inlåtande av Första kammarens ekonomideputerade (Nr 2).
1
Nr 2.
Ankom till riksdagen» kansli den 10 mars 1918 kl. 5 e. m.
Deputerades för vården om första kammarens ekonomiska angelägenheter
utlåtande med anledning av väckt motion angående
ändrad numrering av de i plenisalen anordnade
platser för kammarens ledamöter.
Jämlikt utdrag av protokollet för den 19 januari 1918 har första
kammaren till de ledamöter, vilka enligt § 5 av ordningsstadgan för
kammaren hava att ombesörja kammarens ekonomiska angelägenheter,
hänvisat en av herr C. G. T. Wickman väckt motion, nr 11, angående
ändrad numrering av ledamöternas platser i plenisalen.
I motionen har anförts följande:
»Kammarens ledamöter torde ha gjort den erfarenheten, att den
nuvarande placeringen i första kammaren är olämplig, i det att vid val
och voteringar skockningar ske vid uppmarschen till talmansbordet. Det
inträffar ofta, att de av kammarens ledamöter, som råka sent höra voteringssignalen,
dels icke kunna tränga sig fram i sin tur eller ofta bli
urståndsätta att få nedlägga sin voteringssedel, dels möta de ledamöter,
vilka redan nedlagt sin sedel, på väg till sina platser, vilket allt förorsakar
skockning i plenisalens nedre del.
Jag tillåter mig därför hemställa, att första kammaren måtte besluta,
att ledamöterna placeras länsvis nedifrån och uppåt genom plenisalen i
likhet med vad fallet är i andra kammaren.»
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 15 saml. 2 avd. 2 höft. (Nr 2.) 1
2 Utlåtande av Första kammarens ekonomideputerade (Nr 2).
Frågan om ändrad placering för kammarens ledamöter i den nuvarande
plenisalen har en gång förut varit föremål för kammarens prövning.
I en tidigt under 1905 års ordinarie riksdag av herr Lars Berg
m. fl. väckt motion hade hemställts om beslut, att kammarens ledamotsplatser
skulle ordnas enligt ett i motionen framlagt förslag. Detta
förslag överensstämde väsentligen med den kort därefter av andra kammaren
beslutade och ännu gällande ordningen för placering av samma
kammares ledamöter i dess plenisal.
Första kammarens ekonomideputerade, till vilka motionen hänvisats,
uttalade i avgivet utlåtande, att i fråga om kammarledamöternas placering
i plenisalen förnämligast två önskemål syntes böra eftersträvas,
nämligen dels lättheten för varje särskilt valdistrikts representanter att
komma i förbindelse med varandra inom kammaren, dels ock ett sådant
ordnande av förhållandena vid omröstningars verkställande, att dessa
kunde försiggå bekvämt samt med ordning och minsta möjliga tidsutdräkt.
Deputerade anförde vidare, att de omsorgsfullt undersökt, på vilket
sätt berörda önskemål lämpligast skulle genom en förändrad placering
av ledamöterna kunna uppnås; och hade de därvid kommit till det resultat,
att det i motionen framlagda förslaget med några jämkningar
bäst motsvarade ändamålet. Under hänvisning till en i enlighet med
deras nämnda mening upprättad plan över plenisalen med inlagda nya
platsnummer hemställde fördenskull deputerade, att första kammaren,
med bifall i huvudsakliga delar till motionen, måtte besluta, att en i
överensstämmelse med samma plan ändrad numrering av ledamöternas
platser i kammarens plenisal skulle, så snart ske kunde, ''verkställas.
Vid ärendets behandling i kammaren (den 25 februari 1905) blev
ekonomideputerades hemställan avslagen med 57 röster mot 47, vilka
senare avgivits för bifall till samma hemställan. Under den debatt, som
föregick beslutet, hade för de därunder framställda yrkandena på avslag
anförts olika grunder. Av flere talare hänvisades emellertid därpå, att
så kort tid förflutit från det kammaren vid riksdagens överflyttning i
nya riksdagshuset tagit sin plenisal i besittning, att tillräcklig erfarenhet
icke hunnit vinnas om den tillämpade placeringsordningens lämplighet
eller olämplighet.
I fråga om den ordning, i vilken första kammarens ledamöter skola
intaga plats i plenisalen, torde icke några andra föreskrifter finnas
meddelade än de, som innehållas i § 2 mom. 2 av ordningsstadgan för
Utlåtande av Första kammarens ekonomideputerade (Nr 2). 3
kammaren. Med iakttagande av vad där stadgas äger följaktligen kammaren
att själv vidtaga erforderliga bestämmelser.
Den nuvarande, alltifrån det kammaren med 1905 års första riksdag
tog sin plenisal i bruk, tillämpade platsfördelningen utgör en efterbildning
av placeringen i gamla riksdagshuset. Det har antagits, att
denna efterbildning ägde rum mera på försök och för att bereda kammaren
tillfälle att efter prövning själv besluta i ämnet. Detta antagandes
riktighet bekräftas av upplysningar, som lämnades av en kammarledamot
under överläggningarna rörande 1905 års ekonomideputerades
ovannämnda hemställan. Denne ledamot meddelade nämligen, att, då
frågan om placeringens bestämmande uppkommit hos fullmäktige i riksgäldskontoret,
inom fullmäktige framställts förslag, ungefärligen motsvarande
vad ekonomideputerade hemställt. Emellertid hade bland fullmäktige
ansetts riktigast, att kammaren själv finge avgöra denna sak,
och att fullmäktige fördenskull borde vid nummerplåtarnas uppsättande
iakttaga, så långt möjligt, samma placering som i gamla riksdagshuset.
Med hänsyn till vad nu erinrats torde man icke kunna utgå från,
att den nuvarande platsfördelningen infördes av den grund, att den ansågs
vara den för den nya plenisalen lämpligaste.
*
Vid bedömandet av en placeringsmetods större eller mindre lämplighet
synes det i främsta rummet utslagsgivande böra vara, i vad mån
metoden är gynnsam för de former, i vilka kammarens arbete utvecklas.
Bland dessa arbetsformer — så vitt de äro av beskaffenhet att över
huvud taget beröras av kammarledamöternas placering — torde åter
röstningarna vara de, som äro starkast beroende av denna placering.
Placeringsfrågans förnämsta allmänna betydelse lärer enligt deputerades
mening vara att finna i placeringens inverkan på förekommande röstningars
försiggående.
Beträffande dessa röstningars anordnande är detta i viss mån bundet
genom de i ordningsstadgans nämnda § innehållna bestämmelserna
rörande den efter valkretsar bestämda ordningsföljd, i vilken kammarledamöterna
skola taga plats. Men i övrigt gäller uppenbarligen vad
1905 års ekonomideputerade framhöllo: att omröstningarna böra kunna
försiggå bekvämt samt med ordning och minsta möjliga tidsutdräkt, ävensom
att dessa olika syften äro nära förbundna med varandra. Att nu
angivna önskemål i görligaste mån tillgodoses, torde alltså vara den
4 Utlåtande av Första kammarens ekonomideputerade (Nr 2).
huvudsakliga fordran, som bör ställas på ordningen för kammarledamöternas
placering i plenisalen.
Lika med motionären hålla ekonomideputerade före, att den nuvarande
placeringen icke är tillfredsställande. I motionen har också antytts,
varuti dess olägenheter visa sig; och under hänvisning till kammarledamöternas
egen erfarenhet och iakttagelse anse sig deputerade ej
behöva närmare framhålla dem.
Vid prövningen av de andra placeringsmetoder, till vilka uppslag givits
eller vilka deputerade eljest funnit kunna ifrågakomma, ha deputerade
trott sig finna den inom andra kammaren tillämpade metoden vara den,
som med hänsyn till röstningarnas lämpliga försiggående är att mest
förorda. Denna metods tillämpning för första kammarens del skulle
innebära, att de nuvarande platserna 1 och 2 bibehölle sina nummer;
att de närmast bakom dem i samma dubbelstolsrad befintliga erhölle
numren B och 4, de båda platserna närmast bakom dem numren 5 och
6 o. s. v., städse med iakttagande att det lägre numret betecknade
platsen till höger om platsen med det högre numret. Vidare: att, då
första dubbelstolsraden vore tagen i anspråk, numreringen fortsatte i
enahanda ordning med de båda platserna i andra dubbelstolsraden närmast
det fria utrymmet nedanför talmanséstraden för att fortgå bakåt i
samma dubbelstolsrad o. s. v. till plenisalens motsatta sida.
Med hänsyn till röstningarnas försiggående skulle den nu beskrivna
placeringen innebära, att, sedan på vägen runt talmansplatsen första dubbelstolsradens
sista man hunnit ned på det nyssnämnda fria utrymmet,
till honom anslöte sig första man i andra dubbelstolsraden för att följas
av sin närmaste man o. s. v. Genom denna ordnings iakttagande borde
kunna vinnas, att de röstande i ett sammanhängande led passerade runt
talmansplatsen och kunde utan att vid något tillfälle sammanstöta med
eller korsa vägen för efterföljarna, återvända till sina platser.
Genom nyss beskrivna placeringsmetod skulle bättre än med den
gällande tillgodoses jämväl det andra av de båda önskemål 1905 års
ekonomideputerade framhållit, nämligen att representanterna från samma
valkrets erhölle plats i varandras närhet. För närvarande hava t. ex.
Älvsborgs läns 8 och Jönköpings läns 6 representanter, vardera gruppen
för sig, sina platser i 5 dubbelstolsrader, de 7 ledamöterna för Värmlands,
de 6 för Örebro och de 4 för Hallands län, var för sig, i 4 stolsrader
o. s. v. Enligt den ifrågavarande nya metoden skulle däremot
Utlåtande av Första kammarens ekonomideputerade (Nr 2). 5
icke i något fall representanterna från samma valkrets få sina platser i
mer än 2 stolsrader.
Ekonomideputerade vilja icke underlåta att omnämna, hurusom det
sistberörda önskemålet synes kunna i än högre grad ernå beaktande,
därest en viss modifikation vidtoges i det inom medkammaren tillämpade
systemet. Om man nämligen — i stället för att låta numreringen, sedan en
stolsrad tagits heltfi anspråk, fortsätta med nästa stols första plats, räknat från
utrymmet nedanför talmansplatsen — läte numreringen fortgå med den nästa
stolsradens sista plats och gå nedåt till nämnda utrymme för att därifrån
övergå till den följande stolsradens första plats o. s. v. i fullföljd ordning,
så skulle de särskilda valkretsarnas representanter i några fall få
sina platser ännu närmare intill varandra. Detta modifierade system
skulle emellertid å andra sidan, såsom lätt inses, vara avsevärt mindre
fördelaktigt för röstningarnas verkställande än det, varav detsamma utgör
en modifikation.
Det nu särskilt förevarande önskemålet torde få antagas hava tillagts
en åtminstone i viss mån bestämmande betydelse vid fastställandet av
den i ordningsstadgans § 2 föreskrivna ordningsföljd mellan kammarens
ledamöter, likasom ekonomideputerade också för sin del anse, att detsamma
i och för sig är förtjänt av beaktande. Men då deputerade likväl
hålla före, att underlättandet av röstningarna är en för främjande av
kammarens arbeten än viktigare uppgift vid platsfördelningens ordnande,
finna deputerade hänsynen till de särskilda representantgruppernas placering
möjligast nära varandra böra sättas först i andra rummet och således
icke tillgodoses på avsevärdare bekostnad av den för röstningarna
lämpligaste ordningen.
Av det anförda framgår, att ekonomideputerade funnit sig böra lika
med motionären förorda en övergång till den inom andra kammaren nu
tillämpade ordningen för kammarledamöternas placering i plenisalen.
Denna ordning har därstädes varit gällande alltifrån tidigare delen av
1905 års ordinarie riksdag och har enligt en mening, som torde vara
allmän inom samma kammare, visat sig fördelaktig. Måhända kan man
också finna ett skäl till förmån för den förordade övergången i önskvärdheten
därav, att beträffande formerna för kamrarnas verksamhet överensstämmelse
dem emellan är rådande i delar, vilka ej kunna anses såsom
oviktiga.
6 Utlåtande av Första kammarens ekonomideputerade (Nr 2).
Övergången torde böra ske utan tidsutdräkt och synes kunna genomföras
utan störning av kammarens arbeten.
Den förordade nya placeringen och dess förhållande till den nu
gällande åskådliggöras genom en vid detta utlåtande fogad plan över
kammarens plenisal, a vilken jämsides med återgivande av nuvarande
platsnumrering — vars siffror, därest de ej skulle förbliva oförändrade,
satts inom parentes — den nya numreringen utmärkts. Å planen hava
jämväl angivits, vilka nummer enligt utdelad förteckning över kammarens
ledamöter vid pågående riksdag upptagas av ledamöter från de
särskilda valkretsarna.
Ekonomideputerade hemställa, att första kammaren i överensstämmelse
med motionens syfte måtte besluta,
att i enlighet med ovannämnda plan ändrad
numrering av de för kammarens ledamöter i dess
plenisal anordnade platser skall verkställas, så snart
ske kan, och tillämpas tills vidare.
Stockholm den 10 mars 1918.
Hugo Fdhlén. Karl Stenström.
Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget 1918.
Bilaga.
PLAN AV FÖRSTA KAMMARENS PLENISAL.
De särskilda valkretsarna
omfatta följande nummer:
Stockholms stad ........... 1—10
» län ............ 11—16
Uppsala län.................. 17—19
Södermanlands län......... 20—24
Östergötlands län ......... 25—31
Norrköpings stad............ 32
Jönköpings län ............ 33—38
Kronobergs län ............ 39—43
Kalmar län, norra delen 44—46
> » södra delen 47—50
Gottlands län ........ 51
Blekinge län ............... 52—55
Kristianstads län ......... 56—61
Malmöhus län............... 62—71
Malmö stad.................. 72—73
Hallands län ............ 74—77
Göteborgs och Bohus län 78—83
Göteborgs stad ......... 84—88
Ålvsborgs län ............ 89—96
Skaraborgs län ......... 97—102
Värmlands län............ 103—109
Örebro län ............... 110—115
Västmanlands län ...... 116—119
Kopparbergs län......... 120—125
Gävleborgs län ......... 126—131
Gävle stad ............... 132
Västernorrlands län ... 133—139
Jämtlands län............ 140—142
Västerbottens län ...... 143—146
Norrbottens län ......... 147—150
Talmans
bord
TILL STORA
klubbrummen
trafp-huset
r
<3?
TULL GEMENSAMMA
SAMTALSRUMMET
Bilaga till riksdagens protokoll 1918. 15 samt. 2 avd. 2 käft. (Nr 2.)