Kung}. Maj:ts skrivelse nr 233.

1

Nr 233.

Kungl. Maj:ts skrivelse till riksdagen med tillkännagivande,
att i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln bebådad
framställning om anslag för budgetåret 1923— 1924
för bekämpande av arbetslösheten icke kommer att föreläggas
riksdagen; given Stockholms slott den 17 maj 1923.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
socialärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed giva riksdagen
tillkänna, att Kungl. Maj:t icke kommer att till nu pågående riksdag
avlåta proposition i det under punkten 20 i femte huvudtiteln av statsverkspropositionen
omförmälda ärendet angående anslag för budgetåret
1923—1924 för bekämpande av arbetslösheten, i följd varav medel för
berörda ändamål ej vidare behöva beräknas å staten för nämnda budgetår.

GUSTAF.

G. Malm.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den
17 maj 1923.

N ärvarande:

Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena Hederstierna,
statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmrotii, Hasselrot, Stridsberg,
Lubeck, Clason, WOHLIN, Pettersson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för socialdepartementet, statsrådet Malm, följande:

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har Kungl.
Maj:t under femte huvudtiteln, punkten 20, på hemställan av min föreBihang
till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 189 höft. (Nr 233.) 1028 23 1

2

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 233.

trädare i ämbetet föreslagit riksdagen att i avvaktan på den proposition,
som kunde komma att avlåtas i ämnet, för bekämpande av arbetslösheten
för budgetåret 1923—1924 beräkna ett extra reservationsanslag
av 5,000,000 kronor.

Till stöd för berörda hemställan hade föredragande departementschefen
anfört, bland annat, att det enligt hans mening icke vore möjligt
att redan då göra några fullt tillförlitliga beräkningar angående arbetsmarknadens
läge under fortsättningen av vintern än mindre om dess
förändringar under hela det ifrågavarande budgetåret. Han anhölle därför
att senare under nu innevarande riksdag få förelägga Kungl. Maj:t
förslag i ämnet och därvid tillika lämna närmare redogörelse för den
under år 1922 bedrivna verksamheten för arbetslöshetens bekämpande.
En nödig försiktighet syntes emellertid bjuda att, i avbidan på frågans
slutliga behandling, å riksstaten beräkna ett anslag för arbetslöshetens
bekämpande å förslagsvis 5,000,000 kronor.

Statens
arbetslöshets
kommissions
redogörelse
för 1922.

Då jag nu har att anmäla förevarande ärende till närmare prövning,
torde jag till en början få återgiva statens arbetslöshetskommissions redogörelse
för sin verksamhet under år 1922. Kommissionen har i skrivelse
den 14 december 1922 anfört följande.

I sina månad srapporter har kommissionen haft tillfälle att meddela, hurusom
arbetslösheten hastigt stegrades efter den 1 januari 1922, för att i slutet av samma
månad nå sitt hittillsvarande maximum med ett beräknat antal av 163,000 arbetslösa
i hela landet. Hjälpverksamheten för de arbetslösa nådde sin största omfattning
vad beträffar antalet understödda i slutet av februari, då i runt tal 65,000
personer erhöllo understöd, samt vad beträffar statliga nödhjälpsarbeten i slutet
av mars, då vid 606 dylika arbeten bereddes sysselsättning för omkring 31,500
personer. Under mars och april inträffade emellertid en tydlig förbättring, i det
att den 30 april 1922 hela antalet arbetslösa uppskattades till 125,000, av vilka
53,000 voro understödda och 24,000 anställda vid 669 statliga nödhjälpsarbeten.
Huruvida denna ljusning härledde sig från en begynnande konjunkturförbättring
eller övervägande berodde på vårsäsongens inträde, kunde på dåvarande tidpunkt
icke med säkerhet bedömas. Läget på den svenska arbetsmarknaden var i varje
fall enastående ogynnsamt med hänsyn till årstiden, och då utsikterna för framtiden
alltjämt måste betecknas som synnerligen ovissa, fann sig 1922 års riksdag
böra godkänna den plan för arbetslöshetshjälpens fortsatta bedrivande, som framlagts
i propositionerna nr 11 och 12, samt beviljade såsom reservationsanslag,
med inräknande av tidigare under riksdagens lopp till Kungl. Maj:ts förfogande
ställda förskott, oavkortat de för sagda hjälpplans genomförande under år 1922
äskade medlen på sammanlagt 70,000,000 kronor, liksom ock de på extra stat för
tiden 1 januari—30 juni 1923 äskade 5,000,000 kronor. För statsbeställningar
och de affärsdrivande verkens kristidsarbeten beviljades samtidigt 27,000,000 kronor,
varav 12.000,000 som lånemedel.

Ku nyi. Maj:ts skrivelse nr 233. 3

Mod den vidgade omfattning, som dot allmännas hjälpverksamhet till följd
av arbetslöshetens starka stegring erhöll under de första månaderna av år 1922,
hade den i propositionen nr 11 framlagda hjälpplanen, som låg till grund för
där äskade anslagsbelopp, blivit väsentligen överskriden. Vid sådant förhållande
såg sig arbetslöslietskommissionen nödsakad att vidtaga åtgärder för den ursprungliga
lijälpplanens genomförande. Kommissionen utgick därvid från en
princip, som redan blivit tillämpad under sommarhalvåret 1921 och som även
tagit sig uttryck i den ovannämnda propositionens beräkningar, nämligen att
hjälpverksamheten under den blidare årstiden skulle avsevärt begränsas med
hänsyn till att arbetstillfällena under sommaren äro talrikare än under vintern.
Kommissionen avstängde därför tills vidare från understöd och nödhjälpsarbete
dels lantarbetare och andra grovarbetare på landsbygden, även sådana med försörjningsplikt,
från olika tidpunkter efter den 1 maj 1922, dels och övriga, icke
försörjningspliktiga arbetslösa senast den 1 juni 1922.

Under försommaren blev det uppenbart, att lättnaden på arbetsmarknaden
icke enbart var en säsongföreteelse, utan att en verklig förbättring ägt rum i det
ekonomiska läget. Särskilt påfallande blev livaktigheten inom trävaruindustrierna
och byggnadsverksamheten, sedan där uppkomna arbetstvister blivit bilagda.

l)å ställningen på arbetsmarknaden under sommarens lopp alltmer förbättrades,
med undantag dock för de mellansvenska malmgruvorna och järnbruken
samt för den mekaniska verkstadsindustrien och yrkesgruppen affärsanställda, ansåg
sig kommissionen kunna taga ännu ett steg i riktning mot den kontanta
understödsverksamhetens avveckling samt föreskrev i mitten av juli, att understödsverksamheten
från och med 1 augusti 1922 skulle fullständigt upphöra. Samtidigt
medgav kommissionen övriga arbetslösa, vilka prövades vara i behov av
fortsatt hjälp från det allmänna, tillträde till de statliga nödhjälpsarbetena i mån
av tillgång på lediga platser vid dessa. Lantarbetare och byggnadsarbetare uteslötos
på grund av rådande högsäsong på dessa yrkesområden från all statlig
hjälp. Därjämte bestämdes att vid uttagning av kvalificerade icke familjeförsörjare
till statligt nödhjälpsarbete företräde skulle lämnas åt sådana arbetslösa, _ som
haft sin senaste, mera varaktiga anställning inom gruv-, bruks-, verkstadsindustrierna
samt åt affärsanställda.

Fastän sålunda tillträdet till de statliga nödhjälpsarbetena underlättades för
kvalificerade arbetslösa, vilket var motiverat även med hänsyn till önskvärdheten
att få dessa arbeten snarast möjligt fullbordade, visade det sig likväl svårt för
kommuner med ett större antal arbetslösa inom de nyss angivna näringsgrenarna
att helt undvara kontant understödsverksamhet, varför kommissionen också sedermera,
efter särskild ansökan, medgivit 51 kommuner rätt att med statsbidrag bedriva
understödsverksamhet för arbetslösa familjeförsörjare, tillhörande sistnämnda
yrkeskategorier. Å andra sidan har kommissionen från och med den 15 november
1922 på grund av skogsarbetssäsongens inträde avstängt skogsarbetare i hela
landet från statliga nödhjälpsarbeten.

Förändringarna i arbetslösheten och omfattningen av den statliga hjälpverksamheten
belysas av bilagda tabell, vars siffror äro hämtade från arbetslöslietskommissionens
månatliga rapporter.

Av tablån framgår, att tyngdpunkten av de statliga hjälp åtgärderna alltmera
förlagts till nödhjälpsarbetena. Såsom arbetslöshetskommissionens verkställande

*) Tabellen är såsom bilaga A fogad vid denna skrivelse till riksdagen.

4

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 233.

organ för dessas utförande fungera alltjämt Södra Sveriges statsarbeten i Göteborg
och Norrlands statsarbeten i Umeå under ledning av var sin, av Kungl. Maj:t utsedda
arbetsdirektion. De statliga nödhjälpsarbetena Lava under året bedrivits
under de former och på de villkor, kommissionen i tidigare framställningar ingående
skildrat, och vilka vunnit statsmakternas godkännande. Beträffande de
olika slag av arbeten, som under innevarande år utförts genom statsarbetena, må
nämnas ny- eller ombyggnad av allmänna vägar, järnvägsbyggen, gatuarbeten, utdiknings-
och vattenregleringsarbeten samt kanalgrävningar, röjnings-, dikningsocb
vägarbeten samt skogsplanteringar å marker, stående under domänstyrelsens,
skogsvårdsstyrelsers och skogssällskapets vård, planeringsarbeten för idrottsplatser,
skjutbanor, kasernområden, flygfält, parker och kyrkogårdar, arbeten för
hamnanläggningar, arbeten för kolonatupplåtelser, flottledsarbeten, byggnadsarbeten,
däribland en sjukhusbyggnad. Under året hava statsarbetena sålunda
bland annat färdigställt icke mindre än omkring 960 kilometer nyanlagda eller
ombyggda allmänna vägar.

Vid valet av arbeten har kommissionen givetvis varit i hög grad bunden av
de olika hänsyn, vilka deras bedrivande såsom nödhjälpsarbete påkalla. Exempel
på dylika hänsyn äro: arbetets närbelägenhet till arbetslöshetscentra och kommunikationsleder
; lämplighet även som vinterarbete; villighet hos uppdragsgivarne
— i regel vägdistrikt och kommuner — att av egna medel bidraga med "största
möjliga belopp; vikten av att huvudparten av kostnaderna utgöres av arbetslöner,
samt att arbetet icke kräver större myckenhet av specialutbildad arbetskraft; den
större elleiy mindre^ lättheten att utan olägenhet avsluta arbetet i ofullbordat skick,
därest tillgången på arbetslösa skulle tryta o. s. v. I sistnämnda syfte har i kontrakten
mellan statsarbetena och uppdragsgivaren en klausul intagits, vilken befriar
kommissionen från skyldigheten att färdigställa nödhjälpsarbeten, som beslutats
och igångsatts med rådande arbetslöshet på vederbörande ort såsom förutsättning.

Omständigheter kunna emellertid ofta vara för handen, som göra det ur
allmän synpunkt i hög grad önskvärt att fullborda ett arbete, även om den lokala
arbetslösheten upphört. Ett vägarbete kan sålunda icke alltid när som helst avbrytas;
i sitt halvfärdiga skick får det icke utgöra trafikhinder. I sådant fall
bruka statsarbetena omvandla en förutvarande dagkoloni till fast förläggning
och fullborda arbetet med utsocknes arbetslösa. Förhållandena i Norrland äro
i detta hänseende belysande. Arbetslösheten inom de norrländska trävaruindustrierna
upphörde med ett slag under försommaren, sedan sågverkskonflikten avslutats
och exporten kommit igång. All kontant understödsverksamhet indrogs
då omedelbart av kommissionen, och Norrlands statsarbeten begynte sin avveckling.
I betraktande av de många viktiga och för Norrlands framtida utveckling
värdefulla vägarbeten, som Norrlands statsarbeten hade under arbete, kunde
denna avveckling emellertid icke taga formen av ett övergivande av halvfärdiga
arbeten, utan dessa fullbordas nu med tillhjälp av arbetslösa från andra orter i
landet, särskilt Bergslagen, vars av arbetslöshet alltjämt hårt hemsökta arbetarstam
lättast kan finna sig till råtta i de norrländska förhållandena.

De exempel, som nyss lämnades, på de olika hänsyn, som måste öva inflvtande
på valet av ett nödhjälpsarbete, torde giva en föreställning om de mångahanda
svårigheter, som härvid möta. Det är sällan möjligt att i lika grad taga
hänsyn till alla dessa faktorer. Vid valet av nödhjälpsarbeten har emellertid
kommissionen städse strävat att ställa sig statsmakternas uttalade önskemål till

5

Kungl. Maj-.ts .skrivelse nr 233.

efterrättelse, sitt företräde bör lämnas åt jord- och skogsförbättringsarbeten. bnili<rt
kommissionens uppfattning <iro också resultaten av statsarl)etenas verksamhet
ägnade att ingiva tillfredsställelse. De sammanlagt c:a 70,000,000 kronor, som
under åren 1921 och 1922 av statsmedel utgivits för nödhjälpsarbeten av olika
slag _ mot endast tillhopa 17,000,000 för understödsverksamliet under samma
tid — liava åstadkommit verkliga och varaktiga nyttigheter, ofta av direkt produktiv
natur, som nationalekonomiskt sett utgöra en mot utgifterna svarande ökning
av landets realkapital. Härtill kommer den betydelse, som anvisningen till
nödlijälpsarbeto alltjämt äger för att förebygga understödsverksamliet och pröva
de, understöddas arbetsvilligliet samt den välsignelse arbetet utgör för de arbetslösa
själva, i jämförelse med den demoraliserande sysslolösheten vid långvarigt
understöd.

Beträffande det av 1922 års riksdag gjorda uttalandet, att hinder icke synas
böra möta att jämväl använda statsarbetena som ett led i det arbete för den inre
kolonisationens befrämjande, som påkallas av önskvärdheten att till jordbruket
återföra övertaliga industriarbetare, må meddelas, att under året enligt Kungl.
Maj:ts beslut Södra Sveriges statsarbeten medverkar vid iordningställande av
kolonaten Nött ja och Buxabygd i Kronobergs län, Högskogen i Uppsala län och
Bjurfors i Kopparbergs län, för vilka statsarbetenas arbetskostnader beräknats
till sammanlagt c:a 229,000 kronor. Ytterligare fyra kolonat äro a\ Kungl. Maj.t
beslutade, men ännu icke påbörjade. I detta sammanhang torde böra erinras, att
en stor del av de utförda nyanläggningarna av vägar, särskilt i Norrland, få anses
utgöra betydelsefulla kolonisationsinsatser, enär härigenom skapats en oundgänglig
förutsättning för vidsträckta trakters öppnande för bebyggelse. _

Yid 1922 års riksdag uttalade sig statsutskottet även för ett inom kommissionen
reservationsvis framkommet och sedermera i proposition nr 11 upptaget
förslag om statsbidrag under vissa villkor till kommunala nödhjälpsarbeten. Efter
riksdagens godkännande härav inflöt i den nya kungörelse angående statsbidrag
till arbetslöshetshjälp, som Kungl. Maj:t utfärdade den 1 juli 1922, ett nytt
kapitel om statsbidrag till kommunalt arbetsföretag, enligt vilket sådant bidrag utgår
för det antal hela arbetsdagar, under vilka arbete vid företaget beredes arbetslösa,
med högst det belopp för varje dag och arbetslös, som, därest arbetslöshetsunderstöd
utgått, kan antagas hava tillkommit kommunen såsom statsbidrag
till sådant understöd åt de i företaget anställda arbetslösa. Den kommun, som
ämnar starta sådant nödhjälpsarbete och komma i åtnjutande av statsbidrag härför,
skall, innan verksamheten begynnes, inhämta arbetslöslietskommissionens
medgivande samt för ändamålet ingiva en utförligt motiverad ansökan om statsbidrag.
Kommissionen äger därefter besluta, huruvida och i vilken omfattning
statsbidrag skall utgå samt vid beviljandet av statsbidrag fastställa avlöningsbelopp
pr dag och arbetare med iakttagande av, att arbetslönerna ej överstiga de för
statens nödhjälpsarbeten i orten vederbörligen bestämda, ävensom meddela närmare
bestämmelser och villkor för företagets anordnande och bedrivande samt
för de arbetslösas anvisande till arbetet, i vilket hänseende enahanda grunder
böra komma till användning, som gälla för statens nödhjälpsarbeten. Denna nya
lijälpform, som från statsutskottets sida motiverats med önskvärdheten avsatt
möjliggöra en begränsning av den oberäknat stora statliga organisation, som måste
improviseras för de statliga nödlijälpsarbetena, torde komma att underlätta en
blivande fullständig avveckling av dessa, enär staten för de under kommunal regi
bedrivna arbetena icke åtagit sig några kontraktförbindelser och sålunda lättare

6

Kungl. Maj. ts skrivelse nr 233.

kan, när helst ställningen på arbetsmarknaden icke längre anses påkalla
deras bedrivande, genom understödsverksamhetens inställande upphöra med sitt
bidragslämnande. Hittills hava sådana statsbidrag till kommunala nödhjälpsarbeten
lämnats till städerna Kalmar, Linköping, Ludvika, Trollhättan och
Värnamo.

I enlighet med riksdagens direktiver verkställde kommissionen våren 1922
en utredning rörande de gängse grovarbetarlönerna på öppna arbetsmarknaden.
Med ledning härav fastställdes för varje arbetslöshetsort i landet den konstaterade
lägsta lön, för vilken arbete i avsevärd omfattning kunde beredas, och bestämdes
därefter nödhjälpslönens storlek. På grundval härav bestämde vidare kommissionen
förhållandet mellan nämnda grovarbetarlön och nödhjälpslönen resp. understödssatserna
samt dessa senares maximum pr vecka, på sätt framgår av efterföljande
tabell, där den högsta dagsförtjänsten 1 a. på kronor 8: 50 gäller Stockholm
och den lägsta, eller kronor 3: —, en hel del kommuner på landsbygden i
södra och mellersta Sverige:

Tabell örer uödlijiilpslöuer och understöd.

Grupp

Fast-ställd
grovar-betare-lön på
öppna
arbets-mark-naden

Kronor

Minsk-

ning

i %

För-tjänst vid
ackord
på nöd-hjälps-arbete

Kronor

Timlön
77 % av
ackords-förtjäns-ten

Kronor

Avrun-dade till

Kronor

Understödsbeloppen pr dag för

1

Maxi-mum pr
vecka

Kronor

Man och
hustru

Kronor

Ens.pers.
över 18
år

Kronor

Ens.pers.

15—18

år

Kronor

Barn

Kronor

1 a ...

8

50

25

6

40

0

62

0

50

3

2

i

20

0

60

25

50

Ib...

8

—

25

6

—

0

58

0

50

3

—

2

i

20

0

50

24

2......

7

50

24

5

70

0

OO

0

50

2

85

1

90

i

15

0

55

22

50

3......

7

—

23

5

40

0

52

0

50

2

70

1

80

i

10

0

55

21

4......

6

50

22

5

10

0

49

0

50

2

55

1

70

i

0

50

19

50

5......

6

—

21

4

75

0

46

0

45

2

40

1

60

0

95

0

50

18

G...

5

50

20

4

40

0

42

0

40

2

20

1

45

0

90

0

45

16

50

7......

5

—

19

4

05

0

39

0

40

2

05

1

35

0

80

0

40

15

8......

4

50

18

3

70

0

36

0

35

1

85

1

25

0

75

0

35

13

50

9......

4

—

14

3

45

0

33

0

35

1

75

1

15

0

70

0 35

12

10......

3

50

9

3

20

0

30

0

30

1

60

1

05

0

65

0

30

10

50

11... ,

3

—

2

2

95

0

28

0

30

1

50

1

-

0

60

0

30

9

I praktiken har det visat sig särdeles vanskligt att söka bringa nödhjälpsarbetarnas
dagsförtjänster i överensstämmelse med det sålunda för varje särskild
ort fastställda maximum. Med god arbetsintensitet och i mån av arbetarnas
ökade förtrogenhet med arbetet stegras regelbundet arbetsförtjänsterna över sagda
gräns, enär den principen iakttagits, att förtjänsten på ett satt ackord icke bör
beskäras. Tendera förtjänsterna att ytterligare ökas, måste vid ny ackordssättning
större krav ställas på arbetskraften, på det att den genomsnittliga förtjänsten
vid arbetsplatsen ifråga någorlunda hålles i jämnhöjd med föreskrivet maximum.
Denna komplicerade lönepolitiks rätta handha vande ställer betydande krav på
den lokala arbetsledningen. Statsarbeteua söka genom regelbundna inspektions -

7

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 233.

rapporter skalfa sig noggrann kännedom om det växlande löneläget på de olika
arbetsplatserna, varefter resultatet sedermera meddelas kommissionen. Nödhjälpsarbetarna
liava emellertid särskilt under våren 1922 reagerat mot de lönesänkningar,
som den fallande löne- och prisnivån i landet gjorde nödvändiga, samt
igångsatt strejker och blockader av en del nödhjälpsarbeten. Da kommissionen
härvid efter given frist entledigade dessa arbetslösa och anvisade nya till de
blockerade platserna, kunde dessa arbetsnedläggelser icke upprätthållas. Under
de sista månaderna har icke arbetsfreden blivit nämnvärt störd vid de statliga
nödhjälpsarbetena, och de säregna villkor, varunder statsarbetena bedriva sin
verksamhet, synas efter hand hava funnit mera förståelse hos de arbetslösa.

I samband härmed får kommissionen vitsorda, att alltsedan i varas ingå
sådana konflikter förekommit på öppna arbetsmarknaden, som vållat några svårare
komplikationer med avseende på arbetslöslietspolitiken. Uppkomna fall hava
kunnat lösas genom tillämpning av de grunder härför, som statsutskottet utstakade
i sitt utlåtande vid 1922 års riksdag, och kommissionens arbetsutskott har i
dessa fall varit enigt i sitt bedömande, varför intet sådant spörsmål behövt bringas
inför Kung]. Maj:t.

I sitt utlåtande över proposition nr 11 vid 1922 års riksdag uttalade statsutskottet,
att hinder icke skulle föreligga för att utbetala statsbidrag till kommun,
vilken som villkor för understöds utgående fordrade en viss enklare arbetsprestation
per vecka för kommunens räkning av de sålunda understödda. Å andra
sidan ansåg icke statsutskottet det vara skäligt, att såsom motprestation för understödsbeloppen
avkräva de arbetslösa mera arbete, än som motsvarar två dagars
arbetstid i veckan. Denna uppfattning biträddes också av riksdagen. Hos kommunerna
har den också vunnit genklang, i det att viss arbetsplikt för understödda
arbetslösa redan föreskrivits i några kommuner och i andra är under förberedande
i samband med understödsverksamhetens eventuella återupptagande
eller vidgande under innevarande vinter.

Då det gångna årets erfarenheter hava visat, att nu gällande bestämmelser
och direktiv även i övrigt motsvara sitt syfte och utgöra ett bärkraftigt underlag
för verksamhetens rationella bedrivande, har kommissionen i detta hänseende icke
några förändringar att föreslå.

Arbetslösheten torde under år 1922 hava pålagt Sveriges kommuner ännu
större ekonomiska offer än 1921. Trots sitt brydsamma finansläge liava många
kommuner dock bemödat sig att av egna krafter bistå sina arbetslösa, vilket bl. a.
framgår av de i tabellen, bilaga A., .meddelade uppgifterna om antalet sysselsatta
vid kommunala nödhjälpsarbeten. Även landstingen hava under hösten 1922 beviljat
avsevärda bidrag till arbetslöshetens bekämpande, tillhopa icke mindre än
i runt tal 3,131,400 kr. Detta belopps fördelning på de olika länen framgår av
nedanstående tabell.

8

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 233.

Ay landstingen för år 1923 beviljade anslag till arbetslöshetens bekämpande.

Län

Till nöd-hjälps-arbeten
eller

understöd

Till lån

Stockholms............

30 000

300 000: —

Uppsala ............

37 500

—

37 500: -

Södermanlands ......

50 000

—

—

Östergötlands.........

100 000

—

. -

Jönköpings............

100 000

—

—

Kronobergs..........

70 000

—

—

Kalmar norra.......

30 428

10

—

Kalmar södra........

75 000

_

—

Gottlands.......

21 000

—

_

Blekinge ...............

100 000

—

—

Kristianstads.....

150 000

—

_

Malmöhus ..

200 000

—

_

Hallands ......

50 000

—

_

Göteborgs o. Bohus
Alvsborgs ............

50 000: —
f endast 1
\ restmedel /

—

L ä n

Skaraborgs .......

Värmlands .......

Örebro............

V ästmanlands....

Kopparbergs ....
Gävleborgs.......

V ästemorrlands.

Jämtlands .......

V ästerbottens....
Norrbottens ....

Till nödh
j älpsarbeten

eller

understöd

Till lån

Samma
Summa summarum

25 000
300 000
50 000

_I

250 000: ■
30 000: •

300 000:
100 000:
250 000:

200 000:

100 000:
125 000:

1 718 928: lol 1 412 500:

3131 428: 10

De anslag å tillhopa 27,000,000 kronor, varav 12,000,000 kronor lånemedel,
som riksdagen beviljade för statsbeställningar och kristidsarbeten, ha enligt förslag
från vederbörande verk och efter arbetslöshetskommissionens hörande av Kungl.
Maj:t under årets lopp fördelats på följande sätt vad anslagen till statsbeställningar
beträffar.

Av Kungl. Maj:t anvisade medel till statsbeställningar hos industrien under år 1922.

Datum för
nådigt brev

Anvisat till

Ur 15 000 000
kronors-anslaget

1922

| 20 juli .................

Kungl. Biblioteket ..............

50 000

» ..................

Marinförvaltningen ...............

1 439 000

»

Arméförvaltningen ...............

2 648 700

»

Sj ökarte verket ....................

380 000

»

Lotsstyrelsen........................

482 300

)) ...............

Järnvägsstyrelsen.................

3 234 600

)) ..................

Telegrafstyrelsen ..................

1375 000

»

Vattenfallsstyrelsen...............

4 625 000

27 september .........

Luftfartsstationen vid Göteborg

130 000

9 november ........

Vattenfallsstyrelsen...............

90 000

28 » .........

I):o ...............

200 000 |

Kronor

14 654 600

Vid utgången av år 1922

odisponerat belopp: kronor

345 400

Kronor

15 000 000

9

Knnyl. May.ts skrivelse nr 233.

Nedanstående tabell utvisar fördelningen av anslagen till kristidsarbeten.

Av Kiingl. Maj:t anvisade medel till komiiiniiikationsverken för bekämpande
av arbetslöshet under är 1022.

Datum

föi-

nådigt

brev

Anvisat till

Ul-an slaget
av

lånemedel

Ur

70 000 000
kronors-anslaget

Ur

15 000 000
kronors-anslaget

Summa

1922

19 maj .........

Järnvägsstyrelsen............

200 000

200 000

7 juli .........

Vattenfallsstyrelsen.........

2 455 000

—

4 625 000

7 080 000

»

J ärnvägsstyrelsen............

1 309 000

—

3 234 600

4 543 600

1 236 000

—

1 375 000

2 611 000

8 september..

Järnvägsstyrelsen............

—

200 000

--

200 000

9 november ..

Vattenfallsstyrelsen.........

—

—

90 000

90 000

D:o ‘ .........

—

—

200 000

200 000

Kronor

5 000 000

400 000

9 524 600

14 924 600

Någon ny statsbeställning av gatsten torde enligt kommissionens uppfattning
icke böra göras för instundande vinter. Stenindustriens läge är icke för
närvarande sämre än t. ex. exportbranschernas inom järnindustrien. Statens
stenlager uppgick den 1 januari 1922 enligt uppgifter från stenleveranscentrålen
till 514,082.82 kvm. storgatsten, 120,148.75 kvm. smågatsten, 19,563.50 kvm. maskinhuggen
gatsten och 15,422.2 9 löpm. gångbaneflis, representerande ett tillverkningsvärde
av cirka 5 miljoner kronor. Under året ha genom statsbeställningar
tillverkats ytterligare 93,353 kvm. storgatsten, 54,815 kvm. smågatsten och 4,66G
löpm. gångbaneflis, representerande ett tillverkningsvärde av cirka 1 miljon kronor.
Av dessa lager hava jämlikt statsmakternas beslut till vägdistrikt och kommuner
levererats 103,368.12 kvm. storgatsten, 58,224.95 kvm. smågatsten, 7,861.50
kvm. maskinhuggen gatsten och 8,641.31 löpm. gångbaneflis, representerande ett
tillverkningsvärde av cirka 1,220,000 kronor, vadan Statens stenleveranscentrals
lager vid utgången av detta år utgör 504,067.7 0 kvm. storgatsten, 116,738.8 0 kvm.
smågatsten, 11,702 kvm. maskinhuggen galsten och 11,446.98 löpm. gångbaneflis,
representerande ett tillverkningsvärde av cirka 4,780,000 kronor.

På grund av arbetslöshetens nedgång under senare delen av året, varigenom
kommissionen kunnat begränsa sin hjälpverksamhet till vissa fack, hava besparingar
uppkommit på det beviljade anslaget. Storleken av under året för arbetslöshetens
lindrande anslagna penningmedel samt dispositionen av desamma framgår
av bilagda tablå, därvid utgifterna beräknats t. o. m. den 31 december 1922.1)

Arbetslöshetskommissionens ifrågavarande skrivelse av den 14 december
1922 innehöll ock beräkningar angående behovet av ytterligare
anslag för arbetslöshetens bekämpande och blev i denna del återgiven
i statsverkspropositionen omförmälda punkt 20, dit jag tillåter mig

x) Tablån är såsom bilaga B fogad vid denna skrivelse till riksdagen.
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 sand. 189 höft. (Nr 233.)

1028 23 2

10

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 233.

hänvisa. I anslutning till vad dåvarande departementschefen yttrade vid
föredragning inför Kungl. Maj:t av nämnda punkt har jag i skrivelse den
28 sistlidna april anmodat arbetslöshetskommissionen att avgiva förslag
rörande den framställning till riksdagen i omförmälda ärende, vartill nu
radande förhållanden gå ve anledning; och hade kommissionen att, om så
funnes lämpligt, därvid särskilt beröra frågan om fullbordande under
innevarande år — med anlitande av medel, som anvisats till arbetslöshetens
bekämpande — av sådana utav Norrlands statsarbeten påbörjade vägföretag,
till vilka anvisning av arbetslösa icke med fördel kali ske. &

Arbetslöshetskommissionen

den 11 maj
1923.

avgivit det

i skrivelse till chefen för socialdepartementet den 14 desin
uppfattning av den sannolika utvecklingen på den
'' jpbehovets däri
anslag,

Arbetslöshetskommissionen har den 11 innevarande ma
sålunda begärda utlåtandet och därvid anfört följande:

Då kommissionen
cember 1922 framlade

svenska arbetsmarknaden och hjälpbehovets därav beroende omfattning, beräknade
kommissionen att av anslag, som blivit beviljade till arbetslöshetens beÄ»,
"1™116 ^eu. 1 .iamuu''i 1923 till förfogande återstå ett belopp av omkring
21, < 00,000 kronor. Vi cl sedermera verkställt bokslut visade sig emellertid denna
beräkning hava varit något för hög, i det att det belopp, som vid årsskiftet faktiskt
stod till förfogande, utgjorde 19,757,000 kronor. Av sistnämnda summa har
under tiden från och med den 1 januari till och med den 30 april 1923 tagits i
anspråk ett belopp av 7,636,000 kronor, vadan således beloppet av tillgängliga
anslagsmedel den 1 maj 1923 utgjorde 12,121,000 kronor.

, .. Härtill komma utestående fordringar hos vägstyrelser, kommuner och vederbörande
statsarbetens övriga uppdragsgivare. För de nödhjälpsarbeten, som blivit
a\ kommissionen beslutade före den 30 april 1923, utgjorde kommissionens tillgodohavande
hos vederbörande uppdragsgivare nämnda dag 13,265,000 kronor
Då mi pågående nödhjälpsarbeten beräknas bliva färdigställda före utgången av
budgetaret 1923—1924, forfaller således efter hand sagda summa till betalning
under namnda budgetår. Beträffande utsikterna att i behörig tid få de förfallna
beloppen inbetalda ar det givetvis icke möjligt att nu uttala sig med full säkerhet
Kommissionen kan emellertid vitsorda, att hittills i regel ingen svårighet förelegat
tor vederbörande statsarbeten att efter''respektive arbetens färdigställande och avj
1 kontrakten avtalade bidragen inlevererade. Under förutsättning
att iorhallandena i detta avseende framdeles komma att ställa sig lika fördela^
tiga som hittills varit fallet, kan det ovannämnda fordringsbeloppet 13 205 000
kronor, medräknas såsom tillgång den 1 maj 1923. Det belopp, som står till kommissionens
förfogande for tiden från och med den 1 maj 1923 till och med utgången
av budgetåret 1923—1924, kan således beräknas utgöra 25,265,000 kronor

\ ad därefter angår utgifterna utgöras de viktigaste posterna härvidlag av
statsbidragen till nödhjälpsarbeten och statsbidragen till understödsverksamhet
btorleken av ifrågavarande utgiftsposter kommer givetvis att röna ett starkt inflytande
av den blivande utvecklingen av läget på arbetsmarknaden. Sedan kommissionen
avgav sitt ovan omförmälda yttrande den 14 december 1922, har situationen
med avseende på arbetslösheten och hjälpverksamheten utvecklats på sätt
som framgår av nedanstående siffror.

Kung!. Maj:Is skrivehr nr 206.

11

T i d p u n k t

Totala

summan

arbetslösa

Antal arbets-lösa, som
erhållit
arbets-löshets-understöd

Antal arbe
vunnit ai

i statliga nöd-hj ttlpsarbetcn

slösa, som
iställning

i kommunala
nödhjälps-arbeten

1922: 31 december.................................

45 900

6 200

13 816

3 300

1

med

utan

stats-

stats- i

bidrag

bidrag

1923: 31 januari...................................

55 500

.3 600

14 781

670

4 299

» 28 februari .................................

49 200

8 000

14 346

4 073

4 153

43 400

7 500

13 693

1 212

3 719

» 30 april .....................................

35 000

4 600

14 249

1 036

—

Siffrorna för den 30 april iiro icke fullt definitiva, men torde icke komma
att nämnvärt avvika från de liär uppgivna.

Antalet arbetslösa har sålunda befunnit sig i jämn nedgång sedan sistlidue
januari månad. Detta förhållande sammanhänger givetvis delvis med årstiden, men
är otvivelaktigt även beroende på den konjunkturförbättring, som under de senaste
månaderna gjort sig gällande. Huruvida denna konjunkturförbättring under det
närmaste året kommer att fortsätta i samma tempo som hittills, tilltror sig kommissionen
icke att kunna med någon grad av säkerhet bedöma. Givetvis måste
man vara beredd på möjligheten av omkastningar härvidlag. Kommissionen kan
följaktligen icke framlägga någon säker beräkning av utgifterna för arbetslöshetens
bekämpande under det kommande budgetåret. Kommissionen har emellertid beräknat
hur nämnda utgifter skulle ställa sig under förutsättning, dels att samtliga
för närvarande beslutade statliga nödhjälpsarbeten skulle under budgetåret fullbordas,
dels ock att understödsverksamlieten skulle under året fullföljas i ungefärligen
samma omfattning som hittills varit fallet. Resultatet av den under
nämnda två förutsättningar verkställda beräkningen tillåter sig kommissionen att
härmed framlägga. Kommissionen vill endast förutskicka den anmärkningen, att
beräkningarna avse tiden intill utgången av budgetåret 1923 1924. Kommissionen
har visserligen tidigare uttalat, att dess verksamhet borde kunna vara avvecklad
den 1 maj 1924. Då nu ifrågavarande utgiftsberäkningar emellertid avse
att utröna behovet av anslag, har det synts riktigast att utsträcka dem till att
omfatta hela det instundande budgetåret.

Yad då till en början angår utgifterna för statliga nödhjälpsarbeten liar
kommissionen från vederbörande införskaffat beräkning a det belopp, som från
den 1 maj 1923 erfordras för fullbordande av samtliga de statliga nödlijälpsarbeten,
»vilka intill nämnda dag blivit av kommissionen beslutade. Ifrågavarande
beräkningar utvisa, att sagda arbeten kunna färdigställas för en kostnad av

16,147,000 kronor. ■ ,

Beträffande därefter kostnaden för statsbidrag till understodsverksamhet vill
kommissionen erinra om, att kommissionen i sin meromnämnda skrivelse den 14
december 1922 beräknade, att ifrågavarande kostnad för tiden 1 maj 1923—30 april
1924 skulle komma att uppgå till 900,000 kronor. Utsträckes beräkningen till
att avse tiden intill den 1 juli 1924 torde beloppet böra höjas till 1,000,000. Härtill
måste emellertid läggas ett belopp av 700,000 kronor, utgörande ännu icke

12

Kung!. Maj.ts skrivelse nr 233.

utbetalat statsbidrag till understödsverksamket för mars och april månader 1923.
Statens utgifter för understödsverksamket under tiden 1 maj 1923—30 juni 1924
skulle således kunna beräknas till 1,700,000 kronor.

Ovan anförda beräkningar av kostnaderna för nödkjälpsarbeten avse, såsom
redan angivits, de statliga nödhjälpsarbetena. I jämförelse med dessa spela de
stats-kommunala nödhjälpsarbetena en underordnad roll. Statens utgifter
för sistnämnda arbeten torde för den tid, varom kär är fråga, icke beliöva beräknas
till högre belopp än 400,000 kronor.

Vad sedermera angår kostnaderna för hyreslijälpverksamketen kava dessa
kostnader hittills kontinuerligt sjunkit ock växlade under år 1922 mellan 200,000
kronor och 160,000 kronor per kvartal. Under sådana förhållanden torde det
vara tillräckligt att beräkna utgifterna för hyreshjälpen till 150,000 kronor per
kvartal, vilket för tiden 1 juli 1923—1 juli 1924 skulle utgöra en utgift av 600,000
kronor. Till denna summa böra emellertid läggas utgifterna för liyreshjälpverksamheten
under första halvåret 1923, enär några utbetalningar ännu icke verkställts
till kommunerna för deras kostnader för ifrågavarande verksamhet under
nämnda tid. Detta utgiftsbelopp kan beräknas till 350,000 kronor. Statens utgifter
för hyreslijälpverksamketen under tiden 1 maj 1923—30 juni 1924 skulle
alltså uppgå till 950,000 kronor.

Vad slutligen beträffar kostnaderna för arbetslöshetskommissionens administration
utgöra ifrågavarande kostnader för innevarande halvår 75,000 kronor. Med hänsyn
till den personalminskning, som redan verkställts och som givetvis alltjämt kommer
att fortgå, synes det vara tillräckligt att beräkna kommissionens administrationskostnader
för tiden 1 maj 1923—30 juni 1924 till 100,000 kronor.

De beräkningar av tillgångar och utgifter, som kommissionen sålunda verkställt,
te sig i sammanfattning på följande sätt:

Tillgångar.

1. Tillgängliga anslagsmedel den 1 maj 1923........................ kronor 12,121,000: —

2. Utestående fordringar för samtliga nödkjälpsarbeten, som

av kommissionen beslutats före den 1 maj 1923 ......... » 13,265,000: —

Kronor 25,386,000: —

Utgifter.

1. Utgifter för fullbordande av alla statliga nödkjälpsarbeten,

som av kommissionen beslutats före den 1 maj 1923 kronor 16,147,000: —

2. Utgifter för statsbidrag till understödsverksamket 1 maj

1923—30 juni 1924........................................................... » 1,700,000: —

3. Utgifter för stats-kommunala arbeten 1 maj 1923—30

juni 1924.............................................................................. » 400,000: —

4. Utgifter för hyreshjälpverkamhet 1 maj 1923—30 juni 1924 » 950,000: —

5. Administrationskostnader 1 maj 1923—30 juni 1924 ...... » 100’000-_

Överskott................................................................................. 6,089,''OQQ: -

Kronor 25,386,000: —

Under antagande av att samtliga hittills beslutade nödkjälpsarbeten skulle
slutföras och att understödsverksamheten skulle fortgå ungefärligen i samma omfattning
som hittills skulle således vid slutet av budgetåret 1923—1924 förefinnas
en behållning av omkring 6,000,000 kronor. Detta belopp betecknar den marginal,
inom vilken kommissionen skulle hava att röra sig för eventuellt erforder -

KiuhjI. Muj:(s sknreLsc ur V.V.V. *0

Ijgn utvidgningar av nodhjälpsvcrksamheten, eller för don händelse ^ v < i il g 11 e t e i
skulle uppstå att indriva statsverkets tillgodohavanden för nödhjälpsarbetou.

Av den verkställda beräkningen synes man kunna draga den slutsatsen, att
därest den ekonomiska konjunkturen fortsättningsvis kommer att ut\ ecklas i gj nnsam
riktning, kommissionens nu befintliga tillgångar skola visa sig tillräckliga
för instundande budgetår. Man måste likväl förutsätta möjligheten av att nämnda
utvecklingsriktning kan brytas och svårigheter därigenom uppstå. Avensa maste
man räkna med den eventualiteten, att kommissionens fordringar kunna komma
att inflyta på ett otillfredsställande sätt, Emellertid torde man kunna förutsätta,
att kommissionens nu befintliga tillgångar även under ogynnsamma omständigheter
skola räcka intill dess 1924 års riksdag sammanträtt. Skulle därefter på
grund av oförutsedda händelser ytterligare anslag för arbetslöshetens bekämpande
visa sig vara erforderligt, antager kommissionen att det skall kunna låta sig göra
att få disponera ett dylikt anslag redan under budgetåret 1923—1924. Därest
detta kommissionens antagande är riktigt, synes det kommissionen icke erforderligt
att nu av riksdagen begära något anslag för bekämpande av arbetslösheten.
Skulle åter kommissionens berörda antagande vara oriktigt, torde försiktigheten
bjuda, att det i innevarande års riksstat för ifrågavarande ändamål beräknade
anslaget begäres av riksdagen. . .

På grund av vad sålunda anförts får arbetslöshetskommissionen såsom sitt
yttrande i ärendet anföra, att kommissionen, under förutsättning att det är möjligt
att i fall av trängande behov vid 1924 års riksdag erhålla ett anslag, som får
disponeras redan under budgetåret 1923—1924, finner det icke vara erforderligt att
av innevarande års riksdag begära något anslag för bekämpande av arbetslösheten.

I ovan berörda ämbetsskrivelse den 28 april 1923 har herr statsrådet jämväl
anmodat arbetslöshetskommissionen att, om så finnes lämpligt, vid avgivande
av sitt yttrande i förevarande ärende särskilt beröra frågan om fullbordande
under innevarande år — med anlitande av medel, som anvisats till arbetslöshetens
bekämpande, men vid sidan av nödlijälpsverksamheten — av sådana utav
Norrlands statsarbeten påbörjade vägföretag, till vilka anvisning av arbetslösa
ieke med fördel kan ske. _ .

Med anledning härav får arbetslöshetskommissionen som sin mening uttala,
att spörsmålet om det lämpligaste förfarandet för färdigställande av sadana statsarbeten,
som eventuellt icke kunna fullbordas genom användning av arbetslösa,
icke för närvarande torde vara aktuellt. I närvarande stund äro 3,489 arbetslösa
sysselsatta vid Norrlands statsarbeten, och det är ingalunda uteslutet, att de pågående
arbetsföretagen i Norrland kunna i sin helhet fullbordas såsom nödhjälpsarbeten.
Skulle framdeles visa sig, att så icke kan ske, måste spörsmålet om
ifrågavarande arbetens färdigställande givetvis tagas i övervägande, men kommissionen
finner sig på sakens nuvarande stadium icke kunna göra något uttalande
angående vilka åtgärder, som i sådant fall lämpligen böra företagas. Emellertid
vill kommissionen redan nu framhålla, att de medel, som anvisats till arbetslöshetens
bekämpande, enligt kommissionens mening böra reserveras för sådana
arbeten, som ingå i nödlijälpsverksamheten, och icke användas till allmänna arbeten
vid sidan av denna verksamhet.

Enligt de av arbetslöshetskommissionens majoritet i skrivelsen den
14 december 1922 framlagda beräkningarna skulle vid slutet av april

Departements chefen.

14

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 233.

månad 1924, då den pågående statliga verksamheten för meddelande av
arbetslöshetshjälp antogs kunna upphöra, av de för arbetslöshetens bekämpande
redan beviljade medlen jämte befintliga tillgodohavanden för
utförda nödhjälpsarbeten återstå mera än 7,000,000 kronor, vadan kommissionen
fann, att hos innevarande års riksdag inga äskanden behövde
göras för nämnda ändamål. Då Kungl. Maj:t likväl i statsverkspropositionen
föreslog riksdagen att i avvaktan på en blivande proposition i
ämnet å riksstaten för budgetåret 1923—1924 beräkna ett anslag av

5.000. 000 kronor för arbetslöshetens bekämpande, lärer denna åtgärd
hava vidtagits av försiktighet i avvaktan på förhållandenas utveckling
under den tid, riksdagen komme att vara samlad. Det har nu visat sig,
att arbetslösheten ytterligare minskats och att näringslivet i stort sett
fortfarit att stadigt om än långsamt utveckla sig i gynnsam riktning.

Arbetslöshetskommissionen har i sitt den 11 innevarande maj avgivna
utlåtande framlagt nya beräkningar rörande anslagsbehovet på
grundval av rådande förhållanden och därvid utgått ifrån, att samtliga hittills
beslutade nödhjälpsarbeten skulle fullbordas och understödsverksamheten
fortgå ungefärligen i samma omfattning som hittills intill slutet av
budgetåret 1923 —1924. Enligt dessa beräkningar, som synas vara uppgjorda
med tillbörlig försiktighet, kommer att vid sistnämnda tidpunkt, den
30 juni 1924, av redan beviljade medel inklusive tillgodohavanden finnas ett
överskott å omkring 6,000,000 kronor. Till detta belopp skulle alltså,
även om intet nytt anslag beviljas, en säkerhetsmarginal finnas för det
fall, att hjälpverksamheten behövde utvidgas eller svårigheter skulle
uppstå med indrivningen av tillgodohavandena hos vägstyrelser, kommuner
och andra för utförda nödhjälpsarbeten. Med utgångspunkt därifrån
har kommissionen, vars utlåtande är enhälligt, funnit det icke vara erforderligt
att av innevarande års riksdag begära något anslag för bekämpande
av arbetslösheten, detta dock under förutsättning av möjligheten
att i fall av trängande behov genom beslut av 1924 års riksdag erhålla
ett anslag, som kunde disponeras redan under budgetåret 1923—1924.

För min del vill jag givetvis icke bestrida möjligheten av en sådan
omkastning i den ekonomiska utvecklingen, att säkerhetsmarginalen å

6.000. 000 kronor visar sig otillräcklig. Men sannolikheten härför är nu
av allt att döma så ringa, att det enligt min mening icke kan ifrågakomma
att av sådan anledning belasta den hårt ansträngda budgeten
lör tiden 1 juli 1923—30 juni 1924 med ett anslag för utökande av
denna marginal. Om, mot förmodan, en dylik försämring av läget å
arbetsmarknaden skulle inträda eller dröjsmål med inbetalning av statens
tillgodohavanden skulle nödvändiggöra beredandet av tillfälligt driftkapi -

15

Kung]. Maj:ts skrivelse nr 233.

tal för den statliga hjälpverksamheten, lärer de erforderliga medlens
anskaffande före utgången av nästa budgetår icke möta några svårare
hinder av budgetteknisk natur.

Jag har i likhet med arbetslöshetskommissionen utgått ifrån, att
man icke bör ifrågasätta några ändringar i de beträffande den statliga
hjälpverksamheten enligt riksdagens skrivelser den 7 juni 1922, nr
291, och den 13 april 1923, nr 79, gällande direktiven eller eljest av
kommissionen tillämpade principerna. Med hänsyn till den planerade
avvecklingen av denna verksamhet torde, om den ekonomiska utvecklingen
fortgår i väntad riktning, några nya nödhjälpsarbeten av större
omfattning icke vidare böra påbörjas. Vad angår frågan om avslutandet
av redan påbörjade nödhjälpsarbeten, särskilt vägföretag i Norrland,
i annan ordning än den för hjälpverksamheten gällande men med anlitande
av medel, som anvisats till arbetslöshetens bekämpande, delar jagtill
fullo kommissionens uppfattning, att dessa företag, såvitt ske kan,
böra fullbordas såsom nödhjälpsarbeten. Med hänsyn härtill och då det,
enligt vad kommissionen framhållit, ingalunda är uteslutet, att de pågående
arbetsföretagen i Norrland kunna i sin helhet fullbordas såsom nödhjälpsarbeten,
är det enligt min mening ännu för tidigt att till avgörande
upptaga frågan, huru fullbordandet av nämnda företag skall åstadkommas,
därest det visar sig icke kunna ske i den för nödhjälpsarbeten gällande
ordningen.

På grund av vad i det föregående anförts får jag hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte giva riksdagen tillkänna, att Kungl.
Maj:t icke kommer att till nu pågående riksdag avlåta proposition
i det under punkten 20 i femte huvudtiteln av statsverkspropositionen
omförmälda ärendet angående auslag för budgetåret
1923—1924 för bekämpande av arbetslösheten, i följd varav
medel för berörda ändamål ej vidare behöva beräknas å staten
för nämnda budgetår.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj: t Konungen lämna
bifall samt förordnar, att skrivelse i ämnet av den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.

Ur protokollet:

Cour. Falkenberg.

IG

Kung1. Maj:1s skrivelse nr 233.

Tablå över understödsverksamhet med statsbidrag samt statliga och

Unders töds verksamhetens omfattning

Tidpunkt

Hela antalet
arbetslösa
(approxima-tivt)

Antal

kom-

muner

Antal

under-

stöds-

tagare

Understödens

totalbelopp

Statens

andel

Statsbidrag

till

hyreshjälp

19*21.

Juli 31 .................

i

[ 79

17 700

987 235

07

497 798

81

i

Augusti 31 ............

>70- å 80 000

74

16 000

1025 081

18

516116

50

) 77 544

06

September 30 ........

1 85

15 000

1 037 266

60

517 907

30

1

Oktober 31 ............

96 000

103

22 700

1023 667

23

512 527

32

1

November 30 .........

117 000

126

34 800

1 773181

41

921 607

87

\ 122 451

06

December 31 .........

140 900

171

47 800

2 536 872

—

1 315 775

27

1

1922.

Januari 31...............

163 000

206

61000

2 824 875

94

1 492 718

05

|

Februari 28 ............

156 000

215

65 400

3 162 924

23

1 682 912

69

[ 183 850

01

Mars 31..................

149 300

235

63 400

4 001 597

15

2 151 301

80

1

April 30..................

124 700

236

53 300

2 927 151

49

1617 626

09

j

Maj 31 ..................

84 500

221

28 100

1 824 673

80

993 348

30

1 157 305

26

Juni 30 ..................

49 300

91

8 400

566 616

43

318 128

81

Juli 31 .................

38 300

53

4 800

381 958

65

217 579

76

|

Augusti 31 ..........

36 000

35

2 350

172 207

98

96 348

24

\ 96 000

—

[ (approx.)

September 30 .........

35100

33

2 340

185 253

42

100 908

14

1

Oktober 31 ............

37 300 !

33

2 300

147 230

36

83121

63

—

—

(November 30).........

—

—

—

—

—

—

— 1

—

-

(December 31).........

—

—

—

—

—

—

— 1

—

—

*) I dessa aiffror ingå även nödhjälps arbeten a vid Statens järnvägars automobilvägar, Statens diknings2)
I dessa belopp ingå även kostnaderna för Statens järnvägars automobilvägar. Statens dikning»- och

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 233.

17

Bilaga A.

kommunala nödhjftlpsarbeten under tiden 31 juli 1921—31 oktober 1922.

Statliga nödhjälps arbeten

Antal

Antal arbetsplatser

Antal sysselsatta arbetslösa

Statens
kostnader2)

i kommunala
nödhjiilps-arbeten syssel-

S. S. S. *)

N. S.

Summa

S. S. S. >)

N. S.

Summa

satta

200

6

206

11467

348

11815

2 925 221

74

191

23

214

11618

2 031

13 649

3 191 706

86

—

00

T—1

35

253

10 303

3 611

13 914

3 116 173

64

—

231

53

284

11 588

6 449

18 027

3 493 674

—

8 900

263

75

338

12 320

6 834

19154

4112335

88

8 700

265

181

446

13 545

7 618

21163

4 221 959

46

10 800

305

183

488

14408

10083

24 491

4 098 953

60

13 200

401

205

606

16 628

12 304

28 932

4 311 846

57

12 800

448

211

659

18 493

13 090

31 583

6 073 109

24

10 200

463

206

669

15 534

8 487

24 021

5 353 658

18

8100

430

208

638

12 837

4 613

17 450

3 382 482

79

6 200

411

128

539

12 903

4 520

17 423

2 647 462

41

5 300

405

100

505

14 915

3 709

18 624

3 286 974

04

4 200

394

100

494

16 468

4 025

20 493

3 723 504

15

3 600

370

112

482

15 733

4 550

20 283

4 435 212

56

3 500

350

115

465

14 915

5 271

20186

3 817 371

12

3 000

—

—

—

•

—

—

—

—

—

och torvtäktsarbeten samt arbetena vid Malmslätt,
torvtäktsarbeten samt arbetena vid Malmslätt.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 saml. 189 käft. (Nr 233.) 1028 23 3

18

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 233.

Bilaga B.

Arbetslöshetsanslagets disposition den 31 december 1922.

(enligt beräkning den 14 december).

År riksdagen beviljade medel för 1922.

Av 1921 års riksdag, förslagsanslag, högst ......................................................... 8 000 000: —

» 1922 » » » » ......................................................... 20 000 000: —

» » » » » » ........................................................ 15 000 000: —

» » » » reservationsanslag ............................................................ 50 000 000: —

88 000000: —

Disponerat under 1922 intill den u/i2.

Av Kungl. Maj:t anvisat till S. S. S.............................................. 29 500 000: —

» » » » » N. S.................................................... 11500 000: —

» » *> » Domänstyrelsen: för arb. åt arrendatorer å

allm. skogar.......................................... 200 000: —

» » » » Domänstyrelsen: till avverkn. å allm. skogar

i Norrbotten.......................................... 1 000 000: —

» » » » Stenleveranseentralen: för arb. åt stenarb. 1000 000: —

» » » » Köda Korset: för tillverkn. av sjukvårdsper sedlar.

............................... 8 000: —

» » » » Marinförvaltningen: Nödhjälpsarb. Hägemäs

flygstation............................................. 28 000: —

» » » » Arméförvaltningen: Planeringsarb. i Boden 30 000: —

» » » » Järnvägsstyrelsen: Väg Svanesund—Ströms holms

brygga ....................................... 200 000: —

» » » » Järnvägsstyrelsen: Automobillinje Dingle—

Hedekas ............................................. 200 000: —

» » » » Norrbottens läns hjälpkommitté: Odlings bidrag

åt arbetslösa småbrukare ............ 400 000: —

» » » » Statsbeställningar hos industrien............... 15 000 000: —

» » » » Egnahemsfond för bidrag åt arbetslösa, som

erhållit egnahemslån.............................. 160 000: —

» » » » Hyresbidragsverksamhet ........................... 716155:27

» » » » Kursverksamhet................... 75 000: —

» » » » Kommissionens expensmedel 1922 *)............ 185 000: —

Av kommissionen utanordnat till understödsverksamhet2).................. 10 950 734: 48

71152 489:75

Beräknade utgifter från den 14/u till årets slut.

Till understödsverksamhet ............................................................................... 83 000: —

Beräknas odisponerat den S1/u 1922..................................................................... 16 764 510:25

88 000 000: —

'') Kommissionens expensmedel ha under året anvisats från anslaget till kommittéer och
utredningar under 5:te huvudtiteln men enligt nåd. brev av den 30 nov. 1922 skall vid
årets slut i anspråk tagna expensmedel avföras från detta anslag och i stället belastas arbetslöshets
anslaget.

2) Dessutom utanordnat enligt kommissionens protokoll av den 10 januari 1922 9 304:91,
som av statskontoret förts på 1921 års anslag.

Stockholm, E. L. Beckmans Boktr., 1923.