<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>4927552</hangar_id>
 <dok_id>DI9C5</dok_id>
 <rm>1921</rm>
 <beteckning>5</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1921:5</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning>2024</tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>5</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1921-01-31 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2018-03-07 00:15:21</systemdatum>
 <publicerad>2018-03-07 00:00:00</publicerad>
 <titel>RIKSDAGENS PROTOKOLL</titel>
 <subtitel>Första kammaren</subtitel>
 <status>ocr</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>digitalisering</source>
 <sourceid>prot_1921__fk__5</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/DI9C5/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/DI9C5</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/DI9C5</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
span.line {
 display:block;
}

p {
 margin-top:2px;
 margin-bottom:0;
}


div.dok p,span {
 font-size:95%;
 font-family:verdana;
 white-space:nowrap;
}

div.sida {
 border-bottom: 1px solid #ddd;
 width:600px;
 height:1100px;
 position: relative;
}

div.block {
 margin:2px;
 display: inline-block;
 position: absolute;
}

div.brask {
 padding:5px 5px;
 background:#eee;
 border: 1px solid #999;
 width:540px;
}

.linje {
 height: 1px;border: 0;margin: 1em 0;padding: 0;border-top: 1px solid #ccc;
 display: inline-block;
 position: absolute;
}

.skannad, td {
 border: 1px solid #eee;
 padding: 1px;
 margin: 0;
 border-collapse: collapse;
 white-space: nowrap;
 text-align:center;
 font-size:90%;
}

.RotatedCounterclockwise {
 /* Safari */
 -webkit-transform: rotate(-90deg);

 /* Firefox */
 -moz-transform: rotate(-90deg);

 /* IE */
 -ms-transform: rotate(-90deg);

 /* Opera */
 -o-transform: rotate(-90deg);

 /* Internet Explorer */
 filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);
}
&lt;/style&gt;&lt;!-- begin:pages --&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:34px;left:37px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.2em"&gt;RIKSDAGENS PROTOKOLL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:108px;left:34px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.2em"&gt;1921. Första kammaren. Nr 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:235px;left:64px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Kammaren sammanträdde kl. ii f. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:347px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Upplästes följande inkomna läkarintyg:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;Att ledamoten av riksdagens första kammare, herr Fredrik Ström,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;som sedan den 20 ian. är sängliggande på grund av enteroscolitis acuta''&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;tillsvidare är oförmögen att bevista riksdagens sammanträden, intygas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Stockholm den 22 jan. 1921.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;K. E. Hernlund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:282px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Leg. läkare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Att ledamoten av riksdagens första kammare, majoren Aaby Ericsson &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;på p-und av hjärt- och kärlsjukdom tillsvidare är förhindrad att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;deltaga i riksdagsarbetet, intygas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Stockholm den 24 jan. 1921.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Israel Holmgren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Medicine professor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:673px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades herr Rosén för tiden&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;den 26 innevarande januari—den 11 nästinstundande februari för fullgörande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;av offentligt uppdrag m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:795px;left:58px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Justerades protokollen för den 21 och den 24 i denna månad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:876px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Anmäldes och bordlädes bankoutskottets utlåtanden:&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;nr 3, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående gillande&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;av den riksbanken meddelade frihet från skyldigheten att inlösa av banken &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;utgivna sedlar med guld;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;nr 4, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag till lag&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;om ändrad lydelse av 239 § i lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse; &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Första kammarens protokoll igel. Nr 5.    1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:97px;left:40px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:154px;left:41px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:320px;left:254px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:645px;left:249px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:768px;left:248px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:849px;left:248px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:29px;left:32px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;.Nr 5.    2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:28px;left:272px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:70px;left:91px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;nr 5, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning om&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ändrad lydelse av 13 och 25 §§ i lagen för Sveriges riksbank jämte en&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;i ämnet väckt motion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:187px;left:91px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Föredrogos ånyo konstitutionsutskottets utlåtanden:&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nr 1, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag till&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;stadga om val av talmän och vice talmän i riksdagens kamrar;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nr 2, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag till lag&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;om ändrad lydelse av 30 § 12 punkten, 54 och 87 §§ samt övergångsstadgandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;i lagen den 20 november 1920 om val till riksdagen; samt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nr 3, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag till lag&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;om kommandomål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:146px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;j    «&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:451px;left:91px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Föredrogs ånyo och företogs punktvis till avgörande konstitutionsutskottets &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;memorial nr 4, med uppgift å vilande förslag till ändringar&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;i grundlagarna, punkterna 1—15 och 17.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Till grundlagsenlig behandling hade utskottet i förevarande memorial &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;under särskilda punkter för riksdagen anmält under sistförflutna&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;treårsperiod jämlikt § 64 i riksdagsordningen såsom vilande antagna&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;förslag till ändringar i rikets grundlagar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Punkten 1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Det vilande grundlagsändringsförslaget antogs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:703px;left:125px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Punkten 2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:740px;left:7px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Grundlagsändringar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ang. sättet&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;för utrikespolitiska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;frågors &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;handläggning.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:731px;left:93px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Det i denna punkt införda förslaget angick ändrad lydelse av §§&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;12, 54 och 105 regeringsformen, §§ 38, 50, 55, 56 och 74 riksdagsordningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;samt § 2 mom. 4 tryckfrihetsförordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Herr talmannen: Innan kammaren företager denna punkt till&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;behandling, skall jag till undvikande av missförstånd be att få fästa&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;uppmärksamheten därpå, att om kammaren godkänner det förslag till&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;lydelse av § 38 punkt 2 riksdagsordningen, som finnes intagen under&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;denna punkt, och likaledes antager det förslag till lydelse av samma&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;lagrum, som återfinnes under punkt 3 a, så kommer dock detta lagrums&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;slutliga lydelse att bestämmas genom kammarens beslut under punkt 3 b.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:975px;left:94px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Herr Lindhagen:    Uti förevarande punkt behandlas det för
slag &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;till s. k. parlamentarisk kontroll, som under långliga tider stått på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:158px;left:314px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:421px;left:314px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:29px;left:212px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:46px;left:581px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;&amp;gt;r&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:198px;left:576px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;(Forts.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:65px;left:17px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:208px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.1em"&gt;DuTi    romn,116w%,.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;Hvtnnrln i c "    !''amenten och folken själva fineje något in- ändring&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.1em"&gt;- ylande 1 sjalva verket på ärendenas avgörande, och då mena” Aa å t sä““&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.1em"&gt;let skulle vara fallet med alla folkets representanter och iO-c h    ^ utrikes
få.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt; Vidare har åtminstone i,,    ;    f    ickc bara na£rapolitiska fromma &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.1em"&gt;genom talet om A / "    ’n,0ckad 1 ,le demokratiska par- gors hand
politiska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.2em"&gt;ärendena, skulle liädaäeftolSalh Ska''eV""'' d&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;•le inrikespolitiska ärendena.    s,ÖTm7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.2em"&gt;f°nf SCA°dd,Ute har detta Program uttalats ute i världen såsom självd,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.1em"&gt; KDa Jag nu fmner, att dessa två önskemål, som ja- vant med om&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.2em"&gt;och kampat för efter förmåga och som varit bidragande till att jåg &amp;lt;4t&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.2em"&gt;m t ett demokratiskt parti, icke vunnit något sonf hett avseende6 uto&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:26px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.2em"&gt;vM Sa ,®äfem Vär h“r'' W»    ioioe underläda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;in vid detta tillfälle, liksom jag gjorde uti en utförlig motion första&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;gången saken var före, uttala min avvikande mening beträffande vad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.2em"&gt;som n„ förete™, i detta ögonblick. F8r tfa feja linjer    av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;T-.te paragiafen, att Konungen skall ensam bestämma om traktater och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.1em"&gt;överenskommelser Det står visserligen, att sedan överenskommelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.1em"&gt;bhvit mgangen med främmande makt, skall frågan, om den är av större&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.2em"&gt;förståTÄT d nksdagenS prÖVnin''?; rnen det kunna väl herrarna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.2em"&gt;deleåerade fåAntdTI i°ra    SattS igång 0ch al,a dessa utrikes
^ &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;e erade fattat sitt beslut och man således står inför ett fullbordat&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.2em"&gt;!ÄrUm’ u !5 den bes,lutanderätt, som överlämnas till riksdagen, huvudsakligen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;blott ett skadespel 1 lagtexten. Nu är vidare föreskrivet i S c4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.2em"&gt;:TTfllf°rmen’ A ÅT1 Ut,rikes namnd&amp;gt; som är tillsatt för dessa ärenr &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.1em"&gt;- ’ ska11 ensam fa horas, före det Konungen går till förhandling med&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.1em"&gt;främmande makt Men då vi nu veta, att parlamentarismen genomförts&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;betyder det 1 sjalva verket, att partiledarna ha makt över regeringens&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.1em"&gt;förslag. Intet regeringsform kommer fram utan att regeringen är&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;tämligen överens aven med dem, som stå kvar i riksdagen och äro kvarlumnade &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;dar, eftersom icke alla kunna bliva statsråd. Det är klart, att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;det blir dessa ledäre, som få avgörandet i hemliga utskottet, och vi&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.2em"&gt;a TtfaraT lcke nagot att saSa och betyda blankt ingenting,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;har det förut tillgått 1 hemliga utskottet. Vad är det för förändring&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;som skett 1 denna hemlighetsfullhet? Den är så gott som ingen. Det&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;ar sämre an förut, ty förr var det åtminstone en manlig föreskrift i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;grundlagar Nu ar det en fullkomligt pjollrig föreskrift, efter vad&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;jag kan finna. Man vill icke bibehålla den fulla sekretessen utan anser&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;att man kan lyfta något litet på den. Man har utbytt ordet sekretess&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;mot uttrycket, att ledamöterna skola iakttaga största möjliga varsamhet&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;1 avseende å meddelanden. Vad är det för käringpjoller i grundlagen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;Och går man till motiveringen i kommittébetänkandet, finner man att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;där uttryckligen säges, att de, med vilka utskottsledamötema med iakttagandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;av denna varsamhet kunna samråda, äro inom det politiska&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;hyet erfarna personer. Här ha vi kotteriväsendet i sin glans insatt i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;Sveriges grundlag. Vilken oerhörd förolämpning mot vår ståtliga kon
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:29px;left:34px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Nr ä. 4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:29px;left:273px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:70px;left:4px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Grundlags- station. ”Inom det politiska livet erfarna personer”, det blir aldrig&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;ansTsättet an''^ra an    göda vännerna. Punkt och slut. Det veta vi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;för utrikes- Ja, sedan är det också föreskrivet, att icke ens konstitutionsutskottet&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;politiska f rå- skall numera som förut kunna få infordra protokoll rörande sådana hemgors &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;hand- liga saker i ett av utskottet uppgivet visst ärende. Konungen kan, sedan&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;läggning, utrikesnämnden häröver blivit hörd, till och med besluta att, med hänsyn&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;till rikets säkerhet eller andra av förhållandet till främmande makt betingade,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; synnerligen viktiga skäl, förbjuda konstitutionsutskottet att få&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;taga del av uppgivet ärende. Konstitutionsutskottet är icke ens tilltrott.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Sedan har man satt råga på måttet genom att bestämma, att suppleanterna&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;i utrikesnämnden icke få inträda vid tillfälligt förfall för ledamot i nämnden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;utan först vid ledamots avgång. Samtidigt som man bestämmer,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;att detta förnäma herrskap skall iakttaga största möjliga varsamhet i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;avseende å meddelanden — med undantag av till politiska vänner —, tilltror &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;man icke ens suppleanterna i utrikesnämnden att vara närvarande vid&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;sammanträdena för att komma in i frågorna. Det synes stå i föga&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;överensstämmelse med talet om behov av kontinuitet i nämnden. En&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;sådan författning, som jag kallar ”käringförfattning”, herr talman, går&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;svenska folket att införa i den gamla beprövade grundlagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:61px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Jag kan, herr talman, icke annat än yrka avslag på detta bedrövliga&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:61px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Efter härmed slutad överläggning yttrade herr talmannen, att i avseende &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;på förevarande grundlagsändringsförslag endast yrkats att detsamma &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;skulle förkastas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:61px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Sedermera gjordes propositioner, först på antagande av ifrågavarande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;förslag samt vidare på dess förkastande; och förklarades den&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;förra propositionen, vilken upprepades, vara med övervägande ja besvarad.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:61px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Punkterna 3 a) och b) samt 4—6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:61px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;De vilande grundlagsändringsförslagen antogos.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:61px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Punkten 7.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Grundlags- Det i denna punkt intagna grundlagsändringsförslaget angick ändändringar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;rad lydelse av §§ 6, 7, 9, 16, 19, 21 och 24 riksdagsordningen och till&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ang. sättet övergångsstadgande däri.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;för val av Enligt en vid memorialet fogad reservation hade herr Reuterskiöld&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;* riksdagens ansett&amp;gt; att utskottet bort föreslå riksdagen att för sin del, jämlikt RO § 64,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;kamrar m. »».besluta att uppskjuta avgörandet av det vilande grundlagsändringsförslaget &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nr 7 till lagtima riksdagen år 1923.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:61px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Herr Reuterskiöld:    Herr greve och talman, mina herrar!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:61px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Jag har inom konstitutionsutskottet vid denna punkt låtit anteckna,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;att jag inom utskottet yrkat, att utskottet skulle med begagnande av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;sin rätt till initiativ hemställa, att kamrarna skulle för sin del besluta &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;uppskov med det vilande grundlagsförslagets avgörande till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:32px;left:221px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:35px;left:559px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;5 Nr Si.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:72px;left:32px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:22px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;1923 års riksdag. Detta mitt yrkande har i utskottet avvisats,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;och, såvitt jag kan finna, har utskottet därvid egentligen haft&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;tre skäl för sitt avslag. Det första är det, att utskottet synes &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;hava hyst tvekan om sin rätt till initiativ i denna punkt. Det är&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;för mig ganska obegripligt, huru en sådan tvekan kan finnas, då utskottet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;har ovillkorlig initiativrätt i alla grundlagsfrågor, och då, utan&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;att något stadgande därom finnes, utskottet har en obestridd skyldighet&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;att i memorial för kamrarna framlägga jämlikt § 64 riksdagsordningen&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;vilande grundlagsförslag, — alltså är den, som har att övervaka, att §&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;64 riksdagsordningen blir tillämpad. Då tillika i denna paragraf finnas&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;bestämmelser om möjlighet att uppskjuta ett vilande förslags avgörande,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;kan jag för min del icke ett ögonblick tveka om utskottets befogenhet&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;att begagna sin initiativrätt. Att därjämte motionsrätt finnes, är en&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;sak för sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:76px;left:569px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;G rundlagsän &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;äring ar&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ang. sättet&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;för val av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ledamöter i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;riksdagens&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;kamrar m. m&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;(Forts.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:364px;left:33px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:22px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Det andra skälet, som utskottet har haft, är det, att övergångsstadgandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;på sidan 26 i det tryckta betänkandet synes vara avfattat&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;under förutsättning, att det vilande lagförslaget senast år 1921&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;bleve antaget; och det kan icke nekas, att en sådan tolkning av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;detta övergångsstadgande har skäl för sig och att sålunda ett uppskov nu&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;skulle i realiteten bli ett avslag, inlindat i uppskovets form. Emellertid&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;förefaller det mig, som om ej heller det skälet vid närmare påseende&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;är så särdeles hållbart, åtminstone för de kammarledamöter, vilka som&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;jag antager i dag äro beredda att vidtaga en annan minst lika betänklig,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ja, enligt min mening vida betänkligare tolkningsåtgärd. I det nu föreliggande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;förslaget förefinnes på sidan 26 en lydelse av § 21 riksdagsordningen,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; som innebär, att kvinna, när hon blir röstberättigad och valbar,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;skall hava rätt att avsäga sig uppdraget att vara andrakammarledamot&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;utan att anföra något skäl. Tio sidor senare, på sidan 36, i förslaget nr&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;12 finnes en annan lydelse av paragraf 21, som står stick i stäv med&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;denna bestämmelse. Den undantagsställning, som kvinna får på sidan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;26, har blivit en generell regel på sidan 36, och där behöver varken &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;man eller kvinna uppgiva skäl för sin avsägelse. Om nu riksdagen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;antager förslaget i punkten 7 på sidan 26 om viss lydelse av 21&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;paragrafen och sedermera också antager, såsom jag förmodar, lydelsen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;av § 21 på sidan 36, så är det den märkvärdiga omständigheten,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;som inträffar, att förslaget å sid. 36, framställt av Kungl. Maj :t, oförändrat &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;av riksdagen antages och därmed har blivit lag. Däremot är&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;förslaget å sid. 26 endast framställt av utskottet i anledning av Kungl.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Maj :ts proposition, tarvar alltså Kungl. Maj :ts sanktion och får naturligtvis &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;denna efteråt. Alltså blir denna paragraf lag senare än den paragraf,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; vars lydelse är bestämd å sid. 36. Men icke förty äro, såvitt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;jag förstår, kamrarna fullt beredda att inskjuta lagtexten på sidan 36&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;i det vilande förslaget å sid. 26 och alltså tolka § 21, som om den säde&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;alldeles motsatsen till vad den säger i det förslag, som nu föreligger.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Mig synes, att en sådan tolkning är långt mera hårdragen och långt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;mera betänklig för vår konstitutionella praxis, än den tolkning, som är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:21px;left:31px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Nr 5.    6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:28px;left:272px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:1px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Grundlagsändringar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ang. sättet&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;för val av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ledamöter i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;riksdagens&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;kamrar tn. m&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;(Forts.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:88px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:53px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;helt naturlig ifraga om overgångsstadgandet. När det å sid 26 i övergangsstadgandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.1em"&gt;heter:    ”Det år, varunder lagtima riksdag först sam
manträde!- &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-left:53px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;efter nya val i hela riket till andra kammaren, förrättade efter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;den 1 april 1919, kallas har nedan första valåret”, kan det icke betyda &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;annat, eller rättare sagt det får icke betyda annat, än det år varunder &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;detta vilande förslag blir grundlag, såvida man icke anser att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;genom avfattnmgen av detta övergångsstadgande riksdagen skulle''hava &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;betagits sin grundlagsenhga rätt enligt 64 paragrafen riksdagsord,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;att h^luta om uppskov. Det är omöjligt, att en grundlagseng &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;stadgad ratt kan pa det sattet genom formuleringen i ett Vilande&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;försteg goras.om intet, och alltså måste denna övergångsbestämmelses&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;syfte tolkas sa, att därest ett uppskov skulle befinnas önskvärt, uppskovet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;icke bill- omöjliggjort. Mig förefaller detta vida mera befogat än&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;den tolkning av § 21 riksdagsordningen, som nu föreligger. Och går&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;jag vidare kunde jag rikta uppmärksamheten därpå, att såväl i nr 2&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;som nr 3 av konstitutionsutskottets av riksdagen redan bifallna betänkanden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;finnas slutbestämmelser, som säga, att lagen träder i kraft på&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;den dag, da motsvarande grundlagsparagraf varder av Konungen gilaC7 &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;Det. kan lcke„ vara. meningen, ty när Konungen gillat den i statsrådet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;ar, icke allmänt känt, utan det blir först känt i plenum pinorum.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;Orden av Konungen gillad” betyder vid tillämpningen annat, än vad&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;dar ^uttryckligen säges. Jag fäster mig nu icke så mycket vid denna&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;pumct, men jag gör så mycket större avseende på § 21 riksdagsordningen,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt; 1 det sammanhang som jag antytt. Med god vilja skulle ett uppskov &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;av detta skäl icke vara omöjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:585px;left:88px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:53px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;Men det tredje skälet är sa mycket mera avgörande, ovedersägligen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;åtminstone för alla dem, som vilja hava igenom det vilande grundlagsstadgandet,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt; ty de säga: Vad skulle ett uppskov tjäna till, när vi nu&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;hava makt att föra det igenom? Varför skulle vi vänta på den av dem,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;som hava yrkat uppskov, åtrådda opinionsändringen, en opinionsförändring,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt; som kanske skulle framtvinga ett avslag år 1923, vilket däremot&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;nu torde vara uteslutet. Ja, det skälet förstår jag naturligtvis fullt ut.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;men för mig och dem, som möjligen kunna tänka lika med mig i denna&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;punkt, är det tvärtom så, att uppskovet är så mycket önskvärdare, som&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;därigenom tillfälle kunde beredas att ytterligare pröva det nu vilande&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;förslaget och genom ett uppskov framtvinga denna förnyade prövning&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;eller åtminstone framkalla möjlighet att få ett annat och bättre förslag&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;i samma punkt framlagt såsom vilande, för att när man sedan går till&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;avgörande kunna peka på detta då vilande förslag såsom vida lämpligare &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;att antaga. Jag befinner mig i denna punkt i samma ställning som&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;oppositionen vid 1850 års riksdag. Då var det också ett vilande grundlagsförslag &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;till behandling angående representationen, och då var situationen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;den, att avslaget var klart och tydligt, men oppositionen, som&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;ville ha bifall, yrkade uppskov till en senare riksdag, för att opinionen&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;skulle hinna svänga. Jag tror, att den hade vida mindre fog för sitt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;hopp, än vad jag har i denna punkt för mitt. Men situationen är den
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:30px;left:220px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:29px;left:558px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;7 Nr 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:68px;left:32px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;samma, och jag förstår fullt väl, att uppskovsyrkandet under sådana Crundlags
förhållanden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;icke bifalles.    ändringar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ang. sattet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Ett uppskov till 1923 års riksdag är också, bortsett från alla för- för val av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;hoppningar och förväntningar, fullt motiverat. Övergängsstadgandet, ledamöter 1&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;som jag nyss berörde ur formell synpunkt, innehåller den bestämmelsen,bamrar^m&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;att första kammaren skall nyväljas, så snart ändringen genomförts, men (Forts.)&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;några nyval till landstingen, som skola förrätta dessa förstakammarval,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;äro icke ifrågasatta. Då blir ställningen den, att i de större städerna,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;där särskilda elektorer skola utses, komma sådana att väljas. Här kommer &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;den stämning inom folket, som nu gör sig gällande, att komma&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;till uttryck, men i de mindre och medelstora städerna och därute på Sveriges &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;vida landsbygd blir det inga nyval, utan där blir det de gamla&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;landstingsmännen, som förut äro valda, som samtidigt med dessa nya&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;elektorer skola förrätta de nya förstakammarvalen. En sådan partiell&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;förnyelse förefaller mig icke riktig, och genom uppskovet skulle det&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nu vinnas, att landstingsmandaten, som utgå med år 1922, skulle kunna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;hinna förnyas, så att de nya valen kunde ske 1922, innan förslaget&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;antoges 1923, därest förslaget då verkligen bleve antaget. Men det är&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;också av ett annat skäl, som ett sådant landstingsmannaval skulle vara&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;lämpligt, och det är det, att genom ett sådant landstingsmannaval skulle&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;folkviljan få ett nytt om också indirekt tillfälle att göra sig gällande&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;just med avseende å det vilande grundlagsförslaget. Jag vågar påstå,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; att något verkligt tillfälle för folkviljan att taga ställning till det&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;vilande grundlagsförslaget icke funnits, ehuru grundlagen avsett, att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;det borde hava givits vid 1920 års andrakammarval. Jag skall visserligen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;medgiva, att 1920 års val formellt gav en möjlighet att låta folkviljan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;giva utslag även i grundlagsfrågorna, men realiter kunde den&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;möjligheten icke begagnas. Delvis berodde det därpå, att en helt annan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;fråga sköts i förgrunden, nämligen frågan om socialisering, och&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;den frågan kom att behärska hela valrörelsen. Det var socialdemokraterna,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; som bestämde frågeställningen: för eller mot socialisering. Men&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;det fanns för visso ett annat och vida betänkligare skäl för att frågan icke&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;kom under en större debatt, och det skälet är partiernas s. k. överens
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:749px;left:39px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;kommelse av år 1918 och deras tysta samförstånd att under valrörelsen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;så långt som möjligt undanskjuta grundlagsfrågorna från valmännens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;uppmärksamhet, och det med den verkan, att valrörelsen icke skedde &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;i grundlagsfrågornas tecken utan i helt andra frågors tecken. . För&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;min ringa del har jag under tiden gjort vad på mig ankommit för att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;väcka uppmärksamheten både på dessa grundlagsfrågors betydelse och&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;på betydelsen av att vid deras avgörande ha män, som kände sig obundna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;av varje partis enskilda överenskommelser, och jag har därvid för&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;min del funnit, att överallt, där innebörden härav blivit klarlagd, har&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;opinionen varit mot detta grundlagsförslag. Men i stort sett har el
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:956px;left:40px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;jest icke så skett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Det egentliga, det enda skälet för att nu driva detta grundlagsförslag &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;igenom är också utan tvivel ifrågavarande partiers överenskommel
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:41px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Nr 5.    8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:278px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:57px;left:8px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Grundlagsändringar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ang. sättet&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;för val av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ledamöter i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;riksdagens&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;kamrar m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;(Forts.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:58px;left:88px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;f från I9i8 För min enskilda del vågar jag bestrida den överensommelsens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;giltighet. Vara grundlagar kanna ingen partiöverenskommelse &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;som avgörande for grundlagsfrågors faktiska lösning genom en&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;enda riksdags provning, och våra grundlagars ovillkorliga bud om fri&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;förnyad provning vid lagtima riksdag efter nya allmänna andrakam■marval &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;kan icke upphavas av någon som helst partiöverenskommelse,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;lika litet som grundlagens förbud i riksdagsordningens första paragraf&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;mot imperativa mandat kan eller får genom någon partiorganisation göras &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;om intet. Om man erkänner grundlagens förpliktelser framför partibanden,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt; da kan ingen tvekan råda därom, att en var riksdagsman har&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;en fn provnmgsplikt aven nu, och att den, som tvekar, den hade bort&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;en lgt mitt förmenande klart upplysa sina valmän härom vid valrörelSen„I9f?'' &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;5^en y*nd, som blåste över landet vid 1920 års val och som&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;1 alla händelser icke var någon vänstervind, den borde också göra det&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;ännu tydligare, att om någon trots allt anser sig tveka att rösta mot i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;följd av partioverenskommelsen, så borde han dock yrka uppskov för&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;att se, huru stamningen kommer att bliva ute i'' landet, när uppmärksamheten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;riktas på förhållandet. I detta stycke borde man väl låta folkviljan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;oförvanskad komma till uttryck, när man överhuvud taget gör gälande,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt; att den skall vara utslagsgivande. Fullväl känner jag, att partioverenskommelsen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;år 1918 tillkom under alldeles exceptionella förhållanden,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt; och fullväl erkänner jag, att däri kan ligga en anledning till tvekan,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt; men jag ber att få rikta kammarens uppmärksamhet på, att en&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;gång förr harmen alldeles likartad situation förelegat, utan att då sådana &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;följder påstodos. Det var i februaridagarna år 1848. Ta parallellen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;är så pass träffande, att jag skall be att få med några ord beröra &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:621px;left:84px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:39px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;Sveriges riksdag hade sammanträtt i november 1847. Då hade till&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;riksdagen överlämnats representationskommitténs efter den tidens förhållanden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;ganska radikala representationsförslag, vilket av riksdagen hade &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;lagts till handlingarna. Men så på nyåret 1848 började oron i Europa,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt; och i februari månad bröt revolutionen ut i Frankrike, som ersatte &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;konungadömet med republik. Efterdyningarna härav kommo även&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;hit. Då tog 1848 Konungen det ovanliga steget att till sig uppkalla konstitutionsutskottet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;för att allvarligt och enträget be utskottet framkomma &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;med ett förslag till representationsförändring. Innan utskottet hann&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;villfara denna begäran eller — om jag får använda ordet — påtryckning,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt; kommo marsoroligheterna här i Stockholm, vilka förorsakade regeringsskifte.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt; Härigenom blev ställningen den, att trots alla livliga och&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;kraftiga trohetsbetygelser ej minst från den tidens bondestånd, som förebyggde &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;alla abdikationstankar, kom Konungen till det beslutet att själv&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;framlägga ett kungligt förslag till representationsförändring. Det blev&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;vilande trots reservationer, och det fanns knappast mer än en tanke&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;om, att det var nödvändigt pa grund av de exceptionella förhållandena,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;och att det bara var en tidsfraga, när det skulle tagas. Men så oviss&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;var man, att man ville på urtima riksdag, som vid den tiden i fråga om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:27px;left:217px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:27px;left:554px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;9 Nr 6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:67px;left:32px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;kompetens var likställd med lagtima, få saken avgjord eller, med an- Grundlagsdra &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ord, man ville ”smida, medan järnet var varmt”. Detta lyckades&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;icke på grund av bland annat 1847—1848 års riksdags långvarighet, för val av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;När nästa riksdag, som kom tillsammans i november 1850, öppnades, ledamöter i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;var situationen en annan, liksom nu, och jag vill anmärka, att Konun- riksdagens&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;gen i sitt trontal särskilt starkt underströk riksdagens rättighet till kamrar m.m&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;fri prövning av det vilande förslaget, som också föll. Visst vet jag, att ''    ''&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;vid den tiden funnos inga partiförtroenderåd, som överenskommo om&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;det ena eller det andra. Men saken är densamma, om än formerna&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;växla, och jag tror, att den bundenhet, som man 1848 påtog sig, var&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;minst lika stark som den bundenhet, vilken grundar sig på partiöverenskommelsen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;1918. Binder icke den förra, så lär väl icke den senare&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;kunna binda. Den löses av grundlagens egna ord.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Sedan dess ha många och stora förändringar skett i vår författning,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; det är sant, och bland dem även den, att det genom praxis har kommit &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;därhän, att vilande grundlagsförslag — dock blott sedan detta århundrades &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;början, längre är det i alla fall icke — nästan alltid godkännas.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; Men detta är ingen nödvändighet, och grundlagsbudet om fri&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;prövningsrätt står i sak lika orubbat nu som 1850. Och just i förevarande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;fall tyckes det mig därför vara av alldeles särskild vikt, att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;den fria prövningen vid denna riksdag utmynnar antingen i uppskov&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;eller avslag för att därmed slå ned den sed, som är på väg att bildas,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;att partiöverenskommelser träda i grundlagens ställe.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Till sist, herr greve och talman, ett par ord om det vilande förslagets &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;huvudsakliga brister. De äro två. Den ena ligger i förstakammarproblemets &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;fullkomliga snedvridning; den andra i utskyldsstreckets totala &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;slopande. Jag har nu för min del alltid varit och är ännu i dag&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;och hoppas att så få förbli en proportionalistisk kättare. Men även de,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;som äro proportionalistiskt tänkande och till och med troende, synas&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;mig i denna fråga böra kunna inse, att en sammanslagning av landstingsmän &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;från ett län såsom elektorer med valda elektorer från städer eller&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;med landstingsmän från andra län innebär dock ett fullständigt uppgivande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;av allt organiskt sammanhang i representationen. Det betyder ett&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;sättande av partierna mycket mera än nu i högsätet på icke bara den&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;kommunala utan även hela den samhälleliga samhörighetens bekostnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Redan föreningen av land och stad till gemensamma kretsar är av ondo,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; men ännu mera gäller detta, när man vill bryta sönder de enheter,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;som inom och av landstingen utbildats, och i stället skapa partielektorer&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;valda på precis samma grunder som andra kammaren. Vad blir kammarskillnaden,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; och vad blir första kammarens uppgift under sådana&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;förhållanden? Hela förstakammarproblemets lösning, som dock är aktuellt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;och av så synnerligen stor vikt för hela vår författnings vidare&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;utveckling, blir försvårad och fördröjd, och det vinnes ingenting genom &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;det kvacksalveriförslag, som kammaren nu synes beredd att taga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Vad utskyldsstrecket beträffar, skall jag här i dag icke ingå på&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;någon debatt om detsamma, då det föreligger motioner angående ut
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:23px;left:44px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Nr ö.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:26px;left:102px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;io&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:25px;left:281px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:64px;left:16px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Grundlags- skyldsstreckets införande, även om detta förslag antages. Men jag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.1em"&gt;anq sättet skulle d°ck vilja säSa ett Par ord darom- Man säger, att utskyldsstrecför &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;val av ket behova \l lcke&amp;gt; ty det finnes i regel icke i utlandet, ja, kanske icke&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;ledamöter i abs- JaS frågar: Varför skola vi svenskar föra in främmande seder?&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;riksdagens Vår författning är icke bara en av de äldsta i världen utan också en av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;(FortT)m’de sareSnaste&amp;gt; bäst utformade och högst fulländade. Vi ha ingen anledning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;att frångå våra nationella förhållanden och nationella tankar,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;om det icke visar sig, att det föreligger ett behov. Nu säger man dock’&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;att det är just, vad som är fallet, ty vi hava icke något behov av utskyldsstreckets &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;behållande, då vi numera använda införselinstitutet,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;och dessutom litet varstädes i de större verken ha intressekontor och&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;varjehanda sådana anstalter, som gorå att utskylderna bliva betalda. Ja,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;det är mycket, mycket sant, att det finnes mycket gjort, för att utskylderna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;skola bliva betalda. Men var och en, som varit verksam i det&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;kommunala, torde ge mig rätt i, att trots alla dessa åtgärder finnes ganska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;gott om restantier. Då kommer man med det andra skälet, att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;dessa restantier äro sådana, som komma från dem, vilka blivit oförskyllt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;betalningsoförmögna. Detta är också delvis sant, men det är icke&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;helt och hållet sant. Men, om det är sant, eller i den mån det är sant,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;finnes det icke något medel att motarbeta det. Jag vill påpeka, att i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;1909 års kungörelse finnes upptagen den bestämmelsen som ännu gäller,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; att avkortning av utskylder, för vilka någon häftar, medför rösträttens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;återvinnande, varemot avkortning på grund av fattigdom enligt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;samma 1909 års kungörelse icke medför rösträttens återvinnande. -— Om&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;man nu samtidigt ändrar fattigvårdsstrecket till likhet med det kommunala,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; så att man sålunda upphäver rösträttsförlusten på grund av häftande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;fattigvårdsunderstöd och endast binder rösträtten vid varaktigt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;omhändertagande genom försörjning, då finnes icke något skäl, varför&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;man icke skulle kunna låta avkortningsinstitutet verka i såväl det ena&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;som det andra av mig åsyftade fallet. Det kan med god vilja så ordnas,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; att den invändningen åtminstone i väsentlig mån förlorar sin udd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;I övrigt skall jag icke här upptaga tiden med att ingå på diskussion om&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;utskyldsstrecket. Den diskussionen kommer frigjord i annat sammanhang,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; vill jag tro.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;De ändringar, som det vilande förslaget i övrigt åsyftar att införa,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; särskilt kvinnorösträtten, kunna utan svårighet genomföras med&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ett nytt förslag, som göres vilande. Genomförandet fördröjes någon&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;tid, men den olägenheten är dock vida mindre än den att nu först antaga &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;ett förslag, vilket man ogillar, och som har så många och stora&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;brister, för att sedan taga itu med att reformera det olyckliga reformförslag,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; som man nu vill ha genomfört. Jag tror, att en sådan reform&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;skulle rycka grunden undan sig själv, och därför vill jag icke för min&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;del vara med därom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:950px;left:92px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Då nu utskottet avvisat mitt uppskovsyrkande, och ett fasthållande&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;av detta endast skulle verka förvirrande, och eftersom jag dessutom icke&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;är viss, att herr greven och talmannen kan upptaga det, då det icke före
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:34px;left:212px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:34px;left:549px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;11 Nr 6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:74px;left:31px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ligger i motion, ber jag, herr greve och talman, att härmed få yrka direkt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;avslag på det föreliggande vilande grundlagsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:156px;left:30px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Herr Ericsson, O 1 1 a s, A.: Herr greve och talman! Då man&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;inom det särskilda utskottet nr 3 vid urtima riksdagen 1918 kompromissade &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ihop grunderna för det författningsförslag, som nu föreligger&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;till definitivt antagande eller förkastande, tillkännagav jag för min del,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;att jag icke kunde vara med om att godtaga vissa delar av förslaget&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;och anmälde min reservation däremot, vilken jag även sökte försvara i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;kammaren. I denna reservation tillkännagav jag tillika såsom min bestämda &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;åsikt, att det varit riktigast, att, innan en så genomgripande&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ändring av vår författning som den föreliggande även första gången antagits,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; valmännen i val därom först blivit tillspöka. Denna min mening&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;delades av flere både inom det särskilda utskottet och inom riksdagen,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;men den vann ej tillräckligt gehör. Vår grundlag sörjer emellertid för,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;att man i dylika fall skall ha rådrum, och den har ett skydd emot, att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;vår konstitution skall kunna ändras under en för tillfället uppjagad&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;känslostämning eller genom någon överrumpling. Den ger rådrum för&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;besinning och eftertanke, då den föreskriver, att ändring av grundlag&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;kan ej första gången antagas annat än såsom ett förslag, vilket till den&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;lagtima riksdag, som efter förrättade nya val i hela riket till andra kammaren &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;först sammanträder, skall vila, för att då ånyo prövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Nu stå vi inför ett dylikt avgörande. Nu ha vi haft en tid på oss&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;till eftertanke och begrundande, huruvida det en gång, under ett säreget &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;tidsläge med uppjagad stämning, antagna författningsförslaget i sin&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;helhet är för vårt land gagneligt och nyttigt, och huruvida det förtjänar&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;att bliva konfirmerat eller om det bör förkastas. För den, som på allvar&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;sökt avläsa folkstämningen inom landet, råder intet tvivel därom, att det&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;övervägande flertalet av befolkningen icke kan gilla vissa delar av förslaget.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; Därom vittna bland annat de nyval till andra kammaren, som&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;senast ägt rum, vars resultat så tydligt som möjligt givit uttryck av gillande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;för den part, som hävdat den återhållande och försiktiga åskådningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;vid det föreliggande författningsförslagets antagande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Den viktigaste anmärkningen mot det föreliggande förslaget gäller&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;de nya bestämmelserna i § 16 riksdagsordningen, vilka stryka ett brett&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;streck över det s. k. utskyldsstrecket. Härom är så mycket talat och&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;skrivet, att jag icke behöver vidlyftigt orda därom. Jag vill endast&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;erinra om, att i den svenska rättsåskådningen har alltid ingått som ett&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;självklart moment, att rättigheter skola kompenseras av skyldigheter.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Och om denna sentens gäller i allmänhet och i det mindre, så borde&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;den vara oeftergivlig, då det gäller samhällsbyggnadens grundvalar.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Så mycket mer när man i vårt politiska liv nu kommit så långt, att man&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ger lika rättigheter åt alla välfrejdade medborgare, oavsett deras stånd,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;villkor och förmåga, bör det krävas att också alla fullgöra sina skyldigheter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;även i form av direkt skattebetalning till stat och kommun, synner
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:74px;left:566px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Grundlaysändringar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ang. sälle/&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;för val av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ledamöter i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;riksdagens&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;kamrar m. m&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;(Forts.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:29px;left:42px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Nr 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:33px;left:100px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:31px;left:281px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:69px;left:14px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;Grundlags- ligast som man nu söker uttaga skatten efter förmåga att kunna utföra&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;andringar densamma.    S    8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ang. sattet    „ ,    .....&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;för val av o Det kan omöjligen vara till gagn för samhället att giva den, som&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;ledamöter {åsidosätter sina skyldigheter för uppehållandet av samhällets verk och&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;riksdagens institutioner, lika rätt vid deltagandet i besluten därom som en, som off(Forts) &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;rar ar^ei-e&amp;gt; omtanke och medel för samhället och dess verksamhet.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;Och jag fragar: Ha vi moralisk rätt att emot flertalets mening gå med&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;på något sådant?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Jag kan^omöjhgen medverka till, att en bestämmelse i den riktningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;fastslås i våra grundlagar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Nu förstår jag, att ett ändringsyrkande på denna punkt mötes med&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;den invändningen, att ett bifall därtill skulle ha till följd, att hela det&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;föreliggande förslaget skulle ramla. Ja, tyvärr är denna anmärkning&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;riktig, och jag vet, att ett ändringsyrkande icke ens kan upptagas av talmannen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; ^ Man har således endast att välja mellan rent bifall till eller&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;avslag på det hela. Jag kan icke annat än beklaga detta förhållande,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;då så många vänta på att vissa delar av förslaget slutgiltigt varda antagna.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; Men ansvaret för detta måste läggas på dem, som drivit igenom &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;och kopplat in en så omöjlig bestämmelse som den påtalade. Det&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;är dock bättre att nu avslå hela författnings förslaget för att omedelbart&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;gorå om detsamma och rätta till det anmärkta, även om reformen därigenom &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;fördröjes något år, än att låta en sådan bestämmelse få inträda&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;i våra grundlagar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;På angivna skäl yrkar jag därför avslag på det föredragna författningsförslaget.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:608px;left:88px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Herr W ohlin:    Herr talman, mina herrar! Det har sagts, att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;man i närvarande tidsläge bör undvika upprivande politiska strider i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;vårt land. För att övervinna den ekonomiska krisen fordras ett samarbete &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;mellan alla lojala krafter. Arbetslöshetens stora fara hotar stora&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;delar av vår befolkning, och hänsynen till denna påkallar varsamhet&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;och försiktighet. För egen del har jag känsla för det riktiga i denna&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;tankegång. Nu är sannerligen icke tiden att träda fram till försvar&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;för politiska klassprivilegier eller reaktionära förslag i detta ords sämre&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;mening. Nyss återkommen från en resa i de östra randstaterna i Europa&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;har jag fått ett starkt intryck av den oro och den nöd, som alltjämt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;råder i världen, och vikten av att vi här i Sverige bedriva en försoningspolitik &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;inåt, samhällsklasserna emellan. Det har också varit&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;under trycket av denna känsla, som jag alltid varit anhängare av den&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;lika kommunala rösträtten. Den graderade röstskalan har dessutom, såsom&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;anföres i min motion, synts mig strida emot den svenska folknaturen&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;och vara hinderlig för en lycklig samhällsutveckling i vårt land. Mot&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;denna sida av den uppgörelse, som träffades mellan de stora politiska&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;partiernas ledningar i december 1918, har jag sålunda för min del intet&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;att invända, och jag har heller icke förmärkt, att man från något håll&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;inom riksdagen har rest invändningar häremot eller för närvarande har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:24px;left:210px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:23px;left:546px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;13 Nr ö.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:162px;left:560px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;kamrar m. m.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;(Forts.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:62px;left:22px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;någon tanke på att återinföra graderade röstskalor av förutvarande eller Grundlags
liknande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;art.    ändringar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ang. sattet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Detsamma gäller om den del av den stora uppgörelsen i december för val av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;1918, som rörde politisk rösträtt för kvinnor. Väl torde det finnas ett ledamöter i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;mindretal av oss här i kammaren, som ställer sig synnerligen tvivlande riksdagens&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;på lyckan av kvinnornas indragande i det politiska livet. Men icke&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;heller bland detta mindretal torde, såvitt jag kunnat utröna, finnas någon,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; som på grund av denna sin tvekan vill lägga några stenar i vägen&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;för de grundlagsändringar, som nu äro före. Att de fria bondegruppemas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;medlemmar äro beredda att godkänna principen om kvinnans&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;politiska rösträtt framgår ju tydligt av deras gruppmotion och det framgår &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;av samma motion, att dessa ledamöter av riksdagen alla skulle vara&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;beredda att i dag medverka till den kvinnliga politiska rösträttens införande,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; därest denna fråga förelåge så, att beslut kunde fattas i densamma,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; utan att man samtidigt därmed kränkte en rättsgrundsats, mot&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;vilken massprotest här har blivit rest. Denna rättsgrundsats rör, som&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;bekant, det s. k. utskyldsstrecket. Även om förhållandena nu äro allvarliga &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;och även om man icke kan stå till svars med att försvara politiska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;klassprivilegier av något slag, så har man dock rätt och plikt att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;vara trogen sin övertygelse, när det som här gäller icke ett privilegium&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;utan en rättsgrundsats. Vid uppgörelsen i december 1918 reducerades&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;för den kommunala rösträttens vidkommande utskyldsstrecket till ett&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;tämligen meningslöst rudiment, ett slags maskformigt bihang, som man&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;väl snart anser sig kunna skära bort likaväl som man låter det sitta&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;där, och det politiska utskyldsstrecket är i föreliggande förslag till ändringar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;i grundlagarna helt och hållet borttaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:599px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Först vill jag då vända mig mot dem, som hålla före, att den lika&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;kommunala rösträttens införande som en slags konsekvens fordrar jämväl &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;utskyldsstreckets slopande. Denna åsikt har verkligen understundom&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;gjorts gällande, senast under en remissdebatt i fredags i andra kammaren.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; Att jag för min del betraktar rösträttens graderande efter inkomstens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;storlek även vid kommunala val som otidsenligt, har jag redan anfört,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; och jag tror, att även de ärade ledamöterna av denna kammares&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;konservativa parti numera i allmänhet äro av samma uppfattning. Vi&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;äro alltså ense om den åsikten, att man bör godkänna principen, att medborgarens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;inflytande på allmänna angelägenheter skall vara oberoende&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;av hans inkomst- och förmögenhetsförhållanden. Den, som lever i små&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;ekonomiska förhållanden, bör med andra ord icke av detta skäl anses&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;äga mindre omdömesförmåga vid avgörandet av allmänna frågor än&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;den, som lever under bättre ekonomiska villkor. Lika litet som forna&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;tiders bördsanspråk böra i våra dagar finnas några politiska privilegier,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;grundade på penningens makt. Därför har man från vårt håll icke&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;heller rest några invändningar mot det politiska skattestreckets bort
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:951px;left:31px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;tagande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Med utskyldsstrecket återigen är det någonting helt annat. Sedan&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;skattskyldighet enligt gällande författningar fastställts för landets en
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:35px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Nr 5.    14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:22px;left:275px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:59px;left:6px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;''and nn a ar ^ samma författnmkar skattskyldiga medborgare, så innebär kravet&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;ang. sättet utskyldsstreckets bibehållande endast, att dessa medborgerliga skylför &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;val av digheter skola fullgöras, för att de medborgerliga rättigheterna skola&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;ledamöter i erhållas. Detta innebär ingen gradering av medborgarens politiska om
tar™dÖmesfÖrmåga &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.1em"&gt;0ch hans infl&amp;gt;''tande efter hans bättre eller sämre ekono(Forts.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;) niiska villkor. Det är icke ett offrande åt den moderna allhärskande&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;penningmakten, utan endast ett rättskrav, djupt rotat i folkmedvetandet.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;Herr Hildebrand har i sin reservation till betänkandet med förslag till&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;revision av fattigvårds- och utskyldsstrecken den 14 november 1918&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;klart uttryckt denna -tanke, då han säger: ”Allmänt spridd svensk uppfattning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;kräver även, att den, som ej fullgör sina skyldigheter mot det&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;allmänna, icke heller bör kunna göra anspråk på att såsom valman deltaga &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;i de val, vilka ytterst bliva bestämmande för statens eller kommunens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;styrelse. Denna uppfattning är i grund och botten både sund och&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;principiellt hållbar.”&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;Nu påstås det, att den mindre inkomsttagaren har svårare att betala &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;sina utskylder än den större och att utskyldsstrecket därför i alla&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;fall utgör en rest av en åskådning, enligt vilken rösträtten är beroende&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;av medborgarens ekonomiska ställning. Ohållbarheten av denna tankegång &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;framgår emellertid därav, att i vårt nuvarande svenska skattesystem &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;^skatterna i möjligaste mån ha anpassats efter vars och ens skatteförmåga.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt; Allteftersom den demokratiska utvecklingen fortskridit, ha&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;de skattefria avdragen ökats och progressiviteten i inkomstskatten&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;skäipts. Den indirekta beskattningen har i följd av penningvärdets&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;sjunkande alltmera reducerats i tyngd vid jämförelse med den direkta&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;beskattningen. . Och vad löntagarnas intressen vidkommer, så har förra&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;årets riksdag, i strid för övrigt mot bondegruppemas önskningar, antagit &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;en kommunal skattereform, som högst betydligt, ja, i många hänseenden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;i alltför hög grad, övervältrat den kommunala skattebördan på&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;den stora massan av landets mindre jordbrukare, oavsett om de äro&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;skuldsatta eller icke. När man betraktar denna utveckling och dessutom &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;konstaterar, hurusom industriarbetarklassen inom landet på åtskilliga^ &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;områden ryckt upp till eu ekonomisk medelklass vid jämförelse&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;med många andra grupper av löntagare, så kan man omöjligen dela uppfattningen,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt; att utskyldsstreckets bibehållande principiellt innebär bibehållande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;av något politiskt privilegium för större inkomsttagare. Läget&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;på vårt beskattningsväsendes område är nu så olika mot för endast tio&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;,1 femton ar tillbaka, att herr Staaff i denna dag skulle hava haft ännu&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;starkare skäl för sin ståndpunkt än då han vid 1904 års riksdag uttalade&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;sig till förmån för statsutskyldsstreckets bibehållande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Kan också, invändes det nu, vad jag här sagt vara riktigt för normala &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;förhållanden, sa finnas dock tillfällen av ekonomiska kriser, personliga &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;ekonomiska förluster samt i synnerhet arbetslöshet och sjukdom,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;då den bristande skattebetalnings förmågan är oförvållad och då utskyldsstrecket &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;sålunda kommer att drabba även plikttrogna och ordentliga &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;medborgare. Detta huvudargument mot utskyldsstrecket är ju se
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:27px;left:208px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:27px;left:545px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;15 Nr 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:67px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;dan gammalt väl känt. Härpå är då först att svara, att de ekonomiska Grundlagskrisema &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;och de personligen oförvållade ekonomiska förlusterna ofta&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;drabba näringsutövarna, icke minst jordbrukets utövare, lika hårt, om förtal av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;icke hårdare än löntagarna, så att det härvidlag verkligen icke är något ledamöter 1&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;klassintresse, som står emot ett annat klassintresse. Detsamma gäller riksdagens&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;om sjukdom, ty oförmåga att betala skatt på grund av sjukdom är&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;företeelse, som förekommer alldeles oberoende av yrkesutövning. Det&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;skulle då egentligen vara arbetslösheten, som mera träffar löntagarna&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;och särskilt industriens arbetare och som skulle göra utskyldsstreckets&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;bibehållande såsom ordentlighetsstreck särskilt obilligt gentemot landets&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;löntagare. I närvarande stund är det val också så, att det är med hänsyn &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;till denna fråga, den nu alltmera ökade arbetslösheten, som man&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;vill betrakta protesterna mot utskyldsstreckets borttagande mera som en&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;politisk demonstration än vad de dock i grunden äro: uttryck för en&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ärlig och djupt rotad övertygelse om rättmätigheten i detta streck.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Som min personliga åsikt vill jag då säga, att jag har ingenting att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;invända emot en prövning av frågan, i vad mån oförmåga att betala&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;skatt till stat och kommun, förorsakad av sjukdom eller av arbetslöshet i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;följd av driftsinställelse, bör föranleda en härav betingad revision av utskyldsstrecket.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; Herr Alexanderson har visserligen i den omförmälda&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;sakkunnigutredningen ansett ogörligt att särskilja självförvållad och&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;oförvållad uraktlåtenhet att erlägga utskylder till det allmänna och hans&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;utläggningar i detta betänkande äro mycket intressanta. Trots herr&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Alexandersons allmänt erkända skarpsinne nödgas jag dock anmärka,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;att jag ingalunda känner mig övertygad om oöverkomligheten att i administrativa &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;författningar fastställa vissa giltiga ursäkter för uraktlåten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;skattebetalning och sättet för dessas styrkande. Arbetslöshet i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;följd av driftsinställelse och härav föranledd utebliven skattebetalning&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;torde kunna konstateras och styrkas och arbetsoförmåga på grund av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;sjukdom, isynnerhet med hänsyn till sjukkasseväsendets framtida utveckling,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; likaså. Om den i Finland gällande bestämmelsen, att av kommunalstyrelse &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;styrkt medellöshet gäller som ursäkt, inskränker sig herr Alexanderson &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;till att förklara, att den är egendomlig och tydligen icke förtjänar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;att efterbildas, vilket synes mig vara ett något summariskt avfärdande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;av en utväg, som dock sedan femton år tillbaka praktiserats i ett&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;av våra grannländer. Och på den medelväg, som herr Hildebrand i sin&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;reservation föreslår och som fullt väl låter sig genomföra i vår lagstiftning,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; reflekterar sakkunnigmajoriteten och herr Alexanderson inte alls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Det kan emellertid ej nog starkt betonas, att beredvilligheten att i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;detta stycke gå kraven på en revision av utskyldsstrecket till mötes, enligt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;min uppfattning ovillkorligen förutsätter, att man på det håll, med&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;vilket man skulle få inleda förhandlingar och samarbete, anser den till&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;grund för utskyldsstrecket liggande principen som rättsgrundsats oomtvistlig.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; I den personligt skrivna motion, som jag framburit i ämnet,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;bär bibehållandet av det politiska utskyldsstrecket i dess nuvarande form&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;förordats, och jag har funnit, att i bondegruppernas gruppmotion samma&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:42px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Nr 5.    16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:22px;left:278px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:56px;left:5px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Grundlagsändringar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ang. sättet&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;för val av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ledamöter i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;riksdagens&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;kamrar m. in&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;(Forts.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:58px;left:85px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;kräy har framställts. Självfallet kan man nämligen i närvarande stund&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;icke ga in pa detaljerna i en revision av förbemälda slag, då det gäller&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;att resa motstånd mot ett av de tre stora politiska partierna gemensamt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;orordat totalt sönderbrytande av hela den rättsåskådning, varpå utskyldsstrecket &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;vilar.    b F&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;^.or    7''11 iaS ålägga, att man nog icke får blåsa upp frågan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;om Oförvållad oförmåga till skattebetalning till alltför stora dimensioner&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;Det vida overvagande antalet av dem, som häfta för oguldna utskylder&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;ti 1 stat och kommun, utgöres med all säkerhet av skatteskolkare, vilka&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;icke skulle kunna anföra någon giltig ursäkt för den försummade skatteinbetalningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;Man måste upprätthålla den stora och viktiga grundsatsen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;och, liksom i så många andra fall här i världen, icke fästa sig vid&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;undantagen, och man får tills vidare, intill dess att en allmän och saklig&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;revision hinner i framtiden verkställas, finna sig i att ett procentiskt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;mindre antal skattskyldiga, som oförvållat brustit i skattebetalning dela&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;de forras ode och gå valrätten förlustiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;Vidare har det sagts, att om man borttager skattestrecket, så medför&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;utskyldsstreckets bibehållande att ett stort antal medborgare, särskilt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;kvinnor, bil röstberättigade, vilka icke ha någon skyldighet till stat och&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;-ornmun, medan ett visst antal skattskyldiga stupa på utskyldsstrecket,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;mahanda av orsaker, som äro ursäktliga. Med den grunduppfattning&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;on]1 utskyldsstreckets karaktär, som jag här företräder, innebär emellertid &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;detta förhållande icke någon som helst inkonsekvens. Den som enligt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;gällande författningar icke har någon skatteplikt, han har icke brustit&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;1 sina skyidigheter gentemot det allmänna. . Vämpliktsstreckets av alla&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;forordade bibehållande är för övrigt nog som bevis för att skattestreckets &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;slopande icke bör draga med sig även utskyldsstreckets. Såväl kvinnorna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;som de från värnpliktens fullgörande frikallade männen skola ju&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;aka rösträtt, men värnpliktige, som icke fullgjort vederbörande vämphktsovnmgar,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt; äro jämväl enligt liberal och socialdemokratisk uppfattning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;därmed diskvalificerade såsom valmän.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:701px;left:82px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;Efter detta kan jag saklöst lämna åsido alla utläggningar om antalet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;skattskyldige, som falla på utskyldsstrecket i den ena eller andra formen,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt; och alla därpå grundade politiska kalkyler. Dessa siffror ha helt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;enkelt intet som helst sammanhang med den principiella rättsfråga, varom&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;det nu rör sig. Öet är visserligen ett faktum, att det procentiska’ antalet&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;av dem, som stupa på utskyldsstrecket, är vida större bland löntagarklassen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;an bland hemmansägarklassen, ett förhållande, som är betecknande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;så tillvida som det visar, att landets bönder, såsom så ofta sagts, av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;ålder aro de ordentligaste skattebetalarna i vårt land. Men detta förhållande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;inverkar icke på min ståndpunkt. Att man infört ett system med&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;införsel 1 lon har ej heller enligt min uppfattning något sammanhang&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;med den föreliggande frågan, då rösträtten, såsom även i herr Hildebrands &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;reservation anmärkes, icke bör betraktas såsom något medel till&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;utskylders indrivning. Kravet på att de medborgerliga rättigheternas&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;utövande skall ha till förutsättning de medborgerliga skyldigheternas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:35px;left:219px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:36px;left:555px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;17 Nr f».&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:76px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;fullgörande, är ett gemensamt krav för alla ordentliga skattebetalare, Grundlagsvilken &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;yrkesutövning de än må ha. Och insikten om det rättmätiga i ändringar&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;denna vår fordran på utskyldsstreckets bibehållande påträffas faktiskt val ‘av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;även inom stora lager av industriarbetarklassen. Över huvud taget är ledamöter i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;denna klass i mångt och mycket, efter vad jag funnit, mera sansad och riksdagens&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;förståndig än en och annan av dess nuvarande, tillfälliga representanter*0^0^ m: m&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;här i riksdagen, ett intryck, som ligger till grund för min alltjämt hysta v ''&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;förhoppning om en framtida god sammanlevnad mellan samhällsklasserna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;i vårt land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Det skulle nu vara åtskilligt att säga om eu annan sida av den&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;mindre lyckliga uppgörelsen i december 1918, nämligen om förstakammarfrågan.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; Jag har övervägt, huruvida jag skulle i denna stund taga&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;upp detta ämne till behandling, men jag har stannat vid att avstå därifrån,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; då det möjligen senare under riksdagen blir tillfälle att återkomma&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;härtill. Det må här vara nog med protesten mot det föreliggande grundlagsändringsförslaget,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; i den mån det gäller utskyldsstreckets utplånande&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ur vår svenska grundlag. Endast den allmänna slutreflexionen vill jag&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;tillåta mig, att detta uppoffrande av en gammal svensk rättsgrundsats&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;aldrig skulle ha ägt rum, därest de konservativa idéerna 1 Sverige försvarats &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;av ett parti, fritt från de förbindelser med storfinansen och storindustrien,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; som utgjort den största svagheten hos det i övrigt så viljekraftiga &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;och målmedvetna nationella partiet i denna kammare. Om de&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;båda andra stora partierna behöver jag i detta sammanhang icke tala,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;tv på dem har man, då det gällt den svenska författningen, icke ställt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;samma förhoppningar, ja, på ett av dem har man överhuvud taget icke&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;alls ställt några förhoppningar. Den stora svenska medelklassen på&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;land och i stad förstår att i tid gå mognade folkkrav till mötes, som&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;icke strida mot de sunda tänkesätten inom nationen. Den gripes emellertid &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ej heller av panik inför revolutionshot av vilket slag det vara må,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;och den vet att säga sitt bestämda nej, när framstormande folkrörelser&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ställa fordringar, som gå över billighetens och rättvisans gränser. Gud&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;give, att den svenska konservatismen snart måtte frigöra sig från storfinansen,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; ty annars går det illa för vårt land i den tid, som kommer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Det vore naturligtvis ett sätt att här icke göra något yrkande, utan&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;helt och hållet överlåta ansvaret för vad som dess värre sannolikt kommer &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;att beslutas på dem, som bära ansvaret för att frågan ligger i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;det läge, där den nu ligger. Detta med tanke på att senare under riksdagen,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; när konstitutionsutskottet har behandlat motionerna om utskyldsstreckets &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;återinförande, rösta för en sådan lösning. Jag finner det emellertid &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;icke förenligt med vad min övertygelse bjuder mig att förfara på&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;sådant sätt. Den rättsgrundsats, varom nu är fråga, är för mig av den&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;betydelse, att den fullt motiverar en avslagsståndpunkt. Men jag vill&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;betona, att det är denna och endast denna punkt i det vilande grundlagsändringsförslaget,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; som motiverar denna avslagsståndpunkt. Jag ber&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;alltså, herr greve och talman, att i anledning av vad jag nu anfört få&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;yrka avslag å det vilande förslaget till grundlagsändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1035px;left:68px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Första kammarens protokoll 1921. Nr 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:45px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Nr 5.    18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:45px;left:267px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:85px;left:-2px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Grundlagsändringar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ang. sättet&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;för val av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ledamöter i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;riksdagens&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;kamrar m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;(Forts.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:85px;left:83px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:40px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Herr Alexanderson:    Herr talman, mina herrar! Den dis
kussion,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-left:40px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; som hittills har förts i det föreliggande ämnet, har ju i viss&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;mån haft den karaktären, att den föga har berört det dock utan jämförelse &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;viktigaste i den stora reform av vårt politiska skick, som vi nu&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;stå i begrepp att slutligt genomföra, jag menar kvinnornas tillträde&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;till vårt politiska liv. Jag skall icke heller beröra den saken vidare;&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;men, då jag ändå av annan anledning begärt ordet, finner jag, att här&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;från denna talarstol bör ges uttryck åt en varm förhoppning om, att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;denna stora och för hela vårt samhälles framtida liv betydelsefulla reform &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;måtte bliva av den fruktbärande verkan för detta liv, som vi alla&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;hoppas och önska, och ätt det måtte ge en insats av idealitet i detta&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;liv, som i synnerhet de senare åren ha givit oss anledning att särskilt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;efterlängta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:40px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Jag blev närmast uppkallad av det angrepp på borttagandet av utskyldsstrecket,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; som flera talare ha gjort. Innan jag emellertid kommer &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;in på den saken, får jag kanske med ett par ord beröra de mera&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;allmänna och formella synpunkter, som den förste ärade talaren, min&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;bänkkamrat, har lagt på ärendet i dess helhet. Jag kan icke neka till,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;att man vid anblicken av konstitutionsutskottets utlåtande ju blev något&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;förvånad att finna införd en reservation av den art, som han hade avgivit.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; Man blev icke mindre förvånad att höra honom här i talarstolen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;yttra en tvekan, huruvida hans nu i kammaren framställda yrkande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;om uppskov skulle, då det icke motionsvis framställts, av talmannen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;kunna befinnas möjligt att upptaga. Med de studier, som&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;den ärade talaren ju visade sig ha gjort av vårt riksdagsliv från skilda &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;tider, från 1840—50-talet o. s. v., förefaller det mig, att det varit&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;honom ganska lätt att se, att den uppfattningen inom riksdagen hittills&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;icke har betvivlats, att å ena sidan det är konstitutionsutskottets enkla&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;plikt att endast anmäla de redan vilande grundlagsförslagen, och att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;av grundlagen icke kan hämtas någon som helst hemul för den åtgärd,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; vartill herr Reuterskiöld ville locka konstitutionsutskottet, men&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;att å andra sidan enligt 64 § riksdagsordningen någon motion ingalunda &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;är behövlig, utan att kammaren på under debatten väckt yrkande,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; vilket så många gånger förut skett och av talmannen upptagits&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;till proposition, kan besluta, om den så vill, det uppskov, med vilket &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;konstitutionsutskottet som sådant visserligen icke har något att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;gorå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:40px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Efter dessa formella frågor vill jag också beröra den av den&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;ärade talaren väckta frågan, huruvida den nuvarande riksdagen må&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;anses bunden att honorera den förbindelse, som de vid urtima riksdagen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;1918 och lagtima riksdagen 1919 befintliga stora partierna, omfattande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;i det närmaste hela riksdagen, ingingo rörande vissa reformer av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;vårt kommunala och statliga liv. Då han här så högt proklamerade,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;att någon sådan bundenhet icke existerade för den sittande riksdagen,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; vill jag blott därtill anmärka, att därmed är ju intet annat sagt,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;än att om riksdagen fattar ett beslut i annan riktning än om bifall till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:43px;left:216px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:45px;left:553px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ly Nr f*.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:83px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;det föreliggande förslaget, så är detta statsrättsliyt giltigt — och det Grundlagsär &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;ju heller ingen som har betvivlat! En annan sak är, huruvida detta öndnngar&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;är politiskt-moraliskt möjligt, så länge i riksdagen fortfarande det be- f^vafav&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;stämmande inflytandet utövas av de stora partigrupperingar, som traf- ledamöter i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;fade en uppgörelse 19x8 av den art och innebörd, att en de! genast riksdagens&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;genomfördes och en del förklarades skola komma till genomförande, kamrar m. m.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;så fort det vore möjligt att med iakttagande av den för grundlagsänd- (r''orts )&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;ring föreskrivna form och ordning vidtaga den. Det är ju lika klart,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;att någon möjlighet att gå ifrån den förbindelsen med bibehållen politisk &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;heder icke kan finnas för dessa stora politiska organisationer,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;och det är ju också fullkomligt säkert, att man icke på något av dessa&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;håll reflekterar på något för hela vårt framtida politiska livs vidare utveckling &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;så oerhört fördärvligt, som ett svek mot en sådan överenskommelse &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;skulle innebära.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Jag vill icke lämna oanmärkt, att det gjorde ett pinsamt intryck,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;då en av dem, som hade sin plats i 1918 års urtima riksdags särskilda&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;utskott och som deltog i denna överenskommelse, herr Öllas Ericsson,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; här i dag likvisst ansåg sig berättigad att yrka avslag. Det är&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;icke obekant, att denne utskottsledamot till det 1918 avgivna utskottsbetänkandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;fogade en reservation i likhet med vad åtskilliga andra&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;ledamöter av utskottet gjorde. Men det betydde ju endast, att han&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;liksom vissa andra reservanter begärt att få framföra till kamrarna,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;att de endast därför, att de ansågo läget därtill tvinga dem, gått med&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;på överenskommelsen i vissa delar, och att det visserligen icke stämde&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;med deras egentliga, sakliga uppfattning om huru det borde i de delarna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;vara. Men dessa reservationer voro till följd därav också i överensstämmelse &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;med den genom överenskommelsen grundlagda förpliktelsen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;så avfattade, att de icke inneburo något yrkande; och&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;mycket riktigt framställdes icke heller varken av herr Ollas Ericsson &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;eller någon annan något yrkande i kamrarna beträffande&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;utskyldsstrecket. Detta var förutsättningen i överenskommelsen för&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;att en dylik reservation skulle få avgivas. Det framställdes icke&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;något yrkande, säger jag, vid 1918 års urtima riksdag i denna&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;kammare beträffande utskyldsstrecket. Det gällde då närmast det&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;kommunala. När vi vid 1919 års riksdag kommo till det politiska utskyldsstrecket &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;— och det är om detta det i förevarande fall ensamt är&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;fråga — framställdes det icke blott intet yrkande, utan det blev&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;icke ens föremål för diskussion, tydligen därför, att man, såsom också&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;tydligt framgår av dokumenten från den urtima riksdagen, ansåg konsekvensen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;här ligga fullkomligt klar. Icke desto mindre har herr&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Ollas Ericsson, numera övergången till annat parti, i dag ansett sig&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;frikallad från skyldigheten att bidraga till att överenskommelsen i de&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;delar, där den ännu icke är genomförd, blir genomförd. Jag har icke&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;kunnat lämna oanmärkt ett sådant förhållande, men jag vill naturligtvis &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;som sagt ingalunda draga några slutsatser, att han därmed skulle&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;kunna draga med sig ens en så betydande del av kammarens ledamöter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:23px;left:31px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Nr 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:27px;left:90px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:24px;left:271px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:6px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Grundlags- att det kan göra något mera pinsamt intryck av ett mera allmänt bean &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;g sätt c t Sån£et brott mot den träffade överenskommelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;för val av Jag kommer då till själva sakfrågan om slopandet av utskyldsriksdaaem &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;strecket’ som har uppkallat samtliga föregående talare till kritik. Tåg&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;kamrarw”merinrar först om&amp;gt; att beträffande utskyldsstrecket intogo de tre huvud(Forts.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;) partierna under åren före år 1918 var sin särskilda ståndpunkt. Högern &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;och socialdemokraterna voro ense därutinnan, att de ansågo det&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;vara omöjligt att göra skillnad mellan s. k. skatteskolkare och dem,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;som oförvållat blivit oförmögna att betala sin skatt; men härav drog&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;högern den slutsats att strecket måste i hela dess vidd bibehållas, socialdemokraterna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;åter den slutsats, att det måste helt och hållet avskaffas.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; Inom det liberala partiet funnos de, som också lutade åt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;sistnämnda uppfattning, men flertalet inom partiet hade återigen den&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;uppfattningen, att ett särskiljande nog skulle låta sig göra, och att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;detta vore den rationella lösningen. Denna uppfattning vann andra&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;kammarens bifall för något år sedan och i anledning därav tillsatte&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;regeringen en kommitté av fyra personer — tagna från de tre stora&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;partierna — som närmast hade i uppdrag att verkställa utredning, huruvida &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;och i så fall på vad sätt en sådan åtskillnad mellan förvållat&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;och oförvållat utskyldsresterande skulle kunna äga rum. Av denna&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;kommitté var jag ledamot och dess ordförande, något som nyss givit&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;herr Wohlin anledning att ange dess avgivna betänkande såsom mitt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;och de angivna åsikterna som mina, liksom om jag varit ensam om&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;dem. Jag ber få erinra om, att kommittén dessutom omfattade en&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;högerman, herr Hildebrand, en lantman ur det liberala partiet, herr&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Janson i Kungsör, och socialdemokraten Viktor Larsson; och vidare&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;ber jag att få erinra därom, att vi efter grundlig undersökning samtliga &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;blevo ense om, att något skiljande av ifrågasatt art mellan olika&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;utskyldsresterande icke läte sig praktiskt genomföra. Vad särskilt angår &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;högerreservanten, herr Hildebrand, som nyss citerats här av herr&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Wohlin i annan del, gav han åt denna mening, i sin reservation, starkare &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;uttryck än vi andra. Han förklarade sig finna det alldeles uppenbart,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; att någon dylik uppdelning icke kunde äga rum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Vad händer nu? Jo, följande!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Sedan det liberala partiet fått den utredning, på vilken det yrkat,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; och sett det utrett och klarlagt, hurusom den önskade uppdelningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;verkligen icke låter sig praktiskt genomföras, så frånfaller det&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;naturligtvis sin förra ståndpunkt och har då att välja emellan: skall&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;följden bli, att även de oskyldigt resterande skola drabbas av rösträttens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;förlust, eller skall skattestrecket bort? Det liberala partiet har&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;intagit den ståndpunkten, att då måste skattestrecket bort, och jag tror,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;eller rättare, är varmt övertygad om, att de utan jämförelse bättre&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;skälen tala för denna ståndpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;På högersidan åter, där man av gammalt har ansett det ogörligt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;att verkställa en sådan uppdelning, uppkommer nu, sedan man fått&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;sin åsikt till fullo bestyrkt genom en omfattande och, jag vågar på
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:33px;left:220px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:37px;left:552px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:33px;left:587px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Nr 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:73px;left:38px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;stå, ganska noggrann utredning, den ”åsikten”, att det där i alla fall C rundlag snog &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;låter sig göra! Utan försök att kritisera de premisser och de särskilda &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;slutsatser, varav utredningen överflödar, säger man bara på all- f^Val av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;mänt känn, att ”det nog går ändå”, det som man förut trodde icke ledamöter i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;skulle gå och det som man nu genom betänkandet ”fått papper på”, riksdagens&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;— fått bestyrkt att det icke går. Det var den ståndpunkt herr Lind- kamrar m.m&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;man intog vid 1918 års urtima riksdag och med honom andra ledamö- ''    ''&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ter av högern, reservationsvis. Denna ståndpunkt har också intagits&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;av jordbrukaregruppernas målsmän. Den kom fram redan vid 1918&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;års urtima riksdag i de anföranden, som då höllos av herr Olsson i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Kullenbergstorp och herr Nilsson i Vibberbo.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Beträffande samtliga förfäktare av denna mening kan man säga,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;att såväl under utskottsbehandlingen som under kammardebatterna de&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;blevo fullkomligt svaret skyldiga på frågan: Nå, hur skall det gå till?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Vilken väg vilja ni anvisa, som i detta fall skulle vara på något sätt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;tillfredsställande? I stället har man åter och åter sagt:    Åja, det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;reder sig nog, det går nog! Man vill, som herr Wohlin nyss, ha en&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;allmän ”saklig revision” i framtiden av frågan. Men det får jag säga,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;att när man nyss fått en utredning i saken, så torde det kunna begäras,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;att man skulle prestera någon som helst saklig kritik av den utredning,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;som sålunda redan gjorts och i vilken det sannerligen icke bara givits&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;uttryck åt enviss mening, utan där i detalj granskats de olika möjligheter,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;som synas framställa sig, och i detalj klarlagts vari svårigheterna bestå.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; Man kunde begära, att denna utredning först skulle bli bemött innan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;man bara slungade ut de orden, att ”framdeles” skola vi be få&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;”saklig utredning” av frågan. Men ett sådant bemötande, det är vad&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;som icke har gjorts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Ehuru man alltså från jordbrukaregruppernas sida tidigare ställt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;sig på den ståndpunkt, att det verkligen bör göras skillnad mellan olika&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;slag av skatteresterande, hörde vi nyss den ärade talaren på Malmöhusbänken &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;förklara, att han för sin del tills vidare lugnt prisgåve de&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;oförskyllt resterande. Den ståndpunkten ha som sagt icke hans meningsfränder &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;tillförene intagit. Herr Olsson i Kullenbergstorp har för&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;sin del lagt mycken vikt på, att en åtskillnad måste göras, och herr&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Nilsson i Vibberbo sade vid 1918 års urtima riksdag, att han vore alldeles &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;ense med utskottet därom, att det icke fick ske, att man förvägrade &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;dem rösträtt, som oförvållat icke kunnat betala sina utskylder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Emellertid, alldeles utan svar på frågan, hur det nämnda särskiljandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;skulle gå till, är man ju numera icke. Herr Nilsson i Vibberbo&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;antydde verkligen redan 1918, hur han tänkt sig saken. Han yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;”Det vore ingen svårighet att åstadkomma en sådan ordning. Ty&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;den person eller myndighet, som har eller får i uppdrag att bestämma,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;när det kan anses att det är fattigdom eller när det är andra oförvållade &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;omständigheter, som lägga hinder i vägen för en person att fullgöra &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;sin skatteplikt till samhället, kan väl också utreda, när solkning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;föreligger och säga ifrån, att skolkaren ej får rätt att rösta.”&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:37px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Nr 5.    22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:273px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:54px;left:12px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Grundlags- Den ärade talaren föreställde sig tydligen, att det finns en myndighet,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.1em"&gt;andr''sättet SOm ''lar att re(la ut&amp;gt; huruvida det är ”fattigdom” eller ”andra oföriör &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;val av vållade omständigheter”, som föreligga som skäl till resterandet. Han&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;''ledamöter i tycks vidare menat, att ”fattigdom” innebär oförvållad underlåtenhet att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;riksdagens betala skatt, samt att man nu bara också bör göra den tillämpningen,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;*Tpor T: ™ att &amp;lt;len m&amp;gt; stiska ”myndigheten” då också får bestämma, att veder’orls &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;'' börande får, resp. icke får rösträtt. Det föreföll mig, som om herr&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Reuterskiöld nyss skulle varit inne på en något liknande tankegång,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;då han gick ut från avkortningsinstitutet och antog, att det skulle kunna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;leda till något resultat. Han har vid sina studier i den till vallagen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;knutna 1909 års kungörelse funnit, att om avkortning äger rum&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;på annan grund än fattigdom, så hindrar detta ej rösträtten. Alltså,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; säger herr Reuterskiöld, man gör det enkla tillägget, att även när&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;avkortning ägt rum på grund av fattigdom, så bör det icke hindra&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;rösträtten, och allt är väl. Ja, toge man detta uppslag på allvar, betydde &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;det ju, herr Reuterskiöld, att man stryker skattestrecket! Ty vilka &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;är det, som falla för skattestrecket? Jo, det är naturligtvis just de,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;i fråga om vilka avkortning redan skett eller i sinom tid kommer att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;ske på den grund, att vid försök till utmätning befunnits, att de sakna&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;utmätningsbara tillgångar; avkortningsåtgärden är ett uttryck för uppbördsmyndigheternas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;uppfattning, att i det förevarande fallet varken&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;genom införsel eller genom förnyat utmätningsförsök något finnes att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;få. Har man infört denna av herr Reuterskiöld föreslagna regel, så&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;har man alltså i princip strukit utskyldsstrecket; man har visserligen&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;gjort det i en sådan form, att skatteresterandet suspenderar rösträtten&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;tills avkortningen hunnit ske. Om någon som helst sållning mellan&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;oförvållat och förvållat resterande har man naturligtvis‘icke alls fått.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Uppbördsmyndigheterna ha skyldighet att indriva skatt av envar som&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;har några medel. Vad man åsyftar, när man skiljer mellan förvållat&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;eller oförvållat resterande, är ju icke en åtskillnad mellan dem som&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;vid mdrivning ha eller icke ha utmätningsbara tillgångar. Utan man&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;åsyftar att skilja mellan legitima och icke legitima anledningar till,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;att den skattskyldige för närvarande icke har några utmätningsbara&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;tillgångar att betala skatten med och att han ej heller betalat den frivilligt.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; Hela förslaget, vare sig sådant det framställts av herr Nilsson &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;i Vibberbo eller av herr Reuterskiöld, måste alltså betecknas som&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;fullkomligt dödfött.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Herr Wohlin gjorde nyss gällande, att av herr Hildebrand skulle&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;ha framkastats ett annat förslag till lösning av problemet. Detta är&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;icke riktigt så till vida som herr Hildebrand tvärtom utgått från och&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;skarpt betonat omöjligheten att göra skillnad mellan den ena och andra &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;typen skatteresterande. Vad han föreslog var något i samma&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;riktning som den väg varpå man ifråga om de kommunala utskylderna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;gick fram vid 1918 års kompromiss, nämligen att låta det bero&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;på att något av de senare årens utskylder är betalt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Om herr Wohlin själv gäller, att icke heller han hade något som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:7px;left:224px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:5px;left:558px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;23 Nr [&amp;gt;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:42px;left:36px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:22px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;helst att erinra emot den utredning, som presterats och som han tydligen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;hade ordentligt läst. Han förklarade bara, att han ändå icke vore&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;övertygad! När jag hörde honom avge denna förklaring stod för min&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;blick en liten vision. I trots av den maskulina kraft som den ärade&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;talaren utvecklade kom jag ovillkorligt att tycka mig se och höra det&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;hedervärda fruntimret, som i den zoologiska trädgården inför anblicken &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;av en levande giraff trosvisst utbrast:    Äsch, inte finns det så’na&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:22px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;djur inte!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:22px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Det är nog i grunden icke riktigt så, att man har någon verklig&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;tro på att någon utväg till "reform” av strecket skall kunna anvisas,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;utan det hänger nog rätt mycket mera på den motivering, som herr&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Olsson i Kullenbergstorp så ärligt gav år 1918 och som man i själva&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;verket kan höra skimra igenom även hos de ärade talarna av i dag&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;och som lyder så: Bland mina valmän, bland de kretsar, som jag här&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;närmast representerar, är det en inrotad känsla, att utskyldsstrecket måste &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;vara kvar. Jag har sagt det — sade herr Olsson i Kullenbergstorp&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:22px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;__ på valmöten flera gånger, och mina valmän äro allmänt övertygade&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:22px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;om det; jag kan alltså helt enkelt icke rösta bort detta streck. Men&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;denna hänvisning till en viss stämning bland ”folket i bygderna”, i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;trots av en undersökning hur saken verkligen vid närmare prövning&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;ställer sig, det är ju dock intet annat än den ståndpunkt, som intages&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;av en i skämtpressen känd person, herr Bengtzén, som ideligen hänvisar,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt; i stället för till sakskäl, till uppfattningen bland hans valman&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;och hur de skulle reagera mot ett frånfallande av en för dem kär gam
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:45px;left:577px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Grundlatjsändrint/ar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ant/, sättet&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;för val av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ledamöter &amp;lt;&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;riksdagens&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;kamrar m. in.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;(Forts.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:543px;left:45px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;mai åsikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Vid 1919 års riksdag deltog en representant för jordbrukaregrupperna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;i behandlingen av det ärende, vars slutakt vi i dag bevittna. Det&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;var herr Hedlund i Östersund. Icke heller han fann det möjligt att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;avge en reservation, som innebar en hemställan till kammaien. ^ Icke&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;heller han eller någon av hans kamrater kom sig för eller ansåg sig&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;kunna ens framställa något yrkande om att utskyldsstrecket skulle bibehållas.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt; Det var väl förmodligen då alltför nära 1918 års riksdag och&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;vad som då hade förekommit. Nu tyckes man antaga, att efter ett&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;par år väl denna fråga skulle kunna tagas upp igen, som om den aldrig&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;varit på allvar behandlad, undersökt och granskad. Den arade talaren &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;på Malmöhusbänken ställde sig på den ståndpunkten, att här i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;själva verket föreligger en så klar, en så odisputabel rättsprincip, att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;för den allt annat måste vika, även de ”mindre orättvisor”, som skulle&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;kunna bliva en följd av dess hänsynslösa tillämpning. Låt vara att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;det är åtskilliga tusen personer, som oförskyllt tappa sin- rösträtt 1 kraft&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;av en bestämmelse sådan som om det nuvarande utskyldsstrecket, säger &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;herr Wohlin; principen är ändå av en så hög valör, att denna bila&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;olycka får tagas med på köpet. Vilken är då denna princip ? Jo, det&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;är den princip, som herrarna gång pa gång uttryckt så, att mot rättigheter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;skola också svara skyldigheter”. Den som icke fullgör sina&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;skyldigheter mot det allmänna, han äger icke heller några rättigheter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:33px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;\’r 5.    24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:271px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:55px;left:4px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;Grundlags- mot det allmänna. Ja, den låter så utomordentligt bra, denna prinZTsättet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.1em"&gt;Cip’ när man läg&amp;amp;er/ram den i form av denna allmänna fras; men&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;för val av Ja&amp;amp; har icke hört någon kritik riktas mot de erinringar, som blivit&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;ledamöter i framställda därom, att man ju icke tillämpar den principen i en mängd&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;riksdagens andra fall. Det finnes många andra sätt att brista i medborgerliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.1em"&gt;(Forts''r skyldlgheter än att just underlata att betala skatt eller undandraga&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;sig sin värnplikt. Det finnes många sätt, som måste mycket hårdare &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;bedömas. Man kan begå brott mot allmän lag, varför man blir&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;ålagd t. o. m. ganska högt frihetsstraff, utan att det har denna verkan.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;Icke ens ett ådömande av tvångsarbete, ett konstaterande således av personens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;mindre hedervärda levnadssätt ådrager honom, sedan han bara&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;kommit 1 åtnjutande av sin personliga frihet igen, någon som helst&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;förlust av den politiska rösträtten. Se vi på skatteområdet, vill jag&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;erinra därom, att den som bedrager staten på skatt, t. ex. genom att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;smuggla in varor eller genom att deklarera falskt, och som blir fast&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;för detta, blir överbevisad om och dömd för detta, han har ändå sin&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;rösträtt. Och jag vet icke att någonsin någon i detta land har känt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;sig sa föiorättad av detta, att han yrkat på som eu nödvändighet, att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;detta måste ändras. Det finns verkligen länder, som bygga sin lagsbftning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;på att vissa brottslingar, för lösdriveri dömda o. s. v., icke&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;få rösträtt. Det gäller i Frankrike och ett par andra länder; men man&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;har icke, trots det gamla exemplet från detta land, reflekterat på att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;överföra det till övriga länder och icke heller till vårt land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Det verkliga förhållandet är naturligtvis det, att i ett land med&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;allmän rösträtt skola medborgarna hava sina allmänna medborgerliga&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;rättigheter. De skola a andra sidan också fullgöra sina skyldigheter&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;och skola tillhållas att fullgöra dessa skyldigheter. Men därav följer&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;icke nödvändigt, att med underlåtandet av en viss av dessa skyldigheter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;förknippas just förlusten av en viss av dessa medborgerliga rättigheter.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt; Det konsekventa genomförandet av den nämnda s. k. principen&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;skulle leda till, att våra rösträttsregler och andra regler om medborgerliga &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;rättigheter i en hel del andra fall omstöptes på ett sätt, som icke&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;vore så lätt att nu överblicka. Därför är det icke så, att den där&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;principen är av denna djupa, oemotståndliga rättvisa, som man tror.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Däremot kan man ju möjligen resonera mera rent praktiskt och säga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;I det här fallet är det fråga om en ganska stor grupp av medborgare,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;som utövar inflytande på landets politik, fast de undandraga sig de&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;kostnader, som kunna bli en följd av den politik, som de själva ha hyllat.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; Och detta kan ha riskabla följder för samhället. Undersöker man,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;hur det förhåller sig i verkligheten, skall man nog finna, att värdet av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;denna argumentering reduceras rätt så betydligt. Det kan man ju&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;förstå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Men man kan däremot icke fortsätta med att tala om denna grundsats &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;om en ”oemotståndlig och obestridlig rättfärdighet”, som finge&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;betinga, som finge ursäkta, att den i tillämpningen medför en orättfärdighet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;mot ett stort antal av landets medborgare. Och det gör det nu
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:28px;left:211px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:27px;left:547px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;25 Nr 6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:67px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;varande utskyldsstrecket. Det gör varje utskyldsstreck, där man ej Grundlagsliar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;genomfört den för övrigt omöjliga uppgiften att rättvist sålla. Och,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;mina herrar, har man givit sig in på detta, att sålla, har man beslutit ^''vai av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;sig trots allt för en mer eller mindre otillfredsställande metod att skilja ledamöter i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;agnarna från vetet — som herr Lindman uttryckte sig — att skilja riksdagens&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;mellan skolkarna och de oförvållade skatteresterarna, då har man därmed &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;också uti den bestämmelsen, att en viss person skall hänföras till&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;skolkarna, lagt in någonting som alldeles särskilt prickar honom inför &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;övriga medborgare. Har man gått ifrån regeln, att överhuvud alla&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;obetalda utskylder för vissa år tillbaka skola medföra förlust av rösträtten,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; och ställer sig i stället på den ståndpunkt, att endast de verkliga &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;skolkarna skola uteslutas, då blir beslutet i det enskilda fallet,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;beslutet beträffande en viss person, att han uteslutes, en prickning av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;mycket allvarsam art. Den som kan säga sig hava blivit orättvist hänförd &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;till agnarna, till dem som äro kvarlåtna och icke upptagna, han reagerar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;med alldeles särskild styrka mot den uteslutning från att anses&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;som ordentlig medborgare, som ligger i denna åtgärd. Således, ju&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;längre man går in på försöket att göra en skillnad efter personlig värdighet,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; desto ömtåligare blir saken, desto högre måste man ställa anspråken &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;på, att denna sållning anordnas så, att den i de konkreta fallen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;verkar rättvist.__Eljes får man ett, låt vara måttligt, antal perso
ner,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; som känna sig i sina rättigheter så starkt kränkta, att reaktionen&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;däremot kommer att få följder, som ingalunda bliva för samhällsordningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;lyckliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Jag vill slutligen peka på en annan sida av saken, som ingen av de&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;ärade talarna berört. Den ärade talaren på Malmöhusbänken sade, att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;det för honom icke komme an på, om det var litet flere eller färre som&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;orättvist uteslötes genom strecket; principen vore så helig, att han ej&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;brydde sig om att giva sig in på någon statistik i frågan. Men det är&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;kanske ändå, herr Wohlin, en punkt i statistiken, som förtjänar att en&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;smula beaktas, och det är den som har att göra med det s. k. bostadsstrecket.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; Som bekant försvann bostadsstrecket i sin gamla mening 1909.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Det är icke längre så, att man är oberättigad att deltaga i riksdagsmannaval &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;bara därför att man är nyinflyttad i kommunen; men ändock har&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;bostadsstrecket faktiskt återinförts i en alldeles särskild form såsom&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;en konsekvens av utskyldsstrecket. Man såg sig nödsakad att stadga,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;för att kunna upprätthålla utskyldsstreckets effektivitet, att en var nyinflyttad &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;måste med bevis styrka, att han ej i sin gamla kommun häftar&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;för utskylder. Företes icke sådan bevisning, och framgår det icke heller&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;av tillgängliga handlingar för upprättarna av vallängden, att den inflyttade &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;icke häftar, anses han häfta och uppföres som icke röstberättigad.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; Hur verkar detta, mina herrar? Jo, det verkade t. ex. vid 1917&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;års val så, att av de 250,000 personer, som kunna sägas ha fallit för&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;utskyldsstrecket i vidsträckt mening, det var icke mindre än 65,000&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;personer, som folio just för detta bostadsstreck. Detta vill säga, att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;en tredjedels gång så många, som folio på grund av konstaterat häftande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:11px;left:53px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Nr ä. 26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:11px;left:284px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:52px;left:17px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Grundlags- för utskylder, folio bara därför, att det presumerades om dem, nyinflyt
ändringar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;(_at]e som de voro, att de häftade — icke därför att det blivit bevisat.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ang. sattet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;för val av 65,000 personer drabbades alltså av detta bostadsstreck — och det&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ledamöter i är likväl uppenbart, att beträffande flertalet ingen verklig uteslutnings -&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;riksdagens grund förelegat! Flyttningsstatistiken för landet visar, att omkring 7 %&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;ka(FonT) m av befolkningen årligen flyttar från församling till annan. Redan därav&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;kan man skönja, att ingalunda en så stor mängd nyinflyttade fallit på&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;grund av verkligt häftande, utan det berodde på denna mot dem orättvisa &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;presumtion. Att det måste förhålla sig så, finner man dessutom&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;klarligen, om man granskar, i vilken mån flyttningsstrecket härjade&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;bland olika yrkesgrupper. Vore det en rättvis presumtion, skulle naturligtvis &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;proportionerna i detta fall ställa sig ungefär som för det egentliga&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;utskyldsstrecket. Det visar sig nu istället, att allt står komplett på huvudet.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; Det är åtskilliga kategorier av de i övrigt högst beskattade medborgarna,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; där skatteinbetalningen i själva verket sällan uteblivit, som&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;drabbas starkast av detta utskyldsstreck. Jag kan taga ett exempel&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;som godsägare och dylika. Mer än tio gånger så m^nga inom den gruppen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;falla på flyttningsstrecket, på presumtionen att de icke betalt sina&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;utskylder i sin gamla kommun, som de som falla på ett verkligt konstaterande,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; att de häfta. Tager jag däremot gruppen arbetare, finner&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;jag, att icke en femtedel så många falla på flyttningsstrecket som de&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;som falla på utskyldsstrecket. Går jag till grupperna rättare, torpare,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;jordbrukare, hemmavarande söner och drängar, finner jag återigen, att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;långt flere än man rimligen kunnat vänta sig falla på flyttningsstrecket;&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;även i detta fall är det t. o. m. flere än de som falla på det egentliga&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;utskyldsstrecket. Förhållandet beror tydligen i fråga om dessa sistnämnda &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;grupper därpå, att det inom dem finnes många, som icke haft&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;några utskylder alls att betala och sålunda icke kunnat bliva häftande,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;men som på grund av presumtionen mot nyinflyttade blivit uteslutna&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;från rösträtt i vallängden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Man kan således utgå från att bland dessa 65,000 personer finns&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;ett mycket stort antal, säkerligen tiotusental, som för närvarande alldeles &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;ogrundat äro uteslutna från rösträtt. Man har, väl att märka, gjort&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;försök att se till, huruvida man skulle kunna avhjälpa detta missförhållande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;med utskyldsstreckets bibehållande, men man har icke&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;lyckats. Man har sökt träffa anstalter genom vissa stadganden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;i 1909 års kungörelse, som utgavs samtidigt med vallagen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;— de äro ineffektiva. Herr Hildebrand, i sin reservation vid&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;det omtalade betänkandet, sökte finna andra utvägar; men han drevs&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;därvid till valet mellan tvenne möjligheter. Den ena var att stadga att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ingen får utflyttningsbevis från en församling, förrän pastor övertygat&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;sig, huruvida han häftar eller icke häftar för utskylder i sin gamla&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;kommun; med flyttningsbetyget skulle då följa bevis om förhållandet&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;i detta avseende. Denna anordning dömer sig själv. Den andra möjligheten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;skulle vara, att man kastade om presumtionen och sade: Vid&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nyinflyttning skall den principen gälla, att man presumerar att den in
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:219px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:553px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;27 Nr 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:53px;left:36px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;flyttande betalt sina utskylder, tills det bär visats, att han icke betalt. GrundlagsDet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;vore uppenbart en oriktig princip. Det skulle ju premiera de flyt- ^ siittet&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;tande. Man måste likvisst antaga, att bland de inflyttande det är flere jör val av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;som häfta än bland de kvarstannande; med bortflyttning från en kom- ledamöter i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;mun följer ju en viss frestelse att låta bli att betala de utskylder man riksdagens&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;påförts i den gamla kommunen. Därför far man nog finna sig i, att en ^a^pQrjs ^&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;sådan orättvisa som det nuvarande bostadsstrecket står kvar, så länge&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;man behåller utskyldsstrecket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Jag vill .slutligen beröra herr Wohlins uttalande, att man ej på något &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;sätt kan säga, att utskyldsstrecket är något klass-streck eller drabbar&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;någon grupp medborgare hårdare än andra, då alla därutinnan äro lika&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;ställda. Således skulle t. ex. den omständigheten att den jordägande&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;gruppen häftar i så mycket mindre man än vissa andra grupper, vilka&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;upptagas i statistiken under det gemensamma namnet arbetare , icke&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;bero på annat än olika grad av plikttrohet i fråga om skattebetalningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Det är nog ej möjligt att upprätthålla en sådan uppfattning. Utan att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;på något vis vilja göra sig solidarisk med den skatteskolkning, som tyvärr &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;i stor utsträckning förekommer både bland industriarbetare 1 egentlig &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;mening och andra lönarbetare, måste rättvisligen erkännas, att denna&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;kategori av åtskilliga skäl har utsikt att lämna större bidrag till kontingenten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;oskyldiga skatteresterande än andra. Var är svårigheten storst&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;att betala sin direkta skatt fullt och helt ? Givetvis icke bland de högst&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;beskattade; givetvis ej heller bland de sämst ställda i samhället, ty dessa&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;senare ha just ingen skatt att betala; utan svårast blir det för dem som&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;stå litet högre upp på skalan och som verkligen kunna drabbas av en&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;rätt avsevärd skattetunga. Om en sådan skattskyldig har en inkomst,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;som grundar sig på utbetalning av lön veckovis eller 14-dagarsvis eller&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;månadsvis, så är den psykologiska svårigheten för honom att till en&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;skattetermin eller till en annan framdeles mötande större utgiftspost spara&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;en del av den uppburna inkomsten relativt större än för folk ur andra samhällsklasser.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt; Om således i städerna mångenstädes förekommer starkare&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;skatterestering än på landsbygden, få vi ej glömma, att av lantarbetarklassen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;en stor del icke hava några utskylder att betala och därför icke&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;resterar. Vi få icke heller glömma, att för hemmansägaren, i jämförelse&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;med arbetaren, det finns en annan grund än den vackra medborgerliga&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;pliktkänslan, som kommer honom att betala skulden. Gäldas den ej med&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;annan egendom, då går det ju som en av våra gamla lagar säger, att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;”då biter ock mät i bondens bol”, och detta gör sitt till därvidlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;Det är vidare givet, att om vid en viss tidpunkt penningvärdet häftigt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;fluktuerar och t. ex. arbetslönerna icke hålla jämna steg med livsmedelsprisens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;fördyring, måste det för en tid framåt verka ganska försvårande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;på vissa folkklassers möjlighet att betala sina skatter. Likaså&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;måste en inträdd arbetslöshet hava inflytande härpå. Men likaså måste&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;det också verka, om skattelagstiftningen icke håller jämna steg med fördyringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;och penningvärdets förändring. Om skattelagstiftningen t. ex.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;är byggd på förutsättningen, att en inkomst av 2,000 kronor är en ganska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:27px;left:38px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Nr 5.    28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:29px;left:276px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:67px;left:13px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Grundlags- stor inkomst, på vilken man kan taga ut en rätt stor skatt, och om så&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;ång^IäUet Pennin^''ärdet revolutioneras därhän, att inkomsttagaren av 2,000 kronor&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;för val av husligt åkt ned på en plats långt närmare existensminimum, uppstår&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;ledamöter i givetvis också temporär svårighet att betala denna skatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;kamrar CnS Tager man hänsyn till sådana omständigheter, tror jag, att man&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;(Fort”) mTör de olika samhällsklasserna emellan komma till ett rättvisare bedömande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;av problemet. Detta rättvisa bedömande bör ingalunda leda till,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;att man helt slappt säger: Ni slipper betala skatt — ifråga om den&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;stora mängd det här gäller — utan det bör leda till, att man ej sammankopplar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;utskylderna och rösträttsproblemet, utan inriktar sin verksamhet&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;på att försöka lägga uppbördsanordningarna så, att de vålla skattebetalarna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;mindre svårigheter och vidare på att mot dem, som utan försvarliga &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;anledningar underlåta att betala, skapas tillräckliga tvångsmedel.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;En början därtill har gjorts med lagstiftningen om införsel; men det&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;förhåller sig säkerligen icke så, att detta skulle vara den enda åtgärd i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;denna riktning som kan utfinnas. Det finns utan tvivel många andra&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;möjligheter både ifråga om skatteterminernas bättre förläggning, ifråga&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;om formen för uppbörden och ifråga om effektiviteten av indrivningen,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;som kunna åstadkomma att man får in skatten på bättre sätt än hittills.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Då man nu emellertid har kommit med en så kraftig indignation&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;på en hel folkklass’ vägnar över borttagandet av utskyldsstrecket, vill jag&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;framhålla som min mening att, om man bibehåller detta utskyldsstreck&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;vare sig i sitt nuvarande eller i ett mer eller mindre reformerat skick,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;skall det i tillämpningen lända till så många individuella orättvisor och&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;skall för de därav drabbade i längden kännas så outhärdligt, att en långt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;kraftigare indignationsstorm därav skall uppkomma. Och vi få denna&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;fråga icke på något sätt ur världen med mindre vi verkligen, i enlighet&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;med vad som skett för längesen ute i världen i övrigt, totalt upphäva&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;de politiska utskyldsstrecken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Jag yrkar bifall till förevarande punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Herr talmannen tillkännagav, att anslag utfärdats till sammanträdets &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;fortsättande kl. 8 på aftonen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Herr Kl ef beck:    Herr talman! Jag skall efter herr Alexan
dersons &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;anförande betydligt inskränka det jag hade tänkt säga i dag.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Jag vill då först uttrycka min glädje över att den förste ärade talaren,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;herr Reuterskiöld, här i kammaren intagit en långt klarare ståndpunkt,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;än han gjorde i utskottet, i ty att han här övergått från uppskovsyrkandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;till rent avslag. Det var egentligen det skälet, som vi hade i utskottet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;mot hans yrkande, att vi ansågo detta innebära ett faktiskt avslag,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; och att det vore bättre att gå den vägen öppet. Detta skulle dock&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;enligt hans i dag uttalade mening icke ha varit vårt egentliga skäl emot&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;hans uppskovsyrkande. Det skulle i stället ha varit — han hade väl&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;rannsakat våra hjärtan och njurar, kan jag tro —• att vi på vänsterkanten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;vore förfärligt rädda för folkmeningen, att vi trodde, att man&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:25px;left:214px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:24px;left:550px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;JO Nr 6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:65px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;hade att vänta en stark opinionssvängning och att vi därför ville genom- Crundlags
trumfa &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;förslaget i år, vilket efter ett nytt val aldrig skulle gå. Som sagt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;det skälet anförde han aldrig i utskottet. Men då bondeförbundet nu för Vai av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;velat föra fram genom sina professorer och även genom herr Ollas ledamöter i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Ericsson ett anfall mot den en gång som vilande beslutade rösträttsre- riksdagens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;formen och nu vill låta hela saken falla, och då dessutom — vilket jag kan(l™rr"\ *"&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;ej i detta sammanhang skall närmare beröra, enär det för oss alla är 01 s&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;väl känt — bondeförbundet och högern under denna riksdag fört fram&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;en hel del andra rena högerförslag, tror jag, att jag lugnt kan säga, från&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;vårt partis sida sett, att en sådan kraftmätning vid valurnorna frukta vi&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;icke alls. Tv få vi belägg på och kunna vi framföra det i valrörelsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;att den gamla högerns kynne ej är dött, utan vill begagna första tillfälle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;att föra tillbaka utvecklingen till en ståndpunkt, som vi trodde för länge&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;sedan vara förgången, då skola sannerligen skaror av våra valmän, som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nu visat olust, få en mycket stark lust att deltaga i valen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Det är en annan synpunkt, som jag egentligen skall stanna vid och&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;som något hänger samman med vad jag nu talat om — herr Alexanderson &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;har grundligt berört alla andra anmärkningar. Det var det, att herr&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Keuterskiöld vädjade till oss att nu icke antaga förslaget, därför att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;folket ej haft tillfälle att taga ställning till denna föreliggande fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Det var med ganska stort nöje jag hörde den ärade talarens vördnad&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;för folkmeningen. Jag skulle nästan vara villig att med glädje hälsa&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;honom i demokraternas led, om jag bara vågade tro, att bättringen skulle&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;bli konstant. Men han förtog delvis styrkan av sitt argument, när han&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;förklarade, att folket i alla fall formellt hade haft tillfälle att 1920 taga&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;ställning till förslaget. Varför var det då icke reellt också? Jo, därför&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;säger han, att det vid valen var socialiseringsfrågan som var den mest&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;omtalade. Ja, varför var det som vi icke vid valrörelsen också förde fram&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;denna synpunkt om rösträttsreformen ? Jag kan gärna medgiva, att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;det var ett taktiskt fel från vår sida, tv kravet på den allmänna rösträttens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;genomförande har varit ett krav, som ägt så stark resonnans i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;folkmeningen, såsom vi lärt känna den åtminstone, att blotta talet om&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;att denna sak skulle vara hotad, och hotad på allvar, skulle för oss^ i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;valrörelsen ha varit av allra största betydelse att kunna använda till vår&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;fördel. Men vi utgingo från, att den saken i realiteten var avgjord och&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;klar, och därför blev den ej upptagen under valrörelsen, och därför blev&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;icke folket i tillfälle att alldeles direkt återigen förklara, att det hade&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;samma levande kärlek till det gamla kravet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Herr Reuterskiöld talade också om, att denna överenskommelse,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;som gjordes 1918, ej borde få inkräkta på grundlagen, utan höll före,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;att vid valen hade blivit valda män — med tjockt streck under ordet —&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;vilka skulle känna sig obundna av den 1918 gjorda överenskommelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Ja, herr Lindhagen, som i många år kämpat för kvinnans höjande i olika&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;hänseenden, sade, att den grundlag, vi nyss antogo, som fanns angiven&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;under punkten 2, var en käringförfattning. Jag kunde ju i hans mun&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;icke finna detta annat än som en stor artighet. Men jag vågar ändock&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:35px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Nr 5.    30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:36px;left:266px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:76px;left:4px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Grundlags- icke vara så artig mot de av herr Reuterskiöld omnämnda s. k. männen,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.1em"&gt;an^Tättet att 0m &amp;lt;^em använder samma uttryck. Annars förefaller det mig,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;för val av som * det styfhet är rätt så gammalmodig, att en överenskommelse, inledamöter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;i gången av män, också hålles. Och jag har icke heller hört någon enda&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;riksdagens högerman i ansvarsfull ställning göra den minsta antydning om att något&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;kamrar m. «*.annat skulle komma ifråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;När herr Reuterskiöld för övrigt talar om att folkmeningen aldrig&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;tagit ställning till denna fråga, är det något så underligt att höra, då man&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;vet, huru under tiotal av år denna fråga varit en av de mest brännande&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;vid valrörelsen den ena gången efter den andra. I förbigående vill jag&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;också påpeka, att hans meningsfrände herr Ollas Ericsson hade en helt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;annan uppfattning i detta stycke än herr Reuterskiöld. Visserligen sade&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;han en gång i sitt anförande, att förslaget kommit som en överrumpling&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;över folket, men han sade också, att valen 1920 hade givit ett tydligt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;utslag mot grundlagsändringens genomförande, och att om den komme&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;till stånd, detta skedde mot flertalets uttryckliga mening. Vilken mening&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;som skall vara det sanna uttrycket för läget, få de göda herrarna komma&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;överens om själva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Till sist skall jag bara tala en liten smula om det utskyldsstreck,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;som varit före. Jag skall därvid dock betydligt inskränka vad jag hade&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;tänkt säga. Jag konstaterar då igen detsamma som herr Alexanderson,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nämligen att herrar Reuterskiöld och Wohlin, trots att de ej med några&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;sakskäl vederlagt den gjorda utredningen, endast förklarat att de trodde&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;och, såsom herr Wohlin sade, kände sig övertygade, att det med god&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;vilja kunde ordnas så, att icke de av skattestrecket oförskyllt drabbade&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;skulle falla lika väl som de som gjorde det förskyllt, om jag så får säga.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Vidare vill jag hänvisa till vad från vårt håll så många, många gånger&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;sagts och som med verkliga skäl aldrig kunnat vederläggas och helt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;enkelt icke kan vederläggas, därför att vi möta det gång på gång i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;det levande livet. Det är detta: här sitter en karl t. ex. med sin arbetsförtjänst,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; han upptaxeras därför till en viss inkomst och blir sålunda&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;skattskyldig för ett visst belopp; han eller hans hustru träffas vid tiden&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;för uppbördsstämman av sjukdom; allt vad de ha går åt för att skänka&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;den sjuke den hjälp han eller hon behöver för att uppehålla livet; så&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;kommer som sagt uppbördsstämman, och han kan icke betala skatten.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;En annan träffas av arbetslöshet och råkar ut för precis samma elände.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Att då komma till en sådan, som förut hemsökts av fruktansvärt lidande,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;som gått ut över honom och hans familj, med den trösten, att han nu&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;också skall förlora sina medborgerliga rättigheter, det kallar herr Wohlin&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;för rättsgrundsatser. Jag för min del kan icke finna annat, än att det&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;är uppenbart orättfärdigt. Att lägga sten på börda brukar icke stå i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;någon hög kurs på den moraliska skalan. Jag behöver icke säga, att det&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;inom arbetarleden finnes en mycket stark känsla för skyldigheten att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;betala skatt. Vi hörde, när debatten i denna fråga förekom ett förlidet&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;år, en ledamot av andra kammaren intyga, att ordentliga arbetare på en&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;viss namngiven plats hotat att prygla upp en skatteskolkare, som de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:41px;left:206px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:39px;left:541px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;31 Nr 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:80px;left:17px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;kallade honom, därför att han icke fullgjort sin skyldighet, och de framhöllo &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;för honom det osolidariska i att låta dem, som betala, betala icke&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;blott för sin egen inkomst utan även för andras, som icke vilja fullgöra&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;sina skyldigheter. Detta är sannerligen icke någon enstaka företeelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Jag påminner också om, vad som kan inhämtas från uppbördsverket&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;här i staden, att genom införande av införselinstitutet stadens och statens&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;kassor tillförts betydande skattemedel. Jag tillåter mig vidare erinra,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;att jag för min ringa del för ett par år sedan väckte en motion om införande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;av ett slags skatteböcker, som skulle göra det möjligt för enskilda &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;medborgare, arbetare eller andra, att genom betalning efter råd&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;och lägenhet, veckovis, månadsvis eller huru som helst, utan för dem&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;kännbara uppoffringar betala sin skatt. Jag påvisade då också, att detta&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;system nästan skulle omöjliggöra, åtminstone i nittio fall av hundra, att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;man undandroge sig sin skattskyldighet, men det var, åtminstone att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;döma av utskottets betänkande och behandlingen här i kammaren, ingen&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;enda högerman, som ville lämna sitt stöd åt detta uppslag. Man får&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;härav det intrycket, att benägenheten att få in skatten visserligen är&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;stor, men den är kanske icke ett önskemål helt och hållet för sig själv,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;utan med den skall följa en än kärare uppgift, nämligen att bringa en&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;mängd medborgare på fall, så att icke deras votum kan vara med, när&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;landets öden avgöras vid rösturnorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:80px;left:557px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Grundlagsändringar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ang. sättet&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;för val av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ledamöter i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;riksdagens&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;kamrar m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;(Forts.).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:511px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Det föreföll för övrigt ganska underligt, när herr Wohlin, såsom&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;representant för bondeklassen, så starkt förde fram sitt vackra tal om&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;rättsgrundsatser och satte dem i motsats mot klassprivilegier. Herr&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Alexanderson har förut belyst detta, men jag vill ändå peka på, att alla&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;dessa arbetare, om vilka man sagt, att de icke betala sin skatt, i alla fall&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;—• det har mång tusende gånger framförts från vårt håll — fullgjort&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;skyldigheter mot samhället, som sannerligen icke äro små. De hava&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;betalt indirekta skatter, såsom vi veta, och fullgjort sin värnplikt. Det&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;ena som det andra är medborgerliga skyldigheter, som bestämt, om de&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;mättes i pengar, skulle befinnas vara värda långt mera än det belopp,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;som skatten belöper sig till. Att då stämpla dem som sådana, som blott&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;vilja taga ut sina rättigheter, men icke vilja ikläda sig några skyldigheter,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;anser jag icke riktigt talat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:780px;left:19px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Men när man nu som sagt betonat denna rättsgrundsats i motsats&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;mot klassprivilegier, får jag säga, att det förefaller mig särskilt underligt,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; att detta gjorts från så kallat bondehåll. Ty hela det starka kravet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;på omläggning av kommunalskatten, som resulterade i genomförande&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;av en förändring förra riksdagen, hämtade sin största styrka från det av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;alla kända faktum, att ingen klass i vårt land kommit så lätt undan&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;skatten som just bondeklassen. Herrarna erinra sig det där bekanta&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;exemplet, att en stor gårdsägare — jag minnes icke, om det var ett helt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;hemman eller ett halvt, som han ägde — hade mindre skatt att betala&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;än en stackars banvakt, som fick skatta för sin inkomst. Det är icke&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;underligt, om en ägare av en stor gård har lätt för att betala sin skatt,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;under det en arbetare, vars inkomst uppgives till sista öret, har svårt att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:21px;left:44px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Nr 5.    32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:24px;left:281px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:17px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;Grundlags- komma ut med densamma. Och det kan hända, när den nya skattelagång^lsåttet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;,s,''^tnmSen trött i tillämpning och det blir svårare för en eller annan&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;för val av bonde att betala sin skatt, att hans uppfattning om rättsgrundsatser då&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;ledamöter i icke blir så stark, utan att han i stället börjar finna, att det kanske icke&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;riksdagens var så tokigt, när vi ville, att medborgerliga rättigheter skulle tillkomma&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.1em"&gt;(Tons”) ,”''medb0rgare ‘ SveriSes land oberoende av om de på grund av nödläge&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;.    eller andra omständigheter icke vore i stånd att 1 varje särskilt fall full
göra &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-left:52px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;sin skyldighet att betala skatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:52px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Herr talman! Jag skall icke trötta kammaren längre. Jag är viss&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;om att denna kammare vill slutgiltigt antaga det vilande grundlagsförslaget,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; och jag är också viss om att detta förslags antagande skall leda&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;till, att en lugn och god utveckling av samhällsförhållandena kommer&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;till stånd, varåt jag sannerligen av hjärtat gläder mig. Ett motsatt beslut &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;skulle däremot i högsta grad vara att beklaga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:52px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Herr Möller:    Herr vice talman! Jag skall icke taga upp till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:52px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;bemötande professor Reuterskiölds enligt mitt förmenande mycket lättsinniga &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;advokatyr för att högerpartierna eller högerriksdagsmännen icke&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;skulle vara bundna av den överenskommelse, som träffades år 1918.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Jag vet mycket väl, att professor Reuterskiöld personligen är fri och&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;obunden i saken — han kunde ju ha nöjt sig med en deklaration på&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;den punkten — och måhända finnas även några andra ledamöter av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;kammaren, som varken tillhöra högern eller något av vänsterpartierna&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;och som inträtt i riksdagen efter 1918 års överenskommelse. Jag&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;skall emellertid, som sagt, icke närmare gå in på den saken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:52px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Jag är uppkallad av attackerna mot utskyldsstreckets borttagande&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;ur grundlagarna. Dessa attacker kunna måhända tolkas såsom ett&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;uttryck för ovanligt mod hos de ärade talare, som här yrkat avslag&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;på det vilande grundlagsförslaget. Men det är sannerligen ingen konst&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;att vara modig ar 1921, da man vet, att de yrkanden, som gjorts, icke&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;ha någon som helst utsikt att gå igenom. Jag vill säga: högt skattar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;jag i varje fall icke det mod, som tagit sig uttryck i attackerna mot&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;det föreliggande grundlagsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:52px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Jag har en gång förut sökt klargöra, att frågan om utskyldsstrecken &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;i själva verket är industriarbetarnes rösträttsfråga och att ingen&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;rösträtt, i vilken stickes in starka utskyldsstreck, omfattande tre år,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;förtjänar namnet allmän rösträtt. Det kommer aldrig att bli annat&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;än en parodi på vad som rimligare borde menas med ett sådant uttryck&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;som allmän rösträtt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:52px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Tåg skall försöka lämna ett efter min mening fullkomligt tillfredsställande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;bevis för, att vad det här gäller ingalunda är ett hävdande&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;av några högre moraliska synpunkter eller höga rättsuppfattningar&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;bland folket, utan faktiskt ett mycket allvarligt angrepp, — som visserligen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;icke har utsikt till framgång — på den industriella arbetareklassens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;möjligheter att göra sig gällande uti vårt offentliga liv. Vi ha en,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;såsom jag tycker, mycket god statistik över våra riksdagsmannaval, som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:29px;left:210px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:30px;left:543px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;33 Kr 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:69px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;också på denna punkt lämnar en mycket klar bild av det verkliga lä- Grundlagsget.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt; Jag ber om ursäkt för att jag icke kan skilja upp dem, som falla ändringar&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;på de olika strecken, i sådana, som falla på fattigvårdsstrecket, värn- för val av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;pliktsstrecket och skattestrecken. Jag måste taga en klumpsumma av ledamöter i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;samtliga, som falla. Men alla känna vi det sakförhållandet, att av dem, riksdagens&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;som falla på de olika strecken, en så övervägande del faller på skatteoch &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;de därmed förenade flyttningsstrecken, att det, om de senare r s ''&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;strecken toges bort, skulle visa sig, att endast ett mycket litet antal&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;medborgare i vårt land skulle förlora sin rösträtt. Därför anser jag&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;det befogat att taga hela siffran, envar kan i sitt stilla sinne göra ett&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;litet avdrag för fattigvårdsstrecket, värnpliktsstrecket, konkursstrecket &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;o. s. v.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Professor Wohlin, för att nämna honom, framträder ju med anspråk &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;på att vara talesman för en ny politik, och jag skulle tro, att han&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;också framträder med anspråk på att vara en man, som bygger sin&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;allmänna uppfattning på djupgående sociologiska studier. Han åberopar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;t. ex. i en motion, som han väckt, speciellt, att han väckts till en&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;viss insikt, då han sysslade med emigrationsutredningen. Det förvånar&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;mig under sådana förhållanden, att en man, som han, kan försöka&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;inbilla denna kammare och hela landet, att den svenska arbetareklassen,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; på grund av att den står på en så låg moralisk nivå, att den har en&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;så dålig moral, så måste därför t. ex. vid 1917 års val av 5 arbetare&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;— det gäller icke här de yngsta, ty vi ha ju ett åldersstreck på 24 å&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;25 år — icke mindre än två falla på skattestrecket. Går man mera&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;i detalj i denna fråga, skulle jag vilja rikta en fråga till en högt aktad &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ledamot av denna kammare, herr Swartz, som representerar Norrköping &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;och Linköping, om han är villig att skriva under den satsen,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;att i Norrköping och Linköping arbetarnas moral är skuld till det faktum,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; att i dessa städer med de skattestreck, som gällde vid 1917 års&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;val, av 3 arbetare endast en var röstberättigad. Om jag tager en sådan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;valkrets som Bohusläns norra valkrets, så folio där på de olika&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;strecken icke mindre än 61 proc., d. v. s. var 5 voro församlade folio&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;tre. Om jag tager vilken som helst av de stora städerna, så visar det&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;sig, att t. ex. i Malmö 6,602 arbetare voro röstberättigade, medan 9,014&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;folio på de olika strecken. I trestadsvalkretsen voro 4,000 röstberättigade &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;medan 5,000 folio. I Göteborg voro 12,700 röstberättigade&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;men 16,000 folio. Om jag tager Stockholms första valkrets, så voro&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;där 16,600 röstberättigade under det att 18,600 folio på de olika strecken.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; Den statistik vi ha visar ovederläggligen, att dessa streck verka&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;på det sättet, att i stora industricentra, på platser, där arbetareklassen&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;utgör en mycket stor del av befolkningen, praktiskt taget endast varannan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;och i Norrköping och Linköping endast var tredje arbetare är&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;röstberättigad vid riksdagsmannaval. Det vill nog icke så litet mod&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;till att proklamera, att detta är en följd av den låga moraliska ståndpunkt,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; som utmärker industriarbetareklassen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Jag tror, att det överhuvud taget har sina vanskligheter att i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Första kammarens protokoll jqsi. Nr 5.    3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:37px;left:39px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Nr 5.    34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:35px;left:275px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:75px;left:10px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Grundlags- sådana här saker blanda in moraliska synpunkter; sådana svinhugg&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;ändringar kunna lätt gå igen. Det finnes ett annat sätt att undgå skattebetallör &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;va/av n‘n£&amp;gt; nämligen genom att deklarera för lågt, genom att deklarera falskt,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;ledamöter i Vi hade vid förra riksdagen tillfälle att syssla med sådana frågor, och&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;riksdagens det var, så vitt jag vet, ingen, som vågade påstå, att den svenska bonkamrar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;m. »»-deklassen utmärker sig för någon specifik rättrådighet, då det gäller&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;( orts.) aj.j. gjälvdeklarera sin inkomst. Tvärtom var man på alla håll överens&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;om, att man måste ha helt andra och noggrannare deklarationsformulär&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;än de gamla, och att man ändå hade mycket litet hopp om, att komma &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;sanningen särskilt nära i fråga om speciellt den svenska bondeklassens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;verkliga inkomster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Ja, skola vi tala om moral: bondemoral, arbetaremoral och kapitalistmoral,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; är det min uppfattning sedan många år tillbaka, att samhällsklasserna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;kunna taga varandra i hand. Det finnes enstaka, moraliskt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;betonade personer i alla samhällsklasser, men tager man ett genomsnitt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;inom klasserna, träffar man i regel på låg och icke hög moral &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;— bland somliga klasser tager det sig ett uttryck och bland andra &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ett annat. Och jag vågar såsom representant närmast för den&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;svenska industriarbetareklassen inlägga en bestämd gensaga mot här&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;gjorda försök att ställa denna klass på annan lägre moralisk nivå än&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;övriga klasser i landet. Jag skulle kunna — men det kan ju icke vara&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;någon idé med att trötta kammaren med alltför många siffror — föredraga &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;en lång tabell, som skulle ytterligare belysa förhållandena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Vore professor Wohlin en allvarlig sociolog, skulle det faktum, att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;det just är bland industriarbetareklassen som det stora flertalet för&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;skattestrecken fallande personer återfinnes, komma honom att ställa frågan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;på ett helt annat sätt än han gjort. Han skulle utan tvivel då fråga&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;sig, vad det i verkligheten kan finnas för grundorsaker till det förhållandet,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; att dessa människor betala sin skatt i så ringa utsträckning&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;jämfört med bondeklassen. Skillnaden är ju alldeles enorm. Det&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;fanns år 1917 294,231 röstberättigade bönder, medan enligt statistiken&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;endast 11,500 folio för de olika strecken, under det att bland industriarbetarna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;295,323 voro röstberättigade, men icke mindre än 186,600&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;folio för de olika strecken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Mm övertygelse om det fenomen, som man här finner, är, att det&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;har sin grundorsak i den kapitalistiska hushållning, som gör, att iönearbetames &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;existens är så ytterligt osäker och otrygg. Jag fick det intrycket,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; när jag hörde professor Wohlin tala, att han ändå hade en&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;känsla av att argumenten om rättsåskådningen voro försvagade genom&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;den uppenbart svåra situation, i vilken vi nu befinna oss, då åtminstone &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;två eller tre 10,ooo-tal lönearbetare gå utan arbete, äro utkastade &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;i arbetslöshet. Det dröjer endast ett par månader, till dess skatten,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; grundad på den jämförelsevis höga inkomsten år 1919, skall betalas,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; och det kommer då att visa sig, att därest skattestrecken skola&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;stå kvar, industriarbetarna skola falla, som om en lie gått fram ibland&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;dem. Nej, för mig är det uppenbart, att skattestrecken, sådana de i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:42px;left:219px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:49px;left:590px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Nr o.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:81px;left:34px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;verkligheten taga sig ut, äro arbetslöshetsstreck, sjukdomsstreck, storfa- Grundlagsmiljsstreck,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt; överhuvud taget streck, som drabba såsom ett straff ett ändringar&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;extra straff för de människor, som äro särskilt ekonomiskt svaga i sättet&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;samhälle! samt vid något tillfälle råkat ut för särskilda olyckor. laglldaZteTi&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;tror icke, att man med framgång skall kunna hävda, att man bör'' ha riksdagens&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;sadana extra straff för en del människor, och jag får säga, att när kam^ar m-mjag &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;hörde professor Wohlin utveckla sina, som lian föreställde sig ^Forts^&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;djupt folkliga rättsgrundsatser, så undrade jag, när det blivit upphöjt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;till en särskilt omhuldad rättsgrundsats, att man skall hänga bagaren&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;föi smeden, ly det är ju i själva verket den grundsatsen han omfattar,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; när han utan tvekan är med om, att därför — det är ett faktum,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;vilket jag icke alls bestrider — att det finnes oordentliga människor, en&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;mängd av speciella olyckor drabbade också skola hängas för de oordentligas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;skull. Jag tänker, uppriktigt sagt, i den punkten litet grand&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;högre om det svenska folkets förmåga av en riktig rättsåskådning, än&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;att det i allmänhet skulle omfatta den grundsatsen, att det icke är så&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;kinkigt, vem man hänger: det är i alla fall några, som äro skyldiga&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;låt de oskyldiga följa med!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;Professor Wohlin gjorde särskilt gällande, att dessa motioner icke&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;skulle vara uttryck för några klassinstinkter —- de vore endast uttryck&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;för en högre rättsåskådning, nämligen den rättsåskådning, som utmärker &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;den svenska bondeklassen. Såsom jag ser det, kan jag icke godtaga &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;denna deklaration. Skattestreck är upprätthållande på en bakväg&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;av ett ekonomiskt-politiskt streck. Det kan icke undgås — det skall&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;varje oförvillat sinne nödgas erkänna vid en blick på siffrorna -— att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;i ett samhälle av den ekonomiska struktur, som utmärker det samhälle,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; vari vi nu leva, ett skattestreck ofelbart måste verka som ett&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;censusstreck, som kommer att upphäva den verkliga allmänna rösträtten.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Klasserna, det tror jag vi ha en tillräcklig lång erfarenhet om,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;ha en tendens att icke observera andra olyckor än dem, som drabba dem&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;själva, under det de mycket lätt förbise alla olyckor, som drabba andra.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt; Arbetareklassen är på den punkten icke bättre än bondeklassen&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;eller någon annan klass i samhället. Men det är klart, att man måste &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;se, då man anser sig ha ett mot arbetareklassen motsatt intresse,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;vilket övertag man får, om man kan smussla in bestämmelser, som&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;gallra arbetareklassen på det sätt, att praktiskt taget endast varannan&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;arbetare blir röstberättigad, under det att inom de andra samhällsgrupperna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;praktiskt taget alla i verkligheten äro röstberättigade. Jag tror,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;att de klassinstinkter, som lett till dessa motioners väckande och till&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;avslagsyrkandena här i dag, äro långt starkare än den moraliska upprördhet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;över det faktum, att det på det här sättet kan hända, att några&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;tusen människor, som äro mer eller mindre oordentliga, också få tillfälle &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;att göra sin röst gällande vid de allmänna valen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;Jag kan icke neka till att, såsom jag sett saken, dessa motioner&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;och dessa yrkanden här i dag på mig verka som bevis för, att den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:33px;left:31px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Nr 5.    36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:31px;left:269px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:72px;left:5px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Grundlags- nya bondeorganisationen och bonderörelsen, som vi fått, icke äro mogändringar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;na för att taga ledningen av detta lands öden. Ty man bör veta, vad&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;lör val ^ man oc^ antingen är man, om man går fram på detta sätt, okun''ledamöter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;i n''S om fakta, vilka man har skyldighet att ha reda på, eller också röja&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;riksdagens dessa motioner och yrkanden brist på ädelt sinnelag hos dem, som&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;kamrar m. m. bära fram dem, vilket också gör dem oskickliga att spela någon större&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;(Forts.) roi]; då det gäller att bestämma över landets öden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Jag hoppas för min del, icke att detta blir den sista debatten i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;denna fråga •— det är ju uteslutet, eftersom vi också skola behandla&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;motionerna —- men att denna riksdag blir den sista riksdag, där vi skola&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;behöva taga upp sådana förslag i författningsfrågor, vilka uppenbarligen&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;rikta sig mot en speciell klass. Innan man lärt sig, att det egentligen&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;borde vara otillåtet att framställa sådana förslag — innan man lärt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;sig det, har man icke fattat, vad demokrati betyder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Herr Johansson, Johan, i Kälkebo: Jag skall icke mycket&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;förlänga denna debatt, men har ansett det vara min plikt att till kam&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;marens protokoll angiva den ställning jag och åtskilliga av mina kamrater &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;i bondegrupperna intaga till denna fråga. Egentligen ha vi ju&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;givit denna vår ställning till känna genom den motion, som 14 medlemmar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;av bondegrupperna ha avlämnat och som ger vid handen, åt:&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;vi stå på den ståndpunkten, att vi icke kunna vara med om, i varje&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;fall ej stillatigande, att det s. k. utskyldsstrecket skall tagas bort ur vår&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;författning. Den, som läst vår motion, torde också hava kommit&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;underfund med, att den icke står i något som helst sammanhang med&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;avsikt att stjälpa det förslag, som vi nu behandla. Vi ha inom bondegrupperna,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; i den mån vi haft frågan uppe till allmän överläggning,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;kommit underfund med, att vi icke kunna ställa oss oförstående mot&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;den överenskommelse, som samtliga dåvarande riksdagspartier ingått&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;i rösträttsfrågan 1918. Men då vi hava en mycket bestämd uppfattning&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;av att det är oriktigt att föra in i vår författning ett borttagande av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;alla utskyldsstreck, då är det ju klart, att vi icke hava bara rättighet&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;utan även skyldighet att framföra denna vår ställning i riksdagen. Och&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;vi hava velat göra detta från en sådan synpunkt och på ett sådant sätt,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;att det skulle vara klart, att vi intaga en sådan ställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Vi kunna icke taga något som helst intryck av det sätt, på vilket&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;den näst föregående talaren lade sin bevisföring. Det finnes något i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;vår rätt, som kallas, att man använder större våld än nöden kräver,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;och jag undrar, om man ej kan säga om den talarens bevisföring, åt:&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;han använde betydligt starkare uttryck än som kunna vara berättigade,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;särskilt med hänsyn till det stora antal, det rätt så stora antal, tror&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;jag, av landets befolkning, som dock alltjämt håller fast vid, att dess;:&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;utskyldsstreck äro oskiljaktiga från en, jag skulle vilja säga folklig&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;uppfattning. Visserligen sade den senaste ärade talaren på Uppsalalänsbänken,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; att han efter ett mycket noggrant studium av denna fråga&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;kommit till den slutsats, att det vore otänkbart att i skattestrecksfrågan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:27px;left:219px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:26px;left:554px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;.57    » S.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:66px;left:33px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;skilja mellan ordentliga och oordentliga, att det ovillkorligen skulle Grundlagsfölja &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;med, om man skulle ha kvar dessa skattestreck, att de oskyldiga då&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;komme att få lida med de skyldiga. Jag är naturligtvis skyldig att tro för val av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;den ärade talaren på hans ord, och jag har ej heller den ringaste an- ledamöter i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ledning att antaga annat, än att han med de allra bästa förutsättnin- riksdagens&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;gar gått till sin uppgift och även fullföljt densamma efter allra bästa kamrar m.m.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;förstånd. Men det var dock en sak, som han fullkomligt lämnat å sido, or s''&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;när han gjort sina undersökningar — den kom åtminstone ej fram&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;i hans anförande. Man kan ju också tänka på ett förbättrat sätt för&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;skattens uttagande, och skulle vi icke kunna tänka oss en utväg ati&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;förbättra själva skatteinbetalningsmöjligheten för den mindre bemedlade? &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Jag vill säga, att eljest är vårt samhälle i detta hänseende icke fullt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;lyckligt, ty man måste ovillkorligen medgiva, att sättet för våra utskylders &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;erläggande behöver undergå en väsentlig reform, om icke de&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;mindre bemedlade alltjämt skola komma i en ojämn ställning vid skatternas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;erläggande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Jag är bemyndigad att säga, att de medlemmar av bondegrupperna,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; som icke tillkännagivit annan ställning, komma icke att i den snart&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;blivande voteringen rösta mot ett antagande av det föreliggande grundlagsändringsförslaget.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; Vid sidan av denna förklaring har jag, herr vice&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;talman, intet yrkande att göra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Herr Winberg: Herr talman! Av debatten här i dag får man&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;det intrycket, att här gör sig gällande på det politiska området en motsvarighet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;till vad vi under senare tiden ofta fått bevittna på det rent&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;kommersiella. Där har det nämligen varit så, att under kristiden man&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;ibland ingått förbindelser rörande leveranser till priser, som visserligen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;vid det ögonblicket kanske icke hava ansetts för höga, men som&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;sedan, när en viss omkastning har inträtt, varit sådana, att man då&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;gärna velat komma ifrån sina ingångna förbindelser, och man har&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;då försökt på alla sätt att få dem annullerade, därför att man skulle göra&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;en förlust genom att hålla dem. Det är som sagt icke utan, att det&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;gör sig gällande alldeles samma förhållande här. För min del är jag&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ej förvånad över det, därför att jag långt före detta funnit, att politik &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ej är annat än ett spel om intressen, och när man ej längre anser&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;sig ha intresse av att vara med om något, som man tidigare möjligen&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;ansåg nödvändigt, så vill man gärna komma ifrån det. Nu ha visserligen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;här i dag de, som talat emot ett antagande av de vilande&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;grundlagsändringarne, varit representanter huvudsakligen för den s. k.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nya bondedemokratien, men det skall bli rätt så intressant, att se, om&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ej röstsiffrorna komma att giva vid handen, att till denna nya bondedemokrati &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;kommer att sälla sig även en hel del andra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Innan jag går in på att för min del yttra mig om det föreliggande&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;förslaget, skulle jag vilja säga ett par ord till tvenne föregående talare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Det var nog så intressant att följa herr Reuterskiölds exposéer, över&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;förhållandena sådana de utvecklat sig från 1848 och till nu. Därför&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:6px;left:37px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Nr 5.    38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:274px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:45px;left:4px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Grundlagsändringar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ang. sättet&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;för val av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ledamöter i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;riksdagens&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;kamrar m. m&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;(Forts.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:46px;left:92px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;att de visa, hur riktigt det gamla ordet är, att allting går igen, och&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;tt historien återupprepar sig. Herr Reuterskiöld visade detta genom&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;att referera till forhallandena sådana de voro 1848 och 1018. Tae vet&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;visserligen inte, om det det senare året var fråga om någon abdikation,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;men 1 övrigt voro forhållandena rätt så likartade. Herr Reuterskiöld&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;menade ytterligare, att det ej skulle föranleda några nämnvärda svårigheter,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt; om man nu läte de blivande grundlagsändringarna ytterligare&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;vila, d. v. s. beslote uppskov. Ja, förutom andra olägenheter skulle&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;jag vilja peka på en, som kan vara mycket antaglig, den nämligen, att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;om vi nu skulle uppskjuta avgörandet och därefter få fram ett nytt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;förslag, som t. ex. representanterna för den nya bondedemokratien&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;skulle anse sig kunna gilla — vad hindrar, att då vi längre fram, om&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;några år, skulle ånyo behandla denna fråga, vid den tidpunkten någon &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;annan grupp av medborgare här i landet tagit sig före att skicka,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;ett par nya professorer hit till riksdagen, som hade en helt annan uppfattning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;om vad som vid det tillfället vore lämpligt ifråga om denna&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;lagstiftning? Här finnas inga garantier för att ej något sådant skulle&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;komma att inträffa, och sålunda skulle det vara ganska betänkligt att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;vidtaga ett sådant uppskjutande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:461px;left:90px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:41px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;Beträffande herr Wohlin var det rätt intressant att höra hans&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;anförande, bland annat av den anledningen, att jag i en här utkommande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;aftontidning redan i fredags läste, att herr professor Wohlin till&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;denna tidning hade meddelat, att när denna fråga skulle förekomma&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;här i riksdagen, så skulle han hålla ett stort anförande. Nu anser jag&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;för min del, att ett sådant meddelande var tämligen onödigt därför&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;att både jag och många med mig, förmodar jag, anse att alla herr professor &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Wohlins anföranden äro stora. — Men det var en sak, som jag&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;också skulle vilja fråga herr Wohlin om. Han yttrade, såvitt jag&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;förstod,° att vårt lands arbetareklass såsom sådan — jag vet ej, om&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;han avsåg arbetareklassen i sin helhet eller om han närmast begränsade&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;sig till industriarbetarne — vore betydligt bättre än en hel del av deras &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;representanter här i riksdagen. Ja, herr professor Wohlin, hur&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;skulle det nu ställa sig i den punkten, om vi frågade: hur är det med&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;bondeklassen i det avseendet? För min del måste jag säga mig, ehuru&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;jag ej är någon förespråkare för bondeklassen — fastän jag till födsel &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;och uppfostran är jordbruksarbetare — att trots de avigsidor jag&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;funnit hos bondeklassen, så håller jag dock före, att den i sin helhet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;är betydligt bättre och mindre självsäker och företer en hel del&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;mindre avarter än deras representanter i riksdagen, vare sig dessa äro&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;naturliga eller mer eller mindre konstlade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:896px;left:90px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:41px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Vidare sade herr professor Wohlin, att han nyligen återkomma&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;från en resa till de östra randstaterna, och att han under denna resa alldeles &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;särskilt fått intryck av att det ej vore den lämpligaste tiden nu att föra&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;någon extrem klasspolitik. Det förefaller mig, som om herr professor&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Wohlin då bort utsträcka denna vistelse i östern några veckor till. Då&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:217px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:552px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;3«J&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:588px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Nr 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:53px;left:35px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;kan det hända, att den klasspolitik, som han predikat här i dag, icke&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;kommit till synes.    ,    .111 ang. sättet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Ilerr professor Wohlin gjorde också gällande beträffande utskylds- y^r vaj av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;strecket att detta så långt ifrån är någon klasslagstiftning, att det i ledamöter i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;stället är ägnat att bevara i vår grundlag, en rättsgrundsats, som vi under &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;inga förhållanden böra uppgiva. Ja, man maste val vara minst (Forts)&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;professor, för att göra gällande något sådant. Det skulle vara ganska&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;frestande för mig att i detta sammanhang peka på, hur den dar rattsgrundsatsen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;i verkligheten tog sig ut. Detta i anslutning till vad herr&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;Möller redan talat om. När det gäller förhållandet mellan individen&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;och samhället, så gäller det ej bara, att man betalar den påförda skatten,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;utan det gäller också, att när man avlämnar de uppgifter, på vilka denna&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;skatt skall byggas, man i det avseendet är ett mönster för andia. Jag&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;skall emellertid ej upptaga tiden därmed.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;Jag vill ytterligare endast säga angående det föreliggande förslaget,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt; att jag för min del naturligtvis ej behöver tala om att jag beträffande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;detsamma är minst lika obunden som den nya bondedemokratien,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt; och jag behöver ej heller deklarera, vilket betyg jag anser mig&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;höra giva detta förslag. I likhet med alla kompromissförslag innehaller &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;det ett litet framsteg, ett framsteg eller en reform av sådan beskaffenhet,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt; att den bort vara genomförd här i landet för årtionden tillbaka &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;och sålunda allaredan hava trätt i verksamhet, om det ej ständigt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;vore så här i landet, att vi aldrig kunna få en reform genomförd&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;förrän frågan har blivit fullständigt övermogen. Och, när det äntligen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;sker, så sker det alltid i kompromissens tecken. Så är det naturligtvis &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;också med detta. Jag behöver endast erinra därom, när man&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;här talar om, vilka fördelar som skulle vinnas genom detta förslag, att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;det egentligen på vissa punkter är en reform bakat. Sa t. ex. säl skilt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;när det gäller det politiska åldersstrecket, som tidigare varit satt till&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;21 år, men nu skulle fastställas till 23 år, för att icke tala om det kommunala &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;området i samband med landstingsvalen, där det gar ända upp&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;till 27 år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;Vad jag speciellt vill poängtera och vända mig mot är det ideligen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;återkommande talet även från vänstern, om att nu blir den fulla&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;demokratien genomförd här i landet genom denna kompromiss. Det&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;vill även synas, som om denna lilla reform skulle bliva den huvudkudde,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;mot vilken en del förut reformvänliga partier skulle komma att slumra&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;för att ej vidare sysselsätta sig med något framstegsarbete. De hava&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;troligen nått den grad av utveckling, att de ej orka vara med längre,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;och då är det givetvis bra att ha en sådan huvudkudde att vila sig&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;mot. Det vill också synas, som om man från det hållet skulle taga&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;denna reform till utgångspunkt för att sedan kunna vara med om snart&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;sagt vilken klasslagstiftning eller vilket reaktionärt förslag som helst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Är det verkligen meningen, att den praktiska följden av denna kompromiss &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;skall bli sådan, då tror jag, att Sveriges arbetareklass skulle&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;ha skäl att betacka sig för denna reforms genomförande. I varje&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:37px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Nr 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:21px;left:94px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:277px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:57px;left:10px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.1em"&gt;Gändrinaar ,*aU skallo ln^n .jnbllla sig, att detta är den sista milstolpen i utveckang &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;sättet lmSer\ Pa Pojkens område. Den, som inbillar sig detta, har tydliför &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;val av £en Pa senare tiden ej kunnat följa med. För min del kan jag sålunda&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;ledamöter i icke ett ögonblick giva denna reform någon avgörande betydelse men&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.1em"&gt;kamrTmm rå de? 1 ?U.a faU. ar en om ock mJcket lken och till och med omtvist(Forts) &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;^ avbetalning, sa är det klart, att jag vid en eventuell votering kommer&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;att lägga min röst för ett bifall till det vilande förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:53px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Herr Clason: Jag är, herr vice talman, egentligen uppkallad av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;den förste ärade talarens anförande och skall be att få med några ord&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;beröra en del av vad han yttrade. Han riktade sina anmärkningar mot&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;det föreliggande förslaget dels ur formella, dels ur reella grunder. Under &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;förra delen av sitt anförande uppehöll han sig särskilt vid det av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;honom inom utskottet framställda uppskovsyrkandet. Han tycktes vilja&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;göra gällande, att då utskottet ställt sig emot detta yrkande, skulle det&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;företrädesvis ha berott därpå, att man inom utskottet av formella grunder &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;ansett sig förhindrad att föreslå uppskov. Jag tror, att det är en&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;missuppfattning av ståndpunkten inom utskottet. Vi hade visserligen&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;åtskilliga formella betänkligheter, men jag tror ej, att dessa voro det&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;för majoriteten avgörande. Eftersom även en annan ärad talare varit inne&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;på den saken vill jag nämna, att vi numera hava konstaterat, att vid ett av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;de två tillfällen sedan 1867, då inom riksdagen ett grundlagsändringsförslag &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;blivit uppskjutet från en riksdag till en annan, uppskovsyrkandet&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;först blivit framställt inom konstitutionsutskottet och sedan av utskottet&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;förts vidare till riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:53px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Däremot inverkade beträffande utskottets ställning till uppskovsyrkandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;i hög grad reella skäl. Vi funno ett Sådant skäl föreligga i övergångsbestämmelsen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;vid detta förslag. Denna övergångsbestämmelse går&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;uttryckligen ut från att förslaget skall definitivt antagas nu och sålunda&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;innevarande år komma att träda i kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:53px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Herr Reuterskiöld hade en utläggning, i vilken han, såvitt jag förstod &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;honom rätt, sökte göra gällande, att det kanske ej vore så noga med&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;den saken, och han ville till stöd för sin uppfattning hänföra sig till utskottets &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;ståndpunkt i fråga om en senare punkt av detta memorial, punkten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;12, som rör ändrad lydelse av § 21 riksdagsordningen. Jag tror,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;att dessa båda frågor föreligga i alldeles olika skick. Övergångsbestämmelsen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;i det här föreliggande förslaget är en fullkomligt integrerande&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;del i detta förslag. Den kan ej lösgöras från detsamma. Däremot föreligger,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; såvitt jag kan förstå, icke någon reell motsättning mellan det&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;förslag till lydelse av § 21, som utskottet framlagt i detta förslag, och&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;det förslag, som sedermera är framlagt i punkt 12. Saken är helt enkelt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;den, att vid 1919 års riksdag man i sammanhang med detta förslag antog &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;en lydelse av § 21, som giver rätt till avsägelse av riksdagsmannauppdrag &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;i andra kammaren i vissa fall. Sedermera framlades vid 1920&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;års riksdag en regeringsproposition, som utsträckte denna rätt till alla&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;fall. Jag kan ej inse, att denna riksdag icke skulle vara berättigad att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:23px;left:215px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdaecn den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:24px;left:550px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;41 Nr o.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;antaga denna utsträckning oberoende av det förslag om en mindre långt Grundlagsgående &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;utsträckning, som antogs vid 1919 års riksdag. Så ligger enligt ändringar&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;min tanke frågan, och det är därför en helt naturlig sak, att om denna    av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;riksdag definitivt antager den längre gående utsträckningen av avsägelse- ledamöter i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;rätten, så faller enligt min mening automatiskt bort den mindre långt riksdagens&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;gående utsträckning, som föreligger i detta förslag från 1919 års riks- kamrar m. m.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;dag.    (Forts)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:206px;left:29px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Detta om övergångsbestämmelsens formella karaktär. Men, såsom &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;jag nyss påpekade, har övergångsbestämmelsen också en reell karaktär.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; Det är nämligen så, att hela denna bestämmelse om när detta&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;förslag skulle träda i kraft enligt min uppfattning är en reell beståndsdel &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;i vad som för mig är det väsentliga i hela denna fråga, nämligen&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;i den uppgörelse och överenskommelse, som träffades vid 1918 års urtima &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;riksdag och som beträffande grundlagsstadgandena konfirmerades&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;vid 1919 års lagtima riksdag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Det för mig, som sagt, in på, vad som är för mig avgörande för&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;min ställning till hela detta förslag. Herr Reuterskiöld har framhållit&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;och såvitt jag förstår med rätta framhållit, att då grundlagen förutsätter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nya val, så förutsätter också grundlagen en dubbel prövning av föreliggande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;grundlagsändringsförslag. Ja, det är alldeles riktigt. Jag har&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;vid andra tillfällen hävdat den uppfattningen, och jag kommer att hävda&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;den också i dag. Grundlagsplikten går, som han sade, framför partibundenheten.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; Men grundlagen förpliktar mig ej till att bryta mitt ord.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Det är för mig det avgörande. Jag har varit med om att träffa en uppgörelse &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;på denna punkt, och den ämnar jag infria. Det är sålunda i anslutning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;därtill, som jag vid detta tillfälle kommer att giva min röst&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;åt förslaget. Jag känner ej till, om valvindarna här i landet nu blåsa i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;annan riktning och yrka på något annat. Om så vore, borde dessa&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;valvindar hava lyft mig från denna plats, men så länge jag står kvar&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;på denna plats, så kommer jag att träda in för, att en träffad överenskommelse &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;skall hållas. Det är min ståndpunkt vid denna frågas avgörande.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; Men jag vill dessutom beträffande den saken tillägga, att det&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;förefaller mig, som om denna hänvisning till valvindarne kommit i ett&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;något egendomligt sammanhang i herr Reuterskiölds anförande, då han&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;i samma anförande betonade, att han ej kände till något imperativt mandat,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; utan på det bestämdaste ogillade det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Herr Reuterskiöld anförde också vissa realskäl mot förslaget. De&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;anknöto sig särskilt till frågorna om första kammarens bildande och&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;om utskyldsstrecket. Ja, det lär ingen av mig begära, att jag skall träda&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;in i något sakligt försvar för överenskommelsens reella innebörd på dessa&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;punkter. Men just båda dessa punkter ingå alldeles särskilt i den träffade &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;uppgörelsen. Vad den första frågan beträffar, första kammarens&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;bildande, så skulle jag ock vilja erinra, att den är en av de punkter,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;där den åskådningen, som jag tillhör, dock tog hem något i uppgörelsen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; Det går ej an att, som man ibland försöker göra, lägga första&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;kammarens ”snedvridning”, som man kallar det, vårt p^rti till last. Det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:43px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Nr 5.    42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:281px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:54px;left:17px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Grundlags- går ej an. Förhållandet var ej sådant. Vad som här låg bakom, det var&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;ang.häftet den omständigheten, att man på den andra sidan aldrig velat inse, att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;för val av * samma ögonblick som man skrev ned den kommunala rösträtten till&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;ledamöter i lika, så förlädes första kammaren på precis samma valrättsgrund som&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;riksdagens den andra. Då man samtidigt ville stryka bort utskyldsstrecket, så måste&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;’a(Forts")m‘första kammaren blott bli en avläggare av andra kammaren; den längre&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;mandattiden kunde ej göra något till eller från. Den ståndpunkten, att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;just här låg det väsentliga villkoret för första kammarens artskillnad&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;från„den andra’o försökte vi i det längsta kämpa för, och vi lyckades&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;också vid 1918 års riksdag åtminstone genomföra, att det blev satt en&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;högre valrättsålder för första kammaren, liksom ock, att i de kommunalval,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; ur vilka första kammaren utgår, åtminstone bibehållits något av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;utskyldsstrecket. På den punkten ha vi sålunda verkligen i någon mån&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;förbättrat det regerings förslag, som vid det tillfället förelåg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:53px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;På samma sätt förhåller det sig med utskyldsstrecket, som varit&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;föremal för sa mycken diskussion i denna debatt. Jag hade verkligen&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;trott, att denna diskussion skulle komma vid ett senare tillfälle under&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;riksdagen, då ju motion i den frågan är väckt. Vad nu ifråga om utskyldsstrecket &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;skall konfirmeras, är emellertid också uttryckligen infört&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;i ^den överenskommelse, som det för mig gäller att vid detta tillfälle&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;hålla. Jag vill dock gentemot vad som här yttrats av vissa talare säga&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;det, att nog tror jag herr Alexanderson misstager sig, om han söker göra&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;gällande, att denna fyramannakommitté vid 1918 års urtima riksdag,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;som han talat om, sakligt skulle ha övertygat oss andra om omöjligheten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;av att behålla någon form av utskyldsstreck. Det vågar jag påstå&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;icke är förhållandet, åtminstone icke med mig, och jag vågar säga, att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;jag tror det ej heller vara förhållandet med åtskilliga andra. Jag vill&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;också erinra därom, att både vid 1917 och 19*8 års riksdagar framlades&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;från liberala partiet motioner och yrkanden, som gingo ut på bibehållande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;i det kommunala livet av samma utskyldsstreck, som då gällde för&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;det politiska livet. Sålunda: så förfärligt förkastlig var då ej ens på&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;det hållet tanken på bibehållande av ett sådant streck.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:53px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Jag har endast velat yttra dessa ord för att tillkännagiva, varför&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;jag kommer att rösta för bifall till det vilande förslaget. Jag skall tillägga,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;att då jag under 1918 ars riksdag sökte bedöma dess verkningar så yttrade &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;jag för min del, att dessa kunde komma att gå i olika riktningar,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;men att jag vore övertygad, att de kunde komma att gå i en god riktning&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;endast under vissa förutsättningar. Såsom en av dessa förutsättningar&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;betonade jag, att man måste ansluta sig till och bygga vidare på den sedan&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;gammalt hos oss bestående grundsatsen, att fullgjorda skyldigheter borde&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;vara villkor för åtnjutna rättigheter. Jag har i den punkten icke ändrat&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;övertygelse. Jag vidhåller fullt den ståndpunkten, och jag anser mig,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;sedan uppgörelsen nu blir genomförd, ha fullkomlig frihet att arbeta&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;på den förändring i grundlagarna, som jag anser för riket nyttig. Under &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;närvarande förhållanden kommer jag att giva min röst för det vilande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:211px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:22px;left:546px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;-l,( Nr 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:176px;left:582px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;(Forts.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:23px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Herr Lindhagen:    Herr talman, mina herrar! För min del Grundlags
förvånar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;det mig, att man vid detta tillfälle skall behöva sammanblanda ändringar&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;under ett och samma yrkande så vitt skilda saker som frågan om kvin- val av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nans politiska rösträtt och frågan om utskyldsstrecket. Det är en be- ledamöter i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;tänklig formalistisk tågordning i riksdagen, som icke kan hava så riksdagens&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;mycket praktiskt förstånd och rättvisa, att vid ett avgörande av två så kamrar m. in.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;skilda saker var och en avgöres för sig. Då nu verkligen förhållandena &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;äro så bedrövliga, att det icke går för sig, vill jag för min del&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;betona, att den fråga, som här dominerar allt annat — herr Alexanderson &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;antydde något dylikt också — den fråga, som dominerar allt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;annat och sätter allt annat i skuggan, är den stora frågan om att kvinnorna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;äntligen efter en generations strider skola få sitt medborgarskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Att då här debattera den andra lilla saken, som här är framförd, såsom&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;en huvudsak och vara beredd att stjälpa det hela bara för en struntsak,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; bevisar icke någon rättvisa och allra minst några rättsgrundsatser.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; Jag yrkar således bifall till betänkandet bara därför att kvinnans&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;politiska rösträtt står där; det andra må innehålla vad som helst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Men för att säga några ord om den andra saken, så är det alldeles &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;märkvärdigt, vad vi må hava för utvecklad rättskänsla här i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;landet och särskilt på landsbygden. Intet annat land har det där utskyldsstrecket,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; och jag tänker, att alla vi, som ifrågasätta dess borttagande,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; äro utan rättskänsla, utan rättsgrundsatser i den här punkten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Det är icke värt att tala om alla detaljerna, utan jag skall gå in på&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;pudelns kärna, och den är, att det nya högerbondeförbundet nu fört&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;fram denna sak på samma gång det antyder, att det icke heller är så&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;förtjust i kvinnans rösträtt, men det får gå, å la bonheur, vi skola icke&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;sätta oss emot det, vi skola gå in därpå. Men se utskyldsstrecket rubbar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;allt vad rättsgrundsatser heter i detta land. Och varför? Jo, därför &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;att bonden betalar sin skatt och industriarbetaren betalar icke sin&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;skatt. År det rätt att bedöma rättsgrundsatser från en sådan synpunkt ?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Låt var och en sköta sig själv och själv i första hand bedöma detta!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Då få vi se, hurudana grundsatser vi hava allihop. De te sig nog ibland&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;si och så.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:740px;left:34px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Varför betala bönderna sina skatter? Jo, därför att annars tages&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;hemmanet ifrån dem, och även därför att de kunna inrätta åt sig en&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;viss ordning, därför att de hava sina rötter i den svenska jorden, de&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;hava något att hålla sig till, därför att de hava en näring, som bär sig&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;lika bra oavsett konjunkturerna, i motsats mot vad fallet är med industriarbetarna.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; Bönderna kunna betala sina skatter, de äro nog lyckliga &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;att i alla fall hava något fast att hålla sig till, men vad har industriarbetaren? &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Han är rotlös, fabriken blir aldrig något hem, han är&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;underkastad arbetsinställelser och arbetslöshet på grund av konjunkturernas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;växling. Ena dagen har han något, men andra dagen har&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;han ingenting. En sådan klass kan icke betala sina utskylder. Skola&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;de då straffas för att de äro olyckliga människor? Är detta det nya&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;programmet för det nya bondeförbundet, så gratulerar jag eder. Kra
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:46px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Nr 5.    44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:284px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:58px;left:18px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;Grundlags- schen kommer mycket snart, om ni skola bära ut sådana principer i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;ängsull världeon- Den kommer i alla fall någon gång, men den kommer förhör &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;val av    pa det sättet. Och vad gorå ni för nytta med det ? Gör man nå
ledamöter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;i got till gagn för fäderneslandet genom att man på det sättet förhäver&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;riksdagens sig över att man själv betalar skatt, därför att man kan göra det och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:52px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;(FortT)’”''icke Vågar låta bli&amp;gt; förhäver sig över andra, som icke kunna det i det&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;stora hela. Vad skall det leda till? Jo, oerhörda, nya strider blir det&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;därav. De, som få denna handske utkastad emot sig, komma att känna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;orättvisa. Tänk, om det nya bondeförbundet resonerade på detta&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;sätt: vi förstå mycket väl, hur det hänger ihop, vi kunna betala skatten,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; vi riskera mycket, om vi icke göra det, men de andra kunna det&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;icke, och därför är det synd om dem, vi kunna absolut icke vara med&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;om att för den sakens skull dessa människor skola förlora sin politiska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;rösträtt. Vad skulle ett sådant program göra? To, man skulle&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;få den uppfattningen, att bondeförbundet verkligen besjälades av rättsgrundsatser,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; och det skulle vinna ofantligt i anseende, under det att det&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;nu står och gräver sin egen grav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:52px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Ja, det har nu sagts också, att alla äro ense om att underlåtenhet&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;att fullgöra värnplikt diskvalificerar en medborgare. Det är också ett&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;sådant där abrupt undantag. Jag har aldrig varit med om det. Överallt,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; där jag varit med, hava vi motionerat om att denna blindtarm på&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;det hela också skall försvinna. Vad finns det för anledning att bestraffa &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;dem, då vi andra nu i alla fall hava alla möjliga fel?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:52px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Den allmänna rättsgrundsatsen måste taga människan sådan hon&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;är och giva henne rösträtt bara för att hon är människa. Men skall&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;man räkna ut och säga, att den har försummat det och den har försummat &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;det, ja, då, mina damer och herrar, få vi ingen rösträtt i detta&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:52px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Professor Wohlin talade också om något ”give Gud”. Jag kommer &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;icke ihåg, vad Gud skulle giva det nya bondepartiet, men jag tror&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;icke, att hans Gud heller bistår hans parti, bondepartiet, lika litet som&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;något annat av partierna här i vår obönhörliga klasskamp. Och där&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;hava vi kommit till pudelns kärna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:52px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Denna är icke annat än strid om makten under sken av rättsgrundsatser.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; Om icke högerbönderna betalade alla sina utskylder, så skulle&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;denna fråga aldrig hava kommit upp, men nu göra de det händelsevis,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;och därför förhäva de sig över andra. Och så länge de hålla på med&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;sin intressepolitik till det yttersta, så försvagas samvetsplikten ytterligare &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;och bliva vi aldrig ett enda folk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:52px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Jag yrkar bifall, herr talman, till den kvinnliga rösträtten och bryr&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;mig icke om allt det andra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:52px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;Herr Ericsson, O Ilas: Herr talman, mina herrar! Ja, det&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;kan synas förmätet att beträda denna plats, då jag under debatten blivit &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;beskylld för svek och för att hava gjort mig skyldig till brott samt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;icke hava aktat pa min politiska heder etc. Men jag vågar ändå taga&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;kammarens tid i anspråk med några ord till försvar för min åsikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:34px;left:206px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:37px;left:541px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:34px;left:578px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Nr T&amp;gt;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:74px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Först vill jag då säga att jag tager icke professor Alexandersons&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;utfall så hårt, då jag erinrar mig, huru han vid vissa tillfällen kan löpa&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;åstad litet obetänksamt, om jag så får uttrycka mig; senast under förra &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;årets riksdag hade vi ett tydligt bevis därpå. Men nu vill jag emellertid &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;erinra professor Alexanderson om, att jag vid urtiman 1918&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;icke endast reserverade mig tillsammans med en del av kamraterna i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;utskottet utan jag markerade min särskilda mening i en reservation,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;som jag stod ensam för, och om han studerar mitt anförande som jag&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;hade i kammaren, då jag försökte att försvara denna reservation, och&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;jämför det anförandet med det, som jag hållit här i dag, så tror jag,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;att han icke kan beskylla mig för motsägelse. Det gick precis i samma &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;anda både då och nu, enda skillnaden är den, att jag då icke framställde &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;något yrkande, vilket jag nu gjort. Vidare vill jag framhålla&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;att jag aldrig i utskottet hörde talas om hur man skulle förhålla sig&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;vid frågans behandling 1921. Och jag har haft den bestämda uppfattningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;att något tal därom icke ens kunde komma ifråga, då jag anser&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;att vår grundlag lägger hinder i vägen för något dylikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Under debatten har det också tydligen framgått, att jag icke uppträtt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;här såsom en taleman för bondegruppen, utan vad jag här framfört &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;är min personliga mening, som jag hade 1918 och som jag, som&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;sagt, haft hela tiden. Beskyllningen för att jag ändrat åsikt därför&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;att jag under tiden kommit att tillhöra en annan grupp, bär jag således &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;även lugnt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Men om jag nu håller mig till frågan om den uppgörelse, sonträffades &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;mellan partierna år 1918, så förefaller det mig, att man hatgått &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;alldeles för långt, då man ridit på den käpphästen så, som man&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nu gjort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Grundlagen föreskriver otvetydigt, att förslag sådana som det föreliggande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;skola ånyo prövas sedan allmänna val i hela riket till andra&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;kammaren förrättats, och denna viktiga bestämmelse skulle helt och hållet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;åsidosättas genom det förhandsbeslut mellan partierna man här åberopar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;och vill sätta i stället för den sakliga prövningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Jag har under debatten suttit och tänkt på gångna riksdagar och&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;särskilt på början av min riksdagstid, då vi i andra kammaren både&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;en ledamot, S. A. Hedin, som allmänt kallades för ”grundlagsväktaren”.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Jag är lika säker på som att jag står här, att om han levat och varit&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;i tillfälle att deltaga i den debatt, som förekommit här i dag i denna&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;sak, så skulle han hava levererat professor Alexanderson brasor, som&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;han aldrig i sitt liv skulle hava glömt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Nu har frågan av vissa talare förts in även på ett annat område,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nämligen klassområdet. Jag har icke fattat frågan på det sättet, lag&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;vet, att den drabbar alla, den drabbar, såvitt jag förstår, den ene likaväl &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;som den andre, måhända den ene något mera, den andre mindre, men&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;jag har icke uppträtt här och yrkat avslag för att söka komma en viss&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;klass till livs, utan jag har bara fört fram frågan sådan jag ur den&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;svenska rättskänslans synpunkt finner den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:74px;left:560px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Grundlagsändringar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ang. sättet&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;för val av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ledamöter i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;riksdagens&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;kamrar m. m&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;(Forts.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:30px;left:42px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Nr 5.    46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:35px;left:281px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:67px;left:7px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Grundlagsändringar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ang. sättet&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;för val av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ledamöter i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;riksdagens&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;kamrar m. m&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;(Forts.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:69px;left:93px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:52px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;Jag har, som sagt, ingen anledning att frånträda vare sig min uppfattning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;eller det yrkande jag framställt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:52px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;Herr W o h 1 i n :    Herr talman, mina herrar! Endast några få&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:52px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;ord! Herr Alexanderson, livligt understödd av herrar Winberg och&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;Lindhagen, har i sitt anförande upprepade gånger betonat, att den ståndpunkt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;ifråga om det politiska utskyldsstrecket, som vi här företräda,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;icke,har sin grund i något folkligt rättsmedvetande. Det är en ”allmän&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;fras , yttrade han vid ett tillfälle i sitt anförande. Strömningarna hos&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;folket i bygderna, förklarade han vid ett annat tillfälle, väga "ingenting&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;mot den sakkunnigutredning, som han själv har presterat. Principen,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;förklarade han på ett tredje ställe, är icke av den djupa rättvisa, som&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;man tror, och svenska folket har med herr Alexandersons sakkunnigbetänkande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;”fått papper på” att det icke går att förfara på det sätt,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;som jag tänkt, nämligen att särskilja självförvållad och vissa slag av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;oförvållad oförmåga att betala skatt. Jag finner i detta herr Alexandersons &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;hela anförande samma syn på samhället och svenska folket, som&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;gått igen i åtskilliga tidigare anföranden av herr Alexanderson: ett suveränt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;förakt för vad folket känner och tänker, den begåvade intelligensaristokratens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;nedlåtande och ofta något hånfullt betonade syn på&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;gamla svenska rättsuppfattningar, sådana de framträda särskilt på vår&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;svenska landsbygd. Jag tror mig icke säga för mycket, när jag säger,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;att vi äro många här, som frånkänna herr Alexanderson rätten att uppträda &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;som domare över svenska folkets rättsuppfattning i föreliggande&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;hänseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:608px;left:90px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:52px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Beträffande herr Möller, så är det med honom ett i viss mån annat&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;förhållande, ty han är ju speciell representant för en särskild samhällsklass &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;i vårt land, och han synes hava betraktat det som sin skyldighet&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;att försvara den klassens särskilda intressen. Jag ber då endast få erinra &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;om att jag inledde mitt förra anförande med att vi icke borde i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;denna debatt upphetsa lidelserna alltför mycket, men jag finner, att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;den, som dock mest upphetsat lidelserna här, har varit herr Möller.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Det röjde, menade han, icke mindre okunnighet om fakta än även brist&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;på ideellt sinne, det vore att diskvalificera sig för arbete i Sveriges offentliga &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;liv etc. att hålla på en rättsgrundsats, som ett mycket stort&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;antal ledamöter av Sveriges riksdag för ännu några år tillbaka omfattade&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;och som ännu omfattas av mycket stora delar av Sveriges folk. Det är&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;dock icke rätt av herr Möller att på det sätt, som herr Möller gjorde,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;använda överord, som äro absolut olämpliga vid ett tillfälle som detta.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;Och jag vill dessutom tillägga, att, rent sakligt sett, led herr Möllers&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;anförande av den svagheten, att han rörde sig med statistiska siffror&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;och därvid förväxlade skattestreck och utskyldsstreck, vilket ju är två&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;skdda saker. Så mycket mindre har herr Möller anledning att anklaga&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;mig för ”bristande ädelt sinne”, då jag för min personliga del uttryckligen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;deklarerat min beredvillighet att — om vi endast få bibehålla prin
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:37px;left:210px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:38px;left:545px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;47 Nr 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:78px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;cipen att medborgerliga rättigheter skola vara baserade på medborgerliga Grundlaysskyldigheter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;— sakligt och lugnt pröva, i vad mån oförvållad oförmåga&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;att betala skatt är beroende på sjukdom eller arbetslöshet i följd av drifts- för val av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;inställelse, och sålunda uttryckligen förklarat mig villig att beakta så- ledamöter i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;dana verkligen ömtåliga fall, som faktiskt — det erkänner jag gärna — riksdagens&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;förekomma inom Sveriges industriarbetareklass i tider av arbetslöshet kamrar in. m&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;liksom även inom andra yrkesklasser.    *    (Forts.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Herr Lindhagen förklarade frågan om utskyldsstrecket vara en&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;”struntsak”. Herr Lindhagen är också, så egendomligt det kan låta,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;en föga folkligt anlagd person, som ej sällan saknar förbindelser med&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;rättsuppfattningen i Sverige. Ty vore det en ”struntsak”, så skulle vi&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;verkligen icke hava haft, det vill jag säga, ett visst mod att här träda&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;fram och yrka avslag på de vilande grundlagsändringarna. Vi veta väl&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;vad det kommer att föra med sig för oss. Men då vi icke desto mindre&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;här framträtt, har det varit av verklig övertygelse, att vi här förfäkta&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;en rättssak, obekymrade om den står upptagen i herr Lindhagens bekanta &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;”söndagsprogram” eller icke.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Herr Hellberg:    Herr talman! Jag hade ett ögonblick tänkt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;stryka mig från talarelistan, då allt väsentligt, som kan sägas i denna&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;debatt, redan är sagt, men eftersom jag en gång blivit uppskriven där, kan&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;jag inte underlåta att göra några anmärkningar med anledning av vad&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;som förekommit under diskussionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Den förste ärade talaren hade ett anförande, som kunde giva anledning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;till en hel del invändningar, men han, så att säga, strök själv&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ett streck över en stor del av sitt anförande genom att inte vidhålla sin&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ursprungliga avsikt att yrka uppskov med grundlagsförslaget utan i stället &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;avslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Jag kan emellertid inte underlåta att för min del inlägga en gensaga&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;mot den högst besynnerliga uppfattning, som han uttalat, att grundlagens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;bestämmelse om varje riksdagsmans fria rätt att pröva uppkommande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;frågor upphäver träffade överenskommelser. När han uttalat&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;denna besynnerliga mening, så yttrade enskilt en person här bakom mig:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;”herr Reuterskiöld tyckes icke fatta, att det finns också moraliska band”.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Herr Reuterskiöld vet mycket väl, att en hel del av de beslut, som fattas&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;här i riksdagen, tillkomma på grund av sammanjämkning, kompromiss&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;mellan olika partier. Det är ju t. ex. mycket vanligt, att i statsutskottet&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;sådana kompromisser förekomma. Huru skulle det verka, om, efter en&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;sådan överenskommelse ett par dagar förut, en av dem, som varit med&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;om den, står upp och säger: grundlagen ger mig rätt att fritt pröva&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;varje fråga; alltså löser den mig ifrån varje träffad överenskommelse?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Det är, må jag säga, något underligt att höra en riksdagsman uttala&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;en sådan uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Uppfattningen tyckes var desto mera betänklig, som det redan visat&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;sig, att herr Reuterskiöld fått en lärjunge här i kammaren. Det är&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;kanske orätt att säga om en så vördnadsvärd man som kammarens ål
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:25px;left:39px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Sfr 5.    48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:28px;left:284px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:66px;left:14px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;Grundlags- derspresident, att han skulle vara lärjunge åt en här i kammaren så ny&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;angnsnät°et man som herr Reuterskiöld, men i alla fall uttalade han, såvitt jag förför &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;val av stod, precis samma uppfattning. När han framhöll att grundlagen bereledamöter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;i der tillfälle att två gånger pröva grundlagsförslag, synes han ha meriksdagens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;nat, att därigenom det skall stå representanterna fritt att komma ifrån de&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;(Forts ) förbindelser, som de förut iklätt sig. Det lärer väl inte vara möjligt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;or s'' för herr OUas Ericsson att förneka, att han själv varit med om den överenskommelse,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; varom så mycket har talats här i dag. Både han och jag&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;sutto i det särskilda utskott, där denna överenskommelse träffades, och&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;jag har så väl själv försökt att erinra mig som också tillfrågat andra av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;dem, som voro med där, om de kunde erinra sig, huruvida han i nämnda&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;utskott inlade någon gensaga mot den promemoria, som låg till grund&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;för denna överenskommelse och i vilken det, bland annat, heter: ”Det&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;anmärkes, att alltså vid den politiska rösträtten skattebetalningsstrecket&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;förutsättes skola helt avskaffas.” Mitt intryck var, att vi allesammans&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;voro ense om denna av särskilda delegerade inom särskilda utskottet&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;utarbetade promemoria.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Herr Ollas Ericsson tyckes nu vilja göra till samma sak att uttala&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;sina personliga invändningar mot ett visst förslag utan yrkande och att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;uttala samma invändningar med yrkande. Men det är väl däri hela skillnaden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;ligger. Vi hava nyligen hört en annan ledamot av kammaren och&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;för resten också av förutnämnda särskilda utskott, herr Clason, uttala,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;att han då liksom nu hade personliga invändningar på vissa punkter&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;men tilläde att han står vid den överenskommelse han varit med om att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;träffa. Det är att handla lojalt. Att om man en gång, låt vara med&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;stor självövervinnelse, gått med på en överenskommelse, också hålla&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;den — det är ett lojalt handlingssätt. Om ett handlingssätt, som visar&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;sig däri, att man ena gången uttrycker sina betänkligheter utan yrkande,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;låtande förstå att man är med om att förslaget tages, och en annan&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;gång uttalar samma betänkligheter men med yrkande att förslaget må&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;förkastas, om ett sådant handlingssätt skall jag inte tillåta mig begagna&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;någon beteckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Det har här i debatten mycket talats om utskyldsstrecket och om den&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;utredning angående detta, som föreligger. Jag begagnar tillfället att rätta&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;en missuppfattning, som gjort sig gällande från herr Johansson i Kälkebo,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;när han, såvitt jag fattade honom rätt, förevitade herr Alexanderson, att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;han inte ville göra något för att åstadkomma en bättre skattebetalning.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Detta är en så komplett missuppfattning, att jag tvärtom tyckte mig bestämt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;höra, att herr Alexanderson just betonade, att det är på denna punkt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;man bör sätta in för att åstadkomma en rättelse i den försumlighet ifråga&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;om skattebetalningen, som förekommer. Vad sedan själva frågan om&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;utskyldsstrecket och den därmed här under debatten förbundna frågan&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;om de olika klassernas moral beträffar, så har jag fått ett mycket starkt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;intryck av riktigheten i den uppfattning, som herr Möller ungefär uttryckte &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;så, att vi i själva verket äro ungefär lika goda kålsupare allesamman &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;— herr Lindhagen sade förresten detsamma. Tåg tror, att den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:30px;left:206px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:28px;left:542px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;49 Nr 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:69px;left:20px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;uppfattning, som särskilt starkt förfäktades av herr Wohlin, har&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;ett visst fariseisk! drag, och jag tyckte, att i hans senaste anförande,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;då han gick igenom en rad av talare och markerade, att de inte hade&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;rätt att göra sig till talsmän för rättsuppfattningen, detta drag ytterligare&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;underströks.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Jag skall också tillåta mig att säga ett par ord om en insinuation&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;från herr Winbergs sida. Han talade för det första om att det nu föreliggande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;förslaget är ett litet steg i den demokratiska utvecklingen, men&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;heller inte mer. Nu förstår jag ju, att herr Winberg tänker sig, att man&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;skall löpa banan ut till den punkt, där den ena ytterligheten möter den&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;andra, och hans ideal är ju den utveckling, som vi bevittnat i landet&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;öster om oss, där den allra yttersta demokratien kommit tillbaka till den&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;gamla despotismen. Jag kan förstå, att det är hans ideal, att vi skola&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;få en ny despotism med andra despoter i högsätet; men han må inte&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;förtänka, att vi andra, gamla demokrater inte inse det vara en lycklig&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;utveckling. Vi anse därför, att den reform, som nu skall genomföras&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;och som giver alla svenska män och kvinnor i stort sett rösträtt i landet,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;är en ganska betydande och värdefull reform i demokratisk riktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Jag tror inte att någon av oss frisinnade tänker sig denna reform&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;som ett slags huvudkudde, på vilken vi ämna vila i framtida sysslolöshet,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;och lika litet förstår jag, vad herr Winberg menar med att vi skulle&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;vara med om nya klasslagar. Mig veterligen finnes inte för denna insinuation &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;någon som helst grund. Jag kan möjligtvis tänka mig, att herr&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Winberg syftar på en motion ifrån liberalt håll, som är väckt i syfte att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;i hela samhällets intresse, i detta samhälles intresse, inom vilket alla&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;klasser numera äro likaberättigade, förebygga sådana strejker, som kunde&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;bliva ödesdigra för alla; men den innebar inte något annat än vad som&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;i vårt västra grannland, vilket ju anses vara ett demokratiskt föregångsland,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; redan är genomfört, nämligen att under särskilt svårartade förhållanden,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; då verkligt allvarsamma faror för alla hota, man skulle kunna&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;komma till den obligatoriska skiljedomen. Att beteckna detta s.åsom en&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;klasslagstiftning, som ett utslag av den värsta reaktionära tendens, är&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;väl det starkaste våld på verkligheten man gärna kan göra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Som sagt, herr talman, jag har inte kunnat avhålla mig från att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;göra dessa små anmärkningar. Till slut skall jag säga, att jag därutinnan&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;i viss mån nog känner detsamma som herr Lindhagen, att den stora&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;frågan vid detta tillfälle dock är kvinnans politiska rösträtt. De äldre&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;inom denna kammare veta, att jag i min ringa mån, ofta under mycket&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;stark motvind, verkat för denna reform. Jag har gjort det av känsla&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;för att rättvisan krävde den reformen, men jag har aldrig hängivit mig&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;åt några överdrivna förväntningar om de stora nya ting, som skulle&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;komma genom kvinnornas inträde i vårt offentliga liv. Min farhåga&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;är närmast den, att de endast skola bliva alltför lika männen och att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;det sålunda bara skall bliva en multiplikation med två av den föregående&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;valmanskåren. Jag skall därför i denna stund, när vi stå färdiga att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;taga den kvinnliga rösträtten, bara tillåta mig att uttala den förhoppFörsta &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;kamviarens protokoll 1921. Nr 5.    4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:69px;left:559px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Grundlagsändringar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ang. sätlet&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;för val av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ledamöter i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;riksdagens&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;kamrar ro. m&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;(Forts.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:29px;left:39px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Nr 5.    50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:27px;left:279px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:67px;left:11px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Grundlags- ningen eller åtminstone den önskan, att när kvinnorna nu komma in i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;andringar politiken, de där måtte komma att göra en insats, som genom att vara&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;för val av ^ågot annanartad i förhållande till männens skulle kunna göra vårt samle &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;da mö t er i hällsliv rikare och, skulle jag vilja önska, också en liten smula mildare,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;riksdagens en liten smula mera humant än vad det tyvärr för närvarande mången&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;kamrar m. m.c&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;(Forts.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:177px;left:93px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;gång ar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:214px;left:96px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:60px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Herr Alexanderson:    Herr talman! Sedan jag länge fres
tat &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-left:60px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;talmannens och kammarens tålamod med mitt förra anförande, skall&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;jag vara mycket kort i min replik. Åtskilliga talare hava riktat sig mot&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;mig, men det allra mesta som sades skall jag avstå från att taga tipp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:60px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Vad beträffar herr Ollas Ericsson, så bär hans situation, efter vad&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;det synes mig, alldeles nyss blivit tillräckligt belyst av herr Hellberg,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;och jag skall inte ytterligare lägga någon lök på laxen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:60px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Jag uppkallades egentligen av den ärade talaren på Malmöhuslänsbänken.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; Jag är närmast glad och tacksam för hans senaste anförande.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Jag är nämligen i alldeles samma situation som Alexander Kålland,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;när han givit ut en bok och det i anledning av den kom häftiga ord&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;och våldsamma utbrott emot honom. Jag känner mig — sade han —&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;som en valfångare, när han slungat sin harpun. Ligger då valen alltjämt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;stilla, biter han ihop tänderna: han förstår, att han misslyckats.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Men vispar kolossen på stjärten och sprutar skum — då gnuggar han&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;händerna!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:60px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Men då den ärade talaren även denna gång har kastat fram sitt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;ädelmodiga erbjudande att ”längre fram” reflektera på en uppdelning,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;varigenom de skola bliva befriade från uteslutning, som kunna åberopa&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;sjukdom eller arbetslöshet, så nödgas jag åter hänvisa honom till att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;möjligheten av en sådan uppdelning just speciellt med uppmärksamheten&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;inriktad bland annat på dessa bägge fall, sjukdom och arbetslöshet, är&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;utförligt undersökt i det redan föreliggande kommittébetänkandet. Där&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;visas, att man har att välja mellan att å ena sidan hava fixa lagregler&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;och att å andra sidan lämna det i en viss myndighets skön att bedöma&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;varje fall. Låter man lagregeln vara fix, får man lov att bestämma,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;att endast en så och så lång tids sjukdom, en så och så lång tids av de&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;och de i lagen angivna omständigheterna förorsakad arbetslöshet kan&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;få gälla och att den skall vara av betydelse så och så lång tid framåt.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Därmed har man fått en av dessa stela lagregler, med vilka det aldrig&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;kan undvikas, att en del fall komma att bliva orättvist dömda av lagen.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Då kommer just det där förhållandet fram, som jag redan påpekat, nämligen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;att i den mån lagen ger sig ut för att skipa rättvisa, men det icke&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;blir någon rättvisa skipad, kännes kränkningen av den som drabbas&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;därav mycket hård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:60px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Lämnar man däremot åt en myndighet att avgöra efter sitt fria skön&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;och förekommande bevisning om sjukdomens tillvaro, dess längd, dess&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;faktiska inverkan på skattebetalningsförmågan o. s. v., ja, då har man&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;gjort någonting mycket värre ändå. Stackars denna myndighet och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:26px;left:223px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:32px;left:559px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Si Nr 6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:65px;left:37px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:20px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;stackars den politiska känslan i landet, som kommer att bliva förgiftad&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;av misstanken, att denna efter fritt skön gjorda undersökning icke varje&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;gång hai varit opartisk och rättvis! Att den icke kan göras av de nuvarande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;valmyndigheterna, som äro valnämnden på landet och magistraten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;i stad, är självklart. Men var god och visa upp någon annan myndighet,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; som skulle lämpa sig för att verkställa en sådan undersökning!&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Det kan man helt enkelt inte göra, därför att det ligger i sakens natur,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;att frågan är så ömtålig, att det icke går att lämna den till fri diskretionär &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;prövning av någon myndighet. Och det går, som jag påpekat, inte&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;heller att åstadkomma en stel, fix lagregel, som icke verkar orättvis i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;tillämpningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:20px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;Herr Clason har nyss sagt, att jag har gjort mig skyldig till det påståendet,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt; att vi med vår utredning lyckats övertyga högern i 1918 års&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;utskott, men att detta vore oriktigt. Det har jag emellertid aldrig sagt,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;utan det måste bero på ett missförstånd av herr Clason. Vad jag yttrade &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;var, att ingen i utskottet ens försökte sig på att prestera en saklig&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;kritik av den detaljerade undersökning av möjligheterna, som där gavs.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Denna kritik har fortfarande icke kunnat presteras, och då herr Wohlin&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;kastar fram ett sådant där allmänt löfte, att man kan taga hänsyn till en&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;blivande eventuell utredning om sjukdom och arbetslöshet, utan att prestera &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;någon kritik av den utredning som redan gjorts, så är det fraseologi &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;och ingenting annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:20px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Herr Wohlin menade, då han karaktäriserade mig, att jag hade mycket &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;liten ^beröring med den svenska rättsuppfattningen i landet och att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;det också visade sig i det uttalande jag gjort, hurusom jag föraktade&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;den. Nej, herr Wohlin, jag föraktar den icke! Jag är verkligen demokrat,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; men det är skillnad mellan demokrati och demagogi. Demagogi&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;är det, om man lever högt på en oklar känslostämning, trots att det finns&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;närmare utrett, i vad mån denna känslostämning verkligen är berättigad&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;och i vad mån den kan få ett uttryck i lagform eller den andra form som&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;möjliggör, att den kan beredas hänsyn i det rättsliga livet. Det liberala&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;partiet har för sin del i detta avseende just ställt sig på den ståndpunkten,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; att man, ^ så länge ingen utredning förelåg, ansåg det vara angeläget,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; att en sådan bleve gjord och man om möjligt finge en skillnad&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;genomförd mellan den ena och andra sortens skatteresterande. Att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;sedan denna utredning är presterad och utan att man ens har gjort den&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;ringaste lilla ansats till att ingå i sakligt bemötande av den, nu först&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;ställa sig på denna ståndpunkt, som man annars på förhand förklarat&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;vara omöjlig, det är det som jag har tillåtit mig att beteckna såsom ett&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;icke riktigt sätt att fylla sin befattning som folkrepresentant. Det är&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;ett stycke ”primitiv demokrati” i att på det viset giva vika för en inom&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;vissa kretsar hos folket förefintlig känslostämning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:20px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Jag lämnar till kammarens bedömande, huruvida detta yttrande i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;och för sig är något bevis för att man känner sig totalt främmande för&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;folkets rättsuppfattning. Jag medger, att jag möjligen i olikhet med&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;herr Wohlin, icke är uppvuxen i ett bondehem på landet och icke har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:72px;left:577px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Grundlagsändringar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ang. sättet&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;för val av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ledamöter i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;riksdagens&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;kamrar m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;(Forts.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:31px;left:33px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Nr 5.    52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:31px;left:265px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:68px;left:-3px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Grundlagsändringar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ang. sättet&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;för val av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ledamöter i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;riksdagens&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;kamrar m. in&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;(Forts.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:70px;left:85px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:51px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;tillbragt barndomen och ungdomen med de sysslor, som förekomma i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ett sådant, och alltså icke kommit i den intima beröring med detta liv,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;som jag förmodar att han att döma av hans anförande måtte hava gjort.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Men det finns andra möjligheter att komma i beröring med det svenska&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;folkets rättsuppfattning och rättsuppfattningen icke bara inom en av dess&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;kretsar utan i olika kretsar. Jag vågar hålla före, att det inom kort&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;skall visa sig, att det svenska folket icke är mera olikartat med de andra&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;folk, som hava ansett sig böra bygga på den allmänna rösträttens grund,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;än att vi skola finna, att detta streck, som i motsats till vad somliga uttala &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;icke har så urgamla rötter i svensk rättsuppfattning eller i svenskt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;statsliv — vad angår stätsutskyldsstrecket, så är det jämnt tolv år gammalt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;och förskriver sig från 1909 -—• att detta streck är något som vi&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;kunna leva utomordentligt bra förutan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:360px;left:85px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:63px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Herr Möller:    Även jag känner mig uppkallad att svara på herr&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:51px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Wohlins replik till mig. Herr Wohlin förklarade, att jag upphetsat lidelserna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;med mitt anförande. Jag kan endast konstatera, att det är herr&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Wohlin, som har upphetsat mina lidelser genom ett efter min uppfattning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ytterligt fariseisk anförande, som avsåg att svepa in ett klart och&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;oförtydbart klassintresse i en högre morals och en högre rättsåskådnings&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;mantel. Det var för mig angeläget att ordentligt rycka den manteln av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;herr Wohlin och visa upp, att när man försöker återinföra ett streck,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;som faktiskt — man kan visa det med siffror — skär bort rösträtten för&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;cirka 40 % av de medborgare, som tillhöra en särskild klass, så är det&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ett slag mot den klassen, man må åberopa sig på hur höga rättsgrundssatser &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;som helst, rättsgrundsatser, som man ögonblickligen själv underkänner,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; då man cyniskt förklarar, att det är ganska likgiltigt, om tilllämpningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;av denna rättsåskådning sedan också drabbar en mängd&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;oskyldiga människor. Ty, herr Wohlin, det bevis på ädelt sinnelag, som&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ligger däri, att herr Wohlin sedermera vill söka skilja fåren från getterna,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;har jag så mycket mindre möjlighet att uppskatta, som den utredning,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;om vilken herr Alexanderson har talat, efter min mening klart ådagalägger &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;omöjligheten av något sådant. Jag tänker, att professor Wohlin,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;som har gjort några vaga antydningar om hur en sådan uppdelning&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;skulle gå till, vilka antydningar han fått svar på och sannolikt icke kan&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;vidhålla, när han väl fått tillbaka skattestrecket, som skär bort, som&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;förstör och totalt korrumperar den allmänna rösträtten — jag tänker,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;att han sedermera, om en förnyad utredning skulle visa, att man icke&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;kan skilja de oordentliga från de ordentliga, icke kommer att vilja befria &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;de ordentliga, därför att det finns några oordentliga människor i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:51px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Jag tror, att denna debatt har medfört den mycket betydelsefulla&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nyttan, att de försök man gjort här att framställa sina egna och sina&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;partikamraters åtgöranden såsom uttryck för en slags sundare rättsuppfattning,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; som är vår mycket överlägsen, äro totalt avslöjade och att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;det klassintresse, som herr Wohlin företräder i den svenska riksdagen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:30px;left:223px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:31px;left:558px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;53 Nr 6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:70px;left:36px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;framstår tämligen naket, vändande sig mot andra medborgares rättig- Grundlagsheter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;och intressen i vårt land.    ändringar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:364px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ang. sättet&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;för val av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Herr Reuterskiöld: Herr greve och talman! Endast några ledamöter »&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;ord till undanröjande av ett par missförstånd, som kommit mitt första ^s^aäens&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;anförande till del. Men först 1 anledning av den sista debatten har (Forts.)&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;och den siste talarens yttrande må jag framhålla, att inom vårt svenska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;folk till följd av industrialismen det kommit två olika rättsuppfattningar,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; som kämpa med varandra. Vi kunna ju ömsesidigt erkänna, att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;det å vardera sidan föreligger en rätts-uppfattning, och vi måste var&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;å sin sida fasthålla vid denna utan att därför alldeles underkänna motsidans.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;För min del har jag icke velat bestrida och bestrider naturligtvis&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;icke den personliga bundenhet, som ur moralisk-politisk synpunkt blir&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;en följd av en ingången förpliktelse, men vad jag har velat betona är&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;två ting. Det ena är, att, när det gäller grundlagsfrågor, grundlagen&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;icke tillåter någon sådan privat partiförpliktelse vid sidan om grundlagens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;bud, att den nya riksdagen efter nya val till andra kammaren&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;icke finge en fri prövningsrätt. I andra fall, men ej här kunna partiavtal &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;begagnas. Det andra är, att om ändock någon ingår en förbindelse&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;och alltså är förpliktad till dess fullgörande, så är den naturliga konsekvensen,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; att detta av ''honom själv i valrörelsen offentligt skall kungöras &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;för hans valmän, så att de veta om, att den de välja är bunden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Nu menar jag alltså, att överenskommelsen av 1918 på grund av det&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;sätt, varpå valrörelsen 1920 fördes, synes hava inneburit, ehuru det är&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;möjligt, att jag misstager mig däri, ett tyst samförstånd därom, att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;denna frågan icke skulle för valmännen framställas. Och emot en sådan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;överenskommelse, som alltså åsyftat att indirekt binda även valmännen,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; måste jag för min del reagera. Om de svenska valmännen&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;avsiktligt omvälja en till sitt blivande handlingssätt bunden representant,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;är denne fullt berättigad att rösta i enlighet med den förbindelse han&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;ingått, men folket i val skall dock veta, huruvida han är bunden eller&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;fri. Det är den mening jag har hävdat, att om ett uppskov kommer&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;till stånd, så vore det möjligt att på indirekt väg kunna vinna detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Nu kan frågan om uppskov enligt mitt sätt att se icke längre tagas&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;upp. Vilken praxis än månde vara, så kan jag icke för mitt handlingssätt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;erkänna någon annan uppfattning beträffande tolkningen av vår&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;rätt som grundad än den, vartill jag själv kommit vid ett sådant tolkningsförsök.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; Det visar sig, enligt min mening, att ett initiativ till uppskov&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;kan komma antingen från konstitutionsutskottet, såsom dess ärade vice&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ordförande nu också i dag har betonat hava i praxis förekommit,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;eller genom motion, som det exempelvis skedde år 1850. Men efter min&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;mening och ehuru jag vet, att talmannen förut vid något tillfälle icke&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;vägrat proposition på ett under debatten framställt yrkande om uppskov,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;vore ett sådant yrkande icke i överensstämmelse med grundlagens mening.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; Detta är min uppfattning, och efter den måste jag naturligtvis&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:28px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Nr 5.    54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:31px;left:263px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:68px;left:-2px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.1em"&gt;Gudinna'' handla‘ Man kunde då sa£a&amp;gt; att jag borde hava väckt en motion. Ja,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;ang. sättet m,na he,rrar’ med den snälltågsfart, i vilken de vilande gtundlagsfråför &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;val av    skulle fram, bland annat för dessa elektorsvals skull, var det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;ledamöter i icke gärna möjligt att komma med en motion. Då jag dessutom fått&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;riksdagens äran att sitta i konstitutionsutskottet, fanns det ju en möjlighet att söka&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;^Forts!)™ *a Konstitutionsutskottet att självt framlägga förslag om uppskov, och&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;lyckades jag icke därmed, ja, då gjorde en motion heller ingen nytta.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;Jag tror, att frågeställningen förenklas, om uppskovs frågan numera helt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;uteslutes, sedan den ej vunnit utskottets understöd, och därför, herr&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;greve och talman, yrkar jag fortfarande rent avslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Herr Lindhagen:    Det kan också kallas en rättsgrundsats att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;icke helt och hållet utbryta ett yttrande ur sitt sammanhang. Då jag&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;talade om ”struntsaker”, sade jag, att de andra frågorna här voro struntsaker &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;i jämförelse med den kvinnliga rösträtten, och då herr Wohlin i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;sitt anförande så totalt ignorerade den och till och med uttalade sitt tvivel &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;om dess nytta, så måste jag för att höja upp den till sitt majestät&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;hava ett motsvarande nedsättande uttryck för det andra. Det kallas visst&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;för retorisk emfas eller något sådant i Uppsala.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Herr Wohlin sade också, att herr Lindhagen har så litet grepp på&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;själva livet. Ja, herr Wohlin, det förhåller sig så med oss alla här i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;kammaren och i varje fall med herr Wohlin, och vid sådant förhållande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;kan jag icke förstå varför herr Wohlin upprör sig över den saken.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Jag glömde i mitt sista anförande att replikera herr Klefbeck i fråga&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;om ett yttrande, som han hade i denna sak. Jag hade i en föregående&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;debatt i dag fällt uttrycket ”käring”, och herr Klefbeck sade, att detta&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;icke passade bra tillsammans med sympatier för den kvinnliga rösträtten.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; Så menade han åtminstone. Jag vill upplysa, att med ”käring”&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;menade jag det gamla svenska uttrycket, d. v. s. en sådan man eller en&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;sådan kvinna, som varken är man eller kvinna. Och i den ifrågavarande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;debatten kritiserade jag ett maskulin lagförslag!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Sedan överläggningen förklarats härmed slutad, gjorde herr talmannen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;enligt därunder framkomna yrkanden propositioner, först på&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;antagande av det föreliggande grundlagsändringsförslaget samt vidare&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;på dess förkastande; och förklarade herr talmannen, efter att hava&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;upprepat propositionen på förslagets antagande, sig finna denna proposition &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;vara med övervägande ja besvarad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Votering begärdes, i anledning varav uppsattes, justerades och anslogs &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;en så lydande omröstningsproposition:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Den, som antager det i konstitutionsutskottets memorial nr 4 punkten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;7 införda vilande grundlagsändringsförslaget, röstar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:221px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;Ja;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Den, det ej vill, röstar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:221px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Nej;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:25px;left:213px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:24px;left:548px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;55 Nr 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:65px;left:33px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Vinner Nej, förkastas ifrågavarande förslag.    Grundlags
ändring &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Omröstningen företogs, och vid dess slut befunnos rösterna hava    av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;utfallit sålunda :    ledamöter i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:151px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Ja — IOI ;    riksdagens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;kamrar m. in&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:151px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Nej ■— 16.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:230px;left:32px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Punkten 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Det vilande grundlagsändringsförslaget antogs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Punkten 9.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;I denna punkt fanns infört ett vilande förslag angående ändrad Grundlagslydelse &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;av § 52 regeringsformen samt §§ 33, 34 och 38 nksdagsord-^0”&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ningen.    riksdagens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;kamrar att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;Herr C 1 a s o n: Innan kammaren går att lagfästa systemet med parti-J1 talmän o.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;valda talmän, vilket system förut prövats i Sverige och befunnits o\yck-vice talmän.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;ligt, och innan kammaren går in på en anordning, som kommer att låta&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;oss börja våra riksdagar med partistrider och partitvister, skall jag genom &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;ett avslagsyrkande sätta kammaren i tillfälle att ännu en gång taga&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;position till saken. Jag skall tillika be att få erinra, att när detta förslag &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;antogs vilande, skedde det med den ringa majoriteten av, jag tror.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;47 röster mot 35, d. v. s. den majoritet, som antog förslaget såsom vilande,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;var icke en tredjedel av denna kammares hela medlemsantal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Jag har emellertid begärt ordet icke endast för att yttra detta utan&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;även av en annan anledning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Det har sagts mig, att när denna fråga var å bane inom andra kammaren,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; man där även diskuterade, när denna grundlag skall börja tilllämpas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;i fråga om nuvarande talmän och vice talmän. Det har sagts mig,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;att det där uttalades, att den skall börja tillämpas genast, och det gjordes &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;det tillägget, att detta också varit en allmän mening i konstitutionsutskottet.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; Det är mot detta sista uttalande jag alldeles bestämt ber att få&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;opponera mig. Det diskuterades i utskottet, huruvida -stadgan angående&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;val av talmän och vice talmän borde förses med övergångsstadgande&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;eller icke. Jag yrkade, att den i överensstämmelse med alla övriga&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;dylika författningar borde förses med ett dylikt övergångsstadgande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Det framhölls emellertid från annat håll, att detta vore onödigt eftersom&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;regeringen förmodligen hade tänkt på saken. Men det framhölls från&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;intet håll vad för mig på denna punkt för närvarande spelar en synnerligen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;stor roll, nämligen att i lagen om författningars ikraftträdande av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;år 1894 uttryckligen förklaras, att författning, i vilken icke blivit utsatt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;viss tid, varifrån den kommer att gälla, eller av vars lydelse icke framgår,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; att den genast efter utfärdandet skall lända till efterrättelse, skall&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;träda i kraft först fyra veckor efter dess kungörande i svensk författningssamling.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; Detta synes mig vara uppenbart giltigt beträffande den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:23px;left:38px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Nr 5.    56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:24px;left:277px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:9px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Grundlags- nyss antagna stadgan om val av talmän och vice talmän med alla därav&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;at^d^äffförfoljande konsekvenser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;^riksdagens Ja£ V&amp;gt;11 dessutom framhålla, att såvitt jag har mig bekant, har man&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;kamrar att alltid, då man velat vinna ett ögonblickligt ikraftträdande av utav grundsjälva &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;utse lagen beroende stadgar eller lagar, försett dessa med övergångsbestämJiceTolmän &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;meIser’ sonj uttryckligen uttalat detta. Det är, såvitt jag vet, förhåilan(Forts.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;) det med både vallagen och alla de ändringar i vallagen, som ägt rum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Det är även förhållandet med den lag om kommandomål och de ändringar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;i vallagen, som vi i dag antagit. Jag kan icke tänka mig, att man&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;i nu förevarande fall skulle vilja slå in på någon annan väg. Jag&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;kommer ytterligare till denna slutsats därför, att det, såvitt jag vet,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;är en allmänt gällande princip inom rättsvärlden, att en gång givna rättigheter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;och uppdrag behålla sin kraft för den tid, för vilken de äro&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;givna, alldeles oberoende av om sedermera en ny lagstiftning kommer&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;till stånd. Jag tror icke heller, att man någonsin vid genomförandet av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;föregående grundlagsändringar har tillämpat saken så, att en grundlagsändrings &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;genomförande har upphävt de rättigheter eller uppdrag, som&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;varit givna med stöd av den gamla grundlagen, naturligtvis såframt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;icke uttryckliga bestämmelser därom funnits. Jag erinrar mig särskilt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;vid ett tillfälle, då vi vid början av en riksdag antogo en bestämmelse&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;om två lagutskott. Det var då ingen människa, som tänkte på att vi&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;därmed skulle avsätta det gamla lagutskottet och välja två nya. Tvärtom,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; den allmänna förutsättningen var, att så icke skulle äga rum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Herr Hellberg:    Jag skall, herr talman, mot den föregående&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;ärade talarens yrkande om avslag be att få ställa ett yrkande om bifall&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;till det vilande förslaget. Han bär för sitt avslagsyrkande denna gång&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;anfört endast den korta motiveringen, att han tyckte det vore sorgligt”&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;om riksdagen skulle få börja sina sammanträden med partistrider. Jag&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;skall också i detta avseende be att få uttala en annan mening än hans:&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Jag skall tillåta mig uttrycka den förhoppningen, att det i praktiken må&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;komma att visa sig, att riksdagen kan börja sina sammanträden utan&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;partistrider, när det gäller val av talmän. Jag föreställer mig, att det&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;genom uppgörelser mellan de olika partierna skall kunna ordnas så, att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;någon strid inte skall behöva förekomma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Den andra frågan, som den föregående talaren berörde, angående&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;ikraftträdandet av stadgan om val av talmän och vice talmän, skall jag&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;inte närmare ingå på. Det förefaller mig dock, som om det bör kunna&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;sättas i tvivelsmål, om hans uppfattning är riktig. Då det, såvitt jag&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;minns rätt, angives att stadgan träder i tillämpning, när motsvarande&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;grundlagsbestämmelse är antagen, så tycker jag, det kan vara klart besked.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;^ I alla fall förmodar jag, att denna fråga kan komma att ordna&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;sig pa ett mycket enkelt och smärtfritt sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;Herr Clason: Jag ber att få påpeka gent emot den siste ärade&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;talaren, att detta är just vad som icke står i stadgan. Jag fattade näm
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:30px;left:211px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:30px;left:547px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;57 Nr 6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:70px;left:31px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;ligen hans anförande så, som om han menade, att stadgan vore försedd Grundlagsmed &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;en övergångsbestämmelse, som innehölle nämnda uttryck, att stad-^”^*™^0''&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;gan skulle träda i kraft samtidigt med grundlagen. En sådan bestäm- riksdagens&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;melse är emellertid i stadgan av för mig obekant anledning icke med- kamrar att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;tagen. Jag yrkade inom utskottet, att en dylik övergångsbestämmelse själva utse&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;skulle införas, men fick icke utskottet med mig. Det är därför, att cn^”“"/mdn&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;sådan övergångsbestämmelse icke finnes, som det synes mig uppenbart, (Forts.)&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;att stadgan icke kan träda i kraft förr än fyra veckor efter promulgerandet.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:280px;left:33px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Herr Hellberg: Jag kom nyss att uttrycka mig lite vilseledande.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; Men i utskottet ansågs det självfallet, att när grundlagsbestämmelsen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;vore antagen, skulle också denna stadga träda i tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:373px;left:33px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Herr Trygger:    Herr greve och talman! Jag tror icke, att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;man kan utgå från att denna sak bör anses självklar, detta så mycket&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;mindre om man betänker, att i en motsvarande stadga, som vi i dag antagit,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; nämligen lagen om kommandomål, står uttryckligen: ”Denna lag&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;träder i kraft den dag, då det vilande förslaget till ändrad lydelse av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;§§15 och 106 regeringsformen samt § 38 mom. 2 riksdagsordningen, efter&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;att hava av riksdagen antagits, varder av Konungen gillat.” I nu förevarande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;stadga står däremot ingenting om ikraftträdandet och detta talar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;ju för att de, som framlagt förslaget, om de överhuvud taget tänkt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;på saken, varit av samma uppfattning som herr Clason. För min del&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;och alldeles oberoende därav håller jag före, att den uppfattning är riktig,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; som herr Clason har gjort gällande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Det är emellertid en annan fråga, som också har betydelse. Om vi&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;nu antaga, att grundlagen blivit ändrad och stadgan trätt i gällande kraft,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;är frågan: vilken ställning intaga de av Kungl. Maj :t utsedda talmännen? &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Jag har hört berättas, att det skulle hava sagts inom andra kammaren &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;i dag, att i och med att grundlagen trädde i kraft — och jag&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;förmodar, att man menade, att även stadgan trätt i kraft —, skulle de&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;nuvarande talmännens uppdrag hava upphört och sålunda kamrarna utan&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;vidare böra skrida till val av talmän och vice talmän. Det är enligt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;min åsikt en felaktig uppfattning. Det är visserligen sant, att en grundlagsbestämmelse,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; när den blivit antagen, utan vidare träder i kraft, men&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;en annan sak är, att rättsverkningar, som redan hava inträtt på grund&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;av bestämmelserna i grundlagen enligt dess gamla lydelse, icke utan vidare &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;upphöra att gälla därigenom, att grundlagen ändras, utan de kvarstå&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;så länge, som de över huvud taget enligt den förra lydelsen skulle kvarstå.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; Detta är även fallet med avseende på talmän och vice talmän. När&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Konungen utnämnt dem till dessa platser, hava de fått ett uppdrag, som&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;varar till riksdagens slut, såvida de icke skulle avsäga sig detta uppdrag&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;eller eljest lämna detsamma. Om man sedermera, under riksdagen, ändrar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;grundlagen, berör denna omständighet icke på något sätt den ställ
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:31px;left:36px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Nr 5.    58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:31px;left:276px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:71px;left:6px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Grundlags- ning, som de hava intagit i kraft av den grundlagsbestämmelse, som&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;aTrThr^’ Konungen utsåg dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;atlriksdagens    Detta hör ju strängt taget icke hit, men jag vill i alla fall begagna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;kamrar att tillfället att göra detta uttalande, då det, enligt vad jag nämnt, i andra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;själva utse kammaren gjorts gällande en annan mening.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;talmän och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;vice talmän. Herr Alexanderson:    Herr talman! Utan att vilja göra nå
'' &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;or s''^ got bestämt uttalande i den efter min tanke ganska svåra rättsfråga,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;som herr Trygger nyss berörde, vill jag ändå säga, att jag tror, att det är&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;åtskilligt som talar för att, då det är fråga om en grundlagsändring och&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;med hänsyn bland annat till de former, vari grundlagsändring hos oss&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;slutligen kommer till stånd, det kan ifrågasättas, huruvida icke verkningarna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;i ett fall som detta av de åtgärder, som äro vidtagna under grundlagens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;gamla lydelse, äro att anse såsom bortfallna i och med nya lagens&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ikraftträdande. Men vad jag särskilt vill hävda, oberoende av om den&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;åskådning, som av herr Trygger kritiserades, skulle befinnas riktig eller&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ej, gäller väl dock utan vidare, att stadgan om talmansval träder i kraft&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;på samma gång som grundlagen, d. v. s. omedelbart. Däremot talar,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;såvitt jag förstår, icke alls med någon avgörande kraft det förhållandet,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;att man i vissa andra författningar har funnit det lämpligt att angiva&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;tiden för ikraftträdandet. Vad särskilt den av hr Trygger till jämförelse &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;upptagna lagen om kommandomål angår är ju denna en lag. Och&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;det föreskrives ju i 1894 års författning, att i brist på annan bestämmelse &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;”lag eller annan allmän författning” icke träder i kraft förrän&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;fyra veckor sedan den varit publicerad i svensk författningssamling.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Men huruvida man beträffande en stadga, avsedd att gälla inom riksdagen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;vid av riksdagen företagna val, kan och bör tillägga denna stadga &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;karaktären av en s. k. ”allmän författning”, på vilken denna bestämmelse &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;av år 1894 blir tillämplig, förefaller mig tvivelaktigt. I allt fall&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;måste väl grundlagen så att säga taga över, så att man har att avgöra&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;frågan om stadgans ikraftträdande efter vad som gäller beträffande&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;grundlagsstadgandet och icke tvärtom kan draga några slutsatser angående &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;tiden för grundlagens ikraftträdande och verkan med premisser&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;hämtade från stadgan och dess innehåll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Herr C 1 a s o n: Jag tror icke, att jag misstager mig, om jag gentemot &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;den siste ärade talaren säger, att alldeles analoga förhållanden&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;med dem herr Trygger påpekade i fråga om lagen om kommandomål&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;gällde, när vi för några år sedan antogo stadgan om val till riksdagens&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;utskott. Jag är nästan övertygad — absolut säkert vågar jag dock icke&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;säga det — att även denna stadga försågs med en övergångsbestämmelse,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;och att den utan densamma alltså icke ansetts böra omedelbart träda i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Överläggningen ansågs härmed slutad, varefter herr talmannen i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;enlighet med föreliggande yrkanden gjorde propositioner, först på&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;antagande av det under behandling varande grundlagsändringsförslaget&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:37px;left:200px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:36px;left:538px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;59 Nr 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:76px;left:19px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;samt vidare på dess förkastande; och förklarade herr talmannen, sedan Grundlagshan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;upprepat propositionen på förslagets antagande, sig anse denna Pvo~ J^^rät^för&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;position vara med övervägande ja besvarad.    riksdagens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;kamrar att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:157px;left:16px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Votering begärdes, i anledning varav uppsattes, justerades och an- själva utse&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;slogs en så lydande omröstningsproposition:    luTtalmän.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:205px;left:21px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:368px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;(Forts.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Den, som antager det i konstitutionsutskottets memorial nr 4 punkten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;9 införda vilande grundlagsändringsförslaget, röstar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:289px;left:55px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Den, det ej vill, röstar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:268px;left:269px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Ja;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Nej;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:340px;left:54px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Vinner Nej, förkastas ifrågavarande förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:376px;left:21px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Vid slutet av den häröver anställda omröstningen befunnos rösterna&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;hava utfallit sålunda:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:154px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Ja - 78;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:154px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Nej — 31.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:471px;left:54px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Punkterna 10—12.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;De vilande grundlagsändringsförslagen antogos.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:541px;left:20px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Punkten 13.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Denna punkt innehöll ett vilande förslag angående ändrad lydelse&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;av §§ 4, 28, 33 och 108 regeringsformen samt § 70 riksdagsordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Herr Reuterskiöld:    Herr greve och talman, mina herrar! Grundlags
Det &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;nu föreliggande förslaget är en komplettering av det under nr 7&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;och avser kvinnornas rätt till ämbeten. I den föregående debatten bör-nonf tillträde&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;jade min ärade kollega på samma länsbänk som jag sitt anförande med till statsäd &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;välsignelse över kvinnornas idealitet för att sedermera litet längre tjänst.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;fram komma med en reservation för deras ”giraffintelligens”. För min&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;del vill jag icke instämma i vare sig det ena eller det andra. Jag anser,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;beträffande både intelligensen och idealiteten, att det är ungefär sak&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;samma med man och kvinna. Men det finns andra förhållanden, som&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;kunna behöva beaktas, när det gäller en sådan grundlagsändring som&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;den nu förevarande. Jag vill därvidlag säga, att vad man vinner genom&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;denna grundlagsändring är blott en formell likställighet, som saknar&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;all reell grund. Jag tror icke, att jag behöver längre upptaga kammarens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;tid med att gå in på denna fråga. Den debatterades delvis i äktenskapsdebatten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;förra året, och jag vill nu endast och allenast betona, att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;när man får denna formella likställighet, uppoffrar man enligt min&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;åskådning helt andra och långt betydelsefullare värden. Ur den synpunkten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;är det som jag här nödgas yrka avslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Jag vill emellertid tillägga ett ord. Det föreliggande förslaget bör&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:24px;left:52px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Nr 5.    60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:28px;left:288px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:65px;left:22px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.1em"&gt;(andr?na9S~ nämligen sammanställas med det kommittébetänkande rörande befattang.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt; kvin- n''n£ar&amp;gt; sorn kvinnorna skola få bekläda, vilket tidningarna nyss hava&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;nors tillträde0™*2^3*" Det synes mig, därest tidningsreferaten äro riktiga, som om&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;HU stats- detta betänkande går ut från andra grundsatser och delvis andra grund(FortsV &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;laSsbestämmelser andorn föreligga i detta förslag. Det förefaller mig,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;som om det under sådana förhållanden vore önskvärt att taga ännu en&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;tids funderare på saken, om denna grundlagsändring verkligen är nyttig&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;och nödig. Jag anser densamma varken vara nödig eller nyttig och därför,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; herr greve och talman, ber jag att få yrka avslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Herr Thulin: Såsom herr Reuterskiöld erinrat, förekom ju denna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;fråga vid föregående riksdag och underkastades då här i kammaren&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;en ganska ingående behandling. Resultatet var, att kammaren med 56&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;röster mot 47 biföll det av konstitutionsutskottet då tillstyrkta förslaget&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;till ändringar i grundlagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Sedan detta beslut fattades, har första kammaren icke i avseende&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;på sin sammansättning undergått någon nämnvärd förändring; icke heller &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;har det inträtt några som helst omständigheter sedan kammaren sist&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;debatterade frågan, som kunna anses utgöra skäl för en ändrad ståndpunkt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;från kammarens sida. Genom de beslut, som i dag fattats, har&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;den fulla medborgarrätten lämnats åt kvinnorna. I konsekvens därmed&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;synes det mig, som om man också borde i dag här i kammaren lämna sitt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;bifall till undanröjande av de grundlagsenliga hinder, som nu föreligga,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; för kvinnors tillträde till statstjänst. En senare fråga blir ju,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;såsom herr Reuterskiöld redan påpekat, i vilken grad och på vilka villkor &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;statstjänsten skall öppnas för kvinnorna. Detta skall emellertid&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;regleras genom särskilda av Kungl. Maj :t och riksdagen fattade beslut,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;och den frågan återkommer sålunda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;På grund av vad jag yttrat, tillåter jag mig, herr talman, att yrka&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;bifall till det nu föredragna vilande grundlagsändringsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Herr Clason: Jag skall först be att få göra ett litet tillägg till&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;den siste ärade talarens historik över denna frågas behandling vid sista&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;riksdagen. Det är alldeles riktigt, att kammaren med 56 röster mot 47&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;antog det nu föreliggande förslaget såsom vilande till vidare grundlagsenlig &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;behandling. Men kammaren var icke sadelfastare i sin övertygelse &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;om att just denna väg borde väljas, då man skrede till denna reform,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; än att kammaren ögonblicket därefter i en annan votering med&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;56 röster mot 52 också antog vilande ett annat förslag till lydelse av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;dessa grundlagsparagrafer, ett förslag som skilde sig från detta därigenom,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; att från de platser, som det här skulle gälla, undantogos statsrådsbefattningar,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; domareämbeten, militära och civilmilitära ämbeten&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;samt prästerliga tjänster och att dessa undantag inskrevos i grundlagen.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Om kammaren någonsin står fri beträffande ett grundlagsändringsförslag,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; måtte det väl därför vara i detta fall, då kammaren genom sina&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;föregående voteringar sagt ifrån att kammaren vill ha möjlighet att välja&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;mellan olika lydelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:26px;left:202px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:25px;left:536px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;61 Nr it.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:66px;left:20px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Beträffande sakens principiella läge har jag ingenting att tillägga Grundlagstill &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;vad jag yttrade vid föregående riksdag, men jag skall be att få fästa&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;uppmärksamheten vid en formell fråga, som för mig utgör bestämt nors tillträd,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;hinder att ansluta mig till det föreliggande förslaget. Förhållandet är, till slutsätt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;man, sedan det rörande förslagets tillämpning avgivna kommitté- tjänst.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;betänkandet nu kommit till synes, därav finner, att kommittén tänkt sig (horts.)&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;att man dels genom särskild lagstiftning, dels genom beslut fattade i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;statsregleringsform skulle undantaga vissa ämbeten från att beklädas&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;av kvinnor och andra från att beklädas av män. Såvitt jag förstår, blir&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;detta alltså icke någon principiell likställighet. Det är emellertid en sak&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;som vi komma till senare. Men jag kan icke inse huru det är möjligt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;att i grundlagen bibehålla den nuvarande bestämmelsen att vid alla befordringar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Konungen endast skall taga hänsyn till ”skicklighet och förtjänst”,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; om man därvid tänker sig att man i andra lagar eller rent av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;i statsregleringsbeslut skall sätta in bestämmelser som skulle nödga&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Konungen att också vid befordringar taga hänsyn till kön. Såvitt jag&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;förstår, är det formellt sett en alldeles orimlig väg som jag icke tror att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;man i tidigare fall slagit in på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Det var helt annat med det von Geijerska förslaget som supplementärt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;antogs vid sistlidne års riksdag. Detta förslag förutsatte liksom&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;den nuvarande grundlagen att skicklighet och förtjänst skulle vara ensamma &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;befordringsgrunder, men insatte också i själva grundlagen frågan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;om vilka befattningar som skulle beklädas med män och vilka&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;som skulle beklädas med kvinnor. Dessa bestämmelser måste naturligtvis &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;tolkas vid sidan av varandra; de voro båda två grundlagsbestämmelser &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;och skulle såsom sådana hava alldeles samma kraft. Att däremot&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;i grundlagen behålla den allmänna bestämmelsen om befattningars tillsättande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;enbart efter skicklighet och förtjänst, men därjämte tänka sig&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;att man genom vanlig civillag eller statsregleringsbeslut kan få in en&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;bestämmelse om att hänsyn i vissa fall skall tagas även till kön, det tror&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;jag är ganska orimligt. Det är också ett skäl varför jag biträder herr&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Reuterskiölds avslagsyrkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Herr O 1 s s o n, O s c a r:    Det är två saker, som kanske i någon&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;mån här behövde påpekas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Den första, som herr Clason påminde om, är att riksdagen kanske&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;icke skulle varit tillräckligt sadelfast vid fattandet av sitt beslut angående &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;det förslag, som här föreligger från konstitutionsutskottet, därför &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;att kammaren omedelbart efter dess antagande i fjol med 56 röster&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;mot 52 antog ett annat förslag. Jag vill då fästa uppmärksamheten på&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;att med den propositionsordning, som tillämpas, när det gäller grundlagsförslag,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; uppstår det ganska lätt vid dessa tillfällen en förvirring, som nog&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;kan förklara denna s. k. brist på sadelfasthet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Men det viktigaste var herr Clasons anmärkning rörande oformligheten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;av att antaga detta förslag, därför att Konungen icke skulle kunna&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;följa grundlagens bud att endast taga hänsyn till förtjänst och skicklig
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:46px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Nr 5.    62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:285px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Onsdagen den 26 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:58px;left:18px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;Grundlags- het. Jag tycker ändå, att detta resonemang smakar bra mycket av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;angrtkvin- f?rme11 spetsfundighet. Det ligger väl ändå i sakens natur, att då en&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;nors tillträde53^313 bestämmelse finnes, betyder detta, att då icke man eller icke&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;till stats- kvinna är berättigad till det ämbete, varom är fråga, Konungen äger att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;(Forts) ^.an&amp;lt;^ ^em som aro berättigade till ämbetet endast taga hänsyn till för( &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;or s'' tjänst och skicklighet. Jag tycker, att man icke kan gå hur långt som&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;helst i skolastiska formuleringshistorier, ens då det gäller Sveriges rikes&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;grundlagar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Jag yrkar, herr talman, bifall till föreliggande förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Efter härmed slutad överläggning gjordes i enlighet med de yrkanden,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; som framkommit i avseende å nu föredragna punkt, propositioner,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;först på antagande av det i punkten införda grundlagsändringsförslaget&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;samt vidare på förkastande av detsamma; och förklarades den förra propositionen,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; vilken förnyades, vara med övervägande ja besvarad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Punkterna 14, 15 och 17.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;De vilande grundlagsändringsförslagen antogos.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:481px;left:100px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;På framställning av herr talmannen medgav kammaren, att de anslag,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; som utfärdats till sammanträdets fortsättande på aftonen, finge&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nedtagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:584px;left:100px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Herr Johansson, Johan Bernhard, väckte en motion, nr 142, angående &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;inskränkning i rätten för ämbetsverk m. fl. att med frågor hänvända &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;sig till folkvalda myndigheter i orterna och andra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Denna motion hänvisades till kammarens första tillfälliga utskott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:742px;left:99px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades dels herr Tjällgren från&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;och med den 28 innevarande januari till och med den 7 nästinstundande&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;februari, dels herr Pettersson, Olaus, från och med den 28 januari till&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;och med den 10 februari, dels ock envar av herr Asplund och herr Johansson,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; Johan Bernhard, från och med den 29 januari till och med den&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;12 februari för fullgörande av offentliga uppdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:925px;left:100px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Justerades protokollsutdrag för denna&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;sammanträde avslutades kl. 4,12 e. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:928px;left:438px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;dag, varefter kammarens&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;In fidem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;A. v. Krusenstjerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:453px;left:325px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:555px;left:327px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:712px;left:327px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:897px;left:325px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:23px;left:220px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Torsdagen den 27 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:23px;left:553px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;63 Nr 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:140px;left:73px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:110px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;Torsdagen den 27 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Kammaren sammanträdde kl. 3 e. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:260px;left:41px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Herr statsrådet Ekeberg avlämnade Kungl. Maj :ts propositioner:&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nr 41, med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 § i stadgan den&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;13 juni 1913 om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting och&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;stadsfullmäktige m. m.;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:40px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nr 42, angående höjning av tullen å kaffe; samt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nr 43, med förslag till förordning om skatt å kaffe.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:438px;left:41px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Anmäldes och godkändes konstitutionsutskottets förslag till riksdagens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;skrivelser till Konungen:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nr 13, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr 18 med förslag&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;till lag om kommandomål;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nr 14, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr 17 med förslag&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;till lag om ändrad lydelse av 30 § 12 punkten, 54 och 87 §§ samt övergångsstadgandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;i lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nr 15, angående av riksdagen beslutad ändring i rikets grundlagar;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nr 16, angående av riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;nr 17, angående av riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nr    18,    angående    av    riksdagen    beslutad    ändring    i    rikets grundlagar;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nr    19,    angående    av    riksdagen    beslutad    ändring    i    rikets grundlagar;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nr    20,    angående    av    riksdagen    beslutad    ändring    i    rikets grundlagar;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nr    21,    angående    av    riksdagen beslutade ändringar i rikets grund
lagar;
nr &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;22, angående av riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nr 23, angående av riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar;
nr &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;24, angående av riksdagen beslutad ändring i rikets grundlagar;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nr 25, angående av riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nr 26, angående av riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nr 27, angående av riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:231px;left:263px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:409px;left:263px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:23px;left:33px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Nr 5.    64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:23px;left:268px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Torsdagen den 27 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:64px;left:87px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nr 28, angående av riksdagen beslutad ändring i rikets grundlagar;&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nr 29, angående av riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nr 30, angående av riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar; &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nr 31, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr 16, med förslag&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;till stadga om val av talmän och vice talmän i riksdagens kamrar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:268px;left:86px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Anmäldes och bordlädes bankoutskottets memorial nr 2, med överlämnande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;av fullmäktiges i riksgäldskontoret till innevarande riksdag&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;avgivna, till bankoutskottet avlämnade berättelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:390px;left:2px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Ang.riksban- Föredrogs bankoutskottets utlåtande nr 3 i anledning av Kungl.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ken medde- Maj :ts proposition angående gillande av den riksbanken meddelade frihet&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:1.0em"&gt;från skyldig skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;het att inläsa    ......&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;sedlar med I en till riksdagen den 11 innevarande januari avlaten, till bankoguld.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; utskottet hänvisad proposition nr 26 hade Kungl. Maj :t, under åberopande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;för samma dag samt av § 72 regeringsformen, hemställt, att det&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;i kungörelse den 10 december 1920 lämnade medgivande, att riksbanken&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;finge för tiden till och med den 31 mars 1921 vara fritagen från skyldigheten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;att vid anfordran inlösa av banken utgivna sedlar med guld efter&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;deras lydelse, måtte av riksdagen gillas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;I nu föredragna utlåtande hade utskottet av angiven orsak hemställt,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; att Kungl. Maj :ts ifrågavarande proposition måtte av riksdagen&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;bifallas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Herr Sandler:    Jag är något överraskad av att detta ärende&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;föredrages nu. Jag har icke för avsikt att ingå i någon diskussion i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;sakfrågan, då jag är av den uppfattningen, att den lämpligare bör företagas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;vid den tidpunkt, då väntad proposition i ämnet kommer till riksdagen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; Jag inskränker mig för ögonblicket till att uttala den förhoppningen,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; att från riksbanksledningens sida under den tid, som återstår,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;till dess riksdagen går att taga befattning med hela frågan, icke måtte&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;vidtagas någon åtgärd, som försvårar att vidtaga lämpliga och erforderliga &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;åtgärder i överensstämmelse med finanssakkunniges program.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Efter härmed slutad överläggning bifölls vad utskottet i förevarande&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;utlåtande hemställt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:239px;left:310px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:361px;left:309px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1003px;left:307px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:31px;left:221px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Torsdagen den 27 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:33px;left:553px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;65 Nr 6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:72px;left:41px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Föredrogos bankoutskottets utlåtanden:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;nr 4, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag till lag&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;om ändrad lydelse av 239 § i lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse;&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;nr 5, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning om ändrad &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;lydelse av 13 och 25 §§ i lagen för Sveriges riksbank jämte en i ämnet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;väckt motion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:316px;left:44px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Efter föredragning av de vid sammanträdets början avlämnade&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;kungl. propositionerna hänvisades propositionen nr 41 till konstitutionsutskottet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;samt propositionerna nr 42 och 43 till bevillningsutskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:438px;left:42px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Anmäldes och godkändes bankoutskottets förslag till riksdagens&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;skrivelse, nr 32, till Konungen i anledning av Kungl. Maj :ts proposition&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;med förslag till lag om ändrad lydelse av 239 § i lagen den 22 juni 1911&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;om ‘bankrörelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:580px;left:41px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades herr Johansson, Karl,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;i Sölvedal, för tiden från och med den 29 innevarande januari till och&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;med den 7 nästinstundande februari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:700px;left:45px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Justerades protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;sammanträde avslutades kl. 3,08 e. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:741px;left:399px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;In fidem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;A. v. Krusenstjerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:997px;left:81px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Första kammarens protokoll 1921. Nr 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1003px;left:551px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:267px;left:264px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:409px;left:264px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:409px;left:313px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:551px;left:266px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:669px;left:264px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:26px;left:33px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Nr 5.    66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:27px;left:268px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Lördagen den 29 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:145px;left:121px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:158px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;Lördagen den 29 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Kammaren sammanträdde kl. 11,30 f. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:271px;left:87px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Herr statsrådet Ekeberg avlämnade Kungl. Maj :ts skrivelse om&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;entledigande av talmännen och vice talmännen i riksdagens båda kamrar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:381px;left:84px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:81px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Anmäldes och bordlädes&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;statsutskottets utlåtanden:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;nr 11, i anledning av Kungl. Maj :ts framställning om anvisande&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;å 1921 års tilläggsstat under fjärde huvudtiteln av anslag till försök&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;med s. k. tekniska hjälpmedel;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nr 12, i anledning av Kungl. Maj :ts framställning om anvisande&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;å 1921 års tilläggsstat under fjärde huvudtiteln av anslag till anskaffning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;av s. k. tekniska hjälpmedel m. m.;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;nr 13, i anledning av gjorda framställningar rörande provisoriskt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;avlöningstillägg åt viss personal i Boden; och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;nr 14, i anledning av Kungl. Maj :ts framställning om anvisande&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;å 1921 års tilläggsstat under fjärde huvudtiteln av anslag till förstärkning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;av ordinarie förslagsanslaget till mathållning;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;lagutskottens memorial nr 1, i anledning av remiss från första&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;kammaren av en av herr Lundberg väckt motion; samt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;jordbruksutskottets memorial och utlåtanden:&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;nr 1, i anledning av remiss från andra kammaren av väckt motion &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;angående inköp av remonter utav 1920 och 1921 års klasser;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;nr 2, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående försäljning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;sådana egendomar;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;nr 3, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående avstående &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;i vissa fall av mark från kronoegendomar eller upplåtande av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;nyttjanderätt eller servitutsrätt till sådan mark; och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nr 4, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående efterskänkande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;av kronans fordran på grund av lån ur odlingslånefonden&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;för torrläggning av vattensjuka ägor inom Nordanåker m. fl. fastigheter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;i Västemorrlands län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:242px;left:309px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:344px;left:309px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:993px;left:305px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:34px;left:225px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Lördagen den 29 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:34px;left:556px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;67 Nr 6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:75px;left:44px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Anmäldes och godkändes bankoutskottets förslag till riksdagens&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;skrivelser till Konungen:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nr 33, i anledning av Kung}. Maj :ts proposition angående gillande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;av den riksbanken meddelade frihet från skyldigheten att inlösa &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;av banken utgivna sedlar med guld; och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nr 34, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning om&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ändrad lydelse av 13 och 25 §§ i lagen för Sveriges riksbank jämte&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;en i ämnet väckt motion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:298px;left:43px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Föredrogs och hänvisades till statsutskottet riksdagens år 1920&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;församlade revisorers berättelse om verkställd granskning av statsverkets &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;under år 19x9.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:441px;left:44px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Föredrogs och lades till handlingarna bankoutskottets memorial&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nr 2, med överlämnande av fullmäktiges i riksgäldskontoret till innevarande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;riksdag avgivna, till bankoutskottet avlämnande berättelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:564px;left:44px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Tillkännagavs att Kungl. Maj :t låtit genom offentliga anslag för&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ändamål, som i § 81 regeringsformen och § 79 riksdagsordningen avsåges,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; i nåder bjuda och kalla riksdagens samtliga ledamöter att denna&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;dag kl. 12 på dagen infinna sig på rikssalen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:708px;left:44px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Upplästes och lades till handlingarna Kungl. Maj :ts denna dag&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;avlämnade skrivelse om entledigande av talmännen och vice talmännen&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;i riksdagens båda kamrar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:810px;left:44px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Upplästes en till kammaren inkommen skrift, så lydande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:73px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Till riksdagens första kammare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Med anledning därav, att de nya grundlagsbestämmelserna angående&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;riksdagens utrikesnämnd efter plenum plenorum denna dag komma att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;träda i kraft, få vi härmed avsäga oss uppdraget såsom särskilda deputerade &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;enligt 54 § RF. i dess hittillsvarande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Stockholm den 29 jan. 1921.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Ernst Trygger.    Olof Olsson.    S. H. Kvarnzelius.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Gustav Möller.    Carl Swartz.    Nils Alexanderson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:269px;left:267px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:412px;left:267px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:535px;left:267px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:678px;left:267px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:781px;left:267px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:31px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Nr 5.    68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:31px;left:266px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Lördagen den 29 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:73px;left:85px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;På gjord proposition beslöt kammaren godkänna berörda avsägelse &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;och skulle riksdagens kanslideputerade genom utdrag av protokollet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;härom underrättas samt anmodas låta uppsätta och till kamrarna&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;ingiva förslag till den skrivelse i ämnet, som borde till Konungen avlåtas.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:258px;left:84px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Herr talmannen yttrade, att han efter överenskommelse med andra&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;kammarens talman finge hemställa, det första kammaren ville besluta&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;att vid sammanträde, som komme att hållas nästa måndag kl. 3 e. m.,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;företaga val av ej mindre talman samt förste och andre vice talman än&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;även — under förutsättning att de av riksdagen för dess del godkända&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;grundlagsbestämmelserna angående riksdagens utrikesnämnd bleve av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Kungl. Maj :t gillade och antagna — av ledamöter och suppleanter i utrikesnämnden.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Denna hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:524px;left:118px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Justerades protokollsutdrag för denna dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:590px;left:84px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Herr talmannen och kammarens ledamöter avgingo kl. 11,50 f. m.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;till rikssalen, i vilken även andra kammaren infann sig. Herr statsrådet&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;och chefen för justitiedepartementet Ekeberg uppläste Kungl. Maj :ts&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;förordnande för hans excellens herr statsministern friherre De Geer&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;att å Kungl. Maj :ts vägnar på rikssalen meddela riksdagen Kungl. Maj :ts&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nådiga svar på riksdagens sju skrivelser, dagtecknade den 27 januari&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;1921, angående av riksdagen antagna ändringar i rikets grundlagar, samt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;mottaga riksdagens svar å nio av Kungl. Maj :t avlåtna propositioner om&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ändringar i grundlagarna. Berörda nådiga svar, som var skriftligen avfattat,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; blev sedermera, uppläst och överlämnat av hans excellens herr&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;statsministern.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Därpå framträdde herr talmannen och yttrade: Härmed &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;överlämnas riksdagens svarsskrivelser, innefattande bifall till&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Kungl. Maj :ts framställningar om ändring av § 17 mom. 1 riksdagsordningen,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; § 2 4:0 tryckfrihetsförordningen, § 2 4:0 tryckfrihetsförordningen,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; §§ 6 och 7 succesionsordningen, §§ 61 och 109 regeringsformen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;samt § 72 riksdagsordningen ävensom till övergångsbestämmelse&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;i regeringsformen, §§ 21 och 22 riksdagsordningen, § 2 4:0 tryckfrihetsförordningen,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; § 2 4:0 tryckfrihetsförordningen och § 52 regeringsformen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;samt §§ 33, 34 och 38 riksdagsordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:228px;left:309px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:495px;left:308px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:560px;left:308px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:31px;left:208px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Måndagen den 31 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:30px;left:540px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;fx) Nr 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:93px;left:28px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Sedan herr talmannen till hans excellens herr statsministern överlämnat &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;riksdagens ifrågavarande skrivelser, nr 15, 18, 20, 22, 25, 26, 28,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;29 och 23, avslutades ceremonien å rikssalen, varefter första kammaren&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;enligt beslut, fattat före avtågandet från samlingsrummet, åtskildes vid&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;utgången från rikssalen kl. 12,15 e- m
In &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-left:290px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;fidem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:261px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;A. v. Krusenstjerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:414px;left:169px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:114px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;Måndagen den 31 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:478px;left:29px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Kammaren sammanträdde kl. 3 e. m.; och dess förhandlingar leddes&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;till en början av herr Ericsson, Ollas, som, då han intagit talmansplatsen,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; yttrade: Mina herrar! Då till följd av bestämmelserna i den nya&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;grundlagen Konungen på därom framställd begäran entledigat talmännen,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;tillkommer det nu kammaren att själv välja sina talmän. Härvid lär det&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;falla på min lott att tjänstgöra som valförrättare. Det är för fullgörandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;av detta värv, som jag nu intager denna plats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:684px;left:31px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Anställdes val av talman; och befanns efter valförrättningens slut&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;därtill hava blivit utsedd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;greve Hamilton med 96 röster av 98 avgivna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:806px;left:30px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Företogs val av förste vice talman; och befanns efter valförrättningens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;slut därtill hava blivit utsedd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;herr Herman Lamm med 93 röster av 95 avgivna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:931px;left:31px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Anställdes val av andre vice talman; och befanns efter valförrättningens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;slut därtill hava blivit utsedd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;herr Nilsson, N. A., i Kabbarp, med 87 röster av 89 avgivna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:266px;left:251px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:655px;left:253px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:778px;left:252px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:902px;left:253px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1014px;left:253px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:22px;left:50px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Jfr 5.    70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:26px;left:285px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Måndagen den 31 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:65px;left:105px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;Herr Ericsson, 011as, lämnade nu talmansplatsen, som intogs av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;herr förste vice talmannen; och yttrade därefter herr förste vice&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;talmannen: Mina herrar! Följande läkarattest har ingått:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;”Att ledamoten^av första kammaren, greve Hugo Hamilton, på&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;grund av kontusion å bröstkorgen är förhindrad att tills vidare deltaga&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;i riksdagens förhandlingar, intygas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Stockholm den 31 januari 1921.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Ernst Wikner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:336px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Leg. läkare.”&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:307px;left:100px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;På grund av det missöde, som drabbat vår nyss valde, högt ärade&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;talman och sorn lyckligtvis är av mycket begränsad omfattning, är det&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;nödvändigt, att jag i dag för klubban första gången efter det den grundlagsändring &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;blivit genomförd, på grund av vilken vi nyss ha förrättat val.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;Meningarna ha ju varit delade, huruvida denna grundlagsändring&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;skulle vinna påföljd under den nu pågående riksdagen, men då från en&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;de] nksdagskretsar en varm önskan uttalats, att så skulle ske, ha ju talmännen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;hos Konungen anhållit om och även fått befrielse från det nådiga &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;uppdrag, som har varit dem anförtrott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;Jag har den förhoppningen, som jag är övertygad delas av alla&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;kammarens ^ledamöter, att den reform, som nu blivit genomförd, skall&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;lända till båtnad och att den ytterligare skall stadfästa det förstående&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;samarbete mellan kammaren och presidiet, som har god hävd i denna&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;kammare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;Å de nyvaldes vägnar, såväl talmannens som vice talmännens, ber&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;jag att till kammaren få framföra vårt vördsamma tack för det förtroende; &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;som blivit oss visat och som det är vår avsikt att söka på bästa&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;möjliga sätt motsvara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;För egen del ber jag att fortfarande få komma i åtnjutande av den&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;välvilja och det överseende, varpå jag under den gångna tiden rönt många&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;bevis från mina högt ärade kammarkamrater.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:799px;left:100px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;^ Herr förste vice talmannen tillkännagav, att anslag före kl. 2 e. m.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;utfärdats till sammanträdets fortsättande kl. 8 på aftonen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:898px;left:99px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Företogs val av åtta ledamöter i utrikesnämnden. Därvid avlämnades &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;87 godkända valsedlar, alla med partibeteckning ”de förenade”&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;och upptagande namnen på följande personer i denna ordning:&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;herr Trygger,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;„ Olsson, Olof,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;„ Kvamzelius,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:772px;left:322px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:870px;left:321px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:32px;left:205px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Måndagen den 31 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:35px;left:539px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;71 Nr 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:72px;left:59px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;herr Swartz,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;„ Möller,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;„ Alexanderson,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;„ Wohlin,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;„ Svensson, C. E.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i utrikesnämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:256px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Anställdes val av åtta suppleanter i utrikesnämnden. Därvid avlämnades &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;74 godkända valsedlar, alla med partibeteckning ”de förenade”&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;och upptagande namnen på följande personer i denna ordning:&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;herr Clason,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;„ Sandler,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;friherre Adelswärd,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;herr Nilsson, Johan, i Skottlandshus,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;„ Lindblad,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;„ Hellberg,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;„ Johansson, Johan, i Kälkebo.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;„ Wigforss.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Dessa personer hade alltså utsetts till suppleanter i utrikesnämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:542px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;På framställning av herr förste vice talmannen beslöt kammaren, att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;riksdagens kanslideputerade skulle genom utdrag av protokollet underrättas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;om de två sist förrättade valen samt anmodas låta uppsätta och&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;till kamrarna ingiva förslag till den skrivelse i ämnet, som borde till&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Konungen avlåtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:706px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Föredrogos, men bordlädes ånyo på flera ledamöters begäran statsutskottets &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;utlåtanden nr 11—14.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:811px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Föredrogs lagutskottens memorial, nr 1, i anledning av remiss från&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;första kammaren av en av herr Lundberg väckt motion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Utskottens hemställan bifölls, och hänvisades ifrågavarande motion&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;till kammarens andra tillfälliga utskott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:979px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Vid föredragning av jordbruksutskottets memorial nr 1, i anledning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;av remiss från andra kammaren av väckt motion angående inköp&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:227px;left:249px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:513px;left:249px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:677px;left:248px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:779px;left:251px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:950px;left:247px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:27px;left:44px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Nr 6.    72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:26px;left:280px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Måndagen den 31 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:69px;left:99px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;av remonter utav 1920 och 1921 års klasser, bifölls vad utskottet i detta&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;memorial hemställt, med förklarande att ifrågavarande motion borde&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;överlämnas till statsutskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:192px;left:99px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Föredrogos, men bordlädes ånyo på flera ledamöters begäran jordbruksutskottets &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;utlåtanden nr 2—4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:298px;left:99px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Anmäldes och bordlädes&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;bankoutskottets utlåtande nr 6, i anledning av väckt motion angående &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;dyrtidstillägg åt den hos riksdagen tillfälligt anställda personalen&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;m. m.; samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;andra lagutskottets utlåtande nr 1, i anledning av Kungl. Maj :ts&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 och 3 §§ i lagen&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;den 19 juni 1919 huru avgöras skall, varest tidigare tillkommen allmän&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;flottled skall jämlikt vattenlagen bibehållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:526px;left:99px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Föredrogs och lades till handlingarna Kungl. Maj :ts den 29 i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;denna månad å rikssalen avgivna svar i anledning av vissa utav innevarande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;års riksdag antagna grundlagsändringar; och skulle detsammas&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;innehåll meddelas riksdagens kanslideputerade för att iakttagas vid riksdagsbeslutets &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;uppsättande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:710px;left:98px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Herr förste vice talmannen yttrade, att han efter överenskommelse&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;med andra kammarens talman finge föreslå, det första kammaren ville&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;besluta att vid sammanträde, som komme att hållas lördagen den 5 nästinstundande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;februari, företaga val av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;dels ledamöter och suppleanter i den nämnd, som äger att döma,&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;huruvida högsta domstolens och regeringsrättens samtliga ledamöter gjort&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;sig förtjänta att i deras viktiga kall bibehållas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;dels valmän och suppleanter för utseende av kommitterade för&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;tryckfrihetens vård,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;dels revisorer och revisorssuppleanter för granskning av statsverkets,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt; riksbankens och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och förvaltning,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;dels ock valmän och suppleanter för utseende av revisorer och revisorssuppleanter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;för granskning av riksbankens avdelningskontors i orterna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;räkenskaper och förvaltning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:162px;left:324px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:264px;left:324px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:494px;left:323px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:662px;left:323px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:35px;left:212px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Måndagen den 31 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:36px;left:545px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;73 Nr&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:76px;left:67px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:38px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Detta förslag antogs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:157px;left:33px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Avgåvos och hänvisades till kammarens andra tillfälliga utskott&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;följande motioner:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nr 143, av herr Lind, om åvägabringande av utredning angående&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;lämpligheten av landsfogdetjänsternas indragning;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nr 144, av herr Lind, om kronoutskyldsuppbördens fördelning i två&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;terminer;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nr 145, av herr Ekman, Carl Gustaf, m. fl. om åvägabringande av&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;en rationell skatteuppbörd; samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;nr 146, av herrar Boman och Östberg, om ändring av § 28 i byggnadsstadgan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;för rikets städer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:419px;left:34px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Justerades protokollsutdrag för detta sammanträde, varefter kammaren &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;åtskildes kl. 3,59 e. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:462px;left:433px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;In fidem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:489px;left:391px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:252px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;A. v. Krusenstjerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:582px;left:35px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:88px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.90em"&gt;Måndagen den 31 januari, e. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Kammaren sammanträdde kl. 8 e. m. och dess förhandlingar leddes&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;av herr förste vice talmannen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:725px;left:34px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Anmäldes och bordlädes jordbruksutskottets utlåtande nr 5, i anledning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;av Kungl. Maj :ts proposition med förslag till lag om ändrad&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;lydelse av 6 § i lagen den 23 oktober 1891 angående väghållningsbesvärets &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;utgörande på landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:872px;left:34px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:38px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;Avgåvos följande motioner:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;nr 147, av herr Lindhagen, om införande av normalarbetsdag för&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;skolarbetet m. m.;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;nr 148, av herr Lindhagen, angående omorganisation av undervisningsväsendet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:38px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nr 149, av herr Lindhagen, om vidtagande av åtgärder för att i skolFÖrsta &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;kammarens protokoll 1921. Nr 5.    6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:128px;left:255px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:391px;left:256px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:699px;left:257px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:842px;left:257px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="pageWrap"&gt;&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:29px;left:45px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Nr 5.    74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:30px;left:281px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Måndagen den 31 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:71px;left:95px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;undervisningen barnen må erhålla förnimmelse av en mänsklighet samt&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;av betydelsen av fred och rättvisa;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nr 150, av herr Lindhagen, om beredande åt riksdagen av medinflytande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;vid bestämmande av huvudgrunder för den tillämnade skolreformen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;nr 151, av herr Lindhagen, om inrättande av ett aktivt statsinstitut&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;för hälsovård i stället för vissa nu befintliga institutioner m. m.;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nr 152, av herr Lindhagen, om vidtagande av åtgärder till främjande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;av kooperativt jordbruk mellan jordbruksarbetare;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nr 153, av herr Lindhagen, om hänvändelse till regeringen i syfte&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;att statsmakten må söka att genom samvetspolitik och verklig kristendom &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;bringa lidandet erforderlig hjälp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nr 154, av herr Lindhagen, om vidtagande av åtgärder för internationell &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;utredning och överläggning i fråga om antagande av ett världsspråk &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;m. m.;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nr 155, av herr Lindhagen, om vidtagande av åtgärder för att framställningar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;till nationernas förbund från folk, som äro anslutna till förbundet,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; må avlämnas på modersmålet;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;nr 156, av herr Lindhagen, om åvägabringande av undersökning i&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;vad mån inom olika ämbetsverk vid befordran godtyckligt tages hänsyn&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;till sökandes ålder, oavsett- duglighet och behov av arbetsförtjänst;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nr 157, av herr Lindhagen, angående tryckning i svensk översättning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.85em"&gt;av det gamla Asiens samt den europeiska antikens vishetsförkunnares,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt; filosofers och humanistiska statsmäns viktigaste skrifter;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nr 158, av herr Lindhagen, om erkännande av samvetspolitikens&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;företräde framför intressepolitiken m. m.;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nr 159, av herr Lindhagen, om vidtagande av åtgärder i syfte att&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;grundsatserna om nationaliteternas rätt må antagas till internationell lag;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nr 160, av herr Winb er g m. fl., angående skrivelse till Konungen&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;med begäran om prövning och utredning av frågan om Sveriges snarast&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;möjliga utträde ur nationernas förbund;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nr 161, av herr Julin, angående inskränkning i domförda antalet&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;ledamöter i kammarrätten; samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;nr 162, av herrar Julin och Lindskog, om åvägabringande av utredning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;och förslag i syfte att fast anställda befattningshavare vid av Kungl.&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Maj :t koncessionerade eller oktrojerade företag må tillförsäkras förhandlingsrätt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;genom befattningshavarnas fackliga sammanslutningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Dessa motioner hänvisades, nr 147-—151 och 153—161 till kammarens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;första tillfälliga utskott samt nr 132 och 162 till kammarens&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;andra tillfälliga utskott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:917px;left:97px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Justerades ytterligare protokollsutdrag för denna dag, varefter&lt;br /&gt; 
&lt;/span&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;kammarens sammanträde avslutades kl. 8,12 e. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:323px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;In fidem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:294px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;A. v. Krusenstjernå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1021px;left:255px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:159px;"&gt;&lt;span class="line " style="font-size:0.80em"&gt;Stockholm 1921. Tryckeri A.-B. Thule.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:904px;left:321px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;!-- end:pages --&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>kammare</kod>
<namn>kammare</namn>
<text>Första kammaren</text>
<dok_id>DI9C5</dok_id>
<systemdatum>2018-03-07 00:15:22</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>riksdag</kod>
<namn>riksdag</namn>
<text>tvåkammaren</text>
<dok_id>DI9C5</dok_id>
<systemdatum>2018-03-07 00:15:22</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>session</kod>
<namn>session</namn>
<text>lagtima</text>
<dok_id>DI9C5</dok_id>
<systemdatum>2018-03-07 00:15:22</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>sidantal</kod>
<namn>Antal sidor</namn>
<text>74</text>
<dok_id>DI9C5</dok_id>
<systemdatum>2018-03-07 00:15:21</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>DI9C5</dok_id>
<subtitel>Första kammaren</subtitel>
<filnamn>prot_1921__fk__5.pdf</filnamn>
<filstorlek>3935881</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>RIKSDAGENS PROTOKOLL</titel>
<fil_url>https://weburn.kb.se/riks/tv%C3%A5kammarriksdagen/pdf/web/1921/web_prot_1921__fk__5/prot_1921__fk__5.pdf</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>