VÄGKOMMISSIONENS BETANKANDEN

VÄGVÄSENDET PÅ LANDET

I.

FÖRSLAG

TILL

LAG OM ALLMÄNNA VÄGAR PÅ LANDET

AVGIVET AV DEN INOM KUNGL. FINANSDEPARTEMENTET,
JÄMLIKT NÅD. BEMYNDIGANDE DEN 29 SEPTEMBER 1911
TILLSATTA VÄGKOMMISSIONEN

DEL 2

BILAGOR M. M.

STOCKHOLM 1916 :: ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

!

Innehållsförteckning,

Bilagor.

Sill.

Bilaga 1. Statistiska tabeller ................................................................................... 3

Taft. 1. Allmänna vägarnas längd samt statens och kommunernas årliga väghållningskostnad

m m. i Sverige jämte några andra europeiska länder................................. 4

Taft. 2. Allmänna vägarnas längd och kostnaden för väghållningen m. m. för varje landstingsområde
för åren 1909—1913............................................................ 0

Tab. 3. Vägdelningar och vägunderhåll m. m............................................................. 30

Tab. 4. Årtal för verkställandet av nu gällande uppskattningar av kostnaden för vägunderhållet
............................................................................................ 34

Tab. 5. Förhållandet mellan allmänna och enskilda vägar med avseende å längd och underhållskostnad
.................. 36

Tab. 6. Med understöd av allmänna medel nybyggda, omlagda eller förbättrade vägar under

åren 1841-1910 .............................................................................''..... 3

Tab 7. Statsunderstöd, anvisade under åren 1841-1910 till byggnadsföretag, som utgöra

led uti eller stå i samband med landets allmänna vägnät ........................... 38

Bilaga 2. Beräkningar till utredning av frågan om en jämnare fördelning av vägnnder hållsbördan

genom omläggning av statsbidragssystemet ........................ 43

Tab 1. Bibehållandet av nuvarande distriktsindelning. Särskilt statsbidrag utöver det nu
utgående i ändamål att för de distrikt, i vilka egna kostnaden per vägfyrk
överskjuter medeltalet för motsvarande landstingsområde, nedbringa egna kostnaden
till nämnda medeltal ..................................................................... 44

Tab. II a. Landstingsområdena, utan frånskiljande av köpingar och municipalsambällen,
väghållningsdistrikt. Statsbidrag till vägunderhåll och vinterväghållning efter
progressiv skala med fasta brytningspunkter vid 15, 30 och 45 öres total
kostnad per vägfyrk. Alternativa grundbidrag med tilläggsbidrag efter samma

procent som grundbidraget ..................................................................... 46

Tab. II b- Landstingsområdena, utan frånskiljande av köpingar och municipalsamhällen,
väghållningsdistrikt. Statsbidrag till vägunderhåll och vinterväghållning efter

progressiv skala med en rörlig brytningspunkt ................................ ........ 50

Tab. II c. Landstingsområdena väghållningsdistrikt med köpingar och municipalsamhällen
alternativt kvarstående eller frånskilda. Statsbidrag till vägunderhåll och
vinterväghållning efter progressiv skala med tre rörliga brytningspunkter på
lika inbördes avstånd samt grund- och tilläggsbidrag, allt efter kommissionens
system...................................................................................................

IV

Bilaga 3. P. M. angående landsbygdens oelt städernas andelar i totala bördan av väg och

gatuhållningen i riket (med tabell)................................................... 59

Bilaga 4. Utkast till formulär. Instrument över uppskattning av årliga kostnaden för

underhållet av de allmänna vägarna inom N. kommun för åren 1920—15)24 69

Bilaga 5. P. M. angående hämtande av väglagningsämnen ä annans mark.................... 73

Bilaga 8. P. M. om hjnlringsbredden ä anspannsfordou och automobiler med hänsyn
dels till vägbanans motståndsförmåga, dels till vägtransporternas ekonomi

(med tabeller) ................................................................................ 93

Bilaga 7. P. M. angående ifrågasatt lagstiftning till förekommande eller lindring av
de genom vintersjöfartens isrännor föranledda olägenheter för trafiken
& isvägarna m. in. ................................................................................ 125

Planselier.

Vägs beståndsdelar ....................................................................•''........................ Plansch 1

Jämförande grafisk framställning, utvisande för varje väghållningsdistrikt längden av

allmänna och enskilda vägar .................................................................... » 2

Grafisk framställning, utvisande ifråga om distriktens egna kostnader per vägfyrk
för vägunderhållet och vinterväghållningen den utjämning, som efter förhållandena
för år 1910 skolat vinnas, i händelse landstingsområdena i stället för
de nuvarande vägliållningsdistrikten utgjort enheter för kostnadernas fördelning » 3

Grafisk framställning, utvisande ifråga om distriktens egna kostnader per vägfyrk för
väghållningen i dess helhet den utjämning, som efter förhållandena för år
1910 skolat vinnas, i händelse landstingsområdena i stället för de nuvarande

vägliållningsdistrikten utgjort enheter för kostnadernas fördelning.................. » 4

Grafisk framställning, av kommissionens förslag till grunder för statsbidrag till vägunderhållet,
i jämförelse med dels andra försök till bidragets läggning i utjäm ningssyfle

och dels den nuvarande anordningen av samma bidrag.................. » 5

Grafisk framställning, utvisande ifråga om kostnaderna per vägfyrk för vägunderhållet
och vinterväghållningen verkningarna av vägkommissionens förslag.

Grundad på vägstatistiska uppgifter för år 1913.......................................... » 6

Bihang.

■Jordbruksdepartementets statistiska tabell för år 1910; åtföljer vägkommissionens betänkande
enligt Kungl. Maj:ts särskilda medgivande.

BILAGOR

Vcigkom missionen. II.

1

I

Bilaga 1

STATISTISKA TABELLER

4

Tab. 1. Allmänna vägarnas längd samt statens oeh kommunernas årliga

	1	*	3	*	5	6 1	''	8	9	10	11	12	13
band		L	ängd	a v		Årliga v ä g h å 11 n i n g s k o s t n a d e n
Stats- vägar Km.	Pro- vins- vägar Km.	Di- strikts- eller krets- vägar Km.	Primär- kommu- nernas vägar Km.	Alla all- männa vägar Km.	Totalt Milj. kr.	Statens andel	De kommunala s&mfälliglieter-nas andel	I medeltal
Per km. väg Kr.	Per 10,000 in- vånare Kr.
Milj. kr.	X	Milj. kr.	X
1	Sverige ..................	«•	—	62,521	—	62,521	14.813	3.149	21.3	11.684	78.7	237	25,800
2	Norge .....................	669	12,310	20,442	—	33,421	8.071	2.887	36.0	5.18 4	64.0	242	32,800
3	Danmark..................	—	6,775	—	36,225	43,000	8.712	0.005	—	8.707	lOO.o	202	30,700
4	England och Wales...	—	6,200	82,890	152,230	241,320	276.148	40.108	14.5	236.040	85.5	1,145	76,600
5	Preussen..................	1,211	31,439	59,114	45,232	136,996	169.940	26.000	15.3	143.940	84.7	1,240	42,300
6	Bayern.....................	6,546	—	18,381	59,855	84,782	17.635	5.834	33.1	11.801	66.9	210	25,600^
7	Baden .....................	3,061	—	1,306	6,243	10,610	5.445	X	X	X	X	514	25,000
8	Hessen.....................	—	—	4,947	—	4,947	2.673	1.206	45.o	1.467	55.0	539	21,900
9	Österrike (icke Ungern)	16,203	3,716	64,265	37,172	121,356	X	X	X	X	X	X	X
10	Frankrike ...............	38,340	—	250,412	390,111	678,863	216.050	40.850	18.9	175.200	80.1	318	54,400
11	Italien.....................	8,303	44,671	95,406	57,447	205,827	X	X	X	X	X	X	X

Anm. Där annat ej angives, avser stat. årsbok, Handbuch etc. vederbörande lands publikation, x betecknar

5

räghållningskostnad m. m. i Sverige jämte några andra europeiska länder.

1* 1	15 1	16 |	17 1	18 |	19 |	20 |	21 |	22
Per 10,000 invånare finnas	Per 100 kräm. av arealen finnas
All- männa vägar Km.	Järn- vägar Km.	Inre vatten- vägar Km.	Totalt, all- männa sam- färds- leder Km.	All- männa vägar Km.	Järn- vägar Km.	Inre vatten- vägar Km.	Totalt, all- männa sam- färds- leder Km.	Anmärkningar
109. s	25.07	12.8	147.3 7	13.9	3-18	lss	18.63	Kol. 2—11 enl. k. jordbruksdep:ts vägstatistik för år 1913. Kol. 15 och 19 enl. k. järnvägsstyrelsens , allm. statistik 1912 (avser 1911 års slut). Kol. 16	1
| ! 136.2	12.92	30. o	179.12	10.3	0.96	2.2 5	13.51	och 20 enl. meddel. nr 3 från k. vattenfallssty-relsen. (Kol. 2—11 enl. Joh. Skovgaard. Det norske veivsesens historie (avser 1912—1913). Kol. 15, 16, 19 och	2
152.1	13.40		165.50	110.4	9.47		119.87	(20 såsom vid 1. (Kol. 2—5 enl. statistisk aarhog 1914 (avser 1910). (Kol. 8 enl. statsregnskab 1914—1915. Kol. 7 och j 10 enl. Joh. Skovgaard (jfr vid 2). Kol. 15 och	3
66.9	7.01	1.17	75.08	159.5	17.17	2.61	179.28	119 enl. statistisk årsbok 1915 (avser 1911). (Kol. 2—11 enl. Tbird annual Kåpört of the Koad IlSoard 1913 (avser 1911). Kol. 15 och 19 enl. 1 Kailway Ketnrns 1913 (avser 1912). Kol. 16 och	4
• 1 '' 33.6	11.03	2.0 2	46.6 5	39.1	12.70	2.30	54.10	120 enl. approximativ beräkning för år 1905. Kol. 2—6 enl. Statistisches Jahrbuch 1914 (avser 1912). Kol. 7—11: medeltal enl. preussisk 5-års-statistik 1905—1909 och förh. vid III. internat. 1 vägkongr. (nr 60). Kol. 15 och 19 enl. Stat. Hand-	5
! 123.2	12.21	1.4S	136. $9	111.9	11.08	1.35	1 124.33	buch fiir’s Deutsche Keich 1907 (avser 1906). Kol. (16 och 20 såsom vid 4. (Kol. 2—11, 15 och 19 enl. Statistisches Jahrbuch 11913 (avser 1912). Observera i Kol. 7, 8 och Ilo ingår ej nyhyggnadskostnaden för primärkommu-	6
48.5	11.34	1.26	61.10	69.2	i 16.12	1.76	87.08	Inernas vägar. Kol. 16 och 20 såsom vid 4. /Kol. 2—7, 15 och 19 enl. Statistisches Jahrbuch (1914—1915 (avser 1913). Kol. 16 och 20 såsom vid 4.	7
40.5	12.01	0.7 0	53.21	64.2	19.69	1.17	85.06	/Kol. 4—11, 15 och 19 enl. Statistisches Handhuch \l907—	8
41.3	7.90	2.28	51.48	40.4	7.56	2.23	50.19	(Kol. 2—6 enl. Statistisches Handhuch 1913 (avser 11911). Kol. 15 och 19 enl. statistisk årsbok 1915	9
1 i 171.1	i 12.68	3.5	; 187.28	126.5	9.36	2.55	138.41	((avser 1911). Kol. 16 och 20 såsom vid 1. /Kol. 2—6 enl. Annuaire statistique 1913—1914 ((avser 1912). Kol. 15, 16, 19 och 20 såsom vid 1.	10
59.5	4.93	0.9	65.33	71.s 1	6.oi	1.04	78.85	/Kol. 2—6 enl. Annuario stat. 1913 (avser 1910). (Kol. 15, 16, 19 och 20 såsom vid 1.	|ll

att uppgift ej kunnat erhållas.

Tab. 2. Allmänna vägarnas längd och kostnaden för väghåll (Efter

jordbruksdeparte -

	1	I 2	1 3	1 *	1 5	6	1 7
L an dstings område n	Längd av all-männa vägar inom länet	1 J Antal vägfyrkar inom länet enligt årets vägfyrktalslängder	Hela det såsom väg-skatt för året ut-taxerade beloppet
Lands- vägar	Bygde- vägar	För jord-bruksfastig-heter med vägunder-håll in natura	För övriga beskatt-ningsföre-mål	Summa
Km.	Km.	■St.	St.	St.	Kr.
1	1. Stockholms läns 1909	616	1,642	1,332,932	2,075,140	3,408,072	328,643
2	1910	616	1,679	1,351,942	2,127,027	3,478,969	325,593
3	1911	615	1,673	1,353,964	2,484,293	3,838,257	386,025
4	1912	615	1,676	1,353,849	2,743,992	4,097,841	417,185
5	1913	613	1,649	1,359,430	2,497,138	3,856,568	316,415
6	Medeltal	615	1,664	1,350,423	2,385,518	3,735,941	354,772
1	2. Uppsala läns 1909	349	1,421	758,651	291,510	1,050,161	98,085
2	1910	349	1,409	768,510	285,658	1,054,168	92,484
3	1911	348	1,411	769,423	274,021	1,043,444	95,180
4	1912	349	1,412	765,546	344,813	1,110,359	101,796
5	1913	349	1,425	809,499	352,762	1,162,261	97,485
6	Medeltal	34»	1,416	774,326	309,753	1,084,079	97,006
1	3. Södermanlands 1909	653	1,512	1,098,773	416,827	1,515,600	84,865
2	läns 1910	702	1,602	1,094,024	433,011	1,527,035	84,530
3	1911	698	1,603	1,090,414	469,913	1,560,327	86,740
4	1912	702	1,603	1,087,256	500,582	1,587,838	88,805
5	1913	702	1,603	1,149,337	623,925	1,673,262	82,481
6	Medeltal	691	1,586	1,103,961	468,852	1,672,813	85,485
1	4. Östergötlands 1909	927	2,963	1,863,791	661,331	2,525,122	200,063
2	läns 1910	826	3,106	1,882,760	670,650	2,553,410	173,389
3	1911	798	3,032	1,804,536 ,	642,897	2,447,433	162,792
4	1912	812	3,115	1,853,419	753,479	2,606,898	186,062
5	1913	812	3,115	1,892,688 j	786,075	2,678,763	181,267
6 1	Medeltal	835	3,066	1,859,4391	702,886	2,562,325	180,715

7

ningen in. m. för varje landstingsområde för åren 1909—1913.

mentets vägstatistiskn årstabeller.)

1

I 13

I

18

Kostnader för vägväsendet

Underhåll

Indelade vägar	Annat underhåll
Särskilda nämndens uppskatt-ning av under-hållskost-naden	Upp- skattad under-liålls-kost-nad pr meter väg-längd	Avgår or-dinarie statsbi-drag en-ligt 60 § väglagen	Återstå-ende un-derhålls-kostnad	Beräk-nad;; kost-nad pr väg-fyrk för natura-väg-hållare	Kostnad för under-håll av oindelade vägar samt broar och färjor m. m.	Vinter- väghåll- ning	Summa	Avgå sär-, skilda in-j komster j till annat underhåll än av indelade vägar	Distriktets återstå-ende kost-nad för annat underhåll än av indelade vägar
Kr.	Öre	Kr.	Kr.	Öre	Ivr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
	11.3	38,464	217,056	16.3	26,018	52,344	78,362	1,625	76,737	1
248,544	10.8	37,297	211,247	15.6	32,255	53,500	85,755	2,419		2
248|693	10.8	37,319	211,374	15.6	51,973	56,155	108,128	2,761	iub,36/	3
249’ 141	10.3	37,366	211,775	15.6	72,295	54,165	126,460	2,723	123,737	4
247,393	10.9	37,487	209,906	15.4	77,740	52,564	130,304	3,031	127,273	5
249,858	Ilo	37,586	212,272	15!	52,056	53,746	105,802	2,512	103,290	6
164,581	9.3	24,599	139,982	18.4	27,837	62,647	90,484	4,142	86,342	1
! 163,296	9.3	24,529	138,767	18.1	15,875	64,256	80,131	5,105	75,026	2
163,622	9.3	24,578	139,044	18.7	22.822	64,436	87,258	6,811	80,447	3
163,622	9.2	24,578	139,044	18.3	23,841	65,040	S8,881	7,446	81,435	4
i 163,622	9.2	24,563	139,059	17.1	18,643	65,045	83,688	2,738	80,950	5
163,748	93	24,569	139,179	18.0	21,803	64,285	86,088	5,248	80,840	6
176,655	8.2	26,307	150,348	13.6	49,553	27,498	77,051	11,325	65,726	i
173,540	7.5	26,030	147,510	13.5	26,656	25,149	51,805	6,885	44,920	2 j
173,540	7.5	26,030	147,510	13.5	24,755	24,501	49,256	6,605	42,651	3
176,634	8.0	26,030	150,604	13.8	23,964	24,554	48,518	6,207	42,311	4
176,655	7.6	26,032	150,623	13.1	31,964	21,522	53,486	5,594	47,892	5
175,405	7.7	26,086	149,319	13.5	31,378	24,645	56,023	7,323	48,700	6 :
'' 424,582	10.9	63,885	360,697	19.»	36,582	46,264	82,846	8,158	74,688	1
457,833	11.6	68,670	389,163	20.7	29,546	42,573	72,119	8,983	63,136	2 i
441,540	11.5	66,221	375,319	20.7	29,488	36,841	66,329	10,207	56,122	8
: 451,925	11.5	67,779	384,146	20.7	33,108	40,515	73,623	10,379	63,244	4 |
'' 464,692	11.8	69,825	394,867	20.8	44,305	37,599	81,904	11,990	69,914	5 1
448,114	11 5	67.276	380,838	20 5	34,606	40,758	75,364	9,943	65,421	6

8

Tub. 2 (forts.). Allmänna vägarnas längd och kostnaden för väg (Efter

jordbruksdeparte -

	1	19	| 20	1 21	22	23	1 24	"I 25 1
Landstingsområden					K o	sina	der för
Under	håll (forts.)		Övriga
Länets hela ordinarie kostnad för under-hållet	Avgår statsbi-drag från anslaget till syn-nerligt betungade väghåll-mngs-distrikt	Återstå-ende verk-lig under-hållskost-nad för länet	Vidstående verkliga kost-nad fördelad per	Förvalt- nings- kost- nader	Vägbygg- nader brutto
väg- fyrk	meter väg- längd
Kr.	Kr.	Kr.	Öre	Öre	Kr.	Kr.
1	1. Stockholms läns 1909	293,793		293,793	8.6	13.0	13,020	100,144
2	1910	294,583	—	294,583	8.5	12.8	17,604	312,956
3	1911	316,741	—	316,741	8.2	13.8	14,806	221,737
4	1912	335,512	—	335,512	8.7	14.6	17,022	155,252
5	1913	337,179	—	337,179	8.7	14.9	16,466	203,753
6	Medeltal	315,562	—	315,562	8.4	13.8	15,784	198,768
1	2. Uppsala läns 1909	226,324	_	226,324	21..i	12.7	5,349	10,734
2	1910	213,793	—	213,793	20.3	12.2	5,639	15,777
8	1911	219,491	—	219,491	21.0	12.5	6,181	25,355
4	1912	220,479	—	220,479	19.8	12.5	6,228	11,190
5	1913	220,009	—	220,009	18.9	12.4	6,566	4,584
6	Medeltal	220,019	—	220,019	20.8	12.5	5,993	13,528 1
|.	3. Södermanlands 1909	216,074		216,074	14.2	9.9	7,645	46,513
2	läns 1910	192,430	—	192,430	12.6	8.4	7,684	45,382 1
8	1911	190,161	—	190,161	12.2	8.3	7,791	63,392 [
4	1912	192,915	—	192,915	13.1	8.7	8,399	54,155 !
%>	1913	198,515	—	198,515	11.8	8.6	8,533	45,883 [
6	Medeltal	198,019	—	198,019	12.6	8.!	8,010	51,065;
1	4. Östergötlands 1909	435,385		435,385	17.2	11.2	12,319	| 90,561 1
2	löns 1910	452,299	—	452,299	17.7	11.5	13,292	61,478 }
3	1911	431,441	—	431,441	17.6	11.2	12,254	82,528 i
4	1912	447,390	—	447,390	17.1	11.3	12,804	158,010 1
5	1913	464,781	—	464,781	17.3	11.8	12,741	39,433 [
6	Medeltal	446,259	—	446,259	17.4	11.4	12,682	86,402

hållningen m. m. för varje landstingsområde för åren 1909—1918.

mentets vägstatistiska årstabeller.)

i *«	2 7	28	2 9	so	31	32	33	34	35
y ä g v	ä s e n d	e t (forts.)				Överskott i vägkas- sorna en-ligt 62 § väglagen vid årets slut	Annan behåll-ning i vägkas- soma vid årets slut	Vägkas- somas skuld vid årets slut
u t g i i I övrigt	ter Summa	Avgår statsbidrag till väg-byggnader sa ock andra in-komster (utom till under-hållet)	Länets återstå-ende verkliga kostnad för annat än under-håll		Länets samman-lagda verkliga kostnad för väg-väsendet i dess helhet	Vid- stå- ende verk- liga kost- nad för- delad per väg- fyrk
Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Öre	Kr.	Öre	Kr.	Kr.	Kr.
25,377	138,541	3,101	135,440	4.0	429,233	12.6	276,952	182,911	25,604	1
31.090	361,650	8,535	353,115	10.1	647,698	18.6	214,192	218,450	32,469	2
36,768	273,311	29,032	244,279	6.3	561,020	14.6	223,472	196,954	40,375	3
27,812	200,086	6,020	194,066	5.0	529,578	13.7	302,451	174,727	19,428	4
64,994	285,213	55,626	229,587	5.9	566,766	14.6	280,896	152,471	16,483	5
37,208	251,760	20,463	231,297	6.2	546,859	14.6	259,593	185,103	26,872	6
8,106	24,189	7,130	17,059	1.6	243,383	23.1	9,731	15,473	4,417	1
11,147	32,563	6,002	26,561	2.5	240,354	22.s	19,066	19,663	3,449	2
14,686	46,222	9,777	36,445	3.5	255,936	24.5	15,042	17,584	6,482	8
16,860	34,278	4,506	29,772	2.6	250,251	22.5	17,018	21,247	2,023	4
12,821	23,971	435	23,536	2.0	243,545	20.9	27,089	28,890	10	5
12.724	32,245	5,570	26,675	2.5	246,694	22.8	17,589	20,571	3,276	6
10,676	64,834	45,300	19,534	1.8	235,608	15.6	17,830	114,167	2,239	1
5,965	59,031	31,852	27,179	1.8	219,609	14.4	19,808	144,428	87	2
6,890	78,073	35,491	42,582	2.7	232,743	14.9	25,699	141,120	711	8
10,879	73,433	28,815	44,618	3.0	237,533	16.1	30,451	149,728	130	4
19,764	74,180	29,825	44,355	2.6	242,870	14.4	21,501	163,306	265	S
10,835	69,910	34,256	35,654	2.3	233,673	14.9	23,058	142,550	686	6
18,356	121,236	48,182	73,054	2.9	508,439	20.1	143,053	105,236	130,348	1
36,595	111,365	44,178	67,187	2.6	519,486	20.3	169,535	138,413	141,167	2
32,093	126,87 5	30,176	96,699	8.5	528,140	21.5	175,295	171,601	139,536	8
31,009	204,82 3	70,342	134,481	5.1	581,871	22.3	164,251	186,261	123,422	4
24,274	76,448	23,555	52,893	1.9	517,674	19.2	259,276	163,121	120,132	5
29,065	128,149	43,286	84.863	3.3	531,122	20.7	182,282	152,926	130,921	6

Vägkommissionen. II.

10

	1	*	3	*	5	6	7
Landstingsområden	Längd av all-männa vägar inom länet	Antal vägfyrkar inom länet enligt årets vägfyrktalslängder	Hela det såsom väg-skatt för året ut-taxerade beloppet
Lands- vägar	Bygde- vägar	För jord-bruksfastig-heter med vägunder-håll in natura	För övriga beskatt-ningsföre-mål	Summa
Km.	Km.	St.	St.	st.	Kr.
1	5. Jönköpings läns 1909	592	3,209	1,153,088	542,982	1,696,070	174,563
2	1910	578	3,234	1,141,685	550,219	1,691,897	137,229
3	1911	564	3,212	1,140,997	497,474	1,638,471	114,035
4	1912	564	3,217	1,138.655	542,104	1,680,759	123,915
5	1913	564	3.210	1,249,236	606,788	1,856,024	135,695
6	Medeltal	572	3,216	1,164,732	547,912	1,712,644	137,087
1	6. Kronobergs läns 1909	553	2,599	900,476	346,878	1,247,354	75,072
2	1910	562	2,599	903,804	340,386	1,244,190	89,819
3	1911	562	2,396	903,258	367,890	1,271,148	98,390
4	1912	562	2,666	892,697	404,420	1,297,117	137,556
5	1913	553	2,491	995,372	432,372	1,427,744	146,459
6	Medeltal	558	2,550	919,122	378,389	1,297,511	109,459
1	7 a. Kalmar läns 1909	331	1,495	615,981	129,076	745,057	33,981
2	norra 1910	392	1,429	620,758	143,157	763,915	33,173
3	1911	392	1,429	619,135	146,791	765,926	35,484
4	1912	392	-.1,429	620,132	175,874	796,006	38,334
5	1913	392	1,429	688,570	201,045	889,615	46,928
6	Medeltal	380	1,442	632,915	159,189	792,104	37,580
1	7 b. Kalmar läns 1909	397	913	778,710	189,441	968,151	55,392
2	södra 1910	522	962	792,155	200,004	992,159	59,393 1
3	1911	522	962	793,251	200,975	994,226	39,687
4	1912	521	962	791,809	230,907	1,022,716	42,830
5	1913	521	962	799,232	235,737	1,034,969	45,395
6	Medeltal	497	952	791,031	211,413	1,002,444	48,539
1	8. Gottlands läns 1909	504	841	345,906	79,155	425.061	37,921
2	1910	504	841	361,270	80,382	441,652	25,493
8	1911	504	841	361,270	80,382	441,652	25,493
4	1912	504	841	361,015	89,446	450,461	52,701
5	1913	504	841	362,131	93,276	455,407	47,746
6	Medeltal	504	841	358,319	84,528	442,847	37,871

11

1 0	io a	11	13	13	1 i*	15	16	17	18
		K o s	t n a d e r f	r väg	väsendet
				U n d	eibil	1
Indelade vägar	Annat underhåll
i Särskilda | nämndens	tipp- skattad under-	Avgår or-	Återstå-	Beräk- nad kost-	Kostnad för under-			Avgå sär-skilda in-	Distriktets återstå-
j uppskatt-* ning av i under-i hållskost-	hålls-kost-nad pr meter väg-	statsbi-drag en-ligt 60 § väglagen	ende un- derhålls- kostnad	nåd pr väg-fyrk för natura-väg-	håll av oindelade vägar samt broar och färjor	väghåll- ning	Summa	komster till annat underhåll än av indelade	nad för annat underhåll än av
| naden	längd		hållare	m. m.			vägar	vägar
Kr.	Öre	Ivr.	Kr.	Öre	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
| 329,339	8.7	49,440	279,899	24.2	28,376	33,219	61,595	3,979	57,616	1
319,541	8.4	47,879	271.662	23.8	32,189	18,173	50,362	2,897	47,465	2
| 318,258	8.4	47,686	270,572	23.7	42,398	16,962	59,360	3,273	56,087	3
320,731	8.4	49,426	271,305	23.1	42,984	12,155	55,139	12,962	. 42,177 67,330	4
327,889	8.6	49,407	278,482	22/2	63,805	15,665	79,470	12,140	5
323,152	8.5	48,768	274.384	23.6	41,950	19,235	61,185	7,050	54,135	6
178,217	5.7	26,588	151,629	16.8	31,446	13,941	45,387	281	45,106	1
177,062	5.6	26,471	150,591	16.6	40,856	10,789	51,645	8,350	43,295	2
186,658	6.3	27,997	158,661	17.6	76,271	6,656	82,927	4,537	78,390	3
186,658	5.7	27,997	158,681	17.7	72,598	8,128	80,726	4,412	76,314 102,258	4
[ 186,656	6.1	27,856	158,800	15.9	95,741	12,461	108,202	5,944	5
183.050	5.9	27,382	155,668	169	63,383	10,395	73,778	4,705	69,073	6
125,714	6.9	20,239	105,475	17.1	11,942	10,690	22,632	748	21,884	1
125,714	6.9	18,857	106,857	17.2	12,108	5,785 8,365	17,893	1,425	16,468	2
1 125,714	6.9	18,857	106,857	17.3	27,301	35,666	2,173	33,493	3
125,714	6.9	18,857	106,857	17.2	42,064	671	42,735	2,846	39,889	4
125,714	6.9	18,856	106,858	15.5	17,300	1,130	18,430	1,403	17,027	5
125,714	6.9	19,133	106,581	16.8	22,143	5,328	27,471	1,719	25,752	6
139,810	10.7	21.096	118,714	15.2	7,877	16,814	24,691	1,337	23,354	1
139,167	9.4	20,874	118,293	14.0	16,170	7,003	23,173	1,071	22,102	2
139,167	9.4	20,874	118,293	14.9	32,063	5,954	38,017	3,344	34,673 17,824	3
139,169	9.4	20,874	118,295	14.9	13,134	6,553	19,687 23,485	1,863	4
139,169	9.4	20,874	118,295	14.8	16,639	6,846	1,212	22,273	5
139,296	98	20,918	118,378	15 o	17,177	8,634	25,811	1,766	24,045	6
70,404	5.2	10,560	59.844	17.3	1,134	33,571	34,705		34,705	1
85,336	6.3	12,800	72,536	20.1	3,870	33,571	37,441	581	36,860	2
85,336	6.3	12,800	72,536	20.1	3,870	33 571	37,441	581	36,860	3
102,533	7.6	15,379	87,154	24.1	13,365	33,981	47,346 50,395	663	46,683	4
102,533	7.6	15,637	86,896	23.9	16,374	34,021	610	49,785	5
89,228	6.6	13,435	75,793	21.2	7,723	33,743	41,466	487	40,979	6

12

	i	19 1	20	21	22	23 |	24	25
Landstingsområden					Kostnad	er för
u	nderhåll (forts.)		Övriga
Länets kela ordinarie kostnad för under-hållet	Avgår statsbi-drag från anslaget till syn-nerligt betungade väghall-mngs-distrikt	Återstå-ende verk-lig under-hållskost-nad för länet	Yidstående verkliga kost-nad fördelad per	Förvalt- nings- kost. nader	Vägbygg- nader brutto
väg- fyrk	meter väg. längd
Kr.	Kr.	Kr.	Öre	Öre	Kr.	Kr.
1	5. Jönköpings läns 1909	337,615	14,000	323,515	19.0	8.5	5,704	36,794
2	1910	319,127	14.000	305,127	18.0	8.0	4,819	13,733
8	1911	326,659	12,000	314,659	19.2	8.3	5,614	23,656
4	1912	313,482	12,000	301,482	17.9	7.9	6,611	43,752
5	1913	345,812	13,000	332,812	18.1	8.9	8,219	42,798
6	Medeltal	328,519	13,000	315,519	18.5	8.8	6,193	32,147
1	6. Kronobergs läns 1909	196,735	_	196,735	15.7	6.2	3,228	60,384
2	1910	193,886	—	193,886	15.c	6.1	3,194	44,769
8	1911	237,051	—	237,051	18.6	8.0	3,579	92,005
4	1912	234,975	—	234,975	18.1	7.2	3,656	145,562
5	1913	261,058	—	261,058	18.2	8.5	3,864	82,645
6	Medeltal	224,741	—	224,741	17.3	7.2	3,504	85,073
1	7 a. Kalmar läns 1909	127,359		127,359	17.1	7.0	3,210	13,710
2	norra 1910	123,325	—	123,325	16.1	6.8	4,090	42,500
8	1911	140,350	—	140,350	18.3	7.7	4,011	21,782
4	1912	146,746	—	146,746	18.4	8.1	4,062	11,326
6	1913	123,885	—	123,885	13.9	6.8	4,785	38,195
6	Medeltal	132,333	—	132,333	16.7	7.8	4,031	25,503
1	7 b. Kalmar läns 1909	142,068		142,068	14.7	10.8	5,258	47,451
2	södra 1910	140,395	_	140,395	14.2	9.5	5,372	16,109
S	1911	152,966		152,966	15.4	10.3	6,072	37,216
4	1912	136,119		136,119	13.s	9.2	5,341	3,014
5	1913	140,568	—	140,568	13.6	9.5	5,675	2,745
6	Medeltal	142,423	—	142,423	14.2	9.8	5,543	21307
1	8. Gottlands läns 1909	94,549	_	94,549	22.2	7.1	2,850	_
2	1910	109,396	—	109,396	24.7	8.1	2,274	420
3	1911	109,396	—	109,396	24.7	8.1	2,274	420
*	1912	133,837	—	133,837	29.7	9.2	2,559	5,043
•	1913	136,681	—	136,681	30. o	10.1	2,854	—
ii	Medeltal	116,772	—	116,772	264	8.7	2,662	1,177

13

36	27	28	29	30 |	31	32 |	33	34 |	85
v ä g v	i s e n d	e t (forts.)			I	Överskott i vägkas- soma en-ligt 62 § väglagen vid årets slut	Annan behåll-ning i vägkas- soma vid årets slut	Vägkas- somas skuld vid årets slut
utgifter	Länets samman-lagda verkliga kostnad för väg-väsendet i dess helhet	Vid- stå- ende verk- liga kost- nad för- delad per väg- fyrk
| I | övrigt	Summa	Avgår statsbidrag till vfig-byggnaaer sa ock andra in-komster (utom till under-hållet)	Länets återstå-ende verkliga kostnad för annat än under-håll	Vidstå- ende kost- nad för delad per väg- fynd
Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Öre	Kr.	Öre	Kr.	Kr.	Kr.
19,289	61,787	8,000	53,787	3.1	377,302	22.1	152,211	87,991	18	1
i 27.734	46,286	23,762	22,524	1.3	327,651	19.3	207,827	137,028	1,682	2
j 16,830	46,100	17.664	28,436	1.7	343,095	20.9	262,168	119,275	694	3
1 28,611	78,974	37,227	41,747	2.4	343,229	20.4	297,720	144,443	2,107	4
i 40,994	92,011	31,414	60,597	3.2	393,409	21.3	305,485	153,410	4,221	5
j 26,692	65,032	23.614	41,418	2.4	356,937	20.9	245,082	128,429	1,744	6
10,420	74,032	44,762	29,270	2.3	226,005	18.0	59,789	70,553	10,500	i
8,160	56,123	27,755	28,368	2.3	222,254	17.9	47,894	102,174	—	2
| 14,776	110,360	48,658	61,702	4.8	298,753	23.2	41,397	68,427	—	3
8,149	157,367	73,890	83,477	6.4	318,452	24.5	11,323	52,869	30,000	4
i 16^426	102,935	53,246	49,689	3.4	310,747	21.7	14,354	38,194	31,900	5
1 11.586	100,163	49,662	50,501	3.9	275,242	21.8	34,951	66,443	14,480	6
j 6,372	23,292	4,000	19,292	2.6	146,651	19.7	75,978	40,603	—	1
6^286	52,876	27,475	25,401	8.3	148,726	19.5	64,590	57,615	—	2
6,661	32,454	14,000	18,454	2.4	158,804	20.7	63,422	51,529	—	3
! 5,055	20,443	4,293	16,150	2.0	162,896	20.5	65,011	59,697	73	4
11,481	54,461	22,188	32,273	8.6	156,158	17.6	69,331	67,992	—	5
7,171	36,705	14,391	22,314	2.8	154,647	19.5	67,666	55,487	15	6
4,156	5(?,865	19,480	37,385	3.9	179,453	18.5	4,289	37,657	13,158	1
4,751	26,232	884	25,348	2.6	165,743	16.7	10,717	38,814	8,723	2
8,413	5i;701	19,590	32,111	3.2	185,077	18.6	20,974	16,561	6,522	3
4*447	12,802	4,068	8,734	0.9	144,853	14.2	31,585	28,611	1,790	4
6,537	14,957	90	14,867	1.4	155,435	15.0	40,912	22,805	1,690	5
5,661	32,511	8,822	23,689	2.4	166,112	16.6	21,695	28,890	6,377	6
5,843	8,693		8,693	2.0	103,242	24.2	—	40,508	—	1
1,669	4,363	1,405	2,958	0.7	112,354	25.4	—	37,569	—	2
1,669	4,363	1,405	2,958	0.7	112,354	25.4	—	37,569	—	8
1,345	8,947	1,273	7,674	1.7	141,511	31.4	—	25,743	—	4
1 1,060	3,914	1,064	2,850	0.6	139,531	30.6	—	27,828	—	5
| 2,317	6,056	1,029	5,027	1.1	121,799	27.5	—	33,843	—	6

14

	i	2	1 8	4	1 6	1 6	7
Landstingsområden	Längd av all-männa vägar inom länet	Antal vägfyrkar inom länet enligt årets vägfyrktalslängder	Hela det såsom väg-skatt för åre t ^ ut-taxerade beloppet
Lands- vägar	Bygde- vägar	För jord-bruksfastig-heter med vägunder-håll in natura	För övriga beskatt-ningsföre-mål	Summa
Km.	Km.	St.	St.	St.	Kr.
1	9. Blekinge läns 1909	215	803	544,718	178.236	722,954	41,107
2	1910	214	878	554,074	176,669	730,743	43,017
8	1911	214	878	552,231	193,690	745,921	51,774
4	1912	214	878	553,316	197,850	751,166	49,028
5	1913	214	878	559,390	207,606	766,996	47,944
6	Medeltal	214	863	552,746	190,810	743,556	46,574
1	10. Kristianstads 1909	023	2,085	1,750,347	496,897	2,247,244	166,224
2	läns 1910	624	2,086	1,780,092	531,868	2,311,960	160,817
3	1911	624	2,088	1,784,253	597,962	2,382.215	174,022
4	1912	624	2,088	1,787,723	648,523	2,436,246	190,461
5	1913	623	2,134	1,873,711	681,326	2,555,037	189,799
6	Medeltal	624	2,096	1,795,225	591,315	2,386,540	176,265
1	11. Malmöhus läns 1909	719	2,129	3,356,784	1,436,058	4,792,842	357,541
2	1910	600	2,500	3,479,455	1,387,244	4,866,699	406,280
3	1911	600	2,527	3,483,390	1,456,390	4,939,780	436,873
4	1912	600	2,530	3,456,841	1,526,275	4,983,116	438,609
1 ^	1913	603	2,553	3,636,090	1,619,963	5,256,053	435,687
1 a 1 6	Medeltal	624	2,448	3,482,512	1,485,186	4,967,698	414,998
1	12. Hallands läns 1909	487	1,152	931,596	221,533	1,153,129	85,505
2	1910	487	1,152	936,212	225,284	1,161,496	93,462
3	1911	487	1,152	931,223	227,682	1,158,905	77,647
4	1912	487	1,168	932,872	252,477	1,186,349	91,660
5	1913	487	1,182	1,055,366	273,150	1,328,516	89,736
6	Medeltal	t» 00	1,161	957,454	240,025	1,197,479	87,602
1	13. Göteb. o. Bohus 1909	399	1,101	879,931	670,600	1,550,531	174,112
2	läns 1910	475	1,040	894,014	677,893	1,571,907	211,446
3	1911	475	1,041	901,269	773,804	1,675,073	298,288
4	1912	403	1,100	901,315	796,651	1,697,966	326,848
5	1913	403	1,099	988,576	904,209	1,892,785	269,780
6	Medeltal	431	1,076	913,021	764,631	1,677,652	256,095

15

I 10	10 a	ii	12	13	1 i*	15	IG	17	18
1		K o	s t n a d	er för vägväse	n d e t
				U n d	e r h å j	1
Indelade vägar	Annat underhåll
Särskilda nämndens	Upp- skattad under-	Avgår or-	Återstå-	Beräk- nad	Kostnad för under-			Avgå sär-skilda in-	Distriktets återstå-ende kost-
uppskatt-ning av under-hållskost-naden 1	hålls-kost-nad pr meter våg-längd	statsbi-drag en-ligt 60 § väglagen	ende un-derhålls-kostnad	nåd pr viig-fyrkför natura-väg-hållare	håll av oindelade vägar samt broar och färjor m. m.	väghåll- ning	Summa	komster till annat underhåll än av indelade vägar	nåd för annat underhåll än av indelade vägar
Kr.	Öre	Kr.	Kr.	Öre	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
143,495	u.	21,655	121,840	22.3	7,181	2,980	10,161 16,817	1,826	8,335	1
157,330	14.1	23,597	133,733	24.1	15,623	1,194	1,081	15,736	2
156,393	14.3	23,457	132,936	24.0	23,645	2,133	25,778	1,789	23,989 18,384	3
149,318	13.6	22,397	126,921	22.0	17,451	2,254	19,705	1,321	4
1 149,318	13.6	22,397	126,921	22.6	8,760	1,248	10,008	1,138	8,870	5
151,171	14 o	22,701	128,470	23 2	14,532	1,962	16,494	1,431	15,063	6 i
575,558	21.3	86,494	489,064	27.0	38,515	71,513	110,028	7,769	102,259	1 |
574,912	21.2	86,233	488,679	27.4	34,567	51,764	86,331	6,329	80,002	2
1 574,912	21.1	86,233	488,679	27.3	31,430	59,335	90,765	3,243	87,522	3
574,911	21.1	86 233	488,678	27.3	41,560	40,116	81,676	7,C4S	74,628	4
574,910	20.3	86,228	488,682	26.0	71,760	44,001	115,761	11,888	103,873	5
575.040	21.1	86,284	488,756	27.2	43,566	53,346	96,912	7,255	89,657	6
977,618	34.3	146,191	831,427	24.9	337,570	65,285	402,855	13,252	389,603	1
1,147,218	37.0	172,081	975,137	28.0	156,221	68,236	224,457	14,440	210,017	2
1,148,529	36."	172,277	976,252	28.0	121,052	45,936	166,988	22,903	144,085	3
1,140,214	36.4	171,394	968,820	28.0	87,630	50,429	138,059	25,851	112,208	4
1,159,122	36.7	170,131	988,991	27.1	131,359	48,844	180,203	25,634	154,569	5
1,114,540	363	166,415	948,125	27.2	166,767	55,746	222,513	20,416	202,097	6
275,306	16.3	41,189	234,117	25.2	19,458	20,365	39,823	2,099	37,724	1
275,306	16.8	41,297	234,009	25.0	16,941	20,630	37,571	2,147	85,424	2
275,306	16.7	41,297	234,009	25.1	21,255	20,630	41,885	2,147	39,738	3
299,565	18.1	44,935	254,630	26.2	21,230	20,688	41,918	2,215	39,703	4
; 299,564	17.0	44,925	254,639	24.1	33,529	20,762	54,291	3,001	51,290	5
285,009	17.3	42,728	242,281	25.3	22,483	20,615	43,098	2,322	40,776	G
283,544	18.o	43,632	239,912	27.2	81,760	26.337	108,097	5,511	102,586	1
288,025	19.0	43,202	244,823	27.4	84,227	32,520	116,747	7,195	109,552	2
329,340	21.7	49,399	279,941	31.0	41,532	29,849	71,381	4,921	66,460	3
328,996	21.8	49,437	279,559	31.0	38,001	29,900	67,901 67,555	4,973	62,928	4
328,996	21.0	49,437	279,559	28.2	37,506	30,049	4,669	62,886	5
311.780	20.7	47,021	264,759	29.0	50,605	29,731	86,336	5,454	80,882	6

16

	1	19	20	21	2 2	23	24	25 |
Landstingsområden					K o	s t n a	Ler för
Under	håll (forts.)		Övriga
Länets hela ordinarie kostnad för under-hållet	Avgår statsbij drag från anslaget till syn-nerligt betungade viighall-mn^s-distrikt	Återstå-ende verk-lig under-hållskost-nad för länet	Vidstående verkliga kost-nad fördelad per	Förvalt- nings- kost- nader	Vägbygg- nader brutto
väg- fyrk	meter våg- längd
Kr.	Kr.	Kr.	Öre	Öre	Kr.	Kr.
1	9. Blekinge läns 1909	130,175		130,175	18.0	12.7	4,167	19,625
2	1910	149,409	2,000	147,469	20.2	13.5	4,025	12,403
3	1911	156,925	1,000	155,925	20.9	14.2	5,352	8,464
4	1912	145,305	1,000	144,305	19.2	13.2	4,896	8,345
5	1913	135,791	—	135,791	17.7	12.4	5,014	1,032
6	Medeltal	143,533	800	142,733	19.2	13.8	4,691	9,974
1	10. Kristianstads 1909	591,323	15,000	576,323	25.6	21.2	12,642	9,100
2	läns 1910	568,681	15,000	553,681	23.9	20.4	12,846	56,821
3	1911	576,201	15,000	561,201	23.6	20.7	13,182	40,447
4	1912	563,306	15,000	548,306	22.5	20.2	13,568	73,028
5	1913	592,555	15,000	577,555	22.6	20.9	13,801	48,851
6	Medeltal	578,413	15,000	563,413	23.8	20.7	18,208	45,649
1	11. Malmöhus löns 1909	1,221,030		1,221,030	25.4	43.2	19,458	21,573 1
2	1910	1,185,154	—	1,185,154	24.3	38.2	20,457	31,106 !
3	1911	1,120,337	—	1,120,337	22.7	35.8	21,359	40,890
4	1912	1,081,028	—	1,081,028	21.6	34.5	21,122	59,954
5	1913	1,143,560	—	1,143,560	21.7	36.2	22,299	100,277
6	Medeltal	1,150,222	—	1,150,222	23.2	37.4	20,939	50,760
1	12. Hallands läns 1909	271,841		271,841	23.5	16.5	8,351	69,922
2	1910	269,433	—	269,433	23.2	16.4	7,331	65,119
3	1911	273,747	—	273,747	22.8	16.7	6,535	77,706
4	1912	294,333	—	294,333	24.8	17.7	6,957	44,601
5	1913	305,929	—	305,929	23.7	18.3	8,276	136,027
6	Medeltal	283,057	—	283,057	23.6	17.2	7,490	78,675
1	13. Göteb. o. Bohus 1909	342,498	_	342,498	22.0	22.8	14,823	116,273
2	läns 1910	354,375	—	354,375	22.5	23.6	15,262	72,682
3	1911	346,401	—	346,401	20.6	22.8	14,611	106,0411
4	1912	342,487	—	342,487	20.1	22.7	15,045	127,619 j
5	1913	342,445	3,000	339,445	17.9	22.5	18,056	206,618 j
6	Medeltal	345,641	600	345,041	20 6	22 9	16,559	125,647 1

17

36	27 |	28 |	29 |	so ||	31 |	32	33	34	35 Vägkas- sornas skuld vid årets slut
vägväsend	e t (forts.)				Överskott i vägkas- sorna en- ligt 62 § väglagen vid årets slut	Annan behåll-ning i vägkas- soma vid årets slut
u t g i f	ter				I Länets samman-lagda verkliga kostnad för väg-väsendet i dess helhet	Vid- stå- ende verk- liga kost- nad för- delad per väg- fyrk
1 I | ÖTTigt	Summa J	Avgår statsbidrag till väg-by^gnadcr sa ock andra in-komster (utom till under-hållet)	Länets återstå-ende verkliga kostnad för annat än under-håll	Vidstå- ende kost- nad för- delad per väg- fyrk i
Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Öre	Kr.	Öre	Kr.	Kr.	Kr.
5,688	29.480	483	28,997	4.o	159,172	22.0	92,778	31,965	5,381	1
5,160	21,588	717	20,871	2.8	168,340	23.0	44,482	36,050	4,010	2
7,608	21,424	757	20,667	2.7	176,592	23.6	45,549	45,209	1,896	3
8,803	22,044	855	21,189	2.8	165,494	22.0	53,533	41,688	1,855	4
6,194	12,240	864	11,376	1.4	147,167	19.1	98,264	26,439	2,000	5
6,690	21,355	735	20,620	2.8	163,353	22.0	66,921	36,270	3,028	6
42,219	63,961	1,830	62,131	2.7	638,454	28.s	3,400	84,743	267,723	1
30,063	99,730	7,114	92,616	4.0	646,297	27.9	6,100	65,398	259,561	2
34,154	87,783	18,898	68,885	2.9	630,086	26.4	11,500	135,004	282,576	3
28,277	114,873	16,037	98,836	4.0	647,142	22.0	19,360	142,826	260,145	4
55,393	118,045	36,976	81,069	3.1	658,624	25.7	27,341	164,703	250,535	5
38,021 i	96,878	16,171	80,707	3.4	644,120	27.0	13,540	118,535	264,108	6
321,009	362,040	12,065	349,975	7.3	1,571,005	32.7	369,878	131,145	287,173	i
43,252	94,815	8,344	86,471	1.8	1.271,625	26.1	417,124	113,413	137,833	2
48,684	110,933	26,279	84,654	1.7	1,204,991	24.4	311,381	308,388	101,804	3
34,411	115,487	8,707	106,780	2.1	1,187,808	23.8	385,997	456,399	88,716	4
| 36,297	158,873	21,838	137,035	2.6	1,280,595	24.3	470,657	505,394	182,705	5
96,731	16S.430	15,447	152,983	3.1	1,303,205	26 2	391,007	302,948	159,646	6
I 5,419	83,692	45,983	37,709	3.2	309,550	26.7	1,414	73,552	6,000	1
8,017	80 467	21,023	59,444	5.1	328,877	28.3	702	85,633	12,505	2
i 26 634	110,875	30,606	80,269	6.9	354,016	30.5	6,492	79,792	23,969	3
29,825	81,383	41,658	39,725	3.8	334,058	28.1	22,061	73,190	28,000	4
7,043	151,346	118,561	32,785	2.4	338,714	26.1	28,242	78,051	31,789	5
15,387	101.552	51,566	49,986	4.2	333,043	27.8	11,782	78,044	20,453	6
i 36,127	166,223	59,638	106,585	9.2	449,083	31.2	110,687	63,214	138,964	1
1 47,704	135,648	! 39,739	95,909	6.1	450,284	28.6	99,404	122,603	144,725	2
I 41,170	161,822	60,199	i 101,623	6.0	448,024	26.7	108,017	229,583	148,491	3
I 33,447	176,111	43,577	; 132,534	7.8	475,021	27.9	176,873	328,529	141,847	4
| 51,063	275,737	50,362	| 225,375	11.9	564,820	29.8	157,754	366,752	166,531	5
! 41,902	! 183,108	50,703	132,405	7.9	477,446	28.5	130,547	220,136	148,112	6

Väykotnmissionen. II. 3

18

	i	* -	3 ''	4	6		i
Landstingsområden	Längd av all-männa vägar inom länet	Antal vägfyrkar inom länet enligt årets vägfyrktalslängder	Hela det såsom väg-skatt för året ut-taxerade | beloppet '' |
Lands- vägar	Bygde- vägar	För jord-bruksfastig-heter med vägunder-håll in natura	För övriga beskatt* niogsföre-mål	Summa
Km.	Km.	St.	St.	St.	Kr. |
1	14. Älvsborgs läns 1909	1.404	2,740	1,216,006	631,328	1,847,334	207,563
2	1910	1,424	2,716	1,241,321	621,277	1,862,598	182,103
3	1911	1,458	2,720	1,253,137	656,329	1,909,466	206,159
4	1912	1,458	2,744	1,260,207	741,088	2,001,295	209,553
5	1913	1,458	2,748	1,367,223	818,398	2,185,621	213,346
6	Medeltal	1,440	2,734	1,267,579	693,684	1,961,263	203,745
1	15. Skaraborgs 1909	1,450	1,958	1,603,750	393,406	1,997,156	151,741
2	läns 1910	1,443	2,009	1,598,727	358,382	1,957,109	150,947
3	1911	1,451	1,988	1,609,315	367,758	1,977,073	137,424
i	1912	1,442	2,011	1,612,975	387,818	2,000,793	135,283
5	1913	1,442	2,014	1,695,745	419,873	2,115,618	164,659
6	Medeltal	1,446	1,996	1,624,103	385,447	2,009,550	148,011
1	16. Värmlands läns 1909	1,416	1,933	1,817,692	722,687	2,540,379	290,898
2	1910	1,416	1,977	1,830,690	693,251	2,523,941	287,708
3	1911	1,432	1,982	1,825,202	649,780	2,474,982	278,014
4	1912	1,442	1,969	1,823,645	718,994	2,542,639	270,810
5	1913	1,442	1,967	2,011,786	751,535	2,763,321	250,174
6	Medeltal	1.430	1,966	1,861,803	707,249	2,569,052	275,521
1	17. Örebro läns 1909	928	1,289	1,287,265	661,228	1,948,493	124,814
2	1910	928	1,291	1,290,625	611,303	1,901,928	115,495
3	1911	920	1,299	1,291,606	654,030	1,945,636	116,614
4	1912	919	1,312	1,293,226	769,021	2,062,247	110,796
5	1913	919	1,315	1,361,052	884,187	2,245,239	123,101
6	Medeltal	»23	1,301	1,304,765	715,954	2,020,709	118,164
1	18. Västmanlands 1909	774	1,198	934,617	437,387	1,372,004	132,937
2	läns 1910	764	1,233	938,628	430,551	1,369,179	134,629
3	1911	764	1,233	938,280	424,882	1,363,162	136,043
4	1912	767	1,238	940,246	474,586	1,414,832	145,396
5	1913	781	1,231	973,642	556,470	1,530,112	149,036
6	Medeltal	770	1,227	945,083	464,775	1,409,858	139,608

19

10	io a		12	13	1 11	15	16	1 I?	18
1		K o	s t n a d	er för va	g v ä s e	n d e t
	0			Underhåll
Indelade vägar	Annat underhåll
i Särskilda nämndens	Upp- skattad under-	Avgår or-	Återstå-	Beräk- nad kost-	Kostnad för under-			Avgå sär-skilda in-	Distriktets återstå-
| uppskatt-ning av i under-hållskost-naden	hålls-kost-nad pr meter väg-läugd	statsbi-drag en-ligt 60 § väglagen	ende un-derhålls-kostnad	nåd pr väg-fyrkför natura-väg-hållare	håll av oindelade vägar samt broar och färjor m. m.	väghåll- ning	Summa	komster till annat underhåll än av indelade vägar	nad för annat underhåll än av indelade vägar
Kr.	Öre	Kr.	Kr.	Öre	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
299.021	7.2	43,981	255,040	20.9	66,966	62,881	129,847	4,094	125,753	1
328,622	7.9	49,491	279,131	22.3	63,094	64,799	127,893	6,803	121,090	2
334,410	8.0	50,209	284,201	22.6	66,307	65,211	131,518	6,929	124,589	3
345.178	8.2	52,198	292,980	23.2	64,360	63,739	128,099	9,000	119,099	4
345,017	8.2	52,101	292,916	21.4	93,030	63,899	156,929	17,098	139,831	5
330,450	7.9	49,596	280,854	22.2	70,751	64,106	134,857	8,785	126,072	C
361.322	10.6	54,082	307,240	19.1	36,220	66,261	102,481	3,820	98,661	1
376,458	10.9	56,464	319,994	20.o	54,058	63,046	117,104	4,077	113,027	2
402,582	11.7	60,381	342,201	21.2	53,411	63,645	117,056	4,457	112,599	8
435,668	12.0	66,136	369,532	22.9	37,918	63,819	101,737	4,157	97,580	4
435,749	12.0	65,233	370,516	21.8	32,610	64,836	97,446	4,607	92,839	5
402,356	11.7	60,459	341,897	21.1	42,843	64,322	107,165	4,224	102,941	6
342,733	10.3	51,389	291,344	16.0	109,578	47,008	156,586	11,471	145,115	1 t
342,989	10.1	51,444	291,545	15.9	115,301	51,832	167,133	16,661	150,472	2
356,702	10.4	53,501	303,201	16.6	94,137	48,271	142,408	11,709	130,699	3
388,492	11.3	58,189	330,303	17.9	76,174	43,869	120,043	17,312	102,731	4
388,240	11.3	58,682	329,558	16.3	97,504	44,745	142,249	17,441	124,808	5
363,831	10 J	54,641	309,190	16.6	98,539	47,145	145,684	14,919	130,765	6
167,352	7.5	25,204	142,148	11.0	36,524	53,147	89,671	6,490	83,181	1
167,349	7.5	25,100	142,249	11.0	37,956	53,913	91,869	8,757	83,112	2
167,349	7.3	25,100	142,249	11.0	41,482	46,580	88,062	5,284	82,778	3
167,348	7.5	25,537	141,811	10.9	36,154	41,223	77,377	4,888	72,489	4
167,348	7.4	25,537	141,811	10.4	33,277	41,006	74,283	4,042	70,241	5
167,349	7.5	25,296	142,053	10. o	37,078	47,174	84,252	5,892	78,360	6
195,916	9.9	29,775	166,141	17.7	35,466	65,418	100,884	1,396	99,488	1
194,407	9.7	29,159	165,248	17.6	26,649	66,077	92,726	1,030	91,696	2
208,630	10.4	31,292	177,338	18.9	24,418	65,520	89,938	972	88,966	8
208,629	10.4	32,074	176,555	18.7	30,302	65,688	95,990	604	95,386	4
208,629	10.3	31,978	176,651	18.1	21,653	65,642	87,295	876	86,419	5
203,242	102	30,856	172,386	18.2	27,698	65,669	93,367	976	92,391	6

20

	1	19	20 j	21	2 2	23 j	24	25 |
Landstingsområden					K o	stnader för
u	nderhåll (forts.)		*	ivriga
Länets hela ordinarie kostnad för under-hållet	Avgår statsbi-drag från anslaget till syn-nerligt betungade viighåll-nings-distrikt	Återstå-ende verk-lig under-hållskost-nad för länet	Vidstående verkliga kost-nad fördelad per	Förvalt- nings- kost- nader	Vägbygg- nader brutto
väg- fyrk	meter våg- längd
Kr.	Kr.	Kr.	Öre	Öre	Kr.	Kr.
1	14. Älvsborgs läns 1909	380,793	18,000	362,793	19.6	8.7	13,403	104,043
2	1910	400,221	—	400,221	21.5	9.6	14,464	83,591
3	1911	408,790	—	408,790	21.4	9.8	13,794	97,852
4	1912	412,079	—	412,079	20.5	9.8	15,057	119,603
5	1913	432,747	—	432,747	19.7	10.2	16,387	117,871
6	Medeltal	406,926	3,600	403,326	20.6	9.7	14,621	104,592
1	15. Skaraborgs läns 1909	405,901		405,901	20.3	11.9	9,464	62,915
2	1910	433,021	—	433,021	22.1	12.5	9,994	42,266
3	1911	454,800	—	454,800	23.0	13.2	10,313	59,630
4	1912	467,112	—	467,112	23.3	13.5	10,740	55,909
5	1913	463,355	—	463,355	21.9	13.4	9,833	68,864
6	Medeltal	444,838	—	444,838	22.1	12.9	10,069	57,917
1	16. Värmlands läns 1909	436,459		436,459	17.1	13.0	22,451	274,179
2	1910	442,017	—	442,017	17.5	13.0	25,324	145,221
8	1911	433,900		433,900	17.5	12.7	21,848	157,617
4	1912	433,034	—	433,034	17.0	12.6	20,841	94,958
5	1913	454,366	—	454,366	16.4	13.3	22,678	184,798
6	Medeltal	439,955	—	439,955	17.1	13.o	22,628	171,355
1	17. Örebro läns 1909	225,329		225,329	11.5	10.1	6,678	52,594
2	1910	223,401	—	223,401	11.7	10.1	7,005	20,613
3	1911	223,067	—	223,067	11.5	lO.o	7,084	35,501
4	1912	214,300	—	214,300	10.3	9.6	7,827	24,039
5	1913	212,052	—	212,052	9.3	9.3	7,532	59,788
6	Medeltal	219,630	—	219,630	10.9	99	7 225	88,507
1	18. Västmanlands 1909	265,629	_	265,629	19.3	13.4	8,379	71,946
2	läns 1910	256,944	—	256,944	18.8	12.9	8,454	37,244
3	1911	266,304	—	266,304	19.6	13.3	7,737	35,336
4	1912	271,941	—	271,941	19.2	13.5	10,499	18,377
5	1913	263,070	—	263,070	17.1	13.0	9,802	16,935
6	Medeltal	264,777	—	264,777	18.8	138	8,974	35,968

21

1 26	27 j	28 |	29 |	so |	31	32 |	33 j	S4 |	35
vägväsen/d	e t (forts.)				Överskott i vägkas- soma en-ligt 62 § väglagen vid årets slut	j Annan behåll-ning i vägkas- soma vid årets slut	Vägkas- sornas skuld vid årets slut
utgifter	Länets samman-lagda verkliga kostnad för väg-väsendet i dess helhet	Yid- stå- ende verk- liga kost- nad för- delad per väg- fyrk
I övrigt	Summa	Avgår statsbidrag till väg-byggnader så ock andra in-komster (utom till under-hållet)	Länets återstä-ende verkliga kostnad för annat än under-håll	Vidstå- ende kost- nad för- delad per väg- fyrk
Kr.	Kr.	Kr. j	Kr.	Öre	Kr.	Öre	Kr.	Kr.	Kr.
32,528	149,974	51,218	98,756	4.2	461,549	23.8	34,346	122,937	107,763	1
51,608	149,663	66,635 i	83,028	4.4	483,249	25.9	34,098	122,893	120,640	2
40,353	151,999	57,150	94,849	4.9	503,639	26.4	38,717	125,828	112,169	3
66312	201,472	83,305	118,167	5.9	530,246	26.4	69,450	116,115	105,476	1
70,754	205,012	76,686	128,326	5.8	561,073	25.5	82,719	79,210	100,407	5
52,411	171,624	66,999	104,625	5.s	507,951	25.9	51,866	113,397	109,291	6
15,409	87,788	28,731	59,057	2.9	464,958	23.2	8,158	90,608	7,919	1
11,955	64,215	25,106	39,109	2.0	472,130	24.1	37,969	65,703	2,490	2
10,462	80,405	42,554	37,851	1.9	492,651	24.9	14,713	96,653	7,482	3
24354	90,703	35,606	55,097	2.7	522,209	26.1	20,206	94,461	18,869	4
21,477	100,174	35,325	64,849	3.6	528,204	25.6	24,719	113,542	20,525	5
i 16.671	84,657	33,464	51,193	2.5	496,031	24. J	21,153	92,193	11,467	6
i 17,015	313,645	114,254	199,391	7.8	635,850	24.9	16,462	99,512	253,943	1
14,128	184,673	51,353	133,320	5.3	575,337	22.s	42,517	92,883	237,735	2
19393	198,858	44,105	154,753	6.2	588,653	23.8	660,492	102,996	224,596	3
15,964	131,763	29,175	102,588	4.0	535,622	21.0	47,379	128,030	186,927	4
26,766	234,242	77,226	157,016	5.6	611,382	22.0	44,597	140,912	210,454	5
18,653	212,636	63 222	149,414	5.8	589,369	22.9	162,289	112,867	222,731	G
7,971	67,243	1 26,626	40,617	2.o	265,946	13.5	7,432	97,416	28,455	1
14,633	42,251	I 2,630	39,621	2.1	263,022	13.8	9,849	93,728	23,304	2
18,358	60,943	6,047	54,896	2.8	277,963	14.2	49,805	46,068	22,865	8
20,059	51,925	7,301	44,624	2.2	258,924	12.5	45,261	60,929	18,120	4
15,962	83,282	17,182	66,100	2.9	278,152	12.2	31,998	72,688	16,587	5
15 397	61,129	11,957	49,172	2.4	268,802	13.8	28,869	74,166	21,866	6
6,770	87,095	31,554	55,541	4.0	321,170	23.3	33,455	56,773	36,069	1
17,339	63,037	14,933	48,104	3.5	305,048	22.3	37,277	63,280	36,890	2
1 15.194	58,267	24,361	33,906	2.5	300,210	22.0	40,819	87,862	32,503	3
I 7,891		| 3,149	33,618	2.3	305,559	21.5	43,131	107,641	36,148	4
10,136	36373	5,779	31,094	2.0	294,164	19.1	58,751	114,200	25,674	5
11.466	56.408	15,955	40,453	2.9	305,230	21.8	42,687	| 85,951	33,457	6

22

: ■ ; . 1 ''	....	2	3	4	5	1 6	1 7
| Landstingsområden	Längd av all-männa vägar inom länet	Antal vägfyrkar inom länet enligt årets vägfyrktalslängder	1 1 Hela det såsom väg- \ skatt för j ! året ut- | \ taxerade : | beloppet } | |
Lands- vägar	Bygde- vägar	För jord-bruksfastig-heter med vägunder-håll in natura	i j För övriga | beskatt-ningsföre-mål	Summa
Km.	Km.	St.	St.	St.	Kr.
: i 1	19. Kopparbergs 1909	1,413	1,035	1,555,126	1,132,499	2,687,625	318,868
! 2	läns 1910	1,525	1,181	1,564,501	1,088,859	2,653,360	299,025
| 3	1911	1,537	1,181	1,565,127	1,162,459	2,727,586	334,404
1 4	1912	1,482	1,224	1,578,168	1,329,206	2,907,374	332,344
; 5	1913	1,424	1,258	1,650,926	1,496,148	3,147,074	384,040
! 6	Medeltal	1,476	1,176	1,582,770	1,241,834	2,824,604	333,736
! i	20. Gävleborgs läns 1909	465	1,671	1,307,818	996,789	2,304,607	233,661 1
i 2	1910	338	1,854	1,338,655	863,303	2,201,958	204,087 |
! 8	1911	338	1,865	1,340,919	1,038,482	2,379,401	231,035''
4	1912	338	1,881	1,340,328	1,059,607	2,399,935	216,367
5	1913	338	1,881	1,503,691	1,167,358	2,671,049	254,455 !
6	Medeltal	363	1,828	1,366,282	1,025,108	2,391,390	227,921
1	21. Västernorrlands 1909	650	1,840	1,196,939	980,342	2,177,281	388,926 i
3	läns 1910	631	1,899	1,211,225	917,483	2,128,708	390,869 !
•	1911	631	1,947	1,224,967	965,195	2,190,162	427,746
	1912	631	1,970	1,264,404	1,112,510	2,376,914	466,947
Ia	1913	631	1,975	1,352,574	1,147,247	2,499,821	445,673
| 6	Medeltal	635	1,926	1,250,022	1,024,555	2,274,577	424,032
1 1	22. Jämtlands läns 1909	885	1,168	829,171	203,632	1,032,803	165,358 |
2	1910	885	1,200	830,210	202,757	1,032,967	193,785
8	1911	886	1,259	831,131	206,825	1,037,956	177,743
4 >	1912	888	1,284	830,074	237,133	1,067,207	194,867
5	1913	895	1,315	901,117	245,229	1,146,346	192,631 !
6	Medeltal	888	1,245	844,341	219,115	1,063,456	184,877 |
1 i1	23. Västerbottens 1909	1,738 |	1,563	862,178	426,044	1,288,222	361,020
2	läns 1910	1,745	958	862,792 |	448,363	1,311,155	320,457 |
3	1911	1,745	1,040	868,465 !	486,260	1,354,725	401,681
4 1	1912	1,745 i	1,026	866,570	496,468	1,363,038	388,280 1
5	1913	1,751 1	1,030	890,097	544,176	1,434,273	441,514 |
6 |	Medeltal	1,745	1,123	870,020	480,262	1,360,282	382,5901

23

13 ||

IG

17

18

Kostnader för vägväsendet
Underhåll

Indelade vägar

Annat underhåll

Särskilda Upp- , , j

skattad Avgår ornamndens
nnder_ dinarie

uppskatt-, hålig- statsbi. :

mng av ^ drag en.

, "?d®rV I meter j ligt 60 §
hållskost- väg- viglagen i
naden längd ö 6 j

Återstående
underhållskostnad -

Beräknad

kostnad
pr
vägfyrk
fö:
natura
väghållare -

Kostnad
för underhåll
av
oindelade
vägar samt
broar och
färjor
in. m.

Vinter väghåll ning -

I [ Kr.	Öre i	Kr.	Kr. !	Öre |
! 208,769	8.3 j	33,246	175,523	11.2 l
i 212,274	7.s !	31,771	180,503	11.5
! 222,597	8.1	33,381	189,216	12.o
! 222,431	8.2	33,591	188,840	11.9
i 240,110	8.ö :	38,327	201,783	12.2
221,236	8.s	34,063	187,173	11.8
195,900	9.2 i	29,416	166,484	12.7 j
, 195,898 i	8.9	29,164 1	166,734	12.3
216,192	9.s	32,208 1	183,984	13.7
216.191	9.7 ;	32,208	183,983	13.7
216,191	9.7	32,229 ,	183,962	12.2
208,075	9.5	31,045	177.030	iso
i i 255,850	10.3	38,206	217,644	18.2
: 268,217	10. C	40,229	227,988	18.8
f 300,618	11.6	45,089	255,529	20. s
| 314,533i	12.o	46,668	267,865	21.1
| 348,889 !	13.3	58,155	290,734	21.4
297,621	11.6	45,669	251,952	20.2
j 267,063 j	13.0	40,059	227,004	27.3
1 267,232	12.8	40,083	227,149	27.3
1 270,114	12.5	40,515	229,599	27.6
| 283,344	11.1	42,064	241,280	29.0
| 287,629	13.0	42,925	244,704	27.1
275,076	12»	41,129	233,947	27.7
! 252,957	7.7	1 37,941	215,016	i 25.3
1 253,112	9.4	S 37,968	215,144	24.9
! 238,806	8.6	| 35,821	; 202,985	23.4
1 238,804	8.6	35,601	203,203	23.4
I 251,570	9.0	38,053	j 213,517	23.9
| 247,050	8.6	! 37,077	209,973	I 24.1

Kr.

Kr.

Summa

Kr.

Avgå särskilda
inkomster

till annat
underhåll
än av
indelade
vägar

Kr.

Distriktets
återstående
kostnad
för
annat
underhåll
än av
indelade
vägar

Kr.

105,251

129,491

128,900

134,035

182,977

136,131

66,314

76,414

70,972

56.758

96,532

73,398

70,450

75,266

51,387

38,751

40,696

55,310

127,529

129,009

128.767

128.768
128,808

128,576

101,450

104,718

99,453

125,952

154,442

117,203

54,571 |
62,102 j
59,104
52,360 |
51,701 j

55,968

124,106 i
123,837 |
132,131 j
121,419 ''
122,910 |

124,881''

127,443

132,647

152,104

145,238

150,892

141,665

52,343

52,403

52,857

60,346

61,430

55,876

81,509

83,886

85,026

86,442

87,413

84,855

:

175,701

204,757

180,287

172,786

223,673

191,441

193,843 i
205,423 I
199,739 |
185,526 I
225,340 j

201,974 i

228,893

237,365

251,557

271,190

305,334

258,868

106,914

114,505

111,961

112,706

113,131

111,844

205,615

207,723

217,157

207,861

210,323

209,736

27,840

27,364

25,453

11,492

13,601

21,150

7,845

8,390

7,777

8,084

8,933

8,206

20,959

27,404

21,787

15,993

29,670

23,163

7,823

9,252

17,700

9,772

10,058

10,921

9,750

18,223

21,795

25,111

29,075

20,791

147,861

177,393

154,834

161,294

210,072

170,291

185,998

197,033

191,962

177,442

216,407

193,768

207.934
209,961
229,770
255,197
275,664

235,705

99,091

105,253

94,261

102.934
103,073

100,923

195,865

189,500

195,362

182,750

181,248

188,945

1

2
8

4

5

6

i!
2

3

4

5

6

1

2

3

4

5

6

1

2

I 3

4

5

6

1

2

3

4

5

6

24

	1	19	| 20	1 21	| 22	| 23	II 24	25
Landstingsområden					K o	s t n a	der för
u	n d e r	håll (forts.)		Övriga
Länets hela ordinarie kostnad för under-hållet	1 Avgår j Btatsbi-1 drag från i anslaget till syn-nerligt betungade ] väghåll-nings-distrikt	Återstå-ende verk-lig under-hållskost-nad för länet	Vidstående verkliga kost-nad fördelad per	Förval t- nings- kost- nader	Vägbygg- nader brutto
väg- fyrk	1 meter våg- längd
Kr.	Kr.	Kr.	Öre	Öre	Kr.	Kr.
1	19. Kopparbergs 1909	323,384		323,384	12.0	13.2	15,106	290,181
a	läns 1910	318,424	—	318,424	12.0	11.8	17,656	156,000
3	1911	319,027	—	319,027	11.7	11.7	15,126	149,402
4	1912	334,891	—	334,891	11.5	12.3	14,472	161,161
5	1913	386,833	—	386,833	12.2	13.9	17,723	294,313
6	Medeltal	336,512		336,512	11-0	12.7	16,017	210,211
1	20. Gävleborgs läns 1909	352,482	_	352,482	15.2	16.9	7,594	29,611
2	1910	363,767	_	363,767	16.5	16.3	8,942	60,974
3	1911	375,946	—	375,946	15.8	14.6	8,210	27,459
4	1912	361,425	—	361,425	15.0	16.2	8,413	22,986
5	1913	400,369		400,369	14,a	18.0	8,897	22,501
6	Medeltal	370,798	—	370,798	15 6	16.9	8,411	32,706
1	21. Västernorrlands 1909	425,578	16,000	409,578	18.8	16.0	29,593	347,085
	läns 1910	437,949	5,000	432,949	20.8	17.1	29,817	330,375
8	1911	485,299	5,000	480,299	21.9	18.0	24,154	260^573
4	1912	523,062	3,000	520,062	21.9	19.9	24,352	137,744
5	1913	566,398	1,500	564,898	22.5	21.6	27,370	240,199
6	Medeltal	487,657	6,100	481,557	21.2	18.8	27,057	263,195
1	22. Jämtlands läns 1909	326,095	45,000	281,095	27.2	13.4	12,667	298,453
a	1910	332,402	38,500	293,902	28.4	14.1	10,102	336,813
3	1911	323,860	37,500	286,360	27.5	13.8	10,079	264,986
4	1912	344,214	41,000	303,214	31.2	13.9	10,770	176,741
5	1913	347,777 1	39,500	308,277	26.8	13.9	10,564	220,409
6	Medeltal	384,870	40,300	294,570	27 7	13. s	10,836	259,481
1	23. Västerbottens 1909	410,881	13,000	397,881	30.8	12.0	10,420	171,890
2	läns 1910	355,879	17,500	338,379 ]	25.8	12.2	11,578	283^984
8	1911	361,589 /	20,500	341,089	25.t	12.5	11,219	292,605
4	1912	349,348 !	16,000	333,348	24.4	12.2	11,935	406,164
6	1913	308,629 !	10,000	298,629	23.8	10.7	12,455	386,932
6	Medeltal	357,265	15,400	341,865	25. s	11.9	11,521	308,315

25

26	27	28	2 9	80	l 31	32	33	84	35
v ä g v	å s e n d	e t (forts.)				Överskott i vägkas- soma en- ligt 62 § väglagen vid årets slut	Annan behåll-ning i vägkas- soma vid årets slut	Vägkas- somas skuld vid årets slut
utgifter	Länets samman-lagda verkliga kostnad för väg-väsendet i dess helhet	Vid- stå- ende verk- liga kost- nad för- delad per väg- fyrk
I övrigt i ;	Summa	Avgår statsbidrag till väg-byggnader så ock andra in-komster (utom till under-hållet)	Länets återstå-ende verkliga kostnad för annat än under-håll	Yidstå- ende kost- nad för- delad per JyX
! Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Öre	Kr.	Öre	Kr.	Kr.	Kr.
1 73,205	378,492	98,021	280,471	10.1	603,855	22.4	18,806	238,995	262,761	1
81,490	255,146	83,528	171,618	6.5	490,042	18.5	21,746	253,046	228,030	2
i 50,708	215,236	51,392	163,844	6.0	482.871	17.8	31,123	302,918	150,091	3
; 69,042	244,675	70,383	174,292	5.9	509,183	17.1	25,789	336,477	254,895	4
71,229	383,265	50,772	332,493	10.5	719,326	22.7	42,150	279,047	281,947	5
(59,135	295,363	70,819	224,544	7.9	561,066	19.9	27,923	282,097	235,545	0
18,179	55,384	24,536	30,848	1.8	383,330	16.5	27,147	189,209	103,181	i
13,431	83,347	33,381	49,966	2.3	413,733	18.8	28.218	151,664	98,640	o
! 12,650	48,319	8,390	39,929	1.7	415,875	17.4	28,218	147,360	87,638	3
14,880	46,279	23,108	23,171	0.9	384,596	15.9	35,103	125,978	76,070	4
13,550	44,948	10,401	34,547	1.3	434,916	16.1	30,647	219,383	99,410	5
i 14,538	55,655	19,963	35,692	1.5	406,490	17.0	29,867	166,719	92,988	6
40,030	416,708	116,777	299,931	13.8	709,509	32.6	1,125	326,603	435,394	1
60,363	420,555	123,695	296,860	14.0	729,809	34.3	1,125	359,745	495,733	2
45,115	329,842	143,105	186,737	8.5	667,036	30.4	1,124	342,754	475,833	3
47,099	209,195	88,699	120,496	5.6	640,558	27.5	1,124	416,997	392,346	4
53,632	321,201	201,009	120,192	4.3	685,090	27.3	1,124	509,387	399,367	5
49,248	339,500	134,657	204,843	9.0	686,400	30.2	1.124	391,097	439,735	6
1 37,330	348,450	127,124	221,326	21.4	502,421	48.6	83,690	166,503	65,049	1
21,603	368,518	176,607	191,911	18.8	485,813	47.0	50,128	155,844	86,329	2
10,792	285,857	75,082	210,775	20.3	497,135	47.9	32,825	171,054	144,259	3
8,374	195,885	84,409	111,476	10.4	414,690	41.6	39,978	207,247	104,217	4
9,377	240,350	137,032	103,318	9.0	411,595	35.8	27,432	208,265	49,201	5
17,495	287,812	120,051	167,761	15.8	462,331	43.5	46,811	181,783	89,811	G
! 32,555	214865	88,414	126,451	9.8	524,332	40.6	1,001	222,112	252,695	1
45,154	340,716	151,894	188,822	14.4	527,201	40.2	25,949	161,551	299,559	2
16,413	320,237	232,587	87,650	6.4	428,739	31.6	7,934	161,614	544,135	3
30,041	448,140	176,426	271,714	19.0	605,062	44.3	11,868	127,453	205,309	4
31,796	431,183	243,289	187,894	13.1	486,523	36.9	11,389	164,663	223,309	5
31,192	351,028	178,522	172,506	12.8	514,371	38.1	11,628	167,479	305,001	6

Vägkommissionen. II.

26

! ( [ j	1	2	3	4	5	<>	7 !
Landstingsområden	Längd av all-männa vägar inom länet	Antal vägfyrkar inom länet enligt årets vägfyrktalslängder	Hela det j såsom väg-1 skatt för ! året ut- ! taxerade ] beloppet i
Lands* vägar	Bygde- vägar	För jord-bruksfastig-heter med vägunder-håll in natura	För övriga beskatt-ningsföre-mål	Summa
Km.	Km.	St.	St.	St.	Kr. |
!i	24. Norrbottens läns 1909	719	1,979	569,509	1,044,802	1,614,311	479,666 j
! 2	1910	536	2,176	570,453	1,072,567	1,643,020	476,546!
( 3	1911	583	2,079	571,598	1,016,118	1,587,716	455,929
i 4	1912	588	2,133	584,597	1,333,832	1,918,429	547,334
i 5	1913	580	2,215	615,019	1,505,866	2,120,885	613,945
G	Medeltal	(SOI	2,117	582,235	1,194,637	1,776,872	514,684
1	Riket .................. 1909	10,207	42,239	29,491,755	15,365,808	44,867,563	4,768.526
2	1910	19.086	43,011	29,838,582	15 137 541	44,976,123	4,691,776
1 8	1911	19,148	42,828	29,808,361	16,042 282	45,850 643	4,985,228
4	1912	19,049	43,477	29,890,885	17,867,656	47,758,541	5,303,767
! 5	1913	19,001	43,520	31,741,500	18,951,869	50,693,359	5,365,391
G	Medeltal	19,098	43,015	30,154.217	16.673.029	46,827.246	5,022.938

27

10	10 a	11 j 12	is |	14	15 | 16	17	18
		Kostnad	er lör vägväsendet
			U n d	erhåll
Indelade vägar	Annat underhåll
; Särskilda nämndens | uppskatt-! ning av under-hållskost-: naden	Upp-skattad under-hålls-kost-nad pr meter våg-längd	Avgår or-! Återstå-dinarie statsbi- ende un- drag en- dertills-ligt 60 § i väglagen | kostnad	Beräk-nad kost-nad pr väg-fyrk för natura-väg-hållare	Kostnad för under-håll av oindelade vägar samt broar och färjor m. m.	Vinter- ! väghåll- | Summa ning	Avgå sär-skilda in-komster till annat underhåll än av indelade vägar	Distrikte ts återstå-ende kost-nad för annat underhåll än av indelade vägar
Kr.	Öre	Kr. ! Kr.	Öre	Kr.	Kr. | Kr.	Kr.	Kr.
291,637	lO.s	45,893 245,744	43.5	166,600	104,540 271,140	8,457	262,683	1
1 311,725	11.5	46,758! 264,967	46.4	172,777	121,894 294,671	19,523	275,148	2
317,281	11.9	47,9001 269,381	47.1	188,164	120,421 308,585	21,661	286,924	3
320,454	11.0	48,225! 272,229	46.5	265,952	125,973 391,925	24,138	367,787	4
340,920	12.1	51,134 289,786	47.1	264,608	136,7281 401,336	21,441	379,895	5
316,403	11.6	47,9821 268,421	46.1	211,620	121,911 333,531	19,044	314,487	6
6,958,863	11.8	1,049,531 5909.332	20»	1608,295	1.341 997 2 950,292	171.997	2,778 295	1
7,251.107	11.7	1,087,448 6.163.659	20.7	1483 501	1,329,915 2,813 416	216,392	2,597,024	3
7.402.289	11.9	1,110 422 6 291,867	21.1	1,508 334	1,291,113 2,79!),447	220,819	2,578,628	3
7,550 203	12.1	1,135 173 6,415,030	21.5	1,544 609	1,253,005 2,797,614	221,460	2 576.154	4
7,676 525	12.8	1,158,009 6 518,516	20.5	1.816,669	1 277,852,3,094,521	247,834	2,846,687	5
7:367.797	11.9	1,108.116 6.259.681	30*	1592,282	1,298,7761 2,891,058	215,700	2,675,358	6

28

	t 1	i»''	20	21	22	23 || 24	25
Landstingsområden					K o	s t n a d	er för
U	nderh&ll (forts.)		Övriga
Länets beta ordinarie kostnad för under-hållet	Avgår statsbi-drag från anslaget till syn-nerligt betungade väghåll-mngs-distrikt	Återstå-ende verk-lig under-hållskost-nad för länet	Vidst verklig nåd fö P« väg- fyrk	len de a kost-rdelad ir meter väg- längd	Förval t- nings- kost- nader	Vägbygg- nader brutto
Er.	Kr.	Kr.	Öre	Öre	Kr.	Kr.
1	24. Norrbottens Iåns 1909	508,427	29,000	479,427	29.7	18.5	12,156	144,743
2	1910	498,663	58,000	440,663	26.8	16.2	18,426	75,668
3	1911	509,520	59,000	450,520	28.ä	16.9	20,000	195,580
4	1912	595,597	57,000	538,597	28.0	19.8	22,978	304,515
5	1913	603,284	69,500	533,784	26.2	19.8	22,831	271,622
6	Medeltal	543,098	54,500	488,598	275	18.0	19,278	198,426
1	Riket .................. 1909	8,687,627	150,000	8,537,627	19.0	13.9	265,935	2.489424
2	1910	8,629,034	150,000	8,479,034	18.0	13.7	285 651	2,364,004
3	1911	8,759 969	150000	8,60!),969	18.8	13 b	273,185	2,418.180
4	1912	8,894,917	145 000	8 749,917	18.8	14 o	286,154	2,423,048
5	1913	9,187,648	151,500	9,036,148	17.8	14.5	303,221	2,837,073
6	Medeltal	8,831,839	149,300	8,682,539	18.5	14.0	282,829	2,506,346

29

1 2« 1	2 7 |	28 |	2 9 |	80 ||	31 1	32 |	33 |	84	85
vägväsond	e t (forts.)				Överskott i vägkas- soma en-ligt 62 § väglagen vid årets slut	Annan behåll-ning i vägkas- soma vid årets slut	Vägkas- somas skuld vid årets slut
utgifter	Länets samman-lagda verkliga kostnad för väg-väsendet i dess helhet	Yid- stå- ende verk. liga kost- nad för- delad per väg- Jyrk
| övrigt	Summa	Avgår statsbidrag till väg-byggiiader så ock andra in-komster (utom till under-hållet)	Länets återstå-ende verkliga kostnad för annat än under-håll	Vidstå- ende kost- nad för- delad per SS
Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Öre	Kr.	Öre	Kr.	Kr.	Kr.
70,044	226,943	48,345	178,598	11.0	658,025	40.7	107,353	117,139	662,829	1
31,811	125,905	17,041	108,864	6.6	549,527	33.4	193,842	173,711	600,768	2
68,007	283,587	42,223	241,364	15.2	691,884	43.5	174,879	164,142	595.018	3
69,486	396,979	81,982	314,997	16.4	853,594	44.4	111,941	221,120	618,853	4
80,734	375,187	91,252	283,935	13.3	817,719	39.5	125,679	249,560	575,113	5
64016	281,720	56,168	225,552	12.!	714,150	40 a	142,739	186,134	610,616	6
870.003	3,625,452	1,055,554	2,669,898	5!	11,107,525	24.8	1,656,965	2.797,525	3,107.583	1
631.108	3.280,763	995.588	2285.175	5.1	10,764 209	23 9	1,804,159	3 011,299	2 976,329	2
604 481	3 295 846	1.069,528	2226.318	4.9	10836,287	23e	2,391,057	3.367,845	3,149,645	8
646 632	3 354 834	1,024.811	2,330,023	4.9	11079,940	232	2,028,864	3,828 406	2,716,766	4
759.754	3,900,048	1,391,997	2 508,051	4.9	11,544,199	22.8	2,282 307	4,110,213	2,810,255	5
214	3.491,389	1,107,496	2,383,893	5.1	11,066,432	236	2,032,670	3,423,058	2,952,116	6

30

Tab. 3. Vägdelningnr och vägunderhåll m. m. (Enligt

1	i	I »	1 3	1 *	1 5	6	i	1 8
	Län 1	1	Vägdelningar och kostnaderna därfö	r
) Distrikt, där vägdelning enligt väglagen | intill 1910 års slut	| Kostnaderna för första vägdelningen	Kostnad för förnyad vägdelning Kr.	Summa kostnad för samtliga väg-! delningar Kr.
		! ej ägt | ruin J Antal	ägt rum endast en gång Antal	ägt rum mera än eu gång Antal	väg- kassomas utgifter Kr.	statens bidrag (enl. 84 § väglagen) Kr.
1 1	Stockholms..............	2	23	_	36,552.1 s	28,189.8 7		64,742.05
2	Uppsala .................	2	15	—	25,757.28	8,967.0 9	_	34,724.97
3	Södermanlands ........	—	10	1 ““	40,295.73	29,638.;u	_	69,934.04
4	Östergötlands............	1 2	29	2	47,949.7 b	28,960.55	‘5,006.56	81,916.89
5	Jönköpings...............	4	6	-	39,672.34	24,874.50		64,546.84
6	Kronobergs...............	6	-	-	-13,469.78	1,532.3 5	_	15,002.13 I
7		1 2	11	-	40,024.0 7	36,638.78		76,662.80
8	Gottlands ...............	~	2	-	15,821.25	15,817.68	_	31,638.93
9	Blekinge..................	2	6	—	7,677.8 5	11,250.11	_	18,927.96
10	Kristianstads............	___	10	—	22,678.3 7	33,959.80	—	56,638.23
11	Malmöhus ...............	—	12	2	47,318.76	34,841.21	6,038.25	88,198.22
12	Hallands..................	4	3	i	22,130.53	19,424.71	4 _	41,555.24
18	Göteborgs och Bohus	5	15	i	21,777.80	22,518.59	943.7 9	45,240.24
14	Älvsborgs ...............	5	14	i	43,867.14	46,548.01	507.63	90,923.28
15	Skaraborgs...............	11	7	—	29,379.41	20,675.3 8	—	50,054.79
16	Värmlands ...............	-	15	i	37,254.3 6 I	26,097.93	3,441.99	66,794.28
17	Örebro.....................	2	16 1	—	36,584.00 |	29,384.30	—	65,968.30
18	Västmanlands .......	2	11 |	—	21,224.88	20,877.43 j	—	42,102.26
19	Kopparbergs ............	14	13 !	—	20,256.04	1,479.81 |	—	21,735.85
20	Gävleborgs...............	3	6	i	23,846.04 |	— |	4 _	23,846.64
21	V ästernorrlands.........	8	i°	—	37,359.40	20,514.43 j	—	57,873.83
22	Jämtlands ...............	— |	14 I	i	27,271.94 1	26,120.70	1,780.3 7	55,173.01
23	Västerbottens............	510	8	i	21,324.08 I	19,594.18	4 _	40,918.26
24	Norrbottens ............	6 2 1	613 |	2	31,338.05 1	28,821.86	15,650.71	75,810.61
1	Riket	86 |	269 |	13	710,831.67 |	536,728.78	33,369.20 |	1,280,929.66

1 Därav ett distrikt utan allm. vägar. * Förskott. 3 2 distrikt sakna allra. väg. 1 Uppgift saknas för
andra stycket väglagen, övertagits till underhåll medelst vägkassan (kolumn 25).

*

31

särskilda från vägstyrelserna år 1911 infordrade uppgifter.)

9	10	11		18	14	15	16	1 ”
Vägkassornas ut-	Ungefärliga längden å vägar, som, där vägdelning ägt rum efter 1 januari 1907, enl. 12 § första stycket väglagen			y	ä g 1	o t t e	r
gifter för verk-ställande av nu gällande upp-skattning av kostnaden för vägunderhållet	“Längd av all indelad väg	Sam- man. lagda antalet	Längd	Medel- längd
uteslutits från väg-delningen för att medelst vägkassan underhållas		högst 2 meter	över 2 men högst 5 meter	över 5 men högst 10 meter	över 10 meter
Kr.	Meter	Meter		Antal	Antal	Antal	Antal	Meter
10,803.41	13,260	2,284,132	9,982	71	165	329	9,417	217.5	1
24,538.93	—	1,736,387	7,712	35	172	174	7,331	197.8	2
11,023.55	—	2,288,813	8,026	43	108	186	7,689	285.8	8
•22,731.3 5	5,230	3,789,041	16,636	139	400	541	15,556	232.6	4
34,201.68	9,422	3,730,157	13,311	48	195	320	12,748	247.0	5
16,348.13	4,872	3,001,620	10,934	11	82	227	10,614	184.7	6
23,039.93	6,000	3,069,527	17,429	109	315	570	16,435	201.o	7
5,030.51	—	1,345,000	10,030	57	465	686	8,822	132.1	8
36,498.50	—	1,069,537	3,044	40	56	129	2,819	435.9	9
45,096.8 0	—	2,477,567	30,125	1,365	2,243	2,986	23,531	85.o	10
19.631.is	—	3,071,076	32,790	1,091	2,463	2,900	26,336	94.5	11
10,341.96	_	1,243,556	12,820	129	340	570	11,781	85.3	12
16,148.58	6,614	1,483,022	14,504	401	678	921	12,504	90.1	13
18,077.54	1,445	3,729,071	22,888	163	630	1,010	21,085	161.2	14
14,421.3 2	12,451	3,255,688	14,548	205	553	854	12,936	192.1	15
16,088.66		3,290,627	15,585	165	754	936	13,730	210.7	16
15,291.51	4,000	2,177,120	16,587	548	1,143	1,751	13,145	132.7	17
7,225.23	—	1,952,673	9,445	119	265	320	8,741	193.3	18
22,658.56	11,719	1,976,214	16,891	633	1,286	1,704	13,268	108.5	19
12,777.03	—	2,169,200	13,852	70	221	383	13,178	157.3	20
20,700.66	2,000	2,169,168	17,548	117	437	796	16,198	129.7	21
11,889.98	—	1,884,776	13,863	80	337	676	12,770	139.2	22
8,398.07	—	1,795,785	10,321	40	176	375	9,730	211.3	23
26,292.22	111,369	2,035,701	13,622	94	310	621	12,597	152.2	24
449,255.63	188,382	57,025,468	352,493	5,773	13,794	19,966	312,961	157.8

ett distrikt. 1 Härtill ett nytt distrikt, utbrutet efter år 1910. « Häri ingår indelad väg, som enligt 12 §

32

Tall. 3 (forts ). Vägdelningar och vägunderhåll m. m.

	1	18	19	20	21	22 | 28	24 |	25 ter, över-ill under-delstväg-på grund § andra t väglagen
Län	Avstånden från j ordbruksf astig-heterna till resp. väglotter	Mindre jordbruksfastigheter	Entreprenader enl. 64 § väglagen	Väglot tagna håll me kassan av 12 stycke
Uppgivet minsta taxeringsvärde för att jordbruks-fastighet må kunna förutsättas vara försedd med egna dragare till full-görande av väg-underhållin natura Kr.	J ordbruks-fastigheter, vilkas vägtal är mindre än som motsvarar det för resp. väghåll-ningsdistrikt upp-givna minsta taxe-ringsvärdet å fastig-hetmed egna dragare Antal	Enskilda väghål-lare, som begagnat sig av entrepre-nad-rättig-heten Antal	Väg- lottemas
i medel-tal Meter	högst Meter
lagda längd Meter	Hela an- talet	Samman- lagd längd Meter
1	Stockholms.........	3,695	40,000	O 8 7 o 8 lO	1,599			55	4,103
2	Uppsala ............	3,280	21,280	»3,000-1,000	1,322	-	-	6	5.808
8	Södermanlands ...	3,250	46,000	6,000-1,000	784	-	-	52	1,966
4	Östergötlands......	3,350	23,500	8,000-1,000	4,232	10	2,000	10	3,893
5	Jönköpings .........	2,660	30,000	4,000- 500	4,109	-	-	477	39,499
6	Kronobergs .........	3,630	25,000	4,000-1,500	7,566	-	-	-	-
7	Kalmar...............	4,950	37,500	3,000- 500	1,990	-	-	_	-
8	Gottlands............	2,500	7,000	1,200- 800	3,119	-	-	-	-
9	Blekinge ............	2,070	15,000	5,000-1,500	452	-	-	1	471
10	Kristianstads ......	2,600	35,000	6,000-1,500	7,556	40	15,112	783	82,525
11	Malmöhus .........	1,840	10,000	»7,000-3,000	10,854	-	-	-	-
12	Hallands ............	3,800	50,000	4,000- 500	1,657	-	-	-
13	Göteb. och Bohus	3,500	35,000	4,000-1,000	5,564	-	-	222	44,570
14	Alrsborgs............	4,730	20,000	4,000-1,100	7,642	-	-	i	3,950
15	Skaraborgs .........	2,580	13,000	4,000-1,000	3,069	-	-	-	-
16	Värmlands .........	4,230	48,000	7,000-1,800	6,376	3	600	-	|
17	Örebro ..............	3,960	40,000	4,000-1,000	6,472	-	-	604	64,200 |
18	Västmanlands.....	3,350	50,000	O C r-8 1 O 8,	1,741	3	3,145	59	20,056
19	Kopparbergs ......	5,000	90,000	9,000 -1,500	9,459	* _	13,538	616	72,046
20	Gävleborgs .........	5,000	83,000	5,000-1,000	4,872	-	-	709	47,744
il	Västernorrlands ...	4,270	110,000	6,000-1,500	5,442	86	50,695	30	14,180
22	Jämtlands .........	7,110	90,000	3,000 - 800	5,038	1,208	112,289	86	10,290
23	Västerbottens......	17,000	150,000	5,000- 800	1,813	-	-	651	104,084
24	Norrbottens.........	14,050	140,000	5,000-1,000	4,248	274	87.370	1,105	180,362
	Riket	4,650	150,000	10,000- 500	106,976	1,624	284,749	5,467	699,747

* Ett distrikt 10,000 kr. 5 Uppgift saknas om antalet. 8 Häri ingå väglotterna enligt kolumn 25.

33

(Enligt särskilda från vägstyrelserna år 19)1 infordrade uppgifter.)

26	2 7	2 8	20	so	81	3 2	33
Fall, under åren 1907— 1911. då väg-hållare på grund av 14-16 §§ väglagen tillerkänts ersättning för försvårat vägunderhåll Antal	Sammanlagda beloppet av vägkassornas ut-gifter under år 1910 för arvoden och reseersätt-	^ ■ 3 Vägkassornas vägunderhåll den tid mark är har och kostnaden därför (1910)
Underhållet i sin helhet	Underhåll på entreprenad
	Kostna d	Våglängd Meter	Kostnad
styrelsema m. fl. förvaltnings-kostnader Kr.	V äglängd Meter	i verklig-heten Kr.	enligt sär-skilda nämn. dens upp-skattning Kr.	i verklig-heten Kr	enligt sär-skilda nämn-dens upp-skattning Kr.
8	18,633. os	14,971	3,804.60	3,864.20	11,020	3,550.00	3,666.00	1
2	5,698.31	27,421	2,007.so	1,860.11	13,120	4,388.7 5	1,188.83	2
20	8,303.4 4	17,153	2,030.83	2,027.10	13,822	1,564.13	1,498.86	3
117	12,770.65	146,852	15,497.06	17,935.4 8	52,995	4,873.90	5,987.23	4
23	8,843.n	121,342	15,778.92	13,383.81	89,011	12,240.27	8,713.9 7	5
13	6,003.41	159,380	9,464.22	11,400.7 9	134,445	7,953.81	9,327.3 9	6
3	16,740.0 7	235,473	16,595.43	34,580.94	1,763	7OO.00	356.9 7	7
—	3,160.31	-	-	-	_	-	-	8
i	4,097.1-J	22,934	4,578.oo	2,702.81	15,008	2,962.00	1,447.00	9
9	11,180.26	314,958	13,344.7 7	10,121.21	76,468	9,708.7 7	7,465.16	10
46	22,007.10	28,924	18,591.31	16,751.91	9,943	4,394.10	1,793.95	11
4	8,604.3 4	395,444	+- O ce o	40,987.96	81,803	4,427.00	4,629.66	12
60	17,373.43	76,548	13,026.oo	14,867.26	14,769	4,324.oo	6,944.63	lo
19	17,460.4 2	414,879	44,746.11	29,181.52	166,856	15,585.81	14,744.78	14
2	11,586.7 7	196,312	20,372.16	23,471.81	166,093	17,882.06	18,131.76	15
27	17,305.76	102,373	16,254.21	16,879.88	50,818	6,218.00	5,658.48	16
86	8,981.14	106,080	8,039.00	6,648.91	89,348	6,739.oo	4,594.91	17
30	8,024.7 6	64,383	11,152.66	7,441.11	62,626	10,801.11	7,263.38	18
22	16,036.93	801,832	81,318.60	74,278.39	398,407	32,681.5 7	39,717.19	19
9	9,449.s i	70,544	9,917.2 2	10,334.61	38,899	5,999.50	5,764.91	20
28	25,829.7»	375,012	48,036.80	55,970.05	87,400	12,263.7 7	11,197.98	21
20	9,381.63	210,514	21,444.77	13,170.02	186,182	19,813.9 7	11,973.92	2 2
26	11,638.is	1,011,299	1 11,779.71	110,799.16	949,264	103,052.92	104,397.21	23
98	14,894.6 7	856,661	128,602.2 9	124,126.51	827,919	127,113.29	120,525.91	24
673	294 006.78	5,771,289	657,169.83	642,786 27	3,537,971)	416,288.75	396,990.13

5

Yägkom missionen. 11

34

Tab. 4. Årtal för verkställandet av nn gällande

	Län	Antal väghållningsdistrikt, där
1892	1893	1894	1895	1896	1897	1898	1899	1900	1901	1902 ! 1
1	Stockholms........................	_	_	3	_	_	_	4	4	4	_	2 |
2	Uppsala ............................	—	2	1	—	—	2	1	3	3	l	—
3	Södermanlands..................	—	—	—	—	—	—	1	4	—	1	i
4	Östergötlands.....................	—	—	—	1	—	3	1	3	3	2	2
ö	Jönköpings......................	—	1	1	—	1	—	—	l	—	1	1
ti	Kronobergs ^....................	2	3	—	1	—	—	—	—	—	—	—
7	Kalmar .........................	—	1	—	—	1	—	—	—	2	—	2
8	Gottlands .......................											-
9	Blekinge...........................	—	1	1								j
10	Kristianstads.....................	—	—	—	—	—	—	—	1	i	—	i i
11	Malmöhus ........................	—	—	—	—	1	—	—	—	—	1	_
12	Hallands...........................	—	1	2	—	—	—	—	—	—	—
13	Göteborgs och Bohus.........	—	—	2	2	1	—	4	2	i	2
14	Alvsborgs ........................	—	—	—	6	—	—	—	i	—	—	—
15	Skaraborgs........................	—	1									i
|ie	Värmlands........................	—	—	—	—	—	—	—	2	2	i	5
17	Örebro..............................	—	—	—	5	1	1	—	i	4	2	i
18	Västmanlands ..................	—	1	—	—	—	—	—	—	—	—	i !
19	Kopparbergs .....................	—	9	4	—	1	1	—	—	1	i	i
20	Gävleborgs........................									1	—	—
21	Västernorrlands ...............											2 |
22	Jämtlands ........................	—	—	—	—	3	—	4	4	1	—	2 j
23	Västerbottens.....................	—	2	5	i	—	—	—	—	1	i	1
2 4	Norrbottens .....................	—	1	—	—	—	2	—	1	—	i	2 |
	Riket	2	23	19	1G	9	9	15	27	24	14	23

Distrikt, saknande allmän väg. s Nytillkommet (utbrutet) väghållningsdistrikt,

35

nppskattningar av kostnaden för vägunderhållet.

gällande uppskattning ägt rum under år	Ingen uppskatt	Summa | väghåll-
1903	1904	j 1905	1906	1907	1908	1909	1910	1911	11912	1913	11914	1915	ning verk- ställd	nings- distrikt
i	4	1	—	—	—	1	_	_	1	1	_	_		25	lj
2	—	1	—	—	1	—	—	—	—	—	—	—	—	17	2 j
i	1	—	—	—	1	—	—	—	—	—	—	—	—	10	si
3		—	1	1	3	1	4	—	2	1	1	—	11	33	4 i
1 -		—	—	—	—	3	—	—	i	—	—	—	—	10	5
														6	6l
| —	1	—	2	2	1	—		—	—	—	1	—	—	13	7
—			_			1	1	—	—	—	—	—	—	2	8
1	—		-	2	1	1		1	—	—	—	—	—	8	9
o	2	1		—	—	—	—	—	—	2	—	—	—	10	10
i	2	3	2	—	—	1	—	1	2	—	—	—	—	14	11
	i	—	i	—	1	1	—	1	—	—	—	—	—	8	12
i	i	1	i	—	—	1	1	1	_	—	—	—	—	21	13
—		1	—	—	2	1	1	5	2	—	1	—	—	20	14
—		3	2	—	—	1	3	2	3	—	3	—	—	18	15
i	1	—	_	i	—	_	1	i	1	—	—	—	—	16	16
	_	1		—	1	—	—	—	—	—	1	—	—	18	17
—	2	2	i	2	1	—	2	—	—	—	—	1	—	. 13	18
i	—	2	—	i	1	—	—	—	—	2	—	2	—	27	19
3	_	i	i	3	_	—	i	—	—	—	—	—	—	10	20
1 —	—	—	i	5	3	3	—	i	1	—	2	—	—	18	21
1 —	—	—	—	—	—	—	—	—	1	—	—	—	—	15	22
~	—	i	2	3		—	—	—		i	—	—	1 2	19	23
1 ~	—	—	1	2	3	1	u	*i	2 !	—	—	—	1	19	24i
I 16 1	15 {	18 |	15 |	22	19 |	16	15	14	16	7	9	3	4	370

36

Tab. 5. Förhållandet mellan allmänna och enskilda vägar med avseende å längd och underhållskostnad.

Med underhållskostnaden för de allmänna vägarna avses här distriktens verkliga kostnad efter avdrag alltså
av statsbidraget. Uppgifterna för de allmänna vägarna grundade på 1910 års vägstatistik, för de enskilda

vägarna på kronofogdarnas utredning (1912).

	1	2	! # 1	4	5 i	6 1	7	« 1	» 1	10 i
L ä n	häng	d av	Enskilda vägarnas längd i förhål-lande till allmänna vägarnas längd %	Årliga kost-naden för underhåll av	Enskilda vägarnas underhålls-kostnad i förhål-lande till underhålls-kostnaden för all-männa vägarna %	Underhålls-kostnaden per kilometer av _	Enskilda vägarnas mderhålls-kostnad ! per kilo-neter i för-] hållande j till motsva-rande kost-j nåd för all-j manna vägarna [ % i
all- j manna | vägar j Km.	enskilda vägar Km.	all- männa vägar Kr.	enskilda vägar Kr.	all- | männa] vägar Kr.	en- skilda vägar Kr.
1	Stockholms ...........	2,295	1,750	76.2	294,583	147,824	50.2	128	84	65.6
<9	Uppsala	1,758	1,121	63. s	213,793	74,802	35.0	122	67	54.9
3	Södermanlands.........	2,304	2,404	104.3	192,430	80,297	41.7	84	33	39.3 |
4	Östergötlands .......	3,932	2,747	69.9	452,299	177,087	39.2	115	64	55.7
1 °	Jönköpings	3,812	4,014	105.3	305,127	134,445	44.1	80	33	41.3
6	Kronobergs ............	3,161	2,946	93.2	193,886	91,591	47.2	61	31	50. s
i 7	Kalmar ..................	3,305	3,938	119.2	263,720	197,823	75.o	80	50	62.5
8	Gottian ds ..............	1,345	1,120	83.3	109,396	39,478	36.1	81	35	43.2
i 9	Blekinge..................	1,092	926	84.8	147,469	99,809	67.7	135	108	80. o
ilo	Kristianstads ...........	2,710	3,293	121.5	553,681	385,341 69.6	204	117	57.4
11	Malmöhus..............	3,100	2,620	84.5	1,185,154	670,597	56.6	382	256	67.0
12	Hallands .........	1,639	1,668	101.s	269,433	208,196	77.8	164	125	76.2
13	Göteborgs och Bohus	1,515	1,657	109.4	354,375	134,336	37.9	234	81	34.6
14	Alvsborgs ...............	4,140	3,271	79.0	400,221	142,858	35.7	97	44	45.4
115	Skaraborgs ............	| 3,452	2,283	66.1	433,021	107,445	24.s	125	47	37.6
! 16	Värmlands...............	3,393	2,948	86.9	442,017	125,933	28.5	130	43	33.1
11 7	Örebro ...........—	2,219	2,074	93.5	223,401	107,380	48.1	101	52	51.5
18	Västmanlands .......	1,997	1,510	75.6	256,944	97,026	37.8	129	64	49.6
19	Kopparbergs ........	2,706	2,230	82.4	318,424	101,343	31.8	118	45	38.1
20	Gävleborgs ...........	2,192	2,463	112.4	363,767	118,011	32.4	166	48	28.9
21	Västernorrlands -----	2,530	1,965	77.7	432,949	j 96,644	22.3	171	49	28.7
2‘2	Jämtlands ..............	j 2,085	1,316	63.1	293,902	61,47C	20.9	141	47	33.8
23	| Västerbottens .......	2,703	13,541	131.0	338,379	53,781	15.9	125	15	12.0
124	Norrbottens ......	2,712	968	35.7	440,663	1 40.381	9.2	162	42	25.9
	Riket	62 097	54,773	88.2	8,479,034	! 3,498,898	41.2	137	64	46.7

1 Av dessa vägar underhållas 6114 km. inom Sorsele sockens väghållniugsdistrikt endast vintertid. De äro
ofarbara sommartid.

37

Tab. 6. Med understöd av allmänna medel nybyggda, omlagda eller förbättrade vägar under

åren 1841—1910.

(Ur väg- och vattenbyggnadsstyrelsens berättelse 1910.)

	i	2	3	4		5		« 1	7
		Antal				Statsanslag
	Län	före- tag	Väglängd	kostnad	Från allmänna väg-byggnadsfonden	Från särskilt anvisade medel
		St.	Km	Kr.	öre	| Kr.	öre	Andel o/ /o	Kr.	öre
! i	Stockholms .....................	100	424.5	1,289,616	7 8	816,712	46	2.s	26,510	_
! 2	Uppsala.........................	38	114.S	396,562	97	288,010	65	1.0	4,900	—
3	Södermanlands..................	82	368.9	1,152,878	2 7	738,441	77	2.5	12,180	—
4	Östergötlands ..................	115	812.0	2,371,917	87	1,551,259	83	5.3	3,881	75
5	Jönköpings .....................	128	887.6	2,315,222	18	1,437,838		5.o	62,405	19
1 6	Kronobergs .....................	76	544.6	1,679,482	58	862,026	32	3.0	236,300	—
7	Kalmar ...........................	39	391.4	824,235	70	531,738	44	1.8	11,000	—
| S	Gottlands ........................	3	10.8	34,100	—	22,700	_	0.1
9 i	Blekinge ........................	65	76.7	541,710	30	273,877	53	1.0	74,836	58
10	Kristianstads ....................	66	274.1	1,240,801	29	806,881	81	2.8	5,485	—
		22	90. o	531,788	20	349,347	35	1.2	3,800	—
i i-*	Hallands .......................	55	354.8	1,416,096	02	940,452	78	3.2	4,000	—
13	Göteborgs och Bohus.........	114	540.3	2,310,862	41	1,520,681	09	5.3	5,700	—
14	Älvsborgs ........................	151	1,060.1	3,395,477	08	2,110,348	33	7.3	84,000	—
! 15	Skaraborgs .....................	85	441.8	1,307,348	48	854,632	14	3.o	13,399	S 7
i16	Värmlands......................	136	960.5	2,888,197	76	1,811,764	35	6.2	91,740	—
17	Örebro ..........................	52	402. o	1,018,360	93	646,545	—	2.2	1,000	—
i»	Västmanlands .................	72	388.5	1,033,447	64	668,600	68	2.3	14,750	—
i19	Kopparbergs.....................	94	930.1	2,204,784	75	1,356,820	17	4.Ö	63,350	--
2°	Gävleborgs .....................	69	479.4	1,219,305	51	717,573	50	2.5	83,750	—
1 21	Västernorrlands ...............	132	1,417.7	3,532,659	82	2,146,338	47	7.3	137,926	—
l 22	Jämtlands........................	122	1,487.1	3,077,307	32	1,877,289	35	6.5	116,795	—
1 23	Västerbottens ..................	161	2,475.0	5,876,814	89	3,138,332	4 2	10.s	883,437	95
! 24	Norrbottens .....................	199	3,318.4	6,255,990	41	3,589,261	91	12.3	480,590	—
	Riket	2.176	18.245.9	47,914,969	16	29,057,474	25	100 o	2,421,737	34

Tab. 7. Statsunderstöd, anvisade under åren 1841—1910 till byggnadsföretag,

(Ur väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

	~ i	1 *		1 3		1 1 * 3 4		5				7
Stats- reglerings- period	Till	vägbyggo	åder		Till kommunikatiöns-leder, dels över vatten, dels å land	‘Till broarna mellan Stockholm och Drott-ningholm
Från väg byggnads fonden		Av riksdagen särskilt be-viljade medel	Av Kungl. Maj:t be-viljade medel	Av riksdagen särskilt beviljade medel	Av riksdag särskilt beviljadf medel	en
Anslag	Anslag	Anslag	Anslag	Lån	Anslag
Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.
1	1841—44	285,266	11	33,000
2	1845-47	3 548,552	02	—	—	17,998	20	_	_	_	_	_	_
3	1848—50	127,551	49	—	—	29,990	_	_	_	_	_	_	_
4	1851—53	708,802	50	—	—	17,845	—	—	—	—	_	72,000
5	1854—57	638,012	—	—	—	26,500	—	—	—	—	_	124,155	7 5
6	1858—60	424,095	—	82,500	—	33,100	—	244,500	—	—	—	60,049	09
7	1861—63	450,000	—	40,000	—	21,178	80	—	—	—	_	7,405	29
8	1864—66	450,000	—	210,000	—	19,800	—	253,000	—	70,000	_	16,940	41
9	1866—67	150,000	—	252,163	33	40,125	—	—	_	_	_	5,949	85
10	1868	150,000	—	347,500	—	13,336	50	—	—	_	_	5,314	20
11	1869	150,000	—	301,466	o 7	2,800	—	—	_	_	_	6,281	88
12	1870	144,104	—	16,250	—	3,400	—	—	—	_	_	5,926	91
13	1871	150,000	—	15,000	—	—	—	—	_	_	_	4,495	71
14	1872	148,200	—	20,000	—	8,700	—	—	—	_	_	8,063	36
15	1873	126,900	—	60,296	45	4,000	—	—	—	_	_	12,223	09
16	1874	150,000	—	64,449	45	4,500	—	_	_	_	_	14,521	03
17	1875	200,000	—	63,664	10	6,000	—	—	—	_	_	9,677	27
18	1876	200,000	—	60,950	—	4,000	—	—	_	_	_	12,160	63
19	1877	200,000	—	58,383	50	4,076	—	—	_	_	_	10,154	70
20	1878	200,000	—	75,810	36	3,100	—	—	_	_	_	7,374	02
21	1879	200,000	—	105,000	—	—	—	—	_	_	_	7,562	83
22	1880	199,267	—	47,000	—	1,149	89	—	_	_	_	7,487	90
23	1881	200,000	—	45,000	—	7,950	—	—	_	_	_	9,352	46
24	1882	298,260	48	87,160	—	7,950	—	_	_	_	_	34,063	21
25	1883	289,479	81	80,000	—	—	_	_	_	_	_	9,261	70
26	1884	398,418	7 7	39,687	—	—	—	—	_	_	_	12,655	06
27	1885	395,335	13	—	—	11,310	—1	—	—	—	—	5,762	91
	Transport	5 cq of X ko	31	2,105,280	86	288,909	s»|	497,500	-	70,0001—|	468,839	26

1 För ombyggnad och underhåll.

3 Dessutom anslag 27,500 kronor till rensning av farleder samt 17,500 kronor till hamnbyggnader.

3 Anslaget är till färjerodd över Ångermanälven.

1 Broarrendemedel.

39

som åtgöra led uti eller stå 1 samband med landets allmänna t agnat,
berättelse 1910)

8		9	1	10	1	11	“7	12	1	18		14	|
		T		1 1	b	rob	y	g g n	a	der			!
Av riksdagen särskilt beviljade medel	Av Kungl. Maj:t beviljade medel	Från handels- och sjö-fartsfonden beviljade medel	Från fonden för mindre hamn- och bro-byggnader	Från väg-byggnads-fonden
Anslag		Lån		Anslag		Anslag		Lån		Anslag		Anslag
Kr.	ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	ö.	Kr.	o.	Kr.	ö.	Kr.	ö.
												13,972	77	1
3,600	—	—	—	34,717	52	—	—	—	—	—	—	—	—	2
								—	—	22,448	50	3
—	—	26,000	—	—	—	—	_		—	—	—	—	—	4
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	5
400,000	—	110,000	—	23,575	—	103,471	40	—	—	—	—	25,350	—	0
27,500	—	55,000	—	3 3,000	—	10,299	—	—	—	—	—	—	—	7
110,800	—	20,000	—	—	—	—	—	21,300	—	33,500	—	—	—	8
—	—	—	—	2,000	—	—	—		—	5,000	—	—	—	9
_	__												10
				—						10,000	—	—	—	11
—	—	—	—	3,800	—	—	—	_	—	—	—	5,616	-	12
								—	—	—	—	—	—	18
														14
_	_	_	_	_	_	—	—	—	—	—	—	- •	—	15
_	_	_	_	_	—	—	—	_	—	7,000	—	—	—	16
_	_	_	_		—	—	—		—	6,700	—	—	—	17
25,000	_	—	—	_	—	—	—	_	—	12,000	—	—	—	18
_	_	_	_	_	—	—	—	_	—	9,000	—	—	—	19
_	_	_	_	1 7,602	—	—	—	-	—	10,400	—	—	—	20
_	_	_	_		—	—	—	_	—	20,000	—	—	—	21
_	_	—	—	26,007	91	—	—	—	—	20,000	—	—	—	22
_	_	_	_	_	_	—	—	—	—	7,750	—	—	—	23
										20,000	—	—	—	24
_	_	_	_	_	—	—	—	—	—	38,000	—	—	—	25
_	_	_	_	_	_	—	—	_	—	50,000	—	—	—	26
								—	—	28,060	—	—	—	27
566,900	_	211,000	_	100,702 U 3	113,770	4o[ 21,3001 —	272,400| —	67,387 127

1

Stats form; period Frans 1886 1887 1888 1889 1890 1891 1892 1893 1894 1895 1896 1897 1898 1899 1900 1901 1902 1903 1904 1905 1906 1907 1908 1909 1910 Sami 1

Til

3 Fri

8 8,1

Tab. 7 (forLs.j. Statsunderstöd, un v i säde under åren 1841—1910 till byggintds (Ur

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

2		3		4		6		«		! 7
Ti	11	vägbyg	vn	åder		Till kommunikations-leder, dels över vatten, dels & land	1 Till broarna mellan Stockholm och Drott-ningholm
Från väg byggnads fonden		Av riksdagen särskilt be-viljade medel	Av Kungl. Maj:t be-viljade medel	Av riksdagen särskilt beviljade medel	Av riksdagen särskilt be-viljade medel
Anslag	Anslag	Anslag	Anslag	Lån	Anslag
Kr.	Ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	Ö.
7,582,244	81	2,105,280	86	288,909	3 9	497,500	_	70.000	_	468,839	26
498,736	_	__	_	6,000	_	_	_	_	_	6,399	22
492,003	58	—	—	—	—	—	—	—	—	10,095	14
560,880	12									5,531	28
581,748	97	—	—	—	—	—	—	—	—	5,928	44
597,347	12	—	—	3,960	—	—	—	—	—	6,904	16
574,646	17	—	—	3.000	—	—	—	—	—	5,561	71
793,006	05	—	—	3,000	—	—	—	- .	—	6,476	46
792,541	2 2	—	—	5,900	—	—	—	—	—	5,737	71
795,141	84	—	—	4,200	—	—	—	—	—	4,872	22
796,746	13									4,947	37
794,298	80									15,450	—
778,239	28									6,850	—
881,815	54									9,400	—
888,736	28	—	—	1.487	09	—	—	—	—	7,239	—
995,521	8 6									8,948	—
970,775	27									2 8,996	—
993,507	53	—	—	—	—	—	—	—	—	6,616	80
995,463	89	—	—	—	—	—	—	—	—	6,965	72
986,535	39	—	—	—	—	—	—	—	—	5,633	—
997,201	63									7,046	—
998,577	4 6									20,700	—
978,826	88		—	—	—	—	—	—	—	38,000	—
1,239,711	02	—	-	—	—	—	—	—		16,000	—
1,243,221	85	—	—	—	—	—	—	—	—	11,000	—
1,250,000	—	—	—	100	—1	—	—	—	—	12,500	—
29,057,474	25	2,105,280	86	310.450	*s\	497,500		70,000	—	712.637	49

ibyggnad och underhåll,
rottningholmsbroarnas arrendemedel.

:ronor från fonden för reparation av Almarestäksbron samt 1,700 kronor från

41

företag, som utgöra led oti eller stå i samband med landets allmänna vägnät.

berättelse 1910.)

8	|	9		10	J	11	1	12		13	_l	14
		T	i i	b	r o b	y	g g »	a	der
Av riksdagen särskilt beviljade medel	Av Kung Maj:t beviljade medel	1.	Från handels- och sjö-fartsfonden beviljade medel	Från fonden för mindre hamn- och brobyggnader	Från väg-byggnads-fonden
Anslag	•	Lån		Anslag	Anslag	Lån	Anslag	Anslag
Kr.	Ö.	Er.	ö.	Kr.	Ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.
566.900		211,000		100,702	43	113,770	40	21,300	—	272,400	—	67,387	27
							_	_	_	80,500	_	—	—	28
										57,805	21	—	—	29
										100,000	—	—	—	30
								—	—	98,000	—	—	—	31
										49,700	—	—	—	3 2
—	—		—	10,124	20	—	—	—	—	43,300	—	—	—	33
	_	_	_	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	34
										70,156	92	—	—	3 5
			_	_	_	_	—	—	—	81,500	—	—	—	36
		_	_	_	_	—	—	—	—	123,500	—	—	—	37
										148,879	58	—	—	38
			_	_	_	_	—	—	—	100,000	—	—	—	39
										56,800	—	—	—	40
			_	_	_	—	—	—	—	122,100	—	—	—	41
										165,900	—	—	—	42
			_	_	_	_	—	—	—	210,211	68	—	—	43
										129,248	58	—	—	44
			_	_	_	_	_	—	—	211,456	06	—	—	45
		_	_	_	_	_	_	—	—	45,650	—	—	—	46
			_	_	_	_	_	—	—	64,029	04	—	—	47
			_	_	_	_	—	—	—	193,783	52	—	—	48
		_	_	s 9,800	_	—	—	—	—	256,362	86	—	—	49
			_	_	_	_	_	—	—	353,450	—	—	—	50
										365,314	41	—	—	51
_	—	—	—	—	—	—	—	—	—	182,182	74	~	—	52
566.900	_	211.000	—	120,626	63	118,770 |40	21,800	1-	{ 3,682,280 |eo	67,887 |sj

6:te huvudtitelns anslag till vägar och kommunikationer.

Vägkommissionen. II.

ti

Bilaga 2

BERÄKNINGAR

TILL UTREDNING AV FRÅGAN OM EN JÄMNARE FÖRDELNING
AV VÄGUNDERHÅLLSBÖRDAN GENOM OMLÄGGNING
AV STATSBIDRAGSSYSTEMET

44

Tab. I. Bibehållandet av nuvarande distriktsindelning. Särskilt statsbidrag: utöver det nu
vägfyrk överskjuter medeltalet för motsvarande landstingsområde, neda)
med avseende ä vägunderhållet.

	1		2"	8	*	5	«
Landstingsområde	Distrikt som hava en egen kostnad per vägfyrk, över-skjutande medelkostnaden för landstingsområdets samtliga distrikt Nuvarande : , . Antal kostnad ^ ar ; Kr. Antal	Distriktens egen kostnad, om per vägfyrk uttaxerades endast medel-kostnaden för landstings-områdets samtliga distrikt Kr.	Erforderligt belopp för nedbringande av distriktets nuvarande egna kostnad per vägfyrk till medelkostna-den för lands-tingsområdets samtliga distrikt ‘ Kr.
1	Stockholms	läns......	21	225,763	1,283,972	109,138	116,625
2	Uppsala	» ......	10	151,431	586,446	119,049	32,382
3	Södermanlands	» ......	6	102,632	650,093	81,912	20,720
4	Östergötlands	» .....	17	283,489	1,209,960	214,163	69,326
5	Jönköpings	» ......	4	175,368	625,528	112,595	62,773
6	Kronobergs	» ......	3	107,200	531,714	82,947	24,263
7a	Kalmar läns norra		3	73,902	428,264	68,951	4,951
7b	» » södra ..		3	97,288	493,979	70,145	27,143
8	Gottlands	läns......	1	65,587	236,098	58,316	7,271
9	Blekinge	» ......	5	87,215	300,803	60,762	26,453
10	Kristianstads	» ......	4	248,884	776,186	185,508	63,376
11	Malmöhus	» ......	5	681,824	2,133,959	518,552	163,272
12	Hallands	» ......	2	124,953	298,212	69,185	55,768
13	Göteborgs och Bohus	» ......	11	288,642	889,814	202,208	86,434
14	Alvsborgs	» ......	9	233,735	708,723	152,375	81,360
15	Skaraborgs	» ......	9	283,930	881,653	194,845	89,085
16	Värmlands	» ......	9	287,963	1,286,409	225,122	62,841
17	Örebro	» ......	10	138,937	960,832	112,417	26,520
18	Västmanlands	» ......	8	151,245	517,923	97,372	53,873
19	Kopparbergs	» ......	16	190,871	1,151,338	138,161	52,710
20	Gävleborgs	» ......	6	242,043	1,042,224	171,967	70,076
21	Västernorrlands	» ......	10	260,019	863,384	175,267	84,752
22	Jämtlands	^ ......	9	201,396	548,569	155,794	45,602
23	Västerbottens	» ......	8	184,258	569,669	146,975	37,283
24	Norrbottens	» ......	10	295,056	649,139	173,969	121,087
		Summa	199	5,183,631	19,624.891	3.697.695	1,485,936

45

utgående (15 % till vägunderhållet) i ändamål att för de distrikt, i vilka egna kostnaden per
bringa egna kostnaden till nämnda medeltal (enligt 1910 års statistik):

b) med arseende å väghållningen i dess helhet.

(	1		2	::	4	5 |	(i
1	Landsti ngsområde	Distrikt som hava eu egen | kostnad per vägfyrk, över-skjutande medelkostnaden för j landstingsområdets samtliga distrikt I	Distriktens egen kostnad, om per vägfyrk uttaxerades endast medel-kostnaden för landstings-områdets	Erforderligt belopp för nedbringande av distriktets nuvarande egna kostnad per vägfyrk till medelkostna-den för lands-
			Antal	Nuvarande kostnad	Vägfyrkar	samtliga distrikt	tingsområdets samtliga distrikt
				Kr.	Antal	Kr.	Kr.
j 1	Stockholms	läns......	13 :	460,783	1,439,705	268,785	191,998
2	Uppsala	» ......!	8	143,458 |	447,261	100,880	42,578
: 3	Södermanlands	» ......	4	83,590 |	386,612	55,672	27,918
i 4	Östergötlands	» ......!	15	292,181	1,107,186	224,759	67,422
i . o	Jönköpings	» ......''	4	190,625	625,528	120,727	69,898
16	Kronobergs	» ......	3	130,544	531,714	95,177	35,367
"a	Kalmar läns norra .		3	85,951	421,870	82,265	3,686
i 7b	» » södra ..		3	118,975	493,979	82,500	36,475
i S	Gottlands	läns......	1	66,698	236,098	59,969	6,729
0	Blekinge	» ......	ti	108,835	345,872	79,651	29,284 j
10	Kristianstads	, ......1	4	306,402	776,186	216,556	89,846 !
	Malmöhus	» ......	5	723,371	2,133,959	556,963	166,408
12	Hallands	» ......	2	151,216	298,212	84,394	66,822 j
113	Göteborgs och Bohus	» ......	12	311,066	977,119	279,456	31,610
114	Alvsborgs	» ......	7	237,985	624,895	161,848	76,137
ilo	Skaraborgs	» ......	9	299,743	881,653	212,478	87,265
16	Värmlands	» ......	8	376,232	1,328,263	302,844	73,388
17	Örebro	» ......	9	152,345	906,375	125,080	27,265
! 18	Västmanlands	» ......	9	233,969	751,673	167,623	66,346
10	Kopparbergs	» ......	13	306,892	1,243,722	230,089	76,803
iso	Gävleborgs	* ......	6	224,904	874,398	164,387	60,517
21	Västemorrlands	» ......	7	375,017	704,505	241,645	133,372
22	Jämtlands	» ......	6	240,937	320,567	150,676	90,261
23	i Västerbottens	» ......	7	! 316,256	527,875	212,206	104,050
24	j Norrbottens	» ......	10	1 359,664	649,139	216,812	142,852
		Samma	174	6,297.639	19.034.366	4,493,342	1,804,297

46

Tab. II a. Landstingsområdena, utan frånskiljande av köpingar och mnnicipalsamhällen,
skala med fasta brytningspunkter vid 15, 30 och 45 öres total kostnad per vägfyrk.

(Enligt 1910 års

		1	1 2	*	4	5 | 6
	Landstingsområde	Vägfyrkar Antal	Total underhålls- kostnad Ivr.	Total under- hålls- kostnad per vägfyrk Öre	i procent	Stats- Stats- Per vägfyrk Öre
1	Stockholms	läns .......................	3,478,969	334,299	9.6	10.o	0.96
2	Uppsala	» ........................	1,054,168	243,427	23.1	13.5	3.12
3	Södermanlands » .......................	1,527,035	225,345	14.7	10. o	1.47
4	Östergötlands	» .................... ...	2,553,410	529,952	20.8	12.7	2.6 6 j
5	Jönköpings	» .......................	1,691,897	369,903	21.s	13.1	2.86
C	Kronobergs	» ........................	1,244,190	228,707	18.4	11.8	2.18
7a	Kalmar läns	norra ........................	763,915	143,607	18.8	11.9	2.26
7b	Kalmar »	södra ........................	992,159	162,340	16.4	10.9	1.78
8	Gottlands	läns ........................	441,652	122,777	27.8	14.6	4.06
9	Blekinge	> ........................	730,743	174,147	23.s	13.6	3.26
10	Kristianstads	» ........................	2,311,960	661,243	28.6	14.7	4.22 1
11	Malmöhus	» ........................	4,866,699	1,371,675	28.2	14.7	4.14
12	Hallands	» ‘........................	1,161,496	312,877	26.9	14.4	3.88
13	Göteborgs och	Bohus läns ...............	1,571,907	404,772	25.7	14.1	3.64
14	Älvsborgs	läns .......................	1,862,598	456,515	24.5	13.9	3.40
15	Skaraborgs	* ........................	1,957,109	493,562	25.2	14.0	3.6 4
16	Värmlands	» ........................	2,523,941	510,122	20.2	12.6	2.54
17	Örebro	» ........................	1,901,928	259,218	13.6	lO.o	1.36
18	Västmanlands	» ........................	1,369,179	287,133	20.9	12.8	2.68
19	Kopparbergs	» ........................	2,653,360	417,031	15.7	10.4	1.64
20	Gävleborgs	» ........................	2,201,958	401,321	18.2	11.8	2.14
21	Västernorrlands » ........................	2,128,708	505,582	23.7	13.7	3.2 8 f‘
22	Jämtlands	» ....................... i	1,032,967	381,737	36.9	17.8	6.5 7
28	Västerbottens	» ........................1	1,311,155	460,835	35.1	17.1	* 1 6.03
24	Norrbottens	’ ........................!	1,643,020	606,396	36.9	17.8	6.57
		Riket	44,976,123	10,064,523	22.8	18.8	3.08

47

väghållningsdistrikt. Statsbidrag till vägunderhåll och vintervägh&llning efter progressiv

Alternativa grundbidrag med tllläggsbidrag efter samma procent som grnndbidraget.

statistik.)

7	*	9	i 10	71	12	13	it
bidrag med It	% grundbidrag	Statsbidrag med 15 % grundbidrag
bidrag	Distriktets egen kostnad		Statsbidrag	Distriktets egen kostnad
Totalt Kr.	Totalt Kr.	Per vägfyrk Öre	i procent	Per vägfyrk Öre	Totalt Kr.	Totalt Kr.	Per vägfyrk Öre
33,430	300,869	8.64	15.0	1.44	50,145	284,154	8.16	1
32,890	210,537	19.DS	20.3	4.69	49,335	194,092	18.41	2
22,534	202,811	13.23	15.0	2.21	33,806	191,539	12.49	3
37,921	462,031	18.14	19.2	3.99	101,881	428,071	16.81	4
48,388	321,515	18.94	19.6	4.29	72,582	297,321	17.51	5
27,123	201,584	16.22	17.7	3.27	40,685	188,022	15.13	6
17,041	126,566	16.54	17.8	3.39	25,562	118,045	15.41	7a
17,660	144,680	14.6 2	16.4	2.6 7	26,491	135,849	13.7 3	7b
17,931	104,846	23.74	21.9	6.09	26,897	95,880	21.71	8
23,822	150,325	20.54	20.6	4.89	35,733	138,414	18.91	9
97,565	563,678	24.3$	22.1	6.83	146,347	514,896	22.2 7	10
201,481	1,170,194	24.06	22.o	6.21	302,222	1,069,453	21.99	11
45,066	267,811	23.02	21.6	5.8 2	67,599	245,278	21.08	12
57,218	347,554	22.0 6	21.2	5.47	85,827	318,945	20.23	13
63,328	393,187	21.10	20.9	5.H	94,992	361,523	19.89	14
69,282	424,280	21.66	21.1	5.81	103,922	389,640	19.89	15
64,108	446,014	17.60	18.8	3.81	96,162	413,960	16.8 9	16
25,922	233,296	12.24	15.0	2.04	38,883	220,335	11.56	17
36,694	250,439	18.22	19.2	4.02	55,041	232,092	16.88	18
43,515	373,516	14.06	15.6	2.40	65,272	351,759	13.24	19
47,122	354,199	16.06	17.6	3.21	70,683	330,638	14.99	20
69,822	435,760	20.42	20.6	4.93	104,733	400,849	18.77	21
• 67,866	313,871	30.3 3	26.7	9.S6	101,799	279,938	27.04	22
79,063	381,772	29.07	25.8	9.05	118,594	342,241	26.0 5	23
107,946	498,450	30.33	26.7	9.86	161,919	444,477	27.04	2 4
1,384,738	8,679,785	19.22	20.6	4.82	2,077,112	7,987,411	17.68

48

Tab. II a (forts ). Landstingsområdena, utan frånskiljande ar köpingur och niunicipalsamhällen.

skala med fasta brytningspunkter vid 16, 30 och 46 öres total kostnad per vägfyrk.

(Enligt 1910 års

‘	1	lä	16	17	18	19 |
Landstingsområde	Statsbidrag mod 20 ° Statsbidrag	o grandbidrag Distriktets egen kostnad
i pro-cent	Per vägfyrk Öre	Totalt Kr.	Totalt Kr.	Per vägfyrk Öre j
1	Stockholms	läns....................................	20. o	1.92	66,860	267,439	7.68
2	Uppsala	» ..................................	27.0	6.24	65,780	177,647	16.88
3	Södermanlands	» ....................................	20. o	2.94	45,069	180,276	11.76
4	Östergötlands		25.5	5.3 2	135,841	394,111	15.48
5	Jönköpings	» ..................................	26.2	5.7 2	96,776	273,127	16.os
6	Kronobergs	» ... ................................	23.7	4.3C	54,247	174,460	14.04
7a	Kalmar läns norra ....................................	23.8	4.52	34,082	109,525	14.28
7b	Kalmar läns södra ....................................	21.8	3.60	35,320	127,020	12.84
I 8	Gottlands	läns....................................	29.2	8.12	35,862	86,915	19.68
9	Blekinge	» ...................................	27. s	6.5 2	47,644	126,503	17.28
1°	Kristianstads	» ....................................	29.5	8.44	195,129	466,114	20.16
n	Malmöhus	» ................■;...................	29.1	8.28	402,963	968,712	19.02
12	Hallands	» ...................................	28.8	7.76	90,132	222,745	19.14
13	Göteborgs och	Bohus läns..........................	28.3	7.28	114,435	290,337	18.4 2
14	Alvsborgs	läns...................................	27.7	6.80	126,657	329,858	17.70
lo	Skaraborgs	» ....................................	28.1	7.08	138,563	354,999	18.12
16	Värmlands	» ....................................	25.1	5.08	128,216	381,906	15.12
1 7	Örebro	» ....................................	20. o	2.7 2	51,843	207,375	10.88
18	Västmanlands	» ...................................	25.6	5.36	73,388	213,745	15.54
19	Kopparbergs	» .............................. .....	20.n	3.28	87,030	330,001	12.42
20	Gävleborgs	» ....................................	23.5	4.28	94,244	307,077	13.92 ;
21	Västernorrlands » ....................................	27.4	6.56	139,643	365,939	17.34
22	Jämtlands	» ...................................	35.6	13.14	135,732	246,005	23.7 6
93	Västerbottens	» ....................................	34.3	12.06	158,125	302,710	23.04 !
l 24	Norrbottens	» ...................................	35.6	13.44	215,892	390,504	23.76
1		Riket	27.5	6.16	2,769,478	7,295,050	16 14

49

väghållningsdistrikt. Statsbidrag till vägunderhåll och vintervafhällning'' efter progressiv

Alternativa grnndbidrag med tilläggsbldrag efter samma procent som grnndbidraget.

statistik.)

20	21	2 2	23	24	25	2 6	27	28	29
Statsbidra	g med 25 ®	grundbidrag	Statsbidrag med 30 % grundbidrag
	Statsbidrag	Distriktets egen kostnad	Statsbidrag-	Distriktets egen kostnad
i procent	Per vägfyrk Öre	Totalt Kr.	Totalt Kr.	Per vägfyrk Öre	i procent	Per vägfyrk Öre	Totalt Kr.	Totalt Kr.	Per vägfyrk Öre
25.0	2.40	83,575	250,724	7.20	30. o	2.88	100,290	234,009	6.72	1
33.s	7.81	82,225	161,202	15.''-’ 9	40.5	9.36	98,670	144,757	13.7 4	2
25.0	3.68	56,341	169,004	11.02	30. o	4.41	67,612	157,733	10.29	8
31.9	6.65	169,802	360,150	14.15	38.»	7.98	203,762	326,190	12.82	4
32.8	7.15	120,971	248,932	14.65	39.»	8.5 8	145,165	224,738	13.22	5
29.8	5.4 5	67,808	160.899	12.95	35.5	6.54	81,369	147,338	11.86	6
29.7	5.6 5	42,603	101,004	13.15	35.6	6.78	51,124	92,483	12.02	7a
27.3	4.45	44,151	118,189	11.95	32.»	5.34	52,981	109,359	11. oc	7t>
36.5	10.15	44,828	77,949	17.g a	43.7	12.18	53,793	68,984	15.62	8
| 34.2	8.15	59,555	114,592	15.65	41.1	9.7S	71,467	102,680	14.0 2	9
36.8	10.55	243,911	417,332	18.05	44.2	12.66	292,695	368,548	15.94	10
36.7	10.35	503,703	867,972	17.S5	44.o	12.42	604,444	767,231	15.7S	11
36.1	9.71	112,665	200,212	17.19	43.2	11.04	135,198	177,679	15.26	12
35.3	9.11	143,045	261,727	16.59	42.4	10.93	171,653	233,119	14.77	13
34.7	8.51	158,320	298,195	15.99	41.8	10.2 2	189,984	266,531	14.28	14
35.1	8.85	173,204	320,358	16. ''J 5	42.1	10.6 2	207,845	285,717	14.58	15
31.1	6.3 5	160,270	349,852	13.85	37.7	7.6 2	192,324	317,798	12.58	16
25.0	3.40	64,805	194,413	10.20	30. o	4.08	77,765	181,453	9.52	17
32.o	6.89	91,735	195,398	14.21	38.4	8.04	110,082	177,051	12.8 6	18
26.1	4.11	108,787	308,244	11.59	31.2	4.9 2	130,545	286,486	10.78	19
29.4	5.35	117,805	283.516	12.85	35.2	6.4 2	141,366	259,955	11.78	20
34.3	8.21	174,555	331,027	15.69	41.2	9.8 5	209,465	296,117	13.85	21
44.5	16.14	169,665	212,072	20.46	53.4	19.71	203,598	178,139	17.19	22
42.9	15.09	197,754	263,081	20.01	51.5	18.09	237,188	223,647	17.oi	23
44.5	16.4 4	269,865	336.531	20.4 6	53.4	19.71	323,839	282,557	17.19	24
34.4	7.70	3 461.948	6,602,575	14 BO 1 41.»	9.24	4,154 224	5,910,29!)	13ob

Vägkotnmissioven. II.

7

50

Tab. II b. Landstingsområdena, utan frånskiljande av köping-ar och municipalsamhällen,
skala med eu rörlig brytningspunkt (vid årets riksmedeltal av kostnaden per

	1	3	3	1
Landstingsområde	I Vägfyrkar Antal	j Total underhålls- kostnad Kr.	Total underhålls- kostnad per vägfyrk Öre
1	Stockholms läns .....................................	3,478,969	334,299	9.6
2	Uppsala » .......................................	1,054,168	243,427	23.1
3	Södermanlands » .......................................	1,527,035	225,345	14.7
4	Östergötlands » .....................................	2,553,410	529,952	20. s
5	Jönköpings » ......................................	1,691,897	369,903	21.s
6	Kronobergs » ......................................	1,244,190	228,707	18.4
7a	Kalmar läns norra ..........................................	763,915	143,607	18.c
7b	» » södra ..........................................	992,159	162,340	16.4
8	Gottlands läns .......................................	441,652	122,777	27.S
9	Blekinge » .......................................	730,743	174,147	23.8 1
10	Kristianstads » .......................................	2,311,960	661,243	28.«
11	Malmöhus » .......................................	4,866,699	1,371,675	28.-1
12	Hallands » .......................................	1,161,496	312,877	26.»
13	Göteborgs och Bohus läns ..........................	1,571,907	404,772	25.7
14	Alvsborgs läns ......................................	1,862,598	456,516	24.5
15	Skaraborgs » .......................................	1,957,109	493,562	25.2
16	Y ärmlands » ......................................	2,523,941	510,122	20.2
17	Örebro » ......................................	1,901,928	259.218	13.6
18	V ästmanlands » ......................................	1,369,179	287,133	20.9
19	Kopparbergs » ......................................	2,653,360	417,031	15.7
20	Gävleborgs » .......................................	2,201,958	401,321	18.2
21	Västernorrlands » .......................................	2,128,708	505,582	23.7
2 2	Jämtlands » .......................................	1,032,967	381,737	36.9
23	Västerbottens » .......................................	1,311,155	460,835	35.1
24	Norrbottens » .....................................	1,643,020	606,396	36.9
	Riket	44,976,123	10,064,523	22.8

51

väghållningsdistrikt. Statsbidrag till vägunderhåll och vinterväghåll ning efter progressiv

vägfyrk). Grund- och tilläggsbidrag som nedan. (Enligt 1910 års statistik.)

3	6	7	8	3	10
Belopp varmed de nu föreslagna distriktens totala kostnad över-skjuter motsva-rande kostnad, beräknad efter medelkostnaden per vägfyrk för hela riket Kr.	Statsbidrag	Distriktets egen kostnad
Grundbidrag med 20 % av distriktets hela kostnad Kr.	Till äggsb idrag med 75 % av det belopp, som över-skjuter kostnaden, beräknad efter riksmedeltalet per vägfyrk Kr.	Summa Er.	Totalt Kr.	Per väg-fyrk Öre
_	66,860	—	66,860	267,439	17.7	1
8,433	48,685	6,325	55,010	188,417	17.8	2
—	45,069		45,069	180,276	11.8	3
—	105,990	—	105,990	423,962	16.6	4
—	73,981	—	73,981	295,922	17.4	5
—	45,742	—	45,742	182,965	14.7	6
—	28,721	—	28,721	114,886	14.9	7a
—	32,468	—	32,468	129,872	13.1	7 b
24,291	24,556	18,217	42,773	80,004	18.1	s
10,961	34,829	8,221	43,050	131,097	17.9	9
143,653	132,249	109,240	241,489	419,754	18.1	10
287,135	274,335	215,351	489,686	881,989	18.1	11
53,429	62,576	40,072	102,648	210,229	18.1	12
53,411	80,954	40,058	121,012	283,760	18.0	13
40,977	91,303	30,733	122,036	334,479	18.0	14
56,756	98,712	42,567	141,279	352,283	18.0	15
	102,024	—	102,024	408,098	16.1	16
—	51,844	—	51,844	207,374	10.9	17
	57,427	—	57,427	229,706	16.7	18
	83,406	—	83,406	333,625	12.6	19
—	80,264	—	80,264	321,057	14.5	20
29,802	101,116	22,352	123,468	382,114	18.0	21
150,813	76,348	113,110	189,458	192,279	18.6	22
167,828	92,167	125,871	218,038	242,797	18.5	23
239,881	121,279	179,911	301,190	305,206	18.6	24
1,269 370	2,012,905	952,028	2,964,933	7,099,590	15.8

Tab. II c. Landstingsområdena väghållnlngsdistrikt med köpingar och mnnicipalsamhällen alternatirt

med tre rörliga brytningspunkter på lika inbördes avstånd samt grund- och

	i	2 1	3 !	4	b	6	7		9	10	ii 1	12
Landstingsområde	Vägfyrkar	An-delar i väg-håll-nings-kost-naden %	Distriktets totala kostnad för väg-underhåll och vinter-väghåll-ning Kr.	Kostnad	i för vägunderhåll och vinterväghållning enligt nuvarande ordning _____________ i
Antal	Summa för lands-tings-området
To- talt	1 Statsbidrag	Distriktets egen kostnad |
Öre per väg- fyrk	X	Öre per väg- fyrk	Kr.	%	Öre per väg- fyrk	Kr. |
1	Stockholms län:
	rena lundsb.......	2,590,343		1 67.2
	köpingar .........	953,683	/ 3,856,568	{ 24.8	l 377,697	9.3	11.2	i.i	40,518	88.8	8.7	337,179
	munic.-samh.......	312,542	1	l 8.0	1
3	Uppsala län:
	rena landsb.......	1,151,365	)	, 99.1
	köpingar .........	—	^ 1,162,261	1 _	l 247,310	21.3	11.3	2.4	27,301	88.7	18.9	220,009
	munic.-samh.......	10,896	1	> 0.9	1
	Södermanlands län:
	rena landsb.......	1,426,779	\	i 85.3	\
	köpingar ...	17,780	t 1,673,262	1.0	l 230,141	13.8	14.5	2.o	31,626	85.5	11.8	198,515
	munic.-samh.......	228,703	1	l 13.7	1
i	Östergötlands lön:
	rena landsb.......	2,486,505		I 92.8	\
	köpingar ......	—	2,678,763		l 546,596	20.4	15.2	3.1	81,815	84.8	17.3	464,781
	munic.-samh......	192,258	1	> 7.2	I
5	Jönköpings län:
	rena landsb....	1,641,705		( 88.5	1
	köpingar .........	100,562	'' 1,856,024	5.4	i 407,359	21.3	17.4	3.8	61,547	82.6	18.1	345,812
	munic.-samh......	113,757	1	1 6.1	1
6	Kronobergs län:
	rena landsb......	1,336,271		i 93.a
	köpingar .........	17,914	l 1,427,744	1.3	l 294,858	20.7	12.1	2.5	33,800	87.9	18.2	261,058 |
	munic.-samh.......	73,559	1	l 5.1	1
7a	Kalmar läns norra:
	rena landsb.......	878,392		i 98.7	\
	köpingar .........	909	l 889,615	O.i	\ 144,144	16.2	14.2	2.3	20,259	85.8	13.»	123,885
	munic.-samh.......	10,314	1	l 1.2	1
7b	Kalmar läns södra:
	rena landsb......	986,355		1 95.3
	köpingar .........	48,61 J	'' 1,034,969	4.7	1 162,654	15.7	13.4	2.1	22,086	86.6	13.6	140,568
	munic.-samh.......	—	J	1 -	f							|

Häri har i anslutning till k. jordbruksdepartementets statistiska tabell (kolumn 17) upptagits jämväl några

53

kvarstående eller frånskilda. Statsbidrag till vägunderhåll och vinterväghållning efter progressiv skala
tilläggshidrag. allt efter kommissionens system. (Enligt 1913 års statistik.)

13 1	14 i	15 1	1(5	17 |	1» 1	19 ||	20 |	21 |	22 |	23 |	24 |	25	26	27 |	28
Kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning enligt vägkommissionens system för statsbidraget	Ökning ( + ) eller minskning (—) av di-striktets egen kostnad genom övergång från nuvarande system till det av kommissionen föreslagna systemet med samhällenas av-skiljande
Om samhällena deltaga i landsbygdens väghållning	Om samhällena icke deltaga i väghållning	landsbygdens
To- talt	Statsbidrag	Distriktets egen kostnad	To- talt	Statsbidrag	Distriktets egen kostnad
Öre per väg- fyrk	0/ /O	Öre per väg- fyrk	Kr.	o/ /o	Öre per väg- fyrk	Kr.	Öre per väg- fyrk		Öre per väg- fyrk	Kr.	%	Öre per väg- fyrk	Kr.	I procent av nu var. kostnad	Öre per vägfyrk
9.8	21.4	2.2	80,827	78.6	7.fi	296,870	14.6	25.9	3.8	97,940	74.1	10.8	279,757	+ 24.1	+ 2.1	1
21.3	35.o	7.5	86,559	65.0	13.8	160,751	21.5	31.6	6.8	78,059	68.4	14.7	169,251	— 22.3	— 4.2	2
13.s	27.5	3.s	63,289	72.5	10.0	166,852	16.2	27.5	4.5	63,208	72.5	11.7	166,933	— 0.8	— 0.1	3
20.4	34.1	7.0	186.389	65.9	13.4	360,207	22.0	31.8	7.0	173,620	68.2	15.0	372,976	— 13.8	— 2.3	4
21.9	36.2	7.9	147,464	63.S	14,o	259,895	24.8	35.5	8.s	144,686	64.5	16.0	262,673	— 11.6	— 2.1	5
20.7	34.7	7.2	102,316	65.3	13.5	192,542	22.1	32.o	7.1	94,417	68.0	15.0	200,441	— 17.6	— 3.2	6
16.2	29.o	4.7	41,802	71.0	11.5	102,342	16.4	27.5	4.5	39,615	72.5	U.S	104,529	— 14.4	— 2.0	Va
15.7	28.7	4.5	46,682	71.3	11.2	115,972	16.5	| 27.8	4.6	45,278	72.2	11.9	117,376	— 12.5	— 1.7	7b

smärre inkomster till vägkassan, såsom bro- och färjavgiffcer samt ersättningar enligt 12 § 2 mom. och 17 § väglagen.

54

	1	2 | 8	4	5	6	7	8	9	10	n	12
Landstingsområde	Vägfyrkar	An-delar i väg-liåll-nings-kost-naden o/ /O	Distriktets totala kostnad för väg-underhåll och vinter-väghåll-ning Kr.	Kostnac	för v en Stats	ägunderhåll och vi	nterväghållning ting iktets egen kostnad
Antal	Summa för lands-tings-området	To- talt		»drag	Distr
Öre per väg- fyrk	%	Öre per väg- fyrk	Kr.	%	Öre per väg- fyrk	Kr.
8	Gottlands län:
	rena landsb.......	448,030	i	( 98.4	)
	köpingar .........	—	} 455,407	J _	} 152,928	33.6	10.7	3.0	16,247	89.3	30. o	136,681
	munie.-samh.......	7,377	1	1 1.6	1
9	Blekinge län:
	rena landsb.......	762,582	1	i 99.1	i
	köpingar .........	—	> 766,996	-	} 159,326	20.8	14.9	3.1	23,535	85.1	17.7	135,791
	munic.-samh.......	4,414	1	1 0.6	1
10	Kristianstads län:
	rena landsb.......	2,281,244	)	| 89.8	|							1
	köpingar .........	96,475	} 2,555,037	{ 3.8	■ 690,671	27.0	16.3	4.4	98,116	83.7	22.6	592,555
	munic.-samh.......	177,318	)	l 6.9	1
it	Malmöhus län:
	rena landsb......	4,558,781	1	f 86.7	)
	köpingar .........	218,041	■ 5,256,053	4.2	[■1,339,325	25.5	14.9	3.8	195,765	85.1	21.7	1,143,560
	munic.-samh.......	479,231	1	l 9.1	J
12	Hallands län:
	rena landsb.......	1,297,600	1	1 97.7	I
	köpingar .........	—	1 1,328,516	-	} 353,855	26.6	10.9	2.9	47,926	89.1	23.7	305,929
	munic.-samh.......	30,916	1	t 2.8	)
13	Göteb. o. Bohus län:
	rena landsb.......	1,596,423	1	( 84.3	1
	köpingar ........	—	'' 1,892,785	-	i 396,551	21.0	14.8	3.1	54,106	85.2	17.9	342,445
	munic.-samh.......	296,362	1	1 15.7	J
14	Alvsborgs län:
	rena landsb......	1,946,152	1	1 89.1	)
	köpingar ........	13,488	( 2,185,621	\ 0.6	1 501,946	23.o	14.3	3.8	69,199	85."	19.7	432,747
	munic.-samh......	225,981	1	1 10.3	1
15	Skaraborgs län:
	rena landsb.......	2,068,090	|	| 97.8	1
	köpingar .........	47,528	1 2,115,618	2.2	i 533,195	25.2	13.1	3.3	69,840	86.9	21.9	463,355
	munic.-samh.......	—	1	l _	)
16	Värmlands län:
	rena landsb.......	2,643,235	\	( 95.s	\							1
	köpingar .........	33,886	( 2,763,321	1.3	i 630,489	19.2	14.6	2.8	76,123	85.4	16.4	454,366 !
	munic.-samh.......	86,200	1	1 3.4	)

1 Se anmärkningen å tabellens första uppslag.

55

13 1	14 i	15 1	16	ii i	13 |	19 |	20 |	21 |	22 |	23 |	24 |	25 |	26 |	27	28	i
--:------ Kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning	enligt	vägkommissionens system för statsbidraget	Ökning (+) eller Minskning (—) av di-striktets egen kostnad genom övergång från nuvarande system till det av kommissionen föreslagna systemet med samhällenas av-skiljande
Om samhällena deltaga i landsbygdens väghållning	Om samhällena icke deltaga i väghållning	andsbygdens
To- | tält i	Statsbidrag	Distriktets egen kostnad	To- talt	Statsbidrag	Distriktets egen kostnad
Öre per i lyrk	%	Öre per väg- fyrk	Kr.	O/ /O	Öre per väg- fyrk	Kr.	Öre per väg- fyrk	o/ /O	Öre per väg- fyrk	Kr.	o/ /O	Öre per väg- fyrk	Kr.	I procent av nuvar. kostnad	Öre per vägfyrk
i 33.6	48.9	16.4	74,782	51.1	17.2	78,146	34.1	44.0	15.0	67,354	56.0	19.1	85,574	— 36.3	— 10.9	s
20.S	34.7	7.2	55,286	65.3	13.6	104,040	20.9	30.6	6.4	48,752	69.4	14.5	110,574	— 18.1	— 3.2	9
i 27.0	40.t	10.9	279,031	59.6	16.1	411,640	30.3	39.9	12.1	275,485	60.1	18.2	415,186	— 19.5	— 4.4	10
I 25.5	39.5	10.1	529,033	60.5	15.4	810,292	29.4	39.1	11.5	523,303	60.9	17.9	816,022	— 17.5	— 3.8	11
26.6	40.6	10.S	143,665	59.4	15.8	210,190	27.2	37.7	10.2	133,263	62.3	17.0	220,592	— 28.3	— 6.7	12
! 21.0	34. s	7.3	138,000	65.2	13.7	258,551	24.9	35.6	8.9	141,123	64.1	16.0	255,428	— 10.6	— 1.9	13
'' 23.0	37.4	8.6	187,728	62.6	14.4	314,218	25. s	36.4	9.4	182,77*	63.6	16.4	319,169	— 16.8	— 3.3	14
! 25.2	39.4	9.9	210,079	60.6	15.3	323,116	25. s	36.4	9.4	194,028	63.6	16.4	339,167	— 25.1	— 5.5	15
: 19.2	32.7	6.3	173,470	67.3	12.9	357,019	20.1	30.3	6.1	160,436	69.7	14.0	370,053	— 14.6	— 2.4	16

56

	1	1 2	i 8	4	5	6	! 7	1 8	1 9	1 i°	1 it	1 13
Landstingsområde	Vägf yrkar	An-delar i väg-liåll-nings-kost-naden O, /o	Distriktets totala kostnad för väg-underhåll och vinter-väghåll-ning Kr.	Kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning enligt nuvarande ordning
Antal	Summa lör lands-tings-området	To- talt	1 Statsbidrag	Distriktets egen kostnad
Öre per väg- fyrk	°/ /o	Öre per väg- fyrk	Kr.	%	Öre per väg- fyrk	Kr.
17	Örebro län:											■
	rena landsb.......	2,106,004	\	( 93. a
	köpingar .........	63,922	i 2,245,239	2.8	■ 241,631	10.S	13.9	1.5	29,579	86.1	9.3	212,052
	munic.samh.......	75,013	1	l 3.8	1
18	Västmanlands län:
	rena landsb.......	1,479,482		1 96.7	j
	köpingar ........	20,339	• 1,530,112	1.3	■ 295,924	19.3	11.1	2.2	32,854	88.6	17.1	263,070
	munic.-samb.......	30,291	1	( 2.o	1
1»	Kopparbergs län:
	rena landsb.......	2,869,333		| 91.2
	köpingar.......	136,208	• 3,147,074	4.3	\ 463,783	14.7	17.0	2.5	76,950	83.0	12.2	386,833
	munic.-samb.......	141,533	1	‘ 4.5	1
20	Gävleborgs län:
	rena landsb.......	2,594,719		1 97.1
	köpingar .........	28,480	} 2,671,049	1 hl	- 441,531	16.8	9.7	1.0	41,162	90.3	14.9	400,369
	munic.-samb.......	47,850	1	'' l.s	1
21	Västernorrl. län:
	rena landsb.......	2,381,616		| 95.8
	köpingar .........	68,559	! 2,499,821	2.7	654,223	26.2	14.1	3.7	87,825	85.»	22.5	566,398 i
	munic.-samb.......	49,646	1	1 2.0	1
22	Jämtlands län:
	rena landsb.......	1,079,816	1	| 94.2	]
	köpingar .........	—-	I 1,146,346		\ 400,760	35.0	23.4	8.2	52,983		26.8	347,777
	munic.-samb.......	66,530		^ 5.8	1
23	Västerbottens län:
	rena landsb.......	1,414,677	1	| 98.c
	köpingar .........	—	( 1,434,273	| —	! 461,893	32.2	26.1	8.4	153,264	73.o	23.8	308,629
	munic.-samb.......	19,596		1 1.4
24 j	Norrbottens län:
	rena landsb.......	1,820,705	i	I 85.0	)
	köpingar .........	—	f 2,120,885	-	( 742,256	35.0	25.1	8.8	138,972	74.9	26.2	603,284
	miinic.-sa.idi	300.180		1 14.1
	Riket:					[			1		I
	rena landsb. ...	45.846 504		90 6	1				:
	köpingar	1.866.388	50,693,359	3.5	10,771,046	21.2	16.0	3.4	1,583,398	84.0	17.8	9,187,648
■ i	in linie.-sa in Ii.	2,980,467		5.9 [				i

1 Se anmärkningen å tabellens första uppslag.

57

13		13	16	17	1.S	19	30	~ 21 ''	33	23	24	25	26	2 7	28
Kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning enlig	vägkommissionens system för statsbidraget	Ökning (+) eller minskning (—) av di-striktets egen kostnad genom övergång Irån nuvarande system till det av kommissionen föreslagna systemet med samhällenas av-skiljande
Om samhällena deltaga i landsbygdens väghållning	Om samhällena icke deltaga i landsbygdens väghållning
To- talt	Statsbidrag	Distriktets egen kostnad	To- talt	Statsbidrag	Distriktets egen kostnad
Öre per väg- fyrk	%	Öre per väg- fyrk	Kr.	o,'' /o	Öre per väg- fyrk	Kr.	Öre per väg- fyrk	%	Öre per väg- fyrk	Kr.		Öre per väg- fyrk	Kr.	I procent av nuvar. kostnad	Öre per vägfyrk
10.8 i	24.0	2,	57,991	70.e	8.2	183,640	11.5	22.4	2.6	54,170	77.«	8.9	187,401	— 4.3	— 0.4	17
i 19.3	32.7	6.3	90,708	67.3	13.0	199,156	20. o	30.0	6.0	88,797	70.o	14.0	207,127	— 18.t	— 3.1	18
It. 7	27.9	4.t	129,395	72.1	10. o	334,388	16.1	27.5	4. t	128,071	72.5	11.7	335,712	— 4.1	— 0.5	19
10.5	29.7	4.9	131,135	70.3	11.6	310,396	17.0	28.3	4.8	124,975	71.7	12.2	316,556	— I8.1	— 2.7	20
i 28.2	40.i	10.5	262,343	59.9	15.7	391,880	[27.5	37.7	10.4	246,967	62.3	17.1	407,256	— 24.0	— 5.4	21
: 35. o	50. o	17.5	200,380	50.0	17.5	200,380	37.1	46.9	17.4	188,036	53.1	19.7	212,724	— 26.5	— 7.1	22
| 32.3	47.1	15.2	217,552	52.9	17.0	244,341	32.7 -	42.4	13.9	195,934	57.6	18. s	265,959	— 21.0	— 5.0	23
35.0	50. o	17.5	371,128	50. o	17.5	371,128	40.6	50.0	20.4	1371,128	50.0	20.4	371,128	— 22.1	—5.8	24
21.2	37.2	1 7.9 4,013 094	62.s	; 13.3 6 757.952	23i	35.84	8.38	3,861,422	1 64 16 15 07	6909,624	— 15.2	-2.!

Vägkommissionen II.

8

*

Bilaga 3

P. M.

ANGÅENDE LANDSBYGDENS OCH STÄDERNAS ANDELAR I TOTALA
BÖRDAN AV VÄG- OCH GATUHÅLLNINGEN I RIKET

*

«

61

Vid eu undersökning, efter vilken grund bördan för väg- och
gatuhållningen inom riket skäligen borde fördelas mellan städerna och
landsbygden, erbjuda sig i första hand de grunder, som nu tillämpas
för beskattning i olika avseenden, nämligen

1) Vägfyrktal eller

2) Inkomst- och förmögenhetsbelopp.

Man kan också tänka sig fördelningen efter

3) Folkmängd eller

4) Antal fastigheter.

Dessa nu nämnda fyra olika beräkningsgrunder kunna teoretiskt
sett givetvis tillämpas var för sig eller också två eller flera i någon
viss kombination med varandra.

En kritisk granskning skall snart giva vid handen, att ingen av
dem kan i praktiken ensam för sig godtagas såsom fördelningsgrund.

Håller man sig nämligen endast till vägfyrktalet, såsom uttryck —
ehuru långt ifrån något fullödigt sådant — för den intresseprincip, på
vilken beskattningen för ifrågavarande ändamål väsentligen bör byggas,
så beaktas icke den omständighet, att en avsevärd del av kostnaden utgår
genom statsbidrag, vilka, i den mån de härröra av direkta skattemedel
drabba båda parterna efter de för inkomst- och förmögenhetsskatten
gällande grunder; ej heller, att i ett reformerat och rationellt system för
den lokala beskattningen på ifrågavarande område ett visst utrymme
måste lämnas även åt skatteförmågans princip.

Att återigen välja enbart inkomst- och form ögen h e tss katt eb el opp e t
vore liktydigt med upphöjande av denna princip till den enda här riktiga,
något som icke synes kunna försvaras.

Folkmängd och antal fastigheter, slutligen, peka hän endast på
kommunikationsbehovet utan hänsyn till möjligheten av dess tillgodoseende
på lämpligt sätt.

Vad för övrigt särskilt angår kommunikationsbehovet, synes varken
folkmängden eller antalet fastigheter, sedda var för sig, giva det säkraste
uttrycket för sagda behov. Eu riktigare exponent torde, synes
det, kunna erhållas genom båda i förening på det sätt, att antalet
invånare sättes i visst förhållande till antalet fastigheter. Man utgar

då från det antagande, att vägbehovet (gatubehovet) förhåller sig omvänt
proportionellt till invånareantalet per fastighet. Med andra ord,
i samma mån som befolkningen hoptränges på ett mindre antal fastigheter
— så att varje fastighet bebos av ett större antal invånare — kan
nämnda behov anses bliva för denna befolkning mindre än om samma
befolkning vore förspridd på ett flertal fastigheter. Enligt nedan anförda
uppgifter skulle medeltalet invånare per fastighet utgöra för landsbygden
6.8 och för städerna 15.3. Med hänsyn därtill, att den fasta egendomen
på landet huvudsakligen består av jordbruksfastighet och i städerna av
annan fastighet, antagas nämnda medeltal kunna lämpas jämväl till förhållandet
mellan jordbruks- och annan fastighet i allmänhet; och med
tillämpning härav verkställes för vardera parten graderingen av antingen
invånare- eller fastighetsantalet såsom nedan finnes antytt.

1 stället för de under 3) och 4) här ovan angivna fördelningsgrunderna
skulle man alltså på detta sätt erhålla en annan, nämligen 5)
graderat invånare- eller fastighetsantal, ehuru även den av ovan anfört
skäl är lika litet som de båda andra användbar ensam för sig.

En lämplig och skälig fördelningsgrund synes icke stå att vinna
annorledes än genom någon kombination av de sålunda angivna, så att
säga primära faktorerna, två eller flera. Bland den mängd av dylika
kombinationer, som överhuvud äro möjliga, synes en sammanställning
av de under 1) 2) och 5) omnämnda fördelningsgrunderna genom att
taga ett medium av procenttalen för vardera partens andelar enligt
samma grunder vara den lämpligaste.

Man beaktar därigenom på en gång beskattningssynpunkten,
skatteförmågan och behovet. Att av dessa tre faktorer den första och
sista, vilka i själva verket kunna sägas giva uttryck för en och samma
sak, ehuru från olika sidor, nämligen intressegraden, tillsammans komma
att dominera över den tredje, skatteförmågan, synes fullt egentligt.
Måhända beredes åt den sistnämnda — vilken i alla fall skulle komma
att till en tredjedel bestämma resultatet — ett nog stort inflytande i
betraktande av statsbidragens relativt ringa belopp i förhållande till
totalbördan och skatteförmågans underordnade betydelse i ett rationellt
vägskattesystem; men å andra sidan blir en jämkning av proportionen
alltför godtycklig för att skäligen böra komma i fråga.

För att erhålla vägfyrktal för städerna har någon annan utväg
ej varit att tillgå än att — med ledning av statskontorets generalsammandrag
över bevillningen av fäst egendom samt av inkomst ävensom
över taxeringsvärdet å sådan fast egendom, för vilken bevillning icke
erlägges m. in. — söka verkställa en summarisk vägfyrktalssättning efter

63

sammandragets totalsummor för städerna av taxeringsvärden och beskattningsbar
inkomst. Härvid har beträffande fast egendom, för vilken bevillning
icke erlägges, medtagits allenast staten tillhörig jordbruksfastighet.
Då resultatet på detta sätt givetvis icke kan bliva detsamma som
vid eu specifik vägfyrktalssättning, har för likformighetens skull samma
förfarande följts med avseende å landsbygden.

Missvisningen för landsbygden måste emellertid bliva relativt större,
beroende på, att generalsammandraget icke lämnar upplysning om värdet
av staten eller menighet tillhöriga allmänningsskogar, i följd varav landsbygden
icke kan komma i åtnjutande av den för dessa skogar — i jämförelse
med vanliga jordbruksfastigheter — gällande lindrigare vägfyrktalsberäkning.
Detta förhållande kan dock anses mer än väl uppvägas
av den mångenstädes alltför låga taxeringen av jordbruksfastigheter på
landet, vilken säkerligen betydligt nedtrycker vägfyrktalssumman för hela
landsbygden.

Med tillämpning härav erhållas ur 1912 års siffror följande vägfvrktal: Landsbygden

Städerna

miljoner miljoner

Jordbruksfastighet .......................................... 31.70 0.06

Annan fastighet ............................................. 6.26 15.74

Inkomst ........................................................ 21.23 30.02

Summa 59.19 45.8 2

motsvarande respektive 56.4 och 43.6 procent.

Inkomst- och förmögenhetsskatten fördelar sig för nämnda år
sålunda:

Landsbygden.................................................. 10.03 miljoner kronor

Städerna............ ......................................... 25.7 4 » »

motsvarande respektive 28.ö och 72.0 procent.

Antalet fastigheter utgjorde år 1900 (enligt I. Flodström, om 1900
års bevillningstaxering; senare uppgifter ej tillgängliga):

Jordbruksfastighet
Annan fastighet ..

Landsbygden Städerna

........... 455,553 14,898

........... 127,727 57,458

Summa 583,280 72,356

64

Invånareantalet samma år (1900) var för:

4.03 miljoner

l.io »

Landsbygden
Städerna ....

Man erhåller sålunda antalet invånare per fastighet:

4,03°,000

Landsbygden ............................................................ 583,280

= 8.9

Städerna

1,100,000

''--2_ — 15

72,356 ~ lo

Efter den ovan antagna grunden av i medeltal 6.9 och 15.2 invånare
per fastighet, tillämpad på respektive jordbruks- och annan
fastighet, erhåiles antingen ett graderat invånareantal sålunda:

Antal invånare	å:	Landsbygden miljoner	Städerna miljoner
Jordbruksfastighet 455,553 st. x	15.2 .	............... 6.92
»	14,898 » x	15.2 .		0.2S
Annan fastighet	127,727 » x	6.9 .	............... 0.38
» >*	57,458 » x	6.9		0.4 0
			Summa 7.80	0.68

motsvarande respektive 92.6 och 7.4 procent,

eller också ett graderat antal fastigheter på följande sätt:

Antal fastigheter: Landsbygden Städerna

Jordbruksfastighet..................................... 455,553 14,898

Annan fastighet ^''9 127,727 ..................... 57,977

15.2

» » 6''9 57,458 .................... 26,080

15.2

Summa 513,530 40,978

eller alltså jämväl i detta fall 92.6, respektive 7.4 procent.

Medium av de procentuella andelarna för vägfyrktal, inkomst- och
förmögenhets!-dopp samt graderat invånare- eller fastighetsantal skulle
alliså utgöra för landsbygden 59.0 och för städerna 41.0; och efter dessa
jämförelsetal skulle man hava att fördela den av kommissionen till 24.8
miljoner kronor beräknade tntalbördan. Därav skulle alltså belöpa på
landsbygden 14.7 miljoner och på städerna 10.1 miljoner kronor.

Nu återstår emellertid att undersöka, huru mycket av den totala
bördan vardera parten faktiskt har att bära och vad sålunda bör till -

65

godoföras honom i vidräkningen. Med ledning av 1912 års siffror finner
man då, att landsbygden bör gottskrivas:

a) distriktens egna kostnader för allmänna väghållningen på landet, i

enligt jordbruksdepartementets statistik................................................... It.OS miljoner kronor

b) den på landsbygdens förenämnda inkomst- och förmögenhets belopp

belöpande andel i statsbidragen1) till sagda väghållning ............... 0.7 2 » »

c) hela värdet av den enskilda väghållningen enligt förut åberopad

utredning .......................................................................................... °-5_;___________*

Tillsammans 15.8 miljoner kronor,

varemot städerna bör tillgodoföras:

a) hela den förut angivna kostnaden för »vägar, gator, torg o. s. v.»

med ................................................................................................... 7.8 miljoner kronor

b) efter beräknade inkomst- och förmögenlietsbelopp belöpande andel

i ovannämnda statsbidrag med.............................................................. 1-9__»___>

Tillsammans 9.5 miljoner kronor

Såsom slutresultat av vidräkningen skulle följaktligen framgå, att
landsbygden av ifrågavarande besvär drager 0.6 miljoner kronor mer
och städerna 0.6 miljoner kronor mindre än som vederborde.

För jämförelses skull har verkställts motsvarande beräkning dels
för endast allmänna väg- och gatuhållningen och dels för enbart landsbygdens
allmänna väghållning.

För samtliga tre alternativ hava dessutom uträkningar gjorts med
användning av de ovan anförda metoderna 1), 2), 3), 4) och 5) var för
sig samt med användning av åtskilliga andra, här ovan antydda fördelningsgrunder
än den nu följda. Angående dessa beräkningar hänvisas
till här bifogade tabell «.

Om alla beräkningar i förevarande avseende gäller, att de, i följd
av de allmänna förutsättningarnas omtvistbarhet och bristerna i det
statistiska materialet, måste bliva mer eller mindre osäkra. Den här
ovan utförda kan emellertid på intet sätt sägas vara, till utgångspunkt
eller materialets behandling, ogynnsam för landsbygden — snarare då
för andra parten. Så mycket mer anmärkningsvärt är då resultatet —
det nämligen, att någon avsevärd missproportion mellan land och stad
i ifrågavarande hänseende i själva verket icke är för handen, och att
följaktligen någon större förskjutning av den ekonomiska bördan i
riktning från landsbvgden till städerna icke av ifrågavarande synpunkt
kan anses påkallad.

Ingemar Petersson. i) * * *

i) Dessa bidrag (endast anslagen till vägbyggnader och vägunderhåll ävensom till under stöd

åt synnerligt betungade distrikt bär avsedda) hava för år 1912 utgjort närmast 2.63 mil joner

kronor.

Vägkotnmiss ionen. II. 9

Tab. a. Fördelning på landsbygden a ena samt städerna ä andra sidan ay samtliga kost (tiatnhällningen

i köpingar och muni -

1	! 2	! " 8	7......i	1 5	I «	1 1	7 8	1 9	1 10	1 11
	Uppgifter, efter vilka för-	1	Kostnadsandelar, om	endast utgifterna
	delningen verkställes	procent	för allmänna väghållningen a landet medtagas
		1	|						j ökning (+)
Pördelningsgrnnd			■						minskning (—)
slag	av- seende lands-	av- seende städer-	| lands-1 bygden	jstäder-	kostnad att för dela	byg- dens	städer nas andel	i förhållande till nuvarande kostnad
		i na	andel
		bygden	na		|			lands-	städer-
						i		bygden	1 na
						1 Mil-
1) Efter antalet, vägfyrkar (1912)	milj, vägfyrk	1 59.10	45.82	56.4	43.6	13.7 J)	7.7	1 6,0	— 4.3	+ 4.1
2) Efter inkomst- och förmögen-	milj. kr.	lO.oa	25.71	28.0	72.0	»	3.8	9.9	— 8.0	+ 8.0
hetsskatt (1912)
3) Efter folkmängd (1912)	milj. invän.	4.17	1.43	74.5	25.5	»	10.2	3.5	-1.6	+ 1.6
4) Efter antal fastigheter (1900)	tusental	583	72	89.0	11.0		12.2	1.5	+ 0.4	— 0.4
j 5) Efter »graderad» folkmängd	’ »graderad»
eller »graderat» fastighets-	Folkm. i milj.	7.80	0.63	]
antal (1900)	»graderat» fast.-antal			!■ 92.6	7.4	»	12.7	1.0	+ 0.9	— 0.9
	i tusenden	514	41	1
6) Efter medeltal av ovanståen-1 de under 1) och 2) angivna	procent	56.4, 28.0	43.6 72.0	} 42.2	57.8	»	5.8	7.9	— 6.0	+ 6.0
grunder
l 7) Efter medeltal av de under j	>	56.4	43.6	t
1), 2) och 3) angivna gran-	;>	28.0	72.0	} 53.0	47.0	»	7.3	6.4	— 4.5	+ 4.5
derna		74.5	25.5	i
1 8) Efter medeltal av de under		56.4	43.6	j
1), 2) och 4) angivna gran-	» i	28.0	72.0	[ 57. s	42.2	»	7.9	5.8	— 3.9	+ 3.9
derna	»	89.0	11.0	{
9) Efter medeltal av de under		56.4	43.6
1), 2) och 5) angivna gran-'' derna	s	28.0	72.0	) 59.o	41.0		8.1	5.6	— 3.7	+ 3.7
»	92.6	7.4
10) Efter medeltal av de under		56.4	43.6	I
1), 2), 3) och 4) angivna 1 grunderna	7>	28.0	72.0	62.0 j	38.0		8.5		— 3.3	■f" 3.3
	74.5	25.5	»	5.2
	» I	89.0	11.0	i					I	1

naderna för vä?- och ^Inhållning- i riket med användning av olika fördelningsg-mnder,
eipalsamhällen här ej medräknad.)

67

13	18	14	lä	16		" 18.....	19	20	31	22
: Kostnadeandelar. om utgifterna för all-männa väghållningen på landet samt ; städernas gatn- och väghållning med-	Kostnadsandelar, om förutom utgifterna för allmänna väghållningen på landet och städernas gatn- och väghållning medtagas utgifterna för underhållet av
					enskilda hy- och utfartsvägar å landet
			öknin	? (+)				ökning (+)
lands-		minskning (—)		lands-		minskning (—♦)	Anmärkningar
i kostnad	städer-	i förhållande	kostnad	städer-	i förhållande
i att lör-	byg-	nas	till nuvarande	att för-	byg-	nas	till nuvarande
| dela	dens	andel	kostnad	dela	dens	andel	kostnad
andel	lands-	städer-	andel	lands-	städer-
•			bygden	na				hygden	na
j o n	e r	k	ron	o r
! *J)	12.o	9.::	+ 0.2	— 0.2	24. S	14.0	10.8	— 1.3	+ 1.3	[) Landsbygdens faktiska andel
								— 8.4	+ 8.4	egen kostnad 11.08	milj. kr.
	6.o	15.3	— 5.s	+ 5.8	5>	6.9	17.9	andel i statsbidragen 0.7 2
										Summa 11.8	milj. kr.
i »	15.n	5.4	4- 4.i	— 4.1	»	18.5	6.3	+ 3.2	— 3.2	Städernas andel i stats-
	19.o	2,3	+ 7.2			99 1		+ 6.s	— 6.8	bidragen............... 1.9	» y>
	-7.1	»	2.7	Slutsumma 13.7	milj. kr.
										2) Landsbygdens faktiska andel
it										enligt ovanstående 11.8	milj. kr.
r>	19. S	1.-,	+ 8.0	- 8.0	»	23.0	1.8	+ 7.7	— 7.7	Städernas enligt ovan-stående ............ 1.9
										egen kostnad ... 7.0 g 5	» »
										Slutsumma 21.3	milj. kr.
i! »	9.0	12.3	— 2.8	+ 2.S	y>	10.5	14.3	-4.8	+ 4.s
										3) Landsbygdens faktiska andel
										enligt ovanstående ...... 11.8	milj. kr.
	11.3	10. o		+ 0.5		13.1	11.7		+ 2.2	enskild väghållning...... 3.5	3> »
i ’	— 0.5	»	— 2.2	Summa 15.3	milj. kr.
i										Städernas enligt ovan-
	12.8	9.0	+ 0.5	— 0.5		14.3	10.5 ''	-1.0	+ 1.0	stående.................. 9.5	> » 1
3	2>	Slutsumma 24.8	milj. kr. ''
	12.o	8.7	+ 0.8	— 0.8		14.7	10.1	-0,	+ 0.6
	13.2	8.1	+ U	- 1.4	»	15.4	9.4	'' + 0.1	— o.i		1

■ I

'' •

''

t

I

Bilaga 4

Utkast till formulär.

Instrument

över

uppskattning av ärliga kostnaden för underhållet av de allmänna vägarna
inom N. kommun för åren 1920 -1924.

I orten gällande pris it dagsverken av beskaffenhet att kunna tör vägarbete användas

(vägd ags verken'': 1

1 mansdagsverke (mdv.) ................................

1 hjondagsverke .........................................

1 hästdagsverke (enhets) j

1 » (par) j kördagsverken (kdv.)

1 oxdagsverke »

1 iasiautomobildagsverke (...tons'' .................

kronor O.oo.
» O.oo.

» O.oo.

» O.oo.

» O.oo.

» O.oo.

70

Vägens

Namn

Nr

i

väg regi stret -

Uppskattning slottens

Väg klass -

Längd

Nr

Belägenliet

Väghållare
1

Materialier ocli

Beskaffenhet

Vägen från
A. till B.

15

1,000

Från km. 3 till km. 4 II L

III

1,000

500

Från km. 1 till km. 5

III 4 i ^00 Frän km. 5.5 till km. 6.0

II

30 j Bro över A-ån

Finslagen makadam till flickning ...

Allmän flickning ...........................

Grovmakadam till nytt sliilager ......

Final skada in » » »

Grus » » »

Slitlagrets utläggning och vältning...

Reparation av skyddsvärn................

» » trumma ..................I

|| Fördjupning av dike .....................

i

Summa,

Från km. 5 till km. 5.5 jj K

Lika med föregående . ...

Grus till allmänt underhåll
Allmän flickning ...............

Summa

Lika med föregående .............

Dessutom: lagning av trumma.

Summa

Nytt slitdäck..........

Målning av balkarnu

Summa

1 L — I an dstings vägsty relsei i.
K — k o in in un vägst y relseu.

71

r b e 1	e n	u	n d e r	h e	a	u p	) s k a	t	t n i n g	s p e	r i	ode	II			1 !
				B e	r	ä k n a	d k	O	t n a d							Anmärk- ningar
Anskaffning	!	Framforsling j	Flickning	Övriga arbeten |j	Summa för arbeten, ankommande på j
'' Mängd!	Kostnad	Dags- j verken	Kostnad j	Dags- j verken ; st.	1 Kostnad 1	i M&tt i eller	Kostnad 1: ___J	lands -tingsväg-styrelsen	korn- I munväg- [ styrelsen j
	kr.	Ö.|	st. |	kr. i	ö.|	kr.	ö-l		kr. |	Ö-l	kr. 1	ö.	kr.	ö.|
i oo	00 1		00	(K)			_	1	_ 1	—				i	<	i
—	— 1	— 1	—	—	-	00 I	00	—		—	_	i
IX)	00	—	00 !	(XI	_i	—	—	_		—	—
(Kl	00	—	(X)	(X)	-	—	—	—	—	—	—
00	00	—	00	00	—	—	—		—	—	—
_I	__i	_	—	-	_	—	—	—	00 m.	(X)	—
	_	_	_		_	—	—	—	(X) m.	00	—
	_	_	_	_		—	—	—	00 mdv.	00	-
	—	—	—		-		-	—	00 m.	00	—
	00			00			00	—		IX)	~	00	—	—	—
	00			00			00	—		00	_	00	_	—	—
åt	00	—	00	00	—		—	—			—
—	—	—	—	-	—	00	00	—	-	—	—
: —	00	—		00	—	—	00	—		_		—	—	00	—
t	00		_	00	—	—	00	—	—	—	—
									00 in.	00	—
j -	00	_		00		_	00	_	1	00	—	—	—
j -				1 -	.	_	_	L	i 00 kvm.	i 00	L
1	_	-	—	1 -		I -	—	1-	-	00	I-
	_	_	r—	i _		1 _	1	L	1 -	| 00	1-	(X)		—
							Samma för hela perioden	00	—	I 00
				För varje ar (= V&	av	föregående) alltså	00	1-	! oo

.................... den .................. 19..

N. N. N. N. N. N.

>

Bilaga 5

P. M.

ANGÅENDE HÄMTANDE AV YÄGL AGN 1NGSÄMNEN Ä ANNANS MARK

VUgkommi-Kitkmeti. ]I

10

>4 • /

Bekräftande rätten att å annans mark för väghåliningsändamål
hämta sand stadgades i 25 kap. 12 § byggningabalken, att till landsväg
iinge sand tagas, där sådan närmast funnes. Någon skyldighet för väghållare
att till jordägaren utgiva ersättning för tagandet av ifrågavarande
väglagningsämne fanns vid ifrågavarande tidpunkt icke föreskriven.

Enligt kammarkollegii cirkulär den 5 april 1803 har Kungl. Maj:t
genom brev till kollegiet den 25 november 1802 förklarat, att, ehuru
vägbyggnader såsom ett betydligt besvär borde på allt möjligt sättlättas
och lindras, kunde likväl det i lagen lämnade tillstånd till sandtäkt
på närmaste ställe icke allena få bero på vägbyggarnas eget omdöme
och gottfinnande. Ben skattskyldiga jorden kunde nämligen i
annat fall göras onyttig och jordägaren försättas i ett betydligt lidande.
På grund härav föreskrev Kungl. Maj:t, att vid de tillfällen, då vägbyggare
önskade hämta sand å andra hemmans inägor, skulle »jordägaren
däröver förut ofelbart höras och i händelse av motsägelse därmed på
enahanda sätt, som med åverkans mål efter lag förfaras». Uppstod
tvist om väglagningsämnenas tagande, ankom det på domaren i orten
att pröva, »huruvida de förebragta skäl kunna däremot verka något
lagligt och gällande hinder». Vad åter beträffade rättigheten att för
vägbyggnaden taga sand å skog och utmark, förklarade Kungl. Magt, att
sådan rätt icke kunde de väglagningsskyldiga bestridas, under förutsättning
likväl, att vissa ordningsföreskrifter iakttoges vid sandgroparnas
begagnande, vadan Konungens befallningshavande skulle äga, var i sitt
län, utse sådana ställen, där väglagningsämnen kunde utan någons
förfång tjänligast avhämtas, samt tillika meddela de föreskrifter, som
därvid vore nödiga att iakttaga.

På grund av omförmälda kungl. brev, hade följaktligen den i
1734 års lag stadgade ovillkorliga rättigheten för väghållare till sandtäkt
å annans mark, blivit i vissa avseenden inskränkt. För begagnande
av sandtäkt å andra hemmans inägor föreskrevs nämligen såsom villkor

76

jordägarens hörande och i händelse av tvist domstols förordnande.
Sandtäkt å skog och utmark åter ansågs fortfarande vara de vägbyggnadsskyldigas
obestridliga rättighet, dock under vissa förbehåll i avseende
på begagnandet; i händelse av tvist behövde de emellertid ej anlita
domaren utan kunde påkalla åtgärd av länsstyrelsen. I sistnämnda hänseende
gjordes, på sätt kammarkollegii kungörelse den 12 april 1838
utvisar, sedermera den ändring, att frågan om grustäkt å skog och utmark
förklarades skola, i enlighet med vad om grustäkt å inägor vore stadgat,
tillhöra domstols upptagande och prövning, det vill med andra ord säga,
att berörda frågor därefter upphört att i händelse av tvist mellan väghållare
och jordägare kunna behandlas såsom rena förvaltningsfrågor.
Uppstod däremot icke tvist, som borde till domstol hänvisas, tillhörde
det fortfarande länsstyrelsen, att upptaga och pröva frågor och förslag
angående rättigheten att å skog och utmark hämta väglagningsämnen
(jämför landshövdingeinstruktionen av den 10 november 1855 § 27 mom. 2).

Av ordalagen i kungl. brevet den 25 november 1802 torde man
vara berättigad antaga, att den prövningsrätt, som där tillagts domstolen,
skulle inriktas på en undersökning i vad mån jordägarens rätt
till skydd mot skada och förfång av de väghållningsskyldiga borde
verka inskränkning i de sistnämndas anspråk att med stöd av 25
kap. 12 § byggningabalken »få till landsvägarnas förbättring och vidmakthållande
obehindrat hämta sand — —, där tillgång på närmaste
avstånd funnes». Prövades därvid något »lagligt och gällande hinder»
föreligga, lärer det hava ålegat domstolen att förbjuda den ifrågasatta
hämtningen av väglagningsämnen. Enligt vad kammarkollegii
cirkulär den 4 mars 1825 innehåller, har Kungl. Maj:t emellertid i
särskilt nådigt brev föreskrivit vissa tillägg till 1802 års författning.
Sålunda stadgades nu angående väghållares rättighet att å andras inägor
hämta väglagningsämnen av sand och grus, att, i den händelse då något
lagligt och gällande hinder mot dylik hämtning prövades förekomma,
sä att den icke utan verklig skada för jordägaren kunde ske, samt dessa
väglagningsämnen icke heller å utmark funnes att tillgå på det lämpliga
avstånd eller av den beskaffenhet, att de kunde begagnas, häradsrätten
ägde på väglottägarens begäran och efter föregången undersökning
bestämma, varest och på vad sätt sand och grus tjänligast och till
minsta skada för jordägaren finge å inägorna avhämtas mot utsatt skälig
ersättning till jordägaren.

De sålunda vidtagna ändringarna i kungl. brevet den 25 november
1802 inrieburo följaktligen, att häradsrätten under vissa förutsättningar
kunde medgiva väglagningsämnens hämtande å annans inägor även för

77

den händelse, att »lagligt och gällande hinder» däremot förelåge, och
skulle häradsrätten därvid bestämma såväl platsen som sättet för avhämtandet.
För skada, som genom väglagningsämnenas hämtande tillskyndades
jordägaren var denne berättigad till skälig gottgörelse; någon
ersättning för värdet å det avhämtade synes däremot ej varit avsedd.
Man torde nämligen hava utgått från den uppfattning, att väglagningsämnena
i och för sig haft ringa eller intet värde. Berörda synpunkter
torde även utgöra förklaring därtill, att avhämtande av grus och sand
å annans utmark icke ansetts böra föranleda någon ersättningsskyldighet,
då i de flesta fall någon skada genom grushämtningen å sådan markantagits
icke föreligga.

De särskilda författningar, för vilka sålunda redogjorts, avsågo
hämtande för väglagningsändamål av sand och grus men däremot icke
sten. Författningarna hava ej heller avsett förhållandena å »kronans
allmänning ar». A sådana allmänningar ansågos nämligen de väghållningsskyldiga
berättigade att avgiftsfritt hämta sand och grus, dock endast
efter den anvisning och med iakttagande av de föreskrifter, som meddelades
av vederbörande skogstjänsteman. 1 ett den 28 februari 1817
avgivet underdånigt utlåtande angående rätt för brobyggnadsskyldiga
till stenhämtning från enskildas ägor hemställde kammarkollegium, huruvida
icke brobyggnadsskyldig, på vars ägor tjänlig sten funnes, borde
förpliktas att tillåta avhämtning därav emot åtnjutande av lämpligt
avdrag å sin egen byggnadsskyldighet. I nådigt brev den 29 april
1817 förklarade emellertid Kungl. Magt sig i avéeende å denna fråga
finna ett helt annat förhållande föreligga än beträffande sand- och grustäkt
och kunde följaktligen ej bifalla framställningen, att var och en
skulle erhålla rättighet att avhämta sten å enskildas ägor. Kungl. Maj:t
ville dock tillåta, att då till allmänna byggnader sten erfordrades, finge
den avhämtas på sådana »kronans allmänning arv, där tillgång därtill
funnes. Någon ersättning för denna avhämtning stadgades ej. Däremot
ansågs, i likhet med vad som gällde för sand- och grushämtning, sådan
hämtning av sten å kronoallmänning icke få äga rum annat än efter
vederbörande skogstjänstemans anvisning.

De bestämmelser, vilka sålunda vid tiden för avgivande av vägkommitténs
förslag till väglag voro gällande för hämtande av väglagningsämnen
å annan mark än kronans allmänningar, sammanfattades
av kommittén på följande sätt. Sand och grus för väglagning skulle
företrädesvis tagas å skog och utmark och finge dessa väglagningsämnen
därifrån hämtas utan ersättning, vilka bestämmelser emellertid
icke gällde sten. Om sand och grus icke å skog eller utmark funnes

att på lämpligt avstånd tillgå, finge de jämväl tagas å mägor, åkergärden,
ängar och hagar, men, om verklig skada därigenom tillfogades
jordägaren, endast mot skälig ersättning åt honom. Allmän domstol
skulle avgöra dithörande frågor.

I kommitténs förslag erhöll § 40 (33 § i väglagen) följande
lydelse:

»Vill någon till vägs underhåll taga sand, grus eller sten å annans
ägor, och kan överenskommelse med jordägare icke träffas, äger häradsrätten,
då väghållningsskyldig därom väcker talan, efter föregången
undersökning bestämma huru vida och varest nämnda väglagningsämnen
tjänligast och till minsta skada för jordägaren mä, emot utsatt skälig
ersättning, få avhämtas.»

Enligt kommitténs motivering till berörda paragraf skilde sig de
sålunda föreslagna bestämmelserna från de dittills gällande huvudsakligast
därutinnan, att kommittén utsträckt dels rättigheten att å annans
ägor taga väglagningsämnen jämväl till sten och dels skyldigheten att
giva ersättning för väglagningsämnen även till det fall, att do toges å
utmark. Grunden till detta kommitténs förslag vore i förra hänseendet
den, att det ena väglagningsämnet, efter å olika orter sig företeende
förhållanden, kunde vara lika behövligt och av lika stor betydelse som
det andra, och i det senare hänseendet eller för utsträckning av ersättningsskyldigheten
jämväl till det fäll, att väglagningsämnena toges från
skog eller utmark, den, att äganderätten till en grustäkt vore en jorden
åtföljande förmån lika väl värd att skyddas som jordägarens rätt till
den odlade marken och på många orter, där efterfrågan på grus vore
stor men tillgången ringa, av vida större värde än till och med mångdubbla
ytmåttet av den bästa åkerjord.

I själva verket innebar vägkommitténs förslag i ämnet jämväl i
vissa andra avseenden ändring i vad dittills ansetts vara gällande rätt.
Under det att enligt de äldre bestämmelserna jordägaren till sitt fredande
måst ådagalägga något »lagligt och gällande hinder» för väglagningsämnenas
avhämtande, skulle det enligt kommitténs förslag ankomma
på domstolen att — därest frivillig överenskommelse ej träffats
— avgöra huruvida den väghållningsskyldiga kunde anses berättigad
avhämta dylika ämnen å annans mark. Den ursprungligen ovillkorliga
rätten till sådan avhämtning hade sålunda i förslaget gjorts villkorlig och
i varje fall beroende på domstols provning. Vidare hade skyldigheten
att till jordägaren gälda ersättning, vilken skyldighet enligt dåvarande
bestämmelser avsett allenast gottgörelse för den skada, jordägaren tillskyndats,
blivit i kommittéförslaget utsträckt att gälla jämväl för det

79

fall någon skada icke förelåge. Ersättningen var följaktligen — på
sätt jämväl framgår av en vid kommitténs betänkande fogad reservation
— av kommittén avsedd att utgöra gottgörelse även för det värde
sand-, grus- eller stentaget i och för sig kunde hava för jordägaren.

Vad först angår frågan, huruvida själva rättigheten att å annars
mark hämta väglagningsämnen skulle göras ovillkorlig eller om den i
varje fall skulle bero på domstols prövning, intog Kungl. Maj:t i de
till riksdagarna åren 1887'' och 1889 i ämnet avlåtna propositioner en
från kommittén avvikande ståndpunkt. Enligt Kungl. Maj:ts förslag
skulle, i brist på överenskommelse, domstolen bestämma, varest väglagningsämnena
finge avhämtas. Däremot tillädes domstolen icke någon
befogenhet att pröva, huruvida dylika ämnen finge tagas eller ej. Hämtandet
å annans mark av väglagningsämnen skulle följaktligen i överensstämmelse
med stadgandena i 1734 års lag anses utgöra en de väghållningsskyldigas
ovillkorliga rättighet. Vid 1891 års riksdag, då
väglagstiftningen på grund av enskilda motioner ånyo upptogs till behandling,
blev den uppfattning, som i berörda ämne fått sitt uttryck i
Kungl. Maj:ts nyssnämnda förslag, av riksdagen godkänd och bestämmelse
i sådan riktning intogs följaktligen i den då antagna nya
väglagen.

Beträffande därefter frågan, huruvida vid väglagningsämnenas avhämtande
ersättningsskyldighet skulle i varje fall åligga den väghåliningsskyldiga
och ersättning följaktligen utgå oavsett den skada, som
kunde tillskyndas jordägaren, blev denna fråga under kommittéförslagets
fortsatta behandling inför Kungl. Maj:t och i riksdagen föremål för olika
meningar. Ovannämnda av Kungl. Maj:t åren 1887 och 1889 framlagda
propositioner överensstämde härutinnan med kommitténs förslag.
I fråga härom anmärkte det särskilda utskott, till vilket Kungl.
Maj:ts förslag i ämnet vid 1889 års riksdag hänvisats, att då hämtande
av väglagningsämnen å utmark ditintills fått ske utan ersättning och
sådan avhämtning understundom icke förorsakade någon skada eller
skada blott till så ytterligt ringa belopp, att den knappt kunde i penningar
mätas, det syntes mindre lämpligt att ändock tillerkänna jordägaren
ovillkorlig rätt att alltid erhålla ersättning. Därigenom skulle
utan tvivel väghällningskostnaden i många fall onödigtvis fördyras, och
vissheten att alltid hava rätt till någon ersättning skulle sannolikt göra
jordägaren mindre benägen för en på billiga grunder fotad överenskommelse
och sålunda framkalla rättegång, vars undvikande i dylika
fall vore högligen att önska. På grund därav föreslog utskottet, att
det måtte bero på domstols prövning både om och till vilket belopp

80

ersättning borde lämnas för väglagningsämnen, som hämtats å annans
mark, då vederbörande ej kunde sig därom i godo förena.

När vid riksdagen år 1891 vägfrågan ånyo upptogs inom riksdagen,
framhöll lagutskottet att, då ett grustag onekligen måste hava
något, om ock ringa värde för ägaren av den mark, där detsamma
vore beläget, borde följaktligen någon ersättning tillkomma denne. På
grund härav förordade utskottet en avfattning av ifrågavarande 33 §,
som jämväl i nu förevarande avseende nära överensstämde med ovan
omförmälda kungl. förslag, och blev utskottets hemställan härutinnan av
riksdagen bifallen.

I det av vägkommittén uppgjorda förslaget hade icke upptagits
några särskilda bestämmelser rörande avhämtande av väglagningsämnen
å kronan tillhörande mark. I sin motivering till § 40 i förslaget framhöll
kommittén uttryckligen, att kommittén emellertid icke avsett att
göra någon ändring i dittills gällande stadganden om rätt att i sådant
avseende taga sten från »kronoallmänning)). Vid framläggande för riksdagen
av förslag till ny väglagstiftning framhöll Kungl. Maj:t, hurusom
det enligt dittills gällande bestämmelser ansetts tillkomma de väghållningsskyldiga
att avgiftsfritt hämta väglagningsämnen såsom sand,
grus och sten å kronans allmänningar, dock endast efter den anvisning
och med iakttagande av de föreskrifter, som meddelades av vederbörande
skogstjänsteman. I följd härav upptogs i 33 § av det kungl.
förslaget ett särskilt stycke angående dylika ämnens hämtande från
kronans allmänningar. Vad sålunda i det kungl. förslaget upptagits blev
sedermera av riksdagen godkänt.

I 1891 års väglag erhöll nu ifrågavarande 33 § följande lydelse:

»Å kronans allmänning må sand, grus eller sten till vägs underhåll
utan ersättning tagas efter vederbörande skogstjänstemans anvisning.

Vill någon å annan mark taga sand, grus eller sten till vägs
underhåll, och kan överenskommelse med jordägaren icke träffas, äger
häradsrätten, då väghållningsskyldig därom instämmer talan, bestämma
varest nämnda väglagningsämnen tjänligast och till minsta skada för
jordägaren må avhämtas samt till vilket belopp ersättning därför skall
utgivas.»

Genom lag den 20 juni 1905 har den i paragrafens sista stycke
omförmälda befogenhet att i här avsedda frågor väcka talan tillerkänts
jämväl vågstycke, även där den icke är direkt väghållningsskyldig,
detta, enligt yttrande till statsrådsprotokollet, för att vägstyrelsen skulle
bliva i tillfälle att vid ny vägdelning få på förhand ordna den för

81

vägarnas gradering viktiga frågan om vilka sand-, grus- eller stentäkter
för de olika vägarnas lagning skulle vara att påräkna, ävensom
om väglagningsämnenas pris.

I övrigt har förevarande paragraf icke undergått annan ändring
än att genom nyssberörda lag av den 20 juni 1905 emellan de två
stycken, av vilka paragrafen ursprungligen bestod, inskjutits ett nytt
stycke rörande hämtande av väglagningsämnen från kronans jordbruksdomäner.
Beträffande anledningen till och innebörden av sistnämnda
lagändring torde böra erinras om följande.

Vid tiden för väglagens antagande gällde beträffande förvaltningen
av kronans jordbruksdomäner kungl. kungörelsen den 10 november
1882. Enligt punkt 5 i denna kungörelse kunde vid utarrenderande av
kronans jordegendom under vissa förutsättningar, kvarnverk, vattenfall,
fiske, sten- eller kalkbrott, torvmosse eller annan lägenhet undantagas
från den egendom, vartill lägenheten hörde och på särskilt arrende
upplåtas. I kungörelsens punkt 26 föreskrevs att arrendator skulle vara
förbunden att, där sådant för allmännyttigt ändamål å kronans vägnar
fordrades, avstå arrenderad kronoegendom tillhörig mark ävensom inkomstgivande
lägenhet emot åtnjutande av minskning i arrendeavgiften, motsvarande
den förlust honom tillskyndades.

I skrivelse den 6 maj 1895 anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t
täcktes till riksdagen inkomma med utredning och förslag rörande förändrade
bestämmelser bland annat angående täkt av sand, grus och
sten å kronans utarrenderade domäner. Rörande detta ämne anförde
riksdagen huvudsakligen, hurusom i § 65 av kungl. kungörelsen angående
hushållningen med de allmänna skogarna i riket den 26 januari
1891 stadgades, att å de under skogsstatens vård och förvaltning ställda
allmänna skogar, från vilka försäljningsmedel för virke inginge till statsverket,
finge med viss tidsbegränsning av domänstyrelsen upplåtas täkt
av mossar, dyjord, bränntorv, sand, grus och sten ävensom att dessa
ämnen finge, där så funnes vara lämpligt, avyttras i den ordning, som
angående skogsalsters försäljning vore föreskriven. Dessa bestämmelser
ägde emellertid ingen motsvarighet i fråga om kronans utarrenderade
egendomar. Kungörelsen den 10 november 1882 angåve nämligen icke
att från kronans jordbruksdomäner finge avyttras något av ovanberörda
eller likartade ämnen med undantag av vad som avsåges i kungörelsens
punkt 5 eller då sten- och kalkbrott samt torvtäkt på särskilt arrende
upplätes, därvid givetvis vederbörande ämnen finge tillgodogöras. Vad
särskilt anginge täkt av sand, grus och sten syntes, enligt riksdagens
uppfattning, omständigheter förefinnas, som borde föranleda dess utVägkommissionen.
II. H

82

övande även å jordbruksdomänerna. Därvid syntes hänsyn böra tagas
till bestämmelserna i 33 § i väglagen, som stadgade, att å kronans allmänning
finge sand, grus och sten till vägs underhåll utan ersättning
tagas efter vederbörande skogstjänstemans anvisning, men att, om någon
ville å annan mark taga sand, grus eller sten till vägs underhåll och
överenskommelse med jordägaren icke kunde träffas, häradsrätten ägde
att, då väghållningsskyldig därom instämde talan, bestämma, varest
nämnda väglagningsämnen tjänligast och till minsta skada för jordägaren
finge avhämtas samt till vilket belopp ersättning därför skulle
givas. Enligt riksdagens mening vore det av vikt, att åtgärder vidtoges
till underlättande av dessa bestämmelsers tillämplighet även i avseende
å andra kronoegendomar än kronoallmänningarna; och därvid
syntes vara av nöden, att föreskrifter meddelades i fråga om ovanberörda
väglagningsämnens avhämtande från kronans utarrenderade
domäner.

Över denna riksdagens skrivelse avgav domänstyrelsen utlåtande,
däri styrelsen bland annat framhöll, hurusom riksdagens uttalande om
önskvärdheten därav att åtgärder vidtoges till underlättande av de i
33 § i väglagen meddelade bestämmelsers tillämplighet även i avseende
å andra kronoegendomar än kronoallmänningar icke torde hava åsyftat
sådan ändring i den nyligen antagna väglagen, att de i nämnda paragraf
omförmälda väglagningsämnen skulle å kronans utarrenderade domäner
få av väghållningsskyldiga hämtas utan ersättning såsom dem nu
vore medgivet i avseende å kronans allmänningar. Vad riksdagen enligt
domänstyrelsens uppfattning i detta avseende avsett vore däremot att
underlätta möjligheten för väghållningsskyldiga, då de önskade hämta
väglagningsämnen från *en utarrenderad kronoegendom, att om villkoren
därför kunna få en överenskommelse till stånd, så att häradsrätt ej
ovillkorligen behövde anlitas för frågans avgörande. För närvarande
funnes, om väglagningsämnena ej skulle tagas å utmark, som vid
utarrenderingen undantagits och ställts under skogsstatens omedelbara
vård och förvaltning, icke någon myndighet, som ägde att för kronan
såsom jordägare ingå avtal i förevarande hänseende. För väghållningsskyldiga
vore det emellertid av vikt att överenskommelse kunde träffas,
så att rättegång ej behövde anställas. Domänstyrelsen ansåge följaktligen
lämpligt, om styrelsen erhölle bemyndigande att träffa avtal angående
täkt av sand, grus och sten å kronodomän, när väghållningsskyldiga
önskade där hämta sådana ämnen.

För framtiden komme — anförde domänstyrelsen vidare — antagligen
ej sällan att inträffa att, först sedan utarrendering av en krono -

83

domän för ny arrendeperiod ägt rum, väghållningsskyldiga anmälde sig
att där hämta sand, grus eller sten. I sådant fäll skulle, om ej något
förbehåll gjorts i arrendekontraktet, domänstyrelsen för träffande av ett
för kronan nöjaktigt avtal med väghållningsskyldiga vara helt och
hållet beroende av de fordringar arrendatorn komme att uppställa för
sitt medgivande till väglagningsämnenas avhämtande. Föreskrift borde
därför meddelas om skyldighet för arrendatorn att för ändamålet avstå
täkt av sand, grus eller sten och att därtill upplåta nödig väg mot den
ersättning för skada och intrång, som av domänstyrelsen bestämdes.

I anslutning till en av domänstyrelsen i ämnet gjord hemställan
föreslog därefter Kungl. Maj:t i proposition den 13 mars 1896 riksdagen
att besluta vissa ändringar i punkterna 5 och 26 av 1882 års kungörelse.
Berörda proposition blev av riksdagen med viss modifikation antagen,
varefter kungörelse i ämnet utfärdades den 22 maj 1896. De bestämmelser,
som sålunda vunnit riksdagens gillande, innefattade dels i 5
punkten vissa befogenheter för domänstyrelsen beträffande upplåtelser
från kronans jordbruksdomäner av sand-, grus- och stentäkt dels ock i
26 punkten skyldighet för arrendator av dylik jordbruksdomän, att, om
domän styrelsen sådant påkallade, åt väghållningsskyldig till användande
för allmän vägs underhåll överlämna å egendomen möjligen befintlig
täkt av sand, grus eller sten samt för hämtning därav upplåta nödig
väg, mot det att arrendatorn i ersättning för härigenom möjligen uppkommande
skada och intrång erhölle det avdrag å arrendet, som av
domänstyrelsen bestämdes.

Vid föredragning den 18 december 1903 inför Kungl. Maj:t av
förslag till lag angående ändring i vissa delar av väglagen anförde
chefen för jordbruksdepartementet beträffande lagens 33 § bland annat
följ ande.

Enligt 26 punkten i kungörelsen den 10 november 1882, sådan
denna punkt lydde genom kungörelsen den 22 maj 1896, vore arrendator
å kronans jordbruksdomän skyldig att, om domänstyrelsen sådant påkallade,
åt väghållningsskyldig till användande för allmän vägs underhåll
överlämna i egendomen möjligen befintlig täkt av sand, grus eller sten
samt för hämtning därav upplåta nödig väg, mot det att arrendatorn i
ersättning för därigenom möjligen uppkommande skada och intrång erhölle
det avdrag å arrendet, som av domänstyrelsen bestämdes. Beträffande
väghållningsskyldigs rätt till hämtning av väglagningsämnen från arrenderad
kronoegendom och om ersättning för själva väglagningsämnenas
värde funnes däremot icke någon särskild föreskrift, utan måste i ty
fall gälla vad i andra stycket av 33 § väglagen vore i enahanda hän -

84

seenden stadgat beträffande annan mark än kronans allmänning. Det
skulle alltså även här bero på överenskommelse och i brist därav på
domstols prövning, varest väglagningsämnen finge tagas och till vad
belopp ersättning för deras värde skulle utgå. Då det emellertid syntes
önskligt, att kronan, så långt ske kunde utan förnärmande av enskild
rätt, ställde till avgiftsfritt förfogande för det allmänna vägunderhållet
väglagningsämnen, som å tjänliga ställen å dess egna egendomar kunde
vara att tillgå, borde lämpligen i avseende å jordbruksdomänerna, utöver
vad nyss åberopade författningsrum i ämnet inneliölle, stadgas, att väghållningsskyldig
skulle vara berättigad att, efter vederbörandes anvisning,
å dylik egendoms mark taga sand, grus eller sten till vägs underhåll
utan annan ersättning än sådan gottgörelse till arrendator, varom nyss
blivit nämnt. Eu sådan föreskrift hade synts tjänligast kunna inrymmas
i åberopade kungörelse såsom redan innehållande speciella bestämmelser
i ämnet. I själva väglagen under förevarande paragraf skulle då, i
vad anginge domänerna, endast behöva upptagas en på berörda författning
syftande hänvisning.

I överensstämmelse härmed hade i det av departementschefen
anmälda förslaget till lag om ändring i vissa delar av väglagen beträffande
33 § näst efter första stycket införts ett nytt stycke så lydande:
»Om hämtning av väglagningsämnen från kronans jordbruksdomäner
stadgas särskilt.»

Med anledning av vad departementschefen sålunda till statsrådsprotokollet
yttrat inkom sedermera domänstyrelsen med underdånigt
utlåtande beträffande ovan antydda ändring i 1882 års kungörelse, och
anförde styrelsen därvid bland anuat följande.

Det ifrågasatta stadgandet skulle enligt statsrådsprotokollet innehålla,
att väghållningsskyldig skulle vara berättigad att efter vederbörandes
anvisning å kronans jordbruksdomäners mark taga sand, grus
eller sten till vägs underhåll utan annan ersättning än gottgörelse till
arrendator för härigenom möjligen uppkommande skada och intrång.
Förslaget torde emellertid ej få anses innebära ovillkorlig rätt för de
väghållningsskyldiga att för ifrågavarande ändamål hämta väglagningsämnen
å mark av nyssnämnda beskaffenhet, då enligt förslaget vederbörande
myndighet i varje fall skulle äga anvisa område för grustäkten
och sålunda jämväl äga rätt att pröva gjorda framställningar i ämnet.
Beträffande den myndighet, åt vilken prövningsrätten borde anförtros,
syntes det domänstyrelsen, som om tjänligast skulle vara, att styrelsen
finge i första hand pröva dithörande frågor och meddela tillstånd till
upplåtelser av ifrågavarande slag. I sådant fall skulle för vinnande av

85

det i statsrådsprotokollet angivna syftemål enligt domänstyrelsens förmenande
ej erfordras annan ändring i stadgandet i 26 punkten av
1882 års kungörelse än att till samma punkt fogades ett tillägg av
innehåll, att ersättning ej skulle beräknas för väglagningsämnenas värde.
Styrelsen ställde sig emellertid tveksam till frågan, huruvida ett stadgande
av denna innebörd borde hava sin plats i nyssnämnda kungörelse, som
reglerade förhållandena mellan kronan såsom jordägare och kronoarrendatorerna.
Styrelsen ville därför ifrågasätta, huruvida icke, då stadgandet
ej ansetts höra införas i väglagen, särskild författning i ämnet borde
utfärdas. Styrelsen hemställde följaktligen, att till riksdagen måtte
avlåtas proposition därom att vid hädanefter skeende upplåtelse åt väghållningsskyldig
till användande för allmän vägs underhåll av å kronans
jordbruksdomän befintlig täkt av sand, grus eller sten ersättning ej
skulle utgå för väglagningsämnenas värde.

Ovan omförmälda förslag till lag angående ändring i vissa delar
av väglagen blev år 1905 framlagt för riksdagen. Samtidigt därmed
avläts särskild proposition med förslag till riksdagen att medgiva viss
i propositionen närmare angiven ändring i gällande bestämmelser rörande
förvaltningen av kronans jordbruksdomäner. Enligt det vid denna proposition
fogade statsrådsprotokollet hade departementschefen vid ärendets
föredragning redogjort för innehållet i domänstyrelsens ovannämnda
utlåtande. För sin del ansåge departementschefen lämpligt
och nödigt att — antingen i kungörelsen den 10 november 1882 eller
i en särskild författning — införa stadgande ej allenast i det uti domänstyrelsens
hemställan angivna syfte, utan jämväl med uttryckligt betonande
av själva rättigheten för de väghållningsskyldiga att, efter
domänstyrelsens prövning, hämta väglagningsämnen från domänerna
tillhörande mark.

Såväl Kungl. Maj:ts förslag om förändrad lydelse av 33 § väglagen
som ock den särskilda propositionen om väglagningsämnenas hämtande
å jordbruksdomän erna bifölls av riksdagen. Vad de förändrade förvaitningsgrunderna
beträffar utfärdades därom den 2 juni 1905 särskild
kungörelse, i vilken dels i överensstämmelse med propositionens ordalydelse
förordnades, ätt för allmän vägs underhåll skulle väghållningsskyldig
vara berättigad att, där domänstyrelsen prövade sådant kunna
utan olägenhet för dylik egendom ske, å egendomens mark taga sand,
grus eller sten samt att någon ersättning för väglagningsämnenas värde
därvid ej finge beräknas, dels och — med hänsyftning pa 26 punkten
i kungörelsen den 10 november 1882 — förklarades, att beträffande
ersättning för intrång och skada skulle gälla vad därom förut vore stadgat.

86

I överensstämmelse med 1905 års riksdagsbeslut utfärdades därefter den
20 juni 1905 lag om ändring i vissa delar av lagen angående väghållningsbesvärets
utgörande på landet och erhöll därvid väglagens 33 §
sin nuvarande lydelse.

I detta sammanhang torde vidare böra erinras att 1882 års författning
rörande grunderna för förvaltningen av kronans jordbruksdomäner
numera blivit ersatt genom kungl. kungörelsen i samma ämne
av den 4 juni 1908. Den nya nyttjanderättslagens införande hade
nämligen nödvändiggjort en genomgripande omarbetning av de bestämmelser,
som innehöllos i lörstnämnda författning. Vid denna omarbetning
uteslöts bland annat hela 26 punkten i 1882 års författning såsom
stridande mot bestämmelsen i 2 kap. 3 § nyttjanderättslagen. Genom
detta uteslutande upphävdes följaktligen bland annat det i nämnda
punkt förekommande stadgandet, att arrendator å kronodomän skulle
vara pliktig att åt väghållningsskyldig överlämna å egendomen befintlig
takt av sand, grus eller sten samt att för hämtning därav upplåta
nödig väg. Vid den i 5 punkten i 1882 års kungörelse förekommande
bestämmelsen om befogenhet för domänstyrelsen att åt arrendator eller
annan person lämna rättighet att mot särskild avgift tillgodogöra sig
bland annat sand, grus och sten, gjordes emellertid vid omarbetningen
det tillägg, att vid dylikt upplåtande skulle fästas förbehåll om skyldighet
för den, till vilken rättigheten upplätes, att mot det avdrag
å arrendet, som av domänstyrelsen bestämdes, tåla ej mindre att rätt
att därifrån hämta väglagningsämnen i vederbörlig ordning medgåves
vägliållningsskyldiga än även att för hämtning av dylika ämnen de
väghållningsskyldiga toge väg över egendomens mark, där sådan av
vederbörande domänintendent eller kronobetjänt dem anvisades.

Av den redogörelse, som sålunda lämnats, framgår att de i 33 §
väglagen lämnade bestämmelserna rörande rättigheten att å annans mark
hämta väglagningsämnen av sand, grus och sten avse rättighetens
utövande dels å kronans allmänning dels ock å annan mark än dylik
allmänning eller kronans jordbruksdomän. Vad berörda domäner angår
återfinnas föreskrifterna i ämnet i ovan omförmälda kungörelse den 2 juni
1905 jämförd med gällande bestämmelser rörande grunderna för förvaltningen
av kronans jordbruksdomäner. Sistnämnda bestämmelser såväl som
kungörelsen av den 2 juni 1905 hava emellertid av riksdagen antagits
med tillämpning av § 77 regeringsformen och hava följaktligen icke
karaktär av civillag. Härav framgår, att några i allmän civillag fastställda
bestämmelser rörande rättigheten att å kronans jordbruksdomäner

87

taga sand, grus och sten för väglagningsändamål icke numera äro till
finnandes.

På grund av bestämmelserna i sista stycket av 33 § väglagen
skall, då någon vill å annan mark än kronans allmänning eller jordbruksdomän
taga väglagningsämnen, häradsrätten, i brist på överenskommelse
med jordägaren, bestämma varest väglagningsämnena må avhämtas
ävensom ersättningsbeloppet.

Vid 1897 års riksdag yrkades i anledning av detta stadgande
i en inom andra kammaren väckt motion sådan ändring i berörda paragraf,
att, om överenskommelse med jordägaren icke kunde träffas om
avgälden för sand, grus eller sten till vägs underhåll, frågan därom
måtte hänskjutas till bedömande av tre gode män, vilka då hade att bestämma
dels var väglagningsämne finge tagas och dels avgälden därför.
Dessa gode män skulle utses på visst närmare angivet sätt och åtnjuta
ersättning för resor och tidsspillan, såsom för nämndemän vore stadgat.
Deras beslut skulle gälla minst i tio år eller till dess ny vägdelning
före den tiden avslutades. Till stöd för denna hemställan framhöll
motionären, hurusom många tvister mellan väghållningsskyldiga och
jordägare uppstått dels angående var väglagningsämne borde tagas och
dels om ersättningen därför. Därest sådana tvister instämdes till häradsrätten,
vore det ganska svårt för rätten att däruti fälla dom utan förutgången
syn på marken i fråga. Det syntes fördenskull ändamålsenligt,
att tvistefrågor angående väglagningsämne avgjordes av gode män på
samma sätt som fallet vore beträffande de i 18 § väglagen omnämnda
tvister. Därigenom undvekes både rättegångskostnader och vittnesersättningar.

Lagutskottet avstyrkte motionen i sitt däröver avgivna utlåtande,
därvid utskottet anförde, att det syntes utskottet, som om motionären
väsentligt överskattat olägenheterna av det gällande stadgandet. Utskottet
hölle före, att häradsrätten i de ojämförligt flesta fall vore i
tillfälle att utan syn inhämta de för frågornas avgörande nödiga upplysningar.
Därtill komme att det, enligt utskottets tanke, skulle strida
mot vår rätts allmänna grundsatser att, utan avseende å de rättsägandes
egen vilja, tvinga dem att i en sak av sådan beskaffenhet som den
ifrågavarande underkasta sig avgörandet av gode män och såmedelst
betaga dem rätten att hos vederbörlig domstol få sina anspråk prövade.
I enlighet med utskottets hemställan blev motionen av riksdagen
avslagen.

Vid 1899 års riksdag framställdes i motion i andra kammaren

88

förslag till ändring av 33 § väglagen bland annat i det avseende, att
åt gode män måtte överlåtas den häradsrätten tillkommande befogenhet
att i de fall, då ersättning för väglagningsämnen skulle utgå och överenskommelse
icke kunde träffas, bestämma ersättningens belopp.

Lagutskottet förklarade i sitt utlåtande sig icke kunna tillstyrka
motionärens förslag, därvid utskottet huvudsakligen åberopade vad lagutskottet
år 1897 anfört. Utskottets avstyrkande hemställan blev av riksdagen
bifallen.

På sätt redan i det föregående omtalats hade vid underdånig föredragning
den 18 december 1903 av förslag till lag om ändring i vissa
delar av väglagen, departementschefen framhållit behovet av ändring
jämväl i 33 § väglagen. I sammanhang därmed upptog departementschefen
till besvarande spörsmålet, huruvida icke den i paragrafens sista
stycke föreskrivna procedur för bestämmande av såväl stället för väglagningsämnenas
avhämtande som ock ersättningens belopp skulle kunna
utbytas emot ett enklare och mera summariskt förfarande exempelvis
så, att prövningen av nämnda frågor överlätes åt gode män i huvudsaklig
överensstämmelse med vad som jämlikt 18 § väglagen gällde
rörande de i 14—17 §§ omförmälda ersättningsfrågor. Departementschefen
förklarade för sin del, att han visserligen icke ville bestrida,
att vissa fördelar skulle kunna vinnas genom ett sådant förfarande, men
att han dock ej funne skäl att för det dåvarande upptaga något förslag
därom. Frågan om bestämmande av stället, varest väglagningsämnen
tjänligast och till minsta skada för jordägaren finge avhämtas, syntes
icke lämpa sig för obligatoriskt överlåtande åt gode mäns prövning.
Att återigen till gode män hänvisa endast ersättningsfrågan, som väl i
de flesta fall borde kunna av domstol i sammanhang med den förra
frågan lättast avgöras, vore att onödigtvis inveckla förfarandet och
betunga parterna med kostnader. I varje fall syntes det ej väl förenligt
med vår rättsuppfattning att vid tvist förmena parterna att för dess
slitande påkalla domstols prövning och, om alltså gode männens beslut
i dessa frågor skulle få hos domstol klandras, vore med förändringen
föga vunnet. För övrigt stode det parterna fritt att, om de därom
åsämjdes, anlita skiljemän för såväl den ena som den andra frågan.

Uti en vid 1914 års första riksdag inom andra kammaren väckt
motion upptogs frågan ånyo. I motionen yrkades, att riksdagen måtte
besluta sådan ändring av 33 § väglagen, att i densamma inrymdes
befogenhet för kronolänsman med biträde av två nämndemän att utsyna,
varest väglagningsämnen för de allmänna vägarnas underhåll tjänligast

89

och till minsta skada för jordägaren finge avhämtas, samt bestämma,
till vilket belopp ersättning därför skulle utgivas.

Till stöd för detta yrkande anfördes i motionen huvudsakligen
följande. Om en väghållare icke fullgjorde sin underhållsskyldighet på
det sätt, att han påförde vägen tillräcklig mängd väglagniogsämne, eller
om det ämne, som påförts, icke vore av den beskaffenhet, att det av
vägsynen godkändes, kunde han efter åtal vid häradsrätten dömas till
böter. Gott väglagningsämne funnes icke på långt när överallt, och
erfarenheten hade visat, att jordägaren icke alltid vore villig upplåta
sådant, där detta likväl kunnat ske utan nämnvärd skada för hans egendom.
Då väglagen stadgade, att den, som fått sig tilldelad underhållsskyldighet
för en väglott, också ovillkorligen skulle fullgöra denna sin
skyldighet, borde även denna lag innehålla en bestämmelse, som gjorde
det möjligt för väghållaren att även mot en jordägares bestridande
utan alltför stora kostnader skaffa sig rätt att taga väglagningsämne
å annans mark. För tillgodoseende av detta intresse funnes stadgande
meddelat i 33 § väglagen. För att erhålla den rätt, som i nämnda
paragraf avsåges, å annans mark, som icke tillhörde kronans allmänningar
och jordbruksdomäner, fordrades emellertid stämning till häradsrätten
samt laga syn med åtföljande orimliga kostnader i förhållande till den
tvist det gällde att lösa. Då framställde sig den frågan, huruvida ingen
annan form funnes att lösa en sådan tvist utan risk, att den ena eller
andra partens intressen träddes för nära. Enligt 35 § i nämnda lag
skulle vägsyn förrättas av länsman med biträde av två nämndemän.
Dessa personer vore i allmänhet, genom biträde vid vägsyner inom sin
ort, erfarna män på detta område och därför så väl skickade att bedöma
en sådan fråga som denna, att man tryggt kunde anförtro dess
avgörande åt den ordinarie vägsynen. Detta så mycket hellre som våra
nämndemän i allmänhet själva vore jordägare och väghållare och, då
det gällde att fatta beslut i en sådan fråga som denna, vore bundna
av sin domareed.

På grund av riksdagens upplösning hann förevarande motion ej
att slutbehandlas.

I motion i andra kammaren vid 1915 års riksdag återupprepades —
under åberopande jämväl av samma motivering — det i nyssberörda
motion framställda yrkande.

Jordbruksutskottet avstyrkte motionen i sitt däröver avgivna utlåtande,
enär utskottet ej funne sig övertygat om lämpligheten eller
behovet för närvarande av den ifrågasatta ändringen. Olägenheterna
av nu stadgade förfaringssätt, som, där överenskommelse ej kunde

Vägkommissicmen. II. 12

90

träffas, nödvändiggjorde stämning till häradsrätten och prövning genom
denna av tvistefrågan, syntes hava avsevärt överdrivits av motionärerna.
Dessa tycktes nämligen förutsätta, att häradssyn som regel
skulle vara erforderlig för häradsrätts prövning av ifrågavarande angelägenhet,
vilket i sin ordning skulle medföra oskäliga kostnader. Enligt
vad erfarenheten gåve vid handen torde det tvärtom vara jämförelsevis
sällsynt, att häradssyn för sådant ändamål behövde ifrågakomma, utan
syntes i flertalet fall, där frågan dr oges inför häradsrätt, avgörandet
kunna grundas på under vederbörande rättegång inhämtade, av rätten
vitsordade upplysningar rörande förhållandena på platsen för den ifrågasatta
grus- eller stentäkten. I sådana fall torde kostnaderna ej bliva
större än vid vilket annat förfarande som helst för lösande av tvist,
därest det skulle erbjuda garanti för objektivt bedömande och lämna
nödig trygghet. Vidare borde ihågkommas, att vägstyrelse ägde rätt
att ingripa för att få behovet av väglagningsämnen tillgodosett, en utväg,
som torde anlitas i många fall, där tvister av större betydenhet uppstode
eller eljest förhållandena sådant påkallade. I det stora flertalet
fall, då frågan gällde jämförelsevis mindre ekonomiska värden, torde
emellertid parterna träffa uppgörelse i godo och undvika rättegång.
Uppstode tvist — och denna kunde ju gälla större värden, exempelvis
grustäkt för underhåll av längre vägsträcka och å mark, som för jordägaren
på grund av särskilda omständigheter kunde hava synnerligt
värde — syntes det utskottet icke tillrådligt att minska den rättstrygghet,
som den nu gällande ordningen i sådant fall skänkte. Motionärernas
förslag att lägga häradsrätts ifrågavarande befogenhet i händerna på
förrättningsmännen vid vägsyn vore enligt utskottets mening föga välbetänkt,
vare sig man såge saken från jordägarens eller de väghållningsskyldigas
synpunkt.

Utskottet erinrade vidare, att 1914 års riksdag i en till Kungl.
Maj:t avlåten skrivelse anhållit om utredning angående rätt för under -hållsskyldig i avseende å enskilda vägar att taga väglagningsämnen å
annans mark och i sammanhang därmed uttalat sig för bestämmande
genom en på särskilt sätt utsedd skiljenämnd av förutsättningarna och
villkoren för tillgodonjutande av en dylik rätt. Utskottet ansåge emellertid
för sin del, vad riksdagen sålunda i fråga om enskilda vägar anfört,
icke böra tillmätas någon avgörande betydelse för här ifrågavarande
spörsmål rörande de allmänna vägarna. Oavsett de tvivelsmål utskottet
hyste i fråga om antagandet, att kostnaderna för ett sådant skiljemannaförfarande
skulle i någon avsevärdare mån eller under alla förhållanden
understiga dem, som betingades av prövning genom häradsrätt, borde

I

91

man ej förbise, att utsträckningen av och trafikförhållandena å de allmänna
vägarna medförde helt andra och större anspråk på mängden av
för deras underhåll erforderliga väglagningsämnen.

Vid utskottets utlåtande var fogad en av sex ledamöter underskriven
reservation, i vilken anfördes bland annat följande. För att
kunna rättvist bedöma alla de omständigheter, som borde hava inflytande
på frågan, var och till vilket pris väglagningsämnen måtte få tagas,
vore otvivelaktigt i ett flertal fall häradssyn erforderlig. Att vid sådant
förhållande kostnaderna ofta nog bleve oproportionerligt höga, syntes
reservanterna obestridligt. Därtill komme att, där klagan fördes över
häradsrättens utslag, en avsevärd tid hunne förflyta, innan frågan bleve
slutgiltigt avgjord, och att under därav föranlett dröjsmål det kunde
vara fara värt, att vägen försämrades eller vägunderhållarna förorsakades
oskäliga utgifter till följd av nödvändigheten att förskaffa sig erforderliga
vägfyllnadsämnen från annan, mera obekvämt belägen plats. Reservanterna
funne därför fullgoda skäl tala för en förenkling av förfarandet
ifråga. Emellertid kunde med fog ifrågasättas, huruvida motionärernas
förslag att lägga häradsrättens förevarande befogenhet i händerna på
kronolänsman och två nämndemän — eller samma personer, som vore
tjänstförrättande vid vägsyn — vore välbetänkt. Emot en dylik anordning
mötte åtskilliga betänkligheter, främst med hänsyn därtill att
de av motionärerna föreslagna synemännen icke alltid torde besitta den
erfarenhet och noggranna kännedom om de lokala förhållandena i varje
särskilt fall, som motionärerna gjorde gällande. Reservanterna ville
ytterligare framhålla, att riksdagen år 1914 i ovan omtalade skrivelse
till Kungl. Maj:t i fråga om rätt att till fullgörande av skyldighet att
underhålla enskild väg taga väglagningsämnen å annans mark, förordat
en sådan ordning med avseende å nämnda rätts tillgodonjutande, att,
då frivillig överenskommelse därom ej kunde träffas, det lämpligen
borde överlåtas åt en nämnd att slutligt bestämma, var och under vilka
villkor väglagningsämnen finge tagas, beloppet av ersättningen därför
ävensom befogenheten av de villkor i övrigt, som av markägare kunde
hava uppställts. Beträffande sammansättningen av denna nämnd hade
riksdagen funnit skäl föreligga för ett övervägande, huruvida icke nämnden
kunde bestå av tre personer, valda bland nämndemän eller gode män i
skiftesärenden på så sätt, att jordägaren skulle äga rätt att utse en
ledamot, den eller de väghållningsskyldiga en och de sålunda utsedda
den tredje. Det syntes reservanterna vara eu näraliggande och följdriktig
utveckling av det sålunda föreslagna tillvägagångssättet att, även
beträffande allmänna vägar, häradsrätts uppgift i förevarande avseende

92

övertoges av en på dylikt eller likartat sätt åstadkommen skiljenämnd,
så mycket hellre som det knappast kunde anses önskvärt eller eljest
av förhållandena påkallat, att vid tvist om rätt att taga väglagningsämne
å annans mark olika förfaringssätt skulle tillämpas beträffande allmänna
och enskilda vägar. På grund av vad sålunda och i övrigt anförts
hemställde reservanterna, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta utreda och till riksdagen
inkomma med förslag till förenklade bestämmelser i avseende å det i
33 § av lagen om väghållningsbesvärets utgörande å landet den 23
oktober 1891 stadgade förfaringssätt, då någon vill å annans mark
taga väglagningsämnen och överenskommelse med jordägaren ej kan
träffas.

Vid frågans behandling i kamrarna biföll första kammaren vad
utskottet i sitt utlåtande hemställt, medan andra kammaren med avslag
å utskottets hemställan antog det förslag, som innefattades i nyssberörda
reservation. Frågan hade genom kamrarnas skiljaktiga beslut
således förfallit.

P. M. af Ugglas.

Bilaga 6

P. M.

OM HJULRINGSBREDDEN Ä ANSPANNSFORDON OCH AUTOMOBILER
MED HÄNSYN DELS TILL VÄGBANANS MOTSTÅNDSFÖRMÄGA,
DELS TILL VÄGTRANSPORTERNAS EKONOMI

95

I. Vägbanans motståndsförinäga.

För att en vägbana skall utan att menligt åverkas kunna motstå den trafik,
som får framföras å densamma, måste givetvis vägen vara så byggd, att några
hjulspår ej uppstå, därest vägen väl skötes och åkdonen (resp. automobilerna) äro
försedda med erforderlig bredd å hjulringarna samt hastigheten, varmed fordonen
framföras, icke överskrider den normala. Härmed må förstås, att den i viss mån
elastiska vägbanan bör utan större, otillåten formförändring även under de mest
ogynnsamma väderleksförhållanden, såsom vid källossning, efter långvarig nederbörd
etc., kunna uthärda trafikens förstörande påfrestning. Då man ej i Sverige (lika
litet som i utlandet) är ekonomiskt i stånd att bygga alla vägar för tung trafik,
utan måste allt efter trafikens tyngd och omfattning utföra vägarna efter olika
standard — vägklasser —, framträder alltså för varje sådan vägklass kravet på
ett visst minimum av motståndsförmåga.

Dels med erfarenhet från några vägbyggnader här i landet (vid Mörby, Djursholm
och Saltsjö-Duvnäs), dels med ledning av tillgänglig utländsk litteratur på
området anser undertecknad, att vi skola bliva ekonomiskt i stånd att skaffa oss
vägar av I kl. med en minsta motståndsförmåga mot rörligt hjultryck av 6.5 kg. per
kvadratcentimeter (cnr), varvid det angivna talet (6.5 kg.) avser hjulets medeltryck
mot den vid framrullningen berörda delen av vägbanan. För att erhålla sådan
motståndsförmåga måste vägarna vara makadamiserade och vältade samt antingen
hava mycket god naturlig grund eller förstärkts genom bärlager.

I fråga om vägar av II kl. bör märkas, att deras styrka måste i mån
av trafikens storlek och tyngd närma sig hållbarheten hos I kl. vägar. Den nedre
gränsen för motståndsförmågan mot hjultryck måste sättas till 4.5 kg. per cm2, ty
i annat fäll är även en lättare last-automobiltrafik icke möjlig (se längre fram).
Våra nuvarande bästa makadamiserade vägar torde, om de avvattnas ordentligt,
hava den för II kl. vägar angivna hållbarheten.

HI kl. vägar böra givetvis under alla förhållanden tåla vanlig åkdonstrafik.
Då denna i själva verket blott är obetydligt lättare än trafik med luftringade
automobiler, bör den nu nämnda klassens vägar hava en så stor motståndsförmåga
mot hjultryck, att den kan tåla även en sådan trafik av ringare omfattning, och
har det därför ansetts, att motståndsförmågan måste uppgå till lägst 3.5 kg. per cm2.
Denna styrka motsvarar också genomsnittshållbarheten hos våra bättre skötta,
grusade (ej makadamiserade) allmänna vägar vid ogynnsam väderlek.

I detta sammanhang bör meddelas, att åtskilliga av våra nuvarande allmänna
vägar vid otjänlig väderlek icke torde hava mer än c:a 2.5 kg. motståndsförmåga,
räknat per cm2 — detta i första hand på grund av bristande avvattning
och därav föranledd uppmjukning av vägbanan. De nu avgivna siffervärdena för
motståndsförmågan mot rörligt hjultryck utgöra de för resp. vägar tillåtna medeltrycken
per ytenhet. I verkligheten växlar trycket från 0 till ett visst fnaximivärde.

96

Huru stort detta är för de olika vägtyperna, kan ej angivas, men torde kunna uppskattas
till något över en och en halv gång medeltrycket.1

Det är ju givet, att våra nuvarande vägar liksom också de förbättrade vägar,
som genom den nya väglagen avses skola komma till stånd, under torr väderlek
hava en flerfaldigt större motståndsförmåga, än vad de ovan anförda talen ange.
Likaså torde deras bärförmåga av stillastående last vara betydligt — bortåt 50 %
— större än motståndsförmågan mot den här omliandlade trafikbelastningen. I detta
sammanhang bör meddelas, att de ovan angivna siffrorna hava framkommit efter
undersökning av trafik med häståkdon. Automobiler med /ärwhjulringar hava så
liten hastighet, att de i nu berörda hänseende torde kunna betraktas såsom vanliga
åkdon. Beträffande automobiler med gummihjul hänvisas till de i det följande intagna
uppgifterna, hämtade från utlandets facklitteratur.

Till den åverkan, för vilken vägarna äro utsatta genom fordonen, kommer
givetvis också den genom dragarnas skodda hovar skedda upphackningen av vägbanan.
Denna sak faller emellertid utom ramen för den här föreliggande utredningen.

II. Olika hjulringsbredders åverkan å vägbanan.

För att praktiskt kontrollera lämpligheten av de under I här ovan angivna
minsta värdena för vägars motståndsförmåga mot rörligt hjultryck (trafik) hava en
del undersökningar, ledda av ingenjören John Nordenmark, blivit gjorda. Då ju
givetvis undersökningarna måst inskränkas till att omfatta ett fåtal hjulringsbredder,
hava hjul av 5 och 10 cm. bredd blivit utvalda och använda å en fyrhjulig vagn,
lastad vid olika prov till 700 å 1,650 kg. total vikt inklusive den egna vikten.
Det förra måttet å hjulringarna representerar en för närvarande inom vårt land
allmänt använd bredd -— man kan säkerligen säga av bredare slaget — och den andra
utgör den för vanliga paråkdon erforderliga bredden (se längre fram).

Vid granskning av de vid samma belastning och å samma väg uppkomna
nedsjunkningarna vid användning av 5 cm. resp. 10 cm. hjulringsbredd visade det
sig att i senare fallet — vid användning av 10 cm. bredd å hjulringarna — nedsjunkningen
var endast en fjärdedel av den i förra fallet. Det bör särskilt observeras,
att nedsjunkningen å dåliga vägar vid otjänlig väderlek (med en motståndskraft
av 2.5 kg. per cm?) kan uppgå till 5 å 6 cm. Att en stor extra dragkraft
erfordras för att draga fram ett lass vid en sådan nedsjunkning, är ju givet. Storleken
av denna ökade erforderliga dragkraft i jämförelse med den dragkraft, som
behöves för att draga fram samma lass, då vägbana och hjulringsbredder stå i
lämplig relation till varandra, framgår av det efterföljande. 2

1 Om deri mot vägen anliggande delen av hjulringen utgjorde en parabel och vägbanan
vore fullständigt elastisk (som den icke är vid ogynnsam väderlek), skulle maximitrycket vara exakt
50 % större än medeltrycket.

’ Det bör i detta sammanhang meddelas, att synnerligen omfattande och noggranna försök
för samma ändamål gjorts i Norge av vägdirektören J. Skougaard, som sammanfattar sina rön i
följande uttalande: »Användandet av breda och höga hjul icke allenast sparar vägbanan och
underlättar vägens underhåll, utan medgiver även ett fullständigare utnyttjande av dragkraften,
så att man alltså kan under eljest lika förhållande transportera större lass.»

Försöken beskrivas av överstelöjtnant Th. Helleberg i en uppsats, intagen i »Vägfrågans
utveckling i Sverige».

97

III. Erforderlig dragkraft för att draga fram en viss last å olika vägar.

Ändamålet med åstadkommandet av goda vägar och införandet av breda hjulringar
är ju i första hand att erhålla ett billigt, ändamålsenligt vägunderhåll samt
att möjliggöra framförandet av större lass och därigenom erhålla billigare transportkostnader
utan att anstränga dragama mera än för närvarande. Ja, genom alla gropars
och hjulspårs borttagande från våra vägar bliva dragarna befriade från alla ryck och slitningar,
varför i själva verket dragarnas arbete, även om det i kilogrammeter är endast
obetydligt mindre, blir väsentligt lindrigare. De huvudsakliga faktorer, som inverka på
behovet av större eller mindre dragkraft för visst lass, äro dels hjulens nedsjunkning
i vägbanan, dels vägens större eller mindre lutning. Undersökningar i dessa avseenden
äro gjorda i samband med de förut anförda, varvid användes den nämnda
vagnen med en total vikt av intill 1,650 kg. Härtill kommer den egna vikten
av hästarne med i detta fall c:a 900 kg. Med dragkraft förstås i detta sammanhang
den kraft, som dragama lägga i selen, eller, vilket är detsamma, den
spänning, som dragama åstadkomma uti draglinorna (skacklarne) vid lassets framforslande.

Som naturligt är, spela vägens lutningsförhållanden en mycket viktig roll.
En jämförelse exempelvis av undersökningsvärdena för lutningen 1:100, som ju i
praktiken ej betraktas som backe, med värdena för lutningen 1 :20 eller den
vanliga maximilutningen å nya vägar gav vid handen, att det uppstod en spänning
i draglinorna å II kl. väg och med 10 cm. breda ringar i förra fallet 88 kg., i
senare fallet ej mindre än 150 kg. För de sämre vägtypema blir lasset så svårt
att förflytta, att i vissa fall två hästar ej förmå draga fram detsamma. Gå vi ut
ifrån, att lutningen 1:20 är ett ordinärt maximum, så visar det sig sålunda, att å
ett flertal av våra nuvarande vägar ett par hästar ej komma fram med 1,650 kg.-lasset, om vagnen har 5 cm. smala hjulringar — allt naturligtvis, som flera gånger
här ovan betonats, under den förutsättningen, att vägarna blott hava sin ovan angivna
minsta motståndsförmåga. Vid de nu angivna slutsatserna har såsom utgångspunkt
tagits, att ett par hästar kunna utveckla en dragkraft vid ihållande arbete av 220 kg.
Detta torde erfordra en närmare förklaring.

IV. Hästars dragförmåga.

Det har givetvis sin stora betydelse för en utredning om erforderlig hjulringsbredd
på åkdon att känna dragarnas (hästarnas) dragförmåga under olika förhållanden,
ty denna dragförmåga är grundläggande för beräkning av lassens tyngd
och sålunda av den last, som varje särskilt hjul kan uppbära. Till grund för
beräkningarna av dragares arbetskraft och arbetsförmåga har legat en hel del
Vågkommissionen. II. 13

98

undersökningar, verkställda uti Amerika, Danmark och Norge.1 De här nedan
anförda uppgifterna avse väl fodrade hästar om 350 kg. vikt — eller av den
genomsnittsstorlek, som förekommer å landsbygden i de huvudsakligen åkerbrukande
delarna av landet. Det är att märka, att både dragkraften och arbetseffekten
sjunka med stigande färdhastighet, om denna uppdrives över 4 km. per timme. Vid
en hastighet av 16 km. per timme rår hästen endast med sig själv och uträttar
alltså intet dragarbete. Mellan en hastighet av 3 och 4 km. per timme har en
häst sin största nyttiga effekt och uträttar alltså mesta arbete. I den mån, som
lasset och sålunda även den erforderliga dragkraften ökas, måste hästen ju minska
sin hastighet för att rå med lasset. När hastigheten på grund av lassets tyngd
nedgått under 1 km. i timmen, är hästens arbetsprestation praktiskt taget ingen, och
resultatet blir, om lasset skulle ytterligare ökas, blott ryckningar och slitningar utan
vidare framåtskridande. I fråga om parhästars dragkraft och arbete torde nog den
allmänna föreställningen vara, att de uträtta lika mycket som två enbetshästar. Så
är emellertid ej fallet. Parets prestation är blott omkring 5/„ av summan av samma
hästars prestation var för sig — detta, emedan de ej kunna draga fullkomligt jämnt.
Emellertid är det icke desto mindre ofta ekonomi att köra par, ty dels kan antalet
körkarlar minskas, dels väger en parvagn jämförelsevis obetydligt mer än en enbetsvagn,
varför så mycket mera gods kan lastas å densamma. Vare sig det nu är
fråga om enbets- eller parkörning, ernås hästarnas största dragkraft vid 1 km.
hastighet. För en häst utgör dragkraften vid denna hastighet c:a 130 kg. och för
paret 220 kg.

Det är naturligt, att man för enstaka kortare prestationer kan ernå större
arbetsresultat hos hästar. De värden, som i så fall kunna påräknas av de omhandlade
hästarna om 350 kg. vikt, utgöra c:a 180 kg. för en häst och 300 kg. för
paret hästar. Ifråga om det nyttiga arbetsresultat, som kan vinnas med fullt
utnyttjande av sådana hästar vid användning i ena fallet av 5 cm. bredd, i andra
fallet 10 cm. bredd å hjulringarna, bör bemärkas, att det är olika för olika vägtyper
och olika lutningsförhållanden. För lutning 1:100 (fullt horisontal väg
linnes ju i verkligheten ej annat än å kortare sträckor), och dagsverkskostnad av 9
kronor för ett par hästar med körkarl kan teoretiskt per dag intjänas nära 10 kronor
genom den ökade last, som kan läggas å åkdonet. Vid ökade stigningar minskas
arbetsvinsten, men är vid den normala maximilutningen av 1:20 dock avsevärd,
nämligen vid 9 kronors dagsverkspris lägst 1.2o kr. vid I kl. väg och högst 7.5 o kr.
vid dålig väg — allt per dag. Emellertid har ju i verkligheten en väg aldrig
konstant lutning, varför de angivna vinsterna måste med hänsyn härtill j>förmedlas».

Vidare måste en reduktion verkställas på den grund, att hästarna ej ständigt
draga lass under dagens 10 arbetstimmar, utan vänta vid lastningar och lossningar
samt i de flesta fall gå med tom vagn i den ena riktningen. Man torde kunna
uttala, att i genomsnitt blott en fjärdedel av arbetstiden användes för själva lasskörningen.

Slutligen är att märka, att vinsterna äro större i samma mån, som vägarna
äro dåliga. För lantbrukets räkning ske landsvägstransporterna i stor utsträckning
under vår och höst. Som ett medelvärde bör kunna antagas, att den jordbrukande

1 Se överstelöjtnant Th. Hellebergs hjulringsutredning, intagen uti »VagfrAgans utveckling i
Sverige», av undertecknad utgiven 1913 å Sv. Teknologföreningens förlag.

99

befolkningen transporterar sina förnödenheter och produkter till c:a 40 % under de
för vägarnas motståndsförmåga ogynnsamma tiderna av året.

De teoretiska vinsterna reduceras med hänsyn till arbetstidens användning
och transporternas fördelning under året i praktiken antagligen till c:a 1/10, därest
man vill uppställa en kalkyl för hela årets transporter med vagn.

Tabellerna A och B upptaga sådana förmedlade värden med utgångspunkt från
några olika förekommande medelvärden å lutningsförhållandena. I samma tabeller
äro också införda värden för en enbets tvåhjulig kärra av den konstruktion, som
användes i Stockholmstrakten.

För att jämföra de angivna medellutningama med bekanta förhållanden,
torde kunna sättas:

medellutning 1:80
» 1:60

» 1:40

» 1:30

» 1:27

» 1:17

= väg å utpräglat slättland,

= väg i allmänhet å slättbygd,
= väg i »Sörmlandsbygd»,

= väg i Bergslagen,

= väg i Värmlands skogsbygd,
— väg i fjälltrakter.

När man nu utgår ifrån, att en sats nya breda hjul för en fyrhjulig arbetsvagn
kostar c:a 75 kronor (utan bössor), kan man snart med ledning av de förut
angivna tabellerna räkna ut, att det ej behöves mer än en kort tid för att intjäna
utlägget för de nya hjulen.

I det föregående har av praktiska skäl utredningen i huvudsak omfattat
endast två hjulringsbredder, nämligen 5 och 10 cm., ävensom endast en fyrhjulig
och en tvåhjulig arbetsvagn. Utredningen har avsett att giva en inblick i
de breda hjulringarnas betydelse för å ena sidan vägbanans vidmakthållande, å andra
sidan möjligheten av mera ekonomiska vägtransporter.

I det följande kommer att lämnas en teknisk motivering till de i förslaget
till väglag upptagna bestämmelserna angående minsta tillåtna hjulringsbredd för olika
slags fordon och olika maximibelastningar å hjulen. %

V. förmer och föreskrifter i utlandet beträffande hjulringsbredden, vilka skulle
kunna anpassas efter svenska vägförhållanden.

Det är självklart, att normer för hjulringarnas bredd icke kunna vara .lika
inom olika länder. Därtill äro trafik- och vägförhållanden allt för skiljaktiga. Även
sedan den avsedda förbättringen i väghållningen inom vårt land inträtt, måste de
svenska vägarna vid jämförelse med exempelvis Tysklands, Frankrikes och Englands
vägar betecknas såsom svaga. I dessa länder gällande praxis eller föreskrifter om
hjulringsbredder äro alltså ej användbara inom vårt land. Däremot torde de danska,

100

norska och holländska vägtyperna kunna sägas mera motsvara våra blivande vägar.
En översikt över lagstadganden och praxis om hjulringsbredden i dessa länder meddelas
därför här nedan.

I Danmark äro följande hjulringsbredder fastställda: i 8 amt 7.5—8 cm. och
i andra 8 amt 10—10.4 cm. Dessa mått gälla överhuvud för fordon, som användas
till godstransporter å landsvägarna, och i några fall även för åkdon, avsedda för
5—7 passagerare. I några amt angives i föreskrifterna, att påbudet avser lass om
minst 1,500 kg. vikt.

I Norge äro inom 15 amt gällande bestämmelser, som i sammandrag kunna
återgivas sålunda:

2-hjuliga fordon skola hava 6.5 — 10 cm. hjulringsbredd; 4-hjuliga fordon
6.5—13 cm. breda hjulringar.

Emellertid har ett amtsingenjörsmöte 1906 uttalat önskvärdheten av hjulringsbreddens
bestämmande till:

för 1-spända fordon minst 8 cm.

» 2- » » » 10 »

»3-» » »12»

samt hjulringsdiameter:

för 2-hjuliga fordon minst 90 cm.

» 4- » » » 70 »

Nyligen har amtsingenjören i Stavanger föreslagit:

för 2-hjuliga fordon:

vid total vikt intill 800 kg. minst 7.8 cm.

» » » över » » » 10 »

för 4-hjuliga fordon:

vid total vikt intill 1,400 kg. minst 7.8 cm.

» » » över » » » 10 »

För Holland har föreslagits, att hjulringsbredden skall vara:

1 cm. för varje 30 kg. av hjultrycket, dock att dessa 30 kg. få ökas med 1
kg. för varje decijneter av hjulets diameter.

I detta sammanhang kan nämnas, att den internationella vägkongressen i
Paris (1908) uttalade, att hjultrycket ej bör överstiga 150 kg. per cm. av hjulringens
bredd.1 Som synes, gäller detta uttalande för fordon, som trafikera mycket starka vägar.

VI. Nuvarande föreskrifter om hjulringsbredden i Sverige.

I Sverige finnas som bekant tvenne förordningar angående hjulringsbredden,
nämligen dels automobilförordningen (av den 30 juni 1916), dels hjulringslagen (av
den 28 juni 1907).

1 De engelska och amerikanska deltagarna i kongressen ansåge sig ej kunna biträda beslutet,
emedan de ansågo vägarna vore i allmänhet allt för svaga för ett sådant tryck. De föreslogo
i stället 105 kg. per cm. av hjulringsbredden, varjämte skulle fordras, att hjuldiametern
skulle vara minst 90 cm. vid ett sådant maximitryck.

101

Den förra förordningen föreskriver, att hjulringarna å automobiler med hjulringar,
som icke äro av mjukt eller elastiskt ämne, skola vara 8 cm. för ett hjultryck
av högst 400 kg. För varje överskjutande fullt eller påbörjat 50-tal kg. av
hjultrycket skall hjulringsbredden ökas med 0.5 cm., dock erfordras icke i något
fall större bredd än 25 cm. Ifråga om bredden av hjulringar av mjukt och elastiskt
ämne, komma jämlikt automobilförordningen föreskrifter, därest så befinnes erforderligt,
att utfärdas av Kungl. Maj:t.

Hjulringslagen föreskriver en minsta bredd av 7 å 12 cm., oberoende av antalet
hjul å åkdonet, lastens storlek och antalet dragare, varmed fordonet framforslas.

VII. Förslag till bestämmelser för bredden å hjulringar på fordon,
som användas å de svenska allmänna vägarna.

a. Allmänna beräkningsgrunder.

Som synes av ovanstående uppgifter, finnes i olika länder en hel mängd olika
föreskrifter, vilka sinsemellan äro mycket divergerande och till och med så att säga
skära varandra. Då vi nu emellertid i Sverige i och med den nya väglagen vilja
införa vissa minimifordringar å våra vägar, erhålles i dessa fordringar en basis för
bestämmandet av lämpliga hjulringsbredder. Utgångspunkten är därvid — i anslutning
till vad som här ovan under avdelning I anfördes — följande:

Den mot vägbanan vilande delen av ett fordons hjulringar får ej utöva större
medeltryck per ytenhet än som motsvarar vägbanans minsta motståndsförmåga.
Med andra ord betyder detta, att den mot vägen vilande ytan av en hjulring måste
vara så stor, att hela hjultrycket, fördelat lika på varje kvadratcentimeter av
beröringsytan, ej överstiger å

I kl. väg ....................... 6.5 kg.

II » » 4.5 å 6.0 kg.

III » » 3.5 å 4 o »

eller de i det föregående angivna värdena för vägbanans motståndsförmåga vid
ogynnsam väderlek. Då emellertid de för II och III kl. väg angivna värdena äro
gränsvärden, har för räkningarnas förenkling valts medelvärden, nämligen:1

för II kl. väg + 4.5 _ g 25
2

TTT 3.0 "f 4.5 Q i

» III > » ----- = 3.75 kg.

2

Vid beräkningen av den sålunda erforderliga hjulringsbredden måste man ju
gå ut ifrån, att hjulet alltid sjunker ned något i vägen — dock ej så mycket, att
hjulspår bildas. Man kan då uppställa den frågan: huru mycket får ett hjul nedsjunka
i vägbanan, utan att man skall rubricera märket efter hjulet såsom hjulspår?
Härom kunna givetvis åsikterna vara delade. För sin egen del anser undertecknad,

1 Jämför, vad härom anföres längre barn under e. sammanfattning.

102

att man under inga villkor kan medgiva en större temporär nedpressning, än att pilhöjden
på den mot vägen anliggande hjulringsdelen uppgår till 0.5 cm. För de
vanliga hjulringsdiametrarna av 65 till 100 cm. blir motsvarande längd av den mot
vägen pressande hjuldelen följande:

65	cm.	diameter............
70	»	» ............
75	»	»
80	»	» .......
85	»	» ............
90	»	»
95	»	X> ............
100		»

11.4 cm. längd

11.8 » »

12.2 » »

12.6 » »

13.o » »

13.4 » »

13.8 » »

14.2 » »

För varje mot vägen anliggande centimeter av hjulringens bredd erhålles
sålunda en tillåten last vid 65 cm. hjuldiameter av:

vid I kl. väg: 6.5 x 11.4 kg.

» II » » 5.25 x 11.4 »

» III » » 3.75 x 11.4 » 0. s. v.1

Den erforderliga hjulringsbredden beräknas enligt följande formel:

B =---— , där

r s

B = hjulringsbredden i cm.

P = belastningen per hjul i kg.
y — tillåtna medelbelastningen i kg. per cm2.

S = bärytans längd i cm.

I fråga om värdet av S i förhållande till hjuldiametern har man den geometriska
formeln:

c:y <;v*c "X

Om h, anliggningsytans pilhöjd, enligt det föregående bestämmes till 0.5 cm.
erhålles:

S = V 2 D—1

Då emellertid potensen y2 D—1 är tämligen
besvärlig att använda, har densamma
för vissa värden å hjuldiametern (D) approximerats
till en rät linje, som uttryckes:

S = 6.3 + 0.7 7 —

10

1 Den läsare, som ej önskar ingå på den matematiska behandlingen av ämnet, kan lämpligen
direkt härifrån övergå till e. Sammanfattning.

103

Denna approximation gäller nämligen för hjuldiametrar från 65 cm.
och uppåt (D ^ 65) så långt som praktiskt taget kan erfordras, eller till
en lijuldiameter av 150 å 180 cm. Vid de större diametrarna ger den större värde
än den ursprungliga formeln, men detta torde vara en fördel, ty vid insättning i

formeln B = — blir vid samma belastning (P) den erforderliga bredden (B) något
y S

mindre vid dessa stora diametrar. Vägbanan har nämligen, som framgått av det
föregående, en i viss grad plastisk konsistens. Detta medför, att undanskjutningen
av vägbanans material alltid blir svårare och nedsjunkningen härigenom mindre, då
trycket vid hjulets framrullande blir mera vertikalt, - ett förhållande, som ju inträder
vid större hjul. Formeln kan alltså sägas genom approximationen giva bättre
resultat än i ursprungligt skick. I fråga om små diametrar (D < 65 cm.) är approximationen
ej användbar, men då, såsom längre fram skall närmare beröras, hjul av
mindre storlek än anförda 65 cm. icke må tillåtas å fordon, som framföras å
allmän väg, är approximationens oanvändbarhet i berörda hänseende utan betydelse.

Koefficienten y är enligt det föregående för:

I kl. väg........................................................ 6.5 kg. per cm2.

II » » ........................................................ 5.25 » » »

in » » ........................................................ 3.75 » » »

Insättas dessa värden tillsammans med approximationen för S, erhållas något
avrundade värdena å yS, nämligen för I kl. väg:

/ Si = 6.5 (6.3 + 0.7 7 = 5 (8 + etc.

Genom den nu omhandlade transformeringen och approximationen hava formlerna
för resp. I, II och III kl. väg fått det mycket enkla utseendet:

P

104

b. Formler för vanliga åkdon.

Emellertid äro formlerna ej användbara i sitt ovanstående skick. De angiva
måttet för ett vanligt vagnshjuls erforderliga bärande bredd. Nu veta vi, att en
hjulring av järn eller stål inom kort förslites i kanterna, så att dessa bliva runda
eller sneda. Dessa avnötta kanter verka som en kil: de bidraga att skjuta vägmaterialierna
åt sidan. Kantens förmåga att bära — den vertikala komposanten av
reaktionen —- är så liten, att hjulringens bäryta i själva verket reduceras med 1 cm.
vid slitna hjul (de flesta torde i praktiken vara slitna). Som ersättning härför
måste hjulen göras av motsvarande större bredd, d. v. s. i formlerna måste ett
tillägg av 1 cm. göras vid beräkning av hjulringsbredden.

Med ledning av allt det föregående får man nedanstående slutgiltiga formler
för beräkning av hjulringsbredden å landsvägsfordon, nämligen:

för I kl. väg Bi = l +

II » » Bil = 1 + -

4

» III » » Bni = 1 + -3

\ 10 /

Dessa formler äro tillämpliga också för automobiler med jävnhjulringar, varvid
dock göres den förutsättningen, att de ej framföras med större hastighet än 10
å 12 km. per timme.

I detta sammanhang bör något anföras beträffande hjulringsbredden å fjädrade
fordon. Det är givet, att med hänsyn till den genom vagnsfjädrarna åstadkomna
mjukare gången hos ett fordon vägbanan åverkas i mindre grad, än vad
fallet är vid framförandet med samma hastighet av ofjädrade, lika belastade fordon.
Detta har ock kommit till synes i föreskrifter för hjulringsbredden, utfärdade i vissa
av Norges amf. Enligt dessa föreskrifter får hjulringsbredden å tjädrade lastfordon
vara från 0.5 till 2.5 cm. d. v. s. 5 å 25 % eller i genomsnitt 15 % mindre än
å ofjädrade fordon. Emellertid bör man för svenska förhållanden taga sikte på,
att fjädrar anbringas å landsbygdens hästfordon i huvudsak endast i de fall, då man
använder fordonet helt eller delvis för körning i trav. Genom denna större körhastighet
bliva emellertid stötarna mot vägbanan givetvis häftigare än vid körning
i skritt. Man torde i fråga om denna ökade åverkan genom hästfordonen kunna
använda samma normer för bestämmande av hjulringsbredden som anses lämpliga i
fråga om automobiler med hänsyn till deras åverkan av vägbanan vid olika hastigheter.
Enligt de för automobiler framdeducerade formlerna, ökas hjulringsbredden
med 10 % vid en hastighetsö&mm? av 5 km. per timme eller från skritt till trav.
Man kan alltså uppskatta den erforderliga ökningen i hjulringsbredd för hästfordon,
som med full last köras i trav, till cirka 10 % av den lämpliga bredden å hjulringarna
för i skritt framförda fordon.

(• + £)

(• + £)

( 8 + -D \

Slutgiltiga formler för
järnhj ulringar.

105

Å ena sidan skulle alltså enligt det föregående för vissa åkdon på grund av
utfjädring kunna medgivas en minskning av hjulringsbredden om i genomsnitt 15 %.
A andra sidan skulle en ökning om cirka 10 % vara nödvändig för samma åkdon
på grund av den större hastighet, varmed de stundom framföras. De två motsatta
intressena ifråga om hjulringsbredden kunna anses i det stora hela neutralisera
varandra och sålunda ringarnas bredd utan korrektioner böra beräknas direkt enligt
de förut angivna slutgiltiga formlerna.

Emellertid finnes ett slag av åkdon, som äro kombinerade person- och laståkdon
— de s. k. åkvagnarna. För dessa torde böra medgivas ett avdrag å den
för lastfordonen föreslagna hjulringsbredden.

c. Formler för automobiler med massiva gummihjulringar.

I fråga om massiva gummihjulringar för automobiler framhäves från automobilisthåll,
att föreskrifter om hjulringarnas bredd äro obehövliga, alldenstund gummihjulringama
äro mindre motståndskraftiga än alla vägbanor och sålunda alltid göras för vägbanans
vidkommande tillräckligt breda. Detta är enligt undertecknads åsikt icke överensstämmande
med verkliga förhållandet. Satsen torde visserligen kunna anses vara
riktig i fråga om stadsgator samt de stora kulturländernas göda chausséer, ja, även
i fråga om våra blivande allmänna vägar av I och II kl. under gynnsam väderlek.
Men satsen är ingalunda riktig i fråga om våra vägar under dåliga väderleksförhållanden.
Man skall naturligen ej döma efter det förhållandet, som aldrig hör få
förekomma, att skarpkantig makadam ligger lös på vägarna utan hoppressning med
vält och täckning med pinmo eller grus, varigenom ringarna hastigt förstöras.
Gummiringarna äro emellertid på ett särskilt sätt ofördelaktiga för landsvägarna,
nämbgen dels i fråga om drivhjulen genom släp friktionen, dels beträffande alla hjul
genom sin av adhäsion och vakuum framkallade »sugande» egenskap. Erfarenheten
har givit vid handen, att gummihjul — detta isynnerhet i fråga om pneumatiska
ringar samt massiva ringar, då automobil framföres med stor hastighet — »draga
upp» vägmaterialier ur vägbanan. I första hand gäller detta pinmo och grus, men
ej sällan kastas också makadamstycken upp ur sitt tillpackade läge i vägbanan.1

På grund av dessa olika sätt att åverka vägbanan, nämligen genom tryck
samt genom ovannämnda släpfriktion och sugning, torde en lagstiftning även i fråga
om gummihjulringar vara påkallad. Detta har också tidigt insetts i vårt land, då
ju både den gällande automobilförordningen och förslaget till dess revision innehålla
stadganden i berörda hänseende. Emellertid kan av flera anledningar stadgandena
ej vara desamma som de, vilka äro lämpliga för hjulringar av järn och stål.

Såsom framgår av den av herrar Anders Rosborg, C. J. Magnell och O. E.
Lundholm verkställda och den 28 januari 1911 dagtecknade utredningen om gummihjulringar
(se automobilkommitténs betänkande den 5 februari 1912), får en massiv
gummihjulring av den allmänt brukliga halvcylindriska sektionen genom trycket en
avplattning, som ökar dels anliggningsytans längd dels dess bredd. Genom den

1 Vid omfattande under en följd av år gjorda undersökningar å vissa kretschausseer i
Tyskland har den genomsnittliga vägunderhållskostnaden per lastautomobil av genomsnittstorlek
(10-tons total vikt) uppgått till 50 Pfg. per kilometer och vagn, under det att motsvarande kostnad
för ett anspänt lastfordon av medelstorlek (2-tons total vikt) uppgått till 3 Pfg. per kilometer och vagn.

Vägkommissionen. II. 14

106

sålunda ökade anliggningsytan minskas hjulets nedsjunkning i en viss grad. Det
gäller sålunda att kunna finna några värden för denna ökning av ytan för att kunna
beräkna nedsjunkningen eller ock att vid fasthållande av en viss tillåten maximinedsjunkning
beräkna den bredd, som gummiringen bör hava, då den icke är utsatt
för tryck. Den nyss åberopade utredningen lämnar en del användbara uppgifter
härom; desamma måste dock i viss mån justeras på den grund, att de hänföra sig
till en belastning, som överstiger till och med den för I kl. väg i det föregående
angivna jwmmimotståndsförmågan.

De sakkunniga konstatera bland annat, »att gummiringens utsvällning på
bredden genom belastningen liksom yttrycket tilltager, om också långsamt med
belastningen». Vidare uttalas »att, då en sådan ring har nära 1 cm. större maximibredd
vid belastningsstället, an en järnring skall hava för samma belastning enligt
nu gällande förordning, det synes rimligt, att en enkel gummiring även tages 1 cm.
smalare än en järnring avsedd för samma belastning». Då nu förordningarna med
avseende å järnringens bärande bredd enligt det föregående uttryckes med formlerna:

etc.,

skulle alltså en reduktion enligt ovanstående uttalande innebära, att för gummiringar
bredden enligt nyssnämnda formel minskades med 1 cm. alltså:

Bik =

D

10

)

1 och

Blig

För III kl. väg, varå inga automobiler med massiva gummiringar torde böra
få framföras, erfordras ingen formel.1

För egen del har undertecknad intet att erinra emot en sådan enkel slutledning
betraktad såsom utgångspunkt för vidare utveckling av beräkningsgrunden
för bredden av gummihjulringen. En överslagsberäkning har nämligen givit vid
handen, att en massiv gummiring av samma bredd som en järnhjulring har vid
det för järnhjulet avsedda största hjultrycket och samma verkliga nedsjunkning i
vägbanan genom avplattningen ungefär 10 % större tryckyta än järnhjulringen,
varför sålunda totaltrycket kan vara i motsvarande grad större eller ock ringbredden
vara lika mycket mindre. Då gummiringarna i de flesta fall äro av en bredd av 8
å 12 cm., utgör avdraget 0.8 å 1.2 cm. eller i genomsnitt 1 cm., som i den rela 1

I Sverige gjorda försök beträffande framförande av lastautomobiler med massiva gummihjulringar
å svaga vägar (III kl.) hava visat olämpligheten av sådana ringar, ty desamma äro
avsevärt hårdare än vägbanan, varjämte den runda tvärsektionen verkar som en kniv, så att
hjulen skära ned sig mycket värre än järnhjul av samma bredd. Härtill kommer, att drivhjulen
genom släpfriktionen gräva eller muddra undan den lösa vägbanans beståndsdelar.

107

terade utredningen ansetts såsom lämpligt avdrag. Men, såsom till en början anfördes,
gummihjulen åverka vägbanan ej blott genom tryck utan ock genom släpfriktion
och sugning. Den dynamiska åverkan är ju i varje fall större än den statiska och
tilltar vid ökning av åkdonens hastighet. De i det föregående angivna siffrorna
å vägbanans motståndsförmåga, — 6.5, 5.2 5 och 3.7 5 kg. per cmä för resp. I, II
och III kl. väg — avsågo hjultryck av hästfordon och automobiler med järnhjulringar,
vilka samtliga fordons trafikhastighet ej torde överstiga 10 å 12 km. i timmen.

Automobiler med massiva gummiringar framföras med en hastighet upp till
20 å 22 km. De åverka vägbanan genom tryck, friktion och sugning på grund
av denna större hastighet högst betydligt mera än samma vagn, framförd med 10
å 12 km. hastighet. En utgångspunkt för beräkning av denna ökade åverkan
genom stor hastighet torde kunna sökas uti de av gummiringfabrikanterna utfärdade
villkoren för garanti av ringar. Enligt dessa garantivillkor får belastningen per
hjul ej överstiga en viss vikt, varvid trafikbelastningen skall taxeras 50 % över den döda
vikten av vagnen och nettolasten.1 Med andra ord: fabrikanterna anse, att vid en
maximihastighet av 20 å 22 km. per timme är påfrestningen å hjulringarna och
sålunda också på vägbanan 50 % ^större än vid stillastående. Då de för beräkningen
av bredden å järnhjulringar angivna siffrorna å minsta motståndsförmågan mot
hjultryck å respektive I och II kl. väg avsågo fordon med en hastighet upp till 10 å
12 km. per timme, gälla sålunda dessa siffror för en hastighet emellan stillastående
och 20 å 22 km. hastighet.1 2

Frågan gäller nu att bestämma, under vilken progression påfrestningen stiger.
Det torde vara ytterst svårt att med någon större tillförlitlighet ens kunna mäta
sig till densamma. Emellertid ligga värdena så nära varandra, att något fel av
betydelse för resultatet ej uppstår, om man förutsätter påfrestningens variation
proportionellt emot hastigheten.

I samma proportion måste givetvis hjulringsbredden tänkas ökad under i övrigt
oförändrade förhållanden.

p

Nu är emellertid utgångsformeln B =---uppsatt med y hänfört till 10

y ^

km. hastighet, varför sålunda en transformering av formlerna bör äga rum med
utgångspunkt från sistnämnda hastighet (H). Samtidigt införes korrektion av formeln,
så att den gäller generellt för var och en av de gummiringar, som användas
å samma hjul och som anses lika belastade. Antalet ringar betecknas med n.
Man erhåller då:

Bg = 11 ± 40 • -Z__i
50 n y S

Insättes detta värde i formlerna för beräkning av hjulringsbredderna för
resp. I och II kl. väg, erhålles:

1 Deri omnämnda övertaxeringen av belastningen (50 %) fordras bland annat av Trelleborgs
Gummi A.-B. Vissa utländska fabriker begära endast 25 % övertaxering. Säkerligen torde den
svenska firmans uppgift vara för svenska vägförhållanden den tillförlitligaste, helst dess fabrikat
är det kanske mest använda i Sverige.

2 Uti en i »Zeitschrift för Transportwesen und Strassenban» n:r 6 för 1916 intagen uppsats
har Kreisbaumeister M. Lauterbach, kommit till det resultatet, att avnötningen å vägbanan
varierar proportionellt med hastigheten intill 20 km. per timme, men ökas vid högre hastighet med
kvadraten på hastigheten.

108

för I kl. väg:

P

H + 40

1

för II kl. väg:

H + 40

P

Slutgiltiga formler
för massiva
gummiringar.

1

De värden å hjulringsbredden, som de nu framlagda formlerna giva,
böra givetvis något överstiga de av fabrikanterna såsom tillräckliga »garanterade»
ringbredderna för samma belastning, ty i motsatt fall vore ju en lagstiftning
om bredden å gummihjulringar obehövlig. I tabell C återfinnes en jämförelse
mellan den av fabrikanterna tillåtna belastningen för olika hjulringsbredder samt den
enligt ovanstående formler beräknade belastningen per hjul för samma ringbredder.
Av tabellen framgår, att ringar av 6.5—8.5 cm. bredd i allmänhet kunna fullt belastas
för användning å även II kl. väg. Däremot kunna av 9.o—12.o cm. bredderna
endast de största ringdiametrarna å II kl. väg helt utnyttjas enligt fabrikanternas
garantivillkor. Samtliga de grova ringarna med 14.o—16.o cm. bredd, som huvudsakligen
begagnas å lastautomobiler om 5 å 6 tons lastförmåga, kunna icke fullt
belastas vid gång å II kl. väg, och endast de större diametrarna kunna helt
utnyttjas å I kl. väg. Allt detta har uträknats under den förutsättningen, att
maximihastighet begagnas vid resp. vagnars framförande. Om hastigheten nedsättes,
ökas givetvis användbarheten av ringarna å såväl I som II kl. väg.

Alla de personer och myndigheter, som haft frågan under behandling, hava
samstämmigt uttalat, att något behov av föreskrifter för luftringar ej förefinnes och
detta av den anledningen, att nämnda ringar vore mycket svagare än vägbanan och
att deras stora elasticitet medförde, att en med hänsyn till vägbanans motståndsförmåga
fullt tillräckligt bred anliggningsyta uppkomme, då ringen belastas. Alldenstund
medeltrycket per cm- uppgår till högst 3.8 3 kg. per dill'' medgiver
undertecknad uttalandets riktighet i fråga om själva tryckpåkänningen, men
vågar dock bestrida dess allmänna giltighet i fråga om trafikerande automobiler.
Ty kilverkan och friktion, som uppkomma vid automobilernas framförande med
stark fart, inverka synnerligen ofördelaktigt på vägbanan. Härtill kommer den ytterligare
åverkan, »sugning», som dessa pneumatiska ringar redan vid jämförelsevis låg
hastighet åstadkomma till stort men för vägbanans bestånd och som snarare tilltar med
ökad bredd än minskas. Föreskrifter om minsta bredd å luftringar kunna alltså ej undanröja
alla olägenheterna, utan måste desamma avhjälpas på annat sätt. Det enda medel, som
mig veterligt hitintills kunnat utfinnas, är att göra vägbanans yta så seg och tät som 1

1 Lufttrycket varierar i pneumatiska ringar från lägst 4 kg. per cm’, nämligen vid en
ringbredd av 85 mm., motsvarande en total ringbelastning av 250 kg., till högst 5.7ökg. per cm*
vid en ringbredd av 135 mm., motsvarande en total ringbelastning av 600 kg. Medeltrycket mot
vägbanan kan uppskattas till 2/j av lufttrycket, alltså till högst $ • 5.7 5 = 3.83 kg. per cm2.

cl. Pneumatiska gummihjulringar.
(Luftringar.)

109

möjligt. Detta åstadkommes någorlunda genom en omsorgsfull tätning av densamma
med pinmo i förening med grus eller liknande ämnen. Vid en utvecklad väghållningsteknik
bör man, såsom redan nu inom de stora kulturländerna och även inom
några svenska städer äger rum, använda impregneringar (ytbegjutning eller indränkning
vid slitlagrets påläggande) med härför lämpliga bituminösa (tjärpreparat) eller
andra »bindeämnen». Några föreskrifter om viss bredd för pneumatiska hjulringar
böra sålunda tillsvidare icke utfärdas.

e. Sammanfattning.

Vad nu emellertid angår utgångspunkten för formlerna, nämligen den tilllåtna
rörliga medel-belastningen per ytenhet, så togos, såsom ovan framfördes, medelvärden
för vägar av II och III kl. Emellertid torde häremot vara att anmärka,
att därigenom överansträngas de svagare vägarna inom de angivna klasserna. Då
emellertid dels det med avseende å trafikbelastningen endast är fråga om ganska ringa
avvikelser, dels överansträngningen skulle ifrågakomma ganska sällan, dels slutligen
vid samma tillfällen, då överansträngning skulle förekomma, det är antagligt, att
de flesta lasterna måste temporärt minskas, för att dragarna skola kunna draga
fram dem å de betydligt svagare enskilda vägarna, hava de ifrågavarande medelvärdena
ansetts kunna utan större risk väljas för att erhålla likformighet över hela
landet och ej betunga vissa landsdelar med för dem onödig minimibredd å hjulringarna.
Härtill kommer ju också, att Konungens befallningshavande har i sin
hand att vid särskilt ogynnsamma tider (källossningen) påbjuda ett temporärt minskande
av det tillåtna hjultrycket.1

Granskar man nu de uppställda formlerna, faller det genast i ögonen, vilken
stor betydelse hjuldiametern spelar på bestämmandet av ringbredden å hjulen. Detta
är för dem, som sysslat med vägtransporter, en känd sak, ty man vet, att de stora
hjulen skära mindre ned i vägbanan. Genom de uppställda formlerna har kunnat
uppklaras den i vissa länder besvärliga frågan om bestämmandet av tvåhjuliga
åkdons hjulringsbredder. De nu angivna formlerna gälla nämligen i lika hög grad
för sådana åkdon. På den grund att de tvåhjuliga fordonen hava stora hjul — upp
till 1.5 meters diameter och mera — blir genom formlernas tillämpning hjulringsbredden
för dessa stora hjul på långt när ej den, som erfordras för de mindre
hjulen å en fyrhjulig vagn med samma belastning per hjul. Vidare torde formlerna
utan inskränkning kunna användas i fråga om sådana automobiler, som hava hjulringar
av metall. (I praktiken är det endast lastautomobiler, avsedda för landsbygden.
) I detta sammanhang torde böra meddelas, att det i vissa länder är förbjudet
att använda mindre hjuldiameter än 70 cm.

VII. Jämförelse mellan å ena sidan här föreslagna bestämmelser, å andra
sidan nuvarande bestämmelser i Sverige samt vissa bestämmelser och
praxis i utlandet för beräkning av hjulring sbredden.

För att nu demonstrera dels den praktiska innebörden av de förordade formlerna,
dels resultatens förhållande till de i det föregående beskrivna bestämmelserna
eller praxis inom vissa andra länder och nuvarande bestämmelser här i Sverige för 1

1 I Holland är det påbjudet, att vagnar, tillhörande Waterstaat (förvallningen av allmänna
arbeten), ej få lastas med mer än 500 kg., då vägarna äro uppblötta.

no

hjulringsbredden å åkdon och automobiler, har efterföljande uppställning, tabell D,
blivit gjord.

I densamma hänför sig uträkningen till de för de olika länderna här i det
föregående angivna grunderna. Personfordon hava i allmänhet fjädrar, varjämte de
äro tämligen lätta. Formeln för III kl. väg ger för de lättare enspända fordonen
ett värde å hjulringsbredden av 4 cm., som med hänsyn till avnötningen å järnringens
kanter bör betraktas som minimum å hjulring sbredd för landsväg shästfordon.
I fråga om belastningen för lastfordon har utgångspunkten varit en total vikt av 1,000
kg. för enbetslass. Motsvarande belastning för tvåspända fordon har antagits till
1,650 kg. Bakhjulen äro i båda fallen mer belastade än framhjulen. Beträffande automobilerna
bör märkas, att desamma äro synnerligen hårt baklastade för erhållande av
stor adhäsionsvikt. De i tabellen angivna tontalen avse automobilernas nettolast.
Egna vikten utgör:

för automobil med l.o tons lastförmåga högst 2,000 kg.

	»	» 1.5 »	»	» 2,200
»		» 2.0 »	>?	» 2,500
»	»	» 3.o »	»	» 2,900
»	»	» 4.o »	»	» 3,600

I fråga om automobilerna framgår av tabell D, att för lastautomobiler med
ett hjultryck av 2,200 kg. skulle erfordras å II kl. väg en bredd av 31 cm.
å järnhjul samt 2 x 17 cm. å massiva gummihjul. I båda fallen torde hjulringsbredden
få anses så stor, att ej minst med hänsyn till körbanans bredd (4. o
m.) dessa hjulringsbredder i praktiken äro omöjliga och förty automobiler med större
hjultryck än 2,000 kg. icke under några förhållanden kunna användas å sagda vägtyp.
Här uppkommer sålunda en praktisk gräns mellan »lättare automobiler» och
»tyngre automobiler», av vilka båda grupper den senare icke kan tillåtas å II kl. väg.3''

Yad beträffar automobilernas förhållande till I kl. vägar, framgår av tabell
D, att man för dessa vägar av allmän beskaffenhet (med 6.5 kg. minsta motståndsförmåga)
icke torde kunna lämpligen använda större hjultryck än 3.2 ton. Vid
större transportmängder, än som kunna framföras med sistnämnda automobilstorlek
— 4-tons biler — bör lasten delas å automobil och tillhörande släpvagn, ett i utlandet
vanligt, men här i landet hitintills ej använt system. Det är givet, att å
särskilt starkt byggda I kl. vägar, ett större hjultryck kan utan olägenhet komma
till användning; detta bör i så fall bli föremål för särskilt tillstånd av Konungens
befallningshavande i fråga om vägar å landsbygden samt stadsmyndighet beträffande
vägar och gator inom resp. stadssamhällen.

Jämföras de resultat, som erhållits enligt här ovan framlagda beräkningsgrunder,
med de övriga uti tabellen, så finner man, att för vanliga fordon den nya
beräkningsmetoden ger resultat, som falla inom den nuvarande hjulringslagens
gränssiffror.

Den nuvarande automobilförordningen föreskriver för små värden för automobiler,
om de skola framföras å II kl. väg. Däremot fordrar automobilförordningen
intill den som maximum föreskrivna bredden av 25 cm. i det närmaste samma 1 2

1 I den män egna vikten är mindre, kan givetvis nettolasten ökas, utan att hjultrycket stiger.

2 Internationella vägkongressen i Paris (1908) uttalade, att hjultrycket må å vanliga automobilvägar
ej överskrida 2.000 kg., varjämte maximihastigheten bör bestämmas till 25 km. per
timme och den vanliga hastigheten ej uppgå till mer än 18 km. per timme.

in

hjulringsbredder, som beräknas för I kl. väg. En jämförelse med utländska
bestämmelser och förslag ger vid handen en ganska god överensstämmelse för vanliga
åkdon. Tabell E visar nu brukliga hjulringsbredder å lastautomobiler. De
förutsätta högst betydligt starkare vägar, än vi nu i allmänhet hava och inom
överskådlig tid kunna erhålla i någon större omfattning.

VIII. Slutligt förslag till bestämmelser om hjulring sbredden å landsvågsfordon.

Beträffande a nspända personfordon torde man kunna gå ut ifrån, att de lätta tvåhjuliga
åkdonen endast äro avsedda för två personer. De fyrhjuliga enbetsåkdonen för
uteslutande personbefordran torde väl lämna plats för högst fyra personer. Tvåspända
personåkdon böra särskiljas i fordon för högst sex personer och sådana för mer än
detta antal. Man torde vidare kunna antaga, att så gott som alla personfordon
hava störa hjul, d. v. s. de fyrhjuliga minst O.90 cm. och de tvåhjuliga minst 1.4
meter diameter. Föreskrifterna om hjulringsbredden böra därför kunna bestämmas
med hänsyn till stora hjul, helst det i varje fall ju är fråga om jämförelsevis små
hjultryck. Fördenskull föreslås följande minimihjulringsbredder:

För enspända tvåhjuliga personfordon 4.0 cm.

* » lyr- » » med plats för högst fyra personer 4.0 »

» tvåspända» » >■ » » » högst sex » 6.0 »

» » » » » » » » mer än » » 7.o »

Av dessa fordon är den sistnämnda typen ganska sällsynt, varför bestämmelse
härom eventuellt torde kunna undvaras.

Då man ju ej kan i fråga om vanliga lantbrulcsåkdon mäta lasten för varje
gång eller i vanliga fall ej ens ange den maximilast, som avses kunna framföras å
ett sådant fordon, torde man böra bestämma vissa bredder, oberoende av lasterna,
och föreslås härutinnan med hänsyn till hästars dragförmåga följande minimivärden:

Enspänd tvåhjulig kärra:

hjuldiameter 0.6 5—1.4 m. hjulringsbredd 10.0 cm.

» över 1.4 » » 8.0 »

Enspänd fyrhjulig vagn:

hjuldiameter 0.65—O.so m. »

» över O.so » »

Tvåspänd fyrhjulig vagn:

hjuldiameter 0.65—O.so m. »

» över 0.80 » »

10.0 »

8.0 »

12.0 »

10.0 »

Kombinerade fjädrade tvåspända person- och lastfordon:

hjuldiameter 0.6 5—O.so m. hjulringsbredd lO.o cm.
» över 0.80 » » 8.0 »

För andra hästfordon böra gälla ovanstående beräkningsformler. Härmed
avses specialfordon, i första hand sådana, som framdragas av mer än två dragare,
såsom stenkrossar, tröskverk, lokomobiler m. fl. Vidare torde för tunga fordon,
vilka från städerna köras ut på landsbygden, exempelvis bryggare-, fotogen-,
stenkols- med flera vagnar, gälla bestämmelser, som direkt hänföra sig till hjul -

112

trycket. Till underlättande av beräkningen meddelas i tabell H uppgift å erforderliga
hjulringsbredder för fordon, som avses skola trafikera även III kl. väg.

Av sistnämnda tabell framgår, att hjultryck på 1,200 kg. förutsätter så breda
hjulringar, att praktiskt taget detta hjultryck bör anses såsom maximum. Vid
tider, då vägbanan är torr, torde kunna undantagsvis användas större hjultryck
med hjulringsbredd beräknad efter formeln för II kl. väg. Det bör i så fall ligga
i Konungens befallningshavandes hand att bestämma, var och när en sådan transport
får äga rum.

Emellertid torde transport av anspannsfordon med hjultryck över 1,200
kg. i praktiken bliva ytterst sällsynt, ty av lantmannahjuldon hava samtliga tyngre
tröskverk (vikt högst 4,200 kg.), halmpressar (högsta vikt 3,000 kg.), hårdpressar
(högsta vikt 3,600 kg.), motorlokomobiler (högsta vikt 3,000 kg.) samt transportabla
ånglokomobiler intill 23 hästkrafters maskinstyrka (vikt 4,000 kg.) högst 1,200 kg
hjultryck. Andra fordon, framförda av två dragare, torde ävenledes icke hava ett
hjultryck över 1,200 kg. Man torde nämligen även med ett par de bästa dragare
icke kunna å vanlig väg med säkerhet föra fram större lass än 4,400 kg.; vilket
motsvarar 1,200 kg. hjultryck.

För särskilt tunga självgående lokomobiler och traktorer, som hava mer än
1,200 kg. hjul- eller valstryck, må gälla de i tabell I upptagna valsbredderna, då
desamma skola framföras även under ogynnsam väderlek.

Automobiler med pneumatiska gummiringar (luftringar) äro tills vidare med
hänsyn till vägbanan ej underkastade bestämmelse om viss hjulringsbredd.

Personautomobiler äro i regel försedda med sådana hjulringar. Nu i trafik
vanligen förekommande pneumatiska gummiringar torde tåla intill c:a 600 kg belastning
per ring. Två ringar å samma hjul förekomma stundom å mycket tunga personautomobiler
samt å lättare lastautomobiler upptill 1,500 kg. lastförmåga. Totala
största hjultrycket utgör då 1,200 kg., varför sålunda alla personautomobiler och
lätta lastautomobiler, försedda med pneumatiska ringar, kunna framföras å III kl. vägar.

Beträffande automobiler med järnhjulringar eller massiva gummihjulringar må
föreskrivas, att högst 2.o tons hjultryck (last och egen vikt) får förekomma å II
kl. vägar1; automobiler av högst 3.2 tons hjultryck få användas å I kl. väg
utan inskränkning i fråga om transporter vid ogynnsam väderlek. Ännu tyngre
automobiler få endast efter för varje särskilt fall lämnat medgivande av Konungens
befallningshavande användas å vissa I kl. vägar. Det bör också här anmärkas,
att i fråga om hjultryck av 2.o ton och däröver respektive fordons totala vikt är så
avsevärd, att ett stort antal broar för närvarande ej bära sådana fordon.

Till belysande av den praktiska betydelsen av begränsningen till 2,000 kg.
av hjultrycket å II kl. vägar må anföras följande. Enligt de upplysningar, som
inhämtats, hava nyare lastautomobiler i allmänhet nedanstående hjultryck:

2.0 tons biler 1,550 kg. å bakaxeln, 700 kg. å framaxeln

2.5 » » 1,900 » » » 800 » » »

3.0 » » 2,150 » » » 850 » » »

4.0 » » 2,900 » >'' » 900 » » »

1 Enligt Kreisbauraeister Lauterbach varierar avnötningen å landsvägar med kvadraten
på fordonens totala vikt, då denna överstiger 2 ton (motsvarande c:n 700 kg. tryck å varje drivhjul).
Det bör sålunda vara i väghållningens intresse att i största möjliga och lämpliga grad
hålla nere hjultrycken.

Det torde ej möta några svårigheter att i fråga om 3. o tons vagnar överflytta
en del av bakhjulens belastning på framhjulen och därigenom minska trycket till
maximum 2,000 kg. II kl. vägar skulle alltså kunna befaras av vagnar med intill

3,000 kg. lastförmåga. Då 2- och 3-tons vagnar redan nu äro de vanligaste och
enär för körning utom de större städernas närmaste rayon tyngre vagnar ytterst
sällan användas, torde 2,000 kg. som tillåtet maximihjultryck icke verka hämmande
på lastautomobiltrafikens utbredning å landsbygden.

Andra hjuldon än automobiler med hjultryck upp till 2,000 kg. torde vara
ytterst sällsynta, om man bortser från traktorer och maskinvältar. De största i
Sverige förekommande traktorerna (totalvikt 8,600 kg.) hava ett största hjultryck
av 2,800 kg. De skulle sålunda ej kunna gå fram å II kl. vägar. Då de emellertid
med hänsyn till sin uppgift att å åkrar draga fram plogar (motorplogar) hava försetts
med synnerligen breda hjulringar, — fullständiga valsar —, torde från vägsynpunkt
intet vara att erinra emot att av Konungens befallningshavande tillstånd
lämnas i särskilda fall för deras framförande — detta ej blott å II kl., utan även
ä en stor del III kl. vägar under förutsättning likväl, att eventuellt förefintliga
broar bära den stora vikten av ända till 8,600 kg. Maskinvältarna hava en totalvikt
av 5.5 till 20 ton. För röyarbeten torde 12 ton vara den största utanför de
stora städernas närmaste omgivningar ifrågakommande vikten å maskinvältar. Det
valstryck, som är närmast jämförligt med ett hjultryck, torde för en 12 tons vält
uppgå till 4 ton; dock är bredden så stor, att vägbanan ej tar skada. En sådan vält
torde emellertid på grund av sin totalvikt ej utan försiktighetsåtgärder kunna tagas
över broar. De viktjusterbara vältarna, som i tomgång väga 5.5 å 6.o ton, hava
icke mer än 2 tons tryck för halva valsen (motsvarande ett hjul tryck). Deras
netto-totalvikt är också ej större än en 3-tons automobil. För dessa motorvältar
möter sålunda intet hinder att passera II kl. väg.

För I kl. vägar föreslås, såsom ovan anfördes, 3.2 tons största hjultryck.
Det torde under en följd av år endast bli fråga om ett fåtal vägar, nämligen sådana
som ligga intill större städer, å vilka automobiler med hjultryck intill sistnämnda
vikt komma till användning. Emellertid har detta höga hjultryck, som utövas av
automobiler med 4-5 tons lastförmåga, satts med tanke på framtiden samt med
hänsyn till broar, vilka å vissa platser redan inom närmaste tiden kunna behöva
utföras för ett större hjultryck och för en större total fordonsvikt än som II kl.
innebär. En automobil med 3.2 tons största hjultryck torde väga i sin helhet
mellan 9 och 10 ton, således hava ungefär samma vikt som de tyngre wn/vältarna.

För beräkning av hjulringsbredden må gälla de i det föregående angivna formlerna
för resp. jämhjul- och massiva gummihjulringar. Hastigheten bestämmes efter
automobilens största utväxling. Hjuldiametern för gummihjul bestämmes efter den
största diametern på nya hjul. Itingbredden mätes, där gummiringen är bredast.
Fälgen får givetvis ej inräknas i gummihjulrings bredd. Tabellerna F och G innehålla
uträknade värden å bredden på massiva gummihjulringar för olika hjultryck
och hjuldiametrar, vilka värden uträknats enligt de i det föregående omnämnda
formlerna.

Det bör i detta sammanhang påpekas, att automobilismens representanter ofta
framställa krav på rättigheten att framföra lastautomobil med större hjultryck än
som skulle få förekomma enligt ovanstående föreslagna bestämmelser för maximala
hjultrycket. Dä det för att uppnå en motsvarande ökad bärighet hos vägbanan

Vägkommissionen. It 15

114

erfordras så högst betydande kapital, att av denna anledning det sålunda iordningställda
vägnätet bleve ganska litet, komme i själva verket cirkulationen av automobiler
härigenom att försvåras i stället för att befrämjas. Enär, såsom nu framhållits,
vid en genomgående vägförbättring vägstandard och väglängd av ekonomiska
skäl stå i omvänt förhållande till varandra, bör alltså en väl avvägd begränsning i
fordringarna på motståndsförmåga hos vägarna uppställas. Undertecknad hyser den
åsikten, att de i det föregående föreslagna maximihjultrycken för de olika vägklasserna,
äro med hänsyn till vägarnas så att säga ekonomiska bärighet de för
vårt land högsta överkomliga och att man bör till det yttersta anstränga sig —
åtminstone under de närmaste 20 å 30 åren — att i fråga om allmännare använda
fordonstyper söka hålla hjultrycket så lågt som möjligt.

Militära fordon böra förses med hjulringar av samma bredd, som föreskrives
för civila fordon med motsvarande hjultryck.

Hjuldiametrar under 0.6 5 meter få ej förekomma å fordon, som trafikera
allmän väg.

IX. Några synpunkter i fråga om kontrollerandet av vägbanas motståndsförmåga.

I det föregående har utgåtts ifrån, att vägbanan skall inneliava viss bärighet
mot trafik — d. v. s. mot rörligt hjultryck. Denna bärighet, som för var och en
av de tre vägklasserna satts till ett visst minsta värde, uttryckt i kilogram per
kvadratcentimeter, måste förefinnas under varje tid, alltså även under de med hänsyn
till de olika vägbyggnadsmaterialiernas motståndsförmåga ogynnsammaste årstider
och väderleksförhållanden.

Det blir givetvis en konstruktionssak att, sedan maximihjultryck och hjulringsbredder
för olika hjultryck och hjulhöjder (diametrar) bestämts, i varje fall
bestämma, huru vägbanan av förhandenvarande materialier skall utformas. Denna
konstruktionssak faller utom ramen för denna utredning, då den hänför sig till
alla möjliga — nu kända eller först framdeles uppfunna — olika byggnadssätt, vilka
alla ju kunna godkännas, om de i verkligheten giva vägen föreskriven motståndsförmåga.

Sedan en väg blivit iordningställd, gäller det alltså att kontrollera, om den
verkligen innehar den för densamma bestämda bärigheten mot trafikbelastning. Denna
kontroll, som bör verkställas under de för vägen ogynnsammaste förhållandena med
hänsyn till vägbyggnadsmaterialierna, sker riktigast genom framförande i erforderlig
utsträckning av hjuldon med största tillåtna hjultryck och häremot svarande minsta
tillåtna hjulringsbredd. Allt efter den väntade trafikens livlighet har naturligtvis
stipulerats för vägen den i väglagen föreskrivna minimibärigheten eller större bärighet.

Till belysande på elementärt sätt av minimifordringama å vägbanans bärighet,
sådana de i början av denna uppsats angivits, må nämnas, att vid minsta tilllåtna
hjulhöjden (65 cm.) vägbanan skall för varje centimeter av hjulringsbredden
tåla en belastning av:

för I kl. väg
» II > »

» III » »

72 kg.
58 »
43 »

i

115

samt att för varje decimeter, varmed hjulhöjden överstiger den angivna minsta hjulhöjden
(65 cm.), vägbanan skall tåla för varje cementimeter av hjulringsbredden en
ökning av belastningen utöver de ovan angivna värdena av:

för I kl. väg ........................... 5 kg.

» II » » 4 »

» III » » 3 »

Med uttrycket tåla avses, att ingen permanent formförändring av vägbanan
skall uppstå vid hjuldonens framförande. Härvid förutsättes, att man icke kör å
samma plats å vägbanan alla gånger, utan »delar på spåren», ty ej ens den starkaste
vägbana kan i så fall uthärda trafikbelastningen.

Permanenta formförändringar (hjulspår) uppstå av skilda anledningar, såsom

1) otillräckligt sammanpressat slitlager,

2) för motståndssvaga materialier i slitlagret,

3) otillräcklig tjocklek av slitlager och därunder eventuellt särskilt anbragt
bärlager (tillsammans ofta kallade hårdgöring),

4) för svag vägkropp, d. v. s. otillräckliga dimensioner å vägrenar, doseringar,
stödmurar och trummor,

5) underhaltiga materialier i vägkroppen,

6) otillräcklig dränering, varigenom vägkroppens materialier bliva motståndssvagare,
än de i motsatt fall skulle vara.

Av ovanstående olika anledningar till en inträdd deformation av vägbanan
hänföra sig de två första till det specifika hjultrycket d. v. s. medeltrycket per
kvadratcentimeter av den mot vägbanan anliggande delen av ett framrullande hjuls
ring; de övriga hänföra sig till det maximala hjultrycket, för vars uppbärande det
fordras allt efter vägkroppsmaterialiernas beskaffenhet dels olika tjockt fördelningslager
(bärlager) dels ett visst mottryck från angränsande delar av vägkroppen, för
att ej materialiernas elasticitetsgräns skall överskridas och materialierna skola
sammanpressas eller vika undan. 1

X. Slutord.

Ovanstående uppsats har haft till ändamål att belysa en av de faktorer,
som vid en blivande teknisk-ekonomisk vägreform måste beaktas, nämligen förhållandet
mellan vägbanans motståndsförmåga och trafikens beskaffenhet. Frågan
om en ekonomisk vägtrafik och en ekonomisk väghållning torde icke kunna lösas
utan att väghållare- och vägtrafikantintressena i berörda hänseende gå varandra

1 Under förutsättning exempelvis att fördelningsvinkeln vore 2 :1 (63°) och vägkroppens
material närmast under bärlagret hade en bärighet av 0.5 kg. per cm3 oavsett egna vikten av slitoch
bärlager, skulle bärlagrets tjocklek behöva vara för resp. maximihjultryck:

å I kl. väg 55 cm.

» II » » 42 »

> III » » 29 »

För lägre totala hjultryck erfordras mindre tjocklek å bärlagret — allt under förutsättning
av användning av de i det föregående föreslagna hjulringsbredderna.

116

avsevärt till mötes, ty goda vägar fordra en välordnad vägtrafik och vice versa.
Det har från såväl den ena som andra sidan sagts, att sådana »uppoffringar» av
ekonomiska skäl icke kunna bringas. För egen del vågar undertecknad uttala, att
det antydda nödvändiga tillmötesgåendet ej är någon som helst uppoffring, utan en
god affär, som blir mera lönande, ju raskare reformen kan genomföras. Och det
erforderliga kapitalutlägget torde för landet i sin helhet och för den enskilda i varje
särskilt fall bliva i förhållande till vinsten skäligen obetydligt. Som av ifrågavarande
uppsats början och slut framgått, är det inga obilligheter som i avhandlade
hänseende begäras, utan framställas synnerligen måttliga anspråk — anspråk,
vilkas tillfredsställande såsom tungan på vågen dock är utslagsgivande i spörsmålet,
huruvida den förestående vägreformen skall bliva ekonomisk eller ej.

Ingemar Petersson.

117

Tabell A.

Genom den förbättring i transportförmågan, som erhålles, om man^utbyter 5 em.
breda hjul mot dylika av 10 em. bredd, åstadkommes ett direkt ökat arbetsutbyte
vid körning under ogynnsam väderlek] (under källossning, efter längre tids
nederbörd), vilket ger nedanstående besparing i transportkostnaden.

, 2 te c.s 33 d ^ S §fi ö 2 *-ö	! Stigningsförhållande å olika delar av vägen	Par-vagn Transportförbättring	Kärra Transportförbättring
I kl. väg	II kl. väg	in ki. väg	dålig väg	I kl. väg	n ki. väg	ni k-i. väg	Dålig väg
, o	1	.	O/ /O	O/ /o	%	7o	%	%	%
; 1:80	Av vägen är: - H och 7« — 1:20	8	19	24	40	6	15	20	34
1:60	7* - H » 7 * ~ 1:15	B	16	21	35	4.5	13	17	29
1:40	7, — H » 7 > — 1:20	5	14	18	30	3.5	11	14	25
! 1:30	7» - H » 7» — 1:15	4.5	12	15	26	3	9	12	21
1:27	7* — H » 7* — 1:20	4	10	13	23	2.5	8	10	18
1:20	hela sträckan 1:20	3.5	9	11	21	2.0	7	8.5	16
1:17	7s — 1:20 och 72 — 1:15	3	8	10	19	1.5	6	7.5	14
1:15	hela sträckan 1:15	2.5	7	9	17	1.0	5.5	7	12

Tabell B.

Genom den förbättring i transportförmågan, som erhålles, om man utbyter 5 em.
breda hjul mot dylika av 10 em. bredd, åstadkommes ett direkt ökat arbetsutbyte,
vilket, om 40 % av transporterna ske under ogynnsam väderlek oeh de övriga under
god väderlek, i genomsnitt för hela årets vagntransporter ger
nedanstående besparing.

* 2		Par-vagn Transportförbättring	Kärr a Transportförbättring
nornan stignir c:a	Stigningsförhållande å olika delar av vägen	I kl. väg	11 kl. väg	111 kl. väg	dålig väg	I kl. väg	n ki. väg	in ki. väg	dålig väg
		%	o/ /O	O/	%	%	O/ /o	/o	%
1:80	Av vägen är: 7* — H och 7* — 1:20	3	8	10	16	2.5	6	8	14
1:60	! x l "i	2.5	6	8	14	2	5	6	12
1:40	7» - H » 72 — 1:20	2	5	7	12	1.5	4	5	10
1:30	7» - H » 7 s — 1:15	1.5	4.5	6	10	1	3.5	4.5	8
1:27	7. — H » »/. — 1:20	1.5	4	5	9	1	3	4	7
1:20	Hela sträckan 1:20	1	3.5	4.5	8	0.5	2.5	3.5	6
1:17	7» — 1:20 och 7» — 1:15	1	3	4	7.5	0.5	2	3	5.5
1:15	hela sträckan 1:15	I	2.5	3.5	7	0.5	2	2.5	5

118

Tabell C.

Jämförelse mellan tillåten belastning å massiva gummihjulringar enligt gummihjulringsfabrikanternas
garantivillkor och här framställt förslag
för vägar av I och II klass.

1 Dimensioner i millimeter1	Belastning per hjul enligt fabrikanterna ___kg^________ Totalt | Dödvikt	CO ö 3.5 M a eö g	Tillåten belast-ning per hjul -------- I kl. väg)II kl. vä kg. | kg.
Profil 05
800x65x51	375	250	22	475	385
900 x 65 x 51	375			510	410
| 1010x65x51	375			540	435
1130x65x51	375			575	465
Profil 75
750 x 75 x 62	550	365	22	490	385
810x75x62	550			505	400
905x75x62	550			540	430
1050 x 75 x 62	550			585	460
1140x75x62	550			610	480
Profil 85
800 x 85 x 65	700	465	22	605	490
900x85x65	700			640	515
1080 x 85 x 65	700			710	570
1140x85x65	700			730	590
Profil 90
760x90x70	800	530	20	645	520
860 x 90 x 70	800			690	555
1 1020 x 90 x 70	800			760	605
Profil 100
760 x 100 x 75	950	630	20	720	575
| 850 x 100 x 75	950			760	610
j 950x100x75	950			800	650
1030x100x75	950			845	675
1160x100x75	950			900	710
Profil 120
j 820x120x80	1300	865	20	890	715
i 900x120x80	1300			935	750
1010 x 120 x 80	1300			995	795
1 1100x120 x 80	1300			1045	835
1400x120 x 80	1300			1110	970
1500x120x80	1300			1265	1010
Profil 140
830x140x90	1650	1100	16	1080	900
950 x 140 x 90	1650			1165	965
1030x140 x 90	1650			1230	1005
1120x140x90	1650			1280	1035
Profil 160
970 x 160 x 100	2000	1330	16	1365	1090
1060x160x100	2000			1410	1155

Anmärkningar

1 I marknaden förekommande
mindre hjulringar hava för liten
diameter i slitet tillstånd för att
tillåtas å fordon, som trafikera
allmänna vägar.

jg a,

s

so

c

Q!2		Öl®
-f- oo	Qh	oo
ko

.2 § | _
£ +) o
® El°

+

sl

£

st. ringur tillräckliga för 1-tons
|! bil å II klass väg.

(2 st. tillräckliga för 1.5 tons bil
11 å II kl. väg.

I f 2 st. tillräckliga för 2-tons bil å
j | II kl. väg.

Dessa ringar användas huvudsakligen
för mycket tunga bilar, som
ej få gå å II kl. väg.

119

Tabell D.

Jämförande tablå över resultaten av olika bestämmelser för beräkning av hjulringsbredder.

J !	S £			Hjulringsbredd enligt
Fordon	i	U | .	Förslag till normer för Sverige	Nuvaran- j de j	Nuvarande j svenska j	Danska	Norska nyare förslag till best.	^ ® rÖ ö Spö
	Hjuld:	ce 5 £	I kl. väg	11 kl. väg	HI kl. väg	hjul rings-lag	förord- j ningen	ser	3 s » Kas
Enspänd tvåhjulig personkärra 140	200	—	—	4.0 cm.			—	—	4.5 cm.
» lastkärra ...	100	500	—	—	lO.o »	! 7-12	—	| 7.5—8.o	{ lO.o	12.5 » ''
> > »	140	500	—		8.5 »	1 cm.	_	| cm.	) cm.	11.0 »
Enspänd fyrhjulig personvagn	85	225	—	_	5.5 »	—		—	—	6.0 »
i j lastvagn ...	65	325	—	—	8.5 »	\ 7—12		\l0.0 —	) 7.6	8.0 »
»	90	325	—	—	7.0 »	| cm.		j cm.	( cm.	7.0 » i
Tväspänd fyrk ju lig personvagn	85	300	—	—	7.0 »	—		—	—	8.0 »
t> » lastvagn ...	65	450	—	—	11.0 »	) 7—12	—	7.5—8.0 cm.	1 10. o	11.6 »
» » »	90	450	—	—	lO.o »	j cm.	—	10—10.1 »	j cm.	11.0 »
Antomobiler med järn hjulringar 1 tons 10 å 12 km. max. hast.	85 1200	15.5 cm.	19.0 om.			16 cm.		\
2.0 tons > » » »	951600	19.0 x	24.0 »	_	-	20 »		—	—
2.5 > å> > » i>	95 1900	22.5 »	28.0 »	—		22 »	—	—	—
3.0 tons * » » »	95	220C	26.0 »	(31.o) »	—	—	29 »	—		—
4 » » » »	105	3000	33.5 »	—	—	—	36 »		—
| Automobiler med massiva gnm-mihjulringar 1 tons 22 km.tim. max. hast.	85	1200	2x 7.5 »	2x 9.5 »			2x 7.5 »
j 2.o » 20 » ''> »	95	1600	2x 9.o »	2xl2.o »	—		2x 9.0 »	—	—	—
: 2.5 » s » » »	95	1900	2x10.5 »	2x14.0 »	—		2x10.5 »	—	—	—
; 3.0 18 » » »	95*2200	2x12.5 »	(2 x 17) »	—	__	2x12.5 »	_	—	_
4.0 a> 16 » » »	10513000	1 2x16.0 »	—	—	—	2x12.5 » 1	—	—

1 Automobillagen bestämmer, att sammanlagda bredden av gummiringarna å ett hjul ej behöver överstiga 25 cm.
Då 2 ringar om vardera 12 cm. äro för smala, måste den närmast större bredden, li cm., användas.

Fälgen får emellertid enligt prejudikat inräknas i bredden.

120

Tabell E.

För närvarande använda dimensioner å gummihjulringar på lastautomobiler.

Last total	Scania-Vabis	1 1 Mannesman-Miilag	Horch	Benz-Graggenau	Stoewer
Fram- hjul	Bakhjul	Fram- hjul	Bakhjul	Fram- hjul	1 „ I Bakhjul ; j Bakhjul	Fram- hjul	Bakhjul
400 kg.					Pneum. 760/1001 760/100	| i
i Pneum. 500 kg. 765/1051 765/105							t
11 ’ | 750 kg.j				Pneum. 820/1201 820/120		|
1000 kg.	Pneum. 820/120 2x820/120			Massiva 810/75 830/80	Pneum. 880/120 2x880/120	1 i
i 1500 kg.	Massiva 760/90 1 2x850/85		1 j 830/75 ! 900/120	Massiva 850/85 j 2x880/85
1 |2000 kg.	760/90	2x950/100	Massiva 810/90 2x1030/140	860/90	2 X 860/90	860/90 | 2 x 900/100	! Massiva 810/90 1 2 x 820/100J
j.3000 kg.	760/100	2x950/120	825/100	2x1010/120	860/90	2 x 920/100	870/100 2x1010/120	820/100 a930/120 (krigs)	2x950/120 a2x 1010/120 (krigs)
3500 kg.	1 1			860/90	! | | 2x920/120; 1 i
4000 kg.	1 820/120 2 x 1010/120	830/120	2 x 1030/140	! ! 830/100 2 x 1030/140	!
5000 kg.	1 820/120 2 x 1050/140	830/120 2 x 1030/140 1	830/120	2 x 1030/140	830/120 2 x 1030/140	830/120	2x1030/140
6000 kg.	| 820/12012x1060/160		i	i		| 830/12oJ 2 x 1050/160		[

121

Tabell F.

Erforderlig bredd å massiva gummihjul för automobiler, som trafikera

blivande I kl. vägar.

	Max. hastighet km/tim.	Yttre hjuldiameter uti om.
i Hjul tryck i kg.	730—845	850-945 950-1045 lff|°5 “JJj	1250— . . , . j i Anmärkningar i
	Minsta hjulringsbredd i cm.

									enligt äldre automobilför
									ordningen
600	22		8.5	8.0	_		—	—	10	cm.
700	»		9 5	9.0	8.5	8.o	—	—	11
800	»		11.0	10 5	10.0	9.5	9.0	8.5	12	»
! i 900		/	12.5	12.0	11.5	10.5	lO.o	9.5	13	»
»	1 ;	2x 6.0	2 x 5.5
1000		f	14.0	13.5	12.5	12.0	11.5	10.5	14	»
	\	2 x 6.5	2 x 6.5	2 x 6.0	2x 5.5	2x 5.5	2 x 5.0
i 1100		l	15.5	15.0	14.0	13.5	12.5	12.0	15	»
»	\ ■	2x 7.5	2x 7.0	2x 6.5	2 x 6.0	2x O.o	2 x 5.5
1200	»		2 x 8.o	2 x 7.5	2x 7.0	2x 6.5	2x 6.5	2 x 6.0	16	»
1300	20		2x 8.5	2 x 8.0	2x 7.5	2 x 7.0	2 x 6.5	2x 6.0	17	»
1400			2 x 9 o	2 x 8 5	2 x 8.0	2x 7.5	2x 7.0	2x 6.5	18	»
l 1500			2 x 9.5	2 x 9.0	2 x 8.5	2 x 8.0	2x 7.5	2 x 7.0	19	»
1600	»		2xl0.r,	2 x 9.5	2x 9.0	2 x 8.5	2x 8.0	2 x 7.5	20	»
1700	»		2x11.0	2x10.5	2x10.0	2 x 9.0	2x 8.5	2x 8.0	21	»
1800	»		2xl2.o	2x11.0	2x10.5	2 x 10. o	2 x 9.5	2x 9.0	22
1900	18		2x 12.0	2x11.0	2x105	2xl0.o	2 x 9.5	2x 9.0	2.3	»
2000	»	i	2 x 13.o 3 x 8.5	2x12.0	2x11.5	2x10.5	2 x lO.o	2x 9.5	24	»
2100		i,	2x13.5	2 x 12.5	2xl2.o	2x11.0	2x10.5	2 x lO.o	25
	i	3x 8.5	3x 8.0
i 2200		t	2xl4.o	2x13.5	2x125	2xl2.o	2x11.0	2x 10.5	»	»
»	i	3x 9.o	3 x 8.5	3x 8.0
2300		i	2x!5.o	2 x 14.0	2x13.0	2 x 12.5	2x12.0	2x ll.o	»	»
	t	3x 9.5	3 x 9.0	3x 8.5	3 x 8.0
2400		f	2 x 15.5	2x14.5	2x14.0	2 x 13.o	2x12.5	2x11.5	»	»
	\	3 x lO.o	3x 9.5	3x 9 o	3x 8.5	3 x 8.0
! 2500		f	2x 16.0	2x15.5	2x14.5	2 x 13.5	2 x 13.0	2x 12.0	»	»
	1 ;	3x10.5	3x10.0	3x 9.5	3 x 8.5	3 x 8.0
| 2600	16	f i 1	2x16.0	2x 15.5	2x145	2 x 13 5	2 * 13.0	2x12.5	»	»
3 x 10.5	3x10.0	3x 9.5	3 x 9.0	3x 8.5	3x 8.0
2700		( |	3x11.0	2x16.0	2 x lä.o	2 x 14.5	2 x 13.5	2x13.0		»
*	1		3 x 10.5	3x10.0	3x 9.5	3x 9.0	3x 8.5
2800	»	< 1	3x11.0	3x11.0	2x16.0 3 x 10.5	2x15.0 3x 9.5	2x14.0 3x 9.0	2x13.5 3x 8.5	»	»
2900		1	_	3x11.0	3x11.0	2xlo 5	2x14.5	2 x 14.0	»	»
»	t				3x10.0	3x 9.5	3x 9.0
3000		1	_	_	3x11.0	2 x 16 o	2xl5.o	2x14.5	»	»
»	1				3x10.5	o X 9.5	3x 9.0
3100		t	—	—	—	3x11.0	2x16.0	2 x 15.0	»	»
	1					3xl0.o	3x 9.5
3200		i:	—	—	—	3x11.0	2x 16.o	2 x 15.6	»	»
	t					3x10.5	3x10.0

Mindre hjuldiameter un 75 cm. (gummiringens ytterkant å nya ringar) får ej förekomma.

Större hjultryck än 3200 kg. kan ej tillåtas på grund av broarnas för låga bärighet.

De siffror, som äro angivna med fetstil, utmärka de för resp. hjultryck vanligaste ringdiametrarna.
Siffrorna äro avrundade nedåt till jämn halv-centimeter.

Vägkomm issionan- I.

16

122

Tabell G.

Erforderlig bredd å massiva gummihjulringar för automobiler, som trafikera

blivande II kl. vägar.

	Max. hastigh km/tim			Yttre hjuldiameter uti	cm.
''It,i ul tryck 1 i kg.	et	750—845	850-945 950—1045	1050— 1145	mo- ms	1250— 1345	Anmärkningar
			Minsta hjutringsbredd i	om.
									enligt äldre automobilför-ordningen
500	22		8.5	8.0	—	—	—	—	9	cm.
000	»		10. o	9.5	9.o	8.5	8.0	—	10	»
700	»		12.0	11.0	10.5	lO.o	9.5	8.5	11	»
800	»	!	135 2 x 6.5	12.5 2 x 6.0	12.0	11.5	11.0	10.0	12	»
900	»	1 l	läs 2 x 7.5	14.5 2x 7.0	13.5 2x 6.5	12.5 2x 6.o	12.0	11.5	13	»
1000	»		2 x 8.5	2 x 8.0	2x 7.5	2 x 7.0	2x 6.5	2x 6.0	14	»
1100	»		2x 9.0	2 x 8.5	2 x 8.o	2x 7.5	2x 7.0	2x 6.5	15	»
1200	»		2x10.0	2 x 9.5	2x 9.0	2 x 8.5	2x 8.0	2x 7.5	16	»
1300	20		2 x 10.5	2 x lö.o	2 x 9.5	2x 9.0	2x 8.5	2x 8.0	17	»
1400	»		2x11.5	2x11.0	2x10.5	2 x 9.5	2x 9.0	2x 8.5	18	»
1500	»		2x12.0	2x11.5	2x11.0	2x10.5	2 x lO.o	2x 9.0	19	»
1600	»	1 1	2x 13.0 3x 8.5	2x12.5 3x 8.0	2 xl2.o	2x11.5	2xll.o	2x10.0	20	»
1700	»	1	2x14.0	2x13.5	2x12.5	2x12.0	2x11.5	2x10.5	21	»
1	3x 9.0	3 x 8.5	3x 8.o				’
1800	»	f \	2x15.0 3 x 9.5	2 x 14.0 3x 9.0	2x13.5 3x 8.5	2x12.5 3x 8.0	2x12.0	2x11.5	22	»
1900	18	1	2x15.5	2x14.5	2x14.0	2x18.0	2x12.5	2x12.0	23	»
t	SxlO.o	3x 9.5	3x 9.0	3x 8.5	3x 8.0
2000	»	( !	2x16.0 3x10.5	2x15.0 3xl0.o	2x14.5 3x 9.6	2x13.5 3 x 9.0	2 x 13.0 3x 8.5	2x12.5 3x 8.0	24	*

Mindre hjuldiameter itu 75 cm (gummiringens ytterkant å nya ringar) får ej förekomma.

De siffror, som äro angivna med fetstil, utmärka de för resp. hjultryck vanligaste ringdiametrarna.
Siffrorna äro avrundade nedåt till jämna halv-centimeter.

123

Tabell H.

Erforderlig tyuiringsbredd å speeialfordon, som framföras å blivande 111 kl. vägar.

Hjul tryck i kir.		Hj	uldiameter uti cm.
050—749 |	750—849	850 - 949 , 950—1149	i 1150—1449	1450—1749	Anmärkningar
		Minsta hjul ringsbredd i om.
			i	, |		Motsvarande ungefär-lig totalvikt å 4-hjuligt fordon
300	8.0	7.5	7.0 | 6.5	6.0 i	5.5	1 000 kg.
400	10.5	9.5	9.0 8.5	7.5	7.0	1400 »
500	12.5	11.5	11.0 10.5	9.5	8.5	1800 »
000	15.0	14.o	13.0 12.5	11.0	10.0	2 100 »
700	17.o	16.0	15.o 14.5	13.0	11.5	2 400 »
800	19.5	18.o	17.o 16.0	14.5	13.0	2 800 »
900	21.5	20.5	19.0 18.0	16.5	14.5	3 200 »
1.000	24.0	22.5	21.o 20. o	18.o	16.0	3 600 »
1.100	26.o	24.5	23.0 22.0	20. o	17.5	4 000 »
1.200	28.5	27.0	25.o 24.o	21.5	19.0	4 400 »
						Tabell I.
Erforderlig valsbredd å	självgående lokomobiler och traktorer (landsvägs-
	lokomotiv),	som framföras å blivande III kl. vägar.
Hjul tryck i kg.		H	juldiameter i cm.
650—749	750—849	850—949 ! 950—1149 ,1150—1449 1450—1749	Anmärkningar
	Hj	ulringsbredd i	c m.
1 300	30.5	29.0	27.0 25.5	23.5	20.5
1 400	33.f	31.0	29.0 27.5	25.o	22.0
1 500	35.0	33. o	31.0 29.5	27.0	23.5
1 000	37.5	35.5	33.0 31.5	28.5	25.0
1 700	39.5	37.5	35.0 33.5	30.5	26.5
1 800	42.5	40.0	37.0 3o.o	32.0	28.o
1 900	45.5	42.5	39.o 36.5	34.0	29.5
2 000	48.5	45.0	41.o 38.0	35.5	31.o

>

Bilaga 7

$

P. M.

ANGÅENDE IFRÅGASATT LAGSTIFTNING TILL FÖREKOMMANDE ELLER
LINDRING AV DE GENOM VINTERSJÖFARTENS ISRÄNNOR
FÖRANLEDDA OLÄGENHETER FÖR TRAFIKEN
1 ISVÄGARNA M. M.

127

I en vid 1905 års riksdag väckt motion framhölls behovet av åtgärder
till förekommande eller lindring av de olägenheter, som till följd
av sjöfarten inomskärs vintertiden uppkomma för skärgårdsbefolkningen.

Till stöd för motionen anfördes, bland annat, hurusom för en del av
kustbefolkningen, vars enda förbindelseled med fastlandet isvägarna under
vintern ofta vore, dessa vägars sönderbrytande medförde avsevärda kostnader
för återställande av den därigenom avbrutna trafiken. För uppehållande
av samfärdseln måste nämligen anskaffas dyrbara flottbroar,
vilkas skötsel och underhåll krävde ej obetydliga årliga kostnader, som
i de flesta fall uteslutande drabbade kustbefolkningen. Vidare hade
genom isbrytningen stora svårigheter vållats i fråga om stora och viktiga
transporter av olika slag, som plägat företagas endast å isvägarna.

På detta sätt hade för kustbefolkningen viktiga intressen, som förr
utan svårighet kunnat tillgodoses, måst uppoffras och helt vika för sjöfartsintresset.

Vid ärendets behandling fästes riksdagens uppmärksamhet på att
ett betydande antal hemman söder om Bråviken vore för fyllande av
sitt behov utav husbehovs virke och bränsle hänvisade till allmänningsskogar,
belägna norr om samma vik. Transporten av dessa skogsprodukter
kunde icke utan betydande kostnader och svårigheter äga rum å annan
tid, än då Bråviken vore belagd med körbar is. Då sådant vanligen
ägde rum åtminstone under någon del av vintern, hade det förhållandet,
att hemmanen vore genom eu bred havsvik skilda från ifrågavarande
skogsmarker, i äldre tider icke vållat någon avsevärd olägenhet. Förhållandet
hade emellertid blivit ett annat, sedan för Norrköpings städs
räkning anskaffats en isbrytare med uppgift att under vintern hålla
segelrännan i Bråviken öppen. Till avhjälpande av olägenheterna beträffande
vägarna över Bråviken hade på lantbefolkningens bekostnad eu
flottbro blivit anbringad över segelrännan, vilken bro med vindspel
uppdragits på isen, då fartyg skolat passera genom rännan; och ytter -

128

likare tre sådana hade ansetts nödiga för att tillgodose behovet av
vintervägar över isen. Anskaffandet av dessa broar och den med deras
användande förenade vakthållningen medförde ej oväsentliga kostnader.

Åven inom andra skärgårdar förekomme dylika olägenheter av
isbrytningen, likasom ock klagomål framförts i fråga om isrännas öppenhållande
i insjö.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 april 1905 omförmälde riksdagen
vad sålunda förekommit och anförde i anslutning därtill följande.

Att genom isbrytningen olägenheter av allvarlig art såväl i nyss
angivna avseenden som beträffande fisket förorsakades den vid segelleder
bosatta befolkningen syntes riksdagen vara uppenbart. 1 fråga om av
dylik anledning uppkommen skada innehölle 1734 års lag den bestämmelsen,
att »var som hugger upp vinterväg över sjö — — — svare
till skadan». Motsvarande bestämmelse återfunnes dock icke i 1891 års
väglag, som beträffande landsbygden trätt i stället för det kapitel av
byggningabalken, som innehållit berörda stadgande. Ehuru någon anledning
ej syntes förefinnas att förutsätta, det en annan rättsuppfattning
härutinnan inträtt, finge dock saknaden av bestämd föreskrift i berörda
hänseende betraktas såsom en brist i den nuvarande lagstiftningen. Såväl
till skyddande av rätten till vintervägar över isarna som ock för tillvaratagande
av fiskarbefolkningens intressen förklarade sig riksdagen
finna en lagstiftning vara av behovet påkallad, därvid dock riksdagen
— med hänsyn till den stora betydelsen för vårt lands näringar, som
läge däri att sjötrafiken även under vintertiden, så vitt möjligt, upprätthölles
— ansåge nödvändigt, att icke sjöfarten genom en sådan
lagstiftning i för hög grad försvårades eller betungades. På grund av
vad sålunda anförts anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t täcktes låta
utreda, i vad mån, med nödig hänsyn till sjötrafikens obehindrade fortgång,
de olägenheter, som i följd av vintersjöfarten förorsakades befolkningen
i flera orter av landet, måtte kunna lindras eller förekommas,
samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill eu sådan utredningkunde
giva anledning.

Genom nådig remiss den 25 maj 1905 anbefalldes länsstyrelserna
att avgiva utlåtanden i anledning av riksdagens berörda framställning.
Sedan yttranden inkommit från samtliga länsstyrelser, infordrades och
avgåvos utlåtanden i ämnet den 30 november 1907 av lantbruksstyrelsen,
den 4 december 1908 av kammarkollegium och den 17 januari 1911
av kommerskollegium, som dessförinnan lämnat överståthållarämbetet
i Stockholm, Stockholms stadsfullmäktige samt Stockholms handels- och
sjöfartsnämnd ävensom handels- och sjöfartsnämnderna i Göteborg, Norr -

129

köping och Visby, Sveriges allmänna sjöfartsförening och Sveriges
redareförening tillfälle att yttra sig. Slutligen avgavs utlåtande jämväl
av lotsstyrelsen.

Av den genom länsstyrelserna införskaffade utredningen framgår
att olägenheter, förorsakade av vintersjöfarten genom isens sönderbråkande,
gjort sig förnimbara i åtminstone nio av rikets län, nämligen
i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar, Göteborgs
och Bohus, Värmlands, Västmanlands, Västernorrlands och Jämtlands
län. Mest syntes olägenheterna hava framträtt i vissa av rikets kusttrakter,
framför allt i Stockholms skärgård med dess långa och talrika
farleder, samt vid stränderna av Bråviken (inloppet till Norrköping) och
i Bohusläns skärgård ävensom, om ock i mindre grad, i den småländska
skärgården. Men även i det inre av landet hade på sina håll obehag
och svårigheter av ifrågavarande slag försports. Sålunda hade klagomål
framställts från befolkningen vid Göta älv och en del värmländska sjöar
samt kring Mälaren och Storsjön i Jämtland. I allmänhet hade enligt
länsstyrelsernas meddelanden de genom isens sönderbråkande vållade
olägenheterna yppat sig i förhållande till vintertrafiken över isarna.
Länsstyrelsen i Stockholms län har därjämte utförligt påvisat det
intrång, som isrännas upptagande gjorde å vinterfisket, särskilt å vissa
skärgårdshemman av ålder tillhörande strömmingsnotvarp. Att svårigheter
för fisket framträtt även på andra håll, såsom i Södermanland,
framginge dock av ytterligare ett par länsstyrelsers utlåtanden. Största
men åstadkomn^e vintersjöfarten givetvis i de fall, då isränna hela
vintern igenom eller under någon större del därav öppenhölles antingen
medelst för isbrytningen särskilt anskaffade isbry tar fartyg eller genom
de trafikerande fartygen själva. Så vore händelsen först och främst i
in fartslederna till Stockholm (Sandhamns- och Furusundslederna) och till
Norrköping samt vidare i bohuslänska skärgården, på Göta älv, i ett
par värmländska sjöar, i Mälaren och i Jämtlands Storsjö. Mera tillfälliga
isbråkningar — även de ägnade att skada istrafiken och fisket —
hade rapporterats bland annat från Stockholms skärgård, Mälaren samt
de småländska och bohuslänska kusttrakterna.

Åtskilliga av de hörda myndigheterna, särskilt utförligt länsstyrelserna
i Stockholms och Ålvsborgs län samt kammarkollegium och kommerskollegium
hava uttalat sig rörande innehållet av den nuvarande lagstiftningen
på området. Därvid framhölls, att något allmänt förbud emot
att vare sig i enstaka fall eller för reguljär sjöfart begagna allmän farled
jämväl den tid av året, då vattnen vore betäckta med bärkraftig is, för
närvarande icke förefunnes, samt att gällande lagstiftning icke heller gåve
Vägkommissionen. II. 17

130

stöd åt några ersättnings- eller skadeståndsanspråk från fiRkerättsägares
eller isvägstrafikanters sida. Stadgandet i 25 kap. 7 § byggningabalken,
att den, som hugger upp vinterväg över sjö, skall svara till skadan
ävensom ådömas ansvar, kunde, lika litet som bestämmelserna i 19 kap.
15 § strafflagen om ansvar för skadegörelse å allmän väg anses i förevarande
fall tillämpliga, vad förstnämnda stadgande beträffade så mycket
mindre, som detsamma för landsbygdens del blivit upphävt genom 1891 års
väglag. Å andra sidan påpekades att korrektiv dock icke helt och hållet
saknades till skydd för behöriga intressen, som kunde antagas bliva trädda
för nära genom begagnande av farled vintertiden. Jämlikt § 3 i förordningen
om allmän farled den 30 december 1880 tillkomme det
sålunda Konungens befallningshavande att tillse, huru vid farleds ordnande
och begagnande tjänligast borde förfaras, så att ändamålet kunde
utan oskälig kostnad vinnas, men ock minsta olägenhet tillskyndas den,
vars rätt vore i fråga, och kungörelsen angående särskilda föreskrifter för
handläggning av fråga om farled den 30 december 1380 innehölle
föreskrift om att, förutom trafikanter samt andra, vilkas rätt kunde beröras
av dylik fråga, strand- och fiskeägare skulle vederbörligen höras, och att,
där så funnes nödigt, syn skulle å stället förrättas av sakkunnig man
eller sammanträde med sådana sakägare hållas. Enligt kom mers kollegii
mening vore det väl förerdigt med de åberopade bestämmelsernas såväl
syfte som avfattning, att Konungens befallningshavande med st"d av
desamma vid behov utfärdade reglerande bestämmelser för trafiken i
isbelagd farled, såsom angående isrännas sträckning i farleden, den
hastighet, varmed fartyg finge där framföras, förbud mot att avvika
från en gång upptagen ränna, skyldighet att giva signaler och dylikt.
Såväl kammarkollegium som kommerskolleginm framhöllo emellertid,
att den i ärendet verkställda utredningen tycktes utvisa, att länsstyrelserna
i blott ringa omfattning begagnat sig av den reglerande
befogenhet, som, enligt vad ovan sagts, redan med gällande lagstiftning
torde tillkomma dem.

De av myndigheterna i nämnda syfte vidtagna åtgärderna hava, av
länsstyrelsernas utlåtanden att döma. inskränkt sig till följande. Fiskerättsägares
yrkanden om skydd för sina intressen hava icke i vidare
mån vunnit avseende, än att vederbörande myndighet i ett enstaka fall
— beträffande isrännan i Sandhamnsieden till Stockholm — åstadkommit
rännans upptagande i ändrad sträckning, varigenom ett färre
antal notvarp än förut utsättas för skada. Vad beträffar åtgärder till
istrafikens skyddande har länsstyrelsen i Stockholms län i ett fall, där
tillfälligt förekommande isbråkning ansetts synnerligen farlig för den

131

livliga person- och körtrafiken å isen, nämligen i Vaxholmssundet och
å norra Vaxholmsfjärden, vid vite förbjudit isbråkning. Tillika har
denna länsstyrelse, som ej ansett sig kunna stadga förbud för öppenhållande
av isrännorna i Sandhamns- och Furusundslederna, dock — vid
vite för överträdelse — föreskrivit viss låg maximifart vid passerandet
av vid rännorna befintliga färjställen. Vidare har länsstyrelsen i Östergötlands
län genom utslag i ett särskilt mål sökt att, under åberopande
av bestämmelserna i förordningen om farled, reglera istrafikförhållandena
i den genom Bråviken ledande isrännan. Till förekommande av olägenheter
av ångbåtsfart vintertiden i Göta älv har länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län dels i ett fall gemensamt med länsstyrelsen i Ålvsborgs
län meddelat bestämmelser till iakttagande för befälhavarna å
ångfartygen, som trafikera älven, ävensom för dem, som omhänderhava
över ångbåtsrännan utlagd bro, dels i ett annat fall förordna!, att ångare
vid passerandet av viss färjinrättning, då älven är tillfrusen, skall vid
ansvarspåföljd gå med sakta fart. Slutligen har länsstyrelsen i Jämtlands
län i aidedning av klagomål från istrafikanters sida genom allmän
kungörelse utfärdat förbud för ångfartyg, vilka trafikera Jämtlands Storsjö,
att höstetiden, sedan isen vunnit den styrka, att gående kunna
därå färdas, eller vårtiden, så länge isen äger lika styrka, passera de
sund, över vilka allmän väg leder, såvida ej för särskilda fall undantag
av länsstyrelsen medgivas, dock utan att länsstyrelsen ansett sig berättigad
att stadga någon påföljd för förbudets överträdande. Däremot
har länsstyrelsen i Värmlands län i ett särskilt fall förklarat en av ortsinnevånare
vid sjön Lelången gjord ansökning om avlysning av farleden
i sjön årligen under tiden mellan 15 december och 15 april icke
förtjäna avseende.

1 ärendet är upplyst, att de tre färjorna i Sandhamnsleden av
billighetshänsyn bekostats dels av statsmedel, dels huvudsakligen av
Stockholms stad, som ock beslutat att tillsvidare bidraga till kostnaden
för färjornas underhåll och skötsel med ett årligt anslag, ävensom att
Norrköpings stadsfullmäktige frivilligt erbjudit sig att tillsvidare med
visst belopp bidraga till undanröjande av de av isrännan genom Bråviken
förorsakade svårigheter. Vad däremot beträffar färjorna i Furusundsleden,
synas istrafikanterna icke hava lyckats utverka något understöd
till bestridande vare sig av utgiften för färjornas anskaffande eller
av driftkostnaden.

Emellertid äro såväl flertalet länsstyrelser som ock övriga hörda
myndigheter ense därom, att gällande stadganden äro otillräckliga för
nöjaktigt reglerande av ifrågavarande förhållanden, vadan kompletterande

132

lagstiftning i den av riksdagen ifrågasatta riktning av det övervägande
antalet myndigheter förordas.

Vad innehållet i denna nya lagstiftning beträffar utgå myndigheterna
enstämmigt ifrån, att sjöfartsintresset i förevarande fall är det
dominerande, i förhållande till vilket såväl isvägstrafikanters som fiskerättsägares
önskemål måste sättas i andra rummet. Särskilt frarnhålles
att hinder ej får läggas i vägen för stad eller hamnplats att för
möjliggörande av sjötrafik till staden eller hamnplatsen vintern igenom
medels isbrytare eller annorledes hålla isränna öppen i dit ledande farleder.
De bestämmelser, som erfordras, kunde fördenskull ej avse mera,
än att dels närmare reglera sjötrafiken för att på sådant sätt i görligaste
mån förminska därav för samfärdseln över isen och vinterfisket föranledda
olägenheter dels ock meddela föreskrifter för lämnande av ersättning
eller deltagande i kostnader i vissa fall.

I det förra avseendet anser länsstyrelsen i Stockholms län riktigt,
att skillnad göres mellan allmän lotsled, däri isränna ständigt hålles
öppen, allmän lotsled, där så ej är händelsen, och annat farvatten än
allmän lotsled. I förstnämnda fallet borde det, enligt länsstyrelsens mening,
läggas i vederbörande länsstyrelses hand att i samråd med lotsstyrelsen
föreskriva nödiga jämkningar i och slutligen bestämma isrännans läge
och sträckning i leden ävensom meddela föreskrifter om minskning av
farten förbi befintliga färjställen m. in., varjämte fartyg borde förbjudas
att utan nödtvång avvika från rännan. Med avseende å övriga lotsleder
borde inrymmas befogenhet åt länsstyrelsen att i fråga om särskild
del därav, varest på grund av livlig isvägstrafik en tillfällig isbräkning
kunde medföra synnerlig fara för trafikanterna, meddela vitesförbud mot
fartygs framförande, dock endast under förutsättning, att fartyget utan
alltför stor olägenhet kunde föras fram annan väg och att lotsstyrelsen ej
motsatte sig förbudet. Vad slutligen angiuge farvatten utom farlederna
borde tillfälliga isbråkningar därstädes i regel förbjudas och göras
beroende av särskilt tillstånd av vederbörande länsstyrelse, så snart det
inträffade, att allmänt begagnad isväg skulle avskäras eller befintligt
notvarp eller annat fiske antagas lida skada. Länsstyrelsen borde
även tillerkännas befogenhet att vid tillståndets meddelande utfärda
närmare föreskrifter såväl angående den sträckning, i vilken isbråkning
för fartygets framförande finge äga rum, som beträffande de villkor i
övrigt, som kunde anses böra fästas vid tillståndet. — Dessa av Stockholms
läns länsstyrelse framställda förslag biträdas i huvudsak av kommerskollegium
och lotsstyrelsen. Åven åtskilliga av de övriga myndigheterna,
såsom kammarkollegium och länsstyrelserna i Södermanlands,

133

Värmlands, Västmanlands och Jämtlands län, förorda, att den närmare
regleringen av ifrågavarande trafikförhållanden lägges i länsstyrelsernas
hand.

Samtliga myndigheter, som i sådant hänseende uttalat sig, äro
ense därom att under vissa förutsättningar ersättning borde utgå såsom
bidrag till de ökade kostnader för isvägstrafiken och gottgörelse för det
intrång i vinterfiske, som vållades av vintersjöfarten. Olika meningar
hava emellertid framkommit såväl med avseende å frågan, av vem
ersättningen skulle gäldas, som ock med hänsyn till spörsmålet, av vem
densamma skulle bestämmas.

Beträffande den förra frågan föreslår länsstyrelsen i Stockholms
läu med instämmande av lantbruksstyrelsen, att i det fall, då isränna
hålles öppen i allmän lotsled, ersättning för färjförbindelses upprätthållande
ävensom för avsevärt intrång å fiske bör gäldas till hälften av
staten och till hälften av vederbörande stad eller hamnplats. I andra
fall skulle skadan gottgöras av den, som med åsidosättande av givna
föreskrifter vållat densamma. Kammarkollegium åter ifrågasätter, att
i förstnämnda fall ersättningen bör utgivas av staden eller hamnplatsen,
dock med rätt för Kungl. Maj:t att av statsmedel återgälda den lämnade
gottgörelsen, samt att i fall av skada och kostnad vid mer tillfälligt
begagnande av allmän farled vintertiden ersättningsskyldigheten bör
falla å vederbörande fartygsägare. Kommerskollegium, till vilket lotsstyrelsen
ansluter sig, anser, att kostnader, som genom isrännas ständiga
öppenhållande i lotsled förorsakas istrafiken, böra drabba intressenterna
i nämnda trafik med en tredjedel, staden eller hamnen, till vilken rännan
hålles öppen, med eu tredjedel samt staten med en tredjedel. Vad
angår mer avsevärd skada, som å fiske vållats genom sådan isränna.
ifrågasätter kommerskollegium, att skyldighet att gälda densamma lägges
å statsverket och vederbörande stad eller hamnplats. För det fall åter,
att i lotsled till stad eller hamnplats bedrives allenast mer tillfällig
vintersjöfart förmenar kollegium, att staten och staden eller hamnplatsen
näppeligen böra bindas till någon ersättningsplikt. Slutligen hava länsstyrelserna
i Skaraborgs och Jämtlands län uttalat den mening, att
ifrågavarande ersättningar böra uteslutande eller till väsentlig del drabba
sjöfarten. Fn liknande uppfattning har ock gjorts gällande av länsstyrelsen
i Östergötlands län, men har från andra håll mött bestämda
gensagor.

Vad angår frågan, av vem skadan bör uppskattas och ersättningen
bestämmas, hava för olika fall föreslagits, att bedömandet härutinnan

134

bör läggas i händerna på Kungl. Maj:t, vederbörande .länsstyrelse, skiljemän
eller allmän domstol.

Slutligen har från flera håll hänvisats på bestämmelserna i förordningarna
om farled och flottled ävensom i flottningsstadgan såsom
tjänliga att i tillämpliga delar läggas till grund för en blivande lagstiftning
på förevarande område.

Kurt Bergendal.

t

''

PLANSCHER

Didoa/iko

Vägs beståndsde/or

Plansch. X.

Vågknopp -

^Praner/rnjsror

Utlopp

Vågkropp

^ ^r

i[«- Va g bana —*1

:• .''.y.-va ••■• .TTi-ii 9?

mMmbsss,

•/;•••>,

''oghropp

Vägbana

drum fria

V+pL»3

me

t:V.V..

Kwa-f.?j

»S.V.H

GEN. STAB. LTT.A1 IST.

5^/dod/ke

Plansch. 2

_VåghålIningedia/rih/en-e nummerbefac/rning hämfad

från jordbru/redepar/ernen/efa a/a/i-y/iåha fabel/ angående
allmänna vågha/Zn/ngabeevåre/ gå /ande/ ar /?/£>.

allmänna råga/-.

-700

-3 oo

-200

9 // O.

/ 3 5 7 9 II. 13. I5.J7. /9|/ 8 5. 7 ? H /i /

7 9 U.J? 15.

I . 5. 7

i. 3. .79 //. /3. /7

9. // /3. 15. /7 /9

/3. J5. 17. n.

. //.. /3 16 .17. 19 2/ 7. i

/. 3 .3: 7 9. //.

/ a 5

//. /3 15/7. 19. 21. 23. 25.

/ 3. 5. 7

/ 3 5.

/ 3. 5- 7 9 //. /A

>. >?■ tf. g. /Q tf. /tf. /A

7. 4 6. ''fl- /fr

2 4 tf. g- IQ-12 i4.

2. 4- 6 8 JO. 12. i+ /tf -

14. /6. JO. 20:22.24. 26

''2. 4 tf. g JO-12 & 16

2. 4. tf. 3. !Q. 12.14.16.18.2 a

2. 4. tf 8 JO. 12. !4.16. 18. 20 22.

2. 4. 6>. 8.

2. 4. 6. 8 JO

21. Vo?/err?c>rr -

V6>. Kopparberg:

24 Norr -

/. tårm Janet?

/5. O Steborg?-

/. 5tocJrhoJm?

Toberg. Norra Södra

hänge

och Bohu? /or?.

? 4. tf. 8 JO }?. 14.16

!0. 12.14.

t. 4. tf. 8. tO. 12.14. 16. !8.

t. 4. 6. « to 12.

tf 8. tO. 12.14. 16.

2. 4 6. 8 to.

8. tO. 12. 14. 16. 18.

9. II. 15 15.17. 19 21 25 25 n

2. 4. 6. 8. 10. 12.

1 3 5. 7

2. 4. Jo 8. tO. !2.14

2. 4. tf. 8 ro 12. 14. 7335 ''

t. 4. tf. 8. /O. !2. 14. 16. 18 20.

t 4 tf 8 IO 12.14. 16.

8 IO. 12.

2. 4. tf. 8. 10.

/a 12.14. /tf.

2a 22.24 &.Z6.30 52.

2 4. tf 8 IO

2. 4. tf 8 IO 12.14.

a >/■ /* 15 1. 3.

I. 3. 5 7 9

5 7. a il. 19 15.17.

/• 3. 5.

''7 9 //• 19. 15 1715

7. a II. 19. ''15. IT

3. 5. 7.

It. 14. /tf. 18 20.

-3oo

800-

Generalstabens Litogr. Anst

Plansch. 3.

Be/ec/rn/ngar för u/jomn/nger? ■

Graf/sk framståZ/n/ng,

utösande ifra ga om d/sfr/kfens egna kostnadertper iragfyrk
tor va g anderb å//ef och vin för väghå//r?/r?ge/7 don uf/åmn/ng, som
efter torka//an derå tor ar 7970 sko/åt v/nnas, / hånde/se*
/an dst/n gs områden a / staket torde nuvarande. vågha//n/ngsd/sfr/kten
utgjort enheter för kostnadernas förda/n/ngr.

(ySsm^or gOrc/truksc/eporf-amenfats- \sä

y//g/ vagAorr?r?7/m/orer?o grunder:

mede//ar/ /or rike/ er?//g/ 3j.

85 Öra

2. 4. O. o. /a n. tf. *. !8. Zo. 22. 24. gg.

2. A C. 8. JO. 12. ti It. /8

2. 4. g. a. iO.JZ. k. k. /a zo. 22.24.

19 Kopparberg#

ZJ. Vösferr?Orr -

Z3. Vös/erbo/Zerrs

~4. Os/erpö//anc/3

1. S-focAho/ms

ra. \ ro._
/iorra Södra

Generalstabens LitoéT. Anst .

Plansch h

Kostnad per vägfynd

Kostnad per vågfyr A

öre no

J2S -

fyJämför Jordbrukodeparfemenfete vägefat/yffeka fabe// Pär är J0/O, ko/umn 32).

/oo

mede/ta/ Pär r/ke/ en//gt P7 ) ■

7•s/igf vägkomm/bv/onens grunder.

medeltal Pär rike/ er?//g/ B ) .

8S -

-70

-60

ro. 5. ra //. a. /}. n. n. tu. nn,

5. 7 3 //. /3. tf. n.

/. 3. 5. 7 St //. tf tf. )7. tf 21.

/ 3. 5. 7 9

25.27. tf 31. 33

/. 3 5. 7

/. 3. 5. 7. S>. H. tf

/. 3 5. 7 /. 3. 5. 7 9. // tf. tf tf. tf 2/.

/. 3. 5. 7. S>. t! tf. tf. tf

/. 3. 5. 7 9.

/. 3 5. 7 9 tf. tf. tf. tf. tf

''2. tf. 6. 8. IO. /2. tf. tf

tf-

2. tf. ''6, 0. ''/O. /2. tf. t*. ‘tf. 20322''

2 tf 8. iö. 2. ^

S>to Ch ho 1/77 tf

T?. Ör ebro

// Ma/möhurs

24. Morr -

Horrc

och Bohus för?.

borgs Jon

Generalstabens Litogr. Anst

Plansch. 5.

Grafisk fram afä/fr/r/ qr

• • s-\ * t t

rar/cje anorc/n/ngr^n ens rermma b/efragr..

här Järn i/af iz/nfen/äghå/fningcn.

o//Aca s-^ar/vbAi/rcrgs.

dyn/d/a /■ rf er. isb ''Hn. 7g3 //nj er)

grundb/drag. Jfa/ens fo/o/a ar -

mod användning

av i ''äg'' JofÅ d/s/ a cppgrf/e/- So/- år

se 6/7.2 kzb.Ha.

Linie /

varande anondn/hg.

■Progressiv/ s/aisb/drag med 20% ■
o 7.o/a/a kos/naden jäm/e 75% å
■ vad som overshger mede/Tros/näpen
Tor he/a rike/. 5fa/eny Tofa\/a
ande/ i underhä/isTrosinaden
7 775''577 kr. en/ig/ /9/0 års s/aksi/kj

se 6/7.2

7/7/ 7/n ''''ernå /äocb/2

fvs/dndef /rov? åt’s//r,/en

ProgressivT s/aisb/drag med 25%

se 6/7 2 7tz6. Ho.

fo/zib/dragefs :t7ot

enig/ /O/O års s/a/is/ik.

''■ Ten bore nät ■ s/a ‘sb/c *.''nog s/in

ege n / -os// 7ad

r Progressiv.7 s/a/sb/drug med 20%

grundbr/drag. b/a/ens 7o7a/a an -

se 6/7. 2 kzb. Ho.

de/ / underhå/hkos/naden 2765573

kr. enig/ /O/O års s/ai/s/ik.

r Fores/aana finska vät
-i m /, fin____2___

föreskrif,’/ angående sfa/sbidrog, uf __"

in. ofi “ . _

derhå/bkos/nad //// forde/n/ng å

d/sir/k/ med kos/nod över mede/-

7a/ei proporf/one/// å denna mer

O. ObsonS" i ifui/enbengs/orp moi/on

vid J9/o års riksdag.

grundb/drag.dfa/ens /o/a/a an -

se b/7. 2 kzb. Ho.

de/ 7 under63//skos/naden 2077/ /2.

kr en//g7 /9/0 års s7a7/s7/k.

O. O/ssons / /Tu/Jenbcrgsforp moi/on

v/d /2>// års riksdag.

i U/shoi/sreservan/ernas förs/ag
vid /Q/O ars ri/rsdera.

Progressiv/ s/a/sb/drag med ZO%

■se 6/7.2 kzb. Ho.

eni/g/ /9/o års s/a/is/ih.

/5/o b/drag å vägunderhå/iskosi -

e 6/7 i kzb. 2.

varande s/afsb/drage/, som uf -

gjorde år /2>/0 7555840kronor.

iUn/erno 8 och 9.

Pr/nc/pen för sfafsb/drage/s beräknande en//gT de 2 råda //njern a

/: » /855 » •• " •• •• 18.45 “ "

/Tf, i /ops * » * * * " 2555 * “ *

n< " Ko,44 « * * '''' * 20.46 " » *

O- • 18,14 * * * * " » 28.76 - • *

p, « lo,85 - ‘ " " " * 26,05 ‘ * *

q. m 0)87 „ ., . 27,03 “ * *

/-< " 2),/o * * * " " « 27.80 * * *

y: * 21,38 * " * * * 29.58 « " *

h " 657 * » " " * » 3033 " “ •

U: • S54 ""i " * » 37.36 * * *

K- * 8.50 ‘ • • • " * 28,40^ " *

På grund av ande./ av sio/sb/drag /rån d/Ts/oge/ f/77 sy/zner //gf

betungade vågbål/n/ngsd/s/r/k/''’bär max/mom ned br/nga/s

från 3/36 öre per väg fyrk fu) 77/7 28.40 åre pr. vagdyrk fv).

fkomm/ss/onens fors/ag) ar fo//ande: Pos/noden pgr repari/k/onsenhef

igska/7 för de7 med hänsyn 7/7/ vägunderhå//e7 mes/ be/ungade

under/age7 sam7 s/u7//gen 5 - e/7 /red/e och s/sfa 77/läggsb/drag a
vad som overs/iger 7re gånger onder/age/.

äioiens To/a/a ande/ i kosinaden för- vågunderhå//e/ skulle, med
777/åmpn/ng av /S/3 års s/a/isf/k och under föru/sö/fning a/f köpingar
och mun/cipa/samho7/en aivski/fs från 7anda bygdens väghd//ning
hava u/gjorf 386/7-22 kronor(5e /inge 9 och £>// 2 fab. Hej

GENERALST, HTOOR. ANSTALT STOCKH

Plansch. 6.

(Srct/zsA /v~czrnföZct//r7/nct

Z ancZ^Z/n g5-0/77råden.

Totala kostnaden per vdgZy/-A enligt
nuvcrranc/e ordning och/ procentue/ta
fdr/usien i vdgfyrkan
genom köpingars och mun/c/paisamhd/tens
avskiljande ang/vas
inom pa re nies.

Toia/kosinad
per vagiyrA
enligt nuvarande
ordning.

och

(ynunc/oG/ pa föågfs-fcaf/srf/GAci uppgifter för år /3/X

(Jfr. h/7. 2 tabJTc).

24	Norrbottens Iåns	(3å,o öre,
22	Jämi/ands •	(35o »
8	Gott/ar/ds >	(33 & ■■
23	Västerbottens •	(323 .	JAä---

/O	kr/st/anstads *	(27.o <	öre.
12	Na/tands »	(2(6	»	\ \
2/	Västemarr/ands *	(2(2	•	-4-ZL»JL^
//	tia/mohus »	(25,5	f
15	Skaraborgs *	(25,2	0	-Z2p-~
14	0 A/vsborgs *	(25,o	0	/oprp
5	Jönköpings «	(2(9	0	!L5 "l
2	Uppssa/a "	(2(3	-	-0r9nj
13	Göteborgs 0. 3okus /åns	(Itp	u	15,7 r)____
5	3/ek/nge tåns	(208	0	AA-p-" ^ v''
6	Kronobergs •	C20 7	0	k ^ y /
4	Östergöt/ands »	(20,4	0	/ /
18	Vdsfman/ands »	(10,3	0	3b fö '' /
Ko	Vdrm/aneds «	(19.2	H	/ -4,7A fö
20	Gävleborgs «	(Ib, 5	0	fö ZpsV'' / /
7 a Ka/mar iåns norra	(Ib. 2	r	J.3dy'' / /
7 b	» * södra	(15,7	0	/ / käfs v''
				/ /
IS	Kopparbergs läns	(14,7	0	8,8 fö / /
3	Döderman/ands *	(13.8	0	14(7fö''
n	Örebro »	(10,6	0	-bJL-fö
/	Dfockho/ms *	(9,8	0	32,0fö

Proceniue Ha Lor/usten
/ vag/yrkar genom sambödenas^
avsk/i/ande.

Gräns för minskning
eder ök -ning av iandsfingsd/striAtsns

egen kos/nad.

2 { “Statsbidrags -tin/e enligt kommissionens
förslag.

'' Giatsbkirags -Unge (15%) motsvarande
nuvarande
ordninp.

/O 15 20

loka/ Aoa/nad per våkyfynA efta/- for/ua/e

25

30

förklaring.

() Vdghadningsdistr/kten utgöras enligt
kommissionens förs/ag av landstingsområdena.
Oen genom ruin diets veri/kaia skata utmärkta
"fota/kostnad per vdg/yrk enligt nuvarande
ordninp " avser sd tanda flor varje tandstingsomrade
medetfu/et av de nuvarande it// samma
område hånande distriktens kostnader
per vdpfyrk.

2.) Landst/npsd/sfrikfens egen kostnad erhdt/«3
om från den tota/a kostnaden; som begränsas
av //Hjerna O och 4, frånrdknas statsbidraget
vilket med utgångspunkt trän //ngen O begränsas
••

aj enligt nuvarande statsbidragssystem
av tingen f_
samt

b) eni/gt komm/ss/onens statsbidragssystem
av //ngen 2 .

3) Linjen j dr dragen såsom en /5 % -Ange, viiken närmast motsvarar det nuvarande
statsbidraget nämligen tö % av kostnaden
tor vdgundsrhd/tet den t/d mark dr bär garn te
extra understöden titt synner/tgi betungade
väghä/tningsdis/rikh kor de olika tandst/npsdisirikten
ånger fö/gähttigen statsbidrags/injen
J eg exakt det verk tiga statsbidraget utan
antingen ett något tor stort etter tår //tet varde.

4.) J/dmtone/sen medan ''tota/ kostnadper vägtyrk,
enligt nuvarande ordning"och tota/a kost -kostnaden cn/ipf kommissionens företag, v/tket
senare torde o/tka tandst/npsd/str/kten innebår
en minskning av anta/et vdptyrkar på grund av
kåp/npsrs och mun/c/goatsamhä/tens avskijände,
erhådes genom att o p/anschep tor vargé distrikt
tära skärningspunkten medan motsvarande tota/
kostnad per vdg/yrk enligt nuvarande ordning
*och /ingen 4 horisonta/t åt hdgeg in titt den
sneda /inge eder den medan de sneda ///-gerna
be/dgna punkt, som utmärker dsn procentueda
minskningen i anta/et vdg/yrkar genom samhd/tenas
avsk/jande. Vertika/o avståndet medan t/ryerna O
och 4 genom den sålunda uppsökta punkten angiver
distriktets tota/a kostnad per vdg/yrk stkr
r/yssnåmnda minskning. Vad som dånav utgör
statsbidrag etter distriktets egen kostnad, trampar
av mom. 2 hår ovan.

_5.) Avståndet medan den enligt mom. 4 uppsökta
punkten och //ngen 3 ang/ver/unge/dr/igta)
bk/Z/anden /ne/tar? /unakt/ng/sd/s/rik/ets egen
kostnadgoer vdg/yrk en//gt nuvarande onanihg
od? er//ig/ komm/ss/onens sy sten?. Lugger
nä/nndapunk/ ovanför ///ogen 3J /medan
sk/Z/naden er zn/nskn/ngj //ggerpunA/en
ddnano/ nedanför //igen 3, u/gon sk/Z/naden
er åkning av d/str/kfe/s egen kos/nad.

6. ) Den enligt mom. 4 /dr varge sårski/Z /andsfingsdisfrikt
uppsåk/a/sank/ dr /no// utmark/
med en cirkelgam/e v/ds/ående si/Zrg angivande
distriktets nummer.

7. ) 3åsom trampar av planschen in otta tandsbngsdistdkt
utom n--r i och 3 minskad egen kostnad
genom komm/ss/onens system, för distrikt et n.r
/ uppstår en mindre åkning och s/ddn/ngen för
d/striktet n-r 3 L/ir oförändrad.

GENERALST. LITOGR. ANSTALT. STOCKH

BIHANG

(åtföljer valkommissionens betänkande enligt Kung!. Maj:ts särskilda medgivande)

,

KUNG!, JORDBRUKSDEPARTEMENTET XXVI

ALLMÄNNA VÄGHÅLLNINGSBESVÄRET PÅ LANDET

STATISTISK TABELL

ANGIFVANDE FÖR HVARJE VÅGHÅLLNINGSDISTRIKT OCH LÅN
DE ALLMÄNNA VÄGARNAS LÄNGD OCH KOSTNADEN FÖR
VÄGHÅLLNINGEN M. M. FÖR ÅR 1910

I ENLIGHET MED UPPGIFTER FRÅN VÅGSTYRELSERNA
UPPRÄTTAD I KUNGL. JORDBRUKSDEPARTEMENTET

+

STOCKHOLM 1912

ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI»AKTIEBOLAG

B

Till Herr Statsrådet och chefen för Kungl. Jordbruksdepartementet.

Härmed får jag vördsamt öfverlämna statistisk tabell angående
allmänna väghållningsbesväret på landet för år 1910, grundad på uppgifter
från vägstvrelserna enligt kungl. kungörelsen den 28 januari 1910.

Liksom föregående år hafva de inkomna uppgifterna i ett stort
antal fall befunnits antingen oriktiga eller ofullständiga. Genom vidlyftig
korrespondens med vederbörande vägstyrelsers ordförande hafva
i de flesta fall rättelse eller komplettering kunnat göras. I ett afsevärdt
antal fall hafva emellertid oriktigheterna visat sig vara grundade
på felaktig tillämpning inom distrikten af väglagens föreskrifter, synnerligast
i fråga om vägskattens uttaxering å olika slag af vägfyrkar. I
några fall har uppgifvits, att detta skett fullt medvetet, i afsikt att
därigenom rätta förmenta orättvisor i väglagens uttaxeringsbestämmelser.

Till förklaring af tabellen och åskådliggörande af de principer,
som följts vid dess upprättande, anhåller jag att beträffande de särskilda
kolumnerna af densamma få anföra följande.

Kol. 2 och 3. Den här gjorda åtskillnaden mellan landsvägar
och bygdevägar torde icke kunna anses exakt beträffande andra distrikt
än dem, där vägdelning enligt nu gällande lag ägt rum.

Kol. 4—6. Ehuru de vid uppgiftsformuläret fogade anvisningarna
angifva, att med »årets vägfyrktalslängd» skall afses den längd, som
upprättats under hösten nästföregående år — alltså året näst före det,
som uppgiften afser, och sålunda i detta fall hösten 1909 —, hafva i
ett flertal uppgifter här angifvits vägfyrktalen enligt den vägfyrktalslängd,
som upprättades hösten 1910. Där detta har kunnat observeras,
har rättelse skett.

Kol. 7. I många uppgifter har i denna kolumn angifvits det
under året till vägkassan influtna beloppet, hvari ofta ingått äfven
restantier från tidigare år. Här afses dock uppenbarligen endast att

4

erhålla uppgift å hela det uttaxerade beloppet, livilket bör motsvaras af
vägfyrktalssumman i kol. 4, multiplicerad med uttaxeringen per vägfyrk
i kol. 8, + vägfyrktalssumman i kol. 5, multiplicerad med uttaxeringen
per vägfyrk i kol 9. Uppbördsprovision och dylikt synes icke
böra här afdragas, utan uppföras såsom utgift i kol. 24.

Kol. 8 och 9. De i dessa kolumner upptagna talen skola utvisa
en skillnad inbördes, lika stor som naturaväghållarnas uppskattade nettokostnad
per vägfyrk, hvilken angifves i kol. 13. I många fall synes,
som ofvan nämnts, oriktigheter i detta fall hafva ägt rum, hvilket påpekats
i anmärkningskolumnen. Ibland har uppgifvits, att den i 61 §
väglagen föreskrifna uppgift från häradsskrifvaren ej erhållits, utan vägskatten
måst ungefärligen beräknas på grundval af föregående årets
vägfyrktalssummor. Någon gång uppges den i dessa kolumner nu befintliga
oriktigheten bero på af pröfningsnämnden vidtagna ändringar i
taxeringarna, hvilka återverkat på vägfyrktalen, sedan vägskatten redan
bestämts.

Vid uttaxeringen har ibland den felaktigheten begåtts, att det
vid särskilda nämndens uppskattning uträknade fördelningstalet för nettokostnad
per dåvarande naturafyrk ansetts såsom en oföränderlig »grundfyrk
för naturafyrk»., Fördelningen skall dock årligen ske efter det då
förhandenvarande antalet naturafyrkar. Eljest vinnes ej den åsyftade
anpassningen efter ändringar i taxeringsvärdena å jordbruksfastighet.

I de fall, då statsbidraget ingått till vägkassan — hvarom anteckning
skett i anmärkningskolumnen —, utgör detta bidrag faktiskt
ett tillskott till vägkassan från naturaväghållarna och synes därför hafva
bort föranleda höjning i motsvarande mån af vägskatten från öfriga
beskattningsföremål. I de flesta fall har detta också skett, dock ej
öfverallt i rätt proportion. Under alla förhållanden är emellertid detta
förfaringssätt icke absolut riktigt, ty statsbidraget måste enligt 60 §
väglagen anses tillkomma naturaväghållarna i förhållande till uppskattningsvärdet
af deras väglotter, under det att vägskatten skall utgå efter
deras vägfyrktal. De häraf uppkomna felaktigheterna, hvilka ju skulle
bero på efter vägdelningen skedda ändringar i proportionen mellan de
särskilda jordbruksfastigheternas inom distriktet taxeringsvärden inbördes,
torde dock ej vara af särdeles stor betydelse, och hafva påtagligen ansetts
öfver vägas af den praktiska fördelen att slippa bestyret med statsbidragets
utdelning.

I kol. 8 och 9 synes böra upptagas endast verklig vägskatt och
alltså icke exempelvis bidrag från naturaväghållare enligt 12 och 17 §§
väglagen.

I de fall, då uppgift lämnats, att allt vägunderhåll bekostats af
vägkassan, har vägskatten icke bestämts enligt 60 § väglagen utan
endast efter vägkassans behof samt utgått med lika belopp på alla vägfvrkar.
I dessa fall hafva talen i kol. 10—13 hufvudsakligen tjänat till
att meddela uppgift om det erhållna statsbidraget. Vägkassans hela verkliga
underhållskostnad, den tid mark varit bar, för samtliga allmänna
vägar inom distriktet har då uppförts i kol. 14, hvarefter hela statsbidraget
afdragits i kol. 17.

Kol. 10—13. Dessa kolumner afse enligt den gemensamma öfverrubriken
endast indelade vägar, hvilket icke i alla uppgifter iakttagits.
Så vidt möjligt, har rättelse skett efter korrespondens. Med indelade
vägar torde här afses endast sådana, som verkligen blifvit indelade på
särskilda jordbruksfastigheter, men däremot alla sådana vägar. Äfven
om väglotter enligt 12 § 2 mom. väglagen sedermera öfverlåtits å vägkassan,
mot att väglottsägarna till vägkassan utgifva ersättning enligt
uppskattningsvärdet (ibland med visst afdrag), äro dessa väglotter »indelade»
vägar och deras uppskattningsvärde skall läggas till grund för
vägskatteberäkningen. De vägar, som enligt 12 § 1 mom. undantagits
från delningen för att underhållas medelst vägkassan, synas däremot
icke kunna anses såsom »indelade» i formulärets mening.

Såsom kol. 10 a) har införts en i det fastställda uppgiftsformuläret
icke befintlig kolumn, hvilken är afsedd att i ungefärliga tal utvisa
uppskattningsvärdet per meter väg. Det bör uttryckligen betonas,
att siffrorna i denna kolumn icke äro exakta, ty de hafva erhållits genom
att dividera uppskattningssumman i kol. 10 med sammanlagda våglängden
i kol. 2 och 3, uttryckt i meter. Det är uppenbart, att detta
förfaringssätt är riktigt endast under den förutsättning, att uppskattningsvärdet
i kol. 10 afser hela den i kol. 2 och 3 redovisade våglängden.
Detta är dock i regel icke fallet. Kol. 2 och 3 omfatta nämligen
den totala längden af allmänna vägar i distriktet, men uppskattningen
i kol. 10 blott de indelade vägarna. Då emellertid i de flesta
distrikt äfven oindelade vägar finnas, följer däraf, att talen i kol. 10 a)
i allmänhet äro för låga. Huru stor den häraf föranledda felaktigheten
i hvarje fall är, låter sig icke bedöma, enär uppgift saknas om längden
af indelad, resp. oindelad väg. I någon mån kan den i kol. 14 upptagna
kostnaden för underhållet af, bland annat, oindelade vägar gifva
ledning vid bedömandet af dessa vägars längd.

I vissa fall orsakas oriktighet i kol. 10 a) äfven däraf, att ny
vägdelning skett och de därvid nyintagna vägarna ingått i kol. 2 och
3, men ny uppskattning ännu icke ägt rum, till följd hvaraf talet i kol.

6

10 fortfarande afser blott de förut indelade vägarna. Detta har i förekommande
fall påpekats i anmärkningskolumnen.

Oaktadt denna nu framhållna osäkerhet hos talen i denna kolumn,
hafva dock dessa tal ansetts böra medtagas, enär de äfven i sitt nuvarande
skick, om de användas med nödig försiktighet, ganska tydligt
visa, huru olika uppskattningarna äro icke blott mellan större delar af
landet utan till och med mellan hvarandra ganska närliggande distrikt.

Någon skillnad i underhållsvärde per meter mellan landsväg och
bygdeväg har hvarken här eller i kol. 23 tagits i beräkning, ehuruväl
den torde förefinnas.

Kol. 14. Här bör enligt anvisningarna upptagas vägkassans
verkliga kostnad för de i rubriken afsedda ändamål. Till oindelad väg
synes, såsom ofvan nämnts, böra räknas äfven sådan väg, som undantagits
från delning enligt 12 £ 1 mom. väglagen. I denna kolumn
synas därjämte lämpligen böra angifva^ såväl verkliga kostnaden för de
väglotter, vägkassan öfvertagit enligt 12 § 2 mom. som ock de utgifter,
vägkassan kan hafva haft för ersättningar enligt 14—16 §§ väglagen.

Kol. 17. Det har i iippgifterna ofta förbisetts, att i denna kolumn
skall införas statsbidraget till oindelade, uppskattade vägar äfvensom
till broar och färjor. Mycket ofta har hela det erhållna statsbidraget
införts i kol. 11, oaktadt dit endast skall föras statsbidraget till indelade
vägar,o hvilket skall utgöra 15 procent af uppskattningssumman i kol.
10. Återstoden af hela det erhållna statsbidraget skall föras till kol. 17.
Uppgifterna hafva i detta hänseende rättats.

I denna kolumn synas äfven lämpligen böra upptagas de inkomster,
vägkassan haft genom ersättning från väghållare för till kassan
öfverlämnad väg enligt 12 § 2 mom. och för förminskadt vägunderhållsbesvär
enligt 17 § väglagen.

Kol. 24—26 liksom kol. 28 hafva endast kunnat utan någon mera
effektiv kontroll införas enligt de inkomna uppgifterna. Det synes
emellertid af jämförelse mellan summorna påtagligt, att mycket skiljaktiga
system tillämpats i olika distrikt vid dessa kolumners ifyllande.
Förvaltningskostnaderna synas sålunda i olika distrikt hafva ansetts
innefatta mycket olika slag af utgifter. I kol. 26 torde böra införas,
bland annat, erlagda skuldräntor, hvilket säkerligen icke öfverallt skett.
Likaså är det ovisst, huruvida influtna räntor öfverallt upptagits i kol.
28. Beträffande sättet att redovisa upptagna lån och afbetalningar å
desamma torde äfven stora skiljaktigheter råda.

Kol. 33 skall upptaga sådant öfverskott i vägkassan, som omförmäles
i 62 § väglagen. Oaktadt enligt detta lagrum sådant öfver -

7

skott skall särskild! bokföras i vägkassans räkenskaper, synas uppgifterna
ganska tydligt gifva vid banden, att så icke skett öfverallt. Dels
har nämligen för vissa distrikt denna kolumn icke ifyllts, oaktadt vägfyrktalens
sammansättning gör högst sannolikt, att dylikt öfverskott bör
förefinnas, och dels har för andra distrikt hela behållningen tillförts
denna kolumn, utan att förhållandena synas motivera detta.

* Stockholm den 18 januari 1912.

Axel Mörner.

Förklaringar.

Med året, då gällande vägdelning fullbordats, afses det år, då vägdelning
afslutats eller, i händelse besvär däröfver anförts, då slutligt utslag i frågan
meddelats. Har vägdelning enligt väglagen ej ägt rum, bär detta anmärkts.

Med årets vägfyrktalslängd afses den längd, som upprättats under hösten 1909.

Med vägskatten för året afses den vägskatt, som bestämdes af vägstämman i
augusti månad år 1909.

Kolumnerna 10 —13 afse underhållet af alla indelade vägar, vare sig dessa
underhållas af särskilda jordbruksfastigheter eller medelst vägkassan på grund
af 12 § 2 mom. väglagen.

Summan i kolumnen 12 har erhållits genom att draga summan i kolumnen
11 från summan i kolumnen 10.

Talet i kolumnen 13 har erhållits genom att dela summan i kolumnen 12
med summan i kolumnen 4. Talet i kolumnen 13 skall, åtminstone i jämnadt
tal, motsvara skillnaden mellan talen i kolumnerna 8 och 9. (Jämför 60 §,
sista stycket, väglagen.)

Talen i kolumnerna 14, 15, 17, 20, 24, 25, 26, 28, 33, 34 och 35 hafva angifvits
efter vägkassans räkenskaper.

Kolumnen 16 utvisar summan af talen i kolumnerna 14 och 15.

Från summan i kolumnen 16 har dragits den i kolumnen 17 afsedda inkomstsumma
(t. ex. statsbidrag för oindelade vägar samt broar och färjor, brooch
färjafgifter in. fl. inkomster, som gälla underhållet), hvarefter kolumnen
18 utvisar distriktets egen kostnad.

Kolumnen 19 utvisar summan af talen i kolumnerna 12 och 18.

1 kolumnen 20 har uppförts erhållet statsbidrag från anslaget till understöd

åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt, hvarefter kolumnen 21 utvisar
det tal, som erhållits, då summan i kolumnen 20 dragits från summan i
kolumnen 19.

Kolumnerna 22 och 23 utvisa de tal, som erhållits genom att dela summan i

kolumnen 21 med antalet vägfyrkar i kolumnen 6, resp. med talet för hela

våglängden, hvilket vunnits genom sammanläggning af talen i kolumnerna 2
och 3, uttryckta i meter.

9

10. Kolumnen 27 utvisar summan af talen i kolumnerna 24, 25 och 26.

I kolumnen 28 har afdrag icke skett för inkomst, som redan afdragits i
kolumnerna, 11, 17 eller 20.

Summan i kolumnen 29 har vunnits genom att draga talet i kolumnen 28
från talet i kolumnen 27.

I kolumnen 30 har summan i kolumnen 29 fördelats på antalet vägfyrkar
enligt kolumnen 6.

11. Summan i kolumnen 31 har vunnits genom att sammanlägga talen i kolum nerna

21 och 29.

Då den sålunda erhållna summan delats med antalet vägfyrkar enligt kolumnen
6, har erhållits det tal, som införts i kolumnen 32.

2

10

V äghållningsdistrikt.	1	2	3	4	5	6		8	9	10
Gällande vägdel-ning full. bordad.	Längd af allmänna vägar inom distriktet.	Antal vägfyrkar inom distriktet enligt årets vägfyrktalslängd.	Hela det såsom vägskatt för året uttaxera-de be-loppet.	Vägskatt per vägfyrk.	—
Lands- vägar.	Bygde- vägar.	För jord-bruksfas-tigheter med väg-underhåll in natura.	För öfriga beskatt-ningsföre-mål.	Summa.	Å jord-bruks-fastig-het med väg-under-håll in natura.	Å öfri-ga be-skatt-nings-före-mål.	In- Särskilda nämndens uppskatt-ning af un-derhålls-kostnaden.
År.	Km.	Km	St.	St.	st.	Kr.	Öre.	Öre,	Kr.
	Stockholms län.
1	Sollentuna härads ..............	1897	31	32	93,850	357,868	451,718	21,472	_	6	7,389
2	Färentuna härads .............	1909	—	74	69,110	36,326	105,436	7,522	3	15	9,758
3	Stockholms läns västra fög-
	devis norra ..............	1900	10	139	56,499	6,465	62,964	5,248	7	20	9,138
4	Stockholms läns västra fög-
	deris östra....................	1899	25	66	47,567	6,090	53,657	3,242	4	22	10,025
5	Stockholms läns västra fög-
	deris västra .....................	1903	27	91	53,299	11,784	65,083	5,077	4	25	14,700
6	Stockholms läns västra fög-
	deris södra .....................	1899	16	97	53,895	26,691	80,586	5,076	1	17	10,004
7	Börstils sockens ..................	1894	35	19	22,144	3,009	25,153	3,087	10	29	4,766
8	Gräsö sockens ..................	1898	—	31	6,432	579	7,011	449	5	22	1,262
9	Hargs och Edebo socknars ..	1897	38	51	30,256	8,792	39,048	1,836	2	14	4,204
10	Hökhufvuds, Valö och Fors-
	marks socknars ...............	1898	31	43	27,391	13,422	40,813	2,684	_	20	6,497
11	Närdinghundra härads .........	1894	66	105	60,876	15,253	76,129	2,743	2	10	10,955
12	Väddö och Häfverö socknars	*)	23	57	32,589	20,541	53,133	6,269	6	21	5,784
13	Singö sockens ....................	1902	—	12	2,574	945	3,519	246	—	26	780
14	Lyhundra härads................	1902	45	66	44,446	4,528	48,974	5,675	9	37	14,143
15	Sjuhundra härads ...............	1897	30	85	32,966	13,390	46,356	3,347	_	. 25	9,968
16	Roslagsbro sockens....... .....	1909	—	43	18,753	2,345	21,098	3,563	14	40	5,735
17	Vätö sockens ....................	*1	—	37	10,132	9,767	19,899	4,055	14	27	1,444
18	Frötuna och Länna skeppslags	1909	8	108	49,723	19,456	69,179	4,020	3	13	5,695
19	Österåkers, Riala och Roslags
	Kulla socknars..................	1897	—	80	37,697	22,836	60,533	3,197	_	14	6,216
20	Ljusterö sockens ..................	1896	—	27	13,862	6,548	20,410	917	—	14	1,921
21	Varmdö skeppslags...............	1904	26	23	99,232	125,029	224,261	18,456	6	10	4,456
22	Danderyds skeppslags .........	1905	28	72	113,682	615,158	728,840	55,364	—	9	12,830
23	Sotholms härads..................	1904	89	124	136,837	85,847	222,684	22,320	_	26	41,378
24	Svartlösa härads..................	1896	51	in	148,197	661,981	810,178	132,396	—	20	34,941
25	Oknebo härads.....................	1899	37	86	89,933	52,374	142,307	7,332	—	14	14,555
	Summa	—	616	1,679	1,351,942	2,127,027	3,478,969	325,593		-	248,544

'') Vagdelning enligt gällande väglag liar ej ägt rum.

11

10 a	n	12	13	14	15	16	17	18	Anmärkningar.
		Kostnader föi	v ä g v ä s e n d e t.
			U n d e	r h å 11.
delade	vägar.			Annat underhåll.
Upp-skattad under-hålls-kost-nad per meter våg-längd.	Afgår or-dinarie stats-bidrag enligt 60 § väglagen.	Åter- stående under- hålls- kostnad.	Beräknad kostnad per väg-fyrk för natura-väg-hållare.	Kostnad för under-håll af oindelade vägar samt broar och färjor m. m.	Vinter- väghåll- ning.	Summa.	Afgå sär-skilda in-komster till annat underhåll än af in-delade vägar.	Distriktets återstå-ende kost-nad för annat un-derhåll än af indelade vägar.
Öre.	Kr.	Kr.	Öre.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
11.5	1,108	6,281	6.7		1,415	1,415		1,415	1
13. ä	1,464	8,294	12.0	4,043	1,295	5,338	606	4,732	2
6.1	1,370	7,768	13.7	51	3,573	3,624	58	3,566	3
11.0	1,504	8,521	17.9	690	2,810	3,500	—	3,500	4
12.1	2,205	12,495	23.4	586	2,708	3,294	206	3,088	5	Vägskatten synes oriktigt uttaxerad.
8.s	1,501	8,503	15.7	707	2,680	3,387	426	2,961	6
8.8	715	4,051	18.3	30	2,423	2,453	—	2,453	7
4.1	189	1,073	16.6	—	367	367	—	367	8
4.7	630	3,574	11.8	1,067	1,263	2,330	57	2,273	9
8.8	994	5,503	20.1	89	1,603	1,692	—	1,692	10
6.4	1,643	9,312	15.3	75	1,633	1,708	—	1,708	11	D:o d:o d:o d:o.
7.2	867	4,917	15.1	1.652	3,777	5,429	124	5,305	12
6.5	117	663	25.7	5	295	300	—	300	13
12.7	2,121	12,022	27.0	49	3,710	3,759	—	3,759	14	D:o d:o d:o d:o.
8.0	1,495	8,473	25.7	404	1,470	1,874	—	1,874	15
13.3	860	4,875	26.o	430	2.190	2,620	86	2,534	16
3.9	216	1,228	12.1	2,113	1,000	3,113	—	3,113	17
4.9	854	4,841	9.7	674	1,495	2,169	—	2,169	18
7.7	932	5.284	14.0	1,540	749	2,289	39	2,250	19
7.1	288	1,633	11. s	10	272	282	9	273	20	D:o d:o d:o d:o.
9.1	668	3,788	3.8	674	569	1,243	—	1,243	21
12.s	1.925	10,905	9.6	3,998	3,508	7,506	—	7,506	22
21.1	6,207	35,171	25.7	9,293	5,554	14,847	808	14,039	23
21.0	5,241	29,700	20. o	2,026	5,956	7,982	—	7,982	24
11.8	2,183	12,372	13.7	2,049	1,185	3,234	—	3,234	25
medelt.	37,297	211,247	medelt.	32,255	53,500	85,755	2,419	83,336

12

		19	20	21	22	23	24	25	26	27
								Kostnader för väg-
			Underhåll, (forts.)				Öfriga ut-
	V äghållningsdistrikt.	Distrik-tets hela ordinarie kostnad för under-hållet.	Afgår statsbidrag från an-slaget till synnerligt betungade väghall-mngs-distnkt.	Åter- stående	Vidstående verkliga kostnad fördelad per	Förvalt- nings- kostna- der.
		verklig under-hållskost-nad för distriktet.	vägfyrk.	meter våg- längd.	Vägbygg- nader, brutto.	I öfrigt.	Summa.
		Kr.	Kr.	Kr.	Öre.	Öre.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
1	Stockholms län. Sollentuna härads ..............	7,696		7,696	1.7	12.2	2,614	260	407	3,281
2	Färentuna härads ...............	13,026	—	13,026	12.3	17.6	496	59	8,167	8,722
3	Stockholms läns västra fög-deris norra .....................	11,334	_	11,334	18.0	7.6	559		42	601
4	Stockholms läns västra fög-deris östra........................	12,021	_	12,021	22.4	13.2	292		119	411
i ^	Stockholms läns västra fög-deris västra ..................	15,583	_	15,583	23.9	13.2	283			283
6	Stockholms läns västra fög-deris södra .....................	11,464	_	11,464	14.2	10.1	688		24	712 1
7	Börstils sockens ...............	6,504	—	6,504	25. s	12.0	126	_	49	175
8	Gräsö sockens ....................	1,440	—	1,440	20.5	4.6	32	_	59	91
9	Hargs och Edebo socknars ...	5,847	—	5,847	15.0	6.5	220	125	44	389
10	Hökhufvuds, Valö och Fors-marks socknars ..............	7,195		7,195	17.6	9.6	155		27	182
11	Närdinghundra härads .........	11,020	—	11,020	14.4	6.4	187	32	2,271	2,490
12	Väddö och Häfverö socknars	10,222	—	10,222	19.2	12.8	292	_	328	620
13	Singö sockens .....................	963	—	963	27.3	8.0	35	—	22	57
14	Lyhundra härads..................	15,781	—	15,781	32.2	14.2	291	—	5,474	5,765
15	Sjuhundra härads ..............	10,347	—	10,347	22.3	9.0	27	—	405	432
16	Roslagsbro sockens ............	7,409	—	7,409	35.1	17.2	182	—	1,057	1,239
17	Vätö sockens .................	4,341	—	4,341	21.8	11.7	250	—	_	250
18	Frötuna och Länna skeppslags Österåkers, Riala och Roslags Kulla socknars................	7,010	—	7,010	10.1	6.0	466	_	J52	618
19	7,534		7,534	12.4	9.4	350		16	366
20	Ljusterö sockens ..................	1,906	—	1,906	9.3	7.0	75	_	36	111
21	Värmdö skeppslags .....	5,031	—	5,031 18,411	2.2	10.2	1,576	12,171	188	13,935
22	Danderyds skeppslags ......... Sotholms härads..................	18,411	—	2.5	18.4	3,960	39,759	5,543	49,262
23	49,210	—	49,210	22.1	23.1	969	11,167	1,924	14,060
24	Svartlösa härads..................	37,682	—	37,682	4.fi	23.2	3,110	249,383	4,583	257,076
25	Öknebo härads ...................	15,606	—	15,606	10.9	12.7	369	153	522
	Summa	294,583	_	294,583	medelt.	medelt.	17,604	312,956	31,090	361,650
			8.5	12.8

13

28 |	29	30	31	32	33	34	35
väsendet (forts.).
gifter.					Öfver-skott i	Annan behåll-ning i väg-kassan vid årets slut.	Väg-kassans skuld vid årets slut.
Älgar statsbidrag till väg-byggnader så ock andra in-komster : (utom till under-hållet).	Distrik-tets åter-stående verkliga kostnad för annat än under-håll.	Vid-stående kostnad fördelad per väg-fyrk.	Summa verklig kostnad för vägvä-sendet i dess helhet.	Vid-stående verkliga kostnad fördelad per väg-fyrk.	vägkassan enligt 62 § väg-lagen vid årets slut.		Anmärkningar.
Kr.	Kr.	Öre.	Kr.	Öre.	Kr.	Kr.	Kr.
	3,281	0.7	10,977	2.4	92,000	4,528		1
4,721	4,001	3.s	17,027	16.1	—	5,428	9,000	2
—	601	0.9	11,935	18.9	—	4,472	—	3
—	411	O.S	12,432	23.2	—	—	200	4
—	283	0.4	15,866	24.3		—	—	5
86	616	O.s	12,080	15.0	2,570	81	703	6
—	175	0.7	6,679	26.5	1,295	—	—	7
14	77	1.1	1,517	21.6	363	—	—	8
72	317 i.-j 182	0.8	6,164	15.8	—	831	—	9
	0.4	7,377	18.0	—	536	—	10
_	2,490	3.3	13,510	17.7	184	5,346	—	11
_	620	1.1	10,842	20.3	—	2,181	—	12
_	57	1.6	il,020	28.9	26	—	—	13
_	5,765	11.8	21,546	44.0	712	—	—	14
_	432	0.9	10,779	23.2	8,446	7,265	—	15
_	1,239	5.9	8,648	41.0	—	—	3,500	16
_	250	1.2	4,591	23.0	—	400	—	17
—	618	0.9	7,628	11.0		31,912	—	18
	366	0.6	7,900	13.0	7,626	_	_	19
_	in	0.5	2.017	9.8	175	—	—	20
50	13,885	6.2	18,916	8.4	—	22,831	6,209	21 !
482	48,780	6.7	67,191	9.2	—	122,864	12,857	22
3,100	10,960	4.9	60,170	27.0	10,000	4,356	—	23
—	257,076	31.7	294,758	36.3	90,795	1,285	—	24
—	522	0.4	16,128	11.8	—	4,404		25
8,535	353,115	medelt. 10.1	647,698	medelt. 18.6	214,192	218,450	32,469

14

		1	2	3	4	5	6	7	8	9	10
		Gällande vägdel-ning full-bordad.	Längd af allmänna vägar inom distriktet.	Antal vägfyrkar inom distriktet enligt årets vägfyrktalslängd.	Hela det	Vägskatt per vägfyrk.
	Y ägliållningsdistrikt.	Lands- vägar.	liygde- vägar.	För jord-bruksfas-tigheter med väg-underhåll in natura.	För öfriga beskatt-ningsföre-mål.	Summa.	såsom vägskatt för året uttaxera-de be-loppet.	Å jord-bruks-f as tig-het med väg-under-håll in natura.	Å öfri-ga be-skatt-nings-före-mål.	In Särskilda nämndens uppskatt-ning af un-derhålls-kostnaden.
		År.	Km.	Km.	St.	st.	st.	Kr.	Öre.	Öre.	Kr.
1	Uppsala län. Håbo härads........................	1903	16	67	48,183	7,607	55,790	2,764	4	11	5,192
2	Bro härads ........................	1897	19	23	31,030	8,582	39,612	1,262	_	14,7	5,292
3	Asunda härads.....................	1899	21	80	65,095	7,024	72,119	2,126	1	21	12,939
4	Trögds härads.....................	1907	19	177	96,274	16,905	113,179	4,461	2	15	14,999
5	Lagunda härads ..................	1900	6	90	48,555	4,468	53,023	2,688	3.3	24.3	11,877
6	Hagunda härads..................	*)	30	76	48,292	5,488	53,780	6,904	11	29	9,319
7	Ulleråkers härads ...............	1898	28	61	39,852	19,811	59,663	5,349	_	27	11,969
8	Bälinge härads.....................	1895	33	93	38,626	3,750	42,376	9,390	19	53	15,659
9	Vaksala härads ..................	1894	19	44	38,359	5,894	44,253	5,250	10	24	6,533
10	Rasbo härads .....................	1896	23	53	35,321	6,225	41,546	4,506	8	27	8,103
11	Tierps tingslags ..................	1907	33	62	50,868	45,722	96,590	10,616	—	23	13,868
12	Yendels tingslags ............... Västlands och Älfkarleby tings-lags .................................	*)	—	61	21,544	6,117	27,661	2,455	6	19	3,379
13	1902	25	89	38,908	87,561	126,469	11,383		13	6,103
14	Norunda härads ..................	1896	25	122	51,736	9,022	60,758	6,033	8	21	8,239
15	Olands härads.....................	1900	33	120	57,899	14,129	72,028	6,851	5	28	15,801 1
16	Films och Dannemora tingslags	1899	19	93	23,894	28,832	52,726	7,208	_	25	6,914
17	Löfsta tingslags ..................	1900	—	98	34,074	8,521	42,595	3,238	4	22	7,110 j
	Summa	—	349	1,409	768,510	285,658	1,054,168	92,484	—	—	163,296
1	Södermanlands län. Jönåkers härads ..................	1907	60	251	152,269	68,963	221,232	7,586		11	20,273
2	Rönö härads........................	1894	76	177	111,579	17,505	129,084	8,314	4	22	22,668
3	Hölebo härads.....................	1897	25	98	54,695	14,690	69,385	5,420	4	22	11,378
4	Oppunda härads ..................	1903	214	399	248,509	149,204	397,713	22,329	1	13.3	35,974
5	Villåttinge härads ...............	1899	78	172	90,048	68,176	158,224	8,999	—	13.2	13,887
6	Öster Rekarne härads .........	1899	74	173	133,142	18,826	151,968	7,006	3	16	19,680
7	Väster Rekarne härads.........	1900	49	57	81,015	30,498	111,513	8,730	4	18	12,423
8	Åkers härads .....................	1902	54	100	77,386	11,631	89,017	5,730	5	16	10,627
9	Daga härads........................	1896	52	102	65,234	33,892	99,126	7,456	—	22	18,239
10	Selebo härads ....................	1898	20	73	80,147	19,626	99,773	2,960	1	ii	8,391
	Summa	—	702	1,602	1,094,024	433,011	1,527,035	84,530	—	—	173,540 |
	*) Vägdelning enligt gällande väglag har	ej ägt	rum.

15

10 a	n	12	13	14	15	16	17	18		1
Kostnader för vägväsendet.
			Und	erhåll.
delade	vägar.			Annat underhåll.
fpP- skattad under-								Distriktets återstå-ende kost-		Anmärkningar.
Afgår or-dinarie	Åter- stående	Beräknad kostnad per väg-fyrk för	Kostnad för under-håll af	Vinter-		Afgå sär-skilda in-komster
kost-	stats-	under-	oindelade vägar samt	väghåll-	Summa.	till annat underhåll	nåd för annat un-
meter väg- längd.	enligt 60 § väglagen.	hålls- kostnad.	väg- hållare.	broar och färjor m. m.	Ullig.		än af in-delade vägar.	derhåll än af indelade vägar.
Öre.	Kr.	Kr.	Öre.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
6.3	779	4,413	9	759	1,834	2,593		2,593	1	f Statsbidraget bär ingått i vägkassan. ^ Vägskatten synes oriktigt uttaxerad.1
12.8 12.8	794 1,941	4,498 10,998	14.5 17	2,027	791 3,461	791 5,488	—	791 5,488	2 3	1 Statsbidraget har ingått i vägkassan1 \ och höjt vägskatten i kol. 9.
7.6	2.250	12,749	13	—	3,162	3,162	49	3,113	4
12.4	1.817	10,060	21	240	2,682	2,922	—	2,922	5	Yägskatten synes oriktigt uttaxerad.
8.s	. 1,398	7,921	16.4	906	4,599	5,505	in	5,394	6
13.4	1.795	10,174	25.5	630	4,994	5,624	95	5,529	7	D:o d:o d:o d:o. |
12.4	2,349	13,310	34	7,465	5,226	12,691	2,520	10,171	8
13.7	980	5,553	14	82	2,356	2,438	194	2,244	9
10.7	1,215	6,888	19	28	2,713	2,741	81	2,660	10
14.6	2,080	11,788	23	2,101	6,911	9,012	192	8,820	11
5.5	507 .	2,872	13	23	2,429	2,452	45	2,407	12
5.3	915	5,188	13	80	5,577	5,657	1,317	4,340	13
5.6	1,236	7,003	13	128	4,652	4,780	182	4,598	14
10.3	2,370	13,431	23	159	5.615	5,774	65	5,709	15
6.1	1,037	5,877	25	1,205	4,353	5,558	185	5,373	16
• 7.3	1,066	6,044	18	42	2,901	2,943	69	2,874	17
medelt.	24,529	138,767	medelt.	15,875	64,256	80,131	5,105	75,026
9.3	18.1
6.5	3,041	17,232	11	4,166	3,279	7,445	613	6,832	1
8.9	3,400	19,268	18	3,525	3,926	7,451	264	7,187	2
9.2	1,706	9,672	18	296	1,975	2,271	220	2,051	3
5.9	5,396	30,578 11,804	12.8	9,898	839	10,737	984	9,753	4
5.5	2,083	13.2	2,572	2,061	4,633	425	4,208	5
8	2,952	16,728	13	368	4,673	5,041	2,029	3,012	6
11.7	1,863	10,560	13.3	2,377	3,260	5,637	1,766'')	3,871	7	J) Häraf 1,557 kr. från väghållare,1 hvilkas väglotter öfvergått till
6.9	1,594	9,033	11	1,876	1,340	3,216	315	2,901	8
11.8	2,736	15,503	23	10	2,836	2,846	—	2,846	9	Yägskatten synes oriktigt uttaxerad.
9	1,259	7,132	9	1,568	960	2,528	269	2,259	10	D:o d:o d:o d:o.
niedelt. 7.5	26,030	147,510	medelt. 13.5	26,656	25,149	51,805	6,885	44,920

16

19 | 20 j 21 | 22 | 23 |j 24 | 25 | 26 | 27

Kostnader för väg -

			Underhåll, (forts.)				Ö f r	i g a ut-
	Y ägliftllningsdistrikt.	Distrik-tets hela ordinarie kostnad för under-hållet.	Af går statsbidrag från an-slaget till synnerligt betungade valhall -mngs-distnkt.	Åter- stående	Vidstående verkliga kostnad fördelad per	Förvalt- nings- kostna- der.
		verklig under-hållskost-nad för distriktet.	vägfyrk.	meter våg- längd.	Vägbygg. nader, brutto.	I öfrigt.	Summa.
		Kr.	Kr.	Kr.	Öre.	Öre.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
1	Uppsala län. Håbo härads........................	7,006		7,006	• 12.6	8.4	283			283
2	Bro härads ........................	5,289	—	5,289	13.8	12.6	155	—	90	245
3	Åsunda härads.....................	16,486	—	16,486	22.9	16.3	465	—	278	743
4	Trögds härads .....................	15,862	—	15,862	14.0	8.0	513	658	77	1,248
5	Lagunda härads ..................	12,982	—	12,982	24.3	13.5	200	760	—	960
6	Hagunda härads ..................	13,315	—	13,315	24.7	12.5	408	—	—	408
7	Ulleråkers härads ...............	15,703	—	15,703	26.3	17.6	300	—	724	1,024
8	Bälinge härads.....................	23,481	—	23,481	55.4	18.6	484	6,859	5,687	13,030
9	Yaksala härads ..................	7,797	—	7,797	17.6	12.4	161	3,977	340	4,478
10	Rasbo härads .....................	9,548	—	9,548	23.0	12.5	256	28	161	445
11	Tierps tingslags ..................	20,608	—	20,608 5,279	21.3	21.7	176	—	—	176
12	V endels tingslags ............... Västlands och Älfkarleby tings-lags .................................	5,279	—	19.t	8.6	69	—	120	189
13	9,528	_	9,528	7.5	8.3	502		233	735
14	Norunda härads ..................	11,601	—	11,601	19.1	8.0	611	—	65	676
15	Olands härads.....................	19,140	—	19,140	26.6	12.5	592	3,176	2,369	6,137
16	Films och Dannemora tingslags Löfsta tingslags ..................	11,250	—	11,250	21.3	10.o	276	319	903	1,498
17	8,918	—	8,918	20.9	9.1	188	—	100	288
	Summa	213,793	_	213,793	medelt.	medelt.	5,639	15,777	11,147	32,563
1	Södermanlands län. Jönåkers härads ..................	24,064		24,064	20.3 10.9	12.2 7.7	867	_	358	1,225
2	Rönö härads........................	26,455	—	26,455	20.5	10.5	523	233	—	756
3	Hölebo härads.....................	11,723	—	11,723	16.9	9.5	386	—	231	617
4	Oppunda härads.................. Villåttinge härads ...............	40,331	—	40,331	10.1	6.6	1,314	28,685	1,816	31,815
5	16,012	—	16,012	10.1	6.4	840	198	125	1,163 1
6	Öster Rekarne härads .........	19,740	—	19,740	13.0	8.0	868	—	460	1,328
7	Väster Rekarne härads.........	14,431	—	14,431	12.9	13.6	954	—	295	1,249
8	Åkers härads .....................	11,934	—	11,934	13.3	7.7	1,177	—	—	1,177
9	Daga härads........................	18,349	—	18,349	18.5	11.9	378	16,266	1,660	18,304
10	Selebo härads .....................	9,391	—	9,391	9.4	10.1	377	—	1,020	1,397
	Summa	192,430	_	192,430	medelt.	medelt.	7,684	45,382	5,965	59,031
			12.6	8.4

17

28 29 väsendet, (forts.) gifter. Af går Distrik. statsbidrag tets åter-b»r Gående sa ock verkliga andra in- kostnad (a ^ under- än under-hållet!. håll.	30 Vid-stående kostnad fördelad per väg-fyrk.	31 Summa verklig j kostnad Iför vagvä-sendet i dess helhet.	.32 Vid-stående verkliga kostnad fördelad per väg-fvrk.	33 Öfver-skott i viigkassan enligt 162 § väg-lagen vid årets slut. Kr.	34 Annan behåll-ning i väg-kassan vid årets slut. Kr.	35 Väg-kassans skuld vid årets slut. Kr.	Anmärkningar.
Kr.	Kr.	Öre.	Kr.	Öre.
	28.3	o..->	7,289	13.1	2,595	976		i
—	245	0.8	5,534	13.9	897	—	—	2
—	743	1.0	17,229	23.0	—	1,970	—	3
—	1,248	l.i	17.110	15.i	4,000	330	—	4
—	960	l.s	13,942	26.3	_	—	313	5
—	408	0.8	13,723	25.5	—	5,763	—	6
—	1.024	1.7	16,727	28.o	—	1,500	—	7
2.500	10,530	24.0	34,011	80.n	—	1,705	—	8
3,134	1,344	3.0	9,141	20.8	—	—	1,051	9 ,
—	445	1.0	9,993	24.0	—	201	—	10
1761)	—	—	20,608	21.3	—	5,403	—	>) Dessutom inkomst å 4.99L kr.
—	189	0.7	5,468	19.8	2,254	—	—	12
_	735	o. 6	10,263	8.1	3,000	890	_	13
—	676	1.1	12,277	20.2	2,820	—	13	14
—	6.137	8.5	25,277	35.1	—	—	2,072	15
192	1,306	2.5	12,556	23.8	3,500	57	—	16
—	288	0.7	9,206	21.8	—	868	—	17
6,002	23.581	medelt.	240,354	medelt.	19,066	19,663	3,449
		2.3		22.*
	1,225	0.5	25,289	n.i		7,653		1
—	758	0.6	27,211	21.1	13,800	12,543	—	2
—	617	O.o	12,340	17. *	—	14,981	—	3
25,138	8.877	1.7	47,008	11.8	6,008	38,948	—	4
241	922	0.8	16,934	10.7	—	12,448	—	5
313	1,015	o.ti	20,755	13.8	—	15,969	—	(i
435	814	0.7	15,245	13.8	—	137	—	7
—	1.177	1.3.	13,111	14.6	—	3,871	—	8
5,725	12,579	12.7	30,928	31.3	—	33,065	—	9 .
	1.397	1.4	10,788	10.8	—	4,813	87	10
31,852	27.179	medelt.	219,609	medelt.	19,808	144,428	87
		1.8		14.4

3

18

		1	2	3	4	5	6	7	8	9	10
	V äghållningsdistrikt.	Gällande vägdel-ning full-bordad. År.	Längd af allmänna vägar inom distriktet. Lands- Bygde-vägar. vägar. Km. 1 Km.	Antal vägfyrkar inom distriktet enligt årets vägfyrktalslängd. För jord-! bruksfas- För öfriga tiglieter beskatt- , a »limma. med väg-hingst öre-underhåll i mål. in natura St. St. St,	Hela det såsom vägskatt för året uttaxera-de be-loppet. Kr.	Yägskatt per vägfyrk. A jord- bruks- Å öfri-tus tig- ! „a |je. het, skatt-med i ning8_ vaS- 1 före-??äe.r- mål. hall in natura.'' 1 Öre. Öre.	In- Särskilda nämndens uppskatt-ning af un-derhålls-kostnaden. Kr.
1	Östergötlands län. Kinda härads södra ............	1903	28	187	82,305	18,976	101,281	8,612	5	23.7	18,129
2	Kinda härads norra...............	1909	26	186	67,955	8,734	76,689	12,153	13	38	23,044
3	Svinhults sockens ...............	1908	- ''	20	7,490	368	7,858	443	4	39	3,074
4	Västra Ryds sockens............	1902	—	50	14,472	1,481	15,953	717	0.5	43.5	7,376
5	Sunds sockens ...................	1896	- i	39	18,322	1,739	20,061	492	1.5	12.5	2,364
6	Asby sockens ....................	1909	— !	44	15,365	1,259	16,624	816	4	16	6,255
7	Torp» sockens .....................	*)	— j	35	12,594	1,286	13,880	712	3	26	3,476
! 8	Norra Vi sockens ...............	1896	—	44	11,294	914	12,208	427	2	22	2,264
9	Gullbergs härads................	1897	58	43	68,600	22,090	90,690	5,150	3	14	9,988
j 10	Bobergs härads ..................	1899	48 ■	105	99,492	17,878	117,370	2,861	—	15	17,478
It	Valkebo härads ................	1895	10	244	76,010	8,823	84,833	4,574	3	26	19,899
12	Åkerbo härads....................	1894	21	56	55,459	.17,985	73,444	3,577	1	17	8,983
13	Bankekinds härads...............	1897	37	211	94,575	39,481	134,056	10,660	—	27	29,969
14	Hanekinds härads ...............	1894	31	146	91,329	26.249	117,578	6,425	1	21	18,126
15	Hammurkinds härads fastlands	1906	67	272	144,004	31,010	175,014	12,183	2	30	47,558
16	Hammarkinds härads skärgårds	—	— ;	—	—		—	—	—	— i	—
17	Skärkinds härads.................	1902	17	122	59,584	4,231	63,815	1,142	—	27	19,737
18	Tjällmo och Godegårds socknars	1900	32	81	48,630	14,901	63,531	2,161	—	14.5	8,283 1
19	Hällestads sockens ...............	1895	56	5	38,054	10,795	48,849	1,835	—	17	7,691
20	Regna, Skedvi, Risinge och Vänga socknars ...............	1897	37	225	99,880	54,924	154,804	14,829		27	29,789
21	Bråbo härads .....................	1895	30	39	65,553	80,641	146,194	12,096	—	15 ''	11,795
22	Memmings härads ...............	1895	18	41	44,820	65,181	110,001	9,777	—	15	8,047
23	Lösings härads.....................	1900	29	32	63,591	16,515	80,106	4,550	3	16	9,696
24	Krokeks sockens ..................	1898	21	6	7,259	9,067	16,326	2,266	—	25	1,716
25	Bjfirkekinds härads västra ...	1898	17	45	33,972	4,957	38,929	2,159	3	23	7,673
26	Björkekinds härads östra .....	1898	—	65	25,093	2,269	27,362	1,138	3	17	4,261
27	Östkinds härads ..................	1902	11	119	65,869	13,575	79,444	7,366	5	30	19,141
28	Göstrings härads .................	1897	76	181	124,711	37,078	161,789	8.527	—	23	34,137
29	HJåviks och Malexanders sock-nars ..............................	1903		16	6,354	1,019	7,373	405	3	21	1,419
30	Vifolka härads...................	1898	32	148	96,620	59,557	156,177	13,698	—	23	25,780
31	Lysings härads ..................	1909	44	123	90,908	16,880	107,788	9,168	6	22	22,244
32	Bals härads ........................	4903	27	34	53,040	5,872	58,912	1,233	—	21	11,256
33	Aska härads......................	1894	53	142	99,556	74,915	174,471	11,237	—	15	17,185
	Summa	—	826	3.106	1,882,760	670,650	2,553,410	173,389	—	—	457,833

*) Vägdelning enligt gällande väglag har icke ägl rum.

19

—	11	12	13	14	15	16	17	18
		K o	s t n a d	er för v	ii g v ä s e n d e t.
			Und	e r h å 11.
delade	vägar.				Annat underhåll.
										A n m ä rkningar.
skattad Åt går or-	Åter-	Beräknad kostnad			Afgå sär-skilda in-	Distriktets återstå-		.
hålls-	stats- bidrag	stående	per väg-fyrk för	hall åt	Vinter-		k om ster	ende kost-
kost-nad por	under-	oindelade vägar samt	vilghåll-	Summa.	till annat underhåll	nåd för annat un-
enligt 80 § väglagen.	hålls-		broar ocli	ning.		än af in-	derhän än
våg- längd.	kostnad.	hållare.	färjor in. m.			delade vägar.	af indelade vägar.
Öre.	Kr.	Kr.	Öre.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
8.4	2,719	15,410	18.7	1,344	654	1,998	302	1,696	1
10.9 15.3	3.456 461	19,588 2.613	29 35	3,300 83	1,483 201	4,783 284	15	4,783 269	2 3	1 Vägskatten beräknad enligt äldre j uppskattning.
14.7	1,106	6,270	473	—	372	.372	—	372	4
6.i	355	2,009	II	10	202	212	—	212	5
1.3.s	9.38	5,317	34.6	204	256	460	—	460	6	D:o d:o d:o d:o.
9.9	521	2.955	23	782	190	972	—	972	7
5.1	340	1.924	20	28	311	339	—	339	8
9.9	1.498	8,490	12	240	779	1,019	477	542	9	Vägskatten synes oriktigt uttaxerad.
11.4	2.621	14,857	15	375	389	764	229	535	10
7.9	2,985	16,914	23	966	.382	1,348	495	853	11
11.7	1,347	7,636	14	216	1,845	2,061	177	1,884	12	D:o d:o d:o d:o.
12.1	4,495	25.474	27	1.074	3,125	4,199	527	3,672	13
10. i	2,719	15.407	17	1,342	2,246	3,588	2,001	1,587	14	D:o d:o d:o d:o.
14.9	7.134	40,424	28	5.046	3,449	8,495	511	7,984	15
—	—		—	—	—	—	—	—	16	Distriktet saknar allmän väg.
14.2	2.961	16.776	28.1	177	1,673	1,850	92	1,758	17	Vägskatten synes oriktigt uttaxerad.
7.3	1,242	7.041	14.5	301	150	451	333	118	18
12.3	1.154	6,537	17	|; —	612	612	—	612	19
11.4	4.468	25,321	25.4	2.525	2,326	4,851	_	4,851	20	D:o d:o d:o d:o.
17.1	1.769	10.026	15	1,147	1,685	2,832	—	2,832	21
13.«	1.207	6,840	15	347	1,210	1,557	171	1,386	22
15.9	1,454	8.242	13	1,4.30	2.150	3,580	400	3,180	23
8.4	257 .	1,459	20	! -	550	550	—	550	24	D:o d:o d:o d:o.
12.4	1,151	6.522	20	—	1,675	1,675	—	1,675	25
8.tj	639	3,622	14	167	1,075	1.242	—	1,242	26
14.7	2.871	16,270	25	1.219	3.145	4,364	818	3,546	27
13.3	5.121	29,016	23	1,133	1,535	2,668	425	2,243	28
8.5	213	1,206	18	149	12	161	_	161	29
14.3	3,867	21.913	23	4,009	1,025	5,034	1.145	3,889	:io
1 13.»	3.336	18,908	20	647	3.440	4,087	739	3,348	31	IVägskatten beräknad enligt äldre] \ uppskattning. Vägskatten synes oriktigt uttaxerad.
1 18.*	1,688	9.568	18	303	960	1,263	126	1,137	32
8.5	2,577	14.608	15	982	3,466	4,448	—	4,448	33
medelt.	68,670	389.163	medelt.	29,546	42,573	72,119	8,983	63,136
11.3		20.7

•20

19 20 21 22 23 , 24 25 26 27

Kostnader för väg -

Väghållningsdistrikt.

Underhåll, (forts.)

Öfriga ut -

Distriktets
hela
ordinarie
kostnad
för under-5
hållet.

Afgår
statsbidrag
från anslaget
till
synnerligt
betungade
väghallningsdi
strikt.

Återstående

verklig
underhållskostnad
för
distriktet.

Vidstående verkliga
kostnad fördelad
per

meter j
vägfyrk. väg- |
längd.

Körvalt nings kostna der.

Vägbygg,
nader, I öfrigt.
brutto.

Summa.

		Kr.	Kr.	Kr.	Öre.	Öre.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
1	Östergötlands län. Kinda härads södra ............	17,106		17,106	16.9	8.0	548	428	4,775	5,751
2	Kinda härads norra ............	24,371	—	24,371	31.s	11.5	300	—	6,580	6,880
3	Svinhults sockens ...............	2,882		2,882	36.7	14.0	20	_	195	215
4	Västra Ryds sockens ............	6,642		6,642	41.6	13.3	30	—	69	99
5	Sunds sockens .....................	2,221	—	2,221	ll.i	5.7	46	—	148	194
6	Asby sockens .....................	5,777	—	5,777	34.8	13.1	20	—	1,384	1,404
7	Torpa sockens .....................	3,927	—	3,927	28.3	11.2	30	—	—	30
8	.Norra Vi sockens ............	2,263	—	2,263	18.5	5.1	20	—	22	42
9	Gullbergs härads.................	9,032	—	9,032	10.o	8.9	400	—	8,555	8,955
10	Bobergs härads ..................	15,392	—	15,392	13.1	10.0	355	2,379	645	3,379
11	Valkebo härads ..................	17,767	—	17,767	20.ii	7.o	638	1,300	623	2,561
12	Åkerbo härads....................	9,520	—	9,520	13.0	12.4	638	6,392	1,505	8,535 ;
13	Bankekinds härads...............	29,146	—	29,146	21.7	11.8	461	114	575
14	Hanekinds härads .............	16,994	—	16,994	14.5	9.6	872	6,198	996	8,066
15	Hammarkinds härads fastlands	48,408	—	48,408	27.7	14.3	600	_	978	1,578
16	Hammarkinds härads skärgårds	—	—	—	—	—	—	—	—	—
17	Skärkinds härads ........ ......	18,534	—	18,534	29.0	13.8	363	177	5	545
18	Tjällmo och Godegårds socknars	7,159	—	7,159	11.3	6.3	415	740	153	1,308
19	Hällestads sockens .............	7,149	—	7,149	14.6	11.7	317	—	194	511
20	Regna, Skedvi, Rismge och Vänga socknars ...............	30,172		30,172	19.5	11.5	1,174	14,791	326	16,291
21	Gråbo härads ..................	12,858	—	12,858	8.8	18.6	600	2,938	i;i7ö	4,713
22	Memmings härads .............	8,226	—	8,226	7.5	13.9	993	3,819	25	4,837
23	Löstaga härads.....................	11,422		11,422	14.2	18.7	370	—	98	468
24	Krokeks sockens ................	2,009	—	2,009	12.3	7.1	160	—	22	182
25	Björkekinds härads västra ...	8,197	—	8,197	21.0	13.2	290	—	121	411
26	Björkekinds härads östra ..	4,864	—	4,864	17.7	7.5	100	—	34	134
27	Östkinds härads .................	19,816	—	19,816	25.«	15.2	808	—	2,918	. 3,726
28	Göstrings härads..................	31,259	—	31,259	19.3	12.2	535	7,496	1,000	9,031
29	Blåviks och Malexanders sock-nars ...........................	1,367		1,367	18.5	8.5	38			38
30	Vifolka härads ...................	25,802	—	25,802	16.5	14.3	946	3,176	611	4,733
31	Lysings härads ....................	22,256	—	22,256	20.6	13.3	380	11,584	3,136	15,100
32	Dals härads .......................	10,705	—	10,705	18.2	17.5	407	—	188	595 i
33	Aska härads.......................	19,056	—	19,056	10.9 1	10. o	418	60	—	478 i
	Summa	452,299 |	—	452,299	medelt.	meclelt.	13,292	61,478	36,595	111,365!
				17.7	11.5

21

:>H väsende gifter. Af går statsbidrag till väg-byggnader så ock andra in-komster (utom till under-hållet).	I>9 t. (forts.''; Distrik-tets åter-stående verkliga kostnad för annat än under-håll.	ao Vid-stående kostnad fördelad per väg-fyrk.	31 Summa verklig kostnad för vägvä-sendet i dess helhet.	32 Vid-stående verkliga kostnad fördelad per väg-fyrk. Öre.	33 Öfver-skott i vägkassan enligt 62 § väg-lagen vid årets slut.	34 Annan behåll-ning i väg-kassan vid årets slut.	85 Väg-kassans skuld vid årets slut.	1 Anmärkningar. .
Kr.	Kr.	Öre.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
	5.751	5.7	22,857	| 22.6		949	• 12,770	i
—	6.880 ,	8.9	31,251	40.7	—	414	85,180	2
—	215	2.7	3,097	39.4	75	—	—	3
_	99	0.6	6,741	42.2	806	—	—	4
_	194	0.9	2,415	12.0	353	—	—	5
—	1.404	8.4	7,181	43.2	—	—	1,404	6
_	30	0.2	3,957	28.5	55	—	—	7
_	42	0.3	2,305	18.6	58	465	—	8
_	8,955	9.6	17,987	19.6 i	—	2,023	26,828	9
—	3,379	2.9	18,771	16.0	—	4,164	—	10
_	2,561	3.u	20,328	23.9	12,262	630	—	11
_	8,535	11.0	18,055	24.0	—	—	5,900	12
575l)	_	_	29,146	21.7	—	16,166	—	13	>) Dessutom inkomster å 139 kr.
_	8,066	6.ö	25.060	21.3	—	—	2,202	14
_	1,578	0.9	49.986	28.o	—	20,224	—	15
_		_	_	_	_	—	—	16	Distriktet saknar allmän väg.
-	545	0.»	19,079	29.»	—	16,112	—	17
136	1,172	1.6	8,331	13. i	3,387	—	—	18
—	511	1.0	7,660	15.0	2,729	—	—	19
16.291 5|			30,172	19.5	64,490	2,065	—	20	Dessutom inkomster å 12.329 kr.
	4.713	3.2	17,571	12.0	11,418	11,574	—	21
2.4	2.437	2.i»	10,663	9.7	17,662	14,087	1,777	22
_	468	0.6	11,890	14.6	2,783	—	'' -	23
_	182	1.1	2,191	13.4	5,786	—	- •	24
_	411	1.1	8,608	22.4	—	2,395	—	25
_	134	0.5	4,998	18.5	—	592	—	26
_	3,726	4.0	23,542	29.6	—	385	4,600	27
9,031»)	—	—	31,259	19.3	17,078	—	—	28	:<) Dessutom inkomster a 7,317 kr.
	38	0.5	1,405	19.o	144	—	—	29
1.682	3,051	2.o	28,853	18.5	—	32,586	—	30
14,063	1,037	1.0	23,293	21.o	—	13,141	—	: 31
__	595	1.0	11,300	19.2	—	441	—	32
—	478	0.3	19,534	11.2	30,449	—	506	33
44.17S	6”, 187	medelt.	519,486	medelt.	| 169,535	; 138,413	j 141,167

22

Väghållningsdistrikt.

Gällande
vägdel- I
''ning fulli
bordad.

Längd af
allmänna
vägar inom
distriktet.

Lands- J Bygdevägar.
1 vägar.

4 5 6

Antal vägfyrkar inom
distriktet enligt årets
vägfyrktalslängd.

10

För jord.

bruksfas- För öfriga
tiglieter : beskattmed
väg-iningsföreunderliåll
mål.
in natura.

Summa.

Yägskatt per
vägfyrk.

Hela det
såsom
vägskatt
för året
uttaxerade
beloppet.

A ordbruk
sfastigliet

med
vägunderhåll
in
natura.

A öfriga
beskattningsföremål.

In -

Särskilda
nämndens
uppskattning
af underhållskostnaden.

År. Km. Km.

St.

St.

St.

Kr.

Öre. Öre.

Kr.

Jönköpings län.

1 T veta härads ................

2 Vista härads landtdistrikt

3 : Visingsö sockens.............

Mo härads ...................

Norra Vedbo härads .......

Södra Vedbo härads .......

Östra härads..................

Västra härads ...............

Östbo härads ................

Västbo härads ................

Summa

1910	121 258	150,428	195,887	346,315
*)	34 24	62,678	4,744	67,422 1
*)	15	10,879	1,566	12,445
1900	40 330	50,509	6,912	57,421
1899	8 ; 256	135,053	74,664	209,717
1895	20 340	105,037	33,403	138,440
*)	126 359	155,976	58,532	214,508
*)	151 464	170,405	45,557	215,962
1908	78 437	144,833	66,734	211,567
1901	751	155,887	62,213	218,100
—	578 ! 3,234	1,141,685	550,212	1,691,897

52,889
1,054
218
3,456
10,453
9,687
8,487
8,082
18,018
24,885 |

27

9

7

50

14

29

14.3

14

27

40

38,888

7,188

748

40,095

20,613

35,588

26,430

27,895

47,427

74,669

137,2291 —

319,541

Kronobergs län.

1 Koöga härads ...................

2 Uppvidinge härads ...............

3 Kinnevalds härads ..............

4 j Norrvidinge härads...............

5 | Allbo härads.......................

6 Sunnerbo härads ..................

Summa

■)	77	502	171,298	61,879
)	156	501	173,557	65,498
■)	32	300	107,366	33,475
'')	29	124	60,792	7,311
■)	112	514	163,064	77,180
:)	156	1 658	227,727	95,043 1
	562	2,599	903,804	340,386 !

233,177	8,044.	13	24,510
239,055	16,767	4 15	21,817
140,841	7,364	— i 22	28,527
68,103	11,838 ]	15.5 : 34	12,755
240,244	22,046	5 18	23,793
322,770	23,760	25	66,160

1,244,190 89,819 — ; — 177,062

*) Vägdelning enligt gällande väglag har ej ägt rum.

23

It 12 13 14 15

Kostnader för vägväsendet.

16

17

18

delade vägar.

4''PP skattad

underhållskostnåd
per
meter
väg-!
längd.

Afgår ordinarie

statsbidrag

enligt 60 §
väglagen.

Öre. Kr.

10.2	5,833
12.1	1,078
5.o	112
10.8	6,014
7.8	3,002
0.9	5,338
5.4	3,064
4.5	4.134
9.2	7,114
0.9	11,200

! medelt. 47,870

4. i 3,676

3.3 3,107

8.6 4,270

8.3 1,013

3.s 3,482

8.1 0,024

medelt, 26,471

5.6

Underhål 1.

Annat underhåll.

Anm» r kninga r.

	Beräknad	Kostnad			Afgå sär-skilda in-	Distriktets återstå-
stående under-	kostnad per väg-fyrk för	håll af oindelade	Vinter- väghåll-	Summa.	komster till annat underhåll	ende kos -nåd för annat un-
hålls-	natura-		ning.		än af in-	derhåll Un
kostnad.	väg- hållare.	färjor in. in.			delade vägar.	af indelade vägar.
Kr.	Öre.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
						10,754	1	Vägskatten beräknad enligt äldre
	22.0	4,046	5,808	10,754	—	uppskattning.
6A10	9.7	112	1.077	1,180	no	1,070	2 1	D:o d:o d:o d.o.
	H.o		103	103	—	103	3	Vägskatten synes oriktigt uttaxerad.!
34,081	67.0	4,642	1,857	6,400	725	5,774	4
17,521	13.o	3,241	1,157	4,308	—	4,398	5
30,250	20.o	no	864	074	422	552	(i
22,466 23,761	14.5 : 13.9	2,201 2,405	2,144 3,268	4,345 5,763	76 156	4,260 5,607	7 8
40,313	27.0	10,637	60	10,607	541	10,156	9
63,460	40. o	3,805	1,835	5,640	867	4,773	10
271,662	medelt.	32,180	18,173	50,362	2,807	47,465
23.8
20,834	13.o	10,800	211	20,110	6,485	13,625	! i
18,120	11.0	—	2,521	2,521	—	2,521	'' 2
24,248	22.0	1,140	3,200	4,358	186	4,172	3	D;o d:o d:o d:o. t Statsbidrag uppges oj hafva erhållits till uppskattade, oindelade vägar, | som häradet underhållit f»re nya
10,842 20,311 56,236	17.8 13.0 25.0	3,100 12,488 4,220	2,410 462 1,067	5,510 12,050 6,187	4 1,675	5,515 11,275 6,187	1 4 5 1 6
150,501	medelt. 16.fi	40.856	10,780	51,645	8,350	43,205		väglagen.

24

1	19	20	L 21	22	23	I! 24	| 25	26	27
• !	---						Kostnader	för väg-
|		Unde	rliåll (forts.).		Ö f r i g a ut-
Väghfillningsdistrikt.	Distrik-tets hela ordinarie kostnad för under, hållet.	Afgår statsbidrag från an-slaget till synnerligt betungade väghåll-nings-distrikt.	Åter- stående	Vidstående verkliga kostnad fördelad per	1 Förvalt-: nings-kostna-der.
	verklig under, hållskos t. nad för distriktet.	vagfyrk.	meter våg- längd.	Vägbygg- nader, brutto.	I öfrigt.	Summa. \
	Kr.	Kr.	Kr.	Öre.	Öre.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
Jönköpings län.

1

2
3

I 4

3 i
6

ef

9

10

Tveta härads ............

Vista härads landtdistrikt
Visingsö sockens ...........

Södra Vedbo härads

Östbo härads ..................

Västbo härads.....................j 68,242

Summa

43,809	—	43,809	12.7	11.6	412	700
7,189	—	7,189	10.7	12.4	230	_
739	—	739	5.9	4.9	50	_
89,855	14,000	25,855	45.1	7.0	150
21,919	—	21,919	10.5	8.2	530	_
30,802	—	30,802	22.2	8.6	449	_
26,735	—	26,735	12.5	5.5	528	_
29,368	—	29,368	13.6	4.8	650
50,469	—	50,469	23. s	9.8	840
68,242	—	68,242	31.3	9.1	980	13,033
319,127	14,000	305,127	medelt. 18.0	medelt. 1 8.0	4,819	13,733

9,763

40

147

784

293

343

571

691

12,691

2,411

10,875

270

197

934

823

792

1,099

1,341

13,531

16,424

27,734 ! 46,286

Kronobergs län. 1 1 Koöga härads .................... 34,459 2 Uppvidinge härads ............... 20,641 ! 3 Kinnevalds härads ............... 28,420 4 Norrvidinge härads............... 16,357 1 5 Allbo härads........................ 31,586 6 Sunnerbo härads.................. 62,423	M II I 1	34,469 20,641 28,420 16,357 31,586 62,423	14.8 8.6 20.2 24.0 13.1 19.3	6.0 3.1 8.5 10.7 I 5.0 ! 7.7	300 300 350 348 900 996	1,200 419 1,905 7,752 | 355 20,630 j 15,968 i 4,700	1,500 2,624 8,457 20,978 900 21,664
Summa 193,886	—	193,886	medelt. 15.6	medelt. 6.1 !	3,194	44,769 8,160	56,123

29

30

31

34

35

''2H m

32 33

väsendet, (forts.)

gifter. Af går statsbidrag till väg-byggnader sa ock andra in-komster (utom till under-hållet). Kr.	Distrik-tets åter-stående verkliga kostnad för annat än under-håll. Kr.	Vid-s tå ende kostnad fördelad per väg-fvrk.	Summa verklig kostnad för vägvä-1 sendet i dess helhet.	Vid-stående verkliga kostnad fördelad per väg-fyrk.	Öfver-skott i vägkassan enligt 62 § väg-lagen vid årets slut.	Annan behåll-ning i väg-kassan vid årets slut.	Väg-kassans skuld vid årets slut.	Anmärkningar.
Öre.	Kr.	Öre.	Kr.	Kr.	Kr.
7,338	3,537	1.0	i 47,346	13.7	117,734		i | _ ; i
_	270	0.4	7,459	ll.l	2,103	—	— 2
—	197	1.6	936	7.5	—	77	- 3
_	934	1.6	26,789	46.7	114	28,717	629 4
—	823	0.4	22,742	10.9	11,287	—	— ! 5
_	792	0.6	31,594	22.8	22,574	—	— 0
i	1.099	0.5	27,834	13.o	29,259	_	— 7
—	1,341	0.6	30,709	14.2	—	12,972	— 8
_	13,531	0.4	64,000	30.2	—	16,972	— | 9
16,424'')			68,242	31.8	24,756	78,290	1,053 j 10	0 Dessutom inkomster å 14,900 kr.
23,762	22,524	medelt.	I 327,651	medelt.	'' 207,827	137,028	1,682
		1.3	j	19.3
	1,500	0.6	i fi 35,959	15.4		17,073	— 1
_	2.624	1.1	23,205	9.7	29,722	—	_ 2
615	7.842	5.5	36,262	25.7	—	7.103	— i 3
20.9782)	—	—	10,357	24.o	—	47,751	— ! 4	2) Dessutom inkomster å 2.287 kr.
	900	0.4	32,486	13.5	18.172	—	— 5
6,162	15,502	4.6	77,925	24.1		29,647	— 0

97 755 28 368 1 medelt. ii 222,254 ! medelt. 1 47,894 102,174

2.3

4

26

Väghållningsdistrikt.	1	2	3	4	5	6	7	8	9	10
Gällande vägdel-ning full- bordad.	Längd af allmänna vägar inom distriktet.	Antal vägfyrkar inom distriktet enligt årets vilgfyrk t a 1 slängd.	Hela det	Vägskatt per vägfyrk.
Lands- vägar.	Bygde- vägar.	För jord-bruksfas-tigheter med väg-underhåll in natura.	För öfriga beskatt-ningsföre-mål.	Summa.	såsom vägskatt för året uttaxera-de be-loppet.	Å jord-bruks-fastig-het med väg-under-håll in natura.	Å öfri-ga be-skatt-nings-före-mål.	In- Särskilda nämndens uppskatt-ning af un-derhålls-kostnaden.
År.	Km.	Km,	st.	St.	St.	Kr.	Öre.	Öre.	Kr.
	Kalmar län.
i	Norra Tjusts härads ............	1900	73	371	173,581	35,476	209,057	9,857	2	18	34,464
2	Södra Tjusts härads ............	1899	114	421	155,428	47,235	202,663	8,502	_	18	32,278
3	Tunaläns härads..................	1906	49	184	83,729	9,945	93,674	1,492	---	15	14,709
4	Sevede härads .....................	1899	91	224	110,765	22,223	132,988	7,101	3	17	18,032
5	Aspelands härads ...............	1904	65	229	97,255	28,278	125,533	6,221	—	22	26,231
*5	Handbörds härads ...............	1904	89	166	125,975	35,478	161,453	7,096		20	28,765
7	Norra Möre härads...............	1906	33	157	123,127	16,166	139,293	4,726	2	14	17,260
8	Stranda härads ..................	1896	98	48	101,173	39,693	140,866	7,183	2	13	13,849
9	Södra Möre härads...............	1908	77	438	234,572	67,929	302,501	30,069	5	27	59,658
10	Åkerbo härads.....................	1902	44	19	34,949	8,490	43,439	1,972	9	15	5,498
It	Runstens härads ..................	*)	36	35	38,076	3,285	41,361	1,687	4	5	1,907
12	Slättbo härads.....................	1905	20	44	27,791	2,234	30,025	2,660	7	32	7,781
13	Olands södra mots...............	*)	125	55	106,492	26,729	133,221	4,000	2	7	4,449
	Summa	—	914	2,391	1,412,913	343,161	1,756,074	92,566	—	—	264,881
	Gottlands län.
1	Gottlands södra härads.........	1909	226	366	174,324	31,230	205,554	8,580	1.5	19.1	30,928
2	Gottlands norra härads.........	1908	278	475	186,946	49,152	236,098	16,913	3	23	54,408
	Summa	—	504	841	361,270	80,382	441,652	25,493	_	—	85,336
	Blekinge län.
i	Östra härads .....................	1905	42	207	116,710	33,341	150,051	13,504	3	30	37,331 |
2	Medelstads härads ...............	1908	83	199	163,783	57,664	221,447	10,380	_	18	30,319
3	Bräkne härads.....................	*)	64	112	120,681	42,743	163,424	6,839	_	16	22,794
4	Mörrums och Kllehohns sock-										13^997 |
	nars.................................	1909	9	72	31,557	8,552	40,109	1,973	3	12
5	Jämshögs sockens ..............	1903	—	93	32,126	12,943	45,069	2,718		21	7,899
«	Kyrkhults sockens ...............	1897	—	109	20,438	8,882	29,320	5,063	_	57	13,766
7	Gammalstorps sockens .........	*)	—	34	17,221	3,177	20,398	667		21	5,199
8	Mjällby, Sölvesborgs och Ysane
	socknars...........................	1907	16	52	51,558	9,367	60,925	1,873	—	20	26,025
	Summa	_	214	878	554,074	176,669	730,743	43,017	-	—	157,330 1

*) Vägdelning enligt gällande väglag har ej ägt ruin.

27

10 a 11

12 13 11 15 | lti 17 ! 18

Kostnader för vägväsendet.

1

Underhåll.

delade vägar. . Annat underhåll.

l''pp-skattad under-hal ls-kost-nad per meter våg-längd. Öre.	Afgår or-dinarie stats-bidrag enligt 60 § väglagen. Kr.	Åter- stående under- hålls- kostnad. Kr.	Beräknad kostnad per väg-fyrk för natura-väg-hållare. Öre.	Kostnad för under-håll af oindelade vägar samt broar och färjor m. in. Kr.	Vinter- väghåll- ning. Kr.	Summa. Kr.	Afgå sär- , skilda in- 1 komster | till annat underhåll j än af in-delade i vägar. Kr.	Distriktets återstå-ende kost-nad för annat un-derhåll än af indelade vägar. Kr.
8.0	5,170	29,294	16.b	3,582	1,833	5,415	078	4,737	1
6.0	4.842	27,436	18	2,362	1,276	3,638	255	3,383	2
6.:*>	2,206	12,503	15	2,726	598	3,324	202	3,122	3
5.7	2,705	15,327	I3.s	2,262	1.287	3,549	272	3,277	4
9.0	3,934	22,297	22	1,176	791	1,967	18	1,949	5
11.3	4,315	24,450	20	11,124	1,683	12,807	94	12,713	6
9.1	2,589	14,674	12	492	187	679	130	549	7
9.:,	2,077	11,772	11	1.717	60	1,777	201	1,576	8
11.6	8,949	50,709	22	934	475	1,409	638	77 L	9
8.7	824	4,674	13	145	185	330	—	330	10
2.»	286	1,621	4.2	423	1,532	1,955	—	1,955	n;
12.3	1.167	6,614	24	440	1,591	2,031	—	2,031	12
2.5	667	3,782	3.5	895	1,290	2,185	8	2,177	13
medelt. 8.0	39,731	225,150	medelt. 15.9	28,278	12,788	41,066	2,496	38,570
5.2	4,639	26,289	15.1	1,825	15,695	17,520		17,520	1 |
7.2	8,161	46,247	24.7	2,045	17,876	19,921	581	19,340
medelt. 6.3	12,800	72,536	medelt. 20.1	3,870	33,571	37,441	581	36,860
15.o	5,599	.31,732	27	4,408	177	4,585	1,024	3,561	1
10.7	4,548	25,771	15.7	6.757	214	6,971	—	6,971	2
12.o	3,419	19,375	16	1,144	16	1,160	—	1,160	3
I 17.3	2,099	11,898	37	1,732	_	1,732	—	1,732	4
8.5	1.185	6,714	21	263	—	263	—	263	5 6
1 12.6	2,065	11,701	57	201	—	201	57	144
1 15.3	779	4,420	25.6	445	—	445	—	445	7
'' 38.3	3.903	22,122	42	673	.787	1,460		1,460	8
medelt. 14.1	23,597	133,733	medelt. 24.1	15,623	1,194	16,817	1,081	15,736

A n m it r k n i n g a r.

Statsbidraget har ingått i vägkassan.

Vägskatten synes oriktigt uttaxerad.
I Statsbidraget bär ingått i vägkassan.
\ Vägskatten synes oriktigt uttaxerad.

Statsbidraget liar ingått i vägkassan.
Vägskatten beräknad efter äldre
uppskattning.

Vagska tten synes oriktigt uttaxerad.

Vägskatten beräknad efter äldre
uppskattning.

Vägskatten synes oriktigt uttaxerad.
B:o d:o d:o d:o.

28

Väghållningsdistrikt.

19

Distriktets
hela
ordinarie
kostnad
för underhållet.

20

21

23

24

Underhåll, (forts.)

Återstående

verklig

bM?,äe!hållskostnåd
för
distriktet.

Af går
statsbidrag
! från anI
slaget till
synnerligt I
betungade
vägliållningsdistnkt.

Vidstående verkligaii
kostnad fördelad ||
per

vägfvrk.

meter

väg längd.

Förvaltningskostnader.

25

26

27

Kostnader för vä<.

vägbygg

nåder,

brutto.

Ofri g a ut -

I öfrigt. Summa, j

Kr.

Kr.

Kr.

Ore.

Öre.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

! l

o

3

4

5

6

7

8
9

10

11

12

13

Kallnar län.

Norru Tjusts härads .
Södra Tjusts härads ■

Tunaläns härads .....

Sevede härads ..........

Aspelands härads
Handbörds härads
Norra Möre härads

Stranda härads .......

Södra Möre häradj ..

Åkerbo härads..........

Runstens härads .......

Slättbo härads..........

Ölands södra mots ...

öottlands län.

1 Gottlands södra härads

2 | Gottlands norra härads

nars

Jämshögs sockens ...............

Kyrkhults sockens ...............

Gammalstorps sockens .........

Mjällby, Sölvesborgs och Ysane
socknars .........................

34,031
30,819
15,825
18,604
24,246
37,163
15,220
13,348
51,480
5,004
3,576 ,
8,645
5,959

34,031

30,819

15,625

18,604

24,246

37,163

15,220

13,348

51,480

5,004

3,576

8,645

5,959

16.3

15.2

16.7

14.0

19.8

23.0

10.9

9.5

17.0
11.5

8.6

28.»

4.5

1.1

5. »

6. 7
6.0
8.2

14.5

8.0

9.1
lO.o

8.0

5.0

13.5
3.8

1,770

1,349

521

150

300

1,220

259

587

1,803

397

192

252

662

31,995
7,283 !
3,222

15,921

188

505

1,643

3,700

438

320

984

1,983

160

1,304

Summa 263,720

263,720

medelt.

15.0

43,809 |
65,587 i

Summa 109,396!

43,809 21.3

[ 65,587 ; 27.7

109,396 medelt.

24.7

Blekinge län.

1 | Östra härads ..................

2 Medelstads härads ...............

3 Bräkne härads....................

4 Mörrums och Elleholms sock -

35,293
32,742
20,535 ''

13,630

6,977

11,845

4,865

23,582 (

2,(K K)

35,293

32,742

20,535

13,630 ;
6,977
9,845
4,865

23.5

14.»

12.6

33.9

15.5

33.6
23.»

medelt.

8.0

7.4

8.7

961

1,313

420

886 |
783

23,582 j 38.7

medelt.

8.1

14.2
11.6
11.6

16.8

7.5

9.0

14.3

34.7

2,274

1,048
770 I
508 :

318
312
430 :
180

459

4,304

2,359

1,621

4,119

530

264

382

206

1,497

1,702

122

457

33,765

9,137

5,386

3,850

738

1,540

259

1,571

19,707

557

192

440

1,966

9,462'' 58,609 1 11,037! 79,108

420 j 1,6691 4,363

1,578

5,338

890

2,883

3,430

6,251

302

916

1,847
2,516 |

Summa 149,469

2,000 ! 147,469 I medelt, medelt.

20.2 13.5

4,025 12,403'' 5,160; 21,588

29

28	29	30	31	32	33	.34	35
väsendet gi (ter. Älgar statsbidrag till väg-,byggnader '' sa ock t andra in-; komster 1 (utom till ’ under-hållet). Kr.	(forts.) Distrik-tets åter-stående verkliga kostnad för annat än under-håll. Kr.	Vid-stående kostnad fördelad per väg-fyrk. Öre.	Summa ; verklig kostnad Iför vägvä-! sendet i dess helhet. Kr.	Vid-stående verkliga kostnad fördelad per väg-fyrk. . Öre.	Öfver-skott i vägkassan enligt 62 § väg-lagen vid årets sint. Kr.	Annan behåll-ning i väg-kassan vid årets slut. Kr	Väg-kassans skuld vid årets slut, Kr.
27,475	3,290	3.o	40,321	19.3		29,883		! 1
—	9,137	4.:.	39,956	19.7	17,126	1,470	—	2
_	5,386	5.7	21,011	22.4	4,773	—	—	3
—	3,850	2.9	22,454	16.9	3,250	25,307	—	4
—	738	0.6	24,984	19.9	39,441	956		5
—	1,540	1.0	38,703	24.0	—	12,740		6
—	259	0.2	15,479	11.t	—	6,411		7
239	1,332	0.9	14,680	10.4	4,843	—	—	8
-	19,707	B. 5	71.187	23.5	—	3,126	1,023	9
1 —	557	1.3	5,561	12.8	4,609	—	—	10
-	192	0.5	3,768	9.1	1.265	—	—	11
( -	440	i.i	9,085	30.2	—	4,075	—	12
645	1,321	1.0	7,280	5.5	—	12,462	7,700	13
'' 28,359	50,749	medelt. 2.9	314,469	medelt. 17.9	75,307	96,429	8,723
	1,847	0.9	45,056	22.2		12,255		11
1,405	1,111	0.5	66,698	28.2	—	25,314		2 ''
1,405	2,958	medelt. 0.7	|f 112,354	medelt. 25.1	__	37,569		i
	1,578	1.0	36,871	24.5	-	9,960		i
—	5,338	2.1	38,080	17.2	—	23,590	—	2
	890	0.5	21,425	1.3.1	28,498		—	3
1 _	2,883	7.2	16,513	4l.i	—	—	3,227	4
—	3,430	7.6	10,407	23.1	6,489	—	—	5
717	5,534	18.»	15,379	52.4	9,495	2,500	—	6 1
—	302	1.5	5,167	25.3	j —	—	—	7
—	916	1.5	24,498	40.2	—	—	783	8
717	20,871	medelt. 2.8	168,340	medelt. 23.0	44,482	36,050	4,010

A n m ärkninga r.

30

		1	1 2	3	4	5	6	7	8	9	1 10
		Gällande vägdel-ning full-bordad.	Längd af allmänna vägar inom distriktet.	Antal vägfyrkar inom distriktet enligt årets vägfyrktalslängd.	Hela det	Vägskatt per vägfyrk.	—
	Yäghållningsdistrikt.	Lands- vägar.	Bygde- vägar.	För jord-bruksfas-tigheter med väg-underhåll in natura.	För öfriga beskatt-ningsföre-mål.	Summa.	såsom vägskatt för året uttaxera-de be-loppet.	Ä jord-bruks-fastig-het med väg-under-håll in natura.	Å ofri-ga be-skatt-nings-före-mål.	In- ! Särskilda | nämndens | uppskatt-ning af un-! derliålls-kostnaden.
		År.	Km.	Km.	St.	St.	St.	Kr.	Öre.	Öre.	i Kr.
1	Kristianstads län. Norra Åsbo härads...............	1901	148	134	203,050	66,356	269,406	11,944		18	i | 43,874
2	Södra Åsbo härads..............	1901	43	101	171,083	47,846	218,929	11,483	_	24	48,869
3	Bjäre härads .......................	1905	15	120	134,147	40,296	174,443	9,268	_	23	36,898
4	Västra Göinge härads .........	1902	131	514	228,312	99,122	327,434	23,789	_	24	64,529
5	Ostra Göinge härads ............	1902	02	380	165,607	67,470	233,077	13,494	_	20	43,577
»i	Villands härads ..................	1902	34	209	215,408	91,749	307,157	26,926	1	27	67,037
7	Gärds härads ...................	1904	00	309	190,083	47,446	244,129	27,518		58	135,729
8	Albo härads ......................	1897	42	83	91,646	13,608	105,254	8,937	5	32	28,908
9	Ingelstads härads ...............	1900	48	175	268,911 105,245	43,574	312,485	20,268	3	28	73,468
10	Järreslads härads ...............	1899	35	Öl	14,401	119,646	7,190	3	28	32,023
	Summa		024	2,080	1,780,092	531,818	2,311,960	160,817	—	—	574,912
1	Malmöhus län. Oxie härads ........................	1900	29	178	321,698	276,744	598,442	61,990		22.4	84,354
	Skytts härads ..................	1904	53	164	260,185	43,469	303,654	12,165	1	22 1	63,867
3	Ljunits härads .....................	1894	18	77	99,597	13,053	112,650	4,994	2	23	22,864
4	Herrestads härads ...............	1898	23	70	119,411	32,199	151,610	5,473	_ ''	17	22,403
O	Vemmenhögs härads ............	1898	32	246	321,072	94,186	415,258	22,604	_ i	24	91,043
6	b ars härads ........................	1904	63	205	271,980	40,732	312,712	10,183	_	25	80,515
/	b losta härads .....................	1904	71	314	319,427	64,916	384,343	22,071	_ i	34	125,360
8 ;	1 orna härads .....................	1899	6(1	153	339,721	76,418	416,139	15,624	l	16	60,833
9	Bara härads ........................	189.9	34	192	279,314	183,603	462,917	37,455		20.4	67,088 58,639
10	Rönnebergs härads med undan-tag af ön Hven ...............	1904	29	132	206,964	51,079	258,043	12,259		24
11	Hvens..................	1895	—	4	8,077	5,950	14,027	416	—	7	685
12	Onsiö härads .....................	1903	49	155	232,026	48,879	280,905	25,906		53	145,439
13 :	Härja gers härads.................	1904	56	104	203,895	168,942	372,837	57,440	_	34	82,702
14	Luggude härads .................	1910	77	440	496,088 |	287,074	783,162	117,700	—	41	241,426
	Summa1	—	000	2,500	3,479,455	1,387,244	4,866,699 |	406,280 j	— 1	— |	1,147,218

31

loa 11 12 13 14 15 16 17 18

Kostnader för vägväsendet,

Underhåll.

delade vägar. UPP- .t . skattad Älgar or-under- dinarie hålls- . , kost- stats* nåd per bidrag meter enligt 60 § längS. väglagen. Öre. Kr.	Åter- stående under- hålls- kostnad.	Beräknad kostnad per väg-fyrk för natura-väg-hållare.	Kostnad för under-håll af oindelade vägar samt broar och färjor in. m.	Annat underhåll. Afgå sär-skilda in- Vinter- komster vaghåll- Summa. ™dearnhn«dl ning. än af in- delade vägar.	Distriktets återstå-ende kost-nad för annat un-derhåll än af indelade vägar.	Anmärkninga r.
Kr.	Öre.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	• I
15.5	6,561	37,293	18	1,500	4,499	5,999	954	5,045	1
34.0	7.33(1	41,539	24	1,130	5,509	6,639	292	6,347	2
27.3	5.534	31,364	23	1,311	3,388	4,699	334	4,365	3
10.0	9.679	54,850	24	6,957	5,738-	12,695	3,838	8,857	4;
9.»	6,536	37,041	22	3,053	3,135	6,188	356	5,832	5 1 Vägskatten synes oriktigt uttaxerad.
27 6	10,055	56,982	26	16,104	13,849	29,953	—	29,953	6 i
35.9	20,359	115,370 1	58	2,636	—	2,636	405	2,231	7 ;
23.1	4,336	24,572	27	1,046	2,570	6,616	35	3,581	8
33.0	11,020	62,448	23.2	2,280	9,600	9,880	64	9,815	9 D:o d:o d:o dio.
33.3	4,803	27,220	25	550	3,476	4,026	51	3,975	10
medelt.	86.233	488.679	medelt.	34.567	51,764	86,331	6,329	80,002
21.2			27.4
40.4	12.653	71,701	22.3	59,524	1,676	61,200	410	60,790	i
29.1	9,580	54,287	21	1.325	1,509	2,834	2,008	826	2
24	3,429	19,435	19.5	209	2,886	3,095	125	2,970	3
22.0	3,360	19,043	17	2,085	2,522	4,607	287	4,320	4
32.7	13,656	77.387	24	3,344	5,648	8,992	1,180	7,812	5
24.7	12,077	68,438	25	7,593	9,811	17.404	1,222	16,182	6
32.7	18.804	106,556	34	4,315	13,175	17,490	166	17,324	7
27.5	9.125	51.708	15	10,892	1,959	12,851	1.293	11,558	8
29.4	10,063	57,025	20.4	6,109	1,572	7,681	1,383	6,298	9
36.1	8.796	49.843	24	4,854	3,137	7,991	595	7,396	10
17.1	103	582	7	4	345	349	—	349	11
71.3	21.816	123.623	53	4,677	10,224	14,901	1,918	12,983	12
51.7	12,405	70,297	34	41.877	7,185	49,062	1,804	47,258	13
46.7	36,214	205,212	41	9,413	-6,587	16,0	2,049	13,951	14
medelt.	172.081	975,137 I	medelt.	156,221	. 68,236	224.457	14.440	210,017
3/.o		1	28.0

32

	19 20	21	22	23	24	25	26	27
						Kostnader för väg-
	Underhåll, (forts.)		Öfriga ut-
Väghållningsdi strikt.	t-.. .. Afgår Distnk- !statsbidrag tets hela ! från an- ordinane^Xrligt kostnad J betungade för under*| vttghall- “»et. ; aSSK-*.	Åter- stående	Vid stående verkliga kostnad fördelad per
	verklig under-hållskost-nad för distriktet.	vägfyrk-	meter våg- längd.	r öi valt-nings-kostna-der.	Vägbygg- nader, brutto.	I öfrigt.	Summa.
Kr. Kr.	Kr.	Öre.	Öre.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.

1 8 4 5 6 7 8 9 10	Kristianstads län. Norra Asbo härads............... Södra Åsbo härads............... Bjäre härads................... Yästra Göinge härads ....... Ostra Göinge härads........ Villands härads ............... Gärds härads .................... Albo härads ........ ............... Ingelslads härads ............... .Tärrestads härads ...............	42,338 47,886 ! 35,729 i — 63,707 — 42,873 — 86,935! — 117,601; 15,000 28,153 i — 72,264 — 31,195	42,338 47,886 35,729 63,707 42,873 86,935 102,601 28,153 72,264 31,195	15.7 21.9 20.5 19.5 18.t 28.3 42.0 26.8 23.1 26.0	15.0 33.0 26.5 9.9 9.7 35.8 27.1 22.5 32.3 32.5	1,177 1,765 788 878 1,122 1,494 3,513 1,114 780 i al5	15,719 39,025 2,077	594 152 369 16,234 9,334 138 520 2,722	1,771 1,765 940 16,966 17,356 1,494 51,872 3,329 1,300 2,937
	Stim ma	568,681 15,000	553,681	medelt.	medelt.	12,846	56,821	30,063	99,730
				23.9	20.4
	Malmöhus län.
1	Oxie härads ......................	132,491 —	132,491	22.1	64.0	3,102		7,633	10,735
2	Skytts härads .................	55,113 —	55,113	18.1	25.4	1,681	13,386	—	15,067
3	Ljunits härads.................	22,405	22,405	19.9	23.6	386	—	—	386
4	Herrestads härads ...............	23,363 —	23,363	15.1	23.5	650	1,943	1,637	4,230
5	Vemmenliögs härads ............	85,199 —	85,199	20.5	30.6	1,356	—	8,970	10,326
6	Färs härads ..................	84,620	84,620	27.0	25.8	1,076	—	767	1,843
7	Frosta härads .....................	123,880 i	123,880	32.3	32.3 -	1,227	—	1,294	2.521
8	Forna härads ..................	63,266 —	63,260	15.3	28.9	1,158	—	1,705	2,863
9	Bara härads ........................	63,323 - —	63,323	13.7	28.0	799	—	4,952	5,751
11»	Rönnebergs härads med undan-	|
	tag af ön Hven .............	57,239! —	57,239	22.3	35.6	1,154	—	695	1,849
»i	Hvens ............................	931; —	931	6.6	23.3	60	-''	42	102
12	(Insjö härads ...................	136,606 —	136,606	48.6	67.0	1,101	6,335	6,077	13,513
13	Harjagers härads................	117,555 i	117,555	31.5 ,	73.5	4,417	9,442	262	14,121
14	Lnggude härads ..................	219,163	219,163	28.0	42.1 1	2,290	— 1	9,218	11,508

Samma 1,185,154 — 1.185,154 1 medel!, medelt.!! 20,457 31,106 43,252 94,815

24.:! 38.2 |: ’ ’ 1

33

28	29	30	31	32	33 |	34	35	Anmärkningar.
väsendet gifter. Afgår statsbidrag till väg-byggnader så ock andra in-komster (utom till under-hållet).	forts.). Distrik-tets åter-stående verkliga kostnad för annat än under-håll.	Vid-stående kostnad fördelad per väg-fyrk.	Summa ]j verklig ! kostnad t ;för vägvä-j i| sendet i ! dess helhet.	Vid-stående verkliga kostnad fördelad per väg-fyrk. Öre.	Öfver-skott i vägkassan enligt 62 § väg-! lagen vid årets slut.	Annan behåll- j ning i väg-kassan vid årets slut.	Väg- : kassans skuld vid årets slut.
Kr.	Kr.	Öre.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
	1,771	0.7	44.109	16.4		7,236		1 :
_	1.765	0.8	49,651	22.7	—	653	—	2
_	940	0.5	36,669	21.0	6,100	339	—	3;
5,(KK3	11,966	3.*>	75,673	23.1	—	3,057	73,250	4
_	17,356	7.4	60,229	25.8		—	9,295	5
_	1.494	0.5	88,429	28.8	—	—	21,030	6 ''
2,114	49,758	20.i	152,359	62.t	—	44,428	128,711	7 |
	3,329	3.1	31,482	29.fi	-	9,385	—	8(
	1,300	0.1	73,564	23.5		300	21,875	9 |
—	2,937	9.5	34,132	28.5	—	—	5,400	io |
7.114	92,616	medelt.	| 646,297	medelt.	6,100	65,398	259,561	i
		4.0		27.9	•			.
3,369	7,366	1.2	139,857	23.8	29,742		_	1
	15,067	5.o	70.180	23,i	42,728	—	25,000	2
_	386	0.3	22,791	20.2	3,577	—	—	3
_	4,230	2.»	27,593	18.2	—	7,728	, -	4
1.541	8,785	2.1	: 93,984	22.0	—	41,292	37,330
	1.843	0.3	86,463	27.6	—	6,627		6:
_	2,521	0.7	126,401	32.»	—	2,021	—	7
1.475	1,388	0.3	64,654	15.5	26,687	13,000	—	8
	5.751	1.2	69.074	14.9	160,783	675	''-	9
	1,849	0.7	59,088	2*2. o	_	10,268	6,060	10
	102	0.7	1,033	7.3	-’	789	1 -	11
1,959	11,554	4.1	148,160	52.7	—	23,237	52,440	12
	14,121	3.s	131,676	35.3	153,607	7,776	—	13
—	11,508	l.i	] 230,671	29.4	—	—	17,003	! 14
8.344	86,471	medelt.	1] 1,271,625	medelt.	il 417,124	i 113,413	137,833	4

1.8 ’ 26.1

5

34

Väghållningsdistrikt.	1	2	3	4	5	6	7	8	9	II io
Gällande vägdel-ning full. bordad. --	Längd af allmänna vägar inom distriktet.	Antal vägfyrkar inom distriktet enligt årets vägfyrktalslängd.	i Hela del såsom vägskatt för året uttaxera-de be-loppet.	Vägskatt pei vägfyrk.
r Lands-vägar.	Bj-gde- vägar.	För jord-bruksfas-j tigheter med väg-l underhåll in natura.	För öfriga beskatt-ningsföre-m&l.	1 Summa.	A jord-bruks-fastig-het med väg-under-håll in natura.	Å öfri-ga be-skatt-nings-före-mål.	In- Särskilda nämndens uppskatt-ning af un-derhålls-kostnaden.
År.	Km.	Km.	St.	St.	St.	Kr.	Öre.	Öre.	Kr. 1
■ 1 2 6 4 5 6 7 H	Hallands län. Höks härads........................ Tönnersjö härads.................. Halmstads härads ............... Arstads härads..................... Faurås härads ..................... Viske härads ..................... Himle härads Fjäre härads........................	1901 1908 *) *) 1907 *) *) 1900	160 46 57 62 62 32 31 37	72 176 121 95 258 40 137 253	156,564 95,507 115,327 106,711 150,868 46,550 129,597 135,088	34,682 35,014 65,213 22,200 16,746 5,844 12,982 32,603	191,246 130,521 180,540 128,911 167,614 52,394 142,579 167,691	7,115 25,210 23,072 12,354 5,193 1,519 5,539 13,460	1 7 7 1 2 2	16 72 23 22 22 26 22.7 33 |	26,366 79,904 21.379 16,544 | 36,358 ; 12.380 ! 33,085 49,290 j
	Summa	—	487	1,152	936,212	225,284	1,161,496	93,462	—		275,306 ;
	Göteborgs och Bohus län.
i	Åskhus härads.....................	1899	18	36	97,792	184,617	282,409	53,539		29	34,126
2	Östra Hisings härads............	*)	—	9	10,184	678	10,862	1,887
3	Sätvedals härads..................	1910	36	15	60,559	265,385	325,944	18,576			4,860
4	Västra Hisings härads .........	1901	21	54	81,448	51,285	132,733	29,745	.	58
5	Inlands Södre härads............	1909	35	46	59,676	6,436	66,112	5,207	7	16	11,415 |
6	Inlands Nordre härads .........	1902	40	59	61,223	8,322	69,545	4,470	2	39	26,908
7	Inlands Fräkne härads .........	*)	35	27	37,754	13,068	50,822	16,161	30	37	2,726
8	Inlands Torpe härads............	1899	43	16	34,594	11,634	46,228	3,821	6		4^560
9	Orusts.................................	1904	—	183	72,883	19,968	92,851	23,060	20	44	20,069
JO	Skaftö sockens.....................	*)	—	15	4.520	7,557	12,077	756		io !	_ 520
n	Flåte. .................................	1905	—	8	1,915	203	2,118	280	12		282
12	Tjörns härads .....................	*)	—	70	41,412	9,724	51,136	11,977	20	38	8,000
13	Sotenäs härads .................	1898	—	37	24,111	23,234	47,345	6,970		30	6,989
14	Sörbygdens härads ...............	1896	29	20	20,385	1,104	21,489	855	3	22	3,933
15	Tunge härads .....................	1894	24	36	45,064	19,395	64,459	4,461		23	11,739
ni	Lane härads ........................	1901	27	73	53,892	7,809	61,701	6,505	7		17,296
17	Stångenäs härads ...............	1898	_	48	33,196	12,303	45,499	3,075		25	8,953
18	Vette härads........................	1898	58	73	54,710	12,055	66,765	4,655	3		18’030
19	Tanums härads ..................]	1899	29	118	42,426 1	13,418	55,844	8,159		45	19,952
20	K vi Ilo härads .....................	1901	8	97	37,696	7,565	45,261	5,813	7	42 |
21	Bullarens härads..................j	*) 1	72 !	—	18,574	2,133	20,707	1,474	3	43	10^604
	Summa	—	475 |	1,040	894,014	677,893	1,571,907	211,446	—	— i	288,025

*) Vindelning enligt gällande viiglag liar ej ägt ruin.

35

10 a 11 12 13 14 15 10 17 18

Kostnader för v ä g v ä s e n d e t.

Underhåll.

Annat underhåll.

l''pp-skattad under-håll s-kost-nad per meter våg-längd.	Af går or-dinarie ; stats-bidrag enligt 60 § väglagen.	Åter- stående under- hålls- kostnad.	Beräknad kostnad per väg-fyrk för natura-väg-1 lull are.	Kostnad för under-håll af oindelade vägar samt broar och färjor in. m.	Vinter- väghåll- ning.	Summa.	Afgå sär-skilda in-komster till annat underhåll än af in-delade vägar.	Distriktets återstå-ende kost-nad för annat un-derhåll än af indelade vägar.
Öre.	Kr.	Kr.	Öre.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
11.3	3,955	22,411	15.o	3,050	3,419	6,469		6,469	1
36.o	11,986	67,918	72.0	3,450	2,770	6,220	517	5,703	2
12.3	3,207	18,172	16.0	1.962	1,664	3,626	694	2,932	3
10.5	2,482	14,062	13.2	801	1,730 2,686	2,531	—	2,531	4
11.3	5.454	30,904	21.0	1,106	3,792	526	q ont: o,Jnn	5
17.3	1,857	10,523	22.0	—	1,260	1,260		1,260	6
19.»	4.963	28,122	21.7	148	3,730	3,878	50	3,828	7
17.0	7,393	41,897	31.0	6,424	3,371	9,795	360	9,435	8
medel!. 1H.S	41,297	234,009	medelt. 25.0	16,941	20,630	37,571	2,147	35,424
63.2	5,119	29.007	29.0	40,649	230	40,879	1,167	39,712	1
56.1	758	4,297	42.2	524	30	554	—	554	2
0.5	729	4.131	7.0	5,828	105	5,933	2,750	3,183	3
75.3	8,475	48,025	58.0	6,562	152	6,714	—	6,714	4
14.1	1.712	9,703	9.0 ;	2,952	186	3,138	275	2,863	5 6
27. i	4,036	22,872	37.o	4,372	2,635	7,007	141	6,866
4.4	409	2,317	7.o	1.987	1,019	3,006	80	2,926	7
t. 7	684	3.876	11.2	509	800	1,309	267	1,042	8
11.0	3,010	17,059	24.o	11,320	4,607	15,927	753	15,174	9
3.4	78	442	lO.o	81	315	396	20	376	10
3.5	42	240	13.0	112	—	112	15	97	n
11.4	1,200	6.800	16.4	2,879	3,623	6,502	430	6,072	12
18.»	1.048	5.941	24.0	1,476	844	2,320	70	2,250	13
8.o	590	3,343	16.o	120	990	1,110	108	1,002	14
19.5	1.761	9,978	23.0	838	1,579	2,417	—	2,417	15
17.3	2,594	14.702	28.0	610	2,717 1,890	3,327	970	2,357	1H
18.»	1,343	7,610	22.9	151	2,041 4,821	45	1,996	17
13.7	2,704	15,326	28.0	583	4,238	—	4,821 3,750	18
13.»	2,993	16,959	40.o	1,128	2,625	i 3,753	3	19
14.7	2.326	13,182	35.0	871	3,305	4,176	—	1 4,176 1,204	20
14.7	1,591	9.013	48.5	675	630	1,305	101	21
medelt 19.0	•| 43,202	244.823	medelt. 27.4	84,227	'' 32,520	116,747	| 7,195	109,552

A n m ä r k n i n g a r.

Vägskatten synes orätt uttaxerad.

D:o

D:o

clio

d:o

d:o

d:o

d:o.

d:o.

D:o d:o d:o d:o.
/Särskilda förhållanden gen. Lund-I
\ by sins införlifning m. Göteborg.''

Vägskatten beräknad enligt äldre
uppskattning.

(Taxeringsvärdena ändrade af pröf;
■ ningsnämnden, livilket inverkat
\ på vägskattens beräkning.

Vägskatten synes orätt uttaxerad.
/Statsbidraget bär ingått i vägkassan.
\ Vägskatten likväl orätt uttaxerad.
Statsbidraget har ingått i vägkassan

Vägskatten synes oriitt uttaxerad.
D:o d:o d:o d:o.

D:o d:o d:o d:o.

	19 20	21	22	23	24	25	26	1 27
						Kostnader	för väg-
Underhåll, (forts.)		Öfriga ut
Vägh&llningsdistrikt.	n. , , Af går Distrik- statsbidrag tets hela från an-ordinarie j slaSet ‘i11, kostnad tegafe för under- vägliall- dÄ.	Åter-stående verklig under-hållskost-nad för distriktet.	Vidstående verkliga kostnad fördelad per meter vägfyrk. Våg-längd.	Förvalt- nings- kostna- der.	Vägbygg- nader, brutto.	I öfrigt.	Summa.
	Kr. Kr.	Kr.	Öre.	Öre.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
Hallands län.
1 Höks härads.......................	28,880 —	28,880	15.1	12.4	1,181	5,294	3,149	9,624
2 Tönnersjö härads..................	73,621 —	73,621	56.4	33.1	2,559	40,389	390	43,338
3 Halmstads härads ...............	21,104 —	21,104	11.7	11.8	619	3,500	138	4,257
4 Arstads härads.....................	16,593	16,593	12.0	10.5	790	15,936	2,630	19,356
5 Faurås härads .....................	34,170	34,170	20.1	10.7	897	—	1,007	1,904
B Viske härads........................	11,783 i —	11,783	22.5	16.3	260	_	58	318
7 | Himle härads .....................	31,950 —	31,950	22.4	19.0	505	_	340	845
8 Fjär? härads........................	51,332	51,332	30.6	17.7	520	—	305	825
Summa	269,433 |	269,433	medelt.	medelt.	7,331	65,119	8,017	80,467
|			23.2	16.4
Göteborgs och Bohus län.
1 | Åskhus härads.....................	68,719 —	68,719	24. it	127.2	3,453	__	4,408	7,861
2 Ostra Hisings härads............	4,851 —	4,851	44.6	53.9	140	—	57	197
3 j Säfvedals härads..................	7,314 —	7,314	2.2	14.8	500	_	—	500
4l Västra Hisings härads .........	54,739 —	54,739	41.2	73.0	3,233	4,150	—	7,383
5 Inlands Södre härads............	12,566 —	12,566	19.0	15.5	689	1,000	891	2,580
6 Inlands JNordre härads .........	29,738 1 -	29,738	42.7	30.0	545	11,519	2,440	14,504
7 Inlands Fräkne härads .........	5,243 I —	5,243	10.8	8.5	784	11,301	27,550	39,635
8 Inlands Torpe härads............	4,918 _	4,918	10.6	8.3	366	—	3,924	4,290
9 1 Orusts.................................	32,233 -	32,233	34.7	17.6	1,299	30,046	1,287	32,632 :
10 j Skäfte sockens.....................	818	818	6.7	5.4	90	_	500	590
11 Flåte .................................	337 —	337	15.o	4.2	82	—	17	99
12 Tjörns härads .....................	12,872 —	12,872	25.1	18.4	475	—	3,035	3,510
13 Sotenäs härads.....................	8,191 * —	8,191	17.3	22.1	200	5,488	—	5,688 !
14 Sörbvgdens härads ...............	4,345 1 —	4,345	20.3	8.9	295	—	81	376
15 Tunge härads .....................	12,395 —	12,395	19.3	20.6	386	—	97	483
IB Lane härads ........................	17,059 —	17,059	27.6	17.0	463	4,354	535	5,352
17 i Stångenäs härads ...............	9,606 —	9,606	21.1	20.0	515	813	227	1,555
18 Vette härads........................	20,147 —	20,147	30.2	15.4	456	—	306	762
19 ! Tanums härads ..................	20,709 —	20,709	37.1	14.1	586	3,011	508	4,105
20 Kville härads .....................	17,358 i —	17,358	38.4	16.5	605	1,000	333 i	1,938
21 Bullarens härads..................	10,217 i	10,217	49.8	14.2 i	100 ;	—	1,508	1,608
Summa	354,375	354,375 !	medelt.	medelt. I	15,262	72,682	47,704	135,648
			22.5	23.6 |

28

30

:!1

väsendet, (forts.’

32

83

34

35

gifter.

Afgar I )i''trik statsbidrag

tets åter ,

t*5Lraf'' stående

byggnader

ock
andra inkomster

Hitom till
underhållet).

Vid stående kostnad fördelad -

verkliga
kostnad
för annat per väg''
än under- fyrk.
håll.

Summa
verklig
| kostnad
iför vägväI
sendet i
dess
helhet.

Vidstående

verkliga
kostnad
fördelad
per vägfvrk.

Öfverskott
i
vågkassan
I enligt
62 § väg-''
] lagen
vid årets
slut.

Annan
behållning
i
vägkassan

vid årets
slut.

Vägkassans
I
skuld i
vid årets:
slut.

A n m lirkning» r.

Kr.	Kr.	Öre.	Kr.	Öre.	Kr.	Kr	Kr.
	9,624	5.0	38,504	'' 20.1		16,476	505	1
17,900	25,438	19.3	99,059	75.9	—	6,843	12,000	2 1
	4,257	2.3	25,361	14.0	—	18,318	—	3 i
1,219	18,137	ilo	34,730	26.9	—	4,754	—	4 i
1,904»)	_	—	.34,170	20.4	—	13,168	—	o :
	318	o.s	12,101	23.1		624	—	6
	845	o.o	32,795	23.o	—	9,090	—	7
—	825	0.5	52,157	31.1	702	16,360	-	8
21,023	59,444	medel t. 5.1	328,877	medelt* 28.3	702	85,633	12,505
	7.861	2.7	76,580	27.0	25,710			1
— *)	197	l.s	5,048	46.4	1,287	—	—	a
	500	0.2	7,814	2.4	—	26,680	—	3
_	7.383	5.0	62.122	46.8	—	56,379	—	4
-	2,580	3.9	15,146	22.o	6,035	—	—	5
12,900	1.604	2.8	31,342	45.0	—	3,621	15,864	6
—	39,635	78.0	44,878	88.8	—	—	96,965	1
134	4,156	9.0	9,074	19.6	—	—	680	8
22,555	10,077	10.8	42,310	45.5	—	• -	16,069	9
_	590	4.0	1.408	11.6	—	—	105	10
_	99	4.7	436	20.6	—	—	9	11
—	3,510	6.0	16,382	32.0		721	14,714	12
_	5,688	12.o	13,879	29.3		—	—	13
_	376	l.s	4,721	22.o	—	3,485	—	14
_	483	0.8	12.878	20.0	—	7,363	—	15
1,100	4,252	H.	21,311	34.5	—	—	104	16
_	1.555	3.4	11,161	24.3	61,403	—	—	17
_	762	1.1	20,909	31.3	—	12,882	—	18
2.050	2.055	3.7	22,764	40.8	—	—	215	19
1,000	938	2.o	18,296	40.4	—	11,472	—	20
—	1,608	7.8	11,825	57. i	4,869	—	—	21
39,739	95,909	medelt.	450,284	medelt.	99,404	122,603	144,725
	6.1		28.r,

>) Dessutom inkomst A 1,836 kr

Dessutom 1,500 kr. inkomst fr
stad.

. Gdteborgs

38

2

3

4

5

6

7

8
9

'' 10
11
12

13

14

15

16

17

18
19

! 20

1

2

3

4 !

5

6
7

: 8 i

9

10

Väghållningsdistrikt.

Gällande
j vägdelning
fullbordad.

År.

_2 j _3

Längd af
allmänna
vägar inom
distriktet.

4 o 6

Antal vägfyrkar inom
distriktet enligt årets
vä gf yrktalslängd.

10

Vägskatt per
vägfyrk.

Lnnds -

Bygde

vägar’.

.För jord !

bruksfas- För öfriga
| tigheter ! beskatt- j
med väg- ningsförejunderhåll
mål.
in natura.

Summa.

Hela det
såsom
1 vägskatt
för året
uttaxerade
beloppet.

Km. Km.

St.

St.

St.

Kr.

Älfsborgs län.

Väne härads..............

Bjälke härads ...........

Flundre härads...........

Ale härads ..............

Vätle härads ...........

Kullings härads ........

Gösene härads...........

Ås härads.................

Marks härads ...........

Bollehvgds härads .....

Vedens härads...........

Bedvägs härads ........

Kinds härads ..........

Sundals härads ......

Nordals härads ..........

Valbo härads ........

Vedho härads västra ..

Tössbo härads

norra

östra

1908

1903

*)

1897

1902
1910

1909

1910

*)

1904
1910
1910
1908
1910

1904

*)

1903

*)

*)

1905

97
46
37
104
30
99
80
77
212
66
60
93
114
37
57 |
o2
65

64

34

43
32
24
42
53
183
187
139
206
1 !
76 |
114
717:
216
76
219
99
86
72
131 !

85,489
33,216
35,934
75,274
58,479
97,079 ;
50,648
53,550
116,848
23,685
35,148
65,134
119,520

91.428 I
53,388

68.429 I
50,460 ,
37,751 :
40,346
49,515 I

142,752 ;
4,053
55,527 i
31,764 !
37,113
44,165
11,692
10,619 ’
91,885 j
7,393 I
11,411
9,990
45,876
8,884
28,621
12,884
9,231
18,665
29,866 i
8,886 ;

228,241

37,269

91,461

107,038

95,592

141,244

62,340

64,169

208,733

31,078

46,559

75,124

165,396

100,312

82,009

81,313

59,691

56,416

70,212

58,401

31,405

729

8,688

7,775

6,309

9,581

7,365

6,191

16,789

1,552

7,878

10,309

17,932

6,703

8,929

9,372

7,858

3,750

6,869

6,119

Summa — 1,424 i 2,716 I 1,241,321 i 621,277 1,862,598

Skaraborgs län.

Hasslerörs tingslags ............ 1909 81 143

Hofva tingslags ................. *) 74 88

Södra Vadsbo ................... ) 285 250

Kåkinds härads ................ *) 150 106

Gudhems härads ................. *) 105 72

Leaby tingslags ................. 1910 21 73

Dimbo tingslags .................. *) 38 208

Slältängs tingslags............... *) 129 236

Skånings härads ..................| *) 95 91

Vilske härads .....................| 1908 , 33 92

110,071

79,862

196,303

140,550

89,554

48,265

98,770

82,300

127,216

48,271

31,539
36,633 !
61,398
22,298
21,774
5,196 ;
21,755 j
19,236
11,631
6,863

141,610

116,495

257,701

162,848

111,328

53,461

120,525

101,536

138,847

55,134

182,103

14,798

9,854

21,602

11,953

10,823

4,469

15,851

6,925

6,949

6,680

Ä jord-bruks-f as tig-het med väg-under-håll in natura.	Å öfri-ga be-skatt-nings-före-mål.
Öre.	Öre.
	22
—	18
1	15
4	15
—	17
3.5	14
3.0	50
7.o	23
1	17
—	21
13	29
10	38
—	38
5	24
—	31.2
6	41
11	25
4	12
—	23
5	41
8	19
5	16
8	16 ;
2	41
2	39
7	21
9	32
—	36
4	16
10	27

In -

Särskilda
i nämndens
j uppskattning
af un- i
derliållsI
kostnaden.

Kr.

22,228

8,837

5,887

10,180

12,158

11,970

29,466

10,161

21,369

5,701

6,714

20,618

56,231

20,629

17,357

25,304

8,622

4,004

9,612

21,574

“) Vägdelning enligt gällande väglag har ej ägt runr.

— I; 328,622;

29,780

9,977

22,468

64,250

38,876

8,321

27,604

34,984

17,508

11,326

39

10 a 11 _12 _13 j 14 15

Kostnader för v äg väsende t.
U il d e r h å 11.

16

1H

skattad Afgål* Of -

Annat underhåll.

dinarie

stats -

underhållskostnåd
per bidrag
meter enligt 60 §
längd, väglagen.

Öre.

Kr.

Åter- stående under- hålls- kostnad.	Beräknad1 kostnad kostnad per väg- | .aS fvrk för om delade , natura- | .v“g»r sa™‘ väg broar och hållare. !. m. m.	Vinter- väghåll- ning.	Summa.	Afgå sär-skilda in-komster till annat underhåll än af in-delade vägar.	Distriktets ! återstå-j ende kost-nad för annat un-;derhän än af indelado vägar.
Kr.	Öre. Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	| Kr.

15.8

11.3

0.6

7.0
14.6

4.2
11.0

4.7

5.1
8.5
4.9

ll.i

6.8

8.1

13.0

9.3
5.2

3,334

1,325

883

1,527

1,824

1.795
4,420
1,524
3,405

855

1,007

3.093
8,434

3.094
2,603

3.796
1,293

18,894

7,512

5,004

8,653

10,334

10,175

25,046

8,637

17,964

4,846

5,707

17,525

47,797

17,535

14,754

21,508

22

22.6

14

11

17.7

10.5

49.4
16
16
21
16
27
38
19

27.6

31.4
14

3,076

940

3,397

643

1,682

14,290

610

429

6,794

1,028

3,713

3,419

4,875

1,563

2,448

3,306

2,988

5,610

1,445

3,830

75

2,152

3,602

3,889

2,744

627

1,647

3,671

6,814

7,824

3,789

6,494

2,023

8,686

940

4,842

4,473

1,757

16,442

4,212

4,318

9,538

1,655

5,360

7,090

11,689

9,387

6,237

9,800

5,011

390 !

392 |

360 |
773
41

1,165

145

534

1,531

138

967

367

4.« 7.1 13.1	601 1,442 3,236	3,403 8,170 18,338	9 20.2 37	2,764 1,836 3,293	1,361 3,986 3,216	4,125 5,822 6,509	—
medelt. 7.9	49,491	279,131	medelt. 2*2.5	63,094	64,799	127,893	6,803
13.3	4,467	25,313	23	6,544	5,016	11,560	311
6.1	1,496	8,481	11	610	4,035	4,645	274
4.2	3,370	19,098	10	5,059	6,269	11,328	997
25.1	9,637	54,613	39	4,863	6,775	11,638	525
22.0	5,831	33,045	37	1,323	6,224	7,547	224
8.8	1,248	7,073 23,464	14	2,184	2,553	4,737	—
11.2	4,140	23	10,581	5.690	16,271	—
9.6	5,247	29,737	36	752	4,692	5,444	225
9.1	2,626	14,882	12	444	192	636	—
9.0	1,699	9,627	19.9	3,571	2,519	6,090	—

8,296

940

•4,450

4,473

1,397

15,669

4,171

4,318

8,373

1,510

5,360

6,556

10,158

9,387

6,099

8,833

4,644

4,125

5,822

6,509

121,090

11,249

4,371

10,331

11,113

7,323

4,737

16,271

5,219

636

Vägskatten synes oriktigt uttaxerad.j

Ny uppskattning har ej mcdhunnits.
Vägskatten icke beräknad enligt
gill lande uppskattning.

Vägskatten synes oriktigt uttaxerad.

P:o	d:o	d:o	d:o.
P:o	d:o .	d:o	d:o.
D:o	d:o	d:o	d:o.
P:o	d:o	d:o	d:o.
D:o	d:o	d:o	d:o.

b,090 10

Vägskatten beräknad enligt äldre
uppskattning.

Ny uppskattning bär ej medliunnits.i

Vägskatt eu synes oriktigt uttaxerad.

40

1 19	| 20	1 21	'' 22	i 23
:
	Underhåll, (forts.)
Distrik-; tets hela ordinarie kostnad Iföl- under-| hållet.	Af går statsbidrag | från an-j slaget till ; synnerligt ''■ betungade | våghål 1 - 1 rW; distrikt.	| | Åter-stående verklig under-hållskost-nad för distriktet.	Vidstående verkliga kostnad fördelad per meter 1 vägfyrk. våg-längd. j
1 Kr.	Kr.	Kr.	Öre.	1 Ore. ;
27,190	;	: 27,190	■'' 1 11.9	19.4 1
8,452	—	8,452	1 22.7	lo.s !
9,454	—	9,454	10.3	15.5 |
13,126	—	13,126	12.3	9.0
11,731	—	11,731	12.2	14.1
25,844	—	25,844	18.3	9.0 |
29,217	—	29,217	46.9	10.9
12,955	—	12,955	20.2	6.0
. 26,337	—	26,337	12.7	6.3
6,356	—	6,356	20.5	9.5
11,067	—	11,067	23.7	8.1
24,081	—	24,081	32.0	11.6 !
57,955	—	57,955	35.0	7.0
26,922	—	26,922	26. s	10.6
20,853	—	20,853	25.4	15.7 !
30,341	—	30,341	37.3	11.2
11,973	—	11,973	20.0	7.3
7,528	—	7,528	13.3	8.7
.! 13,992	— j	13,992	19.9	10.3
| 24,847	— |	24,847	42.5	15.0 1
il 400,221		400,221	medel t. 21.5	medelt. || 9.6 ;
36,562		36,562	25.3	16.3
12,852	—	12,852	11.0	8.0
29,429	—	29,429	11.4	5.5
65,726	—	65,726	40.3	25.7
40,368	—	40,368	36.2	22.8
11,810	—	11,810	22.1	12.5
39,735	—	39,735	33.0	16.1
34,956	—	34,956	34.4	9.« 1
15,518	—	15,518	11.2	8.3 I
15,717 |	—	15,717	28.5	12.6 1

Väghållningsdistrikt.

24_I _25 26 | 27

Kostnader för väg O

f r i g a ut -

förvalt- ! ,

nings- Vägbyggkostna-
,nad°r- j1 Summa,

der. brutt0-

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

1

2

3

4

5
B

7

8
9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

Älfsborgs län.

Vane härads..............

Biärke härads ...........

Flundre härads...........

Ale härads ..............

Vätle härads..............

Kullings härads ........

Gäsene härads...........

As härads.................

Marks härads ...........

Bollebygds härads .....

Vedens härads..........

Redvägs härads ........

Kinds härads ...........

Sundals härads ........

Nordals härads...........

Valbo härads ...........

Vedbo härads västra ..

Tössbo härads

norra

östra

Summal

1

2

3

4

5

6

7

8
9

10

Skaraborgs län.

Hasslerörs tingslags ....

Hofva tingslags .......

Södra Vadsbo .............

Käkinds härads ..........

Gudhems härads ..........

Leaby tingslags ..........

Dimbo tingslags ..........

Slättängs tingslags......

Skånings härads ..........

Vilske härads .............

1,261
300
589 i
641
313
900
802
579
2,050
125
263
673
1,666
1,220
546
1.345
297
236
85
573

9,847

3,350

2,421

4,208

1,557

25,569

36,639

9,231

122

6,873

859

235

7,060

1,605

1,117

20

53

4,759

10,006

239 j
5,304 |

— j 4,1251

20,339

422

10,812

3,921

4,756

7,960

3,964

1,696

27,639

178

263

5,432

48,311

1,220

785

6,649

297

4,361

85

573

14,464 ! 83,591 51,608 j 149,663

715

354

853

755

549

259

835

874

578

345

827
788
1,048
500 —

— ; 826
172
822
2,813
2,396
1,101 —

27,486 j

6,733

3,796

1,542
28,628
1,901 i
1,255
1,375
431
8,390
7,483
2,974
1,446

41

28	20	30	31	32	33	34 1	35 —
väsendet, (forts.)
gifter. Älgar statsbidrag till väg-byggnader sa ock andra in-komster (utom till under-hållet).	Distrik-tets åter-stående i verkliga j kostnad < för annat än under-håll.	Vid- stående i kostnad fördelad per väg-fyrk.	Summa verklig kostnad ''ör vägvä-sendet i dess helhet.	Vid- stående j verkliga i kostnad fördelad per väg- : fyrk.	Öfver-skott i vägkassan enligt 52 § väg-; lagen vid årets slut.	Annan behåll-ning i väg-kassan vid årets slut. i	Väg-kassans skuld vid årets slut.
Kr	Kr.	Öre.	Kr.	Öre.	Kr.	Kr.	Kr.
4.244	16,095	T.o	1 43,285	18.9		2,261		1
	422	i.i	8.874	23.s	—	2,169	—
	10,812	11.8	20,266	22.1	—	158	48,769	3
	3,921	3.6	17,047	15.9	—	2,468	31,984	4
	4,756	5.0	16,487	17.2	6,000	417	5
	7''960	5.6	33,804	23.9	—	—	14,048	6
3,056	908	1.4	30,125	48.3	—	2,364	—	7
	1,696	2.6	14,651	22.8	—	1,958	—	8
19,2*26	8,413	4.0	34,750	16.7 !	—	65,106	9,928	9
	178	0.5	6,534	21.0	142	18,762	—	10
	263	0.8	11,330	24.3	—	—	3,388	11
163		7.0	29,350	39.0	—	6,917	—	12
39,696	8^615	5.2	66,570	40.2	26.609	—	7,021	13
230	990	1.0	27,912	27.8	—	12,744	—	14
		0.9	21,638	26.3	1,347	—	1,800
		8.2	36,990	45.5	—	—	2,051	16
	297	0.5	12,270	20.5	—	—	1,651	17
	4,361	7.7	11,889	21.0	—	3,611	—	18
	85	0.1	14,077	20. o	—	1,765	—	19
20	553	1.0	25,400	43.5	—	2,193	—	| 20
66,635	83,028	medelt. 4.4	483,249	medelt. 25.9	34.098	122,893	120,640
	1,542	i.i	38,104	26.9			1,032	: 1
17,212	11,416	9.8	24,268	20.8	—	—	1,458	2
_	1,901	0.7	31,330	12.1	23,396	—	—	3
_	1,255	0.8	66,981	41.1	—	8,306	—	4
117	1,258	i.i	41,626	37.3	1,140	—	—	! 5
	431	0.6	12,241	22.9	—	1,806 14,753	1 -	H
1,588	6,802	5.6	46,537	38.6	—	—	7
5,902	1,581	1.5	36,537	35.9	—	8,892	1 -	8
	2.974	2.1	18,492	13.3	—	11,842	—	9
_	1.446	2.6	17.163	31.1	3,274	—	—	10

Anmärkningar.

6

42

Vftgli&lhlings distrikt.

I	2	i 3	4	5	6 7	8	9	10
Gällande vägdel-	Längd af allmänna vägar inom distriktet.	Antal vägfyrkar inom distriktet enligt årets vägfyrktalslängd. Hela det	Vägskatt per vägfyrk.	—
		För jord bruksfas-tigheter med väg-underliål in natura		såsom vägskatt	In-
ning full. bordad.	Lands- vägar.	Bygde- vägar.	|För öfrigs beskatt-Iningsföre mål.	för året uttaxera 1 Summa. de be-loppet.	1 bruks-1 fastig-{ liet i med väg-1 under-j håll in natura	Å öfri-ga be-ékatt-nings-före-j mål.	Särskilda nämndens uppskatt-ning af un-derhålls-kostnaden.
År.	Km.	j Km.	St.	St.	St, Kr.	Öre.	Öre.	Kr.
*)	50	47	43,320	8,391	51,711 5,116	6	30	10,916
	77	93	90,942	30,222	121,164 7,258	2	18	17,324
1909	52	82	67,739	14,547	82,286 4,459	I	26	21/716
1910	33	78	60,396	6,309	66,705! 3,966	5	15	7J184
*)	45	72	49,526	5,149	54,675 S 6,136	10	23	7,867
1906	82	83	116,296	8,138	124,434 j 3,302	2	12	14,476
1908	45	65	65,087	11,312	76,399 1 4,328	3	21	13,918
*)	48	130	84,259	35,991	120,2501 6,478	—	18	18,063
	1,443	2,009	1,598,727	358,382	1,957,109 1 150,947			376,458
1899	44	119	74,515	17,423	91,938- 2,265		13	11,414
1897	40	52	51,847	5,747	57,594 3,534	4.5	20.9	10,012
1900 |	40	124	63,539	10,850	74,389 4,402	3	23	13,190
1900	23	82	44,753	14,384	59,137 2,876	_	20	10’738
1900	132	133	154,966	68,147	223,113 8,364	1	10	16,117
1908 [	117	150	154,771	68,320	223,091 41,032	16.8	22
1901	189	—	183,767 |	17,236	201,003 17,459	8	16	16,838
1900	82	83	119,328	18,698	138,026 15,111	10	17	8,899
1898 j	24	238	130,008	86,748	216,856 17,350		20	40^520
1902	43	55	59,866	72,842 i	132,708 19,667	_	27	19''165
1898	72	21	72,162	43,468	115,630 17,796	9	26	14,097
1900 1	1H0	312	190,162	146,907	337,069 51,711	—	35.2	78,853
1901	104	177 I	131,401	29,068 !	160,469 28,430	15	30	23,437
1910	107 1	129	125,901	19,482	145,383 20,555 i	13	21.5 1	10^884
1900	102	56	88,915	43,642	132,557 14,467	4	25	22^088
1904	137	246	184,789 i	30,289 |	215,078 i 22,689 [	9	20	23,283
—	1.416	1,977 i	1,830,690	693,251 |	2,523,941 287,708 ''		— |	342,989

11

12

13

14

15

16
IT
18

1

2

3

4

5

6

7

8
9

10

11

12

13

14

15

16

Valle härads.............

Barne härads ..........

yiste härads.............

Ase härads .............

Laske härads ..........

Kållands härads ......

Kinnefjärdings härads
Kinne härads ...........

Summa —

Värmlands län.

Visnums härads ...........

Olme härads...............

Vase härads ..................

Nyeds härads .............

Färnebo härads ..........

Älfdals härads nedre tingslags
Älfdals härads öfre tingslags
Fryksdals härads öfre tingslags

Kils härads .............

Karlstads härads ..........

Grums härads ...............

Jösse härads....................

Fryksdals härads nedre tingslags.
..........................

Gillbergs härads ...........

Näs härads ...................

Nordmarks härads .......... *)

*) Vägdelning enligt gällande väglag har ej ägt

ruin.

43

10 a	a	12	13	14
		Kostnader för v ii g v
			Underhåll
delade vägar.
skattad Afgåv or-under- dinarie hålls- stats- kost- nåd per bidrag meter enligt 60 § längd, väglagen.	\ Beräknad Atei‘ kostnad stående per väg-under- fyrk för I i »ii natura- hålls- väg. Il kostnad. . hållare.	Kostnad för under-håll af oindelade vägar samt broar och färjor m. m.
Öre.	Kr.	Kr.	Öre. 1	Kr.
U.i	1,637	9,279	21.4	60
10.2	2,598	14,726	16.0	5,248
1 16.2	3.257	18,459	27.2	4,362
6.4	1,063	6,021	10.o	539
6.7	1,180	6,687	13.o !	4,671 j
8.7	2,171	12,305	10.0	1,514
12.5	2,088	11,830	18.0 |	48
| 10.1	2,709	15.354	18.0	1,685
medelt. 10.9	56,464	319,994 ;	medelt. i 20.0 j	54,058
	1.712	9,702	13.0	32
| 10.D	1,502	8,510	16.4	1,626
8.o	1.978	11,212	17.6	1,748
| 10.2	1,610	9,128	20. o	6,628
6.1	2,417	13,700	9.0	5,298
8.8	3,518	19,936	12.8	9,397
8.9	2,526	14,312	8.0	6,369
	1,335	7,564	7.0	12,668
15.5	6,078	34,442	26.4	14,298
19.5	2,874	16,291	27.o	9,994
16.2	2,114	11,983	17.0	6,710
16.7	11,828	67,025	35.3	15,709
8.3	3,515	19,922	15.0	8,107
4.t;	1.632	9,252	7.3	4,122
14.0	3,313	18,775	21.0	5,573
{ 6.1	3,492	19,791	11.0	7,022

15

16

18

Annat underhåll.

Vinter väghåll ning.

Kr.

Summa.

Kr.

Afgå särskilda
inkomster

till annat
underhåll
än af indelade

vägar.

Kr.

Distriktets
återstående
kostnad
för
annat underhåll
än
af indelade
vägar.

Kr.

3,939
2,534
2,509
2,218
1,760
1,826
2,014
2,281

3,999

7,782

6,871

2,757

6,431

3,340

2,062

3,966

434

160

700

114

113

1,752
1,750
2,070
1,745
4,420
1,782
2,905 |
3,095 !
7,019 I
1,804 I
2,595 1
5,400 |

I

3,570
3,322 |
3,967
4,636 i

I, 784
3,376
3,818
8,373
9,718

11,179

9,274

15,763

21,317

II, 798
9,305

21,109

11,677
7,444
9,540
11,658

180

1,438
1,859
2,305
983
806
1,401
3,600
573
1,747

360

243

339

827

3,999 | 11
7,348 [ 12
6,711 13

2,757 14

5,731
3,226
2,062
3,853

15

16

17

18

63,046 117,104 I 4,077 i 113,027

1,784 i 1
3,196 2

3,818 i 3
6,935 I 4
7,859
8,874
8,291
14,957
19,916
8,198
8,732
19,362

5

6

7

8
9

10

11

12

11,317 13

7.201 14

9.201 | 15

10,831 16

medelt.

10.1

51.444 291,545

medelt. 115,301

15.9 ||

51,832 167,133 16,661 I 150,472

Anmärkningar.

Vägskatten synes oriktigt uttaxerad.

fVägskatten beräknad enligt äldre
\ uppskattning.

I V Ugsk ätten sy nes oriktigt ut taxerad.

■ f Vägskatten beräknad enligt äldre
\ uppskattning.

Vägskatten synes oriktigt uttaxerad.

i

D:o d:o d:o d:o.

44

19

20

21

22

23

24

25

26

Underhäll, (forts.)

Y äghållningsdistrikt.

Distriktets
hela
ordinarie
kostnad
för underhållet.

Afgår

statsbidrag;

Åter stående verklig under -

frän anslaget
till
synnerligt

bväghf?b hällskostnings-
nåd för ;
distrikt, distriktet.

Vidstående verkliga.1
kostnad fördelad
per

meter
vägfyrk. | väglHngd.

Kostnader för vägOfriga
ut -

Förvalt nings -

Vägbygg-j

kostna- 1 ,nader’ 1 öfriS‘- Summa.

der.

brutto.

Kr.	Kr.	Kr.	Öre.	Öre.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
13,278		13,278	25.7	13.7	4		360	760
22,074	—	22,074	18.2	13.0	598	1 2,650	1,411	4,659
25,170		25,170	30. u	! 8.s	1 316			316 255
8,778	—	8,778	13.1	7.9	255	_
12,418	—	12,418	22.7	10.6	853		_	853
15,531	'' —	15,531	12.5	9.4	528	_	226	754
13,892	—	13,892	18.2	12.5	477	_		477
19,207	—	19,207	15.9	10.8	450	—	266	716
433,021		433,021	medelt. 22.1	medelt. 12.5	9,994	42,266	11,955	64,215
11,486		11,486	12.5	7.0	100		439	| 539
11,706		11,706	20.8	12.7	247	._	331	578 !
15,030		15,030	20.2	9.1	745	.3,300
16,063	—	16,063	27.2	15.3	379	1.090	1.176
21,559	—	21,559	9.7	8.1	776		910	L686
28,810		28,810	12.9	10.8	2,687	662	1,915	5,264
22,603	—	22,603	11.2	12.0	602	20,769	766	22,137
22,521	'' -	22,521	16.4	13.7	1,528	_	473	2,001
54,358	—	54,358	25.0	20.7 1	1,044	_		1,044
24,489	- ,	24,489	18.4	25.0	750	7,083	_. j	7,833
20,715	— 1	20,715	17.9	22.3	940		565 I	1,505
86,387	—	86,387	25. (J	18.3	8,784	41,755		50,539
31,239	—	31,239	19.5 j	11.1	2,417	7,005	1,675	11,097
16,453	- 1	16,453	11.8	7.° j	1,465 1	11,631	2,720	15,816
27,976		27,976	21.1 !	17.7 J	487	31,249	2,541	34,277
30,622 I		30,622 1	14.2 ,	8.o |	2,373 |	20,677	617 j	23,667 |
442,017	—	442,017 i	medelt. | 17.5 i	medelt. 13.0	25,324 j	145,221	14,128 !	184.673 |

11

12

13

14

15

16

17

18

Barne härads ......

Viste härads.........

Åse härads ..........

Laske härads ..........

Kållands härads ...
Kinnefjärdings härads
Kinne härads ..........

Summa

Värmlands län.

Yisnums härads ............

Olme härads..................

Väse härads .................

Nyeds härads .............

Färnebo härads ............

Älfdals härads nedre tingslags
Älfdals härads öfre tingslags
[ 8 Fryksdals härads öfre tingslags
j 9 Kils härads .......................

10 Karlstads härads .................

11 Grums härads .................

12 Jösse härads .......... ........

13 Fryksdals härads nedre tings lags

.................................

14 Gillbergs härads ..................

15 Näs härads ........................

16 Nordmarks härads ...............

Summa

45

28	29	30	31	32	33	34	35
väsendet, (forts.)
gifter. Älgar : Distrik-statsbidrag tets åter- tiUväg- I stående byggnader .. sa ock verkliga andra in- kostnad komster flnT1ftt . (utom till lör anfat under- Un under-hållet). håll.	Vid-stående kostnad fördelad per väg-fyrk.	Summa verklig kostnad för vägvä-sendet i dess helhet.	Vid-stående verkliga kostnad fördelad per väg-fyrk.	Öfver-skott i vägkassan enligt 62 § väg-lagen vid årets '' slut.	Annan behåll-ning i väg-kassan vid årets slut.	Väg-kassans skuld vid årets slut.
Kr.	Kr.	Öre.	Kr.	Öre.	Kr.	Kr.	Kr.

287	760 4,372 316 255 853 754 477 716	1.4 3.6 0.4 0.4 1.5 1 0.6 0.6 0.6	14,038 26,446 25,486 9,033 13,271 16,285 14,369 19,923	27.i 21.s 1 31.0 ! 13.5 it 18.5 16.5	3,592 2,499 — 4,068	1,547 4,827 1,204 4,500 2,667 1,519 3,880	—	11 12 13 14 15 16 17 18
25.106	39,109 !	medelt. J 2.0	472,130 |	medelt. 24.1	37,969	65,703	2,490
52	467	0.5	11,973	13.0		4,240	189	1
_	578	1.0	12,284	21.3	—	—	120	2 ''
_	4,045	5.4	19.075	25.6	—	500	2,344	3
79	2.566	4.3	18.629	31.5	—	__0	5,495	4i
	1.686	0.7	23,245	10.4	—	26,559	5,957	5
_	5,264	2.4	34,074	15.3	—	1,088	48,373	6
6,222	15,915	7.9	38,518	19.1	—	—	17,820	7
_	2,001	1.5	24,522	17.9	2,083	—	—	8
_	1,044	0.5	55,402	26.0	—	21,512	54,977	9
_	7.833	5.9	32,322	24.8	40,434	455	—	10
_	1,505	1.3	22,220	19.2		11,593	—	11
20,000	30,539	9.1	! 116,926	34.7	—	17,075	7,473	12
	11,097	6.9	1 42,336	26.4	—	9,000	55,231	13
_	15,816	10.9	32,269	22.2	—	141	997	14
25,000	9,277	7.0	37,253	28.1	—	—	37,474	15
	23,667	11.0	54,289 ;	25.2	—	720	1,285	i 16
51,353	133,320	medelt, 5.3	575,337	medelt. 22.8	42,517	92,883	237,735	1

Anmärkningar.

46

		1	2	3	4	5	6	7	8	9	10
		Gällande vägdel-	Längd af allmänna vägar inom distriktet.	Antal vägfyrkar inom distriktet enligt årets vägfyrktalslängd.	Hela det	Vägskatt per vägfyrk.
	Väghållningsdistrikt.			För jord-bruksfas-tigheter med väg-[ underhåll in natura.			j såsom ; vägskatt	Å .iord-bruks-f as tig-liet med väg-under-hållen natura.		In-
	ning full-bordad.	Lands- vägar.	| Bygde-; vägar.	För öfriga beskatt-ningsf öre-mål.	Summa.	för året uttaxera-de be-loppet.	Å öfri-ga be-skatt-nings -före-mål.	Särskilda nämndens uppskatt-ning af un-derhålls-kostnaden.
		År.	Km.	Km.	St.	St.	St.	Kr.	Öre.	Öre.	Kr.
1 2 ;s i 5 (i 7 8 9 10 11 12 13 14 15 18 IT 18	Örebro län. Örebro härads................. Glanshammars härads ......... Askers härads .................. Sköllersta härads ............ Rumla härads ..................... Hardemo härads ................ Edsbergs härads .................. Grimstens härads............ Sundbo härads..................... Nora och Järnboås socknars samt Vikers kapells ........ Linde sockens ........... Hjulsjö sockens .................. Grythytte o. Hällefors socknars Karlskoga sockens .............. Bjurtjärns sockens ............... Ramsbergs sockens............... Fällingsbro härads ............... Nya Kopparbergs härads ......	1904 1 1898 1899 1898 1899 1897 1900 1897 1898 1898 *) *) 1894 1897 1895 1905 1908 1895	1 89 25 53 85 29 7 81 45 41 112 22 41 88 118 39 17 37 59	152 78 87 178 132 48 150 42 95 13 81 28 2 87 108 34	148,955 73,763 81,170 96,067 101,784 31,370 112,078 50,339 66,462 83,346 69,720 19,718 58,304 88,243 15,436 44,131 98,930 50,809	35,789 6,749 14,091 15,757 84,791 2,094 30,419 24,031 33,904 34,586 27,777 8,452 34,024 116,414 1,341 13,210 45,258 82,616	! 184,744 80,512 95,261 111,824 186,575 | 33,464 142,497 74,370 100,366 117,932 97,497 28,170 92,328 204,657 16,777 57,341 144,188 133,425	5,426 1,615 2,361 2,678 12,210 1,862 8,742 3,650 16,451 6,996 2,916 1,972 2,722 21,362 630 4,365 10,577 8,960	1 1 1 2 5 4 2 12 3 7 2 6 2 3	11 13 11 17 12 14 14 n 25 13 10.5 7 8 18.3 5 24 13 19 9	18,345 6,895 9,676 20,035 12,559 3,427 13,220 5,545 9,608 9,714 8,648 2,306 5,392 11,785 ; 3,897 i 2,650 i 20,217 3,430
	Summa Västmanlands län.		928	1,291	1,290,625	611,303	1,901,928	115,495	—	—	167,349
1	Tuhundra härads..................	1903	15	78	43,478	9,217	52,695	3,542	2	29	14,071
2	Siende härads ....................	1901	39	57	47,834	8,915	56,749	3,388		38	21,579
3	Snefringe härads...............	1904	95	187	135,610	106,691	242,301	13,381	9	10	12,726
4	Vtter-Tjurbo härads ..........	1897	12	48	31,082	2,895	33,977	3,376	9	20	6,706
5	Åkerbo härads....................	*)	79	203	159,743	74,007	233,750 !	15,893	3	15	23,092
6	Skinnskattebergs härads ......	1905	81	35	51,801	24,864	76,665	4,227	_	17	9,623 !
7	Norrbo härads....................	1904	75	73	73,797	28,953	102,750	8,294	3	21	14,890
8	Gamla Norbergs härads.........	1903	51	103	72,631	123,159	195,790	25,863	_	21	18,646
9	Vagnsbro härads..................	1908	84	32	35,417	3,992	39,409	6,789	15	37	9,153 ;
10	Torstuna härads ..................	*)	—	119 ;	37,802	10,040	47,842	5,688	10	19	3,663 i
11	Simtuna härads ..................	1902	88	153 !	97,890	20,867	118,557	15,469	9	32	24,409 |
12	Öfver-Tjurbo härads ............	1908	56	107	75,245	8,371	83,616	18,145	21	28	6,216
13	Våla härads......................	1905 )	109	58	76,498	8.580 .	85,078 j	10,574	9	43	29,633
	Summa	—	784	1,233	938,628	430,551	1,369,179	134,629	— i		194,407

) Vagdelning enligt gällande väglag liar ej ägt rum.

47

Illa	11	12 13 14	15 16	17	18
		Kostnad© r f ö r	vägväsendet.
		......

IT n d e r h å 11.

delade	vägar.				Annat underhåll.
Upp- skattad						|				A n m ä rkni	ngar.
Af går or-dinarie	Åter-	Beräknad	Kostnad för under-			Afgå sär- j skilda in- ;	Distriktets återstå-
		EM natura- väg- liållare.	håll af	Vinter- j		koms ter	ende kost-
kost-nad per meter	stats-bidrag enligt 60 §	under- hålls- kostnad.	oindelade vägar samt broar och färjor	väghåll- ning.	Summa.	till annat underhåll än af in-delade	nåd föi-an nät un-derhåll än af indelade
längd.	vaglagen.		in. in.			vagar.	vägar.
Öre.	Kr.	Kr.	Öre.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kl*.
8.3 tf.s	2,752 1.034	15,593 5,861	10.o 7.!»	1,905 781	5,095 1,479	7,000 2,260	514 175	6,486 2,085	1 2	(Statsbidraget bär ; san. Vägskatten f beräknad.	ingått i likväl	vägkas- oriktigt
8.o	1.451	8,225	lO.o	2,184	3.01)6	5,190	82	5,108	3
8.3	3,005	17,030	17.0	1,512	1,676	3,188	239	2,949	4
7.7	1.884	10,675	lo.o	1,302	6,308	7,610	232	7,378	5
K. 3	514	2,913	9.0	96	1,842	1,938	87	1,851	6
6.3	1.983	11,237	lo.o	2,519	6,121	8,640	406	8,234	7
8.3	832	4.713	9.0	1.819	3,166	4,985	500	4,485	8
7.0	1,441	8,167	13.0	7,328	3,435	10,763	4,048	6,715	9
7.s	1.457	8,257	9.9	1,507	3,055	4,562	136	4,426	10
8.4	1.297 i	7,351	10.:.	1,095	1,664	2,759	—	2,759	11	(Allt vägunderhåll : kassan. Statsbidi	Ilek osta» af väg-
5.6	346	1,960	9.9	1.41 1	601	2,012	—	2,012	12	ag har	ej rekvi-
6.1	809 !	4,583	8.o	421	1,902	2,323	146	2,177	13	[ rerats.
8.1	1.768 |	10,017	11.3	6,983	4,407	11,390	423	10,967	14	Vägskatten synes oriktigt uttaxerad
9.5	584	3,313	22.0	1,568	522	2,090	57	2,033	15
2.5	397	2,253	5.1	1.921	2,644	4,565	—	4,565	16	D:o d:o	d:o	d:o.
14.0	3,032	17,185	17.0	2,450	4,000	6,450	568	5,882	17
3.6	514	2,916	6.0	1,154	2,990 !	4,144	1,144	3,000	18
medelt. 7.5	25.100	142,249	medelt. 11.0	37,956	53,913	91,869	8,757	83,112
15.1	2,111	11,960	27.0	441	2,820	3,261		3,261	1
22.4	3,237	18,342	38,o	—	1,665	1,665	—	1,665	2
4.o	1,909	10,817	8.0	1,350	10,618	11,968	—	11,968	3	D:o d:o	d:o	d:o.
11.3	1.006	5,700	18.3	2,418	48	2,466	144	2,322	4
8.3	3,463	19,629	12.0	4,390	8,925	13,315		13,315	5	D:o d:o	d:o	d:o.
8.8	1.443	8,180	I5.s	530	4,121	4,651	88	4,563	6
10.o	2,233	12,657	18.0	1,766	788	2,554	201	2,353	7
12a	2,797	15,849	21.s	1,690	4,758	6.448	80	6,368	8
9.5	1,373	7,780	22.0	933	3,757	4,690	128	4,562	9
3.o	549	3,114	9.0	1.770	5,926	7,696	—	7,696	10
10.1	3.661	20,748	21.2	3,012	8,686	11,698	389	11,309	11	D:o d:o	d:o	d:o.
3.8	932	5,284	7.0	7,854	; 5,853	13,707	—	13,707	12
17.7	4,445	25,188	32.9	495	8,112	8,607	—	1'' 8,607	13	D:o d:o	d:o	d:o.
medelt	29,159	165,248	medelt.	26,649	66,077	92,726	1,030	91,696
9.7	17.0

48

19 ! 20 | 21 22 i 23 I'' 24 25 26 27

Kostnader för väg -

			Underhåll (forts.).				Öfriga ut
	Vägkållningsdistrikt.	Distrik-	Afgår statsbidrag från an-slaget till synnerligt betungade väghall-nin^s-distnkt.	Åter- stående	Vidstående verkliga kostnad fördelad per
		ordinarie kostnad för under-hållet.	verklig under-hållskost-nad för distriktet.	vägfyrk.	meter väg. längd.	nings- kostna- der.	Vägbygg. nader, brutto.	I öfrigt.	Summa.
		Kr.	Kr.	Kr.	Öre.	Öre.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
1	Örebro län. Örebro härads .....................	22,079		22,079	11.0	10. o	966	1,145	676	2,787
2	Glanshammars härads .........	7,948	—	7,946	9.s	7.8	250	—	2,412	2,662
3	Askers härads .....................	13,333	—	13,333	14,o	11.1	363	—	187	550
4	Sköllersta härads ...............	19,979 18,053	—	19,979	17.8	8.3	198	—	728	926
5	Rumla härads .....................	—	18,053	9.7	11.2	519	2 200	620	3,339
6	Hardemo härads ..................	4,784	—	4,764	14.2	8.«	50	25	47	122
7	Edsbergs härads.............	19,471	—	19,471	13.G	9.2	604	—	248	852
8	Grimstens härads ...............	9,198	—	9,198	12.8	10.5	230	—	—	230
9	Sundbo härads..................	14,882	—	14.882	14.8	10.0	330	505	1,030	1,865
10	Nora och Järnboås socknars samt Vikers kapells .........	12,883		12,683	10.7	10.1	225	1,123	471	1,819
11	Linde sockens ...................	10,110	—	10,110	10.4	9.8	300	—	2,118	2,418
12	Hjulsjö sockens ...............	2,012	—	2,012	7.1	4.9	75	—	56	131
13	Grythytte o. Hällefors socknars	6,760	—	6,760	7.3	7.7	243	—	195	438
14	Karlskoga sockens ...............	20,984	—	20,984	10.2	14.4	974	11,815	443	13,232
15	Bjurtjärns sockens ...............	5,346	—	5,346	31.9	13.o	50	—	202	252
It)	Ramsbergs sockens ..............	6,818	—	6,818	11.0	6.5	300	—	1,200	1,500
17	Fällingsbro härads............	23,067	—	23,067	16.0	15.9	615	—	4,000	4,615
18	Nya Kopparbergs härads ...	5,916		5,916	4.4	6.3	713	3,800	—	4,513
	Summa	223,401	—	223,401	med el t.	medelt.	7,005	20,613	14,633	42,251
1	Västmanlands län. Tuhundra härads..................	15,221		15,221	11.7 28.0	10. i 16.3	. 612		66	678
2	Siende härads ........ ............	20,007	—	20,007	35.2	20.8	452	—	517	969
3	Snefringe härads.................	22,785	—	22,785 -	9.4	8.7	696	—	603	1,299
4	V tter-Tjurbo härads ............	8,022	—	8,022	23.0	13.4	402	3,837	61	4,300
5	Åkerbo härads..................	32,944	—	32,944	14.1	11.7	1,374	23,045	8,385	32,804
0	Skinnskattebergs härads .....	12,743	- 1	12,743	16.0	11.0	350	—	113	463
7	Norrbo härads ....................	15,010	—	15,010	14.o	10.1	1,166	— - j	3,640	4,806
8	Gamla Norbergs härads.........	22,217	—	22,217	11.3	14.4	726	838	192	1,756
t»	Vagnsbro härads..................	12,342	• -	12,342	31.8	12.o	401	210	1,018	1,629
10	Torstuna härads ..................	10,810	—	10,810	22.0	9.1	793	1,083	592	2,468
11	Simtuna härads ................	32,057	—	32,057	27.0	13.3	475	—	446	921
12!	Öfver-Tjurbo härads ..........	18,991	—	18,991	22.7	11.0	743	8,231	1,343	10,317
131	Våla härads ........................i	33,795 |	—	33,795 i	39.7	20.2 1	264	— i	363	627
	Summa!	256,944	—	256,944	mede It.	medelt. |j	8,454	37,244	17,339	63,037
					18.8	12.9

49

28	29	30	31	32 |	33 |	34 | 35 ]	Anmärkningar. ;
väsendet gifter.	forts.).	-	Glimma verklig kostnad ^ör vägvä-sendet i dess helhet.	Vid-stående verkliga kostnad fördelad per väg-fyrk.	Öfver-skott i vägkassan enligt 62 § väg-lagen vid årets slut.	Annan behåll-ning i väg-kassan vid årets slut.	Väg-kassans skuld vid årets slut.
Af går statsbidrag till väg-byggnader så ock andra in-komster (utom till under-hållet).	Distrik-tets Åter-stående : verkliga kostnad för annat än under-håll.	Vid-stående kostnad fördelad per väg-fvrk.
Kr.	Kr.	Öre.	Kr.	Öre.	Kr.	Kr.	Kr.
	2,787	1.5	24.866	13.4		982	_	i
_	2,662	3.3	10,608	13.1 1	—	—	390	2
115	435	0.5''	13,768	14.5	—	133		3
—	926	0.3	20,905	18.6	—	9,328		4
2,000	1.339	0.7	19,392	10.4	—	—	377	5
_	122	0.4	4,886	14.6	—	96	—	6
_	852	0.6	20,323	14.2	—	163	2,058	7
_	230	0.3	9,428	12.6	—	3,553	—	8
—	1,865	1.3	16,747	16.6	—	2,350	8,994	9
	1.819	1.6	14,502	12.3	6,660	4,481	271	10
402	2,016	2.0	12,126	12.4	2,172	6,483	—	11
15	116	0.4	2,128	7.5	—	8	164	12
_	438	0.3	7,198	7.s	—	3,344		13
_	13,232	6.3	34,216	16.7	—	54,162	1,768	14
98	154	0.9	5,500	32. s	—	145	—	15
_	1,500	2.6	8,318	14.5	—	4,872	—	16
_	4,615	3.2	27,682	19.2	—	3,628	5,613	17
—	4,513	3.4	10,429	7.8	1,017	—	3,669	18	|
2,630	39,621	medelt.	263,022	medelt.	9,849	93,728	23,304
		2.1		13. s
67	611	l.i	15,832	30. o	764		_	1
_	969	» 1.7	20,976	36.9	2,450	—	—	2
_	1,299	0.5	24,084	9.9	1,542	7,000	—	3
_	4,300	12.4	12,322	36.0	—	2,816	17,080	4
4,900	27,904	11.9	60,848	26.o	—	—	8,500	5
_	463	0.6	13,206	17.2	—	240	—	6
—	4,806	4.6	19,816	19.2	—	13,161	—	7
—	1.756	0.9	23,973	12.2	32,521	18,376	1,131	8
—	1,629	4.1	13,971	35.4	—	5,281	—	9
209	2,259	4.7	13,069	27.3	—	3,346	—	10
757	164	0.1	32,221	27.1	—	10,221	—	11
9,000	1,317	1.6	20,308	24.3	—	—	10,179	12
—	627	0.7	34,422	40.4	—	2,839	—	13
14,933	48,104	medelt. 3.3	305,048	medelt. 22.3	37,277	63,280	36,890

7

j

50

		1	2	3	4	1 5	6	7	8	9	10
		Gällande vilgdel- ningfull- bordad.	Längd af allmänna vägar inom distriktet.	Antal vägfyrkar inom distriktet enligt årets vägfyrktalslängd.	1 Hela det	; Vägskatt per vägfyrk.
1	V äghållningsdistrikt.	Lands- vägar.	Bygde- vägar.	För jord-bruksfas-tigheter med väg-underhåll in natura.	För öfriga beskatt-ningsföre-mål.	Summa.	. såsom vägskatt för året uttaxera-de be-loppet.	Ä jord-bruks-fastig-liet med väg-under-håll in natura.	Ä öfri-ga be-skatt-nings-före-mål.	In- Särskilda nämndens uppskatt-ning af un-derliålls-jkostnaden.
		År.	Km.	Km.	St.	St.	St.	Kr.	Öre.	Öre.	Kr.
1	Kopparbergs län. Svärdsjö och En vikens socknars	*)	49	75	84,109	26,006	110,115	< 2,470		9.5	4,657 I
2	Sundborns sockens...............	1894	9	10	14,644	9,102	23,746	3,103	10	18	1,255
3	Vika sockens ....................	*)	20	.39	23,873	12,476	36.349	8,456	16	37	5,597
4	Kopparbergs sockens............	*)	40	35	35,718	71,146	106,864	21,373	20	20	11,505
1 5	Aspeboda sockens ...............	*)	16	25	10,822	1,643	12,465	3,490	28	28	3,651
1	Torsångs sockens ...............	*) *)	2	17	9,774	2,073	11,847	518	_	25	2,440
i ^	Gustafs sockens ..................	10	20	16,252	2,461	18,713	2,043	10	17	1,251 1
8	Störa Tima och Silfbergs sock-nars ..............................	1895	47	131	87,588	141,482	229,070	20,090		14.2	14,474
9	Störa Skedvi sockens...........	1891	36	27	28,623	3.862	32,485	3,040	9	12	5,109
10	Säters sockens ....................	1893	19	—	8,002	4,139	12,141	786	_	19	1,798
11	Hedemora sockens ...............	1898	40	55	51,227	8,818	60,045	561	7	23	9,491
12	Garpenbergs sockens............	1904	—	47	11,244	10,032	21,276	1,003		10	4,079
13	Husby tingslags ..................	1895	34	19	42,518	20,799	63,317	3,563	3	11	4,608
14	Eolkare härads ........ ...........	1896	172	11	84,545	147,845	232,390	25,134	—	17	11,399
15	Gagnefs tingslags ...............	*)	34	7	50,777	7,252	58,029	2,248	2	17	7,520
16	Leksands tingslags..............	1904	31	122	133,809	35,956	169,765	9,809	3.3	15	17,000
17	Rättviks och Boda socknars...	*)	63	23	95,656	25,145	120,801	12,080	10	10	9,121
18	Ore sockens ........................	*)	48	14	62,451	6,313	68,764	4,630	6	14	6,794
19	Mora tingslags.....................	1894	168	64	102,502	44,204	146,706	17,411	10	16.2	7,487
20	Orsa tingslags .....................	*)	44	—	109,768	41,933	151,701	3,291	_	7.8	10,160
21	Altdalens tingslags...............	*)	78	22	63,307	90,025	153,332	5,401		6	; 6,394
22	Sårna och Idre tingslags ......	*)	118		8,132	50,773	58,905	31,808	54	54	F 5,160
23	Malungs tingslags ...............	*)	305		155,803	45,323	201,126	49,431	23	30	12,525
24	JNås tingslags ....................	1898	65	162	106,359	41,410	147,769	23,954	12	27	18,180
25	Grangärde tingslags ............	*)	17	174	70,508	183,627	254,135	34,522	_	18.8	15,622
26	JNorrbärke tingslags ............ Söderbärke bergslags härads	1900 ,	39	15	46,192	45,508	91,700	6,378	1	13	7.424
27	1901	21	67	50,298	9,506	59,804	2,432	2	15	7,573
	Summa	—	1,525	1,181	1,564,501	1,088,859	2,653,360	299,025	—	— |	212,274

4) Vägdelning enligt gällande väglag liar ej ägt rum.

I

5i

10a 11 12 13 14 15 |_ 16__17 18

Kostnader för vägväsendet.

Underhåll.

delade vägar. '' It Annat underhåll.

skattad Afgår or-nnder- dinarie stats-nadper bidrag meter enligt 60 § längd, väglagen.	v x Beräknad Ater; kostnad stående per väg-under- fyrk för .11 hålls- n^"ra- kostnad. hållare.	Kostnad ör under-håll af oindelade *ägar samt broar och färjor m. m.	Vinter- väghåll- ning.	Summa.	Afgå sär-skilda in-komster till annat underhåll än af in-delade vägar, i	Distriktets återstå-ende kost-nad för j annat un-derhåll Un 1 af indelade! vägar.
Öre. |	Kr.	Kr.	Öre.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
3.7	698	3,959	4.7	2,057	3,268	5,325	72	5,253
10.3	125	1.1.30	7.7	2.251	529	2,780	—	2,780
9.5	839	4.758	20. o	2,297	1,057	3,354	235	3,119
15.3	1.726	9.779	27.3	10,079	1,704	11,783	1,726	10,057
9.0	547	3,104	28.6	4,010	828	4,838	547	4,291
12.8	366	2,074-	21.2	471	331	802	420	382
4.1	188	1,063	7.0	618	541	1,159		1,159
H.l	2,171	12,303	14.0	11,160	10,132	21,292	1,428	19,864
8.1	7tftf	4,343	15.1	992	—	992	37	955
9.4	265	1,533	19.0	22	746	768	—	7tf8
It 1.0	1,424	8.067	16.0	3,741	3,428	7,169	858	6,311
8. »i	612	3,467	30.8	328	5 i 5	903	—	903
8.7	691	3.917	9.2	1,289	2,937	4,226	—	4,226
tf. 2	1,710	9,689	11.4	25,220	4,793	30,013	973	29,040
18.3	1,128	6,392	12.6	2,424	727	3,151	760	2,391
11.1	2,550	14,450	10.8	16.816	3,520	20,336	3,191	17,145 i
10.6	1,368	7,753	8.1	7,640	3,039	10,679	] ,456	9,223
11.0	1,019	5,775	9.2	758	654	1,412	—	1,41a
3.2	1,123	6,364	tf. 2	4,604	3,474	8,078	| 2,397	5,681
! 23. t	1,524	8.636	7.8	408	2,281	2,689	272	2,417
6.4	959	5,435	8.6	4,075	3,465	7,540	959	6,581
4.4	774	4,386	53.9	10,890	3,253	14,143	774	13,369
5.5	1,879	10,646	7.0	5,803	6,942	12,745	9,064	3.681
8.0	2,727	15,453	15.o	4,953	5,666	10,619	1,436	9,183
8.2	2,343	13,279	18.8	3,510	7,03 tf	10,546	759	9,787
13.7	1,113	6,311	13.6	2,609	2,174	4,783	—	4,783
8.6	1,136	tf,437	13.0	466	2,166	2,632	—	2,632
jmedelt. 7.s i	31,771	180,503	medelt. 11.5	129,491	75,266	| 204,757	27,364	| 177,393

1

2

3

4 j

5 (

6 1

7

8
9

10 i

11 I

12 I

13

14

15
1.6

17

18

19

20
21
22

23

24

25

26
27

Anmärkningar.

Vägskatten synes oriktigt uttaxerad.

/ Vägunderhållet ombesörjes af koin\
munalnämnden.

/Vägunderhållet bekostas af väg\
kassan.

D:o d:o d:o d:o.
Statsbidraget haringåtti vägkassan.]

Vägskatten synes oriktigt uttaxerad.
D:o d:o d:o d:o.

D:o d:o d:o d:o.

D:o d:o d:o d:o.

D:o d:o d:o d:o.

Statsbidraget liar ingått i vägkassan.
/ Vägunderhållet bortackorderadt
t till
Vägunderhlt bekostas af vägkassan.
/Uttaxering beräknad under förut\
sättning af högre statsbidrag.

Vägskatten synes oriktigt uttaxerad.
/Vägunderhållet bekostas af väg\
kassan.

80 km. oindelad väg.

Vägskatten synes oriktigtuttaxerad.

52

		19	20	21	22	23	24	25	26	27
								Kostnader för väg-
			Underhåll, (forts.)				Öfriga ut-
	Väghållningsdistrikt.	Distrik-tets hela ordinarie kostnad för under-hållet.	Afgår statsbidrag från an-slaget till synnerligt betungade i vägliåll-| mngs-| distrikt, 1	Åter- stående	Vidstående verkliga kostnad fördelad per	* Förva^t- nings- kostna- der.		1
		verklig under-liållslcost-| nåd föl-distriktet.	vägfyrk.	meter väg- längd.	Vägbygg- nader, brutto.	I öfrigt.	Summa.
		Kr.	Kr.	Ivr.	Öre.	Öre.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
1	Kopparbergs län. i SvärdsjöochEnvikenssocknars	9,212		9,212	8.4	7.4	280	■	860	1,140
2	Sundborns sockens .............	3,910	—	3,910	16.5	20.1	50
3	Vika sockens .....................	7,877	—	7,877	21.1!	13.3	172	_	1,296	1,468
4	Kopparbergs sockens ............	10,057	—	10,057	9.4	13.4	1,784	21,546		23^330
b	Aspeboda sockens ..............	4,291	—	4,291	34.4	10.5	50	_	169	219
H	Torsångs sockens ...............	2,456	—	2,456	20.7	12.9	50	•'' 500	417	967
7	Gustafs sockens ................	2,222	—	2,222	1 1.9	7.4	202			258 !
8	Stora l una och Silfbergs sock-	32,167	—	32,167	14.0	18.1	1,459	2,652	6,905	11,016
9	nars............................... Störa Skedvi sockens ...........	5,298	_	5,298	16.3	8.4	145		148	293 1
10	Säters sockens .................	2,301	—	2,301	18.9	12.1	85	1,018	85	1,188
11	Hedemora sockens ...............	14,378	—	14,378	23.9	15.1	660		118	''778 !
12	Garpenbergs sockens.........	4,370	—	4,370	20.5	9.3	160	,	107	267
13	Husby tingslags .................	8,143		8,143	12.8	15.3	165	_	799	964 [
14	Eolkare härads....................	38,729		38,729	16.0	21.1 |	494	_.		494
15	Gagnefs tingslags ..............	8,783	—	8,783	15.1	21.4	125	795	700	1,620
16	Leksands tingslags ............... Rättviks och Boda socknars...	17,145		17,145	10.1	11.2	1,031		2,9(Vl	3,931
17	9,223	—	9,223	7.0	10.7	796	1,156	l|952
18	Ore sockens ........................	7,187	—	7,187	10.4	11.6	180	22	239	''441
19	Mora tingslags.....................	12,045	—	12,045	8.2	5.2 1	813		6,139	6,952
20	Orsa tingslags .....................	11,053	—	11,053	7.3	25.0	944	8,496	927	10,367
21	Alfdalens tingslags...............	12,016	—	12,016	7.8	11.9	650	_L		650
22	Surna och ldre tingslags ......	13,369	—	13,369	22.7	11.3	1,700	29,285	5,118	36,103
23 24	Malungs tingslags .............	14,327	—	14,327	7.1	4.7	1,738	29,000	4j086	34,824
JNås tingslags .....................	24,636 !	—	24,636	16.1!	10.8	541		12,131	12,672 i
25	Grangärde tingslags ............	23,066 i	—	23,066	9.1	12.1	2,932	52,459	38,018	93^409
26	Norrbärke tingslags ............ Söderbärke bergslags härads	11,094	—	11,094	12.1	20.5	200	9,071	*972 I	9,54.3 [
27 ;	9,069 |	—	9,069	15.1	10.3	250		— 1	250 |
	Summa	318,424	—	318,424	medelt.	medelt. |	17,656	156,000	81,490 [	255,146 J
					12.0	11.8

53

28	29	30	31	32	33	34	35
väsendet, (forts.)
gifter.					Öfver-skott i	Annan behåll-ning i väg-kassan vid årets slut.	Väg-kassans skuld vid årets slut.
Af går statsbidrag till väg-byggnader sa ock andra in-komster (utom till under-hållet).	Distrik-tets åter-stående verkliga kostnad för annat än under-håll.	Vid-stående kostnad fördelad per väg-fyrk.	Summa verklig kostnad för vägvä-sendet i dess helhet.	Vid-stående verkliga 1 kostnad fördelad per väg-fyrk.	vägkassan enligt 62 § väg-lagen vid årets slut.		Anmärkningar.
Kr.	Kr.	Öre.	Kr.	Öre.	Kr.	Kr.	Kr.
	1,140	I.o	10,352	9.4		5,500		1
_	50	0.2	3,900	10.7	—	911	—	2
_	1.408	4.0	9,345	25. ti	2,651	—	—	3
_	23,330	21.8	33,387	31.2	—	8,000	5,638	4
_	219	1.8	4,510	36.2	—	1,039	—	O
574	393	3.3	2,849	24.0	—	1,457	—	8
	258	1.3	2,480	13.2	1,327	195	—	7
—	11.016	4.8	43,183	18.8	6,003	39,119	—	8
_	293	0.»	5,591	17.2	_	1,801	—	9
—	1,188	9.8	3,489	28.7	*407	—	—	io
—	778	1.3	15,156	25 2	—	19,017	—	ii
_	287	1.2	4,037	21.7	—	9,009	415	12
258	708	1.1	8,851	13.9	—	3,743	—	13
_	494	0.2	39,223	10.8	—	27,306	—	14
	1,020	2.8	10,403	17.9	—	1,485	543	15
—	3,931	2.3	21,070	12.4	—	7,898	—	16
—	1,952	1.0	11.175	9.2	ti,648	26,779	—	17
_	441	0.0	7,028	II.»	1,909		—	18
_	0,952	4.7	18,997	12.9	—	21,223	84,624	19
_	10,307	0.8	21,420	14. t	—	12,208	—	20
_	6541	0.4	12,000	8.2	—	24,366	—	21
10,700	25,403	43.1	38,772	05.8	—	17,287	—	22
_	34.824	17.3	49,151	24.4		294	50,000	23
_	12,072	8. ti	37,308	25.2	2,601	5,006	40,441	24
08.998	24,411	9.0	47,477	18.7	—	—	43,369	25
3,000	0,o43	7.1	17,037	19.2	—	16,201	3,000	26
	250	0.4	9,319	15.5	—	3,082	—	27
83,528	171,018	medelt. 0.5	490,042	medelt. 18.5	21,740	253,046	228,030

I

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

13

16

17

18

54

	1	! 2	3	4	5	6	7	8	9	1 io
	Gällande vägdel-ning full-bordad.	Längd af allmänna vägar inom distriktet.	Antal vägfyrkar inom distriktet enligt årets vägfyrktalslängd.	^iela det	Vägskatt per vägfyrk.
Väghållningsdistrikt.	Lands- vägar.	Bj-gde- vägar.	För jord-bruksfas-tigheter med väg-underhåll in natura.	För öfriga beskatt-ningsföre-mål.	Summa.	såsom vägskatt för året uttaxera-de be-loppet.	A jord-bruks-fastig-het med väg-under-håll in natura.	Ä öfri-ga be-skatt-nings-före-mål.	In- Särskilda nämndens uppskatt-ning af un-derhålls-kostnaden.
	År.	Km.	lvm.	St.	St.	St.	Kr.	Öre.	Öre.	Kr.
Gäfleborgs län. Gästriklands östra tingslags... Gästriklands västra tingslags Ala tingslags ..................... Södra Hälsinglands västra tingslags........................... Enångers tingslags............... Forsa tingslags..................... Bergsjö tingslags.................. Delsbo tingslags .................. Ljusdals tingslags ............... Arbrå och .lärfsö tingslags ...	*i 190H *) 1905 1902 1900 1903 1898 1903 *)	118 02 04 30 25 39	173 220 104 207 49 141 151 213 424 112	235,000 241,727 79,889 245,365 31,606 85,872 93,657 94,554 164,230 66,095	208,136 168,146 111,571 113,921 17,453 45,956 35,231 17,506 96,873 48,510	443,796 409,873 191,460 359,286 49,059 131,828 128,888 112,060 261,103 114,605	23,721 36,362 23,278 20,681 5,627 30,682 10,5(j9 9,945 36,388 6,834	3 6 4 1 4 17 7 8 3	8 13 18 16 25 35 30 19 24 10	13,751 19,148 13,555 45,199 8,085 17,400 ! 29,890 12,858 30,600 5,352 i
Summa		338	1,854	1,338,655	863,303	2,201,958	204,087	—	—	195,898
Västernorrlands län.
Njurunda tingslags...............	1907	20	58	25,674	62,234	87,908	20,537		33	17,349
''Luna tingslags.....................	1909	40	96	78,308	40,837	119.145	25,870	20	25	17,217
lorps tingslags ..................	*)	96	78	100,820	107,366	208,186	45,932	20	24	3,674
Selångers tingslags...............	1902	11	38	35,479	5,138	40,617	6,256	13	32	8,008
Indals tingslags ..................	1899	99	23	50,476	12,240	02,722	12,332	14	43	17,387
Sköns tingslags ..................	*>	28	51	50,102	162,086	212,788	45,304	0	26	11,175
Ljustorps tingslags ...............	*)	15	105	36,547	19,923	56,470	14,149	18	38	8,529
Säbrå tingslags ..................	1902	(17	(59	53,306	18,881	72,187	18,591	''20	42	13,687
Gudmundrå tingslags............	1900	37	45	38,977	84,994	123,971	10,149		19	<>,088
Boteå lingslags ..................	*)	09	50	53,368	50,819	110,187	20,006	13	23	9,008
Nora tingslags...................	1905	10	80	37,133	42,130	79,263	19,301	10	37	11,760
Solletteå tingslags ...............	1904	24	143	111,398	73,240	184,638 123,689	18,021	5	17	10,298 ■
Resele tingslags ..................	1900	—	164	106,797	10,892	16,254	10	33	28,382
Ramsele tingslags ...............	1908	—	378	173,978	28,612	202,590	30,296	11	39	72,638
Nordingrå tingslags...............	*)	28	21	35,763	10,439	46,202	15,471	31	42	4,769
JNätra tingslags.....................	*)	21	240	103,828	102,926	206,754	23,745	8	15	8,778 ;
Själevads tingslags...............	*)	14	129	57,382	42,273	99,655	13,045	8	20	8,290
Arnäs tingslags ..................	*)	40	119	61,889	29,847	91,736	29,610	30	37	5,174 1
Summa	—	63 J	1,899	1,211,225 |	917,483	2,128,708	390,809	—	- |	268,217

‘) Yägdelning enligt gällande väglag har ej ägt rum.

55

10 a

11

12 13 14 15

Kostnade för vägväsendet.

16

18

Underhåll.

delade vägar.

Annat underhåll.

Upp- skattad under-hålls-kost-nad per meter våg-längd.	Afgår or-dinarie 1 stats-bidrag enligt 60 § väglagen.	Åter- stående under- hålls- kostnad.	Berftknad kostnad per väg-fyrk för natura-väg-hållare.	Kostnad för under-håll af oindelade vägar samt broar och ; färjor m. m.	Vinter-väghåll- ; ning.	Summa.	Afgå sär-skilda in-komster till annat underhåll än af in-delade vägar.	Distriktets återstå-ende kost-nad för j annat un-derhåll Un af indelade vägar.
Öre.	Kr.	Kr.	Öre.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
4 7	2 062	11,689	5,o	15,913	14,272	30,185	i	30,185	1
	2,872 2,033 1	16,276	» 7.°	12,715	15,949 ’	28,664	395	28,269
8. o	11,522	14.0	965	14,842	15,807	2,259	1.3,548	•4 i
] K •)	6,561 1,213 9 610	38,638	15.0	10,640	12,862	23,502	806	22,696	4 i
in»	6|872	21.0	3,592	5,081	8,673	405	8,268	5
in ä	14S41	18.0	7,214	22,272	29,486	351	29,135	6 !
15.7	4,483		27.0	4,512	14,793	19,305	1,219	18,086	7
1,028	10,930**	12.0 i	1,857	9,618	11,475	565	10,910	8
	4,590	26,010	16.0	18,090	14,550	32,640	2,390	30,250	9 J
4.»	803	4,549	7.0	916	4,770	5,686	—	5,686	10
medelt. 8.o	29,164	166,734	medelt. 12.:»	76,414	129,009	205,423	8,390	197,033
oo * ;	‘>,602	14.747	57.0	693	7,905	8,598	504	8,094	i
12.0 O |	2^582	14,635	18.7	3,385	8,512	11,897	4,541	7,356
	3,123	3.1	14,310	8,990	23,300	3,013	20,287	8
	1,201	6.807	19.2	124	4,744	4,868	210	4,658	4 >
|4 ->	2,608	14.779	29.3	3,434	4,613	8,047	2,571	5,476	5
14 l	9,499	18.9	16,216	10,174	26,390	459	25,931	6
	1,279	7,250	19.»	3,166	8,469	11,635	330	11,305	7
in i	2,053 913	1 ''.,6:44	21.»	2,096	11,764	13,860	—	13,860	8
	5,175	13.3	3,598	7,011	10,609	351	10,258	9
	1,351		14.3	58	5,801	5,859	—	5,859	10
; 12.* M 7		10,1811	26.9	5,595	6,755	12,350	320	12,030	11
2,445	13,853	12.4	5,212	5,924	11,136	—	11,136	12
17.3 19 »	4,257	24,125	22.o	4.365	3,383	7,748	1,734	6,014	13
10,895	61,743	35.5	8,749	11,060	19,809	1,999	17,810	14
9 7	715	~ 4,054	11.3	1,209	5,422	6,631	172	6,459	15 16
	1,317	7,461	7.2	13,828	11,861	25,689	5,772	19,917
	1,243	7.047	12.3	6,197	2,967	9,164	5,428	3,736	17
1 3.1	776	4,.198	7.1	12,483	7,292	19,775	—	19,775	1
medelt 10.6	40,229	1 227,988	medelt. 18.6	104,718	132,647	| 237,365	27,404	j 209,961

Anmärkningar.

[Statsbidraget ej fulltl5°/o, beroende
I på att, när vägkassan öfvertagit!
i vägar enl. § 12 m. 2, afdrag skett[
[ enl. sista punkten.

'' san. V agsKancn
[ oriktigt beräknad.

Vägskatten synes oriktigtuttaxerad.j
fägskatten beräknad enligt äldre!
uppskattning.

(Vägs k åt ten synes oriktigt beräknad.
1 Vägkassan har Ufvertagit en stor
| del af de indelade vägarna.

Vägskatten synes oriktigt uttaxerad.
D:o d:o d:o d:o.

Vägskatten beräknad enligt äldre
uppskattning.

56

19

20

21

22

2.3

24

25

26

27

Kostnader för väg -

underhåll. (forts.)

Våghål! ningsdistrilct.

Öfriga ut -

Distrik-tets hela ordinarie kostnad för under-hållet.	Älgar statsbidrag från an-! slaget till 1 synnerligt i betungade ! väghåll-nings-distrikt.	Åter-stående verklig under-hållskost-nad föi-distriktet.	Vidståem kostnai 1 vägfyrk.	e verkligt fördelad er meter våg- längd.	Förval t-nings-kostna-1 der. i	Vägbygg nader, brutto.	11 öfrigt.	Summa
Kr.	Kr.	Kr.	Öre.	Öre.	Kr.	| Kr.	Kr.	Kr.
41,874		41,874	9.4	14.4	2,222	37,846	4,518	44,586
44,545	—	44,545	10.9	15.8	1,287	1,059	1,356	3,702
25,070	—	25,070	13.1	14.9	774	20,356	592	21,722
61,334	—	61,334	17.1	23.0	909		2,345	3,254
15,140	—	15,140	30.8	19.2	472	_	284
43,916	—	43,976	33.8	26.5	848	1,713	2,680	5,241
43,493	—	43,493	33.7	22.8	481	_	684	1,165
21,840	—	21,840	19.5	10.2	472	_	682	1.154
56,260	—	56,260	21.6	13.3	630		290	920
10,235	—	10,235	8.9	9.1	847	—		847
363,767		363,767	medelt. 16.5	medelt. 16.6	8,942	60,974	13,431	83,347
22,841 21,991		22,841 21,991	26.0 18.4	27.0 15.4	780 750	93,973	1,435 11,101	2,215 105,824
23,410	—	23,410	11.2	13.5	3,316 |	72,711	1,280	77,307
11,465	—	11,465	28.2	23.4 j	211	_	289	500
20,255	—	20,255	32. s	16.6 j	620 |	300	2,736
35,430	—	35,430	16.6	44.»	7,630	36,944	15.984	60,558
18,55o	—	18,555	32.9	15.5	1,23.3	_	6,869	8,102
25,494	—	25,494	35.3	18.8	846	25,8.77 !	610	27,33.3
15,433	—	15,433	12.4	18.8	2,255	11,058	9,703	23,016
13,516 22,031	_	13,516 22,031	12.8 27.8	11.8 23.0	1,236 1,101		1,237 504	2,473 1,605
24,989	—	24,989	13.5	15.0	1,560 j	7,000	786	0,346
30,139 79,553 10,513	5,000	30,139 1 74,553 10,513	24.3 | 36.8 | 22.7 1	18.4 19.7 21.4	666 1,656 j 300	—_	2,265 ! 3,134 664	2,931 4,790 964
27,378	—	27,378 j	13.2 !	10.2	1,614	_		1,614
10,783 J	—	10,783	10.8	7.5	2,057	57,657	1,220	60’934
24,173 1	—	24,17.3	26.8	14.6	1,986	24,855 !	546	27,387

1
2
3
I 4

5

6

7

8

I «
10

II
12
•13

14

15

16

17

18

västi

Gäfleborgs län.

Gästriklands östra tingslags...
Gästriklands västra tingslags!

Ala tingslags ........

Södra Hälsinglands

tingslags......................

Enångers tingslags ..........

Forsa tingslags................

Bergsjö tingslags ...........

Delsbo tingslags .............

Ljusdals tingslags .........

Arbrå och Jflrfsö tingslags

Sill

Västernorrlands län.

Njurunda tingslags........

Tima tingslags................

Torps tingslags ..........

Selångers tingslags..........

Indals tingslags ..............

Sköns tingslags .............

Ljustorps tingslags...........

Säbrå tingslags ..............

Gudmundrå tingslags......

Boteå tingslags .............

Nora tingslags ................

Sollefteå tingslags ..........

Resele tingslags .............

Ramsele tingslags ...........

Nordingrå tingslags...........

Natta tingslags.................

Själevads tingslags...........

Arnäs tingslags ..............

Summal 437,949

5,000 i 432,949 : medel!.

20.3

in edelt.
17.1

29,817 | 330,375 | 60,363 1420,555

57

28

29

80

81

82

väsendet, (forts.)

bitter.

Af går
statsbidrag
till vägbj''ggna
så ock
andra inkomster

(utom till
underhållet).

Distriktets
återstående

verkliga
kostnad
för annat
än underhåll.

Vidstående

kostnad
fördelad
per vägfvrk.

Summa
verklig
kostnad
för vägväsendet
i
dess
helhet.

Vidstående

verkliga
kostnad
fördelad
per vägfyrk.

83

Öfverskott
i
ivägkassan
| enligt .
62 § väglagen -

34

Annan
behållning
i
vägkassan -

... , vid årets

vid årets glut

slut.

35

Vagkassans

skuld
vid årets
slut.

Anmärkningar.

Kr. Kr. Öre.	Kr.	Öre.
19,221	25,365	5.7 1	67,239	15.1
1.170	2,532	0.6	47,077	11..7
8,900	12.822	H. 7	37,892	19.S
1.157	2,097	0.6	63,431	17.7
	409 1	O.s	15,549	31.6
2.200	3,041	2.3	47.017	35.6
	1.165	0.9	44,658	34.6
386	768	0.7	22,608	20.2
	1*20	0.3	57,180	21.9
_	847	0.8	11.082	9.7

Kr.

Kr

Kr.

7,147

21,071

67,608

43,956

1,756

13,876

4,314

2,370

8,700

2,878

15,000

— 83,640

— I 6,206 | -

33,381 49,966

13,593

31.500

29.000

15.0 K)
1.882
2,500
3,997

22.600

3,623

2,215 i
92,231 j
45,807
500
3,656
31,558
8.102

12.333
23,016

591
1,605
6.846
2,931
793
964
1,614

38.334
23,764

123,695 296,860

medelt.	413,733	medelt.	28,218	151,664
2.3		18.s		■
2.3	25,056	28.5		60,999
77.4	114,222	95.8	—	17,515
22.0	69,217	33.2	—	21,416
1.2	11,965	29.4		5,487
5.8	23,911	38.1		19,983
14.s	HB,988	31.4	1,125	6,052
14.3	26,657	47.2	—	1,256
17.1	37,827	52.4	—	47,343
18.3	38,449	30.9	—	7,956
0.5	14,107	12.s	—	34,106
2.o	23,636	29.s	—	596
3.7	31,835	17.2	—	—
2.4	33,070	26.7	—	23,840
0.4	75.346	37.2	—	87,560
2.1	11,477	24.s	—	10,230
O.s	28,992	14.o	—	15,406
38.4	49,117	49.2	—	—
25.9	47,937	52.2	—	—
medelt.	i 729,809	medelt.	1,125	I 359,745
14.o		34.3

98,640

2.074

81,878

324,319

1,135

5,803

80,524

8

58

i

Väghållnings distrikt.

Gällande
| vägdelning
fullbordad.

År. |

1	Jämtlands län. Ragunda tingslags ...............	1901
2	Kelsunds tingslags...............	1898
i	Bruntio tingslags..................	1895
4	Lits tingslags ...................	1900
5	Hammerdals tingslags ... .....	1898
6	Sunne tingslags ..................	1899
7	Hallens tingslags..................	1899
8	Ovikens tingslags ...............	1897
9	Undersåkers tingslags .........	1898
10	1 Iflerdals tingslags ...............	1896
11	Bergs tingslags ..................	1901
12	Hackås och JNäs tingslags ...	1905
13	Ködöns tingslags.................. Svegs tingslags ..................	1899
14	1899
15	Hede tingslags..................	1897
	Summa	—
1	Västerbottens län. Nordmalings och Bjurholms	1
	tingslags ......................	1900
o	Umeå tingslags .................	*)
3	Holmö ...........................
4	Degerfors tingslags...............	1907
5	Bygdeå tingslags..................	*) *)
o	Burträsks tingslags...............
7	Skellefteå tingslags...............	1899
8	Mala och JNors.iö tingslags ...	*)
9	Löfångers tingslags...............	*)
10	Nysätra tingslags ...............	1895
11	Lycksele sockens..................	*)
12	Örträsks sockens..................i	*) 1894
13	Stensele sockens..................
14	Tärna sockens.....................	_

2	1 3	4	5	6	7	8	9	10
Längd af allmänna vägar inom distriktet.	Antal vägfvrkar inom distriktet enligt årets vägfyrktalslängd.	Vägskatt pei vägfyrlc. Hela det
Lands- vägar.	By gelé vägar.	För jord bruksfas-tigheter med väg underhal in natura	För öfrig? beskatt-ningsföre mål.	i Summa. •	såsom vägskat för året uttaxera de be-loppet.	IÅ jord 1 bruks-J fastig-1 het | med väg-under-håll in i natura	A ofri ga be j skatt-nings-före-mål.	In Särskilda nämndens uppskatt-ning af un-derhålls-kostnaden.
Km.	lvm.	St.	St.	St.	Kr.	Öre.	Öre.	Kr.
	259	129,401	21,949	151,350	22,332	12	31	28,896
57	60	85,888	26,488	112,376	18,374	14.3	! 23	8,850
33	30	40,290	20,982	61,272	11,456	5	45	10,498
44	200	88,509	11,785	100,294	23,592	18	65	49,477
119	105	103,689	24,017	127,706	22,125	13	36	27,721
36	29	26,257	8,082	34,339	5,939	10	41	8,194
—	50	15,296	1,788	17,084	5,447	30	48	2,658
—	46	26,869	2,402	29,271	4,501	13	42	! 9,473
105	TB	36,922	25,249	62,171	10,099	_	40	17,180
28	129	52,380	8,865	61,245	5,577	1	57	34,637
102	55	40,228	6,200	46,428	2,046	_	33	15,611 1
20	28	18,399	2,864	21,263	8,812	33.2	94.4	13,262 ,
25	71	42,387	23,465	65,852	10,703	2	42	20,502
163	5*	90,606	14,774	105,380	34,746	32	43	11,215
153	7	33,089	3,847	36,936	8,056	19	46	9,058
885	1,200	830,210	202,757	1,032,967	193,785		''	267,232 |
163	49	72,120	43,990	116,110	44,352	31	50	15,896
178	174	144,747 ;	93,207	237,954	49,773	17	27	19,412
195	44	58,619	19,829	78,448	7,698	4	27	13,882
74	15	33,306 1	18,218	51,524!	15,457	30	30	15,790
99	18	50,130 i	10,946	61,0761	21,377	35	35	23,806
334	102	166,367	87,154	253,521!	44,526	10	32	43,965
206	— |	41,920	19,375	61,295	38,616	63	63	14,306
28	36	29,786	3,457	33,243	7,646	23	23	3,470
20	33	20,190	3,202	23,392;	4,117	15	34 1	3,845
— )	342	65,942	53,707	119,649	26,296	13	33 I	15,992
16	—	13,871	5,609	19,480	4,008	20 1	22 ,	316
—	65	13,663	12,128	25,791	7,444	3	58	9,035
—	—	—	—	—	—	— 1	—	_

*) Vägdelning enligt gällande väglag har ej ägt rum.

59

10a 11	12	13 14 | 15	16	17	18
Kostnader för väg väsende t.
		Underhåll.
delade vägar.		Annat underhåll.
{skattad Af går or-under-! dinarie stats- Kost- . , nåd per bidrag meter enligt 60 § längli. väglagen.	Åter- stående under- hålls- kostnad.	Beräknad Kostnad kostnad för under- W f väghåll- “ väv '' broar ooh nmg hållare, ji far5or m. m.	Summa.	Afgå sär-skilda in-komster till annat underhåll än af in-1 delade vägar.	Distriktets återstå-ende kost-nad för annat un-derhåll än af indelade vägar.
Öre. Kr.	Kr.	Öre. Kr. Kr.	Kr.	Kr.	Kr.

11.1

7.5
16.0

20.3

12.3
12.0

5.3

20.6

9.1

22.1
lO.o
27.6

21.3

5.1

5.6

4,334

1,328

1,574

7.421
4,158
1,229

399

1.421
2,577
5,198
2,342
1,989
3,075
1,882
1,358

24.582
7,522
8,924

42,056

23.583
6,965
2,259
8,052

14,603

29,441

13,269

11,273

17,427

9,533

7,700

19.0 ;
8.7 ;

22.1

47.5

22.7

26.5

14.7 j
29.9

39.5

56.2
32.n

61.2
41.1

10.5
23.3

9,621

2,818

480

8,181

10,157

3,811

1,333

1,105

3,512

1,717

10,404

1,668

2,440

3,252

1,603

4,637
1,973
1,444
7,745 I
7,126 S
1,780
1,481
1,582
3,842
4,851
3,285
867
2,925
5,486
3,379

14,258

4,791

1,924

15,926

17,283

5,591

2,814

2,687

7,354

6,568

13,689

2,535

5,365

8,738

4,982

793

423

.,689

1,592

1,720

231

145

432

234

197

192

550

814

240

13,465

4,368

1.924
14,237
15,691

3,871

2,583

2,542

6,922

6,334

13,492

2,343

4,815

7.924
4,742

1 1
2
I 3

5

1 6
i 7
8
: 9
10
11
12
13

i14

15

medel!. 40,083

12.8 t

227,149 medelt.

27.3

62,102 | 52,403 j 114,505

7.5 !	2,384	13,512	18.7 ||	9,022
5.5	2,912	16,500 i	11.4	19,201 [
5.s	2,082	11,800	20.1 !:	574 ''
17.5	2,369	13,421	40.3 !:	8,007 !
20.3	3,571	20,235	40.3	10,848
10.1	6,595	37,370	22.4 i	19,391
7.0 i	2.146	12,160	29.0 1	i 24,314
5.4 !	521	2,949	9.9 j	4,643 j
i 7.2 1	577	3,268 |	16.1	669
4.7	2,399	13,593	20.0	8,270
2.o	47	269	1.9	690
13.9	1,355	7,680	56.2	1,185
—	—	—	—

7,459 i
15,137 i

5,379 I
3,140 1
2,860
19,024
5,886
2,275
2,231
6,343
308
1,541

9,252 ! 105,253

Anmärkningar.

Vägskatten synes oriktigt uttaxerad.

D:o d:o d:o d:o.

Statsbidraget har ingått i vägkassan.

Vägskatten synes oriktigt uttaxerad.
Statsbidraget har in gått i vägkassan.

16,481

34,338

5,953 |
11,147 1
13,708 I
38,415
30,200
6,918
2,900
14,613
998
2,726

_ I

3,130 |

787

2,369 i
3,571
3,643
2,146
521 ;

560

16,481

31,208

5.166
8,778

10,137

34,772

28,054

6,397

2,900

14,613

998

2.166

1

2

3

4

5

6

7

8
9

10

I11

12

13

i 14

Vägskatten synes oriktigt uttaxerad. ■
Distriktet saknar allmän väg.
Vägskatten synes oriktigt uttaxerad.
/Allt vägunderhåll bekostas åt'' väg\
kassan.

D:o d:o d:o.

D:o d:o d:o. i

D:o d:o d:o. |

Vägskatten synes oriktigt uttaxerad ''

D:o d:o d:o d:o.
Distriktet saknar allmän väg.

60

	19	20	21	22 | 23	24	25	26	27
	i__					Kostnader	för väg-
	__	Underhåll (forts.).			Öfriga ut-
1. V äghållningsdistrikt.	Distrik-	Af går statsbidrag	Åter. stående	Vidstående verkliga kostnad fördelad per	Förvalt-nings-kostna-der.			1
	ordinarie kostnad för under-hållet.	slaget till synnerligt betungade vägliall-nings-distrikt.	verklig under, hållskost-nad för distriktet.	meter vägfyrk.! väg- ! längd.	Vägbygg- nader, brutto.	I öfrigt.	Summa.
	Kr.	Kr.	Kr.	Öre. i Öre. 1	Kr. •	Kr.	Kr.	— Kr.

I 2

3

4

5

; K

7

. 8
9

I 10

! ii

12

13

14

15

Jämtlands län.

1

2

3

4

5
(i

7

8
9

10

11

12

13

14

Ragunda tingslags ..........

\ Refsunds tingslags ...........

Brunflo tingslags............

Lits tingslags .................

Hammerdals tingslags _____

Sunne tingslags .............

Hallens tingslags ...........

Ovikens tingslags ...........

Undersåkers tingslags .....

Offerdals tingslags ...........

Bergs tingslags ..............

Hackås och Näs tingslags

Rödöns tingslags .............

Svegs tingslags ..............

Hede tingslags ................

38,027
11,890 I
10,848 i
53,293
39,254 !
10,836
4,842
10,594
21,525
35,775
26,761 !
13,616 I
22,242 |
17,457 |
12,442

22,000

1,500

12,000

3,000

38,027
11,890
10,848
34,293
37,754
10,836
4,842
10,594
21,525
23,775
26,761
13,616
22,242
17,457
9,442

25.1

10.5

17.7

34.2
29. (i
31.t;

28.3
36.2
34.»

38.8
57.s
64.0
33.s

16.5

25.5

14.3

10.2

17.2

14.0
16.8
16.6

9.7

23.0
11.9

15.1
17.0
28.3

23.2
8.0
5.9

1,100
847
275
829
1,505 :
425
215
170
820
440
1,054)
150
300
1.302
670

Summa; 332,402 J 38,500

15,007

93,797

17,319

5,000!

70,000 ''
42,131

14,045 I
7,750 |
68,2741
3,490 i

1,302

7,538

734

358 ;

333 1
6,010
2,478

506 j
1,844
500

17,409
94,644
17,594
8,367
2,239
425
5,573
170
71,153
48,581
3,532
14,195
8,556
71,420 (
4,660

29,993 |

Västerbottens län. \

Nordmalings och Bjurholms

tingslags ......................

Umeå tingslags ..................| 47,708

Holmii ...........................) L

Degerfors tingslags.............

Bygdeå tingslags................

Burträsks tingslags.............

Skellefteå tingslags.............

Malå och Norsjö tingslags .

Löfångers tingslags.
Nysätra tingslags •
Lycksele sockens ...

Örträsks sockens.....

Stensele sockens.....

Tärna sockens........

16,966
'' 8,778
10,137
72,142
28,054
6,397
6,168
28,206 1
1,267
9,846 !

9.000
_

1,500 ''

3.000

293,902	l medelt. 28.4	| medelt. 14.1	1! 10,102	336,813	21,603	368,518
29,993	25.8	14.1	665	45,626	866	47,157
47,708	20. o	13.5	658 |	32,170	11,807	44,635
16,966	2I.o	7.1	744	_	1,062	1,806
8,778 10,137 72,142 19,054 ;	17.0 16.0 28.4 31.1	9.s 8.0 16.5 9.2	150 150 2,095 3,254	105,108	4,878 3,461 16,575	5,028 150 110,664 19,829
6,397 6,168 ) 26,706	19.2 26.4 1 22.3	10.0 | 11.0 7.7 |	222 100 1,485 j	498 3,478 !	185 290 |	905 100 5,253
1,267	6.5 1	7.9 |	61	2,559	341 1	2,661
6,846	26.5	10.5 j	150	6,300	3,419	9,869 |

61

28	29	30	31	32 !|	33	34 |	35
väsendet, (forts.
gifter.					Öfver-skott i	Annan behåll-ning i väg-kassan vid årets slut.	Väg-kassans skuld vid årets slut. __________
Af går statsbidrag till väg-byggnader "så ock • andra in-i komster 1 (utom till under-hållet).	Distrik-tets åter-stående 1 verkliga kostnad i för annat än under-håll.	Vid- stående II kostnad fördelad per väg-fyrk.	Summa verklig kostnad ör vägvä-sendet i dess helhet.	Vid-stående verkliga kostnad fördelad per väg-fyrk.	vägkassan enligt 62 § väg-lagen vid årets slut.
Kr.	Kr.	Öre.	Kr.	Öre.	Kr.	Kr.	Kr.
10,031 29.000 8,250 47.000 j 23,150 7,350 1 49,500 i 2,320	7,378 05,044 9,344 8,367 2,239 425 5,573 170 24,153 25,431 3,532 14,195 1,206 21,920 2,334	4.0 1 58.4 15.2 ; 8.3 1.7 1.2 32. tf O.tf 38.s 41.5 i 7.6 06.7 1.8 20. s 6.3	45,405 i 77,534 20,192 1 42,000 39,993 11,201 10,415 10,704 45,678 '' 49,200 30,293 27,811 23,448 39,377 11,776	30. o 69.0 j 32.9 ! 42.5 t 31.3 ! 32. s 00.9 30.8 73.4 80.3 65.2 130.7 35.6 3/.3 31.8	4,554 816 515 35,245 8,998 I	5,420 22,000 46,961 4 675 16,000 491 33,802 24,912 1,523	'' _ 33,508 3,000 6,736 *29,890 13,195	1 1 ! 2 3 4 5 6 l 7 8 9 , 10 11 12 13j 14 15;
176,607 !	191,911	medelt. 18.0	485,813	medelt. 47.0	50,128	155,844	86,329
34,200	12,957	11.2	42,950	37.0	—	_	10,814	. i
1 29,310	15,319	6.4	03,027	26.4	0,798	! 20,515	—	2
	_		—	—	—	—	—	3!
1,221	585	0.7	17,551	22.o	15,417	—	—	! 4
20	5,008	9.7	13,786	26.7	— 1,903	6,871	—	1 ^ i
1 —	150	0.2	10,287	16.8	—	26,000	: ^
| 21.500	89,104	35.2	101,306	63.0	—	44,946	—	7
i 2,807	10,902	27.7	30,010	58. s	—	—	45,515	8
_	905	2.7	7,302	21.9	—	1,400	—	9
_	100	0.4	6,208	26.8	—	—	—	10
	5,253	4.4	31,959 ! 4,228	20.7		—	16,617	ii!
1	2,901	15.2	21.7	—	—	1 25,288	i 12
335	9,534	37.0	16,380	63.4	—	3,513	27,370	13
—	1 -	i —			—	—	| -	! u

Anmärkningar.

■

Distriktet saknar allmän väg.

Distriktet saknar allmän väg.

62

		i 1	2	3	4	5	6	i 7	8	1 9	10
		Gällande vägd el-	Längd af allmänna vägar inom distriktet.	Antal vägfyrkar inom distriktet enligt årets vägfyrktalslftngd.	Hela det	Vägskatt per vägfyrk.
	V äghållningsdistrikt.			För jord-bruksfas-tigheter med väg-underhåll in natura.			såsom vägskatt	Ä jord-bruks-fastig-het med väg-under-håll in natura.		In-
	ning full-bordad.	Lands- vägar.	Bygel e-vägar.	För öfriga beskatt-ningsföre-mål.	Summa.	för året uttaxera. de be-loppet.	Å öfri-ga be-skatt-nings-före-mål.	Särskilda nämndens uppskatt-ning af un-derhålls-kostnaden.
		År.	Km.	Km.	St.	St.	St.	Kr.	Öre.	Öre.	Kr.
15 It) 17 18 It!	Sorsele sockens ............... Asele sockens .................. Fredrika sockens............... Dorotea sockens ................ Vilhelmina sockens........	1906 1901 *) 1908 1895	60 176 93 29 74	-1) J 61 15	8,908 59,364 11,839 33,868 38,152	12,023 26,028 12,163 8,536 18,791	20,931 85,392 24,002 42,404 56,943	7,694 10,703 9,528 2,561 18,661	25 20	84 32 54 30 58.7	6,728 i 34,702 3,981 1 11,798 16,188
	Summa	_	1,745	958	862.792	448,363	1,311,155	320,457	—	—	253,112
i, : 1	Norrbottens län. Piteå sockens .................... Alfsby sockens .................... Arvidsjaurs tingslags...........	1910	76	223	97,798	41,346	139,144	30,381	15	38	26,839
3	1895 1907	_^ 59	154 196	12,579 30,685	28,107 57,316	40,686 88,001	21,653 28;600	32.5	77 32.5	10^767 26,499
4	Arjeplogs tingslags..............	1908	52	1	15,521	25,861	41,382	14,484	35	35	6,494
i 6	.Nederluleå tingslags ........... Ofverluleå-Edefors ...............	1905	52	112	67,428	37,750	105,178	31,699	9.9	66	49,991
1894	—	234	80,328	81,074	161,402	31,076		38.3	18,122
t 8	Jokkmokks sockens ............	1897	—	216	53,684	82,074	135,758	50,065	_	61	32,118
Råneå tingslags ..................	1902	26	84	38,968	18,579	57,547	8,610	3.5	39	13^522
1 9	Nederkalix tingslags ............	1900	62	90 1	26,589 .	62,447	89,036	22,747	1	36	10^948
! 10	Utverka lix tingslags ............	1900	—	142	22,113	14,506	36,619	14,294	19.5	69.5	13^078
M	Gellivare tingslags .............	1907	177	11 1	40,212	268,930	309,142	80,679		30	13*040
12	Nedertorneå-Karl Gustafs ......	1897	32	75	22,299	8,213	30,512	6,891			23,095 22,427 14,326
13	(»fvertorneå-Hietaniemi ........	1898	—	190	22,739 I	15,555	38,294	21,012	24	100
14	korpilombolo-T ärende .........!	1897	—	125 t	11,134	14,583	25,717	15,895		109
15	Pajala tingslags ..................j	1896	—	182	20,075	19,609	39,684	22,078	25 36	87	14,685
IH	Karesuando tingslags............^	*)	—	_ !	487	908	1,395	502	36
17	Jukkasjarvi tingslags............	*)	—	141 |	7,814 |	295,709	303,523	75,880	25	25	15,774
	Summa	— |	536	2,176	570,453	1,072,567 J	1,643,020 |	476,546	—	— |	311,725

*) Vägdelning enligt gällande väglag har ej ägt rum.

63

10 ii

n

12 13 14 15 ! 16

Kostnader för vägväsendet.

17

18

Underhåll

delade vägar.

Annat underhåll.

u PP'' , skattad under-hålls-kost-nad per meter våg-längd.	Afgår or-dinarie stats-bidrag enligt 60 § väglagen.	Åter- stående under- hålls. kostnad.	Beräknad kostnad per väg-fyrk för natura-yäg-liållare.	Kostnad för under-håll af oindelade vägar samt broar och färjor m. m.	Vinter- väghåll- ning.	Summa.	Afgå sär-skilda in-komster till annat underhåll än af in-delade vägar.	Distriktets återstå-ende kost-nad för annat un-derhåll än af indelade vägar.
Öre.	Kr.	Kr.	Öre.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
11.2	1.009	5,719	64.2	1,092	2,883	3,975 j	221	• 3,754	15
lvu	5,2< >5	29,497	49.7	5,975	3,395	9,370 l	—	9,370	16
4.3	SVIT	3,384	28.6	5,546 ;	2,283	7,829	1,044	6,785	17
13.1	1.770	10,028	29.8	1,539	1,813	3,352	231	3,121	18
18.2	2,429	13,759	36. i	2.871	1.929	4,800 1	—	4,800	19
medelt. 9.4	37,968	215,144	medelt. 24.9	123,837	83,886	207,723	18,223	189,500
9.0	4,026	22,813	23.3	13,733	10,243	23,976		23,976	1
	1.615	9,152	72.b	8.198	3,020	11,218	2,252	8,966	2
10.4	3.975	22,524	73.4	17,186	7,278	24,464	4,065	20,399	3
12.2	974	5,520	35.5	4,013	5,447	9,460	1,325	8,135	4
	7,499	42,492	63.0	17,102	19,307	36,409	—	36,409	OJ
	2,718	15,404	19.2	5,150	9,966	15,116	1,391	13,725	6
14.9	4,818	27,300	50.8	17,399	5,461	22.860	1,719	21,141	7
12.2	2.028	11,494	29.5	1,810	7,615	9,425	568	8,857	8
7.2	1,642	9,306	35.0	5,687	12,352	18,039	1,820	16,219	9
9.2	1,962	11,116	50.2	19,304	5,305	24,609		24,609	10
6.1*	1.956	11,084	27.5	35,130	7,613	42,743	3,429	39,314	11
21.1	3,464	19,631	88.0	1,110	4,348	5,458	—	5,458	12
11.8	3,364	19,063	83.8	6,737	6,355	13,092	—	13,092	13
11.4	2,149	12,177	109.3	2,295	5,977	8,272	—	8,272	14
8.0	2,202	12,483	62.1	7,957	5,186	13,143	588	12,555	lo
	1	_	_	15	91	106	—	106	16
11.2	2,366	13,408	171.6	9,951	6,330	16,281	2,366	13,915	17
medelt. 46,758 11.:»	264,967	medelt. 46.4	172,777	121,894	294,671	19,523	j 275,148	1

Anmärkningar.

i) Härjämte 658 km. vintervägar.
Vägskatten synes oriktigt uttaxera^.

Statsbidraget har ingått i vägkassan.

Vägskatten synes oriktigt uttaxerad.
(Allt vägunderhåll bekostas af väg--

B:o d:o d:o d:o. |

Vägskatten synes oriktigt uttaxerad.
D:o d:o d:o d:o.

D:o d:o d:o d:o.

Statsbidraget liar ingått i vägkassan.

Vägskatten synes oriktigt uttaxerad.

Pro

) Vägskattens oriktiga uttaxering
| beror på ändring i beräknade
I antalet vägfyrkar i kol. 4.

/Allt vägunderhåll bekostas af väg\
kassan.

i D:o d:o d:o d:o.

64

19

20

21

22

23

24

25

26

27

Kostnader för väg -

Väghållningsdistrikt.

Underhåll, (forts.)

Distriktets
hela
ordinarie
kostnad
för underhållet.

Afgår 1 Åter8
från''anstående |
slaget till verklig
synnerligt under -

Vidstående verkligt
kostnad fördelad

betungade uaii-i j.
vägliåll- hållskost ningsdistnkt.

meter

nåd för vagdistriktet.
1 '' angd.

Förvalt nings kostna der.

Öfriga ut -

Vägbygg.

nader, 11 öfrigt. Summa. |
brutto.

Kr.	Kr.	Kr.	Öre.	Öre.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
9,473	—	9,473	45.3	15.8	572	2,501	200	1 3,273
38,86 t	—	38,867	45.5	21.s	210	7,736		7,946 f
10,169	4,000	6,169	25.7	6.0	632	23,605	1,083	25*320 |
13,149	—	13,149	31.5	14.8	130	_	308	*438 1
18,559	—	18,559	32.5	20.»	300	54,403	679	55,382 |
355,879	17,500	338,379	medelt. 25.8	medelt. j 12.5	11,578	283,984	45,154	340,716 i

15

16

17

18
19

Sorsele sockens .
Asele sockens
Fredrika sockens

Summa

Norrbottens län.

1 Piteå sockens ...............

2 Älfsby sockens............

3 Arvidsjaurs tingslags......

4 Arjeplogs tingslags.........

5 Nederluleå tingslags ......

6 Öfverluleå-Edefors .........

7 : Jokkmokks sockens ......

8 Råneå tingslags ...........

9 Nederkalix tingslags ......

10 Öfverkalix tingslags ......

11 Gellivare tingslags .........

12 Nedertorneå-Karl Gustafs

13 i Öfvertorneå-Hietaniemi

14 Korpilombolo-Tärendö......

15 Pajala tingslags ............

16 i Karesuando tingslags.......

17 1 Jukkasjärvi tingslags.......

46,789

18,118

20,399

8,135

78,901

29,129

48,441

20,351

25,525

35,725

50,398

25,089

32,155

20,449

25,038

106

13,915

2,000

4,000

21,000

3.000

2.000
11,000

15,000

44,789
14,118
20,399
8,135
57,901
29,129
48,441
17,351
23,525
24,725
50,398
25,089
17,155
20,449
25,038
106
13,915

32.2

34.7

23.2
19.«
55. i
18.0

35.7

30.2

26.4

67.5

16.8

82.2
44.s

79.5
63.1

7.c

4.o

15.0
9.1
8.0

15.3

35.3

12.4

22.4

15.7

15.5

18.1

26.8
23.4

9.0

16.3

13.7

9.9

874

1,096

1,544

515

900

773

1,200

3,000

987

300

3,652

500

636

436

1,066

18

929

Summa 498,663 j 58,000 440,663

medel!.

26.s

medelt.

16.2

4,852
5,100
i 7,157

! I

8,072
4,200

24,591

14,584

7,112

2,816

2,212

4,979

718

3,808

1,360

76

3,457

668

441

94

8,332

2,850

8,542

8,408

8,701

5,494

1,618

4,581

9,272

8,560

1,063

3,757

28,911

941

15,314

416

9,398

18

10,891

18,426 | 75,668 j 31,811 1125,905

tf

65

28	29	30	31	32	33	34	35	A n in tidningar.
väsendet, (forts.) gifter. Afgår Distrik- statsbidrag tets åter-till väg- cf&pnrlp j byggnader stående i sa ock verkliga andra in- kostnad (utom ‘till för annat | under- än under-j hållet). håll.	Vid-stående kostnad fördelad per väg-'' fyrk.	Summa verklig kostnad för vagvä-sendet i dess helhet.	Vid. stående verkliga kostnad fördelad per väg-fyrk.	Öfver-skott i vägkassan enligt 62 § väg-lagen vid årets slut.	Annan behåll-ning i väg-kassan vid årets slut.	Väg-kassans'' skuld vid årets slut.
Kr.	Kr.	Öre.	Kr.	Öre.	Kr.	Kr.	Kr.
	3,273	15.6	12,746	60.9	1,657	14,547		15
2,900	5,040	5.9	43,913	51.4	174	—	—	16
11,535	13,785	57.4	19,954	83.1	—	760	53,067	17
_	438	1.0	13,587	32.5	—	2,307	—	18
48,000	7,382	13.o	25,941	45.5	—	66,692	94,888	19
1 151,894	188,822	medelt.	527,201	medelt.	25,949	161,551	299,559
		14.4		40.2				•
482	8,060	5.7	52,849	37.9		20,198	10,000	1
_	8,408	20.6	22,526	55.3	50,839	—	37,621	2
_	8,701	9.9	29,100	33.1	—	—	1,858	3
_	5,494	13.3	13,629	32.9	—	2,274	44,550	4]
_	1,618	1.5	59,519	56.6	—	71,161	—	5
_	4,581	2.8	33,710	20.8	—	492	39,034	6
104	9,168	6.7	57,609	42.4	162	23,737	181,619	7
1,052	7,508	13.0	24,859	43.2	—	23,500	—	8
_	1.063	1.2	24,588	27.6	—	13,332	—	3 1
_	3,757	10.3	28,482	77.8	—	—	53,724	10 i
4,512	24,399	7.9	74,797	24.2	116,959	—	56,319	11
—	941	3.1	26,030	85.3	—	3,608	—	12
_	15,314	40. o	32,469	84.8	—	—	339	13
_	436	1.7	20,885	81.2	25,581	7,794	—	14
_	9 398	23.6	34,436	86.7	—	5,688	130,751	15
_	18	1.3	124	8.9	301	—	—	.16
10,891‘)	—	—	13,915	4.6	—	1,927	! 44,953	17 i) Dessutom inkomster k 18 kr.
17,041	108,864	medelt.	549,527	medelt.	| 193,842	1 173,711	600,768
		6.6		33.4				I I

9

66

Samman -

I 1	L ä n.	2	3	4	5		7
Längd af allmänna vägar inom länet.	| Antal vägfyrkar inom länet enligt årets vägfyrktalslängder.	Hela det såsom vägskatt för året uttaxerade beloppet, i
Lands- vägar.	Bygde- vägar.	| För jord-bruksfastig-I heter med vägunder-håll in natura.	För öfriga beskatt, j ningsföre-mål.	i Summa.
		Km.	Km.	St.	St.	St.	Kr.
1	Stockholms .............................................	616	1,679	1,351,942	2,127,027	3,478,969	325,593
	Uppsala .....................................................	349	1,409	768,510	285,658	1,054,168	92,484
3	Södermanlands ....................................	702	1,602	1,094,024	433,011	1,527,035	84,530
4	Östergötlands ...........................................	826	3,106	1,882,760	670,650	2,553,410	173,389
5	Jönköpings ..............................................	578	3,234	1,141,685	550,212	1,691,897	137,229
6	Kronobergs.................................................	562	2,599	903,804	340,386	1,244,190	89,819
7	Kalmar ......................................................	914	2,391	1,412,913	343,161	1,756,074	92,566
8	Gotllands ...................................................	504	841	361,270	80,382	441,652	25,493 l
9	Blekinge......................................................	214	878	554,074	176,669	730,743	43,017
JO	Kristianstads................................................	624	2,086	1,780,092	531,868	2,311,960	160,817
II	Malmöhus ...................................................	600	2,500	3,479,455	1,387,244	4,866,699	406,280
12	Hallands......................................................	487	1,152	936,212	225,284	1,161,496	93,462
13	Göteborgs och Bohus....................................	475	1,040	894,014	677,893	1,571,907	211,446
14	Ällsborgs ...................................................	1,424	2,716	1,241,321	621,277	1,862,598	182,103
15	Skaraborgs...................................................	1,443	2,009	1,598,727	358,382	1,957,109	150,947
10	Värmlands...................................................	1,416	1,977	1,830,690	693,251	2,523,941	287,708
17	Örebro.........................................................	928	1,291	1,290,625	611,303	1,901,928	115,495
18	Västmanlands .............................................	764	1,233	938,628	430 551	1,369,179	134,629
19	Kopparbergs ................................................	1,525	1,181	1,564,501	1,088,859 ,	2,653,360	299,025
20	Gäfleborgs ...................................................	338	1,854	1,338,655	863,303	2,201,958	204,087
21	Västernorrlunds.............................................	631	1,899	1,211,225	917,483	2,128,708	390,869
22	Jämtlands ....................................................	885	1,200	830,210	202,757	1,032,967	193,785
23	Västerbottens................................................	1,745	958	862,792	448,363	1,311,155	320,457
24	Norrbottens ................................................	536	2,176	570,453	1,072,567 |	1,643,020 |	476,546
	Summa	19,086	43,011 j	29,838,582	15,137,541	44,976,123	4,691,776

67

drag.

in

in a

11

12

13

11

15

1H

17

13

Kostnader för vägväsendet.
Underhåll.

Särskilda
nämndens
uppskattning
af underhållskostnaden.

Kr.

248,314

163,296

173.540
457,833

319.541
177,062
264,881

85,336

157,330

574,912

1,147,218

275,306

288,025

328,622

376,458

342,989

167,349

194,407

212,274

195,898

268,217

267,232

253,112

311,725

7,251,107

Indelade vägar.

Uppskattad

underhållskostnad
pr
meter
våglängd.

Afgår ordinarie
statsbidrag
enligt
60 §
väglagen.

Beräknad	Kostnad
kostnad	för under-
Återståen- per väg-	håll af oin-
de under- j fyrk för	delade
hållskost- natura-	vägar samt
nåd. | väg-	broar och
hållare.	färjor m.m.

Vinter väghåll ning.

Öre.

Kr.

Kr Öre. Kr._j Kr.

10. s	37,297	211,247
9.3	24,529	138,767
7.5 ;	26,030	147,510
11.6	68,670	389,163
8.4	47,879	271,662
5.6	26,471	150,591
8.0	39,731	225,150
6.3	12,800	72,536
14.4	23,597	133,733
21.3	86,233	488,679
37.0	172,081	975,137
16.3	41,297	234,009
19.0	43,202	244,823
7.9	49,491	279,131
10.9	56,464	319,994
10. l	51,444	291,545
7.5	25,100	142,249
9.7	29,159	165,248
7.8	31,771	180,503
8.9	29,164	166,734
10.6 ,	40,229	227,988
12.8	40,083	227,149
9.4	37,968	215,144
11.5 1	46,758	264,967

15.6	32,255	53,500
18.1	15,875	64,256
13.5	26,656	25,149
20.7	29,546	42,573
23. s	32,189	18,173
16.6	40,856	10,789
15.9	28,278	12,788
20.1	3,870	33,571
24.1	15,623	1,194
27.1	34,567	51,764
28.0	156,221	68,236
25.0	16,941	20,630
27.1	84,227	32,520
22.5	63,091	64 799
20. o	54,058	63,046
15.9	115,301	51,832
1 1.0	37,956	53,913
17.6	26,649	66,077
11.5	129,491	75,266
12.5	76,414	129,009
18.8	104,718	132,647
27.3	62,102	52,403
24.9	123,837	83,886
46.1	172,777	121,894

medelt. I 1,087,448 6,163,659 | medelt. II 1,483,501 | 1,329,915

11.68 | '' ! 20.66 ||

Annat underhåll.

	Afgå sär-	Distriktets
	skilda in-	återstående
	komster till	kostnad för
Summa.	annat un-	annatunder-
	derhåll än	håll än af
	af indelade	indelade
	vägar.	vägar.
Kr.	Kr.	Kr.
85,755	2,419	83,336	1
80,131	5,105	75,026	o
51,805	6,885	44,920	3
72,119	8,983	63,136	4
50,362	2,897	47,465	5
51,645	8,350	43,295	6
41,066	2,496	38,570	7
37,441	581	36,860	8
16,817	1,081	15,736	9
86,331	6,329	80,002	10
224,457	14,440	210,017	11
37,571	2,147	35,424	12
116,747	7,195	109,552	13
127,893	6,803	121,090	14
117,104	4,077	113,027	15
167,133	16,661	150,472	16
91,869	8,757	83,112	17
92,726	1,030	91,696	18
204,757	27,364	177,393	19
205,423	8,390	197,033	20
237,365	27,404	209,961	21
114,505	9,252	105,253	22
207,723	18,223	189,500	23
294,671	19,523	275,148	24
2,813,416	216,392	| 2,597,024

68

Samman -

i i*

20

21

22

23

24

Kostnader för v ä g -

Underhåll (forts.)
L ft n Länets hela ordinarie kostnad för | underhållet. 1 I	Afgår stats-bidrag från anslaget till synnerligt betungade väghåll-nings-distrikt.	Återstående verklig un-	Vidstående verkliga kostnad fördelad per
derhålls-kostnad för länet.	vägfyrk. ,!
Kr.	Kr.	Kr.	Öro. | Öre.

Öfriga ut -

Förvalt nings kostnader.

Kr.

Vägbygg

nader,

brutto.

Kr.

1 Stockholms ............

2 Uppsala .................

!! Södermanlands .........

4 Östergötlands ...........

5 Jönköpings............

ti Kronobergs ............

7 Kalmar ...... ..........

8 Gottlands .............

9 Blekinge..................

[ 10 Kristianstads...........

It Malmöhus ...............

12 Hallands.................

j 13 Göteborgs och Bohus

14 Älfsborgs ............

; 15 Skaraborgs ............

It» Värmlands.......

j 17 Örebro........

18 Västmanlands .

19 Kopparbergs ....

20 Gäfleborgs .......

21 Väslernorrlands.

I 22 Jämtlands .......

23 Västerbottens.....

j 24 Norrbottens _____

Summa; 8,329,034

294,583	—	294,583	8.5	12.s	17,604	312,956
213,793	—	213,793	20.3	12.2	5,639	15,777
192,430	—	192,430	12.6	8.4	7,684	45,382
452,299	—	452,299	17.7	11.5	13,292	61,478
319,127	14,000	305,127	18.0	8.0	4,819	13,733
193,886 263,720	Z	193,886 263,720	15.6 15.0	6. t 8.0	3,194 9,462	44,769 58,609
i 09, 390	—	109,396	24.7	8.1	2,274	420
149,469	2,000	147,469	20.2	13.5	4,025	12,403
568,681	15,000	553,681	23.9	20.4	12,846	56,821
1,185,154	—	1,185,154	24.3	38.2	20,457	31,106
269,433	—	269,433	23.2	16.4	7J5.31	65,119
454,475	—	354,375	22.5	23.6	15,262	72,682
400,221 433,021	_	400,221 433,021	21.5 22.1	9.0 12.5	14,464 9,994	83,591 42,266
442,017	—	442,017	17.5	13.0	25,324	145^221
223,401	—	223,401	11.7	10.1	7,005	2ö''613
256,944	—	256,944	las	12.9	8,454	37’244
318,424 363,767	_	318,424 363,767	12.0 16.5	11.8 16.0	17,656 8,942	156JXM) 60,974
437,949	5,000	432,949	20.3	17.1	29,817	330,375
332,402	38,500	293,902 j	28.4	14.1	10,102	336,813
355,879	17,500	338,379	25.8	12.5	11,578	283,984
498,663	58,000	440,663 |	26.8	16.2	18,426	75,668

150,000 | 8,479,034

medel t.
18.85

medelt.
13.6 5

285,651

2,364,004

Anm. Att slutsumman i kol. 19 icke jämnt motsvarar sammanlagda slutsummorna i kol. 12 och 18 beror på, att
v g assuu, och alt för dessa distrikt talen i kol. 12 därför icke medtagits i summeringen, utan kol. 19 blifvit lika med kol.

69

drag. (forts.)

26 27 28 29 t 30 It 31

s e n d e t f ter. öfrigt. Kr.	(forts.) Summa. Kr.	Afgår stats-bidrag till vägbygg-under så ock andra inkomster (utom till underhållet).
Länets återstående verkliga kostnad för annat än underhåll.	-------H Vid- stående j kostnad fördelad per väg-fyrk.	Länets sam-manlagda verkliga kostnad för vägväsen-det i dess helhet.
Kr.	Kr.	Öre.	Kr.
:$1,< *m>	361,650	8,535	35.3,115	10. i	647,698
11,147	32,563	6,002	2H,5t> 1	2.5	240,354
5,9H5	59,0.31	31,852	27,179	1.8	219,609
oH,595	111,365	44,178	67,187	2.8	519,486
27,734	46,286	23,762	22,524	1.-8	327,651
8,160	56,123	27,755	28,368	2.3	222,254
11,037	79,108	28,359	50,749	2. a	314,469
1,669	4,36.3	1,405	2,958	0.7	112,354
5,160	21,588	717	20,871	2.8	168,340
30,063	99,730	7,114	92,616	4.0	646,297
43.252	94,815	8,344	86,471	1.8	1,271,625
8.017	80,467	21,023	59,444	5.1	328,877
47,704	1.35,648	39,739	95,909	6.1	450,284
51,608	149,66.3	66,635	83,028	4.1	483,249
11,955	64,215	25,106	39,109	2.0	472,130
11.128	184,673	51,353	133,320	5.8	575,337
14,633	42,251	2,630	39,621	2.1	263,022
17,339	63,0.37	14,933	48,104	3.5	305,048
81,490	255,146	83,528	171,618	6.5	490,042
13,431	83,347	33,381	49,966	2.!)	413,733
t>< >,363	420,555	123,695	296,860	14.0	729,809
21,60.3	368,518	176,607	191,911	18.6	485,813
45,154	.340,716	151,894	188,822	14.1	527,201
31,811	125,905	17,041	108,864	6.8	549,527
631,108	3,280,763	995,588	| 2,285,175	medelt. 5.08	1 10,764,209

32

33

T

34

35

Vidstående

verkliga
kostnad
fördelad
per vägfyrk.

Öfverskott :
i vägkas- I
sorna enligt |
62 § väg- |
lagen vid
årets slut.

Annan
behållning
i vägkassorna
vid
årets slut.

Vägkassornas
skuld
vid årets
slut.

Öre.	Kr.	Kr.	Kr.
18.6	214,192	218,450	32,469	1
22.8	19,066	19,663	3,449	2
14.4	19,808	144,428	87	3
20.8	169,535	138,413	141,167	4
19.3	207,827	137,028 102,174	1,682	5
17.9	47,894	—	6
17.9	75,307	96,429	8,723	7
25.4	—	37,569	—	8
23.0	44,482	36,050	4,010	9
27.9	6,100	65,398	259,561	10
26.1	417,124	113,413	137,833	11
28.3	702	85,633	12,505	12
28.6	99,404	122,603 122,893	144,725	13
25.9	34,098	120,640	14
24.1	37,969	65,703	2.490	15
22.8	42,517	92,883	237,735	16
13.8	9,849	93,728	23,304	17
22.3	37,277	63,280 253,046	36,890	18
18.5	21,746	228,030	19
18.8	28,218	151,664	98,640	20
34.3	1,125	359,745	495,733	21
47.o	50,128	155,844	86,329	22
40.2	25,949	161,551	299,559	23
33.1	193,842	173,711	600,768	24
medelt. 23.93	1,804,159	3,011,299	j 2,976,329	1

i vissa väghållningsdistrikt inom Örebro, Kopparbergs, Västerbottens och Norrbottens län allt vägunderhåll bekostats af
18, som för samma distrikt upplager hela effektiva underhållskostnaden.

70

/

Sammandrag öfver vägskatten.

Stockholms..............

Uppsala .................

Södermanlands ........

Östergötlands...........

Jönköpings ..............

Kronobergs...............

Kalmar ..................

Gottlands................

Blekinge .................

Kristianstads ............

Malmöhus ...............

Hallands ........i.........

Göteborgs och Bohus

Alfshorgs..................

Skaraborgs ...............

Yärmlands ...............

Örebro .....................

Västmanlands .........

Kopparbergs ............

Giifleborgs ...............

Västernorrlands.........

Jämtlands ...............

Västerbottens............

Norrbottens .............

	i	2 j 3	4	5	I 6	7	II 8	| 9 10
Lön.	Uttaxerad vägskatt	I medeltal ut-taxerades per vägfyrk	I medeltal per distrikt ut-taxerades per vägfyrk	Ifall länet varit väghåll-nings distrikt, skulle ungefär samma vägskatte-belopp vunnits genom uttaxering per vägfyrk af
	från natura- väg . hållare.	öfriga. Summa-	för natura- väg- hållare.	för öfriga.	för natura- väg- liållare.	för öfriga.	för natura- väg- hållare.	1 Summa. omgå.
	Kr.	Kr. Kr.	Öre.	Öre.	Öre.	Öre.	Öre.	Öre. Kr.

32,410
35,107
21,040
36,114
2,440
24,517
29,304
8,223
4,449
17,960
7,991
23,910
54,659
42,499
68,700
''.21,182
30,447
53,953
107,970
64,825
156,338
112,701 |
154,493
55,286 |

Summa 1,266,518

I medeltal per vägfyrk ............

» a i ,, för hvarje
distrikt

a ii „ för hvarje]

län, ifall länet vant väghåll-!
ningsdistrikt.

I medeltal per vägfyrk, om hela
riket utgjort ett väghållningsdistrikt.
............................

293,183	325,593	2.31)	13.7 7	3.6	19.8		15.3	] 325,435
57,377	92,484	4.5 7	20.06	4.8	23.8	3.9	22.0	92,816
63,490	84 530	1.92	14.66	2.2	16.4	1.7	15.2	84,415
137,275	173,389	1.92	20.4 7	2.1	22.6	1.4	29 t	174 571
134,789	137,229	0.21	24.49	0.8	23.1	0.4	24.2	137,717
65 302	89,819	2.71	19.25	4.1	21.2	2.7	19.3	90,097
63,262	92 566	2.0 7	18.44	2.2	17.7	2,-2	18.1	93.195
17,270	25,493	2.23	21.48	2.2	21.1	2.1	29. -2	25,431
38 568	43 017	0.8 2	21.88	0.7	24.4	0.1	2.1.9	43.307
142,857	160,817	1.01	26.8 6	1.2	28.2	0.7	28.1	161 915
398,289	406,280	0.23	28.7 1	0.8	25.9	0.4	28.4	407,894
69,552	93,462	2.55	30.8 7	2.5	1 29.6	3.2	28.2	93 489
156,787	211,446	6.11	23.11	6.7	31.5	1.6	29.0	210,893
139,604	182,103	3.4 2	22.4 7	3.6	25.8	2.3	24.8	182,627
82,247	150,947	4 29	22.9 5	4.6	23.7	4.1	24.1	151,917
166,526	287,708	6.6 2	24.0 2	5.3	21.7	7.o	99,n	286 903
85,048	115,495	2.3 6	13.90	2.8	13.9	2.6	13.6	116,693
80,676	134,629	5.7 5	18.74	6.4	25.4	4.3	21.9	134,651
191.055	299,025	6.96	17.55	8.3	18.7	6.6	18.1	300,340
139,262	204,087	4.84	16.13	5.3	19.8	4.4	16.9	204,799
234,531 ,	390,869	12.91	25.5 6	13.2	30.8	10.3	29.1	391,743
81 084	193,785	13.57	39.99	13.5	45.7	13.4	40.7	193,770 ,
165,964	320,457	17.91	37.01	18.1	39.6	15.9	40.8	320,116
421,260 |	476,546 j	9.6 9	39.28 1	13.3	56.7	-	44.4	476,220
425,258	4,691,776	—					_	4,700,954
	-	4.24	22.6 2	-		_ i	|	~
—	—	-	—	1 5.* 7	26.24		— l
—	-	—	—	—	-	3.8 0	24.73	—
—	• |l - II	— ..	'' ''_ j	_		1 3.4 9	26.li

Förklaring till sammandraget öfver vägskatten.

I de tre första kolumnerna utvisas den för år 1910 faktiskt uttaxerade vägskatten.
Den har fördelats på dels naturaväghållamas och dels öfriga vägfyrkar
sålunda, att för hvarje vägdistrikt vägskattebeloppet för hvartdera fyrkslaget uträknats
enligt den uppgifna vägskatten per vägfyrk och dessa belopp sedan summerats
länsvis.

I fjärde och femte kolumnerna har medeltalet per län erhållits genom att
dela summorna i första, resp. andra kolumnen med länets vägfyrktalssumma af
ifrågavarande slag. Detta medeltal utvisar alltså den faktiska medeluttaxeringen
inom länet å resp. slag af vägfyrk.

I sjätte och sjunde kolumnerna har medeltalet uträknats på annat sätt, nämligen
genom att summera uttaxeringsbeloppen per vägfyrk i länets samtliga distrikt,
som hafva allmänna vägar, och dela den sålunda erhållna summan med antalet
sådana distrikt. Härigenom visas medeluttaxeringen per distrikt i hvarje län, hvilken
dock, på grund af distriktens växlande inbördes storlek icke sammanfaller med de
i fjärde och femte kolumnerna funna medeltalen, hvilka äro mer exakta.

I åttonde och nionde kolumnerna visas den uttaxering, som skulle erfordrats
för att utvinna ungefär samma vägskattebelopp som nu, under förutsättning att
länet utgjort väghållningsdistrikt. Talen hafva vunnits genom att enligt reglerna i
60 § väglagen först beräkna hvad som skulle influtit från öfriga vägfyrkar genom
uttaxering af ett belopp, motsvarande nettouppskattningsvärdet enligt länets medeltal,
af naturaväghållamas naturaunderhåll per vägfyrk, samt därefter fördela återstående
behöfliga vägskattebeloppet på samtliga vägfyrkar inom länet. I Stockholms och
Norrbottens län skulle redan uttaxeringen å öfriga vägfyrkar öfverstigit behofvet
och denna uttaxering har därför sänkts. De sålunda vunna totala vägskattebeloppen
hafva angifvits i tionde kolumnen.

Medeltalet faktiskt uttaxerad vägskatt per vägfyrk för hela riket har erhållits
genom att dela slutsummorna i första och andra kolumnerna med hela antalet vägfyrkar
af vederbörande slag för hela riket. Dessa medeltal utvisa alltså den faktiska
medeluttaxeringen per vägfyrk under år 1910.

Medeltalet uttaxerad vägskatt per vägfyrk för hvarje distrikt har erhållits
genom att summera uttaxeringsbeloppen per vägfyrk för samtliga distrikt i riket,
som hafva allmän väg, samt dela de sålunda erhållna summorna med antalet sådana
distrikt eller 365. Dessa medeltal äro dock ej något fullt exakt uttryck för medeltalet
af vägskattetungan, hvilket beror på distriktens växlande storlek.

72

Medeltalet af den vägskatt, som skulle behöft uttaxeras per vägfyrk, ifall
länen utgjort väghållningsdistrikt, har erhållits genom att summera uttaxeringsbeloppen
per vägfyrk i åttonde, resp. nionde kolumnen och dela de sålunda erhållna
summorna med länens antal. Ej heller dessa medeltal äro fullt exakta, beroende
på länens olika storlek.

Medeltalet af den vägskatt, som skulle behöft uttaxeras, ifall hela riket
utgjort ett enda väghållningsdistrikt, har vunnits genom att enligt reglerna i 60 §
väglagen först beräkna hvad som skulle influtit från öfriga vägfyrkar genom uttaxering
af ett belopp, motsvarande nettouppskattningsvärdet enligt riksmedeltalet af
naturaväghållamas naturaunderhåll per vägfyrk, samt därefter fördela det för vinnande
af en total vägskattesumma af 4,700,000 kronor behöfliga återstående vägskattebeloppet
på samtliga vägfyrkar inom riket.