Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

Nr 58.

Ankom till riksdagens kansli den 22 maj 1917 kl. 6 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, angående vissa ändringar i förordningen
den 19 november 1914 angående stämpelavgiften.

Närvarande: herrar K. G. Karlsson, Ollas A. Ericsson*, Lyckholm, frih. Fleming,
Bäckström*, Jacob Larsson, Östberg*, frih. Palmstierna, Röing*,
Jeausson i Kalmar*, Rune*, Jonsson i Hökhult, Elof Ljunggren*,
Knaust, Neess, Holmström, von Hofsten, Johansson i Uppmälby,
Jönsson i Boa* och Uddenberg.

* Icke deltagit i justeringen av betänkandet.

Genom en den 9 mars 1917 dagtecknad, till bevillningsutskottet
hänvisad proposition, nr 95 A, har Kungl. Ma,j:t, under åberopande av
propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över tinansärenden för
samma dag, föreslagit riksdagen att antaga följande vid propositionen
fogade

Förslag till Förordning om

vissa ändringar i förordningen den 19 november 1914 angående

stämpelavgiften.

Härigenom förordnas, att 8, 15, 20, 22, 23, 27, 47 och 51 §§ i
förordningen deri 19 november 1914 angående stämpelavgiften skola —
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 7 sand. 48 käft. (Nr 58.) 1

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

vissa paragrafer i nedan angivna delar — hava följande ändrade lydelse
samt att i samma förordning skall näst efter VII kap. införas ett nytt,
VIII kap. av den lydelse nedan sägs:

8 §.

Följande enskilda handlingar skola, även där de äro utfärdade av
offentlig myndighet, förses med stämpel på sätt här nedan staddas.

Aktiebrev i inländskt aktiebolag skall, innan brevet av bolaget utgives,
förses med stämpel av 10 öre för varje fulla 10 kronor av det belopp,
vara den i brevet avsedda aktie lyder, eller, om brevet utfärdats å
två eller flera aktier, av det belopp, vara aktierna sammanligt lyda; dock
att, ifall enligt bolagets beslut för aktie skall erläggas betalning med högre
belopp än det, varå aktien lyder, stämpeln skall beräknas i förhållande
till det högre beloppet.

Upprättat aktiebrev skall, ändock att det icke blivit av aktieägaren
mottaget, anses såsom av bolaget utgivet, då aktieägaren äger''att detsamma
hos bolaget utbekomma.

Aktiebrev, som utan erläggande av betalning utfärdas såsom ersättning
för förkommet eller förstört sådant brev eller i utbyte mot aktiebrev
i samma bolag, är fritt från stämpel, därest det nya aktiebrevet utfärdas
å belopp, icke°överstigande det, vara det förkomna, förstörda eller utbytta
aktiebrevet lytt, eller, om det nya aktiebrevet skall ersätta flera äldre brev,
dessas sammanlagda belopp, samt det eller de äldre breven varit försedda
med stämpel i vederbörlig ordning eller icke skolat med stämpel beläggas.

Har behörig stäm pel beläggning av interimsbevis eller interimskvitto
ägt rum, gälle den stämpelbeläggning även för det aktiebrev, mot vilket
interimsbeviset eller interimskvittot sedermera utbytes, där icke aktiebrevet
skall beläggas med stämpel till högre belopp, i vilken händelse detsamma
åsättes fyllnadsstäinpel.

Aktiebrev, som sålunda utfärdas utan att beläggas med den här ovan
för aktiebrev stadgade stämpel, skall förses med anteckning om orsaken härtill.

För aktiebrevs behöriga stämpelbeläggning eller förseende med anteckning
om orsaken till underläten stämpelbeläggning svare ledamöterna
i bolagets styrelse eller, ifall tillsynen över stämpelbeläggningen enligt
bolagets beslut uppdragits åt en eller flera av dem, dessa ledamöter.

° Se för övrigt 27 §.

Andelsbevis; se Lottbrev.

Check; lika med Växel.

Bevillningmlakottets betänkande Nr 58.

Checkräkning, upp- och avskrivningsräkning, giroräkning, folioräkning,
löpande räkning eller annan sådan räkning hos bank, annan kreditinrättning,
sparbank eller bankir, därå penningar mottagas för att vid anfordran
åter bet idas; lika med Depositionsräkning.

Delaktig hetsbevis; se Lottbrev.

Depositionsräkning, hos bank, annan kreditinrättning eller bankir,
å vilken räkning penningar mottagas för att först efter viss tid eller viss
tid efter uppsägning återbetalas: räntebesked, räntekupong, kvittens eller
annan anteckning, varigenom insättare tillgodoföres eller erkänner sig hava
mottagit ränta å räkningen, skall av banken, kreditinrättningen eller bankiren,
då anteckning, efter vad nyss blivit sagt, delgives insättaren eller, där sådan
delgivning icke äger rum, då räntebeloppet gottskrives insättaren, förses
med stämpel av 5 öre, om räntebeloppet överstiger 5 men ej uppgår till
10 kronor, samt av 10 öre för varje fulla 10 kronor av räntebeloppet, om
detta uppgår till 10 kronor eller högre belopp.

Yad sålunda är stadgat i fråga om stämpel för ränta å här omförmälda
räkningar äger icke tillämpning i avseende å medel, som äro insatta
för statsförvaltningen tillhörande allmänt verk eller styrelse samt riksdagens
verk, så länge dessa medel för sådant verk eller styrelse innestå.

Sökes betalning på grund av bevis om insättning på depositionsräkning
hos offentlig myndighet, skall beviset förses med stämpel av ''2b öre
för varje fulla 100 kronor av det kapitalbelopp, för vilket betalning sökes;

dock är depositionsbevis fritt från sistnämnda stämpelavgift, då på
grund därav fordran bevakas i konkurs.

Se för övrigt 54 och 55 §§.

Fideikommissbrev om fast egendom skall, då det för lagfart företes,
utöver den stämpel, som utgår enligt förordningen om arvsskatt och skatt
för gåva, förses med stämpel av 1 krona för varje fulla 100 kronor av
egendomens värde.

Se för övrigt 10, 13 och 14 §§.

Gåva av fast egendom; avhandling därom skall, då den för lagfart
företes, utöver den stämpel, som utgår enligt förordningen om arvsskatt
och skatt för gåva, förses med stämpel av 1 krona för varje fulla 100
kronor av egendomens värde.

Se för övrigt 10, 13 och 14 §§.

Inkassering av penningar: handling, som innefattar uppdrag därom
och emot vars företeende eller avlämnande betalning fordras; lika med
Växel;

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

dock att handling, som avser inkassering av penningar genom postförskott
eller s. k. efterkrav, är från stämpel fri.

Intecknat skaldebrev; se Skuldebrev.

Interimsbevis, Interimskvitto å aktiebrev; lika med Aktiebrev.

» » å lottbrev; lika med Lottbrev.

Invisning; lika med Växel.

Kapitalräkning eller annan räkning, därå penningar mot särskilt bevis
mottagas för att först efter viss tid eller viss tid efter uppsägning återbetalas;
lika med Depositionsräkning.

Köp av fast egendom; avhandling därom skall, då den för lagfart
företes, förses med stämpel, som, utom i de fall, varom nedan stadgas,
skall utgöra 1 krona för varje fulla 100 kronor av egendomens värde.

Köpeavhandling, på grund varav lagfart sökes för aktiebolag, som
icke driver bankrörelse eller som icke är berättigat att erhålla statslån från
egnahemslånefonden eller jordförmedlingsfonden, skall beläggas med stämpel
av 2 kronor för varje fulla 100 kronor av egendomens värde.

överstiger egendomens värde icke 3,000 kronor och är köparen svensk
medborgare, som icke under nästföregående året taxerats enligt förordningen
om inkomst- och förmögenhetsskatt för ett taxerat belopp av minst 1,800
kronor, förses köpeavhandlingen med stämpel allenast av 60 öre för varje
fulla 100 kronor av egendomens värde.

Där köpeavhandling, utan tillägg till eller förändring i stadgade
villkor, överlåtes inom den för lagfart föreskrivna tid, räknat från första
fånget, och inom samma tid för lagfart företes samt köpeavhandlingen
därvid är åtföljd av skriftlig, av såväl säljare som köpare på heder och
samvete avgiven förklaring, att icke i någon form lämnats eller skall lämnas
annan betalning för köpet än den, som finnes upptagen i den för lagfart företedda
fångeshandlingen, äger stämpelbeläggning rum allenast för sista fånget.

Fångeshandling, på grund varav sökes lagfart å järnväg, är från
stämpel fri.

Lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis i inländskt solidariskt bankbolag
eller annat inländskt bolag, som driver bankrörelse, så ock i kommanditbolag
skall, innan brevet eller beviset av bolaget utgives, förses med
stämpel av 10 öre för varje fulla 10 kronor av det belopp, varå den i
brevet eller beviset avsedda lott eller andel lyder, eller, om brevet eller
beviset utfärdats å två eller flera lotter eller andelar, av det belopp, varå
lotterna eller andelarna sammanlagt lyda; dock att, ifall enligt bolagets

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

beslut för lott eller andel skall erläggas betalning med högre belopp än
det, varå lotten eller andelen lyder, stämpeln skall beräknas i förhållande
till det högre beloppet.

Upprättat lottbrev skall, ändock att det icke blivit av lottägaren mottaget,
anses såsom av bolaget utgivet, då lottägaren äger att detsamma
hos bolaget utbekomma.

Lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis, som utan erläggande av
betalning utfärdas såsom ersättning för förkommet eller förstört sådant
brev eller bevis eller i utbyte mot lottbrev eller bevis i samma bolag, är
fritt från stämpel, därest det nya lottbrevet eller beviset utfärdas å belopp,
icke överstigande det, vara det förkomna, förstörda eller utbytta lottbrevet
eller beviset lytt, eller, om det nya lottbrevet eller beviset skall ersätta
flera äldre brev eller bevis, dessas sammanlagda belopp, samt det eller de
äldre breven eller bevisen varit försedda med stämpel i vederbörlig ordning
eller icke skolat med stämpel beläggas. t

Har behörig stämpelbeläggning av interimsbevis eller interimskvitto
ägt rum, gälle den stämpelbeläggning även för det lottbrev, mot vilket
interimsbeviset eller interimskvittot sedermera utbytes, där icke lottbrevet
skall beläggas med stämpel till högre belopp, i vilken händelse detsamma
åsättes fyllnadsstämpel.

Lottbrev eller bevis, som sålunda utfärdas utan att beläggas med
den här ovan för lottbrevet eller beviset stadgade stämpel, skall förses
med anteckning om orsaken därtill.

För den behöriga stämpelbeläggningen av lottbrev, andelsbevis och
delaktighetsbevis eller deras förseende med anteckning om orsaken till
underlåten stämpelbeläggning svare ledamöterna i bolagets styrelse eller,
ifall tillsynen över stämpelbeläggningen enligt bolagets beslut uppdragits
åt en eller flera av dem, dessa ledamöter.

Vad sålunda är stadgat gäller dock icke bevis å grundfondstillskott
i sparbanker. *

Se för övrigt 27 §.

Lottsedel för deltagande i lotteri, som med Kungl. Majrts tillstånd
anordnats, skall av lotteriets anordnare före utlämnandet förses med stämpel,
då lotteriet avser penningar, av 10 öre för varje hel krona av det belopp,
varå lottsedeln lyder, och, då lotteriet avser andra värdeföremål, av 10 öre
för varje lottsedel.

Se för övrigt 56 §.

Lösöreköp: avhandling därom, se Köp.

Obligation, som utfärdas här i riket, skall av obligationsutgivaren

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

före utlämnandet förses med stämpel av 60 öre för belopp, ej överstigande
ICO kronor, och därutöver 60 öre för varje påbörjat hundratal kronor;

dock att frihet från sådan stämpel äger rum för svenska statens,
Sveriges allmänna hypoteksbanks och konungariket Sveriges stadshypotekskassas
obligationer.

Obligation, som utgivits i utlandet, skall, innan den härstädes belånas,
försäljes eiler pa vad sätt det vara må överlåtes, förses med stämpel enligt
nyssnämnda grund, där icke annorledes här nedan stadgas. Sådan obligation
vare fri från stämpel, därest genom vederbörande magistrats påteckning å
obligationen styrkes, att den blivit för magistraten uppvisad före den 1
januari 1895. A obligation, som i utlandet utgivits och efter ingången
av år 1895 men före den 1 juli 1917 inkommit i riket, äger innehavaren,
om obligitionen före sistnämnda dag hos magistrat i stad uppvisas, kostnadsfritt
bekomma påteckning om dagen för uppvisandet. Obligation, som
Julivit med sådan påteckning försedd, skall, då den härstädes belånas, försäljes
eller på vad sätt det vara må överlåtes, beläggas med stämpel enligt
de för obligation närmast före den 1 juli 1917 gällande bestämmelser.

Sökes på grund av obligation, för vilken ovanstående stämpelavgift
icke skolat utgöras, hos offentlig myndighet betalning, skall obligationen
förses med stämpel av 25 öre för varje lulla 100 kronor av det kapitalbelopp,
för vilket betalning sökes;

dock är obligation fri frå$ sistnämnda stämpel, då på grund därav
fordran bevakas i konkurs.

Obligation, som utfärdas endast såsom ersättning för förkommen eller
förstörd sådan handling eller i utbyte mot obligation eller obligationer av
samma utgivare och med samma räntefot, är fri från stämpel, därest den
nya obligationen utfärdas å belopp, icke överstigande det, varå den förkomna,
forstörda eller utbytta obligationen lytt, eller, om den nya obligationen
skall ersätta flera äldre obligationer, dessas sammanlagda, belopp
samt den eller de äldre obligationerna varit försedda med stämpel i vederbörlig
ordning eller icke skolat med stämpel beläggas. Obligation, som
sålunda utfärdas utan att stämpelbeläggas enligt ovan stadgade grunder
skall av obligationsutgivaren förses med anteckning om orsaken därtill.

Därest för särskilda delar av skuldbelopp utfärdats löpande förskrivningar,
vilka uppenbarligen äro avsedda att utsläppas i den allmänna
rörelsen, gälle angående dylik förskrivning, ändock att den ej betecknats
som obligation, vad i denna förordning är om obligation stadgat.

Se för övrigt 15, 16 och 27 §§.

Postrem iss växel; se Växel.

Premiekvittens; se Försäkring sbrev.

Bevillning »utskottets betänkande Nr 58.
Revers; se Skuldebrev.

Skuldebrev skall, då det för vinnande av inteckning eller betalning
hos offentlig myndighet företes, förses med stämpel av 25 öre för varje fulla
100 kronor av det kapitalbelopp, för vilket inteckning eller betalning sökes;

dock är skuldebrev fritt från sådan stämpel, då på grund därav
fordran bevakas i konkurs eller inteckning sökes i järnväg eller då detsamma
skall vara försett med stämpel lika med obligation i enlighet med
vad här nedan sägs.

Har kommun erhållit Kungl. Maj:ts tillstånd till upptagande av
amorteringslån, skall, under förutsättning att det till upptagande medgivna
lånets belopp icke understiger 200,000 kronor och att återbetalningstiden
är bestämd till minst 15 år, skuld förskrivning, som utfärdas å lånebeloppet
eller del därav, av utgivaren förses med stämpel såsom för obligation stadgas.

Se för övrigt 17 och 18 §§.

Sparkasseräkning eller därmed likartad räkning hos bank, annan
kreditinrättning, sparbank eller bankir; lika med Depositionsnikinng. I
fråga om medel, som innestå å sparkasseräkning eller, i sparbank, däremot
svarande räkning, må dock frihet från stämpel äga rum, om beloppet av
deu ränta, som under ett kalenderår tillgodoföres insättare, vare sig medlen
innestått hela året eller blott en del därav, icke uppgår till 40 kronor.

Se för övrigt 54 och 55 §§.

Testamente om fast egendom skall, då det för lagfart företes, utöver
den stämpel, som utgår enligt förordningen om arvsskatt och skatt för
gåva, förses med stämpel av 1 krona för varje fulla 100 kronor av egendomens
värde. .

Se för övrigt 10, 13 och 14 §§.

åtagande av förpliktelse.

15 §.

Den obligations utgiva re, som här i riket utlämnar obligation, dagtecknad
löre den 1 juli 1917, skall förse obligationen med anteckning om
dagen, då den utlämnas.

20 §.

1. ______________

2. Har, sedan stämpelavgift jämlikt 8 § erlagts för interimsbevis

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

eller interimskvitto å aktie- eller lottbrev, den å interimsbeviset eller
interimskvittot grundade aktie- eller andelsrätten blivit förverkad, må
stämpelavgiften på ansökan kostnadsfritt återbekommas i den ordning, som
i fråga om restitution av kronoutskylder är föreskriven.

22 §.

1. Stämplar skola vara att tillgå av följande slag, nämligen:

a) — — — — — — — — — — — — —

b) — — — — — — — — — — — — — —

c) bank- och växelstämplar ä 5, 10, 20, 30 och 50 öre samt 1, 1.50,
2, 2.50, 3, 3.50, 4, 4.50, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 12.so, 15, 20, 25, 30, 50, 75

och 100 kronor.

Dessutom äger stämpling av blanketter till aktiebrev, lottbrev, andelsbevis,
delaktighetsbevis och obligationer rum i den ordning, 27 § före -

skriver.

23 §.

Till handlingar — — — — — — — —

dubbla beläggningsstämplar.

Till växel och annan handling, som enligt 8 § skall lika med växel
stämpelbeläggas, skola i annat fall än där fråga är om utgörande av den
särskilda stämpel, varmed handlingen skall förses, då på grund därav betalning
sökes hos offentlig myndighet, användas sådana bank- och växelstämplar,
om vilka i 22 § 1 mom. c) förmäles. Enahanda bank- och
växelstämplar skola användas för stämpelbeläggning av sådant, i 8 § under
rubriken för depositionsräkning omförmält och enligt vad under rubrikerna
för checkräkning, kapitalräkning och sparkasseräkning sägs därmed likställt
räntebesked eller annan anteckning, varigenom insättare tillgodoföres eller
erkänner sig hava mottagit ränta å insatta medel. För beläggning av
andra än nu nämnda handlingar må stämplar, som nyss sagts, icke användas.

27 §.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

som vill låta stämpla dylika blanketter, anmiile sig därom skriftligen hos
general poststyrelsen med bifogande av blanketterna samt tvefald uppgift
å dessas valör och antalet av varje valör. Generalpoststyrelsen fastställer
därefter det belopp, med vilket stämpel enligt bestämmelserna i denna förordning
skall utgöras, och låter, sedan det erforderliga stämpelbeloppet
blivit inbetalt, verkställa stämplingen.

Talan mot generalpoststyrelsens beslut i fråga om ståmpelbeloppet
fullföljes i enahanda ordning, som är stadgad för överklagande av generalpoststyrelsens
beslut i allmänhet. .

47 §.

1. Den som utgiver, överlåter eller till godkännande eller betalning
företer växel eller annan handling, som enligt 8 § skall lika med växel
stämpelbeläggas, utan att, där handlingen skolat förses med stämpel, fullgöra
vad honom i sådant avseende åligger, så ock den, som åsidosätter vad i 8 §
under rubrikerna för checkräkning, depositionsräkning, kapitalräkning och
sparkasseräkning är stadgat om åsättande av stämpel i där angivna fall,
böte tio gånger den felande stämpelns belopp; dock vare minsta bot fem
kronor.

2. Åsidosätter någon vad i 8 § finnes föreskrivet om stämpelbeläggning
av aktie- eller lottbrev eller andels- eller delaktighetsbevis, då
det utfärdas av aktiebolag, solidariskt bankbolag, annat bolag, som driver
bankrörelse, eller kommanditbolag, eller av sålunda utfärdat interimsbevis
eller interimskvitto å aktie- eller lottbrev, böte tio gånger den felande
stämpelns belopp; dock vare minsta bot tjugufem kronor.

3. Den obligationsutgivare, som utlämnar obligation utan att därvid
förse handlingen med stadgad stämpel, så ock den, som belånar, försäljer
eller på vad sätt det vara må överlåter i utlandet utgiven obligation, utan
att handlingen är försedd med föreskriven stämpel eller sådan påteckning
av magistrat, som här ovan under rubriken obligation i 8 § omförmäles,
skall bota tjugu gånger den felande stämpelns belopp; dock vare minsta
bot tjugufem kronor.

\ ad sålunda blivit stadgat i fråga om obligation, som utlämnats
utan att vara försedd med stadgad stämpel, gälle ock i fråga om skuldförbindelse,
som, enligt vad under rubriken skuldebrev i 8 § sägs, skall
förses med stämpel lika med obligation.

4. Den obligationsutgivare, som här i riket utlämnar obligation,
dagtecknad före den 1 juli 1917, samt underlåter att förse obligationen
med den i 15 § föreskrivna anteckning, skall bota tjugu gånger den å

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 7 saml. 48 höft. {Nr 58.) 2

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

handlingen belöpande stämpelns belopp; dock vare minsta bot tjugufem
kronor.

Varder, enligt vad i 8 § stadgas, aktie- eller lottbrev, andels- eller
delaktighetsbevis eller obligation, som utlämnas i ersättning för eller utbyte
mot annan dylik handling, ej belagd med stämpel, och underlåter
nåo-on, som är pliktig förse aktie- eller lottbrevet, andels- eller delaktighetsbeviset
eller obligationen med anteckning om orsaken därtill, att verkställa
sådan anteckning, straffes med böter från och med tio till och med
etthundra kronor.

5. Anordnare av lotteri, som utan att hava i föreskriven ordning
fritagits från skyldigheten att förse lottsedel med stadgad stämpel, utlämnar
sådan sedel, utan att den därvid är försedd med stämpel, skall
böta tio gånger den felande stämpelns belopp; dock vare minsta bot tjugufem
kronor.

Underlåter anordnare av lotteri, som enligt 56 § fritagits från skyldigheten
att förse lottsedel med stadgad stämpel, att påtrycka lottsedel
anteckning, varom i nämnda paragraf stadgas, straffes med böter från och
med tio till och med etthundra kronor.

6. = nuv. 5 mom.

7. - nuv. 7 mom.

8. = nuv. 8 mom.

9. Där handling, i avseende å vars stämpelbeläggning ansvar i 1, 2,
3, 5 eller 6 ''mom. stadgas, icke blivit av den, vilken stämpelbeläggningen
ålegat, försedd med behörig stämpel, vare även den, vilken såsom bevis om
förvärvad rättighet mottager handlingen eller densamma för annans räkning
försäljer, belånar eller till godkännande eller betalning företer utan
att belägga den med felande stämpel, underkastad det för felaktig eller
försummad stämpelbeläggning av handlingen stadgade ansvar.

10. = nuv. 9 mom.

51 §.

De i 47, 48 och 55 §§ omförmälda förseelser åtalas av allmän åklagare
vid allmän domstol. _

Mål, som angår brist bos st ampel försälj are i uppbörden för de till
honom utlämnade stämplar, handlägges i den ordning, som är för balansmål
stadgad.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

VIII KAP.

Om särskild ordning för vissa stämpelavgifters utgörande.

54 §.

Den i 8 § stadgade stämpelavgiften för rän tebesked, räntekupong,
kvittens eller annan anteckning, varigenom insättare hos bank tillgodoföres
eller erkänner sig hava mottagit ränta å penningar, som hos banken
innestå, må kunna för bankens samtliga insättare på en gång för helt år
och utan användning av stämpel erläggas genom inbetalning, på sätt här
nedan stadgas, av ett belopp, motsvarande den stämpelavgift, som under
nästföregående år skolat utgöras.

Bank, som önskar komma i åtnjutande av sådan rättighet, skall
därom göra anmälan hos Kungl. Maj:ts befallningshavande, och skall banken
därvid tillika avlämna skriftlig förbindelse att å nedan stadgad tid
och till behörigt belopp erlägga nu ifrågavarande avgift samt, där Kungl.
Maj:ts befallningshavande tinner sådant erforderligt, för förbindelsens fullgörande
ställa nöjaktig säkerhet.

Sedan anmälan, varom nu blivit sagt, inkommit till Kungl. Maj:ts
befallningshavande och avfordrad säkerhet blivit av Kungl. Maj:ts befallningshavande
godkänd och avlämnad, skall Kungl. Maj:ts befallningshavande
för banken utfärda bevis, att hinder icke möter för banken att i den i denna
paragraf omförmälda ordning fullgöra erläggandet av stämpelavgiften; och
skall genom Kungl. Maj:ts befallningshavandes försorg på bankens bekostnad
kungörelse om bevisets meddelande en gång införas i Postoch
inrikes tidningar, varjämte Kungl. Maj:ts befallningshavande därom
särskilt underrättar generalpoststyrelsen. Kungl. Maj:ts befallningshavande
skall ock förordna ett ombud att hos banken utöva den befattning, varom
i denna förordning stadgas.

Den inbetalning, varom ovan blivit stadgat, skall verkställas hos
generalpoststyrelsen inom utgången av mars månad, och skall, då sådan
inbetalning sker, tillika ingivas ett av nyssnämnda ombud efter granskning
av bankens räkenskaper utfärdat intyg, att det inlevererade beloppet,
beträffande vilket särskild uppgift för varje slag av inlåningsräkning bör
lämnas, utgör den avgift, banken är pliktig erlägga.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

gård er, som erfordras för beloppets indrivande, samt tillika förklara banken
hava förverkat rättigheten att på det i denna paragraf omförmälda
sätt erlägga stämpelavgiften ävensom därom underrätta vederbörandé Kungl.
Majrts befallningshavande. På Kungl. Maj:t ankommer i ty fall att, på
ansökan av banken, pröva, huruvida banken åter må komma i åtnjutande
av sagda rättighet.

O O

Vad i denna paragraf är stadgat i fråga om bank skall äga motsvarande
tillämplighet i fråga om annan kreditinrättning, sparbank och bankir.

55 §.

Bank, som begagnar sig av den rättighet, varom i 54 § stadgats,
är skyldig att, när helst så påfordras, för det i nyssnämnda paragraf
omförmälda ombud förete sina räkenskaper i vad de avse bankens inlåningsrörelse.

Tredskas banken att fullgöra vad den sålunda åligger, äge Kungl.
Maj:ts befallningshavande förelägga den tredskande vite och till sådant
vite fälla.

Vad ombudet vid granskning av räkenskaperna inhämtat må han
icke yppa i vidare mån än som erfordras för avgivande av det i 54 §
omförmälda bevis.

Yppar ombudet i annat än nu sagt fall vad sålunda hemligt hållas
bör, straffes med böter från och med tjugufem till och med femhundra
kronor och vare därjämte skyldig att till fullo gott göra skada, som av
förseelsen kan hava uppkommit.

Ombudet skall ersättas av banken med belopp, som bestämmes av
Kungl. Maj:ts befallningshavande.

Vad i denna paragraf är stadgat i fråga om bank skall äga motsvarande
tillämplighet i fråga om annan kreditinrättning, sparbank och
bankir.

56 §.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

lottsedlar av varje särskild valör; och skall före varje dragning av den
person eller myndighet, som erhållit Knngl. Maj:ts uppdrag att utöva tillsyn
över lotteriet, till generalpoststyrelsen insändas uppgift om tiden för
dragningen.

Inbetalas avgiftsbeloppet icke inom ovan föreskrivna tid, läte generalpoststyrelsen
efter skedd utredning indriva detsamma jämte laga
ränta därå.

A lottsedel, som enligt Kungl. Maj:ts medgivande må utlämnas utan
stämpel, skall anteckning om medgivandet genom lotterianordnarens försorg
påtryckas.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1917.

Därjämte har Kungl. Maj:t genom en den 16 april 1917 dagtecknad
proposition, nr 331, vilken jämväl överlämnats till bevillningsutskottet,
föreslagit riksdagen att antaga följande vid propositionen fogade

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av I, 3, 7, 8 och 10 §§, 34 § 2 mom., 36 § 2 mom. och
47 § i förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften.

Härigenom förordnas, att 1, 3, 7, 8 och 10 §§, 34 § 2 inom., 36 §
2 mom. och 47 § i förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften
skola erhålla följande ändrade lydelse:

1 §•

I fråga om stämpel till expeditionerna hänföras statsmyndigheterna
till följande avdelningar:

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

Första avdelningen.

Underdomstolar i stad;------ — magistrater och övriga

till statsförvaltningen hörande myndigheter i städer och köpingar; till
statsförvaltningen hörande myndigheter i municipalsamhällen och med municipalsamhällen
jäidförliga samhällen; notarii publici
övriga avdelningar upptagna.

vid Kungl. Maj:ts orden.

3 §•

I avseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med

1 Avd.	2 Avd.	3 Avd.	4 Avd.	5 Avd.
Er.	ö.	Er.	Ö.	Er.	Ö.	Er.	Ö.	Er.	Ö.
—		—	—	frii	t	—	—	—	—
—	—	—	—	frii	t	—	—	—	—
—	25	—	—		50		”
	25				50	_	_	_	_


—	—	—	—	fri	t	—	—	—	—
—	—	—	—	fri	t	—	—	—	—
1	—	1
	50	_	50	i _	50	1		1	-

Fastighetsbok, utdrag av, som tecknas på, lagfartsbevis
eller på utdrag av lagfarts- eller inteckningsprotokoll.
..................

Fastighetsregister, avskrift eller utdrag av upplägg
i,

som jämlikt § 28 i förordningen angående jordregister
eller 2 kap. 5 § i lagen om fastighetsbildning
i stad eller 30 § i förordningen med
närmare föreskrifter om fastighetsregister för stad

rekvireras av förrättningsman.........

som eljest begäres:

om avskriften eller utdraget omfattar blott eti

inskrivningsrum..............

om avskriften eller utdraget omfattar mera än
ett inskrivningsrum:

för det första rummet..........

för vartdera av det andra och tredje rummet
för ett vart av efterföljande rum.....

Fiskepass-, se Pass.

Intyg om registrering av mönster......

> att ansökning om varumärkes registrering mottagits
eller att registrering av varumärke
förnyats.................

Kallelse å okända borgenärer i anledning av ansökning
om tillstånd att nedsätta aktiebolags kapital .

Expedition som icke här ovan är särskilt nämnd,
varje ark.................

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

7 §•

Från stämpelavgift enligt detta kap. är kronan befriad.
Dessutom äro från stämpelavgift enligt detta kap. befriade:

medellös person, då han författningsenligt styrker sin fattigdom eller
den eljest kunnig är;

nykterhetsnämnder, alkoholistanstalter och enskilda parter i mål och
ärenden rörande tillämpning av vad särskilt är stadgat om behandling av
alkoholister;

pensionsinrättningar;

— — utländska hamnar.

8 §.

Följande enskilda handlingar skola, även där de äro utfärdade av
offentlig myndighet, förses med stämpel på sätt här nedan stadgas.

Byte av fartyg {pråm) om minst 40 bruttoton eller ■lott i sådant fartyg:

anmälan om bytet till fartygsregistret eller, om fartyget icke är

registreringspliktigt och ej heller, det oaktat, blivit i fartygsregistret infört,
till den i 34 § 2 mom. om förmälda myndighet skall förses med

stämpel av 1 krona för varje fulla 100 kronor av fartygets eller lottens
värde vid tiden för överlåtelsen.

Anmälan, varom här är fråga, skall åtföljas av intyg av trovärdiga,
med saken förtrogna män om fartygets värde.

I övrigt skall i tillämpliga delar i fråga om byte av fartyg gälla
vad om köp av fartyg i denna paragraf är stadgat.

Köp av fartyg {pråm) om minst 40 bruttoton eller lott i sådant fartyg:

anmälan om köpet till fartygsregistret eller, om fartyget icke är

registreringspliktigt och ej heller, det oaktat, blivit i fartygsregistret infört,
till den i 34 § 2 mom. omförmälda myndighet skall förses med

stämpel av 1 krona för varje fulla 100 kronor av fartygets eller lottens
värde vid tiden för överlåtelsen.

Upphör fartyg på grund av försäljning till utlandet att vara svenskt,
skall anmälan för dess avförande ur fartygsregistret förses med stämpel
enligt vad här ovan stadgas.

Vid köp av fartyg från utländsk ägare ävensom vid beställning, som
avser nybyggnad av fartyg, äger här ovan stadgade avgiftsskyldighet icke rum.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

Där köpeavhandling, utan tillägg till eller förändring i stadgade villkor,
överlåtes inom den för anmälan stadgade tid och inom samma tid i
sammanhang med sådan anmälan företes, äger stämpelbeläggning rum endast
för sista fånget.

Anmälan, som här ovan omförmäles, skall åtföljas av skriftlig, såväl
av köparen som av säljaren meddelad uppgift å köpeskillingen ävensom
på heder och samvete avgiven förklaring, att icke i någon form därutöver
lämnats eller skall lämnas annan betalning för köpet.

Sökes på grund av köpeavhandling om fast egendom eller om fartyg
hos offentlig myndighet inteckning eller på grund av köpeavhandling, som
nyss nämnts, eller köpeavhandling om lösören, vilka i säljarens vård kvarbliva,
betalning för ogulden köpeskilling, skall köpeavhandlingen förses
med särskild stämpel av 25 öre för varje fulla 100 kronor av det kapitalbelopp,
för vilket inteckning eller betalning sökes;

dock är köpeavhandling fri från sistnämnda stämpel, då på grund
därav fordran bevakas i konkurs eller inteckning sökes i järnväg.

Se för övrigt 9, 10 och 13 §§ samt 34 § 2 mom.

10 §.

1. lika med nuvarande 10 §.

2. Vid köp av fartyg beräknas stämpelavgiften å köpeskillingen,
därest icke omständigheterna giva anledning till antagande, att denna
understiger fartygets verkliga värde.

Vid byte" av fartyg ävensom vid köp av fartyg, där köpeskillingen
icke kan läggas till grund för stämpelberäkningen, skall stämpelavgiften
beräknas å det värde, vartill fartyget uppskattas enligt intyg av trovärdiga,
med saken förtrogna män.

Vad i detta moment är stadgat i fråga om köp och byte av fartyg
äger motsvarande tillämpning beträffande köp och byte av lott i fartyg.

3. De bevis och intyg samt övriga upplysningar, som prövas
nödiga för styrkande av värdet av i denna paragraf omförmäld egendom,
skola av den avgiftsskyldige tillhandahållas vederbörande myndighet, vid
äventyr att de eljest på" den avgiftsskyldiges bekostnad införskaffas.

34 §.

2. Senast inom en månad efter det avtal, vare sig skriftligt eller
muntligt, träffats om köp av ej registreringspliktigt och i fartygsregistret

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58. 17

icke infört fartyg om minst 40 bruttotons dräktighet eller av lott i sådant
fartyg skola säljaren och köparen hos länsmannen i det länsmansdistrikt
eller stadsfiskalen i den stad, där fartyget vid försäljningen hade
sin hemort, gemensamt göra skriftlig anmälan om det träffade avtalet.
Anmälan skall avgivas i två exemplar, av vilka det ena förses med stämpel
till behörigt belopp. Där avtalet ingåtts skriftligen, skall anmälan åtföljas
av avhandlingen därom samt innehålla uppgift om, vilken av kontrahenterna
denna tillhör.

Länsmannen eller stadsfiskalen skall tillse, att anmälan dels åtföljes
av de i 8 § under rubriken: köp av fartyg omförmälda handlingar och
dels är försedd med stämpel till behörigt belopp och, därest det sistnämnda
icke är förhållandet, anmana kontrahenterna att åsätta felande
stämpel samt därvid erinra om den i 47 § stadgade påföljd för underlåtenhet.

Sedan anmälan befunnits vara behörigen stämpelbelagd och de åsätta
stämplarna funnits vara makulerade, skall länsmannen eller stadsfiskalen
å det stämpelbelagda exemplaret av den ingivna anmälan utan avgift meddela
bevis, att anmälan behörigen stämpelbelagd blivit hos honom företedd,
och om (lagen, då detta skett, varefter berörda exemplar av anrnälningsskriften
tillhandahålles den av kontrahenterna, som ingivit handlingarna.
Har avhandling om köpet åtföljt anmälan, skall enahanda bevis
utan avgift tecknas därå och avhandlingen därefter tillhandahållas den,
som i anmälan uppgivits som dess ägare. ''

Vad i detta moment är stadgat beträffande köp av fartyg äger
motsvarande tillämpning med avseende å byte av fartyg.

36 §J

2. Finner advokatfiskal på grund av anmärkning, som vid den i
1 mom. omförmälda granskning förekommit, anledning att mot ämbetseller
tjänsteman anställa åtal för fel eller försummelse i avseende å stämpelbeläggning,
förfares på sätt 50 § stadgar. Advokatfiskal vare jämväl
obetaget att, där han för bevarande av kronans rätt finner sådant nödigt,
i hovrätten föra talan mot enskild part om utgivande av felande stämpelbelopp.
Angående klagan över hovrättens beslut i sistnämnda fall o-älle
vad i 20 § 1 mom. är föreskrivet.

47 §.

1.—5. se förslag i kungl. propositionen nr 95 A.

6. Om köpare av registreringspliktigt eller eljest registrerat fartyg,

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 7 saml. 48 käft. (Nr 58.) 3

IS Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

vars dräktighet uppgår till minst 40 bruttoton, eller av lott i sådant fartyg
underlåter att inom stadgad tid anmäla fånget till inskrivning i fartygsregistret
och därigenom föranleder, att stämpelavgift för fånget icke
i behörig ordning erlägges, böte ett belopp, motsvarande den stämpel, varmed
anmälan skolat förses, dock minst tjugufem kronor. Lag samma vare
för den, som genom byte blivit ägare av fartyg, som här sägs, eller av

lott däri. .

Om säljare och köpare av icke registreringspliktigt och i fartygsregistret
icke infört fartyg, vars dräktighet uppgår till minst 40 bruttoton,
eller av lott i sådant fartyg underlåta att förse den i 34 § 2 mom. omförmälda
anmälan vid dess ingivande till vederbörande länsman eller stadsfiskal
med stadgad stämpel, böte vardera hälften av den felande stämpelns
belopp, dock vare minsta bot tjugufem kronor. Lag samma vare för dem,
som träffat avtal om byte av fartyg, som här sägs, eller av lott däri.

Där säljare och köpare av fartyg, varom i andra stycket av detta
moment är sagt, eller av lott i sådant fartyg underlåta att inom tid och
på sätt, som i 34 § 2 mom. stadgas, om det upprättade avtalet göra anmälan,
böte vardera ett belopp, motsvarande den stämpel, varmed anmälan
skolat förses, dock vare minsta bot för en var av dem tjugufem kronor;
och gäller vad här är stadgat i tillämpliga delar även med avseende å
dem, vilka med varandra träffat avtal om byte av fartyg, som här sägs,
eller av lott däri.

7. Har köpare eller säljare av fast egendom eller av fartyg eller
lott i fartyg genom avtal om betalning utöver vad den för lagfarts vinnande
eller vid anmälan till fartygsregistret eller, om fartyget icke är
registreringspliktigt och ej heller, det oaktat, blivit i fartygsregistret infört,
till den i 34 § 2 mom. omförmälda myndighet företedda köpeavhandling
eller, vad beträffar fartyg eller lott i fartyg, därvid lämnade
uppgift om köpeskillingen innehåller eller genom erläggande eller mottagande
av sådan betalning föranlett, att stämpelavgift icke utgjorts för
hela det belopp, som betingats för den fasta egendomen med vad därtill
hörer eller fartyget eller fartygslotten, böte två gånger den felande stämpelns
belopp, dock icke under tjugufem kronor.

8. —10. se förslag i kungl. propositionen nr 95 A.

Denna förordning träder i kraft, såvitt angår 1 och 3 §§, den 1
september 1917 och i övrigt den 1 juli 1917.

Bevillning sutskottets betänkande Nr 58. 19

Till behandling i sammanhang med nämnda propositioner har utskottet
förehaft en av riksdagens justitieombudsman i hans till innevarande riksdag
avgivna ämbetsberättelse gjord hemställan,

att riksdagen måtte för sin del antaga följande

Lag

om ändrad lydelse av 7 § i kungl. förordningen den 19 november 1914

angående stämpelavgiften.

Härigenom förordnas, att 7 § i kungl. förordningen den 19 november
1914 angående stämpelavgiften skall erhålla följande ändrade lydelse:

Från stämpelavgift enligt detta kap. är kronan befriad.

Dessutom äro från stämpelavgift enligt detta kap. befriade:

akademier — — — arrende- eller nyttjanderätt;

barnavårdsnämnder;

fattigvårdssamhällen — — — delgivas;

fosterbarnsnämnder ävensom, i ärenden angående tillämpning av lagen
om fosterbarns vård, hälsovårdsnämnder och kommunalnämnder;

hushållningssällskap----i ämbetet eller tjänsten.

Frihet från stämpel enligt detta kap. — dock icke med avseende å
avskrift och bevis, som på begäran utfärdas till annan än part — äger jämväl
rum i — — — —--ursprungsbeteckning; i ärenden angående

arbetarskyddslagstiftningens tillämpning, vilka handläggas av befattningshavare
inom yrkesinspektionen; sä ock i mål och ärenden angående tillämpning
av lagstiftningen om behandling av alkoholister.

Konungen---hamnar.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå meddelad
uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Vidare har utskottet i samband med behandlingen av nämnda propositioner
förehaft följande till utskottet hänvisade, i anledning av propositionen
nr 95 A väckta motioner, nämligen I: 106, av friherre Fleming,
1:110, av herr Rooth, 1:111, av herr von Koch, 11:342, av herr Holmström,
II: 347, av herrar Olsson i Ramsta och Jönsson i Fridhill, samt
II: 357, av herr Jonsson i Hökhult m. fl.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

1 motionen I: 106 har hemställts,

*att riksdagen ville besluta sådant tillägg till § 8 av förordningen
angående stämpelavgiften, att utländska aktiebrev ävensom lottbrev, andelsbevis
och delaktighetsbevis i solidariskt bankbolag eller annat bolag, som
driver bankrörelse, samt i kommanditbolag, innan de härstädes belånas,
försäljas eller på vad sätt det vara må överlåtas, skola förses med stämpel
till samma belopp som gälla för motsvarande handling i inländska
bolag — och anhålles, att vederbörande utskott ville vidtaga i förordningen
härför erforderliga ändringar.»

I motionen I: 110 har hemställts,

»att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition, såvitt densamma avser
räntestämpel å i sparbank insatta medel för kapitalbelopp till och med
5,000 kronor, icke måtte av riksdagen bifallas.»

I motionen I: 111 har såvitt angår den del av 8 § i stämpelförordningen,
som avser köpeavhandlings stämpelbeläggning vid lagfart, som sökes
för aktiebolag, som icke driver bankrörelse, hemställts,

att ifrågavarande stycke av 8 § erhåller följande lydelse:

»Köpeavhandling, på grund varav lagfart sökes för aktiebolag, som
icke är berättigat att erhålla statslån från egnahemslånefonden eller jordförmedlingsfonden,
eller för bankaktiebolag eller solidariskt bankbolag,
skall beläggas — — — värde.»

I motionen II: 342 har hemställts,

»att riksdagen med ändring ay Kungl. Maj:ts proposition nr 95 A
ville besluta, att § 8 i den del som avser Köp av fast egendom måtte få
följande lydelse:

Köp av fast egendom; avhandling---— värde.

Köpeavhandling —--------— värde.

Överstiger egendomens värde icke 5,000 kronor--

— — —--—---— — — — — värde.

Där köpeavhandling —--— — — — — fånget.

.Fångeshandling---—---— — — fri.

I motionen II: 347 har hemställts,

»att riksdagen ville bifalla Kungl. Maj:ts proposition, nr 95 A, med
sådan ändring, att ränteinkomster under 100 kronor å både depositions-,
kapital-, sparkasse- och sparbanksräkning icke beläggas med stämpel; och
torde vi få anhålla, att vederbörande utskott vidtager härför erforderliga
ändringar i föreslagen lagtext.»

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

I motionen II: 357 har hemställts,

»att riksdagen måtte besluta, att den del av 8 § i förevarande författningsförslag,
som avser köp av fast egendom, må erhålla följande lydelse:

Köp av fast egendom-------— värde.

Köpeavhandling---— — — — — — värde.

Överstiger egendomens värde icke 5,000 kronor — —--60 öre

för varje lulla 100 kronor, samt om värdet icke överstiger 8,000 kronor
80 öre för varje fulla 100 kronor av egendomens värde.

Där köpeavhandling---—----fånget.

Fångeshandling--— — — — — — — — fri,

samt att siffran 40 i den del som börjar med ordet — Sparkasseräkning:
måtte utbytas mot 100.»

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag linnes under
provisorisk huvudtitel »nya inkomster av skattemedel m. m.» upptaget
ett belopp av 18,000,000 kronor. Till ovan omförmälda, vid propositionen
nr 95 A fogade statsrådsprotokoll meddelade dåvarande chefen för finansdepartementet,
att, med hänsyn till de ökade utgifter för krigstidshjälp och
dylikt som sedan statsverkspropositionens framläggande visat sig vara oundgängliga,
nyssnämnda summa för erforderliga nya inkomster måst väsentligen
höjas. Härefter angav departementschefen de ökade utgifterna, vilka
han beräknat uppgå till 28,500,000 kronor, samt lämnade meddelande om
de förslag, som departementschefen hade för avsikt att till deras täckande
framlägga. Bland dessa förslag förekommer det med förevarande proposition
nr 95 A framlagda, vilket avser att genom skärpt stämpelbeskattning å förmögenhetsomsättningen
vinna ett ökat utbyte för statsverket av 4,500,000
kronor. Departementschefen erinrade vidare, hurusom förberedande åtgärder
för införande av nya stämpelskatter redan under år 1909 blivit påbörjade och
att ett utarbetat förslag i sådan riktning förelåge i ett av särskilt förordnade
kommitterade den 29 december sistnämnda år avgivet betänkande
med förslag angående utvidgning av stämpelbeskattningen. Även första
försvarsberedningen hade enligt sitt under år 1914 tryckta betänkande
fäst sin uppmärksamhet å nämnda förslag och ansett, att stämpelbeskattningen
utan egentlig olägenhet borde kunna i vårt land utnyttjas i något
högre grad än hittills ägt rum. I ett av statskontoret den 20 april 1914
avgivet utlåtande i anledning av första försvarsberedningens och 1909 års
stämpelkommitterades nyssnämnda betänkanden hade jämväl statskontoret
förordat vissa nya eller höjda stämpelskatter.

Då det gäller att bereda staten den betydande inkomstökning, varav
den för närvarande är i behov, har bevillningsutskottet, i anslutning till

Utskottet.
Propositionen
nr 95 A.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

Höjning av
lagfartsstämpeln Propositio nen.

vad bemälde departementschef härom uttalat, ansett, att stämpelbeskattningen
är en av de inkomsttitlar, som närmast böra ifrågakomma att i
ökad utsträckning anlitas. Av de indirekta skatterna torde nämligen ingen
vara i högre grad än stämpelskatterna ägnad att tillgodose kravet därpå,
att de mindre bärkraftiga samhällslagren såvitt möjligt skonas från skatteförhöjningar.

Med den föreliggande propositionen nr 95 A avses, närmare bestämt,
att genomföra en höjning av lagfartsstämpeln, aktiestämpeln och
obligationsstämpeln samt att införa såsom nya stämpelskatter en avgift på
vissa kommunala skuldförbindelser och en avgift på lottsedlar, ävensom
att omlägga till räntestämpel stämpelskatten å bevis om insättning å depositions-
och kapitalräkning samt införa räntestämpel jämväl å avkastningen
av andra på bankräkning insatta medel.

Vad Kungl. Maj:t i nu angivna syften föreslagit har utskottet kunnat
i huvudsakliga delar tillstyrka. Utskottet övergår nu till att yttra sig
rörande de särskilda punkterna i Kungl. Maj:ts förslag.

Till det vid propositionen nr 95 A fogade statsrådsprotokollet erinrade
föredragande departementschefen, att den stämpelavgift, som skall
erläggas vid lagfart å köpe- eller bytesavhandling angående fast egendom
sedan år 1857 utgör 60 öre för varje fulla 100 kronor av egendomens
värde, dock att denna avgift för det fall, att lagfart sökes för aktiebolag,
som icke driver bankrörelse, från och med år 1884 utgår med dubbla beloppet
eller 1 krona 20 öre för varje fulla 100 kronor av egendomens
värde. Ovan omförmälda, år 1909 tillkallade stämpelkommitterade hade
ansett sig kunna fastslå, att ifrågavarande stämpelavgift, även om den i och
för sig skulle i åtskilliga fall kunna sägas vara en betungande skatt, dock vore
jämförelsevis låg; att skärpning av skattesatserna icke borde antagas komma
att framkalla ökat anlitande av redan nu befintliga utvägar att söka undandraga
sig skatten; att i följd av sådant missbruk avsevärt inflytande på det
finansiella resultatet av lagfartsstämpelns avkastning alltså icke syntes
vara att befara; samt att farhågan för den betungande inverkan en förhöjd
lagfartsstämpel skulle hava på förvärvandet av smärre fastigheter,
även om den visserligen finge anses vara fullt befogad, ingalunda borde
avhålla från ett bättre utnyttjande av lagfartsstämpelns skatteförmåga,
alldenstund det icke förefunnes något hinder för att från den höjda
stämpelavgiften undantaga sådana smärre fastighetsköp, som hade svårt
att bära ökad stämpelskatt.

I överensstämmelse med de av nämnda kommitterade sålunda angivna
grundsatser har Kungl. Maj:t föreslagit en höjning av den allmänna

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

lagfartsstämpel n till 1 krona för varje 100 kronor av fastigheten värde,
dock att en skattetatts av 60 öre finge tillämpas, där egendomens värde
icke överstege 3,000 kronor och köparen vore svensk medborgare, som
icke under nästföregående året taxerats enligt förordningen om inkomstoch
förmögenhetsskatt för ett taxerat belopp av minst 1,800 kronor. Beträffande
den stämpel, som för närvarande utgår med 1 krona 20 öre, då
lagfart sökes för aktiebolag som icke driver bankrörelse, föreslår Kungl.
Maj:t en motsvarande höjning eller till 2 kronor. Aktiebolag som driva
bankrörelse äro enligt Kungl. Maj:ts förslag bibehållna vid den för dem
nu gällande förmånen att vid fastighetsköp endast hava att erlägga vanlig
lagfartsstämpel. Enahanda förmån föreslår Kungl. Maj:t för sådana aktiebolag,
som äro berättigade att erhålla statslån från egnahemslånefonden
eller jordförmedlingsfonden.

Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit i fråga om lagfartsstämpeln
hava i tre av de ovan omförmälda motionerna vissa ändringar ifrågasatts.
I motionerna II: 342 av herr Holmström och II: 357 av herr Jonsson i
Hökhult m. fl. har föreslagits utsträckning av rätten att få lagfartsstämpeln
beräknad efter 60 öre för varje fulla 100 kronor. Herr Holmström
har i sådant hänseende hemställt, att den av Kungl. Maj:t beträffande
egendomens värde föreslagna gränsen 3,000 kronor måtte höjas till 5,000
kronor. Enahanda yrkande har framstållts i motionen II: 357, där tillika
föreslagits, att om värdet icke överstiger 8,000 kronor stämpeln måtte beräknas
efter 80 öre för fulla 100 kronor.

Den av Kungl. Maj:t i ifrågavarande hänseende föreslagna gränsen grundar
sig på den utredning, som verkställdes av 1909 års stämpelkommitterade,
och överensstämmer med kommitterades förslag. I betraktande av de
sedan den tiden väsentligt stegrade fastighetspriserna torde den av Kungl.
Maj:t ifrågasatta lindringen svårligen fylla sitt ändamål att underlätta inköp
av smärre fastigheter. Vid sådant förhållande och då de i den senare
av de bägge ifrågavarande motionerna föreslagna bestämmelserna synts utskottet
lämpligt avvägda, har utskottet ansett sig böra förorda deras antagande,
dock med vissa redaktionella ändringar, på sätt utskottets bifogade författningsförslag
utvisar.

Herr von Koch har i motionen 1:111 hemställt, att även aktiebolag,
som driva bankrörelse, ävensom solidariska bankbolag måtte underkastas
skyldigheten att vid fastighetsförvärv erlägga dubbel lagfartsstämpel.

Till stöd härför har motionären anfört i huvudsak följande:

»Bestämmelse om högre lagfartsstämpel för aktiebolag — med nyssnämnda
undantag — än för andra infördes i lagstiftningen genom kungl.

Motionerna
II: 342 och
357.

Utskottet.

Motionen
1:111.

24 Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

förordningen om stämpelavgiften den 6 september 1883. Sv. förf.-saml.
1883 nr 41).

I den till 1883 års riksdag avgivna kungl. proposition, som låg till
grund för nämnda förordning, förekom följande, av finansministern till
statsrådsprotokollet avgivna motivering för ifrågavarande stadgande:

''Den utsträckning, bolagsinstitutionens tillämpning under senare tid

vunnit, —--måste komma att hava till följd att fast egendom till

betydande värde samlas hos —--bolag, och att den omsättning av

fastigheten, som i allmänhet äger rum, då den befinner sig i fysiska personers
ägo, icke på långt när blir lika livlig, sedan fastigheten kommit
att tillhöra ett bolag. För den skatt staten anser sig böra upphämta av
fastighet vid dess övergång från en till annan ägare, kräver därför billigheten,
att ersättning beredes genom en särskild Beskattning å de i bolags
hand komna fastigheterna. — — — Då bolagsordning för sådant aktiebolag,
som driver Bankrörelse, gemenligen innehåller föreskrift, att bolaget
icke enligt regeln får äga annan fastighet, än för bankens inrymmande
erfordras, utan att fastighet, som för iakttagande av bolagets rätt måste
inropas, skall så fort som möjligt avyttras, synes icke vara med den ovan
angivna grunden för den ifrågasatta högre lagfartsstämpeln förenligt att
föreskriva dess utgörande jämväl för fångeshandling å fastighet, vilken av
dylikt aktiebolag förvärvad, icke i regeln kommer att under någon längre
tid förbliva i bolagets ägo.’

Riksdagen, som beslöt ett stadgande, överensstämmande med nu
gällande förordnings bestämmelser uti förevarande hänseende, yttrade i
skrivelse nr 78 till Kungl. Maj:t: ’Då den av Eders Kungl. Maj:t ifrågasatta
förhöjningen av stämpeln för aktiebolag icke åsyftar förökad statsinkomst
utan endast att förebygga en genom hopandet av fast egendom
i bolagens händer förorsakad minskning i samma inkomster, har riksdagen
ansett sig böra höja stämpeln för köpebrev och därmed likställda handlingar,
på grund varav lagfart sökes för aktiebolag, som icke driva bankrörelse,
till dubbla beloppet mot för andra fastighetsägare.’.

I 45 och 46 §§ lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse stadgas
förbud för bankaktiebolag att förvärva fastighet i annat fall, än då fråga
är om fastighet, avsedd för bankens inrymmande; dock må bankaktiebolag,
till skyddande av fordran å offentlig auktion inropa fastighet, som är för
fordringen utmätt eller pantsatt, men dylik fastighet skall åter avyttras,
så snart det kan ske till belopp, som täcker fordringen.

I 161 och 162 §§ finnas motsvarande bestämmelser för solidariska
bankbolag.

Då syftet med den i nu föreliggande kungl. proposition föreslagna

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58. 25

höjning av lagfartsstämpeln är att uppnå ökad statsinkomst, torde det
kunna med fog ifrågasättas, om skäl finnas för bankaktiebolagens bibehållande
i deras nuvarande privilegierade ställning, åtminstone i den utsträckning,
som nu är fallet.

Till en början är det givet, att inga som hälst skäl förefinnas, varför
bankaktiebolag vid lagfarande av fång å de fastigheter, som de enligt
lagen äro berättigade att utan inskränkning förvärva, d. v. s. fastigheter
för bankernas inrymmande, skola betala lägre stämpel än den som utgöres
vid lagfart för andra aktiebolag. Det i 1883 års proposition förekommande
argumentet, att fastigheterna i regel icke komma att under någon längre
tid förbliva i bankaktiebolagens ägo, saknar här tillämplighet. Om det,
såsom i sistnämnda proposition antages, till följd av bolags fastighetsförvärv
uppstår minskning i omsättningen av fastigheterna, så är det klart,
att denna minskning blir lika stor vid bankaktiebolags förvärvande av
fastigheter för bankernas inrymmande som vid andra bolags fastighetsförvärv.

I dessa tider, då banksammanslagningar med ty åtföljande bankpalatsöverlåtelser
höra till ordningen för dagen, torde ett upphävande av
bankaktiebolagens privilegierade ställning i förevarande hänseende kunna
tillföra staten icke obetydliga belopp, och om man besinnar de oerhörda
vinster, som inhöstas av bankaktiebolagen, vinster som väl i allmänhet
överträffa de flesta andra aktiebolags, synes det vara med rättvisan överensstämmande,
att bankaktiebolagen, åtminstone med avseende å fastigheter
för bankernas inrymmande, jämnställas med vanliga aktiebolag. Att
såsom i propositionen föreslagits låta dem intaga en lika gynnad ställning
som aktiebolag, vilka äro berättigade att erhålla statslån från egnahemseller
jordförmedlingsfonden, synes icke vara motiverat.

Med hänsyn till bankaktiebolagens förut antydda, i allmänhet mycket
betydande ekonomiska resurser torde starka skäl tala för bolagens jämnställande
med andra bolag jjftnväl beträffande andra fastigheter än sådana,
som erfordras för bankernas inrymmande. Det gäller ju att skaffa ökade
statsinkomster och att lägga dessa på de mest bärkraftiga.

På ovan antydda skäl och då de solidariska bankbolagen i allmänhet
torde intaga samma gynnsamma ekonomiska ställning som bankaktiebolag,
synes bestämmelsen om aktiebolags högre stämpelplikt böra utsträckas
att gälla jämväl solidariska bankbolag.»

På de av motionären anförda skäl har utskottet funnit sig böra tillstyrka
förevarande motion, i vad den avser skyldighet för bankaktiebolag och solidariska
bankbolag att erlägga dubbel lagfartsstämpel vid förvärv av fastigBihang
till riksdagens protokoll 1917. 7 samt. 48 käft. (Nr 58.) 4

Utikottet.

26 Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

het, avsedd för bankens inrymmande. I fråga om andra fastigheter åter
har utskottet ansett det skäl, som föranlett den nu gällande bestämmelsen,
fortfarande äga giltighet och sålunda i denna del icke velat ifrågasätta
någon ändring i vad Kungl. Maj:t föreslagit.

Lagfarts- Vid behandlingen av frågan om lagfartsstäinpel har inom utskottet

hivande i erinrats om den i 2 § av förordningen den 16 juni 1875 angående lagl1faga
lid. * fart å fång till fast egendom förekommande bestämmelsen, enligt vilken
i regel lagfart skall sökas å landet sist vid det lagtima ting, som infaller
näst°efter sex månader, och i stad inom tre månader, sedan fånget skedde.
Beträffande tillämpningen av denna bestämmelse har påpekats, hurusom
det ofta förekommer, att lagfart icke sökes inom laga tid. Det ville således
synas som om den i 3 § av nämnda förordning stadgade vitespåföljden
för försummelse i berörda hänseende icke vore tillfyllest. A andra
sidan har framhållits, att fall kunna förekomma, da skälig anledning finnes
till uppskov med lagfarts sökande.

I anslutning till vad sålunda inom utskottet anförts och då det kan
befaras att en höjd lagfartsstämpel kan bliva en ytterligare anledning till
uppskov, har utskottet ansett sig böra ifrågasätta, att riksdagen fäster Kungl.
Maj:ts uppmärksamhet på det anmärkta förhållandet, vilket icke saknar
betydelse ur fiskalisk synpunkt. Utskottet hemställer sålunda här nedan,
att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t
måtte, med beaktande av de omständigheter som må utgöra skälig anledning
till uppskov med sökande av lagfart, låta verkställa utredning av
frågan, huruvida genom höjd stämpelavgift eller annan verksam påföljd
förberörda missförhållande må kunna avhjälpas.

Köp och byte Till det vid propositionen nr 95 A fogade statsrådsprotokollet har

av fartyg, departementschefen anfört, att det synts följdriktigt, att. i sammanhang
med den föreslagna höjningen av lagfartsstätnpeln även höja stämpeln vid
köp och byte av fartyg. Med anledning av riksdagens skrivelse den 15 juni
1916, nr 264, vore emellertid frågan härom i visst avseende föremål för utredning,
vilken vid avfattandet av sistnämnda proposition icke hunnit avslutas.

Förslag om höjning av stämpeln vid köp och byte av fartyg innefattas
i den senare avlämnade, ovan omnämnda propositionen nr 331. Vadi
fråga härom där föreslagits har icke givit utskottet anledning till erinran.

Höjning av Vid föredragning av förslag till propositionen nr 95 A anförde de aktiestämpein.

tementschpfen beträffande frågan om höjning av aktiestämpeln bland
Pr opost- r , ..... ,

tionen. 9.M13>T IÖljällClG*

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

»Denna stämpel, som erlägges, då aktie- eller lottbrev i inländskt aktiebolag
eller solidariskt bankbolag ävensom, efter 1914 års riksdagsbeslut,
då andelsbevis eller delaktighetsbevis i annat inländskt bolag, som driver
bankrörelse, så ock i kommanditbolag, av bolaget utgives, infördes genom
beslut av 1906 års riksdag och utgör för aktier, lottbrev, andelsbevis och
delaktighetsbevis i nybildade bolag 5 öre för varje fulla 10 kronor av det
belopp, varå aktien, lottbrevet eller beviset lyder, samt för aktier, lottbrev,
andels- och delaktighetsbevis, som eljest utfärdas, 10 öre för varje fulla
10 kronor av nyssnämnda belopp. Kommitterade, som vid avgivandet av
sitt förslag icke haft anledning att sysselsätta sig med stämpelavgiften för
de andels- och delaktighetsbevis, om vilkas stämpelsskatteskyldighet beslut
fattats först vid 1914 års riksdag, hava i frågan om stämpelavgiften för
aktie- och lottbrev framhållit, att giltiga skäl knappast blivit anförda
för den i stämpelavseende nu förefintliga skillnaden mellan å ena sidan
aktier och lottbrev i nybildade bolag och å andra sidan aktier och lottbrev,
som eljest utgivas. Kommitterade hava därför ansett tillfället böra begagnas
att införa likställighet mellan dessa båda slag av värdepapper och
förmenat, att sådan likställighet borde åvägabringas genom att höja stämpeln
för aktier och lottbrev, som utgivas vid bolags bildande, till en procent.»

Kungl. Maj:ts proposition överensstämmer i fråga om aktiestämpeln uuicottet.
i sak med det av kommitterade framlagda förslaget.

Mot vad Kungl. Maj:t i denna del hemställt har utskottet icke haft
något att erinra.

I motionen I: 106 har herr friherre Fleming till stöd för sin ovan Motionen
återgivna hemställan om sådan ändring i Kungl. Maj:ts förslag, att utländska ^ 106
aktier och lottbrev måtte underkastas stämpelplikt, anfört:

»Uti gällande förordning liksom uti den nu föreliggande propositionen
föreligger beträffande nu nämnda handlingar den olikheten, att för
aktiebrev och lottbrev (samt de under denna rubrik fallande övriga delaktighetsbevis)
stämpelplikt förefinnes endast såvida ifrågavarande handlingar
beröra inländska bolag, under det att obligation, som i utlandet utgivits,
även skall under vissa angivna förutsättningar här i landet stämpelbeläggas.

Orsaken till att aktier uti utländska aktiebolag icke ansetts böra här
i landet stämoelbeläggas torde väl få sökas närmast däruti, att man ansett
en sådan beskattning icke komma att medföra någon avsevärd inkomst för
staten och sålunda icke vidare beaktats. — Då emellertid under de senare
åren inom landet placerats utländska aktier i en icke obetydande utsträckning,
torde det vara värt att tagas i övervägande, huruvida icke sådana
värdehandlingar även borde vara underkastade stämpelavgift.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

Rättvisan synes åtminstone kräva, att utländska aktier och lottbrev
med hänsyn till stämpelplikt behandlas lika som utländska obligationer.
Huruvida däremot en ännu längre gående stämpelskyldighet, i likhet med
den för inländska aktier och lotter, bör stipuleras, därom torde icke utan
vidare utredning något bestämt omdöme kunna uttalas.

Att för ifrågavarande utländska aktier och lottbrev m. m. införa stämpelplikt
i samma omfattning som för utländska obligationer torde icke böra
möta några betänkligheter, och torde icke heller för aktiebrev och lottbrev
erfordras de undantag från stämpelplikt, som äro för utländska obligationer
gällande.»

utskottet. Bevillningsutskottet har sökt att erhålla upplysning om, i vilken unge färlig

omfattning utländska aktier under senare tider inkommit på den
svenska marknaden, men några siffror i fråga härom synas icke finnas att
tillgå. Emellertid är det bekant, att aktier i ett antal utländska företag
numera finna köpare i Sverige, och det kan då synas skäligt, att även sådana
värdepapper likaväl som utländska obligationer underkastas stämpelbeskattning,
då de här i landet försäljas eller på annat sätt överlåtas. Om
utskottet sålunda funnit den av motionären väckta frågan värd beaktande,
har utskottet dock icke velat, på sätt motionären avsett, för riksdagen
framlägga förslag till bestämmelse i ämnet. Frågan tarvar nämligen otvivelaktigt,
icke minst ur internationella synpunkter, en mera ingående
utredning än utskottet varit i tillfälle att verkställa. Utskottet skall därför
inskränka sig till att hemställa, att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhålla om utredning av ifrågavarande spörsmål ävensom,
därest utredningen därtill giver anledning, om framläggande för riksdagen
av förslag i ämnet.

Höjning av
obligationsstämpeln

samt införande
av stämpelskatt
ä vissa
kommunala
skuldförbindelser.

Propositionen.

I fråga om höjning av stämpeln för obligationer samt införande av
stämpelskatt för vissa kommunala skuldförbindelser anförde departementschefen
(prop. 95 A) bland annat följande:

»Stämpelskatt å obligationer infördes i Sverige genom stämpelförordningen
den 9 augusti 1894 och utgår fortfarande med det då fastställda
beloppet av 30 öre för belopp ej överstigande 100 kronor och därutöver
30 öre för varje påbörjat hundratal kronor.

Då statens ökade inkomstbehov påkallade reglering av gällande stämpelskatter,
hade kommitterade ansett höjning av obligationsstämpeln böra
ifrågakomma i ett av de främsta rummen. Kommitterade ansåge nämligen
obestridligt, att det kapital, som nedlades i obligationer, ägde en betydande
skattekraft, ävensom att obligationsutgivaren i regel utan olägenhet

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

kunde bära en måttlig stämpelskatt. Med stöd av en jämförelse mellan
främmande länders stämpelsatser för obligationer och den i vårt land
gällande och då enligt kommitterades mening befogade invändningar ej
kunde resas mot att obligationsstämpeln avsevärt ökades, förordade kommitterade
en fördubbling av skattesatsen, varigenom den alltså skulle
komma att utgå med 60 öre för varje påbörjat hundratal kronor.

Kommitterade hade därjämte i syfte att förebygga kringgående av
stadgandet om obligationsstämpeln föreslagit, att, därest kommun erhållit
Kungl. Maj:ts tillstånd till upptagande av amorteringslån, skulle, under förutsättning
att det till upptagande medgivna lånets belopp icke understege
200,000 kronor och att återbetalningstiden vore bestämd till minst 15 år.
skuld förskrivning, som utfärdades å lånebeloppet eller del därav, av utgivaren
förses med stämpel till samma belopp, som för obligation stadgas.

Vad kommitterade i förevarande avseende förordat, har icke givit statskontoret
anledning till erinran. Visserligen skulle det, säger statskontoret,
kunna ifrågasättas, huruvida icke, därest en sådan bestämmelse om beläggning
med stämpel av vissa kommunala skuldförbindelser som den föreslagna
bleve beslutad, motsvarande stämpelplikt borde införas för enahanda skuldförbindelser,
som utfärdas av bolag o. d. Statskontoret ansåge dock skäl
föreligga att först avvakta någon tids erfarenhet om verkan av den stämpelplikt,
som kunde varda ålagd kommunala förbindelser.»

Det förslag i fråga om stämpelskatteskyldighet för obligationer och
skuldsedlar, som innefattas i propositionen nr 95 A, ansluter sig helt till
det av kommitterade avgivna och av statskontoret förordade.

Vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit beträffande höjning av obligationsstämpeln
har utskottet biträtt. -Däremot har utskottet icke kunnat
tillstyrka, att stämpelplikt införes för vissa kommunala skuldförskrivningar,
som icke utgöras av obligationer. Statskontoret har, på sätt ovan är återgivet,
ifrågasatt, huruvida icke den av Kungl. Maj:t i sådant hänseende
föreslagna bestämmelsen borde föranleda, att enahanda skuldförbindelser,
utfärdade av bolag o. d., borde underkastas motsvarande stämpelplikt.
Det med bestämmelsen avsedda syftet att förebygga kringgående av obligationsstämpeln
kan enligt utskottets mening icke utgöra tillräckligt skäl
för att ålägga vissa låntagare för vissa av dem utgivna skuldförbindelser
en väsentligt högre skattskyldighet än den, som i motsvarande fall utkräves
av andra låntagare. Förslaget har synts utskottet så mycket mindre
böra förordas som den högre skattskyldigheten drabbar kommunerna, vilkas
upplåning på billiga villkor det otvivelaktigt ligger i statens intresse att
underlätta.

Utskottet.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

Omläggning
till råntestämpel
av stämpelskatten
ä
bevis om insättning
å depositions-
och
kapitalräkning
samt införande
av
räntestämpel
jämväl å avkastningen
åt
andra på
bankräkning
insatta medel.
Propositionen.

Till det vid propositionen nr 95 A fogade statsrådsprotokollet anförde
föredragande departementschefen vidare följande.

»Enligt nu gällande bestämmelser skall bevis om insättning å depositionsräkning
hos bank eller bankir ävensom å kapitalräkning eller annan
räkning, därå penningar mot särskilt bevis mottagas för att först efter viss
tid eller viss tid efter uppsägning återbetalas, vid utgivandet förses med
stämpel av 50 öre för deponerat belopp, som ej överstiger 1,000 kronor,
och därutöver 50 öre för varje påbörjat tusental kronor, dock med viss
lindring i avgiftsbeloppet för insättning, som icke överstiger 500 kronor.

Kommitterade, vilka funnit dessa bestämmelser icke hava lämnat ett
resultat, motsvarande det, som man kunde haft anledning förvänta, hava
förordat dels en sådan omläggning av stämpelskatten å depositionsbevis
och därmed uti förevarande hänseende nu likställda bevis, att till grund
för beräkningen av denna skatt borde läggas, icke det belopp, varå insättningsbeviset
lyder, utan i dess ställe den årliga avkastning, som å sålunda
insatta medel erhålles, dels ock införande av enahanda stämpelskatt jämväl
å avkastningen av medel innestående å checkräkning, upp- och avskrivningsräkning,
giroräkning, folioräkning, löpande räkning eller annan sådan
till sparkasseräkning icke hänförlig räkning hos bank, annan kreditinrättning
eller bankir, därå penniftgar mottagas för att vid anfordran återbetalas.
Såsom skattesatser hava föreslagits 5 öre för räntebelopp, överstigande
5 men ej uppgående till 10 kronor, samt 10 öre för varje fulla 10
kronor av räntebelopp, uppgående till 10 kronor eller mera. Räntestämpel
å penningar, som innestå i sparbank, skulle enligt den åsikt, kommitterades
flertal omfattat, icke ifrågakomma. För ränta å sparkasseräkning hava
kommitterade föreslagit en stämpelavgift av 10 öre för varje fulla 10 kronor
av räntebeloppet, dock att stämpelfrihet skulle äga rum, om det tillgodoförda
räntebeloppet för ett år icke uppgått till 20 kronor.

Då kommitterades flertal icke velat till beskattning föreslå sparbanksmedel,
hade huvudsakliga skälet härtill varit, att det syntes mindre
lämpligt att genom stämpelbeskattning betunga sparbankernas på förvärvande
av vinst icke anlagda verksamhet för uppsamlande av smärre besparingar.
Om sparbanksrörelsen i ett eller annat avseende kommit att
överskrida sitt naturliga verksamhetsområde, borde detta enligt flertalets mening
regleras icke i beskattningsväg utan genom införande av skärpt kontroll
å dessa bankers skötsel och genom vidtagande av till äventyrs nödiga
ändringar i gällande författningar rörande sparbankerna. Att å andra sidan
från här ifrågavarande beskattning undantaga sparkasseräkningar hade kommitterades
flertal icke funnit tillrådligt, enär därigenom den föreslagna
räntestämpelns effektivitet skulle i väsentlig grad äventyras, varjämte näp -

Bevillningsutskotteta betänkande Nr 58.

peligen tillräckliga skäl torde vara anförda för att skillnad skulle göras
mellan ränteavkastning å depositions- och kapitalräkningar samt — åtminstone
en mera avsevärd — dylik avkastning å sparkasseräkning.»

För egen del ansåg departementschefen försiktigheten bjuda, att
räntestämpeln utsträcktes att omfatta alla slag av bankräkningar, därå
penningar mottagas för förräntning. Det kunde eljest befaras, att insättarna,
måhända i stor utsträckning, skulle begagna sig av möjligheten att
överflytta medel från de bankräkningar, vilka berördes av skatten, till
andra räkningar, å vilkas innestående medel skatten ej Ange tillämpning.

Genom räntestämpelns införande och genom utvidgningen av denna
beskattningsform till alla de områden, som kreditinrättningarna öppna
för den allmänhet, som genom penningars insättande å bankräkning av
det ena eller andra slaget vill på en gång hava sina tillgångar i gott förvar
och av dem erhålla en säker avkastning, torde, anförde departementschefen
vidare, under förutsättning av erforderlig kontroll över själva stämpelbeläggningen,
vara sörjt för att ett kringgående av beskattningsbestämmelserna
näppeligen kunde ifrågakomma.

Departementschefen fortsatte:

»Genom att låta räntestämpeln utgå i förhållande till räntebeloppet och
icke i förhållande till det insatta kapitalets storlek har man sörjt för en
rättvist avvägd beskattning av de insatta medlen, vunnen genom beaktande
av de skiljaktigheter med avseende å räntefotens storlek, som förekomma
vid olika placeringar, och av den olika tidrymd placeringarna avse.

I fråga om skattesatsens storlek har jag anslutit mig till kommitterades
förslag. I regel blir skatten alltså ungefär en procent av räntebeloppet.
För mindre belopp, innestående i sparbank eller, i andra kreditinrättningar,
å sparkasseräkning, har jag, ävenledes i likhet med kommitterade,
funnit skattefrihet böra äga rum. Men jag har ansett gränsen för
skattepliktens inträde böra höjas utöver vad kommitterade föreslagit. Sålunda
har jag tänkt mig, att skattskyldighet skulle inträda först i fråga
om räntebelopp av 40 kronor och däröver, i stället för enligt kommitterades
förslag redan vid ett räntebelopp av 20 kronor.»

I tre av de föreliggande motionerna har ifrågasatts utvidgning av
den av Kungl. Maj:t föreslagna stämpelfriheten för mindre belopp. Det
mest vittgående yrkandet härutinnan har framställts i den av herrar
Olsson i Ramsta och Jönsson i Fridhill avgivna motionen 11:347, vari
hemställts om skattefrihet för ränteinkomster under 100 kronor å depositions-,
kapital-, sparkasse- och sparbanksräkning. I motionen I: 110 har
herr Rooth ifrågasatt, att räntestämpel icke måtte utgå för avkastningen

Motioner.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

å i sparbank insatta medel till kapitalbelopp av 5,000 kronor och därunder.
Slutligen har i motionen II: 357 av herr Jonsson i Hökhult m. fl.
hemställts, att den av Kungl. Maj:t i fråga om medel, som innestå å
sparkasseräkning eller däremot i sparbank svarande räkning, föreslagna
gränsen för stämpelfrihet, 40 kronor, måtte höjas till 100 kronor.

utskottet. Kungl. Maj:ts förslag att ersätta den nu utgående depositionsstäm peln

med räntestämpel och att utsträcka tillämpningen av denna form av
stämpelbeskattning till de övriga bankräkningar, som i förslaget avses, har
utskottet ansett sig böra tillstyrka. Endast härigenom torde nämligen en
effektiv beskattning på ifrågavarande område kunna ernås. Vid genomförandet
av denna i’äntebeskattning bör emellertid tillses, att densamma
såvitt möjligt icke kommer att drabba de mindre bemedlades mödosamt
hopbringade besparingar. Vad Kungl. Maj:t i sådant hänseende föreslagit
har utskottet, i likhet med förenämnda motionärer, icke ansett tillfyllest.
Med hänsyn icke minst till penningvärdets fall torde det finnas goda skäl
för att från stämpelavgift befria avkastningen av icke oväsentligt större
kapital än 800 kronor, som under förutsättning av förräntning efter 5 %
skulle motsvara det av Kungl. Ma:jt föreslagna stämpelfria maximum 40
kronor. Vid övervägande av de olika möjligheter att tillgodose det angivna
syftet, vilka i hithörande motioner ifrågasatts eller eljest erbjuda sig, har
utskottet till en början funnit sig icke kunna tillstyrka det förslag, som
framställts av herrar Olsson i Ramsta och Jönsson i Fridhill. Därigenom
skulle nämligen öppnas så vidsträckta möjligheter att genom insättning på
olika slag- av bankräkningar och genom anlitande av flere banker undandraga
även mycket betydande räntebelopp stämpelbeskattning, att hela resultatet
av räntestämpelns införande kunde äventyras. I herr Rooths förslag
har gränsen för stämpelfrihet satts högre än utskottet ansett tillrådligt
och den av honom ifrågasatta beräkningsgrunden har dessutom synts
utskottet mindre lämplig. Däremot har utskottet funnit den av herr Jonsson
i Hökhult m. fl. ifrågasatta begränsningen av stämpelfriheten vid 100
kronors räntebelopp vara väl avvägd, då det gäller insättning i sparbank.
I fråga om sparkasseräkning i andra penninginrättningar har utskottet däremot
ansett syftet icke påkalla en så väsentlig höjning av den av Kungl.
Maj:t föreslagna gränsen, utan velat för sin del ifrågasätta gränsens bestämmande
till 50 kronors xäntebelopp.

Kooperativa Vid behandlingen av frågan om räntestämpeln har inom utskottet

kassör, uttalats önskvärdheten därav, att insättningar å sparkasseräkning i sådan
centralkassa för jordbrukskredit, som omtalas i lagen den 18 juni 1915,
innefattande vissa bestämmelser om centralkassor för jordbrukskredit, även -

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

som insättningar å liknande räkning i andra kooperativa kassor icke måtte
drabbas av räntestämpel i större utsträckning än insättningar i sparbank.
Utskottet, som icke varit i tillfälle att underkasta detta spörsmål den
närmare undersökning det säkerligen tarvar, har emellertid ansett sig böra
föreslå riksdagen, att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.
Maj:t ville taga frågan i övervägande och, om förhållandena därtill föranleda,
förelägga riksdagen förslag till särskilda bestämmelser i ämnet.

Beträffande stämpel å lottsedlar anförde departementschefen:

»I flertalet främmande länder, där lotterier äro tillåtna, har staten
genom . särskild beskattning av företagen velat göra sig delaktig av den
stora vinst, dylika företag i allmänhet lämna. Att så icke varit förhållandet
i vårt land, beror naturligtvis därpå, att inhemska lotterier varit i princip
här i landet förbjudna. De förenämnda stämpelkommitterade hava,
utan att inlåta sig på den omtvistade frågan, huruvida och i vilken mån
lotterier böra tillstådjas, ansett sig böra framhålla, att det lärer kunna
tagas för avgjort, att lotterier under åtminstone en avsevärd framtid komma
att här i landet bedrivas, och, säga kommitterade, vid sådant förhållande
synes med skäl kunna ifrågasättas, om icke staten här liksom i andra länder
bör genom beskattning skaffa sig del av de rikliga medel, som användas
för lotteriändamål. De penningtillgångar, som framträda vid inköp av
lotter, särskilt av lotter i penninglotterier, hava visat sig vara i mycket
hög grad okänsliga för den dryga belastning av desamma, som plägat utgå
i form av överpris på lotter eller andelsbevis i sådana; och det torde med
visshet kunna antagas, att en beskattning i form av en stämpel å lottsedlarna
skulle — jämte det den gåve staten en icke så alldeles obetydlig
inkomst — för lottägarna bliva jämförelsevis litet märkbar. Skatten borde
emellertid icke drabba lotteriföretaget, utan läggas så, att den träffade
lottköparen. Detta syfte vunnes enklast genom att stämpelbelägga lottsedlarna
och icke, såsom ofta sker utomlands, låta skatten utgå av lotteriföretagets
tillgångar.

För att från skatt undantaga lottsedlar i lotterier, vilka avse bortlottning
av lösören för välgörande ändamål eller av konstsaker till svenska
konstidkares understöd och uppmuntran och vilka på grund av det synnerligen
behjärtansvärda ändamålet icke lämpligen böra på något sätt försvåras,
hava kommitterade med beaktande därav, att för anordnande av
dylika lotterier erfordras tillstånd av Konungens befallningshavande, under
det att för anställandet av andra lotterier kräves medgivande av Kun°d.
Maj:t, föreslagit att skatteplikt skall förefinnas endast för lottsedlar i lotBihang
till riksdagens protokoll 1917. 7 saml. 48 käft. (AV 58.) 5

Lottsedel stämpel.

Propositio nen.

Utskottet.

34 Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

terier av senare slaget. Kommitterade hava vidare i fråga om skattepliktens
storlek skilt emellan två grupper av lotterier, nämligen å ena sidan
lotterier, däri vinsterna utgöras av penningbelopp, samt å andra sidan
lotterier med vinster bestående av lösören eller eljest andra värdeföremål
än penningar. Skattekraften hos lottsedlarna i dessa olika slag av lotterier
vore väsentligen olika. Vad beträffar penninglotteriernas lottsedlar, torde
dessa utan olägenhet kunna bära en stämpel av 10 procent av lottsedlarnas
nominella värde. En dylik stämpel skulle däremot vara väl dryg för
lottsedlar i flertalet varulotterier och dessutom i åtskilliga fall komma att
utgå med belopp, som på grund av sin ojämnhet vore för lottsedlarnas
avsättning något hinderligt. Med hänsyn härtill hade kommitterade föreslagit
en låg fix stämpel för dylika lottsedlar, närmare angiven till 10 öre
för varje lottsedel.

Statskontoret har förklarat, att kommitterades förslag om införande
av stämpel å lottsedlar och om sättet för denna skatts upptagande i
vissa fall icke givit anledning till något särskilt uttalande från statskontorets
sida.

I enlighet med vad sålunda blivit föreslaget har jag inrymt bestämmelser
om stämpelavgift å lottsedlar i det förslag till utvidgning av stämpelbeskattningen,
varom nu är fråga, och har jag däri även upptagit det
förslag till särskild ordning för skattens erläggande, som av kommitterade
upprättats och som i författningsförslaget återfinnes under 56 §•»

Förslaget att stämpelbeskatta lottsedlar har utskottet funnit fullt
befogat och mot de av Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelserna i fråga om
skattesatser och undantag från stämpelplikt har utskottet icke haft något
att erinra. Utskottet har dock icke velat lämna oanmärkt, att genom bifall
till förslaget den olägenheten uppstår, att utländska lotterier som finna
avsättning för sina lotter hår i landet, komma i en gynnsammare ställning
än inhemska. Med hänsyn till det enligt förordning den 6 augusti
1881 gällande förbud mot att avyttra lotter i, bland annat, utländska lotterier
kan någon stämpelbeläggning av utländska lottsedlar, vilka trots
nämnda förbud avyttras till köpare i Sverige, uppenbarligen icke ifrågasättas.
Huruvida genom någon annan beskattningsforin den önskvärda likställigheten
mellan utländska och inhemska lotterier i berörda hänseende må
kunna åvägabringas, har utskottet icke varit i tillfälle att utreda. Det
har emellertid synts utskottet önskvärt, att frågan blir föremål för prövning
och har utskottet därför ansett lämpligt, att riksdagen fäster Kung].
Maj:ts uppmärksamhet på densamma.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

I fråga om stämpel å interimsbevis och interimskvitto å aktiebrev interimsbevis
och lottbrev anförde departementschefen följande: a aktier m.m.

»Efter det svenska bankföreningen i underdånig skrivelse i september Fro^Uo''
1915 hemställt om vissa ändringar i stämpelförordningen i syfte att undanröja
nu förefintliga svårigheter i fråga om stämpling av interimsbevis och
promesser å aktiebrev och lottbrev, hava general poststyrelsen och statskontoret
ävensom patent- och registreringsverket i detta ärende avgivit underdåniga
utlåtanden. De två sistnämnda ämbetsverken hava även yttrat sig
över vissa av generalpoststyrelsen uttalade önskemål rörande förtydligande
och kompletterande av stämpelförordningens bestämmelser i särskilt angivna
hänseenden. För lösning av de uppkomna frågorna hava ämbetsverken
antytt i större eller mindre grad från varandra avvikande utvägar. Särskilt
har patent- och registreringsverket, vars utlåtande först den 20 februari
1917 inkommit till finansdepartementet, anvisat utvägar för frågans
lösning, vilka för sitt genomförande kräva ändringar på aktiebolagslagstiftningens
och närliggande områden av den omfattning, att deras lämplighet
och konsekvenser icke utan noggrann granskning kunna bedömas. Jag har
fördenskull icke, såsom jag önskat, varit i tillfälle att nu upptaga dessa
frågor till sådan behandling i sammanhang med övriga av mig ifrågasatta
äpdringar i stämpelförordningen, att de kunna vinna en fullständig lösning.

Åtskilliga skäl tala dock för, att redan nu försök göras att åstadkomma
en provisorisk lösning av en av de uppkomna frågorna. Då år 1914 i
stämpelförordningen infördes bestämmelser avseende att i fråga om stämpelskatteskyldighet
likställa promesser å aktie- och lottbrev med aktie- och
lottbrev, skedde detta i avsikt att förebygga kringgående av gällande bestämmelser
om stämpelbeskattning av dylika brev. Emellertid borde till fullständigt
förebyggande av dylikt kringgående bestämmelser om stämpelskatteskyldighet
för bevis om verkställd inbetalning å aktie eller lott (interimsbevis,
interimskvitto) snarare hava givits. Generalpoststyrelsen har fäst
uppmärksamheten å denna lucka i lagstiftningen och de två andra ämbetsverk,
vilka, enligt vad jag nyss anförde, i frågan avgivit utlåtanden, hava
ävenledes framhållit att här förelåge en lucka, som behövde fyllas. Jag
har i enlighet med dessa uttalanden låtit utarbeta* förslag om stämpelskatteskyldighet
för ifrågavarande interimsbevis och interimskvitton såsom
för aktie- och lottbrev. Samtidigt har jag funnit det riktigast att ur uppräkningen
av stämpelpliktiga handlingar utesluta promesserna. När 1914
dessa infördes såsom stämpelpliktiga i likhet med aktier och lottbrev, torde
man närmast hava avsett att därmed träffa just ifrågavarande interimsbevis
och interimskvitton. Då emellertid aktiebolagslagen i 27 § skiljer mellan
dessa och promesserna, måste man redan ur terminologisk synpunkt und -

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

vika att i stämpelförordningen sammanblanda dem, och då härtill kommer,
att det ändamål, man 1914 ville vinna med stämpelbeläggandet av promesserna,
ur skatteteknisk synpunkt riktigast nås genom att göra interimsbevis
och interimskvitton stämpelpliktiga, kunna utan olägenhet promesserna
ur stämpelförordningen uteslutas.

Oavsett de skäl, som sålunda angivits för att ur stämpelförordningen helt
utesluta promesserna, hava, vad 27 § angår, särskilda grunder föranlett deras
undantagande från denna paragrafs speciella stadganden. Då dessa grunder
jämväl äga sin giltighet beträffande interimsbevisen och interimskvittona,
vilka nu föreslagits skola träda i promessernas ställe, tillåter jag mig något
beröra denna fråga. Den i 27 § stämpelförordningen stadgade skyldighet att
låta stämpling av aktiebrev, lottbrev, promesser m. fl. handlingar av likartad
natur alltid verkställas genom generalpoststyrelsens försorg har, vad beträffar
promesser, visat sig i praktiken medföra så gott som oöverstigliga svårigheter.
Promesser, likasom interimsbevis, kunna icke på förhand stämpelbeläggas
eller åsättas stämplingsbevis, avseende visst belopp, enär det icke
blir känt, huru de skola stämpelbeläggas, förr än just vid det tillfälle, då
de skola utgivas, d. v. s. sedan aktie- eller lottägaren verkställt betalning;
det ligger nämligen i hans makt att inom vissa gränser i en eller flera
omgångar betala större eller mindre del av det belopp, han skall erlägga
för aktien eller lotten. Den apparat, varmed stämpling hos generalpoststyrelsen
verkställes, är icke anordnad för stämpling av enstaka handlingar,
utan kan med fördel användas endast för stämpling på en gång av ett
större antal handlingar, vilka alla skola åsättas stämpel till samma belopp.
Genom dessa förhållanden hava stora svårigheter uppstått såväl för de avgiftspliktiga
bolagen som för generalpoststyrelsen, och förslag hava framställts
om ändrade bestämmelser, åsyftande en mera lämplig ordning för
ifrågavarande stämplings verkställande. Då emellertid dessa förslag ännu
icke kunnat underkastas tillräckligt noggrann prövning och det är av vikt,
att de övriga förslag till ändringar i stämpelförordningen, som jag nyss
berört, så snart ske kan överlämnas till riksdagens prövning, böra åtminstone
redan nu promesserna avskiljas från den grupp av handlingar, som
skola stämplas i den'' i 27 § angivna ordning, frånsett de skäl, som eljest,
enligt vad ovan sagts, tala för deras uteslutande ur förordningen i allmänhet.
Härigenom torde den mest påtagliga olägenheten av nu gällande
bestämmelser kunna på ett enkelt sätt avlägsnas, utan att någon nämnvärd
fara för beskattningsbestämmelsernas kringgående torde behöva uppstå.
Jag föreställer mig nämligen, att då generalpoststyrelsens åliggande
att ombesörja aktie- och lottbrevens stämpling fortfarande bibehålies och
nämnda styrelse har att fastställa det belopp, med vilket stämpel skall

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

utgöras, generalpoststyrelsen icke torde medgiva något avdrag vid stämpelberäkningen
för stämpelbeläggning å interimsbevis eller interimskvitto,
utan att hava förvissat sig om att dylik beläggning i verkligheten ägt rum.
Det ligger i sakens natur, att då i förordningen interimsbevis och interimskvitton
träda i promessernas ställe, 27 § ej heller bör omfatta dem; vad
nyss sagts om de med där stadgade förfarande förbundna olägenheter i
fråga om promesserna, äger sin fulla giltighet även beträffande nämnda
andra handlingar.»

Vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition i förevarande del har
inom utskottet ifrågasatts sådan ändring i de av Kungl. Maj:t föreslagna
bestämmelserna, att interimsbevis skulle kunna under viss förutsättning
undantagas från stämpelplikt. Det inom utskottet väckta förslaget avsåg,
att utgivare av aktiebrev eller lottbrev skulle vara befriad från skyldighet
att stämpelbelägga interimsbevis, därest han hos generalpoststyrelsen på
en gång inbetalade sammanlagda stämpelbeloppet för de aktiebrev eller
lottbrev, som samtidigt skulle utgivas eller ock för samma stämpelbelopp
ställde godkänd säkerhet.

I anledning av nämnda förslag har bevillningsutskottet efter därom
i vederbörlig ordning gjord framställning mottagit generalpoststyrelsens utlåtande,
varav framgår, att svenska bankföreningen i sin av departementschefen
i ovan återgivna anförande omnämnda skrivelse framställt ett med
ovanberörda ändringsförslag i huvudsak sammanfallande förslag samt att
generalpoststyrelsen häröver yttrat sig. Det inom utskottet väckta förslaget
tillhör sålunda de frågor, om vilka departementschefen i nämnda anförande
yttrat, att de icke utan noggrann granskning kunde bedömas ävensom
att han icke varit i tillfälle att i detta sammanhang framlägga förslag
till deras lösning.

Generalpoststyrelsens ovannämnda, till bevillningsutskottet avgivna
utlåtande, vilket såsom bilaga åtföljer detta betänkande, har synts utskottet
ådagalägga, att den av Kungl. Maj:t nu föreslagna anordningen beträffande
stämpelbeläggning av interimsbevis icke är i allo tillfredsställande.
Då föredragande chefen för finansdepartementet emellertid uttryckligen
betecknat nämnda anordning såsom en provisorisk lösning av frågan, torde
utskottet kunna uttala sin förvissning därom, att Kungl. Maj:t skall, efter
verkställd ytterligare utredning i ämnet, till nästkommande års riksdag
avlåta förslag till de ändringar i vad som nu föreslagits, till vilka utredningen
kan giva anledning.

Utskottet.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

Propositionen
95 A i
övrigt.

Propositionen
nr 331.

i. 0:s framställning.

Ur det stycke under 8 §, som börjar med ordet Checkräkning, torde
ordet sparbank böra utgå.

De genom propositionen nr 95 A föreslagna ändringar i stämpelförordningen,
om vilka utskottet icke ovan yttrat sig, föranleda icke någon
erinran från utskottets sida.

Av de ändringar i gällande stämpelförordning, som Kungl. Maj:t
genom propositionen nr 331 föreslagit, bar den som rör stämpelavgift vid
köp ock byte av fartyg ovan av utskottets berörts, därvid utskottet anslutit
sig till Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

Beträffande vad Kungl. Maj:t under 7 § föreslagit om stämpelfrihet
för alkoholistanstalter och enskilda parter i mål och ärenden rörande tilllämpning
av vad särskilt är stadgat om behandling av alkoholister har
utskottet att påpeka, att justitieombudsmannens ovan återgivna framställning
angående ändrad lydelse av 7 § i stämpelförordningen innehåller
förslag i enahanda syfte men av annan lydelse än det av Kungl. Maj:t
framställda. Utskottet, som icke ansett sig böra i anledning av justitieombudsmannens
förslag ifrågasätta ändring av den avfattning, bestämmelsen
nu erhållit i Kungl. Maj:ts förslag, har icke heller i övrigt haft något
att erinra mot de ändringar i stämpelförordningen, som genom propositionen
nr 331 föreslagits.

Vad justitieombudsmannen i sin förenämnda framställning eljes hemställt,
har utskottet kunnat oförändrat biträda.

På grund av vad ovan anförts får utskottet hemställa,

1) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl.
Maj:ts proposition nr 95 A icke kunnat oförändrad bifallas
och med bifall till de ändringar i gällande stämpelförordning,
som innehållas i det med propositionen nr 331
framlagda förslaget, samt i anledning av justitieombudsmannens
ovan omförmälda framställning, antaga det förslag
till förordning om vissa ändringar i förordningen
den 19 november 1914 angående stämpelavgiften, som
finnes såsom bilaga 1 fogat vid detta betänkande;

2) att motionerna

I: 110 av herr Rooth,

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

I: 111 av herr von Koch,

II: 342 av herr Holmström,

II: 347 av herrar Olsson i Ramsta och Jönsson i
Fridhill samt

II: 357 av herr Jonsson i Hökhult m. fl.

må anses besvarade genom vad utskottet ovan
under 1) hemställt;

3) att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj:t, med erinran om de ofta förekommande fall då
lagfart å^ fast egendom icke sökes inom de i 2 § av
förordningen angående lagfart å fång till fast egendom
föreskrivna tider, anhålla, att Kungl. Maj:t ville, med
beaktande av de omständigheter som må uteröra skalis:
anledning till uppskov med sökande av lagfart, låta
verkstålla utredning av frågan, huruvida genom äventyr
av höjd stämpelavgift eller annan verksam påföljd förberörda
missförhållande må kunna avhjälpas, ävensom
till riksdagen inkomma med det förslag, vartill utredningen
kan föranleda;

4) att riksdagen måtte, i anledning av motionen
I: 106 av herr friherre Fleming, i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning,
huruvida aktier och andra andelsbevis i utländska
företag lämpligen böra bliva föremål för stämpelplikt,
innan de härstädes belånas, försäljas eller eljes
överlåtas, ävensom, därest utredningen därtill föranleder,
till riksdagen inkomma med förslag till bestämmelser i
ämnet; samt

5) att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t
— med uttalande att enligt riksdagens mening den i det
av utskottet nu förordade förslaget föreskrivna räntestämpeln
icke bör beträffande insättningar å sparkasseräkning
i sådan centralkassa för jordbrukskredit, varom
stadgas i lagen den 18 juni 1915, innefattande vissa
bestämmelser om centralkassor för jordbrukskredit, eller
å liknande räkning i andra kooperativa kassor erhålla
tillämpning i större omfattning än utskottet ifråga om

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

insättningar i sparbank föreslagit — hemställa, att Kungl.
Maj:t ville låta verkställa utredning i detta ämne och,
om förhållandena därtill föranleda, förelägga riksdagen
förslag till särskilda bestämmelser till ernående av det
angivna syftet.

Stockholm den 22 maj 1917.

På bevillningsutskottets vägnar.

K. G. KARLSSON.

Reservation

av herr friherre Palmstierna, i fråga om viss del av motiveringen.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

Bilaga 1.

Förslag

till

Förordning

om vissa ändringar i förordningen den 19 november 1914 angående

stämpelavgiften.

Härigenom förordnas, att 1, 3, 7, 8, 10, 15, 20, 22, 23, 27 §§,
34 § 2 mom., 36 § 2 mom., 47 och 51 §§ i förordningen den 19 november
1914 angående stämpelavgiften skola — vissa paragrafer i nedan
angivna delar — hava följande ändrade lydelse samt att i samma förordning
skall näst efter VII kap. införas ett nytt, Vill kap. av den lydelse
nedan sägs:

1 §•''

I fråga om stämpel till expeditionerna hänföras statsmyndigheterna
till följande avdelningar:

Första avdelningen.

Underdomstolar i stad; — — — — — — magistrater och Övriga
till statsförvaltningen hörande myndigheter i städer och köpingar; till
statsförvaltningen hörande myndigheter i municipalsamhällen och med muni cipalsamhällen

jämförliga samhällen; notarii publici — — — —--

övriga avdelningar upptagna.

vid Kuugl. Maj:ts orden.

3 §•

I avseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med
de här nedan i 7 § nämnda undantag, denna tariff:

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 7 samt. 48 käft. (Nr 58.)

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

	1 Avd.	2 Avd.	3 Avd.	4 Avd.	5 Avd.
	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	Ö.	Kr.	ö.	Kr.	Ö.
Fastighetsbok, utdrag av, som tecknas på, lagfarts-bevis eller på utdrag ay lagfarts- eller intecknings-protokoll...................					fri!	t
Fastighetsregister, avskrift eller utdrag av upp-lägg i, som jämlikt § 28 i förordningen angående jord-register eller 2 kap. 5 § i lagen om fastighets-bildning i stad eller 30 § i förordningen med närmare föreskrifter om fastighetsregister för stad rekvireras av förrättningsman.........					fri!	t
som eljest begäres: om avskriften eller utdraget omfattar blott ett in?krivningsrum..............		25				50
om avskriften eller utdraget omfattar mera än ett inskrivningsrum: för det första rummet..........		25				50
för vartdera av det andra och tredje rummet	—	—	—	—	—	25	—	—	—	—
för ett vart av efterföljande rum.....	—	—	—	—	—	10	—	—	—	—
Fiskepass; se Pass. Intyg om registrering av mönster.........					frit	t
> att ansökning om varumärkes registrering mot- tagits eller att registrering av varumärke förnyats.................		_	_	_	frit	t	_	_	_	_
Kallelse å okända borgenärer i anledning av ansök-ning om tillstånd att nedsätta aktiebolags kapital .	1	—	1
i Expedition, som icke bär ovan är särskilt nämnd, varje ark...................	_	50	_	50	_	50	1	_	1	_

7 §•

Från stämpelavgift enligt detta kap. är kronan befriad.

Dessutom äro från stämpelavgift enligt detta kap. befriade:

akademier —--arrende- eller nyttjanderätt;

barnavårdsnämnder;
fattigvårdssamhällen — — — delgivas;

fosterbarnsnämnder ävensom, i ärenden angående tillämpning
av lagen om fosterbarns vård, hälsovårdsnämnder och kommunalnämnder; hushållningssällskap,

länens;

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

medellös person, då han författningsenligt styrker sin fattigdom eller
den eljest kunnig är;

nykterhetsnämnder, alkoholistanstalter och enskilda parter i mål och
ärenden rörande tillämpning av vad särskilt är stadgat om behandling av
alkoholister;

pensionsinrättningar;

— — utländska hamnar.

8 §•

Följande enskilda handlingar skola, även där de äro utfärdade av
offentlig myndighet, förses med stämpel på sätt här nedan stadgas.

Aktiebrev i inländskt aktiebolag skall, innan brevet av bolaget utgives,
förses med stämpel av 10 öre för varje fulla 10 kronor av det belopp,
varå den i brevet avsedda aktie lyder, eller, om brevet utfärdats å
två eller flera aktier, av det belopp, varå aktierna sammanlagt lyda; dock
att, ifall enligt bolagets beslut för aktie skall erläggas betalning med högre
belopp än det, varå aktien lyder, stämpeln skall beräknas i förhållande
till det högre beloppet.

Upprättat aktiebrev skall, ändock att det icke blivit av aktieägaren
mottaget, anses såsom av bolaget utgivet, då aktieägaren äger att detsamma
hos bolaget utbekomma.

Aktiebrev, som utan erläggande'' av betalning utfärdas såsom ersättning
för förkommet el^er förstört sådant brev eller i utbyte mot aktiebrev
i samma bolag, är fritt från stämpel, därest det nya aktiebrevet utfärdas
å belopp, icke överstigande det, vara det förkomna, förstörda eller utbytta
aktiebrevet lytt, eller, om det nya aktiebrevet skall ersätta flera äldre brev,
dessas sammanlagda belopp, samt det eller de äldre breven varit försedda
med stämpel i vederbörlig ordning eller icke skolat med stämpel beläggas.

Har behörig stämpelbeläggning av interimsbevis eller interimskvitto
ägt rum, galle den stämpelbeläggning även för det aktiebrev, mot vilket
interimsbeviset eller interimskvittot sedermera utbytes, där icke aktiebrevet
skall beläggas med stämpel till högre belopp, i vilken händelse detsamma
åsättes fyllnadsstämpel.

Aktiebrev, som sålunda utfärdas utan att beläggas med den här
ovan för aktiebrev stadgade stämpel, skall förses med anteckning om orsaken
härtill.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

För aktiebrevs behöriga stämpelbeläggning eller förseende med anteckning
om orsaken till underlåten stämpelbeläggning svare ledamöterna
i bolagets styrelse eller, ifall tillsynen över stämpelbeläggningen enligt
bolagets beslut uppdragits åt en eller flera av dem, dessa ledamöter.

Se för övrigt 27 §.

Andelsbevis; se Lottbrev.

Byte av fartyg {pråm) om minst 40 bruttoton eller lott i sådant fartyg:

anmälan om bytet till fartygsregistret eller, om fartyget icke är
registreringspliktigt och ej heller, det oaktat, blivit i fartygsregistret infört,
till den i 34 § 2 mom. omförmälda myndighet skall förses med
stämpel av 1 krona för varje fulla 100 kronor av fartygets eller lottens
värde vid tiden för överlåtelsen.

Anmälan, varom här är fråga, skall åtföljas av intyg av trovärdiga,
med saken förtrogna män om fartygets värde.

I övrigt skall i tillämpliga "delar i fråga om byte av fartyg gälla
vad om köp av fartyg i denna paragraf är stadgat.

Check; lika med Växel.

Checkräkning, upp- och avskrivningsräkning, giroräkning, folioräkning,
löpande räkning eller annan sådan räkning hos bank, annan kreditinrättning
eller bankir, därå penningar mottagas för att vid anfordran återbetalas;
lika med Depositionsräkning.

Delaktig hetsbevis; se Lottbrev.

Vad sålunda är stadgat i fråga om stämpel för ränta å här omförmälda
räkningar äger icke tillämpning i avseende å medel, som äro insatta
för statsförvaltningen tillhörande allmänt verk eller styrelse samt riksdagens
verk, så länge dessa medel för sådant verk eller styrelse innestå.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

Sökes betalning på grund av bevis om insättning på depositionsräkning
hos offentlig myndighet, skall beviset förses med stämpel av
25 öre för varje fulla 100 kronor av det kapitalbelopp, för vilket betalning
sökes;

dock är depositionsbevis fritt från sistnämnda stämpelavgift, då på
grund därav fordran bevakas i konkurs.

Se för övrigt 54 och 55 §§.

Se för övrigt 10, 13 och 14 §§.

Gåva av fast egendom: avhandling därom skall, då den för lagfart
företes, utöver den stämpel, som utgår enligt förordningen om arvsskatt
och skatt för gåva, förses med stämpel av 1 krona för varje fulla 100
kronor av egendomens värde.

Se för övrigt 10, 13 och 14 §§.

Inkassering av penningar: handling, som innefattar uppdrag därom
och emot vars företeende eller avlämnande betalning fordras; lika med Växel;

dock att handling, som avser inkassering av penningar genom postförskott
eller s. k. efterkrav, är från stämpel fri.

Intecknat skuldebrev; se Skuldebrev.

Interimsbevis, Interimskvitto å aktiebrev; lika med Aktiebrev.

» » å lottbrev; lika med Lottbrev.

Invisning; lika med Växel.

Kapitalräkning eller annan räkning, därå penningar mot särskilt
bevis mottagas för att först efter viss tid eller viss tid efter uppsägning
återbetalas; lika med Depositionsräkning.

Köp av fast egendom: avhandling därom skall, då den för lagfart
företes, förses med stämpel, som, utom i de fall, varom nedan stadgas,
skall utgöra 1 krona för varje fulla 100 kronor av egendomens värde.

Köpeavhandling, på grund varav lagfart sökes för bankaktiebolag
eller solidariskt bankbolag, då egendomen är avsedd för bankens
inrymmande, eller för annat aktiebolag, som icke är berättigat att
erhålla statslån från egnahemslånefonden eller jordförmedlingsfonden, skall

46 Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

beläggas med stämpel av 2 kronor för varje fulla 100 kronor av egendomens
värde.

Är köparen svensk medborgare, som icke under nästföregående året
taxerats enligt förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt för ett
taxerat belopp av minst 1,800 kronor, förses köpeavhandlingen, där egendomens
värde icke överstiger 5,000 kronor, med stämpel allenast
av 60 öre för varje fulla 100 kronor av egendomens värde, samt om
värdet överstiger 5,000- men icke 8,000 kronor med stämpel av 80
öre för varje fulla 100 kronor av egendomens värde.

Fångesbandling, på grund varav sökes lagfart å järnväg, är från
stämpel fri.

Köp av fartyg {pråm) om minst 40 bruttoton eller lott i sådant fartyg:

anmälan om köpet till fartygsregistret eller, om fartyget icke är
registreringspliktigt och ej heller, det oaktat, blivit i fartygsregistret infört,
till den i 34 § 2 mom. omförmälda myndighet skall förses med
stämpel av 1 krona för varje fulla 100 kronor av fartygets eller lottens
värde vid tiden för överlåtelsen.

Upphör fartyg på grund av försäljning till utlandet att vara svenskt,
skall anmälan för dess avförande ur fartygsregistret förses med stämpel
enligt vad här ovan stadgas.

Vid köp av fartyg från utländsk ägare ävensom vid beställning, som
avser nybyggnad av fartyg, äger här ovan stadgade avgiftsskyldighet icke rum.

Sökes på grund av köpeavhandling om fast egendom eller om fartyg
hos offentlig myndighet inteckning eller på grund av köpeavhandling, som

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

nyss nilinnts, eller köpeavhandling om lösören, vilka i säljarens vård kvar- ‘
bliva, betalning för ogulden köpeskilling, skall köpeavhandlingen förses
med särskild stämpel av 25 öre för varje fulla 100 kronor av det kapitalbelopp,
för vilket inteckning eller betalning sökes;

dock är köpeavhandling fri från sistnämnda stämpel, då på grund
därav fordran bevakas i konkurs eller inteckning sökes i järnväg.

Se för övrigt 9, 10 och 13 §§ samt 34 § 2 mom.

Lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis i inländskt solidariskt
bankbolag eller annat inländskt bolag, som driver bankrörelse, så ock i
kommanditbolag skall, innan brevet eller beviset av bolaget utgives, förses
med stämpel av 10 öre för varje fulla 10 kronor av det belopp, varå den
i brevet eller beviset avsedda lott eller andel lyder, eller, om brevet eller
beviset utfärdats å två eller flera lotter eller andelar, av det belopp, varå
lotterna eller andelarna sammanlagt lyda; dock att, ifall enligt bolagets
beslut för lott eller andel skall erläggas betalning med högre belopp än
det, varå lotten eller andelen lyder, stämpeln skall beräknas i förhållande
till det högre beloppet.

Upprättat lottbrev skall, ändock att det icke blivit av lottägaren
mottaget, anses såsom av bolaget utgivet, då lottägaren äger att detsamma
hos bolaget utbekomma.

Lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis, som utan erläggande av
betalning utfärdas såsom ersättning för förkoramet eller förstört sådant
brev eller bevis eller i utbyte mot lottbrev eller bevis i samma bolag, är
fritt från stämpel, därest det nya lottbrevet eller beviset utfärdas å belopp,
icke överstigande det, varå det förkomna, förstörda eller utbytta
lottbrevet eller beviset lytt, eller, om det nya lottbrevet eller beviset skall
ersätta flera äldre brev eller bevis, dessas sammanlagda belopp, samt det
eller de äldre breven eller bevisen varit försedda med stämpel i vederbörlig
ordning eller icke skolat med stämpel beläggas.

Lottbrev eller bevis, som sålunda utfärdas utan att beläggas med
den här ovan för lottbrevet eller beviset stadgade stämpel, skall förses med
anteckning om orsaken därtill.

För den behöriga stämpelbeläggningen av lottbrev, andelsbevis och
delaktighetsbevis eller deras förseende med anteckning om orsaken till

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

underlåten stämpelbeläggning svare ledamöterna i bolagets styrelse eller,
ifall tillsynen över stämpelbeläggningen enligt bolagets beslut uppdragits
åt en eller flera av dem, dessa ledamöter.

Vad sålunda är stadgat gäller dock icke bevis å grundfondstillskott

i sparbanker.

Se för övrigt 27 §.

Lottsedel för deltagande i lotteri, som med Kungl. Maj:ts tillstånd
anordnats, skall av lotteriets anordnare före utlämnandet förses med stämpel,
då lotteriet avser penningar, av 10 öre för varje hel krona av det
belopp, varå lottsedeln lyder, och, då lotteriet avser andra värdeföremål,
av 10 öre för varje lottsedel.

Se för övrigt 56 §.

Lösöreköp: avhandling därom, se Köp.

Obligation, som utfärdas här i riket, skall av obligationsutgivaren
före utlämnandet förses med stämpel av 60 öre för belopp, ej överstigande
100 kronor, och därutöver 60 öre för varje påbörjat hundratal kronor;

dock att frihet från sådan stämpel äger rum för svenska statens,
Sveriges allmänna hypoteksbanks och konungariket Sveriges stadshypotekskassas
obligationer.

Obligation, som utgivits i utlandet, skall, innan den härstädes belånas,
försäljes eller på vad sätt det vara må överlåtes, förses med stämpel enligt
nyssnämnda grund, där icke annorledes här nedan stadgas. Sådan obligation
vare fri från stämpel, därest genom vederbörande magistrats påteckning
å obligationen styrkes, att den blivit för magistraten uppvisad före
den 1 januari 1895. A obligation, som i utlandet utgivits och efter ingången
av år 1895 men före den 1 juli 1917 inkommit i riket, äger innehavaren,
om obligationen före sistnämnda dag hos magistrat i stad uppvisas,
kostnadsfritt bekomma påteckning om dagen för uppvisandet. Obligation,
som blivit med sådan påteckning försedd, skall, då den härstädes
belånas, försäljes eller på vad sätt det vara må överlåtes, beläggas med
stämpel enligt de för obligation närmast före den 1 juli 1917 gällande
bestämmelser.

Sökes på grund av obligation, för vilken ovanstående stämpelavgift
icke skolat utgöras, hos offentlig myndighet betalning, skall obligationen
förses med stämpel av 25 öre för varje fulla 100 kronor av det kapitalbelopp,
för vilket betalning sökes;

dock är obligation fri från sistnämnda stämpel, då på grund därav
fordran bevakas i konkurs.

Obligation, som utfärdas endast såsom ersättning för förkommen eller

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

förstörd sådan handling eller i utbyte mot obligation eller obligationer av
samma utgivare och med samma räntefot, är fri från stämpel, därest den
nya obligationen utlärdas å belopp, icke överstigande det, varå den förkomna,
förstörda eller utbytta obligationen lytt, eller, om den nya obligationen
skall ersätta flera äldre obligationer, dessas sammanlagda belopp
samt den eller de äldre obligationerna varit försedda med stämpel i vederbörlig
ordning eller icke skolat med stämpel beläggas. Obligation, som
sålunda utfärdas utan att stämpelbeläggas enligt ovan stadgade grunder,
skall av obligationsutgivaren förses med anteckning om orsaken därtill.

Se för övrigt 15, 16 och 27 §§.

Postremissväxel; se Växel.

Premiekvittens; se Försäkringsbrev.

Revers; se Skuldebrev.

Skuldebrev skall, då det för vinnande av inteckning eller betalning
hos offentlig myndighet företes, förses med stämpel av 25 öre för varje
fulla 100 kronor av det kapitalbelopp, för vilket inteckning eller betalning
sökes;

Se för övrigt 17 och 18 §§.

Sparkasseräkning eller därmed likartad räkning hos bank, annan
kreditinrättning, sparbank eller bankir; lika med Depositionsråkning. Dock
må frihet från stämpel äga rum, om beloppet av den ränta, som under
ett kalenderår tillgodoföres insättare, vare sig medlen innestått hela året
eller blott en del därav, icke uppgår till, i fråga om medel som innestå
i sparbank, 100 kronor och, i fråga om medel som innestå å
sparkasseräkning hos bank, annan kreditinrättning eller bankir,
50 k''ronor.

Se för övrigt 54 och 55 §§.

Testamente om fast egendom skall, då det för lagfart företes, utöver
den stämpel, som utgår enligt förordningen om arvsskatt och skatt

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 7 sand. 48 häft. (Nr 58.) 7

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

för gåva, förses med stämpel av 1 krona för varje fulla 100 kronor av
egendomens värde.

Se för övrigt 10, 13 och 14 §§.

åtagande av förpliktelse.

10 §.

1. = nuvarande 10 §.

2. Vid köp av fartyg beräknas stämpelavgiften å köpeskillingen,
därest icke omständigheterna giva anledning till antagande, att denna
understiger fartygets verkliga värde.

Vid byte av fartyg ävensom vid köp av fartyg, där köpeskillingen
icke kan läggas till grund för stämpelberäkningen, skall stämpelavgiften
beräknas å det värde, vartill fartyget uppskattas enligt intyg av trovärdiga,
med saken förtrogna män.

Vad i detta moment är stadgat i fråga om köp och byte av fartyg
äger motsvarande tillämpning beträffande köp och byte av lott i fartyg.

3. De bevis och intyg samt övriga upplysningar, som prövas nödiga
för styrkande av värdet av i denna paragraf omförmäld egendom, skola av
den avgiftsskyldige tillhandahållas vederbörande myndighet, vid äventyr
att de eljest på den avgiftsskyldiges bekostnad införskaffas.

15 §.

Den obligationsutgivare, som här i riket utlämnar obligation, dagtecknad
före den 1 juli 1917, skall förse obligationen med anteckning om
dagen, då den utlämnas.

20 §.

L-------— -------;--;--—

2. Har, sedan stämpelavgift jämlikt 8 § erlagts för interimsbevis
eller interimskvitto å aktie- eller lottbrev, den å interimsbeviset eller interimskvittot
grundade aktie- eller andelsrätten blivit förverkad, må stämpelavgiften
på ansökan kostnadsfritt återbekommas i den ordning, som i
fråga om restitution av kronoutskylder är föreskriven.

22 §.

1. Stämplar skola vara att tillgå av följande slag, nämligen:

a) — — —----_______

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

2, 2

b)--------------------

c) bank- och växelstämplar a 5, 10, 20, 30 och 50 öre samt 1, l.so,
so, 3, 3.50, 4, 4.50, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 12.50, 15, 20, 25, 30,50, 75,

och 100 kronor.

Dessutom äger stämpling av blanketter till aktiebref, lottbrev, andelsbevis,
delaktighetsbevis och obligationer rum i den ordning, 27 § föreskriver.

2.---------------------

23 §.

Till handlingar —: — — — — — — —--—--— —

dubbla beläggningsstämplar.

Till växel och annan handling, som enligt 8 § skall lika med växel
stämpelbeläggas, skola i annat fall än där fråga är om utgörande av den
särskilda stämpel, varmed handlingen skall förses, då på grund därav betalning
sökes hos offentlig myndighet, användas sådana bank- och växelstämplar,
om vilka i 22 § 1 mom. c) förmäles. Enahanda bank- och växelstämplar
skola användas för stämpelbeläggning av sådant, i 8 § under
rubriken för depositionsräkning omförmält och enligt vad under rubrikerna
för checkräkning, kapitalräkning och sparkasseräkning sägs därmed likställt
räntebesked eller annan anteckning, Varigenom insättare tillgodoföres eller
erkänner sig hava mottagit ränta å insatta medel. För beläggning av andra
än nu nämnda handlingar må stämplar, som nyss sagts, icke användas.

27 §.

Då aktiebrev, lottbrev, andelsbevis, delaktighetsbevis eller obligationer
enligt 8 § skola förses med stämpel, skall detta äga rum sålunda,
att stämpling av blanketterna till aktiebreven, lottbreven, bevisen
eller obligationerna sker genom generalpoststyrelsens försorg. Den,
som vill låta stämpla dylika blanketter, anmäle sig därom skriftligen hos
generalpoststyrelsen med bifogande av blanketterna samt tvefald uppgift
å dessas valör och antalet av varje valör. Generalpoststyrelsen fastställer
därefter det belopp, med vilket stämpel enligt bestämmelserna i denna förordning
skall utgöras, och låter, sedan det erforderliga stämpelbeloppet
blivit inbetalt, verkställa stämplingen.

Talan mot generalpoststyrelsens beslut i fråga om stämpelbeloppet
fullföljes i enahanda ordning, som är stadgad för överklagande av generalpoststyrelsens
beslut i allmänhet.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

34 §.

2. Senast inom en månad efter det avtal, vare sig skriftligt eller
muntligt, träffats om köp av ej registreringspliktigt och i fartygsregistret
icke infört fartyg om minst 40 bruttotons dräktighet eller av lott i sådant
fartyg skola säljaren och köparen hos länsmannen i det länsmansdistrikt
eller stadsfiskalen i den stad, där fartyget vid försäljningen hade
sin hemort, gemensamt göra skriftlig anmälan om det träffade avtalet.
Anmälan skall avgivas i två exemplar, av vilka det ena förses med stämpel
till behörigt belopp. Där avtalet ingåtts skriftligen, skall anmälan åtföljas
av avhandlingen därom samt innehålla uppgift om, vilken av kontrahenterna
denna tillhör.

Sedan anmälan befunnits vara behörigen stämpelbelagd och de åsätta
stämplarna funnits vara makulerade, skall länsmannen eller stadsfiskalen
å det stämpelbelagda exemplaret av den ingivna anmälan utan avgift meddela
bevis, att anmälan behörigen stämpelbelagd blivit hos honom företedd,
och om dagen, då detta skett, varefter berörda exemplar av anmälningsskriften
tillhandahålles den av kontrahenterna, som ingivit handlingarna.
Har avhandling om köpet åtföljt anmälan, skall enahanda bevis
utan avgift tecknas därå och avhandlingen därefter tillhandahållas den,
som i anmälan uppgivits som dess ägare.

Vad i detta moment är stadgat beträffande köp av fartyg äger motsvarande
tillämpning med avseende å byte av fartyg.

36 §.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

47 §.

1. Den som utgiver, överlåter eller till godkännande eller betalning
företer växel eller annan handling, som enligt 8 § skall lika med växel
stämpelbeläggas, utan att, där handlingen skolat förses med stämpel, fullgöra
vad honom i sådant avseende åligger, så ock den, som åsidosätter vad
i 8 § under rubrikerna för checkräkning, depositionsräkning, kapitalräkning
och sparkasseräkning är stadgat om åsättande av stämpel i där angivna
fall, böte tio gånger den felande stämpelns belopp; dock vare minsta bot
fem kronor,,

_ 2. Åsidosätter någon vad i 8 § finnes föreskrivet om stämpelbeläggning
av aktie-, eller lottbrev eller andels- eller delaktighetsbevis, då
det utfärdas av aktiebolag, solidariskt bankbolag, annat bolag, som driver
bankrörelse, eller kommanditbolag, eller av sålunda utfärdat°interimsbevis
eller interimskvitto å aktie- eller lottbrev, böte tio gånger den felande
stämpelns belopp; dock vare minsta bot tjugufem kronor.

3. Den obligationsutgivare, som utlämnar obligation utan att därvid
förse handlingen med stadgad stämpel, så ock den, som belånar, försäljer
eller på vad sätt det vara må överlåter i utlandet utgiven obligation, utan
att handlingen är försedd med föreskriven stämpel eller sådan påteckning
av magistrat, som här ovan under rubriken obligation i 8 § omförmäles^
skall bota tjugu gånger den felande stämpelns belopp; dock vare minsta
bot tjugufem kronor.

Varder, enligt vad i 8 § stadgas, aktie- eller lottbrev, andels- eller
delaktighetsbevis eller obligation, som utlämnas i ersättning för eller utbyte
mot annan dylik handling, ej belagd med stämpel, och underlåter
någon, som är pliktig förse aktie- eller lottbrevet, andels- eller delaktighetsbeviset
eller obligationen med anteckning om orsaken därtill, att verkställa
sådan anteckning, straffes med böter från och med tio till och med
etthundra kronor.

5. Anordnare av lotteri, som utan att hava i föreskriven ordning
fritagits från skyldigheten att förse lottsedel med stadgad stämpel, utlämnar
sådan sedel, utan att den därvid är försedd med stämpel, skall
bota tio gånger den felande stämpelns belopp; dock vare minsta bot tjugufem
kronor.

* 54 Bevillningsutskottets betänkande Nr 58. (g j

6. Om köpare av registreringspliktigt eller eljest registrerat fartyg,
vars dräktighet uppgår till minst 40 bruttoton, eller av lott i sådant fartyg
underlåter att inom stadgad tid anmäla fånget till inskrivning i fartygsregistret
och därigenom föranleder, att stämpelavgift för fånget icke
i behörig ordning erlägges, böte ett belopp, motsvarande den stämpel, varmed
anmälan skolat förses, dock minst tjugufem kronor. Lag samma vare
för den, som genom byte blivit ägare av fartyg, som här sägs, eller av
lott däri.

8. — — — — — — — — — — — — — —

9. Där handling, i avseende å vars stämpelbeläggning ansvar i 1, 2,

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

3, 5 eller 6 inom. stadgas, icke blivit av den, vilken stämpelbeläggningen
ålegat, försedd med behörig stämpel, vare även den, vilken såsom bevis om
förvärvad rättighet mottager handlingen eller densamma för annans räkning
försäljer, belånar eller till godkännande eller betalning företer utan
att belägga den med felande stämpel, underkastad det för felaktig eller
försummad stämpelbeläggning av handlingen stadgade ansvar.

10. = nuvarande 9 mom.

51 §.

De i 47, 48 och 55 §§ omförmälda förseelser åtalas av allmän åklagare
vid allmän domstol.

Mål, som angår brist hos stämpelförsäljare i uppbörden för de till
honom utlämnade stämplar, handlägges i den ordning, som är för balansmål
stadgad.

Vill KAP.

Om särskild ordning för vissa stämpelavgifters utgörande.

54 §.

Den i 8 £ stadgade stämpelavgiften för räntebesked, räntekupong,
kvittens eller annan anteckning, varigenom insättare hos bank tillgodoföres
eller erkänner sig hava mottagit ränta å penningar, som hos banken
innestå, må kunna för bankens samtliga insättare på en gång för helt år
och utan användning av stämpel erläggas genom inbetalning, på sätt här
nedan stadgas, av ett belopp, motsvarande den stämpelavgift, som under
nästföregående år skolat utgöras.

Bank, som önskar komma i åtnjutande av sådan rättighet, skall
därom göra anmälan hos Kungl. Majlts befallningshavande och skall banken
därvid tillika avlämna skriftlig förbindelse att å nedan stadgad tid
och till behörigt belopp erlägga nu ifrågavarande avgift samt, där Kungl.
Maj:ts befallningshavande finner sådant erforderligt, för förbindelsens fullgörande
ställa nöjaktig säkerhet.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

för banken utfärda bevis, att hinder icke möter för banken att i den i denna
paragraf omförmälda ordning fullgöra erläggandet av stämpelavgiften; och
skall genom Kungl. Maj:ts befallnirigshavandes försorg på bankens bekostnad
kungörelse om bevisets meddelande en gång införas i Post- och inrikes
tidningar, varjämte Kungl. Maj:ts befallningshavande därom särskilt
underrättar generalpoststyrelsen. Kungl. Maj:ts befallningshavande skall
ock förordna ett ombud att hos banken utöva den befattning, varom i
denna förordning stadgas.

Den inbetalning, varom ovan blivit stadgat, skall verkställas bos
generalpoststyrelsen inom utgången av mars månad, och skall, då sådan
inbetalning sker, tillika ingivas ett av nyssnämnda ombud efter granskning
av bankens räkenskaper utfärdat intyg, att det inlevererade beloppet,
beträffande vilket särskild uppgift för varje slag av inlåningsräkning bör
lämnas, utgör den avgift, banken är pliktig erlägga.

Verkställes icke inbetalningen inom den stadgade tiden, har generalpoststyrelsen
att förelägga banken viss tid för fullgörande av inbetalningen.
Försittes även den tid, skall generalpoststyrelsen vidtaga de ytterligare åtgärder,
som erfordras för beloppets indrivande, samt tillika förklara banken
hava förverkat rättigheten att på det i denna paragraf omförmälda
sätt erlägga stämpelavgiften ävensom därom underrätta vederbörande Kungl.
Maj:ts befallningshavande. På Kungl. Maj:t ankommer i ty fall att, på
ansökan av banken, pröva, huruvida banken åter må komma i åtnjutande
av sagda rättighet.

Vad i denna paragraf är stadgat i fråga om bank skall äga motsvarande
tillämplighet i fråga om annan kreditinrättning, sparbank och
bankir.

55 §.

Bank, som begagnar sig av den rättighet, varom i 54 j§ stadgats,
är skyldig att, när helst så påfordras, för det i nyssnämnda paragraf omförmälda
ombud förete sina räkenskaper i vad de avse bankens inlåningsrörelse.

Tredskas banken att fullgöra vad den sålunda åligger, äge Kungl.
Maj:ts befallningshavande förelägga den tredskande vite och till sådant
vite fälla.

Vad ombudet vid granskning av räkenskaperna inhämtat må han
icke yppa i vidare mån än som erfordras för avgivande av det i 54 §
omförmälda bevis.

Yppar ombudet i annat än nu sagt fall vad sålunda hemligt hållas
bör, straffes med böter från och med tjugufem till och med femhundra

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

kronor och vare därjämte skyldig att till fullo gottgöra skada, som av
förseelsen kan hava uppkommit.

Ombudet skall ersättas av banken med belopp, som bestämmes av
Kung]. Maj:ts befallningshavande.

Vad i denna paragraf är stadgat i fråga om bank skall äga motsvarande
tillämplighet i fråga om annan kreditinrättning, sparbank och
bankir.

56 §.

Konungen äge medgiva, att den, som erhållit tillstånd till anordnande
av lotteri, må fritagas från skyldighet att förse lottsedel med stämpel,
under villkor att han inom en månad efter varje dragning till generalpoststyrelsen
dels inbetalar den på de till dragningen försålda lottsedlar
belöpande stämpelavgift, dels ock inlämnar ett av notarius publicus på
grund av räkenskaperna för lotteriet utfärdat intyg över antalet sålunda
försålda lottsedlar, därvid i fråga om penninglotteri skall angivas antalet
lottsedlar av varje särskild valör; och skall före varje dragning av den
person eller myndighet, som erhållit Kungl. Maj:ts uppdrag att utöva tillsyn
över lotteriet, till generalpoststyrelsen insändas uppgift om tiden för
dragningen.

Inbetalas avgiftsbeloppet icke inom ovan föreskrivna tid, läte generalpoststyrelsen
efter skedd utredning indriva detsamma jämte laga
ränta cjärå.

A lottsedel, som enligt Kungl. Maj:ts medgivande må utlämnas utan
stämpel, skall anteckning om medgivandet genom lotterianordnarens försorg
påtryckas.

Denna förordning träder i kraft, såvitt angår 1 och 3 §§, den 1
september 1917 och i övrigt den 1 juli 1917.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 7 saml. 48 häft. (Nr 58.)

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

Bilaga 2.

Till Riksdagens bevillningsutskott.

Sedan Kungl. Maj:t anbefallt generalpoststyrelsen att, i enlighet med av
Eder i skrivelse den 4 dennes därom framställd begäran, avgiva yttrande över
bos Eder väckt förslag om sådan ändring i de av Kungl. Maj:t i nådig proposition
nr 95 A. till innevarande års riksdag beträffande stämpelbeläggning av interimsbevis
(och interimskvitto) å aktiebrev, lottbrev m. m. föreslagna bestämmelser,
att sådana bevis skulle kunna under viss förutsättning undantagas från stämpelplikt,
samt om inskjutande i följd därav i det vid sagda proposition fogade
författningsförslag mellan 55 och 56 §§ av tvenne nya paragrafer, 56 och 57, av
i Eder skrivelse återgiven lydelse, får generalpoststyrelsen härmed anföra följande.

Svenska bankföreningen har uti den underdåniga skrivelse, som omnämnes
i förenämnda proposition, sid. 37, framställt ett med ovanberörda ändringsförslag
i huvudsak sammanfallande förslag, över vilket generalpoststyrelsen avgivit underdånigt
utlåtande den 29 februari 1916, och har generalpoststyrelsen därvid haft
anledning framhålla, att styrelsen funnit de olägenheter, som kunna uppstå vid
tillämpningen av de i nu gällande stämpelförordning intagna bestämmelser om
stämpejbeläggning av promesser (interimsbevis), vara av den betydenhet, att de
synas böra föranleda en ändring uti sagda förordning.

I anslutning till vad generalpoststyrelsen i sitt omförmälda underdåniga
utlåtande anfört, får generalpoststyrelsen framhålla, att den föreslagna bestämmelsen
om rätt att ställa säkerhet för stämpelbelopp, enligt styrelsens förmenande,
kan vålla vissa betänkligheter. Därest exempelvis borgen eller obligationer lämnats
såsom säkerhet i dylikt avseende, och inbetalning av stämpelbeloppet uteblir,
kan tänkas att statsverket vid indrivning av beloppet hos löftesmännen eller vid
försäljning av obligationerna åsamkas förlust på grund av löftesmäns insolvens
eller kursfall på obligationerna.

Enär, enligt 27 § av lagen om aktiebolag, aktiebrev icke får utgivas, förrän
full betalning erlagts för den eller de aktier, varå brevet lyder och då, enligt
29 resp. 44 § av samma lag, full betalning för aktie icke behöver vara erlagd
förrän, beträffande nybildat bolag, inom två år från bolagets bildande och, i övriga
fall, inom ett år från dagen för besluts fattande om aktiekapitals ökning, skulle
säkerhet för stämpelbelopp å interimsbevis kunna komma att under nog så avsevärd
tid kvarligga hos generalpoststyrelsen. Även med det omsorgsfullaste övervakande
från generalpoststyrelsens sida torde det vid sådant förhållande icke kunna
helt förebyggas, att värdet av säkerhet vid något tillfälle komme att understiga
det belopp, densamma vore avsedd att täcka.

Ur nu nämnda synpunkt skulle däremot depositionsbevis, utfärdat av vederbörligen
erkänd bank, vara fullt tillfredsställande. Dock måste med avseende
å all slags säkerhet anmärkas, att bolag kunde tänkas finna det med sin förmån
förenligt att, så långt ovan åberopade föreskrifter i lagen om aktiebolag det medgiva,
uppskjuta sista terminen för erläggande av betalning för aktie. Genom att
låta en den allra obetydligaste del av aktiekapitalet inbetalas först vid utgången

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58. ,r)9

av andra året efter bolagets bildande och med utnyttjande även av den uti den föreslagna
57 § omförmälda fristen skulle exempelvis ett nybildat bolag kunna under
två år och två månader draga ränta på stämpelbeloppet. Om däremot stämpelbeloppet
inbetalas kontant, skulle icke föreligga något enskilt intresse att längre
än nödigt uppskjuta utfärdandet av aktiebrev, vadan stämpelbeloppen i allmänhet
kunde beräknas bliva tidigare tillförda statskassan.

Den ingående prövning av erbjuden säkerhets värde, som generalpoststyrelsen
givetvis finge vidtaga, torde i många fall icke kunna försiggå utan någon
tidsutdräkt, varjämte vissa i samband med generalpoststyrelsens tillsyn över säkerheterna
stående åtgärder såsom infordrande av vederhäftighetsbevis och dylikt
kunde vålla besvär och kostnader för aktieutgivarna. Vid sädant förhållande och
då dessa — bortsett från de fall, då avsikt att skaffa räntevinst på stämpelbeloppet
förelåge — i allmänhet inom ej så avsevärd tid hade att till generalpoststyrelsen
^ kontant inbetala stämpelbeloppet, synes ej heller ur aktieutgivarnas synpunkt
några starkare skäl tala för genomförande av förslaget om ställande av
säkerhet för stämpelbelopp.

I detta sammanhang kan generalpoststyrelsen icke underlåta att framhålla
viss olägenhet, som kan tänkas uppstå, därest det förslag till lösande av frågan
om stämpelbeläggning av interimsbevis, som innefattas i Kungl. Maj:ts förenämnda
proposition, nr 95 A, bleve genomfört. Enligt den avfattning stämpelförordningens
8 och 27 §§ fått i detta förslag skulle utgivare av aktiebrev själv äga
stämpelbelägga interimsbevis (interimskvitto), vilken stämpelbeläggning skulle
gälla även för det aktiebrev (lottbrev etc.), mot vilket interimsbeviset sedermera
utbyttes. _ Detta förfaringssätt skulle i de sannolikt mycket ofta förekommande
fall, då interimsbevisen utbytas mot aktiebrev lydande å samma belopp som bevisen,
innebära, att de belopp, varmed stämpel skulle utgöras å sagda aktiebrev,
bleve helt undandragna general poststyrelsens prövning och sålunda icke bleve av
generalpoststyrelsen fastställda på sätt i stämpelförordningens 27 § föreskrives,
alldenstund, enligt förordningens 8 §, vederbörande bolags styrelse är berättigad
att själv förse aktiebreven med påskrift om anledningen därtill, att desamma ej
försetts med stämpel.

Endast i de fall, då aktiebrev komme att lyda på högre belopp än interimsbevisen
och fördenskull finge beläggas med fyllnadsstämpel, skulle stämpelbeloppet
komma att fastställas av generalpoststyrelsen. I dylika fall kunde emellertid
en del olägenheter tänkas uppstå för aktieutgivarna. Generalpoststyrelsen torde
nämligen för att kunna medgiva avdrag vid stämpelberäkningen böra kontrollera
stämpelbeläggningen å de interimsbevis, mot vilka aktiebreven skulle utbytas.
För detta ändamål måste interimsbevisen företes hos generalpoststyrelsen i samband
med aktiebrevens ingivande för stämpelbeläggning. Vid större aktieemissioner
torde det bliva förenat med kanske ej sä oväsentliga svårigheter för bolaget att
insamla samtliga interimsbevis, därvid, då aktiebrev ej finge omedelbart lämnas
i utbyte,_ särskilda erkännanden å interimsbevisens återställande förmodligen finge
lämnas i utbyte. Härtill komme, att granskningen hos generalpoststyrelsen av
stämpelbeläggningen å stora poster interimsbevis av olika valörer och hänförande
sig till skilda in betalningstermin er givetvis bleve förenad med tidsutdräkt.

Vid nu anförda förhållanden anser generalpoststyrelsen sig icke kunna förorda,
att aktieutgivare berättigas att själv stämpelbelägga interimsbevis, utan

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

skulle styrelsen för sin del vilja föreslå att de bestämmelser i stämpelförordningen,
som gälla interimsbevis (interimskvitto), iinge ungefärligen följande innehåll.

Utgivare av aktiebrev, (lottbrev etc.), vilken ämnade utfärda interimsbevis
(interimskvitto) å samtliga i viss emission ingående aktier eller del därav, skulle
hava att bos generalpoststyrelsen skriftligen göra anmälan i ärendet med bifogande
av uppgift å det sammanlagda aktiebelopp, beträffande vilket interimsbevis
skulle utfärdas. Generalpoststyrelsen hade därefter att fastställa det belopp, varmed
stämpel skulle utgöras, och, sedan det erforderliga beloppet blivit inbetalt
till styrelsen, meddela tillstånd till utfärdande av interimsbevis, vilka sålunda
icke skulle i något fall behöva beläggas med stämpel. Vederbörande bolagsstyrelse
hade att med angivande av datum å generalpoststyrelsens beslut i ärendet
förse interimsbevis med anteckning <>m att tillstånd till interimsbevisens utsläppande
erhållits.

Den, som av generalpoststyrelsen meddelats tillstånd av nyssnämnda slag,
skulle vara skyldig att, inom två månader efter det full betalning för tecknad
aktie skolat erläggas, till generalpoststyrelsen för stämpelbeläggning avlämna
samtliga de aktiebrev, som svarade mot de på grund av tillståndet utfärdade interimsbevisen.
Skulle avlämnandet av aktiebreven icke ske inom fastställd tid,
borde på generalpoststyrelsen ankomma att förelägga den försumlige att vid äventyr
av lämpligt vite inom av styrelsen fastställd tid inkomma med aktiebreven, ävensom
att, i förekommande fall, ålägga den försumlige att utgiva vite, som försuttits.

Stockholm den 8 maj 1917.

Under Generalpostdirektörens frånvaro,

Herman Askberg. Joh. Rudbeck,

föredragande.

e. f. Gunnar Lager.

Stockholm 1917. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

172288