4925969DG9O54191954protprotRiksdagens protokoll 1919:54ProtokollProtokoll18945401919-01-01 00:00:002018-03-06 23:48:282018-03-06 00:00:00RIKSDAGENS PROTOKOLLAndra kammarenocrhtmldigitaliseringprot_1919__ak__54https://data.riksdagen.se/dokument/DG9O54/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/DG9O54https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/DG9O54
<div class="dok" ><style>
span.line {
display:block;
}
p {
margin-top:2px;
margin-bottom:0;
}
div.dok p,span {
font-size:95%;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:600px;
height:1100px;
position: relative;
}
div.block {
margin:2px;
display: inline-block;
position: absolute;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.linje {
height: 1px;border: 0;margin: 1em 0;padding: 0;border-top: 1px solid #ccc;
display: inline-block;
position: absolute;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #eee;
padding: 1px;
margin: 0;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.RotatedCounterclockwise {
/* Safari */
-webkit-transform: rotate(-90deg);
/* Firefox */
-moz-transform: rotate(-90deg);
/* IE */
-ms-transform: rotate(-90deg);
/* Opera */
-o-transform: rotate(-90deg);
/* Internet Explorer */
filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);
}
</style><!-- begin:pages --><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:29px;left:32px">
<p><span class="line " style="font-size:1.2em">RIKSDAGENS PROTOKOLL.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:1.2em">1919. Andra kammaren. Nr 54.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:224px;left:153px">
<p><span class="line " style="font-size:1.0em">Lördagen den 24 maj, f. in.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Kl. 11 f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:315px;left:27px">
<p><span class="line " style="font-size:0.90em">§ 1.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.90em">Upplästes följande till kammaren inkomna sjukbetyg:</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.90em">Att statsrådet F. V. Thorsson på grund av sjukdom, halsfluss,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">är förhindrad att under de närmaste dagarna deltaga i riksdagens<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">arbeten, intyga®.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Stockholm den 23/5 1919.</span></p>
<p style="margin-left:256px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Lars Flodquist,</span></p>
<p style="margin-left:274px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">leg. läkare.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">§ 2.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:1.0em">Föredrogos, men bordlädes åter bankoutskottets utlåtande nr 62<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 13 och andra<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 11.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:615px;left:25px">
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">§ 3.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:1.0em">Till avgörande förelåg nu första särskilda utskottets utlåtande,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">nr 1, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition nr 358 med<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">förslag till ändrad lydelse av §§ 6, 7, 9, 16, 19 och 21 riksdagsordningen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">och till. övergångsstadgande däri jämte inom riksdagen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">i ämnet väckta motioner, dels Kungl. Maj:ts proposition nr 354 med<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">förslag till ändrad lydelse av § 49 regeringsformen och §§ 18 och<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">24 samt § 38 mom. 1 riksdagsordningen jämte inom riksdagen i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">amnet väckta motioner.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:799px;left:19px">
<p><span class="line " style="font-size:0.90em">Till första särskilda utskottets handläggning hade från kamrarna <br />
</span><span class="line " style="font-size:1.0em">hänvisats en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em"> nr 358, dan Kung! Maj :t, under åberopande av det vid propositionen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">fogade utdraget av i statsrådet fört protokoll över justitiearenden <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">den 21 mars 1919, till prövning i grundlagsenlig ordning<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">framlagt förslag till ändrad lydelse av §§ 6, 7, 9 16, 19 och 21 riksdagsordningen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">och till övergångsstadgande däri.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:939px;left:26px">
<p><span class="line " style="font-size:1.0em">Vid propositionen var såsom bilaga fogat ett försko- till koom <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">ändring i vissa delar av lagen om val till riksdagen den 26 mai<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Andra hammarens protokoll 1919. Nr 54. i</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:652px;left:561px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">År,g.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">ändringar i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdagsordningen
m.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"></span></p><p><span class="line " style="font-size:0.80em"> in.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:92px;left:35px">
</div>
<div class="block" style="top:152px;left:33px">
</div>
<div class="block" style="top:155px;left:282px">
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:35px;left:38px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Nr 4.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:35px;left:104px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">2</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:31px;left:294px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen deD 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:70px;left:26px">
<p style="margin-left:13px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">Ang.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">ändringar i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdagsordningen
m.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"></span></p><p style="margin-left:13px;"><span class="line " style="font-size:0.80em"> m.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">(Forts.)</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:63px;left:104px">
<p><span class="line " style="font-size:0.90em">1909, avsett att i samband med definitivt antagande av det framlagda <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">förslaget till ändrad lydelse av riksdagsordningen föreläggas<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdagen.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.90em">Till utskottet hade vidare överlämnats propositionen nr 354,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">däri Kungl. Mai:t under åberopande av det därvid fogade utdrag av<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">i statsrådet fört protokoll över justitieärenden den 21 mars 1919<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">till prövning i grundlagsenlig ordning framlagt förslag till ändrad<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">lydelse av § 49 regeringsformen och §§ 18 och 24 samt § 38 mom. 1<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdagsordningen.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.90em">Vid sistnämnda proposition voro såsom bilagor fogade dels ett<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen om val till riksdagen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">den 26 maj 1909, dels ett förslag till lag om rätt för vissa<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">väljare att utan inställelse inför valförrättare avgiva valsedel vid<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">val till riksdagens andra kammare, bådadera avsedda att i samband<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">med definitivt antagande av det framlagda förslaget till ändrad<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">lydelse av regeringsformen och riksdagsordningen föreläggas riksdagen.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"></span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">I sammanhang med de ovannämnda propositionerna hade utskottet <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">till behandling förehaft vissa i anledning av desamma väckta,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">till utskottet hänvisade motioner, nämligen:</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">dels de i anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr 358 väckta<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">motionerna</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.90em">i första kammaren nr 217 av herr Gustaf Gustafsson, nr 218<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">av herr K. J. Ekman, nr 219 av herr Clason, nr 222 av herr Alkman <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">och nr 223 av herr Lindhagen; samt</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">i andra kammaren, nr 355 av herr Molin i Dombäcksmark,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">nr 378. av herr Hansson i .Stockholm, nr 424, av herr Norman m. fl.,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">nr 425 av herr Kahlström m. fl. och nr 434 av herr Vennerström<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">m. fl.; . .</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">dels de i anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr 354, i andra<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">kammaren väckta motionerna, nr 407, av herr Westman och nr 415,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">av herr Olsson i Kullenbergstorp.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Utskottet hemställde,</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">l:o) att riksdagen ville, under tillkännagivande att Kungl.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Maj:ts propositioner nr 354 och 358 icke kunnat av riksdagen, i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">oförändrad form antagas, i anledning av desamma såsom vilande till<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">vidare grundlagsenlig behandling antaga följande</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">FÖRSLAG</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.90em">till ändrad lydelse av §§ 6, 7, 9, 16, 19, 21 och 24 riksdagsordningen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">och till övergångsstadgande däri.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Riksdagsordningen.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">§ 6.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">1. Första kammarens ledamöter skola till ett antal av etthundrafemtio <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">väljas av landstingens* ledamöter och särskilt utsedda</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:23px;left:214px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:25px;left:547px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">3 Nr 54.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:56px;left:26px">
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">elektorer för de städer, som ej deltaga i landsting. Valet gäller för<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">en tid av åtta år, räknade från januari månads början året näst efter<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">det, under vilket valet skett.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">2. För val till första kammaren är riket indelat i valkretsar.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Stockholms stad och Göteborgs stad utgöra var för sig en valkrets.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Annan stad, som ej deltager i landsting, tillhör samma valkrets som<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">det landstingsområde, vari staden förut ingått. Flera landstingsområden <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kunna sammanföras i en valkrets; men ej ma landstingsområde <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">delas å skilda valkretsar. Indelningen i valkretsar innehålles<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">i vallagen.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">3. För varje valkrets väljes efter folkmängden inom dess område,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em"> en riksdagsman för varje fullt tal motsvarande en etthundrafemtiondel <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">av rikets folkmängd.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">4. Därest det antal riksdagsmän, som med tillämpning av stadgandet <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i 3 mom. bör utses, icke uppgår till etthundrafemtio, skola,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">för ernående av detta antal, de valkretsar, vilkas folkmängd mest<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">överskjuter de tal, som enligt samma mom. äro bestämmande för<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">riksdagsmännens. antal inom valkretsarna, vara berättigade att vardera <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">välja ytterligare en riksdagsman.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">5. Det antal riksdagsmän, varje valkrets enligt ovan angivna<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">grunder äger utse, bestämmes vart tionde år av Konungen; dock<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ma vad sålunda bestämmes icke lända till inskränkning i vald riksdagsmans.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em"> rätt att under föreskriven tid utöva riksdagsmannakallet.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">6. Aro icke, da tillämpning skall ske av den i 5 mom. nämnda<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">bestämmelse, .så många ledigheter inom kammaren, att valkretsar,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">för. vilka ökning av antalet riksdagsmän bör äga rum, kunna samtidigt <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">komma i .åtnjutande av rättigheten att välja fullt antal riksdagsmän,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> skall, i avseende å ordningen för sagda rättighets utövning<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">dessa valkretsar emellan, gälla till efterrättelse: att valkretsar, för<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">vilka .tillökningen i riksdagsmännens antal är grundad på stadgande^ <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">i 3 mom., äga företräde framför valkretsar, för vilka sådan tillökning <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">härleder sig från föreskrifterna i 4 mom.; att bland sådana<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">valkretsar, vilka på grund av stadgandena i 3 mom. äga välja ökat<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">antal riksdagsmän, den har . företrädet, för vilken detta antal är<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">störst, eller, om antalet är lika för två eller flera valkretsar, den<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">bland dem, vars folkmängd mest överskjuter de tal, som enligt samma <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">mom. äro bestämmande för riksdagsmännens antal inom valkretsarna; <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">att bland sådana valkretsar, vilka jämlikt 4 mom. äga<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">utse. ökat antal riksdagsmän, företrädet tillkommer den, för vilken<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">det i samma mom, omnämnda folkmängdsöverskott är störst; samt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">att i de fall, där folkmängdsöverskottet, såsom lika stort för två<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">eller flera valkretsar, ej kan tjäna till grund för bestämmande av<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">företrädet dem emellan, detta skall avgöras genom lottning inför<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">chefen för det departement, till vilket justitieärendena höra, i närvaro <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">av. tre bland fullmäktige i rikets bank och tre bland fullmäktige <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i riksgäldskontoret.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.90em">„ 7- Tillhöra flera landstingsområden samma valkrets och är<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">i något av områdena landstingsmannens antal större än som skolat<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">utses, därest den för annat landstingsområde inom valkretsen vid</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:63px;left:564px">
<p style="text-align:right;"><span class="line " style="font-size:0.80em">Av/).</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">ändringar<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdagsordningen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"><br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">m. m.</span></p>
<p style="text-align:right;"><span class="line " style="font-size:0.80em">(Fort®.)</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:26px;left:38px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Nr 54. 4</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:24px;left:291px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:61px;left:27px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Ang.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">ändringar i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdagsordningen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"><br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">m. m.</span></p>
<p style="margin-left:12px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">(Forts.)</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:59px;left:105px">
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">landstingsmannaval gällande grund blivit tillämpad, då skola ej<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">flera av landstingsmannen i förstnämnda område deltaga i valet av<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">riksdagsmän än att valmännens antal svarar mot nyssberörda grund;<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">och skall förty, då riksdagsmannaval för valkretsen skall förrättas,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">landstinget i det område till sådant antal bland tingets ledamöter<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">utvälja dem, som skola deltaga i riksdagsmannavalet. Val, varom<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i detta mom. stadgas, sker proportionellt enligt de närmare grunder,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">som av Konungen och riksdagen gemensamt stiftad lag bestämmer.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Varder landstingsman, som blivit utsedd till valman, förhindrad att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">fullgöra uppdraget, inkallas suppleant i den ordning, som beträffande <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">förhinder för landstingsman i allmänhet gäller</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">8. De i 1 mom. omförmälda elektorer utses för Stockholms<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">stad och Göteborgs stad till lika antal med stadsfullmäktige samt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">för annan stad, som ej deltager i landsting, till det antal, som efter<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">folkmängden i staden eller i de särskilda valkretsar, vari den förvalet <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">må vara indelad, svarar mot den beträffande landstingsmannaval <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i allmänhet gällande grund.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.90em">9. Valrätt vid elektorsval tillkommer envar i kommunens allmänna <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">angelägenheter röstberättigad från och med kalenderåret näst<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">efter det, varunder han uppnått tjugusju års ålder. Valen äro omedelbara <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">och, där två eller flera elektorer skola utses, proportionella.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Varje röstande har lika röst. Vid val av elektorer skola jämväl utses<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">suppleanter för dem. Närmare bestämmelser om elektorsval meddelas <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">i vallagen.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">10. Till elektor må endast den utses, som själv vid elektorsvalet</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:533px;left:103px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">äger rösträtt.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Elektor kan ej vara:</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">den som står under förmynderskap eller som är i konkurstillstånd;
den <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"></span></p><p><span class="line " style="font-size:0.85em">som är förklarad ovärdig att i rikets tjänst .vidare nyttjas<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">eller eljest på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må. utöva<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">allmän befattning eller genom utslag, vilket ännu icke vunnit laga<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kraft, är dömd till straffpåföljd, varom sist förmäles, eller den som<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">är ställd under framtiden för brott, vilket kan medföra sådan påföljd;
den <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"></span></p><p><span class="line " style="font-size:0.85em">som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">För valbarhet till suppleant erfordras samma egenskaper som för</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:763px;left:109px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">valbarhet till elektor.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">11. Omfattar valkrets för val av ledamöter i första kammaren<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">flera län eller delar av flera län, åligger Konungens befallningshavande <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i det av dessa län, som Konungen bestämmer, att med allt,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">som med valet har samband, taga den befattning, som enligt vad<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">därom är stadgat tillkommer Konungens befallningshavande.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:910px;left:109px">
<p><span class="line " style="font-size:0.90em">1. Valkretsarna indelas i åtta grupper. Denna indelning fastställes <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">i vallagen. .</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">2. Varje år under september månad skall inom en av de i 1<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">mom. nämnda grupper förrättas val för nästföljande åttaårsperiod.</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:23px;left:210px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:25px;left:543px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">5 Nr 64.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:57px;left:18px">
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Vilken ordning härvid skall iakttagas mellan grupperna, därom stadgas <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">i vallagen.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">3. Har Konungen---utgången av den åttaårsperiod, för</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">vilken---tillhör.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">4. Har i en valkrets riksdagsman avgått före åttaårsperiodens</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">slut,--— i vallagen sägs. Skall —--återstående tiden.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">5. Skall plats, när åttaårsperioden — — — varde, under<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">åttonde året av sagda period, — — — löpande åttaårsperiod för<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">samma valkrets.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">6. Har i en valkrets riksdagsman avgått före åttaårsperiodens<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">slut, — — — till årets slut.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">§ 9.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.90em">Till ledamöter i första kammaren kunna endast väljas män och<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kvinnor, som uppnått---sin befattning.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">§ 16.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Valrätt tillkommer en var man och kvinna, som är svensk undersåte <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">och senast under nästföregående kalenderår uppnått tjugutre <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">års ålder.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Valrätt må dock ej utövas av:</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.90em">a) den som står under förmynderskap eller</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">som är i konkurstillstånd;</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.90em">b) den som är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">försörjning;</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.90em">c) den som är från valrätten utesluten på grund av ådömd straffpåföljd;
d) <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"></span></p><p><span class="line " style="font-size:0.90em"> värnpliktig, som icke fullgjort de honom till och med utgången <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">av sistförfluten kalenderåret åliggande värnpliktsövningar.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Till efterrättelse---inträffar.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">§ 19.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Till ledamöter i andra kammaren kunna endast utses män och<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kvinnor, som äga valrätt---någon av dessa.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">§ 21.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Riksdagsman---lagtima riksdagar.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.90em">Kvinna är berättigad att avsäga sig riksdagsmannauppdrag,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">även om icke något av nu nämnda skäl är för handen.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.90em">Avsägelse — — — Konungens befallningshavande.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">§ 24.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.90em">Rösträtt må ej utövas av annan valberättigad än den, som vid<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">valtillfälle personligen sig inställer; dock att dels sådan valberättigad,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em"> _ som genom frånvaro från valdistriktet till följd av yrkeseller <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">tjänsteförpliktelse är förhindrad att personligen inställa sig vid<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">valtillfället, må, i den utsträckning och under de villkor, som stadgas <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">i vallagen, utan sådan inställelse avgiva valsedel, dels ock make<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">må, i den ordning, som stadgas i nyssnämnda lag avgiva valsedel<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">genom andra maken, därest denna är röstberättigad.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.90em">över gångsstadgande.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.90em">Det år, varunder lagtima riksdag först sammanträder efter nya</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:62px;left:559px">
<p style="text-align:right;"><span class="line " style="font-size:0.80em">Ang.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">ändringar<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdagsordningen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"><br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">m. m.</span></p>
<p style="margin-left:13px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">(Fort*.)</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:26px;left:35px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Nr</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:25px;left:97px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">6</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:26px;left:283px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:61px;left:24px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Ang.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">ändringar i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdagsordningen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"><br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">m. m.</span></p>
<p style="margin-left:13px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">(Forts.)</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:61px;left:102px">
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">val i hela riket till andra kammaren, förrättade efter den 1 april<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">1919, kallas här nedan första valåret.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Riksdagsman i första kammaren, som är vald med tillämpning<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">av de före första valåret gällande stadganden, läger ej med sin befattning <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">fortfara längre än till utgången av nämnda år. Inträffar<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">dessförinnan ledighet, skall sådan, med tillämpning av nyssnämnda<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">stadganden, fyllas för den återstående tiden.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Val till första kammaren skall i hela riket förrättas under första<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">valåret i september månad i den ordning, som för val, grundat på<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">stadgandena i 7 § 2 mom., är föreskriven. För den grupp av valkretsar,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"> vilken är den första enligt den i vallagen mellan grupperna<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">stadgade ordning, gäller valet de åtta åren närmast efter första valåret,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"> men för annan grupp för tiden från och med året närmast<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">efter första valåret till ingången av gruppens närmaste åttaårsperiod.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"></span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Förordnar Konungen om nya val till första kammaren, innan<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">val i åttonde gruppen förrättats för åttaårsperiod, skola de nya valen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">gälla för grupp, som valt för åttaårspeiiod, till periodens utgång <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">och för annan grupp till början av dess första åttaårsperiod.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Före ingången av september månad första valåret meddelar<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">Konungen bestämmelse om antalet riksdagsmän i första kammaren<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">för varje valkrets efterråd i 6 § 5 mom. sägs;</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">2:o) att riksdagen, under förutsättning att ändring av riksdagsordningen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i överensstämmelse med utskottets under punkt l:o) gjorda <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">hemställan bleve av riksdagen i grundlagsenlig ordning beslutad<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">och av Konungen gillad, ville, i anledning av Kung! Maj:ts propositioner <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">nr 354 och 358 samt herrar Clasons och Westmans m. fl.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">motioner, för sin del antaga vid punkten fogat förslag till lag om<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">val till riksdagen;</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">3:o) att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att Kungl. Maj:t ville taga under övervägande, i vad mån gällande<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">regler om utseende av ersättare åt ledamöter av första kammaren<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">vore i behov av omarbetning, ävensom för riksdagen framlägga de<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">förslag, som härav kunde föranledas;</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">4:o) att herrar Gustaf Gustafssons, K. J. Ekmans, Lindhagens,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Molins i Dombäcksmark, Hanssons i Stockholm, Olssons i Kullenbergstorp,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> Normans m. fl. och Vennerströms m. fl. motioner, i den<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">mån de icke genom utskottets under punkterna 1 :o) och 2:o) gjorda<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">hemställanden kunde anses besvarade, icke måtte till någon riksdagens <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">åtgärd föranleda; samt</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">5:o) att riksdagen i anledning av herr Alkmans motion måtte<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville taga<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">under övervägande, i vad mån gällande bestämmelser om ansvar för<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">obehörigt förfarande vid allmänna val vore i behov av omarbetning<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">för deras förtydligande och fullständigande, ävensom för riksdagen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">framlägga de förslag, som härav kunde föranledas.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Vid utlåtandet voro emellertid fogade reservationer:</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:13px;left:213px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 21 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:10px;left:546px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">7</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:9px;left:574px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Nr 54.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:47px;left:27px">
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">a) vid utskottets under punkt l:o) upptagna förslag till ändrad ly
delse <br />
</span></p><p><span class="line " style="font-size:0.85em">av riksdagsordningen § 6</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">av herr Trygger, som, med instämmande av herrar Sivartz, Hammarström,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> Clason, Dahl och Boberg, ansett, att riksdagens avsikt att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">skapa en ifråga om valrättsvillkoreu enhetlig grundval för första<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kammaren bort föranleda, att i samband med införandet i riksdagsordningen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">av bestämmelse om viss ålder för valrätt och valbarhet beträffande <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">elektorer motsvarande stadgande jämväl ifråga om landstingsman <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">bleve grundlagsfästat:</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">b) vid utskottets under punkt l:o) upptagna förslag till ändrad ly
delse <br />
</span></p><p><span class="line " style="font-size:0.85em">av riksdagsordningen §16</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">dels beträffande mom. b av herr Trygger, som, med instämmande <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">av herrar Hammarström, Clason och Boberg, ansett att i enlighet <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">med den uppfattning, som i reservation till tredje särskilda utskottets <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">utlåtande nr 1 vid 1918 års urtima riksdag gjorts gällande med<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">avseende på den kommunala rösträtten, envar, som av allmänna fattigvården <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">åtnjöte varaktigt understöd, bort uteslutas från valrätt till<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">andra kammaren;</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">dels beträffande samma moment av herr Pettersson i Bjälbo,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">som hemställt, att momentet måtte få följande lydelse:</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">»den som av allmänna fattigvården åtnjutet varaktigt understöd»;
dels <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"></span></p><p><span class="line " style="font-size:0.85em">beträffande samma moment av herrar Nilsson i Antnäs och<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Hedlund i Östersund, som instämt i det av herr Pettersson i Bjälbo<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">gjorda yrkandet;</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">dels ytterligare av herr Pettersson i Bjälbo, som ansett, att utskottets <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">förslag vid denna paragraf bort innehålla bestämmelser<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">därom att fullgjord skatteinbetalning borde krävas för rättighet att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">utöva politisk rösträtt;</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">dels ock av herr Hedlund i Östersund, som jämväl härutinnan<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">instämt med herr Pettersson i Bjälbo:</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">c) vid utskottets under punkten l:o) upptagna förslag till ändrad<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">lydelse av riksdagsordningen § 24 ävensom det under punkt 2:o) upptagna <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">förslaget till vallag §§ 60, 61, 63—65 och 96</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">dels av herr Trygger, som, med instämmande av herrar Swartz,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Hammarström, Clason, Dahl och Boberg ansett att i stället för den<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i vallagen § 63 och följande §§ föreslagna anordning i fråga om makes <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">utövande av rösträtt för andra maken bort i riksdagsordningen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">intagas stadgande om fullmaktsröstning i enlighet med ovanberörda<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">av herr Claison avgivna motion, däri hemställts att åt § 24 riksdagsordningen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">måtte givas följande förändrade avfattning:</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">§ 24.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Rösträtt må ej utövas av annan valberättigad än den, som vid<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">valtillfälle personligen sig inställer, dock att vid val till andra kammaren <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">rösträtt på grund av fullmakt må utövas av röstberättigad</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:45px;left:564px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Ang.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">ändringar i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdagsordningen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"><br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">m. m.</span></p>
<p style="margin-left:13px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">(Forts.1)</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:10px;left:32px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Nr 54.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:12px;left:97px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">8</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:16px;left:283px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:46px;left:19px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Ang.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">ändringar i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdagsordningen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"><br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">in. in.</span></p>
<p style="margin-left:13px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">(Forts.)</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:50px;left:95px">
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">gift man för hans hustru och av röstberättigad hustru för hennes<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">man. Sådan fullmakt skall vara antingen skriven och underskriven<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">av utställaren samt med dennes sigill försedd eller ock av honom underskriven <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">och med två vittnens underskrift bestyrkt;</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">dels av herr Pettersson i Bjälbo, som med instämmande av herrar<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Nilsson i Antnäs och Hedlund i Östersund hemställt,</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">att § 24 riksdagsordningen måtte erhålla följande lydelse:</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">§ 24.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Rösträtt imå ej utövas---— utan sådan inställelse avgiv
na <br />
</span></p><p><span class="line " style="font-size:0.85em">valsedel, dels ock äkta make må, när båda makarna äro röstberättigade,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> på grund av fullmakt utöva rösträtt för den andre maken.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Utövar make andra makens rösträtt på grund av fullmakt, skall<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">fullmakten vara antingen skriven och underskriven av utställaren<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">samt med dennes sigill försedd eller ock av honom underskriven och<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">med två vittnens underskrift bestyrkt;</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">samt att §§ 60, 61, 62, 63—65 och 96 vallagen måtte avfattas<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i överensstämmelse med i reservationen intaget förslag;</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">d) vid utskottets under punkten l:o) upptagna förslår/ till ändrad<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">lydelse av riksdagsordningen §§ 6. 9 och 16 ävensom punkten 4:o) i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">utskottets hemställan</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">av herr Vennerström, som yrkat</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">dels att riksdagen måtte i fråga om § 6 riksdagsordningen med<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">avslag å utskottets förslag bifalla herr P. Albin Hanssons motion,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">däri föreslagits, att åt mom. 8 måtte givas denna lydelse:</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">8. De i 1 mom. omförmälda-----i allmänhet gällande</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">grund. Närmare bestämmelser om elektorsval meddelas i vallagen;</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">dels att riksdagen måtte ifråga om § 9 riksdagsordningen med<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">avslag å utskottets förslag bifalla herr Molins i Dombäcksmark motion,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> innefattande förslag att denna paragraf måtte erhålla följande<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">avfattning:</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">§ 9.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Till ledamöter i första kammaren kunna endast väljas i kommunernas <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">allmänna angelägenheter röstberättigade män och kvinnor,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">som uppnått 35 års ålder;</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">dels att riksdagen i fråga om § 16 riksdagsordningen måtte med<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">avslag å utskottets förslag bifalla den av reservanten m. fl. avgivna<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">motionen, vari yrkats att sistnämnda paragraf måtte avfattas sålunda <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">:</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">§ 16.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Valrätt tillkommer envar man eller kvinna, som är svensk undersåte <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">och senast under näst föregående kalenderår uppnått myndig <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">ålder.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Valrätt må dock ej utövas av:</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">a) Den som står under förmynderskap eller</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">b) den som är från valrätten utesluten på grund av ådömd<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">straffpåföljd.</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:17px;left:218px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:17px;left:551px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">9 Nr 54.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:53px;left:29px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Till efterrättelse---inträffar;</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">dels att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning, huruvida och i vad<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">män rätt utan att personlig inställelse vid valförrättning avgiva valsedel <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">vid val till riksdagens andra kammare måtte kunna medgivas<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">dels andra genom utövning av tjänst eller yrke från personlig inställelse <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">vid valförrättning hindrade medborgaregrupper än dem, som<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">vore i utskottets förslag upptagna, dels personer som av sjukdom<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">eller lyte vore förhindrade att inställa sig, ävensom för riksdagen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">framlägga de förslag, vartill utredningen kunde föranleda;</span></p>
<p style="margin-left:70px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">e) vid punkten 4:o) i utskottets hemställan</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">av herr Clason, som ansett att då utskottet anslutit sig till principen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">att lämna tillfälle till ingivande av valsedel utan personlig inställelse <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">vid valförrättningen åt väljare, för vilka oöverkomligt hinder <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">förelåge mot sådan inställelse, utskottet bort med anledning av<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">herr Olssons i Kullenbergstorp motion i skrivelse till Kungl. Maj:t<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">hemställa om utredning, under vilka villkor sådan rätt borde medgivas <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">personer, som av sjukdom eller lyte vore förhindrade att inställa <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">sig vid valförrättningen.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Punkten l:o).</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Det av utskottet framlagda förslaget till ändrad lydelse av §§<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">6, 7, 9, 16, 19, 21 och 24 riksdagsordningen och till övergångsstadgande <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">däri.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Efter föredragning av § 6 anförde:</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Herr Pettersson i Bjälbo. Herr talman, mina herrar! Jag<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">skall tillåta mig att vid denna paragraf yttra några ord om förslaget <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">i dess helhet. Grundlinjerna till det förslag, som nu föreligger,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"> fastslogos redan vid urtima riksdagen förra året, och utskottet <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">har egentligen endast haft att närmare utforma detaljerna<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">beträffande detta förslag. Yi ha inom utskottet varit eniga om,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">att vid denna utformning meningsskiljaktigheterna icke skulle dri<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">vas därhän, att de på något sätt äventyrade förslagets genomförande,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"> utan att vi allesammans borde så bedriva saken, att vi icke<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riskerade genomförandet av det verk, till vilket urtima riksdagen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">lade grunden.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">En fråga, varom stora meningsskiljaktigheter rådde, var sättet<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">för valålderns inskrivande i författningen. Urtima riksdagens beslut <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">innebar ju, att 27-års åldern för valrätt till landstingen skulle<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">inskrivas i landstingsförordningen och att valrättsåldern beträffande <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">de särskilda elektorerna skulle inskrivas i riksdagsordningen.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">Härigenom kom ju det egendomliga förhållandet att inträffa, att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">27-års åldern för val av elektorer blev grundlagsfästad, under<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">det att 27 års åldern för val till landstingen kom att icke<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">bli grundlagsfästad. Detta blev naturligtvis en stötande ojämn
-</span></p></div>
<div class="block" style="top:52px;left:567px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Ang.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">ändringar i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdagsordningen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"><br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">in. m.</span></p>
<p style="margin-left:13px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">(Forte.)</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:18px;left:25px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Nr 54. 10</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:18px;left:279px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:53px;left:14px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Ang.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">ändringar i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdagsordningen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"><br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">in. m.</span></p>
<p style="margin-left:13px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">(Forts.)</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:50px;left:91px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">het, som varje parti sökte råda bot för på sitt sätt. Högern yrkade <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">på ett grundlagsfästande över hela linjen, beträffande såväl<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">landstingen som de särskilda elektorerna, under det att från socialdemokratiskt <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">håll yrkades på, att icke något grundlagsfästande<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">skulle äga rum ens beträffande de särskilda elektorerna. Man<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">förstår ju såväl den tankegång, som låg bakom de olika meningarna,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">och man förstår också, varför icke dessa olika meningar kunde<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">sammanjämkas, utan vi till slut nödgades falla tillbaka på urtimans <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">beslut.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Enligt mitt förmenande både det varit lyckligast och mest<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">konsekvent, om utskottet biträtt vår uppfattning i frågan, men det<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">gick naturligtvis icke för sig, och då både vi icke något annat än<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">att återfalla på urtimans beslut. Orsaken var den, att högern, som<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">sagt, önskade ett grundlagsfästande över hela linjen för att därigenom <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">stabilisera förhållandena, under det att vänstern varken nu<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">eller förut stuckit under stol med, att de små konservativa garantier,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"> som vi lyckats få in i förslaget, borde tagas bort så snart som<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">möjligt. Jag vill i detta sammanhang framhålla, att skall man<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">verkligen tänka sig att lojalt uppfylla den överenskommelse, som<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">skedde vid urtima riksdagen, tycker jag, att det är synnerligen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">olämpligt att, redan innan förslaget är genomfört, börja tala om<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att riva upp detsamma. Till ett lojalt genomförande av överenskommelsen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">hör väl i alla fall, att man först skall genomföra förslaget,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> sedan låta det tillämpas någon tid, så att man ser dess<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">praktiska verkningar, och först sedan, genomföra de ändringar, som<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kunna vara av behovet påkallade. Vi begära inga orimligheter;<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">vi begära icke, att förslaget i befintligt skick skall stå i all framtid,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> men vi begära åtminstone, att det under någon tid framåt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">skall kunna få visa sina verkningar.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Vid urtima riksdagen enades vi alla i princip om kvinnorösträtten,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"> men högern förbehöll sig rättighet att vid utformningen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">av denna kvinnorösträtt lägga densamma så, som den kunde finna<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">för gott. Vi hade således rättighet att i detta fall komma med<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">vilka yrkanden som vi kunde finna lämpliga. Om nu högern i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">alla fall här varit med på att medgiva kvinnans fulla likställighet<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">med mannen beträffande politisk rösträtt, har detta skett kanhända<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">främst av den anledningen, att sedan kvinnan fått en fullkomlig jämnställdhet <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">med mannen beträffande den kommunala rösträtten, har<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">det synts oss för likformighetens skull lämpligt att giva henne<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">denna fulla likställighet även beträffande den politiska rösträtten.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Eljest kunde man ju säga, att det förefunnits ganska starka skäl<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">för att här bestämma en övergångstid, såsom exempelvis har skett<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i England och åtskilliga andra länder. Men vi ha, som sagt, under <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">nuvarande förhållanden ansett lämpligt att icke hålla på något<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">sådant.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Vid § 16 riksdagsordningen har jag icke kunnat biträda utskottets <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">förslag i fråga om utformningen av de s. k. politiska<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">strecken. Jag har framhållit min åsikt här i reservationen, som<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">jag skall be att få uppläsa: »I reservation bifogad tredje särskilda</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:22px;left:223px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:21px;left:551px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">11</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:21px;left:585px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">>''r Öl.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:55px;left:36px">
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">utskottets betänkande vid 1918 års urtima riksdag yrkade jag<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">jämte 3 andra medlemmar av utskottet på en sådan formulering<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">av det kommunala fattigvårdsstrecket, att en var skulle förklaras<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">obehörig deltaga i avgörande av kommunens allmänna angelägenheter,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> som av fattigvården åtnjuter varaktigt understöd. — På grund<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">av då anförda skäl och då motsvarighet bör äga rum beträffande<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">den politiska rösträtten får jag hemställa att förevarande mom.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">måtte få följande lydelse», o. s. v.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Likaså har jag i överensstämmelse med min ställning vid urtima <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdagen funnit lämpligt att göra ett uttalande utan något<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">yrkande beträffande det s. k. skattestrecket. Uttalandet lyder sålunda: <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">»I överensstämmelse med min reservation vid 1918 års urtima<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdag angående behovet av ett verkligt och effektivt kommunalt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">skattestreck anser jag mig även nu böra uttala såsom min uppfattning,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> att utskottets förslag vid denna § bort innehålla bestämmelser <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">därom att fullgjord skatteinbetalning bör krävas för rättighet <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">att utöva politisk rösträtt.»</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Jag kommer sålunda, herr talman, att då denna paragraf behandlas <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">göra ett yrkande i överensstämmelse med min reservation.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"></span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Vidare har jag icke kunnat biträda utskottets förslag beträffande <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">makars rätt att rösta för varandra. Jag tror, att det är<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">lämpligt, att jag även i detta fall uppläser min reservation, tv<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">den innehåller i korthet — åtminstone lika kort, som jag kan uttrycka <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">det på annat sätt — min uppfattning. Den lyder sålunda:<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">»Inom utskottet har man varit enig därom, att Kungl. Maj:ts förslag <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">till anordning för underlättande av äkta makars röstavlämning <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">var alltför omständligt. — Men även den enklare form som<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">utskottet föreslagit synes mig onödigt invecklad. — Då det här<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">gäller uteslutande äkta makar borde man utan vidare välja den<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">enklaste formen, röstning genom fullmakt. — Utskottet framhåller<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i sitt betänkande, att varje anordning, som åsyftat att den ene<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">makens röstning skall ske med den andres biträde, måste grunda<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">sig på förtroende makarna emellan såsom en oundgänglig förutsättning.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> Detta är säkerligen riktigt, men då finnes ingen anledning <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att, såsom utskottet här föreslagit, inkalla ett utomstående<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">vittne för att liksom skydda den ene maken från otillbörlig påverkan <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">från den andres sida. — Denna anordning verkar stötande,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">den innebär ingen garanti mot missbruk och kommer säkerligen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att i stor utsträckning åsidosättas och bli en bestämmelse endast<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">på papperet.»</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Jag ämnar därför, herr talman, då vi komma till § 24 riksdagsordningen,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> göra ett yrkande om att där införes en bestämmelse<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">beträffande fullmaktsröstning för äkta makar. För den händelse<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">detta mitt yrkande bifalles av kammaren, kommer jag att vid §§<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">61, 63—65 och 96 vallagen yrka på vissa ändringar av nämnda<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">paragrafer, så att de komma att stå i överensstämmelse med de i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kommunalförordningarna stadgade reglerna för äkta makars fullmaktsröstning.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"></span></p>
</div>
<div class="block" style="top:56px;left:574px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Ang.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">ändringar i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdagsordningen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"><br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">in. 7//.</span></p>
<p style="margin-left:13px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">(Fort*.)</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:18px;left:19px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Nr 54. 12</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:21px;left:273px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:54px;left:9px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Ang.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">ändringar i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdagsordningen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"><br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">in. m.</span></p>
<p style="margin-left:13px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">(Forts.)</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:53px;left:83px">
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Herr Möller: Herr talman, mina herrar! Det är visserligen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">sant, att de beslut, som riksdagen i dag går att fatta, i allt väsentligt <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">endast äro följdbeslut av urtima riksdagens ställning i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">dessa frågor. Men det kan icke från vår sida underlåtas, att det<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i alla fall nu säges några ord, då riksdagen slutligen går att fatta<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">beslut om demokratiseringens genomförande i detta land, ty det<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">är ju ändock så, att bakom de förslag, som nu föreligga till antagande,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> ligger en kamp, som har förts under många år, och man<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kan utan någon överdrift säga, att när riksdagen slutat behandlingen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">av detta ärende, då har äntligen många gamla och betydande <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">orättvisor jordats.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Det väsentliga som sker i dag är, att två stora problem nå<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">sin lösning i en ganska nära överensstämmelse med de krav, som<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">det socialdemokratiska partiet framfört ända från sin födelsestund.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Det är nämligen, dels att kvinnorna få sin fulla medborgarrätt,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">men dels även en sak, som icke minst är av betydelse för vårt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">land, nämligen att industriarbetarnas rösträttsfråga löses på ett<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">relativt tillfredsställande sätt.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Det är många, som ha fruktat och bävat för kvinnorösträttens<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">genomförande. Det socialdemokratiska partiet har från början ansett,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> att varje myndig person utan hänsyn till kön skall äga medborgerlig <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">likställighet och ha samma inflytande, när det gäller att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">stifta lagar, helt enkelt av de skäl, att alla äro lika skyldiga att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">lyda de lagar, som här stiftas. För industriarbetarnas del betyder <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">de väsentliga s. k. garantiernas slopande, att nästan alla<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">industriarbetare bli verkligt rösträttsberättigade. Under det att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">den Lindmanska reformen av 1907 i själva verket icke gav mer<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">än ungefär varannan industriarbetare rösträtt, så komma nu så<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">gott som alla industriarbetare att erhålla rösträtt.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Till vinsterna av de förslag, som riksdagen nu går att acceptera,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> hör också, att åldersstrecket sänkes frän 24 till 23 år, och i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">realiteten innebär den omformulering, som är gjord av åldersstrecksparagrafen,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> att en och en halv ny årsklass rycker in bland<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">de röstberättigades antal.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Trots alltså, att det, som nu här skall beslutas, innebär så<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">högst betydande framsteg, så kan jag som socialdemokrat naturligtvis <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">icke förbise, att lösningen lider av vissa brister. Här<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">skall t. ex. denna fråga om 27-årsstrecket, som höll på att bliva<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">en stridsfråga, lösas på det sättet, att man grundlagsfäster bestäm<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">melserna beträffande stadselektorerna, d. v. s. man tillsätter med<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">grundlagsfästade mandat 20 av första kammarens 150 medlemmar,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">under det att 130 av första kammarens medlemmar komma att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">väljas på grundval av en lag, som endast är en vanlig vallag och<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kan upphävas genom ett enkelt riksdagsbeshrt. Det är uppenbart,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att detta icke är en logisk lösning, men då det inom författningsutskottet <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">från alla håll gjorts gällande, att urtimauppgörelsen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">innebar en sådan anordning, hava vi från socialdemokraternas<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">sida icke ansett oss kunna reserva oss mot punkten, fastän vi<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">måste underkänna dess logiska grundval. Det är ju i och för sig</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:24px;left:224px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:25px;left:555px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">13 Nr 54.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:57px;left:40px">
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">en orimlighet, att 20 representanter i första kammaren skola sitta<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">på grundlagsfästade mandat och 130 sakna dylika mandat. I realiteten <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">betyder det dock nästan ingenting, och därför är det icke<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">heller den ringaste anledning att blåsa npp saken till någon stor<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">stridsfråga.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">En annan sak, som socialdemokraterna inom utskottet icke<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">utan vidare varit med om, men i fråga om vilken de också avstått <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">från att reservera sig, rör bestämmelserna om äkta makars<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">röstning för varandra. Enligt min mening bjuder själva demokratiens <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">grundåskådning personlig inställelse vid valsedels avgivande <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">och att endast i de fall, där det är absolut omöjligt för<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">vederbörande att infinna sig, medgives rättighet att på annat sätt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">avlämna röstsedeln. Den anordning, som nu här skulle vidtagas<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">är naturligtvis väsentligt förmånligare, än om fullmaktsinstitutet<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">skulle hava införts, men det kan icke hjälpas, att den handling<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">som består däri, att alla vederbörande skola personligen inställa<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">sig i vallokalen för att avlämna sin valsedel, tvingar fram ett<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">annat personligt ställningstagande och får därigenom också, vilket<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">borde ligga demokratien synnerligen varmt om hjärtat, en viss betydelse <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">för den politiska uppfostran, som i alla fall måste ligga<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">bakom alla de rättigheter, som här medgivas varje medborgare.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">Det har emellertid icke heller ansetts, att det var lönt att blåsa<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">upp denna sak till någon större stridsfråga. Det kan icke nekas,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">att genom Kung], Maj:ts förslag, som utskottet åtminstone i princip<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">accepterat, kommer även kvinnan att tvingas till ett visst ställningstagande <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">till själva valet utöver det. som skulle hava skett,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">därest hon helt enkelt genom fullmakt skulle hava uppdragit åt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">mannen att verkställa hennes röstning, ty det hade endast inneburit,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"> att man på en omväg infört ett tvåröstssystem för den gifte<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">mannen.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Det är min uppfattning, att trots de brister, som jag således<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">pekat på, och även den inskränkning, som gjorts i rätten för sådana <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">personer, vilka verkligen äro hindrade att deltaga i valen genom <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">personlig inställelse, att insända sin valsedel per post, måste<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">man dock konstatera, att för alla dem, som önska en lugn samhällsutveckling,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"> är denna dag eu verklig segerdag. Man skall visserligen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">icke göra sig till en spåman, men så mycket är ganska visst,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">att genom det beslut, som här fattas, skapas nu en definitiv grundval <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">för ett lugnt framåtskridande även för arbetarklassens del —<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">eu sådan grundval, som förut icke funnits i vårt land. Det är<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">icke så, att klasstriderna skola inställas. Klasstriderna syfta långt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">vidare; de syfta till en fullständig social omdaning av samhällsförhållandena.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"> — Men dessa klasstrider behöva icke i vårt land<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">— det skulle icke tjäna något som helst ändamål — bli av den<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">bitterhet, av den fruktansvärda skärpa, att de skola behöva utmynna,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"> såsom i åtskilliga andra länder, i öppna strider och inbördeskrig,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"> ty nu finns möjlighet för de undertryckta klasserna att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">genom organisation, genom upplysningsarbete och genom allmänt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">valarbete skaffa sig ett inflytande över vårt lands lagstiftning,</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:60px;left:577px">
<p style="margin-left:13px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">Ang.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">ändringar<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">ri ksdagsordning <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">c n<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">m. in.</span></p>
<p style="margin-left:13px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">(Forts.)</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:22px;left:24px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Nr 54. 14</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:22px;left:275px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:59px;left:13px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Ang.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">ändringar i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdagsordningen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"><br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">in. in.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">(Forts.)</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:57px;left:91px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">som motsvaras av styrkan kos de idéer, som företrädas av folket.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">Därmed är vägen fri och banad för ett socialt omdaningsarbete,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">som för arbetarklassens del icke kan sluta i annat än en fullständig <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">omläggning av de ekonomiska grundvalarna för samhället.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Jag har velat säga detta, därför att man icke skall göra sig<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">några illusioner för framtiden, men å andra sidan kan man nu förtröstansfullt <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">blicka mot framtiden, ganska säker på, att vi åtminstone <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">skola undgå de förödande strider, som utmärka andra länder.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">Den demokratiska grundvalen för samhället utgör den'' bästa garantien <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">för samhällslugnets och samhällsfridens bevarande.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Herr Vennerström: Herr talman, mina herrar! Vid urtima<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdagen var denna fråga föremål för en synnerligen ingående<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">principdebatt från talesmännen för de olika partierna. Då vi nu<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">stå inför ett konsekvensbeslut — det gäller endast att fullfölja vad<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">vi då påbörjade — kan det vara skäligen onödigt att än en gång<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ingå på en utförlig principiell klarläggning av innebörden i det<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">vid urtima riksdagen fattade beslutet. Jag vill därför nöja mig<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">med att vid detta tillfälle understryka det väsentliga i den tankegång,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"> som från min sida såsom talesman för den socialdemokratiska<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">vänstern vid urtiman fördes i denna fråga.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Det har från många håll anförts, att aldrig någonsin av Sveriges <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdag fattats något belut av en så viktig innebörd, men på<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">samma gång under så torftiga och så litet imponerande former som<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">vad nu är fallet. Jag tror, att man kan understryka den tankegången,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"> som särskilt framförts från det parti, vars talan närmast<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">föres av herr Gustav Möller, men jag undrar, om icke anledningen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">härtill kan i många fall bero på karaktären av de beslut, som<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdagen fattat och till vilkas fattande vi i denna stund gå.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Den kompromiss, som kommit till stånd, innefattar i vissa fall<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">avsevärda reformer, men ock i vissa fall synnerligen avsevärda<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">brister. Herr Möller yttrade nyss, att man genom den reform,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">som antagits och som skall antagas, jordat ett flertal av förutvarande <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">avsevärda lyten och brister inom svenska samhällslivet. Det<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">är förvisso riktigt, men på samma gång — och däri ligger förklaringsgrunden <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">till, att svenska folket tager denna lösning utan<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">någon stämning och utan någon glädje — är sanningen den, att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">man behåller en mängd brister, som bort röjas undan, och, än mer,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">skapar nya brister, som icke funnos i den gamla lagen. Jag syftar <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">särskilt på höjningen av åldersgränsen vid kommunala val från<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">förut gällande 21 år till för landstingsmannaval 27 år.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Det är till och med påfallande, att den del av svenska folket<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">som skulle med större glädje hälsa dagens lösning av dessa gamla<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">frågor — slutet av denna kamp, som frän deras sida förts — nämligen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">Sveriges kvinnor, hälsa icke denna dag med den glädje, som<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">man sannerligen hade kunnat vänta efter de många och långa årens<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kamp. Yi ha väl förklaringsgrunden därtill i den omständigheten,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">att man icke tagit den kvinnliga rösträtten såsom en naturlig<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">eftergift åt ett självklart rättfärdighetskrav. Man har behandlat</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:26px;left:219px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:23px;left:551px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">15 Nr 54.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:57px;left:36px">
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">kvinnornas rösträttsfråga såsom en spekulationsvara på konjunk- Ang.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">tnrpolitikens börs. Och då herr Möller nyss sade, att man från hans0a”*''”^<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">partis sida jämt och ständigt fört det talet till torgs, att alla höra ordningen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">tillerkännas samma rätt i samhället, män som kvinnor, bör det i m. >«.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">sanningens intresse konstateras, att socialdemokrater liksom libe- (Forts.)<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">raler vid vissa tillfällen även skattat åt den synpunkten, att kvinnornas <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">rättfärdighetsfråga bör handläggas såsom en konjunkturvara.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> Jag syftar på den senaste störa rösträttsfrågans lösning,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">som kom till stånd genom den Lindmanska reformen. Vid det<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">tillfället framförde både herr Staaff och herr Branting avböjande<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">synpunkter, när det gällde att frågan om kvinnans rösträtt den<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">gången skulle tagas med. Man ville skjuta undan densamma, och<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">man kunde göra det ur den synpunkten att man ansåg tiden<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">icke lämplig att lösa denna sociala rättfärdighetsfråga.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">När vi sedan komma till vår svenska höger, som väl ändå,</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">G-ud ske lov, börjar sjunga på sista versen, — ehuru det synes,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att högern i första kammaren i sista minuten sjunger väl högt i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">vissa frågor — vill jag fastslå, att när urtiman gick att fatta sitt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">beslut, förbehöll sig högern fria händer att formulera villkoren för<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">en övergång till kvinnans rösträtt, som i princip erkändes, ungefär <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">hur som hälst. Högern erkände alltså icke rättfärdighetstanken.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em"> Återigen konjunktursynpunkter! När vi började behandlingen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">av denna fråga i utskottet, började högern att spela på<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">den strängen: vi skola bestämma högre ålder för kvinnorna än för<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">männen och sedan så småningom sänka den undan för undan för<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att slutligen komma fram till samma åldersgräns. Högern föll<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">slutligen undan. Vi ha ett enigt utskottsbetänkande på denna<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">punkt, men högern föll säkerligen icke undan av hänsyn till rättskravet,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"> men av hänsyn till den erfarenhet, högern hade, nämligen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">att kvinnans rösträtt — kommunalt sett — icke verkade mot<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">högern, utan gagnade högern i dess kamp vid landstings- och<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">stadsfullmäktigevalen.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Det har i utskottets betänkande icke fällts några förhoppningens <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">ord vid talet om den verkan på samhället, som en lösning<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">av kvinnans rösträttsfråga har. Herr Lindhagen har motionerat<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">om, att man skulle i motiveringen uttala den vackra förhoppningen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">att erkännandet av rösträtt åt kvinnorna skulle innebära förhoppning <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">om, att humanitetens och fredens tankar skulle vara ledstjärnan <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">för Sveriges samhällskamp i kommande tider på grund<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">av det nya incitamentet i vårt sociala framstegsarbete. Författningsutskottet <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">liksom övriga utskott är icke så synnerligen lyriskt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">och poetiskt av sig, och man kan därför förstå, att det icke velat<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">vara med om herr Lindhagens vackra förhoppning. Det kan synas<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">djärvt att i utskottsbetänkandet infoga en sådan vacker lyrisk<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">blomma, men då socialdemokraten klagat över, att betänkandet är<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">torftigt må man dock lagga den blomman i detta betänkande, som<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">för övrigt har karaktäriserats för torftighet rent formellt sett.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Jag vill vidare uttala ytterligare en förhoppning till, nämligen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att man från ingen sida inom den svenska demokratien skall</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:25px;left:29px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Nr 54. 16</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:25px;left:280px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:61px;left:19px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Ang.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">ändringar i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdagsordningen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"><br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">m. m.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">(Forts.)</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:58px;left:95px">
<p style="margin-left:41px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">betrakta en lösning, om vilken herr Möller talat, såsom en verklig<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">lösning d. v. s. såsom ett slags självändamål. Man bör betrakta<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">den lösningen såsom ett arbetsinstrument, med vilket man för det<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">första skall fullfölja den fullständiga politiska omorganisation, den<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">fullständiga politiska demokrati, som man ännu icke lyckats få till<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">stånd. Yi böra med det instrumentet från den svenska demokratiens <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">sida gå vidare fram till undanröjande av alla de gamla politiska <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">orättvisorna. Man bör därmed nå fram till att låta svenska <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">folket genom folkomröstningen och initiativ få rätt att i stora<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">frågor självt fälla votum, så att icke de stora frågorna enbart<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">skola lösas genom Sveriges riksdag, utan även lösas direkt genom<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">hela svenska folkets votum. Sedan bör vidare detta instrument<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">även användas till att genomföra från den svenska demokratiens<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">sida den sociala och ekonomiska demokrati, som är nödvändig, om<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">vi skola erhålla den lugna samhällsutveckling, om vilken herr<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">Möller förvisso med fullt fog talat. Det är bekant, att även i den<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">allmänna rösträttens länder kunna de ekonomiska orättvisorna,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">den privatkapitalistiska utsugningen, ha samma starka rotfäste<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">som inom andra länder med mindre politisk demokrati. Skulle<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">man kunna få en sådan framtid, som besannade herr Möllers ord<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">om en lugn samhällsomdaning, måste man använda den politiska<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">demokratien för att få den sociala och ekonomiska demokrati, som<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">enbart är i stånd att skapa den realdemokrati, som skall ersätta<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">den formaldemokrati, under vilken man i denna stund lever inom<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">nästan varje land. Jag vill här anknyta till herr Möllers synpunkter <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">genom att hänvisa till det för alla välbekanta faktum, att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">parlamentarismen på de gamla parlamentariska vägarna i denna<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">stund har synnerligen liten anklang inom breda arbetarmassor<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">inom nästan varje land. Av det skälet, att man alltså frän deras<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">sida, som känna den verkliga tungan av det orättfärdiga ekonomiska <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">samhällsskicket, vill slita sig loss från de gamla parlamentariska <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">vägarna, borde det vara en plikt ur självbevarelsesynpunkt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">för alla på den andra sidan att begagna den omdanade parlamentarismen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">för att genomföra just den sociala rättvisa, den ekonomiska <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">rättfärdighet efter socialismens grundlinjer, utan vilken de<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">stora breda folklagren kanhända helt komma att slita sig loss<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">från gamla, fredliga och lugna farvägar.</span></p>
<p style="margin-left:41px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">Jag kommer efter denna allmänna utläggning från mina synpunkter <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">sett, med förbigående av de olika sidorna i min reservation,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> fram till § (5 i riksdagsordningen, där jag tillåter mig yrka<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">bifall till den av herr Per Albin Hansson vid denna punkt framställda <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">motionen. Det har redan från herr Petterssons i Bjälbo<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">och herr Möllers sida talats om det faktum, att man här vill ha<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">inskrivit i grundlagen, att valrättsåldern vid elektorsval skall vara<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">27 år. Som herr Möller yttrade, finns det icke någon logisk grundval <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">bakom ett sådant yrkande, att 27-årsåldern vid val till landsting <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">skall inskrivas i allmän lag, nämligen i landstingsförordningen,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> men däremot 27-årsåldern vid elektorsval inskrivas i grundlagen.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"> Man har på denna punkt att konstatera, hurusom den före
-</span></p></div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:26px;left:213px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:28px;left:546px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">17</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:27px;left:579px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Sr 54.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:56px;left:26px">
<p><span class="line " style="font-size:0.90em">lagda kompromissen åtminstone i ett avseende är synnerligen illa<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">genomtänkt. Det är kär den oformligketen, att man skall kunna<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">undanrödja den förkatliga 27-årsåldern för val till landsting enbart <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">genom beslut av en enda riksdag, men de 27 åren i fråga om<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">elektorsvalen skola kunna undanrödjas först genom beslut av tvenne<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">riksdagar med mellanliggande nyval. I fråga om landstingsmannavalen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">skall man alltså, då det gäller flertalet av valmännen, ha<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">de 27 åren inskrivna i allmän lag, men i fråga om elektorsförsamlingarna,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em"> vilka såsom kerr Möller nämnt, endast omfatta ett fåtal<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">av valmännen, skola de 27 åren vara inskrivna i grundlagen.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">Även utskottet _ självt har i denna punkt erkänt, att det icke<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">finns något logiskt sammanhang, utan att det riktiga vore att erhålla <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">en enhetlig lagstiftning, som likformigt reglerade denna inskrivning <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">av de 27 åren i lagen.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Herr Hansson har i sin motion yrkat på, att i riksdagsordningen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">§ 6 mom. 8 skulle inskrivas, att närmare bestämmelser om<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">elektorsvalen meddelas i vallagen. Härmed har man ernått enhetlighet,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> så att de 27 åren skola inskrivas enbart i allmän lag<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">men icke på någon punkt i grundlagen.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Går man alltså här konsekvent till väga, ställer man sig på<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">samma gång pa den historiska grundval, som väl åtminstone den<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">svenska högerns talesmän för historiens kontinuitet borde kunna<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">erkänna. Man anknyter nämligen i så fall lagstiftningen till förut<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">gällande praxis på detta område. Allt sedan den nya riksdagsordningen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kom till, har man, som bekant, icke haft några bestämmelser <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">om val till första kammaren genom landsting inskrivna<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i grundlagen, utan enbart i allmän lag. Vad som kunnat gälla<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">till dags dato utan någon risk och fara, borde man väl erkänna<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kunna gälla även i fortsättningen. Jag vill i det fallet vädja till<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">de herrar högermän, som jämt och ständigt, såsom jag nämnde,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">fora talan för historiens eget sammanhang, huruvida de icke skulle<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kunna erkänna, att vad som förut icke inneburit någon fara även<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">borde kunna utan någon risk bibehållas för framtiden.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Det bär från herr Petterssons i Bjälbo sida talats om lojalitet<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">och illojalitet. Den saken har också förts på tal inom utskottet,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">och jag vill därvidlag för min del yrka bifall till herr Hanssons<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">motion under ett energiskt tillbakavisande på varje punkt av, att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">något utav detta tal om illojalitet skulle kunna drabba åtminstone<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">undertecknad. Jag vill för det första säga, att, då urtima riksdagen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">behandlade denna fråga, gled man nästan fullständigt förbi<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">varje tal om de 27 årens inskrivande i grundlagen. I det utkast<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">till den första kompromissen, som kom från det särskilda utskottet <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i fjol, var denna fråga om de 27 åren i grundlagen icke alls<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">omnämnd. Jag kan vidare bestämt påstå — och däri måste nog<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">alla med mig då närvarande instämma — att man aldrig i plenum <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">en enda gång i fjol behandlade frågan om de 27 årens inskrivande <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i grundlagen. Den saken var måhända på tal i de inre<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">cirklarna, inom fyramannadelegationen, där man löste frågan, men</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Andra hammarens protoholl 1919. Nr 5-i, 2</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:63px;left:569px">
<p style="text-align:right;"><span class="line " style="font-size:0.80em">Ang.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">ändringar<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdagsordningen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"><br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">ra. ra.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">(Forts.)</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:27px;left:30px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Nr 54. 18</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:24px;left:279px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:62px;left:19px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Ang.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">ändringar i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdagsordningen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"><br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">m. m.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">(Förta.)</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:55px;left:97px">
<p style="margin-left:47px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">i utskottet i plenum var den frågan aldrig på tal, utan man gled<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">fullständigt förbi densamma.</span></p>
<p style="margin-left:47px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Jag vill ytterligare för eget vidkommande säga, att jag reserverat <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">mig mot uppgörelsen vid urtima riksdagen och förbehållit <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">mig fullständigt fria händer, och, då jag alltså här har fria<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">händer, vill jag i denna punkt, vad det gäller § 6 riksdagsordningen,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> yrka bifall till den av herr Hansson i ärendet väckta motionen.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"></span></p>
</div>
<div class="block" style="top:226px;left:97px">
<p style="margin-left:47px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Herr Bengtsson i Norup: Herr talman! Under den debatt,</span></p>
<p style="margin-left:47px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">som nu pågår, blir det väl endast tillfälle för de olika partierna<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att med några få ord konstatera, att man är redo att infria de löften <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">som gavs under urtima riksdagen. Inom utskottet stå de två<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">vänsterpartierna eniga bakom utskottets förslag, och de reservationer,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> som äro avgivna, får man nog betrakta mera som demonstrationer <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">än som verkliga krav på att få ändringar genomförda,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">åtminstone för närvarande.</span></p>
<p style="margin-left:47px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Det stora i det föreliggande utskottsbetänkande! är, att kvinnan <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">nu får sig tillerkänd sin politiska rösträtt, och det är blott<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">en gärd av rättvisa, som riksdagen nu äntligen giver kvinnan, och<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">hon får nu medbestämmanderätt i samhället lika med mannen.</span></p>
<p style="margin-left:47px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">De reservationer, som föreligga, skulle jag kanske ägna någon<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">uppmärksamhet, men det skall endast bliva i fråga om ett par av<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">dem, och jag kan därvid inskränka mig till några få ord.</span></p>
<p style="margin-left:47px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Det, som väckt det mesta motståndet från högerhåll, har varit <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">förslaget om sättet för äkta makar att utöva rösträtt för varandra.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> Man har envist hållit fast vid, att därvid skulle användas<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">fullmakter. Det enklaste och principiellt riktigaste hade varit,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att all fullmaktsanvändning slopades. Men vi från landsbygden,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ha måst ställa krav, att äkta makar skola få rättighet att rösta<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">för varandra. Man har nämligen där en på erfarenhet grundad<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">känsla av, att det icke är möjligt för landsbygdens befolkning,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">som bor långt från vallokalerna, att kunna använda sin rösträtt <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i den utsträckning som de kunna, vilka bo i större samhällen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">och nära vallokalerna. De borgerliga partierna skulle tvivelsutan<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i detta fäll bliva lidande på denna reform, därest man icke ordnade <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">det så, att äkta makar få rösta för varandra.</span></p>
<p style="margin-left:47px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Då vi från vänsterhåll icke kunnat gå med på fullmaktskravet,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">har det berott på den ovilja mot ett system, som allt mer och mer<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">visat sina brister. Man har vid det ena valet efter det andra<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kommit underfund med, det osunda sätt, på vilket fullmakterna<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">förvärvats som icke är att rekommendera. F ull maktsrätt i gh sten<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">handhades, det senaste valtillfället, på ett sätt, som måste väcka<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">antipati mot hela systemet. Redan Kungl. Maj:t har därför försökt <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">finna en form för att äkta makar skulle få rösta för varandra<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">på ett annat sätt än genom fullmakt. Med några förändringar har<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ju utskottet också ställt sig på den princip, som Kungl. Maj:t härvidlag <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">framburit. _ i ,</span></p>
<p style="margin-left:47px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Reservanterna ha i detta fall framhållit, att man icke har</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:30px;left:550px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">19</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:30px;left:583px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">>''r 54.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:26px;left:218px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:57px;left:28px">
<p><span class="line " style="font-size:0.90em">någon anledning att gå emot fullmaktsröstningen, ty man kan väl<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">förutsätta att äkta makar ha förtroende för varandra. Ja, jag<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">vet icke, om den anordning, som utskottet nu föreslagit, på något<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">sätt kan rubba förtroendet mellan äkta makar. Jag kan ha det<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">allra största förtroende för en person, som tillhör ett annat politiskt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">°°h iaS kan låta honom få erfara detta på många sätt, men<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">gäller det att låta honom rösta i stället för mig, säger jag »nej»<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">han må vara min allra bäste vän. Då det gäller att utöva den<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">politiska såväl som den kommunala rösträtten, bör denna rösträtt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">vara personlig och icke läggas i andras händer.</span></p>
<p style="margin-left:12px;"><span class="line " style="font-size:0.90em">•n J.ia kvar fullmaktsröstning, det är att ge en person rätt</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.90em">till tvä röster, och det kan väl icke vara riktigt, att somliga personer <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">skola ha två röster. Därför har inom utskottet den meningen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">blivit förhäiskande, att pa det sätt, utskottet föreslagit, kan, även<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">om makarna stå pa olika politiska linjer, den ena maken rösta<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">efter sin övertygelse och den andra efter sin, men de kunna i alla<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">fall få rösta för varandra. Det kan icke vara tal om att härutinnan <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">närmare gå in på detaljerna, ty det skulle bliva alltför omständigt.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"></span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.90em">Den andra reservation, som jag riktar min uppmärksamhet på,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">har framförts av herr Pettersson i Bjälbo, med instämmanden av<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">herrar Nilsson i Antnäs och Hedlund i Östersund, och gäller fattigvårdsstrecket.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em"> Jag förstår icke riktigt denna reservation. Den<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">visar ju endast, att de envist hållas fäst vid sin linje. Men om<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">de skulle fullfölja sitt i reservationen förda resonemang, så skulle<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">de enligt min uppfattning därvid komma till samma yrkande, som<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">utskottet kommit till. De referera nämligen till urtima riksdagens<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">beslut angående fattigvårdsstrecket, då några ledamöter reserverade<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">sig mot utskottets föreliggande förslag. Riksdagen tog emellertid<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">utskottets förslag och icke reservanternas. Nu hemställer emellertid <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">herr Pettersson här »på grund av då anförda skäl och då motsvarighet <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">bör äga rum beträffande den politiska rösträtten» om en<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">annan lydelse av ifrågavarande moment eller om bifall till sin<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">reservation. Skall det bliva motsvarighet emellan politisk rösträtt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">och kommunal rösträtt, finnes ingen annan väg att gå än den,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">utskottet här föreslagit. Och detta är konsekvensen av urtima<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">riksdagens beslut. Därför borde enligt min mening herr Pettersson<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">i Bjälbo, då han önskat motsvarighet på denna punkt, hava yrkat<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">bifall till utskottets förslag och icke till sin reservation.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.90em">Herr talman! Jag skall icke förlänga debatten, utan jag skall<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">med dessa ord be att för grundlagsenlig behandling få yrka bifall<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">till den föredragna punkten enligt utskottets förslag.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:66px;left:572px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Ang.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">ändringar i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdagsordningen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"><br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">rrv. m.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">(Forts.)</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:872px;left:27px">
<p><span class="line " style="font-size:0.90em">Chefen för justitiedepartementet, herr statsrådet Löfgren:<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">Jderr talman, mina herrar! Då vi nu stå inför avgörandet av den<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">/örfattningsfragan, sa ber jag i korthet få ange regeringens<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">8 o a sidan utskottets förslag och å andra sidan</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.90em">också de reservationer som hava bilagts utskottets utlåtande.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.90em">Till en början får jag med tillfredsställelse konstatera den</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:27px;left:28px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Nr 54. 20</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:26px;left:279px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:63px;left:15px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Ang.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">ändringar i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdagsordningen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"><br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">• m. m.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">(Forts.)</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:59px;left:95px">
<p style="margin-left:47px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">allmänna anslutning, som inom utskottet ägt rum till Kungl. Maj:ts<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">förslag, vars grundlinjer ju redan skisserats vid 1918 års urtima<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdag. Att partiernas förtroendemän inom utskottet nu i det stora<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">hela ansett sig kunnat acceptera regeringens proposition visar, att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">denna har vunnit sitt huvudsakliga syfte, nämligen att på ett<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">troget och riktigt sätt återge den uppgörelse i författningsfrågan,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">som i princip fattades vid 1918 års urtima riksdag. Det är ju<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">alldeles klart, att man icke behövt befara, att partiernas förtroendemän <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">nu skulle svika sina då gjorda åtaganden. Den farhågan<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">bär icke förefnnnits. Men däremot hade man kunnat befara, att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">forceringen av det arbete, som föregick principuppgörelsen vid urtima <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">riksdagen, skulle hava medfört luckor och oklarheter i olika<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">punkter, med rum för skilda meningar om huru uppgörelsen skulle<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">tolkas, så att eventuellt till och med frågans lösning skulle hava<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">äventyrats. Dess bättre hava sådana farhågor, där de tilläventyrs<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">funnits, visat sig vara ogrundade.</span></p>
<p style="margin-left:47px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">På en viktig punkt — den rör första kammarens bildande —<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ber jag emellertid som min mening få säga, att frågans lösning<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">med fog kan sägas lida av en viss svaghet i sammanfogningen —<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">den svaghet, som plägar karaktärisera de fall, när en ny klut sättes <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">på ett gammalt kläde. Men jag ber att få fastslå, att även</span></p>
<p style="margin-left:47px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">£å den punkten har man på alla håll gått fram med öppna ögon.</span></p>
<p style="margin-left:47px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">[an har icke heller där kommit till oväntade resultat. Det har<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">från något håll i pressen gjorts gällande, att regeringen och särskilt <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">då jag, skulle hava försummat vår plikt, när vi icke till<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">denna riksdag kommit fram med någon bättre lösning än den, som<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">nu framlagts, i fråga om första kammarens bildande. Men häremot <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ber jag få erinra, att just det sätt, varpå förslaget nu vill<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">lösa förstakammarfrågan, har ingått som en förutsättning för förfa <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ttningsuppgörelsen i sin helhet, och det är sålunda i första rummet <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">riksdagen, som får ta ansvaret för det sätt, varpå denna lösning <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">skett. Yad man beträffande förstakammarproblemet nu kunnat <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">göra har varit att bevara möjligheten för framtiden att, därest<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">man kan komma fram till en bättre lösning, vidtaga densamma<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">utan att vara prejudicerad av nu fattade beslut. Och både från<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">regeringshåll och i utskottet har också konstaterats, att inga hinder <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">därför finnas. Man kan sålunda hoppas, att förstakammarproblemet <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">med det snaraste får upptagas pa allvar.</span></p>
<p style="margin-left:47px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Jag skulle vilja sammanfatta regeringens och mitt omdöme<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">om utskottets utlåtande så, att den vilja till utjämning av de politiska <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">maktförhållandena, som präglade redan urtima riksdagens<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">principavgörande, den viljan till samförstånd har också i alla avseenden <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">hållit måttet, när det gällt att i detalj bekräfta och utföra <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">enhetsverket i handling. En del modifikationer och ändringar<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i förslaget hava ägt rum i vissa detaljer. Dessa hava, åtminstone<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i fråga om sin allmänna läggning, tillkommit i samråd med regeringen.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> Och jag ber således att få förklara och bekräfta, att regeringen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">godtar dessa modifikationer och ändringar, som genom<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">utskottets behandling hava vidtagits. Detta hindrar emellertid icke,</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:25px;left:220px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:27px;left:547px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">21 Nr 54.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:55px;left:28px">
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">ätt jag åtminstone för egen del är tveksam om, huruvida utskottets <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">förslag i allt utgör en förbättring. Och även om jag nödgas<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">eu liten stund upptaga tiden för att påvisa de punkter, där jag<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">är särskilt tveksam i detta avseende, så har frågan den betydelse,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att jag anser mig böra klargöra min ställning härutinnan.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Det är enligt min mening ingenting att säga om att definitivt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">behandla vallagen i stället för att nu endast provisoriskt granska<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">densamma på sätt, som föreslagits i propositionen. Icke heller är<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">någonting att invända emot, utan i vissa avseenden innebär det<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">nog en förbättring, att man i vallagen inarbetat de bestämmelser<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">om röstning för frånvarande och om äkta makars röstning för varandra,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> som regeringen tänkt sig skulle intagas i en särskild lag.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Men mera tveksam tycker jag, man kan vara om lämpligheten av<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att inskränka frånvarandes rätt att rösta genom insändande av<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">valsedel på sätt, utskottet föreslår. Kungl. Maj:t hade tänkt sig<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">en allmän regel rörande de fall, när röstning för frånvarande<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">skulle kunna ske, en regel av viss allmängiltighet, som sålunda<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">skulle kunna tillämpas på vilka som helst därunder hänförliga<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">fall. Utskottet har i stället gjort en uppräkning av de kategorier <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">av väljare, som skulle få begagna sig av detta röstningssätt.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">Denna uppräkning synes mig vara ganska snäv. En hel del kategorier <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ha icke kommit med, vilka kanske bort vara med. Yisar<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">sig detta vara en brist, kan den dock lätt avhjälpas i framtiden.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Jag böjer mig också för det resultat, vartill utskottet kommit särskilt <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">därför att det måste medges, att den mera allmänna regel,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">som regeringen föreslagit, måhända skulle hava lett till vissa svårigheter <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i tillämpningen.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Utskottet har vidare ändrat regeringsförslagets bestämmelse<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">om själva sättet, huru det skall tillgå, när en person, som är berättigad <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att skicka in valsedel i stället för att inställa sig personligen,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em"> vill rösta. Ändringen har skett för att förenkla valsättet<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">— och det får man säga, att enkelt har dét blivit. Jag tycker<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">bara förenklingen gått så långt, att man i viss mån kan anses<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">hava minskat garantierna lör att röstningen verkligen utgör ett<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">personligt^ och självständigt uttryck för den röstandes egen politiska <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">uppfattning. Jag.säger mindre om, att man för äkta makar,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">som enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle insända sin röstsedel under <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">kontroll av två vittnen vilka som helst, förenklat röstningen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">därhän, att det endast behöves ett vittne vilket som helst. Men<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">jag har litet svårare att resignera inför utskottets sätt att ordna<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">saken,^ när det gäller folk i allmänhet inom de särskilda kategorier<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">av frånvarande, som skulle äga att rösta genom insändande av<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">valsedel. Både enligt propositionen och enligt utskottets förslag<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">har t. ex. en järnvägsman, som är borta vid valtillfället, att för<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">detta ändamål anlita ett på visst sätt kvalificerat vittne, som också <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">är skyldig att på anmodan mottaga och översända valsedeln.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">Enligt propositionen hade emellertid väljaren rätt att dessutom<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">taga med sig ett eget vittne, som skulle vara med och kontrollera<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">denna handling. Vad ville man nu vinna med just det förfarandet?</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:63px;left:569px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Ang.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">ändringar i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdagsordningen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"><br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">m. m.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">(Torts.)</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:23px;left:25px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Nr 54. 22</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:60px;left:14px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Aruj.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">ändringar i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdagsordningen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"><br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">m. m.</span></p>
<p style="margin-left:13px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">(Forte.)</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:23px;left:91px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
<p style="margin-left:46px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Jo, dels ville man vinna garanti mot valtryck, ty man kan icke<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">alltid veta, vad den där ensamma herrn, som sitter på sitt rum<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">och tar emot valsedlar, eventuellt kan ta sig till med valmannen.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">Dels ville man också, genom valmannens rätt att taga med sig<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ett kontrollvittne, möjliggöra bevisning om, att vederbörande verkligen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">röstat och avlämnat valsedeln. Ty eljest lår man icke någon <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">kontroll över det speciella valvittnet, huruvida han verkligen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">skickar in valsedeln. Det blir en ren förtroendesak. Jag vill<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">emellertid endast göra min reservation, eftersom jag varit med om<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">att godta ändringen. Jag förmodar, att utskottet ansett sig hava<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">vägande praktiska skäl för att på sätt som skett förenkla valsättet<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">både i fråga om äkta makar och i fråga om andra.</span></p>
<p style="margin-left:46px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Men däremot får jag säga, att varken regeringen eller jag<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">under några omständigheter kan godtaga herr Petterssons i Bjälbo<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">m. fl. reservationsvis framförda förslag att äkta makar skulle få<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">rösta för varandra genom fullmakt. Herr Bengtsson i Norup har<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">redan framhållit en del praktiska olägenheter av ett sådant förfarande <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">och även de principiella i den mån, de hänga ihop med<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">invändningen emot fullmaktsröstning i allmänhet. Men jag skall<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">be att få ytterligare poängtera, att de mest starka principiella<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">skäl även i övrigt tala emot fullmaktsröstning. När t. ex. hustrun<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">själv — om det är bon. som icke kan gå och rösta — i ett ojävigt <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">vittnes närvaro nedlagt en valsedel i ett slutet kuvert och<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">överlämnat det till mannen, för att han skall ta det med sig, så<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">måste det ju rent av förutsättas bedrägeri eller oredlighet av<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">mannen, därest han icke bär fram just denna sedel eller tar sig<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">för något särskilt med valsedeln för att förhindra hennes röstning.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Men om hustrun ger mannen fullmakt, då lämnar hon fullständigt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">öppet, på vad sätt mannen vill begagna hennes rösträtt. Det är<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">alldeles omöjligt, om man vill upprätthålla principen om den personliga <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">röstningen och vad däri ligger, att uppgiva den fordran,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att det är väljaren själv, som skall inlägga sin valsedel i slutet<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">valkuvert. Men vidare förefaller det vara en ren inkonsekvens i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">reservationen, att man, när det gäller äkta makar, tillåter dem<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">rösta med fullmakt, men däremot, då det gäller andra personer,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">som skola hava rätt att rösta, ehuru de äro frånvarande, är med<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">om att godkänna ett annat sätt för valsedels översändande. Och<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">slutligen, den där stora enkelheten, som skulle vinnas genom att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">använda fullmakt i stället för att i vittnes närvaro lägga in valsedeln,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em"> föreligger icke heller enligt reservanternas förslag. Skall<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">det lämnas fullmakt, måste ju fullmakten vara bevittnad, och<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">denna bevittning skall ske av två vittnen — den fordran kan man<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">väl icke uppgiva. Där ha vi sålunda åter besväret att skaffa två<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">vittnen, precis samma besvär som ifail Kungl. Maj:ts förslag hade<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">gått igenom oförändrat. Utskottets förslag är sålunda här enklare<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">än både propositionens och reservanternas förslag.</span></p>
<p style="margin-left:46px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Med undantag av denna fråga om den s. k. fullmaktsröstningen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">har det uppstått olika meningar mellan de stora partierna<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">egentligen endast i två punkter. Den ena har gällt spörsmålet,</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:25px;left:213px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:24px;left:544px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">23</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:24px;left:578px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Nr 54.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:58px;left:28px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">på vad sätt den höjda valrättsåldern av 27 år för elektorer till<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">första kammaren borde lagfästas, och beträffande denna är jag<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">angelägen om att något litet få motivera regeringsförslagets ståndpunkt.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"></span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Beträffande landstingen står det redan i respektive kommunalförordningar,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"> sålunda icke i grundlag, att åldern skall vara 27 år<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">både i fråga om valrätt och valbarhet, och detta stadgande antogs<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ju utan invändning vid de nya kommunallagarnas tillkomst. Att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">vid sådant förhållande med herr Trygger och några andra reservanter <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">i första kammaren vara med om att flytta över bestämmelserna <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">rörande valbarhetsåldern för landstingen till grundlagen,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">finnes naturligtvis icke anledning till. Man kan tvärtom säga, att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">detta skulle strida emot hela strukturen i den träffade uppgörelsen.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Sedan hava vi nästa fråga, nämligen den, huruvida vad angår<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">elektorer till förstakammarvalen för vissa större städer de nya<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">bestämmelserna om valrättsåldern böra stå direkt införda i grundlagen,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"> eller om det där endast bör stå en hänvisuing från grundlagen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">till vallagen, på sätt herr Per Albin Hansson motionsvis<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">föreslagit. Jag vill visst icke förneka, att rent formellt kan det<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">ha varit det mest korrekta, att grundlagen icke träffat bestämmelser <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">speciellt om dessa elektorer eftersom detta icke skett beträffande <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">landstingsmän. Men på samma gång ber jag få förklara,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">att jag, som jag har läst författningsuppgörelsen vid urtima riksdagen,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"> ansett mig bunden att intaga bestämmelse i fråga om<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">elektorerna i grundlagen. Jag skall icke upptaga tiden med att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">referera vad som därom säges i riksdagens skrivelse, men vid en<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">vanlig innanläsning tycker jag åtminstone det framstår som klart,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">att det var överenskommet, att dessa bestämmelser skulle in i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">grundlagen, på sätt som också i regeringsförslaget skett.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Detta var således en skiljaktighet i form, men dessutom har<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">det inom utskottet funnits eu skiljaktighet i sak, som visserligen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">icke har större betydelse, men som ändock kanske bör beröras.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">Det gäller formuleringen av fattigvårdsstrecket. Där har utskottets<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">majoritet lika med Kungl. Maj:t från valrätt uteslutit endast dem,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">som personligen omhändertagits för varaktig försörjning av den<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">allmänna fattigvården. Den lösningen står fullständigt i överensstämmelse <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">med ordnandet av den kommunala rösträtten, och redan<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">den omständigheten tycker jag, liksom herr Bengtsson i Norup,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">bör vara tillräcklig för att man icke här skall ha anledning att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">gå någon annan väg. Men dessutom föreligger det alldeles bestämt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">starka reella skäl emot att gå den av reservanterna föreslagna<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">vägen. Reservanterna föreslå nämligen, att fattigvårdsstrecket<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">skulle formuleras så, att även fattiga under s. k. öppen fattigvård<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">borde uteslutas från rösträtt, så snart de av allmänna fattigvården<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">åtnjuta »varaktigt understöd». I själva verket tror jag icke det<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">i tillämpningen behöver bliva så värst stor skillnad mellan de två<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">uttrycken, därest man med varaktigt understöd ungefär menar<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">detsamma som full försörjning. Men alldeles givet är det klarare<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">och principiellt mera rättvist att taga den bestämmelse, som redan</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:59px;left:568px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Ang.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">ändringar i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdagsordningen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"><br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">m. m.</span></p>
<p style="margin-left:12px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">(Forts.)</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:22px;left:29px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Nr 64.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:23px;left:95px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">24</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:22px;left:278px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:57px;left:18px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Arv}.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">ändringar i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdagsordningen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"><br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">ro. ro.</span></p>
<p style="margin-left:13px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">(Forts.)</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:55px;left:95px">
<p style="margin-left:47px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">finnes i kommunallagarna, ock som nu Kungl. Maj:t föreslagit.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Klarare är denna bestämmelse, ty när man går till förhållandena<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">inom den öppna fattigvården, uppkommer lätt nog tvekan om tolkningen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">både av uttrycket »varaktigt» och uttrycket »understöd».<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">Därför har man, när man i tidigare förslag varit inne på fattigvårdsstreckets <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">revision, försökt att, i stället för att använda uttrycket <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">»varaktigt» bestämma tiden för understödet på visst sätt.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">Men även uttrycket »understöd» är tvivelaktigt, och eu av anledningarna <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">till revisionsyrkandena har just varit den ojämna och<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">osäkra tillämpningen av motsvarande uttryck i nuvarande svensk<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">rätt. Det finnes åtskilligt att säga om denna sak, men jag skall<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">icke upptaga tiden därmed. Jag vill blott tillägga, att man ur<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">principen synpunkt väl kan göra gällande, att fattigvårdsstrecket<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">helt och hållet bör upphävas. Men skall man hava det kvar, synes <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">det böra läggas så, att endast i fall, där den yttre personliga<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">självbestämningsrätten har upphört, upphör också rösträtten.</span></p>
<p style="margin-left:47px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">Emellertid kan det nu icke komma ifråga, och det har icke<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">heller yrkats, att dessa små skiljaktigheter skulle föranleda förslagets <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">fall. Vi kunna därför utgå från, att vi nu verkligen stå<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">inför den stora lösningen av författningsfrågan. Härmed skall<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">den folkrörelse, som framställt och stött kraven på full demokrati<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">inom den svenska författningen i allt väsentligt vara tillfredsställd,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">vara vid målet, Förgäves skall man från visst ytterlighetshåll<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">söka framställa saken så, att det arbete, som nu sist av författningsutskottet <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">utförts, är ett fuskverk eller ett halvgjort arbete. I en<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">och annan punkt är det givet, att lösningen kunnat vara radikalare <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">och mera helgjuten. I detaljer kunna vi litet var, från olika<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">utgångspunkter både från högern och från vänstern, hava haft önskemål,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> som icke uppfyllts. Men de eventuella bristerna få vi väl<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">ändock alla erkänna undanskymmas inför förslagets stora linjer<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">och det faktum, att enighet här kunnat uppnås mellan partierna.</span></p>
<p style="margin-left:47px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">Genom vad som strax skall hända gå vi in i en ny epok av<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">vårt offentliga liv. Vad som mer än allt annat är ägnat att ge<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">denna en ny karaktär, är att vårt lands kvinnor skola för framtiden <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">med oss män dela det politiska arbetets möda och ansvar.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">Kvinnornas rösträttsfråga skall nu äntligen lösas och — lyckligtvis <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">— lösas utan minsta prutmån, på samma villkor som för män.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">I denna del var, det måste erkännas, urtima riksdagens principuppgörelse <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">särdeles allmänt hållen, det fanns rum för undantag<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">och förbehåll, som länge rests av kvinnorösträttens motståndare<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">eller ljumma vänner. Skulle det nu framkomma speciella betingelser <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">med hänsyn till valrättsålder och valbarhet för kvinnorna? Den<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">frågan gjorde man sig på intresserat håll. Dessa farhågor, där<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">de funnits, ha visat sig fullständigt obefogade. Jag känner också<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ett behov att, från denna plats och i denna stund, ge ett uttryck<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">av erkännande för den lojala och generösa anda, som visats vid<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">behandlingen nu i sista stund av kvinnornas rösträttsfråga, icke<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">minst från högerpartiet.</span></p>
<p style="margin-left:47px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Då vi män nu ha glädjen att hälsa kvinnorna välkomna i det</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:18px;left:213px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:18px;left:544px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">25 Nr 54.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:51px;left:28px">
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">politiska arbetets leder, komma de i rätt tid för att hjälpa oss<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">att bygga upp vad deu s. k. maskulina kulturen varit sysselsatt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">att i flera år riva ued. Yi besjälas också säkerligen alla av den<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">önskan, varåt utskottet givit uttryck i de något allmänt formulerade <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">orden, »att kvinnornas inträde i det politiska livet måtte<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">lända till båtnad för land och folk,» Om jag härtill skulle vilja<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">säga något så är det i anslutning till det varåt herr Lindhagen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">uti en i åtskilligt aunat rätt exentrisk motion sökt giva uttryck,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">när han uttalat den förväntan, att det nya medborgarskapet måtte<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">bli en ny fostrande kraft till större humanitet och samförstånd i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">vårt politiska liv. Jag tror dock icke i likhet med vad herr Lindhagen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">att döma av hans yttranden vid olika tillfällen hoppas och tror,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">nämligen att denna nya kraft skall komma samhället till godo<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">genom att kvinnan håller sig utanför partipolitiken, utanför de<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">bestående partierna. Tvärtom hoppas jag, att kvinnorna i stället<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">med livaktighet och intresse skola ägna sig åt det politiska arbetet<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">inom våra partier. Men samtidigt vill jag uttala den förhoppningen,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"> att kvinnorna måtte bli ett salt inom dessa partier, och att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">dessas framtida politik må bliva tillräckligt livskraftig och vidsynt <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">för att rymma både mäns och kvinnors idéer och intressen.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Herr Hansson i Stockholm: Herr talman! Det är icke min</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">avsikt att blanda mig i den allmänna diskussionen. Jag har<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">endast begärt ordet för att tillkännage, att jag icke har funnit i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">utskottets utlåtande, att den uppfattning jag framfört i motioner nr<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">378 på något sätt vederlagts. Det har i stället varit på det sättet<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">att utskottet funnit sig icke kunna ingå i något som helst försvar<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">för den märkvärdiga anordning, som skulle inträda därigenom att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">man i grundlagen inför valrätts- och valbarhetsbestämmelser för<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">väljarna av den nya elektorsinstitutionen, medan man i allmän lag<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">bibehåller samma bestämmelser beträffande den stora huvudmassan<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">av första kammarens urväljare. Det har redan här i dag fastslagits,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"> att detta är en oformlighet, och så vitt jag rätt förstod<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">herr justitieministern, delade han denna uppfattning. Man behöver<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">sålunda icke tvista om själva saken.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Men vad man i stället haft olika mening om, är huruvida<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">uppgörelsen vid urtima riksdagen i fjol hade förpliktigat Kungl.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">Maj:t och sedan utskottet att föreslå den anordning, som nu föreslagits.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> Herr justitieministern talade något om, att vanlig innanläsning <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">borde ha klargjort, att så verkligen var förhållandet. Jag<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">tror mig besitta förmågan att läsa rätt innantill, men jag kan ju<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">medgiva att juridisk innanläsning är jag icke vidare styv i.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Om man nu emellertid ser till vad som framhållits i riksdagsskrivelsen,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> så skall man finna, att det då icke är så avgjort, att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdagens mening var, att dessa bestämmelser skulle inarbetas i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">grudlagen. Jag vill förutskicka, liksom redan har påpekats av<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">herr Yennerström, att den saken aldrig fördes på tal i kammaren<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">på det viset, att kammaren som sådan fick anledning att ta ståndpunkt <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">härtill. Jag både hela tiden tvärtom fått av den offentliga</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:53px;left:566px">
<p style="text-align:right;"><span class="line " style="font-size:0.80em">Ang.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">ändringar<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdagsordningen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"><br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">m. m.</span></p>
<p style="margin-left:13px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">(Forte.)</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:23px;left:28px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Nr 54. 26</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:22px;left:279px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördngen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:58px;left:18px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Ang.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">ändringar i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdagsordningen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"><br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">m. m.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">(Forts.)</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:55px;left:96px">
<p style="margin-left:47px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">diskussionen och diskussionen här i kammaren den uppfattningen,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">att man icke skulle grundlugsfästa den nya bestämmelsen om 27<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">års ålder såsom villkor för att kunna deltaga i val av de representanter,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"> som senare skulle utse ledamöter i första kammaren.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">Om man då går till riksdagsskrivelsen, skall man finna, att däri<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">framhålles, att författaingsutskottet »enade sig i den förutsättningen,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att i riksdagsordningen skulle införas bestämmelser av innehåll,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att för Stockholm och Göteborg val till första kammaren sker<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">medelst elektorer, vilka väljas med den valrätts- och valbarhetsålder,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"> som föreslås för val till landsting». Man kan tvista om vad<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">den bestämmelsen innebär. Jag för min del har uppfattat bestämmelsen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">såsom endast avseende, att själva elektorsinstitutionen skulle<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">grundlagsfästas. Man kan också tolka den på det sättet, att i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">grundlagen skulle ha angivits en bestämmelse, som helt enkelt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">hänvisar till, att väljarna av dessa elektorer skola fylla samma<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">kvalifikationer som väljarna av landstingsmännen. Under den diskussion,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"> som fördes på sin tid i pressen strax efter det, att min<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">motion framlämnats rörande denna sak, gjordes av en ledamot i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">författningsutskottet vid urtima riksdagen den invändningen, att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">därest man avsett, att man i grundlagen endast skulle angiva, att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">bestämmelserna för elektorsväljarna skulle vara desamma som för<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">landstingsval ärna, så skulle man i riksdagsskrivelsen ha använt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">uttrycket, att de skulle utses efter samma grunder, som gälla för<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">val av landstingsmän. Jag vill då påpeka, att i riksdagsskrivelsen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">är också intagen den handling, som är det första tillkännagivandet<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">rörande uppgörelsen inom det urtima författningsutskottet. Den<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">handlingen hade form av ett offentligt meddelande, och där talas<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">uttryckligen om ett införande i grundlagen av stadgande därom, att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">särskilda elektorer för val av ledamöter i första kammaren utses<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">efter samma grunder som gälla för val av landstingsmän. Jag<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kan för min del icke avgöra, vilken betydelse man juridiskt tillmäter <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">detta uttryck, men den omständigheten, att det framhävts<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">av en jurist, borde ju giva vid handen, att man lagt en stor betydelse <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">vid ordvalet. Men om man inlagt i orden den betydelse,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">som han vid omtalade tillfälle gjorde, skulle man ju ha ytterligare <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">rätt att av uttrycken i riksdagens skrivelse utläsa den betydelsen,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> att riksdagen icke på något sätt uttalat sig för ett införande <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i grundlagen av bestämmelsen om 27-årsåldern för elektorsväljarna.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"></span></p>
<p style="margin-left:47px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">På denna punkt är det naturligtvis ingen möjlighet att komma<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">till någon klarhet. Utskottet har för sin del sagt, att Kung!. Maj:t<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riktigt har uppfattat den mening, som gjort sig gällande från riksdagens <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">sida. Utskottet har därigenom tillåtit sig — visserligen i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">försiktiga ordalag — en tolkning, som jag vågar säga icke gjort<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">sig gällande inom riksdagen i den meningen, att den på något<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">klart sätt skulle ha vunnit understöd från de samlade kamrarna.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">Emellertid förefaller det mig, att även om man vid den urtima<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">riksdagen skulle haft funderingar i den riktningen, att det borde<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i grundlagen införas en oformlighet av detta slag, man nu, sedan</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:23px;left:208px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:22px;left:539px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">27</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:22px;left:574px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Sr 54.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:58px;left:562px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Ang.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">ändringar i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdagsordningen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"><br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">?n. m.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">(Forts.)</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:227px;left:25px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Herr Vennerström: Herr talman! Jag skall be att av rent</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">formella skäl få föreslå en ändring i det yrkande, som jag framställde <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i mitt föregående anförande. Jag yrkade där bifall till herr<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Hanssons motion, men då, som bekant, derå förslag kunna förklaras<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">vilande till grundlagsenlig behandling ber jag att få framställa<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">följande yrkande. Jag yrkar alltså avslag å utskottets hemställan,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att dess förslag till lydelse av § 6 riksdagsordningen måtte förklaras <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">vilande till grundlagsenlig behandling. Jag föreslår i stället<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">som vilande för grundlagsenlig behandling ett förslag, som i mom. 1<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">till och med mom. 7 överensstämmer med utskottets hemställan,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">som i mom. 8 överensstämmer med den av herr Hansson föreslagna<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">lydelsen, där mom. 9 och 10 i utskottets förslag utgå och där<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">mom. 11 i utskottets förslag kommer i stället att få beteckningen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">mom. 9.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Herr Hansson i Stockholm: Herr talman! Jag ber att få</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">ändra mitt yrkande i överensstämmelse med herr Vennerströms<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">sista yrkande.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Härmed var överläggningen slutad. Herr talmannen framställde <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">till en början propositioner beträffande utskottets förslag till lydelse <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">av förevarande paragraf, nämligen dels att kammaren måtte<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">såsom vilande till vidare grundlagsenlig behandling antaga berörda<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">förslag, dels ock att kammaren måtte avslå samma förslag; och fattade <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kammaren beslut i enlighet med innehållet i förstnämnda proposition.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"></span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Vidare gav herr talmannen i fråga om det av herr Vennerström<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">under överläggningen senast framställda förslag beträffande § 6 propositioner <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">dels på bifall till berörda förslag, dels ock på avslag därå;<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">och förklarade herr talmannen sig anse svaren hava utfallit med<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">övervägande ja för den senare propositionen, lutering begärdes likväl <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">av herr Vennerström, i anledning varav nu uppsattes, justerades <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">och anslogs följande voteringsproposition:</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Den, som vill, att kammaren avslår det förslag beträffande § 6<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdagsordningen, som under överläggningen senast framställts av<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">herr Vennerström, röstar</span></p>
<p style="margin-left:170px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">Ja;</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Den, det ej vill, röstar</span></p>
<p style="margin-left:170px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">Nej;</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:58px;left:23px">
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">denna oformlighet blivit påpekad och belyst, kunde vara enig om<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">att icke belasta vår lagstiftning med densamma.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Då det här icke kan anföras några sakliga skäl, varför man<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">just i grundlagen skall bestämma valrätts- och valbarhetsåldern<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">för väljarna av de elektorer, som skola utse 20 av första kammarens <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">150 ledamöter, så kan jag, herr talman, icke finna annat, än<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att jag här bör yrka bifall till det förslag, som jag framfört i min<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">motion.</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:20px;left:36px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Nr 54.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:21px;left:100px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">28</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:22px;left:280px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:56px;left:22px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Ang.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">ändringar i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdagsordningen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"><br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">m. m.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">(Forts.)</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:57px;left:92px">
<p style="margin-left:47px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Vinner Nej, har kammaren bifallit berörda förslag.</span></p>
<p style="margin-left:47px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Omröstningen utföll mer 115 ja mot 56 nej; och hade kammaren<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">alltså avslagit herr Vennerströms förevarande förslag.</span></p>
<p style="margin-left:47px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">§ 7.</span></p>
<p style="margin-left:47px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Antogs såsom vilande till vidare grundlagsenlig behandling.</span></p>
<p style="margin-left:47px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Härpå föredrogs § 9. Därvid yttrade:</span></p>
<p style="margin-left:47px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Herr Vennerström: Herr talman! Vid denna punkt har<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">herr Molin i Dombäcksmark väckt en motion, som innehåller förslag <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">till förändrad lydelse i fråga om valbarhet till första kammaren.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> Herr Molin föreslår där borttagande av de gamla bestämmelserna <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">om, att man för att kunna väljas till första kammaran<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">skall antingen ha skattat för 3,000 kronors inkomst under 3 år<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">eller haft egendom, taxerad till 50,000 kronors värde. Jag ber<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att få yrka bifall till den av herr Molin väckta motionen. Jag<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">gör det därför att bibehållandet av de gamla villkoren innebär ett<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">handtag åt det penningstreck, som alltjämt tyvärr i vissa fall vidlåder <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">även den nya, förändrade författningen. Det är visserligen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">sant, att de där 3,000 kronorna i detta nu icke spela samma roll<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">som förr på grund av det minskade penningvärdet och de väsentligt <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">förhöjda lönerna, men det är dock sant å andra sidan, att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">bibehållandet av dessa gamla villkor kan avskära betydande och<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">viktiga svenska medborgarkategorier från rätten och möjligheten<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">att väljas till ledamot av första kammaren.</span></p>
<p style="margin-left:47px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Jag vill då i första rummet påpeka, att bestämmelserna, enligt <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">vilka kvinna skall kunna väljas till ledamot av första kammaren,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> äro med de gamla villkoren en nästan fullständig illusion.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">I all synnerhet gäller detta i fråga om de gifta kvinnorna. Jag<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">vill ställa den frågan: hur många gifta kvinnor finns det i Sverige,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">som sedan 3 år varit upptaxerade till 3,000 kronors inkomst eller<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">äga fastighet upptaxerad till 50,000 kronor? Jag tror, att sådana<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">gifta kvinnor äro synnerligen fåtaliga och att därför praktiskt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">taget de gifta kvinnorna, liksom nästan alla kvinnor, komma att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">avskäras från möjligheten att sitta som ledamot i riksdagens första<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kammare.</span></p>
<p style="margin-left:47px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Sedan vill jag konstatera, att även de mindre jordbrukarna<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">bli fullständigt avskurna från denna möjlighet. Hur många av<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">de mindre jordbrukarna hava en till 50,000 kronor upptaxerad<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">fastighet? Det är de stora jordägarna och de stora bönderna, som<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">föra talan för Sveriges lantmän i första kammaren. Men småbönderna <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">och småbrukarna få ingen möjlighet att själva såsom<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">talesmän för den egna klassen väljas till ledamöter av riksdagens<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">första kammare.</span></p>
<p style="margin-left:47px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Man kan möjligen anföra, som utskottet gjort, att ett bifall<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">till herr Molins motion skulle innebära ett avsteg från den vid<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">urtima riksdagen beslutade kompromissen. Jag vill inlägga en</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:22px;left:211px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:21px;left:542px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">29 Jir 54.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:55px;left:27px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">gensaga mot en sådan tolkning, då nämligen bestämmelserna angående <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">valbarheten till första kammaren icke äro på någon enda<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">rad vidrörda i utskottets betänkande vid urtima riksdagen och<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">icke heller omnämnda på någon punkt vid riksdagens handläggning <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">av den frågan. Jag anser därför, att man mycket väl kan<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">vara i överensstämmelse med det vid urtiman fattade beslutet,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">om man yrkar på ett bifall till den av herr Molin i ärendet väckta<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">motionen.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Jag vill alltså yrka avslag å utskottets hemställan och yrkar<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">att såsom vilande för grundlagsenlig behandling bör godkännas en</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Saragraf nummer 9, som har den av herr Molin föreslagna lyelsen.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"></span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Herr Molin i Dombäcksmark: Herr talman, mina herrar!<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">Efter herr Yennerströms anförande skulle jag kunnat nöja mig med<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">att kort och gott instämma i detsamma, men i egenskap av motionär <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">anser jag mig böra omtala anledningen till, att denna motion,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">nr 355, väckts.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">När jag framlade den motionen, trodde jag, att bestämmelserna <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">rörande census för valbarhet till första kammaren kommit<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att kvarstanna på grund av förbiseende kort och gott av särskilda<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">utskottet vid urtima riksdagen. Jag ser till min ledsnad, att jag<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">nu är tagen ur den villfarelsen. Det framgår med all önskvärd<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">tydlighet, att det varit urtima riksdagens och de delegerades mening,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"> som hade att sköta om överenskommelsen, att bestämmelserna <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">skulle kvarstå. Det är alltså meningen att fortfarande bibehålla <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">detta synnerligen obehagliga och osmakliga penningstreck<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">för valbarhet till första kammaren. Jag beklagar, att så är fallet.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">Jag beklagar, att inte lantmännens och arbetarnas representanter<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">här i kammaren beaktat denna sak, och icke velat vara med om<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">att taga bort detta, det osmakligaste i hela författningsrevisionen.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">Utan tvivel är kvarstående av valbarhetsbestämmelserna den fulaste <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">fläcken i hela författningsrevisionen.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Jag tillåter mig, herr talman, att yrka bifall till min motion.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Herr Möller: Herr talman! Det kan så mycket mindre falla<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">mig in att gå in på ett sakligt försvar för de nuvarande bestämmelserna <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">för valbarhet till första kammaren, som jag är övertygad <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">om, att speciellt det 3 000-kronorsstreck, som linnes, är fullständigt <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">ohållbart. Jag vill påpeka, att såsom grundlagen är formulerad,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> är det icke något 3,000 kronors inkomststreck, som här<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">finnes, utan det är i många fall ett 4,000-kronorsstreck, för att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">icke säga ett ännu högre, och med de skattelagar, som kunna väntas <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">bli antagna bl. a. vid denna riksdag, kan den nuvarande formuleringen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">av ifrågavarande grundlagsbestämmelse, tror jag, föra<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">strecket ända upp till 6,000 kronor.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Jag skall emellertid icke dröja vid detta. Det är min övertygelse,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> att en förändring på denna punkt snart måste komma.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Det kan dock ej bestridas, att det måste hava ansetts ingå i för
-</span></p></div>
<div class="block" style="top:56px;left:564px">
<p style="text-align:right;"><span class="line " style="font-size:0.80em">Ang.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">ändringar<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdagsordningen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"><br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">m m.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">(Forts.)</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:18px;left:33px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Nr 54. 30</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:19px;left:284px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:54px;left:22px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Ang.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">ändringar i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">rikxdags<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">ordningen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">m. m.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">(Forts.)</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:52px;left:97px">
<p style="margin-left:47px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">utsättningarna för den rösträttsreform, som överenskoms vid urtima <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdagen, att man icke i det sammanhanget skulle rubba på<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">bestämmelserna för valbarhet till första kammaren.</span></p>
<p style="margin-left:47px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Med anledning därav ber jag, herr talman, att nu få yrka bifall <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">till utskottets förslag.</span></p>
<p style="margin-left:47px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Sedan överläggningen härmed förklarats avslutad gav herr talmannen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">först propositioner beträffande utskottets förslag till lydelse<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">av förevarande paragraf, nämligen dels att kammaren måtte .såsom<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">vilande till vidare grundlagsenlig behandling antaga berörda förslag,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">dels ock att kammaren måtte avslå samma förslag; och fattade kammaren <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">beslut i enlighet med innehållet i förstnämnda proposition.</span></p>
<p style="margin-left:47px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Vidare gav herr talmannen vidkommande den av herr Molin i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Dombäcksmark avgivna motionen nr 355 propositioner dels att kammaren <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">måtte bifalla nämnda motion, dels ock att kammaren måtte<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">avslå densamma; och blev berörda motion av kammaren avslagen.</span></p>
<p style="margin-left:47px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Vid nu skedd föredragning av § 16 anförde:</span></p>
<p style="margin-left:47px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Herr Pettersson i Bjälbo: Herr talman! Jag skall be att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">beträffande moment b) få yrka, att såsom vilande till vidare grundlagsenlig <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">behandling måtte antagas ett förslag i överensstämmelse<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">med det i min reservation framställda.</span></p>
<p style="margin-left:47px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Herr Vennerström: Jag skall be att beträffande denna paragraf,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"> § 16, få yrka bifall till den av mig väckta motionen. Jag<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">yrkar där, att man skall ersätta de 23 åren med 21, att man helt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">skall stryka konkursstrecket och även fattigvårdsstrecket, samt vidare <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att man skall stryka det nu influtna värnpliktsstrecket. Beträffande <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">detta sista streck vill jag säga, dels att det är ett könsstreck,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> då det gäller män men icke kvinnor, och dels att det gäller<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">beträffande val till andra kammaren men däremot vid val till första<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kammaren detta villkor icke fordras. Jag förstår icke, varför man<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">bör kräva fullgjord värnplikt vid val till andra kammaren men<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">däremot icke vid val till första kammaren.</span></p>
<p style="margin-left:47px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Med denna korta motivering ber jag att få yrka dels avslag<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">på utskottets hemställan dels ock att såsom vilande antages en<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">§ 16, överensstämmande med den av mig väckta motionen.</span></p>
<p style="margin-left:47px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Herr Möller: Herr talman! Jag skall tillåta mig yrka bifall<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">till utskottet förslag, som endast är en klar konsekvens av det<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">beslut, som fattades vid urtima riksdagen i fjol.</span></p>
<p style="margin-left:47px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Efter härmed slutad överläggning framställde herr talmannen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">först propositioner beträfffande utskottets förslag till lydelse av förevarande <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">paragraf, nämligen dels att kammaren måtte såsom vilande <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">till vidare grundlagsenlig behandling antaga berörda förslag, dels<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ock att kammaren måtte avlså samma förslag; och fattade kammaren<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">beslut i enlighet med innehållet i förstnämnda proposition.</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:18px;left:213px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:17px;left:543px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">31 Sr 54.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:53px;left:28px">
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Vidare gav herr talmannen i fråga om det av herr Pettersson<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i Bjälbo under överläggningen framställda förslag beträffande mom.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">b av föreliggande paragraf propositioner dels på bifall till berörda<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">förslag, dels ock på avslag därå; och fann herr talmannen den senare<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då votering emellertid <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">begärdes av herr Norman, blev nu uppsatt, justerad och anslagen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">en så lydande omröstningsproposition:</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Den, som vill, att kammaren avslår det förslag i fråga om § 16<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdagsordningen, som under överläggningen framställts av herr<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Pettersson i Bjälbo, röstar</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:52px;left:567px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Ang.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">ändringar i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdagsordningen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"><br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">m. nu</span></p>
<p style="margin-left:13px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">(Forts.)</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:260px;left:26px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Den, det ej vill, röstar</span></p>
<p style="margin-left:167px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Nej;</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Vinner Nej, har kammaren bifallit berörda förslag.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Voteringen utvisade 110 ja mot 55 nej, vadan kammaren avslagit <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">herr Petterssons i Bjälbo förevarande förslag.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Slutligen gav herr talmannen propositioner i avseende å den av<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">herr Vennerström m. fl. väckta motionen, nämligen först på bifall<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">till motionen samt vidare på avslag å densamma; och fattade kammaren <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">beslut i enlighet med sistnämnda proposition.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">§§ 19 och 21.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Antogos såsom vilande till vidare grundlagsenlig behandling.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Härefter föredrogs § 24; och yttrade därvid:</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Herr Pettersson i Bjälbo: Herr talman! Jag skall be att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">få yrka, att till vilande grundlagsenlig behandling måtte antagas<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">den lydelse av denna paragraf, som jag föreslagit i den av mig<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">beträffande samma paragraf avgivna reservation.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Herr Persson i Fritorp instämde häruti.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Herr Bengtsson i Norup: Herr talman! Jag skall be att</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">såsom vilande till vidare grundlagsenlig behandling måtte antagas <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">den lydelse utskottet föreslagit.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.90em">överläggningen förklardes härmed avslutad. Herr talmannen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">framställde till en början propositioner beträffande utskottets förslag<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">till lydelse av förevarande paragraf, nämligen dels att kammaren<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">måtte såsom vilande till vidare grundlagsenlig behandling antaga<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">berörda förslag, dels ock att kammaren måtte avslå samma förslag;<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">och fattade kammaren beslut i enlighet med innehållet i förstnämnda<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">proposition.</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:22px;left:32px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Nr 54.; 32</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:23px;left:282px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:58px;left:20px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Ang.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">ändringar i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdagsordningen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"><br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">m. m.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">(Forts.)</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:58px;left:99px">
<p style="margin-left:49px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Vidare gav herr talmannen rörande det av herr Pettersson i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Bjälbo under överläggningen framställda förslaget i fråga om föreliggande <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">paragraf propositioner dels på bifall till berörda förslag dels<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ock på avslag därå; och förklarade herr talmannen sig anse den senare <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">propositionen hava flertalets mening för sig. Som votering<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">likväl begärdes av herr Persson i Fritorp, uppsattes, justerades och<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">anslogs en voteringsproposition av följande lydelse:</span></p>
<p style="margin-left:49px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Den, som vill, att kammaren avslår det förslag i fråga om § 24<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">riksdagsordningen, som under överläggningen framställts av herr<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Pettersson i Bjälbo, röstar</span></p>
<p style="margin-left:212px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Ja;</span></p>
<p style="margin-left:49px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">Den, det ej vill, röstar</span></p>
<p style="margin-left:212px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Nej;</span></p>
<p style="margin-left:49px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Vinner Nej, har kammaren bifallit nämnda förslag.</span></p>
<p style="margin-left:49px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Omröstningen utföll med 112 ja mot 52 nej; och hade kammaren <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">alltså avslagit herr Petterssons i Bjälbo förevarande förslag.</span></p>
<p style="margin-left:49px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">öv er gång sstadgandet.</span></p>
<p style="margin-left:49px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Antogs såsom vilande till vidare grundlagsenlig behandling.</span></p>
<p style="margin-left:49px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Utskottets hemställan i punkten l:o) förklarades vara besvarad<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">genom kammarens ovan omförmälda beslut.</span></p>
<p style="margin-left:49px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Punkterna 2:o) och 3:o).</span></p>
<p style="margin-left:49px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Vad utskottet hemställt bifölls.</span></p>
<p style="margin-left:49px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Punkten 4:o) föredrogs härpå; och yttrade därvid:</span></p>
<p style="margin-left:49px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Herr Vennerström: Herr talman! Jag har i denna punkt</span></p>
<p style="margin-left:49px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">tillåtit mig, att föreslå en skrivelse till Ivungl. Maj:t. Den föran <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">ledes dels av riksdagens beslut, som nyligen är antaget, om att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">tillåta ett insändande av valsedlar för vissa yrkeskategorier, ävensom <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">av den av herr Olsson i Kullenbergstorp i ämnet väckta motionen.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"></span></p>
<p style="margin-left:49px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">I fråga om rätten att insända valsedlar har man givit denna<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">rätt åt vissa yrken, där medlemmarna av yrket på grund av yrkesskal <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">äro urståndsätta, att personligen infinna sig vid valurnorna.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">Enligt utskottets förslag har man velat giva denna rätt åt sådana<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">yrken och tjänster, där det regelmässigt inträffar, att vissa utövare<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">i och med tjänstens eller yrkets utövning hindras, att inställa sig<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">vid valförrättningen.</span></p>
<p style="margin-left:49px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Nu har man som bekant emellertid här icke velat ge denna<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">rätt åt en del sådana yrkesutövare, som ändå regelmässigt äro urståndsätta <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att rösta. Vi ha ett sådant yrke i rallare, arbetare vid</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:13px;left:540px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">33 Nr »i.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:9px;left:211px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:40px;left:19px">
<p><span class="line " style="font-size:0.90em">järnvägsbyggen och kanalbyggen. De äro i regel aldrig boende<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">i den kommun, där de själva äga rösträtt, utan vistas i regel<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">utanför kommunen och flytta som bekant från trakt till trakt,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">allteftersom^ järnvägsbyggena och kanalbyggena förflyttas. Det<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">synes alltså, som om en sådan yrkeskategori skulle, om man nu<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">skall följa utskottets motivering, även hade innefattats i denna<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">rätt att utan personlig inställelse genom insändande av valsedel<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">fullgöra sitt medborgerliga värv. lian kan även få en del andra<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kategorier av samma slag, som också borde höra hit. När nu<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">riksdagen icke velat omedelbart ge dessa medborgare den rätt att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">insända valsedel, som man tillerkänner vissa andra yrkesmedborgare,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em"> så synes det mig i varje fall föreligga anledning att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">kräva, att riksdagen i skrivelse anhåller om utredning snarast<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">möjligt för att bereda även sådana yrken samma rätt som riksdagen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">nyligen tillerkänt andra yrken.''</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.90em">Vidare har herr Olsson i Kullen bergstorp föreslagit, att samma<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">rätt att insända valsedel skall tillerkännas personer, som av sjukdom <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">eller^ lyte icke kunna personligen inställa sig vid valurnan.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Jag förstår icke, hur de av riksdagens medlemmar, som ha velat<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ge denna rätt att insända valsedel eller t. o. m. presentera rätt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">till fullmakt åt alla gifta kvinnor, av vilka givetvis många själva<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">kunna infinna sig vid valtillfället och av vilka många kanske ha<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">bra litet inträsse att rösta, huru samma medlemmar av riksdagen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">icke vilja i logikens och rättvisans namn ge denna rätt att Insända <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">valsedel åt en mängd dugande och socialt gagnande och även<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">socialt intresserade medborgare, som icke kunna på några villkor<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">komma fram till valurnan. J ag motionerade i början av riksdagen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">om anslag till inköp av konstgjorda ben åt en järnvägsman, som<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">vid en järnvägsolycka fatt bada benen avklippta. Den mannen förlorade <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">hela sin lekamliga hälsa, men på samma gång med nu gällande <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">regler även sin medborgarrätt, x vad det gäller de politiska<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">valen. £)etta är intet undantagsfall, utan det finnes eu mängd<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">sådana, och då ställer sig rättsfrågan så: skola dessa medborgare,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">som blivit° berövade denna rätt genom sin yrkesutövning, icke få<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">rätt att, då de icke själva kunna gå fram till val, genom insändande <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">av valsedel få xxtöva sin medborgarrätt? För mig står denna<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">sak fullkomligt självklar, och jag anser, att alla medborgare,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">män och kvinnor, som äro lytta för all framtid, eller som i akuta<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">fall äro intagna på sjukhus och sanatorier böra få rätt att insända<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">sina valsedlar och utöva sin rätt som svenska medborgare.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.90em">Nu har, utskottet anfört, atf, om man skulle slå in på en sådan <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">väg, så skulle man eventuellt öppna möjlighet till obehörig<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">påtryckning på osjälvständiga väljare, och av denna anledning har<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">utskottet sedan icke velat vara med om en sådan hemställan. Jag kan<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">lämna den lilla upplysningen, att denna utskottets motivering för<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">dessa tankar är av en tämligen sen datum. Det var nämligen en<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">dag vid utskottets handläggning av frågan som majoriteten i utskottet <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">röstade för den av mig föreslagna utredningen, men sedan<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">blev denna majoritet genom ödets nyck borttrollad, så att av hela</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Andra kammarens protokoll 1919. Nr 5b. 3</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:49px;left:563px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Ang.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">ändringar i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdag.!;-</span><span class="line " style="font-size:0.80em">ordnnigen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">m. m.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">(Forts.)</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:18px;left:32px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Sr &4.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:17px;left:99px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">34</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:15px;left:285px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:52px;left:22px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Ang.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">ändringar i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdagsordningen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"><br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">m. m.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">(Ports.)</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:46px;left:100px">
<p style="margin-left:47px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">majoriteten fanns det slutligen kvar endast undertecknad med sin<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">reservation. Jag tror mig kunna i stort sett säga, att denna utskottets <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">motivering icke är så synnerligen fast rotad, och jag tror<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att man även av rent sakliga skäl kunde rikta vägande invändningar <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">mot denna utskottets motivering. Jag vill härvidlag först<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">och främst fästa kammarens uppmärksamhet därpå, att vid alla<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kommunala val, vid val till landsting och stadsfullmäktige ha alla<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">de som ligga på sjukhus och de som äro lytta rätt att ändå välja<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">representanter genom användning av fullmakt. Mig veterligt har<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">på de svenska sjukhusen denna möjlighet att insända fullmakt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">till dessa val icke verkat någon nämnvärd olägenhet. Vidare vill<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">jag för det andra inskärpa, att genom riksdagens nyligen fattade<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">beslut bär det lämnats rätt åt alla gifta makar, män och kvinnor,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att insända sina valsedlar, om de äro sjuka, ligga på ett lasarett<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">eller sanatorium. Jag tror, att ej heller i detta fall denna anordning <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kan sägas vålla någon olägenhet. Varför då icke taga steget <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">fullt ut, så att även övriga sjuka, som icke ha den lilla turen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att vara gifta, erhålla samma rätt som de äkta makarne att insända <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">valsedeln och alltså föra sin talan vid påkommande politiska <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">val?</span></p>
<p style="margin-left:47px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Jag ber alltså med denna motivering att få yrka bifall till<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">den av mig här till betänkandet fogade reservationen om avlåtande <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">till Kungl. Maj:t av en skrivelse rörande utredning, i vad mån<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">andra personer, som genom utövning av tjänst eller yrke icke<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kunna personligen inställa sig vid valförrättningen, än de som äro<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i utskottets förslag upptagna, ävensom personer, som av sjukdom<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">eller lyte äro förhindrade att inställa sig, må fa rätt att insända<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">valsedel och därigenom utöva sin rösträtt.</span></p>
<p style="margin-left:47px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Herr vice talmannen övertog nu ledningen av kammarens förhandlingar.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"></span></p>
<p style="margin-left:47px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Herr Bengtsson i Norup. Ja, då herr Vennerström sägen att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">det var en ödets nyck som gjorde, att utskottet kom till det resultat,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> som nu synes här föreligga, så får jag för min del saga,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att det var en lycklig ödets nyck att så skedde. Jag tror riksdagen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">bör vara på det klara med att, då man skall ge rätt för<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">några att utöva politisk rösträtt utan personlig inställelse, så får<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">det ske endast i sådana fall, där personer av sina tjänsteåligganden <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">eller av förrättning av särskild art äro hindrade att personligen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">inställa sig. Endast i sådana fall bör man ge denna rätt.</span></p>
<p style="margin-left:47px;"><span class="line " style="font-size:0.90em">Ö Om herr Vennerströms hemställan skulle bli av riksdagen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">bifallen, så skulle det ha till följd, att den ena gruppen efter den<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">andra skulle begära att få denna rätt, den ena med starkare motivering <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">än den andra, och då komma vi ut på det rena godtycket,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">och det skulle bli ständiga slitningar i riksdagen ifråga om den<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ena gruppen av medborgare efter den andra. Här skulle t. ex.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">en begäran komma för murare, som vistas i Stockholm, eu annan<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">för kullor, som uppehålla sig på skansen, en tredje för handels
-</span></p></div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:9px;left:211px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:12px;left:540px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">35 Nr 54.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:40px;left:20px">
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">resande som äro uti på resor i landet o. s. v. o. s. v. Det skulle<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">bli godtyckligt var man skulle sätta gränsen, och följden skulle<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">bli, att, om man satte en gräns, som man ansåg innebära en äcklig <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">lösning, så skulle en grupp, som stod gränsen nära, komma<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">med samma berättigade krav, och da vore man, som jag nyss sade.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ute på det rena godtyckets område.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Jag tror riksdagen gör väl i att bär följa utskottet och begränsa <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">rätten att utöva rösträtt genom insändande av valsedel endast <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">till sådana tall, där det är omöjligt på grund av vissa omständigheter <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">och åligganden att personligen inställa sig.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.90em">Herr Olsson i Kullenbergstorp. Herr vice talman, mina her<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">rar. När jag åhörde den senaste talaren, som varnade för att utsträcka <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">dessa undantagsbestämmelser och följa herr Vennerströms<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">framställning, så tyckte jag just att hans tal innebar en kritik<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">över utskottets yttrande. Ty utskottet har ju självt avskurit vissa<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">grupper och därmed punkt. Utskottet har icke givit en bestämmelse,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> som skulle gälla för vissa medborgare i allmänhet under<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">vissa förutsättningar, utan utskottet har klippt av vissa grupper<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">och ingenting mer. ,</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Jag anser mig böra påpeka, att den av mig väckta motionen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">huvudsakligen avsett konvalescenter, som etter genomgången sjukdom <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">icke kunde gå ut och sådana som voro lytta. Jag tycker<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">verkligen, att det icke är en riktigt upplyftande syn att se sådana^ <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">personer under trängsel bäras fram till valurnan, vilket jagsett <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">åtskilliga gånger förekomma. Jag tycker också, att, när man<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">nu har uppgivit — och det har både riksdagen och Kungl. Maj:t<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">gjort — uppgivit^ den gamla fordran: endast''den, som personligen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">står vid urnan, får utöva inflytande vid valen; när man gått bort<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">från den gamla, jag tror nästan jag kan säga övertron, att valen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">endast och allenast skola ske där, så är det sannerligen icke möjligt <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">att förstå, vilka rysligt stora olyckor, som skulle inträffa, om<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">nu några flera finge använda detta system och skicka in sina röstsedlar,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em"> när detta skedde på ett fullt betryggande sätt. Det är<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">svart att förstå, att detta verkligen skulle åstadkomma skada på<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">något^ håll, eller vilka olyckor som kunde därav uppstå.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.90em">Nu har utskottet angivit skälet, varför det icke kunnat gå<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">med på min motion. Jag undvek sorgfälligt att ange en viss metod,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em"> som skulle användas, då jag tydligt och klart visste, att man<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">skulle falla över den metoden och på grund därav slå ihjäl förslaget.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em"> Utskottet har nu, såsom herr Vennerström redan framhållit,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">åberopat faran av obehörig påtryckning på osjälvständiga väljare.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">Att detta skal är föga bärande, har ju redan av herr Vennerström <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">blivit framhållet. För egen del vill jag verkligen säga, att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">skulle vi utesluta alla, som äro utsatta för påtryckning, frän att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">rösta och betrakta dem som osjälvständiga, då fruktar jag, att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">väljarlederna komme att bli synnerligen glesa i vårt land.” Jag<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">tror ej. det kan ligga något vidare allvar i detta. Jag kan nämligen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ej finna ett sådant skäl bärande. Jag tror, att bland dem.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:48px;left:562px">
<p style="text-align:right;"><span class="line " style="font-size:0.80em">Ang.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">ändringar<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdagsordningen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"><br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">m. m.</span></p>
<p style="margin-left:12px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">(Forts.)</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:10px;left:35px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Sr 54. 36</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:8px;left:287px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. in.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:43px;left:25px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Ang.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">ändringar i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdagsordningen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"><br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">m. m.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">(Forts.)</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:40px;left:102px">
<p style="margin-left:46px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">som äro behäftade med lyte eller genomgått sjukdom eller äro rekonvalescenter,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> det i all rimlighets namn finnes folk lika självständiga <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">och lika kloka till att fatta, hur man skall rösta, som folk<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i allmänhet är. Och just därigenom, att man vill underkasta sig<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">det besväret att inskicka sin valsedel, visar man väl tydligen, att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">man är intresserad, och att det här verkligen gäller folk, som vill<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">göra något och verka för sina ideel-.</span></p>
<p style="margin-left:46px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Jag kan således helt naturligt icke alls finna att utskottet<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">har lyckligt skilt sig från frågan. Ty nog äro dessa, som det här<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">gäller, lika berättigade som de, som utskottet har släppt fram till<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">denna rätt, att få inskicka valsedlarna. Herr Vennerström har ju<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">också påpekat olika sidor av denna sak och hurusom man redan<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kan anses hava rivit upp gärdet. Vid sådant förhållande synes<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">det mig verkligen icke alls orimligt, om man säger, att utskottets<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">behandling av min motion visar, att utskottet icke haft sinne för<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">konsekvenserna, när det gäller att utsträcka rösträtten till sådana,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">som nu enligt min mening obehörigt bliva förhindrade att skicka<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">in sina valsedlar.</span></p>
<p style="margin-left:46px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Herr talmannen återtog nu ledningen av förhandlingarna.</span></p>
<p style="margin-left:46px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Herr Möller. Herr talman! Jag måste ett ögonblick upptaga<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">tiden med att något redogöra för, hur denna fråga egentligen legat<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">i utskottet.</span></p>
<p style="margin-left:46px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Om herrarna gå tillbaka till § 71 i vallagen, sådan den blivit<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">föreslagen av utskottet, så finna herrarna, att där äro upptagna<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">tre olika grupper, som få lov att avgiva valsedel utan personlig<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">inställelse, nämligen militärer, sjömän och fiskare och över huvudtaget <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">trafikpersonal. Emellertid förelåg inom utskottet ursprungligen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ett förslag, som upptog även rallare, flottningsarbetare, montörer <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">och personer, vilkas yrke kunde tvinga dem att under en<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">valdag vara borta på grund av sin tjänst — ja hit hörde också<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">handelsresande. Utskottet hade ursprungligen enats om att av<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">dessa grupper skulle montörer åtminstone tillerkännas samma rätt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">som de tre grupper, som här blivit upptagna. Dessutom hade utskottet <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">enats om en skrivelse i det syfte, som herr Olssons i Kullenbergstorp <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">motion angav. Sedan blev saken emellertid tagen till<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">ny behandling, och då blevo icke bara de förut strukna grupperna<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">utan alla andra, med undantag av dem, som nu äro kvar i vallagen,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> borttagen. Det framställdes då ett yrkande, att man i stället<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">för att införa bestämmelse härom i vallagen skulle i en skrivelse,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">som väsentligen innebar ett tillstyrkande av herr Olssons i Kullenbergstorp <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">motion införa begäran om utredning även rörande<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">andra grupper, som icke kunde inställa sig personligen vid valet.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">Då man emellertid på visst håll i utskottet icke var med om att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">på det sättet utvidga skrivelsen till att omfatta andra yrkesgrupper <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">än dem, som äro upptagna i § 71, gjordes från vårt håll gällande,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"> att man icke skulle skriva om någonting alls — det borde<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">vara antingen eller — av det skälet närmast, att man obestridligen</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:39px;left:210px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:39px;left:539px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">37 Sr 54.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:71px;left:22px">
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">kan riskera det största missbruket av eu tillåtelse att insända valsedel,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> då det gäller sjuka och lytta. För min personliga del står<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">jag emellertid på den ståndpunkten, att varje röstberättigad person,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"> som vare sig på grund av tjänst eller yrke — därför att personen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ifråga av sin sysselsättning är tvingad att bo på annan plats<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">än där han har sin valrätt — eller på grund av sjukdom uppenbarligen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">är förhindrad att deltaga i valet, bör tillerkännas rätt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att insända sin valsedel, och det gäller för oss att skapa de garantier,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> som behövas mot missbruk av denna rätt. Det är min uppfattning,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> att sedan man berett möjlighet för vissa grupper att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">insända sin valsedel, kan man icke stanna bara vid de tre grupper,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">som här angivas av utskottet. Det kravet kommer med fullt berättigande <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att uppställas även av andra grupper, som på grund av<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">sitt arbete icke kunna vara hemma under valdagen, att bli likställda <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">med de tre här ifrågavarande grupperna. Att utskottet<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">icke ansåg sig kunna taga med några liera berodde därpå, att man<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ville ha klart avgränsade grupper, men därför böra vi icke principiellt <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">avvisa tanken på att även andra grupper kunna komma i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">åtnjutande av samma rättighet som de tre här nämnda. Det kräves <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">naturligtvis en utredning, och det bör verkställas eu noggran<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">undersökning om, vilka grupper härvidlag böra ifrågakomma. Närman <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">funnit det, skall man försöka taga reda på vilka missbruk den<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">föreslagna lagbestämmelsen kan leda till och så skapa garantier<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">häremot. Därför är det berättigat, att man skriver till Kung!.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Maj:t i överensstämmelse med herr Vennerströms reservation. Däremot <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">anser jag, att skrivelsen icke bör inskränkas till att gälla<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">sjuka och lytta, ty är man på det klara med, att det här gäller<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ett rättfärdighetskrav, skall det utsträckas till alla utan undantag,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"> som kunna göra anspråk på denna rättighet.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Jag tillåter mig därför, herr talman, att yrka bifall till herr<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Vennerströms reservation.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Med herr Möller förenade sig herr Branting.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Herr von Sneidern: Herr talman, mina herrar! Jag intar<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">en bestämd motsatt ståndpunkt mot den, som kommit till uttryck<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i de anföranden, vilka hållits av herrar Vennerström. Olsson i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Kullenbergstorp och Möller. Jag tror icke, som herr Olsson i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Kullen bergstorp yttrade, att det förhållandet, att man lättat på<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">24 § riksdagsordningen, så att icke personlig inställelse i varje<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">fall kräves, skulle behöva leda till, att man öppnade slussarna för<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">alla dem, som icke personligen kunde rösta, så att de kunde deltaga <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i valet genom att insända sin valsedel.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Om man ser på, hur denna fråga uppkommit, finna vi, att det<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">har skett på grund av framställningar från eu enträgen motionär,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">som härstammade från västkusten. Han framlade en motion i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ämnet första gången 1902, och den upprepades nästan årligen till<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">1908, då den föranledde eu riksdagsskrivelse. Hans motivering<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">gick ut på, att vissa bestämda grupper, nämligen fiskare och sjö
-</span></p></div>
<div class="block" style="top:75px;left:563px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Ang.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">ändringar i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdags- i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">ordningen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">in. in.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">(Forts.)</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:36px;left:34px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Nr 54. 38</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:38px;left:285px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:71px;left:24px">
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Ang. män och även järnvägsmän, icke skulle uteslutas från det politiska<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">””rikldTs * inflytande> som dem rätteligen borde tillkomma, Det har således<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ordningen i°ke varit den individuella rätten- till röstning, som föranlett dessa<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">m. m. yrkanden från riksdagshåll, utan det har varit vissa gruppers po(Forts.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">) etiska inlåtande, som utgjort det bärande motivet för ifrågavarande <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">krav. I fullkomlig övensstämmelse med denna synpunkt,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att det skulle vara dessa gruppers intressen, som skulle tillgodoses,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> står även ändringen av § 24, vilken avser, att gifta kvinnor<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">skola kunna insända valsedlar genom sina män. Vad som gjort<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">detta krav aktuellt och oemotståndligt är att man velat åstadkomma <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">personlig röstning av landsbygdens kvinnor. Vid de tillfällen,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">då det förelegat framställningar och även beslut från kammaren<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">beträffande utövandet av kvinnors rösträtt, har man i främsta rummet<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">hållit sig till landsbygdens kvinnor, därför att man ansett, att för<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">dem vore behovet störst av lättnad och deras krav i detta avseende <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">vore det mest oavvisliga.</span></p>
<p style="margin-left:53px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Man får sålunda se denna fråga från den synpunkten, att det<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">är vissa gruppers intressen och inflytande, som skola tillgodoses,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">men man bör icke gå så långt, att man tänker på de individuella<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">fallen. Att man här endast tagit med de allra mest i ögonen fallande <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">grupperna utesluter icke, att man kan tänka sig, att det i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">framtiden kommer yrkanden även från andra grupper. Men att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">man skall uppmuntra detta genom att ingå med en skrivelse med<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">begäran om utredning förefaller från min synpunkt vara fullkomligt <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">överflödigt.</span></p>
<p style="margin-left:53px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Vad sedan beträffar röstningen för de sjuka och lytta samt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">— enligt herr Olssons i Kullenbergstorp motion — även för de<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ålderdomssvaga, tror jag icke, att man kan, som herr Olsson i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Kullenbergstorp gjorde, beskylla utskottet för bristande konsekvens<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i dess framställning, utan jag anser, att man bör skarpt skilja<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">mellan gruppernas och de enskildas rösträtt. De sjuka kunna återfinnas <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">inom alla grupper, inom alla klasser och partier. Det blir<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">en utjämning av deras inflytande, som icke kan undvikas. Det är<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">visserligen sant, att man nog i enskilda fall kan finna det synnerligen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">beklagligt, att en person icke får rösta, men man bör<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">också taga i betraktande de olägenheter, som följa med en sådan<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">undantagsbestämmelse, som här blivit föreslagen. En olägenhet<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">är först och främst, att om det för vissa individuella fall skall<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">göras undantag, måste det i varje sådant fall bli prövning av det<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">laga förfallets berättigande. Om det gäller en sjuk, får man tänka<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">sig, att det fordras läkarintyg för att avgöra, att en röstande icke<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kan personligen infinna sig, och till sist ankommer det på valförrättaren <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att pröva, huruvida ett sådant intyg är riktigt. Man<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kan förstå, att detta kan leda till utomordentligt valtrassel, och<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att en sådan individuell prövning i politiskt upprörda tider blir<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">synnerligen betänklig. Det redogjordes i utskottet för ett fall,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">visserligen extremt, men ett fall, som man påstod skulle ha förekommit,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> nämligen att i Norge, där den här ifrågavarande rätten<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att insända valsedel finnes, hela den politiska situationen vid ett</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:27px;left:209px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:25px;left:538px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">39 Jfr 54.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:59px;left:23px">
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">överklagande berodde på, huruvida en sådan röst skulle anses giltig <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">eller icke. Yar och en kan förstå, att detta är ett förhållande,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">som man icke gärna vill gå in på. Ävenså får man i detta fall<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">taga i betraktande, att man härigenom skulle öppna möjlighet för<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ett fullmaktsfiske eller ett valsedelsfiske, som icke kan vara önskvärt.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> Det har påpekats att fullmaktsfisket vaiut synnerligen utvecklat <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">och tagit sig mycket obehagliga former under de senaste<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">landstingsvalen, och det har också påpekats, att detta förhållande<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">blivit iakttaget på sjukhusen. Genom att då inskränka^ möjligheten <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att bedriva den form av valagitation, som nu är ifråga, till<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">sjukhusen, skulle man skärpa det missförhållande, som under nuvarande <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">situation blivit uppmärksammat. Jag tror därför,^ att det<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">finns synnerligen starka skäl för att gå försiktigt fram på denna<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">väg. De särskilda intressen, som av herr Olsson i Kullenbergstorp <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">framhållits, må vara än så behjärtansvärda; jag anser dock,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att man bör inskränka antalet grupper, som medgivas eu undantagsställning,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> till det minsta möjliga.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Jag ber sålunda, herr talman, att få yrka bifall till utskottets<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">förslag och avslag på det yrkande, som först framställts av herr<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">Y ennerström.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Herr Vennerström: Herr talman! Här jag hörde herr von<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Sneidern, kom jag att tänka på liberalernas vanliga anspråk på<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att vara talesmän för rättfärdighetskravet i politiken — de skulle<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ju utgöra rättfärdighetspartiet framför andra. Här argumenterar<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">han konsekvent hela tiden mot den rättstanken, att då man ger<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">rösträtt, skall man på samma gång bereda möjlighet att utöva<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">denna rösträtt. Herr von Sneidern framhöll, att vissa politiska<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">gruppers inflytande och intressen skulle vara det avgörande men<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">alls icke rättssynpunkterna. Jag har velat inskärpa, att man härigenom <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">flagrant syndar mot liberalismens egen rättfärdighetstanke.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Vid fjolårets urtima riksdag var herr von Sneidern en av de<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">främste, som i särskilda utskottet ville tillerkänna gifta kvinnor<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">eu speciell rätt till fullmaktsröstning vid sidan av den förut gällande <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">fullmaktsröstningen. Men när det nu gäller sjuka och lytta,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">som icke kunna komma fram till valurnan, och därjämte särskilda<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">yrkesgrupper, som icke kunna komma hem och deltaga i valet,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">anlägger han dessa strikta synpunkter mot rättskravet. Man bör<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">då känna sig minst en smula förvånad.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Min vän herr Bengtsspn i Norup, som yttrade, att vi gjort<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">oss skyldiga till godtycke, rekommenderar jag att läsa utskottets<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">egen motivering. Det är just utskottet självt, som i motiveringen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">klargör, att det är utskottet och herr Bengtsson, som konsekvent<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">äro godtyckliga i sin ståndpunkt i denna fråga.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Herr Bengtsson såsom talesman för detta utskott kan låsa<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">motiveringen på sid. 32. Däri hänvisar man till Kungl. Majrt,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">som gjort gällande, att utskiljandet av vissa medborgargrupper,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">som böra komma i åtnjutande av den ifrågavarande rättigheten, i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">viss mån kan anses bliva godtyckligt. Där ha vi ordet »godtyck
-</span></p></div>
<div class="block" style="top:60px;left:561px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Ang.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">ändringar i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdagsordningen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"><br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">m. m.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">(Forte.)</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:28px;left:35px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Nr 54. 40</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:32px;left:285px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:63px;left:24px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Ang.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">ändringar i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdagsordningen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"><br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">m. m.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">(Forts.1</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:62px;left:99px">
<p style="margin-left:53px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">ligt», herr Bengtsson! Grå vi sedan över till sid. 33, så skriver däi<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">utskottet självt: »Huru stadgandena därvid än formuleras, måste<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">det visserligen inträffa, att ett visst godtycke kommer att vidlåda<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">desamma». Återigen står här »godtycke», herr Bengtsson! Sedan<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">vända vi på bladet till sid. 34, där utskottet säger på följande<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">sätt: »Av vad som ovan anförts framgår, att utskottet icke förväntar,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> att den sålunda gjorda uppräkningen täcker alla de fall,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">där visst fog för medgivande av röstning kan anses förefinnas».<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">Där medger alltså utskottet självt: vi äro godtyckliga. Och sedan<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">kommer herr Bengtsson i Norup och säger, att vi äro konsekventa<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">själva, men för all del, reservanten och hans meningsfränder, de<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">äro synnerligen godtyckliga. Nej, med stöd av utskottets motivering <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">vill jag draga den slutsatsen, att vi äro konsekventa, då vi<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">vilja hänskjuta till utredning de slag av yrken, som icke blivit<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">i. detta utskottsbetänkande medtagna, liksom fallet också är med<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">sjuka och lytta.</span></p>
<p style="margin-left:53px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Sedan har herr Bengtsson i Norup vidare yttrat, att det var en<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">lycklig ödets nyck, att man icke gick på reservationens linje. Jag<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">vill visserligen erkänna, att man vid en okulärbesiktning kan<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">finna, att herr Bengtsson i Norup med sin eloquentia corporis, sin<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kroppens robusta vältalighet, ger antydning om en synnerligen förträfflig <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">hälsa; men det skulle dock kunna inträffa, att herr Bengtsson <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i Norup skulle kunna råka ut för en automobilolycka eller en<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">järnvägsolycka, blivit lytt — det kan inträffa, jag hoppas det icke,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">men så kan ske. Om så skulle inträffa, skall jag sedan återkomma <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">för att efter den händelsen ställa den frågan till herr<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Bengtsson: var det verkligen en så lycklig ödets nyck, att man<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">beslöt sig för att icke låta de sjuka och lytta, när de själva icke<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kunna komma fram till urnorna för att avge sina valsedlar, få rätt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att insända desamma? Jag misstänker, att i detta supponerade<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">fall äro herr Bengtsson och jag på samma linje, men varför vänta<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">tills herr . Bengtssons egna intressen kunna få honom på samma<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">linje som jag?</span></p>
<p style="margin-left:53px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Jag tillåter mig att från mina utgångspunkter yrka bifall till<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">min reservation.</span></p>
<p style="margin-left:53px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Herr von Sneidern: Blott ett ord till herr Yennerström, som</span></p>
<p style="margin-left:53px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">med sedvanlig falsk patos angrep det parti, jag tillhör, eljest brukar <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">det vara andra som han utväljer. Han framhöll, att jag under <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">urtiman hade intagit en annan ställning till full maktsröstningen,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> än vad jag nu gör. Jag har redan vid ett föregående<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">tillfälle deklarerat min ställning i detta fall. Då gällde det att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">få en ordning för de val, som redan ägt rum, men därtill tillkommer <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">erfarenheten från de sista valen, som varit av den beskaffenhet<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att den föranlett en i viss mån ändrad ståndpunkt hos mig, och<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">jag tror hos flera.</span></p>
<p style="margin-left:53px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">Herr Yennerström ansåg att jag icke har tillgodosett de rättskrav,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> som han med sådan styrka framhävde. Jag tror för min<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">del, att det är ett verkligt rättskrav att se till, att alla möjlig
-</span></p></div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:27px;left:550px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">41 Nr 54.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:32px;left:35px">
<p style="text-align:right;"><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">heter finnas att icke något godtyckligt och obehörigt avgörande<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">skall göra sig gällande vid valets förrättande och uträkning. Jag<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">tror detta är ett lika gott rättfärdig hetskrav som det av herr<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Vennerström framförda, vilket — trots sitt starka berättigande<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">måste vika för de praktiska förhållanden, till vilka jag hänvisade.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Härmed var överläggningen slutad. Herr talmannen gav propositioner <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">dels på bifall till utskottets hemställan, dels ock på bifall<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">till det av herr Vennerström under överläggningen framställda yrkandet; <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">och fann herr talmannen den förra propositionen vara med<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">övervägande ja godkänd. Votering begärdes emellertid, till följd<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">varav nu uppsattes, justerades och anslogs denna omröstningsproposition:
Den,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"></span></p><p><span class="line " style="font-size:0.85em"> som vill att kammaren bifaller första särskilda utskottets <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">hemställan i punkten 4) av utskottets förevarande utlåtande nr<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">1, röstar</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Ja;</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Den, det ej vill, röstar</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Nej;</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Vinner Nej, bär kammaren bifallit det av herr Vennerström<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">under överläggningen framställda yrkandet.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Voteringen utvisade 104 ja mot 71 nej, vid vilken utgång kammaren <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">således bifallit utskottets hemställan.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Punkten 5:o).</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Utskottets hemställan bifölls.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:677px;left:34px">
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Å föredragningslistan fanns härpå upptaget konstitutionsut- \ förordningen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">skottets utlåtande, nr 30, i anledning av Kungl. Majrts proposition om kommumed <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">förslag till lag om ändrad lydelse av §§ 54 och 56 i förordningen naUtyrdse<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862, jämte en inom riks- *<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">dagen i ämnet väckt motion.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Till konstitutionsutskottets handläggning hade kamrarna hänvisat <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">en av Kungl. Maj :t till riksdagen avlåten proposition, nr 278,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">däri Kungl. Maj:t, under åberopande av bifogat utdrag av statsrådsprotokollet <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">över civilärenden den 21 februari 1919, föreslagit<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdagen att antaga följande</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">FÖRSLAG</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">till Lag om ändrad lydelse av §§ 54 och 56 i förordningen om kommunalstyrelse <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i stad den 21 mars 1862.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Härigenom förordnas, att §§ 54 och 56 i förordningen om kom
-</span></p></div>
<div class="block" style="top:64px;left:574px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Ang.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">ändringar i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdagsordningen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"><br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">m. m.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">(Forte.)</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:28px;left:24px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Nr 54. 42</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:31px;left:274px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:59px;left:1px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Ang. ändring mun alstyrelse<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">* förordningen , jji<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">om kommu- ue utihu.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:109px;left:12px">
<p style="margin-left:12px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">Tullstyrelse<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">i stad.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">(Forts.)</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:61px;left:89px">
<p style="margin-left:79px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">stad den 21 mars 1862 skola erhålla följande ändra§ <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">54.</span></p>
<p style="margin-left:41px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">I stad, där magistrat ej finnes, skall den för sådan stad särskilt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">tillsatta styrelse fullgöra de å magistraten ankommande bestyr och<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">åligganden, om vilkas besörjande därstädes särskild föreskrift i lag<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">eller författning ej meddelats.</span></p>
<p style="margin-left:41px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Denna styrelse skall bestå av en kommunalborgmästare och<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">minst två kommunalrådmän.</span></p>
<p style="margin-left:41px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Eeglemente för stadsstyrelse utfärdas av Kungl. Maj:t efter<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">därom av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, av allmänna<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">rådstugan upprättat förslag.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:306px;left:92px">
<p style="margin-left:202px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">§ 56.</span></p>
<p style="margin-left:41px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Ledamöterna i drätselkammaren utses, ibland kommunens röstberättigade <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">medlemmar, av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"> av allmänna rådstugan.</span></p>
<p style="margin-left:41px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Sådant val sker, där två eller flera personer skola utses, proportionellt <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">på sätt därom är särskilt stadgat, därest sådant äskas av<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles, om<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">samtliga väljandes antal delas med det antal personer valet avser,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">ökat med 1.</span></p>
<p style="margin-left:41px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">I stad, där magistrat ej finnes, må i reglementet för drätselkammaren <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">kunna bestämmas, att drätselkammaren skall utgöras, utom<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">av de särskilt valda ledamöterna, jämväl av kommunalborgmästaren<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">eller, där sådan ej finnes, stadsstyrelsens ordförande såsom självskriven <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">ledamot.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:594px;left:94px">
<p style="margin-left:41px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">Denna lag träder i kraft den 1 januari 1920; dock att i stad,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">som erhållit stadsrättigheter tidigare än med ingången av nämnda<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">år, skall, utan hinder av stadgandet i § 54 andra stycket, om stadsstyrelses <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">sammansättning gälla vad i reglementet för stadsstyrelsen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">är eller varder förordnat.</span></p>
<p style="margin-left:41px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">I sammanhang med denna proposition hade utskottet jämväl till<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">behandling förehaft en till utskottet hänvisad, inom andra kammaren <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">väckt motion, nr 383, av herrar Fast och Johansson i Trollhättan,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> däri hemställts, att riksdagen måtte besluta, att §§ 54 och 56 i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">förordningen om kommunalstyrelse i stad skulle erhålla följande<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ändrade lydelse:</span></p>
<p style="margin-left:202px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">§ 54.</span></p>
<p style="margin-left:41px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">I stad —- — ----— — ■— ------''---- —</span></p>
<p style="margin-left:41px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">---—-ej meddelats.</span></p>
<p style="margin-left:41px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Denna styrelse skall bestå av en kommunal borgmästare och två<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">kommunalrådmän.</span></p>
<p style="margin-left:41px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">Eeglemente — •— — ---- ----------1— --:</span></p>
<p style="margin-left:41px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">---förslag.</span></p>
<p style="margin-left:202px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">§ 56.</span></p>
<p style="margin-left:41px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Ledamöterna •— -—---------------</span></p>
<p style="margin-left:41px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">---rådstugan.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:582px;left:319px">
</div>
<div class="block" style="top:845px;left:184px">
</div>
<div class="block" style="top:922px;left:226px">
</div>
<div class="block" style="top:980px;left:236px">
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:32px;left:220px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:30px;left:548px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">43 Jir 54.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:70px;left:34px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Sådant val sker, ------------------</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">— — — ökat med 1.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">I stad, där magistrat ej finnes, må i reglementet för drätselkammaren <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kunna bestämmas, att kommunalborgmästare eller, där sådan<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ej finnes, stadsstyrelsens ordförande äger rätt närvara och i överläggningarna <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">men ej i besluten deltaga.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Denna lag träder i kraft ■— ---1---------</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">--- ■— varder för ordnat.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:65px;left:565px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Ang. ändring<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">i förordningen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">om kommundlstyrelse <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"><br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">i stad.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">(Forts.)</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:239px;left:33px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Utskottet hemställde,</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">l:o) att riksdagen, med förklarande att Kungl. Majrts förevarande <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">proposition icke kunnat i oförändrat skick av riksdagen bifallas,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> måtte för sin del antaga följande</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">FÖRSLAG</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">till Lag om ändrad lydelse av §§ 54 och 56 i förordningen om kommunalstyrelse <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">i stad den 21 mars 1862.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Härigenom förordnas, att §§ 54 och 56 i förordningen om kommunalstyrelse <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">i stad den 21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">lydelse:</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">§ 54.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">I stad, där magistrat ej finnes, skall den för sådan stad särskilt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">tillsatta styrelse fullgöra de å magistraten ankommande bestyr och<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">åligganden, om vilkas besörjande därstädes särskild föreskrift i lag<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">eller författning ej meddelats.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Denna styrelse skall bestå av en kommunalborgmästare och<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">minst två kommunalrådmän; dock att utan hinder härav i stad, som<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">erhållit stadsrättigheter före den 1 januari 1920, om stadsstyrelses<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">sammansättning skall gälla vad i reglementet för stadsstyrelsen är<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">eller varder stadgat.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Kommunalborgmästaretjänst tillsättes av Kungl. Maj:t bland de<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">tre behöriga personer, som av stadens vid stadsfullmäktigeval röstberättigade <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">invånare jämlikt av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">föreslagna blivit.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:759px;left:34px">
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Reglemente för stadsstyrelse utfärdas av Kungl. Haj:t efter<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">därom av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, av allmänna<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">rådstugan upprättat förslag.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">§ 56.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Ledamöterna i drätselkammaren utses, ibland kommunens röstberättigade <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">medlemmar, av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"> av allmänna rådstugan.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Sådant val sker, där två eller flera personer skola utses, proportionellt <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">på sätt därom är särskilt stadgat, därest sådant äskas av<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles, om<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">samtliga väljandes antal delas med det antal personer valet avser,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">ökat med 1.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:79px;left:227px">
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:33px;left:24px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Nr 54. 44</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:36px;left:275px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:68px;left:6px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Ang. ändring<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">i förordningen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">om kommunalstyrelse <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">4<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">i stad.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">(Forts.)</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:70px;left:92px">
<p style="margin-left:40px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">I stad, där magistrat ej finnes, må i reglementet för drätselkammaren <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kunna bestämmas, att drätselkammaren skall utgöras,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">utom av de särskilt valda ledamöterna, jämväl av kommunalborgmästaren <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">eller, där sådan ej finnes, stadsstyrelsens ordförande såsom<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">självskriven ledamot.</span></p>
<p style="margin-left:40px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Denna lag träder i kraft den 1 januari 1920.</span></p>
<p style="margin-left:40px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">samt</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:246px;left:93px">
<p style="margin-left:40px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">2:o) att den av herrar Fast och Johansson i Trollhättan i ärendet <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">väckta motionen icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"></span></p>
</div>
<div class="block" style="top:324px;left:91px">
<p style="margin-left:40px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Vid utlåtandet voro emellertid fogade reservationer: ''</span></p>
<p style="margin-left:40px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">av herrar von Geijer, Bellinder, Ekman, greve Henning Wachtmeister,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> Gustaf Gustafsson, Henrikson och Kahlström, vilka yrkat<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att § 54 måtte få följande ändrade lydelse:</span></p>
<p style="margin-left:200px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">§ 54.</span></p>
<p style="margin-left:40px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">I stad etc. -— ------ej meddelats.</span></p>
<p style="margin-left:40px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">Denna styrelse etc. ■— -------varder stadgat.</span></p>
<p style="margin-left:40px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Kommunalborgmästaretjänst tillsättes av Kungl. Maj:t med<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">fullmakt bland de tre behöriga personer, som av stadens vid stadsfullmäktigeval <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">röstberättigade invånare jämlikt av Kungl. Maj:t<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">meddelade bestämmelser föreslagna blivit; samt</span></p>
<p style="margin-left:40px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">av herr von Mentzer, som med instämmande av herr Norman<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">avstyrkt bifall till Kungl. Maj:ts förevarande proposition.</span></p>
<p style="margin-left:40px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Efter föredragning av utskottets hemställan anförde</span></p>
<p style="margin-left:40px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Herr Norman: Herr talman! Som kammaren behagade</span></p>
<p style="margin-left:40px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">finna har jag instämt i en vid utskottsutlåtandet fogad reservation.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">Då emellertid föredragningslistan för dagen är rätt respektingivande,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> skall jag icke uppehålla kammarens tid länge utan endast<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">med några korta ord redogöra för det för mig avgörande, då jag<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">ställt mig på den rena avslagsståndpunkten.</span></p>
<p style="margin-left:40px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">Det framhålles i reservationen, att avsikten med denna lagstiftning <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">synes vara såsom de sakkunniga själva uttryckt sig att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">»så att säga på experimentell väg pröva den nya stadsförfattningens <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">praktiska värde». Detta experiment, som därjämte skulle<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">vara av provisorisk natur, har jag ansett vara mindre lämpligt,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">enär det synes mig vara bättre att avvakta den revision av kommunallagstiftningen,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"> som enligt utskottets egen utsago på sid. 5 i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">detta utskottsutlåtande kan anses vara snart förestående.</span></p>
<p style="margin-left:40px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Det experiment, som här skall företagas, skulle såsom försöksobjekt <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">ha dels landets mindre städer med egen jurisdiktion och de<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">under landsrätt liggande städerna, dels åtskilliga i någon mån<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">stadsliknande platser. Ifrån dessa olika platser ha emellertid<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">uttalats betänkligheter mot föreliggande förslag. I fråga om stä
-</span></p></div>
<div class="block" style="top:172px;left:318px">
</div>
<div class="block" style="top:231px;left:311px">
</div>
<div class="block" style="top:311px;left:318px">
</div>
<div class="block" style="top:447px;left:214px">
</div>
<div class="block" style="top:467px;left:283px">
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:8px;left:219px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagea den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:10px;left:551px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">45 Jir 54.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:41px;left:35px">
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">der med egen jurisdiktion, har det rått och råder en allmän och Ang. ändring<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">livlig ovilja mot ett försök att beröva dem de fördelar, de för när- * förordningen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">varande ha, och i fråga om de under landsrätt liggande städerna 0™aut™™se<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">råda inom dessa betänkligheter mot det föreliggande förslaget, ,• stad.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">därför att detta, enligt de erfarenheter man vunnit på dessa plåt- (Forts.)<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ser, är ägnat att fördyra dessa städers förvaltningskostnader och<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">beröva dem tillfällen att på bästa sätt tillgöra sig sina förnämsta<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">arbetskrafter på det kommunala området.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Jag ber att få hänvisa de intresserade till den här fogade reservationen,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> och har jag på de grunder, som i denna fått sitt uttryck <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">och som jag i viss mån här refererat, gått på den rena avslagslinjen,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> och jag ber, herr talman, att få yrka avslag på förevarande <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">framställning.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Häruti instämde herrar Bäf och Johanson i Huskvarna.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Herr Sommelius: Herr talman, mina herrar! Den lagstiftning,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> som här föreligger, inger även mig farhågor i mycket hög<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">grad. Jag har i många år deltagit i kommunalt arbete och det<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">smärtar mig att få se, att kommunal verksamhet, som hittills varit <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">dikterad av en oegennyttig och intresserad strävan att föra<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">våra stadssamhällen framåt, för framtiden skall skötas och ledas<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">av ämbetsmän och bliva en byråkratisk institution. Det kan<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">visserligen sägas, att det f. n. icke är fråga om en lagstiftning i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">större omfattning än att den skulle tillämpas på städer, som ligga<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">under landsrätt. Så långt är detta visserligen sant; men när man<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">en tid, experimenterat så tar jag för givet, att man kommer att i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">fortsättningen tillämpa den lag, som vi i dag skola antaga<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">även på städer, som ha egen jurisdiktion. Detta söker man visserligen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">bestrida men i varje fall ligger det nära till hands och<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">redan föreligger förslag till sådan omgestaltning av städernas styrelse.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> Under alla förhållanden anser jag, att om man skall lagstifta <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i frågan, skall man göra det grundligt en gång för alla och<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">icke genom lappverk sätta nya klutar på det gamla kläde, som<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">heter svensk kommunalförordning, och som sedan år 1862, oaktat<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">sina stora bristfälligheter, oaktat de motsägelser den lider av, dock<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">har fungerat på ett för våra stadssamhällen synnerligen lyckligt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">och gynnsamt sätt. Det vore att beklaga, om detta oegennyttiga<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">samhälleliga arbete genom förslaget i fråga, under förutsättning<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">dock att det föres vidare fram i våra stadssamhällen, skulle leda<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">dithän, att det intresse, som hittills dikterat arbetet för det kommunala <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">livet, lede en ohjälplig skada.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Det är icke ofarligt att underskatta levande intressen, som<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">visat sig så effektiva, som de visat sig i våra stadssamhällen.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Jag skulle för min del beklaga, om de i någon mån skulle skadas.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Jag vill vidare anmärka, att om man nu ville göra en viss<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ändring i ifrågavarande avseende, borde man åtminstone hava<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">anlitat personer, som varit verkligt intresserade för frågan. Jag<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">syftar närmast på, att de stadssamhällen i vårt land, som ligga</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:11px;left:28px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">>''r Öl. 46</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:10px;left:276px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:42px;left:6px">
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Ang. ändring under landsrätt, skulle fått tillfälle att yttra sig i saken. Nu ha<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i förordningen uttalanden visserligen inhämtats och hela kommittéarbetet fnll°naUu%dse'' <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">gjorts av tvenne borgmästare jämte en sekreterare i Svenska stads■i <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">stad. förbundet, av vilken man i allmänhet, att döma av hans tramträ(Forts.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">) dande i magistratsfrågan, icke kan vänta sig något annat än att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">han önskar kommunala stadssamhällen underkastade borgmästare<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">och magistrat. Men de som mest beröras av frågan, de mindre<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">städerna, parterna i målet, dem har man glömt. I detta fall skulle<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">det bliva icke mindre än en borgmästare och två rådmän, som<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">skulle styra vissa mindre samhällen. Det är knappast troligt, att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">våra små samhällen kunna betala en så dyrbar uppsättning för en<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">befattning, vilken hittills kunnat bestridas måhända genom en<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">tjänsteman.</span></p>
<p style="margin-left:58px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Den som lever får se. I varje fall skall jag tillåta mig att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">påpeka, att det varit lämpligt att under dessa omständigheter ägna<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">alla kommunalförordningarna en grundlig »revision», för att använda<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ett ord, som ger uttryck åt vad jag vill ha sagt.</span></p>
<p style="margin-left:58px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Jag erinrar om, att vår kommunalförordning av 1862 är full<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">av motsägelser. Paragraf 1 i förordningen om kommunal styrelse<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i stad, som tillförsäkrar stadsförvaltningen fri rätt att ordna stadens <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">egna hushållsangelägenheter eluderas fullständigt av en mångfald <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">andra paragrafer i den nuvarande förordningen.</span></p>
<p style="margin-left:58px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Enligt paragraf 48 t. ex. äger magistraten att tillsätta de<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">vid stadsförvaltningen behövliga tjänstemän och betjänte. Hur<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">skall magistraten kunna göra något sådant? Det är ju i det närmaste <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">omöjligt i särskilt städer, som kunna ha behov av ett hundratal <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">tjänstemän för sin förvaltning. Hur skall magistraten kunna <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">handhava en så orimlig uppgift.</span></p>
<p style="margin-left:58px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Enligt 49 § skola alla av stadskommunen tillsatta särskilda<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">styrelser i och för sin förvaltning stå under magistratens överinseende.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> Drätselkammaren, alla styrelser, och kommunala verk<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">skola alltså stå under magistratens överinseende. Hur skall magistraten <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kunna uppbära en sådan jättebörda, åtminstone i nuvarande <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">för kommunerna arbetsfyllda tid?</span></p>
<p style="margin-left:58px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">I § 55 föreskrives, att förslag till reglementet för drätselkammaren <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">skola upprättas av magistraten. Men hur skulle denna<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kunna utföra detta uppdrag som kräver kännedom om denna myndighets <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">minsta arbetsuppgifter.</span></p>
<p style="margin-left:58px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Enligt § 60 åligger det magistraten att med ledning av de<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">från drätselkammaren infordrade upplysningar årligen uppgöra ett<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">utgifts- och inkomstförslag. Jag frågar: hur kan man tänka sig, att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">det skulle vara möjligt, att en magistrat i en stad av normal omfattning <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">skulle kunna utföra ett sådant jättearbete? De respektive <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">utgifts- och inkomstförslagen måste uppgöras av de särskilda<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">styrelser, som staden kan hava tillsatt, och de lämnas sedan till<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">magistraten, varefter de antvardas till stadsfullmäktige för granskning <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">och godkännande. Magistraten har dem endast övergående i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">sin hand för att transportera dem vidare.</span></p>
<p style="margin-left:58px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Enligt, § 74 skall förslag, som bör underställas Kungl. Maj:ts</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:14px;left:547px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">47 Xr 54.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:11px;left:31px">
<p style="text-align:right;"><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">nådiga prövning, av magistraten, åtföljt av dess underdåniga ut--4n#. ändring<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">låtande i ämnet, insändas till Konungens befallningshavande. Ja, *förordningen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">ingen stadsfullmäktigeinstitution i Sveriges land får skriva direkt nm<br />
</span><span class="line " style="font-size:1.0em">till Kungi. Maj:t. _ nf^he</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.90em">Efter denna lilla axplockning bär jag velat påpeka, att eu (Forts,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">revision av kommunalförordningarna är i sanning av behovet påkallad.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> Det hade varit nyttigt, om man, på samma gång tagit<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">denna del av ärendet i övervägande i samband med den magistratsförvaltning <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">som man i dag vill presentera de små samhällena,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">samt därjämte tagit hänsyn till vården av ämbetsmannastyrelse.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Det finnes redan nu alldeles tillräckligt av denna. För övrigt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kan man fråga: vad innebär ordet »stadsstyrelse»? Man skulle<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">säkerligen hava anledning förmoda att stadsstyrelsen i många<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">fall står över stadsfullmäktige och är överordnad all annan<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">myndighet. Så lär dock icke vara förhållandet, fastän det kanske<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">på många ställen tillämpas så. I varje fall är det dock stadsstyrelsen,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> som har det närmaste överinseendet över förvaltningen och<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">sålunda borde subordinera under stadsfullmäktige, ehuru man ofta<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">kan tvivla därpå.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Jag skall i detta sammanhang be att få framföra ett par synpunkter,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> i den fråga som föreligger. Jag ber herr talman ursäkta<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">mig, om mitt anförande blir långt, men jag kan icke underlåta<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att fästa uppmärksamheten på, att Eslövs kommun inlagt de allra<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">skarpaste protester mot varje försök att tillämpa kommunalförordningarna <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">enligt det förslag, som här föreligger. Det säges sålunda<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">»För den kraftiga och sunda utveckling vårt stadssamhälle erhållit<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">under de år, som förflutit efter år 1862, hava vi uteslutande att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">tacka det rika initiativ, som varit tillfinnandes hos lekmannaelementet <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">och som icke låtit sig hejdas av någon juridisk formalism».</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Någonting dyligt kan man i sanning säga icke blott om de städer<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">som ligga under landsrätt, utan även om dem, som ha egen jurisdiktion.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> Om det nu förelåge några avgörande skäl för en motsatt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ståndpunkt, vore saken klar, likaså, om man kunde påvisa, att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">våra städer missbrukat det förtroende som givits dem, om de över<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">hövan skuldsatt sig, så att de icke kunde bära sina bördor. Men<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">detta har icke varit fallet. Fastmera kan det å andra sidan sägas<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att staten ingalunda lättat deras bördor. Kristiden bär vittnesbörd<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">om, huru betungade städerna varit och hur offervilligt och beredvilligt <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">de burit vad som under kristiden ålagts dem. Det är dessutom <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">så, att man på städerna ställt så många andra speciella<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">krav. Jag vill särskilt påpeka, att den institution, som är avsedd<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att förmedla hela vårt lands import och export bekostas av stadssamhällena <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">uteslutande utan något bidrag från statens sida: jag<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">åsyftar hela vårt dyrbara hamnväsende. Det förhåller sig icke på<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">det sättet att skötseln av hamnväsendet är en blott kommunal <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">angelägenhet; nej, den är en statlig angelägenhet, det är staten <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">som har den största fördeleD av att genom hamnarna få till<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">stånd export och import till förmån för hela landets handel och</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:8px;left:7px">
<p style="margin-left:13px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">Nr 54. 48 Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.90em">Ang. ändring produktion och genom dem införas varor för den konsumtion, som<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">»förordningen får tagas från andra länder.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">om kommu- p)et finnes nu visserligen sådana samhällen, som erhållit lan<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">nTldSe av staten, till exempel ^hälleberg, som om jag minns rätt, erhöll •<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">(Fort*.) 100,000 kronor, såsom lån eller vederlag för hamnbyggnad med<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">anledning av förbindelsen Trälleborg—Sassnitz. Ett annat exempel <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">är Gröteboro-, som för sin torrdocka erhållit statsunderstöd<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">samt för ungefär 50 år sedan gavs ett lån å 100,000 kronor. Men<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">det är i varje fall ringa bidrag i förhållande till hamnarnas stora<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">betydelse för landet i sin helhet. .</span></p>
<p style="margin-left:59px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Städerna hava så vitt jag kan se, icke visat sig behöva någon<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">effektivare kontroll över sina förvaltningsåtgärder och sin administration,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em"> än de för närvarande ha. Jag fruktar grekerna, även<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">då de komma med skänker, och jag fruktar den gåva, som man<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att börja med har avsett för mindre städer, men som skall bliva<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">framtidens stadsförvaltningssystem — ett nytt ämbetsverk, förn<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">månligt avlönat och maktförsett i proportion därtill, Strider i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">våra samhällen mellan magistrat och andra kommunala myndigheter <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">vore det önskvärt, om man så vitt möjligt ville undvika.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Jag skulle vilja föredraga mera av den skrivelse till Svenska<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">stadsförbundets kongress, varigenom den lilla staden Eslöv försöker<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">skjuta ifrån sig det vackra erbjudande, som utskottet formulerat i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">sitt betänkande. Men jag vill ej trötta kammaren med något ytterligare <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">anförande. „ ,</span></p>
<p style="margin-left:59px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">Jag önskar slutligen fästa uppmärKsamheten pa, att bland reservationerna <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">finnes en, avgiven av herr von Geijer m. fl., som vill<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ytterligare betrygga detta magistratssystem genom att föreslå, att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kommunalborgmästaren under kunglig fullmakt skall förvalta sitt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ämbete. Under andra omständigheter anse dessa reservanter icke,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">att denna organisation är för städernas ämbetsmässiga förvaltning</span></p>
<p style="margin-left:59px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">tillräckligt betryggande. ,T</span></p>
<p style="margin-left:59px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">Så kommer eu reservation av herr von Mentzer, vari herr IN orman <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">instämt, och däri drager man den enda rätta slutsatsen av<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">förslagets verkningar och yrkar, att utskottet matte avstyika bifall <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">till Kungl. Maj:ts proposition. Jag förstår väl, att regeringen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">velat gagna den sak, som propositionen åsyftar, men jag fruktar,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">att detta blir till skada i stället för till gagn. Och jag har den<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">uppfattningen, att man kan ordna administrationen pa annat satt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">än genom tillsättande av ämbetsverk. Tänk, hur många kommunalborgmästare <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">och rådmän vi skulle fa i städer med <^0,000 eller<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">100,000 innevånare, t. ex. Malmö och Göteborg. Det bleve betydliga <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">avlöningsstater och dyr förvaltning. Stadssamhällena skulle<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">berövas det initiativ, som de behöva ha för sin utveckling och allt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">intresse skulle domna bort under ett byråkratiskt, styrelsesätt.</span></p>
<p style="margin-left:59px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">I denna fråga hava inga städer blivit hörda, inga kommunalmän <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">heller åtsporda, vilket är till skada, ty det kunde ha kommit<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">fram flera dylika uttalanden som det från Eslöv, varav jag föredrog <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">några rader. Intresset för denna lagstiftningsåtgärd både<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">nog avsvalnat, och jag är övertygad om, att man därmed hade</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:19px;left:214px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:22px;left:547px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">49 Xr 54.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:51px;left:27px">
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">gagnat våra samhällen. Herr Johansson i Trollhättan, motionären Ang. ändring<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i frågan, skulle helt säkert icke varit obenägen att gå med herr i förordningen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">v. Mentzers reservation, men han har anspråklöst nöjt sig med en<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">liten ändring av förslaget, åsyftande att i någon mån begränsa sUid<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">magistratsförslaget. (Fort»)</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Herr talman, jag hemställer om bifall till den av herr von<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">Mentzer med herr Normans instämmande gjorda framställningen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">om avslag å förslaget i fråga.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Herr Fast: Herr Talman! Jag skall villigt erkänna, att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">den proposition, som här avses, är betydligt mera sympatisk till<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">sin utformning än det betänkande, som avgivits av de sakkunniga,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">och jag skall ej heller göra någon erinran mot de ändringar, som<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">utskottet vidtagit i propositionen, vilka först och främst avse tillsättandet <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">av borgmästare. Jag har intet att erinra däremot. Häremot <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">är det ifråga oin ett par andra punkter, där jag tillsammans<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">med hem Johansson i Trollhättan avgivit en motion, och det rör<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">förändring av §§ 54 och 56. Utskottet har icke ansett sig kunna <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">tillstyrka de förändringar, som vi där föreslagit, utan har<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">lämnat vårt förslag utan avseende.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">I § 54 har begärts, att ordet »minst» skulle utgå. Ordet »minst»<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i detta sammanhang betyder, att man skulle med avseende å vissa<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">fall få sig pålagt i vissa städer en organisationsform, som skulle<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">omfatta ej blott en juridiskt utbildad borgmästare utan även en<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">juridiskt utbildad kommunalrådman. Enligt reglementet har man<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">dessutom tänkt sig två lekmän. Jag hemställer till kammaren,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">om en sådan sammansättning kan vara demokratisk och lämplig.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Då man ser, att den ene av juristerna, ordföranden, har utslagsröst,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> då jämkning ej kunnat åstadkommas, får man den uppfattningen,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> att lekmännens inflytande blir ytterst obetydligt, och jag<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">vill påminna om, vad här sagts av herr Sommelius, att det ingalunda <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">blir någon billig apparat, där denna organisationsform skall<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">tillämpas. Jag tror dessutom, att något behov av två jurister för<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">sådana städer icke föreligger. Det behov av jurister, man har i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">städerna, har man redan sökt tillgodose på alla punkter. Man<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">har infört stadsombudsmannainstutionen och ordnat det så, att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">man har en juridiskt utbildad rådgivare, som är sekreterare, i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">olika nämnder och styrelser och statsfulimäktiges sekreterare, men<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">man har ej velat gå med på, att denne jurist skulle deltaga direkt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i det kommunala förvaltningsarbetet. Det är av den anledningen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att vi ha trott att hela denna organisationsform, som omförmäles<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i reglemente n:r 3, borde bortfalla, som vi gjort denna hemställan.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Nu kan man göra den erinran, att detta förslag icke lämner betryggande <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">garantier för att det kunde bli två jurister och en lekman,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> men jag hemställer till kammaren, om någon tror det möjligt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att göra en mot demokratiska principer så stridande instutition,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">som att det skulle bli två jurister och en lekman. Varje tanke<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">därpå är väl utesluten.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Andra hammarens protoholl 1919. Nr 54.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:978px;left:534px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">4</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:19px;left:27px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Nr 54. 50</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:18px;left:278px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:51px;left:10px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Ang. ändring När man sedan kommer till paragraf 56, har man desavouerat<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">i förordningen sakkunnigas utlåtande, då man i vissa avseenden frångått själv°nahtvrdse <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">skrivenbeten för kommunalborgmästaren eller statsstyrelsens ordi <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">Jtad. förande att vara ledamot av drätselkammaren även såsom dess</span></p>
<p style="margin-left:17px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">(Forte.) ordförande. Det är intet annat än gott att säga om, att man</span></p>
<p style="margin-left:59px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">gjort en ändring av denna formulering men för min del — ooh<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">jag tror att mm uppfattning delas av de flesta städer, som här<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">skulle komma i fråga — kan jag ingalunda vara nöjd med denna<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">anordning utan anser, att man bör kräva, att borgmästaren icke<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">skall få deltaga i det kommunala förvaltningsarbetet. Man har<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">utgått från, att detta ingalunda kan vara ägnat att vara till<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">båtnad för städernas förvaltning och för skötandet av borgmästarämbetet <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">eller ordförandeskapet i stadsstyrelsen på ett riktigt och<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">praktiskt sätt. Jag ber att få hänvisa till vår motivering som<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">utskottet varit vänligt nog att bifoga betänkandet, och som ligger<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">till grund för motionen. 1 denna ha vi givit uttryck för de farhågor,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"> som vi hysa för, att kommunalborgmästaren eller stadsstyrelsens <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ordförande skall inblanda sig i det kommunala förvaltningsarbetet.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"> Jag tror ock att vi kunna vara överens om, att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">detta i de flesta fall skulle leda till, att borgmästaren bleve<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">tvungen att deltaga i det kommunala politiska arbetet, vilket i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ytterlig grad skulle försvåra hans uppdrag, som borgmästare eller<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">stadsstyrelsens ordförande. Och det skulle vid vissa tillfällen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">kunna hända, att han bleve tungan på vågskålen, när intet politiskt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">parti hade majoritet i drätselkammaren. För min del får jag säga<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att man bör här intaga den ståndpunkten, att man är principiell<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">motståndare till dessa personers indragande i den kommunala förvaltningen.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> Ty det är ej ägnat att gagna städernas utveckling<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">och försvåra därjämte för borgmästaren skötande av hans uppdrag,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">inverkar ofördelaktigt på städernas förvaltning, vartill kommer<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">att en byråkratisering av det hela skulle åstadskommas. Jag<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ber att få hänvisa till det uttalande, som gjorts t. ex. av länstyrelsen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i Jönköpings län, där man säger, att ett sådant förfarande<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">att man skulle uppbringa en sådan person, som i frågasatts vore<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">liktydigt med, att man skulle skaffa ett kommunalt faktotum, som<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">man icke utan stora kostnader kunde erhålla å där man betvivlar<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">möjligheten att erhålla så kompetenta personer, som ifrågasatts.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Jag tror, att, om man vill läsa igenom de yttranden, som avgivits<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">från de olika städerna, blir man, som Herr Sommelius anförde,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">synnerligen kylig mot lagförslaget.</span></p>
<p style="margin-left:59px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">På grund av att det icke förefinnes någon möjlighet att nu<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">vinna beaktande av de synpunkter vi framfört i motionen, tvingas<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">jag att förena mig i avslagsyrkandet. Jag, tror, att jag kan göra<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">det utan att därmed åstadkomma någon skada. Ty det är att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">märka, att dessa förslag icke framsprungit ur något verkligt behov <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">för städerna och icke från deras sida varit något önskemål.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Man får sig här förelagd bit för hit delar av den stora processreformen,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> som skulle tvingas på de olika städerna, men jag tror, att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">det ej skulle skada, om vi hade någon reda på hurudant det stora</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:22px;left:210px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:23px;left:544px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">51 Nr 54.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:55px;left:26px">
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">förslaget skall bli. Och man bar däri fått stöd i utskottets moti-Ang. ändring<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">vering, där det säges, att för städer med egen jurisdiktion bär1 förordningen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">frågan lösas i sammanhang med processreformen. Varför då nöd- °nalMyrdst ''<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">gas taga denna lilla smula då allt det andra kvarstår och även i stad.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">detta bort behöva omarbetas och bliva föremål för fullständig om- (Forts.)<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">läggning vid en kommande tidpunkt? Jag tror därför, att man<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">med tungt samvete stödd på den mening, som företrädes av folk<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i städerna, där reformen ifrågasatts, kan gå på avslag och invänta<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">den stora reformen, som ej synnerligen länge kan låta vänta på sig.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Jag ber sålunda, herr talman, att med dessa ord får yrka<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">bifall till den av herr von Mentzer m. fl. avgivna reservationen.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Med herr Fast förenade sig herr Johansson i Trollhättan.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Herr Larsson i Västerås: Herr talman! Den förste talaren<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">började sitt anförande med att han skulle fatta sig kort med hänsyn <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">till den långa föredragningslista vi ha i dag. För min del<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">skall jag följa hans exempel i det avseendet. Men jag måste ju<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">säga några ord med anledning av de anmärkningar, som här förts<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">fram frän åtskilliga talare mot utskottets förslag.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Det förslag, som här föreligger, avser ju att i de städer, varom<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">det bär är fråga, söka åstadkomma en bättre ordning ifråga om<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">förvaltningen. Det avser också att söka åstadkomma denna bättre<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ordning med iakttagande av att kommunerna skulle som hittills<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">få bibehålla sin frihet och självbestämmanderätt i största möjliga<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">omfattning. Jag kan icke underlåta att erinra om att från sakkunnigt <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">håll med styrka framhävts, att behovet av att få denna<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">förvaltning bättre ordnad är synnerligen trängande, då det i vissa<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">samhällen är rätt bedrövligt ställt i förvaltningsavseende. Man<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kan naturligtvis även härvidlag konstatera, att det finns berömvärda <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">undantag, där ingenting är att anmärka mot förvaltningen.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Jag vill säga gentemot herr Norman — och i viss mån kan jag<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">däri också inbegripa herr Sommelius — att här är ju alls icke<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">fråga, om att tvångsvis tillämpa dessa bestämmelser på de städer,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">sorn redan nu ha erhållit stadsrättigheter. Utan vad bär främst<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">är fråga om, är att för framtiden söka ordna stadsförvaltningen i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">de städer, som efter den 1 januari 1920 komma att erhålla stadsrättighet.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> För de städer, som erhållit stadsrättighet före den 1<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">januari 1920, står det fullständigt Öppet att begagna sig av de<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">bär föreliggande formerna eller icke. Det är fullständig frihet för<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">dem att använda de former de för närvarande ha, om de finna, att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">dessa äro för deras del fördelaktigare, än vad det skulle bli, om<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">de skulle acceptera någon av de här ifrågasatta formerna. För<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att ytterligare och bestämdare understryka detta, har utskottet<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">överfört detta stadgande från övergångsbestämmelserna, där dej var<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">intaget i den kung], propositionen, till § 54 i lagen, där det först<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">talas om att stadsstyrelsen skall bestå av en kommunalborgmästare<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">och minst två kommunalrådmän, och sedan heter: »dock att utan<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">hinder härav i stad, som erhållit stadsrättigheter före den 1 januari</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:24px;left:29px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Nr 54. 52</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:22px;left:276px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:53px;left:12px">
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Ang. ändring 1920, om stadsstyrelses sammansättning skall gälla vad i reglei <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">förordningen mentet för stad sstyrelsen är eller varder stadgat». Här är alltså<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">°ncJshrelse uttryckligen fastslaget, att det icke gäller sådana städer, som före<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i stad. den 1 januari 1920 erhållit stadsrättighet. Härmed faller sålunda<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">(Forts.) både herr Normans och i stor utsträckning även herr Sommelius<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">argument mot det här föreliggande förslaget.</span></p>
<p style="margin-left:58px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">De farhågor, som herr Sommelius uttalade, nämligen, att man<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">genom antagande av detta förslag skulle få infört vissa ämbetsverk,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> som skulle vara onödiga, äro enligt min mening ganska mycket <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">överdrivna. Jag tror för min del, att de icke komma att besanna <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">sig. Vad gäller stadsförvaltningen i allmänhet, torde herrarna<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ha observerat, att den frågan föreligger icke nu i detta sammanhang,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> utan det är en sak, som riksdagen senare blir i tillfälle att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">taga ställning till, då det blir fråga om genomförande av den stora<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">processreformen. Hå torde den frågan komma upp, och då torde<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">riksdagen bli i tillfälle att taga ställning till den saken.</span></p>
<p style="margin-left:58px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Jag tror också, att de farhågor, som herr Fast här gav uttryck <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">åt, likaledes äro i hög grad överdrivna. Herr Fast och herr<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Johansson i Trollhättan ha i sin motion påyrkat den ändringen i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">§ 54, att ordet »minst» skulle utgå och att således det stycke, som<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">lyder: »Denna styrelse skall bestå av en kommunalborgmästare och<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">minst två kommunalrådmän», i stället skulle lyda: »Denna styrelse<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">skall bestå av en kommunalborgmästare och två kommunalfådmän.»<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Motionärerna anse, att om man tager bort detta ord »minst», skall<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">man därmed i viss mån ha vunnit en garanti för att lekmannaelementet <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">skall erhålla tillräckligt inflytande på stadsförvaltningen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">eller inom stadsstyrelsen. Ja, jag måste säga mig, att det kan<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">icke finnas något skäl för att ändra paragrafen i denna del, för att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">nå det syfte, som motionärerna vilja vinna. Det vore väl orimligt,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">om man genom en bestämmelse i paragrafen skulle säga ifrån, att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">om en sådan stad, varom här är fråga, skulle önska i sin stadsstyrelse <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">insätta t. ex. tre kommunalrådmän, så skulle detta förbjudas,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> vilket blir fallet med en sådan formulering, som motionärerna <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">här föreslagit. Det torde man väl ändå icke kunna anse<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">vara lämpligt.</span></p>
<p style="margin-left:58px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Vad sedan rör lekmannaelementet, så ber jag att få fästa<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">herrarnas uppmärksamhet på vad utskottet har framhållit beträffande <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ett av förslagen till reglementen, som här föreligger i den<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kungl. propositionen, nämligen det reglemente, som avser »stad med<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kominunalborgmästare och lagfaren kommunalrådinan». Där har<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">utskottet ställt sig på en annan ståndpunkt än Kungl; Maj:t. _ I<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">stad, där en kommunalrådman skall vara lagfaren, måste enligt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">propositionen det för sådan stad avsedda reglementet även kommunalborgmästaren <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ha juridisk utbildning. Här skulle det alltså<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">enligt detta reglemente bli på det sättet, att både kommunalborgmästaren <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">och en rådman skulle vara juridiskt utbildade. Nu<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">säger utskottet beträffande detta: »Enligt utskottets uppfattning</span></p>
<p style="margin-left:58px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">bör, i likhet med vad fallet är enligt reglementet för stadsstyrelse<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">utan lagfaren kommunalrådman, även i nyssberörda fall till kom
-</span></p></div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:25px;left:207px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. in.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:23px;left:544px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">53 Nr 54.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:58px;left:27px">
<p style="margin-left:12px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">munalborgmästare kunna utses person, som under längre tids utövande <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">av allmän befattning ådagalagt sådant insikt och skicklighet,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"> som Kungl. Maj:t på framställning av stadsfullmäktige<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">prövar innebära kompetens till borgmästarbefattningen.» Här har<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">utskottet sålunda för sin del uttalat den uppfattningen, att icke<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">heller i en sådan stad, där det skulle tillämpas ett reglemente<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">med en lagfaren kommunalrådman, skulle behöva väljas eu borgmästare,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"> som är jurist, utan man skulle kunna taga en person, som<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">inom den kommunen hade visat, att han har insikter i den kommunala <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">förvaltningen. Och om han i övrigt befinnes lämplig och de<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">röstberättigade uppfört honom på förslaget, så skulle han mycket<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">väl kunna utses till borgmästare. I syfte att vinna en säker garanti,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"> för att Kungl. Maj:t vid utseendet av kommunalborgmästare<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">icke skulle kunna gå utanför det förslag, som kommunens röstberättigade <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">medlemmar genom allmän omröstning hade uppsatt —<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">ty, som herrarna finna, skall även i det här fallet Kungl. Maj:t<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">utse en kommunalborgmästare bland tre av kommunen genom allmän <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">omröstning på förslag uppsatta personer — har utskottet, då<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">det för sin del ansett denna bestämmelse vara av synnerlig vikt,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">företagit den ändringen i Kungl. Maj:ts proposition, att denna bestämmelse,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"> som enligt propositionen skulle intagits i reglementena,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">också har införts i § 54 i lagen.</span></p>
<p style="margin-left:12px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">Jag tror sålunda, att beträffande den sidan av herrar Fasts<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">och Johanssons motion man icke behöver hysa nagra som helst<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">betänkligheter gentemot utskottets förslag.</span></p>
<p style="margin-left:12px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">Jag övergår sedan till den andra delen av motionen, vari det<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">påyrkas, att det skulle stadgas i § 56, att en stad i sitt reglemente <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">för drätselkammaren icke skulle kunna bestämma, att kommunalborgmästaren <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">skulle vara självskriven ledamot av drätselkammaren.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"> Detta vilja motionärerna förhindra, även om en stad<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">skulle anse det fördelaktigt. Utskottet har beträffande denna del<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">av motionen framhållit följande:</span></p>
<p style="margin-left:12px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">»Att i enlighet med motionen giva denna paragraf en lydelse,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">som skulle förhindra, att i reglemente för drätselkammaren i stad,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">vilken så önskade, kunde föreskrivas, att kommunalborgmästaren<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">eller stadsstyrelsens ordförande skulle vara självskriven ledamot<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">av drätselkammaren, torde icke kunna anses lämpligt.» Och sedan<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">framhåller utskottet: »Att länsstyrelsen mot stads vilja skulle i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">reglementet för drätselkammaren införa, att kommunalborgmästaren<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">(stadsstyrelsens ordförande) skulle vara självskriven ledamot av<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">drätselkammaren anser utskottet lika litet kunna förutsättas som<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">att länsstyrelsen skulle bibehålla en sådan bestämmelse mot stadens <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">vilja.»</span></p>
<p style="margin-left:12px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">Motionärerna ha i sin motivering framhållit, att om en bestämmelse <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">införes i ett drätselkammarreglemente, att kommunaiborgmästaren <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">skall vara självskriven, så torde det bli svårt att få<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">bort en sådan bestämmelse. Jag vill då erinra om att om en stad,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">som har fått denna bestämmelse införd i sitt drätselkammarreglemente,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> kommer underfund med att den icke längre är lämplig</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:59px;left:562px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">A ng. ändring<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">i förordningen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">om kommunalstyrelse <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"><br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">i stad.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">(Fort*.)</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:24px;left:27px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Nr 54. 54</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:24px;left:271px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:57px;left:11px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Ang. ändring att ha — de vilja icke längre ha kommunalborgmästaren" som<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">''oZ°fammun sj Oskriven i drätselkammaren — och staden gör hemställan till<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">°naIstyrdsé länsstyrelsen att få denna bestämmelse borttagen ur reglementet,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">i stad. så är jag för min del övertygad om att länsstyrelsen icke kan</span></p>
<p style="margin-left:58px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">(Forts.) vägra att följa stadens önskan i det avseendet. Sålunda föreligger <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">icke heller här någon som helst fara i den riktning, som motionärerna <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">ha tyckt sig finna en sådan.</span></p>
<p style="margin-left:58px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Jag vill för övrigt tillägga, att här äro ju dessa bestämmelser<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">lagda på det sättet, att kommunerna själva skola få föreslå, vilken<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">form de vilja använda för sin förvaltning. Och man torde väl<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">knappast kunna gå längre i det avseendet. Sista stycket i § 54<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">har nämligen följande lydelse: »Reglemente för stadsstyrelse utfärdas <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">av Kungl. Maj:t efter därom av stadsfullmäktige eller, där<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">sådana ej finnas, av allmänna rådstugan upprättat förslag». Här<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">är det alltså städerna själva, som få upprätta förslag till reglemente,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> och jag kan icke föreställa mig annat än att Kung], Maj:t,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">så långt det över huvud taget är möjligt, söker följa städernas<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">önskan i här ifrågavarande avseende.</span></p>
<p style="margin-left:58px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Jag kan sålunda för min del icke se, att de skäl, som här ha<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">anförts emot utskottets förslag, kunna på något sätt vara avgörande <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">och ännu mindre leda till ett avslag på förslaget.</span></p>
<p style="margin-left:58px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">Jag ber därför, herr talman, att få yrka bifall till utskottets<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">hemställan.</span></p>
<p style="margin-left:58px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">Herr Henrikson: Herr talman! Ett par av de föregående<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">talarna ha börjat sitt anförande méd att säga, att de skulle fatta<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">sig kort med anledning av den långa föredragningslista vi ha framför <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">oss, och jag skall också med hänsyn härtill inskränka mig till<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">endast några få ord.</span></p>
<p style="margin-left:58px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Vid detta betänkande äro ju fogade tvenne reservationer, den<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">ena av herr von Mentzer med instämmande av herr Norman, som<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">yrkar rent avslag på hela lagförslaget, och den andra av herr von<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">Geijer m, fl., till vilka också jag anslutit mig, som yrka, att</span></p>
<p style="margin-left:58px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">kommunalborgmästartjänst skall tillsättas av Kungl. Maj:t<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">med fullmakt bland de tre behöriga personer, som av stadens vid<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">stadsfullmäktigeval röstberättigade invånare jämlikt av Kungl.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Maj:t meddelade bestämmelser föreslagna blivit.</span></p>
<p style="margin-left:58px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">Om det har varit med mycket stor tvekan jag kunnat ansluta<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">mig till detta förslag, så har jag däremot icke kunnat ansluta mig<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">till bestämmelsen, att borgmästaren skall tillsättas utan Kung!.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">Maj:ts fullmakt. Utskottsmajoriteten har resonerat som så, att om<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">en kommunalborgmästare efter en tid anses vara för sin befattning <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">olämplig, skall man kunna utan vidare gå in till Kungl.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">Maj:t och begära hans entledigande. Het ligger nog en viss riktighet <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">i det. Men jag undrar, om det icke kan leda till alltför farliga<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">konsekvenser. Man vet, huru opinionerna gå fram och tillbaka.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Folkgunsten är ingenting att bygga på. .Den som i dag är populär<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">och anses lämplig kan efter en kort tid, helst om det sättes igång<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">litet agitation emot honom, vara lika impopulär och anses lika</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:23px;left:203px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:21px;left:543px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">55 >''r 54.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:56px;left:28px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">olämplig. Nu är det ju så numera, att alla val ske efter politiska Ang. ändring<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">linier, och man kan tänka sig, att det parti, som är i minoritet*forordningen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">ldag, är i majoritet en tid efteråt, fe a bednves det en agitation naXstyreht<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">mot den förut tillsatte kommunalborgmästaren. Han anses då i stad.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">olämplig, förmodar jag. Och det kan hända, att det blir så pass (Forts.l</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">stor majoritet, att man kan gå in till Kungl. Maj:t och begära<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">hans entledigande.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Jag har ansett denna sak synnerligen farlig, och jag tror det<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">vore lyckligt, om kommunalborgmästaren finge en sådan ställning,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att han vöre någorlunda tryggad och icke riskerade att bli entledigad,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> om han stötte sig med den ene eller den andre.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">1 denna kammare tror jag mig finna att det finnes eu ganska<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">allmän resonans för avslag på förslaget. För min del har jag inte<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kunnat gå med på rent avslag utan anslutit mig till Herr von<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Geijers reservation. Jag har emellertid just nu försport att första<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kammarens talman lär vägra, framställa proposition på ett sådant<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">yrkande. Under sådana förhållanden har jag inte annat att göra<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">än att ansluta mig till dem som yrkat avslag.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Herr Pettersson i Södertälje: Herr talman! Konstitutions
utskottets <br />
</span></p><p><span class="line " style="font-size:0.85em">ärade ordförande har redan klart och tydligt utvecklat<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">innebörden av detta lagförslag, och det tyckes icke vara behövligt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att tillägga synnerligen mycket till vad han sagt. Jag vill endast <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">helt kort resumera, att meningen är att med bevarande av<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">den kommunala självstyrelsen obeskuren bereda nyblivna städer<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">lämpliga garantier för erforderlig reda och kontinuitet i deras förvaltning.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"> Och detta tror man sig kunna göra på det sättet, att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">man lämnar dem tillgång till en anordning, som skulle göra det<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">möjligt för stadsstyrelsen — vilken fortfarande måste finnas som ett<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">statens organ i staden — att komma i närmare kontakt och livligare<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">beröring med själva det kommunala arbetet. Detta är naturligtvis<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">en fördel för stadsstyrelsen, som därigenom vinner ökad kompetens<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">och erfarenhet. Men det blir också en fördel för det kommunala<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">aabetet i dess helhet att på det sättet ständigt ha tillgång till de<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">kunskaper, den rutin och den erfarenhet, som finnes hos stadsstyrelsen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">och i all synnerhet dess ordförande.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Nu har man emellertid på flere håll givit tillkänna en viss<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">misstro mot denna anordning, oaktat den icke är avsedd att påtvingas <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">kommunerna, utan huvudsakligen har karaktären av eu<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">utväg, som erbjudes dem, som vilja begagna sig därav. Man har<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">uttalat farhågor för att anordningen skulle vara ägnad att åstadkomma <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">alltför stark byrakratisering av stadslivet. Herr Fast har<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">särskilt givit uttryck åt den meningen och uttalat, att det skulle<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">vara stridande mot demokratiska principer, exempelvis att styrelsen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">skulle kunna bestå av två jurister och två lekmän. För min<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">del får jag säga, att jag är alldeles ur stånd att fatta, varför det<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">skulle vara odemokratiskt att ha två jurister och två lekmän i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">styrelsen. Det är ju icke alls nödvändigt, att så skall bli. Men<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">om sä skulle inträffa, så förstår jag icke, att det skulle bli ode
-</span></p></div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:16px;left:30px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Sr 54. 56</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:21px;left:270px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:52px;left:9px">
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Ang. ändring mokratiskt. Och jag förstår icke heller, varför det nödvändigt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">1 om°kommu-1''vara så, att en jurist skall vara en fara för formalistiskt benalstyrelse <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">traktelsesätt och formalistisk styrelse. Det är visserligen sannt,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i stad. att det finns åtskilliga jurister, som under ensidig tjänstgöring i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">(Forts.) ett visst ämbetsverk förvärvat sig vana vid att behandla de ärenden,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em"> som förekomma, efter en viss schablon kanske något ensidigt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">och kanske utan behörig hänsyn till de skiftande förhållande, som<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">kunna förekomma. Men det är visst icke en nödvändig följd därav,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> att eu person har lagkunskap, att ban också måste vara formalist.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> Jag skall tvärtom be att få uttala den bestämda meningen,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> _ att det många gånger visat sig, att när personer, som icke<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">äro jurister, slå sig på att bli formalister, så äro de mycket värre<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">än någon jurist kan vara. Jag bestrider således riktigheten det<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">där allmänna omdömet, att jurister skulle mer än andra innebära<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">en fara för formalism.</span></p>
<p style="margin-left:57px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Iierr Hast nämnde också, att för att kommunalborgmästareämbetet <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">skulle kunna bli till nytta, måste kommunal borgmästaren<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">vara ett verkligt kommunalt faktotum; men att det skulle vara<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">omöjligt att utbilda honom till något så utmärkt. Jo, det är just<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">meningen, att en kommunalborgmästare skall bli ett kommunalt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">faktotum, och det bör ej heller vara omöjligt om saken anordnas<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">på rätt sätt. Det måste naturligtvis för staden vara en fördel att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">alltid ha till hands en person, som har mångårig erfarenhet i kommunens <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ange.ägenheter och med det förenar juridisk erfarenhet<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">och kunskap. Och det synes mig vara en oberättigad pessimism,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">då man säger, att det skulle vara omöjligt att åstadkomma någonting <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">sådant.- Också har flertalet av de länsstyrelser, som yttrat<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">sig över detta förslag, tvärtom uttalat, att det här vore icke blott<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">en möjlig utan även en sannolikt mycket lämplig utväg att avhjälpa <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">bristen på erforderligt samarbete mellan den administrativa<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">myndigheten, stadsstyrelsen, och den kommunala förvaltningen i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">städerna.</span></p>
<p style="margin-left:57px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Likaså nödgas jag bestrida herr Fasts påstående, att de nya<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">städerna, fögderistäderna, i allmänhet skulle vara kyligt stämda<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">mot reformen. I propositionen har redogjorts för vad flertalet av<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">städerna sagt om de nuvarande förhållandena. I det ena fallet<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">klagades över bristande administrativ skolning och ordning vid<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ärendenas handläggning, i det andra över formalism och byråkratisk <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">likgiltighet för de kommunala ärendena, och i allmänhet öve?<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">den brist på ämbetsmässig stadga vid förvaltningen av de grannlaga <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">och viktiga ärenden, som särskilt i polishänseende ankomme<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">å stadsstyrelsen i folkrika och framåtgående industrisamhällen.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Och från flera håll har man uttalat den meningen, att behovet av<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">juridisk sakkunskap och av ämbetsmässigt ordaniserad administrativ <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">myndighet skulle kunna väl tillgodoses genom antagande av<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ett förslag i den här riktningen.</span></p>
<p style="margin-left:57px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Herr Sommelius inlät sig på en brett anlagd och ingående<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kritik av kommunalförordningen för städerna. Och herr Sommelius <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">talade mycket vackert om det i vårt land inträngande ämbete
-</span></p></div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:22px;left:204px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:22px;left:543px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">57 Är *4.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:55px;left:26px">
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">mannasystemet, om städernas villighet att bära kristidens bördor. J»?- ändring<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">om de kommunala myndigheternas intresse och duglighet att full-1<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">göra sina skyldigheter. Han talade om obehövligheten av effekti- °naUiyreht<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">vare kontroll över de existerande städernas förvaltning. Han ta- i stad.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">lade om ämbetsmannaförtrycket i Sverige, om danaerna, som komma (Forts.)<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">med skänker o. s. v. Jag måste giva konstitutionsutskottets ordförande <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">rätt däri, att det där vackra anförandet till stor del rörde<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">sig alldeles utanför den fråga, som här behandlas. Ty här är det<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">icke fråga om att skriva om författningen vare sig för Hälsingborg<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">eller de andra städerna, som redan ha sin förvaltning ordnad, utan<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">här gäller det endast de samhällen, som i framtiden ämna bli<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">städer. Och det är dem man har genom det här förslaget velat<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">leda in på praktiska och lämpliga banor i början.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Yad nu konstitutionsutskottets föreliggande förslag beträffar,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">så har, som vi se, enighet inom utskottet icke kunnat ernås om<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">det, i det att dels ett ;par ledamöter yrkat avslag på förslaget<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">och dels några ledamöter från första kammaren velat få in i kommunalförordningen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">vissa enligt deras mening betydelsefulla stadganden.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"> Nu har det emellertid försports, att talmannen i första<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">kammaren anser sig grundlagsenligt förhindrad att meddela proposition <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">på det senare reservationsyrkandet. Och sålunda har denna<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">sak kommit i viss mån i baklås. För att emellertid vid denna<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">sena tidpunkt av riksdagen åstadkomma ett beslut, om vars önskvärdhet <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">man dock på de flesta sidor torde vara ganska ense, har<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">det ifrågasatts, att reservanterna i första kammaren skulle helt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">och hållet avstå från sitt yrkande, under förutsättning att bägge<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kamrarna kunde enas om att i motiveringen rjmka in några rader,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">som i viss mån skulle tillgodose det önskemål, som reservanterna<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">ha uttalat. Detta skulle då vinnas, genom att på sidan 5 i utskottets <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">utlåtande längst upp efter första stycket infogades följande<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">rader: »Emellertid förutsätter utskottet, vidkommande de konstitutiva <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">delarna av de reglementariska bestämmelserna, att ändring<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">därutinnan icke äger rum, med mindre riksdagen lämnats tillfälle<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">att däröver yttra sig».</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Jag har icke någon befogenhet att uttala mig om vad man<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">från vänsterhåll inom utskottet kan ha att säga om det här tillläggsförslaget.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> För min personliga del får jag säga, att det synes<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">mig icke på något sätt vara ägnat att åstadkomma någon opposition <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">från vänsterhåll, ty här uttalas ju icke någonting annat än<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">en förväntan, som antagligen KuDgl. Maj:t skall taga hänsyn till,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att riksdagen blir satt i tillfälle att yttra sig, för den händelse<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Kungl. Maj:t skulle vilja ändra de huvudsakliga grunderna för<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">städernas reglementen, sådana de här i propositionen äro intagna.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Det är en förväntan, som ju å ena sidan icke är obillig och å<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">andra sidan i viss mån innebär en trygghet för att några större<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">eller mer genomgripande förändringar pa det här administrativa<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">området icke alldeles oväntat komma att av Kungl. Maj:t genomföras.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"></span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Jag tillåter mig således, herr talman, att yrka bifall till kon
-</span></p></div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:21px;left:28px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Nr 54. 58</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:21px;left:272px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:54px;left:10px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Ang. ändring stitutionsutskottets hemställan men med det tillägg i motiveringen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">t förordningen som ja„ jiar uppläst.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">om kommu- ± x</span></p>
<p style="margin-left:9px;"><span class="line " style="font-size:1.2em">m^ItadUe Chefen för civildepartementet, herr statsrådet Schotte: Herr</span></p>
<p style="margin-left:58px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">(Forts.) talman, mina herrar! Sedan konstitutionsutskottets ärade ordförande <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">och den senaste ärade talaren utvecklat de synpunkter,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">som tala för det här framlagda förslaget, skall jag bara yttra ett<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">par ord. Jag tror, att genom deras anföranden frågan blivit ställd<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">i sin rätta belysning och att kammaren därigenom har kommit i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">tillfälle att bedöma, att det här förslaget varken är så farligt eller<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">så revolutionerande eller i övrigt olämpligt, som en och annan<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">förut framhållit. Enligt förslaget skall ju ifrågavarande reform<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">på det sättet genomföras, att i kommunalförordningen endast göras<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">några smärre ändringar, under det att övriga bestämmelser lämnas<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">i de särskilda städernas reglementen. Och detta medför ju bl. a.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">den fördelen, att de olika städernas organ kunna ordnas i överensstämmelse <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">med de skiftande förhållandena och önskningarna inom<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">varje stad.</span></p>
<p style="margin-left:58px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">Vad jag egentligen skulle vilja varna för är den tanke på<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">uppskov, som framskymtar i de avslagsyrkanden, som här väckts.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">Med avseende på den revision av kommunallagarna, varom herr<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">Sommelius vitt och brett ordat, vill jag visserligen meddela, att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">man hoppas, att åtminstone de formella förbättringarna i kommunallagarna <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">— för att bringa desamma i överensstämmelse med<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">varandra — skola kunna någorlunda snart genomföras, och torde<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">utredning om den saken under den närmaste tiden komma att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">igångsättas. Däremot är det naturligtvis en helt annan sak med<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">den vittgående reform av kommunalförordningen, som från de<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">större städernas sida påyrkats och som skulle syfta till att på<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">ett helt annat sätt än hittills omlägga den kommunala förvaltningen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">i dessa städer genom förvaltningens överlämnande i stor<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">utsträckning åt avlönade tjänstemän. Liknande är förhållandet<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">med yrkandet på ändringar i landstingsförordningen för att åstadkomma <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">fasta förvaltningsutskott o. d. Det gäller ju frågor, som<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">kräva ganska stor uppmärksamhet, och det är tvivelaktigt, om vi<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kunna få fram dem till den tid, inom vilken de mera formella<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">ändringarna i kommunallagarna måste äga rum.</span></p>
<p style="margin-left:58px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">Man har också hänvisat till, att det icke är så farligt att avslå <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">detta lagförslag nu, ty om det bleve uppskjutet, så kunde<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">det sättas i samband med rättegångsreformen. Ja, det känner<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">nog var och en till, att rättegångsreformen icke under de närmaste <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">åren är att förvänta, och det torde dröja mycket länge,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">innan man i det fallet kan ena sig om ett positivt och praktiskt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">beslut. Det är ju i alla fall en början till att vinna lämpligare<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">förhållanden i detta avseende just det förslag, som här föreligger,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">varigenom man kan i större utsträckning bilda städer under landsrätt <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">och utan egen jurisdiktion. I själva verket tror jag, att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">denna form för stadsbildande är både lämpligare och billigare än<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">att bibehålla en massa småstäder med egen borgmästare och ma
-</span></p></div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:22px;left:203px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:20px;left:542px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">59 Nr 54.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:54px;left:27px">
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">gistrat. Det är givet, att om icke de mera fasta former, som här-4n«r ändring<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">skulle kunna komma till stånd, bli införda, så kommer säkerligen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">hos myndigheter och hos Kungl. Maj:t allt större tvekan att yppas, °ZiUiyTeist<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">huruvida det är tillrådligt att medgiva de samhällen, som vilja % stad.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">övergå till städer, att fortfarande få ligga under landsrätt. Det (Forte.;<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">är sålunda även ur den synpunkten av vikt, att man icke fördröjer <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">detta ärendes avgörande.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Det finnes dessutom ett ytterligare skäl. Kammaren är i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">själva verket, synes det mig ganska bunden till följd av ett tidigare <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">beslut under denna riksdag. Riksdagen bar nämligen för<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ett par dagar sedan fattat beslut rörande lagstiftningen om s. k.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">kommunala nybildningar, och 18 § i den av riksdagen antagna<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">lagen om ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastisk <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">indelning förutsätter, att i vissa nybildade städer skall<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">finnas kommunalborgmästare och kommunalrådmän. Där stadgas<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">nämligen följande: »Är nybildad kommun stad, som i 54 § för
ordningen <br />
</span></p><p><span class="line " style="font-size:0.85em">om kommunalstyrelse i stad avses, skall Konungens<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">befallningshavande inom samma tid förordna kommunal borgmästare,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">vilken har att ofördröjligen hålla allmän rådstuga för val av<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kommunalrådmän.» Denna bestämmelse kommer sålunda att fullständigt <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">hänga i luften, därest det föreliggande förslaget icke av<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdagen antages.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Med hänsyn till de förhållanden, som den siste ärade talaren<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">berört med avseende på frågan om tillsättande av dylik kommunalborgmästare,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> skall jag för min de! förklara, att jag så mycket<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">mindre har någonting att invända mot det framförda förslaget om<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">intagande i motiveringen av ett visst uttalande med avseende på<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">de konstitutiva bestämmelserna, som detta uttalande närmast överensstämmer <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">med den ställning propositionen intagit; den har ju<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">förutsatt, att dessa borgmästare skulle förses med fullmakt.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">På dessa grunder, herr talman, ber jag att få yrka bifall till<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">utskottets förslag med den ändring i motiveringen, som föreslagits<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">av herr Pettersson i Södertälje.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:719px;left:29px">
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Herr Johansson i Trollhättan: Herr talman! Detharfram
hållits,<br />
</span></p><p><span class="line " style="font-size:0.85em"> att detta förslag endast berör de städer, som redan nu äro<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">under landsrätt, det är väl bara en tidsfråga, när magistratsstäderna <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">komma under samma bestämmelser. Men det är ju mycket<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">lätt att få genom detta förslag, då det gäller så få platser, som<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">tillhöra städer under landsrätt. Men det kommer inom kort tid<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att gripa omkring sig allt mer och mer.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Jag vill visst icke underkänna den förmåga, som jurister ha i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">många fall, särskilt beträffande de angelägenheter, de äro avsedda<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">till. Men jag vill bestämt göra gällande, att de passa icke att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">sitta i drätselkammaren, utan där fordras det praktiska män och<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">finansmän. Vilka egenskaper icke alltid dessa jurister inneha utan<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">endast juridiska kvalifikationer. Då det gäller t. ex. att bestämma<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">om parkanläggningar, dräneringar, renhållningsverk o. d., så be
-</span></p></div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:22px;left:29px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Ä r 54. 60</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:24px;left:272px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:56px;left:11px">
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Ang. ändring höver man väl icke ha juridiska kunskaper för att vara lämplig<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">i förordningen fog,rtill.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.90em">°naUtyrd^e Sedan är det en annan sak. För städerna kommer detta nödi <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">stad. vändigt att medföra stora utgifter. Dessa personer kräva natur(Forts.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">) ligtvis en avsevärd avlöning och bör också ha det. Men därför<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">skola de också sättas på den rätta platsen, där de behövas. Och<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">de skola icke ha till uppgift att tränga in i drätselkammarens arbete,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> dess sektioner eller avdelningar, ty då hinna de icke med<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">mer än att sitta på dessa sammanträden och få ingen tid över<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">till sina egentliga uppgifter. Det har även framskymtat i de sakkunnigas <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">betänkande, att om borgmästaren har för mycket att göra,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">så skulle han ha ett sakkunnigt biträde vid sidan av den lagfarne<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">rådmannen.</span></p>
<p style="margin-left:57px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Utskottets ärade ordförande har sagt om den motion, som jag<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">jämte herr Fast avgivit, att det betyder icke så mycket, att det<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">står ordet »minst» i den ifrågavarande paragrafen. Men om det<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">borttages, så har man dock fastslagit, att det endast skall bli två<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">rådmän. Det kanske är så, att det endast för närvarande är den<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">städ, som jag har äran tillhöra, såsom den största av de magistratslösa <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">städerna, som skulle komma under denna bestämmelse.</span></p>
<p style="margin-left:57px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Den blivande kommunalborgmästaren bör i första hand vara<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">lagfaren och handhava de uppgifter, vartill fordras juridisk utbildning.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em"> Det är min uppfattning, om man skall använda dem<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">vid alla möjliga tillfällen, såväl när de behövas som när de icke<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">behövas, då bli juristerna det civila livets officerare, vilket icke<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kommer att främja kommunalförvaltningens sunda utveckling.</span></p>
<p style="margin-left:57px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Borgmästarens självskrivenhet i drätselkammaren kan jag icke<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">gå med på, då all självskrivenhet måste anses vara förkastlig.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Aven de sakkunniga ha ju ändrat sig betydligt, sedan de först<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">framlade sitt förslag, och detta tack vare det motstånd, som visat<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">sig från olika håll. Det var en lekman med bland de sakkunniga<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">frän början, men då en lekman kommer i sällskap med jurister,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">så tappas han bort, och jag vet icke, vart denne lekman bland de<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">sakkunniga har tagit vägen, enär han icke varit med vid det slutliga <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">avgörandet.</span></p>
<p style="margin-left:57px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Jag skall citera ett yttrande av en av de sakkunniga, som<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">finnes återgivet i Svenska Stadsförbundets tidskrift för februari<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">månad föregående år. Det lyder sålunda: »Enligt de sakkunnigas<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">mening böra stadsrättigheter för framtiden endast beviljas kommuner,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"> som äro tillräckligt ekonomiskt bärkraftiga att kunna vidkännas <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kostnaden för avlönande av en administrativt utbildad<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">borgmästare». D. v. s. om förhållandena i en kommun äro sådana,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">att kommunen med fördel kan ombildas till stadssamhälle, och<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">man finner det bättre att använda sig av den formen, så är det<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">första villkoret, att man skall kunna betala en juridiskt kvalificerad <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">borgmästare.</span></p>
<p style="margin-left:57px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Nu är det så, att vi ha gjort det svenska folket till myndiga<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">män och kvinnor, Men man tycks samtidigt vara rädd för att</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:20px;left:207px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:21px;left:546px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">61 Sr 54.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:53px;left:27px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">man gått för långt i detta avseende och vill nu sätta dem under Ang. ändring<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">förmyndare fastän i lenare former, så att man icke märker det. i .förordningen</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.90em">Sfan har sagt, det är ingen fara, ty städerna ha den ekonomiska <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">tyngdpunkten. Jag skall då hänvisa till en proposition före- ; glad''<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">gående år, där man även talade om den ekonomiska makten, där (Fort*.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">Konungens Befallningsbavande endast skulle göra erinringar till<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Kungl. Maj:t och Kungl. Maj:t kunde besluta om antalet tjänstemän <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">och även deras löner. Även här försöker man nu leda utvecklingen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i denna riktning. Jag får säga, att detta är en fara,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">som det gäller för såväl städer som landskommuner se till att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">hindra i tid.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Föregående år godkände riksdagen en mycket viktig princip, då<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">det gällde att införa tremannating. Då framhölls vikten av lekmannaomdömet,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"> och där skar man också bort alla frågor av betydelse, så att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">det blev endast bagatellärenden kvar. Är det då icke lika viktigt att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ha lekmannaelementet i städerna, i synnerhet då det icke är fråga<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">om en dömande myndighet utan förvaltningsmjmdighet, och att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">man där ser till, att man får praktiska män och icke sädana, som<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">endast ha gått i juridisk skola. Jag skall be att få citera ett<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">yttrande, som fälldes av en jurist, då jag hade ett samtal med<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">honom föregående år angående denna fråga. Han sade, att han<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">aldrig hade varit intresserad av kommunala spörsmål, men det är<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">klart, att om det blir en borgmästarepiats ledig och den betalas<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">bra, så söker jag naturligtvis dit.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Jag tror således för min del, att det lyckligaste är, att i avvaktan <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">på bättre utredning av detta ärende avslå det föreliggande<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">förslaget. Och jag ber därför att få yrka avslag på utskottets<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">hemställan.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Herr Larsson i Västerås: Herr talman! Jag anser mig icke<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">böra ånyo gå in på ett bemötande av det sista anförandet, vilket ju i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">huvudsak upptog samma argument, som dem herr Fast här tidigare <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">hade fört fram. Men då herr Johansson anför, att när vi här<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i landet nu ha kommit så långt, att män och kvinnor ha fått inflytande,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> så böra vi se till, att vi också fullfölja demokratien på<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">olika områden — jag förmodar detta var talarens mening — så<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">vill jag för min del säga, att jag hyser ett fast hopp om. att demokratien <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">här i landet skall komma att utveckla sig i rätt riktning.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> Men jag kan icke förstå, vad det kan ha för samband med<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">den här frågan i annan mån, än att det utgör ett skäl för bifall<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">till utskottets hemställan. Ty det vill jag bestämt säga ifrån, att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">hade vi icke nu haft det så, att alla män och kvinnor, som äro<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">komna till en viss ålder, hade inflytande på de kommunala angelägenheterna,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> så hade jag för min del varit ganska betänksam mot<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">att lägga ett lagförslag så, som det här ligger. Men nu, när<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">dessa män och kvinnor ha inflytande på de kommunala angelägenheterna,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> så lämnar man bara till dem att själva bestämma: Vill<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Ni ha på det och det sättet? Vill Ni använda den och den formen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">för Er stadsförvaltning, så bör Ni säga ifrån genom allmän</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:22px;left:31px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Nr 54. 62</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:21px;left:274px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. no.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:54px;left:10px">
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Ang. ändring omröstning. Vill Ni ha den eller den personen till kommunali <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">förordningen borgmästare, så skall Ni genom allmän omröstning bestämma Er<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">* Tullstyrelse för vilken Ni vill ha. Och till yttermera visso — jag betonar det<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i stad. än en gång — fastslår utskottet i lagen, att Kungl. Maj:t skall<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">(Fort*.) hålla sig inom det förslag, kommunens röstberättigade genom allmän <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">omröstning uppgjort.</span></p>
<p style="margin-left:58px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Jag begärde egentligen ordet, herr talman, för att för min del<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">förklara, att jag inte har någonting emot ett bifall till det yrkande<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">om tillägg till utskottets motivering, som herr Pettersson i Södertälje <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">här framställt. Jag kan icke underlåta att säga, att vi haft<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">ett ganska intensivt arbete inom utskottet för att kunna sammanföra <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">de olika meningarna där, och jag ber att få fästa herrar Fasts<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">och Johanssons uppmärksamhet på, var oppositionen mot detta förslag <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">huvudsakligen är att finna. Detta tyder dock på, att detta<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">förslag icke går i någon reaktionär riktning.</span></p>
<p style="margin-left:58px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">Emellertid har från olika håll och senast av herr statsrådet<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">och chefen för civildepartementet framhållits önskvärdheten av, att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">detta förslag måtte kunna bli upphöjt till lag, d. v. s. bifallas i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">bägge kamrarna. Statsrådet anförde också goda skäl för denna sin<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">ståndpunkt. När man nu också försport, att oppositionen i första<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">kammaren är beredd att tåga lagförslaget med det tillägg till motiveringen,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> som herr Pettersson i Södertälje föreslagit, så vill jag<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">förklara, att jag för min del icke har någonting emot att detta<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">tillägg göres, och jag har anledning antaga, att mina kamrater i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">utskottet, vilka icke reserverat sig för rent avslag, icke heller ha<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">något emot, att kammaren tar utskottets förslag med detta tillägg
Jag <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"></span></p><p style="margin-left:58px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">ber sålunda, herr talman, att få ändra mitt yrkande därhän,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> att kammaren måtte bifalla utskottets förslag med det tilllägg <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">till motiveringen, som föreslagits av herr Pettersson i Södertälje.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"></span></p>
<p style="margin-left:58px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">I detta yttrande instämde herrar Janson i Kungsör, Zander,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">Leander, Hansson i Gärda och Runefors.</span></p>
<p style="margin-left:58px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Herr Sommelius: Herr talman! Jag vill endast betona, att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">jag icke har hört ett enda skäl anföras för att vi skulle behöva en<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">sådan författningsändring, som den, vilken föreslås i det utlåtande,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">som nu föreligger till behandling. Under hela överläggningen har<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">icke angivits ett enda skäl, varför den skulle vara behövlig. Jag ber<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att särskilt få stryka under detta, och på den grund anser jag, att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">det icke finnes någon anledning för andra kammaren att antaga<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">detta förslag.</span></p>
<p style="margin-left:58px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Jag hemställer därför om bifall till den av herr von Mentzer<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">med instämmande av herr Norman avgivna reservationen.</span></p>
<p style="margin-left:58px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Herr Fast: Herr talman! Endast ett par ord.</span></p>
<p style="margin-left:58px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Jag ber att i kammaren få avgiva den förklaringen, att för mig<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">har utgångspunkten icke varit, vilka som stå såsom reservanter i detta<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ärende, utan jag bär gjort mitt yrkande efter moget övervägande och</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:21px;left:202px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:21px;left:542px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">63 >r 54.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:56px;left:26px">
<p style="margin-left:12px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">intagit min ståndpunkt, där jag efter undersökning ansett mig vara<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">tvungen att stanna. Jag har framställt avslagsyrkandet med hänsyn<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">till att, då denna fråga kommer tillhaka, den skall vara mera tillfredsställande <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">lagd ur min synpunkt och icke för den riktning, som<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">man från förstakammarhögerns sida reserverat sig för och som innebär <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">en försämring av utskottets förslag.</span></p>
<p style="margin-left:12px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Härmed var överläggningen slutad. Herr talmannen gav propositioner <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">på l:o) bifall till utskottets hemställan, 2:o) avslag därå<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">i enlighet med den av herr von Mentzer avgivna, vid utlåtandet fogade <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">reservationen samt 3:o) bifall till utskottets hemställan med<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">den ändring i motiveringen, som under överläggningen föreslagits av<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">herr Pettersson i Södertälje; och förklarade herr talmannen sig anse<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">svaren hava utfallit med övervägande ja för den sistnämnda propositionen.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"> Votering begärdes likväl, i anledning varav och sedan till<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kontraproposition antagits den under 2:o) avgivna propositionen, nu<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">uppsattes, justerades och anslogs följande voteringsproposition:</span></p>
<p style="margin-left:12px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">Den, som vill, att kammaren bifaller konstitutionsutskottets<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">hemställan i utskottets förevarande utlåtande nr 30 med den ändring<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i motiveringen, som under överläggningen föreslagits av herr Pettersson <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i Södertälje, röstar</span></p>
<p style="margin-left:177px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">Ja;</span></p>
<p style="margin-left:12px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Den. det ej vill, röstar</span></p>
<p style="margin-left:177px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Hej;</span></p>
<p style="margin-left:12px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">Vinner Nej, har kammaren avslagit utskottets berörda hemställan <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">i enlighet med den av herr von Mentzer avgivna, vid utlåtandet<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">fogade reservationen.</span></p>
<p style="margin-left:12px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">Omröstningen utföll med 80 ja, men 95 nej; och hade kammaren <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">alltså avslagit utskottets hemställan i enlighet med den av herr<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">von Mentzer avgivna, vid utlåtandet fogade reservationen.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:725px;left:26px">
<p style="margin-left:177px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">§ 5.</span></p>
<p style="margin-left:12px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Härefter föredrogos vart efter annat:</span></p>
<p style="margin-left:12px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">konstitutionsutskottets utlåtanden:</span></p>
<p style="margin-left:12px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">nr 31, i anledning av Kungl. Majrts proposition med förslag till<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">lag om anstånd i visst fall med upprättande av kommunal röstlängd;<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">och</span></p>
<p style="margin-left:12px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">nr 32, i anledning av väckt motion om höjning av den beräknade <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">inkomst av jordbruksfastighet, i förhållande vartill kommunalutskylder <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">för sådan fastighet utgöres; samt</span></p>
<p style="margin-left:12px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">jordbruksutskottets utlåtanden:</span></p>
<p style="margin-left:12px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">nr 91, i anledning av Kungl. Majrts proposition angående anslag <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">till lantbruksskolor, lantmannaskolor och lanthushållsskolor;</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:56px;left:559px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Ang. ändring<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">i förordningen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">om kommunalstyreUe <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"><br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">i stad.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">(Ports.)</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:19px;left:31px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Nr 54. 64</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:20px;left:275px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:233px;left:15px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Ang. försäljning <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">av visst<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">område av<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">kronoegendomen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"><br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">Johannisbergs<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">kungsladugård.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"></span></p>
</div>
<div class="block" style="top:55px;left:100px">
<p style="margin-left:59px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">nr 92, i anledning av Kungl. ''Maj :ts proposition angående ökat<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">understöd för år 1919 till lanthushållsskolor; och</span></p>
<p style="margin-left:59px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">nr 93, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillfällig <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">löneförbättring åt lärare vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"></span></p>
<p style="margin-left:59px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">Kammaren biföll vad utskotten i dessa utlåtanden hemställt.</span></p>
<p style="margin-left:222px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">§ 6.</span></p>
<p style="margin-left:59px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Vidare förekom till behandling jordbruksutskottets utlåtande,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">nr 94, i anledning av Kungl. Majrts proposition angående försäljning <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">till Västerås stad av visst område av kronoegendomen Johannisbergs <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kungsladugård nr 1—7 med Gränsta nr 1 och 2 i Västmanlands <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">län ävensom två i ämnet väckta motioner.</span></p>
<p style="margin-left:59px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">I en till riksdagen den 14 mars 1919 avlåten, till jordbruksutskottets <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">förberedande behandling hänvisad proposition, nr 238, hade<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">dels medgiva, att till Västerås stad finge för en köpeskilling av<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">475,000 kronor försäljas ett i statsrådsprotokollet närmare omförmält <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">område av kronoegendomen Johannisbergs kungsladugård nr<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">1—7 om 7 mantal med underlydande Gränsta nr 1 och 2 om 2 mantal <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i Västerås stad, vilket område angåves i de! av uppskattningsmännen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">såsom alternativ II betecknade styckningsförslag, med tilllägg <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">av därå belöpande andel i avkastning från häradsallmänning,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">under villkor</span></p>
<p style="margin-left:59px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">att köpeskillingen vid tillträdet kontant inbetalades till länsstyrelsen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">i länet;</span></p>
<p style="margin-left:59px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">att tillträdet ägde rum vid utgången av nuvarande arrendetid<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">den 14 mars 1925 eller den tidigare tidpunkt, varom staden kunde<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">överenskomma med egendomens arrendator;</span></p>
<p style="margin-left:59px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">att staden förbunde sig att, därest tillträdet ägde rum den 14<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">mars 1925, till egendomens arrendator som lösen för honom tillhöriga<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">byggnader m. m. erlägga ett belopp av 35,365 kronor;</span></p>
<p style="margin-left:59px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">att nuvarande innehavarna av Kapelltorp, Grindtorp. och Lövudden <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ävensom, därest de vore gifta, deras hustrur berättigades att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">under sin återstående livstid bruka och bebo den av en var av dem<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">innehavda lägenheten mot erläggande av skälig arrendeavgift till<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">staden; . <</span></p>
<p style="margin-left:59px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">att staden ensam skulle vidkännas de med det inköpta områdets<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">avskiljande och lagfart å fånget förenade kostnader;</span></p>
<p style="margin-left:59px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">dels ock besluta, att detta anbud icke stode staden öppet längre<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">än till utgången av innevarande år.</span></p>
<p style="margin-left:59px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">I sammanhang med denna proposition hade utskottet till behandling <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">förehaft två inom första kammaren väckta, till utskottet<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">hänvisade motioner, nämligen</span></p>
<p style="margin-left:59px;"><span class="line " style="font-size:0.90em">nr 170 av herr Pers vari hemställts, att riksdagen med bifall</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:20px;left:203px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:22px;left:542px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">65 Nr 54.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:55px;left:27px">
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">i övrigt till Kungl. Maj :ts proposition måtte bestämma priset å den Än9- försäljtill <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">försäljning ifrågasatta egendomsdelen till 300,000 kronor; samt</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.90em">nr 171 av herr Hult m. fl., som föreslagit, att riksdagen måtte knrno-V<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">besluta till Västerås stad försälja hela kronodomänen Johannisberg egendomen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">med underlydande mot en köpeskilling av 640,000 kronor och på de Johannisbergs<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">villkor i övrigt, som i Kungl. Maj:ts proposition i ämnet föreslagits. J^^rd</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.90em">Utskottets hemställan innefattade, att riksdagen måtte, med av- (Fort®'')<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">slag å de i ämnet väckta motionerna, bifalla Kungl. Maj:ts förevarande <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">proposition.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Reservationer hade dock avgivits:</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">av herrar A a by Ericsson, friherre Silfverschwld och Olaus Pettersson,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"> som ansett, att utskottet bort hemställa, att riksdagen måtte,</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">1 anledning av Kungl. Maj:t förevarande proposition och motionen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">nr 171 i första kammaren samt med avslag å motionen nr 170 i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">första kammaren,</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">dels medgiva, att till Västerås stad finge för en köpeskilling av<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">774,000 kronor försäljas kronoegendomen Johannisbergs kungsladugård <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">nr 1—7 om 7 mantal med underlydande Gränsta nr 1 och 2 om</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">2 mantal i Västerås stad, med tillägg av därå belöpande andel i avkastning <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">från häradsallmänning, under villkor</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">att köpeskillingen---lika med Kungl. Haj:ts förslag —</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">--utgåengen av innevarande år; samt</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">av herrar Nilsson i Tånga och Ericsson i Arboga.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Utskottets hemställan föredrogs. Därefter yttrade:</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Herr Sjöblom: Herr talman! Som kammaren torde finna,</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">har jag icke varit närvarande i jordbruksutskottet, då detta ärende<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">justerades, men om jag varit det, både jag säkert också reserverat mig<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">mot utskotts förslag.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Här är ju meningen, att man skall till Västerås stad försälja<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">egendomen Johannisberg, och Västerås behöver denna egendom för<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">anläggning av en djuphamn. Den ligger ett bra stycke från Västerås<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">stad. Det bär framställts två alternativa förslag angående försäljning <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">av egendomen, och jordbruksutskottet har föreslagit, att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Västerås stad skall få köpa ungefär halva egendomen, med alla till<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">egendomen hörande hus, både corps de logis och ekonomibyggnader.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Den övriga delen av egendomen skulle staten komma att behålla.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">För min del bär jag den uppfattningen, att då Västerås stad är spekulant <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">på hela området, vore det lämpligare, om Västerås stad finge<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">köpa hela igården, än om staten skulle hava kvar halva egendomen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">utan några son hälst byggnader.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Ku är det val meningen, att detta område skall av kronan försäljas <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">till mindre jordbrukslägenheter. Men jag tror, att då Västerås<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">stad får sin djuphamn färdig och förlagd, där den är beräknad att förläggas,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> kommer det helt visst att i närheten av denna hamn uppstå<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">nya fabriksanläggningar, för vilka rätt så stora områden kanske</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Andra kammarens protokoll 1919. Nr 54. 5</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:22px;left:27px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Nr 54. 66</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:20px;left:271px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:58px;left:9px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Ang. försäljning <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">av visst<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">område av<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">kronocgendomen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"><br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">J ohannisbergs<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">kungsladugård.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"><br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">(Forte.)</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:54px;left:95px">
<p style="margin-left:48px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">komma att krävas. Då det icke finnas några som helst bostäder i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">närbeten av gården, i annan män än som erfordras för gårdens eget<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">behov, synes det mig, som om det vore klokare, att staden nu finge<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">köpa hela området för att ha tillräckligt utrymme icke blott för det<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">speciella behovet av en djuphamn utan även för kommande behov av<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">anläggningar, dels av fabriker och dels av bostäder för arbetare vid<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">de eventuellt blivande fabrikerna.</span></p>
<p style="margin-left:48px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Dessutom förefaller det mig, som om en mycket viktig omständighet <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">skulle tala för en sådan uppfattning. På den del av egendomen,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> som staten här skulle komma att .behålla enligt jordbruksutskottets <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">förslag, ligger nämligen ett område, vars storlek jag icke<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kan bestämt angiva, men som troligen uppgår till 20 å 25 hektar.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">För några år sedan plöjdes detta område, men det har icke besåtts<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">och det har icke tagits någon skörd på detsamma. Detta lär bero på,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">att det vatten, som tränger upp i åkern litet här och där, igör det<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">omöjligt att få någon skörd därstädes. Det synes mig således, som<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">om detta område icke skulle så synnerligen väl lämpa sig till jordbrukslägenheter <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">av egnahems natur. Jag tror därför, att det vore<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">klokare, om riksdagen följde reservanternas förslag i denna fråga.</span></p>
<p style="margin-left:48px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Som kammaren finner, skulle Västerås stad enligt utskottets<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">förslag betala 475.000 kronor, under det att hela gårdens försäljning<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">skulle komma att inbringa en summa av 774,000 kronor. Är det så,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att Västerås stad vill avsluta ett köp i enlighet med reservationen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">och således övertaga hela igården för eu köpesumma av 774,000<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kronor, så synes mig riksdagen göra klokare, om den går med pa<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">detta förslag, än att nu försälja halva gården med alla byggnader<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">och behålla halva gården utan några som helst byggnader.</span></p>
<p style="margin-left:48px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Jag skall för min del, herr talman, på dessa skäl be att få yrka<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">bifall till den reservation, som är avgiven av herr A aby Ericsson.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:622px;left:96px">
<p style="margin-left:48px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Herrar Ericsson i Arboga och Lindvall instämde häruti.</span></p>
<p style="margin-left:48px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Herr vice talmannen Hamilton: Då meningarna rörande denna<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">fråga voro synnerligen delade, som gav sig uttryck i de motioner<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">som framkommit, och även av de framställningar, som gjorts av Västerås<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">stad, fann jordbruksutskottet lämpligt att fara ut och besöka egendomen.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">Jag tror, att de flesta, som besökte stället, fingo klart för sig, att det<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">riktigaste var att bifalla förslaget, sådant som det blivit framställt av<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">utskottet. Av de tre reservanterna var blott en med på färden, och jag<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kan icke erinra mig, om den siste aktade talaren deltog i densamma.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Vi fingo den uppfattningen, att det område, som Kungl. Maj:t föreslår,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att Västerås stad skulle få köpa, borde vara tillräckligt för en lång tid<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">framåt för de ändamål, vartill det är avsett, nämligen för utvidgning<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">av hamnen och även till anläggningar för industrier samt för arbetarbostäder.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> Området innehåller omkring 300 tunnland åker, och det<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">förstå herrarna är icke litet, när det gäller ett stadsområde.</span></p>
<p style="margin-left:48px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Vi fingo också den uppfattningen, att den återstående delen av<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">eeendomen var vida mera värd än skillnaden mellan vad utskottet<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">föreslår, 475,000 kronor, och vad reservanterna hemställa, att hela</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:22px;left:208px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. in.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:20px;left:546px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">67 Nr 54.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:55px;left:29px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">egendomen måtte säljas till, eller 774,000 kronor. Särskilt framhöll Ang. jörmljdomänintendenten,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> som var närvarande, att den återstående delen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">av egendomen hade ett synnerligen stort värde och var mycket lämp- °\rono.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">lig att styckas till egna hem. Domänintendenten ansåg, att hela egen- egendomen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">domen var värd minst 1,000,000 kronor, och jag tror, att de parktiska Johanntiberg*<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">lantmän, som voro med på resan, fingo samma uppfattning. Vi råkade <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">några lantmän, som övertygade oss om att det var mycket lätt (ports,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att sälja egendomen för det ändamål, som vi tänkt oss, nämligen till<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">egna hem. Men utskottet har förutsett, att möjligtvis framdeles ett<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">anbud skulle kunna komma från Västerås''’ stad, ett anbud, som mera<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">överenstsämmer med egendomens verkliga värde, och därför har utskottet <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i sin motivering påpekat, att ett bifall till Kungl. Maj :ts förslag<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">icke hindrar Kungl. Maj:t att framdeles inkomma med förslag om att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">staden skall få köpa hela egendomen.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Jag tror, att det vore lättsinnigt att nu blott på den utredning,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">som här är gjord, antaga det förslag, som reservanterna här göra<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">framställning om.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Jag ber därför, herr talman, att få yrka bifall till utskottets förslag.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Herr Nilsson i Tånga: Herr talman! Jag skall endast säga<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">några ord som förklaring till den blanka reservation, scm kammaren<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">finner vara bifogad detta utskottsutlåtande.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Herr Sjöblom har redogjort för innehållet i denna fråga. Det är<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ju, såsom kammaren finner, så, att Västerås5 stad behöver i och för<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">sin hamnanläggning disponera någon del av kronoegendomen Johannisbergs <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kungsladugård. Staden har då hemställt om att få köpa egendomen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">helst i dess helhet, men förklarat sig eventuellt kunna nöja sig<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">med en mindre del av densamma. Det har uppgjorts alternativa förslag <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">av uppskattningsmännen, dels en värdering av egendomen i dess<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">helhet och dels en del av densamma. Av dessa alternativ har ju, såsom<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">man finner, Kungl. Maj:t gått på den linje, som går ut på att endast<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">försälja en viss del av egendomen. Utskottet har tillstyrkt detta K ung1.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Maj:ts förslag, under det reservanterna hemställt om försäljning av<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">hela egendomen.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">För min egen del har jag i princip gått med på reservanternas<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">hemställan om en försäljning av hela egendomen. Jag har nämligen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ansett och anser fortfarande, att en försäljning efter de grunder, Kungl.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Maj:t föreslår, är synnerligen oekonomisk. Den är oekonomisk både<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">för Västerås5 stad och för Kronan. Det är nämligen att märka, att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">egendomens ganska stora, samtliga åbyggnader äro belägna på den<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">del, som skulle försäljas till staden. Västerås5 stad kan icke på den<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">lilla delen utnyttja dessa byggnader, och Kronan blir, därest den fortfarande <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">skall i sin ägo behålla den återstående delen av egendomen utan<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">åbyggnader, tvungen att uppföra nya sådana. Från ekonomisk synpunkt <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">måste^detta te sig olämpligt.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Jag är sålunda i princip härvidlag fullkomligt ense med reservanterna <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">därom, att det vore lämpligast, att hela denna egendom komme<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">i Västerås5 stads händer.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Nu har det sagts — och utskottet säger det också i motiveringen —</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:19px;left:31px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Nr 54. 68</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:21px;left:278px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:54px;left:12px">
<p style="text-align:right;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Ang. försälj- att den återstående delen av egendomen kan styckas till egenahem.<br />
</span><span class="line " style="font-size:1.0em">"område VaT ^a’ men kan s^e precis lika bra, om Västerås’ stad är ägare till<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">krono- den. Antåg, att Kronan delar upp området i småbruk och säljer dessa.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">egendomen I en framtid, sedan hamnanläggningen blivit färdig, kan dessa områden,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Johanmsbergs bli mycket efterfrågade som tomter för industri och bostadsändamål.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ladugård. k*et ar då ganska säkert, att dessa egna hem bli rena spekulationsobjekt.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">(Forts.) Sådant kan Västerås’ stad, om den vore ägare till området, förekomma.</span></p>
<p style="margin-left:57px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Jag skulle således för min del utan tvekan yrka bifall till reservationen,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> men det finns en hållhake för mig, och det är, att meningarna<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">om egendomens värde äro synnerligen delade. Uppskattningsmännen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">hava, såsom man finner av handlingarna, vid värderingen av egendomen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i dess helhet kommit till ett belopp av omkring 774,000 kr. Stadsfullmäktige <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">anse egendomen vara värd högst361,000 kr. Domänintendenten <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">har uttalat, att han anser egendomen vara värd 1,000,000 kr.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Kungl. Maj:t har ifråga om den del, som skall försäljas, högst väsentligt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">avvikit från uppskattningsmännens förslag. Det är då nästan omöjligt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att kunna bilda sig ett riktigt korrekt omdöme om vad egendomen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i verkligheten kan vara värd.</span></p>
<p style="margin-left:57px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Härtill kommer den omständigheten, att därest man bifaller<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">reservationen, d. v. s. tillstyrker en försäljning av hela egendomen,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">inträffar, att här säljer Kronan en egendom, där de ansvariga myndigheterna <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">icke haft tillfälle att yttra sig över värderingen. Domänstyrelsen,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> som ju är förvaltare av Kronans egendomar, icke har uttalat sig<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">om egendomens värde, och Kungl. Maj:t har icke heller gjort något<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">uttalande ifråga om egendomens värde i dess helhet. Det är detta, som<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">gör mig så betänksam för att gå med på reservationen. Men, som sagt, i<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">princip anser jag det vara riktigt och såväl från Västerås’ stads synpunkt <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">som från Kronans mest ekonomiskt. Härigenom har jag kommit<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i ett ganska prekärt läge, ty jag kan för min del icke yrka bifall till<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">reservationen, och jag kan icke yrka bifall till utskottets förslag, utan<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">jag får då nöja mig med att icke göra något yrkande. Det lämpligaste<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">hade tvivelsutan varit, att kammaren uttalade sig i princip för en försäljning <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">av hela egendomen till Västerås’ stad, men samtidigt i skrivelse <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">till Kungl. Maj:t begärde en ny värdering av egendomen. Men<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">det torde väl knappast föreligga möjlighet för att vinna gehörjför ett<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">dylikt yrkande, och därför skall jag herr talman icke‘gorå något yrkande.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"></span></p>
<p style="margin-left:57px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Herr Andersson i Grimbo. Herr talman! I denna fråga, där<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">det gäller försäljning av kronoegendomen Johannisbergs kungsladugård<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">till Västerås’ stad, föreligga två förslag. Det ena går ut på att Västerås<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">stad skall få köpa den del av egendomen, som behövs för stadens<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">djuphamnsanläggning, och det andra förslaget avser att låta staden<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">köpa hela egendomen. Då Jordbruksutskottet var där ute och såg på<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">egendomen, var jag med.</span></p>
<p style="margin-left:57px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">Det har framhållits av bland andra herr Sjöblom, att staden skulle<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">behöva köpa hela egendomen, därför att dess industri och bostäder<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">behöva utrymme. Men det är nog oriktigt, därför att dessa 3 å 400<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">tunnland, som staden skulle få enligt det första förslaget, skulle det</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:22px;left:204px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:23px;left:542px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">69 >r 54.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:55px;left:21px">
<p style="margin-left:9px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">dröja i åtskilliga år, innan de kunde användas för detta ändamål.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Ty gården ligger, d. v. s. själva byggnaderna, 3 kilometer från Västerås<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">och om man tänker sig marken, sträcker den sig ändå längre. Efter den<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">demonstration, som stadens ombudsman — häradshövding ödman,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">tror jag, att han hette — lämnade oss, visade han på kartan huru långt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">stadsplanen gick, och huru fort staden vuxit under de senaste åren<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">beträffande nyanlagda industri- och bostadsområden, och han framhöll,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> att det skulle dröja en oändlig lång tid, innan staden behövde detta<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">omtvistade område för bostadsbyggande. Han sade uttryckligen,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">att herrarna icke skola inbilla sig, att det här omtvistade området har<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">något slags tomtvärde, ty det dröjer minst ett 50-tal år, innan det kan<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">bli fråga om någon disposition härtill. Detta var hans uttryckliga<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">mening om saken.</span></p>
<p style="margin-left:9px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Det är också tydligt, att för den händelse Västerås stad växer ut och<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">även detta hamnområde, växa staden och hamnområdet tillsammans och<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">detta område växer icke i motsatt riktning. Men industrien tyr sig<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">till vatten, i detta fall Mälarstranden, och då får staden även med<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">alternativ II nästan hela strandsträckan och får plats för den industri,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">som behöver vara vid vatten, och områden finnas alldeles tillräckligt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i det avseendet. Det är ju tydligt, att staden, såväl som alla andra,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">när det gäller köpa en jordegendom av Staten, tänka på det förmånliga<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">priset vid förvärvet av jord. Det är nog ett huvudmotiv, och därför kommer <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">staden också, om den finge köpa hela egendomen, i flera år låta<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">egendomen ligga och spekulera i framtida stegrade jordvärden.</span></p>
<p style="margin-left:9px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">En princip, som jag anser, att man här bör tänka på, är egnahemsidén.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> Då vi från alla håll söka göra allt, vad vi kunna, för att stödja<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">denna idé, och då här är ett område, som lämpligen bör komma i fråga<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i detta avseende, och som staten själv äger, och där det icke finns några<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">andra byggnader än 5 torp, som jag tror, belägna på området, och dessutom <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">några s. k. sädeshjälmar, anser jag, att man borde stycka egendomen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">till egna hem. Detta område är enligt min uppfattning i sig<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">självt idealiskt för egna hems bildande, därför att här och var litet<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">småkullar finnas på inägorna, så att inga bostadstomter skulle behöva<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">placeras mitt ute på ett fält, utan de skulle alltid kunna komma i någon<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">backsluttning intill ett litet skogsområde. Därför vore området alldeles <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">idealiskt i det avseendet. Det är vidare ett lämpligt område för egna<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">hem, därför att det ligger endast ungefär Vs mil från Västerås.</span></p>
<p style="margin-left:9px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">När som det t. o. m. ifrågasättes, att vi skola expropriera jord<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">för att därav bilda egna hem, är det något oriktigt och oegentligt i att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">staten, då den har sådan jord, icke säljer den till egna-hems-bildare.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">Det är väl ändå staten i första hand, som skall utlämna sina egendomar<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">till egna hem.</span></p>
<p style="margin-left:9px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">Av alla dessa skäl kan jag icke se annat, än att vi böra låta staden<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">få köpa det område, som den behöver för hamnanläggningen, men att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">vi kunna låta det andra området stå till så länge. Det föreligger intet<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">direkt förslag till egna hems bildande av detta område, men det är ju<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">tydligt, att, om staten icke själv gör det, finns det sådana organ, att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">ett dylikt egna-hems-bildande kan åstadkommas. Då det är 6 år,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">innan arrendet utlöper, föreligger ingen brådska i det avseendet.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:59px;left:561px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Ang. försäljning <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">av risst<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">område av<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">kronoegendomen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"><br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">Johannisbergs<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">kungsladugård.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"><br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">(Forts.)</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:28px;left:32px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Bil 54. 70</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:26px;left:283px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:58px;left:14px">
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Ang. försälj- Arrendet utgår nämligen först den 14 mars 1925. Jag yrkar bifall</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">ning av visst utskottets förslag.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">område av<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">krono
Johannisberqs <br />
</span></p><p><span class="line " style="font-size:0.90em">Herr N i 1 s s o n i Landeryd: Herr talman! Då jag genomläste<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">kungs- detta utskottsbetänkande, stannade jag i stor tveksamhet om vilken<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">ladugård, ståndpunkt jag skulle intaga, antingen för utskottets förslag eller för<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">(Koru.j reservationen. Denna tveksamhet har snarare till- än avtagit under<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">den pågående diskussionen. Under sådana förhållanden, och då det<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">upplysts av utskottets medlemmar, att utredningen i denna fråga är<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">synnerligen bristfällig, förefaller det mig, som om det skulle vara<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">klokast att för denna gång avslå framställningen och i stället besluta<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">en skrivelse till Kungl. Maj:t om ny utredning i ärendet.</span></p>
<p style="margin-left:59px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Med anledning härav, skall jag ,herr talman, be att få göra följande <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">yrkande, nämligen att riksdagen måtte besluta, att med avslag<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">å den kungl. propositionen, nr 238, angående försäljning till Västerås<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">stad av visst område av kronoegendomen Johannisbergs kungsladugård<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">nr 1—7 om 7 mantal med underlydande Gränsta nr 1 och 2 om 2 mantal <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i Västerås stad i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Maj:t täcktes taga under prövning frågan om försäljning i sin helhet av<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">nämnda kronoegendom till Västerås stad samt föranstalta om ny saluvärdering <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">av densamma.</span></p>
<p style="margin-left:59px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Herr Nilsson i Tånga: Herr talman! Jag ansåg mig av</span></p>
<p style="margin-left:59px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">vissa skäl icke kunna göra det yrkande, som nu framställts av herr<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Nilsson i Landeryd, men, då nu i alla händelser ett sådant yrkande<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">blivit framställt, anser jag mig oförhindrad att instämma i detsamma,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">och gör det väsentligen därför, att man då kommer att hävda den princip,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> som icke bör släppas, nämligen att de ansvariga myndigheterna<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">böra yttra sig över priset på en kronoegendom, innan den försäljes.</span></p>
<p style="margin-left:59px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Jag ber sålunda att få instämma i herr Nilssons i Landeryd yrkande.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"></span></p>
</div>
<div class="block" style="top:700px;left:103px">
<p style="margin-left:59px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Herr vice talmannen Hamilton: Herr talman! Jag vill fastslå,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> att utredningen icke är bristfällig vad beträffar den del av egendomen,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">som Kungl. Maj:t föreslagit till försäljning till Västerås stad. Därom bör<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">det råda enighet. Men värderingsmännens pris har dock något nedsatts<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">på grund av att man upptagit visst belopp för vatten, vilket ansågs för<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">högt. Värderingen är däremot rätt bristfällig med avseende å den del,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">som reservanterna även vilja sälja till staden. Jag tror därför, att det<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">icke är lämpligt att avslå Kungl Maj:ts proposition. Det finns intet skäl<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">därtill. Vill Västerås stad sedermera köpa den återstående delen, kan<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">man åstadkomma en ny värdering på denna del, men första delen,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">som Kungl. Maj:t föreslår till försäljning, räcker säkerligen under de<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">närmaste åren till för det avsedda ändamålet, nämligen till djuphamn,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">upplagsplatser och arbetarbostäder, som Västerås stad behöver.</span></p>
<p style="margin-left:59px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Det finns ännu ett skäl, som talar för att vi höra bifalla Kungl.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Maj:ts förslag, och det är, att Västerås stad önskar få sin hamn delvis</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:19px;left:212px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:19px;left:542px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">71 Nr 54,</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:52px;left:23px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">färdig vid den tidpunkt, då Södertälje kanal kan öppnas för trafik. Ang. försälj.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">Därför skulle ett uppskov vara till stor nackdel för hamnanläggningen. visst</span></p>
<p style="margin-left:26px;"><span class="line " style="font-size:0.90em">Jag vågar därför hemställa om bifall till utskottts förslag. ''‘''"krono**</span></p>
<p style="text-align:right;"><span class="line " style="font-size:0.80em">egendomen</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Chefen för jordbruksdepartementet, herr statsrådet Petersson: J ohanntibergs<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">Herr talman! Jag har icke varit i tillfälle att höra första delen av den<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">diskussion, som förts i frågan, men jag har kunnat förstå, att meningarna ® “?ur<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">äro skiljaktiga i fråga om huru stor del av egendomen, som skall säl- or ''<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">jas till Västerås stad. Utskottet har ställt sig på Kungl. Majits förslag,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">som innebär, att försäljningen skulle ske av större delen av egendomen,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"> d. v. s. fullt så stort område, som under en överskådlig framtid<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">anses vara behövligt för Västerås stad, för djuphamnen och bebyggandet<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">däromkring. Andra åter vilja, att hela egendomen just nu skall säljas<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">till Västerås stad.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Jag vill säga, att ett av skälen, varför jag för min del har tillstyrkt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">— i enlighet med domänstyreiens förslag för övrigt — att man nu skulle<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">inskränka sig till att sälja denna större del av egendomen och icke hela,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">är, det mycket vanliga, och efter min mening fullt giltiga skälet, att,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">då staten har egendomar med en sådan belägenhet som denna, bör staten<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">icke avhända sig mer, än som anses nödvändigt, och som fyller det behov,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">som föreligger, och som anses föreligga under en överskådlig framtid.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Staten plägar väl i regeln följa den principen att icke avhända sig egendomar <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">endast av det skälet, att de skulle bliva föremål för spekulation,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">vare sig av enskilda eller av en stad. Från intet håll har, såvitt jag<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">känner till, kunnat påstås, att icke den del, som nu är föreslagen till<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">försäljning, fullt fyller det behov, som Västerås stad har för sin djuphamn,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"> och som nu kan överblickas.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Ett uppskov återigen tror jag skulle vara olägligt. Västerås stad<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">har ju länge varit sysselsatt med att planera för sin djuphamn, och skulle<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">ett avslag på denna framställning nu beslutas av riksdagen, står ju<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">denna fråga stilla. Västerås stad är då okunnigt om vad som skall bli<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">av denna fråga, och huruvida staden kommer att få det behövliga området <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">eller icke.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Jag tror därför, att det är mycket angeläget, att ett beslut nu<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">fattas, och att detta beslut kommer att bli samstämmigt i båda kamrarna,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"> ty i annat fall är det ju icke möjligt att få till stånd ett verkligt<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">positivt beslut i frågan. Jag tror också, att den största möjligheten för<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">ett samstämmigt beslut är, att andra kammaren nu tar Kungl. Maj:ts<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">och utskottets förslag.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Det var någon, som talade om bristfällig utredning, jag tror, att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">det var herr Nilsson i Landeryd. Jag kan dock icke anse, att utredningen<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">är mera bristfällig, än dylika utredningar om jordförsäljningsfrågor<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">pläga .vara. Priset på det område, som här är ifrågasatt till försäljning,<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"> är granskat av vederbörande myndigheter. Visserligen har icke<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">Västerås stad gått med på det och förklart sig villig att acceptera <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">detta pris, men staden får, som vanligt är, sin respittid att fundera <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">på saken. Skulle andra kammaren vänta med sitt beslut, tills<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">dess vi få ett pris, som i första hugget konvenerar Västerås stad, få<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">vi nog vänta länge. Jag tror, att det är riktigt att här gå tillväga, som</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:23px;left:31px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Sr 64. 72</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:22px;left:285px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:59px;left:14px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Ang. försäljning <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">av visst<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">område av<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">Icronoegendomen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"><br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">Johannisbergs<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">kungsladugård.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em"><br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">(Forts.)</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:56px;left:98px">
<p style="margin-left:53px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">riksdagen och statsmakterna bruka göra, nämligen att bestämma ett<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">pris, till vilket pris försäljning får äga rum, och vilja vederbörande<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">anta detta anbud, må det vara dem förbehållet, och i motsatt fall får<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">frågan förfalla.</span></p>
<p style="margin-left:53px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Jag ber alltså att få hemställa om bifall till utskottets förslag.</span></p>
<p style="margin-left:53px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Sedan överläggningen härmed förklarats avslutad, gav herr talmannen <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.90em">propositioner på l:o) bifall till utskottets hemställan 2:o)<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">avslag därå och bifall i stället till den av herr Aaby Ericsson m. fl.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">avgivna, vid utlåtandet fogade reservationen samt 3:o) bifall till det<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">av herr Nilsson i Landeryd under överläggningen framställda yrkandet; <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">och fann herr talmannen den förstnämnda propositionen vara<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">med övervägande ja besvarad. Votering begärdes emellertid, till följd<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">varav herr talmannen ånyo upptog de båda återstående propositionerna.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> av vilka därvid den under 3:o) angivna antogs till kontraproposition.<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em"> I överensstämmelse härmed uppsattes, justerades och anslogs<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">en så lydande omröstningsproposition:</span></p>
<p style="margin-left:53px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Den, som vill, att kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i utskottets förevarande utlåtande nr 94, röstar</span></p>
<p style="margin-left:218px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Ja;</span></p>
<p style="margin-left:53px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">Den, det ej vill, röstar</span></p>
<p style="margin-left:218px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">Nej;</span></p>
<p style="margin-left:53px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Vinner Nej, har kammaren bifallit det av herr Nilsson i Landeryd <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">under överläggningen framställda yrkandet.</span></p>
<p style="margin-left:53px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Voteringen utvisade 99 ja mot 61 nej, vadan kammaren bifallit<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">utskottets hemställan.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:639px;left:104px">
<p style="margin-left:218px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">§ 7.</span></p>
<p style="margin-left:53px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Vid härpå skedd föredragning av statsutskottets utlåtande, nr<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">126, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillfällig förhöjning <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">i dagavlöningen för manskapet vid armén m. m., begärdes<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">ordet av</span></p>
<p style="margin-left:53px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Herr Hans soni Stockholm, som yttrade: Herr talman! Sedan<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">riksdagen på lördagen bifallit Kungl. Maj :ts äskande beträffande anslag <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">till anställningspremier för värnpliktiga, bär jag ingen anledning<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">vidhålla den vid detta utlåtande fogade reservationen.</span></p>
<p style="margin-left:53px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Vidare anfördes ej. Utskottets hemställan bifölls.</span></p>
<p style="margin-left:218px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">§ 8.</span></p>
<p style="margin-left:53px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">Föredrogos vart för sig statsutskottets utlåtanden:</span></p>
<p style="margin-left:53px;"><span class="line " style="font-size:0.85em">nr 127, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillfällig <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">förhöjning i dagavlöningen för visst manskap vid marinen;</span></p>
</div>
</div></div><div class="pageWrap"><div class="sida">
<div class="block" style="top:24px;left:209px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Lördagen den 24 maj, f. m.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:23px;left:538px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">73 Nr 54.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:59px;left:24px">
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">nr 128, i anledning av Kungl. Maj :ts framställning angående<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal vid armén;<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">ocli</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">nr 129, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillfällig <br />
</span><span class="line " style="font-size:0.80em">löneförbättring åt viss personal vid marinen.</span></p>
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Kammaren biföll vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt.</span></p>
<p style="text-align:right;"><span class="line " style="font-size:0.80em">Härefter åtskildes kammarens ledamöter kl. 4,40 e. m. för att<br />
</span><span class="line " style="font-size:0.85em">åter sammanträda kl. 7 e. m., då enligt utfärdat anslag detta plenum</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:240px;left:23px"><table class="skannad"><tr><td><p><span class="line " style="font-size:0.80em">komme att fortsättas.</span></p>
</td>
<td><p style="margin-left:146px;"><span class="line " style="font-size:0.80em">In fidem</span></p>
</td>
</tr></table></div>
<div class="block" style="top:287px;left:429px">
<p><span class="line " style="font-size:0.85em">Per Cronvall</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:965px;left:58px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">Andra kammarens protokoll 1919. Nr 5b.</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:966px;left:526px">
<p><span class="line " style="font-size:0.80em">6</span></p>
</div>
<div class="block" style="top:344px;left:249px">
</div>
</div></div><!-- end:pages --></div>
kammarekammareAndra kammarenDG9O542018-03-06 23:48:28riksdagriksdagtvåkammarenDG9O542018-03-06 23:48:28sessionsessionlagtimaDG9O542018-03-06 23:48:28sidantalAntal sidor73DG9O542018-03-06 23:48:28DG9O54Andra kammarenprot_1919__ak__54.pdf4140802pdfRIKSDAGENS PROTOKOLLhttps://weburn.kb.se/riks/tv%C3%A5kammarriksdagen/pdf/web/1919/web_prot_1919__ak__54/prot_1919__ak__54.pdf