925:88 + 118,828,930:46)... 119,115,866:84
Avgår dels i byggnadsstyrelsen
redovisad utgift å anslaget
»2. C. 8. Skrivmaterialier, expenser,
 bränsle, lyse m. m.» 3,619: 67

dela i länen redovisade utgifter
å anslaget »2. H. 1. Ersättning
för rustning och rotering»
............................. 526,917: 62

dels ock i statskontoret redovisade
utgifter å:

anslaget »2. H. 2. Extra utgifter»
........................ 900: —

dito »2. H. 3. Kommittéer
och utredningar genom

sakkunniga»................ 4,007: 88 535,445: 12 118,680,411: 22

sid. 32—37 .............................................................. 3,037,686: 94

4. 1. Försvarsväsendets lönenämnd ............................. 22,972: 7 7

2. Tullavgifter för viss för lånt- eller sjöförsvarets räk ning

från utlandet införd materiel..................... 69,728: 06

3. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst 8,893,395: 66
Femte huvudtiteln:

F. 4. Extra utgifter ................................................... 2,021:8 5

B. 14/'' /i—30/a 1923 Bekämpande av arbetslösheten ........... 883,500: —

Sjunde huvudtiteln:

D. 21. Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen... 786:16

Elfte huvudtiteln:

A. 3. Pensionstillägg åt f. d. civila befattningshavare i

statens tjänst m. fl. pensionärer........................ 330: —

4. Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i

statens tjänst m. fl. pensionärer........................ 120: —

B. 12. Förhöjning i gratialen åt avskedat manskap......... 613,729: 41

13. Ytterligare förhöjning i gratialen åt avskedat man skap

................-........................................... 475,753: 92

14. Tillfälligt understöd åt f. d. förrådsvaktmästare ... 910: —

15. Pensionstillägg åt f. d. militära befattningshavare

m. fl. pensionäler .......................................... 7,105: —

16. Dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare... 41,374:85

18. Dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsoldater
samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare
.................................-................. 1.2o6,281: 25

C. 1. Diverse föremål ................................................ 2,700: —

Engångskostnader för försvaret:

Engångskostnader för lantförsvaret: Enligt specifikation i
budgetredovisningen för budgetåret 1923—1924, sid. 116
_117........................................................................ 2,702,993:12

Fjärde huvudtitelns allmänna besparingsfond

142,847; 41 136,877,869: 42

Balans den 30 juni 1924:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan ................................................................

Bemissor under transport .......................................

Innestående i bank eller annan penninginrättning..........

Förskott ...................................................................

Propriebalans..............................................................

Fordringar .................................................................

5,194: 44
6,570,000: —

8,463,869: 86
1,157,366:4 5
120,982: 4 o

11,154,096: 48 27,471,509: 12
Summa 170,792,091:71

2 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1924. II.

18 —

Arméns totalkostnader.

Den kasernerade armén,

Infanteriet:

Svea livgarde.............................

Göta » .............................

Livregementets grenadjärer ........

Första livgrenadjärregementet .....

Andra » .....

Västgöta regemente ....................

Karlskrona grenadjärregemente.....

Upplands infanteriregemente........

Skaraborgs regemente ...........

Södermanlands » ...........

Kronobergs » ...........

Jönköpings » ............

Dalregementet ...........................

Hälsinge regemente ...............

Alvsborgs » ...............

Hallands » ...............

Bohusläns » ...............

Västmanlands » ...............

Norrbottens » ...............

Västerbottens » ...............

Kalmar » ...............

Värmlands ;> ...............

Jämtlands fältjägarregemente........

Norra skånska infanteriregementet

Vaxholms grenadjärregemente ......

Gotlands infanteriregemente .........

Västernorrlands regemente............

Kavalleriet:

Livgardet till häst ....................................

Livregementets dragoner..............................

Livregementets husarer ..............................

Smålands husarregemente ...........................

Skånska husarregementet i Hälsingborg.........

» »i Landskrona.........

» dragonregementet ..........................

Kronprinsens husarregemente .....................

Norrlands dragonregemente ........................

Artilleriet:

Svea artilleriregemente .....................

Göta » ........................

Vendes » .............................

Norrlands » i Östersund ...........

» » i Boden .................

Upplands » .............................

Smålands » .............................

Gotlands artillerikår...................................

Bodens artilleriregemente ..........................

Positionsartilleriregementet .......................

Karlsborgs artillerikår................................

......... 2,321,980:5 7

......... 2,349,116: 22

......... 1,794,040:8 7

......... 1,861,283: 68

......... 1,879,920: 4 3

......... 1,675,398: 95

......... 1,629,437: 44

......... 1,797,163:18

......... 1,981,100: 24

......... 1,728,335:91

......... 1,641,756: lc

......... 1,910,363: —

......... 1,871,554:39

......... 1,920,121: 73

......... 1,808,935: 53

......... 1,791,390:89

........ 1,745,603:89

........ 1,801,516:01

........ 2,347,061:62

........ 1,825,753:04

........ 1,776,505:23

........ 1,781,030:92

........ 2,038,177:48

........ 1,790,004:67

........ 1,559,916:32

........ 1,524,032:10

........ 1,945,836:63

Säger 50,097,337:15

........ 1,617,030: 96

........ 1,478,312: 51

........ 1,476,353: 48

........ 1,580,608: 29

........ 1,637,990:4 2

........ 792,836: —

........ 2,829,770:98

........ 1,397,104:8 7

........ 1,633,595:39

Säger 14,443,602: 85

........ 2,231,570: 25

........ 2,338,059:7 4

........ 2,357,699: 09

........ 1,857,363:22

........ 653,143: 18

........ 2,499,396:2 7

........ 2,261,827:7 5

........ 712,853: 12

........ 1.424,945:8 9

...... 1,354,663:86

........ 743,455:32

Säger 18,434,977: 19

Fortifikationen:

Svea ingenjörkår ........

Göta » ........

Fälttelegraf kåren ........

Bodens ingenjörkår .....

Trängen:

Svea trängkår...........

Göta » ...........

Norrlands » ...........

Skånska trängkåren.....

Västmanlands trängkår
Östgöta

Armén i allmänhet

Infanteriet:

Södra skånska infanteriregementet
Armén i allmänhet .......................

- 19 —

1,861,649: 8 7
1,497,345: 60
1,830,138: 15
1,054,239: 84

Säger

6,243,372: 46

929,836: 68
959,075: 64
840,423: 88
768,203: 28
805,694: 5 7
850,547: 62

Säger

5,153,781: 4 7

2,039,695: 56

Säger för den kasernerade armén

96,412,766: 68

kasernerade armén.

1,908,033: 64
51,216: 21

Säger för den icke kasernerade armén

1,959,249: 85

Summa 98,372,016: 58

Krigshögskolan.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar ................................................................................................... 15,495: 90

Inkomster:

Fjärde huvudtitelns anslag:

2. C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och ;

utbildningskurser ...................................................... 24,550: —

Ersättningsmedel ........................................................................ 433: 87 24,983: 87

Summa 40,479: 77

Kredit.

Utgifter:

Gottgörelse för anordnande av övningsritter .........

Praktiska övningar ..................................-.........

Inventarier ........................................................

Expenser m. m...................................................

Balans den 30 juni 1924

Tillgångar:

Innestående i hank ...................................................

Förskott ..................................................................

Fordringar ...............................................................

550: —

14,312: 85
2,263: 86

6.384: 86 23,511: 57

4,328: 82
1,000: —

11,639: 38 16,968: 20

Summa 40,479: 7 7

— 20 —

Artilleri- och ingenjörhögskolan.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar ................................................................................................... 25,160:47

Inkomster:

Fjärde huvudtitelns anslag:

2. C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter

och utbildningskurser................................................ 29,015:_

Ersättningsmedel m. m................................................................... 593: 09 29 60S: 09

Summa 54,768: B 6

Kredit.

Utgifter:

Praktiska övningar........................................................................... 6,619: 2 9

Inventarier .................................................................................... 2,737:58

Expenser....................................................................................... 4*720: 31

Reseersättningar.............................................................................. 2,223: 86 16,301: 03

Tillgångar:

Innestående i bank ................. .................................................. 9,283:70

Förskott .................................................................................... 500:_

Fordringar .................................................................''...■.ZZZ 28,683:88 38,467: 53

Summa 54,768: 56

Ridskolan.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar ................................................................................................... 3,929:6 9

Inkomster:

Fjärde huvudtitelns anslag:

2. C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och

utbildningskurser......................................................... 47,400:_

Ersättnings- och försäljningsmedel ................................................... 13,866: 54 gj 266'' 54

Summa 65,196: 28

Kredit.

Utgifter:

Underhåll av inventarier m. m.......................................................... 2,161: 68

Expenser ...................................................................................... 29*221: 57

Släpjakter....................................................................................... 2,440: 5 7

Rese- och transportkostnader........................................................... 13,812: 41

Pris vid hinderlöpningar.................................................................. 1,000:_

Övriga utgifter ............................................................................. n’,798- 83 60,435; o 6

Tillgångar:

Innestående i bank ................................................................................... 4,761: 17

Summa 65,196: 28

— 21 -

Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar ................................................................................................... 0,661:88

Inkomster:

Fjärde huvudtitelns anslag:

2. C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och

utbildningskurser ....................................................... 43,261: —

Ersättningsmedel m. m.................................................................... 4,126: 81 47,387:81

gumma 53,049: fl 9

Kredit.

Utgifter:

Beseersättningar, transporter m. ..................................................... 14,304: It

Ersättning för skadegörelse vid skjutningar ....................................... 5,067: 49

Inventarier, böcker m. ................................................................. 12,382:68

Expenser ...................................................................................... 17.016= 86 48,771:17

Balans den 30 juni 1924:

Tillgångar:

Innestående i bank .................................................................... 3,278: 62

Förskott ..................................................................................... 1,000: 4,278: 62

Summa 53,049: 6 9

Krigsskolan.

A. Officerskursens statsmedel.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar ................................................................................................... 4,021: 94

Inkomster:

Fjärde huvudtitelns anslag:

2. C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och

utbildningskurser......................................................... 31,400:

Försäljningsmedel m. ................................................................... 5,967: it 37,367; 11

Skulder:

I allmänhet

Balans den 30 juni 1924:

1,638: 96

Summa 43,028: Öl

- 22 —

Kredit.

Utgifter:

Praktiska övningar....................................................................... 598:10

Bibliotek, tavelsamling, skrivmaterialier............................................. 3,898: 72

Bränsle och lyse m. m................................................................... 22,060: 95

Inventarier och husgeråd............................ 8 874- 76

Övriga utgifter .............................................................IfiM 49 43,028:01

Summa 43,028: Öl

B. Reservofficerskursens statsmedel.

Debet.

Fjärde huvudtitelns anslag:

2. C. 1. Undervisnings- och
utbildningskurser
Ersättningsmedel ..................

Inkomster:

gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och

........................................................ 18,900: —

......................................................... 241: 28 19,141: 28

Summa 19,141: 2 8

Kredit.

Utgifter:

Undervisningsmateriel, tvätt, lagning m. m......................................... 14 371- 53

Övriga utgifter......................................................................4j269: 70

Summa 19,141: 28

C. Förslagsanslaget till vissa kostnader för krigsskolans

verksamhet.

Debet.

Inkomster:

Fjärde huvudtitelns anslag:

2. C. 4. Vissa kostnader för krigsskolans verksamhet.................................... 55,000:_

Ersättningsmedel ....................................................................... 150''_

Summa 55,150: —

Avlöningar...........

Praktiska övningar
Återleverering .....

Kredit.

Utgifter:

...... 24,863: 15

..... 29,900: —

...... 386:85

Summa 55,150: —

D. Officerskursens elevmedel.

Tillgångar

Debet.

Balans den 1 juli 1923

Inkomster:

Elevavgifter .......................................................

Ersättnings- och försäljningsmedel.........................

17,342: so

87,350: —

9,548: 2 6 98.898: 26

Summa 114,240: 5 6

— 23 —

Kredit.

Utgifter

Böcker, instrument och ritmateriel ...................

Sablar, floretter m. .......................................

Ridhästars och ridtygs underhäll ......................

Mathållning ....................................................

Tvätt och lagning ..........................................

Medikamenter m. ..........................................

Praktiska övningar och diverse .........................

Återbetalda elevavgifter.....................................

7,680: 5 7
2,900: 81
3,402: 2 6
16,606: 67
11,964: 62
3,882: 7 8
46,927: 95

2,375: 96 95,740: 85

Tillgångar:

Innest&ende i bank.

Balans den 30 juni 1924:

18,499: 71

Summa 114,240: 56

E.

Vinterreservofficerskursens

elevmedel.

Debet.

Tillgångar ...............

Balans den 1 juli 1923:

756: 2 8

Inkomster:

2,800: —

Summa

3,556: 23

Kredit.

Diverse .................

Utgifter:

3,556: 23

Summa

3,556: 23

F.

Sommarreservofficerskursens

elevmedel.

Debet.

Tillgångar ..............

Balans den 1 juli 1923:

2,138: 20

Elevavgifter ...........

Inkomster:

4,000: —

Kredit.

Summa

6,138: 20

Diverse ................

Utgifter:

2,827: 71

Tillgångar:

Innestående i bank

Balans den 30 juni 1924 :

3,310: 49

Summa

6,138: 20

— 24 —

Marinförvaltningen.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar ............................................

. Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. III. Diverse inkomster ................................................

I anspråk tagna kapitaltillgångar:

D. I. 2. Huvudtitlarnas allmänna besparingsfonder...............

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Fjärde huvudtiteln:

3. Sjöförsvaret: Enligt specifikation i budgetredovisnin gen

för budgetåret 1923—1924:

sid. 28—31 ..................................... 2,542.344: 78

Avgår: I länen redovisad uppbörd å
anslaget »3. I. 4. Ersättning för rustning
och rotering»........................ 6,933:

sid. 36—43 .....................................73377TTT7

4. 2. Tullavgifter för viss för lånt- eller sjöförsvarets

räkning från utlandet införd materiel ...............

3. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
Femte huvudtiteln:

T. A. 4 b/1921. Bekämpande av arbetslösheten och lindrande

av nöd................................................

Oförutsedda utgifter ...........................................

Engångskostnader för försvaret:

Engångskostnader för sjöförsvaret: Enligt specifikation i

budgetredovisningen för budgetåret 1923—1924, sid. 116—117

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken...........................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter..................

3,182:3 0
15,486: 79

2,535,411:78
72,894: 98

1,140: 6 6
45,601: 6 2

4,940: 17
134,000: —

33,056: 65

Balans den 30 juni 1924:

Skulder:

Utgiftsrester.........................................................

Diverse medel ....................................................

Övriga skulder............................................................

1,390,035: 22
16,235,441: 86
691:19

Summa

Skulder.

Kredit.

Balans den 1 juli 1923:

. Utgifter:

Utgifter för riksstatens inkomsttitlar:

I anspråk tagna kapitaltillgångar:

D. I. 2. Huvudtitlarnas allmänna besparingsfonder............

Utgifter för riksstatens utgiftstitlar:

Fjärde huvudtiteln: Enligt specifikation i budgetredovisningen

för budgetåret 1923—1924, sid. 28—31 ......... 42,244,286: 28

Avgår:

I byggnadsstyrelsen redovisade utgifter å anslaget
»3. D. 6. Bränsle, lyse, vatten, renhåll.
ning och tvätt m. m.» ............ 2,945: 86

1,348: 09

5,659,029: 88

2,845,714: 86
47,744,826: 79
50,270: 6 7

17,626,168: 27

73,926,010:4 6

17,349,966: 63

— 25

I statskontoret redovisade utgifter å
anslaget »3. I. 3. Kommittéer och
utredningar genom sakkunniga» 4,007: 88
I länen redovisad utgift å anslaget
»3. I. 4. Ersättning för rustning

och rotering»........................... 803:6 6 7,757:85

sid. 36—43.....................................................................

4. 2. Tullavgifter för viss för lånt- eller sjöförsvarets räkning
från utlandet införd materiel........................

3. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ...
Nionde huvudtiteln:

J. 11. Ett armerat ångfartygs stationerande vid rikets kuster

Oförutsedda utgifter .........................................................

Engångskostnader för försvaret:

Engångskostnader för sjöförsvaret: Enligt specifikation i budgetredovisningen
för budgetåret 1923—1924, sid. 116—117 ...

Fjärde huvudtitelns allmänna besparingsfond..........................

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken .................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter.................

42,236,528: a 8
1,145,429: aa

69,247: 8 a
5,100,388: 88

32,470: —
835,594: 4 2

1,117,869: 6 9
15,336: 79

50,054,214: is
600,966: Bfr
50,338: 4 7

Balans den 30 juni 1924:

Tillgångar:

Kassabehållningar ......................................................

Innestående i bank.....................................................

Förskott.....................................................................

Inkomstrester ............................................................

820,954: 70
2,064,403:7 8
2,973,159: 7 o
12,006: 6 0

5,870,524: 78

Summa 73,926,010: 46

Sjökrigshögskolan.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Reservation enligt marinförvaltningens huvudbok.............................................. 4,731: 86

Inkomster:

Fjärde huvudtitelns anslag:

3. A. 3. Avlöning till personal vid kårer och stater m. fl............. 28,692: BO

C. 1. Undervisningsmateriel samt undervisningsanstalter m. m. ... 3,000: —

3. Skrivmaterialier och expenser m. m.................................. 3,600: —

5. Tryckningskostnader ............... 300: —

D. 6. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m............. 3,200: —

4. 3. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.................. 600: —

Inbetalda pensionsavgifter ............................................................ 12:— 39,404: BO

Summa 44,135: 86

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar ...................................................................................

Undervisningsmateriel .....................................................................

Expenser .......................................................................................

Anskaffning av sjökort m. m..........................................................

Levererade pensionsavgifter ............................................................

Statsverket tillgodoförd nettobehållning å de i »Liggaren över de i riksstaten
uppförda anslag å fjärde huvudtiteln 3. Sjöförsvaret» för sjökrigshögskolan
uppförda poster....................................................

28,801: —
2,848: 2 9
5,872: 7 6
799: 75
12: —

1,870: 45

40,204:25

Balans den 30 juni 1924:

Reservation enligt marinförvaltningens huvudbok ..............

3,931: 61

Summa 44,135: 86

— 26 —

Sjökrigsskolan.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Reservation enligt marinförvaltningens huvudbok............................................. 9,012: 59

Inkomster:

Fjärde huvudtitelns anslag:

3. A. 3. Avlöning till personal vid kårer och stater m. fl............... 47,328: —

C. 1. Undervisningsmateriel samt undervisningsanstalter m. m. ... 4,052: —

3. Skrivmaterialier och expenser m. m.................................. 3,200: —

5. Tryckningskostnader ..................................................... 700:_

D. 6. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m............. 6,000: —

I. 7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen......................................................... 1,200: —

4. 3. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.................. 5,448: —

Anmälningsavgifter ........................................................................ 350: —

Terminsavgifter.............................................................................. 3,750: — 72 028: —

Summa 81,040: 59

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar ................................................................;................... 42,628: 74

Undervisningsmateriel, ekiperingsstipendier m. m............................... 4,052: —

Expenser m. m............................................................................... 10,335: 90

Leverering:

Till statskontoret av avgifter till pensionsfonden för civila tjänsteinnehavare
.................................................................................... 368:_

Till civilstatens änke- och pupillkassa av avgifter........................... 172:2 0

Statsverket tillgodoförda behållningar å förslagsanslag........................ 11,570:28 691°7''0 7

Balans den 30 juni 1924:

Tillgångar:

Reservation, enligt marinförvaltningens huvudbok............

Antalet i skolan undervisade kadetter utgjorde:

den 1 juli 1923................................. 23.

» 30 juni 1924................................. 24.

........... 11,913:52

Summa 81,040: 69

Sjökarteverket.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar enligt marinförvaltningens huvudbok ..............

45,876: 6 7

Inkomster:

Fjärde huvudtitelns anslag:

3. J. 1. Avlöning till sjökarteverkets personal .....................

2. Omkostnader för sjömätningsväsendet........................

3. Utförande av sjömätningar.......................................

4. Omkostnader för kontroll- och undersökningsväsendet

172,429: 06
49,000: —
225,900: —
40,799: so

— 27

5. Förstärkning av reservationsanslaget till omkostnader för

kontroll- och undersökningsväsendet ........................... 3,000: —

6. Tidskriften »Underrättelser för sjöfarande» ..................... 38,000: —

7. Internationella hydrografiska byrån ........................... 8,766: OC

Bidrag från handels- och sjöfartsfonden.......................................... 21,000: —

Försäljningsmedel för sjökort m. m.............................................. 54,912: 88 513,807: 80

Summa 659,683: 9 7

Kredit.

Utgifter:

Avlöning till sjökarteverkets personal m. m.................................. 172,429: 06

Mätningsexpeditioner och resekostnader......................................... 121,594:07

Rustning och underhåll av fartyg m. m........................................ 112,799: 65

Komplettering av båtmateriel m. m.............................................. 25,958: 46

Tryckningskostnader m. m........................................................ 49,214: 78

Underhåll av kartverkets fastighet m. m........................................ 7,679:84

Expenser.................................................................................... 7,916: 57

Omkostnader för kontroll- och undersökningsväsendet ..................... 28,228: 3 5

Omkostnader för redigering av tidskriften »Underrättelser för sjöfarande» 34,658: 22
Omkostnader för internationella hydrografiska byrån ..................... 8,766:06 559,944:41

Balans den 30 juni 1924:

Tillgångar enligt marinförvaltningens huvudbok:

Å reservationsanslaget till omkostnader för sjömätningsväsendet ... 5,651:68

» dito till dito för kontroll- och undersökningsväsendet ............... 18,346: 96

» dito till tidskriften »Underrättelser för sjöfarande» .................. 11,528:6 5

» kontot sjökarteverkets kart- och bokförsäljningsmedel ............... 54,912: 88 90,439: 56

Summa 659,683: 97

— 28 —

FEMTE HUVUDTITELN.

Socialdepartementet.

Debet

Kredit

Leverering

Skulder

Skulder

Leverering

Summa

från stats-

den

den

Utgifter

till stats-

kontoret

30/e 1924

V?1923

kontoret

Femte huvudtiteln:

A. 1. Departementschefen ...

24,000

—

_

_

_

_

24,000

_

24,000

2. Departementets avdel-

ning av Kungl. Maj:ts

kansli.....................

253,047

06

—

—

—

—

253,047

06

_

_

253,047

06

3. Övergångsstat............

4,974

19

—

—

_

—

4,974

19

_

4’974

19

4. Särskild föredragande

för bostadsärenden ...

2,500

2,500

_

_

_

2,500

F. y. Särskild polisstyrka på

landet.....................

2,500

—

—

—

—

—

2,500

_

_

_

2,500

F. 1. Ålderstillägg ............

1,000

—

—

—

—

—

1,000

_

_

_

1,000

5. Skrivmaterialier och ex-

penser, ved m. m. ...

37,000

—

2

—

2

—

35,973

18

1,026

87

37,002

_

6. Tillfällig löneförbätt-

ring för viss personal

inom den civila stats-

förvaltningen .........

895

16

—

—

_

—

895

16

_

895

16

8. Dyrtidstillägg åt befatt-

ningshavare i statens

tjänst.....................

49,032

08

—

—

14

04

49,018

04

_

_

49,032

08

9. Tryckningskostnader...

6,248

28

—

—

—

—

6,248

28

—

—

6,248

28

Summa| 381,196

77

2

—

16

04

380,155]86

1,026(87

381,198

77

29 —

Riksförsäkringsanstalten.

A. Statsmedel.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar................................................................................................ 12,424: 54

Inkomster:

Femte huvudtiteln:

B. 1. Riksförsäkringsanstalten ........................... 207,012: 76

2. Riksförsäkringsanstaltens verksamhet ......... 1,365,000: —

3. Kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om för säkring

för olycksfall i arbete ............... 495,867: 67

5. Statens bidrag till fiskares försäkring ......... 29,981: 51

F. 4. Extra utgifter.......................................... 310: —

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst ................................................... 188,000: —

Elfte huvudtiteln:

A. 10. Statsverket åliggande, av andra medel ej ut gående

ersättningar i anledning av olycksfall
i arbete ....................................... 185,000: —

26. Ersättning åt vissa personer, som drabbats
av olycksfall, uppkomna i följd av förhållandena
under världskriget m. m....... 60,000: —

B. 11. Förhöjning av ersättning i anledning av

kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.
......................................... 190,000: —

Beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond...........................

Hyresmedel ...........................................................................

Försäljningsmedel ..................................................................

Aterdebiterade m. m.............................................................

2,721,171: 98
665,000: -283: 88
812: 85

67*: 42 3,387,839: 53
Summa 3,400,264: 0 7

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar ........................................................................... 1,188,194:90

Kostnader för ombud............................................................... 259,388: 76

Läkarintyg .................. ....................................................... 880: —

Hyra för ämbetslokal ........................................................... 129,067:54

Resekostnader ........................................................................ 3,993:16

Skrivmaterialier, tryckningskostnader, lyse, värme och expenser... 91,815:68

Olycksfallsförsäkringsfonden för redovisning .....................—...... 472,561:58

Fiskareförsäkringsfonden för redovisning.................................... 29,981:61

Sammanträde i Göteborg ........................................................ 310: —

Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar i

anledning av olycksfall i arbete..................................... —.... 175,558: 20

Ersättning åt vissa personer, som drabbats av olycksfall, uppkomna

i följd av förhållandena under världskriget.............................. 55,067: 01

Ersättningar enligt 1909 års militärersättningsförordning ............ 803,554: 02

3,210,372: 86

— 30 —

Leverering:

Till statskontoret..................................................................... 26 818:80

» länsstyrelserna.................................................................. 8^12:88 35,730; 68

Tillgångar:

Kassabehållning .................................................................. 3,084: 47

Innestående i bank ........................................................... 151,076: 62 154,16!; 09

Summa 3,400,264: 0 7

B. Olycksfallsförsäkringsfonden.
Kassasammandrag för år 1923.

Inkomster:

Innestående i banker den 1 januari 1923 ................................................... 198 491: 2 3

Försäkringsavgifter enligt 15 och 35 S§ i olycksfallsförsäkringslagen ............ 1 6,286/776: 77

Tilläggsavgifter enligt 16 § i samma lag ................................................... 338!292: 18

Bötesmedel enligt 34 § i samma lag ......................................................... 456; 12

Engångspremier för inköpta livräntor......................................................... 255 897:_

Eäntor.................................................................................................. 1,768^532! —

Utlottade obligationer och återbetalade lån ................................................ 305,881: 42

Av ombud redovisade förskott för utbetalning av skadeersättningar............... 246*331:90

Summa 9,400,358: 6 7

Utgifter:

Utbetalade ersättningar ........................................................................... 3,983,567: 78

Aterreglerade försäkringsavgifter ............................................................... 1 2 216,808: 21

Fasta placeringar ................................................................................... 4 227 014: 08

Vid obligationsköp utgivna, upplupna räntor ..........,.................................. 41,273: 60

Courtage m. m........................ ............................................................ 3jg2: 93

Till ombud utlämnade förskott för utbetalning av skadeersättningar ............ 255,331: 90

Till statskontoret inlevererade tilläggsavgifter ............................................ 331,627: 7 8

Aterreglerade tilläggsavgifter.................................................................. 11,307: 2 8

Innestående i banker den 31 december 1923 ............................................. 330,235: 21

Summa 9,400,358: 6 7

Fondens ställning den 31 december 1923:

Tillgångar:

Innestående i banker .......................................................................... 33O 235: 21

Förskott ............................................................................................. 33,000: —

Obligationer ....................................................................................... 27,415,104: 66

Utlånta medel....................................................................................... 3,792,968:46

Fordringar ......................................................................................... 3,874,296:6 7

Summa 35,445,604: 90

Skulder:

Utgiftsrester ...................................................................................... 9,999:06

Övriga skulder .................................................................................... 3 700-_

Kapitalbehållning (för täckning av fondens förpliktelser)........................... 35,431*905: 84

Summa 35,445,604: 90

1 Häri ingå av statskontoret förskjutna medel enligt 19 och 37 SS i olycksfallsförsäkringslagen
med kr. 911,405: 40.

2 Häri ingå till statskontoret återbetalade, av nämnda ämbetsverk förskjutna medel enligt
19 och 37 £§ i olycksfallsförsäkringslagen med kr. 33,893: 86.

— 31 —

C. Fonden för verksamhet enligt 1901 års olycksfalls ersättningslag.

Kassasammandrag för år 1923:

Inkomster:

Innestående i banker den 1 januari 1923..................................................... 127,244: 13

Engångspremier för inköpta livräntor ......................................................... 12,054: lo

Kantor ................................................................................................... 388,281: 10

Utlottade obligationer och återbetalade lån .............................................. 254,447: 6s

Summa 782,027: Öl

Utgifter:

Utbetalade ersättningar.............................................................................. 440,448: 54

Fasta placeringar....................................................................................... 204,960: —

Vid obligationsköp utgivna, upplupna räntor................................................ 730:85

Courtage................................................................................................... 113: 51

Innestående i banker den 31 december 1923 ................................................ 135,774: 61

Summa 782,027: oi

Fondens ställning den 31 december 1923:

Tillgångar:

Innestående i banker.............................................................................. 135,774: 61

Obligationer......................................................................................... 6,507,189: 28

Utlånta medel ..................................................................................... 1,500,079: 8 7

Fordringar............................................................................................. 106,487: 84

Summa 8,249,530: 6 0

Skulder:

Kapitalbehållning (för täckning av fondens förpliktelser) ......................... 8,249,530:60

Summa 8,249,530: 60

D. Fonden för olycksfallsförsäkring för fiskare.

Kassasammandrag för år 1923:

Inkomster:

Innestående i banker den 1 januari 1923..................................................... 22,451: 20

Försäkringsavgifter.................................................................................... 41,581:25

Kantor ................................................................................................. 12,349:2 7

Utlottade obligationer ........................................................................... 3,555: 55

Statsbidrag .............................. 29,005: o l

Summa 108,942: 28

Utgifter:

Utbetalade ersättningar.............................................................................. 62,140: 42

Aterreglerade försäkringsavgifter ............................................................— 74: —

Fasta placeringar .................................................................................... 34,466: 84

Vid obligationsköp utgivna, upplupna räntor................................................ 111: 52

Courtage .................................... 34: 46

Innestående i banker den 31 december 1923 ................................................ 12,115: 04

Summa 108,942:28

Fondens ställning den 31 december 1923:

Tillgångar:

Innestående i banker........................................................................... 12,115:04

Obligationer......................................................................................... 233,143: 87

Fordringar....................................................................................... 3,209:84

Brist, att täckas av statsmedel ............................................................... 39,515: 47

Summa 287,984: 2 2

— 32 —

Skulder:

I förskott inbetalade försäkringsavgifter ................................................... 37: BO

Kapitalbehållning (för täckning av fondens förpliktelser) ........................... 287,946: 7 2

Summa 287,984: 22

E. Ponden för livförsäkring i samband med egnahemslån.

Kassasammandrag för år 1923:

Inkomster:

Innestående i bank den 1 januari 1923 ...................................................... 56: 9 7

Försäkringsavgifter........................................... ....................................... 3,818:24

Kantor ................................................................................................... 70:4"

Summa 3,945: 68

Utgifter:

Utbetalade dödsfallsersättningar............................................................... 2,500: —

Innestående i bank den 31 december 1923 ................................................... 1,445: 68

Summa 3,945: 68

Fondens ställning den 31 december 1923:

Tillgångar:

Innestående i bank................................................................................ 1,445: 68

Fordringar............................................................................................. 8,958:02

Summa 10,403: 70

Skulder:

I allmänhet ....................................................................................... 5,000: —

Kapitalbehållning (för täckning av fondens förpliktelser) ........................... 5,403: 7 0

Summa 10,403: 70

P. Fonden för livräntor till barn utom äktenskap.

Kassasammandrag för år 1923:

Inkomster:

Innestående i banker den 1 januari 1923...................................................... 12,541: 62

Engångspremier för inköpta livräntor ......................................................... 108,533: 6 9

Kantor ................................................................................................... 25,562: 31

Utlottade obligationer .............................................................................. 13,068: —

Summa 159,695: 62

Utgifter:

Utbetalade livräntebelopp........................................................................... 59,897: 43

Fasta placeringar .................................................................................... 81,674: 96

Vid obligationsköp utgivna, upplupna räntor................................................ 994: 2 6

Courtage m. m..................................................................... 81: 68

Innestående i banker den 31 december 1923 ................................................ 17,047: 19

Summa 159,695: 62

Fondens ställning den 31 december 1923:

Tillgångar:

Innestående i banker.............................................................................. 17,047:19

Obligationer ........................................................................................ 524,429: 41

Fordringar............................................................................................ 6,968: 4 0

Summa 548,445: —

Skulder:

I allmänhet ......................................................................................... 604: 7 6

Kapitalbehållning (för täckning av fondens förpliktelser) ........................... 547,840: 2 6

Summa 548,445: —

— 33 —

Försäkringsrådet.

Debet.

Balans den 1 juli 1923.

Tillgångar ................................................................................................... 5,408: <: o

Inkomster: 3

Femte huvudtiteln:

B. 6. Försäkringsrådet ..................................................

7. Försäkringsrådets verksamhet ................................

F. 8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.....

.......... 87,000: —

.......... 20,650: —

.......... 11,250:— 118,900: —

Summa 124,308: 6 o

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar m. m................................................................

Hyra för ämbetslokal ..........................................................

Skrivmaterialier, tryckningskostnader och expenser ................

......... 109,477: 95

......... 2,000: —

....... 6,817: 23 118,295: 18

Leverering:

Till statskontoret:

Överskottsmedel..............................................................

........................ 5,408: co

Balans den 30 juni 1921:

Tillgångar:

Kassabehållning .............................................................

........................ 604:82

Summa 124,308: so

3 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1923. II.

— 34 —

Social -

Fjärde huvudtiteln:

2. H. 2. Extra utgifter.........................................................................................

Femte huvudtiteln:

B. 8. Socialstyrelsen ..........................................................................................

9. Socialstyrelsens verksamhet ........................................................................

10. Allmän levnadskostnadsundersökning............................................................

11. Ersättning åt förlikningsman m. m. för medling i arbetstvister........................

14. Offentliga arbetsförmedlingen i riket ........................................................

15. Medellösa arbetssökandes resor ..................................................................

18. Yrkesinspektionen ....................................................................................

19. vergångsstat för yrkesinspektionen............................................................

20. Provisoriska avlöningstillägg åt vissa ordinarie befattningshavare vid yrkesin spektionen

...........................................................................................

21. Yrkesinspektionens verksamhet ..................................................................

02. Erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader ..............................

34. Anordnande av erkända alkoholistanstalter................................................

35. Sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ärenden rörande alkoholistvården ...

37. Sjukkasseväsendets befrämjande .................................................................

38. Extra statsbidrag för år 1922 åt registrerade sjukkassor.................................

39. Sjukkassor som meddela moderskapsunderstöd .............................................

40. Tillsyn över understödsföreningar ..............................................................

41. Kostnader för tillämpning av lagen om arbetstidens begränsning m. m..........

F. 1. Ålderstillägg.............................................................................................

2. Bese- och traktamentspenningar..................................................................

4. Extra utgifter ..........................................................................................

5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m....................................................

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .......................................

9. Tryckningskostnader .................................................................................

B. 8/l/i—s% 1923. Socialstyrelsens verksamhet......................................................

18/l/i—30/e 1923. Yrkesinspektionens verksamhet ................................................

34/1922. Understöd åt nykterhetsnämnderna m. m..............................................

11/1921. Allmän bostadsräkning........................................................................

12/1921. Allmän levnadskostnadsundersökning ...................................................

13/1921. Levnadskostnadsundersökning bland de mindre bemedlade klasserna av
landsbygdens befolkning ..................................................................

Sjätte huvudtiteln:

E. 11. Extra utgifter

Sjunde huvudtiteln:

D. 18. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ..........................................

19. Extra utgifter ..........................................................................................

21. Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattningshavare inom den civila
statsförvaltningen....................................................................................

Åttonde huvudtiteln:

K. 3. Extra utgifter.............................................................................................

Femte huvudtitelns allmänna besparingsfond ..............................................................

Bidrag från järnvägsstyrelsen och vattenfallsstyrelsen för viss utredning........................

Summa

1 Tillgångarna den 30 juni 1924 utgjordes av tillgodohavande i bank.

35

styrelsen.

Debet

Kredit

S it m m

a

Till-

gångar

1 (len
| 1923

Uppbörd

1

Leverering
från stats-kontoret

Skuld
den */?
1923

Utgifter

I

Leverering
till stats-kontoret

Tillgångar den
3% 1924

_

_

_

_

900

_

_

_

_

—

_

_

900

L

900

—

—

276

67

301,500

—

_

_

298,446

37

3,33C

SO

_

_

301,776

67

—

—

—

—

115,300

—

—

—

110,286

84

—

—

5,013

16

115,300

—

—

—

—

—

27,000

—

—

—

619

15

—

—

26,380

85

27,000

—

3,875

—

—

—

74,857

20

—

—

73,823

62

624

51

4,284

07

78,732

20

4,478

60

—

—

238,200

—

—

—

39,721

28

116

28

202,841

04

242,678

60

—

—

—

—

1,762

63

—

—

1,616

98

—

—

145

65

1,762

63

1,245

14

—

—

275,100

—

—

—

274,181

78

2,163

86

—

—

276,345

14

—

—

—

—

9,500

—

—

—

9,061

96

438

04

—

—

9,500

—

—

—

—

6,100

—

—

—

5,817

70

282

30

—

—

6,100

—

—

_

144

96

77,900

_

—

_

68,934

62

6,732

73

2,377

61

78,044

96

—

—

—

—

100,021

—

—

—

100,021

—

—

—

—

—

100,021

—

—

—

—

—

6,750

—

—

—

6,750

—

—

—

—

—

6,750

—

—

—

—

—

3,600

—

—

—

3,600

—

—

—

—

—

3,600

—

—

—

—

—

2,470,000

—

—

—

2,411,780

29

58,219

71

—

—

2,470,000

—

—

—

—

—

1,142,000

—

—

—

1,052,846

—

—

—

89,154

—

1,142,000

—

—

—

—

—

140,000

—

—

—

128,839

20

11,160

80

—

—

140,000

—

—

—

—

—

6,000

—

—

—

5,619

70

380

30

—

—

6,000

—

600

—

141

18

21,400

—

—

—

20,302

95

1,838

23

—

—

22,141

18

—

—

—

—

600

—

_

—

600

—

—

—

—

—

600

—

—

—

—

—

3,680

77

—

—

3,680

77

—

—

—

—

3,680

77

277

90

—

—

6,868

59

_

—

6,003

22

271

3 7

871

90

7,146

49

—

—

1,715

39

105,000

—

_

—

106,704

38

11

01

—

—

106,715

39

—

—

—

—

150,000

—

_

—

149,386

02

613

98

—

—

150,000

—

—

—

2,715

89

50,000

—

_

—

51,748

05

967

34

—

—

52,715

39

6,145

90

—

—

. -

—

_

—

5,740

90

405

—

—

—

6,145

90

6,247

62

27

60

—

—

_

—

2,911

81

3,363

41

—

—

6,275

22

2,025

—

123

95

4,637

35

_

—

6,786

30

—

—

—

—

6,786

30

38,168

68

—

—

—

—

_

—

5,313

62

32,855

01

—

—

38,168

63

31,499

—

—

—

—

-

—

—

31,499

—

—

—

—

—

31,499

—

18,331

16

—

—

—

-

—

—

—

—

18,331

16

—

—

18,331

16

-

—

—

—

900

-

—

—

—

—

—

—

900

—

900

—

_

_

1,941

17

_

_

1,941

17

_

_

1,941

17

—

—

—

—

900

—

—

—

—

—

—

—

900

—

900

—

—

—

—

—

4.000

-

—

—

3,853

25

146

75

—

—

4,000

—

900

_

900

_

900

_

3,733

84

—

—

—

—

—

—

3,238

94

—

—

494

90

3,733

84

—

—

2,000

—

—

-

—

—

2,000

—

—

—

—

—

2,000

—

116,627

79

9,086 si

5,345,377

5l|

1,941 |i7|4,991,735 70

142,251

59|

ce

CD

kO

ce

CO

18 |

5,471,09l|e4

— 36 —

Centrala skiljenämnden.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar ...........................................................................

Inkomster

Femte huvudtiteln:

B. 12. Centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister.......

2,979: 2 5

.......... 18,900: —

Summa 21,879: 25

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar.................................................................................... 16,700: —

Hyra, värme m. m.......................................................................... 2,750: —

Skrivmaterialier och expenser ......................................................... 52: 7 5 19,502: 7 5

Leverering:

Till statskontoret:

Överskottsmedel ....................................................................................... 1,799: 2 5

Tillgångar:

Innestående i bank

Balans den 30 juni 1924

.......... 577: 25

Summa 21,879: 25

Statens tvångsarbetsanstalt och statens vårdanstalt för
alkoholister å Svartsjö.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar................................................................................................ 652,275: 93

Inkomster

Femte huvudtiteln:

B. 23. Statens tvångsarbetsanstalter ........................ 368,821: 9 2

24. Övergångsstat ............................................. 1,087:4 9

25. Vissa hygieniska anordningar vid statens tvångs arbetsanstalt

å Svartsjö ........................... 10,000: —

F. 6. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom

den civila statsförvaltningen ..................... 131: 2 5

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst....................................................44,889:3 4 424,930: —

Vårdavgifter för intagna alkoholister .......................................... 20,008: 03

Hyres- och ersättningsmedel m. m.............................................. 33,200:4 7

Försålda jordbruksprodukter ...................................................... 97,038: 31

Diverse.................................................................................... 3.178:28 578,355:0 9

Summa 1,230,631: 02

- 37 —

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar .............................................................................. 266,612: 7 o

Förpl ägnad .............................................................................. 40,701: 98

Beklädnad m. m...................................................................... 18,820: 69

Byggnader................................................................................. 14,115:

Inventarier ...................................................... 5,698: 7 2

Undervisning, hälso- och sjukvård ............................................. 5,330: 06

Värme, lyse, renhållning och expenser ........................... ........... 50,763:90

Omkostnader för frigivna m. m................................................. 18,084: 4 5

Jordbruket och verkstadsdriften ................................................ 119,669: 04

Arbetspremier m. .................................................................... 30,693: 44

Vissa hygieniska anordningar...................................................... 9,343: 14

Minskat värde å inventarier och förråd ....................................... 1,763: 34 581,596: 86

Leverering:

Till statskontoret ..................................................................... 42o: 4 2

Till länsstyrelsen i Stockholms län ............................................. 860: 41 1,285: 83

Balans den 30 juni 1924:

Tillgångar:

Kassabehållning .................................................................... 140: 01

Innestående i bank.................................................................. 12,797:88

Fastigheter ........................................................................... 441,700:

Levande och döda inventarier ................................................ 163,974: 60

Förråd ................................................................................. 29,136:84 647,748:83

Summa 1,230,631: 0 2

Statens tvångsarbetsanstalt och statens vårdanstalt för
alkoholister i Landskrona.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar................................................................................................... 17,359: 27

Inkomster:

Femte huvudtiteln:

B. 23. Statens tvångsarbetsanstalter........................... 214,133:84

24. Övergångsstat............................................ 3,200: —

26. Vissa ändringsarbeten vid statens tvångsarbetsanstalt
i Landskrona................................... 16,500: —

28. Driftkostnader för statens vårdanstalt för alkoholister
i Landskrona ................................. 3,000: —

F. 8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst 22,500: — 259,333: 84

Vårdavgifter för alkoholister ......................................................... 724: 60

Vinst å verkstadsdriften............................................................... 10,034: 9 9

Ökat värde å levande och döda inventarier.................................... 3,198: 14

Diverse....................................................................................... 21,473: 74 294,765:31

Skulder:

Diverse medel.

Balans den 30 juni 1924:

.......... 3,020: 06

Summa 315,144: 64

— 38 —

Kredit.

Balans den 1 juli 1923:

Skulder..................................................................................................... 1,869: 18

Utgifter:

Avlöningar ................................................................................. 127,327: 74

Byggnader ................................................................................. 20,984:48

Förplägnad................................................................................. 34,228: 31

Beklädnad ................................................................................. 7 402:82

Inventarier ................................................................................. 6,565:4 6

Hälso- och sjukvård..................................................................... 16 420:13

Värme, lyse, renhållning och expenser m. m................................. 51,590: 69

Omkostnader för frigivna ............................................................ 4^917: 71

Vissa ändringsarbeten ................................................................. 16,500:_

Förskott för jordbruket ............................................................. 7,502-_

Förlust å jordbruket...............................................................664:''76 294.003:51

Tillgångar:

Kassabehållning ........................................................................ 987. 70

Innestående i bank..................................................................... 715: 66

Fordringar..............................................................................! 8,063:6 7

Värde å levande och döda inventarier.......................................... 9,504:99 19 271-92

Summa 315,144: 64

Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister.

Tillgångar..

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

154,754: 90

Inkomster:

Andra huvudtiteln:

Statens uppfostringsanstalt å Venngarn:

T. F. 4/1920. Nybyggnads- och ändringsarbeten......... 70,000: —

Femte huvudtiteln:

B. 29. Avlöningar och vikariatsersättningar åt befattningshavare
vid statens vårdanstalt å Venngarn
för alkoholister .......................................... 39,671: 29

30. Bidrag till driftkostnaderna i övrigt för statens

vårdanstalt å Venngarn för alkoholister......... 30,000: —

31. Vattenledningsanläggning vid statens vårdanstalt

å Venngarn för alkoholister ........................ 8,700: —

F. 6. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom

den civila statsförvaltningen ........................ 8,021: 61

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst 19,957:50 176 350:80

Vård- och beklädnadsavgifter ....................................................~ 101,273: 20

Vinst å verkstads driften............................................................... 3,516: 66

Vinst å jordbruket........................................................................ 2^003: 06 283,143: 11

Skulder:

Diverse medel...

Balans den 30 juni 1924

2,648: 82

Summa 440,546: 88

— 39

Kredit.

Balans den 1 juli 1923:

Skulder.......................................................................

Utgifter

Avlöningar.....................................................

Förplägnad ...................................................

Beklädnad.......................................................

Underhåll av fastigheten ..................................

Underhåll av inventarier ..................................

Värme, lyse, renhållning och expenser................

Ny- och ombyggnader .....................................

Vattenledningsanläggning..................................

Leverering ■

Till statskontoret ...................................................................................... 5,131-63

Balans den 30 juni 1924.

Tillgångar:

Innestående i bank ................................................................ 15,763: 93

Fordringar ............................................................................. 9,563: 56

Värde å levande och döda inventarier ....................................... 121,691: 72

Förråd .................................................................................... 20,019:17 167,038:38

Summa 440,546: 83

...... 69,200: so

...... 57,726:17

...... 12,737:18

...... 5,498: so

...... 2,419:87

...... 44,444:11

...... 64,868:87

...... 8,700: — 265,593: 7 3

Arbetsrådet.

Tillgångar

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

10,500: 06

Inkomster:

Femte huvudtiteln:

Arbötsrådöt •

B. 41. Kostnader för tillämpning av lagen om arbetstidens begränsning
m. .........................................................

F. 6. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen
..............................................................

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ...............

Hyresmedel..................................................................................

Återdebiterade ..............................................................................

63,416: 65

1,000: —

12,054: —

2,750: —

972: 60 80,193: 15

Summa 90,693: 21

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar ...........................................................

Hyra, lyse och värme m. m.....................................

Skrivmaterialier, tryckningskostnader och expenser ...

Tillgångar:

Innestående i bank

Balans den 30 juni 1924

70,517: 83
10,905: 43

2.736: Q7 84,159: 33

6,533: 88

Summa 90,693: 21

- 40

Pensionsstyrelsen.

A. Statsmedel.
Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar.....................................................................

Inkomster:

Femte huvudtiteln:

B. 42. Pensionsstyrelsen....................................

43. Pensionsstyrelsens verksamhet m. m..........

44. Statens kostnad för pensionstillägg och un derstöd

åt de personer, som äro därtill
berättigade jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring
enligt dess lydelse före
lagen den 8 juni 1915...........................

45. Bidrag till understöd åt de personer, som

genom lagen den 8 juni 1915 blivit delaktiga
i den allmänna pensionsförsäkringen
................................................

46. Esättning till postverket för dess bestyr med

„ pensionsutbetalningar m. m...................

F. 1. Ålderstillägg ............. ........................

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst ................................................

589,994: 63
535,000: —

976,289: 3 5

5,265,000: —

385,500: —
192: 16

160,000: —

Från pensionsförsäkringsfonden tillgodoförda..............................

Ersättning av kommuner och enskilda för andel i sjukvårdskostnader
.................................................................................

Hyres- och värmeersättningsmedel.............................................

Aterdebiterade ...............................................................;........

7,911.976:

848,000:

32,464:

1.647:

71,076:

14

74

06

31

Summa

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar..............................................................................

Resekostnader ........................................................................

Kostnader för ombud...............................................................

Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet ...............

Barntillägg..............................................................................

Skrivmaterialier, tryckningskostnader, värme, lyse och expenser

m. m.............................................................................

Underhåll av fastigheter, inventarier m. m...............................

Påföres pensionsförsäkringsfonden för redovisning .....................

Påföres generalpoststyrelsen för redovisning ..............................

Till pensionsförsäkringsfonden återförda...................................

1,056,099: o o
4,778: 36
76,269: 53
1,036,305: 6 o
881,700: 6 0

106,939: 72
26,222: 56
5,265,000: —
385,500: —
8,500: —

Till statskontoret:
Överskottsmedel .

Leverering:

Tillgångar:

Kassabehållning

Balans den 30 juni 1924.

379: 35

8,865,164: 2 4
8,865,543: 59

8,847,315: 96

17,338: 81

888: 82

Summa 8,865,543: 69

B. Pensionsförsäkringsfonden.

Kassasammandrag.

Inkomster:

Innestående i riksgäldskontoret och hanker den 1 juli 1923 ....................

Obligatoriska pensionsavgifter ..............................................................

Frivilliga pensionsavgifter.......................................................••••■......■■

Statens bidrag till kostnaderna för understöd enligt lagen den 8 juni 1915

Räntor och utdelningar .......................................................................

Återbetalda lån och utlottade obligationer ............................................

Summa 55,243,657: 28

12,893,332: 4 2
23,396,034: 12
751,375: 7 0
5,265,000: —
10,822,706: 09
2,115,208: so

Utgifter:

Fasta placeringar .............................................................

Pensioner på grund av obligatoriska avgifter ......................

Pensioner på grund av frivilliga avgifter ............................

Understöd enligt lagen den 8 juni 1915...............................

Restituerade pensionsavgifter..............................................

Fonden för sjukvårdande uppgifter.....................................

Förvaltningskostnader.......................................................

Innestående i riksgäldskontoret och banker den 30 juni 1924

40,269,623: o 7
638,418: 2 5
1,637: 82
7.020,000: —
181,885: 96
839,500: —
73,170: 40
6,219,421: 74

Summa 55,243,657: 23

Fondens ställning den 30 juni 1924.

Tillgångar:

Innestående i hank

Förskott...............

Inkomstrester ......

Obligationer.........

Utlånta medel ......

Aktier..................

Fastigheter............

Skulder:

Frivilliga försäkringens fond ......................

Särskilda till förvaltning överlämnade fonder.

Fonden för sjukvårdande uppgifter .............

Allmänna fonden........................................

.......... 6,219,421:7 4

.......... 10,098,218: 41

......... 4,536,871:23

.......... 98,417,604: 71

.......... 117,159,409:3 4

.......... 14,150,536:49

.......... 1,770,000: —

Summa 252,352,061: 92

.......... 4,824,086:52

........... 17,743: 18

........... 3,356,674:91

........... 244,153,557:31

Summa 252,352,061: 92

Allmänna barnhuset i Stockholm.1

Debet.

Balans från år 1922:

Tillgångar ............................................................................................ 8,427,727: 4 6

Inkomster

Femte huvudtiteln:

Enligt riksstaten för tiden 1 januari—30 juni 1923

B. 49. Allmänna barnhuset i Stockholm...........

51. Barnhusen i landsorten .......................

Enligt riksstaten för budgetåret 1923—1924:

B. 55. Barnhusen .........................................

42,350: —
13,375: —

55,725: —

111,450: —

Räkenskaperna avse kalenderåret 1923

— 42

Intressemedel.....................................

Bötes- och tolagsmedel .......................

Förmyndarkammarens överskottsmedel .

Anslag av riksbankens vinst.................

Hyres- och fattigpenningmedel m. m.

Avgifter för inlösta barn ....................

Ersättning för barns underhåll och vård
Diverse ............................................

Balans till år 1924:

Skulder:

Utgiftsrester .........................................................

Diverse medel.........................................................

Övriga skulder ......................................................

Skulder,

Kredit.

Balans från år 1922

Utgifter :

Avlöningar och pensioner...................................

Utspisning ........................................................

Beklädnad m. m................................................

Sjukvård och diverse förbrukningsartiklar ...........

Uppvärmning, belysning, renhållning m. m............

Underhåll m. m. av barn utom inrättningen ........

Omkostnader för fastigheten Mimer 1 .................

Barnbördshuset Pro Patria ................................

Balans till år 1924:

Tillgångar:

Kassabehållning......................................................

Innestående i bank ................................................

Obligationer............................................................

Utlånta medel.........................................................

Fordringar ............................................................

Fastigheter.............................................................

280,895: 35
87,225: 42
230,476: 58
4,500: —
62,404: 81
84,428: 58
212,035: so
35: 60

1,073,451: 7 9

20,529: 87
1,082,398: 7 7
740,000: —

1,842,928: 64

Summa 11,344,107: 89

1,897,348: 18

202,953: 06
64,103: 62
15,839: 8 2
57,226: 34
77,479: 90
385,100: 71
35,219: 89

300: ~ 838,223: 3 4

5,660: 12
481,667: 58
1,033,899: 19
5,024,700: —

71,424: 02

1,991,185:46 8,608,536:3 7
Summa 11,344,107:89

Medicinalstyrelsen med underlydande anstalter.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar ............................................................................................. 3,893,696:4 7

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. in. Diverse inkomster ................................................ 150:_

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Andra huvudtiteln:

D. 28. Medikolegala besiktningar.................................... 30:_

Femte huvudtiteln:

C. 1. Medicinalstyrelsen ............................................. 1,726: 78

4. Statens bakteriologiska laboratorium ..................... 142,315: 77

- 43 -

C. 6. Statens rättskemiska laboratorium ........................

7. Driften vid statens rattskemiska laboratorium.........

8. Statens farmaceutiska laboratorium.......................

18. Hospital och asyler.............................................

19. Övergångsstat för hospital och asyler ..................

20. Bidrag till befordringsavgifter för vissa befattnings havare

vid hospital och asyler ..........................

33. Underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska ............

53. Kostnader för allmän hälso- och sjukvård .........

55. Statens skola för utbildning av distriktssköterskor...

61. Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen ......

62. Repetitionskurser för barnmorskor ........................

64. Skyddskoppympningen .......................................

F. 1. Alderstillägg ......................................................

2. Rese- och traktamentspenningar ...........................

5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m................

6. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen...................................

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst...

9. Tryckningskostnader.............................................

C. 22/1922. Nytt hospital vid Hälsingborg........................

23/1922. Bostadshus för personal vid Uppsala hospital

och asyl....................................................

24/1922. Vattenreningsverk vid Östersunds hospital ......

18/1921. Nytt hospital vid Hälsingborg .....................

19/1921. Nya paviljonger för oroliga sjuka vid Säters och

Västerviks hospital...................................

20/1921. Bostadshus för hospitalspersonal ..................

VI. F. 13/1920. Nytt hospital å biskopsbostället Sundby ...
Sjätte huvudtiteln:

D. 10/1922. Om- och påbyggnadsarbeten å de i kvarteret

Grönlandet norra i Stockholm befintliga byggnaderna
...................................................

Nionde huvudtiteln:

Statens veterinärbakteriologiska anstalt:

G. 6. Anstaltens verksamhet ....................................

7. Bakteriologisk köttkontroll ..............................

G. 11. Förekommande och hämmande av smittsamma sjuk domar

bland husdjuren ....................................

O. 1. Ålderstillägg ......................................................

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen..................................

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
Elfte huvudtiteln:

A. 3. Pensionstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens

tjänst m fl. pensionärer .................................

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken..........................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ..............

2,055: 82
400: —

1: 86
8,418,828: ss
2,522: 87

4: 68
623: 44
73,412: 56
222: 6 8
344: 15
168: 62
58: —
203: 29
388: —
4,220:15

8: 8 2
7,563: 82
1,335: —
4,471: —

523: 71
5,255: —
850: —

16,361: 26
3,399: 86
48: 7 5

1,076: 4 7

85,767: 6 2
1,138: 86

775: 60
111: 61

533: 2s
147: 89

30: —

8,777,072: 79
22,157,858: 86
1,781,462: 5 9

Balans den 30 juni 1924 :

Skulder:

Förskott.......................................................................... 16: —

Utgiftsrester..................................................................... 18,040: —

Diverse medel.................................................................. 3,254,669: 6 7 3,272,725: 6 7

Summa 39,882,816: 3S

— 44 —

Kredit.

Balans den 1 juli 1923:

Skulder................................................................................................... 2,440,225: 90

Utgifter:

Utgifter för riksstatens inkomsttitlar:

D. I. 2. Huvudtitlarnas allmänna besparingsfonder............... 750: —

Utgifter för riksstatens utgiftstitlar:

Andra huvudtiteln:

D. 28. Medikolegala besiktningar....................................... 2,440: —

Femte huvudtiteln:

C. 1. Medicinalstyrelsen ................................................ 339,018: 23

2. Övergångsstat ...................................................... 875: —

3. Medicinalstyrelsens verksamhet .............................. 24,198: 89

4. Statens bakteriologiska laboratorium........................ 243,562: 43

5. Driften vid statens bakteriologiska laboratorium ...... 33,497: 46

6. Statens rättskemiska laboratorium ........................... 17,945:7 7

7. Driften vid statens rättskemiska laboratorium............ 5,593: 83

8. Statens farmaceutiska laboratorium.......................... 22,364: 79

13. Flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare ............... 681: 40

14. Resestipendier åt förste provinsialläkare m. fl.......... 2,000: —

15. Avlöning åt civila läkarstipendiater ........................ 4,500: —

18. Hospital och asyler................................................ 18,360,352: 98

19. Övergångsstat för hospital och asyler ..................... 17,339: 75

20. Bidrag till befordringsavgifter för vissa befattnings havare

vid hospital och asyler ........................... 18,557: 14

22. Ombyggnad av värmeledningen för vissa paviljonger

vid Lunds hospital............................................ 16: 20

23. Ny ekonomibyggnad och vissa påbyggnadsarbeten vid

Göteborgs hospital............................................. 157,230: 03

24. Anstalter för obildbara sinnesslöa .......................... 488,255:15

25. Anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallande sjuka

............................................................... 641,407:34

26. Epileptikeranstalter............................................... 101,832:12

32. Resestipendier åt ordinarie läkare vid länslasarett m. fl. 500: —

33. Underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska............... 24,123: 44

34. Täckande av motsedd brist å anslaget till underhåll

av Järvsö sjukhus för spetälska........................... 2,045:54

37. Bidrag till driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårds anstalter.

........................................................... 2,991,754: 7 0

39. Resestipendier åt läkare för studier i tuberkulossjuk vård.

................................................................. 500: —

40. Folksanatorierna ................................................... 300,000: —

41. Statsbidrag till dispensärverksamliet ........................ 412,743:7 9

42. Behandling av medellösa lupuspatienter från landsorten 64,716: 4 5

43. Radiumhemmets poliklinik....................................... 11,250: —

44. Radiumhemmets klinik .......................................... 34,139: —

45. Resebidrag till vissa patienter vid radiumhemmet...... 31,717:30

46. Statsbidrag för uppförande, inrättande eller inlösen av

epidemisjukhus................................................... 727,999:91

47. Statsbidrag för driften av epidemisjukhus ............... 713,372: —

48. Kliniker vid vanföreanstaltema i Stockholm, Göteborg

och Hälsingborg................................................ 136,499: 4 0

49. Polikliniker vid vanföreanstaltema i Stockholm, Göte borg

och Hälsingborg ....................................... 15,000: —

50. Underhåll av skol- och uppfostringshem för vanföra... 74,769:95

51. Bidrag till resor för vanföra jämte vårdare............... 88,192: 71

52. De i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg inrättade

undervisningsanstalterna för vanföra m. m............. 143,063: 40

— 45

C. B3. Kostnader för allmän hälso- och sjukvård ...............

55. Statens skola för utbildning av distriktssköterskor ...

56. Stipendier för sjuksköterskor för genomgående av statens

skola för utbildning av distriktssköterskor............

61. Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen.........

62. Repetitionskurser för barnmorskor ...........................

64. Skyddskoppympningen ..........................................

65. Karantänsanstalten på Känsö .................................

66. Bidrag till odling av frön för uppdragande av medicinal växter

m. m.......................................................

67. Svenska läkarsällskapet..........................................

68. Internationella hälsovårdsbyrån i Paris.....................

F. 1. Ålderstillägg .........................................................

2. Bese- och traktamentspenningar..............................

3. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga.........

4. Extra utgifter ......................................................

5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m...................

6. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen...................................

7. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem

jämförliga befattningshavare.................................

8. -Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst...

9. Tryckningskostnader .............................................

C. 1/Vi—80/o 1923. Medicinalstyrelsen ..............................

3/1/!—3% 1923. Medicinalstyrelsens verksamhet ............

6/x/i—3% 1923. Driften vid statens bakteriologiska laboratorium.
............................................

40/x/i—30/e 1923. Badiumhemmets poliklinik ..................

57/x/i—30/e 1923. Bepetitionskurser för barnmorskor.........

60/Vi—30/e 1923. Karantänsanstalten på Känsö ...............

64/1 /t—30 b 1923. Provisoriska åtgärder beträffande sjukvården
inom rikets ödemarksområden ...

1/1922. Medicinalstyrelsen .........................................

22/1922. Nytt hospital vid Hälsingborg .......................

23/1922. Bostadshus för personal vid Uppsala hospital och

asyl............................................................

24/1922. Vattenreningsverk vid Östersunds hospital.........

25/1922. Tillbyggnad av maskinhuset vid Stockholms

hospital..................................................

72/1922. Provisoriska åtgärder beträffande sjukvården inom

rikets ödemarksområden m. m.....................

18/1921. Nytt hospital vid Hälsingborg ........................

19/1921. Nya paviljonger för oroliga sjuka vid Säters och

Västerviks hospital.......................................

20/1921. Bostadshus för hospitalspersonal .....................

21/1921. Bostadshus för personal vid Stockholms hospital

VI. F. 13/1920. Nytt hospital å biskopsbostället Sundby ......

15/1920. Bostadshus för viss betjäning vid Säters och

Västerviks hospital ................................

16/1920. Paviljonger för oroliga sjuka vid Östersunds

hospital ................................................

18/1920. Bostadshus för personal vid Härnösands hospital
19/1916. Till stipendier för läkare, som genomgå ut bildningskurser

i tuberkulossjukvård .........

T. V. B. 11/1921. Undervisningsmateriel m. m. för bammorske undervisningen.

..................................

VI. D. 8/1920. Om- och tillbyggnad av Lunds hospital och
asyl ...................................................

Sjätte huvudtiteln:

D. 10/1922. Om- och påbyggnadsarbeten å de i kvarteret Grönlandet
norra i Stockholm befintliga byggnaderna

1,115,329: 3 it
8,000: —

25,000: —
60,612: 81:
15,093: 58
288,590: 7 it
15,450: in

2,500: —
2,500: —
3,018: 7 5
4,098: 13
65,142: 7 6
11,056: so
8,446: 64
69,044: 85

17,469: 02

1,125: —
1,957,242: 72
22,252: 92
500: —
1,000: —

11,367: 06
3,750: —
2,025: —
97: so

9,924: 2 4
400: —
48,476: 95

6,564: 18
62,802: u

150: —

7,038: 17
883,747: 94

279,988: o 7
185,812: 31
30,895: 03
56,979: 2 7

37,781: 34

97: 05
17,235: ll

1,600: —

2,000: —

11,740: 4 2

44,749: 2 7

— 46

Nionde huvudtiteln:

Statens veterinärbakteriologiska anstalt:

Gr. 5. Avlöningar m. m................................................,.

6. Anstaltens verksamhet .......................................

7. Bakteriologisk köttkontroll .................................

G. 8. Länsveterinärer och veterinärstipendiater..................

11. Förekommande och hämmande av smittsamma sjuk domar

bland husdjuren.......................................

12. Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur ............

O.'' 1. Ålderstillägg.........................................................

4. Tryckningskostnader ............................................

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen.......................................

8. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem

jämförliga befattningshavare.................................

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ...

B. 30/1921. Ändringsarbeten vid karantänsanstalten i Hapa randa

för husdjur ......................................

Tionde huvudtiteln:

C. 7. Läkarundersökning av sjöfolk....................................

Elfte huvudtiteln:

A. 3. Pensionstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer .......................................

8. Bidrag till sjuksköterskors pensionering.....................

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken..................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter..................

42,902: 75
107,514: 72
6,574: 87
6,000: —

608,791: 36
1,004: 30
1,766: 28
859: —

7,796: 85

799: 92
27,184: 56

185: —

52,942: 50

12,022: 39

1>30Q: — 32,530,644: 95

............. 35,067:96

............. 69,473:2 6

Balans den 30 juni 1924:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I medicinalstyrelsen underlydande anstalters kassor 44,311: 22

Remissor under transport................................. 313,408: 53

Innestående i bank...........................................................

Förskott..........................................................................

Inkomstrester ..................................................................

Obligationer.....................................................................

357,719: 7 5
1,267,859: 81
47,695: 45
49,322: 40
3,084,806: 90

4,807,404: 3i

Summa 39,882,816: 38

47

Danviks hospital.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar ............................................................................................. 12,491,854:94

Inkomster:

Femte huvudtiteln:

C. 31. Lasaretts underhåll................................................... 3,670: —

Huvudtitlarnas allmänna besparingsfonder................................. 1,835: —

Hemmansräntor och arrenden ................................................ 45,226: 41

Tomtöresmedel .................................................................... IV8: 56

Underhållsmedel..................................................................... 152,559: 6 4

Ryresmedel........................................................................... 10,850: BO

Tolagsmedel ........................................................................ 16,650: 49

Danvikspenningar ................................................................ 6,343: 02

Rekognitionsmedel ............................................................... 67,050: 2 5

Intressemedel........................................................................ 217,511: 14

Medgiftsmedel ..................................................................... 29,820: 12

Skogsförsäljningsmedel............................................................ 32,794: 70

Försålda trädgårdsprodukter ................................................... 1,169: 20

Diverse................................................................................. 6,317: 76 591,976:70

Ökning av taxeringsvärdet för ett tillkommet område ................................. 65,900: —

Balans den 30 juni 1924:

Skulder:

Diverse medel ................................................................ 4,278,939: o i

Övriga skulder .................................................................. 12,057: 0 7 4,290,996: 08

Summa 17,440,727:81

— 48

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1923.

Utgifter:

Hemmansräntor och arrenden ................................................ 4,520: 9»

Löner, arvoden och dylikt..................................................... 119,284: 4S

Utspisning ........................................................................... 121,769: 96

Bränsle och lyshållning ......................................................... 33,780: 96

Beklädnad och sängkläder...................................................... 2,679: 88

Tvätt och renhållning............................................................ 8,303:8 7

Medikamenter och sjukvård ................................................... 3,707: 38

Hospitalsegendomarnas underhåll............................................. 25,712: 42

Inventariers anskaffning och underhåll .................................... 9,840: 43

Utskylder och kontributioner.................................................. 17,001: 08

Underhåll av egendomen nr 1 kvarteret Barnängen .................. 3,008: 45

» » trädgård och planteringar.................................... 5,015:90

» » maskiner och ångpannor .................................... 3,091: 09

Underhållsbidrag till Stockholms hospital.............................. .. 14,000: —

Kostnader för hospitalets hemman och skogar........................... 17,151: 7 9

Livräntor............. 4,312: 60

Diverse................................................................................. 6,999:85

Avföres minskning i frälseräntornas taxeringsvärde ...................................

Balans den 30 juni 1924

Tillgångar:

Innestående i hank ...................................................

Utlånta medel............................................................

Fastigheter...............................................................

Förråd.....................................................................

Fordringar ...............................................................

114,525: 47
5,147,325: lfi
7,414,725: 83
18,741: 59
46,334: 0 5

4,249,695: 23

400,180: 98
49,200: —

12,741,651: f>o

Summa 17,440,727: 81

49

Överståthållarämbetet och länsstyrelserna.

läa

Ö verståthållarämb etet.
Stockholms
Uppsala
Södermanlands
Östergötlands
Jönköpings
Kronobergs
Kalmar
Gotlands
Blekinge
Kristianstads
Malmöhus
Hallands
Göteborgs o.
Älvsborgs
Skaraborgs
Värmlands
Örebro

Västmanlands
Kopparbergs
Gävleborgs
Västemorrlands
Jämtlands
Västerbottens
Norrbottens

Bohus

bet

Summa 42,878,25119 81177,776,097 j 4 9 j 14,471,543| 6 9 [323,897,78212 8

Tillgångar
den l|^ 1923

Inkomster

Likvider med
särskilda
ämbetsverk
och

myndigheter

Uttag å stats-verkets giro-räkning i
riksbanken

Skulder
den ao/(i 1924

1,590,829!99 57,964,053

42

3,069,459

63

31,103,659 92

1,330,993 04

2,451,OOO|40

9,417,525

G 4

626,952

46

13,888,014

79

650,263 88

807,600Uc

3,394,983

G 7

342,280

99

11,621,306

69

283,362

11

921,470{ 68

3,596,349

90

442,161

07

9,257,617

49

341,849

91

3,872,586 62

6,553,797

21

693,417

33

14,351,001

14

737,135

80

158,143 79

3,474,513

42

361.408

71

10,549,744

48

366,810

78

992,619 05

1,744,150

G4

197,766

77

7,010,729

97

268,408

32

144,230 19

2,470,276

62

372,452

95

10,465,361

69

415,931

72

449,759 80

658,806

79

184,775

94

2,677,505

39

259,477

4 2

944,726 68

3,167,183

68

158,148

03

6,257,062

09

177,164

10

1,583,379 31

9,994,666

85

427,227

99

9,009,862

02

373,725

19

4,093,103 61

21,061,062

65

1,741,100

74

23,597,602

52

1,192,286

63

1,011,177 19

2,355,837

69

242,807

31

6,440,678

47

190,475

55

5,750,310 82

18,073,277

3 4

1,582,465

80

21,198,171

74

668,677

38

2,153,902 03

4,886,454

02

423,551

92

13,504,019

3 8

589,953

49

1,500,052 66

3,599,459

17

418,399

17

11,097,632

14

919,574

34

1,842,135 86

3,009,963

01

428,275

5 2

13,518,906

32

630,244

09

186.666 68

3,924,398

38

521,673

47

14,166,408

66

304,313

52

1,329,189

72

2,162,460

4 5

346,340

15

8,666,495

14

715,828

56

2,236,736

39

3,279,288

72

451,169

13

15,127,319

88

485,644

25

1,993,800

41

4,221,815

56

456,509

29

12,105,630

37

646,247

70

1,819,082

17

3,722,914

55

385,952

56

14,754,672

44

460,141

83

1,313,089

32

1,469,793

39

252,325

59

8,524,314

90

374,054

79

1,865,362

84

1,542,082

56

149,244

36

17,899,780

52

710,752

68

1,867,296

07

2,030,982

66

195,676

71

17,104,284

13

623,075

97

13,716,392

4 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1921. II.

50

Överstathallarämbetet och

Överståthållarämbetet...

Stockholms
Uppsala
Södermanlands
Östergötlands
Jönköpings
Kronobergs
Kalmar
Gotlands
Blekinge
Kristianstads
Malmöhus
Hallands

Göteborgs o. Bohus

Alvsborgs

Skaraborgs

Värmlands

Örebro

Västmanlands

Kopparbergs

Gävleborgs

Västernorrlands

Jämtlands

Västerbottens

Norrbottens

län

e -

Skulder
den 1/1 1923

Utgifter

Likvider med
särskilda
ämbetsverk
och

myndigheter

Insättningar å j
statsverkets !
giroräkning i
riksbanken

Kontant behållning
och
innestående i
bank

Summa

2,176,964

!80

6,342,20o|ö5

43,973

26

i 86,371,542 11

868,113

64

7,003,834 2 6

567,459

70

16,278,235190

84,145

09

312,40o|G9

8,450,313

56

343,990

22

6,660,766

535,220 ös

4,642,194

54

367,205

47

7,857,794

48

67,477

28

1,223,618

71

8,618,856

59

572,749

88

12,313,393

83

75,268

55

379,948|24

4,930,447

73

585,454

61

7,668,802

69

122,542

50

454,904

11

3,627,327

99

488,608

45

4,712,628

38

56,264

60

401,005

61

5,336,024

26

593,703

42

7,414,172

_

49,359

33

2o7,5i35

94

1,503,059

60

381,085

87

1,710,010

6 6

93,897

53

283,666

48

4,304,417(66

453,241

37

5,582,715

68

40,297

84

286,123

75

5,455,948|i6

589,840

81

13,630,759

08

93,793

14

998,390

60

16,489,464bo

675,492

49

29,321,516

02

551,416

59

222,784

70

3,868,213 19

500,215 28

4,764,976

29

31,446

39

2,350,241

51

15,724,112

29

1,658,382

75

23,679,991

45

112,799

67

503,239

—

7,455,348 84

924,652

55

10,541,940

42

98,552

51

715,619

30

5,559,391 16

665,671

84

9,233,192

02

162,333

57

772,297

64

7,627,895(18

579,568

71

8,496,595

75

107,234

93

354,851

24

4,544,652(85

275,891

28

12,996,717

93

27,452

89

599,137

34

4,511,629 bo

499,646

29

6,380,612

81

192,411129

1,057,962

93

7,116,418)82

655,176

93

10,825,068

75

44,996

13

475,735

71

6,248,058 18

925,766

51

10,226,699

26

42,722

12

540,317

30

6,832,211 7 8

957,993

75

11,164,865

11

104,666

21

891,328

4 6

3,722,970(67 [

581,366

74

5,575,127

44

32,591

71

998,940

15

6,945,838] 4,01

906,950

13

11,601,103

25

128,204

90

880,027

63

7,078,1 oO i 5 01

2,654,122

82

9,522,654

56

53,092

02

18,520,381

01

163,933,979 32I

17,448,211

13

334,531,881

87

2,372,966

79

51

länsstyrelserna (forts.).

d i t

Summa

Tillgångar

den 30/e

19 2 4

Förskott

Fastig-

heter

Inkomst

rester

Proprie-

balans

Utlånta

medel

Övriga

fordringar

Summa

84,829

2 8

-

39,486

124,315

28

95,058,996

1,471,317

68

_

741,006

88

16,753

36

—

—

2,890

14

2,316,113

10

27,033,756

62

668,778

04

_

_

7,034

50

—

—

—

6,245

91

682,058

45

16,449,533

92

993,033

35

39,400

_

38,157

85

—

—

5,000

—

13,965

55

1,157,034

03

14,559,449

05

i 1,602,853

42

_

_

1,765,741

99

—

—

—

—

35,455

13

3,479,319

09

26,207,938

10

1,222,797

42

_

_

627

99

—

—

—

—

—

1,345,967

91

14.910,621

18

824,034

88

__

_

49,906

34

—

—

—

—

—

930,205

82

10,213,674

75

20,712

07

_

_

8,401

48

—

—

44,875

—

—

—

123,347

88

13,868,253

17

304,735

74

398,633

27

4,230,325

34

31,483

76

_

_

8,461

80

_

—

—

—

—

—

80,243

40

10,704,284 48

1,306,773

28

_

_

25,622

64

—

—

—

—

—

—

1,426,189

06

21,388,860 86

2^980,934

71

_

_

667,941

44

—

—

—

—

—

-

4,200,292

74

ol,680,106

05

770,959

57

_

_

82,380

79

—

—

—

—

—

—

884,788

7 5

10,240,976

21

2,151,738

53

_

1,550,402

48

—

—

40,575

60

4,658

30

3,860,174

58

47,272,902

58

I 2,029,773

11

_

_

4,373

66

—

—

—

—

1

25

2,132,700

53

21,557,880

84

1,187,856

20

_

_

11,053

38

—

—

—

—

—

—

1,361,243

15

17,535,117

47

1,835,013

84

_

_

10,606

75

—

—

—

—

312

05

1,953,167

57

19,429,524

80

891,497

68

_

_

12,301

79

—

—

—

—

95

50

931,347

86

19,103,460

66

898,838

41

_

_

138,038

2 8

—

—

—

—

—

—

1,229,287

98

13,220,314

02

1,853,766

83

_

_

26,767

98

—

—

—

—

—

1,925,530

94

21,580,158

37

1,470,512

09

_

_

17,413

31

—

—

—

17,096

20

1,547,743

72

19,424,003

33

1,512,299

_

_

12,954

35

—

-

—

—

17,454

95

1,647,375

16

21,142,763

0 5

1,095,511

56

_

_

34,544

31

—

—

—

137

10

1,162,784

68

11,933,577

99

1,382,883

53

_L

_

2,938

77

—

—

200,360

—

3

83

1,714,391

03

22,167,222

96

1,592,034

11

—

—

18,461

52

—

—

—

—

27,772

13 8

1,691,360

03

21,821,315

54

30,184,968 61)139,400 —

5,235,140 28

16,753;86

290,81o|eo

165,574

129*38,305,614

01

(572,740,067

34

52 —

Öl

Statens byggnadsbyrå.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar ..........................................................................

9,054: 39

Inkomster:

Femte huvudtiteln:

F. 1/1922. Statsbidrag åt kommuner m. fl. för uppförande av vissa bostadsbyggnader,
 reservationsanslag, att av byggnadsskatt direkt utgå 40,000’ —
Försäljningsmedel........................................................................... 6,036:20 46<036: 20

Summa 55,090: 55

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar.................................................................................... 33,477: 90

Granskning av ritningar ................................ ............................... 5,081: 50

Kostnader för utarbetande och mångfaldigande av typritningar............ 2,297: 56

Hyra, värme, lyse och städning ...................................................... 3,610:_

Skrivmaterialier, tryckningskostnader m. m........................................ 5,174:90 49 34j. sb

Tillgångar:

Kassabehållning........................................................................... 48: 6 9

Innestående i bank .................................................................... 5,400:— 5,448:09

Summa 55,090: 5 5

— 53 —

SJÄTTE HUVUDTITELN.

Kommunikationsdepartementet.

Debet

Kredit

Leverering

upp-

Leverering

Summa

från stats-

Utgifter

till stats-

kontoret

kontoret

Sjätte huvudtiteln:

A. 1. Departementschefen..................

24,000

—

—

—

24,000

—

_

—

24,000

—

2. Departementets avdelning av

Kungl. Maj:ts kansli...............

183,117

—

—

—

182,543

25

573

75

183,117

_

3. Departementets verksamhet ......

E. 12. Skrivmaterialier och expenser, ved

28,420

—

—

—

28,420

—

—

—

28,420

—

m. m....................................

51.700

—

221

22

51,651

49

269

73

51,921

22

14. Dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst .....................

42,400

—

—

—

42,142

68

257

32

42,400

—

Sjunde huvudtiteln:

D. 2. Avlöningsförhöjningar åt vissa

icke-ordinarie befattningshavare
inom den civila statsförvalt-

ningen .................................

480

—

—

-

480

—

—

—

480

—

Summaj330,l 17

—

22l[22

329,237(42

1,100

80

330,338

22

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar................................................................................................ 623,707:11

Inkomster:

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Sjätte huvudtiteln:

B. 1. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.............................. 1,860: 75

2. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet........... 482: 20

6. Expenser för allmänna arbeten ................................. 272: 64

8. Vägundersökningar .................................................. 300:3 2

12. Understödjande av brobyggnader och, företrädesvis

mindre, hamnbyggnader m. m............................... 26,785: 94

13. Anläggning eller förbättring av vägar m. m................ 51,814: 55

14. Anläggning av enklare vägar................................... 4,100: —

16. Anläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens,
 Jämtlands och Västernorrlands län ............ 65,692: 25

19. Anläggning av väg mellan Tärna kyrkoby och Slussfors 2,698:09

21. Utförande av vissa fiskehamnar................................. 151,406: 23

22. Understödjande av mindre fiskehamnsbyggnader ......... 34,141: 2 6

E. 14. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .. 345: 19

B. 24. 1/x—so/e 1923. Undersökningar m. m. av vissa fiske hamnsanläggningar.

......................... 1: 91

Till anläggande av enklare vägar i Västerbottens läns övre

lappmark .................................................................... 28,105: 8 2

— 54 —

Förutvarande sjunde huvudtiteln:

H. 2/1919. Underhåll och vård av de s. k. Drottningholms -

__ , , u “...........................................:......... ~ 368,307:15

Uttag å statsverkets giro räkning i riksbanken ............................................. 8,438,087: 02

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter .................................... '' 48^444: 27

Balans den 30 juni 1924:

Skulder:

Diverse medel ....................................................................................... 31,641:58

Summa 9,510,187: 18

Kredit.

Skulder

Balans den 1 juli 1923

33,417: 15

Utgifter:

jätte huvudtiteln:

B. 1. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen................................. 161,308:64

2. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet ............ 44,482: 2 o

3. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänstemän ... 29,125:

4. Ytterligare medel till avlöning av väg- och vattenbygg nadsstyrelsens

distriktstjänstemän.............................. 4 500:

5. Stipendier åt medlemmar av väg- och vattenbyggnadskåren 200:_

6. Expenser för allmänna arbeten .................................... 70 329:51

8. Vägundersökningar...................................................... 293 171:49

11. Undersökningar av mindre hamnar och farleder m. m. ... 18,849:08

12. Understödjande av brobyggnader och, företrädesvis mindre,

hamnbyggnader m. m.............................................. 1,045,111: —

13. Anläggning eller förbättring av vägar m. m................... 3,993,406:6 5

14. Anläggning av enklare vägar....................................... 1,182 877:09

15. Anläggning av enklare väg mellan Parkajokki och Muoni oualusta

i Norrbottens län ...................................... 86,934: 50

16. Anläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens, Väster bottens,

Jämtlands och Västernorrlands län ............... 632,574:63

18. Tilläggsbidrag till vissa väganläggnings- och brobyggnads m.

fl. företag ......................................................... 48,000: —

19. Anläggning av väg mellan Tärna kyrkoby och Slussfors 305,096: 55

20. Förbättring av Visby hamn ......................................... 62 500:_

21. Utförande av vissa fiskehamnar.................................... 435,342: 2ft

22. Understödjande av mindre fiskehamnsbyggnader ............ 262116:9 0

23. Undersökningar m. m. för vissa mindre fiskehamnsbygg nader.

................................................................. 6,226:11

24. Större reparations- och muddringsarbeten å statens fiske hamnsanläggningar

................................................ 28,696: 87

E. 6. Täckande av vissa förskott.......................................... 20 591: 66

8. Bese- och traktamentspenningar.................................... 6 283: 50

13. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen ................................................... 8,406: 2 6

14. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst......... 70^555:7 9

15. Tryckningskostnader .................................................. 1 225:

B. 24/Vi- 3% 1923. Undersökningar m. m. av vissa fiskehamns anläggningar.

...................................... 715:40

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ......

8,818,626: os
137,411: 65

Tillgångar:

Innestående i bank

Förskott...............

Obligationer .........

Fordringar............

Balans den 30 juni 1924:

1,583: 2 9
481,343: 14
9,700: —

28,105: 82 520,732: 25

Summa 9,510,187: 18

Byggnadsstyrelsen.

Debet.

Tillgångar

Balans den 1 juli 1923

305,132: 21

Inkomster

Egentliga statsinkomster:

A. III. Diverse inkomster ..................................................... 4,675: 78

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Andra huvudtiteln:

G. 11. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga
................................................... 34: 60

Sjätte huvudtiteln:

D. 1. Byggnadsstyrelsen ................................... 143:45

2. Byggnadsstyrelsens verksamhet................. 25: —

8. Byggnader och reparationer ..................... 476,348: 7 6

9. Förbättrande av grunden under vissa delar

av Stockholms slott ............................. 3,199: 80

E. 8. Rese- och traktamentspenningar................. 29: -—

12. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. ... 1,049:8 5

14. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst.................................................. 39:27

D. 10/1922. Om- och på byggnadsarbeten å de i kvarteret
Grönlandet norra i Stockholm

befintliga byggnaderna.................. 208,266:48

13/1921. Om- och påbyggnad av landsstatshuset

i Luleå ........................................ 82: 85

T. B. 4/1921. Täckande av merkostnader å vissa pågående
byggnadsföretag ................. 50: —

Sjunde huvudtiteln:

D. 21. Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie

befattningshavare inom den civila statsförvaltningen
....................................... 156: —

Åttonde huvudtiteln:

E. 57. Lokaler för farmaceutiska institutet. .•.......... 95: 7 o

I. 14. Byggnader för småskoleseminariet i Lycksele 40,000: —

K. 4. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga 65: 4 o
I. 7/1921. Nya byggnader för folkskoleseminariet i

Karlstad ........................... 135: 28

B. 19/1919. Reparation av nationalmuseibyggnadens

fasader ........................................ 19,703: 66

T. L. 1/1921. Restaurering av minnesvården på Filip -stads och Färnebo församlingars kyrkogård
över John Ericsson.................. 2,516: 6 7 751,941: 77

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ........

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter

756,617: 55
7,704,497: 93
614,223: so

Skulder:

Diverse medel..
Övriga skulder

Balans den 30 juni 1294:

.................................................. 417,437: 09

.................................................. 2,878:40 420,315:49

Summa 9,800,786: 98

— 56 —

Kredit.

Balans den 1 juli 1923:

Skulder ................................................................................................... 273,491

Utgifter:

Andra huvudtiteln:

G. 5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m...................... 2 012: 84

12. Extra utgifter ............................................................ 310- 99

Fjärde huvudtiteln:

2. C. 8. Skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m............. 3 619:6 7

3. D. 6. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m....... 2 945: 86

Femte huvudtiteln:

F. 4. Extra utgifter ............................................................ 310- 99

5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m...................... 2 719: 88

Sjätte huvudtiteln:

D. 1. Byggnadsstyrelsen ................................................. 233,521: 79

2. Byggnadsstyrelsens verksamhet ................................. 70177.

3. Mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga byggnader 2,817: 20

4. Lokaler för vissa byggnadsstyrelsens byråer *.............. 19 000:_

5. Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. 17,689:_

8. Byggnader och reparationer....................................... 1,212 893:86

9. Förbättrande av grunden under vissa delar av Stockholms

„ slott..................................................................... 132,153:18

10. Yttre restaurering av Stockholms slott........................ 142 453: 22

11. Ambetsbyggnad i kvarteret Murmästaren i Stockholm... 536,833:23

12. Ambetsbyggnad i kvarteret Kandidaten i Stockholm ... 177,815:30

13. Ändringsarbeten i fastigheten nr 9 vid Svartmangatan i

Stockholm ......................................................... 82,089:7 6

15. Vissa byggnadsarbeten å länsresidenset i Karlstad m. m. 198,838: 38

16. Tillbyggnad av länsresidenset i Jönköping .................. 44 390:30

17. Nybyggnad för lantmäterikontoret i Västerbottens län... 69,’967: 32

18. Iståndssättande av landshövdingeresidenset i Falun ...... 45 000:_

E. 8. Bese- och traktamentspenningar................................. 19,131: 70

11. Extra utgifter ...................................................... 1,''siO: 99

12. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m................... 63 123; ie

14. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ...... 57,480: 40

15. Tryckningskostnader ............................................ 802:45

D. 11/Vi—3% 1923. Uppmätningar av Stockholms slott ......... 9,713: 21

15/Vi—8% 1923. Tillbyggnad av landsstatshuset i Kalmar 5l’219: 07
10/1922. Om- och påbyggnadsarbeten å de i kvarteret Grönlandet
norra i Stockholm befintliga byggnaderna 1,031,425:31

14/1922. Nytt landsstatshus i Göteborg .......................... 163''905: 27

11/1921. Påbyggnad av fastigheterna Engelbrektsgatan nr 5

och 7 i Stockholm m. m.................................. 250*

13/1921. Om- och påbyggnad av landsstatshuset i Luleå ... 4,566:90

T. B. 1/1922. Täckande av motsedd brist å reservationsanslaget

till byggnader och reparationer ..................... 146,152:8 9

4/1921. Täckande av merkostnader å vissa pågående byggnadsföretag
................................................ 36,063:31

6/1921. Inredande till tjänstelokaler av vinden i gamla

riksdagshuset.............................................. 2 941: 92

Förutvarande sjunde huvudtiteln:

F. 4/1920. Undersökningsarbeten å Malmöhus slott m. m.... 2,666: 45

Sjunde huvudtiteln:

U. 10. Staten åliggande kommunala och andra utskylder......... 14 471:10

16. Skrivmaterialier och expenser, ved m. in... .................. 2!s56: 84

21. Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen ............. 8,981: SO

Åttonde huvudtiteln:

B. 26. Flyttning av föremål, tillhörande etnografiska avdelningen

vid naturhistoriska riksmuseet m. m......................... 4,705: so

— 57 —

D. 20. Brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska

teaterns byggnad m. m........................................... 39,759: 20

E. 36. Tillbyggnad till kemiska institutionen vid karolinska

mediko-kirurgiska institutet ................................... 13,674: 78

37. Inredning av nödiga undervisningslokaler å S:t Eriks

sjuk- och vårdhem i Stockholm m. m...................... 8,893: 02

57. Lokaler för farmaceutiska institutet .......................... 72,335: 76

I. 7. Byggnader för dubbelseminarium i Umeå..................... 826,877:2 6

14. Byggnader för småskoleseminariet i Lycksele............... 309,142: 7 6

X. 3. Extra utgifter............................................................ 530: 60

5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m...................... 1,503: 16

B. 13/''/i—30/e 1923. Vissa ändringsarbeten i kungl. bibliotekets

byggnad m. m.................................. 139,890: 81

I. 7/‘/i—3% 1923. Byggnader för ett dubbelseminarium i Linköping
............................................ 13,000: —

8/*/i—30/° 1923. Inredning av den nya byggnaden vid folk skoleseminariet

i Karlstad .................. 6,000: —

E. 37/1922. Byggnad för rättsmedicinska institutionen vid karo linska

mediko-kirurgiska institutet..................... 1,799: 7 0

Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:

I. 75/1922. Inredning och möblering av de nya byggnaderna

för anstalten ................................................ 4,602: 03

B. 17/1921. Anordning och uppställning av vissa samlingar

inom nationalmuseibyggnaden ........................ 267: 4 o

I. 7/1921. Nya byggnader för folkskoleseminariet i Karlstad 323,721: 19
9/1921. Ombyggnads- och inredningsarbeten för folkskoleseminariet
i Stockholm m. m. ... ................... 833: 47

14/1921. Vissa planerings- och planteringsarbeten vid statens
småskoleseminarium i Murjek.................. 836:6 0

65/1921. Reparationer å institutets och förskolans för

blinda å Tomteboda byggnader ..................... 50: —

71/1921. Nybyggnad för hantverksskolan i Kristinehamn för

blinda ....................................................... 2,330:7 8

78/1921. Byggnader för en vårdanstalt för blinda med komplicerat
lyte ................................................ 51,639: 68

F. 38/1920. Nybyggnads- och ändringsarbeten vid folkskoleseminariet
i Luleå ....................................... 11:07

B. 19/1919. Reparation av nationalmuseibyggnadens fasader 17,344: s 7
T. L. 1/1921. Restaurering av minnesvården på Filipstads och
Färnebo församlingars kyrkogård över John

Ericsson ................................................... 14,944: 20

T. B. 6/1919. Ändringsarbeten i nationalmuseibyggnaden...... 12,054:82

Nionde huvudtiteln:

O. 3. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m..................... 1,360: 0 2

6. Extra utgifter............................................................ 310: 99

Tionde huvudtiteln:

F. 3. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m...................... 5,639: 5 5

Oförutsedda utgifter ...................................................... 37,124: 78

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ......

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ....................................

Balans den 30 juni 1924:

Tillgångar:

Innestående i bank ............................................................... 14,561: 4 6

Förskott .............................................................................. 179,074: 80

Obligationer ....................................................................... 103,403: 2 9

Utlånta medel....................................................................... 10,000: —

Aktier ................................................................................. 2,015: —

6,526,006: 78
2,668,041: 14
24,192: 78

309,054: 55

Summa 9,800,786: 98

— 58 —

SJUNDE HUVUDTITELN.

Finansdepartementet. 1

Debet

Kredit

Tillgångar

Upp-

Leverering

Skulder

Tillgångar

Summa

den

från stats-

den

Utgifter

den

77 1923

kontoret

Vi 1923

s7e 1924

Sjunde huvudtiteln:

A. 1. Departementschefen..

—

—

—

—

24,000

—

—

—

24,000

_

_

_

24,000

_

2. Departementets av-

delning av Kungl.
Maj:ts kansli.........

316

48

218,548

81

217,134

94

1,730

35

218,865

3. Departementets verk-

12,768

12,705

60

62

12,768

4. Biträde inom depar-

tementet vid bered-ning av ärenden rö-rande bank- och fond-väsendet m. m.......

4,200

4,200

4,200

D. 16. Skrivmaterialier och

expenser, ved m. m.

—

—

135

—

44,500

—

2,177

27

39,372

03

3,085

70

44,635

_

17. Tryckningskostnader
20. Dyrtidstillägg åt be-

—

—

—

—

37,000

—

2,637

78

30,627

33

3,734

89

37,000

—

f attningshavare i sta-tens tjänst .........

325

78

46,100

45,799

81

625

97

46,425

78

21. Avlöningsförhöjnin-

gar åt vissa icke-or-

dinarie befattnings-havare 7 inom den

civila statsförvalt-ningen..................

578

93

578

578

98

Summa

642

26

135

-j

387,695 74

4,815

05 374,418

64 j

19,239 31

388,473;

-

1 Tillgångarna den 30 juni 1924 utgjordes av:

Kassabehållning ....................................... 6,786: 31

Innestående i bank ................................ 2,453:— 9039.31

— 59 -

Kammarkollegium.

Debet

r e J d i t

Tillgångar

Leverering

Tillgångar

Summa

den

Uppbörd

från stats-

Utgifter

den

V? 19’-

3

kontoret

s0/e 1924

Andra huvudtiteln:

G. 7/1922. Jordregister för lands-

bygden ..................

—

—

—

—

6,251

7 5

6,251

76

—

—

6,251

75

Femte huvudtiteln:

F. 3. Kommittéer och utrednin-

gar genom sakkunniga ...

—

_

—

—

4,253

48

4,253

48

—

—

4,253

48

Sjunde huvudtiteln:

B. 1. Kammarkollegium ............

—

—

—

—

290,503

59

290,503

59

—

—

290,503

59

2. Kammarkollegii verksamhet

—

—

—

—

56,046

—

56,046

—

—

—

56,046

—

D. 16. Skrivmaterialier och expen-

ser, ved m. m................

20. Dyrtidstillägg åt befatt-

265

01

444

14

46,000

—

46,437

39

271

76

46,709

15

ningshavareistatens tjänst

—

—

—

—

63,112

16

63.112 16

—

—

63,112

16

Åttonde huvudtiteln:

|N. 4. Kommittéer och utrednin-

gar genom sakkunniga ...

—

—

—

—

4,469

04

4,469

04

—

4,469

04

Förskott:

Kostnader för avbildning och

katalogiserande av rikets regalier

—

—

—

—

500

500

—

-

—

500

—

Summa

265|0l

444

14|471,136!02

471,573

41

1271

76

471,845

17

1 Tillgångarna den 30 juni 1924 utgjordes av kassabehållning.

Statskontoret.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar .......................................................................................... 648,869,414: 62

Inkomster:

Statsmedelsfonden ........................................................ 233,328,778: 7 c

Fonden för statens aktier............................................... 14,560,917: 82

Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby ............ 120,291:21

Lånefonden för bekämpande av arbetslösheten bland stenarbetare
......................................................... ........... 26,148:32

Vattenkraftslånefonden ................................................... 172,462: 43

Fonden för räntefria studielån.......................................... 604: 32

Odlingslånefonden ......................................................... 698,555: 88

Egnaliemslånefonden ...................................................... 3,780,682:8 7

Fiskerilånefonden............................................................ 129,684: 14

Dräneringsf onden........................................................... 11,398: 88

— 60 —

Norrländska nyodlingsfonden .........................................

19,415: 84

Jordförmedlingsf onden ..................................................

37,440: 13

Lånefonden för inköp av ädla avelsston ..........................

315:30

Täckdikningslånefonden..................................................

61,872: 15

Allmänna nyodlingsfonden ............................................

2.653:07

Norrländska andelsmejerifonden ......................................

6,924:8 7

Kraftledningslånef onden..................................................

429,143: 11

Grödselvårdslånefonden .................................................

44,405: o 4

Lånefonden för mindre linberedningsanstalter....................

5,744: 05

Norrbottens nybyggeslånefond.........................................

1,452:3 2

Kolonisternas kreaturslånefond.........................................

1,463:10

Hantverkslån ef onden .....................................................

11,809:09

Rederilånefonden ...........................................................

620,245: 88

Torvindustrilånefonden ..................................................

207,243:11

Statsverkets fond av rusdrycksmedel................................

1,479,664:16

Yärnskattef onden...........................................................

463: —

255,759,777: 91

Uttag och remisser........................................................

667,884,766: 94

Balans den 30 juni 1924.

Skulder:

Overleverering ...........................................................

7,283: 16

Utgiftsrester .............................................................

123,179:05

Diverse medel ..........................................................

181,545,275: 25

Myndigheters skulder till andra myndigheter.................

10,470,770: 22

Övriga skulder........................................................ ..

71,277,259:33

263,423,767: 01

Summa

1,835,937,726: 38

Kredit.

Balans den 1 juli 1923:

Skulder ............................................................................................ 226,203,608:01

Utgifter

Statsmedelsfonden ...............................

184,127,504: 27

Lånefonden för bekämpande av arbetslösheten bland stenar-

betare ...............................................

104: 15

Fonden för räntefria studielån............

864: —

Odlingslånefonden ...........................................

8,001: 0 7

Egnahemslånefonden ......................................

444,090: 2 7

Fiskerilånefonden............... ..............

721: 21

Dräneringsf onden...............................

54,784:10

Täckdikningslånefonden.................................

25,033: 41

Allmänna nyodlingsfonden .............

302: 88

Hantverkslånefonden .............

18: 75

Rederilånefonden ..............................

1,000: —

Statsverkets fond av rusdrycksmedel.................................

39,003: 52

184,701,427: 63

Insättningar och remisser.................................................

691,983,761: 13

Balans den 30 juni 1924:

Tillgångar:

Innestående i riksgäldskontoret .............

135,000,000: —

Förskott ...................................................

2,077,695: 05

Fastigheter....................................................

3,512,400: —

Utlånta medel .............................................

388,741,647: 60

Aktier.....................................................

146,538,427: 43

Myndigheters fordringar hos andra myndigheter ..........

17,314: 28

Övriga fordringar.....................................................

57,161,445: 25

733,048,929: 61

Summa 1,835,937,726: 38

— 61

Mynt- och justeringsverket.

Debet.

Balans den l juli 1923:

Tillgångar................................................................................................ 3,240,894: 32

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. II. 4. Inkomst av myntning ock justering ...... 919,406: 2 9

7. Kontrollstämpelmedel........................ 444,404:37 1,363,810:66

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Sjunde huvudtiteln:

B. 4. Mynt- och justeringsverkets drift, reservationsanslag,

att direkt utgå av inkomst av myntning och justering 249:— 1,364,059:66

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter.................................... 1,853: so

Skulder:

Overleverering
Diverse medel
Övriga skulder

Balans den 30 juni 1924■

........................................... 4: 44

............................................ ^9,760: 4 9

............................................ 9,832,368:2 4 9,892,133:17

Summa 14,498,940: 65

Skulder ..

Kredit.

Balans den 1 juli 1923

46,752: 6 7

Utgifter:

Sjunde huvudtiteln:

B. 4. Mynt- och justeringsverkets drift, reservationsanslag, att direkt utgå

av inkomst av myntning och justering .................... 361,247: 4 8

5. Dyrtidstillägg vid mynt- och justeringsverket, reservationsanslag,
 att direkt utgå av inkomst av myntning och justering
.................................................................

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken:

För mynt- och justeringsverket:

Kontrollstämpelmedel ....................................... 440,376: 18

Bötesmedel...................................................... 35: 63

Pensionsavgifter ............................................. 2,022: —

För statskontoret ............................................ ..................

38,212: - 399,459:4 8

442,433: si
,500,000: —

1,942,433: si

Balans den 30 juni 1924:

Tillgångar:

Utväxlingskassan.................................................. .....

Innestående i bank......................................................

Fastigheter ...............................................................

Inventarier..................................................................

Metaller.....................................................................

Bränsle och materialförråd ..........................................

351,656: o i
1,189,763: 02
181,744: 86
75,000: —

10,297,174:14

14,956: 6 6 12,110,294:6 9

Summa 14,498,940: 65

— 62

Kammar -

De-

Tillgångar

den

7:1923

Uppbörd

Sjunde huvudtiteln:

B. 6. Kammarrätten..........................................................

_

_

480

7. Kammarrättens verksamhet..........................................

2,313

84

_

D. 16. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m......................

_

_

_

20. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.........

72

71

—

_

Aktoratsmedel ........................................................................

724,194

97

59,738

88

Summa

726,581

52

60,218

88

1 På grund av leverering ur räkenskaperna avförda aktoratsmedel.

2 Tillgångarna den 30 juni 1924 utgjordes av fordringar.

Statistiska centralbyrån.

Debet.

Inkomster.

Egentliga statsinkomster:

A. in. -Diverse inkomster ........................................................... 780: —

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Sjunde huvudtiteln:

B. 8. Statistiska centralbyrån................................................. 3,000: —

D. 17. Tryckningskostnader...................................................... 3,269: 36

20. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............ 513:5 9

T. H. 7/1920. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen samt

till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel............... 175: so 7 73g.

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ................................................ 584,488: 38

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter....................................... 7,205: 75

Summa 599,432: 68

Kredit.

Utgifter:

Andra huvudtiteln:

G. 12. Extra utgifter............ 280: —

Sjunde huvudtiteln:

B. 8. Statistiska centralbyrån................................................... 263,008:4 2

9. Bibliotekets underhållande ............................................. 2,244: 05

10. Statistiska centralbyråns verksamhet ............................. 15,000:31

11. Personal vid vissa finansstatistiska undersökningar............ 10,500: —

12. Personal vid 1920 års folkräkning.................................... 94,714: 46

C. 8. Stämpelomkostnader..................................................... 3,000: —

D. 16. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m......................... 61,028: 74

17. Tryckningskostnader............. 73,984: 39

20. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............ 71,869:23 595 629:60

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ....................................... 3,803: 08

Summa 599,432: 68

63 —

rätten.

bet

Kredit

Summa

Leverering
från stats-kontoret

Omföring

Skulder

den

8% 1924

Utgifter

Omföring

Leverering
till stats-kontoret

Tillgångar

den

30/e 1924

344,882

125,400

31.000

83.000

90

693

1,789

64

80

2,139

25

343,758
124,241
33,832
82,697
1 13,283

02

44

89

92

12

1,324

1,158

_

88

56

280

2,313

2,164

_

84

“

59

-

770,650

v::

345,362

127,713

33,832

84,862

783,933

90

84

89

Öl

85

584,282

90

2,483 44

2,139

2 5

597,813 39

2,483 44

4,758

43

2 770,650

78

1,375,705|99

Bank- och fondinspektionen.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar.................................................................................

1,791: 32

Inkomster:

Sjunde huvudtiteln:

B. 13. Bank- och fondinspektionens verksamhet, reservationsanslag, att direkt
utgå av bidrag till bankinspektionen och av bidrag till fondinspek -

tionen........................................................................ 127,850: —

14. Dyrtidstillägg vid bank- och fondinspektionen, reservationsanslag,
 att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen och

av bidrag till fondinspektionen .................................... 17,505: —

C. 8. Stämpelomkostnader ...................................................... 9,734: —

Försäljningsmedel........................................................................ 32:40 155,121: 40

Summa 156,912: 7 2

Kredit.

Utgifter:

För bankinspektionen:

Avlöningar .............................................................. 68,419: 24

Resekostnader ........................................................... 7,232: 70

Hyra, lyse och expenser ............................................. 9,868: 30

För fondinspektionen:

Avlöningar ............................................................... 46,086: 24

Resekostnader............................................................ 424: 50

Hyra, lyse och expenser............................................. 9,868: 3 o

För tillsyn över stämpelbeläggning vid köp och byte av fondpapper:

Avlöningar ............................................................... 7,439: 40

Hyra, lyse och expenser............................................. 2,294: 60

85,520: 24

56,379: 04

9.734: — 151,633: 28

Tillgångar:

Kassabehållning

Balans den 30 juni 1924:

5,279: 44

Summa 156,912:7 2

- 64 —

Riksräkenskaps -

I

Tillgångar

den

V-1923

D e-

Uppbörd

Sjunde huvudtiteln:

B. 15. Riksräkenskapsverket ................................................

—

—

1,606

13

16. Riksräkenskapsverkets verksamhet ..............................

—

—

—

—

B. 16. Skrivmaterialier och expenser ved, m. m......................

4,113

96

244

21

17. Tryckningskostnader ................................................

—

—

322

73

19. Extra utgifter............................................................

—

—

—

__

20. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......

—

—

3

—

21. Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattnings-havare inom den civila statsförvaltningen..................

Aktoratsmedel .....................................................................

817,335

07

879,517

79

Summa

821,449 03

881,693 86

1 Beloppet utgör på grund av inleverering, uppdebitering eller avskrivning ur räkenskaperna
avförda aktoratsmedel.

1 Tillgångarna den 30 juni 1924 utgjordes av:

Kassabehållning.................................. 2: 52

Fordringar .......................................... 1,165,483:4 7 1,165,485: 99

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd.

Debet.

Inkomster.

Sjunde huvudtiteln:

B. 17. Allmänna civilförvaltningens lönenämnd.............................. 40,000: —

Aterdebiterade medel .................................................................... 581:50 40 581-50

Summa 40,581: BO

Kredit.

Utgifter .

Arvoden ....................................................................................... 38,117: 98

Hyra, lyse och värme m. m............................................................ 1,903: —

Skrivmaterialier och tryckningskostnader m. m.................................. 218:31 40 239''29

Leverering .-

342: 21

Till statskontoret:
Överskottsmedel

Summa 40,581: 50

65

verket.

bet

Kredit

c

Summa

Leverering
från stats-kontoret

Omföring

Skulder

den

l/i 1923

Utgifter

Omkring

Leverering
till stats-kontoret

Tillgångar

den

30/a 1924

510,974

8 C

95

75

512,471

78

133

91

71

05

512,676

74

25,000

—

—

—

—

—

25,000

—

—

—

—

—

—

25,000

—

48,000

1,252

05

1,320

57

52,193

90

95

75

—

—

—

53,610

22

45,000

—

—

—

—

44,068

16

1,252

05

—

2

52

45.322

73

10,000

133

91

—

—

10,133

91

—

—

—

—

—

—

10,133

91

102,257

2 7

—

—

—

—

102,260

27

—

—

-

—

—

102,260

27

1,116

_

_

_

_

_

1,116

_

_

-

_

_

1,116

_

—

—

—

—

—

—

1 531,369

39

—

1,165,483

47

1,696,852

86

742,34:8! 13

1,481

71

1,320 57

1,278,613

it

1,481

71

71

05

31,165,485

99

2,446,972

73

Statens bostadsnämnd.

Debet.

Inkomster.

Sjunde huvudtiteln:

B. 18. Statens bostadsnämnd .................................................................. 11,500: —

Skulder:

I allmänhet

Balans den 30 juni 1924

.......... 86: 96

Summa 11,586: 96

Kred it.

Utgifter.

Arvoden och reseersättningar
Hyra och expenser .............

Summa 11,586: 96

8,987: oi

2.599: 95 l ] ,586: 96

~y — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1924. II.

— 66 —

Statens tryckerisakkunnige

Tillgångar

Debet.

Balans den 1 juli 1923-

Inkomster

Sjunde huvudtiteln:

B. 19. Statens tryckerisakkunnige m. m

6,479: ot

.......... 21,180: 08

Summa 27,659: 12

Skulder .........................

Kredit.

Balans den 1 juli 1923:

....................... 2: 45

Arvoden ........................

Utgifter:

......... 21,180: 08

Inventarier .....................

......... 2,697: 87

Expenser ........................

......... 975: 08 24,853: os

Tillgångar:

Kassabehållning............

Balans den 30 juni 1924:

........ 77:72

Innestående i hank ......

........ 2,725:92 2,803:64

Summa 27,659: 12

Tullverket.

Debet.

Tillgångar..............................

Balans den 1 juli 1923:

11,340,277:

83

Egentliga statsinkomster:

A. I. 3 e. Lastpenningar......

4 a. Tullmedel............

b. Sockerskatt..........

II. 13. Pyr- och båkmedel

Inkomster:

590,231: 6 7
.. 151,671,400:26
3,447,639:23
.. 2,291,757: 17

158,001,028: 33

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ..........

4,808,944:

64

Skulder:

Diverse medel ......................

Balans den 30 juni 1924:

1,087,303:

58

Summa 175,237,554: 88

— 67 —

Kredit.

Balans den 1 juli 1923:

Skulder ... ........................................................................................... 1,182,160:22

Utgifter

Utgifter för riksstatens inkomsttitlar:

Restitutioner och omkostnader:

A. I. 3 e. Lastpenningar ........................ 4,325: 15

4 a. Tullmedel .............................. 2,350,569: 4 6

4 b. Sockerskatt ......................... 1,933:4 7

II. 13. Fyr- och båkmedel.................. 60,290:09

Utgifter för riksstatens utgiftstitlar:

Sjunde huvudtiteln:

C. 1. Tullverket ................................. 15,996,161:43

2. Dyrtidstillägg åt viss tullpersonal ... 447,479:2 9

D. 1. Ersättning till städerna för mistad tolag 3,043,993:52
20. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst............................. 2,665,831:30

C. 2/*/i—s0/6 1923. Övergängsavlöning till

tullverkets personal .................. 308: 21

Elfte huvudtiteln:

A. 3. Pensionstillägg åt f. d. civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl.
pensionärer................................. 77,027: 8 4

4. Dyrtidstillägg åt f. d. civila befatt ningshavare

i statens tjänst m. fl.
pensionärer...... .......................... 234,682: 08

5. Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade

änkor och barn efter civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl. 135,958: 02

20. Bidrag till handelsflottans pensions anstalt.

.............................. 113,000: —

2,417,118: 17

22,714,441: 69

25,131,559: 86

Leverering:

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken:

Lastpenningar ............................................................... 575,000: —

Tullmedel ..................................................................... 123,890,415: 99

Sockerskatt .................................................................. 3,160,000: —

Fyr- och båkmedel......................................................... 2,190,000: —

Automobilskattemedel ................................................. 2,405,000: —

Pensionsavgifter ............................................................ 237,025: 51

132,457,441: so

Balans den 30 juni 1924:

Tillgångar:

Kontanta behållningar eller innestående i hanker............... 4,658,379:29

Förskott........................................................................ 1,364,994:19

Fordringar.................................................................... 10,443,019:32 16,466,392:80

Summa 175,237,554: 38

- 68 —

Kontroll- 1

Sjunde huvudtiteln:

C. 3. Kontrollstyrelsens avdelningar för kontrollen över tillverk-

Tillgån
den
Vj 19S

gar

3

D

Uppbö

e-

rd

ningsavgifter samt för rusdrycksförsäljningsärenden .........

4. Verksamheten å kontrollstyrelsens avdelning för rusdrycks-

in

03

—

—

försäljningsärenden ......................................................

5. Kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående skattefri
sprit m. m., reservationsanslag, att direkt utgå av denature-

464

08

ringsavgifter .........................................................

6. Dyrtidstillägg vid kontrollstyrelsens avdelning för ärenden
angående skattefri sprit m. m., reservationsanslag, att direkt

utgå av denatureringsavgifter ....................................

—

—

—

_

7. Kontroll å tillverkningsavgifter ......................................

9,081

86

—

_

D. 20. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ............

1,068

90

_

_

Denatureringsavgifter, överskott att till AB. Skattefri sprit återlevereras

1,082

82

_

_

Ersättning för kontrolleffekter ..........................

—

1,309

10

Summa

11,808

69

1,309

10*

1 Tillgångarna den 30 juni 1924 utgjordes av:

Kassabehållning............................................. 730: 71

Förskott .................................................. 26:— 75g. 71

69

styrelser!.

bet

Kredit

Summa

Leverering
från stats-kontoret

Omföring

Skulder
deri 30, tj
1924

Utgifter

Omföring

Leverering
till stats-kontoret

Tillgångar

den

30/e 1924

108,000

107,782

98

328

0 5

108,111

03

24,000

—

—

—

—

23,870

70

—

—

593

38

—

—

24,464

08

91,989

70

—

—

—

—

86,791

55

5,198

15

—

—

—

—

91,989

70

12,010

30

12,010

30

_

_

_

12,010

30

108,900

—

—

—

—

—

117,225

15

—

—

—

—

756

71

117,981

86

46,100

—

—

—

26

—

46,126

—

—

—

1,068

90

. -

—

47,194

90

—

—

5,198

15

—

—

6,280

97

—

—

—

—

—

—

6,280

97

1,309

10

—

—

1,309

10

391,000

—

5,198

15

26

—

400,087

65

5,198|i5

3,299''4 3

1 75ö| 71

409,341

94

— 70 —

ÅTTONDE

Ecklesiastik -

Åttonde huvudtiteln:

A. 1. Departementschefen..................................................................

Tillgångar
den ''/’ 1923

2. Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli.....................

_

_

N. 5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m................................

30

15

6. Tryckningskostnader...................................................

558

18

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ................

10

93|

Summa

599

2i|

1 Tillgångarna den 3% 1924 utgjordes av:

Kassabehållning......................................................................... 121: 53

Förskott ................................................................................... 40:

Riks- och

A. Riks -

Åttonde huvudtitelns anslag:

B. 1. Riksarkivet .............................................................................

2. Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för riksarkivet ...............

N. 3. Extra utgifter...........................................................................

5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.....................................

6. Tryckningskostnader..................................................................

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst........................

B. 4/Vi—80/c 1923. Fortsatt utgivande av sådana handlingar, som äro

av vikt för fäderneslandets historia ..................

Greve Erik Posses donationsfond:

Till utgivande av »Svenskt diplomatarium» ..........................................

Summa 1

1 Tillgångarna den 30/6 1924 utgjordes av:

Kassabehållning........................................................................ 320: 2 7

Innestående i bank .................................................................. 157: 33

Förskott, ................................................................................ 66:21 543:81

1

1 Tillgångar

j den V? 1923

66

62

—

—

703

07

353

91

—

—

31

87

361

26

1,516

78

HUVUDTITELN

departementet.

71

Debet

Kredit

I

Uppbörd

Leverering från
statskontoret

Skulder
den s% 1924

Utgifter

Leverering till
j statskontoret

Tillgångar
den 30/o 1924

539

9

94

24,000

261,206

48,100

9,600

53,235

30

52

49

109

26

24,000

261,303

48,054

10,111

53,304

96 490 60

77''

98. — 1 —

52 20 187

=,

46

40

38

15

24,000

261,794

48,130

10,158

53,365

561
15!

18 i

39,

548

94

396.141

82

158

2 6

396,775

2sj 511 liv

1161

53

397,448

23

landsarkiven.

arkivet.

Debet

Kredit

1

Summa

Leverering

Uppbörd

Skulder
den s% 1924

Utgifter

Leverering

Tillgångar
den so/6 1924

—

1

146,614

1,000

7,500

57,000

4,000

30,762

61

05

64

6,490

319

08

64

-

12

—

146,437

1,129

7,500

64,143

4,212

30,573

72

28

95

15

90

176

I

200

1

89

15

i

49

461

34

20

40

i

146,614

1,130

7,500

64,193

4,673

30,774

61

62

15

55

05

_

—

—

—

_

—

—

—

—

31

87

31

87

1,500

163

31

54

21

2,078

78

—

2.078

78

248,376

66

7,037

03

66

21

256,075

78

377

04

1543

81

256,996

68

— 72 —

B. Landsarkivet

Åttonde huvudtiteln:

B. 3. Landsarkiven ........................................

4. Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkiven...............................

5. Amanuenser m. m. vid landsarkiven...........................

N. 1. Ålderstillägg ........................................................................

5. Skrifmaterialier och expenser, ved m. m....................................... |

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen ...!

8. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattnings-!

havare ......................................................................

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst..........................................|

- Summa;

1 Tillgångarna den 3% 1924 utgjordes av tillgodohavande i bank.

0. Landsarkivet

Åttonde huvudtiteln:

B. 3. Landsarkiven ...............................

4. Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkiven..........................

5. Amanuenser m. m. vid landsarkiven..................................

X. 1. Ålderstillägg.....................................................

o. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m........................

O löneförbättriug för viss personal inom den civila statsförvaltningen ''''.''

8. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare ocli med dem jämförliga befattnings havare

................................................................. ö °

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst..............................

--------- Summa

1 Tillgångarna den 30/e 1924 utgjordes av tillgodohavande i bank.

D. Landsarkivet

Åttonde huvudtiteln:

B. 3. Landsarkiven ......................................

Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkiven.........................

Amanuenser m. m. vid landsarkiven....................................

Ålderstillägg .................................................. ...............................*.

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m........................

™llig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen '' ”
lilllalliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattnings -

N.

4.

5.
1.
5.

7.

8.

havare

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.

Tillgångarna den 3»/e 1924 utgjordes av tillgodohavande i bank.

Summa''

73

i Uppsala.

Debet

K

p e

d i t

Tillgångar
den V? 1923

Leverering

Uppbörd

Utgifter

Tillgångar
den 80/o 1924

Summa

8,120

8,120

_

_

8,120

—

8 0

250

—

—

—

233

5 0

17

80

250

80

—

—

4,500

—

—

—

4,500

—

—

4,500

—

—

—

200

—

-

—

200

—

—

—

200

_

1,365

79

13,000

—

147

50

11,625

84

2,887

95

14,513

29

—

—

2,244

54

—

—

2,244

54

-

—

2,244

54

_

310

_

_

_

310

_

310

_

—

—

7,332

—

—

—

7,332

—

—

—

7,332

—

1,366

59

35,956

54

147

50

34,565

38

12,905

2 5

37,470

63

i Vadstena.

I

e b e

t

CD

d i t

Summa

Tillgångar
den */t 1923

Levere

ring

-

Uppbörd

Utgifter

Levere- 1 Tillgångar
ring den 30/e 1924

141

50

8,295

_

_

8,295

141

50 | —

8,436

50

20

03

250

76

55

266

85

—

— 1 79

73

346

58

—

—

2,400

_

—

—

2,400

—

—

- —

—

2,400

—

—

—

1,300

—

—

—

1,300

—

—

- -

—

1,300

—

336

2 2

10,500

—

—

—

9,862

30

—

— ! 973

92

10,836

22

—

1,670

48

—

—

1,670

48

—

- 1 —

—

1,670

48

—

_

155

85

_

_

155

85

_

_ j _

-I

155

85

—

—

5,099

36

—

—

5,09

36

—

— 1 —

5,099

36

497

75

29,670

69

76

55

29,049

84

141

a o i 11,053

65

30,244

99

i Lund.

D e b

e t

K F e d

i t

Summa

Tillgångar
den V? 1923

Leverering

Skulder
den 3% 1924

Utgifter

Leverering

Tillgångar
den >0/e 1924

12,021

29

11,773

79

247

50

12,021

29

—

03

250

—

—

37

250

40

—

—

—

—

250

40

—

—

2,200

—

—

—

2,200

—

—

—

—

—

2,200

—

—

—

1,300

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

1,300

—

769

23

7,500

—

—

—

7,701

97

—

567

26

8,269

23

2,370

33

—

—

2,370

33

—

—

—

—

2,370

33

_

—

240

_

_

_

240

_

_

_

.

240

_

—

_

7,165

—

—

—

7 165

—

-

-

—

—

7,165

—

769

26

33,046

62

—

87

33,001

49

247

50

1567

26

33,816

25

— 74 —

E. Landsarkivet i Göteborg.

Debet

Kredit

Tillgångar

Tillgångar

Summa

den 1/7

Utgifter

den 30/e

1923

1924

Åttonde huvudtiteln:

B. 3. Landsarkiven...........................

—

—

8,120

—

8,120

—

—

—

8,120

—

4. Inköp av arkivalier och tryckta

arbeten för landsarkiven.........

1

88

250

—

251

65

—

23

251

88

5. Amanuenser m. m. vid landsar-

kiven....................................

—

—

2,800

—

2,800

—

—

—

2,800

—

N. 1. Ålderstillägg ...........................

—

—

300

—

300

—

—

—

300

—

5. Skrivmaterialier och expenser,

ved m. m.........................

49

85

12,500

—

12.454

21

95

64

12,549

85

7. Tillfällig löneförbättring för viss

personal inom den civila stats-

förvaltningen .....................

—

—

2,418

16

2,418

16

—

—

2,418;i6

9. Dyrtidstillägg åt befattnings-

havare i statens tjänst .........

—

—

5,819

-

5,819

—

—

—

5,819

—

Summa

51

73

32,207 16

32,163^0 2

195

87

32,258|89

1 Tillgångarna den 30/s 1924 utgjordes av tillgodohavande i bank.

F. Arkivdepån i Visby.

Åttonde huvudtiteln:

B. 3. Landsarkiven .......................................

4. Inköp av arkivalier och tryckta arbeten

för landsarkiven.................................

N. 1. Ålderstillägg .......................................

5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.
7. Tillfällig löneförbättring för viss personal

inom den civila statsförvaltningen ......

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i sta-tens tjänst ...................................

Debet

Kredit

Summa

Leverering

Utgifter

2,400

150

700

2,445

300

1,125

47

2,400 —

150 —
700,—
2,445 47

300 —

1,125! —

2,400

150

700

2,445

300

1,125

47

Summa

7,120

47

7,120 4 7

7,120

47!

75 —

Kungl. biblioteket.

Debet

Kredit

Summa

Till-gångar
den 1/7
1923

Leverering
från stats-kontoret

Uppbörd

Utgifter

Till-gångar
den 80/6
1924

—

211,316

SO

50

—

211,366

so

_

211,366

80

I

—

19,000

-

—

-

19,000

—

—

—

19,000

—

5,000

—

—

—

5,000

—

—

5,000

—

—

—

20,000

—

—

—

20,000

—

—

—

20,000

—

_

_

35,000

_

2,220

50

37,220

50

_

_

37,220

50

—

—

20,836

39

154

65

20,991

04

—

—

20,991

04

1

37.446

37,446

37,446

! 2,989

39

3,312! so

—

—

5,407

60

894

59

6,302

19

752

92

—

27146

—

—

780

37

780

37

3,742

81

351,911199

2,452(60

356,431

94

11,674

96

358,106

90

Riksstatsanslag:

Åttonde huvudtiteln:

B. 6. Kungl. biblioteket......

7. Katalogiseringsarbeten

inom kungl. biblioteket
.....................

8. Gemensam accessions katalog

för Sveriges
offentliga bibliotek .

9. Bokinköp och bokbind

ning för kungl. biblioteket
.....................

N. 5. Skrivmaterialier och

expenser, ved m. m____

6. Tryckningskostnader..
9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens
tjänst....................

Kugelbergska donationen ......j 752 j 9 21

1 Tillgångarna den 30/e 1924 utgjordes av tillgodohavande i bank.

Nationalmuseet.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar................................................................................................ 632,403: 8 G

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. III. Diverse inkomster....................................................... 5,637: BO

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Åttonde huvudtiteln:

Nationalmuseet:

Museet:

B. 14 a. Förslagsanslag.................................... 6,346:50

Reservationsanslag:

B. 14 b. Målnings- och skulptursamlingarnas

ökande......................................... 13,087: —

— 76 —

B. 14 c. Inlösen av levande svenska konstnärers

arbeten ....................................... 30: —

d. Handtecknings- och gravyrsamlingar nas

ökande.................................. 1,752: 17

e. Samlingarnas vård och underhåll samt

expenser................................... 1,189:2 2

f. Ökande av samlingen av konsthantverk 7,112: 70

g. Boksamlingen ................................. 29: 7 9

N. 7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom

den civila statsförvaltningen .......,............... 189; 15

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst......................................................... 673:15

B. 18/1920. Montrer och piedestaler för vissa egyptiska
och östasiatiska föremål i nationalmuseets

antiksal............................................ 84: 60 30,494: is

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken .............................................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ..................

Skulder:

Diverse medel .....

Balans den 30 juni 1924:

Summa

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1923:

Utgifter:

Åttonde huvudtiteln:

Nationalmuseet:

Museet:

B. 14 a. Förslagsanslag ................................................... 152,953:68

Reservationsanslag:

B. 14 b. Målnings- och skulptursamlingamas ökande ......• 43,087:_

c. Inlösen av levande svenska konstnärers arbeten... 31,354:68

d. Handtecknings- och gravyrsamlingarnas ökande ... 10,865:26

e. Samlingarnas vård och underhåll samt expenser 12,189: 22

f. Ökande av samlingen av konsthantverk ............ 15,051: 96

g. Boksamlingen ................................................ 2,389: 72

h. Utländska studieresor ....................................... 500:

B. 15. Försäkring och transport av konstföremål .................. 2,108:15

16. Konservering av handtecknings- och gravyrsamlingar

inom museet ......................................................... 2 g58; 90

17. Konserveringsarbeten för statens tavelsamling å Grips holms

slott........................................................... 12 000:

N. 2. Rese- och traktamenstpenningar .................................... 359: 40

3. Extra utgifter............................................................... 30,825: 81

5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m........................ 20,573: 65

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......... 29*246: 50

B. 18/1920. Montrer och piedestaler för vissa egyptiska och östasiatiska
föremål i nationalmuseets antiksal ......... 1,083: 50

14/1917. Till inredning av en utställningssal i nationalmusei byggnaden

................................................... 1,935: 60

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ....................................

Tillgångar:
Innestående i bank
Förskott .............

Balans den 30 juni 1924:

20,308: 37
480: 6 9

36,131: 78
375,875: ss
2.719: 50

640,532: 76
1,687,663: 28

638,059: 17

369,182: 7 2
43,632: 03

Fastigheter ..
Obligationer
Utlånta medel

77 —

415,000: —

71,000: 2 5

130,000: — 036,789:31

Summa 1,687,663: 2»

Livrustkammaren.

Debet.

Tillgångar

Balans den 1 juli 1923

6,303: 2 4

Inkomster:

Riksstatsanslag:

Åttonde huvudtiteln:

B. 18. Underhåll och vård av livrustkammarens samlingar m. m. 17,500:-19. Tillfällig löneförbättring åt viss personal vid livrustkammaren 1.800: —
30. Tillfälliga lönetillägg åt vaktmästarna vid nordiska museet
å Lejonslätten samt vaktmästarna och rustmästaren vid

livrustkammaren ........................................................ 1,400: —

31. Dyrtidstillägg åt viss nordiska museets och livrustkammarens
personal ......................................................... 8,699: 68

N. 3. Extra utgifter ............................................................... 200: —

B. 22/l/i—s% 1923. Underhåll och vård av livrustkammarens samlingar
m. m............................................. 9,925: —

23/Vi—3% 1023. Tillfällig löneförbättring för viss personal vid

livrustkammaren...................................... 900: —

32/l/i—30/e 1923. Dyrtidstillägg åt viss nordiska museets och

livrustkammarens personal ........................ 2,621: 80

Intressemedel................................................................................. 213: 64

Gråvomedel .................................................................................... 17,918: 75

Försäljningsmedel........................................................................... 4,076: 09

Tillskott från nordiska museet......................................................... 10,174:19

75,429: 2 4

Skulder:

I allmänhet

Balans den 30 juni 1924

.......... 5,099:44

Summa 86,831: 9 2

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1923

Utgifter

Avlöningar m. m.............................................

Vård och expenser m. m................................

Balans den 30 juni 1924

Tillgångar:

Kassabehållning ......................................................

Innestående i bank ..................................................

20,882: o i

36,221: 7 0

21,815: 56 58,037:2 6

1,989: 86

5,922: 80 7,912: 6 5

Summa 86,831: 92

— 78 —

Konsistorier, dom -

Debet

j Tillgångar
Iden */7 1923

Uppsala ärkestift:

Konsistorium i Uppsala
Uppsala domkyrka.........

Inkomster

Skulder
den 30/6
1924

306,414 52
467,206|o9

46,109

127,491

Summa'' 773,62061 173,601 36 82,219144

891 199

471 82,019

Linköpings stift:

Konsistorium i Linköping ......j

Stiftsbiblioteket......................

Linköpings domkyrka ...............i

Leonard och Ida Westmans fonder

430,743|o3 77,873

103,819j 60 9,668

10,193 721 9,426
24,285)601 1,498

42l

21 —

031 39,290
89) —

90

Skulder
den Vt 1923

Utgifter

206 36 42,924
82,122 52) 119,067

82,328:88

962

40,715

Summa!

569,04119 5

Skara stift:

Konsistorium i Skara ..........

Skara domkyrka....................

Mariestads kyrkas stora kista..

Summa

Strängnäs stift:

Konsistorium i Strängnäs
Strängnäs domkyrka........

117,892
13,806
. 3,488

98,-466!55j 39,290)90

32,987)59

23

11,519 72) 45,322
3,251101! —

135,187|521 47,758

48,794 70 21,048

169,809 631 21,667

Summa

Västerås stift:

Konsistorium i Västerås
Västerås domkyrka ......

3 2 J 45,345

154

98)

218,604j38j 42,716 75

450,167

39,897

93 65,822
291 22,245

Summa 490,065 22 88,068,58

Växjö stift:

Konsistorium i Växjö ...............j 145,197

Växjö domkyrka........................1 18,326

Kalmar » ........................ 107,065

Summa] 270,589 4 0

30,287

8,739

19,488

58,515177

154 6 0

6:21

130,196)59

130,202)8 0

24,000''

24,000[-

41,678

23

47,414

47,438

18

161,992

74,146

3,675

6,445

485

84,752 so

33,565

8,496

2,630

44,693

18,471

17,170

310

134,537

134,848

35,641

54,984

13,422

32 68,406 96

25,800

— 43,867

— 4,790
—; 10,323

25,8001—j 58,980

98

kyrkor m. m

K r

(

d i

t

Summa

Tillgångar de

n

30/c 19 2 4

Kassa-

behållning

Utlånta

medel

Ford-

ringar

Fastig-

heter

]

Inven-

tarier

Materia

lier

Summa

6

7

8

9

10

11

12

13

1,801

04

307,230

84

1,061

22

t

__

j

309,593 io

352,724

33

570

78

257,433

Öl

85,772

92

131,500

—

250

—

—

_

475,527 21

676,717

08

1,871

82

564,664

35

86,834

14

131,500

250

—

785,120

31

1,029,441

41

90 15

429,705

90

3,711

S6

433,507

97

508,616

45

08

108,612

—

1,199 99

—

_

—

—

—

109.812

07

113,487

81

_

11.749

42

—

11,749

42

58,910

65

—

25,298! 9 6

—

—

-

—

-

—

25,298(96

25,784

49

90 23

575,366

34

4,911

85

_

-

—

—

580,368

42

706,799

40

330

71

114,635

24

2,348

03

-

117,313

98

150,903

82

426

02

13,154 86

1,077

28

—

79

11

—

14,736

77

70,647

99

—

—

4,108] 4 2

—

—

-

—

—

-

4,108

4 2

6,739

40

756

73

131,898

.

02

3,425

81

-

79

11

—

136,159

17

228,291

21

514

85

49,885

74

1,126

12

51,526

71

69,998

07

3,299

70

124,300] 7 9

1,373

64

—

45.333

10

174,307

23

191,477

61

3,814

55

174,186

53

2,499

76

_

—

45,333 j io

—

225,833

94

261,475

68

559

54

456,495

2 7

3,647

19

_

460,702

515,997

0 4

5,157

5i| 39,221

81

—

—

44,379|82

192,339

56

5,717

05

495,717

08

3,647

19

—

—

—

—

—

_

505,081

32

708,336

60

2,696

Öl

127,400

1,521

82

131,617

83

175,485

07

30

90

5,434

89

—

—

—

—

15,011

11

—

—

20,476

40

51,066

52

651 i 4 9

113,018

2,560]47

—

-

—

—

—

116,229|96

126,553

58

i 3,378 4 0

245,852] 3 9

4,082

29

—

15,011

11

| -

—

268,324 19

353,105

17

— 80 —

1

2

3

4

1

5

Lunds stift:

;

•

Konsistorium i Lund ...............

422,046

35

103,050

45

49

01

_

_

206,377

10

Lunds domkyrka1 .....................

1,679,195

46

430,496

84

143,362

25

*155,528

61

275,011

791

Summa

2,101,241

81

533,547

29

143,411

26

155,526

61

481,388

so!

Göteborgs stift;

Konsistorium i Göteborg..........

321,494

35

39,086

56

_

_

_

_

37,947

20 j

Göteborgs domkyrka..................

6,068

76

52,162

32

—

—

—

—

53,630

02

Summa

327,563

11

91,248

88

—

~

—

—

91,577

1

22''

| Karls fads stift:

Konsistorium i Karlstad ............

305,690

15

106,440

20

637

65

742

05

84,177 92

Karlstads domkyrka ..................

49,950

73

10,887

02

67,000

69

68,787

12

13.997 68

Lidbackska stipendiefonden ......

24,331

14

181

44

—

—

-

—

416

-|

Summa

379,972

02

117,508

66

67,638

24

69,529

it

98,591

55

Härnösands stift:

Konsistorium i Härnösand .........

1,146,827

03

229,631

37

2,420

3 2

4,524

2 0

176,772

22

Härnösands domkyrka...............

382,317

2 2

9,393

03

—

—

—

—

—

Summa

1,529,144

25

239,024

40

2,420

32

4,524

20

176,772

22

Luleå stift:

Konsistorium i Luleå ...............

118,956

15

122,010

64

1,434

44

842:

21

137,759

04

Visby stift:

I

Konsistorium i Visby ...............

14,029

14

18,143

26

_

_

30:30

17,660

87

Visby domkyrka........................

1,411

57

1,000

—

—

—

— !

1,571

50

Summa

15,440

71

19,143

26

—

—

30

3 oj

19,232

37

Stockholms stad:

Konsistorium .........................

99,155

21l

17,784

58

—

—

— i

18,807

941

1 Räkenskaperna avse kalenderåret 1923. Frågan om omläggning av domkyrkans räken 2

Utgör skulder, respektive tillgångar den S1/is 1923.

1

6

7

8

*»

10

11

1 2

18

671

41

315,509

10

2,587

9 0

-

-

318,768

7 1

525,145

81

893

6

899,698

2 2

235,070|84

383,32516 9

303,144|i2

382 12

21,822,514

15

2,253,054

55

1,565

07

1,215,207

6 2

237,658

24

383,325

69

303,144

12

382

1 2

2,141,282

86

2,778,200

86

10.769

27

309,887

31

1,977

13

-

_

322,633

71

360,580 91

—

4,601 06

—

—

—

—

—

4,601

06

58,231

08

10,769

27

314,488

37

1,977

13

—

-

—

—

—

327,234

7 7

418,811

99

2,308

ii

323,834

12

1.705

70

327,847

93

412,767

90

360

06

44,693

63

45,053

69

127,838

44

24,096

58

24,096 68

24.512

58

2,668 17

392,62433

1,705

70

—

—

-

396,998 2 0

565,118

92

6

28

1,184,054 89

13,521

63

1,197,582

so

1,378,878

72

30

—

28,705''32

—

—

350,000

—

12,974i93

—

—

391,710

26

391,710

25

36

28

1,212,759

71

13,521

63

350,000

—

12,974

93

—

—

1,589,292

55

1,770,588

97

3,534

78

97,342

92

2,922

28

—

—

~

—

103,799

98

242,401

23

14,481

23

i

14,48l|28

32,172

40

—

-

840

07

—

-

840

07

2,411

57

—

-

15,321

30

15,321

30

34,583

97

634

41

88,725

43

772

01

8.000

_

_

_

_

__

98,131

85

116,939 79

skaper till att omfatta statsverkets budgetår är beroende på Kungl. Maj:ts prövning.

6 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1924. II.

— 82 —

Svenska akademien.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar........................................................................

Inkomster

Åttonde huvudtitelns anslag:

D. 1. Svenska akademien......................................................... 8,250: —

Arrendemedel för Post- och inrikes tidningar................................ 265,966: 7 o

Intressemedel .............................................................................. 26,224: 22

Honorar ................................................................................... 10.000: —

Skulder:

I allmänhet

Balans den 30 juni 1924

Summa

Kredit.

Balans den 1 juli 1923:

Skulder..........................

Utgifter

För ordboksarbetet ..................................................................... 142,743: 06

» Post- och inrikestidningar...................................................... 5,968: —

Pensioner, understöd m. m.......................................................... 24,000: —

Omkostnader för högtidsdagen m. m.............................................. 7,963: 86

För ordlistan.............................................................................. 6,970:_

Tillgångar:

Kassabehållning.....

Innestående i bank

Obligationer ........

Fordringar ...........

Balans den 30 juni 1924:

—: 4»

3,452: 51
... 333,720:80
... 420,517: 20

Summa

636,262: 50

310,440: 92

16,764: 7 8
963,468: 15

18,132: 2 8

187,644: 92

757,691: —
963,468:15

— 83 -

Vetenskapsakademien med naturhistoriska riksmuseet.

A. Under akademiens överinseende.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar................................................................................................ 4.064,997: 02

Inkomster:

Åttonde huvudtitelns anslag:

Naturhistoriska riksmuseet:

B. 20. Avlöningar...... ........................................................ 196,112: —

21—27, anslag enligt riksstaten ....................................... 73,262: —

E. 50. Tillfälligt lönetillägg åt de ordinarie professorerna vid
universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska
institutet m. fl.................................. 4,800: —

M. 16. Utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker......... 2,000: —

N. 1. Ålderstillägg ............................................................... 6,871: 88

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen...................................................... 18,406: —

8. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem

jämförliga befattningshavare .................................. 3,100: —

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............ 60,000: —

Bidrag från Sveriges geologiska undersökning .............................. 7,190: 09

Gåvomedel .............................................................................. 7,650: —

Inträdesavgifter ..................... 1,572:60

Hyresmedel.............................................................................. 2,000: —

Intressemedel ......... .............................................................. 1,715:09

Ökade värden å samlingar m. m................................................. 87,929: 89

Återdebiterade medel.................................................................. 21,271:46 493,881:01

Balans den 30 juni 1924:

Skulder:

I allmänhet ........................................................................................ 57,164: 2 4

Summa 4,616,042: 2 7

Kredit.

Balans den 1 juli 1923:

Skulder ............................................................ .................................... 82,711:41

Utgifter:

Avlöningar m. m...................................................................... 245,522: 48

Ritningar och fotografier............................................................ 3,500: —

Vård och underhåll m. m. av museets samlingar........................... 148,827:2$ 397 849:7 1

Leverering:

Till statskontoret .................................................................................... 21,271: 46

84 —

Balans den

Tillgångar:

Innestående i bank..................................

Förskott................................................

Inventarier m. m..................................

30 juni 1924:

............................. 30,912:94

............................. 26,251: so

............................. 4/)57,04ik 45 4|114 209. 69

Summa 4,616,042: 2 7

B. Under akademiens omedelbara förvaltning.

Tillgångar

I. Statsmedel.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

.................................................................... 77,142: 77

Inkomster:

Åttonde huvudtitelns anslag:

D. 2. Vetenskapsakademien......................................................... ^0 000:_

3. Årsavgifter till internationella unionen för geodesi och geofysik 1,190: 80

4. Katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur .................. 2,500: —

M. 4. Tidskriften >Acta matematica»............................................. 12 000:_

N. 3. Extra utgifter .................................................................. 111: 25

Nionde huvudtitelns anslag:

K. 24. Kostnader för nationalparker............................................. 2,600:_

25. Vetenskapsakademiens förvaltning av naturskyddsärenden...... 3,800:_

Arrendemedel................................................................................ Ug. 68

Intressemedel m. m........................................................................ 2,621: 03 34,939:7b

Summa 112,082: 58

Kredit.

Utgifter:

Planscher för akademiens skrifter .............................

Underhåll av zoologiska stationen Kristineberg ...........

Internationella unionen ....................................

Katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur .........

Acta matematica ................................

Naturskyddsärenden .................................................

Diverse .......................

5,997: 7 5
4,388: 42
1,190: so
1,809: —

12,000: —

1,147: 09

6''330: 05 32,863: it

Tillgångar:

Innestående i bank
Förskott ..............

Balans den 30 juni 1924

... 78,069:42

... 1,150:— 79,219: 42

Summa 112,082: 53

— 85 —

II. Arrendemedel för almanacksprivilegiet m. m.1

Debet.

Balans från år 1922.

Tillgångar ............................................................................................. 5,677,690: 68

Inkomster:

Almanacksarrendet ................................................................. 241,400: —

Intressemedel in. m.................................................................. 134,648:12

Diverse besparingar................................................................. 14,975: 12

Gåvor m. m............................................................................... 14,297: 63

Okade värden å inventarier, böcker m. m..................................... 60,702: 86 466 023: 63

Balans till år 1924:

Skulder:

Diverse medel ................................................................................... 2,934,433: 4 7

Summa 9,078,147: 63

Kredit.

Balans från år 1922:

Skulder .................................................................................................. 2,809,559: 4 4

Utgifter:

Förvaltningskostnad ............................................................... 61,154: 37

Akademiens publikationer......................................................... 55,550: —

Akademiens sammankomster..................................................... 3,714: 94

Observatorium........................................................................ 31,119: 2 4

Fysiska kabinettet .................................................................. 9,560: 64

Biblioteket.............................................................................. 58,005: 33

Fastigheterna .................................................................... 13,548: 30

Zoologiska stationen Kristineberg ............................................. 29,688:3 9

Diverse understöd m. m.......................................................... 144,414: 61 406,755: 82

Balans till år 1924:

Tillgångar:

Innestående i bank............................................................... 280,478: 64

Fastigheter ........................................................................ 1,109,482: 68

Inventarier.......................................................................... 1,817,916: 37

Förskott............................................................................ 1,200: 99

Obligationer........................................................................ 1,967,279: ll

Utlånta medel .................................................................... 554,500: —

Aktier................................................................................. 100,000: —

Fordringar.......................................................................... 30,974: 83 5,861,832: 87

Summa 9,078,147: 63

Räkenskaperna avse kalenderåret 1923.

86

Vitterhets-, historie- och

Riksstatsanslag:

Sjunde huvudtiteln:

D. 2. Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattningshavare inom den civila

statsförvaltningen ...........................................

Åttonde huvudtiteln:

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

D. 5 a. Förslagsanslag.............................................................

Reservationsanslag:

D. 5 b. Underhåll och förökande av de under akademiens inseende ställda samlingar
.....................................................................

c. Tryckningskostnader samt utgivande av planschverk över fornsaker och

andra märkvärdiga föremål i statens historiska museum m. m.............

d. Rese- och transportkostnader, fornlämningars vård, lyshållning m. m. ...j

e. Underhåll och fortsättning av inredningen i statens historiska museum!

och myntkabinett ...............................................

f. Undersökning och beskrivning av fäderneslandets fornlämningar m. m.i

g. Visby ruiners vård och underhåll .......................................

D. 6. Ökade medel för resekostnader för fomminnesvården m. m.........................

7. Ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare vid akade-|

mien .............................................................

8. Konservering av vissa ruiner och ödekyrkor...............................

M. 16. Utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker.....................

N. 3. Extra utgifter.........................................................

5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m...............................

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .................................. j

M. 19/1922. Arkitekturhistorisk monografi över Visby stadsmur............

22/1922. Utgivande av Axel Oxenstiernas brev och skrifter .........

D. 8/1919. Undersökning av en påbyggnad vid Alvastra........................

T. C. 6/1921. Konservering av Hemm esjö ödekyrka ........................

D. 1/1920. Vissa konserveringsarbeten i statens historiska museum ..................j

4/1918. Konserverande av S:t Karins kyrkoruin i Visby

Åttonde huvudtitelns allmänna besparingsfond .......

Akademiens egna förskott....................................

Akademiens enskilda medel ....................................

Summa 1

1 Tillgångarna den 30 juni 1924 utgjordes av:

Innestående i bank................................

Förskott .............................

32,043: 6 7

3>610: 20 35,653:87

87

antikvitetsakademien.

Debet

Tillgångar j Leverering! Skulder

den l/- ! från stats- | Uppbörd | den 30/o

1923 | kontoret j I 1924

Kredit

Skulder

den 1/7 | Utgifter
1923

I Levere!
ring till
stats- [
kontoret

Tillgångar
den !,0/«
1924

Summa

_

2,304

—

—

—

-

2,304

_

—

-

—

17

99,679

22

—

_

—

—

—

—

99,679

22

—

—

—

17

712

32

18,000

—

576

50

—

—

—

—

19,288

72

—

—

—

10

5,283

78

18,000

_

2,017

05

_

—

—

—

13,729

29

—

—

11,571

54

3,385

13

7,000

—

4,644

2 0

—

—

—

—

12,386

7 2

—

—

2,642

61

84

5 5

2,000

_

218

50

—

—

—

—

2,254

86

—

—

48

19

27

40

6,000

—

2,214

52

—

08

—

08

8,241

92

—

—

—

—

_

_

_

—

1,917

60

1.000

—

1,000

—

1,917

60

—

—

■

1,825

49

15.000

—

148

10

—

—

—

—

16,596

75

—

—

376

84

25,200

8

2 5

_

_

_

_

25,208

25

—

—

—

—

1,747

51

8.000

—

—

—

—

—

7.600

—

—

—

2,147

51

_

_

6,000

—

—

_

12

42

—

—

6,012

42

—

—

—

—

536

0 3

8,502

92

8,502

92

i

03

535

—

18

5,250

—

81

6 4

—

—

—

—

5,003

6 2

—

18

328

02

- _

_

26,759

71

33

—

—

—

—

—

26,792

71

—

—

—

—

14.352

48

699

75

—

—

13,652

7 3

57

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

57

—

55

08

_

_

__

oo

08

4.000

100

50

—

—

3,899

50

lOllo

-

lOlio

324

27

—

324

2 7

—

—

—

—

6,329

48

_

_

1,000

—

—

—

—

—

7,000

—

—

—

329

48

_

_

_

15,844

19

3,597

70

—

—

18,953

97

487

92

—

—

1 945,046

78

—

—

—

—

—

—

—

—

945,046

78

—

—

—

—

983,777)7 5

247,695] 8 5

28,708''! 5 5

4,610

20

1,000

os|l,227,644

27

489|is

135,653 87

2,304

99,679

19,288

25,300

15,029

2,303

8,242

2,917

16,973

25,208

9,747

6,012

9,038

5,331

26,792

14,352

57

55

4,000

10

324

7,329

19,441

945,046

1,264,787j35j

88 —

Akademien för de fria konsterna.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Till«ån«ar .................................................................................................. 16,857: 29

. Inkomster:

Åttonde huvudtitelns anslag:

Akademien för de fria konsterna:

Akademien:

D. 9. Avlöningar m. m.................................................

D. 10. Undervisningsmateriel m. m.....................................

11. Okade medel för vissa i staten för akademien upp förda

ändamål......................................................

12. Skolan för dekorativ konst......................................

13. Bidrag till gäldande av kostnaderna för nya ång pannor

i akademiens byggnad vid Fredsgatan i

Stockholm .........................................................

N. 1. Alderstillägg...............................................................

5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. ....................

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen ..........................................

8. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem

jämförliga befattningshavare ....................................

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.........

Diverse ................................................

74,525: —
34,200: —

11,300: —
14,000: —

25,000: —

4,666: 66
15,000: —

10,550: —

1,200: —

29,871: —

429: 14 000.741:

Skulder:

I allmänhet

Balans den 30 juni 1924:

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar m. m.............................................

Belysning, undervisningsmateriel m. m............................

Levande modeller .......................................................

Samlingarnas ökande och underhåll .................................

Bese- och studiestipendier m. m.....................................

Skrivmaterialier, expenser, ved m. m...............................

Skolan för dekorativ konst ..........................................

Kostnader för nya ångpannor............................

Till statskontoret......

Tillgångar:
Innestående i bank

Leverering :

Balans den 30 juni 1924:

.................. 16: 09

Summa

237,615: 18

119,246:

83

11,794:

13

7,901:

25

4,151:

23

15,243:

45

23,439:

23

13,808:

64

25,000:

220,584: 76

9,732: 68

7,297: 74

Summa 237,615: 18

Antalet elever i konsthögskolan utgjorde:

Under höstterminen 1923 ............... 114.

» vårterminen 1924 ............... 116.

— 89 —

Musikaliska akademien.

Debet.

Inkomster:

Åttonde huvudtiteln:

Musikaliska akademien:

Akademien:

D. 14. Avlöningar m. m................................................................... 81,025: 13

15. Stipendier m, m...................................................................... 27,000: —

D. 16. Biträdande lärare m. m............................................................. 5,000: —

17. Biblioteket................................................................................. 1,500: —

18. Expenser m. m...................................................................... 6,000: —

K. 7. Föreningar, som anordna god orkestermusik för allmänheten m. m. ... 1,500: —

N. 1. Ålderstillägg................................................................................. 10,100: —

3. Extra utgifter .............................................................................. 5,061: 72

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvalt ningen

................................................................................... 16,137: 02

8. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga

befattningshavare .................................................................... 600: —

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ........................... 35,898: 52

Summa 189,822:8 9

Kredit.

........... 143,587: 39

.......... 27,000: —

.......... 2,500: —

.......... 5,000: —

.......... 11,735: —

Summa 189,822: 3 9

Vid det under akademiens inseende ställda musikkonservatoriet har meddelats undervisning
under höstterminen 1923 åt 131 manliga och 55 kvinnliga elever samt under vårterminen
1924 åt 128 manliga och 54 kvinnliga elever.

Utgifter

Avlöningar m. m...........................................

Stipendier och belöningar åt svenska tonsättare ..

Inköp m. m. för biblioteket................................

Kostnader för två konserter i Paris....................

Diverse expenser..............................................

Uppsala universitet.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar ............................................................................................. 13,048,907:76

Inkomster:

Statsanslag:

Åttonde huvudtiteln:

Uppsala universitet:

E. 2. Universitetsstaten .........................................

3. Avlöningsfyllnad åt professorn i växtbiologi.....

4. Arvoden åt vikarierande akademiska lärare .....

6. Avlöning åt en chef för rasbiologiska institutet

1,098,127: —
1,000: —
11,252: 4 2
7,500: —

— 90 —

E. 8. Lärararvoden m. m........................................... 53,464: 16

9. Materiel för vissa institutioner m. m................... 105,250: —

10. Lönefyllnad åt professorn i praktisk teologi......... 3,384: —

11. Materiel m. m. för hygieniska institutionen ......... 8,500:''—

12. Materiel för pediatriska kliniken ........................ 300:_

13. Assistent vid fjeska institutionen........................ 1,500: —

E. 50. Tillfälligt lönetillägg åt de ordinarie professorerna vid

universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska
mediko-kirurgiska institutet m. fl......................... 37,566: 6 7

51. Klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine

kandidater...................................................... 1,500: —

52. Tryckning av doktorsavhandlingar vid universiteten

i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska
institutet ............................................... 17,250: —

54. Kurser i skyddskoppympning................................. 211: 7 5

N. 1. Ålderstillägg............................................... 32,293: 4 6

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen .................................. 107,507: 75

8. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med

dem jämförliga befattningshavare ........................ 9,940: —

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst... 469,447:09

E. 7/Vi—30/6 1923. Lärararvoden m. m............................ 200: —

36/Vi—S0/6 1923. Ersättning åt vissa opponenter vid disputa tioner

............................................. 250: —

7/1921. Ny- och ombyggnad vid akademiska sjukhuset 2,225,000: —
Elfte huvudtiteln:

A. 5. Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn

efter civila befattningshavare i statens tjänst m. fl. 18,363: —

C. 1. Allmänna indragningsstaten: Diverse föremål ......... 40,910: —

4,250,717: so

Universitetets egna medel:

Inkomst av jordegendomen................................................... 297,476: 19

» » skogar ........................................................... 85,314: 9 c

Intressemedel..................................................................... 549,793: 56

Hyresmedel........................................................................ 27,196: 94

Inkomst av prebendepastorat............................................... 9,951:79

Till institutioner m. fl. influtna medel ................................. 37,246: so

Pensionsavgifter................................................................. 17,041:86

Gåvomedel ........................................................................ 62,365: 44

Diverse inkomster............................................................... 12,048:6 9

1,098,436: 2 2

Balans den 30 juni 1924:
Skulder i allmänhet.......................................................

Summa

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1923:

Utgifter:

Avlöningar, pensioner och gratial ......................................... 1,770,076:84

Institutionernas materiel m. m................................................. 296,676: 48

Kungl. och riksstatens stipendier............................................ 6,200: —

Disponerande av donationers och fonders avkastning ............... 603,020: 14

Universitetsbiblioteket, inköp och bindning av böcker m. m....... 47,150: —

Tryckningskostnader m. m.................................................... 106,962: 60

Reparationer ............................................... 55,831: 05

Ny- och ombyggnad vid akademiska sjukhuset ........................ 2,225,000: —

Diverse utgifter .................................................................... 20,852: 4 4

Reservfonden påföres överskottet.................................... 217,384: 46

5,349,153: 52

14,175,971; 57
32,574,032: sö

13,048,907: 7 6

5,349,153: 52

91 —

Balans den HO juni 1924:

Tillgångar:

Kassabehållning............

Innestående i bank ......

Förskott .....................

Fastigheter..................

Utlånta medel ............

Obligationer ...............

Aktier ........................

Fordringar ..................

145: 75
1,538,291: 12
358,114: 6 2
852,383: 54 •

3,308,526: 19
7,170,501: 60
512,237: so

435,771: 86 14,175.971; 57

Antalet studerande utgjorde:

under höstterminen 1923 ............... 2,748.

> vårterminen 1924.................. 2,784.

Summa 32,574,032: 8 5

Rasbiologiska institutet.

Debet.

Inkomster:

Uppdebiteras institutets tillgångar den 1 juli 1923 .......................................... 711: 71

Åttonde huvudtitelns anslag:

Rasbiologiska institutet:

E. 7. Institutets verksamhet, reservationsanslag, att direkt utgå av statsverkets

fond av rusdrycksmedel.............................................................. 54,935: 29

N. 9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.............................. 10,717: —

Summa 66,364: —

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar m. m............................................................................ 57,737: 4 6

Expenser m. m............................................................................... 8,626: 14 66,353; 60

Tillgångar:

Innestående i bank

Balans den 30 juni 1924:

.......... —: 40

Summa 66,364: —

Lunds universitet.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar .....................................................................

6,179,500: 2 6

Inkomster.

Statsanslag:

Åttonde huvudtiteln:

Lunds universitet:

E. 14. Universitetsstaten.................................

16. Lärararvoden m. m...............................

17. Materiel för vissa institutioner m. m.......

18. Ersättning till vissa professorer inom teolo giska

fakulteten för mistad prebendeinkomst
............................................

947,928: —
68,457: —
30,025: —

2,125: —

92 —

20. Undervisningen vid obstetrisk-gynekolo giska

kliniken.................................... 1,500: —

21. Inredning och möblering av vinden m. m.

i gamla biblioteksbyggnaden ............... 43,800: —

22. Förbättrande av utrustningen för fysiska

• institutionen .................................... 15,000: —

23. Materiel m. m. för universitetsbiblioteket 30,000: —

24. Uppvärmning och belysning m. m. för

universitetsbiblioteket ........................ 5,000: —

25. Materiel m. m. för vissa institutioner och

inrättningar...................................... 75,000: —

E. 50. Tillfälligt lönetillägg åt de ordinarie professorerna
vid universiteten i Uppsala och
Lund samt karolinska mediko-kirurgiska
institutet m. fl..................................... 30,716: 8ä

51. Klinisk undervisning i epidemiologi åt medi cine

kandidater.................................... 1,500: —

52. Tryckning av doktorsavhandlingar vid uni versiteten

i Uppsala och Lund samt karolinska
mediko-kirurgiska institutet...... 16,502: 64

54. Kurser i skyddskoppympning ................. 200: —

55. Ersättning åt vissa opponenter vid disputa ,

tioner ................................................ 550: —

N. 1. Ålderstillägg ......................................... 34,460: 9 o

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal

inom den civila statsförvaltningen ......... 89,938: 87

8. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare

och med dem jämförliga befattningshavare 5,420: —

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst ................................................ 348,148: 9 2

E. 34/l/i—so/e 1923. Utgivande i tryck av anteckningar
efter juridiska föreläsningar vid

rikets universitet ................................. 1,925: —

36/Vi—30/6 1923. Ersättning åt vissa opponenter

vid disputationer ................................ 250: —

Elfte huvudtiteln:

A. 5. Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor
och barn efter civila befattningshavare i

statens tjänst m. fl............................... 17,372: 48 1,765,820:16

Universitetets egna medel:

Arrenden, hemmansräntor m. m.

Intressemedel .........................

Gåvomedel ...........................

Försäljnings- och hyresmedel ...

Laborations- m. fl. avgifter .......

Inkomster av prebendepastorat

Pensionsavgifter ....................

Diverse inkomster ..................

Aterburna medel.....................

60,936: 2 9
274,112: 7 6
34,696:16
8,031: 85
21,149: 68
1,095: 70
2,870: —

2,363: 64

1.034: 72 406,290: 2 4

Skulder i allmänhet

Balans den 30 juni 1924:

Summa

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1923:

Utgifter:

Avlöningar ............................................................................. 1,382,225:84

Institutionernas materiel m. m................................................. 423,816: 86

Hyresmedel, utskylder, avgälder m. m..................................... 9,275: 36

2,172,110: 40

355,805: 26
8,707,415: 92

722,853: so

— 93

Stipendier och premier ............

Byggnads- och reparationsarbeten

Pensioner och livräntor ............

Inköp och bindning av böcker ...
Diverse utgifter ........................

86,634: 20
39,675:1»
70,684: 71
78,609: 10
11,743: 20

Balans den 30 juni 1924 :

Tillgångar:

Innestående i bank.............................................................. 375,250:21

Utlånta medel ...... 2,046,525: —

Aktier............................................................................... 229,500: —

Obligationer ........................................................................ 3,171,008: 20

Fordringar ....................................................................... 59,615:17

Summa

Antalet studerande utgjorde:

under höstterminen 1923 ............... 1,611.

» vårterminen 1924.................. 1,610.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar ............................................................................................

Inkomster.

Särskilda uppbördsmedel för riksstatsanslagen:

Åttonde huvudtiteln:

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

E. 27. Materiel m. m för vissa institutioner

och kliniker.................................... 53,513: 7 5

30. Lärararvoden m. m............................ 2,880: —

37. Inredning av nödiga undervisningslokaler
å S:t Eriks sjuk- och vårdhem i Stockholm
m. m.................................. 600: —

E. 43. Tandläkarinstitutet................................. 149,970: 19

N. 7. Tillfällig löneförbättring för viss personal

inom den civila statsförvaltningen ...... 183: 34

9. llyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst ..................................... 94: 62 207,241: SO

Institutets enskilda medel:

Inbetalda inteckningslån...................................... 20,000: —

Utlottade obligationer.......................................... 7,000: —

Intressemedel...................................................... 433,218:7 7

Hyresmedel ...................................................... 34,040: —

Donationer......................................................... 41,150: — 535,408:7 7

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken........................... 1,076,826:79

» å bankräkningar i enskilda banker................................. 190,183: 46

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter .................................

Balans den 30 juni 1924:

Skulder:

Diverse medel ...........................................................

2,102,663: 61

5,881,898: 61
8,707,415: 92

1,516,858: 64

742,650: 67

1,267,010: 26
7,916: 60

7,260,360: 22

Summa 10,794,796: 18

— 94 —

Kredit.

Skulder...

Balans den l juli 1923:

1,504.906: os

Utgifter:

Riksstatsanslag:

Åttonde huvudtiteln:

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

E. 26. Avlöningar m. in..............................................

27. Materiel m. m. för vissa institutioner och kliniker

28. Arvoden åt vikarierande akademiska lärare ........

29. Ersättning åt vikarier för kamreraren m. fl..........

30. Lärararvoden m. m..................................

31. Materiel för vissa institutioner m. m...................

32. Vaktmästargöromål vid anatomiska institutionen ...

33. Undervisning och sjukvård vid vissa obstetriska och

gynekologiska kliniker ...................................

34. Materiel m. m. för gynekologiska kliniken å Sabbats bergs

sjukhus ................................................

35. Materiel m. m. för farmakologiska institutionen ...

37. Inredning av nödiga undervisningslokaler å S:t Eriks

sjuk- och vårdhem i Stockholm m. m................

38. Ersättning åt lärare och amanuenser vid den medi cinska

undervisningen å S:t Eriks sjuk- och vårdhem
i Stockholm ........................................

39. Okade medel till materiel i allmänhet..................

40. Täckande av under år 1921 uppkomna brister i

vissa materielanslag .......................................

41. Täckande av under 1921 uppkommen merkostnad

för polikliniken för barnsjukdomar i Stockholm

42. Täckande av för år 1922 beräknad brist i materiel -

anslaget för patologisk-anatomiska institutionen
T andläkarinsti tutet:

E. 43. Institutet .........................................................

44. Inredning och utrustning av institutets nya lokaler

45. Ytterligare lärarkrafter vid institutet ..................

46. Återställande av tandläkarinstitutets nu förhyrda

lokaler i förutvarande skick ...........................

E. 50. Tillfälligt lönetillägg åt de ordinarie professorerna
vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska
mediko-kirurgiska institutet m. fl...............

51. Klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater
...............................................................

52. Tryckning av doktorsavhandlingar vid universiteten i
Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet ........................................................

54. Kurser i skyddskoppympning................................

K. 1. Ålderstillägg.........................................................

2. Rese- och traktamentspenningar..............................

3. Extra utgifter .....................................................

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen ................................

8. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med

dem jämförliga befattningshavare ........................

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ...
Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

E. 20/Vi—30/c 1923. Lärararvoden m. m.........................

22/l/i—30/« 1923. Vetenskapliga arbeten å ett patologiskt-anatomiskt
laboratorium vid

Sabbatsbergs sjukhus..................

23/*/i—3% 1923. Dagavgifter vid pediatrisk klinik å
allmänna barnhuset i Stockholm
E. 26/1/!—*% 1923. Tandläkarinstitutet ...........................

301,630: 34
122,789: 18
4,433: os
225: —
72,983: lo
16,237: 55
1,000: —

2,500: —

140: oo
300: —

4,560: 58

3,333: 3 2
39,862: se

179: 23

728: —

7,000: —

154,968: o?
129,822: o o
10,000: —

20,985: —

11,070: 2«

6,000: —

3,000: —
500: —
16,550: —
563: —
2,000: —

50,630: 28

3,675: —
178,140: 27

492: 22

258: —

5,992:—
1,752:''23

— 95 —

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

E. 34/1922. Mikroskop för det kliniska laboratoriet å sera fimerlasarettet

........... 2,000: —

38/1922. Instrumentell utrustning till rättsmedicinska

institutionen ......................................... 523: so

E. 07/1917. Till mikroskop för kliniska laboratoriet å sera fimerlasarettet.

.......................................... 300: so

Elfte huvudtiteln:

Allmänna indragningsstaten:

C. 1. Diverse föremål.................................................. 10,583:84

1,187,708: 40

Institutets enskilda medel:

Avlöningar, stipendier, understöd m. m.............................. 34,467: 91

Obligationsköp .................................................................. 94,964: 68

Utlämnade inteckningslån ................................................... 33,000: —

Räntor och annuiteter......................................................... 7,250: —

Omkostnader m. m. för fastigheten nr 15 A Nybrogatan i Stockholm.
..................................................:....................... 18,915:70

Fondutgift för täckande av brist i ett riksstatsanslag ............ 605: 16

Diverse.............................................................................. 980: Öl

190,183: 46

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken.................. 116,278: 98

» å bankräkningar i enskilda banker ........................ 535,408: 7 7

Balans den 30 juni 1924:

Tillgångar:

Innestående i bank ............................................................ 408,803: 05

Förskott .......................................................................... 175:34

Fastighet.......................................................................... 317,382: —

Inkomstrester..................................................................... 2,165: —

Utlånta medel................................................................... 1,871,425: —

Obligationer ..................................................................... 824,572: 29

Aktier ...............-............................................................. 3,818,535: —

Fordringar ..................................................................... 17,252: 81

1,377,891: 86
651,687: 7 5

7,260,310: 4 9

Summa 10,794,796: 18

Antalet studerande utgjorde:

Höstterminen 1923 ............ .............. 837

Vårterminen 1924 .......................... 853.

Serafimerlasarettet.

Debet.

Balans den 1 juli 1923 :

Tillgångar............................................................................................... 2,207,521: 51

Inom linjen ........................................................................ 4,951,000: —

Inkomster

Åttonde huvudtitelns anslag:

Serafimerlasarettet:

E. 47. Understöd och ersättningar ....................................

48. Inrättningen för sjukas behandling med elektricitet ...

49. Ökade medel för uppehållande av serafimerlasarettets

verksamhet.........................................................

Intressemedel m. m................................................................

Sjukvårdsavgifter...................................................................

120,000: —
750: —

150,000: —
41,641: 18
686,547: 66

Försäljningsmedel .....

Ersättningsmedel m. m
Hyresmedel ..............

— 96

10,764: 62
59,935: 43
6,213: 85

1,075,852: 7 4

Balans den 30 juni 1924:

Skulder:

Utgiftsrester ........................................................................ 70,163: 26

Övriga skulder..................................................................... 612,807:4 8 682,970:7 4

Inom linjen:

Diverse medel ................................................ 1,377,309:16

Summa 3,966,344: 99

Skulder ........

Inom linjen

Kredit.

Balans den 1 juli 1923:

............................................... 1,363,956:7 5

759,281: 35

Utgifter:

Avlöningar m. m.............................................

Pensioner och understöd m. m...........................

Driftkostnader m. m.........................................

303,803: 4 5
19,749: 78

738,947:11 l;062,500: 34

Tillgångar:

Kassabehållning .......

Innestäende i bank____

Fastighet ................

Obligationer.............

Utlånta medel ..........

Aktier och banklotter

Fordringar................

Inom linjen .............

Balans den 30 juni 1924:

4,951,000: —

2,438: 51
165,235: 2 8
1,125,000: —

433,693: 08
146,500: —

80,060: —

191,636: 48 2,144,563:30

Summa 3,966,344: 99

Enligt redogörelse för sjukvården och ekonomien inom lasarettet hava under tiden
1 juli 1923—30 juni 1924 därstädes vårdats 6,008 patienter, därav 2,401 på medicinska och
3,607 på kirurgiska avdelningarna. Underhållsdagamas antal har utgjort 155,863. Kostnaderna
för sjukvården uppgingo, efter avdrag av 32,590 kronor för poliklinikerna och
undervisningen m. m., till 920,796 kronor 75 öre. Om sistnämnda summa fördelas på antalet
underhållsdagar under tiden 1 juli 1923—30 juni 1924, bliver dagskostnaden i medeltal för
varje sjuk 5 kronor 90.7 7 öre. Utgifterna för sjukvården, fördelade på antalet vårdade individer,
 utvisa en kostnad i medeltal för varje patient av 174 kronor 82 öre. Mathållningen
under förut nämnda tid har dragit en kostnad av 285,517 kronor 90 öre eller en medelkostnad
för varje underhållsdag av 1 krona 83.2 öre och har alltså betingat en 20.2 öre högre kostnad
än under förra halvåret 1923.

— 97 —

Farmaceutiska institutet.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar ................................................................................................ 9,477:2 8

Inom linjen ........................................................................... 124,700: fil

58,400: —

30,000: —

15,000: —

1,850: —

325: —

6,725: —

900: —

17,527: 5 0

19,465; 20 15049g; 70
Summa 159,669: 98

Kredit.

Balans den 1 juli 1923:

Skulder................................................................................................... 4,026: 90

Utgifter:

Avlöningar m. m....................................................................... 68,344: 09

Materialier, instrument, böcker och samlingar................................. 15,737:2 2

Uppvärmning, belysning, vattenförbrukning m. m........................... 12,158:24

Egendomens underhåll, renhållning och diverse .............................. 5,874: 51

Hyror ..................................................................................— 7,500: —

Laboratoneutrustnmg m. m......................................................... 21,879: 78 131,493; 79

„ Inkomster:

Åttonde huvudtitelns anslag:

Farmaceutiska institutet:

E. 56. Institutet ..................................................................

58. Laboratorieutrustning m. m. i institutets lokaler............

59. Materialier in. m., uppvärmning m. m. och egendomens

underhåll m. m......................................................

N. 1. Alderstillägg ..............................................................

3. Extra utgifter ...............................................................

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen ..............................................

8.

jämförliga befattningshavare
9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
Termins- och kursavgifter m. m.........................................

Till statskontoret

Leverering:

3,791: 54

Tillgångar:

Innestående i bank
Inom linjen:

Diverse medel ..

Summa 159,669: 98

., Under läsåret 1923—1924 hava vid institutet varit inskrivna 98 farmacie kandidater, varjämte
50 apotekselever deltagit i den för dem anordnade kursen.

Balans den 30 juni 1924:

20,357: 75

125,585: 91

Itev. berättelse ang. statsverket för år 1924. II.

98

Allmänna barnbördshuset med asylen för fattiga barnaföderskor
och deras barn i Stockholm.1

1.

2.

3.

Debet.

Balans från år 1923:

Allmänna barn-bördshuset

Asylen för fattiga
barnaföderskor
och deras barn

Summa

Tillgångar .........................................

2,085,674: 86

978,646: öl

3,059,321: 3 7

Inkomster:

Åttonde huvudtitelns anslag:

E. 61. Allmänna barnbördshuset i

Stock-

12,426: 50

37,500: —
28,508: 03
16,152: 44
8,037: 83
18,133: 60
45,472: 5 o

12,426: ao

37,500: —
28,508: os
16,152: 44
29,388: 47
18,133: so
45,472: so
5,000: —
13,825: 98

62. Verksamheten vid* allmänna

bördshuset i Stockholm .....

Bidrag från Stockholms stad ...............

» » » län..................

Intressemedel m. m...........................

Ersättningsmedel................................

Legosängsavgifter ..............................

barn-

21,351:14

5,000: —

Från fonderna överförda .....................

13,825: 98

Säger

180,056: 38

26,351:14

206,407: 52

Balans den 30 juni 1924:
Skulder:

Utgiftsrester.......................

..................... 18,989:5 7

5,253: 2 9

24,242: 86

Fonder m. m......................

...................... 2,021,818: 21

971,856: 22

2,993,674: 4 3

Säger 2,040,807: 78

977,109: 51

3,017,917: 29

Summa 4,306,539: 02

1,977,107: 16

6,283,646: 18

Kredit.

Balans från år 1923:

Skulder ..................................................... 2,085,674:86 973,646:51 3,059,321:37

Utgifter:

Avlöningar......................... 48,662: 03

Driftkostnader ............................................. 94,328: 4 5

Inventariers anskaffning och underhåll ......... 13,462: 36

Fastighetens underhåll och omkostnader........ 14,017: 61

Diverse ..................................................... 2,843: 36

Fonderna tillgodoförda ................................ 6,742: 7 7

Säger 180,056: 38

4,459: 36
14,393: 14
2,046: 15
40: —
1,176: 82
4,235: 6 7
26,351: TT

53,121: 39
108,721: 59
15,508:41
14.057: 61
4,020: 18
10,978: 4 4
206,407: 52

Räkenskaperna avse första halvåret 1924.

— 99

Balans den 30 juni 1924

Tillgångar:

Innestående i bank.................

Obligationer..........................

Utlånta medel .......................

Fordringar............................

Fastigheter.............................

Inventarier ........................

i

.......... 87,412: aa

........... 293,1123: 7 a

........... 150,000: -

........... 51,925: 78

........... 1,450,045: 88

.......7,500: —

Säger^27040,8Ö7: 7 8
Summa 4.306,539: 02

2.

19,261: 24
855,627: so

10,457: so
91,763: 6 7

977,109: ftl
1,977,107: lo

a.

106,673: sa
1,149,551: os
150,000: —
62,383: 08
1,541,809: 55
7,500: —
3,017,9177^9
6,283,646: is

Antalet av de å allmänna barnbördshuset under första halvåret 1924 vårdade patienter
har utgjort 1,742.

Tekniska högskolan.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar............................................................................................... 1,660,307:6»

Inkomster:

Åttonde huvudtitelns anslag:

E. 50. Tillfälligt lönetillägg åt de ordinarie professorerna vid universiteten
i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet

m. fl...................................................................... 18,550: —

Tekniska högskolan:

F. 1—9, anslag enligt riksstaten......................................... 772,890: —

N. 1. Ålderstillägg ......................................................... 16,550: —

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen .................................... 41,000: —

8. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem

jämförliga befattningshavare .............................. 6,450: —

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst...... 225,000: —

Elevavgifter m. m................................................................. 110,955: 60

Gråvomedel............................................................................. 35,079: 92

Intressemedel ..................................................................... 54,071: 84

Ersättnings- m. fl. medel........................................................ 2,784: 60 j ggg ggj. 86

Balans den 30 juni 1924

Skulder:

I allmänhet .............................................................

Inom linj en ..............................................................

.................. 47,716: 69

1,338,594: 2 7

Summa 2,991,356: it

Kredit.

Balans den 1 juli 1923:

Skulder .................................................................................................. 44,614: 85

Inom linjen ........................................................................ 1,253,964: 71

Utgifter:

Avlöningar m. m................................................................... 819,968: 24

Samlingar och laborationer...................................................... 113,212: 81

Biblioteket ........................................................................... 18,572: 30

Stipendie- och gåvomedel m. m.............................................. 97,340: 82

Allmänna omkostnader............................................................ 257,016: 75 1^06,110: 42

— 100

Till statskontoret

Leverering

11,915:04

Balans den 30 juni 1924 :

Tillgångar:

Kassabehållning .........................................................

Innestående i bank......................................................

Förskott....................................................................

Obligationer..............................................................

Utlånta medel ............................................................

Aktier........... .......................

7,133: lo
297,551: 85
47,716: 69
1,206,314: 29
25,000: —

45,000:— 1,628,715:88
Summa 2,991,356: it

Elevernas antal utgjorde 672 under höstterminen 1923 och 708 under vårterminen 1924.

Chalmers tekniska institut.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar .............................................................................................. 36,589:2 0

Inkomster:

Åttonde huvudtitelns anslag:

Chalmers tekniska institut:

Institutet:

F. 12. Avlöningar m. m...................................................

13. Bibliotek, samlingar och laborationer, expenser m. m____

F. 14. Uppvärmning m. m....................................................

15., Bibliotek m. m..........................................................

N. 1. Ålderstillägg .................................................................

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen ...................................................... 26 521: 99

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ............ 78,556: —

Elevavgifter................................................... qi ctm._

Hyresmedel...................................................................2,488: 15

Intressemedel m. m..................................................................... 19 563:8 7

158,451: 61
23,550: —
40,000: —
16,000: —
8,566: o?

405,318: 2 9

Summa 441,907: 58

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1923:

Utgifter:

Avlöningar .......................................................

Stipendier och premier .....................................

Bibliotek, samlingar, laboratorier m. m.................

Verkstaden.......................................................

Allmänna omkostnader ....................................

6,556: 4 s

297,212: 78
9,797: so
36,947: 68
1,522: 88

55''294: 98 400,775:7 7

Leverering

Till länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län .....

1,825: —

101

Tillgångar:

Balans den 30 juni 1924:

Kassabehållning....................................................................... 2,467: 48

Innestående i bank ........................................ ........................ 30,282: »o 32,750:38

Summa 441,907: 68

Antalet elever uppgick under höstterminen 1923 till 505 samt under vårterminen 1924

till 480.

Chalmers tekniska institut, materialprovningsanstalten.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar ................................................................................................... 12,572: 16

Inkomster:

Tionde huvudtitelns anslag:

Befrämjande av slöjderna:

Befrämjande i allmänhet av slöjderna:

D. 2. Manufakturernas befrämjande ....................................... 2,500: —

Avgifter för materialprovningar m. m.............................................. 26,444: »8

Intressemedel................................................................................. 472: 15 29,417: os

Summa 41,989: 24

Kredit.

Utgifter:

Omkostnader för materialprovningsanstalten ................................................... 29,761: 7 7

Balans den 30 juni 1924:

Tillgångar:

Kassabehållning........................................................................... 72: 94

'' Innestående i bank ..................................................................... 12,154: 53 12,227: 47

Summa 41,989: 24

— 102 —

Skolöver -

Fernte huvudtiteln:

. C. 25. Anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka...........................

Åttonde huvudtiteln:

Gr. 1. Skolöverstyrelsen.....................................................................................

2. Övergångsstat ..........................................................................................

3. Byggnadssakkunnigt biträde........................................................................

4. Inspektion och sakkunniga biträden ............................................................

5. Expeditionsvaktsgöromål ............................................................................

6. Förhyrande av ämbetslokaler ................................................................

H. 15. Undervisning genom infödda lärare i tyska och engelska vid de allmänna läroverken
m. fl. läroanstalter........................................................................

I. 3. Studentkurser och parallellavdelningar vid vissa folkskoleseminarier m. m.......

13. Verksamheten vid statens småskoleseminarier i Lycksele och Hagaström.........

24. Befrämjande av folkundervisningen bland de i rikets nordligaste trakter bosätta!

finnar ...................................................................................................

34. Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor..................................................

44. Understöd åt folkhögskolor .....................................................................

72. Uppfostringsanstalter för varnartade och i sedligt avseende försummade barn...

J. 21. Yrkespedagogisk centralanstalt .......................................... ....................

K. 1. Understöd åt folkbibliotek.........................................................................

2. Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga före läsningar

......................................... ..............................................

L. 5. Understödjande av skididrotten bland ungdomen .......................................

N. 1. Ålderstillägg ............................................................................................

3. Extra utgifter ..........................................................................................

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen ...

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .....................................

H. 16/1922. Utbildningskurser för lärare vid allmänna läroverk m. fl. läroanstalter......

Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:

I. 75/1922. Inredning och möblering av de nya byggnaderna för anstalten...............

G. 5/1920. Handbok i nykterhetsfrågan m. m.......................................................

Elfte huvudtiteln:

Allmänna indragningsstaten:

C. 1. Diverse föremål ........... ..........................................................................

Av influtna studentexamensavgifter ...........................................................................

» » realskolexamensavgifter.................. ......................................................

Summa 1

1 Tillgångarna den 30 juni 1924 utgjordes av:

Kassabehållning .......................................... 154: 85

Tillgodohavande i bank................................. 46,681:7 7 46,836:6 2

103

styrelsen.

Debet

Kredit

Tillgångar

den

V? 1923

Uppbörd

Leverering
Irån stats-kontoret

U tgilter

1

Leverering
till stats-kontoret

Tillgångar

de

80/o 1924

Summa

_

1

400

400

-

_

-

—

-

400

118

25

503,961 86

496,031

1 01

8,048 51

—

—

504,079|ei|

1,900

_

1,900

—

—

—

—

—

i,yuu

—

_

4,8001

__

4,800

—

—

—

—

—

4,8001

-i

16,000,

_

14,570

—

1,430

—

—

—

16,000;

—

32

50

1,410''

_

1,442

50

—

—

—

—

1,442''

50

—

—

1,500

57,000''

-

58,500

—

—

—

—

—

58,500

5,000

5,000

_

—

—

—

—

5,000

—

249

98

330.939

30

331,156

11

33

12

—1

—

331,189

23

_

-

_

88,304 83

88,304

85

—

—

—

—

88,304

85

-

14,500

13,670

36

829

64

—

—

14,500

—

_

-

7,851

41

7,851

41

—

—

—

7,851

41

_

_

5,250

_

5,250

—

—

—

—

5,2o0

—

1,500

_

1,500

—

—

—

. -

-

1,500

—

29

63,700

_

67,084

56

3,296

73

—

—

70,381

2 9

—

—

14,807

-

14,313

89

493

11

—

14,807

3,000

3,000

_

—

—

■ -

3,000

—

_

3,055

50

20,000

_

23,009

11

46

3 9

—

—

23,055

50

750

_

750

—

—

—

—

—

750

—

1,372

94

_

3,600

9,880

_

3,801

90

—

—

1,171

04

4,972

94|

29

9,880

2 9

—

—

—

9,880

29

107,753

93

107,747

93

6

—

—

107,753

931

6,301 98

40

6,250

—

—

—

52

33

6,302

331

4-0.732 8 2

894

46

—

-1

39,837

8 C

40,732

3 2

9’682

—

—

—

2,000

10,639

53

—

—

1,042

14 7

11,682

6.420 -

6,420 —

_

_

i_

6,420

— i

2,939

78

_

4,515

_

3,660

75

—

3,794

;0?

7,454

781

924

,02

—

-

10,750

10,735

13

—

—

938

; s s

11,074

02

61,952 99

11,637187

1,285,993''14

1,298,563

88

14,183

50

146,836

[62

| 1,359,584

|_|

— 104

Högre lärarinneseminariet jämte hushållsskolan.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Seminariet

Tillgångar ................................................... 212,616: 4 4

Inom linjen ....................................... 292: 50

Hushållsskolan Summa
5,655: 57 218,272: Öl

Inkomster:

Åttonde huvudtitelns anslag:

Högre lärarinneseminariet:

H. 2. Lokalhyra, hushållsskolans verksamhet

m. m...........................................

4. Täckande av brist å anslaget till timlärare
och vikarier för år 1921
2/V. — s% 1923. Stipendier, lokalhyra m. m.
N. 7. Tillfällig löneförbättring för viss personal
inom den civila statsförvaltningen
.......................................

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst ....................................

Terminsavgifter ....................................

Inkomster på hushållet ..................................’’

Intressemedel................

14,310: -

586:

25:

34,410:

Säger 49,331: —

30,150: —

2,509: 4 5

8,073: —
14,620: —
19,370: —
265: 4 o
74,987: 85

44,460: —

586: —
25: —

2,509: 4 5

8,073: —
49,030: —
19,370: —
265: 4 0
124,318: 85

Balans den 30 juni 1924:

Skulder:

I allmänhet .....................

.......... 29,531:6 5 68:94_29,600: 59

Summa 291,479: 09 80,712: 3 6 372,191:45

Kredit.

Balans den 1 juli 1923:

Skulder .........................

Utgifter:

Avlöningar m. m.....................................

Bibliotek, undervisningsmateriel och inventarier

Utgifter för mat .............................................

Hyror ..........................................

För undervisning i fjärde årskursen .................

Allmänna omkostnader ..................................

Säger

31,531: 65 _ 1,723: 78 33,255: 88

18,063: 19
7,741: 20

2,575: —
18,728: 38
47.107: 7 2~

30,633: 4 5
5,784: 71
21,066: 07
5,700: —

10,148: 83
73,333: o 6

48,696: 64
13,525: 91
21,066: 07
5,700: —
2.575: —
28,877: le
120,440: 78

105

Seminariet

11 UHhållBskolan

Summa

Bulans den 30 juni 1924:

Tillgångar:

Kassabehållning .............................

............. 2,972: 4 4

—

2,972: 4 4

Fordringar ......................................

............. 17,831: 65

- —

17,831: 65

Inom linjen .................................

... 437:50 ___

_ _

_ _

Fastigheter......................................

............. 139,103: 81

— —

139,106: 81

Inventarier......................................

............. 52,929:8 2

5,655: 57

58,584: 89

Säger 212,839: 7 2

5,655: 6 7

218,495: 2 9

Summa 291,479: 0 9

80,712: 86

372,191:45

Höstterminen Vårterminen

1923 1924

Lärjungarnas antal har utgjort:

X högre lärarinneseminariet.................. 92 92

I seminariets hushållsskola.................. 74 74

I normalskolan ................................. 293 293

106

Allmänna

Uppsala ärkestift:

Uppsala högre allmänna läroverk.
Gävle » » »

Hudiksvalls högre » »

Enköpings realskola...................

Söderhamns » ...................

Norrtälje samskola......................

Antal lärjungar

T Höst- Vår terminen

'' terminen
1923 1924

Linköpings stift:

Linköpings högre allmänna läroverk
Norrköpings » » »

Västerviks «• » »

Eksjö realskola ............................

Vimmerby samskola.......................

Vadstena » .......................

Skara stift:

Skara högre allmänna läroverk........

Vänersborgs högre allmänna läroverk .
Borås » » »

Mariestads realskola.........................

Lidköpings » .........................

Skövde » .........................

Alingsås samskola............................

Falköpings » ............................

Strängnäs stift:

Strängnäs högre allmänna läroverk
Örebro » » »

Nyköpings » » »

Eskilstuna realskola .....................

Södertälje » .....................

Askersunds samskola.....................

Västerås stift:

Västerås högre allmänna läroverk
Falu » " » »

Arboga samskola .......................

Sala » .......................

Köpings » ......................

653

547

201

93

199

175

651

537

205

94

199

176

Säger] 1,868] 1,862

648

682

230

302

143

124

648

678

232

296

143

124

Säger 2,1291 2,121

.1

364

293

554

108

132

223

239

285

364

289

549

108

128

224

234

281

Säger] 2,198

179

781

315

399

373

101

2,177

183

771

309

393

370

104

Säger] 2,148

494

432

118

149

163

2,130

493

432

115

147

162

Säger] 1,356] 1,349

Debet

Tillgångar
den ‘/t 1923

Inkomster

113,651

222,517

78,277

23,690

28,818

17,194

484,149

230,943

190,412

126,459

32,301

17,787

18,780

367,173

329,622

159,590

76,283

88,927

82,401

1,103,998

431,229

377,782

163,422

90,959

80,242

74,552

616.685'' 5 5

197,562 49
54,747 16
111,514 38
46,811137
104,786 21
27,848jö4
30,902] 61 j
13,064! 04

1,218,188

277,748

198,596

256,069

82,953

84,057

94,437

100,425

118,505

587,236] 7 91 1,212,795

369,500
200,325
71,449
33,958
48,538 98
24,367 15

748,139

80,270

155,737

22,357

13,130

18,141

80

162,924

406,098

222,758

126,546

217,010

66,514

1,201,853] 08

296,320

314,991

76,715

74,662

79,506

289,637] 64 842,196

36

— 107 —

läroverken.

Kre

d i t

Skulder

Skulder

i

Tillgångar

den 30/e 1924

Summa

den 30/<
1924

den ''/’
1923

Utgifter

Kassa- 1
behållning |

Utlånta

medel

|

Fordringar

Summa

5

6 !

7

8

1

9

1

10 |

11

12

B,607

28

6,435

31

370,159!

31

483

59

103,476

39

3,877;

69]

107,837

6 7

484,432

29

5,789

2 8

7,415

07

321,504

77

624

56

220,161

46

8,2231

16

229,009

18

557,929

02

257

92

1,356

83

155,405

08

482

35

80,880

96

- 1

81,363

81

238,125

22

97

10

273

10

75,326

4 2

108

80

24,266

03

971

10

24,471

98

100,071

45

10,132

4 2

7,468

32

89,359

82

292

96

20,529

97

10,227

21

31,050

14

127,878

28

141

04

—

—

83.090

34

106

80

16.398

48

141

04

16,646

8 2

99,736

66

20,025

04

22,948

63

1,094,845

74

2,099

06

465,713

2 9

22,566

20

490,378

55

1,608,172

92

3,114

14

423,734

94

515

86

231,882

92

2,925

235,323

78

662,172

86

634

07

2,082

Öl

384,075

92

561

93

182,109

2 3

—

—

182,671

16

568,829

09

_

156,963

62

425

98

130,959

08

1,533

33

132,918

39

289,882

Öl

__

_

_

_

89,848

20

150

15

33,263

07

—

—

33,413

22

123,261

4 21

_

_

93

68

80,401

28

5,397

41

12,137

36

—

—

17,534

77

98,029

731

14

28

83

32

75,290

93

241

57

17,717

49

14

23

17,973

29

93,347

54

648

30

5,373

15

1,210,314

89

7,292

90

608,069

15

4,472

56

619,834

61

1,835,522

65:

583

14

835

70

277,177

81

500

195,885

15

1,495

67

197,880

82

475,894

33

35

61

983

84

197,144

91

—

—

55,045

13

205

83

55,250

96

253,379

7 i |

j 3,104

15

5,289

95

253,363

33

740

59

107,902

93

3,391

03

112,034

55

370,687

83

|

_

39

10

82,793

18

_

—

46,891

54

41

25

46,932

79

129,765

07

1 _

_

_

_

90,986

22

—

—

95,801

05

2,056

54

97,857

59

188,843

81|

724

91

1,575

73

92,035

03

—

—

28,675

51

724

91

29,400

42

123,011

18

1,208

65

1.756

4 2

99,866

18

175

82

29,529

88

1,208

65

30,914

35

132,536

95

—

—

—

117,259

71

73

65

14,236

39

—

—

14,310

04

131,569

75

5,656

46

10,480

74

1,210.626

37

1,490

06

573,967

58

9,123

88

584,581

52

1,805,688

63

373

18

452

92

154,963

2 9

517

56

372,710

97

4,152

7 7

377,381

30

532,797

51

1,738

97

1.412

5 I

405.355

34

—

—

197,114

76

4,280

20

201,394

96

608,162

81

2,700

03

3,011

Öl

219,625

73

—

—

71,471

34

2,800

03

74,271

37

296,908

61

_

_

_

_

128,159

67

2,419

79

29,925

21

—

—

32,345

—

160,504

67

1,000

_

2,966

63

214,098

69

461

46

48,023

07

1,000

—

49,484

53

266,549

85

953

16

1,186

7 6

66,895

5(*

—

—

22,880

38

872

07

23,752

45

91,834

77

6,765

34

9,030

33

1,189,098

2 8

3,398

81

742,125

73

13,105

07

758,629

61

1,956,758

22

1,661

65

1,747

94

291,278

71

323

18

82,339

90

2,562

84

85,225

92

378,252

57

36

16

54

89

316,033

51

173

51

153,724

33

779

09

154,676

93

470,765

33

—

_

78,825

18

224

Öl

20,023

98

—

—

20,247

99

99,073

17

2,213

50

1,426

76

77,636

28

—

—

8,829

43

2,113

50

10,942

93

90,005

! 97

11

34

312

95

79,037

27

120

62

18,143

90

44

87

18,309

89

97,659

Öl

3,922

6 &

3,542

; 54

| 842,810

95

841

132

283,061

i 5 4

| 5,500

30

! 289,403

116

1,135,756

i 6 5

108

1

2

1 »

*

■ Växjö stift:

Växjö högre allmänna läroverk.................

41S

41E

105,53"

65

294.77C

15

Jönköpings högre allmänna läroverk ........

1 IftC

07

05

Kalmar » » » .......

454

455

12,816

64

266,41C

Kalmar högre allmänna läroverks donations-

fonds delegation.................................

—

_

283,642

64

14,275

58

Oskarshamns realskola.......................

151

151

17,793

48

77,832

20

Säger

1,672! 1,665

584,975117

j 1,020,1431—

Lunds stift:

i

Lunds högre allmänna läroverk..................

52S

527

97,445

88

347,468

91

Malmö » » » .............

863! 852

159,798

70

455,624

98

Kristianstads högre allmänna läroverk ......

499 489

444,607

96

294''637

88

1 Karlskrona » » »

514j 511

154,717

09

295,360

22

Hälsingborgs » » »

654 653

105,939

04

372,718

20

Ystads » » »

35 4

361

112,394

34

199,508

30

Malmö realskola..................................

532

525

46,764

08

215,172

68

Karlshamns realskola .........................

171

j 169

28,691

82

86,433

11

Landskrona » ...........................

230

230

78,260 63

121,072

06

Angelholms samskola ...........................

226

225

36,134

71

109,182

2 3

Trällehorgs » ..........................

276

273

37,375

69

118,184

03

Säger

4,848

4,815

1,302,119

94

2,615,362

60

Göteborgs stift:

Högre latinläroverket i Göteborg...............

895 898

197.824

57

418,684

» realläroverket i » ...............

6881 683

143.814

80

414,019

98

Halmstads högre allmänna läroverk............

492! 493

102,329

76

290,642

38

Varbergs realskola....................................

164

158

13.804

72

91,648

78

Uddevalla > ....................

284 282

20,779

27

106,968

96

Göteborgs västra realskola.......................

559 554

59,655

40

227,842

90

» östra » .......................

537 539

25,948

21

203,585

69

i Strömstads samskola..................

119

118

9,853

14

68,716

Säger

3,738

3,725

574,009

87

1,822,109

26

! Karlstads stift:

Karlstads högre allmänna läroverk ...........

619

618

168,896

89

368,486

86

Arvika realskola......................

155

153

11,410

67

81,235

73

Kristinehamns realskola ....................

276

272

28,843

71

115.229

14

Amåls samskola..............................

198

194

36,737

71

85,442 99

Filipstads » .................

176

175

62,028

10

78,96710

; Säger

1,424

1,412

307,917

08

729,361

82

Härnösands stift:

Härnösands högre allmänna läroverk .........

346

346

141,301

95

243,412

89

Östersunds » * »

435

438

51,392

09

254,226

92

I Sundsvalls » » »

444

443

156,394

72

264,108

25

j Omsköldsviks samskola ...................

248

241

31,556

99

107,449

30

Säger

1,473

1,468

380,645

75

869,197

36

: Luleå stift:

Luleå högre allmänna läroverk................

343

344

58,162

16

226,255

65

Umeå » » »

354

357

81,306

62

218,542

06

Piteå samskola ...............

191

183

41,654

08

85,888

39

Haparanda samskola................

1441

144

52,638

17

87486

33

Skellefteå » ............

2341

229

49,498

36

106,965

30

SägerJ

1,266|

1,257|

283,259!39|

725,137173

109

6

6

7

8

9

1 0

11

12

15,144 86

17,327

30

292,057

6b

105,410

8 8

657

8 9

106,067

415,452

65

4,447 6 6

2.732

3 4

365,709

88

494

08

163,104

08

4,447

55

168,045

71

536,487

4 8

4,000

-

4,000

—

266,833

55

—

—

12,243

06

152

08

12,395

14

283,228

69

_

100

_

13,308

87

_

_

274,387

04

10,120

2 6

284,507

80

297,916

17,

100

1,145102

77,733

2 7

—

—

16,628

17

219

17

16,847 34

95,725

63

23,692

40

25,304

66

1,015,642

65

494

08

571,772

78

15,59614 5

587,863

26

1,628,810

5 71

55,416

22

57,063

1 2

342,529

60

99

100,639

29

100,738

2 5»

500,331

Öl

573

59

2,504

75

441,185

2 8

791

06

170,942

59

573169

172,307

2 4

615,997

27

238

55

180

05

289,551

52

159

3 0

449,329

97

263

55

449,752

82

739,484

39

988

07

1,7181-12

284,878

31

—

—

161,111

6 2

3,357

08

164,468

65

451,065

38

33,250

33,250

—

365,608

12

1,297

6 2

111,751

50

—

—

113,049

12

511,907

24

337

21

642i6ä

199,049

78

—

—

110,394

53

2,152 99

112,547

52

312,239

85

10,298

48

7,418

3 7

237,705

10

6,162

4 5

10,650

84

10,29848

27,111

77

272,235

2 4

134

45

33

75

89,816

42

140

80

25,133

96

134:46

25,409

21

115,259

38

75

758

25

122.848

63

—

—

75,715

81

75

—

75,790

81

199,397

69

—

—

—

107,318

79

363

64

37,634

51

—

37,998

15

145,316194

! —

—

—

—

116,625

38

1,133

56

37,800

78

—

-

38,934

3 4

155,559 72

101,311

57

103,569; 26

2,597,116193

10,147

43

1,291,105

40

16,855

09

1,318,107

9 2

4,018,794 11

906

02

2,789(36

402.116

47

593

98

209,867

17

2,048

78

212,509 98

617,415

76

1,700

—

—

412,578

47

2,480(91

142,775

40

1,700

—

146,956181

559,534

7 8!

932

76

1,491

45

294,789

2 7

994

08

94,734

73

1,895

37

97,624 18

393,904

90''

1,000

—

52

5 2

92,256! 83

38

53

13,075

62

1,030

—

14,144 15

106,453

50!

—

—

—

107,257

53

—

—

20,490

70

—

—

20,490 70

127,748

23''

977

94

2,759

38

223,106

96

237

7 5

61,394

21

977

94

62,609(90

288,476

24

—

—

—

—

203,490

16

—

26,043

74

—

26,043 j 74

229,533

90 i

—

—

—

—

71,071

26

1,042

10

6,455

79

-

—

7,497 89

78,569

14

5,517

3 2

7,092

71

1,806,666

94

5,887

35

574,837

36

7,652

09

587,876

80

2,401,636

451

1,462

Öl

369,643

97

656

90

166,439

44

2,105

95

169,202

29

538,846

26''

_

—

—

81,303

52

665

4 1

10,677

44

—

—

11,342

SS

92,646''40

_

_

10

97

114,858

32

176

43

29,027

13

—

-

29,203

56

144.072

85

—

—

187

23

84,913

04

1,458

81

35,621

62

—

37,080

43

122,180

70

307

44

179

33

78,379

—

59

99

62,604

82

79

50

62,744

31

141,302

64

1,769

95

377

53

729,097

85

3,017

57

304,370

45

2,185

45

309,573

47

1,039,048

85

12

68

236,578

14

146,840

66

1,308

72

148,149

38

384,727

52;

908

55

2,279

Öl

254,032

07

209

06

49,098

37

908

55

50,215

98

306,527

56

—

—

—

—

260,180

41

441

42

157,516

14

2,365

—

160,322

56

420,502

9 7 j

148

3 3

68

84

103,290

90

16

97

35,629

58

148

3 3

35,794

88

139,154

62

1,069! 5 6

2,348

35

854,081

52

667

45

389,084

75

4,730

60

394,482

80

1,250,912

67 j

3,577

31

7,924

56

223,377

28

141

40

52,974

57

3,577

31

56,693

28

287,995*12

910

93

—

—

221,609

46

472

11

77,683

86

1,094

68

79,250

10

300,759 61 (

—

—

44

59

86,282

Öl

196

92

40,962

70

56

25

41,215

87

127,542

471

6,013

53

6,455

49

86,525

37

471

95

46,671

69

6,013

58

53,157

17

146,138

ÖB!

—

—

—

—

107,745

02

478

18

48,240

46

—

—

48,718

64

156,463

66

10,501

77

14,424(64

725,439(14

1,760 56

266,532

78

10,741

77

279,035|n

1.018,898(s;i

Ilo

''

1

2

3

*

Visby stift.

Visby högre allmänna läroverk.................

258

255

104,294

93

185,387

77

Stockholms stad:

Högre latinläroverket å Norrmalm ............

821

824

92,587

65

81,887

11

» allmänna läroverket å Södermalm.....

869

873

63,509

60

90,600

07

> realläroverket å Norrmalm...............

725

721

61,524

28

73,833

18

» > å Östermalm ............

838

832

39,405

19

98,562

91

Jakobs realskola.......................................

403

403

35,139

29

36,980

42

Katarina » .......................................

494

487

47,305

23

46,122

80

Kungsholms realskola ..............................

554

546

28,931

69

45,044

42

Nya elementarskolan.................................

509

520

36,550

38

68,780

47

Undervisningsverkens m. fl. fonder ............

—

—

660,073

58

2,456,377

93

Säger

5,213

5,206

1,065,026

89

2,998,189

31

Summa

129,591

2 29,442

7,328,098 64

16,543,920

Öl

Statens folk- och

1

2

3

4

Folkskoleseminariet i:

Stockholm (för lärarinnor) ........................

149

147

18,814

51

211,006

14

Uppsala ............................................

241

239

2,587

02

265,968

07

Strängnäs................................................

151

152

3,381

36

192,571

53

Linköping................................................

208

205

4.492

23

239,806

75

Växjö ...................................................

150

149

9,143

05

179,435

57

Kalmar (för lärarinnor).................. .........

133

134

628

21

164,853

87

Lund...............................................

233

229

45,728

52

264,909

Landskrona (för lärarinnor)........................

209

209

1,881

29

212,734

45

Grö teborg ...............................................

223

233

268

13

311,559

81

Skara (för lärarinnor) .............................

204

205

6,215

98

234,693

38

Karlstad .................................

228

227

94,737

81

268,273

82

Falun (för lärarinnor) ............................

241

240

17,219

86

264,424

25

Härnösand .............................

121

121

5,645

50

159,398

84

Umeå (för lärarinnor) ..............................

184

183

30,160

_

229,791

06

Luleå (för såväl manliga som kvinnliga lärare)

253

252

3,652

63

265,820

11

Småskoleseminariet i:

Haparanda ..........................

67

66

5,271

98

96,212

37

Murjek .................................

76

76

11,502

31

87,489

44

Hagaström .......................

OO

55

—

—

42,525

22

Lycksele ................................................

62

62

2,915

24

109.197

05

Summa

3,188

3,184

264,245|«8

3,800,670

78

1 Härav utgör antalet flickor: i vissa högre läroverk 95, i vissa realskolor 67 samt i

2 » » » » > » » » 112 » » » 66 » »

in

5

6

“1

7

8

10

11

12

629

47

188,1 loj»2

509

so

100,271

161

51

100,942

31

•

289,682

70

5,536

37

7,818

4 5

91,617

84

660

08

73,798

11

6,116

6 5

80,574

84

180,011

18

1,256

91

70

—

102,222

54

334

16

51,441

31

1,298

57

53,074

04

155,366

58

4,288

2 7

1,654

23

76,397

40

168

37

57,137

4 6

4,288

27

61,594

10

139,645

73

2,944

2 9

549

73

97,195

80

2,049

2 4

38,173

83

2.944

29

43,166

86

140,912

3 9

287

80

695

81

39,388

02

57

94

31,585

54

680

20

32,323

68

72,407

51

_

_

449

19

45,983

70

18

05

46,977

09

—

—

46,995

14

93,428

03

4,052

3 2

1,719

07

54,056

9G

7

62

18,192140

4,052

32

22,252

40

78,028

43

71,664

92

77,935

08

65,246

09

381

37

33,180 81

252

42

33,814

60

176,995

77

3,583

98

9,664

29

2,449,737

88

12| o i

649,774 so

10,846

51

660,633

32

3,120,035

49

93,614

86

100,555

85

3,021,846

23

3,688|84|l,000,260|9i

30,479123

1,034,428

98

4,156,831 lots

1 274,495

22

305,677 86

16.485.698U1

40,795|28 7,171,172 67

■ 143,170 20 7,355,138|io

24,146,514

37

småskoleseminarier.

5

6

7

8

9

10

11

12

215,676

03

88

79

14,055

83

14,144

62

229,820

65

_

—

3,045

40

264,029

44

398

32

1,081

93

—

—

1,480

25

268,555

09

1,344

15

298

21

192,838

61

675

71

2,140

36

1,344

15

4,160

22

197,297

04

_

_

_

—

240,678

41

3,620

57

—

—

—

—

3,620

57

244,298

98

_

_

60

_

179,389

22

—

—

8,936

78

192

62

9,129

40

188,578

62

2,592

55

_

—

168,074

63

168,074

63

_

—

—

_

283,451

53

250

03

26,936

Öl

—

—

27,186

04

310,637

57

2,767

28

—

_

217,383

02

—

—

—

—

—

—

—

—

217,383

0 2

4,673

71

1,633

47

312,870

50

453

02

—

—

1,544

66

1,997

68

316,501

65

2,994

06

5,315

82

227,145

39

1,405

13

10,037

08

—

—

11,442

21

243,903

42

15,487

67

—

_

367,491

56

—

—

9,620

50

1,387

24

11,007

74

378,499

30

_

_

_

_

266,223

07

in

95

15,309

09

■ • -

—

15,421

04

281,644

11

6,109

S5

4,976

97

158.560

43

—

1,506

94

6,109

85

7,616

79

171,154

19

—

—

—

—

215,626

38

—

—

44,324

68

—

—

44,324

6b

259,951

06

574

7 2

3,814

48

266,232

98

—

—

—

—

—

—

—

—

270,047

46

_

_

_

91,938

83

379

44

9,166

08

—

—

9,545

52

101,484

36

1,871

88

3,772

11

86,003

32

9,216

32

—

—

1,871

88

11,088

20

100,863

63

—

—

20

3 9

42,070

56

434

27

—

—

—

—

434

27

42,525

22

—

—

4

82

69,454

79

—

—

42,652

68

—

—

42,652

68

112,112

29

1 38,415 87

22,94l|e7 3,865,138

70

17,038 6 5

185,767

96

12,45o|40

215,251

91

4,103,332|28

samskolorna 1,605.
» 1,580.

112 —

Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar............................................................................................... 1,026,263: so

Inkomster:

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Åttonde huvudtiteln:

I. 53. Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda......... 154,304: 53

64. Tryckning av blindskrifter ...................................... 2,300: »8

N. 9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst...... 116:10

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken .............................................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ....................................

156,721: 61
288,156: 69
6,935:18

Skulder:

Utgiftsrester
Diverse medel

Balans den 30 juni 1924 :

........................ 24,430:56

....................... 983,178:48 l,QQ7,609: 04

Summa 2,485,686: 32

Kredit.

Skulder

Balans den 1 juli 1923:

984,152: 51

. Utgifter:

Åttonde huvudtiteln:

I. 53. Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda ............

54. Förstärkning av anslaget till institutet och förskolan för

blinda å Tomteboda ...................................................

57. Järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare

63. Bidrag till avlönande av vikarier för lärare vid blindunder visningsanstalter

.........................................................

64. Tryckning av blindskrifter............................................

65. Understöd, åt blindlärarelever .......................................

N. 1. Ålderstillägg ...............................................................

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen......................................................

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .........

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken .....................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter.....................

257,454: 5 3

83,772:15
3,987: 2 6

687: 96
9,300: 98
900: —
9,250: 08

8,896: 6 7
37,560: 2 4

411,809: 87
68,986: 4 5
6,548: 29

Balans den 30 juni 1924:

Tillgångar:

Innestående i bank ..................................................

Förskott ...................................................................

Fastigheter ........................................................

Inkomstrester .............................................................

Obligationer.............................................................

21,151: 89
1,000: —

58,000: —

31,366: 66

902,670:65 1 ,Qj4.189: 20
Summa 2,485,686: 3 2

Lärjungarnas antal uppgick under höstterminen 1923 till 153, därav 96 gossar och 57
flickor, samt under vårterminen 1924 till 150, därav 93 gossar och 57 flickor.

113

Läroanstalterna för blinda.

Tillgångar

Debet.

Balans den 1 juli 1923

Inkomster

Åttonde huvudtitelns anslag:

I. 55. Förskolan för blinda i Yäxjö ..................

56. Förstärkning av anslaget till förskolan för

blinda i Växjö.......................................

57. Järnvägsresor för blindskolelever jämte åt följande

vårdare ....................................

Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda:

I. 58. Avlöningar..........................................

59. Materialier, expenser m. m...................

60. Förstärkning av reservationsanslaget till

materialier, expenser m. m...................

61. Uppehållande av ytterliga en korgmakeri avdelning

...................................,......

69. Fraktbidrag för arbetsmaterialier till blinda

hantverkare .......................................

I. 63. Bidrag till avlönande av vikarier för lärare

vid blindundervisningsanstalter...............

N. 1. Ålderstillägg ..........................................

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal

inom den civila statsförvaltningen .........

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst ...................................................

I. 71/1921. Nybyggnad för hantverksskolan i Kristinehamn
för blinda.....................

Elevavgifter............................................................

Intressemedel .........................................................

Försäljningsmedel ...................................................

Ökat värde å inventarier ........................................

Säger

Summa

Kredit.

Utgifter

Avlöningar ............................................................

Utackorderingsbidrag till behövande elever ...............

Kosthåll, beklädnad, sjukvård m. m.........................

Undervisnings- och arbetsmaterialier samt inventarier
Bidrag till fria frakter för arbetsmaterialier för blinda
Inredning av hantverksskolans i Kristinehamn för blinda

nybyggnad .........................................................

Allmänna omkostnader.............................................

Säger

Yäxjö

Kristinehamn

Summa

165,680: 84

79,893: 07

245,573: 91

20,600: —

.--

20,600: —

12,450: —

—

12,450:—

764: oo

—

764: oö

—

17,300: —
11,000: -

17,300: —

11,000: —

—

11,350: —

11,350. —

—

6,600: -

6,600: —

—

5,000: —

5,000: —

150: —
1,800: —

1,800: —

150: —
3,600: —

2,030: 42

2,455: —

4,485: 42

8,132: —

13,884: —

22,016: —

15,075: —

254: 76
208: 84

10,000: —

948: 3 o
134,072: 02
5,655: 88

10,000: —
15,075: —
948: 30
134,326: 7 7
5,864: 22

61,465: 06

220,064: 7 o

281,529: 7 6

227,145: ''JO

299,957: 7 7

527,103: 6 7

30,218: 88

47,793: —

78,011: 88

- -

7,040: so

7,040: 50

14,711:29

- -

14,711: 2 9

1,111: 02

128,754: 6 0

129,865: 62

—

5,004: 88

5,004: 88

_ _

7,807: 2 8

7.807: 2 8

15,215: 08

11,012:68

26,227: 66

61,256: 22

207,412: 74

268,668: 96

8 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1924.

— 114 —

Växjö Kristinehamn Summa

Leverering:

Till länsstyrelsen i Värmlands län ........................... —- — 2,039: 64 2,039: 64

Balans den 30 juni 1924:

Tillgångar:

Kassabehållning................................................... — — 3,215: 68 3,215:63

Innestående i bank ............................................. 30,245:37 30,245:3 7

Förskott ............................................................ .. 2,639: 91 2,639: 91

Fastigheter ........................................................ 150,000: — --- 150,000: —

Inventarier m. in................................................. 15,889:68 54,404:48 70,294:16

Säger 165,889:68 90,505:89 256,395:07

Summa 227,145:90 299,957:7 7 527,103:6 7

Antalet lärjungar uppgick vid förskolan för blinda i Växjö under såväl höstterminen 1923
som vårterminen 1924 till 38 samt vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda under höstterminen
1923 till 65 och under vårterminen 1924 till 66.

Hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor.1

Debet.

Inkomster:

Åttonde huvudtitelns anslag:

I. 68. Understöd åt hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor.................. 10,000: —

Elevavgifter ................................................................................................ 200: —

Försäljningsmedel...................................................................................... 1,310: 93

Bidrag från Anna Wikströms stiftelse ............................................................ 2,258: 2 9

Summa 13,769: 22

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar.........................................................

Inackorderingsavgifter för elever ........................

Undervisnings- och arbetsmaterialier.....................

Förvaltningsbidrag till diakonissanstalten...............

Utrustning till avgående elever ...........................

Allmänna omkostnader .......................................

........... 4,790: —

........... 3,902: —

........... 1,738:83

........... 500: —

.......... 677:13

........... 2,161: 76

Summa 13,769:2 2

Räkenskaperna avse tiden 1 januari—30 juni 1924.

115

Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar................................................................................................... 12,478: 96

Inkomster:

Åttonde huvudtitelns anslag:

Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:

I. 69. Anstalten.................................................................... 90,098:12

70. Extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare.................. 15,000: —

N. 7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen ......................................................... 4,995: 8 7

8. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jäm förliga

befattningshavare ................................................ 840: —

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............... 24,247: 10

Donations- och gåvomedel m. m.................................................... 2,601: 58

Elevavgifter m. m......................................................................... 67,609:74 205 391:86

Summa 217,870: 82

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar ................................................................................. 90,604: 54

Kosthåll, beklädnad, sjukvård m. m................................................ 59,508: 10

Undervisnings- och arbetsmaterialier samt inventarier........................ 1,235: 96

Allmänna omkostnader.................................................................. 42,684: 02 194,032: 6 2

Leverering:

Till länsstyrelsen i Malmöhus län.....................................

Balans den 30 juni 1924:

Tillgångar:

Innestående i bank......................................................

Förskott.....................................................................

12,478: 9 6

5,648: 41

5,7K); ji3 n,359; 24
Summa 217,870: 82

— 116 —

Tekniska under -

1

. . .

—

Stockholm

Västerås

Debet.

1

2

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar........................................................................

748,670

40

16,546

05

Inkomster:

Åttonde huvudtitelns anslag:

J. 1. Tekniska läroverk.......................................

—

—

39,498

01

2. Undervisningsmateriel för tekniska elementarskolan

i Norrköping ..............................................

—

—

—

_

3. Laboratorieutrustning och undervisningsmateriel för

tekniska läroverket i Malmö ............

—

—

_

4. Fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet i

Örebro .....................................................

—

_

_

5. Parallellavdelningar vid tekniska fackskolan för

maskinindustri i Eskilstuna .....................

—

_

_

6. Ytterligare medel till expenser, bränsle m. m. för

tekniska läroverk .............................................

—

_

_

_

Tekniska skolan i Stockholm:

J. 14—16, anslag enligt riksstaten .............................

135,967

—

—

_

J. 19. Vävskolan i Borås .............................................

—

_

_

20. Dyrtidstillägg vid tekniska skolan i Stockholm,

bergsskolorna i Filipstad och Falun samt väv-

skolan i Borås ................................................

28,360

75

_

_

N. 1. Ålderstillägg.....................................................

—

—

—

—

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen............... .....................

—

—

4,002

48

8. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med

dem jämförliga befattningshavare........................

—

—

—

—

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

—

—

—

—

10. Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda

undervisningsanstalter.......................................

—

—

12,654

62

Stockholms stads anslag...............................................

40,177

—

—

—

Älvsborgs läns landstings bidrag.......................................

—

—

—

—

Donations- och gåvomedel ................................................

—

—

—

—

Inträdes- och terminsavgifter ..........................................

27,390

—

810

—

Intressemedel m. m.....................................

58,755

16

92

09

Försäljningsmedel .......................................

272

25

—

_

Hyresmedel... ...............................................

2,375

—

—

—

Ersättnings- m. fl. medel...................................................

12

50

171

67

Säger för inkomster

293,309

66

57,228

87

Balans den 30 juni 1924:

Skulder:

I allmänhet ..................................................................

4,438

63

—

—

Summa

1,046,418

69

73,774| 92 i

117

visningsanstalter.

Tekniska

undervisningsanstalterna

Summa

Örebro

Malmö

Norrköping

Borås

Eskilstuna

Härnösand

3

4

5

6

7

«

9

91,646

16

29,288

09

vO

00

Oi

rH

71

399,599

82

55,052

23

24,595

96

1,476,684

42

130,007

02

117,139

53,000

48,050

34,411

13

70,186

20

492,291

36

—

—

—

—

5,000

—

—

—

—

—

—

—

5,000

—

—

—

10,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

10,000

—

24,000

-

—

—

—

—

—

—

~

—

—

—

24,000

—

13,003

73

—

-

13,003

73

1,700

—

3,000

—

1,700

—

—

—

—

—

—

—

6,400

—

135,967

_

—

—

—

—

—

—

9,850

—

—

—

—

—

9,850

—

2,373

30,733

75

2,900

—

5,385

—

—

—

3,050

—

—

—

5,075

01

16,410

01

13,410

81

8,953

10

4,417

93

3,521

25

1,200

—

4,672

66

40,178

13

_

_

930

_

_

_

_

_

728

32

1,658

32

53,559

—

38,400

—

16,367

15

14,717

50

12,920

—

22,682

57

158,646

2 2

12,654

62

—

—

_

—

—

—

_

—

—

—

—

—

40,177

—

—

—

—

—

—

—

8,998

—

—

—

—

—

8,998

—

3,594

15

—

—

890

—

—

—

—

—

30

—

4,514

15

8,043

—

3,860

—

1,600

—

2.715

—

—

—

1,447

50

45,865 50

3,916

65

792

44

4,516

71

8,222

09

2,684

79

303

37

79,283 so

2,041

—

100

—

—

—

1,460

3 5

—

—

—

—

3,873160

2,375

—

873

35

1,696

42

2,782

68

6,368

43

—

—

987

95

12,893 —

244,044

98

190,255

96

90,274

47

109,325

62

64,219

65

106,113

48

1,154,772

69

847

94

3,014

03

2,450

10,750

60

336,539|o8

219,544 ÖB

201,560

18

511,939| 4 7

121,721

88

130,709

44

2,642,207

71

118

1

2

Kredit.

Balans den 1 juli 1923:

Skulder.......................................................................

11,025

[ 32

—

—

Utgifter:

Avlöningar .........................................................

180,543

41

44,441

11

Stipendier, premier, livräntor m. m...........................

37,375

_

50

Bibliotek, samlingar, undervisningsmateriel och inventarier...

10,870

40

7,837

Laborationer .................................................

1.207

42

Verkstaden .........................................................

i -

j Expenser för vävskolan i Borås .........................

[ Allmänna omkostnader m. m...........................................

54,315

36

6,428

54

Säger för utgifter

284,311

59

58,757

12

Leverering:

Till länsstyrelserna i Örebro och Älvsborgs län..........

—

—

_

Balans den 30 juni 1924:

Tillgångar:

Kassabehållning............................................

1,867

SO

_

Innestående i bank ..................................................

26,371

85

15,017

8 0!

Förskott ............................................. ...........

4,213

63

Fastigheter .................................................

Inventarier ......................................

Obligationer ..................................

558,334

50

—

—

Utlånta medel.....................................

113,980

Aktier ..............................................

600

Fordringar .......................

45,714

—

—

- |

Säger för tillgångar)

751,081

78|

15,017

801

Summa

1,046,418

69)

73,774

92!

Antalet lärjungar under läsåret 1923—1924 utgjorde:

vid tekniska skolan i Stockholm:

under höstterminen 1923 ....................................................

» vårterminen 1924 .....................................................

vid elektrotekniska fackskolan i Västerås:

under höstterminen 1923.................................................

» vårterminen 1924 ....................................................

vid tekniska gymnasiet i Örebro:

under höstterminen 1923.....................................................

» vårterminen 1924 .....................................................

vid tekniska läroverket i Malmö:

under höstterminen 1923 .....................................................

» vårterminen 1924 .............................................

1,064

1,064

24

23

298

292

129

131

119

8

4

5

G

7

■

j

8

1

9

1

;

J

—

1

1

''

4,526 i

87

2,750

—

18,301

1

:

69;

197,158

50

143.882

10

64,130

41

59,895

90

49,889''

!

94

83,999

41

823,940

78

5,934

15

4,063

8 G

3,201

11

3,990

70

2,408

6 9

1,354

60

58,378

01

3,570

43

18,729|

77

5,982''

79

6,164

64

15,553

6 0

2,738

84

71,447

84

7,914

05

4,9471

41

1,427!

49

954

2 7

—

—

1,221

73

17,672

37

__

_

739

99

1,132

81

—

—

—

—

1,872

30

_

_

_ !

-

24,455

24

—

—

—

—

24,455

2 4

25,610

70

22,013

60

7,444

41

8,518

58

—

—

10,199

46

134,530

66

i 240,187

88

193,636

74

82,926

20

105,111

54

67,852

28

99,513

9 4

1,132,297

19i

225

38

-

1,272

50

_

-

_

_

1,497

83

i—-

7,396

IG

198

55

283

54

620

59

727

22

11,093

i

86 |

49.229

76

! 25,708

76

—

—

43,473

04

24,834

06

29,468

28

214,103

55

j _

_

—

—

—

—

—

—

4,213

631

i _

_

__

138,900

—

—

—

—

—

138,900

—

i_

_

13,404

14

93,700

—

—

—

j —

107,104

14

39,500

i _

_

74,946

30

44,000

—

—

—

1,000

—

717,780

80

_

30,000

_

78,500

—

25,665

—

—

248,145

—

I

_

_

—

—

—

—

—

600

—

—

I

i —

—

—

2,456

jo 2

1 -

—

—

b

48,170

02

96,125

92

i 25,907

::i

118,633j98

401,029|o6

51,1 IS

65( 31,195|60| 1,490,111

l~

336,539 08 219,544

05

201,560

!18

511,939)4,7

121,721

88

| 130,709''41| 2,642,20"

|

1 71

vid tekniska elementarskolan i Norrköping:

under höstterminen 1923 .......................

» vårterminen 1924 .......................

vid tekniska elementarskolan i Borås:

under höstterminen 1923 .......................

» vårterminen 1924 ......................

vid maskinfackskolan i Eskilstuna:

under höstterminen 1923 .......................

» vårterminen 1924 .......................

vid tekniska läroverket i Härnösand:

under höstterminen 1923 ......................

» vårterminen 1924 ........................

35

65

58

56

112

112

49

47

- 120

Statens biografbyrå.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar................................................................................................... 19,034: 2 T

Inkomster:

Granskningsavgifter .................................................................................... 129,209: —

Summa 148,243: 2 7

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar................................................................................... 54,319: 98

Hyra ......................................................................................... 6,000: —

Allmänna omkostnader .................................................................. 5,134: 92 gg 454. 90

Leverering.

Till statskontoret ....................................................................................... 63,834: 96

Balans den 30 juni 1924:

Tillgångar:

Kassabehållning ..................‘..................................................... 77:30

Innestående i bank..................................................................... 5,158: —

Inventarier................................................................................. 13,718:11 18,953:41

Summa 148,243: 27

Gymnastiska centralinstitutet.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar................................................................................................... 106,477: 32

Inkomster:

Åttonde huvudtitelns anslag:

H. 5. Allmänna läroverken ...................................................... 1,200: —

L. 1. Gymnastiska centralinstitutet ........................................... 72,700: —

2. Extra personal vid gymnastiska centralinstitutet m. m.......... 4,010: —

3. Litteratur och bokbindning för gymnastiska centralinstitutets

bibliotek .................................................................... 600: —

K. 1. Ålderstillägg.................................................................... 3,300: —

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen ........................................................ 6,500: —

8. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jäm förliga

befattningshavare ............................................... 600: —

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ............... 30,000: —

Arvoden m. m.............................................................................. 9,176: 7 2

Intressemedel .............................................................................. 3,261: 38 131,348: 10

Balans den 30 juni 1924:

Skulder:

I allmänhet ............................................................................................ 6,649: 97

Summa 244,475: 3 9

Skulder.......

Balans den 1 juli 1923:

5,085: 7 8

Utgifter

Avlöningar m. ...............................................

Stipendier ....................................................

Ved, ljus, material och samlingar........................

Diverse...........................................................

100,765: 54
4,600: —

13,104: 51

13,310: 76 131,780: so

Till statskontoret

Leverering

12,925: 90

Tillgångar:

Kassabehållning ............

Innestående i bank.........

Förskott........................

Obligationer..................

Balans den 30 juni 1924

5,058: 58
10,294: 47
6,649: 97

72,679:9 9 94,682:96

Summa 244,475:3 9

Antalet elever under undervisningsåret 1923—1924 utgjorde 138, därav 76 manliga och 62
kvinnliga. Därjämte har undervisning åtnjutits av skolungdom till ett antal av 1,507.
Antalet med sjukgymnastik behandlade patienter uppgick till 1,418, därav 661 manliga, av
vilka 109 voro betalande, samt 757 kvinnliga, av vilka 47 voro betalande. Antalet patienter
vid sommarpolikliniken uppgick till 414, därav 226 manliga och 188 kvinnliga.

Aug. Abrahamsons stiftelse.1

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1922:

Inkomster:

Intressemedel ...................................................

Hyresmedel m. ..............................................

Undervisnings- och inskrivningsavgifter...............

Inkomster av hushållet ....................................

Dito av skogsdriften..........................................

Försäljningsmedel .............................................

Balans till år 1924.

Skulder:

Utgiftsrester............................................................

Övriga skulder .....................................................

753,167: —

8,746:71
18,302: 86
6,771: 44
2,884: 60
13,296: 37

8,465:69 58,467:17

40,116: 84

423,206:2 8 463,323:12

Summa 1,274,957: 29

Räkenskapen avser kalenderåret 1923.

— 122 —

Skulder

Kredit.

Balans från år 1922:

Utgifter:

Avlöningar ......................................................

Omkostnader för undervisningen ........................

Dito för lantbruk, trädgård och park ..................

Underhåll, reparationer och nybyggnader

Understöd och pensioner m. m............................

Skatter m. m.................................................

Balans till år 1924:

Tillgångar:

Kassabehållning....................................................

Innestående i bank ...............................................

Fastigheter ..........................................................

Inventarier m. m..................................................

Aktier ...............................................................

Fordringar ...........................................................

Under statskontorets förvaltning .........................

453,361: 96

36,625: 88

16,882: 87
7,319: 40
12,750: 8 7
2,700: 85
4,804: 87

3,394: 31
2,562: 5 7
180,100: —
163,118: 28
10: —
9,782: 56
381,544: 4 2

81,083: 2 4

740,512: 0»

Summa 1,274,957: 2»

123

NIONDE HUVUDTITELN.

Jordbruksdepartementet.

Debet

Kredit

Leverering

Leverering

Summa

från

stats-

Utgifter

till

stats-

kontoret

kontoret

Sjunde huvudtiteln:

D. 21.

Avlönings!örhöjningar åt vissa

icke-ordinarie befattnings-havare inom den civila
statsförvaltningen............

632

632

632

Nionde huvudtiteln:

A. 1.

24,000

24,000

_

24,000

Departementets avdelning av

2.

Kungl. Maj:ts kansli.........

160,646

09

160,646

09

—

—

160,646

09

3.

Egnahemsavdelning inom de-

i

partementet.....................

25,246

04

25,246

04

—

—

25,246

04 j

0. 3.

Skrivmaterialier och expenser,

34,500

11,595

_

34,479

11,595

82

20

18

34,500

_

4.

Tryckningskostnader............

65

65

11,595

65

6.

1,159

_

1,159

_

_

_

1,159

—

9.

Dyrtidstillägg åt befattnings-

havare i statens tjänst ...

36,721

34

36,721

34

—

—

36,721

34

Summa

294,50012

294,479 94

20

18

294,500

12|

124 —

Lantbruks -

D e -

Tredje huvudtiteln:

B. 15/1922. Lantbruksattachéer (jordbrukskonsulenter)
................................................

Nionde huvudtiteln:

B. I. Lantbruksstyrelsen....................................

2. Lantbruksingenj örer och lantbruksstipendiater

3. Tillskott till dyrtidstillägg för lantbruksingen jörer

och lantbruksstipendiater...............

4. Assistenter hos lantbruksingenjörer............

5. Statskonsulenter.......................................

6. Stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushåll ning

m. m.........................................

D. 19. Lägre mejeriskolor för kvinnor..................

20. Utbildningskurs er i beteskultur och ängsskötsel
...............................................

23. Understöd åt elever vid lägre lantbruks undervisningsanstalter

..........................

31. Kurser i trädgårdsskötsel ........................

F. 1. Befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln

4. Förekommande och hämmande av tuberkel sjukdomar

hos nötkreaturen ..................

5. Kontroll å uppvärmning av till kreatursföda

avsedd mjölk m. m...............................

H. 3. Befrämjande i allmänhet av jordbruk och

lantmannanäringar.................................

4. Ordnad bokföring vid mindre jordbruk ......

7. Utbildningskurser för vandringsrättare ......

9. Maskin- och redskapsprovningsanstaltema vid

Ultuna och Alnarp .............................

24. Lantbrukskonsulenter i London och Berlin

J. 1. Statens lokala fiskeriadministration............

3. Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen

10. Underhålls- och driftkostnad för fartyget
Eystrasalt..........................................

K. 26. Belöningar för rovdjurs dödande ...............

O. 1. Alderstillägg ..........................................

3. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.

4. Tryckningskostnader.................................

6. Extra utgifter..........................................

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal

inom den civila statsförvaltningen .........

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst...................................................

D. 15ll/i—30/e 1923. Understöd åt elever vid lägre

lantbruksundervisningsanstalter...............

F. 2/1/i-30/6 1923. Förekommande och hämmande
av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen ...
H. 3/»/i—30/e 1923. Ordnad bokföring vid mindre
jordbruk .............................................

Tillgångar

den

V? 1923

Uppbörd

Leverering

från

j statskontoret

1

2

3

816

55

|

—

—

214

_

206,530

28

—

—

87

10

19,616

13

—

—

—

_

1,495

_

—

—

170

97

36,000

—

—

—

—

—

26,333

76

—

—

—

—

2,291

67

—

—

—

—

23,801

50

—

—

—

—

2,661

90

—

—

570

_

120,000

_

89

40

60

—

17,926

95

54,106

18

22,540

6 S

678

—

—

—

49

65

137,000

69

—

—

—

—

6,000

—

—

—

1,853

50

8,177

75

—

—

—

—

5,783

—

—

—

—

—

4,335

10

—

—

9,032

69

46,000

—

—

—

—

—

33,000

—

—

—

—

—

21,355

83

—

—

744

56

17,057

25

—

—

__

—

15,600

—

—

—

—

—

20,000

—

—

—

—

—

3.500

—

—

—

15

—

22,000

—

—

—

517

05

13,906

91

—

—

—

—

1,364

10

—

—

57

68

16,200

-

-

—

121

—

92,000

—

26,160

28

582

50

—

—

—

—

—

1,364

50

—

- |

-1

5,000

125

styrelse!!.

bet

t

red

i

t

Summa

Omföring

Skulder

den

so/e 1924

Skulder

den

l/i 1923

Utgifter

Omföring J

Leverering
till stats-kontoret

Tillgångar

den

80/e 1924

4

6

6

7

8

|

9

10

11

816

55

816

BS i

|

204,791

62

_

_

1,952

66

_

—

206,744

28 t

—

—

—

—

—

—

19,703

23

—

—

—

—

—

—

19,703

28

1,495

_

_

_

_

—

_

—

1,495

—

_

_

36,167

85

—

_

3

12

—

—

36,170

97

—

—

-

—

—

-

26,333

76

—

—

—

—

—

—

26,333

76

2,291

67

_

_

_

—

_

—

2,291

67

—

—

—

—

—

—

23,801

50

—

—

—

—

—

—

23,801

50

—

—

—

—

—

—

2,661

90

—

—

—

—

—

—

2,661

9 01

105,167

_

_

_

15,403

_

120,570

—

_

_

18,076

35

—

—

—

—

—

—

18,076

35

—

—

—

—

—

24,035

89

—

—

—

—

53,288

97

77,324

86

—

—

—

-

—

—

135,981

67

1,068

67

—

-

—

—

137,050

1

34

—

—

—

—

—

—

5,121

13

—

—

878

87

—

—

6,000

—

10,031

25

_

_

_

—

—

—

10,031

25

_

_

_

5,783

—

—

_

—

—

—

—

5,783

—

—

—

—

—

—

—

>4,335

10

—

—

—

—

—

—

4,335

10

55,032

69

_

—

—

_

55,032

69

_

_

33,000

—

—

—

—

—

—

—

33,000

—

_

_

21,177

83

—

-

178

—

—

—

21,355

83

—

—

—

—

—

—

17,591

25

—

210

56

—

—

17,801

81

394

55

13,466

88

_

_

_

—

1,738

57

15,600

—

_

_

_

17,123

85

—

—

2,876

15

—

—

20,000

—

_

_

3,500

—

—

—

—

—

—

—

3,500

—

_

_

_

21,867

40

—

—

147

60

—

—

22,015

—

_

_

_

_

14,015

46

—

—

408

50

—

—

14,423

96

—

—

—

—

—

—

1,364

10

—

—

—

—

—

—

1,364

10

—

—

—

—

—

—

16,186

82

—

—

70

86

—

T-

16,257

68

—

—

—

—

—

—

90,852

95

—

—

1,268

05

—

—

92,121

—

—

—

—

—

—

—

25,937

50

—

—

805

28

—

—

26,742

78

1,068

67

—

—

2,433

17

2,433

17

—

—

—

—

5,000

—

—

—

—

5,000

—

— 126 —

1

2

3

H. 17/Vi—a% 1923. Lantbrukskonsulenter i London

och Berlin ........................................

640

_

_

O. 5/Vi—3% 1023. Kommittéer och utredningar ge-

nom sakkunniga.................................

7,666

77

262

30

D. 20/1922. Utbildningskurser för kontrollassistenter

_

_

20

_

10,360

21/1922. Utbildningskurser för ladugårdsförmän

m. fl.....................................

—

—

_

_

21,950

22/1922. Utbildningskurser för kvinnliga ladu

gårdsskötare i Norrland och Dalarna

_

_

_

_

5,990

35/1922. Avelcentra för nötboskap ..................

2,816

49

166

67

15,621

31

39/1922. Höjande av landets svinavel...............

2,508

97

4,791

67

41/1922. Fåravelns befrämjande........................

5,761

40

2,791

71

55/1922. Höjande av det mindre jordbruket____

546

82

57/1922. Fortgående smörprovningar ...............

—

—

_

_

280

17

T. A. 11/1919. Mätningsinstrument åt täckdiknings-

förmän m. fl............................

—

_

9,888

35

Nionde huvudtitelns allmänna besparingsfond...........

8,173

28

1,712

1,000

Förskott:

Yissa arbeten vid Alträsks kolonisationsområde ...

194

12

4,171

87

Särskilda av statskontoret förvaltade medel:

Yissa avgifter jämlikt vattenlagen (= fiskodlingsan-

stalten vid Kälarne)..........................................

—

—

2,604

35

85

Ersättning för skada å fisket i Översjön och Tolken

—

—

123

85

För byggande i kungsådran i Indalsälven (= fisk-

odlingsanstalten vid Kvarnbäcken).....................

1,906

08

2,000

Hammarströms fiskacklimatisationsfond...............

_

_

700

För byggande i kungsådran i Dalälven (= fiskodlings-

anstalten vid Älvkarleby) .................................

—

—

1,500

_

155

25

Särskilda medel för byggande i kungsådran i Indalsälven

vid Hissmoforsen ..................................

2,500

_

Särskilda medel för byggande i kungsådran i Dalälven

vid Forshuvudforsen ......................

_

_

13,500

Särskilda medel för byggande i kungsådran i Motala

ström vid Du vedals kvarn...........................

_

_

59

03

Särskilda medel för flottning i sjön Hovran_____

1,500

_

300

Lantbruksstyrelsens egna förskott:

Till sälbelöningar.....................................

_

_

16,501

25

» andra ändamål .............................................

—

—

83,536

73

—

—

Summa

114,569 79''

181,238|s6

989,036

75

1 Tillgångarna den 30 juni 1924 utgjordes av:

Innestående i bank.................................

Förskott..................................

75,070: 60

27,089: 14 102,159:8 0

127

4

5

ti

7

8

9

10

11

—

640

640

7,874

70

_

54

87

_

___

7,929

07

—

—

—

—

—

10,380

—

—

—

—

—

—

10,380

—

~

—

—

—

—

21,950

—

—

—

—

—

—

j i

21,950

—

5,990

_

_

_

_

—

5,990

—

_

_

__

_

—

18,604

47

_

_

—

—

—

—

18,604

47

_

_

_

_

3,222

46

—

_

—

—

4,078

18

7,300

64

_

_

_

_

2,238

07

—

_

—

—

6,315

04

8,553

11

546

82

546

82

—

—

—

-

—

—

280

17

—

—

—

—

—

280

17

9,888

35

_

_

9,888

35

—

—

—

—

—

—

8,288

35

—

—

1,391

25

1,205

68

10.885

28

—

-

—

—

—

—

3,763

53

—

—

—

—

602

46

4,365

99

5,890

49

3,272

11,098

69

_

_

_

_

14,370

69

—

—

—

-

—

-

123

85

—

—

—

—

—

—

123

85

865

_

_

_

_

_

3,041

08

3,906

08

—

—

—

—

—

—

700

—

—

—

—

—

—

—

700

—

—

—

—

—

—

—

1,655

25

—

—

—

—

—

—

; 1,655

25

—

—

—

—

—

—

2,500

—

-

—

—

—

—

—

2,500

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

13,500

—

13,500

—

59

03

_

_

_

_

_

__

59

03

1,800

—

1,800

—

19,636

25

17,011

60

19,126

_

—

—

_

—

—

—

36,137

50

—

—

1,562

40

2,668

69

82,430

44

—

—

—

—

—

—

85,099

13

1,068 6 7

27,089

14

25,779|9l

1,163,044

66

1,068

67

20,950

17

1 102,159

iso

l,313,003|2l

128

Lantbruksakademien.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar.........................................................................

Inkomster

Nionde huvudtiteln:

O. 1. Lantbruksakademiens sekreterare..................... 5,600: —

2. Lantbruks- och fiskerimuseum ....................... 12,000: —

3. Lantbruksakademiens tidskrift m. m................ 4,600: —

4. Lantbruksakademiens bibliotek....................... 4,500: —

D. 26. Lantbruksakademiens trädgårdsskola .............. 12,000: —

O. 7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom

den civila statsförvaltningen........................ 1,000: —

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst 2,905: 50

Utdelning från Allm. brandförsäkringsverket för byggnader å landet

Hyresmedel .............................................................................

Intressemedel ...........................................................................

42,605: so
130: 95
16,251: —
43,387: —

Balans den 30 juni 1924 :

Skulder:

Diverse medel........................................................................ 713,791:66

Övriga skulder .................................................................... 452: 65

Summa

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1923

Utgifter:

Avlöningar ........................................................................... 24,193: 09

Viss utredning......................... 2,898: —

Inventarier, expenser m. m....................................................... 8,277: 48

Akademiens hus........................................................................ 14,781: 1»

» museum.................................................................. 11,837:91

» bibliotek ............................................................... 9,123: 99

» tidskrift.................................................................. 9,610: 18

Experimentalfältets trädgårdsavdelning ....................................... 12,000: —

Avsättning till donationsfonden................................................... 5,977: 9 T

» » kapitalfonden..................................................... 1,000: —

Balans den 30 juni 1924 :

Tillgångar:

Innestående i bank ............................................................... 5,008: 98

Fastigheter ........................................................................... 159,385: 6 5

Förråd ................................................................................ 940: —

Obligationer........................................................................... 515,991: 98

Utlånta medel........................................................................ 194,000: —

Övriga fordringar .................................................................. 7,240: 14

889,462: 6 8

102,374: 4 5

714,244: 21
1,706,081: 84

723,814: 98

99,699: 81

882,566: 60

Summa 1,706,081: 34

— 129

Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet.

Tillgångar

Debet.

Balans den 1 juli 1923

214,350: 96

Inkomster:

Nionde huvudtiteln:

C. 5. Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
..............................•''....................... 281,592: 9 4

F. 6. Avkastningsbedömning rörande avelssvin......... 13,000:

H. 20. Ogräsens bekämpande.................................... 10,000:

22. Rönnbärsmalens bekämpande ........................ 9,000:

O. 1. Ålderstillägg ................................................ ®’700:

6. Extra utgifter ............................................. 5,385:

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom

den civila statsförvaltningen........................ 24,161: 79

8. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och

med dem jämförliga befattningshavare ......... 1,500: —

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst 65,062: 6 3

Huvudtitlarnas allmänna besparingsfonder ................... 5,617:65

Inkomster från Experimentalfältet ....
Försäljningsmedel för baljväxtkulturer

Avgifter för potatisinspektionen ........

Donerade medel...............................

Diverse...........................................

422,020: Öl
19,820:14
8,316: 70
303:17
89,783: 5i

6=— 540,249: 53

Skulder:

I allmänhet

Balans den 30 juni 1924:

.......... 217:42

Summa 754,817: 91

Kredit.

Skulder

Balans den 1 juli 1923:

15,575: 24

Utgifter:

Avlöningar ........................................................

Jordbruksavdelningen .........................................

Kemiska avdelningen ........................................

Husdjursavdelningen............................................

Mejeriavdelningen...............................................

Botaniska avdelningen.........................................

Entomologiska avdelningen ................................

Bakteriologiska avdelningen ................................

Allmänna avdelningen........................................

Rönnbärsmalens bekämpande................................

Avkastningsbedömning rörande avelssvin ..............

Anordnande av en försöksgård.............................

Deltagande i lantbruksmöte i Göteborg.................

Ogräsens bekämpande .....................................

Deltagande i trädgårdsutställning i Göteborg ........

9 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1924. II.

203,415: 54
46.251: 6 4
13,767: 81
26,216: 18
16,149: 84
13,382: 21
14,681: 08
6,261: 83
58,469: 95
8,306: 96
12,000: —
7,842: 6 5
3,000: —
10,000: —
663: 9 5

— 130 —

Särskild försöksverksamhet........

Tillverkning av baljväxtkulturer
Utgifter för potatisinspektionen

Leverering:

Till statskontoret .........................................................

Balans den 30 juni 1924

Tillgångar:

Kassabehållning.........................................................

Innestående i bank ....................................................

Fordringar ..............................................................

77,032: 87
5,398: 52

1>344:15 524,184: 4 8

........ 10,602: 16

3,481: 62
200,702: bo

271: 92 204,456: o 4

Summa 754,817: 91

Lantbruksinstitutet vid Ultuna.

Tillgångar.

Debet.

Balans den 1 juli 1923.

169,997: 51

Inkomster

tionde huvudtiteln:

D. 1. Lantbruksinstitutet vid Ultuna ........................ 97,200: —

2. Diverse behov vid lantbruksinstitutet vid Ultuna 24,000: —

3. Byggnadsarbete vid lantbruksinstitutet vid Ultuna 49,400: —

17. Lantbruksskolan vid Ultuna.............................. 5,650: —

O. 1. Ålderstillägg........... 5,100: —

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen................................. 8,000: —

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst 32,877: 51

D. 7/1921. Lärlingsbyggnad vid Ultuna........................ 25,000: —

Elevavgifter .............................................................~..............

247,227: 51
7,683: 88 254,810: 8 4

Skulder:

I allmänhet

Balans den 30 juni 1924:

.......... 50,187:54

Summa 474,995: su

Kredit.

Balans den 1 juli 1923.

Skulder...................................................................................................... 46,029: 3»

Utgifter:

Avlöningar................................................................................. 109,303: —

Frielever................................................................................... 4,756: —

Undervisningsmateriel m. m.......................................................... 11,899: 88

Underhåll av byggnader och inventarier m. m............................... 48,795: 84

Stallet ...................................................................................... 3,285: og

Diverse expenser ....................................................................... 13,475: 9 9

Lantbruksskolan.......................................................................... g 650:_

Lärlingsbyggnad ...................................................................... 2s’oOO: —

Minskat värde å inventarier ........................................................ 406:— 202 571- 72

Leverering

Till statskontoret

3,558: 88

- 131 -

Balans den SO juni 1924

Tillgångar:

Innestående i bank ................... ........................................... 81,500: —

Inventarier ....................................................... ................... 112,608: —

Förråd .................................................................................... 6,296: ö»

Fordringar .............................................................................. 2,429: 80 202,836: 4 6

Summa 474,995: 8»

Antalet elever har under läroåret 1923—1924 utgjort:

vid agronomkursen.............................................................. 47

» konsulentkursen............................................................ 3

» lantbruksskolan ............................................................ 30.

I den praktiska kursen för ladugårdselever hava deltagit 5 elever.

Ultuna egendom.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar.................................................................................................. 448,731: so

Inkomster:

Arrendemedel....................................................

Dioritberget.......................................................

Granebergs skog .........................................

Ulleråkers allmänning .........................................

Skulder:

I allmänhet

Balans den 30 juni 1924:

1.966: 4 2
1,000: —
2,303: 74
951: so

6,221: 5 2

.......... 193,463:21

Summa 648,416: 58

Kredit.

Balans den 1 juli 1923:

Skulder..................................................................................................... 119,775:62

Utgifter

....................................... 31,603: 26

...................................... 13,382: oo

.............................. 2,450: 4»

...................................... 94:81

....................................... 22,799: 38

....................................... 431:92

................. 6,306: 12

....................................-j_____ 624: ~ 77,692: 58

Balans den 30 juni 1924

Tillgångar:

Kassabehållning........................................................

Innestående i bank ...................................................

Inventarier och förråd................................................

Fordringar ...............................................................

Summa 648,416: 53

1,565: 6 2
71,219: 18
213,875: 07

164,288: 51 450,948: .33

Ultuna gård.........

Kungsängens gård.
Granebergs gård
Lantbruksskolan...
Ladugården m. m..
Djurgårdsparken

Byggnader ..........

Gratial................

132 —

Lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar .............................................................................................,.. 1,179,163: 75

Inkomster

För institutet:

Nionde huvudtiteln:

D. 4. Lantbruks- och mejeriinstitutet vid

Alnarp.................................... 112,850: —

5. Diverse behov vid lantbruks- och

mejeriinstitutet vid Alnarp ...... 17,450: —

6. Byggnadsarbete vid lantbruks- och

mejeriinstitutet vid Alnarp ...... 2,350: —

O. 1. Ålderstillägg................... 5,300: —

7. Tillfällig löneförbättring för viss

personal inom den civila statsförvaltningen
.............................. 15,920: —

8. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vakt mästare

och med dem jämförliga
befattningshavare .................... 480: —

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst...................... 42,506: — 196,856:_

Elevavgifter............................................................ 96,556: —

Hyres- och ersättningsmedel.................................... 4,267:41

Från Alnarps egendom till tillbyggnad av ostkällaren 14,234: 06
För hovbeslagsskolan:

Nionde huvudtiteln:

D. 21. Hovbeslagsskolan vid Alnarp...... 4,500: —

22. Förstärkning av anslaget till hovbeslagsskolan
vid Alnarp......... 2,250: — 6,750:

Elevavgifter........................................................... 5,500: —

För mejeriet:

Nionde huvudtiteln:

D. 4. Lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp ... 5,000: —

Försålda produkter m. m........................................ 341,489: 48

311,913: 47

12,250: —

346,489: 4 8

670,652: 95

Balans den 30 juni 1924:

Skulder:

Diverse medel.

Övriga skulder

Summa 1,942,807: 20

32,133: 02

60,857: 48 92,990: 50

Kredit.

Balans den 1 juli 1923:

Skulder ................................................................................................... 52,210: 5 5

Utgifter:

För institutet:

Avlöningar m. m.................................................... 146,345: 26

Laboratorier och avdelningar.................................... 4,513: 06

Uppvärmning, belysning och renhållning .................. 13,210: 7 7

— 133 —

Underhåll av byggnader, inventarier, stall m.

Elevernas kosthåll......................................

Diverse expenser ......................................

För hovbeslagsskolan:

Avlöningar...............................................

Kosthåll ....................................;..........

Underhåll av byggnader och inventarier .....

Diverse expenser ......................................

För mejeriet:

Avlöningar ...............................................

Bränsle och belysning...............................

Underhåll av byggnader och inventarier -----

Förbrukningsartiklar och diverse expenser

Inköp av mjölk och smör .........................

Avskrivningar...............................................

42,924:3 7
70,098: 3 ii

6,626: 82 283,718: 64

4,015:7 6
4,721: 60
1,214: 86

967:18 10,918:7 4

8,693: 20
9,631: 81
6,850: 84
14,537: 61

299,578: 6 2 339,291: 4 8
.............. 4,108:86

638,037: 6 2

Leverering:

Till statskontoret:

Elevavgifter ...............................................................

Balans den 30 juni 1924:

Tillgångar:

Kassabehållning .........................................................

Innestående i bank ...................................................

Fastigheter ...............................................................

Inventarier och förråd ................................................

Fordringar..................................................................

Antalet elever har under läsåret 1923—1924 utgjort:

vid agronomkursen..........................

» konsulentkursen..........................

» mejeriskolan ............................

» hovbeslagsskolan ......................

» lantbruksskolan.........................

» trädgårdsskolan.........................

5,600: 01

1,973: 26
37,000: —

1,001,608: 2 7
164,784: 2 6

41,693: 24 1,246,959: 02
Summa 1,942,807: 20

60

11

31

22

44

22.

Alnarps egendom.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar.....................................................................

735,930: 2 7

Inkomster:

Jordbruket ........................................................

Kreatursskötseln..................................................

Arrendemedel .....................................................

Lärlingsavgifter ................................................

Från institutet:

För utfodring, dagsverken och körslor ..............

137,200: 7 3
170,426: 15
3,880: —
17,100: —

6,250: —

334,856: 88

Balans den 30 juni 1924:

10,444: 12

Skulder

Summa 1,081,231: 27

— 134 —

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1923:

Utgifter:

Avlöningar och understöd .................................

Kost för lärlingar .............................................

Foder, utsäde, gödselmedel m. m.........................

Mjölk och vassle .............................................

Bränsle och förbrukningsartiklar m. m................

Underhåll av byggnader och inventarier...............

Skatter och diverse expenser..............................

Till institutet för tillbyggnad av ostkällaren.........

Balans den 30 juni 1924:

Tillgångar:

Kassabehållning..........................................................

Innestående i bank ....................................................

Fastigheter ................................................................

Inventarier och förråd .................................................

Fordringar ................................................................

33,829: tu

107,960: 5 2
35,354: —

82,418:7 5
28,335: 76
21,870: 31
28,350: 29
19,057: 28

14,234: 06 337,530: 97

940: 7 8
19,000: —

398,209: 05
231,423: 28

60,247: 63 709,820: 69

Summa 1,081,231: 27

Alnarps trädgårdar.

Tillgångar.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

216,547:

Inkomster:

Nionde huvudtiteln:

D. 7. Reparation och inredningar av bostadshuset vid

Alnarps Mellangård ................................... 10,225:_

27. Trädgårdsskolan vid Alnarp ........................... 12,000:_

28. Försöksverksamhet med köksväxter vid Alnarps

trädgårdar .................................................. 13,300: —

O. 7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom

den civila statsförvaltningen ........................ 6,116:65

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst 14,563:— 56 204-65

Försäljningsmedel för trädgårdsprodukter m. m.............................. 109,576: 12

Bidrag från Sveriges pomologiska förening .................................... 3,290: 54

Skulder ....

Balans den 30 juni 1924:

169,071:31

19,822: 53

Summa 405,440: »4

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1923:

14,523: og

Avlöningar ......................

Kost för elever ................

Extra arbeten, körslor m. m
Växter och frö...................

Utgifter:

45,924: 63
17,770: —
25,769:19
14,456: 4 3

— 135 -

Underhåll av byggnader och inventarier.......................................... 9,90o: 8»

Bränsle, förbrukningsartiklar och diverse expenser ........................... 27,924: 54

Försöksverksamheten..................................................................... 17,400: :u

Till statskontoret:

Vinstmedel för år 19251...

Leverering :

Tillgångar:

Kassabehållning................

Fastigheter......................

Inventarier och förråd.......

Fordringar ......................

Balans den SO juni 1924:

.................................................... 4,949: a 2

.............................................. 164,018: 16

.................................................... 49,571: —

................................................... 10,017:10

Summa

158,450: ar,

51,910: 6 4

228,55(1: is
405,440: 8 4

Övriga läroverk för lantbruket

IX. D. 15

IX. D. 16.

Ålderstillagg

Dyrtidstill-

IX. D. 10.

IX. D.

11.

åt förestån-

lägg åt före-

Okat under-

dåre och

lä-

ståndare

och

lantmanna-

stöd åt lånt-

rare vid lånt-

lärare vid

manna-

manna-,lånt-

lantmanna-,

skolor

hushålls-

och

lanthushålls-

lantbruks-

och lånt-

skolor

bruksskolor

Lantmannaskolor:

Tierp i Uppsala län............

6,301

—

349

19

1,750

—

1,980

93

10,381

12

Åsa i Södermanlands län ...

6,301

—

628

72

1,999

99

2,017

97

10,947

68

Strängnäs i dito ...............

6,301

—

1.400

—

1,166

66

1,934

41

10,802

07

Lunnevad i Östergötlands län

6,301

—

1,400

—

1,500

—

2,165

89

11,366

89

Hamra i dito.....................

6,301

—

1,392

73

750

—

1,691

88

10,135

61

Tenhult i Jönköpings län ...

6,301

—

1,237

90

500

—

1,627

85

9,666

75

Stora Segerstad i dito.........

5,969

—

1,400

—

250

—

2,810

66

10,429

66

Grimslöv i Kronobergs län..

6,141

—

487

2 8

2.000

—

2,042

52

10,670

80

Markaryd i dito..................

6,301

—

1,400

—

1,750

—

1,970

Öl

11,421

51

Högalid i Kalmar län........

6,301

—

—

—

1,500

—

2.098

99

9,899

99

Gamleby i dito ..................

12,888

50

—

—

—

—

1,019

63

13,908

13

Högsby i dito ..................

6,252

—

1,400

—

750

—

2,303

38

10,705

38

Hemse i Gotlands län.........

5,801

—

—

—

1,500

—

2,272

83

9,573

83

Bräkne-Hoby i Blekinge län

5,301

—

1.300

—

1.083

33

2,190

49

9,874

82

Onnestad i Kristianstads län

13,778

—

3,000

—

1,250

—

3,082

94

21,110

94

Hammenhög i dito ............

12,327

—

3,000

—

1,333

33

3,680

07

20,340

40

Tommelilla i dito...............

6,301

—

1.400

—

750

—

1,952

97

10,403

97

Osby i dito.......................

19.659

—

2,900

—

1.500

—

3,020

10

27.079

10

Munka-Ljungby i dito.........

6,301

—

1.400

—

250

—

1,648

31

9,599

31

Vilan i Malmöhus län.........

11,184

—

1,700

—

500

—

1,744

15

15,128

15

Fridhem i dito ..................

13,727

60

3.000

—

250

—

4,572,86

21.550

46

Skurup i dito....................

6,235

50

1,400

—

—

—

1,622!68

9,258

18

Katrineberg i Hallands län...

6.301

—

1,400

—

2,083

33

1,794!‘28

11,578

61

Dingla i Göteborgs och Bohus

län .................................

6,255

50

1.700

—

1,333

33

2,691

01

11,979

84

Färgelanda i Alvsborgs län

4,252

—

—

—

250

—

3,718

05

8,220

05

Fristad i dito.....................

7,301

—

—

—

500

—

2,303

71

10,104

71

Sätila i dito ....................

6,633

—

912

06

250

—

2,177

31

9,972

37

Skara i Skaraborgs län ......

6,301

—

1,490

44

1,000

—

1,887

59

10,679

03

Vara i dito........................

—

—

687

83

500

—

2.603

32

3,791

15

Molkom i Värmlands län ...

6,255

50

1,400

—

1,000

—

2,584

25

11,239

75

Kristinehamn i dito............

6,301

—

1.200

—

833

33

1,540

99

9,875

32

Kyrkerud i dito..................

6,206

50

—

—

—

—

2,541

77

8,748

27

Kävesta i Örebro län .........

6,301

—

—

—

2.000

—

1,835

76

10,136

76

Karlskoga i dito ...............

—

—

—

—

250

—

407

76

657

76

Fellingsbro i dito...............

6,301

—

—

—

500

—

1,658

07

8,459

07

Tärna i Västmanlands län ...

6.301

—

—

—

2,833

33

2,037

68

11.172

01

Kolbäck i dito ..................

6,301

—

—

—

1,666

66

1,932

01

9,899

67

Mora i Kopparbergs län......

6,301

—

1.346

50

1,833

33

1,898

0 2

11.378

85

Västerberg i Gävleborgs län

—

—

1.120

—

—

—

1,365

31

2,485

31

Säverstalund i dito ...........

6.255

50

1.000

—

1,000

—

1.194

19

9.449

69

Hampnäs i V ästernorrlands län

5,301

—

—

—

1,583

33

1,781

92

8,666

25

Hussborg i dito..................

6,301

—

1.400

—

—

—

1,377

—

9,078

—

Törsta i Jämtlands län .....

6,301

—

—

—

1.000

—

2,643

82

9,944

82

Degerfors i Västerbottens län

6,301

— j

974

90

4,000

—

117

9 5

11,393

8 5

Matarengi i Norrbottens län

6,301

—1

888

20

2.000

—

2,245

78

11,434

98

Gran i dito........................

6,301

—

1,298

—

1,000

—

1.914

59

10,513 69

Pensionsavgifter ..................

35,900

—

—

—

—

—

—

—

35.900

—

Säger[

348,546 60

47,013| 7 s)

49,749)96

95,704 16

_ 1

541,014

46

— 137 —

Lanthusliällningsseminariet å Rimforsa

IX. I). 8.
Avlöningar
in. m.

IX. D. 9.
Ålderstillägg
åt lärarinne-personalen

IX. D. 10.
Dyrtidstill-lägg åt före-ståndare och
lärare vid
lantmanna-,
lanthushålls-och lant-bruksskolor

18,800

—

2,100

—

3,663)97

IX. 1). 12.
Understöd åt
lanthus-hållsskolor

IX. D. 13.
Ökat under-stöd åt lant-hushålls-skolor

IX. D. 15.
Ålderstillägg
åt förestån-dare och lä-rare vid lant-manna-, lant-hushålls- och
lantbruks-skolor

IX. 1). 16.
Dyrtidstlll-lägg åt före-ståndare och
lärare vid
lantmanna-,
lanthushålls-och lant-bruksskolor

--

Summa

Lanthushållsskolor:

Vackstanäs i Stockholms län

4,148

90

900

—

—

—

390

3 5

5,439

25

Kumlan i Uppsala län.........

7,588

80

2,430

—

—

—

2,249

76

12.268

5 6

Benninge i Södermanlands län

6,630

—

—

—

iso

—

1,877

96

8,657

96

Rimforsa i Östergötlands län

11,348

90

560

92

—

—

882

—

12,791

82

Borghamn i dito ...............

7,168

05

—

—

—

—

—

—

7,168

05

Värnamo i Jönköpings län...

3,019

15

378

85

150

—

160

85

3,708

85

Tenhult i dito ..................

4,262

50

—

—

300

—

678

54

5,241

04

Stora Segerstad i dito.........

4,262

50

—

—

—

—

636

—

4,898

50

Markaryd i Kronobergs län...

5,536

45

1.160

-

750

—

1,430

10

8,876

55

Bräkne-Hoby i Blekinge län

8,472

90

1,093

49

600

—

867

40

11,033

79

Tollarp i Kristianstads län...

7,464

35

600

96

450

—

1,806

46

10,321

76

Hammenhög i dito ...........

—

1,620

—

600

—

2,203

62

4,423

62

Osby i dito.......................

7,464

35

1,560

—

600

—

1,488

50

11,112

85

Fridhem i Malmöhus län ...

3,019

1 5

640

—

300

—

749

89

4,709

04

Åkersberg i dito ...............

7,464

35

1.560

—

—

—

973 02

9,997

37

Östra Grevie i dito ............

3,019

15

640

—

—

—

1,298 09

4,957

24

Katrineberg i Hallands län...
Vendelsberg i Göteborgs och

2,936

4 5

282

50

300

—

840

—

4,358

95;

Bohus län........................

2,936

45

—

—

900

—

583 02

4,419

47

Dingle i dito .....................

3,019

15

—

—

—

—

654

—

3,673

15

Färgelanda i Alvsborgs län...

3,019

15

—

—

600

—

833

3 3

4,452

48

Sätila i dito ....................

3,075

95

640

—

450

—

1,022

37

5,188

32

Bjärtorp i Skaraborgs län ....

4,262

50

—

—

600

—

1,053

55

5,916

0 5 {

Stenstorp i dito..................

2,107

—

—

—

—

—

447

—

2,554

— I

Vara i dito .....................

—

—

608

39

—

—

1,458

52

2,066

91

Uddeholm i Värmlands län...

7,748

90

1,620

—

—

—

1,499

19

10,868

09

Karlskoga i Örebro län ......

2,600

—

—

—

—

—

538

96

3,138

96

Kävesta i dito ..................

3,019

15

—

—

300

—

801

29

4,120

44

Fellingsbro i dito..............

3.019

15

'' -

—

150

—

636

10

3,805

25

Tärna i Västmanlands län ...

4,500

—

—

—

—

—

2,294

88

6,794

88

Mora i Kopparbergs län......

3,019

15

640

—

150

—

392

61

4,201

76

Snöån i dito .....................

6,779

80

1,085

89

—

—

1,592

40

9,458

0 9

Hälsinggården i dito .........

Hussborg i Västernorrlands

7,588

80

1,620

—

150

—

1,347

39

10,706

19

län ..............................

5,412

40

1,590

—

600

—

1.476 48

; 9,078

83

Birka i Jämtlands län.........

6.038

30

191

48

—

—

920 16

7,150

24

Degerfors i Västerbottens län

3,019

15

640

—

300

—

117

36

4,076

51

Strömsör i dito..................

9,748

90

734

15

—

—

] ,359 88

11,842

93

Gran i Norrbottens län ......

1,700

—

980

—

300

—

868 so

3,848

89

Matarengi i dito ...............

3,019

16

640

—

300

—

542

—

4,501

15

Pensionsavgifter ..................

10,485

85

—

_

—

—

—

—

10,485

85

Säger[l89,924 ssj 24,416 62| 9,000|—| 38,972|n|- — | — I

24,563 97

262,313 6 4

138

•

IX. D. 14.
Understöd
åt lant-bruks-skolor

IX. I). 15.
Alderstillägg
åt föreståndare
och lärare vid
lantmanna-,
lanthushålls-och lantbruks-skolor

IX. D. 16.
Dyrtidstillägg
åt föreståndare
och lärare vid
lantmanna-,
lanthushålls-och lantbruks-skolor

Summa

i Lantbruksskolor:

Berga i Stockholms län ......

9,049

80

500

—

1,417

74

10,967

54

Ulvhäll i Södermanlands län

9,049

80

500

—

1,066

—

10,615

80

Bjärka-Säby i Östergötlands

län .................................

9,049

80

1.500

—

1,447

94

11,997

74

Gårdsby i Kronobergs län...

—

—

—

—

585

44

585

44

Bollerup i Kristianstads län

9,049

80

1,250

—

1,285

86

11,585

6 6

Klagstorp i Skaraborgs län...

9,049

80

—

—

1,294

94

10,344

74

Varpnäs i Värmlands län ...

9,049

80

1.166

66

1,270

28

11,486

74

Tomta i Västmanlands län...

9,049

80

1,999

99

1.342

63

12,392

42

Vassbo i Kopparbergs län ...

—

—

1,000

—

1,404

70

2,404

70

Nordvik i Västernorrlands län

7,049

80

1,083

38

1,215

67

9,348

80

Brattby i Västerbottens län

7,049! so

1,000

—

1,641|39

9,691 ]l 9

Säger

77,448

2 0

9,999] »8

13,972] 5 a

-

—

101,420 7 7

Mejeri skolor:

Oppeby i Södermanlands län.....

Bjärka-Säby i Östergötlands län

Åtvidaberg i dito ....................

Ljungbyholm i Kalmar län .....

Blomberg i Skaraborgs län........

Fåker i Jämtlands län ...........

Flarken i Västerbottens län.....

Nederkalix i Norrbottens län..... IX.

IX. D. 19.
Lägre
mejeri-skolor för
kvinnor

IX. H. 3.
Befrämjande
i allmänhet
av jordbruk
och lantmanna-näringar

Summa

3,850

3,880

1,000

3,850

3,394

3,904

3,923

50

2,500

—

3,850

3,880

2,500

1,000

3,850

3,394

3,904

3,923

50

Säger] 23,801! 5 o 2,500 |—

26,301 so

IX. D. 29.
Trädgårdsskolorna
i
mellersta och ]
norra Sverige i

Trädgårdsskolor:

Adelsnäs i Östergötlands län............| 12,000 I — I

Härnösand i Västernorrlands län ......j 10,000 j — I

Säger] 22,000 j

IX. D. 30. !
Ökat anslag 1
till trädgårdsskolorna
i I
mellersta och
norra Sverige |

Summa

8,000 —

7.000 t—i

20,000]—]

17,000| — ■

15,000

37,000

Summa] 992,614]3 4!

139 —

Stuteriöverstyrelsen med hingstdepåer och stuteri.

Stuteriöver-styr elsen

1

Strömsholms
i liingstdepå

Fly inge
liingstdepå
och stuteri

Summa

1

•i

3

4

Debet.

Balans den / juli 1923:

Tillgångar .................................

! 270,978

01

685,647

87

1,007,696

20

1,964,322

08

Inkomster:

Nionde huvudtiteln:

E. 1. Stuteriöverstyrelsen ...............

Hingstdepåer och stuteri:

34,800

—

—

—

—

34,800

—

E. 2. Avlöningar .......................

3. Uppehållande av hingstdepåer-

43,323

25

—

-

43,323

2 5

nas och stuteriets verksamhet

185,150

_

185,150

100,000

E. 4. Prisbelöningar av hästar ...

100,000

_

O. 2. Rese- och traktamentspenningar

2,510

85

_

_

_

_

2,510

85

3. Skri vmat erialier och expenser,

ved in. m....................

7. Tillfällig löneförbättring för viss

1,366

88

—

—

—

—

1,366

88|

personal inom den civila stats-

förvaltningen ................

11,280

74

_

_

_

_

11,280

74

9. Dyrd dstil lägg åt befattnings-

havare i statens tjänst ........

Elfte huvudtiteln:

41,595

74

—

—

—

—

41,595

74

A. 3. Pensionstillägg åt f. d. civila be-fattningshavare i statens tjänst

m. fl. pensionärer ...............

523

47

_

_

523

47

5. Dyrtids ti Hägg åt pensionsberätti-gade änkor och barn efter ci-vila befattningshavare i statens

|

tjänst m. fl......................

372

_

_

_

_

372

Bidrag från statens hästavelsfond

5,000

_

_

_

5,000

Fonden för inrättande av ett statsstuteri

70,000

_

70,000

Totalisatormedel ............

60,744

34

_

_

60,744

84

Intressemedel ...............

1,602

31

_

_

_

D602

31

Återlevererade frisedelsmedel ............

3,406

48

__

3,406

48

Anmärkningsmedel ........

83

5 5

_

_

_

83

55,

Från myntverket bekomna skådepenningar

6,000

—

_

_

_

__

6,000

Diverse inkomster ..........

543

56

2,771

05

2,109

88

5,424

49''

Språngavgifter ..........

—

—

16,075

—

30,990

_

Vinst av jordbruket...........

—

_

5,308

15

10,332

49

15,640

64

Bokföringsvärde av furageöverskott ......

—

-

—

-■

403

2 9

403

29

Säger

568,3031

1 7

24,154|‘to

43,835

66

636,293 los

Levereringar:

Från stuteriöverstyrelsen ............

— |

107,300

—

272,845

71

380,145

7!

Summa

839,281

18

817,102

07

1,324,377

57

2,980,76o|s-2

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar ....................

41,924;

85

64,920

10

87,469

82

194,314

Resekostnader.........

6,761!

17

394

40

245

8 5

7,401

4 2

Premieringsnämnderna ...................

X

X

1^

ce

73

—

—1

37,988

7 3

— 140 —

1

2

3

4

Tidskriften »Hästen> ..........................

2,000

2,000

Stuteriöverstyrelsens flyttningskostnader

1,366

88

—

—

—

—

1,366

88

Utmyntning av skådepenningar ..........

4,770

14

—

—

—

—

4,770

14

Minskat värde å inneliggande skådepen-

ningar............................................

2,924

—

—

—

—

—

2,924

—

Utbetalda prisbelöningar för hästar ......

65,130

—

—

—

—

—

65,130

—

Aterburna, för mycket levererade totali.

satormedel............ ..........................

4

74

—

—

—

—

4

74

Utarbetande och tryckning av >Meddelan-den ang. den med statsmedel under-stödda hästpremieringen m. m. under

år 1923» ..........................................

2,000

—

—

—

—

—

2,000

—

Diverse utgifter .................................

4,877

07

8,940

43

11,544

—

25,361

50

Furageringskostnader...........................

—

—

16,753

45

39,561

67

56,315

12

Lantbeskällares underhåll .....................

—

—

26,233

30

28,587

91

54,821

21

Inventariers d:o .....................

—

—

1,724

05

4,571

42

6,295

47

Byggnaders d:o .....................

—

—

7,143

80

15,677

43

22,820

73

Sjukvård.............................................

—

—

834

64

1,496

40

2,331

04

Utskylder ..........................................

—

—

2,875

28

478

35

3,353

63

Avskrivning å inventarier.....................

—

—

1,877

13

594

66

2,471

79

Minskat värde å hästbesättningen m. m.

—

—

2,936

31

40,100

10

43,036

41

Prisskillnad å foder..............................

—

—

—

—

10,946

14

10,946

14

För anläggande av ett statsstuteri å Fly-

inge hingstdepå ..............................

834

18

—

—

97,599

96

98,434

09

Säger

170,581

71

134,632

89

338,873

71

644,087 81

Levereringar:

Till statskontoret.................................

60,739

60

—

_

—

60,739

60

» stuteriöverstyrelsen........................

—

—

—

—

444

56

444

56

» statens hingstdepåer .....................

380,145

71

—

—

—

—

380,145

71

Säger

440,885

31

—

—

444

56

441,329

87

Balans den 30 juni 1924:
Tillgångar:

Kassabehållning ..............................

582

21

1,430

99

1,357

65

3,370

75

Innestående i bank..........................

147,966

74

7,200

—

10,130

57

165,297

31

Förskott..........................................

65,604

21

—

—

—

—

65,604

21

Värde å hästbesättningen ..................

—

185,490

63

327,607

81

513,098

44

Inventarier.......................................

—

—

23,772

34

11,832

68

35,605

02

Fastigheter.......................................

—

—

460,330

—

626,200

—

1,086,530

—

Förråd..........................................

13,661

—

4,245

72

7,930

69

25,837

41

Säger

227,814

16

682,469

68

985,059

3 0

1,895,343

14

Summa

839,281

18

817,102

07

1,324,377 67

2,980,760

82

— 141 —

V eterinärhögskolan.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar ............................................................................................. 21,740: 8-i

Inkomster:

Inkomster för riksstatens utgiftstitlar:

Nionde huvudtiteln:

G. 1. Veterinärbögskolan ...................................................... 20,000: —

O. 9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............ 1,764: 82 21,764: 82

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ................................................ 453,523: 85

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter....................................... 2,946:5 2

Balans den 30 juni 1924:

Skulder:

Utgiftsrester............................................................................. 10,707: 89

Diverse medel......................................................................... 44,968: 68 56,676: 02

Summa 555,652: 08

Kredit.

Balans den 1 juli 1923:

Skulder.................................................................................................... 81,590:91

Utgifter:

Nionde huvudtiteln:

G. 1. Yeterinärhögskolan ......................................................... 229,348: 4 G

2. Diverse behov vid veterinärhögskolan ............................ 30,300: —

3. Personliga arvodesförhöjningar för vissa befattningshavare vid

veterinärhögskolan ...................................................... 3,200: —

O. 1. Ålderstillägg............................................................ 7,408: 13

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen ..................................................... 15,687:93

8. Tillfälliga lönelillägg åt vissa vaktmästare och med dem jäm förliga

befattningshavare................................................ 3,699:84

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ............ 64,499: 80 354,144: is

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ....................................... 98,551: 70

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter...................................... 1,764: 82

Balans den 30 juni 1924:

Tillgångar:

Innestående i bank..................................................................... 878: 46

Obligationer.............................................................................. 17,356: 41

Förråd ................................................................................... 193: 66

Inkomstrester ........................................................................... 1,105: 80

Övriga fordringar .................................................................... 66: 10 19,600: 42

Summa 555,652: 03

Antalet veterinärelever har under höstterminen 1923 utgjort 120 och under vårterminen
1924 92. I hovbeslagsskolan hava undervisats respektive 9 och 20 elever.

— 142 —

Veterinärinrättningen i Skara.

Debet.

Balans ilen 1 juli 1923:

Tillgångar ................................................................................................... 44,242: 25

Inkomster:

Nionde huvudtiteln:

G. 4. Veterinärinrättningen i Skara................................. 8,500:_

O. 7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen .................................... 1,034: 59

O. 9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst... 5,510:8 7 15 051:46

Hyres- och arrendemedel ............................................................... g 107. 60

Intresse- och försäljningsmedel........................................................ 5,491:41

Instruktionssmedjan ........................................................................ ] 000-_

Skulder:

I allmänhet

Balans den 30 juni 1921:

......... 2,045:47

Summa 73,938: 09

Kredit.

Balans den 1 juli 1923:

Skulder ...................................................................................................... 5,014:8 7

Utgifter:

Avlöningar.................................................................................... 19,608:61

Byggnader och inventarier m. m.................................................... 855: 88

Värme, lyse, renhållning och expenser ............................................. 4,217:28 24 681-27

Balans den 30 juni 1924 :

Tillgångar:

Obligationer .............................................................................. 9,663:87

Utlånta medel ........................................................................... 28 143: 85

Osäker fordran ........................................................................... 6434: 53 44,942: 25

Summa 73,938: 09

Tillgångar

Statens lagerhus- och fryshusstyrelse.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

18,007:2 7

Inkomster:

Nionde huvudtiteln:

H. 8. Statens lagerhus och fryshus ..................

Vinst å lagerhuset i Hallsberg.............................

» » » » Linköping ..........................

» » » » Tomelilla.............................

» » » » Vara ...................................

Inkomst av vissa försäljningar..............................

60,000: —

4,714: 60
3,212: 63
5,295: 6 0
1,684: 98

11,051: 85,958: si

143

Balans den 30 juni 1924

Skulder:

Utgiftsrester ...........................................................

Övriga skulder ...........................................................

... 4,106: 8»
... 4,669: 51

Summa

Kredit.

Skulder

Balans den 1 juli 1923:

Utgifter:

Avlöningar .....................................................

Reseersättningar ...............................................

Expenser ........................................................

Förlust å följande lagerhus:

i Eskilstuna ..................................................

» Eslöv ........................................................

» Klagstorp ..................................................

» Roma .......................,................................

» Åstorp ......................................................

Gemensamma utgifter för lagerhusen .................

Förlust å fryshuset i Hallsberg...........................

» » » » Malmö ..............................

12,700: 02
1,357: —
1,523: 55

1,750: 64
3,425: 28
4,200: 21

212: 92

13,384: 7 2
335: 98
16,171: 78
2,142: io

Till statskontoret

Leverering:

Balans den 30 juni 1924:

Tillgångar:

Kassabehållning ........................................................

Innestående i bank ...................................................

Fastigheter ...............................................................

Fordringar...............................................................

829: 61
24,159: 2i
1,250: 21
6,130: 13

Summa

8,776: 4»
112,742: is

12,112: 22

57,210: 10

11,051: -

32,369: 16
112,742: 4 8

— 144 —

Fiskeriadministrationen,

Statens fiskeriadministration:

Av nionde huvudtitelns anslag till statens lokala fiskeriadministration (J. 1.), befrämjande
i allmänhet av fiskerinäringen (J. 3.), ålderstillägg (O. 1.), rese- och traktamentspenningar
(O. 2), tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen (O. 7.),
dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst (O. 9.) samt av huvudtitlarnas allmänna
besparingsfonder:

Sex fiskeriintendenter:

Avlöningar ...................

Reseersättningar .............

Fiskeriassistenten:

Avlöning .......................

Reseersättning .................

Fiskeriingenj ören:

Avlöning .......................

Reseersättning .................

Två fiskeristipendiater:

Avlöningar ....................

Reseersättningar ..............

Två extra fiskeristipendiater:

Avlöningar ....................

Reseersättningar .............

.. 64,871: 48
. 20,286:05

85,157: 53

.. 7,907:16

.. 2,337:60

10,244: 6 6

.. 4,870: —

.. 1,417:40

6,287: 4 0

.. 9,215: —
.. 3,893: io

13,108:10

.. 4,115:33

.. 3,943:31

8,058: 64

Summa 122,85b: 38

Fiskeriadministrationen å de särskilda orterna:

Av nionde huvudtitelns anslag till fiskets befrämjande i de särskilda orterna
(J. 2.) samt av huvudtitlarnas allmänna besparingsfonder:

Kalmar läns södra hushållningssällskap.................................................. 762: 5 o

Gotlands läns landsting ........................................................................ 2,700: —

Summa 3,462:60

Svenska hydrografisk-biologiska kommissionen.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar ................................................................................................... 2,043: 30

Inkomster:

Nionde huvudtiteln:

J 6. Hydrografisk-biologiska kommissionens undersökningar.
................................................................. 35,000

7. Vissa havshydrografiska mätningar........................ 8,00C

0.''9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst... 1,791

Räntemedel m. .....................................................................

II 44,791: 7 7

130: 12 44^41; 89

Summa 46,985: l»

Kredit.

Balans den 1 juli 1923:

Skulder .................................................................................................... 4,778:2 5

Utgifter:

Avlöningar och reseersättningar .........................

TTndersökningsmateriel m. m.............................

Hyra................................................................

Fyrskeppsundersökningar ..................................

Diverse expenser ..............................................

18,004: 96
1,198: 10
1,800: —

10,330: 67

7,344: 62 38,678: 25

— 145 —

Balans den HO juni 1924:

Tillgångar:

Kassabehållning ..
Innestående i bank

i 144: 04

3,184: 6 s ^528: o»
Summa 46,985: in

Skogshögskolan.

Debet.

Balans den / juli 1923

Tillgångar

6,584: oa

Inkomster Nionde

huvudtiteln:

K. 1. Skogshögskolan ............................................. 210,700:

2. Diverse behov vid skogshögskolan .................. 13,960: —

3. Personligt ålderstillägg åt extraläraren vid skogs högskolan

G. Grönberg................................. 500:

O. 1. Ålderstillägg................................................... 4,000:

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom

den civila statsförvaltningen ........................ 7,800: —

8. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och

med dem jämförliga befattningshavare ............ 725: —

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst 40,000: —

E. 4/19-15. Till resestipendier åt vissa lärare vid skogshögskolan.
.......................................... 1,950: 279,635: —

Diverse inkomster......................................................................•.185: 18 279,820: 18

Summa 286,404: 2 3

Kredit.

Utgifter

Avlöningar m. ...............................................

Stipendier och studieunderstöd...........................

Jägmästarkursens praktiska övningar..................

Forstmästarkursens praktiska övningar ...............

Bränsle, lyse, böcker och övriga expenser .........

Reparationer m. in. vid Garpenberg ..................

Till statskontoret

Leverering

140,998: 14
15,850: —

42,455: 62
6,528: 95
47,185: 81

2,513: - 255,531: 52

4,629: 17

Balans den 30 juni 1924

Tillgångar:

Kassabehållning .....................................................

Förskott ..................................................................

Fordringar ................................................................

2,796: io
23,395: 84

52:10 26,243: .it

Summa 286,404: 2 s

Elevantalet vid skogshögskolan utgjorde under

budgetåret 1923—

1924:

Höstterminen

Vårterminen

1923

1924

Vid jägmästarkursen.....................

94

69

» förberedande jägmästarkursen

28

20

» forstmästarkursen..................

15

27

10 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1924. II

146 —

Statens skogsförsöksanstalt.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar ............................................................................................... 55,119:95

Inkomster:

Nionde huvudtiteln:

K. 4. Statens skogsförsöksanstalt ..............................

5. Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt ...

6. Specialundersökningar rörande de norrländska sko garnas

föryngring ......................................

O. 1. Ålderstillägg ................................................

6. Extra utgifter ................................................

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen ..............................

8. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och

med dem jämförliga befattningshavare............

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

Diverse inkomster

112,375: —
47,000: —

13,000: —
4,100: —
100: —

10,125: —

300: —

32,700: — 219,700: —

..........— 1,297:27 220,997: 27

Kredit.

Summa 276,117: 22

Skulder

Balans den 1 juli 1923:

55: tr,

Statens

Debet.

Balans från år 1922:

Tillgångar .

Inkomster:

Nionde huvudtiteln:

Ersättning till statens domäners fond för utgifter för statens skogsskolor:
K. 7. Avlöningar ................................................................

8. Övriga utgifter ...............................................................

9. Genom dyrtidstillägg ökade utgifter.........................................

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar ____

Övriga utgifter.

Leverering:

Till statskontoret....

Säger

Summa

Säger

Summa

1 Tabellen, som avser kalenderåret 1923, är upprättad inom domänstyrelsen.

— 147 —

Utgifter:

Avlöningar m. in........................................................................ 123,240: 86

Publikationer..................... ....................................................... 23,574: 91

Bränsle, lyse och övriga expenser ................................................ 10,667:17

Resekostnader ......... 33,065: 88

Hantlangnings- och undersökningskostnader m. in......................... 33,929: 08

Bostadsbygge & Svartbergets kronopark....................................... 34,608:92

Inventarier vid försökspark ......................................................... 4,028: 8 o

Bostadsbygge å Tönnersjöhedens kronopark.................................... 567: 96

Reparationsarbeten ..................................................................... 1,076:81

Anslagstavlor vid försöksfält......................................................... 500: —

Uppmätningsarbeten å Svartberget-Kulbäcksliden ........................... 2,000: —

Uppmätningsarbeten å Tönnersjöheden .......................................... 3,500: —

Bostadsbidrag.............................................................................. 100: — 270 859: 82

Leverering:

Till statskontoret ....................................................................................... ‘88:4 9

Balans den 30 juni 1924:

Tillgångar:

Kassabehållning .................................................................... 464: 74

Innestående i bank.................................................................... 773: 19

Förskott ................................................................................ 2,757:6 7

Övriga fordringar ..................................................................... 1,118: 16 5 ^13. 75

Summa 276,117: 22

1 Härav ett belopp å kronor: 53: 96 levererat först efter räkenskapsårets utgång.

skogsskolor.1

Hällnäs

Bispgården

Grönsinka

Baggå

Bjurfors

Omberg

Ham-

marsebo

Rölle

berga

Summa

10,888

70

10,888

70

16,967

94

19,256

81

17,066

50

11,843

75

16,005

76

20,139

19,600

60

17,245

04

138,125

40

8,548

52

10,522

62

12,288

95

9,814

17

8,674

SO

8,606

22

7,100

99

5,761

86

71,317

63

4,128

71

4,545

81

3,872

45

2,780

07

3,747

88

4,932

04

4,276

72

4,013

96

32,297

18

29,645

17

34,325)2 41 33,227

90

24,437

99

28,427

44

33,677

2B

30,978

81

27,020

85

241,740

16

29,645

17

34,325

24

33,227

90

35,326

69

28,427

44

33,677

26

30,978

31

27,020

85

252,628

86

21,096

65

23,802

62

20,938

95

14,623''82

19,753

14

25,071

04

23,877

32

21,258

99

170,422

63

8,548

52

10,522

62

12,288

95

9,814|i7

8,674

30

8,606

22

7,100

99

5,761

86

71,317

63

29,645

17

34,325

24

33,227

90

24,437

99

28,427

44

33,677

26

30,978

31

27,020

■

85

241,740

16

—

-

—

—

—

—

10,888

70

-

-

10,888

171 34,325j24| 33,227|9o| 35,326)69) 28,427)44| 33,677)26) 30,978)3i) 27,020''86| 252,628)86

29,645

148

Lantmåteri -

6.

8.

9.

10.

11.

Andra huvudtiteln:

G. 7/1922. Jordregister för landsbygden ....................................................

Nionde huvudtiteln:

L. 1. Lantmäteristyrelsen .........................................................................

Lantmäteriundervisningen ................................................................

Renovation av kartor för lantmäterikontoren i länen............................

Extra arbetskrafter å lantmäterikontoren i länen..................................

Inbindning av handlingar i lantmäterikontoren i länen.........................

Anskaffande för lantmäterikontoret i Karlstad av kopior av vissa kartor m. m.J
Lantmäteripersonal, som sysselsattes med utförande av lantmäteriförrättningar:

L. 12. Avlöningar ..........................................................................................

13. Ersättning för publik renovation..............................................................

14. Tillskott till dyrtidstillägg till vissa lantmätare ..........................................!

Understöd av jorddelningsväsendet:

L. 15. Bidrag till jordavsöndringar och ägostyckningar..........................................i

16. Bidrag till skiften och hemmansklyvningar ...........................................

17. Bidrag till utflyttnings- och väganläggningskostnader i sammanhang medj

skiften och hemmansklyvningar .................................................

Rese- och traktamentspenningar .......................................................

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.........................................

Tryckningskostnader.........................................................................

Extra utgifter .............................................................................

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen
Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.......................................

O. 2.

3.

4.
6.
7.
9.

Bötesmedel.

Summa

Tillgångarna den 30 juni 1924 utgjordes av:

Kassabehållning ...................................

Innestående i bank ..............................

1,084: 44

5.837: 68 6,922:0 2

Statens reproduktionsanstalt.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar................................................................................................... 10,071:7 0

Inkomster:

A. Egentliga statsinkomster:

n. 12. Inkomster av statens reproduktionsanstalt ........................ 303,853: 24

Nionde huvudtiteln:

L. 2. Statens reproduktionsanstalts verksamhet ........................ 37,871: 4 2

3. Nyanskaffning vid statens reproduktionsanstalt .................. 20,000: —

4. Personligt lönetillägg till föreståndaren för statens reproduk tionsanstalt,

byråchefen P. A. Eriksson........................... 1,940: —

Förskott till rörelsekapital............................................................ 4,928:80 368 592-06

Summa 378,664: 66

149

styrelsen.

Debet

g

-

Kredit

S u in in a

Tillgångar

den

‘/j 1923

Uppbörd

Leverera
från stats
kontoret

Utgifter

Leverering
till stats-kontoret

Tillgånga
den 3%
1924

2,035

11

__

_

3,000

_

4,519

09

516

0 2

5,035

i

ni

_

324

_

171,377

50

168,076

46

3,625

04

—

—

171,701

50

2,930

52

—

—

41,819

48

44,728

75

—

—

21

2 5

44,750

—i

2,045

86

—

—

—

—

1,966

91

—

—

78

94

2,045

851

11,519

79

—

—

62,500

—

72,962

21

—

—

1,057

58

74,019

7 9 i

3,377

64

—

—

—

—

3,251

25

—

-

126

3 9

3,377

64

2,999

90

—

—

7,000

—

9,568

25

—

431

6 5

9,999

90,

_

_

_

_._

146,000

__

145,749

61

250

39

—

—

146,000

—''

—

—

—

—

49,289

92

49,289

92

—

—

—

—

49,289

92

—

—

—

—

83000

—

82,616

82

383

68

—

—

83,000

—

_

_

_

_

44,000

_

41,088

99

2,911

01

—

—

44,000

—

—

—

—

—

85,000

—

83,931

48

1,068

52

—

—

85,000

—

_

_

_

_

250,000

_

249,759

28

240

7 2

_

—

250,000

—

—

—

—

—

5,000

—

1,162

90

3,837

10

—

—

5,000

—

8,837

04

4,516

50

83,300

—

92,600

05

—

—

ce

lO

o

-tf

49

96,653

54

_

—

—

—

5,000

—

4,701

55

298

45

—

_

5,000

—

—

—

—

—

825

—

825

—

—

—

—

—

825

—

—

—

—

—

14,500

—

13,579

34

920

66

—

—

14,500

—

—

—

—

—

138,000

—

135,779

67

2,220

8 8

—

—

138,000

—

636

70

—

—

—

—

—

—

—

636

70

636

70

34,382

55

4,840

50

1,189,611

90

1,206,157

03

15,755

90

1 6,922''02

1,228,834 95

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar ................................................................................ 167,602: 91

Ketuschering och. litografiska arbeten............................................. 6,479:5 0

Kemikalier och diverse förbrukningsartiklar m. m......................... 13,435: 94

Papper....................................................................................... 86,222: 8 4

Diverse driftkostnader .................................................................. 24,363: 03

Skrivmaterialier, lyse, värme och expenser .................................... 29,963: SO

Nyanskaffningar.......................................................................... 20,000:— 348,068:02

Till statskontoret

Leverering :

10,046: 95

Balans den 30 juni 1924:

Tillgångar:

Kassabehållning........................................................................ 7,315: 72

Innestående i bank ................................................................ 8,999: 7 2

Förskott ................................................................................. 4,234: 2 5

20,549: 6 9

Summa 378,664: 66

— 150 —

Tillgångar

Rikets allmänna kartverk.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Inkomster:

Nionde huvudtiteln:

Rikets allmänna kartverk:

M. 1. Avlöningsstat ............................................. 360,000: —

2. Övergångsstat ............................................. 21,700:_

3. .Kartarbeten m. m....................................... 223,700:_

M. 4. Diverse behov vid rikets allmänna kartverk ...... 30,000: —

5. Ekonomisk karta över Hallands län.................. 16,000: —

O. 3. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.......... 25,200:_

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst 75,000: —
Försäljningsmedel m. m................................................................

751,600:

48,846:

81

Skulder:

I allmänhet

Balans den 30 juni 1924:

Summa

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar ............................................................................... 473,939: 71

Geodetiska arbeten ..................................................................... 73 473. 44

Topografiska arbeten .................................................................. 88’668: 73

Ekonomiska och stomkartearbeten ............................................... RO 666: 65

Ortnamnsgranskning.................................................................. j 730; 7 9

Ekonomiska kartan över Hallands län .......................................... 7 954:2 9

Lokalhyror m. m................... ..................................................... 27 605:_

Balans den 30 juni 1924:

Tillgångar:

Kontant behållning .................................................................. 379. 48

Inneståepde i bank .................................................................. 3 q51; 75

Förskott och fordringar .............................................................138,876:18

65,471: 4 5

800,446: 81

10,424: 71
876,342: 97

734,035: 61

142,307: 86

Summa 876,342: 9 7

— 151 —

Sveriges geologiska undersökning.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar.

69,244: 6S

Inkomster:

Nionde huvudtiteln :

N. 1. Sveriges geologiska undersökning..................... 157,698:81

2. Fältarbeten m. m. vid Sveriges geologiska under sökning

................................................... 128,900: —

3. Expenser m. m. för Sveriges geologiska undersök ning

....................................................... 21,800: —

4. Praktisk-geologisk undersökning i Jämtlands och

Västerbottens län ....................................... 9,000: —

5. Undersökning av torvmarker i södra Sverige... 40,000: —

13. Hydrogeologiska specialundersökningar ............ 11,800: —

O. 9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst 40,000: —

Tionde huvudtiteln:

D. 16. Undersöknings- och försvarsarbeten å områden,
som äro eller kunna varda för kronans räkning

inmutade m. .......................................... 120,000: — 529,198: 31

För undersöknings- och försvarsarbeten......................................... 22,050:

Försäljnings- och gåvomedel......................................................... 4,276:01

För undersökningar på andra statsinstitutioners och enskildas bekostnad 618:10 556,142: 42

Summa 625,386: 95

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar ................................................................................ 187,362: 12

Fältarbeten och tryck.................................:............................... 123,768:

Expenser................................................................................... 31,800:

Praktisk-geologiska undersökningar i Jämtlands och Västerbottens län 5,904: 56

Undersökning av torvmarker i södra Sverige ................................. 78,883: 91

Hydrogeologiska specialundersökningar .......................................... 11,901: öl

Undersöknings- och försvarsarbeten å kronoinmutningar .................. 142,050: —

Diverse undersökningar m. ...................................................... 3,836:55 585,506: 65

Till statskontoret

Leverering

2,585:14

Tillgångar:

Innestående i bank

Balans den 30 juni 1924:

.......... 37,295:16

Summa 625,386: 95

— 152 —

Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.

Debet.

Tillgångar.

Balans den 1 juli 1923:

68,566: 97

Inkomster:

Sjätte huvudtiteln:

E. 1. Schematisk förteckning och beskrivning över Sveriges vatten -

fall

Nionde huvudtiteln:

Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt:

N.

10.

11.

12.

Avlöningar.

. Arvoden åt observatörer ..............................

. Expenser ................................................

Diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt ......................................

Meteorologiska telegram från Färöarna och Island

Meteorologiska iakttagelser i Abisko m. m.......

Geofysisk station i samarbete med Roald Amund sens

polarexpedition .................................

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. .......

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
och sjöfartsfonden:

Bidrag till anordnande av stormvarningar.....................

Bidrag från diverse intressenter ........ ............................

Försäljningsmedel ........................................................

Restituerade lönemedel ...............................................

Aterdebiterade medel ....................................................

N.

O.

3.
9.

Handels -

Skulder:

I allmänhet

60,000:

187,117: 94
90,000: —
8,000: —

137,700: —
2,000: —
14,650: —

12,000: —
31,500: —
44,531: 7 4

Balans den 30 juni 1924:

587,499: 68

6,000: —

890: —

21,202:7 6

10: 68

37,309: 96 652,913: 08

........... 3,151:02

Summa 724,631: 0 7

Kredit.

Skulder

Balans den 1 juli 1923.

2,653: 95

Utgifter:

Avlöningar .................................................................................

Allmänna expenser ....................................................................

Diverse behov .........................................................................

Pegelstationemas förbättring........................................................

Meteorologiska telegram från Färöarna och Island.......................

Meteorologiska iakttagelser i Abisko .............................................

Geofysisk station i samarbete med Roald Amundsens polarexpedition

Vattenfallsförteckning ..................................................................

Lokalhyra .................................................................................

För deltagande i Göteborgsutställningen .......................................

333,011: 26
19,434: 55
183,241: ll
8,125: 55
2,129: 89
12,282: 57
11,590: 2 4
63,929: oi
31,500: —
33: 95

665,278:

13

Leverering:

Till statskontoret ........... ...........................................

Balans den 30 juni 1924

Tillgångar:

Kassabehållning.........................................................

Innestående i bank ....................................................

Förskott ...................................................................

2,805: 92

7,484: 6 8
43,257: 37

3,!51: 02 53,893:0 7

Summa 724,631: 07

153

TIONDE HUVUDTITELN.

Handelsdepartementet.

Debet

Kredit

Tillgångar

Leverering

Tillgångar

Summa

den V

från stats-

Uppbörd

Utgifter den 30/

6

1923

kontoret

1924

Tionde

huvudtiteln:

A. 1.

Departements-

24,000

_

_

_

24,000

_ _

_

24,000

-1

9.

Departementets

avdelning av
Kungl. Maj:ts

48

144,544

49

144,546

97 —

144,546

97 1

3.

Departementets

verksamhet ...

—

14,172

—

—

—

14,172

—; —

—

14,172

—

F. 3.

Skrivmaterialier

och expenser,
ved m. m. ...

2,140

84

25,200

_

244

85

26,616

58 969

11

27,585

69,!

4.

Tryckningskost-

_

_

3,873

2,000

09

—

_

3,873

09 —

—

3,873

2,000

09''

6.

Extra utgifter...

—

—

—

—

2,000

— i —

—

—

8.

Dyrtidstillägg

1

åt befattnings-havare i sta-

tens tjänst ...

—

—

33,192

93

—

—

33,192

93! —

—

33,192 98

Exportlicensavgifter......

20,283

12

-

—

2,050

—

1,813

co

ce

K)

©

CO

24

22,333| 121

Summa

22,426

14

246,982 51

2,294 ^5

250,215

45'' ‘21,488 35

271,703''so

1 Tillgångarna den s0/e 1924 utgjordes av:

Kassabehållning................................ ........................... 1,096: 9 9

Innestående i bank ...................................................... 20,299: 7 2

Förskott ..................................................................__91: 84 21,488:8 5

Kommers kollegium.

Debet.

Balans den l juli 1923:

Tillgångar .............................................................................................. 262,818: 30

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. III. Diverse inkomster ..................................................... 20: 7 o

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Sjunde huvudtiteln:

D. 21. Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen ............... 2,555: 58

— 154 —

Tionde huvudtiteln:

B. 2. Kommerskollegii verksamhet ....................................

8. Förhandskontroll å fartygs sjövärdighet .....................

13. Skeppsmätningskostnad .............................................

D. 3. Beseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena

4. Beseunderstöd åt idkare av hantverk och annan mindre

industri .............................................................

5. Beseunderstöd åt verkmästare och förmän inom industrien

6. Beseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt bildade tek niker,

som icke ägna sig åt bergshanteringen .........

F. 3. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m......................

4. Tryckningskostnader..................................................

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen .................................................

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......

D. ll/l/i—S0/6 1923. Statsunderstöd åt hantverksidkare för utbildande
av lärlingar m. m.........................

C. 2/1922. Export- och handelsstudiestipendier.....................

D. 14/1922. Understöd åt hantverksidkare för utbildande av lär lingar

m. m. ..............................................

7/1921. Åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande ......

T. VII. B. 7/1920. Sakkunnig extra arbetshjälp åt fartygsinspek törerna

m. m.......................................

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ..............................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter .....................

2: —
901: jo
245: 88
385: —

730: —
127: 50

825: —
276: 35
7,976: 27

113: 12
319: 21

25: —
148: 60

20: —
250: —

45: —

Balans den 30 juni 1924:

Skulder:

Diverse medel........................................................................ 511,380: 04

Utgiftsrester........................................................................... 2,203:55

Summa

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1923:

Egentliga statsinkomster:

A. I. 3 d. Stämpelmedel: Bestitution ....................................... 1,776:

Utgiftsans] agen:

Femte huvudtiteln:

F. 1/1922. Statsbidrag åt kommuner m. fl. för uppförande av

vissa bostadsbyggnader......................... 3 000-_

Sjunde huvudtiteln: ’

D. 18. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ......... 10,700: —

21. Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen ............. 4 452’ 21

Nionde huvudtiteln: ’

H. 18. Befrämjande av linodling och linberedning................. 5,558: 95

O. 2. Bese- och traktamentspenningar ..... ........................ 3,324:

T. H 2/1919. Undersökning av vissa mineralfyndigheter......... 5,000: —

Tionde huvudtiteln:

B. 1. Kommerskollegium ................................................... 507,692: 80

2. Kommerskollegii verksamhet ....................................... 89,002:_

3. Bergsstaten .............................................................. 6,472: 59

Sprängämnesinspektionen:

B. 4. Inspektionen ......................................................... 14,080: 66

5. Arvode åt en assistent............................................. 3,771: 8 8

Inspektionen över elektriska anläggningar för belysning eller
arbetsöverföring:

B. 6. Inspektionen..................................................... ...... 33,217:75

7. Arvoden åt två assistenter ....................................... 12,045: 56

14,966:31
3,250,482: 6 o
115,940:7 7

513,583: 59
4,157,791: 67

548,734:08

— 155 —

B. 8. Förhandskontroll å fartygs sjövärdighet ..................... 70,063: 56

9. Navigationsskolorna ............................................... 163,441: 66

10. Ytterligare medel till navigationsskolornas uppvärmning

och belysning .................................................... 2,048: oo

11. Navigationslärarkursen ............................................. 5,912: 7 2

12. Ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalterna

för sjöfart ........................................................... 22,499: »7

13. Skeppsmätningskostnad ............................................. 28,154: 66

C. 1. Handelshögskolan i Stockholm ................................ 50,000: —

2. Auktoriserade handelskammare i riket........................ 24,000: —

3. Svenska handelskammare i utlandet ........................... 50,000: —

4. Sveriges allmänna exportförening ............................... 20,000: —

6. Ersättning till sjömanshusen .................................... 162,000: —

9. Internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten ...... 16,896: 66

D. 1. Eeseunderstöd åt personer, som önska i främmande länder

förvärva ökad insikt och skicklighet i vad till bergshanteringen
hörer ...................................................... 11,425: —

2. Manufakturernas befrämjande .................................... 375: —

3. Eeseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena 43,508: 75

4. Eeseunderstöd åt idkare av hantverk och annan mindre

industri ............................................................. 16,668: 75

5. Eeseunderstöd åt verkmästare och förmän inom industrien 19,362: 5 o

6. Eeseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt bildade tekniker,

som icke ägna sig åt bergshanteringen.................... 19,062:50

7. Befrämjande av husslöjden ....................................... 3,000: —

8. Torvingenjörer......................................................... 23,907:10

9. Skrivhjälp åt förste torvingenjören.............................. 1,496: 9 7

10. Personliga ålderstillägg åt torvingenjörerna.................. 3,000: —

11. Sveriges hantverksorganisation ................................. 3,000: —

12. Statsunderstöd för utbildande av lärlingar m. m.......... 3,160: —

13. Föreningen för svensk hemslöjd................................. 10,000: —

14. Svenska slöjdföreningen............................................. 12,000: —

16. Undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som äro

eller kunna varda för kronans räkning inmutade m. m. 19,300: —
F. 1. Ålderstillägg........ ................................................... 150: —

2. Eese- och traktamentspenningar................................. 39,325:59

3. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m................... 101,750: 10

4. Tryckningskostnader ............ 117,052: 7 6

5. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ......... 14,198: 65

6. Extra utgifter ......................................................... 1,549:7 5

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen................................................... 41,016: 18

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ...... 225,996: 36

B. 2/‘/i—s°/e 1923. Kommerskollegii verksamhet .................. 662: 15

9/*''i—30/(j 1923. Förhandskontroll å fartygs sjövärdighet ... 3,818: 99

D. U/Vi—80/e 1923. Statsunderstöd åt hantverksidkare för utbildande
av lärlingar m. m...................... 4,735: —

C. 2/1922. Export- och handelsstudiestipendier..................... 21,178:60

D. 12/1922. Undersökning av staten tillhöriga mossar ............ 1,846: 03

14/1922. Understöd åt hautverksidkare för utbildande av

lärlingar m. m........................................... 8,500: —

7/1921. Åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande...... 14,230:86

13/1921. Statsunderstöd åt hantverksidkare för utbildande

av lärlingar m. m........................................ 375: -—

VII. E. 4/1920. Statsunderstöd åt hantverksidkare för utbildande

av lärlingar m. m..................................... 75: —

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ...
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ...

Balans den 30 juni 1924:

Tillgångar:

Innestående i bank

Förskott ...............

Obligationer...........

Fordringar ...........

........... 29,542:71

........... 14,270:41

........... 199,546:7 8

........... 14,786: 83

2,100,838:15
999,883: 4 2
250,189:19

258,146:7 3

Summa 4,157,791: 57

— 156 —

Navigations -

Debet

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar ..................................................................

Inkomster:

Leverering från kommerskollegium ...........................................................................

Inskrivnings-, termins- och examensavgifter ...............................................................

Intressemedel ....................................................................................................

Extra uppbörd......................................................................................................

Säger

Summa

Kredit.

Utgifter:

Tionde huvudtiteln:

B. 9. Navigationsskolorna........................... ......................................................

10. Ytterligare medel till navigationsskolornas uppvärmning och belysning .........

12. Alderstiliägg för personalen vid undervisningsanstalterna för sjöfart ..............

P. 7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen ...

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .......................................

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ...................................................

Expensutgifter bestridda av inskrivnings- m. fl. avgifter .............................................

Säger

Balans den 30 juni 1924:

Tillgångar...................................................................

Summa

1 Tillgångarna den 30 juni 1924 utgjordes

vid navigationsskolan i Stockholm av kassabehållning,
» » i Göteborg » »

» » i Malmö av:

Kassabehållning ...............................................

Innestående i bank .........................................

vid navigationsskolan i Kalmar av:

Kassabehållning..............................................

Innestående i bank..........................................

Obligationer.....................................................

42: —

3,000: — 3,042; _

116: 76
1,400: —

5,000:j— 6>516. 76

skolorna,

Examens-förrättaren
i maskinist-klasserna

N a v i g

a

t i o n 8

k

o 1 a n

i

Summa

Stockholm

Göteborg

Malmö

Härnösand

Kalmar

1,721

52

643

05

2,852

2 8

1,521

8 2

6,969

2 6

13,707

93

2,115

123,691

90

185,506

61

60,497

07

45,215

59

44,413

00

461,439

23

—

—

3,540

—

4,065

—

3,472

—

2,706

—

2,432

—

16,215

—

180

—

180

—

—

—

—

—

1,387

23

—

—

106

64

141

50

1,635

37

2,115

—

127,231

90

190,958

84

63,969

07

48,028

23

47,166

56

479,469! «o

2,115

128,953

42

191,601

89

66,821

85

49,550

06

54,135

82

493,177

58

1,200

35,353

47

53,069

43

32,313

96

28,104

62

13,393

7 5

163,435

23

—

_

1,700

—

—

—

—

—

300

—

—

—

2,000

—

—

—

6,500

—

6.549

88

6,250

—

1,700

—

1,500

—

22,499

88

300

_

7,573

76

11,106

58

6,763

75

6,158

18

2,643

75

34,546

Öl

615

_

14,493

—

26,066

—

17,114

—

10,501

50

6,112

—

74,901

50

—

—

59,738

34

88,714

72

—

—

—

—

21,359

40

169,812

46

—

—

3,592

63

5,656

81

1,337

64

2,785

75

2,610

16

15,982

99

2,115

il

128,951

19

191,163

42

63,779

35

49,550

05

47,619

06

483,178

07

2

23

438

47

3,042

_

_

_

6,516

76

1 9,999

46''

2,115

128,953

42

191,601189

66,821

35

49,55olos

54,135l82

493,177

53

— 158 —

Lotsstyrelsen.

Debet

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar ...................................................................

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. 11:14. Lotspenningar ...................................................... 2,344 652: 68

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Tionde huvudtiteln:

B. 14. Lots- och fyrinrättningen ....................................... 130,301: 48

15. Säkerhetsanstalter för sjöfarten .............................. 10,292: 70

F. 8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst...... 338:82

Elfte huvudtiteln:

A. 3. Pensionstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer ....................................... 15:_

4. Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer ....................................... 55:_

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken .............................................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ...

Skulder:

Diverse medel

Balans den 30 juni 1924

Summa

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1923:

Utgifter:

Egentliga statsinkomster:

A. II: 14. Lotspenningar: Restitution ....................................

III. Diverse inkomster: Anmärkningsprocent m m.............

Tionde huvudtiteln:

B. 14. Lots- och fyrinrättningen ..........................................

15. Säkerhetsanstalter för sjöfarten .................................

F. 7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen .........................................

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......

Elfte huvudtiteln:

A. 3. Pensionstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer ..........................................

4. Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer...........................................

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ...................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ...................

93: —
156: 78

6,058,714: 86
374,973: 6 o

1,091: 8 7
740,538: 09

27,115: —

101,522: 54

714,483: 15

2,485,655: lo
6,125,299: 7 o
65,280: 7 7

28,909: o 2
9,419,627: 7 4

28,819: 58

7,304,205: 7 4
1,440,190:51
57,291:81

159

Balans den 30 juni 1924

Tillgångar:

Kassabehållning ........................................................

Innestående i bank.....................................................

Förskott....................................................................

Obligationer..............................................................

5,0H1: oo
53,910: 88
525,003: 12
5,125: 04

Summa

589,120: i o
1,419,627: 74

Nautisk-meteorologiska byrån.

Debet.

Tillgångar

Balans den 1 juli 1923.

Inkomster

Tionde huvudtiteln:

B. 20 b/1921. Nautisk-meteorologiska byrån

29,394: 73

.......... 6,802:4 6

Summa 36,197: 18

Kredit.

Utgifter:

Allmänna utgifter.......................................................................................... 161:19

Avföres till följd av förändrad bokföring......................................................... 7,578:83

Leverering till statskontoret......................................................................... 11,462:86

Dito till sjökarteverket ................................................................................ 16,994:80

Summa 36,197:18

— 160 —

Patent- och registreringsverket.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar....................................................................................

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. 13. 15. Patent- ocli varumärkes- samt registreringsavgifter:

Avgifter för patentansökningar............ 186,580: —

Årsavgifter för patent........................ 419,931: -—

Avgifter för registrering av varumärken 154,750: —

Dito för förnyad registrering av varumärken
......................................... 48,780: —

Dito för registrering av mönster och

modeller ....................................... 670: —

Dito för dito av aktie- och bankbolag 311,545:86

Försålda publikationer........................ 12,704: 42

Expeditionslösen .............................. 26,414:50

Utfärdningsavgifter ......................... 89,750: —

Fotografiska reproduktioner och blå k°Pior

.........................................L 8,401: 2 5 1,257,527: o 2

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Tionde huvudtiteln:

B. 16. Patent- och registreringsverkets verksamhet ............... 31,990: 18

17. Dyrtidstillägg vid patent- och registreringsverket......... 496:88

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ...........................................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ....................................

Skulder:

Diverse medel

Balans den 30 juni 1924:

Summa

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1923.

Utgifter

Tionde huvudtiteln:

B. 16. Patent- och registreringsverkets verksamhet:

Avlöningar m. m.................................. 661,071: »9

Benskrivning, skrivmaterialier m. m.......... 70,414: 9 B

Böcker och tidskrifter m. m...................... 141,495: 26

Återställda registreringsavgifter.................. 19,166: 2 o

Bidrag till patentunionens internationella byrå

i Bern ................................................ 1,999: 9 5

Pensioner åt avskedade tjänstinnehavare ... 6,580:58

Beproduktionskostnader ........................ 2,922: —

Nybyggnad ............................................10,000:- 913,650:91

5,316: i 7

1,290,014: 03
1,145,375: 08
16,143: 87

9,490: —

2,466,339:15

112,638: 02

Kil —

B. 17. Dyrtidstillägg vid patent- och registreringsverket............ 127,199: 9»

18. Kostnaderna för den övers tåthållarämbetet och länsstyrelserna
åliggande befattning med vissa slag av registrering 28,653:6 0 1,069,504:5!!

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ................................... 1,279,295:87

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter .................................... 159: 88

Balans den 30 juni 1924:

Tillgångar:

Inkomstrester ........................................................................ 3,191: 85

Övriga fordringar .................................................................. 1,550:— 4 741:85

Summa 2,466,339: lft

Försäkringsinspektionen.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar ................................................................................................... 7,146: 2 8

Inkomster:

Tionde huvudtiteln:

B. 19. Försäkringsinspektionens verksamhet .............................. 121,855: it

20. Dyrtidstillägg vid försäkringsinspektionen ........................ 16,060: —

I''\ 7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen .................................................... 900: —

Begistreringsavgifter..................................................................... 741: —

Expeditionslösen ........................................................................ 355: 76

Hyresmedel................................................................................. 600: —

Försäljningsmedel........................................................................ 100: 85 140,612: 74

Summa 147,759: 02

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar m. m......................................................................... 103,185: 8 o

Beseersättningar........................................................................... 2,896: 15

Övriga omkostnader.................................................................... 33,084:54 139,166:4 9

Tillgångar:

Kassabehållning
Förskott .........

Balans den 30 juni 1924

4,509: 09

4,083: 44 8,592: 53

Summa 147,759: 02

11 — Bev.-berättelse ang. statsverket år 1924. II

— 162 —

Statens provningsanstalt.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar.............................................................................

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. II. 17. Inkomster av statens provningsanstalt ........................ 215,597: so

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Tionde huvudtiteln:

B. 21. Statens provningsanstalts verksamhet ........................... 1,472: —

E. 8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst......... 100: 0 7

B. 19/1922. Fortsatt utrustning av statens provningsanstalt med

tekniska hjälpmedel.......................................... 2,200: 2 9

Leverering från statskontoret:

Tionde huvudtiteln:

B. 21. Statens provningsanstalts verksamhet ........................... 80,000: —

F. 8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst......... 33,000: —

B. 19/1922. Fortsatt utrustning av statens provningsanstalt med

tekniska hjälpmedel........................ ................. 25,000:—.

Skulder:

Diverse medel

Balans den 30 juni 1924

Summa

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1923:

Avlöningar m. in.....................

Fortsatt utrustning av anstalten
Övriga omkostnader.................

Utgifter:

....................................... 277,039: 10

....................................... 10,514:15

....................................... 62.225:22

Tillgångar:

Kassabehållning.....

Innestående i bank
Fordringar ..........

Balans den 30 juni 1924:

.................................................... 1,618:92

.................................................... 34,336:15

.................................................... 970:3 7

25,957 :80

357,429: 96

9,924: åt
393,312:31

6,008: ro

350,378: 47

36,925: 44

Summa 393,312:81

— 168 --

Tillgångar.

Ingenjörsvetenskapsakademien.

Debet.

Balans den I juli 1923:

....................................................................... 128,025:1»

Inkomster:

åt kommuner m. fl- för uppförande av vissa bostads -

Femte huvudtiteln:

F. 1/1922. Statsbidrag — ---------- -

byggnader, att av byggnadsskatt direkt utgå............

Tionde huvudtiteln:

D. 15. Tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft- och

bränsleområdet ......................................................

E. 1. Ingenjörsvetenskapsakademien..........................................

D. 7/1921. Åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande............

Intressemedel.............................................................................

Gåvomedel .................................................................................

Diverse.....................................................................................••

10,000: —

100,000: —

40,000: —

2,000: —

77,988:19
7,953: 75

1,833:86 239,575: so

Skulder:

I allmänhet

Balans den 30 juni 1924

.......... 75,505:4 7

Summa 443,105: 87

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1923

Utgifter

Avlöningar och föreläsningar..............................

Undersökningar m. m........................................

Hyra, trycknings- och övriga omkostnader .........

Torvundersökningar .........................................

Byggnadsundersökningar...................................

Kraft- och bränsleforskning ..............................

57,950: 2 8

58,277: 0 2
34,764: 13
36,879: 68
449:98
22,027: 87

100,000: — 252,398: «s

Balans den 30 juni 1924:

Tillgångar:

Kassabehållning..........................................................

Innestående i bank ....................................................

Förskott ............................................................ ......

Utlånta medel.............................................................

Inventarier m. ........................................................

Fordringar ................................................................

2,873: 93
29,394: 94
9,000: —

11,675: —

72,383: 61

7,429: 4 8 132,756: »6

Summa 443,105: 87

— 164

ELFTE

Statsunderstödda

Civilstatens änke- och pupillkassa1 ...
Extra provinsialläkarnas pensionskassa2

! Lasarettsläkarnas pensionskassa 2... .....

[ Hovkapellets pensionsinrättning 1 ......

Lärarnas vid elementarläroverken nya

änke- och pupillkassa 2.................

I Lärarinnornas pensionsanstalt 2 .........

i Statens anstalt för pensionering av folk j

skollärare m. fl. 2..........................

! Dövstumlärarnas pensionsanstalt 2 .....

| Prästerskapets änke- och pupillkassa 3

| Handelsflottans pensionsanstalt 2 .......

j Telegrafverkets pensionsanstalter 4.....

j Statens järnvägars änke- och pupillkassa
4.........................................

I Arméns pensionskassa 2 ...................

! Flottans pensionskassa 2.................... * *

Nettobehållning vid
räkenskapsårets

I n -

ingång

utgång

Statsbidrag
eller därmed
jämförlig
förmån

Delägarnas

tillskott

34,519,580

54

37,681,383

33

120,000

2,473,787

661

161,245

11

197,844

92

7,371

68

22,337

07

1,048,552

69

1,155,322

30

17,663

78

39,287

921

1,249,390

43

1,270,480

65

3,000

—

8,647

47

9,703,856

S4

10,133,780

52

356,276

_

182,033

33,

3,128,462

91

3,549,875

70

320,025

75

214,999

90

81,417,063

63

90,222,384

88

8,525,359

19

6,417,914

37 j

68,787

23

42,669

78

60,800

103,436

25

15,269,196

15

15,441,510

97

128,463

49

252,065

13

1,278,249

23

1,301,411

37

287,982

50

_

_

18,712,218

88

20,092,197

22

64,103

19

572,409

28

43,380,861

46

46,682,582

_

500,628

84

2,066,691

82

25,587,261

61

26,594,653

79

7,988,493

63

718,518

12

6,164,091

43

6,478,212

40

2,208,781

20

339,414

4 91

•> S-i1 d?nna. änte'' 0ch PuPiHtassas räkenskaper redovisade enskilda fonder äro från
- Kakenskapsåret = 1 juli—30 juni.

* =1 maj—30 april.

* » = kalenderåret.

165 —

HUVUDTITELN.

pensionsanstalter.

korn

ter

U t g

i

t t e

r

lläntevinst

Annan

inkomst

Summa

Förvaltnings-

kostnader

Pensions

utgifter

Andra

utgifter

Summa

1,820,152

29

52,384

88

4,466,324

83

120,011

57

1,183,436

91

1,073

56

1,304,522 04

9,468

28

—

—

39,177

03

2,577

22

—

—

—

_

2,577 22

56,260

96

—

—

113,212

66

6,443

05

—

—

—

—

6,443 05

65,363

82

9,476

85

86,488

14

6,996

99

58,400

93

—

—

65,397» 2

479,040

16

1,587

50*

1,018,936

99

15,121

_

569,603

95

4,288

36

589,013 81

169,666

50

965

—

705,657

15

11,838

19

259,641

7 5

12,764

12

284,244 86

4,300,116

56

6,311

61

19,249,701

73

97,648

16

10,333,666

24

13,066

08

10,444,380 4S

2,100

33

2,000

—

168,336

58

7,731

66

183,856

17

2,866

20

194,454 03

771,051

03

15,000

—

1,166,579

65

85,346

63

905,826

45

3,091

75

994,264 88

55,403

48

7,349

98

350,735

96

11,591

36

314,470

85

1,511

61

327,573|8 2

644,039

52

388,787

61

1,669,339

60

6,741

—

282,620

26

—

—

289,361! 26

1,487,633

02

754,759

62

4,809,713

30

50,516

87

1,437,306

21

20,169

68

1,507,992 76

1,358,082

62

12,590

—

10,077,684

3 7

146,676

65

8,923,615

54

—

—

9,070,2924 9

317,094

56

871

7 7

2,866,162

02

60,536

82

2,482,452

9ö

9,051

25

2,552,041 os

denna tabell uteslutna. Räkenskapsåret — kalenderåret.

166

STATENS AFFÄRS Post -

Debet.

1914

. 1915

1916

1917

Ingående

Tillgångar.......................................

,

25,138,557

12

26,622,095

97

28,719,703

85

34,820,548

02

Tillkommen ingående balans:

Tillgångar..........................................

2 1,754

08

—

_

Inkomster:

Försålda frankotecken samt övriga post-

.

och befordringsavgifter m. m..........

20,671,188

7 6

29,612.691

03

32,307,355

50

36,525,292

7 5

Ersättning för handhavande av krono-uppbörden ....................................

D:o » stämpelväsendet...............

_

—

44,810

—

56,600

—

! D:o » pensionsutbetalningar ......

—

1,349

11

7,957

65

24,852

23

ll:o » postsparbanksgörom&l ......

—

—

—

—

—

—

—

—-

D:o » riksförsäkringsgöromål......

-

Säger

26,671,188

7 6

29,614,040

14

32,360,123

15

36,606.744

98

Uppdebiteras ökat värde å inventarier

• Biksstatsanslag till utgifter för kapi-talökning ......................................

478.300

1,111,700

1,325,000

-

1,400,000

_

1 Driftförlust.......................................

—

-

-

-

-

-

—

—

Utgående balans:

Skulder.............................................

11,344,321

4 7

11,198,303

72

14,368,508

04

22,745,529

14

Summa

63,634,121

33

68,546,139

88

76,773,335

04

95,572,822 l + i

Kredit.

Ingående balans:

Skulder ............................................

9.985,598

04

11,344,321

87

11,198,303

72

14,368,508

04

Tillkommen ingående balans:

Skulder.............................................

3 32,050,4 2

-

—

3 4

12 i

Utgifter:

Avlöningar och pensioner jämte dyrtids-

tillägg ..........................................

13,571,418

2 4

14,036,324

67

14,343,743

48

15,038,717

6 7

Postbefordran ....................................

6,401,914

70

7,676,538

40

8,262,635

S8

8,674,466

3 0

Övriga omkostnader...........................

2,547,998

42

''2,594,399

14

2,826,321

01

3,546,065

611

Avsättning till förnvelsefond...............

240,000

—

265,000

_

280,000

—

308,800

—

Säger

22,761,331

36

24,572,257

21

25,712,700

3 7

27,568,049

58,

Leverering till statsverket av drift-

överskott .......................................

4,233,045

54

3,909,857

40

5,041,782! 98

6,647,422

78

Leverering till riksgäldskontor et av

anslagsöverskott ...........................

-

—

—

Avföres minskat värde å inventarier

-

-

-

-

- :

—

Utgående balans:

Tillgångar..........................................

26,622,095

97

28,719,703

85

1

34,820,548| o 2

46,988,837

6 2j

Summa

63,634,121

38

68,546,139 88

76.773,335

04

95,572,822! 1 4

1 Tabellerna upprättade på grund av uppgifter från vederbörande affärsverksstyrelser.
Under år 1911 för lågt upptaget värde av postverkets fastigheter.

DRIVANDE VERK.1

verket.

uns

1919

1920

1921

1922

1923

46,988,837

02 |

50,716,191

0 0

47,332,505,31

52,685,313112 j

61,290,671

42

74,662,8571

52''

-

-

1

-!

—

_

_i

_

—

—* !

— i

r i

40, 167,792,94;

55,312,662

23

63,409,004

G3

|

74,997,222

40-

68,304,167 |6i;

63,523,654

89 i

_

87,000

28,976

23

128,000

31,137

4!

—

1,050,000

198,500

49,162

66

820,000i

241,800

136,528

87.000;

11,700]

85!

809,600

221,000

87,000

-1

650,800

184.000

450.000
1,110,000

—j

46,283,769

17

55,471,799

64

64,706,667

29

76,294,251

25

69,421,767

51

65,918,454

89;

_

—

254,092|70

-

— 1

_

—

—

—

—

1.798,400

848,600

_

2,069,025

—

j

4,078,030)3 5

6,373,270

—

2,052,591

1*1

—

—

—

4,774.040

28

_

—

—

—

-.

L

31,881,344

42

28,178,799

71

31,462,582

52

|

26,890,259 6 4

28,994,597)85

.

26,401,598

97

J 126.952,351

21

135,469,483 71

150,344.820

35

159,947,854 30

i

166,080,306

78

169,035,502

5 81

22,745,529

14

31,881,344

42

28,178,799

71

31,462.582

52

|

26,890.259|«4

28,994,597

8 5 ■

_

-

-

-

*

-

_

_

-

;

—

-

28,650,856

9,385,57c

6,079,605

335,900

24
i 13
! 70

j

36,511,408

10,997,940

6,554,851

359,600

12

20

56

—

1 43,505,404 87

18,280,788j84
7,094,514|3i
600,000|—

43,475,920

15,955,455

5.651,131

810,000

70

91

29

35,494,976)72
13,240,16418 7
4,569,874148
790,000;—

| ;

33,162,601 40;
11,413,783 og
4,340,611''ss
830,000 —;

44,451,935107

54,423,799188

1 69,480,707

|52

1 65,892,507

90

54,095,015|5 7

49,746,99b

04:

9,038,695140

1,831,834|i0

—

| —

1.047,999

7 6

10,401,743)s5

15.326,751

94

~ “......”

1-

I-

_

_

I

1

1

1 |

30,430|70

2,000

—

1---------

j—

i '' —

i-

254,092

]7,

| —

1 —

| -

1 —;

1

50,716,19l|«o

i 1

| 47,332,505|3i

I I

52,685,313) is

I I

j 61,290,67114 2

| 74,662,857j 5 2

|

4 74,965,156''70

| 126,952,35l|ai

135,469,483)71

150,344,820 35

| 159,947,854 so] 166,080,306 78

169,035,502

|53

a För högt upptaget värde av postverkets fastigheter under föregående år.

* Häri ingår postverkets driftöverskott för år 1923 kronor 16,171,458: 85, som inlevererats till
statskontoret under februari 1924.

— 168

Tillgångar ..

Räntemedel

Obligations -

Skulder

Postsparbanken.

Debet.

Ingående balans:

........................................................ 124,860,834:68

Inkomster:

och kursvinster m. m

6,656,004: 8 8

261,702: la 6,917,706:50

Utgående balans:

........................................................ 142,892,146:88

Summa 274,670,688: Öl

169

Kredit.

Ingående balans:

Skulder ................................................................................................ 121,095,015: o"

Utgifter:

Avlöningar ........................................................................

Övriga omkostnader ............................................................

001,905: 6 tf

325,124: 7S

Ersättning till postverket för postsparbanksgöromålens bestridande 300,000: —
Ttäntemedel, gottgjorda delägarna .......................................... 4,423,183: 83

Förlust å utlottade obligationer.............................................

31.656:78 5,741,770: 55

Avskrivningar å värdepapper ..................................................

................ 1,408,831:4»

Utgående balans:

Tillgångar.............................................................................

................ 143,495,070: »i

Summa 274,670,688: oi

170

Telegraf -

1914

1915

1916

1917

Debet.

Ingående balans:

Tillgångar..........................................

94,231,614

83

103,156,179

51

109,262,087

39

120,341,955

13

1

Inkomster:

Telefoninkomster ..............................

‘

16,859,192

7 7

18,625,699

82

22,043,753

41

26,662,603

66

Telegrafinkomster ..............................

4,004,378

33

6,139,975

09

6,995,184

53

8,351,523

35

Säger

20,863,571

10

24,765,674

41

29,038,937

94

35,014,127

oi!

Ökade värden på grund av lyftade
riksstatsanslag till utgifter för kapi-talökning .......................................

5,090,068

59

4,754,027! 41

9,606,520

49

9,863,068

781

Utgående balans:

Skulder.............................................

10,922,655

31

12,274,535

78

13,747,883

08

23,420.027

i

87''

Summa

131,107,909 85

144,950,417

ii

161,655.428

85|188,639,778

1

29

Kredit.

Ingående balans.

Skulder.............................................

7,088,159

2 4

10,922,655

31

12,274,535

78

13,747,883

i

081

Utgifter:

Avlöningar, pensioner och dyrtidstill-.. lägg ............................................

7,873,252

85

8,685,694

07

9,722,345

56

11,628.921

26 j

Övriga omkostnader...........................

5,103,109

47

5,371,935

12

6,991,859

86

8,888,326

59 i

Avsättning till förnyelsefonden............

—

—

—

—

—

—

—

— i

Avskrivningar....................................

—

—

—

—

—

—

Säger

12,976,361

82

14,057,629

1!)

16,714,205

42

20,517,247

8 5 j

Driftöverskott, att till statsverket in-

levereras.......................................

7,887,209

2S

10,708,045

22

12,324,732

52

14,496,879

1 61

Utgående balans:

Tillgångar..........................................

103,156,179

51

109,262,087

39

120,341,955

13

139,877,768

25!

Summa

131,107,909! 8 51144,950,417

11

16l,656,428|85

188,639,778

29;

1 Häri ingå radioinkomster med kronor (524,068: 6 4

- Driftöverskott för år 1923, varav kronor 3,111,596: 53 inlevererats till statsverket först år

i

171

verket.

1018

1010

1920

1021

1022

1023

[

139,877,768 25

173,886,043 66

239,372,183] 7 4

265,902,613| 7 9

!

297,048,138 82

i

317.566,266)7 8

41,444,616

10,856,740

50

70

57,525,792

12,327,332

59

86

I

77,233,783156

12,898,567|ö7

88,677,397|7 2
10,887,01l| 49

75,977,755 55
9,603,735 so

72,893,368*7 7

1 9,155,992|68

52,301,357

2 0

69,853,125

4 5

90,132,351118

99,564,409*21

85,581,491

45

82,049,361)40

21,950,966

20

26,665,179

8 2

23,311,179| 38

24.071,379 li

27,511,650

99

20,386,360 7 9

35,477,336

58

74,298,297

84

I

1

77,517,548)16

84,591,694! 08

77,598,171

60,986,154*4 7

249,607,428

28

344,702,645

7 7

430,333,262! 2 6

474,130,096*19

487,739,452

26

480,988,143l39

23,420,027 j 37 35,477,SSejssj 74,298,297|»4

’.517,548|i6j 84,591,694| osj 77,598,171]-

29,382,488170

14,842,323ji7;

46,435,754 3»
22,486,152 4ö

50,807,553

28,742,278

46,072.471145 37,898,898 os1
29,545,386|oei 21,933, lOOjaoj

4,995,713j»*j — 1—j

44,224,811 ] 8 7 68,921,906j8äj 79^549,832) 42 80,613,57Öj85j 59,832,004:2 9

* I I

II I ! J I'' It

931,218j60| 10,582,518| 7

34,633,237

22,604,527

2,200,000

8,076,545j33j

18,950,83818 61 _ 25,749,487) 16 j

"m.........~.......r i

59,437,764 87 j
2 22,611,596 53

173,886,043; e 6

239,372,183174j 265,902,613)791 297.048,138 S2] 317,566,266]73j 321,340,610;99

249,607,4281*»'' 344,702,645*77^ 430,333,262(2 61 474,130,096ji9: 487,739,452*96; 480,988,143] ast:

1924.

172 —

Statens

Tillgångar

Debet.

Ingående balans:

Inkomster:

Trafikinkomster.................................

Inkomster av hushyror och arrenden m. m.
Riksstatsanslag för täckande av driftförlust
...........................

1911

1915

629,907,790

92,679,602

609,192

1919

1917

4 4 [651,266,116jk 8 j 687,560,769 7 ->. 723,203,065

4 01117,722,462
51 i 391,866

72 149,781,434138
55! 392,946] 8 2

161,943,053

494,298

Säger; 93,288,794j 91; 118,114,32912 7 j 150,174,381 ] 2 o 162,437,352] i

Driftförlust....................................... _

Riksstatsanslag till utgifter för
kapitalökning :

] Verklig kapitalisering ........................j 21,079,500

j Tillfällig försträckning för täckande av

driftförlust ......................... .

Utgående balans:

Skulder......

2,392.271

— I 29,304,700 - 25,706,702]«3] 47,993,100)—I

9,382,225)32) 19,317,818 63 30.872,257)22)

Summa! 746,668,357 lä 31808,067,370j» 7 !882,759,672| 18)964,505,77512 7

Kredit.

Ingående balans:

Skulder.............................................|_2,113,446] 04 j 2,392,271 i 9 8

Utgifter:

Styrelsen ..........................................j 1,608,413 1

Gemensamma utgifter ........................| 4 135 990 ,

Linjeförvaltningarna...........................] 57 394 gg4 ;

x" ’ " ’ .......| 6J7L000

9,382,225 ] s 2 ] 19,317,818 6 s

03] 1,745,300

3 5] 4,638,633
56) 77,198,721
— | 6,992,000

2,353.101 ilo
5,172,907)29
110,801,623)54
7,226,000]

2,377,221 !48
1 8,427,986)84!
134,698,624156)
9,676,OOO) — j

Avsättning till förnyelsefond .

Säger. 69,860,067j 941 90,574,654155 i 125,553,631 j 93 j 155,179,832i 88

Driftöverskott, att till statsverket inlevereras.
................................... 23,428,726)97) 27.539.674)7*! 24,620,749 27'' 7.257.519''än

Avskrivning ..................................... . iTTj . pq--i^q

Från kapitalkontot avförd försträck- 1 I I

ning till täckande av driftförlust
enligt riksdagens beslut.................

Aterleverering av riksstatsanslag......

Utgående balans:

Ti 1 Igångar ...................................... 651,266,116''8S]687,560,769| 7 2 j 723,203,065) 6 6 j 782,750.604 ] 2 fl

Summa) 746,668,357 [ 3 8 )808,067,370| 9 7 )882,759,672) 181964,505,775] 2 7!

1 Häri krigstidshjälp för år 1916 ............ kronor 2,214,522: 20

2 :» krigstids tillägg för år 1917 ......... » 8/259’o72: 9 9

» krigstidshjälp för år 1917 och 1918 » 10.262,697: 76 18,521,770- 76

’ Harav kronor 13,519,032: 91 å Luossavaara—Kirunavaara aktiebolag uppdebiterad fordran.

» 13,4/0,943: 7 9 » » » x

5 » » 3,778,599: ss » » » » -

''> från statsbanan Rönninge—Södertälje—Jama överlämnade vinstmedel enligt kungl brev

den ''‘/6 1920 ......................................................... kronor 82>246; ^

» av riksgäldskontor å exekutiv auktion inropade Skara—

Timmersdala järnväg ............... toa nan.

* *» .................................... * 408,000. — 490,246: *8.

— 173 -

järnvägar.

1918

11) li)

1920

1921

1922

1923

782,750,604

25

941,722,961

55

1,013,023,381

i

98 1,091,762,306 os

1,127,172,648 o o

1,151,449,975

17

254,934,891

89

297,418,575

11

3 341,959,230

11

4 252,979,709

90

6 202,463,721

so

180,654,285

7 6

489,056

29

549,665

19

1,058,638

81

4,264,688

94

4,577,499

2 4

4,275,796

83

-

—

11,070,939

50

—

—

—

-

—

_

—

255,423,947

08

309,039,179

80

343,017,868

4 2

257,244,398

84

207,041,220

74

184,930,082

59

60,298,170

96

—

—

—

—

—

—

—

—

-I

67,606.800

79,426,300

_

6 66,588,146

88

7 43,765,93116

8 37,456,200

8 22,962,300

49.000,000

—

11.298,170

90

-

-1

_

_

_

73,237,814

52

53,813,804

46

90,989,581

68

87,440,692

06

104,569,107

j

116,370,820 il

1,288,317,337

41

1,395,300,416

77

1,513,618,978

96

1,480,213,328

58

1,476,239,176157

1,475,713,177

87

30,872,257

22

73,237,814152

53,813,804

46

90,989,581

68

87,440,692 06

104,569,107

77

4,096,696

68

5,139,925 14

5,693,067

31

5,801,594

SS

4,466,980

05

3,705,456

93

2 35,416,658

97

14,926,075143

10,002,209

93

11,851,132

7 9

10,698,438

20

11.191,591

53

266,243,762

99

271,814,179

23

278,857,611

38

207,572,937

27

148,175,094

85

121,309,782

17

9,965,000

—

17,159,000

—

18,882,000

—

24,790,000

—

19,425,300

—

14,561,995

24

315,722,118

64

309,039,179

so

313,434,888102

250,015,664

94

182,765,813

10

150,768,825

S7

—

—

-

29,582,979

80

7,228,733|9o

24,275,407

64

34,161,256

72

—

—

—

—

-

—

-

—

—

900.000

—

_

40

47

25,000,000

35,298,170196

_

-

—

25,000

-

4,806,700

—

30,307,288

60

16,333,393116

941,722,961

55

1,013,023,381

98

1,091,762,306'' o s 1,127,172,648

06

91,151,449,975

47

101,133,682,423

3 9

1,288,317,337|41

1,395,300,416

77

1,513,618,978|9o|l,480,213,328

58

1,476,239,176

57

1,475,713,177

87

7 Härav kronor 134,931:60 till statskontoret inbetald köpeskilling, enl. kungl. brev den 24/7 1903,
för vissa för utförande av provisoriska bangårdsanläggningar i Stockholm behövliga fastigheter.

8 Härav kronor 9,764,200: — under åren 1912—1921 för dubbelspåret Eönninge—Ström lvftade

medel. J

9 Härav kronor 4-1,300:— överförda från statens vattenfallsverk jämlikt kungl. brev den 2S/s 1923.

10 Häri ingå av statens järnvägars driftöverskott för år 1920 kronor 13,519,032: 91

» » » 1921 » 7,''228^733:9 o

.» * » » » » » » 1922 » 3,728,599: .38

’ 31 * » » 9 » 1923 > 7,672,301:8132 UR _

174

Statens vatten -

1

1914

1915

1916

1917

Debet.

Ingående balans:

117,274,678

Tillgångar ..........................................

92,888,793

86

103,959,914

48

49

129,802,313

26

Inkomster:

Statens kanalverk ..............................

725,144

75

708,181

07

712,962

9G

709,049

21

Dito kraftverk ....................................

2,124,554

65

3,522,546

58

5.717,513

97

7,393,332

35

Dito vattenfallsverks fastighetsförvaltning

350,688

24

365,633

83

398,114

20

441,100

3 2

Säger

3,200,387

64

4,596,361

48

6,828,591

13

8,543,481

88

Driftförlust:

Statens kaualverk...............................

-

—

—

-

—

—

Riksstatsanslag till utgifter för

kapitalökning:

Statens kanalverk.................................

3,150,000

—

4,825,000

—

2,125,000

—

515,000

—

Dito kraftverk ...................................

7,553,000

—

7,410,000

—

8,625,000

—

11,649,000

—

Dito vattenfallsverks fastighetsförvaltning

—

—

56,000

—

10,000

—

586,375

—

Centralförrådet....................................

—

—

—

—

400,000

Säger

10,703,000

-

12,291,000

_

10,760,000

-

13,150,375

—

Omföringar:

Statens kanalverk.................................

—

—

—

—

—

—

-

_

Dito kraftverk ...................................

—

—

—

—

—

—

—

Dito vattenfallsverks fastighetsförvaltning

-

—

—

—

—

—

—

Säger

—

—

—

—

—

—

—

-

Utgående balans :

Skulder:

Vattenfallsstyrelsen...........................

1.433,854

05

1,307,497

71

1,351,770(44

3,243,575

02

Statens kanalverk ...........................

363,762

12

169,027

87

451,792 61

1,214,536

39

Dito kraftverk ................................

145,512

84

571,835

83

542,080 28

1,580,229

37

Dito vattenfallsverks fastighetsförvalt-

ning.............................................

41,311

01

39,648

95

75,309196

667,912

—

Centralförrådet.................................

_

—

—

—

853,818

04

1 Säger

1,984,439

52

2,088,010186

2,420,953(2 7

7,560,070

82

Summa

108,776,621

02

122,935,286

32

137,284,222,89»159,056,240

96

Kredit.

Ingående balans:

! Skulder .............................................

1,813,144

26

1,984,439

52

2,088,010

36

2,420,953

27

Utgifter:

j Statens kanalverk.................................

370,848

57

355,089

11

391,830

03

499,207

93

Dito kraftverk ...............................

699,960

99

1,109,498

52

1,490,798

98

2,069,356

01

| Dito vattenfallsverks fastighetsförvaltning

55,124

72

52,788

37

55,667

42

59,925

08

Säger

1,125,934

28

1,517,376

—

1,938,297

03

2,628,489i02

1 Härav kronor: 485,000:— överföring från byggnadskommissionen för dubbelspåret Rönninge—

I7f>

fallsverk.

1918

1919

1920

1

i

1921

|

1922

1923

''

.151,362,953

69

181.177.654

97

224,393,326

24

265,342,697

67

293,614,796

0 2

318,479,668

61

977,174

84

1,035,935

41

1,333,433

51

1,046,292

29

1,288,935

58

1,353,811

28

9,634,130

07

12,491,807

91

15.374,062

63

14,936,895

48

16,248,013

59

17,012,957

14

395,680

14

363,494

15

405,720

81

470,263

04

514,637

55

469,557

98

11.006,985

05

13,891,237

47

17,113,216

95

16,453,450

81

18,051,586

7 2

18,836,326

36

29,391

09

74,371

17

140,596

21

—

—

—

—

1,700.000

2,449,000

2,320,000

3,402,000

_

1 3,615,000

1,751,000

-!

12,990,000

—

19,056,760

—

29,278,366

67

39,144,317

50

14,336,052

80

7,119,000

—i

4,712,308

—

1,579,602

70

5,085,834

02

4,806,384

03

1,601,358

09

155,937

75

300,000

—

1,000,000

-

775,000

—

3,025,000

1,300,000

—

100,000

19,702,308

—

24,085,362

70

37.459,200

69

50,377,701

53

20,852,410

89

9,125,937

75

10,000

_

_

_

_

148,608

70

117,554

65

2,324,572

74

500,000

—

—

—

—

-

350,000

—

3,020

—

20,000

—

56,350

—

—

—

—

498,608

70

120,574

65

2,354,572

74

550,850

-!

6,040,850

05

13,251,869

92

15.136,964

09

5,805,208

36

13,281,703

66

4,126,715

2 9

1,383,097

_

759,882

47

884,370

86

1,118,014

31

283,335

78

407,027

88

2,865,544

28

11,933,471

62

13,841,430

41

7,856,469

11

11,635,091

93

13,564,895

02

2.148,289

Sl

1,832,892

11

3,884,107

24

743,919

10

319,624

44

301,720

32

1,279,684

61

4,399,411

15

4,248,461

44

446,296

38

—

—

—

—

13,717,465

75

32,177,527

27

! 37,995,334

04

15,969,907

26

25,519,755

176

18,400,358

Öl

195,789,712

19

251,361,173

50

317,534,057

79

348,404.928

13

360,393,122

18

365,398,641

22

7,560,070

82

13,717,465

75

32,177,527

27

37,995,334

04

15,969,907

26

25,519,755

76

908,582

81

1,065,326

50

1,407,804

08

1,186,888

50

984,173

41

983,481

78

3,989,238

48

6,328,890

97

8,944,862

94

8,751,623

38

8,492,271

09

8,367,151

08

99,289

26

204,792

18

279,943

57

444,669

78

346,583

46

411,735

42

4,997,110

54

7,599,009

60

10,632,611

19

10,383,181

61

9,823,027

96

9,762,368

23

Ström av 1915—1916 års anslag till utvidgning av Södertälje kanal mellan Maren och Saltsjön.

176

1

1914

1915

1916

1917

Leverering till statsverket av

driftöverskott:

Statens kanalverk.................................

335,984

78

354,296

18

353,091

96

160,132

33

Dito kraftverk ...................................

1,428,205

92

1,674,593

66

2,961,952

31

2,362,944

86

Dito vattenfallsverks fastighetsförvaltning

113,437

85

129,902

47

140,557

97

120,767

79

Säger

1,877,628

—

2,158,792|8i

3,455,602

24

2,643,844

98

Aterleverering av riksstatsanslag:

Statens kanalverk.................................

_

_

_

_

_

_

Dito kraftverk ..................................

_

_

_

_

_

_

_

_

Dito vattenfallsverks fastighetsförvaltning

_

_

_

_

_

_

_

1 Centralförrådet....................................

—

—

—

—

—

—

—

Säger

—

—

—

—

Omföringar:

Statens kanalverk.................................

_

_

_

_

1 Dito kraftverk ...................................

_

_

_

_

_

_

Dito vattenfallsverks fastighetsförvaltning

—

—

—

—

—

_

_

j Centralförrådet....................................

—

—

—

_

—

—

—

Säger

—

—

—

—

-

-

—

Utgående balans:

1 Tillgångar:

Vattenfallsstyrelsen...........................

1,433,854

05

1,307,497

71

1,351,770

44

3,243,575

02

Statens kanalverk..............................

22,053,637

87

26,682,699

40

29,058,504

5 1

30,385,957

24

Dito kraftverk .................................

61,696,042

73

70,270,820

62

80,130,827

73

95,779,008

32

Dito vattenfallsverks fastighetsförvalt-

ning.............................................

18,776,379

83

19,013,660

7 6

19,261,210

58

20,700,595

07

Centralförrådet.................................

—

—

—

—

—

—

1,253,818

04

Säger

103,959,914

48

117,274,678! 4 9

129,802,313

26

151,362,953

69

Svimma

108,776,621

02

122,935,286 82

137,284,222

89 159,056,240

96

Statens

1914

1915

1916

1917

Debet.

Ingående balans:

Tillgångar (netto)................................

216,567,539

581235,031,000

66

236,190,605

89

241,257,892

24

Inkomster:

Skogsdomänerna .................................

17,336,363

50

22,921,172

55

28,251,831

4 U

55,011,728

86

Jordbruksdomänerna .........................

1,757,323

57

1,718,977

92

1,778,449

26

1,820,624

15

Förnyelsefonden för återväxtkostnader ...

—

—

—

—

—

—

—

—

Återbetalda pensionsmedel ..................

—

—

—

1,095

60

1,248

50

Riksstatsanslag:

Nionde huvudtiteln..........................

—

—

—

—

307,400

_

308,775

22

Självkostnader å domänfondens virkes-lager .......................................

—

_

_

_

Säger

19,093,687

07

24,640,150

47

30,338,776126

57,142,376

73

Driftförlust ....................................

_

—

—

—

—

-

—

—

1 Härav kronor: 485,000: — överföring från byggnadskommissionen för dubbelspåret Rönninge—

2 Häri ingår av driftöverskottet för år 1928, kr. 9,073,958: 1-2, ett belopp av kronor 3,073,958:12,

177

1918

1919

1920

1921

1922

1923

209,841

2 b

08,592

08

-

304,762

1 7

1,650,205

79

5,381,388

99

8,723,910

94

6,165,264

57

13,740,352

25

7,755,742

50

194,829

09

201,390

89

158,702

0 2

125,777

•2 4

25,593

81

168,054

09

2,054,876

10

5,651,371

91

8,882,612

9 G

6,291,041

81

13,765,945

56

8,228,558

76

147,000

_

—

-

—

—

—

—

—

1.969,300

—

—

_

—

—

—

—

267,000

—

—

—

-

—

—

-

—

—

—

1,075,000

—

_

-

—

—

—

—

—

—

—

_

3,458,300

—

3 020

20,000

—

—

—

—

350,000

—

—

—

—

56,350

—

—

—

—

148,608

70

117,554

66

199,572

74

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,135,000

500,000

-

-

-

498,608

70

120,574

65

2,354,572

74

556,350

—

6,040,850

05

13,251,869

92

15,136,964

09

5,805,20?

36

13,281,703

66

4,126,715

29

32,113,268

60

33,870,462

04

36,314,950

43

39,947.573

88

43,022,657

4 7

44,815,917

—

114,049,009

03

142,955,224

32

171,645,447

23

204,942,365

61

219,397,004

22

227,810,220

87

26,994,842

68

28,216,358

81

35,521.874

48

36,973,351

7 9

38,113,303

26

37,930,455

31

1,979,684

61

6,099,411

15

6,723,461

44

5,946,296

38

4,665,000

—

3,190,000

—

181,177,654

97

224,393,326

24

265,342,697

67

293.614,796

02

1318,479,668

61

2 317,873,308

4 7

195.789,712

49

251,361,173

50

317,534,057

79

348,404,928

18

360,393,122

13

365,398,641

2 2

domänverk.

1918

1919

1920

1921

1922

1923

257,078,854

92

280,299,930

SO

450,045,703

59

445,259,694

28

457,070,307

48

441,129,036

15

61,562,441

02

49,026,577

12

54,220,819

66

23,171,257

17

27,445,610

33

.

28,720,836

26

1,765,788

65

1,868,107

82

2,122,998

40

2,371,264

15

2,570,700

16

2,568,232

94

—

—

—

—

—

—

2,918.156

89

1,246,052

61

—

—

1,419

28

2,083

85

2,965

56

4,776

67

—

—

20,224

12

435,000

410,000

—

847,000

1,339,000

—

1,341,200

—

1,310,032

_

—

4,883,913

48

7,440,068

12

9,932,406

16

5,378,731

22

4,819,091

48

63,764,648

95

56,190,682

27

64,633,851

74

39,736,860

54

37,982,294

82

37,438,416

80

—

-

—

—

—

5,097,541

92

—

—

—

—

Ström av 1915—1916 års anslag till utvidgning av Södertälje kanal mellan Maren och Saltsjön,
som först den 30 maj 1924 inlevererats till statsverket.

12 — Rev.-berättelse ang. statsverket för dr 1024. II.

— 178 —

1914

1915

1916

1917

Ökat värde å domänfondens fastig■

|

liéter och inventarier:

i

|

Skogsdomänerna ................................

34,254,931

10

1,236,819

50

3,096,810

49

! -

! _

Jordbruksdomänerna .........................

1 fi79 ftl 9

i

Inventarier........................................

23,252

48

42,712

79

74,108

—

j_

Säger

1 ! (8,830,296

jfiO

1,460,087

14 6

i 4,843,731

|7>

-

-

Medel till inköp av skogbärande eller

till skogsbörd tjänlig mark ............

6.079,534

57

7,647,318

i61

8,158,065

15 7

] 9,128,365

j 0 4

Flottleds fonden .................................

—

j_

—

L

l

_

!

1

_

jl

Riksstatsanslag till utgifter för kapital-

I

ökning .........................................

42,435

. —

[59

58,915

i42

—

|—

—

i—

Snmma|280,613,493

!41

268,837,472| o 2 ''279,531,179

45

307,528,634

01

Kredit,

:

Utgifter:

Styrelsen ..........................................

200,601

79

206,158

G 7

230,837

80

272,686

43

Skogsdomänerna .................................

7,014,143

3 8

7,739,963

G8

10,336,902

27

16,330,959

68

Jordbruksdomänerna ......................

185,021

87

156,831

68

155,132

74

256.702

47 j

Fömyelsefonden för återväxtkostnader ...

_

_.

_

2,415,461

Domänfondens virkeslager.....................

Till täckande av föregående års driftför-

lust ................................................

—

—

—

—

—

—

—

— |

Säger

7,399,766

54

8,102,954 os

10,722,872

81

19,275,810

07|

i Leverering till statsverket av drift-

överskott .......................................

31,971,305

05

16,537,196

44

18,600,000

—

23,015,903

4 5 j

Minskat värde å domän fondens

.

-

''

fastigheter:

Skogsdomänerna .................................

—

_j

38,000

_

3,967

05]

_

Jordbruksdomänerna ...........................

1,536,931

65

1.889,181

69

1.270,728

2 61

_ j

_:

Inventarier..........................................

—

—!

—

—

28,400

48]

1

“ 1

—

Säger

1,536,931!

55!

],927.181|

69|

1,303,0951

79!

— ;

—

Medel till inköp av skogbärande eller

till skogsbörd tjänlig mark ............

4,674,489 j

6ij

6,079,534]

57 j

7,647,318]

61 2 j

8,158,065|

57:

Flottledsfonden .................................

- |

— !

-|

— !

~ 1

Utgående balans:

Tillgångar (netto) .............................. i

235,031,000|

JO

236,190,605 8 91241,257,892|

24 (S

257,078,854

2

Summai

280,613,493 41 (268,837,472| 6 2(279,531,1791-45 (307,528,634 o i

1 Häri ingår ett belopp å kr. 2,058,270: 68, utgörande under tidigare år för mycket redovisade

2 Häri ingår av driftöverskottet för år 1923, kr. 9,991,739: 69, ett belopp av kr. 9,990.539:0»

— 179 —

1918

1919

1920

1921

1922

1923

311,751

•

08

135,235,934

02

1,344,400

2,013,874

86

_

26,612,278

2 6

731,100

3,986,700

—

6.506,185

—

1,675,100

—

—

—

—

878,516

83

256,883

4 4

49,974

91

66,899

09

311,751

03

161,848,212

2 8

2,954,016

38

6,257,458

80

6,556,159

91

1,741,999

09

10,563,330

85

12,758,435

85

14,184,033

07

15,047,713

80

15,694,605

—

16,860,509

11

_

___

_

4,647,255

10

5,134,370

42

5,312,137

20

—

-

191,628

2 7

427,384

—

579,689

48

78,398

82

10,000,000

—

331,718,585

25

511,288.888

97

532,244,988

78

516.626,212

92

522,516,135

95

512,482,098

85

485,712

70

675,967

16

600,776

38

780,916

89

818,389

75

953,839

54

21,450,888

76

24,401,469

18

28,723,742

88

32,585,326

23

20,140,695

23

18,396,498

81

202,208

2 5

505,046

85

1 2.486,566

98

757,044

26

1,033,630

46

1,017,304

05

2,214,472

88

1,218,840

42

1,503,597

14

1,597,302

93

1,634,742

91

1,700,303

99

—

—

—

4,883,913

48

9,113,812

15

8,258,662

13

5,378,731

22

-

__

_

—

—

—

—

—

5,097,541

92

—

-

24,353,282

09

26,801,323

61

38,198,596

81

44,834,402

46

36,983,662

40

27,446,677"

11

17,937,007

82

23,878,531

42

25,947,484

39

_

—

10,000,000

—

34,339,355

40

1,929,840

14,708,469

756,137

_

_

_

—

8,089,235

_

487,600

—

—

—

—

—

—

—

—

—

61,702

40

49,869

91

—

-

—

—

—

10,080,777

40

537,469

91

14,708,469

~

756,137

-

9,128,365

04

10,563,330

35

12,758,435

85

14,184,033

07

15,047,713

30

15,694,605

—

—

—

—

—

4,647,255

10

5,134,370

42

i 280,299,930

30

450,045,703

59

445,259,694

28

457,070,307

48

■

441,129,036

16

* 429,110,953

42

j 331,718,585

25

511,288,888

97

532,244,988

73

516,626,212

92

522,516,13ö|95

512,482,098

35

inkomster av jordbruksdomänerna.

som först år 1924 inlevererats till statsverket.

Statens utarrenderade

1

I

n

k o m s

t

e r

Arrende-

Diverse

medel

inkomster

S u m m a

| Stockholms län........................

142,660

46

1,552

78

144,219

24

Uppsala » ........................

79.947

70

48

80,017

•18

j Södermanlands » ........................

134,598

8S

22

50

134,620

88

i Östergötlands » ........................

268,227

7 5

35,314

69

303,542

4 4

Jönköpings » ........................

97,131

87

6,033

62

103,165

49

27,100

9 541

36 641

''18

Kalmar » .......................

112,102

50

7,805

06

119,907

56

i Gotlands » ........................

8,971

48

38

9,019

38 j

i Blekinge » ........................

23,624

98

—

—

23,624

98

I Kristianstads » ........................

203,704

95

1.508

45

205,213

4 0)

; Malmöhus » .......................

514,723

13

—

514,723

13

i Hallands » ........................

49,298

BO

6,645

80

55,944

10

| Göteborgs och Bohus » .......................

102,498

99

20,820

54

123,319

53

! Alvsborgs » ........................

78,761

17

4,933

99

83,695

16

[ Skaraborgs » ........................

312,974

52

4,282

53

317,257

05

! Värmlands » ........................

31,585

—

_

_

31,585

_|

! Örebro • » .......................

96,525

16

5,817

14

102,342

3 01

i Västmanlands > .......................

106,639

50

2,119

43

108,758

98

; Kopparbergs » ........................

13,527

67

3,851

03

17,378

7 0)

i Gävleborgs » ........................

5,787

—

1,048

43

6,835

43

1 Västernorrlands » ........................

400

_

_

400

_

Jämtlands » ........................

5,225

—

95

69

5,320

69

Västerbottens »

7,910

—

3,036

55

10,946

55

Norrbottens » ......... ..............

30,457

67

107

09

30,564

7 6 i

Summa

2,454,388

114,655

56

2,569,043

56!

181

jordbruksdomäner.

u

‘gill

r

Överskott

Avkort.

ningar

Avlöning åt
domän-intendenter

Resekostnader
vid domän-förvaltningen

Övriga

kostnader

8 u m in a

19,590

04

5,473

2 0

3,374

25

26,788

90

55,226

99

88,992

2 5

28,664

50

4,871

99

1,526

90

20,047

29

55,110

68

24,906

SO

24,635

97

5,454

80

2,457

28

17,647

84

50,194

89

84,425

99

66,613

19

6,397

05

9,628

15

32,424

48

115,062

82

188,479

62

8,891

54

5,704

52

4,426

Cl

8,968

47

27,991

14

75,174

35

2,175

68

4,252

45

—

—

3,768

70

10,196

88

26,444

5 5

30,907

58

4,321

80

3,747

43

13,338

03

57,314

79

62,592

77

7.000

—

—

—

—

—

687

94

7,687

94

1,331

44

313

88

—

172

10

2,.374

Öl

2,859

49

20,765

49

42,545

45

6,137

38

2,681

98

33,744

09

85,108

90

120,104

50

46,246

98

6,513

31

5,927

61

49,390

75

108,078

G5

406,644

48

11,626

77

1,830

30

133

—

3,806

23

17,396

30

38,547

80

24,807

89

5,154

30

734

45

36,773

85

67,469

99

55,849

54

21,830

70

6,062

71

3,834

15

23,672

32

55,399

88

28,295

2 8

103,815

78

6,456

75

6,717

SO

35.828

32

152,818

65

161,438

40

3,985

—

—

—

203

50

2,324

86

6,512

86

25,072

14

14,025

2 8

4,329

80

1,190

20

15,793

21

35,338

49

67,003

81

60,272

70

5,425

22

4.177

34

22,887

91

92,763

17

15,995

76

—

—

—

—

536

35

3,900

10

4,436

45

12,942

25

15

—

—

—

173

05

762

36

950

41

5,885

02

400

—

15

—

—

206

12

—

— 221

12

5,099

57

1,750

—

—

—

60

03

1,810

02

9,136

58

|* —

—

—

15

25

8,148

96

8,164

21

22,400

—

36

519,728 | o s [

78,385 j081

51,863 152j 368,137 ''oaj 1,018,114 ;«7

1,550,928 iso

182

Statsverkets inkomster

Revisorerna, som på grund av stadgandet i 16 § i gällande instruktion kava att upprätta
året 1923—1924 samt mellan de i riksstaten uppförda anslagen och utgifterna & dessa under
rättade budgetredovisningen för meranämnda budgetår grundade tabell.

Statsverkets inkomster:

Egentliga statsinkomster ...
Inkomster av statens produktiva

fonder...........................

Andel i riksbankens vinst för år

1922.............................

I anspråk tagna kapitaltillgångar
Lånemedel.......................

Inkomster

Utgifter

Behållen

inkomst

I riksstaten
beräknad in-komst

527,426,307

i

3 6 (21,903,153

95

505,523,153

41

478,529,232

141,979,821

09

_

_

141,979,821

09

116,144,900

_

16,000,000

—

—

—

16,000,000

—

16,000,000

—

65,544,708

8 G j

303,804

85

65,240,904

01

70,772,768

94,201,500

_

93,978,434

88 j

—

—

93,978,434

88

844,929,272119(22,206,958 so

822,722,313

39

775,648,400

-i

Statsverkets utgifter:

Verkliga utgifter...............

Utgifter för kapitalökning...

Tillgång

Anvisat å
riksstaten
för budgetåret
1923 — 1924

Reservation

den

*/t 1923

Inkomster för anslaget

Från andra
anslag

Från

inkomsttitlar

Särskilda j
uppbörds-medel

587,122,179 —
188,526,221 -

117,787,103107
144,975,478|2 7

26,829,640

21,516,714

60

98

1,243,737

1,461,210

1G

50

79,807,373 4i:
5,652.000 - -

Summa

775,648,400 -

262,762,581 jsaj 48,346,355

58

2,704,947

3 6

85,459,373!41

— I8;i —

och utgifter.

tabell till jämförelse mellan statsinkomsternas beräknade ocli influtna belopp under budgetsamma
budgetär, få i sådant avseende avgiva följande på den av riksräkenskapsverket upp -

Brister, som ersatts

av:

Behållning, som tillförts:

Utgiftsanslag

Kassafonden

Summa

Utgiftsanslag

''

Kassafonden Summa

9,154,786

1 i j

Öl 13,941,382 94! 23,096,169

55

782,376

95! 2.231, Ol4lö4! 3,013,391

49

1,472,359

67 4,515,092

31 j 5,987,451

98

125,000

98.065

12 j 223,065

12

11,531,523

23^ 20,785,554

oi1 32,320,078 14

2,704.947 86 47,385,143

— —[ 28,848,312

455,587

so | 50,090,090
58! 28,848,312

98: 455,587

2,704,947 fiol 73,089,043 87 79,393,991 53

—

Disposition

Merutgift,
som ersatts
av kassa-fonden

1

Behållning,
som tillförts
kassa-fonden

Summa

Utgifter för anslaget

Reservation
den 30/e
1924

Summa

Direkta

utgifter

Till andra
anslag eller
inkomsttitlar

1.

812,790,033 24
362,131,624 7 5

!

699,450,363| 7 8
182,857,319:7 8

I

31,691,355:92

28,189,522:89

96,432,576 7 0
150,979,545 8 7

827,574,296 4 0
362,026,388| 5 4

31,498,973

11

16,714,709

105,236

95

21

1,174,921,657l»9

882,307,683156!59,880,878181

247,412,122''5 7

l,189,«,e84lf*4

31,498,973

11

16,819,946

16;

— 184 —

Kostnader för kommittéer och utredningar genom sak- -

kunniga m. m.

Med ledning av vederbörande räkenskaper samt från vissa äm 1 tet sm rådighet er lämnade uppgifter
hava revisorerna låtit upprätta nedanstående tabell över kostnader för kommittéer och utredningar
genom sakkunniga in. in.

U

bet

a

1 t

Kungl.
brev m. m.

A) Kommittéer och utredningar
genom sakkunniga, vilkas uppdrag
avslutats eller förklarats vilande.

före

revisionsåret

under

revisionsåret

Totalkostnad

1

2

3

i

Justitieilepartementet.

1915 Vio

Kyrkofondskommittén (se jämväl ecklesiastik-

departementet) ....................................

112 a o
521,326|fi8

Hälso
521,685 62|

! 1918 s9/u

Jordkommissionen...................................

358

: 94

1919 21 8

Sakkunniga för utredning av vissa frågor på

strafflagstiftningens område (utredning rö-rande dödsstraffets avskaffande) ............

1,908

4,865

3,542

92

38

32

I

77,611 74 j
61.819'' S71
27,176!3ij

19206/2,2,,;/u

Gruvlagstiftningssakkunniga ....................

56,953''9 o
23,633 9 9

1920 7/«

Sakkunnig för ny medborgarrättslagstiftning

1920 27„

F olkomröstningskommittén........................

81,792 28
32,378 08

6,40ä

226

88,195!28j
32,604 est

1921 10/e

Utredning av vissa kyrkomötet rörande frågor

02

1922 15/«

Sakkunniga för omarbetning av strafflagen

26,191122

5,016jl8

14,553

2,027

40,745:181
7,043 45

1922 28/n

1922 års sportelsakkuimiga........................

27

1922 u/a

Sveriges deltagande i internationella sjörätts-

konferenser ...............................

-- -

1,230

79

1,200! 7 9 j

1922 30/it?

Biträde vid utarbetande av förslag till lag

;

om delning av jord å landet..................

8,582 7 6

13,740

75

22,323jöij

;

1923 !/s

Dito vid utarbetande av förslag till ändringar

i hovrätternas arbetsordningar ...............

2,679|92

1,147

lö

3,827|07|

. 1923 s/j

Hovrättsrådet E. Geijer för biträde med vissa

utredningar i justitiedepartementet .........

3.229 82

12,542

71

15,772i38

1923

Biträde inom justitiedepartementet vid ut-

!

redning angående den s. k. sociala hyreslag-stiftningen .........................................

2,026j —

4,563

11

6,589111|

1923 M/o

Hovrättsassessorn Jf. W. Luudblad för bi-

träde inom justitiedepartementet vid be-redning av vissa ärenden .....................

29417 7

1,291

81!

•

|

1,586! 5 8

1923 2S/6

Biträde med utredning angående ändrade be-

stämmelser rörande byggande av tingshus

— 1—!

700

_i

700!—

1923 22/«

Utredning om lagstiftningsåtgärder rörande!

s. k. mindre tillräkneliga förbrytare.........

— |_!

200

_i

200—!

1923 "/«

Behandling av utkast till konventioner i sjö-

rättsliga ämnen ....................................J

— I_|

1,147

91

1.147 »i

1923 */»

Ersättning till vattenrättsdomare och vatten-

rättsingenjörer för deltagande i eu samman-i
komst i Stockholm .................

879

30

879 so

1923 M/s

Vice häradshövding S. Luterkort för biträde

med vissa utredningar ... ................

I j

414

414 —

1 |

1923 14

Comité maritime international’s konferens i

Göteborg- 1923..................................

_ !_j

179;

179i — |

1923 2e/i«

För föredragning inför lagrådet av förslag!

till lag om förmynderskap in. in.............

—

(»,711

— j

6,711 —!

185 —

>

«

1923 30/n

Behandling av frågor rörande fastighetsre-

1,000

1,000

1923 *#/n

Biträde vid behandling av ärenden angående

_

1.500

1,500

_1

1924 >''7i

Deltagande i överläggningar rörande lagstift-

419

08

119

08

1924 ”/i

Ersättning för deltagaiuIc i sammanträden

med ledamöter i de nordiska sjölagstift-

4,871

81

4,871

81

1921 «/i

Utredning av fråga om vissa lagstiftnings-

Åtgärder rörande jordbrukets kreditförhål-

5,378

5,378

1921 26/i

Dito av dito rörande vissa ändringar i val-

_

2,526

Öl

2,526

51

1924 ''-s/a

Biträde med behandling av fråga angående

''

1924 37:l

vissa förändringar i utsökningslagen ......

Dito vid dito av dito om lagstiftning an-

—

—

323

323

—

gående vissa städers läggande under lands-

750

750

1924 4/*

Dito vid dito av dito om ändrade bestäm-

1,495

_

1,495

_

1924 n/t

Dito vid dito av dito om lagstiftningsåtgärder

rörande minderåriga förbrytare m. m.......

—

1,000

—

1,000

1924 76

Dito i frågor angående antagande av släkt-

80

_

80

___

1924 **/.6

Dito vid utredning av vissa lagstiftnings-

frågor inom straffrättens område ............

—

—

300

—

300

1924 •/«

Dito vid utredning angående ändringar i

aktieboi agslagstiftningen ........................

—

—

500

—

500

Säger för justitiedepartementet

839,921)88

98,776

74

938,698

10

Utrikesdepartementet.

1919 31 /io

Ersättning till landshövdingen E. Trolle för

deltagande i ett utrikesdepartementets sam-manträde .............................................

11

50

41

50

1922 ls/i2

Sakkunnigt biträde hos Sveriges ombud vid

konferensen i Lausanne vid behandling av

1924 lfi/6

frågor rörande kapitulationerna i Turkiet

__

—

4,149

09

4,149

09

Utredning om vissa levnadskostnader.........

—

_

375

__

375

—

Säger för utrikesdepartementet

—

—

4,565

59

4,565

59

Försvarsdepartementet.

Lånt försvaret.

1919 ls/n
1919 10/i2

45*5,312

66

1,857

10

458,169

7 6

Sakkunniga för följande av försök med ut-

byte av lejda hästar mot inköpta m. m.

26,097

75

544

80

26,642

55

1921 *!■''

Dito för verkställande av utredning med av-

seende å arméns beklädnadspersedlar (ar-

8,258

25

4,682

10

12,940

85

1921 4/u
1921 ''7 u

2,698

95

174

_

2,872

95

Biträde med viss utredning å sjukvårdssty-

718

2 0

100

_

818

20

1923 »*/a

Sakkunniga för prövning av ansökningar ro-

i

rande uppskov för värnpliktiga med in-ställelse till tjänstgöring vid mobilisering

540

—

2,892

—

I

3,482

—

— 186 —

1923 20/,,\

Ersättning åt generalkommissionens sekrete

1

8

1924 26/i (
1924 ''/*

rare och biträden m. m........................

Uppgörande av förslag till ny försvarsorga-

—

i

2,86(

1 ‘

) 4C

j 2,86(

), 40

nisation (se jämväl sjöförsvaret) ...........

—

i—

9,180 12

1 9,18t

jl2

Säger för lantförsvaret

Sjöförsvaret

494,625

81

22,29(

5‘2

| 516,91*

f»«|

i

1915 ‘/s, I9/s
| 1919 le/«

Inkvarteringskoinmittén i Karlskrona .........

Sakkunniga för utredning angående under-

—

—

1,297

:14

1,297

:

j14

1924 7»

visning i korprals- och underofficersskolor
Uppgörande av förslag till ny försvarsorga-

102,038

82

1,592

80

103,631

J 62

nisation (se jämväl lantförsvaret) ............

-

—

9,105i-

9,105

| —

Säger för sjöförsvaret

102,038

82

11,994

[94

114,033

Ro

|

191.3 12/9

Säger för försvarsdepartementet

Socialdepartementet

Sakkunniga för revision av stadgan angående

596,664

63

34,285

146

630,950

09

1914 80/io

sinnessjuka m. m.........................

Utredning i fråga om barnsängskvinnors

105,223

49

11,029

56

116,253

05

1916 28/u>

sociala förhållanden ......................

Utredning jämlikt länsstyrelsens i Jämtlands
län beslut om skydd mot skärningar i

~

4,000

4,000

— ;

1919 8Vs

Indalsälven ........................

—

175

_

175

_1

Kommunalförfattniugssakkunniga...........

118,068

80

4,268

68

122,337

4 8

1919 18/e

1920 7«

1919 års lappkommitté.............................

Statens kommitté för understöd åt rysslands-

261,957

76

71,335

57

333,293

88

1920 8/e

svenskar ...................................

Kommittén för utredning angående den in-

14,100

81

1,300

—

15,400

Mj

1920 8/,
1920 l710

dustriella demokratins problem...............

94,626

89

5,519

50

100,146

39

Utredning i indelningsärenden m. m.........

Kommittén för utredning rörande organisa-

12,439

58

4,249

98

16,689

56!

1920 15/io

tion av socialförsäkringen ..................

78,184

63

1,140

1 79,324

63!

Farmakopékommittén ....................

14,175

—

4,550

_

18,725

1921 ,8/i
1921 »7»

Socialdepartementets polisutredning.........i

Ombud för Sverige vid internationella kon-j
ferenser i Genéve år 1921 rörande vita!

51,121

31

1,217

56

52,338

S 7

i

1923 16/a

slavhandeln m. in...................

Ersättning för mantalssättning på grund av
överflyttning av vissa områden mellan fyra;

34,394

74;

9,842

981

44,237

67 j

1923 2°/:

socknar i Kronobergs län ......

Biträde vid uppgörande av förslag till en1

—

:

1,576

88 j

1,576

88

1923 «/io

sinnessjukanstalt i Strängnäs.........

Överläkaren E. K. Lauritzen för närvaro vid
föredragning inom statsrådsberedningen av

i

389

80

389

80

j 1923 l2/n
1923 10/n

vissa ärenden rörande sinnessjukvården...

—

_

34

30

34

JO

1923 års bostadssakkunniga ...........

Sakkunnig vid utredning rörande uppdelning1
av sinnessjukvården mellan staten och

134

134

1923 21/n

:

landstingen in. in..................

Biträde vid uppgörande av förslag till be-stämmelser för undersökning rörande färg-blindhet samt för försöksundersökningar i

—t

i

123

123!

1

ämnet.....................

—

-i

2,200

—

2,200

Härav äro 2,387 kronor 84 öre återlevererade.

— 187

! 1924 1
i 1924
1924

1 1924''
'' 1924

7>
v»
''h

Utländsk resa för studier rörande den industriella
demokratin in. in...................

Biträde vid föredragning inom statsrådsberedningen
av ärenden rörande giftstadgan ...
Utredning rörande ifrågasatt överförande av
viss del av Munkfors socken till Bergs
socken i Västmanlands län (se jämväl

ecklesiastikdepartementet) ............ ........

Ersättning jämlikt länsstyrelsens i Norrbottens
län beslut för förslagsritning till uthus.

byggnaden vid Bellasvikens fjällstuga......

M. J. 0. A. Forssman för deltagande i över
läggning om vissa frågor rörande Wasser mans

reaktion vid syfilis m. in.............

Utredning rörande införlivande med Haparanda
av viss del av Neder-Torneå socken
m. m., jämlikt 25 § i lagen den 19 juni
1919 om ordning och villkor för ändring
i kommunal och ecklesiastik indelning ...

Säger för socialdepartementet''

1918 28/«

1919 %
1919 IO/o

1919 3l/»a

1920 a7s

1921 «/«

1922 ao/i>

1923 ls/i

1923 26/io

1923 u/is

1924 »/*

Kommunikationsdepartementet.

Kommunikationsverkens lönekommitté (se

jämväl jordbruksdepartementet)...............!

Byggnadssakkunniga.................................!

1919 års kommission angående statsbane ekonomien

..........................................■

Sakkunniga för maskinell vägtrafik............

1920 års postkommitté..............................

Delegation för Sverige i fråga om fram-;

dragande av en skandinavisk elektrisk kraftledning
................................................|

Upprättande av förslag till förteckning över

byggnadsminnesmärken ........................i

Sakkunniga för uppgörande av förslag rörande
en enhetlig och likformig bokföring vid de;

enskilda järnvägarna.............................''

Nationernas förbunds allmänna samfärdsel-!

och transitokonferens i Genéve...............;

Ersättning till svenska teknologföreningen
för genom vissa utredningar åsamkade kostnader
...................................................|

Biträde vid utredning rörande åstadkom-j
mande av enhetlighet i förandet av väghållningsdistriktets
räkenskaper...............j

Säger för kommunikationsdepartementet!

Finansdepartemeii tet.

1902 */io
1911 u/s
1916 nln
1918 l6/8

Mjöltypskommissioneu ..............................!

Strömfallsutredningar ..............................

Statistisk utredning rörande den direkta beJ

4,000

4,000

I

—

-

596

596

-

-

-

150

150

_

—

25

25

-

—

-

149

—

149

4,717

97

4,717

781,293

01

Öl

t>

of

ce

68

917,017

69 j

123,934

78

411

124,345

78l

48,672

07

350

—

49,022

07

177,613

97

_

_

177,613

97 i

72,406

88

2,236

10

1 74,642

48

86,561

78

1,275

52

87,837

30

17,078

99

100

-

17,178

99

149

50

—

—

149

50

8,978

—

1,760

91

210,738

91

—

—

7,796

90

7,796

90

—

1,817

16

1,817

16

—

_

3,723

35

3,723

35

535,395

42

19,470

94

554,866

86

687,178

48

5,008

58

692,187

01

5,991

2 9

532

05

6,523

34

31,686

94

2,868

—

34,554

04

182,819

44

12,695

13

195,514

5 7

Härav äro 6,021 kronor 75 öre återlevererade.
> » 2,425 » 50 » »

-- 188 —

1919 31/j,

7*

1921 •a/«
1923 13/i
1923 7»

1923 2%
1923 "/t

1915 ''/io

1913 23/v

1918 31/i2

1919 le/6

1920 30le
1920 ah
1920 6/ii

1920 */n

1921 8/„
1921 26/»
1921 18/io

1923 7c
1923 8/8

1923 12/io

1924 V2

1915 Vio

1916 7,

1916 3»/„
1916 «/T

i

! 1917 l3/,

I 1917 2/,o
| 1918 27c

j 1920 3°/4
! 1922 7n
1920 ''Vs

I 1922 “/o

1,789,684

30,818

3,138

1919 års tull- och traktatkommitté (se jämväl

handelsdepartementet) ............ ..............

1921 års lönekommitté..............................

Föredragning inför lagrådet av vissa förslag
Beredning av frågan om fortsatt befrielse
för riksbanken från skyldigheten att inlösa

av banken utgivna sedlar med guld........

Dito av frågan om statens offentliga utredningar
................................................

1923 års taxoringssakkunniga...................

Säger för finansdepartementet! 2,731,317151

40,159

16.804

100

100

800

20,426

1,829,843

47,622

3,238

58j

42

66 i

100 —

62:

99,493158!

800i
2(74261
2,830,811

Ecklesiastikdepartementet.

Ivyrkofondskommittén (se jämväl justitiede-i

partementet)..........................................!

Bibliotekssakkunniga.................................

Skolkommissionen ....................................

Kommittén för omorganisation av Lunds stift;

(Skånekommittén) ...............................

Folkbildningssakkunniga.......................

Utredning angående indelningsärenden m. m.

Folkminneskommittén ............................

Läroverkslöneregleringskommittén...............

F olkskolebyggnadssakkunniga ..................;

Lärlingslagssakkunniga..............................;

Sakkunniga för utarbetande av vissa formulär!
m. m. för folkskolor, fortsättningsskolor''

och högre folkskolor..............................

Dito för utredning rörande Kung!, teaterns;

ekonomi ............................................I

Dito för utredning rörande August Abraham-j

sons stiftelse ..................................... |

Dito för dito av vissa frågor avseende den;

medicinska undervisningen.....................\

Utredning rörande ifrågasatt överförande av!
viss del av Munktorps socken till Bergs;
socken i Arästmanlands län (se jämväl social-!
departementet) ..................................j

Säger för ecklesiastikdepartementet!

255,935

36,967

25

40

520,038

05 j

46,058

431

37,845

77:

8.147

651

39,003

86''

63,227

97

26,501

6 7 j

428

—

8,122

47!

_j

-j

1,042,276152

Jordbruksdepartemen tet.

3,700

98

259,636

18

4,379

95

41,347

3 5

994

15

521,032

20

4,000

50,058

43

5,661

50

43,507

27

10,107

41

18,255

06|

5,040

60

44,044

46!

13,425

58

76,653

5 0 j

1,386

05

27,887

72!

192

620

60

—

8,182

47!

15,943

1 2

15,943

12 j

9,408

89

9,408

39;

1,323

-

1,323

i

150

150

J

75,772

6S|

1, i 18,049!

iä

Sakkunniga i fråga om tillgodogörandet av:
kronans fisken samt jakten å viss krono-!

mark................................................

Kolonisationskommittén ...........................!

Lagerhus- och kylhuskommittén (förut kyl-:

hussakkunniga) ....................................

Elektrifieringskonunittén ...........................

Skogstaxoringssakkunniga ........................:

Kommunikationsverkens lönekommitté (se

även kommunikationsdepartementet) ......

Kommissionen rörande regala laxfisket i Törne!

älv............................................

Sakkunniga för utredning angående främjande:

av fiskerinäringen in. m....................

Utredning av nybyggesväsendet i Arvidsjaurs;
socken ......................

66,451 87
763,709196!

90,521:2 ol
472,177!77
265,549 68;

13,274; 61j

5,011 201

29,896; os;

562 so

1,935! se;
344!ooi

2,631 j 25 j
30,353j6t!
3,85717 5

6,953; 64
288! so

68,386

78

764,054

56

93,152

4 5

502,531

41

269,407

4 3

13,274

01

11.964

84

30,184

33

562

SO

— 189

192a M/i

Agronomen E. Nyberg för biträde vid under-sökning av kronomark» lämplighet in. in.
för egnahemsbildning ...........................

1

295

1

10

8

295 10

1923 »»/a

1923 års skogstaxeringssakkunniga ............

3,889

50

—

—

3,889] 5 9

1923 *°/io

Ersättning för resa till Norge för tagande av
kännedom om spannmålsmarknadens läge

—

399

40

399:4 0

Säger för jordbruksdepartementet

1,711,339

Öl

46,763

94

1,758,103

25

1913 24/io

Handelsdepartementet.

Malmkommissionen .................................

151,843

10

17,379

24

169,222

7 0!

1917 ">/u

Skeppstjänstkommitterade ........................

171,692

77

3,979

59

175,672

so;

1919 31/i, 2/s

1919 års tull- och traktatkommitté (se jäm-väl finansdepartementet)........................

15,061

05

_

_

15,061

05|

1919 24/io

Sakkunniga jämlikt § 4 i förordningen den
24 oktober 1919 med närmare föreskrifter
rörande tillämpningen av lagen om arbets-tiden å svenska fartyg...........................

2,024

90

198

2,222

90

! 1924 12/t

1924 års utredning i fråga om anskaffandet
av ett statens isbrytarfartyg ..................

_

432

432

_•

1924 9/6

Ersättning för biträde vid förhandlingar
rörande ett handelsavtal mellan Sverige
och Sovjet-Eyssland ............................

9,000

9,000

I

— i

Säger för handelsdepartementet

340,622

18

30,988

83

371,611

Oij

Summa

8,581,829

94

542,842

3 9

9.124,672

88

1909 19/s

B) Kommittéer och utredningar
genom sakkunniga, vilkas upp-drag fortfar.

Justitiedepartementet.

Sakkunnig för revision av strafflagen.........

128,978

67

18,298

88

147,277

5 5 j

1910 n/6 \
1918 8/n /
1918 sl/i2

Försäkringslagstiftningskommittén (förut obli-

344,972

240,801

19

31,047

18,738

40

376,019

59;

Sjölagstiftningskommittén ........................

46

92

259,540

38

1921 10/8
1923 86/6

Patronatsrättsnämnden..............................

9.979

55

20,008

17

29,987

72

Biträde vid behandling av vissa till skiftes-lagstiftningen hörande frågor..................

_

_

1,288

21

1,288

21

j 1923 ''/„

Statens besparingskommitté .....................

—

—

4,007

83

4,007

83

Säger för justitiedepartementet

724,731

87

93,389

41

818,121

28

1913 13/e
1918 a0/e,**/e

1920 31/iä

1921 ‘»/s

Utrikesdepartementet.

Delegerade för förhandlingar med Norge om
flyttlappars rätt till renbete m. m..........

291,033

25

1,804

90

292,838

15

1922 ”/i»

1923 ,0/io

1924 ”/»

Ersättning till förste kanslisekreteraren G.
Corin för mistade avlöningsförmåner under
uppdrag i utrikesdepartementet...............

2,047

50

2,047

50

1921 >/»

Statens besparingskommitté ....................

—

—

4,847

|71j 4,84/

71

Säger för utrikesdepartementet'' 291,033'' 26

8,700

11

! 299.733

8 6

- 190 —

1

f

1

I

2

3

1

Försvarsdepartementet.

!

1

Lantförsvaret-

i

1919 l9/i2

Riks värderings- och lokala nämnder ........

i 45,221

73ä

50

45,963

75

1921 22/i*

Sakkunniga för utarbetande av vissa utbild

ningsföreskrifter för infanteriet..............

32,97r

10

17.30C

45

1 50,277

55

1923 V»

Statens besparingskommitté ....................

1 —

4,007

83

4,007

j8 3 i

Säger för lantförsvare

78,205

lss! 22,043

17 8

i

100,249

|l8j

Sjöförsvaret.

1922 »/„, V»

Marinens reglementssa k kunniga..................

1 12,839

—

11.99C

24.829

_j

1923 l/o

Statens besparingskommitté .....................

i -

!-

4,007

! s

4,007

83 |

Säger för sjöförsvaret 12,839

|_

| 15,997

|88

28,836

Tv

Säger för försvarsdepartementet] 91,044 SB

38,041

Öl

129,085

90 |

Socialdepartementet.

!

1922 3»/b

Biträde med överarbetning av förslag till lag

:

om den offentliga barnavården ...............

17,560 o 5

15,378

01

32,938

661

1923 8/„

Utarbetande av förslag till en specialanstalt

för asociala manliga sinnessjuka vid Sträng-

.

näs hospital m. m.............................

-

—

34

30

34

3 0!

1923 7-,

Statens besparingskommitté .....................

—

—

4,007

84

4,007

84!

1923 37»

Sakkunnig angående ordnandet av fattig-

vårdon bland lapparna i riket ...............

2,800

—

2,800

1924 «7,

1924 års landsstatslönesakkunniga ............

_

-

5,082

45

5,082 ] 4 ö ]

Säger för socialdepartementet

17,560

G5

27,302! 6 o {

i !

44,863)25 J

Kommunikationsdepartementet.

1922 *•/«, 20/iel

Utredning rörande statens fiskehamnsbygg.j

nadsverksamhet och de ekonomiska förut-!

sättningarna för densamma.....................i

7,778

21

4,(X)l

6 G ]

11,779

S 7

1923 ”/« j

Bvggnadsstyrelsesakkunniga .....................:

—

—!

4,519

20''

4,519

20

1923 Va, Va

Statens besparingskommitté .....................j

- |

—

4,007

84

4,007

841

1924 “/t

Biträden vid upprättande av normaltyper till

|

brandordningar ....................................i

—

—!

3,000

—j

3,0001

_1

1924 30/ä 1

Sakkunniga för utredning av väg- och vatten-

,

bygguadskårens organisation ..................

- 1

—i

1,264

— i

1,264!

1924 m/5

Dito för ändrad organisation av väg- och

!

vattenbyggnadsväsendet ........................j

— i

—|

1,197

—i

1,497;

Säger för kommunikationsdepartementet!

7,778

1

21

18,289

oj

1

26,067!

n|

Finansdepartementet.

i

''

i

1920 8i/B

Socialiseringsnämnden...........................i

343,569!

8 i

83,497

83

427,067 71

1921 17/6

1921 års kommunalskattekommitté ............!

104,810

04

45,165

18

149,976:02j

1921 ”/V,

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd......j

76,801

77

482

t6

1 77,283 92!

1921 28/e

Allmänna civilförvaltningens bostadsnämnd

6,792j

13|

1,529

!9

8 8,321

2]

1923 Va

Statens besparingskommitté .....................|

_1

4,007

**[

4,007; 84j

Säger för finansdepartementet1

531,974!

02

134,6834 9!

666,657

l|

1 Härav äro 2,052 kronor 58 öre återlevereradc.

2 » » 4,526 » 95 » »

191 —

!

•

1

2

8

Ecklesiastikdepartementet.

1919 *%

1919 års sjukhusbyggnadssakkunniga .........

22,135

—

17,196

—

39,331

—

i 1923 6/j

Sakkunnig för beredande av frågor angående

förändrad kyrklig indelning och organisa-

tion inom de till Kristianstads och Malmö-

hus län hörande delarna av Lunds stift...

—

—

6,369

3G

6,369

3 6

1923 ''/»

Statens besparingskommitté .....................

“

—

- 4,007

84

4,007

84

1923 sl/i»

Utredning av frågan om gymnastiska central-

institutets verksamhet in. m...................

—

2,142

-

2,142

Säger för ecklesiastikdepartementet

22,135

—

29,715

20

51,850

20

Jordbruksdepartementet.

1922 2-/\2

Häradshövdingen Y. G. Wisén för biträde

vid handläggning av vissa skogslagstift-

ningsfrågor ....................................

474

—

770

77

1,244

77

1923 13h

T. f. revisionssekreteraren T. W. G. Sjö-

fors för biträde vid fortsatt behandling av

skogs] agstiftningsfrågor ........................

5,865

57

6,849

—

12,714

57

1923 */«

Biträde vid fortsatt behandling av krono-

arrendesakkunnigas betänkande...............

1,408

80

500

—

1,908

80

1923 7»

1923 års spannmålssakkunniga ...............

—

—

398

—

398

—

1923 */„

Statens besparingskommitté ....................

—

—

4,007

84

4,007

84

Säger för jordbruksdepartementet

7,748

37

12,525

61

20,273

98

Handelsdepartementet.

1920 2S/j

Svenska hjälpkreditkommittén ..................

19,180

—

10.680

—

29,860

—

192118/4, m/u

Sakkunniga för biträde åt kommerskollegium

och socialstyrelsen vid upplysningsverk.

samheten å de ekonomiska och sociala om-

■

rådena ...............................................

44,235

53

14,000

65

58,236

18

1921 28/»

Sjöfartsavgiftssakkunniga...........................

3,868

70

—

—

3,868

70

1923 59/e

Biträde vid utredningsarbeten i samband med

pågående förhandlingar om handelstraktat

med Spanien ......................................

—

—

3,200

—

3,200

—

1923 79

Statens besparingskommitté,.......................

—

—

4,007

84

4,007

84

1923 29/io

Utredning angående införande i tulltaxan av

s. k. dubbeltariff .................................

—

—

510

-

510

—

Säger för handelsdepartementet

67,284

28

32,398|4 9

99,582

7 2

Summa

1,761,289

95

395,045| 92

2,156,335

87

Summa summarum|l0,343,119

89

937,888i8i 11,281,008

20

192 —

-—---

för revisions-året enligt
förestående

Inkomster för
respektive

Summa ut-gifter enligt

kommitté-

budgetredo-

tabell

anslag

visningen

Justitiedepartementet:

Kostnader enligt A)..................................

98,776 74
93,389141

} 2,021

» » B) .......................................

65

194.187

30

Utrikesdepartementet:

Kostnader enligt A) ..............................

4,565159
8,700jil

t

» » ” B)''.....................................

} -

—

13,265

70

Försvarsdepartementet:

Lantförsvaret:

Kostnader enligt A) ..................................

22,290(62
22,043 7 8

| 5,642

» » B) ...................................

öo

49,976

85

Sjöförsvaret:

|

Kostnader enligt A) ...................................

* » Bl ....................................

11,994} 9 41\

15.997:8814

—

27,992

77

Socialdepartementet:

Kostnader enligt A) .................................

» » B) ......................................

132,724 68
27,302|eo

} 11,771

so

171,799

08

| Kommunikationsdepartementet:

Kostnader enligt A) ..............................

19,470''94

} 70

37,831

» » B) .................................

18j289!70

50

14

Finansdepartementet:

1

Kostnader enligt A) ..........................

99,493(58
134,683! 19

i

* »” B)......................................

i 6,504

77

240,681

54 j

Ecklesiastikdepartementet:

Kostnader enligt A) ..............................

» » B) ...............................

76,772.08

29,715:20

| 11,565

24

117,053

0 71

J ordbruksdepartementet:

Kostnader enligt A)................................

» » B).......................................

46,763 94
12,525 61

j 24,685

29

83.974

84

Handelsdepartementet:

Kostnader enligt A).....................................

» » B) .......................................

30,988:88

32,398''49

j 1,622

66

65,009

98''

Summa j

937,888(31

63,884

46

1,001.772

7 7!

193 —

Disposition av huvudtitlarnas allmänna besparingsfonder.

Handpenningar för Hennes Kungl. Höghet Kronprinsessan .............................. 8,000: —

Utgiftsrest å anslaget för första halvåret 1923 »II D. 6. Nedre justitierevisionen:

Övergångsstat» .................................................................................... 4: —

Avlöningar åt icke-ordinaric befattningshavare vid Svea hovrätt ..................... 139: 83

Malmöhus länsstyrelse, ersättning för anskaffande av material för fingeravtryck 20: —

Sjukhuslokal vid Östgöta trängkår ................ 12,300: —

Reparationsarbeten å strandskoningen utmed Ångermanälvens strand vid Norrlands
trängkårs kasemetablissemang i Sollefteå .......................................... 6,983: so

Försök med järn- och betongkonstruktioner................................................... 1,552: 8 5

Flyttning av en å Kronobergs hed befintlig barack till Kronobergs regementes

nya kasernetablissemang i Växjö .............................................................. 7,148: 62

Överföring till titeln utgiftsrester i arméförvaltningens huvudbok ..................... 114,863: 14

Fortsatt ordnande av arkivet vid flottans station i Stockholm ....................... 1,308: 6 2

Slutligt ordnande av arkivet vid flottans station i Karlskrona ....................... 39: 4 7

E. Björnvall, civilt läkarstipeiulium ............................................................... 750: —

Kostnader för frielever vid barnmorskeanstalten i Göteborg under första halvåret
1923....................................................................................... 2,270: —

Undervisningsmateriel för barnmorskerepetitionskurser vid allmänna sjukhuset i

Malmö ................................................................................................ 700: —

Ersättning för vissa kostnader, förenade med den nya organisationen av fögderiförvaltningen
....................................................................................... 24,611: 43

Nämnden i Frösåkers härad m. fl., tingsgästningspenningar för första halvåret

1923 ...............................................................................i..................... 305:7 5

Södertälje stad, indelningsersättning för första halvåret 1923 ........................... 63:8 5

Ersättning till J. Böc för färjningen över Svinesund under år 1921 .................. 1,000: —

Avlöningsmedel till länsassessom J. Andréen under februari och mars månader år
1923, som av misstag tillgodoförts femte huvudtitelns allmänna besparingsfond
..................................................................................................... 1,366: 67

Utgiftsrester å anslaget för första halvåret 1923 »V. C. 10. Förste provinsialläkare

och provinsialläkare» .............................................................................. 3,921: 22

Danviks hospital, indelningsersättuingar......................................................... 1,835: —

Ordnande av en del äldre arkivalier i landskontoret i Västerbottens län............ 156: —

Avesta m. fl. kommuner, extra ordinärt arbetslöshetsunderstöd till arbetssökande

järnbruksarbetare .................... .................... .................................. 44,715:87

Undersökningar av vattenhalten i salubjudet smör ........................................ 1,000: —

Centralanstalton för försöksväsendet på jordbruksområdet:

För deltagande i en trädgårdsutställning i Göteborg ................................... 1,000: —

» » » allmänna svenska lantbruksmötet i Göteborg år 1921 ......... 2,000: —

Utgiftsrester å 1922 års anslag till främjande av jordbruk och lantmannanäringar 4,867:65

Arvode till inspektrisen för undervisningen vid lanthushållsskolor..................... 350: —

Diverse läns hushållningssällskap för premiering av nötboskap ........................ 26,700: —

Kammarrådet A. W. Dufwa m. fl., arvoden m. m. såsom gode män vid uppgörelse
mellan jordägare vid Ulvöhamns fiskläge i Västemorrlands län och därstädes

bosatta fiskare rörande rätt till bostäder och fiske m. m............................... 2,873: 6 9

Gotlands läns landsting till fiskerinäringens understöd .................................. 2,700: —

För utgivande av svenska jägarförbundets tidskrift......................................... 2,000: —

» » » Norrlands skogsvårdsförbunds tidskrift................ ............... 1,250: —

» » »ny upplaga av professor A. Wahlgrens arbete »Skogsskötsel» 5,000: —

Sveriges biodlares riksförbund, statsbidrag för utställning och kongress i Göteborg
................................................................................................... 500: —

Statens anstalt för pensionering av folkskollärare, utgiftsrester å anslaget för

första halvåret 1923 »IX. D. 8. Understöd åt lantbruksskolor» ..................... 10,452: 20

Reseunderstöd åt diverse personer .............................................................. 5,475: oi

Summa 300,223: 17

13 — Rev.-bcrättelse ang. statsverket för är 1924. H.

RIKSDAGENS REVISORERS

BERÄTTELSE

OM DEN ÅR 1924 AV DEM VERKSTÄLLDA GRANSKNING

AV

STATSVERKETS

JÄMTE DÄRTILL HÖRANDE FONDERS TILLSTÅND,
STYRELSE OCH FÖRVALTNING

FÖR TIDEN 1 JULI 1923—30 JUNI 192-1

DEL III

FÖRKLARINGAR

STOCKHOLM 1925
ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

yr

3

Hiksmarskalksämbetets

yttrande i anledning av riksdagen
revisorers uttalande del I, sid. 4, § 1
och 2.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 5 innevarande december har Eders Kung!. Maj:t
anbefallt riksmarskalksämbetet, att avgiva utlåtande med anledning av
vad i två vid remissakten fogade transumt av riksdagens senast församlade
revisorers berättelse yttrats rörande underhållskostnaderna för vägar
och parker å Djurgården vid Stockholm ävensom angående Gripsholms
slott.

Infordrade yttranden hava den 10 innevarande december avgivits rörande
underhållskostnader för vägar in. m. å Djurgården av intendenten
för Djurgården och i fråga om Gripsholms slott av ståthåll arämbetet på
samma slott.

Med överlämnande av dessa yttranden och. under åberopande av innehållet
i desamma får riksmarskalksämbetet för egen del allenast tillägga
dels att ämbetets uppmärksamhet redan förut varit riktad å samt förberedande
utredningar verkställts för ernående i vissa hänseenden av ytterligare
bidrag från Stockholms stad till Djurgårdskassan, dels ock att riksmarskalksämbetet
bär för avsikt att, så snart den anbefallda utredningen
rörande brandsläckningsanordningar vid Gripsholms slott från ståthållarämbetet
därstädes inkommit, omedelbart vidtaga därav påkallade åtgärder.

Remissakten återställes härmed.

Stockholm den 15 december 1924.

Underdånigst:

OTTO PRINTZSKÖLD.

Reinhold Rudbeck.

Bil. 1.

Kung!. Djurgårdens förvaltning.

Till riksmarskalksämbetet.

Med anledning av i här återgående skrivelse av Kungl. Maj:t begärt
utlåtande över vad i bifogat transumt av riksdagens senast församlade
revisorers berättelse yttrats rörande underhållskostnaderna för vägar och
parker å Djurgården i Stockholm får jag vördsamt anföra följande.

— 4 —

Till Stockholms stad har under innevarande år gjorts skriftlig framställning
att av staden tillkommande automobilskattemedel till Kungl. Djurgården
mätte på anförda skäl, som närmare framhållits i min skrivelse
till riksmarskalksämbetet av den 19 december 1923, utbetalas ett belopp av
25,000 kronor. Något svar härå har mig veterligt ännu icke inkommit.
Under alla förhållanden har varit min avsikt att inkomma med förnyad
skrivelse om erhållande av andel av 1924 års Stockholms stad tillkommande
automobilskattemedel och synes mig staden ändock icke kunna
underlåta att till Knngl. Djurgården överlämna sådana medel, då flera av
de å Kungl. Djurgårdens mark varande vägarna äro för antomobiltrafik
viktiga vägar och kunna sägas utgöra infartsvägar till staden.

Av det anförda framgår att med Stockholms stad underhandlingar inletts
för att bereda Kungl. Djurgårdskassan bidrag till underhållet av
Kungl. Djurgården.

Förutom bär omnämnda åtgärd hava besvär anförts beträffande taxering
av Kungl. Djurgårdens fastigheter med yrkande på taxeringens undanrödjande,
 vilka besvär nu ligga under vederbörlig prövning. Taxering
påfördes första gången år 1922 och hava för åren 1922—1924 utgått med
följande belopp: 1922: kronoskatt 502 kronor 15 öre, kommunalskatt
14,962 kronor 95 öre, tillsammans 15,465 kronor 10 öre; 1923: kronoskatt 594
kronor 82 öre, kommunalskatt 12,003 kronor 99 öre, tillsammans 12,598
kronor 81 öre; 1924: kronoskatt 227 kronor 73 öre, kommunalskatt 12,343
kronor 93 öre, tillsammans 12,571 kronor 66 öre, som sålunda utgör en nytillkommen
betydande årlig utgift för Kungl. Djurgården och som på i besvären
anförda skäl Kungl. Djurgården borde hava utsikt att bliva befriad
ifrån.

Stockholm den 10 december 1924.

C. Ad. Öhrström.

Bil. ?.

Riksmarskalksämbetet.

Anmodad avgiva yttrande över av riksdagens senast församlade revisorers,
 vid besök å Gripsholms slott, gjorda uttalande om vikten av att den
undersökning som pågår för åvägabringande av mera betryggande släckningsanordningar
vid slottet måtte snarast slutföras — får ståthållarämbetet
vördsamt anföra:

Efter av ämbetet gjord anmälan om det otillfredsställande skick, vari
den för Gripsholms slott tillgängliga brandmaterielen befinner sig, anbefallde
riksmarskalksämbetet hösten 1920 ståthållarämbetet att i samråd
med sakkunnig person (brandchefen i Stockholm, därtill utsedd av byggnadsstyrelsen)
inkomma med förslag till åtgärder jämte erforderliga kostnadsberäkningar.

Sedan brandchefen, kapten Swinhufvud, vid besök å platsen utdömt den
befintliga brandmaterielen som värdelös, anmodades ingenjörsfirman Bille
& Wijkmark att, på basis av brandchefen lämnade uppgifter om antalet
brandposter m. m„ uppgöra förslag och kostnadsberäkningar, dels för en
enbart för slottet avsedd vattenledning, dels förslag i anslutning till vattenledningsnät
i Mariefred.

>

Vattenledningsfrågan i staden hade nämligen pa våren 1921 så långt
framskridit att all sannolikhet förelåg att den skulle snart nog få sin lösning.
 Så har ock skett i det att stadens vattenledning innevarande höst.
kunnat tagas i bruk.

Hinder finnes således ej att redan nu göra fullt exakta jämförelser vid
bedömandet av den väg ett betryggande brandväsende för slottet kan erhållas,
 men ståthållarämbetet anser dock att vattenledningsverket i staden
måste prövas under någon tid såväl i avseende å tryck som förmåga afleverera
erforderlig mängd vatten.

Den av revisorerna åsyftade undersökningen kan således slutföras först
under våren 1925, men i varje fall före den 1 maj.

, Remisshandlingen återgår.

Gripsholms slott den 10 december 1924.

C. M. Lilliehöök.

Styrelsens för statens uppfostringsanstalt
å Bona

yttrande i anledning av riksdagens
revisorer uttalande de! I, sid- 6, § 4.

Till Konungen.

(leiiom nådig remiss den 9 december 1924 har Eders Kungl. Maj:t anbej
fullt styrelsen för statens uppfostringsanstalt å Bona att avgiva underdånigt
utlåtande över vad riksdagens revisorer i sin den 30 november 1924
avgivna berättelse anfört beträffande berörda anstalt.

I anledning av vad i detta ärende förekommit har styrelsen denna dag
beslutat, att vid anstalten och dess jordbruk anställda befattningshavare
skola tillsvidare från och med år 1925 äga att av i förråd inneliggande, föranstaltens
räkning anskaffade varor göra inköp uteslutande för egen hushållsförbrukning,
 mot erläggande av betalning för varorna, i den ordning
hittills varit bruklig, efter pris, som med tre procent överstiger anstaltens
inköpspris.

Remisshandlingen återgår härjämte.

Statens uppfostringsanstalt å Bona, Karlsby den 22 december 1924.

Underdånigst:

PEHR SWARTZ.

Knut Blomquist.

— fi —

Arméförvaltningens
civila departements

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I. sid. 9, § 6.

Till Konungen.

Pa grund av remiss den 12 december 1924 åligger det arméförvaltningens
civila departement att avgiva utlåtande, i anledning av vad riksdagens revisorer
uti sm den 30 november 1924 avgivna berättelse om verkställd
granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, stvrelse
och förvaltning under tiden den 1 juli 1923—den 30 juni 1924, anfört
under rubriken »fjärde huvudtiteln, försvarsdepartementet» § 6 rörande
ersättning under flygtjänstgöring.

Revisorerna..hava i förevarande avseende anfört, att det vid eu av revi
sorerna verkställd granskning av flygkompaniets räkenskaper visat sig, att
atskiiliga vid flygkompaniet tjänstgörande beställningskavare, till vilka
flygtillagg utgått, endast vid enstaka tillfällen företagit kortare flvgningar
medan flygpersonalen i övrigt i allmänhet företagit flygningar nära nog
varje dag under såväl kortare som längre tider.

I anslutning härtill hava revisorerna uttalat, bland annat, att de nu gäiiande
bestämmelserna om flygtilläggs utgående syntes vara så avfattade,
f.. <*c.'' visst avseende lätteligen kunde leda till missbruk, att det vidare
ioretolle, som om ifrågavarande bestämmelser vid flygkompaniet i vissa
tall utnyttjades på sådant sätt, att personal vid flygkompaniet, vars huvuduppgift
därstädes tydligen icke utgjorts av egentlig flygtjänstgöring,
perett sig det avsevärda tillskott i avlöningshänseende, som flygtillägget
mnebure, samt att, då det torde vara obestridligt, att avsikten med införandet
av flygtillägg varit, att bereda den med egentlig flygtjänst aktivt
sysselsatta personalen en förbättrad löneställning med hänsyn till de risker,
för vilken densamma genom flygningen på ett mera konstant sätt vore
utsatt, revisorerna funne önskvärt, att berörda bestämmelser omarbetades
därhän, att de uteslöte flygtilläggs utgående till personal, som icke aktivt
fullgjorde flygtjänst.

I anledning härav får departementet i underdånighet anföra följande.

Jämlikt 10 kap. 1 § av kungörelsen den 31 december 1921, nr 831, med
vissa tilläggsbestämmelser till avlöningsreglementena den 29 juni samma
år skall angående ersättning till personal vid armén och marinen under
flygtjänstgöring tills vidare gälla vad därom är eller varder stadgat.
På grund härav utgår förmånen av flygtillägg fortfarande enligt i huvudsak
de grunder, som angivits i de av riksdagens revisorer åberopade breven
den 21 november 1914 och den 11 juni 1915. Härvid är emellertid att
beakta, att Eders Kungl. Maj:t vid beordrande av personal till »tjänstgöring
vid fälttelegrafkåren i flygtjänst» vid olika tillfällen meddelat
vissa särskilda föreskrifter, som innefatta jämkningar i berörda allmänna
grunder i fråga om flygtilläggets utgående.

Emeltertid hade 1918 års militära lönesakkumiiga i sitt förslag rörande
tilläggsbestämmelser till de militära avlöningsreglementena — jämte det
de sakkunniga gjort framställning om beredande av pension m. ni. för personal,
 som skadats under flygtjänstgöring ävensom, vid dödsfall, av er -

sättning åt efterlevande — jämväl upptagit frågan om ersättning under
flygtjänstgöring (flygtillägg) samt framlagt förslag till bestämmelser i
ämnet.

Enligt nänmda förslag, varav departementet haft tillfälle att taga del,
skulle beträffande personal, som endast tillfälligtvis sysselsattes med flyg
ning, förmånen av flygtillägg utgå allenast för dag, då flygning verkligen
utförts, varemot den med egentlig flygtjänst aktivt sysselsatta personalen
skulle mera permanent äga åtnjuta sådan förmån. Härjämte innehöll förslaget
även i övrigt föreskrifter, som på ett mera uttömmande sätt, än i
ovannämnda brev är fallet, reglerade sättet och ordningen för flygtilläggets
utgående.

I utlåtande den 30 december 1921 över nämnda förslag fann sig försvarsväsendets
lönenämnd böra förorda, att med utfärdandet av nya föreskrifter
rörande ersättning under flygtjänstgöring finge anstå, till dess från riksdagens
sida beslut förelåge rörande de av de sakkunniga berörda frågorna
om pension m. m., vilka frågor vore av beskaffenhet att höra hänskjutas
till riksdagens avgörande. Tills vidare borde sålunda enligt lönenämndens
mening då gällande bestämmelser angående ersättning under flygtjänstgöring
fortfarande tillämpas. Rörande de sakkunnigas förslag i förevarande
ämne anholle lönenämnden att få framdeles inkomma med utlutande.

På grund av detta lönenämndens förslag kommo sedermera föreskrifterna
rörande ersättning under flygtjänstgöring att i tilläggsbestämmelserna
till officersavlöningsreglementet erhålla ovan angiven lydelse.

Beträffande frågan om ersättning till skadad flygpersonal efter avgång
från tjänsten och till omkommen flygpersonals efterlevande anförde sedermera
lönenämnden i underdånig skrivelse den 15 juli 1922, att denna fråga
knappast kunde lämpligen behandlas särskilt för sig eller frigöras från
spörsmålet om olycksf al Isersättning åt annan försvarsväsendets —- eller
överhuvud annan statsanställd — personal eller dess efterlevande. Da
emellertid frågan om ändrade pensioneringsgrunder för försvarsväsendets
personal för det dåvarande vore föremål för behandling av 1921 års pensionskommitté,
 som därvid icke kunde undgå att jämväl taga under övervägande,
 vilken ersättning lämpligen borde, i form av pension eller under
annan benämning, beredas personal, som nödgades lämna tjänsten till följd
av skada under tjänstgöring, och till efterlevande efter personal, som avlidit
på grund av sådan skada, hemställde lönenämnden, att uppdrag måtte
lämnas 1921 års pensionskommitté att verkställa utredning och avgiva
förslag rörande de särskilda förmåner, som i sådant avseende borde tillkomma
vederbörande personal eller dess efterlevande.

Beträffande slutligen det förslag, som av lönesakkunniga framlagts rörande
särskild ersättning under flygtjänstgöring (flygtillägg), erinrade
lönenämnden om ett av 1917 års riksdag i skrivelse nr 148 gjort uttalande,
därom att frågan om grunderna för beräknande av olycksfallsersättning
till flygpersonalen vid marinen borde föreligga i utrett skick, innan riksdagen
fattade ståndpunkt i fråga om flygpersonalens förmåner under flygtjänstgöring.
 Då härtill komma, att någon mera definitiv reglering av
flygpersonalens avlöningsförhållanden icke kunde äga rum, förrän flygvapnet
erhållit en fastare organisation och med hänsyn jämväl till den da
pågående utredningen om ändrad organisation av vårt försvarsväsende i
dess helhet, hade lönenämnden funnit det lämpligast, att med utfärdande
av ändrade bestämmelser i förevarande hänseende fortfarande finge tills

— 8 —

vidare anstå, och att alltså de då gällande föreskrifterna rörande flygtilllägg
finge tillsvidare tillämpas.

I anledning av vad lönenämnden sålunda hemställt, liar Eders Kungl.
Maj:t genom beslut den 15 augusti 1921 uppdragit åt 1921 års pensionskommitté,
 att, i samband med fullgörandet av kommittén förut lämnat
uppdrag rörande omläggning av den militära pensioneringen, verkställa
utredning och avgiva förslag rörande de särskilda förmåner,, som böra
tillkomma dels under flygtjänstgöring skadad personal vid försvarsväsendet
efter avgång från tjänsten, dels ock i samband med flygtjänstgöring
omkommen sådan personals efterlevande.

Den sålunda till 1921 års pensionskommitté remitterade frågan lärer,
enligt vad departementet inhämtat, fortfarande vara på kommitténs prövning
beroende, och, vad beträffar lönesakkunnigas förslag till ändrade bestämmelser
rörande särskild ersättning under flygtjänstgöring, bar detsamma
hittills icke föranlett någon Eders Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.

Under erinran om vad sålunda förekommit rörande nu ifrågavarande
spörsmål, får departementet i anledning av förevarande remiss för sin del
uttala den mening, att ett genomförande av lönesakkunnigas förslag synes
vara ägnat att väsentligen undanröja de av revisorerna påtalade oegentligheterna
vid tillämpningen av nu gällande bestämmelser samt tillgodose
önskemålet därom, att flygtillägg icke må komma annan personal till godo
än den, som är aktivt sysselsatt med flygning.

Departementet får alltså i anledning av revisorernas uttalande allenast
hemställa, att, vid den fortsatta behandlingen av lönesakkunnigas åberopade
förslag, nödig hänsyn måtte tagas till vad revisorerna anfört i ämne!.

Stockholm den 19 december 1924.

Underdånigst:

CARL EDV. STERKY.

EDVIN STRÖM.

Arvid Hane.

Arméförvaltningens

fortifikationsdepartements

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers erinringar de] T. sid. 11,
SS 7. 9 och 10.

Till Konungen.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts remissresolution den 12 innevarande december
bär arméförvaltningens fortifikationsdepartement att avgiva utlåtande
i anledning av riksdagens revisorers berättelse av den 30 nästlidne november
om verkställd granskning av statsverkets jämte därtill börande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning under tiden den 1 juli 1923—den 30
juni 1924 samt, för vissa fall, kalenderåret 1923, fjärde huvudtiteln; försvarsdepartementet
§§ 7, 9 och 10.

Det av revisorerna under § 7 anmärkta förhållande, att i några fall statens
skattskyldighet för fast egendom icke i behörig tid fullgjorts, är be

roende nv vederbörande förvaltningsmyndighets tvekan, om skattskyldighet
i berörda fall förelegat eller icke, vilken tvekan finner sin förklaring
genom förut i revisionsviig framställda anmärkningar mot verkställda
skattebetalningar. 1 anledning av förekommande olika meningar om de
många besvärsmål i skatteärenden, som fortifikationsdepartementet nödgats
anhängiggöra, har fortifikationsdepartementet efter erhållna utslag från
kammarrätten och i enstaka fall från regeringsrätten vid särskilda tillfällen
i cirkulär till underlydande förvaltningsmyndigheter lämnat upplysningar
och meddelat föreskrifter angående skatteärenden.

Vidkommande revisorernas uppgift, att en uppbördsmyndighet sett sig
nödsakad vidtaga förberedande åtgärder för exekutiv försäljning av kronan
tillhörig egendom för gäldande av indrivningsavgift å obetalda utskylder,
 får fortifikationsdepartementet meddela, att, sedan eu landsfiskal
i ett för vederbörande arméfördelningschef tveksamt fall, om betalningskyldighet
för utskylder föreläge, men dessa efter fortifikationsdepartementets
prövning erlagts, framställt anspråk på indrivningsavgift under
hot om exekutiv försäljning, fortifikationsdepartementet, som fann sådant
hot opåkallat och olämpligt samt ansåg, att en statens tjänsteman icke
var berättigad till indrivningsavgift från staten och befarade anmärkning
mot utbetalningen, om sådan verkställdes, underställde ärendet Eders
Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshavandes och därefter regeringsrättens
prövning, vilken emellertid utföll till landsfiskalens förmån.

Under § 9 hava revisorerna anfört, att utgifterna vid Livregementets
dragoners kasernetablissemang för belysning, som vore gasbelysning och
i medeltal under de sistförflutna fem år betingat eu kostnad av omkring
27,500 kronor, skulle kunna väsentligt nedbringas, därest elektrisk belysning
inleddes i etablissemanget. Ett utbyte av gas- mot elektrisk belysning
vore fördelaktigt såväl ur ekonomisk synpunkt som med hänsyn till
förefintlig brandrisk. Med anledning härav får fortifikationsdepartementet,
 som fullt ansluter sig till revisorernas anförande, meddela, att departementet
redan i skrivelse om medelsbehovet till föreläggande för 1921
års riksdag hemställt om medel för ändamålet samt därefter och senast i
medelsbehovsskrivelsen för 1925 års riksdag anmält elektrifieringen av
ifrågavarande kasernetablissemang såsom ett kvarstående behov.

Under § 10 hava revisorerna anmärkt, att golvet i den Södermanlands
regementes kasernetablissemang i Strängnäs tillhörande badinrättningen
utförts på ett mindre tillfredsställande sätt, så att trossbottnen och under
inrättningen belägna lokaler toge skada''av nedrinnande vatten.

Det anmärkta felet har förut i flera skrivelser, första gången den 18 januari
1924, av regementschefen anmälts för fortifikationsdepartementet,
som funnit detsamma uppenbart vara beroende på felaktighet vid byggnadens
uppförande. Som kasernetablissemanget uppförts av arméns kasernbyggnadsnämnd,
 bär departementet med överlämnande av regementschefens
nämnda skrivelse (bil. 1) hos nämnden anhållit om felets avhjälpande
genom dess försorg. Nämnden har därefter i särskilda skrivelser
(bil. 2 in. fl.), vilka i avskrift bär vidfogas, upplyst om de åtgärder, som
av nämnden vidtagits. Som emellertid dessa åtgärder, såsom framgår av
regementschefens i avskrift bilagda skrivelse (bil. 7) till fortifikationsdepartementet
den 10 nästlidne november och riksdagsrevisorernas anmärkning,
 icke varit tillfredsställande, har departementet bringat detta till
nämndens kännedom genom översändandet av sistberörda skrivelse och
anmärkning med begäran om felets fullständiga avhjälpande.

— 10

Under § 10 hava revisorerna tillika anmärkt, att värmeledningarna i.
sist omförmälda etablissemang i ett par fall framdragits på olämpligt sätt.
Sålunda kunde den för matvarors kylning avsedda lokalen icke utnyttjas,
enär de i väggen till densamma belägna värmeledningar omöjliggjorde
hållandet av lämplig temperatur under vissa tider av året.

Fortifikationsdepartementet, som ej uppfört ifrågavarande etablissemang,
 anser sig icke kunna i detta sammanhang yttra sig om sättet för
värmeledningarnas framdragande i vidare mån, än att, enligt de för departementet
tillgängliga ritningar, några värmeförande ledningar icke
finnas i närheten av den utav revisorerna uppgivna lokalen, vilket framgår
av bilagda vitkopia,1 varå värmeförande ledningar betecknats med
röd färg.

Stockholm den 24 december 1924.

Underdånigst:

H. de CHAMPS.

M. MORTON.

Hj. Leth.

Bil. 1.

Kungl. Södermanlands regemente.

Regementsexpeditionen.

Till Kungl. arméförvaltningens fortifikationsdepartement.

Härmed får jag äran anmäla följande bristfälligheter inom regementets
etablissemang, av vilka en del sedan lång tid tillbaka varit föremål för
kasernbyggnadsnämndens upprepade försök till reparationer, en del ha
visat sig nu under sist förflutna starka köldperiod.

Till den förstnämnda kategorien hör köksföreståndarens expedition i
ekonomibyggnaden, där trossbotten, som skiljer expeditionsrummet från
den överliggande badstugan allt fortfarande släpper igenom vatten och
smält asfalt, dels på golvet, dels på väggarna i expeditionslokalen. Detta
medför även den olägenheten, att luften i rummet blir unken och bemängd
med asfaltlukt. Intyg från regementsläkaren häröver bifogas. (Bil. 1 a".)
Denna lokal har upprepade gånger varit föremål för reparationer från kasembyggnadsnämndens
sida, senast hela augusti månad sistförflutna sommar,
 då stor del av golvet i badlokalen omlades och rören isolerades med
blymantlar.

Till den andra kategorien får jag anföra

dels att badstugans mot ljusgården vända yttervägg under den nu senast
förflutna köldperioden, dagarna vid jul och närmast därefter, börjat totalt
frysa sönder, så att murbruk faller bort i stora massor och teglet faller
sönder, sönderfruset eller märket, dessutom genomlöpes hela väggen av en
horisontell spricka. Övriga väggar å badstuga och tvättinrättning visa

1 Bilagan i fråga, som icke lämpligen kan här reproduceras, har överlämnats till vederbörande
utskott.

— Il —

betänkliga fuktfläckar. Denna skada anser jag vara av allvarlig natur,
och får jag därför äran anhålla, att departementet måtte sända hit någon,
som får taga skadan under närmare besiktning;

dels att vattensäckarna för värmeledningen, belägna inom fordonsförrådet,
 i södra kasern B och östra kasern A under den starka köldperioden
frusit, vilket hade till följd, att en del rörledningar i ovan liggande kompanier
fröso sönder, vilket förorsakade en extra kostnad av 153 kronor 6 öre.

För att om möjligt förekomma dylika skador, vid eventuellt inträffande
ny köldperiod får jag äran översända ett kostnadsförslag å isolering av
nämnda vattensäckar för eu kostnad av 187 kronor. (Bil. 1 b.) På grund
härav får jag äran anhålla, att 340 kronor 6 öre ställes till mitt förfogande
för reparation av ovannämnda bristfälligheter.

Strängnäs den 18 januari 1924.

Gabr. Hedengren.

Regementschef.

E. von Plomgren.

Bil. 1 a.

Regementsläkaren.

Till kasernofficeren.

Härmed får jag vördsamt rapportera följande med anledning av i dag
företagen hygienisk inspektion av den i ekonomibyggnaden belägna köksföreståndareexpeditionen.

Rummet genomlöpes på 2 sidor i taket av rör för värme och vatten,
vilka omöjliggöra en reglering av temperaturen i rummet. Längs genombrytningen
i taket av rören till det ovan belägna badet framsipprar kontinuerligt
en fjär- och vattenblandning som mättar luften med fuktighet
och gör sig dessutom kännbar genom en tydlig tjärlukt. Framsippringen
har fullkomligt förstört väggarna ur ren snygghetssynpunkt genom utbredda
fläckar, figurer och ränder. I det till vänster om ingången belägna
hörnet bildas vid begagnandet av badet en pöl på golvet av från
taket genom en rörgenombrytning efter väggen nerrinnande vätska.

Expeditionen måste ur hygienisk bostadssynpunkt som sådan förklaras
omöjlig tills åtgärder för förekommande av anförda olägenheter vidtagits.

Strängnäs den 18 januari 1924.

C. Borre.

Regementsläkare.

Bil. 1 b.

Till Kungl. Södermanlands regemente, Strängnäs.

Anbud.

Härmed erbjuda vi oss att leverera och utföra följande arbeten.
Isolering av vattensäckar med nöthårsfilt, papp och isoleringsbindor.
som strykas med krita och vattenglas samt vid avslutning med mässingsmanschetter
i följande kaserner.

— 12 —

6 st. vattensäckar i kasern I A. ''

5 » » » » X B.

3 » » » » IJ A.

Arbetet färdigt för eu kostnad av ........................ kronor 187: —.

Strängnäs den 14 januari 1924.

F:a Vatten & Värme.

Axel Andersson.

Bil. 1 c.

V. P. M.

I skrivelse den 18 sistlidne januari, avd. Ill, nr (i, bär chefen för I. 10
anmält vissa bristfälligheter å regementets kasernetablissemang. I anledning
härav har besiktning verkställts, varvid följande iakttogs.

1- J köksföreståndarens expedition genomsläpper bjälklaget mellan
ovanförliggande badstu och nämnda rum betydande kvantiteter avfärgat
vatten, dels vid rörgenomgångarna, dels på andra ställen vid taklisten.
Det torde icke vara uteslutet, att den på betongvalvet liggande grusbädden
är fylld av vatten, vilket i sin ordning kan hava förorsakats av en trasig
golvbrunn i badstun. Undersökning härav kan dock icke verkställas utan
uppbrytning av golvet i badstun.

2. Badstuns båda ytterväggar förete betydande skador i form av söndervittrat
murverk. Största åverkan förekommer å den mot ljusgården
vettande sidan. Liknande skador förefinnas även på andra ställen å ekonomibyggnaden.

3. Skadorna å vattensäckarna äro avhjälpta.

Föreslås, att ärendet kommuniceras arméns kasernbyggnadsnämnd.

Stockholm den 7 mars 1924.

Sven E. Alin.

Chef för byggnadsséktioiien.

Bil. 2.

Arméns kasernbyggnadsnämnd.

Till Kung!, arméförvaltningens fortifikationsdepartement.

Med anledning av till arméns kasernbyggnadsnämnd för yttrande remitterad
skrivelse den 18 januari 1924 från chefen för Kung]. Södermanlands
regemente rörande vissa bristfälligheter med avseende på den genom nämndens
försorg vid regementets etablissemang uppförda varmbadinrättningen
inom ekonomibyggnaden m. m. får nämnden härmed meddela, att densamma
ämnar med anlitande av till nämndens disposition stående medel
låta avhjälpa berörda bristfälligheter. Skadorna å byggnadens yttermurar

synas bero däi''på, att de nedre delarna av väggarna uti badstun trots de
vidtagna åtgärderna för vinnande av täthet icke förmått hindra det efter
väggarna nedrinnande kondensvattnet att uttränga till murarnas yttersidor,
 uti vilka vissa icke frostbeständiga tegelstenar frusit sönder. Skadorna
inom expeditionslokalen huva uppstått genom efter de uti rummets
tak till badstun uppgående rörledningarna nedrinnande smält asfalt från
asfaltisoleringen inom bjälklaget och vatten från spolning av badstuns
golv. De åtgärder till skadornas reparation, vilka nämnden nu avser vidtaga,
 bliva efter nämndens mening betryggande, ocdi har nämnden redan
föranstaltat om arbetenas igångsättande, efter det nämndens byggnadschef
från kasernbyråns chef inhämtat, att så kunde ske utan skriftlig överenskommelse
med Eder härom. Nämnden har med regementets kasernofficer
avtalat angående lämplig tidsperiod för arbetenas verkställande.

Vad avser i skrivelsen omförmäld isolering av vissa värmerör, synes
denna fråga numera icke höra föranleda någon åtgärd från nämndens sida,
då behövliga åtgärder redan synas vara vidtagna.

Regementschefens skrivelse återgår.

Stockholm den 3 juni 1924.

För arméns kasernbyggnadsnämnd:

Mauritz Sahlin.

G. Wolffelt.

Bil. 3.

Kungl. Södermanlands regemente.

Rcgement sexped it i onen.

Till Kung!, arméförvaltningens fortifikationsdepartement.

Med anledning av skrivelsen den 7 sistlidna juni D. nr 186 K, får jag,
rörande reparation av regementets badstuga, äran härmed anmäla följande
:

För avhjälpande av de bristfälligheter, som anmäldes genom skrivelse
härifrån den 18 sistlidna januari, Avd. III nr 6, påbörjade kasernbyggnadsnämnden
i mitten av juni vissa reparations- och ändringsarbeten. Härvid
visade sig vid upptagandet av hål genom badstugans golv, att det i golvet
ingående sandlagret innehöll betydande mängder vatten. Efter ett besök
här av en av kasernbyggnadsnämndens ingenjörer beslöts att golvet skulle
uppbrytas i den mån det kunde visa sig behövligt. Cirka 10 kvm. uppbrötos
under senare hälften av juli månad och visade sig hela det uppbrutna
sandlagret vara genomsurt. Med ledning härav torde golvets hela sandlager
också vara vattenmängt. Huru detta vatten kommit dit, har icke
kunnat utrönas. Troligen icke genom golvsprickor, utan sannolikt genom
en läcka på avloppsbrunnen, som konstaterades för omkring ett år sedan
och då avhjälptes.

Nämnden har nu beslutat att omedelbart igenlägga det uppbrutna golvet,
utan att vidtaga några åtgärder för att uttorka återstående delen av detsamma
(cirka 3A av hela golvytan).

— 14 —

Som jag ånger att det fuktiga sandlagret i golvet icke kan vara nyttigt
för byggnadens framtida bestånd, har jag härmed velat fästa fortifikationsdepartementets
uppmärksamhet på förhållandet.

Strängnäs den 6 augusti 1924.

Georg Lindh.

Regementsbefälhavare.

K. Leijonhufvud.

Bil.

Arméns kasernbyggnadsnämnd.

Till Kungl. arméförvaltningens fortifikationsdepartement.

Åberopande Eder remiss av skrivelse den 6 augusti 1924 från regementsbefälhavaren
vid Kungl. Södermanlands regemente beträffande fukt i
bjälklaget under badstulokalen inom regementets ekonomibyggnad i
Strängnäs får arméns kasernbyggnadsnämnd härmed meddela, att den
uppbrytning av vissa delar av golvet i sagda lokal, som skett i samband
med arbeten för tätning vid rörgenomgångar, utförts huvudsakligen för
utrönande av den väg, på vilken fuktigheten i bjälklaget inträngt. Den
verkställda undersökningen har givit vid handen, att fuktighetshalten i
grusfyllningen var störst i de delar av bjälklaget, som gränsa intill den
vid duschen befintliga avloppsbrunnen, samt att det vatten, som inträngt
med största sannolikhet kommit från en otät rörskarv vid ifrågavarande
avloppsbrunn. Vid igenläggning av de upptagna delarna av badstugolvet
kommer den våta fyllningen att ersättas med torr sådan och största noggrannhet
att iakttagas för vinnande av fullkomlig täthet vid avloppsbrunnen
och kring rörgenomgångar.

För att avlägsna all den fuktiga grusfyllningen i bjälklaget skulle hela
badstugolvet behöva uppbrytas samt på detsamma vilande betongplintar
och skärmväggar nedtagas, vilket arbete skulle draga en högst avsevärd
kostnad.

Nämnden har icke ansett omständigheterna påfordra en dylik åtgärd,
enär bjälklagets konstruktion är sådan, att fara för byggnadens bestånd
icke kan tänkas uppkomma, genom att den fuktiga fyllningen får kvarligga
uti en del av bjälklaget. Remisshandlingen återgår.

Stockholm den 1 september 1924.

För arméns kasernbyggnadsnämnd:
Ernst Lindh.

Erik Wiborgh.

15 —

Bil. r>.

Kung). Södermanlands regemente.

Regementsexpeditionen.

Till Kungl. arméförvaltningens fortifikationsdepartement.

Jämlikt skrivelsen den 7 sistlidna juni D. nr 186 K, angående vissa bristfälligheter
å badstugugolvet, får jag äran härmed översända avskrift av
protokoll, fört den 18 september vid besiktning av de utförda reparationsarbetena.

I samband med besiktningen påsläpptes värmen i badstugan, men sedan
densamma från och med den 23 september tagits i fullt bruk, har det visat
sig dels att den i protokollet omskrivna bruna fläcken i korridortaket
ökats i storlek, dels att vatten i stor mängd trängt ingenom samma tak
rakt under badstugans golvventil och dels att vatten vid starkare spolning
av badstugugolvet även trängt ned utmed ett rör, som dragits igenom
taket i köksföreståndarens rum.

Med anledning härav har jag äran anmäla, att jag icke anser att de omskrivna
bristerna rörande badstugugolvet ännu blivit av kasernbyggnadsnämnden
avhjälpta.

Strängnäs den 6 oktober 1924.

Gabr. Hedengren.

K. Leijonhufvud.

Bil. :> a.

Arméns kasernbyggnadsnämnd.

Protokoll, hållet den 18 september 1924 vid besiktning av reparationsarbetena
inom ekonomibyggnaden vid kasernetablissemanget i Strängnäs
utförda av byggmästare F. A. Helin i Strängnäs.

Närvarande: kasernofficeren, majoren K. G. A. Leijonhufvud, entreprenören,
 byggmästare F. A. Helin, samt undertecknad Ivar
Lundberg.

Arbetena besiktigades så ingående ske kunde och befunnos desamma
vara utan anmärkning mot entreprenörens sida.

Kasernofficeren önskade dock att i protokollet skulle antecknas, att det
nyinlagda plattgolvet i badstun var av annan färg än övriga golvet, samt
att i korridoren utanför köksföreståndarens rum eu mindre brun fläck
fortfarande förefanns vid det hål, som i taket uppborrats i och för undersökning
av bjälklaget. Dock påyrkades ej att några åtgärder häremot
vidtoges.

Strängnäs den 18 september 1924.

Ivar Lundberg.

— 16 —

Bil. 6.

Arméns kasernbyggnadsnämnd.

Till Kungl. arméförvaltningens fortifikationsdepartement.

Med anledning av Eder remiss den 15 innevarande oktober av skrivelsen
av den 6 dennes från chefen för Kungl. Södermanlands regemente beträffande
vissa bristfälligheter i avseende på badstulokalen vid kasernetablissemanget
i Strängnäs får arméns kasernbyggnadsnämnd med remisshandlingens
återsändande härmed anföra följande:

Badstun jämte underliggande korridor och expeditionsrum besiktigades
den 20 dennes av ombud från nämnden och befanns därvid, att i taket av
sagda korridor uppstått en ytterst obetydlig fläck framför ingången till
kökspersonalens omklädningsrum samt att en något större, men ljus fläck
bildats i vinkeln mellan taket och väggen mitt emot köksföreståndarens
expeditionslokal. Båda fläckarna voro vid besiktningstillfället torra. Enligt
av nämndens kontrollant lämnad uppgift skulle desamma dock tidigare
vid ett par tillfällen hava visat sig fuktiga. Uppgiften att vatten i
stor mängd nedträngt genom bjälklaget synes emellertid vara i hög grad
överdriven. I köksföreståndarens rum förmärktes vid rörhylsan kring
varmvattenledningen från badstulokalen inga fläckar, vare sig å golv eller
tak, och isoleringen kring röret befanns fullkomligt torr.

Då emellertid uppkomsten av de båda fläckarna i korridortaket tyda på,
att vatten, om ock i ringa mängd, på någon väg söker sig ned i bjälklaget,
verkställdes så noggranna undersökningar som ske kunde såväl av den i
badstun ovan korridoren befintliga avloppsbrunnen med tillhörande avloppsledning
som ock av golv- och väggbeklädnaden i angränsande delar
av badstulokalen.

Några otätheter i avseende på avloppsledningen kunde härvid ej
konstateras, men visade sig, att, vid ihållande häftig spolning med vatten
å väggarna närmast avloppsbrunnen, väta inträngde vid fogarna av några
beklädnadstegel i skiften närmast golvsocklarna, sannolikt beroende på,
att dessa beklädnadstegel vid den nyligen verkställda omsättningen av
socklarna delvis lösbräckts från bakomliggande murverk. Det synes emellertid
som om vatten inträngt genom ifrågavarande otätheter huvudsakligen
vid de då och då förekommande rengöringarna av badstun med ty
åtföljande kraftig vattenspolning av tak och väggar. Härför talar det
förhållandet, att fläckarna då och då visat sig fuktiga för att sedan åter
upptorka.

De uppkomna bristfälligheterna äro, som av ovanstående framgår, av
ytterst obetydlig beskaffenhet, och har nämnden redan vidtagit åtgärder
för desammas avhjälpande.

Beträffande det påtalade förhållandet, att vatten vid spolning av badstun
nedtränger i köksföreståndarens rum genom den rörhylsa, som anbragts
kring den genom bjälklaget gående varmvattenledningen, får nämnden
meddela, att ifrågavarande hylsa är försedd med en skyddskåpa, varför
vatten vid spolning näppeligen kan nedtränga genom hylsan, såvida ej
spolslangens munstycke placeras alldeles intill skyddskåpans underkant.

17

Någon ändring av denna konstruktion synes därför ej påkallad, utan torde
den personal, som har hand om lokalens rengöring böra tillhållas, att iakttaga
nödig försiktighet.

Stockholm den 24 oktober 1924.

För arméns kasernbyggnadsnämnd:

Ernst Linclti.

Erik Wiborgh.

Hil. 1.

Kungl. Södermanlands regemente.

Kogementsexpeditionen.

Till Kungl. arméförvaltningens fortifikationsdepartement.

Med anledning av kasernbyggnadsnämndens skrivelse den 24 sistlidna
oktober angående vissa bristfälligheter i avseende på badstugulokalen härstädes,
 översänd hit genom D. S. den 29 oktober D. nr 2356 K, får jag vördsamt
härmed anmäla följande:

De i under badstugan liggande korridoren och expeditionsrummet förefintliga
fuktfläckarna hava tidvis varit nästan torra och åter ibland fuktigare,
 utan att orsaken kunnat utrönas. Vid i dag företagen besiktning
visade sig att vid sidan av fuktfläcken i korridoren i vinkeln mellan taket
och väggen mitt emot expeditionslokalen, tvenne nya fläckar uppstått, en
rund, cirka 15 cm. i diam., och eu nästan fyrkantig, omkring 20 kvdm. i
storlek. Ifrån den senare droppade vatten. Vidare var taket i expeditionslokalen
omkring rörhylsan alldeles genomdränkt av vatten, som tydligen
icke trängt fram genom sagda hylsa. Fläcken här bär en storlek av omkring
25 kvdm. och bär genom dropp en stor våt fläck bildats på det underliggande
trägolvet.

Någon spolning för rengöring av badstulokalen har icke ägt rum sedan
den 8 dennes på morgonen och förekommer vid sådan endast kraftigare
spolning å bänkarna och icke annorstädes. Någon förseelse eller försumlighet
har icke ägt rum från badstupersonalens sida. ”Badmästare” är en
indelt furir, som handhaft badstugan, sedan den togs i anspråk år 1921.

Strängnäs den 10 november 1924.

Gabr. Hedengren.

Regementschef.

K. Leijonhufvud.

2 — Itev.-berättelse ang. statsverket för år 1924. III.

— 18 —

Arméförvaltningens intendentsdepartements yttrande

i anledning av riksdagens
revisorers anmärkning del I, sid. ) 1,§8.

Till Konungen.

Till åtlydnad av Eders Kungl. Maj:ts den 12 innevarande manad meddelade
nådiga befallning att inkomma med underdånigt utlåtande i anledning
av riksdagens revisorers den 30 nästlidne november avgivna berättelse
om verkställd granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd,
 styrelse och förvaltning under tiden 1 juli 1923—30 juni 1924 samt
för vissa fall kalenderåret 1923, fjärde huvudtiteln, försvarsdepartementet,
% 6, 7, 8, 9, 10 och 15, får Arméförvaltningens intendentsdepartement, som
det tillkommer att avgiva utlåtande över vad i §§ 8 och 15 framhållits,
härmed i underdånighet anföra följande.

I § 8 under rubriken »Vissa iakttagelser beträffande upphandlingen för
arméns behov» hava revisorerna efter att först hava lämnat en redogörelse
över de förhållanden, under vilka det nu vid armén tillämpade upphandlingssystemet
tillkommit, framhållit att »utan särskilt bemyndigande genomförts
en centralisation av upphandlingen, särskilt i vad avser intendenturmateriel
och vissa proviantartiklar».

Detta revisorernas uttalande synes icke kunna tolkas annorlunda, än att
de velat giva uttryck för den uppfattningen, att intendentsdepartementet
genom vidtagande av ifrågavarande centralisation överskridit sin befogenhet.
Under denna förutsättning anser sig intendentsdepartementet böra inlägga
en bestämd gensaga mot uttalandet ifråga.

Vad då först beträffar intendenturmaterielen finnes ett fullt klart och
kategoriskt bemyndigande för departementet att centralisera anskaffningen
av denna materiel infört i gällande intendenturmaterielreglemente, vars § 1,
mom. 2 är av följande lydelse: »Tillverkning eller upphandling av intendenturmateriel
för armén i dess helhet ombesörjes av Arméförvaltningens
intendentsdepartement, i den mån detta befinnes fördelaktigt i ekonomiskt
avseende eller eljest ändamålsenligt, såsom i fråga om sådan materiel, vars
tillverkning eller besiktning kräver särskild yrkesskicklighet eller sådana
facktekniska insikter, som icke i allmänhet kunna påräknas av personalen
vid truppförbanden. Tillhandahållandet av dylik materiel åt truppförbanden
sker i enlighet med av Arméförvaltningens intendentsdepartement utfärdade
bestämmelser och prissättningar».

Vad för det andra beträffar intendentsdepartementets centrala upphandling
av »vissa proviantartiklar» torde det vara tillräckligt att erinra om föreskriften
i fredsförplägnadsreglementet § 1 mom. 2, där det stadgas att »anskaffningen
av sådana livsförnödenheter, av vilka större förråd erfordras
för tryggandet av förplägnaden i krig, ombesörjes för armén i dess helhet
av Arméförvaltningens intendentsdepartement».

Av dessa båda stadganden lärer med all önskvärd tydlighet framgå, att
såväl beträffande intendenturmaterielen som »vissa proviantartiklar» intendentsdepartementet
icke saknat bemyndigande att efter eget beprövande låta
centralt upphandla desamma.

1!»

Revisorerna uttala vidare under rubriken »allmänna iakttagelser», att de
vid framställandet av nu föreliggande erinran mot centralisation av anskaffningen
av intendenturmateriel haft särskilt skodonsanskaffningen för ögonen.
Entendentsdepartementet vill då för sin del framhålla, att om ovan omförmälda
föreskrifter i intendenturmaterielreglementet i något fall böra tillämpas,
så är det i fråga om skodonsanskaffningen. Många års erfarenhet har nämligen
till fullo ådagalagt önskvärdheten av att överflytta derin a anskaffning
från truppförbanden till centralmyndigheten.

Utöver de skäl, som av intendentsdepartementet tidigare och senast i
skrivelse den 24 september 1924 framhållits för eu centralisation av arméns
skodonsanskaffning, vill departementet här endast framhålla den stora betydelsen
av den ökade krigsberedskap, som därigenom vinnes. Vid en central
materielanskaffning måste nämligen arméns centrala intendenturförråd
städse ligga med så storma lager, att vid inkommande rekvisitioner truppförbandens
behov kunna tillgodoses. Dessa lager bliva alltså en på grund av
den centrala upphandlingen åstadkommen ökad persedeltillgång, vilken står
till direkt förfogande av den centrala förvaltningsmyndigheten. Att det ur
krigsberedskapssynpunkt är av den största betydelse att arméförvaltningen
sålunda förfogar över viss för den första utrustningen erforderlig materiel,
torde ligga i öppen dag. Bristen på skodon i arméns centrala förråd gjorde
sig i mycket hög grad kännbar vid 1914 års mobilisering av landstormen,
då arméförvaltningen saknade möjligheter att med tillräcklig skyndsamhet
avhjälpa de brister i landstormsmännens skodonsutrustning, som överallt i
landet väckte stor och pinsam uppmärksamhet.

Under rubriken »allmänna iakttagelser» hava revisorerna vidare framhållit
»vissa nackdelar av allvarlig art», vilka skulle vara förenade med centralanskaffningssystemet.
 Därvid har påpekats, att brister, som till äventyrs
vidlåda en viss persedelmodell, komme att vid centralupphandling gorå sig
gällande vid samtliga truppförbund. Detta äger givetvis sin riktighet, men
erfarenheten visar, att de underlydande myndigheterna i allmänhet med stor
iver framhålla varje, även den minsta anmärkning, som anses kunna riktas
mot den genom försorg av högre myndighet anskaffade materielen. Finnas
erinringar mot densamma, bringas dessa mycket snart till vederbörande
högre myndighets kännedom. Däremot ligger det i sakens natur, att materiel,
som genom truppförbandens egen försorg anskaffas, icke underkastas samma
kritiska uttalande.

Gentemot revisorernas uttalade farhåga för att vissa speciella behov i avseende
å olika persedelstorlekar in. m. icke bliva behörigen tillgodosedda vid
centralanskaffning vill intendentsdepartementet framhålla, att truppförbandsmyndigheterna
vid rekvisition från de centrala intendenturanstalterna av
sådan materiel, varav olika storlekar erfordras, äga att uppgiva de olika
storleksnummer, som önskas, och att materielen expedieras i överensstämmelse
med sagda rekvisitioner. Truppförbanden hava sålunda samma möjlighet
att få sina behov av olika persedelstorlekar beaktade vid den centraliserade
anskaffningen som vid anskaffning genom truppförbandens egen
försorg.

Beträffande statsrevisorernas uttalande, att särskilt starkt framträdande
olägenheter skulle hava uppstått genom att en enhetsmodell av marschskodon
anskaffats, vill intendentsdepartementet framhålla följande. Den marschskodonstyp,
 som under de senaste åren utexperimenterats och av Kungl.
Maj:t fastställts såsom modell, att försöksvis tillsvidare lända till efterrättelse,
 har vunnit så gott som enhälligt gillande inom armén. Detta fram -

— 20 —

går även av vad revisorerna i slutet av deras uttalande under § 8 anfört,
nämligen: »däremot liar den i arméförvaltningen utexperimenterade formen
på marscliskodonen vunnit allmänt gillande». Av detta torde det framgå, att
sagda skodonstyp är väl lämpad för truppförband inom olika delar av landet.
Att denna skodonstyp är den för sitt ändamål mest lämpliga, som hittills
förekommit inom armén, framgår för övrigt med all tydlighet av från truppförbanden
inkomna rapporter, användbar som den är icke allenast sommartid
utan också vintertid, även om den för tjänsten vid skidlöpartrupper lämnar
något övrigt att önska. Därest arméns skodonsfråga finge lösas genom en
modell för sommarbruk och en annan för vinterbruk, skulle den vara relativt
lättlöst. Men av ekonomiska hänsyn och omsättningsskäl låter detta
sig icke göra, vilket utan vidare torde framgå därav att för utrustning av
en styrka på 10,000 man det i förra fallet skulle erfordras 20,000 par marschskodon,
 under det att med gemensam sommar- och vinterskomodell det skulle
krävas allenast cirka 12,000 par. En förskjutning från de mindre storleksnumnier,
 som sommartid erfordras, till de större storlekar, som påkallas av
vinterförhållandena, berör nämligen icke mer än cirka 2,000 par för ovan
angivna personalstyrka. Att för den skid löpa rf jänst, som åligger vissa för
ändamålet utsedda förband, skodon av särskild typ, s. k. skidskodon under
alla förhållanden äro erforderliga, torde emellertid ligga i öppen dag. Detta
har också lämnats uttryck för i generalorder nr 1814/1923, vilken fastställt
olika skodonsmodeller.

Revisorerna hava vidare i sin berättelse anfört följande:

»I sitt den 21 januari 1921 avgivna betänkande angående ökad centralisering
vid upphandling för statens räkning hava ovannämnda sakkunnige framhållit,
 att för en väl ordnad upphandling kräves ett noggrant aktgivande på
marknadsläget jämte alla dess på prisbildningen inverkande faktorer, samt
att en central upphandlingsmyndighet borde sörja för icke allenast att inköp
företagas å härför lämpliga tider och med undvikande av den schablon, som
ofta gjorde sig gällande, utan ock att varukvantiteterna fixerades med hänsyn
till rådande marknadsläge. Revisorerna hava icke kunnat undgå att finna
att då fråga varit om särskilt vissa proviantartiklar de synpunkter, åt vilka
de sakkunnige givit uttryck, icke tillräckligt beaktats. Exempelvis kan
nämnas, att i slutet av februari månad år 1924 från större spannmålshandlare
inköpts ett betydande parti havre att levereras under våren samma år.
Uppköpet har skett på eu tidpunkt, då vederbörande producenter tydligen
icke varit i tillfälle att deltaga i konkurrensen om leveranser. Revisorerna
hava lagt märke till, att i ett flertal fall uppköp för arméns behov skett
under liknande förhållanden.»

I anledning av detta uttalande får intendentsdepartementet i underdånighet
anföra följande.

Upphandlingarna för armén kunna icke alltid planläggas med hänsyn till
den ur ekonomisk synpunkt lämpligaste tidpunkten för upphandlingens verkställande.
 I gällande förvaltningsreglementen hava arméns förvaltningsmyndigheter
visserligen ålagts att verkställa sina upphandlingar med hänsyn
bland annat till »vid olika tider gällande pris», men det oaktat har det
icke kunnat undvikas, att vissa upphandlingar måst företagas även å andra
tider, än de med hänsyn till prisbilligheten fördelaktigaste. Anledningen
härtill är förnämligast att söka däri, att tillgängliga magasinsutrymmen icke
medgiva uppläggande i magasin av hela årsbehovet av sådana artiklar, vilka
lämpligast inköpas under eu viss begränsad, årligen återkommande tidsperiod.

21

Sa är förhållandet med t. ex. havre, för vilken artikel om det galler
inhemsk vara — lämpligaste tidpunkten för upphandling i allmänhet torde
infalla omedelbart efter det att resultatet av arets skörd blivit känt.

Vad nu emellertid den av revisorerna särskilt påtalade leveransen beträffar,
 torde, i motsats till vad revisorerna velat göra gällande, tidpunkten
för just denna upphandling få anses särdeles gynnsamt vald. 1923 års skörd
var nämligen på grund av ogynnsamma skördeförhållanden mycket försenad.
Havreskörden, som under normala förhållanden plägar vara ute i marknaden
i slutet av november eller början av december månad, ibland tidigare,
var vid utgången av år 1923 ännu icke tillnärmelsevis färdigtröskad. Det
beräknades vid sistnämnda tidpunkt, att minst eu månad skulle förflyta,
innan resultatet av havreskörden kunde med tillräcklig säkerhet överblickas.

En i slutet av februari månad kontrakterad — och alltså i början av
samma månad kungjord — leverans måste därför anses hava varit väl planlagd
just med hänsyn till önskemålet att förmå producenterna att deltaga i
konkurrensen om leveransen.

Åt denna fråga har departementet sedan flera år tillbaka ägnat särskild
uppmärksamhet. Vederbörande myndigheter hava sålunda alagts att söka
intressera även de mindre producenterna för leveranser till armén genom
att i anbudskungörelserna tillkännagiva, att anbud må avgivas endast å del
av utbjuden leverans samt genom att i möjligaste mån förlägga utbuden
till lämpliga tidpunkter.

Erfarenheterna giva emellertid vid handen, att producenterna draga ändock
icke äro sinnade att i någon nämnvärd mån deltaga i konkurrensen
om arméleveranser. Anledningen härtill torde vara den, att det invecklade
upphandlingsmaskineriet vid truppförbanden med fordran på skriftligen avfattade
anbud och avtal bjuder vederbörande emot, under det att vid hänvändelse
till mellanhänder omedelbar uppgörelse i allmänhet kan komma

Vid arméns spannmålslagerhus däremot, där upphandlingsförfarandet på
grund av nådigt bemyndigande att upphandla under hand i avsevärd grad
förenklats, har direkt förbindelse med producenterna lättare kunnat ernas.

Revisorerna anföra vidare följande.

»Vad revisorerna sålunda iakttagit, giver anledning att i anslutning till
vissa i riksdagens ovannämnda skrivelse uttalade önskemål beträffande arméns
upphandling ifrågasätta, huruvida icke det måste anses vara med statsverkets
fördel förenligt, om i en eller annan form okad sakkunskap tran
det allmänna affärslivet tillfördes arméförvaltningen.»

Vad statsrevisorerna sålunda ifrågasatt, har redan förut vant toremal tor
vissa av Eders Kungl. Maj:t särskilt tillkallade sakkunniges förslag.

1 sin den 6 maj 1918 avgivna framställning med förslag till centralisering
i viss utsträckning av upphandlingsväsendet vid armén m. m. foreslogo
nämligen nämnda sakkunnige bland annat, att under intendentsdepartemente
måtte upprättas en upphandlingsbyrå med uppgift att ombesörja den anskaffning
av proviant och furage, i den män dessa artiklar agnade sig tor
central upphandling, samt av såpa, tvål, ljus, vävnader och tillbehör torn -verkning och reparation av uniformer, förplägnadsmateriel m. m., som de
tillkomme de centrala förråden, trängkårernas tygverkstäder, remontermgsstyrelsen
samt de lokala truppförbanden och andra intendentsdepartementet
underlydande myndigheter att verkställa. ,

Med anledning av vad de sakkunnige sålunda föreslagit, hemställde armé -

— 22 —

förvaltningen, att herr statsrådet och chefen för försvarsdepartementet behagade
utverka,

att Eders Kungl. Maj:t efter förslag av arméförvaltningens intendentsdepartement
försöksvis under en tid av tre år måtte förordna Lämplig person
som särskild föredragande å departementet med uppdrag att handlägga
ärenden rörande upphandling av proviant- och furageartiklar m. m. i enlighet
med av Eders Kungl. Maj:t på förslag av intendentsdepartementet fastställd
instruktion, mot åtnjutande av — förutom rese- och traktamentsersättning
enligt tredje klassen i gällande resereglemente under av uppdraget
föranledda resor — ett efter 25,000 kronor för år beräknat arvode, att månatligen
i förskott utbetalas samt

att intendentsdepartementet måtte bemyndigas att under tiden för nämnda
förordnande anställa trenne kvinnliga skrivbiträden samt en vaktmästare
mot åtnjutande av de avlöningsförmåner, som enligt för arméförvaltningen
fastställd stat tillkomma nämnda personal, de kvinnliga biträdena såsom för
första lönegraden samt anskaffa lokal och erforderliga möbler m. m. för den
nya byrån ävensom anvisa härför erforderliga medel.

Ifrågavarande hemställan har emellertid, såvitt intendentsdepartementet
har sig bekant, ännu icke föranlett till någon Eders Kungl. Maj:ts åtgärd.

Statsrevisorerna hava i ordningsföljd härefter ingående behandlat frågan
om användandet av marinens beklädnadsverkstad även för arméns skodonstillverkningar.
 Därvid har uttalats den uppfattningen, att i de fall, »då
staten på olika områden bedriver industriell verksamhet i större omfattning,
lärer det få anses självklart, att vederbörande myndigheter böra samarbeta
för att denna verksamhet må kunna lämna det för staten bästa resultatet i
ekonomiskt hänseende.» I samband därmed framhålla revisorerna att »arméförvaltningen
hos enskilda leverantörer placerat vissa beställningar av skodon,
vilka kunnat vid beklädnadsverkstaden tillverkas med fördel för statsverket.
 »

Att intendentsdepartementet icke ställt sig ovilligt för samarbete med marinens
myndigheter i fråga om tillverkning av skodon vid dessas verkstäder,
torde tydligt framgå av vad härutinnan förekommit under de senaste åren.
Intendentsdepartementet tillåter sig härvidlag hänvisa till sin den 16 november
1922 avlåtna särskilda underdåniga skrivelse, vilken, i överensstämmelse
med vad intendentsdepartementet föreslagit, föranledde till utfärdandet
av nådigt brev den 18 i samma månad. Enligt detta bemyndigades
intendentsdepartementet att utan hinder av bestämmelserna i gällande upphandlingsförordning,
 då så prövades lämpligt, under hand träffa avtal med
vederbörande myndighet inom marinen om tillverkning av skodon för arméns
behov. Med stöd av detta bemyndigande slöt intendentsdepartementet
avtal dels i december 1922 dels i oktober 1923 med marinens beklädnadsverkstad
om leverans av 10,000 respektive 5,000 par lägerskodon. Att någon
ytterligare leverans icke tilldelats ifrågavarande verkstad, har sin förnämsta
grund däri, att de av densamma fordrade leveransprisen icke kunnat anses
antagbara.

Intendetsdepartementet, som är ansvarigt för förvaltningen av statsanslaget
till arméns munderingsutrustning, vilket bekostar skodonsanskaffningen, måste
givetvis tillse, att dylik anskaffning sker till lägsta möjliga kostnad. Detta
är så mycket mera nödvändigt, som munderingsanslaget är ytterligt knappt
tilltaget och även med den största sparsamhet icke räcker till för avsett
ändamål.

Huru skodops leveranser från marinens skomakeriverkstad i ekonomiskt

avseende skulle stulit sin för arméns munderingsanslag, framgår av eu jämförelse
mellan de anbud, som vid olika upphandlingstillfällen avgivits. Sa -lunda må anföras, att vid upphandling av 30,000 par lägerskodon i november
1922 marinens anbud upptog ett pris av 12 kronor 80 öre per par, under
det att det utav intendentsdepartemeutet antagna betingade ett pris av 12 kronor
23 öre. Ett antagande av marinens anbud skulle följaktligen för arméns
munderingsanslag betytt en merutgift av något över 17,000 kronor. Vid
upphandling av 12,000 par marschskodon i augusti 1924 antogos anbud
från enskilda firmor med en sammanlagd anskaffningskostnad av (4,000 x
13.78 + 4,000 x 13.y3 -f- 4,000 x 13.08 —) 166,760 kronor. Därest marinens
beklädnadsverkstads till denna upphandling avgivna anbud skulle hava antagits,
 skulle anskaffningskostnaden hava stigit till (14.85 x 12,000 —-) 178,200
— d. v. s. 11,440 kronors större utgift för munderingsanslaget. Sådana
merutgifter kan munderingsanslaget icke lämpligen belastas med.

Därest det skulle, såsom statsrevisorerna framhållit, anses vara med
statens fördel förenligt att upprätthålla en verkstadsdrift, som av helt naturliga,
 längre fram omnämnda, skid icke kan i prisbillighet tävla med den
enskilda industriens, så måste å andra sidan med bestämdhet hävdas den
åsikten, att uppkommande driftsförlust icke skall täckas av under andra
myndigheters förvaltning ställda statsanslag. Förlusten på ett arbete, som
av verkstaden i och för driftens upprätthållande måste utföras till lägre priser,
 än som motsvara verkstadens självkostnader, böra givetvis påföras verkstadens
konto samt, om andra utvägar icke stå denna till buds, täckas genom
särskilda utav riksdagen anvisade medel.

Skulle statsförvaltningsmyndighet åläggas att till statliga industriföretag
överlämna beställningar till högre priser, än vad eljest kan betingas, skulle
detta innebära ett sä betänkligt ingrepp i myndighetens förvaltningsbefogenhet
att icke heller det med förvaltningen förenade ansvaret skulle kunna
utkrävas.

Vad nu särskilt marinens beklädnadsverkstad beträffar ma bringas i erinran,
 att även vid armén finnes ett dylikt industriellt företag, arméns centrala
beklädnadsverkstad, vid vilken skodonstillverkning dock icke förekommer.
 För att kunna uppehålla verkstadsdriften vid denna arméns verkstad
har den under de senare åren måst i mycket stor utsträckning basera sig
på leveranser av beklädnadspersedlar till olika civila statsförvaltningsmyndiglieter
såsom post-, telegraf- och tullverket samt statens järnvägar. Dessa
leveranser hava städse grundat sig på offentligt infordrade anbud, därvid
beklädnadsverkstadens anbud blivit antagna endast i den mån de ur den upphandlande
myndighetens synpunkt varit fördelaktiga. Därest marinens beklädnadsverkstad
skulle i konkurrenshänseende komma att tillerkännas någon
särskilt gynnad ställning genom att arméförvaltningen tvingades att dit utlämna
leveranser till priser, som överstege, vad den enskilda industrien kunde
fullgöra dem för, torde konsekvensen fordra, att arméns beklädnadsverkstad
gåves samma ställning gent emot andra statsförvaltningsmyndigheter och
att den sålunda tillförsäkrades leveranser från dessa, i den mån det kunde
vara erforderligt för en kontinuerlig drift.

Att ingen statlig skomakeriverkstad med tillverkning allenast utav sådana
grövre skodon, som för krigsmaktens manskap erfordras, kan i ekonomiskt
hänseende upptaga tävlan med den enskilda skoindustrien, vid vilken fabrikationen
städse omfattar såväl grövre som finare och lättare skodon, ända ned
till de minsta barnskor, synes lätt kunna förklaras, utan att man behöver
tillgripa de ofta använda argumenten »att den statliga driften alltid ställer

— 24

sig dyrare än den enskilda». Prisfrågan vid skofabrikationen är nämligen
i synnerligen hög grad beroende av möjligheterna att kunna utnyttja lädermaterialet.
 Av bottenlädershudar kan sålunda till arméns skodon i allmänhet
icke användas mer än 50 å 60 procent av huden. Vid en fabrik, varest
endast dylik skodonstillverkning äger rum, måste följaktligen återstoden av
bottenlädermaterialet hänföras till avfallsläder, vilket representerar ett obetydligt
värde. Vid eu fabrik åter med tillverkning även av finare och lättare
skodon, kunna de tunnare delarna av bottenläderhudarna helt utnyttjas
och representera då givetvis ett helt annat värde än såsom avfallsläder.
Liknande ställer det sig med ovanlädermaterialet. En annan orsak till att
statens skomakeriverkstad icke kan åstadkomma tillverkningen till de enskilda
skofabrikernas laga priser har av en representant för marinens verkstad
förklarats ligga uti de ojämnt fördelade ackordpriserna för grövre och
finare skodon. Under det att arbetspriserna för de grövre skodonen vid de
privata fabrikerna kunnat hållas synnerligen låga mot kompensation medelst
arbetets överbetalning i fråga om de finare skodonen, har -marinens verkstad
måst tillämpa en avsevärt högre ackordlista för den grova skodonstillverkningen,
 alldenstund någon kompensation genom en finare skodonstillverkning
icke kunnat ifrågakomma.

Vad statsrevisorerna uttalat i fråga om tillverkning av försöksskodon genom
avtal under hand, anser sig intendents departementet icke kunna lämna oemotsagt.
 Gällande upphandlingsförordning lämnar bemyndigande för varje
myndighet att begagna sig av under handsförfarande vid vissa tillfällen, däribland
när upphandling eller arbete skall ske för försöks anställande. Vad
försöken med arméns marschskodon angår har det varit av den största betydelse
att giva dein relativt stor omfattning för att kunna få fram ett tillförlitligt
resultat. Att tillverkandet av försöksskodonen icke kunnat ske
genom anbuds infordrande medelst offentlig kungörelse torde vara uppenbart.
För sådan fordras nämligen att varans beskaffenhet noggrant kan angivas,
något som i anmärkta fall icke kunnat ske, alldenstund det just gällt att
genom samarbete med tillverkaren konstruera fram en modell. Att för tillverkningen
av försöksskodonen anlita annan firma än den, vars personal
ifrån försökens början biträtt vid skodonsfrågans lösning samt därigenom
vunnit full inblick uti alla med densamma sammanhörande förhållanden,
torde icke varit vare sig lämpligt eller möjligt, därest man överhuvudtaget
ville inom rimlig tid nå fram till ett slutgiltigt resultat. Ett sådant tillvägagångssätt
skulle nämligen hava varit liktydligt med att för varje gång
riva upp den förut lagda grunden och tvinga till att börja arbetet på nytt
med att tillverka skodonsprover m. in. för att sätta den nye tillverkaren in
i åtskilliga förhållanden, för vilka lian säkerligen stode helt främmande.
Att använda marinens beklädnadsverkstad för utexperimenterandet av de
ifrågavarande modellerna till arméns marschskodon låg ett bestämt hinder
för redan i det förhållandet, att densamma icke trätt i verksamhet vid tidpunkten
för skodonsförsökens igångsättande. Även andra anledningar att i
fortsättningen icke anlita ifrågavarande verkstad hava emellertid förefunnits.
Marinen använder nämligen icke skodon av den grovlek och kraftiga byggnad,
 som kräves för arméns marschskodon. Fabriken lärer för den skull
icke heller vara inrättad för eu sådan till verkning, vilket också framgår av ett
bär nedan omförmält uttalande av vederbörande marinmyndighet. Sannolikt
har vid densamma ännu icke tillverkats ett enda par skodon av armémarschskodonens
typ. Huru skulle det då vara tänkbart att såsom expert för
modellskodonen använda denna verkstad! Vid eventuellt hädanefter kom -

mande beställningar torde verkstadsledningen la Kora den erfarenheten, att
det kräves åtskilliga försök samt att många svårigheter i fabrikationen måste
övervinnas, innan ett fullgott fabrikat av nämnda specialskodon kan framställas.
 Utan läng tids erfarenhet på området kan vederbörande icke besitta
den kunskap, som måste fordras av den, som har till uppdrag att biträda
intendentsdepartementet med skodonsfrågans lösande.

Av stationsintendentens vid flottans station i Karlskrona här i avskrift
närslutna skrivelse till stationsbefälhavaren av den It) november 1922 fram- Bl1
går det också, att stationsintendenten då ansåg, att verkstadens skomakcriavdelning
icke lämpade sig för tillverkning av marschskoåon. Efter att
hava i sin skrivelse framhållit, att anbud pa leverans av 30,000 par marschskodon
och 30,000 par lägerskodon voro infordrade för arméns räkning, säger
nämligen stationsintendenten: »Vid marinens centrala beklädnadsverkstad,
skomakeriavdelningen, kunna lägerskodon lämpligen tillverkas.» »Stationsintendenten
får därför föreslå tillverkning av endast lägerskodon.»

Helt nyligen lämnade intendentsdepartementet ett erbjudande till marinens
beklädnadsverkstad att tillverka marschskodon. Till verkstaden överlämnades
därvid en modell å marschskodonen att tjäna till efterrättelse vid utarbetandet
av prov. Sedan detta prov i dagarna inkommit till intendentsdepartementet
liar det visat sig, att det av flera skäl ej kan godtagas för leverans. Vad
sålunda under den allra senaste tiden inträffat, är ett bevis för riktigheten
av den uppfattning intendentsdepartementet hittills haft samt fortfarande
hyser i denna fråga. Intendentsdepartementet vill alltså med bestämdhet
hävda den åsikten, att statens skomakeriverkstad i Karlskrona icke bort eller
lämpligen kunnat anförtros tillverkningen av de försöksskodon, som hittills
erfordrats för armén.

Under rubriken »Utförandet av försök» hava statsrevisorerna påpekat,
att i motsats till vad i allmänhet vid andra försök varit förhållandet, utförandet
av försöken med intendenturmateriel och beklädnadspersedlar bekostats
från vederbörliga underhållsanslag. Härutinnan ma framhållas, att
under en lång följd av år försök med sistnämnda materiel och persedlar bekostades
från förenade mötespassevolanskassornas fond. Sedan emellertid
denna fond för flera år sedan till så gott som hela sitt dåvarande belopp
togs i anspråk av Kungl. Maj:t för särskilt ändamål, hava inga särskilda
medel stått till intendentsdepartementets förfogande i och för bekostande av
förekommande persedelförsök. I de fall där försök därefter utförts, vare sig
efter medgivande av Kungl. Maj:t eller efter intendentsdepartementets eget
beprövande, hava de ordinarie underhållsanslagen därför mast anlitas till
kostnadernas bestridande. Detta har för övrigt ansetts sa mycket mera befogat,
 som försöken av här berörd materiel avse att utvinna förbättringar
och tillgodogöra sig tekniska framsteg, som äro ägnade att minska de framtida
utgifterna för vederbörande anslag eller eljest intimt sammanhänga med
förvaltningen av anslaget, vartill kommer, att de persedlar, som ersättas av
försökspersedlar, ej slitas under försökstiden, varigenom motsvarande besparing
för anslaget uppstår.

Att såsom revisorerna ifrågasätta i varje särskilt fall underställa frågan
om beredande av medel för försöks anställande riksdagens prövning anser
intendentsdepartementet skulle vara synnerligen olyckligt och för utvecklingen
hämmande. Behov av försök med den mängd olika slags materiel och persedlar,
 som tillhöra intendenturförvaltningen, uppstå oavlåtligen, och dylika
försök få för den skull icke anses såsom en enstaka, mera sällan återkommande
företeelse. Utvecklingen går härvidlag liksom på andra områden

26 —

oavbrutet framåt, och särskilt i fråga om den personliga fältutrustningen
uppstå nya krav, vilkas tillgodoseende måste undersökas. Det torde ej behöva
framhållas, vilka svårigheter skulle uppstå, därest alla detaljer i dessa
hänseenden skulle prövas av riksdagen, ett förhållande, som givetvis bleve
ofrånkomligt, innan de begärda medlen kunde beviljas. Enligt intendentsdepartementets
åsikt hör därför anställandet av försök fortfarande såsom hittills
betraktas såsom en utredande åtgärd, varom intendentsdepartementet
äger besluta, i den mån under detsamma ställda anslagstillgängar så medgiva.

I fråga om statsrevisorernas anmärkningar under rubriken »upphandling en
. av skodon» rörande de s. k. vaxläderskodonens bristande hållbarhet tillåter
sig intendentsdepartementet hänvisa till vad i ärendet blivit anfört genom
underdånig skrivelse den 24 september 1924.

Frågan om det ur alla synpunkter för arméns vidkommande lämpligaste
lädret till arméns marschskodon är emellertid ännu icke slutgiltigt utredd,
även om man av erfarenheter från utlandet samt in- och utländska faekBii.
 mäns uttalanden, av vilka en del här närslutes, torde kunna hava anledning
2 -io. antaga, att vaxlädret slutligen skall visa sig mest ändamålsenligt. Det torde
här böra påpekas, att ett ställningstagande till förmån för vaxlädret icke
ligger i fabrikanternas intresse och att användandet av vaxläder till arméns
skodon icke är eller kan vara till någon som helst förmån för vare sig
läderfabrikanterna eller skofabrikanterna. Snarare är det för bådaderas fabriksintressen
eu olägenhet, enär vaxlädret för närvarande obetydligt användes
i den allmänna marknaden, och följaktligen uppkommande överskott å lädret
vid arméleveranser bliver svårt att placera för annan skotillverkning, vilket
dock icke hindrar, att det kan utnyttjas för andra ändamål.

Såsom intendentsdepartementet med sin förut omförmälda skrivelse av den
24 september 1924 påvisat, pågår för närvarande försök med marschskodon.
Dessa försök äro så planerade, att svar äro att förvänta på frågorna

dels huruvida vissa jämlikt g. o. 1814/1923 vidtagna förändringar å sula
och klack i avsikt att göra skodonen mera lämpade för skidåkning äro ändamålsenliga,
 samt

dels huruvida så kallat vaxläder eller smorläder bör slutligt fastställas
för skodonstillverkningen ifråga.

Härvid torde bemärkas, att intendentsdepartementet med alla till buds
stående medel sökt att få frågan om vaxlädret fullständigt utredd. Sålunda
har föranstaltats om ett uttalande i frågan utav Tysklands och sannolikt eu
av Europas största auktoriteter på läderområdet, Deutsche Versuchsanstalt
Bil ii- fur Lederindustrie in Freiberg, vilket uttalande i utdrag bifogas.

I enlighet med vad som under utredningen framkommit hava ä de till
försök senast utlämnade vaxläderskodonen vidtagits vissa förut ej prövade
anordningar, avseende såväl beredningssättet för lädret som dess användning
vid skodonstillverkningen.

Först efter det att de nu pågående försöken avslutats och resultaten av
den jämförande slitning av en smorlädersko och en vaxlädersko i varje
skopar, som därunder ifrågakommer, blivit kända, anser sig intendentdepartementet
kunna taga slutgiltig ställning till frågan om vilketdera läderslaget
är för arméns vidkommande fördelaktigast.

Revisorerna hava lämnat en sammanställning av de leveranser av skodon,
som under loppet av tre år skett för tillgodoseendet av arméns behov, samt
därvid såsom egendomligt påpekat, att så stort antal som cirka 69,000 par

27

marschskodon av vaxläder upphandlats medan ännu omfattande försök till
utredande av det lämpligaste lädret pågå.

Först må härvid erinras, att leveranstiden för sagda partier sträcker sig
över eu tidrymd av omkring fyra är, enär den i augusti innevarande år
kontrakterade leveransen är avsedd att fullgöras först under loppet av är
1925. Under alla omständigheter må framhållas, att ifrågavarande leveranser
icke gjorts större, än vad som oundgängligen erfordrats för fyllandet av
befintliga brister uti truppförbandens persedelstockar samt tillgodoseendet av
deras dagliga behov. Fördelat på de (53 olika truppförband, av vilka armén
består och efter fråndragande av de 12,000 paren skodon, vilka enligt ovan
skola levereras först är 1925, och a vilka i övrigt äro vidtagna samma förändringar,
 som ovan framhållits beträffande de under innevarande vinter
till prövning utlämnade skodonen, uppgår det under tre år anskaffade skodonspartiet
icke till mer än (57,000 : 63 =) 900 par skodon per truppförband
eller 300 pars nyanskaffning för är och truppförband.

Vid ett ytligt betraktande av frågan kan det visserligen synas egendomligt
att för ny till verkningen under pågående försök använts det s. k. vaxlädret.
 Emellertid må till eu början erinras om, att ifrågavarande läder
givetvis icke skulle ha upptagits till prövning, därest man icke såsom visats
ägt synnerligen goda grunder för det antagandet, att detsamma vore de
för marchskodonen mest lämpliga. Från en del försökstruppförband hade
visserligen för vaxlädret ogynnsamma rapporter avgivits, men å andra sidan
hade från andra häll mycket fördelaktiga uttalanden förelegat. Då anledning
fanns att antaga, att de mindre goda erfarenheterna om vaxlädret, som för
övrigt skiljer sig från smorläder endast obetydligt till följd av en ringa
skillnad i den s. k. tågningen vid lädrets behandling, till stor del berodde
på mindre lämplig skötsel av skodonen, utfärdade intendentsdepartementet i
september 1922 här bifogade beskrivning över skodonen samt anvisningar Bil. i_>.
rörande deras skötsel och vård.

Det torde vara uppenbart, att om intendentsdepartementet under de vid
samtliga arméns truppförband pågående skodonsförsöken frångått den såsom
bäst avsedda lädertypen samt verkställt anskaffning av en äldre typ, detta
lätt kunnat förrycka hela det efterföljande utredningsarbetet. Truppförbanden
hade givetvis av eu sådan åtgärd dragit den slutsatsen, att intendentsdepartementet
självt frångått sin uppfattning om vaxlädret såsom det
lämpligaste materialet, och att i följd härav det icke vidare ägde något intresse
att fortsätta med undersökningen av detsamma.

Intendentsdepartementets strävan går givetvis ut därpå, att uppnå det för
armén i alla hänseenden bästa möjliga resultatet. Att därvidlag den ekonomiska
synpunkten gjort och allt fortfarande gör sig särskilt starkt gällande,
 torde vara påtagligt för en var, som vet huru knappt tilltagna anslagsbelopp,
 som stå till förfogande för anskaffningen och underhållet av
arméns beklädnadsutrustning. Intendentsdepartementet har sålunda mer än
någon annan intresse utav att till billigaste priser anskaffa för armén erforderliga,
 ändamålsenliga persedlar. Att skodonens kvalitet också ägnats
stor uppmärksamhet torde framgå av här närslutna P. M. för tillverkning un. 13.
av arméns marschskodon, vilken P. M. under de senaste åren utarbetats och
fastställts.

Intendentsdepartementet är alltjämt av den övertygelsen, att den av statsrevisorerna
påtalade skodonsanskaffningen icke förorsakat vederbörande underhållsanslag
några som helst förluster. Bifogade statistiska uppgift från intendentsdepartementets
tekniska revision styrker departementet i denna upp- Bil. it.

— 28 —

fattning. Även om i denna statistik förekommande siffror måste användas
med en viss försiktighet, pekar den dock tydligt på, att skodonskvaliteten
under de senaste åren avsevärt förbättrats.

Under det att antalet slitningsdagar, som ett par marschskodon kunnat
prestera under år 1920 uppgick till allenast 322 st., har detta under åren
1921 och 1922 stegrats till respektive 415 och 567 stycken för att under
perioden 1 januari 1923—30 juni 1924, den sista för vilken statistiskt
underlag föreligger, uppgå till 587 st. Dessa siffror tala uppenbarligen till
fördel för den av indentsdepartementet vidtagna skodonsanskaffningen, och
det torde icke kunna förnekas, att det arbete, som under de senaste åren
nedlagts på lösandet av arméns skodonsfråga, medfört ur såväl ekonomiska
som andra synpunkter lyckliga resultat.

Stockholm den 23 december 1924.

Underdånigst:

FREDRIK FRÖLICH.

EINAR WIKLAXI).

H. J. Kleberg.

Bil. 1.

Stationsintendenten

vid flottans station i Karlskrona.

Till stationsbefälhavaren.

Med anledning av telegram från K M F den 8 dennes har S B K genom
resolution samma dag anmodat stationsintendenten att inkomma med förslag
till anbud å tillverkning vid marinens centrala beklädnadsverkstad av skodon
för leverans till arméns intendenturförråd i Stockholm enligt Kungl. Arméförvaltningens
intendentsdepartements kungörelse den 27 nästlidna oktober
införd i Tidning för leveranser till staten den 31 samma månad.

De skodon, varå anbud infordrats enligt denna kungörelse, äro 30,000 par
lägerskodon och 30,000 par marschskodon, och leverans skall ske före utgången
av år 1923.

Vid marinens centrala beklädnadsverkstad, skomakeriavdelningen, kunna
lägerskodon lämpligen tillverkas. Att under år 1923 vid verkstaden tillverka
hela de angivna kvantiteterna såväl läger- som marschskodon låter sig däremot
knappast göra.

Stationsintendenten får därför föreslå tillverkning av endast lägerskodon.

Vid marinens centrala beklädnadsverkstad kan under år 1923 för leverans
fritt arméns intendenturförråd i Stockholm tillverkas 30,000 par lägerskodon,
enligt kungörelsen till ett pris av tolv (12) kronor 80 öre per par, vilket
stationsintendenten jämlikt den förenämnda remissen härmed får meddela.

29

Vid tillverkningen komma endast svensk arbetskraft att brukas ävensom
svenska materialier i den utsträckning användbara dylika finnas tillgängliga
inom landet.

Remisshandlingen ätergär.

Karlskrona den 10 november 1922.

Richard Thörn.

Oscar von Malmborg.

Bil. 2,

utgörande en del av tidskriften »Sveriges läder- och skoindustri» nr 23 av
den 1 december 1924, utgiven av sko- och läderbranschens fabrikant- och
grossistförening och innehållande bland annat en längre uppsats om skoleveranserna
till armén, här överlämnats till vederbörande utskott.

Bil. Ii.

Lars Grönsvål!.

Läderfabrik.

Ystad den 2 december 1924.

Undertecknad uttalar härmed angående Fahlläder (vaxläder) att samma,
om rätt behandlat och garvat, visat sig besitta framstående egenskaper. Från
min praktik under åren 1895—1901 i Tyskland och andra länder, där jag deltagit
i beredningen av stora mängder sådant läder, har jag erfarit och detta
med fog, att nämnda lädersort har sin speciella betydelse för militärt bruk
och tyska armén har med tillfredsställelse och framgång använt samma. För
min del anser jag, att köttsidan bör vara utåt, enär ovanlädret härigenom
blir hållbarare och foten därtill hålles varmare.

Enligt min uppfattning är vaxläder betydligt starkare och ändamålsenligare
för militärt bruk än vanligt smorläder; motsatta omdömen får anses bero på
fullständig okunnighet om garverifacket.

Dessa mina omdömen är jag villig med ed bekräfta.

På begäran.

Ystad som ovan.

Lars Grönwall.

M. Linclhe.

Bevittnas:

Fr. Cronvall.

Bil. i.

— 30 —

Tillverkar: Plattläder,
tolfelläder, svenskt kollider,
 kipsbindsnlläder,
smorläder.

Eslöfs skofabriks A.-B., Eslöf.

Bernh. Andrén.

I.äderFabrik.

Med förvåning läste jag revisorernas dåliga betyg åt till armén levererade
skodon av s. k. vaxläder. Nu är det så att detta läder är strängt taget detsamma
som smorläder. Hela vägen får det precis samma behandling, och
är det blott den s. k. tågningen (de sista operationerna) som äro olika. Smorlädret
som skall användas med narven (den sidan som haft hårbeklädnaden)
utåt erhåller den kända pressningen, då däremot vaxlädret, som skall användas
med köttsidan utåt, blir noggrannare putsat och appretera! Det senare kan
alltså göra lika bra skäl för namnet smorläder som det som har detta namn,
ty båda inpregneras lika intensivt med fett. Det är därför alldeles säkert att
om ett vaxläder genomsläpper vatten, som det påståtts att till armén levererade
skodon gör, så skulle samma läder, berett till smorläder även gorå
detta.

_ Hade alltså dessa skodon varit tillverkade av smorläder med samma beredning
skulle benägenheten att genomsläppa vatten varit lika stor.

Trelleborg den 8 december 1924.

Bernh. Andrén.

Bil.

G. A. Carlströms

Garveri och läderhandel.

Eslöv den 29 november 1924.

Meddelande till herr direktör Yngve Holmström, Eslöf.

Härmed intygar jag det vaxläder ifall riktigt berett och ordentligt underhållet
med lämpliga smörjor är det bästa som kan användas till grövre skodon
både i vattentäthet, smidighet och slitstyrka och använde militären i Tyskland,
 när jag arbetade där, uteslutande vaxläder till ovanläder i skodonen.

Eslöf som ovan.

G. A. Carlström.

Bil. 6.

Uebernahmsorgan

för die Militärbeschuhung in Schweden
Hauptmann Max J.udwig.

Zeugnis.

^Es wird hiermit bestätigt, dass die Eslöfs Skofabriks Aktiebolag in Eslöf
(Schweden), welche seit 30. November 1915 fur die eigene Armee unter
steter Kontrolle der militärischen Uebernahmsorgane bis heute cirka 52,000

— 31

Faar verschriftsmässiger Fussbekleidungen (Schuhe lind Bergshuhe) erzeugte
lind lieferte, auch unter meiner Amtshandlung zu den Fussbekleidungen stets
das böste Material verwendete und die Konfektion vorziiglich ausfiihrte.

Eslöf den 8 mai 1916.

Max Ludwig.

K. u. k. Hauptmann. Uebernahmsorgan.

Bil. 1.

Auf unser heutiges Telefongespräcli zuriiekkommend, bin ich gerne bereit,
Ihnen die gewunschten Aufklärungen iiber Wachs- & Smorleder zu ii herse
liden.

W achsleder.

Dasselbe wird nur mit vegetabilisehen Gerbstoffen gegerbt, die Gerbung
kann nach der iiblichen Vorgerbung weiter in Gruben oder auch im Gerb1‘asse
geschehen. Die Fertiggerbung in Gruben wird jedoch bevorzugt, da
die Hautfaser länger bleibt und dadurch wiederstandsfähiger wird. Bei Fassgerbung
wird das Leder meistens nicht so geschmeidig, zum Teil sogar etwas
spröde. — Die Fettung geschieht mitteis Tran, Talg und Degras. Das Leder
wird aber nicht vollständig durchgefettet und zwar aus zweierlei Grunden.
1. Bleibt das Leder mehr hellfarbig und 2. ist dieses vom grossen Vorteil
beim lagern der Schuhe, denn hat man zu viel Fettsäure im Leder, so ist
diese beim langen lagern der Schuhe deshalb schädlich, da sie die Hautfasern
zerstört, das Leder wird schimmlig, und modert. Beim Gebrauch der Schuhe
aus Wachsleder ist folgendes zu beachten. Sobald man diese aus dem Lager
nimmt, fette man dieselben mit einer 45° C. warmen Fettlösung aus Tran
und Talg so stark ein, bis diese kein Fett mehr annehmen. Nach diesel''
Prozedur ist das Oberleder vollständig wasserdicht und meiner Ansicht nach,
das Beste was auf dem Markt existiert. Selbstverständlich miissen die Schuhe
von Zeit zu Zeit gefettet werden und zwar nicht, wenn diese strohtrocken
sind, sondera nach dem Gebrauch bei nassem Wetter, da sich das Fett noch
besser in das Leder eindrängt. In meiner Heimat laufen das Militär und
Bauern in solchen Schuhen zwei bis drei Jahre und noch länger, ebenso
werden alle Wasserstiefel bei Wasserbauten von diesem Leder erzeugt, und
betreffende Personen stehen tagelang beständig im Wasser, oline dass man
eine Klage hört, dass die Stiefel nicht wasserdicht sind. Bemerken möchte
ich noch, dass man bei Wachsleder nur die besten Häute verwenden kann,
da man sofort jeden Fehler des Leders sehen kann, was bei Ledern mit gepressten
Narben nicht der Fall ist.

Smorleder.

Bei diesen ist die Grundbehandlung ungefähr die gleiche wie bei Wachsleder,
 nur dass dieses meistens im Fäss fertiggegerbt wird. Das Leder wird
dann ubermässig gefettet und nach dem Narbenpressen noch einmal. Da
man mit dem Narbenpressen alle Fehler unsichtbar machen kann, so kann
man auch beschädigte Häute dazu verwenden, ebenso Leder, welches in der
Gerbung misslungen ist. Das Leder der Schuhe ist vor dem Anwenden derselben
schon wasserdicht, da in der Fabrikation des Leders schon so viel
Fett demselben einverleibt ist und somit kleine nachträgliche Fettung mehr
nötig ist.

— 32 —

Ick fur raeine Person als Fackman wiirde jederzeit einen Waclislederstiefel
vorzieken. Ick bin gerne bereit Ihnen einige Paar Wackslederstiefel mit
Fett zu imprägnieren, so dass dieselben vollständig wasserdicht sind und
ebenso auch geschmeidig bleiben, vielmekr noch gesckmeidiger werden. Falls
Sie dieses wrinschen, bitte ick mir einige Paar zuzusenden.

Indem ick jederzeit zu weiteren Aufkliirungen bereit bin, begrusse Sie —

Fr. Eschenloher.

Bil. 7 «.

Intendent urst aben, Stockholm.

Med anledning av Eder framställning uti ärade skrivelsen av den 15 d:s
angående lämpligheten av att använda vaxläder uti arméns marschskodon
torde här nedan få anföras vissa synpunkter uti ifrågavarande ärende.

Själva framställningssättet av vanligt gott smorläder och vaxläder är i
huvudsak detsamma. Den enda skillnaden av någon betydenhet i detta avseende
torde vara den, att det senare efter garvningen vanligen måste underkastas
ett noggrannare arbete å köttsidan än det förstnämnda samt att vaxlädret
i regel icke pressas på narvsidan. På grund av denna enhetlighet
ifråga om garvningen torde man med fog kunna påstå, att det ena av här
nämnda läderslag i bruket knappast kan uppvisa någon vare sig fördel eller
nackdel framför det andra, naturligtvis under förutsättning att samma råvara
kommer till användning för bådadera.

Rörande spörsmålet huruvida det kan anses praktiskt, att vid bruket av
ovan berörda skotyp hava ovanlädrets narv eller köttsida utåtvänd, så torde
man kunna förorda det sistnämnda förfaringssättet, då därigenom den fördelen
vinnes, att hudens narfsida skyddas, under det att den för repor och
hårda stötar, exempelvis mot skarpa stenar och dylikt mindre känsliga köttsidan
får upptaga de påfrestningar, som i motsatt fall skulle drabba den
mera ömtåliga narven. Det torde dock i detta sammanhang behöva framhållas,
 att en sko med köttsidan vänd utåt, måste, för att motstå väta, noga
underhållas med lämpligt smörjämne.

Gävle den 23 december 1924.

Emil A. Matton.

Ordförande i Svenska Garveriidkareföreningen.

Bil. 8.

Överste Carl Aug. Byrberg, Stockholm.

Med anledning av Eder ärade skrivelse av den 15 d:s med anhållan om
att yttra mig angående de anmärkningar, som framkommit mot användandet
av vaxläder till arméns marschskodon, får jag härmed som min mening uttala,
 att jag finner detta läder synnerligen lämpligt för ifrågavarande ändamål,
 under förutsättning att reseften (framovanlädret) vändes så att köttsidan
kommer utåt.

Yaxlädret är ej i likhet med det s. k. björnlädret något oprövat och nytt
utan känt och uppskattat sedan många år tillbaka. Under kriget tillverkade

33

de svenska skofabrikerna betydande kvantiteter inarsehkängor och stövlar
av vaxläder för tyska, österrikiska och bulgariska arméernas räkning och
det får ju förutsättas att särskilt tyska armén grundligt prövat detta läder
som det bästa och hållbaraste för arméns behov, innan det kommit till så
gott som huvudsaklig användning inom densamma. Det svenska smorlädret
blir vid längre lagring ofta hårt och oböjligt, samt förorsakar därför lätt
fotskador, särskilt på sådana värnpliktige, som i det civila livet äro vana
vid mjukare skinnsorter i sina skodon.

Vaxläder är berett av samma råvara som det bästa smorlädret, men
fordrar längre garvningstid och blir därigenom något dyrare. Vaxlädret är
minst lika motståndskraftigt mot vatten som smorläder därest det underhålles
med lämplig fettinsmörjning i lika hög grad som smorlädret, men då
vaxlädret håller sig mjukare än smorlädret och för detta ändamål ej behöver
så omsorgsfull insmörjning, som det stelare smorlädret, kan det tänkas,
 att försummelse av tillräcklig insmörjning oftare förekommer på skodon
av vaxläder och kunna de klagomål, som framkommit mot att vaxläderskodon
skulle vara mindre vattentäta än smorlädersskodon, i någon mån
förklaras, fastän fackmännen stått frågande inför detta.

Att vaxläder ej användes så mycket för civilt bruk torde mest bero på
att skodon av vaxläder ställa sig något högre i pris samt få ett mindre
vackert utseende genom sin naturella färg.

Vaxlädrets fördelar framför smorläder äro:

att det genom sin längre garvningstid håller sig mjukare än vanligt
smorläder, vilken fördel är särskilt stor, då det gäller längre lagring av
skodonen,

att om det såsom sker beträffande framovanlädret, köttsidan vändes utåt
har den fördelen framför smorlädret, att narvsidan, som är den tätare, skyddas
för skador och sprickor och befrämjar detta lädrets vattentäthet samt ökar
betydligt slitstyrkan särskilt i stenig terräng. (Vid gruvor och stenbrott användes
för civilt bruk av denna anledning även smorlädersskodon med vända
framovanläder),

att om skon blivit våt torkar den lättare om köttsidan är vänd utåt, och
bör detta vara av särskilt stor betydelse, när det gäller militärskor, som
dagligen måste vara i bruk,

att jag därför under förutsättning att framovanlädret vändes med köttsidan
utåt och skaften med köttsidan inåt, samt att vaxlädret underhålles
med tillräcklig och lämplig fettinsmörjning, anser vaxläder lämpligare än
smorläder till arméns marscliskodon.

Örebro den 20 december 1924.

Carl Gustafsson.

Ordf. i Svenska Skofabrikantföreningen.

Bil. !).

Intendenturstaben, Stockholm.

I anledning av skrivelsen d. 15 d:s med hemställan om yttrande över
lämpligheten av vaxläder till arméns marschskodon, må anföras följande.
Själva garvningen av vanligt svenskt smorläder, svart eller brunt, och

45 — Rcv.-bti ältelse ang. statsverket för år 1924. III.

— 34 —

vaxläder är densamma, och skillnaden mellan dem är, att färgämne finnes
i det svarta lädret. Vidare pressas smorlädret med en narvrulle, vilket dock
ej har någon betydelse för hållbarheten, under det vaxlädret vanligtvis icke
pressas men däremot renfalsas på köttsidan, för att man därigenom må erhålla
eu jämn och fin yta. Dock kan ju vaxlädret, ehuru falsat på köttsidan,
 även pressas på narvsidan, och köttsidan ändå vändas utåt i ovanlädret.
 Å de lösare delarna av huden, som användas till skaft, kan ju därmot
vara lämpligt vända narvsidan utåt.

Som härav framgår, föreligger ingen skillnad i beredningen eller hållbarheten
mellan brunt smorläder och vaxläder, under det att det svarta smorlädret
i kvalitet måste anses stå något lägre, beroende på det svarta färgämnet.

Nästa spörsmål som uppställer sig är: vilket är bäst, narv- eller köttsidan
utåt i militärskodon? Då det icke förekommer något foder i sådana skodon,
är det en viktig sak, att de inåtvända ytorna äro så jämna som möjligt. I
det fallet är narvsidan givetvis slätare och håller sig framför allt torrare
än köttsidan. Vidare kan köttsidan upptaga betydligt större mängd fett och
konserveringsmedel, än som kan pressas in från narvsidan, vilket även, i
synnerhet när skodonen skola lagras, talar för att vända köttsidan utåt.
Ännu en sak bör framhållas. Vid lädrets utsättande för hård slitning t. ex.
mot skarpa föremål, såsom stenar och dylikt, är det också fördelaktigt med
köttsidan utåt, ty i motsatt fall mister lädret genom dylika repor en stor
del av sin hållbarhet, under det att det spelar mindre roll, om köttsidan
skadas något. Sagda förhållande har också uppmärksammats vid de svenska
malmfälten liksom vid stenarbeten och dylikt, där arbetarna alltid vilja ha
sina arbetsskodon med köttsidan utåtvänd. I viss mindre utsträckning har
sättet även tillämpats å skodon för den övriga marknaden.

Härav torde tydligt framgå, att ovanlädret i militärskodon helst bör vara
vänt med köttsidan utåt.

Vad skaftlädret beträffar, är det ju icke utsatt för samma påfrestning och
slitning som ovanlädret. Ej heller ställes här så stora anspråk på att ytan
skall vara absolut jämn, varför man i skaften lika gärna kan vända narvsidan
utåt. Ur ren skönhetssynpunkt är ju detta bättre, därför att till skaft
måste användas de tunnare och delvis även lösare delarna av huden, där
köttsidan icke blir så vacker utan något »lurvig». Därigenom skulle ju skon
eljes för en icke fackman se sämre ut och lätt kunna betraktas såsom mindervärdig.

Även må framhållas, att vaxläder är minst lika motståndskraftigt mot
vatten som smorläder, därest båda underhållas med smörjämnen, som allt
dylikt läder behöver. Dessutom torkar vaxläder betydligt lättare, vilket redan
det är ett speciellt skäl för att använda det till militärskodon, som ju
skola brukas dag efter dag kanske i veckotal.

Som slutomdöme kan sägas, att vaxläder är det lämpligaste lädret för
militärskodon, och den uppfattningen delas tydligen av många, då en hel del
andra länder använda sådant för sina arméers marschskodon.

Örebro den 20 december 1924.

Gottfr. Berglund.

Ordf. i Sko- och Läderbransehens Fabrikant- och Grossistförening.

— 35 —

Bil. 10.

. Utdrag

av översättning från Fransk militärmedicinsk
tidskrift.

Nödvändiga villkor för vattentäthet hos skodon.
Skodonsvård.

Vi veta, att den biista sko bibehåller sina utmärkta egenskaper endast
genom en noggrann och daglig skötsel. Detta gäller särskilt beträffande soldatens
skodon.

1 den övre delen av skon (ovanlädret) sätter man köttsulan av lädret
Utåt. Detta medgiver ett hastigt genomträngande av ett skof ett, vilket som
helst. Slutligen har vid garvningen erfarenheten visat, att läder ej med lätthet
kan absorbera näring i form av emulsion annat än i fuktigt tillstånd,
vilket på fackspråket kallas »euir en humenr».

Rätt utdraget betygar
Carl Aug. Ryrberg.

Bil. 11.

Avskrift.

Deutsche Versuchsanstalt tlir
Lederindustrie.

Freiberg, Sachsen.

Freiberg den 12 oktober 1923.

Firma C. J. Lundbergs Läderfabriks Aktiebolag,

Valdemarsvik, Schweden.

Auf Ilire Antingen teile ieli Ihnen folgendes mit:

Zu 1: Erfahrungen dariiber, ob Militärsehuhe, bei denen der obere Teil
aus Fahlleder hergestellt ist und die Narbenseite nåck innen getragen vård,
gegenuber der Einwirkung von Fussschweiss wiederstandsfähiger sind als
Sehulnverk, bei denen bei sonst gleicher Beschaffenheit die Narbenseite nach
aussen getragen wird, sind hier nicht bekannt. Nach diesseitiger Ansicht ist
jeloch nicht anzunehmen, dass in dieser Beziehung ein Unterschied ist.

Zu2: In deutschen Heere, wird beim Reitstiefel, Marschstiefel und beim SchnttrScliuh
das Blatt mit der Fleischseite, der Schaft mit der Narbenseite nach aussen
getragen. Man geht, soweit hier bekannt, davon aus, dass der Narben der
wiederstandsfähigere Teil und in erster Linie der Teil ist, durch den die
Wasserdichtigkeit des Oberleders hervorgerufen wird. Man muss deswegen
darauf bedacht sein, dass die Narbenschieht beim Trägen möglichst unverletzt
bleibt. Dies wird besser erreicht, wenn die Narbenseite nach innen getragen
wird. Im anderen Fälle findet auf dem Marsehe durch Steine, Dorngestriipp
usw. viel eller eine Beschädigung der Narbenseite statt. Beim Bord -

— 36 -

stiefel der Marine wird dagegen die Narbeuseite nåck aussen getragen, weil
derartige Beschädigungen kei solchem Schuwerk nicht vorkommen können.

Zu 3: Im deutschen Heere wird verlangt, dass das Fahlleder vorwiegend
mit Eichenlohe in Gruben versetzt gegerbt worden ist und dass die Gerbdauer
mindestens 6 Monate beträgt. Das Fahlleder muss vorwiegend in Kuhhäuten
geliefert werden; Stierhäute sind unzulässig. Es muss gar und gar
gegerbt sein, eine unzerstörte Narbenseite und eine glatte aderfreie Fleischseite
haben; es dart nicht ubermässig gefettet sein, muss frei von tiefen
Schnitten und Löchern, besonders im Kern sein.

Meines Wissens hat man bei uns mit dem trägen der Narbenseite nåck
innen beim Blatt keine schlechten Erfahrungen gemacht. Wenn es der Fall
wäre, wlirde man von dieser Tragweise abgegangen sein. Soweit hier bekannt,
sind beim Einfetten des mit der Narbenseite nåck innen getragenen Leders,
um dieses weich, geschmeidig und wasserdiclit zu erhalten, keine Schwierigkeiten
aufgetreten. Die aus Fahlleder verfertigten Schuhteile werden auf
Lager und beim Trägen wiederholt nachgefettet.

Sie gebrauchen wiederholt den Ausdruck »Wachsledern». Auf eingezogene
Erkundigungen deckt sich dieses Wachsleder im Schwedischen mit Fahlleder.

Falls diese Auskunfte nock nicht genilgen, bitte ich um weitere Fragestellung.

Hochachtungsvoll

Der Vorstand der Deutche Versuchsanstalt fur Lederindustrie.

Prof. Dr. Paepler.

Bil. 12,

utgörande en beskrivning över de skodon och benläder, vilka genom kungl.
arméförvaltningens intendentsdepartement centralt anskaffas för arméns
manskap samt anvisningar för dessa persedlars skötsel och vård, har överlämnats
till vederbörande riksdagsutskott.

Bil. 13.

P. M.

för tillverkning av arméns marschskodon.

(Fastställd av kungl. arméförvaltningens intendentsdepartement den 28 september
1921 D. nr 3682 med vissa därefter företagna ändringar.)

Allmänna bestämmelser: Av kungl. arméförvaltningens intendentsdepartement
förordnad kontrollant skall i och för kontrollen äga fritt tillträde till
verkstad eller annan lokal, där skodonstillverkningen försiggår, ävensom till
lokaler, där för tillverkningen avsedda materialier förvaras.

Kontrollant skall hava granskat och godkänt (försett med approbationsstämpel
där så lämpligen kan ske) alla ovanläderdelar, tå- och bakkappor,
bindsulor, samt hel- och halvsulor, innan de få tagas i användning för
skodonstillverkningen.

Läst: Skodonen skola tillverkas över läster av svenska skolästfabrikens
tillverkning nr 9976.

Modell: Av intendentsdepartementet tillhandahållen arbetsmodell skall

tjäna till efterrättelse vid tillverkningen. Skulle arbetsmodellen i något
avseende avvika från efterföljande tillverkningsföreskrifter, skall intendentsdepartementet
avgöra, vilkendera skall äga giltighet.

Ovanläder: Ovanlädret skall utgöras av brunt vaxläder av tama, ej för
stora hudar samt vara väl genomgarvat och fettat; och skall lädrets beredning
hava omfattat eu tid av omkring sex månader. Valkgarvat läder
får icke användas. Intyg om beredningssätt, garvningstid in. in. skall vid
anfordran företes.

Ovanlädret består av skaft med bakskaft, utanpå vilket lägges det av
likadant läder bestående bakstycket samt plös, blad och tåkappa. I bladet
skall lädrets köttsida vändas utåt, i övriga delar inåt.

Skaft: Skaftet skall hava en tjocklek av cirka 2 mm.

Skaftets höjd 19 cm. i skostorlek nr 43.

Bakstycket, som jämväl bildar bakrem med stropp, skall hava samma
tjocklek som skaftet i övrigt, vara av god kvalité med iakttagande av, att
den del, som bildar stropp, måste vara av fast läder, då i annat fall stroppen
lätt dragés sönder.

Plös: Plösen skall vara avspaltad till 1.5 mm. tjocklek. Den utgöres av
en s. k. hel plös med narvsidan utåt, som fastsys vid båda sidor av skaftet
samt i bladet. Den avskärvlas i hopsyningskanterna, så att den ej trycker
foten.

Blad: Till blad får endast kärnan av huden användas, och skall största

noggrannhet iakttagas vid bladets utskärande. Det bör hålla en tjocklek
ej understigande 2.5-— 3 mm. De vid skaftet hopsydda kanterna skola noggrant
avskärvlas.

Tåkappa: Tåkappan skall vara av gott koläder och ha en tjocklek av

2 ''/■> å 3 mm. Kanterna avskärvlas till 1.5 mm. tjocklek.

Nåtting: Sammannåtlingen av de olika delarna skall ske med prima
linnetråd nr 18 i såväl över- som undertråden samt utföras i stepstygn (ej
kedjestygn) med tråden löpande genom flytande beck. Nålens grovlek skall
väl avpassas till tråden, så att icke grövre nål än nödvändigt användes.

Bakstycket skall sys med 2 stickrader, tåkappan och ovanlädret med 3.
Dessutom förstärkes blad och skaft med 1 nit å vardera sidan. Bakkappan
fastsys enligt nedan givna föreskrifter.

Ringar: Skodonen skola förses med 7 par snörringar av vit eller starkt

förnicklad metall med 7—8 mm. diameter för att lätt kunna snöras.

Sula: Sulan skall vara av 4 å 4‘/2 mm. tjockt kärnläder och så rikligt

tilltagen att densamma kommer att stå omkring 5 mm. utanför ovanlädret.

Bindsula: Bindsulan tages av fast bindsulläder eller från halsar och
bukar av hudarna och skall vara i en tjocklek av 21/ä å 3 mm.

Bakkappa: Bakkappan som instiekes mellan samt med 2 vertikala sömmar
fastsys vid bakstycket och ovanlädrets bakparti, skall vara av gott koläder
med minst 372 mm. tjocklek; kanterna skola vara väl avskärvlade.

Krans: Kransen skall vara 4 till 473 mm. tjock och icke under 2V2 cm.

bred samt skäras ur goda fasta halsar. Mellan sulan och kransen skall
utom häftandet med stift även strykas l:ma klister eller gummilösning.

Före framsträckandet över lästen bestrykas båda sidorna av bakkappan
med klister. Mellan tåkappan och frambladet sker Instrykning med celluloidlösning
på bomullsväv för att åstadkomma större hårdhet i kappan. Tillverkning
sker på vanligt sätt genom framsträckning, pinning etc.

Botteninlägg: Inlägget i botten skall bestå av ovanläders- eller botten -

— 88

lädersavfall. Gelänket skall utgöras av bottenläder med minst 4 mm.
tjocklek. ’

Sulhäftning: bulans fästande sker pä så sätt, att stiften placeras så, att
dessa efter pliggningen åter kunna avlägsnas.

ruggning: Skodonen .pliggas på följande sätt: frampartiet erhåller 2 pliggrader
och gelänket 3. Pliggningen av frampartiet sker på så sätt, av yttre
pliggraden islås runt om under iakttagande. av att pliggen går väl igenom,
och att pliggraden blir placerad högst 5 mm. från bindsulans kant. Den
mellersta raden pliggas i gelänket. Den inre raden runt om med 1,''2 cm.
avstånd från mellersta raden. Runt om bakre delen pliggas 2 rader.

Halvsula: Halvsulan skall vara av prima kärnläder med 5 mm. tjocklek
samt fastpliggas med 2 rader.

Klack: Klacken skall tillverkas av hela klacklappar. Klackens ytterkanter
skola skjuta omkring 4 mm. utanför hälpartiet.

Fräsning och klackpåslagning: Efter fräsningen fastsättes klacken, vilken
därvid skall vara försedd med klackjärn av fastställd modell. Klackens fastspikning
skall verkställas så vill inifrån som utifrån.

Storlekar: Skodonen skola tillverkas i de storleksnummer intendentsdepartementet
för varje särskild leverans bestämmer.

Snörremmar: Med varje par skor skall följa ett par starka snörremmar
av kromgarvat läder (remmarna skola kunna motstå en mans muskelkraft
vid sträckning mellan händerna).

Klack järn: Klackjärn tillhandahållas av intendentsdepartementet och påläggas
av leverantören.

Bil. l''i.

Uppgift

över antalet mundcringstjänstgöringsdagar åren 1918—1924 samt under
samma tid kasserade marschskodon (ridstövlar).

Å r

-

■

Antal

tjänstgörings-: kasserade

dagar för j marsch-manskap ! skodon, par

Anmärkningar

-

1918 ....................................

12, .46(1,457

.

1919 .........................

8,202,282

1920 ....................

10,958,638

34,013

= 322 slitdagar per skopar

1921 ..............................

12,133,218

29,232

= 410 » » »

1922 ....................

12,891,246

92,74.2

= oH7 » » »

l:a halvåret 1923 ........................

5,511,781

6.7951/»

t -o

1923—1924 .....................

12,355,554

23,613

>= otf i » » »

Anm. Vid uträknandet av antalet siitdagar per skopar hava siffrorna för l:a halvåret
1923 och budgetåret 1923—1924 sammanslagits enär missvisande resultat eljest skulle uppstått
till följd av att kassationerna för }:a halvåret 1923 sannolikt icke överallt verkställts
under sagda tid utan först efter repetitionsövningarnas slut 1923,

Stockholm den 23 december 1924.

G, von Friesendorf.

39 —

Marinförvaltningens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers anmärkningar del I. sid. in,
$ 12—15.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 12 december 1924 har Eders Kung!. Maj:t anbefallt
marinförvaltningen att till försvarsdepartementet inkomma med utlåtande
i anledning av ett tillika överlämnat transumt av riksdagens revisorers
berättelse av den 30 november 1924 om verkställd granskning av
statsverkets jämte därtill hörande fonders, tillstånd, styrelse och förvaltning
under tiden den 1 juli 1923—den 30 juni 1924 samt, för vissa fall, kalenderåret
1923, ”fjärde huvudtiteln, försvarsdepartementet”, §§ 12, 13, 14
och 15.

Med återställande av remissakten får marinförvaltningen med avseende
å de särskilda, sålunda åberopade paragraferna i berättelsen i underdånighet
anföra följande.

§ 12.

I anslutning till ett av revisorerna för granskning av statsverkets räkenskaper
för första halvåret 1923 gjort uttalande rörande användningen och
redovisningen av arrende-, jordskylds- och tomtöresmedlen under fjärde
huvudtiteln, avd. lantförsvaret, hava revisorerna nu i fråga om motsvarande
medel under samma huvudtitel, avd. sjöförsvaret, i marinförvaltningens
huvudbok redovisade under titel »hyror och arrendemedel»
anfört, bland annat, att de anse att inflytande hyres- och arrendemedel för
marinens vidkommande böra tillgodoföras ordinarie reservationsanslaget
till flottans nybyggnad och underhåll, respektive anslaget till befästningar,
 kustartilleriets kaserner m. m. Och hava revisorerna i detta sammanhang
omnämnt, att genom nådigt brev den 30 maj 1924, i avseende å redovisningen
från och med den 1 juli 1924 av hyror från det s. k. bostadsområdet
Göta Lejon i Karlskrona redan meddelats vissa föreskrifter i det av
revisorerna angivna syftet.

I denna fråga får marinförvaltningen erinra följande.

Fonden för hyror och arrendemedel var ännu för några år sedan av
ganska ringa omfattning. Vid ingången t. ex. av år 1917 uppgick fondens
tillgångar till 2,398 kronor 43 öre. Inkomsterna utgjorde sagda år 7,518
kronor 81 öre och utgifterna 6,235 kronor 73 öre, vadan nettot utgjorde endast
1,283 kronor 8 öre. Inkomsterna härflöto mest från utarrenderade
områden, stående under fortifikationsbefälhavarnas förvaltning. Utgifterna
utgjorde i allmänhet omkostnader för de utarrenderade områdena,
inlösen av för kronan erforderliga mindre områden enligt särskilda nådiga
beslut m. in.

Emellertid väntades större inkomster skola tillflyta fonden, när det för
varvsarbetare avsedda bostadshuset å Saltö, till vars uppförande m. in.
1918 års riksdag anvisat anslag, beräknades kunna för sitt ändamål tagas
i bruk. Sedan marinförvaltningen erhållit meddelande om att arbetet med
uppförande av sagda bostadshus så fortskridit, att viss del av bostadshuset
beräknades vara fullt färdig den 1 april 1920, hemställde marinförvaltnin -

— 40 —

8''en — som alltid principiellt hävdat den ståndpunkten, att till marinen inflytande
hyres- och arrendemedel i. första hand böra tagas i anspråk för
bestridande av marinen påvilande underhålls- och övriga omkostnader för
de av marinen uthyrda lägenheterna eller utarrenderade områdena och anläggningarna
- i underdånig skrivelse den 1 december 1919, att kostnaden
för den ifrågavarande^ byggnadens underhåll finge bestridas av hyresbeloppen
samt att återstående hyresbelopp finge överföras till fonden ”hyror
och arrendemedel”.

Emellertid beslöt, enligt nådigt brev den 31 december 1919, Eders Kungl.
Maj :t vid underdånig föredragning av sagda framställning, att kostnaden
för byggnadens underhåll skulle bestridas av för flottans nybyggnad och
underhåll tillgängliga medel samt att inflytande hyresbelopp skulle ingå
till fonden ”hyror och arrendemedel” och där bokföras särskilt för sig.

Beträffande det enligt nådigt brev den 27 maj 1921 till sjöförsvaret överlämnade
centralfängelset i Karlskrona med därtill hörande område oclt
byggnader, vilka senare efter deras inredning till bostadslägenheter uthyrts
eller upplåtits, företrädesvis till befattningshavare inom marinen,
klpvo, ^ i vad gäller underhåll av dessa byggnader samt disponerande av
därifrån inflytande hyresbelopp, tillämpade nyssnämnda av Eders Kung].
Maj:t för kronans bostadshus å Saltö utfärdade föreskrifter.

Genom de hyresmedel, som sålunda tillfördes fonden ”hyror och arrendemedel”
från de nämnda fastigheterna i Karlskrona, korn''fonden att kraftigt
tillväxa. Särskilt blev detta fallet därigenom, att hyresinkomsterna
från dessa fastigheter motsvarades av utgifter endast för skatter, under det
att kostnaden för underhåll av respektive hus och lägenheter i de båda fallen
drabbade flottans underhållsanslag.

I några analoga fall blevo dock, på sätt nedan skall nämnas, i avseende
å kostnaden för underhåll av utarrenderade fastigheter eller uthyrda lägenheter,
 tillämpade de principer, som marinförvaltningen för sin del, enligt
vad ovan sagts, höll för riktigare.

Sedan marinförvaltningen i underdånig skrivelse den S juli 1919 till
Eders Kungl. Maj:t inkommit med underdånigt förslag angående förvaltningen
av Stockholms varvs byggnadsfond”, beslöt i enlighet med sagda
förslag Eders Kungl. Maj:t den 26 september 1919, bland annat, att fonden
skulle tillföras inflytande hyresmedel från det av kronan inköpta området
i Djurgårdsstaden ävensom å Beckholmen och Fjäderholmarna efter avdrag
av erforderliga underhållskostnader.

Genom nådigt brev den 28 oktober 1921 godkände Eders Kungl. Ma j:t ett
emellan marinförvaltningen, å Eders Kungl. Maj:ts och kronans vägnar,
a ena, samt Mohögs mekaniska verkstads aktiebolag, å andra sidan, upprättat
kontrakt angående utarrendering m. in. av docka vid Gustafsvik,
varjämte, i enlighet med vad marinförvaltningen därutinnan föreslagit,
Eders Kungl. Maj:t föreskrev, att enligt kontraktet inflytande medel skulle
förvaltas av marinförvaltningen samt användas till underhåll och tillsyn
av anläggningen, i den mån detta icke ålåge bolaget. När frågan om förnyad
utarrendering av dockanläggningen till Mohögs verkstads aktiebolag
förekom, föreslog marinförvaltningen i underdånig skrivelse den 8 september
1922, att samtliga arrendeinkomster från Gustafsviks örlogsdepå tillhörande
områden skulle tillföras en fond att i första hand användas till
underhåll och tillsyn å samt i mån av tillgång till smärre kompletteringsarbeten
å anläggningen.

Sedan statskontoret uti underdånigt utlåtande den 24 oktober 1922 — refererat
i bifogade avskrift (bil. 1) av marinförvaltningens underdåniga

41

skrivelse den 15 februari 1924 i samma frusa — framlast ett annat försina''
i ämnet, förklarade Eders Kunsl. Maj:t enlist nädist brev den 7 december
1923, att Eders Kanal. Maj:t ville efter särskild framställnins från marinförvaltninsen
fasa under överväsande fråsan rörande förvaltninsen, bokförinsen
och användninsen av de inkomster, som konnne att tillfalla kronan
såväl på grund av genom samma nådiga brev marinförvaltningen
medgivet bemyndigande att med Mohögs mekaniska verkstads aktiebolag
sluta avtal om dockanläggningens fortsatta utarrendering under eu tid gv
15 år, räknat från och med den 1 januari 1924, som ock från övriga utarrenderade,
 Gustafsviks örlogsdepå tillhörande områden.

Härefter avgav marinförvaltningen uti nyssanmärkta skrivelse den 15
februari 1924 ånyo underdånigt förslag i ämnet. Efter det marinförvaltningen
framfört en del erinringar mot det av statskontoret avgivna förslaget
framhöll marinförvaltningen, att, enligt ämbetsverkets uppfattning,
man både att välja mellan två utvägar i avseende på lämpliga formen för
förvaltning av de från örlogsdepån inflytande arrende- in. fl. medel, nämligen
antingen att såsom marinförvaltningen den 22 januari 1921 och den
8 september 1922 föreslagit, bilda en fond av de ingående arrendemedlen
och från denna i första hand bestrida utgifterna för underhållet eller ock
att låta inkomsterna i vanlig ordning ingå till hyror och arrendemedel
samt bestrida utgifterna från underhållsanslaget. Vid valet mellan dessa
alternativ fann marinförvaltningen för sin del, att det förra innebure övervägande
fördel och därjämte vore affärsmässigt riktigare. Bokföring och
redovisning av depåns inkomster och utgifter å särskilt konto komme afl
underlätta överblicken över det ekonomiska resultatet och understödja en
strävan att få utgifter och inkomster vid depån att balansera. Ämbetsverket
framhöll också, att en lösning av frågan i denna riktning skulle stå
i överensstämmelse med de föreskrifter, vilka Eders Kungl. Maj:t fastställt
den 26 september 1919 för Stockholms varvs byggnadsfond. I enlighet härmed
innefattade det av marinförvaltningen sålunda avgivna förslaget
huvudsakligen följande. Medel, som inflöte på grund av mellan marinförvaltningen
och arrendatorer eller hyresgäster uppgjorda kontrakt eller avtal
om arrendering eller förhyrning av anläggningar, mark, bostäder in m.
inom kronans område vid Gustafsviks örlogsdepå, skulle i marinförvaltningens
årsliggare bokföras och redovisas å särskilt konto. Av dessa medel
skulle i första hand gäldas kostnaderna för underhåll och tillsyn av anläggningarna
ävensom utgifter för skatter, allt i den mån dessa kostnader
och utgifter icke ålåge vederbörande arrendatorer eller hyresgäster. Skulle
inflytande medel icke under löpande året behöva i sin helhet tagas i anspråk
för nyssnämnda ändamål, skulle de besparas för att efter Eders
Kungl. Maj:ts närmare bestämmande kunna användas för kompletteringsarbeten
å dock- och verkstadsanläggningarna vid Gustafsvik, när behov
av sådana förelåge.

Marinförvaltningens sålunda anförda synpunkter vunno också nådigt
beaktande i det. efter statskontorets hörande, Eders Kung]. Maj:t genom
nådigt brev den 11 april 1924 fastställde bestämmelser rörande förvaltning,
bokföring och redovisning av de från örlogsdepån inflytande arrende- m. fl.
medel i enlighet med ämbetsverkets i ämnet avgivna förslag.

Häruppå och i anslutning till en hemställan i ämnet från varvschefen
vid flottans station i Karlskrona gjorde marinförvaltningen i underdånigskrivelse
den 29 april 1924 ånyo framställning om att underhåll och övriga
omkostnader för kronans bostadshus å Saltö så ock för bostadslägenheterna

42

i förra centralfängelset i Karlskrona, numera benämnt bostadsområdet
»Göta Lejon» finge bestridas av de från bostadshusen inflytande hyres*
medel. Denna framställning vann Eders Knngl. Maj:ts bifall. Genom
nådigt brev den 30 maj 1924 utfärdades alltså i överensstämmelse med marinförvaltningens
förslag nya föreskrifter för förvaltning m. m. av från
kronans bostadshus å Saltö samt bostadsområdet »Göta Lejon» i Karlskrona
inflytande hyresmedel. Enligt dessa föreskrifter skola från och med
den 1 juli 1924 tillsvidare av de från kronans bostadshus å Saltö samt från
bostadsområdet »Göta Lejon» inflytande hyresmedel i första hand bestridas
underhåll och övriga omkostnader för bostadshusen i fråga samt vad härefter
må återstå av hyresmedlen för varje budgetår tillföras sjöförsvarets
fond för hyror och arrendemedel.

Av det anförda torde till fullo framgå, att de föreskrifter, som på marinförvaltningens
initiativ samt efter noggrann och mångsidig prövning nu
äro meddelade angående förvaltningen och användandet av sjöförsvarets
hyres- och arendemedel torde vara budgetmässigt och även i övrigt rent
affärsmässigt riktiga och i allo lämpliga.

Några bärande skäl för att göra ändring i föreskrifterna synas marinförvaltningen
icke föreligga.

§ 13.

Det sätt, på vilket marinförvaltningen handhaft utlämnandet och övervakat
redovisningen av förskott, har synts revisorerna giva anledning till
»allvarliga erinringar».

Först och främst förmena revisorerna, att utlämnandet av förskott i allmänhet
icke föregåtts av en tillräckligt noggrann prövning av det föreliggande
förskottsbehovet, vilket haft till följd att de utlämnade förskotten
i regel överstigit förskottstagarens verkliga utgifter. Revisorerna hava velat
erinra om att såsom en vedertagen princip vid förskottsutbetalning eljest
gäller, att förskottet bestämmes till ett belopp, något understigande
den beräknade kostnaden.

Riktigheten av vad revisorerna sålunda anmärkt måste marinförvaltningen
helt och hållet bestrida. Utbetalningen av förskott föregås i marinförvaltningen
alltid av noggrann prövning. Den mångfald olika tjänsteuppdrag,
 för vilkas utförande reseförskott måste uttagas, medgiver dock ej alltid
att på förhand kunna noggrant beräkna, till vilket belopp kostnaderna
kunna komma att uppgå. En sådan prövning försvåras nämligen ofta
därav, att den tidslängd uppdraget förväntas draga, ej kan preciseras, och
detta i regel i följd av omständigheter, som icke i någon mån äro av ämbetsverket
eller vederbörande förrättningsman beroende såsom särskilt
väderleksförhållanden och allehanda omständigheter, som stå i samband
med besiktning av leveranser hos främmande verk och inrättningar och
enskilda etablissement eller provskjutningar och andra prov vid egna etablissement
och dylikt. Enahanda svårighet för förskottets noggranna förhandsberäknande
föreligger ej sällan då resor, särskilt till utlandet, måste
brådstörtat företagas.

Vad särskilt förskotten för flyttningskostnaders bestridande angår är att
märka, att flyttningskostnaderna från och med ingången av år 1922 utgått
efter helt och hållet nya grunder, att till följd härav naturligtvis någon
tid varit erforderlig för att tillräcklig erfarenhet skulle vinnas om vilken
kostnad flyttningarna för stora, medelstora och mindre hushåll till och
från de olika förläggningsorterna kunde i medeltal beräknas draga.

Deri av statsrevisorerna såsom vedertagen framhållna principen att utlämnade
förskott skola hållas så i underkant, att de icke till fullo täcka
kostnaderna, måste marinförvaltningen beteckna såsom felaktig:. Vederbörande
förskottstagare är skyldig att ställa sig behörig reseorder eller
motsvarande uppdrag till efterrättelse, men det är statens skyldighet att
bereda den beordrade de ekonomiska möjligheterna för fullgörande av
ordern eller uppdraget. Den avlöning, de inom sjöförsvaret anställda åtnjuta,
 är förvisso icke så tilltagen, att den medgiver dem att förskottera
medel för statsverket; och det måste anses svenska staten ovärdigt att
tvinga den, som reser i statens ärenden, att för fullgörande av värvet anlita
den privata lånevägen.

Vidare säga revisorerna, att ifråga om redovisningarnas fullgörande synes
stor slapphet hava ådagalagts vid kontrollen å att dessa skett inom do
stadgade tiderna. Även detta uttalandes befogenhet bestridos. Innan den
stora vägen, innebärande anmälan till marinförvaltningen om uraktlåten
redovisning, anlitats, hava påminnelser från ämbetsverkets bokslutskontor
tillställts vederbörande, vilka påminnelser i flertalet fall lämnat resultat.
När redovisning, oaktat dylika påminnelse]'', uteblivit, har anmälan skett
till marinförvaltningen, som vidtagit med hänsyn till förhållandena lämplig
åtgärd, därvid understundom måst tillgripas den utvägen att låta innehålla
resterande belopp å vederbörandes avlöning. Man lärer emellertid
icke kunna bortse ifrån, att i flertalet fall finnas omständigheter, som fullt
motivera uppskjutande av redovisnings avgivande. Såsom sådan kan särskilt
framhållas tätt på varandra följande nya uppdrag, sjökommenderingar
m. m. Vid flyttningsförskottens redovisande bär det naturligtvis också
många gånger visat sig svårt för förskottstagare att återbetala belopp, som
hänfört sig till i redovisningen upptagna poster, vilka ämbetsverket ansett
icke kunna författningsenligt utgå. Många av dessa fall hava dragits under
Eders Kungl. Maj:ts i regeringsrätten prövning.

Revisorerna anföra särskilt, hurusom den 25 september 1923 till en beställningskavare
vid flottan med anledning av förestående flyttning utlämnats
förskott å 1,200 kronor, vilket förskott först den 2 oktober 1924 blivit
redovisat genom beloppets inbetalande, enär någon flyttning icke kommit
att verkställas. Härmed förhåller sig på följande sätt. Beställningshavaren
själv hade väl företagit flyttning, men sedan hans två söner insjuknat
och under oktober 1923 nödgats undergå operation, hade på läkares inrådan
familjens flyttning till Karlskrona måst uppskjutas på obestämd tid. I
anledning av krav på redovisning för förskottet hade beställningskavaren
sedermera, då familjens flyttning tillsvidare på grund av våningsbrist
omöjliggjorts, återlevererat hela förskottet.

Beträffande till generalstaben utanordnade förskott hava revisorerna anmärkt
på att utanordnandet skett i form av förskott och icke såsom leverering,
 ett tillvägagångssätt, som revisorerna ansett icke stå i god överensstämmelse
med gällande förvaltningsprinciper. Härom torde vara nog att
erinra, att chefen för generalstaben icke intager den ställning till marinförvaltningen,
 att levereringsförfarandet här skall eller kan tillämpas.
Hade arbetet utförts genom någon marinförvaltningen underställd myndighet,
 som till ämbetsverket har att avgiva månatlig kassarapport, hade
naturligtvis levereringsförfarandet använts i detta liksom i andra fall,
då det gäller att tillhandahålla underordnade myndigheter medel för utgifters
bestridande. Chefen för generalstaben intager emellertid icke sådan
ställning till ämbetsverket, att han kan åläggas avgiva månatliga

— 44 —

kassarapporter. Då emellertid medlen skulle utlämnas från ock redovisas
till marinförvaltningen måste i detta fall förskottsvägen användas. Beträffande
avfordrandet av redovisning från vederbörande har ämbetsverket
ständigt stått i förbindelse med vederbörande i generalstaben, varvid
erhållits förklaring att slutredovisningen vore beroende av en då ännu ej
avgiven redogörelse från professor Fagerholm. Fagerholms redovisning
avgavs i slutet av maj 1924, och ytterligare utgifter, bestridda av Fagerholm
hava senare förekommit och bestritts inom marinförvaltningen, dit
generalstabens redovisning inkom den 17 juni 1924. Att marinförvaltningens
åtgärder i här nämnda avseenden särskilt skulle möjliggjort förskingring
av de förskotterade medlen måste bestridas. Förskingringens möjlighet
är uteslutande beroende av andra och marinförvaltningen ovidkommande
förhållanden.

§ 14.

Vad angår anmärkningen under denna § får marinförvaltningen hänvisa
till bifogade från marinöverintendenten Malström infordrade
yttrande, (bil. 2).

§ 15.

Under denna § meddela revisorerna, att de vid besök i det för sjömanskårens
förläggning disponerade etablissementet i Karlskrona lagt märke
till det där införda utspisningssystemet med s. k. fri skaffning, samt att de
därvid erfarit, hurusom införandet av den fria skaffningen visat sig medföra
större trevnad för personalen än det förut tillämpade och i allmänhet
inom försvarsväsendet brukliga utspisningssättet.

I anslutning till detta uttalande får marinförvaltningen anföra följande.

Sedan 1920 års riksdag beviljat ett anslag till förbättring av den tekniska
utrustningen vid vissa marinens matinrättningar, har den s. k. fria skaffningen
på försök införts vid sjömanskårens matinrättning i Karlskrona i
enlighet med förslag, som de enligt nådigt brev den 7 februari 1919 tillkallade
sakkunnige (med kommendörkaptenen i marinen Krook såsom ordförande)
avgivit.

Ifrågavarande system har visat sig medföra avsevärda fördelar, och har
marinförvaltningen för avsikt att söka införa detsamma vid marinens övriga,
 större matinrättningar i den mån medel därför kunna beredas, vilket
emellertid erfordrar riksdagens medverkan.

I ärendets handläggning hava, förutom undertecknad, chef, deltagit
Nilson, Lindbeck, Wolff, föredragande, Simonsson, Frumerie, Palm, Cassel,
Bengtson och Högberg.

Stockholm den 22 december 1924.

Underdånigst:

På Kungl. marinförvaltningens vägnar:
HENRY LINDBERG.

E. Gräntz.

- 45

nu. i.

Marin för valt ni ngen,

angående förvaltningen av arrendemedel
för (instafsvil;.

Stockholm den 15 februari 1924.

Till Konungen.

Enligt nådigt brev den 7 december 1923 angående fortsatt utarrendering
av dockanläggning vid Gustafsviks örlogsdepå in. m. har Eders
Kungl. Maj:t medgivit marinförvaltningen att med Mohögs mekaniska
verkstads aktiebolag sluta avtal om dockanläggningens vid Gustafsvik
fortsatta utarrendering under en tid av femton år, räknat från och med
den 1 januari 1924, ävensom förklarat, att Eders Kungl. Maj:t ville
efter därom av marinförvaltningen gjord framställning taga under särskilt
övervägande frågan rörande förvaltningen, bokföringen och användningen
av de inkomster, som komma att tillfalla kronan såväl pa
grund av ifrågavarande arrendekontrakt som ock från övriga utarrenderade,
 Gustafsviks örlogsdepå tillhörande områden.

Marinförvaltningen, som numera den 14 december 1923 avslutat kontrakt
med bolaget i enlighet med berörda medgivande, får, i fråga om
förvaltningen, bokföringen och användningen av nämnda arrendeinkomster,
 till en början erinra om följande.

I nådigt brev den 28 oktober 1921, vari Eders Kungl. Maj:t godkände
det tidigare kontraktet om dockans utarrendering till förenämnda bolag,
föreskrevs att de enligt kontraktet inflytande medlen skulle förvaltas
av marinförvaltningen samt användas till underhåll och tillsyn av anläggningen,
 i den mån detta icke ålåge bolaget. Inkomsterna hava i
följd härav tillförts en särskilt för ändamålet upplagd fondtitel, från
vilken i första hand bestritts kostnaderna för underhåll och tillsyn av
anläggningen vid Gustafsvik. På grund av att anläggningarna icke
varit fullt avslutade samt saknat verkstadsutrustning, har driften därstädes
ännu icke kunnat upptagas i beräknad utsträckning, varför de
medel, som hittills influtit till titeln icke varit tillräckliga för bestridande
av nämnda kostnader, vilka till följd härav till betydande del måst
utgå av anslaget till flottans nybyggnad och underhåll.

Inflytande medel från andra örlogsdepån tillhöriga, utarrenderade
områden hava, i likhet med andra dylika under sjöförsvarets förvaltning
hörande medel, tillförts sjöförsvarets fond »Hyror och arrendemedel».

När fråga uppkom om förnyad utarrendering till Mohögs mekaniska
verkstads aktiebolag, vilken fråga i huvudsak numera, på sätt ovan angivits,
 blivit avgjord, föreslog marinförvaltningen i underdånig skrivelse
den 8 september 1922, att samtliga arrendeinkomster från Gustafsviks
örlogsdepå tillhörande områden skulle tillföras en fond att i första
hand användas till underhåll och tillsyn samt, i mån av tillgång till
smärre kompletteringsarbeten å anläggningen i fråga. I underdånigt
utlåtande den 24 oktober 1922 över denna marinfövaltningens framställning
framhöll statskontoret bland annat, att statskontoret för sin del
funne det budgetmässigt riktigare, att marinförvaltningen ålades inle -

— 46 —

verera de inflytande medlen, vilka borde redovisas bland diverse inkomster
under särskild rubrik, samt att för underhållet behövliga medel anvisades
som särskilt förslagsanslag, varvid borde förekrivas, att anslaget
icke finge anlitas i vidare mån än som motsvarade de från örlogsdepån
influtna inkomsterna med hänsyn tagen till vid varje års ingång
förefintlig besparing. Vad sålunda förekommit, synes hava givit anledning
till att Eders Kungl. Maj:t i omförmälda brev den 7 december 1923
förklarat sig vilja, efter ny framställning från marinförvaltningen, taga
frågan under särskilt övervägande. I anledning av vad det nådiga brevet
sålunda innehåller, får marinförvaltningen avgiva följande framställning.

Statskontorets förslag till ordnande av denna fråga vilar tydligen på
den uppfattningen, att arrendeavgifterna från dockan redan från början
komma att uppgå till belopp, som motsvarar kostnaderna för underhåll
och tillsyn vid örlogsdepån, och i framtiden kunna förväntas överskjuta
dessa. Så torde väl, efter vad nu kan bedömas, knappast bliva förhållandet
under den närmaste framtiden. Då det föreslagna anslaget icke finge
anlitas i vidare mån än som motsvarade de från örlogsdepån influtna
inkomsterna, bleve följden den, att härutöver erforderliga medel måste
fyllas från annat håll, väl närmast då från anslaget till flottans nybyggnad
och underhall. Att bestrida underhålls- och tillsyningskostnaderna
från två särskilda anslag såsom av godkännandet av statskontorets
förslag bleve följden måste betecknas såsom opraktiskt och dessutom
saknande den nuvarande anordningens fördel av att vara fullt affärsmässig.

I sina underdåniga skrivelser beträffande medelsbehovet under anslaget
till flottans nybyggnad och underhåll respektive till underhåll av
flottans fartyg och byggnader har ämbetsverket angivit, att medel under
anslaget måste beräknas för underhåll av örlogsdepån. Eu lämpligare
anordning än den av statskontoret förordade vore då utan tvivel att hela
medelsbehovet för underhåll och tillsyn av depån, vilket medelsbehov
antagligen kan komma att växla från ena året till det andra, beräknas
vid avvägandet av anslaget till flottans underhåll och att omförmälda
kostnader i sin helhet från detta anslag bestridas. Ett sådant tillvägagångssätt
överensstämmer också med vad hittills tillämpats i vissa liknande
fall inom marinen. Det torde exempelvis få erinras om bestämmelsen
i nådiga brevet den 31 december 1919 angående uthyrande av bostadslägenheter
å Saltö, i vilket brev föreskrevs, att kostnaden för underhåll
av det nyuppförda bostadshuset å Saltö skulle bestridas av för flottans
nybyggnad och underhåll tillgängliga medel samt att inflytande hyresbelopp
skulle ingå till fonden »hyror och arrendemedel» och där bokföras
särskilt för sig.

Enligt marinförvaltningens uppfattning har man att välja mellan två
utvägar: antingen att, såsom marinförvaltningen i underdåniga skrivelser
rörande områdets utarrendering den 28 januari 1921 och den 8 september
1922 föreslagit, bilda en fond av de ingående arrendemedlen och
från denna i första hand bestrida utgifterna för underhållet, eller ock
att, på sätt nyss angivits, låta inkomsterna i vanlig ordning ingå till fonden
»hyror och arrendemedel» samt bestrida utgifterna från underhållsanslaget.

Vid valet mellan dessa alternativ finner marinförvaltningen för sin del,
att det förra innebär övervägande fördelar och därjämte är affärsmäs -

— 47

sigt riktigare. Bokföring och redovisning av depåns inkomster och utgifter
å särskilt konto komme att underlätta överblicken över det ekonomiska
resultatet och understödja en strävan att få utgifter och inkomster
vid depån att balansera. Ämbetsverket får också framhålla att eu
lösning av frågan i denna riktning skulle stå i överensstämmelse med
de föreskrifter, vilka Eders Kung!. Maj:t — efter det yttranden avgivits,
den 8 juli 1919 av marinförvaltningen och den 6 september 1919 av statskontoret
— den 26 september 1919 fastställde för Stockholms varvs byggnadsfond.
 Än vidare torde få åberopas, att Eders Kungl. Maj:ts framställning
till innevarande års riksdag i försvarsfrågan (det vid proposition
nr 20 fogade statsi-ådsprotokollet sid. 470—471) beträffande Gustafsviks
örlogsdepå synes förutsätta, att arrendemedlen skola direkt användas
till anläggningens underhåll och tillsyn.

På grund av vad sålunda anförts har marinförvaltningen uppgjort bifogade
förslag (bil. 1 a) till bestämmelser om bokföring och användning
av från Gustaf sviks örlogsdepå inflytande arrende- m. fl. medel och får
i underdånighet hemställa om dess fastställande.

I ärendets handläggning hava deltagit undertecknad, chef, Lindbeck*
föredragande, och Wolff.

Underdånigst:

På Kungl. marinförvaltningens vägnar:
HENRY LINDBERG.

Th. R. Moberg.

Bil. 1 a.

Marinfiirvaltn ingen.

F ör slag

till bestämmelser om bokföring och användning av från Gustafsviks
örlogsdepå inflytande arrende- m. fl. medel.

Medel, som inflyta på grund av mellan marinförvaltningen och arrendatorer
eller hyresgäster uppgjorda kontrakt eller avtal om arrendering
eller förhyrning av anläggningar, mark, bostäder m. in. inom kronans områden
vid Gustafsviks örlogsdepå, skola i marinförvaltningens årsliggare
bokföras och redovisas å särskilt konto.

Av dessa medel skola i första hand gäldas kostnaderna för underhåll
och tillsyn av anläggningarna ävensom utgifter för skatter, allt i den
mån dessa kostnader och utgifter icke åligga vederbörande arrendatorer
eller hyresgäster.

Skulle inflytande medel icke under löpande året behöva i sin helhet
tagas i anspråk för ändamål, som här ovan sagts, skola de besparas för
att efter Kungl. Maj:ts närmare bestämmande kunna användas för kompletteringsarbeten
å dock- och verkstadsanläggningarna vid Gustafsvik,
när behov av sådana föreljgga.

— 48 —

Bil. 2.

Yttrande.

Anmodad av kungl. marinförvaltningen att avgiva yttrande med anledning
av vad anföres i § 14 av statsrevisorernas berättelse får jag åberopa
vad jag till riksräkenskapsverket i mina särskilda förklaringar anfört
och därutöver endast tillägga att i frågan om resan den 27—28 november
1922 jag inbetalat det belopp av 12 kronor, varom den återstående
skillnaden rörde sig och härom lämnat riksräkenskapsverket skriftlig
underrättelse.

Stockholm den 20 december 1924.

BIRGER MALSTRÖM.

Riksräkenskapsverket,

i anledning av riksdagens revisorers
uttalanden del I, sid. 21, § 14.

Till Konungen.

Enligt nådig remiss den 13 innevarande december åligger det riksräkenskapsverket
att avgiva utlåtande angående riksdagens revisorers
under fjärde huvudtiteln § 14 gjorda uttalanden i fråga om vissa av marinöverintendenten
B. Malström ingivna reseräkningar, och får ämbetsverket
därutinnan anföra följande.

Vad först angår det av revisorerna såsom anmärkningsvärt omförmälda
förhållandet, att riksräkenskapsverket vid prövning av den anmärkning,
 som framställts mot debiteringen av ersättning för en av Malström
den 27—28 november 1922 företagen tjänsteresa, låtit bero vid den
av Maijström verkställda återlevereringen av 30 kronor, ehuru anmärkningsförfattaren
ifrågasatt återbäring av högre belopp eller 42 kronor,
vill riksräkenskapsverket framhålla, att ämbetsverket, för att enligt § 2
mom. 4 i dess instruktion väcka talan i ett anmärkningsmål — i all synnerhet
rörande ett så obetydligt belopp som 12 kronor — givetvis måste
vid ärendets behandling hava funnit betalningskrav rimligen böra samt
också med utsikt till framgång kunna i målet resas. Detta var i förevarande
fall icke händelsen.

Vad åter angår frågan om anmälan hos justitiekanslern beträffande
Maijströms förhållande i övrigt, fann riksräkenskapsverket, att den förebragta
utredningen — särskilt de omförmälda intygen från statens järnvägars
resebyrå, vilka, enligt vad järnvägsstyrelsen uttryckligen framhållit
i skrivelse till riksräkenskapsverket den 26 juni 1924 med förslag
till ordnande av kontrollen å sovvagnsbiljetter, icke kunna tillmätas full
beviskraft — lämnade en alltför svag grund för en så allvarlig åtgärd.

Stockholm den 23 december 1924.

ALBIN LITZKX.

Underdånigst:

CHR, L. TENOW.

E. Norberg.

49 —

Kiksförsäkringsanstaltens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I. sid. 2(i, 117.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 9 december 1924 bär Eders Kung!. Maj:t anbefallt
riksförsäkringsanstalten att, efter byråchefen G. A. E. Eisens hörande,
 avgiva utlåtande i anledning av vad i riksdagens senast församlade
revisorers berättelse yttrats under femte huvudtiteln, § 17.

I anledning härav får riksförsäkringsanstalten med överlämnande av
från Eisen infordrat yttrande (bil. 1) hänvisa till innehållet i detsamma.

Revisorerna 1m riktat klander även mot ämbetsverket av den anledning,
 att Eisen, sedan Eders Kung], Maj:t den 9 augusti 1923 avslagit
hans begäran om fortsatt tillstånd att innehava uppdrag såsom styrelseledamot
i aktiebolaget G. Tli. hårning, den 6 februari 1924 deltagit i beslut
rörande inköp av obligationer från nämnda bolag, oaktat han enligt
från patentverket införskaffade handlingar kvarstått såsom styrelseledamot
i bolaget. Revisorerna yttra, att det måste förutsättas, att riksförsäkringsanstalten
ägt kännedom om Eders Kungl. Maj:ts nämnda beslut.

Av de handlingar, Eisen i denna del åberopat, framgår emellertid, att
sedan han den 26 augusti 1923 till aktiebolaget G. Tli. Lätting anmält sig
förhindrad att kvarstå i styrelsen för bolaget, styrelsen den 3 oktober
1923 beslutat att till patentverket anmäla, att han frånträtt sin befattning
som medlem av bolagets styrelse. Det torde vara tydligt, att en styrelseledamots
avgång ur styrelsen innan den tid, för vilken han blivit vald.
gått till ända — varom särskilt stadgas i 57 §, sista stycket, av aktiebolagslagen
— måste anses äga rum, när styrelsen beslutat om avgången och
icke först när inregistrering därom sker hos patent- och registreringsverket.

Även om inregistreringen skulle anses vara av betydelse i förevarande
hänseende, torde i varje fall anmärkningen vara av rent formell innebörd.
Sakligt sett har Eisens deltagande i riksförsäkringsanstaltens samman -träde med fondförvaltningen den 6 februari 1924 icke haft betydelse för
anstaltens beslut vid detta tillfälle. I detta sammanträde deltogo, förutom
Eisen, generaldirektören och ytterligare en byråchef, två av Kungl.
Maj:t förordnade, på det finansiella området erfarna ledamöter med beslutanderätt
samt såsom rådgivande en representant för arbetsgivare och
en för arbetare. Besluten, som voro utan meningsskiljaktighet, fattades
på grundval av anbud från olika håll, infordrade på sätt Eisen närmare
angivit i sin förklaring.

I detta ärendes handläggning hava deltagit undertecknade May, föredragande,
 och Östrand, varjämte i ärendet hörts de särskilda ledamöterna
och rådgivarna vid behandlingen av frågor rörande riksförsäkringsanstaltens
olycksfallsförsäkringsfond, f. d. bankdirektören J. Kjellberg
och bankofullmäktigen, v. häradshövdingen W. Philipson — den senare
som suppleant för friherre Langenskiöld — samt generalkonsuln J.
Sachs och riksdagsmannen K. E. Johanson.

Stockholm den 19 december 1924.

Underdånigst:

J. MAY.

4 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1924. III.

David Östrand.

— ÖO —

Bil. 1.

Till r i ksf orsak ring sanstal ten.

Anmodad avgiva förklaring i anledning av vad riksdagens senast församlade
revisorer yttrat under femte huvudtiteln § 17 i sin berättelse,
får jag vördsamt anföra följande.

Såsom jag anförde i en P. M. till socialdepartementet den 20 juli 1923
i samband med ansökan att fortfarande få innehava uppdraget att vara
ledamot i styrelsen för aktiebolaget G. Th. Liining, torde det få anses vara
av synnerlig vikt, att den ledamot i riksförsäkringsanstalten, på vars
byrå fondförvaltningen handhaves, är i tillfälle att vinna närmare inblick
i hithörande affärer och kunna följa kursrörelserna samt erhålla
erforderliga upplysningar på detta område. Ur denna synpunkt ansåg
jag min befattning såsom ledamot i styrelsen för aktiebolaget G. Th. Linning
— vilket bolag med vederbörligt tillstånd är fondkommissionär enligt
bestämmelserna i lagen den 16 maj 1919 om fondkommissionsrörelse
och fondbörsverksamhet — hava varit gagnelig för riksförsäkringsanstalten.

Man har ju varit angelägen att genom särskilda reglementsbestämmelser
i fråga om vissa offentliga fondförvaltningar — bland andra riksförsäkringsanstaltens
fonder och pensionsförsäkringsfonden — tillförsäkra
desamma representanter för den finansiella sakkunskapen till förstärkning
av den, som kan finnas inom respektive ämbetsverk. Vid utseendet
av dylika representanter har icke ansetts nödigt utesluta personer,
 som äro intresserade i penningeinrättningar eller företag, vilka
kunna tänkas bliva förmedlare för respektive fonder vid inköp av obligationer
eller dylika värdepapper. Garanti för tillgodoseende av fondens
intressen, om sådan anses behövlig, erhålles härvid, om, såsom i regel
sker i riksförsäkringsanstalten, uppdrag icke uteslutande lämnas eu inrättning,
 utan anbud införskaffas från olika håll, så att således alltid konkurrensen
hålles öppen.

Av liknande anledning, som ovan antytts beträffande mig. torde förre
direktören för postsparbanken med Kungl. Maj:ts tillstånd varit medlem
av styrelsen för aktiebolaget Göteborgs banks kontor i Stockholm och
där regelbundet deltagit i styrelsesammanträden. Såsom jag förvissat
mig om, har han vid ett flertal tillfällen i postsparbanksstyrelsen deltagit
i beslut om inköp av obligationer från samma bank, utan att detta veterligen
ansetts böra föranleda någon anmärkning vare sig från riksdagens
revisorers sida eller från de representanter från olika statliga institutioner,
 som suttit i postsparbanksstyrelsen.

Vid enskilda försäkringsbolag torde det ej så sällan förekomma, att en
ledamot av styrelsen jämväl är styrelseledamot i Irank eller aktiebolag,
som är fondkommissionär. Därest placering av obligationer i sådant fall
sker genom den ifrågavarande fondkommissionären, anses det säkerligen
icke olämpligt. Den penningeplacerande institutionen torde ej sällan just
på grund av sin förbindelse med fondkommissionären finna det förmånligt
att lämna denna uppdrag, exempelvis rörande anskaffning av vissa
slag av värdepapper eller dylikt.

Det torde böra omnämnas, att i fondförvaltningens plenum deltaga
riksförsäkringsan staltens chef och två byråchefer, av vilka undertecknad

är den emi, samt såsom särskilda ledamöter tvä av Konungen förordande,
på det finansiella området erfarna personer, ävensom två rådgivande
personer, eu representant för arbetsgivare och en för arbetare. Då till
varje sammanträde anbud från olika håll infordras av en särskild tjänsteman
och av denne tablåer över erbjudna obligationer uppgöras, av
vilka varje ledamot vid sammanträdet erhåller ett exemplar, hava tydligen
do övriga ledamöterna samma möjligheter som föredraganden att
bedöma frågorna om inköp. I själva verket har hittills alltid den mening
i fråga om obligationsköp följts, som de finansiellt sakkunniga ledamöterna
uttala. För vissa fall har visserligen riksförsäkringsanstalten av
fondförvaltningen erhållit i uppdrag att mellan sammanträdena inköpa
obligationer, vilka inköp då beslutas av generaldirektören jämte chefen
för administrativa byrån eller dennes vikarie, men anmälas dessa inköp
till nästa sammanträde med fondförvaltningen, som alltså har tillfälle
att följa placeringarna. I de flesta fall beslutas numera inköp i fondförvaltningens
plenum.

Beträffande min ställning till aktiebolaget G. Th. Linning vill jag meddela,
 att med bolagets löpande affärer, förmedlande av köp eller försäljning
av värdepapper och dylikt, har jag aldrig haft något att skaffa.
Dessa affärer handhavas helt och hållet av verkställande direktören. Styrelsens
ledamöter, förutom verkställande direktören, hava haft till huvudsaklig
uppgift att fungera som kontrollanter över bolagets soliditet
och sunda utveckling, ävensom fullgöra de mera formella funktioner,
aktiebolagslagen föreskriver. Arvodet för min ledamotsbefattning i bolagets
styrelse har under de senare åren utgjort allenast 500 kronor.

På grund av den fristående ställning jag sålunda intagit gent emot bolagets
affärsverksamhet, har den tanken varit mig främmande, att mitt
ledamotskap i bolagets styrelse på något sätt skulle hindra mig att iakttaga
mitt ämbetsverks intressen.

Chefen för Stockholms fondbörs har verkställt eu kritisk granskning av
de affärer, aktiebolaget G. Th. Daning förmedlat för riksförsäkringsanstaltens
räkning, och har därefter avgivit följande yttrande:

»att, i den mån inköpen gälla å Stockholms fondbörs inregistrerade
obligationer någon som helst erinran mot de kurser, vilka av aktiebolaget,
 Liining debiterats riksförsäkringsanstalten, icke enligt mitt förmenande
synes vara att göra. Fastmer synes mig berörda bolag på ett fullt
lojalt sätt hava utfört sina ifrågavarande kommissionsuppdrag. I det
enda fall, där möjligen någon tvekan skulle kunna råda angående kurssättningen
eller i fråga om de den 24 januari 1923 försålda Konungariket
Sveriges stadshypotekskassas 5 procenta obligationer av år 1922 till en
kurs av 101 A: procent, ehuru å fondbörsen denna dag ett flertal avslut
skett till 101 A, procent, torde det av direktör Rydén anförda förhållandet,
 att anstalten fordrat fast offert, innebära full förklaring till att priset
blivit fondbörsens officiella säljkurs.»

Å Stockholms fondbörs hava varit inregistrerade samtliga försålda
obligationer utom två.

Beträffande börschefens påpekande, att i ett fall kursen varit fondbörsens
officiella säljkurs i stället för den å börsen betalda kursen, är detta,
såsom även framhållits, beroende på att riksförsäkringsanstalten enligt
fondförvaltningens önskan sedan ett par år infordrar fasta offerter till
plenisammanträdena. Då dessa offerter avgivas på morgonen kan det
någon gång inträffa, att senare på dagen börskursen blir eu annan. Vid

52 —

ifrågavarande sammanträde inköptes samtidigt en post av samma slags
obligationer från en större bank till ■ samma pris. Den å börsen betalda
kursen blev sedan något lägre. Det torde emellertid å andra sidan hava
förekommit, att börsknrsen blivit högre än den i ett anbud angivna.
Skillnaden har i varje fall varit obetydlig, och fall kunna givetvis förekomma,
 då det anses lämpligt förvärva t. ex. eu större post obligationer,
även om priset skulle vara % procent högre än som betalas för en obetydlig
post.

I detta sammanhang vill jag framhålla, att enligt min uppfattning en
penningeplacerande myndighet bör för inköp av obligationer hänvända
sig icke endast till banker, som bedriva fondkommissionsrörelse, utan
även till andra ansedda fondkommissionärer. En sådan fondkommissionär
som exempelvis aktiebolaget G. Th. Lärling försäljer så gott som uteslutande
i kommission från allmänheten obligationer. Bankerna åter
hava ju möjlighet att, där så finnes förmånligt, från allmänheten uppköpa
stora poster obligationer och lägga dem på lager för att sedan försälja
vid gynnsam tidpunkt, ehuru de givetvis även i kommission förmedla
affärer. Med detta uttalande har jag på intet sätt velat antyda,
att det ena förfaringssättet är lämpligare eller riktigare än det andra.
Men jag bär velat framhålla, att konkurrensen från andra fondkommissionärer
än banker måste anses vara gagnelig och tillvaron av sådana
kommissionärer av betydelse för det allmänna.

Vad slutligen angår revisorernas anmärkning, att jag den 6 februari
1924 deltagit i beslut om inköp av obligationer från aktiebolaget G. Th.
Luning, oaktat jag fortfarande kvarstått som styrelseledamot i bolaget,
är denna anmärkning beroende på en missuppfattning. Av bifogade intyg
ocli protokollsutdrag framgår, att sedan jag tidigare i skrivelse till
aktiebolaget G. Th’. Luning avsagt mig uppdraget att vara ledamot i bolagets
styrelse, vilken skrivelse till en början bordlagts, jag den 26
augusti 1923 skriftligen meddelat bolaget, att Kung!. Maj:t den 9 i samma
månad avslagit min framställning att fortfarande få vara ledamot i bolagets
styrelse. Vid första därefter avhållna styrelsesammanträde den 3
oktober 1923 beslöto de kvarvarande styrelseledamöterna att till patentoch
registreringsverket anmäla, att jag från t rätt min befattning som ledamot
i bolagets styrelse.

Då emellertid styrelsen även efter min avgång var beslutför och styrelsen
ämnade föreslå indragning av min befattning, har anmälan till
patent- och registreringsverket ingivits först i samband med bolagsstämman
1924. Styrelseberättelsen för år 1923 har ej av mig underskrivits.
Då tiden för anmälans ingivande ej kan anses hava avgörande betydelse
i förevarande avseende, torde det få anses, att jag formligen avgått ur
styrelsen den 3 oktober 1923. Sedan juli 1923 har jag ej deltagit i styrelsens
beslut eller eljest utövat funktion som styrelseledamot.

Under tiden den 11 juni 1923 till den 4 april 1924 har riksförsäkringsanstalten
endast en gång verkställt inköp av obligationer från aktiebolaget
G. Th. Luning, nämligen vid det av revisorerna omnämnda sammanträdet
den 6 februari 1924. Att anmälan om mitt utträde ur bolagets
styrelse då ännu ej ingivits till patent- och registreringsverket, därom
saknade jag då kännedom. Då jag, som redan nämnts, redan tidigare
avgått ur styrelsen, torde nyssnämnda omständighet i varje fall ej vara
av betydelse.

Till sist vill jag framhålla att jag. förutom mitt fasta arvode som sty -

relseledamot, icke halt några förmanet* från aktiebolaget: G. Th. Lätting.
Varken jag eller min familj liava varit aktieägare, ej heller har jag i
övrigt haft några ekonomiska intressen i bolaget eller av dess verksamhet.
 Däremot tror jag, att det varit till gagn för riksförsäkringsanstalten,
 att jag genom mitt ledamotskap i bolagets styrelse kommit mera i
kontakt med och vunnit ökade insikter i de ekonomiska företeelserna på
hithörande område samt vunnit närmare kännedom om obligationer m. m.

Stockholm den 22 december 1924.

Albert Eisen.

Ilil. 1 a.

På begäran intyga undertecknade härmed

att byråchefen Albert Eisen den 9 februari 1923 till aktiebolaget G. Th.
Luning ingav en skrivelse, däri han avsade sig uppdraget att vara ledamot
av bolagets styrelse,

att, sedan byråchefen Eisen på framställning av undertecknade medgivit,
 att med behandlingen av nämnda avsägelse finge något anstå, skrivelsen
bordlädes vid sammanträde med bolagets styrelse den 24 februari
1923,

att Eisen i skrivelse den 26 augusti 1923, vilken kom bolaget tillhanda
någon dag senare, meddelade, att Kungl. Maj:t dåmera avslagit av honom
gjord framställning att fortfarande få vara ledamot av bolagets
styrelse,

att, på grund härav frågan om Eisens utträde ur styrelsen upptogs
å nästa därefter avhållna styrelsesammanträde den 3 oktober 1923, varvid
beslöts till aktiebolagsregistret anmäla, att Eisen utträtt ur bolagets
styrelse,

att, emellertid, då styrelsen även efter Eisens utträde var beslutför och
styrelsen ämnade föreslå bolagsstämman indragning av den vakanta styrelseledamotsbefattningen,
 ifrågavarande anmälan ej ingavs förr än efter
bolagsstämman 1924, samt

att, Eisen sedan juli månad 1923 icke deltagit i styrelsens beslut eller
eljest utövat funktion som styrelseledamot.

Stockholm den 10 december 1924.

Sven Sjöberg. E. Rydén.

Ordförande i styrelsen för Ledamot i styrelsen för

AB. G. Th. Liining. AB. G. Th. Luning.

Protokoll hållet vid sammanträde med styrelsen för AB. G. Th. Luning
i Stockholm den 24 februari 1923.

. u.

föredrogs följande inkomna skrivelse:

»Till AB. G. Th. Luning, Stockholm.

Undertecknad får härmed avsäga sig uppdraget att vara ledamot i styrelsen
för bolaget. Stockholm den 9 februari 1923.

Albert Eisen.»

Styrelsen beslöt tillsvidare bordlägga detta ärende.

— 54 —

Protokoll liållet vid sammanträde med styrelsen för AB. G. Th. Luning
i Stockholm den 3 oktober 1923.

. § 1.

Från byråchefen Albert Eisen hade inkommit följande skrivelse:

»AB. G. Th. Luning, Stockholm.

Undertecknad får härmed meddela, att Kungl. Maj:t den 9 augusti
1923 avslagit min framställning att med min byråchefsbefattning få fortfarande
förena uppdrag såsom ledamot i styrelsen för aktiebolaget G.
Th. Liining i Stockholm.

Högaktningsfullt
Albert Eisen.

Det beslöts att till patent- och registreringsverket anmäla, att byråchefen
Eisen frånträtt sin befattning såsom medlem av bolagets styrelse.

Rätt avskrivet intyga:

E. Lindström. Ragu. Berg.

Stockholm den 26 augusti 1923.

AB. G. Th. Liining, Stockholm.

Undertecknad får härmed meddela, att Kungl. Maj:t den 9 augusti 1923
avslagit min framställning att med min byråchefsbefattning få fortfarande
förena uppdrag såsom ledamot i styrelsen för aktiebolaget G. Th.
Liining i Stockholm.

Högaktningsfullt
Albert Eisen.

Rätt avskrivet intyga:

E. Lindström. Ragu. Berg.

Bil. 1 b.

Stockholms fondbörs.

Efter att ha genomgått dels eu till mig överlämnad uppgift från t. f.
redogöraren i riksförsäkringsanstalten D. Tiberg angående av nämnda
anstalt från AB. G. Th. Luning under tiden 1 januari 1923—30 juni 1924
inköpta obligationer, dels fondbörsens protokoll i vad de avse å omförmälda
uppgift omnämnda obligationer och inköpsdagar får jag på begäran
intyga,

att, i den mån inköpen gälla å Stockholms fondbörs inregistrerade obligationer
någon som helst erinran mot de kurser, vilka av aktiebolaget
Luning debiterats riksförsäkringsanstalten, icke enligt mitt förmenande

synes vara att göra. Fastmer synes mig berörda bolag på ett fullt lojalt
sätt hava utfört sina ifrågavarande kommissionsuppdrag. I det enda
fall, där möjligen någon tvekan skulle kunna råda angående kurssättningen
eller i fråga om de den 24 januari 1923 försålda Konungariket
Sveriges stadshypotekskassas 5 procents obligationer av år 1922 till eu
kurs av 10114 procent, ehuru å fondbörsen denna dag ett flertal avslut
skett till 101 X procent, torde det av direktör Rydén anförda förhållandet,
 att anstalten fordrat fast offert, innebära full förklaring till att priset
blivit fondbörsens officiella säljkurs.

Stockholm den 11 december 1924.

KURT RKLFRAGK.

Börschef.

Styrelsens för statens vårdanstalt
för alkoholister å Venngarn

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del 1, sid- 27, § 18.

Till Kungl. socialdepartementet.

Genom remiss deri 9 december 1924 anbefalld att inkomma med utlåtande
i anledning av vad riksdagens revisorer anfört angående statens
vårdanstalt för alkoholister å Venngarn får anstaltens styrelse anföra

följande: .

Styrelsen har företagit utredning angående den försäljning till personalen
av genom anstalten inköpta varor, vilken ägt rum under tiden 1
januari—30 november 1924. Av denna utredning framgår
att sådan försäljning endast förekommit i fråga om ett fåtal proviantartiklar,
 nämligen margarin, färsk fisk, salt sill, kaffe samt undantagsvis
— under september månad — lingon och syltsocker;

att försäljningen endast beträffande margarin och färsk fisk uppgått
till avsevärda kvantiteter, nämligen för hela tiden sammanlagt 658.8 kg.
margarin och 259.4 kg. färsk fisk, medan av kaffe under samma tid ej
försålts mera än 27.5 kg. och av salt sill ej mera än 86.5 kg.

att om försäljningarna sammanföras under ett, inköpspriset för det
försålda uppgår till kronor l,107.io, försäljningspriset till kronor 1,148.08
och det tillägg, som påförts vid försäljning alltså till 3.7 procent på in -

köpsbeloppet; .

att emellertid under tiden mars—oktober pristillägg icke paforts kafle
och färsk fisk, utan endast margarin och salt sill (samt lingon och syltsocker)
j satt! t

att pristillägg under januari, februari och november uttagits å alla

försålda varor. ,,

Av ovan anförda inköps- och försäljningsbelopp torde framgå, att principen
om att »förebygga förluster för statsverket» redan blivit beaktad.

I anledning av revisorernas uttalande om önskvärdheten av att »reglerande
bestämmelser i berörda hänseende meddelas» har styrelsen emellertid
genom beslut den 12 december föreskrivit, dels att försäljning från

— 56 —

proviantförrådet hädanefter endast får ske av margarin i hel förpack*
ning och av färsk fisk, dels att å dessa varor vid sådan försäljning skola
till inköpspriserna påläggas respektive 3 och 2 öre per kg.

Försäljning av övriga varor har styrelsen ansett sig åtminstone för
närvarande kunna inställa, med hänsyn till det ringa behov, som under
senare tid yppat sig.

Stockholm den 22 december 1924.

För styrelsen för statens vårdanstalt för alkoholister vid Venngarn.

NILS EDEN.

Carl Zetterlund.

Medicinalstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 29, § 20.

Till Konungen.

Medicinalstyrelsen, som genom nådig remiss den 9 december 1924 anmodats
avgiva utlåtande över vad riksdagens revisorer i sin innevarande
ar avgivna berättelse, i samband med redogörelse för besök vid Sträng:
nas hospital, anfört angående jordbruksdriften vid statens hospital och
asyler, får i anledning härav anföra följande.

Riktigheten av vad riksdagens revisorer i sill berättelse anfört angående
det bristfälliga skick, vari hittillsvarande lantbruksbyggnader vid
Strängnäs hospital befinna sig, och om behovet av bättre lantbruksbyggnader
därstädes, kan styrelsen för sin del vitsorda; och får styrelsen i
namiida avseende åberopa vad styrelsen därom anfört i underdåniga
ii amställmngar den 27 september 1922 och deii 6 november 1923.

Revisorerna framhålla vidare att i hospitalens räkenskaper redovisningen
av jordbruks- och trädgårdsrörelsen icke är skild från redovisverksamheten
i övrigt. Såsom exempel härpå framhålles dels
att tradgards- och jordbrukspersonalens avlöningar endast till ringa del
föras å jordbrukets konto samt i övrigt å ett för hela personalen gemensamt
avlöningskonto, dels att jordbruket i räkenskaperna icke i regel tillgodoföres
någon ersättning för de körslor och dagsverken, vilka utföras
för hospitalets räkning.

Med anledning härav ifrågasätta revisorerna, huruvida icke en omläggning
av hospitalens räkenskaper kunde komma till stånd i syfte att
åstadkomma en fullständigare och mera tillförlitlig bild av jordbruksoch
trädgårdsrörelsens ekonomiska resultat.

Under framhållande av, att denna fråga synes revisorerna vara av
principiell innebörd och äga tillämpning å samtliga hospital, där jordbruk
eller trädgårdsskötsel för hospitalets räkning bedrives, meddela
revisorerna, att, enligt uppgift från medicinalstyrelsen, bedrives för närvarande
för hospitalens räkning jordbruk å en areal av sammanlagt omkring
300 hektar åker och 40 hektar äng samt trädgårdsskötsel å eu
areal av7 omkring 50 hektar.

57

Innan medicinalstyrelsen ingår på behandling av ifrågasätta omläggningen
av hospitalens räkenskaper, tillåter sig styrelsen framhålla några
allmänna synpunkter, vilka böra tagas i betraktande, då det gäller att
överblicka den del av hospitalens verksamhet, som jordbruks- och trädgårdsrörelsen
omfattar.

Orsaken till att dylik rörelse bedrives vid hospitalen är i första hand
önskemålet att för patienterna möjliggöra arbete i fria luften. Först i
andra hand torde man böra räkna med rörelsens betydelse för hospitalets
ekonomiska drift. Jämlikt föreskrift i § 2 av Kungl. Maj:ts förnyade
nådiga stadga angående sinnessjuka den 14 juni 1901 stadgas bland annat,
att vid anläggning av hospital skall iakttagas, att jordutrymmet, med
avseende å det för anstalten beräknade sjukantal, är tillräckligt ej mindre
för byggnader och gårdar än även för arbetsfält och planteringar. I
enlighet härmed har vid val av plats för hospital hänsyn tagits till,
huruvida någon del av arealen skulle kunna lämpa sig för jordbruk och
trädgårdsskötsel. Därvid har emellertid ej storleken av det patientantal,
för vilket vederbörande hospital avsetts, varit utslagsgivande, utan har
man i regel så att säga rättat jordbruket efter den areal, som stått till
buds, och ej sökt erhålla en areal, som kunde anses motsvara ett jordbruk.
 avpassat efter hospitalets hushållning. I den mån sig gorå låtit,
har även driften lagts så, att avkastningen från såväl jordbruk som
trädgård ej blivit större än vad som kunnat tillgodogöras i hospitalets;
eget hushåll.

Vid bedömande av det ekonomiska resultatet av rörelsen torde man
därför icke utan vidare kunna anställa jämförelser med privata jordbruk
av ungefär samma omfattning, och framför allt icke med ett enda
jordbruk av den omfattning, som motsvaras av den sammanlagda areals
å vilken jordbruk och trädgårdsskötsel för närvarande bedrivas vid
hospitalen.

Då jordbruket och trädgårdsskötseln vid hospitalen icke äro självändamål,
 utan ingå såsom ett led i hospitalets sjukvård och hushållning, samt
flertalet inkomster och även eu del utgifter icke äro verkliga inkomster
och utgifter, utan endast beräknade, har ett från den övriga bokföringen
skilt bokslut över trädgårds- och jordbruksrörelsen icke någon reel betydelse,
 ehuru det givetvis ur statistisk synpunkt har sitt intresse.

Så som trädgårds- och jordbruksrörelsen nu bokföres, erliålles från
kassaräkenskaperna eu missvisande bild över det ekonomiska resultatet,
icke minst därigenom att den fast anställda trädgårds- och jordbrukspersonalens
avlöningar icke bokföras på trädgårds- och jordbrukskontot
utan på titeln »avlöning». Styrelsen vill i detta sammanhang icke underlåta
att nämna, att före liospitalspersonalens uppförande på ordinarie
stat bokfördes trädgårds- och jordbrukspersonalens avlöningar på trädgårds-
och jordbrukskontot. Visserligen var den bild av det ekonomiska
resultatet, som då erhölls, mindre missvisande än nu, men även då var
den ej fullt tillförlitlig, enär värdet av till sjukavdelningarna levererade
blommor och av jordbrukspersonalen för andra utgiftstitlars räkning
verkställda dagsverken icke uppfördes såsom inkomster. Men å andra
sidan upptogos ej heller såsom utgifter värdet av från anstaltens kök
levererat matavfall samt utav patienterna utförda dagsverken i trädgård
och jordbruk. Dessa värden bliva nämligen mer eller mindre approximativa,
 och det slutliga resultatet, även i det fall att de medräknas, icke
exakt.

— 58 —

På grund av att den nu gällande räkenskapen är en kassaräkenskap
 angivna förändringar vidtoges, icke giva ett tillförlitligt uttryck för
jordbruksdriftens ekonomiska resultat, enär detta i avsevärd grad är beroende
av värdena å inventarier och inneliggande förråd vid räkenskapsårets
början och slut.

För att direkt ur räkenskaperna kunna utläsa jordbruksdriftens ekonomiska
resultat skulle det således vara nödvändigt att helt omlägga hospitalens
räkenskaper så att dessa i flera avseenden komme att avvika från
eljest inom den civila statsförvaltningen gällande räkenskaper.

En dylik omläggning av hospitalsräkenskaperna synes emellertid styrelsen
icke vara av behovet påkallad, då hospitalens jordbruksdrift icke
är ett affärsföretag av sådan betydelse att hospitalens räkenskaper skulle
uppställas med hänsyn till densamma. Det synes styrelsen vara tillräckligt
om de ekonomiska översikter över hospitalens verksamhet, som årligen
upprättas vid sidan av de föreskrivna räkenskaperna, uppställas så
att desamma giva en någorlunda tillförlitlig bild av jordbruksdriftens
ekonomiska resultat. I dessa ekonomiska översikter skulle således beträffande
jordbruks- och trädgårdsdriften upptagas avlöningar till däri
sysselsatt personal samt in- och utgående värden av levande inventarier,
förråd och eventuellt även i jordbruksdriften nedlagt kapital. I vilken
utsträckning därvid värden böra upptagas för å ena sidan från trädgårdarna
lämnade blommor och av jordbrukspersonalen utförda dagsverken
samt å andra sidan matavfall och patientdagsverken anser sig
styrelsen icke för närvarande kunna bedöma utan torde detta få bliva
beroende av vad som efter vunna erfarenheter visar sig lämpligast. Kontrollanten
av hospitalens ekonomiska förvaltning har redan tidigare upptagit
frågan till behandling; och har styrelsen för avsikt att i den ekonomiska
översikten för innevarande år söka åstadkomma en så fullständig
sammanställning över det ekonomiska resultatet av jordbruksdriften
vid hospitalen, som förhållandena medgiva.

I handläggningen av detta ärende har, förutom undertecknade, deltagit
medicinalrådet R. Stenbeck.

Stockholm den 12 december 1924.

F. von DARDEL.

Underdånigst:

B. BUHRE.

Torsten Philipson.

Kungl. Majits befallningshavandes
i Stockholms län

Yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalanden del I, sid. 31, § 21.

Till Kungl. socialdepartementet.

Genom nådig remiss den 9 december 1924 har länsstyrelsen anbefallts
att till socialdepartementet inkomma med utlåtande i anledning av vad
riksdagens revisorer anfört i en remissen bilagd handling, innefattande
anmärkningar rörande debitering av kommissionärsarvode vid länsstyrelsen.

— .">!)

Till åtlydnad härav tar länsstyrelsen, med överlämnande av förklaringar
från de två å landskansli anställda kommissionärerna, landskansli
terna-Carl Malm oeli Sten Kindblom (bil. 1 och 2), anföra följande.

Revisorerna anmärka till eu början att kommissionärerna tillgodofört
sig, förutom dem enligt kungl. kungörelsen den 28 maj 1886 angående
anställande av kommissionärer bos statsdepartement och vissa ämbetsverk
m. fl. myndigheter tillkommande arvode, jämväl ett fixt belopp av
en krona för »postporto och remissarvode».

Enligt nämnda kungörelse äger kommissionärer! åtnjuta dels arvode till
visst belopp och dels ersättning för porto och rekommendationsavgift.
Det är därför uppenbarligen stridande mot kungörelsens bestämmelser
om, såsom här skett, kommissionär tillgodoför sig, förutom stadgat
arvode, ett högre belopp än som motsvarar den verkliga postbef or dringsavgiften.
 Då anmälan om den oriktiga debiteringen icke gjorts härstädes,
 har länsstyrelsen saknat kännedom om förhållandet; och har länsstyrelsen
följaktligen icke kunnat inskrida för åvägabringande av rättelse
härutinnan. Emellertid hava, såsom framgår av förklaringarna,
kommissionärerna självmant från och med senare delen av oktober
månad innevarande år upphört att debitera den förhöjda avgiften. Under
tiden från och med den 11 oktober till och med den 10 december 1924 utövades
kommissionärsskapet å landskansli av Kindblom ensam.

Revisorerna hava vidare anmärkt att kommissionärerna, då de anlitats
för uppsättande av ansökningshandlingar, i ett stort antal fall tillgodofört
sig ersättningsbelopp, som icke stått i rimligt förhållande till det
arbete, som av uppdragen föranletts. Det torde, vad denna anmärkning
beträffar, böra bemärkas att kommissionär, då han utför dylikt uppdrag,
icke handlar i egenskap av kommissionär och att sålunda arvodesbestämmelserna
i 1886 års kungörelse icke äro -tillämpliga å sådana uppdrag. Det
är tydligt att revisorerna dela denna uppfattning. Lika med revisorerna
anser länsstyrelsen att en kommissionär, som tillhandagå!* allmänheten
jämväl i andra avseenden än de i kungörelsen uppräknade, t. ex.
med ansökningars uppsättande, härför väl må betinga sig ersättning,
men att denna ersättning bör stå i rimlig proportion till det utförda
arbetet. Det torde dock icke alltid vara lätt att bedöma vad som i ett
givet fall skall betraktas såsom skälig ersättning. Ansökningens längd
kan givetvis här vid lag icke vara ensam utslagsgivande, då ansökningen,
sådan den i färdigt skick föreligger, i många fall kan vara resultatet av
verkställda undersökningar och förarbeten. Å andra sidan är det klart
att dessa ersättningar icke få jämställas med de arvoden, som praktiserande
advokater betinga sig.

Då av revisorernas utredning synes framgå att kommissionärerna för
sådana uppdrag, som ligga på sidan om kommissionärsskapet, i åtskilliga
fall betingat sig alltför höga ersättningar, har länsstyrelsen funnit sig
föranlåten att till kommissionärerna rikta den anmaning att icke för
dylika uppdrag betinga sig högre ersättning än som, med hänsyn till det
med uppdraget förenade arbete, må anses vara skälig.

Remissakten återgår.

Stockholm å landskansli den 24 december 1924.

NILS EDEN.

PANIK!. KKKI.UNI)

— KO —

.Bil. 1.

Till Kungl. Maj:ts befallningshavande i Stockholms län.

Anmodad att avgiva förklaring över vissa utav riksdagens revisorer
framställda anmärkningar rörande de arvoden, vilka debiterats av länsstyrelsens
kommissionärer, får jag vördsamt anföra följande.

De framställda anmärkningarna avse dels storleken av den ersättning,
som i förekommande fall av vederbörande kommissionär debiterats för
biträde med ansökningars uppsättande, dels ock en härstädes sedan längre
tid tillbaka av kommissionerna tillämpad praxis att såsom »postporto och
remissarvode» uttaga ett ersättningsbelopp av en krona i varje åt kommissionären
överlämnat ärende.

I det senare fallet grundar sig anmärkningen direkt ä ordalagen i kung!,
kungörelsen den 28 maj 1886 angående anställande av kommissionärer hos
statsdepartement och vissa ämbetsverk m. fl. myndigheter. I det förra
fallet åter hänför sig anmärkningen till ett förfaringssätt rörande vilket
lagbestämmelse saknas, men som i allt fall av statsrevisorerna med stöd
av anförda exempel betecknats såsom olämpligt och anmärkningsvärt.

Vad först angår den debiterade ersättningen för postporto och remissarvode
vill jag framhålla, att jag, då jag i mars 1916 förordnades som kommissionär
å landskansliet och i denna egenskap hade att sätta mig i de
med nämnda förordnande förenade skyldigheter, gjorde mig underrättad
om det förfaringssätt, vilket tillämpas vid debitering av kommissionärsersättningarna.
 Jag erfor då att kom missionären å landskansliet, var efter
annan, under eu följd av år, uttagit ifrågavarande ersättningsbelopp av
en krona. På grund av den sålunda erhållna upplysningen tog jag för
givet att debitering av denna ersättning vore tillåten och reflekterade icke
närmare över förhållandet. Emellertid har jag sedermera, efter samråd
med andre kommissionärer! å landskansliet, ifrågasatt huruvida en sådan
debitering vore lagligen grundad. Enär det för mig uppgivits att ett prejudikat
utvisande debiteringens laglighet, skulle förefinnas, har jag gjort
efterforskningar i syfte att erhålla full klarhet i saken, vilka efterforskningar
dock icke lett till något resultat.

Av det anförda torde framgå att jag själv redan tidigare kommit till
enahanda uppfattning, som den statsrevisorerna uttalat. Emellertid vill
jag i detta sammanhang framhålla ett par omständigheter, vilka enligt
mitt förmenande i viss mån äro av betydelse för frågans bedömande. Det
inträffar ofta att den allmänhet, som anlitarkommissionärenshjälp insänder
så ofullständiga handlingar, att kommissionärer! genom skriftväxling
måste begära dessas fullständigande. Lämnade upplysningar lämnas därvid
ofta nog obeaktade så att skriftväxlingen måste fortsättas. Understundom
kärr även en under ärendets handläggning företagen utredning
föranleda, att ytterligare handlingar måste infordras frårr sökanden. Likaledes
inträffar det ofta, att utsända postförskott återkomma såsom outlösta.
I sådant fall utsändas de ånyo efter det vederbörande sökande därom
framställt begäran, varvid givetvis nytt postporto måste av kommissionärer!
påkostas. I fall, så beskaffade som de nu omförmälda, har det ofta
inträffat, att kommissionärens portoutlägg mer eller mindre överstigit en
krona, men har, där så varit händelsen, dock endast sistnämnda belopp debiterats.
 Härigenom bär en avsevärd utjämning förekommit mellan de

in

fall, där portoutläggen över- och understigit en krona. Den vinst kommissionären
erhållit genom ifrågavarande debiteringssätt torde alltså varaskäligen
obetydlig och felaktigheten torde alltså huvudsakligen hava bestått
däri, att en del av allmänheten fått betala något mer och eu annan del något
mindre än som rätteligen vederbort. Slutligen vill jag även i detta sammanhang
framhålla svårigheten att i övriga förekommande fall på förhand
exakt beräkna postportots storlek.

Vad härefter angår statsrevisorernas anmärkning i övrigt, nämligen beträffande
debiterade arvoden för ansökningars upprättande, avser, såsom
.jag ovan antytt, anmärkningar i denna del uppdrag, vilka enligt mitt förmenande,
 även om de av lämplighetsskäl, merendels anförtros åt kommissionären,
 dock så vitt ovan omförmälda författning giver vid handen,
knappast kunna anses innefatta något kommissionärsuppdrag, utan fastmer
vara hänförliga till privata, utom kommissionärstjänsten fallande
uppdrag.

I enlighet med denna min uppfattning vill jag ifrågasätta huruvida statsrevisorerna
haft grundad anledning att i denna angelägenhet påkalla
riksdagens uppmärksamhet. Frånsett denna formella invändning vill jag
emellertid göra gällande, att statsrevisorernas i förevarande fråga lämnade
framställning icke beaktat eu del omständigheter, vilka enligt min
åsikt böra framhållas.

Statsrevisorerna hava såsom exempel anfört, att jag för uppsättande av
en sedermera återkallad vräkningsansökning debiterat mig en ersättning
av 15 kronor ävensom för bestyret med ärendet i övrigt (i kronor.

Jag har genomgått det kommissionärsdiarium statsrevisorerna granskat,
men har där icke kunnat återfinna ett ärende med anförda debitering, varför
exemplet undandrager sig direkt bemötande.

För uppsättande av dylik ansökning, granskning av kontrakt och
övriga handlingar, som ligga till grund för ansökningen, och anskaffande
av borgen för vräkningen har jag enligt ovanstående debiterat en ersättning
av 15 kronor. Detta belopp överensstämmer med den ersättning, som
av länsstyrelsen utdömes såsom kostnadsersättning i lagsöknings- och
handräckningsmål, varför jag ansett denna ersättning skälig. Arvodet
för bestyret med ärendet i övrigt, 6 kronor, utgör ersättning för ansökningens
ingivande och uttagande och för uppsättande av återkallelseskrift.
Möjligt är att arvodet utgör ersättning för även andra bestyr med ärendet.

Statsrevisorerna hava förklarat sig finna det uppenbart att jag i ett
stort antal fall för de utförda uppdragen tillgodofört mig belopp, som icke
stå i något rimligt förhållande till det arbete, som av uppdragen föranletts.
 Statsrevisorerna hava jämväl framhållit, att jag utöver debiterade
arvoden äger såsom tjänsteman bos länsstyrelsen uppbära härför stadgad
avlöning.

Den ersättning, vilken jag uttagit för biträde med ansökningars uppsättande
har emellertid icke utgjort ersättning allenast för ansökningens
formulering, utan innefatta desamma jämväl ersättning för granskning
av föreliggande ofta nog invecklade rättsförhållanden. I de fall där sökanden
vid personligt besök hos mig påkallat mitt biträde med ansöknings
uppsättande, har jag ofta till en början måst för honom klargöra, vilka
handlingar och uppgifter det varit erforderligt att anskaffa och huru de
skolat anskaffas. Ofta nog har jag även varit sökanden behjälplig med
anskaffandet av den erforderliga utredningen. Där sökanden själv förebragt
densamma, har jag granskat handlingarna och då jag funnit de -

62 —

summa i behörig ordning uppsatt ansökningen. Där mitt biträde med ansöknings
uppsättande såsom ofta skett, påkallats skriftligen har anskaffandet
av de för ansökningen erforderliga bilagorna nästan undantagslöst
nödvändiggjort skriftväxling och telefonsamtal med vederbörande. För
allt det biträde jag i nu omhandlade hänseenden lämnat mina uppdragsgivare
har jag icke uttagit någon särskild ersättning, utan har ersättningen
för detta arbete ingått i arvodet för ansökningens uppsättande. Det
sålunda tillämpade förfaringssättet har medfört att den allmänhet, som
hänvänt sig till mig för erhållande av biträde, i största möjliga utsträckning
besparats de olägenheter såväl beträffande tidsförlust som merkostnad,
 som skulle hava föranletts av ofullständiga ansökningshandlingar.
Jag har icke heller försport något missnöje med den tillämpade debiteringen
från de uppdragsgivare, som anlitat mig.

Nu relaterade förhållanden torde näppeligen hava varit för statsrevisorerna
kända, då de framställde sin ifrågavarande anmärkning. Jag har heller
icke av statsrevisorerna avfordrats några upplysningar om de skäl, som
förefunnits för mitt förfarande, utan statsrevisorerna hava bedömt frågan
endast på grundval av de kortfattade anteckningarna i mitt kommissionärsdiarium,
 där jag av lämplighetsskäl redovisat samtliga mig lämnade
uppdrag. Huruvida de av mig nu lämnade upplysningarna må vara ägnade
att ändra statsrevisorernas uttalade mening, vågar jag icke söka bedöma.
 Säkert är dock, att jag själv icke ansett mig hava tillgodofört mig
någon oskälig ersättning.

Det anmärkningsvärda i det av statsrevisorerna påpekade förhållandet,
att jag uppburit den med min tjänst såsom landskanslist förenade avlöning,
 förstår jag icke. Såvitt jag har mig bekant, har icke någonstädes
förekommit, att en ordinarie statstjänsteman, som tillika är kommissionär,
på grund härav måst vidkännas något avdrag å den med hans tjänst förenade
lönen. De kommissionärs- och övriga uppdrag, som kommit mig
till del, hava orsakat mig avsevärt arbete å kvällar och söndagar, och det
skulle förefalla mig synnerligen hårt, om den merinkomst, som genom
detta arbete tillförts mig skulle föranleda minskning i lönen för det arbete,
vilket jag i landskanslistjänsten utför. Jag vill framhålla, att min dagliga
arbetstid ytterst sällan understiger, men vanligen avsevärt överstiger
10 timmar.

Stockholm den 17 december 1924.

Carl Malm.

Bil. 2.

Till Kungl. Maj:ts befallningshavande i Stockholms län.

Anmodad att avgiva förklaring över vissa utav riksdagens revisorer
framställda anmärkningar rörande de arvoden, vilka debiterats av länsstyrelsens
kommissionärer, får jag vördsamt anföra följande.

De framställda anmärkningarna avse dels storleken av den ersättning,
som i förekommande fall av vederbörande kommissionär debiterats för biträde
med ansökningars uppsättande, dels ock en härstädes sedan längre
tid tillbaka av kommissionärerna tillämpad praxis, att såsom »postporto

och remissarvode» uttaga ett ersättningsbelopp av en krona i varje åt kommissionären
överlämnat ärende.

I det senare fallet grundar sig anmärkningen direkt ä ordalagen i kung!,
kungörelsen den 28 maj 1880 angående anställande av kommissionärer hos
statsdepartement och vissa ämbetsverk med flera myndigheter. I det förra
fallet åter hänför sig anmärkningen till ett förfaringssätt rörande vilket
lagbestämmelse saknas, men som i allt fall av statsrevisorerna med stöd
av anförda exempel betecknats såsom olämpligt och anmärkningsvärt.

Vad först angår den debiterade ersättningen för postporto och remissarvode
vill jag framhålla, att jag, då jag i medio av nästlidna år förordnades
som kommissionär för automobilärenden vid länsstyrelsen och hade att
sätta mig in i de med nämnda förordnande förenade skyldigheter, gjorde
mig underrättad om det förfaringssätt, vilket tillämpats vid debitering av
kommissionärsersättningarna. Jag erhöll då den upplysningen att kommissionärerna,
 var efter annan, under en följd av ar uttagit ifrågavarande
ersättningsbelopp av en krona. På grund av den sålunda erhållna upplysningen
tog jag för givet, att debiteringen av denna ersättning vore tillåten
och reflekterade icke närmare över förhållandet. Emellertid har jag sedermera,
 icke på grund av någon framställd anmärkning, utan helt och
hållet av egen drift, ifrågasatt, huruvida eu sådan debitering vore lagligen
grundad. Enär det för mig uppgivits, att ett prejudikat, utvisande debiteringens
laglighet skulle förefinnas, har jag gjort efterforskningar i syfte
att erhålla full klarhet i saken, vilka efterforskningar dock icke givit något
resultat. I följd härav har jag från och med senare delen av sistlidna
oktober månad upphört att debitera ifrågavarande avgift. Jag tillåter mig
framhålla, att denna min åtgärd tillkommit mer än en månad innan statsrevisorernas
anmärkning i förevarande hänseende framställts eller dessa
genom någon sin åtgärd givit anledning förmoda, att anmärkta förfaringssättet
varit felaktigt. Av det anförda torde framgå, att jag själv redan tidigare
kommit till enahanda uppfattning i förevarande hänseende som
den statsrevisorerna uttalat. Emellertid vill jag i detta sammanhang
framhålla ett par omständigheter, vilka enligt mitt förmenande i viss mån
äro av betydelse för frågans bedömande.

Det inträffar ofta att den allmänhet, som anlitar kommissionärens hjälp
insänder så ofullständiga handlingar, att kommissionärer! genom skriftväxling
måste begära dessas fullständigande. Lämnade upplysningar lämnas
därvid ofta nog obeaktade, sfi att skriftväxlingen måste fortsättas.
Understundom kan även eu under ärendets handläggning företagen utredning
föranleda, att ytterligare handlingar måste infordras från sökanden.
 Likaledes inträffar det ofta, att utsända postförskott återkomma såsom
outlösta. I sådant fall utsändas de ånyo efter det vederbörande därom
framställt begäran, varvid givetvis nytt postporto måste av kommissionären
påkostas. I fall, så beskaffade som de nu omförmälda, har det ofta
inträffat, att kommissionärens postportoutlägg mer eller mindre överstigit
eu krona, men har, där så varit händelsen, dock endast sistnämnda belopp
debiterats. Härigenom har en avsevärd utjämning förekommit mellan de
fall, där portoutlägg över- eller understigit en krona. Den vinst, kommissionärer!
erhållit genom ifrågavarande debiteringssätt, torde alltså vara
skäligen obetydlig, och felaktigheten torde alltså huvudsakligenhava bestått
däri, att en del av allmänheten fått betala något mer och en annan del något
mindre, än som rätteligen vederbort. Härtill kommer, att ett betydande
antal postförskott aldrig varda utlösta, varigenom kommissionärer!

64 —

•åsamkas icke obetydliga avbränningar. Slutligen vill jag även i detta
sammanhang framhålla svårigheten att i varje förekommande fall på
förhand exakt beräkna postportots storlek. Sedan jag upphört med den
fixa debiteringsgrund, varå statsrevisorerna anmärkt, har jag vid upprepade
tillfällen fått vidkännas förlust genom att av mig debiterade postporton
varit för låga.

Vad härefter angår statsrevisorernas anmärkning i övrigt, nämligen beträffande
debiterade arvoden för ansökningars uppsättande, avser, såsom
jag ovan antytt, anmärkningen i denna del uppdrag, vilka enligt mitt förmenande,
 även om de av lämplighetsskäl merendels anförtrotts åt kommissionären,
 dock, så vitt ovan omförmälda författning giver vid handen,
knappast kunna anses innefatta något kommissionärsuppdrag, utan fastmer
äro hän förliga till privata, utom kommissionärstjänsten fallande uppdrag.

I enlighet med denna min uppfattning vill jag ifrågasätta, huruvida
statsrevisorerna haft grundad anledning att i denna angelägenhet påkalla
riksdagens uppmärksamhet. Frånsett denna formella invändning vill jag
emellertid göra gällande, att statsrevisorerna uti sin i förevarande fråga
lämnade framställning icke beaktat en del omständigheter, vilka enligt
min åsikt böra framhållas.

De anmärkta fallen avse a-ad mig beträffar:

1) Ansökan om tillstånd för Ariss person att utö\Ta yrkesmässig automobiltrafik
för personbefordran,

2) Ansökan om medgivande för samma person att tjänstgöra såsom förare
i berörda trafik,

3) Ansökan om godkännande aA^ en personautomobil i yrkesmässig trafik.

Beträffande fallen 1) och 2) har anmärkts, att jag i desamma debiterat

tillhopa IT kronor i kommissionärsersättning, inklusive kostnad för postporto
och beträffande fallet 3), att jag i detsamma uttagit ett särskilt arvode
av 8 kronor 50 öre, inklusive gottgörelse för portokostnaden.

\ idare haAra statsrevisorerna anfört, att antalet av de ärenden, vi Ika jag
i egenskap av kommissionär handhaft under juni månad 1924, utgjort onn
kring 330 och att den gottgörelse, som jag för samma månad debiterat, utöver
ersättning för postporto enligt approximativ beräkning uppgått till
betydligt över 1,000 kronor.

Med stöd av nu nämnda förhållanden hava statsrevisorerna förklarat
sig finna det uppenbart, att jag i ett stort antal fall för de utförda uppdragen
tillgodofört mig belopp, som icke stå i något rimligt förhållande till
det arbete, soin av uppdragen föranletts. Statsrevisorerna hava jämväl
framhållit, att jag utöver debiterade arvoden äger såsom tjänsteman hos
länsstyrelsen uppbära härför stadgad avlöning.

Den ersättning, AÖlken jag uttagit för biträde med ansökningars uppsättande,
 har i varje särskilt fall utgjort 5 å 6 kronor, beroende på fallets beskaffenhet.
 Dessa belopp hava emellertid icke utgjort ersättning allenast
för ansökningens formulering, utan innefatta desamma jämväl ersättning
för inhämtande av sådana upplysningar, vilka dels på grund av bestämmelser
i kung!, förordningen om motorfordon den 15 juni 1923, dels ock
av Kungi. Maj:ts befallningsliavande utfärdade bestämmelser måst åtfölja
ansökningen för att denna skolat kunna bifallas. Motorförordningen stadgar
nämligen i § 24 mom. 5, att vid ansökan om trafiktillstånd skall fogas
viss utredning angående den eller de automobiler, som äro avsedda för trafiken,
 och i § 29, mom. I, att till automobilförare i yrkesmässig trafik icke

ma antagas annan an den, som innehar fallande körkort oeh uppnått ''20ars
ålder samt i övrigt efter prövning av automobilbesiktningsman In;linnés
lämplig såsom förare i dylik (rålik. För godkännande av automobilomnibus
oeh lastautomobil för yrkesmässig trafik erfordras enligt av Kungl.
Ma.jits befallningslmvande meddelad föreskrift särskilt intyg av automobilbesiktningsman,
 att fordonet uppfyller vissa av Kungl. Maj:ts befallningshavande
för dylikt godkännande uppställda villkor, och för vanliga
personautomobiler har tillämpats det förfaringssättet, att desamma av mig
besiktigats.

Av de anförda exemplen torde framgå, att ansökningar av förevarande
slag måste åtföljas av vissa uppgifter och intyg, om vilkas nödvändighet
vederbörande sökande merendels svävar i okunnighet. I de fall där sökanden
vid personligt besök hos mig påkallat mitt biträde med ansöknings
uppsättande, har jag därför till en början måst för honom klargöra, vilka
handlingar och uppgifter det varit erforderligt att anskaffa oeh huru de
skolat anskaffas. Ofta nog har jag även varit sökanden behjälplig med anskaffandet
av den erforderliga utredningen. Där sökanden själv förebragt
densamma, har jag granskat handlingarna och, då jag funnit desamma i
behörig ordning, uppsatt ansökningen. Där mitt biträde med ansöknings
uppsättande, såsom ofta skett, påkallats skriftligen, har anskaffandet av
de för ansökningen erforderliga bilagorna nästan undantagslöst nödvändiggjort
skriftväxling och telefonsamtal med vederbörande. För allt det
biträde, jag i nu omhandlade hänseenden lämnat mina uppdragsgivare, har
jag icke uttagit någon särskild ersättning, utan har ersättningen för detta
arbete ingått i arvodet för ansökningens uppsättande. Det sålunda tillämpade
förfaringssättet har medfört, att den allmänhet, som i dylika angelägenheter
hänvänt sig till mig för erhållande av biträde, i största möjliga
utsträckning besparats de olägenheter såväl beträffande tidsförlust som
merkostnad, som skulle hava föranletts av ofullständiga ansökningshandlingar.
 Jag har icke heller försport något missnöje med den tillämpade debiteringen
från de uppdragsgivare, som anlitat mig. För jämförelses skull
tillåter jag mig framhålla, att minimibeloppet av den ersättning för ansökningens
uppsättande, vilken Kungl. Maj:ts befallningshavande enligt nu
rådande praxis utdömer i lagsöknings- och handräckningsärenden, utgör
15—20 kronor. Den av vederbörande advokat fordrade ersättningen är
emellertid ofta nog vida högre, trots att det i många av dessa sistnämnda
ärenden rör sig om synnerligen enkla fall och där förekommande ansökningar
ofta nog utgöras endast av en ifylld tryckt blankett jämte avskrift av
ett fordringsbevis eller hyreskontrakt.

I detta sammanhang vill jag framhålla ännu en omständighet. I de automobilärenden,
 i vilka mitt biträde anlitats för ansöknings uppsättande, har
jag i mycket stor utsträckning utan särskild kostnad för sökanden förskotterat
denne åliggande stämpel och lösenavgifter. Dessa av mig förskotterade
belopp torde enligt av mig nu gjord beräkning uppgå till minst 10,000
kronor för innevarande år.

Nu relaterade förhållanden torde näppeligen hava varit för statsrevisorerna
kända, då de framställde sin ifrågavarande anmärkning. Jag har
icke heller av statsrevisorerna avfordrats några upplysningar om de skäl,
som förefunnits för mitt förfarande, utan statsrevisorerna hava bedömt
frågan endast på grund av de kortfattade anteckningarna i mitt komrnissionärsdiarium,
 där jag av lämpliglietsskäl redovisat samtliga mig lämnade,
 automobildiariet angående uppdrag. Huruvida de av mig nu läm■>
— Rev.-berättelse ang. statsverket för är 1924. III.

66

nade upplysningarna må vara ägnade att ändra statsrevisorernas uttalade
mening, vågar jag icke söka bedöma. Säkert är dock, att jag själv icke
ansett mig hava tillgodofört mig någon oskälig ersättning.

Till de nu anförda vill jag endast foga några ord om statsrevisorernas
påpekande angående storleken av det ersättningsbelopp, som jag uppburit
under juni månad 1924. Att ärendena under sagda tid varit talrika och att
jag härigenom tillförts en avsevärd inkomst är fullt riktig. Detta har dock
berott på särskilda, av den nya automobilförordningens ikraftträdande avhängiga
förhållanden. Genom denna förordning hava helt nya bestämmelser
införts för trafiken med motorfordon över huvud taget och i synnerhet
för den yrkesmässiga trafiken. Detta har haft till följd, att tillståndsliavare
i stor utsträckning sökt nya, mera omfattande tillstånd än tillförene.
Dessa nya tillstånd hava i sin tur medfört nya ansökningar om godkännande
av fordon och förare. På grund av bestämmelser i förordningen
hava vidare samtliga tidigare utfärdade körkort försetts med vederbörandes
fotografi. Vidare hava viktuppgifter angående samtliga bilar måst ingivas
under året. Samtliga dessa omständigheter hava väsentligt inverkat
på antalet av mig lämnade uppdrag och alltså även på mina inkomster.
Emellertid har det här mestadels rört sig om engångsåtgärder, och följaktligen
hava inkomsterna även till avsevärd del haft karaktären av engångsinkomster.
 Det torde icke kunna förväntas, att inkomsterna i fortsättningen
skola bliva ens tillnärmelsevis så stora, som de under denna
övergångstid varit. Statsrevisorerna hava, såsom jag ovan anfört, approximativt
beräknat min inkomst av uppdrag under förberörda juni månad till
betydligi över 1,000 kronor. Efter noggrann genomgång av kommissionärsdiariet
har jag funnit, att inkomsten för sagda tid utgjort 1,080 kronor.
I detta belopp är icke inräknat, vad jag uttagit för stämpel och lösen, som
av mig förskotterats, ej heller, där den förekommit, den ovannämnda ersättningen
av eu krona för »postporto och remissarvode». Däremot ingår
i beloppet all ren kommissionäsersättning för handlingars ingivande och
uttagande och dylikt. Den uppburna ersättningen har dock icke utgjort
nettoinkomst för mig. För att kunna medhinna arbetet bär jag nämligen
i ganska stor utsträckning måst anlita extra hjälp, vilket för innevarande
år orsakat mig eu utgift av inemot 2,000 kronor.

Det anmärkningsvärda i det av statsrevisorerna påpekade förhållandet,
att jag uppburit den med min tjänst såsom landskanslist förenade avlöning,
förstår jag icke. Såvitt jag har mig bekant, liar icke någonstädes förekommit,
 att en ordinarie statstjänsteman, som tillika är kommissionär, på
grund härav måst vidkännas något; avdrag å den med hans tjänst förenade
lön. De kommissionärs- och övriga uppdrag, som kommit mig till del, hava
orsakat mig avsevärt arbete å kvällar och söndagar, och det skulle förefalla
mig synnerligen hårt, om den merinkomst, som genom detta arbete tillförts
mig skulle föranleda minskning i lönen för det arbete, vilket jag i landskanslisttjänsten
utför.

Jag vill framhålla, att min dagliga arbetstid ytterst sällan understiger,
men vanligen avsevärt överstiger 10 timmar.

Stockholm den 17 december 1924.

Sten Kindblom.

— 67

Kung). Mapts licfulliiin^shuvandes
i Norrhollens litn

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. §22.

Till Herr statsrådet och chefen för Kungl. socialdepartementet.

Genom nådig remiss den 9 i denna månad har länsstyrelsen anbefallts
att till Kungl. socialdepartementet inkomma med utlåtande i anledning
av vad riksdagens revisorer anfört rörande ett i länsstyrelsens räkenskaper
för år 1923 ej redovisat belopp av 361 kronor, som av Alträsks nybyggesnämnd
den 29 oktober 1923 hit inbetalts i amorteringsavgift å ett
genom Kungl. Maj:ts beslut den 25 november 1921 mot återbetalningsskyldighet
anvisat belopp av högst 5,000 kronor till inköp och inmontering
av en hyvelmaskin, och får länsstyrelsen med anledning därav anföra
följande.

Det är visserligen sant, att § 29 i nådiga förordningen med föreskrifter
angående medelsförvaltningen i länen den 21 december 1917 föreskriver,
att den, som bär att till länsstyrelsen göra en inbetalning, skall med vissa
angivna undantag insätta densamma å statsverkets giroräkning i riksbanken
för länsstyrelsens räkning. Denna föreskrift har dock aldrig
tillämpats så strängt, att länsstyrelsen ansett sig böra avvisa personer,
som personligen infunnit sig hos länsstyrelsen för att inbetala medel, utan
hava sådana medel av hänsyn till allmänhetens bekvämlighet alltid mottagits
härstädes. Detta har länsstyrelsen ansett sig kunna göra så mycket
hellre, som länsstyrelsen författningsenligt är tvungen att mottaga penningar,
 som med allmänna posten direkt hit insändas. För övrigt hava
statsmakterna själva i många fall frångått denna princip, om att penningemedel
ej få inbetalas direkt till länsstyrelserna. Så t. ex. har
beträffande en hel del under senaste åren beslutade tillfälliga skatter,
såsom kaffeskatt, automobilskatt, bensinskatt med flera i författningarna
uttryckligen medgivits, att skattskyldig äger att hos länsstyrelsen avlämna
skatten. Samma förhållande äger rum beträffande kronoutskylderna.
 Då i samband med omorganisationen av länsstyrelsernas kassaväsen
stadgades, att kronoutskylderna under viss bestämd uppbördstid
skulle inbetalas till postverket och att utskylder, som ej inom denna tid
inbetaltes, skulle restföras för att på vanligt sätt indrivas, vägrade länsstyrelsen
till en början att mottaga skattebelopp, som efter uppbördstidens
utgång hit inbetaltes antingen kontant eller genom allmänna posten.
Denna vägran ådrog länsstyrelsen en anmälan till justitieombudsmannen
och påföljden härav blev visserligen ej något åtal, men en föreskrift
av Kungl. Maj:t, att länsstyrelserna skulle vara skyldiga att mottaga
skattebelopp, som trots gällande bestämmelser efter uppbördsterminens
utgång ställdes till länsstyrelsernas förfogande.

Länsstyrelsen är fullt ense med statsrevisorerna däri, att den person,
som hos länsstyrelsen utkvitterat ifrågavarande belopp, givetvis bort
vara skyldig att övervaka, att beloppet i vederbörlig ordning redovisats;
den försumlige, i detta fall undertecknad landskamrerare, har ju också
tagit konsekvenserna av sin försummelse och inbetalt det bortkomna beloppet.
 Länsstyrelsen anser för övrigt, att med den mångfald göromål
av vitt skilda slag, som numera påvilar avdelningscheferna vid länssty -

— 68

relserna, det är fullt förklarligt, att erforderlig uppmärksamhet hos dem
vid något tillfälle kan brista.

Vad slutligen beträffar statsrevisorernas uttalande, att det inträffade
vittnar om en viss brist på reda och ordning i länsstyrelsens medelsförvaltning
och räkenskaper, anser sig länsstyrelsen endast böra hänvisa till
resultatet av den inspektion, som med anledning av statsrevisorernas anmälan
på föranstaltande av riksräkenskapsverket under sistlidne månad
av två av dess tjänstemän verkställts härstädes.

Luleå i landskontoret den 13 december 1924.

På länsstyrelsens vägnar:

A. HOLM. K. SUNDBERG.

Statens

arbetslöshetskommissions

utlåtande i anledning av riksdagens
revisorers erinringar del I, sid. 37, §2L

Till Konungen.

Sedan riksdagens revisorer i sin berättelse gjort vissa erinringar mot
det genom arbetslöshetskommissionens försorg under år 1920—1923 utförda
vägbyggnadsarbetet å sträckan Hemsjö—Vilshult, med bivägen
Mörkamåla—Lönnemåla, i Blekinge län har Eders Kungl. Maj:t genom
nådig remiss den 9 december detta år anbefallt arbetslöshetskonunissionen
att i anledning härav till socialdepartementet inkomma med utlåtande
över statsrevisorernas anmärkningar.

Till åtlydande härav får arbetslöshetskommissionen hänvisa till bilagda
promemoria (bil. L), vilken utarbetats av kommissionens arbetschef,
 vilken jämväl beaktat de synpunkter på frågan, som på kommissionens
anmodan framförts ifrån förutvarande ordföranden i arbetsdirektionen
för södra Sveriges statsarbeten, landssekreteraren E. Thorin och
chefen för södra väg- och vattenbyggnadsdistriktet, majoren J. A. Blomberg,
 och får kommissionen för egen del ansluta sig till de synpunkter
på den föreliggande frågan, åt vilka arbetschefen i sin promemoria givit
uttryck.

Stockholm den 30 december 1924.

Underdånigst:

På arbetslöshetskommissionens vägnar:

ALLAN CEDERBORG.

GUNNAR JONSSON.

G. H. Nordström.

liil. I.

(I!)

Statens arliclsltishctskoimnission.

p. m.

över vägarbetet Iteinsjö—Vilshult med biväg Mörkamåla—Lönne måla,

Blekinge län, i anledning av riksdagens revisorers uttalande i
revisionsberättelsens § 24.

Revisorernas anmärkningar synas i huvudsak kunna sammanställas i
nedanstående fem grupper:

1) Vid arbetets kontrakterande ha gynnsammare villkor beträffande ersättningens
storlek lämnats vägdistriktet än som i regel tillämpas och har
sfi skett jämväl då s. k. •tilläggsarbeten utförts.

2) Kostnadsförslaget har väsentligt överskridits, oeh synes detta överskridande
sfi mycket mera anmärkningsvärt, som förslaget uppgjorts vid en
tidpunkt då arbets- och materialpriser stodo som högst, under det att arbetet
huvudsakligen utförts under en tid då en allmän prissänkning ägt rum.

d) Kostnaderna för arbetsledning och administration ha varit påfallande höga.

4) Kontrollantarvodet i och för sig har varit för högt. Samtidigt ifrågasattes
om icke denna utgift kunnat helt inbesparas, då arbetet utförts genom
arbetslöshetskommissionens försorg.

5) Arbetets planläggning och utförande har icke kännetecknats av den planmässighet
och varsamhet med till förfogande ställda medel, som bort vara fallet.

Beträffande anmärkningarna inom var och en av dessa grupper må följande
anföras:

Beträffande 1.

Under hösten 1919 ställdes på skogssällskapets statsarbeten stora krav
ifråga om möjligheten att på särskilda arbetsplatser mottaga arbetslösa. På
grund härav ansåg dåvarande arbetsdirektionen det nödvändigt att igångsätta
ytterligare ett stort arbete, vilket även var sådant, att det kunde giva arbetsmöjligheter
under vintern. De tidigare igångsatta och bedrivna arbetena
lämpade sig nämligen, på ett par undantag, endast i ringa utsträckning
som vinterarbeten.

Till arbetsdirektionens kännedom hade kommit, att för den här berörda
vägen förefanns stort intresse och då dessutom sträckan låg väl till med
avseende på de arbetslöshetseentra, varifrån arbetslösa i första hand kunde
beräknas bliva utsända, inleddes redan på hösten 1919 underhandlingar
mellan vägdistriktet och dåvarande — numera avlidne — arbetschefen hos
skogssällskapet, majoren Ljungberg.

Det visade sig emellertid snart under underhandlingarnas gång, att, ehuru
vägdistriktet var synnerligen intresserat av att få arbetet snart utfört, det
dock icke var villigt att påtaga sig större kostnader för detsamma, än om
det komme att utföras under mera normala förhållanden. Då arbetskostnaderna
vid denna tid stodo på sin höjdpunkt hade vägdistriktet emellertid
gjort en preliminär beräkning över sina sannolika kostnader för arbetet om
fallande konjunkturer och statsbidrag i vanlig ordning avvaktades och sålunda
utförandet finge dröja ytterligare några år. Utöver den så beräknade kostnaden
ville vägdistriktet icke under några omständigheter sträcka sig.
Härtill kommer att skogssällskapets statsarbeten vid ifrågavarande tidpunkt
icke var så känd, som senare blev fallet, ifråga om dess möjligheter att
utföra dylika krävande arbeten. Genom att endast arbetslösa skulle användas
vid utförandet möttes dessutom hela verksamheten med stort misstroende.

— 70 —

Detta misstroende var sa mycket mera förklarligt, som inga garantier kunde
lämnas för att arbetet verkligen skulle genom statsarbetens försorg bliva
fullbordat. I kontraktet gjordes tvärtom den reservationen att arbetet utfördes
endast i mån av tillgång till arbetslösa.

Några normer för arbetsgivarens bidrag för vägarbeten voro vid den tiden
ej av arbetslöshetskommissionen fastställda, utan arbetsdirektionen både fria
händer att i varje särskilt fall avgöra med hur stor del av kostnaden arbetsgivaren
skulle bidraga till arbetet.

På grund härav, och då arbetsdirektionen ansåg att de skäl, som talade
för ett igångsättande av platsen som nödhjälpsarbete voro tungt vägande,
även om den ersättning, som kunde påräknas, ej var fullt så stor som
önskvärt hade varit, beslöts, att kontrakt skulle skrivas baserat på en viss
lixerad ersättningssumma av 135,000 kronor — mot önskvärda 145,000 kronor.
I kontraktet kunde ej heller, på grund av vad ovan nämnts, några reservationer
göras för ersättning för eventuella extraarbeten; därför har icke heller
ersättning kunnat erhallas för t. ex. sidotrummor, ombyggnad av trumman
jämte omläggning av vägen å Baggemåla mosse, vältning m. in.

Under år 1922 beslöt arbetslöshetskommissionen att bemyndiga statsarbeten
att inköpa ett antal vägvältar för att maskinvälta sådana vägar, där detta
kunde anses behövligt för att vägarna skulle bliva av fullgod karaktär.

Ur arbetslöshetskommissionens direktiv den 20 juli 1922 till statsarbeten
härom må följande citeras:

»Under innevarande år torde eu stor del av de vägbyggnadsarbeten, som
hos Eder äro under utförande, närma sig sin fullbordan, eller bliva avslutade.
De utförda vägarbetena, vare sig dessa utgjort ny- eller ombyggnader, erhålla
för vederbörande orter ett väsentligt ökat värde, såväl i trafik- som underhål
lsav seende, om åt körbanan kan givas största möjliga fasthet och därmed
även hållbarhet. Detta kan icke ernås med mindre att gott vägmaterial,
 särskilt makadam och grus, finnes att tillgå, samt att vägvältar
användas vid körbanans framställande.

Enligt vad arbetslöshetskommissionen av Eder inhämtat, är tillgången hos
Eder på maskinell redskap icke tillräcklig för arbetenas fullt rationella bedrivande
i förevarande hänseende. Detta beror givetvis på en fullt förklarlig
tvekan från eder sida att anskaffa en dyrbar materiel för eu institution som
statsarbeten, om vilka man ej vet, huru länge de komma att finnas till.
Arbetslöshetskommissionen anser emellertid, att dessa betänkligheter böra få
förfalla med hänsyn till betydelsen av det arbetsresultat, som bör åstadkommas.
 Detta kan så mycket hellre ske, som kostnaden för denna redskap,
ehuru i och för sig avsevärd, likväl i förhållande till totalkostnaden för de
utförda vägarbetena icke bör verka avskräckande.»

Genom den av arbetslöshetskommissionen anbefallda åtgärden med vältning.
och för vilket extra arbete någon ersättning icke gick att erhålla från vägdistriktet,
 höjdes givetvis kostnaden för arbetet i hög grad, detta så mycket
mera som makadamkvantiteten helt naturligt i samband med vältningen
avsevärt måste ökas.

Genom vältningen har emellertid vägen blivit av en betydligt högre klass
än som från början varit avsedd.

Beträffande 2.

Kostnadsberäkningen för arbetet är uppgjord (reviderad) i december 1919
och januari 1920. I beräkningen har dock, i motsats till vad revisorerna
antagit, hänsyn tagits till de fallande arbetspriserna. Det synes som om
kostnadsförslaget är baserat på eu medeldagsverkskostnad av 6 å 7 kronor för

71

vanlig fackkunnig arbetskraft. Det torde i detta sammanhang även böra framhållas,
 att den terräng, där vägen framgår, till stor del är av synnerligen
svår natur och mycket stenbunden, varför ett överskridande av beräknade
kostnaden, även med användande av faekkunniga arbetare, ingalunda varit
utesluten utan tvärtom sannolik. Ej heller underkastades kostnadsberäkningen
någon ingående granskning vid kontrakterandet då — såsom under 1) anfördes
— vägdistriktets bidrag fixerades till en viss summa och ett större
bidrag från distriktet ej kunde påräknats även om kostnadsberäkningen höjts.

Göres därefter en jämförelse mellan medeldagsförtjänsterna för de olika
åren och det under samma tid utförda antalet dagsverken, visar det sig, att
under 1920 — då största antalet dagsverken utfördes — medelförtjänsten
för nödhjälpsarbetarna var 9 kronor 15 öre per dag. Följande tabell visar
medelförtjänsten och antalet dagsverken under byggnadsperioden.

År

Antal

Medelförtjänst

dagsverken

per dagsverken
i kronor

1920 .........

................................... cirka

27,000

9.1 5

1921 .........

................................... »

25,000

6.08

1922 ........

................................... »

8,500

3.85

1923 .........

................................... »

9,500

3.86

Summa cirka

70,000

Genom den höga

medelförtjänsten under

år 1920

— vilken dock i och

för sig, med hänsyn till dåvarande förhållanden, icke

kunde anses anmärk-

ningsvärd — förklaras till stor del den differens av cirka 80,000 kronor
för vars uppkomst närmare redogöres å sid. 73.

Den anmärkningen, att kostnadsberäkningen uppgjorts då arbetspriserna
stodo som högst, under det arbetet huvudsakligen utförts under en tid då
en allmän prissänkning ägt rum, är sålunda icke riktig.

Beträffande 3.

Genom jämförelser, som måste anses missvisande, ha revisorerna här
kommit till resultat, som därför äro för statsarbeten i hög grad ofördelaktiga.
 Det är. emellertid icke riktigt att i fråga om arbetsledning jämföra
ett arbete av denna karaktär med ett arbete bedrivet på vanligt sätt som
arbete i öppna marknaden.

I ursprungliga kostnadsförslagets tilläggsprocent ingick för arbetsledning,
renstakning, redskap samt diverse oförutsedda utgifter avrundade poster, utgörande
cirka 15 procent av arbetskostnaderna. Arbetsledningen utgör härav
den väsentligaste delen. Med denna arbetsledning avses emellertid endast
arbetsledningen å själva arbetsplatsen. I statsarbetens kostnader däremot,
d. v. s. i summan 115,742 kronor 47 öre ingår emellertid även dels kontrollantarvodet
18,075 kronor, dels andel med 3,061 kronor 96 öre av den från
mitten av år 1921 uppkommande kostnaden för statsarbetens distriktskontor
i Malmö, under vilket kontor arbetsplatsen sorterade, och dels andel av
centralkontorets i Göteborg alla kostnader, vilken andel belöper sig till ej
mindre än 42,704 kronor 52 öre. Fråndrages dessa tre poster från 115,742
kronor 47 öre återstår 51,900 kronor 99 öre (innehåller dock ej redskapskostnad),
 vilket sålunda är den egentliga ledningskostnaden för arbetet, och
vilken kostnad bör ligga till grund för en jämförelse gjord med ett arbete
i öppna marknaden. Densamma utgör icke heller mer än cirka 6 procent
av den totala kostnaden för arbetet och måste sålunda anses vara gynnsam.
Visserligen kan ifrågasättas om ej någon mindre del av distrikts- och

72 —

du, a andra sidan, i platsledningskostnaden å 51,018 kronor 25 öre ingår
av,ou kostnaden för den personal, som erfordrats för att sköta den rent sociala
delen av verksamheten, sa aro de ovan angivna G procenten sa nära riktigt
beräknade som omständigheterna, medgiva. Inom statsarbeten har alltid den
principen toljts att såväl den centrala kostnaden som kostnaden för de
företag :dlEknkkskordorei1 uppdelats och avskrivits på respektive arbets I

detta sammanhang torde även bemärkas de ökade kostnader för bland
annat arbetsiedmngen, som uppstod genom den avvecklingsorder, som av
arbetsloshetskommissionen mast utfärdas den 14 juni 1920 som eu direkt
följd av att riksdagen sagda ar icke beviljade högre anslag än 3 miljoner
mot av arbetsloshetskommissionen begärda 8 miljoner. Pa grund av denna
order beslöt arbetsdirektionen att under sommaren och hösten 1920 endast
bedriva ett mindre antal arbeten, bland vilka Krokåns regleringsföretag och
detta vägarbete voro ett par av de viktigare. För slutförandet av Krokåai‘iiiet
v.llket arbete av Kung!. Maj: t beslutats skola utföras av skogssallskapets
statsarbeten, ocli vilket, om det nedlades i ofullbordat skick, icke
vara b"1 någon som helst nytta och dessutom omedelbart komme att
lorstoras pa grund av uppslamningar — måste en del av den å Kykliultsvagen
befintliga arbetsstyrkan disponeras under sommaren och hösten, alldenstund
arbetet i Krokan till stor del bedrevs i vatten, för vilket arbete
vintern var olämplig arbetstid. Kyrkhultsarbetet däremot kunde även drivas
undm vintermånaderna, varför detsamma härför i stor utsträckning korn
att under lämpligaste årstiden utgöra endast reserv. Genom den så vidtagna
åtgärder! var det också möjligt för arbetsloshetskommissionen att
under vintern 1920—21, genom hänvisning av arbetslösa till eu större arbetsplats,
 kunna mota de alltmer ökade kraven på utbetalande av kontant understod;
det lader intet tvivel om att avsevärda belopp härigenom inbesparades
sa\al åt statsverket som åt ett flertal kommuner, trots att arbetsledningskostnaden
for arbetet avsevärt ökades genom dessa åtgärder
Beträffande 4.

Vad kontrollantarvodet angår synes nog detta vara högt särskilt i betraktande
av hur skogssallskapets statsarbetens verksamhet sedermera utveckla
m SlgV aIen • diC uV1,d. tld,Pu!lkten för urbetets bedrivande rådande förhållandena
torde ej helt hora förbises.

vägarbete var det första större vägarbete, sam av statsarbeten
kontiakteiades. Av vagdistriktet uppställdes som ett oeftergivligt villkor
att kontrollen skulle utövas av eu Kung!, väg-och vattenbyggnadsstyrelsens
jansteman och betalas av statsarbeten. Vid underhandlingarna meddelade
distriktschefen, att kontrollarvodet skulle beräknas på samma sätt som skedde
för alla Övriga med statsunderstöd bedrivna vägarbeten inom distriktet. För
statsarbeten stod det ävenledes klart, att eu kontroll över arbetet genom
en väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tjänsteman var absolut nödvändigt för
att redan från början arbetena skulle komma in på sådana banor, att några
anmarknmgar mot det tekniska utförandet ej med fog senare skulle kunna
piesteras. Det bor aven bemärkas, att under 1919 och 1920 hade statsarbeten
ännu ej sm distriktsorganisation genomförd, utan dess tekniska
personal utgjordes av ej mer än en ingenjörsutbildad person, vilken dessutom
som huvudsakligt arbetsområde, hade Krokåns regleringsföretag; Övriga
.ubetsiedande befattningshavare voro endast forstligt eller lantbrukstekniskt
utbildade. Anställandet av ytterligare teknisk personal för ifrågavarande

arbetes skötsel hade endast kommit att öka arbetsledningskostnaden ytterligare,
 utan att de fördelar vunnits, som nu uppstod o genom att kontrollen
handhades genom en väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tjänsteman.

Från och med den 1 januari 1922 debiterades för kontrollen eu lägre
ersättning än som överenskommits vid kontrakterandet. På ett möte mellan
distriktstjänstemännen i februari 1922 överenskoms nemligen om tillämpning
av nya grunder för ersättningens beräknande vid kontrollen över de statliga
nödhjälpsarbetena, sedan det visat sig, att det arbete, som av respektive
kontrollanter behövde nedläggas, blivit avsevärt mindre än som från början
beräknats bliva fallet. Av det för kontrollen uppburna beloppet utgör 3,800
kronor ersättning för 39 resor till arbetsplatsen. Fördelas återstoden på de
4 år, som arbetet pågått, blir ersättningen per år cirka 3,800 kronor.
Beträffande 5.

Vid en granskning av hur arbetet rent ekonomiskt ställt sig, bör jämförelse
göras mellan den verkliga arbetskostnaden, således efter avdrag av
de s. k. rent sociala kostnaderna, och den beräknade kostnaden för arbetet
i det skick det blivit utfört, d. v. s. kostnadsberäkningen med tillägg av
beräknad kostnad för alla tillkomna extraarbeten.

De rent sociala kostnaderna — vilka i detta fall icke torde närmare behöva
motiveras — och vilkas största poster utgöras av familjeunderstöd,
sjuk- och regndagsersättning m. in. samt förläggningskostnader, belöpa sig
till 138,480 kronor 14 öre. Sedan denna summa fråndragits totala kostnaden
837,882 kronor 17 öre återstår 699,402 kronor 3 öre, vilken summa alltså
bör jämföras med nedan beräknad kostnad för hela arbetet, 619,072 kronor.
Enligt kontrakt och kostnadsförslag:

Arbetskostnad ........................................................ 378,923

Arbetsledning in. in............................................. 56,847 435,770

Kostnader utom ursprungliga förslaget:

Inhägnad av vägen:

Arbetskostnad .................................................... 13,000

Material ........................................................... 19,000 32,000

V ältningskostnad :

18,914 meter å cirka 2 kronor .................... 38,000

Ökning av makadamkvantiteten på grund av

vältning 7,000 kubikmeter å 8 kronor .... 56,000 94,000

Ombyggnad av bank och trumma å Baggemåla mosse

på grund av sättningar ...................................... cirka 5,000

Överfartstrummor för sulovägar ........................ » 5,000

Arbetsledning och diverse oförutsett cirka 10 procent

av ovanstående .......................................................... 14,000

Materiel tagen från Kyrkhults arbetsplats till ett flertal andra
arbetsplatser. Bristen har täckts genom nyinköp, vilka sålunda
felaktigt debiterats denna arbetsplats .............................

Kontrollantarvode...............................................................................

Extra arbeten, mot ersättning ........................................................

150,000

15,000

18,075

227

619,072.

Differensen mellan den bokförda verkliga kostnaden och den ovan beräknade
är sålunda cirka 80,000 kronor eller 13 procent, vilket bland annat med
hänsyn till arten av den arbetskraft, som stått till förfogande, och det ständiga
ombyte av densamma, som ägt rum, icke torde få anses som alltför ofördel -

— 74 —

riktigt. Uträknat per meter väg blir kostnaden, då de sociala kostnaderna
ej medräknas, 36 kronor 98 öre, vilket ej heller med hänsyn till den terräng,
där vägen framgår, och det utförande vägen erhållit samt arbetets utförande
till stor del vintertid och under dyrtid, kan anses vara alltför högt.

På grund av vad sålunda härovan framhållits torde med tydlighet framgå,
-att klander icke med fog kan riktas vare sig mot arbetsdirektionen för skogs■sällskapets
statsarbeten för de gynnsamma villkor, som fastställts för vägdistriktets
bidrag till ifrågavarande arbete, eller mot arbetsledningen för det
sätt på vilket arbetet bedrivits. Och då vidare nödig hänsyn tages till de
förhållanden, under vilka arbetet såväl igångsattes som sedermera bedrevs,
torde ej heller kostnaderna för arbetet i sin helhet kunna sägas vara anmärkningsvärt
höga.

I detta sammanhang torde även böra nämnas, att de för granskning av
arbetslöshetskommissionens och statsarbetens verksamhet särskilt tillsatta överrevisorerna
tidigare under hand begärt utredning angående vissa poster och
förhållanden, som förefallit dem anmärkningsvärda.

Stockholm den 30 december 1924.

Gunnar Jonsson,

Arbetschef.

Byggnadsstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalanden del. I, sid. 40,
§ 25—28-

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 5 innevarande december har Eders Kungl. Maj:t
anbefallt byggnadsstyrelsen att avgiva utlåtande i anledning av vad riksdagens
revisorer i senast avgivna berättelse anfört under sjätte huvudtiteln
§ 25—28; och får styrelsen i anledning härav i underdånighet anföra följande.

I § 25 hava revisorerna anfört, att föreskrifterna i nådiga breven den 11
december 1816 och den 2 februari 1850 angående bestridande av kostnaderna
för anskaffande och underhåll av möbler och övriga inventarier för länsstyrelsernas
räkning föranlett, att, då för en länsstyrelses räkning behov uppstått
till dylik anskaffning eller till verkställande av reparation å redan förefintliga
inventarier, en vidlyftig skriftväxling i saken plägat förekomma mellan
länsstyrelsen och byggnadsstyrelsen även i sådana fall, då fråga varit om
rena obetydligheter, t. ex. inköp av en fåtölj eller reparation av en stol och
dylikt. Vanligen översände länsstyrelsen vid behov av nyanskaffning ett
genom länsstyrelsens försorg uppgjort förslag till inköp, åtföljt av avbildningar
av eller skissritningar över de till inköp avsedda föremål. Ofta inträffade
vid den granskning, som förslagen underkastades i byggnadsstyrelsen,
att desamma icke av ämbetsverket godkändes, utan ämbetsverket utarbetade
nytt förslag, vilket i sin tur underställdes länsstyrelsen. För dylika inom
byggnadsstyrelsen uppgjorda nya förslag anlitades merendels en eller annan
firma i huvudstaden och åt denna firma uppdroges sedermera, under förutsättning
att förslaget godkändes, leveransens eller arbetets utförande. Den

ordning, som nu iakttoges vid handläggningen av frågor av förevarande
slag, syntes revisorerna medföra en omgång, som, särskilt med hänsyn till
berörda frågors ofta bagatellartade natur, innebure ett onödigt slöseri med
tid och arbetskraft. Härtill kornme, att, dä, såsom nämnts, den befattning
byggnadsstyrelsen hade att taga med ifrågavarande ärenden, vanligen resulterade
i att de inventarier, varav behov förelåge, komine att tillverkas eller
levereras av i huvudstaden varande tirmor, kostnaderna för statsverket i
regel ställde sig dyrare än om, såsom naturligast syntes vara, inventarierna
anskaffades genom länsstyrelsens egen försorg å den plats, där länsstyrelsen
hade sitt säte.

På frågan om anskaffande av inventarier för länsstyrelsernas räkning har
byggnadsstyrelsen tidigare tillåtit sig fästa Eders Kungl. Maj:ts uppmärksamhet.
 Så hava statskontoret och byggnadsstyrelsen i sitt gemensamma
utlåtande den 15 februari 1924 över riksräkenskapsverkets förslag till uppläggande
av eu särskild fond för kronans publika hus framhållit, att, då
utgifterna för anskaffande och underhåll av möbler för länsstyrelsernas räkning
finge anses skäligen främmande för ändamålet med det till styrelsens
förfogande stående anslaget till byggnader och reparationer, dessa kostnader
i stället borde utgå från femte huvudtitelns expensanslag. I sin framställning
den 26 augusti 1924 angående anslag till byggnader och reparationer
för budgetåret 1925—1926 har byggnadsstyrelsen återkommit till detta spörsmål,
 och liar byggnadsstyrelsen därvid, bland annat, framhållit, att det principiellt
sett måste vara oriktigt, att ett till underhåll av kronans fastigheter
avsett anslag användes till såväl inköp som underhåll av lösa inventarier,
en oegentlighet, som bleve än mera framträdande i betraktande av den icke
ringa omfattning denna anslagets användning småningom erhållit. Det läge
ju även en oegentlighet i att allenast länsstyrelsernas inventariebehov bekostades
av detta anslag. Härtill komme emellertid icke oväsentliga praktiska
olägenheter. Denna anordning måste nämligen medföra en omfattande
skriftväxling mellan länsstyrelserna och byggnadsstyrelsen, vilket ofta hade
till följd, att till och med bagatellartade ärenden, exempelvis anskaffandet
av ett bord eller ett par stolar bleve föremål för en onödigt omständlig
och tidsödande behandling. Den enda fördel, som kunde anses vara förknippad
med nuvarande anordning, vore, att byggnadsstyrelsen bleve i tillfälle
att övervaka, att viktigare lokaler i de ofta intressanta byggnaderna,
såsom sessionssalar o. d. erhölle en möblering, som tillfredsställde rimliga
estetiska anspråk och överensstämde med lokalernas arkitektur och stil. Denna
fördel skulle emellertid icke behöva offras vid en förändring i ovan angivet
syfte. Liksom redan nu, då fråga vore om nyanskaffning av inventarier
för ämbetsverk och andra statsinstitutioner i Stockholm, byggnadsstyrelsen
hade att jämlikt kungl. kungörelsen angående ett centralt möbelförråd för
statsändamål lämna vederbörande råd och upplysningar, kunde detta givetvis
även ske beträffande inventarier för länsstyrelserna. I varje fall borde det
åligga dessa att, då kulturhistoriska eller estetiska skäl talade härför, underställa
frågan om inköp eller förändring av befintliga inventarier byggnadsstyrelsens
prövning. Vissa av styrelsen närmare angivna inventarier, som
kunde anses tillhöra själva byggnaden, vore emellertid av den art, att de
alltjämt borde bekostas av anslaget till byggnader och reparationer. Sedan
byggnadsstyrelsen i ämnet inhämtat yttranden från länsstyrelserna, föreslog
byggnadsstyrelsen, att kostnaderna för anskaffning av möbler och andra
inventarier för länsstyrelsernas behov ävensom för underhållet av dessa inventarier
med ovan angivna undantag från ingången av nästkommande

budgetår skulle bestridas av femte huvudtitelns förslagsanslag till skrivmaterialier
och expenser, ved m. m.

Vid ett bifall till sistberörda förslag skulle alltså byggnadsstyrelsens, befattning
med ärenden rörande länsstyrelsernas inventarier med ovan angivna
undantag upphöra.

I de fall, då, såsom revisorerna papekat, förslag till inventarier omarbetats
av byggnadsstyrelsen, hava dessa i regel varit avsedda för lokaler, som genom
sin användning eller sin arkitektoniska utstyrsel i särskild grad krävt prydlighet
och värdighet hos de för dem avsedda möblerna. I dessa fall har
byggnadsstyrelsen ansett det vara styrelsens skyldighet att tillse, att skäliga
anspråk i detta avseende blivit tillfredsställda, och dä detta understundom
icke kunnat ske genom anlitande av firmor i vederbörande residensort, hava
Stockholmsfirmor anlitats. Då däremot tillfredsställande förslag erhållits från
orten eller då anskaffningen avsett vanliga kontorsmöbler, hava givetvis inga
förändringar vidtagits i länsstyrelsernas förslag.

Under § 26 hava revisorerna meddelat, att de vid besök i den numera
om- och påbyggda egendomen i kvarteret Grönlandet norra fått det allmänna
intrycket, att de lokalutrymmen, som genom medicinalstyrelsens inflyttning
i fastigheten ställts till ämbetsverkets förfogande, vore större än vad dess
väldeliga lokalbehov krävde. Vad i övrigt beträffade de ombyggnads- och
reparationsarbeten, som utförts å de i fastigheten varande byggnaderna, måste
de av arbetena föranledda kostnaderna anses påfallande höga, särskilt om
hänsyn toges dels till att samma arbeten till huvudsakligaste delen utförts,
sedan arbetslöner och materialkostnader efter högkonjunkturen börjat sjunka
och dels till att det här icke gällt någon omfattande nyanläggning utan
allenast att för ett mindre antal statsinstitutioner iståndsätta här ovan befintliga
byggnader. Vad i detta fall förekommit och de iakttagelser revisorerna
i övrigt varit i tillfälle att göra beträffande för statens räkning under
senare tider utförda byggnadsföretag, hade givit revisorerna anledning framhålla,
 att i allmänhet vederbörande icke i önskvärd grad vinnlagt sig om
måtta i sina anspråk på lokalutrymmen och inredning. Därest i en framtid
statsverkets utgifter för dylika ändamål skulle kunna hållas inom en skälig
ram, vore det oundgängligen nödvändigt, å ena sidan, att de olika statsinstitutioner,
 för vilka byggnadsbehov förelåge, läte sig angeläget vara att
tillse, att icke deras anspråk omfattade mera än vad som för ändamålet
kunde anses oundgängligen erforderligt, samt å andra sidan, att den prövning,
 som byggnadsförslagen sedermera underkastades, strängt inriktades på
att företagen icke erhölle större dimensioner, än som ur angivna synpunkt
vore ofrånkomligt och att de utfördes på ett i möjligaste män kostnadsbesparande
siitt.

Vad först kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag beträffar vill
styrelsen erinra om att detta igångsattes vid den tidpunkt under våren 1920,
då förhållandena pa byggnadsmarknaden voro så osäkra, att någon överblick
framåt i tiden icke stode att erhålla. Såsom förhållandena i verkligheten
utvecklade sig, hade det ovedersägligen varit för statsverket fördelaktigare,
 om påbörjandet av byggnadsarbetena uppskjutits omkring tio månader.
 Detta kunde emellertid då icke beräknas, och i varje fall synes 1918
ars riksdag i sin skrivelse nr 7 A, punkt 48, i anledning'' av Eders Kungl.
Maj:ts proposition om anvisande av medel för ändamålet utgått ifrån arbetenas
skyndsamma bedrivande. De av kristiden föranledda konjunkturkastningarna
medförde i vissa fall fördel för statsverket, såsom vid nybyggnaderna
för statens provningsanstalt och patent- och registreringsverket, vid

arbetet å Grönlandet norra däremot ovedersägligen nackdel. Detta gäller
emellertid icke arbetet i hela dess omfattning, ty därigenom att värmeledningsanläggningen,
 den elektriska anläggningen och hissarna såsom i regel
sker undantogos från huvudentreprenaden, kunde dessa arbeten utlämnas vid
den tidpunkt, då priserna väsentligen sjunkit, och lyckades det styrelsen att
härigenom åstadkomma icke oväsentliga besparingar.

Till belysande härav får styrelsen återgiva den kostnadsberäkning, som
styrelsen i februari 1919 framlade.

Beräknade kostnader:

L

Byggnadsarbeten:

1,430,000

a) Ombyggnadsarbeten ....................

................... kr.

b) Nybyggnadsarbeten ...................

..................... »

1,620,000

3,050,000

2.

Värmeanläggning .............................

.................... »

395,000

3.

Gas, vatten och avlopp......................

..................... »

490,000

885,000

4.

Elektrisk anläggning

.................... »

395,000

395,000

5.

Arvoden och kontroll ........................

.................... »

260,000

260,000

Summa kronor

4,590,000

Härvid är varje särskild post ökad med 10 procent för oförutsedda utgifter.

Denna beräkning var uppgjord enligt i februari 1919 gällande priser.
Emellertid stegrades prisnivån alltjämt under 1919 samt början av år 1920
med påföljd att entreprenadanbud å byggnadsarbetena ej kunde erhållas till
det beräknade beloppet utan ett anbud å 3,398,093 kronor måste antagas.
Styrelsen tillåter sig emellertid i detta samband erinra därom, att styrelsen
i slutet av år 1919 hos Eders Kungl. Maj:t gjorde framställning om bemyndigande
att, ehuru erforderliga ytterligare medel ännu icke av riksdagen
anvisats, omedelbart träffa avtal med viss firma, vars anbud slutade å
3,166,000 kronor, vilken framställning dock icke föranledde någon Eders
Kungl. Maj:ts åtgärd, varefter anbudet förföll och ett högre måste antagas.
Härtill kommo 188,207 kronor 35 öre för under arbetets gång erforderliga
extra arbeten, såsom ändring av bjälklag, huvudsakligen beroende på omläggning
av tandläkarinstitutets lokaler, vilka icke hade kunnat förutses,
varför byggnadsarbetena i stället för beräknade 3,050,000 kronor i verkligheten
drogo en kostnad av 3,586,300 kronor 35 öre.

Den 1 april 1920 utbröt konflikt på arbetsmarknaden, som varade omkring
åtta månader, och under denna tid visade sig tydliga tendenser till prisfall.
Härav föranleddes styrelsen att, så långt det med hänsyn till byggets rationella
bedrivande lät sig göra, uppskjuta övriga entreprenader med resultat,
att de till 885,000 kronor beräknade kostnaderna för värme-, gas-, vattenoch
avloppsledningar kunde begränsas till 452,344 kronor 94 öre, extra
arbeten utöver kontraktet inberäknade, samt att de elektriska anläggningarna
i stället för beräknade 395,000 kronor erhöllos för 134,343 kronor 4 öre.

Av det sålunda anförda framgår, att själva byggnadsarbetena visserligen
blivit 536,300 kronor 35 öre dyrare än beräknats, men att styrelsen genom
utnyttjande av gynnsamma konjunkturer lyckats på övriga arbeten göra en
besparing av 693,312 kronor 2 öre.

Med anledning av vad revisorerna anfört, att det här icke skulle gällt
någon omfattande nyanläggning utan allenast att för ett mindre antal statsinstitutioner
iståndsätta redan befintliga byggnader, vill byggnadsstyrelsen

— 78 —

erinra om, att ett av byggnadsstyrelsen för Eders Kungl. Maj:t framlagt
förslag just avsåg allenast ett iordningsställande av fastigheten med dess
byggnader i det väsentliga oförändrade och med erforderliga iståndsättningsarbeten,
 men att riksdagen ansett, att en mera omfattande ombyggnad borde
vidtagas. I förberörda skrivelse nr 7 A yttrade nämligen 1918 års riksdag,
att det vore synnerligen angeläget, att, då i allt fall en betydande ombyggnad
vore av förhållandena nödvändiggjord, densamma borde utföras på sådant
sätt, att största möjliga lokalutrymme därigenom bereddes statsverket.
Då såväl byggnadernas soliditet som förhållandena i övrigt medgåve en
påbyggnad, och då eu omläggning av taket jämväl inginge i den mindre
byggnadsplanen, skulle, enligt riksdagens förmenande, en begränsning av
arbetet till denna senare plan icke innebära den lämpligaste lösningen av
frågan. Att det byggnadsföretag, som sålunda blev beslutat, icke kan benämnas
allenast ett »iståndsättande» av byggnaderna i fråga, torde framgå
därav, att fastigheten påbyggdes med två våningar, den ena åstadkommen
genom påmurning och den andra uppbyggd av lättare material, varjämte
icke obetydliga tillbyggnader, representerande över 5,000 kbm. byggnadsvolym,
 uppfördes från grunden. Av den ovan anförda kostnadskalkylen
framgår även, att dessa rena nybyggnadsarbeten beräknades draga betydligt
mer än hälften av posten »byggnadsarbeten». De arbeten, som avses i de
(ivriga posterna i kalkylen måste på grund av det skick, i vilket fastigheten
vid arbetenas igångsättande befann sig, i sin helhet betraktas såsom nyanläggningar.
 Sä var t. ex. värmeledningsanläggningen så föråldrad och
bristfällig, att denna icke i någon mån kunde användas i den ombyggda
fastigheten. I fråga om de elektriska installationerna av alla slag var förhållandet
enahanda.

Styrelsen vill sålunda hålla före, att ifrågavarande byggnadsföretag varit
att betrakta icke såsom allenast iståndsättningsarbeten utan att jämställa
med ett nybyggnadsföretag.

Vad beträffar den av revisorerna framhållna omständigheten, att lokalerna
inom den ombyggda fastigheten skulle vara för rikligt tilltagna för de avsedda
ändamålen, ville styrelsen icke förneka, att vissa utrymmen hava en
storlek, som icke kan sägas vara betingad av deras nuvarande användning.
Särskilt i ögonen fallande torde vara den överdrivna storleken å en del förrum
och korridorer samt å de rum, som inretts i vetenskapsakademiens
gamla hörsal. Styrelsen vill emellertid framhålla, att detta förhållande
huvudsakligen är beroende på att man vid arbetenas utförande haft att taga
hänsyn till befintliga byggnadsdelar, murar, trappor m. m. Att vid iordningställande
av nya lokaler för ett ämbetsverk reservrum böra beräknas
för framtida utvidgningar, synes byggnadsstyrelsen uppenbart. De i förevarande
fall befintliga hava ansetts kunna tillsvidare användas till kommittéer
eller andra mera tillfälliga ändamål.

Vad revisorerna slutligen anfört rörande nödvändigheten ur sparsamlietssynpunkt
att vederbörande i allmänhet vinnlägga sig om måtta i anspråken
på lokalutrymmen och inredning, föranleder från byggnadsstyrelsens sida
intet annat uttalande, än att det i detta syfte vore särdeles önskvärt, att vederbörande
myndigheter vid planläggandet av byggnadsföretag för tillgodoseende
av deras lokalbehov samrådde med byggnadsstyrelsen.

Vad revisorerna slutligen under §§ 27 och 28 anfört med anledning av
deras besök vid Kalmar slott och landsstatshuset i Kalmar föranleder icke
något yttrande från byggnadsstyrelsens sida.

— 79 —

Remissakteu bifogas.

I ärendets slutliga handläggning hava byråchefen Lovén och byggnadsrådet
Nilsson deltagit.

Stockholm den 18 december 1924.

Underdånigst:

IVAR TENGBOM

(JUST. HKHMANSSON.

Sten Zethelius.

Medicinalstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 41,

S 26.

Till Konungen.

I anledning av Eders Kungl. Maj:ts remiss den 5 december 1924 å av
riksdagens revisorer innevarande år avgivna berättelse i vad densamma berör
de åt medicinalstyrelsen upplåtna lokalerna i fastigheten Grönlandet norra i
Stockholm får medicinalstyrelsen härmed anföra följande.

I ett den 19 februari 1915 avgivet yttrande angående inrättande av ämbetslokaler
inom nämnda fastighet föreslogo de sakkunniga, som tillkallats,
för utarbetande av förslag till en allmän plan för statens byggnadsverksamhet
i Stockholm, att inom fastigheten skulle inredas ämbetslokaler för bland
annat medicinalstyrelsen. De sakkunniga meddelade därvid (kungl. proposition
nr 108 1916 sid. 16) att enligt en av generaldirektören för medicinalstyrelsen
meddelad uppgift angående styrelsens rumsbehov erfordrades 46
mindre och 16 större rum eller således tillhopa 62 rum. Med stöd av denna
uppgift beräknade de sakkunniga styrelsens behov av nyttig golvyta, frånsett
vaktmästarbostäder, till 1,560 kvm. Av den golvyta, som fastighetens byggnader
efter om- och tillbyggnad beräknades inrymma, borde emellertid enligt
de sakkunnigas berörda yttrande åt medicinalstyrelsen upplåtas, förutom
vaktmästarbostäder, 1,750 kvm. nyttig golvyta samt 600 kvm. korridorer,,
trappor, toaletter m. m. I en därefter av generaldirektören för medicinalstyrelsen
den 20 mars 1915 lämnad uppgift, som finnes bifogad Eders Kungl.
Maj:ts proposition nr 108 till 1916 års riksdag, har styrelsens behov av utrymme
närmare angivits till cirka 60 rum förutom vaktmästarbostäder.
Enligt sagda uppgift erfordrades:

1 sessionssal, större
1 » , mindre

1 rum för rättsmedicinska och rättspsykiatriska nämnder

4 » » generaldirektören (1 större väntrum,

rum, 1 toalett)

36 » » byråerna (6 rum för var och en av 6

2 » » registratorskontoret

2 » » kommissionärer

5 » » vakterna, packrum, toaletter

3 större rum för bibliotek

5 » » » arkiv

5 lägenheter med kök för 5 vaktmästare.

1 skrivrum, 1 amanuensbyråer) -

— 80 —

Styrelsen liar sedermera vid särskilda tillfällen under åren 1916, 1918 och
1919 haft tillfälle att taga del av de ritningar med förslag till anordnande
av ämbetslokaler inom fastigheten, som utarbetats av vederbörande arkitekt,
samt därvid avgivit förslag till disposition av de lokaler, som enligt sagda
ritningar skulle upplåtas åt styrelsen.

I samband därmed avgav styrelsen jämväl förslag om anordnande inom
fastigheten av lokaler åt styrelsen underordnade laboratorier, nämligen förutom
statens rättskemiska och farmaceutiska laboratorier, även statens bakbakteriologiska
laboratorium (helt eller delvis) samt ett hygieniskt laboratorium.
 Styrelsens förslag beträffande sistnämnda två laboratorier, vilka skulle
erfordra avsevärda utrymmen, föranledde emellertid icke någon statsmakternas
åtgärd.

De lokaler, som slutligen, enligt av statsmakterna godkända ritningar, avsågos
såsom ämbetslokal åt medicinalstyrelsen, omfattade, förutom vaktmästarbostäder,
 korridorer, trappor, toaletter och dylika utrymmen, 74 rum.

I en från medicinalstyrelsen till byggnadsstyrelsen den 22 mars 1923 avgiven
promemoria angående möjligheten att tillsvidare upplåta delar av de
för medicinalstyrelsen avsedda lokalerna för andra ändamål meddelades att 7
rum skulle kunna upplåtas för dylika andra ändamål.

Sedan därefter medicinalstyrelsen och fångvårdsstyrelsen i gemensam skrivelse
hos Eders Kungl. Maj:t anhållit, att en telegrafstation måtte anordnas
inom fastigheten, togos för detta ändamål i användning 3 rum av de för
medicinalstyrelsen avsedda lokalerna.

Det åt styrelsen nu upplåtna rumsantalet uppgår således till 71 eller något
mera än vad år 1915 från styrelsens sida angivits såsom behövligt. Därvid
är emellertid att märka att styrelsens berörda beräkning grundade sig på dess
dåvarande personalantal och således icke avsåg att täcka framtida behov av
ökade lokaler i mån av utveckling av styrelsens verksamhet. Nödvändigheten
av att tillgodose framtida behov av utrymmesökning torde emellertid
framgå av att redan under den tid, som förflutit sedan år 1915, styrelsens
personal utökats med bland annat en särskild avdelning för handläggning
av apoteksärenden och en inspektris av sjuksköterskeväsendet.

Av de åt styrelsen upplåtna 71 rummen hava 6 rum icke av styrelsen
tagits i bruk. De övriga rummen disponeras på följande sätt, varvid i en
särskild kolumn anges antalet å var avdelning tjänstgörande befattningshavare.

stora sessionssalen ...
lilla »

nämndrummet ........

generaldirektören ....

medicinalbyrån........

hospitalsbyrån ........

allmänna byråns:
lasarettsavdelning
apoteksa vdelning
hälso vårdsbyrån ....

veterinärbyrån ........

kameralbyrån .......

Antal rum

1

1

1

3

5

6

Antal befattningshavare -

9

5

7

6 7

5 7

3 4

8 7

9 1 9

1 Därjämte tillhandahålles ett av rummen tidvis såsom tjänsterum för en revisor från
riksräkenskapsverket för granskning av hospitalsräkenskaperna.

81

Antal ruin

Antal befattningshavare -

registratorskontoret ...

statistikern ...................

skrivcentralen ...........

telefonisten...................

arkiv och bibliotek ....

lunchrum ....................

vakt- och packrum ....

.............. 2 2

.............. 1 1

............. 1 3

............. 1 1

............. 4 1

............. 3

............. 5 ti

Summa (55 62.

Om man frånräknar de rum, som hava annat ändamål än egentliga arbetsrum,
 nämligen sammanträdesrum, arkiv- och biblioteksrum och lunchrum
samt väntrum, återstå 55 arbetsrum för 61 befattningshavare. Då det för
arbetets behöriga utförande är till mycket stor fördel att befattningshavarna
i så stor utsträckning som möjligt erhålla egna arbetsrum, torde det av styrelsen
i bruk tagna antalet arbetsrum icke vara för stort. Det nuvarande
antalet sammanträdesrum (3) har betingats av det störa antalet sammanträden
med medlemmar av styrelsens vetenskapliga råd och andra sakkunniga, som
arbetet inom styrelsen påfordrar. I styrelsens förutvarande lokal vid Svartmangatan
9, där endast två sammanträdesrum funnos, inträffade alltemellanåt
stora svårigheter att samtidigt anordna lokal för behövliga sammanträden
av olika slag.

Antalet arkiv- och biblioteksrum är ej större än vad behovet påfordrar.

Lunchrummen, som bestå av 2 sammanhängande rum jämte tillhörande
kök, torde möjligen vara något större än vad det nuvarande behovet kräver,
beroende på att endast ett fåtal av styrelsens befattningshavare för närvarande
begagnar sig av desamma. I händelse däremot större delen av styrelsens
över 60 befattningshavare samt eventuellt även andra inom fastigheten
arbetande tjänstemän komma att för intagande av måltider begagna
sig av sagda rum, komma dessa rum att fullt utnyttjas.

Det av styrelsen för snart 10 år sedan, nämligen 1915, angivna rumsbehovet
har således visat sig vara ungefärligen det riktiga, om hänsyn tages
till dåvarande personalantal, och kan svårligen betecknas som innebärande
några överdrivna anspråk från styrelsens sida. Någon anmärkning i detta
hänseende har icke heller vid de tillfällen, denna byggnadsfråga under årens
lopp varit behandlad av Eders Kungl. Maj:t och riksdagen, blivit framställd,
vadan det torde få anses att statsmakterna redan prövat och godkänt medicinalstyrelsens
uppfattning angående lokalbehovet.

De sex rum inom styrelsens lokaler, som ännu icke av styrelsen tagits i
bruk, hade till större delen avsetts för vaccinkontor och serumförråd, för
vilka ändamål de emellertid med hänsyn till värmeförhållandena visat sig
mindre lämpliga, varför vaccin och sera nu till större delen förvaras å statens
bakteriologiska laboratorium. Ifvågavarande sex rum kunna tillsvidare
disponeras för andra ändamål.

Att några av rummen samt korridorerna blivit större än nödigt är och
att rumshöjden i våningen 2 tr. skulle till vinst för såväl trevnad som
driftkostnader kunna något sänkas är tydligt. Detta torde dock bero på att
det var en gammal byggnad, som skulle påbyggas och omändras, varigenom
planläggningen i hög grad bundits av befintliga murars och bjälklags belägenhet
Medicinalstyrelsen hade för sin del gärna sett, att särskilt korn 4»

— Rev.-berättelse ang. statsverket för dr 1924. III.

— 82

dorer och andra »döda» utrymmen, vilka i hög grad bidraga till lokalernas
störa ytvidd, minskats. Storleken av sagda utrymmen torde emellertid hava
betingats av byggnadstekniska förhållanden, över vilka styrelsen icke haft
inflytande.

I handläggningen av detta ärende har, förutom undertecknade, deltagit
medicinalrådet R. Stenbeck.

Stockholm den 12 december 1924.

K. v. DAHDKI.

Underdånigt:
B. BITHRE.

Torsten Philipson.

Riksförsäkringsanstaltens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalanden del I, sid. 45, § 29.

Till Konungen.

Genom nådig remiss har riksförsäkringsanstalten anbefallts avgiva utlåtande
med anledning av vad i riksdagens senast församlade revisorers
berättelse yttrats under sjunde huvudtiteln § 29; och får riksförsäkringsanstalten
på grund härav anföra följande.

Beträffande den av revisorerna väckta frågan om viss samverkan mellan
olika myndigheter i avseende å kapitalplaceringar torde till en början
få erinras, att riksförsäkringsanstalten och fullmäktige för pensionsförsäkringsfonden
genom nådigt brev den 9 maj 1919 ålagts bland annat
att, där gemensamma intressen kunna antagas vara för handen, samråda
med varandra vid placering av medel enligt § 3 mom. 1, 8) och 9) i reglementet
för olycksfallsförsäkringsfonden eller enligt § 4 mom. 1, 8) och 9)
i reglementet för pensionsförsäkringsfonden. Nyss anförda bestämmelser
avse dock specialfall, nämligen, i vad angår riksförsäkringsanstalten, lån
till företag, som äro ägnade att i olycksfallsförsäkringens intresse förebygga
förlust eller nedsättning av arbetsförmågan eller att höja arbetsförmågan
hos de försäkrade, ävensom placering i fastigheter för nyssnämnda
ändamål.

Därjämte har emellertid genom överenskommelse mellan generalpoststyrelsen
för postsparbanken, pensionsstyrelsen och riksförsäkringsanstalten
anordnats viss samverkan i fråga om penningplacering. Vid ett sammanträde
mellan representanter för nämnda myndigheter, som hölls den
25 oktober 1923, beslöts nämligen göra följande uttalande.

»Då det vore ett önskemål, att de statsinstitutioner, som bedriva pen.
ningutlåning, vid låneärendenas handläggning hade kännedom om varandras
lånevillkor ävensom underrättades angående de förändringar, vilka
i sådant avseende tid efter annan ägde rum, syntes det böra åligga de befattningshavare,
 som inom respektive verk föredroge dessa ärenden, att
hålla sig i kontakt med varandra och lämna varandra erforderliga upplysningar
i berörda avseende. Sålunda torde det böra tillkomma vederbörande
föredragande att efter varje sammanträde, vid vilket lån be -

viljats, meddela de övriga institutionerna upplysning om de räntesatser,
som för normala fall tillämpats för olika länetyper, samt — beträffande
inteckningslån av vanlig typ — uppgift å de bestämmelser, som tillämpats
beträffande hypotekets läge i förhållande till den belånade fastighetens
taxerings- respektive särskilt uppskattade värde.

I enlighet härmed har riksförsäkringsanstalten efter varje sammanträde,
 då beslut om utlämnande av lån fattats, meddelat de övriga ämbetsverken
uppgift om tillämpade lånevillkor.

Den samverkan, revisorerna åsyfta, har alltså i fråga om vissa ämbetsverk
i viss mån redan anordnats i avseende å direkt utlåning av medel.
Intet hindrar dock, att densamma ytterligare utvidgas och utsträckes även
till andra statsmyndigheter; och måhända skulle gemensamma sammanträden
mellan representanter för statsmyndigheter för överläggning om
lånevillkor kunna anbefallas.

Däremot anser riksförsäkringsanstalten för sin del ieke lämpligt, att
någon slags centralisering sker i avseende å inköp av obligationer. Riksförsäkringsanstalten
befarar, att en sådan anordning snarare skulle kunna,
verka till motsatsen av vad därmed åsyftas.

De förmedlingskostnader, som ofta uppkomma genom obligationsköp,
kunna enligt riksförsäkringsanstaltens mening icke tillmätas någon betydelse
i förhållande till fondernas storlek och ränteavkastning samt fördelarna
av ifrågavarande placeringar i öppna marknaden. För den enligt
1916 års olycksfallslag bildade olycksfallsförsäkringsfondens del hava
de under åren 1921—1923 uppgått till respektive 4,844, 2,775 och 3,192 kronor.
 Olycksfallsförsäkringsfondens fasta placeringar belöpte sig vid 1923
års slut till 31,208,073 kronor och ränteinkomsten under året till 1,768,532
kronor. Medelräntan å de fasta placeringarna utgjorde vid slutet av vart
och ett av åren 1921—1923 respektive 6.om, 5.ss och 5.7.-, procent. Det kan
också förtjäna att nämnas, att det nominella värdet av fondens tillgångar
vid 1923 års slut med 5,609,592 kronor översteg det bokförda.

Riksdagens revisorer hava vidare uttalat, att det läge närmast till
hands, att staten för tillgodoseende av sitt medelsbehov »som låntagare
tar i anspråk de kapitaltillgångar i form av fondmedel, över vilka staten
själv disponerar», varmed synes åsyftas bland annat riksförsäkringsanstaltens
fonder. I anledning härav får riksföräkringsanstalten åberopa,
vad anstalten anfört i underdånigt utlåtande den 15 april 1924 i anledning
av vissa yrkanden rörande riksförsäkringsanstaltens fondförvaltning, som
i avgivna yttranden över ett av riksförsäkringsanstalten framställt förslag
till viss ändring i fondreglementet in. in. framställts av försäkringsinspektionen
och riksgäldsfullmäktige.

Riksförsäkringsanstalten anförde i sitt nyssnämnda utlåtande bland
annat, att, bortsett från vissa inbetalningar från staten enligt 19 och 37 §§
i olycksfallsförsäkringslagen samt vissa hötes- och skadeståndsmedel.
olycksfallsförsäkringsfonden helt och hållet är bildad av medel, som
tillskjutits av arbetsgivarna. Fondens medel, vilka — liksom pensionsförsäkringsfondens
— äro avsatta för ett särskilt ändamål och få användas
endast på sätt angives i § 2 av fondreglementet, kunde alltså icke
anses som statsmedel. Detta hade för övrigt bland annat uttryckligen
betonats i Kung!. Maj:ts proposition nr 171 till årets riksdag med förslag
till ändring av 16 § i olycksfallsförsäkringslagen. Föredragande departementschefen
yttrar där: »Då emellertid fondens medel ej kunna anses såsom
statsmedel, torde etc.»

— 84 —

Riksgäldsfullinäktige både i sitt ovanberörda yttrande anfört, att utredning
borde verkställas om överlämnande till riksgäldskontor av viss
del av rikslörsäkringsanstalten tillhörande fondmedel, på sätt sker i fråga
om statens anstalt för pensionering av folkskollärare in. fl.

Beträffande denna fråga redogjorde riksförsäkringsanstalten i nämnda
utlåtande den 15 april 1924 för de yrkanden, som av riksgäldsfullmäktige
i yttranden den 28 maj 1914 och den 23 mars 1916 framställts rörande
överlämnande till riksgäldskontor av viss del av pensionsförsäkringsfondens
medel samt för vad dåvarande statsrådet och chefen för civildepartemenet
vid föredragning av detta ärende inför Eders Kungl. Maj:t
den 14 april 1916 i anledning härav anfört. (Kungl. Maj:ts proposition
nr 207 år 1916). Departementschefen avvisade efter eu utförlig motivering
riksgäldsfullmäktiges förslag i ämnet, och även riksdagen uttalade
sig i skrivelse den 8 juni 1916 (nr 247) häremot. Riksdagen betonade härvid
bland annat, att pensionsförsäkringsfonden vore att betrakta såsom
de försäkrades egendom och därför borde förvaltas på det sätt, som bäst
överensstämde med de försäkrades intressen. Vidare yttrade riksdagen i
nämnda skrivelse bland annat:

»De fördelar, som staten skulle kunna beredas genom tvångsplacering
av en mera avsevärd del av fonden skulle säkerligen visa sig vara endast
skenbara och i vilket fall som helst obetydliga i jämförelse med den direkta
och indirekta skada, som därigenom skulle tillfogas pensionsförsäkringen
såväl genom minskad avkastning av fondens medel som genom
avsevärt inskränkta möjligheter att med fondplaceringen tillgodose allmännyttiga,
 pensionsförsäkringens syften närstående ändamål.

Riksdagen har därför icke ansett sig kunna biträda yrkandet, att hälften
av fondens medel skulle redovisas i lån till staten.»

»Vidkommande yrkandet, att. vid placering i lån till staten medlen borde
inbetalas direkt till riksgäldskontor^!, anser riksdagen i likhet med vad
som i förevarande hänseende uttalats i propositionen, att fondförvaltningen
jämväl i detta avseende bör lämnas full handlingsfrihet.»

Då påföljande år (1917) fråga förelåg om fastställande av grunder för
förvaltningen av riksförsäkringsanstaltens fondmedel, gjorde riksgäldsfullmäktige
ej framställning om att någon del av denna fond skulle överlämnas
till riksgäldskontoret. Fullmäktige framhöllo däremot — i anledj
ning därav att riksförsäkringsanstalten icke funnit anledning föreligga
att föreslå ett minimum för placering i lån till staten — »att enligt fullmäktiges
mening i fråga om redovisning av riksförsäkringsanstaltens
fondmedel bör meddelas enahanda föreskrift som beträffande pension,sförsäkringsfonden
eller att minst eu sjättedel skall utlånas till svenska
staten.» (Se Kungl. Maj:ts proposition nr 227 år 1917.)

Vid ärendets föredragning den 14 april 1917 yttrade dåvarande statsrådet
och chefen för civildepartementet bland annat:

»Självfallet böra riksförsäkringsanstaltens fondmedel, i likhet med vad
som fastslagits beträffande pensionsförsäkringsfonden, förvaltas uteslutande
med hänsyn till de ändamål, för vilka de liopbragts. Man måste
härvid naturligen tillse, att placeringen erbjuder sådan säkerhet, att de
ersättningsberättigade komma i åtnjutande av de förmåner, lagen tillförsäkrat
dem. Men samtidigt därmed måste noga beaktas att placeringen
verkställes med hänsyn till ernående av högsta möjliga avkastning, så
att försäkringstagarna, arbetsgivarna, icke betungas mer än nödigt är.»

»Ehuru det kan ifrågasättas, om det är fullt riktigt att i förevarande

85 -

hänseende försätta riksförsäkringsanstalten i annan ställning än arbetsgivarbolagen,
 synes det dock, soin om man skulle utan olägenhet kunna
i viss mån tillmötesgå fullmäktiges framställning och sålunda föreskriva,
att eu mindre del, t. ex. minst eu tiondel, skall vara placerad i lån till
staten. Ur säkerhetssynpunkt kan eu dylik föreskrift ej anses annat än
fördelaktig. Skulle det emellertid framdeles visa sig, att berörda bestämmelse
kommer att verka hinderlig för anstaltens verksamhet, finnes ju
möjlighet att få den ändrad.»

Kungl. Maj:ts proposition i ämnet (nr 227) avfattades i enlighet med
departementschefens förslag.

Inom riksdagen väcktes två lika lydande motioner, den ena inom första
kammaren (nr 152) av greve J. G. Lagerbjelke och den andra inom andra
kammaren (nr 453) av herr K. E. H. Hildebrand, vari föreslogs, att den
del av olycksfallsförsäkringsfondens medel, som ej erfordrades för bestridande
av fondens utgifter, skulle till minst en sjättedel redovisas i obligationer
eller andra skuldförbindelser, utfärdade eller garanterade av svenska
staten.

Statsutskottet yttrade i utlåtande (nr 159) bland annat:

»I likhet med departementschefen anser utskottet, att riksförsäkringsanstaltens
fondmedel böra, i enlighet med vad som fastslagits beträffande
pensionsförsäkringsfonden, förvaltas uteslutande med hänsyn till de ändamål,
 för vilka de liopbragts.»

»Enligt propositionen skall minst en tiondel av fonden redovisas i obligationer
eller andra skuldförbindelser, utfärdade eller garanterade av
svenska staten. Utskottet, som i likhet med departementschefen anser, att
någon del av fonden bör placeras i statspapper, har funnit sig kunna
godtaga den av Kungl. Maj:t i sådant avseende gjorda framställningen.
Härav följer, att utskottet icke kunnat biträda motionärernas förslag om
förhöjning av denna del från av Kungl. Maj:t föreslagna en tiondel till
en sjättedel.»

Riksdagen anslöt sig till statsutskottets hemställan. I skrivelse den 6
juni 1917 (nr 229) yttrade riksdagen bland annät:

»I likhet med departementschefen anser riksdagen, att riksförsäkringsanstaltens
fondmedel böra, i enlighet med vad som fastslagits beträffande
pensionsförsäkringsfonden, förvaltas uteslutande med hänyn till de ändamål,
 för vilka de liopbragts.»

Vidare yttrade riksdagen:

»Vad placeringen av fondens medel angår, måste denna givetvis anordnas
så, att den erbjuder säkerhet mot förluster och att som regel så hög
avkastning vinnes, som med behörigt aktgivande på säkerhetssynpunkten
befinnes möjlig. Jämsides med dessa fordringar kommer emellertid, i likhet
med vad fallet är i fråga om pensionsförsäkringsfonden, hänsynen till
de direkta och indirekta fördelar, som kunna beredas försäkringen därigenom,
 att fondmedel utlånas eller användas till allmännyttiga företag,
ägnade att förebygga förlust eller nedsättning av arbetsförmågan hos de
försäkrade, såsom befrämjandet av lämpliga skyddsanordningar samt
upprättande eller understödjande av sjukvårdsinrättningar och konvalescenthem
m. m. Kostnaden för utgående ersättningar kommer därigenom
att minskas, varav i sin ordning en nedsättning av försäkringsavgifterna
följer.»

Riksdagens revisorer hava till stöd för sina synpunkter rörande möjligheterna
att för fyllande av statens eget lånebehov anlita en del offent -

liga fonder, däribland riksförsäkringsanstaltens olycksfallsförsäkringsfond,
 åberopat de bestämmelser, som äro givna i avseende å de under
statens anstalts för pensionering av folkskollärare m. fl. förvaltning
■ stående fonder.

I sitt ovannämnda utlåtande den 15 april 1924 berörde riksförsäkringsanstalten
även nyssnämnda bestämmelser. Anstalten anförde härvid
följande:

»Riksgäldsfullmäktige hava åberopat, att fondmedel tillhörande statens
anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. överlämnats till riksgäldskontoret
för förvaltning. Förhållandena äro härvidlag på intet sätt
jämförliga. Såsom riksdagen framhöll i skrivelse år 1919 (nr 10 A) har
fondbildningen i av staten övertagen pensionsförsäkring icke annan uppgift
än att så vitt möjligt rättvist fördela pensionskostnaderna på de
olika generationerna av skattedragande. Staten lämnar årligen omkring
8,500,000 kronor till ifrågavarande anstalt. Olycksfallsförsäkringsfonden
är åter så gott som uteslutande bildad av landets arbetsgivare för bestridande
av olycksfallsersättningarna. Fonden måste, såsom av riksdagen
1 ramhållits, förvaltas så, att som regel så hög avkastning vinnes, som
med behörigt aktgivande på säkerhetssynpunkten hefinnes möjlig.»

»Visserligen kunna riksgäldsfullmäktige peka på, att folkskollärarnas
pensionsinrättning för närvarande åtnjuter synnerligen god ränta å sina
i riksgäldskontoret insatta medel, detta till följd därav att räntan av
fullmäktige bestämmes med hänsyn tagen till den effektiva medelräntefoten
för under senaste 5 år upptagna fasta statslån. Men det kan ingalunda
anses uteslutet, att förr eller senare en ny period av låga räntor
kan komma att inträda. Skulle man tänka sig, att staten liksom på 1880-och 1890- och ännu in på 1900-talet kunde upplägga statslån med eu ränteiot
understigande 4 procent kunde — då riksförsäkringsanstaltens fonder
beräknas efter en räntefot av 4 procent — det av riksgäldsfullmäktige
föreslagna sättet för placering av riksförsäkringsanstaltens medel erhålla
ödesdiger betydelse för anstaltens verksamhet.»

»Då härtill kommer, att riksförsäkringsanstalten har att driva sin verksamhet
i konkurrens med privata försäkringsbolag, måste riksförsäkringsanstalten
på det bestämdaste motsätta sig sådana bestämmelser, som
kunna sätta anstalten i avsevärt sämre ställning än dessa bolag i avseende
å möjligheten att erhålla god förräntning av sina medel.»

Av ovanstående redogörelse framgår, att Kungl. Maj:t och riksdagen i
fråga om pensionsförsäkringsfonden bestämt avvisat det av riksgäldsfullmäktige
framställda förslaget att viss del av densamma skulle överlämnas
till riksgäldskontoret, men däremot föreskrivit, att minst en sjättedel
av fonden skulle placeras i statspapper. Beträffande olycksfallsförsäkringsfonden
— som i huvudsak likställts med pensionsförsäkringsfonden
— har ej ens ifrågasatts, att densamma skulle till någon del överlämnas
till riksgäldskontoret; och vederbörande departementschef har till
och med uttalat sin tvekan, huruvida det vore fullt riktigt att försätta
riksförsäkringsanstalten i annan ställning än arbetsgivarbolagen i avseende
å placering av fondens medel. Kungl. Maj:t ansåg sig dock kunna
föreslå att minst eu tiondel av fondens medel skulle vara placerade i lån
till staten, vilket förslag gillades av riksdagen. Däremot avvisades framställda
yrkanden, att lika stor andel som i fråga om pensionsförsäkringsfonden.
 eller minst eu sjättedel, skulle vara på detta sätt placerad.

- 87

Statsmakterna hava alltså, efter noggrant övervägande, redan fattat
ståndpunkt till den fråga, som nu ånyo väckts av riksdagens revisorer.

I detta sammanhang torde få nämnas, att vid 1923 års slut cirka 9.4
miljoner kronor av olycksfallsförsäkringsfondens medel eller alltså niira
30 procent av de fasta placeringarna — 31.2 miljoner kronor — voro anbragta
i svenska statens obligationer. 1 de av riksgäldskontoret under de
senare åren utgivna statslån har riksförsäkringsanstalten alltid deltagit
med så stor andel, som fondens medel för tillfället lämpligen medgåvo.

Åberopande vad sålunda anförts får riksförsäkringsanstalten hemställa,
att den av riksdagens revisorer ifrågasatta utredningen måtte anses icke
vara av behovet påkallad.

I handläggning av detta ärende hava deltagit, förutom undertecknade,
byråchefen Östrand samt de särskilda ledamöterna och rådgivarna vid
behandlingen av frågor rörande riksförsäkringsanstaltens olycksfallsförsäkringsfond
f. d. bankdirektören J. Kjellberg och bankofullmäktigen,
vice häradshövdingen W. Philipson — den senare som suppleant för friherre
Langenskiöld — generalkonsuln J. Sachs och riksdagsmannen K. E.
Johanson.

Stockholm den 19 december 1924.

Underdånigst:

J. MAY.

ALBERT EISEX.

Pensionsstyrelsens

yttrande i anledning- av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 45, § 29.

Till Konungen.

Genom remiss den 5 december 1924 har Kungl. Maj:t anbefallt pensionsstyrelsen
att avgiva utlåtande med anledning av vad i riksdagens senast
församlade revisorers berättelse yttrats rörande förvaltningen av
vissa fondmedel; och får pensionsstyrelsen på grund härav anföra följande.

''Revisorerna hava anfört, att de vid granskning av räkenskaperna för
de hos olika verk och myndigheter redovisade fonder fått uppmärksamheten
fästad å de stora kapitalplaceringar, som årligen verkställas för
förräntning av dessa fondmedel, och hänvisa revisorerna till belysande
härav till en av dem bifogad sammanställning av infordrade uppgifter angående
vissa placeringar, som under sistförflutna förvaltningsår verkställts
av riksförsäkringsanstalten, fullmäktige för pensionsförsäkringsfonden,
 statskontoret, generalpoststyrelsen, statens järnvägars änke- och
pupillkassa, arméns pensionskassa, civilstatens änke- och pupillkassa, samt
statens anstalt för pensionering av folkskollärare in. fl. Med stöd av
de iakttagelser, som gjorts vid granskningen av omförmälda fondräkenskaper
hava revisorerna ansett sig böra fästa uppmärksamheten på behovet
av att frågan om åtgärder till åstadkommande av större enhetlighet och
planmässighet i förvaltningen av de av staten omhänderhavda fondmedlen

88 —

jages under övervägande. 1 samband härmed hava revisorerna framhållit,
 att vid en utredning i detta ämne jämväl böra beaktas de möjligheter,
 som förefinnas att för fyllande av statens eget lånebehov anlita
ifrågavarande fonders kapitaltillgångar.

Frågan om enhetlighet i fondernas förvaltning.

Beträffande den först nämnda frågan hava revisorerna såsom motivering
för sitt uttalande framhållit, att för statsverkets räkning de årliga
placeringarna av fondmedel skedde genom ett flertal olika organ,
vilka därvid vore verksamma oberoende av varandra och dessutom vid
sina åtgärder härutinnan reglerades av bestämmelser, vilka i flera avseenden
vore ganska olikartade. Härigenom komme ifrågavarande statlig
verksamhet att präglas av eu viss bristande enhetlighet och planmässighet,
 vilket givetvis maste inverka ofördelaktigt på det ekonomiska
resultatet av verksamheten i dess helhet. I själva verket kunde det icke
undvikas, att de olika myndigheterna mången gång vid sitt utnyttjande
»v de möjligheter till placering, som den allmänna lånemarknaden erbjöde,
 skapade en inbördes konkurrens, vilken medförde att de var och en
töi sig icke kunde betinga sig lika gynnsamma villkor, som om genom eu
samverkan kapitalets utbjudande anpassades efter det vid tillfället förefintliga
lånebehovet. Härtill konnne, ehuru mera såsom en detalj i detta
sammanhang, att genom det sätt, varpå eu del placeringar av fondmedel
för närvarande skedde, vissa förmedlingskostnader uppkomme vilka
genom eu mera centraliserad verksamhet för kapitalplacering .skulle
kunna antingen helt bortfalla eller åtminstone väsentligt nedbringas.

I revisorernas yttrande angivas icke några närmare riktlinjer, efter
vilka den ifrågasatta utredningen skulle läggas, och det råder därför
ovisshet, om revisorerna tänkt sig, att den önskade enhetligheten skulle
vinnas genom eu centralisering av själva förvaltningsorganen för de
olika fonderna eller genom andra, mindre radikala åtgärder. Huru därmed
un må förhålla sig, så hava emellertid revisorerna härigenom berört
vissa för pensionsförsäkringsfonden synnerligen betydelsefulla spörsmål,
 som vid tiden för organiserandet av denna fonds förvaltning
vallade meningsbrytningar och voro föremål för statsmakternas .särskilda
uppmärksamhet. För att den av revisorerna väckta frågan må,
vad pensionsförsäkringsfonden angår, ställas i sitt rätta utgångsläge, får
styrelsen erinra om, vad som vid nämnda tidpunkt av såväl den kommitté,
som avgav förslag angående förvaltningen av pensionsförsäkringsfonden’

(pensionsfondskommitten), som av Kungl. Maj:t och riksdagen anfördes
rörande frågan om förvaltningsmyndighet för fonden.

I sitt betänkande den 4 mars 1916 yttrade pensionsfondskommittén, att
här masta strängt fasthallas vid, att endast pensionsförsäkringens egna
uppgifter och behov finge komma i betraktande, och att det vore ännu
viktigare att låta denna synpunkt vara bestämmande, då det gällde att
organisera ifrågavarande myndighet, enär dess åtgöranden komme att
hava stort inflytande beträffande pensionsförsäkringens lyckliga genomförande
och vidare utveckling. Fonden borde därför förvaltas såsom eu
enhet och med uteslutande hänsyn till de försäkrades fördel. Förvaltningen
kunde icke överlämnas åt annan, redan befintlig statsmyndighet
än en sådan, som både möjlighet att bedöma ändamålsenligheten av ifrågasatt
placering av fondens medel med hänsyn till pensionsförsäkringens
fördel, emedan fara vore, att genom en sådan anordning denna myndig -

hots särskilda intressen skulle kunna göra sig gällande pa pensionsförsäkringens
bekostnad. Kommittén ansåg det vara av väsentlig vikt för
pensionsförsäkringens lyckliga genomförande, att själva försäkringsverk
samheten och fondförvaltningen stode i intimt samband med varandra. 1
annat sammanhang nämligen rörande ifrågasatt gemensam förvaltning
av pensions- och olycksfallsförsäkringsfonderna framhöll kommittén, att
en gemensam förvaltning av dessa fonder skulle stå i strid mot den princip,
 kommittén ansett böra läggas till grund i fråga om förvaltningen
av pensionsförsäkringsfonden, nämligen att fondförvaltningen borde anordnas
uteslutande med hänsyn till pensionsförsäkringsverksamhetens fördel.
 Att sammanslå pensionsförsäkringsfonden och den fond, som bilda
(h''s genom avgifter till olycksfallsförsäkringen, syntes icke heller vara
lämpligt med hänsyn till de olika ändamål, som dessa vore avsedda att
tillgodose.

Såväl departementschefen som riksdagen anslöto sig till de sålunda
av kommittén uttalade synpunkterna (se Kungl. Maj:ts proposition nr 207
till 1916 års riksdag och riksdagens skrivelse nr 247). Riksdagen anförde:
.Riksdagen delar till fullo den i propositionen uttalade uppfattningen att förvaltningen
av pensionsförsäkringsfonden måste ordnas med hänsyn till det
ändamål, för vilket fondmedlen uppsamlas och att följaktligen för pensionsförsäkringfonden
främmande synpunkter härvid icke få göra sig gällande. 1
överensstämmelse med vad i propositionen uttalats anser även riksdagen,
att fonden är att betrakta såsom de försäkrades egendom och därför bör
förvaltas på det sätt, som bäst överensstämmer med de försäkrades intressen.
 ---I fråga om den myndighet, som skall handhava förvalt ningen

av pensionsförsäkringsfonden, finner riksdagen, i anslutning till
vad härom anförts i propositionen, att i detta avseende liksom beträffande
reglerna för medlens placering måste strängt fasthållas vid, att endast
pensionsförsäkringens egna uppgifter och behov få komma i betraktande,
och att det är ännu viktigare att låta denna synpunkt vara bestämmande,
då det gäller att organisera ifrågavarande myndighet, enär dess åtgöranden
komma att hava stort inflytande beträffande pensionsförsäkringen
och dess lyckliga genomförande. Själva försäkringsverksamheten och
fondförvaltningen böra givetvis stå i intimt samband med varandra.»

I huvudsaklig anslutning till kommitténs och Kungl. Maj:ts förslag
godkände sedan riksdagen de grunder, som gälla för förvaltningen av pensionsförsäkringsfonden.
 Enligt dessa skola, som bekant, frågor om placering
av fondens medel samt om förändring av sådan placering handläggas
av särskilda fullmäktige för pensionsförsäkringsfonden, varjämte
verkställandet av fullmäktiges beslut, bokföring av fonden samt övriga
för fondens förvaltning erforderliga åtgärder skola ombesörjas av peusionsstyrelsen.
 Fullmäktige skola vara till antalet sju och utgöras av
generaldirektören och chefen för pensionsstyrelsen såsom ordförande, två
byråchefer i pensionsstyrelsen samt fyra av Konungen för tre år i sänder
förordnade personer, av vilka tre skola äga erfarenhet på det finansiella
området samt den fjärde insikt och erfarenhet i sociala frågor i förening
med praktisk kännedom om de mindre bemedlade klassernas behov och
levnadsförhållanden.

Pensionsförsäkringsfondens ovan angivna speciella uppgifter hava
även fått uttryck i de bestämmelser, som i enlighet med riksdagens beslut
utfärdats för placeringen av fondens medel. Sålunda må dessa medel,
intill högst eu fjärdedel, redovisas i lån, som anses erbjuda nöjaktig.

— 90 —

säkerhet, till företag, som äro ägnade att i pensionsförsäkringens intresse
befordra folkhälsan — såsom anordnande av sjukhus, sanatorier, ålderdomshem,
 bostäder för mindre bemedlade m. in. Vidare må högst en
trettiondedel redovisas i fastigheter, som med Konungens medgivande förvärvats
för användning till förebyggande och hävande av arbetsoförmåga
hos befolkningen. I övrigt skola fondmedlen placeras i mera kvalificerade
säkerheter såsom stats- och liypoteksbanksobligationer, av kommuner
utfärdade obligationer och skuldförbindelser, skuldförbindelser mot inteckningshypotek
inom vissa säkerhetsgränser o. s. v. Även beträffande
sistnämnda placeringar är emellertid stadgat, att fondfullmäktige skola
särskilt söka tillgodose allmännyttiga företag av ovan nämnda slag.

Aa- pensionsförsäkringsfondens kapitalbelopp, som den 30 juni 1924 uppgick
till 252,352,061 kronor 92 öre, utgöres största delen av obligationer
och lån till kommuner, såsom framgår av nedanstående tablå ÖA7er vissa
placeringar i fonden.

Placering

Kapital

Procent av

kronor

hela fonden

Svenska statens obligationer ...........

......................... 68,558,062:

9 8

27.17

Övriga obligationer ...........................

........................ 29,859,544:

73

11.83

Kommunion ......................................

...................... 108,843,123:

01

43.14

Inteckningslån ....................................

......................... 5,386,286:

3 3

2.1 3

Fastigheter (för användning till

förebyggande

verksamhet).....................................

........................ 1,770,000:

—

0.7 0

Av ovanstående inteckningslån utgöres eu mindre del, motsvarande 0..»
procent av fondens kapitalbelopp, av lån mot nöjaktig säkerhet till företag
ägnade att i pensionsförsäkringens intresse befordra folkhälsan.

En stor del av de medel, som under årens lopp placerats ur fonden, har
— såsom redan framgår av ovanstående tablå, — tagits i anspråk för.
kommunernas kreditbehov. Sålunda hava under tiden från och med den
1 juli 1916, då fondfullmäktige övertogo fondförvaltningen, till och med
den 30 juni 1924 till kommuner eller till enskilda mot kommunal garanti
utlämnats lån å sammanlagt 112,043,280 kronor 47 öre, varav mera än
hälften eller 62,054,724 kronor 41 öre avsett allmännyttiga företag, ägnade
att i pensionsförsäkringens intresse befordra folkhälsan.

Såsom tydligt torde framgå av ovannämnda uttalanden från statsmakternas
sida får pensionsförsäkringsfonden i avseende å sin förvaltning och arten
av sina placeringar icke betraktas såsom statsmedel i egentlig mening
eller jämställas med fonder av rent statlig natur, för vilka hänsynen till
säkerhet och förräntning i allmänhet torde vara den ensamt avgörande
principen för medlens placering. Visserligen måste även A-id placeringen
av pensionsförsäkringsfondens medel i första hand tillses, att placeringen
erbjuder säkerhet mot förluster och att tillika så hög aAdtastmng vinnes,
som med behörigt aktgivande på säkerhetssynpunkten finnes möjligt. Men
jämsides med dessa fordringar tillkommer beträffande denna fond hänsynen
till de direkta eller indirekta fördelar, som kunna beredas pensionsförsäkringen
genom fondmedlens utlåning eller användning i folkhälsans
tjänst. Att fonden under sin hittillsvarande verksamhetstid i avseA-ärd
utsträckning använts för sådana ändamål torde framgå av OATan
meddelade upplysningar.

Därest det nu skulle ifrågasättas att, för vinnande av enhetlighet i de
olika fondernas placeringar, dessas — och sålunda även pensionsförsäk -

in

ringsfondens — förvaltning .skulle läggas under ett gemensamt, i förhållande
till pensionsförsäkringen fristående förvaltningsorgan, så måste
pensionsstyrelscn för sin del på det bestämdaste avstyrka en sådan anordning,
 vilken ju skulle std i uppenbar strid mot de principer, som statsmakterna
från början ansett böra läggas till grund för pensionsförsäkringsfondens
förvaltning. Eu fond av så betydande storlek samt med sb
egenartade uppgifter och vilken för värjo år bar att verkställa ny place-,
ringar till högst avsevärda belopp, kan icke lämpligen anförtros åt annan
myndighet än den, som organiserats med hänsyn till denna fonds speciella
behov och som i sin verksamhet står i kontinuerlig samverkan med pensionsförsäkringens
förvaltningsorgan. Den myndighet, som fattar beslut
om fondmedlens placering, fullmäktige för pensionsförsäkringsfonden, är
så sammansatt, att nödigt inflytande beretts åt såväl den finansiella som
den sociala sakkunskap, som erfordras för tillgodoseende av dessa speciella
behov. På grund av den finansiella sakkunskap, som sålunda tillförsäkrats
pensionsförsäkringsfondens förvaltningsmyndighet, torde denna
säkerligen vara väl skickad att — därest sådant i enhetlighetens intresse
befunnes lämpligt — övertaga förvaltningen av även andra fonder, ehuruväl
en sådan anordning ur pensionförsäkringsfondens synpunkt vore varken
behövlig eller önskvärd.

Ett sådant tillvägagångssätt vore i varje fall säkerligen att föredraga
framför en anordning, som lösgjorde pensionsförsäkringsfonden från dess
naturliga samband med pensionsförsäkringsverksamheten i övrigt eller
som på något sätt äventyrade de finansiella såväl som sociala krav, vilka
måste ställas på denna fonds förvaltning.

Pensionsstyrelsen har emellertid icke härmed velat förneka, att några,
fördelar möjligen skulle kunna vinnas genom en viss lämpligt anordnad
samverkan vid placering av de olika fondernas medel, under förutsättning,
 att denna samverkan icke på något sätt binder de ansvariga förvaltningsorganens
handlingsfrihet. En sådan samverkan har i vi ssa avseenden
redan kommit till stånd mellan några av de fondförvaltande myndigheterna.
 Sålunda hava genom Kungl. Maj:ts brev den 9 maj 1919 meddelats
föreskrifter om samråd eller samverkan i övrigt mellan riksförsäkringsanstalten
och fullmäktige för pensionsförsäkringsfonden vid behandling
av frågor om placering av fondmedel i företag, ägnade att befordra
folkhälsan eller att förebygga förlust eller nedsättning av arbetsförmågan
eller höja arbetsförmågan hos de försäkrade.

Vidare bär mellan generalpoststyrelsen (för postsparbanken), riksför
säkringsanstalten och pensionsstyrelsen överenskommelse träffats, att
föredragandena av låneärenden inom respektive verk skulle lämna varandra
erforderliga meddelanden om tillämpade räntesatser och övriga
lånevillkor. Eu utsträckning jämväl till vissa andra fondförvaltningsorgan
av denna form av samverkan kunde måhända vara till nytta, då
fråga är om beviljande av lån, exempelvis till kommuner eller mot inteckningssäkerhet.

Däremot kan pensionsstyrelsen icke dela revisorernas mening, att det
skulle kunna utvinnas några fördelar av eu samverkan fonderna emellan
vid obligationsköp. Ett gemensamt uppträdande från de olika fondernas
sida å obligationsmarknaden skulle sannolikt, i motsats till vad revisorerna
synas antaga, verka stimulerande på obligationskurserna. Enligt
den erfarenhet styrelsen förvärvat vid de obligationsköp till avsevärda belopp,
 som under årens lopp gjorts för pensionsförsäkringsfondens räkning,

— 92 —

måste man vid dylika placeringar — särskilt då det gäller större belopp
— gå fram med den yttersta försiktighet, något som enligt styrelsens
mening knappast i erforderlig grad läte sig göra vid ett gemensamt uppträdande
av flera olika köpare. De förmedlingskostnader, som uppstå''
genom anlitande av de vanliga mellanhänderna vid obligationsköp å den
allmänna marknaden och som inskränka sig till 710 procent å likvidbeloppet,
 torde få anses vara av underordnad betydelse i jämförelse med de
fördelar, som vinnas av ett rätt utnyttjande i varje fall av marknadsläget.

Anlitande av fondmedel för fyllande av statens lånebehov.

Beträffande denna fråga hava revisorerna anfört, att, då staten för tillgodoseende
av sitt eget medelsbehov vore i stor utsträckning hänvisad till
upplåning å den allmänna lånemarknaden, det förefölle ligga närmast till
hands, att staten för detta ändamål såsom låntagare t oge i anspråk de
kapitaltillgångar i form av fondmedel, över vilka staten själv disponerade.
Med hänsyn till den omfattning, i vilken berörda medel årligen stode till
förfogande för kapitalplacering, kunde statens lånebehov tydligtvis på
nyss angivna sätt i stor utsträckning fyllas. I viss mån hade redan denna
synpunkt vunnit beaktande i de bestämmelser, som vore givna i avseende
å de under statens anstalts för pensionering av folkskollärare m. fl. förvaltning
stående fonderna, enligt vilka bestämmelser anstaltens medel i
viss utsträckning skulle överlämnas till riksgäldskontoret som lån mot
ränta, vilken bestämdes av riksgäldsfullmäktige med hänsyn tagen till
den effektiva medelräntefoten för under senaste fem år upptagna fasta
statslån.

Frågan o-m efter vilka grunder och i vilken omfattning pensionsförsäkringsfondens
medel skulle disponeras för lån till staten var år 1916
föremål för ingående behandling från statsmakternas sida. Förut har
redogjorts för vad som då uttalades bland annat därom, att fonden vore
att betrakta som de försäkrades egendom och därför borde förvaltas på
det sätt, som bäst överensstämde med de försäkrades intressen.

Pensionsfondskommittén hade beträffande lån till staten föreslagit, att
minst en sjättedel av fondens medel skulle redovisas i dylika lån, vilket
förslag under viss förutsättning biträddes av pensionsstyrelsen. TJti avgivna
yttranden över kommittéförslaget yrkade riksgäldskontoret och
postsparbanken i anslutning till eu reservant inom kommittén, att hälften
av fondens medel skulle redovisas i lån till staten, under det att åter
bostadskommittén föreslog, att ett maximum av en fjärdedel skulle fastställas
för ifrågavarande placering.

I anledning av ett av eu ledamot av kommittén framställt yrkande,,
att den del av fonden, som skulle utlånas till staten, borde överlämnas
direkt till riksgäldskontoret och att fondförvaltningen icke skulle för lån
till staten få anlita den öppna marknaden, hade pensionsfondskommitténs
flertal anfört, att de under inga förhållanden kunde finna lämplig en anordning,
 som humle förvaltningsmyndighetens handlingsfrihet beträffande
villkoren för utlåning från fonden, samt att det följaktligen lande stå
fondförvaltningen öppet att begagna det sätt för placering i lån till staten,
som för fonden vore fördelaktigast, något som icke uteslöte, att förvaltningen
i vissa fall kunde finna förmånligt att med riksgäl dskon toret di
rekt träffa överenskommelse om lån. I sitt yttrande över kommittéförslaget
anförde pensionsstyrelsen i detta avseende bland annat, att det
måste anses så mycket mindre lämpligt att binda fondmyndighetens hand -

93

lingsfrihet i nämnda hänseende, som detta skulle medföra, att det i verkligheten
bleve riksgäldskontor, d. v. s. låntagaren, som skulle komma att
föreskriva lånevillkoren, utan att den för fondens förvaltning ansvariga
myndigheten skulle äga att därvid utöva något inflytande.

Departementschefen stannade vid sitt övervägande av denna fråga vid
kommitténs förslag. Da emellertid statens lånebehov kunde förväntas eu
tid framåt bliva mycket betydande och staten härunder för fyllande av
dessa lånebehov till det väsentliga vore hänvisad allenast till den inhemska
lånemarknaden ansåg departementschefen det vara av vikt att staten
under några år framåt tillförsäkrades eu större del av fonden, än som
av kommittén föreslagits, och föreslog därför vissa övergångsbestämmelser,
 enligt vilka under tiden 1917—1926 en större kvotdel av fondens medel
skulle redovisas i lån till staten.

Vid ärendets behandling i riksdagen framfördes motionsvägen såväl
yrkandet, att hälften av fondmedlen skulle redovisas i statslån medelst
inbetalning direkt till riksgäldskontor t som ock yrkandet på ett maximum
för placering i statslån ävensom borttagande av de föreslagna övergångsbestämmelserna.
 I sin skrivelse nr 247 anförde riksdagen härom
följande:

»Riksdagen anser, att då det gäller att föreskriva obligatorisk placering
av fondens medel i statspapper, man bör tillvägagå med stor varsamhet.
 Genom att binda en mera avsevärd del av fonden i statspapper
riskerar man att skada pensionsförsäkringens intressen och försvåra försäkringens
genomförande. Därest fondens medel i så stor utsträckning
som möjligt användas till allmännyttiga företag, som äro ägnade att befordra
folkhälsan, kommer detta att medföra en minskning i försäkringskostnaderna.
 Denna minskning kommer i mycket stor utsträckning även
staten tillgodo i form av minskade kostnader för pensionstillägg och understöd.
 Dessa beräknas nämligen i_ jämviktsläget uppgå till minst samma
belopp som avgiftspensionerna. Under de närmaste årtiondena bliva pensionstilläggen
och understöden avsevärt större än avgiftspensionerna.
Under denna tid är minskningen av försäkringskostnaderna sålunda mera
betydelsefull för staten än för fonden. Att för statens låneintresse disponera
en mera avsevärd del av fonden synes därför icke vara att från statens
synpunkt förorda.

De fördelar, som staten skulle kunna beredas genom tvångsplaeering av
en mera avsevärd del av fonden, skulle säkerligen visa sig vara endast
skenbara och i vilket fail som helst obetydliga i jämförelse med den direkta
och indirekta skada, som därigenom skulle tillfogas pensionsförsäkringen
såväl genom minskad avkastning av fondens medel som genom
avsevärt inskränkta möjligheter att med fondplaceringen tillgodose allmännyttiga,
 pensionsförsäkringens syften närstående ändamål.

Riksdagen har därför icke ansett sig kunna biträda yrkandet, att hälften
av fondens medel skulle redovisas i lån till staten. Ä andra sidan har
riksdagen icke heller ansett sig kunna biträda det framställda förslaget
om fastställande av en maximigräns för placering i statspapper. Då det
undantagsvis under vissa omständigheter kan befinnas för fonden fördelaktigt
att placera ett större belopp i statspapper, bör fondförvaltningen
icke bindas i sin handlingsfrihet i detta hänseende, utan hava möjlighet
att förfara efter omständigheterna.

Vidkommande yrkandet, att vid placering i lån till staten medlen borde
inbetalas direkt till riksgäldskontor!, anser riksdagen i likhet med vad

94

Korn i förevarande hänseende uttalats i propositionen, att fondförvaltningen
jämväl i detta avseende hör lämnas full handlingsfrihet.

Riksdagen har därför ansett sig böra bifalla vad Eders Kungl. Maj:t
under I i förslaget till grunder för fondförvaltningen föreslagit.

Vad härefter angår de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna övergångsbestämmelserna
beträffande placering i statspapper, skulle genom dessa
bestämmelser under försäkringens första år möjligheterna för utlåning
till allmännyttiga företag bliva i väsentlig grad inskränkta. Det synes
dock riksdagen vara av stor betydelse, att pensionsförsäkringen, som redan
någon tid varit i verksamhet, utan vidare uppskov beredes möjlighet att
tillgodose dessa allmännyttiga företag och därigenom jämväl åstadkomma
ökat förtroende och intresse för försäkringens arbete. För övrigt
skulle en dylik tvångsplacering och inskränkning av fondförvaltningens
rörelsefrihet verka ogynnsamt under nuvarande förhållanden, då landsting,
 kommuner och allmännyttiga företag få anses hava större svårighet
än staten icke blott att anskaffa nödiga lånemedel, utan även att erhålla
lån till sådan ränta och på sådana villkor i övrigt, som göra det
möjligt för dem att tillfredsställa behoven på det sociala området. Riksdagen
har därför ansett sig böra bifalla de motionsvis framställda yrkandena
om avslag å Eders Kungl. Maj:ts proposition i denna del.»

I de av riksdagen godkända grunderna för fondförvaltningen inflöt sedan
en bestämmelse om att minst en sjättedel av fondens medel skola redovisas
i obligationer eller andra skuldförbindelser, utfärdade eller garanterade
av svenska staten.

Beträffande placering i statsobligationer hava fondfullmäktige hittills
alltid ganska avsevärt överskridit den stadgade minimigränsen. Sålunda
voro av fondens kapitalbelopp vid respektive förvaltningsårs utgång nedan
angivna belopp placerade i statsobligationer:

A r

Belopp

Procent

1910 ........................

........................ 10,319,853: 7 5

22.35

1917 ........................

........................ 17,319,853:7 5

21.98

1918 .......................

........................ 19,241,741:35

20.5 8

1919 ........................

........................ 24,480,798:9 6

21.84

1920 ........................

........................ 20,008,918:15

19.33

1921 ........................

........................ 40,459,077: 96

24.39

1922 .......................

........................ 51,107,808:4 6

25.6 7

1923 ........................

....................... 55,033,075: 43

25.5 3

1924 ........................

........................ 08,558,002:9 3

27.17

Fondfullmäktige hava sedan början av sin verksamhet inköpt statsobligationer
till sammanlagt likvidbelopp av 54,329,059 kronor 23 öre, varav
18,310,459 kronor 50 öre inköpts direkt från riksgaldskontoret genom deltagande
i nyemitterade statslån.

Dessutom hava tid efter annan betydande belopp varit tillfälligt placerade
antingen såsom direkta lån till riksgäldskon tor et eller i av riksgäldskontoret
utfärdade skatt kammar växlar, men hava dessa medel varit sådana,
 som måst hållas mera tillgängliga för fondens löpande utbetalningar.

Fondfullmäktige hava alltså i stor utsträckning och avsevärt utöver
den minimigräns, som förutsättes i gällande bestämmelser, placerat fondmedel
i statsobligationer ävensom tillmötesgått anspråk på tillgodoseende
av statens lånebehov; och torde detta även i framtiden bliva förhål -

landet i den man medel finnas tillgängliga utan tillbakasättande av
andra mera eller liku berättigade lånebehov och under förutsättning, att
fonden för dylik placering erhåller eu med hänsyn till marknadsläget;
fullt tillfredsställande ränta.

Längre gående anspråk på disponerande av fondens medel för statens,
lånebehov skulle tydligen stå i strid mot hela den princip, på vilken fondförvaltningen
är byggd och som år 1916 fastslagits av statsmakterna. Och
(Mi föreskrift angående tvångsplacering av fondens medel i lån till staten,
 utöver härom redan givna bestämmelser, skulle utgöra ett ingrepp i
den handlingsfrihet, »om statsmyndigheterna vid fondförvaltningens tillkomst
uttryckligen velat tillförsäkra den myndighet, åt vilken anförtrott»
det ansvarsfulla uppdraget att placera fondens medel.

Därest statsrevisorerna med den föreslagna utredningen även åsyftat
eu sådan ändring av grunderna för placeringen av pensionsförsäkringsfondens
medel, att dessa i större utsträckning än hittills eller på ett sätt,
som inskränkte fondfullmäktiges handlingsfrihet, skulle komma att tillhandahållas
staten, måste pensionsstyrelsen, för sitt vidkommande bestämt
avstyrka, att en utredning i sådant syfte kommer till stånd.

Fullmäktige för pensionsförsäkringsfonden, vilka tagit del av vad i
ärendet förekommit, hava förklarat sig biträda vad pensionsstyrelsen hav
ovan anfört.

Stockholm den'' 20 december 1924.

Underdånigst:

ADOLF AF JOCHNICK.

HUGO KLI.IOT.

1''KRI). O. SCHAGKR.

Statskontorets

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalanden del I, sid. 45, § 29.

Underdånigt utlåtande.

Riksdagens revisorers förevarande yttrande synes åsyfta sådana fondmedel,
 för vilkas placering de förvaltande myndigheterna hava att efter
vissa angivna riktlinjer utnyttja den allmänna lånemarknaden. Undantagna
äro således för statskontorets vidkommande statens utlåningsfonder,
 manufakturförlagslånefonden och statens bostadslånefond, vilka avse
viss understödjande, av Kungl. Maj:t och riksdagen reglerad låneverksamhet,
 värnskattefonden, vars tillgångar i avsaknad av bestämmelse
därom ej göras räntebärande, samt fonden för statens aktier, vilken upptager
av Kungl. Maj:t och riksdagen beslutad aktieteckning i vissa företag.
 Statens fond av rusdrycksmedel torde icke heller beröras av statsrevisorernas
yttrande, då nämnda fonds tillgångar icke kunna göras till föremål
för fastare placering. Förevarande framställning torde sålunda
avse statskontorets förvaltning av andra än ovan berörda fonder, vilken
förvaltning vid utgången av senaste budgetår omfattade tillgångar av i
runt tal 120,000,000 kronor.

— 96 -

För placeringen av dessa tillgångar äro i huvudsak gällande de i kung!,
brevet den 31 augusti 1877 angående förvaltningen av de under statskontorets
vård ställda fonders och kassors medel lämnade bestämmelser.

Fondernas kapitalplaceringar fördela sig huvudsakligen å obligationsköp
samt å lån mot inteckningar i inom Stockholms stad belägna fastigheter.
 I fråga om obligationsköpen har statskontoret i stor utsträckning
utnyttjat de av riksgäldskontoret upptagna obligationslånen och därvid
alltid förhandlat direkt med nämnda myndighet, varigenom erläggande
av någon förmedlingsavgift undvikits. Vid inköp av andra obligationer
och ej nyemitterade statsobligationer har statskontoret i regel varit -hänvisat
-till privatbanker eller enskilda företag, som förmedla dylika affärer.
Statskontoret har emellertid vid förekommande behov av sådana placeringar
alltid infordrat anbud från olika banker. Då härigenom bankerna
varit hänvisade att offerera så gott som uteslutande sitt eget innehav av
obligationer, torde dessa obligationsköp icke hava medfört någon avsevärdare
konkurrens på obligationsmarknaden och ej heller någon höjning av
kurserna.

Genom det förfaringssätt, statskontoret vid obligationsköpen tillämpat,
har ämbetsverket hittills icke i någon högre grad haft känning av den
konkurrens mellan de penningplacerande myndigheterna, varom statsrevisorerna
ordat. Huru härmed kan förhålla sig för övriga myndigheter
är icke för statskontoret bekant. Den av revisorerna ifrågasatta centraliseringen
vid förvaltningen av de utav staten omhänderhavda fondmedlen
synes därför, vad statskontoret angår, knappast komma att medföra den
fördel, som därmed åsyftats.

I statsrevisorernas berättelse har även framförts den meningen, att staten
borde för fyllande av sitt eget lånebehov taga i anspråk de kapitaltillgångar
i form av fondmedel, över vilka staten själv disponerar. De penningförvaltande
myndigheterna skulle med andra ord — såsom redan beträffande
en myndighet sker — överlämna större eller mindre del av sina
fondmedel till riksgäldskontoret såsom lån mot viss ränta. En sådan placering
kan visserligen synas ligga nära till hands, men då statskontoret,
med hänsyn till de ändamål, de under dess förvaltning ställda fonderna
hava att tillgodose, för de utlånade medlen måste betinga sig högsta möjliga
ränta och i varje fall eu ränta, motsvarande den, som genom annan
betryggande placering kan erhållas, lärer riksgäldskontoret knappast
bliva betjänt med en dylik upplåning. Däremot torde statskon ter et, då
tillfälle därtill yppar sig, kunna såsom hittills vid mera fasta placeringar
utnyttja de obligationslån riksgäldskontoret upptager.

I handläggningen av detta ärende hava, förutom undertecknade, deltagit
statskommissarien Ouchterlony samt t. f. statskommissarierna Bäckström
och Alve.

Stockholm den 18 december 1924.

Underdånigst:

PER SÖDERMARK.

NILS SPII.HAMMAR.

Percy Källing.

97

Generalpoststyrelscns

yltrande i anledning av riksdagens
revisorers ut talande del I. sid. 45, ti 20,

Till Konungen.

Genom remiss den 5 dennes liar Kungl. Maj:t anbefallt gcneralpoststyielsen
att avgiva utlåtande över riksdagens revisorers uttalanden i fråga
om förvaltningen av vissa fondmedel, och får generalpoststyrelsen i anledning
härav anföra följande.

Revisorerna hänvisa till eu början på att för statsverkets räkning de årliga
placeringarna av fondmedel ske genom ett flertal olika organ, vilka
verka oberoende av varandra och regleras av i flera avseenden olikartade
bestämmelser, varigenom ifrågavarande statliga verksamhet förmenas
komma att präglas av en viss bristande enhetlighet och planmässighet.
Det kan icke undvikas, säga revisorerna, att de olika myndigheterna mången
gång vid sitt utnyttjande av de möjligheter till placering, som den
allmänna lånemarknaden erbjuder, skapa en inbördes konkurrens, vilken
medför att de var och en för sig icke kunna betinga sig lika gynnsamma
villkor, som om genom en samverkan kapitalets utbjudande anpassades
efter det vid tillfället föreliggande lånebehovet.

Revisorerna synas alltså ifrågasätta upprättandet av ett centralt organ,
som skulle efter enhetliga grunder verkställa medelsplaceringarna för de
olika fonderna.

Eu sådan anordning skulle möjligen med fördel kunna genomföras,
därest dessa fonder vore av enahanda natur. Så är emellertid icke förhållandet.
 Vad särskilt beträffar postsparbanksmedlen äro dessa, om en förefintlig
relativt obetydlig reservfond undantages, uteslutande insättarnas
egendom och kunna alltså icke hänföras till statsmedel. Och beträffande
förvaltningen av desamma måste denna synpunkt vara den bestämmande.
Generalpoststyrelsen — vid denna sin funktion förstärkt med särskilda
sakkunniga — har alltså att vaka över att inflytande sparmedel bliva så
placerade att desamma, med tillbörlig hänsyn till säkerheten giva största
möjliga ränteavkastning. Postsparbanken kan icke bestå och utvecklas
med mindre denna ränteavkastning sätter banken i stånd att betala insättarna
en inlaningsränta, som åtminstone icke väsentligen understiger
den ränta enskilda sparinrättningar i allmänhet erbjuda. Generalpoststyrelsen
är av den bestämda uppfattningen, att det bleve för ett gemensamt
förvaltningsorgan omöjligt att i erforderlig grad tillvarataga dessa postsparbankens
särskilda intressen, och att förvaltningen kan tillfredsställande
handhavas endast av en myndighet, som har frihet och möjlighet
att bedöma ändamålsenligheten av fondplaceringarna med hänsyn uteslutande
till dessa intressen.

Om generalpoststyrelsen alltså icke kan dela åsikten om fördelen av en
gemensam och likartad fondförvaltning, så har emellertid styrelsen redan
insett, att en viss kommunikation de olika myndigheterna emellan vid placeringen
av fondmedel skulle kunna vara av gagn, och fördenskull även
vidtagit åtgärder i sådant syfte. På initiativ av generalpoststyrelsen hava
nämligen representanter för generalpoststyrelsen, pensionsstyrelsen ocli
riksförsäkringsanstalten den 25 oktober 1923 träffat överenskommelse om

V — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 19.24. in.

98

att hålla varandra underrättade om tillämpade räntesatser för olika lånetyper
samt — beträffande beviljade inteckningslån — om hypotekets läge
i förhållande till den belånade fastighetens taxerings- respektive särskilt
uppskattade värde. Erfarenheten av detta samarbete, som alltså endast
avser den direkta utlåningen, har endast varit god och manar till fortsättning
på den inslagna vägen.

Beträffande inköpen av obligationer anser däremot generalpoststyrelsen
icke en dylik samverkan och ännu mindre en genomförd centralisering
vara lämplig. En befarad påverkan på marknaden, ledande till stegringav
försäljningskurserna, lärer icke bättre kunna undvikas om köporderna
samlas på en enda hand i stället för att, såsom nu är fallet, vara fördelade
på flera. Visserligen anvisa revisorerna såsom eu lämplig åtgärd i
antytt syfte att anpassa utbuden efter det vid tillfället föreliggande lånebehovet.
 Meningen härmed synes vara, att, därest planeringsbehovet för
tillfället visade sig påverka marknaden i för köparen ogynnsam riktning,
köporder skulle innehållas för att framläggas efter någon dag, vecka eller
längre tid. Men detta är spekulation, om vars utgång ingen kan med
någon grad av visshet profetera. Statsverket är icke ensam köpare, och
jämväl andra faktorer kunna under tiden inverka på marknaden, varigenom
resultatet lätt kan bliva motsatsen till det önskade. Köpbehovet måste
ock tillfredsställas, så snart lämpligen ske kan, enär varje dags uppskov
medför ränteförlust.

När behov av inköp av obligationer för postsparbankens räkning föreligger,
 lämna, på anmodan av generalpoststyrelsen, ett flertal banker och
mäklare offerter med uppgift å inneliggande säljorder med respektive kurser.
 Vid avgivandet liv dessa offerter äro do offererande firmorna givetvis
okunniga om köpbehovets omfattning. Genom en jämförande bedömning
av offerterna erhåller generalpoststyrelsen ett tillförlitligt omdöme
om marknadsläget för dagen och kan med stöd av den allmänna sakkunskap
i dessa ämnen, varöver styrelsen genom sina särskilda bisittare förfogar,
 under tillämpning av nödig försiktighet, bestämma sina inköp med
sä gott resultat, som under förhandenvarande förhållanden kan uppnås.

De formedlingskostnader — för år 1923 uppgående till 6,176 kronor 86
öre — generalpoststyrelsen har att under den nuvarande ordningen erlägga,
 synes generalpoststyrelsen utan betydelse vid jämförelse med de
fördelar anlitandet av den allmänna marknaden erbjuder. Dessa utgifter
torde dessutom mer än väl uppvägas av vissa andra förmåner, som kommit
postsparbanken till del, och vilka i hög grad torde få tillskrivas de
affärsförbindelser av omhandlade slag, vari generalpoststyrelsen står till
de större enskilda bankerna. Under de senare åren hava verkställts eu
mångfald nyemissioner av goda liögproeentiga obligationer, vilka rönt
sådan efterfrågan att erbjudet lånebelopp ofta varit fulltecknat eu kort
stund efter emissionens kungörande. Genom ett särskilt tillmötesgående
från de emitterande bankernas sida har generalpoststyrelsen varit i tillfälle
förvärva avsevärda poster av dylika obligationer. Uppköpen i första
band — alltså utan erläggande av courtage samt till emissionskurs — för
postsparbankens räkning av sådana obligationer belöpte sig under år 1923
till sammanlagt 4,565,000 kronor och hava under år 1924 överstigit 5,000,000
kronor.

Revisorerna uttala slutligen, att staten för tillgodoseende av sitt eget
medelsbehov är i stor utsträckning hänvisad till upplåning å den allmänna
lånemarknaden, varför det förefaller ligga närmast till hands att staten

för detta ändamål såsom låntagare tar i anspråk de kapitaltillgångar i
form av fondmedel, över vilka staten själv disponerar. Detta uttalande
synes generalpoststyrelsen ieke böra kunna åsylta i postsparbanken inlånade
medel. Såsom styrelsen här ovan anfört äro nämligen dessa medel
icke att hänföra till statsmedel utan utgöra insättarnas egendom, som bör
förvaltas uteslutande med hänsyn till dessas intressen. Behörigt tillgodoseende
av dessa intressen kräver givetvis största möjliga frihet för den
förvaltande myndigheten vid valet av placeringsobjekt. Oaktat den relativa
obundenhet, generalpoststyrelsen i detta hänseende för närvarande
tiger, liar emellertid styrelsen städse ansett angeläget att kraftigt stödja
statsverkets inhemska upplåning. Såsom revisorerna själva framhållit
övertog sålunda generalpoststyrelsen för postsparbankens räkning av det
under senare halvåret 1923 av riksgäldskontor upptagna lånet obligationer
till belopp av 2,100,000 kronor.

Med åberopande av vad här ovan anförts får generalpoststyrelsen, vad
angår postsparbankens fondmedel, avstyrka en utredning av den innebörd
riksdagens revisorer ifrågasatt.

I den slutliga behandlingen av detta ärende hava deltagit, förutom undertecknade,
 samtliga postsparbanksfullmäktige, direktören K. Eriksson,
riksgäldsfullmäktiges ordförande E. Kinander och bankofullmäktigen R.
Norberg.

Stockholm den 30 december 1924.

.lön. nöss.

Underdånigst:

JULIUS JUHLIN.

Glist. Heimer.

Mynt- och justeringsverkets

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 49, § 30.

Underdånigt utlåtande.

En omregleriug av justerarnas arvoden sammanhänger såväl med avgifterna
för justering av mått och vikt som med indelningen av justeraredistrikten.

Då de i remissen omnämnda tillkallade sakkunniga personernas uppdrag
genom Kungl. Maj:ts beslut den 24 november 1922 upphörde, avlämnades
den 26 mars 1923 tvenne förslag angående avgifter för justering av mått
och vikt.

Det ena av dessa, avgivet av mynt- och justeringsverket, grundades på
verkets förslag den 19 juni 1920 och innefattade dels grundlön för justerarna
dels viss andel av de influtna avgifterna.

Det andra förslaget, avgivet av en av de sakkunniga, justeraren H. G. K.
Huldt, utgick från taxan den 15 september 1911 med ändrade avgifter för
justeringen och under förutsättning, att hela intäkten skulle tillfalla justerarna.

Båda dessa förslag tarva nu en vidare bearbetning på grund av de
ändrade förhållanden, som inträffat under de senaste åren.

— 100 —

Huruvida eu omreglering av justeringsdistrikten skulle kunna medföra
en jämnare fördelning av de influtna beloppen i jämförelse med verksamhetens
art och omfattning, synes verket ytterst tvivelaktigt, då dels den
ojämna befolkningstätheten dels befintligheten av stora industricentra icke
medgiver detta, utan att allmänhetens berättigade fordran på att lätt erhålla
justering trädes för nära.

Mynt- och justeringsverket avvaktar Kuugl. Maj:ts beslut, huruvida och
i vilken riktning arbetet skall slutföras.

Stockholm den 19 december 1924.

Underdånigst:

K. A. WALLROTH.

Sev. Löwenhielm.

Riksräkenskapsverkets

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del 1, sid. 50, § 31.

Till Konungen.

Enligt nådig remiss den 5 innevarande månad har riksräkeuskapsverket
anbefallts att avgiva utlåtande med anledning av vad riksdagens senast
församlade revisorer yttrat rörande balansen hos riksräkeuskapsverket av
ogranskade räkenskaper; och får ämbetsverket till åtlydnad härav i underdånighet
anföra följande.

Statsrevisorerna åberopa riksräkenskapsverkets skrivelse till Eders
Kungl. Maj:t den 30 juni 1924, däri ämbetsverket anfört, att sedan sju revisorstjänster
indragits från och med den 1 juli 1924 och ''två extra revisorstjänster
samt två kontorsbiträdestjänster från och med den 1 juli 1923, det
numera icke vore möjligt för riksräkeuskapsverket att medhinna glanskning
av samtliga räkenskaper, som ingå till ämbetsverket. Detta gällde
icke blott de räkenskaper, som förut undergått granskning i vederbörande
specialrevision, utan även i stor utsträckning de räkenskaper, som icke i
annat ämbetsverk underkastats någon glanskning. Det vore givetvis otillfredsställande,
 att en del av statsverkets räkenskaper icke bleve föremål
för granskning, men under nuvarande förhållanden funnes, som nämnts,
ingen möjlighet för riksräkenskapsverket att granska räkenskaperna genomgående.

Statsrevisorerna framhålla nu för sin del, i likhet med riksräkenskapsverket,
 att det självfallet icke kan anses tillfredsställande, att eu del av
statsverkets räkenskaper icke bliver föremål för granskning. Särskilt betänkligt
måste revisorerna finna, att ej ens de räkenskaper, som icke i vederbörande
ämbetsverk underkastats revision, i full utsträckning skulle
undergå granskning inom riksräkenskapsverket. Statsrevisorerna förmäla
sig hava tagit under övervägande, om icke några anordningar skulle kunna
träffas i syfte att åtminstone i någon mån motverka nu påpekade olägenheter.
 Enligt revisorernas mening kan det ifrågasättas, om ej detta syfte
skulle kunna emås genom införande av rätt till anmärkningsarvode för''
riksräkenskapsverkets revisionspersonal.

101

Vad då först balansen av ogranskade räkenskaper beträffa!'', är det med
tillfredsställelse riksräkenskapsvorket konstaterar, att statsrevisorerna fått
sin uppmärksamhet riktad på detta missförhållande. Visserligen har balansen
sedan riksräkenskapsvorket trädde i funktion ännu icke ökats, utan
tvärtom i stort sett minskats, varjämte granskningen högst väsentligt fördjupats
och blivit jämnare, så att många viktiga delar av räkenskapsmaterialet,
 åt vilka före ämbetsverkets tillkomst föga eller ingen uppmärksamhet
ägnades, numera underkastas en ingående granskning, vilka förbättringar
hava möjliggjorts genom den förändring av själva organisationen,
 som huvudsakligen bestod i sammanförande av den centrala bokföringen
med den centrala revisionen. Men det energiska arbete, som alltsedan
ämbetsverkets tillkomst bedrivits för att fullständigt av arbeta den redan
då befintliga avsevärda balansen av ogranskade räkenskaper — ett arbete,
som var på god väg att tillfredsställande fullföljas — har förryckts och
omöjliggjorts genom de stora indragningar av personal hos riksräkenskapsverket,
 som ägt rum genom beslut av såväl 1923 som 1924 års riksdag.

Riksräkenskapsverket har förut i många olika sammanhang uppvisat,
att den besparing i avlöningsstaten, som av nämnda indragningar vanns,
genom minskad effektivitet i revisionen med därav följande minskade anmärkningsmedel
medfört direkt pekuniära förluster för statsverket till
långt större belopp än som formellt på staten inbesparades. Dess» för staten
förlorade belopp kunna visserligen av naturliga skäl icke siffermässigt
fixeras, men, enligt ämbetsverkets allmänna erfarenhet och därpå grundade
bestämda övertygelse, hava ifrågavarande förluster varit högst avsevärda
— och komma att allt framgent så förbliva.

Statsrevisorerna ifrågasätta nu, huruvida de olägenheter, som uppkommit
i följd av de gjorda indragningarna av personal, skulle kunna åtminstone
i någon mån motverkas genom införande av rätt till anmärkningsarvode
för riksräkenskapsverkets revisionspersonal. De vilja visserligen
icke göra gällande, att rätten till anmärkningsarvode borde återinföras i
samma utsträckning som tillförene, men anse dock att med hänsyn till svårigheterna
för riksräkenskapsverket att medhinna ens granskningen av sådana
räkenskaper, som icke förut undergått vederbörlig revision, det borde
tagas under övervägande att införa rätt för ämbetsverkets reviderande
personal att efter en »med hänsyn till vunnen erfarenhet och förhanden
varande förhållanden väl avpassad procentskala uppbära sådant arvode».
Och statsrevisorerna tillägga, att »genom den ökade intensitet, som efter
allt att döma härigenom skulle kunna åstadkommas i revisionsarbetet inom
riksräkenskapsverket, torde den befarade eventualiteten, att vissa räkenskaper
skulle bliva ogranskade, kunna om ej helt så dock i betydande grad
förebyggas».

Varje uppslag, som kan giva anvisning på eu utväg för riksräkenskapsvorket
att komma ur de betydande svårigheter, vilka för närvarande Uro
förenade med fullgörandet av ämbetsverkets åligganden, är givetvis värt
att tagas under allvarligt övervägande. Då statsrevisorerna sålunda gjort
frågan om anmärkningsprovisionens återinförande vid räkenskapsgranskningen
aktuell, synes det därför riksräkenskapsverket nödvändigt
att först mera ingående dröja vid de olika arbetsuppgifter,
verket har att fullgöra, för att man rätt skall kunna bedöma, vilka förutsättningar
anmärkningsarvodet kan hava att bliva ett effektivt botemedel
mot de med rådande personalknapphet förenade olägenheterna. En full
förståelse av det problem, som statsrevisorerna här bragd på tal, kan ingen

— 102

vinna, som icke först noggrant studerat de ingående utredningar och de
omfattande kommittébetänkanden, vilka föregingo ämbetsverkets inrättande,
 och som icke därefter uppmärksamt iakttagit revisionen i dess förhållande
till räkenskapstekniken samt räkenskapsteknikens beroende av
budgettekniken.

I avseende å det intima och oskiljaktiga sambandet mellan ämbetsverkets
olika uppgifter — visserligen mångskiftande, men på samma gång fast sam
manknutna och av varandra beroende — hänvisar riksräkenskapsverket
till nämnda utredningar samt sina revisionsberättelser ävensom till ämbetsverkets
nu gällande instruktion.

För fyllande av dessa sina uppgifter är riksräkenskapsverket fördelat i
två byråer, vilkas arbeten emellertid på alla väsentliga punkter ingripa i
varandra. Det formella sammanförandet av räkenskaperna samt den därav
betingade granskningen, vilken huvudsakligen utföreså riksbokslutsbyrån,
måste i stor utsträckning lita sig till den granskning, som utföres å revisionsbyrån,
 liksom denna senare aldrig kan anses fullbordad och slutgiltig,
om densamma icke står i kontakt med och finner stöd hos den granskning,
som utföres å riksbokslutsbyrån.

Särskild personal måste ständigt vara detacherad för upprättande av
formulär för alla olika ämbetsverk och myndigheter, som därav äro i behov,
 samt för att biträda redogörare, bokförare och kassörer ute i statsförvaltningen
vid varje ''tillfälle, svårigheter för dem uppstå i avseende å dem
åliggande detaljer. Åt detta formulärförfattande och denna vägledning
samt därav betingade undersökningar beträffande redovisningsväsendets
särdrag hos olika myndigheter måste inom riksräkenskapsverket ägnas
mycken och oavbruten samt insiktsfull uppmärksamhet genom särskilt
kvalificerade krafter från såväl den i allmänhet reviderande som den företrädesvis
bokförande personalen. Inom statsförvaltningens olika grenar
har man också alltmera insett samt givit erkännande åt betydelsen och nyttan
av dessa ämbetsverkets omsorger.

I riksräkenskapsverkets instruktion infördes jämväl bestämmelse därom,
att detta ämbetsverk skulle äga befogenhet att verkställa inventeringar av
kassor och förråd. Behovet härav har alltmera framträtt och stegrats; ocli
vid de hittills icke fåtaliga men likväl långt ifrån tillräckligt många förrättningar
av detta slag, som ämbetsverket låtit verkställa, hava i ett icke
ringa antal fall oegentligheter yppats, än av grövre, än av lindrigare beskaffenhet.
 Betydelsen av sådana tätt återkommande och sakkunnigt utförda
inventeringar lärer icke någon vilja förneka under en ''tid, då man
icke synes kunna någon dag öppna en tidning utan att nya förskingringar
och nya förfalskningar av räkenskaper och dylikt förmälas hava kommit i
dagen. Riksräkenskapsverket anser sig därför vara pliktigt att ägna den
största uppmärksamhet åt denna del av sin kontrollerande verksamhet
samt i allt större utsträckning utbilda och detachera personal till inventeringar
och lokala undersökningar av räkenskapsväsendet.

Eders Kungl. Maj:t och statsdepartementens chefer, ja också statsrevisorerna
och riksdagens utskott, begära i med varje år ökad grad riksräkenskapsverkets
biträde vid utredningar av alla slag, och antalet nådiga remisser,
 som ämbetsverket får mottaga i de mest växlande och svårlösta
frågor, befinner sig i ständig stegring. För de undersökningar inom statsförvaltningens
hela område, som härav påkallas, måste ämbetsverket ofta
låta verkställa separata revisioner, och för de siffersammanställningar, på
vilka svaren på dessa remisser ofta måste vila, är ämbetsverket nödsakat

103

anlita personal från såväl revisionsbyrån som riksbokslutsbyran, allt efter
som sakkunskap i de särskilda fallen må förefinnas.

Riksräkenskapsverket bär också ett instruktionsenligt åliggande att
städse vaka däröver, att statens räkenskapsväsen funktionerar ändamålsenligt
och att erforderliga förbättringar vidtagas inom detsamma. Riksräkenskapsverket
skall tillika med uppmärksamhet följa utvecklingen
inom de områden, som äro föremål för dess verksamhet, samt hos Eders
Kungl. Maj:t föreslå erforderliga ändringar i de författningar och föreskrifter,
 vilkas tillämpning det tillkommer verket att kontrollera, ävensom
avgiva förslag till de nya bestämmelser eller andra åtgärder, vilka ämbetsverket
på grund av gjorda iakttagelser funnit vara av behovet påkallade.
Hur riksräkenskapsverket hittills fullgjort dessa åligganden därom vittna
dess talrika framställningar hos Eders Kungl. Maj:t i olika, statsförvaltningen
och kontrollen därå berörande hänseenden, och de mångahanda påpekanden
ämbetsverket gjort för statsförvaltning ämbetsverk och myndigheter,
 då verket funnit sådant erforderligt.

Denna på granskning stödda positiva verksamhet är i själva verket av
minst lika stor betydelse för ernående av sundhet och ordning i statsförvaltningen
som eu negativ revision av blad för blad i eu räkenskap, vilken
avgivits långt efter det förvaltningsåtgärderna ägt rum.

Olämpligheten av att i ett ämbetsverk med så skiftande arbetsuppgifter
som de riksräkenskapsverket åliggande, här i det föregående omförmälda,
införa en avlöningsform, vilken, såsom anmärkningsprovisionen, endast
skulle hänföra sig till eu snävt begränsad del av verksamheten och endast
komma en viss personalgrupp till godo, ligger i öppen dag. Anmärknings
arvode kan icke — enligt något hittills känt system eller procentskala —
utmätas, såvida icke medel inflyta, på vilka sådan provision överhuvud
kan beräknas. Den personal, som har att förekomma anmärkningsanledningar
och bringa ordning i statsförvaltningen och räkenskapsväsendet,
där oreda uppstått, utför icke det intellektuellt minst krävande eller på arbetskraftens
uthållighet minst pressande arbetet inom riksräkenskapsverket.
 För sådant arbete skulle emellertid icke anmärkningsarvode kunna
tillgodoräknas men däremot för anmärkningsanledningar, som kanske med
ett minimum av möda och ett minimum av intelligens rent tillfälligtvis och
mekaniskt komma till synes. Riksräkenskapsverket har naturligtvis icke
härmed velat säga, att icke också uppspårande av anmärkningsanledningar
och fullföljandet av anmärkningsmålen i regel kräva både intelligens,
skicklighet och uthållighet, utan har endast velat framhålla, att detta arbete
knappast är mera krävande och mera värt belöning än fullgörandet av
övriga lika kvalificerade arbetsuppgifter i statens tjänst. Icke heller kan
man med fog säga, att revisionsarbetet är mera ansträngande och enformigt
än annan tjänsteutövning inom ämbetsverken. Rätt bedrivet och
uppburet av en god anda är revisionsarbetet tvärtom synnerligen omväxlande
och animerande. Det omspinner i en rik, ständigt skiftande mångfald
alla områden av statslivet.

Uppslaget till anmärkningsprovisionens fullständiga avskaffande inom
statsförvaltningen gavs av undertecknad generaldirektör, då jag i det av
revisionskommitterade den 2 juli 1917 avgivna betänkandet om anmärkningsarvode
samt om friare prövning av anmärkningsmål yttrade följande: »Av

en god tjänsteman med den samhällsställning och självkänsla, som
an revisor bör äga, kan man fordra, att han av intresse för sin tjänst och

104 —

aktning för sig själv skall utan dylika uppmuntringsmedel fullgöra sina
åligganden. Anmärkningsprovisonen ställer honom på ett lägre plan än
andra tjänstemän och hela revisionsväsendets anseende lider därav. Men
det är icke nog med, att befintligheten av sådan provision nedsätter revisionens
anseende, den minskar ock dess effektivitet därigenom, att den
lockar revisionstjänstemännen att företrädesvis ägna sill uppmärksamhet
åt de delar av räkenskaperna och de områden av förvaltningen, som kunna
bereda provisionel-, under det att de delar och områden, som ur andra synpunkter
kräva lika mycken eller ofta kanske större uppmärksamhet och
intresse, men som icke ställa provisioner i utsikt, förbises och försummas
Aiimarkningsprovisionens befintlighet försvagar också vederbörande revisionschefers
ledning och försvårar en ändamålsenlig fördelning av arbetet
mellan tjänstemännen. Varken inom revisionerna hos riksbanken och
3 * j 8’aidskontoret eller inom den enskilda affärsvärlden (exempelvis försäkringsanstalter
och banker) finnes anmärkningsprovision tillerkänd revisorerna
och, så vitt känt är, med ett enda undantag, ej heller i främmande
fanders statsförvaltningar. Icke heller har det kunnat förspörjas, att revisionsal
betet inom de specialrevisioner, där anmärkningsprovision icke är
medgiven (exempelvis armén och marinen), bedrives med mindre intresse
an inom kammarrätten och de övriga revisioner, där provision förekommer.
 . Undertecknad Ten o v hyser det förtroendet och den aktningen för
revisionstjänstemännen i gemen, att deras pliktkänsla och intresse för
statstjänsten icke skall behöva sporras med dylika medel, och påyrkar därior,
 att anmärkningsprovision icke vidare skall utgå.»

Uti de underdåniga yttranden, som därefter av Eders Kungl. Maj :>t ina
des från samtliga av frågan berörda ämbetsverk och myndigheter,
anfördes mångahanda skäl för olämplig-heten och otidsenligheten av detta
provisionssystem och uti nådig proposition till 1920 års riksdag (nr 364)
föieslog Eders Kungl. Majrt anmärkningsarvodets fullständiga avskaffande.
 Efter denna omsorgsfulla utredning, till vilken riksräkenskapsverktd
hanvisar, bifollo riksdagens båda kamrar den framlagda propositionen.

Kiksrakenskapsverkets styrelse, som bär ansvaret för fullgörandet av
ämbetsverkets åligganden, har endast kunnat konstatera goda verkningar
av anmärkningsprovisionens avskaffande. Arbetsintensiteten har ingalunda
iörminskats åtminstone icke märkbart. Resultatet av granskningen
har tvärtom snarare blivit bättre. Balansen av ogranskade räkenskaper
var, såsom redan meddelats, större vid tidpunkten för anmärkningsprovisionens
borttagande än den är nu. Det liar blivit möjligt för
ledningen att fördela arbetet så, att de räkenskaper och de delar av räkenskapen,
 vilka icke kunna medföra anmärkningsprovision och vilka _i eu

ordnad förvaltning icke i mindre grad äro värda uppmärksamhet, också
varda underkastade revision.

Om anmärkningsprovisionen återinfördes, skulle det ofelbart inträffa,
att vid den under den nya ordningen i ökad omfattning månad för månad
skeende granskningen fel, som de förvaltande myndigheterna begått i början
av ett år, icke skulle av revisionen påpekas förr än hela året gått Det
skulle nämligen ligga i revisorernas intresse, att felen månad för månad
kumulerades, så att anmärkningsprovisionen bleve större. Och på så sätt
skulle ett av huvudsyftena med införandet av månadsavslutningar ocli
manadsgranskning av räkenskaperna alldeles förfelas.

Riksräken skaps verket anser sig därför böra på det bestämdaste avstyrka
ett återinförande av anmärkningsprovision för revisionstjänstemännen.

— 105 —

Däremot ser sig riksräkenskapsverket i stånd att, med utgångspunkt
från det av statsrevisorerna framställda förslaget om anmärkningsprovisionens
återupptagande, lämna en underdånig anvisning, huru frågan
skulle kunna tillfredsställande lösas, åtminstone tillsvidare. De medel,
som enligt statsrevisorernas förslag skulle utbetalas såsom anmärkningsprovision,
 böra, enligt riksräkenskapsverkets åsikt, användas till direkt
och effektiv förstärkning av ämbetsverkets arbetskrafter.

Det å ämbetsverkets stat uppförda anslaget å 88,000 kronor till avlöningar
åt icke-ordinarie befattningshavare in. in. är under nuvarande förhållanden
otillräckligt. Genom att förstärka detta anslag med nyssnämnda
provisionsmedel skulle man sätta ämbetsverket i stånd att anställa den
extra personal, som är erforderlig icke blott för avarbetande av redan befintlig
balans, utan ock för att framdeles förekomma uppkomsten av balans
vid räkenskapsgranskningen.

De belopp, som under tiden från ämbetsverkets inrättande år 1921 intill
nu — såvitt enligt insända reversal eller eljest kunnat beräknas —- kontant
tillflutit statskassan såsom följd av anmärkningar, framställda inom riksräkenskapsverket,
 belöpa sig sammanlagt åtminstone till i medeltal för de
tre senaste åren 200,000 kronor per år. Beräknar man härå ett anmärkningsarvode
av 15 procent, och överför detta belopp till förstärkning av
anslaget till avlöningar åt icke-ordinarie personal in. in. hos riksräkenskapsverket,
 så skulle denna förstärkning vara tillräcklig för vinnande av
det syfte, som statsrevisorerna genom sin framställning önskat befrämja.

Endast på detta sätt skulle man också verkligen kunna råda bot på det,
enligt statsrevisorernas och jämväl riksräkenskapsverkets förmening,
mindre tilltalande förhållandet, att inom riksräkenskapsverket tjänstgör
viss icke-ordinarie personal utan annan avlöning än under tillfälliga förordnanden
uppburen vikariatsersättning.

Riksräkenskapsverket får alltså i underdånighet hemställa, att statsrevisorernas
förevarande framställning må föranleda Eders Kungl. Maj:t att
i nådig proposition föreslå riksdagen medgiva

att 15 procent av de medel, som till följd av anmärkningar eller andra
åtgärder från riksräkenskapsverkets sida kontant tillflyta statens kassa,
må från och med år 1925 såsom förstärkning tillföras det under anslaget
(1923—1924 VII B 15) för riksräkenskapsverket uppförda, obetecknade anslaget
»Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare in. m.», vilket anslag
i samband därmed också, med hänsyn till syftet med förstärkningen:
att slutföra ett arbete, som under olika år kräver olika lång tid att utföra,
bör erhålla reservationsanslags natur.

I detta ärendes handläggning bär deltagit, förutom undertecknade, byråchefen
Litzén.

Stockholm den 10 december 1924.

Uuderdånigst:

CHR. L. TENOW.

K. BKCKMAN.

E. Norberg.

— 106 -

Byggnadsstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I. sid. 54, § 32.

Underdånigt utlåtande.

Med anledning av vad revisorerna anfört beträffande eldsläckningsanordningarna
vid Vadstena slott vill byggnadsstyrelsen endast underdånigst
framhålla, att revisorerna synas hava godtagit styrelsens ståndpunkt i
frågan.

I ärendets slutliga handläggning har jämväl byråchefen Lovén deltagit
Stockholm den 9 december 1924.

GEORG A. NIGSSOX.

Underdånigst:

IVAR TENGBOM.

Sten Zethelius -

Skolöverstyrelsens

yttrande i anledning'' av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 55. § 33.

Till Konungen.

Med återställande av närslutna nådiga remiss i fråga om riksdagens
revisorers uttalande rörande högre allmänna läroverkets i Kalmar byggnadsfråga
samt med överlämnande av yttranden i ärendet från länsstyrelsen
i Kalmar län samt från stadsfullmäktige och drätselkammaren i Kalmar
(bil. 1—3) får skolöverstyrelsen i underdånighet anföra följande.

Till en början får överstyrelsen som en komplettering till den av riksdagens
revisorer lämnade redogörelsen för byggnadsfrågans i Kalmar
föregående behandling meddela, att efter av överstyrelsen den 20 oktober
detta år hos drätselkammaren i Kalmar gjord förfrågan nämnda drätselkammare
i skrivelse till överstyrelsen den 25 november samma år meddelat
i huvudsak detsamma som i sin här bifogade skrivelse den 23 december
1924.

Läroverkets i Kalmar lokaler hava sedan lång tid tillbaka varit otillräckliga
och även i övrigt otidsenliga. Överstyrelsen har vid upprepade tillfällen
särskilt i samband med förrättade inspektioner av läroverket fäst
vederbörande myndigheters uppmärksamhet på hithörande förhållanden.
I skrivelse till stadsfullmäktige i Kalmar den 2 februari 1920 framhöll
överstyrelsen angelägenheten av att de av staden åt läroverket upplåtna
lokalerna i annexbyggnaderna sattes i ett tillfredsställande skick, varjämte
överstyrelsen uttalade en förväntan om att stadsfullmäktige då måtte ånyo
upptaga den egentliga byggnadsfrågan till en snar, för samhället och läroverket
gynnsam lösning. I samband med den inspektion av läroverket, som
förrättades den 17—20 mars 1924 hade vederbörande undervisningsråd en

107

konferens med drätselkammarens ordförande och sekreterare i frågan.
Även därvid framhölls angelägenheten av snara åtgärder för byggnadsfrågans
lösning.

I sitt den 13 augusti 1923 avgivna underdåniga utlåtande över stadsfullmäktiges
i Kalmar framställning om rätt för kvinnliga lärjungar att vinna
inträde vid högre allmänna läroverket ansåg sig överstyrelsen med hänsyn
till de av läroverket disponerade lokalernas beskaffenhet ävensom till att
stadsfullmäktige ännu icke fattat definitivt beslut i läroverkets byggnadsfråga
icke utan vidare kunna tillstyrka berörda framställning. Dock ansåg
sig överstyrelsen kunna tillstyrka intagning av kvinnliga lärjungar i
viss mindre utsträckning under läsåret 1923—1924. Den 17 augusti 1923
fattade Eders Kungl. Maj:t beslut i ärendet i huvudsaklig överensstämmelse
med överstyrelsens förslag, varjämte Eders Kungl. Maj:t anbefallde
överstyrelsen att till stadsfullmäktige i Kalmar överlämna avskrift av
överstyrelsens utlåtande i ärendet. En av stadsfullmäktige gjord liknande
framställning beträffande läsåret 1924—1925 ansåg sig överstyrelsen i underdånigt
utlåtande den 19 maj 1924 med hänsyn till byggnadsfrågans
oförändrade läge förhindrad tillstyrka. Denna ansökan blev också av
Eders Kungl. Maj:t den 6 juni 1924 avslagen.

Under sådana förhållanden och med hänsyn till den omständigheten, att
staden närmast i anledning av rådande kristidsförhållanden erhållit uppskov
med fullgörande av de i nådiga brevet den 8 december 1911 angående
uppförande av nytt läroverkshus i Kalmar m. in. omförmälda förbindelser
finner överstyrelsen det anmärkningsvärt, att stadsfullmäktige så kort
tid före utgången av år 1926, inom vilken tid ny läroverksbyggnad bör
vara uppförd, sätter i gång vissa förberedande utredningar, vilka, om de
befunnits erforderliga, borde kunnat verkställas under den långa mellantiden.

Då de av staden under de senaste åren verkställda utvidgningarna och
förbättringarna av läroverkets lokaler endast äro att betrakta som provisoriska
åtgärder och även som sådana under nuvarande förhållanden otillfredsställande
och då det knappast torde vara möjligt att ny läroverksbyggnad
kan bliva uppförd inom den av Eders Kungl. Maj:t föreskrivna
tiden eller före utgången av år 1926, synes det överstyrelsen, att man bör
taga i övervägande, huruvida icke antalet lärjungar vid läroverket från
och med nästa läsår bör begränsas genom indragning av parallellavdelningar
och såsom följd därav minskning av antalet lärarekrafter samt
genom föreskrift om intagning av minskat antal lärjungar i de olika
klasserna.

I den slutliga handläggningen av detta ärende hava deltagit generaldirektören
Bergqvist, avdelningschefen överdirektören Falk och undervisningsrådet
Wallin, föredragande.

Stockholm den 30 december 1924.

Underdånigst:

B. J:N BERGQVIST.

HARALD WALI.IN.
Föredragande.

Hj. Michaiilsson.

— 108

Bil. 1.

Länsstyrelsen i Kalmar län.

Till Kungl. skolöverstyrelsen.

Med återställande av Eder skrivelse den 10 innevarande månad jämte
därvid fogade nådiga remiss i fråga om riksdagens revisorers uttalande
rörande Kalmar högre allmänna läroverks byggnadsfråga, får länsstyrelsen
härmed överlämna drätselkammarens i Kalmar, enligt stadsfullmäktiges
uppdrag avgivna yttrande i ärendet.

För egen del vill länsstyrelsen anföra, att länsstyrelsen, med vidhållande
av sin förut i detta ärende intagna ståndpunkt, anser, att läroverkets
lokaler äro för sitt ändamål både otidsenliga och otillräckliga i så
hög grad, att det måste anses ligga i den allmänna undervisningens intresse,
 att effektiva åtgärder snarast möjligt vidtagas för uppförande av
nybyggnad åt läroverket. Länsstyrelsen har så mycket mer anledningvidhålla
denna sin mening, som, enligt vad länsstyrelsen inhämtat, lärjungeantalet
sedan år 1921, då länsstyrelsen senast yttrat sig i ärendet,
ökats från 400 till för närvarande ungefär 500. Uppenbart är, att lokalsvårigheterna,
 som redan förut voro betydande, under sådana förhållanden
bereda än större svårigheter. Länsstyrelsen vill jämväl framhålla, att
Kalmar stads finansiella läge nu torde vara gynnsammare än år 1921, då
uttaxeringen, som för nämnda år var 8 kronor 50 öre, nu av stadsfullmäktige
bestämts till 7 kronor 50 öre för år 1925; och har ändock stadens
kapitalfond under tiden ökats. Härtill kommer, att lånemöjligheterna nu
äro väsentligt gynnsammare och, såsom ock statsrevisorerna påpekat, förhållandena
på byggnadsmarkanden stabilare än tillförene.

Kalmar i landskansliet den 27 december 1924.

JOHN FALK.

E. Lidman.

Bil. 3.

Stadsfullmäktige i Kalmar.

Utdrag av protokollet, hållet vid stadsfullmäktiges i Kalmar
sammanträde den 12 december 1924.

§ 9. Genom resolution den 11 december 1924 hade länsstyrelsen i Kalmar
län anmodat stadsfullmäktige att skyndsamt avgiva yttrande i anledning
av riksdagens revisorers i överlämnat transumt av revisionsberättelsen
för budgetåret 1923—1924 gjorda uttalande rörande högre allmänna
läroverket i Kalmar.

Sedan stadsfullmäktige enhälligt förklarat, att ärendet, ehuru icke upptaget
å föredragningslistan till detta sammanträde, finge företagas till
behandling, beslöto stadsfullmäktige uppdraga åt drätselkammaren att å
stadsfullmäktiges vägnar avgiva begärt yttrande.

Som ovan.

In fidem:

Olof Sivensson.

109

Bil. :i.

Drätselkammaren i Kalmar.

ill Kungl. skolöverstyrelsen, Stockholm.

Sedan genom länsstyrelsen i länet stadsfullmäktiges i Kalmar yttrande
infordrats i anledning av riksdagens revisorers i revisionsberättelsen för
budgetåret 1923—1924 gjorda framställning rörande Kalmar högre allmänna
läroverk, får drätselkammaren i Kalmar jämlikt stadsfullmäktiges
uppdrag vördsamt anföra följande.

Till stadsfullmäktiges i Kalmar sammanträde den 30 juni 1924 framlade
drätselkammaren ett förslag till om- och tillbyggnad av de fastigheter,
 som för närvarande disponeras av läroverket jämte upplåtande av
andra intill skolan belägna fastigheter samt hemställde om bemyndigande
att utlysa pristävlan för ny läroverksbyggnad. Vid samma sammanträde
väcktes eu motion, att stadsfullmäktige måtte besluta om utredning genom
drätselkammaren, huruvida ej annan plats än Fredriksskans kunde ifrågakomma
för en eventuell ny läroverksbyggnad. Drätselkammarens framställning
rörande pristävlan blev uppskjuten och motionen remitterades
till drätselkammaren för yttrande, som av drätselkammaren avlämnades
till stadsfullmäktiges sammanträde den 25 sistlidne augusti. Vid detta
sammanträde beslöto stadsfullmäktige att, innan ytterligare åtgärder vidtagas
för lösande av läroverkets byggnadsfråga, uppdraga åt drätselkammaren
att undersöka och till stadsfullmäktige inkomma med yttrande,
i vad mån staden inom de närmaste åren har behov av lokaler för annat
ändamål än för läroverket, samt förklarade ärendet vilande till dess drätselkammaren
till stadsfullmäktige inkommit med denna utredning. Med
anledning av stadsfullmäktiges berörda beslut har drätselkammaren uppdragit
åt en kommitté att verkställa nämnda utredning rörande kostnaderna
för utförande av grunden till läroverkshus enligt de av professor
Lallerstedt uppgjorda ritningarna dels inom kvarteret Forellen (Fredriksskansområdet)
och dels å annat område, där pålning eller förstärkning
av grunden icke behöver ifrågakomma.

Drätselkammaren torde redan i början av nästa år till stadsfullmäktige
överlämna den begärda utredningen.

Kalmar den 23 december 1924.

A drätselkammarens vägnar:

Hjalmar Appeltofft.

Olof Sn ensson.

Skolöverstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I. sid. 58, § 36.

Till Konungen.

I anledning av härmed återgående nådiga remiss får skolöverstyrelsen
i anledning av riksdagens revisorers uttalande beträffande resekostnader
för vissa folkskoleinspektörer i underdånighet anföra följande.

no —

Riksdagens revisorers här ifrågavarande uttalande innebär dels anmärkning
mot det sätt, varpå fyra folkskolinspektörer i vissa fall debiterat
resekostnader, dels ett konstaterande av att folkskolinspektörernas
resor i många fall icke synts revisorerna vara planlagda med tillbörligomsorg,
 varigenom kostnaderna blivit onödigt stora.

Vad först angår resornas planläggning, får överstyrelsen erinra om de
i detta hänseende gällande författningsbestämmelserna. Enligt § 13 i
instruktionen för skolöverstyrelsen den 31 oktober 1919 (nr 812) tillkommer
det överstyrelsen bland annat att leda inspektionsverksamheten samt
att mottaga och granska av folkskolinspektörerna avgivna redogörelser
och berättelser ävensom att vidtaga de åtgärder, vartill dessa kunna föranleda.
 Vidare åligger det jämlikt §§ 16 och 23 i förnyade instruktionen för
folkskolinspektörer den 15 december 1914 (nr 489) folkskolinspektör att
efter de anvisningar, överstyrelsen äger meddela, upprätta och till överstyrelsens
chef insända förslag till resplan i fråga om de inspektionsbesök,
 som avse eu mera regelbunden inspektion av områdets olika skoldistrikt,
 samt att sedermera till överstyrelsen avgiva redogörelse, innehållande
uppgift om de skoldistrikt, de särskilda skolor och det antal läraravdelningar,
 i vilka inspektion verkställts under den tid, resplanen avsett,
ävensom om de dagar, då inspektion förrättats. I fråga om inspektionsbesökens
anordnande föreskriven i § 16 av nyssnämnda intruktion,
att inspektören, förutom de i resplanen upptagna inspektionsbesöken, ma
företaga mera tillfälliga besök i de särskilda distrikten när helst sådant av
omständigheterna påkallas; varvid dock bör tillses, att även dessa besök
så vitt möjligt sättas i lämpligt samband med den mera regelbundna inspektionen.
 Och slutligen lämnas i § 17 av samma instruktion den allmänna
föreskriften, att inspektörs tjänsteresor böra så anordnas, att därigenom
vinnes största möjliga besparing i rese- och traktamentskostnader.

Då det alltså närmast tillkommer överstyrelsen att övervaka planläggningen
av folkskoleinspektörernas inspektionsbesök, har överstyrelsen för
att kunna vinna överblick över den omfattning, vari inspektionsverksamheten
bedrives, och det sätt, varpå den planlägges, allt ifrån den nu gällande
inspektörsinstruktionens tillkomst föreskrivit, att ovannämnda förslag
till resplan samt redogörelse för inspektionsverksamheten skola in -givas halvårsvis och att resplanerna skola innefatta uppgift om de skoldistrikt,
 inspektören avser att besöka, om det beräknade antalet förrättningsdagar
inom varje skoldistrikt, om beräknat antal dagar för särskilda
förrättningar vid sidan av de regelbundna inspektionsbesöken samt om
behövligt antal särskilda resdagar. Vid granskningen av resplanerna har
överstyrelsen tillsett, att antalet förrättningsdagar icke blivit vare sig
allt för stort eller allt för litet, att antalet särskilda resdagar så långt
möjligt begränsats, att inspektionsbesöken blivit tämligen likformigt fördelade
över inspektionsområdet samt att lämplig begränsning i fråga om
inspektionen iakttagits beträffande sådana skoldistrikt, där lokal folkskolinspektör
är anställd. Beträffande de särskilda inspektionsbesökens anordnande
har överstyrelsen tidigare icke lämnat några anvisningar utöver
de ovan återgivna, som innehållas i §>§ 16 och 17 av inspektörsinstruktionen.
 Men om överstyrelsen vid granskningen av de ingivna redogörelserna
över förrättade inspektioner i ett eller annat fall trott sig finna,
att inspektionsresorna icke varit ordnade med tillbörligt sammanhang
och planmässighet, har överstyrelsen fäst vederbörandes uppmärksamhet
därpå samt, då så funnits befogat, anbefallt rättelse.

Med hänsyn lill den under nuvarande förhållanden särskilt framtid
dande nödvändigheten av att all möjlig sparsamhet med statens medel
iakttages fann sig emellertid överstyrelsen i början av år 11)24 höra genom
cirkulärskrivelse till samtliga folkskolinspektörer fästa deras uppmärksamhet
på vikten av att inspektionsresorna i görligaste mån ordnades
planmässigt, så att kostnaderna för dem, utan att ändamålet med inspektionsverksamheten
åsidosattes, kunde begränsas så långt omständigheterna
medgåve.

I anledning av det uttalande, som 1924 års riksdag gjorde i samband
med anvisande av anslag till folkskolinspektörernas resekostnader, har
(iverstyrelsen från och med senare halvåret 11)24 vidtagit åtskilliga ytterligare
åtgärder i syfte att åstadkomma största möjliga planmässighet och
sparsamhet. Sålunda har överstyrelsen föreskrivit, att i resplanen skall
angivas, huru de planerade inspektionsbesöken tänkts sammanförda till
olika sammanhängande resor samt uppgift lämnas om de beräknade kostnaderna
för varje sådan resa. Vidare har överstyrelsen efter granskningav
do ingivna resplanerna för varje inspektör fastställt ett maximibelopp
för hans resekostnader under halvåret, vilket belopp icke utan överstyrelsens
särskilda medgivande får överskridas. Och slutligen har överstyrelsen
hos inspektörerna än ytterligare inskärpt vikten av att de med omsorg
och i syfte att åstadkomma största möjliga sparsamhet planlägga
sina resor. Genom de sålunda vidtagna åtgärderna torde, så vitt överstyrelsen
kan bedöma, tillräcklig garanti hava skapats för att de önskemål
i fråga om resornas planläggning, som innefattas i revisorernas
uttalande, skola uppnås.

Överstyrelsen anser sig oek med stöd av den överblick i detta hänseende
överstyrelsen kunnat vinna, kunna vitsorda, att folkskolinspektörernas
resor i stort sett och även om ett eller annat undantag kan påvisas varit
och äro planlagda med omsorg och på det sätt, sm bäst står i överensstämmelse
med inspektionsverksamhetens syfte och väsen. Överstyrelsen
har i sin underdåniga framställning den 30 augusti 1924 angående anslagtill
resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer uttalat sig rörande
folkskolinspektionens uppgifter och det därav betingade behovet av att
inspektörerna kunna genom besök i de olika skoldistrikten i tillräcklig
omfattning uppehålla den personliga förbindelse med skolarbetet, som är
en oundgänglig förutsättning för att inspektionsverksamheten skall kunna
motsvara sitt syfte. Överstyrelsen tillåter sig hänvisa till vad i nämnda
sammanhang anförts. Då det gäller att bedöma planläggningen av inspektörernas
resor bör också ihågkommas, att många omständigheter
kunna inträffa, som äro ägnade att sönderbryta även den mest omsorgsfullt
uppgjorda resplan. Sålunda kan den t. ex. komma att rubbas av tillfälliga
inställelser av undervisningen. Allt som oftast påkallas också tillfälliga
besök i skoldistrikt, som ligga utanför den planerade reserouten,
dels genom de lokala skolmyndigheternas krav på tillfälle till samråd
rörande betydelsefulla angelägenheter, dels genom inträffade oförutsedda
förhållanden. Skall inspektionsverksamheten kunna nöjaktigt upprätthållas,
 torde det därför icke kunna undvikas, att folkskolinspektören
ibland vid verkställandet av sina resor nödgas avvika från den fastställda
resplanen.

Erfarenheten synes redan hava ådagalagt, att genom de föreskrifter,
som överstyrelsen på sätt nyss angivits funnit sig nödsakad lämna, inspektörernas
rörelsefrihet i fråga om inpektionsresornas anordnande blivit

— 112 —

strängare kringskuren än som med hänsyn till inspektionsverksamhetens
ändamålsenliga bedrivande i allo kan vara tjänligt.

Vad så angår det sätt varpå folkskolinspektörerna debitera kostnaderna
för sina tjänsteresor samt granskningen av reseräkningarna, kan överstyrelsen
i detta hänseende icke öva någon som helst kontroll, enär reseräkningarna
direkt ingivas till de myndigheter, statskontoret och länsstyrelserna,
 som hava att utbetala ersättningen. Det synes också uppenbart,
 att dessa myndigheter på grund av sin kännedom om ortsförhållandena
äga de bästa förutsättningarna att verkställa granskningen av ifrågavarande
räkningar.

Till revisorernas uttalande i förevarande fråga är fogad en av tre
ledamöter avgiven reservation, varuti framställas anmärkningar mot
vissa av två folkskolinspektörer ingivna reseräkningar. I anledning härav
liar överstyrelsen infordrat vederbörandes förklaringar, som bär hiläggas.

Stockholm den 24 december 1924.

K. K. SANDBlilUi.
Föredragande.

Underdånigst:

B. J:N BERGQVIST.

Sixten Carlbory.

I detta ärendes slutliga handläggning hava deltagit generaldirektören
Bergtivist, avdelningschefen undervisningsrådet Sandberg, föredragande,
samt undervisningsråden Bruce, Nylund och Holmén.

Bil. 1.

Statens folkskolinspektör,
Kalmar.

Till Kungl. skolöverstyrelsen.

Med anledning av de anmärkningar, som statens revisorer framställt
rörande mina tjänsteresor dagarna 2—8 januari detta år får jag anföra
följande.

Enär mig beviljats tjänstledighet för bestridande av riksdagsmannagöromål
från och med den 10 samma månad, ville jag inspektera några
fortsättningskolor, som särskilt intresserade mig, innan ledigheten började.
I synnerhet var det lärjungarnas skolgång i de ifrågavarande skolorna,
samt anmärkning från föräldrahåll rörande undervisningen i en skola,
som föranledde resorna.

Dels brist på gästgivargårdar, dels det förhållandet, att jag ansåg mig
höra göra undan såväl statsbidragsrekvisitioner som andra tjänstehandlingar,
 förrän jag reste från Kalmar, vållade, att jag icke kunde företaga
sammanhängande »resor» utan måste utgå från och resa tillbaka
till min hemstad samma dag, som inspektion gällde.

Detta har ock förorsakat, att jag icke kunnat företaga tågresor utan använt
mig av annat, tidsbesparande resesätt. Vid resräkningens avlämnande å
landskontoret påpekade jag ävenledes detta, vilket icke föranledde till

113 -

någon anmärkning. Jag framhåller ock, att resekostnaderna per dag icke
överskridit 43 kronor öre, vilket val icke under sådana förhållanden
kan anses vara oskäligt.

Vad angår de debiterade reslängderna vidhåller jag, att dessa äro riktiga.
 En enda anmärkning, som i detta fall gjorts av revisorerna, men
som icke kommit till synes i mig förelagd handling, gäller en resa under
1923 Kalmar—Förlösa—Sporsjö—Kalmar. I fråga om denna ha revisorerna
telefonerat till länsstyrelsen och erhållit andra uppgifter, än jag
i räkning lämnat. Jag hade uppgivit: Kalmar—Förlösa, 13 km., Förlösa—Sporsjö,
 5 km., Sporsjö—Kalmar, 18 km. Länsstyrelsen rättade
detta till Kalmar—Förlösa, 14 km., Förlösa—Sporsjö, 3.5 km., Sporsjö—•
Kalmar, 18 km. Möjligt är, att jag misstagit mig. Men i själva verket
samstämma dock länstyrelsens och mina uppgifter, enär ju 14 + 3.5 km.
och 13 -f- 5 km. skola å reseräkning debiteras lika.

Kalmar den 14 december 1924.

Vördsamt
E. Svänsson.

Bil. 2.

Statens folkskolinspektör,
Västervik.

Till Kungl. skolöverstyrelsen.

Undertecknad har genom skrivelse den 11 dennes anmodats inkomma
med förklaring i anledning av en utav riksdagens revisorer framställd anmärkning
jämte därvid fogad reservation beträffande mina reseräkningar
under tiden 9 maj 1923—9 maj 1924, och får jag i anledning därav i ämnet
vördsamt anföra följande.

Med hänsyn till mina resors planläggning har jag sökt anordna dem
enligt anvisningen i § 17 av gällande instruktion för folkskolinspektörer.
Men uppenbart synes vara, att vid en dylik planläggning förrättningsställenas
belägenhet ej kan få vara den ensamt avgörande synpunkten. Inspektören
måste även ta hänsyn till skolväsendets intressen med hänsyn
till tiden och ordningen för förrättningarnas verkställande. Även om resorna
äro planlagda för relativt lång tid, kunna förhållanden inträda,
som hindra planens fullföljande och tvinga inspektören antingen att företaga
förrättningarna i annan ordning, än han tänkt, eller också att utföra
helt andra förrättningar, än han planlagt. Därför torde det vara ganska
svårt att fälla ett avgörande omdöme om inspektörens planläggning av
sina resor utan att känna de skäl, som i varje särskilt fall varit de bestämmande.

Beträffande debiteringarna ha reservanterna anmärkt i fråga om mina
förrättningar i Yxereds skola i Hjorted den 22 juni och den 13 oktober
1923 samt i fråga om förrättningen i Hallingebergs kyrkskola den 15 mai
1923.

Vad förrättningen den 13 oktober 1923 beträffar har genom felskrivning
Yxereds skola uppgivits ligga i Gamleby i stället för i Hjorted. (I mitt

8 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1934. III.

114 —

ännu förvarade koncept står riktigt Hjorted. Felskrivningen vid renskrivningen
beror tydligen därpå, att å de fyra närmast föregående raderna
i räkningen skrivits Gamleby för förrättning där.) Någon inverkan
på debiteringen har denna felskrivning ej haft, såsom synes av räkningsutdragen.

Beträffande mina debiteringar i de två första fallen har jag å räkningarna
lämnat förklarande anmärkningar för deras bedömande, som ha
att granska räkningarna.

Den 7 januari 1924 inspekterade jag enligt räkningen fortsättningsskoiorna
i Yxered, i Hjorted och Gyllekulla i Vena. Denna gång har jag angivit
skjuts från Totebo station till Yxereds skola. I själva verket har
jag promenerat denna väg fram och åter, enär jag ej visste, om skjuts
gick att få i Totebo. Bilskjuts såsom de förra gångerna kunde ej användas
på grund av snöhinder. Ville jag inspektera fortsättningsskoian i
Yxered, vilket jag ansåg mig Ixira göra, hade jag därför intet annat att
göra än att gå vägen från station. Enligt resereglementet hade jag dock
ej skyldighet att gå så lång väg, och därför gjorde jag det ej de föregående
gångerna. Första gången hade jag dessutom förrättning även i
Stämshult, dit jag omöjligen kunde gå från Yxered.

I fråga om förrättningen i Hallingebergs kyrkskola den 15 maj 1923 beror
färden dit från Västervik med bil därpå, att jag ansåg mig böra vara
i skolan tidigare på dagen, än jag kunnat, om jag använt tåg till Gamleby,
 dit tåg kom först bortåt 10-tiden på f. m. Hallingebergs kyrkskola är
nämligen av Blb-formen och har således tre läraravdelningar. Att jag ,i
verkligheten ej fick inspektera mera än två läraravdelningar beror därpå,
att en lär ar avdelning var inställd för dagen, varom jag saknade kännedom
före min ankomst till skolan. Tyvärr kom denna förklaring ej att lämnas
redan å räkningen. Den 9 maj 1924 använde jag likaledes bilskjuts från
Västervik. Då kom jag emellertid senare till skolan, varför jag ansåg
mig böra skriva räkningen, som om jag rest över Gamleby.

Med hänsyn till reseräkningarnas totalbelopp för avhandlade tid bör
framhållas, att endast få gästgiverier och skjutsstationer återstå i norra
Kalmar län. Järnvägarna äro också få, varför många skolor komma att
ligga på betydligt avstånd från järnväg. Skjutskostnaderna måste därför
komma att bli avseväi''da. Med skjutslega^ sänkning innevarande år
komma givetvis dessa kostnader att nedgå.

Till sist får jag tillägga, att jag i anledning av vad revisorerna anfört
naturligtvis vill låta mig angeläget vara att för framtiden med ännu
större omsorg planlägga och genomföra mina tjänsteresor, så att de må
ådraga statsverket så små kostnader som möjligt.

Västervik den 12 december 1924.

E. Moberger.

Folkskolinspektör i Nordsmålands östra inspektionsområde.

Statens meteorologisk-hydrografiska
anstalts

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del 1, sid. 50, § 07.

Till Konungen.

Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt har den 8 dennes anbefallts
att avgiva utlåtande med anledning av vad riksdagens revisorer anfört
rörande anstalten och får jag i underdånighet anföra följande.

Alltsedan hydrografiska byråns tillkomst år 1908 hade den lokal i f. d.
arméförvaltningens hus vid Munkbrogatan 2. Fastigheten tillhörde staten
till och med september 1914, varefter den ägts av Stockholms stad.
Till denna utgick enligt överenskommelse mellan byrån och staden hyra
med 2,700 kronor per år till och med september 1917. Såsom av bilagda
avskrift av skrivelse den 29 september 1917 (bil. 1) framgår, begärde staden
i skrivelse den 15 augusti 1917, att hyran från och med 1 oktober
1917 skulle höjas till 5,000 kronor per år, samt vägrade av mig begärd nedsättning
i detta belopp.

Sedan därpå 1918 års riksdag beslutit sammanslå hydrografiska byrån
och statens meteorologiska centralanstalt, vilken sistnämnda hade lokal uti
vetenskapsakademiens dåvarande hus vid Drottninggatan, anhöll jag den
11 juni 1918, såsom av bil. avskrift framgår (bil. 2), att Kungl. Maj:t
måtte utreda, huruvida i sistnämnda fastighet efter om- och tillbyggnad
erforderligt utrymme kunde beredas anstalten ävensom, i annat fall, bereda
lokaler åt anstalten på annat sätt.

Sedan fråga uppstått att förhyra lokal för hela anstalten i det hus
vid Munkbrogatan 2, där hydrografiska byrån var förlagd, meddelade jag
i skrivelse den 10 februari 1919 (bil. 3), storleken av det minsta lokalbehov,
som anstalten erfordrade, därvid jag ej underlät att framhålla, afl lokalerna
visserligen vore användbara men ingalunda i allo tillfredsställande.

I skrivelse till byggnadsstyrelsen den 28 oktober 1919 (bil. 4) meddelade
jag, att Stockholms stad i hyra fordrade 20,000 kronor. Kungl. Maj: t uppdrog
den 16 januari 1920 åt byggnadsstyrelsen att för detta belopp förhyra
lokaler åt anstalten från 1 januari 1920. Därefter har städse avtal
rörande hyresbeloppet träffats mellan staden och byggnadsstyrelsen, och
anstaltens åtgöranden hava varit att anmäla, huruvida behov av hyreskontraktets
förlängning förelåge eller icke, ävensom att hos Kungl. Maj:t
anhålla om anvisning å det av byggnadsstyrelsen meddelade hyresbeloppet.

Stockholms stad begärde från och med 1 oktober 1920 ett hyresbelopp
av 30,000 kronor, vilket belopp emellertid, sedan klagomål anförts hos
hyresnämnden, nedsattes till 28,000 kronor. I underdånig skrivelse den 5
juli 1921 meddelade byggnadsstyrelsen, att staden för tiden från och med 1
oktober 1921 begärde 30,000 kronor per år, och Kung]. M’aj:t bemyndigade
den 29 juli 1921 byggnadsstyrelsen att på detta villkor förhyra lokalerna. Sedan
anstalten från och med 1922 erhållit något ökat lokalutrymme höjdes
hyresbeloppet till 31,500 kronor, vilket belopp årligen av Kungl. Maj:t anvisats.

På begäran av byggnadsstyrelsen meddelade anstalten den 27 oktober
1921 uppgift om erforderligt lokalutrymme, för den händelse plats kunde

— 116 —

beredas anstalten i under uppförande varande eller planerade änibeisbyggnader,
 varefter den 9 december 1921 anstalten översände ritning
med förslag till disposition av fjärde våningen i nybyggnaden för ämbetsverk
uti kvarteret Murmästaren, i vilket byggnadsstyrelsen tänkt sig
kunna bereda anstalten nya lokaler. Sedermera har den ändringen skett,
att åt anstalten lokaler planerats uti femte och sjätte våningarna av
nämnda hus.

Det torde av ovanstående framgå, att jag redan för längesedan fäst
uppmärksamheten på frågan om anskaffande av nya lokaler för anstalten
ävensom att jag de senare åren näppeligen kunnat utöva något inflytande
i fråga om fastställandet av hyresbeloppet.

Uti detta ärendes handläggning hava utom undertecknad byrådirektörerna
J. W. Sandström och G. Slettenmark deltagit.

Stockholm den 13 december 1924.

Underdånigst:

AXEL WALLÉN.

Bil. 1.

Statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt.

Till Konungen.

Sedan oktober 1914 hyr hydrografiska byrån jämlikt skrivelse den 30
oktober 1914 från kungl. finansdepartementet lokaler av Stockholms stad uti
arméförvaltningens f. d. hus vid Munkbrogatan 2. För tiden 1 oktober
1914—31 december 1915 anslog Eders Kungl. Maj:t genom nådigt brev den
31 december 1914 en summa av 3,375 kronor att utgå från nionde huvudtitelns
allmänna besparingar. För åren 1916—1918 har riksdagen anslagit
belopp av 2,700 kronor per år.

Nu gällande kontrakt utgår den 1 oktober innevarande år och bär nu
Stockholms stad genom skrivelse den 15 augusti 1917, av vilken avskrift bifogas,
 meddelat, att, därest byrån önskar detta kontrakt förnyat, hyran
kommer att beräknas efter 5,000 kronor per år. Då jag funnit den begärda
hyresförhöjningen anmärkningsvärt stor, har jag begärt rättelse härutinnan,
 men har det från stadens sida förklarats, att, med hänsyn därtill att
hyran per kvm. golvyta skulle för byrån komma att utgöra 11 kronor 40
öre, medan samma hyra för kommandoexpeditionen utgör 12 kronor 50
öre per kvm. och för livsmedelsnämndens lokaler 15 kronor per kvm. och alltså
byråns hyra i alla fall vore lägre än för andra i samma hus, någon
nedsättning icke ansetts skälig.

Då andra lokaler icke torde kunna erhållas och det nuvarande utrym-.
niet redan är mycket knappt, vadan detsamma icke kan inskränkas, synes
det nödvändigt att erlägga det begärda hyresbeloppet.

Då nu för tiden 1 oktober 1917—31 december 1918 av riksdagen för ändamålet
beviljats endast 3,375 kronor, men för samma tid erfordras 6,250 kronor,
 komma ytterligare 2,875 kronor att behövas.

— 117

Med hänsyn till det anförda får jag i underdånighet anhålla att Eders
Kungl. Maj:t täcktes anvisa ett belopp av tvåtusenåttahundrasjuttiofem
(2,875) kronor till förhöjd hyra av lokaler för hydrografiska byrån under
tiden 1 oktober 1917—31 december 1918.

Stockholm den 29 september 1917.

Underdänigst:

AXEL WAI.LÉN.

Bil. ?.

Statens meteorologisk-liydrografiska
anstalt.

Till Konungen.

Sedan innevarande års riksdag bifallit Eders Kungl. Maj:ts nådiga proposition
angående sammanslagning av statens meteorologiska centralanstalt
och hydrografiska byrån samt det därför blivit i hög grad påkallat
att snarast möjligt bereda gemensam lokal för den genom sammanslagningen
uppkomna meteorologisk-hydrografiska statsanstalten, får jag i
egenskap av föreståndare för hydrografiska byrån i underdånighet anhålla,
 att Eders Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, på vad sätt en dylik
gemensam lokal lämpligen skall kunna beredas åt anstalten, och får i
ärendet anföra följande.

Att en gemensam lokal för den sammanslagna institutionen är ett nödvändigt
villkor, utan vars uppfyllande sammanslagningen icke kan fylla
sin uppgift, torde utan vidare vara klart. Genom sammanslagningen har
det avsetts, att dubbelarbete skulle undvikas och personalen bättre utnyttjas
och dessa mål kunna icke uppnås utan lokalfrågans tillfredsställande
lösning, varjämte för institutionens verksamhet en lätt tillgång till båda
de nuvarande anstalternas bibliotek och arkiv är nödvändig.

Meteorologiska centralanstalten har för närvarande lokaler i vetenskapsakademiens
f. d. hus vid Drottninggatan, medan hydrografiska byrån
hyr lokaler av Stockholms stad i arméförvaltningens f. d. hus vid
Munkbrogatan nr 2, för närvarande mot en hyra av 5,000 kronor om årer.
Meteorologiska centralanstalten disponerar för närvarande en golvyta av
cirka 550 kvm. och hydrografiska byrån av cirka 450 kvm. Det sammanlagda
behovet utgör alltså för närvarande cirka i,000 kvm., men med hänsyn till
möjlig utvidgning torde man böra räkna med cirka 1,100 kvm., förutsatt att
utrymmet bliver på bästa sätt tillvarataget. Dessutom erfordras bostäder
för tvenne vaktmästare. Dylika bostäder äro synnerligen viktiga att erhålla,
 då den ena vaktmästaren behöver biträde vid väderlekstjänsten
både morgon, middag och kväll och den andre behöver hava tillsyn över
lokalerna och vårda instrumenten även på den tid, då icke tjänstgöringi
äger rum.

Enligt Eders Kungl Maj:ts nådiga proposition till innevarande års riksdag
angående ombyggnad av vetenskapsakademiens nuvarande lokaler i
kvarteret Grönlandet norra skulle meteorologiska centralanstalten fortfarande
efter ombyggnaden disponera sina lokaler i detta hus, och enligt

— 118

vad jag inhämtat hos byggnadsstyrelsen och arkitekten Bror Almqvist,
som utarbetat ombyggnadsförslaget, skulle utan svårighet då också utrymme
hava kunnat beredas åt jämväl den andra delen av den meleorologisk-hydrogra
fiska, anstalten, genom att i stället på annat håll bereda
plats åt vissa kommittéer samt mera fullständigt utnyttja det disponibla
utrymmet.

Nu har emellertid riksdagen i stället förordat det äldre till- och ombyggnadsförslaget,
 enligt vilket plats skulle beredas framför allt åt medicinalstyrelsen
och tandläkareinstitutet och först i andra hand åt
meteorologiska centralanstalten och statsmedicinska anstalten.

Emellertid kan det ju tänkas, att vid ärendets förnyade handläggning
i byggnadsstyrelsen, det skulle kunna beredas utrymme eventuellt genom
ytterligare tillbyggnad, jämväl för statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt. I så fall anser jag mig böra framhålla såsom ett önskemål, att
dessa lokaler förläggas så högt upp som möjligt och med tillträde till eu
på taket inrättad plattform för uppställande av vissa instrument och utförande
av vissa iakttagelser och mätningar.

Med hänsyn till det sålunda anförda får jag i underdånighet anhålla,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, huruvida i vetenskapsakademiens
gamla hus efter om- och tillbyggnad kan beredas erforderligt utrymme
jämväl åt statens meteorologisk-hydrografiska anstalt, ävensom,
därest detta skulle visa sig omöjligt, varest i annan statens eller förhyrd
egendom lokal kan beredas för nämnda anstalt.

Stockholm den 11 juni 1918.

Underdånigst:
AXEL WALLÉN

Bil. 3.

Herr arkitekt J. A. Sjökvist, Kungl. byggnadsstyrelsen.

Härmed får jag i anslutning till våra muntliga förhandlingar meddela,
att det lokalbehov, som för närvarande är erforderligt uti arméförvaltningens
f. d. hus vid Munkbrogatan 2 för statens meteorologisk- hydrografiska
anstalt förutom av de lokaler i våningen 3 trappor upp oeli i
vindsvåningen, som nu disponeras av anstalten, utgöres av hela våningen
2 trappor upp, av rummen 10, 41, 42 och 43 i våningen 1 trappa upp samt
av rummet 16 i bottenvåningen eller eventuellt däremot svarande utrymme.
 Därest det är nödvändigt torde anstalten kunna uppskjuta dispositionen
av det huvudsakligen för biblioteket avsedda utrymmet i våningen
1 trappa upp under cirka Va år, men är det önskvärt att denna tid
blir så kort som möjligt, då biblioteket ej kan ordnas förrän tillräckligt
utrymme erhållits.

Vid planerandet av de föreslagna lokalernas användning bär hänsyn
uteslutande tagits till den personal, som för närvarande är anställd och
det föreslagna utrymmet räcker endast nätt och jämt för denna, vadan
jag alltså sökt att inskränka lokalbehovet till det minsta möjliga. För de
närmaste 4 å 5 åren borde, emellertid, såvitt frågan nu kan bedömas, det
föreslagna utrymmet kunna vara tillräckligt och dessa lokaler kunna användas
av anstalten, ehuru de ju ingalunda äro i allo tillfredsställande,

— 119 —

då speciellt de hygieniska anordningarna med hänsyn till toalettförhållanden
och dylikt Uro mycket dåliga. Å andra sidan får läget med fri
utsikt åt väster anses fördelaktigt för de meteorologiska arbetena.

Stockholm den 10 februari 1919.

AXE!. WALLÉN.

Bil. ''/.

Till Kungl. byggnadsstyrelsen.

Härmed får jag överlämna avskrift av till anstalten ingången skrivelse
från Stockholms städs fastighetskontor angående hyra för anstaltens föreslagna
lokaler. Hittills har hyresavtal träffats mellan anstalten och
Stockholms stad och har anslag begärts å jordbruksdepartementets stat.
Det synes mig emellertid som om det vore önskvärt att ifrågavarande lokaler
förhyrdes genom byggnadsstyrelsen i samma ordning som för andra
statens ämbetsverk är regeln.

Stockholm den 28 oktober 1919.

AXEL WALLÉN.

Bil. ''i a.

Till Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.

Härjämte överlämnas begärd uppgift å av staden fordrad hyra för de
lokaler anstalten skulle komma att disponera.

Hydrografiska byråns nuvarande lokal, enligt förut träffad överens -

kommelse med doktor A. Wallén ...................... kronor 6,000: —

våningen 2 tr. upp .................................... » 10,240: —

1 tr. rummen nr 36, 37, 39, 40, 41, 42, 43 ..................3,920: —

tillsammans utgörande » 20,160: —,

som avrundas till 20,000 kronor.

Stockholm den 9 september 1919.

Stockholms stads fastighetskontor hyreskontoret:
O. Starck.

Byggnadsstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 59, § 37.

Till Konungen.

I riksdagens revisorers senaste berättelse, nionde huvudtiteln jordbruksdepartementet
§ 37, hava revisorerna, som besökt statens meteorologiskhydrografiska
anstalt, under erinran att för anstalten förhyras lokaler i
Stockholms stads fastighet Munkbrogatan 2 för en årlig hyra av 31,500

— 120 —

krono1'', anfört, att med hänsyn till lokalernas synnerligen bristfälliga beskaffenhet
denna hyra måste betecknas såsom påfallande hög. Nya lokaler
skulle emellertid beredas anstalten i statens under uppförande varande
byggnad i kvarteret Kandidaten i Stockholm, dit anstalten beräknades
kunna inflytta under år 1926.

Sedan omförmälda anstalt häröver yttrat sig, har Eders Kungl Maj-t
genom nådig remiss den 17 innevarande december anbefallt byggnadsstvrelsen
att i ärendet avgiva utlåtande; och får styrelsen till åtlydnad härav
i underdånighet anföra följande.

Under vitsordande av vad från anstaltens sida i ämnet anförts vill byggnadsstyrelsen
därutöver framhålla, att frågan om hyresbeloppets storlek
givetvis vant föremål för byggnadsstyrelsens särskilda uppmärksamhet
vid underhandlingarna med Stockholms stad. Såsom anstalten meddelat
llragasattes från stadens sida ursprungligen för 48 stycken av de 50 rum
som förhyrningen nu omfattar, ett hyresbelopp av 20,000 kronor. Från den
1 oktober 1920 begärde staden emellertid 30,000 kronor, d. v. s. en ökning
av oO procent, men sedan byggnadsstyrelsen underställt frågan om hyresbeloppets
storlek hyresnämndens prövning, bestämdes hyran efter nämndens
beslut till 28,000 kronor. Jämväl för tiden efter den 1 oktober 192J
begärde staden 30,000 kronor. I underdånig skrivelse den 5 juli 1921 meddelade^
byggnadsstyrelsen, att, om hyresvärdet för eu vaktmästarbostad
inom de förhyrda lokalerna taxerades till 15 kronor och vissa förrådslokajer
till 20 kronor per kvadratmeter, komme själva ämbetslokalerua att
betinga en hyra av 26 kronor 90 öre per kvadratmeter, vilket pris byggnadsstyrelsen
under dåvarande förhållanden ansåge kunna betraktas såsom
skäligt. Genom nådigt brev den 29 juli 1921 bemyndigade Eders
Kungl. Maj:t bygnadsstyrelsen att träffa avtal om fortsatt förhyrande av
lokalerna i fråga för nämnda hyresbelopp, 30,000 kronor.

Beträffande styrelsens sistberörda uttalande av den 5 juli 1921 vill styrelsen
endast erinra därom, att under dåvarande förhållanden det nämnda
ai j j1Se^ lc^e kund0 betraktas såsom högt, i förhållande till de priser, som
rådde för kontorslägenheter i allmänhet.

Under år 1922 gjordes från styrelsens sida förfrågan, huruvida staden
\oie villig nedsätta hyran, men förklarade sig staden icke kunna härtill
lämna medgivande. I varje fall har det icke varit styrelsen möjligt att
i den privata hyresmarknaden till lägre priser anskaffa lämpliga lokaler
för anstalten, och har en flyttning knappast ansetts kunna ifrågasättas för
den korta. tid, som är i fråga, till dess anstalten kan inflytta i de nya
lokalerna i nybyggnaden i kvarteret Murmästaren (ej i kvarteret Kandidaten,
 såsom revisorerna angivit).

Remissakten återgår.

I ärendets slutliga handläggning har jämväl byråchefen Lovén deltagit.
Stockholm den 22 december 1924.

Underdånigst:

IVAR TENGBOM.

GKOHti A. Xll.SSOX.

Sten Zethelius.

121 —

Konnucrskollegii

utlåtande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I. sid. 00, $ 38.

Till Konungen.

Genom nådig remiss liar kommerskollegium anbefallts avgiva utlåtande
angående viss av riksdagens revisorer framställd anmärkning i fråga om
kollega expensutgifter under juni månad 1924.

Revisorerna förmäla sig hava vid sin granskning av kollega räkenskaper
funnit, att ämbetsverkets expensutgifter för nämnda månad uppgått
till avsevärt högre belopp än för övriga månader under budgetåret, i det
att de under månaden utgjort icke mindre än 29,728 kronor 92 öre, under
det att de i medeltal för budgetårets övriga månader uppgått till omkring
6,500 kronor och för- juni månad 1923 enligt från riksräkenskapsverket
lämnad uppgift till 6,200 kronor.

Med återställande av remissakten får kollegium i ärendet anföra följande.

Beträffande de under juni 1924 förekommande expensutgifternas fördelning
på olika ändamål och vissa därmed förbundna särskilda omständigheter
tillåter sig kollegium hänvisa till en av kamreraren hos kollegium
uppgjord här bifogad promemoria (bil. 1).

Såsom av promemorian framgår, hänföra sig utgifter till sammanlagt
2,446 kronor 52 öre (se under 1) och 2) till särskilda Eders Kungl. Maj:ts
beslut.

Vidkommande de i promemorian under 3) upptagna kostnaderna för telefonanläggningar
vill kollegium, utöver vad av kamreraren anförts, framhålla,
 att frågan om omläggning av det i kollegium anlitade telefonsystemet
från linjeväljaresystem till kopplingssystem redan tidigt bragts å hane,
särskilt i samband med genomförandet vid 1920 års ingång av kollegii omorganisation,
 men att med dylik omläggning tillsvidare fått anstå. Det
äldre systemet visade sig emellertid, trots obestridliga fördelar i vissa
avseenden, förbundet med betydande olägenheter, särskilt genom svårigheter
att i systemet inpassa i förhållande till samtalsfrekvensen tillräckligt
många in- och utgående linjer respektive tillräckligt antal anknytningar
till linjeväljarväxeln. Dessa svårigheter resulterade i en fullständig
splittring av systemet därhän, att dels en extra växel för viss avdelning
inom kollegium alltjämt måste finnas inrättad, dels efter hand ett
flertal — i juni månad, om härvid frånses en avdelning, som den 1 juli
1924 upphörde, till antalet 6 — anknytningar på anknytningar måste anbringas,
 dels oek slutligen vid sidan av linjeväljarsystemet måste tillkomma
allt flera direkta linjer, vilkas antal, med beaktande av nyss antydda
undantag, omedelbart före omläggningen uppgick till 36. Genom
omläggningen till kopplingssystem bortföll behovet av den extra växeln
och de extra anknytningarna, varjämte antalet direkta linjer kunde inskränkas
till 13 och behovet av tillräckligt antal in- och utgående linjer
på tillfredsställande sätt tillgodoses. Vid omläggningen av systemet på
sätt nu nämnts befanns oundgängligen nödvändigt att, till förhindrande
av alltför hård påfrestning å telefonvakten och befordrande av arbete;

122 —

inom kollegium genom möjligast obehindrad kommunikation mellan de
olika tjänstemännen, vid sidan av rikstelefonanläggningen införa vissa
automatiska ''lokaltelefonförbindelser.

Vad härefter angår kostnaderna för renovering av tavlor inom kolle
gium (se under 4) i promemorian) hör uppmärksammas, att denna renovering
långt tidigare varit påtänkt, att densamma vid på förekommen anledning
verkställd undersökning befunnits icke kunna utan fara för tavlornas
värde och bestånd uppskjutas och att den efter eventuellt uppskov
sannolikt ställt sig dyrare. Såsom ock framgår av bifogade intyg (bil. 2)
från konservatorn G. Jaensson, var denna renovering alltså av förhållandena
oundgängligen påkallad.

Beträffande vidare de i kamrerarens promemoria under 5) redovisade
kostnaderna för anskaffning av möbler, kontorsmaskiner m. m., så förhåller
sig i själva verket med de här avsedda anskaffningarna sålunda, att desamma,
 i den mån de icke tillgodosett behov, som med nödvändighet måst
fyllas omedelbart, likväl ansetts böra verkställas före ikraftträdandet av
den beslutade anslagsbegränsningen, enär eljest anskaffningen med hänsyn
till den begränsade medelstillgången kunde befaras komma att få fördelas
på en längre tidsperiod än omkring ett år, varigenom de behov, som avsågos
skola därmed tillgodoses, skulle bliva eftersatta, så mycket hellre
som i åtskilliga fall återhållsamhet i fråga om anskaffning av här avsett
slag tidigare tillämpats. Den av kamreraren verkställda specifikationen
torde tillräckligt ådagalägga de olika ändamålens behörighet i och för sig.

De i promemorian under 6) och 7) åsyftade utgifter torde icke tarva
särskilt uttalande från kollega sida utöver vad kameraren i ämnet anfört.

Underdånigst:

K. A. FRYXELL.

C. I- WEKNSTEDT.

Stockholm den 19 december 1924.

Chr. v. Röse».

Bil. 1.

V. P. M.

angående expensutgifterna under juni månad 1924.

Expensutgifterna för juni månad 1924 lämna lämpligen uppdelas i följande
utgiftsgrupper:

1) Hyra för de i Stockholm stationerade förty gsinspektörernas lokaler.

Jämlikt ämbetsskrivelse från kommunikationsdepartementet till byggnadsstyrelsen
den 23 mars 1923 har expensanslaget belastats för den under
juni månad 1924 utbetalade kvartalshyran, 1,200 kronor.

2) Laboratorieutensilier åt sprängäninesinspektören.

Jämlikt ämbetsskrivelse från handelsdepartementet den 28 september
1923 har anslaget belastats för kostnader för till sprängämnesinspektörens
laboratorium anskaffade utensilier med 1,246 kronor 52 öre.

3) Telefonanläggningar.

Kostnaden för omläggning av kollega telefonväxel från linjeväljarsystem
till kopplingssystem samt i samband härmed verkställda lokaltelefonanläggningar
har, inberäkna! härav föranledda snickeriarbeten, uppgått

i2a

till sammanlagt !),(i07 kronor 93 öre. Donna engångskostnad beräknades
medföra å ena sidan, med utgångspunkt från då gällande läxor, en årlig
minskning i abonnemangskostnader av omkring 4,800 kronor och å andra
sidan eu årlig kostnad för lokaltelefonanläggningarnas underhåll av omkring
100 kronor, alltså eu årlig nettobesparing av omkring 4,700 kronor.
(Till följd av den senare genomförda taxesänkningen torde besparingen
för innevarande budgetår i själva verket bliva större.).

4) Renovering av tavlor.

Kostnaden för den under det näst-förflutna budgetåret verkställda renoveringen
av tavlor, tillhörande kollcgii porträttsamling, har uppgått till
1,515 kronor, vilket belopp likviderats under juni månad.

5) Anskaffning av möbler, kontorsmaskiner m. m.

För anskaffning av möbler, mattor, gardiner och kontorsmaskiner har
under månaden utbetalats 6,704 kronor 0 öre, sålunda fördelade:

Inköp av 2 st. nya mattor till ersättande av 2 st. förslitna, kronor 664: so

Inläggning av korkmattor i 6 rum och 2 korridorer........... » 1,583: 3ö

Anskaffande av tågmattor till korridorer................................ » 208: 8 4

Inköp av gardiner till 3 rum.................................................... » 113: 5 5

Inköp av 6 skåp, 3 hyllor och 9 stolar, ändring av 2 skåp

och 2 hyllor samt påbyggnad av 1 hylla............................ » 2,450: 24

Mellanavgift vid utbyte av skrivmaskin ................................ » 225: —

Inköp av 1 st. räknemaskin...................................................... » 573: 30

Mellanavgift vid utbyte av räknemaskin................................ » 975: —

Summa kronor 6,794: or.

6) Räkningar avseende tidigare månader.

Räkningar för under eu viss månad levererade varor och utförda arbeten
hava ofta icke inkommit till kollegium förrän under en följande månad.
 Då vidare inkomna räkningars attestering och föredragning till utanordning
tagit sin tid, hava räkningarnas likvidering i stor utsträckning
plägat verkställas först en eller annan månad senare än den månad,
under vilken vederbörande vara levererats eller vederbörande arbete utförts.
 Så länge de till kollegii förfogande ställda expensmedlen icke begränsats,
 liar det ur redovisningssynpunkt varit likgiltigt, om en räkning
likviderats under det budgetår, då varan levererats eller arbetet utförts,
eller först under följande budgetår. Sedan emellertid kollegium för sina
expensutgifter erhållit en viss begränsad summa för varje budgetår, är
det däremot ur redovisningssynpunkt av vikt, att alla räkningar, som skola
betalas av expensmedlen, bliva likviderade under löpande budgetår. Enär
kollegii expensanslag från och med innevarande budgetår begränsats, anmodades
därför A’ederbörande leverantörer att under juni månad inkomma
med räkningar å alla under budgetåret 1923—1924 levererade varor och utförda
arbeten, varjämte ifrågavarande räkningars behandling inom kollegium
påskyndades, så att räkningarnas likvidering kunde verkställas före
nyssnämnda månads utgång. Juni månads expensutgifter utgöra sålunda
i viss utsträckning likvid för räkningar, som avse tidigare månader, och
därjämte likvid för så gott som samtliga räkningar, avseende juni månad.
Detta förhållande har givetvis bidragit till, att juni månads utgifter uppgå
till högre belopp än medeltalet för utgifterna under budgetårets övriga månader.
 Vid verkställd undersökning har det visat sig, att under juni månad
likviderats räkningar, avseende år 1923 samt januari—maj månader
1924, till ett sammanlagt belopp av omkring 5,500 kronor.

— 124 —

7) Övriga utgifter.

Under juni månad verkställda utbetalningar, som avse under nämnda
månad levererade varor och utförda arbeten m. m., frånsett de i det föregående
under grupperna 2), 3), 4), och 5) upptagna utgifterna, uppgå till
ett sammanlagt belopp av omkring 3,900 kronor.

Stockholm den 17 december 1924.

Thorvald Sjöblom.

Kamrerare.

Bil. 2.

Undertecknad, som förliden sommar renoverade åtskilliga hos kungl.
kommerskollegium befintliga oljefärgsporträtt för en kostnad av tillhopa
1,515 kronor, får härmed intyga, att ifrågavarande renovering var nödvändig
för att hålla porträtten i stånd och att uppskov med renoveringen
skulle hava förorsakat avsevärt större kostnader.

Stockholm den 18 december 1924.

Gustaf Jaensson.

Konservatorn, Målerisamlingen, Nationalmuseum.

Kungl. styrelsen över civilstatens
änke- och pupillkassa

yttrande i anledning'' av riksdagens
revisorers uttalanden del 1. sid. fil,
8 39.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 5 innevarande december har Eders Kungl. Maj:t
anbefallt styrelsen över civilstatens änke- och pupillkassa att avgiva underdånigt
utlåtande med anledning av vad i ett remissen bifogat fransumt
av riksdagens senast församlade revisorers berättelse yttrats rörande
kassan.

Till åtlydnad härav får styrelsen med remissaktens återställande anföra
följande.

Den av riksdagens revisorer föreslagna undersökningen för utrönande
av, huruvida förvaltningsbidrag av statsmedel allt fortfarande bör utgå
till civilstatens änke- och pupillkassa angives hava ifrågasatts med hänsyn
till kassans betydande kapitalbehållning och avsevärda inkomster.

Visserligen utvisa kassans kapital och inkomster en fortgående ökning,
pa grund varav det med hänsyn till avlöningen till kassans styrelse och
tjänstemän beräknade förvaltningsbidraget numera utgör en mindre andel
av kassans inkomster än tillförne och därför möjligen kunde antagas
vara av mindre betydelse för kassan än vad tidigare varit fallet.

Styrelsen kan dock ej finna, att den omständigheten, att beloppet av
nämnda avlöning och därmed förvaltningsbidraget icke vuxit i samma

proportion som kassans kapital och inkomster, i och för sig hör. föranleda
att ifrågasätta indragande av sistnämnda bidrag.

Av de uttalanden angående förvaltningsbidrag för civilstatens iinke- ocli
pupillkassa, som förekomma i nådiga propositionerna nr .‘14 till 1899 års
riksdag och nr 18 till 1907 års riksdag, framgår, att närmaste anledningen
till att förvaltningsbidrag ansågs böra tillerkännas kassan, oavsett dess
ekonomiska ställning, var, att densamma ställdes under statlig kontroll
och att staten gjorde delaktigheten däri obligatorisk. Denna grund för
förvaltningsbidragets utgående kvarstår alltjämt orubbad och bar under
senare år ytterligare förstärkts genom att kassan utan särskild ersättning
fått sig ålagt det ej ringa bestyret med utbetalning av dyrtids- och pensionstillägg
av statsmedel till sina pensionstagare.

Vad beträffar kassans ekonomiska ställning, för vars bedömande förhållandet
mellan å ena sidan kassans kapitalbehållning och inkomster samt
å andra sidan utgifterna icke lämnar erforderlig ledning, verkställes reglementsenlig
utredning av densamma före varje lagtima fullmäktigmöte.
 Av den senaste utredningen, som avsåg ställningen vid utgången
av år 1922, framgick, att kassan, inräknat ett ärligt förvaltningsbidrag
av statsmedel å 75,000 kronor, både ett överskott, vilket med iakttagande
av vissa av 1928 års fullmäktige beslutade och av Eders Kungl. Maj:t fastställda
åtgärder, kunde uppskattas till något mer än 3 miljoner kronor.
Då emellertid härvid det till 1,875,000 kronor beräknade kapitalvärdet av
förenämnda förvaltningsbidrag upptagits bland kassans aktiva och i samband
med utredningen konstaterats, att en förskjutning av dödlighetsförhållandena
ägt rum i ekonomiskt ogynnsam riktning, så att den för utredningen
fastställda, på äldre erfarenhet byggda dödlighetstabellen endast
med tvekan ansetts kunna tillämpas, kan kassans ställning ingalunda anses
vara så god, att förvaltningsbidraget utan olägenhet kan avvaras.

Men även om kassan kunde påräkna ett så stort överskott, att förvaltningsbidraget
kunde bortfalla utan att kassans förmåga att fullgöra sina
nu åtagna förpliktelser därigenom äventyrades, synes styrelsen ett sådant
förhållande icke böra föranleda till upptagande av frågan om förvaltningsbidragets
borttagande, så länge kassans delägare äro i fråga om
statsbidrag sämre lottade än delägarna i andra, motsvarande kassor. På
sätt statskontoret anfört i sitt i nådiga propositionen nr 1 till 1921 års riksdag,
 elfte huvudtiteln (s. 3), intagna underdåniga utlåtande över kassans
år 1920 församlade fullmäktiges framställning om ökat förvaltningsbidrag,
 intager nämligen civilstatens änke- och pupillkassa i det avseendet
en undantagsställning bland de kassor, som med statens medverkan upprättats
för ombesörjande av pensionering av änkor och barn efter befattningshavare
i statens tjänst, att densamma av statsmedel åtnjuter endast
ett jämförelsevis obetydligt förvaltningsbidrag, medan övriga kassor äga
uppbära statsbidrag även till själva pensioneringskostnaderna.

Till belysning av nu anförda förhållande vill styrelsen framhålla
följande.

Enligt riksdagens år 1923 församlade revisorers berättelse (del II s. 170
—171) utgick för år 1922 statsbidrag eller därmed jämförlig förmån till
lärarnas vid elementarläroverkens nya änke- och pupillkassa med 434,076
kronor, till prästerskapets änke- och pupillkassa (avseende räkenskapsåret
1 maj—30 april) med 128,792 kronor 74 öre samt till statens järnvägars
änke- och pupillkassa med 556,909 kronor 12 öre, under det att nämnda kassors
utgifter för förvaltningskostnader för samma tid icke utgjorde mer

— 126

än 14,210 kronor 13 öre, 78,506 kronor 92 öre respektive 57,363 kronor 91 öre.
Arméns nya änke- och pupillkassa, som ej har att vidkännas några utgifter
för förvaltningskostnader, åtnjuter jämlikt 1883 års riksdags beslut ett
statsbidrag till pensioneringen, utgörande 1 A procent årligen på summan
av de löner och beklädnadsbidrag, vilka enligt gällande stater kunna läggas
till grund för bestämmande av fyllnadspension. Flottans pensionskassas
gratialfond, vars förvaltningskostnader, med undantag av vissa
expenser, bekostas av statsmedel och som äger uppbära viten för försummade
. leveranser, åtnjuter därjämte, enligt 1908 års riksdags beslut, ett
statsbidrag till pensioneringen, motsvarande 1 K> procent årligen av summan
av de avlöningsförmåner, som enligt gällande stadganden kunna läggas
till grund vid bestämmande av fyllnadspension. Till telegrafverkets
änke- och pupillkassa lärer, enligt vad styrelsen inhämtat, utgå statsbidrag
dels till förvaltningskostnaderna, dels därutöver till pensioneringen med
ett belopp, som för närvarande beräknats efter 27 kronor 50 öre per delägare.

På grund av vad ovan anförts får styrelsen över civilstatens änke- och
pupillkassa såsom sin mening framhålla, att varken de av riksdagens revisorer
anförda omständigheter ej heller andra förhållanden giva anledning
att ifrågasätta indragning av det till kassan utgående förvaltningsbidraget
av statsmedel.

Stockholm den 18 december 1924.

Underdånigst:

JULIUS JUHLIN.

PKH SÖDERMARK. .1. A. WALLIN. SETH KARLSON. SAM. LINDSTEDT.

John Lybeck.

Direktionens för prästerskapets
änke- och pupillkassa

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I. sid. 03, § 40.

Till Konungen.

Genom remiss den 5 innevarande december har Eders Kungl. Maj:t anbefallt
direktionen för prästerskapets änke- och pupillkassa att till Eders
Kungl. Maj:t inkomma med underdånigt utlåtande i anledning av en utav
riksdagens revisorer i deras revisionsberättelse för budgetåret 1923—1924
gjord framställning om vidtagande av sådana förändringar i kassans gällande
reglemente, som möjliggöra eu avsevärd minskning av kostnaderna
för bolagsstämmorna; och får direktionen i underdånighet anföra följande.

Av remisshandlingarna finner direktionen, att riksdagens revisorer förklara
sig hava uppmärksammat, hurusom kassans bolagsstämmo- och revisionskostnader
för ecklesiastikåret 1923—1924 uppgått till 21,329 kronor 57
öre. Direktionen finner sig endast böra påpeka, att dessa kostnader gälla
den bolagsstämma — 1923—1924 års extra bolagsstämma — som med föranledande
av Eders Kungl. Maj:ts remiss den 18 maj 1923 av 1921 års pen -

sionskommittés betänkande jämte förslag'' till förnyat reglemente för kassan
sammankallats för behandling av sagda betänkande och därmed sammanhängande
frågor. Berörda reglementsförslag har varit byggt på förutsättningen
av avveckling av den stärbhus efter präst tillförsäkrade rätten
till tjänst - och nådår, och då fullmäktige i bolagsstämman på de i fullmäktiges
underdåniga yttrande i ärendet av den 23 november 1 !)24 anförda
skäl ansett sig icke kunna godtaga pensionskommitténs reglementsförslag
samt fullmäktige hållit före att, därest sagda förmåner komine att avvecklas
eller avlösas, det vore av nöden att fullmäktige själva utarbetade ett
förslag, som innehölle den kompensation, vilken rättvisligen kunde uppväga
sagda förmåner, torde det vara förklarligt, att kostnaderna för ett
reglementsarbete under ecklesiastikåret 1923—1924 av så genomgripande
beskaffenhet, som det av fullmäktige företagna innebär, uppgå till det av
riksdagens revisorer anmärkta belopp. Luder sagda år hava nämligen
fullmäktige haft sammanträden under tiden från och med den 30 oktober
till och med den 16 november 1923, varefter ett av fullmäktige tillsatt arbetsutskott
omliänderhaft den närmare utredning i reglementsfrågan, som
av fullmäktige uppdragits åt utskottet och vilken utredning varit synnerligen
vidlyftig. Fullmäktige hava just ur kostnadssynpunkt överlämnat
utförandet av det detaljerade reglementsarbetet åt detta utskott, varför
fullmäktige sedermera blott under kortare sammanträden granskat det av
utskottet framlagda reglementsförslaget.

Direktionen finner alltså denna av riksdagens revisorer uppmärksammade
kostnad oundviklig för eu utredning i den genom Eders Kungl.
Maj:ts ovanangivna remiss till fullmäktige och direktionen för yttrande
och utlåtande överlämnade reglementsfrågan. Skulle icke fullmäktige
själva hava utarbetat nu föreliggande förslag till nytt reglemente samt
iklätt sig härmed förenade kostnader, hade sådant reglementsförslag —
vars behövlighet är ofrånkomligt — sannolikt måst utarbetas genom statens
försorg samt kostnaderna härför åvilat statsverket, därest nu 1921
års pensionskommittés reglementsförslag icke kunnat vinna godkännande.

Vidare hava riksdagens revisorer beträffande kostnaderna för bolagsstämmorna
i allmänhet åberopat av kassans revisorer gjorda uttalanden i
revisionsberättelsen rörande kassans förvaltning och räkenskaper för ecklesiastikåret
1923—1924. Direktionen kan icke finna annat än att ett representantskap
för delägarna i kassan icke kan utgöras av mindre än en fullmäktig
för varje stift samt för Stockholms stad eller tillhopa tretton fullmäktige.

I det till Eders Kungl. Maj:t den 23 november 1924 överlämnade förslaget
till förnyat reglemente för kassan har, bland annat, den bestämmelsen intagits,
 att fullmäktiges sammanträden icke få räcka längre än högst tre
veckor. Därmed är icke utsagt att sammanträdena skola räcka tre veckor.
Såvitt direktionen kunnat inhämta av den vid fullmäktiges överläggningar
i reglementsfrågan förda diskussion har det önskemålet uttalats, att
påskynda fullmäktiges stämmoarbete. Men i reglementsförslaget har likväl
tiden tre veckor angivits som maximum, då det kan i än kas, att en
stämma kan få en sådan arbetsbörda, att detta tidsmått icke mera än nätt
och jämt räcker till. Skulle en kortare tid för stämmornas fortvaro bestämmas,
 t. ex. 14 dagar, kunde ju detta få till följd, att, därest eu stämma
icke medhunne att behandla viktiga och vidlyftiga ärenden inom denna
tid, eu ajournering av stämmans förhandlingar eller eventuellt utlysande
av ny stämma skulle draga betydligt större kostnader.

— 128 —

Postkontoret
Stockholm 16.

# Dässft synpunkter hur direktionen också för sin del godtagit och ansett
sig icke böra göra någon erinran i denna del av reglementsförslaget.

Med ovanstående underdåniga utlåtande återställas remisshandlingarna.
Stockholm den 20 december 1924.

Underdånigst:

På direktionens för prästerskapets änke- och pupillkassa vägnar:
JOH. ALB. HEDENDAL.

ED. LEUFVÉN.

T. Ekberg.

Generalpoststyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, std. 64,
§§ 41-44.

Till Kungl. kommunikationsdepartementet.

Genom remiss den 5 dennes har generalpoststyrelsen anbefallts att till
kommunikationsdepartementet inkomma med utlåtande i anledning av vad
riksdagens revisorer anfört beträffande vissa postala förhållanden.

I anledning härav får generalpoststyrelsen vördsamt anföra följande.

§ 41.

Till en början må framhållas, att kontraktet om postkontorets Stockholm
16 lokal vid Gustaf Adolfs torg är avslutat att gälla till och med
den 30 september 1934 (ej 1937 som i revisionsberättelsen angives).

Hyra utgår med 35,000 kronor för år eller 50 kronor per kvin,
golvyta (700 kvm.). Med hänsyn till såväl lokalens utmärkta läge
som därtill att i hyresbeloppet även ingår ersättning för lokalernas uppvärmning,
 för elektrisk kraft till vissa hissar samt för disponerande av
vissa förstklassiga inventarier (diskar, sehalter och elektrisk armatur),
torde den överenskomna kyresersättningen få anses vara mycket moderat.

För jämförelse torde böra meddelas, att hyresersättningarna inklusive
värme för det numera indragna postkontorets Stockholm 15 lokal och postkontorets
Stockholm 16 förutvarande lokal utgjorde.

Årahyra med Hyra per

värme J kvm.

kronor kvm. kronor

Stockholm 15............................................... 12,550 224 56. o 3

» 16................................................ 16,400 337

Summa 28,950 561 51.6

Hyran för den nuvarande lokalen, som är ej obetydligt större än de
båda förutvarande tillsammantagna, överstiger, om man bortser från förmånerna
av elektrisk ström och dispositionsrätten av vissa dyrbara inventarier
med allenast 6,050 kronor det sammanlagda hyresbeloppet för
dessa äldre lokaler.

Beträffande de förutvarande lokalerna torde här böra framhållas, att
postkontorets Stockholm 15 lokal (vid Arsenalsgatan) var för sitt ändamål

129 —

alldeles otillräcklig och hade med det snaraste behövt utvidgas, därest
postkontoret skulle hava bibehållits där. Beträffande postkontorets Stockholm
16 förutvarande lokal (vid Rödbodtorget) var även utrymmet där synnerligen
trångt, varjämte densamma både den olägenheten, att posterna
måste bäras pa bårar till och från bilarna. Da det här gällde avsevärda
poster, var detta expeditionssiitt särdeles betungande. Utökning av de
äldre lokalerna hade givetvis krävt ökade hyror. Tilläggen till förutvarande
hyror hade helt visst icke kommit att stanna vid sammanlagt förutnämnda
skillnadsbelopp, 6,050 kronor.

Emellertid har postkontorets Stockholm 16 förflyttning till mera central
plats, vilket möjliggjort indragning av postkontoret Stockholm 15, medfört
personalbesparing av sådan omfattning, att en årlig kostnadsminskning
uppstår med i runt tal 23,000 kronor i avlöningar och dyrtidstillägg (em
ligt 4:e kvartalets index år 1924).

Den betydande ökning i antalet strökunder, som efter postkontorets förflyttning
till Gustaf Adolfs torg besöka postkontoret Stockholm 16, ger vid
hunden, att postkontorets nya förläggning varit till verklig fördel för den
korresponderande allmänheten.

Anmärkningen, att artificiellt ljus i stor utsträckning måste användas
under arbetet torde kunna riktas mot de flesta lokaler inom bil vild students
citykvarter, om man besöker dem under den mörkaste årstiden. Fönsterbelysningen
är utan gensägelse fullt tillräcklig i den fil av ruin 1 tr. upp,
som vetta åt Jakobs- och Regeringsgatorna, och även beträffande lokalen
i övrigt är den icke sämre, än att arbetet under den l jusare årstiden kan utföras
vid dagsljus.

De expeditioner, som äro anordnade en trappa upp, äro avsedda allenast
för post till och från banker och andra större firmor, vilkas bud där få
avlämna och avhämta post. Hela publiken i övrigt får däremot alla sina
postgöromål uträttade i stora hallen, till vilken leder direkt ingång från
Gustaf Adolfs torg. Det kan icke nekas till, att utrymmet 1 tr. upp är
trångt, men då utrymmet i bottenvåningens hall är fullt tillräckligt, förefinnes
möjlighet att, om så skulle befinnas erforderligt, överflytta åtminstone
en del av expeditionen för postböcker till hallen.

§ 42.

Gårdsutrymmet a posthustomten i Linköping är, som revisorerna anmärka,
 något trångt. När förhållandena sådant påkalla, kunna de olägen1
heter, som därav uppstå, avhjälpas genom anordnande av särskilda in- och
utkörsgångar. Detta förutsätter emellertid eu ombyggnad av det gamla
trähuset på tomten, i vilket postdirektionen i östra distriktet har sina lokaler.
 Och det är ännu icke nödvändigt. Olägenheterna äro för övrigt ännu
icke av någon betydenhet. Då postbil användes för transporterna, får bilen
backa in på gården rätt ned mot postkontorets lastbrygga, där av- och
pålastning sker utan minsta svårighet, lnkörsvägen är rymlig, avståndet
från gatan in till lastbryggan är blott 17.5 meter, och Kungsgatan, varifrån
backningen sker, är mycket litet trafikerad. Biltransporter på detta
sätt hava nu försiggått under mer än VA års tid utan det allra minsta
missöde, vilket mer än annat visar, att olägenheterna av den trånga gården
icke äro på långt när så stora, som man vid ett mera tillfälligt besök
skulle kunna vara böjd att tro.

Fönsteranordningarna i kontrollörens rum äro icke så goda som man
skulle kunna önska. Underhandlingar hava redan för en tid sedan inletts

9 — Rer.-berättelse ang. statsverket för år 1924. III.

Postverkets
fastighet i
Linköping.

130 —

Postkontoret
i Bollnäs.

Borteringen
av paJcetpost
i Bräcke.

med ägaren av granntomten om medgivande att upptaga ett fönster i brandgaveln
mot nämnda tomt. Leda dessa underhandlingar till gynnsamt resultat
och sedermera stadens byggnadsnämnd icke lägger hinder i vägen,
torde inom kort en tillfredsställande fönsteranordning kunna åstadkommas
i kontrollörens rum.

Brevbärareexpeditionen, som är 16.5 meter lång, får sitt ljus huvudsakligen
från ett mycket stort takfönster, 2.20 meter brett och 14.30 meter
långt, som alltså sträcker sig nära nog efter rummets hela längd. Genom
detta fönster er hålles enligt generalpoststyrelsens åsikt fullt tillräckligt
ljus för arbetets utförande. För luftväxling finnes ett mycket stort fönster
åt gårdssidan, vilket också visat sig fullt tillräckligt för behovet. Klagomål
mot detta rums belysning eller möjligheter till ventilation hava veterligen
ej försports under de 6 år, rummet varit använt till brevbärarexpedition.
 Vederbörande postdirektör anmäler, att allmänna åsikten tvärtom
torde vara, att rummet för brevbärarexpeditionen mycket väl fyller sitt
avsedda ändamål.

§ 43.

Postkontorslokalen har ända till sista året ansetts rätt tillfredsställande,
ehuru den varit något kall. Sista året hava emellertid liera skador inom
lokalen kommit till synes, varför postdirektören låtit hålla syn därstädes
den 7 oktober 1924. Härvid hava synemännen konstaterat sådana omständigheter,
 som synas tyda på, att husets grund icke ligger på fast botten, och
att förskjutningar därför försiggå. I sammanhang därmed förordade reparationsarbeten
hava beräknats draga en kostnad av 20 å 25,000 kronor.
Dessa arbeten har husägaren icke varit villig vidtaga. Den förbättringav
lokalen, som kan åstadkommas genom rummens uppsnyggning och mål -ning, kommer däremot att vidtagas. På grund av det inträffade bär postverket
sedan någon tid under utredning frågan om anskaffande av annan
postkontorslokal i Bollnäs för tiden efter den 30 september 1927, då nuvarande
hyreskontrakt upphör. Lösningen av denna lokalfråga sammanhänger
emellertid med frågan om platsen för järnvägsstationen i Bollnäs.
Mot den av statsrevisorerna framkastade tanken att förlägga postkontoret
till järnvägshotellets byggnad har generalpoststyrelsen intet att erinra,
med hänsyn till postkontorets läge, så länge järnvägsstationen ligger som
nu. Att i hotellbyggnaden inreda lämpliga postlokaler synes ej möta tekniska
hinder. Hur detta ställer sig ekonomiskt, är generalpoststyrelsen på
ärendets nuvarande stadium ej i tillfälle bedöma.

§ 44.

Med anledning av revisorernas utalande beträffande förkortande av de
nuvarande transporttiderna för paketposten till Norrland har generaipoststyrelsen
ånyo gjort eu hänvändelse i ärendet till järnvägsstyrelsen. Därest
det av generalpoststyrelsen sålunda framställda förslaget av järnvägsstyrelsen
biträdes, skulle befordringstiden för paketposten ifråga kunna avsevärt
minskas utan att någon nämnvärd kostnadsökning skulle uppstå. Enligt
vad under hand inhämtats lärer emellertid järnvägsstyrelsen icke
kunna fatta ståndpunkt i ärendet förrän i början av nästkommande År.

Stockholm den 23 december 1924.

JULIUS JUHLIN.

GUSTAF KIHLMARK.

Åke Elioeson.

131

T elcgrafstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 68,
§§ 45-46.

Till Konungen.

Genom remiss den 5 december 1924 anbefalld att avgiva utlåtande över
vad riksdagens senast församlade revisorer i remissen bifogade handlingar
anfört, får telegrafstyrelsen anföra följande.

§ 45.

Vid bestammandet av utrymmesbebovet för stationen i Ange hade man Telegrafatt
taga hänsyn till icke blott att plats där måste förutses för trafikbehovet stationen i
ä orten, utan även att ganska avsevärda utrymmen behövde finnas tillgängliga
för elektronrörsanläggningar, vilka skola förbättra och förbilliga
ielefontrafiken mellan övre Norrland och det övriga Sverige. En sådan
anläggning är redan installerad på försök och torde snart följas av flera,
så att större delen av den långväga trafiken från Norrland kommer att betjänas
av sådana apparater.

Telegrafstyrelsen kan därför icke anse att det varit klokt att ytterligare
nedpressa utrymmet för stationen, även om någon besparing i byggnadskostnaderna
därigenom kunnat åstadkommas.

§ 46.

Såsom av revisorernas yttrande framgår har telegrafstyrelsen föreslagit Telegraf.
att utsändning medelst radio av operaföreställningar skulle få anordnas, verkets radioTelegrafstyrelsen
vidhåller fortfarande sin åsikt om det lämpliga i sådana stetion ''
utsändningar och kan icke annat än understryka revisorernas uttalande* Stockho!mi
denna fråga.

I avgörandet av detta ärende hava styrelsens samtliga byråchefer deltagit,

Stockholm den 11 december 1924.

It. E. LANDSTRÖM.

Underdånigst:

HERMAN RYDIN.

F. W. Funch.

Järnvägsstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalanden del I, sid. 70,
§§ 47—52.

Till Konungen.

Genom remiss den 5 innevarande månad har järnvägsstyrelsen anbefallts
att avgiva utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer i remissen bilagda,
 här återgående handlingar anfört, och får järnvägsstyrelsen till åtlydnad
härav anföra följande.

— 132

Linköpings

järnvägs station.

Statens järnvägar.

§ 47.

Revisorerna liava under § 47 ansett befogade anmärkningar kunna rik
las mot det sätt, varpå järnvägsstyrelsen handlagt frågan om vissa utvidgningsarbeten
å Linköpings station.

För det första finna revisorerna det anmärkningsvärt, att arbetenas utförande
igångsatts, utan att nödig klarhet dessförinnan vunnits, att de enskilda
järnvägsbolagen, som jämte statens järnvägar begagna stationen
komma att bära sin vederbörliga anpart i kostnaderna.

I avseende härå får styrelsen erinra om vad styrelsen anförde i skrivelse
till Kungl. Maj:t den 31 oktober 1916 angående nya byggnader och anläggningar
vid statens trafikerade järnvägar.

I denna skrivelse, som finnes återgiven i Kungl. Maj:ts proposition nr 1
till 1917 års riksdag, utgifter för kapitalökning, bil. 1, anföres bland annat.

»Styrelsen får därjämte meddela, att — vid äskandet av anslag till utvidgning
av föreningsstationer — styrelsen såväl i här förevarande fram
ställning som ock i övriga särskilda framställningar, som gälla dylik;»,
stationer, icke tagit hänsyn till de bidrag, vilka böra vara att i vissa fall
erhålla från de anslutande järnvägarna. Erfarenheten har nämligen givil
vid handen, att de underhandlingar, som böra föregå dylika frågors avgörande,
 visat benägenhet att avsevärt draga ut på tiden, varigenom respektive
arbetens igångsättande blivit fördröjda, till stort men för driftens
regelbundna gång. Styrelsen skall emellertid låta sig angeläget vara, att
i de fall, bidrag från de anslutande järnvägarna erhållas, till Kungl. Maj: t
och riksdagen härom göra vederbörlig anmälan i samband med de årligen
återkommande anslagskraven i och för samtidig reglering med hänsyn härtill
av erforderliga anslagsbelopp.»

Med anledning av detta Malande från styrelsens sida yttrade vederbörande
departementschef, såsom framgår av sid. 111 och 112 i nyssnämnda
bilaga, bland annat följande.

»I detta sammanhang ber jag få framhålla, hurusom jag, vid äskande av
anslag till utvidgning av föreningsstationer, såväl i här förevarande framställning,
 som ock i de övriga framställningar, som gälla dylika stationer,
på de av järnvägsstyrelsen utvecklade skäl vid kostnadsberäkningarna
ej tagit hänsyn till de bidrag, som i vissa fall kunna erhållas från anslutande
enskilda järnvägar. Jag förutsätter emellertid, att järnvägsstyrelsen
skall tillse, att djdika bidrag i förekommande fall utgå enligt grunder, som
hittills varit vanliga.»

Det kan förtjäna tilläggas, att varken i statsutskottets utlåtande eller i
riksdagens skrivelse med anledning av i propositionen framställda förslag
finnes något uttalande än mindre någon erinran gent emot denna järnvägsstyrelsens
av departementschefen godtagna ståndpunkt i förevarande
hänseende. Så har ej heller skett senare, ehuru styrelsen årligen återkommit
med åberopande av samma tillvägagångssätt.

Härjämte må anmärkas, att styrelsen icke, enligt med vederbörande enskilda
järnvägar gällande avtal rörande gemensamt begagnande av Linköpings
station, ägde någon förpliktelse att på förhand inhämta deras
godkännande eller med dem överenskomma om kostnadsbidrag.

Detta beträffande den formella sidan av saken, men även om man vela i
förfara annorlunda, torde det kunna med fog ifrågasättas, huruvida större
tillmötesgående hade visats från de enskilda järnvägarna. Hade, på sätt

revisorerna förmena bort ske, styrelsen före arbetenas utförande med eu
var av dem sökt träffa formligt avtal om bidragets storlek med därav förorsakad
tidsutdräkt, skulle utan tvivel föga därigenom varit att vinna.

Vad som förekom såväl före do uppkomna tvisternas hänskjutande till
skiljedom, som även inför skiljenämnden visar ju otvetydigt att vartdera
bolagets bestridande av kontraktsenlig skyldighet att deltaga i kostnaderna
för utvidgning och ombyggnad av Linköpings bangård endast till en del
grundade sig på det förhållandet, att något dylikt förhandsavtal icke kommit
till stånd. Bestridandet i övrigt utgick från eu helt annan grund.

Till belysande av dessa förhållanden tillåter sig styrelsen hänvisa till
nedanstående kortfattade redogörelse för styrelsens och bolagens mellanhavande.

Vad först östra centralbanan vidkommer, anhöll styrelsen i skrivelse den
24 april 1923 om inbetalande omedelbart av ett belopp av 121,644 kronor
76 öre, utgörande å denna bana belöpande andel av kostnaderna för ombyggnad
och utvidgning av huvudbangården i Linköping, inklusive för
ändamålet erforderligt markförvärv, samt ombyggnad av stationshus och
avträde därstädes ävensom hela kostnaden för omläggning av den enskilda
järnvägen vid Ladugårdsbacke, varjämte styrelsen beträffande
rangerbangården hemställde om utfästelse från järnvägsbolagets sida att
framdeles, då rangerbangården vid stigande trafik ltomme att tagas i anspråk
för avsett ändamål, gälda på bolaget belöpande andel av anläggningskostnaderna,
 inbegripet markförvärv, utgörande sammanlagt 113,009
kronor 97 öre.

I svarsskrivelse den 30 maj 1923 förklarade sig bolaget vilja lämna bidrag
till dels dess järnvägs omläggning vid Ladugårdsbacke med 7,291 kronor
25 öre och dels kostnaden för huvudbangårdens ombyggnad med 43,943
kronor 62 öre eller tillhopa 51,234 kronor 87 öre, varjämte bolaget hemställde,
 att frågan om bidrag till rangerbangården och storleken av detsamma
måtte upptagas till förhandling vid den tidpunkt, då rangerbangården
kunde anses vara av behovet påkallad jämväl för bolagsjärnvägens
trafik vid Linköpings station: däremot bestred bolaget skyldighet att deltaga
i kostnaden för såväl ombyggnad av stationshus och avträde som anskaffande
av för bangårdsombyggnaden behövlig mark, varvid bolaget såsom
stöd för sitt bestridande åberopade, att den förra frågan aldrig varit
bolaget underställd, innan arbetet igångsattes, och vad den senare frågan
beträffar att kostnaden för markförvärv å föreningsstation icke skäligen
borde påföras anslutande bana.

Uti härå avlåtet svar den 31 juli 1923 vidhöll styrelsen i stort sett sina
framställda krav, varefter, och då, muntliga förhandlingar mellan delegerade
för styrelsen och bolaget icke ledde till något resultat, tvistefrågan
kontraktsenligt av styrelsen överlämnades till avgörande av skiljemän.

I skiljedom, som meddelades den 10 juni 1924, har bolaget förpliktats att
till styrelsen utgiva dels enligt eget medgivande 7,291 kronor 25 öre för
ombyggnad av spåranslutningen vid Ladugårdsbacke, för rdssa arbeten
vid huYU dbangå eden 37,758 kronor 62 öre, och för marklösen för nämnda
bangård 3,626 kronor 60 öre, dels mot bolagets bestridande för flyttning
samt om- och tillbyggnad av omlastningsskjul ävensom normalspårsförbindelse
till platsen för omlastningen 5,042 kronor 38 öre samt för därarföranlett
markförvärv 1,164 kronor 38 öre, dels och likaledes mot bolagets
bestridande, för byggnadsarbetet å stationshuset, 28,791 kronor 10 öre, eller
tillhopa 83,674 kronor 33 öre.

- 134 -

Av motiveringen till domen i vad den avser stationshusets till- och
ombyggnad framgår, att skiljemännen, med avseende å innehållet i § 13
i gemensamhetskontraktet, icke ansett bolaget kunna undandraga sig att
deltaga i kostnaden för arbetet på den grund att förhandlingar mellan
parterna icke på förhand ägt rum angående arbetets behövlighet eller
att bolaget först efter arbetets påbörjande fått del av ritningarna till
detsamma.

Beträffande därefter rangerbangården bara visserligen skiljemännen ej
funnit, att anläggandet av denna bangård krävdes för statens järnvägars
och bolagets gemensamma ändamål och att bangården, som icke någonsin
i nämnvärd män tagits i bruk, sedermera uppenbarligen icke blivit för
sådant ändamål av nöden. Men det förhåller sig icke så, som revisorerna
velat gorå gällande, att bolaget med hänsyn till anläggningens obehövlig
het i skiljedomen helt frikallats från att deltaga i kostnaden därför, utan
skiljedomen säger allenast, att skiljemännen finna sig förty icke kunna
ålägga bolaget att avgiva sådan förklaring beträffande bidragsskyldighet
härutinnan, som styrelsen i målet påyrkat.

Genom skiljedomen är endast fastslaget, att bolaget under förliandenvarande
förhållanden icke för närvarande kan åläggas utge något bidrag
till rangerbangårdens anläggning, respektive utfärda utfästelse i sådant
avseende, som styrelsen begärt. Men skiljemännen hava icke inlåtit sig
på frågan, om och i vad mån bolaget, därest rangerbangården i framtiden
skulle komma till användning i större eller mindre omfattning för de!,
ändamål, varför den anlagts, är pliktig lämna bidrag till anläggningskostnaderna.
 Det är en fråga, som av skiljemännen lämnats öppen att
avgöras efter sig dä företeende förhållanden.

Att märka är för övrigt, att bolaget självt under den skiljedomen före
gående skriftväxlingen föreslagit, att frågan om dess deltagande i kostnaden
för rangerbangården skulle på detta sätt hänskjutas till framtiden.

I sammanhang härmed må beröras eu omständighet, som revisorerna
uppenbarligen förbisett i sin redogörelse för i vad mån styrelsens yrkanden
blivit beaktade i skiljedomen.

I det belopp, som styrelsen enligt sin ovan åberopade skrivelse den 24
april 1923 utgivit i marklösen för huvudbangården, uppgående till 154,331
kronor 87 öre, innefattas 125,000 kronor, motsvarande köpeskilllingen för
bolagets verkstads- och lokomotivstallsområde å Linköpings bangård, vilket
område statens järnvägar inköpt av bolaget såsom behövligt för framtida
utvidgningar av bangården.

Beträffande detta område hava skiljemännen vid der förhållande att
området icke redan vore behövligt för statens järnvägars och bolagets
gemensamma behov och då statens järnvägar ännu ej gjort gällande rätt
att komma i besittning av detsamma, funnit skyldighet för bolaget att
lämna bidrag till inköpskostnaden icke hava inträtt.

Ej heller i detta avseende har styrelsens krav alltså blivit underkänt
eller bolaget helt frikallats från bidragskyldighet, utan jämväl denna fråga
har ställts på framtiden.

Vad så Mellersta Östergötlands järnväg beträffar, anhöll styrelsen i skrivelse
till järnvägsbolaget den 24 april 1923 om utgivande av följande bidrag,
 nämligen dels 34,777 kronor 2 öre för ombyggnad av stationshus och
avträde, dels 2,204 kronor 95 öre för flyttning av omlastningsskjul jämte
markförvärv, dels ock 3,338 kronor G0 öre för smalspå ^förbindelse till omlastningsskjulet
jämte markförvärv, eller sammanlagt 40,320 kronor 57 öre.

Du bolaget ej lämnade något svar å denna skrivelse, överlämnade styrelsen
den uppkomna tvistefrågan till avgörande av skiljemän.

Inför skiljenämnden avstod styrelsen pa vissa grunder från fordrat bidrag
till avträdesbyggnaden och ändrade i vissa avseenden sina yrkanden
beträffande fördelningen av kostnaden mellan statens järnvägar och bolaget
på sätt närmare framgår av skiljedomen.

■Bolaget bestred inför skiljenämnden styrelsens talan i dess helhet under
anförande dels att ombyggnaden föranletts av utbyggandet av dubbelspår
mellan Norrköping och Mjölby och följaktligen icke vidtagits för tillgodoseende
av något statsbanornas och bolagets gemensamma behov, dels1
ock afl bolaget icke beretts ''tillfälle att yttra sig över ombyggnadsförslaget.

Till bemötande härav anfördes från styrelsens sida, att omgestaltningen
av bangårdsförliållandena, inklusive stationshusets ombyggnad, varit av
nöden för statens järnvägars och de anslutande enskilda banornas gemensamma
behov, då såväl bangårdsutrymmet som tillgängliga lokaler i stationshuset
sedan länge befunnits otillräckliga och för övrigt i otillfredsställande
skick för tillgodoseende på behörigt sätt av den växande trafikens
krav; och att det mellan parterna upprättade kontraktet icke innehölle
någon föreskrift om eller kunde anses förutsätta, att bolaget skulle före
ett arbetes igångsättande beredas tillfälle att yttra sig över uppgjort förslag;
varjämte påpekades, att styrelsen såsom stationsägande och ansvarig
för den gemensamma trafikens behöriga handhavande icke kunde frånkännas
bestämmanderätt rörande erforderliga ombyggnads- och ändringsarbeten;
och vore den enskilda järnvägen, även om den ej haft tillfälle
att framställa sina erinringar, förpliktad att lämna kostnadsbidrag, på
sätt gällande överenskommelse stadgade, vederbörande obetaget att mot
bidragets utgående och dess storlek göra gällande de invändningar, vartill
överenskommelsen kunde giva anledning.

I den 10 juni 1924 meddelad dom hava skiljemännen, med avseende å innehållet
i § 12 av gällande gemensamhetskontrakt, funnit den omständigheten,
 att bolaget ej beretts tillfälle att före ombyggnaden av Linköpings
.station yttra sig över det för arbetet uppgjorda förslaget, ej vara av beskaffenhet
att utesluta skyldighet för bolaget att bidraga till kostnaderna
för arbetet, i den män detsamma erfordrats för statens järnvägars ocli
bolagets gemensamma ändamål.

Bolaget har i skiljedomen ålagts att gälda för stationsombyggnaden
20,303 kronor 89 öre, för anordningarna å nya omlastningsplatsen 5,820
kronor 89 öre och för smalspårsförbindelsen till samma plats 3,338 krono!
00 öre eller tillhopa 29,463 kronor 38 öre.

Styrelsens underlåtenhet av ovan angivna skäl att infordra vederdorande
enskilda järnvägars yttrande över ombyggnadsförslaget respektive
på förhand avkräva dem kostnadsbidrag har således icke enligt skiljedomen
i och för sig föranlett någon inskränkning i deras bidragsskyldighet,
 sådan den i gällande kontrakt är fastslagen.

Revisorerna anmärka i detta sammanhang, att bolagens andel i den
utförda tillbyggnaden av stationshuset väsentligen reducerats på grund av
att nämnda tillbyggnad ansetts för stort tilltagen.

Styrelsen kan för sin del icke finna, att den företagna stationshusom
byggnaden varit planerad och utförd i större omfattning, än som krävdes
av för handen varande och förutsebara trafikförhållanden vid den tidpunkt,
 då beslut därom fattades, och som ännu måste anses vara fullt behövligt,
 då man ju vid en ombyggnad alltid måste tänka pa anordningar -

— 136 —

las rymlighet aven tor något växande behov. I skiljedomens motivering
iar ej heller närmare utförts, varpå detta omdöme grundats; och det är iu
tor övrigt att märka, att en av skiljemännen i detta avseende uttalat en

mVJm-ande vad beträffar den för östra centralbanans vidkommande

medgivna nedsattmngen av bidragsbeloppet.

i.I!Smmande TdäTfte.r revisorernas mot stegringen av stationstjänstkostnaderna
vid Linköping gjorda erinringar far järnvägsstyrelsen hän IZ

ÄÄ* Ä’ n,visa,''lle i,räeavoi"ndo kosln‘"ler iim!“

Stationskostnad

Avgår för-

Summa
stations-tj än st-kost-nader

kronor

Personal-

Löneök-ning för sta-tsskäl! i
förhållande
till 1914
års löner

I

År

Antal

perso-

nal

personal

kronor

sakliga

kronor

maskin-avdelnin-gens väx-lingstjänst
kronor

valtnings-bidrag
från an-slutande
enskilda
banor

kostnader-nas ökning
i förhållan-de till 1914
års kost-nader

Anteck-

ningar

1911

98

206,171

12,575

_

23,985

191,761

* approxi-

1919

1920

125

112

655,118

752,433

35,400;

32,169

111 020

112,271

31,408

36,900

797,130

859,976

217

265 %

182 %
235 %

merade föri
november
och decem-

1921 |

101

s 102,576

:: 16,150

* 11,796

102,000

358,522

95 %

113 -

ber

Såsom fiamgår av de anförda siffrorna är den av revisorerna gjorda
jämförelsen mellan kostnaderna under år 1914 å ena och kostnaderna under
aren 1919 och 1920 å andra sidan helt och hållet missvisande, i det att un„r.
 det förstnämnda året i enlighet med då gällande bestämmelser för bokföringen
kostnaderna för maskinavdelningens växlingstjänst icke upptogos
bland stationskostnader, vilket däremot är fallet beträffande Övriga
bär angivna år efter genomförd omläggning av bokföringen. Innan jämförelse
göres, bör därför från kostnaderna under åren 1919 och 1920 dragas
respektive 141,020 och 112,274 kronor. Vidare är att märka att förvalt
nmgsbidragen från de anslutande enskilda banorna under de båda sistnämnda
åren endast obetydligt ökats i förhållande till 1914 års förvaltningsbidrag,
 oaktat stationskostnaderna avsevärt ökats. Detta beroende
på att enligt gällande överenskommelse angående gemensamt begagnande
ay Linköpings station de enskilda banornas förvaltningsbidrag regleras
för en tidrymd av fem år i sänder. Skulle förvaltningsbidragen hava kunnat
i eg leras år efter ar i proportion till stationskostnadernas ökning-, hade
de blivit helt andra, varvid jämförelsen skulle givit ett helt annat resultat,
var om ock år 1924 bär nogsamt vittnesbörd.

De enskilda järnvägsbolagens och revisorernas antagande, att kostnadsökningen
a id Linköping till en del varit att tillskriva de’ utförda nyanläggningarna,
 som under åren 1919 och 1920 börjat tagas i bruk, måste vila
pa någon missuppfattning. I själva verket har icke någon personalökninguppkommit
av den antydda orsaken. Däremot måste under år 1919 ''personalantalet
hållas väl högt av den anledning, att den oväntat starka nedgången
i tiafiken krävde inställandet av ett flertal g-odståg-, varigenom en
clel ordinarie tågpersonal blev övertalig och måste beredas sysselsättningi
stationstjänsten. Detta förhållande blev även beaktat vid den uppgörelse
rörande förvaltningsbidragets storlek, som träffades för perioden 1920—
1921 och för vilken stationskostnaderna under år 1919 lag till grund, i det
nämligen stationskostnaderna rimligtvis ansågs böra minskas med avlö -

ningen till den personal, som sålunda kunde sägas för tillfället icke vara
lör arbetet å stationen strängt taget erforderlig.

I detta sammanhang anser sig järnvägsstyrelsen liksom många gånger
torr böra framhålla, hurusom vid vikande trafik personalkostnaderna icke
omedelbart kunna anpassas efter trafikstorleken utan måste denna anpassning
ske så småningom i den man sa blir möjligt, varjämte hör bemärkas,
att i fallet Linköping är det icke antalet av- och tillkopplade godsvagnar
i och för sig, som är avgörande i avseende å personaluppsättningen, utan
är det i detta fall huvudsakligen arbetet vid stationens lokala anläggningar,
 såsom last-, hamn- och industrispår, ävensom i godsmagasin och stationsexpeditionen,
 som är normerande för stationens personaluppsättning.
Härutöver må anmärkas, dels att det på grund av svårighet att kunna anskaffa
bostäder icke alltid är möjligt att omedelbart företaga eljest önskvärd
förflyttning av ordinarie personal, dels att avgången bland denna
personal varit mindre tillfölje de minskade utsikterna till bättre förvärv
inom den privata företagsamheten, dels ock slutligen att den extra ordinarie
personalen haft sig tillerkänd uppsägningstid, som måst iakttagas vid
personalavvecklingen. Såsom av tablån framgår torde emellertid ingen
anmärkning kunna göras emot förhållandena vid Linköpings station, sådana
de för närvarande gestalta sig.

Slutligen måste man ju, såsom revisorerna också säga sig hava uppmärksammat,
 taga hänsyn till den ökning av personalkostnaderna sedan
ar 1914, som varit en omedelbar följd av arbetstidens förkortning, ökat antal
semesterdagar och personallönernas höjning, vilken senare framgår av
tablån.

Beträffande vidare revisorernas anmärkningar ifråga om behövligheten
av anläggandet av rangerbangården, vill styrelsen till att börja med hänvisa
till vad styrelsen därom anfört i sin den 22 oktober 1924 till revisorerna
avgivna promemoria i ämnet, vilken också finnes intagen in extenso
i revisorernas berättelse och varav i korthet framgår följande. För att
kunna utlägga det av 1914 års riksdag beslutade dubbelspåret mellan Norrköping
och Mjölby erfordrades viss omändring av spårsystemet och plattformerna
å Linköpings station, varigenom antalet spår å bangården minskades,
 enär stationens bredd icke medgav inläggning av nya spår vid sidan
om de förutvarande. Härigenom minskades också möjligheterna för
växlingsarbetenas utförande på den förut befintliga bangården.

Då därefter kristidens starka trafikstegring inträffade, ansåg styrelsen
ofrånkomligt att år 1917 fatta beslut om omedelbart genomförande av den
av distriktsförvaltningen redan år 1912 föreslagna ombyggnaden och utvidgningen
av det för godsvagnsrörelsen avsedda sparsystemet, varvid av
ovan angivna skäl det nya spårsystemet måste förläggas till plats utom
det redan befintliga bangårdsom rådet. I sin promemoria har styrelsen vidare
angivit skälen till, att det nya spårsystemet, sedan det i huvudsak
färdigställts år 1918, icke kommit att tagas i bruk för det avsedda ändamålet.
 Dessa skäl voro i första hand den oväntat häftiga nedgången i trafikens
storlek och i andra hand en efter 1918 skedd omläggning av godstågsplanen
samt maskinstationens i Linköping förflyttning till annan
plats.

Särskilt med anledning av revisorernas anmärkning mot att de driftsundersökningar,
 som ledde till denna omläggning av godstågsplanen och
maskinstationens förflyttning, icke företagits redan innan den nya rangerbangården
anlades, vill styrelsen anföra följande.

— 138

Såsom järnvägsstyrelsen förut nämnt, kunde man år 1917, då den nya
bangården på grund av den starka trafiken måste byggas, icke ana att trafiken
skulle sjunka så starkt och så hastigt som fallet blev. Driftsundersökningar
av berörda slag hava givetvis alltid utförts och särskilt för
varje gång förslag till ny tågplan (tidtabellsarbetet) skolat uppgöras och
då större nyanläggningar eller nyanskaffningar satts i fråga. Men i och
med krigstrafikens slut, då man fick mera andrum och tillfälle att ägna
mera arbete åt dylika ärenden, återupptogos de allmänna driftsundersökningarna
med all kraft och med särskild avsikt att göra de erfarenheter
nyttiga, som man vunnit under den starka godstrafik, som kriget och dess
återverkningar medfört. Det är emellertid icke riktigt att dessa nyupptagna
undersökningar under åren 1918 och 1919 omfattade just linjen Linköping—Mjölby.
 Ett förslag att lägga om tågen och flytta lokomotivstationen
i Linköping blev färdigt i april 1920 och genomfördes den 1 oktober
året därpå. Det är att märka att utvidgningen av Linköpings bangård,
såsom ovan nämnts, av distriktsförvaltningen föreslogs år 1912 och ingick
i det av 1914 års riksdag fattade beslutet om anläggning av dubbelspåret
Norrköping—Mjölby. Det torde icke stå i mänsklig förmåga att så väl
kunna bedöma den kommande utvecklingen, att det aldrig skall behöva
förekomma att anläggningar av detta slag, som då de beslutas och utföras
visa sig eller anses vara behövliga, sedermera befinnas onödiga i följd av
ändringar i trafikens riktning eller storlek eller på grund av förbättringar
och utvecklingar såväl i fråga om materielen som transporternas planläggning
och utförande. Utvecklingen fortgår, idéer och planer födas, man kan
ej alltid hava förutsett och genomfört för några år sedan, vad man i dag
kan finna möjligt och önskvärt.

Revisorerna erinra om, att enligt uppgift från styrelsen avsikten nu vore
att inom den närmaste tiden helt borttaga rangerbangården för att i stället
anlägga nytt spårsystem för godstågsväxlingen å stationen. Till förebyggande
av missförstånd vill styrelsen uttala, att det icke är fråga om anläggning
av ett nytt spårsystem utan endast att från den anlagda rangerbangården
borttaga så stor del av spårsystemet, som icke, så vitt man nu
kan se, under de ändrade förhållandena kommer till användning och att i
samband därmed flytta vissa växlar, så att av nuvarande spårsystem eu
mindre del i dess norra ände kommer att få en i förhållande till den nuvarande
och förutsebara trafiken lämplig utformning.

På grund av vad här ovan anförts finner styrelsen revisorernas uttalande,
 att statens järnvägars, intressen beträffande nu ifrågavarande anläggning
icke skulle blivit vederbörligen iakttagna gent emot de anslutande
enskilda banorna, sakna fog, liksom styrelsen icke heller kan finna
befogad revisorernas anmärkning om bristande planmässighet ifråga om
omläggningarna i fråga samt att styrelsen vid planläggningen och utförandet
tillgodosett högt ställda tekniska anspråk på bekostnad av omsorgen
om statsbanornas ekonomi. Styrelsen anser sig här ovan hava visat, att
planläggningen och utförandet av utvidgningarna vid Linköpings station
skett i god överensstämmelse med de förutsättningar och förhållanden, som
voro för handen eller kunde förutses vid tiden för arbetenas verkställande.
Att sådana omständigheter därefter inträffade, som i viss mån, här som i
så många andra fall inom de statliga och enskilda verksamhetsområdena,
rubbade förutsättningarna för de utförda anläggningarna, kan styrelsen
endast beklaga, men icke erkänna befogat att det lägges styrelsen till last.

13!) —

§ 48.

Under denna paragraf hava revisorerna uttalat, att under senaste åren
nedlagts störa kapitalbelopp å utvidgningsarbeten av olika slag. Avsikten
både därvid varit att i enlighet med eu vid 1913 års riksdag framlagd plan
vid Ange skapa en centralpunkt, i likhet med Boden, Hallsberg och Nässjö,
dit bland annat rangeringen och omlastningen av de norrländska godstågen
skulle förläggas. Genom att på detta sätt till allenast en större station förlägga
så mycket vagnväxling och godsomlastningsarbete som möjligt, hade
en ekonomisering av driften ansetts kunna vinnas. De utförda arbetena,
som inberäkna t marklösen dragit en kostnad av sammanlagt över
3,900,000 kronor, hade bestått i utvidgningar av spårsystemet, uppförande
av ett omlastningsmagasin och lokomotivstallar samt bostadshus för personalen.
 Kostnaderna för de nya lokomotivstallarna både uppgått till
cirka 750,000 kronor och utvidgningarna av bangården, inberäknat inköp
av mark, till cirka 1,000,000 kronor. Invid stationen hade under senare år
inköpts omkring 11.5 har mark för nära 100,000 kronor. Däri inginge ett
år 1924 exproprierat mindre område — cirka 600 kvm. — utgörande en s. k.
fägata med rätt för järnvägsstyrelsen att avstänga trafiken. Lösesumman
härför uppgick till 50,342 kronor 50 öre. Enligt vad revisorerna inhämtat
förelåge förslag om ytterligare utvidgningsarbeten å bangården vid Ange.
Sålunda hade järnvägsstyrelsen i sin skrivelse den 13 september 1924 i
samband med övriga anslagsfrågor, avsedda att föreläggas 1925 års riksdag,
 hemställt om ett anslag av 56,000 kronor för utläggning av två nya
spår för vagnrangering och förlängning av ett av de nuvarande uppställningsspåren
för erhållande av ökat utrymme för uppställning av vagnar.
Såsom stöd härför hade anförts, att på detta sätt växlingstiaen i Ange
kunde minskas och besparing av växlingsarbete även uppstå i Bräcke, varigenom
en sammanlagd årlig driftkostnadsbesparing av omkring 4,800 kronor
beräknades uppstå. Härtill borde läggas den besparing i form av
minskad bränsleförbrukning, som vunnes genom minskad försening av de
från Ange utgående tågen. Härutöver förehade järnvägsstyrelsen, enligt
vad revisorerna erfarit, utredningar rörande ytterligare nyanläggningar å
Ange station.

Med de under senaste tiden utförda utvidgningsarbetena vid Ange hade,
uttala revisorerna, avsetts att där skapa en centralpunkt i det norrländska
järnvägsnätet, dit arbetet med omrangering och omlastning av de norrländska
godstågen i allt större utsträckning skulle förläggas. Beträffande
Anges lämplighet för denna uppgift såsom centralbangård för Norrland
ville revisorerna erinra, hurusom Ange ursprungligen tillkommit såsom en
norra stambanans anslutningsstation till den redan tidigare beslutade
tvärbanan från Sundsvall (Torpshammar) över Östersund till norska gränsen.
 Då beslutet om norra stambanans anslutning till nämnda tvärbana
år 1877 fattades, var det ännu ovisst, i vad mån norra stambanan skulle erhålla
sin fortsättning vidare i nordlig riktning. I den mån emellertid norra
stambanan sedermera utbyggts och trafiken å denna bana utvecklats, hade
Anges betydelse såsom genomgångsstation vuxit, varvid samtidigt linjen
Ange—Sundsvall alltmer erhållit karaktär av bibana. Genom denna norra
stambanans sträckning över Ange vållades emellertid stor tidsspillan för
genomgångstrafiken. Till en del förorsakades ifrågavarande tidsförlust
av den starka krökning i Artikel mot öster, som stambanan bildar vid Ange.
Men dessutom både stationsanläggningen den för en genom fartsstation

Ange järnvägsstation.

— 140

mindre lämpliga formen av säckstation, varigenom påkallades särskilda
växlings- och omrangeringsåtgärder vid tågens genomfart. Å utfartslin.
ierna såväl söderut som norrut mot Bräcke förefunnos starka och ur driftssynpunkt
olägliga stigningar. Även i övrigt hade stationen eu mindre
gynnsam belägenhet. Bangården hade i sin östra del måst förläggas i
stark lutning. Bebyggelsen i trakten vore också synnerligen ringa, vadan
omfattande åtgärder visat sig påkallade för beredande av bostäder åt den
trafikpersonal, varav därvarande samhälle så gott som helt hestode. Trots
dessa åtgärder rådde på platsen svår bostadsbrist. Att, då fråga varit att
skapa en rangeringsbangård för Norrland, Ange givits företräde framför
det längre norrut belägna Bräcke eller andra stationer utmed norra stambanan
hade bland annat berott på Anges ovannämnda egenskap av grenstation
för trafiken till Sundsvall. Det var emellertid att märka, hurusom
genom färdigbyggandet av Ostkustbanan eu ny trafikled skapats i dessa
trakter. I synnerhet å den jämsides löpande delen av norra stambanan
kunde denna nya trafikled väntas medföra sådana betydande omkastningar
i trafikavseende, att därav kunde betingas vissa även Ange berörande
tåg- och driftsomläggningar.

Under angivna omständigheter, och om därjämte hänsyn tages till rådande
lågtrafik syntes kunna ifrågasättas lämpligheten av att, på sätt
järnvägsstyrelsen föreslagit, nu skrida till ytterligare utvidgningar av
stationsanläggningarna i Ange, även om till stöd härför kunde åberopas
vissa uppgjorda räntabilitetskalkyler.

Med vad sålunda anförts hade revisorerna velat fästa uppmärksamheten
på de betydande belopp, som under de senare åren nedlagts å Ange station.
I anledning av de förefintliga planerna att å nämnda bangård företaga
ytterligare utvidgningar hade revisorerna tillika velat framhålla de starka
betänkligheter, som måste möta, mot att under nuvarande tidsläge och innan
klarhet vunnits om det norrländska järnvägsväsendets sannolika framtida
gestaltning företaga ytterligare utvidgning å nämnda station.

I anledning av dessa revisorernas uttalanden får styrelsen anföra följande.

För det rationella ordnandet av trafikarbetet hade man vid bestämmandet
av lämplig plats för en huvudrangerbangård för godstrafiken å statsbanelinjerna
norr om Stockholm att välja på någon av stationerna Krylbo,
Bollnäs, Ange och Bräcke. Vid detta val måste man beträffande Krylbo
konstatera att stationen ligger alldeles för nära de stora rangeriiigsstationerna
Tomteboda och Hallsberg för att lämpa sig för detta ändamål; om
man vmlde Krylbo, skulle man icke kunna på ett tillfredsställande sätt utnyttja
möjligheterna i Tomteboda och Hallsberg. Vidare ligger Krylbo för
långt söderut för att kunna utföra eu önskvärd uppsortering av styckegodset
och vagnslastsändningarna på de olika Norrlandslinjerna. Slutligen
är Krylbo med hänsyn till de lokala förhållandena mycket olämplig
för utbyggnad till eu större omlastnings- och rangeringsstation. Vad beträffar
Bollnäs, har stationen tidigare utgjort så att säga inkörsporten till
Norrland och i denna egenskap på sin tid ombesörjt omlastningen av
styckegodset och rangeringen av vagnslasterna till och från linjerna norr
om stationen. Emellertid var och är stationen synnerligen olämplig för
detta ändamål, emedan inga järnvägar, statens eller enskilda, av någon
större betydelse utgå från stationen. För ifrågavarande ändamål har alltså
återstått endast att välja på stationerna Ange och Bräcke. Av dessa båda
måste då Ange obestridligen givas företräde. För det första lågo ingångs -

141

linjerna till Ange sa, att samtliga godståg söderifrån norrut och norrifrån
söderut måste vända i Ange och sålunda under alla förhållanden undergå
en mer eller mindre omfattande omrangering. Vidare kunde man i Ange
få med i omlastnings- och omrangeringsarbetet trafiken till och från
Sundsvallslinjen; om däremot Bräcke valdes för ändamålet, måste man
antingen låta Ange utföra omlastningen och rangeringen för Sundsvallslinjen,
 varvid man emellertid antingen finge 2 omlastnings- och rangeringsstationer
bredvid varandra eller också det onödiga arbetet att befordra
åtminstone eu del av godset fram och åter över sträckan Ange—Bräcke
i och för arbetets utförande i Bräcke. Ange ansågs därför vara den lämpligaste
samlingspunkten för trafiken till och från övre Norrland och bär
också under årens lopp därför utbildats, så att man därvidlag har att räkna
med ett fullbordat faktum. Detta innebär icke heller några olägenheter av
den art, som revisorerna befara.

Ben tidsförlust för genomgångstrafiken, som vållas genom norra stambanans
starka kräkning i vinkel mot öster vid Ange, ävensom genom stationsanläggningens
form av säckstation för denna trafik, har man nämligen
att räkna med fullkomligt oberoende av om stationen användes såsom
huvudrangerbangård eller ej. Och varken denna tidsförlust — som i varje
fall är ringa på linjen emot de alltid nödvändiga uppehållen för arbetet på
stationer — eller de ur driftsynpunkt besvärande stigningarna i utfartslinjerna
norrut och söderut äro av den driftekonomiska betydelse, att de
kunna motivera nedläggande av de stora kostnader, som en sådan omläggning
av järnvägslinjerna skulle draga, genom vilken nämnda olägenheter
bleve borteliminerade. Vad så beträffar stationens uppgift för rangeringen
bör bemärkas, att bangårdens utbyggnad som säckstation icke i och för
sig gör den på något sätt olämplig såsom huvudrangeringsstation.

I den även av revisorerna upptagna frågan om beredande av bostäder åt
den för stationen med dess olika uppgifter erforderliga personalen föreligger,
 såvitt styrelsen kan bedöma, för närvarande icke någon större bostadsbrist
vid Ange än på de flesta övriga platser, där statens järnvägar har
behov av att förlägga en större personal.

Revisorerna synes vilja uttala den förmodan, att färdigbyggandet av
Ostkustbanan skulle kunna komma att förorsaka så betydande omkastningar
i trafikrörelsen, att Ange station därigenom skulle förlora mycket av
sin nuvarande karaktär. Denna förmodan är emellertid icke riktig. Den
omkastning i trafikförhållanden, som ostkustbanans tillkomst medför, berör
endast i mycket obetydlig grad godsrörelsen å Ange station. Över
denna station framfördes i riktning endast mot Bräcke år 1913 342,000 ton.
Av denna trafik kan ingen avlastning till Ostkustbanan äga rum. Ä linjen
Ange—Sundsvall transporterades samma år 260,000 ton. Av denna senare
trafik kan man enligt primäruppgifterna för Ostkustbanans utredningar
vänta en avlastning av cirka 5,000 ton. Det visar sig sålunda att Ostkustbanans
tillkomst har praktiskt taget ingen beydeise för bedömande av
den fråga det här gäller.

Det är då också tydligt, att den detalj i utbyggandet av Ange bangård,
som torde hava närmast förorsakat statsrevisorernas uttalanden — utläggandet
av två nya spår i stationens rangeringsgrupp — endast blir en fråga
av helt underordnad betydelse. Beträffande densamma torde alltså endast
följande behöva anföras. Det visade sig under sistförflutna vinters livligaste
månader, att spårutrymmet å bangården icke var fullt tillräckligt
för att där kunna på mest ekonomiska sätt avveckla det förekommande tra -

— 142 —

Järnvägsstationen
i
Bräckt.

fikarbetet. Rangeringsarbetet för vissa tåg blev på grund av för litet spårutrymme
större än vad det behövt bliva. Det inträffade till och med, att
stationen icke kunde på vederbörlig tid mottaga alla ankommande vagnar,
utan att en del av vagnarna måste avkopplas å angränsande stationer för
att med senare lägenhet vidaresändas till Ange och förseningar uppträdde.
Genom utläggandet av de två nya spåren får stationen möjligheter till en
längre driven rationalisering av driften och därmed kan mötas ej endast
det redan föreliggande behovet av utrymme och bekvämlighet för rörelsen
utan även läggas en ej ringa ökning i kapaciteten för att möta en rimlig
trafikökning. Ur ren ekonomisk synpunkt vållar den nuvarande bristen
på spår förluster; med avsedda kvantitativt ringa förbättringar sker så att
säga en viss fullkomning, vari förklaringen ligger till den med relativt
obetydliga medel åstadkomna ökningen i kapacitet och möjligheten till
förenkling av rangeringsarbetet. Besparingar vinnas sedan i och med
detta, så att ränta och amortering erhållas å det nedlagda kapitalet, vartill
får läggas besparingar även genom den samtidigt möjliggjorda ytterligare
inskränkningen i växlingsarbetet i Bräcke. Den totala vinsten av
det nu ifrågasatta arbetet uppskattas till minst 5,000 kronor per år.

En sådan detalj, som utläggandet av de båda nu ifrågasatta rangeringsspåren
för en relativt ringa kostnad, kan icke heller få någon betydelse för
möjligheterna att i framtiden ordna godstransporterna å linjen Krylbo—
Ange—Bräcke på annat sätt än nu, om man så mot varje förmodan skulle
önska. Däremot kan avsaknaden av dessa mindre men fullkomnande anläggningar
under den obestämda tid, som måste förflyta, innan ifrågasatt
klarhet vinnes, huru trafikförhållandena kunna komma att förändra sig
och huruvida en ändring i transportplanerna skulle behöva vidtagas eller
icke, vålla en icke obetydlig försämring och fördyring av transporterna
under denna tid.

I detta det större sammanhanget vill styrelsen till slut framhålla att,
därest eu viss del av det arbete, som nu påvilar och för framtiden är avsett
att påvila Ange, skulle överflyttas till någon annan av de norrländska
järnvägsknutarna — Bollnäs, Ljusdal, Bräcke eller Långsele — detta icke
kan ske utan att berörda station eller stationer samtidigt utbyggas, så att
den där ökade rörelsen kan upptagas. Ingen av dessa 3 stationer har nämligen
för närvarande sådana resurser beträffande bangårdsutrustningen,
att den kan övertaga något större vagnrangeringsarbete än den redan som
regel har. En omläggning av rangeringsarbetet skulle sålunda icke blott
medföra en försämrad förräntning av det i Ange för visst då ej fullföljt
syfte redan nedlagda kapitalet utan även förorsaka nya utgifter för utbyggnad
av andra stationer, utan att någon som helst förhoppning kan
föreligga om någon mera nöjaktig förräntning av dessa utlägg än av de
utlägg som framdeles kunna vara erforderliga för Anges gradvisa anpassning
efter godstrafikens progression.

§ 49.

Från sitt besök å Bräcke station hava revisorerna anfört, att å senaste
tiden en del nyanläggningsarbeten där utförts, ävensom markområden inköpts
med tanke på framtida utvidgning av bangården. Två nya bostadshus
hade uppförts samt en äldre fastighet inköpts för bostadsändamål. I
de nyuppförda fastigheterna hade revisorerna förmärkt, att några lägenheter
stodo oanvända.

En av krigs- och efterkrigstidens företeelser är som bekant den allmänna

bostadsbristen i städer och större samhällen. Man liar icke heller undgått
detta vid de större järnvägsknutarnas samhällen och givetvis icke heller
i Broche. Detta föranledde styrelsen att hösten 1917 begära anslag för uppförande
av ett bostadshus med fyra lägenheter om 2 rum och kök ävensom
för inköp av eu äldre fastighet, innehållande tre lägenheter om 2 rum och
kök samt fyra lägenheter om 1 rum och kök. 1918 års riksdag beviljade de
härför begärda anslagsmedlen. Förstnämnda nybyggnader färdigställdes
ar 1919 och inköpet av den äldre fastigheten ägde ruin 1918.

På grund av den alltjämt starkt framträdande bostadsbristen i samhället
— som bland annat tog sig uttryck i framställning från municipalfullmäktige
om att statens järnvägar skulle bygga flera bostadshus därstädes
— uppfördes vidare under år 1921 ett bostadshus, inrymmande en lägenhet
om 3 rum och kök samt en lägenhet om 2 rum och kök. Medel härför anvisades
från det stora extra ordinära anslag till husbyggnader för den allmänna
bostadsbristens avhjälpande som beviljades av 1920 års riksdag.

Under de senare 10 åren har järnvägsstyrelsen alltså låtit uppföra i
Bräcke bostäder för sammanlagt 13 tjänstemän.

Vid revisorernas besök i Bräcke stodo av samtliga där befintliga 51 bostadslägenheter
två familjelägenheter samt 2 enkelrum lediga. Detta förhållande,
 att några lägenheter på eu större station vid något tillfälle stå
oanvända, måste emellertid allt emellanåt förekomma, enär efter ofta förekommande
förflyttningar och byten av personal det ju icke alltid låter sig
göra att genast omflytta de kvarboende, bland annat därför att de ju ofta
kunna hava förhyrt privata lägenheter och därvid bundit sig med kontrakt
till närmaste fardag. Dessa tillfälliga ledigblivanden av bostäder betyda
därför icke att statens järnvägars bostadsbestånd är för högt tilltaget. Vad
Bräcke beträffar förhåller det sig också så att där ännu finnes ett stort
antal tjänstemän, som icke kunna beredas bostäder i statens järnvägars
hus. Antalet av statens järnvägar tillhöriga lägenheter utgör som nämnts
51 stycken, men antalet i Bräcke för närvarande placerade befattningshavare
uppgår till mer än det dubbla.

Sedan revisorerna besökte Bräcke, hava redan eu del omflyttningar ägt
rum. Förut odisponerade lägenheter hava tagits i bruk och andra ha blivit
lediga. För närvarande är läget det, att alla lägenheter äro upptagna med
undantag av eu om 1 rum och kök, som blir tagen i bruk den 1 februari
1925, en lägenhet om 2 rum och kök, som beräknas kunna disponeras senast
från den 1 april 1925 samt de två enkelrummen, beträffande vilka för tillfället
inga dispositioner träffats.

Under år 1921 förvärvade statens järnvägar tvenne markområden vid
Bräcke station, innehållande tillsammans 69,000 kvm. Köpeskillingen utgjorde
43,795 kronor, d. v. s. i medeltal cirka 63 öre per kvm.

Anledningen till detta markförvärv var, att järnvägsstyrelsen år 1918
vid avgivande av yttrande över ett till styrelsen då remitterat stadsplaneförslag
för Bräcke förklarat sig hava för avsikt att förvärva ifrågavarande
områden och därför måste påfordra sådan ändring i stadsplaneförslaget,
att desamma undantoges från intagande i stadsplanen i och för uppehållande
av möjlighet till sådan utvidgning av Bräcke stationsområde, som
enligt då föreliggande planer ansågs eventuellt framdeles kunna bliva erforderlig.

När samhället sedermera i januari 1921 inkom med ett i anslutning till
järnvägsstyrelsens ovannämnda krav ändrat stadsplaneförslag, ansåg
styrelsen sig på grund av kända, efter krigsåren ändrade ekonomiska och

144

Järnvägsstyrelsen
ålagd
skyldighet att
inlösa vissa
järnvägshotell -

andra tidsförhållanden nödsakad frångå sin tidigare syn på trafikutvecklingen
vid stationen och icke längre höra räkna med något direkt behov av
förvärv av ifrågavarande markområden i dess helhet.

Då emellertid en förnyad omarbetning av stadsplaneförslaget skulle till
stor olägenhet för samhället ånyo för avsevärd tid uppskjuta stadsplaneförslagets
fastställande, ifrågasattes från samhällets sida, huruvida icke
styrelsen skulle vara villig att kvarstå vid sin år 1918 intagna ståndpunkt
och ändock gå till ett förvärv av de ifrågavarande markområdena, under
förutsättning att desamma kunde erbjudas statens järnvägar till synnerligen
förmånligt pris.

Styrelsen erhöll därefter erbjudande att till ovan angivna pris förvärva
områdena och detta pris måste anses vara mycket fördelaktigt, särskilt i
betraktande av områdenas belägenhet med hänsyn till deras lämplighet såväl
för bebyggande som särskilt för uthyrning till upplagstomter med spåranslutning.
 Styrelsen, som också ansåg sig hava viss moralisk skyldighet
att kvarstå vid sin år 1918 intagna ståndpunkt, har därför icke velat undandraga
sig förvärvet av områdena ifråga och detta har desto mindre
varit fallet, som desamma utan tvivel böra kunna utan förlust vid lämpligt
tillfälle försäljas i den mån desamma ej visa sig erforderliga för något
statens järnvägars ändamål.

§ 50.

I anledning av vad statsrevisorerna anmä rkt rörande järnvägshotellen
vid Bräcke, Ange, Bollnäs, Ockelbo, Storvik och Krylbo tillåter styrelsen
sig anföra följande:

Till en början anser sig styrelsen böra meddela, att de kontrakt, enligt
vilka domstolarna ansett lösningsskyldighet åligga styrelsen, äro upprättade
två 1877, två 1884 och ett 1901.

Vad angår storleken av de fastställda lösenbeloppen må nämnas, att
även styrelsen tänkt sig och hoppats att, för det fall att styrelsen skulle
anses lösningsskyldig, man efter prisnivåns nedgång skulle genom det i
kontrakten förutsedda anlitandet av förfarandet med gode män eller
skiljemän för bestämmandet av lösensummorna, kunna komma till lägre
lösenbelopp än de av underdomstolarna fastställda. Så bär emellertid
ej skett annat än beträffande hotellet vid Ockelbo men järnvägsstyrelsen
liar ej doms- eller avtalsenligt haft annan väg att gå för fastslående
av lösenbeloppen.

Statsrevisorerna ha uttalat, att det vore av intresse, att gottgörelsen
till värderingsmännen helt påförts järnvägsstyrelsen.

I anledning härav må framhållas, att kontrakten rörande hotellen vid
Bräcke och Storvik innehålla, under de paragrafer, som avhandla frågan
om inlösen av hotellen, att, då gode män anlitas för fastställande av
lösensumman, ersättning till gode männen skall betalas av styrelsen.
Motsvarande paragrafer i kontrakten angående hotellen vid Bollnäs och
Ockelbo hava, om de än äga en något annan formulering, ansetts innehålla
enahanda bestämmelse.

Kontraktet rörande hotellet vid Ange innehåller däremot icke någon
bestämmelse om, av vem ersättning till eventuellt anlitade skiljemän
skall betalas. Det skulle därför tilläventyrs kunna ifrågasättas, huruvida
icke ersättningen för värderingen av sagda hotell borde till hälften
betalas av hotellägaren, Bollnäs Nya Bryggeriaktiebolag.

Bolaget bär emellertid vägrat att deltaga i bestridandet av kostna -

döma för värderingen. Och du det synts styrelsen alltför tvivelaktigt
att, i händelse saken hiinskötes till skiljemän, dessa skulle bestämma om
ersättningens gäldande på annat sätt, än som ägt rum beträffande gäldandet
av ersättningen för värderingarna rörande hotellen vid do andra
stationerna, har styrelsen ansett sig icke höra påkalla skiljedom i saken,
varigenom ytterligare kostnader skulle kunna föranledas för en detalj,
som blott rörde sig om hälften av 2,300 kronor. Anmärkas må, att enligt
kontraktets bestämmelser en fråga, sådan som den förevarande, icke fått
dragas under domstols prövning, utan måst hänskjutas till skiljemän.

I sammanhang med frågan om nödiga kapitalutläggen för de nytillkomna
hotellegendomarnas övertagande och bringande i lagenligt och i
övrigt för sitt ändamål lämpligt skick framhålla revisorerna, att det bör
tagas under övervägande, ifall behov fortfarande kan anses föreligga att
a samtliga ifrågavarande platser hotell och restaurantrörelse uppehälles
genom statens järnvägars försorg eller om ej lokalerna lämpligen kunde
användas för tjänste- och bostadsändamål.

Vidkommande denna fråga, huruvida behov fortfarande kan anses föreligga,
 vill styrelsen framhålla att framförandet av restaurantvagn i
och för sig icke ändrar mycket i avseende å detta behov, som mest hänför
sig till behovet att med mat och logi tillgodose på hotellstationerna
väntande eller dit ankommande resande likasom resande, vilka skola använda
sig av grenlinjerna, på vilka i varje fall restaurantvagnar ej
framgå.

Vid alla de ifrågavarande stationerna synas också hotellen fylla ett
verkligt behov, enär det ofta inträffar att samtliga resanderummen äro sä
upptagna, att övernattande resande måste söka erhålla mer eller mindre
lämpligt nattlogi annorstädes i respektive samhällen. Styrelsen är
nog därför närmast av den uppfattningen, att samtliga hotellen och
restaurangerna äro erforderliga för tillgodoseende av den trafikerande
allmänhetens behov och att de, som av ålder funnits och äro anordningar
med vilka man räknar, fördenskull icke kunna slopas utan åsidosättande
av den trafikerande allmänhetens intressen på ett sätt, som torde komma
att uppväcka mycket klander och som nog icke heller i längden kan vara
förenligt med statens järnvägars egna intressen.

Styrelsen, som givetvis har samma intresse som revisorerna av att statens
järnvägars kapitalutlägg och andra uppoffringar för denna statens
järnvägar påtvingade affär hålles nere, har emellertid ingenting att
erinra mot företagandet av en undersökning på varje plats om hotellföretaget
kan nedläggas, liksom ej heller, att, sedan det prövats och avgjorts
att så i visst fall ej bör ske, allt göres för att få rörelsen jämte
underhållsskyldighet överlämnad till lämplig arrendator. Detta har styrelsen
alltid förutsatt, men styrelsen vill dock ej underlåta redan nu
nämna, att styrelsen närmast tänkt sig, att rörelserna skulle kunna få
överlämnas till det med styrelsen samarbetande turisttrafikförbundets
restaurantvagnsaktiebolag, detta bland annat därför att restaurantrörelserna
mycket lämpligt låta sig skötas i samband med restaurantvagnsrörelsen
och därför att därmed tryggas den enhetliga och goda standard
för restauranterna och hotellen, som styrelsen anser det vara sin skyldighet
att föranstalta om för den resande allmänhetens räkning och för reselivets
höjande till fördel även för statens järnvägar.

Om i något fall hotell- eller restaurantrörelsen skulle anses böra indragas,
 skall styrelsen givetvis också söka på annat lämpligt sätt tillgodo10
— It ev.-be rättelse ang. statsverket för är 1021. TIT.

Aktiebolaget

Transport kompaniet.

— 146 —

göra statens järnvägar de ledigblivande lokalerna. Styrelsen vill dock
redan nu uttala, att de erforderliga ändringsarbetena för dessas användande
på av statsrevisorerna som lämpligt antytt sätt måste komma att
bliva synnerligen omfattande och därför betinga mycket stora kostnader,
vilka i ännu högre grad skulle omöjliggöra de gjorda och förestående kapitalutläggens
förräntande. Nämnas må för övrigt, att behovet av expeditionslokaler
och överliggningsrum vid ifrågavarande platser för närvarande
är tämligen väl tillgodosett samt att anordnande av bostäder i
dessa hotellbyggnader skulle ställa sig synnerligen olämpligt med hänsyn
till byggnadernas läge nära intill stationshus, spår och plattformer
samt gator.

§ 51.

Beträffande .avtalet mellan järnvägsstyrelsen och aktiebolaget Transportkompaniet
uttala revisorerna under § 51 inledningsvis, att järnvägsstyrelsen
genom avtal antagit detta bolag till statens järnvägars kommissionär,
 och att detta bolag enligt revisorernas mening i denna sin egenskap
åtnjutit en särställning i förhållande till övriga trafikanter. Därefter
lämna revisorerna en utförlig redogörelse för bolagets tillkomst och
för den befattning därmed, som vissa tjänstemän i framskjuten ställning
vid statens järnvägar tagit. I fortsättningen av sin redogörelse
giva de en beskrivning över de olika arbetsområden, med vilka bolaget
sysselsatt sig — utforslingen av ankommande styckegods inom Stockholm,
 Göteborg och Malmö och samlastningen av styckegods till vagnslaster
— och dröja därunder särskilt vid samlastningen av styckegods
och vid de nedsättningar, som järnvägsstyrelsen vid olika tillfällen lämnat
för samlastningsgods. Revisorerna formulera sitt uttalande som en
anmärkning dels emot den sammanblandning mellan statens och enskilda
företags intressen, som enligt revisorernas uppfattning skett, därigenom
att befattningshavare vid statens järnvägar, som haft att bevaka statens
järnvägars intressen gent emot bolaget, för särskilda uppdrag hos bolaget
tillförsäkrats ekonomiska fördelar, dels mot att järnvägsstyrelsen genom
att införa samlastningstariffer åt ett stort enskilt bolag överlåtit transportuppgifter,
 som, därest styrelsen smidigt anpassat fraktsatserna, kunnat
förbehållas järnvägarna själva. Därjämte framhålla de, att från trafikantsynpunkt
den erinran kan riktas mot de för samlastningsgodset beviljade
fraktnedsättningarna, att de medföra vissa oformligheter med
avseende på transportavgifternas storlek, i det att nedsatta fraktavgifter
tillämpas mellan ett visst antal bestämda orter men däremot icke å mellanliggande
bansträckor.

Styrelsen vill med anledning av vad som sålunda av revisorerna anföres
till en början framhålla, att deras redogörelse för bolagets ställning
tydligen innebär eu övervärdering av de faktorer, som läggas till grund
för uppfattningen, att bolaget skulle intaga någon särställning i förhållande
till övriga trafikanter, dels i allmänhet enligt huvudkontraktet,
dels enligt det särskilda avtalet angående samlastning av styckegods.
Järnvägsstyrelsen vill härvidlag erinra, att styrelsens åtgärd att i stället
för vissa upphörande liknande företag antaga bolaget till sin kommissionär
eller rättare sagt sin entreprenör för utförande av vissa arbeten,
såsom lossning, magasinering och utforsling av ankommande resgods,
utkörning av ankommande styckegods och för den nya uppgiften att
uppsamla och samlasta avgående styckegods, endast avsåg och innebär

att skaffa ett organ, som kunde tjäna som förmedlare mellan järnvägen
och trafikanten och som eu agent åt järnvägarna. En sådan anordning
är vanlig och ofta tillämpad vid jämförbara trafikföretag samt erkänd
såsom riktig och fördelaktig både för företagen och deras kunder, trafikanterna,
 och det torde väl aldrig hava satts i fråga att förmena dylika
företag att anlita eu sådan utväg för att främja och utveckla verksamheten
samt verka till bekvämlighet och nytta för kunderna. För att utföra
den avsedda verksamheten behöver dock entreprenören givetvis ett visst
stöd av sin huvudman, och så har han också i någon mån fått i förevarande
fall. I)å detla emellertid här är av synnerligen lågt ekonomiskt
värde, kan detsamma icke gärna åberopas som grund för eu uppfattning,
att entreprenören som trafikant intager någon särställning av betydelse
jämfört med andra trafikanter. De förmåner, det här rör sig om, inskränka
sig nämligen till allenast en del av de som revisorerna omnämnt
och bestå däri, att järnvägsstyrelsen, när så utan olägenhet kan ske,
upplåter tomt för magasin mot skälig avgift, att järnvägsstyrelsen kostnadsfritt
låter förse magasinet med spårförbindelse och kostnadsfritt utför
den erforderliga vagnsväxl ingen på detta spår. Det torde vara klart,
att dessa åtaganden också vila på förutsättningen att entreprenörens
verksamhet — här särskilt i fråga om samlastningen — i det långa loppet
minskar järnvägens behov av magasin, spår och växling för styckegodstrafiken
samt att ersättning både för spår och växlingsarbete för dylik
trafik, här som i så många fall i övrigt, kan betraktas ingå i fraktsatserna.

I fråga om bef ordringen av samlastade sändningar, intager Transportkompaniet
däremot ingen som helst särställning. Alla sådana sändningar
befordras nämligen på samma sätt, oavsett vem som är avsändare. Då
revisorerna här anmärka såsom en förmån, att bolaget fått rättighet att
även å annan tid, än den för allmänna trafikanter gällande, överlämna
sådant av bolaget mottaget styckegods, som bolaget icke lämpligen kan
samlasta, till befordring i statens järnvägars styckegodsvagnar, vill styrelsen
emellertid ej underlåta att meddela, att denna bestämmelse i kontraktet,
 som tillkom i syfte att spara vagnsutrymme, sedan visat sig icke
ha någon praktisk betydelse. Den har icke någonsin tillämpats och kan
därför saklöst utgå ur avtalet.

I detta sammanhang omnämna revisorerna vidare, att bolaget äger att
kostnadsfritt begagna befintliga magasinslokaler för bland annat ankom*
mande paket-, il- och fraktstyckegods och nödigt expeditionsutrymme på
de platser, där bolaget har hand om utkörningen av sådant gods, och
att nödiga ändringar och utvidgningar av lokalerna bekostas av statens
järnvägar. Detta är dock en sak, som styrelsen vill understryka, endast
bär att göra med den entreprenören åliggande utkörningen av ankommande
paket-, il- och fraktstyckegods och ej med samlastningen. Det
torde för övrigt härvidlag vara alldeles uppenbart, att -det skulle vara
synnerligen tidsödande och oekonomiskt att låta entreprenören föra upp
egna lokaler och tvinga honom att först flytta godset från järnvägens
magasin till eget magasin för att där sortera godset för inlastning på de
olika utkörningsfororna. Förutom den tidsförlust, som därigenom skulle
uppstå och som skulle fördröja godsets utlämning till trafikanterna, skulle
dessa naturligtvis också få betala högre avgifter för utkörningen för att
täcka kostnaderna för detta onödiga arbete och räntorna på det onödiga
kapitalutlägget för byggnaderna. Också lär det vara väl känt, att det

14S —

i allmänhet icke är lätt att skaffa mark och ylats för ett dylikt extra
magasin på berörda stationer. Vad så expeditionsutrymmet beträffar,
inskränker det sig till en i statens järnvägars magasin inbyggd mindre
kur, där bolagets förmän kunna sköta kontrollen över utkörningen. Det
må bemärkas att alldeles samma förmåner, vilka ytterst komma den trafikerande
allmänheten till godo, har varje förutvarande entreprenör för
utkörning av gods åtnjutit, utan att någon därför funnit anledning att
klandra järnvägsförvaltningen. Utkörningen av ankommande styckegods
är nödvändig för att hålla behovet av magasinsutrymmet för dylikt gods
inom rimliga gränser, och styrelsen håller det icke heller gärna för möjligt,
 att revisorerna med sin anmärkning mot denna bestämmelse i kontraktet
velat avse, att uppgörelsen härom bör bortfalla.

Styrelsen vill så anföra, att det icke heller är riktigt, när revisorerna
uttala, att Transportkompaniet faktiskt intager en särställning i förhållande
till andra trafikanter med avseende ä befor dringen av samlastat
gods, i så hänseende att andra tariffsatser än de allmänna medgivits för
transporter mellan vissa platser, där Transportkompaniet driver rörelse.
Nämnda lägre tariffsatser hava nämligen gällt och gälla fortfarande för
vilken trafikant som helst på dessa platser och äro för övrigt icke inrättade
för transporter endast mellan sådana orter, där Transportkompaniet
driver rörelse, utan även för transporter mellan ett antal
andra orter. Bland de personer, som hava intressen i denna sak, torde
också vara väl bekant, att dessa tariffsatser använts av ett stort antal
trafikanter, både speditörer och andra affärsmän och av industrimän och
särskilt av ett med Transportkompaniet på detta område direkt tävlande
företag. Att konkurrensen härvid, enligt vad järnvägsstyrelsen tror sig
veta, bär börjat visa osunda tendenser är dock att beklaga och det torde
vara ömkligt söka ett korrektiv häremot. Styrelsen har därför sin uppmärksamhet
riktad på saken, men är vid detta tillfälle icke beredd att
giva någon anvisning, hur ett sådant skall kunna finnas.

Revisorerna syssla sedan särskilt med ifrågavarande samlastningstrafik,
 sådan den bedrives av bolaget. Revisorerna säga sig hava funnit,
att detta bolagets arbete tilldragit sig uppmärksamhet. Detta har järnvägsstyrelsen
också funnit, men styrelsen anser för sin del, att orsaken
härtill huvudsakligen är den, att bolaget utfört detta arbete på ett gott
sätt och i följd därav vunnit en viss framgång för sig självt och för järnvägen.
 Förutom i det statistiska materiel angående vunnen trafikökning,
som står styrelsen till buds, synes bevis härför givas i den ovan anförda
omständigheten, att sedan Transportkompaniet brutit marken och drivit
upp denna rörelse till eu avsevärd omfattning, tävlande företag uppträda
på samma område. Stärkande i uppfattningen härvidlag verkar också
det, att man icke heller kan värja sig för intrycket, att företag i transportbranschen,
 som känna sig berörda av den anskaffning av frakter a
statens järnvägar, som framgången av bolagets arbete innebär, söka
komma den påtalade uppgörelsen och verksamheten till livs. Ett annat
gott bevis torde slutligen vara, att idén upptagits även av enskilda järnvägsföretag.
 Styrelsen är sålunda i tillfälle nämna, att vårt lands största
enskilda järnväg och med denna samarbetande järnvägar anlitat alldeles
samma anordning med entreprenör och fraktrabatter för samlastning av
styckegods, som statens järnvägar och funnit dessa åtgärder vara till
nytta för företagen och därmed också för deras trafikanter. Detta har

14!)

däremot, så vitt styrelse]) har sig bekant, icke av någon puta lats såsom
förkastligt.

Av revisorernas i detta sammanhang gjorda uttalanden framgår icke
bestämt, huruvida revisorerna anse de för samlastningstrafiken lämnade
fraktnedsättningarna vara för stora. Revisorerna inskränka sig till att
säga, att de äro högst avsevärda och i vissa fall så låga, att de understiga
de allmänna fraktsatserna för vagnslastgods och att därigenom öppnats
möjlighet att tävla jämväl om transporterna av dylikt gods. Järnvägsstyrelsen
vill på grund därav endast påpeka, sitt det bland annat
just är möjligheten till denna tävlan med andra transportföretag, som
styrelsen genom fraktnedsättningarna velat på ett affärsmässigt sätt
åvägabringa, och styrelsen har därvid sökt efter bästa möjliga bedömande
avpassa fraktsatserna på ändamålsenligt och tillfyllestgörande sätt.

Mertrafik har obestridligen också tillförts statens järnvägar. Utöver
de siffror, som revisorerna själva anfört, och vilka tydligt visa, att Transportkompaniet
tillfört statens järnvägar en avsevärd mängd nya transporter,
 kan styrelsen lämna, följande översikt över antal ton i medeltal
per månad av statens järnvägars egna styckegodstransporter och av Transportkompaniets
sändningar å de viktigaste av de sträckor å statens järnvägar,
 för vilka nedsatta frakter medgivits för s. k. samlastningsvagnar.

Statens järnvägar
Transportkompaniet

dr 1921

dr 1922

dr 1923

dr 1924

.............. 1,017

972

1,009

1,277

............. 170

391

529

1,026

Summa 1,187

1,363

1,538

2,303

Eu beräkning av den ekonomiska innebörden och utbytet härav är givetvis
vansklig att med någon fullt bestämd grad av visshet göra, detta
särskilt i betraktande av att samlastningsarbetet ännu pågått förhållandevis
så kort tid. Göres emellertid med användande av de senare årens siffror
en sammanställning av å ena sidan de inkomster man på de av samlastningen
berörda linjerna skulle hava uppnått, om den vanliga stycke
godstrafikens progression där antagits densamma som på övriga linjer, och
å andra sidan de inkomster, som verkligen uppnåtts för den egna styckegodstrafiken
på samlastningslinjerna med tillägg av den inkomst, som samlastningstrafiken
med därför tillämpade taxor givit, så visar sig ett mycket
bestämt utslag till favör för den senare kombinationen, och detta är
fallet vare sig man tagen i betraktande blott den samlade bruttoinkomsten
eller söker få fram den verkliga nettobehållningen.

Det synes därför icke kunna råda något tvivel om att ackvisitörs- och
samlastningsverksamheten verkligen är för statens järnvägar ekonomisk'',
fördelaktig.

Revisorerna giva vidare uttryck åt ett starkt tvivel om lämpligheten av
att åt ett stort enskilt företag, som enligt deras mening i viss man intar
en särställning, överlåta transportuppgifter, vilka genom att smidigt anpassa
fraktsatserna borde kunna bevaras åt statens järnvägar själva. Revisorerna
understryka denna mening genom att framhålla, att den egna
trafikförmågan med avseende å såväl personal som materiel och inäga
sinsutrymmen endast delvis kan tagas i anspråk på grund av lågkonjunkturen.

Vid frågan, som revisorerna här ånyo föra fram, om att dessa transportuppgifter
överlåtits åt ett företag, vill styrelsen ej vidare uppehålla sig.

— 150 —

Men stj rensen vill framhålla, att ett sa smidigt anpassande av fraktsatserna,
 att avsett transportförvärv endast därigenom skulle kunna åstadkommas
av statens järnvägar själva, är helt enkelt omöjligt. Partiella nedsättnmgar
bliva gärna generella, och man kan därigenom förlora vida
mera på det hela, än man kan vänta vinna i åsyftade delar, och järnvägsstyrelsen
har ännu aldrig — och väl icke någon annan större järnvägsförvaltning
heller — kunnat inlåta sig på att erbjuda individuella fraktriedsättnmgar
för den oändliga mångfalden av styckegodstransporter. De
fraktnedsättningar, som i analoga fall ha av järnvägarna lämnats, hava
avsett endast gods i hela vagnslaster och vanligen gällt mera regelbunden
försändning av mycket stora partier. Samlastningsidén åter gör det möjligt
för järnvägarna att med hjälp av agenturföretag, som själva få sköta,
den smidiga, individuella anpassningen av fraktsatserna för de olika
styckegodssändningar, som agenten tar emot, draga till sig även sådan;
sändningar.

Pad beträffar revisorernas mening, att statens järnvägar skulle, säj''
skilt nu, då lågkonjunktur råder och järnvägens kapacitet ej är tagen
fullt i anspråk, själva kunna med fördel utöva den verksamhet, som
Transportkompaniet nu har om hand, synas revisorerna hava förbisett vad
som väl kanske är den springande punkten i hela denna fråga, nämligen
att ackvisitörsverksamheten och den lokala forslingen av godset till och
från järnvägen äro nödvändiga förutsättningar för ifrågavarande verksamhet
och för att nå det avsedda målet: att vinna ökade transporter åt järnvägen.
 Revisorerna synas ej hava beaktat, att dessa verksamhetsgrenar
icke lämpligen kunna övertagas av statens järnvägar. För ackvisitörsverksamheten
särskilt fordras en köpmansmässig utbildning samt att
ackvisitören har personligt ekonomiskt intresse som drivfjäder. lian bör
också lia en sa fri ställning, som icke är tänkbar för eu statstjänsteman.
Det vore opraktiskt, oekonomiskt och icke ändamålsenligt för järnvägarna
att lägga sig till med egna organ för berörda arbete, och detta gäller även
den lokala forslingen av godset, för vilken uppgift ej heller statens järnvägars
organisation och personalförhållanden äro ägnade. Därest emellertid
statens järnvägar trots detta skulle skrida till att taga befattning med
den lokala forslingen av gods mellan järnvägen och dess avsändare och
mottagare samt med den förstberörda ackvisitörsverksamheten, lider det
intet tvivel därom, att ej styrelsen genast skulle mötas av ett och i detta
fall även fullt berättigat klander över att styrelsen ville utsträcka statsdriften
till ett område, där den ej passar, och därmed gorå intrång på et!
arbets- och förvärvsområde, som är naturligt för enskild järnväg.

Ett bättre utnyttjande av trafikförmågan under lågkonjunkturen skulle
förutsätta, att statens järnvägar själva skulle kunna utöva den verksamhet,
 som Transportkompaniet nu har om hand, lika bra. Detta kan dock ej
väntas bliva fallet och följden av att gå fram enligt revisorernas anvisning
skulle alltså i stället bliva den, att transportförmågan bleve ännu
mindre tagen i anspråk och det ekonomiska utbytet av statens järnvägars
verksamhet försämrat.

Revisorerna rikta till slut den anmärkningen ur trafikantsynpunkt mot
ifrågavarande fraktnedsättningar, att de medföra vissa oformligheter med
avseende på transportavgifternas storlek. Härmed avses, att dessa tariffer
endast tillämpas i transport mellan vissa bestämda orter, men icke mellan
de stationer inbördes, som äro belägna på den handel, som begränsas av
förstnämnda orter. Det må då först i förbigående sägas, att denna an -

- 151

märkning ger tydligt bevis just pa deri av styrelsen i det föregående fram*
hävda svårigheten att åstadkomma do smidiga taxor, som revisorerna i
det allmänna sammanhanget rekommenderat. Den ursprungligen från trafikanthåll
framkomna anmärkningen är nog också egentligen endast ett
försök att emot det järnvägsekonomiska intresset få komma i åtnjutande
av vissa mera allmänna fraktnedsättningar. Styrelsen vill emellertid
för sin del framhålla, att genom de påtalade fraktnedsättningarua för
transporter mellan vissa orter, som då tävlan råder om transporterna,
företagits i järnvägens affärsintresse, har järnvägsstyrelsen icke på någor
sätt försämrat fraktvillkoren för de trafikanter, som hava att försända
gods mellan stationer, som ligga inne i landet pa de handelar, över vilka
de förstnämnda transporterna framgå. Då revisorerna mena, att åtgärden
icke kan anses vara försvarlig vare sig ur järn vägsekonomisk eller av
allmän nationalekonomisk synpunkt, har styrelsen en rakt motsatt mening
i denna sak. Styrelsen har genom de påtalade fraktnedsättningarna
gjort det möjligt för trafikanterna på berörda sträckor att anlita den snabbare
och bekvämare järnvägstransporten i stället för sjötransporten, och
detta är endast fördelaktigt för trafikanterna. Samtidigt har det varit
den för övrigt även uppnådda avsikten att tillföra järnvägen ökad trafik,
och detta kan endast vara ekonomiskt fördelaktigt för järnvägen. Därest
den erbjudna fraktrabatten är lämpligt avvägd, vilket den, så vitt nu kan
bedömas, också synes vara, så gorå järnvägarna uppenbarligen eu vinst,
om trafikanterna anse sig kunna godtaga den erbjudna frakten. Då säkert
således är klart fördelaktig ur järnvägsekonomisk synpunkt och da trafikanten
därtill anser sig hava fördel av att anlita den erbjudna järnvägsleden
och för transporten på denna väg betalar den i regel något högre
och i många fall icke så litet högre järnvägsfralcten, maste han givetvis
hava beräknat att därigenom göra eu vinst i eu eller annan form och därmed
torde också den nationalekonomiska sidan av saken vara väl försvarad.
 Vad denna beträffar bör det därtill bemärkas att åtgärden i fråga
icke bär någon betydelse för importens storlek. Det bär nämligen därvidlag
ingen betydelse, huruvida godset från importhamnen forslas sjöledes
eller järnvägsledes, och för det tävlande företag i samma affärsgren,
 som till äventyrs bär sin verksamhet förlagd till en plats, som icke
har de ifrågavarande fraktnedsättningarna, innebär det ingen försämring
i förutvarande läget, att medtävlaren vid kusten får möjlighet att för ungefär
likvärdiga fraktkostnader sända varorna vidare järnvägsledes i stället
för sjöledes.

Revisorerna påtala, att ett flertal befattningshavare i framskjuten stallning
vid statens järnvägar inträtt i bolaget och av detta fatt ekonomiska
fördelar och finner detta anmärkningsvärt, eftersom dessa statens järnvägars
tjänstemän haft att tillvarataga statens järnvägars intressen gentemot
bolaget. Järnvägsstyrelsen vill härtill anföra, att styrelsen dock endast
insatt en representant i bolagets styrelse och att detta var i och för uppgiften
att bevaka statens järnvägars intressen vid huvuddispositionerna
inom bolagets ledning. Denna anordning är på intet sätt enastående eller
anmärkningsvärd utan fastmera ganska vanlig och motiverad. Staten
har som bekant sedan gammalt haft ombud i styrelserna för en mängd enskilda
trafikföretag, där staten haft intressen av olika slag.att bevaka.
Dessa ombud pläga också som regel tillerkännas någon ersättning att utgå
från de berörda företagen, utan att detta föranlett till kommenterande och
insinuationer av sådan art, soni tyvärr nu följt i den allmänna diskussio -

— 152 —

Vissa trafikplatser
utmed
norra stambanan.

AVIV * e\ lsorernas Påtagande av saken gentemot järnvägsstyrelsen i
detta fall. Styrelsen kan också försäkra, att den statens järnvägars tjänstehi«11+f)lan''i11en
^ls*rikt?chefeu Löfmarck, som järnvägsstyrelsen önskat få
?..bolaeets ledning, pa ett mycket förtjänstfullt sätt tillvaratagit
statens jarnvagars har berörda intressen.

Det framgår icke med tydlighet av revisorernas framställning, huruvida
1 ‘lg pa sm tid av verkställande direktör, förre trafikinspektören Asplund. Det
maste derför av styrelsen framhållas, att ifrågavarande val av en statens
jarnvagars tjänstemän vant styrelsen helt ovidkommande. En given följd
av att denne tjänsteman fann med sin egen personliga fördel förenligt att
antaga tjänsten var, att han måste begära avsked ur statens järnvägars
tjänst och lian liar icke heller någonsin gjort samtidig tjänst vid statens
jainvagar och bolaget. Att Asplund sedan i tävlan med andra medsökande
till en viss ledig!)liven tjänst vid statens järnvägar åter erhöll anställning
dar, innebar icke heller något anmärkningsvärt, enär han vid återinträdet
i statens jarnvagars tjänst måste avgå och även avgick ur bolagets tjänst
JJe Övriga tjänstemän vid statens järnvägar, vilka haft något med bolagets,
edning och skötsel att skaffa, hava icke tillsatts genom styrelsens medvervan
utan torde de hava kommit till detta såsom ekonomiskt intresserade i
ett av de expressbyraforetag, vilka bolaget vid startandet av sill verksamhet
hade att inköpa. Järnvägsstyrelsen har härvidlag icke haft någon anJedmng
att erinra, enär ifrågavarande tjänstemän aldrig haft någon sådan
stallning vare sig vid statens järnvägar eller hos bolaget, att de kunnat
utöva något nämnvärt inflytande på utvecklingen. De äro för övrigt nu
sedan länge borta från bolaget och deras befintlighet där en gårig i tiden
kan over huvud taget icke hava någon betydelse för den nu närmast förevarande
fragaii, huruvida någon ändring i järnvägens förhållande till
olaget skall behova göras eller icke. Järnvägsstyrelsen nödgas därför på
det bestämdaste tillbakavisa revisorernas anmärkning, att genom några
personal dispositioner någon sammanblandning ägt ruin mellan statens
och enskilda företags intressen. Att sådan under inga förhållanden får äga
mm det framstar for styrelsen lika angeläget och naturligt som för någon
som helst annan.

§ 52.

Lndei denna paragraf hava revisorerna funnit anledning fästa uppmärksamheten
vid ett antal utmed norra stambanan belägna trafikplatser, där
trafiken ar mycket ringa. Å vissa av dessa platser hade senare tid utförts
omfattande utvidgningsarbeten. A nedanstående utefter järnvägslinjen
Ockeibo-Ange befintliga håll- och lastplatser hade sålunda enligt senast
tillgängliga statistiska redogörelse, avseende år 1922, trafikinkomsterna
under samma år uppgått till belopp, som framginge av nedanstående
tabell:

Trafik- Stationstjänst- Antal resor Använd

inkomster kostnader per dag personal

^0stv° 1,884 12,410 3 3

Norrh°S ....................................... 2,620 12,290 4 3

Juån ........................................... 3,184 8,303 2 2

A nämnda tre platser hade med anslag, beviljade av 1918 års riksdag,
uppforts nya stationshusbyggnader (stationsstugor) för en kostnad av i

— ir>3

medeltal 40,000 kronor a varje plats. Jämväl sparsystemen hade på senare
tiden utvidgats. Husbyggnadsarbetena inberäknat uppginge de vid
Röstbo nedlagda kostnaderna till sammanlagt omkring 100,000 kronor. För
Norrhög och Juån utgjorde motsvarande belopp cirka 75,000, respektive
70,000 kronor.

Norr om Bräcke hade eu vid Fångsjöbacken, mellan Bispgården och Graninge
stationer tidigare befintlig lastplats utbyggts till mötesplats för en
kostnad av 50,000—60,000 kronor. Trafikinkomsterna å denna plats uppginge
år 1922 till 1,971 och stationstjänstkostnaderna till 5,070 kronor. År
1923 uppginge trafikinkomsterna till 8,574 kronor. Antalet resor vore år
1922 632 och 1923 406.

Med sagda redogörelse hava revisorerna velat fästa uppmärksamheten
på vissa utmed norra stambanan på senaste tiden utbyggda stationsanläggningar
(håll- och lastplatser), där trafiken för närvarande vore mycket obetydlig,
 men vilkas trafikerande droge höga kostnader i avlöningar till där
stationerad personal. Ifrågavarande trafikplatser tillkommo under eu tid
av högtrafik och deras anläggande föranleddes i första hand av behovet av
att dä äga tillgång till mötesplatser för undvikande av tågförseningar.
Hå emellertid dessa trafikplatsers betydelse i trafikavseende vore mycket
ringa, syntes angeläget, att kostnaderna för deras skötsel genom lämpliga
anordningar nedbringades.

Rörande ifrågavarande platser får styrelsen först hänvisa till följande
statistiska uppgifter, avseende tiden 1 oktober 1923—30 september 1924.

Använd per- Antal för- Antal expe- Trafikm- Stationstjänst -

Plats sonat i medel- sålda bil- ditioner i komster kostnader

tal per dag jetter godstrafik Kr. Kr.

Röstbo .................... 1 3 899 508 12,736 1 10,002

Norrhög ............... 2 982 434 3,537 8,135

Juån....................... 2 570 124 567 7,313

Fångsjöbacken........ 1 472 342 13,425 4,507

Trafikomfattningen vid dessa platser är sålunda alltjämt obetydlig.
Hade platserna ifråga därför till uppgift endast att ombesörja den vid dem
befintliga lokala trafiken, skulle givetvis kostnaderna för desammas skötsel
kunna nedbringas till en ringa summa per år, i det att då endast behövde
vara anställd en platsvakt vid var och eu av dem.

Platsernas huvudsakliga uppgift är emellertid att tjäna såsom tågmötesoch
tågförbigångsplatser och för att vid behov kunna medgiva en kortare
tidsintervall mellan två tåg i samma riktning, än vad som eljest vore
möjligt.

Röstbo är belägen å den 15.9 km. långa sträckan Holmsveden—Kilafors.
 Till platsen är visserligen icke för närvarande förlagt ordinarie tågmöte
eller tågförbigång, men den bör vara iordningsställd och bevakad för
att när som helst kunna fungera som mötes- och förbigångsplats, vilket den
vid tågrubbningar också ofta får göra. Sådant tågläget är för närvarande
skulle t. ex. eu försening av ett godståg på omkring 10 minuter medföra,
att, om mötesmöjlighet icke funnes vid Röstbo, icke blott detta godstågskulle
bliva ytterligare försenat utan även en avsevärd försening drabba
audra tåg.

1 Antalet personal från och med 1 juli 102-1 minskat till 2, varigenom kostnaderna kunna
beräknas nedgå till omkring 7,000 kronor per år.

154 —

Norrhög är belägen mellan llamsjo och Mellansjö, en stationssträcka pa*
18.4 km. Som därjämte hela avståndet mellan Kamsjö och Norrhög, 12.4
km. ligger i så gott som oavbruten stigning, är godstågens gångtid mellan
förstnämnda stationer avsevärt lång, omkring 1 timme 20 minuter. För
närvarande är ett ordinarie tågmöte per dag förlagt till Norrhög och den
omständigheten, att, som nämnts, gångtiden mellan Ramsjö och Mellansjö
för tåg norrut är lång, gör det särskilt nödvändigt att vid tågförseningar
kunna till Norrhög förlägga möten och förbigångar.

Juån ligger å det 18 km. långa stationshållet mellan Mellansjö och
Östavall. Till platsen är visserligen ordinarie tågmöte eller lör bi,gång
för närvarande icke förlagt, men det är mycket av behovet påkallat att
när som helst kunna anordna tillfälliga möten och förbigångar även vid
denna plats, då härigenom förseningar av vissa godståg på 30—45 minuter
och därmed förbundna återverkningar på andra tåg kunna undvikas.

Fångsjöbacken är belägen mellan stationerna Bispgården och Graninge,
mellan vilka avståndet är lS.i km. Vid platsen äger nu dagligen ett
ordinarie tågmöte rum. Enär under en tidrymd av 2 14 timmar på förmiddagen
och 1 Vi timmar på aftonen 4 respektive 3 i båda riktningarna
gående tåg beröra stationen, är det av vikt att vid inträffande tågförseningar
kunna anlita platsen såsom tillfällig mötes- eller förbigångsstation.

De vid nu ifrågavarande platser verkställda anläggnings- eller utvidgningsarbetena
hava sålunda icke föranletts av det trafikutbyte, som platserna
äro avsedda att förmedla, utan anordningarna hava tillkommit för
att möjliggöra ett underlättande av tågrörelsen. Detta var visserligen mest
av behovet påkallat under tiden för krigskonjunkturens högtrafik, men
deras anläggande var motiverat redan av erfarenheterna före denna tid.
Styrelsen vill erinra om den tidtabell, som länge dessförinnan måste upprättas
för transportsäsongen för träkol och som faktiskt icke innebar möjligheten
att på den långa och med glest förlagda mötesplatser utrustade
enkelspåriga linjen avveckla tågrörelsen med den ordning, säkerhet och
regelbundenhet, som måste krävas. Anordningarna i fråga hava ur denna
synpunkt alltjämt sitt berättigande. Genom deras befintlighet möjliggöres,
 att vid tågrubbningar förseningar kunna undvikas i högre grad än
eljest vore fallet, vilket i sin ordning har till följd minskade driftkostnader,
enär återvinnande av tid, som ett tåg förlorat, alltid medför ökad kolförbrukning.
 En del av de ökade driftkostnader, som uppkomma genom att
platserna användas eller när som helst kunna användas såsom tågmötesocli
tågförbigångsplatser, måste därför anses uppvägda av minskade kostnader
för tågens framförande. Då tiderna för platsernas bevakning per
dygn redan och ofta med förlängd tjänstgöringsskyldighet för personalen
äro inskränkta till de minsta, som med hänsyn till tågrörelsen anses vara
möjligt, kunna ej heller kostnaderna för skötseln väntas bliva lägre än vad
de för närvarande äro.

Revisorerna hava även anfört, att strax söder om Norrhög vid Brännbacken
anlagts eu ny hållplats, vilken dock aldrig tagits i bruk.

Mellan Ramsjö och Norrhög går banan, såsom redan tidigare omnämnts,
i en nästan oavbruten stigning och den gångtid, som erfordras för gods
tågen, är avsevärt lång. Vid en stark trafik är det därför synnerligen
olägligt för tågledningen att ej mellan nämnda platser kunna anordna ett
tågmöte. Järnvägsstyrelsen upptog därför på sin tid — år 1917 — även
denna plats i sin plan för berörda huvudlinjes förseende med nödiga tågmötesplatser
och begärde till fullföljande av planen vid 1918 års riksdag

155

medel för anläggande av en mötesplats’ vid Brännbacken. Sedan denna
emellertid färdigställts, blev trafikomfattningen av kända skäl, men som
man vill får hoppas mera tillfälligt, allt mindre och det har därför ej blivit
nödvändigt att vid något tillfälle taga densamma i bruk. Emellertid äro
växlarna vid platsen ej inlagda och alltså erfordras ej någon bevakning
därstädes, varigenom inga driftkostnader uppstå. Det är dock fortfarande
av samma betydelse, att platsen utan tidsutdräkt och nämnvärda kostnader
kan iordningställas att tjäna såsom mötesplats vid tillfällen då så kan
befinnas erforderligt.

I behandlingen av detta ärende hava jämväl deltagit överdirektörerna
Virgin och Flodin, överingenjören Fogelmarck samt byråcheferna Åberg,
Olofsson och Englund.

Stockholm den 23 december 1924.

Underdånigst:

AXEL GRANHOLM.

PER KJEI.UX.

Domänstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I. sid. 94,

§§ 53—55.

Till Kung!, jordbruksdepartementet.

Genom nådig remiss den 8 december 1924 har domänstyrelsen anbefallts
att till jordbruksdepartementet inkomma med utlåtande i anledning av
vad riksdagens revisorer enligt ett vid remissen fogat utdrag av deras
berättelse angående granskning av statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning
under tiden 1 juli 1923—30 juni 1924 samt, för vissa fall, kalenderåret
1923 anfört, och får i anledning härav styrelsen, med remisshandlingarnas
återställande, anföra följande.

Anmärkningarna avse domänverkets administrationskostnader, avsättning
till förnyelsefonden för återväxtkostnader samt domänverkets sågverk.

Vad då först angår ökningen sedan år 1916 av domänverkets administrationskostnader
är denna helt naturligt beroende av såväl den intensivare
skogsvård, som under de senare åren bedrivits, som särkilt den
oerhörda prisstegring på alla områden, som sedan den tiden ägt rum.
Enär styrelsen ansett nödvändigt att snarast möjligt erhålla kännedom
om skogstillgången å statens skogar, har indelningen och uppskattningen
av desamma bedrivits med användande av ett avsevärt större antal arbetskrafter
än tidigare varit fallet, och som normalt är erforderligt, varigenom
en ytterligare stegring av förvaltningskostnaderna ägt rum. Därest
av revisorerna framlagts eu jämförelse mellan domänverkets kostnader å
ena sidan, och de kostnader, som privata företag av samma natur fått
vidkännas, å andra sidan, skulle revisorerna säkerligen funnit, att dessa
senares kostnader snarare överstigit än understigit domänverkets. Vid
de jämförelser, som styrelsen själv i vissa fall och av olika anledningar

— 156

gjort beträffande domänverkets förvaltningskostnader i förhållande till
förvaltningsobjektens areal med motsvarande kostnader för enskilda företag,
 bär nyss angivna förhållande till fullo konstaterats

Givetvis är det emellertid styrelsens strävan att i sitt arbete söka uppnå
bästa resultat med minsta möjliga kostnader. I sådant avseende har styrelsen
under de senare åren vidtagit åtgärder för att minska personalen,
icke blott den extra, som i stor utsträckning begränsats, utan jämväl den
ordinarie genom indragning av ledigblivna tjänster. Vid varje uppkommande
ledighet låter styrelsen jämlikt bestämmelserna i nådigt brev den
9 november 1922 noggrant undersöka, huruvida möjlighet till indragningfinnes.
 Såsom revisorerna i sin berättelse framhållit, hava under de
senaste åren av ordinarie befattningar 2 jägmästartjänster och 8 kronojägarbefattningar
indragits, och är det styrelsens avsikt att så långt ske
kan med hänsyn till kravet på god skogsvård fortsätta på denna väg.

Vad särskilt angår revisorernas uttalande rörande de till den bevakande
Personalen utgående dagtraktamenten vill styrelsen framhålla att
denna fråga vid flera tillfällen av styrelsen upptagits till prövning, därvid
ifråga om extra personal viss nedsättning i till densamma utgående
traktamenten ägt rum. Såsom styrelsen i senast avgivna generalförslag
förmält, har styrelsen emellertid funnit sig böra med ytterligare åtgärders
vidtagande låta anstå i avvaktan på riksdagens beslut angående nytt
resereglemente.

I fråga om styrelsens egna administrationskostnader är det visserligen
sant, att en avbelastning av arbetet å vissa styrelsens byråer ägt rum.
Med anledning därav har styrelsen i sitt underdåniga yttrande över sakkunnigas
för domänverkets omorganisation den 15 februari 1922 avgivna
betänkande föreslagit, att under vissa förutsättningar en av jordbruksbyråerna
skulle vid nuvarande byråchefens avgång ur tjänsten indragas.
Jämväl beträffande skogsbyråerna har, särskilt genom inrättandet av
eu försäljningsbyrå, arbetsbördan i viss grad lättats. Därest icke nya
arbetsuppgifter väntade, skulle skäl föreligga för undersökning, huruvida
eu av styrelsens extra byråer eventuellt kunde indragas. Emellertid
torde till styrelsen komma att överföras andra arbetsuppgifter, exempelvis
kolonisationsverksamheten. Då vidare genom förbättrade kommunikationer
styrelsen sättes i tillfälle att alltmer genomföra eu intensivare vård
av statens skogar — varom jämväl statsrevisorerna uttalat önskan —
vilket städse medför ökade arbetsuppgifter, synes någon inskränkning
i skogsbyråernas antal för närvarande icke böra ske.

Beträffande utvidgningen av styrelsens kamerala byrå vill styrelsen
erinra om, att denna utvidgning skett på grund av riksdagens beslut med
anledning av statsrevisorernas anmärkningar. Den årliga kostnaden för
denna utökning har emellertid, såsom framgår av styrelsens generalförslag
över utgifterna för år 1925, nedbringats från 90,000 till 70,000 kronor.
Det är styrelsens avsikt att genom användande av maskinell arbetskraft
och förenklade arbetsmetoder söka ytterligare nedbringa dessa kostnader.

Styrelsen vill sålunda betona, att styrelsen gjort och ytterligare kommer
att göra allt för förenklande och förbilligande av arbetet, men att
inskränkningarna givetvis icke få gå därhän, ail eu god skogsvård och
ändamålsenlig förvaltning äventyras.

Gent emot statsrevisorernas förslag om verkställande av utredning i
fråga om nedsättning av domänverkets administrationskostnader genom
personalinskränkning vill styrelsen erinra om att dylik utredning gjorts

av bland alunit den norrländska skogsvärdskommlttén och de skogssakkunniga
för södra Sverige, vilka avgåvo sina betänkanden respektive
åren 1912 och 1915. Långt ifrån att föreslå minskning av verkets personal
hemställde kommitterade om eu avsevärd ökning. Under hänvisning
till såväl detta förhållande som särskilt de åtgärder styrelsen redan
vidtagit och har för avsikt att ytterligare vidtaga för administrationskostnadernas
nedbringande, får styrelsen som sin uppfattning uttala, alt
för närvarande icke några skid synas föreligga för verkställande av
dylik utredning.

Vidkommande härefter frågan om avsättning till förnyelsefonden för
återväxtkostnader vill styrelsen till eu början beriktiga eu missuppfattning
från statsrevisorernas sida. Revisorerna synas utgå ifrån, att föryngring
icke kan ske utan särskild kostnad. Den naturliga återväxten
genom självsådd, vilken kan åvägabringas med förhållandevis ringa
direkta kostnader, synas revisorerna bortse ifrån. I övrigt synas i sak
några skiljaktigheter icke förefinnas emellan statsrevisorernas uppfattning
och styrelsens egen. I likhet med statsrevisorerna anser nämligen
styrelsen, att fondbildning för skogsvårdsändamål i och för framtida
behov är nödvändig.

Beträffande däremot det belopp, om vid varje tidpunkt bör avsättas,
hyser styrelsen från statsrevisorerna avvikande mening. Styrelsen anser
nämligen, att denna fråga bör skärskådas jämväl ur statsfinansiell synpunkt.
 Under depressionstider, då statens inkomster äro jämförelsevis
ringa, synes staten kunna kräva, att de af färsdrivande verken av sina
överskott inleverera så stora belopp som möjligt i och för statsreglering^,
vadan i detta fall avsättningsprocenten bör sättas så lågt som möjligt.
Under tider av högkonjunktur åter, då övriga statsintäkter äro rikligare,
 bör största möjliga belopp disponeras för avsättning för skogs-''
vårdsändamål. Enär under högkonjunkturen rotvärdet å virke stiger,
och avverkningsbeloppen då böra ökas, sker eu automatisk stegring av
avsättningsbeloppen. Det är dessutom styrelsens avsikt att, allt eftersom
förbättrade konjunkturer inträda, föreslå en högre avsättningsprocent.

På grund av det anförda vill styrelsen göra gällande, att med nu tilllämpade
principer avsättningen till förnyelsefonden — därest hänsyn
tages till en längre följd av år — enligt styrelsens mening blir tillräckligt
stor för att till fullo fylla sitt ändamål.

I anledning av den tablå, som av statsrevisorerna lämnats angående
för skogsodling och dikning använda medel, vill styrelsen påpeka, att
för dessa ändamål på styrelsens framställning anvisats större belopp, än
som tagits i bruk, vilket framgår av följande tablå.

För skogsodling För skogsodling

A r och dikning an- och dikning anvisade
belopp vända belopp

1917 .................................... 1,001,756 336,961: 95

1918 .................................... 904,081 760,767: 62

1919 .................................... 1,604,187 1,138,848:31

1920 .................................. 2,134,204 1,634,975:71

1921 .................................... 2,549,002 1,749,863:81

1922 .................................... 1,472,807 1,246,052: ei

1923 ................................... 1,670,543 1,414,096: 6 4

11,336,580 8,281,566: 6 5

— 158 —

Anledningen till att de anvisade beloppen icke i sin kelhet disponerats
är att söka dels i den under senare åren rådande regniga väderleken med
åtföljande högt vattenflöde, särskilt i de norra delarna av landet, varigenom
utdikning omöjliggjorts i deu omfattning, styrelsen tänkt sig, och
dels i att dessa år varit synnerligen dåliga »fröår». Trots styrelsens åtgärder
har det icke varit möjligt att anskaffa tillräckliga kvantiteter inhemskt
frö. Därjämte kan erinras om den under åren 1917—1920 och delvis
även år 1921. allmänt rådande bristen på arbetskrafter.

I fråga om vad av statsrevisorerna anförts beträffande skogsvården å de
norrländska kronoparkema, synas de av revisorerna angivna siffrorna
vara riktiga. De slutledningar, statsrevisorerna med stöd av dessa siffror
dragit, äro däremot icke riktiga. Skogsbruket är av flera samverkande
orsaker allt mindre givande ju längre mot norr och ju högre över havet
skogarna äro belägna. Sålunda saknas för närvarande inom vidsträckta
delar av övre Norrland möjlighet att avsätta virke av smärre dimensioner,
vilket måste avverkas, innan föryngring kan åstadkommas. En följd
härav har blivit, att avverkningarna icke i den mån varit önskligt kunnat
utföras såsom föryngringshuggningar och efterföljas av åtgärder för vinnande
av återväxt. Där det emellertid varit möjligt att utföra föryngringshuggning,
 har sådan i största möjliga utsträckning inriktats på
självföryngring såsom i allmänhet varande det billigaste och särskilt i berörda
orter bästa sättet att medföra återväxt. Genom att sålunda taga
hänsyn till de ekonomiska och biologiska faktorer, som försvåra föryngringen
av de högnordiska skogarna, har styrelsen ansett sig bäst tillvarataga
statens intressen. Emellertid torde resultaten av de utförda arbetena
vara mera utslagsgivande än kostnaderna för desamma, angivna i en siffra
per hektar skogsmark, vari inräknats betydande arealer av sådan ar i, att
direkta kulturåtgärder därå knappast någonsin torde kunna ifrågakomma.
Styrelsen får framhålla att mycket goda resultat för eu relativt ringa
kostnad per hektar behandlad areal vunnits genom företagna åtgärder
att befordra den naturliga föryngringen inom ifrågavarande område.

Vidkommande slutligen anmärkningarna mot sågverksdriften vid Grankullavikens
sågverk i Ölands revir samt Porjus sågverk i Porjus revir
ävensom legosågningen vid Stensborg får styrelsen meddela, att förlusten
å legosågningen vid Stensborg, 263,909 kronor, i verkligheten icke föreligger.
 Sågen har nämligen på sätt statsrevisorerna framhållit av förbiseende
påförts för högt pris å det till densamma levererade virket, ett pris,
som ej motsvarat det i öppna marknaden gällande. Sedan emellertid bokslutet
rättats i överensstämmelse härmed, uppvisar detsamma vinst i stället
för förlust.

Stockholm den 24 december 1924.

1). af WAHLBERG.

L. Carlquist.

159 —

Register.

Del

Del

Del

Del

Del

Del.

I

n

in

I

II

1111

sid.

sid.

sid.

sid.

sid.

sid.

A..

Abrahamsons, Aug., .stiftelse .....

—

121

—

Chalmers tekniska institut, mate-

Affärsdrivande verken, särskilda

rialprovningsanstalten ............

—

101

—

uttalanden ...........................

hd

—

—

Civilstatens änke- och pupillkassa

61

124

Akademien för de fria konsterna

—

88

—

Allmänna barnbördshuset med asyl

—

98

—

D.

Allmänna barnhuset i Stockholm

—

41

—

Danviks hospital ...................

—

47

—

Allmänna civilförvaltningens löne-

Disposition av huvudtitlarnes all-

nämnd................................

—

64

—

manna besparingsfonder......

—

193

—

Allmänna läroverken ...............

—

106

—

Domänverket, se Statens domäner

—

—

—

Alnarps egendom .....................

—

133

—

» trädgårdar ..................

—

134

—

Arbetslöshetskommissionen, se

Ecklesiastikdepartementet ........

54

70

—

Vägbyggnadsarbete ...............

—

—

—

F

Arbetsrådet ........................

39

—

Arméförvaltningen ...................

In

—

Farmaceutisk;! institutet ............

—

97

—

Armén, Artilleri- och ingenjörs-

Finansdepartementet ...............

45

58

—

20

_

_

144

__

» ersättning under flygtj änst-

Flygtjänstgöring, ersättning under,

9

_

6

_

_

_■

goi Ilig

» Karlskrona regementes ka-

Folkhushållningskommissionen ■..

132

—

— |

sernetablissemang .........

16

—

—

Folkskoleinspektörer, resekostna-

» livregementets dragoners

der......................................

58

—

109!

kasernetablissemang ......

15

—

8

Folkskoleseminariet i Kalmar ...

57

---

— |

» skjutskolan för infanteriet

» i Strängnäs...

56

—

-!

och kavalleriet...............

—

21

—

Fondmedel, förvaltningen av vissa

45

—

82''

» statens skattskyldighet för

.

87

armén tillhörande fast

95

egendom .....................

11

—

8

97.

» Södermanlands regemen-

» riksförsäkringsanstal-

tes kasernetablissemang •

16

—

8

tens placeringar.....................

26

—

49''

» upphandlingen för arméns

Fångvårdsstyrelsen ..................

—

12

—

1..1.

11

18

9

___

Arméns totalkostnader...............

—

18

—

Försäkringsinspektionen ............

—

161

—

Försäkringsrådet........................

—

33

—

Förvaltningen av vissa fondmedel.

se Fbndmedel........................

—

—

—

Balansen av ogranskade räken-

skaper i riksräkenskapsverket, se

Car.

Hiksräkenskapsverket • •. •........

—

—

—

Gripsholms slott, se Slott .........

—

Bank- och fondinspektionen ......

—

63

—

Grönlandet, norra, ombyggnad

131

_

_

_

_

Byggnadsstyrelsen.....................

55

—

Gymnastiska centralinstitutet......

—

120

—

Byggnadsverksamheten, den stats-

Göta hovrätt ...........................

—

10

—

understödda .......................

34

—

H.

r

Handelsdepartementet ...............

60

153

—

Hantverksskolan i Uppsala för

Centrala skiljenämnden ............

—

36

—

blinda kvinnor .....................

—

114

—

Centralanstalten för försöksväsen-

Hov- och slottsstatema, under-

det på jordbruksområdet ......

—

129

—

hållskostnaderna för vägar m.

Chalmers tekniska institut.........

—

100

—

in. å Djurgården ..................

4

—

3!

160 —

Del Del

Del

I

II

in

sid.

sid.

sid

Hovrätt, Göta...........................

10

» Svea...........................

—

10

—

Hovrätten över Skåne och Blekinge

—

11

—

Huvudtiteln, första ..................

4

—

—

» andra .................

6

7

—

» tredje .................

8: 14

—

» fjärde ..................

9

16

—

» femte ..................

26

28

» sjätte.....................

40

53

» sjunde ..................

45

58

» åttonde.................

54

VO

—

» nionde..................

59

123

-

» tionde ..................

60

153

—

» elfte .....................

61

164

—

Huvudtitlarnas allmänna bespa-

ringsfonder, disposition av......

—

193

—

Högre allm. läroverket i Kalmar

55

—

106

Högre lärarinneseminariet jämte

hushållsskolan .....................

—

104

—

Högsta domstolen och nedre justi-

tierevisionen ........................

9

I.

Ingenjörsvetenskapsakademien -..

163

Institutet och förskolan för blinda

J-

Jordbruksdepartementet ............

59

123

_

Justerarnes arvoden.................

49

—

99

Justitiedepartementet ...............

6

7

—

Justitiekanslersexpeditionen ......

—

8

—

K.

Kalmar slott, se slott ...............

—

—

—

Kammarkollegium .....................

—

59

—

Kammarrätten ........................

62

—

Karolinska-medicokirurgiska insti-

tutet ....................................

—

93

—

Kommerskollegium ..................

—

153

—

Kommerskollegium, expensutgifter

inom....................................

60

—

121

Kommissionärsarvoden, se Läns-

styrelsen i Stockholms län......

—

—

—

Kommittétabellen.....................

—

184

—

Kommunikationsdepartementet...

40

53

—

Konsistorier, domkyrkor in. in.

—

78

—

Kontrollstyrelsen ....................

—

68

—

Krigsförsäkringskommissionen, se

Statens krigsförsäkringskommis-

_

Krigshögskolan ........................

19

—

Krigsskolan ..............................

—

21

—

Kristidskommissionernas avveck-

ling ....................................j 131 j — j —

Kronohäktet i Eskilstuna .........> 6 —| —

''Del

Del

i

Del!

1

II

''in

sid.

sid.

sid.''

Kungl. biblioteket.....................

75

Kungl. hov- och slottsstatcrna, se

Hov- och slottsstaterna .........

—

—

L.

Landsarkivet i Vadstena............

54

—

106;

Landsstatshuset i Kalmar .........

44

_

74

Lantbruksakademien ...............

—

128

—

Lantbruksinstitutet vid Ultima • ■

130

_1

Lantbruks- och mejeriinstitutet vid

i

Alnarp .................................

—

132

Lantbruksstyrelsen ..................

—

124

!

Lan tinateristyrelsen ..................

—

148

Livrustkammaren .....................

77

—I

Lotsstyrelsen ...........................

158

—

Lunds universitet .....................

—

91

Länsstyrelsen i Norrbottens län.

räkenskaperna........................

38

—

67 i

Länsstyrelsen i Stockholms län.

kommissionärsarvoden...........

31

—

58:

Länsstyrelserna ........................

—

49

-|

Länsstyrelserna, anskaffning av in-

ventarier för ........................

40

__

74

Läroanstalterna för blinda .........

—

HD

—!

Lönenämnd, allm. civilförvaltnin-

I

gens ................................

—

64

—i

M.

Marinen, bostäderna i f. d. central-

fängelsebyggnaden i Karls-

krona ........................

25

— >

» redovisning av förskott

hos marinförvaltningen ■■

19

—

39;

» redovisning av hyres- och

arrendemedel ...............

16

—

39''

sjömanskårens förlägg-

1

ning i Karlskrona .........

25

—

39-

» vissa av marinöverinten-

denten ingivna reseräk-

39

ningar ........................

21

—

48!

Marinförvaltningen ..................

-

24

-1

Medicinalstyrelsen med underly-

j

dande stater ........................

—

42

—i

Musikaliska akademien ............

—

89

—1

Mynt- och justeringsverket........

61

—|

N.

Nationalmuseet ........................

_

75

—i

Nautisk-meteorologiska byrån ...

—

159

—i

Navigationsskolorna ..................

—

156

—!

O.

Ombyggnad inom kvarteret Grön-

74 i

landet, norra ........................

41

—

79

P.

Patent- och registreringsverket ...

160

Pensions- och indragningsstaterna

61

Kil

De!

Del

Del

1

Del

Del''

Del

I

11

in

1

11

III

sid.

sid.

sid.

sid.

sid.

sid.

Pensionsstyrelsen .....................

40

Statens

domänverk ..................

176

Postsparbanken ........................

—

168

—

Statens

folk- och småskolesemi-

Postverket ..............................

64

166

12t

narier...........................

no

—

» fastighet i Linköping

65

—

129

»

industrikommission ......

132

—

—

» postkontoret i Bollnäs

66

—

130

järnvägar ...................

70

172

131

» » Stock-

» Aktiebok träns-

holra 16................

64

~

128

portkompaniet.

85

—

146

» sortering av paketpost

»

» järnvägsstatio-

i Bräcke ..............................

67

—

130

nen i Bräcke...

79

—

142

Prästerskapets änke- och pupill-

»

» Järnvägsstyrel-

kassa....................................

63

—

126

sen ålagd skyl-

dighet attinlösa

R*

vissa järnvägs-

Rasbiologiska institutet ............

—

91

—

hotell ............

79

—

144

Reservationer...........................

140

—

—

1>

» Linköpings järn-

Rikets allmänna kartverk .........

—

150

—

vägsstation......

70

—

132

Riks- och landsarkiven ............

—

70

—

'' »

» Vissa traf ikplat-

Riksförsäkringsanstalten ............

—

29

—

ser utmed norra

» , placering

stambanan......

93

—

152

av fondmedel........................

26

—

49

»

Ange järnvägs-

Riksräkenskapsverket ...... ........

—

64

—

station............

77

—

139

» , balansen av

»

krigsförsäkringsko mmis-

ogranskade räkenskaper ........

50

—

10G

sion ........................

133

—

—

»

lagerhus- och fryshus-

s.

styrelse .....................

—

142

—

Serafimerlasarettet.....................

95

—

»

meteorologiska hydro-

115

Sjökarteverket...........................

—

26

—

grafiska anstalt............

59

152

119

Sjökrigshögskolan .....................

—

25

—

»

provningsanstalt .........

—

162

— i

Sjökrigsskolan..........................

—

26

—

»

reproduktionsanstalt ...

—

148

— i

Skogshögskolan......................

—

145

—

»

skogsförsöksanstalt ......

—

146

—

Skolöverstyrelsen ....................

—

102

—

»

skogsskolor ..............

—

146

Slott, Drottningholms ...............

—

2

—

»

tryckeri sakkunnige .....

—

66

—

» Gripsholms .....................

b

3

3

»

tvångsarbetsanstalt och

» Haga lustslott och park ...

—

4

—

statens vårdanstalt för

» Kalmar.........................

43

—

74

alkoholister i Lands-

» Rosersbergs ....................

—

6

—

krona ........................

—

37

_

» Strömsholms ..................

—

5

—

å Svartsjö ..................

—

36

—

» Ulriksdals .....................

—

3

—

uppfostringsanstalt å

Slottet, kungl., brandväsendet m.m.

—

2

—

Bona ........................

6

13

5

» polis, lys- och ren-

»

utarren derade jordbruks-

hållning...............

—

1

—

domäner ..................

—

180

—

» reparationer .........

—

1

—

»

vattenfallsverk ............

—

174

—

Slottsstaterna. se Hov- och slotts-

»

vårdanstalt för alkoholi-

staterna ..............................

—

—

—

sfer å Venngarn .........

27

38

55

Socialdepartementet ..................

26

28

—

Statistiska Centralbyrån ............

—

62

—

Socialstyrelsen ........................

34

—

Statskontoret...........................

—

59

— i

Statens affärsverksamhet............

64

—

—

Statsunderstödd byggnadsverksam-

Statens biografbyrå ..................

—

120

—

het,

se Byggnadsverksamheten

—

—

—

» bostadsnämnd...............

—

65

—

Statsunderstödda pensionsanslalter

—

164

—

» byggnadsbyrå ...............

—

52

—

Statsverkets inkomster och utgifter

—

182

—

» domäner .....................

94

—

155

Strängnäs hospital

29

—

56

» » Domänstyrelsens

Stuteriöverstyrelsen med hingst-

sågverk m. m....

Ilo

—

155

depåer och stuteri...............

—

139

—

3 8 Domänverkets

Svea hovrätt .........................

—

10

—

administrations-

Svenska akademien ..................

—

82

— |

kostnader ......

94

—

155

Sveriges

geologiska undersökning

—

151

—

8 » Domänverkets

Svenska

liydrografisk-biologiska

utgifter för skogs-

kommissionen .....................

144

—

vård ...............

98

—

155

11 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1934. III.

— 162

Del

Del

De!

I

II

in

sid.

sid.

sid.

T.

Tekniska högskolan ..................

—

99

—

» undervisningsanstalter...

—

116

131

Telegrafstationen i Ange... ........

68

—

Telegrafverket...........................

68

170

131

Telegrafverkets radio i Stockholm

70

—

131

Transportkompaniet, se Statens
järnvägar.

66

Tullverket ..............................

—

—

U.

Ultima egendom .....................

—

131

—

Uppsala universitet ..................

—

89

—

Utrikesdepartementet ...............

8

14

—

V.

Vattenkuranstalten i Tranås ......

27

—

—

Vetenskapsakademien med natur-historiska riksmuseet ............

83

—

Del

Del Del

I

II

in

sid.

sid.

sid.

Veterinärhögskolan ..................

141

Veterinärinrättningen i Skara......

Vitterhets-, historie- och antikvi-

“

142

—

tetsakademien.................. .....

Vårdanstalten i Lund för blinda

—

86

—

med komplicerat lyte ............

—

115

—

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
Vägbyggnadsarbete i Blekinge
län, utfört genom arbetslöshets-

53

kommissionen .....................

,r, ''

Ö.

37

68

Övriga läroverk för lantbruket
Översikt över statsverkets finan-

136

—

siella ställning .....................

Överståtliållarämbetet och läns-

2

—

—

styrelserna ...........................

—

49

—